Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 39 (Proposition 1917:39)

Kungl. Maf.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Nr 39.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag
till lag om försäkringsrörelse; given Stockholms slott den
30 december 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om försäkringsrörelse.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 käft. (Nr 39.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Förslag

till

Lag om försäkringsrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Försäkringsrörelse må, förutom av anstalt, som inrättats av staten,
drivas endast av försäkringsaktiebolag eller av bolag eller förening,
grundad på delägarnes ömsesidiga ansvarighet (ömsesidigt försäkringsbolag).
Försäkringsbolag må icke driva annan rörelse än försäkringsrörelse.

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här
i riket stadgas särskilt.

2 §•

Med livförsäkring förstås i denna lag jämväl livränteförsäkring och
kapitalförsäkring för livsfall.

Vad i denna lag särskilt stadgas angående livförsäkring skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om annan personförsäkring, som meddelas
för livstid eller för längre tid än tio år.

I. Om försäkringsaktiebolag.

Om försäkringsaktiebolags bildande.

3 §•

De, som vilja stifta försäkringsaktiebolag, skola upprätta fullständig
bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets
rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr SO.

framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 7 § sägs,
upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkrings verksamheten
samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar bolagsordningens
och de övriga grundernas överensstämmelse med denna lag
samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda
bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten
av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning
eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall
ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och till
antalet minst fem.

4 §•

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskilt angivande, i
fråga om bolag, vars rörelse avser livförsäkring, huruvida bolaget skall
utan läkarundersökning meddela försäkring för dödsfall;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för
bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet; 6)

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda
sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,
tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie
stämma, eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till
behandling;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före
stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å
bolagsstämma, så vitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet
i 70, 82 och 84 §§;

12) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring
av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

13) det belopp, varå aktie skall lyda;

14) där ej alla aktier skola medföra samma rätt, det belopp, vartill
aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och det företräde de skola
medföra, ävensom, så framt aktiekapitalet skall kunna, utan ändring av
bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, den rätt till
teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning
må tillkomma varje särskilt slag av aktier;''

15) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att
tillskjuta något utöver tecknat aktiebelopp, samt under vilka förhållanden
och i vilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras;

16) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna
tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från
vad härom finnes stadgat i 103 §;

17) inskränkning enligt 44 § i aktieägares rätt att förfoga över
aktie eller förbehåll enligt 116 § om tvisters avgörande av skiljemän,
där sådan inskränkning eller sådant förbehåll skall gälla;

18) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet.

5 §''

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordningregistrerat,
ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning
å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

6 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten
av den tillämnade rörelsen samt fördelas i aktier å lika belopp i
svenskt mynt. Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring av bolagsordningen,
bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet ej
utgöra mindre än tredjedelen av maximikapitalet.

För försäkringsaktiebolag, vars rörelse avser livförsäkring, må ej
aktiekapitalet eller i fall, varom nyss är sagt, minimikapitalet sättas till
lägre belopp än tjugufem gånger det högsta livförsäkringsbelopp, varför
bolaget må vid början av sin verksamhet utan återförsäkring ikläda sig
ansvarighet på samma risk, eller i något fall understiga etthundra tusen
kronor. Vid tillämpning av vad sålunda är föreskrivet skall i fråga om
livränteförsäkring försäkringsbeloppet anses motsvara femton gånger den
årliga livräntan. För annat försäkringsaktiebolag må ej aktiekapitalet
eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring av bolagsordningen,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39. 5

bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet sättas lägre än
fem tusen kronor.

Ej må aktie lyda å belopp understigande femtio kronor; dock må
aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, där aktiekapitalet
ej överstiger femtio tusen kronor.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än
det, varå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

7 §•

Avser försäkringsaktiebolags rörelse livförsäkring, skola upprättas
bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,
nämligen:

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott
mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må
kunna beviljas:

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4j grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må
tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av
de belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning
utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet bestämda,
grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och
nedsättning av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond
(premieåterbäringsreserv).

Skall försäkringsaktiebolag meddela försäkring av annat slag än
personförsäkring, och skall sådan försäkring meddelas för all framtid
eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående
grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv för
sådana försäkringar.

8 §•

Teckning av aktier skall ske å teckningslista i huvudskrift, som
egenhändigt underskrivits av stiftarna, eller i avskrift, bestyrkt av notarius
publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut
om stadfästelse samt angiva

1) den ordning, vari aktietecknare bör inbetala tecknat aktiebelopp;

2) den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen
meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hallas,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, varå aktie
skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits, men
allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas,
storleken av detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista, varå
sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal
aktier, som en var av stiftarna tecknat, och å den grund, efter vilken i
händelse av överteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §-

Ej må stiftare eller annan av bolaget för dess bildande njuta gottgörelse
utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen
nödvändiga. Ej heller må utom i fall, varom i 110 § stadgas,
för aktie eller för fullgörande av skyldighet, som i 42 § sägs, tillskjutas
annat än penningar eller stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån
eller rättighet.

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas,
ogiltig.

11 §.

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt teckningslistan
konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 14 § stadgas,
vare aktieteckningen icke vidare bindande.

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och
11 §§ avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses av stiftarna i den ordning, som skall
gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Kurnjl. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas, är fulltecknat,
skall, sedan aktierna, i händelse det tecknade beloppet överskjuter
vad högst må tecknas, blivit mellan tecknarna fördelade och överskjutande
teckning förklarats förfallen, till avgörande företagas, huruvida
bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel av de
närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagt aktiebelopp av
minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet rösta
därför, med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å viss
dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta stämman
varde frågan utan vidare uppskov avgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,
eller finnas vid omröstning de flesta röstande hava förenat sig därom
och utgöra dessa minst en fjärdedel av hela antalet tecknare med ett
sammanlagt aktiebelopp av mer än halva det å stämman företrädda
aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela aktiekapitalet, skall bolaget
anses bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall
vare frågan om bolagets bildande förfallen.

15 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i övrigt i tillämpliga delar till efterrättelse vad i
69 § finnes stadgat om protokoll, val av ordförande och förteckning
över de närvarande.

Vad i 70 § är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av
beslut å bolagsstämma äge med de avvikelser, som föranledas av bestämmelserna
i 14 §, motsvarande tillämpning å sådan stämma, som
ovan sägs.

16 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 86 och 87 §§
gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande
stämman.

U §■

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

tecknare må kava enligt 24 § förverkats ock ej av annan övertagits,
minst kälften bekörigen inbetalts, må bolaget enligt föreskrifterna i
denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade
beloppet efter ovannämnda avdrag understiger det belopp, vartill aktiekapitalet
enligt bolagsordningen lägst må sättas.

18 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande
av tecknat aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,
innan det blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom
deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för
alla ock alla för en.

19 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas ock styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet ock
hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom
nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid förda
protokollet;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels ock
försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen behörigen fullgjorts;

4) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma.

Om aktiebrev och aktiebok.

20 §.

A aktierna skola utfärdas brev. Dessa skola undertecknas av
styrelsen samt angiva ordningsnummer å den eller de aktier, varå
breven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebrev skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas
genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktiebrev
vara egenhändigt undertecknat av minst en styrelseledamot.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser om skyldighet att lämna
tillskott, på sätt i 42 § sägs, eller om inskränkning enligt 44 § i rätten
att förfoga över aktie, skola dessa bestämmelser angivas i aktiebrevet.

21 §.

Ej må aktiebrev utgivas, innan registrering enligt 27 § skett därom,
att full betalning erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp,
vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, ej
heller innan full betalning blivit erlagd för den eller de aktier, varå
brevet lyder, samt, där aktietecknare är pliktig att lämna tillskott, som
i 42 § sägs, särskild skriftlig förbindelse å dylikt tillskott blivit avlämnad.

Utgives, innan aktiebrev utfärdats, bevis om rätt till delaktighet i
bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,
interim skvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

22 §.

Över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen
upplägga eu aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg
aktierna upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos
styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen
antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 44 § 1 mom. tillkommer
förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att
lösningsrätten ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då
anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes
för att pröva de frågor om ny^ aktieägares införande i aktie Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

boken, som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt
67 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts
beroende av att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde
för prövning av frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,
som företer aktiebrev, försett med behörigen sammanhängande och till
honom fortgående följd av överlåtelser.

Med det imdantag, varom i 44 § 3 mom. stadgas, vare den, till
vilken aktie övergått, ej gent emot bolaget att anse såsom aktieägare,
innan han blivit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en var, som
vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning och ökning av aktiekapitalet.

23 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning
erläggas.

Aktietecknare vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna
särskild skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp ävensom,
där aktietecknaren är pliktig lämna tillskott, som i 42 § sägs, å sådant
tillskott.

Övergår aktierätten till annan, må ändock förbindelse å oguldet
aktiebelopp ej återställas, förrän aktiens belopp blivit till fullo guldet,
ej heller förbindelse å tillskott, som ovan sägs, återlämnas, innan densamma
blivit till fullo inlöst eller den, till vilken aktierätten övergått,
avlämnat ny sådan förbindelse, som av bolagets styrelse godkännes.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund av
aktieteckning mot fordran hos bolaget.

24 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie eller av
tillskott, som i 42 § sägs, vare han skyldig att gälda ränta efter sex
för hundra om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning å aktie i rätt tid, eller försummar någon
att avlämna förbindelse, varom i 23 § 2 mom. fömäles, äge styrelsen,
där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

förverkad. Det åligger styrelsen, där betalning uteblivit, att, så snart
ske kan, antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, ävensom anmaning, varom
ovan är sagt, må anses vara given, när den blivit kungi ord i den
ordning, som skall gälla för kungörande av kallelse till ordinarie bolagsstämma,
så ock, där aktietecknarens postadress uppgivits för styrelsen,
till honom blivit försänd i rekommenderat brev.

Då aktierätt förverkats, kan vad å aktien redan inbetalts eller
redan inbetalt tillskott, varom i 42 § förmäles, ej återfordras.

25 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ovan är sagt, vare aktietecknaren,
där bolagets egendom avträdes till konkurs, som börjar inom två år
efter utgången av den för. aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock
skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående
inbetalning å aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, i den mån
sådan inbetalning ej visas vara för övertagande av aktierätten verkställd
av annan.

26 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare
inbetalning å aktier fullgjord, må styrelsen för registrering göra
anmälan om sålunda inbetalt belopp. Anmälan, som skall vara försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen
behörigen fullgjorts

Sist sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning
bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela aktiekapitalets inbetalning
förut skett, för registrering avlämna en av styrelseledamöterna
egenhändigt underskriven uppgift, huru mycket av det belopp, som för
registrering anmälts vara inbetalt, motsvaras av aktier, för vilka full
betalning erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar skola vara av
vittnen styrkta.

Har ej inom ovan stadgad tid anmälts, att full betalning behörigen
erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp, vartill aktiekapitalet
enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, och inkommer ej heller
behörig anmälan, utvisande, att sådan betalning fullgjorts, inom en
månad efter det från registreringsmvndigheten till bolagets styrelse

27 §.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

avlåtits skrivelse med anmaning att ofördröjligen inkomma med dylik
anmälan, skall bolaget träda i likvidation.

28 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares
aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en
månad av annan övertagen, skall aktiekapitalet anses minskat med det
belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre styrelsen
ofördröjligen anmälan härom för registrering.

29 §.

ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,
till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där
beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan
på grund av förra beslutet tecknat belopp, med avdrag ej mindre i anledning
av överteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och
ej av annan övertagen aktierätt, blivit till fullo inbetalt och detta förhållande
registrerats.

Beslut om ökning, varom ovan sägs, kan fattas endast av bolagsstämma.

30 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva

1) det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma
aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet
enligt 34 § kungjorts i allmänna tidningarna, inom vilken aktieägare
må begagna den honom tillkommande företrädesrätt till teckning;

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

5) den grund, efter vilken i händelse av överteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

31 §.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konnngens stadfästelse
å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenbändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

32 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare
berättigad att, i den mån sådant kan ske, av de nya aktierna efter
teckning erhålla det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande
aktiekapitalet.

33 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt
till teckning av ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det
eller de aktiebrev, varå teckningsrätten grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att teckningsrätten
begagnats.

34 §.

Det åligger styrelsen att genom kungörelse i allmänna tidningarna
och i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte, ävensom, i den
mån så ske kan, genom rekommenderade brev om bolagsstämmans beslut
om aktiekapitalets ökning underrätta aktieägarna.

35 §.

Teckning av de nya aktierna skall ske å teckningslista, försedd
med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, eller
å avskrift av sådan teckningslista, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i vilka beslutet enligt
34 § varit infört.

I teckningslista skall ock angivas förutvarande aktiekapitalets
storlek ävensom den ordning, i vilken aktietecknare bör fullgöra vad
honom på grund av teckningen åligger.

Ett exemplar av bolagsordningen skall bifogas varje teckningslista.

36 §.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 35 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas, ogiltig.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Ej må sådan grund för ogiltighet av teckning av aktie, som
i denna paragraf avses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos
registreringsmyndigheten, innan registering enligt 38 § skett i anledning
av anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

37 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning
fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än
penningar och mot förbehåll av särskild förmån eller rättighet vid
aktieteckning, ävensom bestämmelsen i 23 §, att aktietecknare ej är
berättigad till kvittning, galle ock vid ny aktieteckning; och skall
jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning vad i 24 och
25 §§ finnes stadgat om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning
å tecknad aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, så ock om
anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

38 §.

Sist sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru
många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blivit
tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan
ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare förverkats och ej
av annan övertagits, dels ock försäkran, att den anmälda inbetalningen
å aktierna behörigen fullgjorts;

2) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma;

3) ett exemplar av de tidningar, i vilka bolagsstämmans beslut om
ökningen enligt 34 § varit infört.

Varda efter avlämnandet av ovannämnda handlingar aktier ytterligare
till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.
Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter samt innehålla sådan försäkran, som ovan
under 1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av anmälan,
som ovan i denna paragraf sägs, anses ökat med sammanlagda
beloppet av de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

39 §.

Utan hinder av vad i 29—38 och 85 §§ finnes stadgat må styrelsen
besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande. I ty fall skola i avseende å bolagstämmans
beslut, varigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i
29 och 31 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall vad i 30 §
och 32—38 §§ är föreskrivet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten därav; dock gälle, att för ny aktie full betalning
skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att, innan sådant godkännande meddelats, den i 38 § 1 mom.
föreskrivna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande
tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall
göras samtidigt med den i 31 § föreskrivna anmälan till registret av
bolagsstämmans beslut. ^ §

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst överföring till detsamma
av besparade vinstmedel, som ej avsatts till reservfond eller
säkerhetsfond eller till tryggande av premieåterbäring eller vinst till
försäkringstagarna; och skola därvid bestämmelserna i 29 § äga motsvarande
tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall angiva det belopp,
varmed aktiekapitalet skall ökas, ävensom, där ej de nya aktierna
skola vara likställda med de förutvarande, den olikhet, som mellan dem
skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare
berättigad att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans
andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet skall, evad det innefattar ändring av bolagsordningen
eller ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Innefattar
beslutet ändring av bolagsordningen, må registrering ej ske förr än
Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses
ökat med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet , överföras.

Ej må brev å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering
av beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

de aktiebrev, varå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att brev å ny
aktie utlämnats.

41 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke skyldig
att ytterligare tillskjuta något, där ej bolagsordningen innehåller bestämmelse
om sådan skyldighet.

42 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om skyldighet att tillskjuta
något utöver . tecknat aktiebelopp, må beloppet av sådant tillskott ej
för någon aktie överstiga tre gånger aktiens belopp.

Om förbud för försäkringsaktiebolag att förvärva egen aktie.

43 §.

Egen aktie må försäkringaktiebolag ej mot vederlag förvärva, ej
heller mottaga såsom pant.

Vad nu är stadgat utgör ej hinder för försäkringsaktiebolag att
å auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet
att åter avyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie.

44 §.

I bolagsordningen må kunna förbehållas, att, där aktie övergår
till annan än aktieägare eller till annan än ägare av visst slag av aktier,
förutvarande aktieägare eller ägare av visst slag av aktier skola vara
berättigade att lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen angiva den
ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes,
den tid, ej överstigande nittio dagar, räknat från anmälan hos styrelsen
om aktiens övergång, inom vilken den, som vill begagna sig av lösningsrätten,
skall därom göra anmälan hos styrelsen, ävensom den tid, ej
överstigande trettio dagar, räknat från det lösens belopp blivit bestämt,
inom vilken lösen skall erläggas.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedda enligt lagen
om skiljemän, med rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens
beslut, att draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer
sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut i huvudskrift
eller bestyrkt avskrift delgavs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten ej begagnas, vare den, till
vilken aktie övergått, ej i förhållande till bolaget att anse såsom
aktieägare; dock äge han uppbära den vinstutdelning, som må vara
med aktierätten förknippad, och utöva aktien, i händelse av aktiekapitalets
ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie.
De av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå
å den, som begagnar sig av lösningsrätten.

1 bolagsordningen må ock intagas förbehåll, varigenom rätten för
aktiebolag eller annan samfällighet eller för annan än här i riket bosatt
svensk medborgare att genom teckning eller överlåtelse förvärva aktie
inskränkes.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om tillskottsplikt enligt 42
§, må däri intagas förbehåll att den, som förvärvat aktie i bolaget, icke
må från bolaget uppbära utdelning eller utöva annan rättighet, som tillkomjner
aktieägare, för mera än ett begränsat antal aktier eller innan
han avlämnat tillskottsförbindelse, som av styrelsen godkänts.

Ej må på annat sätt, än ovan är sagt, rättigheten att förfoga
över aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

45 §.

Försäkringsaktiebolag, vars rörelse icke avser allenast livförsäkring,
skall av sin årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till täckande
av möjligen förefintlig brist från föregående år, avsätta minst tio procent
till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall
avsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel
däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode
(tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent
av inbetalda aktiekapitalet eller till det högre belopp, som kan vara
bestämt i bolagsordningen, må vidare avsättning av årsvinsten kunna
upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgad^ beloppet, skall avsättning
därtill ånyo vidtaga.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Till reservfonden skall alltid läggas vad vid aktieteckning må hava
för aktierna erhållits utöver det belopp, varå de lyda, så ock, där
aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd därav minskats, vad, innan
aktierätten förverkades, blivit inbetalt å aktien.

Nedsättning av reservfonden skall ske för täckande av förlust,
som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å rörelsen i
dess helhet, och som icke kan ersättas av andra befintliga, till framtida
förfogande avsatta medel; för annat ändamål må nedsättning av reservfonden
icke äga rum.

46 §.

Till utdelning åt aktieägare eller försäkringstagare må ej användas
annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i dess helhet enligt fastställd
balansräkning för sista året, i den mån vinsten ej skall avsättas
till reservfond, säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv.

Innan organisationskostnader, som enligt 48 § under 8) uppförts som
tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till aktieägare och
försäkringstagare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda
aktiekapitalet.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda
stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan
utdelning, skyldiga att återbära densamma; och ansvare därjämte de,
som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som
vid återbäringen kan uppkomma.

Har efter försäkringsaktiebolags bildande i bolagsordningen intagits
förbehåll, som i 44 § 4 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 20 § 2
mom. angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier, varå brevet
lyder, ej äga rum.

47 §.

Bolagsstämma må ej förfoga över bolagets vinstmedel eller övriga
tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet
främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets
ställning är av ringa betydenhet.

48 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgat gälle i avseende å upprättande av försäkringsaktiebolags
balansräkning:

1!)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk
för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna
för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter
kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt angivas
i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 61 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond
jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas, beräknas
kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets förbindelser
prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp motsvarande
det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och
jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,
utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde, som i
näst föregående balansräkning, ändå att marknadsvärdet är lägre.

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må
ej i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas
till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående
balansräkning.

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, den aktieägarnas tillskottsplikt
motsvarande fonden, reservfonden samt bolagets övriga fonder uppgå, skola
var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) Förvärvad egen aktie må ej uppföras som tillgång.

8) De vid bolagets bildande och därefter före utgången av andra
räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i
bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom
tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp; dock skola dessa
kostnader avskrivas med minst en åttondedel för varje efter andra räkenskapsåret
följande år.

Där enligt bolagsordningen aktieägare äro berättigade att av bolagets
vinst åtnjuta utdelning för tid före räkenskapsåret, skall beloppet
av sådan utdelning i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

49 §.

För försäkringsaktiebolag skall finnas en styrelse, bestående av tre
eller flera ledamöter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Stj^relsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta
bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som
intagits i bolagsordningen, en eller flera av styrelsens ledamöter kunna
på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för vilken lian blivit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett
honom.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för
vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger
det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny
ledamot. Utan hinder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen
sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,
såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

50 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som bemyndigats
teckna bolagets firma, äge att själva eller genom ombud ej
mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än även
inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning
i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller viss styrelseledamot,
vare, i den mån ej annat följer av vad i denna lag stadgas,
utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må
ej registreras.

51 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 50 § är sagt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin
förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda
föreskrifter, som i bolagsordningen eller av bolagsstämman eller,
såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans
föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen
eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Kung!. Maj: t,‘i Nåd. Proposition Nr 89.

52 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,
meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre
bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

53 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga
ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,
ej företagas, utan att, såvitt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att
deltaga i ärendets behandling.

54 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämt i
bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av
ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling
av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger
ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad
sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten
eller tredje man.

55 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall
tillämpas vad som enligt 50 och 51 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan
än här i riket bosatt svensk medborgare.

56 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,
att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

57 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens
sammansättning skall fogas styrkt avskrift av protokoll eller annan
handling, som bestyrker ändringen.

58 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt
47 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock
ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att
stadgandet ägt tillämpning.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för försäkringsaktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, även underskriva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget bindande
eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

60 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,
ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma,
att för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och
skall vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat
meddelande skall delgivas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna till bolagsstämma
för val av ombud att i den tvist föra bolagets talan. Stämning
skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

61 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 73 §,
avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 39.

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa
handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas
av revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas för
aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen
översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress
anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året
verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

62 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag.eller bolagsordningen
eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller
eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för
skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje
man stadgas i 113 §.

63 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan
verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant äger
utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

64 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av
en eller flera revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen
kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt utses
att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från
uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken
han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen
att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

65 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till
efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av bolaget meddelas och ej
avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida
mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva
en av dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 73 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av extra
bolagsstämma stadgas i 74 §.

66 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet,
vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga
för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

67 §.

Knnfil. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 39.

hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser
om kungörande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde,
som i 22 § 2 mom. 2 punkten sägs.

Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare
han, såframt å bolagsstämman aktieägare med sammanlagt aktiebelopp
av minst en tiondedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet framställt
yrkande därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven
försäkran, att han icke under falskt sken av köp, gåva eller
annat avtal åtkommit aktien, utan verkligen är ägare av densamma, och
att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade
bestämmelser om rösträtt förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra
densamma. Vad nu är stadgat äge ej tillämpning å den, till vilken
aktien övergått genom arv, giftorätt eller testamente, ej heller då den
uppgivne ägaren av aktien förut å ordinarie bolagsstämma såsom ägare
fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter förändring i
äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller målsman eller eljest
av någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.

68 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan
å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal
mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats
äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida, så
ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

69 §.

Å bolagsstämma skall aktieboken av styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagstämman
själv ordförande att leda förhandlingarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.) 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där
stämman nppskjntes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning
skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna
a stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskrives
av ordföranden och minst eu å stämman utsedd aktieägare eller
ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet
genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

70 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt
och fattande av beslut å bolagsstämma gälle,

1) att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen
inbetalning eller i fråga om vilken ej, där sådant skolat ske,
avlämnats i 23 § omförmäld förbindelse;

2) att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till
en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöva rösträtt
lör mer än en femtedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de
flesta rösterna avgivas;

6) att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om
jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från
vad ovan under 2) — 6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad under 1) är föreskrivet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda
stadgats må i händelse av aktiekapitalets ökning kunna i beslutet därom
föreskrivas, att för ny aktie icke må utövas rösträtt vid bestämmande
av vinstutdelning, vartill den nya aktien icke medför rätt.

Vad ovan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,
under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut,
för vars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig därom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HO.

71 §■

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller
av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen har
sitt säte.

Styrelsen bär att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före
extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två
på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,
innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för
beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtliga
röstande, jämväl, där så ske kau, försändas i rekommenderat brev till
varje aktieägare.

72 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning
över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens
försorg hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas
till aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring
av bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen
skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som
där skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å
stämman kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling
av visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.

73 §.

Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen har att framlägga sin förvaltningsberättelse
jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen
för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

74 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma.
Aro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle
den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet
ändamål skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt
aktiebelopp utgörande minst en tiondedel av hela aktiekapitalet eller den
mindre del därav, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende, som
ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring av
bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angivas i kallelsen.

75 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla aktieägarna
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter
påfordran, varom i 74 § är sagt, utlyst bolagsstämma att hållas så
snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har försäkringsinspektionen
att på anmälan av aktieägare ofördröjligen utlysa
bolagsstämma.

Å den bolagsstämma, som i 73 § avses, skall balansräkningen med
de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas ävensom
frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen
omfattar företagas till avgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras av aktieägare
med sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel av hela
aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare ej uppskov medgivet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf avsedda stämma,
i den mån sådant av aktieägare äskas och kan ske utan förfång för
bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,
som kunna inverka på bedömandet av värdet å bolagets tillgångar
och av dess ställning i övrigt.

76 §.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 30.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

77 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst eu femtedel av hela
aktiekapitalet, röstat däremot.

I ovannämnda aktiebelopp må dock, där den eller de, som röstat
mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktie, som
aktieägare bekommit annorledes än genom arv, giftorätt eller testamente,
utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma, där
förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare
av aktien.

Varder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å
bolagsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen
beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
avsett även den handling.

78 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 76 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit
beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom stadgas i 77 § 1 och
2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare
i fråga om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 77 §
4 mom. må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att eu eller
flera av de aktieägare, som anställt talan, avstått från fullföljd av densamma,
ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att dessas
sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ovan sagts.

79 §.

Aktieägare, som enligt 78 § anställt talan å stjTelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla
ersättning i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

80 §.

Har förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 66 § ej
antagits å bolagsstämma, vare i fråga om aktieägares rätt att å bolagets
vägnar föra sådan talan lag, som i 78 och 79 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från det
revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan
grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

81 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,
äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 66 §.

Talan, varom i denna paragraf sägs, skall auhängiggöras inom en
månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av
bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

82 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som
i 44 § 1 och 5 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Om beslut, varigenom i
bolagsordningen intages förbehåll, som i 44 § 4 mom. sägs, gälle vad i
4 mom. av denna § stadgas.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna
för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma eller
om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,
att däri intages förbehåll, som i 116 § sägs, eller att tiden för
bolagets bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande
bolagsstämmor, därav minst eu ordinarie, samt å den stämma, som sist

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr H9.

hålles, biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre
fjärdedelar av hela aktiekapitalet.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet
för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,
därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist
håiles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika
företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet
av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet
må ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt;
dock erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl
minst tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

83 §.

Beslut, som i 82 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt
samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen, att
aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser om det
belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i förhållande
till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt om den rätt
till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning
må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Avser beslut, varigenom i bolagsordningen intages förbehåll, som i
44 § 4 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna,
beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, varde frågan
därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang
med beslutet.

84 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation
i andra fall än i 27 och 88 §§ förmäles vare lag, som i 82 § 4 och 5
mom. sägs.

85 §.

Beslut om ändring av bolagsordning eller av övriga stadfästa grunder
för bolagets verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas för regi -

.32

Kimgl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

strering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan
fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den å ändringen meddelade
stadfästelsen, ävensom, där fråga är om beslut avseende sådan
ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll, som i 44 § sägs, bevis
att förbehållet blivit antecknat å varje brev å aktie, som detsamma avser,
samt, där förbehållet är sådant, som i 44 § 4 mom. sägs, en av styrelsens
ledamöter egenhändigt underskriven försäkran, att enligt aktieboken
de aktier, som förbehållet avser, icke innehavas av andra än som utan
hinder av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas
namnteckningar å denna försäkran skola vara av vittnen styrkta.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

86 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare, att beslut, som
fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest
strider mot denna lag eller bolagsordningen eller mot övriga stadfästa
grunder för bolagets verksamhet, äge därå tala genom stämning å bolaget
inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var
registrerat, från dagen för registreringen. Försummas det, vare rätt till
klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 60 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid
blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller
ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

87 §.

Kun (fl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

bestämt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget
då ej var registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller
domaren göra ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten,
där arvodet uppenbarligen linnes vara bestämt till oskäligt belopp, att
efter vederbörandes börande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

88 §.

Förutom i det fall, varom förmäles i 27 §, skall försäkringsaktiebolag
träda i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som
kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och ej inom tre
månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen
blivit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal
aktieägare ej inom tre månader inträtt;

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blivit fastställd
och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse
i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

89 §.

Visar sig vid uppgörande av bokslut eller eljest, att aktiekapitalet
till den del, som i 88 § under 1) sägs, gått förlorat, lämne styrelsen
ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,
att bolaget gjort förluster i den omfattning, varom ovan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande av bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina verkliga
värden.

Underlåter styrelsen att fullgöra vad i 1 mom. är föreskrivet, svare
styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en för alla
och alla för en, såsom för egen skuld.

90 §.

Finnes försäkringsaktiebolag sakna till registret anmäld, behörig
styrelse, vare aktieägare eller borgenär, så ock en var annan, vars
rätt kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att bola Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.) 5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

get må förklaras skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen
med uppgift om tiden, när densamma kommer att prövas av
rätten, skall av rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flera sysslomän att emellertid taga bolagets egendom under vård och
bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet
fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation,
och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom
rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

91 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 84 § beslutat, att bolaget skall
träda i likvidation, eller skall eljest av anledning, som i 27 eller 88 §
sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera likvidatorer
att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda
deltaga i likvidationen.

92 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som
jämlikt bestämmelse i 88 § under 1) eller 2) påkallar likvidation, svare
de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

93 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 88 §
under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt vad nedan sägs, anmält, att bolaget trätt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan av aktieägare eller styrelseledamot
och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och
förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad,
utse en eller flera likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant
hänseende eljest meddelas av rätten.

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

blivit gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flera likvidatorer
att verkställa bolagets likvidation.

94 §.

Finnes försäkringsaktiebolag, som enligt anmälan till registret trätt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare aktieägare eller borgenär, så ock en var annan, vars rätt
kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende av
likvidatorer; och skall i övrigt vad i 90 § är stadgat i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.

95 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blivit
avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt
uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen
föranstalta om val av ny likvidator.

96 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 90, 91, 93 eller 94 §, skola
ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid
skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig
eller i förening, enligt likvidatorernas eller bolagsstämmans beslut sådan
befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller
bolagsstämmans beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad
jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med
annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan
för registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

97 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas
till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver
inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas
berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart det kan ske,
å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan
om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens
förvaltning äge vad i 76—79 och 81 §§ finnes stadgat motsvarande
tillämpning.

98 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom
förvandlas i penningar, där sådant erfordras för likvidationens verkställande
och annat ej föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§.

99 §.

Likvidatorerna hava att sist tva manader efter varje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla
den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgivas de hinder, som därför mött.

100 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, galle
om likvidatorers befogenhet att företräda försäkringsaktiebolag och om
deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga
delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

Har Konungen jämlikt 229 § förordnat likvidator, må bolagets
egendom utan hans samtycke ej avyttras under hand. Av Konungen
sålunda förordnad likvidator må ej utan synnerliga skäl motsätta sig
av övriga likvidatorer ifrågasatt försäljning.

101 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden
»i likvidations.

Kung!. Maj .is Nåd. Proposition Nr 89.

I övrigt skall vad i 59 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande
av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under bandlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ovan
i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den
utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare de,
som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del av. gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i
händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit.

103 §.

Aktieägare vare berättigad att av bolagets behållna tillgångar bekomma
vad å hans aktie i förhållande till hela aktiekapitalet belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad
sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

104 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

105 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatorernas redovisning, skall han
genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
ha ve han förlorat sin talan.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § avses, försäkringsinspektionen
ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

106 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,
anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i
ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

107 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av
styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 90 § eller
likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må
dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,
som förordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

108 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och gälle i avseende därå bestämmelserna i 91, 92,
94-—96 och 98-—106 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande
till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag,
som i 93 § 1 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom konkursgäldenär,
att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen
göra anmälan till registret

Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,
må nya försäkringar icke avslutas, och äge försäkringstagare
häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall
upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där
ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsavtalet att gälla, äge
dock försäkringstagaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti
den i 212 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar
därtill förslå.

Vad i denna paragraf är stadgat gälle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

loa §.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

Särskilda bestämmelser.

no §.

Bildas försäkringsaktiebolag eller ökas dylikt bolags aktiekapital för
övertagande av annat försäkringsaktiebolags rörelse, må andel i vad bolaget
sålunda skall övertaga utgöra vederlag för aktie i bolaget samt teckning
ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och gälle i övrigt i
ty fall denna lags bestämmelser om försäkringsaktiebolags bildande och
aktiekapitals ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid försäkringsaktiebolags bildande skall teckningslista och vid
aktiekapitalets ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla
jämväl alla de om försäkringsrörelsens övertagande träffade bestämmelserna.

2) Där vid försäkringsaktiebolags bildande ej samtliga tecknare enligt
bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie tillskjuta
annat än penningar, äge å konstituerande stämman tecknare, vilken berättigats
att göra tillskott i annat än penningar, ej deltaga i omröstning,
som i 14 § sägs; ej heller må sådan tecknare eller av honom tecknade
eller eljest förvärvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning.

3) Vad i 32 § är stadgat äger ej tillämpning.

4) Har vad bolaget enligt bestämmelse i teckningslistan övertagit
blivit uppskattat till oskäligt högt värde, vare de stiftare, som haft eller
uppenbarligen bort hava vetskap om att uppskattningen varit oskälig,
pliktiga att ersätta bolaget skadan, en för alla och alla för en.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan
egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

5) Talan mot stiftare enligt vad ovan under 4) stadgats må ej anställas,
sedan två år förflutit från bolagets registrering, utan så är, att
talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

Inträffar konkurs inom två år från bolagets registrering, stånde
konkursboet öppet att anställa talan, som nu sagts; och skall i ty fall
talan anhängiggöras inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden
för talans anställande av bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången
av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

in §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,
som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

även om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet
avses.

112 §.

. Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande
av försäkringsaktiebolags fonder inräknas oguldna förbindelser av
aktieägare, skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

113 §.

Aktieägare, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen
eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet tillskynda
bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Överträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna lag
eller bolagsordningen eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet
och tillskyndas tredje man därigenom skada, vare de, som låtit
sådant komma sig till last, ansvariga för skadan, en för alla och alla
för en.

114 §.

Försäkringsaktiebolag vare uti de måf^ för vilka ej annorlunda
genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen
enligt bolagsordningen har sitt säte.

115 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om försäkringsaktiebolag
göra anmälan för registrering skall åtalas vid allmän
underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen har
sitt säte. \

116 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och
styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare skola hänskjutas till avgörande
av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,
som tillkommer skiljeavtal; och gälle om påkallande av förbehållets tilll&mpning
vad om stämning i denna lag finnes stadgat.

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 39.

II. Om ömsesidigt försäkringsbolag.

Om ömsesidigt försäkringsbolags bildande.

117 §.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, skola upprätta fullständig
bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser
bolagets rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkringför
all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 123 §
sägs, upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverlcsamheten
samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar
bolagsordningens och de övriga grundernas överensstämmelse med denna
lag samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda
bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten
av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning
eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall
ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska medborgare och till
antalet minst fem.

118 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna.

För ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser svara delägarna personligen
med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet;
dock må i fråga om bolag, vars rörelse icke avser försäkring av egendom,
kunna bestämmas, att allenast bolagets tillgångar skola häfta för.
dess förbindelser.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning
denna lag föreskriver.

119 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag må icke, där ej särskilda skäl till undantag
förefinnas, bildas utan garantikapital.

Garantikapital må ej återgäldas, förr än såsom tillgång uppförda
organisationskostnader fullständigt avskrivits, och ej heller i vidsträcktare
mån än vinstmedel för sådant ändamål blivit av bolaget avsatta.
Rörande bolag, som meddelar livförsäkring, gäller därjämte vad i fråga
om återbetalning av garantikapital stadgas i 218 §.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 käft. (Nr 39.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

120 §.

Skulle i ömsesidigt försäkringsbolag, vars rörelse icke avser försäkring
av egendom, delägarna enligt bolagsordningen stå i personlig
ansvarighet för bolagets förbindelser, må i bolagsordningen kunna bestämmas,
att bolaget äger vid meddelande åt annat bolag av återförsäkring
å livförsäkring fritaga det bolag från sådan ansvarighet. Dock
må ej återförsäkringar, som meddelats under sagda villkor, överstiga en
tiondedel av livförsäkringarnas sammanlagda belopp; vid tillämpning
härav skall livräntas försäkringsbelopp beräknas på sätt i 6 § är för
där avsedda fall stadgat.

För återförsäkring, som i denna paragraf avses, må ej medgivas,
andel i uppkommande vinst.

121 §.

Bolagsordning för ömsesidigt försäkringsbolag skall angiva:

1) bolagets firma;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för
bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet; 6)

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda,
sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,
tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie
stämma eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till
behandling;

10) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å
bolagsstämma, med särskilt angivande, där garantikapital förskjutes,
huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt
och sådan rätt tillkomma garant;

11) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skola vara vidtagna;

12) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget
upptaga lån;

13) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

14) antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade,
innan bolaget må anses bildat;

15) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna
tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från
vad härom finnes stadgat i 198 §;

16) förbehåll enligt 211 § om tvisters avgörande av skiljemän, där
sådant förbehåll skall gälla;

17) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet;

ävensom, där garantikapital förskjutes,

18) garantikapitalets belopp;

19) i vilken ordning garant bör inbetala tecknat garantibelopp;

20) huruvida och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta
något utöver tecknat garantibelopp, samt under vilka förhållanden
och i vilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras;

21) huruvida och i vilken ordning ränta å garantikapitalet skall
erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser,ej mindre om
den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen
meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas, än även om
grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å sådan
stämma.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse, att bolagsstämmas befogenhet
skall helt eller delvis utövas av vissa därtill utsedda personer,
skall vad i denna lag om bolagsstämma med ömsesidigt försäkringsbolag
sägs äga motsvarande tillämpning å sammanträde med nämnda
personer.

