Kungi. Maj.ts proposition nr 53
Proposition 1950:53
Kungi. Maj.ts proposition nr 53.
1
Nr 53.
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
i gällande tulltaxa, m. m.; given Drottningholms slott
den 27 januari 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Propositionen avser i första hand genomförande av de tulländringar, som
påkallas av Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet. I samband
härmed föreslås, att de tilläggstullar, som för närvarande utgå enligt
ett stort antal särskilda författningar, skola inarbetas i tulltaxan. Därjämte
föreslås ändrad tullsats för cylindrar, slidskåp och kolvar till ångmaskiner,
motorer och dylika maskiner.
Förstnämnda ändringsförslag innebär bl. a., att den nuvarande tilläggstullen
å konstsilke avskaffas. I anslutning härtill föreslås avskaffande av
den mot tilläggstullen svarande accis, som för närvarande uttages å inom
landet tillverkat silke. Vidare föreslås restitution av tilläggstull och accis
å konstsilke, som vid bestämmelsernas ikraftträdande finnes inom riket.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 53.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 27 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med chefen för handelsdepartementet.
I en förut denna dag till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj :t,
under åberopande av därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag, föreslagit riksdagen, bland annat, att för sin del
godkänna Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet enligt
ett i Annecy upprättat, den 10 oktober 1949 dagtecknat anslutningsprotokoll.
Angående innehållet i nämnda avtal och protokoll torde jag få hänvisa
till vad som anförts i sagda propositionsärende. Såsom därav framgår innebära
ifrågavarande överenskommelser, bland annat, att de varuslag, som äro
upptagna i en vid anslutningsprotokollet fogad lista, icke få beläggas med
högre tull än i listan angives. I den mån sålunda angivna tullsatser understiga
vad som föreskrives i gällande tulltaxa jämte särskilda bestämmelser
om tillägg till densamma äro ändringar i dessa författningar erforderliga.
Frågan om erforderliga författningsändringar har behandlats av generaltullstyrelsen
i dess yttrande över Annecy-överenskommelsen.
Styrelsen har först berört de förbehåll om rätt att övergå till en tullsats,
icke överstigande angiven procent av värdet, som i stor utsträckning knutits
till gjorda medgivanden i fråga om specifika tullar. Härom har styrelsen i
huvudsak anfört följande.
Listan över de svenska tullmedgivandena upptager två tullsatskolumner
A och B. I kolumn A angivas de tullsatser, som Sverige förbinder sig att icke
överskrida. Kolumn B upptager emellertid för vissa varuslag värdetullsatser,
som Sverige förbehållit sig att få tillämpa i stället för i kolumn A angivna
vikttullsatser. Såsom 1948 års tullförhandlingskommitté i skrivelse den 7
november 1949 anfört, har denna konstruktion av medgivandena skett med
hänsyn till önskvärdheten av att underlätta en tulltaxerevision samt hålla
vägen öppen för ett återtagande helt eller delvis av förkrigstidens tullskydd.
De i kolumn B upptagna värdetullsatserna skulle i allmänhet innebära en
höjning av de nu utgående tullarna. Huruvida en övergång bör ske till dessa
värdetullsatser, synes styrelsen böra övervägas först i samband med en
omprövning av tullskyddet för dessa varor. Styrelsen har därför vid upp
-
3
Kungi. Maj:ts proposition nr 53.
rättandet av förslag till ändringar i tulltaxan bortsett från de i kolumn B
angivna värdetullsatserna.
Styrelsen har vidare anfört att styrelsen ej heller, med ett i det följande
närmare berört undantag, ansett sig böra framlägga förslag om ändring av
tulltaxan i det fåtal fall, då de i kolumn A upptagna tullsatserna skulle innebära
en höjning av nu utgående tullar.
I detta sammanhang må erinras om att vid Annecy-förhandlingarna enighet
förelåg om träffande av anstalter för upphävande av handelsavtalen med
Storbritannien och Nord-Irland år 1933 samt Amerikas förenta stater år
1935. Styrelsen har rörande dessa avtal anfört följande:
Styrelsen förutsätter, att de listor över tullmedgivanden, som äro upptagna
i handelsavtalen med Storbritannien och Norra Irland den 15 maj 1933
samt med Amerikas förenta stater den 25 maj 1935, i samband med ikraftträdandet
av Annecy-avtalet helt upphävas eller tills vidare suspenderas.
Beträffande vissa varuslag, för vilka tullen genom de brittiska och amerikanska
avtalen nedsatts eller upphävts, ha åtagandena från svensk sida icke
förnyats. Enligt beslut av riksdagen i samband med godkännandet av nämnda
avtal skulle Kungl. Maj :t äga att, i händelse av avtalens upphörande,
återställa sådana tullar till förutvarande höjd. Enligt styrelsens förmenande
synes sådan åtgärd icke för närvarande böra vidtagas.
Vad härefter beträffar de av överenskommelsen påkallade nedsättningarna
framhåller generaltullstyrelsen, att det på vissa varuområden bland annat
ur tullteknisk synpunkt skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke tullnedsättningarna
för vissa varor borde utsträckas att gälla även för andra
närstående varuslag. Styrelsen har emellertid i sakens nuvarande läge funnit
sig böra föreslå dylika utvidgningar endast i begränsad utsträckning
och överhuvud icke beträffande andra varor än sådana som importeras endast
i mindre mängd.
Av överenskommelsen påkallade nedsättningar beröra i stor utsträckning
de tilläggstullar, som för närvarande utgå enligt särskilda författningar. Detta
har föranlett generaltullstyrelsen att i förevarande sammanhang upptaga
frågan om tilläggstullarnas inarbetande i själva tulltaxan. Styrelsen har i
denna fråga anfört följande.
Flertalet av tilläggstullarna tillkommo genom beslut av 1932 års riksdag
i syfte att tillföra statsverket ökade inkomster. Vid upphörandet år 1933 av
den svensk-tyska handelstraktaten infördes ytterligare ett antal tilläggstullar
som motåtgärd till vidtagna tyska tullhöjningar. Sedan åren 1932 och
1933 ha ett flertal ändringar vidtagits beträffande ovanberörda tilläggstullar.
