Kungl. Maf.ts proposition nr 67 (Proposition 1920:67)

Kungl. Maf.ts proposition nr 67.

Nr G7.

Kungl. Maf.ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att vid verkställande av utav riksdagen
medgivet fastighetsbyte med danska staten lämna annat
% än ursprungligen avsett vederlag m. m.; given Stockholms
slott den 13 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över •
utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Ivungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen,

att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Magt att med danska
staten träffa avtal angående fastighetsbyte m. in. i huvudsaklig överensstämmelse
med ett vid statsrådsprotokollet fogat förslag till köpekontrakt,
dels ock å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
å 351,600 kronor, att tillika med det överskott, som uppkommer
genom försäljning av vissa delar av de från danska staten förvärvade fastigheterna,
användas till iordningställande av beskickningshus i Köpenhamn.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

•J. Hellner.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 57 käft. (Nr 67.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

Propositionen
till
1919 års
urtima riksdag.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott dev
13 februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Efter gemensam beredning inom utrikes-, lantförsvars- och finansdepartementen
yttrade herr ministern för utrikes ärendena följande:

Uti en den 29 augusti 1919 dagtecknad proposition, nr 17, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden, föreslagit riksdagen
bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, under förutsättning att viss ändring
av gällande stadsplan för kvarteren Fredrikshov och Hornblåsaren i
Stockholm bleve av Stockholms stadsfullmäktige antagen och av Eders
Kungl. Maj:t därefter fastställd, genom vederbörlig myndighet dels i anslutning
till uppgjort förslag till överenskommelse verkställa ett byte

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

mellan eu i statsrådsprotokollet närmare omförmäld, svenska staten tillhörig
fastighet å det s. k. Fredrikshovsområdet i Stockholm och tre
danska staten tillhöriga fastigheter vid Amaliegade i Köpenhamn, dels
och på grundval av det av firman P. & S. Plum avgivna anbud till
firman försälja de delar av det i Köpenhamn sålunda förvärvade området,
vilka icke vore erforderliga för Sveriges representation därstädes.

I fråga om detaljerna i motiveringen till nämnda proposition samt
sättet och villkoren för det föreslagna fastighetsbytet får jag hänvisa till
berörda protokollsutdrag och vill nu endast i korthet framhålla, att det
sedan länge framstått såsom ett önskemål att kunna förvärva en egen
byggnad för Sveriges representation i Köpenhamn. Av flera skäl har
detta önskemål hittills icke kunnat realiseras. På grund av den under
krigsåren i Köpenhamn inträdda bostadsnöden hava emellertid sådana
hinder mött för förhyrande av tillfredsställande lokaler för beskickningens
kansli och bostad åt beskickningschefen, att en snar lösning av beskickningens
bostadsfråga icke blott är i hög grad önskvärd utan till och med
nödvändig.

Det förslag till frågans lösning, som av Eders Kungl. Maj:t sålunda
framlades för riksdagen, innebar i huvudsak, att ett byte skulle äga rum
mellan en svenska staten tillhörig, å det s. k. Fredrikshovsområdet i
Stockholm belägen fastighet och tre danska staten tillhöriga, vid Amaliegade
i Köpenhamn belägna fastigheter, vilka danska staten åsatt ett
värde av 1,000,000 danska kronor.

Den ekonomiska uppgörelsen skulle ske på det sättet, att svenska
staten erhölle för den till danska staten överlämnade fastigheten i Stockholm
500,000 danska kronor, som skulle gå i likvid vid betalning av de
tre fastigheterna i Köpenhamn. Den övriga delen, 500,000 danska kronor,
av den för de danska fastigheterna betingade köpeskillingen skulle
erhållas av firman P. & S. Plum, vilken å tillträdesdagen den 1 oktober
1919 köpte de för svenska staten ej behövliga delarna av fastigheterna
för 850,000 kronor, varav samma dag erlades i handpenning 500,000
danska kronor. Sedermera skulle firman P. & S. Plum ytterligare efter
anfordran erlägga resterande 350,000 danska kronor.

Enligt av byggnadsstyrelsen verkställd utredning skulle erforderlig
ombyggnad äga rum av den för den blivande legationsbyggnaden avsedda
delen av fastigheten i Köpenhamn. Kostnaderna härför hava av
styrelsen beräknats till 521,520 kronor. För bestridande av dessa kostnader
skulle i första hand användas det överskott, som uppstode vid försäljningen
till firman P. & S. Plum, eller 350,000 danska kronor. Åter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

stoden skulle täckas av anslagsmedel. Då ombyggnadsarbetena emellertid
icke kunde igångsättas förrän efter den 1 april 1920, intill vilket
datum vederbörande säljare betingat sig att i mån av behov begagna
lokalerna, ansågs med fattande av beslut rörande fastighetens ombyggnad
och anvisande av därför ytterligare erforderliga medel böra anstå till
1920 års riksdag.

Vid den granskning riksdagen underkastade det av Eders Kungl.
Maj:t framställda förslaget, fann riksdagen sig böra lämna det av Eders
Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet. (Riksdagens skrivelse N:r 9.)

Förslag till Av vissa skal har emellertid danska staten ansett sig nödsakad

"tommdst. frånträda sin avsikt att för beredande av lokaler åt sin beskickning i
Stockholm förvärva den i förenämnda proposition omförmälda fastigheten
å det s. k. Fredrikshovsområdet, och har danska regeringen genom Danmarks
härvarande minister förklarat, att den önskade för nämnda ändamål
få sig anvisad en mindre tomt i anslutning till den s. k. Diplomatstaden,
d. v. s. kvarteren Diplomaten och Ambassadören. Danska regeringen
har härvid, då svenska staten med hänsyn till bristen på lokaler
för sina egna förvaltningsorgan ej kunnat erbjuda danska staten annan för
legationshus lämplig byggnad än den å Fredrikshovstomten belägna s. k.
Carl Johans-byggnaden, frånträtt sin förut framställda begäran att förvärva
en bebyggd tomt. Med anledning härav har genom Djurgårdskoinmissionen
föreslagits, att en tomt, belägen i vinkeln mellan Strandvägen
och Göta livgardes kasernetablissemang, skulle ställas till danska statens
förfogande, vilket förslag från dansk sida accepterats. Avsikten vore nu,
att denna tomt skulle ingå i det i ovanberörda proposition omhandlade
bytesavtalet mellan svenska och danska staten i stället för den förut
ifrågasatta tomten å Fredrikshovsområdet.

