Kungi. Maj:ts proposition nr 58 år 1962 (Proposition 1962:58)

Kungi. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Nr 58

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk under budgetåret 1962/63, m. m.; given
Stockholms slott den 16 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
m. m.;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs bemyndigande att under budgetåret 1962/63 reglera
priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak
de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,
in. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
ävensom angående reglering av utförseln av fisk och skaldjur in. m., vilka
nu gäller till och med den 30 juni 1962, föreslås skola gälla till och med
den 30 juni 1963. 1

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 58

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)
om viss reglering av handeln med fisk, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering
av handeln med fisk, m. m.1, vilken enligt förordning den 14 april 1961
(nr 74) gäller till och med den 30 juni 1962, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1963.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur1 2, vilken enligt förordning
den 14 april 1961 (nr 75) gäller till och med den 30 juni 1962, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1963.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.3, vilken enligt
förordning den 14 april 1961 (nr 76) gäller till och med den 30 juni 1962,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1963.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 8 § SFS 1960: 337, beträffande
9 § SFS 1959: 108 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.

2 Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960: 338, beträffande 7 § SFS 1959:109, beträffande
11—14 §§ SFS 1960: 428 samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan SFS 1959:
109; 15 § upphävd genom SFS 1960: 428.

s Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960: 339 samt beträffande den vid förordningen fogade
bilagan SFS 1959: 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 februari 1962.

N ärva rande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geuerstam,
Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist,
vissa frågor angående regleringen av priserna på fisk, m. m. samt anför därvid
följande.

I. Inledning

I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna
1953:373, 1956:202, 1959:108 och 1960:337) om viss reglering av handeln
med fisk, m. m., vilken förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1962,
är bestämmelser meddelade om handelsreglering — grundad på auktorisation
av s. k. producentföreningar — och om prisregleringsavgift på fisk.
Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen
den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt
förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln
av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av
fisk och skaldjur m. m. Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger
giltighet t. o. m. den 30 juni 1962, fordras i princip tillstånd av statens
jordbruksnämnd för import och export av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 14 april 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd
att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
angivils i prop. 1961:50 och i jordbruksutskottets utlåtande 1961:13 —
för tiden t. o. m. den 30 juni 1962 anordna reglering av priserna på fisk
samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag ävensom
att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad
fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:
320, dels enligt 12 § samma förordning meddela — såvitt angår täckande
av andra kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens
centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader
— närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som
till jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk inflyter genom upp -

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

tagande av omförmälda prisregleringsavgifter in. in. I samma beslut föreskrev
Kungl. Maj :t, att medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter
på färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling eller
kungsfisk (rödfisk, uer) skulle av jordbruksnämnden — med den begränsning,
som anges i det följande — tillföras nämndens prisregleringskassa
för tisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Vidare bemyndigades
jordbruksnämnden att av de medel, som innestår i prisreglermgskassan
för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets område jämväl
under budgetåret 1961/62 utlämna lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar
av fisk till utlandet på de villkor, som Kungl. Maj:t föreskrivit
genom beslut den 3 september 1954 och den 11 april 1958. Samtidigt

bemyndigades jordbruksnämnden att under budgetåret 1961/62 _ med

beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts
till bestridande av i propositionen omförmälda eventuella tillskott till
kvalitetskontrollen av konserver samt av kostnaderna för kvalitetskontrollen
av andra fiskvaror än konserver — i den mån sistnämnda kostnader
inte kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter — använda ett belopp
av högst 50 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets
område för budgetåret 1961/62 inflytande eller dessförinnan influtna
medlen. Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden att för att
bestrida kostnaderna under budgetåret 1961/62 för den befattningshavare,
som bär till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst
95 000 kr. från de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område
för budgetåret 1961/62 inflytande eller dessförinnan influtna medlen.
Slutligen hemställde Kungl. Maj :t i samma beslut till fullmäktige i riksgäldskontoret
att i enlighet med riksdagens omförmälda beslut under budgetåret
1961/62 ställa garanti för lån i Sveriges krediibank mot gängse ränta
åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta
och åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte

Med stöd av Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut och enligt däri angivna
grunder liar hittills under innevarande budgetår upprätthållits prisregleiing
på fisk ävensom reglering av handeln med strömming samt av importen
och exporten av fisk. Enligt kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om
införselavgift på vissa slag av filéad fisk och kungörelsen den 2 juni 1961
(nr 323) om de högsta införselavgifter, som statens jordbruksnämnd må
bestamma i vissa fall, utgår fr. o. m. den 1 juli 1961 införselavgift med 31 5
ore per kg av varans nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och
kungsfisk vid införsel, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling
enligt EFTA-konventionen, samt med 45 öre per kg såväl vid annan
införsel av sådan fryst filéad fisk, som nyss angivits, som för färsk och
kyld filéad dylik fisk, oberoende av det land, varifrån varan införs.

I en till jordbruksdepartementet den 12 februari 1962 inkommen skrivelse
har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på
fisk under budgetåret 1962/63, in. in. Jordbruksnämnden erinrar därvid om

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

att Kungl. Maj :t genom beslut den 19 februari 1960 uppdragit åt nämnden
att — i anslutning till den i artikel 28 i EFTA-konventionen omförmälda undersökningen
av förhållandena i fråga om handeln med vissa slag av fisk
och andra marina produkter inom Europeiska frihandelssammanslutningen
— under samråd med representanter för fiskerinäringen och andra därav
berörda utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets
område och därmed sammanhängande spörsmål samt att till Kungl. Maj :t
inkomma med därav föranledda förslag. För att biträda nämnden med ifrågavarande
utredningsarbete har sedermera en särskild utredningsman tillkallats.
Nämnden upplyser, att den i sin framställning inte tagit hänsyn till
sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter, som kan föranledas
av den nyss omförmälda undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen,
eftersom undersökningen inte ännu slutförts.

Jordbruksnämnden anmäler vidare, att den berett representanter för vederbörande
fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin tillfälle
att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på
fiskets område. Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med jordbruksnämndens
råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område.
Slutligen har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med
fiskeristijrelscn, som därvid förklarat sig i princip biträda nämndens förslag.
Styrelsen har dock — med hänsyn till vad riksdagen beslutat förra året och
då inga nya faktiska omständigheter i saken tillkommit — ansett sig böra
tillstyrka bifall till önskemålet om att 100 000 kr. utbetalas direkt ur prisregleringskassan
till centralnämnden för fiskpropaganda. II.

II. Reglering av priserna på fisk m. m.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringarna på fisk har utformats i
viss mån olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden
och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På väst- och sydkusten
innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden, efter överläggningar
med fiskarorganisationerna därstädes, fastställer minimipriser på de
viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa
priser för bl. a. den fisk, som säljs till färskkonsumtion inom landet. Den
fisk, som vid försäljning inte uppnår de sålunda fastställda minimipriserna
övertas och nyttiggörs av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,
på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och på sydkusten
Sydkustfisk, förening u. p. a.

Föreningarnas nyttiggörande av denna fisk sker genom försäljning på export
— i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis framställning
av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med omhändertagandet
av fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda
statliga bidrag, s. k. pristillägg, vilka tidigare — bortsett från vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

inskränkningar beträffande exporten — utgått med visst belopp per kilogram
av föreningen övertagen fisk. Under senare år har pristilläggen i allmänhet
utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts för prisregleringen
under året. I den mån detta belopp inte behövt tas i anspråk för att täcka
utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas konjunkturutjämningsfonder.
Anledningen till att jordbruksnämnden övergått till
att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen av fisk har varit, att
nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna vid handhavandet
av verksamheten skall stimuleras till mera ekonomiska och långsiktiga bedömanden.
För den övertagna fisken utbetalar prisregleringsförening till
fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket fastställs av föreningen och bestäms
med hänsyn till beräknade försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg
för fisken. Garantipriset fastställs i förväg och är det pris, som fiskaren lägst
kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande de allmänna grunderna
i övrigt för prisregleringarna på väst- och sydkusten hänvisar nämnden
till prop. 1946: 232, 1948: 48 och 1951: 81.

Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den
knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom
vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning
motta färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen
skall betinga vid försäljning till olika ändamål.

Prisregleringen innebär, att jordbruksnämnden till Ostkustfisk, förening
u. p. a., (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna)
årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att
användas såsom tillskott till de priser, som föreningarna erhåller vid försäljningen
av strömmingsfångster, som inte kan avsättas till färskkonsumtion
eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet fått åtnjutas
för färsk eller fryst exportströmming, saltströmming för den inhemska
marknaden (under åren 1960 och 1961 strömming, som avsätts för beredning
av saltströmming för inhemsk konsumtion) och strömming, vilken
såsom djurföda levereras till pälsdjursfarm. Till skillnad mot den prisreglering,
som upprätthålls på väst- och sydkusten, är prisregleringen på strömming
f. n. så utformad, att den enskilde fiskaren inte blir tillförsäkrad vare
sig ett av staten bestämt lägsta pris för den strömming, som avsätts på
färskmarknaden inom landet, eller ett fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.
Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga prisregleringen
till strömming, som används för tillverkning av konserver eller
för beredning av kraftfoder, har under år 1961 inte tagits i anspråk. Nämnden
har inte heller utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för torsk på
ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande systemet.

Kostnaderna för prisregleringarna täcks av medel, som
genom prisreglerings- och införselavgifter tillförs den av jordbruksnämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

den förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för
såväl svenskfångad som importerad saltvattensfisk och upptas av förstahandsköpare
av fisk m. fl. För färsk, kyld eller fryst importfisk samt för
svenskfångad fisk, som ilandförs på västkusten, utgår prisregleringsavgift
f. n. på i huvudsak all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag, varav
filéer belagts med införselavgift. För svenskfångad fisk, som ilandförs på
syd- och ostkusten, uttas avgift endast på sill (strömming). Fisk, som övertas
av prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten, är inte avgiftsbelagd
liksom inte heller strömming på ostkusten, som säljs för annat ändamål
än färskkonsumtion eller rökning. Regleringsavgiften utgör 5 procent
av inköpspriset för svenskfångad fisk, som ilandförs på väst- och sydkusten,
samt 4 öre per kg för på ostkusten ilandförd strömming. För importfisk, som
i samband med ''införsel säljs på kommunal fiskauktion, är avgiften 5 procent
av inköpspriset. Avgiften för annan importfisk utgör för färsk, kyld eller
fryst fisk 5 procent av värdet, beräknat enligt 3 § tulltaxeförordningen,
för saltad islandssill 5,5 öre per kg av nettovikten samt för annan beredd importsill
än islandssill 3,7 procent av nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk
är så avvägd, att den i stort sett motsvarar den avgift, som utgår för
svenskfångad fisk. Införselavgift utgår, såsom förut nämnts, på viss filéad
fisk. Avgiften utgår fr. o. in. den 1 juli 1961 med 31,5 öre per kg av varans
nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk vid införsel,
som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling enligt EFTAkonventionen,
samt med 45 öre per kg såväl vid annan införsel av sådan fryst
filéad fisk, som nyss angivits, som för färsk och kyld filcad dylik fisk, oberoende
av det land, varifrån varan införs.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor
del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder
genom bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.
Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter som förut nämnts enligt
beslut av 1961 års riksdag därutöver rätt att under innevarande budgetår
mot av riksgäldskontoret ställda garantier i Sveriges kreditbank mot gängse
ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse
vissa uppgifter rörande utvecklingen inom saltsjöfisket a\ antalet fiskare
och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom sallsjöfisket, exporten
och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom landet,
prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket samt
del ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet i fråga om
prisregleringen av fisk.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,
vilka såsom Inlaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1960 en
fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.
Relativt sett är minskningen störst på ostkusten, där den utgör nära 5 pio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

cent, medan på syd- och västkusten nedgången begränsas till omkring 2 resp.
3 Procent- Totalantalet yrkesfiskare år 1960 anges till 9 041, vilket är inemot
84 procent lägre än antalet fiskare under förkrigsåren 1935—1939 Även an
talet binäringsfiskare har under år 1960 nedgått på samtliga kuststräckor.