.... . 122 §•

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömsesidig))
samt »försäkring».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning
registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning
å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

123 §.

Avser ömsesidigt försäkringsbolags rörelse livförsäkring, skola upp -

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

rättas bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,
nämligen:

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott
mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må
kunna beviljas;

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4) grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må
tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av de
belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning
utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet bestämda,
grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och nedsättning
av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond (premieåterbäringsreserv).

Skall ömsesidigt försäkringsbolag meddela försäkring av annat slag
än personförsäkring, och skall sådan försäkring meddelas för all framtid
eller för längre tid än tio år, skola upprättas bestämmelser angående
grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv för
sådana försäkringar.

124 §■

Vid bestämmande av antal och belopp av försäkringar, som skola
vara tecknade, innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildat, skall
hänsyn tagas till beskaffenheten av den tillämnade rörelsen och till garantikapitalets
storlek.

. 125 §: .

Teckning av delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag skall ske å
teckningslista i huvudskrift, som egenhändigt underskrivits av stiftarna,
eller i avskrift, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut
om stadfästelse.

126 §•

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det
förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej finnes i teckningslistan
fullständigt angivet.

127 §•

Teckning må å konstituerande stämma tagas i beräkning allenast
där den skett å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna i 125 §,
samt gjorts utan förbehåll.

128 §.

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt bolagsord -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ningen konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 131 §
stadgas, vare teckning icke vidare bindande.

129 §.

Ej må sådan grund för tecknings ogiltighet, som i 127 och 128 §§
avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

130 §.

Konstituerande stämma utlyses av stiftarna i den ordning, som skall
gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

131 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att försäkringar
blivit tecknade till minst det antal och belopp, som i bolagsordningen
föreskrivas, samt, där garantikapital skall förskjutas, att detsamma blivit
till den i bolagsordningen föreskrivna del kontant inbetalt, skall till
avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må
beslutas, att med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å
viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å den fortsatta
stämman vare frågan utan vidare uppskov avgjord.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses
bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare
frågan om bolagets bildande förfallen.

132 §.

Vid konstituerande stämman skall genom stiftarnas försorg föras
protokoll; och lände i övrigt i tillämpliga delar till efterrättelse vad i
169 § finnes stadgat om protokoll, val av ordförande och förteckning
över de närvarande.

133 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 185 och 186 §§
gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande
stämman.

134 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda, så
ock, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas, minst
hälften av garantikapitalet blivit kontant inbetald, samt stadgad skyl -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

dighet att avlämna förbindelser, som i 137 § sägs, fullgjorts, må bolaget
enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

135 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller
ikläda sig skjddigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet
söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande
av tecknat garantibelopp.

Handla styrelseledamöter eller andra å bolagets vägnar, innan det
blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,
för uppkommande ''förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla
och alla för en.

136 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen
utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eder i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom
nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

3) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,
vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom
en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru stor del av garantikapitalet
blivit inbetald, samt huruvida och i vad mån förbindelser, som
i 137 § omförmälas, blivit avlämnade, dels ock försäkran, att den sålunda
anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om inbetalning av garantikapital.

137 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall, där garantikapital
förskjutes, tecknat garantibelopp vara med penningar till fullo inbetalt.
Garant vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna särskild
skriftlig förbindelse å tecknat garantibelopp, som är oguldet, ävensom å
tillskott, som det enligt bolagsordningen åligger honom att tillskjuta
utöver tecknat garantibelopp.

Ej vare garant berättigad att kvitta sin skuld på grund av teckning
av garantibelopp mot fordran hos bolaget.

138 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, ytterligare
inbetalning å garantikapital fullgjord, må styrelsen för registrering
göra anmälan om sålunda inbetalt belopp. Anmälan, som skall vara
försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
skall innefatta försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen
fullgjorts i penningar.

Om uttaxering å delägare i bolaget.

139 §.

Finnas ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar enligt fastställd
balansräkning icke motsvara dess skulder, försäkringsfond, säkerhetsfond
och premieåterbäringsreserv inberäknade, skall, där ej för bolagets
förbindelser häfta allenast dess tillgångar, det belopp, vartill bristen, i
den mån den ej varder täckt genom nedsättning av säkerhetsfond och
premieåterbäringsreserv, uppgår, med tillägg av högst en tiondedel ofördröjligen
av styrelsen uttaxeras å dem, som varit delägare i bolaget under
hela eller någon del av den tid balansräkningen avser; är delägarnas
personliga ansvarighet begränsad till visst belopp, skall uttaxeringen
därefter jämkas.

Varder bristen ej genom uttaxering, på sätt nu är sagt, täckt, eller
häfta allenast bolagets tillgångar för dess förbindelser, skall i förra fallet
vad av bristen icke kunnat genom uttaxering täckas, och i senare fallet
hela bristen, i den mån den ej varder genom nedsättning av säkerhetsfond
och premieåterbäringsreserv täckt, utjämnas i fråga om livförsäkring
genom nedsättning av premiereserven och därav betingad nedsättning
av liv försäkrings b el opp en och i fråga om annan försäkring genom

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 39.

nedsättning så väl av premiereserven med därav betingad nedsättning av
försäkringsbeloppen som av de ersättningsbelopp, som svara mot försäkringsfall,
vilka inträffat under den tid balansräkningen avser.

Där garantikapital förskjutits, skall vad ovan stadgats om bristens
täckande gälla allenast det belopp, varmed bristen må överstiga det
inbetalda garantikapitalet till den del detta icke må hava blivit återbetalt
till garanterna.

140 §.

Uttaxering enligt 139 § skall ske i förhållande till varje delägares
försäkringsbelopp.

Vid nedsättning av delägares andel i premiereserven och av ersättningsbelopp
enligt 139 § skola alla andelar och ersättningsbelopp nedsättas
i samma förhållande.

Har någon redan uppburit större ersättning än honom tillkommer
efter ersättningsbeloppens nedsättning, är han skyldig att till bolaget
återbära vad han sålunda för mycket uppburit.

Om bolagsordningen innehåller bestämmelser, som avvika från vad
sålunda stadgats, vare de gällande.

141 §.

Inbetalning av medel, som enligt 139 § uttaxerats, må fördelas
på högst sex terminer, dock att sista inbetalningen skall vara gjord
inom tre år från beslutet om uttaxeringen.

142 §.

Beslut om uttaxering skall, där ej annorlunda finnes föreskrivet i
bolagsordningen, minst en månad före den för varje inbetalning bestämda
dag delgivas i den ordning, som finnes stadgad för kungörande
av meddelanden åt delägarna.

143 §.

Å delägare uttaxerat belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall
ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast
utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande eller varder
delägares egendom avträdd till konkurs, skall, i den mån brist, som
jämlikt 139 § skall täckas genom uttaxering, icke genom de erlagda
beloppen blivit täckt, i förra fallet vad som brister och i senare fallet
vad å delägaren belöper uttagas hos övriga delägare så långt deras
ansvarighet räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande
grunder lända till efterrättelse.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

144 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må
den delägare åliggande personliga ansvarighet för bolagets förbindelser
göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till
gäldande av dess skulder samt allenast i den ordning, som i 145 och
140 §§ sägs.

145 §.

Å det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen
av bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist för borgenärerna
uppstår, av konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till
uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, av det för
bristens täckande erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas
efter de i 139 och 140 §§ stadgade grunder, dock att uttaxeringen skall
ske å dem, som vid konkursens början voro eller under hela eller någon
del av det före konkursens början närmast förflutna året varit delägare
i bolaget.

Över detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som angående
klander av utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen. Sådan talan
må anställas jämväl av delägare.

146 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av
första domstolen i konkurssaken prövat, åligger det sysslomännen i konkursen
att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande
av meddelanden åt delägarna, infordra uttaxerade beloppen.

Infordrat belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall av sysslomännen
utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika
gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång
till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom
avträdd till konkurs, gälle vad i 143 § är stadgat.

År ej förslaget till uttaxering av alla borgenärerna och delägarna
gillat, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten.
Har förslaget överklagats, må ej belopp, som klandret avser,
annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom över klandret fallit.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.) 7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om utdelning av ränta eller vinst och om balansräkning.

147 §.

Till utdelning av ränta eller vinst åt garanter eller av vinst åt delägare
må ej användas annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i
dess helhet enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån
vinsten ej skall avsättas till säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv.

Innan organisationskostnader, som enligt 149 § under 7) uppförts som
tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till garanter och
delägare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda
garantikapitalet.

Varder utdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda
stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga stadfästa
grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan
utdelning, skyldiga att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som
deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid
återbäringen kan uppkomma.

148 §.

149 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgat gälle i avseende å upprättande av ömsesidigt försäkringsbolags
balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
förvärvande eller anskaffande.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkrings -

Öl

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

fond jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas,
beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets
förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp
motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och
»jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,
utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde, som i
näst föregående balansräkning, ändå att marknadsvärdet är lägre.

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må ej
i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas
till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående
balansräkning.

6) De belopp, vartill garantikapitalet, den mot garanternas oguldna
förbindelser svarande fonden och bolagets övriga fonder uppgå, skola
var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) De vid bolagets bildande och därefter före utgången av andra
räkenskapsåret till organisation använda kostnader må, där sådant i
bolagsordningen bestämmes, i bolagets balansräkning uppföras såsom
tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp; dock skola dessa kostnader
avskrivas med minst en åttondedel för varje efter andra räkenskapsåret
följande år.

Där enligt garantiavtalet bolaget är skyldigt att av sin vinst gottgöra
garanter ogulden ränta för tid före räkenskapsåret, skall beloppet
av sådan ränta i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

150 §.

För ömsesidigt försäkringsbolag skall finnas en styrelse, bestående
av tre eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta
bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som
intagits i bolagsordningen, en eller flera av styrelsens ledamöter kunna
på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till
ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för
vilken han blivit vald, gått till ända,* och finnes ej suppleant, åligger

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny
ledamot. Utan hinder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen
sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie
bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

151 §.

152 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,
som, efter ty i 151 § är sagt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin
förvaltning av bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda
föreskrifter, som i bolagsordningen eller av bolagsstämman eller,
såvitt rörer styrelseledamot, av styrelsen meddelas.

153 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,
meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre
bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

154 §''

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

155 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämt i
bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av
ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling
av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan
äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad
sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten
eller tredje man.

150 §.

1 bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall
tillämpas vad som enligt 151 och 152 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan
än här i riket bosatt svensk medborgare.

157 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,
att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

158 §.

159 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

148 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock
ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att
stadgandet ägt tillämpning.

160 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ömsesidigt försäkringsbolag,
bör undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, även underskriva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget bindande
eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

161 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,
ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att
för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och skall
vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande
skall delgivas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen de röstberättigade
till bolagsstämma för val av ombud att i den tvist föra bolagets talan.
Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.

162 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 172 §,
avlänme styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa
handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas
av revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas
för de röstberättigade tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom
ofördröjligen översändas till röstberättigad, som med uppgivande av
postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året
verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

163 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen
eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för
skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje
man stadgas i 208 §.

164 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant iitövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan
verkan mot en var, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant
äger utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

165 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av
en eller flera revisorer.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Den tid, för vilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie
bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå
att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från
uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken
han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

166 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
holagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva
en av" dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 172 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av
extra bolagsstämma stadgas i 173 §.

167 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga
för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

168 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan
å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal
mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats
äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida,
så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

169 §.

Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själv ordförande att leda förhandlingarna.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts,
lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman
uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning
skall uppx-ättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna
å stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskrives
av ordföranden och minst en å stämman utsedd röstberättigad
eller ombud för röstberättigad. Senast två veckor efter stämman skall
protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för delägarna,
så ock för röstberättigade, som ej äro delägare.

170 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller
av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen har
sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla de
röstberättigade till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola
vara vidtagna senast två veckor före ordinarie stämma och senast en
vecka före extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det
fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman
ej ske, innan den första hållits.

171 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning
över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens
försorg hållas tillgänglig för de röstberättigade ävensom ofördröjligen
översändas till röstberättigad, som med uppgivande av postadress anhåller
därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring
av bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där
skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman
kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling
av visst ärende.

Röstberättigad äge att få ärende hänskjutet till prövning å stämman,
såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar
före stämman.

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

172 §.

173 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till
extra bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma.
Åro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle
den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras
mening, som anse extra stämma ej böra hållas.

Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet
ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondedel av samtliga
röstberättigade eller det mindre antal, som kan vara bestämt i bolagsordningen.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende,
som ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
av bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angivas i kallelsen.

174 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de röstberättigade
till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor
efter påfordran, varom i 173 § är sagt, utlyst bolagsstämma att hållas
så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har
försäkringsinspektionen att på anmälan av röstberättigad ofördröjligen
utlysa bolagsstämma.

175 §.

Å den bolagsstämma, som i 172 § avses, skall balansräkningen med
de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas ävensom
frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen
omfattar företagas till avgörande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras av minst en
tiondedel av samtliga röstberättigade. Utöver nämnda tid vare ej uppskov
medgivet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf avsedda stämma,
i den mån sådant av röstberättigad äskas och kan ske utan förfång för
bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,
som kunna inverka på bedömandet av värdet å bolagets tillgångar
och av dess ställning i övrigt.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

176 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt minst en
femtedel av samtliga röstberättigade röstat däremot.

177 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts
eller å sådan fortsatt stämma, som i 175 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit
beviljad, äge röstberättigade till det antal, som stadgas i 176 § 1 mom.,
å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare i fråga
om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 176 § 3 mom.
må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller
flera av de röstberättigade, som anställt talan, avstått från fullföljd av
densamma, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att
dessas sammanlagda antal är mindre än här ovan sagts.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

178 §.

Röstberättigade, som enligt 177 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget
erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

179 §.

Har förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 167 § ej
antagits å bolagsstämma, vare i fråga om röstberättigades rätt att å bolagets
vägnar föra sådan talan lag, som i 177 och 178 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från
det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att talan
grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

180 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, som
börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,
äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad,
anställa klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen
avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan
talan, som omförmäles i 167 §.

Talan, varom i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom en
månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av
bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

181 §.

Beslut om ändring av bolagsordningen vare ej giltigt med mindre
samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

182 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation i
annat fall, än då bolaget på grund av bestämmelse i bolagsordningen
skall upphöra med sin verksamhet, vare lag, som i 181 § sägs.

183 §.

Beslut om ändring av bolagsordning eller av övriga stadfästa grunder
för bolagets verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas
för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett.
Vid anmälan fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den
å ändringen meddelade stadfästelsen.

184 §.

Om ändring av bolagsordningen avser delägares ansvarighet för bolagets
förbindelser, må, där ej samtliga delägare samtyckt till ändringen,
beslutet därom tillämpas endast i fråga om avgift för tid, som börjar
minst ett år efter ändringens registrering.

När registrering skett av sådan ändring, skall meddelande därom
genom styrelsens försorg ofördröjligen kungöras delägarna. Den, som
var delägare i bolaget vid tidpunkten för sådant besluts fattande, men
icke samtyckt till ändringen, äger att inom ett år från ändringens registrering,
utan iakttagande av eljest stadgad uppsägningstid häva försäkringsavtalet
med rätt för honom att utfå vad å försäkringen belöper
av premiereserven, beräknad för den tidpunkt, då försäkringsavtalet upphör
att gälla.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

185 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller delägare eller röstberättigad,
som ej är delägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit
i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen
eller mot övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet,
äge därå tala genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets
dag eller, där bolaget då ej var registrerat, från dagen för
registreringen. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet
förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 161 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid
blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller
ändrats, gälle jämväl för delägare eller röstberättigad, som ej är delägare,
ändå att han icke instämt klandertalan.

186 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller
tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom
meddelat uppdrag, äge röstberättigade, utgörande minst en femtedel
av sammanlagda antalet, där arvodet förmenas vara för högt bestämt,
att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var
registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller domaren göra
ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten, där arvodet
uppenbarligen finnes vara bestämt till oskäligt belopp, att efter vederbörandes
hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

187 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag sakna till registret anmäld, behörig
styrelse, vare delägare eller röstberättigad, som ej är delägare,
eller borgenär, så ock en var annan, vars rätt kan vara beroende därav,
att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten
eller domaren göra ansökning, att bolaget må förklaras skyldigt att träda
i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när
densamma kommer att prövas av rätten, skall av rätten eller domaren
utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna,
så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge ock,
där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga bolagets
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på
utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att bola -

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

get skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att
verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom
rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

188 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 182 § beslutat, att bolaget skall
träda i likvidation, eller skall eljest av annan anledning än i 187 eller
228 § sägs likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera
likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda
deltaga i likvidationen.

Har förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i
bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet, och varder
ej inom en månad därefter till registret, enligt vad nedan sägs, anmält,
att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av delägare
eller röstberättigad, som ej är delägare, eller styrelseledamot och efter
bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten
bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad, utse en eller flera
likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas
av rätten.

189 §.

Finnes ömsesidigt försäkringsbolag, som enligt anmälan till registret
trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga
likvidatorer, vare delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller
borgenär, så ock en var annan, vars rätt kan vara beroende därav,
att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten
eller domaren göra ansökning om utseende av likvidatorer; och skall i
övrigt vad i 187 § är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

190 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blivit avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat
uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt
uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det övriga likvidatorer att
ofördröjligen föranstalta om val av ny likvidator.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

191 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 187, 188 eller 189 §, skola ofördröjligen
för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid
skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt
avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

192 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas
till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver
inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas
berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart det kan ske, å
bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan
om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens
förvaltning äge vad i 175—178 och 180 §§ finnes stadgat motsvarande
tillämpning.

193 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom
förvandlas i penningar, där ej annat föranledes av bestämmelserna i
231—236 §§.

194 §.

Likvidatorerna hava att sist två månader efter varje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla
den tillgänglig för delägarna och garanterna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgivas de hinder, som därför mött.

195 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, gälle
om likvidatorers befogenhet att företräda ömsesidigt försäkringsbolag och
om deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga
delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

Har Konungen jämlikt 229 § förordnat likvidator, må ^bolagets
egendom utan hans samtycke ej avyttras under hand. Av Konungen
sålunda förordnad likvidator må ej utan synnerliga skäl motsätta sig av
övriga likvidatorer ifrågasatt försäljning.

196 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden
»i likvidation)).

I övrigt skall vad i 160 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande
av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats pa sätt, som ovan
i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den
utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare
de, som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

197 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak
betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel
innehållas och återstoden skiftas.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1917. 1 saml. 32 höft. (Nr 39.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

198 §.

Finnas, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag
anmälda eller eljest kända skulder blivit guldna eller erforderliga
medel därtill avsatta, tillgångar, vilka enligt bestämmelse i bolagsordningen
kunna fördelas bland dem, som vid bolagets trädande i likvidation
voro delägare i bolaget, skall fördelning ske i förhållande till
varje delägares försäkringsbelopp, där ej annan grund är bestämd i bolagsordningen.

199 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

200 §.

Åtnöjes delägare eller garant ej med likvidatorernas redovisning,
skall talan genom stämning anhängiggöras hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § avses, försäkringsinspektionen
ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

201 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,
anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i
ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

202 §.

Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, skall
underrättelse om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen
därom genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen
eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 187 § eller
likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må dock
i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän, som för -

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39. 67

ordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

203 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och gälle i avseende därå bestämmelserna i 188—
191 och 193—201 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande
till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag, som i
188 § 3 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen
göra anmälan till registret.

204 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit
i konkurstillstånd, äge garant för fordran på grund av inbetalning av
garantibelopp eller tillskott, varom i 121 § under 20) förmäles, ej njuta
betalning ur bolagets tillgångar, förrän bolagets övriga skulder blivit
till fullo guldna eller erforderliga medel därtill avsatta.

205 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i
konkurstillstånd, må nya försäkringar icke avslutas, och äge delägare
häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall
upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där
ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsavtalet att gälla, äge
dock delägaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti den i
212 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar därtill
förslå.

Vad i denna paragraf är stadgat gälle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

Särskilda bestämmelser.

206 §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,
som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än även
om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet avses.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

207 §.

Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande
av ömsesidigt försäkringsbolags fonder inräknas oguldna förbindelser
av garanter, skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

208 §.

Tillskynda delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, bolaget
skada genom att överträda denna lag eller bolagsordningen eller övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet, svare de för skadan, en för
alla och alla för en.

överträda styrelseledamöter, likvidatorer, delägare eller röstberättigade,
som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet och tillskyndas tredje man
därigenom skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga
för skadan, en för alla och alla för en.

209 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda
genom lag stadgats, lydande under allmän underrätt i den ort, där
styrelsen enligt bolagsordningen bar sitt säte.

210 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om ömsesidigt
försäkringsbolag göra anmälan för registrering skall åtalas vid
allmän underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen
bar sitt säte.

211 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och
styrelsen eller ledamot därav eller delägare eller röstberättigad, som ej
är delägare, skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän,
äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeavtal; och gälle
om påkallande av förbehållets tillämpning vad om stämning i denna
lag finnes stadgat.

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr dt).

III. Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

212 §.

I försäkringsbolags balansräkning skall under benämningen försäkringsfond
såsom skuld upptagas det för den tidpunkt, som balansräkningen
avser, beräknade värdet av bolagets ansvarighet

1) på grund av redan inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv) samt

2) på grund av löpande försäkringar (premiereserv).

Omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för varje
försäkringsgren särskild försäkringsfond upptagas.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen av den på
försäkring belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas även värdet
av försäkringstagarens fordran lios bolaget på grund av försäkringsavtalet.

År försäkring återförsäkrad lios inländskt bolag, som enligt denna
lag är berättigat att driva försäkringsrörelse, eller hos utländsk försäkringsanstalt,
som i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse,
må det bolag, åt vilket återförsäkringen meddelats, upptaga såsom
tillgång värdet av återförsäkringsbolagets ansvarighet på grund av återförsäkringen,
dock högst det belopp, vartill försäkringsfonden för försäkringen
enligt bolagets egna beräkningsgrunder uppgår.

213 §.

De i 7 och 123 §§ omförmälda grunderna för beräkning av försäkringspremier
och premiereserv för livförsäkring skola angiva den räntefot,
det dödlighetsmått eller andra riskmått och de antaganden beträffande
omkostnaderna, som skola läggas till grund för beräkningen.

Räntefoten må icke väljas högre än som, med hänsyn till kända
förhållanden, kan anses för framtiden betryggande. Dödlighetsmåttet må,
i fråga om försäkringar för dödsfall, icke väljas lägre och, i fråga om
försäkringar för livsfall, icke högre än som på grund av tillgänglig erfarenhet
beträffande den ifrågavarande arten av försäkringsrörelse kan
anses betryggande. Omkostnaderna må icke antagas lägre än vad enligt
tillgänglig erfarenhet från försäkringsrörelse av den ifrågavarande arten
kan anses vara erforderligt för sådan rörelse.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ringen må överskjuta kapitalvärdet av härefter omförmälda reservpremier,
vilka ingå i de försäkringspremier, bolaget enligt försäkringsavtalet må
hava att ytterligare uppbära. Reservpremie beräknas så, att vid försäkringsavtalets
ingående kapitalvärdet av alla reservpremier är lika med kapitalvärdet
av bolagets alla beräknade utgifter för försäkringens anskaffande
och förvaltning och för försäkringsförbindelsens fullgörande, dock med
den inskränkningen att anskaffningskostnaden icke må vid denna beräkning
antagas högre, än som motsvarar vid försäkring för dödsfall åtta
procent och vid försäkring för livsfall fyra procent av kapitalvärdet av
bolagets beräknade utgifter för försäkringsförbindelsens fullgörande, samt
vid kapitalförsäkring ej heller högre än två och en halv procent av försäkringssumman.

Varda grunderna för beräkning av premiereserven ändrade, skola,
där ej Konungen fastställer särskilda grunder för beräkningen av premiereserven
för äldre försäkring, de nya grunderna tillämpas jämväl å sådan
försäkring, dock att reservpremien skall så avpassas, att premiereserven
vid övergången blir minst lika stor som efter de äldre grunderna.

214 §.

Hava särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag äro
berättigade att driva försäkringsrörelse, övertagit försäkring under gemensam
ansvarighet en för alla och alla för en, vare vart och ett av
bolagen pliktigt att göra avsättning till försäkringsfond allenast för så stor
del av försäkringen, som, enligt avtal mellan bolagen, på det bolag belöper.

215 §.

Ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar skall
redovisas i följande slag av värdehandlingar:

1) obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;

2) allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;

3) fordringsbevis, utfärdade av riksbanken eller av annan bank, vars
reglemente blivit av Konungen fastställt;

4) obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

bolaget tillhörig fastighet, som är avsedd för inrymmande av lokal för
bolagets rörelse, eller, där bolaget äger flera sådana fastigheter, i en av
dem; dock att i varje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning
i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen
fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag inom riket;

6) sådana av enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade
obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,
som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses
jämförliga med några av de under 1)—5) nämnda;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

7) reservpremier, ingående i förfallna obetalda premier;

8) belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrev
inom återköpsvärdet;

9) det värde av återförsäkringsbolags ansvarighet på grund av i
återförsäkring övertagna livförsäkringar, vilket enligt medgivandet i
212 § upptagits såsom tillgång; dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts
ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning
av premiereserven, än försäkringsinspektionen på framställning av bolaget
finner, med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet, kunna medgivas.

216 §.

Meddelar försäkringsbolag försäkring av annat slag än personförsäkring,
och meddelas sådan försäkring för all framtid eller för längre
tid än tio år, skola tillgångar motsvarande försäkringsfonden för sådana
försäkringar redovisas i värdehandlingar av den i 215 § under 1)—6)
omförmälda beskaffenhet.

217 §.

De värdehandlingar, i vilka enligt 215 § under 1)—6) eller 216 §
försäkringsfond helt eller delvis redovisas, skola förvaras avskilda från bolagets
övriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika
nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnat
ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna
panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet
av bolagets på försäkringsavtalen grundade förbindelser.

För varje år skall, senast en vecka efter det balansräkning för året
blivit fastställd, bolaget sätta i sådant förvar, som nyss är sagt, de värdehandlingar,
i vilka inträdd ökning av försäkringsfond redovisas. Skulle
enligt balansräkningen för något år befinnas, att de i särskilt förvar
satta värdehandlingarna äga ett större värde än som enligt denna lag
erfordras, må försäkringsinspektionen på framställning av bolaget lämna

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

tillstånd till utbekommande av värdehandlingar svarande emot överskottet.
Bolaget äge jämväl för utbetalande av förfallet försäkringsbelopp, för
vilket avsättning till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar,
i den män sådant av försäkringsinspektionen prövas kunna ske
utan förfång för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte av värdehandling
mot annan handling av motsvarande värde och av beskaffenhet, som i
215 § under 1)—6) sägs, må äga rum, när sådant påkallas av bolaget.

Visar bolaget, att för bevakande av dess rätt på grund av värdehandling,
som, enligt vad nu är sagt, blivit satt i särskilt förvar,
eller för annat dylikt ändamål tillgång till sådan handling erfordras för
bolaget, vare ombudet pliktigt att till bolaget emot kvitto utlämna handlingen
mot skyldighet för bolaget att inom skälig tid återställa densamma
eller avlämna annan handling av motsvarande värde och av beskaffenhet,
som i 215 § under 1)—6) sägs.

Det åligger ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna
paragraf stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos
försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär av bolaget arvode till belopp, som av Konungen
bestämmes.

218 §.

Försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall, på sätt här
nedan sägs, göra avsättning till säkerhetsfond.

Där säkerhetsfonden och den i 7 och 123 §§ omförmälda premieåterbäringsreserven
sammanlagda ej uppgå till ett belopp, motsvarande en
tjugondedel av den del av försäkringsfonden för livförsäkringar, som
icke är redovisad på sätt i 215 § under 7)—9) sägs, så ock där säkerhetsfonden
ej uppgår till en tiondedel av premieåterbäringsreserven, skall
till säkerhetsfond årligen avsättas minst hälften av bolagets årsvinst,
sedan möjligen befintlig brist från föregående år täckts och avsättning
gjorts till den i 45 § omförmälda reservfond och till premieåterbäringsreserv.
Ej må återbetalning av garantikapital äga rum, där ej summan
av nämnda fonder uppgår till sagda belopp.

Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas till
säkerhetsfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan
hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode (tantiem).

Nedsättning av säkerhetsfonden ma icke utan särskilt tillstånd av
försäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för täckande
av förlust, som ej kan ersättas av befintliga till framtida förfogande avsatta
medel eller'' genom nedsättning av reservfond.

'' Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Nedsättning av premieåterbäringsreserven må, utom till utbetalning
av premieåterbäring enligt för sådan utbetalning gällande grunder, icke
äga rum, där sådant ej erfordras för täckande av förlust, som ej kan
ersättas på sätt i föregående stycke sägs.

219 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, redovisat tillgångar
motsvarande viss del av aktiekapital, dock ej överstigande halva
detta kapital, eller av garantikapital i sådana värdehandlingar, som i
215 § under 1)—(i) är sagt, samt till livförsäkringstagarnas säkerhet satt
dessa värdehandlingar i pant på sätt i 217 § är stadgat angående försäkringsfond,
må det sålunda redovisade beloppet avräknas från den
föreskrivna säkerhetsfonden.

Driver försäkringsbolag jämte livförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,
skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden och premieåterbäringsreserven,
där sådan finnes, redovisas på sätt i 215 § är föreskrivet
om försäkringsfond; i fråga om värdehandlingar, i vilka tillgångarna
sålunda redovisas, gälle vad i 217 § sägs om där avsedda handlingar.

220 §.

Driver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen i fråga
om försäkringsfond, säkerhetsfond eller premieåterbäringsreserv för de
utländska försäkringarna medgiva de avvikelser från stadgandena i
212—219 §§, som med hänsyn till utländsk lag prövas erforderliga, i
den mån sådant kan ske utan förfång för de inländska försäkringstagarnas
säkerhet. Medgives sådan avvikelse, förordnar Konungen tillika
i vad mån föreskrifterna i 231—236 §§ skola äga tillämpning beträffande
de försäkringar, som i medgivandet avses.

221 §.

Vid försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall för utförande
av erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar
finnas anställd eu aktuarie.

När aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, skall bolaget
ofördröjligen till försäkringsinspektionen insända anmälan därom.

222 §.

Villkoren för behörighet att utöva befattning såsom aktuarie bestämmas
av Konungen. På Konungens prövning ankommer i särskilt
fall, huruvida utan hinder av dylika villkor viss person må kunna godkännas
såsom aktuarie.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

IV. Om tillsyn å försäkringsbolag.

223 §.

Den i denna lag föreskrivna tillsyn över försäkringsbolag utövas
av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Ledamot av försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen av
eller vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt,
som, enligt vad särskilt stadgas, erhållit tillstånd att här i riket
driva försäkringsrörelse; ej heller må ledamot av inspektionen vara aktieägare
eller garant i sådant företag.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet meddelas av Konungen.

224 §.

Över försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

Under förutsättning av ömsesidighet äger Konungen förordna, att,
där sådant prövas erforderligt, över beslut eller utlåtande, som av försäkringsinspektionen
meddelats i ärende rörande svenskt försäkringsbolag
eller rörande norsk eller dansk försäkringsanstalt, skall, för så
vitt ärendet angår livförsäkringsrörelse här i riket, inhämtas yttrande av
sakkunniga män, utsedda till lika antal från vartdera av de tre rikena.

225 §.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation
och verksamhet skall försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt
bestämmelser, som meddelas av Konungen. Detta bidrag må icke i
något fall överstiga en femtedels procent av bolagets hela inkomst av
avgifter för nästföregående kalenderår för försäkringar, som tillhöra
bolagets rörelse här i riket.

226 §.

Försäkringsbolag åligger att årligen inom en månad efter den i 73
eller 172 § omförmälda bolagsstämma till försäkringsinspektionen ingiva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, vinst- och förlusträkningen,
balansräkningen, revisorernas utlåtande ävensom protokollsutdrag, utvisande
de å bolagsstämman i anledning av nämnda handlingar fattade
beslut;

2) en av styrelsen enligt av försäkringsinspektionen fastställt formu -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

lär upprättad och underskriven uppgift om bolagets verksamhet under
året och om dess ställning vid årets skit.

Om bolaget driver livförsäkringsverksamhet, skall bolaget därjämte
till försäkringsinspektionen med avseende å denna verksamhet ingiva:

dels inom samma tid

3) en av bolagets aktuarie avgiven redogörelse för beräkning av
premiereserven och av premieåterbäriugsreserven, där sådan finnes;

dels inom sex månader från ovan omförmälda bolagsstämma

4) en av bolagets aktuarie upprättad redogörelse i vad mån det
verkliga förloppet av verksamheten under året avvikit från de enligt 7
eller 123 § uppgjorda grunder för densamma.

Bolaget skall''tillika inom en månad efter förenämnda bolagsstämma
låta i allmänna tidningarna införa den del av den under 2) omtörmälda
uppgiften, som försäkringsinspektionen föreskriver.

Försäkringsinspektionen äger att meddela anvisningar för upprättande
av de under 3) och 4) omförmälda handlingar.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar
av bolaget, skola sådana ofördröjligen lämnas.

227 §.

Försäkringsinspektionen eller dess ombud skall av styrelsen för
försäkringsbolag eller, där bolaget trätt i likvidation, av likvidatorerna
beredas tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och övriga
tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra
handlingar. Försäkringsbolag vare pliktigt att lämna försäkringsinspektionen
eller dess ombud tillträde till bolagsstämma. Vad försäkringsinspektionen
eller dess ombud vid granskning av böcker, räkenskaper
och handlingar eller vid bolagsstämma må hava erfarit angående enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden må ej yppas för allmänheten.

Försäkringsinspektionen äger förordna en revisor att med de av
bolaget utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning
och bolagets räkenskaper. Den sålunda lörordnade revisorn äge
av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

228 §.

Sker avvikelse från denna lag eller från bolagsordningen eller från
övriga för bolagets verksamhet stadfästa grunder, äge försäkringsinspektionen
förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som
prövas erforderliga för rättelses vinnande. Lag samma vare, där det

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

visar sig, att de till redovisning av föreskriven försäkringsfond eller
premieåterbäringsreserv avsatta tillgångar icke äro tillräckliga.

Finner försäkringsinspektionen bolagsordningen eller övriga för
bolagets verksamhet stadfästa grunder icke längre vara betryggande,
äge inspektionen göra anmälan därom hos Konungen, som, där så
prövas erforderligt, förelägger bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärder
för rättelses vinnande.

Hava åtgärder, som, enligt vad här ovan är sagt, föreskrivits,
icke vidtagits inom den bestämda tiden, ankommer på Konungen att
förbjuda fortsättning av bolagets verksamhet och förordna, att bolaget
skall träda i likvidation. Meddelas sådant beslut, förordnar Konungen
en eller flera likvidatorer att verkställa bolagets likvidation; sådan likvidator
äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av
Konungen.

Om anmälan för registrering av bolagets trädande i likvidation och
förordnande, varom nu är sagt, beslutar Konungen.

229 §.

Träder försäkringsbolag i likvidation av annan anledning än i 228 §
sägs, skall bolagets styrelse eller, om bolaget saknar till registret anmäld,
behörig styrelse, rätten eller domaren härom ofördröjligen göra
anmälan hos Konungen, och förordnar Konungen, där så prövas erforderligt,
en person att med övriga likvidatorer verkställa bolagets likvidation.
Förordnas sålunda likvidator, skall bolagets firma tecknas av
denne i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade att
teckna firman.

Den av Konungen förordnade likvidatorn äge av bolaget uppbära
arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

Om anmälan för registrering av förordnande, som ovan sägs, beslutar
Konungen.

230 §.

Avträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall rätten eller
domaren härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungen, och förordnar
Konungen, där så prövas erforderligt, ett allmänt ombud att
såsom god man och syssloman deltaga i konkursboets förvaltning med
de gode män och sysslomän, som utses på sätt i konkurslagen stadgas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

summelse vid fullgörande av sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar
borgenärerna till sammanträde, åligger det ombudet att därom underrätta
rättens ombudsman.

Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen
av boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla
dess delar.

Av det arvode, som bestämmes för gode männen och sysslomännen,
tage allmänna ombudet en tredjedel.

V. Om särskild administration.

231 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, trätt i likvidation
eller kommit i konkurstillstånd, skall, för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas
rätt, en särskild administration inträda. Förvaltningen av
administrationsboet åligger försäkringsinspektionen.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för livförsäkringstagarnas
räkning •omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagarna
enligt bestämmelserna i 217 och 219 §§ njuta panträtt.

Härmed övergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter
och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen ävensom, där livförsäkringar
återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund
av återförsäkringarna.

För det belopp, varmed omförmälda värdehandlingar må finnas i
värde understiga livförsäkringsfonden, ökad med en tjugondedel av samma
fond, äge administrationsboet fordringsrätt hos bolaget.

232 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya livförsäkringar, ej
heller återköp av livförsäkringar äga rum, eller förskott mot säkerhet i
livförsäkringsbrev lämnas.

Å livförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning, innan bolaget
trätt i likvidation eller, där konkurs inträffat, bolagets konkursansökning
till rätten eller domaren ingivits eller, i anledning av borgenärs ansökning,
offentlig stämning utfärdats, skall utbetalas så mycket, som skolat
gäldas, därest likvidation eller konkurs icke inträffat. Å livförsäkringsbelopp,
som förfaller till betalning under administrationstiden, utbetalas,
innan administrationen avslutats, allenast så mycket, som försäkringsinspektionen
finner kunna utgå utan förnärmande av övriga livförsäk -

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ringstagares rätt. Befinnes sedermera, att för mycket utbetalts, äge återbäring
ej rum.

233 §.

Så snart administration inträtt, skall försäkringsinspektionen företaga
en noggrann värdering av de värdehandlingar, som omhändertagits
av inspektionen, samt verkställa beräkning av det belopp, vartill livförsäkringsfonden
uppgår å första dagen i månaden näst efter den, då
bolaget trädde i likvidation eller, där konkurs inträffat, bolagets konkursansökning
till rätten eller domaren ingavs eller, i anledning av borgenärs
ansökning, offentlig stämning utfärdades.

234 §.

Sedan de i 233 § föreskrivna åtgärder vidtagits och försäkringsinspektionen
med ledning därav verkställt utredning angående administrationsboets
ställning, skall inspektionen inleda underhandlingar med
de inländska försäkringsbolag, som må befinnas villiga att övertaga
samtliga till administrationsboet hörande försäkringar.