För att med hänsyn till frågans nya läge reglera det ekonomiska
avtalet, som grundats på att bytesobjekten hava ett värde av en miljon
danska kronor, hava förhandlingar ägt rum mellan Eders Kungl. Maj:ts
minister i Köpenhamn och verkställande ledamoten i Djurgårdskommissionen,
majoren Ingemar Petersson, å ena sidan, och representanter för
danska staten å den andra.

Resultatet av dessa förhandlingar kan sammanfattas på följande

sätt:

KungV. Maj:ts proposition nr 67.

1) Ifrågasatta köpet av Fredrikshovstomten annulleras;

2) Danska staten erhåller i likvid för fastigheterna vid
Amaliegade:

a) den 1 mars 1920 kontant kronor........ 500,000 danskt mynt

b) tomten i vinkeln mellan Strandvägen och Göta
livgardes kasernetablissemang, representerande ett värde av

300,000 kronor svenskt mynt, motsvarande kronor .... 340,000 » »

c) kontant den dag fastigheten i Köpenhamn ställes
fullständigt till svenska statens förfogande och nuvarande
hyresgäster avflyttat, ett belopp, motsvarande kostnaderna
för flyttning av de å Fredrikshovstomten belägna byggnader,
vilka disponeras av arméns intendenturförråd m. in.,
vilka kostnader uppskattas till 140,000 kronor svenskt mynt
eller kronor......................160,000 » »

Summa kr. 1,000,000 danskt mynt.

Vad beträffar det kontanta belopp, som sålunda skulle ställas till
danska statens förfogande, erhållas 500,000 kronor från firman P. & S.
Plum i full anslutning till det erbjudande från nämnda firma, som redan
av riksdagen godtagits och som utarbetat till eu formlig överenskommelse
här bilägges (se bil. 2). Det sista beloppet, 160,000 kronor danskt mynt,
skulle statsverket, därest danska staten vidhållit sin avsikt att köpa
tomten å Fredrikshovsområdet, i varje fall blivit nödsakat utgiva för
beredande av nya lokaler åt arméns intendenturförråd. Kostnaderna
härför hava förut preliminärt beräknats komma att uppgå till ett lägre
belopp, men har beloppet sedermera måst beräknas högre, då det, trots
de tillämnade förrådsbyggnadernas karaktär av provisorium, befunnits
nödvändigt utföra arbetena å desamma i större skala och av solidare
konstruktion (delvis vinterbonade) än man från .början beräknat.

Beloppet om 160,000 kronor danskt mynt torde lämpligen bestridas
av de köpeskillingsmedel, som å de i överenskommelsen med firman P. & S.
Plum angivna tider erläggas efter tillträdesdagen. Till dess dessa medel
influtit, torde omskrivna belopp få förskotteras av tillgängliga statsmedel.

Med hänsyn till de förändrade förhållandena har uppgjorts ett nytt
»Förslag til Kobekontrakt», som här bilägges (se bil. 1). I vilka hänseenden
detta skiljer sig från det i propositionen nr 17 till 1919 års
urtima riksdag omförmälda, framgår i huvudsak av vad nyss anförts.

Genom de föreslagna ändringarna av överenskommelsen med danska
staten skulle svenska staten icke i något hänseende, vare sig ekonomiskt
eller på annat sätt, komma i sämre ställning än den skulle hava kommit,
därest överenskommelsen kommit till stånd på först avsett sätt. Härtill
kommer för svenska staten den fördelen, att med hänsyn till den

Iiungl. Maj:ts proposition nr 67.

ändrade överenskommelsen lokalerna för arméns intendenturförråd och
intendenturkompaniet i Stockholm icke behöva bliva spridda på flera
håll, vilket naturligen skulle medfört vissa olägenheter.

Utan hinder av den tidsutdräkt, som uppstått genom danska
statens ändrade planer på legationsfastighet i Stockholm, har firman P.
& S. Plum, såsom framgår av eu här hilagd handling, förklarat sig vidhålla
sitt i förenämnda proposition omskrivna anbud att för 850,000
kronor danskt mynt förvärva de för svenska staten obehövliga delarna
av de fastigheter i Köpenhamn, som skulle gå i byte mot danska statens
tilltänkta legationsfastighet i Stockholm.

Kostnaderna I fråga om kostnaderna för iordningställande av den för Sveriges

itällande^vbeskickning avsedda fastigheten föreligga i någon mån skiljaktiga uppKöpen-
skattningar. Byggnadsstyrelsen, som gjort en sammanfattning av de,
hamns- samma samt själv verkställt eu sådan på grund av de gjorda undersökningarna,
gör, såsom i propositionen nr 17 till 1919 års urtima riksdag
anförts, i denna fråga nedanstående uttalande:

»Under de i ärendet förda förhandlingarna i Köpenhamn anmodade majoren
I. Petersson danska arkitekten B. Ingeman att uppgöra en approximativ beräkning
av kostnaderna för byggnadens iordningställande för ifrågavarande ändamål.
Denna beräkning slutade å en summa av 850,000 danska kronor. Arkitekten
Gråt har emellertid med stöd av sina mera i detalj gående undersökningar och
med ledning av sina mera fullständigt utarbetade ritningar beräknat, att kostnaderna
för hela byggnadens iordningställande skulle uppgå till 448,000 kronor.
För att begränsa utgifterna till de genom bytesavtalet och köpeanbudet tillgängliga
850,000 kronor, har arkitekten Grut utgått från att tills vidare endast den
del av nyinredningsarbetena skulle komma till utförande, som i huvudsak avser anordnande
av kanslilokal åt legationen och bostad åt dess chef, och att alla
dylika. arbeten i gårdens fondbyggnad och i västligaste partiet av mellanbyggnaden
— med undantag beträffande bostaden åt portvakten samt garaget — skulle
uppskjutas till en senare tidpunkt.