Av en utav jordbruksnämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar
vilken som bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas, att även
under år 1960 på samtliga kuststräckor en fortsatt övergång skett till fiskebåtar
med allt större motorstyrka. Övergången är särskilt markant på västkusten,
som redovisar ett tillskott under året av 49 fiskebåtar med en motorstyrka
av mer än 200 hästkrafter. Av detta tillskott har enligt uppgift
32 båtar eu längd av mer än 70 fot och en motorstyrka av mellan 300 och
inemot 600 hästkrafter. Under år 1961 torde västkustflottan ha tillförts
ett 50-tal bålar av denna storlek. Den förändring, som västkustflottan under
ett fåtal år undergått, utmärks även av att — med början år 1959 ___

en övergång i vass omfattning skett till moderna ståltrålare. Vid utgången
f.y, ^ 1T961 uPPSår — enligt tillgängliga uppgifter — antalet ståltrålare
till 50. Jordbruksnämnden framhåller, att såvitt nu kan bedömas torde man
böra räkna med att de senaste årens stora investeringar i fiskebåtar kommer
att fortsätta i oförminskad takt, i varje fall under år 1962. Eftersom
utbyggnaden av fiskeflottan till väsentlig del baseras på sillfiske för export,
ger denna utveckling enligt nämndens förmenande anledning till oro
med hansyn till ovissheten beträffande de framtida avsättningsmöjligheterna
på export.

I fråga om fångstutveckhngen anmäler jordbruksnämnden, att definitiva
uppgifter nu föreligger angående det svenska havsfiskets avkastning
under år 1960. Enligt dessa uppgifter har fångstmängden detta år uppgått
till omkring 259 miljoner kg med ett förstahandsvärde av i runt tal 173
miljoner kr. I forhållande till år 1959, då den högsta dittills noterade avkastningen
uppnåddes, har fångstmängden under år 1960 minskat med
3 procent, medan värdet stigit med 1 procent. Tillbakagången i fångstkvantiteten
under år 1960 beror främst på att fångsterna på västkusten
av skrapfisk för fiskmjölstillverkning väsentligt minskat och att strömmingsfångsterna
på ostkusten starkt reducerats. För år 1961 kan såväl
fångstmängden som fångstvärdet, enligt hittills för nämnden tillgängliga
statistiska uppgifter, beräknas överstiga 1960 års nivå och ligga vid 264
miljoner kg och 182 miljoner kr. Medan fångstmängden för år 1961 med
omkring 4 miljoner kg torde understiga 1959 års rekordsiffra, uppvisar
ångstvärdet en fortsatt stegring och därmed det bästa värdemässiga utbyte,
som redovisats något år. ökade fångstsiffror kan för år 1961 noteras
på samtliga kuststräckor. Den ökning av fångstmängden, som under senare
ar skett, samtidigt som antalet fiskare minskat, har möjliggjorts genom
anskaffningen av större båtar med modern teknisk utrustning samt övergång
till dyrbarare men effektivare redskap.

Vastkustfiskarnas direktlandningar i utlandet, som särskilt under senare
år fått stor omfattning och i allt högre grad sätter sin prägel på väst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

kustfiskets struktur, ökade under år 1961 till ca 85 miljoner kg och överträffade
därmed 1959 års toppsiffra.

Jämfört med år 1960 har utlandslandningarna under år 1961 ökat med
omkring 20 miljoner kg. Av denna ökning utgörs 17 miljoner kg av sill,
vilket ungefärligen motsvarar den minskning, som under år 1961 skett av
de på västkusten landade sillfångsterna. Direktlandningarna under år 1961
kan beräknas motsvara närmare 45 procent av västkustfiskarnas sammanlagda
fångster. Till skillnad mot år 1959 har de i utlandet år 1961 landade
fångsterna endast i relativt begränsad utsträckning bestått av skrapfisk.
Vad angår direktlandningarna upplyser jordbruksnämnden vidare, att dessa
under år 1961 väsentligt ökat såvitt gäller Danmark och Västtyskland, medan
landningarna i Storbritannien och Nederländerna varit i huvudsak oförändrade.
Då uppgifter inte kunnat erhållas om storleken av de svenska
fiskarnas direktlandningar i Norge under åren 1960 och 1961, är dessa
inte beaktade i fångststatistiken.

Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag tyder de av jordbruksnämnden
gjorda beräkningarna i fråga om sillfisket på västkusten
på att man för år 1961 kan räkna med en total sillfångst av ungefär samma
storlek som under år 1960 eller omkring 123 miljoner kg.

Att den starka utbyggnaden av sillflottan på västkusten inte resulterat
i större sillfångster torde främst bero på att under år 1961 sämre väderleksförhållanden
rått än under år 1960 samt att strängare fångstbegränsningar
under år 1961 tillämpats i fråga om ilandföringen av sill i Sverige.
På sydkusten redovisas för år 1961 större torskfångster än under tidigare
år, medan utfallet av sillfisket varit i stort sett oförändrat. I fångstsiffrorna
är härvid — i likhet med föregående år — inräknade även västkustfiskarnas
landningar på sydkusten. De ökade fångsterna av sydkusttorsk beror
till stor del på att i detta fiske under år 1961 deltagit ett större antal västkustbåtar
än under de närmast föregående åren. Strömmingsfångsterna på
ostkusten, som för år 1960 uppvisade särskilt låga siffror, beräknas år
1961 inte ha undergått någon väsentlig förändring.

Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas av nämnden i en särskild
tablå, vilken såsom bilagn 3 torde få fogas till detta protokoll.

I likhet med år 1960 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade
fiskslag, under år 1961 upprätthållits på västkustsill och makrill. Också
på strömming har under år 1961 tidvis upprätthållits en viss fångstbegränsning.

Till belysning av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden för tiden
fr. o. in tredje kvartalet 1957 i eu särskild tablå återgivit uppgifter om
vissa genomsnittliga förstahandspriser på fisk m. m. Tablån torde såsom
bilaga 4 få bifogas detta protokoll. Beträffande den prisutveckling,
som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden, att en jämförelse mellan
priserna under fjärde kvartalet 1960 och ett vart av de tre första kvartalen
1961 och priserna motsvarande kvartal närmast föregående år ger
vid handen, att för västkustens vidkommande (uppgifterna avser försäljningen
vid de större fiskauktionerna) eu höjning skett av det genomsnittliga
fiskarpriset för all fisk med undantag av fjärde kvartalet 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1062

Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen märks för västkustsill sänkta
priser under sistnämnda kvartal och första kvartalet 1961, beroende på en
väsentlig ökning av de på västkusten landade fångsterna. För makrill har
en prisnedgång skett under fjärde kvartalet 1960 och tredje kvartalet 1961,
medan nämnden däremot noterar en väsentlig prishöjning för andra kvartalet,
då säsongfisket (garn- och dörjfisket) efter makrill bedrivs. Denna
prishöjning torde enligt nämnden i viss mån sammanhänga med att fångstmängden
under säsongfisket minskat ytterligare i förhållande till den redan
för år 1960 låga nivån. På sydkusten redovisas för såväl sill som torsk
höjda priser under år 1961, vilket vad angår torsk sammanhänger med
att högre minimipriser upprätthållits. Partinoteringarna på strömming i
Stockholm har under de senast redovisade fyra kvartalen legat inte oväsentligt
över de noteringar, som gällt under motsvarande kvartal nästföregående
år. Även vid ostkusten i övrigt har partinoteringarna under år
1961 i allmänhet hållits på en högre nivå än år 1960. Nämnden upplyser
vidare, att under år 1961 höjningar skett av minimipriserna på de i tablån
redovisade fiskslagen med undantag av i vissa fall sill. En justering uppåt
har enligt nämnden under året skett också av flertalet övriga av nämnden
fastställda minimipriser på olika fiskslag.

Jordbruksnämnden framhåller, att utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter
för år 1961 uppvisar såväl kvantitets- som värdemässigt högre siffror
än någonsin tidigare. Sammansättningen av den svenska utrikeshandeln
— med export av i huvudsak prisbillig fisk, främst sill, samt import
av dyrare fiskslag och beredda fiskvaror — resulterade år 1961 i ett importöverskott
av 42 miljoner kr. Kvantitetsmässigt förelåg däremot ett exportöverskott
under året på omkring 75 miljoner kg. Exporten av fisk och fiskprodukter,
inklusive utrikes ilandföring, beräknas under år 1961 ha utgjort
133,3 miljoner kg till ett värde av 89,9 miljoner kr. Motsvarande tal
för år 1960 utgjorde 125,1 miljoner kg och 84,7 miljoner kr. ökningen hänför
sig helt till direktlandningarna i utländska hamnar. En nedgång redovisas
däremot totalt sett beträffande övrig export (s. k. kommersiell export).
Emellertid har exporten av bl. a. ål och fryst sill ökat under år
1961 jämfört med år 1960. Exporten av enbart färsk och fryst sill (strömming)
har utgjort omkring 110 miljoner kg eller 83 procent av den sammanlagda
utförseln. Utlandslandningarnas betydelse för den svenska fiskexporten
framgår av att dessas andel av den totala exporten under år 1961
stigit vad angår kvantiteten till 64 procent och vad angår värdet till 45
procent. Exporten år 1961 beräknas motsvara ungefär hälften av det svenska
havsfiskets totala avkastning.

Importen av fisk och fiskprodukter har ökat från 47,5 miljoner kg och
111,2 miljoner kr. år 1960 till 58,1 miljoner kg och 131,9 miljoner kr. år
1961. Den starka importstegringen anser nämnden främst bero på att införseln
ökat av saltad och kryddad sill, speciellt islandssill. Medan införseln
av sistnämnda sillslag år 1960 var onormalt låg till följd av felslaget
fiske i exportländerna, har importen år 1961 varit större än eljest på

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

grund av särskilt gynnsamt fiskeutfall i dessa länder. Importen av färsk och
fryst fisk har år 1961 inte undergått några väsentliga förändringar jämfört
med år 1960, bortsett från att under år 1961 en betydande importstegring
skett av färsk långa för beredning av spillånga. Beträffande importen av
frysta filéer kan noteras en mindre ökning från 5 044 ton år 1960 till 5 211
ton år 1961. Liksom under år 1960 har sistnämnda importökning främst
utgjorts av koljafiléer. Beträffande utrikeshandeln med fisk m. m. hänvisar
jordbruksnämnden till en inom nämnden upprättad sammanställning,
vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,
att nämnden årligen företar konsumtionsundersökningar beträffande
fisk. Hittills tillgängliga uppgifter visar, att konsumtionen under år
1961 varit i stort sett oförändrad. De förbrukade kvantiteterna av färsk
och fryst vara beräknas under år 1961 uppgå till sammanlagt 98 miljoner
kg (landad vikt), medan konsumtionen av beredd vara kan beräknas till
43 miljoner kg (produktvikt). Nämnden framhåller dock, att materialet,
som ligger till grund för dessa beräkningar, är osäkert med hänsyn till att
lagerförändringarna under år 1961 ännu inte är helt kända. Nämnden anmärker
vidare, att sedan viss översyn skett av konsumtionsbei åkningarna
de för tidigare år redovisade konsumtionssiffrorna beträffande färsk
och fryst fisk har uppjusterats inte obetydligt. Importens andel av färskkonsumtionen,
inklusive frysta varor, beräknas ha stigit från 25 procent
år 1960 till 27 procent år 1961 och andelen frysta fiskfiléer (såväl importerade
som beredda inom landet) likaledes från 25 till 27 procent. Av konsumtionen
av frysta fiskfiléer svarade importen för omkring 55 procent under
såväl år 1960 som år 1961.

Konsumtionsutvecklingen för frysta fiskfiléer under senare år framgår
av följande sammanställning (filévikt, miljoner kg).

