Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1960 (Proposition 1960:77)

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Nr 77

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut m. m.; given Stockholms slott den
19 februari 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas på grundval av SMHI-utredningens betänkande
(SOU 1959:21) frågor rörande Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts arbetsuppgifter och organisation.

Institutets allmänna verksamhet föreslås i princip böra omfatta — liksom
hittills i stort sett gällt — de olika näringsgrenarnas m. m. allmänna
behov av meteorologiska och andra underrättelser inom institutets verksamhetsområde.
I den mån ytterligare anspråk ställes på institutet, bör
härav föranledd utökning av verksamheten få formen av uppdrag, för vilka
institutet skall erhålla ersättning. Ställning tages till vissa konkreta
spörsmål i samband med gränsdragningen mellan institutets allmänna serviceverksamhet
och uppdragsverksamheten.

Med hänsyn till de stegrade anspråken på institutet har utredningen lagt
fram förslag till en allmän upprustning av detsamma. I propositionen föreslås
på grundval härav bl. a., att institutet för nästa budgetår erhåller en
ny byråchefstjänst i samband med uppdelning av den nuvarande meteorologiska
byrån i två byråer, att institutet därutöver förstärkes med ett 20-tal tjänster samt att observationsnätet utbygges i viss omfattning. Vidare
extraordinariesättes ett stort antal extra tjänster, varigenom institutets personalorganisation
får en ökad stadga. En betydande förstärkning förordas
av institutets tekniska utrustning. Förstärkningen av institutets personella

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt. Nr 71

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

och materiella resurser avser i första hand flygväderlekstjänsten, den aerologiska
verksamheten och observationstjänsten.

I propositionen äskas slutligen anslag för nästa budgetår till institutets
verksamhet med sammanlagt 11 860 100 kr. De i propositionen framlagda
förslagen innebär för nästa budgetår en utgiftsökning med i runt tal
1 593 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Utdrag ur protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 februari 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Netzén, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen,
anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund,
frågor angående anslag för budgetåret 1960/61 till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (VI ht p. 32—41) har Kungl. Maj:t på hemställan
av chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna
till:

a) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 356 800 kr.

b) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning ett
anslag av 27 700 kr.

c) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader ett
förslagsanslag av 295 500 kr.

d) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer ett
anslag av 974 700 kr.

e) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
ett förslagsanslag av 751 800 kr.

f) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av stationer
m. m. ett reservationsanslag av 150 400 kr.

g) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 988 300 kr.

h) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten ett förslagsanslag av 2 197 400 kr.

i) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska stationer
ett förslagsanslag av 1 003 200 kr.

j) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
ett förslagsanslag av 1 127 000 kr.

Hithörande frågor torde nu få upptas till fortsatt behandling.

Kung/. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

För att verkställa en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts arbetsuppgifter och organisation tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet
den 10 maj 1957 med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
samma dag särskilda sakkunniga, nämligen generaldirektören R. G.
Renlund, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, elverkschefen
K. E. Hesselbom samt kanslirådet Å. Wirseen. Sedan Hesselbom
på egen begäran entledigats från uppdraget att vara ledamot i utredningen,
utsågs ledamoten av riksdagens första kammare, skyddskonsulenten
A. G. Pettersson den 14 oktober 1957 att vara ledamot i utredningen. De
sakkunniga, som antog benämningen SMHI-utredningen, överlämnade den
14 maj 1959 betänkandet Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
arbetsuppgifter och organisation (SOU 1959: 21). Betänkandet var enhälligt.

över betänkandet har infordrade utlåtanden avgivits av vattenöverdomstolen
(efter hörande av rikets vattendomstolar), försvarsstaben, chefen för
flygvapnet, medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI), meteorologiska och hydrologiska rådet, luftfartsstyrelsen
(efter hörande av Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB), statskontoret,
statens organisationsnämnd, statens sakrevision, kanslern för rikets
universitet (efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
och rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala samt av matematisknaturvetenskapliga
avdelningen och rektorsämbetet vid Stockholms högskola),
domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen (i samråd med Sveriges lantbruksförbund
och efter hörande av Riksförbundet Landsbygdens folk), fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion, sjöfartsstyrelsen, Sveriges geologiska
undersökning, statens lönenämnd, statens skogsforskningsinstitut,
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (efter hörande av lärarkollegiet
och försökskollegiet vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök),
skogs- och lantbruksakademien, utredningen beträffande organisationen
av undervisningen och forskningen vid universitet och högskolor i ämnet
meteorologi (meteorologiutredningen) samt internationella meteorologiska
institutet i Stockholm.

Härjämte har yttranden över betänkandet avgivits av Sveriges Radio AB,
Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund samt Sveriges Akademikers
Centralorganisation.

2. Institutets nuvarande arbetsuppgifter och organisation

I betänkandet har på s. 12—20 lämnats en kort historik samt en redogörelse
för institutets nuvarande arbetsuppgifter och organisation. Här torde
följande böra återges.

Kungl. Maj:is proposition nr 77 år 1960

På grundval av en verkställd utredning föreslogs i 1945 års statsverksproposition
en omorganisation fr. o. m. den 1 juli av dåvarande statens meteorologisk-hydrologiska
anstalt. Organisationen gäller i stort sett alltjämt.
Anstaltens benämning ändrades i samband därmed till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI).

Institutets verksamhet regleras i Kungl. Maj :ts instruktion den 21 november
1958 (nr 547). Enligt instruktionen ankommer det på institutet att
enligt vetenskapens fordringar och med hänsyn till näringslivets och försvarets
behov inhämta tillförlitlig kännedom om vårt lands meteorologi och
bydrologi. I detta syfte skall institutet anordna och övervaka meteorologiska
och hydrologiska observationer och mätningar inom landet, vattenhöjdmätningar
vid rikets kuster och meteorologiska iakttagelser ombord på svenska
civila fartyg och flygplan, granska, bearbeta och bevara därvid insamlat material
ävensom handha den allmänna väderlekstjänsten, stormvarningstjänsten
och israpporttjänsten samt den civila flygväderlekstjänsten. Institutet
skall göra resultaten av institutets arbeten tillgängliga — förutom genom
väderleksrapporter m. m. — genom utgivande av månads- och årsskrifter
med lämpliga sammanställningar och bearbetningar av observationsmaterialet
samt avhandlingar och uppsatser rörande såväl rent vetenskapliga
som ur praktisk synpunkt viktiga frågor. Undersökningar och utredningar
må utföras även på uppdrag av offentlig myndighet eller enskild.

Verksamheten bedrives under ledning av en överdirektör som chef. Institutets
arbetsuppgifter är fördelade mellan en meteorologisk och en hydrogisk
byrå. Därutöver finns en kansliavdelning samt en undervisningsavdelning.
De båda byråerna och kansliavdelningen är i sin tur uppdelade i avdelningar
och sektioner. Den nuvarande organisationen åskådliggöres i följande
sammanställning.

Institutets chef

Meteorologiska byrån
Väderleksavdelningen
Aerologiska avdelningen
Veckoprognosavdelningen
Istjänsten för sjöfarten
Teleavdelningen
Klimatavdelningen
Instrumentavdelningen
Flygväderleksavdelningen

Hydrologiska byrån

Allmänna hydrologiska avdelningen
Hydrografiska avdelningen
Kontrollavdelningen
Isavdelningen

Kansliavdelningen
Undervisningsavdel ningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Under institutet sorterar ett antal civila flygväderlekstjänster samt ett
omfattande nät av meteorologiska och hydrologiska observationsstationer.

Meteorologiska byrån

De arbetsuppgiftex-, som åvilar meteorologiska byrån, utgöres av observationstjänst,
allmän väderlekstjänst, aerologisk tjänst, veckoprognostjänst,
istjänst för sjöfarten, kliimattjänst, förbindelsetjänst, instrumenttjänst och
flygväderlekstjänst. Byrån skall utföra vetenskapliga undersökningar och
utredningar, följa utvecklingen på de olika områdena och delta i det internationella
samarbetet. Slutligen har byrån att inom sitt arbetsområde på
begäran av uppdragsgivare utföra utredningar, avge intyg o. d.

Väderleksavdelningen har att tillgodose allmänhetens och näringslivets
behov av väderleksunderi-ättelser samt svara för den meteorologiska säkerhetstjänsten
till sjöss. Aerologiska avdelningen skall centralt bearbeta de
aerologiska observationerna vid stationer på hela norra halvklotet. Veckoprognosavdelningen
utfärdar för bl. a. sjöfartsstyrelsens räkning temperatur-
och vindprognoser för en å två veckor. Istjänsten för sjöfarten har bl. a.
till uppgift att under issäsongen sammanställa rapporter från in- och utländska
isobservationsstationer till dagliga isberättelser och att utfärda isprognoser.
Teleavdelningen svarar för mottagning och utsändning av väderlekstelegrammen.
Klimatavdelningen ombesörjer utredningar rörande klimatet
i olika delar av landet och baserar dessa bl. a. på rapporter från ett
omfattande nät av temperatur- och nederbördsstationer. Utredningarna är
avsedda att tjäna näringslivets behov. Under avdelningen sorterar det meteorologiska
stationsnätet med undantag för istjänstens observationsstationer
och de aerologiska stationerna. Instrumentavdelningen handhar — förutom
inköp av instrument — utsändning, kontroll och översyn av materielen
samt utför även arbeten med nykonstruktion och förbättringar av instrument
för institutets verksamhet. Flygväderleksavdelningen svarar för den
centrala ledningen av väderlekstjänsten för den civila luftfarten. De under
avdelningen lydande lokala flygväderlekstjänsterna har till huvudsaklig
uppgift att tillhandahålla flygbolag och trafikledningar sådana prognoser
och obsei*vationer, som erfordras för flygningarnas planläggning före start
och under pågående flygning. F. n. finns sådana väderlekstjänster mer eller
mindre utbyggda vid flygplatser i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Visby, Sundsvall/Härnösand, Jönköping, Nordmaling och Karlstad.

Hydrologiska byrån

Byråns huvudsakliga uppgift var från början att lämna landets näringsliv
uPP8ifter om vattenföringens storlek i floderna. Jämsides med vattenkraftens
utbyggnad och arbetena med sjöregleringarna i Norrland har sedermera
tillkommit nya arbetsuppgifter, vilka blivit dominerande för byrån.
Vattendomstolarna anlitar byrån som sakkunnig i hydrologiska och närbesläktade
ämnen, däribland regleringarnas invei-kan på vattendragens isar,
virkesavläggning, vintervägar om. m., ävensom i fråga om kontrollen av att
domstolarnas bestämmelser efterleves.

Allmänna hydrologiska avdelningen har att mäta vattenstånd och vattenföring
i inlandsvattendragen och att föra statistik däröver. För utförande
av mätningarna har inrättats ett antal vattenstånds- och vattenföringsstatio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

ner. Hydrografiska avdelningen svarar för vattenståndsobservationerna vid
rikets kuster och det därpå grundade studiet av landhöjningens storlek. För
ändamålet finns ett observationsnät, omfattande tio mareografer. Kontrollavdelningen
utövar — efter förordnande i varje särskilt fall av vattendomstol
eller Kungl. Maj:t — kontrollen över sjöregleringarnas skötsel och utför
utredningar av hydroteknisk art. Medan den allmänna hydrologiska avdelningen
skall behandla frågor beträffande vattendrag, som ej varit föremål
för reglering eller blott är föga reglerade, har kontrollavdelningen att
handlägga ärenden, som har direkt anknytning till kraftverk och regleringsdammar.
Isavdelningen svarar för de uppdrag, som rör isförhållanden och
vattentemperaturer i landets sjöar och vattendrag.

Kansliavdelningen

Till denna avdelning hör — förutom kansli — registrators- och kassakontor,
bibliotek, förrådskontor och vakttjänst, ritkontor samt instrumentverkstad.

Undervisningsavdelningen

Den inom institutets undervisningsavdelning bedrivna utbildningen leder
fram till meteorologisk resp. hydrologisk tjänsteexamen. Vidare hålles kurser
för utbildning av värnpliktiga biträdande meteorologer.

II. Utredningen

1. Gränsdragningen mellan institutets och andra organs arbetsuppgifter

Den översyn av institutets arbetsuppgifter och organisation, som utredningen
haft att verkställa, har i första hand tagit sikte på att klargöra, vilka
arbetsuppgifter som bör ankomma på institutet. I betänkandet har på s. 21—
44 redogjorts för utredningens överväganden i dessa avseenden.

Vid utredningens bedömning, i vilken omfattning och hur föreliggande
och förutsebara krav på meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk verksamhet
vid institutet bör tillgodoses, har beaktats, att landets resurser på
området rationellt utnyttjas. Av betydelse är att åstadkomma en lämplig
fördelning av såväl praktiska som vetenskapliga arbetsuppgifter och en organisatorisk
samordning mellan institutet och andra verk och institutioner,
som är verksamma inom detta område. Organ, soim därvid främst kommer
i fråga, är bl. a. den till flygstaben centralt knutna militära väderlekstjänsten,
luftfartsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och fiskeristyrelsen.

Försvarets behov av väderleksinformationer och biträde i meteorologiska
frågor under tioårsperioden 1956—65 utreddes vid en år 1955 inom flygledningen
verkställd översyn av den militära väderlekstjänstens organisation.

De på institutet ankommande uppgifterna för den militära väderlekstjänsten
torde ligga inom ramen för institutets allmänna verksamhet. I den mån
särskilda anspråk ställes på institutet från de militära organens sida, bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

därav föranledd utökad verksamhet få formen av uppdrag, för vilka institutet
har att betinga sig ersättning enligt gällande taxa. Institutet bör således
uppdragsvägen kunna tillmötesgå önskemål från militärt håll, som ligger
utanför de allmänna riktlinjerna för institutets verksamhet.

Utredningen finner det angeläget, att den vid institutet tjänstgörande militärassistenten
ges möjligheter att ägna mera tid åt institutet än vad som
hittills varit fallet. Militärassistenten bör enligt utredningen erhålla visst
årligt arvode.

Den verksamhet, som institutet f. n. bedriver för att tillgodose sjöfarten
och fisket med väderleksprognoser och israpporter, täcker i stort sett det
föreliggande behovet. Institutets insatser härvidlag anser utredningen vara
av den art, att de bör hänföras till institutets allmänna verksamhet.

I fråga om undersökningar rörande väderlekens och klimatets betydelse
för lantbruket och skogsbruket bör enligt utredningen institutets uppgifter
på föreliggande områden avgränsas så, att de tillgodoser berörda näringsgrenars
allmänna behov. I överensstämmelse härmed bör det ej ankomma
på institutet att upprätta observationsnät för speciella ändamål. Vad som
i fråga om prognostjänst anses erforderligt utöver de allmänna rapporterna
bör uppdragsvägen bekostas av vederbörande organ. Vidare bör forskare på
områden, varom här är fråga, vara knutna till respektive fackorgan. För
samordning av verksamheten på det agrikulturmeteorologiska området bör
enligt utredningens uppfattning en för ändamålet bildad samarbetskommitté
för agrikulturmeteorologisk forskning erhålla en av Kungl. Maj :t sanktionerad
ställning.

Institutets insatser på det hydrologiska området är av stor betydelse för
u*byggnaden av vårt lands vattenkraftsresurser. Omfattningen av denna
institutets verksamhet är beroende av den takt, i vilken vattenmålen handlägges.
En nyligen genomförd förstärkning av vattendomstolsorganisationen
beräknas komma att medföra en kraftig ansvällning av hydrologiska
byråns arbetsuppgifter.

Utredningen anser det ej möjligt att åstadkomma en klar gränsdragning
mellan institutets och Sveriges geologiska undersöknings uppgifter. Grundvattenfrågorna
bör emellertid i princip ankomma på sistnämnda organ. En
utbyggnad av ett speciellt observationsnät för grundvattenundersökningar
bör anstå i avvaktan på ett närmare klarläggande av betydelsen härav.

2. Uppdragsverksamhet

På s. 217—235 i betänkandet har lämnats en redogörelse för uppdragsverksamheten
inom institutet. I det följande lämnas en sammanfattning rörande
utredningens överväganden härvidlag.

Utredningen har dragit en skiljelinje mellan institutets allmänna verksamhet,
d. v. s. vad som instruktionsmässigt åvilar institutet att utföra, och
uppdragsverksamheten, för vilken institutet skall erhålla ersättning av uppdragsgivarna.
Det är framför allt hydrologiska byrån, som sysslar med uppdrag
av olika slag för myndigheter, institutioner och enskilda, men även
den meteorologiska byrån har i viss utsträckning kommit att tagas i anspråk
härför. Uppdragsverksamheten representerar f. n. ca 75 % av den
hydrologiska byråns totala verksamhet, medan motsvarande siffra för den
meteorologiska byrån är ca 3,5 %.

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

I vilka fall institutet skall fordra ersättning för service, som lämnats på
begäran av enskild eller myndighet, har i instruktionen förutsatts vara en
bedömning, som får ankomma på institutet. Självfallet är, att inedelsanvisningen
till institutets allmänna verksamhet kommit att för institutet bli
vägledande i fråga om var gränsen i stort går för dess avgiftsfria service.
Icke desto mindre har en viss oklarhet härvidlag uppkommit. Utredningen
har räknat med att en restriktiv linje upprätthålles vid gränsdragningen.
Institutet bör ha att tillhandahålla speciella tjänster i form av uppdrag för
vilka ersättning utgår från de medel, som står till den uppdragsgivande
myndighetens förfogande. En statlig myndighet skall i princip inte kunna
begära utförande av undersökningar eller utredningar från institutets sida
utan att betala ersättning härför i större utsträckning än vad fallet är i fråga
om enskilda personer eller företag. Det blir institutet som har att avgöra,
om ifrågasatta undersökningar eller utredningar faller inom ramen för dess
allmänna verksamhet.

För de uppdrag hydrologiska byrån erhåller debiteras vederbörande uppdragsgivare
i regel institutets personal- och övriga kostnader, beräknade
enligt fastställda grunder. Eftersom det knappast kan komma i fråga att
debitera kostnaderna för yttranden med anledning av remisser från Kungl.
Maj :t eller statliga myndigheter, bör en förstärkning av institutets resurser
härför ske över institutets allmänna anslag. Utredningen har beaktat detta
vid behandlingen av institutets personalbehov.

Kostnaderna för en utbyggnad av stationsnätet för långa observationsserier
beträffande istäcket från vattendrag i olika delar av landet kan inte beräknas
bli omedelbart uttagna av regleringsföreningarna.

Utredningen anser, att kostnaderna för dessa observationer, i den mån de
ej kan direkt uttagas av reglerings- eller andra företag, måste bestridas av
anslagsmedel, liksom fallet är beträffande övriga grundläggande hydrologiska
och andra observationer. Dessa mätningar är emellertid avsedda att
läggas till grund för senare utredningar, vilka i betydande utsträckning
kommer att debiteras uppdragsgivare. Observationerna kan alltså betraktas
som ett förberedande led i institutets uppdragsverksamhet, varför en
uppräkning av omkostnadspålägget av denna anledning kan vara motiverad,
vilket möjliggör en indirekt finansiering av dessa kostnader över anslaget
till uppdragsverksamhet.

Vad det meteorologiska området beträffar bör grundläggande observationer
av markvädret och av de högre luftlagren bestridas av allmänna medel.
Luftfartsstyrelsens bidrag till de aerologiska stationerna bör i enlighet härmed
upphöra och motsvarande medel beviljas på institutets allmänna anslag.

Kostnaderna för insamling av observationer anser utredningen böra bestridas
från institutets allmänna anslag. Givetvis bör de militära observationsstationerna
i största möjliga utsträckning utnyttjas för att reducera
dessa kostnader.

Varken hyggesbränningsprognoser eller prognoser för timmersläp är enligt
utredningen av natur att böra ingå i institutets allmänna verksamhet.
Berörda intressenter bör alltså även i fortsättningen bidra till kostnaderna
härför.

Ledningen och övervakningen av den lokala flygväderlekstjänstens orga -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

nisation har förutsatts ingå i institutets allmänna serviceuppgifter. Även säkerhetstjänsten
för fisket och sjöfarten betalas av staten, som emellertid i
viss utsträckning också åtagit sig att stödja sjöfarten genom prognoser av
huvudsakligen ekonomisk betydelse. Utredningen förutsätter därför, att
kostnaderna för all istjänst som är erforderlig för sjöfarten vid rikets nordliga
kuster ombesörjes av institutet.

Den s. k. lavinkommittén, som tillkom på privat initiativ i början av 1940-talet, har till uppgift att ägna sig åt vetenskaplig och praktisk verksamhet
för att förhindra lavinolyckor. Ifrågavarande undersökningar rörande de
meteorologiska förutsättningarna för lavinbildning bör enligt utredningen
anförtros åt institutet, som under alla förhållanden har att svara för det
härför erforderliga observationsnätet. Det torde få ankomma på institutet
att ta ställning till önskemål om kartläggning av lavinområdena och om en
utvidgad varningstjänst för fjälltrakterna. Såvitt utredningen kan bedöma
är uppgifterna på detta område till stor del av engångsnatur och knappast
av den art att de, även om de pågår under en längre tidsperiod, bör ingå i
institutets allmänna verksamhet. Uppgifterna bör falla under dess uppdragsverksamhet.

Utbildningen, som beträffande hydrologer hittills helt bekostats av vissa
uppdragsgivare och som i fråga om meteorologer delvis betalats av flygvapnet,
bör, så länge den är knuten till institutet, ingå bland institutets allmänna
åligganden och helt bekostas av dess anslagsmedel.

Beträffande den ersättning som nu utgår från radio, television och press
i fråga om väderleksinformation anser utredningen, att de ordinarie väderleksutsändningarna
i radio bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB.
För den medverkan i televisionen, som begärts hos institutet och givits en
för ändamålet speciell utformning, synes däremot t. v. viss ersättning böra
utgå såväl till institutet som till den i programmen deltagande ineteorologpersonalen,
vilken utför detta arbete vid sidan om sin ordinarie tjänst. Någon
justering av nu utgående ersättningsbelopp anser utredningen sig inte
böra föreslå. Inte heller har utredningen något att erinra mot att TT kostnadsfritt
erhåller institutets rapporter. I den mån särskilt material eller
prognoser därutöver tillhandahålles radio och pressen bör liksom hittills
ersättning uttagas.