Det torde emellertid böra påpekas, att, vid en dylik uppdelning av arbetena,
alla till ministerbostaden hörande domestikrum komma att bliva iordningställda
först under den andra byggnadsperioden, vilken olägenhet visserligen
icke torde vara kännbar så länge vederbörande beskickningschef är ogift, då de
till barnkammare avsedda rummen kunna användas till domestikrum. Byggnadsstyrelsen
finner det emellertid mindre lämpligt att inrätta ministerbostaden med
hänsyn till en dylik tillfällig omständighet. På grund härav och i betraktande
av de obehag och svårigheter för beskickningens tjänstemän och betjänte, som
skulle uppstå under den andra byggnadsperioden, anser sig byggnadsstyrelsen icke
kunna förorda den ifrågasatta uppdelningen av arbetena. Byggnadsstyrelsen har

Kungl. MajUa proposition nr 67.

i detalj sökt kontrollera arkitekten Gruts kostnadsuppgifter. Styrelsen bär härvid
beräknat, att motsvarande byggnadsarbeten för närvarande i Stockholm skulle
draga en kostnad för lista byggnadsperioden av 430,000 kronor och för 2:dra byggnadsperioden
av Hd,200 kronor eller tillsammans 543,200 kronor. Reduceras
denna summa med 20 %, motsvarande dels de billigare byggnadskostnaderna i
Köpenhamn (10 %), dels kursdifferensen (10 %), skulle arbetena, om de kunde
omedelbart igångsättas, draga en kostnad av i allo omkring 434,000 kronor i
svenskt mynt, varav 344,000 kronor för den första och 90,000 kronor för den
andra perioden. Dessa summor överensstämma nära med arkitekten Gruts motsvarande
350,000 kronor och 98,000 kronor. Emellertid plägar man, med stöd
av erfarenheten, i kostnadsbeiåkningarna för liknande byggnadsarbeten införa en
post för oförutsedda utgifter å 20 % av den beräknade kostnadssumman. Arkitekt
Gruts undersökningar hava givetvis icke kunnat vara så omfattande och
djupgående, att opåriiknade kostnader skulle kunna anses uteslutna.

Byggnadsstyrelsen anser därför, att under ovan angivna förutsättningar
böra kostnaderna beräknas sålunda:

för lista byggnadsperiodens arbeten..... 344,000: —

oförutsedda utgifter 20 %..........08,800: — 412,800: —-

för 2:dra byggnadsperiodens arbeten..... 90,600: —

oförutsedda utgifter 20 %.......... 18,120:— 108,720: —

Summa kronor 521,520: —

I dessa beräkningar ingå två mycket variabla faktorer, nämligen prisläget
beträffande byggnadsverksamheten i Danmark samt kursdifferensen. Då dessa
faktorers värden vid den obestämda tidpunkten för arbetenas utförande ieke för
närvarande lärer kunna beräknas, torde den enda säkra hållpunkten för bedömande
av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna inom egendomen Amaliegade n:r 25
vara, att vid beräkningarna, såsom arkitekten Grut gjort, utgå från nu rådande
förhållanden. På grund av vad sålunda anförts, får byggnadsstyrelsen tillstyrka,
dels att det ifrågasatta fastighetsbytet mellan svenska och danska staten måtte
komma till stånd i enlighet med det i ärendet företedda kontraktsförslagets bestämmelser,
samt att i samband härmed ovan omförmälda, av firman P. & S.
Plum i Köpenhamn avgivna anbud av den 12 juli 1919 måtte antagas under den
förutsättning och på de villkor, som ovan angivits, dels ock förorda, att fastigheten
med adressnummer n:r 25 vid Amaliegade i Köpenhamn måtte, därest densamma
förvärvas av svenska staten, iordningställas till lokal åt svenska beskickningen
och konsulatet samt till bostad åt beskickningschefen därstädes i enlighet
med av arkitekten Grut uppgjorda planskisser och förslag, med iakttagande dock,
att fastigheten i sin helhet iordningställes i ett sammanhang.»

Av nu anförda utdrag ur byggnadsstyrelsens utlåtande framgår sålunda,
att styrelsen finner affären förmånlig samt anser, att ombyggnadsarbetena
lämpligen böra utföras i ett sammanhang och lokaler sålunda
på en gång iordningställas ej blott för beskickningens kansli och beskickningschefens
bostad utan även för konsulatet och till bostäder åt vissa

Kungl. Maj-.ts joroposition nr 67.

tjänstemän, vilka samtliga inredningsarbeten jämte erforderliga yttre konserveringsarbeten
av byggnadsstyrelsen uppskattats till en kostnad av
521,520 kronor.

Av denna summa skulle eu del kunna täckas av överskottet, som
uppstår vid försäljningen till firman Plum, under det att resten måste
anskaffas genom anslag. Överskottet i fråga skulle komma att utgöra
omkring 170,000 kronor svenskt mynt. Det belopp, som erfordras härutöver,
uppgår sålunda till 351,520 kronor eller i runt tal 351,600 kronor.

Tomten å
Norra Djurgården.

Den tomt, som — enligt vad i det föregående anförts — Djurgårdskommissionen
föreslagit lämpligen böra såsom bytesobjekt från svensk
sida överlåtas till danska staten, ligger delvis inom ett av de områden
å Norra Djurgården, vilka Kungl. Maj:t genom beslut av 1905 års lagtima
riksdag bemyndigats försälja. Delvis åter ligger densamma utom
detta område och tillhör den del av Norra Djurgården, som ännu ej
upplåtits till försäljning.

Å en bifogad karta betecknas den förstnämnda tomtdelen med
bruten streckning och den sistnämnda med heldragen streckning.

Såsom jag längre fram skall vidare utveckla, skulle eventuellt någon
justering av gränserna kunna ifrågakomma i samband med fastställandet
av ritningarna för den danska legationsbyggnaden. Den sammanlagda
arealen av båda de ovannämnda delarna torde dock komma att under

alla förhållanden utgöra 2,700 kvadratmeter, såsom bytesavtalet anger.

Över djurgårdskommissionens förslag att i stället för tomten å
Fredrikshovsområdet skulle såsom vederlag för Köpenhamnsfastigheterna
lämnas omformälda tomt å Norra Djurgården har byggnadsstyrelsen yttrat
sig i särskilda utlåtanden, avseende såväl den nu ifrågaställda markupplåtelsen
som de föreslagna ändringarna i överenskommelsen med danska
staten. Jämväl riksmarskalksämbetet har avgivit utlåtande i ärendet i
vad detsamma avser marköverlåtelse.

Byggnadsstyrelsen, som samtidigt yttrat sig angående ett av
djurgårdskommissiouen väckt förslag rörande upplåtande till försäljning
jämväl av ifrågavarande tomt närmast närliggande del av Norra Djurgården,
anför i nu föreliggande fråga i huvudsak följande:

»I Djurgårdskommissionens föreliggande underdåniga skrivelse har---

meddelats, att danska staten vore spekulant till en tomt inom det till försäljning

ifrågasatta området,---. Då emellertid ett frånskiljande av denna tomt

genom den ifrågasatta upplåtelsen, till följd av tomtens läge å området i fråga
skulle försvåra erhållandet av lämplig entré till detsamma och terrängförhållandena
äro av den art att områdets användande för bebyggande för statligt eller
annat allmänt ändamål måste på det betänkligaste inskränkas därest hörntomten

Kung!. Maj:ts proposition nr 67. 9

frånskiljes, anser sig styrelsen icke kunna tillstyrka tomtens upplåtande på sätt
nu ifrågasatts.