Vidare ha under denna tid tullförhöjningar för ett antal varor införts i form
av tilläggstullar, oaktat höjningarna icke alltid varit av tillfällig natur.
Tilläggstullarnas provisoriska karaktär har starkt betonats vid deras införande.
Emellertid ha de nu varit gällande under så lång tid och så stora
ekonomiska förändringar ha därunder inträffat, att man numera icke utan
vidare torde kunna räkna med en allmän avveckling av desamma. På grund
härav och då Annecy-avtalct i stor utsträckning berör tilläggstullarna, skulle
det enligt styrelsens förmenande vara lämpligt att i detta sammanhang inarbeta
samtliga tilläggstullar i tulltaxan, varigenom skulle vinnas eu avsevärd
förenkling och större överskådlighet.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
En särskild grupp av tilläggstullar utgöra de, som fastställts att gälla endast
under en begränsad tid. Dylika tidsbegränsade tilläggstullar utgå för
närvarande jämlikt förordningen den 22 juni 1939 (nr 347) för blekt bomullsvadd
samt jämlikt förordningen den 4 juni 1943 (nr 292) för vissa hattar
och vissa porslins- och fajansvaror. Nämnda författningar gälla enligt
förordningar den 10 juni 1949 (nr 319 och 320) till och med den 30 juni
1951. Även dessa tilläggstullar synas böra intagas i tulltaxan, vars ändrade
lydelse i berörda delar för sådant fall kan fastställas att gälla endast till
och med den 30 juni 1951.
Efter nu angivna riktlinjer har generaltullstyrelsen upprättat tvenne förslag
till ändringar i gällande tulltaxa — det ena avseende icke tidsbegränsade
ändringar och det andra tidsbegränsade ändringar i fråga om de av
styrelsen sist anförda varuslagen —- vilka ändringar således föranledas dels
av Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet och dels av
tilläggstullarnas inarbetande i tulltaxan. Sistnämnda ändringar torde, såsom
varande av rent formell natur, icke tarva kommentarer; anmärkas må
att tilläggstullarnas inarbetande i tulltaxan skulle medföra, att sammanlagt
18 olika författningar angående tilläggstullar kunde upphävas. Vad
åter angår innebörden av förstnämnda ändringar torde få hänvisas till den
redogörelse för svenska tullmedgivanden, som lämnats till statsrådsprotokollet
vid anmälan av frågan om Sveriges anslutning till nyssnämnda avtal.
Beträffande vissa punkter, i vilka generaltullstyrelsens förslag icke helt
överensstämmer med de gjorda medgivandena eller eljest ansetts påkalla
särskilda kommentarer, torde därutöver få hänvisas till följande yttrande
av generaltullstyrelsen.
Lök (nuvarande taxenr 53: 1). Av tulltekniska skäl bör den tullfrihet,
som medgivits för färsk lök under tiden 1 mars—31 maj, även avse kokad
lök, vilken artikel torde sakna betydelse som importvara.
Frukter, färska eller enbart kokade (nuvarande taxenr 63—67: 5). I tulltaxan
äro under taxenr 63—67: 5 upptagna frukter och bär, ätbara, färska
eller enbart kokade. Beträffande vissa slag av frukter och bär innebär avtalet
nedsättning eller borttagande av nu utgående tullar för färska produkter,
under det att kokade produkter i allmänhet ej beröras. Införseln av
kokade frukter och bär synes emellertid vara av obetydlig omfattning.
Då det ur tullteknisk synpunkt vore lämpligt med enhetliga tullbestämmelser
för ifrågavarande varuslag, har styrelsen i sitt förslag upptagit ändrade
tullar även för kokade frukter och bär.
Som färska frukter och bär tulltaxeras enligt gällande praxis även djupfrysta
frukter och bär. I avtalet har beträffande jordgubbar och körsbär
undantag från tullnedsättning gjorts för de djupfrysta produkterna. Undantaget
möjliggör en i framtiden eventuellt erforderlig särbehandling av dessa
produkter. Så länge emellertid något aktuellt behov av högre tullskydd för
‘djupfrysta frukter än för färska ej föreligger, anser styrelsen av tulltekniska
hänsyn, att de sänkta tullarna böra gälla även för djupfrysta jordgubbar och
körsbär.
. För päron (ur nuvarande taxenr 67:5) innebär avtalet tullfrihet under
tiden 1 januari—30 juni och tull av 20 kronor för 100 kilogram under annan
tid. Detta betyder borttagande av nu utgående tull av 10 kronor för 100
kilogram under tiden 1 januari—30 juni men möjlighet att höja tullen un
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
5
der december månad från nuvarande 10 kronor för 100 kilogram till 20 kronor
för 100 kilogram eller samma belopp som gällande tull (inklusive tillläggstull)
under tiden 1 juli—30 november. Då det gjorda medgivandet innebär
en omkonstruktion av tullskyddet, vars olika led få anses beroende av
varandra, har styrelsen, ehuru den eljest icke föreslagit höjningar av nu utgående
tullar, i detta fall ansett sig böra föreslå, att tullen för päron under
december månad höjes från 10 kronor till 20 kronor för 100 kilogram.
För bananer (ur nuvarande taxenr 63), som enligt tulltaxan äro tullfria,
utgår enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) särskild tilläggstull
av 10 kronor för 100 kilogram. Enligt avtalet sänkes denna tull till 5 kronor
för 100 kilogram, vilket medgivande lämnats vid förhandlingar med Colombia.
Styrelsen har emellertid upptagit bananer med oförändrad tull av
den anledning, att Colombia icke för närvarande kommer att ansluta sig till
avtalet. Ur de synpunkter styrelsen har att anlägga är i och för sig icke
något att erinra mot en nedsättning av tullen på bananer till 5 kronor för
100 kilogram, men frågan om förutsättningarna för nedsättningens ikraftträdande
undandrager sig styrelsens bedömande.
Konserver (nuvarande taxenr 141—143:2). Avtalet medför ändrade tullsatser
för konserver av aprikoser, persikor, päron och blandad frukt, vissa
sylter och marmelader, frukter i sockerlag, puré och mos av kastanjer,
sparris och tomater samt koncentrerad hönsbuljong. Styrelsen har för att
åstadkomma en lämpligare uppdelning av rubrikerna för konserver upprättat
förslag till ny lydelse av ifrågavarande rubriker. Därutöver skulle en
önskvärd förenkling kunna åstadkommas genom att utsträcka tullnedsättningarna
enligt avtalet att gälla även vissa andra konserver. Det synes emellertid
lämpligt att tills vidare icke genomföra andra förändringar i tullbeskattningen
än som betingas av avtalet.