Finner försäkringsinspektionen, att anbud, som i följd av underhandlingarna
inkommit, bör antagas, skall inspektionen ofördröjligen
upprätta redogörelse för den verkställda utredningen angående administrationsboets
ställning och för de i anbudet föreslagna villkoren för
försäkringarnas övertagande, med särskilt angivande av den nedsättning
i försäkringsbeloppen, vilken må hava betingats; i redogörelsen
skola jämväl anföras de skäl, som föranleda inspektionen att förorda
anbudet.

Försäkringsinspektionen skall till en var av de försäkringstagare,
vilkas adress är känd, med allmänna posten översända ett exemplar
av sagda redogörelse. Därjämte skall huvudsakliga innehållet av redogörelsen
kungöras i allmänna tidningarna.

Har före utgången av en av försäkringsinspektionen bestämd samt
i redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst 14 dagar efter det
kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning1
från försäkringstagare inkommit till inspektionen, eller uppgå de försäkringstagare,
som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst
en femtedel av hela antalet, skall anbudet anses vara antaget av försäkringstagarna.
Administrationen skall i sådant fall avslutas genom
överlämnande till det bolag, som övertager försäkringarna, av administration
sboets tillgångar och handlingar.

Har vid försäkringarnas överlåtande uppstått överskott, skall
detsamma överlämnas till det bolag, vars försäkringar varit föremål
för överlåtelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

235 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas
övertagande, eller har försäkringsinspektionen icke funnit något inkommet
anbud böra antagas, eller bär anbud, som av försäkringsinspektionen
förordats, icke blivit på sätt i 234 § sägs antaget, skall
inspektionen, där den finner ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas
övertagande och rörelsens fortsättande lämpligen kunna bildas,
kalla försäkringstagarna till sammanträde för fattande av beslut om
bildande av sådant bolag. Kallelsen skall kungöras i allmänna tidningarna
minst eu månad före sammanträdet ävensom med allmänna
posten översändas till de försäkringstagare, vilkas adress är känd.
Vid kallelsen skall i meddelandena till de särskilda försäkringstagarna
fogas en av inspektionen upprättad redogörelse för den verkställda utredningen
angående administrationsboets ställning samt för den nedsättning
i försäkringsbeloppen, vilken inspektionen må finna erforderlig,
ävensom ett genom inspektionens försorg upprättat förslag till bolagsordning
för det nya bolaget och till övriga i 123 § angivna grunder för
bolagets verksamhet.

Besluta de vid sammanträdet närvarande enhälligt, att bolaget skall
bildas i enlighet med de av försäkringsinspektionen föreslagna grunder,
eller finnas vid omröstning mera än fyra femtedelar av de röstande hava
förenat sig härom, skola bolagsordning och övriga grunder för bolagets
verksamhet anses vara av försäkringstagarna antagna. Beslutet skall
underställas Konungens stadfästelse.

Sedan Konungens stadfästelse erhållits och bolaget registrerats,
skall administrationen avslutas genom överlämnande till det nya bolaget
av administrationsboets tillgångar och handlingar. Det nya bolaget inträder
i administrationsboets rättigheter och skyldigheter.

Kan icke i den ordning, som i denna paragraf sägs, nytt bolag
komma till stånd, skall fördelning av administrationsboets tillgångar
äga rum, där ej samtliga försäkringstagare överenskomma om administrationens
fortsättande; och ankomme i sistnämnda fall på försäkringsinspektionen,
huruvida ytterligare åtgärder böra vidtagas för försäkringarnas
överlåtande eller för bildande av nytt bolag.

236 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

skall försäkringsinspektionen utse ett ombud, som tiar att å försäkringstagarnas
vägnar iakttaga och bevaka den panträtt, som jämlikt 217 §
tillkommer försäkringstagarna uti de enligt sagda paragraf till deras
säkerhet i särskilt förvar satta värdehandlingar, med iakttagande därav
att varje försäkringstagare njuter panträtt i nämnda värdehandlingar
i den mån han enligt bestämmelsen i 212 § 3 mom. äger fordran hos
bolaget på grund av försäkringsavtalet.

Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes
av Konungen.

VI. Om frivillig överlåtelse av vissa försäkringar.

237 §.

Vill försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, till annat
inländskt försäkringsbolag överlåta vare sig alla sina livförsäkringar
eller viss del därav, skall tillstånd till överlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.
Vid ansökningen skall fogas avtalet angående överlåtelsen,
ävensom förebringas sådan utredning, att försäkringsinspektionen
kan med ledning därav bedöma, huruvida överlåtelsen kan ske utan förnärmande
av försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen böra genast avslås, skall försäkringsinspektionen
genom tillkännagivande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens
innehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett sammandrag av
den förebragta utredningen samt förelägga de försäkringstagare, vilkas
försäkringar äro avsedda att överlåtas, att sist inom tre månader, efter
det kungörelsen varit införd i allmänna tidningarna, hos försäkringsinspektionen
skriftligen anmäla, huruvida de hava något att erinra mot
ansökningen. Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall
med allmänna posten avsändas till en var av nämnda försäkringstagare,
vilkens adress är känd.

Varder inom den utsatta tiden bifall till ansökningen bestritt av
minst en femtedel av de försäkringstagare, vilkas försäkringar äro i
fråga, skall ansökningen avslås. I annat fall företage försäkringsinspektionen
ansökningen till slutlig prövning.

Bifalles ansökningen, skall det bolag, som överlåter försäkringarna,
anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringarna,
och skola dessa förpliktelser i stället åligga det bolag, till
vilket försäkringarna överlåtas.

Där bolags samtliga försäkringar på sätt nu är sagt överlåtas,
skall bolaget träda i likvidation den dag, ansökningen bifalles. ■

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Varder, efter det ansökning, varom i denna paragraf förmäles,
bifallits, det bolag, som överlåtit försäkringar, försatt i konkurs, skall,
vid tillämpning av vad i konkurslagen är stadgat angående rätt till
talan om återgång av avtal, sådant avtal, som avses i denna paragraf,
anses ingånget den dag, ansökningen bifölls.

238 §.

Vilja två eller flera försäkringsbolag, som driva livförsäkringsrörelse,
sammansluta sig till ett nytt bolag med ändamål att övertaga deras förpliktelser
på grund av livförsäkringar, skall, jämte det att stadfästelse
å det nya bolagets ordning och å övriga grunder för dess verksamhet
sökes efter ty ovan i denna lag är föreskrivet, tillika i tillämpliga delar
iakttagas vad i 237 § är stadgat.

VII. Om återförsäkring.

239 §.

Försäkringsbolag må icke utan försäkringsinspektionens medgivande
sluta avtal, varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkring avgiva
ännu icke tecknade livförsäkringar, där avtalet icke kan av bolaget uppsägas
att utan vederlag upphöra senast ett år efter uppsägningen. Försäkringsbolag
må ej heller utan försäkringsinspektionens medgivande
sluta avtal om avgivande i återförsäkring av redan tecknad livförsäkring,
där försäkringen vid avtalets ingående varit i kraft mera än ett halvt år.

Vad sålunda stadgats gäller icke med avseende på försäkringsbolag,
som allenast meddelar återförsäkring.

240 §.

I fråga om återförsäkring äger Konungen medgiva sådana avvikelser
från vad denna lag innehåller, som prövas skäliga.

VIII. Om förbud mot viss premienedsättning och om ombud
för livförsäkringsbolag.

241 §.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 11

Kungl. Maj:ts Nåd. •Proposition Nr 39.

medgivas vare sig av bolaget eller av dess ombud annorledes än genom
premieåterbäring eller vinstutdelning i överensstämmelse med fastställda
grunder.

ö 242 §.

Försäkringsbolag, som meddelar livförsäkring, må icke lämna uppdrag
att såsom bolagets ombud anskaffa eller förmedla anskaffning av
ansökningar om dylik försäkring åt annan än den, som kan anses äga
betingelser för att på ett värdigt och lämpligt sätt utöva sådan verksamhet.
När sådant uppdrag lämnas, så ock när givet uppdrag återkallas,
skall anmälan därom ofördröjligen göras hos försäkringsinspektionen.
Återkallas uppdraget endast för viss tid, skall detta i anmälan
angivas.

Ersättning för anskaffning eller förmedling av anskaffning av ansökningar
om försäkring må icke, vare sig i form av provision eller annorledes,
av bolaget eller dess ombud givas åt annan än sålunda anmält
ombud.

Från skyldigheten att göra sådan anmälan, som här ovan sägs,
äger Konungen befria försäkringsbolag, som prövas hava vidtagit betryggande
åtgärder för övervakande av ombudens verksamhet eller som
meddelar allenast enstaka former av livförsäkring, där denna rörelse är
av ringa omfattning och icke utgör det huvudsakliga föremålet för bolagets
verksamhet.

ö 243 §.

Har någon, som innehar sådant uppdrag, som avses i 242 §, gjort
sig skyldig till handling, som strider mot stadgandet i 2 mom. av
nämnda paragraf eller mot 241 § eller som eljest prövas vara oförenlig
med ett värdigt och lämpligt utövande av verksamheten såsom ombud,
åligger det bolaget att återkalla uppdraget. Återkallandet må kunna
avse viss begränsad tid.

IX. Om registrering.

244 §.

Hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,
som Konungen kan komma att bestämma, skall föras försäkringsregister
för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering
anmälas eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder
föreskrivet.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

245 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd av
stadgade avgifter för registreringen och dess kungörande. Avlämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara av vittnen styrkt.

Då försäkringsbolags registrering sökes, skall varje styrelseledamot
och suppleant, så ock i övrigt en var, som, ensam eller i förening
med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång
egenhändigt inskriva sin namnteckning i registret eller i särskilt bihang
till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blivit av vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan
sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blivit utsedd,
eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan, blivit
berättigad att teckna firman.

246 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som anmäles för registrering
och för vars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras, icke
hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse
med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning,
skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgivit postadress, till honom
med allmänna posten översända skriftlig underrättelse om beslutet med
skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag däröver
anföra besvär hos Konungen.

. . 247 .

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet
om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, vartill, enligt den av styrelseledamöterna lämnade
uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,
utan ändring av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

5) å vilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor de! av aktiekapitalet blivit, enligt den av styrelseledamöterna
lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts,
inom vilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att tillskjuta
något utöver tecknat aktiebelopp;

11) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

12) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av
styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles
i 4 § under 3), 11), 14), 10) och 17), varde anmärkning om den
bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses
med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift
återställas till sökanden.

248 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet
om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) beloppet av garantikapital, där sådant förskjutes, huru stor del
därav blivit inbetald, förutsättningarna för dess återgäldande samt huruvida
och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta något
utöver tecknat garantibelopp;

5) den ort, där styrelsen har sitt säte;

6) bolagets postadress;

7) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

*> 8) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger.för bolaget

upptaga lån;

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 3!).

9) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

10) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av
styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer;

11) huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från
rösträtt och sådan rätt tillkomma garant, samt huruvida bolagsstämmas
befogenhet skall, helt eller delvis, utövas av därtill särskilt utsedda
personer;

12) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare,
ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skola vara vidtagna.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles
i 121 § under 3), 15) och 16), varde anmärkning om den bestämmelse
eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses
med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift
återställas till sökanden.

249 §.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring av försäkringsbolags ordning eller av övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet, skall ena avskriften av
Konungens beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden återställas
med därå tecknat bevis om registreringen. Sker ändring i firman,
skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Sker i fråga om försäkringsaktiebolag registrering av sådant beslut
om aktiekapitalets ökning, som icke innefattar ändring av bolagsordningen,
skall ena exemplaret av det ingivna prokollet förses med bevis
om registreringen samt återställas till sökanden.

250 §.

Har sådant fall inträffat, att försäkringsaktiebolag jämlikt 27 § skall
träda i likvidation, varde anteckning därom gjord i registret. Anmäles
ej inom en månad, att likvidator blivit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten
att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos rätten.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

251 §.

Vad i försäkringsregistret införes, med undantag av underrättelse
om konkurs, varom förmäles i 107 eller 202 §, skall genom registreringsmyndighetens
försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom
det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med
register för varje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till
varje domstol, Konungens befallningshavande och överexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt
för varje bolag, förvaras såsom bilagor till försäkringsregistret.

252 §.

Närmare föreskrifter om försäkringsregistrets förande, de i 251 §
stadgade kungörelser, avgifterna för registreringen och för dess kungörande
samt tid och sätt för utgivande av den i nämnda paragraf
omförmälda samling och dess översändande till vissa myndigheter meddelas
av Konungen.

253 §.

Företer försäkringsbolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,
föreningsregister, aktiebolagsregistret eller försäkringsregistret
tidigare införd firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda
firma förfång, äge domstol på talan av denne förbjuda bolaget att efter
viss tid använda förstnämnda firma ävensom ålägga bolaget det skadestånd,
som prövas skäligt.

Menar någon eljest, att en i försäkringsregistret verkställd inskrivning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande
samt om skadestånd föras vid domstol.

254 §.

Har genom laga kraft ägande dom blivit förklarat, att en i försäkringsregistret
gjord inskrivning ej bort ske, eller att beslut, som
registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning
skett, ej föreligger, skall på begäran av någondera parten anteckning
därom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall
så kungöras, som i 251 § sägs.

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om försäkringsbolags
konkurs, av överrätt förklarat, att offentlig stämning ej bort utfärdas,
skall anteckningen på därom gjord ansökan avföras ur registret.

255 §.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört i försäkringsregistret
och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit
till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han
varken haft eller bort hava kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit
eller bort bliva antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

256 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallninghavande
eller överexekutor företräder försäkringsbolag, bevis utvisande, att han
den dag, beviset utfärdades, enligt försäkringsregistret var behörig att
företräda bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 251 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Vad
i* sådant avseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
till hända utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat
förhållande visas vara för handen.

X. Straffbestämmelser.

257 §.

Driver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara berättigad
därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem
tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse,
som nu är sagd, samma förbrytelse, skall han, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och
delgivits, fällas till de böter, som för sådan förbrjnelse äro stadgade.

258 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig
handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma eller eljest framlägges
å konstituerande stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket
mot föreskriften i 20 § 1 mom. är ställt till innehavaren, eller i vilket
aktie angives lyda å mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller
i vilket mot föreskriften i 20 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej
angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles
tillgänglig för aktieägarna eller delägarna eller röstberättigade, som ej
äro delägare, rörande bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift
eller mot bättre vetande vare sig låter i försäkringsaktiebolags aktiebok
göra anteckning i strid med bestämmelserna i 22 § 1 och 3 mom. eller
underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt
22 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

5) styrelseledamot eller lividator, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna
i 46 § 1, 2 eller 4 mom. eller 147 § 1 eller 2 mom. låter
verkställa utbetalning till aktieägare, försäkringstagare eller garant;

6) styrelseledamot, som vid upprättande av balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna i 48 eller 149 §;

7) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna eller
delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare, mot bättre vetande
lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av
honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därav
kunnat följa, yppar något av vad vid granskningen av styrelsens förvaltning
eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

9) den, som mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift eller
redogörelse, som i 226 § under 2), 3) eller-4) sägs;

10) en var, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles
i 67 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Kun tgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

259 §.

Bryter någon mot vad i 21 §, 43 §, 111 §, 206 §, 239 §, 241 §
•eller 242 § 2 mom. finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 258 § under 4)

avses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 22 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 20 §

1 mom., 22 § sista momentet, 28 §, 31 §, 33 §, 35 § 4 mom., 38 §

1 mom., 40 § sista momentet, 57 §, 61 §, 65 § 1 mom., 69 § 1 eller 4
mom., 85 §, 158 §, 162 §, 166 § 1 mom., 169 § 3 inom., 183 §, 184
§ 2 mom., 226 §, 227 § 1 mom., 229 § eller 242 § 1 mom. 2 eller 3
punkten är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 72 § 1 mom.
eller i 171 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen
tillgänglig och översända den till aktieägare eller röstberättigad, eller
att, då aktieägare eller röstberättigad enligt 4 mom. i nämnda paragrafer
påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å bolagsstämma, låta
upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 107 eller 202 § under försäkringsbolags
konkurs företrätt bolaget såsom konkursgäldenär, mot vad i
108 § 2 mom. 2 punkten eller 203 § 2 mom. 2 punkten är stadgat,
straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor.
Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i
€5 § 3 mom., 97 § 2 mom. 1 punkten, 166 § 3 mom. eller 192 § 2
mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 96 §, 97 §

2 mom., 99 §, 106 §, 191 §, 192 § 2 mom., 194 §, 201 § eller 227 §
1 mom. åligger.

Bryter någon mot vad i 112 eller 207 § är stadgat, eller lämnar
någon eljest i meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, oriktiga
•eller vilseledande uppgifter angående försäkringsbolag, straffes efter ty
i 1 mom. sägs.

Förseelse mot 61 §, 65 § 1 eller 3 mom., 69 § 1 eller 4 mom.,
72 § 1 mom., 97 § 2 mom., 99 §, 162 §, 166 § 1 eller 3 mom., 169 §
-3 mom., 171 § 1 mom., 192 § 2 mom. eller 194 §, så ock styrelseledamots
försummelse att å den i 72 § eller 171 § omförmälda förteckning
upptaga ärende, vars hänskjutande till bolagsstämma av aktieägare eller
röstberättigad påyrkats enligt 4 mom. i nämnda paragrafer, må åtalas
allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.) 12

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

bolaget som varje aktieägare, delägare, röstberättigad, som ej är delägare,
eller garant.

260

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

XI. Om vissa undantag i fråga om lagens tillämplighet..

261 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för övertagande*
av understödsförenings rörelse eller viss del därav på sätt i lagen om
understödsföreningar sägs, skall vad som stadgas här ovan i 117 § angående
stiftare, i 121 § under 14) och angående bestämmelser om konstituerande
stämma, i 124—134 §§ samt i 136 § angående stiftare och
teckningslistor ej äga tillämpning.

Genom beslut å understödsförenings sammanträde, varigenom förslag
om överlåtelse av rörelsen eller någon del därav på sådant bolag
slutligen antagits, skall bolaget anses bildat och det framlagda förslaget
till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagetsverksamhet
anses antaget; och skola val av styrelse och revisorer verkställas
å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid
föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskilt
sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar
är stadgat.

Sedan föreningens beslut om överlåtelsen blivit gillat av tillsynsmyndigheten,
skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å bolagsordningen
och de övriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registen^.
262 §

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet endast avser
att meddela försäkring av egendom inom ett län, skall av denna lags
förestående bestämmelser, förutom de i sista momentet av denna paragraf
angivna lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla vad i 1 §, 118 §, 119 §•
2 mom., 121 §, 124 §, 130—135 §§, 137—182 §§, 184—212 §§, 214 §,.
223 §, 224 §, 226—230 §§ och 257—260 §§ stadgas, dock att sådan
uppgift angående bolagets verksamhet och ställning, varom förmäles i
226 § under 2), skall införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

städs tidning, där Konungens befallningshavande bär sitt säte, eller,
om flera tidningar där utgivas, i tidning, där allmänna påbud för staden
vanligen meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, varom nu är sagt,
skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens
befallningshavandes stadfästelse. Konungens befallningshavande prövar
bolagsordningens överensstämmelse med denna lag samt lag och författning
i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda bestämmelser därutöver
må erfordras.

Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning skall ock sökas
Konungens befallningshavandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angiva området för
bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma
myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu
bestående försäkringsbolags firmor.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda, skall
ansökning om bolagets registrering göras av dess styrelse. I sådan
ansökning skola uppgivas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt,
där suppleanter i styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet
och hemvist, dels bolagets postadress, dels ock, där befogenhet
att teckna bolagets firma ej skall utövas allenast av styrelsen, vilken
celler vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet
och hemvist. Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens befallningshavandes beslut om stadfästelse i två
styrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga
bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därvid
förda protokollet;

3) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,
vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom
en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru stor del av garantikapitalet
blivit inbetald, samt huruvida och i. vad mån förbindelser, som
i 137 § omförmälas, blivit avlämnade, dels ock försäkran, att den sålunda
anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Beslut om ändring av bolagsordning skall, vid det i 259 § stadgade
äventyr, av styrelsen ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i
verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan fogas två styrkta avskrifter
av Konungens befallningshavandes beslut om den å ändringen
meddelade stadfästelsen.

Hos Konungens befallningsbavande skall föras register för inskrivning
av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola beträffande ömsesidigt
försäkringsbolag, varom nu är fråga, anmälas, eller vilkas intagande
i registret eljest är eller varder föreskrivet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshavande i
registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

5) den ort, där styrelsen har sitt säte;

6) bolagets postadress;

7) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

8) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger för bolaget
upptaga lån;

9) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagetsfirma,
dennes fullständiga namn och hemvist;

10) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av
styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer;

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles
i 121 § under 3), 15) och 16), varde anmärkning om den bestämmelse
eller det förbehåll gjord i registret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Den ena avskriften av Konungens befallningshavandes beslut om
stadfästelse skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna
i huvudskrift återställas till sökanden.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret. Registreras
ändring av bolagsordningen, skall ena avskriften av Konungens
befallningshavandes beslut om stadfästelse å sådan ändring till sökanden
återställas med därå tecknat bevis om registreringen. Sker ändring i
firman, skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Menar någon, att eu i registret verkställd inskrivning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphävande samt om skadestånd
föras vid domstol.

Vad i 245 §, 246 §, 251 § 1 och 4 mom., 252 §, 254 § och 255
§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om registrering
och register, varom i denna paragraf är sagt; dock att de kungörelser,
som i 251 § 1 mom. och 254 § omförmäla!, skola införas, i stället för
i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att vad i 255 § är sagt
om verkan av kungörande i allmänna tidningarna i stället skall gälla
kungörande i ortstidningen.

263 §.

I avseende å Stockholms stads brandförsäkringskontor skall i tilllämpliga
delar gälla vad i denna lag är beträffande ömsesidigt försäkringsbolag,
som meddelar brandförsäkring för all framtid eller för längre
tid än tio år, i allmänhet stadgat, dock att härigenom icke föranledes
skyldighet för kontorets delägare att vidkännas vidsträcktare ansvarighet
för kontorets förbindelser, än som förefunnits före den 1 januari 1904.

264 §.

I fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs
av Konungen, innan denna lag trätt i kraft, så ock i fråga om
annan anstalt med enahanda verksamhet och organisation skall i tilllämpliga
delar gälla vad i denna lag stadgas angående ömsesidigt försäkringsbolag,
dock med undantag av 122 § 1 mom., 217 §, 218 § och
231—236 §§.

265 §.

Vad ovan i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning å:

a) anstalt, som inrättats av staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebrev
eller andra värdehandlingar;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

c) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden,
vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det
omfattar delar av flera härad, mindre än tio socknar; varvid med härad
förstås jämväl de före utfärdandet av förordningen den 17 maj 1872
varande tingslag i de orter, där benämningen härad ej förekommer;

d) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, varom ovan under b) och c) förmäles, vare dock pliktig
att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet
med de föreskrifter, Konungen meddelar.

XII. Övergångsbestämmelser.

266 §.

Genom denna lag upphävas

lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen den 4
september 1914 innefattande tillägg till nämnda lag samt

1 och 2 §§ av kungörelsen den 4 december 1903 med bestämmelser
om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att angående sin verksamhet
göra anmälan och lämna uppgifter.

267 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1918.

Försäkringsbolag, vars bolagsordning blivit före lagens trädande
i kraft av Konungen eller av Konungens befallningshavande fastställd,
må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i övrigt skall med
avseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan
angivna undantag:

1) I stället för bestämmelserna i 20 § 2 mom., 21 §, 26 §, 27 §,
70 § 1 mom. under 4) och 250 § i den mån de avvika från motsvarande
bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga tillämpning.

2) Har beslut om ökning av försäkringsaktiebolags aktiekapital
registrerats, innan denna lag trätt i kraft, må ökningen verkställas och
registreras enligt äldre lags bestämmelser.

3) Där försäkringsbolag blivit i enlighet med bestämmelse i äldre
lag upplöst, skola i avseende å likvidationen bestämmelserna i samma
lag lända till efterrättelse.

4) Denna lags bestämmelser äga icke tillämpning såvitt de avse
ämnen, rörande vilka blivit i bolagsordningen särskilt bestämt; dock

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

att denna lag gäller till efterrättelse i fråga om utdelning till aktieägare,
garanter eller försäkringstagare, om det sätt, varpå bolaget skall
företrädas och dess firma tecknas, om delgivning av stämning eller
annat offentlig myndighets bud, om ändring av bolagsordningen, om
likvidation och upplösning, om skyldighet att avsätta och redovisa försäkringsfond
och säkerhetsfond, om sättande i förvar av värdehandlingar,
motsvarande dessa fonder, om tillsyn, om särskild administration, om
frivillig överlåtelse av vissa försäkringar, om återförsäkring, om förbud
mot viss premienedsättning och om ombud för livförsäkringsbolag, om
registrering samt om ansvar.

5) Utan hinder av denna lags bestämmelser må grunder för försäkringsbolags
livförsäkringsverksamhet, vilka fastställts före den 1 januari
1915, fortfarande tillämpas och mindre väsentliga ändringar i desamma
medgivas i enlighet med därförut gällande bestämmelser. Vid mera väsentliga
ändringar skola bestämmelserna i denna lag gälla. Hava grunder,
som fastställts före nämnda dag, icke ändrats eller endast mindre väsentliga
ändringar i dem vidtagits, äger bolaget, i senare fallet dock
endast med Konungens medgivande, att i balansräkning för tid före den
1 januari 1918, på sätt i 48 och 99 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 enligt deras lydelse före den 1 januari 1915 sägs,
såsom tillgång uppföra kostnader för anskaffande av nya livförsäkringar;
och gälle med avseende å sådant bolag vad i berörda lagrum stadgas
angående avskrivning av sådan tillgång samt angående utdelning åt
delägare och garanter under tid, då sådan avskrivning icke är slutförd.
Har försäkringsbolag i balansräkning för räkenskapsår, som utgått
före den 1 januari 1915, såsom tillgång uppfört organisationskostnad,
gälle vad i sistnämnda båda lagrum stadgas angående avskrivning av
sådan tillgång.

Skall enligt vad ovan stadgats i fråga om försäkringsbolag, vars
bolagsordning fastställts, innan denna lag trätt i kraft, äldre lags bestämmelse
gälla och är i samma lag överträdelse av den bestämmelse
belagd med straff, skall beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse
lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag
berättigats teckna försäkringsbolags firma, skola bestämmelserna i 50
och 51 eller 151 och 152 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning
i befogenheten för den, som äger teckna bolagets firma, att
företräda bolaget, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats
och kungjorts, icke därigenom anses hava kommit till tredje mans
kännedom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs av Konungen,
innan denna lag trätt i kraft, skall inom ett år efter lagens
trädande i kraft söka stadfästelse å de i 123 § omförmälda grunderna
för beräkningen av premiereserv för löpande livräntor, ändå att rörande
dessa grunder eller en eller flera av dem må hava blivit i stadgarna
särskilt bestämt. Dylik anstalt må för redovisning av tillgångar motsvarande
försäkringsfonden i sådana värdehandlingar, som i 215 § sägs,
åtnjuta eu övergångstid av högst tio år, och skola de närmare bestämmelserna
härför fastställas av försäkringsinspektionen. Med avseende å
sådan anstalt äger Konungen dels meddela de övergångsstadganden, som
må finnas erforderliga i fråga om registreringen, dels medgiva, att med
tillämpning av annan i lagen given föreskrift än ovan nämnts må anstå
under viss tid, högst fem år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3''J.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
mars 1916.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
yon Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Med nådig remiss den 22 juni 1910 överlämnades till försäkringsinspektionen
för yttrande föreliggande förslag till ändringar i försäkringslagen,
däribland ett av kommittén för revision av aktiebolagslagen
upprättat förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Därjämte överlämnades
till försäkringsinspektionen med nådig remiss den 20 januari
1911 det av särskilt tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning
rörande vissa försäkringsanstalter den 2 december 1905 avgivna
betänkande, såvitt detsamma avsåge förslag till lag om ändrad lydelse
av vissa paragrafer i försäkringslagen.

Med anledning härav utarbetades inom försäkringsinspektionen med
ledning av lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 och lagen om
bankrörelse den 22 juni 1911 förslag till lag om försäkringsrörelse, över
vilket förslag yttranden från vederbörande infordrades.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.)

98 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

Då emellertid'' vid den tidpunkt, då detta förslag upprättades, någon
utsikt icke förefanns, att förslaget i sin helhet skulle kunna bliva föremål
för proposition till någon av de närmaste riksdagarne, men försäkringsinspektionen
ansåg vissa missförhållanden inom livförsäkringsverksamheten
böra avhjälpas så snart ske kunde, överlämnade försäkringsinspektionen
med underdånig skrivelse den 6 augusti 1912 förslag
till ändring av vissa paragrafer i lagen om försäkringsrörelse ävensom
förslag till tillägg till samma lag. I huvudsaklig överensstämmelse med
nämnda förslag avlät därefter Kungl. Magt proposition i ärendet till
den tidigare riksdagen år 1914, som emellertid icke medhann behandlingen
av denna fråga. Sedan samma proposition avlåtits till senare
riksdagen samma år samt propositionen blivit av riksdagen bifallen,
utfärdades författningar i ämnet den 4 september 1914.

Till fullföljande av det lämnade uppdraget har försäkringsinspektionen
nu med underdånig skrivelse den 22 februari 1916 överlämnat
förslag till lag om försäkringsrörelse; och torde nämnda skrivelse jämte
det därvid fogade förslaget med tillhörande motiv få som bilaga åtfölja
protokollet.

Efter att hava redogjort för innehållet i nämnda förslag, hemställde
föredraganden, att lagrådets utlåtande över detsamma måtte för det
ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdrag av protokollet
inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Makt Konungen lämna
bifall.

Ur protokollet:
Wilhelm Reuterswärd.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Till Konungen.

Flera ändringsförslag i gällande lag om försäkringsrörelse den 24
juli 1903 hava sedan lagens ikraftträdande förelegat.

På grund av väckt motion hemställde 1905 års riksdag att det
täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i övervägande, huruvida icke de i lagen
om försäkringsrörelse av den 24 juli 1903 givna stadganden rörande
premiereservens beräkning, i vad de avsågo livförsäkring, behövde ändras
eller förtydligas i syfte att fullt trygga försäkringstagarnas intressen, samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill förhållandena kunde giva
anledning. Sedan denna skrivelse remitterats till försäkringsinspektiouen,
avgav inspektionen yttrande häröver den 8 maj 1906, uti vilket försäkringsinspektionen
på anförda skäl hemställde, att riksdagens förenämnda
skrivelse icke måtte föranleda till någon Eders Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med underdånig skrivelse den 22 oktober 1907 hemställde försäkringsinspektionen
om vidtagande av vissa ändringar i försäkringslagen
i enlighet med ett skrivelsen bifogat förslag.

Sedan kommittén för revision av aktiebolagslagen med underdånig
skrivelse den 5 februari 1908 till Eders Kungl. Maj:t överlämnat jämväl
förslag till ny försäkringslag, remitterades ifrågavarande förslag till försäkringsinspektionen,
som med underdånig skrivelse den 17 mars 1909
avgav yttrande med anledning härav.

Genom nådig remiss den 22 juni 1910 hava samtliga förenämnda
förslag till ändringar i försäkringslagen för avgivande av underdånigt
yttrande överlämnats till försäkringsinspektionen.

Den 20 januari 1911 har Eders Kungl. Maj:t därjämte till försäkringsinspektionen
överlämnat det av särskilt tillkallade sakkunniga för
verkställande av utredning rörande vissa försäkringsanstalter den 2 december
1905 avgivna betänkande såvitt detsamma avsåge förslag till
lag om ändrad lydelse av vissa §§ i lagen om försäkringsrörelse den
24 juli 1903 med förständigande att häröver infordra yttrande från
rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna i riket samt att med de yttranden,
som sålunda komme att avgivas, ävensom med eget underdånigt
utlåtande till Eders Kungl. Maj:t inkomma. Till åtlydnad härav har
försäkringsinspektionen med skrivelse den 24 januari 1911 remitterat
ifrågavarande förslag till samtliga rånte- och kapitalförsäkringsanstalter
i riket och hava yttranden i ärendet inkommit från åtta dylika anstalter.

På grund av nämnda till försäkringsinspektionen remitterade handlingar
och med ledning av lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910

100

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

samt lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 uppgjordes av försäkringsinspektionen
ett förslag till lag om försäkringsrörelse, som med
skrivelse den 19 mars 1912 remitterades till samtliga större försäkringsbolag
samt ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna. För beredande av
tillfälle för de mindre försäkringsanstalterna att taga del av förslaget
översändes samtidigt ett antal exemplar därav till samtliga Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshavande med begäran att genom länskungörelserna
lämna meddelande om att förslaget funnes för granskning tillgängligt.
Med anledning härav hava yttranden över nämnda förslag avgivits
av 47 försäkringsbolag samt ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.

Då emellertid försäkringsinspektionen, efter framställd förfrågan om
när förslaget kunde bliva behandlat i lagrådet, inhämtat, att granskning
av förslaget i dess helhet icke kunde medhinnas under den närmaste
tiden, men att, om förslaget inskränktes till de ändringar,
som syntes försäkringsinspektionen mest trängande, behandling i lagrådet
möjligen skulle kunna äga rum under år 1912, överlämnade
försäkringsinspektionen, som ansåg, att vissa missförhållanden inom livförsäkringsverksamheten
borde avhjälpas så snart ske kunde, med underdånig
skrivelse den 6 augusti 1912 förslag till ändrad lydelse av de
paragrafer i försäkringslagen, som närmast avsågo livförsäkringen, ävensom
förslag till visst tillägg till nämnda lag. Sedan nämnda förslag
behandlats av lagrådet samt proposition i ärendet avlåtits till 1914 års
riksdag, utfärdades i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda förslag
den 4 september 1914 lag om ändrad lydelse av 2, 5, 25, 48, 77, 99,
101, 120—124, 126—128, 134, 139, 144 och 164 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 samt lag innefattande tillägg till nämnda lag.

Genom nådig remiss den 25 februari 1913 har därjämte Eders
Kungl. Maj:t till försäkringsinspektionen för yttrande överlämnat en
skrivelse från riksdagens justitieombudsman, däruti denne velat fästa
uppmärksamheten på viss otydlighet i 163 § i lagen om försäkringsrörelse
att tagas i beaktande vid en fullständig revision av försäkringslagen.

Till fullgörande av det uppdrag, som med förenämnda nådiga remisser
lämnats försäkringsinspektionen, får försäkringsinspektionen i underdånighet
överlämna förslag till lag om försäkringsrörelse.

Stockholm den 22 februari 1916.

Underdånigst
P. G. LAUR1N.

Sixten von Friesen. Erik Martin. S. Staél von Holstein.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .''>''.9.

101

Förslag

till

Lag om försäkringsrörelse.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse
bär i riket stadgas särskilt.

2 §•

Med livförsäkring förstås i denna lag jämväl livränteförsäkring och
kapitalförsäkring för livsfall.

Vad i denna lag särskilt stadgas angående livförsäkring skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om annan personförsäkring, som meddelas
för livstid eller för längre tid än tio år.

I. Om försäkringsaktiebolag.

Om försäkringsaktiebolags bildande.

3 §■

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 7 § sägs,
upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverksamheten
samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar bolagsordningens
och de övriga grundernas överensstämmelse med denna lag
samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda
bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beskaffenheten
av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning
eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall
ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till
antalet minst fem.

4 §•

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angiva

1) bolagets firma;

2) föremålet för bolagets verksamhet, med särskilt angivande, i
fråga om bolag, vars rörelse avser livförsäkring, huruvida bolaget
skall utan läkarundersökning meddela försäkring för dödsfall;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för
bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet
;

6) huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda
sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden bringas till delägarnas kännedom, ävensom den tid före
stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

11) grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å
bolagsstämma, så vitt de skola avvika från vad härom finnes föreskrivet
i 70, 82 och 84 §§;

12) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring
av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
och maximikapitalet;

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

103

13) å vilket belopp aktie skall lyda;

14) där ej alla aktier skola medföra samma rätt, det belopp, vartill
aktier med företrädesrätt må kunna utgivas, och det företräde de
skola medföra, ävensom, så framt aktiekapitalet skall kunna, utan ändring
av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, den rätt
till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets
ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier;

15) i vilken ordning aktietecknare bör inbetala tecknat aktiebelopp;

16) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att
tillskjuta något utöver tecknat aktiebelopp, samt under vilka förhållanden
och i vilken ordning dylik tillskottsplikt bör fullgöras;

17) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna
tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från
vad härom finnes stadgat i 103 §;

18) inskränkning enligt 44 § i aktieägares rätt att förfoga över
aktie eller förbehåll enligt 116 § om tvisters avgörande av skiljemän,
där sådant stadgande skall gälla;

19) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet.

5 §■

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet »försäkringsaktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning
registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning
å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

6 §•

Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till vidden och beskaffenheten
av den tillämnade rörelsen samt fördelas i visst antal lotter (aktier)
å lika belopp i svenskt mynt. Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring
av bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, må minimikapitalet
ej utgöra mindre än tredjedelen av maximikapitalet.

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

skall i fråga om livränteförsäkring försäkringsbeloppet anses motsvara
femton gånger den årliga livräntan. För annat försäkringsaktiebolag
må ej aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring av
bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet
sättas lägre än fem tusen kronor.

Ej må aktie lyda å mindre belopp än femtio kronor; dock må aktie
kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej överstiger
femtio tusen kronor.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp
än det, varå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

? §■

Avser försäkringsaktiebolags rörelse livförsäkring, skola upprättas
bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,
nämligen :

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott
mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må kunna
beviljas;

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

4) grunderna för beräkning och fördelning av den vinst, som må
tillkomma försäkringstagarna, så ock, där förutberäkning skall ske av
de belopp (premieåterbäring), som bolaget förväntas kunna av sin behållning
utbetala till försäkringstagare utöver de i försäkringsavtalet
bestämda, grunder för denna förutberäkning samt för avsättning till och
nedsättning av till tryggande av sådan premieåterbäring avsedd fond
(premieåtprbäringsreserv).