Därest Eders Kungl. Maj:t dock skulle för åvägabringande av legationslokaler
för såväl svenska som danska staten Unna lämpligt avstå från ett användande
av ifrågavarande terrängparti för statsverkets behov och hos riksdagen väcka
förslag om upplåtelse till danska staten av tomten i fråga, lära alltså, i händelse
av riksdagens bifall, åtgärder böra vidtagas för tomtens inläggande inom Stockholms
stads planlagda område samt fastställande av bestämmelser rörande kvartersmarkens
användande i anslutning till vad ett preliminärt upprättat köpekontrakt med
danska staten närmare föreskriver. Byggnadsstyrelsen vill härjämte hava framhållit,
att tomtens definitiva gränser ej böra genom kontraktet fastställas innan
byggnadsritningar föreligga i och för ett bedömande av tomtgränsernas förmånligaste
läge i förhållande till terrängen.»

Riksmarskalksämbetets förenärmida utlåtande innebär ett instämmande
i vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört.

Rörande den nu föreslagna ändringen av avtalet med danska
staten yttrar byggnadsstyrelsen:

»Mot det nu tillämnade utbytet av Karl Johans-byggnaden mot tomten vid

Eleskasernerna har byggnadsstyrelsen ur ekonomisk synpunkt intet att erinra.

kontraktets övriga bestämmelser har styrelsen i huvudsak ej heller något
att erinra, sedan _ svenska staten förbehållits återköpsrätt inom viss tid, därest
tomten i fråga ej skulle komma till användning för det nu avsedda ändamålet.
Styrelsen har dock ansett nödvändigt, att den i kontraktet efter bestämmelserna
för tomtens bebyggande införda föreskriften: ''för de övrige Grunde beliggende i
samme Kvarter skal gselde samme Byggebestemmelser som angivet ovenfor, dog
saaledes, åt hvis nsevnte Grunde stelges til Private, kun en Ejerdedel af hver åt''
disse bebygges’ måtte utgå eller givas sådan form att, därest vidare försäljning
av torn-er inom terrängpartiet i fråga icke komme att äga rum, områdets uteslutande
användning för viilabyggnader icke måtte fastslås, och får styrelsen
föreslå följande formulering av berörda punkt i kontraktet: ''Ovan angivna byggnadsbestäintnelser,
som icke skola gälla för byggnader, som uppföras för svenska
staten eller för annat allmännyttigt ändamål, gälla däremot för byggnader, som
inom kvarteret i fråga uppföras av privata tomtägare’. Att i sistnämnda fall
binda sig vid att blott en fjärdedel av tomts areal må bebyggas finner byggnadsstyrelsen
olämpligt, utan bör samma bestämmelse gälla för övriga privata tomter
som för danska staten föreslagits eller en tredjedel av tomtens areal.»

Djurgårdskommissionen har yttrat sig över förenämnda myndigheters
utlåtauden i ämnet och därvid anfört:

»Vad beträffar de av Byggnadsstyrelsen uttalade farhågorna i fråga om
överlåtelse av sistnämnda tomt [d. _ v. s. den s. k. danska tomten], synes det
Djurgårdskommissionen som om de ej borde tillmätas avgörande betydelse.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att avskiljandet av ifrågavarande tomt från
området öster om Göta livgardes kasernetablissemang skulle försvåra erhållandet
av lämplig entré till området ifråga. En monumental entré till området torde

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 57 käft. (AV 67). 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

emellertid enligt Djurgårdskommissionens åsikt kunna erhållas från Strandvägen
öster om danska tomten och en bekväm infart för åkdon kunna anordnas från en
blivande gata, vars läge torde vara givet utmed kaserntomtens östra gräns. Då
den danska tomten ligger i ett utskjutande hörn av området, torde ingen fara
företinnas för att genom denna tomts avskiljande därifrån områdets användande
skulle på det betänkligaste inskränkas.

Upplåtande av en tomt för en monumental byggnad i utkanten av nu
omhandlade område synes Djurgårdskommissionen icke heller böra uppväcka
större betänkligheter än upplåtande till försäljning av den tomt inom den s. k.
Nobel parken, som inköpts av enskild person (tomten N:o 6 i kvarteret Diplomaten).
Båda nu otnförmälda tomter ligga i utskjutande hörn och_ på lägre niyåplan än
områdenas huvuddel. Fråga om utläggning av tomten N:r 6 i kvarteret Diplomaten
har utan anmärkning passerat Överintendentsämbetet och har, såvitt Djurgårdskommissionen
har sig bekant, ej heller från någon annan myndighets sida givit
anledning till erinringar.

Djurgårdskommissionen finner sålunda, att även om det bör erkännas, att
någon begränsning i det nu ifrågavarande områdets användning kan tänkas uppstå
genom avskiljandet av den danska tomten, denna synpunkt ej synes böra vara så
avgörande, att med hänsyn härtill hela uppgörelsen angående fastighetsbyte med
danska staten skall gå om intet. Det bör nämligen i detta sammanhang framhållas,
att någon uppgörelse om förvärv av fastigheten i Köpenhamn icke står —
enligt från dansk sida lämnade uttryckliga och bestämda förklaringar — att
vinna med mindre än att danska staten i och med denna överlåtelse kommer i
besittning av en för dess legation i Stockholm passande tomt. Då vidare någon
annan iör sitt avsedda ändamål lämplig tomt, oaktat ingående undersökningar,
icke kunnat erbjudas från svenska statens sida, beror alltså fastighetsförvärvet i
Köpenhamn på lösandet av nu föreliggande spörsmål om överlåtelse av tomten
vid Göta Livgardes kasern. Att byggnadens yttre kommer att fylla de anspråk,
som med hänsyn till platsens läge kunna ställas å densamma, är säkerställt därigenom,
att Kungl. Maj:t jämlikt köpekontraktet äger att granska och godkänna
ritningarna till byggnaden i fråga.

Byggnadsstyrelsens erinringar om hänsynstagande, därest upplåtelsen
kommer till stånd, till terrängförhållandena å det omhandlade parkområdet vid
bestämmandet av gränserna för den danska tomten torde vara synnerligen välbetänkta,
.