	1954	1955	1956	1957	1958	1959	1960	1961
							(prel.)
Import (exklusive reexport).......... Tillverkning inom landet............	1,7 1,3	4.0 2.0	4,3 2,0	3.2 2.2	4,5 2,9	4,3 2,8	5,0 3,9	5,1 4,4
Summa	3,0	6,0	6,3	5,4	7,4	7,1	8,9	9,5
	+ 0,5	+ 1,2	+0,3	-0,6	+ 0,1	-0,3	+0,6	-i-0,6
Konsumtion	2,5	4,8	6,0	6,0	7,3	7,4	8,3	8,9

Av sammanställningen framgår, att under år 1961 en fortsatt ökning
skett av konsumtionen av frysta filéer. Importen av frysta filéer under åi
1961 har till stor del bestått av torsk (2 185 ton) och i övrigt främst avkolja
och rödspätta. Den inhemska beredningen av frysta torskfiléer, avsedda
för försäljning inom landet, steg under år 1961 med 500 lon till 4 000
ton. Härutöver har inhemska filéer beretts främst av sill (strömming). Bc -redningen av frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även under år
1961 främjats genom att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel utbetalat
ett visst prisutjämningsbidrag för sådan beredning. Genom detta bi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

drag har fiskarna för den torsk, som levererats för ifrågavarande beredning,
kunnat utfå samma minimipriser, som fastställts att gälla vid försäljning
till färskmarknaden.

Beträffande prisutvecklingen för fiskets olika förnödenheter framhåller
jordbruksnämnden, att det under det senaste året skett endast obetydliga
förändringar. Sålunda har det s. k. bulkpriset på motorbrännolja, vilket
pris i allmänhet tillämpas vid tankning av fiskebåtar i Sverige, sjunkit i
O-zon från 18 öre per 1 vid årsskiftet 1960/1961 till 17 öre per 1 i januari
1962. Under större delen av år 1961 har ifrågavarande pris varit 16 öre per
1. Priset på den vanligast förekommande fisklådan på västkusten har under
senare delen av år 1961 stigit från 3 kr. till 3 kr. 10 öre per låda men är
nu åter nere i 3 kr. per låda. Vissa koslnadsfördyringar kan vidare enligt
nämnden väntas ske under år 1962 på grund av den nyligen genomförda
höjningen av omsättningsskatten.

Jordbruksnämnden anför vidare, att utvecklingen av lönsamheten inom
fisket varit föremål för undersökningar även under år 1961.

Inom Svenska västkustfiskarnas centralförbund har sålunda företagits
vissa undersökningar av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för
år 1960. Vidare har statistiska centralbyrån för alt belysa de relativa förändringarna
av yrkesfiskarnas inkomster och utgifter m. m. gjort vissa
sammanställningar av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer.
Sammanställningarna, som baserar sig på ett på modern samplingmetodik
grundat urval av yrkesfiskare, avser förhållandena åren 1957—
1959.

Materialet ger vid handen, att det beräknade kontanta nettot av fisket
under åren 1957—1959 i medeltal per yrkesfiskare genomgående ökat på ostkusten
och för insjöfisket, medan för södra östersjö- och öresundskusten en
inkomstförbätlring redovisas under år 1959 efter en mindre tillbakagång år
1958. För båtlagsfisket på västkusten konstateras för år 1959 en fortsatt
betydande förbättring, som främst kommit manskapslotterna till godo. Jämfört
med basåret 1952 redovisas för år 1959 en nettointäkt per båtlag, som
ar 65 procent högre, medan motsvarande procenttal för bruttointäkten och
kostnaderna är 56 resp. 48.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande
verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden
en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 6 torde bifogas statsrådsprotokollet.
Av tablån framgår bl. a. att den 1 januari 1962 på den
hittills drivna prisregleringsverksamheten förelåg en behållning av 22,1
miljoner kr., medan behållningen ett år tidigare utgjorde 19,4 miljoner kr.
Utbetalningarna under år 1961 av pristillägg m. m. understiger med 1,8
miljoner kr. summan av de under året influtna reglerings- och införselavgifterna.
Ränteinkomsten har under året utgjort 0,9 miljoner kr. Reglerings-
och införselavgifterna har under år 1961 uppgått till 5,1 miljoner
kr., varav 1,3 miljoner kr. utgörs av införselavgifter. Av tablån framgår
vidare, att på samtliga kuststräckor de totala utgifterna för prisregleringen

Kurujl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

överstiger summan av de inom resp. områden sedan systemets införande influtna
regleringsavgifterna. Underskotten utgjorde den 1 januari 1962 i
runda tal på västkusten 3,4 miljoner kr., på sydkusten 1,5 miljoner kr. och
på ostkusten 3,3 miljoner kr. I utgifterna har härvid inräknats även de
medel, som under år 1957 tagits i anspråk ur prisregleringskassan för avveckling
av vissa prisregleringsföreningarna beviljade statslån.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden
som god. Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses enligt
nämnden genom storleken av de fiskkvantiteter, som föreningarna övertar.

För västkustens vidkommande har dessa kvantiteter under det senaste
decenniet varierat mellan 30 och drygt 40 miljoner kg med undantag för
åren 1956 och 1958, då den övertagna fångslmängden understeg 20 miljoner
kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna under 1950-talet varierat
mellan 4 och 6 miljoner kg. Avvikelser härifrån kan noteras dels för år
1952, då den övertagna fångstmängden uppgick till hela 10,8 miljoner kg,
dels för år 1959, då kvantiteten nedgick till 2,8 miljoner kg. Under åren
1960 och 1961 har — såsom framgår av det följande — den på sydkusten
övertagna fångstmängden ytterligare minskat. Nedgången under de senaste
åren beror bl. a. på att fångsterna av sydkuslsill minskat och att överskotten
av torsk nära nog helt eliminerats på grund av en ökad beredning av frysta
filéer. De prisreglerade kvantiteterna strömming på ostkusten har under
det senaste decenniet varierat mellan 3,2 och 7,1 miljoner kg.

Enligt preliminära siffror har föreningen Västkustfisk år 1961 övertagit
totalt 29,4 miljoner kg fisk (därav 27,2 miljoner kg sill och 0,9 miljoner kg
makrill) för 12,9 miljoner kr. Föreningen Sydkustfisk har år 1961 övertagit
1,9 miljoner kg sill för 0,5 miljoner kr. För jämförelsens skull kan
nämnas, att föreningen Västkustfisk år 1960 övertog totalt 36,8 miljoner kg
fisk (därav 35,0 miljoner kg sill och 0,8 miljoner kg makrill) till ett förstahandsvärde
av 16,1 miljoner kr. och föreningen Sydkustfisk 2,1 miljoner kg
sill för 0,6 miljoner kr. I detta sammanhang bör uppmärksammas att, med
hänsyn till den organisation, som genomförts beträffande exporten till
länder med centraliserad import, prisregleringsföreningarna övertar även
den fisk, som exporteras på sådana marknader. Av de kvantiteter, som föreningarna
övertar, exporteras normalt 85 å 90 procent. Föreningen Ostkustfisk
har år 1961 enligt preliminära beräkningar prisreglerat 3,6 miljoner
kg strömming, varav 1,4 miljoner kg exporterats, mot under år 1960
3,7 resp. 1,8 miljoner kg.

Av de i det föregående redovisade siffrorna framgår enligt jordbruksnämnden,
att numera i huvudsak endast sill (strömming) övertas av föreningarna,
medan tidigare år utom sill också ganska betydande kvantiteter av
sydkusttorsk och av på västkusten landade torskfiskar inte funnit avsättning
till gällande minimipriser. Till belysning härav anför nämnden, all
Västkustfisk under åren 1950—1959 i medeltal per år övertog ca 4,5 miljoner
kg annan fisk än sill och makrill, medan motsvarande kvantiteter för
åren 1960 och 1961 utgör 1,0 och 1,3 miljoner kg. Bortfallet av torsköverskottet
på sydkusten sammanhänger — såsom tidigare berörts — med utvecklingen
av filéberedningen, som resulterat i alt fiskarna för praktiskt
laget all under år 1961 levererad torsk kunnat utfå de fastställda minimipriserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. Som förut nämnts
har jordbruksnämnden berett representanter för vederbörande fiskarorganisationer
samt för fiskhandeln och industrin tillfälle att framlägga sina
synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets område.
Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd i prisregleringsfrågor
på fiskets område.

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför
jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida därvid framhållits,
att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak
nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om
förutsättningar härför föreligger, medge, att prisregleringen må utvidgas
till strömming för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd
makrill, horngädda och skrubba, ävensom att prisreglering må genomföras
för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten
gällande systemet).

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att
de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under
nästa budgetår.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln, liksom tidigare,
i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet
samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder.
Inte heller konservindustrin eller saltsillhandeln har framlagt några
förslag till principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Saltsillhandeln
och konservindustrin har dock upprepat sina krav från föregående
år på slopande av regleringsavgiften för all saltsill resp. för råvaruinköp,
som sker för konservindustrins behov. Konservindustrin och den privata
färskfiskpartihandeln har vidare ånyo begärt, att införselavgiften på
färska filéer skall avvecklas i samma takt som sker i fråga om frysta
filéer, vilka vid införsel är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA.
Representanterna för fiskets organisationer har med anledning av de redovisade
yrkandena förklarat sig bestämt avstyrka, att någon begränsning nu
sker i uttagandet av avgifter på fiskets område. Från fiskarhåll har man vidare
velat anmäla, att frågan om att återinföra prisregleringsavgiften på
torsk och torskfilé sedermera kan komina att aktualiseras i samband med
avvecklingen av införselavgiften på frysta filéer.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på
ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.

I fråga om inställningen hos jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område till de fortsatta regleringarna hänvisar nämnden
till ett vid sin skrivelse fogat protokoll. Av protokollet framgår, att rådet
anslutit sig till de i det följande redovisade förslagen med undantag av
att samtliga rådsledamöter uttalat sig för att nämnden skall anhålla om be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

myndigande alt direkt ur prisregleringskassan för fisk utbetala 100 000 kr.
till centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet.

Jordbruksnämndens förslag. Enligt jordbruksnämndens mening föreligger
alltjämt behov av prisstöd för fiskarna. Nämnden anser därför, att — i avvaktan
på de förslag, som kan framkomma med anledning av den pågående
utredningen om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område

— prisregleringsverksamheten bör bibehållas jämväl under budgetåret 1962/
63 och att den i stort sett bör handhas i enlighet med nu gällande grunder.
Hänsyn har härvid dock inte tagits till sådana ändringar i fråga om handeln
med fiskprodukter, som kan föranledas av den i det föregående omförmälda
undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen.

Vad angår finansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden
om att i prop. 1961: 50 utan erinran från riksdagens sida uttalats, att prisregleringen
under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så, att medelsbehovet
för alt upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan
inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning härtill borde
vidare — i avvaktan på jordbruksnämndens omförmälda utredning —
bemyndigandet för nämnden att uppta prisregleringsavgifter under innevarande
budgetår bibehållas i den omfattning, som förekommit under de senare
åren. Av bilaga 6 till detta protokoll kan utläsas, att behållningen i prisregleringskassan
ökat ganska avsevärt under år 1961 liksom under åren
efter år 1950 — så att den vid årsskiftet 1961/62 utgjorde 22,1 miljoner kr.
Enligt nämndens mening är förhållandena på exportmarknaden dock alltjämt
sådana, att avsevärda medel i särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande
avsättningssvårigheter eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar.
Även om — med hänsyn bl. a. till de av saltsillhandcln och konservindustrin
upprepade kraven på att slopa regleringsavgiften för viss fisk

— i vissa avseenden en begränsning i avgiftsbeläggningen sedermera kan
komma att vidtas efter överläggningar med representanter för fiskerinäringen,
bör därför nämndens bemyndigande att uppta regleringsavgifter i den
omfattning, som förekommit under de senare åren, bibehållas också under
nästa budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden också om att i prop.
1956:86 uttalats, alt det i fortsättningen borde ankomma på Kungl. Maj:t
att årligen efler förslag av jordbruksnämnden meddela föreskrifter rörande
den huvudsakliga användningen för det framförliggande budgetåret av de
införselavgifter, som uttas på vissa slag av färska och frysta filéei. Enligt
samma uttalande borde detta lämpligen ske i samband med den sedvanliga
framställningen beträffande fiskprisregleringen, varvid nämndens förslag
rörande den huvudsakliga dispositionen av ifrågavarande medel skulle åtföljas
av dels beräkningar rörande slorleken av inflytande införselavgifter
under det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl storleken
som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av utfallet för
tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande året. Med anledning
härav meddelar nämnden följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

