Kungi. Maj:ts proposition nr 31 (Proposition 1949:31)

Kungi. Maj:ts proposition nr 31.

Nr 31.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande
av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands län;
given Stockholms slott den 28 januari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 januari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet.

Inledning.

I skrivelse den 6 juli 1939 hemställde Värmlands läns hushållningssällskap,
att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av en fast försöksgård
för utförande av jordbruksförsök inom Värmlands län samt att
försöksgården måtte förläggas till ett för ändamålet avstyckat jordområde
å lönebostället 1 Va mantal Hasselbol nr 1 i Sunne socken.

Sedan lantbruksstyrelsen efter hörande av styrelsen för lantbrukshögskolan
avgivit yttrande över framställningen, uppdrog Kungl. Maj :t den 20
juni 1941 åt högskolestyrelsen att utreda behovet av och lämpligaste sättet

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 31.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

för inrättande av en dylik försöksgård inom Värmlands län. Beträffande
försöksgårdens förläggning skulle särskilt beaktas, att den borde bliva representativ
jämväl för ur för sökssynpunkt likartade områden utanför Värmlands
län.

Vidare uppdrog Kungl. Maj :t den 30 december 1941 åt högskolestyrelsen
bland annat att vid nyssnämnda utredning jämväl taga i betraktande behovet
av trädgårdsförsök inom området samt föreskrev, att styrelsen i sådant
hänseende skulle samråda med föreståndaren för statens trädgårdsförsök.

Åren 1941 och 1942 verkställdes på uppdrag av högskolestyrelsen utredning
i frågan av dåvarande generaldirektören H. Sylvan och hovrättsassessorn
L. P. O. Palmquist. I en till styrelsen ingiven utredning i ärendet framhöllo
utredningsmännen, att en till Fryksdalen i Värmland förlagd försöksgård
borde kunna bliva representativ ej endast för stora delar av Värmland
och södra Dalarna utan även för norra Västmanland. Utredningsmännen
meddelade vidare, att Sunne sockens och Sunne köpings kommunalfullmäktige
beslutat ställa mark å ägorna till lönebostället Hasselbol nr 1 kostnadsfritt
till förfogande för en försöksgård, samt tillstyrkte att en försöksgård
skulle inrättas å nämnda egendom. Byggnadskostnaderna beräknades
av utredningsmännen till 185 000 kronor.

Högskolestyrelsen anmälde i skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 mars 1943,
att styrelsen med hänsyn till läget å arbetsmarknaden och rådande brist å
byggnadsmateriel ej kunde förorda igångsättande av de byggnadsarbeten,
som behövdes för anordnande av försöksgård. Styrelsen vore aärför ej beredd
att för det dåvarande framlägga förslag om inrättande av en försöksgård
i Värmland.

Den 16 september 1947 uppdrog högskolestyrelsen åt en kommitté bestående
av Sylvan, professorn K. G. U. Sundelin och dåvarande sekreteraren

S. E. F. Kos att i samråd med föreståndaren för statens trädgårdsförsök,
professorn F. W. Nilsson snarast möjligt verkställa ytterligare utredning
rörande inrättande av en försöksgård i Värmland. Den 28 januari 1948
överlämnade kommittén till högskolestyrelsen en promemoria i ärendet.

I promemorian föreslås, att en försöksgård skall inrättas i Sunne i Värmland
på ett område om cirka 69 hektar. Ifrågavarande område har föreslagits
omfatta dels huvuddelen av det tidigare för ändamålet avstyckade
jordområdet — utgörande ungefär hälften av fastigheterna Sunne prästgård
l4 och l5 — å lönebostället Hasselbol nr 1, dels fastigheterna Brårud
l17 och l18 i Sunne socken. Vidare innehåller promemorian program för
gårdens utbyggande samt kostnadsberäkningar.

Högskolestyrelsen har därefter med skrivelse den 15 mars 1948 till Kungl.
Maj :t med tillstyrkan överlämnat kommitténs promemoria. Vid styrelsens
skrivelse har fogats ett yttrande från högskolans försöksnämnd.