8 §•

Teckning av aktier skall ske å teckningslista i huvudskrift, som
egenhändigt underskrivits av stiftarna, eller i avskrift, bestyrkt av notarius
publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut om
stadfästelse samt angiva

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

105

1) den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen
meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas;

2) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, varå aktie
skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

3) där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits, men
allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få tecknas,
storleken av detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista, varå
sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det antal
aktier, som en var av stiftarna tecknat, och å den grund, efter vilken
i händelse av överteckning aktierna skola fördelas mellan tecknarna.

Varje stiftare skall teckna minst en aktie.

9 §•

10 §.

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som
uppfyller föreskrifterna i 8 §.

Aktieteckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas,
ogiltig.

11 §■

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 10 och
11 §§ avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.)

106

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses av stiftarna i den ordning, som skall
gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,
vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas, är fulltecknat,
skall, sedan aktierna, i händelse det tecknade beloppet överskjuter
vad högst må tecknas, blivit mellan tecknarna fördelade och
överskjutande teckning förklarats förfallen, till avgörande företagas,
huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel
av de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagt aktiebelopp
av minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet
rösta därför, med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma å
viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den fortsatta
stämman varde frågan utan vidare uppskov avgjord.

15 §.

16 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 86 och 87
§§ gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande
stämman.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

107

i? §■

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda,
så ock av det tecknade beloppet, efter avdrag ej mindre i anledning av
överteckning, där sådan ägt rum, än även för aktierätt, som av aktietecknare
må hava enligt 24 § förverkats och ej av annan övertagits,
minst hälften behörigen inbetalts, må bolaget enligt föreskrifterna i
denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade
beloppet efter ovannämnda avdrag understiger det belopp, vartill aktiekapitalet
enligt bolagsordningen lägst må sättas.

18 §.

19 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och
hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

108

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket blivit
tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där sådan
ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava enligt
24 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket av
det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels
ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen behörigen fullgjorts;

4) samtliga teckningslistor ävensom styrkta avskrifter av desamma.

Om aktiebrev och aktiebok.

20 §.

Å aktierna skola utfärdas brev. Dessa skola undertecknas av
styrelsen samt angiva ordningsnummer å den eller de aktier, varå
breven lyda, akties belopp och dagen för utfärdandet. Aktiebrev skall
ställas till viss man. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas
genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktiebrev
vara egenhändigt undertecknat av minst en styrelseledamot.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser om skyldighet att lämna
tillskott eller om inskränkning i rätten att förfoga över aktie, på sätt i
42 och 44 §§ sägs, skola dessa bestämmelser angivas i aktiebrevet.

21 §.

Utgives, innan aktiebrev utfärdats, bevis om rätt till delaktighet i
bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,
interimskvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

22 §.

Över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen
upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

aktierna upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos
styrelsen styrkta behöriga förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen
antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 44 § 1 mom. tillkommer
förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig visat, att
lösningsrätten ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas dagen, då
anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes
för att pröva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken,
som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt
67 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts
beroende av att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde
för prövning av frågor, som nyss sagts, hållas omedelbart
före anmälningstidens utgång.

Där ej bolagsordningen på grund av stadgandet i 44 § 2 mom.
annat föreskriver, må styrelsen ej vägra att i aktieboken såsom ägare
införa den, som företer aktiebrev, försett med behörigen sammanhängande
och till honom fortgående följd av överlåtelser.

Med det undantag, varom i 44 § 4 mom. stadgas, vare den, till
vilken aktie övergått, ej gent emot bolaget att anse såsom aktieägare,
innan han blivit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en var, som
vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning och ökning av aktiekapitalet.

23 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning
erläggas.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund av
aktieteckning mot fordran hos bolaget.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

24 §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie eller av
tillskott, som i 42 § sägs, vare han skyldig att gälda ränta efter sex
för hundra om året från förfallodagen.

Verkställes ej inbetalning å aktie i rätt tid, eller försummar någon
att avlämna förbindelse, varom i 23 § 2 mom. förmäles, äge styrelsen,
där ej rättelse sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten
förverkad. Det åligger styrelsen, där betalning uteblivit, att, så snart
ske kan, antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.

Underrättelse om tiden för inbetalning, ävensom anmaning, varom
ovan är sagt, må anses vara given, när den blivit kungjord i den
ordning, som skall gälla för kungörande av kallelse till ordinarie bolagsstämma,
så ock, där aktietecknarens postadress uppgivits för styrelsen,
till honom blivit försänd i rekommenderat brev.

Då aktierätt förverkats, kan vad å aktien redan inbetalts eller
redan inbetalt tillskott, varom i 42 § förmäles, ej återfordras.

25 §.

År aktierätt förverkad, efter ty ovan är sagt, vare aktietecknaren,
där bolagets egendom avträdes till konkurs, som börjar inom två år
efter utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock
skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående
inbetalning å aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, i den mån
sådan inbetalning ej visas vara för övertagande av aktierätten verkställd
av annan.

26 §.

27 §.

Sist sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning
bestämda tid skall styrelsen, där ej anmälan om hela aktiekapitalets in -

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

betalning förut skett, för registrering avlämna en av styrelseledamöterna
egenhändigt underskriven uppgift, huru mycket av det belopp, som för
registrering anmälts vara inbetalt, motsvaras av aktier, för vilka full
betalning erlagts. Styrelseledamöternas namnteckningar skola vara av
vittnen styrkta.

28 §.

29 §.

Ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,
innan det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,
till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där
beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas, innan
på grund av förra beslutet tecknat belopp, med avdrag ej mindre i anledning
av överteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad och
ej av annan övertagen aktierätt, blivit till fullo inbetalt och detta
förhållande registrerats.

Beslut om ökning, varom ovan sägs, kan fattas endast av bolagsstämma.

30 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva

1) det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas;

2) den företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma aktieägare; -

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

5) den grund, efter vilken i händelse av överteckning aktierna
skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,
den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

31 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, evad det innefattar
ändring av bolagsordningen eller ej, genom styrelsens försorg
ofördröjligen anmälas för registrering. Innefattar beslutet ändring av
bolagsordningen, må registrering ej ske förr än Konungens stadfästelse
å ändringen vunnits.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

32 §.

33 §.

34 §.

113

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

35 §.

Teckning av de nya aktierna skall ske å teckningslista i huvudskrift,
försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,
eller i avskrift, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets
ökning samt uppgift å de tidningsnummer, i vilka beslutet enligt
34 § varit infört.

I teckningslista skall ock angivas förutvarande aktiekapitalets
storlek ävensom den ordning, i vilken aktietecknare bör fullgöra vad
honom på grund av teckningen åligger.

Ett exemplar av bolagsordningen skall bifogas varje teckningslista.

36 §.

Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,
som uppfyller föreskrifterna i 35 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare utom i fall, varom i 110 § stadgas, ogiltig.

Ej må sådan grund för ogiltighet av teckning av aktie, som ovan
i denna paragraf avses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos
registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 38 § skett i anledning
av anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

37 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning
fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

Bestämmelserna i 9 § om förbud mot tillskott å aktie i annat än
penningar och mot förbehåll av särskild förmån eller rättighet vid
aktieteckning, ävensom bestämmelsen i 23 §, att aktietecknare ej är
berättigad till kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning; och skall
jämväl vid sådan teckning äga motsvarande tillämpning vad i 24 och
25 §§ finnes stadgat om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning
å tecknad aktie eller av tillskott, som i 42 § sägs, så ock om
anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

38 §.

Sist sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya
aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39.) 15

114

Kung!. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 39.

många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter, skola fogas

2) teckningslistorna, så ock styrkta avskrifter av desamma,

3) ett exemplar av de tidningar, i vilka bolagsstämmans beslut om
ökningen enligt 34 § varit infört.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av anmälan,
som ovan i denna paragraf sägs, anses ökat med sammanlagda
beloppet av de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

39 §.

Utan hinder av vad i 29—38 och 85 §§ finnes stadgat må styrelsen
besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande. I ty fall skola i avseende å bolagsstämmans
beslut, varigenom sådant godkännande meddelas, bestämmelserna i
29 och 31 §§ äga motsvarande tillämpning, och skall vad i 30 §
och 32—38 §§ är föreskrivet lämpas å styrelsens beslut om ökningen
och å verkställigheten därav; dock gälle, att för ny aktie full betalning
skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens
beslut; att, innan sådant godkännande meddelats, den i 38 § 1 mom.
föreskrivna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i
sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande
tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall
göras samtidigt med den i 31 § föreskrivna anmälan till registret av
bolagsstämmans beslut.

40 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst överföring till detsamma
av besparade vinstmedel, som ej avsatts till reservfond eller

115

Kimi/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.0.

säkerhetsfond eller till tryggande av premieåterbäring eller vinst till
försäkringstagarna; och skola därvid bestämmelserna i 29 § äga motsvarande
tillämpning.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare varje aktieägare
berättigad att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans
andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Vid nämnda anmälan skall fogas, i två exemplar, av notarius publicus
eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt avskrift av protokoll, som förts i ärendet.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses
ökat med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet överföras.

Ej må brev å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering
av beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det eller
de aktiebrev, varå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall genom
styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift, att brev å ny
aktie utlämnats.

41 §.

Sedan för aktie full betalning erlagts, vare aktieägaren icke skyldig
att ytterligare tillskjuta något, där ej bolagsordningen innehåller bestämmelse
om sådan skyldighet.

42 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om skyldighet att tillskjuta
något utöver tecknat aktiebelopp, må beloppet av sådant tillskott ej
för någon aktie överstiga tre gånger aktiens belopp.

116

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om förbud för försäkringsaktiebolag att förvärva egen aktie.

43 §.

Egen aktie må försäkringsaktiebolag ej mot vederlag förvärva, ej
heller mottaga såsom pant.

Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie.

44 §.

I bolagsordningen må kunna förbehållas, att, där aktie övergår
till annan än aktieägare eller till annan än ägare av visst slag av aktier,
förutvarande aktieägare eller ägare av visst slag av aktier skola vara
berättigade att lösa aktien. I ty fall skall bolagsordningen angiva den
ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes,
den tid, ej överstigande nittio dagar, räknat från anmälan hos styrelsen
om aktiens övergång, inom vilken den, som vill begagna sig av
lösningsrätten, skall därom göra anmälan hos styrelsen, ävensom den
tid, ej överstigande trettio dagar, räknat från det lösens belopp blivit
bestämt, inom vilken lösen skall erläggas.

I bolagsordningen må ock intagas förbehåll, varigenom rätten för
aktiebolag eller annan samfällighet eller för annan än här i riket bosatt
svensk medborgare att genom teckning eller överlåtelse förvärva aktie
inskränkes. Innehåller bolagsordningen bestämmelse om tillskottsplikt
enligt 42 §, må däri intagas förbehåll, varigenom rätten att äga aktier
i bolaget begränsas till visst antal, eller varigenom stadgas att den,
som förvärvat aktie, ej må vinna inträde i bolaget, innan han avlämnat
tillskottsförbindelse, som av styrelsen godkänts.

Där i fall, som i 1 mom. avses, lösen skall erläggas för aktie, men
överenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, varde, såframt ej
annorlunda är stadgat i bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara
aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedde enligt lagen
om skiljemän, med rätt för part, som ej åtnöjes med skiljemännens
beslut, att draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer
sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut i huvudskrift
eller bestyrkt avskrift delgavs honom.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

117

Ej må på annat sätt, än ovan är sagt, rättigheten att förfoga
över aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

45 §.

Försäkringsaktiebolag, vars rörelse icke avser allenast livförsäkring,
skall av sin årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till betäckande
av möjligen förefintlig brist från föregående år, avsätta minst tio procent
till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall
avsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten avdragas den andel
däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot eller annan såsom arvode
(tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent
av inbetalda aktiekapitalet eller till det högre belopp, som kan vara
bestämt i bolagsordningen, må vidare avsättning av årsvinsten kunna
upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning
därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning av reservfonden skall beslutas för betäckande av förlust,
som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å rörelsen i
dess helhet, och som icke kan ersättas av andra befintliga, till framtida
förfogande avsatta medel; för annat ändamål må nedsättning av reservfonden
icke ske.

46 §.

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Innan organisationskostnader, som enligt 48 § 8) uppförts som
tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till aktieägare och
försäkringstagare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda
aktiekapitalet.

Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda
stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan
utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de,
som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som
vid återbäringen kan uppkomma.

47 §.

48 §.

Jämte v^d i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgat gälle i avseende å upprättande av försäkringsaktiebolags
balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk
för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna
för deras förvärvande eller anskaffande, såframt sådant särskilt
angives i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 61 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats i fråga om de tillgångar,
varmed premiereserven för livförsäkringar eller för andra försäkringar
för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas, må
ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller liknande slag
kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på värdesättningen,
i den mån de icke kunna anses vara bestående.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

119

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, den aktieägarnas tillskottsplikt
motsvarande garantifonden, reservfonden samt andra fonder uppgå, skola
var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

7) Förvärvad egen aktie må ej uppföras som tillgång.

Där enligt bolagsordningen aktieägarna äro berättigade att av bolagets
vinst åtnjuta utdelning för tid före räkenskapsåret, skall beloppet
av sådan utdelning i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

49 §.

För försäkringsaktiebolag skall finnas en styrelse, bestående av tre
eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta
bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som
intagits i bolagsordningen, eu eller flera av styrelsens ledamöter kunna
på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett
honom.

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

50 §.

51 §.

52 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,
meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre
bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

53 §.

54 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämt i
bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta

121

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av
ordföranden vid sammanträdet.

56 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,
att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,
som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt
hemvist eller ändras bolagets postadress, skall stjurelsen därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i styrelsens
sammansättning skall fogas styrkt avskrift av protokoll eller annan
handling, som bestyrker ändringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 käft. (Nr 39)

65 §.

122

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för försäkringsaktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna
firman, även underskriva sina namn.

60 §.

61 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 73 §,
avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola dessa
handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas
av revisorerna, under minst en vecka närmast före stämman hållas för
aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen
översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress
anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året
verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

62 §.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller bolagsordningen
eller övriga stadfästa grunder för bolagets verksamhet eller
eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda bolaget skada, svare för
skadan, en för alla och alla för en.

Kungi. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 39.

123

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje man
stadgas i 113 §.

63 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant äger
utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

64 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av
en eller flera revisorer.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

65 §.

124

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller mot övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva
eu av dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 73 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av extra
bolagsstämma stadgas i 74 §.

66 §.

Om bolagsstämma.

67 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter
utövas å bolagsstämma. Där äge varje i aktieboken införd
aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt
i enlighet med vad i 70 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas,
att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall
hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman.
Meddelas dylikt stadgande, skall i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser
om kungörande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde,
som i 22 § 2 mom. 2 punkten sägs.

125

Kung1. Mny.ts Nåd. Proposition Nr HO.

aktien övergått genom arv, giftorätt eller testamente, ej heller då den
uppgivno ägaren av aktion förut a ordinarie bolagsstämma såsom ägare
fört talan för samma aktie, såframt ej visas, att därefter förändring i
äganderätten till aktien ägt rum.

Skall försäkran avgivas av förmyndare eller målsman eller eljest
av någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter
lämpad.

68 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan
å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och bolaget. Ej heller må lian deltaga i behandling av fråga om avtal
mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse,
som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats
äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida, så
ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för vilken lian är ansvarig, eller i val av revisor.

60 §■

Å bolagsstämma skall aktieboken av styrelsen hållas tillgänglig.

Bär ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning
över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift
å det antal aktier, för vilket en var av dem äger utöva rösträtt.
Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman,
godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där
stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning
skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna
å stämman. Protokollet, vari nyssnämnda förteckning intages, underskriven
av ordföranden och minst en a stämman utsedd aktieägare eller
ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman skall protokollet
genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

70 §.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt
och fattande av beslut å bolagsstämma gälle,

126

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

1) att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen
inbetalning eller i fråga om vilken ej, där sådant skolat ske,
avlämnats i 23 § omförmäld förbindelse;

2) att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till
en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöva rösträtt
för mer än en femtedel av det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken do
flesta rösterna avgivas;

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från
vad ovan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att
utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad under 1) är föreskrivet,
och att aktieägares rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får
inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda
stadgats må i händelse av aktiekapitalets ökning kunna i beslutet därom
föreskrivas, att för ny aktie icke må utövas rösträtt vid bestämmande
av vinstutdelning, vartill den nya aktien icke medför rätt.

71 §•

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen eller
av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen har
sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskriver, kalla aktieägarna
till bolagsstämma. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna
senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka före
extra stämma. Där för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två
på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske,
innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt för
beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes av samtlige
röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderat brev till
varje aktieägare.

127

Rmujl. Maj: tu Nåd. Proposition Nr il It.

72 §.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändringav
bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angiven i förteckningen.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning
å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst
tio dagar före stämman.

73 §.

74 §..

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra
bolagsstämma.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende, som
ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring av

128 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ,9.9.

bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angivas i kallelsen.

7n §.

70 §.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst
fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så på före! ras av aktieägare
med sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel av hela
aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare ej uppskov medgivet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

77 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare
med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en femtedel av hela
aktiekapitalet, röstat däremot.

I ovannämnda aktiebelopp må dock, där den eller de, som röstat
mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, ej inräknas aktie, som
aktieägaré bekommit annorledes än genom arv, giftorätt eller testamente,
utan så är, att han sedan minst sex månader före den stämma, där
förvaltningsberättelsen framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare
av aktien.

129

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ti!).

78 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 76 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit
beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom stadgas i 77 § 1 och
2 inom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare
i fråga om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 77 §
4 mom. må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller
flera av de aktieägare, som anställt talan, avstått från fullföljd av densamma,
ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att dessas
sammanlagda aktiebelopp är mindre än här ovan sagts.

79 §.

Aktieägare, som enligt 78 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla
ersättning i den män kostnaderna täckas av vad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

80 §.

81 §.

Avträdes försäkringsaktiebolags egendom till konkurs, som börjar
inom två år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. -92 höft. (Nr 1)9.) 17

180

Kungl. Mgj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad, anställa
klander å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen avser.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa
sådan talan, som omförmäles i 66 §.

Talan, varom ovan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom
en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av
bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

82 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som
i 44 § sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med mindre
samtliga aktieägare förenat sig därom.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet
för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,
därav minst eu ordinarie, samt å den stämma, som sist
hålles, biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika
företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet
av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet
må ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt;
dock erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl
minst tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

131

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats a två
på varandra följande bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, och a den
stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

83 §.

84 §.

I fråga om giltighet av beslut om bolagets trädande i likvidation
i andra fall än i 27 och 88 §§ förmäles vare lag, som i 82 § 4 och 5
mom. sägs.

85 §.

Ändring av bolagsordning eller övriga stadfästa grunder för bolagets
verksamhet skall av styrelsen ofördröjligen anmälas för registrering
och må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan
fogas två styrkta avskrifter av Konungens beslut om den å ändringen meddelade
stadfästelsen, ävensom, där fråga är om beslut avseende sådan
ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll, som i 44 § sägs, bevis
att förbehållet blivit antecknat å varje brev å aktie, som detsamma avser.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

86 §.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare, att beslut, som
fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning, eller eljest
strider mot denna lag eller bolagsordningen eller mot övriga stadfästa
grunder för bolagets verksamhet, äge därå tala genom stämning å bo -

132 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

laget inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget då ej var
registrerat, från dagen för registreringen. Försummas det, vare rätt till
klandertalan över beslutet förlorad.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller
ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

87 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller
tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat
uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av minst
en femtedel av hela aktiekapitalet, där arvodet förmenas vara för högt
bestämt, att inom två månader från beslutets dag eller, där bolaget
då ej var registrerat, från dagen för registreringen hos rätten eller
domaren göra ansökning om prövning av arvodets storlek; och äge rätten,
där arvodet uppenbarligen finnes vara bestämt till oskäligt belopp, att
efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

Om likvidation och upplösning.

88 §.

Förutom i det fall, varom förmäles i 27 §, skall försäkringsaktiebolag
träda i likvidation,

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal
aktieägare ej inom tre månader inträtt;

133

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

3) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blivit fastställd
och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse
i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

89 §.

Visar sig vid uppgörande av bokslut eller eljest, att aktiekapitalet
till den del, som i 88 § under 1) sägs, gått förlorat, lämne styrelsen
ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina verkliga
värden.

Underlåter styrelsen att fullgöra vad ovan i 1 mom. är föreskrivet,
svare styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

90 §.

Finnes försäkringsaktiebolag sakna till registret anmäld, behörig
styrelse, vare aktieägare eller borgenär, så ock eu var annan, vars
rätt kan vara beroende därav, att någon finnes, som äger företräda bolaget,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att bolaget
må förklaras skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen
med uppgift om tiden, när densamma kommer att prövas av
rätten, skall av rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader
före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom
orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller
flere sysslomän att emellertid taga bolagets egendom under vård och
bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet
fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation,
och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom
rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

91 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 84 § beslutat, att bolaget skall
träda i likvidation, eller skall eljest av anledning, som i 27 eller 88 §

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flera likvidatorer
att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda
deltaga i likvidationen.

92 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat, som
jämlikt bestämmelse i 88 § under 1) eller 2) påkallar likvidation, svare
de, som med vetskap om föi''hållandet deltaga i beslut om fortsättande
av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

93 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 88 §
under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter
till registret, enligt vad nedan sägs, anmält, att bolaget trätt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan av aktieägare eller styrelseledamot
och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och
förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande en månad,
utse eu eller flera likvidatorer vid äventyr, att förordnande i sådant
hänseende eljest meddelas av rätten.

Har registreringsmyndigheten, enligt vad i 250 § sägs, hos rätten
tillkännagivit, att försäkringsaktiebolag jämlikt 27 § bort träda i likvidation,
men att anmälan till registret om utseende av likvidator ej
blivit gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flera likvidatorer
att verkställa bolagets likvidation.

94 §•

135

Kung}. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 39.

95 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen blivit
avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan lian fullgjort sitt
uppdrag, och linnes ej suppleant, åligge det övriga likvidatorer att ofördröjligen
föranstalta om val av ny likvidator.

96 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 90, 91, 93 eller 94 §§, skola
ofördröjligen för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid
skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller
bolagets beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl
å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet.

97 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

136

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan
om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen
omfattar. Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens
förvaltning äge vad i 76—79 och 81 §§ tinnes stadgat motsvarande
tillämpning.

98 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom
förvandlas i penningar, där ej annat föranledes av bestämmelserna i
231—236 §§.

90 §.

Likvidatorerna hava att sist två månader efter varje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla
den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgivas de hinder, som därför mött.

. 100 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 231—236 §§, gälle
om Iikvidatorers befogenhet att företräda försäkringsaktiebolag och om
deras rättigheter i övrigt, så ock om deras skyldigheter i tillämpliga
delar vad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgat.

101 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden
»i likvidation».

I övrigt skall vad i 59 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande
av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ovan
i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

137

utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare de,
som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon
del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan
orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och återstoden skiftas.

103 §.

Aktieägare vare berättigad att av bolagets behållna tillgångar bekomma
vad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet belöper.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad
sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

104 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å bolagsstämma'' framlägga redovisning för sin förvaltning.

105 §.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § avses, försäkringsinspektionen
ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

106 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,
anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 käft. (Nr 39.)

138

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i
ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

107 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av
styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 90 § eller
likvidatorer varit utsedda, av dessa. Under konkursens fortgång må
dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,
som förordnats enligt nämnda paragraf, ävensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.

108 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och gälle i avseende därå bestämmelserna i 91, 92,
94—96 och 98—106 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande
till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag,
som i 93 § 1 mom. sägs.

109 §.

Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,
få nya försäkringar icke avslutas, och äga försäkringstagare
häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall
upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där
ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsaftalet att gälla, äge
dock försäkringstagaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti
den i 212 § omförmälda försäkringsfond, i den mån bolagets tillgångar
därtill förslå.

Vad i denna paragraf är stadgat gälle icke livförsäkringsavtal.

Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

Kung!. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr it!).

139

Särskilda bestämmelser.

110 §.

Bildas försäkringsaktiebolag eller ökas dylikt bolags aktiekapital för
övertagande av annat försäkringsaktiebolags rörelse, må andel i vad bolaget
sålunda skall övertaga utgöra vederlag för aktie i bolaget samt teckning
ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och galle i övrigt i
ty fall denna lags bestämmelser om försäkringsaktiebolags bildande och
aktiekapitals ökning med följande tillägg och undantag:

1) Vid försäkringsaktiebolags bildande skall teekningslista och vid
aktiekapitalets ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla
jämväl alla de om försäkringsrörelsens övertagande träffade bestämmelserna.

3) Vad i 32 § är stadgat äger ej tillämpning.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan
egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

in §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,
som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än
även om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet avses.

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

112 §.

Där uti meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, vid angivande
av försäkringsaktiebolags fonder inräknas oguldna förbindelser av aktieägare,
skall beloppet av sådana förbindelser särskilt utsättas.

113 §.

114 §.

Försäkringsaktiebolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda
genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen
enligt bolagsordningen har sitt säte.

115 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag i fråga om försäkringaktiebolag
göra anmälan för registrering skall åtalas vid allmän
underrätt i den ort, där bolagets styrelse enligt bolagsordningen har

sitt säte.

116 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och
styrelsen eller ledamot därav eller aktieägare skola känskjutas till avgörande
av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,
som tillkommer skiljeavtal; och gälle om påkallande av förbehållets tilllämpning
vad om stämning i denna lag finnes stadgat.

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr SO.

141

II. Om ömsesidigt försäkringsbolag.

Om ömsesidigt försäkringsbolags bildande.

117 §.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, skola upprätta fullständig
bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser
bolagets rörelse livförsäkring, eller avser rörelsen annat slag av försäkring
för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika, enligt vad i 123 §
sägs, upprättas bestämmelser angående vissa grunder för försäkringsverksamheten
samt därå sökas Konungens stadfästelse. Konungen prövar
bolagsordningens och de övriga grundernas överensstämmelse med denna
lag samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån särskilda
bestämmelser därutöver må, med hänsyn till vidden och beska!! enheten
av bolagets rörelse, erfordras. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning
eller av övriga stadfästa grunder för bolags verksamhet skall
ock sökas Konungens stadfästelse.

Stiftarna skola vara här i riket bosatta svenska undersåtar och till
antalet minst fem.

118 §.

Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna.

Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning
denna lag föreskriver.

119 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag må icke, där ej särskilda skäl till undantag
förefinnas, bildas utan garantikapital.

Garantikapital må ej återgäldas, förr än såsom tillgång uppförda
organisationskostnader fullständigt avskrivits, och ej heller i vidsträcktare
mån än bolaget kunnat avsätta medel till framtida förfogande.

142

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Rörande bolag, som meddelar livförsäkring, gäller därjämte vad i fråga
om återbetalning av garantikapital stadgas i 218 §.

120 §.

För återförsäkring, som ovan i denna paragraf avses, må ej medgivas
andel i uppkommande vinst.

121 §.

Bolagsordning för ömsesidigt försäkringsbolag skall angiva:

1) bolagets firma;

3) där bolagets verksamhet skall efter viss tid upphöra, tiden för
bolagets bestånd;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet
;

6) huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

7) det högsta belopp, varför bolaget må utan återförsäkring ikläda
sig ansvarighet på samma risk;

8) de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst;

9) huruvida mera än eu ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas,
tiden för sådan stämmas hållande och vilka ärenden skola å ordinarie
stämma eller, där flera hållas, å var och en av dem förekomma till
behandling;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

143

11) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro
delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skola vara vidtagna;

12) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen må äga för bolaget
upptaga lån;

13) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

14) antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade,
innan bolaget må anses bildat;

15) de grunder, enligt vilka skall förfogas över bolagets behållna
tillgångar vid dess upplösning, så vitt dessa grunder skola avvika från
vad härom finnes stadgat i 198 §;

16) förbehåll enligt 211 § om tvisters avgörande av skiljemän, där
sådant förbehåll skall gälla;

17) huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet;

ävensom, där garantikapital förskjutes

18) garantikapitalets belopp;

19) i vilken ordning garant bör inbetala tecknat garantibelopp;

20) huruvida och i vilken utsträckning garant är pliktig att tillskjuta
något utöver tecknat garantibelopp, samt under vilka förhållanden
och i vilken ordning garant bör fullgöra dylik tillskottsplikt;

21) huruvida och i vilken ordning ränta å garantikapitalet skall
erläggas och garantikapitalet återgäldas.

Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser ej mindre om
den tid, ej överstigande ett år från det stadfästelse å bolagsordningen
meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas, än även om
grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å sådan
stämma.

122 §.

Ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden »ömse''
sidig» samt »försäkring».

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning
registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning
å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket.

123 §.

Avser ömsesidigt försäkringsbolags rörelse livförsäkring, skola upprättas
bestämmelser angående följande grunder för livförsäkringsverksamheten,
nämligen:

1) grunderna för beräkning av försäkringspremier och premiereserv;

2) reglerna för återköp av försäkring samt för lämnande av förskott
mot säkerhet i försäkringsbrev, där sådant återköp eller förskott må
kunna beviljas;

3) reglerna för påföljd av försummelse att erlägga premie;

124 §.

125 §.

Teckning av delaktighet i ömsesidigt försäkringsbolag skall ske å
teckningslista i huvudskrift, som egenhändigt underskrivits av stiftarna,
eller i avskrift, bestyrkt av notarius publicus.

Teckningslista skall innefatta styrkt avskrift av Konungens beslut
om stadfästelse.

145

Kungl, Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

126 §.

Har stiftare förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, vare det
förbehåll mot bolaget utan verkan, där det ej tinnes i teckningslistan
fullständigt angivet.

127 §.

Teckning av försäkring må å konstituerande stämma tagas i beräkning
allenast där den gjorts å teckningslista, som uppfyller föreskrifterna
i 125 §, samt tecknats utan vilkor.

128 §.

Har ej före utgången av den tid, inom vilken enligt bolagsordningen
konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats
om bolagets bildande eller om uppskov därmed enligt vad i 131 § stadgas,
vare teckning av försäkring icke vidare bindande.

129 §.

Ej må för ogiltighet av tecknad försäkring sådan grund, som i 127
och 128 §§ avses, göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten
anmälts före bolagets registrering.

130 §.

Stiftarna åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till
ordinarie bolagsstämma, utlysa konstituerande stämma att hållas inom
den i bolagsordningen stadgade tid.

131 §.

Beslutes, att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses
bildat samt val av styrelse och revisorer äga rum; i annat fall vare
frågan om bolagets bildande förfallen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.)

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

132 §.

1S3 §.

Vad om klander av bolagsstämmobeslut är stadgat i 185 och 186
§§ gälle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å
konstituerande stämman.

134 §.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit valda, så
ock, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas, minst
hälften av gai-anti kapital et blivit kontant inbetald, samt stadgad skyldighet
att avlämna förbindelser, som i 137 § sägs, fullgjorts, må bolaget
enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

135 §.

Handla styrelseledamöter eller andra å bolagets vägnar, innan det
blivit registrerat, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit,
för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla
och alla för en.

136 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen
utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.

Jtungl. Maj.ts Nåd. Froposition Nr 39.

147

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens beslut om stadfästelse i två styrkta avskrifter;

3) samtliga teckningslistor, ävensom styrkta avskrifter av desamma.

Dessutom skall, där garantikapital enligt bolagsordningen skall förskjutas,
vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavtalet ävensom
en av styrelseledamöterna egenhändigt underskriven uppgift, huru stor
del av garantikapitalet blivit inbetald, samt huruvida och i vad mån förbindelser,
som i 137 § omförmälas, blivit avlämnade, jämte styrelseledamöternas
skriftligen avgivna försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen
av tecknat garantibelopp fullgjorts i penningar; skolande styrelseledamöternas
namnunderskrifter vara av vittnen styrkta.

Om inbetalning av garantikapital.

137 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall, där garantikapital
förskjutes, tecknat garantibelopp vara till fullo kontant inbetalt. Garant
vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna särskild skriftlig
förbindelse å tecknat garantibelopp, som är oguldet, ävensom å tillskott,
som det enligt bolagsordningen åligger honom att tillskjuta utöver
tecknat garantibelopp.

Ej vare garant berättigad att kvitta sin skuld på grund av teckning
av garantibelopp mot fordran hos bolaget.

138 §.

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Om uttaxering å delägare i bolaget.

139 §.

Varder bristen ej genom uttaxering, på sätt nu är sagt, täckt, eller
häfta allenast bolagets tillgångar för dess förbindelser, skall i förra fallet
vad av bristen icke kunnat genom uttaxering täckas, och i senare fallet
hela bristen, i den mån den ej varder genom nedsättning av säkerhetsfond
och premieåterbäringsreserv täckt, utjämnas i fråga om livförsäkring
genom nedsättning av premiereserven och därav betingad nedsättning
av livförsäkringsbeloppen och i fråga om annan försäkring genom
nedsättning så väl av premiereserven med därav betingad nedsättning av
försäkringsbeloppen som av de ersättningsbelopp, som svara mot försäkringsfall,
vilka inträffat under den tid balansräkningen avser.

140 §.

Uttaxering enligt föregående paragraf skall ske i förhållande till
varje delägares försäkringsbelopp.

Vid nedsättning av delägares andel i premiereserven och av ersättningsbelopp
enligt föregående paragraf skola alla andelar och ersättningsbelopp
nedsättas i samma förhållande.

Har någon redan uppburit större ersättning än honom tillkommer
efter ersättningsbeloppens nedsättning, är han skyldig att till bolaget
återbära vad han sålunda för mycket uppburit.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.'';J

149

Om bolagsordningen innehåller bestämmelser, som avvika från vad
sålunda stadgats, vare de gällande.

141 §.

Inbetalning av medel, som enligt 139 § uttaxerats, må fördelas
på högst sex terminer, dock att sista inbetalningen skall vara gjord
inom tre år från beslutet om uttaxeringen.

142 §.

143 §.

Å delägare uttaxerat belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall
ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast
utmätningsbar tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande eller varder
delägares egendom avträdd till konkurs, skall, i den mån brist, som
jämlikt 139 § skall täckas genom uttaxering, _ icke genom de erlagda
beloppen blivit täckt, i förra fallet vad som brister och i senare fallet
vad å delägaren belöper uttagas hos övriga delägare så långt deras
ansvarighet räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande
grunder lända till efterrättelse.

144 §.

145 §.

A det sammanträde i bolagets konkurs, då förslag till sista utdelningen
av bolagets tillgångar framlägges, skall, där brist för borgenärerna
uppstår, av konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag till

150

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, av det för
bristens täckande erforderliga belopp. Sådan uttaxering skall verkställas
efter de i 139 och 140 §§ stadgade grunder, dock att uttaxeringen skall
ske å dem, som vid konkursens början voro eller under hela eller någon
del av det före konkursens början närmast förflutna året varit delägare
i bolaget.

över detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som angående
klander av utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen. Sådan talan
må anställas jämväl av delägare.

146 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av
första domstolen i konkurssaken prövat, åligger det sysslomännen i
konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande
av meddelanden åt delägarna, infordra uttaxerade beloppen.

Infordrat belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall av sysslomännen
utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika
gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång
till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom
avträdd till konkurs, gälle vad i 143 § är stadgat.

Om utdelning av ränta eller vinst och om balansräkning.

147 §.

Innan organisationskostnader, som enligt 149 § 7) uppförts som
tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till garanter och
delägare utdelas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda
garantikapitalet.

151

KungI. Maj:is Nåd. Proposition Nr 39.

Varder utdelning beslutad och verkställd i strid med vad sålunda
stadgats eller med bestämmelse i bolagsordningen eller med övriga stadfästa
grunder för bolagets verksamhet, vare de, som uppburit sådan
utdelning, skyldiga att återbära densamma; och ansvare därjämte de,
som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som
vid återbäringen kan uppkomma.

148 §.

149 §.

Jämte vad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
är stadgat gälle i avseende å upprättande av ömsesidigt försäkringsbolags
balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk
för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna
för deras förvärvande eller anskaffande, såframt sådant särskilt
angives i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 162 § har att avlämna.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed
de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar avskrivas.

4) Vid tillämpning av vad under 1) stadgats i fråga om de
tillgångar, varmed premiereserven för livförsäkringar eller för andra
försäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas, må
ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller liknande slag
kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på värdesättningen
i den mån de icke kunna anses vara bestående.

5) Fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk för bolaget, må ej
i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas
till högre värde än det, vartill den varit uppförd i närmast föregående
balansräkning.

152

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

6) De belopp, vartill garantikapitalet, den mot garanternas oguldna
förbindelser svarande garantifonden och bolagets övriga fonder uppgå,
skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna.

Där enligt garantiavtalet bolaget är skyldigt att av sin vinst gottgöra
garanterna ogulden ränta för tid före räkenskapsåret, skall beloppet
av sådan ränta i balansräkningen upptagas inom linjen.

Om styrelse och firmateckning.

150 §.

För ömsesidigt försäkringsbolag skall finnas en styrelse, bestående
av tre eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med vad i denna lag är stadgat, förvalta
bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som
intagits i bolagsordningen, en eller flera av styrelsens ledamöter kunna
på annat sätt utses.

Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Avgår av bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för
vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger
det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny
ledamot. Utan binder av vad nu stadgats må dock, där bolagsordningen
sådant medgiver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie
bolagsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

151 §.

153

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ledamot, vare, i den mån ej annat följer av vad i donna lag stadgas,
utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom
om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,
må ej registreras, där ej fråga är om inskränkning i befogenheten att
för bolaget upptaga lån.

152 §.

153 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,
där ej annat blivit bestämt i bolagsordningen eller av bolagsstämman,
meddelas av styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas av bolagsstämman, med mindre
bolagsordningen innehåller stadgande i sådant avseende.

154 §.

155 §.

Såsom* styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämt i
bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta
röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av
ordföranden vid sammanträdet.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 20

154

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad
sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från
bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten
eller tredje man.

156 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma,- skall
tillämpas vad som enligt 151 och 152 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.

157 §.

Vid meddelande av rätt till firmateckning må kunna föreskrivas,
att denna rätt får utövas endast av flera i förening.

158 §.

159 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser
eller eljest förfoga över dess tillgångar i vidare mån än sådant enligt
148 § är för bolagsstämman medgivet. Vad sålunda är stadgat må dock
ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett eller bort inse, att
stadgandet ägt tillämpning.

'' 160 §.

Skriftlig handling, som htfärdas för ömsesidigt försäkringsbolag,
bör undertecknas med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, även underskriva sina namn.

Kungl. May.ts Nåd.'' ''Proposition Nr .19. 155

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår
ej av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som
underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för bolaget
bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava slutits,
en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

161 §•

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,
ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets firma, att
för bolaget mottaga stämning är stadgat i rättegångsbalken; och skall
vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande
skall delgivas bolaget.