Uppdragsgivarna skall i första hand betala direkta utlägg för uppdragen,
d. v. s. — förutom lön åt den personal, som direkt arbetar med uppdragen
- utgifter för resor, expenser och utrustning. Härtill kommer indirekta utgifter
för uppdragen, såsom administrationskostnader, utgifter för gemensam
kontorsutrustning och städning av lokaler, som användes för uppdragsverksamheten.
Dessutom har statsverket indirekta omkostnader, som inte
föres på institutets anslag, exempelvis lokalhyra och pensionskostnader för
personal, som direkt eller indirekt är sysselsatt med uppdragsverksamhet.
De indirekta kostnaderna har ansetts böra bestridas genom ett särskilt omkostnadspålägg
utöver de direkta utgifterna.

Enligt gällande taxa skall lönekostnader inklusive ett omkostnadspålägg
med 50 % debiteras i form av timersättning med varierande belopp för olika
personalkategorier.

Institutet äger av anslaget för uppdragsverksamhet disponera sammanlagt
högst så stort belopp, som motsvarar de ersättningar institutet betingar

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

sig av uppdragsgivare med avdrag av 54 % av däri ingående tillägg för pensions-
och allmänna administrationskostnader m. m. Då ersättningarna som
förut nämnts består av lön jämte 50 % tillägg därå, kommer avdraget att
uppgå till ca 27 % av lönebeloppen.

Med skrivelse den 17 november 1958 har statens sakrevision till Kungl.
Maj :t överlämnat en inom sakrevisionen verkställd utredning angående
taxesättningen vid institutet. Genom beslut den 19 december samma år har
ifrågavarande utredning av Kungl. Maj :t överlämnats till SMHI-utredningen
för att tagas under övervägande vid utredningsarbetets fullgörande.

Utredningen har funnit den nuvarande metoden för uttagande av indirekta
kostnader för uppdragsverksamheten enkel och praktisk. Utredningen,
som därför inte ansett sig böra föreslå en annan form för debitering av dessa
kostnader, anser emellertid, att man — för att erhålla full kostnadstäckning
— bör överväga en betydande höjning av omkostnadspålägget. Detta
bör avvägas så, att däri inrymmes såväl hel direkt kostnadstäckning för
staten som nödvändig marginal för institutet i fråga om uppdragsverksamhetens
upprätthållande. Med hänsyn härtill föreslår utredningen, att omkostnadspålägget
höjes till 100 %. Av pålägget föreslås institutet få disponera
70 %. Återstående 30 % skall tillföras statsverket.

3. Personalbehov

Utredningen föreslår inrättandet av två nya byråer. Den nuvarande meteorologiska
byråns arbetsuppgifter föreslås nämligen fördelade mellan en
väderleksbyrå, en klimatbyrå och en flygväderleksbyrå. Anledningen härtill
är den kraftiga expansionen av institutets verksamhet på det meteorologiska
området, som ägt rum sedan år 1945, då institutet fick sin nuvarande
organisation. Behovet av en byråuppdelning gör sig med ännu större
styrka gällande vid en upprustning av institutets personella resurser enligt
utredningens förslag.

Väderleksbyrån föreslås skola omfatta väderleksavdelningen, aerologiska
avdelningen, veckoprognosavdelningen, istjänsten för sjöfarten och teleavdelningen.
Till klimatbyrån skall hänföras, förutom klimatavdelningen,
de meteorologiska observationsstationerna och instrumentavdelningen.
Flygväderleksbyrån slutligen skall bestå av flygväderleksavdelningen och
de lokala flygväderleksjänsterna.

Den hydrologiska byrån har utredningen i nuläget inte tunnit så stor
eller dess uppgifter av sådan art att en uppdelning av byrån kan anses påkallad.

I betänkandet har på s. 45—192 samt 255—262 lämnats en utförlig redogörelse
för de olika avdelningarnas arbetsuppgifter och personalbehov m. in.
I det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för utredningens förslag
rörande personalbehovet för institutets olika verksamhetsområden.

Väderleksavdelningen. Avdelningen bör, med hänsyn till den centrala ställning
som den kommer att inta inom den föreslagna nya väderleksbyrån,

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

förestås av eu byrådirektör i Ae 26. Utredningen har funnit, att personalens
storlek — bortsett från assistentpersonalen — är tillfyllest för de aktuella
uppgifterna inom den allmänna väderlekstjänsten.

Enligt utredningens uppfattning erfordras en förstärkning med två meteorologassistenter
i Ae 11 för den allmänna väderlekstjänsten. Med hänsyn
till den specialutbildning av biträdespersonalen, som är nödvändig, räknar
utredningen vidare med att en kontoristtjänst måste inrymmas i avdelningens
fasta organisation.

För den omedelbara framtiden har man emellertid att emotse ökade krav
på väderlekstjänsten. Härvid torde jetflygets behov av ytterligare kartor
få bedömas såsom mest angeläget. I den mån härför erforderlig kartritning
m. m. kommer att utföras vid väderleksavdelningen, torde en ökning
av personalen med tre kanslibiträden bli erforderlig.

För underlättande av forskningsverksamheten inom väderleksavdelningen
föreslår utredningen, att tjänsten som förste statsmeteorolog, som finns på
avdelningen, icke indrages i samband med inrättandet av förenämnda byrådirektörstjänst
samt att biträdespersonalen förstärkes med ett kanslibiträde.

Institutet bör ges möjligheter att sörja för en tillfredsställande säkerhetstjänst
för sjöfarten, i första hand inom svenska farvatten. Utredningen
räknar med att i nuläget ytterligare en meteorologtjänst i Ae 19 behöves för
säkerhetst j änsten.

Som marginal för den speciella prognosverksamheten inom avdelningen
räknas med att en statsmeteorologtjänst i Ae 21 och en biträdestjänst i den
reglerade befordringsgången behöver inrättas. Med den ståndpunkt utredningen
intar i fråga om uppdragsverksamhetens finansiering bör dessa
tjänster belasta anslaget till uppdragsverksamhet.

Istjänsten för sjöfarten, närmast en sektion inom väderleksavdelningen,
har ansetts ej behöva någon förstärkning.

Aerologiska avdelningen. Utredningen anser det vara förenat med stora svårigheter
att nu bedöma det personaltillskott, som i framtiden kan komma
att erfordras i anledning av jetflyget.

Utredningen beräknar den omedelbart erforderliga ökningen till två meteorologer
i Ae 19, varefter man får räkna med en successiv ökning. I övrigt
torde en ökning med en meteorologassistent i Ae 11 och tre kanslibiträden
i Ae 7 i nuläget vara tillfyllest.

För arbetet med numeriska prognoser och utvecklingsarbeten m. m. anser
utredningen en förstärkning med en statsmeteorolog i Ae 23, en meteorolog
i Ae 19, en meteorologassistent i Ae 11 och två kanslibiträden i Ae 7
vara tillräcklig.

En viss rationalisering av arbetet bör kunna genomföras genom en sammanslagning
av den centrala aerologiska tjänsten och den aerologiska tjänsten
i Bromma.

Veckoprognosavdelningen. Under senare år har särskild personal inom institutet
fått avdelas för att ägna sig åt prognosverksamhet för längre tidrymder
än den tid om tre dygn, som de allmänna prognoserna avser. Utredningen
räknar med att denna speciella prognosverksamhet bör fortsätta
och erhålla en viss utbyggnad. Verksamheten befinner sig ännu delvis på
försöksstadiet. Dess fullföljande bör ligga inom ramen för institutets framlida
organisation på längre sikt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

För ledningen av denna under utbyggnad varande avdelning anser utredningen
att en såsom extra av institutet inrättad förste statsmeteorologtjänst
bör fast knytas till institutets organisation genom inrättande av en tjänst i
lönegrad Ao 24.

Med hänsyn till att utvecklingen inom meteorologien lett till att prognoser
för längre tidsperioder kan lämnas med allt större säkerhet och därigenom
ges allmännare spridning till samhällslivets fromma, anser utredningen,
att denna del av institutets verksamhet bör hänföras till dess allmänna
service. Detta gäller i första hand utvecklingsarbetena och den prognosverksamhet
som i framtiden kan komma att avse större områden av landet.
Den personalförstärkning, som nu är erforderlig för avdelningens allmänna
verksamhet, uppskattar utredningen till en statsmeteorolog i Ae 23,
en meteorolog i Ae 19, ett kanslibiträde i Ae 7 samt ett kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång.

Teleavdelningen bedömes icke kunna med nuvarande personaluppsättning
i längden på ett tillfredsställande sätt fullgöra de arbetsuppgifter, som f. n.
ankommer på den. Det är därvid att märka, att teleavdelningen närmast är
att betrakta som ett serviceorgan för tillgodoseende av den civila och militära
väderlekstjänstens anspråk på material. Avdelningen måste därför i
alla lägen funktionera tillfredsställande. Utredningen föreslår att avdelningen
förstärkes med en statsmeteorolog i Ae 23, en förste radiotelegrafist i
Ae 12 samt fem teleprinterbiträden i Ae 7.

Klimatavdelningens arbetsuppgifter är mycket omfattande och spänner
över för meteorologien mycket viktiga områden. Bl. a. med hänsyn härtill
har utredningen föreslagit inrättande av en särskild klimatbyrå med klimatavdelningen
som kärna. Chefsskapet för avdelningen har ansetts böra
utövas av en byrådirektör i Ae 26.

Institutet har ansett behov föreligga av en särskild sektion för skogs- och
lantbruksmeteorologi inom klimatavdelningen. Utredningen menar att
skogs- och lantbruksmeteorologiska frågor bör handläggas inom samarbetskominittén
för agrikulturmeteorologisk forskning med institutet som expertorgan.
Därvid har förutsatts, att speciella uppdrag bör bekostas av vederbörande
institutioner. Med hänsyn till den ökade betydelse detta slag av
verksamhet numera fått och då det måste förutsättas, att institutet bör
medverka inom ramen för den allmänna verksamheten anser utredningen
en förstärkning med en meteorolog i Ae 19 erforderlig härför.

Beträffande antalet meteorologer och assistenter i övrigt inom avdelningen
finner utredningen, att om till avdelningens fasta organisation knytes ytterligare
två meteorologtjänstcr i Ae 21 resp. Ae 19 och en assistenttjänst i
Ae 11, skulle avdelningen vara tillgodosedd för de uppgifter, som för den
närmaste framtiden kan överblickas.

Beträffande biträdespersonalen anser utredningen det befogat att inrätta
ytterligare en kontoristtjänst. Eu ökning av antalet hålkortsoperatriser
torde få emotses men en övergång till hålkortsbearbetning möjliggör en
motsvarande minskning av övrig biträdespersonal.

Enligt utredningen är det för tidigt att ta ställning till om vid klimatavdelningen
— eller i eu framtid såsom fristående avdelning — bör organiseras
en särskild forskningsgrupp för månadsprognoser. Den försöksverksamhet,
som på detta område bedrivits inom avdelningen, bör emellertid fortsät -

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

ta så länge, att tillräckligt material finns för en bedömning, om denna verksamhet
kan vara samhällsekonomiskt motiverad. För att säkerställa den
fortsatta försöksverksamheten beräknar utredningen en förstärkning med
en statsmeteorolog i Ae 23 och ett kanslihiträde i Ae 7 vara erforderlig.

Instrumentavdelningen. Det synes ändamålsenligt att sammanföra all verksamhet
på instrumentområdet, som nu bedrives på meteorologiska och hydrologiska
byråerna, till en gemensam laboratorieavdelning och att till denna
avdelning hänföra instrumentverkstaden. Genom en sådan koncentration av
instrumentarbetet bör det bli möjligt att mera rationellt utnyttja de personella
och tekniska resurserna. Den teletekniska service, som institutet ej
lämpligen kan ombesörja, bör även i fortsättningen skötas genom televerkets
försorg.

Med hänsyn till de stora krav, som bör ställas på föreståndaren för avdelningen,
anser utredningen en laboratorstjänst eller avdelningsingenjörstjänst
i Ae 26 motiverad. Avdelningen bör förstärkas med en förste byråingenjör
eller statsmeteorolog i Ae 23, en hydrolog i Ae 19, en förste laboratorieassistent
i Ae 13, tre laboratorieassistenter i Ae 12, två instrumentmekaniker
i Ae 10 samt ett tekniskt biträde i Ae 9. Beträffande förstärkningen av
avdelningen i vad avser den från hydrologiska byrån överflyttade laboratorieverksamheten
och instrumenttjänsten räknar utredningen ej med en
motsvarande minskning av hydrologiska byråns personal.

Uppdragsverksamhetens omfattning och natur får bli utslagsgivande, om
ytterligare en civilingenjör eller akademiker erfordras för att leda densamma.
Personalbehovet för denna verksamhet i övrigt får likaså tillgodoses
inom ramen för institutets uppdragsverksamhet.

Flygväderleksavdelningen. Någon personalförstärkning anses inte erforderlig
för flygväderleksavdelningen. Den föreslås emellertid bli ombildad till en
särskild byrå inom institutet. Föreståndaren bör få byråchefs ställning.

De lokala flygväderlekstjänsterna. Personalbehovet på längre sikt sammanhänger
med hur den framtida trafikintensiteten kommer att utvecklas beträffande
såväl inrikes som den internationella flygtrafiken. Under de närmaste
åren beräknas Bromma fortfarande vara huvudflygplats för trafiken,
medan Arlanda förutses få en tämligen begränsad trafikmängd. Efter denna
period åter bedöms Bromma enbart komma att utnyttjas för inrikes flygtrafik.
Utredningen har ansett, att personalplanen för flygväderlekstjänsterna
endast kan bygga på den trafikutveckling, som kan överblickas för de
närmaste åren.

Vad den nya flygplatsen vid Arlanda beträffar, torde det vara angeläget,
att en statsmeteorolog i lönegrad Ae 23 erhålles som föreståndare, i första
hand för att biträda med de planläggningsarbeten som är nödvändiga för den
väntade utbyggnaden. Beträffande personalen i övrigt under första utbyggnadsskedet
beräknar utredningen denna — inklusive den förstärkning som
beräknats i statsverkspropositionen för budgetåret 1959/60 — till två meteorologer
i Ae 19, två förste meteorologassistenter i Ae 13, tre meteorologassistenter
i Ae 11 och tre kanslibiträden i Ae 7. Om trafiken på Arlanda
skulle öka i snabbare takt än som förutsatts, d. v. s. två å tre turer om dyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

net, får man räkna med ytterligare personalförstärkning. På längre sikt torde
man även få räkna med en viss personalöverflyttning från Bromma.

Flygväderlekstjänsten vid Bromma flygplats bör, med hänsyn till den ökade
inrikestrafiken och till att flygningar numera sker under större delen av
dygnet, förstärkas med en meteorolog i Ae 19, en förste meteorologassistent
i Ae 13 och ett kanslibiträde i Ae 7. Meteorologtjänsten har redan i statsverkspropositionen
för budgetåret 1959/60 förutsatts skola inrättas. Utredningen
har räknat med en centralisering av den aerologiska tjänsten till
aerologiska avdelningen vid institutet.

Vid Torslanda flygplats har utredningen utgått från att telefax införes
och att vid sådant förhållande en förstärkning icke behöves av meteorologoch
biträdespersonalen. En minskning med ett kontorsbiträde kan i stället
ske.

Vid Bulltofta flygplats, där telefax redan finns, räknar utredningen med
en förstärkning med en meteorolog i Ae 19 och ett kontorsbiträde. Utredningen
utgår från att landningsprognoser erfordras dygnet runt med hänsyn till
Bulltoftas utnyttjande som alternativflygplats.

I samband med den ökade trafiken har starka krav framförts på en förbättring
i fråga om den lokala väderlekstjänsten i Norrland. Utredningen
har stannat för att i nuläget föreslå en utbyggd väderlekstjänst i Sundsvall/
Härnösand, vilken emellertid fortfarande skall vara en s. k. beroende väderlekstjänst
under Bromma. Den erforderliga personalökningen beräknas till
en statsmeteorolog i Ae 21, en meteorolog i Ae 19, en förste meteorologassistent
i Ae 15, tre meteorologassistenter i Ae 11 och ett kanslibiträde
i Ae 7.

Den av utredningen föreslagna personalförstärkningen för de lokala flygväderlekstjänsterna
uppgår sålunda till 7 meteorologer, tio meteorologassistenter
och fem kanslibiträden.

Aerologiska stationer. Utredningen har funnit angeläget, att en ny areologisk
station inrättas i övre Norrland och i en framtid ytterligare en station i
Götaland. Utredningen förordar, att den nya areologiska stationen i Norrland
förlägges till Luleå-Kallax flygplats.

De aerologiska stationerna har enligt institutet den personal, som erfordras
för deras nuvarande arbetsuppgifter. Vid de båda stationerna i Torslanda
och Östersund kan enligt vad utredningen inhämtat vid var och en av
dessa stationer en meteorologtjänst ersättas med en förste laboratorieassistenttjänst.

Den föreslagna stationen i Norrland bör erhålla samma personaluppsättning,
som f. n. finns vid stationerna i Torslanda och Östersund d. v. s.
en meteorolog i Ae 19, två förste laboratorieassistenter i Ae 13 samt två
laboratorieassistenter i Ae 11.

Utredningen föreslår vid behandlingen av instrumentanskaffningen att
höjdvindradar successivt anskaffas vid samtliga stationer. Den vid Bromma
befintliga äldre apparaturen förutsättes omedelbart skola utbytas och övergångsvis
utnyttjas vid Torslanda. Med hänsyn härtill erfordras en förstärkning
vid sistnämnda station med tre laboratorieassistenter i Ae 11. Frågan
om eu personell upprustning av övriga två stationer blir beroende av der
framtida utbyggnadstakten.

Vad beträffar den aerologiska stationen i Bromma föreslås, att personalen
utökas med eu ingenjör i Ae 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

övrig observationstjänst. För de synoptiska stationerna och klimatstationema
har utredningen föreslagit dels en ökning av stationsnätet och dels
en höjning av observatörsarvodena. Kostnaderna vid ett genomförande av
utredningens förslag till arvodeshöjningar och utbyggnad av stationsnätet
beräknas uppgå till i runt tal 630 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för
instrumentutrustningen till de nya stationerna ävensom ett ökat driftunderhåll.

Utredningens förslag tar sikte på en successiv arvodesförbättring och utbyggnad
av stationsnätet. Planen omfattar en tidrymd av fem år och utgår
från dels en utbyggnad med sammanlagt 127 stationer och dels en övergång
från oavlönade till arvodesbetalda observatörer vid 196 stationer. Med hänsyn
till angelägenheten av att en relativt snabb upprustning av observationsnätet
bör komma till stånd har tyngdpunkten av utbyggnaden och standardförbättringen
lagts på de första åren. Planen kommer att vara flexibel,
så att — om institutet skulle finna, att rekryteringsläget det medger — en
starkare utbyggnad av nya stationer möj liggöres mot det att stationer utan
arvoden övergångsvis behålles längre tid än som avsetts. Totalkostnaderna
med fördelning på resp. budgetår framgår av följande sammanställning.

Femårsplan för utbyggnad av det meteorologiska stationsnätet

	Nuläge			Ökning			Summa
		1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65
Timobservationsstationer
Antal ..................	14	3	3	2	2	1	25
Kostnader..............	259 350	71079	58 311	38 874	62 202	20 409	510 225
Övriga synoptiska stationer
Antal ..................	129	—	—	—	—	—	129
Kostnader..............	440 019	87 978	—	—	—	87 978	615 975
Vamingsstationer
Antal..................	24	—	—	1	—	—	25
Kostnader.............	4 608	1536	—	256	—	1600	8 000
Klimatstationer: a) Nederbörd I
Antal ................	148	24	24	8	8	8	220
Kostnader ............	15 096	5 544	8 760	1200	7 560	1440	39 600
b) Nederbörd II
Antal ...............	75	30	30	30	30	25	220
Kostnader ............	7 650	4 950	19 800	7 200	13 050	6 750	59 400
c) Temperatur
Antal ................	83	25	22	15	10	5	160
Kostnader ............	22 410	9 990	45 600	9 000	24 600	3 600	115 200
d) Journallöring
Antal ................	8	3	3	2	1	1	18
Kostnader ...........	3120	1520	5 440	1440	3 780	900	16 200
e) Fullständiga							15
Antal ................	7	2	2	2	1	1
Kostnader ............	3 360	1500	5 040	1800	3 420	1080	16 200
f) Icke-synoptiska fyr-stationer
Antal ................	4	—	—	—	—	—	4
Kostnader ............	1200	120	1080	—	480	—	2 880
Total kostnadsökning kr.	756 813	184 217	144 031	59 770	115 092	123 757	1 383 680

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

I institutets allmänna verksamhet bör enligt utredningen inte ingå sådana
uppgifter, som utgör ett mer eller mindre direkt led i andra organs arbetsuppgifter.
Särskilt gäller detta på forskningens område och närmast
jordbruks- och skogsforskningen. Institutet bör således inte hålla specialstationer
i vidare mån än som påkallas av institutets uppdragsverksamhet.
Det ordinarie stationsnätets observationsplatser bör ej heller utrustas med
speciella anordningar och instrument samt personal, som betjänar dessa,
annat än i samband med uppdrag.

För den hydrologiska byråns observationstjänst beräknas en kraftig utbyggnad
av stationsnätet bli erforderlig. Denna utbyggnad kommer att i vissa
delar sammanhänga direkt med omfattningen av den hydrologiska byråns
uppdragsverksamhet. Kostnaderna för instrumentutrustningen kommer
härigenom delvis att uttas från uppdragsgivarna. Emellertid är den erforderliga
anskaffningen av viss utrustning, framför allt den mareografiska, av
sådan karaktär, att den bör hänföras till den allmänna verksamheten och
därför bekostas av anslagsmedel. Utredningens ställningstagande till i vilken
omfattning och i vilken takt en utökning av hydrologiska byråns instrumentutrustning
bör ske redovisas emellertid senare under avsnittet om
institutets instrument och andra tekniska hjälpmedel. De ökade kostnaderna
för personal, som utbyggnaden av observationstjänsten med hänsyn till
uppdragsverksamheten kommer att medföra, beräknas bli täckta av uppdragsgivarna.

