Kungi. Maj.ts proposition nr 71 dr 196 b (Proposition 1964:71)

Kungi. Maj.ts proposition nr 71 dr 196 b

Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av statens bilinspektion, m. m.; given Stockholms
slott den 28 februari 196b.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder i syfte att åstadkomma en effektivare
typbesiktning av motorfordon m. m. Härvid förordas bl. a. att besiktningsverksamheten
koncentreras till Stockholm.

Vidare framlägges förslag till omorganisation fr. o. m. den 1 januari
1965 av statens bilinspektion i anledning av att huvuddelen av dess uppgifter
i fråga om fordonskontroll kommer att överföras till Aktiebolaget
Svensk Bilprovning. Samtidigt förstärkes bilinspektionens resurser för
uppgifter i samband med förarprövning m. m. Verksamheten föreslås fördelad
på allmän verksamhet och uppdragsverksamhet.

För budgetåret 1964/65 äskas för statens bilinspektion anslag om sammanlagt
6 657 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 196b

Utdrag av protokollet över kommunikationsärendcn, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 28 februari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Aspling, Palme.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
-— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
— fråga angående omorganisationen av statens bilinspektion, m. m.,
samt anför därvid följande.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1963:91; SU 83; L3U 22; rskr. 184
och 198) skall allmän periodisk fordonskontroll införas från och med den
1 januari 1965. Kontrollen skall vara årlig och i princip avse samtliga registrerade
motorfordon och släpvagnar äldre än tre år. Inspektionsverksamheten
skall ombesörjas av ett för ändamålet särskilt bildat bolag, Aktiebolaget
Svensk Bilprovning. Statens bilinspektions huvudsakliga uppgifter
inom fordonskontrollen, nämligen registrerings-, kontroll- och kopplingsbesiktningar
avses överförda till bolaget. Bilinspektionens viktigaste uppgifter
kommer därefter att avse typbesiktning, förarprov, prov med körskolepersonal
samt kontroll över körskolor. Bilinspektionen skall även
utgöra remissinstans i vissa frågor samt handha vissa uppgifter i samband
med kontrollen över verksamheten vid Aktiebolaget Svensk Bilprovning.
I förenämnda proposition anmälde jag min avsikt att tillsätta en särskild
arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet med uppgift att närmare
undersöka och överväga vissa spörsmål, som återstod att lösa innan bolaget
kunde påbörja sin verksamhet. Arbetsgruppen har avlämnat en promemoria
angående författningsfrågor m. m. rörande säkerhetsinspektion av
vissa motorfordon. I promemorian framlägges förslag rörande den slutliga
gränsdragningen mellan statens bilinspektion och Aktiebolaget Svensk Bilprovning
i fråga om olika slag av besiktningar.

Vissa arbetsuppgifter har tillagts bilinspektionen från och med den 1
januari 1964 genom beslut vid 1963 års riksdag om rätt för besiktningsman
att företaga inspektion av begagnat motordrivet fordon och släpfordon
som förvaras i lager eller hålles till salu hos bilhandlare (prop. 200;
L3U 43; rskr. 422).

I februari 1963 uppdrogs åt en särskild arbetsgrupp inom kommunika -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 är 1964 3

tionsdepartementet att verkställa en omprövning av nuvarande former för
typbesiktning. Arbetsgruppen skulle även beakta möjligheterna att på
grundval av bl. a. typbesiktningsresultaten meddela konsumentupplysning
i viss omfattning. Arbetsgruppen har i juli 1963 avlämnat en promemoria
angående frågan om effektivare typbesiktning samt om möjligheterna till
konsumentupplysning rörande motorfordon.

Yttranden över sistnämnda promemoria har efter remiss inkommit från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret,
riksrevisionsverket, kommerskollegium, statens provningsanstalt, näringsfrihetsrådet,
näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd,
statens institut för konsumentfrågor, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Södermanlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro samt
Västernorrlands län, statens konsumentråd, 1960 års radioutredning, 1963
års konsumentupplysningskommitté, Svenska teknologföreningen, Sveriges
grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund,
Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bilförsäkringsföreningen, Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Tjänstemännens
centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund, Landsorganisationen
i Sverige, Automobilbesiktningsmännens förening, Försvarets motorklubb,
Handelsanställdas förbund, Kooperativa förbundet, Motorbranschens riksförbund,
Motororganisationernas samarbetsdelegation, Näringslivets trafikdelegation,
Svenska droskbilägareförbundet, Svenska lasttrafikbilägareförbundet,
Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska metallindustriarbetareförbundet,
Svenska omnibusägareförbundet, Svenska polisförbundet, Svenska
transportarbetareförbundet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening,
Sveriges motorcykelhandlares riksförbund, Trafikförsäkringsföreningen,
Varudeklarationsnämnden samt Åkeriföretagarnas centralförening.

I årets statsverksproposition har jag vid anmälan av de frågor som tillhör
regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna under riksstatens sjätte
huvudtitel (bil. 8, p. 23) hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65
till Statens bilinspektion: Avlöningar m. m. preliminärt beräkna ett anslag
av 7 168 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag anhåller att nu få taga upp spörsmålen om utvidgad typbesiktning
och om bilinspektionens framtida arbetsuppgifter och organisation till
behandling.

I. Promemorian angående typbesiktning och konsumentupplysning

Gällande bestämmelser. Besiktning av nya fordon sker genom antingen
registreringsbesiktning eller typbesiktning.

Regler om typbesiktning återfinnes i 15 § vägtrafikförordningen den 28

1*.— Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 71

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1964

september 1951 (nr 648) — VTF — samt i 18—29 §§ vägtrafikkungörelsen
den 7 december 1951 (nr 743) — VTK.

I 15 § VTF utsäges, att tillverkare här i riket av motorfordon, traktorer
eller släpfordon eller här i riket bosatt generalagent för sådan tillverkare
i utlandet må erhålla tillstånd att få olika typer av tillverkningen typbesiktigade.
Om motorfordon, traktor eller släpfordon enligt intyg, utfärdat av
tillverkare eller generalagent med tillstånd till typbesiktning, är i överensstämmelse
med typfordon, som blivit för denne besiktigat och godkänt,
eller företer endast sadana avvikelser från typfordonet, som är att hänföra
till fordonets utstyrsel och icke förändrar dess beskattningsförhållande,
skall så anses som om fordonet godkänts vid registreringsbesiktning den
dag intyget utfärdats. Tillstånd till typbesiktning meddelas enligt 18 § VTK
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Enligt 20 § VTK får typbesiktning
utföras endast av förste bilinspektör, stationerad i Stockholm, Göteborg
eller Malmö.

Godkännes fordonet efter besiktningen som typfordon, tilldelas det enligt
23 § VTK särskild tvpbeteckning, varunder fordonet skall registreras hos
förste bilinspektören.

I fråga om mopeder finnes särskilda föreskrifter om typbesiktning i förordningen
den 5 maj 1960 (nr 134) om mopeder. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har efter samråd med statens provningsanstalt att pröva om
typgodkännande skall meddelas.

Beträffande typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon
finnes vissa föreskrifter. Genom beslut den 3 april 1959 har Sverige biträtt
en i Geneve den 20 mars 1958 avslutad överenskommelse om antagande av
enhetliga regler för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon
samt för ömsesidigt erkännande av sådant godkännande. Med anledning
härav har i kungörelse den 5 maj 1960 (nr 167) förordnats bl. a., att
svensk tillverkare eller ombud med fullmakt för utländsk tillverkare av
viss utrustning eller delar till motorfordon äger efter ansökan hos vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen erhålla typgodkännande av sådan tillverkning.

\ idare kan nämnas att föreskrifter rörande obligatoriskt typgodkännande
utfärdats i fråga om vissa anordningar å fordon t. ex. i fråga om reflexanordningar
och färdskrivare.

Behovet av effektivare typbesiktning. Arbetsgruppen framhåller, att typbesiktning
är den helt dominerande formen för besiktning av nya motorfordon
med undantag för större lastfordon. Under de senaste tio åren har
antalet typbesiktningar uppgått till mellan 400 och 500 per år. Av de 441
typbesiktningar, som företogs år 1962, utfördes 366 i Stockholm, 49 i Göteborg
och 26 i Malmö.

id typbesiktningsförrättning företages de kontrollåtgärder in. in., som
föreskrivits i vägtrafikförordningen, vägtrafikkungörelsen och väg- och

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964 5

vattenbyggnadsstyrelscns anvisningar. Kontrollåtgärderna utföres f. n. föga
ingående. 1 Stockholm anslås i genomsnitt en knapp timme för typbesiktning
av personbil. Provkörningen begränsas till eu kortare sträcka, varvid
fordonet vanligtvis framföres ntan last. Den tekniska utrustningen är bristfällig.
1 Göteborg och Malmö saknas särskilda besiktningsballar, varför besiktningarna
måste utföras nästan helt utan teknisk apparatur.