162 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 172 §,
avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven
förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg skola des&a
handlingar jämte den berättelse, som enligt vad nedan sägs skall avgivas
av revisorerna, under minst eu vecka närmast före stämman hållas
för de röstberättigade tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom
ofördröjligen översändas till röstberättigad, som med uppgivande av
postadress anhåller därom.

1 förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under året
verkställda avskrivningarna och grunderna därför.

163 §.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gent emot tredje man
stadgas i 208 §.

156

Kungl. Maj\ts Nåd* Proposition Nr 39.

164 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under vilken suppleant
äger utöva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

165 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av
en eller flera revisorer.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots
tjänst.

Avgår av bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för vilken
han blivit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.

166 §.

Stjrrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,
räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning
angående förvaltningen ej av styrelsen förvägras.

157

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår över granskningen avgiva
en av dem underskriven berättelse, som skall överlämnas till
styrelsen minst två veckor före den i 172 § nämnda bolagsstämman.
Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,
vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande av extra
bolagsstämma stadgas i 173 §.

167 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller
uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,
som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat
vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga
för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

168 §.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan
å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal
mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats
äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida,
så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man.

Ledamot av styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltnings åtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor.

169 §.

Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman
själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en
förteckning över närvarande röstberättigade och ombud för röstberättigade
med uppgift å det en var av dem tillkommande röstantal. Sedan
denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts,
lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

uppskjuta till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning
skall upprättas å den fortsatta stämman.

170 §.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blivit i bolagsordningen
eller av bolagsstämma bestämt, sammanträda å den ort, där styrelsen
har sitt säte.

171 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall förteckning
över de ärenden, som däi-vid skola förekomma, genom styrelsens
försorg hållas tillgänglig för de röstberättigade ävensom ofördröjligen
översändas till röstberättigad, som med uppgivande av postadress anhåller
därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring
av bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman
företagas till avgörande, där det ej enligt lag eller bolagsordningen skall
förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där
skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman
kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling
av visst ärende.

Röstberättigad äge att få ärende hänskjutet till prövning å stämman,
såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst tio dagar
före stämman.

159

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

172 §.

173 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till
extra bolagsstämma.

Vid extra bolagsstämma må ej till avgörande företagas ärende,
som ej varit angivet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring
av bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga
innehåll angivas i kallelsen.

174 §.

175 §.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets
beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

fyra och högst åtta veckor därefter, i fall så påfordras av minst en
tiondedel av samtliga röstberättigade. Utöver nämnda tid vare ej uppskov
medgivet.

Om talan emot styrelse eller revisorer.

176 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt minst
eu femtedel av samtliga röstberättigade röstat däremot.

A7arder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen
omfattar ej anställd inom sex månader från det berättelsen framlades å
bolagsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen
beviljad.

177 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,
eller å sådan fortsatt stämma, som i 175 § sägs, ansvarsfrihet ej blivit
beviljad, äge röstberättigade till det antal, som stadgas i 176 § 1 mom.,
å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen. Samma lag vare i fråga
om anställande av sådan talan å förvaltningen, som enligt 176 § 3 mom.
må anställas utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats.

Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller
flera av de röstberättigade, som anställt talan, avstått från fullföljd av densamma,
ej utgöra binder för de övriga att fullfölja talan, ändå att dessas
sammanlagda antal är mindre än här ovan sagts.

178 §.

Röstberättigade, som enligt 177 § anställt talan å styrelsens förvaltning,
svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget

161

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 89.

erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången
kommit bolaget till godo.

179 §.

Tiar förslag om anställande av talan mot revisorer enligt 167 § ej
antagits å bolagsstämma, vare i fråga om röstberättigades rätt att å bolagets
vägnar föra sådan talan lag, som i 177 och 178 §§ sägs.

Talan må ej anställas mot revisorer, sedan två år förflutit från
det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan sa är, att talan
grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.

180 §.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse
framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan
talan, som omförmäles i 167 §.

Talan, varom ovan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras inom
eu månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande av
bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas
det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild
röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

181 §.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 82 höft. (Nr 39.)

162

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

182 §.

183 §.

184 §.

Om ändring av bolagsordningen avser delägares ansvarighet för bolagets
förbindelser, må, där ej samtliga delägare samtyckt till ändringen,
de nya bestämmelserna tillämpas endast i fråga om avgift för tid, som
börjar minst ett år efter ändringens registrering.

När registrering skett av sådan ändring, åligger det styrelsen att
ofördröjligen därom underrätta delägarna. Den, som var delägare i
bolaget vid tidpunkten för sådant besluts fattande, men icke biträtt detsamma,
äger att inom ett år från ändringens registrering, utan iakttagande
av eljest stadgad uppsägningstid häva försäkringsavtalet med
rätt för honom att utfå vad å försäkringen belöper av premiereserven,
beräknad för den tidpunkt, då försäkringsavtalet uppkör att gälla.

Om klander av bolagsstämmobeslut.

185 §.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 161 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

163

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr dd.

den där omförmälda stämman inom ovan i denna paragraf stadgad tid
blivit utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven
kallelsetid kan ske.

Har klandertalan ankängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är av beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse
ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller
ändrats, gälle jämväl för dem, som ägt rätt till klagan över beslutet,
men ej instämt klandertalan.

186 §.

Om likvidation och upplösning.

187 §.

164

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 39.

get skall tråda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer att
verkställa densamma.

Om förordnande av syssloman skall underrättelse ofördröjligen genom
rättens eller domarens försorg avsändas för registrering.

188 §.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att eu eller flera likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de av bolagsstämman valda
deltaga i likvidationen.

189 §.

190 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blivit avslutad, men må när som helst återkallas av den, som meddelat
uppdraget.

Avgår av bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag,
och finnes ej suppleant, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen
föranstalta om val av ny likvidator.

165

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

191 §.

Likvidatorer, som utsetts jämlikt 187, 188 eller 189 §§, skola ofördröjligen
för registrering anmäla, att bolaget trätt i likvidation. Därvid
skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,

Skall annan än likvidator eller suppleant enligt likvidatorernas eller
bolagets beslut äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl
å hans fullständiga namn och hemvist.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas styrkt
avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet.

192 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse
framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas
till revisorerna, som hava att granska densamma och däröver
inom fyra veckor avgiva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte revisorernas
berättelse framlägges av likvidatorerna, så snart ske kan, å
bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas frågan om
beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen omfattar.
Om behandling av denna fråga samt om rätt att tala å styrelsens
förvaltning äge vad i 175—178 och 180 §§ finnes stadgat motsvarande
tillämpning.

193 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

166

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 39.

Så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall bolagets egendom
förvandlas i penningar, där ej annat föranledes av bestämmelserna i
231—236 §§.

194 §.

Likvidatorerna hava att sist två månader efter varje räkenskapsårs
slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året samt hålla
den tillgänglig för delägarna och garanterna.

Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa redogörelse
uppgivas de hinder, som därför mött.

195 §.

196 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden
»i likvidation)).

I övrigt skall vad i 160 § finnes föreskrivet i fråga om underskrivande
av handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som ovan
i 1 mom. sägs, och framgår ej av handlingens innehåll såväl, att den
utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation, vare
de, som underskrivit handlingen, evad densamma prövas vara för
bolaget bindande eller ej, ansvariga för vad genom handlingen må hava
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

197 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. År någon

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3!).

167

del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak
betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel
innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nn är sagt skifte äga rum. Sker det eller
befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälda betalning, vare i
händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som
vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära vad han bekommit.

198 §.

Finnas, sedan bolagets alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag
anmälda eller eljest kända skulder blivit guldna eller erforderliga
medel därtill avsatta, tillgångar, de där enligt bolagsordningens bestämmelse
kunna fördelas bland dem, som vid bolagets trädande i likvidation
voro delägare i bolaget, skall fördelning ske i förhållande till
varje delägares försäkringsbelopp.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad sålunda
stadgats, lände de till efterrättelse.

199 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske
kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

200 §.

Åtnöjes delägare eller garant ej med lik vidatorernas redovisning,
skall talan genom stämning anhängiggöras hos domstol inom ett år från
den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,
vare rätt till talan förlorad.

Lag samma vare, där i fall, som i 231 § afses, försäkringsinspektionen
ej åtnöjes med likvidatorernas redovisning.

201 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin förvaltning,
anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen
därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll, som förts i
ärendet, ävensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

168

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

202 §.

203 §.

Finnes efter konkursens avslutande överskott för bolaget, skall
likvidation verkställas, och galle i avseende därå bestämmelserna i 188—
191 och 193—201 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande
till registret anmälts, att bolaget trätt i likvidation, vare lag, som i
188 § 3 mom. sägs.

Finnes ej överskott, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutats.
Det åligger dem, som under konkursen sist företrätt bolaget såsom
konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen
göra anmälan till registret.

204 §.

205 §.

Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i
konkurstillstånd, få nya försäkringar icke avslutas, och äga delägare
häva försäkringsavtalet. Försäkringsavtal, som ej sålunda hävts, skall
upphöra att gälla ett år efter likvidationens eller konkursens början, där
ej avtalets giltighet dessförinnan upphört.

Upphör, enligt vad nu är sagt, försäkringsavtalet att gälla, äge
dock delägaren återfå den på försäkringen belöpande andel uti den i
212 § omförmälda försäkringsfond, i den man bolagets tillgångar därtill
förslå.

169

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vad i denna paragraf är stadgat galle icke livförsäkringsavtal.
Om hävande av sjöförsäkringsavtal stadgas i sjölagen.

Särskilda bestämmelser.

206 §.

Försäkringsbrev skall innehålla uppgift ej mindre om de för bolaget,
som meddelar försäkringen, gällande allmänna försäkringsvillkor än
även om de särskilda villkoren för den försäkring, som i brevet avses.

207 §.

208 §.

Överträda styrelseledamöter, likvidatorer, delägare eller röstberättigade,
som ej äro delägare, denna lag eller bolagsordningen eller, övriga
stadfästa grunder för bolagets verksamhet och tillskyndas tredje man
därigenom skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga
för skadan, en för alla och alla för en.

209 §.

Ömsesidigt försäkringsbolag vare iiti de mål, för vilka ej annorlunda
genom lag stadgats, lydande under allmän underrätt i den ort, där
styrelsen enligt bolagsordningen har sitt säte.

210 §.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 32 höft. (Nr 39.)

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

211 §.

III. Om försäkringsfond och säkerhetsfond.

212 §.

I försäkringsbolags balansräkning skall under benämningen försäkringsfond
såsom skuld upptagas det för den tidpunkt, som balansräkningen
avser, beräknade värdet av bolagets ansvarighet

1) på grund av redan inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv)samt

2) på grund av löpande försäkringar (premiereserv).

Omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för varje
försäkringsgren särskild försäkringsfond upptagas.

Efter de grunder, som sålunda gälla för beräkningen av den på
lörsäkring belöpande andel i försäkringsfonden, beräknas även värdet
av försäkringstagarens fordran hos bolaget på grund av försäkringsavtalet.

År försäkring återförsäkrad hos inländskt bolag, som enligt denna
lag är berättigat att driva försäkringsrörelse, eller hos utländsk försäkringsanstalt,
som i sitt hemland med laga rätt driver sådan rörelse,
må det bolag, åt vilket åter för säkringen meddelats, upptaga såsom
tillgång värdet av återförsäkringsbolagets ansvarighet på grund av återförsäkringen,
dock högst det belopp, vartill försäkringsfonden för försäkringen
enligt bolagets egna beräkningsgrunder uppgår.

213 §.

171

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr dö.

försäkringar för livsfall, icke högre än som på grund av tillgänglig erfarenhet
beträffande den ifrågavarande arten av försäkringsrörelse kan
anses betryggande. Omkostnaderna må icke antagas lägre än vad enligt
tillgänglig erfarenhet från försäkringsrörelse av den ifrågavarande arten
kan anses vara erforderligt för sådan rörelse.

Grunderna för premiereservens beräkning skola vara så avfattade, att
premiereserven för varje särskild försäkring framkommer såsom det belopp,
varmed kapitalvärdet av bolagets beräknade framtida utgifter för försäkringen
må överskjuta kapitalvärdet av härefter omförmälda reservpremier,
vilka ingå i de försäkringspremier, bolaget enligt försäkringsavtalet må
hava att ytterligare uppbära. Reservpremie beräknas så, att vid försäkringsavtalets
ingående kapitalvärdet av alla reservpremier är lika med kapitalvärdet
av bolagets alla beräknade utgifter för försäkringens anskaffande
och förvaltning och för försäkringsförbindelsens fullgörande, dock med
den inskränkningen att anskaffningskostnaden icke må vid denna beräkning
antagas högre, än som motsvarar vid försäkring för dödsfall åtta
procent och vid försäkring för livsfall fyra procent av kapitalvärdet av
bolagets beräknade utgifter för försäkringsförbindelsens fullgörande, samt
vid kapitalförsäkring ej heller högre än två och en halv procent av försäkringssumman.

214 §.

Hava särskilda inländska försäkringsbolag, som enligt denna lag äro
berättigade att driva försäkringsrörelse, övertagit försäkring under gemensam
ansvarighet eu för alla och alla för en, vare vart och ett av
bolagen pliktigt att göra avsättning till försäkringsfond allenast för så stor
del av försäkringen, som, enligt avtal mellan bolagen, på det bolag belöper.

L215 §•

Ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar skall
redovisas i följande slag av värdehandlingar:

1) obligationer, som utfärdats eller garanterats av staten;

2) allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer;

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) fordringsbevis, utfärdade av riksbanken eller av annan bank, vars
reglemente blivit av Konungen fastställt;

4) obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade
av svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande
erhållit Konungens tillstånd;

5) skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom inteckning
i fast egendom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde,
så ock med försäkringsinspektionens medgivande skuldförbindelser
med säkerhet av inteckning intill fulla taxeringsvärdet i
bolaget tillhörig fastighet, som är avsedd för inrymmande av lokal för
bolagets rörelse, eller, där bolaget äger flera sådana fastigheter, i en av
dem; dock att i varje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning
i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något med vederbörligen
fastställd bolagsordning försett brandförsäkringsbolag inom riket;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

7) reservpremier, ingående i förfallna obetalda premier;

8) belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrev
inom återköpsvärdet;

216 §.

217 §.

De värdehandlingar, i vilka enligt 215 § 1)—6) eller 216 § försäkringsfond
helt eller delvis redovisas, skola förvaras avskilda från bola -

173

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 39.

gets övriga tillgångar och under minst två särskilda lås med olika nycklar,
av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnadt ombud.

I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt
såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet av bolagets på
försäkringsaftalen grundade förbindelser.

För värjo år skall, senast efter det balansräkning för året blivit
upprättad och å bolagsstämma prövad, bolaget sätta i sådant förvar,
som nyss är sagt, de värdehandlingar, i vilka inträdd ökning av
försäkringsfond redovisas. Skulle enligt balansräkningen för något
år befinnas, att de i särskildt förvar satta värdehandlingarna äga ett
större värde än som enligt ovanstående föreskrifter erfordras, må försäkringsinspektionen
på framställning av bolaget lämna tillstånd till
utbekommande av värdehandligar svarande emot överskottet. Bolaget
äge jämväl för utbetalande av förfallet försäkringsbelopp, för vilket
avsättning till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma värdehandlingar,
i den mån sådant av försäkringsinspektionen prövas kunna ske utan *
förfång för försäkringstagarnas säkerhet. Utbyte av värdehandling
mot annan handling av motsvarande värde och av beskaffenhet, som i
215 § sägs, må äga rum, när sådant påkallas av bolaget.

Det åligger ombudet att, när bolaget befinnes ej fullgöra de i denna
paragraf stadgade skyldigheter, därom ofördröjligen göra anmälan hos
försäkringsinspektionen.

Ombudet uppbär av bolaget arvode till belopp, som av Konungen
bestämmes.

218 §.

Försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall, på sätt här
nedan sägs, göra avsättning till säkerhetsfond.

Där säkerhetsfonden och den i 7 och 123 §§ omförmälda premieaterbäringsreserven
sammanlagda ej uppgå till ett belopp, motsvarande en
tjugondedel av den del av försäkringsfonden för livförsäkringar, som
icke är redovisad på sätt i 215 § under 7)—9) sägs, så ock där säkerhetsfonden
ej uppgår till en tiondedel av premieåterbäringsreserven, skall
till säkerhetsfond årligen avsättas minst hälften av bolagets årsvinst,

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

sedan möjligen befintlig brist från föregående år täckts och avsättning
gjorts till den i 45 § omförmälda reservfond och till premieåterbäringsreserv.
Ej må återbetalning av garantikapital äga rum, där ej summan
av nämnda fonder uppgår till sagda belopp.

Nedsättning av säkerhetsfonden må icke utan särskilt tillstånd av
försäkringsinspektionen äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande
av förlust, som ej kan täckas av befintliga till framtida förfogande avsatta
medel eller genom nedsättning av reservfond.

219 §.

Har försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, redovisat tillgångar
motsvarande viss del av aktiekapital, dock ej överstigande halva
detta kapital, eller av garantikapital i sådana värdehandlingar, som i 215 §
är sagt, samt till livförsäkringstagarnas säkerhet satt dessa värdehandlingar
i pant på sätt i 217 § är angående försäkringsfond stadgat, må
det sålunda redovisade beloppet avräknas från den föreskrivna säkerhetsfonden.

Driver försäkringsbolag jämte livförsäkringsrörelse annan försäkringsrörelse,
skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden och premieåterbäringsreserven,
där sådan finnes, redovisas på sätt om försäkringsfond
är i 215 § föreskrivet; i fråga om värdehandlingar, i vilka tillgångarna
sålunda redovisas, gälle vad i 217 § sägs om där avsedda handlingar.

220 §.

175

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

221 §.

Vid försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall för utförande
av erforderliga försäkringstekniska beräkningar och utredningar
finnas anställd en aktuarie.

När aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, skall bolaget
ofördröjligen till försäkringsinspektionen insända anmälan därom.

222 §.

IV. Om tillsyn å försäkringsbolag.

223 §.

Den i denna lag föreskrivna tillsyn över försäkringsbolag utövas
av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion.

Ledamot av försäkringsinspektionen må ej deltaga i styrelsen av
eller vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt,
som, enligt vad särskilt stadgas, erhållit tillstånd att här i
riket driva försäkringsrörelse; ej heller må ledamot av inspektionen vara
aktieägare eller garant i sådant företag.

Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens organisation och
verksamhet meddelas av Konungen.

224 §.

Över försäkringsinspektionens beslut må klagan föras hos Konungen.

176

KungI. Maj ds Nåd. Proposition Nr 39.

225 §.

226 §.

Försäkringsbolag åligger att årligen inom en månad efter den i 73
eller 172 § omförmälda bolagsstämma till försäkringsinspektionen ingiva:

1) styrelsens förvaltningsberättelse, balansräkningen, revisorernas
utlåtande ävensom protokollsutdrag, utvisande de å bolagsstämman i
anledning av nämnda handlingar fattade beslut;

2) en av styrelsen enligt av försäkringsinspektionen fastställt formulär
upprättad och underskriven uppgift om bolagets verksamhet under
året och om dess ställning vid årets slut.

Om bolaget driver livförsäkringsverksamhet, skall bolaget därjämte
till försäkringsinspektionen med avseende å denna verksamhet ingiva:

dels inom samma tid

3) en av bolagets aktuarie avgiven redogörelse för beräkning av
premiereserven och av premieåterbäringsreserven, där sådan finnes;

dels inom sex månader från ovan omförmälda bolagsstämma

4) en av bolagets aktuarie gjord undersökning i vad mån det
verkliga förloppet av verksamheten under året avvikit från de enligt 7
eller 123 § upprättade grunder för densamma.

Bolaget skall tillika inom en månad efter förenämnda bolagsstämma
låta i allmänna tidningarna införa den del av den under 2) omförmälda
uppgiften, som försäkringsinspektionen föreskriver.

Försäkringsinspektionen äger att meddela anvisningar för upprättande
av de under 3) och 4) omförmälda handlingar.

Finner försäkringsinspektionen nödigt att infordra ytterligare upplysningar,
skola sådana ofördröjligen lämnas.

227 §.

177

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper och andra
handlingar. Försäkringsbolag vare pliktigt att lämna försäkringsinspektionen
tillträde till bolagsstämma. Vad försäkringsinspektionen vid
granskning av böcker, räkenskaper och handlingar eller vid bolagsstämma
må hava erfarit angående enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden må ej yppas för allmänheten.

Försäkringsinspektionen äger förordna en revisor att med de av
bolaget utsedda revisorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning
och bolagets räkenskaper. Den sålunda förordnade revisorn äge
av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

228 §.

Hava åtgärder, som, enligt vad här ovan är sagt, föreskrivits,
icke vidtagits inom den bestämda tiden, ankommer på Konungen att
förbjuda fortsättning av bolagets verksamhet och förordna, att bolaget
skall träda i likvidation. Meddelas sådant beslut, förordnar Konungen
eu eller flera likvidatorer att verkställa bolagets likvidation; sådan likvidator
äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av
Konungen.

Om anmälan för registrering av bolagets trädande i likvidation och
förordnande, varom nu är sagt, beslutar Konungen.

229 §.

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 23

178

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

ligt, en person att med övriga likvidatorer verkställa bolagets likvidation.
Förordnas sålunda likvidator, skall bolagets firma tecknas av
denne i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade att
teckna firman.

Den av Konungen förordnade likvidatorn äge av bolaget uppbära
arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

Om anmälan för registrering av förordnande, som ovan sägs, beslutar
Konungen.

230 §.

Det allmänna ombud, som sålunda blivit förordnat, äge, lika med
rättens ombudsman, att sammankalla borgenärerna att höras över ämnen,
som röra boet och dess förvaltning, samt att hos rätten anmäla, om
annan god man eller syssloman i konkursen visar motvilja eller försummelse
vid fullgörande av sitt uppdrag. Då allmänna ombudet kallar
borgenärerna till sammanträde, åligge ombudet att därom underrätta
rättens ombudsman.

Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen
av boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla
dess delar.

Av det arvode, som bestämmes för gode männen och sysslomännen,
tage allmänna ombudet en tredjedel.

V. Om särskild administration.

231 §.

Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för livförsäkringstagarnas
räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagarna
enligt bestämmelserna i 217 och 219 §§ njuta panträtt.

17!)

''Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Hr 39.

För det belopp, varmed omförmälda värdehandlingar ma finnas i
värde understiga livförsäkringsfonden, ökad med en tjugondedel av samma
fond, äge administrationsboet fordringsrätt hos bolaget.

232 §.

Under administrationstiden må icke meddelas nya livförsäkringar, ej
heller återköp av livförsäkringar äga rum, eller förskott mot säkerhet i
livförsäkringsbrev lämnas.

Å livförsäkringsbelopp, som förfallit till betalning, innan bolaget trätt
i likvidation eller, där bolagets egendom avträtts till konkurs, bolagets
konkursansökning till rätten eller domaren ingivits eller, i anledning av
borgenärs ansökning, offentlig stämning utfärdats, skall utbetalas så mycket,
som skolat gäldas, därest likvidation eller konkurs icke inträffat. Å livförsäkringsbelopp,
som förfaller till betalning under administrationstiden,
utbetalas, innan administrationen avslutats, allenast så mycket, som försäkringsinspektionen
finner kunna utgå utan förnärmande av övriga livförsäkringstagares
rätt. Befinnes sedermera, att för mycket utbetalts, äge
återbäring ej rum.

233 §.

234 §.

180

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Har före utgången av en av försäkringsinspektionen bestämd samt
i redogörelsen och kungörelsen utsatt tid, minst fjorton dagar efter det
kungörelsen infördes i allmänna tidningarna, icke någon invändning
från försäkringstagare inkommit till inspektionen, eller uppgå de försäkringstagare,
som förklarat sig icke godkänna förslaget, ej till minst
en femtedel av hela antalet, skall anbudet anses vara antaget av försäkringstagarna.
Administrationen skall i sådant fall avslutas genom
överlämnande till det bolag, som övertager försäkringarna, av administrationsboets
tillgångar och handlingar.

Har vid försäkringarnas överlåtande uppstått överskott, skall
överskottet överlämnas till det bolag, vars försäkringar varit föremål
för överlåtelsen.

235 §.

Har ej från inländskt bolag inkommit anbud om försäkringarnas
övertagande, eller har försäkringsinspektionen icke funnit något inkommet
anbud böra antagas, eller har anbud, som av försäkringsinspektionen
förordats, icke blivit på sätt i 234 § sägs antaget, skall
inspektionen, där den finner ömsesidigt försäkringsbolag för försäkringarnas
övertagande och rörelsens fortsättande lämpligen kunna bildas,
kalla försäkringstagarna till sammanträde för fattande av beslut om
bildande av sådant bolag. Kallelsen skall kungöras i allmänna tidningarna
minst en månad före sammanträdet, ävensom med allmänna
posten översändas till de försäkringstagare, vilkas adress är känd.
Vid kallelsen skall i meddelandena till de särskilda försäkringstagarna
fogas en av inspektionen upprättad redogörelse för den verkställda utredningen
angående administrationsboets ställning samt för den nedsättning
i försäkringsbeloppen, vilken inspektionen må finna erforderlig,

181

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

ävensom ett genom inspektionens försorg upprättat förslag till bolagsordning
för det nya bolaget och till övriga i 123 § angivna grunder för
bolagets verksamhet.

236 §.

Har försäkringsbolag, som meddelar försäkring av annat slag än
personförsäkring och meddelar sådan försäkring för all framtid eller för
längre tid än tio år, trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd,
skall försäkringsinspektionen utse ett ombud, som har att å försäkringstagarnas
vägnar iakttaga och bevaka den panträtt, som jämlikt 217 §
tillkommer försäkringstagarna uti de enligt sagda paragraf till deras
säkerhet i särskilt förvar satta värdehandlingar, med iakttagande därav
att varje försäkringstagare njuter panträtt i nämnda värdehandlingar
i den mån han enligt bestämmelsen i 212 § 3 mom. äger fordran hos
bolaget på grund av försäkringsavtalet.

Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes
av Konungen.

VI. Om frivillig överlåtelse av vissa försäkringar.

237 §.

Vill försäkringsbolag, som driver livförsäkringsrörelse, till annat
inländskt försäkringsbolag överlåta vare sig alla sina livförsäkringar

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

eller viss del därav, skall tillstånd till överlåtelsen sökas hos försäkringsinspektionen.
Vid ansökningen skall fogas avtalet angående överlåtelsen,
ävensom förebringas sådan utredning, att försäkringsinspektionen
kan med ledning därav bedöma, huruvida överlåtelsen kan ske utan förnärmande
av försäkringstagares rätt.

Finnes ej ansökningen höra genast avslås, skall försäkringsinspektionen
genom tillkännagivande i allmänna tidningarna kungöra ansökningens
innehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett sammandrag av
den förebragta utredningen samt förelägga de försäkringstagare, vilkas
försäkringar äro avsedda att överlåtas, att sist inom tre månader, efter
det kungörelsen varit införd i allmänna tidningarna, hos försäkringsinspektionen
skriftligen anmäla, huruvida de hava något att erinra mot
ansökningen. Underrättelse om kungörelsen och föreläggandet skall
med allmänna posten avsändas till eu var av nämnda försäkringstagare,
vilkens adress är känd.

Där bolags samtliga försäkringar på sätt nu är sagt överlåtas,
skall bolaget träda i likvidation den dag, ansökningen bifalles.

Varder, efter det ansökning, varom i denna paragraf förmäles,
bifallits, det bolag, som överlåtit försäkringar, försatt i konkurs, skall,
vid tillämpning av vad i konkurslageu är stadgat angående rätt till
talan om återgång av avtal, sådant avtal, som avses i denna paragraf,
anses ingånget den dag, ansökningen bifölls.

238 §.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

183

VII. Om återförsäkring.

239 §.

Vad sålunda stadgats gäller icke med avseende på försäkringsbolag,
som allenast meddelar återförsäkring.

240 §.

I fråga om återförsäkring äger Konungen medgiva sådana avvikelser
från vad denna lag innehåller, som prövas skäliga.

VIII. Om förbud mot viss premienedsättning och om
ombud för livförsäkringsbolag.

241 §.

Å de livförsäkringspremier, som försäkringsbolag jämlikt fastställda
grunder bestämt, må till fördel för enskilda försäkringstagare eller
grupper av försäkringstagare varken direkt eller indirekt nedsättning
medgivas vare sig av bolaget eller av dess ombud annorledes än genom
premieåterbäring eller vinstutdelning i överensstämmelse med fastställda
grunder.

242 §.

184

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

kallas, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos försäkringsinspektionen.
Återkallas uppdraget endast för viss tid, skall detta i anmälan
angivas.

243 §.

Har någon, som innehar sådant uppdrag, som avses i 242 §, gjort
sig skyldig till handling, som strider mot stadgandet i andra stycket av
nyssnämnda paragraf eller mot 241 § eller som eljest prövas vara oförenlig
med ett värdigt och lämpligt utövande av verksamheten såsom
ombud, åligger det bolaget att återkalla uppdraget. Återkallandet må
kunua avse viss begränsad tid.

IX. Om registrering.

244 §.

I försäkringsregistret skola inskrivas de uppgifter, vilka enligt
denna lag skola för registrering anmälas eller vilkas intagande i registret
eljest är eller varder föreskrivet.

245 §.

1*5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

egenhändigt inskriva sin namnteckning i registret eller i särskilt bihang
till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blivit av vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras, då anmälan
sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant blivit utsedd,
eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan, blivit
berättigad att teckna firman.

246 §.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,
innan klockan tolv å sextionde dagen från beslutets dag däröver
anföra besvär hos Konungen.

247 §.

Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet
om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

5) å vilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del av aktiekapitalet blivit, enligt den av styrelseledamöterna
lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo inbetalts,
inom vilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 samt. 32 käft. (Nr 39.)

186

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 39.

9) huruvida och i vilken utsträckning aktieägare är pliktig att tillskjuta
något utöver tecknat aktiebelopp;

11) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

12) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av
styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles
i 4 § under 3), 11), 14), 17) och 18), varde anmärkning om den
bestämmelse eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses
med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift
återställas till sökanden.

248 §.

Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, läte registreringsmyndigbeten
i registret införa

1) dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet
om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

5) den ort, där styrelsen bar sitt säte;

6) bolagets postadress;

7) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

8) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger för bolaget
upptaga lån;

9) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

10) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av

styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer; *

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles
i 121 § under 3), 15) och 16), varde anmärkning om den bestämmelse
eller det förbehåll gjord i registret.

Den ena avskriften av Konungens beslut om stadfästelse skall förses
med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna i huvudskrift
återställas till sökanden.

249 §.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Sker i fråga om försäkringsaktiebolag registrering av beslut om
aktiekapitalets ökning, skall ena exemplaret av det ingivna protokollet
förses med bevis om registreringen samt återställas till sökanden.

250 §.

251 §.

188

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom
det. allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med
register för varje år.

. 1 den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till
varje domstol, Konungens befallningshavande och överexekutor.

A nmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt
för varje bolag, förvaras såsom bilagor till försäkringsregistret.

252 §.

253 §.

Företer försäkringsbolags registrerade firma likhet med en i handelsregister,
.föreningsregister, aktiebolagsregister eller försäkringsregistret
tidigare införd firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda
firma förfång, äge domstol på talan av denne förbjuda bolaget att efter
viss tid använda förstnämnda firma ävensom ålägga bolaget det skadestånd,
som prövas skäligt.

Menar någon eljest, att en i försäkringsregistret verkställd inskrivning
länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande
samt om skadestånd föras vid domstol.

254 §.

255 §.

Det, som i enlighet med denna lag blivit infört i försäkringsregistret
och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit

189

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 30.

till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han
varken haft eller bort hava kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit
eller bort bliva antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

256 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshavande
eller överexekutor företräder försäkringsbolag, bevis utvisande, att han
den dag, beviset utfärdades, enligt försäkringsregistret var behörig att
företräda bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten
att ur den i 251 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Vad
i sådant avseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
till hända utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat
förhållande visas vara för handen.

X. Straffbestämmelser.

257 §.

Driver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara berättigad
därtill, straffes med böter från och med femtio till och med fem
tusen kronor.

258 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i teckningslista eller i skriftlig
handling, som åberopats i listan eller bifogats densamma eller eljest framlägges
å konstituerade stämman, meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna
i 46 § 1 och 2 mom. eller 147 § 1 och 2 mom. låter
verkställa utbetalning till aktieägare, försäkringstagare eller garant;

6) styrelseledamot, som vid upprättande av balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna i 48 eller 149 §;

7) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägare eller
delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, mot bättre vetande
lämnar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av
honom granskats;

9) en var, som mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift,
redogörelse eller undersökning, som i 226 § under 2), 3) eller 4) sägs;

10) en var, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles
i 67 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

259 §.

Bryter någon mot vad i 21 §, 43 §, 111 §, 206 §, 239 §, 241 §
eller 242 § 2 mom. finnes stadgat,

11)1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

eller underlåter styrelseledamot att i annat fall, än i 258 § under 4)
avses, iakttaga föreskrift, som är meddelad i 22 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 20 §
1 inom., 22 § sista momentet, 28 §, 31 §, 33 §, 35 § 4 mom., 38 §

1 inom., 40 § sista momentet, 57 §, 61 §, 65 § 1 mom., 69 § 1 eller 4

inom., 85 §, 158 §, 162 §, 166 § 1 mom., 169 § 3 inom., 183 §, 226 §,

227 § 1 mom., 229 § eller 242 § 1 mom. är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 72 § 1 mom.
eller i 171 § 1 mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen
tillgänglig och översända den till aktieägare eller röstberättigad, eller
att då aktieägare eller röstberättigad enligt 4 mom. i nämnda paragrafer
påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å bolagsstämma, låta
upptaga ärendet å förteckningen,

straffes med böter från och med fem till och med fem hundra
kronor.

Samma lag vare

om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i
65 § 3 mom., 97 § 2 mom. 1 punkten, 166 § 3 mom. eller 192 § 2
mom. 1 punkten,

samt om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 96 §, 97 §

2 mom., 99 §, 106 §, 191 §, 192 § 2 mom., 194 §, 201 § eller 227 §

1 mom. åligger.

Bryter någon emot föreskriften i 112 eller 207 §, eller lämnar
någon eljest i meddelanden, som äro avsedda för allmänheten, oriktiga
eller vilseledande uppgifter angående försäkringsbolag, straffes efter ty
i 1 mom. sägs.

Förseelse mot 61 §, 65 § 1 eller 3 mom., 69 § 1 eller 4 mom.,
72 § 1 mom., 97 § 2 mom., 99 §, 162 §, 166 § 1 eller 3 mom., 169 §

3 mom., 171 § 1 mom., 192 § 2 mom. eller 194 §, så ock styrelseledamots
försummelse att å den i 72 § eller 171 § omförmälda förteckning

upptaga ärende, vars hänskjutande till bolagsstämma av aktieägare eller
röstberättigad påyrkats enligt 4 mom. i nämnda paragrafer, må åtalas
allenast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl
bolaget som varje aktieägare, delägare, röstberättigad, som ej är delägare,
eller garant.

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 39.

260 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna
strafflagen.

XI. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

261 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för övertagande av
understödsförenings rörelse eller viss del därav på sätt i lagen om
understödsföreningar sägs, skall vad som stadgas här ovan i 117 § angående
stiftare, i 121 § under 14) och angående bestämmelser om sådant
sammanträde, som i 130 § sägs, i 124—135 §§ samt i 136 § under

3) ej äga tillämpning.

Genom beslut å understödsförenings sammanträde, varigenom förslag
om överlåtelse av rörelsen eller någon del därav på sådant bolag
slutligen antagits, skall bolaget anses bildat och det framlagda förslaget
till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets
verksamhet anses antaget; och skola val av styrelse och revisorer verkställas
å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid
föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskilt
sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar
är stadgat.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registrering.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet endast avser
att meddela försäkring av egendom inom ett län, skall av denna lags förestående
bestämmelser, förutom de i sista stycket av denna paragraf angivna
lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla vad i 1, 118, 121, 124, 130—135,
137—161, 163—170, 172—182, 184—212, 214, 223, 224, 226—230 och
257—260 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående bolagets verksamhet
och ställning, varom förmäles i 226 § under 2), skall införas,
i stället för i allmänna tidningarna, i den stads tidning, där Konungens
befallningskavande har sitt säte, eller, om flera tidningar där utgivas, i
tidning, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

193

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas
Konungens befallningshavandes stadfästelse.

Sedan bolaget bildats samt styrelse och revisorer blivit utsedda,
skall ansökning om bolagets registrering göras av styrelsen. I sådan
ansökning- skola uppgivas dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt,
där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn och hemvist, dels ock,
■där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas allenast av styrelsen,
vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda
befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och
hemvist. Vid ansökningen skola fogas

1) Konungens befallningshavandes beslut om stadfästelse i två
«tyrkta avskrifter;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga
bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande
stämman;

3) samtliga teckningslistor i huvudskrift och styrkt avskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 259 § stadgade

äventyr, ofördröjligen av styrelsen anmälas för registrering. Vid ansökning
härom skall styrelsen foga två styrkta avskrifter av Konungens
befallningshavandes beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshavande skall föras register för inskrivning
av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola i fråga om ömsesidigt
försäkringsbolag, varom i denna paragraf är sagt, anmälas, eller
vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshavande i
registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

2) bolagets firma;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) bolagets postadress;

6) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

7) huruvida och i vilken utsträckning styrelsen äger för bolaget
upptaga lån;

8) varje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets
lirma, dennes fullständiga namn och hemvist;

9) där befogenhet att teckna firman ej skall utövas allenast av
styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening, sådan befogenhet
tillkommer;

10) det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra
meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare,
ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder
senast skola vara vidtagna.

Det ena exemplaret av Konungens befallningskavandes beslut om
stadfästelse skall förses med bevis om registreringen samt jämte teckningslistorna
i huvudskrift återställas till sökanden.

Anmäles ändring i förhållande, varom inskrivning i registret skett,
skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras
ändring i bolagsordningen, skall ena avskriften av Konungens befallningskavandes
beslut om stadfästelse å ändringen förses med bevis om
registreringen samt återställas till sökanden. Sker ändring i firman,,
skall ny, fullständig inskrivning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrivning länder honom
till förfång, må talan om registreringens upphävande föras vid rådstuvurätten
i den stad, där Konungens befallningshavande har sitt säte.