Allmänna hydrologiska avdelningen. De nuvarande hydrologiska och hydrografiska
avdelningarna bör sammanslås till en allmän hydrologisk avdelning
och erhålla en byrådirektör i Ae 26 som chef. En förste statshydrologtjänst
i Ao 24 kan i samband därmed indragas.

Beträffande den nuvarande personaluppsättningen torde det vara en påtaglig
brist, att assistentpersonal helt saknas. Inrättande av två assistenttjänster
— en förste hydrologassistent i Ae 13 och en hydrologassistent i
Ae 11 — är enligt utredningen erforderligt.

Härutöver föreslås en förstärkning med en statshydrolog i Ae 23, en hydrolog
i Ae 19 samt ett kanslibiträde i Ae 7, vilka tjänster bör belasta anslaget
till uppdragsverksamheten.

Beträffande instrumenttjänsten inom avdelningen erinras om förslaget
att centralisera all instrumenttjänst till instrumentavdelningen, som organisatoriskt
knutits till den nya klimatbyrån. Någon personalöverföring härför
till sistnämnda avdelning beräknas dock ej i personalplanen med hänsyn
till det rådande eftersatta personalläget på hydrologsidan.

Kontrollavdelningens uppgifter är av stor betydelse för utnyttjandet och
utbyggnaden av landets vattenkrafttillgångar. Utredningen anser det vara
av vikt, att avdelningen får möjligheter både att behålla och anställa väl
kvalificerad personal. Detta motiveras även av alt avdelningens kontrolloch
utredningsverksamhet i princip är självbärande genom de ersättningar,
som uppdragsgivarna har alt erlägga för institutets tjänster. Utredningen föreslår
inrättandet av tre högre tjänster, nämligen en byrådirektör i Ae 26,
en förste statshydrolog i Ae 24 ocli cn statshydrolog i Ae 23.

-> Ilihang till riksdagens protokoll l''JG0. 1 samt. Nr 77

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

Utredningen utgår från att avdelningens lönekostnader frånsett nyssnämnda
tjänst i Ae 26 kominer att belasta uppdragsverksamheten.

Isavdelningens uppgifter är av stor betydelse för utnyttjandet av vårt
lands vattenkrafttillgångar. På grund av personalbrist har avdelningen stora
svårigheter att lösa sina arbetsuppgifter på ett fullt tillfredsställande
sätt.

Den akuta bristen på vissa tekniker vid institutet kan enligt utredningen
inte lösas ensidigt genom inrättandet av ett antal högre tjänster, eftersom
bristsituationen får ses mot bakgrunden av den allmänna knappheten pa
tekniker i dagens samhälle, vilken i sin tur delvis bottnar i en eftersläpning
av utbildningsresurserna. Avdelningen bör doek inte vara utestängd
från möjligheten att konkurrera om tillgänglig arbetskraft.

Med hänsyn till de kvalifikationer, som måste ställas på avdelningens
högre befattningshavare, har utredningen föreslagit vissa högre tjänster.
För avdelningens föreståndare föreslås inrättande av en byrådirektörstjänst
i Ae 26. För uppdragsverksamheten bör avdelningen desutom förstärkas
med bl. a. en statshydrolog i Ae 23 och en statshydrolog i Ae 21.

Kansliavdelningens arbetsuppgifter är till största delen servicebetonade och
deras omfattning står därför i direkt relation till institutets utveckling. Eu
viss underbemanning har gjort sig gällande, vilken ökat i samma mån som
institutet vuxit ut. Genom att anlita tillfällig biträdeshjälp från andra avdelningar
och utnyttja övertid har svårigheterna hittills kunnat bemästras.
I annat sammanhang har utredningen föreslagit, att instrumentverkstaden
överflyttas från kansliavdelningen till instrumentavdelningen. I övrigt föreslås
ej någon förändring av kansliavdelningens arbetsområde.

Utredningen föreslår, att befattningen som chef för kansliavdelningen liöjes
från lönegraden Ae 24 till Ae 26, varjämte en tjänst som byråsekreterare
i Ae 19 bör ersättas med en förste byråsekreterartjänst i Ae 21. På grund
av kansliavdelningens karaktär av gemensamt organ bör även i fortsättningen
till denna vara knutet biblioteket. Tjänsten som föreståndare bör
göras till en heltidsbefattning med placering som bibliotekarie i Ae 21. Med
hänsyn till bl. a. behovet av en viss avlastning från de högre tjänsterna av
vissa rutingöromål, anser utredningen, att en förste kansliskrivartjänst i
Ae 12 och en kontoristtjänst i Ae 9 bör inrättas. I övrigt föreslås att avdelningen
tillföres två kanslibiträden i Ae 7, två expeditionsvakter i Ae 7 och
tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Undervisning och forskning. I betänkandet redogöres på s. 193—216 för
den undervisning och vetenskapliga verksamhet, som bedrives vid institutet.
I det följande lämnas en sammanfattning av utredningens förslag.

Såvitt man nu kan bedöma kommer behovet av särskild utbildning för
rekrytering av personal till institutets båda byråer att bestå under lång tid
framåt. Utredningen anser, att i varje fall den praktiska meteorolog- och
hydrologutbildningen och i viss mån vidareutbildningen även i fortsättningen
bör ankomma på institutet. Likaså torde undervisningen av assistenter
och kartriterskor — i den utsträckning sådan bör förekomma — under
alla förhållanden meddelas vid institutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Vad angår den meteorologi- och hydrologiundervisning, som erfordras för
tjänsteexamen och i viss mån ingår i utbildningen av värnpliktiga biträdande
meteorologer, bör institutet — i avvaktan på resultatet av den utredning
som pågår rörande den meteorologiska forskningen och undervisninger.
vid universitet och högskolor — fortsätta att svara för denna. Den bör därvid
bedrivas i samma omfattning som hittills.

För att tillgodose institutets behov av en enhetlig ledning av undervisningsarbetet
och i viss mån av fasta lärarkrafter föreslår utredningen, att
två laboratorstjänster inrättas, en för vardera meteorologiska och hydrologiska
linjen. Dessa befattningshavare förutsättes vid sidan om undervisningen
ha till uppgift att bedriva systematisk forskning inom institutets
båda ämnesområden. Huruvida de i en framtid skall kvarstå vid institutet
även om den mera kvalificerade undervisningen flyttas över till universitet,
är en fråga som bör beaktas av den förut nämnda utredningen.

Utredningens förslag till personalförstärkning innebär jämväl en viss utökning
av assistentpersonalen. Enligt utredningens uppfattning bör därför
institutets önskemål om särskilda utbildningskurser för sådan personal tillgodoses.
Denna utbildningsverksamhet förutsättes emellertid bli av tillfällig
karaktär. Utredningen beräknar kostnaderna för meteorologassistentoch
hydrologassistentkurserna till 5 000 resp. 6 600 kr.

Kostnaderna för utbildningen bör i fortsättningen helt bestridas av institutets
anslagsmedel.

Forskningen har ej kunnat bedrivas i önskvärd omfattning vid institutet,
beroende på att rutintjänsten ökat och tagit allt större del av personalens
tid i anspråk. Med den föreslagna personalförstärkningen i fråga om kvalificerade
befattningshavare räknar utredningen emellertid med att förhållandena
i detta hänseende kommer att förbättras. Skulle det anses mest rationellt,
att särskilda undersökningar och observationer utföres genom institutets
försorg, förutsättes att medel härför genom uppdrag ställes till institutets
förfogande av vederbörande institution, som har att äska medel
härför.

Institutet disponerar ej några medel för igångsättande av undersökningar
av forskningskaraktär, som av olika skäl lämpligen anses böra ankomma på
någon av de akademiska institutionerna. Utredningen anser det vara av betydelse
för samordning av forskningen på berörda områden, om institutet
får möjlighet att använda medel för dylikt ändamål. Utredningen föreslår
därför, att ett särskilt reservationsanslag uppföres för institutet, från vilket
skall kunna bestridas kostnader för bl. a. sådana särskilda undersökningar.

I följande sammanställning redovisas den av utredningen föreslagna personalökningen
och därav töranledda lönekostnader. I sammanställningen
ingår ej personal för uppdragsverksamheten. Lönekostnaderna har beräknats
för meteorologer och hydrologer genomsnittligt enligt lönegrad 17, för
kontorsbiträden enligt lönegrad 5 samt för personalen i övrigt enligt bcgynnelselöneklassen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

	Nuvarande	Utred-	Ökning respektive
	antal	ningens	minskning
		förslag
			Personal	Löne-
					kostnader
a) Central meteorologisk verksamhet
Byråchef (B 1)....................	1	3	-j-	2	+	74 016
Byrådirektör (Ä 26)................	1	2	+	1	+	30108
Laborator (A 26)..................	—	1	~r	1	+	30108
Förste statsmeteorolog (A 24)......	6	6		—		—
Förste byråingenjör (Ä 23) ........	1	1		—		_
Statsmeteorolog (A 23) ............	2	7	+	5	+	128 880
* (A 21) ............	6	7	+	1	+	23 244
Meteorolog (A 19)..................	15	22	+	7	+	132 384
Hydrolog (A 19) ..................	—	1	+	1	+	18 912
Radiokommissarie (A 19) ..........	1	1		_		_
Radioföreståndare (A 16) ..........	1	1		_		_
Förste meteorologassistent (A 13) ..	5	5		—		—
Förste laboratorieassistent (A 13) ..	2	3	+	1	+	15 384
Förste radiotelegrafist (A 12) ......	7	8	+	1	4_	14 616
Meteorologassistent (A 11) ____....	4	9	4-	5	+	69 420
Laboratorieassistent (A 12) ........	2	4	+	2	+	29 232
Radiotelegrafist (A 11) ............	21	21		—		_
Förste instrumentmakare (A 12)....	1	1		—		—
Instrumentmakare (A 11)..........	1	1		—		_
Instrumentmekaniker (A 10)........	—	2	+	2	+	26 376
* (A 7) ........	1	—	—	1		11292
Kansliskrivare (A 10)..............	1	1		—		_
Kontorist (A 9)....................	5	7	+	2	+	25 008
Tekniskt biträde (A 9) ............	—	1	+	1	+	12 504
Teleprinterbiträde (A 7)............	16	21	+	5	+	56 460
Kanslibiträde (A 7)................	17	28	+	11	+	124 212
Kontorsbiträde (A 5) ..............	44	45	+	1	+	10176
Summa	161	209	+	48	+	809 748
b) Civila flygväderlekstjänsterna
Statsmeteorolog (A 23) ............	2	3	+	1	+	25 776
» (A 21) ............	2	3	+	1	+	23 444
Meteorolog (A 19)..................	22	27	+	5	+	94 560
Förste meteorologassistent (A 15) ..	5	5		—		—
» » (A 13) ..	11	14	+	3	+	46152
Meteorologassistent (A 12)..........	2	2		—		—
* (A 11)..........	16	22	+	6	+	83 304
* (A 9) ..........	6	3	—	3	—	37 512
Radiotelegrafist (A il) ... ........	1	1		—		—
Kanslibiträde (A 7)................	10	15	+	5	+	56 460
Kontorsbiträde (A 5) ..............	14	14		—		—
Summa	91	109	+	18	+	291 984
c) Aerologiska stationerna
Meteorolog (A 19).................	5	4	—	1	_	20 976
Ingenjör (A 15)....................	—	1	+	1	+	17 064
Förste laboratorieassistent (A 13) ..	4	8	+	4	+	61536
Laboratorieassistent (A 11) ........	9	14	+	5	+	69 420
Summa	18	27	+	9	+	127 044
d) övrig observationstjänst
Ökade arvoden ....................	—	—		—	+	184 217

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

	Nuvarande	Utred-	ökning respektive
	antal	ningens	minskning
		förslag
			Personal	Löne	-
					kostnader
e) Central hydrologisk verksamhet
Byråchef (B 1)....................	1	1		—		—
Byrådirektör (A 26)...............	—	3	+	3	+	90 324
Förste statshydrolog (A 24)........	3	1	—	2	—	54 288
Statshydrolog (A 23)..............	1	—	—	1	—	25 776
» (A 21) ..............	2	1	—	1	—	23 244
Hydrolog (A 19) ..................	6	5	—	1	—	18 912
Förste hydrologassistent (A 13) ....	—	1	+	1	+	lö 384
Hydrologassistent (A 11) ..........	1	1		—		—
Kansliskrivare (A 10)..............	1	1		—		—
Kontorist (A 9)....................	2	2		—		—
Kanslibiträde (A 7)...............	2	2		—		—
Kontorsbiträde (A 5)..............	7	3	—	4	—	40 704
Summa	26	21	—	5		57 216
f) Kansligöromål m. m.
Byrådirektör (A 26)................	—	1	+	1	+	30108
* (A 24)................	1	—	—	1	—	27 144
Förste byråsekreterare (A 21)......	1	2	+	1	+	23 244
Bibliotekarie (A 21)................	—	1	+	1	+	19 2441
Kassör (A 12) ....................	1	1		—		—
Förste kansliskrivare (A 12)........	—	1	+	1	+	14 616
Kansliskrivare (A 10)..............	2	2		—		—
Materialförvaltare (A 9)............	1	1		—		—
Biblioteksbiträde (A 9) ............	1	1		—		—
Kontorist (A 9)....................	1	2	+	1	+	12 504
Tryckare (A 9)....................	2	2		—		—
Förste expeditionsvakt (A 8) ......	1	1		—		—
Expeditionsvakt (A 7) ............	5	7	+	2	+	22 584
Kanslibiträde (A 7)................	2	4	+	2	+	22 584
Kontorsbiträde (A 5) ........ .....	5	8	+	3	+	30528
Militärassistent ....................	1	1		—		—
Summa	24	35	+	11	+	148 268
g) Undervisning och forskning
Laborator (A 26)..................	—	2	+	2	+	60 216
Kanslibiträde (A 7)................	2	2		—		—
Ökade lärararvoden................	—	—		—	+	65 400
Summa	2	4	+	2	+	125 616
Summa a)—g)	322	405	+	83	+1629 661

1 Lönebeloppet minskat med nuvarande arvode 4 000 kr.

4. Institutets instrument och andra tekniska hjälpmedel

På s. 245—254 samt 262—265 i betänkandet bär utredningen i ett sammanhang
redovisat anskaffningsbehovet i fråga om instrument och annan
utrustning för institutet och dess lokala organ. En ökning av institutets instrumentuppsättning
nödvändiggöres enligt utredningen av dess förslag om
utbyggnad av såväl det meteorologiska som det hydrologiska stationsnätet. I

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

fråga om flygväderlekstjänsten bör särskilt beaktas, att dess framtida utveckling
kommer att i hög grad påverkas av dels inrikesflygets expansion
och dels användningen av reaktionsdrivna flygplan. Sammanfattningsvis innebär
utredningens förslag följande.

Instrumentbehovet för den civila flygväderlekstjänsten finner utredningen
svårbedömbart. Med nuvarande instrumentuppsättning är flygväderlekstjänsten
inte i stånd att i erforderlig utsträckning tillgodose jettrafikens behov
av väderleksinformation. Kostnaderna för den såsom nödvändig ansedda
nyanskaffningen måste emellertid vägas mot det av säkerhetsskäl betingade
instrumentbehovet i nuläget och vid en väntad trafikökning.

De större flygplatser, som kan komma att beröras av jettrafiken, bör enligt
utredningen successivt utrustas med för en kvalificerad väderlekstjänst
erforderliga precisionsinstrument. Väderradar anses t. v. endast behöva
installeras vid Arlanda. En teknisk upprustning av flygväderlekstjänsterna
enligt utredningens förslag beräknas dra en kostnad av sammanlagt
1 422 500 kr., fördelad under en femårsperiod enligt följande sammanställning.

Femårsplan för anskaffning av instrument till de
lokala flygväderlekstjänsterna

	Antal	1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65
Fjärrtermometer....... ....	5	1500	1500	1500	1500	1500
Hygrometer ................	5	4 200	4 200	4 200	4 200	4 200
Registrerande dagmolnhöjds-mätare ..................	5	76 000	76 000	76 000	76 000	76 000
Indikerande dagmolnhöjds-mätare ..................	10	90 000	90 000	90 000	90 000	90 000
Siktmätare .. .............	5	40 000	40 000	40 000	40 000	40 000
Byvindmätare..............	10	29 600	29 600	29 600	29 600	29 600
Väderradar ................	1	195 000	—	—	—	—
Installationskostnader ......	1	21000	—	—	—	—
Summa kr.	—	457 300	241 300	241300	241 300	241 300

Utredningen har vid behandlingen av institutets observationstjänst räknat
med att institutets nät av aerologiska stationer kommer att behöva utökas
med två nya stationer varav en förutsättes inrättas nästföljande budgetår.
Enligt utredningens uppfattning bör man räkna med att samtliga stationer
successivt förses med radarutrustning för höjdvindmätning. Utredningen
föreslår en femårsplan för instrumentanskaffning enligt följande
sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Femårsplan för anskaffning av instrument till aerologiska stationer

	1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65
Engångskostnader	180 000	180 000	180 000	180 000	180000 10 000 15 000 205 000
	10 000	10 000	10 000	10 000
Automatisk radiosondmottagare.. ..	190 000	190 000	15 000 £05 000	190 000
Driftkostnader	20 000	40 000	60 000	80 000	100 000 75 000 220 000
	15 000	30 000	45 000	60 000
	—	—	110 000	110 000
	35 000	70000	215000	250 000	395000
Summa kostnader	225000	260 000	420 000	440 000	600 000
	365 000	365 000	365 000	365 000	330 000
Summa kr.	590 000	625 000	785 000	805 000	930 000

Vad gäller övriga meteorologiska observationsstationer får man enligt utredningen
räkna med ökade kostnader för utrustning m. in. i anslutning till
den planerade utbyggnaden av institutets stationsnät av olika slag. Utredningen
förordar en successiv utbyggnad av stationsnäten och en motsvarande
höjning av stationskostnaderna. Härför anvisade medel uppgår f. n.
till 46 800 kr. per år. För budgetåret 1960/61 föreslås beloppet höjt till
70 000 kr. I följande sammanställning redovisas utredningens förslag till
upprustning för budgetåren 1960/61—-1964/65.

Beräknat anslagsbehov under en femårsperiod för
markobservationsstationer

	1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65
70 000 46 800 23 200	tk 1 M- ^ CO O O O o oo o o o o o o	88 000 80 000 8 000	94 000 88 000 6 000	98 000 94 000 4 000

Anslagshöjning kr...................

Anslagshöjningen avser att täcka dels instrumentanskaffning för nyinrättade
stationer och dels ersättningsanskaffning för redan existerande stationer.
Den ökade medelstilldelningen bör även möjliggöra en ökad lagerhållning.
Anslagssumman inkluderar vidare bl. a. kostnader för verkstadsutrustning
samt underhåll av nyinrättade stationer och specialinstrument.

Vad gäller hgdrologiska stationer föreslår utredningen en utökning av antalet
pegelstationer och mareografer. Kostnaderna härför beräknas av utredningen
till 947 500 kr. Utredningen föreslår, att även denna utbyggnad genomföres
under en femårsperiod och att kostnaderna fördelas på sätt som
framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Femårsplan för utbyggnad av det hydrologiska och hydrografiska
observationsstationsnåtct

	Antal	1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65
Registrerande peglar........	50	10 000	10 000	10 000	10 000	10 000
Byggnader..................	50	7 000	7 000	7 000	7 000	7 000
Fasta peglar................	75	7 500	7 500	7 500	7 500	7 500
Thompson-dammar..........	40	40 000	40 000	40 000	40 000	40 OCH)
Mareografinstrument........	15	45 000	45 000	45 000	45 000	45 000
Mareografhus ........	4	100 000	100 000	100 000	100 000
Summa kr.	—	209 500	209 500	209 500	209 500	109 500

Den av utredningen föreslagna upprustningen av institutets tekniska
resurser medför under femårsperioden 1960/61—1964/65 en ökning av
medelsbehovet för anskaffning och underhåll av instrument med sammanlagt
4 366 200 kr.

I följande sammanställning lämnas en specifikation över totalsumman
årsvis och med fördelning på olika slag av stationer.

Medelsbehovet för instrumentanskaffning under en femårsperiod
enligt utredningens förslag

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Flygväderlekstjänsten ..............

Aerologiska stationer................

Markobservationsstationer ........

Hydrologiska stationer..............

Summa kr.

457 300
225 000

23 200
209 500

915 000

241 300
260 000
10 000
209 500

720 800

241 300
420 000

8 000
209 500

878 800

241300
440 000

6 000
209 500

896 800

241300
600 000
4 000
109 500

954 800

Då de nuvarande sammanlagda anslagsanvisningarna för anskaffning
och drift av instrument vid institutet och dess lokala organ uppgår till
444 800 kr., skulle — med den föreslagna anslagshöjningen — det totala
medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 uppgå
till 1 359 800 kr.

Institutet har sedan budgetåret 1955/56 beviljats medel för försök med
numeriska prognoser med matematikmaskinen Besk, vilka av allt att döma
slagit väl ut. Utredningen räknar med en successiv utveckling av den verksamhet
varom här är fråga, förslagsvis under en tidsperiod av fem år. De
för ändamålet anvisade medlen uppgår f. n. till 30 000 kr. per år. För budgetåret
1960/61 föreslås beloppet höjt till 70 000 kr.

Institutet, som f. n. har telefaxförbindclscr med flygväderlekstjänsterna
i Stockholm-Bromma och Malmö-Bulltofta, bör enligt utredningen få sådan
förbindelse även med flygväderlekstjänsten i Göteborg-Torslanda och i sinom
tid med flygväderlekstjänsten i Sundsvall/Härnösand. Kostnaderna för
upprättande av telefaxförbindelser med de sistnämnda båda flygväderlekstjänsterna
beräknas till ca 104 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

5. Kostnadsberäkningar m. m.

Ett genomförande av utredningens förslag beräknas medföra eu kostnadsökning
(s. 269—280 i betänkandet) om 2 702 661 kr. för budgetåret 1960/61.