Arbetsgruppen erinrar om att bristerna i typbesiktningsförfarandet påtalats
i skilda sammanhang och att enighet synes råda om att typbesiktningen
i de former den f. n. bedrives är föga effektiv. I vissa sammanhang
har emellertid framförts att en mera omfattande statlig besiktning icke är
påkallad i fråga om nya fordon, då dessa kontrolleras noggrant innan de
saluföres. Häremot hävdar arbetsgruppen att bilfabrikanterna har att beakta
en mångfald andra faktorer än de som gäller trafiksäkerheten. En
noggrann typbesiktning kan därför tjäna som en nyttig påminnelse om att
trafiksäkerhetsfrågan måste ägnas vederbörlig uppmärksamhet. Med hänsyn
bl. a. till vårt klimat som motiverar att speciella krav ställes på motorfordonen,
kan enligt arbetsgruppen den omständigheten att ett importerat
fordon godkänts i tillverkningslandet icke utesluta behov av typbesiktning
här i landet.

Trots att typbesiktningen f. n. utföres summariskt har vid skilda tillfällen
upptäckts felaktigheter eller bristfälligheter som föranlett erinran.
I Tyskland, där typbesiktningen utföres mycket ingående, har konstruktionsändringar
gång efter annan framtvingats.

Arbetsgruppen konstaterar att mycket starka skäl talar för att åtgärder
bör vidtagas för att den typbesiktning, som enligt gällande föreskrifter skall
förekomma, utföres i sådana former att garanti skapas för att nya fordonstyper
uppfyller de krav, som från bl. a. trafiksäkerhetssynpunkt anses böra
gälla.

Typbesiktningens organisation. Arbetsgruppen anser det ändamålsenligt att
—- såsom förordats i prop. 1903:91 angående säkerhetsinspektion av motorfordon,
in. in. — typbesiktningen ligger kvar hos statens bilinspektion
även då andra former av besiktning överföres till Aktiebolaget Svensk Bilprovning.
Typbesiktningsverksamheten bör koncentreras till en enda ort
och ett enda förrättningsställe. Härigenom skapas de bästa betingelserna
för en enhetlig bedömning av fordonen. Såsom besiktningsort förordar arbetsgruppen
Stockholm. Eftersom övervägande antalet typbesiktningar f. n.
utföres i Stockholm, uppstår endast i ett relativt begränsat antal fall ökade
besvär i form av längre väg till besiklningsstället. Någon formell bundenhet
till besiktningsstället bör ej ifrågakomma. Om det anses lämpligt att vissa
kontrollåtgärder vidtages å annan ort eller plats — exempelvis i biltillverkares
lokaler — bör hinder härför icke föreligga. Vidare bör utomstående
institutioner, provningsanstalter, forskare och specialister anlitas för specialundersökningar
i den mån detta visar sig ändamålsenligt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 196i

Besiktningspersonalen. En förutsättning för att typbesiktning skall kunna
utföras tillförlitligt är att erforderlig personal avdelas för ändamålet. Arbetsgruppen
har funnit att det behövs tio befattningshavare för en effektivare
typbesiktning. Därutöver erfordras två personer för handräckning.

Arbetsgruppen konstaterar, att en anordning med ett särskilt arbetslag,
som enbart har till uppgift att ombesörja typbesiktning, är mindre lämplig
bl. a. med hänsyn till säsongvariationerna i fråga om antalet typbesiktningar.

Det är vidare av vikt att personalen får möjlighet att hämta erfarenheter
från närliggande verksamhetsområden, vilket kan ske bl. a. i samband med
kontrollen över verksamheten vid bilprovningsbolagets inspektionsanstalter.

Vidare bör garantier skapas för att besiktningspersonalen besitter erforderliga
kvalifikationer. Rätten att utfärda typbesiktningsinstrument anser
arbetsgruppen böra förbehållas två av bilinspektionens främsta befattningshavare.
Om det efter omorganisationen kommer att finnas en chef och en
ställföreträdande chef på besiktningsstället, bör dessa enligt arbetsgruppen
ha ansvaret för besiktningsverksamheten. Det är angeläget att löneställningen
för dessa tjänster blir attraktiv för personer med kvalificerad teknisk
utbildning och omfattande praktisk erfarenhet av fordonskontroll.
Även övrig typbesiktningspersonal måste vara väl kvalificerad och bör med
undantag av handräckningsmanskap uppfylla nuvarande krav för tjänst
som bilinspektör.

Tgpbesiktningens omfattning. För närvarande är typbesiktning den helt dominerande
besiktningsformen för personbilar och motorcyklar. Jämväl i
fråga om traktorer och släpvagnar tillämpas typbesiktning i stor utsträckning.
Större lastbilar åter är ofta föremål för registreringsbesiktning. Detta
beror på att karosseriet oftast är specialbyggt och att de serietillverkade
chassierna får varierande påbyggnader, vilket utesluter typbesiktningsförfarande.
Olägenheterna härav kan elimineras genom att någon form av
typbesiktning av chassier införes. Göres sådan besiktning obligatorisk, kan
emellertid vissa praktiska svårigheter icke undvikas. Vid valfrihet mellan
typ- och registreringsbesiktning av chassier torde det dock finnas anledning
räkna med att typbesiktningar kommer att utnyttjas i stor omfattning.
Åtminstone till en början bör därför enligt arbetsgruppen denna besiktningsform
inte göras obligatorisk.

Eftersom typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon kan
underlätta såväl tvpbesiktning som andra former av besiktning, har arbetsgruppen
även berört denna fråga. Härvid framhålles att en successiv
utökning av antalet fordonsdelar, för vilka typgodkännande bör vara obligatoriskt,
torde framstå som önskvärd. Arbetsgruppen finner det därför
lämpligt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen undersöker vilka fordonsdelar,
som bör omfattas av ett krav på typgodkännande, och att styrelsen
gör anmälan härom till kommunikationsdepartementet.

Kurnjl. Maj.ts proposition nr 7/ är 196b

Som komplettering till förslagen om effektivare typbesiktning bör enligt
arbetsgruppen åtgärder vidtagas så att även registreringsbesiktningarna
utföres mera omsorgsfullt. Man torde eljest ej kunna bortse från riskerna
av att mera tvivelaktiga fordonstyper undandrages en effektiv typbesiktning
genom att inställas för en mera summarisk registreringsbesiktning.

Typbesiktningsförrättningen, teknisk utrustning m. m. Arbetsgruppen anför,
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör utfärda närmare föreskrifter
rörande sättet för typbesiktningsförrättningarnas genomförande. En mera
omfattande redovisning av fordonsdata bör enligt utredningen förekomma
i såväl typbesiktningsanmälan som typbesiktningsinstrument och typintyg.
Formuläret för typbesiktningsanmälan bör därför omarbetas av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen som tillika bör upprätta förslag över vilka nya
uppgifter som skall intagas i typbesiktningsinstrument och typintyg.

Vidare har arbetsgruppen redovisat de kontrollmoment, som ansetts regelmässigt
böra förekomma vid typbesiktning. Synpunkter har lämnats på
hur vägning och uppmätning av fordonet m. m. bör tillgå samt hur kontroll
bör utföras av elektrisk utrustning, reflexanordningar, styrinrättning,
avgassystem, bromsar, ram, axlar, hjul, däck, karosseri och draganordning.

Arbetsgruppen har vidare lämnat förslag till teknisk utrustning för en
mera omfattande typbesiktning. Kostnaderna för anskaffning av föreslagen
apparatur har beräknats till sammanlagt ca 488 000 kr., varav 200 000 kr.
avser en klimatkammare.

Finansieringen. Arbetsgruppen erinrar om att från och med den 1 januari
1965 kontrollbesiktning och registreringsbesiktning kommer att ske mot
avgift och förordar att avgift skall utgå jämväl för typbesiktning. Typbesiktning
i den förutsatta mera noggranna formen blir väsentligt kostsammare
än andra besiktningsförrättningar. Principen för avgiftsbeläggningen
bör vara, att avgifterna beräknas på grundval av de kostnader, som besiktningen
förorsakar.

Kontroll av typbesiktningsföreskrifternas efterlevnad. Enligt nuvarande ordning
väljer den som begär typbesiktning själv ut det fordonsexemplar, som
skall besiktigas. Med hänsyn till vissa praktiska problem har arbetsgruppen
funnit det icke vara lämpligt att överlämna åt typbesiktningspersonalen
att välja ut det fordon som skall typbesiktigas. Däremot förordar arbetsgruppen
en sådan författningsändring att besiktningspersonalen gives möjlighet
att, sedan fordon typbesiktigats, hos tillverkare av typfordon eller
agent för sådan tillverkare begära att ytterligare ett eller flera fordon av
samma typ tillhandahålles för kontroll.

