Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 (Proposition 1965:66)

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medelsbehovet
för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/
66; given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs vissa anslag för försvarsstabens verksamhet budgetåret
1965/66. Anslagen föreslås till sammanlagt 16,3 milj. kr. eller samma
belopp som preliminärt tagits upp i prop. 1965: 1. Förslag framläggs till
vissa organisations- och personalförändringar vid försvarsstaben. Förslagen
innebär bl. a., att operationsledningen samordnas under ledning av souschefen
samt att en ny sektion III — bestående av en personalavdelning samt
en press- och upplysningsavdelning — organiseras. Vissa personalförstärkningar
föreslås samtidigt.

I propositionen redovisas slutligen ett av 1963 års militärassistentutredning
avgivet betänkande angående behovet av militärt utbildad personal vid
överståthållarämbetet och länsstyrelserna. I anslutning härtill föreslås att
samtliga befattningar för militärassistenter vid dessa myndigheter skall
avses för major på aktiv stat.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 sand. Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 19f>5

Utdrag ur protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric
Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om medelsbehovet
för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1905/00 och anför
därvid följande.

I statsverkspropositionen (bil. 0 s. 171) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:
Avlöningar, Försvarsstaben: Särskilda avlöningar, Försvarsstaben: Omkostnader
och Försvarsstaben: Särskilda omkostnader för budgetåret 1905/00
beräkna förslagsanslag av resp. 11 300 000, 2 000 000, 1 650 000 och 1 350 000
kr. Beredningen av dessa anslagsfrågor är nu avslutad och jag anhåller att
få redogöra för dem närmare.

Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag

1963/64 ........................ 9 465 000

1964/65 ........................ 9 500 000

1965/66 (förslag) 10 430 000

Inledning

Vid 1961 års riksdag fattades beslut (prop. 109, SU 90, rskr 258) om en
reform av krigsmaktens högsta ledning. Beslutet avsåg principerna för ansvars-
och uppgiftsfördelning mellan myndigheter och stabsorgan inom den
högsta ledningen, grunddragen i högkvarterets krigsorganisation samt
försvarsstabens fredsorganisation. Vid anmälan av ifrågavarande
proposition (s. 114) anförde föredragande departementschefen, att
tillräckligt underlag då inte fanns för att också besluta om fredsorganisationen
av försvarsgrensstaberna. Ytterligare undersökningar borde därför
göras i denna fråga, varvid en anpassning till försvarsledningsreformens

Nettoutgift
10 580 082

Kunyl. Maj:ts proposition nr 66 år 1965 3

principer skulle ske och möjligheterna att — utan förfång för tjänstens
ofrånkomliga krav —- vinna personalbesparingar borde tillvaratas.

Statsutskottet anförde i fråga om de personalökningar i försvarsstaben
som följde av beslutet rörande krigsmaktens högsta ledning att viss mycket
väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation inte alls eller endast i
otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas försvarsstaben, och
att det därvid var fråga om nya arbetsuppgifter, som i huvudsak skulle tillkomma
utöver redan befintliga. Det vore enligt utskottet angeläget, att tillräckliga
personalresurser ställdes till förfogande för att den nya ledningsorganisationen
skulle kunna fungera tillfredsställande. I fråga om försvarsgrensstaberna
utgick emellertid utskottet från att samtidigt en minskning
av arbetsbelastningen måste inträda. Ehuru denna inte lät sig kvantitativt
precisera, uttalade utskottet, att den borde föranleda personalminskningar
i försvarsgrensstaberna. — Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen.

På grundval av vissa av Kungl. Maj:t anbefallda utredningar in. m. framlades
sedermera i prop. 1964:31 förslag till organisation och personaluppsättning
av försvarsgrensstaberna. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 37,
rskr 116). Beslutet innebar, såvitt rör personaluppsättningen, å ena sidan
eu minskning av antalet beställningar för aktiva officerare med sammanlagt
19, å andra sidan eu mindre ökning av andra personalkategorier vid staberna.

Vid anmälan av prop. 1961:109 anförde departementschefen (s. 114) i
fråga om försvarsstabens nya personalorganisation, alt densamma efter
någon tid skulle överses, varvid säkrare hållpunkter för bestämmande av
stabens normalbehov av personal borde kunna erhållas. Med anledning härav
uppdrog Kungl. Maj :t den 4 juni 1964 åt överbefälhavaren att låta överse
försvarsstabens personalbehov och organisation. Med skrivelse den 15 december
1964 har överbefälhavaren redovisat resultatet av översynen samt
framlagt därav betingade förslag.

Riksdagen begärde år 1959 (SU 87, rskr 235) eu översyn av militärassistentorganisationen.
Med anledning härav uppdrog Kungl.
Maj:t den 25 september 1959 åt chefen för försvarsstaben och den 9 februari
1962 åt överbefälhavaren alt verkställa utredning rörande militärassistentorganisationen.
På grundval av dessa utredningar framlade Kungl.
Maj:t i 1962 och 1964 års statsverkspropositioner (bil. 6 s. 93 resp. bil. 6
s. 166) förslag till vissa ändringar i militärassistenlorganisationen vid
centrala verk och myndigheter.

I prop. 1962: 1 (bil. 6 s. 106) uttalades att frågan om militärassistenlorganisationen
hos de regionala myndigheterna borde vila i avvaktan på att
1960 års försvarsledningsutrcdnings studier av ledningsförhållandena i regional
instans avslutats. Sedan överbefälhavaren den 26 augusti 1963 anmält
att från försvarsledningsulrcdningens sida underlag förelåg för eu

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

förutsättningslös utredning av den regionala militärassistentorganisationen,
tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1963
utredningsmän1 — 1963 års militärassistentutrcdning — för att genomföra
ifrågavarande utredning.

Med skrivelse den 21 januari 1964 har militärassistentutredningen överlämnat
betänkandet »Behovet av militärt utbildad personal vid överstålhållarämbetet
och länsstyrelserna» (stenc. Fö 1964: 2). Över utredningens förslag
har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,
statskontoret, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap,
civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
samtliga civilbefälhavare, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, länsförvaltningsutredningen,
Stats tjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S).

Försvarsstabens organisation
Nuvarande organisation

Huvuddragen av försvarsstabens organisation enligt 1961 års beslut framgår
av en sammanställning, vilken torde såsom bilaga 1 få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

Försvarsstaben är f. n. — under stabschefen (en beställningshavare i
Bo 5) och souschefen (en överste eller kommendör i Bo 4) — uppdelad på
följande enheter, nämligen operationsledning, omfattande de tre fristående
delarna operationsledning I, II och III, sektion I, bestående av allmän avdelning,
kvartermästaravdelning, kommunikationsavdelning och signaltjänstavdelning,
sektion II, bestående av underrättelseavdelning, attachéavdelning
och inrikesavdelning, sektion IV, bestående av planeringsavdelning,
forskningsavdelning och budgetdetalj samt befästningsinspektion och
två fristående avdelningar, nämligen adjutanturavdclningen samt pressoch
filmavdelningen. I staben ingår slutligen eu personalvårdsbyrå, bestående
av centralavdelning, socialtjänstavdelning och undervisningsavdelning.

I detta sammanhang behandlas försvarsstaben utom inrikesavdelningen
och personalvårdsbyrån. I fråga om inrikesavdelningen, som jag i det följande
behandlar för sig, kommer jag att föreslå att den omorganiseras till
en säkerhetsavdelning. Anslag för personalvårdsbyråns avlöningar m. in.
har behandlats i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 269).

Den för innevarande budgetår gällande fasta personalorganisationen för
staben — däri inbegripet även försvarsattachéer och militärassistenter men
med bortseende från inrikesavdelningen och personalvårdsbyrån — omfat 1

Generallöjtnanten Richard Åkerman, ordförande, och landssekreteraren Åke Lindberg. Som
särskild sakkunnig ställdes översten Bo Varenius till utredningsmännens förfogande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

tar 275 militära och civila befattningar. Antalet försvarsattachéer och militärassistenter
uppgår till sammanlagt 49. För den egentliga stabsverksamheten
vid ifrågavarande enheter avses sålunda 226 befattningar, varav 96
för aktiva och 21 för pensionsavgångna militärer.

överbefälhavarens förslag

Organisatoriska överväganden

överbefälhavaren framhåller inledningsvis, att erfarenheterna i allt väsentligt
bestyrkt riktigheten av den organisation, som fastställdes vid 1961
års riksdag. Försvarsstabens organisation i stort anses därför böra bibehållas.
Mot denna bakgrund föreslås förändringar i stabens organisation och
personalsammansättning endast i sådana fall, då de är motiverade av förhållanden
som tillkommit efter den 1 oktober 1961 eller då erfarenheterna
från de senaste åren entydigt anses tala för en förändring. Härom anförs
i huvudsak följande.

Av de organisatoriska förändringar som genomförts inom krigsmakten
sedan den 1 oktober 1961 torde endast förslaget om ny regional ledningsorganisation
(prop. 1964:109) vara av sådan omfattning och art, att det
påverkar försvarsstabens organisation. Konsekvenserna för försvarsstabens
del av den nya organisationen har därför studerats.

Uppföljning, presentation och analys av det aktuella läget i vår omvärld
samt inträffade och befarade incidenter har fått en större omfattning än
vad som förutsågs vid omorganisationen 1961. Inträffade kriser m. m. har
krävt en omfattande och delvis inte förutsedd arbetsinsats för uppföljning
och övervakning av främmande verksamhet. FN-uppdrag och andra frågor
med internationell inriktning — t. ex. nedrustningsfrågan — har vidare
ställt icke förutsedda anspråk på insats från försvarsstabens sida.

Även planerings- och studieverksamheten inom försvarsstaben har fått
en större omfattning än som förutsågs 1961.

Starkt behov föreligger av ett särskilt organ i försvarsstaben för ledning
av ADB-verksamheten inom krigsmakten samt för försvarsstabens eget
behov.

Hänsyn har vidare tagits till förslag i militära säkerhetsutredningens betänkande
samt till de krav på medverkan från försvarsstabens sida som
övriga myndigheter inom totalförsvaret bedöms komma att ställa.

Från dessa utgångspunkter framför överbefälhavaren sammanfattningsvis
följande förslag beträffande försvarsstabens organisation in. m.

1. Operationsledningens organisation och uppgifter förblir oförändrade.

2. Allmänna avdelningen inom sektion I tillförs en ADB-detalj.

3. Inrikesavdelningen inom sektion II omorganiseras till en säkerhetsavdelning.

4. Fn ny sektion III, i huvudsak bestående av en press- och eu upplysningsavdelning,
organiseras.

5. Sektion IV omorganiseras och uppdelas i en studie- och en planeringsavdelning,
varvid nuvarande forskningsavdclning och budgetdetalj inordnas
i de nya avdelningarna.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 66

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

6. Nuvarande adjutanturavdelning utgår och ersätts av en personalavdelning
och en kommendanturavdelning, direkt underställda försvarsstabschefen.

7. Expeditionstjänsten, främst chefsexpeditionen, rationaliseras.

Översiktligt framgår överbefälhavarens förslag till ny organisation av

försvarsstaben av en sammanställning, vilken torde såsom bilaga 2 få fogas
till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Såsom motiv för de framförda förslagen m. m. anför överbefälhavaren
i huvudsak följande.

Försvarsstabens studieverksamhet. överbefälhavaren
framhåller, att huvuddelen av det arbete som bedrivs inom försvarsstaben
kan hänföras till studier i vidsträckt bemärkelse. De studier som främst
är aktuella i detta sammanhang anges vara följande, nämligen

strategiska studier, varmed avses de grundläggande studierna rörande
vår strategiska situation i stort,

operativa studier som direkt syftar till att underbygga krigsplanläggningen,

långtidsstudier till grund för krigsmaktens fortsatta utveckling samt

tekniska studier för att fastställa data m. m. för olika materieltyper.