Enligt Djurgårdskommissionens mening torde det dock ej vara behövligt
att med hänsyn härtill uppskjuta köpekontraktets avslutande eller intaga bestämmelser
i ämnet i köpekontraktet, dä det under Kungl. Maj;ts prövningsrätt givetvis
bör inbegripas befogenhet att granska förslaget jämväl i vad det avser byggnadens
placering i terrängen, och torde det vara synnerligen lämpligt, att Kungl.
Maj:t, om så skulle befinnas erforderligt, i samband med godkännande av ritningarna
trädar avtal om en sådan reglering av gränserna.

Vad beträffar det av Byggnadsstyrelsen —---omförmälda förbehållet

om återköpsrätt för svenska staten, vilket förbehåll på Byggnadsstyrelsens önskan
preliminärt intagits i förslaget till köpekontrakt, maste detsamma såsom stridande
mot 1 kap. 2 § jordabalken, sådant lagrummet lyder enligt förordningen den
1 maj 1810, utgå ur kontraktet.

Mot en i köpekontraktet intagen bestämmelse om den relativa byggytan

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

bär Byggnadsstyrelsen gjort en erinran, gående ut därpå, att det för övriga
tomter inom området icke måtte meddelas annan bestämmelse härom än den för
danska tomten fastställda.

Med anledning härav får Djurgårdskommissionen lämna följande upplysningar.

Det har mot de för kvarteren Diplomaten och Ambassadören fastställda
byggnads bestäm melserna gjorts den anmärkningen, att byggnaderna äro alltför
stora i förhållande till tomterna. Djurgårdskommissionen har funnit denna anmärkning
befogad och har för undvikande av liknande anmärkningar mot byggnadsbestämmelser
för kvarter, som framdeles kunna komma att upplåtas till
försäljning för bebyggande med öppet byggnadssätt (villakvarter), haft för avsikt
föreslå, att endast en fjärdedel skall få bebyggas av respektive tomters areal.

Härifrån utgingo också förhandlingarna med danska staten och blev bestämmelse
i angivet syfte preliminärt godtagen från dansk sida. Emellertid blevo bestämmelserna
underkastade de danska byggnadsauktoriteterna och framställdes av
dessa såsom oavvisligt krav, att den danska tomten måtte få bebyggas intill en
tredjedel av dess areal, då man vid denna tid icke hade kännedom om byggnadens
storlek i förhållande till den givna tomtarealen, vilken från svensk sida begränsades
till 2,700 kvadratmeter.

Med hänsyn till nu lämnade upplysningar anser Djurgårdskommissionen,
ehuru Byggnadsstyrelsens ifrågavarande erinran torde vara fullt befogad, det
böra bero vid kontraktsförslagets nuvarande bestämmelser i ämnet.»

Den föreslagna nya överenskommelsen innebär, att såsom vederlag Devarteför
de i propositionen nr 17 till 1919 års urtima riksdag omförmälda fastigheterna
Matr. N:ris 143, 144 och 145 av staden Köpenhamns Set.

Annse öster kvarter, skulle, jämte'' visst belopp i penningar, lämnas en
obebyggd tomt i Stockholm i stället för den i nyssnämnda proposition
angivna fastigheten. Den nu ifrågavarande tomten utgöres av ett till
Norra Djurgården hörande område, varav en del — i huvudsak sammanfallande
med den figur, som å den bilagda kartan utmärkts genom bruten
streckning — kan av Kungl. Maj:t försäljas på grund av medgivande av
1905 års lagtima riksdag, medan för överlåtelse av den återstående delen
— i huvudsak sammanfallande med den figur, som å kartan markerats
med heldragen streckning — erfordras riksdagens samtycke. Förutom
denna tomt, vars värde uppskattas till 300,000 kronor, skulle lämnas ett
belopp av 660,000 kronor i danskt mynt. Sistnämnda belopp skulle utgå
av de medel, 850,000 kronor i danskt mynt, som erhållas genom försäljning
till firman P. & S. Plum av vissa obehövliga delar av de från danska
staten inköpta fastigheterna i Köpenhamn i enlighet med det av 1919 års
urtima riksdag givna bemyndigande. Av likviden för dessa frånskilda
delar skulle då återstå ett belopp av ungefär 170,000 kronor i svenskt
mynt, vilken summa skulle användas till iordningställande av den till
beskickningshus i Köpenhamn tilltänkta byggnaden. Härutöver skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

emellertid för sistnämnda ändamål enligt byggnadsstyrelsens beräkningar
erfordras ett anslag å i runt tal 351,600 kronor.

I likhet med djurgårdskommissionen finner jag de av byggnadsstyrelsen
och riksmarskalksämbetet gjorda invändningarna mot överlåtelse
av ifrågavarande tomt i Stockholm ej böra tillmätas avgörande betydelse.

Då svenska staten icke, såvida ej danska staten blir ägare av nu
omhandlade tomt i Stockholm, kan bliva ägare av den till beskickningshus
tilltänkta byggnaden i Köpenhamn — något, som av de i förenäinnda proposition
till 1919 års urtima riksdag anförda skäl är synnerligen önskvärt
— anser jag fördelarna av tomtens överlåtelse vida överväga olägenheterna
härav. Enär vidare intet torde vara att anmärka mot den ekonomiska
sidan av den föreslagna överenskommelsen med danska staten samt då
jag slutligen ej heller har någon erinran att göra mot den verkställda
utredningen rörande kostnaderna för det blivande svenska beskickningshusets
iordningställande för sitt ändamål, så får jag, med åberopande
av vad i det föregående blivit anfört, hemställa,

att Kungl. Maj:t ville genom proposition föreslå
riksdagen, att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att med danska staten träffa avtal angående fastighetsbyte
m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med
ett vid statsrådsprotokollet fogat förslag till köpekontrakt,
dels ock å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag å 351,600 kronor, att tillika med
det överskott, som uppkommer genom försäljning av
vissa delar av de från danska staten förvärvade fastigheterna,
användas till iordningställande av beskickningshus
i Köpenhamn.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
A. Wachtmeister.

Kungl. AJaj:ts proposition nr 67.

Bil. 1.

Förslag til Kobekontrakt.