Yttranden i ärendet ha därefter avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen
efter hörande av Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
länsstyrelsen i Värmlands län, styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut samt Sveriges utsädesförening.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

Innan en redogörelse lämnas för förslaget torde jag få erinra om att enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1931 tillkallade utredningsmän
(professorn B. O. H. Witte, ordförande, godsägaren O. A. Carlander,
professorn E. Å. Åkerman, professorn K. G. U. Sundelin och trädgårdsföreståndaren
G. G. V. Dahl) för utredning angående en mer enhetlig
organisation av försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens
område i betänkande den 16 december 1933 (SOU 1934: 4) föreslagit, att
landet ur försökssynpunkt skulle indelas i 7 distrikt, vart och ett omfattande
ett visst antal hushållningssällskap. Enligt utredningsmännen borde
för landet gälla ett försöksgårdssystem av följande omfattning och beskaffenhet.

Södra försöksdistriktet, omfattande Malmöhus, Kristianstads, Hallands
och Blekinge lån.

1. Råby försöksgård, Malmöhus län, moränlera.

2. Åsuins försöksgård, Kristianstads län, sandjord.

Sydöstra försöksdistriktet, omfattande Kronobergs, Jönköpings, Kalmar,
Östergötlands och Gotlands län.

3. Flahults försöksgård, Jönköpings län, torv- och sandjord.

4. Köpetorps försöksgård, Östergötlands län, mullrik, styv lera (dungjord).

5. Roma försöksgård, Gotlands län, kalkrik moränlera och torvjord.

Sydvästra försöksdistriktet, omfattande Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län.

6. Lanna försöksgård, Skaraborgs län, mullhaltig mellanlera.

Målar- och Hjälmarområdets för söksdistrikt, omfattande Örebro, Södermanlands,
Stockholms, Uppsala och Västmanlands län.

7. Ultuna försöksgård, Uppsala län, styv lera, lättlera och svämlera. Denna
försöksgård avsågs jämväl såsom husdjursförsöksgård.

Bergslagsområdets försöksdistrikt, omfattande Värmlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län.

8. Uddeholms försöksgård, Värmlands län, sand och molera.

9. Kungsgårdens försöksgård, Gävleborgs län, lerjord.

Nedre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Våsternorrlands och Jämtlands
lån.

10. Offers försöksgård, Våsternorrlands län, mjällera.

11. Gisselås försöksgård, Jämtlands län, torvjord.

Övre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Väsiterbottens och Norrbottens
lån.

12. Brattby försöksgård, Västerbottens län, mullrik finmo och mjäla.

13. Sunderbyns försöksgård med Alträsk, Norrbottens län, sand- och mulljord
samt torvjord.

Detta förslag har ännu ej förverkligats i sin helhet. Inom södra försöksdistriktet
ha sandjordområdena tillgodosetts genom inrättande av Ugerups
försöksgård. Beträffande sydöstra försöksdistriktet må nämnas, att Flahults

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

försöksgård övertagits av staten, att 1946 och 1947 års riksdagar anvisat
medel för inköp av mark, vilken skulle kunna användas till försöksgårdar
å Gotland och inom södra Kalmar län samt att lantbrukshögskolan framlagt
förslag om inrättande av en försöksgård i Östergötlands län, vilket förslag
dock ännu ej föranlett någon åtgärd. Inom sydvästra försöksdistriktet
samt nedre Norrlands försöksdistrikt har förenämnda förslag helt genomförts.
Inom Mälar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt har någon försöksgård
ej inrättats. Förslag har emellertid framlagts om inrättande av en
försöksgård i detta distrikt, nämligen på Bogesund i Stockholms län. Det
har vidare ifrågasatts, att den av Institutet för husdjursförädling disponerade
egendomen Wiad i Stockholms län skulle användas som försöksgård.
Vad härefter angår Bergslagsdistriktet må nämnas att norrlandskommittén
föreslagit inrättandet av ett fast försöksfält eller en försöksgård i Gävleborgs
län. Slutligen må erinras att staten inom övre Norrlands försöksdistrikt
övertagit Sunderbyns och Brännbergs (Alträsks) försöksgårdar, att
en försöksgård inrättats å Öjebyns egendom samt att norrlandskommittén
föreslagit inrättandet av en försöksgård i Röbäcksdalen utanför Umeå.

Förslaget.

I kommitténs promemoria lämnas bland annat vissa uppgifter rörande
jordbruksförhållandena inom Värmlands och Kopparbergs län, av vilka en
del här torde få återgivas.