Nuvarande studieorganisation inom försvarsstaben är så uppbyggd, att
studieverksamheten bedrivs direkt vid den sektion eller motsvarande enhet,
där resultatet skall användas. Som ett alternativ härtill kan enligt överbefälhavaren
tänkas en särskild studiesektion, som utför alla slags studier. Ett
sådant alternativ bedöms emellertid vara olämpligt, eftersom det skulle
dels kräva mer personal, dels öka svårigheterna att inom fackavdelningarna
smidigt utnyttja erfarenheterna från studiearbetet. Fackavdelningarna
måste för övrigt under alla förhållanden bedriva studier inom egna verksamhetsområden.
Då erfarenheterna av hittillsvarande studieverksamhet
inom staben pekar på att nuvarande organisation är i huvudsak lämplig,
finner överbefälhavaren, att en för staben gemensam studiesektion inte bör
organiseras.

Överbefälhavaren behandlar härefter ansvarsfördelningen i fråga om studieverksamheten
och konstaterar därvid, att motiv saknas för att frångå
gällande praxis på detta område. Ansvaret bör i detta hänseende även i
fortsättningen huvudsakligen åvila operationsledning I, sektion II och sektion
IV.

Operationsledningen. Operationsledningens huvudsakliga uppgifter
är att lämna underlag för operativa bedömningar och beslut, utarbeta
strategiska och operativa studier, utarbeta och utge order och anvisningar
för operativt krigsförberedelsearbete i central och regional instans, tillse
krigsmaktens och framför allt ledningsorganisationens beredskap, anordna

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 7

och biträda vid spel och övningar som anbefallts av överbefälhavaren och
vid hans kontroll av operativt planläggningsarbete samt ta fram operativt
underlag för militärledningens arbete. Operationsledningen är f. n. organiserad
på tre delar — envar med en överste eller kommendör i Bo 4 eller Bo 3
som chef — med följande huvudsakliga uppgiftsområden

Operationsledning I — strategiska och operativa studier

Operationsledning II — krigsplanläggning samt

Operationsledning III — beredskap och övningar

Beträffande operationsledningens uppgifter anförs vidare bl. a. följande:

Omfattningen av operationsledningens totala arbetsuppgifter är sådan,
att en minskning av dess organisation inte låter sig göras. Behovet och vikten
av operativa studier med direkt inriktning på krigsplanläggning har
ökat. Beredskapsfrågorna kräver ett stabsarbete av större omfattning än
som förutsågs vid tillkomsten av 1961 års organisation. Den nya regionala
ledningsorganisationen torde på sikt komma att medföra någon minskning
i de operativa samordningsuppgifterna, dock inte i sådan omfattning att de
påverkar operationsledningens organisation. Under ett antal år framåt kommer
operationsledningens arbete att i hög grad ökas i samband med genomförandet
av den nya högre regionala ledningen och dess följdverkningar.
Av överbefälhavaren ledda övningar ställer erfarenhetsmässigt mycket stora
krav på stabsarbete i central instans. Dessa krav har inte kunnat tillgodoses
utan att ta i anspråk personal genom kommendering. Denna anordning har
vissa nackdelar, bl. a. bristande kontinuitet vid uppgifternas lösande samt
stor tids- och arbetsinsats vid upplärning av den kommenderade personalen.
Sedan erfarenheterna från övningsverksamheten 1961—1964 ytterligare bearbetats,
kan en begränsad personalökning bli aktuell.

Överbefälhavaren erinrar vidare om att föredragande departementschefen
i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 177) bl. a. uttalat, att en förenklad organisation av
operationsledningen bör närmare övervägas. Organisationen har därför
granskats och andra organisationsformer än de nuvarande övervägts, bl. a.
mot bakgrund av de brister som teoretiskt kan anses föreligga f. n. Till
dessa brister hör främst risken för bristande samordning mellan operationsledningens
olika delar.

Två alternativa nya ledningsformer har närmare undersökts, nämligen
dels en i vilken en ny ledningsinstans införs mellan chefen för försvarsstaben
och nuvarande tre chefer för operationsledningen, dels en i vilken
nuvarande tre chefer ersätts med en chef. I båda alternativen skulle samordningen
mellan operationsledningens olika delar ske genom befäl. Nackdelarna
har emellertid befunnits vara påtagliga. I det förra fallet skulle således
överbefälhavarens och chefens för försvarsstaben kontakter med och
inflytande över operativa ärenden minska, och i det senare skulle den operativa
representationen i staben reduceras väsentligt, vilket bl. a. skulle
medföra den svagheten från beredskapssynpunkt att den operativa sektionen
i högkvarteret i krig tidvis måste ledas av chef som i fred inte regelmässigt
handhar operativa frågor. Konsekvenserna i såväl freds- som krigs -

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

arbetet kan enligt överbefälhavaren väntas bli sådana, att fördelarna med
en omorganisation inte på något sätt uppväger nackdelarna. I anslutning
härtill anförs bl. a. följande:

övergången från tidigare organisation till den år 1961 fastställda kunde
av naturliga skäl inte ske utan svårigheter. Det tog tid innan nya arbetsformer
skapades och metoder för kontakter och samverkan utåt och inåt utbildades.
Efter hand har emellertid arbetsformer utvecklats, som i allt
väsentligt undanröjt de svagheter, som uppstod inledningsvis. Risken för
bristande samordning har eliminerats.

Överbefälhavaren anför vidare, att erfarenheterna av nuvarande funktionella
uppdelning är goda samt att intet framkommit som talar för en försvarsgrensvis
uppdelad operationsledning. Den beslutade nya regionala ledningsorganisationen
uppges vidare i högre grad än tidigare komma att
kräva en funktionell indelning. Nuvarande organisation av operationsledningen
anses därför böra bibehållas, även om vissa smärre förskjutningar
i uppgiftsfördelningen mellan de olika delarna bör genomföras. Dessa uppges
emellertid inte påverka organisationen som sådan.

Sektion I är som tidigare anförts f. n. organiserad på allmän avdelning,
kvartermästaravdelning, kommunikationsavdelning och signaltjänstavdelning.
Huvuddelen av signaltjänstavdelningens förvaltningsmässiga
uppgifter har fr. o. an. den 1 juli 1964 överförts till andra myndigheter, främst
flygförvaltningen (jfr prop. 1964: 1 bil. 6 s. 165, SU 4, rskr 4).

Ansvaret för handläggningen av ärenden av stödfunktionskaraktär har
enligt överbefälhavaren medfört, att sektionen kommit att bli försvarsstabens
huvudorgan för den civila delen av totalförsvaret. Det anses ha varit
till fördel för den militära och sannolikt även den civila sidan, att samverkan
i stor utsträckning kunnat kanaliseras till sektion I. Överbefälhavaren
finner, att nuvarande organisation från denna synpunkt bör bibehållas.
Härför talar även önskvärdheten av att åstadkomma nära överensstämmelse
mellan krigs- och fredsorganisation, att inte belasta operationsledningen
med stödfunktionsärenden, att hålla planläggningen inom stöd funktionsområdet
väl samordnad samt att åstadkomma enkel och smidig samverkan
med civila totalförsvarsmyndigheter. Med utgångspunkt häri har närmare
undersökts om en annan indelning bör genomföras inom sektionen i syfte
att bl. a. mera rationellt utnyttja personalen.

Inom allmänna avdelningen handläggs f. n. ärenden rörande bl. a. högkvarterets
krigsorganisation, krigsplanläggning för högkvartermyndigheternas
vidkommande, stabsinstruktion tör högkvarteret samt krigsplacering
av personal i försvarsstaben. Av skäl som kommer att redovisas i det följande
föreslås att dessa ärenden överföres till en ny personalavdelning.

Till allmänna avdelningen bör enligt överbefälhavaren i fortsättningen
föras handläggningen av frågor rörande automatisk databehandling (ADB).
Härom anförs bl. a. följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

De erfarenheter som hittills vunnits vid utnyttjande av ADB har visat
detta hjälpmedels möjligheter för att genomföra krigsmaktens omfattande
planerings-, redovisnings- och kontrollarbete på ett rationellt sätt. Redan nu
är det emellertid klart att införandet av ADB måste ske efter väl genomtänkta
planer, om datasystemens möjligheter skall kunna utnyttjas till fullo,
överbefälhavaren måste ha stabsresurser för att leda utvecklingen på detta
område på ett sådant sätt att de behov av information, som föreligger för
ledning av såväl planeringsverksamheten som det operativa krigsförberedelsearbetet
med dess stödfunktioner, blir tillgodosedda. Det är vidare av
största vikt att de system som byggs upp för användning i fred även ges eu
sådan utformning att de är lämpade för verksamhet i krig, att övergång från
fred sförhållanden till krig kan ske smidigt och att beredskapskraven därvid
blir tillgodosedda. Detta understryker ytterligare behovet av härför lämpade
stabsresurser i försvarsstaben.

Inom försvarsstaben finns ingen stabsfunktion eller någon personal speciellt
avsedd för den stabsmässiga handläggningen av ADB-frågor. Dessa
ärenden har tidigare i begränsad utsträckning beretts vid allmänna avdelningen
men handläggs numera på grund av personalbrist av souschefen
personligen. Statskontoret, som påtalat denna brist, har härvid lämnat
värdefull hjälp.

När omläggning till ADB-verksamhet sker i större omfattning torde det
komma att föreligga ett permanent behov av ADB-personal vid de olika
avdelningarna. Det bedöms emellertid mest rationellt att under uppbyggnadsskedet
sammanhålla samtlig ADB-personal i en stabsenhet. Denna bör
utgöras av en ADB-detalj inom allmänna avdelningen på sektion I.

ADB-ärendena kommer enligt överbefälhavaren att kontinuerligt kräva
stor arbetsinsats även av avdelningschefen. Del har därför undersökts,
huruvida andra uppgifter kan överföras till övriga enheter inom sektionen.
Därvid har konstaterats att sa lämpligen inte bör ske. övervägandena har
sammanfattningsvis lett till att vid allmänna avdelningen bör handläggas
frågor röiande allmän organisation, samverkan och gemensamma uppehållsplatser
samt fältarbets- och ADB-frågor.

Sektion II är f. n. indelad i — förutom inrikesavdelning — underrättelseavdelning
och attachéavdelning. Några förändringar av sektionens uppbyggnad
i stort är enligt överbefälhavaren inte erforderliga. Kraven på den
militära underrättelsetjänsten har emellertid för varje år blivit allt större,
vilket medfört behov av vissa omdispositioner av underrättelseavdelningen.

Sektion III (ny enhet), överbefälhavarens åligganden i fråga om
presstjänst, upplysningstjänst och filmverksamhet ombesörjs f. n. vid pressoch
filmavdelningen, överbefälhavaren framhåller, att denna verksamhet
ökat i betydande utsträckning under de senaste åren samt anför vidare följande.

Den breddning av upplysningsverksamheten, som med ökat stöd från
statsmakterna numera genomförs av bl. a. Centralförbundet Folk och Försvar,
sker i stor utsträckning i samarbete med försvarsstaben, vilket kräver
större insatser av personalen inom nuvarande press- och filmavdelningen.
Undervisningen om totalförsvaret i lika. grundskolan och gymnasiet liar

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

ställt ökade krav på medverkan vid lärarkonferenser och kurser för fortbildningskonsulenter.
En följd av detta bär blivit önskemål om underlag
för lektioner, grupparbeten, elevföredrag m. m. I fråga om presstjänsten har
särskilt våra militära engagemang utomlands medfört berättigade krav från
allmänheten om snabb och säker nyhetsförmedling. Detta gör att den rena
presstjänsten vid press- och filmavdelningen fått ökad arbetsbelastning.

De nu genomförda översynen har enligt överbefälhavaren visat, att nuvarande
press- och filmavdelning bör uppdelas på en pressavdelning och
en iipplysningsavdelning, vilka bör sammanföras i en sektion, benämnd
sektion III.