2*— Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

Konsumentupplysning rörande motorfordon. Arbetsgruppen har diskuterat
möjligheterna till och lämpligheten av att utnyttja de data, som kan
vantas komma fram vid en effektiv typbesiktning, såsom underlag för någon
form av konsumentupplysning. Motorfordonen tillhör den typ av varor
beträffande vilka konsumenterna har ett särskilt behov av upplysning
och de mycket omfattande investeringarna i motorfordon — omkring två
miljarder kronor per år — gör det enligt arbetsgruppen till en angelägen
samhällsuppgift att verka för en objektiv konsumentupplysning. Redan en
mer omfattande redovisning av besiktningsresultaten i besiktningsinstrument
och typintyg bör enligt arbetsgruppen vara ägnad att främja denna
verksamhet.

Arbetsgruppen har skisserat vissa möjligheter till en mera direkt statlig
medverkan till att besiktningsresultaten tillhandahålles allmänheten i korrekt
och lättillgänglig form. Därutöver har arbetsgruppen prövat förutsättningarna
för ett mera omfattande och uttömmande konsumentupplysmngsförfarande,
där typbesiktningsresultaten visserligen får tjäna som
underlag, men där det efter vidare undersökningar göres en mera komplett
redovisning av skilda fordonstyper, innefattande jämväl uppgifter som ej
intages i typbesiktningsinstrument och typintyg.

Arbetsgruppen konstaterar med hänvisning till en av varudeklarationsnämnden
föreslagen preliminär undersökning att det är möjligt att tilllampa
varudeklaration även på motorfordon och att därför anledning finnes
förutsätta att även andra former av mera omfattande konsumentupplysning
är möjliga att genomföra.

Avslutningsvis anför arbetsgruppen att det närmare ställningstagandet
till spöi smålet om ett mera aktivt deltagande från statens sida i upplysningsverksamhet
angående motorfordon och om formerna för sådan verksamhet
kräver ytterligare undersökningar, som icke faller inom ramen för
arbetsgruppens uppdrag, men som arbetsgruppen förordar bör komma till
stånd.

Yttranden

De framförda förslagen rörande typbesiktning har som helhet rönt ett
gynnsamt mottagande bland remissinstanserna.

Statens trafiksäkerhetsråd anser det angeläget från trafiksäkerhetssynpunkt,
att förslagen beaktas vad gäller såväl behovet av ingående reglering
av besiktningsförfarandet som önskemålen angående personal och utrustning
m. in. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att allmänheten
har rätt att fordra att typbesiktning ej endast är en formell förrättning för
att fastställa bilskatt m. m. utan att den innebär en ingående teknisk
granskning av fordonet. NTF anför, att bilindustrien numera genomför omfattande
egna provningar av nya bilmodeller men att man icke helt kan
bortse från att konkurrensen kan leda till att bilföretagarna i något eller
några avseenden av ekonomiska eller försäljningspsykologiska skäl väljer

K ungt. Maj.ts proposition nr 11 år 1964 i)

konstruktiva lösningar som icke är helt förenliga med kravet på hästa möjliga
trafiksäkerhetsegenskaper hos fordonen. Svenska bilförsäkringsföreningen
anser, att arbetsgruppens förslag är eu logisk följd av beslutet om
att införa säkerhetsinspektion. Svenska teknologföreningen ifrågasätter om
inte tvpbesiklning av personbilar och lätta lastbilar bör krävas för att fordonen
över huvud taget skall få försäljas.

I ett par yttranden spåras viss tveksamhet rörande värdet från trafiksäkerhetssynpunkt
av en effektivare typbesiktning. Längst i detta hänseende
går Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, som hävdar att den
kritik av nuvarande typbesiktningsförfarande, som arbetsgruppen redovisat,
inte synes i och för sig motivera mer genomgripande åtgärder. Föreningen
kan ej finna att arbetsgruppens farhågor för att undermåliga bilar
skall saluföras är berättigade. Då det är uppenbart, att nuvarande resurser
är klart otillräckliga, vill föreningen dock icke motsätta sig att statens bilinspektion
ges ökade resurser för typbesiktningsverksamheten.

Förslaget att statens bilinspektion även fortsättningsvis skall svara för
typbesiktningarna tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remissorgan
med undantag av Svenska teknologf öreningen, som förordar att verksamheten
med typbesiktning organiseras såsom tillhörande och direkt underställd
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå samt överståthållaråmbetet
som finner det värt att övervägas att förlägga typbesiktningen till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Arbetsgruppens förslag att typbesiktningen bör koncentreras till Stockholm
har endast i ett par yttranden mött någon gensaga. Fördelarna med
ett sådant arrangemang har påpekats av bl. a. statskontoret, överståthållarämbetet,
Svenska polisförbundet och Kooperativa förbundet. Från skilda
håll har understrukits -vikten av att kunna vidtaga kontrollåtgärder å annan
plats eller ort. Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen ifrågasätter sålunda om
inte typbesiktningspersonal borde stationeras vid några med hänsyn till
fordonsindustriens lokalisering lämpliga bilinspektioner utom Stockholm.
Denna personal borde även ges befogenheter att utföra kompletterande typbesiktningar
som kan påkallas på grund av oväsentliga ändringar av tidigare
typbesiktigade fordon. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser,
att största hänsyn bör tagas till bilindustriens önskemål i fråga om besiktningsförrättningens
lokalisering. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening
finner det med hänsyn till bilfabrikanterna i Göteborg och Trollhättan
synnerligen olyckligt med en fullständig centralisering av typbesiktningarna
till Stockholm och anser därför, att särskilt förrättningsställe böi
upprättas i Göteborg.

Arbetsgruppens ställningstaganden till spörsmålet om behovet av besiktningspersonal
för typbesiktning och denna personals kvalifikationer har i
huvudsak vunnit gehör bland de remissinstanser som uttalat sig härom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

Statskontoret understryker lämpligheten av att frågor om personalförstärkning
för typbesiktningsverksamheten prövas i samband med översyn
av bilinspektionens totala personalbehov. Riksrevisionsverket ifrågasätter
om inte uppbyggnaden av en typbesiktningsorganisation bör ske successivt.

Svenska teknologiöreningen, som hävdar att chefstjänstemännen för typbesiktningen
bör vara högskoleingenjörer med fordonsteknisk utbildning
och erfarenhet, vänder sig mot förslaget att besiktningspersonalen med
hänsyn till typbesiktningens säsongbetonade karaktär bör sysselsättas jämväl
med andra uppgifter. Om typbesiktningen skall bli effektiv bör en viss
del av personalen uteslutande ägna sig åt hithörande problem. Motororganisationernas
samarbetsdelegation anser, att den personal, som i huvudsak
avses för arbete med typbesiktningar, vid vissa tider på året kan behöva
sysselsättas med annat arbete. Detta kan med fördel inriktas på kontrollen
över verksamheten vid anstalterna för säkerhetsinspektion, vilket kan väntas
tillföra besiktningspersonalen värdefulla kunskaper om de påfrestningar
och den förslitning som fordonen undergår i trafiken.

I likhet med arbetsgruppen har remissorganen över lag ansett typbesiktning
i fråga om chassier böra införas. Arbetsgruppens förslag att denna
form av besiktning åtminstone tills vidare bör vara frivillig har endast i
ett par fall mött invändningar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liksom länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län anser sålunda, att chassibesiktning bör göras obligatorisk. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen hävdar att typbesiktning av chassier kan leda
till större vinster från trafiksäkerhetssynpunkt än vad den föreslagna effektivare
typbesiktningen av personbilar kan väntas medföra.

Vad arbetsgruppen anfört om typgodkännande av utrustning och delar
till motorfordon har i huvudsak biträtts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställer sig tveklöst positiv till att krav
På typgodkännande av olika fordonsdelar uppställes i ökad omfattning.
Styrelsen uttalar vidare, att den besiktning av mopeder som nu sker i samråd
med statens provningsanstalt bör överflyttas till den planerade typbesiktningsmyndigheten.
Automobilbesiktningsmännens förening anför, att
typgodkännande av utrustningsdetaljer i ej ringa utsträckning kan underlätta
typbesiktning och även göra ett betydande antal registreringsbesiktningar
överflödiga. Liknande tankegångar redovisas även av Motorbranschens
riksförbund.