Saft, bär-och frukt-, samt andra drycker, ej särskilt nämnda, innehållande
högst 2''/4 volymprocent alkohol (nuvarande taxenr 147—148). Avtalet
medför ändrade tullbestämmelser för safter av citrusfrukter samt safter av
följande frukter och bär, nämligen äpplen, körsbär, svarta och röda vinbär,
krusbär, päron, hallon, jordgubbar och blåbär. Hit hänförliga varor, som
icke beröras av avtalet, torde vara av mindre betydelse. På grund härav och
för att ej onödigtvis försvåra tulltaxeringsarbetet har styrelsen i sitt förslag
begränsat uppdelningen av rubrikerna till att avse å ena sidan safter av
citrusfrukter och å andra sidan övriga slag av hithörande drycker.
Ättika och ättiksyra (taxenr 184 och 185). För ättika och ättiksyra, inkommande
på andra kärl än fat (taxenr 185), utgår tullen, utan avseende
å syrahalten, med 100 kronor för 100 kilogram Enligt avtalet sänkes tullen
för ättika till 50 kronor för 100 kilogram. I syfte att icke onödigtvis försvåra
tulltaxeringsarbetet har styrelsen i sitt förslag upptagit sänkt tull även för
ättiksyra. Ur tullskyddssynpunkt torde den sänkta tullen ej medföra några
olägenheter.
Därest ättika och ättiksyra införas på fat, utgår tullen efter följande
grunder. Uppgår syrahalten till högst 10 %, utgår tullen med 10 kronor för
100 kilogram (taxenr 183). För vara med högre syrahalt (taxenr 184) utgår
tullen med samma belopp, dock med tillägg för varje procent högre syrahalt
av 1 krona för 100 kilogram. Då ättika och ättiksyra, inkommande på
fat, icke böra beläggas med högre tull än motsvarande varor på andra kärl,
synas bestämmelserna vid taxenr 184 böra ändras sålunda, att tullen icke
i något fall får överstiga 50 kronor för 100 kilogram.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Butylacetat (ur taxenr 215). Butylacetat hänföres till tulltaxenr 215, med
tull av 30 kronor för 100 kilogram, vilken tull för butylacetat år 1947 motsvarade
11,4 och år 1948 12,9 procent av värdet. Enligt avtalet skall tullen
för butylacetat utgöra högst 15 procent av värdet. Då någon tullhöjning icke
synes böra företagas utan föregående omprövning av tullskyddet, har styrelsen
icke föreslagit annan ändring än införandet av en bestämmelse, innebärande
att vikttullen icke må utgå med högre belopp än som motsvarar 15
procent av värdet.
Silke (nuvarande taxenr 398 och 399). Silke med undantag av ofärgat och
•ospunnet naturligt silke är hänförligt till tulltaxenr 398 med tull av 250 kronor
för 100 kilogram, om det inkommer i smärre för detaljhandeln lämpade
uppläggningar, och eljest till tulltaxenr 399 med tull av 200 kronor för 100
kilogram; förutom tullen utgår för till tulltaxenr 398 och 399 hänförliga
"varor särskild tilläggstull enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med 300 kronor för 100 kilogram.
För konstgjort silke, inkommande på annat sätt än i smärre för detaljhandeln
lämpade uppläggningar (ur taxenr 399), skall den sammanlagda
tullbelastningen enligt avtalet nedsättas till 200 kronor för 100 kilogram,
d. v. s. tilläggstullen avskaffas.
Sådant konstgjort silke, som förekommer i smärre för detaljhandeln lämpade
uppläggningar (ur taxenr 398), beröres ej av avtalet. Én alltför stor
skillnad mellan tullen å detta och det för industriellt bruk avsedda silket
synes dock bland annat av tulltekniska skäl icke vara lämplig. Styrelsen har
därför i sitt förslag upptagit sänkt tullbeskattning även å konstgjort silke,
hänförligt till taxenr 398. Importen av dylikt silke uppgick år 1948 till ett
värde av omkring 170 000 kronor, under det att importen av silke för industriellt
bruk uppgick till omkring 46,7 miljoner kronor.
Vad beträffar varor, i vilka konstsilke ingår, medför avtalet för vävnader
av konstsilke tullsänkningar, i stort sett motsvarande borttagandet av tillläggstullcn
på konstsilke. Dessutom har eu liknande tullsänkning för strumpor
av nylon avtalats. Styrelsen har funnit sig för närvarande — med ett
nedan angivet undantag — icke böra ifrågasätta ytterligare tullsänkningar
för konstsilkevaror motsvarande ändringen av tullen för garn.
Någon ändring av tullsatserna för naturligt silke och varor därav har styrelsen
ej anledning ifrågasätta.
Vävnader av konstsilke (taxenr 477: 1—2 och 480: 2—3). Borttagandet av
tilläggstullen av 300 kronor för 100 kilogram för garn av konstgjort silke kan
beräknas motsvara en sänkning av tullarna å vävnader med 300 kronor per
100 kilogram för helsidenvävnader och 150 kronor per 100 kilogram för halvsidenvävnader.
För vävnader, vägande 200 g eller däröver per nr, innebär
emellertid avtalet sänkning endast med respektive 150 kronor och 100 kronor
lör 100 kilogram. En ytterligare sänkning synes dock för närvarande ej böra
vidtagas.
börbehåll har i avtalets A-kolumn gjorts för tillämpning av en minimitull
för ifrågavarande vävnader av 32 eller 30 procent av värdet. Dessa minimitullar
böra enligt styrelsens åsikt för närvarande ej sättas i kraft.