Sektion IV är f. n. organiserad på planeringsavdelning, forskningsavdelning
och budgetdetalj. Överbefälhavaren framhåller, att utvecklingen
sedan 1961 inneburit en successiv expansion beträffande studie- och planeringsverksamheten.
Denna utveckling anges vara beroende av det förbättrade
underlag som erfordras dels för överbefälhavarens ledning av långsiktsplaneringen
och förslag rörande krigsmaktens utveckling på längre
sikt, dels i samband med större beslut i materiel- och organisationsfrågor.
Detta har medfört en snedbelastning inom sektionen, innebärande att den
mest omfattande delen av sektionens ärenden handläggs vid planeringsavdelningen.
En omorganisation av sektionen anses därför nödvändig och
överbefälhavaren föreslår, att sektionen uppdelas på en studieavdelning och
en planeringsavdelning. Härvid kan nuvarande forskningsavdelning, vars
uppgifter är hänförliga antingen till studiefunktionen (tekniskt underlag
m. m.) eller planeringsfunktionen (forskningsplaner och utredningar), uppdelas
på de nya avdelningarna. Budgetdetaljen, vars uppgifter har direkt
samband med planeringsverksamheten, föreslås ingå i den nya planeringsavdelningen.

Personal- och kom in endanturavdelnin garna (nya enheter).
Inom försvarsstaben handläggs den långfristiga personalplaneringen
vid sektion IV, försvarsstabens egna personalärenden liksom ärenden rörande
s. k. försvarsgrensoberoendebefattningar vid adjutanturavdelningen
och ärenden rörande högkvarterets krigsorganisation vid allmänna avdelningen
inom sektion I. Personalvårdsärenden liandlägges vid personalvårdsbyrån.

I utredningen framhålls att överbefälhavaren i allt större utsträckning
har att ta ställning till personalorganisatoriska ärenden och vissa utbildningsärenden
av principiell natur. Statstjänstemännens utvidgade förhandlingsrätt
beräknas vidare innebära, att överbefälhavaren i ökad omfattning

o .

måste vara beredd att företräda krigsmaktens samlade önskemål och intressen.

Överbefälhavaren anför vidare, att personaltjänsten inom försvarsstaben
bl. a. skall lämna erforderligt underlag för placering av befäl avsedda för
s. k. försvarsgrensoberoendebefattningar vid de för krigsmakten gemensam -

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

111a staberna och skolorna m. in. Denna verksamhet, som omspänner krigsmakten
i dess helhet, uppges kräva en omfattande planering på sikt, eftersom
planläggningen skall tjäna som underlag för vidare planering vid försvarsgrensstaberna.
Det stora antalet försvarsgrensoberoendebefattningar
har enligt överbefälhavaren medfört väsentligt ökade uppgifter på personaltjänstens
område, utöver vad som förutsågs i samband med omorganisationen
av försvarsstaben 1961. Den nya regionala ledningen kommer att
innebära en betydande ökning av antalet inte försvarsgrensbundna befattningar
och beräknas medföra än större uppgifter för personaltjänsten.

Det anses vidare att utvecklingen inom personaltjänsten kan komma att
bli sådan att betydligt ökade uppgifter kommer att åvila överbefälhavaren
utöver vad som nu med säkerhet kan förutses. Mot denna bakgrund finner
överbefälhavaren det angeläget, att erforderliga resurser skapas för handläggning
av personalfrågor inom försvarsstaben. Fyra olika organisationsalternativ
har undersökts.

Alternativ 1 innebär, att personal-, organisations-, utbildnings- och personalvårdsärenden
sammanförs till eu sektion och att kommendanturärenden
handläggs vid en från sektionen fristående avdelning.

Enligt alternativ II sammanförs personal-, organisations- och kommendanturärenden
till en sektion.

I alternativ III sammanförs personal- och kommendanturärenden till en
sektion.

Alternativ /V innebär slutligen, att personal- och kommendanturärenden
handläggs vid från varandra fristående avdelningar.

I samtliga alternativ har förutsatts, att nuvarande adjutanturavdelning
skall utgå samt att den långsiktiga personalplaneringen alltjämt skall handläggas
vid sektion IV. Däremot har andra personalorganisatoriska m. fl.
ärenden, som nu vid sidan av de ursprungliga uppgifterna måst handläggas
vid sektion IV och personalvårdsbyrån, ansetts böra ingå i den avsedda
organisationsenheten. Samtliga alternativ sägs uppvisa för- och nackdelar.
Härom anförs bl. a. följande.

Alternativ I innebär, att personalvårdsbyråns självständiga ställning
skulle gå förlorad. Byrån är dels ett stabsorgan för beredning av personalvårdsärenden,
dels ledningsorgan för försvarets personalvård med regionala
och lokala enheter. Byrån löser sålunda uppgifter åt såväl överbefälhavaren
som försvarsgrenscheferna. Främst med hänsyn till de särpräglade arbetsuppgifter
som åvilar personalvårdsbyrån och det stora ingrepp i nuvarande
organisation, som skulle bli en följd av en lösning enligt alternativ I, föreslås
detta icke.

Alternativ II innebär, att de organisations- och samverkansärenden rörande
totalförsvaret, som nu handläggs på allmänna avdelningen inom
sektion I, skulle överföras till den avsedda organisationsavdelningen. Närmare
undersökningar bär emellertid visat att en sådan lösning inte vore
rationell. Alternativ II förordas därför inte.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Undersökningen av alternativ III har visat, att sammankopplingen av
personalärenden och kommendanturärenden knappast innebär någon reell
fördel och att en dylik sammankoppling i och för sig inte är motiv för att
tillskapa en ny sektion. Alternativ III föreslås därför icke.

I alternativ IV är personal- och kommendanturavdelningarna fristående
från varandra och direkt lydande under försvarsstabschefen. Detta medför
att antalet direkt under försvarsstabschefen lydande chefer ökas med en.
Denna nackdel kan emellertid i flertalet fall elimineras genom den fördelning
av ärenden och ärendegrupper som försvarsstabschefen alltid måste
göra till souschefen vid försvarsstaben. Alternativet innebär väsentligt
mindre förändringar i stabens organisation än alternativ I och II och medför
ej — som i alternativ III — att personal- och kommendanturtjänst sammanblandas.
Alternativ IV förordas därför.

Överbefälhavarens förslag innebär således, att nuvarande adjutanturavdelning
bör utgå och ersättas med en personalavdelning och en kominendanturavdelning.

Befästningsinspektionen. Uppgifterna för befästningsinspektionen
kan i grova drag hänföras till tre grupper, nämligen dels uppgifter
som åvilar inspektören över rikets befästningar (IRB), dels uppgifter inom
försvarsstabens ram, dels ock personalkåruppgifter. övervägandena rörande
befästningsinspektionen har givit vid handen, att nuvarande organisation
bör bibehållas.

Expeditionstjänsten. Vid försvarsstaben finns f. n. en chefsexpedition
samt ett antal expeditioner, som betjänar sektioner eller avdelningar.
Undersökningar har genomförts i syfte att klarlägga, i vilken utsträckning
expeditionstjänsten kan och bör rationaliseras.

Beträffande chefsexpeditionen har — på underlag som framtagits av
statskontoret — konstaterats att en centralisering av utskrifts-, duplicerings-
och utsändningsverksamheten liksom av arkivtjänsten medför mera
rationella förhållanden i säkerhets- och expeditionstjänsthänseende utan att
mera omfattande personalökningar behöver ske.

överbefälhavaren framhåller det vidare som angeläget att åstadkomma
från säkerhetssynpunkt godtagbara arbetsförhållanden vid utskrift av kvalificerat
hemliga skrivelser. Det har därför övervägts att sammanföra huvuddelen
av skrivbiträdespersonalen i en gemensam skrivcentral. Teoretiskt
sett skulle härigenom kapaciteten i nämnda avseende sannolikt ökas, samtidigt
som en förbättrad övervakning kunde åstadkommas. Det kan emellertid
enligt överbefälhavaren befaras, att en sådan anordning skulle få en
starkt rekryteringshämmande effekt. Arbetstrivseln anses nämligen — enligt
vad underhandsförfrågningar utvisat — minska, om berörd personal inordnas
i stora enheter. Det har därför befunnits lämpligast bibehålla huvuddelen
av biträdespersonalen, avsedd för skrivverksamhet, vid vederbörliga
enheter i staben. Vid chefsexpeditionen föreslås dock att som komplement

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 13

härtill inrättas en mindre skrivcentral, främst avsedd för utskrift av kvalificerat
hemliga handlingar och i övrigt tjänande såsom en buffert, då mera
omfattande utskrifter skall ske m. m. Vid denna central bör jämväl ritarbeten
utföras.

överbefälhavaren framhåller vidare, att duplicering (fotokopiering) jämte
plockning och häftning samt utsändning kan genomföras effektivare enligt
centraliserad rutin. Med hänsyn härtill anses en för den till militärstabsbyggnadcn
förlagda delen av försvarsstaben gemensam duplicerings- och
utsändningscentral böra inrättas.

Sortering, katalogisering och arkivfotografering m. m. kräver enligt överbefälhavaren
arbetsinsatser, som med nuvarande personaltillgång ej medhunnits.
Då arkivtjänsten emellertid är en permanent funktion, föreslås en
särskild befattningshavare tillkomma för detta ändamål.

Möjligheterna att sammanföra vissa sektions- och avdelningsexpeditioner
har även undersökts. Resultatet visar, att nuvarande expeditioner i huvudsak
bör bibehållas.

överbefälhavaren har även låtit undersöka, huruvida den föreslagna nya
personalavdelningen i expeditionshänseende kan anslutas till chefsexpeditionen.
Då avdelningen beräknas komma att få handlägga ett relativt stort
antal ärenden, har den dock befunnits böra få egen expedition. Den föreslagna
kommendanturavdelningen bör däremot i fråga om expeditionstjänsten
betjänas av chefsexpeditionen.

Personal- och tjänsteförändringar

överbefälhavaren framhåller, att det är nödvändigt att iaktta stor restriktivitet
beträffande förslag om nya beställningar m. m. Inrättande av nya
militära beställningar vid försvarsstaben kommer nämligen att gå ut över
personalläget vid förbanden, där befälsbristen redan är påtaglig. Med hänsyn
härtill föreslår överbefälhavaren endast sådana ändringar, som bedömts såsom
utomordentligt angelägna eller oundgängligen nödvändiga. Följande nya
beställningar m. m. föreslås.

1. Operationsledningen

a) 1 regementsofficer Br 1

b) 1 officer A: 24

c) 1 underofficer A: 18 (expeditionsunderofficer)

2. Sektion I

a) 1 underofficer A: 18 (expeditionsunderofficer)

b) 1 överstelöjtnant eller major Ao 27/25, 1 regementsofficer/byrådirektör eller förste byrå sekreterare

Ao/Ae 25/23 (systemman), 2 kaptener eller löjtnanter/förste byråsekreterare
eller assistenter Ao/Ae 21/17 (programmerare) och 1 kanslibiträde Ae 7 (kontrollstansoperatris;
allmänna avdelningen)

c) 1 underofficer A: 18 (allmänna avdelningen)

d) 1 kapten År 21 (kommunikationsavdelningen)

e) 1 kapten År 21 och 1 fanjunkare Ao 15 (signaltjänstavdelningen)

f) 1 förste radioassistent Ae 15 och 3 radioassistenter Ae 13 (signaltjänstavdelningen)

2* — liihang till riksdagens protokoll 1965. I sand. Nr 66

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

3. Sektion It

a) 1 major eller kapten/armédirektör av 2. graden eller arméingenjör Ao 25/21 (bitr. armé attaché

i Washington), 1 regementsofficer eller kapten/marindirektör av 2. graden eller
mariningenjör Ao 25/21 (bitr. marinattaché i Washington) och 2 majorer eller kaptener/
flygdirektörer av 2. graden eller flygingenjörer Ao 25/21 (bitr. flygattachéer i Washington
och London)

b) 2 fanjunkare eller sergeanter Ao 15/13 (expeditionsunderofficerare vid beskickningarna i

London och Bonn)

c) 1 assistent Ae 17 och 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (underrättelseavdelningen)

d) 1 officer A: 28 (attachéavdelningen)

4. Sektion III

a) 1 stabsredaktör Ae 21 och 1 officer A: 24 (upplysningsavdelningen)

b) 1 underofficer A: 18 (cxpeditionsunderofficer)

5. Sektion IV

a) 1 regementsofficer Ao 25 (planeringsavdelningen)

b) 2 kaptener År 21 (studieavdelningen)

6. Personalavdelningen

a) 1 överste/kommendör Bo 3/Bo 1 (avdelningschef)

b) 1 kapten År 25 och 1 kapten År 21

c) 1 förste byråsekreterare Ae 23

d) 1 underofficer A: 18

7. Kommendaturavdelningen

1 officer A: 24, 1 kontorist Ae 9 och 2 kanslibiträden Ae 7 (chefsexpeditionen)

M o t i v

la) Under de senaste åren har en officer biträtt den svenska delegationen
vid nedrustningsförhandlingarna i Geneve. Enligt överbefälhavaren har
det dessutom varit nödvändigt att inom försvarsstaben följa utvecklingen
såväl i fråga om förhandlingarna som i fråga om nedrustningsfrågans allmänna
utveckling. Uppföljning och beredning av nedrustningsfrågor kommer
enligt överbefälhavaren att erfordras under lång tid framåt. Personalbehovet
har hittills fått tillgodoses genom kommenderingar. För ändamålet
bör vid operationsledning I tillkomma en beställning för regementsofficer
i Br 1.