Den av arbetsgruppen lämnade redovisningen över kontrollåtgärder, som
ansetts regelmässigt böra förekomma vid typbesiktning, har i huvudsak
biträtts av remissorganen.

Arbetsgruppens förslag angående den tekniska utrustningen har likale -

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1961

des i huvudsak godtagits. Statskontoret ifrågasätter dock om behov föreligger
av en så kostnadskrävande utrustning som arbetsgruppen redovisat.
Ämbetsverket erinrar hl. a. om att klimatkammare nyligen uppförts vid
försvarets forskningsanstalt. Möjligheterna att i vart fall övergångsvis anlita
denna kammare för bilinspektionens räkning bör undersökas.

I huvudparten av remissyttrandena har förslaget om avgifter tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Svenska transportarbetareförbundet finner det
följdriktigt, att även typbesiktningen avgiftsbelägges och att avgifterna beräknas
på grundval av de därmed förenade kostnaderna. Riksrevisionsverket
framhåller, att det ur administrativa synpunkter är angeläget att
avgiften för typbesiktningsförrättning sättes till ett enhetsbelopp, oavsett
tidsåtgången, samt att beloppet sättes så högt att det täcker samtliga besiktningsorganisationens
kostnader. För den särskilda kontroll av ytteiligare
ett eller flera fordon, som föreslagits skola kunna äga rum sedan typbesiktning
skett, torde särskild avgift icke böra ifrågakomma.

I några yttranden uttalas farhågor för alltför höga besiktningsavgifter.
Motororganisationernas samarbetsdelegation anser, att typbesiktningsavgifterna
principiellt skall fastställas på grundval av de löpande kostnader som
typbesiktningsverksamheten förorsakar men att den för verksamheten behövliga
investeringen bör bestridas med bilskattemedel. Liknande tankegångar
framföres av Svenska droskbilägareförbundet. Sveriges bilindustrioch
bilgrossistförening framhåller, att avgifterna bör hållas så låga som
möjligt, eftersom man bör främja strävandena att öka antalet typbesiktningar
och så långt möjligt reducera antalet registreringsbesiktningar.

Arbetsgruppens förslag i fråga om kontroll av att typföreskrifterna efterleves
har inte mött någon erinran. Motororganisationernas samarbelsdelegation
tillstyrker att rutinmässig stickprovskontroll sker av typbesiktigade fordonsmodeller.
Statens trafiksäkerhetsråd, statens konsumentråd, statens institut
för konsumentfrågor, Automobilbesiktningsmännens förening och
Svenska transportarbetareförbundet förordar sådan ändring av nuvarande
ordning, att besiktningsman berättigas att själv välja ut fordonsexemplar för
typbesiktning. Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen framhåller, att det inte torde
vara praktiskt möjligt att vid alla typbesiktningstillfällen ur ett större antal
fordon välja ut vässa som skulle bli föremål för kontroll. Besiktningspersonalen
bör emellertid givas befogenhet att tillgripa ett sådant förfarande
i de fall det kan anses vara påkallat och möjligt. Styrelsen understryker
vikten av att föreskrifter utfärdas, som ger besiktningspersonalen
rätt att icke bara hos tillverkare eller generalagent utan jämväl hos återförsäljare
taga ut fordon för stickprovskontroll.

Vad arbetsgruppen anfört angående behovet av konsumentupplysning
rörande motorfordon har vunnit anslutning från remissorganens sida.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

Värdet av en statlig medverkan till en objektiv och saklig konsumentupplysning
har understrukits av ett stort antal remissinstanser, bl. a. ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor, länsstgrelsernn i Södermanlands,
Malmöhus och Örebro län, XTF, Tjänstemännens centralorganisation,
Svenska droskbilägareförbundet, Svenska bilförsäkringsföreningen, Handelsanställdas
förbund och statskontoret. Statskontoret anför att eu dylik
upplysning, grundad på besiktningsresultaten i besiktningsinstrument och
typintyg, kommer att utgöra ett värdefullt komplement till den upplysningsverksamhet
som bedrives från motororganisationernas sida. Åkeriföretagarnas
centralförening framför uppfattningen, att en mera omfattande
konsumentupplysning är angelägen inte enbart i fråga om personbilar
utan även beträffande lastbilar, och statens trafiksäkerhetsråd finner det
från trafiksäkerhetssynpunkt önskvärt med en i statlig regi bedriven upplysningsverksamhet
även beträffande andra fordon än motorfordon, exempelvis
släpfordon och husvagnar. Statens pris- och kartellnämnd anser, att
aven möjligheterna till konsumentupplysning rörande reservdelar och tillbehör
bör uppmärksammas.

Endast ett par remissorgan har ställt sig tveksamma till ett statligt engagemang
for en mera omfattande konsumentupplysning. Svenska metallindustriarbetareförbundet
finner att först sedan erfarenhet vunnits genom det
utvidgade besiktningssystemet frågan om statlig konsumenthjälp bör bli
föremål för behandling. Liknande synpunkter framföres även av Svenska
transportarbetareforbundet. Kommerskollegium uttalar att typbesiktningsverksamheten
uppenbarligen är ägnad att underlätta en vederhäftig konsumentupplysning
men anser att staten icke bör medverka i detta hänseende.

II. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsframställningar

I skrivelse den 30 augusti 1963 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anslag för statens bilinspektions verksamhet under budgetåret
1964/65.

Under hänvisning till beslutade och förväntade ändringar av arbetsuppgifterna
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för statens bilinspektions
verksamhet under budgetåret 1964/65 hemställt om i huvudsak oförändrade
anslag.

Som komplettering till förenämnda anslagsframställning har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 21 november 1963 överlämnat
en promemoria rörande anslag för statens bilinspektion för budgetåret
1964/65. I promemorian anföres i huvudsak följande.

ökningen av antalet förrättningar vid bilinspektionen under år 1962
utgjorde ca 7,2 % medan personalökningen motsvarade ca 4,8 % för år räknat.
Utvecklingen av verksamheten vid statens bilinspektion under åren
1956 1962 framgår av följande sammanställning över antalet utförda för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år UKii

1:1

År	Rcgistre- ringsbe- siktn.	Kontrollbeslktn. föranledd av	Lämpl.- intyg	Typbe- siktn.	Körkort	Trafik- kort	Prov med lärare o. instr.
flyg. insp.	annan orsak
1956	46 712	26 457	41 494	15 136	368	179 418	13 866	883
1957	41 787	27 120	46 176	10 685	493	183 690	13 698	670
1958	42 496	28 832	39 024	4 728	459	176 962	12 583	725
1959	50 113	34 782	37 574	3 480	466	160 884	13 480	452
1960	52 224	38 030	40 420	3 216	354	162 050	14 285	405
1961	60 800	41 451	41 144	8 995	475	179 233	13 820	691
1962	63 702	45 872	40 988	22 356	441	183 868	13 791	ÖÖ5
1963	72 216	50 656	41 759	11 177	529	187 057	14 476	728

rättningar. Under hand har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtats
uppgifter om antalet utförda förrättningar under år 1963.

Ökningen i förrättningsantalet har till en del möjliggjorts genom att
särskilda medel ställts till styrelsens förfogande för anlitande av tillfällig
personal och utförande av s. k. särskilda förrättningar.

Knappheten på personal har medfört att det icke varit möjligt att i full
utsträckning återupptaga sådana arbetsuppgifter, som måst eftersättas
för den löpande verksamheten, såsom t. ex. inspektion av körskolor, utbildning
av polismän i flygande inspektion samt fortbildningsverksamhet
för bilinspektionens egen personal.

Bilinspektionens verksamhet under budgetåret 1964/65 kommer att
påverkas av att inspektionens befattning med registrerings-, kontroll- och
kopplingsbesiktningar från och med den 1 januari 1965 överföres till det
för säkerhetsinspektion av fordon särskilt bildade bolaget. Av nuvarande
arbetsuppgifter kommer därefter inom bilinspektionens arbetsområde att
kvarstå typbesiktning, förarprov för körkort och trafikkort, prov med
körskolepersonal, inspektion av körskolor, utbildning av polismän i flygande
inspektion samt utbildning av militära besiktningsmän, a arjämte
ställningen som remissmyndighet bibehålies.