År 1944 uppgick åkerarealen inom Värmlands län till 184 966 hektar,
arealen slåtteräng till 11 426 hektar, arealen kultiverad betesäng till 2 960
hektar, arealen annan betesäng till 27 949 hektar, arealen skogsmark till
1 252 866 hektar samt arealen övrig mark till 266 570 hektar. Den sammanlagda
landarealen utgör sålunda 1 746 737 hektar.

Inom Kopparbergs län uppgick åkerarealen till 108 938 hektar, arealen
slåtteräng till 25 900 hektar, arealen kultiverad betesäng till 1 292 hektar,
aiealen annan betesäng till 21 497 hektar, arealen skogsmark till 1 975 225
hektar samt arealen övrig mark till 683 930 hektar. Den sammanlagda landarealen
utgör sålunda 2 816 782 hektar.

Åkerjordens användning i procent år 1944 framgår av följande sammanställning.

	Värm-	Koppar-		Värm-	Koppar-
	lands	bergs		lands	bergs
	län	län		län	län
Höstvete.........	4''7	3-6	Grönfoder av säd.	1-9	42
Vårvete .........	. 3-8	2 1	Vall till slätter ....	42-5	501
Höstråg.........	2''6	0-7	Vall avsedd till frö-
Korn............	0-3	1-9	skörd ..........	0-9	05
Havre...........	. 20 3	22 4	Vall till bete och
Blandsäd ........	1-4	1-8	grönfoder ......	8-8	3-8
Matärter.........	. 01	0-2	Spånadsväxter ....	0-3	o-o
Foderärter.......	. Öl	o-o	Köksväxter på
Vicker...........	. Öl	Öl	åkern ..........	Öl	0-1
Potatis..........	2-8	29	Helträda..........	8-4	4-7
Foderrotfrukter ..	0-2	0-5	Obrukad åkerjord.	0-7	04

Summa 1000

100-0

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Skörden per hektar inom Värmlands och Kopparbergs län samt i genomsnitt
för riket i dess helhet utgjorde i kilogram år 1946.

	Värm-	Koppar-	Hela
	lands	bergs	riket
	län	län
Höstvete .	1 820	1 770	2 470
Vårvete..	1 260	1340	1670
Höstråg..	1 560	1 590	1 860
Vårråg...	1 370	1 200	1 170
Korn	1 560	1 370	2 070
Havre ..	1 430	1 370	1 420
Blandsäd.	1 510	1 310	1 840
Ärter____	1 270	1 270	1 200

Värm-	Koppar-	Hela
lands-	bergs	riket
län	län
Vicker .. 1 130	1 200	1 240
Potatis.. 12 420	11 780	13 500
Foderrot-
frukter 20 630	23 300	33 220
Hö från od-
lad jord 3 420	3 510	3 890
Hö från naturlig
äng... 1 030	880	1 420

Antalet husdjur av olika slag inom Värmlands och Kopparbergs län år
1945 framgår av följande sammanställning:

	Värm-	Koppar-
	lands	bergs
	län	län
Hästar ....	.... 19 568	14 312
Unghästar	och
föl......	3 498	964
Oxar......	24	34
Tjurar ....	1 004	567
Kor.......	.... 86 750	59 007

Ungnöt och kal-	Värm- lands län	Koppar- bergs län
var.........	42 707	21 028
Får och lamm. Getter och kil-	25 987	18 217
lingar.......	509	2 739
Svin ..........	20 130	13 583
Höns..........	254 382	139 803

År 1943 omfattade köksväxtodlingen på åker inom Värmlands och Kopparbergs
län 7 935 ar respektive 200 ar samt potatis-, köksväxt-. bär- och
fruktodlingen i trädgård 73 667 ar respektive 67 980 ar. Antalet fruktträd
över fem år uppgick i ifrågavarande län till 287 197 respektive 157 487 stycken
samt antalet fruktträd under fem år till 45 772 respektive 33 488 stycken.
Antalet vinbärs- och krusbärsbuskar uppgick i Värmlands län till
224 548 stycken och i Kopparbergs län till 191 914 stycken.