1 b) För att kunna följa upp, sammanställa och presentera ett underlag
för bedömning av incidentverksamheten kring vårt land bör enligt överbefälhavaren
en officer i A:24 placeras vid operationsledning III. Officeren
bör vara långtidstjänstgörande. Med hänsyn till uppgifternas art bör han
tillhöra flottan eller flygvapnet.

1 c) och 2 a) Arbetsomfånget vid expeditionerna för operationsledningen
och sektion I är sådant, att uppföljningen av kvitton på hemliga handlingar
och annan kontrollverksamhet in. in. släpar efter. Detta kan från säkerhetssynpunkt
inte accepteras under längre perioder. Med hänsyn härtill föreslås,
att vid båda expeditionerna tillkommer en arvodesbefattning för underofficer
i A :18.

2 b) Ifrågavarande beställningar och tjänster föreslås skola inrättas för
den nya ADB-detaljen vid allmänna avdelningen. Till detaljen bör vidare
överföras en byrådirektör i Ag 25 (systemman) och ett kanslibiträde i Ag 7
, kontroilstansoperatris) vid underrättelseavdelningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

2 c) Vid allmänna avdelningen bör vidare tillkomma en arvodesbefattning
för underofficer i A:18 för vissa samverkansuppgifter.

2 d) Med hänsyn till omfattningen m. m. av flygtransportärendena bör
enligt överbefälhavaren en officer ur flygvapnet tillkomma vid kommunikationsavdelningen.

2 e) överbefälhavaren föreslår ånyo, att beställningar för en kapten i
År 21 och en fanjunkare i Ao 15 inrättas vid signaltjänstavdelningen (jfr
prop. 1964: 1 bil. 6 s. 171). Fanjunkarbeställningen avses för chef för sambandscentralen.

2 f) Personalen vid försvarsstabens radiostation, som f. n. redovisas vid
S 1, bör enligt överbefälhavaren i fortsättningen upptas på försvarsstabens
stat.

3 a) Biträdande armé- och marinattachéerna vid beskickningen i Washington
är redovisade på tygtekniska kårens resp. mariningenjörkårens stater,
medan biträdande flygattachén vid beskickningen liksom den biträdande
flygattachén vid beskickningen i London avlönas från flygvapnets stat för
aktiva officerare. Då befattningarna — till skillnad från försvarsattachéerna
— inte hänförts till försvarsstabens personalförteckning begränsas urvalsmöjligheterna.
Beställningarna föreslås därför överflyttade till försvarsstaben,
varigenom större möjlighet vinnes att allt efter det aktuella behovet
välja personal med lämpliga kvalifikationer.

3 b) överbefälhavaren har tidigare anmält behov av expeditionsunderofficerare
åt försvarsattachéerna utomlands. Med stöd av Kungl. Maj :ts medgivande
den 29 juni 1964 har en underofficer beordrats till tjänstgöring
under sex månader hos den militära rådgivaren vid Sveriges permanenta
FN-delegation i New York. Med hänvisning bl. a. till de erfarenheter, som
numera vunnits, föreslås att en beställning för fanjunkare eller sergeant i
Ao 15/13 tillkommer vid envar av beskickningarna i Bonn och London.

3 c) De ökade kraven på underrättelsetjänsten har medfört behov av
ytterligare en assistent i Ae 17 och två kontorsbiträden i högst Ae 5 vid
underrättelseavdelningen.

3 d) överbefälhavaren framhåller, att attachéavdelningen inte är dimensionerad
för de uppgifter som åligger avdelningen. Som förstärkning föreslås
tillkomma en arvodesbcfattning för officer i A:28, avsedd för vissa ärenden
rörande utrikes tjänsteresor m. in.

1 a) Vid upplysningsavdelningen bör enligt överbefälhavaren inrättas en
tjänst för stabsredaktör i Ae 21 för framtagning, detaljutformning och redigering
av material för försvarsupplysning samt en arvodesbcfattning i A:24
för handläggning av bl. a. ärenden rörande kurser och övningar för personal
krigsplacerad i upplysningsbefattningar samt övrig upplysningspersonal.

4 b) Expeditionen vid sektion III anses böra förestås av en underofficer
i A : 18.

5 a) Beställningen i fråga avses för planeringsavdelningen för forsknings -

Kungl. Mnj. ts proposition nr 66 år 1965

planläggning och tekniska utredningar m. m. Med hänsyn till den snabba
tekniska utvecklingen är det enligt överbefälhavaren nödvändigt att för
denna befattning disponera en officer, som genomgått teknisk linje på militärhögskolan.

5 b) För att verksamheten vid studieavdelningen skall kunna bedrivas i
avsedd omfattning föreslår överbefälhavaren, att avdelningen tillförs två
kaptener i År 21.

6 a) Vid den föreslagna personalavdelningen skall handläggas bl. a. planläggningen
på lång sikt av placering i s. k. oberoendebefattningar av officerare
upp t. o. m. överstes grad, vilket kräver god personalkännedom och god
kunskap om de kvalifikationer som fordras för de olika befattningarna.
Överbefälhavaren framhåller, att den officer som skall handha dessa frågor
bör vara högt kvalificerad och kunna tjänstgöra relativt lång tid i befattningen
som avdelningschef. Befattningen anses därför inte primärt böra
avses som en karriärbefattning utan närmast som slutbefattning. För att
dessa fordringar skall kunna uppfyllas bör chefen för personalavdelningen
enligt överbefälhavaren vara överste/kommendör i Bo 3/Bo 1.

6 b) Arbetsbelastningen vid den föreslagna personalavdelningen beräknas
bli avsevärt större än vid de enheter, som nu handlägger motsvarande
ärenden. Med hänsyn härtill föreslås att en kapten i År 25 tillkommer i
utbyte mot en kommenderad officer. Avdelningen anses därutöver böra tillföras
en kapten i År 21, vilken tillika bör utnyttjas som adjutant åt chefen
för försvarsstaben.

6 c) Vid personalavdelningen bör enligt överbefälhavaren även beredas
sådana frågor rörande löne- och anställningsförhållanden som har samband
med den personalorganisatoriska utvecklingen för krigsmaktens personal.
För detta ändamål bör inrättas en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.
Tjänsten har tidigare äskats för försvarets personalvård (jfr prop. 1965: 1
bil. 6 s. 269).

6 d) För personalregistrering m. m. föreslås tillkomma en arvodesbefattning
för underofficer i A: 18.

7. Arvodesbefattningen för officer i A: 24 avses för biträdande expeditionsofficer
vid chefsexpeditionen.

För skrivcentralen vid chefsexpeditionen bör enligt överbefälhavaren tillkomma
tjänster för en kontorist i Ae 9 (föreståndare) samt två kanslibiträden
i Ae 7. Av kanslibiträdestjänsterna har en tidigare föreslagits under avlöningsanslaget
för försvarets personalvård (jfr prop. 1965:1 bil. 6 s. 270).

Överbefälhavaren föreslår vidare uppflyttning i lönegrad av sammanlagt
87 beställningar, arvodesbefattningar och tjänster. Beträffande motiv till
förslagen torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillställas
riksdagens vederbörande utskott.

Av överbefälhavaren föreslagna personal- och tjänsteförändringar innebär
en kostnadsökning med sammanlagt ca 1 786 000 kr., varav 1 778 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 17

hänför sig till försvarsstabens avlöningsanslag och 8 000 kr. till arméns allmänna
avlöningsanslag. Till följd av vissa överföringar uppkommer emellertid
samtidigt under försvarsgrenarnas avlöningsanslag en kostnadsminskning
med ca 277 000 kr., varav 164 000 kr. faller på armén, 38 000 kr. på
marinen och 75 000 kr. på flygvapnet. Nettoökningen blir sålunda
(1 786 000—277 000 =) 1 509 000 kr.

Militär assistentorganisationen

Nuvarande organisation

Omfattningen av nuvarande regionala militärassistentorganisation framgår
av följande sammanställning.

Befattningen avsedd för
\ V i , Aktiv officer	Arvodesanställd officer
i	1
i
i
i	1
	i-.» 1
	1
	1
i	1
i
i	1
i	1
i	1
i
i	1
i
i	1
i
14 \|	11

Län

Stockholms stad.........

Stockholms län..........

Uppsala län.............

Södermanlands län.......

Östergötlands län........

Jönköpings län..........

Kronobergs län..........

Kalmar län.............

Gotlands län............

Blekinge län............

Kristianstads län........

Malmöhus län. ..........

Hallands län............

Göteborgs- och Bohus län.

Älvsborgs län...........

Skaraborgs län..........

Värmlands län...........

Örebro län..............

Västmanlands län.........

Kopparbergs län..........

Gävleborgs län...........

Västernorrlands län.......

Jämtlands län...........

Västerbottens län.........

Norrbottens län..........

Summa

Militärassistentbefattningarna för aktiva officerare är avsedda för kaptener.
Häremot svarande beställningar är uppförda på försvarsstabens stat.
De för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningarna redovisas
under överstålhållarämbetets resp. länsstyrelsernas avlöningsanslag under
elfte huvudtiteln.

Vid samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län handläggs
försvarsärenden främst inom civilförsvarssektionen och den allmänna beredskapsdetalj,
som inrättades År 1962 och är knuten till civilförsvarssektionen.
I överståthållarämbetet ingår för överståthållarämbetet och länssty -

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

relsen i Stockholms län gemensamma civilförsvars- och allmänna beredskapssektioner.

I fred tjänstgör militärassistent vid länsstyrelse vid landskansliet utan
att tillhöra viss sektion. Militärassistenten vid överståthållarämbetet tjänstgör
på andra kansliavdelningen, i vilken förenämnda för överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län gemensamma civilförsvars- och
allmänna beredskapssektioner ingår. Enligt krigsorganisationen skall vid
samtliga länsstyrelser — även krigslänsstyrelsen för Stockholms stad och
län — finnas en direkt under landshövdingen lydande militärassistent.

För kompetens som militärassistent krävs i princip genomgången militär
högskola eller motsvarande utbildning samt tidigare tjänstgöring vid militärbefäls-
eller försvarsområdesstab. Dessa krav har av olika skäl inte alltid
kunnat upprätthållas.

Arbetsuppgifterna för militärassistent innebär, att militärassistent har
att svara för kontakten mellan länsstyrelsen och militära myndigheter, att
verka för samordning av civil försvarsplanläggning och militär planläggning
samt att inom länsstyrelsen representera militär sakkunskap. Detaljregleringen
av arbetsuppgifterna ankommer på vederbörande länsstyrelse.

1963 års militärassistentutrednings förslag

Behovet av militärt utbildad personal vid länsstyrelserna
—- varmed här liksom i det följande även avses överståthållarämbetet —
bör enligt utredningen främst bedömas mot bakgrunden av länsstyrelsernas
uppgifter i krig och förberedelsearbetet härför i fred. Utredningen konstaterar,
att länsstyrelsernas planläggningsverksamhet i detta hänseende berör
samtliga tre civila grenar av totalförsvaret — civilförsvaret med hälso- och
sjukvård samt polisiär beredskap, det ekonomiska försvaret samt det psykologiska
försvaret — liksom även det bistånd, som dessa grenar skall
kunna lämna krigsmakten. Utredningen framhåller vidare, att det i krig
knappast finns något område, där inte hänsyn måste tas till egna och
andras militära åtgärder. Behov av personal i stånd att göra militära bedömningar
anses därför föreligga vid länsstyrelserna såväl i krig som under
krigsplanläggning.