I en inom styrelsen verkställd utredning om bilinspektionens arbetsuppgifter,
organisation in. m. har bl. a. gjorts en beräkning av personalbehovet
för de av bilinspektionens nuvarande arbetsuppgifter, som kommer
att bibehållas vid bilinspektionen efter den 1 januari 1965. Fortbildningen
av personalen blir ännu mera nödvändig sedan besiktningsverksamheten
överförts till Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Då bilinspektörerna
icke längre kommer att deltaga i det praktiska besiktningsarbetet,
minskas i väsentlig mån deras möjligheter att följa den snabba utvecklingen
inom fordonsområdet. Detta innebär en avsevärd nackdel, efteisom bilinspektionen
kommer att bibehålla vissa kvalificerade tekniska uppgifter.
Med hänsyn till normal frånvarofrekvens och fortbildningsbehovet erfordras
ytterligare ett antal besiktningsmän.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 196i

Utvecklingen beträffande förarproven visar, att det torde vara befogat
att räkna med en årlig ökning av antalet förarprov med minst 10 000 under
de narmaste åren, vilket innebär ett ökat personalbehov av ca fyra besiktningsmän
per år.

Ovissheten rörande de arbetsuppgifter, som kommer att åläggas bilinspektionen
utöver befintliga arbetsuppgifter, medför, att styrelsen nu saknar
möjlighet att bedöma såväl det totala behovet av personal som frågan
om en eventuellt ändrad organisation av bilinspektionen och därmed sammanhängande
problem. Den framtida organisationen kommer givetvis
också att bli avhängig de beslut, som bilförarutredningens förslag kan
komma att föranleda. I avvaktan på att bilinspektionens framtida arbetsuppgifter
och deras omfattning skall klarläggas synes sålunda någon
orgamsationsandring tills vidare icke böra företagas och icke heller någon
reduktion av nu utgående avlöningsanslag ske.

Ifråga om vissa tjänster inom bilinspektionen vill dock styrelsen oberoende
härav framföra vissa synpunkter. Från och med den 1 juli 1962 inrättades
bl. a. befattningar avsedda uteslutande för körkortsprov. Innehavarna
av dessa tjänster bör ha kvalifikationer, som minst motsvarar lärares
vid körskola. Rekryteringen har också huvudsakligen skett från denna
kategori. Tjänsterna är f. n. placerade i Ae 13. Då denna lönegradsplacering
som regel är lägre än den, som gäller för lärarpersonal vid körskola,
ar en hojmng av begynnelselönen erforderlig. Därest bilinspektionen tilldelas
anslag i enlighet med styrelsens hemställan i petita den 30 augusti
1963, synes möjlighet föreligga att verkställa sådan lönereglering inom
ramen för tillgängliga medel. Ifråga om behovet av kontorspersonal torde
med hansyn till spridningen av personalen på de olika stationsorterna
bortfallet av besiktningarna endast i ringa mån komma att påverka nuvarande
personalstyrka.

För att kunna anställa tillfällig personal och utföra särskilda förrättningar
under perioder då förrättningstillströmningen förorsakar onormala
väntetider föreslås att särskilda medel ställes till styrelsens förfogande
aven för nästa budgetår. För den utbildning av personal för Aktiebolaget
Svensk Bilprovnings räkning, som ålagts bilinspektionen under år 1964,
kommer ett större antal bilinspektörer att tagas i anspråk. Viss kompensation
har dock givits genom att bolaget placerat ett antal föreståndaraspiranter
till tjänstgöring hos bilinspektionen under året. Dessa befattningshavare
kan emellertid endast verkställa besiktningar, vilket medför att
personalen för körkortsprövning under den tid, då tillströmningen av förrättningssökande
är störst, blir otillräcklig. Förrättningar på kvällstid
och anlitande av tillfällig personal torde därför behöva tillgripas i väsentlig
omfattning under andra halvåret 1964, varför anslagsposten Avlöningar
till tillfällig personal m. m. torde böra uppföras med oförändrat belopp av
140 000 kr. Då det är troligt, att bilprovningsbolaget kommer att övertaga

lf>

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

bilinspektionens lokaler synes det bli erforderligt för bilinspektionen att
erhålla andra lokaler med därav följande flyttningskostnader. Flyttning kan
bli aktuell på ca tio stationsorter.

Under hänvisning till vad som anförts rörande anslaget till avlöningar
till statens bilinspektion för budgetåret 1964/65 synes jämväl omkostnadsan,
slaget böra upptagas till oförändrat belopp.

III. Departementschefen

Undersökningar, som utförts under senare år, pekar på att brister hos
fordonen i väsentligt större utsträckning än man tidigare antagit utgör
orsak eller bidragande orsak till trafikolyckor. Förhållandet har föranlett
bl. a., att statsmakterna vidtagit en rad åtgärder i syfte att åstadkomma
en effektivare fordonskontroll. Bland dessa kan i sammanhanget nämnas
beslutet att införa allmän obligatorisk fordonskontroll från och med den 1
januari 1965 för att förhindra att bristfälliga äldre fordon framföres i
trafiken. Vidare har i vägtrafikförordningen införts föreskrifter, som från
och med den 1 januari 1964 ger besiktningsman rätt att företaga inspektion
av begagnat motordrivet fordon och släpfordon som förvaras i lager eller
hålles till salu hos bilhandlare.

Nya motorfordon, traktorer och släpfordon får ej tagas i bruk förrän
de besiktigats. Härigenom avser man att förhindra att i trafiken kommer
ut fordon, som redan från början företer brister eller är så konstruerade
att felaktigheter kan befaras uppstå. Besiktning av nya fordon sker genom
registreringsbesiktning eller typbesiktning. Av dessa båda former är typbesiktningen
den i praktiken avgjort betydelsefullaste. Det är därför utomordentligt
viktigt att denna form av kontroll får en sådan utformning att den
fyller högt ställda krav på effektivitet.

Som ett led i strävandena att åstadkomma en bättre fordonskontroll
uppdrog jag åt en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet
att överse nuvarande former för typbesiktning. I en i juli 1963 avlämnad
promemoria anför arbetsgruppen, att starka skäl talar för att åtgärder
vidtages för att den typbesiktning, som enligt gällande bestämmelser
skall förekomma, utföres i sådana former att betryggande garanti skapas
för att nya fordonstyper uppfyller de fordringar som bör gälla bl. a. från
trafiksäkerhetssynpunkt.

Arbetsgruppen föreslår i likhet med vad som uttalats i propositionen
angående säkerhetsinspektion av motorfordon, m. m. att typbesiktningen
bör ligga kvar hos statens bilinspektion. Typbesiktningen bör koncentreras
till ett enda förrättningsställe, beläget i Stockholm, eftersom det övervägande
antalet typbesiktningar redan utföres där. Någon formell bundenhet
till besiktningsstället bör emellertid icke komma ifråga. Personalbehovet
för att åstadkomma en effektivare typbesiktning beräknas till tio befatt -

Kungl. Mnj.ts proposition nr 71 år 1964

ningshavare. Härjämte kräves två personer för handräckning. Rätten att
utfärda besiktningsinstrument bör förbehållas två befattningshavare vid
bilinspektionen, vilka bör ha kvalificerad teknisk utbildning och omfattande
praktisk erfarenhet av fordonskontroll. Övrig typbesiktningspersonal —
med undantag av handräckningspersonalen — bör uppfylla de kompetenskrav
som gäller för tjänst som bilinspektör.

Vidare föreslås, att typbesiktning skall kunna ske jämväl beträffande
chassier. Till en början bör emellertid denna besiktning ej vara obligatorisk.
Härjämte förordas att typgodkännande göres obligatoriskt för ett större
antal fordonsdelar än vad nu är fallet. — För anskaffning av utrustning för
typbesiktningen beräknas ca 488 000 kr., varav 200 000 kr. avser en klimatkammare.
Vidare föreslår arbetsgruppen, att avgift skall utgå för typbesiktning.
Avgiftens storlek bör beräknas på grundval av kostnaderna för besiktningsverksamheten.
För att underlätta kontrollen av typbesiktningsföreskrifternas
efterlevnad föreslås att, sedan fordon besiktigats, besiktningspersonalen
gives möjlighet att bos tillverkare eller agent för sådan
tillverkare begära att ytterligare ett eller flera fordon av samma typ til 1-handahålles för kontroll.

Remissorganen har så gott som undantagslöst ställt sig positiva till vad
arbetsgruppen anfört om behovet av en effektivare typbesiktning. Även
för egen del anser jag att kontrollen av nya fordon bör intensifieras från
bl. a. trafiksäkerhetssynpunkt.

Arbetsgruppens förslag att typbesiktningen även fortsättningsvis skall
handhavas av statens bilinspektion och koncentreras till Stockholm föranleder
ingen erinran från min sida. Reformen förutsätter viss ändring i vägtrafikkungörelsen,
vartill jag senare torde få framlägga förslag för Kungl.
Maj :t.