Den danske Stat överdrager til den svenske Stat Ejendommene Matr. N:re
143, 144 og 145, af Staden Kobenhavns Set. Annae öster Kvarter paa Betingelse
af, åt den svenske Stat överdrager til den danske Stat den nedenfor nsevnte
Ejendom i Stockholm og ipvrigt paa folgende Vilkaar:

Ejendommene Matr. N:re 143, 144 og 145, der findes angivne paa vedlagte
Kort, og hvis samlede Areal andrager circa 6.000 in2, sselges som de nu er og
foretindes med mur- og nagelfaste Appertinentier, derunder Kakkelovne og Komfurer,
hvorved dog berrnerkes, åt Ko ber en er bekendt med, åt forskellige Kakkelovne,
Komfurer og andre mur- og nagelfaste Genstande tilherer Lejerne.

Koberen respekterer de paa den vedlagte Eortegnelse opferte bestaaende
Lejemaal i overensstemmelse med de indgaaede Lejekontrakter og de paa Ejendommene
hvilende Servituter og andre Byrder i Overensstemmelse med de
vedfpjede 3 Stkr. Genparter af Panteattester. Der gives de offentlige Institutioner
og lignende, der have Lokaler eller Grund til Brug uden Vederlag en passende
Frist til åt skaffe sig andre Lokaler, dog åt de paagreldende senest skal stille
Lokaler og Grund til Raadighed for Keberen til April Flyttedag 1920. Sselgeren
forpligter sig til åt foretage fornodne Foranstaltninger, for åt der kan disponeres
over Lokalerne den 1. Maj 1920.

Der paalsegges Matr. Nr. 143 den Förpligtelse, åt al fremtidig Bebyggelse
paa Ejendommen skal holdes i den Afstånd fra Skellet mod Matr. Nr. 142 f,
som fastseettes af Bygningsautoriteterne som Betingelse for åt have Vinduer
vendende mod Nabogrunden, uden Hensyn til om der indrettes Vinduer eller ej.
Denne Förpligtelse bortfalder, hvis der paa Matr. Nr. 142 f bygges naermere ved
Skellet mod det nuvmrende Matr. Nr. 143 end der i Ojeblikket er bygget. Forsaavidt
der långs Skellet niellera Matr. Nr. 142 f og 143 eller en Del af dette
indrettes en gennemgaaende offentlig Passage mellem Amaliegade og Bredgade
faar Ko lie ren af Matr. Nr. 143 og efterfplgende Ejere Ket til åt indrette Gennemgang
fra Matr. Nr. 143 til denne Passage.

Der maa ikke paa det afhsendede Areal opföres Fabriker eller drives nogen
Virksomhed, som ved Larm, Reg, ilde Lugt eller deslige kan forulempe de
omboende.

K fiber en forpligter sig til i et Aar fra Tiltrsedelsen åt sselge til Forstanderskabet
for Set. Ansgars Menigbed paa Menighedens Vegne det paa vedfplgende
Kort med Bogstaverne C. D. N. M. betegnede Areal af Matr. Nr. 143
beliggende bagved Set. Ansgars-Kirken, stort ca. 363 m2, med det derpaa vserende
Jserngitter mod Matr. Nr. 142 f for en kontant Kobesum af 126 Kr. 90 0re
pr. m2.

Kgbenhavn.

Stockholm.

14 Kunal. Maj:ts proposition nr 67.

Denne sidste Förpligtelse samt de föreslående to Indskreenkninger i R,etten
til åt bebygge og benytte de solgte Arealer vil vrnre åt tinglmse som servitutstiftende
paa de paagaddende Ejendomme og åt notere paa vedkommende Folier
i Sk0de- og PanteWgerne.

Koberen forpligter sig til i Gramsen mod Matr. Nr. 142 f ikke åt indrette
andre Vinduer end de eksisterende to. Koberen er bekendt med, åt de paa Ejendommene
veerende Fagadebygninger mod Amaliegade er fredede i Henhold til
Lov Er. 137 om Bygningsfredning af 12. Marts 1918, jfr. vedf0jede Afskrifter af
Skrivelser af 20. Marts, 12. April og 2. Juli 1919 fra det smrlige Bygningssyn
til Finansministeriet.

Ejendommene tiltrsedes af Koberen den 1. Maj 1920. Al den Leje af
Ejendommene, der angaar Tiden fra Tiltrtedelsesdagen, tiikommer Koberen, medens
denne paa den anden Side afholder alle Skatter og Afgifter, der angaar Tiden
fra Tiltraedelsesdagen. Skulde nogen Lejer paa Koherens Foranledning fraHytte
det lejede inden Koherens Tillredelse af Ejendommene, refunderer Koberen
Statskassen den vedkommende Leje for Tiden fra Fraflytningsdagen til Tiltrsedelsesdagen.
Det bemaerkes. åt Koberen selv maa tegne Forsikring mod Brandfare
af Ejendommene, idet den nuvserende Brandforsikring ophprer med Tiltredelsesdagen.
I Tilfselde af Ildsvaade forinden 1. Maj 1920 tilsvarer Seelgeren den
Erstatning, der maatte blive ydet af Statsbrandforsikringsfonden.

Det bemterkes, åt Sselgeren ikke bar tinglsest Adkomst paa Ejendommene,
men indestaar K0beren for Vanhjemmel efter Loven.

Som vederlag överdrager den svenske Stat til den danske Stat den nedanför
nsevnte Ejendom i Stockholm paa nedenanforte Vilkaar, samt betaler den
1. Marts 1920 til den danske Stat en kontant Kobesum af 500.000 Kr., og den
Dag Ejendommene i Kobenhavn stilles fuldsteendig til den svenske Stats Disposition,
og de no va; ren de Lejere er fraflyttet, en kontant Kobesum af 160,000 Kr.,
alt i dansk Mont.

Naar Kobesummen er betalt, og Ejendommen i Stockholm tilltraadt af den
danske Stat, udfserdiger Finansministeriet Skpde paa ovennevnte Matr. N:re 143,
144 og 145 til den svenske Stat.

Den nedennmvnte Ejendom i Stockholm tiltreedes den 1. Maj 1920.

Den Ejendom, som den svenske Stat överdrager til den danske Stat, er et
i Yinklen niellera Strandvägen og Göta Livgardes Kaserneetablissement i Stockholm
beliggende Areal, paa den vedfojede Plan betegnet A. B C. D.

Overdragelsen sker paa fplgende Yilkaar og under folgende Forudssetninger:

Det til den danske Stat ved denne Overenskomst overdragne Omraade har
et Areal af ca. 2,700 m*.