Det kan enligt utredningen vidare förutses, att totalförsvaret efter hand
kommer att utvecklas inom allt fler områden av samhället, vilket kommer
att medföra, att länsstyrelserna åläggs allt fler betydelsefulla planläggnings-
och ledningsuppgifter. Samtidigt ställs allt högre krav på beredskapen
och förmågan att snabbt övergå från freds- till krigsorganisation. Utredningen
finner, att dessa förhållanden ökar behovet av noggranna förberedelser
och även understryker länsstyrelsernas behov av militär expertis
i fred. Mot denna bakgrund betecknas det för framtiden som mer nödvändigt
än nu, att länsstyrelserna ges förutsättningar att genomföra erforder -

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 196ö 19

lig samordning och samverkan. I detta sammanhang anförs vidare bi. a.
följande.

Totalförsvarets resurser kommer alltid att vara knappa. Exklusiva organisationer
för varje särskild funktion kan därför ej byggas upp annat än i
vissa fall. Våra resurser måste på grund därav kunna utnyttjas flexibelt
med kraftsamling än inom den ena, än inom den andra grenen av totalförsvaret.
Med hänsyn till att länsstyrelserna har att samordna verksamheten
mellan tre grenar av totalförsvaret inbördes samt mellan dessa och
krigsmakten, måste länsstyrelsernas samordningsuppgifter tillmätas stor
betydelse och länsstyrelserna tillhöra de platser, där kraftsamling sker.
Länsstyrelsernas funktionssäkerhet är även från militär synpunkt av stor
vikt.

Utredningen framhåller vidare, att de allmänna beredskapsdetaljerna tillkommit
för att fylla ut och komplettera länsstyrelsernas resurser för krigsplanläggning,
främst inom det ekonomiska försvaret. Utredningen diskuterar
vidare det i andra sammanhang framförda förslaget, att militärassistenterna
borde överföras till försvarsområdesstaberna samt att länsstyrelsernas
behov av militär sakkunskap skulle tillgodoses av dessa staber. Trots det
i och för sig angelägna behovet att förstärka försvarsområdesstaberna finner
utredningen en sådan lösning mindre lämplig. En militärassistent med
denna placering kan nämligen inte bedömas ha erforderliga kunskaper
om länsstyrelsernas ansvarsfördelning, organisation och arbetssätt eller om
de civila totalförsvarsproblemen inom berörd länsstyrelse för att godtagbart
kunna fullgöra samverkansuppgifter. Därtill kommer att denna lösning inte
tillgodoser länsstyrelsernas behov av ständig tillgång på militär sakkunskap.

Utredningen har också undersökt, huruvida inte militärassistenternas
åligganden skulle kunna övertas av landsstatsjurister, som är insatta i allmänt
militära problem. Härvid har dock framkommit, att det torde vara
lättare och från totalförsvarssynpunkt mera fördelaktigt att ge en officer
erforderliga kunskaper om länsstyrelsernas administration och arbetssätt
än att bibringa en landsstatsjurist nödvändig högre militär utbildning och
kunskaper om beredskapsproblem m. m.

Med utgångspunkt i nu redovisade överväganden har utredningen funnit,
att länsstyrelserna bar ett klart behov av militärt utbildad personal samt att
detta behov bör tillgodoses genom att officerare såsom militärassistenter
knyts till dessa myndigheter.

Militärassistents arbetsuppgifter bör enligt utredningen
bestämmas på sådant sätt, att hans insatser ger från totalförsvarssynpunkt
bästa effekt. Från denna utgångspunkt bär utredningen funnit, att militärassistenten
bör vara länsstyrelsens expert i militära frågor och i denna egenskap
verka som garant för att den civila och militära verksamheten inom
länet samordnas. Huvuduppgiften anges vara att under landssekreteraren
medverka vid samordningen av totalförsvarsfrågor inom länsstyrelsen samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

mellan denna och de militära myndigheterna, varvid samtidigt hör iakttas
att militärassistenten inte binds av rutinartat detaljarbete och inte heller
utnyttjas som föredragande, om inte särskilda skäl härför föreligger. I övrigt
bör militärassistenten enligt utredningen biträda vid utbildning och
övningar samt medverka i informations- och upplysningsverksamhet m. m.
Hinder anses slutligen inte föreligga, att han ställs till förfogande för andra
civila myndigheter i den mån dessa har att svara för planläggning, som
skall utnyttjas av länsstyrelsen i krig.

Utbildning och övriga kvalifikationer. För anställning
som militärassistent bör enligt utredningen krävas genomgången militär
högskola (stabslinje), tidigare tjänstgöring vid militärbefäls- eller försvarsområdesstab
samt särskild utbildning — militärassistentkurs — om ca 14
dagar. Utredningen anser vidare, att endast aktiva officerare »i karriären»
bör placeras som militärassistenter. Alternativet med arvodesanställda pensionerade
officerare avvisas med motiveringen, att alla län numera — med
hänsyn till vapen- och transportteknikens utveckling — är lika viktiga från
totalförsvarssynpunkt samt att endast aktiva officerare har de aktuella
kunskaper om krigsmakten och totalförsvaret som erfordras. Principbeslut
om enbart aktiva officerare som militärassistenter bör enligt utredningen
fattas nu, även om arvodesanställd personal övergångsvis bör få stå kvar.

Anställnings- och lydnadsförhållanden. Utredningen
föreslår, att militärassistentbefattningarna uppförs på försvarsstabens stat.
Militärassistent bör enligt utredningen förordnas för en tid av lägst fyra och
högst fem år.

Utredningen framhåller vidare, att militärassistenten i denna egenskap
bör vara en länsstyrelsens tjänsteman med lydnadsställning direkt under
landssekreteraren. Han bör därför tillhöra landskansliet utan att ingå i
någon sektion. Vad gäller mililärassistentens förhållanden till militära
myndigheter föreslår utredningen, att chefen för försvarsstaben skall anses
som personalkårchef.

Av militärassistentbefattningarna bör enligt utredningen 20 avses för kapten
i År 21 och fem för major eller kapten i År 25. För att bl. a. underlätta
rekryteringen anses vidare varje befattning böra vara förenad med särskilt
arvode på 1 740 kr. för år.

Kostnadsberäkningar. Kostnaderna för nuvarande organisation
uppgår till ca 628 000 kr. för år. Den av militärassistentutredningen föreslagna
organisationen beräknas — fullt utbyggd — dra en årlig kostnad
av ca 903 000 kr., vilket innebär en ökning med 275 000 kr.

Av nuvarande kostnader bestrids ca 459 000 kr. från fjärde huvudtiteln
(försvarsstabens avlöningsanslag) och ca 169 000 kr. från elfte huvudtiteln
(överståthållarämbetets och länsstyrelsernas avlöningsanslag). Enligt föreliggande
förslag bör ifrågavarande kostnader i fortsättningen belasta fjärde
huvudtiteln. Under förutsättning att detta förslag genomförs, uppkommer

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 är 1965

under fjärde huvudtiteln en kostnadsökning med ca 444 000 kr. och under
elfte huvudtiteln en minskning med ca 169 000 kr.

Yttranden

Utredningens uppfattning om behovet av militärt utbildad
personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelser vitsordas av huvuddelen
av remissinstanserna, och flertalet inom denna grupp anser, att detta
behov — såsom f. n. -— bör tillgodoses genom militärassistenter. Civilbefälhavaren
i fjärde civilområdet anser dock att något behov av militärassistenter
vid länsstyrelserna inte föreligger. Statskontoret är inte heller övertygat
härom utan anser — i likhet med länsstyrelserna i Västmanlands och Västernorrlands
län ■— att erforderlig militär expertis borde kunna tillhandahållas
från försvarsområdesstaberna.

I fråga om militärassistentens arbetsuppgifter ansluter
sig drygt hälften av remissinstanserna helt eller delvis till utredningens
förslag. Avvikande mening anmäls emellertid på denna punkt från flera
håll.

Beträffande militärassistenten som kontaktman anför sålunda statskontoret,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, civilbefälhavaren i
fjärde civilområdet samt länsstyrelserna i Uppsala, Västmanlands och
Västernorrlands län i huvudsak, att den direkta personliga kontakten mellan
länsstyrelsens tjänstemän och försvarsområdesstabens representanter
är den riktiga och naturliga kontaktvägen och att något behov av förmedlare
inte finns. Det påpekas vidare, att det till och med måste anses försvåra eller
förhindra ett direkt samarbete, om militärassistenten åläggs att vara kontaktman.

I fråga om samordningsproblemens lösande har delvis mycket kraftiga
invändningar gjorts av statskontoret, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
samt länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,
Västmanlands och Västernorrlands län. Gemensamt för invändningarna
är uppfattningen att samordningsproblem — under landssekreteraren
— bör lösas av civilförsvarsdirektören och inspektören vid allmänna
beredskapsdetaljen, vilka befattningshavare instruktionsenligt har att handlägga
dylika frågor. Att koppla in en tredje befattningshavare under landssekreteraren
anser de nämnda myndigheterna vara olämpligt. I vissa fall
påpekas även att militärassistenten inte bedöms ha de kvalifikationer, som
från länsstyrelsens utgångspunkt erfordras för samordning.

Vad slutligen föredragningsfrågan beträffar, anser länsstyrelserna i Uppsala,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Västmanlands,
Gävleborgs och Jämtlands län, att militärassistenten bör åläggas föredragningsskyldighct
i ärenden för vilka han på grund av sin utbildning är
lämplig. Motivet härför sägs bl. a. vara, att han endast genom föredragningsskyldighet
kan rätt tillägna sig kännedom om länsstyrelsens arbetssätt

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1965

m. in. Dessutom hävdas i en del fall att full sysselsättning för militärassistenten
kan åstadkommas endast om han åläggs även föredragningsskyldighet.
Sistnämnda uppfattning företräds i viss mån även av statskontoret
samt länsstyrelserna i Hallands, Värmlands och Västernorrlands län, som
anser att militärassistenten inte kan beredas heltidstjänstgöring med enbart
de arbetsuppgifter utredningen föreslagit.

I detta sammanhang bör även nämnas att överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap, civilbefälhavaren i fjärde civilområdet, länsstyrelserna i
Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Västernorrlands län samt
TCO-S i militärassistenten ser en befattningshavare, som vid sidan av sina
egentliga åligganden kan utnyttjas som ett arbetskrafttillskott till länsstyrelsens
personal.

Utredningens synpunkter på de utbildnings- och övriga kvalifikationskrav,
som bör ställas på militärassistent, biträds i allt
väsentligt av flertalet remissinstanser. Civilbefälhavaren i femte civilområdet
samt länsstyrelserna i Kronobergs, Blekinge och Kopparbergs län anför
i detta sammanhang, att även arvodesanställda pensionerade officerare under
vissa förutsättningar är väl lämpade som militärassistenter.

I fråga om anställnings- och lydnadsförhållanden hävdar
länsstyrelserna i Hallands och Norrbottens län, att militärassistenten
bör ingå i civilförsvarssektionen, eftersom huvuddelen av försvarsarbetet
utförs där. I övrigt har utredningens förslag i detta avseende inte föranlett
någon erinran.

Departementschefen

Som jag inledningsvis erinrat om fattades vid 1961 års riksdag beslut om
en reform av krigsmaktens högsta ledning (prop. 1961: 109, SU 90, rskr
258). Förutom den närmare utformningen av en ny fredsorganisation för
försvarsstaben avsåg beslutet även ställningstaganden i fråga om fördelningen
av ansvar och uppgifter mellan å ena sidan överbefälhavaren och
försvarsstaben och å andra sidan försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.
De sålunda fastställda principerna för ansvars- och uppgiftsfördelningen
mellan myndigheter och stabsorgan inom den högsta ledningen
låg sedermera till grund för 1964 års riksdagsbeslut angående försvarsgrensstabernas
organisation och personaluppsättning in. m. (prop. 1961:31,
SU 37, rskr. 116).