I ett par remissyttranden har uttalats vissa farhågor för den föreslagna
centraliseringen till Stockholm och i något fall har förordats ett fast typbesiktningsställe
även i Göteborg. Den omständigheten att Stockholm blir
enda ort med särskilt typbesiktningsställe behöver emellertid enligt min
mening inte medföra att alla typbesiktningar utföres i Stockholm. Jag delar
därför den i promemorian uttalade uppfattningen, att någon formell bundenhet
till besiktningsstället ej bör komma ifråga. Några allvarliga praktiska
problem behöver sålunda inte befaras för bl. a. bilindustrien i Västsverige.
Till arbetsgruppens förslag rörande personal för typbesiktningsverksamheten
återkommer jag i det följande i samband med mina överväganden rörande
personalbehovet och organisationen av statens bilinspektion i dess
helhet.

Arbetsgruppens förslag om att typbesiktning jämväl skall kunna avse enbart
chassi har genomgående vunnit anslutning bland de remissorgan som
särskilt behandlat detta spörsmål. Några remissinstanser har emellertid
föreslagit att sådan typbesiktning av chassi skall vara obligatorisk. Jag biträ -

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 ur It)VA

der arbetsgruppens förslag att till en början frivillig typbesiktning av
chassier bör komma till stånd. Det ankommer på Kungl. Maj :t att senare
utfärda bestämmelser i detta avseende.

I likhet med arbetsgruppen anser jag det önskvärt med eu successiv
utökning av antalet fordonsdelar, för vilka typgodkännande bör vara obligatoriskt.
Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att fortlöpande följa denna fråga och inkomma med de
förslag till åtgärder, som styrelsen finner lämpliga.

Arbetsgruppens redovisning av de kontrollmoment som bör ingå i typbesiktning
föranleder ingen erinran från min sida. Vad arbetsgruppen anfört
om ändring av innehållet i typbesiktningsinstruinent och typintyg synes
mig böra beaktas. Det är min avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att uppdraga
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma med förslag i detta hänseende.
Mot förslaget rörande teknisk utrustning har jag intet att invända.
Anskaffning av klimatkammare torde dock böra anstå tills vidare. Kostnaden
för ny utrustning kan därför begränsas till 225 000 kr.

Med hänsyn till att kontroll- och registreringsbesiktning kommer att avgiftsbeläggas
från och med den 1 januari 1965 finner jag det i likhet med
arbetsgruppen följdriktigt att avgift utgår också för typbesiktning och att
avgiften grundas på de med denna besiktningsverksamhet förenade kostnaderna.

Eftersom arbetsgruppens förslag ifråga om kontroll av att typbesiktningsföreskrifterna
efterleves är ägnat att i allt väsentligt eliminera nuvarande
nackdelar av att besiktningsbeställaren själv väljer ut typfordon,
anser jag mig kunna ansluta mig till arbetsgruppens förslag. I den mån
besiktningsbeställaren redan vid besiktningstillfället har ett större antal
fordon av aktuell typ i lager leder förslagets genomförande till att hesiktningspersonalen
genast efter verkställd typbesiktning äger rätt att för efterkontroll
uttaga ytterligare fordon. Av praktiska skäl torde efterkontrollen
i många fall kunna koncentreras till fordonsdetaljer m. in. beträffande
vilka särskild risk för avvikelser erfarenhetsmässigt är för handen. Kontrollen
bör gälla fordon hos tillverkare eller generalagent. Jag torde senare
för Kungl. Maj:t få framlägga förslag till bestämmelser härom i vägtrafikkungörelsen.

I anslutning till vad jag nu anfört rörande en effektivare typbesiktning
vill jag kortfattat beröra det av arbetsgruppen behandlade spörsmålet om
konsumentupplysning rörande motorfordon.

Praktiskt taget alla remissinstanserna har funnit det mycket värdefullt
med en omfattande, av branschintressen opåverkad konsumentupplysning
angående motorfordon. För egen del vill jag betona värdet av sådan upplysningsverksamhet
såväl av trafiksäkerhetsskäl som från samhällsekonomiska
synpunkter. Med hänsyn till det stora antalet biltyper som salu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

föres i vårt land är det särskilt betydelsefullt att den som avser att köpa
en bil får god vägledning att finna den för honom lämpligaste fordonstypen.

Vad arbetsgruppen anfört i denna fråga har övertygat mig om att möjligheter
föreligger att i en eller annan form åstadkomma viss konsumentupplysning
rörande motorfordon. I likhet med arbetsgruppen anser jag
ytterligare undersökningar böra ske av frågan om ett mer aktivt deltagande
från statens sida i upplysningsverksamhet angående motorfordon och om
formerna för sådan verksamhet. Jag ansluter mig till den av ett stort antal
remissorgan uttalade uppfattningen att sådana undersökningar bör komma
till stånd. Frågan torde emellertid få behandlas i annat lämpligt sammanhang.

Om sålunda frågan om det allmännas engagemang beträffande konsumentupplysning
rörande motorfordon kan få sin slutliga lösning först efter
ytterligare utredningar, kan likväl en av typbesiktningens effektivisering
betingad mera omfattande uppgiftsredovisning i typbesiktningsinstrument
och typintyg omedelbart utnyttjas för olika former av upplysningsverksamhet.

Härefter övergår jag till att behandla frågan om statens bilinspektions
framtida arbetsuppgifter och organisation.

I samband med införande av allmän periodisk fordonskontroll fr. o. in.
den 1 januari 1965 kommer vissa av statens bilinspektions nuvarande uppgifter
att överföras till det för inspektionsverksamheten särskilt bildade
Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Den särskilt tillkallade arbetsgruppen för
fråga om säkerhetsinspektion har i januari 1964 avlämnat en promemoria
angående författningsförslag in. in. rörande -säkerhetsinspektion av vissa
motorfordon. I promemorian lämnas en redogörelse för de besiktningar
som skall överföras till bolaget från statens bilinspektion. Förslaget innebär
i enlighet med de riktlinjer som angivits i principbeslutet om säkerhetsinspektion
att i fråga om besiktning endast typbesiktning blir kvar hos statens
bilinspektion. Promemorian har remitterats till ett stort antal myndigheter
och organisationer. Remissbehandlingen har nyligen avslutats
och beredningen av ärendet pågår inom departementet. Det är min avsikt
att inom kort föreslå Kungl. Maj :t att framlägga förslag för riksdagen rörande
författningsändringar m. m. i anledning av promemorian.

Bilinspektionens huvudsakligaste uppgifter kommer fr. o. in. den 1 januari
1965 att avse typbesiktning, förarprov, prov med körskolepersonal samt
kontroll över körskolor. Vidare kommer inspektionen att utföra flygande
inspektion, undersökning av att fordon och godsbehållare för internationell
godsbefordran uppfyller gällande tullbestämmelser (TIR) samt värdering
av fordon m. m. på begäran av annan myndighet. Bilinspektionen skall
även efter framställning av polismyndighet biträda med tekniska undersökningar
av i trafikolyckor inblandade fordon i första hand när det gäller

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 är 1961 19

undersökning direkt på olycksplatsen. Statens bilinspektion kommer även
fortsättningsvis att utbilda såväl egen personal som polismän för flygande
inspektion och militära besiktningsmän. Bilinspektionen skall vidare vara
remissinstans i vissa frågor samt handlägga ärenden rörande invalidfordon
och handha viss upplysande och konsulterande verksamhet. Som jag förut
nämnt har fr. o. in. den 1 januari 1964 införts bestämmelser rörande kontroll
över handeln med begagnade bilar. Samtidigt har besiktningsman
tillagts rätt att företaga inspektion av begagnat motordrivet fordon eller
släpfordon som förvaras i lager eller hålles till salu hos bilhandlare. Denna
verksamhet bör i fortsättningen kvarbliva hos statens bilinspektion. Slutligen
kommer statens bilinspektion att få vissa uppgifter i samband med
kontrollen över Aktiebolaget Svensk Bilprovnings besiktningsstationer.

I det föregående har jag förordat att typbesiktningarna avgiftsbelägges
och att kostnaderna för den verksamhet, som sammanhänger med dessa
besiktningar, i princip bör täckas av inflytande förrättningsavgifter. För
närvarande utgår avgift för förarprov och prov med körskolepersonal.
Dessa avgifter tillföres riksstatens inkomsttitel Förrättningsavgifter vid
statens bilinspektion. Enligt min mening bör i princip även dessa avgifter
i fortsättningen täcka kostnaderna för förarprövningen och därmed sammanhängande
uppgifter. Från redovisningstekniska synpunkter torde det
vara ändamålsenligt att betrakta dessa delar av bilinspektionens arbetsuppgifter
som uppdragsverksamhet. Jag förordar på grund härav att verksamheten
inom statens bilinspektion fr. o. m. den 1 januari 1965 organiseras
på allmän verksamhet och uppdragsverksamhet. För väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
innebär detta större möjligheter att smidigt anpassa personalresurserna
efter förändringarna i arbetsvolymen. Det torde ankomma
på Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser om avgifterna. Till den allmänna
verksamheten bör i princip hänföras uppgifterna i samband med flygande
inspektion, kontroll av handeln med begagnade fordon, TIR, teknisk undersökning
av trafikskadade bilar, värdering av fordon, viss del av tillsynen
över körskolor, tillsyn över Aktiebolaget Svensk Bilprovning, invalid- och
remissärenden samt viss del av den upplysande och konsulterande verksamheten,
medan verksamheten i övrigt torde böra hänföras till uppdragsverksamhet.