Med Hensyn til Opforelsen af Bygninger er den danske Stat underkastet
de gseldende Bygningslove og folgende sserlige Bygningsbestemmelser:

1) Bygninger maa tilsammen ikke optage mere end en Trediedel af Ejendommens
Flade, og ikke, med Undtagelee af Automobilgarage, forisegges nsermere
Naboejendommenes Grrense end 6 Meter.

2) Tegninger til Bygninger paa disse Ejendomme maa ikke stadfmstes af Bygningsnmvnet,
forend de med Hensyn til Beliggenhed paa Grunden og ydre
Indretning er blevne godkendt af den svenske Regering.

3) H ovedbygningens Hoj de og Tagkontur maa ikke overskride den Profil, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

fra Fagadens Vertikalplan fortssettes i en Cirkelbue med 9 Meters Radius,
hvis Centrum betinder sig 9 Meter vinkelrät inrlenfor Fasadens Yderplan og
13,5 Meter over det Flan, som i vedkommende Tilfselde kan anses som Bygge K’

''sens gennemsnitlige Jordhojde. •

use maa ikke have mere end 4,0 Meters Höjde.

5) Paa Grunden maa, foruden Ejerens K0kken, ikke indrettes mere end to
Kokkener, og disse kun for i Ejerens Tjeneste ansatte Personer. Iovrigt
tillädes fplgende Afvigelser fra Bestemmelserne i §§ 20, 28, 29, 30, 34, 39,
40, 42, og 48 i Bygningsordningen.

6) Karnapper, Kviste, Taglister, Bjselkehoveder o. 1. kan udfores af Trse udeu
Blikbekliiedning.

7) Hovedtrappe med Repos’er kan have en Bredde af kun en og to Tiondedel
(1,2) Meter og kan udfores af Trse med Undtagelse af Trappe til Kadder;
Trappe behoves ikke brandfrit åt adskilles fra Kadder eller Loft eller vrnre
omgivet af Stenmur.

8) Loftsrummet kan i hele sin instrykning indrettes til Yaerelser.

9) Tag kan udfores i brudt Kontur.

10) Efter åt Tagdaikning er fuldendt, skal Bygningsnsevnet efter Ansogning
bestemme, inden hvilken Tid ind- og udvendig Kaikpudsning af Beboelseshus
vil vjere åt udfore.

11) Beboelsesrum, Kokken og Badevserelser kan undtagelsesvis gives en H0jde af
kun to og en halv (2,5) Meter.

12) Brandgulv behoves ikke åt indlsegges.

13) AutoraobiIgarage kan anbringes en (1) Meter fra Grundens Ydergraense, dog
maa den ikke have större Höjde over Jorden end 4 Meter.

14) Om Opforelse af Faellesmur eller andet Hegn i Gramse mellem Naboejendommene
skal Bygningsnarvnet efter Ansogning af den Ejer, som onsker åt opfore
et saadant, give Forskrifter, saavel m.H.t. Hegnets Udseende som Fordeling
af Omkostningerne. Den svenske Stat er fritaget for enhver Hegnspligt.

De ovenfor angivne Bygningsbestemmelser, som ikke gselder för Bygninger,
der maatte blive opfoid af den svenske Stat eller for almindeligt brug g ad der
derimod for Bygninger, der af private npföres paa Grunde i det paagseldende
Kvarter, dog åt i sidste Tilfadde kun en Fjerdedel af Grunden maa bebygges.

Umiddelbart efter Tiltrsedelsen af Ejendommene i Kobenbavn udsteder den
svenske Stat Kobebrev paa Ejendommen i Stockholm til den danske Stat.

Omkostningerne til Stempel og Gebyrer ved Berigtigelse af Ad hornsten
til Ejendommene i Köbenhavn bseres af den svenske Stat.

Omkostningerne til Stempel og Gebyrer ved Berigtigelse af Adkomsten til
Ejendommen i Stockholm ba;res af den danske Stat.

Kobenbavn den-----—.

Kungl. Maj:ts preposition nr 67.

Bil. 2.

Kobekontrakt.

Den svenske Stat, som ved Kobekontrakt af------ 1920 af den

danske Stat bär erhvervet Ejendommene Matr. Nr. 143, 144 og 145 af St. Ann®
Öster Kvarter i Kobenhavn, överdrager og sselger herved til Eirmaet P. & S. Plum
de neevnte Ejendomrne med Undtagelse af det paa vedhseftede Skitse med Bogstaverne
A. B. K. L. C. G. H. I. J. betegnede Stykke af Matr. Nr. 143. 1 Kobet
medfplger alle paa den overdragne Grund väsende Bygninger, disses mur- og
nagelfaste Appertinentier, derunder sirlig Kakkelovne og Komfurer m. v. saavel
som alt andet Til be hor til Bygningerne, som har tilhort den danske Stat, og
ibvrigt med alle de samme Eettigheder, Byrder og Forpligtelser, hvormed de
paagaeldende Ejendomrne er erhvervet af den svenske Stat, i hvilken Henseende
henvises til vedlagte Afskrift af K0bekontrakt niellera den danske Stat og den
svenske Stat.

De nsermere Vilkaar er iovrigt f0lgende:

§ 1.

K0besummen fastssettes til 850,000 Kr.

Heraf betales kontant den 1. Marts 1920 ............. 500,000 Kr.,

naar Ejendommen er afleveret ryddet, hvilket skal ske den 1 Maj 1920,

betales........................... 200,000 » .

6 Maaneder, efter åt de förännrevilte 200,000 Kr. er forfaldne, betales

resten eller. . ........................ 150,000 *

Overtagelsen Under Sted den Dag, da Ejendommen afleveres i ryddeliggjort
Stånd, og med denne Dag som Skseringsdag atfattes sedvanlig Refusionsopgorelse
over alle af Ejendommen gaaende lndtsegter og Ddgifter, hvorved bemserkes, åt
Ejendommene ikke er bebseftede med nogen Pantegmld. Refusionsopgorelsens
Saldo berigtiges kontant samtidig med Betalingen af den ifolge § 1 först forfaldende
Del af Kobesummen.

§ 3.

Vi P. & S. Plum forpligter os til, for åt lette den svenske Stat Evakueringen
af dennes Del af Ejendommene, åt give nu väsende Lejere af den svenske Stats

Kungl. Majli» proposition nr 67.