Under tiden t. o. in. den 31 december 1961 har i införselavgifter influtit ett
sammanlagt belopp av omkring 8,5 miljoner kr. Av detta belopp har 1,36
miljoner kr. influtit under budgetåret 1960/61 och 0,6 miljoner kr. under innevarande
budgetår. Av naturliga skäl föreligger stora svårigheter att bedöma
den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda filéer
och därmed också storleken av de inkomster, som framdeles kan komma att
inflyta i form av införselavgifter. I prisregleringsskrivelsen för innevarande
budgetår har den avgiftsbelagda filéimporten för budgetåret ansetts böra
uppskattas till 4 500 lon. En reviderad beräkning med hänsyn till hittills företagen
import och den lageruppbyggnad av frysta filéer, som ägt rum under
år 1961, ger vid handen, att denna kvantitet uppskattats för högt och
nu kan^ beräknas komma att ligga omkring den kvantitet, som införts under
budgetåret 1960/61, eller vid 4 000 ton. Vad angår ifrågavarande import för
nästa budgetår anser nämnden sig böra räkna med eu ökning av ungefär 5
procent. Med utgångspunkt från en införselavgift per kilogram filé för innevarande
budgetår av 31,5 öre för tiden t. o. m. februari 1962 och 27 öre för
tiden därefter samt för nästa budgetår av 27 öre skulle inkomsten av införselavgifter
bli för vart och ett av budgetåren 1961/62 och 1962/63 1,2 miljoner
kr. Beräkningen av beloppen har skett utan hänsyn till att avgiftsminskningen
inte berör den import, som sker från länder utanför frihandelsområdet,
och även oberoende av om någon sänkning kommer att ske av införselavgiften
på färska filéer. Ifrågavarande import är nämligen av alldeles underordnad
betydelse jämfört med importen av frysta filéer från EFTA-länderna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1960 och den 14 april 1961
skall — i likhet med de medel, som inflyter genom upptagande av prisregleringsavgifter
— de under budgetåren 1960/61 och 1961/62 influtna eller inflytande
införselavgiflerna, med vissa begränsningar, tillföras prisregleringskassan
lör fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Begränsningarna
innebär, alt införselavgiftsmedel till vissa högsta belopp må för ett vart
av budgetåren disponeras till att bestrida kostnaderna dels för befattningen
som fiskexportrepresentant, dels för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.
De högsta belopp, som enligt besluten får användas för dessa ändamål,
utgör för budgetåret 1960/61 resp. 90 000 och 50 000 kr. samt för budgetåret
1961/62 resp. 95 000 och 50 000 kr. Av dessa medel har under budgetåret
1960/61 tagits i anspråk sammanlagt 121 823 kr. 24 öre, varav 85 898
kr. 68 öre för fiskexportrepresentanten och återstoden eller 35 924 kr. 56 öre
såsom bidrag till kostnaden för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.
Under första hälften av innevarande budgetår bar för samma ändamål disponerats
44 330 kr. 45 öre och 20 574 kr. 75 öre. Härutöver bar nämnden,
med stöd av erhållet bemyndigande, innevarande budgetår disponerat ett belopp
av 100 000 kr. av införselavgiftsmedlen till den av centralnämnden för
fiskpropaganda bedrivna verksamheten. Införselavgiftsmedel, som inte tas i
anspråk för nu angivna särskilda ändamål, skall enligt förenämnda beslut
tillföras prisregleringskassan för fisk. Av den tidigare lämnade redogörelsen
för det ekonomiska resultatet av deu prisreglerande verksamheten för år 1961
framgår, att de under året influtna reglerings- och införselavgifterna inte åtgått
för att bestrida utgifterna under året.

Jordbruksnämnden hemställer, att de för regleringsåret 1962/63 inflytande
införselavgifterna — med de begränsningar, som föranleds av bifall till
förslagen i det följande — skall enligt i huvudsak samma grunder som under
innevarande budgetår få disponeras för att i första band täcka de löpande
utgifterna för prisregleringens upprätthållande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1062

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker
jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under
nästa budgetår skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti,
samt att behållningen i prisregleringskassan för fisk på de villkor, som
fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september 1954 och den 11
april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna för tillfällig
finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet.

Såsom tidigare berörts har jordbruksnämnden i enlighet med beslut av
1961 års riksdag för innevarande budgetår av införselavgiftsmedel utanordnat
ett belopp av 100 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda
bedrivna verksamheten. I skrift till jordbruksnämnden den 22 december
1961 har centralnämnden anhållit, att jordbruksnämnden måtte utverka bemyndigande
att även under budgetåret 1962/63 ur prisregleringskassan för
fisk få disponera ett belopp av 100 000 kr. för ifrågavarande ändamål. I
framställningen framhålls hl. a. följande.

Centralnämndens propagandaverksamhet torde — därest nämnda belopp
erhålls — komma att under nästa budgetår bedrivas enligt i stort sett samma
plan, som fastställts för innevarande budgetår, vilken — enligt den redogörelse,
som lämnats jordbruksnämnden angående dispositionen av det innevarande
budgetår utanordnade beloppet — inneburit, att propagandan från
centralnämndens sida varit inriktad på att under perioder med god tillförsel
av sill och strömming stimulera till ökad konsumtion av dessa fiskslag.
Vidare betonas önskvärdheten av att reklamåtgärderna ges en i jämförelse
med andra livsmedel konkurrenskraftig volym, men att man — med hänsyn
till de goda erfarenheter, som erhållits också av en i koncentrerad form
genomförd propaganda — ansett sig för det närmaste budgetåret kunna begränsa
sina anspråk till nu begärda 100 000 kr.

Jordbruksnämnden anför i anledning av centralnämndens framställning
bl. a. följande.

Förslag om att möjlighet för nämnden bör föreligga att direkt ur prisregleringskassan
för fisk utbetala medel för centralnämndens verksamhet
väcktes första gången redan år 1959 av vissa ledamöter i nämndens råd i
samband med behandlingen av regleringarna på fiskets område för budgetåret
1959/60. Såsom framgår av den av riksdagen godtagna prop. 1959: 65
lämnade Kungl. Maj:t med anledning härav utan erinran ett samtidigt av
färskfiskhandeln väckt och av jordbruksnämnden biträtt förslag, enligt vilket
hinder inte skulle föreligga för de i centralnämnden ingående prisregleringsföreningarna
att bidra till centralnämndens verksamhet med belopp,
som jordbruksnämnden godkände. Jordbruksutskottet har sedermera i utlåtande
1960:21 i anledning av ett motionsvägen väckt förslag, att medel
till centralnämnden även borde kunna utgå direkt ur prisregleringskassan,
ansett motionen inte behöva föranleda någon riksdagens åtgärd, med hänsyn
till att enligt nyssnämnda uttalande av Kungl. Maj:t vederbörande prisregleringsföreningar
själva hade möjlighet att vid sin avvägning av prisregleringsmedlens
användning bedöma, i vilken utsträckning medel borde
användas för propagandaverksamhet. Året därefter uttalades i prop. 1961: 50
att Kungl. Maj:t — i likhet med jordbruksnämnden — inte kunde tillstyrka
ett av eu majoritet inom nämndens råd vid behandlingen av regleringarna
ii Ilihuiuj till riksdagens protokoll l''J62. 1 samt. AV SS

Kungl. Maj:is proposition nr 58 ur 1962

på fiskets område för innevarande budgetår väckt förslag om att medel till
centralnämndens verksamhet skulle utbetalas direkt ur prisregleringskassan
för fisk.

Bemyndigandet för nämnden att under innevarande budgetår av införselavgiftsmedel
utanordna 100 000 kr. till centralnämnden har tillkommit efter
beslut av 1901 års riksdag i anslutning till vissa vid riksdagen väckta motioner.
Som motiv för beslutet har — såsom framgår av jordbruksutskottets
utlåtande 1961: 10 anförts bl. a. att de medel, som prisregleringsföreningarna
erhållit för sin verksamhet, inte torde ha lämnat utrymme för några
bidrag till den centralt organiserade upplysnings- och propagandaverksamheten
samt att fisket bör tillerkännas samma förmåner som jordbruket, som
\id reklam för sina produkter anvisas direkta anslag av införselavgiftsmedel.

Jordbruksnämnden anser alltjämt, att medel för fiskpropaganda inte skall
utgå direkt ur prisregleringskassan för fisk utan att bidrag för propaganda

liksom fallet är på jordbrukets område — bör lämnas inom ramen av de
medel, som prisregleringsföreningarna erhåller i prisstödjande syfte. Även
i loi»sättningen bör det därför ankomma på prisregleringsföreningarna på
fiskets område att avväga och efter nämndens godkännande bestämma i vad
man de till föreningarnas disposition ställda regleringsmedlen skall användas
för att genom reklam och propaganda främja avsättningen av fisk. Prisregleringsföreningarna
torde nämligen — mot bakgrunden av den verksamhet,
som de bedriver — ha speciella förutsättningar för att kunna bedöma
behovet av medel för fiskpropaganda och sättet för användningen av dessa
medel. Genom en på detta sätt finansierad fiskpropaganda bör också garantier
föreligga för att regleringsmedlen får den enligt fiskarnas uppfattning
basta möjliga användningen. De medel, som föreningarna årligen erhåller
1 Öl sill piisreglerande verksamhet, är vidare av den storleksordning, att de
enligt nämndens mening försiar också för att tillgodose de anspråk,1 om vilka
här ar fråga. Det kan i delta sammanhang anmärkas, att de möjligheter,
som .för prisregleringsföreningarna föreligger att disponera regleringsmedel
ior fiskpropaganda, i viss utsträckning utnyttjats under en följd av år. Föreningen
^ ästkustfisk har sålunda under ett flertal år anslagit vissa belopp
till propaganda för fisk. Under år 1961 har exempelvis tillstånd lämnats föreningen
att av prisregleringsmedel utbetala 130 000 kr. till Västkustens fiskbyrå,
som handhar reklamverksamheten beträffande fisk från denna kustsa
äcka. Kontinuerlig propaganda har under ett flertal år bedrivits också för
strömming med hjälp av medel, som föreningen Ostkustfisk uppburit från
Ue på ostkusten verksamma fiskförsäljningsföreningarna. Även från andra
hall an från fiskarnas organisationer anslås årligen medel för fiskpropaganda.
Sålunda bekostas den av Västkustens fiskbyrå bedrivna reklamverksamheten
till stor del av medel, som uttas i form av s. k. lådavgifter på

Vnan 1>ä fiskauklioner på västkusten. Under verksamhetsåret

1900/01 har fiskbyran på detta sätt erhållit 156 000 kr. Enligt uppgift har
vidare saltsillhandeln under år 1961 anslagit ett belopp av omkring 170 000
kr. till propaganda för saltsill.

Västkustfisk, förening u. p. a., har i särskild skrivelse till jordbruksnämn•
ara! S18,.kunrla tillstyrka centralnämndens nu föreliggande framställning
under förutsättning att ett bifall till densamma inte blir prejudicerande
och alt jordbruksnämnden inte minskar möjligheterna för föreningcn
alt anvanda medel ior fiskpropaganda. Föreningen har i anslutning härtdl
meddelat, au föreningens tillstyrkan inte får uppfattas som ett generellt
avstandstagande från den av föreningen även tidigare hävdade principen,
att direkta utbetalningar ur prisregleringskassan för propagandaändamål
in te bor ske. Aven representanter för exporten av fisk och fiskprodukter

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

har tillstyrkt framställningen och härvid uttalat, att de medel, som ställs
till centralnämndens förfogande, också bör kunna användas för att främja
avsättningen på exportmarknaderna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts vidhåller jordbruksnämnden
sin uppfattning, att medel för fiskpropaganda även i fortsättningen bör lämnas
av prisregleringsföreningarna med belopp, som jordbruksnämnden godkänner,
och således inte utgå direkt ur prisregleringskassan för fisk.

Såsom förut nämnts utgår giltighetstiden för förordningen 1952: 320 om
viss reglering av handeln med fisk, m. m. den 30 juni 1962. Jordbruksnämnden
föreslår, att förordningen — i avvaktan på resultatet av nämndens
förut berörda utredning — förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1963.

I detta sammanhang framhåller nämnden, att näringsfrihetsrådet genom
beslut den 18 maj 1961 lämnat de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna
på ostkusten fortsatt tillstånd att tills vidare t. o. m. den 30 juni 1962
tillämpa av jordbruksnämnden meddelade föreskrifter om förbud mot att
underskrida partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen
strömming. Nämnden upplyser, att den avser att i skrivelse till näringsfrihetsrådet
anhålla, att dessa tillstånd måtte förlängas t. o. m. den 30 juni
1963. !