Beträffande personalbehovet i den nya organisationen vill jag anföra
följande.

För närvarande är statens bilinspektion organiserad på femton distrikt.
Enligt min mening bör i förevarande sammanhang någon ändring icke vidtagas
i nuvarande distriktsindelning. Slutlig ställning i denna fråga bör
tagas först sedan bilförarutredningen framlagt sina förslag, eftersom de
spörsmål som utredningen har att överväga kan komma att beröra även
organisationsfrågor inom bilinspektionen.

Jag övergår härefter att behandla det framtida personalbehovet vid sta -

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1964

tens bilinspektion. Beräkningen av såväl det totala personalbehovet som
personalens fördelning på tekniska och icke tekniska uppgifter har skett
efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom att en stor del av bilinspektionens nuvarande uppgifter i samband
med fordonskontrollen överföres till bilprovningsbolaget kommer behovet
av teknisk personal inom inspektionen att minska. Ä andra sidan kräver
vissa av bilinspektionens nuvarande arbetsuppgifter en förstärkning av den
tekniska personalen. Detta gäller främst för uppgifter i samband med
kontrollen över handeln med begagnade bilar. Vissa uppgifter inom bilinspektionen,
som nu handhaves av personal med teknisk utbildning, torde
med fördel kunna anförtros personal med annan utbildning. Sålunda bör
för den del av inspektionens verksamhet som avser prov med körkortssökande
användas sådan personal.

I det föregående har jag förordat en effektivisering av typbesiktningen.
En förstärkning av nuvarande personella resurser för typbesiktningen bör
därför ske. Arbetsgruppen för typbesiktningsfrågor har som nämnts för
denna del av inspektionens verksamhet beräknat ett personalbehov av tio
tekniker jämte två personer för handräckning. För egen del anser jag
att beräkningen av personalbehovet för en effektivare typbesiktning bör
ske med hänsyn till de säsongmässiga variationer som denna verksamhet
uppvisar. På grund härav beräknar jag personalbehovet till sex befattningshavare.
Härjämte bör finnas två personer för biträdessysslor. Under
de tider av året, då typbesiktningarna når sin största omfattning, bör behovet
av ytterligare personal för dessa besiktningar tillgodoses med anlitande
av övrig personal inom bilinspektionen. Tvpbesiktningspersonalen
bör ingå i bilinspektionens Stockholmsdistrikt. Chefen för detta distrikt
bör också vara chef för tvpbesiktningsverksamheten. Innehavaren av tjänsten
bör vara förste bilinspektör i Ao 27. För typbesiktningsverksamheten
bör finnas som ställföreträdande chef en förste bilinspektör i Ao 25. Endast
dessa två tjänstemän bör äga rätt att utfärda typbesiktningsinstrument.
Härutöver erfordras följande tjänster för typbesiktningsverksamheten, nämligen
en som bilinspektör i Ae 21, en som bilinspektör i Ae 19, en som biträdande
bilinspektör i högst Ae 15 samt en som tekniker i Ae 13. Vidare bör
finnas inrättade en tjänst som tekniker i Ae 9 och en som trafikbiträde i
Ae 7.

För varje distrikt utom Stockholmsdistriktet torde böra finnas en förste
bilinspektör i Ao 23 som chef. Då chefen för Stockholmsdistriktet i huvudsak
torde komma att ägna sig åt frågor rörande typbesiktningen, bör han
för biträde med handläggningen av övriga frågor inom distriktet till sitt
förfogande ha en bilinspektör i Ae 23. Kostnaderna för denna tjänst liksom
för tjänsterna som förste bilinspektör i Ao 23 bör bestridas av medel
för den allmänna verksamheten.

För att tillgodose behovet av övrig teknisk personal inom bilinspektionen

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 dr 196b

föreslår jag att följande tjänster inrättas, nämligen sju som bilinspektör
i Ae 21 för uppdragsverksamheten, sju som bilinspektör i Ae It), varav
fem för den allmänna verksamheten och två för uppdragsverksamheten,
samt sju som bilinspektör i Ae 17 fördelade med tre för den allmänna verksamheten
och fyra för uppdragsverksamheten.

1 det föregående har jag uttalat att arbetsuppgifter som nu handhaves av
personal med teknisk utbildning med fördel torde kunna anförtros personal
med andra kvalifikationer. 1 detta syfte föreslår jag att för arbetsuppgifter,
som sammanhänger med förarprövningen och utbildning av personal, tjänster
som förste trafikassistent i A 17 samt trafikassistent i A 15 och A 13
tillskapas. Jag förordar nu att följande tjänster inrättas, nämligen sex som
förste trafikassistent i Ae 17, 33 som trafikassistent i Ae 15 och 36 som
trafikassistent i Ae 13. Fyra tjänster som förste trafikassistent bör hänföras
till den allmänna verksamheten och övriga assistenttjänster till uppdragsverksamheten.

I fråga om kontorspersonalen beräknar jag för den allmänna verksamheten
sex tjänster som kontorist i Ae 9 samt för uppdragsverksamheten
32 tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och 11 som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång.

Mina förslag innebär sålunda, att bilinspektionen kommer att omfatta
totalt 168 tjänster, varav 33 för den allmänna verksamheten och 135 för
uppdragsverksamheten. I förhållande till nuvarande organisation om 212
tjänster innebär förslagen en nettominskning med 44 tjänster; 99 tjänster
för tekniska arbetsuppgifter och 20 tjänster för kontorsgöromål indrages
medan 12 tjänster för tekniska arbetsuppgifter och 63 tjänster för körkortsprövning
in. in. tillkommer.

Mina förslag beträffande bilinspektionens personaluppsättning, såvitt
avser de olika tjänsternas lönegradsplacering, har varit föremål för överläggningar
med vederbörande personalorganisationer, vilka förklarat sig
icke ha något att erinra mot de förordade lönegradsplaceringarna. Sammanställningar
över den föreslagna personalens fördelning på allmän verksamhet
och uppdragsverksamhet samt på central- och stationsorter torde som
bilagor få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga 1 och 2).
Fördelningen på skilda orter får betraktas som ett principförslag. Det måste
förutsättas, att organisationen skall ha en betydande flexibilitet för att
en smidig anpassning skall kunna ske alltefter verksamhetens omfång. Med
hänsyn härtill bör det liksom nu är fallet ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att, därest så skulle visa sig lämpligt, vidtaga erforderliga
ändringar i befattningshavarnas tjänstgöring på orter såväl inom som
mellan distrikten.

Kungl. Maj:t bör äga, att i den utsträckning som erfordras i samband
med genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra
tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

Kungi. Maj. ts proposition nr 71 år 1964

I sammanhanget vill jag även erinra om mitt uttalande i prop. 1963:91
(s. 46) att det torde föreligga relativt goda möjligheter för övertalig personal
vid bilinspektionen att erhålla anställning hos Aktiebolaget Svensk Bilprovning.
Förhandlingar härom torde enligt vad jag inhämtat komma att
från bolagets sida aktualiseras under mars 1964.

I fråga om anslagsbehovet för statens bilinspektion för budgetåret 1964/65
vill jag anföra följande.

För budgetåret 1963/64 finnes för bilinspektionens verksamhet följande
anslag uppförda på riksstaten, nämligen Statens bilinspektion: Avlöningar,
Statens bilinspektion: Omkostnader samt Statens bilinspektion: Utrustning.
Anslagen är uppförda med resp. 4 862 000 kr., 1 806 000 kr. och 500 000 kr.
eller med sammanlagt 7 168 000 kr. Då verksamheten inom inspektionen
i enlighet med vad jag anfört i det föregående förutsättes uppdelad på allmän
verksamhet och uppdragsverksamhet, bör förutom de befintliga anslagen
ett särskilt anslag benämnt Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet
uppföras fr. o. m. den 1 januari 1965. Under anslaget bör en särskild
stat för avlöningar och omkostnader fastställas.