Vad i 245 §, 246 §, 251 § 1 och 4 inom., 252 §, 254 § och 255
§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om registrering
och register, varom i denna paragraf är sagt; dock att de kungörelser,
som i 251 § 1 mom. och 254 § omförmälas, skola införas, i stället för
i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att vad i 255 § är sagt
om verkan av kungörande i allmänna tidningarna i stället skall gälla
kungörande i ortstidningen.

262 §.

I fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs
av Konungen, innan denna lag trätt i kraft, så ock i fråga om

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.

195

annan anstalt med enahanda verksamhet och organisation skall i tilllämpliga
delar gälla vad i denna lag stadgas angående ömsesidigt försäkringsbolag,
dock med undantag av 122 § 1 mom., 217 §, 218 § och
231—236 §§.

263 §.

Vad ovan i denna lag är föreskrivet skall ej äga tillämpning å:

a) anstalt, som inrättats av staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebrev
eller andra värdehandlingar;

d) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, varom ovan under b) och c) förmäles, vare dock pliktig
att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter i enlighet
med de föreskrifter, Konungen meddelar.

XII. Övergångsbestämmelser.

264 §.

Genom denna lag upphävas

lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen den 4
september 1914 innefattande tillägg till nämnda lag samt

1 och 2 §§ av kungörelsen den 4 december 1903 om skyldighet för
vissa försäkringsanstalter att angående sin verksamhet göra anmälan och
lämna uppgifter.

265 §.

Denna lag skall träda i kraft den — — — —.

Försäkringsbolag, vars bolagsordning blivit före denna lags trädande
i kraft av Konungen eller av Konungens befallningshavande fastställd,
må registreras enligt bestämmelserna i äldre lag, men i övrigt skall med

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

avseende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan
angivna undantag:

1) I stället för bestämmelserna i 20 § 2 mom., 21 §, 26 §, 27 §r
70 § 1 mom. under 4) och 250 § i den mån de avvika från motsvarande
bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga tillämpning.

2) Har beslut om ökning av försäkringsaktiebolags aktiekapital
registrerats, innan denna lag trätt i kraft, må ökningen verkställas ock
registreras enligt äldre lags bestämmelser.

3) Åger försäkringsaktiebolag på grund av bestämmelse i bolagsordningen
rätt att inlösa egna aktier, lände den bestämmelse till efterrättelse
utan hinder av vad i 43 § stadgas.

4) Å försäkringsaktiebolag, i vars ordning finnes särskilt stadgat
angående sådant förbehåll, som omförmäles i 44 §, eller om annan inskränkning
i rätten att förfoga över aktie, skola bestämmelserna i
sagda lagrum ej äga tillämpning, utan gälle därutinnan vad bolagsordningen
innehåller.

5) Där försäkringsbolag blivit i enlighet med bestämmelse i äldre
lag upplöst, skola i avseende å likvidationen bestämmelserna i samma
lag lända till efterrättelse.

6) Denna lags bestämmelser äga icke tillämpning såvitt de avseämnen,
rörande vilka blivit i bolagsordningen eller uti de i 7 eller
123 §§ angivna grunder för försäkringsverksamheten särskilt bestämt;
dock att denna lag gäller till efterrättelse i fråga om ändring av bolagsordningen
eller av förenämnda grunder för försäkringsverksamheten, om
det sätt, varpå bolaget skall företrädas och dess firma tecknas, om delgivning
av stämning eller annat offentlig myndighets bud, om skyldighet
att avsätta och redovisa försäkringsfond och säkerhetsfond, om
sättande i förvar av värdehandlingar motsvarande dessa fonder, om
utdelning till aktieägare, garanter eller försäkringstagare, om likvidation
och särskild administration, om frivillig överlåtelse, om återförsäkring,
om förbud mot viss premienedsättning och om ombud för livförsäkringsbolag,
om tillsyn, om registrering samt om ansvar.

7) Utan hinder av denna lags bestämmelser må grunder för försäkringsbolags
livförsäkringsverksamhet, vilka fastställts före den 1 januari
1915, fortfarande tillämpas och mindre väsentliga ändringar i desamma
medgivas i enlighet med därförut gällande bestämmelser. Vid mera väsentliga
ändringar skola bestämmelserna i denna lag gälla. Hava grunder,
som fastställts före nämnda dag, icke ändrats eller endast mindre väsentliga
ändringar i dem vidtagits, äger bolaget, i senare fallet dock
endast med Konungens medgivande, att i balansräkning för tid före den.

197

Kling1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

1 januari 1918, på sätt i 48 och 99 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 enligt deras lydelse före den 1 januari 1915 sägs,
såsom tillgång uppföra kostnader för anskaffande av nya livförsäkringar;
och gälle med avseende å sådant bolag vad i berörda lagrum stadgas
angående avskrivning av sådan tillgång samt angående utdelning åt
delägare och garanter under tid, då sådan avskrivning icke är slutförd.
Har försäkringsbolag i balansräkning för räkenskapsår, som utgått
före den 1 januari 1915, såsom tillgång uppfört organisationskostnad,
gälle vad i sistnämnda båda lagrum stadgas angående avskrivning av
sådan tillgång.

Rånte- och kapitalförsäkringsanstalt, vars stadgar stadfästs av Konungen,
innan denna lag trätt i kraft, skall inom ett år efter denna lags
trädande i kraft söka stadfästelse å de i 123 § omförmälda grunderna
för beräkningen av premiereserv för löpande livräntor, ändå att rörande
dessa grunder, en eller flera av dem, må hava blivit i stadgarna särskilt
bestämt. Dylik anstalt må för placering av tillgångar motsvarande
försäkringsfonden i sådana valutor, som i 215 § sägs, åtnjuta
en övergångstid av högst tio år, och skola de närmare bestämmelserna
härför fastställas av försäkringsinspektionen. Med avseende å sådan
anstalt äger Konungen dels meddela de övergångsstadganden, som
må finnas erforderliga i fråga om registreringen, dels medgiva, att med
tillämpning av annan i lagen given föreskrift än ovan nämnts må anstå
under viss tid, högst fem år.

198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Motiv.

Uti nu gällande lagbestämmelser för försäkringsbolagen, sådana de
avfattats uti 1903 års försäkringslag samt lagarna om ändringar i och
tillägg till nämnda lag av den 4 september 1914, hava inga mera genomgripande
ändringar vidtagits utöver dem, som föranledas därav, att lagen
omarbetats till huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som fastställts
beträffande lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 och lagen
om bankrörelse den 22 juni 1911. Försäkringsinspektionen har dock i
detta sammanhang sökt att vidtaga de ändringar, som på grund av
vunna erfarenheter syuts försäkringsinspektionen önskvärda.

Den viktigaste av ifrågavarande ändringar är försäkringslagens utsträckande
att gälla även beträffande ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.
Beträffande dessa anstalter anfördes av särskilda utskottet
vid 1903 års riksdag vid behandling av försäkringslagen följande:

»Det till högsta domstolen remitterade lagförslaget var avsett att
gälla jämväl för ränte- och kapitalförsäkringanstalter. Dock var i förslagets
sista paragraf stadgat, att i fråga om sådan anstalt, som börjat
sin verksamhet före lagens trädande i kraft, Konungen ägde meddela
sådana avvikelser från vad lagen innehölle, som prövades skäliga.

Inom högsta domstolen erinrade en ledamot bland annat, att i
avseende å den del av ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet,
som avsåge kapitalutbetalning, förefunnes icke någon som helst
försäkringsrisk för anstalten. Denna förbunde sig icke såsom andra
försäkringsbolag att mot vissa premier utbetala ett på förhand fixerat
kapitalbelopp. . Den åtoge sig endast att å viss tid utgiva vad anstalten
själv bekommit genom insättningar och utlåning av de insatta medlen.
Beträffande livränterörelsen vore däremot förhållandet något annorlunda.
Kapitalbildningen skedde väl även där utan någon försäkringsrisk för
anstalten, men anstalten vore förpliktad att, sedan delägaren uppnått
viss ålder, till honom gälda en livränta, som kunde komma att i värde
överstiga delägarens tillgodohavande vid inträdet i livränteåldern. Med
den olikhet, som sålunda förefunnes mellan ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas
och andra försäkringsbolags verksamhet, vore det lätt förklarligt,
om åtskilliga av förslagets huvudsakligen för sistnämnda bolag
avsedda regler ej väl lämpade sig för ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

199

Särskilt framhöll denna ledamot, hurusom lagförslagets bestämmelser
angående försäkringsfond och säkerhetsfond icke vore avpassade efter ränteoch
kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet och ansåg denne ledamot,
att dessa anstalter i själva verket företedde så stora skiljaktigheter från
andra försäkringsbolag, att det kunde anses fullt naturligt, om lagstiftningen
för de förra byggdes på något andra grunder än för de
senare.

I anledning av vad sålunda anmärkts intogos uti Kungl. Maj:ts
förevarande lagförslag några särskilda bestämmelser för ränte- och kapitalförsäkringsanstalter.
Dessa bestämmelser äro enligt utskottets åsikt
icke fullt tillfredsställande. Jämväl en del andra stadganden lämpa sig
ej väl för dessa anstalter. Detta synes ock utskottet helt naturligt, då
rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna med avseende å den huvudsakligaste
delen av sin verksamhet närmast äro att likställa med sparbanker.
Utskottet anser på grund av ovan anmärkta förhållande det böra bliva
föremål för ytterligare utredning, om och i vad mån ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna
böra vara underkastade lagförslagets stadganden
samt att framställning i sådant syfte bör göras hos Kungl. Maj: t-»

I anslutning härtill beslöt riksdagen att försäkringslagens stadganden
icke skulle äga tillämpning på ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna.
Den kommitté, som sedermera erhöll uppdrag att närmare
utreda denna fråga, avgav sitt betänkande den 2 december 1905 och
anfördes därvid beträffande ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna
följande:

»Riksdagens åsikt, att ränte- och kapitalförsäkrigsanstalterna med avseende
å den huvudsakligaste delen av sin verksamhet närmast vore
att likställda med sparbanker, har ju vissa skäl för sig. Så länge en
delägare kvarstår i besparingsklassen, sker ju kapitalbildningen för
hans räkning huvudsakligen på samma sätt som i en sparbank, d. v. s.
genom fria insättningar och räntans läggande till kapitalet. Det finnes
emellertid redan i förevarande hänseende en väsentlig skillnad mellan
ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna samt sparbankerna. Under det
att delägarnas tillgodohavanden i en anstalt av förstnämnda slag äro
avsedda att orubbade innestå till en viss, mer eller mindre långt avlägsen,
på förhand bestämd tidpunkt, kunna delägarnas i en sparbank behållningar,
bortsett från en kortare uppsägningstid, när som helst, helt
eller delvis, av delägarna lyftas. Klart är, att denna skillnad skall
vara av en ganska stor betydelse i fråga om de regler, som böra följas
vid medelplaceringen. Sparbanken måste nämligen dels hava en
jämförelsevis större del av sitt kapital så placerat, att det är lätt till -

200

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

gängligt för förekommande utbetalningar, dels också sörja för att dess
utestående medel så placeras, att den något så när kan följa växlingarna
i räntesatser på den allmänna penningemarknaden. Särskilt är
det av ojämförligt större vikt för en sparbank än för en rånte- och
kapitalförsäkringsanstalt att vid fall av räntestegring kunna följa med
den allmänna rörelsen, enär eljest sparbanken utsättes för risken av
allt för stora uttagningar. Å andra sidan måste en rånte- och kapitalförsäkringsanstalt
sörja för en sådan placering av sin behållning, att
säkerhet beredes för en lång tid framåt. De lagbestämmelser i fråga
om medelplaceringen, som lämpa sig för sparbanker, torde således icke
vara utan vidare tillämpliga i fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.
Särskilt torde behovet att sörja för säkerhet under en längre
tidrymd gorå, att utlåning mot borgen är en olämplig utlåningsform
för en rånte- och kapitalförsäkringsanstalt. Härtill kommer, att beräkningen
av arvsvinst i rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna saknar all
motsvarighet i fråga om sparbankerna.

Om således redan av anförda skäl ett inordnande av rånte- och
kapitalförsäkringsanstalterna under samma lag som sparbankerna visar
sig olämpligt, framträder emellertid olämpligheten för att icke säga
omöjligheten av en sådan anordning med full klarhet, om man betänker,
att den andra och enligt kommitterades förmenande viktigaste delen av
rånte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet, beredandet av
livräntor, är ren försäkringsrörelse och således av helt och hållet annat
slag än sparbankernas, och att det just är i fråga om denna del av
rånte- och kapitalförsäkringsanstalternas verksamhet, som allmänheten
löper den största risken och följaktligen bäst behöver skydd från lagstiftningens
sida.

Måste man av ovan anförda orsaker uppgiva tanken på att sammanföra
rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna med sparbankerna under
en gemensam lag, och anser man i likhet med kommitterade, att förstnämnda
anstalters behandling i en särskild lag, såsom icke betingad av
deras ekonomiska betydelse och för att undgå onödig splittring, i det
längsta bör undvikas, återstår således endast att återgå till den ståndpunkt,
som intogs av Kungl. Maj:t i propositionen till 1903 års riksdag,
eller att söka sammanföra dem med något av de övriga slag av försäkringsanstalter,
som finnas, under en gemensam lagstiftning.

I sådant hänseende hava kommitterade haft att välja mellan att
hänföra dem under lagen om försäkringsrörelse och under den av kommitterade
föreslagna lagen om understödsföreningar. Kommitterade
hava ansett sig böra föredraga det förstnämnda alternativet. Lagen

201

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HD.

om försäkringsrörelse torde nämligen utan olägenhet med några få
modifikationer kunna göras tillämplig på ifrågavarande anstalter, under
det att på samma gång vissa andra delar av sistnämnda lag synas
kommitterade bättre passa att tillämpas på samma anstalter än motsvarande
bestämmelser i den föreslagna lagen om understödsföreningar.

Då rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna icke torde böra förmenas
att använda sådan firmabeteckning, som angiver deras särskilda
karaktär, har till 70 § i lagen om försäkringsrörelse föreslagits ett
tillägg av innehåll, att vad som stadgas i samma paragrafs första
moment icke skall äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Vad angår skyldigheten att avsätta försäkringsfond, hava kommitterade
funnit sådan skyldighet böra åläggas jämväl rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna;
och att därvid premiereserven bör beräknas
minst till summan av kapitalvärdet av de i livränteklassen inkomna
delägarnas livräntor och innestående behållningen för övriga delägare,
hava kommitterade ansett så klart, att något särskilt stadgande därom
i lagen icke borde vara erforderligt. Däremot hava kommitterade, i
anslutning till en inom högsta domstolen vid granskning av förutnämnda
dit remitterade förslag till lag om försäkringsanstalter uttalad
mening, ansett dessa anstalter kunna befrias från skyldigheten att hava
till försäkringsfonden hörande värdehandlingar under förvar av ett för
sådant ändamål av Konungens befallningshavande utsett ombud. Kommitterade
hava därför föreslagit ett tillägg till 125 § lagen om försäkringsrörelse
av innehåll, att vad förut i paragrafen stadgats icke skall
äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Likaledes hava kommitterade ansett föreskrifterna om avsättning av
säkerhetsfond icke böra gälla i avseende å dylik anstalt och förty återupptagit
stadgandet därom i 1903 års kungl. proposition.

Eu följd av vad kommitterade sålunda föreslagit är, att bestämmelserna
i lagen om försäkringsrörelse om särskild administration icke
bliva tillämpliga i fråga om rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.
Kommitterade hava därför till 139 § lagen om försäkringsrörelse föreslagit
ett tillägg av innebörd, att lagens bestämmelser angående särskild
administration icke skola äga tillämpning å rånte- och kapitalförsäkringsanstalter.

De av kommitterade föreslagna förändringarna i 163 § lagen om
försäkringsrörelse, såvitt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna angår,
avse att göra nämnda lag tillämplig å berörda anstalter.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.)

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vid bifall till kommitterades förslag att inordna dessa anstalter
under lagen om försäkringsrörelse bliva föreskrifterna i kungörelsen
den 4 december 1903 om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att
angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter obehövliga
såvitt rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna angår. Kommitterade
hava därför bland övergångsbestämmelserna upptagit förklarande,
att genom den nya lagen 1 och 2 §§ av nämnda kungörelse upphävas.

För övriga nämnda anstalter angående övergångsbestämmelser,
vilka nästan ordagrannt äro hämtade från lagen om försäkringsrörelse,
torde någon särskild förklaring icke erfordras. Anmärkas bör dock,
att icke någon av de redan förefintliga rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna
rör sig med garantikapital. Någon föreskrift om, att bestämmelserna
i lagen om försäkringsrörelse angående utdelning till
garanter skola äga tillämplighet å äldre sådan anstalt, erfordras således
icke.

Den förändring i lydelsen av 163 § lagen om försäkringsrörelse,
som, utöver vad förut berörts, avses med förslaget, har föranletts av
kommitterades förslag till lag om understödsföreningar.»

Det synes försäkringsinspektionen uppenbart, att bestämmelser till
delägarnas säkerhet för deras hos rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna
placerade medel böra meddelas, och torde därvid den lämpligaste lösningen
vara, att dessa anstalter jämnställas med de ömsesidiga försäkringsbolagen
i huvudsaklig överenstämmelse med det förslag, som av
kommitterade avgivits. För större tydlighets skull har emellertid försäkringsinspektionen
ansett lämpligare att i likhet med vad som skett
beträffande länsbolagen sammanföra alla stadganden rörande rånte- och
kapitalförsäkringsanstalterna i en särskild paragraf under rubriken »Om
undantag från lagens tillämplighetsområde» och därvid angiva de undantag,
som härvid ansetts böra göras.

Då vissa av rånte- och kapitalförsäkringsanstalterna i ganska stor
utsträckning för sin medelplacering använda sig av lån mot borgen,
torde en övergång till placering i enlighet med försäkringslagens föreskrifter
icke kunna utan olägenhet genomföras utan att viss tid härför
beredes dem, och har försäkringsinspektionen ansett särskilda övergångsbestämmelser
härom böra intagas i lagen, varvid försäkringsinspektionen
synes böra bemyndigas fastställa den härför erforderliga övergångstiden,
som ansetts böra begränsas till högst 10 år. Övriga övergångsbestämmelser
äro avfattade i enlighet med kommitterades förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39- 203

Vid remiss till rånte- och kapital försäkringsanstalterna av kornmitterades
förslag lrava nagra av dem ansett särskilda bestämmelse! er
fordras rörande hur anstalternas bidrag till bestridande av kostnaderna
för försäkringsinspektionen borde beräknas, då enligt deras åsikt några
egentliga premier icke av delägarna erläggas. Enligt försäkringsinspektiouens
åsikt böra de insättningar, som av delägarna göras,
betraktas såsom engångspremier och bidrag erläggas i förhållande härtill
och synes detta vara så klart, att något särskilt stadgande härom
icke torde erfordras.

Uti nu gällande försäkringslag har beträffande aktiekapitalet genomförts
den principen, att kontant inbetalning av aktiekapitalet alltid skall
ske. Detta avviker från motsvarande stadgande i aktiebolagslagen och
anförde departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid
avlåtande av proposition till 1903 års riksdag följande: »Sålunda har

14 § i aktiebolagslagen synts icke böra utan vidare överföras. Den i
nämnda lagrum uttalade rättsats, att aktieteckning med villkor eller förbehåll
principiellt icke o är förbjuden, torde näppeligen lämpa sig för
försäkringsaktiebolag, Å ena sidan lärer nämligen dessa bolags tillkomst
icke gärna vara beroende t ex. av rätt för aktietecknare att i stället för
penningar tillskjuta gods av ett eller annat slag och å andra sidan
torde för ett försäkringsaktiebolags betryggande verksamhet erfordras
kontant kapitalbasis.» Ehuru detta uttalande i allmänhet torde äga giltighet,
finnes dock ett fall, då möjlighet att göra tillskott i annat än
penningar bör beredas aktietecknare, nämligen då ett bolag bildas eller
kapitalökning sker för övertagande av ett annat försäkringsaktiebolags rörelse.
I dessa fall synes utan olägenhet aktieteckning kunna få ske med
villkor att såsom likvid tillskjuta aktier i det försäkringsbolag, vars rörelse
är avsett att övertagas. Liknande stadgande har influtit i banklagen
vid övertagande av bankbolags rörelse.

Den i nu gällande försäkringslag förefintliga bestämmelsen, att ändringar
i de för försäkringsbolags verksamhet jämlikt 5 och 67 §§
fastställda grunder skall beslutas på enahanda sätt som ändring i bolagsordningen,
nämligen å tvenne på varandra följande bolagsstämmor, därav
minst en ordinarie, och å den bolagsstämma, som sist hålles, biträdas
av minst två tredjedelar av de röstande, har visat sig vålla ganska
stora olägenheter. Då försäkringsbolag vill upptaga någon ny försäkringsform
och denna kräver någon mindre ändring exempelvis i reglerna
om återköp eller fribrev, har verkställigheten härav ofta onödigtvis fördröjts
genom dessa ganska tungrodda bestämmelser. Det synes därjämte
försäkringsinspektionen vara mindre tilltalande att åt delägarna

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

överlämna beslutanderätten om ändring i dessa komplicerade bestämmelser,
vilka äro av den natur, att delägarne i allmänhet sakna förutsättningarne
att kunna bedöma desamma. Med den garanti mot missbruk, som ligger
i de föreslagna ändringarnas granskning av försäkringsinspektionen och
deras fastställande av Kungl. Maj:t, synas bestämmelserna om dessa
ändringars beslutande av bolagsstämma kunna borttagas. Försäkringsinspektionen
har ansett att, därest i lagen något stadgande ej förefinnes
om hur ändring av grunderna skall beslutas, utan allenast att ändringen
skall fastställas av Konungen, detta vore liktydigt med att dylik ändring
kunde fastställas efter framställning av bolagets styrelse. Skulle emellertid
något bolag anse, att dylika beslut böra fattas å bolagsstämma, kan
stadgande därom inflyta i bolagsordningen, i vilket fall givetvis hänsyn
härtill tages vid prövning av, huruvida beslutet tillkommit i laga ordning.

Beträffande de ömsesidiga försäkringsbolagen har dessutom en viktig
förändring föreslagits i det att stadgandet i 79 § första stycket av nuvarande
försäkringslag borttagits. Detta stadgande hade följande lydelse:
»Beslut, varigenom delägarnes ansvarighet för bolagets förbindelser förändias,
vare ej giltigt, med mindre samtliga delägarne därtill samtyckt».
Givet är, att ifrågavarande bestämmelse, även i bolag med jämförelsevis
ringa antal delägare, skall omöjliggöra varje ändring i delägarnes ansvarighet,
då det möter oöverstigliga svårigheter såväl att styrka, vilka
som vid en viss tidpunkt äro .samtliga delägare i ett ömsesidigt bolag,
som att från alla dessa införskaffa medgivande till den önskade ändringen.
Det synes dock försäkringsinspektionen vara av stor betydelse, att det
finns en möjlighet att kunna genomföra en dylik ändring. Exempelvis
uti ett sakförsäkringsbolag, där vid bolagets bildande uttaxeringsrätten
begränsats med hänsyn till den beräknade risken. Visar det sig sedan,
att denna beräkning varit felaktig och att för täckande av skadorna en
något högre uttaxering erfordras, saknas varje praktisk möjlighet att
genomföra detta. Fall synes även kunna tänkas, där sakförsäkringsbolag
med begränsad uttaxeringsrätt skulle, för att stärka sin ställning
och kunna erbjuda sina försäkringstagare en fullt betryggande försäkring,
vilja införa en obegränsad ömsesidig ansvarighet. Med hänsyn till
den kontroll, som genom Konungens stadfästelse utövas, har försäkringsinspektionen
ansett sig kunna föreslå, att beslut om dylika ändringar
fattas på samma sätt som varje annan ändring i bolagsordningen. Försäkringsinspektionen
har därvid icke förbisett det berättigade intresse,
som en försäkringstagare kan hava att icke mot sin vilja tvingas att
underkasta sig större uttaxering än som förefanns, då försäkringsavtalet
slöts. Detta har försäkringsinspektionen sökt avhjälpa genom att i lagen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

205

intaga stadgande därom, att dylik ändring må tillämpas allenast på
avgift för tid, som börjar minst ett år efter ändringens registrering, varjämte
bolaget är skyldigt att underrätta delägarne om dylik ändring,
varvid dessa, såvida de ej biträtt beslutet, äga rätt att omedelbart häva
försäkringsavtalet med rätt att utfå den på försäkringen belöpande andelen
i premiereserven, beräknad för den tidpunkt, då försäkringsavtalet
upphör att gälla. Genom en dylik bestämmelse torde varje berättigad
invändning mot denna reform vara undanröjd. Det synes därjämte förtjäna
framhållas, att lagarna om ekonomiska föreningar och om understödsföreningar
innehålla, ifråga om ändring av medlemmars personliga
ansvarighet eller skyldighet att vidkännas uttaxering, bestämmelser som
i huvudsak överensstämma med de nu föreslagna.

Försäkringsinspektionen övergår härefter till att redogöra för de
smärre ändringar, som skett i olika paragrafer.

4 §•

I denna paragraf har beträffande försäkringsaktiebolagen i likhet
med vad som i 121 § föreslagits beträffande de ömsesidiga bolagen,
under 19) införts en bestämmelse, att bolagsordningen skall angiva,
huruvida bolaget må driva försäkringsrörelse i utlandet. Beträffande
livförsäkringsbolagen och bolag, som meddela annan försäkring för all
framtid eller för längre tid än tio år, finnes uti nu gällande lag 5 och
67 §§ stadgande om, att grunderna skola angiva, huruvida bolaget må
driva rörelse i utlandet, samt, i sådant fall, vilka beräkningsgrunder
och försäkringsvillkor skola vid den utländska rörelsen tillämpas. Beträffande
övriga bolag saknas stadgande härom.

Försäkringsinspektionen har ansett denna fråga vara av sådan vikt
för bolaget och dess delägare, att bolagsordningen skall innehålla bestämmelser
härom. Beträffande redan koncessionerade bolag synes icke
böra påkallas något införande i deras bolagsordningar av bestämmelser
härom i annat fall än då fastställelse begäres å fullständigt nytt förslag
till bolagsordning, utan är bestämmelsen avsedd att tillämpas allenast
för bolag, som hädanefter bildas.

I samband härmed har borttagits stadgandet, att grunderna skola
innehålla bestämmelser i omskrivna avseende. Någon ovisshet om de
grunder, som skola för den utländska rörelsen tillämpas, kan ej uppstå, ty,
om ej annat i grunderna uttryckligen stadgas, skola enahanda grunder
för den utländska verksamheten användas som för den svenska rörelsen.

206

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

20 §.

Jämte de bestämmelser, som i överensstämmelse med stadgandet i
aktiebolagslagens 26 § skola angivas i aktiebrevet, har försäkringsinspektionen
ansett lämpligt att i detsamma jämväl intagas bestämmelser om
den tillskottsplikt, som enligt 42 § möjligen kan åligga aktieägare.

22 och 44 §§.

Uti det förslag till försäkringslag, som den 10 juli 1901 överlämnades
till högsta domstolen, hade jämväl upptagits 28 § i då gällande
aktiebolagslag, i vilken i mom. 1 stadgades, att viss angiven inskränkning
finge göras i rätten att förfoga över aktie, samt i mom. 2, att
andra inskränkningar icke finge göras. Härom yttrade högsta domstolen,
»att om över huvud 28 § aktiebolagslagen bör äga tillämpning å
försäkringsaktiebolag, vilket synes på goda grunder kunna ifrågasättas,
i varje händelse sista punkten av samma paragraf ej bör gälla för dylikt
bolag, i vilket aktieägarna äro förpliktade till tillskott utöver tecknat
aktiebolopp». På grund härav blev uti det förslag, som överlämnades
till 1903 års riksdag, ifrågavarande bestämmelse utesluten ur förslaget.
Ej häller uti aktiebolagskommitténs förslag till försäkringslag
är det stadgande, som avser rätt att i visst fall lösa aktie, medtaget.
Detta förhållande har emellertid vållat osäkerhet, huru det faktum, att
ifrågavarande bestämmelse ej finnes i försäkringslagen, är att förstå.
Enligt försäkringsinspektionens mening torde väl ej högsta domstolen
kunnat avse annat än att jämväl andra inskränkningar än den uti 28 §
aktiebolagslagen omförmälda kunde göras beträffande sådana bolag, där
ytterligare tillskottsplikt förefunnes för aktieägarna. Förbud att innehava
mer än ett visst antal aktier finnes nämligen beträffande flera dylika
bolag. A andra sidan lämnar emellertid obefintligheten av omskrivna
stadgande öppet att i fråga om försäkringsaktiebolag göra vad
inskränkningar som helst i fråga om rätten att förfoga över aktie, och
har försäkringsinspelctionen därför ansett lämpligt att i 44 § införa bestämmelser,
som svara mot 52 § i aktiebolagslagen, och äro i andra
stycket införda de ytterligare bestämmelser, som ansetts böra gälla beträffande
försäkringsaktiebolag, uti vilka ytterligare tillskottsplikt förefinnes.
Dessa bestämmelser hava emellertid medfört en jämkning i
22 § tredje stycket i fråga om styrelsens skyldighet att i aktieboken
införa den, som företer aktiebrev, försett med sammanhängande och
till nämnda person fortgående överlåtelser.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

207

45 §.

Stadgandet motsvaras i huvudsak av 26 § i nu gällande försäkringslag.
Sista stycket har dock erhållit en ändrad avfattning, i det
att den för ömsesidiga försäkringsbolagen förefintliga principen, att befintlig
brist ej får balanseras till ett följande räkenskapsår, jämväl har
kommit till uttryck i stadgandet att förlust, som ej kan ersättas av andra
befintliga, till framtida förfogande avsatta medel, skall täckas genom
nedsättning av reservfonden. Försäkringsinspektionens erfarenhet har
visat, att ett dylikt stadgande icke är överflödigt.

48 och 149 §§.

Då försäkringsinspektionen den 17 mars 1909 avgav yttrande över
förslaget till aktiebolagslag, var försäkringsinspektionen av den åsikten,
att föreskriften, att tillgångar ej finge upptagas över »verkliga värdet»,
icke vore att tolka så, att tillgångar ej i något fall finge upptagas över
deras marknadsvärde. Nämnda lagförslags senare behandling har emellertid
givit vid handen, att föreskriften, som införts i såväl aktiebolagslagen
som banklagen, verkligen skall så tillämpas av aktiebolag och
banker.

Det synes dock försäkringsinspektionen. uppenbart, att en sådan
tillämpning skulle i vissa fall vara orimlig för försäkringsbolag, nämligen
i fråga om tillgångar, vari premiereserven för livförsäkringar och för
sakförsäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas.
Det ligger nämligen i sakens natur, att dessa tillgångar endast i mindre
grad behöva vara likvida. En obligation, mot vars säkerhet ingen
anmärkning är att göra och som användes för redovisning av dylik
premiereserv, kan otvivelaktigt hava ett »verkligt värde» lika med sitt
nominella värde, även om marknadsvärdet är lägre. Detta inträffar, om
den lämnar en effektiv ränta efter en procent, som med en lämplig säkerhetsmarginal
överstiger den, efter vilken premiereserven beräknats,
samt om det bland de för premiereservens redovisning använda tillgångarna
finnes tillräcklig mängd av andra lätt säljbara tillgångar, vilkas
bokförda värde icke överstiger deras marknadsvärde. Med hänsyn härtill
har försäkringsinspektionen i mom. 4) föreslagit en bestämmelse, enligt
vilken försäkringsbolagen uttryckligen erhålla rätt att vid bestämmandet
av det verkliga värdet av dylika tillgångar bortse från sådana
ändringar av marknadsvärdet, som icke kunna anses vara bestående.

208

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Enär det är en vanlig bestämmelse i avtalet mellan ömsesidiga försäkringsbolag
och deras garanter, att dessa skola äga rätt att av bolagets
vinst åtnjuta räntegottgörelse för tidigare räkenskapsår, under vilka
stadgad ränta icke kunnat erläggas, har försäkringsinspektionen ansett
lämpligt, att dylika oguldna räntor upptagas i balansräkningen inom
linjen. Och då även ett försäkringsaktiebolags ordning kan innehålla
motsvarande bestämmelser — något som dock hittills icke förekommit
— med avseende på aktieägares rätt till utdelning:, har samma stadgande
införts i § 48.

109 och 205 §§.

Uti de bestämmelser, som på yrkande av högsta domstolen inflöto
i nu gällande försäkringslag om förfarandet med gällande försäkringar
vid försäkringsbolags likvidation eller konkurs, hade intagits stadgande
om rätt för försäkringstagaren att häva försäkringsavtalet, »där
ej bolaget vid anfordran ställde säkerhet för avtalets fullgörande)). Sistnämnda
förbehåll har i försäkringslagen influtit i överensstämmelse med
motsvarande stadgande i 240 § i sjölagen, men då den försäkring, som
kan bjudas av ett försäkringsbolag, som trätt i likvidation eller kommit
i konkurs, synes vara av synnerligen tvivelaktigt värde och då därjämte
någon bestämmelse om arten av den säkerhet, som skall av bolaget
ställas, ej finnes i lagen angiven, har försäkringsinspektionen ansett,
att i här omförmälda fall försäkringstagaren alltid bör hava rätt
att häva avtalet.

Därjämte har i paragrafen intagits stadgande om, att dylikt försäkringsbolag
icke får teckna nya försäkringar.

119 §.

Att det i allmänhet är önskvärt, att ett ömsesidigt bolag under
sina första verksamhetsår har stödet av ett garantikapital, som återbetalas
endast i den mån, som bolaget kan avsätta reservfond, är uppenbart.
Försäkringsinspektionen har ansett det lämpligt, att detta får sitt
uttryck i lagen. *

127 §.

Försäkringsinspektionen har ansett lämpligt att här införa stadgande
om, att allenast teckning, som gjorts utan villkor, får tagas i beräkning
vid avgörande av frågan, huruvida försäkringar tecknats i erforderligt
antal och till erforderligt belopp.

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

209

139 och 110 §§.

Det förtjänar här framhållas, att enligt bestämmelserna i 139 §,
första stycket, som överensstämmer med 101 §, första stycket, i gällande
lag, delägares skyldighet att vidkännas uttaxering för täckande av brist
är lika med hans personliga ansvarighet för bolagets förbindelser. Detta
är en viktig olikhet mellan ömsesidiga försäkringsbolag samt understödsföreningar
eller ekonomiska föreningar.

Det uti andra stycket av 101 § i nu gällande försäkringslag intagna
stadgandet att beträffande ömsesidiga bolag förefintlig brist skall i sista
hand utjämnas genom nedsättning av försäkringsbeloppen, lämnar rum
för ganska befogade anmärkningar, i det att skillnad ej göres mellan livförsäkringsbolag
och andra försäkringsbolag. Vad beträffar livförsäkringsbolagen
stadgar 140 § i nu gällande lag att vid särskild administration
å försäkringsbelopp, som förfallit till betalning före bolagets upplösning,
skall utbetalas så mycket, som skolat gäldas, därest likvidation eller
konkurs ej inträffat, och synes denna princip böra tillämpas jämväl vid
nedsättning av försäkringsbeloppen sålunda, att nedsättningen allenast
skall gälla premiereserven. Beträffande sakförsäkringsbolagen synes däremot
förhållandet vara annorlunda, i det att, likaväl som eu extra uttaxering
drabbar alla, som varit delägare i bolaget under någon del av
föregående räkenskapsår, eu nedsättning av försäkringsbeloppen synes
böra drabba delägarne i förhållande till deras fordringar hos bolaget,
vare sig dessa tillhöra premie- eller ersättningsreserv. Ett konsekvent
genomförande av denna princip medför emellertid, att i ömsesidiga bolag
med begränsad uttaxering vissa delägare, vars skador skett under tidigare
stadium av räkenskapsåret och som av tillgängliga medel erhållit
full ersättning, böra vidkännas reduktion av dessa ersättningsbelopp, om
det senare skulle visa sig att uttaxeringen ej förslår till beredande av
full ersättning åt alla delägarne. Bestämmelser härom samt om det
förhållande, i vilket uttaxering eller nedsättning enligt 139 § skall ske,
hava införts i 140 §.

141 §.

Det i 103 § av nuvarande lag lämnade tillståndet att fördela inbetalning
av uttaxerade medel på terminer är med hänsyn till bolag, som
fått tillstånd att uppbära avgifterna i samband med kronouppbörden, av
intet värde, då mellan de olika inbetalningarna ej får förflyta längre tid
än ett halvt år. Försäkringsinspektionen har ansett denna olägenhet böra
undanröjas genom att ersätta detta stadgande med att sista inbetalningen
skall vara verkställd inom tre år från beslutet om uttaxeringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 27

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

217 §.

I 125 § av nu gällande försäkringslag stadgas, att, om försäkringsfonden
nedgår, försäkringsinspektionen har att på framställning av bolaget
lämna tillstånd till utbekommande av värdehandlingar motsvarande överskottet.
Då det använda uttryckssättet möjligen kan tolkas som en
skyldighet för försäkringsinspektionen att under föreliggande omständigheter
i varje fall lämna sitt tillstånd härtill, har en omformulering skett
i avsikt att lämna inspektionen rätt till prövning av, huruvida dylikt
utbekommande kan medgivas. Då pantsättning enligt lag skall ske
allenast eu gång om året, kan man tänka sig, att, vid tiden för bolagets
anhållan om utbekommande av omförmälda värdehandlingar, fonden kan
beräknas hava stigit så, att överskottet kan anses vara taget i anspråk
för fondökningen, och bör i dylikt fall naturligen något utbekommande
av värdehandlingar icke medgivas.

227 §.

Den i 135 § av nu gällande försäkringslag medgivna rätten för försäkringsinspektionen
att i fråga om livförsäkringsbolag förordna en revisor
att med de av bolaget utsedda revisorerna deltaga i granskningen av
bolagets förvaltning, har ansetts böra utsträckas att avse jämväl andra
försäkringsbolag än livförsäkringsbolag.

228 §.