För tekniskt bruk avsedda vävnader av silke (ur taxenr 474). I taxenr 474
upptagas bland annat vävnader av silke, avsedda för tekniskt bruk, med tull
av 600 kronor för 100 kilogram. En genomgående princip i gällande tulltaxa
är, att artiklar, avsedda för tekniskt bruk, beläggas med "lägre eller högst
samma tull som motsvarande artiklar för andra ändamål. För tyngre halvsidenvävnader
kommer emellertid enligt avtalet tull att utgå med endast
7
Kungl. Mcij.ts proposition nr 53-
500 kronor för 100 kilogram. Det synes därför vara lämpligt, att sådana vävnader,
avsedda för tekniskt bruk, vilka enligt sin beskaffenhet i övrigt skulle
draga lägre tull än som föreskrives i tulltaxenr 474, beläggas med denna
lägre tull. I detta syfte har styrelsen i sitt förslag upptagit en till tulltaxenr
474 fogad anmärkning med ovannämnda innebörd.
Strumpor av nylon (ur nuvarande taxcnr 552: 2). Till detta nummer hänföras,
förutom strumpor av cellulosasilke, även strumpor, tillverkade av
syntetiska fibrer, såsom nylon och perlon. Enligt avtalet skall vikttullen för
strumpor av nvlon nedsättas från 2 000 till 1 700 kronor för 100 kilogram.
Det torde emellertid ej vara möjligt att tulltekniskt särskilja fibrer av nylon
från andra syntetiska fibrer, varför styrelsen i sitt förslag upptagit en enhetlig
tullsats för strumpor av nylon och liknande syntetiska fibrer.
Den värdetullsats av 25 procent av värdet, varom förbehåll gjorts i avtalet,
bör enligt styrelsens åsikt för närvarande ej komma i tillämpning.
Kläder och andra sömnadsarbeten av vävnader av konstgjort silke m. m.
(taxenr 603: 1—2). Hit hänförliga artiklar, vilka till övervägande del utgöras
av klänningar, blusar o. d., beläggas med samma tull som den spånadsvara,
av vilken de framställts, med vissa procentuella tillägg. Dessa utgöra
för artiklar med broderier eller spetsar 60 procent och för de övriga 40 procent.
För båda slagen artiklar utgår därjämte exr tilläggstull av 100 procent,
likaledes beräknad å tullen för den spänadsvara, av vilken de framställts.
Tullsatserna beröras icke direkt av avtalet. Genom de sänkningar, som vidtagas
beträffande tullarna för vävnader av konstsilke, komma emellertid
tullarna för hithörande artiklar, under förutsättning av oförändrade procenttillägg,
ävenledes att sänkas. Sänkningarna skulle i vissa fall bli väsentligt
större än som kan motiveras enbart av de föreslagna sänkningarna av vävnadstullarna.
Medan tullen å konsthelsiden, vägande mindre än 200 gram
per in3, enligt förslaget skulle nedsättas från 13 till 10 kronor, d. v. s. med 3
kronor för kilogram, komme tullen å exempelvis en broderad klänning av
sådan vävnad att nedgå från 33 kronor 80 öre till 26 kronor eller med 7 kronor
80 öre för kilogram.
Enligt styrelsens åsikt synes det för närvarande ej vara lämpligt att utan
ingående prövning minska det tullskydd, som den inhemska konfektionsindustricn
nu åtnjuter, i större omfattning än som motsvaras av minskningen
av tullen å vävnaderna.
För att uppnå en dylik begränsad tullsänkning måste de procentuella tillläggen
å tullarna underkastas en viss justering uppåt. I styrelsens förslag ha
som lämpliga procentsatser upptagits, i fråga om sådana artiklar, som äro
försedda med broderier eller spetsar, 200 procent mot nuvarande 160 procent
och, i fråga om andra artiklar, 175 procent mot nuvarande 140 procent.
Automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda (ur taxenr 1056). För
automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda, utgör tullen för närvarande
15 procent av värdet. Härtill kommer tilläggstull av 5 procent av värdet
för automobiler för personbefordran, andra än motorbussar, samt hjul,
karosserier och underreden till sådana automobiler. Tilläggstull utgår dock
icke för personautomobiler med en cylindervolym understigande 1,6 liter.
Avtalet medför, att tilläggstullen borttages för automobiler och underreden,
under det att hjul och karosserier ej beröras. Införseln av hjul och
karosserier till personautomobiler har emellertid varit relativt obetydlig. Sålunda
uppgick införselns värde år 1948 till 180 000 kronor respektive 1 000
kronor. Det synes lämpligt med enhetlig tullsats för samtliga hithörande varor,
varför styrelsen i sitt förslag upptagit sänkt tull även beträffande hjul
och karosserier.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Stiftpennor (ur taxenr 1148: 2). Taxenr 1148: 2 upptager pennskaft samt
rit- och skrivstift med tull av 100 kronor för 100 kilogram. Till detta nummer
hänföras bland annat s. k. stiftpennor, för vilka i avtalet upptagits en
tull av högst 10 procent av värdet. Nuvarande tull motsvarar dock i genomsnitt
endast omkring 1 procent av värdet. Styrelsen har ansett sig böra föreslå
införandet av en bestämmelse, innebärande att vikttullen icke i något fall
må utgå med högre belopp än som motsvarar 10 procent av värdet.
Den förut berörda tilläggstullen å silke motsvaras av en accis å inom landet
tillverkat silke. Beträffande denna accis har generaltullstyrelsen i sitt
yttrande anfört följande.
För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning,
erlägges för närvarande enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr
17) en mot tilläggstullen svarande accis med 300 kronor för 100 kilogram
av varans nettovikt. Borttagandet av tilläggstullen för konstsilke förutsätter
ett samtidigt upphävande av accisen å nämnda slag av silke. Någon tillverkning
av garn av naturligt silke förekommer för närvarande ej inom landet,
varför accisen lämpligen torde kunna avskaffas även i fråga om naturligt
silke, oaktat tilläggstullen bibehålies för sådant silke. För att undvika en
icke avsedd höjning av tullskyddet för en eventuellt uppkommande inhemsk
tillverkning av garn av natursilke skulle det kunna ifrågasättas att åsätta
ospunnet och ofärgat, naturligt råsilke, som för närvarande är tullfritt enligt
taxenr 395, en tull med ett belopp motsvarande nu utgående accis. Emellertid
synes tillräcklig anledning att införa sådan tull för närvarande ej föreligga.