Vid beräkningen av behovet av avlöningsmedel för budgetåret 1964/65
bör fördelning ske på första och andra hälften av budgetåret. För första
halvåret torde anslagsbehovet böra beräknas med utgångspunkt från de i nu
gällande avlöningsstat upptagna anslagsposterna, vilka i princip torde kunna
halveras. Vissa avvikelser från denna princip måste emellertid vidtagas.

Anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal m. in. bör beräknas med
hänsyn till att extra förarprövare under hösten 1964 kan behöva anställas
i betydande utsträckning i det övergångsskede som uppstår när teknisk
personal avgår och ny orutinerad förarprövarpersonal börjar. Posten bör
därför uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår. Fr. o. in.
den 1 januari 1965 torde behov av dessa särskilda anslagsmedel icke längre
föreligga. Bilinspektionen kommer under hösten 1964 att få bedriva en betydande
utbildning av trafikassistenter. Kostnaderna härför kan beräknas
till ca 150 000 kr. Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
bör därför beräknas med hänsyn härtill.

Enligt prop. 1963: 91 beräknades kostnaderna för utbildningen hos statens
bilinspektion av anstaltsföreståndare för Aktiebolaget Svensk Bilprovning
till ca 2 mkr. Kostnaderna härför skulle förskottsvis bestridas genom
•överskridanden av bilinspektionens avlönings- och omkostnadsanslag. Under
innevarande budgetår torde högst 0,5 mkr. komma att tagas i anspråk
för nämnda utbildning. Även för nästa budgetår torde inom ramen för angivna
2 mkr. kostnaderna för ifrågavarande utbildning få förskottsvis bestridas
på enahanda sätt. Kostnaderna bör slutligen belasta bolaget.

För tiden 1 januari—30 juni 1965 bör behovet av avlöningsmedel för den
allmänna verksamheten beräknas på grundval av det förslag till personalorganisation
som jag redovisat i det föregående.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 19 ti A

Även omkostnadsanslaget torde för tiden 1 juli—31 december 1904 i princip
böra beräknas genom att anslagsposterna i nu gällande omkostnadsstat
halveras. Uppräkning bör dock ske på grund av inträffade fördyringar. I
enlighet härmed beräknar jag under första hälften av nästa budgetår posten
Sjukvård in. in. till 5 000 kr. Posten Reseersättningar in. in. bör beräknas
med hänsyn till att utbildningsverksamheten under hösten 1964 kommer
alt medföra ökat medelsbehov av ca 40 000 kr. Jag föreslår därför att
(»osten uppföres med 590 500 kr. För bränsle, lyse och vatten beräknar jag
30 000 kr. samt för övriga expenser 368 500 kr.

Medelsbehovet för tiden 1 januari—30 juni 1965 beräknar jag på motsvarande
sätt till sammanlagt 148 000 kr., varav till sjukvård in. m. 1 000
kr., reseersättningar in. in. 85 500 kr., bränsle, lyse och vatten 4 000 kr. samt
övriga expenser 57 500 kr.

Under anslaget till uppdragsverksamhet beräknar jag avlöningskostnaderna
till sammanlagt 1 348 000 kr. och omkostnaderna till 751 000 kr. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelscn bör medgivas rätt att av anslaget till uppdragsverksamhet
taga i anspråk så stort belopp, som motsvarar inflytande
förrättningsavgifter efter frånräkning av andel däri, motsvarande pensionsoch
kapitalkostnader m. m. Inflytande förrättningsavgifter bör tillgodoföras
riksstatens inkomsttitel Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion.

Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående rörande behovet av
utrustning för typbesiktningsverksamheten förordar jag att anslaget till utrustning
uppföres med 225 000 kr.

Mina förslag innebär att anslagen till statens bilinspektion för nästa
budgetår skulle komma att uppgå till sammanlagt 6 657 000 kr.

Samtliga anslag bör i enlighet med hittills tillämpade principer avräknas
mot automobilskattemedlen.

Slutligen vill jag i anslutning till vad som anfördes i prop. 1963: 91 anmäla,
att Aktiebolaget Svensk Bilprovning kommer att övertaga bilinspektionens
besiktningshallar, där så är möjligt. För riksdagen tidigare anmälda
nybyggnader för bilinspektionen i Malmö, Göteborg och Östersund kommer
enligt beslut av Kungl. Maj :t den 21 februari 1964 att fullföljas medan föreslagna
nybyggnader i övrigt icke skall komma till utförande. Förhandlingar
pågår vidare mellan bolaget och MRF, KAK och MHF om övertagande av
de bilprovningsanläggningar, som drives av nämnda organisationer. Lokalanskaffningen
i övrigt för bolagets verksamhet pågår. Viss anskaffning av
ersättningslokaler åt bilinspektionen kan i anslutning till omläggningen av
verksamheten bli erforderlig. På mitt förslag har därför Kungl. Maj :t genom
beslut den 8 november 1963 bl. a. uppdragit åt byggnadsstyrelsen och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga åtgärder härför.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

I. godkänna av mig i det föregående föreslagna riktlinjer
för omorganisation av statens bilinspektion;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens bilinspektion som föranledes
av vad jag föreslagit i det föregående;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar
som erfordras i anledning av omorganisationen;

IV. godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1964:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags ms

..................................... 659 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m„ förslagsvis
.................................. 140 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 131 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 803 000

Summa kr. 2 733 000

V. godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. den 1 januari 1965:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 164 00C

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags !ns

....................................... 152 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 142 QOO

Summa kr. 458 000

VI. godkänna följande stat för statens bilinspektions uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. den 1
januari 1965:

Stat

Avlöningar:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................

Omkostnader, förslagsvis

28 000

902 000
418 000
751 000

Summa kr. 2 099 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1961

VII. för budgetåret 1964/65 å driftbudgeten under sjätte
huvudtiteln anvisa

a) till Statens bilinspektion: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 191 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; b)

till Statens bilinspektion: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 142 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; c)

till Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 2 099 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; d)

till Statens bilinspektion: Utrustning ett förslagsanslag
av 225 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Kurt Garpefält

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1964

Bilaga 1

Tablå över tjänster vid statens bilinspektion den 1 januari 1965 fördelade på allmän
verksamhet och uppdragsverksamhet

		Allmän	Uppdrags-
		verksamhet	verksamhet
1 förste bilinspektör......			1
1 förste bilinspektör......			1
14 förste bilinspektörer.....		14
1 bilinspektör............		1
8 bilinspektörer...........			8
8 bilinspektörer............		5	3
7 bilinspektörer............		3	4
6 förste trafikassistenter____	....... Ae 17	4	2
1 biträdande bilinspektör...			1
33 trafikassistenter..........			33
1 tekniker................			1
36 trafikassistenter..........			36
6 kontorister.............		6
1 tekniker...............			i
32 kanslibiträden...........			32
1 trafikbiträde............			1
11 kontorsbiträden..........	... Af 2/Ae 5		11
168		33	135

Tablå över tjänster vid statens bilinspektion den 1 januari 1965 fördelade på central- och stationsorter

Ort	Förste bil-insp. Ao 27	Förste bil-insp. Ao 25	Förste bil-insp. Ao 23	Bil-insp. Ae 23	Bil-insp. Ae 21	Bil-insp. Ae 19	Bil-insp. Ae 17	Bitr. bil-insp. högst Ae 15	Förste tralik-ass. Ae 17	Trafik-ass. Ae 15	Trafik- ass. Ae 13	Tekni-ker Ae 13	Konto-rist Ae 9	Tekni-ker Ae 9	Kan-slibitr. Ae 7	Trafik-bitr. Ae 7	Kon- tors- bitr. rb
	1	1		1	2	1	1	1	1	3	7	1	1	1	3	1	3
								1					Yi
			1				1			1	1				1
					1				1	1				1
									1		1				1
			1				1			1	1		1				1
										1					Yi
					1					1	1				l
			1			1				1					l		Yi
									1					y2
									1						Yi
			1			1	1			1	3		1		i		1
					1					1	1				i
								1		1				i
			1			1				1	4		1		i		1
					1					1					i
									1					Yi
			1							1	1		1			Yi
								1		1				l
										1					%
					1					1					l
			1							1	2		1				1
					1					1	1				l
										1					Yi
			1			1				1	1				1		y2
									1		1				1
Gävle............			1				1			1	1				1		Yi
										1					Yi
Falun...........			1				1			1	2				l		i
			1								1				l
					1					1				l
Örnsköldsvik..... Östersund........			1				1			1 1	1				Yi l		14
			1							1					l
						1				1					l
										1					Yi
			1			1				1	1				l		Yi
Gällivare.........									1	1				l
	1	1	1 14	1 1	1 8	1 8	1 7	1	1 6	\| 33	\| 36	1 1	1 6	1 1	32	1 1	1 il

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1965