Antalet brukningsdelar i Värmlands län uppgick vid 1944 års jordbruksräkning
till 28 806, varav 4 753 med en åkerareal under 1 hektar, 5 828 med
en åkerareal om 1—2 hektar, 8 166 med en åkerareal om 2—5 hektar, 5 722
med en åkerareal om 5—10 hektar, 2 961 med en åkerareal om 10—20
hektar, 684 med en åkerareal om 20—30 hektar, 396 med en åkerareal om
30—50 hektar, 207 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 89 med en
åkerareal över 100 hektar. Av åkerarealen, 184 966 hektar, voro vid denna
tidpunkt sammanlagt 16 480 hektar täckdikade.

I Kopparbergs län uppgick antalet brukningsdelar vid nämnda tidpunkt
till 22 747, varav 6 025 med en åkerareal under 1 hektar, 4 488 med en åkerareal
om 1—2 hektar, 6 579 med en åkerareal om 2—5 hektar, 3 384 med en
åkerareal om 5—10 hektar, 1 679 med en åkerareal om 10—20 hektar, 381
med en åkerareal om 20—30 hektar, 142 med en åkerareal om 30—50 hektar,
50 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 19 med en åkerareal över
100 hektar. Av åkerarealen, 108 938 hektar, voro vid denna tidpunkt sammanlagt
8 913 hektar täckdikade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

I promemorian ha även lämnats vissa uppgifter angående Värmlands och
Kopparbergs läns klimat.

Årets medeltemperatur i Karlstad samt i Falun (medeltal för åren 1901—
1930) utgör -f- 5,9° respektive -f- 4,5°. Under månaderna april—september
är medeltemperaturen i Karlstad respektive + 3,9°, + 9,9° -f- 14,5°, -f- 17.2°.
+ 15,2° och + ll,i° samt i Falun respektive -f- 3,i°, + 9,3°, -f- 14,o°, -[-16.7°»
-j- 14,2° och -j- 9,8°.

Årsnederbörden (medeltal för åren 1901—1930) i Karlstad utgör 628 mm
samt i Falun 548 mm. Motsvarande värden äro för Linköping 511 mm, för
Halmstad 746 mm samt för Uppsala 544 mm.

För utredning angående jordartsförhållandena inom Värmlands län har
statsgeologen G. Ekström verkställt jordartsundersökningar. I ett den 3 mars
1942 avgivet, i promemorian åberopat utlåtande har Ekström anfört följande.

I Värmland liksom inom större delen av vårt land i övrigt sammanfaller
gränsen mellan jordbruksbygd och åkerfattig bygd med högsta kustlinjen
eller gränsen för havets största utbredning i kvartär tid. Nedanför denna
gräns förekomma nämligen mer eller mindre plana områden eller slätter,
bestående av leror eller finsandjordar, vilka äro avsatta i forntida hav eller
sjöar. Ovanför högsta kustlinjen eller inom skogsbygden förekomma i stort
sett endast morän- och torvmarker.

Den värmländska jordbruksbygden, sedimentslätterna nedanför högsta
kustlinjen, är emellertid ej enhetlig. Den kan uppdelas i tvenne områden. I
Röijers indelning av landet i naturliga jordbruksområden hänföres sålunda
södra delen av Värmland eller socknarna närmast Vänern till »Västra Sveriges
slättbygder» under det att de mellersta och norra delarna av landskapet
ingå i »Norra Bergslagen». Gränsen mellan de båda områdena går ungefär
vid Kil.

Det norra området kännetecknas av lättare—styvare, glaciala leror och postglaciala
lättleror (mjäl- eller moleror). Lerorna ha sålunda i regel ej någon
högre lerhalt. Utoin leror förekomma även sand- och mojordar samt torvjordar.
Längs hela Klarälvsdalen förekomma älvsediment, grövre och finare
älvsand, under det att Fryksdalen i stort sett saknar dylika avlagringar. Särskilt
mjälleror och torvjordar äro karakteristiska för mellersta Värmland
liksom för bergslagsområdet i sin helhet. Dessa äro sålunda magrare jordar
i jämförelse med de mellansvenska åkerjordarna i övrigt. De värmländska
jordarna äro också i allmänhet ganska sura och kalkfattiga, enär de bildats
av mera kalkfattiga bergarter.

Det södra eller närmast Vänern belägna området kännetecknas i första
rummet av olika slags Vänersediment, styv Vänerlera, finmo etc. samt glacial,
styv lera. Därjämte förekomma även sand- och torvjordar.