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill erinrar jordbruksnämnden
om att den i sitt år 1953 avgivna förslag till regleringar på
fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt att,
därest förhållandena inte föranleder till annat, under de närmaste åren dels
med stöd av kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning
av islandssill under viss del av året upprätthålla förbud mot försäljning
av islandssill, dock längst t. o. m. utgången av september, dels inställa
importlicensgivningen för annan beredd sill än islandssill under den tid,
som försäljningsförbudet är i tillämpning. Under senare år har ifrågavarande
åtgärder inte vidtagits. I princip anser nämnden, att sådana ingripanden
inte heller fortsättningsvis skall behöva komma i fråga utan att de
bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet
att stärka fladensillens konkurrenskraft gentemot andra sillsorter. III.

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna
angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av fiskoch
skaldjur den 30 juni 1962. Jordbruksnämnden föreslår — i likhet med
vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen 1952: 320 —
att dessa förordningar förlängs att gälla t. o. in. den 30 juni 1963.

Vad angår tillämpningen av import regler ingen erinrar jordbruksnämnden
om att i prop. 1961:50 utan erinran från riksdagens sida uttalats,
att importregleringen under innevarande budgetår bör anordnas i

K ungt. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som jordbruksnämnden ägt
tillämpa under budgetåret 1960/61, därvid dock bör få företas de jämkningar,
som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i konventionen
angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen eller
av åtaganden inom andra internationella organisationer. Ifrågavarande
grunder innebär, enligt uttalande i prop. 1948:48, att importen av fisk
skall begränsas i den omfattning, som är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet.
Nämnden anför vidare följande.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden, med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndiganden, från licenstvånget undantagit vissa fiskvaror
vid import från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga fiskvaror har
nämnden begagnat sig av generella importlicenser, som utgör ett förenklat
licensförfarande och innebär, att vara, som upptagits på sådan licens, tills
vidare kan införas på samma villkor som de licensfria varuslagen under
förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och att den inte''heller införts
vid direktlandning. I annat fall begagnas individuell licens, som —
till skillnad mot den generella licensen — kan innebära, att importen kvantitativt
i egleras. I praktiken har kvantitativa importrestriktioner under år
1961 upprätthållits i huvudsak endast på färsk och fryst sill och torsk.

I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importreglei
ingen av färska och frysta fiskvaror inhämtas synpunkter från ett av
nämnden inrättat organ, det s. k. fiskimportrådet, som består av särskilt
utsedda representanter för av importen berörda intressen, nämligen fiskare,
handel, beredare och konsumenter. I frågor angående importen av saltsill
s *er behov samråd i särskild ordning med därav berörda parter.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker
jordbruksnämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande
budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i sin
regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 lämnat en kortfattad redogörelse
för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser
i fråga om fisk och fiskprodukter och i anslutning härtill anfört
nagra synpunkter på de problem, som uppkommer i anledning av konventionen.
Nämnden kompletterar denna redogörelse på följande sätt.

Som en följd av EFTA-konventionens förpliktelser har tullarna på fiskkonserver
o. d. samt införselavgiften på djupfrysta filéer av torsk, kolja,
giasej, vitling och kungsfisk vid införsel från länder anslutna till Europe!
,.a frihandelssammanslutningen sänkts med 20 procent fr. o. m. den 1
juh 1960 och med ytterligare 10 procent fr. o. m. den 1 juli 1961 Vidare
nar som ett led i den successiva avvecklingen av de kvantitativa importrestnktionerna
fr. o. m den 1 juli 1960 fastställts globalkontingenter för
sadana fisk varor, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser i detta hänseende
galler och for vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Fr. o m

skm hP«l,,t1??1iihur ei! lT-Prak?mg Skett av dessa kontingenter. Enligt särskilt
beslut skall den tredje avtrappnmgen av tullskvddet ske fr. o. m. den

Inn^Lu6!’ medfan en ytterligare uppräkning av glöbalkontingenternas belopp
skall genomforas den 1 uli 1962. Globalkontingenterna kan - utom

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

såvitt de gäller sill- och makrillfiléer — betecknas som rent nominella, då
under de senaste åren import av dylika varuslag medgetts utan kvantitativ
begränsning. Importen av djupfryst sill- och makrillfilé har hittills varit
obetydlig.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att den i sin regleringsskrivelse
för innevarande budgetår redovisat resultatet av vissa överläggningar, som
inför nämnden ägt rum med representanter för fiskkonserv- och filéberedningsindustrin,
i anslutning till den avtrappning av tullskvddet som trädde
i kraft den 1 juli 1960. Nämnden anför nu följande.

Vid dessa överläggningar förelåg enighet om att på grund av det förändrade
konkurrensläget till följd av tullavtrappningen andra åtgärder på fiskregleringens
område inte erfordrades än medgivande för konservindustrin
att fritt importera fiskråvaror för sin tillverkning. Sådant medgivande, som
från början begränsades att under vissa förutsättningar gälla budgetåret
1960/61, har sedermera förlängts att gälla tills vidare. Medgivandet har i
praktiken endast inneburit, att prövningen av importbehovet av färsk sill
bortfallit. Även den andra avtrappningen av tullskyddet, som trädde i kraft
fr. o. in. innevarande budgetår, har kunnat genomföras utan att andra åtgärder
behövt vidtas än nyss berörda förlängning av medgivandet till fri
import. Inte heller på grund av den tredje avtrappningen av tullskyddet
påkallas några ytterligare åtgärder från industrins sida. Det kan i detta
sammanhang framhållas, att även under år 1961 praktiskt taget all sydkusttorsk,
som inte avsatts på färskmarknaden, omhändertagits för beredning
av frysta filéer, samtidigt som viss höjning under året genomförts av
minimipriserna på råvaran.

Jordbruksnämnden förutsätter, att nämnden även under nästa budgetår
skall inom ramen för de allmänna bemyndigandena i fråga om fiskregleringen
kunna lösa de problem, som för de nyss berörda industrierna kan
uppkomma till följd av EFTA-konventionen och som sammanhänger med
gränsdragningen mellan »fiskvaror» och »industrivaror».

Jordbruksnämnden anmäler slutligen, att den inte ansett sig böra tillmötesgå
tidigare önskemål från konservindustrin och viss del av färskfiskpartihandeln
om sänkning av införselavgiften på färska filéer. Inte heller
har nämnden velat bifalla de nu gjorda framställningarna härom. Enligt
nämndens mening kan emellertid en justering av ifrågavarande avgift övervägas,
om så med hänsyn till marknadsläget eller på grund av andra förhållanden
kan bedömas lämpligt. I

I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om
att för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden
enligt Kungl. Maj:ts förutnämnda förordning 1953:374. Om det faktiska
läget anför nämnden följande.

Fisk och fiskprodukter är emellertid föremål för s. k. villkorlig licensfrihet.
Detta innebär, att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras
utan särskild licens till i huvudsak de länder, som inte har centraliserad
import. Bland de förutsättningar, som jordbruksnämnden uppställt
för licensfriheten, märks att viss fisk, som exporteras, skall vara inköpt
enligt gällande bestämmelser om reglering av handeln med fisk samt
om prisreglering beträffande fisk.

Kungl. Maj.ts proposition nr ö8 år 19<i2

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att exporten till länder med centraliserad
import är centraliserad och sker i enlighet med en den 25 november
1959 dagtecknad överenskommelse mellan Ostkustfisk, centralförening
u. p. a., Sydsvensk exportfisk, förening u. p. a., Västkustfisk, förening
u. p. a., och Fiskkonservfabrikernas förening, ekonomisk förening, ävensom
företrädare för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill.
Överenskommelsen innebär, att all export av sall vattensfisk, såväl färsk
och fryst som beredd vara, däribland även konserver, till sådana marknader,
som nämnden förklarar skola omfattas av centraliseringen, skall förbeiedas
och övervakas av ett affärsutskott för svensk fiskexport med uppgift
bl. a. att undersöka olika möjligheter för denna export och att före avtalsförhandling
avseende viss export behandla frågor, som sammanhänger
härmed, såsom kontingentfördelning, prispolitik m. in., ävensom alt exportförhandlingarna
skall ske genom en permanent förhandlingsdelegation
undei ledning av en heltidsanställd exportchef. Beträffande sammansättningen
av affärsutskottet och förhandlingsdelegationen m. m. anför nämnden
följande.

Affärsutskottet består av åtta ordinarie ledamöter, varav fyra representanter
för rena fiskarintressen och fyra representanter för fiskhandel och
fiskkonservindustri, jämte en av jordbruksnämnden utsedd opartisk ordförande.
Förhandlingsdelegationen utgörs, förutom av exportchefen, av en
ledamot från envar av föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk och
\ ästkustfisk. Vidare kan i delegationen ingå en representant även för annan
fiskhandel eller industri. Enligt överenskommelsen skall i regel avtal
om export för samtliga parter tecknas gemensamt, varvid såsom svensk
kontraktspartner skall stå någon av föreningarna Sydsvensk exportfisk,
Vastkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas förening. Om enighet i väsentlig
tiåga inte kan nås inom affärsutskottet, t. ex. i fråga om fördelning av kontingent
mellan de olika parterna, skall frågan genom ordföranden i utskottet
underställas nämnden för avgörande. Även beslut, som i annan ordning
meddelas enligt bestämmelserna i överenskommelsen, skall av part
kunna överklagas hos nämnden, därest beslutet avser fråga av principiell
art eller eljest är av större praktisk eller ekonomisk betydelse.

Jordbruksnämnden anmäler, att den i anslutning till denna överenskommelse
föreskrivit, att exportlicens till centraliserade marknader för fisk,
som i överenskommelsen avses, endast beviljas för sådan export, som sker
i enlighet med överenskommelsen. Exportlicens utställs, för affärsutskottets
räkning, på antingen föreningen Sydsvensk exportfisk eller föreningen
Västkustfisk eller Fiskkonservfabrikernas förening.

Vidare upplyser jordbruksnämnden, att allmänt har stadgats skyldighet
for de i affärsutskottet ingående föreningarna att tillse, att allas berättigade
intressen av att delta i exporten blir tillgodosedda och att exporten, om det
befinns nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt grunder, som faststalls
av nämnden. Vidare har förutskickats, om nämnden så finner angelaget,
att möjligheter skall öppnas för exportörerna att inbördes tävla om
exportleveranserna (exempelvis genom särskilda exportauktioner'').

I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse
för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år W62

hämtar jordbruksnämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Härom
anför nämnden följande.

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportinlressena,
nämligen fiskarna, färskfiskbandlarna, salteriföretagen och konservindustrin.
Till rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.
Rådet kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna olika
exportönskemål inför förestående handelsavtalsförhandlingar och för att rådgöra
om olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet.
Inom de på väst- resp. sydkusten lokalt inrättade organen, i vilka vederbörande
kuststräckas exportintressen är allsidigt företrädda, sker bl. a. en förberedande
behandling av fiskexportrådets ärenden. Under år 1961 bär en
sammanslagning skett av de på västkusten inrättade lokala organen för samarbetet
mellan fiskerinäringens olika intressen.

Behovet av ett organ, som motsvarar det s. k. fiskexportrådet, och av en
centralisering av fiskexporten, såvitt gäller länder med centraliserad import,
liar enligt jordbruksnämnden även under det gångna året dokumenterats vid
upprepade tillfällen. Enligt nämndens mening är det erforderligt, om exportmöjligheterna
skall kunna rationellt tillvaratas, att exporten även i fortsättningen
regleras i den omfattning, som nu sker.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att Kungl. Maj :t genom förutnämnda
beslut den 14 april 1961 bemyndigat nämnden att för att bestrida kostnaderna
under budgetåret 1961/62 för den befattningshavare, som har till uppgift
att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 95 000 kr. från de
genom upptagande av införselavgifter på fiskets område för budgetåret inflytande
eller dessförinnan influtna medlen. Befattningen som fiskexpo
r l r e p r e s e n t a n t bär inrättats genom Kungl. Maj :ts beslut den 23
oktober 1952 och har av den nuvarande representanten innehafts sedan den
1 december 1952. Befattningshavaren är sedan den 1 januari 1955 stationerad
i Bonn. Beträffande kostnaderna för befattningen anför nämnden följande.