I fråga om de personalökningar i försvarsstaben, som följde av 1961 års
beslut rörande krigsmaktens högsta ledning, anförde statsutskottet (SU
1961: 90), att viss mycket väsentlig verksamhet, som i dåvarande organisation
inte alls eller endast i otillräcklig grad bedrivits, skulle komma att åläggas
försvarsstaben och att det därvid var fråga om nya arbetsuppgifter, som
i huvudsak skulle tillkomma utöver redan befintliga. Utskottet ansåg det
därför angeläget, att tillräckliga personalresurser ställdes till förfogande

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965 23

för att den nya ledningsorganisationen skulle kunna fungera tillfredsställande.

Vid anmälan av prop. 1961: 109 (s. 114) förutsatte jag, att försvarsstabens
nya personalorganisation efter någon tid skulle behöva ses över, varvid
säkrare hållpunkter för bestämmande av stabens normalbehov av personal
borde kunna erhållas. Frågan om en översyn av stabens personalbehov berördes
härefter i prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 177) och jag uttalade därvid, att
man i samband med översynen borde överväga bl. a. en förenklad organisation
av operationsledningen.

överbefälhavaren har nu på uppdrag av Kungl. Maj:t låtit se över försvarsstabens
personalbehov och organisation.

Jag vill erinra om att syftet med utredningen varit begränsat till att få till
stånd en översyn av den för försvarsstaben år 1961 fastställda organisationen
m. m. Jag vill vidare erinra om att Kungl. Maj :ts uppdrag till överbefälhavaren
även innefattade att närmare överväga en förenklad organisation
av operationsledningen. Som framgår av det föregående har överbefälhavaren
undersökt ett par tänkbara alternativ till nuvarande organisation
men funnit att dessa inte är lämpliga, överbefälhavaren har därför inte funnit
skäl att föreslå någon förändring beträffande operationsledningen.

Enligt överbefälhavarens förslag skall försvarsstaben — med bortseende
från personalvårdsbyrån — bestå av operationsledning, fyra sektioner om
sammanlagt elva avdelningar, befästningsinspektion och två fristående avdelningar,
nämligen personalavdelning och kommendanturavdelning. Antalet
chefer som lyder direkt under försvarsstabschefen uppgår vid dessa
enheter — inklusive souschefen — till elva. För egen del anser jag, att det
skulle vara till fördel för stabsarbetet att minska detta antal. Mot denna
bakgrund har jag funnit mig böra göra vissa avvikelser från överbefälhavarens
organisationsförslag. Jag föreslår således, att operationsledningen samordnas
under ledning av souschefen samt att den av överbefälhavaren upptagna
fristående personalavdelningen inordnas i en ny sektion III. Härigenom
minskas antalet försvarsstabschefen direkt underställda chefer med
fyra till sammanlagt sju. Mitt förslag beträffande operationsledningen innebär
dessutom, att souschefen får mera preciserade uppgifter inom organisationen
än f. n. Souschefen skall sålunda vara chef för operationsledningen
och svara för samordningen mellan operationsledningen och sektionerna
I, II och IV.

I fråga om organisationen förordar jag vidare att de föreslagna pressoch
upplysningsavdelningarna inom sektion III slås samman till en avdelning.

I övrigt har jag i huvudsak inte något att erinra mot den av överbefälhavaren
föreslagna organisationen. Detta innebär bl. a. att jag anser att
försvarsstabens resurser på ADB-området något bör förstärkas. Jag förordar
därför att ett särskilt ADB-kontor inrättas. Detta bör organisatoriskt an -

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

knytas till sektion I. Den personal som föreslås är beräknad endast för försvarsstabens
interna uppgifter inom ADB-området.

Beträffande expeditionstjänsten kan jag i allt väsentligt ansluta mig till
överbefälhavarens förslag. I enlighet härmed räknar jag med att chefsexpeditionen
förstärks. Vid varje sektion eller motsvarande enhet bör vidare finnas
en sektionsexpedition med skrivcentral. Som föreståndare för sektionsexpedition
bör i regel avses officer i arvodesbefattning. Vid operationsledningen
och sektion I räknar jag också med en expeditionsunderofficer i arvodesbefattning
för handhavande av hemliga handlingar. I övrigt torde behov
av expeditionsunderofficerare inte föreligga. Avdelningsexpeditioner bör bibehållas
vid kommunikations-, signaltjänst-, attaché- och säkerhetsavdelningarna.
På övriga avdelningar bör endast finnas en eller ett par biträdestjänster
för expeditionsgöromål m. m.

Mitt förslag till organisation av försvarsstaben framgår av en tablå, vilken
torde få fogas till protokollet såsom bilaga 3.

Jag går så över till frågan om personaluppsättningen vid försvarsstaben.
I här ifrågavarande enheter av staben ingår f. n. sammanlagt 232 befattningshavare,
av vilka 101 är officerare på aktiv stat. I det angivna totalantalet
ingår sex militära beställningshavare som kommenderats till tjänstgöring
vid försvarsstaben.

Överbefälhavaren räknar i sitt förslag till personalorganisation för försvarsstaben
med sammanlagt 258 beställningar och tjänster, varav 106 för
officerare på aktiv stat. Därutöver erfordras enligt överbefälhavaren fortsatt
kommendering till försvarsstaben av sammanlagt fem militära beställningshavare
på aktiv stat.

För egen del anser jag att personalökningen vid försvarsstaben bör begränsas
så att antalet befattningshavare blir sammanlagt 251. Inom denna
ram räknar jag med 97 beställningar för officerare på aktiv stat. Den beräknade
fördelningen på olika organisationsenheter av tjänster in. m. —
med undantag av beställningarna för officerare på aktiv stat — framgår
av en sammanställning, vilken torde få fogas till protokollet som bilaga 4.

Vid beräkningen av antalet beställningar för officerare på aktiv stat har
jag utgått från överbefälhavarens förslag till personaluppsättning. Som jag
närmare kommer att ange i det följande, anser jag emellertid, att vissa befattningar
som överbefälhavaren avsett för aktiva officerare bör kunna
uppehållas av andra befattningshavare.

I fråga om beställningarna för officerare på aktiv stat vill jag vidare anföra
följande. För överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben räknar
jag med oförändrad lönegradsplacering. Chefen för operationsledningen, tilllika
souschef, bör placeras i Bo 4. Samtliga sektionschefer (motsvarande)
föreslås vara placerade i Bo 4/3.

Jag föreslår vidare, att cheferna för allmänna avdelningen och signaltjänsteavdelningen
inom sektion I, underrättelseavdelningen och säkerhets -

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

avdelningen inom sektion II samt planeringsavdelningen och studieavdelningen
inom sektion IV placeras i Br 1. För övriga avdelningschefer bör avses
beställningar för regementsofficer i År 27/25. Jag räknar vidare med tre
beställningar för regementsofficer i Br 1/Ar 27 vid operationsledningen.

I fråga om antalet officerare på aktiv stat för ifrågavarande enheter vid
försvarsstaben föreslår jag som tidigare angivits sammanlagt 97 beställningar,
vilket i förhållande till nuläget innebär en ökning med en beställning
(chef för sektion III). Av nyssnämnda beställningar bör 93 redovisas på försvarsstabens
personalförteckning med följande fördelning på lönegrader.

1 överbefälhavare .......................... Bp 8

1 chef för försvarsstaben .................... Bo 5

1 överste eller kommendör (souschef, tillika chef

för operationsledningen)..................... Bo 4

7 överstar eller kommendörer................ Bo 4/3

6 regementsofficerare ....................... Br 1

3 regementsofficerare ....................... Brl/Ar27

10 regementsofficerare ....................... År 27/25

13 regementsofficerare ....................... År 25

13 regementsofficerare eller kaptener .......... År 25/21

38 kaptener ................................. År 21

I personalorganisationen ingår därjämte följande aktiva officerare, nämligen
vid befästningsinspektionen en överste i Bo 4, en regementsofficer i
Ao 25 och två kaptener i Ao 21, vilka redovisas på fortifikationskårens stat,
samt vid personalvårdsbyrån en regementsofficer i Ao 27/25 som redovisas
på personalförteckningen för försvarets personalvård.

Den personalorganisation jag nu angett innefattar inte några aspiranter.
Enligt 1961 års beslut om försvarsstabens organisation (jfr prop. 1961: 109
s. 112) förutsätts i staben tjänstgöra 20 aspiranter, varav tio ur armén och
fem ur vardera marinen och flygvapnet. Jag föreslår ingen ändring i detta
hänseende. Om antalet aspiranter skulle understiga 20, bör dock även andra
officerare kunna kommenderas till staben, så att antalet stadigvarande kommenderade
officerare uppgår till högst 20. Jag avser vidare föreslå Kungl.
Maj:t att kommendering av militär personal till staben i övrigt inte skall få
ske för längre tid än två månader utan Kungl. Maj :ts medgivande i varje
särskilt fall.

Som jag tidigare anfört har mina förslag beträffande antalet officersbeställningar
grundats på överbefälhavarens förslag till personalorganisation
för försvarsstaben. .lag anser dock, att vissa av de befattningar som i
överbefälhavarens förslag avsetts för officerare på aktiv stat bör bestridas
på annat sätt. Sålunda bör enligt min mening i stället för aktiva kaptener
tillkomma tre arvodesbcfattningar för pensionerad officer, nämligen en i
A:28 vid vardera kommunikationsavdelningen och planeringsavdelningen

Kungl. Maj:ts proposition, nr 66 år 1965

samt en i A:24 vid personalavdelningen. Jag delar vidare inte uppfattningen
att försvarsstaben bör tillföras en beställning för en aktiv officer för nedrustningsfrågor
in. in. utan anser, att detta behov bör tillgodoses på annat
sätt. Jag beräknar därför ett särskilt arvode för detta ändamål.

Mina förslag rörande officersbeställningarnas fördelning på olika lönegrader
har grundats på en värdering av de med motsvarande befattningar
förenade arbetsuppgifterna och därav följande ansvar m. m. Skälig hänsyn
har därjämte tagits till önskemålet att nå rimliga befordringsmöjligheter för
befattningshavarna. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att de i det
föregående angivna beställningarna för regementsofficerare i Br 1, Br 1/
År 27 och År 27/25 — med hänsyn till sin karaktär av karriärtjänster —
bör kunna besättas med yngre regementsofficerare, dvs. majorer och motsvarande.
Av samma skäl bör kapten, som innehar beställning för regementsofficer
eller kapten i År 25/21, kunna placeras i den högre lönegraden, även
om han inte står i tur för befordran till major eller motsvarande. I beställningarna
i lönegrad Br 1/Ar 27, År 27/25 och År 25/21 förutsätts nytillträdande
beställningshavare — om ej tidigare innehavd beställning föranleder
till annat — i regel placeras i den lägre lönegraden. Uppflyttning till den
högre lönegraden förutsätts ske efter ett eller ett par års väl vitsordad tjänstgöring
i befattning vid försvarsstaben. Vid inplacering i lönegrad bör beaktas
att officerare med likartade arbetsuppgifter placeras i samma lönegrad
oberoende av eventuella befordringsojämnheter mellan olika försvarsgrenar,
truppslag och kårer. Det bör vidare framhållas att beställningarna i
År 25 och År 25/21 inte bör låsas till vissa befattningar utan i princip alltefter
arbetsläget bör fritt få disponeras för de mest kvalificerade arbetsuppgifterna.
Såsom fallet var vid omorganisationen av försvarsgrensstaberna
bör nuvarande anordning med stabsarvoden till vissa kaptener successivt
upphöra. Jag räknar sålunda med att några nya stabsarvoden inte skall
utgå efter utgången av budgetåret 1964/65.

Såvitt gäller underofficerare på aktiv stat föreslår jag, att beställningar
för en förvaltare i År 19, två förvaltare i År 17 och en underofficer i År 15
uppförs på försvarsstabens personalförteckning. Detta innebär en ökning
med en förvaltare i År 19, avsedd för avdelning på sektion I, t. v. kvartermästaravdelningen,
och en förvaltare i År 17, avsedd som chef för signaltjänstavdelningens
sambandscentral. Här bör vidare nämnas alt jag i stället
för en av överbefälhavaren föreslagen kommenderad underofficer på aktiv
stat räknar med en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 18
vid signaltjänstavdelningen. I personalorganisationen ingår därjämte en
för befästningsinspektionen avsedd beställning för förvaltare i Ao 19, som
redovisas på fortifikationskårens stat.