Motsvarande bestämmelse i nu gällande lag återfinnes i 136 §, vari
dock en mera väsentlig ändring vidtagits. Enligt första och andra
styckena skall, om avvikelse från lag, bolagsordning eller grunder sker,
eller om bolagsordning eller grunder icke längre synas betryggande,
viss tid föreskrivas, i ena fallet av försäkringsinspektionen och i andra
fallet av Kungl. Maj:t, inom vilken rättelse skall ske. Sker emellertid
ej rättelse från bolagets sida, äger Konungen, enligt stadgandet i tredje
stycket, förbjuda fortsättningen av bolagets rörelse och förordna om
bolagets upplösning, men allenast under förutsättning att försäkringstagarnas
säkerhet är äventyrad. Den makt, som sålunda lagts i Konungens
hand att övervaka försäkringsbolagen, är genom sistnämnda stadgande
i betänklig grad kringskuren. En mängd fall kunna nämligen tänkas,
då tydliga brott mot lag eller bolagsordning ej kunna sägas äventyra
försäkringstagarnas säkerhet, men rättelse likväl måste påfordras. I
detta fall saknar Kungl. Maj:t med den avfattning lagstadgandet erhållit
all möjlighet att göra sig åtlydd av ett tredskande bolag. Då

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HD.

211

någon fara för att utsträcka den myndighet, som sålunda tillagts
Konungen, att såsom en sista utväg gälla även i andra fall än då försäkringstagarnas
säkerhet finnes äventyrad, ej torde förefinnas, har försäkringsinspektionen
i förslaget låtit denna inskränkande bestämmelse utgå.

263 §.

I 163 § av gällande försäkringslag stadgas, att vad i lagen föreskri
ves icke skall äga tillämpning å ömsesidigt försäkringsbolag, vars
verksamhetsområde är mindre än ett härad. Denna avfattning, som
naturligen tillkommit för att avskilja de minsta försäkringsbolagen, har
emellertid givit anledning till ganska mycken tvekan rörande tillämpningen
i det fall, att ett bolag driver rörelse i exempelvis allenast två socknar,
men dessa äro belägna i olika härad. Anser man då att ifrågavarande
bolags verksamhetsområde är större än ett härad, synes konsekvensen böra
fordra att, om socknarne äro belägna i olika län, bolaget skall behandlas
på enahanda sätt som bolag, vilka driva verksamhet i hela riket. Detta
synes dock strida mot andemeningen i lagen och har försäkringsinspektionen
sökt avhjälpa denna olägenhet genom att i förslaget införa stadgande
därom, att vad i lagen föreskrives icke skall äga tillämpning å
ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden,
vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det omfattar
delar av flera härad, mindre än tio socknar. Aven om därigenom ett
bolag, som driver rörelse exempelvis inom 4 socknar i ett härad och inom
5 socknar i ett annat härad utan att likväl fullt omfatta något av dessa
härad, skulle undgå att drabbas av lagen, ehuru detsamma möjligen driver
verksamhet inom ett område, som sammanlagt är mera betydande än ett
vanligt härad, synes denna inkonsekvens vara att föredraga framför den
osäkerhet, som vållas av nuvarande bestämmelse, en olägenhet, som givit
justitieombudsmannen anledning att i skrivelse den 22 februari 1913 fästa
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet därpå.

212

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 39.

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj ds lagråd fredagen
den 16 juni 1916.

N ärvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över civilärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 14 mars 1916,
hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över ett av försäkringsinspektionen
upprättat, med underdånig skrivelse den 22 februari 1916
överlämnat förslag till lag om försäkringsrörelse.

Sedermera hade till lagrådet överlämnats dels enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 9 maj 1916 särskilda av Försäkringsaktiebolaget Skandia
med flera försäkringsbolag i ärendet till Kung]. Maj:t ingivna skrifter
jämte försäkringsinspektionens berörda den 9 maj däröver avgivna utlåtande
ävensom en från Svenska lifförsäkringsanstalten Trygg till
Kungl. Maj:t inkommen skrift, dels ock enligt Kungl. Maj:ts beslut den
14 juni 1916 en av särskilda sakkunniga avlåten skrivelse med förslag
till förändrad lydelse av vissa paragrafer i det till lagrådet remitterade
lagförslaget jämte försäkringsinspektionens i anledning av sistnämnda
skrivelse den 13 juni 1916 avgivna utlåtande.

Det remitterade lagförslaget, som finnes bilagt detta protokoll, både
inför lagrådet föredragits av ledamoten och sekreteraren i försäkringsinspektionen
Sperling Stael von Holstein.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda
ledamöter:

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr SO.

213

4 §•

Lagrådet:

Punkt 15 bör uteslutas ur denna paragraf och i stället införas
bland bestämmelserna i 8 § om vad teckningslista skall angiva. Härigenom
vinnes överensstämmelse med motsvarande stadganden i aktiebolagslagen.
Vidtages den sålunda föreslagna ändringen, bör ändring
göras i den uti 247 § gjorda hänvisningen till nu förevarande paragraf.

19 §.

Lagrådet:

I sammanhang med utfärdande av lag om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag har Kungl.
Maj:t den 30 maj 1916 utfärdat lag, innefattande ändringar i åtskilliga
paragrafer i aktiebolagslagen. För vinnande av åsyftad överensstämmelse
mellan lagen om försäkringsrörelse och lagen om aktiebolag
torde 19 § och vissa andra bestämmelser i det remitterade förslaget
böra underkastas motsvarande ändringar.

22 §.

Lagrådet:

Då de i 1 och 3 mom. gjorda avvikelserna från motsvarande stadganden
i aktiebolagslagen och lagen om bankrörelse kunna föranleda den tolkning,
att i förevarande fall en strängare prövning skulle åligga styrelsen,
hemställes, att berörda moment måtte avfattas i överensstämmelse med
nämnda stadganden.

44 §.

Lagrådet:

Vidkommande andra punkten av 2 mom. kan anmärkas, att ett förbehåll,
varigenom rätten att äga aktier i bolaget begränsas till visst
antal, torde vara alltför vittgående och jämväl ägnat att medföra svårigheter
vid tillämpningen i vissa fall, t. ex. då förvärv skett genom arv.
För vinuande av stadgandets ändamål synes vara tillräckligt att tillåta
förbehåll, att ingen må i förhållande till bolaget vara att anse såsom
ägare av mer än ett visst antal aktier. Om stadgandet jämkas i enlighet
härmed, kan den, som genom teckning, överlåtelse, arv eller annorledes
blivit ägare till större antal aktier än det sålunda medgivna, varken uppbära
den vinstutdelning, som må vara med det överskjutande antalet aktier

214

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 39.

förknippad, eller eljest utöva någon av dessa aktier härflytande rätt mot
bolaget. Att införa ett undantag för utövning av företrädesrätt till
teckning av ny aktie synes ej vara påkallat, då det här alltid står innehavaren
öppet att avyttra det överskjutande antalet.

Om vad sålunda hemställts vinner avseende, torde tillika för åvägabringande
av likformighet mellan de båda förbehåll, som i berörda
punkt avses, orden »ej må vinna inträde i bolaget» böra utbytas mot
uttrycket »ej må i förhållande till bolaget vara att anse såsom aktieägare».

Vidare hemställes, att för vinnande av större överskådlighet dels
2 mom. i det remitterade förslaget måtte nedflyttas efter 3 och 4 mom.,
så att de bestämmelser, som handla om lösningsrätt, komma att följa i
ett sammanhang, dels ock stadgandena i 2 mom. måtte uppdelas i två
moment.

48 §.

Justitierådet Bergman och regeringsrådet Palmgren:

Ovan omförmälda sakkunniga hava beträffande 48 och 149 §§ i det
remitterade förslaget hemställt, att andra och fjärde punkterna måtte
erhålla följande lydelse:

»2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda
omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt
angivas i den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 61 § har att avlämna.
»

»4) Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond
jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas,
beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets
förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp
motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och
jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,
utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde som i
näst föregående balansräkning, ändå att dess marknadsvärde är lägre.»

Därjämte hava de sakkunniga hemställt, att åt andra punkten i
228 § 1 mom. måtte givas följande avfattning:

»Lag samma vare, där det visar sig, att de till redovisning av föreskriven
försäkringsfond eller premieåterbäringsreserv avsatta tillgångar
icke äro tillräckliga.»

215

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Vad de sakkunniga sålunda hemställt liar av försäkringsinspektioneu
i dess utlåtande den 13 juni 1916 tillstyrkts.

De sakkunnigas hemställan beträffande andra punkten i 48 och
149 §§ synes icke föranleda annan erinran, än att stadgandet i 149 §
bör hänföra sig till den förvaltningsberättelse, styrelsen enligt 162 §
har att avlämna.

Beträffande den av de sakkunniga föreslagna lydelsen av fjärde
punkten i 48 och 149 §§ kan däremot anmärkas, att det remitterade
förslaget icke innehåller föreskrift därom, att premieåterbäringsreserv
skall redovisas i tillgångar av visst slag, och att det vid sådant förhållande
synes vara oegentligt att meddela bestämmelse om, till vilka
värden värdehandlingar, i vilka premieåterbäringsreserv redovisas, må
upptagas i balansräkning. Den föreslagna bestämmelsen, mot vilken
i övrigt icke något torde vara att erinra, bör fördenskull inskränkas att
gälla endast värdehandlingar, i vilka enligt 215 § under 1) — 6) eller
216 § försäkringsfond helt eller delvis redovisas. Sker så, bör den av
de sakkunniga ifrågasatta ändringen i 228 § av det remitterade förslaget
icke vidtagas.

Justitieråden Sjögren och Dyberg:

Vidkommande andra punkten av 48 och 149 §§ synes de sakkunnigas
förslag allenast giva anledning till den erinran, att, på sätt
inom lagrådet framhållits, i 149 § hänvisning bör ske till 162 §.

De sakkunnigas hemställan beträffande fjärde punkten av 48 och
149 §§ synes, såvitt försäkringsfonden angår, icke föranleda någon anmärkning.
Mot den av de sakkunniga föreslagna likställigheten mellan
premieåterbäringsreserv och försäkringsfond torde ej heller vara något
att invända, men i anledning av vad sålunda föreslagits synes böra
erinras, att för vinnande av Konungens stadfästelse å grunder för premieåterbäringen
måste i fråga om de värdehandlingar, i vilka premieåterbäringsreserven
redovisas, kunna uppställas särskilda villkor, som utöver
den här förutsatta specifikationen av balansräkningen äro erforderliga för
kontroll över nämnda värdehandlingar från försäkringsinspektionens sida.

De sakkunnigas förslag till ändring av 228 § synes icke föranleda
någon erinran.

98 §.

Lagrådet:

Stadgandena i 110 § torde påkalla, att i förevarande paragraf, i
likhet med vad som skett i motsvarande bestämmelse i lagen om bank -

216

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

rörelse, föreskrives, att bolagets egendom skall förvandlas i penningar,
då sådant erfordras för likvidationens verkställande.

185 §.

Lagrådet:

Med den avfattning stadgandet i 4 mom. av denna paragraf erhållit
blir detsamma, i olikhet med den motsvarande bestämmelsen i
86 §, tillämpligt å vederbörande bolags styrelse såsom sådan och å
styrelseledamot, som icke är delägare i bolaget eller röstberättigad å
bolagsstämma. Då anledning ej synes förefinnas att uti ifrågavarande
avseende meddela någon bestämmelse angående bolags styrelse eller
styrelseledamot, som nyss är nämnd, hemställes, att förevarande stadgande
inskränkes till att omfatta allenast delägarna i bolaget och röstberättigade,
som ej äro delägare.

217 §.

Lagrådet:

I första punkten av 2 mom. synes böra angivas viss kort tid, räknad
från balansräkningens fastställande, inom vilken åsyftade värdehandlingar
skola sättas i förvar.

226 §.

Lagrådet:

Till de i 1 mom. under 1) omförmälda handlingar, som skola ingivas
till försäkringsinspektionen, bör i överensstämmelse med vad som
gäller enligt lagarna om aktiebolag och om bankrörelse fogas vinstock
förlusträkningen.

227 §.

Lagrådet:

Den tystnadsplikt, som i denna paragraf är ålagd försäkringsinspektionen,
bör även gälla för dess ombud. Lämpligt torde också vara att
till sådant ombud utsträcka rätten att vinna tillträde till bolagsstämma.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 30.

217

244 §.

Lagrådet:

I likhet med nu gällande lag om försäkringsrörelse bör förslaget
innehålla bestämmelse om vilken myndighet som skall föra försäkringsregistret;
och torde denna bestämmelse, likasom motsvarande stadgande
rörande aktiebolagsregistret, böra innehålla, att försäkringsregistret skall
föras hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,
som Konungen kan komma att bestämma.

259 §.

Lagrådet:

Denna paragraf stadgar bland annat straff för styrelseledamot, som
underlåter att iakttaga föreskrift i 242 § 1 mom. Härmed lärer, liksom
i 5 § av lagen den 4 september 1914 innefattande tillägg till lagen
om försäkringsrörelse, åsyftas allenast den i åberopade stadgandet omförmälda
anmälningsskyldigheten. Ifrågavarande straffbestämmelse bör
fördenskull begränsas att avse andra och tredje punkterna av 242 §
1 mom.

Justitierådet Bergman och regeringsrådet Palmgren:

Då det är av stor vikt för delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag
att, när ändring av bolagsordningens bestämmelse rörande delägarnas
ansvarighet för bolagets förbindelser vidtages, styrelsen fullgör
den i 184 § 2 mom. stadgade skyldigheten att, sedan registrering av
ändringen skett, ofördröjligen därom lämna delägarna meddelande, synes
i 259 § böra stadgas straff för styrelseledamot, som underlåter att iakttaga
nämnda föreskrift.

261 §.

Lagrådet:

Bestämmelserna i denna paragraf böra lämpligen uppdelas på två
paragrafer, innehållande den ena vad som skall gälla för ömsesidigt försäkringsbolag,
som bildas för övertagande av understödsförenings rörelse
eller viss del därav på sätt i lagen om understödsföreningar sägs, och
den andra föreskrifterna om ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet
endast avser att meddela försäkring av egendom inom ett län.

Beträffande förstnämnda slag av försäkringsbolag må anmärkas, att
anledning ej torde förefinnas att, på sätt i förslaget skett, från tillämplighet
utesluta stadgandena i 135 §, samt att jämte bestämmelserna i

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 32 höft. (Nr 39). 28

218

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 89.

136 § under 3) om teckningslistor jämväl vad i samma paragraf stadgas
angående stiftare bör förklaras ej äga tillämpning.

Vidkommande de s. k. länsbolagen torde förslaget i åtskilliga avseenden
böra underkastas jämkningar eller fullständigas, för att bestämmelserna
om dessa bolag icke onödigtvis må avvika från vad som i
allmänhet skall gälla för ömsesidigt försäkringsbolag.

Sålunda synes förutom de i förslaget angivna lagrummen i tillämpliga
delar böra gälla vad som stadgas i 119 § 2 mom., 162 § och 171 §.

De i förslaget intagna föreskrifterna angående vad i ansökning om
registrering skall uppgivas och vilka handlingar skola fogas vid ansökningen,
så ock vad Konungens befallningshavande vid bolags registrering
skall införa i registret böra bringas till närmare överensstämmelse
med innehållet i 136 och 248 §§.

Till bestämmelsen om att stadfäst ändring av bolagsordningen skall
anmälas för registrering bör, i likhet med vad i 183 § ägt rum, fogas den
föreskriften, att ändringen ej må gå i verkställighet, innan registrering
skett.

Slutligen bör stadgandet i näst sista momentet av förevarande
paragraf så ändras, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad 253 §
2 mom. innehåller, det stadgas, att i fall, varom här är fråga, talan om
registreringens upphävande samt om skadestånd må föras vid domstol.

262 §.

Lagrådet:

Stadgandet i 2 mom. av denna paragraf angående Stockholms stads
brandförsäkringskontor, vilket stadgande utgör ett undantag från bestämmelserna
om länsbolagen, bör med hänsyn härtill i törslaget följa
omedelbart efter dessa bestämmelser antingen i samma paragraf eller
kanske lämpligare i en särskild paragraf.

263 §.

Lagrådet:

För undanröjande av den otydlighet, som förefinnes i det under
c) givna stadgandet, såvitt det avser de delar av riket, där häradsindelning
icke finnes — en otydlighet, som även vidlåder motsvarande
stadgande i nu gällande försäkringslag — bör till punkten
c) lämpligen fogas ett tillägg av liknande innehåll som det, vilket
innefattas i 81 § av lagen den 23 oktober 1891 angående väghållnings -

219

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

besvärets utgörande på landet, eller att med härad förstås jämväl de
före utfärdandet av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i
de orter, där benämningen härad ej förekommer.

265 §.

Lagrådet:

Med hänsyn till vad under 6) i 1 mom. är stadgat böra bestämmelserna
under 3) och 4) såsom obehövliga utgå.

Likaledes torde vad under 6) sägs angående de i 7 eller 123 §§
angivna grunder för försäkringsverksamheten böra uteslutas, då något
stadgande uti nu ifrågavarande avseende utöver vad under 7) därom
föreskrives icke lärer vara erforderligt.

Ur protokollet:
Erik Öländer.

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
30 december 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anmälde lagrådets den
16 juni 1916 avgivna utlåtande över det den 14 mars 1916 till lagrådet
remitterade förslaget till lag om försäkringsrörelse.
Departementschefen anförde därvid:

»Innan jag redogör för innehållet av lagrådets utlåtande, ber jag få
erinra därom, att Kungl. Maj:t den 9 maj 1916 till lagrådet överlämnat

a) särskilda till Kungl. Maj:t ingivna skrifter, däruti dels försäkringsaktiebolaget
Skandia m. &.■ dels Sveriges praktiska livförsäkringsanstalt
Folket ömsesidig m. fl. dels ock livförsäkringsaktiebolaget Nordpolen
gjort framställningar i fråga om vissa ändringar av de paragrafer
i nämnda lagförslag, som innehölle regler för värdesättningen av försäkringsbolags
tillgångar;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3!).

221

b) försäkringsinspektionens med anledning av förenämnda skrifter
den 9 maj 19 IG avgivna underdåniga utlåtande, därvid försäkringsinspektionen
tillika överlämnat en av allmänna livförsäkringsbolaget och livförsäkringsbolaget
Balder — ömsesidigt — till inspektionen ingiven, till
Kungl. Maj:t ställd skrift i ärendet;

c) en av svenska livförsäkringsanstalten Trygg till Kungl. Maj:t avlåten
skrift i ämnet.

Sedan lagrådet därefter genom beslut den 18 maj 1916 förklarat,
att ytterligare utredning syntes erforderlig i fråga om de i 48 och 149
§§ av förslaget berörda ämnen, bemyndigade Kungl. Maj:t den 19 maj
1916 mig att för verkställande av nämnda utredning tillkalla högst sex
sakkunniga, och uppdrog jag samma dag åt överdirektören Paul Johan
Gerhard Laurin, vice häradshövdingen Karl Georg Herlitz, bankinspektören
Johan Gustaf Folke von Krusenstjerna, direktören Filip Lundberg,
och f. d. professorn Lars Edvard Phragmén att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande utredning.

De sålunda tillkallade sakkunniga avgåvo sitt yttrande i ärendet den
10 juni 1916, varefter detta tillika med försäkringsinspektionens däröver
avgivna utlåtande den 14 i samma månad överlämnades till lagrådet.

Försäkringsbolagens skrivelser beträffande 48 och 149 §§ i förslaget,
försäkringsinspektionens utlåtande den 9 maj 1916 och de sakkunnigas
den 10 juni 1916 avgivna yttrande torde såsom bilagor få åtfölja detta
protokoll. (Bil. A. B. C.)»

Departementschefen redogjorde därefter för innehållet av lagrådets
ovan omförmälda utlåtande, och yttrade departementschefen vidare:

»Lagrådet har mot förslaget framställt åtskilliga anmärkningar, och
har med anledning härav förslaget i vissa delar ändrats. De sålunda
vidtagna ändringarna äro följande:

Uti 4 § har bestämmelsen uti punkt 15 flyttats till 8 §, varjämte
härav erforderliga rättelser i förslaget vidtagits.

Till vinnande av överensstämmelse med de ändringar, som gjorts
uti aktiebolagslagen i sammanhang med utfärdande av lag om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier
i vissa bolag den 30 maj 1916, hava erforderliga ändringar vidtagits
uti 19, 46, 55, 82, 83, 85, 96, 136, 156, 191, 258 och 262 §§.

Med anledning av lagrådets uttalande vid 22 § har densamma ändrats
till överensstämmelse med motsvarande stadganden i aktiebolagslagen
och lagen om bankrörelse.

Ändring i indelningen av 44 § har skett, varjämte uti nuvarande
5 mom. av nämnda paragraf vidtagits rättelser med anledning av de

222

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

erinringar, som av lagrådet framställts mot 44 § 2 mom. 2 punkten av
det remitterade förslaget, därvid dock med hänsyn till lagrådets under
år 1910 gjorda uttalande vid behandlingen av 134 § i banklagen det
av lagrådet ifrågasatta uttrycket »ej må i förhållande till bolaget vara
att anse såsom aktieägare» utbytts mot »icke må från bolaget uppbära
utdelning eller utöva annan rättighet, som tillkommer aktieägare».

Inom lagrådet hava betänkligheter yppats mot att på sätt av de
sakkunniga föreslagits uti mom. 4) av 48 och 149 §§ likställa premieåterbäringsreserven
med försäkringsfonden, i det att anmärkning framställts
mot, att det remitterade förslaget icke innehölle föreskrift därom,
att premieåterbäringsreserv skulle redovisas i tillgångar av visst slag, och
att det vid sådant förhållande vore oegentligt att meddela bestämmelse
om, till vilka värden värdehandlingar, i vilka premieåterbäringsreserv
redovisas, finge upptagas i balansräkningen. Då emellertid den föreslagna
bestämmelsen har tillämpning allenast på sådana värdehandlingar,
som jämväl under föregående år använts till redovisning av premieåterbäringsreserv,
samt detta förutsätter, att vederbörande bolag varje år till
försäkringsinspektionen lämnar uppgift på de värdehandlingar, i vilka
premieåterbäringsreserven redovisas, anser jag mig kunna tillstyrka, att
48, 149 och 228 §§ avfattas i enlighet med det av de sakkunniga avgivna
förslaget.

Stadgandet i 98 § har bragts till överensstämmelse med 101 § i
lagen om bankrörelse.

På sätt lagrådet föreslagit, har bestämmelsen uti 185 § 4 mom. inskränkts
till att omfatta allenast delägare eller röstberättigad, som ej är
delägare.

Det från nu gällande försäkringslag oförändrat överförda stadgandet
i 217 § synes, på sätt lagrådet ifrågasatt, lämpligen kunna kompletteras
med en bestämd tidrymd från balansräkningens fastställande, inom vilken
föreskriven deposition skall vara fullgjord, och har jag föreslagit,
att denna tidrymd fixeras till en vecka.

Stadgandet i 226 § har ändrats på sätt lagrådet föreslagit.

Uti 227 § har den enligt nämnda paragraf försäkringsinspektionen åliggande
tystnadsplikten utsträckts att gälla även för av försäkringsinspektionen
lörordnat ombud, varjämte rätten för försäkringsinspektionen att
vinna tillträde till bolagsstämma utsträckts jämväl till sådant ombud.

Med anledning av vad lagrådet anmärkt vid 244 § har densamma
i anmärkta hänseende ändrats.

I enlighet med vad lagrådet hemställt vid 259 § hava ansvarsbestämmelserna
för styrelseledamot, som underlåter att iakttaga föreskrif -

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr SO.

223

terna i 242 § 1 mom. inskränkts att gälla allenast 2 och 3 punkterna
av sagda moment. Därjämte har, i överensstämmelse med den av justitierådet
Bergman och regeringsrådet Palmgren gjorda erinran, i 259 §
stadgats straff för styrelseledamot, som underlåter att iakttaga den
enligt 184 § 2 mom. styrelsen åliggande skyldighet.

Rättelser hava vidtagits med anledning av de mot 261 § gjorda erinringarna.

Beträffande anmärkningen, att 162 och 171 §§ jämväl böra äga
tillämpning på de s. k. länsbolagen, tillåter jag mig erinra därom,
att motsvarande stadganden i 1903 års försäkringslag ansetts icke böra
tillämpas på ifrågavarande bolag, men då någon olägenhet för dessa
att jämväl iakttaga de i berörda paragrafer meddelade bestämmelser icke
synes förefinnas, har jag ansett de sålunda förefintliga undantagen för
länsbolagen kunna ur förslaget utgå.

Med anledning av lagrådets anmärkning vid 262 § i det remitterade
förslaget har 1 mom. i nämnda paragraf nedflyttats till en särskild
paragraf.

1 265 § av förslaget har införts det av lagrådet vid 263 § av det
remitterade förslaget ifrågasatta tillägget, att med härad förstås jämväl
de före utfärdandet av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag
i de orter, där benämningen härad ej förekommer.

I 267 § hava jämkningar skett på sätt lagrådet vid 265 § av det
remitterade förslaget anmärkt, varjämte en del smärre ändringar av
huvudsakligen redaktionell natur i förslaget vidtagits.»

Departementschefen uppläste härefter det omarbetade förslaget till
lag om försäkringsrörelse och hemställde, att detsamma måtte jämlikt
§ 87 regeringsformen föreläggas riksdagen till antagande genom
proposition.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:
Herman HultJcrantz.

224

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 89.

Till Konungen.

Bil. Å.

Det förslag till lag om försäkringsrörelse, vilket kungl. försäkringsinspektionen
den 22 nästlidna februari till Eders Kungl. Maj:t överlämnat,
innehåller beträffande försäkringsaktiebolags balansräkning i 48 §
punkt 1 och beträffande ömsesidigt försäkringsbolags balansräkning i
149 § punkt 1 stadgande, att bolags tillgångar ej må upptagas vare
sig över sina verkliga värden eller till högre belopp än som motsvara
kostnaderna för deras förvärvande eller anskaffande. I punkt 4 av anförda
§§ föreslås dock, att vid tillämpning av vad sålunda stadgats
ifråga om de tillgångar, varmed premiereserven för livförsäkringar eller
för andra försäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas,
må ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller
liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på
värdesättningen i den mån de icke kunna anses vara bestående.

Utöver avsättning av försäkringsfond förutsätter lagförslaget för livförsäkringsbolag
i 7 och 123 §§ avsättning till premieåterbäringsreserv
enligt grunder, å vilka skall sökas Eders Kungl. Maj:ts stadfästelse.

Avsättningen till premieåterbäringsreserv skulle sålunda komma att
ske efter försäkringstekniskt lika rationella grunder som avsättningen
till premiereserv. Med hänsyn härtill samt jämväl till de ändamål, som
premieåterbäringsreserven skall tjäna, synes oss att beträffande de tillgångar,
varmed denna fond skall redovisas, bör gälla detsamma som
angående de tillgångar, vilka svara mot premiereserven. Och angående
sistnämnda tillgångar uttalar försäkringsinspektionen i motiven till det nu
överlämnade lagförslaget bl. a. följande: »Det ligger nämligen i sakens

natur, att dessa tillgångar endast i mindre grad behöva vara likvida.»

Det synes oss därför lika följdriktigt som billigt att den i punkt 4
av 48 och 149 §§ stadgade bestämmelse utsträckes att gälla även tillgångar,
varmed premieåterbäringsreserv redovisas.

Den senaste tidens erfarenhet föranleder oss emellertid att påkalla
även en annan ändring av ifrågavarande bestämmelser. Om än man
får hoppas att det nuvarande exempellöst låga prisläget för alla slag av
obligationer skall efter blivande fredsslut undergå någon ändring till
det bättre, torde det dock vara otvivelaktigt, att det pris, vartill obligationer
av samma eller liknande slag som de, vilka ingå i våra tillgångar,

225

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr HD.

kunna avyttras eller förvärvas, under en lång tid framåt komma att
väsentligt understiga do kursvärden, till vilka obligationer i allmänhet
hållas bokförda av de svenska livförsäkringsbolagen. Då den nu inträdda
prisändringen således torde få anses »bestående», ligger det nära
till hands att befara en sådan tolkning av de föreslagna lagbestämmelserna,
att denna ändring icke får lämnas utan inflytande på värdesättningen,
ehuru det endast är obligationernas pris men icke deras verkliga värde
för oss, som undergått förändring. Vi skulle därför önska en avtattning,
som närmare anslöte sig till kungl. försäkringsinspektionens i motiven
till lagförslaget framställda erinran, att en obligation kan hava ett verkligt
värde lika med det nominella, fastän marknadsvärdet är lägre, nämligen
ifall den lämnar en effektiv ränta efter en procent, som med en
lämplig säkerhetsmarginal överstiger den, efter vilken premiereserven
beräknas. Om såsom »lämplig marginal» antages omkring Va %, skulle
vårt syfte vinnas genom en bestämmelse av det innehåll, att en prisändring
finge lämnas utan inflytande å värdesättningen, såvida något
tvivel ej råder om säkerhetens fullgoda beskaffenhet samt obligationens
ränteavkastning motsvarar ränta å bokförda värdet efter en räntefot, som
är minst Vs högre än den, efter vilken motsvarande fond skall beräknas.

En sådan bestämmelse skulle verka på följande sätt:

Om fonden beräknas efter 3,5 V, får en obligation bokföras till det
belopp, varå den avkastar 3,94 %\ en 3,5 % obligation alltså till 88,8 /<?,
och en 4 % obligation till pari. *

Beräknas fonden efter 4 måste den avkasta 4,5 % å bokförda
värdet; 3,5 % obligationen får bokföras till 77,7 £, 4 % obligationen till
88,8 % och 4.5 % obligationen till pari.

Om fondberäkningen sker efter 4,5 %, blir 5,1 % normgivande för
bokföringen; allteftersom obligationen löper med 3,5, 4, 4,5 eller 5 %
ränta, får den bokföras till 68,6, 78,4, 88,2 eller 98 %.

Vid beräkningen av dessa exempel på tillåtna bokföringskurser, har
emellertid hänsyn icke kunnat tagas till den i de allra flesta fall förefintliga
»utlottningschancen», vilken mer eller mindre betydligt höjer
effektiva räntan och därmed tillåtna bokföringsvärdet.

För obligationer utfärdade eller garanterade av staten likasom för
Allmänna hypoteksbankens och Konungariket Sveriges stadshypotekskassas
obligationer, vilka även i viss mån garanteras av staten, synes
dock någon säkerhetsmarginal icke böra krävas, hälst det ju ligger i
statsmakternas intresse att icke försvåra, utan tvärtom främja livförsäkringsbolagens
placeringar i dylika obligationer.

På grund av vad sålunda anförts, få undertecknade bolag, vilka samtliga
driva livförsäkringsrörelse, i underdånighet anhålla, det Eders Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 höft. (Nr 39.) 29

226

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Maj:t ville ändra punkt 4 i 48 och 149 §§ av ifrågavarande lagförslag i
huvudsaklig överensstämmelse med följande förslag till ändrad avfattning.

Vid tillämpning av vad under 1) stadgats ifråga om tillgång, varmed
premiereserv jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv
redovisas, må ändring i det pris, vartill värdehandlingar av samma eller
liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på
värdesättningen, såvida tillgången prövas fullgod samt dess ränteavkastning
motsvarar ränta å bokförda värdet efter en räntefot, som är minst
en åttondel högre än den räntefot, efter vilken fonden enligt fastställda
grunder skall beräknas. Av staten utfärdad eller garanterad obligation,
vari sådan premiereserv eller premieåterbäringsreserv redovisas, må, under
iakttagande av vad i 2) härovan sägs, kunna upptagas till det
värde, varå dess avkastning motsvarar ränta efter den för fondens beräkning
fastställda räntefot.

Stockholm den 6 april 1916.

Försäkringsaktiebolaget Skandia.
Karl Herlitz.

Svenska Lifförsäkringsbolaget.
Lambert-Meuller.

Verkställande direktör.

Brand- och Lifförsäkrings-Aktiebolaget
Svea.

C. A. Hjelm.

Lifförsäkrin gsaktiebolaget
Nordstjernan.

G. von Heideken.

Allmänna Pensionsförsäkringsbolaget
Karl Englund.

LifFörsäkringsaktiebolaget Thule.
Sven Palme.

G. Wetterström.

Lifförsäkringsaktiebolaget Victoria.
Gustaf Håkansson.

Brand- och Lifförsäkringsaktiebolaget
Skåne.

Gustaf Malmström.

Lifförsäkringsbolaget Svecia.
Herm. Granholm.

Svenska Lifförsäkringsanstalten
Trygg — ömsesidig af 1889.
Sven Sjöberg.

Lifförsäkringsbolaget Stockholm
— ömsesidigt —

Robert Westerlund.

Svenska Lifränteförsäkringsbolaget
Framtiden — ömsesidigt.

T. Montén.

Svenska Lifförsäkringsanstalten Oden.0)
Oscar Blixén. *)

*) En med förenämnda skrivelse likalydande har därjämte ingivits dels av Liv- och sjukförsäkringsbolaget
Vasa, ömsesidigt, Sveriges praktiska livförsäkringsanstalt Folket och Försäkringsanstalten
Brage dels ock av Livförsäkringsaktiebolaget Nordpolen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

227

Till Konungen.

Sedan ett antal svenska livförsäkringsbolag till Eders Kungl. Maj:t.ingivi
t en den 6 dennes daterad skrivelse med anhållan om ändrad avfattning
av punkt 4) under 48 och 149 §§ i det av Kungl. Försäkringsinspektionen
avgivna förslag till lag om försäkringsrörelse, anhålla i underdånighet
undertecknade bolag, vilka också driva livförsäkringsrörelse, då
vi väl i huvudsak dela de farhågor och önskningar, som tagit sig uttryck
i förenämnda underdåniga skrivelse, men icke kunnat helt ansluta
oss till det förslag, som från de övriga bolagens sida framlagts, att få
för Eders Kungl. Majt. i korthet framlägga vår uppfattning i den viktiga
frågan.

De tillgångar, som användas till redovisning av premiereserv och,
där sådan fond avsättes, premieåterbäringsreserv, bestå av naturliga skäl
till stor utsträckning av obligationer och andra skuldförbindelser, vilka
icke kunna uppsägas till betalning inom kort tid. För dylika tillgångar
äro föreskrifterna i punkt 1) av de härovan citerade paragraferna i lagförslaget
icke rätt väl tillämpliga, huvudsakligen därför att svårighet
möter att avgöra vad som är deras »verkliga värde». Att man icke
bör utan vidare sätta det verkliga värdet lika med marknadsvärdet för
ögonblicket, har redan blivit av Kungl. Försäkringsinspektionen framhållet
och motiverat. Försäkringsinspektionen har också i sin formulering
intagit den ståndpunkten, visserligen endast i fråga om de mot
premiereserven svarande tillgångarna, att ändringar i marknadspriset
icke behöva inverka på bokföringsvärdet annat än i den mån de kunna
anses vara bestående. Denna ståndpunkt kan ju icke frånkännas ett
visst berättigande. Emellertid synes, ur lagteknisk synpunkt, den anmärkningen
svårligen kunna tillbakavisas, att bestämmelsen i avsaknad
av objektivt kriterium för att avgöra, när ändringarna äro att anse såsom
bestående, måste bli mer eller mindre svår att tillämpa. Och dessutom
är det uppenbart, att en bestående förändring av värdet, i den
mån den träffar även fullgoda tillgångar, måste vara åtföljd av en motsvarande
förändring i räntekonjunkturerna och därför bör medföra icke
endast en ändring av tillgångarnas bokförda värden utan jämväl en
däremot svarande ändring av grunderna för fondens beräkning och
således också av fondens belopp.

228

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

Sålänge icke eu så grundlig omläggning av grunderna för verksamheten
finnes vara erforderlig, synes det vara tillräckligt att sörja
för att de tillgångar, med vilka fonden redovisas, med en tillräcklig
säkerhetsmarginal förslå till täckande av de förbindelser, för vilka de
utgöra säkerhet, och detta sker riktigast och enklast genom att uppskatta
tillgångarnas värde med tillämpning av i huvudsak samma grunder
som gälla för beräkningen av förbindelsernas nuvärde.

Av de grunder, som äro fastställda för fondberäkningen, är det
emellertid endast räntefoten, som har betydelse för motsvarande uppskattning
av tillgångarnas värde. Ifråga om alldeles förstklassiga
obligationer, såsom statens och de stora offentliga hypotekskassornas,
synes det oss vara riktigt att vid denna uppskattning använda alldeles
samma räntefot som den, vilken användes vid fondberäkningen, om blott
det villkoret är uppfyllt, att kapitalbeloppen förfalla till betalning inom
sådan tid, att bolaget kan med säkerhet fullgöra sina kapitalutbetalningar
i den mån de förfalla. Såväl i fråga om förstklassiga obligationer,
vilka icke motsvara detta villkor, som i fråga om andra tillgångar
synes däremot försiktigheten kräva en uppskattning efter en något
förhöjd räntefot. Då emellertid dessa tillgångar omfatta värdepapper
av mycket skiftande beskaffenhet — från de bästa kommunobligationer
till industriobligationer med hög räntefot — har det icke synts oss
möjligt att i lagen inrymma tillräckligt detaljerade bestämmelser härom,
utan ha vi funnit oss böra föreslå, att det måtte överlämnas åt Eders
Kungl. Magt att i dessa avseenden meddela nödiga föreskrifter.

Jämväl beträffande utförandet i övrigt av de tekniska uppskattningarna
hava vi tänkt oss, att närmare föreskrifter skulle kunna
erfordras. Det kunde sättas i fråga, huruvida icke i själva lagen borde
intagas en eller annan bestämmelse härom, exempelvis den, att då lånekontraktet
medgiver låntagaren valfrihet mellan olika alternativ,
för värdesättningen skall läggas till grund det alternativ, som motsvaras
av det lägsta värdet. Då det emellertid synes svårt att nu, utan en
ingående utredning, angiva, vilka föreskrifter, som kunna anses vara av
den allmängiltiga natur, att de lämpligen kunna inryckas i lagen, hava
vi avstått från alla försök i den riktningen.

Det har icke undgått vår uppmärksamhet att den bestämmelse,
varom här ovan talats, för närvarande skulle verka i någon mån ojämnt
i den meningen, att densamma för vissa livförsäkringsbolag skulle medföra
en lägre värdesättning å de tillgångar, i vilka premiereserven redovisas,
än för andra, utan att det kan påstås, att bolag av den förra
gruppen värderat sina motsvarande förbindelser i samma mån lägre.

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 39.

229

Detta beror på att vid formuleringen av grunderna för beräkning av
premiereserven ett försiktigare antagande beträffande dödligheten kan
i viss mån kompensera ett mindre försiktigt antagande beträffande räntefoten
och tvärtom, liksom också en dylik kompensation kan äga rum
på andra vägar. Men det synes oss, att detta förhållande, som väl måste
anses ha en mera tillfällig karaktär, icke bör hindra lagstiftaren att intaga
den ståndpunkt, som synes vara den i princip riktiga. Måhända
kunde förhållandet giva anledning till någon övergångsbestämmelse,
för att sätta de bolag, som möjligen eljest kunde beredas olägenheter,
i tillfälle till den omarbetning av grunderna för försäkringsverksamheten,
som kan befinnas önskvärd.