De faktiska kostnaderna för befattningen har utgjort 79 663 kr. för budgetåret
1959/60 och 85 270 kr. för budgetåret 1960/61. Enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 22 april 1960 och den 14 april 1961 skall till fiskexportrepresentanten
tills vidare utgå dels arvode med belopp motsvarande lön enligt löneklass
A 24, ortsgrupp 5, statens allmänna avlöningsreglemente, dels prisutjämningstillägg
med 34 700 kr. för år, dels ersättning för vad befattningshavaren
visar sig ha utgett för att under förordnandet som fiskexportrepresenlant
bibehålla sin rätt till pension i Svenska personal-pensionskassan (SPP),
dock högst 6 000 kr. för år. De bestämda löneförmånerna medför för budgetåret
1962/63 jämfört med budgetåret 1960/61 en merkostnad, som med
utgångspunkt från nu utgående löner, kan beräknas till ca 3 000 kr.

Behov av eu befattning med uppgift att främja den svenska fiskexporten
föreligger enligt jordbruksnämndens mening även för liden etter utgången
av innevarande budgetår. Enligt vad nämnden har inhämtat delas denna uppfattning
av vederbörande fiskeriorganisationer och av övriga företrädare för
ilen berörda fiskerinäringen.

Enligt jordbruksnämndens mening bör — med hänsyn till att löneförmå -

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

nerna för fiskexportrepresentanten ökat och kan väntas ytterligare öka samt
till sannolika stegringar i rese- och levnadskostnaderna i olika länder ävensom
till önskvärdheten av att en viss marginal reserveras till att bestrida
kostnaderna för de längre resor, som kan visa sig erforderliga — anslagsbehovet
för fiskexportrepresentanten för budgetåret 1962/63 beräknas till något
högre belopp än det för innevarande budgetår anvisade eller till förslagsvis
100 000 kr. Nämnden hemställer på grund av vad i det föregående anförts
om bemyndigande att under nästa budgetår för att bestrida kostnaderna för
fiskexportrepresentanten använda ett belopp av högst 100 000 kr. av de för
budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridande av kostnaderna
för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.
Inledningsvis anför nämnden.

Genom förutnämnda beslut den 14 april 1961 har Kungl. Maj:t föreskrivit,
att för att bestrida ett eventuellt tillskott till konservkontrollen samt av
sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver
som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tas i anspråk
ett belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1961/62 inflytande eller
dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels frivillig.
Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver
samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på hemmamarknaden
avsedd salt strömming. Den av jordbruksnämnden inrättade
frivilliga kontrollen omfattar på sydkusten färsk och fryst torsk och sill,
som blir föremål för centraliserad export, ävensom likaså på sydkusten framställda
fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den'' frivilliga kontrollen
inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill, som försäljs
på den inhemska marknaden, samt på ostkusten färsk strömming, som
levereras till fiskförsäljningsföreningar.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning är den kvalitetskontroll, som f. n.
upprätthålls på svenska fiskvaror, behövlig för att varorna skall kunna hävda
sig på marknaden.

Vad angår finansieringen av konservkontrollen erinrar jordbruksnämnden
om att enligt uttalanden i prop. 1957: 88 tillskott av statliga medel inte vidare
skulle erfordras, sedan 20 000 kr. tillförts en i propositionen omförmäld
buffertfond hos Svenska konservkontrollens råd. Efter framställningar härom
av nämnden har emellertid — med hänsyn bl. a. till de svårigheter, som
föreligger, att i förväg beräkna inkomster och utgifter för konservkontrollen
— genom Kungl. Maj :ts bemyndiganden möjligheter erhållits att under de
senaste budgetåren vid behov använda statsmedel för finansieringen av denna
kontroll. Dessa bemyndiganden har, anför nämnden, dock inte behövt utnyttjas.
Vid en fortsatt normal export synes det nämnden, att kostnaderna
för kontrollen fram till den 1 juli 1963 i sin helhet skall kunna täckas av nu
utgående avgifter. Då emellertid — såsom förut berörts — svårigheter föreligger
att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna i verksamheten

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

och anspråk kan komma att ställas på ytterligare medel för att möta inte
förutsedda behov, anser nämnden, att även under nästa budgetår möjlighet
bör finnas att kunna använda statsmedel för konservkontrollens finansiering.
I detta sammanhang anmäler nämnden, att konservkontrollen, som
hittills varit knuten till Svenska institutet för konserveringsforskning,
fr. o. m. den 1 januari 1962 utförs genom personal vid Svenska kontrollanstalten
för mejeriprodukter och ägg.

Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,
som är direkt underställd jordbruksnämnden. För att bestrida kostnaderna
för denna kontroll — utom såvitt avser kontroll av salt strömming på
hemmamarknaden — upptas avgifter av den, som begärt kontrollens utförande.
Beträffande kostnadstäckningen i övrigt anför jordbruksnämnden.

Dessa avgifter förslår totalt sett inte till att täcka kostnaderna för kontrollen.
För budgetåret 1960/61 har sålunda inkomsterna av löpande kontrollavgifter
understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt tal 37 000
kr. Under åren dessförinnan har underskotten varierat mellan omkring 11 000
och 32 000 kr. Under första hälften av innevarande budgetår har för kvalitetskontrollen
— utöver influtna kontrollavgifter — ianspråktagits ett belopp
av ca 20 000 kr. För återstoden av innevarande budgetår kvarstår då av
anvisade införselavgiftsmedel omkring 30 000 kr., som enligt nämndens mening
torde förslå till att bestrida kostnaderna för kontrollen.

För budgetåret 1962/63 saknas enligt jordbruksnämnden möjlighet att
med någon större grad av säkerhet beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna
erfordras för att fullgöra kvalitetskontrollen. Storleken av
detta tillskott är nämligen beroende av bl. a. omfattningen av den export,
som blir föremål för kvalitetskontroll. För att kunna bestrida kostnaderna för
kontrollen under nästa budgetår anser sig nämnden böra räkna med att minst
samma tillskott av statliga medel kan komma att erfordras som det för innevarande
budgetår anvisade. Hänsyn har härvid tagits till att — såsom tidigare
berörts — medel kan behöva tillskjutas också för finansieringen av
konservkontrollen. Jordbruksnämnden hemställer därför om bemyndigande
att under nästa budgetår för att genomföra kvalitetskontrollen använda ett
belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan
influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

IY. Departementschefen

Utvecklingen av det svenska havsfisket har under 1950-talet kännetecknats
av en i allmänhet successivt stigande avkastning. Enligt nu tillgängliga
definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten för år 1960 omkring 259
miljoner kilogram med ett värde av 172,5 miljoner kr. Denna avkastning
översteg visserligen med 1 procent 1959 års fångstvärde men vad beträffar
fångstkvantiteten redovisas en minskning med 3 procent. Tillbakagången i
kvantiteten under år 1960 beror enligt vad statens jordbruksnämnd uppger
främst på att fångsterna på västkusten av s. k. skrapfisk för fisk !5

ltihantj till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

mjölstillverkning minskat väsentligt. Vidare har strömmingsfångsterna på
ostkusten reducerats förhållandevis starkt. Beträffande år 1961 beräknar
emellertid jordbruksnämnden, att såväl fångstmängden som dess värde
ånyo ökat och uppgått till 264 miljoner kilogram respektive 182 miljoner kr.
Avkastningsökningen under år 1961 hänför sig enligt de ännu preliminära
siffrorna till alla tre kuststräckorna.

Totalfångsten av fisk per år, som under senare hälften av 1940-talet uppgick
till omkring 170 miljoner kilogram och under första hälften av 1950-talet till inemot 200 miljoner kilogram, har under de senaste åren ökat till
260 å 270 miljoner kilogram. Samtidigt härmed har antalet yrkesfiskare successivt
minskat och utgör numera endast omkring 60 procent av antalet under
senare hälften av 1940-talet. De trots denna nedgång ökade fångsterna
har möjliggjorts bland annat genom att större båtar med modern teknisk utrustning
tagits i bruk samt genom alt effektivare redskap använts. Under
år 1960 bär antalet yrkesfiskare fortsatt att minska på samtliga kuststräckor.
Likaså har såväl under år 1960 som år 1961 övergången till fiskebåtar
med större motorstyrka fortsatt, övergången är särskilt markant på
västkusten, där utvecklingen även kännetecknats av att en del större fiskebåtar
numera byggs av stål.

I samband med denna modernisering av fiskeflottan har sillfisket på
västkusten under de senare åren ökat kraftigt. Till följd av bland annat
sämre väderleksförhållanden under år 1961 än under år 1960 har denna ökning
inte fortsatt. Sillfångsten under år 1961 torde dock ha varit av samma
omfattning som under år 1960 eller omkring 123 miljoner kilogram. På sydkusten
redovisas för år 1961 större torskfångster än under tidigare år, medan
utfallet av sillfisket varit i stort sett oförändrat. Att fångsterna av torsk
ökat uppges till stor del bero på att ett större antal västkustbåtar än under
de närmast föregående åren deltagit i torskfisket på sydkusten. Strömmingsfångsterna
på ostkusten, som år 1960 var särskilt låga, beräknas år 1961
inte ha undergått någon större förändring.

Priserna till fiskare för de i Sverige ilandförda fångsterna har enligt nu
tillgängliga uppgifter för de tre första kvartalen 1961 i allmänhet varit
högre än under motsvarande kvartal år 1960. Vid utrikes ilandföring av sill
har fiskarna i genomsnitt erhållit ungefär samma priser som under år 1960.
Priserna på fiskets förnödenheter har under det sistlidna året förändrats
endast obetydligt.

Såväl exporten som importen av fisk och fiskprodukter har ökat under
år 1961. Exporten, inberäknat ilandföring i utrikes hamnar, har under
detta år utgjort omkring hälften av det svenska havsfiskets totala fångstmängd.
Handelsutbytets struktur har varit densamma som under tidigare
år. Sålunda har i huvudsak prisbillig fisk — främst sill — exporterats, medan
importen omfattat dyrare fiskslag och beredda fiskvaror. Exportökningen
under år 1961 hänför sig helt till direktlandningar i utrikes hamnar,
medan den kommersiella exporten minskat. Uppgången i importen beror
främst på ökad införsel av saltad och kryddad sill, speciellt islandssill.

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 dr 1962

Likaså föreligger en betydande ökning av införseln av färsk långa för beredning
av spillånga. Eljest har importen av färsk och fryst fisk under år
1961 inte förändrats nämnvärt jämfört med år 1960. Konsumtionen inom
landet av fisk och fiskprodukter beräknas under det sistlidna året ha legat
på i stort sett samma nivå som under de senaste åren.

Såsom förut anförts har Kungl. Maj :t genom beslut den 19 februari 1960
uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till viss i artikel 28
EFTA-konventionen omförmäld undersökning — under samråd med representanter
för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om
utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande
spörsmål samt att till Kungl. Maj:t inkomma med därav föranledda
förslag. Eftersom nämnda undersökning ännu inte slutförts, har
jordbruksnämnden inte kunnat fullfölja sitt uppdrag.

Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden
framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. P r i s r e gleringsverksam
heten torde därför böra bibehållas också under budgetåret
1962/63. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens nyssnämnda
utredning torde därvid prisregleringen böra handhas i huvudsak på samma
sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet som
gjorts av föredragande departementschefen i propositionen 1951: 81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden
för denna utgår den 30 juni 1962. I avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens
utredning bör förordningen förlängas och erhålla fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1963.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna
för att upprätthålla prisregleringen, framgår att utbetalningarna
av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1961, liksom för åren 1951
—1960, rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna reglerings-
och införselavgifterna. Behållningen av prisreglerings-.och införselavgiftsmedel
uppgick den 1 januari 1962 till 22,1 miljoner kr. mot 19,4 miljoner
kr. vid ingången av år 1961.