Från textilindustriens sida har ifrågasatts restitution av tilläggstull och
accis, som erlagts för konstsilke och produkter därav, vilka finnas i lager vid
tiden för tilläggstullens och accisens upphävande. Såsom skäl härför har
bland annat anförts, att textilindustrien arbetade med mycket långa tillverkningsperioder
och att industrien i allmänhet hade halvfabrikat för sin
tillverkning lagrade för en avsevärd tid framåt. Borttagandet av tilläggstullen
och accisen innebure dessutom en så betydande ändring, att allvarliga rubbningar
ansåges komma att inträda i konkurrenshänseende, därest åtgärden
ej kombinerades med ett restitutionsförfarande.
Om den sålunda väckta frågan har generaltullstyrelsen anfört följande.
För sin del finner styrelsen skäl föreligga för beviljandet av en dylik restitution.
Det synes emellertid av tekniska skäl ej vara tillrådligt att utsträcka
restitutionen till att omfatta samtliga färdigprodukter av konstsilke. I första
hand torde restitutionen böra avse konstgjort silke, hänförligt till tulltaxenr
399. Då nämnvärda lager av accis- eller tullbelagt konstsilke endast
torde innehas av väverier, trikåfabriker och bandfabriker, komme härvid
antalet restitutionsberättigade att bli relativt begränsat. Från representanter
för textilindustrien har emellertid framhållits, att vissa fabriker med sina
köpare bruka träffa avtal om leverans av sidenvävnader för en kommande
säsong, dock utan att färger och mönster fastställas. Fabrikerna tillverka
sålunda betydande mängder s. k. råväv, som läggas på lager i avvaktan på
färgning och beredning efter order från kunderna vid säsongens början.
Starka skäl tala för återbetalning av den accis eller tilläggstull, som belastar
denna råväv. Restitution synes följaktligen böra beviljas även för konstsilke,
ingående i vävnader och andra metervaror, vilka ännu icke färdigberetts.
För att undvika ett onödigt restitutionsförfarande synes tilläggstull icke
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
9
böra uttagas för sådant till nr 399 hänförligt konstsilke, som efter ändringens
ikraftträdande utlämnas från tullverket. De i 145 § tullstadgan förekommande
allmänna reglerna angående tulltaxans tillämpning vid tulländringar
böra således icke tillämpas i detta fall.
I överensstämmelse med vad generaltullstyrclsen anfört om accisens avskaffande
och den därmed sammanhängande restitutionsfrågan har styrelsen
utarbetat förslag dels till förordning angående upphävande av förordningen
om accis å silke, innefattande jämväl bestämmelser om restitution
av dylik avgift, dels ock till förordning angående restitution av tilläggstull
för konstgjort silke; styrelsen har därjämte hemställt, att upphävandet av
tilläggstullen å konstgjort silke skulle gälla sådant silke som från och med
ikraftträdandet av beslutet därom utlämnades från tullverket.
Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna
har styrelsen anfört följande.
Avtalets bestämmelser skola sättas i kraft senast trettionde dagen efter
undertecknandet. Enligt avtalet äger dock en deltagande stat rätt att uppskjuta
tillämpningen av de medgivanden, om vilka förhandlingar förts med
visst land, till dess detta land satt sina egna motsvarande medgivanden i
kraft.
Från den svenska exportindustriens synpunkt är det därför önskvärt, att
tulländringarna komma till stånd snarast möjligt. Vad hemmaindustrien beträffar
torde tidpunkten i allmänhet icke spela någon större roll, då de svenska
medgivandena i regel endast avse bindningar eller relativt obetydliga nedsättningar.
I fråga om konstsilke och vissa produkter därav medför avtalet
emellertid genomgripande förändringar i tullbeskattningen. Från den svenska
textilindustriens sida har beträffande ikraftträdandet framhållits, att sänkning
av tullarna och borttagande av accisen å silke under pågående säsong
kunde medföra allvarliga rubbningar i marknadsförhållandena. För textilindustrien
och textilhandeln skulle det därför vara lämpligast, om ändringarna
trädde i kraft först efter vårsäsongens slut, omkring den 1 juni.
Styrelsen har ej ansett sig böra här framlägga förslag om tidpunkten för
ändringarnas ikraftträdande. Då det ej synes möjligt att för närvarande bedöma,
när ett undertecknande från svensk sida kan komma att ske, och dessutom
olika tidpunkter kunna tänkas komma att gälla för ändringarnas genomförande,
synes det böra ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om tiden
för ikraftträdandet.
I detta sammanhang torde jag få anmäla en fråga om ändring av tulltaxan
beträffande cylindrar för ångmaskiner m. m., vilken fråga väckts
redan tidigare men aktualiserats genom den i Annecy träffade överenskommelsen.
Tulltaxenr 984 omfattar cylindrar, slidskåp och kolvar, bearbetade, särskilt
inkommande, avsedda för ångmaskiner, motorer, kylmaskiner, pumpar,
sprutor och dylika maskiner; vid detta nummer utgår tullen med 35
kronor för 100 kilogram av nettovikten, dock att enligt en vid numret fogad
anmärkning tullen för vara, som införes för att ersätta en utsliten eller
eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin, utgör allenast 75 % av den
tull, som eljest skulle hava utgått. Icke bearbetade artiklar av i tulltaxenr
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
984 omförmält slag tulltaxeras såsom ej särskilt nämnda maskindelar enligt
tulltaxenr 996 med tull av 10 % av värdet.
Under framhållande av att nämnda tullbestämmelser innebära högre tullbeskattning
av kolvämnen än av färdiga kolvar har Nova motorkolv aktiebolag
— som här i landet tillverkar kolvar av från utlandet importerade
ämnen -—- i en den 26 maj 1945 dagtecltnad skrift hemställt om vidtagande
av åtgärder för att bringa tullsatserna i bättre samklang.
Över den gjorda framställningen ha kommerskollegium och generaltullstgrelsen
den 5 december 1945 avgivit gemensamt utlåtande. Vid utlåtandet
har fogats ett från Sveriges mekaniska verkstäders förbund (nuvarande
Sveriges mekanförbund) infordrat yttrande.