Sammanfattningsvis innebär personalförslagen en nettoökning med 83
befattningshavare frånsett uppdragsverksamheten. Av nämnda ökning hänför
sig 56 till institutets olika avdelningar, 9 till de aerologiska stationerna
samt 18 till de civila flygväderlekstjänsterna. I jämförelse med nuvarande
personaluppsättning innebär utredningens förslag en ökning med ca
25 %. Kostnaden för den nya personalen har utredningen beräknat till
1 380 044 kr. jämte en ökning av lärararvoden med 65 400 kr. och av observatörsarvodena
med 184 217 kr. Den totala lönekostnadsökningen för budgetåret
1960/61 skulle i enlighet härmed uppgå till 1 629 661 kr. — Vidare
har utredningen föreslagit en ökning av materielanskaffningen med 4 366 200
kr. under en femårsperiod, varav 915 000 kr. för budgetåret 1960/61. I övrigt
har utredningen för nästa budgetår räknat med kostnadsökningar om
sammanlagt 158 000 kr. avseende omkostnader, telefaxutrustning på Torslanda
samt försöksverksamhet och särskilda undersökningar. Utredningen
har utgått från att institutet i samband med remissbehandlingen av betänkandet
eller petita för budgetåret 1960/61, med hänsyn till bl. a. den preliminära
karaktären av löne- och omkostnadernas uppskattning och dels
ovissheten beträffande uppdragsverksamhetens omfattning det aktuella budgetåret
inkommer med detaljerade anslagsberäkningar. — Beträffande anslagsindelningen
har utredningen framlagt vissa ändringsförslag, för vilka
redogöres under avsnittet rörande anslagsberäkningarna för budgetåret
1960/61.

III. Yttrandena

Av de myndigheter, som mera allmänt yttrat sig över utredningen,
har flertalet i huvudsak anslutit sig till de av utredningen framlagda förslagen
i stort. Sålunda tillstyrkes utredningens förslag i allt väsentligt av
vattenöverdomstolen, försvarsstaben, chefen för flygvapnet, telestyrelsen,
SMH1, lantbruksstyrelsen och fiskeristyrelsen. Eu upprustning av institutets
resurser i minst den föreslagna omfattningen förordas bl. a. av statens
skogsforskningsinstitut och meteorologiska och hydrologiska rådet.

SMH1 erinrar om att institutet för utredningen framhållit sina synpunkter
på erforderlig utbyggnad av institutet. De av utredningen framförda
förslagen innebär väsentliga nedskärningar i de önskemål, som institutet
lagt fram för utredningen. Utredningens förslag kan emellertid accepteras
såsom eu första etapp i den erforderliga utbyggnaden, varför institutet lagt
dem till grund för anslagsäskandena för budgetåret 1960/61.

Ett par myndigheter har emellertid varit kritiska mot den föreslagna upprustningen
av institutet. Sålunda anser statskontoret, att innan eu så betydande
utbyggnad av den civila väderlekstjänsten företas, som föreslagits i

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

betänkandet, särskilda organisationsexperter bör undersöka vad som kan
göras för att nedbringa de sammanlagda civila och militära utgifterna för
väderlekstjänst. Oberoende härav hade det varit önskvärt, att utredningen
kunnat grundas på en noggrann analys av de vid institutets olika arbetsplatser
tillämpade arbetsrutinerna. En dylik undersökning borde redan tidigare
ha företagits på institutets eget initiativ. Även om utredningen uppenbarligen
haft ett omfattande material till sitt förfogande, anser sig statskontoret
böra föreslå, att en sådan analys kommer till stånd, innan de sakkunnigas
förslag till upprustning av institutet i personellt och materiellt avseende
upptas till slutlig prövning.

Statens organisationsnamnet finner, med hänsyn till den betydande utbyggnad
som utredningen föreslagit, att en organisationsundersökning bör
komma till stånd. I avvaktan härpå synes endast av säkerhetsskäl nödvändiga
och i övrigt angelägna organisationsändringar böra vidtas.

I fråga om gränsdragningen mellan institutets och
andra organs arbetsuppgifter ansluter sig flertalet myndigheter,
som yttrat sig i frågan, i stort sett till utredningens förslag. Betydelsen
av att institutets och militära väderlekstjänstens verksamhet samordnas
i största möjliga utsträckning understrykes av SMHI, som dessutom
framhåller, att sekretesskäl normalt icke bör få hindra samarbetet.

Utredningens förslag att samarbetskommittén för agrikulturmeteorologisk
forskning bör erhålla en av Kungl. Maj :t sanktionerad ställning biträdes
av SMHI, lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt
skogs- och lantbruksakademien, medan däremot statskontoret icke kan tillstyrka
förslaget.

Sveriges geologiska undersökning framhåller beträffande mätningarna av
grundvattnet, att man bör avvakta erfarenheterna från nu pågående arbeten.
Framdeles bör det ankomma på SMHI och Sveriges geologiska undersökning
att med ledning av de vunna erfarenheterna uppta hithörande frågor
till ett allmänt övervägande och för statsmakterna framlägga de synpunkter
och förslag, vartill arbetet kan ge anledning. SMHI anför, att institutet
efter hand kommer att i samarbete med Sveriges geologiska undersökning
söka att utarbeta ett preciserat förslag till undersökning av grundvattenförhållandena
i landet i sin helhet.

Medicinalstyrelsens strålskgddsnämnd finner vad som av utredningen
anföres om radioaktivitetsundersökningar utgöra en lämplig grundval för
samarbetet mellan strålskyddsnämnden och SMHI.

Beträffande gränsdragningen mellan SMHks allmänna
service och dess uppdragsverksamhet samt uppdragsverksamhetens
finansiering ansluter sig i stort sett samtliga
myndigheter, som uttalat sig i frågan, till utredningens principiella uppfattning,
att institutets allmänna service bör avgränsas så att den tillgodoser
vederbörande näringsgrenars allmänna behov av meteorologiska och

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

andra underrättelser inom området för institutets verksamhet. Vissa remissinstanser
finner dock, att utredningen i en del fall till uppdragsverksamheten
hänfört sådant, som enligt deras uppfattning bör ligga inom ramen
för den allmänna servicen.

SMHI, lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
samt skogs- och lantbruksakademien finner sålunda utredningens tolkning
av begreppet berörda näringsgrenars allmänna behov alltför snäv. De
anser, att bl. a. observationerna rörande atmosfärens kemi, lokalklimatet
och mikroklimatet tillgodoser jordbrukets och skogsbrukets allmänna behov.
Vattenfallsstyrelsen anser, att en viss del av målforskningen, som icke
kan direkt debiteras någon uppdragsgivare, bör bekostas av allmänna medel.
Personalen bör därför ej överflyttas på uppdragsverksamheten i så stor
utsträckning som föreslagits. Telestyrelsen ifrågasätter om ej den väderleksinformation,
som lämnas allmänheten genom »Fröken Väder»-tjänsten,
hör avföras från kategorien uppdragsverksamhet och tillhandahållas televerket
av SMHI helt utan ersättning. Prognoserna till ledning för hyggesbränningsverksamheten
bör ingå i institutets allmänna verksamhet anser
domänstyrelsen och skogs- och lantbruksakademien. Akademien menar, alt
prognoserna för timmerflottning ej heller bör betraktas som specialuppdrag.
Sjöfartsstyrelsen anför, att kostnaderna för observationsarbeten vid de under
sjöfartsstyrelsen lydande fyrplatserna liksom hittills bör bestridas av
institutet. Ersättning till institutet för väderleksrapporter i ljudradio och
television bör enligt Sveriges Radio AB ej utgå. Institutets verksamhet är
en service åt allmänheten finansierad med allmänna medel och prognoserna
hör därför komma allmänheten till del utan ytterligare kostnad för denna.
Däremot bör ersättning utgå till enskilda tjänstemän för medverkan i vissa
program.

Utredningens förslag till finansiering av uppdragsverksamheten tillstyrkes
av bl. a. SMHI, statskontoret och statens sakrevision.

1 fråga om institutets organisation förordar meteorologiska
och hydrologiska rådet m. fl. utredningens förslag till byråorganisation medan
däremot statskontoret endast kan tillstyrka, att meteorologiska byrån
t. v. uppdelas på en väderleksbyrå och en klimatbyrå, varvid flygväderleksavdelningen
bör hänföras till väderleksbyrån. En uppdelning av hydrologiska
byrån i två byråer förordas av bl. a. vattenfallsstyrelsen.

Utredningens förslag till personalupprustning utgör enligt
vattenöver domstolens mening ett minimikrav. Institutets uppgifter inom
vattenrättsskipningen är av synnerligen omfattande och tidsödande beskaffenhet.
Den utbyggnad av vattendomstolarna, som ägt rum, måste ha medfört
svårigheter för institutet att fullgöra sina uppgifter i rätt lid. Statens
organisationsnämnd anser, att de delar av organisationsförstärkningen, som
motiveras av lufttrafikens ökning och utvecklingen mot snabbare flygplan
och högre flyghöjder samt utökningen av vattendomstolarna har den högsta
angelägenhetsgradcn. Statens skogsforskningsinstitut och skogs- och lant -

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

bruksakademien menar, att skogs- och lantbruksmeteorologiska verksamheten
inte blivit tillräckligt beaktad av utredningen.

Beträffande utredningens överväganden rörande de olika avdelningarna
iörordar lantbruksstyrelsen, statens skogsforskningsinstitut, lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök samt skogs- och lantbruksakademien,
att en särskild sektion för skogs- och lantbruksmeteorologi inom klimatavdelningen
inrättas. I fråga om instrumentavdelningen ifrågasätter chefen
för flygvapnet lämpligheten att utvidga denna i föreslagen omfattning.
SMHI menar, att förstärkningen av institutets instrumentavdelning måste
på längre sikt bli betydande. I den mån expertis på viss del av instrumentområdet
kan erhållas utanför institutet, kommer institutet, när så är lämpligt,
givetvis att anlita denna expertis. Luftfarfsstyrelsen framhåller i fråga
om teleavdelningen behovet av en förstärkning av förbindelsetjänstens tekniska
och personella resurser samt delar utredningens uppfattning, att en
sammanslagning bör kunna ske av den centrala aerologiska tjänsten och den
aerologiska tjänsten vid Bromma. Luftfartsstyrelsen framhåller vidare behovet
av en ny aerologisk station i övre Norrland samt understryker vad utredningen
med hänsyn till jetflygets behov och inrikesflygets utveckling föreslagit
rörande utbyggnad av flygväderlekstjänsten. Styrelsen tillstyrker
utredningens förslag, att kostnaderna för de aerologiska stationerna helt
skall bestridas av institutet men anser i konsekvens därmed, att även kostnaderna
för väderleksstationerna i Nordatlanten helt bör stanna på institutet.
Slutligen förordar vattenfallsstyrelsen och lantbruksstyrelsen en utökning
av hydrologiska byrån utöver vad utredningen föreslagit.

Statens lönenämnd anser, att utredningens förslag i fråga om lönegradsplaceringar
innebär avsteg från de normer, som legat till grund för nuvarande
personalförteckning för institutet. Då de föreslagna löneförbättringarna
väsentligen synes motiverade av rekryteringsskäl och önskemål om ökade
insatser från institutets sida har lönenämnden icke ansett sig böra ingå
på närmare prövning av utredningens förslag. — Civila statsförvaltningens
tjänstemannaförbund och Sveriges Akademikers Centralorganisation har
framfört ett flertal synpunkter och förslag ifråga om personalfrågorna.

Beträffande observationsnätet finner chefen för flygvapnet och
domänstyrelsen m. fl. det synnerligen angeläget, att den av utredningen föreslagna
utbyggnaden kommer till stånd. Sjöfartsstyr elsen och SMHI framhåller,
att automatiseringen och därmed följande avbemanning av nuvarande
bemannade fyrplatser kommer att fortgå i snabbare takt än tidigare
kunnat förutses. Risker föreligger därför för att den av sjöfartsverket ombesörjda
observationstjänsten från bemannade fyrplatser kommer att avsevärt
försämras inom den närmaste tiden. Statens vatteninspektion ansluter
sig till utredningens förslag i fråga om utvidgningen av antalet vattenstånds-
och vattenföringsstationer.

Utredningens förslag rörande undervisningen och forskninge
n vid institutet delas i allt väsentligt av chefen för flygvapnet, SMHI och

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Internationella meteorologiska institutet. Vattenfallsstgrelsen anser det viktigt,
att medel anvisas för undervisning i hydrologi.

Statskontoret ansluter sig till uppfattningen att institutet — i avvaktan
på resultaten av meteorologiutredningen — bör fortsätta att svara för viss
undervisning i meteorologi och hydrologi. Med hänsyn till att undervisningen
vid institutet t. v. måste betraktas som ett provisorium kan statskontoret
inte tillstyrka, att några laboratortjänster inrättas för fasta lärarkrafter.

Kanslern för rikets universitet anser i likhet med utredningen, att den
praktiska meteorolog- och hydrologutbildningen och i viss mån vidareutbildningen
även i fortsättningen bör ankomma på institutet. Den lägre meteorologi-
och hydrologiundervisningen, som erfordras för tjänsteexamen,
är däremot av natur, att den bör ske vid akademiska lärosäten. Beträffande
utredningens förslag om kvalificerade befattningshavare för forskning bör
enligt kanslerns mening meteorologiutredningens arbete avvaktas, innan
slutlig ställning tas till utredningens förslag.

Meteorologiutredningen anför, att utbildningen till meteorologisk tjänsteexamen
i sin nuvarande utformning befunnits vara en för ifrågavarande
meteorologkategoris arbetsuppgifter lämplig utbildning. Undervisningsavdelningen
vid SMHI bör få en mer stadigvarande karaktär och till densamma
bör förläggas SMHI:s och flygvapnets gemensamma utbildning av meteorologer
till meteorologisk tjänsteexamen och likaledes den gemensamma
vidareutbildningen av meteorologer. Meteorologiutredningen tillstyrker inrättande
av en befattning med laborators ställning.

Ifråga om instrumentutrustningen ifrågasätter Scandinavian
Airlines System starkt om ej tillfredsställande utrustning för höjdvindsmätning
för Bromma, Göteborg och Östersund bör ges viss prioritet vid utbyggnaden
av det aerologiska nätet.

IV. Departementschefen

I 1957 års statsverksproposition (VI ht p. 34) anförde dåvarande chefen
för kommunikationsdepartementet, att utvecklingen inom det meteorologiska
området medfört väsentligt ökade och även delvis nya uppgifter för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, sedan det fick sin nuvarande
organisation år 1945. Departementschefen ansåg därför tiden vara
inne för en översyn av institutets arbetsuppgifter och organisation. För att
verkställa denna översyn tillkallades särskilda sakkunniga, vilka antog benämningen
SMHI-utredningen. I ett den 14 maj 1959 avlämnat betänkande
har utredningen till eu början dragit upp vissa allmänna riktlinjer rörande
vilka uppgifter, som bör ankomma på institutet. I anslutning härtill har utredningen
sökt draga en lämplig gräns mellan uppgifter, som bör ingå i institutets
ordinarie arbete och därför finansieras med dess egna anslag, samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

sådan verksamhet, som bör hänföras till uppdrag från olika organ och enskilda
och som bör bekostas av uppdragsgivare. Utredningen har därjämte
föreslagit en betydande utbyggnad av både institutets personal och dess tekniska
resurser.

Vid bedömningen av frågan i vilken omfattning och hur föreliggande och
förutsebara krav på meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk verksamhet
vid institutet bör tillgodoses, har utredningen ansett det vara av betydelse,
att en lämplig fördelning sker av såväl praktiska som vetenskapliga
arbetsuppgifter mellan institutet och andra verk och institutioner. Utredningen
har icke funnit anledning att föreslå några väsentliga ändringar i
fråga om institutets uppgifter på de områden, som tangerar andra organs
verksamhet, eller beträffande formerna för det samarbete, som äger rum
mellan institutet och andra myndigheter.

För egen del anser jag, att den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifter
på ifrågavarande områden mellan institutet och andra organ i huvudsak
motsvarar kraven på ett rationellt utnyttjande av samhällets resurser.
Vad gäller samarbetet mellan institutet och den militära väderlekstjänsten
vill jag dock särskilt understryka vikten av att verksamheten i besparingssyfte
samordnas i största möjliga utsträckning. Beträffande samordningen
av meteorologiska och liydrologiska undersökningar av betydelse för lantbruket
och skogsbruket föreslår utredningen -— med instämmande av bl. a.
SMHI och skogs- och lantbruksakademien — att den samarbetskommitté,
som berörda myndigheter på eget initiativ bildat för ändamålet, bör erhålla
en av Kungl. Maj :t sanktionerad ställning. Nämnda kommitté synes mig
utgöra en lämplig form för samordningen av verksamheten på ifrågavarande
område. Någon ändring av kommitténs status har jag dock, i likhet med
statskontoret, inte funnit anledning att förorda.

I vad avser institutets medverkan och dess ställning till den s. k. lavinkommittén,
vilken bedriver vetenskaplig och praktisk verksamhet för att
förhindra lavinolyckor, har utredningen föreslagit, att undersökningar rörande
de meteorologiska förutsättningarna för lavinbildning bör anförtros
åt institutet. Enligt utredningens mening torde det vidare ankomma på institutet
att ta ställning till önskemål om kartläggning av lavinområdena och
om en utvidgad varningstjänst för fjälltrakterna. Såvitt jag kan finna bör
ifrågavarande uppgifter lämpligen handhas av institutet. Därvid bör arbeten
avseende kartläggning och andra sådana uppgifter av speciell karaktär inte
ingå i institutets allmänna verksamhet utan torde få falla under dess uppdragsverksamhet.

Utredningen har dragit en skiljelinje mellan institutets allmänna service
och dess uppdragsverksamhet. Ifrågavarande allmänna verksamhet bör enligt
utredningens mening, liksom hittills, bekostas helt av statsverket. Den
allmänna verksamheten synes utredningen böra i stort sett avgränsas så, att
den tillgodoser olika näringsgrenars m. in. allmänna behov av meteorologiska
och liydrologiska underrättelser. I den mån ytterligare anspråk ställes
på institutet, bör därav föranledd utökad verksamhet få formen av uppdrag,

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

för vilka institutet skall erhålla ersättning motsvarande självkostnaderna.
Enligt utredningens uppfattning bör den allmänna verksamheten bl. a. omfatta
prognoser för en vecka rörande temperatur och nederbörd inom landets
olika delar. Vidare anser utredningen, att de temperaturprognoser, som
sjöfarten behöver för att få kännedom om den sannolika utvecklingen av
isförhållandena vid landets kuster, bör helt bekostas av institutets medel.
Det grundläggande arbetet på veckoprognosavdelningen synes utredningen
även böra ingå i institutets allmänna verksamhet.

De av utredningen framlagda förslagen rörande uppdelningen av institutets
verksamhet på en allmän del och en del, som skall bekostas av olika
uppdragsgivare, har i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinringar av
remissinstanserna. För egen del ansluter jag mig till utredningens principiella
ståndpunkt, att de olika näringsgrenarnas allmänna behov av meteorologiska
och andra underrättelser inom området för institutets verksamhet
bör betraktas som allmän serviceverksamhet och bekostas av staten.
Självfallet kan -vässa svårigheter uppkomma, när det gäller att avgöra
vad som är att hänföra till vederbörande näringsgrenars allmänna behov.
Det torde i allmänhet få ankomma på institutet att i det enskilda fallet
verkställa denna gränsdragning. Generellt bör dock gälla, att begreppet
allmänna behov ej får ges en alltför vid innebörd. Härför talar bl. a. det
förhållandet, att behovet av speciella undersökningar m. m. oftast bäst torde
kunna bedömas av det organ, som har att ta ställning i medelsfrågan.

Vad gäller utredningens ställningstaganden i vissa konkreta spörsmål rörande
gränsdragningen mellan allmänna serviceuppgifter och uppdragsverksamhet
är jag f. n. inte beredd att förorda den utvidgning av allmänna
verksamheten inom veckoprognosavdelningen, som utredningen föreslagit.
Som uppdrag bör således även i fortsättningen räknas den verksamhet rörande
vissa långtidsprognoser, vilken hitintills bekostats av bl. a. sjöfartsstyrelsen.
Någon ändring bör heller inte vidtas för nästa budgetår i fråga
om fördelningen av kostnaderna för den vid institutet bedrivna undervisningen.

Utredningen har ansett, att de ordinarie väderleksrapporterna i ljudradio
bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB, medan däremot motsvarande
rapporter i televisionen bör ersättas institutet. Någon större principiell skillnad
mellan dessa slag av rapporter torde emellertid inte föreligga. Med hänsyn
härtill och till det mycket stora intresse dessa rapporter har, förordar
jag, att samtliga ordinarie väderleksrapporter i såväl ljudradio som television
bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB. Däremot synes ingen erinran
kunna riktas mot atl, liksom hittills, viss ersättning utgår till den i programmen
deltagande ineteorologpersonalen, i den mån denna utför arbetet
härmed vid sidan om sin ordinarie tjänst. I den mån särskilt material utöver
de ordinarie rapporterna tillhandaliålles Sveriges Radio AB eller pressen,
bör givetvis fortfarande ersättning uttagas.