I anslutning till vad jag nyss anfört, torde prisregleringen även under budgetåret
1962/63 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att upprätthålla
den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande
medel. I avbidan på jordbruksnämndens omförmälda utredning synes därför
bemyndigandet för nämnden att uppta regleringsavgifter även för nästa
budgetår böra bibehållas i den omfattning, som förekommit under de senare
åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min mening
inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda
förhållanden och på de villkor, som fastställs av Kungl. Maj :t — använda
behållningen i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.
Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna
skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till
deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1962/63.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom
landet av f 1 a d e n s i 11 föranleder inte någon erinran från min sida. I princip
synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill
under viss del del av året inte böra upprätthållas och inte heller synes
under samma tid utfärdandet av importlicenser för annan beredd sill än islandssill
böra inställas. Fladensillens konkurrenskraft gentemot andra sillsorter
bör i stället stärkas genom bland annat kvalitetsbefrämjande åtgärder.

Regleringen av importen och exporten av fisk m. m. sker
för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni 1953 angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372)
samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.
(nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1962.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen
böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid
nämnden i likhet med förhållandet under nämnda år bör få företa de jämkningar,
som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen
eller av åtaganden inom andra internationella organisationer. 1
avbidan på resultatet av jordbruksnämndens förut nämnda utredning torde
sålunda giltighetstiden för införselförordningen (1953: 372) böra förlängas
till och med den 30 juni 1963.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som
genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,
kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret
1962/63, torde inkomsterna av införselavgifterna för närvarande kunna
uppskattas till ett belopp av omkring 1,2 miljoner kr. Jag kan ansluta
mig till nämndens förslag, att de för budgetåret 1962/63 inflytande införselavgiftsmedlen
disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna
och sålunda i första hand används för att täcka de löpande utgifter,
som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.

Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import
bör under budgetåret 1962/63 handhas i enlighet med de för denna export
nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten till
övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak
de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet härmed bör
även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd giltighet till och med
den 30 juni 1963.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant
har under budgetåret 1961/62 fått tas i anspråk ett belopp av

Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1962

högst 95 000 kr. från de för samma budgetår genom upptagande av intörselavgifter
på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna medlen.
Kostnaderna för befattningen bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit,
även för budgetåret 1962/63 utgå ur de införselavgiftsmedel, som upptas
eller upptagits på fiskets område. För att täcka nämnda kostnader torde
för nästa budgetår med hänsyn till höjda löneförmåner och stegrade reseoch
levnadskostnader i enlighet med jordbruksnämndens förslag böra beräknas
ett något högre belopp än för innevarande budgetår eller högst

100 000 kr.

För budgetåret 1961/62 har vidare medgetts, att for att bestrida ett
eventuellt tillskott till kostnaderna för konservkontrollen samt
sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvar
o r än konserver, som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter,
får tas i anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. ur de för nämnda budgetår
inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets
område.

För finansieringen av konservkontrollen skall enligt uttalanden i propositionen
1957:88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott av
statsmedel inte vidare erfordras, sedan 20 000 kr. tillförts en i propositionen
omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter
medgav emellertid riksdagen åren 1958—1961 beträffande ettvart
av budgetåren 1958/59—1961/62 ett avsteg från denna princip. Kungl. Maj:t
har sålunda bland annat bemyndigat jordbruksnämnden att använda vissa
statsmedel för finansieringen av konservkontrollen. Bemyndigandena att
använda statsmedel som tillskott till konservkontrollen har hittills inte behövt
utnyttjas.

Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte
i buffertfonden innestående medel beräknas kunna täcka konservkontrollkostnaderna
fram till den 1 juli 1963, anser jordbruksnämnden med
hänsyn till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna
i verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa
budgetår vid behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontroll.
De medel, som under nästa budgetår kommer att erfordras för kvalitetskontroll
av andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda kontroll
inflytande avgifter, har jordbruksnämnden beräknat till samma belopp
som för 1961/62 eller högst 50 000 kr.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att för att bestrida
eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt sådana
kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som inte
kan täckas genom inflytande avgifter, skall få tas i anspråk ett belopp av
högst 50 000 kr. ur de för budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan
influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område. Såsom framhölls vid anmälan
av propositionen 1958: 71 förutsätter jag emellertid, att även i fortsättningen
vid export av normal omfattning kostnaderna för konservkontrollen
i sin helhet skall täckas genom kontrollavgifterna och att avgifterna
skall höjas, därest de normala kontrollkostnaderna skulle stiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Med bifall till i ämnet väckta motioner beslöt 1961 års riksdag, att under
budgetåret 1961/62 ur prisregleringskassan för fisk 100 000 kr. skulle få disponeras
till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna
verksamheten. Centralnämnden har hos jordbruksnämnden hemställt
om samma bidrag för budgetåret 1962/63. Jordbruksnämnden har, såsom
närmare framgår av det föregående, avstyrkt framställningen. Den bär emellertid
tillstyrkts av jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område och av fiskeristyrelsen, med vilken nämnden samrått i
förevarande frågor. För egen del anser jag mig böra förorda, att även för
budgetåret 1962/63 högst 100 000 kr. disponeras till den av centralnämnden
för fiskpropaganda bedrivna verksamheten. Erforderligt belopp bör, på motsvarande
sätt som under innevarande budgetår, utgå ur de genom upptagande
av införselavgifter på fiskets område för budgetåret 1962/63 inflytande
eller dessförinnan influtna medlen.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

A. antaga förslagen till följande förordningar:

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med
fisk, m. m.

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa
slag av fisk och skaldjur

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa
slag av fisk och skaldjur m. m.

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1963
reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten
av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger
må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
förordats i det föregående samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under
budgetåret 1962/63 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse
ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a.,
intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,
förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr.
jämte ränta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1960

Indextal: 1935/39 = 100)

År	Ostkusten (norr om Blekinge)		Sydkusten (Blekinge och Skåne)
	Yrkes- fiskare	Binä- rings- liskare	Summa	Index- tal	Yrkes- fiskare	Binä- rings- fiskare	Summa	Index- tal
1935/39	4 580	7 437	12 017	100	2 480	1128	3 608	100
1940/44	5 432	6 921	12 353	103	2 558	1409	3 967	110
1945/49	5 255	6157	11412	95	2 662	1363	4 025	112
1950	4 306	5 818	10 124	84	2 452	1268	3 720	103
1951	3 947	5 722	9 669	80	2 320	1 175	3 495	97
1952	3 771	5 598	9 369	78	2199	1103	3302	92
1953	3 616	5 598	9 214	77	2 068	1136	3 204	89
1954	3 288	5 652	8 940	74	2 027	1077	3 104	86
1955	3 007	5 549	8 556	71	1913	1098	3 011	83
1956	2 768	5 666	8 434	70	1831	1065	2 896	80
1957	2 479	5 716	8195	68	1772	1016	2 788	77
1958	2 349	5 699	8 048	67	1765	942	2 707	75
1959	2 338	5 684	8 022	67	1721	985	2 706	75
1960	2 225	5 543	7 768	65	1690	887	2 577	71

År	Västkusten (Hallands län, Göteborgs och Bohus län)	Samtliga kuststräckor
	Yrkes- fiskare	Binä- rings- fiskare	Summa	Index- tal	Yrkes- fiskare	Binä- rings- fiskare	Summa	Index- tal
1935/39	6 586	1406	7 992	100	13 646	9 971	23 617	100
1940/44	6 749	1247	7 996	100	14 739	9 577	24 316	103
1945/49	7 231	1258	8 489	106	15 148	8 778	23 926	101
1950	7 051	1231	8 282	104	13 809	8 317	22 126	94
1951	7 017	1200	8 217	103	13 284	8 097	21 381	91
1952	6 874	1140	8 014	100	12 844	7 841	20 685	88
1953	6 770	1137	7 907	99	12 454	7 871	20 325	86
1954	6 416	1092	7 508	94	11731	7 821	19 552	83
1955	6 058	1076	7134	89	10 978	7 723	18 701	79
1956	5 749	1012	6 761	85	10 348	7 743	18 091	77
1957	5 583	970	6 553	82	9 834	7 702	17 536	74
1958	5 400	963	6 363	80	9 514	7 604	17 118	72
1959	5 291	942	6 233	78	9 350	7 611	16 961	72
1960	5 126	910	6 036	76	9 041	7 340	16 381	69

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för statlstikinsamlarna
skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av fisket.
Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkes- och bina -

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 2

Antal fiskebåtar åren 1935/39,1948/52,1953/57 och 1958—60

År	Däckade båtar med motor	öppna båtar med motor	Sum- ma båtar med motor
Hkr	Sum- ma	Hkr	Sum- ma
1- 10	11- 30	31- 90	91- 150	161— 200	>200	1-5	6- 10	>10
						Ostkusten
1935/39	. .						388				4 636	5 024
1948/52	834	535	21	1	—	—	1391	3178	1509	109	4 796	6187
1953/57	590	609	37	12	3	—	1251	3 047	1578	200	4 825	6 076
1958	421	523	53	34	13	1	1045	2 964	1506	283	4 753	5 798
1959	371	512	50	40	13	9	995	2 983	1511	324	4 818	5 813
1960	329	503	59	39	18	8	956	2 856	1479	303	4 638	5 594
						Sydkusten
1935/39	. .		. .				749		. •		459	1208
1948/52	314	302	122	36	—	—	774	563	in	7	681	1455
1953/57	321	265	124	57	3	2	772	640	145	18	803	1575
1958	290	220	86	71	20	12	699	655	150	21	826	1525
1959	281	210	75	71	26	16	679	650	159	29	838	1517
1960	264	196	61	70	37	19	647	673	155	29	857	1504
						Västkusten
1935/39							1345				496	1841
1948/52	432	199	347	318	162	—	1458	660	256	21	937	2 395
1953/57	415	191	297	217	158	125	1403	688	311	33	1032	2 435
1958	393	180	239	173	145	175	1305	653	342	42	1037	2 342
1959	398	172	229	171	133	196	1299	657	363	47	1067	2 366
1960	378	179	204	159	106	245	1271	655	338	36	1029	2 300
					Sam	tliga kuststräckor
1935/39							2 482				5 591	8073
1948/52	1580	1036	490	355	162	—	3 623	4 401	1876	137	6 414	10 037
%	43,6	28,6	13,5	9,8	4,5	—	100,0	68,6	29,3	2,1	100,0
1953/57	1326	1065	458	286	163	128	3 426	4 375	2 034	251	6 660	10 086
0/ /O	38,7	31,1	13,4	8,3	4,8	3,7	100,0	65,7	30,5	3,8	100,0
1958	1 104	923	378	278	178	188	3 049	4 272	1 998	346	6 616	9 665
%	36,2	30,3	12,4	9,1	5,8	6,2	100,0	64,6	30,2	5,2	100,0
1959	1050	894	354	282	172	221	2 973	4 290	2 033	400	6 723	9 696
%	35,3	30,1	11,9	9,5	5,8	7,4	100,0	63,8	30,2	6,0	100,0
1960	971	878	324	268	161	272	2 874	4184	1972	368	6 524	9 398
%	33,8	30,5	11,3	9,3	5,6	9,5	100,0	64,1	30,2	5,7	100,0

Anm. Uppgifterna och indelningen i kuststräckor enligt SOS Fiske, dock att »Sydkusten» i denna
bilaga inkluderar även Öresund och Skånekusten vid Kattegatt. — I SOS Fiske redovisas också
fiskebåtar utan motor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt procentuell
fördelning åren 1935—1961

År	Ostkusten	Sydkusten	Västkusten	Totalfångst	Därav ilandfört i utrikes hamnar
	Milj. kg	%	Milj. kg	%	Milj. kg	%	Milj. kg	%	Milj. kg	%
	Fångstmängd
1935/39	31,9	27	11,9	10	75,6	63	119,4	100	14,8	12
1940/44	37,0	31	19,3	16	64,1	53	120,4	100	1,7	1
1945/49	27,9	17	24,2	14	115,6	69	167,7	100	12,6	8
1950/54	28,2	14	30,4	16	138,2	70	196,8	100	30,2	15
1955	30,1	14	34,1	15	155,3	71	219,5	100	45,0	21
1956	24,3	12	33,1	17	140,0	71	197,4	100	35,8	18
1957	24,2	11	40,0	18	157,9	71	222,1	100	38,0	17
1958	27,2	11	37,8	16	173,0	73	238,0	100	66,8	28
1959	29,6	11	37,1	14	201,3	75	268,0	100	82,0	31
1960	25,7	10	42,6	16	190,8	74	259,1	100	65,2	25
19611	26,0	10	44,0	17	194,0	73	264,0	100	85,1	32