Ämbetsverken ha framhållit, att bearbetade cylindrar, slidskåp och kolvar
i 1911 års tulltaxa voro uppdelade i tre viktgrupper med olika tullsatser,
vilka torde ha beräknats så, att de icke skulle understiga den tidigare utgående
tullen, som utgjorde 10 % av värdet. 1925 års tulltaxerevision hade
emellertid funnit det vara onödigt att belasta tulltaxan med nämnda gruppindelning
och framlagt förslag om införande av en enhetlig tullsats av 35
kronor för 100 kilogram, vilket förslag även vunnit godkännande. Denna
förändring hade inneburit en icke obetydlig nedsättning av tullen för de
mindre artiklarna. Sedermera hade särskilt det förhållandet, att man i allt
större utsträckning övergått till lättmetall som material i varorna medfört,
att den nu gällande tullsatsen i många fall icke motsvarade den tullbeskattning,
som ursprungligen åsyftats och som alltjämt torde få anses vara den
normala för maskinindustriens produkter. Olägenheten härav framträdde
särskilt, i den mån import förekomme av icke bearbetade artiklar, exempelvis
de i framställningen nämnda kolvämnena, i det att den för dessa efter
värdet beräknade tullen ofta bleve betydligt högre än den tull, som utginge
för de färdigbearbetade varorna. Å andra sidan innebure den nuvarande
tullen vid nr 984 för större artiklar, exempelvis motorcylindrar av
gjutjärn, en avsevärt högre tullbelastning än som vanligen komme i fråga
för maskingods. Vad beträffade den vid ifrågavarande nummer fogade anmärkningen,
vilken infördes i tulltaxan som följd av handels- och sjöfartstraktaten
med Tyska riket den 2 maj 1911, hade Sveriges maskinindustriförening
(nuvarande Sveriges mekanförbund) tidigare förordat, att anmärkningen
uteslötes ur taxan, enär densamma icke längre kunde anses
skydda sådana intressen, för vilka bestämmelsen på sin tid tillkommit.
Etter att ha redogjort för tvenne tidigare framställningar i ämnet, vilka
till följd av 1935 års svensk-amerikanska handelsavtal icke kunnat bifallas,
ha ämbetsverken vidare anfört i huvudsak följande.
Såsom framgår av vad ämbetsverken anfört torde det få anses uppenbart,
att förhållandena på ifrågavarande område i olika hänseenden äro mindre
tillfredsställande. För undanröjande av påvisade missförhållanden vore det
enligt ämbetsverkens mening önskvärt, att tullen vid nr 984 i överensstämmelse
med ett av generaltullstyrelsen år 1934 framlagt förslag ändrades
från 35 kronor för 100 kilogram till 10 % av värdet. Den nuvarande tullsatsen
är emellertid, såsom tidigare framhållits, bunden genom handelsav
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
talet med Amerikas förenta stater den 25 maj 1935. Av uppgifter om införseln
till riket under åren 1937—1945 av varor, hänförliga till nr 984, framgår
dock, om man bortser från de senaste årens onormala siffror, att gällande
vikttull, vad beträffar införseln från Amerikas förenta stater, i genomsnitt
motsvarar mer än 10 % av varuvärdet. Det är därför möjligt, att
tullbindningen icke är av större värde ur amerikansk synpunkt och att ett
medgivande till den ifrågasatta tulländringen skulle kunna utverkas genom
förhandlingar.
En lämpligare avvägning mellan tullsatserna för halvfabrikat och färdiga
produkter av ifrågavarande slag skulle visserligen kunna ernås även därigenom,
att jämväl de oarbetade artiklarna belädes med vikttull, vilken borde
fastställas till något lägre belopp än tullen för de bearbetade varorna. En
sådan åtgärd skulle emellertid icke undanröja de olägenheter, som äro förbundna
med en tillämpning av vikttull å varor, som hava ett så skiftande
enhetsvärde som de i nr 984 upptagna, utan i stället utsträcka dem till de
icke bearbetade artiklarna. För den inhemska tillverkningen av bland annat
kolvämnen av lättmetall skulle vidare en sådan ändring medföra en avsevärd
reducering av tullskyddet. På grund av dessa omständigheter och i överensstämmelse
med vad som anförts i ett av ämbetsverken gemensamt avgivet
utlåtande den 14 december 1935 anse ämbetsverken sig icke böra tillstyrka
detta alternativ.
Linder åberopande av vad sålunda anförts ha ämbetsverken hemställt att
förberedelser måtte vidtagas i syfte att frågan om befrielse från bindningen
av ifrågavarande tullbestämmelser bleve upptagen till behandling vid avtalsförhandlingar
med Förenta staterna, som framdeles kunde komma att äga
rum, samt att, därest berörda hinder för ändring i tulltaxan skulle kunna
undanröjas, åtgärder måtte vidtagas i syfte att vikttullen vid nr 984 ersattes
med en tull av 10 % av värdet och den vid samma nummer fogade anmärkningen
uteslötes ur taxan.
Med hänsyn till att ämbetsverken vid sina överväganden beaktat den
prisnivå, som rådde före kriget, må erinras, att de efter utlåtandets avgivande
inträdda prisändringarna i huvudsak inneburit ett närmande till förkrigsnivån.
Vidare må framhållas, att vid förhandlingarna i Annecy enighet förelåg
om träffande av anstalter för upphävande av nämnda handelsavtal samtidigt
med anslutningsprotokollets ikraftträdande. I den vid anslutningsprotokollet
fogade svenska koncessionslistan har den hittillsvarande ovillkorliga
bindningen vid 35 kronor för 100 kg försetts med förbehåll om rätt att när
som helst i stället sätta i kraft en tull icke överstigande 10 % av värdet.
Till följd härav föreligger således efter nämnda tidpunkt icke längre något
avtalsenligt hinder för genomförande av ämbetsverkens förslag till ändring
av tulltaxans bestämmelser rörande nu ifrågavarande artiklar.