Utredningens förslag i övrigt rörande avgränsningen av institutets allmänna
verksamhet bör enligt min mening accepteras. Institutets verksamhet
i fråga om mera omfattande undersökningar av luftföroreningar, radio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

aktiva ämnens spridning, atmosfärens kemi, lokal- och mikroklimat bör
således betraktas som uppdrag. Som uppdragsverksamhet bör vidare alltjämt
räknas hyggesbränningsprognoser, prognoser för s. k. timmersläp samt
»Fröken Väder»-tjänsten. Jag kan således inte biträda den av vissa remissinstanser
framförda åsikten, att dessa prognoser bör ingå i institutets allmänna
verksamhet. Jag delar även utredningens uppfattning, att grundläggande
observationer av markvädret och av de högre luftlagren bör bestridas
av allmänna medel. Luftfartsstyrelsens bidrag till de aerologiska stationerna
bör i enlighet härmed upphöra och kostnaderna för desamma helt stanna
på institutet. I gengäld bör, såsom institutet föreslagit, viss personal vid de
lokala flygväderlekstjänsterna, vilken hittills redovisats under institutets
avlöningsanslag, i fortsättningen betalas av luftfartsstyrelsen.

Som berörts i det föregående bekostas institutets allmänna serviceverksamhet
helt av statsverket, medan institutet erhåller ersättning för uppdrag,
som fullgöres av detsamma. Enligt gällande taxa, som fastställts av Kungl.
Maj :t, skall uppdragsgivarna betala institutets direkta kostnader för uppdragen
samt dessutom ett omkostnadspålägg om 50 % för allmänna administrationskostnader
m. m. För att full kostnadstäckning skall ernås, föreslår
utredningen, att omkostnadspålägget höjes till 100 %. Av pålägget föreslås
institutet få disponera 70 %, medan återstående 30 % skulle tillgodoföras
statsverket.

Jag anser det viktigt, att omkostnadspålägget avväges så, att däri inrvmmes
såväl hel kostnadstäckning för staten som nödvändig marginal för institutet
för att upprätthålla uppdragsverksamheten. Den föreslagna taxejusteringen
bör därför genomföras fr. o. m. nästa budgetår. Det är min avsikt
att låta utarbeta förslag till erforderliga föreskrifter i ämnet och därefter
underställa ärendet i dess helhet Kungl. Maj :ts prövning.

I fråga om förstärkning av institutets personal föreslår utredningen inrättandet
av två nya byråer samt en förstärkning med 83 nya tjänster för
den allmänna verksamheten och väderlekstjänsten för luftfarten, vilket i
jämförelse med nuvarande personaluppsättning innebär en ökning med ca
25 %. Huvuddelen av de föreslagna tjänsterna är avsedd för institutets centrala
del. De aerologiska stationerna, som för nästa budgetår föreslås skola
utökas från tre till fyra, anses böra förstärkas med nio befattningshavare.
De lokala flygväderlekstjänsterna föreslås få 18 nya tjänster. — Utredningen
har vidare framlagt en plan för en successiv ökning av det meteorologiska
stationsnätet jämte höjning av utgående observatörsarvoden. Planen omfattar
en tid av fem år. En kraftig utbyggnad av institutets hydrologiska
stationsnät beräknas också bli erforderlig. Avlöningskostnaderna härför förutsättes
dock böra i huvudsak bestridas med inkomster från uppdragsverksamheten.

I anslutning till utökningen av observationsnätet och den personella upprustningen
i övrigt, främst flygväderlekstjänsterna och de aerologiska stationerna,
har utredningen även lagt fram en femårsplan för anskaffning och
underhåll av instrument. Bl. a. föreslås, att de aerologiska stationerna förses

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960 33

med radioutrustning för höjdvindmätning samt att de större flygplatserna
utrustas med för en kvalificerad väderlekstjänst erforderliga precisionsinstrument.

Den för genomförande av utredningens förslag erforderliga kostnadsökningen
uppgår enligt utredningens preliminära beräkningar för budgetåret
1960/61 till ca 2,7 milj. kr., varav i löner ca 1,7 milj. kr. samt för instrument
och diverse omkostnader ca 1 milj. kr. Utredningen har härvid ej tagit hänsyn
till uppdragsverksamheten och automatiska kostnadsstegringar. SMHI har i
sina petita för nästa budgetår, vilka i allt väsentligt grundar sig på utredningens
förslag men som dessutom inkluderar uppdragsverksamheten och automatiska
utgiftsökningar, äskat en sammanlagd anslagshöjning med ca 3,8 milj. kr.

Utredningens förslag rörande förstärkning av institutets personella och
materiella resurser har tillstyrkts eller lämnats utan väsentliga erinringar
av flertalet remissorgan. En kritisk inställning har intagits av statskontoret
och statens organisationsnämnd. Båda dessa myndigheter har förordat,
att en särskild organisationsundersökning verkställes rörande institutets
verksamhet, innan utredningens förslag till upprustning upptas till slutlig
prövning.

För egen del har jag funnit, att den verkställda sakkunnigutredningen, som
grundats på djupgående undersökningar och ett vidlyftigt material, till fullo
klarlagt, att en upprustning av institutet i fråga om såväl personal som utrustning
är erforderlig, om institutet skall kunna på längre sikt tillfredsställande
ombesörja sina uppgifter. En ytterligare expertundersökning utöver
den nyligen verkställda grundliga sakkunnigutredningen — såsom
ifrågasatts i ett par remissyttranden — är sålunda enligt min mening inte
nödvändig för ett ställningstagande till institutets aktuella upprustningsbehov.

Som framgått av den förut lämnade redogörelsen innebär utredningens förslag
en mycket omfattande förstärkning av institutets resurser. Sålunda
föreslås en 25-procenlig ökning av institutets personalorganisation och vidare
en kraftig materiell upprustning av institutet. Genomförandet av utredningens
förslag får enligt min mening betecknas som synnerligen kostnadskrävande.
Att nu på en gång realisera förslaget i dess helhet synes mig därför
inte möjligt.

Med hänsyn till det på vissa punkter trängande behovet av en upprustning
av institutet anser jag mig likväl för nästa budgetår böra föreslå en
betydande förstärkning av dess personella och materiella resurser. De förslag,
som jag kommer att framlägga i del följande, medför jämte de s. k.
automatiska utgifIsstegringarna en sammanlagd anslagshöjning med ca 1,6
milj. kr. Härav hänför sig ca 860 000 kr. till avlöningar och ca 740 000 kr. till
materiel in. in. — I fråga om personalorganisationen innebär mina förslag
en förstärkning av institutets allmänna verksamhet m. m. — i första hand
den civila flygväderlekstjänsten, den aerologiska verksamheten och observalionstjänsten
— med ett 20-tal nya tjänster, varav en byråchefsbefattning.
Härvid bör beaktas, att institutet genom beslut av föregående års riksdag

it Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 77

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

redan för innevarande budgetår erhållit medel för tillhopa 13 nya tjänster,
vilka ingår i det förslag om personalupprustning, som lagts fram av utredningen.
Jag föreslår vidare, att ca 10 extra tjänster extraordinariesättes för
den allmänna verksamheten in. m. och att för uppdragsverksamheten må inrättas
inemot 20 nya fasta tjänster, varigenom institutets personalorganisation
får en ökad stadga. I samband härmed föreslås att vissa ändringar vidtas
i den nuvarande inbördes avvägningen mellan tjänster för den allmänna
verksamheten och uppdragsverksamheten. — Beträffande institutets materiel
avser mina förslag en upprustning av dels de nuvarande aeorologiska
stationerna och dels flygväderlekstjänsterna, främst vid Stockholm-Arlanda
flygplats och de norrländska flygplatserna.

Frågan om institutets fortsatta upprustning bör upptagas till prövning i
samband med den årliga granskningen av institutets anslagsäskanden. Med
hänsyn till vad jag förut anfört om de av sakkunnigutredningen verkställda
undersökningarna och de därpå baserade förslagen synes desamma böra
läggas till grund för den framtida prövningen av upprustningsbehovet.

Utredningen har räknat med att institutet — i avvaktan på resultatet av
den särskilda sakkunnigutredning, som pågår rörande den meteorologiska
undervisningen och forskningen vid universitet och högskolor — bör fortsätta
att svara för viss undervisning i meteorologi och hydrologi. Jag ansluter
mig till denna uppfattning. Det slutliga ställningstagandet till arten och
omfattningen av institutets undervisnings- och forskningsverksamhet torde
dock få anstå, tills resultatet av meteorologiutredningens arbete föreligger.
Vägande skäl talar emellertid för att i vart fall den praktiska meteorologoch
hydrologutbildningen och i viss mån vidareutbildningen även i fortsättningen
bör ankomma på institutet. Organisationen för ifrågavarande utbildningsverksamhet
bör likväl i nuvarande läge inte givas en definitiv form,
och jag är därför ej nu beredd att tillstyrka några fasta lärarkrafter för
denna verksamhet.

Mina närmare ställningstaganden till utredningens förslag i olika avseenden
kommer jag att redovisa i samband med prövningen av institutets petita
för nästa budgetår. Beräffande denna prövning hänvisas till efterföljande
avsnitt rörande anslagsberäkningar för budgetåret 1960/61.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda sådana övergångsbestämmelser,
som i anledning av den av mig förordade utbyggnaden av institutet
kan visa sig bliva erforderliga.

V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1960 61

SMHI har i skrivelser den 9 och 26 september 1959 framlagt anslagsäskanden
för nästa budgetår. Framställningarna utgör samtidigt yttranden
över utredningens betänkande. Institutet, som anser sig kunna acceptera
utredningens förslag i allt väsentligt såsom en första etapp i utbyggnaden
av institutet, har lagt utredningens betänkande till grund för sina anslagsäskandcn.
Beträffande motiveringen har institutet därför nöjt sig med att

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 7960

hänvisa till innehållet i betänkandet. Institutet har endast angivit särskilda
motiv, när äskandena avviker från utredningens förslag eller ytterligare
kommentarer ansetts erforderliga.

Utredningen har (s. 269—277 i betänkandet) föreslagit viss omläggning
av den nuvarande anslagsindelningen för att bl. a. ernå en bättre överblick
över medelsanvisningen med hänsyn till ändamålets art och en viss koncentration
av anslagsfördelningen. Förslaget innebär, att antalet anslag minskar
från tio till åtta. Under avlöningsanslaget bör anvisas medel för samtliga
personalkostnader, bortsett från dem som är hänförliga till uppdragsverksamheten
och väderlekstjänsten för luftfarten. Omkostnadsanslaget bör inkludera
de nuvarande anslagen Omkostnader och Telegramkostnader m. m.
samt dessutom omkostnaderna under anslagen Undervisning och Observatörer
och utgifterna för sjukvård, resor och expenser under anslaget Aerologiska
stationer. Ett nytt förslagsanslag Underhåll av materiel m. m. föreslås
för utgifter, vilka avser drift och löpande underhall av instrument och
som hittills redovisats under anslagen Underhåll av stationer m. m. och
Aerologiska stationer. Ett nytt reservationsanslag Nyanskaffning av instrument
m. m. bör avses för medel, vilka anvisas för nyanskaffning av
instrument och som hittills upptagits under underhållsanslaget och anslaget
Aerologiska stationer. Ett nytt reservationsanslag Försöksverksamhet och
särskilda undersökningar in. m. föreslås för medel, som anvisas för försök
med matematik- och hålkortsmaskiner samt för andra specialundersökningar.
I fråga om de nuvarande anslagen Uppdragsverksamhet, Väderlekstjänst
för luftfarten samt Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m. föreslår utredningen ej någon ändring ur redovisningsteknisk
synpunkt. De nuvarande anslagen Undervisning, Observatörer, Telegramkostnader
m. m., Underhåll av stationer m. m. samt Aerologiska stationer
föreslås utgå.

Institutet har i stort sett intet att erinra mot utredningens förslag till ny
anslagsindelning.

Med hänsyn till mina ställningstaganden till förslagen om undervisningen
och forskningen vid institutet anser jag, att det nuvarande anslaget Undervisning
t. v. bör bibehållas samt att något särskilt, nytt anslag ej behöver
upptagas för försöksverksamhet och särskilda undersökningar m. m. I övrigt
synes den av utredningen föreslagna anslagsindelningen böra godtagas. I
enlighet härmed föreslås den anslagsindelning, som framgår av följande
uppställning, vari som jämförelse även upptagits de nuvarande anslagen.

Nuv. anslag

Nya anslag

SMHI: Avlöningar, f.

» Undervisning

» Omkostnader, f.

» Observatörer

SMHI: Avlöningar, f.

» Undervisning

» Omkostnader, f.

» Underhåll av materiel m. in., f.

(nytt)

!lf Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 77

SMHI: Telegramkostnader m. m.,

» Underhåll av stationer m. m.,
r.

» Uppdragsverksamhet, f.

» Väderlekstjänst för luftfarten,
f.

» Aerologiska stationer, f.
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m., f.

SMHI: Nyanskaffning av instrument
m. m., r. (nytt)

» Uppdragsverksamhet m. in.,

» Väderlekstjänst för luftfar ten,

Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m., f.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1960
f.

Jag övergår härefter till att anmäla och taga ställning till institutets anslagsäskanden
för nästa budgetår. Institutet har i sina petita följt den nuvarande
anslagsindelningen, sådan den återfinnes i årets statsverksproposition.

!• Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 3 350 400 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 3 356 800 kr. beräknat belopp.

Y r k a n d e

Institutet hemställer, att anslaget höjes med i runt tal 1 071 800 kr.

ökning eller

minskning

1. Personalförstärkningar
(resp. indragningar)

Väderleksbyrån

väderleksavdelningen

a) 1 byrådirektör Ae 26 .................................... + 30 108

b) 1 meteorolog Ae 19 ..................................... + 20 976

c) 2 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 27 768

d) 1 kontorist Ae 9 ........................................ + 12 504

e) 4 kanslibiträden Ae 7................................... + 45 168

f) 3 kontorsbiträden Ae 5 .................................. + 30 528

aerologiska avdelningen

g) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

h) 2 meteorologer Ae 19................................... +41 952

i) 2 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 27 768

j) 4 kanslibiträden Ae 7................................... +45 168

k) 6 kontorsbiträden Ae 5.................................. +61 056

veckoprognosavdelningen

l) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

m) 1 meteorolog Ae 19 ..................................... + 20 976

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960 37

ökning eller
minskning

n) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

o) 1 kontorsbiträde Ae 5................................... +10 176

teleavdelningen

p) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

q) 1 radioassistent Ae 13 ................................... + 15 384

r) 8 teleprinterbiträden Ae 7 ............................... + 90 336

Klimatbyrån

s) 1 byråchef Bo 3 ........................................ + 39 648

klimatavdelningen

t) 1 byrådirektör Ae 26 .................................... + 30 108

u) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

v) 1 statsmeteorolog Ae 21 ................................. + 23 244

x) 2 meteorologer Ae 19................................... +41 952

y) 1 meteorologassistent Ae 11 .............................. + 13 884

z) 1 kontorist Ae 9 ........................................ + 12 504

å) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

ä) 2 kontorsbiträden Ae 5 .................................. + 20 352

instrumentavdelningen

ö) 1 laborator Ae 26 ...................................... + 30 108

aa) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................ + 25 776

ab) 1 hydrolog Ae 19 ...................................... + 20 976

ac) 1 förste laboratorieassistent Ae 13....................... +15 384

ad) 2 laboratorieassistenter Ae 12 ........................... + 29 232

ae) 1 tekniskt biträde Ae 9 ................................ + 12 504

af) 1 instrumentmekaniker Ae 10 (i stället för 1 instrumentmekaniker
Ag 7 å anslaget Uppdragsverksamhet).............. +13 188

Hydrologiska byrån

hydrologiska och hydrografiska avdelningen

ag) 1 förste hydrologassistent Ae 13 ......................... + 15 384

ah) 1 hydrologassistent Ae 11 .............................. + 13 884

kontrollavdelningen

ai) 1 byrådirektör Ae 26 ................................... + 30 108

aj) 1 förste statshydrolog Ae 24 ............................ + 27 144

ak) 1 förste statshydrolog Ao 24 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet
............................................ — 27 144

al) 1 hydrolog Ae 19 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet — 20 976

am) 1 hydrologassistent Ae 11 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet
............................................ —13 884

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

isavdelningen

an) 1 byrådirektör Ae 26...................................

ao) 1 statshydrolog Ao 23 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet
................................................

ap) 1 statshydrolog Ao 21 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet
................................................

aq) 4 kontorsbiträden Ao 5 överföres till anslaget Uppdragsverksamhet
................................................

Kansliavdelningen

kansli med registrators- och kassakontor

ar) 1 förste byråsekreterare i Ae 21 (i stället för 1 byråsekreterare

Ae 19 å anslaget Uppdragsverksamhet)..................

as) 1 förste kansliskrivare Ae 12............................

åt) 2 kontorister Ae 9 (varav 1 i utbyte mot 1 i Ag 9 å anslaget

Uppdragsverksamhet)...................................

au) 1 kanslibiträde Ae 7...................................

av) 2 kontorsbiträden Ae 5.................................

bibliotek

ax) 1 bibliotekarie Ae 21...................................

avgår arvode..........................................

ay) 1 kanslibiträde Ae 7...................................

az) 1 kontorsbiträde Ae 5..................................

förrådskontor och vakttjänst

aå) 3 expeditionsvakter Ae 7...............................

aä) 1 kontorsbiträde Ae 5..................................

aö) Militärassistent: arvode.................................

Norrköpings flygväderlekstjänst

ba) 2 meteorologassistenter Ag 9 indrages....................

Visby flygväderlekstjänst

bb) 1 förste meteorologassistent Ae 15 samt..................

bc) 2 meteorologassistenter Ae 11 överföres till anslaget Väderlekstjänst
för luftfarten.................................

Karlstads flygväderlekstjänst

bd) 1 förste meteorologassistent Ae 13 samt..................

be) 3 meteorologassistenter Ae 9 överföres till anslaget Väderlekstjänst
för luftfarten....................................

bf) 1 meteorologassistent Ae 9 indrages.....................

Ökning eller

minskning

+ 30 108

— 25 776

— 23 244

— 40 704

+ 23 244
+ 14 616

-f 25 008
+ 11 292
+ 20 352

+ 23 244

— 4 000
+ 11 292
+ 10 176

+ 33 876
+ 10 176
+ 480

— 22 248

— 15 480

— 24 672

—13 836

— 33 372

— 11 124

2. Förändring av tjänster
Väderleksbyrån

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

a) 1 byråchef Bo 1 uppflyttas till Bo 3.....................

väderleksavdelningen

b) 1 statsmeteorolog Ag 21 förändras till Ae 21..............

veckoprognosavdelningen

c) 1 förste statsmeteorolog Ag 24 förändras till Ao 24........

d) 1 förste meteorologassistent Ag 13 förändras till Ae 13.....

teleavdelningen

e) 3 teleprinterbiträden Ag 7 förändras till Ae 7.............

Klimatbyrån

klimatavdelningen

f) 1 kanslibiträde Ag 7 förändras till Ae 7..................

instrumentavdelningen

g) 1 laboratorieassistent Ag 7 förändras till Ae 12............

Flygväderleksbyrån

h) 1 byrådirektör Ae 26: 29 förändras till byråchef Bo 3.....

Hydrologiska byrån

i) 1 byråchef Bo 1 uppflyttas till Bo 3.....................

hydrologiska och hydrografiska avdelningen

j) 1 förste statshydrolog Ao 24 uppflyttas till byrådirektör Ao 26

Kansliavdelningen

k) 1 byrådirektör Ae 24 uppflyttas till Ae 26................

l) 1 expeditionsvakt Ag 7 förändras till Ae 7................

m) 1 kontorsbiträde Ag 5 förändras till Ae 5.................

n) 1 skrivbiträde Ag 1 förändras till Ae 5...................

3. Omräkningar

a) Löneklassförändringar....................................

b) Ordinariesättning av ett kontorsbiträde....................

c) Uppflyttning av 1 förste radiotelegrafist i Ao 12, 5 i Ae 12

och 2 radiotelegrafister i Ae 11 till radioassistenter i Ao resp.
Ae 13, allt enligt prop. 152/1959 .........................

d) Uppflyttning av förste instrumentmakartjänsten i Ao 12 till

Ao 13 enligt anvisningen i prop. 152/1959 .................

e) ökning i övrigt på grund av regleringen av statstjänstemännens

löner för 1959 enligt prop. 152/1959 ......................

f) Omräkning av ordinarieposten............................

4. Arvoden åt meteorolog- och hydrologelever under utbildning till

meteorologisk resp. hydrologisk tjänsteexamen................

Ökning eller

minskning

+ 2 640

+ 3 324
+ 4 500
+ 2 640
+ 2 964
+ 2 964

+ 1884

+ 4 068

+ 7 608

+ 768

+ 80 000
—100 000

+ 50 000

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

5. Ökade obekvåmhetstillägg i anledning av vissa under punkt 1

angivna personalförändringar............................. +12 000

6. Ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.............. + 52 000

+ 1 085 700

I särskild skrivelse den 14 november 1959 har institutet meddelat, att
vid bifall till ett förslag om att få flytta institutets radiomottagningsstation
från försvarets radioanstalts lokaler på Lovön till en fastighet vid Bromma
kan förevarande anslag minskas med 13 884 kr. för en radiotelegrafisttjänst
i Ae 11 vid teleavdelningen.

Motiv

I enlighet med utredningens förslag föreslår institutet inrättandet av två
nya byråer. Den nuvarande meteorologiska byråns arbetsuppgifter föreslås
nämligen fördelade mellan en väderleksbyrå, en klimatbyrå och en flygväderleksbyrå.
Nuvarande hydrologiska byrån delas icke. Innehavarna av byråchef
stjänster na bör enligt institutet icke placeras lägre än Bo 3.

1. a)—e) Lika med utredningens förslag.

1. f), k), ä) Av utredningens betänkande framgår att institutet utöver
de extra ordinarie kontorsbiträdena anställt tre extra biträden på väderleksavdelningen,
vilken förstärkning har kunnat genomföras med anlitande av
medel för tillfällig arbetshjälp och besparingar. Utredningen har räknat med
att dessa tre biträden göres till extra ordinarie. Institutet, som delar utredningens
uppfattning, framhåller emellertid, att då medel icke tidigare anvisats
med hänsyn till en sådan stadigvarande förstärkning måste dessa biträden
anslagsmässigt beräknas såsom en personalförstärkning.

1. g)—j) Den begärda förstärkningen överensstämmer med utredningens
förslag, dock med minskning av de tjänster som erhölls efter förslag i 1959
års statsverksproposition.