Landskapets klimat företer ganska stora växlingar. Det södra området har
avsevärt mildare klimat och överensstämmer i stort sett med Vänerområdet i
övrigt eller med västkustklimatet. Med avseende på det norra området har
Fryksdalen ett bättre klimat än Klarälvsdalen. Fryksdalen är varmare, enär
Frykensjöarna utgöra en värmereservoar, under det att Klarälvsdalen är kallare
på grund av att dalen är trång och älven för kallt vatten särskilt på
vårarna. Fryksdalen intager sålunda i klimatiskt hänseende en mellanställning
i avseende på olika klimattyper inom den värmländska jordbruksbygden.

Enär Lanna försöksgård i Västergötland anses få representera det södra
jordbruksområdet i Värmland, bör en försöksgård för denna provins för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

läggas till det norra området. Mellersta Fryksdalen, t. ex. Sunnetrakten, bör
vara ganska representativ för mellersta Värmland, såväl i jordarts- som
klimathänseende. Sunne är också en central jordbruksbygd och en av de
största transportstationerna för jordbruksprodukter i Värmland.

I fråga om uppgifterna för en försöksverksamhet i Värmland på växtodlingens
område ha yttranden avgivits till kommittén dels den 19 november
1947 av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten professor Sundelin, dels
ock den 13 november 1947 av föreståndaren för statens trädgårdsförsök
professor Nilsson.

Professor Sundelin har i sitt yttrande till en början framhållit, att de statliga
försöksgårdarna i första hand borde utnyttjas för sådana krävande,
grundläggande försök, vilka av försökstekniska eller andra skäl icke lämpligen
kunde utföras vid fasta försöksstationer eller inom den lokala försöksverksamheten.
Det vore av denna anledning önskvärt att statliga försöksgårdar
inrättades i sådant antal, att åtminstone de viktigaste av vårt lands jordbruksområden
bleve företrädda med egna för söksgårdar. Försöksgårdarna
borde emellertid därjämte till utredning upptaga sådana frågor, vilka vore av
särskilt intresse för den omgivande bygden.

I anslutning härtill har Sundelin sammanfört arbetsuppgifterna för försöksgården
i Värmland under följande punkter.

1) Växtföljdsförsök, i vilka extensiva växtföljder med relativt stor vallareal
jämföras med mera intensiva växtföljder.

2) Undersökningar rörande stallgödselns tillvaratagande och användning.
Förutsättningarna för olika stallgödselvårdsmetoder avvika väsentligt från
de inom andra landsändar rådande, och de vid övriga försöksgårdar erhållna
resultaten äro därför icke utan vidare tillämpliga inom det område, som den
värmländska försöksgården representerar.

3) Jordbearbetningsförsök. Åkerjorden inom försöksgårdens område är
som regel mycket svårbrukad och jordbearbetningsförsöken böra därför intaga
en framstående plats på gårdens arbetsprogram.

4) Täekdikningsförsök.

5) Fastliggande sort- och stamförsök med olika kulturväxter.

6) Fastliggande gödslings- och kalkningsförsök, avsedda att utreda möjligheterna
att varaktigt förbättra det som regel otillfredsställande fosfat-,
kali- och kalktillståndet i områdets åkerjordar.

7) Försök och undersökningar rörande vallodlingens teknik m. in.

Professor Nilsson har anfört.

Värmlands län utgör ett mellanområde mellan södra och norra Sverige
och har mycket olikartade betingelser, vilket framgår av att områdena närmast
Vänern hänföras till fruktodlingszon III, medan länets nordligare områden
tillhöra fruktodlingszonerna V och VI. Trädgårdsodlingens utveckling
får ses i samband härmed. Det finnes sålunda en rätt betydande odling
av trädgårdsväxter dels i trakten av Vänern, dels i trakterna kring Frykensjöarna,
där gynnsamma klimatiska förhållanden förekomma. För övrigt är
trädgårdsodlingen mer eller mindre norrlandsbetonad. Det råder intet tvivel
om att trädgårdsodlingen skulle kunna utvecklas rätt väsentligt. I detta
syfte torde en försöksverksamhet vara mycket betydelsfull, dels för att
skaffa ett sakligt underlag för undervisningen, dels för demonstration av
sorter, gödslingar och annat, som kan vara av betydelse för rationell odling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