Den nuvarande lullsatsen för de till nr 984 hänförliga bearbetade artiklarna,
35 kronor för 100 kg, motsvarade år 1949 6,i % av värdet (genomsnitt
för hela införseln under januari—november månader). Till belysande
av förhållandena i fråga om skilda slag av hit hänförliga artiklar kan nämnas,
att tullen enligt inhämtade uppgifter samma år motsvarade, för lättmetallkolvar
av ordinär beskaffenhet cirka 2 %, för gjut järnskol var till
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
bilar av ett vanligt amerikanskt fabrikat 4,8 % samt för cylinderblock till
samma slags bilar 14,2 % av värdet (uppgifterna avse förhållandena före
den nämnda år genomförda devalveringen). För icke bearbetade artiklar
av ifrågavarande slag utgår, såsom förut nämnts, en värdetull av 10 7c enligt
tulltaxenr 996.
Departementschefen.
Vad generaltullstyrelsen anfört rörande de ändringar i tulltaxan, som
påkallas av Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet, ger
icke anledning till någon erinran från min sida. Beträffande den av styrelsen
särskilt berörda frågan om tullen å bananer, vilken tull av styrelsen
upptagits med oförändrat belopp, synes ett genomförande av den med Colombia
preliminärt avtalade nedsättningen icke för närvarande vara aktuell,
varför jag ej finner skäl frångå styrelsens förslag på denna punkt.
Med anledning av styrelsens uttalande rörande eventuellt återställande av
vissa tullar, som nedsatts eller upphävts genom svensk-brittiska eller svenskamerikanska
handelsavtalen, vill jag framhålla, att de i nämnda avtal lämnade
koncessionerna komma att ersättas av de koncessioner, som göras
inom ramen för det nu träffade allmänna avtalet. Vid sådant förhållande
synes en tullhöjning icke vara påkallad annat än i samband med en framtida
omprövning av tullskyddsbehovet. Jag delar sålunda generaltullstyrelsens
uppfattning att ett återställande av ifrågavarande tullsatser till deras
förutvarande höjd icke bör äga rum i detta sammanhang.
Vad beträffar det av styrelsen föreslagna inarbetandet i taxan av de tillläggstullar,
som för närvarande utgå enligt ett stort antal författningar,
är det uppenbart, att en sådan åtgärd skulle medföra betydande praktiska
fördelar. Jag anser mig med hänsyn härtill böra biträda styrelsens förslag
även i nu berörda avseende. Jag vill framhålla, att jag icke anser mig hava
därigenom tagit någon ståndpunkt till frågan om varaktigheten av de ifrågavarande
tullarna.
Det förslag rörande tullen å bearbetade cylindrar, slidskåp och kolvar
(tulltaxenr 984), som redan år 1945 framlades av kommerskollegium och
generaltullstyrelsen och vars genomförande efter Annecy-överenskommelsens
ikraftträdande icke längre torde hindras av svensk-amerikanska handelsavtalet,
skulle innebära en bättre avvägning dels mellan tullsatserna för olika
slag av dylika artiklar inbördes, dels mellan tullsatserna för å ena sidan
bearbetade och å andra sidan icke bearbetade artiklar av ifrågavarande slag,
samtidigt som tullsatsen skulle bringas i överensstämmelse med vad som
gäller för maskindelar i allmänhet. På grund härav vill jag förorda, att förslaget
genomföres i detta sammanhang. I samband därmed synes den ändringen
böra vidtagas, att de icke bearbetade artiklarna sammanföras med
de bearbetade under tulltaxenr 984, vilket kan ske genom att utesluta ordet
»bearbetade» ur rubriken.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts tillstyrker jag, att generaltullstyrelsens
förut omnämnda båda förslag till ändringar i tulltaxan, det
Kungl. Maj:ts proposition nr J3.
13
ena kompletterat med nyss berörda ändring i fråga om tulltaxenr 984, genomföras
med allenast vissa jämkningar av formell natur. Förslagen i fråga
torde — med nämnda tillägg och jämkningar vidtagna — få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende (bilagor 1 och 2). I enlighet liärmed tillstyrker
jag även, att gällande författningar angående tillägg till tulltaxan
samtidigt upphävas.
Borttagandet av tilläggstullen å konstgjort silke förutsätter, såsom generaltullstyrelsen
framhållit, ett samtidigt upphävande av accisen å sådant
silke. Då någon tillverkning av naturligt silke icke förekommer inom landet,
torde det icke vara erforderligt att bibehålla accisbestämmelserna för sistnämnda
slag av silke. Förordningen om accis å silke torde således i enlighet
med styrelsens förslag böra helt upphävas. Skulle framdeles inom landet
upptagas tillverkning av natursilke genom förädling av importerat råsilke,
torde styrelsens förslag om införande av en mot den hittills utgående accisen
svarande tull å råsilket böra tagas under övervägande.
Vad därefter beträffar accis och tilläggstull, som belöpa å varor vilka finnas
i lager vid tiden för ifrågavarande ändringars genomförande, synes det
med hänsyn till de föreliggande särskilda förhållandena rimligt att — trots
de invändningar som kunna göras ur statsfinansiella synpunkter — restitution
av dessa avgifter i viss utsträckning beviljas. Att genomföra en sådan
åtgärd i fråga om färdiga artiklar, såsom vävnader, band, trikåvaror och
sömnadsarbeten, torde emellertid icke böra ifrågakomma och får för övrigt
anses uteslutet redan av tekniska skäl. Samma är förhållandet med garn i
smärre, för detaljhandeln lämpade uppläggningar. Det kunde därför ifrågasättas
huruvida icke restitutionen borde avse enbart konstsilkegarn och
därvid begränsas till dylikt garn i andra uppläggningar än nyss nämnts. Av
skäl som generaltullstyrelsen anfört synes det emellertid vara rimligt, att
restitution medgives jämväl för konstsilke, som ingår i s. k. råväv (vävnader
och andra metervaror som ännu icke färdigberetts), i fråga om vilket
varuslag de tekniska svårigheterna för åtgärdens genomförande äro mindre
framträdande. Jag biträder därför generaltullstyrelsens uppfattning i vad
avser det föreslagna restitutionsmedgivandets omfattning. Det belopp, som
i enlighet härmed kan ifrågakomma till restitution, kan icke exakt angivas.
Beloppet har emellertid approximativt uppskattats till mellan 6 å 7 miljoner
kronor.
Såsom generaltullstyrelsen anfört torde det böra överlämnas åt Kungl.