1. 1)—o) Lika med utredningens förslag.

1- p)—r) samt 2. e) I fråga om personalen vid teleavdelningen har utredningen
beräknat bl. a. 21 teleprinterbiträden. Institutet ansluter sig härtill.
Med hänsyn till att institutet nu har anslag för tio teleprinterbiträden i Ae 7
(statsverkspropositionen 1946 och 1947 samt proposition 245/1952) samt tre
i Ag 7 (statsverkspropositionen 1958), vilka sistnämnda tre enligt punkt

2. e) föreslagits förändrade till Ae 7, erfordras en anslagsökning, som medger
en förstärkning med åtta teleprinterbiträden i Ae 7.

1. s)—å) Lika med utredningens förslag.

1. ö)—af) samt 2. g) Institutet har beräknat instrumentavdelningens
personal i enlighet med utredningens förslag. Institutet förutsätter därvid,
att instrumentverkstaden överföres från kansliavdelningen till klimatbyråns
instrumentavdelning.

!• ag)—aq) Lika med utredningens förslag om personalförstärkningar och
överföringar av tjänster till uppdragsverksamheten, dock med det undantaget
att den av utredningen föreslagna nya förste statshydrologen (1. aj)
i Ae 24 upptages å förevarande anslag i stället för å anslaget för Uppdragsverksamhet
och användes mera för allmän verksamhet. Alternativt kan i

Kungl. Maj:ts proposition nr il år 1960

stället nuvarande tjänst i Ao 24 kvarstå å avlöningsanslaget för detta ändamål
och den nya tjänsten inrättas å uppdragsverksamhetsanslaget.

1. ar)—au) Lika med utredningens förslag.

1. av) och 2. m) Utredningen har för kansliet beräknat tre kontorsbiträden
i Ae 5 mot nuvarande två i Ag 5. I 1959 års statsverksproposition har
institutet erhållit 10 000 kr. för förstärkning av dess administration, vilket
beräknas motsvara en kontorsbilrädestjänst. För den andra nuvarande
tjänsten i Ag 5 har medel icke anvisats. Beträffande denna gäller samma
förhållande som för tjänsterna under 1. f). Enligt institutets mening bör
medel anvisas för personalförstärkning med två tjänster i Ae 5, varjämte
en tjänst i Ag 5 bör förändras till Ae 5.

1. ax)—az) Lika med utredningens förslag.

1. aå) och 2. 1) Expeditionsvaktspersonalen har beräknats enligt utredningens
förslag. Då medel provisoriskt erhållits i 1958 års statsverksproposition
för anställning av en extra expeditionsvakt, har denna icke upptagits
under personalförstärkningar utan redovisats under förändring av tjänster.
Utredningens förslag innebär att i nuvarande regleringsbrev given föreskrift,
att en ordinarie expeditionsvakttjänst icke får uppehållas, bör utgå.

1. aä) Utredningen beräknar att tre kontorsbiträden i Ae 5 bör finnas
vid vakttjänsten. Härför finns sedan gammalt beräknat en tjänst i Ae 5,
varjämte medel erhållits för en extra tjänst i Ag 1 enligt 1958 års statsverksproposition.
Sistnämnda tjänst beräknas böra förändras till Ae 5. Såsom
personalförstärkning beräknar institutet därför ett kontorsbiträde i
Ae 5.

1. aö)—bf) och 2. b)—d), f), h), j), k), n) Lika med utredningens förslag.

3. f) Under senare år har tämligen betydande besparingar uppstått på
anslagsposten till ordinarie tjänstemän, medan å andra sidan anslagsposten
till icke-ordinarie personal fått överskridas efter Kungl. Maj :ts tillstånd.
Institutet anser därför att anslagsposten till ordinarie tjänstemän kan med
hänsyn till vakanser å ordinarie tjänster nedräknas med 85 000 kr. Under
förutsättning att Kungl. Maj :t godkänner institutets ställningstagande beträffande
posterna 1. f), 1. k) och liknande, behöver icke någon överföring
av medel till icke-ordinarieposten ske i detta sammanhang. Institutet anser
vidare hinder ej föreligga för en nedräkning av anslagsposten med det belopp,
vartill sjnkpenningavdragen för ordinarie tjänstemän i medeltal kan
beräknas eller 15 000 kr. Totala anslagsminskningen å ordinarieposten skulle
alltså utgöra 100 000 kr.

4. Arvodena åt elever vid kurserna för meteorogisk tjänsteexamen samt
för hydrologisk tjänsteexamen bör höjas med sammanlagt 50 000 kr. med
hänsyn till lönenivåns höjning under senare år. Arvodena är f. n. fastställda
genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 januari 1956 och utgår månatligen med
350 kr. för den som är bosatt utanför Stockholm och med 250 kr. för den
som är bosatt i Stockholm eller dess omedelbara närhet. Då ingen ökning
skett i samband med löneregleringarna åren 1956, 1957 och 1959, bör arvodena
höjas till 400 respektive 285 kr. i månaden. Det lägre arvodet bör
utgå endast till den som kan bo i silt föräldrahem. Det har under senare år
flera gånger inträffat att framställningar gjorts från elever, som gift sig och
bildat eget hem i Stockholm, att erhålla det högre arvodet. Dessa framställningar
bär endast kunnat tillmötesgås efter Kungl. Maj:ts särskilda medgivande.
En omformulering bör därför göras så att det högre arvodet utgår
även i sistnämnda fall. För arvodeshöjningarna beräknas ett belopp om ca
8 000 kr. Till följd av nlökat elevantal beräknas en höjning om ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

17 000 kr. Elevarvodena vid kurserna för meteorologisk tjänsteexamen beräknas
följaktligen höjda från 25 000 kr. till 50 000 kr. För kursen för hydrologisk
tjänsteexemen, som beräknas pågå endast vartannat år, d. v. s.
med en årskurs varje budgetår, beräknas elevarvodena till 25 000 kr.

Departementschefen

Såsom tidigare nämnts har utredningen på anförda skäl föreslagit en uppdelning
av institutets meteorologiska byrå i en väderleksbyrå, en klimatbyrå
och en flygväderleksbyrå.

I samband med utvecklingen på meteorologiens område har den nuvarande
meteorologiska byrån ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat sig vara
för stor och ha för skiftande uppgifter för att med fördel kunna sammanhållas
som en byrå. En klyvning av byrån bör kunna bidraga till att undanröja
rådande olägenheter i den nuvarande organisationen och främja
ett rationellt utnyttjande av arbetskraften. Jag tillstyrker därför en sådan
ändring av den meteorologiska byrån, att den delas på två byråer, en väderleksbyrå
och en klimatbyrå, varvid flygväderleksavdelningen bör hänföras
till väderleksbyrån. Väderleksbyrån bör omfatta — förutom sistnämnda
avdelning jämte de lokala flygväderlekstjänsterna — väderleksavdelningen,
aerologiska avdelningen, veckoprognosavdelningen, istjänsten för sjöfarten
och teleavdelningen. Till klimatbyrån hänföres klimatavdelningen, de meteorologiska
observationsstationerna och instrumentavdelningen, till vilken
all verksamhet på instrumentområdet bör koncentreras.

Den hydrologiska byrån bibehålies odelad. Jag har intet att erinra mot
en sammanslagning av sistnämnda byrås hydrologiska och hydrografiska avdelningar.

Innan jag går in på de olika tjänsteförslagen, vill jag förorda förändrade
tjänstebenämningar för följande personal. Biträden med uppgift att upprätta
väderlekskartor torde i fortsättningen böra erhålla tjänstebenämningcn
kartbiträden. I samband härmed får jag erinra om att för ifrågavarande
biträden gäller — enligt de i prop. 1959: 152 upptagna och av riksdagen
godkända förslagen — befordringsgång enligt SFS 1958: 409. Vidare torde
tjänster vid institutets instrumentavdelning som laboratorieassistent i Ae
12 och förste laboratorieassistent i Ao 13 resp. Ae 13 utbytas mot tjänster
som biträdande ingenjörer i 13 lönegraden.

Beträffande den nya väderleksbyrån föreslår jag, att dess teleavdelning,
vars arbetsbörda är stor, förstärkes med ytterligare tre teleprinterbiträden
i Ae 7. Genom beslut den 27 november 1959 har Kungl. Maj :t bifallit institutets
hemställan om flyttning av institutets radiomottagningsstation. I enlighet
med institutets förslag kan i anledning av nämnda beslut en radiotelegrafisttjänst
i Ae 11 indragas. Möjlighet bör beredas institutet att avlöna
två kartbiträden i reglerad befordringsgång på väderleksavdelningen.
Härför erforderliga medel torde överföras från ordinarieposten till ickeordinarie
posten för avlöningar. — I anledning av mitt förslag om delning
av den nuvarande meteorologiska byrån bör en byråchefstjänst i Bo 1 upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

tagas i personalförteckningen. Den nya klimatbyråns instrumentavdelning
föreslås förstärkt med ett tekniskt biträde i Ae 9. — På den sammanslagna
hydrologiska och hydrografiska avdelningen torde böra inrättas en ny tjänst
som förste hydrologassistent i Ae 13. I enlighet med utredningens förslag
bör, såsom jag närmare behandlar under anslaget Uppdragsverksamhet, från
avlöningsanslaget till sistnämnda anslag överföras följande tjänster, nämligen
på kontrollavdelningen en förste statshydrolog i Ao 24, en hydrolog
i Ae 19 och en hydrologassistent i Ae 11 samt på isavdelningen en sfcatsliydrolog
i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21 och fyra kontorsbiträden i Ao 5.
— Kansliavdelningen, vilkens arbetsuppgifter står i direkt förhållande till
institutets utveckling och som är hårt belastad, synes böra erhålla en amanuenstjänst
i reglerad befordringsgång, vilken tjänst bör överföras från
uppdragsverksamheten. Tjänstens innehavare är f. n. placerad som byråsekreterare
i Ae 19. Till kansliavdelningen bör från uppdragsverksamheten
även överflyttas en kontoristbefattning i Ag 9, vilken samtidigt bör förändras
till extra ordinarie i samma lönegrad. Avdelningen föreslås vidare förstärkt
med ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Personalen vid Visby och Karlstads flygväderlekstjänster bör i enlighet
med utredningens förslag i fortsättningen redovisas under anslaget Väderlekstjänst
för luftfarten och dess avlöning alltså bekostas av luftfartsverket.
I överensstämmelse härmed torde till nämnda anslag böra överföras, vid
Visby flygväderlekstjänst en förste meteorologassistent i Ae 15 och två meteorologassistenter
i Ae 11 samt vid Karlstads flygväderlekstjänst en förste
meteorologassistent i Ae 13 och tre meteorologassistenter i Ae 9. Två meteorologassistenter
i Ag 9 vid Norrköpings flygväderlekstjänst och en meteorologassistent
i Ae 9 vid Karlstads flygväderlekstjänst kan, såsom utredningen
föreslagit, indragas.

Jag föreslår även ändrade anställningsformer för vissa tjänster. Sålunda
bör på veckoprognosavdelningen en extra befattning som förste statsmeteorolog
i Ag 24 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad. Vidare bör
följande extra befattningar göras till extra ordinarie, nämligen på veckoprognosavdelningen
en förste meteorologassistent i Ag 13, på teleavdelningen
ett teleprinterbiträde i Ag 7 samt på kansliavdelningen en expeditionsvakt
i Ag 7. På kansliavdelningen bör även en extra skrivbiträdestjänst i
Ag 1 förändras till en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
Dessutom bör på denna avdelning inrättas en tjänst som kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång, vilket dock inte medför ökat anslagsbehov.

Slutligen torde ett kontorsbiträde i Ae 5 i enlighet med grunderna för den
reglerade befordringsgången erhålla ordinarie anställning.

I övrigt anser jag mig icke kunna biträda institutets förslag om personalökningar
eller löneregleringar m. m.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassförändringar,
1959 års riksdags beslut om uppflyttning av vissa tjänster och reglering av
statstjänsteinännens löner för år 1959 samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter
upptager jag i enlighet med institutets beräkningar (4 068

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

+ 88 376 + 52 000) 144 444 kr. Anslagsposten Avlöningar till ordinarie
tjänstemän bör kunna nedräknas med 15 000 kr. För höjning av vissa elevarvoden
upptager jag ett belopp av 8 000 kr. Slutligen torde till ökade obekvämhetstillägg
böra beräknas 6 000 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle avlöningsanslaget ökas med i runt tal
2 200 kr. Till förevarande anslag bör emellertid för nästa budgetår i enlighet
med utredningens förslag även hänföras avlöningskostnaderna för dels
observatörer, dels ock de aerologiska stationernas personal. Av mina ställningstaganden
under de nuvarande anslagen Observatörer och Aerologiska
stationer följer, att dessa kostnader av mig beräknas till 969 700 kr. resp.
384 200 kr. Förevarande anslag torde alltså för nästa budgetår böra uppföras
med (3 350 400 + 2 200 + 969 700 + 384 200) 4 706 500 kr.

I personalförteckningen för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
bör uppföras följande tjänster, nämligen en byråchef i Bo 1, en förste
statsmeteorolog i Ae 24, en biträdande ingenjör i Ao 13 och en förste instrumentmakare
i Ao 13. Ur samma personalförteckning bör utgå en förste
statshydrolog i Ao 24, en statshydrolog i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21,
en förste instrumentmakare i Ao 12, en förste laboratorieassistent i Ao 12
och tre kontorsbiträden i Ao 5.

2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 25 400 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 27 700 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 190 200 kr.

Ökning eller
minskning

1. Personalförstärkningar

a) 2 laboratorer Be 1 ...................................... + 74 016

b) Övriga lärar- och föreståndararvoden m. m................ — 6 200

2. Förändring av tjänster och omräkningar

a) 2 kanslibiträden Ag 7 överföres till Ae 7.................. —

b) Löneklassförändring m. m.............. + 2 284

3. Ökning av expensposten..................................... -f 12 400

+ 82 500

4. Flygvapnets bidrag upphör................................... + 107 700

+ 190 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

M o t i v

Institutet har intet att invända mot utredningens förslag, att kostnaderna
för undervisning för meteorologisk och hydrologisk tjänsteexamen helt bestrides
av institutets anslag.

1. a) I likhet med utredningen räknar institutet med två laboratorer, en
för vardera meteorologiska och hydrologiska linjen. Utredningen har upptagit
laboratorerna i lönegrad Ae 26. I enlighet med i propositionen 152/
1959 angivna riktlinjer anser institutet, att dessa tjänster bör placeras i
Be 1.

1. b) Vid bifall till inrättande av laboratorstjänsterna bortfaller större
delen av föreståndararvodena. För en biträdande föreståndare erfordras
dock ett arvode om 2 000 kr. per år.

Under budgetåret 1960/61 kommer lärararvoden att erfordras för det av
utredningen beräknade högre timantalet, 2 600 timmar. Utredningen beräknar
därför ett belopp om 104 000 kr. Om emellertid kostnaderna för
kursen för värnpliktiga biträdande meteorologer frånräknas, kan beloppet
begränsas till 75 000 kr. Härtill kommer 10 000 kr. för kompendieskrivning
och 5 200 kr. avseende lärararvoden för kurser för meteorolog- och hydrologassistenter
i enlighet med utredningens förslag. Totalkostnaden blir alltså
92 200 kr. Motsvarande kostnader i anslaget beräknas innevarande budgetår
till 98 400 kr., varför ett minskat behov om 6 200 kr. uppstår.

2. a) och b) För meteorologiundervisningen disponeras f. n. å förevarande
anslag två extra kanslibiträden. För den särskilda hydrologiundervisning,
som nu bedrives med medel från vattenkraftintressenter, disponeras
ett extra kanslibiträde å anslaget Uppdragsverksamhet. Sistnämnda biträde
skall alltså överföras till förevarande anslag. Däremot skall det biträde,
som nu avlönas å förevarande anslag men avses för den värnpliktiga biträdande
meteorologkursen, överföras till anslaget Uppdragsverksamhet.

3. Expensposten beräknas genom hydrologkursen öka med 9 000 kr. samt
genom assistentkurserna med 3 000 kr. för meteorologassistent- och 3 400
kr. för hydrologassistentkursen. Större delen härav utgör rese- och traktamentsersättningar
vid fältövningar. Om emellertid kostnaderna för kursen
för värnpliktiga biträdande meteorologer frånräknas, kan beloppet nedsättas
med 3 000 kr. till 12 400 kr.

Departementschefen

Utredningen har bl. a. föreslagit, att kostnaderna för den vid institutet bedrivna
undervisningen för meteorologisk och hydrologisk tjänsteexamen helt
bör bestridas av förevarande anslag och sålunda utan bidrag från flygvapnet
och kraftföretagen. Utredningens förslag innefattar även en utbyggnad
i olika avseenden av undervisningen jämte forskningen i anslutning härtill.

Institutets anslagsäskanden överensstämmer i allt väsentligt med utredningens
förslag.

Jag har tidigare vid mina allmänna ställningstaganden till utredningens
förslag ansett, att man t. v. i avvaktan på resultatet av pågående utredning
beträffande organisationen av den meteorologiska undervisningen och forskningen
vid universitet och högskolor, inte bör bygga ut dessa verksamhetsgrenar
vid institutet. Med hänsyn härtill och då jag icke är beredd att förorda
någon ändring av den ordning, i vilken verksamheten finansieras, tor -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

de anslaget med beaktande av automatiska kostnadsstegringar om 2 300 kr.
böra uppföras med (25 400 + 2 300) 27 700 kr. Härvid förutsättes sålunda,
att flygvapnets bidrag utgår oförändrat och att proportionen mellan antalet
civila och militära kursdeltagare blir i stort sett densamma som under senare
budgetår.

3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 267 500 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 295 500 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 119 500 kr.

1. Sjukvård m. m. (anvisat 1959/60 8 000 kr.; belastning 1958/59
9 200 kr.) ökning med hänsyn till föreslagen personalökning . ..

2. Reseersättningar (anvisat 1959/60 56 000 kr.; belastning 1958/59

54 600 kr.) ökning med hänsyn till belastning i följd av automatiska
kostnadsstegringar (6 000 kr.), föreslagen personalökning vid
institutets centrala delar samt utbyggnad av observationsnätet
19 000 kr..................................................

3. Bränsle, lyse och vatten (anvisat 1959/60 12 000 kr.; belastning

1958/59 16 900 kr.) ökning med hänsyn till belastning (5 000 kr.)
och personalökning (5 000 kr.)..............................

4. Övriga expenser (anvisat 1959/60 115 000 kr.; belastning 1958/59

113 000 kr.) ökning med hänsyn till prisökningar (3 000 kr.) och
föreslagen personalökning (35 000 kr.)........................

5. Publikationstryck (anvisat 1959/60 60 000 kr.; belastning 1957/58
och 1958/59 resp. 50 700 och 43 700 kr.) avgår för budgetåret
1959/60 beräknat engångsbelopp om 15 000 kr., ökning med hänsyn
till utvidgning av publikationsverksamheten (25 000 kr.).. .

6. Biblioteket (anvisat 1959/60 4 000 kr.) ökning med hänsyn till

föreslagen personalökning...................................

7. Kostnader för försök med matematikmaskin (anvisat 1959/60
30 000 kr.) ökning med hänsyn till utvidgad försöksverksamhet

8. Särskilda uppbördsmedel: försäljning av publikationer (beräknat

1959/60 17 500 kr., redovisat 1958/59 21 900 kr.) ökning med
7 500 kr. genom ökad försäljning............................

Ökning eller
minskning

+ 3 000

+ 25 000

+ 10 000

+ 38 000

+ 10 000
+ 1000
+ 40 000

— 7 500

+ 119 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Motiv

7. I enlighet med utredningens förslag beräknar institutet en medelsökning
om 40 000 kr. för utvidgad försöksverksamhet med matematikmaskin.
Institutet erinrar om att Kungl. Maj:t i beslut den 30 juni 1959 angående
förslag av Nordiska rådet rörande samarbete i fråga om väderleksprognoser
bl. a. uppdragit åt institutet att i samarbete med motsvarande institutioner
i Danmark, Finland, Island och Norge uppgöra plan för samverkan
i syfte att åstadkomma långtida väderleksprognoser samt att bedriva för
ändamålet erforderlig forsknings- och försöksverksamhet. För sådan försöksverksamhet
är det nödvändigt att i betydande omfattning begagna sig
av beräkningsarbeten med hjälp av matematikmaskiner.

Departementschefen

För sjukvård m. m. torde böra beräknas en ökning med 1 000 kr.

Till ökade reseersättningar tillstyrker jag 8 000 kr.

För expenser bör upptagas 9 000 kr. till stegrade kostnader för bränsle,
lyse och vatten samt 10 000 kr. för ökade övriga expenser eller tillhopa
19 000 kr.

Posten publikationstryck torde böra nedräknas med 5 000 kr., vilket innebär
en reell ökning med 10 000 kr., då för innevarande budgetår anvisats
ett engångsbelopp med 15 000 kr.

De hittills bedrivna försöken med matematikmaskinen Besk synes motivera
en ökad medelsanvisning för ändamålet. Jag tillstyrker därför ytterligare
10 000 kr. härför. Kostnaderna för denna försöksverksamhet bör liksom
hittills redovisas som en särskild post under omkostnadsanslaget.

Särskilda uppbördsmedel kan beräknas komma att öka med 5 000 kr.

Under omkostnadsanslaget torde fr. o. m. nästa budgetår, förutom nuvarande
poster, även böra upptagas medel som anvisas till telegramkostnader
(758 400 kr.). Dessutom föreslås anslaget i fortsättningen böra inkludera
omkostnaderna för aerologiska stationer (17 000 kr.) och ett belopp om
5 000 kr. avseende reseersättningar m. m. under anslaget Observatörer.

Omkostnadsanslaget skulle alltså för nästa budgetår uppföras med
(267 500 + 1 000 + 8 000 + 19 000 — 5 000 + 10 000 — 5 000 + 758 400
+ 17 000 + 5 000) 1 075 900 kr.

4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 831 000 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 974 700 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 195 700 kr.