För underbefäl bör på försvarsstabens personalförteckning uppföras sammanlagt
16 beställningar i År 13/11, vilket innebär eu ökning med tolv.
Ökningen kompenserar i detta fall genom indragning av motsvarande antal
civila tjänster i lönegraderna Ae 7—Ae 11.

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina
beräkningar av försvarsstabens personalbehov. Beräkningarna grundar sig
i första hand på de av överbefälhavaren angivna uppgifterna för respektive
befattningar m. m. Jag vill dock sammanfattningsvis nämna, att försvarsstaben
— utöver tidigare angiven ökning med en officer och en underofficer
på aktiv stat — enligt mina förslag kommer att tillföras 14 nya arvodesbefattningar
för pensionerad militär personal och åtta nya civila tjänster.
Nettoökningen stannar dock vid sammanlagt 16, eftersom sex av de nya
befattningarna i nuvarande organisation motsvaras av kommenderingar
m. m. Här bör vidare nämnas att bland de för försvarsstaben avsedda civila
tjänsterna ingår två tjänster vid befästningsinspektionen, vilka redovisas på
fortifikationsförvaltningens personalförteckning.

Av en sammanställning som torde få fogas till protokollet såsoin bilaga
5 framgår översiktligt de beställningar och tjänster in. in. som enligt mina
förslag skall avlönas från förevarande anslag. Av sammanställningen framgår
också anställningsformen för de olika tjänsterna m. in. Mot den föreslagna
lönegradsplaceringen av tjänster m. m. har berörda personalorganisationer
vid överläggningar förklarat sig inte ha något att erinra.

.lag vill vidare framhålla, att jag bedömer det vara mycket angeläget att
försvarsstabens organisation •— i likhet med försvarsgrensstabernas — är
flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande arbetsuppgifter.

Jag vill i detta sammanhang också föreslå, alt särskild organisationsföredragande
skall utses i försvarsstaben på samma sätt som gäller för försvarsgrensstaberna
och statsförvaltningen i övrigt. Jag beräknar för detta ändamål
ett årligt arvode av 1 200 kr.

Avlöningskostnaderna för den personal som ingår i nuvarande organisation
för berörda enheter av försvarsstaben uppgår till omkring 6,8 milj. kr.
Motsvarande kostnader för den av mig förordade organisationen belöper sig
till i runt tal 7,5 milj. kr. Kostnadsökningen uppgår således till sammanlagt
ca 0,7 milj. kr., varav omkring 0,4 milj. kr. hänför sig till nya tjänster m. m.

I övrigt beror kostnadsökningen bl. a. på att tjänsterna i den nya organisationen
genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande organisation.
Kostnadsberäkningarna utgår från näst högsta löneklassen i resp. lönegrader.

Jag räknar med, alt försvarsstabens nya organisation kan börja tillämpas
fr. o. in. den 1 juli 1965. Vissa övergångsåtgärder torde emellertid komma
att erfordras i samband med organisations- och personalförändringarna.
Jag förordar därför att Kungl. Maj :t — i likhet med vad som tidigare skett
vid organisatoriska förändringar inhämtar riksdagens bemyndigande att
vidta sådana åtgärder. Dessa torde hl. a. kunna komma att avse sådana frågor
som all föra ordinarie beställningar och tjänster inom nuvarande organisation
på övergångsstat samt att övergångsvis bibehålla vissa extra ordinarie
tjänstemän.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Jag övergår så till frågan om den regionala militärassistentorganisationen.

1963 års militärassistentutredning som haft till uppgift att utreda behovet
av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna
har funnit, att det vid nämnda myndigheter föreligger behov av ständig tillgång
till militär expertis för samordning av olika totalförsvarsfrågor. Detta
behov bör enligt utredningens mening tillgodoses genom aktiva officerare.
Den av utredningen föreslagna regionala militärassistentorganisationen
skulle — fullt utbyggd — omfatta befattningar för fem majorer eller kaptener
i År 25/21 och 20 kaptener i År 21.

Utredningens förslag har fått ett i huvudsak gynnsamt mottagande av
remissinstanserna. Flertalet delar utredningens uppfattning om behovet av
militär sakkunskap i regional instans och ansluter sig till förslaget, att
aktiva officerare såsom militärassistenter knyts till överståthållarämbetet
och länsstyrelserna. Statskontoret och några länsstyrelser är dock inte övertygade
om att militärassistenter erfordras utan anser, att erforderlig expertis
borde kunna tillhandahållas från försvarsområdesstaberna.

Jag delar militärassistentutredningens och flertalet remissinstansers uppfattning,
att överståthållarämbetet och länsstyrelserna har behov av ständig
tillgång till militär sakkunskap. Jag biträder också i princip förslaget, att
detta behov skall tillgodoses genom att högskoleutbildade officerare på aktiv
stat såsom militärassistenter knyts till dessa myndigheter.

Vad gäller militärassistentens arbetsuppgifter kan jag i allt väsentligt
ansluta mig till utredningens synpunkter och förslag. Med hänsyn till de
erinringar, som på denna punkt anförts av vissa remissinstanser, vill jag
understryka, att militärassistentens ställning givetvis inte får fattas så,
att den skulle utgöra ett hinder för direkta kontakter mellan andra befattningshavare
vid länsstyrelsen och företrädare för övriga regionala organ
eller medföra en begränsning av andra länsstyrelsefunktionärers befattning
med totalförsvarsfrågor. Militärassistenten bör — såsom utredningen framhållit
— betraktas som länsstyrelsens militäre expert och i denna egenskap
delta i handläggningen av frågor, som kräver även militära bedömanden.
Att han därvid blir den som främst får ta befattning med samordningen av
den civila och militära planläggningen inom länet och dessutom har att
biträda vid samordningen av övriga totalförsvarsfrågor finner jag helt naturligt.

När det gäller att bedöma, hur behovet av militärassistenter lämpligen
bör tillgodoses, finns det enligt min mening anledning att göra vissa jämkningar
i utredningens förslag. Jag vill därför något beröra, hur jag ser på
denna fråga.

Under de senaste åren har i olika sammanhang — bl. a. av försvarsledningsutredningen
och militärassistentutredningen — framhållits att våra
personalresurser för totalförsvaret alltid kommer att vara knappa och att

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

en sträng prioritering av olika behov därför måste företas. För krigsmaktens
del innebär detta bl. a., att den relativt sett yngre personalen i händelse av
krig i första hand måste avses för de stridande förbanden. Mot denna bakgrund
finner jag det mindre lämpligt att såsom militärassistenter placera
yngre aktiva kaptener, vilka kan göra från totalförsvarssynpunkt viktigare
insatser på annat håll inom krigsorganisationen, t. ex. såsom chefer för bataljoner
eller motsvarande enheter. Militärassistentbefattningarna bör därför
enligt min mening avses för en något äldre officerskategori än den utredningen
föreslagit. Om denna lösning väljs, blir det vidare möjligt att låta
militärassistenterna stå kvar i tjänst längre tid än utredningen förutsatt — ca
tio i stället för fyra till fem år — vilket bl. a. från kontinuitetssynpunkt torde
ligga i såväl militära som civila myndigheters intresse.

Av nyss anförda skäl bör samtliga militärassistentbefattningar besättas
med majorer i stället för kaptener. Jag föreslår således, alt för militärassistenter
vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna inrättas sammanlagt
25 majorsbeställningar i År 25 på försvarsstabens stat. Samtliga nya
beställningar bör tillkomma fr. o. m. budgetåret 1965/66. Nuvarande militärassistenter
bör dock övergångsvis få stå kvar på oförändrade villkor under
förutsättning att motsvarande beställningar hålls vakanta. Särskilt befattningsarvode
bör inte utgå till militärassistent i den nya organisationen. Vid
bifall till vad jag sålunda föreslagit kan 14 kaptensbeställningar i År 21 på
försvarsstabens personalförteckning och elva arvodesbefattningar, redovisade
under överståthållarämbetets resp. länsstyrelsernas avlöningsanslag,
dras in.

Vid genomförande av mina förslag kommer kostnaderna på fjärde huvudtiteln
att öka under det att kostnaderna under elfte och tolfte huvudtitlarna
minskar. Kostnadsförskjutningen kommer att ske gradvis i takt med att de
nya beställningarna sätts till. Jag anser det därför inte påkallat att under
gällande försvarsbeslut ta hänsyn till kostnadsförändringarna vid bestämmande
av ramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till de förändringar jag förordat i det föregående bör försvarsstabens
avlöningsanslag för nästa budgetår uppföras med 10 430 000
( + 870 000) kr. Vid anslagsberäkningen har vederbörlig hänsyn tagits till
försvarsattachéorganisationen och militärassistentorganisalioncn i central
instans m. in., vilka inte berörs av mina förslag i det föregående men kostnadsmässigt
skall belasta förevarande anslag. Det föreslagna anslaget inrymmer
däremot inte avlöningskostnaderna för personalen vid försvarsstabens
säkerhetsavdelning (bortsett från avdelningschefen), eftersom dessa
kostnader enligt min mening i fortsättningen bör belasta försvarsstabens
särskilda avlöningsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

a) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna
för försvarsstabens organisation;

b) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna
för den regionala militärassistent organisationen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som betingas av förslagen;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för försvarsstaben, som föranleds av mina
förslag;

e) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att
tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................ 4 060 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis .................. 392 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 77 700

4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga
.................................... 50 000

5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer:

a) Utlandstillägg, förslagsvis ...... 310 000

b) Representationsbidrag ......... 300 000

c) Särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis
...................... 275 000 885 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 530 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 435 300

Summa kr. 10 430 000
f) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1965/66
under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
10 430 000 kr.

Försvarsstaben: Särskilda avlöningar

Anslag

1964/65 ...................................... 1 560 000

1965/66 (förslag) .............................. 2 700 000

Från förevarande anslag bestrids avlöningskostnaderna för viss verksamhet
vid försvarsstaben.

Överbefälhavaren hemställer, att anslaget ökas med 377 000 kr.

Kiingl. Moj:ts proposition nr 66 år 1965

Departementschefen

Som jag anfört i det föregående bör försvarsstabens nuvarande inrikesavdelning
ombildas till en säkerhetsavdelning. Jag finner det lämpligt att
avlöningskostnaderna för hela säkerhetsavdelningens personal (utom avdelningschefen)
i samband därmed förs över från försvarsstabens avlöningsanslag
till förevarande anslag. Såsom närmare framgår av en inom försvarsdepartementet
upprättad promemoria, vilken torde få överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår
under anslaget till 2 700 000 ( + 1 140 000) kr.

Jag vill i detta sammanhang i korthet beröra den militära säkerhetstjänstens
uppgift. Den militära säkerhetstjänsten skall inom krigsmakten
åstadkomma skydd mot alla former av landsskadlig verksamhet och mot
vad som eljest kan bringa rikets säkerhet i fara. För att lösa denna uppgift
måste den militära säkerhetstjänsten biträda den polisiära i dess brottsförebyggande
verksamhet. I den civila säkerhetstjänstens uppgifter ingår
även att avslöja brott mot rikets säkerhet. När sådana brott avser militära
förhållanden eller berör krigsmaktens personal måste resurser tillhörande
den militära säkerhetstjänsten ofta underställas ledningen för den polisiära
säkerhetstjänsten i samband med särskilda uppdrag. Vid brottsupptäckande
verksamhet kan samarbete i denna form vara nödvändigt.

Den organisation, för vilken jag äskar medel under förevarande anslag,
har utformats efter förslag av en särskild utredning och är anpassad till de
uppgifter jag i det föregående redogjort för.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Särskilda avlöningar för budgetåret
1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 700 000 kr.

Försvarsstaben: Omkostnader

1963/64 ...........

1964/65 ...........

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

2 077 000 2 305 375

1 321 000
1 710 000

överbefälhavaren föreslår, att anslaget höjes med 215 000 kr.