År	Ostkusten	Sydkusten	Västkusten	Totalfångst	Därav ilandfört i utrikes hamnar
	Milj. kr	%	Milj. kr	%	Milj. kr	%	Milj. kr	%	Milj. kr	%
	Fångstvärde
1935/39	8,3	28	3,7	13	17,6	59	29,6	100	3,1	10
1940/44	26,3	31	13,5	16	45,8	53	85,6	100	0,3	0
1945/49	23,8	23	14,0	14	65,4	63	103,2	100	7$	7
1950/54	24,2	21	18,1	15	74,0	64	116,3	100	io;s	9
1955	23,8	18	23,2	17	88,5	65	135,6	100	16,1	12
1956	22,9	17	21,1	16	88,8	67	132,8	100	16,7	13
1957	23,2	16	25,2	17	100,5	67	148,9	100	17,9	12
1958	23,2	15	24,9	16	106,1	69	154,2	100	29,7	19
1959	26,7	16	26,5	15	117,7	69	170,9	100	33,8	20
1960	25,3	15	27,0	15	120,2	70	172,5	100	30,1	17
1961’	26,5	15	30,0	16	125,5	69	182,0	100	40,2	22

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för år 1961, då de är uppskattade av
jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare
vatten; »Sydkusten* inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat 1 fångstmängdsuppgifterna fr. o. m.
år 1949 men däremot inte för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren 1945/1948 utgjort
i genomsnitt 8,7 milj. kg. För åren fr. o. m. 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad
s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot inte i motsvarande siffror för åren dessförinnan och därmed
ej heller i kolumnerna »Västkusten» och »Totalfångst». Under de sistnämnda åren torde ilandföringen
av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1957—september 1961, Öre/kg

Bilaga 4

Tid	Västkusten	Sydkusten	Genom-snittet av partinote-ringar på strömming i Stock-holm3
Genomsnittliga fiskarpriser1	Minimipriser3	Genomsnittliga fiskarpriser	Minimipriser3
All fisk3	Sill (färsk)	Torsk	Mak- rill	Annan fisk2	Sill nr l4	Sill nr 3*	Torsk nr 1	Torsk nr 2	Makrill4 (ej liten)	Sill	Torsk	Sill nr 1	Sill nr 3	Torsk nr 1	Torsk nr 2
1957 3-p kv	65,8	47,2	78,8	75,9	93,9	62	(48)	41	(33)	69	59	59	(50)	54,0	55,6	68	58	55	52	133,6
4:e kv.	79,4	49,6	96,3	80,6	108,0	55	(44)	35	(27)	69	59	59	(50)	59,2	58,6	68	58	56	53	141,9
1958	66,9	47.1	73,8	73,0	108.2	52	(41)	33	(24)	69	59	69	(50)	66,7	58,0	68	58	56	53	136,9
	82.5	45.5	84,0	72,9	109,1	52	(41)	33	(24)	69	59	59	(47)	51,3	53,9	68	58	54	51	123,5
	81,3	53,9	92,7	103,3	104,9	62	(48;	41	(33)	69	59	59	(44)	53,7	58,1	68	58	55	52	132,0
4:e kv.	75,0	47,2	127,6	90,4	131,7	62	(48)	41	(33)	69	59	59	(44)	53,4	65,3	68	58	56	53	120,8
1959	53,0	34,9	96,5	95,8	124,8	52	(41)	33	(24)	69	59	59	(44)	63,3	58,8	68	58	56	53	124,0
	84,8	41,0	96,8	69,9	105,7	52	(41)	33	(24)	69	59	59	(44)	56,6	59,3	68	58	56	53	128,3
	67,2	48,0	96,1	96,3	110,3	62	(48)	41	(33)	69	59	59	(44)	53,5	58,1	68	58	56	53	135,4
4:e kv.	79,3	48,0	139,6	104,0	141,1	60	(47)	37	(33)	69	59	59	(44)	55,5	63,6	68	58	56	53	132,7
1960	57,7	43,2	101,7	60,2	126,1	52	(42)	33	(24)	69	59	59	(44)	68,2	61,4	68	58	58	55	140,7
	96,9	42,1	108,7	74,4	126,3	52	(42)	33	(24)	69	59	61	(44)	53,0	64,5	68	58	58	55	131,2
	67,7	48.0	118,3	95,9	138,8	64	(48)	41	(33)	69	59	61	(44)	54,4	62,6	68	58	58	55	137,6
4:e kv.	60,1	45,1	141,7	61,5	135,2	61	(46)	37	(32;	69	59	59	(44)	64,5	65,8	68	58	58	55	145,2
1961	62,0	41,1	133,4	61,9	148,6	53	(40)	33	(24)	69	59	59	(44)	70,8	64,8	68	58	59	56	146,5
2: a kv.	98,7	47,3	108,6	85,5	127,6	53	(38)	33	(24)	69	59	63	(44)	57,0	67,4	68	58	59	56	141,5
3:e kv.	70,1	50,2	102,6	92,1	125,0	64	(48)	44	(33;	75	63	63	(44)	56,0	65,6	68	58	63	60	149,2

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,
Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimiprisema på sill och makrill avser orensad vara samt på
torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för
alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning
på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill
samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).

5 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen
fastställt att gälla vid partihandelns försäljning till detaljhandeln
och är sålunda inte jämförbart med de i kolumnerna redovisade
fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimiprisema
inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och fiskarens
andel i lådkostnaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk m. m.
tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

År	Utförsel	Införsel	Differens
	Kommersiell export	Direkt-	Summa	fisk,	beredd	Summa	Utförsel-
			land-		kräft-	eller kon-		överskott
	fisk,	beredd	ningar i		djur och	serverad		(+)
	kräft-	eller kon-	utlandet		blötdjur	fiskm.m		Införsel-
	djur och	serverad			kap. 3	kap. 16		överskott
	blötdjur	fisk m. m.						(—)
	kap. 3	kap. 16
				Miljoner kilogram
1935/39	25,1	1,4	14,8	41,3	44,5	7,1	51,6	- 10,3
1940/44	5,4	0,4	1,7	7,5	11,6	0,4	12,0	- 4,5
1945/49	30,2	2,0	12,6	44 8	21,5	4,7	26,2	+ 18,6
1950	34,9	3,3	28,5	66,7	22,9	5,4	28,3	+ 38,4
1951	50,8	2,0	21,5	74,3	23,1	9,2	32,3	+ 42,0
1952	54,6	2,4	32,2	89,2	27,7	8,7	36,4	+ 52,8
1953	47,5	1,7	33,2	82,4	27,0	11,4	38,4	+ 44,0
1954	51,9	3,1	35,6	90,6	27,5	9,0	36,5	+ 54,1
1955	50,5	2,3	45,0	97,8	34,3	12,5	46,8	+ 51,0
1956	40,2	2,6	35,8	78,6	33,7	13,5	47,2	+ 31,4
1957	42,0	1,9	38,0	81,9	30,2	11,8	42,0	+ 39,9
958	35,9	2,9	66,8	105.6	33,8	15,9	49,7	+ 55,9
1959	38,1	2,8	82,0	122,9	30,2	16,8	47,0	+ 75,9
1960	56,4	3,5	65,2	125,1	31,0	16,5	47,5	+ 77,6
1961	45,5	2,7	85,1	133,3	37,8	20,3	58,1	+ 75,2
				Miljoner	i ro no r
1935/39	7,8	1,3	3,1	12,2	20,9	4,6	25,5	- 13,3
1950/44	2,8	0,3	0,3	3,4	10,4	1,7	12,1	- 8,7
1945/49	21,0	5,5	7,0	33,5	23,3	7,3	30,6	+ 2,9
1950	22,3	8,8	9,3	40,4	26,2	10,2	36,4	+ 4,0
1951	33,2	6,2	9,0	48,4	29,3	13,9	43.2	+ 5,2
1952	37,5	6,9	11,4	55,8	39,4	14,5	53,9	+ 1,9
1953	33,0	4,9	11,2	49,1	41,1	17,9	59,0	- 9,9
1954	33,6	9,2	13,1	55,9	47,7	17,9	65,6	- 97
1955	34,2	6,6	16,1	56,9	61,9	24,6	86,5	- 29,6
1956	31,7	7,7	16,7	56,1	60,3	27,7	88,0	-31,9
1957	36,9	5,3	17,9	60,1	59,9	28,6	88,5	-28,4
1958	30,6	9,4	29,7	69,7	71,4	37,9	109,3	-39,6
1959	32,5	9,7	33,8	76,0	66,6	38,5	105,1	-29,1
1960	43,4	11,2	30,1	84,7	71,8	39,2	111,2	-26,3
1961	39,3	10,4	40,2	89,9	85,6	46,3	131,9	-42,0

Anm. 1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur som 1 den tidigare tulltaxan
hänförts till stat. nr 281:1 och 321: 5 ingår i denna tabell fr. o. m. 1957.

Anm. 2. För åren t. o. m. 1948 är s. k. skrapfisk inte inkluderad i direktlandningama i utlandet.

Anm. 3. Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är
hämtade från handelsstatistiken utom för år 1961, som grundar sig på tullverkets preliminära
statistik.

Stockholm 1!)(>2. Isaae Mnrcus Boktryckeri Aktiebolag 620167

Bilaga 6

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—31/12 1961, allt i kr.

År	Västkusten	Sydkusten	Ostkusten (strömming)	Importfisk
	Prisregle- ringsavgifter	Utgifter	Prisregle- ringsavgifter	Utgifter	Prisregle- ringsavgifter	Utgifter	Prisregle- ringsavgifter	Införsel- avgifter
1946—1950 .......... 1951—1955 .......... 1956 ................ 1957 ................ 1958 ................ 1959 ................ 1960 ................ 1961 ................ Omkostnader 1946-1961 Avveckling av statslån Summa	8 604 534: 36 10 769 464:15 1653 500: 39 1411977:28 1 517 551: 29 1 309 238:10 1 491 373: 03 1414 027: 53 28 171 666:13	Pristillägg m. m. 9 223 575:36 7 976 061:13 2 564 811:90 1 562 371:21 1 675 000: -1 860 000: -1 925 600: - 1 837 378:80 437 027:37 2 500 000: - 31 561825: 77	1 234 318: 23 2 439 792:09 299 295: 86 303 648: 20 309 853:68 264 783: 08 277 197:10 293 096: 21 5 421984: 45	Pristillägg m. m. 1187 022: 99 1 102 423:55 634 727: 07 752 478: 06 582 799: 52 600 889:28 768 904: 57 *706 015: 99 86 891:98 500 000: - 6 922 153: 01	1 041 366:05 2 342 103: 20 382 933: 98 355 869: 48 395 109:84 463 521: 83 376 157:17 401 586: 66 5 758648:21	Prisutjäm- ningsbidrag2 1 590 487:20 3 751110:95 582 461:13 324 751:95 702 548: 09 641 885:10 476 116: 49 *488 000: -3154: 80 500 000: - 9 060 515: 71	1 188 025: 25 7 018 342: 03 1 707 184: 85 1 230 877:92 1455 745: 03 1 400 618: 02 1 299 189: 02 1 709 172:38 17 009 154: 50	1560 000: -1 108 852:05 1 535 000: -1 561 034: 49 1 470 000: -1 314 767: 30 ‘-408 090: 70 8141 563:14
Underskott ..........	— 3 390 159:64	— 1500168:56	— 3 301 867:50
Överfört år 1946 från clearingkassan för fisk Ränteinkomster...... Uppbörds- och kontroll-kostnader ..........				+ 16 958521:94 + 1000 000:-+ 4 438 899:35 - 304 328:-
Total behållning 31/12 1961 ..............	+ 22 093 093: 29

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1fl.

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543168 kr., vilka vid regleringssystemets
införande ställts till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag
och sedermera helt åtgått.

3 Beloppet är preliminärt.

* Av beloppet utgör 226 611 kr. 19 öre kostnad för fiskexportrepresentanten,
81 479 kr. 51 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk
och 100 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.
år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag»
belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren
1946—1955 finns redovisade i prop. 1960:82 (s. 42). -r

Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1962