ökning

1. Utbyggnad av stationsnåtet

a) Inrättande av 3 nya timobsstationer......................... 58 300

b) Inrättande av nya klimatstationer........................... 16 400

c) Inrättande av vissa hydrologiska stationer.................... 5 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Ökning

2. Arvodeshöjningar för observatörer

a) Höjning i anledning av löneregleringen för 1959 (omräkning) ... 13 200

b) Höjning av arvoden för timobservatörer...................... 12 800

c) Höjning av arvoden för observatörer vid övriga synoptiska stationer
och varningsstationer................................. 89 500

195 700

Motiv

1. a) och 2. b) Lika med utredningens förslag.

1. b) Utredningen upptar för budgetåret 1960/61 en anslagsförstärkning
för klimatstationer om sammanlagt ca 23 600 kr. Härav beräknar institutet
16 400 kr. belöpa på inrättandet av nya stationer enligt utredningens förslag
och återstoden ca 7 200 kr. på arvodeshöjningar vid befintliga stationer.
Då emellertid sistnämnda höjning visat sig vara möjlig att genomföra
inom ramen för nuvarande anslag, upptar institutet icke någon anslagsökning
härför.

1. c) I sin redogörelse för erforderlig instrumentanskaffning beräknar
utredningen inrättande av vissa nya hydrologiska stationer under budgetåret
1960/61. Utredningen har icke beräknat någon kostnad för observatörer
för dessa ändamål. Institutet upptar för observatörsarvoden 5 500 kr.

2. c) Lika med utredningens förslag.

Departementschefen

Utredningen har lagt fram en plan för dels en utökning av nätet av synoptiska
stationer och klimatstationer och dels en arvodesförbättring till observationspersonalen
vid dessa stationer. För sådana fall, då observationer
begäres av utomstående och ej bedömes vara av betydelse för institutets
verksamhet, bör kostnaden bestridas av den som begär desamma.

Jag är icke beredd att föreslå, att statsmakterna binder sig för planens genomförande,
som innebär en totalkostnad av ca 1 380 000 kr. under en femårsperiod.
För nästa budgetår tillstyrker jag, att ytterligare ett belopp om
122 300 kr. anvisas för synoptisk stationstjänst. Till nya klimatstationer torde
böra anslås 8 200 kr. För automatiska kostnadsstegringar beräknar jag,
lika med institutet, 13 200 kr.

I överensstämmelse härmed skulle för observatörsarvoden m. m. för nästa
budgetår anvisas (831 000 + 122 300 + 8 200 + 13 200) 974 700 kr.

Av detta belopp torde för nästa budgetår 969 700 kr. böra redovisas under
en särskild anslagspost Arvoden till observatörer under institutets avlöningsanslag
samt 5 000 kr. för traktamentsersättningar m. m. upptagas under
omkostnadsanslagets reseersättningspost. Förevarande anslag föreslås
sålunda upphöra.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
m. m.

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 693 100 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 751 800 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 70 248 kr.

Ökning eller
minskning

1. ökade kostnader för observationsinsamling

a) med hänsyn till föreslagna 3 nya timobsstationer .. + 8 000

b) på grund av indragning av den militära observations insamlingscentralen

i Rommehed................. + 7 700

c) på grund av inrättandet av telex vid Sundsvall/Härnösands
och Kiruna flygplatser, periodavgifter...... + 14 000 + 29 700

2. ökade kostnader för teleprinterlinjer

a) abonnemangskostnad för ledning mellan Stockholm

och Arlanda................................... + 6 900

b) halva kostnaden för teleprinterlinje mellan Stockholm

och Helsingfors (Kungl. Maj:ts beslut den 22/5 1959) + 21 600

c) abonnemangskostnad på grund av flyttning av institutets
radiomottagningsstation från försvarets radioanstalts
lokaler på Lovön till Bromma (skr. den 14/11

1959).......................................... + 25 248

d) besparingar på teleprinternätet.................. — 8 500 + 45 248

3. ökade kostnader för telexabonnemang (nya abonnemang
för Sundsvall/Härnösands och Kiruna flygplatser, varav

2 200 i engångskostnader).......................... + 6 900

4. Utgår för budgetåret 1959/60 beräknat engångsbelopp —11600

+ 70 248

Motiv

2. a) I 1959 års statsverksproposition beräknades 6 900 kr. i abonnemangskostnad
för en teleprinterlinje mellan Stockholm-Arlanda och institutets
telecentral avseende ett halvt år. Fr. o. m. budgetåret 1960/61 kommer helårsabonnemangskostnaden
att belasta anslaget, varför en uppräkning med
6 900 kr. är erforderlig.

3. Flygväderlekstjänsten vid Sundsvall/Härnösands flygplats föreslås
komma att utfärda prognoser. Den måste då få tillgång till vissa observationsdata.
Från Sundsvall/Härnösand skall också observationsdata överbringas
till institutets telecentral för vidare befordran till andra flygväderlekstjänster
m. fl. För denna trafik anses t. v. ett telexabonnemang vara
tillräckligt i Sundsvall/Härnösand. Vid bifall till förslag om inrättande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Kiruna flygväderlekstjänst, vilken även skall fungera som observationsinsamlingscentral,
erfordras för överföring av data t. o. fr. flygväderlekstjänsten
likaledes ett telexabonnemang därstädes. Kostnaden beräknas enligt
följande.

	Inträdesavgift	Årlig avgift	Periodavgift
Sundsvall/Härnösand ...	...... 1 100	2 360	3 000
Kiruna...............	...... 1 100	2 360	11 000
	2 200	4 720	14 000

Periodavgifterna upptages under punkt 1, medan abonnemangs- och inträdesavgifterna,
ca 6 900 kr., varav 2 200 kr. i engångskostnader, beräknas
under denna punkt.

Departementschefen

Institutet är för sin verksamhet starkt beroende av väl utvecklade och differentierade
teletekniska kommunikationsmedel. Jag anser mig därför böra
praktiskt taget helt tillstyrka de framförda förslagen om ökade medel för
bestridande av telegramkostnader m. m. För en ny timobservationsstation
bör beräknas 3 000 kr. På grund av att den militära observationsinsamlingscentralen
i Rommehed indrages, ökar kostnaden för institutet med 7 700 kr.
Starka skäl talar för att institutet bör få teckna telexabonnemang vid flygväderlekstjänsterna
vid Sundsvall/Härnösand och Kiruna flygplatser. Kostnaderna
härför beräknar jag lika med institutet till sammanlagt 20 900 kr.,
varav 2 200 kr. i engångskostnader. Helårsabonnemang för en teleprinterlinje
mellan Arlanda och institutets telecentral förutsätter en ökad medelsanvisning
om begärda 6 900 kr. I anslutning till institutets hemställan om
medel för en teleprinterförbindelse mellan Stockholm och Helsingfors vill
jag anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 maj 1959 medgivit institutet
att med Finland dela kostnaden för en sådan förbindelse. Kungl. Maj :ts
beslut medför ett ökat medelsbehov om 21 600 kr. för nästa budgetår. Vidare
har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 november 1959 bemyndigat institutet
att, som jag nämnt under avlöningsanslaget, flytta institutets radiomottagningsstation
samt att i samband därmed bl. a. teckna erforderliga
abonnemang. Merkostnaderna för dessa abonnemang uppgår till 25 248 kr.
Då en besparing om 8 500 kr. kunnat göras på teleprinternätet och ett för
innevarande budgetår anvisat engångsbelopp om 11 600 kr. bortfaller, skulle
medelsanvisningen för telegramkostnader m. m. för nästa budgetår öka med
(3 000 + 7 700 + 20 900 + 6 900 + 21 600 + 25 248 — 8 500 — 11 600) i
runt tal 65 300 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle alltså för nästa budgetår anvisas
(693 100 -f- 65 300) 758 400 kr. till telegramkostnader m. m.

Såsom jag tidigare anfört torde det nuvarande anslaget Telegramkostnader
m. m. fr. o. m. nästa budgetår böra upphöra och medel, som anvisas för
nämnda ändamål, i stället upptagas under omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1060

6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av stationer
m. m.

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 107 400 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 150 400 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 222 700 kr.

1. Instrumentanskaffning för nyinrättade meteorologiska markobser vationsstationer,

ersättningsanskaffning för redan existerande stationer
samt ökad lagerreserv................................

2. Utbyggnad av hydrologiska byråns nät av peglar och mareografer

(hydrologiska och hydrografiska stationer)....................

3. Ökade underhållskostnader för hydrologiska stationer.........

4. Engångsbelopp för fartygsstationer i innevarande budgetårs anslag

frånräknas.................................................

Ökning eller
minskning

+ 23 200

+ 209 500
+ 2 000

— 12 000
+ 222 700

Motiv

1. och 2. Lika med utredningens förslag.

3. Utredningen har icke räknat med någon ökning av kostnaderna för
underhåll av den utökning av hydrologiska byråns stationsnät, som upptas
under punkt 2. I takt med utbyggnaden kommer sådana kostnader att successivt
uppkomma. För budgetåret 1960/61 bör de beräknas till 2 000 kr.

Departementschefen

Utredningens förslag till förstärkning av institutets instrumentuppsättning
i anslutning till utbyggnaden av det meteorologiska samt det hydrologiska
och hydrografiska observationsstationsnätet innebär en ökning av
medelsbehovet för anskaffning och underhåll av instrument med sammanlagt
ca en milj. kr. under en femårsperiod, varav ca 232 000 kr. för budgetåret
1960/61. Såsom framhållits tidigare under anslaget till Observatörer,
anser jag icke, att statsmakterna kan binda sig för den plan, som lagts fram
för den personella utbyggnaden av ifrågavarande stationer. Detsamma gäller
för den här ifrågavarande materielplanen.

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas ytterligare 55 000 kr. för instrumentanskaffning
in. in. för meteorologiska samt för hydrologiska och
hydrografiska stationer.

Då ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp om 12 000 kr.
bortfaller, skulle vid bifall till mitt förslag till anskaffning och underhåll
av ifrågavarande stationer under nästa budgetår upptagas ett belopp av

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

(107 400 + 55 000— 12 000) 150 400 kr. Av detta belopp torde fr. o. m.
budgetåret 1960/61 100 400 kr. avseende utgifter för drift och underhåll
av stationsinstrument m. m. böra upptagas under ett nytt förslagsanslag
Underhåll av materiel m. m. samt 50 000 kr. avseende kostnader för nyanskaffning
av sådana instrument under ett likaledes nytt reservationsanslag
Nyanskaffning av instrument m. m. Det nuvarande anslaget förutsättes upphöra
och därå förefintlig behållning vid budgetårets slut torde böra överföras
till anslaget Nyanskaffning av instrument m. m.

7. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 1 553 000 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 1 988 300 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 488 100 kr.

ökning eller

minskning

1. Personalförstärkningar
(resp. indragningar)

Väderleksavdelningen

a) 1 statsmeteorolog Ae 21 ................................. + 23 244

b) 1 kontorsbiträde Ae 5................................... + 10 176

Instrumentavdelningen

c) 1 laboratorieassistent Ae 12.............................. +14 616

d) 1 instrumentmekaniker Ag 7 överföres till avlöningsanslaget .. — 11 292

Hydrologiska och hydrografiska avdelningen

e) 1 statshydrolog Ae 23 ................................... + 25 776

f) 1 hydrolog Ae 19 ....................................... + 20 976

g) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

Kontrollavdelningen

h) 1 förste statshydrolog Ao 24 ............................. + 27 144

överföres från avlöningsanslaget

i) 1 statshydrolog Ae 23 ................................... + 25 776

j) 1 hydrolog Ae 19 samt.................................. + 20 976

k) 1 hydrologassistent Ae 11............................... _|_ 13 884

överföres från avlöningsanslaget

Isavdelningen

l) 1 statshydrolog Ao 23 ................................... + 25 776

överföres från avlöningsanslaget

m) 1 statshydrolog Ae 23 ................................... + 25 776

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

n) 1 statshydrolog Ao 21 ................................... + 23 244

överföres från avlöningsanslaget

o) 1 statshydrolog Ae 21 ................................... + 23 244

p) 4 kontorsbiträden Ao 5 .................................. + 40 704

överföres från avlöningsanslaget

Kansliavdelningen

q) 1 byråsekreterare Ae 19 samt............................ — 20 976

r) 1 kontorist Ag 9 överföres till avlöningsanslaget........... —12 504

2. Förändring av tjänster

V äderleksavdelningen

a) 1 meteorologassistent Ag 9 uppflyttas till Ae 11........... + 1 380

Aerologiska avdelningen

b) 2 kontorsbiträden Ag 1—3 uppflyttas till Ae 5 ............ + 2 880

Veckoprognosavdelningen

c) 2 kanslibiträden Ag 7 förändras till Ae 7................. —

Klimatavdelningen

d) 1 meteorologassistent Ag 9 uppflyttas till Ae 11 ........... + 1 380

e) 1 kontorist Ag 9 förändras till Ae 9...................... —

f) 2 kanslibiträden Ag 7 förändras till Ae 7.................

Hydrologiska och hydrografiska avdelningen

g) 1 statshydrolog Ag 21 förändras till Ae 21................

Kontrollavdelningen

h) 1 statshydrolog Ag 23 förändras till Ae 23................

i) 1 statshydrolog Ag 21 förändras till Ae 21................ —

Isavdelningen

j) 10 hydrologassistenter Ag 11 förändras till Ae 11.......... —

Kansliavdelningen

k) 1 kanslibiträde Ag 7 förändras till Ae 7.................. —

+ 293 472

3. Överföring från anslaget Undervisning av personalkostnader för

kurs för värnpliktiga biträdande meteorologer

a) föreståndararvode....................................... + 2 500

b) lärararvoden.......................................:.... + 29 000

c) 1 kanslibiträde Ag 7.................................... +11 300

4 liihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 77

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

4. Omräkningar av lönekostnader

a) löneklassförändringar..................................... -f 6 001)

b) 1959 års lönereglering.................................... +19 028

c) ordinariesättning av ett kontorsbiträde.................... —

d) kompensation för höjda folkpensionsavgifter............... + 26 800

+ 388 100

5. Expenser (anvisat 1959/60 75 000 kr.; belastning 1958/59 126 400
kr.)

a) ökning i anledning av överföring från expensposten å anslaget

till undervisning......................................... -j- 3 000

b) ökning med hänsyn till belastningen...................... +47 000

6. Utrustning (anvisat 1959/60 25 000 kr.; belastning 1957/58 och
1958/59 134 200 kr. resp. 77 800 kr.), ökning med hänsyn till
belastningen............................................... + 50 000

4- 488 100

Motiv

1. Institutet har beräknat personalökningen på detta anslag i enlighet med
utredningens förslag, vilket bl. a. innefattar överföring av viss personal på
hydrologiska byrån från avlöningsanslaget till förevarande anslag.

2. Institutet beräknar i enlighet med utredningens förslag, att vissa tjänster
överföres från extra till extra ordinarie anställningsform.

3. I enlighet med vad som anförts under anslaget Undervisning bör bi. a.
kursen för värnpliktiga biträdande meteorologer betraktas såsom uppdragsverksamhet
åt flygvapnet, varför institutet beräknat kostnaderna härför under
förevarande anslag.

Departementschefen

Utgifterna under detta anslag skall helt täckas av ersättningar från institutets
uppdragsgivare. Såsom jag tidigare anfört torde taxan å ersättning
för uppdrag, som verkställes av institutet, fr. o. in. nästa budgetår höjas
i enlighet med utredningens förslag.

Större delen av institutets uppdragsverksamhet faller på hydrologiska
byråns kontroll- och isavdelningar. Emellertid redovisas f. n. lönekostnaderna
för ordinarie och vissa icke-ordinarie befattningshavare vid dessa avdelningar
under det allmänna avlöningsanslaget. Jag har ingenting att erinra
mot förslaget att till anslaget Uppdragsverksamhet överflytta denna personal.
I enlighet härmed bör, som förut anförts, till förevarande anslag överföras,
på kontrollavdelningen en förste statsliydrolog i Ao 24, en hydrolog
i Ae 19 och en hydrologassistent i Ae 11 samt på isavdelningen en statshydrolog
i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21 och fyra kontorsbiträden i Ao 5.

Kun/jl. Maj.ts proposition nr 77 är 1960

Under hänvisning till mina ställningstaganden under avlöningsanslaget
bör en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång, vars innehavare f. n. är
placerad som byråsekreterare i Ae 19, och en kontorist i Ag 9 på kansliavdelningen
överföras från anslaget Uppdragsverksamhet till avlöningsanslaget.

För att möjliggöra för institutet att till sin uppdragsverksamhet förvärva
och behålla erforderlig personal anser jag, i likhet med utredningen, att ett
ökat antal tjänster bör inrättas. Jag föreslår sålunda följande nya tjänster,
nämligen på väderleksavdelningen en statsmeteorologtjänst i Ae 21 och en
kartbiträdestjänst i reglerad befordringsgång, på instrumentavdelningen en
teknisk tjänst, för vilken Kungl. Maj:t torde få fastställa lönegrad och
tjänstebenämning i anslutning till de i prop. 1959: 152 angivna normerna
för teknisk biträdespersonal, på den sammanslagna hydrologiska och hydrografiska
avdelningen en statshydrologtjänst i Ae 21, en hydrologtjänst i
Ae 19 för en tjänsteman med hydrologisk tjänsteexamen och en tjänst som
kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt på vardera kontrollavdelningen
och isavdelningen eu statshydrologtjänst i Ae 21.

Beträffande de förordade tjänsteförändringarna anser jag mig böra föreslå
följande.

Två tjänster som extra kontorsbiträden i Ag 1—3 på aerologiska avdelningen
samt eu tjänst som extra kanslibiträde i Ag 7 på veckoprognosavdelningen
förändras till tjänster som kartbiträden i reglerad befordringsgång.
Vidare torde följande extra befattningar göras till extra ordinarie, nämligen
på klimatavdelningen ett kanslibiträde i Ag 7, på kontrollavdelningen
en statshydrolog i Ag 21 samt på isavdelningen 6 hydrologassistenter i Ag 11.

I enlighet med institutets förslag bör ett kontorsbiträde i Ae 5 enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången erhålla ordinarie anställning.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassförändringar,
1959 års riksdags beslut om lönereglering samt kompensation för höjda
folkpensionsavgifter upptager jag, lika med institutet, (6 000 -\- 19 028 -j26
800) 51 828 kr.

Då jag ej kan tillstyrka övriga personalförslag, skulle vid bifall till vad
jag förordat avlöningskostnaderna öka med i runt tal 324 500 kr.

Med hänsyn till belastningen bör för ökade expenser beräknas 50 000 kr.
.lag föreslår vidare, all anslagsposten till utrustning förstärkes med 52 000
kr.

I överensstämmelse med vad jag här anfört bör anslaget för nästa budgetår
sålunda uppföras med (1 553 000 324 500 + 50 000 52 000)

1 979 500 kr.

1 institutets personalförteckning för uppdragsverksamhet bör uppföras
följande tjänster, nämligen en förste statshydrolog i Ao 24, eu statshydrolog
i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21, fyra statshydrologer i Ae 21, eu
statsmeteorolog i Ae 21 och fem kontorsbiträden i Ao 5.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för
luftfarten

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 1 663 200 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 2 197 400 beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att anslaget höjes med 885 400 kr.

Ökning eller
minskning

Aolöningar

1. Personalförslärkningar

Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst

a) 1 förste meteorologassistent Ae 13........................ +15 384

b) 2 kanslibiträden Ae 7 ................................... +22 584

Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

c) 1 statsmeteorolog Ae 23 ................................. + 25 776

d) 1 förste meteorologassistent Ae 15 ........................ + 17 064

e) 1 kanslibiträde Ae 7.................................... +11 292

Malmö-Bulltofta flygväderlekstjänst

f) 1 meteorolog Ael9..................................... +19 428

g) 1 kanslibiträde Ae 7 .................................... + 10 044

Visby flygväderlekstjänst

h) 1 förste meteorologassistent Ae 15 samt.................. + 15 480

i) 2 meteorologassistenter Ae 11 överföres från avlöningsanslaget + 24 672

Jönköpings flygväderlekstjänst

j) 1 assistent Ae 12 ....................................... + 13 056

Karlstads flygväderlekstjänst

k) 1 förste meteorologassistent Ae 13 samt.................. + 13 836

l) 3 meteorologassistenter Ae 9 överföres från avlöningsanslaget + 33 372

Sundsvall-Härnösands flygväderlekstj änst

in) 1, statsmeteorolog Ae 21 ................................. + 22 512

n) 1 meteorolog Ae 19..................................... + 20 196

o) 1 förste meteorologassistent Ae 15........................ +16 272

p) 2 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 26 208

q) 1 kanslibiträde Ae 7 .................................... + 10 668

Kiruna flygväderlekstj änst

r) 1 förste meteorologassistent Ae 13 ........................ + 16 632

s) 4 meteorologassistenter Ae 11 ............................ + 60 528

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 dr 1960

2. Förändring av tjänster

Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst

a) 2 meteorologer Ag 19 förändras till Ae 19.................

b) 1 meteorologassistent Ag 11 förändras till Ae 11.........

Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst

e) 1 meteorologassistent Ae 11 uppflyttas till förste meteorologassistent
i Ae 13........................................

Göteborg-Torslanda flygväderlekstjänst

d) 1 meteorologassistent Ag 11 förändras till Ae 11...........

Malmö-Bulltofta flygväderlekstj änst

e) 1 meteorolog Ag 15 förändras till Ae 19..................

f) 1 meteorologassistent Ag 11 förändras till Ae 11...........

g) 2 kanslibiträden Ag 7 förändras till kanslibiträden Ae 7 ....

3. Omräkningar

a) Löneklassförändringar....................................

b) ökning på grund av regleringen av statstjänstemännens löner

för år 1959 .............................................

c) Ökning resp. minskning genom att i anslaget för 1959/60 tjäns terna

i Stockholm-Arlanda resp. Norrköping beräknas för ett
halvt år................................................

d) Överföringar mellan ordinarie och icke-ordinarieposten (bespa ringar

om 35 500 kr. överföres till icke-ordinarieposten för avlöning
av 4 biträden i den för kartritningspersonalen avsedda
reglerade befordringsgången)..............................