Del af Ejendommene (Amaliegade Nr. 25) Fortrinsret fremlor andre til åt leje i
de Dele af Ejendommene, som nmrveerende Tilbud angaar, og som vi, P. & S.
Plum, ikke selv vil benytte, dog naturligvis paa det Vilkaar, åt der svares samme
Deje, som kan faaes åt andre tor de Lokaler, det drejer sig om, og forudsat åt
paagreldende Lejeres Virksomhed ikke er af saadan Ärt, åt den er til Gene för
den paatrenkte Benyttelse og Indretning af den Del af Ejendommene, som nservmrende
K0bekontrakt angaar.

§ d.

o p Allé Omkostninger ved Berigtigelse af Adkomst tfa den svenske Stat til
P. & k,. Plum paa den Del åt Matr. Nr. 143, 144 og 145 af St. Annse 0ster
Kvarter, som nservserende Kobekontrakt angaar, betales af Eirmaet P. & S. Plum,
der hgeledes betaler Omkostningerne ved den fornodne Udstykning. Opfprelse af
Brandmur paa Strsekningen B—K (jfr. vedheeftede Skitse) og Supplering af frelles
Brandmur til Stykket A—B betales med Halvdelen af den svenske Stat og Halvdelen
a,t P. & S. Plum. Mulige andre ved Udstykningen paakrrevede Bygningsfoiandringer
paa den svenske Stats Del af Ejendommene, derunder sirlig Fjernelse
åt de fra Linien K—L (se vedhseftede Skitse) fremspringende Bygningsdele bekostes
alene af den svenske Stat.

§ 5.

Firmaet P & S. Plum indvilger i, åt der paalaegges det Areal, som Kpbet
angaar, fplgende Servituter:

Den svenske Stat har Het til saavel Vinduer i som Ud- og Indgang til
og fra den Amaliegade Nr. 23 horende paa vedhseftede Skitse med Bogstaverne
■K~L'' betegnede Sideflpj, ligesom den svenske Stat har Bet til Vinduer i den paa
vedhmltede Skitse med Bogstaverne G—L betegnede Mellemfloj, dog ikke udenfor
en Afstånd åt 10 Meter fra Skellet mod Matr. Nr. 142.

Endvidere paalsegges der den Förpligtelse, åt al fremtidig Bebyggelse paa
Grunden Syd för Limen K—L eg Vest för de ovenfor me väte 10 Meter af Linien
it L, skal holdes i den Afstånd fra Linien K—L og de ovenfor nfevnte 10 Meter
åt Limen G—L, som fast slott es af Bygningsautoriteterne som Betingelse for åt
lmve Vinduer vendende mod Nabogrunden, uden Hensyn til, om der indrettes
Vinduer eller ej dog åt Bebyggelse over Jordoverfladen ikke maa ske nsermere
Linien K—L end 12 Meter.

-^or de samme Streekninger, paa hvilke den svenske Stat ifplge ovenstaaende
ar i Vnnluer iml *mod det'' Areal, som Kpbekontrakten angaar, har den

svenske Stat Bet til Tagnedlob, hvilken Bet mermere preciseres saaledes, åt den
svenske Stat er berettiget til uden Vederlag, men paa egen Bekostning, åt tilslutte
Stikledning til nsermeste Kloakhovedledning paa det Areal, som Kpbekontrakten
angaar; saadanne Stikledningers Vedligeholdelse bekostes af den svenske Stat.

„ , svenske Stat indgaar paa kun efter nmrmere Aftale med Firmaet åt

toretage Atndringer i den nuvserende Vinduesinddeling i de to ovenfor nsevnte,
Paa, vedhseftede Slutse med Bogstaverne K—L og G—L betegnede Stykker af
henholdsvis Sideflpj og Mellemflpj ind mod det Areal, som Kebekontrakten angaar

Med Hensyn til Overlevenngen fra den svenske Stat til P. & S. Plum af
de Ljendomme, Kpbekontrakten angaar, bemserkes, åt P. & S. Plum i saa Hen Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 57 käft. (AV 67.) 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

seende ikke har anden eller större Rot end den den svenske Stat har överfor
den danske Stat som tidiigere Ej er i Henhold til de mellem Staterne trutne,
Firmaet bekendte Aftaler.

Dette aftales sirlig af Hensyn til mulig Ildsvaade mden Tiltrmdelsen.
K0benhavn, den

Bil. 3.

Transumt av en skrivelse från Overretsagförer

Hans
beskicknin

Lauritzen, Köpenhamn, till Kungl. Maj:ts
trång i Köpenhamn den 23 oktober 1919.

I Anledning af Legationens Meddelelse om, åt det ikke vil kunne lade
sic gare, åt Overtagelsen af Ejendommen Amaliegade Nr. 23 og 2a> Under »ted
den 1 November 19l9, men åt det formentlig kan ventes, åt Fornandlingerne vil
viere afsluttede, saaledes åt Overtagelsen kan Ande Sted omkring den 1. December
1919 skal i eg paa Firmaet P. & S. Plums Yegne meddela åt Firmaet stadig
pnsker, åt Forhandlingerne kan före til det Resultat, åt Firmaet kan overtage
den Del af Ejendommene, som omtales i jdirmaets Tilbud åt 12- Juli 1919,
o o* åt Firmaet derför onsker i st0rst muligt Omfång åt lette Legationen r orhanalingerne
og derför ogsaa vil vedstaa sit ovennmvnte Tilbud, selv om Overtagelsen
ikke kan ske til 1. November 1919, men paa den anden Side er Firmaet af den
Oplättelse, åt naar Overtagelsen alligevel skal skydes udover den 1. November
1919 vilde det stomme bedre med Firmaets Interesser, om Overtagelsen blev
fastskt til 1. Marts 1920 eller tidligst 1. Februar 1920; — - - -- -- -Mine Mandanter er altsaa villige til åt vedstaa deres Tubud åt 12. J uli
1919 med den ändring, åt Overtagelsen Under Sted en Dag i Tidsrummet mellem

1. Februar 1920 og 15, Harts 1920. , . , ,

De Belpb, som mine Mandanter ifdlge det ovennaevnte Tilbud er indgaaede
naa åt betale, er de villige til åt betale med 500,000 Kr, ved Overtagelsen og
med Resten den Dag, da Ejendommen eller dog den Del, som de skal overtage,

er r0mmet,--—.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

200102

Tillhör Kung i. Majis nådiga,
proposition N° 67 till 1920års
riksdag.

~\ \

~J/i ojjs inisdituöets

S/ffroma ant? /fisa hö/d tme /er ö/ker c/er? it er//er?

tyfa, som //tyger ty. o rrreA öYi/er s/vss/rös/r^/r?.

200162

GEN-. STAB. LIT. 25NST. STOCKS.