1. Reseersättningar

a) Reseersättningar till försvarsattachéer

b) Övriga reseersättningar..............

2. Expenser

a) Förhyrd datatid....................

b) Övriga expenser....................

Föreslagen ändring
1965/66

Anvisat 1964/65	Överbefäl- havaren	Deptch
350 000	+ 100 000	+ 75 000
224 000	+ 19 000	+ 131 000
80 000	+ 40 000	+ 40 000
482 000	4- 56 000	+ 143 000

+ 215 000

+ 389 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

Motiv

1 a) Under nästa budgetår väntas ett stort antal omplaceringar av försvarsattachéer
ske. Härtill kommer utgifter för de semesterresor försvarsattachéerna
numera är berättigade till. Anslaget bör med hänsyn härtill höjas
med 100 000 kr.

b) På grund av ökat behov av resor i den löpande verksamheten föreslås
anslaget höjt med 19 000 kr. Härtill kommer anmält men ej upptaget behov
av 2 000 kr. till följd av höjda järnvägstaxor. — överbefälhavaren anför
vidare, att flyttningskostnader för personal som placerats vid eller kommenderats
till försvarsstaben, dock ej försvarsattachéer, hittills bestridits från
vederbörande försvarsgrens reseanslag. Försvarets civilförvaltning har emellertid
framhållit, att dessa kostnader borde belasta försvarsstabens anslag.
Med anledning härav hemställer överbefälhavaren alternativt, att ifrågavarande
flyttningsersättningar också i fortsättningen får bestridas från försvarsgrenarnas
reseanslag eller att medel för detta ändamål anvisas under
försvarsstabens omkostnadsanslag.

2 a) För förhyrning av maskinutrustning för databehandling av underrättelsematerial
erfordras ytterligare 40 000 kr. — Med hänsyn till den långa
leveranstiden för datamaskinutrustning hemställer överbefälhavaren om bemyndigande
att träffa avtal om förhyrning av sådan utrustning fr. o. m. budgetåret
1966/67 till en årlig kostnad av högst 600 000 kr.

b) Av den föreslagna höjningen hänför sig 50 000 kr. till inköp av möbler
m. in. och 16 000 kr. till kostnader för städning, skrivmaterial, telefon och
bokinköp in. m. Engångsutgifter på 10 000 kr. för innevarande budgetår
bortfaller. — På grund av löne- och taxehöjningar anmäler överbefälhavaren
härutöver behov av ytterligare 5 500 kr. för städning samt 4 000 kr. för telefon
in. m.

Departementschefen

Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen tar
jag upp anslaget med (1 321 000 + 389 000 =) 1 710 000 kr. Jag har därvid
beräknat 100 000 kr. för flyttningskostnader in. m. för personal som placeras
vid eller kommenderas till försvarsstaben samt 75 000 kr. för engångsanskaffning
av möbler m. m.

Jag är inte beredd tillstyrka överbefälhavarens hemställan om bemyndigande
att förhyra ytterligare datamaskinutrustning fr. o. in. budgetåret
1966/67. Enligt min mening föreligger inte tillräckligt underlag för att ställning
nu skall kunna tas till frågan om hur försvarsstabens behov av datamaskiner
lämpligen bör tillgodoses.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1965

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 710 000 kr.

Försvarsstaben: Särskilda omkostnader

Anslag

1964/65 ----vilt................................ 1 196 000

1965/66 (förslag) .............................. 1 460 000

Från anslaget bestrids omkostnaderna för viss verksamhet vid försvarsstaben.

överbefälhavaren hemställer, att anslaget ökas med 204 000 kr.
Departementschefen

Under hänvisning till den vid anmälan av anslaget Försvarsstaben: Särskilda
avlöningar omnämnda promemorian föreslår jag, att anslaget uppförs
med 1 460 000 (+264 000) kr. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Särskilda omkostnader för budgetåret
1965/66 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 460 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda
med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

It*

Försvarsstabens nuvarande organisation

Chefen för
försvarsstaben

Souschef

Sektion I

Sektion

Personal vårdsbyrå -

►fl

*■<

i»

J-?

•1

<t>

er»

<-►

o’

r»

Öl

er»

•3

5’

5''

0''

5‘

CJQ

er»

5’

CJQ

t—i

er»

i-^

er»

*<S

P-

er»

»L

5’

er»

CJQ

er»

5‘

■tt

«§

Undervisningsavdelning

Operationsledning II

överbefälhavarens förslag till organisation av försvarsstaben

	Chefen för försvarsstaben
		Souschef
		1 1. 1 1 i Sektion I Sektion Sektion Sektion Personal- Il III IV vårdsbyrå 1 1 1 1 1
1 1 1 1 1 1 1 1 1	1 1 1 1 1

5''

S > SS

g1 c

- ta

3. £

«©

“1

“o

4»

<§

CJ1

Kommendanturavdelning

Departementschefens förslag till organisation av försvarsstaben

Chefen för
försvarsstaben

Souschef

Operations ledning -

Sektion I

Cfc

era

3
3
c
3.

1 $

I s

p “

<
a

era

Sektion II

Cfc

era

◄

Cfc

era

Sektion

III

Cfc

era

Cfc

Sektion

Cfc

era

ro''

era

Personal vårdsbyrå -

Cfc

era

Cfc

Tf a*

3 3

era

Cfc

“O

Kommendanturavdelning

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 66 är 1965

Bilaga 4

Försvarsstaben

Överbefälhavaren in. fl.

officer...............

..... Arvode

kontorsskrivare.......

..... Ao 13

Operation sledningen
1 officer..................	A: 28
1 kansliskrivare............	. . Ae It
3 kontorister..............	. . Ae 9
5
Expeditionen
1 officer	A: 28
1 underofficer	A: 18
1 kontorist	Ae 9
1 kanslibiträde	Ae 7
3 kontorsbiträden	högst Ae 5
7
Sektion I
Sektionschefen
1 kontorist	Ae 9
Expeditionen
1 officer	A: 28
1 underofficer	A: 18
1 kontorist	Ac 9
1 kanslibiträde	Ae 7
4 kontorsbiträden	högst Ae 5
8
Allmänna avdelningen
1 officer	A: 28
1 underofficer	A: 18
1 kanslibiträde	Ac 7
3
Kvartermäslaravdelningen
1 förvaltare	År 19
1 kanslibiträde	Ae 7
2
Kommunikalionsavdelningen
1 officer	A: 28
1 kanslibiträde	Ac 7
Expeditionen
\ officer	A: 28
1 kanslibiträde	Ae 7
2 kontorsbiträden	högst Ac 5

Signaltjånstavdelningen
1 underofficer	A: 18
1 förvaltare	År 17
1 underofficer	År 15
4 underbefäl	År 13/11
1 förste radioassistent	Ae 15
3 radioassistenter	Ae 13
1 kontorist	Ae 9
1 kanslibiträde	Ae 7
4 kontorsbiträden	högst Ae 5
17
Expeditionen
1 officer	A: 24
1 kanslibiträde	Ae 7
1 kontorsbilräde 3	högst Ae 5
ADB-kontoret
1 byrådirektör	Ae 25
2 byråassistenter/assistenter	högst Ae 19
2 kanslibiträden	Ae 7
5
Sektion 11
Sektionschefen
1 kontorist	Ae 9
Expeditionen
1 officer	A: 28
1 underbefäl	År 13/11
2 kontorister	Ae 9
4 kanslibiträden	Ac 7
3 kontorsbiträden	högst Ae 5
11
Underrättelseavdelningen
1 officer	A: 28
1 byrådirektör	Ac 27
2 byrådirektörer	Ae 25
3 förste byråsekreterare	Ae 23
2 amanuenser	Af 17/Ae21
3 assistenter	Ac 17
1 kontorsskrivare	Ac 13
1 kansliskrivare	Ac 11
1 kontorist	Ac 9
2 kontorsbiträden	högst Ae 5
17
Attachéavdelningen
2 officerare	A: 28
1 förste byråsekreterare	Ac 21
1 kontorist	Ac 9
1 kontorsbiträde	högst Ae 5

38 Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1965
Sektion III		Kommendanturavdeln ingen
Sektionschefen		Förvaltningsdetaljen
1 kontorist	Ae 9	1 officer	A: 28
		1 underofficer	A: 18
Expeditionen		1 underbefäl	År 13/11
1 underofficer	A: 18	1 kansliskrivare	Ac 11
1 kanslibiträde	Ae 7	1 kontorist	Ae 9
2 kontorsbiträden	högst Ae 5	5
4		Chefsexpeditionen
Personalavdeln ingen		1 officer 1 officer	A: 28 A: 24
1 officer	A: 28	1 underofficer	A: 18
1 officer	A: 24	10 underbefäl	År 13/11
1 underofficer	A: 18	1 kontorist	Ae 9
1 kansliskrivare	Ao 11	1 kanslibiträde	Ae 7
4		1 kontorsbiträde	högst Ae 5
Press- och upplysningsavdelningen		16 Kassan
1 officer	A: 28	1 förvaltare	År 17
1 officer	A: 24	1 kamrerare	Ao 21
1 stabsredaktör	Ae 25	1 assistent	Ao 15
1 stabsredaktör	Ae 21	3 kansliskrivare	Ao/Ae 11
1 förste arkivassistent	Ae 13	1 kontorist	Ao 9
C		2 kanslibiträden	Ae 7
O		2 kontorsbiträden	högst Ac 5
Sektion IV		11
Sektionschefen		Befästningsinspektionen
1 kontorist	Ae 9	1 förvaltare	Ao 19
Expeditionen		1 förste byråingenjör	Ae 23
A: 28	1 ingenjör	högst Ae 15
1 officer	1 kontorist	Ae 9
1 kanslibiträde	Ae 7
1 kontorsbiträde	högst Ac 5	4
3		Belastningsregister och expedition
Planeringsavdeln ingen		1 officer	A: 28
	1 kansliskrivare	Ae 11
1 officer	A: 28	1 kontorist	Ae 9 ,
1 kanslibiträde	Ae 7	1 kontorsbiträde	högst Ae 5

2 4

Kungl. Mnj.ts proposition nr 66 år 1965

Bilaga ,5

Förteckning över tjänster (beställningar) avsedda för försvarsstaben

Tjänstemän på ordinarie stat

Militära beställningar

1 överbefälhavare..............................................

1 chef för försvarsstaben.....................................

1 överste eller kommendör (souschef, tillika chef för operationsledningen)

7 överstar eller kommendörer...............................

6 regementsofficerare.......................................

3 regementsofficerare.........................................

10 regementsofficerare................................

13 regementsofficerare...................................

13 regementsofficerare eller kaptener.............................

38 kaptener..........................................

1 förvaltare............................................

2 förvaltare.........................................

1 underofficer..........................................

16 underbefäl.........................

Civila tjänstemän

1 kamrerare......................................

1 assistent.......................................

2 kontorsskrivare.................................

3 kansliskrivare..................................

1 kontorist..........................

Bp 8
Bo 5
Bo 4
Bo 4/3
Brl

Br 1/Ar 27
År 27/25
År 25
År 25/21
År 21
År 19
År 17
År 15
År 13/11

Ao 21
Ao 15
Ao 13
Ao 11
Ao 9

Extra ordinarie tjänstemän

1 byrådirektör.........................................

3 byrådirektörer.........................................

1 stabsredaktör.......................................

3 förste byråsekreterare..................................

1 förste byråsekreterare..................................

1 stabsredaktör........................................

2 amanuenser...........................................

2 byråassistenter eller assietenter..........................

3 assistenter........................................

1 förste radioassistent....................................

1 förste arkivassistent....................................

1 kontorsskrivare........................................

3 radioassistenter........................................

5 kansliskrivare.........................................

18 kontorister............................................

20 kanslibiträden.........................................

27 kontorsbiträden............................

Ae 27
Ae 25
Ae 25
Ae 23
Ae 21
Ae 21

Af 17/Ae 21
högst Ae 19
Ae 17
Ae 15
Ae 13
Ae 13
Ae 13
Ae 11
Ae 9
Ae 7
högst Ae 5

Arvodesbefattningar

17 officerare.....

4 officerare ....
8 underofficerare

A: 28
A: 24
A: 18