4. Obekvämhetstillägg åt den under punkt 1 upptagna assistent- och

biträdespersonalen..........................................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter.................

Summa avlöning skostnader

Omkostnader

6. Reseersättningar (anvisat 1959/60 25 900 kr.; belastning 1958/59
19 600 kr.). Ökning med hänsyn till höjda rese- och traktamentskostnader
(2 000 kr.) samt utökad verksamhet (34 000 kr.). Av
detta senare belopp utgör ca 27 000 kr. ersättning för resor mellan
bostad och arbetsplats för personalen vid Stockholm-Arlanda samt
Sundsvall/Härnösands flygplatser. Återstående 7 000 kr. erfordras
med hänsyn till föreslagen personalökning....................

Ökning eller

minskning

+ 1 500

+ 3 948

+ 3 700
+ 34 000

+ 59 490
— 7 742

+ 15 000
+ 23 500
528 400

36 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 ur 1960

Ökning eller

minskning

7. Expenser (anvisat 1959/60 61 500 kr.; belastning 1958/59 28 700
kr.). Ökning med hänsyn till dels löpande kostnader för telefax
i Torslanda och Sundsvall (+ 12 000 kr.) samt dels föreslagna
personalförstärkningar (+9 000 kr.). Avgår engångskostnad för

1959/60 (— 10 500 kr.)..................................... + 10 500

8. Speciell instrumentutrustning

a) Reservmottagare för telefax vid Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst
............................................... + 20 000

b) Telefax vid Torslanda och Sundsvall/Härnösand............ + 104 000

c) 1 registrerande molnhöjdsmätare (Bromma)................ + 76 000

d) 1 fjärrtermometer, 1 hygrometer, 1 siktmätare samt 4 byvindmätare
................................................. + 104 900

e) 2 indikerande dagmolnhöj dsmätare (Visby, Sundsvall)...... +90 000

f) Utgår för 1959/60 beräknat engångsbelopp................. — 140 400

9. Speciell teleprinterutrustning för flygväderlekstjänsterna (MOTNE)

a) Inträdesavgift........................................... +15 000

b) Årliga avgifter.......................................... +41 000

Summa omkostnader + 357 000
Totalsumma kronor + 885 400

Motiv

1. a)—g), m)—q) samt 2. a)—g) Förslagen under dessa punkter motsvarar
utredningens förslag, dock med den avvikelsen att institutet under
1. d) beräknat en förste meteorologassistent i Ae 15 vara erforderlig vid
Stockholm-Arlanda flygplats, medan utredningen beräknat motsvarande
tjänst i Ae 13. Institutet åberopar att trafiken vid Arlanda är av helt ny
karaktär och att det därför fordras en särskilt erfaren förste assistent. Vid
andra flygplatser av motsvarande storleksordning finns redan förste assistenter
i Ae 15.

Institutet har efter förslag i 1957 års statsverksproposition erhållit vissa
medel för anställning av extra personal för provisorisk upprustning av
flygväderlekstjänsterna. I den mån denna personal av utredningen beräknats
böra bliva extra ordinarie har deras överföring till denna anställningsform
redovisats under punkt 2).

Beträffande de av utredningen upptagna kontorsbiträdena vid StockholmBromma
flygväderlekstjänst har medel icke förut anvisats för ett av dem,
varför denna tjänst bör betraktas som personalförstärkning. Den vid Göteborg-Torslanda
befintliga extra tjänsten för ett kontorsbiträde har också
inrättats med tillgängliga medel, varför dess indragning ej bör påverka anslagsberäkningen.

1. h)—i), k)—1) Personalen vid Karlstads flygplats samt viss del av personalen
vid Visby flygplats bör i överensstämmelse med utredningens förslag
icke längre redovisas under institutets avlöningsanslag utan upptagas
under de lokala flygväderlekstjänsterna.

1. j) På grund av utökad inrikestrafik och ökning av öppethållningstiderna
vid Jönköpings flygplats måste personalen utökas med en assistent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

1 särskild framställning den 18 september 1959 har institutet hemställt att
under viss tid av budgetåret 1959/60 få anställa en assistent i högst Ag 12
vid flygplatsen i Jönköping.

1. r)—s) Då Kiruna flygplats fr. o. in. budgetåret 1960/61 beräknas bli
lagen i bruk, måste flygväderlekstjänst anordnas där. Av samma skäl som
anförts beträffande Karlstad och Visby flygplatser bör hela personalen belasta
detta anslag.

8. a) Såsom av 1959 års statsverksproposition framgår föreslog institutet,
att vid beräkning av medel för telefaxutrustning vid Arlanda anskaffning av
en reservmottagare om 20 000 kr. skulle anstå till budgetåret 1960/61. I enlighet
härmed upptar institutet nu detta belopp.

8. b)—e) Speciell instrumentutrustning vid flygplatserna har beräknats i
enlighet med utredningens förslag, dock med den ändringen, att väderradar
icke beräknats skola belasta institutets anslag samt att antalet byvindmätare
i enlighet med luftfartsstyrelsens önskemal ökats till fyra.

9. Till följd av jettrafikens utveckling har det blivit angeläget att söka
få fram det flygmeteorologiska material, som befordras på det nuvarande internationella
teleprinternätet, snabbare och därjämte alt bereda plats på befordringslinjerna
för ytterligare material. Enligt senaste uppgifter från en
av ICAÖ och WMQ tillsatt expertgrupp med uppgift att planera och genomföra
ett särskilt nät för det flygmeteorologiska materialet, det s. k. Meteorological
Operational Telecommunication Network of Europé (MOTNE), beräknas
systemet komma igång på kontinenten fr. o. in. 1 april 1960. Medel
måste därför beräknas för anskaffning av och abonnemang å de anknytningar
till systemet, som krävs inom Sverige. De anknytningar, som beräknats,
är en teleprinterlinje Köpenhamn—Stockholm med avtappning i Malmö,
genom vilken materialet till flygväderlekstjänsterna i Arlanda, Bromma
och Bulltofta befordras, samt en anknytning Torslanaa—Göteborg för avtappning
från en av Norge bekostad linje mellan Köpenhamn och Oslo.
Därjämte ingår erforderlig apparatur vid nämnda inhemska flygplatser och
vid institutet.

Departementschefen

Såsom jag tidigare framhållit är del angeläget, att den lokala väderlekstjänsten
för den civila luftfarten förstärkes i olika avseenden. Skälen härtill
är främst ianspråktagandet av storflygplatsen, inrikesflygets utveckling
och den därmed sammanhängande utbyggnaden av flygväderlekstjänsten i
Norrland.

Beträffande flygväderlekstjänsten vid Stockholm-Arlanda flygplats tillstyrker
jag en personalförstärkning för nästa budgetår med eu statsmeteorolog
i Ae 23, en meteorologassistent i Ae It och ett kartbiträde i reglerad
befordringsgång. En ytterligare förstärkning av denna flygväderlekstjänsl
kan ske genom överförande av en förste meteorologassistent i Ae 15 från
Norrköpings flygväderlekstjänst.

I anledning av förslaget om anställande av ytterligare en assistent i Ae 12
vid Jönköpings flygväderlekstjänst får jag anmäla, att Kungl. Maj:t genom
beslut den 11 december 1959 medgivit institutet att överskrida anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinaric personal för anställande fr. o. in. den
15 december 1959 av en assistent i Ag 12 med placering vid flygplatsen i

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1960

Jönköping. För nästa budgetår torde medel för en tjänst som assistent i Åt;
12 vid nämnda flygplats därför böra upptagas under detta anslag.

Flygväderlekstjänsten i Norrland bör utbyggas vid Sundsvall/Härnösands
och Kiruna flygplatser. För nästa budgetår tillstyrker jag för detta ändamål
eu sammanlagd personalförstärkning av en meteorolog med meteorologisk
tjänstexamen i Ae 19, en förste meteorologassistent i Ae 13 och två meteorologassistenter
i Ae 11.

I enlighet med utredningens förslag bör eu tjänst som förste meteorologassistent
i Ae 15 och två befattningar som meteorologassistenter i Ae 11 vid
Visby flygväderlekstjänst samt en tjänst som förste meteorologassistent i
Ae 13 och tre meteorologassistentbefattningar i Ae 9 vid Karlstads flygväderlekstjänst
överföras från avlöningsanslaget till förevarande anslag.

Beträffande förslagen till tjänsteförändringar föreslår jag följande löneregleringar
in. in. Vid Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst bör två meteorologtjänster
i Ag 19 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad. Vidare
bör vid Malmö-Bulltofta flygväderlekstjänst en ineteorologassistenttjänst
i Ag 11 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad och en kanslibiträdesbefattning
i Ag 7 förändras till kartbiträde i reglerad befordringsgång.

Institutets förslag till omräkningar tillstyrkes. Detta innebär dels en ökning
med 89 448 kr. och dels att besparingar om 35 500 kr. under anslagets
ordinariepost för avlöningar får överföras till icke-ordinarieposten för avlöning
av fyra biträden i den för kartritningspersonalen avsedda reglerade
befordringsgången.

För obekvämhetstillägg upptager jag 10 000 kr. och för kompensation för
höjda folkpensionsavgifter 23 500 kr.

Övriga framförda förslag rörande avlöningar för nästa budgetår anser jag
mig ej kunna biträda. De av mig här framlagda förslagen kan beräknas
medföra eu kostnadsökning av sammanlagt 341 400 kr.

I vad avser omkostnaderna bör ytterligare 32 000 kr. beräknas för reseersättningar.
Till ökade expenser upptager jag ett belopp av 1 500 kr., vilket,
med hänsyn till bortfallet av för budgetåret 1959/60 upptaget engångsbelopp
om 10 500 kr., innebär en reell ökning med 12 000 kr. Jag tillstyrker att en
reservmottagare för telefax anskaffas till Stockholm-Arlanda flygväderlekstjänst
till en beräknad kostnad av 20 000 kr. Vidare bör 52 000 kr. upptagas
för anskaffning av telefaxutrustning vid Torslanda flygplats. En ny registrerande
molnhöjdsmätare vid Bromma flygplats bör få köpas för 76 000 kr.
och en indikerande dagmolnhöjdsmätare vid Sundsvall/Härnösands flygplats
för 45 000 kr. För diverse annan materiel, bl. a. en siktmätare, upptager
jag 46 000 kr. Samtidigt bortfaller ett för innevarande budgetår anvisat
engångsbelopp om 140 400 kr. Slutligen bör ett belopp om 56 000 kr.,
varav 15 000 kr. avser engångskostnader, i enlighet med institutets äskande
anvisas för Sveriges deltagande i ett särskilt, nytt teleprinternät
(MOTNE) för snabbare befordran av det flygmeteorologiska material, som
krävs i samband med jettrafikens utveckling. Sammanlagt skulle omkostna -

Kangl. Maj:ls proposition nr 77 år 1960

derna alltså öka med (32 000 + 1 500 + 20 000 -f- 52 000 + 76 000 +
45 000 + 46 000 — 140 400 + 56 000) 188 100 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle anslaget uppföras med (1 663 200 +
341 400 + 188 100) till 2 192 700 kr.

I institutets personalförteckning för väderlekstjänst för luftfarten bör
upptagas ytterligare en statsmeteorolog i Ae 23.

9. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska stationer

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 712 300 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 1 003 200 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, att medelsanvisningen till förevarande ändamål höjes
med 481 400 kr.

Ökning eller
minskning

1. Personalförstärkningar
(resp. indragningar)

a) 1 ingenjör Ae 15 vid Stockholm-Bromma.................. +17 064

b) 2 meteorologer i Ae 19 (en vid vardera av stationerna i Göte- — 20 196

borg-Torslanda och Östersund-Frösön) indrages och ersättes av — 19 428
förste laboratorieassistenter i Ae 13 + 14 616

+ 13 836

c) 3 laboratorieassistenter i Ae 11 för radiovindmätningar i Göte borg-Torslanda.

......................................... + 39 312

d) Ny aerologisk station i övre Norrland

1 meteorolog Ae 19 ..................................... + 20 976

2 förste laboratorieassistenter Ae 13 ...................... + 30 768

2 laboratorieassistenter Ae 11 ............................ +27 768

2. Omräkningar av lönekostnader

a) Löneklassförändringar.................................... + 1 284

b) ökning på grund av regleringen av statstjänstemannens löner

för 1959 ................................................ + 6 700

c) ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.......... + 5 900

Summa avlöningskostnader + 138 600

3. Omkostnader

a) Reseersättningar (av ökningen hänför sig 1 100 kr. till ny station

i Norrland)............................................. + 2 800

b) Expenser (ny station i Norrland)......................... + 5 000

Knngl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Ökning eller

minskning

c) Utrustning

engångskostnader........................................ + 190 000

årliga kostnader......................................... _)_ 145 000

Summa omkostnader + 342 800

Totalsumma -f 481 400

Motiv

1. Lika med utredningens förslag.

3. c) Utredningen beräknar ett ökat anslagsbehov om 225 000 kr., varav
190 000 kr. i engångskostnader. Dessa engångskostnader innefattar höjdvindradar
vid Bromma. Driftkostnaderna för densamma uppgår till 35 000 kr.
Utredningen, som förordar att en ny aerologisk station inrättas i Norrland,
bär emellertid icke beräknat kostnader för radiosonder, ballonger, välgas och
dylikt för den nya stationen. Institutet beräknar dessa kostnader till 110 000
kr.

Departementschefen

Den aerologiska observationstjänsten, bl. a. i fråga om höjdvindobservationer,
har alltmer ökat i betydelse. Detta förhållande återspeglas i de förslag,
vilka utredningen lagt fram på detta område och som syftar till en icke
oväsentlig utbyggnad av organisationen.

Innan jag går in på personalbehovet torde jag få anmäla, att tjänster vid
de aerologiska stationerna som laboratoxieassistent och förste laboratorieassistent
i fortsättningen bör erhålla tjänstebenämningen meteorologassistent
resp. förste meteorologassistent. — Utredningen har ansett, att en
viss rationalisering av del aerologiska arbetet bör kunna komma till stånd
genom en sammanslagning av det centralt bedxivna arbetet vid institutet och
den aerologiska tjänsten vid Bromma. För att underlätta denna samordning,
vilken bör överlämnas åt institutet självt att på bästa sätt genomföra, samt
med hänsyn till föreliggande personalbehov tillstyrker jag, att den aerologiska
stationen i Bromma förstärkes med en biträdande ingenjör i Ae 13.
Jag tillstyi-ker även det utbyte av tjänster, som föreslagits vid stationerna i
Torslanda och Östersund. Vid vardera platsen bör eu meteorolog i Ae 19
utbytas mot en förste meteorologassistent i Ae 13. För nästa budgetår har
utredningen föreslagit dels att den vid Bromma befintliga äldre höjdvindapparaturen
ersättes med en ny och övergångsvis utnyttjas vid Torslanda,
som saknar instrument för höjdvindmätning, och dels att en helt ny aerologisk
station inrättas i övre Norrland såsom komplettering till det stationsnät,
som nu omfattar en station vid Bromma, eu vid Torslanda och en vid
Östersund. Starka skäl talar för att man bör ge prioritet för upprustning av
de befintliga stationerna, innan man inrättar nya stationer. Med hänsyn
härtill förordar jag beträffande nästa budgetår, att inrättandet av den föreslagna
stationen i Norrland får anstå och att Torslanda aerologiska station

Knngl. Maj.ts proposition nr 77 år 1060

i utrustningsavseende upprustas på sått som föreslagits. I anslutning härtill
bör stationen vid Torslanda tillföras ytterligare två meteorologassistcnter
i Ae 11 för skötsel av höjdvindapparaturen m. in. — Genomförande av
här förordade personalåtgärder beräknas medföra en merkostnad av sammanlagt
30 500 kr.

För löneklassförändringar, kostnadsökning på grund av 1959 års riksdags
beslut om reglering av statstjänstemännens löner och kompensation för
höjda folkpensionsavgifter upptager jag i enlighet med institutets beräkningar
(1 284 + 6 700 + 5 900) 13 884 kr.

I vad avser omkostnaderna bör ytterligare 1 400 kr. beräknas för reseersättningar
och 500 kr. för expenser. — Som jag tidigare nämnt bör en ny
höjdvindapparatur anskaffas. Härför bör i enlighet med utredningens beräkning
upptagas 190 000 kr. i engångskostnader. — Till ökade driftkostnader
för aerologisk apparatur beräknar jag 53 000 kr.

Som jag anfört i det föregående bör detta anslag upphöra fr. o. in. nästa
budgetår. Kostnaderna till de aerologiska stationernas personal har av mig
för nästa budgetår beräknats till (339 800 -j- 30 500 -]- 13 884) i runt tal
384 200 kr., med vilket belopp avlöningsanslaget bör uppräknas. Omkostnadsanslaget
bör i fortsättningen inkludera även omkostnaderna i vad avser
sjukvård in. in., reseersättningar och expenser för aerologiska stationer.
Detta förutsätter en uppräkning av omkostnadsanslaget med tillhopa (15 100
i 400 + 500) 17 000 kr. Det belopp om 190 000 kr., som föreslås för nyanskaffning
av aerologiska instrument, bör redovisas under det av mig föreslagna
nya reservationsanslaget Nyanskaffning av instrument in. m. Slutligen
bör de utgifter om (357 400 + 53 000) 410 400 kr., som avser drift och
underhåll av institutets aerologiska instrument, fr. o. in. nästa budgetår redovisas
under det i det föregående förordade nya förslagsanslaget Underhåll
av materiel in. m.

10. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

Anslaget utgör för budgetåret 1959/60 1 063 600 kr. och är i årets statsverksproposition
upptaget med ett till 1 127 000 kr. beräknat belopp.

Yrkande

Institutet hemställer, alt medelsanvisningen till förevarande ändamål hojes
med 63 400 kr. till 1 127 000 kr. samt anför härom följande.

Budgeten för budgetåret 1960/61 för de svensk-norska väderleksfartygen
fastställdes vid ett sammanträde mellan svenska och norska myndigheter i
Stockholm den 4 september 1959 till 2 855 000 norska kr., vilket innebär en
ökning i förhållande till föregående budgetår om 155 000 norska kr. ökningen
beror huvudsakligen på höjda lönekostnader enligt i Norge gällande
kollektivavtal. Av ökningen belöper 59 % eller 91 450 norska kr. å Sverige.
De bidrag från ICAO, som kommer att utgå för de svensk-norska fartygen,

Iiungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

beräknas emellertid öka med ca 100 000 norska kr. Då av ICAO:s höjda bidrag
ca 59 000 norska kr. skall räknas Sverige till godo, kommer vårt lands nettokostnader
att stiga med i runt tal (91 450 — 59 000) 32 500 norska eller
24 000 svenska kr. I nuvarande budgetårs anslag har bidraget till väderleksstationer
i Nordatlanten beräknats till 863 000 kr. För budgetåret 1960/61
torde för detta ändamål böra upptagas 887 000 kr.

På grund av nu föreliggande uppgifter om de förhållanden som ligger
till grund för beräkningen av Sveriges bidrag till väderleksstationerna på
Grönland m. m., bör preliminärt räknas med ett bidrag om 240 000 kr. för
kalenderåret 1960, vilket innebär en ökning med 39 400 kr. Det i tidigare
statsverkspropositioner nämnda nya kommunikationssystemet i nordatlantområdet
torde sannolikt icke kunna färdigställas så snart, att några medel
härför behöva upptagas under budgetåret 1960/61.

Anslaget skulle alltså öka med (24 000 -f 39 400 ) 63 400 kr. till 1 127 000 kr.

Departementschefen

Institutets beräkning av medelsbehovet för väderleksstationerna i Nordatlanten
och på Grönland har icke givit mig anledning till erinran. I enlighet
med institutets förslag bör därför anslaget för nästa budgetår höjas med
63 400 kr. till 1 127 000 kr.

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört heinställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningarna för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, för uppdragsverksamhet och för väderlekstjänst
för luftfarten vidtaga av mig förordade ändringar;

II. godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 785 100

2. Arvoden till sakkunniga.................................. 19 200

3. Arvoden till observatörer ................................ 969 700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal...................... 2 317 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 533 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis...... 81 800

Summa kr. 4 706 500

III. godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Stat

A vlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis........

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis ....

Omkostnader, förslagsvis....................................

31 500
1 472 100
235 300
33 300
417 900

Summa kr. 2 190 100

IV. under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1960/61 anvisa till

1) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4 706 500 kr.

2) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning ett
anslag av 27 700 kr.

3) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader ett
förslagsanslag av 1 075 900 kr.

4) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel
m. m. ett förslagsanslag av 510 800 kr.

5) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av
instrument m. m. ett reservationsanslag av 240 000 kr.

6) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 979 500 kr.

7) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för
luftfarten ett förslagsanslag av 2 192 700 kr.

8) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
ett förslagsanslag av 1 127 000 kr.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Nils Engdahl

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1960

Innehållsförteckning

I. Inledning ........................................................ 4

1. Utredningsuppdraget m. m................................... 4

2. Institutets nuvarande arbetsuppgifter och organisation .......... 4

II. Utredningen ........ 7

1. Gränsdragningen mellan institutets och andra organs arbetsuppgifter
...................................................... 7

2. Uppdragsverksamhet ........................................ 8

3. Personalbehov .............................................. 11

4. Institutets instrument och andra tekniska hjälpmedel .......... 21

5. Kostnadsberäkningar m. m................................... 25

III. Yttrandena ........................................... 25

IV. Departementschefen ............................................ 29

V. Anslagsberäkningar för budgetåret 1960/61 .......................... 34

1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar . . 36

2. — Undervisning ........................................... 44

3. — Omkostnader ............................................ 46

4. — Observatörer ............................................ 47

5. —- Telegramkostnader m. in................................... 49

6. — Underhåll av stationer m. m............................... 51

7. — Uppdragsverksamhet .................................... 52

8. — Väderlekstjänst för luftfarten .............................. 56

9. — Aerologiska stationer .................................... 61

10. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. 63

VI. Hemställan ..................................................... 64

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

600240