Utom begreppet »verkligt värde» förekommer i de allmänna bestämmelserna
under 1) och 2) jämväl ett annat begrepp, som vid en
noggrannare analys befinnes icke vara så lätt definierat, som man vid
första blicken kunde förmoda. Vi syfta på inköpspriset, i lagförslaget
benämnt »det belopp, som motsvarar kostnaderna för tillgångens
anskaffande eller förvärvande». Sådana tillgångar som obligationer och
vissa skuldförbindelser med amorteringsbestämmelser äro nämligen ofta
så beskaffade, att de äro underkastade systematiska värdeändringar, som
bero, icke av de yttre konjunkturerna, utan av tillgångarnas egen natur.
Värdet av en i övrigt fullgod obligation, som är inköpt till ett pris
måhända långt under pari, stiger ju uppenbarligen omedelbart till närheten
av parivärdet i samma ögonblick som obligationen blir utlottad.
Likaledes stiger en dylik obligations värde, även om den icke blir utlottad,
alldeles automatiskt upp emot parivärdet såsom slutligt gränsvärde, i
den mån den tidpunkt närmar sig, då hela obligationslånet slutbetalas.
För obligationer inköpta till” en kurs överstigande parivärdet äger en
liknande värdeförskjutning rum, endast att den går i motsatt riktning.
Vid detta förhållande hava vi funnit riktigt, att för dylika tillgångar
icke det ursprungliga iuköpsspriset, utan ett beräknat värde, som från
inköpspriset såsom utgångspunkt småningom övergår i parivärdet, angives
såsom den, när ej särskilda skäl till avvikelse föreligga, normala
bokföringsnormen. Att denna successiva värdeändring lämpligen bör
ske så, att den effektiva räntefoten, d. ä. den med hänsyn till utlottningen
beräknade sannolika totalavkastningen i förhållande till det bokförda
värdet, bibehålies vid ett konstant värde, torde icke behöva närmare
motiveras, då någon enklare eller naturligare föreskrift, som
leder till det åsyftade resultatet, svårligen torde kunna uttänkas.

Bestämmelserna i punkt 2) synas oss vara i behov av en jämkning
även i ett annat avseende. De synas nämligen medgiva uppskrivning

230

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

över inköpspriset av annan tillgång än fastighet avsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, utan annan inskränkning än att åtgärden skall
angivas i förvaltningsberättelsen. En viss begränsning av denna rätt
torde dock vara nödvändig. Vi föreslå därför ett tillägg av den innebörd,
att sådan uppskrivning, i överensstämmelse med vad i lagen om
aktiebolag är stadgat, må vara tillåten allenast om särskilda omständigheter
kunna anses lämna fog för åtgärden.

Om vi sammanfatta innebörden av de bestämmelser, som vi sålunda
önska föreslå, så skulle alltså inköpspriset — med viss modifikation i
fråga om tillgångar av väsentligen variabelt värde — i allmänhet utgöra
norm för bokföringsvärdet. En nedskrivning av detta värde skulle,
ifråga om tillgångar, som användas till redovisning av de fonder —
premiereserven och premieåterbäringsreserveu — för vilkas beräkning
särskilda grunder äro fastställda, erfordras endast ifall en etter bestämda
grunder företagen värdering ger vid handen, att deras verkliga värde
för täckande av de förbindelser, vilkas nuvärde dessa fonder angiva, är
otillräckligt eller, rättare sagt, icke giver tillräcklig säkerhetsmarginal.
För övriga tillgångar skulle en nedskrivning kunna påfordras, när deras
»verkliga värde» är mindre än det bokförda värdet. Till högre värde
än det på ovannämnda sätt definierade inköpspriset, skulle åter tillgång
kunna bokföras, endast ifall särskilda omständigheter kunna anses
lämna fog därför, varjämte dylik uppskrivningsåtgärd alltid skulle omnämnas
i förvaltningsberättelsen.

På grund av vad sålunda anförts tillåta sig undertecknade bolag
att i underdånighet framlägga följande förslag till formulering av 48
och 149 §§ i lagen om försäkringsrörelse, till den del som följer efter
ingressen:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga
värden eller till högre belopp än som, med hänsyn till vad här nedan
sägs, motsvara kostnaderna för deras förvärvande eller anskaffande.

2) Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk
för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som, med hänsyn
till vad här nedan sägs, motsvara kostnaderna för deras förvärvande
eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter kunna anses lämna
fog härför och dessa särskilt angivas i den förvaltningsberättelse, styrelsen
enligt § 61 har att avlämna.

3) År tillgång av den beskaffenhet, att dess värde på grund av
tillgångens egen natur är föränderligt, skall med det belopp, som motsvarar
kostnaderna för dess förvärvande eller anskaffande, förstås det värde,
som erhålles vid en teknisk uppskattning på grundvalen av den effektiva

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

räntefot, som vid tidpunkten för tillgångens förvärvande eller anskaffande
motsvarar de därför nedlagda kostnaderna.

4) (Lika med försäkringsinspektionens förslag till punkt 3)).

5) Vid tillämpning av vad under 1) stadgas å tillgångar, varmed
bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda grunder äro av
Konungen stadfästa, må, där icke tillgångarna i något avseende giva
anledning till anmärkning, ändringar i det pris, för vilket tillgångar av
samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan
inflytande på värdesättningen, under förutsättning att tillgångarna icke
äro upptagna till högre sammanlagt värde än det, som framgår av en
teknisk uppskattning, för vilken lägges till grund, ifråga om obligationer
utfärdade eller garanterade av staten, allmänna hypoteksbanken
eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, vilka förfalla till betalning
inom tid, som med hänsyn till arten av bolagets motsvarande förbindelser
finnes tillfredsställande, den räntefot, som gäller för fondens
beräkning, och ifråga om andra tillgångar en räntefot, som överstiger
nämnda räntefot med ett efter tillgångarnas särskilda art avpassat
säkerhetstillägg.

6) Närmare bestämmelser beträffande storleken av de här ovan
omförmälda säkerhetstillägg meddelar Konungen. Konungen utfärdar
ock, där så finnes erforderligt, föreskrifter om huru de under 3) och 5)
omförmälda tekniska uppskattningarna skola utföras.

Stockholm den 22 april 1916.

Underdånigst

Allmänna livförsäkringsbolaget.
E. Phragmén.

Livförsäkringsbolaget Balder.

Ömsesidigt.
A. Zethelius.

232

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

Till Konungen.

I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t, som föregående månad ingivits,
kar svenska livförsäkringsanstalten Trygg tillsammans med vissa andra
svenska livförsäkringsanstalter hemställt om sådan ändring i kungl. lörsäkringsinspektionens
den 22 sistlidne januari ingivna förslag till lag
om försäkringsrörelse, att särskilda, i skrivelsen närmare formulerade bestämmelser,
skulle tillämpas för upptagande i balansräkning av tillgång,
varmed premiereserv eller premieåterbäringsreserv redovisas.

Till komplettering av nämnda skrivelse har anstalten härmed velat
i underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på, att hos
försäkrings anstalter kunna förekomma jämväl andra fonder, för vilkas
redovisning samma särskilda föreskrifter borde vara tillämpliga, som gälla
för premiereserv och premieåterbäringsreserv. En sådan är exempelvis
den fond, som i svenska livförsäkringsanstalten Tryggs balansräkning
upptages under namnet vinstfond. Åven om denna fond har ungefär
samma karaktär och ändamål, som i 7 § 4) av lagförslaget omnämnd
premieåterbäringsreserv, så lär sagda vinstfond dock icke kunna anses
som premieåterbäringsreserv enligt lagförslagets mening. De belopp,
som redovisas i denna fond, skola emellertid enligt av Kungl. Maj:t fastställda
vinstfördelningsbestämmelser i allmänhet av anstalten törräntas
enligt samma räntefot, efter vilken premiereserven för motsvarande försäkringar
beräknas, och utbetalas samtidigt med respektive föräkringssummor.
Å tillgång, varmed denna fond redovisas, behöver sålunda
icke ställas större, utan tvärtom mindre fordran på likviditet än på de
tillgångar, med vilka premiereserven redovisas.

Då det icke torde vara uteslutet, att hos försäkringsanstalter andra
fonder av liknande karaktär kunna förekomma, men då det å andra
sidan torde vara förenat med svårighet att i en lagtext på ett tillfredsställande
sätt kunna definiera de fonder, för vilka samma bestämmelser
beträffande krav på likviditet, som gälla för premiereserv och premieåterbäringsreserv,
böra tillämpas, så torde det vara lämpligt att i lagen
lämna medgivande åt Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt
fall lämna tillåtelse åt försäkringsanstalt att för värdesättning av tillgång,
i vilken även andra fonder än premiereserv och premieåterbärings -

233

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

reserv redovisas, få tillämpa samma bestämmelser, som för sistnämnda
fonder äro bestämda. Detta torde kunna ske genom ett tillägg till punkt
4 av 48 och 149 §§ av ungefär följande lydelse:

»Med Konungens tillstånd må förestående bestämmelser kunna tilllämpas
även för tillgång, varmed sådana andra fonder redovisas, vilka
beträffande krav på likviditet kunna anses jämställda med premiereserv
och premieåterbäringsreserv».

Stockholm den 8 maj 1916.

Underdånigst

Svenska livförsäkringsanstalten Trygg
Dess styrelse:

Semmy Rubenson. Adolf af Jochnick. Klas Linroth. Sven Sjöberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1917.

1 samt.

32 käft. (Nr 39.)

234

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3S.

Bil. B.

Till Konungen.

Genom nådiga remisser av den 19 och 26 nästlidne april har försäkringsinspektionens
yttrande infordrats rörande trenne likalydande, av
försäkringsaktiebolaget Skandia m. fl. gjorda framställningar om vissa,
ändringar av de paragrafer i försäkringslagen, som innehålla regler för
värdesättningen av bolagens tillgångar. Den 22 i samma månad inlämnades
av Allmänna livförsäkringsbolaget och Livförsäkringsbolaget
Balder till försäkringsinspektionen en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrivelse
i samma ärende. Försäkringsinspektionen får härmed, med återställande
av remisshandlingarna och överlämnande av sistnämnda skrivelse,
i underdånighet avgiva yttrande över båda dessa framställningar,
vilka i det följande må för korthetens skull betecknas den förra som.
Skandias, den senare som Allmänna livs.

De regler, som enligt aktiebolagslagen gälla för värdesättningen av
ett bolags tillgångar, kunna i huvudsak sammanfattas på följande sättr

1) det värde, som motsvarar kostnaden för tillgångens anskaffande
eller förvärvande, utgör i allmänhet normen för bokföringsvärdet;

2) nedskrivning skall ske, när verkliga värdet blivit lägre än anskaffningsvärdet
;

3) uppskrivning må ske, när verkliga värdet blivit högre än anskaffningsvärdet.

Till dessa regler har i förslaget till ny försäkringslag av försäkringsinspektionen
fogats en bestämmelse av följande innehåll:

4) i fråga om tillgång, varmed bolag redovisar premiereserv, för
vars beräkning Konungen fastställt särskilda grunder, må ändringar i
marknadsvärdet lämnas utan inflytande på värdesättningen, i den män
de icke kunna anses vara bestående.

Bolagen anse, att, med den avfattning dessa bestämmelser fått i
aktiebolagslagen och i lagförslaget, de lämna rum för ganska stor osäkerhet
i tillämpningen. Bolagens framställningar avse att häva eller åtminstone
minska denna osäkerhet.

I Allmänna livs skrivelse framhålles såsom önskvärt, att begreppet
anskaffningsvärde erhölle en noggrannare bestämning, som toge hänsyn
till att obligationer och andra skuldförbindelser ofta vore underkastade
värdeändringar, som icke berodde på ändringar i de yttre konjunkturerna.

235

Kung!. Maj:tf: Nåd. Proposition Nr 39.

utan av tillgångens egen natur. En obligation t. ex., som inköpts under
eller över pari, ändrade sitt värde, i man som den tidpunkt närmade
sig, då hela obligationslånet skulle slutbetalas. Det vore därför riktigt,
att för dylika tillgångar icke det ursprungliga inköpspriset utan ett efter
teknisk uppskattning beräknat värde, som från inköpspriset såsom utgångspunkt
småningom överginge i parivärdet, angåves såsom den normala
bokföringsnormen. Den tekniska uppskattningen borde lämpligen
utföras med bibehållande av konstant effektiv räntefot.

Mot vad sålunda föreslagits har försäkringsinspektionen intet att
erinra. En sådan bestämning av bokföringsnormen i fråga om obligationer
o. d. är enligt försäkringsinspektionens åsikt riktig och ändamålsenlig
samt icke stridande mot lagförslagets bestämmelse, att normen
skall vara det värde, som »motsvarar» kostnaden för tillgångens anskaffande
eller förvärvande. Försäkringsinspektionen har därför ingenting att erinra
mot ett tillägg av det innehall, som Allmänna liv föreslagit, men
finner detsamma icke nödigt.

I samma skrivelse föreslås, att uppskrivning över anskaffningsvärdet
må vara tillåten allenast på de villkor, som i aktiebolagslagen angivas.
Lagförslaget har på denna punkt anslutit sig till banklagen. Försäkringsinspektionen
har emellertid intet att erinra mot att i stället aktiebolagslagen
tages till mönster. För tillämpningen bör det vara likgiltigt,
vilkendera formulering som väljes.

Skrivelserna avse i övrigt mom. 4) i lagförslaget. Huvudanmärkningen
går därpå ut, att denna bestämmelse enligt bolagens förmenande
icke fått sådan avfattning, att den blir fullt effektiv. Dels vore den
svår att tillämpa, enär ett objektivt kriterium saknades för att avgöra,
om inträffade ändringar i marknadsvärdet vore att anse såsom »bestående»,
dels kunde även bestående ändringar i marknadsvärdet inträffa,
utan att tillgångens värde för bolaget så ändrats, att dess bokföringsvärde
därför borde nedsättas.

I avseende härå får försäkringsinspektionen anföra följande.

Försäkringsinspektionen har vid uppgörandet av sitt förslag ansett
det ligga i sakens natur, att frågan, om en inträffad ändring i den allmänna
penningemarknadens räntesatser och därav betingad ändring i
obligationers marknadsvärden är att betrakta som bestående, måste bedömas
på samma sätt som frågan, om vilken räntefot bör vid fondräkningen
anses vara betryggande. 1 båda fallen måste man söka bilda sig
eu mening om, hur räntesatserna i den allmänna marknaden sannolikt
komma att ställa sig under eu lång tid framåt. Rimligt synes då vara
att i båda fallen döma på samma sätt och alltså icke betrakta t. ex. en

236

Kung!.. May.ts Nåd. Proposition Nr 39.

inträffad stegring av marknadens räntesatser som bestående, när fråga
är om obligationers marknadsvärden, men som övergående, när fråga är
om fondens beräkning.

Enligt denna tolkning av lagförslagets bestämmelse skall det alltså
icke komma att åligga bolagen att nedskriva sina obligationer under anskaffningsvärdet
på grund av nedgång i marknadsvärdet annat än i samband
med en böjning av fondräkningens räntefot. Vid en sådan höjning
skall det däremot åligga dem att nedskriva obligationerna, i mån
som deras värden anses hava för en lång tid framåt sänkts genom den höjning
i marknadens räntesatser, som ansetts komma att hålla sig under
en lång tid framåt och därför föranlett höjning av fondräkningens
räntefot.

Här lämnas alltså ingen föreskrift om, hur stor nedskrivningen skall
vara. Denna blir tydligen beroende av, vilka räntesatser som anses
komma att i framtiden bliva de lägsta för de olika slagen av tillgångar.
Fondräkningens räntefot är naturligtvis så vald, att nyssnämnda räntesatser
icke i fråga om något slag av tillgångar äro mindre och i fråga
om flertalet äro större än densamma. |v''““

Skandia föreslår, att dessa lägsta räntesatser, efter vilka bokföringsvärdena
må beräknas, skola vara ifråga om av staten utfärdade eller
garanterade obligationer (däri inbegripet även Allmänna hypoteksbankens
och Konungariket Sveriges hypotekskassas obligationer) lika med
fondräkningens räntefot och i fråga om alla övriga tillgångar Va av
samma räntefot. En sådan bestämmelse skulle vid övergång t. ex. från
31'' 2 % till 4 % för fondräkningen medföra nedskrivning av sådana av
staten utfärdade eller garanterade obligationer, vilkas anskaffningsvärden
motsvara lägre räntefot än 4 %, samt av andra obligationer, vilkas anskaffningsvärden
motsvara lägre räntefot än 41 2 %. Det är tydligt, att
härigenom skulle de bolag få en fördel, som föredragit högprocentiga
obligationer, vilka trots sin lägre kvalitet icke skulle komma att nedskrivas.
För att förhindra detta föreslår Allmänna liv, att bestämmandet
av räntesatserna skall i regel överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t;
undantag göres endast för ovannämnda, av staten utfärdade eller garanterade
obligationer, för så vitt de förfalla till betalning inom tid, som
med hänsyn till arten av bolagets motsvarande förbindelser finnes tillfredsställande.
I fråga om dessa undantagna obligationer skulle räntesatsen
vara lika med fondräkningens räntefot. Allmänna liv motiverar
sitt förslag, att räntesatserna i fråga om de flesta slag av tillgångar sålunda
icke skulle av lagen bestämmas, därmed, att de omfatta värdepapper
av mycket skiftande beskaffenhet, i följd varav det skulle krävas

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3!). 237

så detaljerade bestämmelser angående räntesatserna för olika slag av
tillgångar, att de icke lämpligen kunde inrymmas i lagen.

I likhet med Allmänna liv finner försäkringsinspektionen det omöjligt
att i lagen angiva alla dessa räntesatser. Men under sådana föihållanden
anser försäkringsinspektionen föga vara vunnet genom en bestämmelse
sådan som den av Allmänna liv föreslagna, frånvaron av
lagföreskrift angående hur nedskrivningen skall ske torde icke komma
att medföra någon olägenhet för bolagen, då nedskrivning, såsom ovan
påpekades, enligt lagförslaget icke fordras annat än i samband med höjning
av räntefoten för fondräkningen. Den erforderliga nedskrivningen
blir givetvis då föremål för förhandling mellan bolaget och försäkringsinspektionen
och torde kunna bestämmas på lämpligaste sättet, om inga
regler äro på förhand fastställda i lagen eller av Eders Kungl. Maj:t.
Skulle försäkringsinspektionen och bolaget icke komma överens, äger ju
bolaget alltid rätt att klaga över försäkringsinspektionens beslut och
sålunda få frågan avgjord av Eders Kungl. Maj:t.

Enligt Allmänna livs förslag skola de av Eders Kungl. Maj:t eller
lagen föreskrivna räntesatserna vara normerande för värdesättningen
endast på det sätt, att tillgångarnas sammanlagda bokföringsvärde icke
finge överstiga deras efter dessa räntesatser beräknade sammanlagda
värde. Den tanke, som ligger till grund för detta förslag, finner försäkringsinspektionen
riktig och har därför upptagit densamma i sitt förslag
till ändrad lydelse av mom. 4).

På de skäl, som bolagen framställt, finner sig försäkringsinspektionen
böra tillstyrka att mom. 4) skall äga tillämpning på tillgångar, varmed
bolag redovisar icke blott premiereserv, för vars beräkning särskilda
grunder fastställts av Eders Kungl. Maj:t, utan även annan fond, om
vilken detsamma gäller.

Såsom antydes i försäkringsinspektionens motivering till lagförslaget,
är dock i vissa fall en reservation att göra mot en värdesättning sådan
som den nu angivna.

Den omständigheten, att dessa fonder endast i relativt mindre grad
behöva vara likvida, är tydligen anledningen till att tillgangarnas bokföringsvärden
kunna vara jämförelsevis oberoende av marknadsvärdena.
För närvarande äro livförsäkringsbolagen stadda i utveckling och deras
fonder i tillväxt: bolagen behöva alltså icke realisera något av dessa
fonders tillgångar, vilkas likviditet därför är av mindre betydelse. Under
sådana förhållanden inläggas för övrigt årligen i fonden nya tillgångar,
vilkas anskaffnings- och bokföringsvärden äro lika med marknadsvärdena,
så att en del av fonden alltid är likvid. Men om utvecklingen hejdas

238

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

och fonden börjar att minskas, blir tydligen likviditetssynpunkten av
vikt. Detsamma är fallet ifråga om bolag, vars ställning är sådan, att
fara för tvångsrealisation förefinnes. Och ifråga om premiereserven för
brandförsäkringar för all framtid eller för längre tid än tio år må ej
förbises, att bolagets ställning kan vara sådan, att hänsyn bör tagas till att
i brandförsäkring sa stora förluster kunna göras, t. ex. genom massbränder
i tätt bebyggda samhällen, att bolaget behöver hava likvida
medel även i denna fond. Då sålunda likviditetens betydelse är beroende
av olika faktorer, kan någon bestämd regel angående densamma icke
införas i lagen. Försäkringsinspektionen har vid avgivande av lagförslaget
ansett det vara nog att endast i lagförslagets motivering omnämna
saken, enär försäkringsinspektionen enligt 228 § i lagförslaget
(136 § i gällande lag) har möjlighet att tillse, att tillbörlig hänsyn tages
till likviditeten. Dock har försäkringsinspektionen nu i sitt nya förslag
till mom. 4) intagit en generell bestämmelse om hänsyn till nödig
likviditet.

_ På grund av vad sålunda yttrats får försäkringsinspektionen i underdånighet
dels förklara, att försäkringsinspektionen icke har något att
erinra mot de ändringar Allmänna liv föreslagit i mom. 1) och 2) samt
det nya mom. 3), som samma bolag föreslagit, men att försäkringsinspektionen
icke finner dessa ändringar nödiga, dels hemställa att mom. 4)
får följande lydelse:

4) Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats i fråga om de tillgångar,
varmed bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda
grunder äro av Konungen fastställda, må ändringar i det pris, för vilket
tillgångar av samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas,
lämnas utan inflytande på värdesättningen, i den mån hänsyn till erforderlig
grad av likviditet hos fonden det medgiver och ändringarna icke
anses hava medfört bestående sänkning av tillgångarnas sammanlagda
värde.

Stockholm den 9 maj 1916.

Underdånigst:

P. G. Laicrin.

Sixten von Friesen.

Erik Martin.

Sven Trägårdh.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

239

Bil. C.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet.

Undertecknade anhålla härmed att få till herr statsrådet överlämna
den utredning, som vi genom Eder skrivelse av den 19 sistlidne maj
fått i uppdrag att verkställa i fråga om de i 48 och 149 §§ av upprättat
förslag till lag om försäkringsrörelse berörda ämnen.

Mom. 1) av dessa paragrafer har i lagförslaget samma lydelse som
i aktiebolagslagen och i banklagen, nämligen:

»Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig över sina verkliga
värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras
förvärvande eller anskaffande.))

I fråga om detta moment har intet annat ändringsyrkande gjorts
än att Allmänna liv och Balder, som föreslagit ett nytt moment med
föreskrift om teknisk uppskattning av det belopp, som skall anses motsvara
kostnaden för förvärvande av en obligation o. d., velat hava en
hänvisning till detta moment. Försäkringsinspektionen har i sitt utlåtande
av den 9 sistlidne maj uttalat, att den föreslagna tekniska uppskattningen
vore riktig och ändamålsenlig, men att det dock icke syntes nödigt att
i lagen föreskriva densamma. Då, såsom även försäkringsinspektionen
framhållit, de i förevarande paragraf inrymda bestämmelser icke utgöra
hinder för tillämpning av det uppskattningssätt, som de båda bolagens
ifrågavarande förslag avser, ansluta vi oss till den uppfattningen, att
det nya momentet icke är erforderligt, och att alltså mom. 1) erhåller
den lydelse det har i lagförslaget.

1 fråga om mom. 2) har detta i lagförslaget formulerats såsom i
banklagen. Allmänna liv och Balder hava föreslagit, att villkoret för
uppskrivning av annan tillgång än fast egendom, avsedd till stadigvarande
bruk för bolaget, skulle avfattas såsom i aktiebolagslagen.
Försäkringsinspektionen har i sitt utlåtande av den 9 maj icke haft något
att erinra mot att aktiebolagslagen toges till mönster, men ansett att det
för tillämpningen vore likgiltigt, vilkendera formulering som valdes.

Då, så vitt vi kunnat inhämta, någon motivering icke lämnats
därför, att banklagen på denna punkt avfattats annorlunda än aktiebolags -

240

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

lagen, lär olikheten mellan de båda lagarna vara mera formell än reell.
Banklagens formulering torde icke vara vald för att giva banker rätt
till uppskrivning över anskaffningsvärdena, i fall då vanliga aktiebolag
icke skulle hava denna rätt. Möjligen har man ansett, att ett så fullständigt
angivande av skälen till uppskrivningen, som aktiebolagslagen
fordrar, kan vara i vissa fall olämplig ur banksekretessens synpunkt
och dessutom onödigt betungande, eftersom bankerna stå under en
särskild tillsyn, som bör vaka över att obehöriga uppskrivningar icke göras.

Då emellertid formuleringen av aktiebolagslagen är den strängare,
förorda vi densamma.

Här må framhållas, att då försäkringsinspektionen givetvis kommer
att vaka över att denna bestämmelse efterföljes och har möjlighet att
genom utsedd revisor eller genom representant vid bolagsstämma göra
anmärkning mot en uppskrivning, som icke synes tillräckligt motiverad,
kan bestämmelsen anses medföra, att ingen uppskrivning kommer att
ske, som ej godkänts av försäkringsinspektionen. Detta innebär tydligen
en stark garanti mot en mindre väl motiverad uppskrivning, då försäkringsinspektionen
naturligtvis kommer att fordra synnerligen goda
skäl. Särskilt må framhållas — såsom aktiebolagskommitterade gjort i
motiveringen till sitt förslag — att en högre börsnotering å ett värdepapper
vid ett visst tillfälle icke i och för sig är tillräcklig motivering
för en uppskrivning.

På grund av vad sålunda anförts föreslå vi, att mom. 2) erhåller
följande lydelse:

»Andra tillgångar än fast egendom, avsedd till stadigvarande bruk
för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara kostnaderna
för deras förvärvande eller anskaffande, såframt särskilda omständigheter
kunna anses lämna fog härför och dessa fullständigt angivas
i den förvaltningsberättelse styrelsen enligt 61 § har att avlämna.»

Mot mom. 3) har ingen anmärkning framställts.

I lagförslaget har mom. 4) följande lydelse:

»Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats ifråga om de tillgångar,
varmed premiereserven för livförsäkringar eller för andra färsäkringar
för all framtid eller för längre tid än tio år redovisas, må
ändringar i det pris, för vilket tillgångar av samma eller liknande slag
kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande på värdesättningen,
i den mån de icke kunna anses vara \ stående.»

Skandia m. fl. bolag hava mot denna bestämmelse anmärkt, dels
att den borde avse icke endast viss premiereserv utan även premieåterbäringsreserv,
dels att den borde avfattas på ett sätt, som närmare

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

241

anslöte sig till försäkringsinspektionens i motiven till lagförslaget framställda
erinran, att en obligation kunde hava ett verkligt värde lika
med det nominella, fastän marknadsvärdet vore lägre, nämligen om den
lämnade eu effektiv ränta efter en procent, som med en lämplig säkerhetsmarginal
överstege den, efter vilken premiereserven beräknades.
På grund härav föreslå dessa bolag, att momentet får följande lydelse:

»Vid tillämpning av vad under 1) stadgats ifråga om tillgång,
varmed premiereserv jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv
redovisas, må ändring i det pris, vartill värdehandlingar av samma
eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan inflytande
på värdesättningen, såvida tillgången prövas fullgod samt dess ränteavkastning
motsvarar ränta å bokförda värdet efter en räntefot, som är
minst en åttondedel högre än den räntefot, efter vilken fonden enligt
fastställda grunder skall beräknas. Av staten utfärdad eller garanterad
obligation, vari sådan premiereserv eller premieåterbäringsreserv redovisas,
må under iakttagande av vad i 2) härovan sägs kunna upptagas till
värde, varå dess avkastning motsvarar ränta efter den för fondens beräkning
fastställda räntefot.»

Allmänna liv och Balder anse ävenledes, att dessa tillgångar böra
uppskattas efter en räntefot, som i fråga om alldeles förstklassiga obligationer,
såsom statens och de stora offentliga hypotekskassornas, bör
vara lika med fondräkningens räntefot och i fråga om övriga bör vara
något högre. Men de finna det icke möjligt, att i lagen inrymma tillräckligt
detaljerade bestämmelser angående de räntesatser, efter vilka
obligationer av olika slag böra uppskattas, utan föreslå, att dessas
bestämmande överlämnas åt Kungl. Maj:t. De föreslå att bestämmelsen
får följande avfattning:

»Vid tillämpning av vad under 1) stadgas å tillgångar, varmed
bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda grunder äro av
Konungen stadfästa, må, där icke tillgångarna i något avseende giva
anledning till anmärkning, ändringar i det pris, för vilket tillgångar av
samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas utan
inflytande på värdesättningen, under förutsättning att tillgångarna icke
äro upptagna till högre sammanlagt värde än det, som framgår av en
teknisk uppskattning, för vilken lägges till grund, ifråga om obligationer
utfärdade eller garanterade av staten, allmänna hypoteksbanken eller
Konungariket Sverigescstadshypotekskassa, vilka förfalla till betalning
inom tid, som med hänsyn till arten av bolagets motsvarande förbindelser
finnes tillfredsställande, den räntefot, som gäller för fondens
beräkning, och ifråga om andra tillgångar en räntefot, som överstiger

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 32 Käft. (Nr 39.) 31

242 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

nämnda räntefot med ett efter tillgångarnas särskilda art avpassat säkerhetstillägg.

Närmare bestämmelser beträffande storleken av de bär ovan omförmälda
säker hetstillägg meddelar Konungen.»

I sitt utlåtande angående dessa framställningar av bolagen framhåller
försäkringsinspektionen till förklaring av lagförslagets innebörd,
att frågan om en nedgång i marknadsvärdena vore att anse som bestående
borde bedömas på samma sätt som frågan, om vilken räntefot
skulle vid fondräkningen anses betryggande. Enligt försäkra gsinspektionens
mening skulle det därför enligt lagförslaget icke komma att
åligga bolagen att nedskriva sina obligationer under anskaffningsvärdet
på grund av nedgång i marknadsvärdet annat än i samband med en
höjning av fondräkningens räntefot. Vid eu sådan höjning skulle det
däremot åligga dem att nedskriva obligationerna, i mån som deras värden
ansåges hava för eu lång tid framåt sänkts genom den höjning i marknadens
räntesatser, som ansetts komma att hålla sig under en lång tid
framåt och därför föranlett höjning av fondräkningens räntefot.

Att lagförslaget ej gav någon föreskrift angående storleken av
nedskrivningen, motiverades av försäkringsinspektionen dels med hänvisning
till det av Allmänna liv och Balder påpekade förhållandet, att
olika slag av obligationer borde värdesättas efter räntesatser, som lämnade
olika säkerhetsmarginaler i förhållande till fondräkningens räntefot,
vilka säkerhetsmarginaler ej kunde på ett nog detaljerat sätt angivas i
lagen, dels därmed att, enär nedskrivning ej skulle komma att fordras
annat än i samband med en höjning av fondräkningens räntefot, densamma
komme att bliva föremål för förhandling mellan vederbörande
bolag och försäkringsinspektionen och torde kunna bestämmas på lämpligaste
sätt, om inga regler vore på förhand fastställda i lagen.

Ehuru sålunda försäkringsinspektionen i huvudsak fasthöll vid lagförslaget,
föreslog den dock vissa ändringar i detsamma. Försäkringsinspektionen
biträdde nämligen bolagens förslag, att bestämmelsen skulle
avse även premieåterbäringsreservens tillgångar. En annan ändring
föranleddes av Allmänna livs och Saldera förslag, att nedskrivning skulle
fordras endast i den män som tillgångarnas sammanlagda värde vore
högre än det belopp, som framginge ur en värdesättning efter de av
dem föreslagna reglerna. Slutligen infördes i momentet, att tillbörlig
hänsyn skulle tagas till fondens likviditet. Redan i sin motivering till
lagförslaget hade försäkringsinspektionen erinrat om att denna kunde
vara av betydelse för värdesättningen.

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 39.

243

Försäkringsinspektionens utlåtande utmynnade i ett förslag- att
ifrågavarande moment skulle lyda som följer:

»Vid tillämpningen av vad under 1) stadgats ifråga om de tillgångar,
varmed bolaget redovisar fond, för vars beräkning särskilda
grunder äro av Konungen fastställda, må ändringar i det pris, för vilket
tillgångar av samma eller liknande slag kunna avyttras eller förvärvas, lämnas
utan inflytande på värdesättningen, i den mån hänsyn till erforderlig
grad av likviditet lios fonden det medgiver och ändringarna icke anses
hava medfört bestående sänkning av tillgångarnas sammanlagda värde.»

Slutligen har Svenska livförsäkringsanstalten Trygg, som även
biträtt Skandias framställning, i underdånig skrivelse av den 8 maj
hemställt att till moment 4) fogades följande:

»Med Konungens tillstånd må förestående bestämmelser kunna tilllämpas
även för tillgäng, varmed sådana andra fonder redovisas, vilka
beträffande krav på likviditet kunna anses jämnställda med premiereserv
och premieåterbäringsreserv.»

Över sistnämnda framställning bär försäkringsinspektionens yttrande
icke infordrats.

Av den nu lämnade översikten över de föreliggande förslagen
framgår det, att ingen meningsskiljaktighet råder därom, att värdesättningen
av premiereservens och premieåterbäringsreservens tillgångar icke
bör vara i samma grad underkastad inflytande av marknadsvärdenas
nedgång som värdesättningen av övriga tillgångar, ävensom att bolagens
betänklighet mot lagförslaget berott därpå, att detsammas uttryckssätt
ansetts mindre klart och därför kunna giva anledning till olika tolkning.
Bolagen ha sökt giva en så vitt möjligt klar och otvetydig regel för den
nedskrivning, som skulle kunna i förekommande fall fordras av bolagen.

Av försäkringsinspektionens utlåtande över bolagens framställningar
framgår det emellertid, att försäkringsinspektionen med sitt förslag avsett,
att nedskrivning ej skall påfordras annat än i samband med en höjning
av fondräkningens räntefot. Att en nedskrivning då bör ske, därest
tillgångarnas effektiva medelräntefot befinnes vara otillräcklig i jämförelse
med fondräkningens räntefot, är klart. Men det är å andra sidan
tydligt, att Konungen icke kommer att medgiva sådan höjning av fondräkningens
räntefot, med mindre tillgångarnas effektiva medelräntefot
är eller genom nedskrivning blir tillräcklig i jämförelse med fondräkningens
höjda räntefot. Vid sådant förhållande synes det icke nödigt,

244 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.

att lagen innehåller någon föreskrift om att en nedskrivning då skall
kunna fordras.

Det må här framhållas, att en höjning av marknadens räntesatser
i regel medför icke en minskning utan en ökning av bolagets förmåga att
uppfylla sina förbindelser till försäkringstagarna, i det att den gör det
möjligt för bolaget att vid ny placeringar förskaffa sig högre ränta än
förut. En höjning av marknadens räntesatser och en därav föranledd
sänkning av marknadsvärdet av bolagets för ifrågavarande fonder avsatta
tillgångar utgör alltså icke tillräckligt skäl för någon åtgärd,
varigenom bolagets ekonomiska ställning skulle synas försämrad.

På grund härav föreslå vi, att det i försäkringsinspektionens förslag
uppställda villkoret, att ändringarna i marknadsvärdet icke skola anses
bestående, utgår ur momentet.

Åven i fråga om den hänsyn, som bör tagas till fondens likviditet
synes oss försäkringsinspektionens formulering kunna modifieras på sådant
sätt, att innebörden blir klarare uttryckt, och ha vi därför föreslagit
sådan ändring.

På grund av vad vi sålunda anfört hemställa vi, att mom. 4 får
följande lydelse:

»Under förutsättning, att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond
jämlikt 215 eller 216 § eller premieåterbäringsreserv redovisas,
beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets
förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp
motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som användes och
jämväl näst föregående år använts till redovisning av sådan fond, kunna,
utan hinder av vad under 1) stadgas, upptagas till samma värde, som
i nästföregående balansräkning, ändå att dess marknadsvärde är lägre.»

Som synes ha vi i vårt förslag icke upptagit det tillägg till momentet,
som Svenska livförsäkringsanstalten Trygg ansett önskvärt.
Anledningen därtill är, att vi anse, att de särskilda reglerna rörande
tillgångarnas värdesättning ej böra tillämpas i större utsträckning än
nödigt är. Därigenom att desamma enligt förslaget skola tillämpas
även på premieåterbäringsreservens tillgångar, blir det möjligt för ett
bolag att ernå deras tillämpning på huvuddelen av sina vinstfonder,
nämligen i den mån som bolaget kan erhålla Konungens stadfästelse
å förutberäkning av premieåterbäring.

En förutsättning för att premiereservens och premieåterbäringsreservens
tillgångar skola kunna bibehålla oförändrade bokföringsvärden,
även om marknadsvärdena bliva lägre, är givetvis, att de vid sin inläggning
i fonden ej upptagits till för höga värden. Enligt 228 § tillkom -

245

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 39.

mer det försäkringsinspektionen att vaka över att de till redovisning av
premiereserven avsatta tillgångar äro tillräckliga. Alltså äger försäkringsinspektionen
att, när ett bolag inköpt t. ex. obligationer och inlagt
dem i premiereserven, ingå i prövning om det värde, vartill de upptagits,
kan lämnas utan anmärkning, varvid naturligtvis försäkringsinspektionen
icke godkänner ett värde, som motsvarar en effektiv räntefot, som är
lägre än fondräkningens räntefot eller som i betraktande av obligationernas
art icke anses erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal gentemot
sistnämnda räntefot. Sådan prövning har tydligen försäkringsinspektionen
rätt att göra även ifråga om premieåterbärigsreservens tillgångar.
För att framhålla detta hemställa vi, att 228 § första stycket
andra punkten får följande lydelse:

»Lag samma vare, där det visar sig, att de till redovisning av
föreskriven försäkringsfond eller premieåterbäringsreserv avsatta tillgångar
icke äro tillräckliga.»

Stockholm den 10 juni 1916.

P. G. Laurin.

Karl Herlitz.
F. Lundberg.

F. von Krus enstjernå.
E. Phragmén. ‘