De uppgifter, som en försöksstation i Värmland skulle få, gälla i första
hand prövning av tillgängliga sorter av fruktträd, bärväxter och köksväxter.
Vidare skulle vissa gödslingsförsök behöva anläggas för klarläggande av
näringsbehovet under här rådande odlingsförhållanden. Med fruktträd skulle
även beskärningsförsök och särskilda grundstamförsök upptagas på programmet.
En särskilt stor betydelse måste tilläggas försöken med bärbuskar, då
odlingen av dessa kan få större omfattning och betydelse i framtiden. Detta
gäller i första hand krusbär, vinbär och hallon. Försöken med köksväxter
skulle till en början begränsas till frilandskultur, då odlingen under glas
hittills icke blivit särskilt betydande i Värmland.

I samband med upprättandet av en statlig jordbruksförsöksgård torde det
vara lämpligt att till denna knyta en mindre station för trädgårdsförsök, varifrån
även ilen lokala försöksverksamheten i länet kunde ledas. Hittills ha
försök med trädgårdsväxter blott utförts i ringa utsträckning i Värmland. En
observationsplantering av fruktträd har anlagts vid Ingesunds folkhögskola,
och där ha även vissa köksväxtförsök varit utlagda. Under perioden 1942—1944
förekommo mindre köksväxtförsök även vid Brunsberg. 1 samarbete med hushållningssällskapet
utlades våren 1947 vid Varpnäs ett större sort- och
grundstamförsök med äpple och ett sortförsök med svarta vinbär. Hösten
1946 har ett mindre krusbärsförsök också planlagts vid Varpnäs, och ett
sortiment av fruktträd har planterats. Därjämte har ett större plommonförsök
och ett mindre äppleförsök planerats vid Rottneros, vartill träden redan
översänts. Hösten 1947 har även utlagts ett sortförsök med krusbär i Ekshärad.
Vissa andra försök ha föreslagits, men de ha ännu icke i detalj utformats.

I anslutning till de återgivna yttrandena har kommittén förordat, att försöksverksamheten
inom Bergslagsområdet i huvudsak skulle erhålla de arbetsuppgifter,
som angivits i yttrandena. Arbetsuppgifternas art samt den
omfattning försöksverksamheten kunde beräknas få motiverade enligt kommitténs
mening inrättande av en särskild försöksgård i Värmland, vilken
samtidigt skulle användas som trädgårdsförsöksstation.

Den för försöken erforderliga åkerarealen har enligt promemorian uppskattats
till cirka 20 hektar för jordbruksförsök, 3 till 4 hektar för fruktoch
bärförsök samt 2 hektar för köksväxtförsök.

Beträffande det till försöksgård föreslagna området ha i promemorian
lämnats bland annat följande uppgifter.

Det ursprungligen till försöksgård föreslagna området — ungefär hälften
av fastigheterna Sunne prästgård l1 och l5 — innehåller i areal 69 hektar,
därav 64,4870 hektar åker, 2,1280 hektar ängsmark, 0,1200 hektar tomt och
2,2650 hektar mosse. Området är beläget 0,6 km norr om Sunne kyrka och
öster om sundet mellan Övre Fryken och Mellanfryken samt omedelbart
norr om den bebyggda delen av köpingen.

Med undantag av ett mindre torp, Fiskartorpet, i norra delen av ägorna
samt en större lada i sydöstra delen finnas inga byggnader inom området.

Den 23 november 1947 beslöt Sunne sockens kommunalfullmäktige att
tillsammans med Sunne köping inköpa fastigheterna Brarud 1 och 1 , vilka
fastigheter skulle tilläggas det ursprungligen för försöksgården avsedda
området. I gengäld skulle köpingen tillföras lika mycket areal i sydligaste
delen av sagda område mellan Fryken och landsvägen mot Brårud. Enligt
två särskilda med ägarna till ifrågavarande fastigheter uppgjorda preliminära
köpekontrakt skulle köpen förfalla, därest riksdagen icke skulle god -

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

känna förslaget om förläggande av försöksgården till nämnda fastigheter
eller icke skulle fatta beslut härom senast den 14 mars 1949.

På fastigheterna Brårud l17 och l18 finnas ett bostadshus och ekonomibyggnad.

I fråga om jordförhållandena har uppgivits i huvudsak följande.

De förnämsta jordslagen inom området äro mjällera, kärrtorv och även
vitmosstorv. Dessa äro representativa jordarter icke blott för mellersta
\ ärmland utan även för Västmanland och södra Dalarna eller för hela jordbruksområdet
Norra Bergslagen. Egentliga sandjordar saknas däremot och
mojordar samt mellanleror ha en mindre utbredning.

I promemorian har vidare upptagits ett förslag i fråga om områdets utbyggande
till försöksgård. Därvid ha verkställts beräkningar beträffande
engångskostnader för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
och för inköp av inventarier samt i fråga om årliga utgifter. Engångskostnaderna
ha beräknats för försöksgården till 522 500 kronor och för trädgådsförsöksstationen
till 89 000 kronor. De årliga utgifterna ha beräknats
för försöksgården till 50 100 kronor och för trädgårdsförsöksstationen till
19 100 kronor. För budgetåret 1948/49 skulle enligt kommittén erfordras
40 000 kronor till inköp av inventarier samt för tiden den 14 mars—den
30 juni 1949 35 000 kronor till arvode åt försöksföreståndare och till driftskostnader.
Av sistnämnda belopp avse 10 000 kronor inköp av konstgödselmedel.

Styrelsen för lantbrukshögskoian har förklarat sig livligt förorda inrättande
av en försöksgård å det föreslagna området. Styrelsen har dock framhållit,
att detaljer i avseende på utbyggandet av området till försöksgård
borde närmare övervägas i ett senare sammanhang.

Lantbrukshögskolans försöksnämnd har i sitt yttrande till högskolan understrukit
nödvändigheten av att tillköpa tillräcklig areal skog till försöksgården,
därest statsmakterna även i fortsättningen komme att lägga stor
vikt vid det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften vid för söksgårdarna.
Utan tillgång till behövlig skogsareal kunde ett jordbruk i ifrågavarande
del av Värmland knappast bliva bärkraftigt. Vidare har försöksnämnden
framhållit angelägenheten av att verksamheten vid försöksgården planlädes
på sådant sätt, att husdjursförsök i begränsad omfattning framledes
kunde upptagas vid gården.

Yttrandena.

Samtliga remissinstanser med undantag av statskontoret ha tillstyrkt förslaget.

Ur de tillstyrkande yttrandena kan återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som
kunde komma att åvila en särskild försöksgård för ifrågavarande del av
landet, förordat att en dylik gård skulle anordnas å det för ändamålet avsedda
området i Sunne. Vidare har lantbruksstyrelsen anfört hland annat.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 31.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

De jordartstyper, som äro rikligast i mellersta Värmland ävensom inom
delar av angränsande län, finnas representerade inom nyssnämnda område.
Icke heller ur klimatsynpunkt synes något vara att erinra mot en förläggning
av försöksgården till ifrågavarande plats. Försöksverksamheten bör
i huvudsak bedrivas i överensstämmelse med de i utredningen angivna riktlinjerna.
Innan försöksverksamheten påbörjas, böra emellertid ytterligare
överväganden komma till stånd rörande verksamhetens närmare utformning
och organisation.

Sveriges utsådesförening har med ledning av de uppgifter kommittén lämnat
samt egen kännedom om förhållandena på växtodlingens område i
Värmland funnit det såsom försöksgård föreslagna området lämpligt för
ändamålet. Utsädesföreningen har i detta sammanhang erinrat om att föreningen
i samarbete med hushållningssällskapet redan för omkring trettio
år sedan upprättat en filial för förädlings- och försöksverksamhet på Varpnäs
egendom några mil väster om Karlstad. Då ett samarbete mellan den
planerade försöksgården och nyssnämnda filial enligt föreningens mening
borde äga rum i ganska stor omfattning, syntes det även från denna synpunkt
fördelaktigt, att försöksgården bleve förlagd i en mera central del av
Värmlands län. Beträffande kommitténs förslag i övrigt hade föreningen
intet att anmärka.

Statskontoret har framhållit att i avvaktan på resultatet av pågående utredningar
och undersökningar i fråga om försöksgårdarnas ekonomi inrättandet
av nya dylika gårdar borde anstå. För en sådan uppfattning förelåge
så mycket starkare skäl som den av rådande förhållanden framtvingade
begränsningen av investeringar, särskilt på byggnadsområdet, redan i
och för sig utgjorde tillräcklig anledning för statsmakterna att ställa sig
avvaktande, då det gällde uppförandet av nya försöksgårdar. I vart fall
borde åtgärder på detta område för närvarande begränsas till anskaffandet
av erforderliga jordegendomar.

Departementschefen.

För att den vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på jordbrukets
område skall kunna fältmässigt fullfölja sina undersökningar och
rön är det önskvärt, att statliga försöksgårdar inrättas i sådant antal, att åtminstone
de viktigare av vårt lands jordbruksområden bliva företrädda med
egna försöksgårdar. Dylika gårdar kunna vidare vara av stort värde för
jordbruksnäringens utveckling därigenom att de kunna tjänstgöra som demonstrationsobjekt
och som förmedlare, när det gäller att föra ut vunna
forsknings- och försöksresultat i praktisk användning. I Värmlands län,
där en stor del av befolkningen är sysselsatt med jordbruk och dess binäringar,
finnes för närvarande ingen försöksgård. De närmaste försöksgårdarna
ligga i Västergötland (Lanna) samt i Ångermanland (Offer). Försöksresultaten
från dessa gårdar äro emellertid endast i mycket begränsad
omfattning användbara för Värmlands förhållanden. Detta gäller särskilt
den i klimat- och jordartshänseende särpräglade mellersta och norra delen

Kungi. Maj:ts proposition nr 31.

av Värmland. Att en fast försöksgård skall inrättas i denna trakt synes
därför vara väl motiverat med hänsyn till jordbrukets intressen.

Såsom inledningsvis nämnts vänta även åtskilliga andra försöksgårdsprojekt
på sin lösning. Vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsfrågor
denna dag föreslår jag emellertid, att forskningen vid Institutet för
husdj ursförädling inordnas i lantbrukshögskolan och att Wiadegendomen
i samband därmed erhåller ställning som en vanlig försöksgård. Samtidigt
föreslår jag, att principbeslut fattas att enligt norrlandskommitténs förslag
vid Röbäcksdalen utanför Umeå inrätta en institution för jordbruksforskning
i Norrland, till vilken även en försöksgård skulle förläggas.

Vad angår övriga nu föreliggande försöksgårdsprojekt torde det redan
av ekonomiska skäl icke vara möjligt att förverkliga alla dessa inom de närmaste
åren. För att ett underlag skall erhållas för bland annat en bedömning
av angelägenhetsgraden hos de olika projekten synes det lämpligt, att
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skall få i
uppdrag att utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.
Jag torde senare få åter anmäla denna fråga.

Det kan givetvis ifrågasättas, om det under de förhållanden, som nämnts,
är lämpligt att man nu tager ställning till förslaget om inrättande av en
försöksgård i Värmland. Emellertid förefaller behovet av en sådan försöksgård
obestridligt. Det markområde, som skulle disponeras för försöksgården
och vilket kostnadsfritt skulle överlåtas av Sunne köping och Sunne
kommun, synes även väl lämpat för ändamålet. En förutsättning för att
detta markområde i sin helhet skall bliva disponibelt, är emellertid, såsom
framgår av det tidigare anförda, att beslut före den 14 mars 1949 föreligger
om inrättande av en försöksgård på området.

Den tveksamhet, som kan föreligga, synes alltså ej gälla lämpligheten av
det föreliggande förslaget i och för sig, utan endast den tidpunkt, då det
kan bliva möjligt att förverkliga detta. Under sådana förhållanden bör det
enligt min uppfattning ej möta några betänkligheter, att principbeslut i saken
fattas redan nu. Däremot torde det icke vara möjligt att nu bestämma,
när verksamheten vid denna försöksgård skall börja, eller att taga ställning
till de frågor angående byggnads- och personalbehov in. in., som berörts i
promemorian. Dessa spörsmål torde bland annat bliva beroende på resultatet
av den utredning om utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten, som
jag nyss berört.

Intill dess försöksgården inrättas torde marken få förvaltas i enlighet
med Kungl. Maj :ts bestämmande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att, Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna, att en försöksgård skall inrättas å det område
å fastigheterna Sunne prästgård 1* och 1“ samt Brårud
l17 och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket Sunne
köping och Sunne kommun förklarat sig beredda att som
gåva överlämna till staten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Malte Olsson.

497161 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.