Maj :t att bestämma dagen för ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna,
vilket givetvis bör ske med beaktande av såväl anslutningsprotokollets
bestämmelser som det svenska näringslivets intressen. Vad angår upphävandet
av tilläggstullen å konstsilke, hänförligt till tulltaxenr 399, synes det
lämpligt att befrielse från dylik tull, i enlighet med vad styrelsen föreslagit,
medgives jämväl med avseende å vara, som mottagits före men utlämnas
från tullverket efter ändringens ikraftträdande.
Genom Annecy-överenskommelsen gjorda tullmedgivanden äro, såsom
framgår av den redogörelse för allmänna tull- och handelsavtalets inne
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
håll, vilken lämnats vid anmälan av frågan om Sveriges anslutning till avtalet,
icke ovillkorligen bindande utan kunna under vissa omständigheter
helt eller delvis återtagas. Detta förutsätter i regel förhandlingar eller samråd
med de länder, vilka erhållit ifrågavarande medgivande såsom direkt
koncession eller eljest ha väsentligt intresse av saken. För att besitta erforderlig
handlingsfrihet i dylika frågor torde Kungl. Maj :t böra erhålla
bemyndigande att, därest omständigheterna det påkalla och avtalets bestämmelser
det medgiva, helt eller delvis återställa ifrågavarande tullar och
andra avgifter till nuvarande höjd. Ett sådant bemyndigande torde få anses
medföra befogenhet att återställa avgifterna även för det fall att överenskommelsen
helt skulle upphöra att gälla. Självfallet kan ett återställande
ske endast i den mån andra avtal icke lägga hinder i vägen därför.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen, att
dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall erhålla ändrad lydelse
på sätt framgår av bilaga 1 till statsrådsprotokollet i
detta ärende;
dels besluta, att samma taxa skall för tiden t. o. m. den
30 juni 1951 hava den ändrade lydelse, som framgår av bilaga
2 till nämnda protokoll;
dels besluta att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa samt förordningarna den 4
november 1932 (nr 512), den 14 februari, 21 mars, 21 april
och 10 november 1933 (nr 39, 88, 168 och 611), den 2 mars,
27 april och 18 maj 1934 (nr 34, 92 och 158), den 26 april
och 31 maj 1935 (nr 121 och 221), den 30 april 1936 (nr
133), den 18 juni 1937 (nr 495), den 6 maj 1938 (nr 157),
den 22 juni 1939 (nr 347), den 31 maj 1940 (nr 468), den
29 maj 1942 (nr 284) och den 4 juni 1943 (nr 292) med
ytterligare tillägg till gällande tulltaxa ävensom förordningen
den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke skola
upphöra att gälla;
dels förklara, att vad riksdagen sålunda beslutat skall träda
i kraft å dag, som Kungl. Maj :t bestämmer;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter om
restitution av eller befrielse från tilläggstull och accis för
konstgjort silke, som vid tiden för beslutets ikraftträdande
finnes i riket i form av garn, hänförligt till tulltaxenr 399,
eller såsom beståndsdel i vävnader och andra metervaror
som ännu icke färdigberetts (s. k. råväv);
dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår sålunda ändrade
tullar och andra avgifter, skall äga att, därest omständigheterna
det påkalla och ifrågavarande avtals bestämmelser
det medgiva, helt eller delvis återställa avgifterna
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
15
till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal lägga hinder
i vägen därför.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Cederstrand.
16
Kiingl. Maj:ts proposition nr 53.
Bilaga 1.
Förslag
till
ändringar i tulltaxan.
1
2: 1
2: 2
2: 3
6: 1
6: 2
7
8: 1
8: 2
9: 1
9: 2
Hästar:
andra slag:
hingstar..................................... 1 st.
andra:
varmblodiga................................ 1 st.
andra..................................... 1 st.
Levande djur, ej särskilt nämnda:
bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-,
svart-, silver- och korsräv, sobel, utter samt iller och j
mink..................................... 100 kr. \
Anm. För djur, avsedda att användas såsom avelsdjur, skall
tull icke utgå.
andra ............................................
Kött, ätbara djurdelar, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna:
av fågel:
gåslever......................................N
annat:
vilt........................................
annat......................................N
av ren..........................................
andra slag......................................N
Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:
Tull
för 100 kg
kronor
50: —
150: —
50: —
15: —
fria
400: —
fritt
20: —
fritt
7: —
16
kaviar (störrom)
T
1 500: —
24: 1
24: 2
36: 1
36: 2
36: 3
36: 4
Ost:
dessertost.......................................T/E
annan..........................................T/E
Blommor och blomdelar, naturliga, avskurna, ej särskilt
nämnda:
till prydnad användbara, även preparerade:
50: —
20: —
andra:
friska:
under tiden 1 mars—30 november
under annan tid.................
andra ............................
Anm. — —----------
E
E
E
1 000: —
500: —
500: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
17
38
Växter, ej särskilt nämnda:
levande:
rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren ... El
40: 2
50
51: 1
51: 2
52
52: 1
52: 2
52: 3
52: 4
53: 1
53: 2
53: 3
55: 1
55: 2
55: 3
56
57: 1
57: 2
58: 1
58: 2
59
60: 1
60: 2
61
andra......................................... El
Anmärkningar till nr 38—39 och 40: 2. —--— —- — —
Potatis:
rå:
nyskördad (färsk) och inkommande under tiden 1 ja -
nuari—30 juni................................T
annan:
under tiden 1 januari—31 juli..................N
under annan tid; ävensom potatisflingor
Tomater:
under tiden 1 maj—30 november...................T
under annan tid...................................T
Tomatpuré, ej hänförlig till annat nummer:
under tiden 1 maj—30 november...................E
under annan tid...................................E
Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att användas till
inläggning av fisk- eller skal djurskonserver eller till uppföd
-
ning av pälsdjur, skall tull icke utgå.
Köksväxter, ej särskilt nämnda:
färska eller enbart kokade:
lök:
under tiden 1 januari—29 februari.............. T
under tiden 1 mars—31 maj...................
under annan tid...............................T
meloner.........................................N
gurkor:
under tiden 15 mars—30 september.............N
under annan tid...............................N
sparris..........................................T
blomkål........................................T
andra slag......................................T
saltade eller torkade, även i blandning med rötter:
gurkor..........................................N
andra..........................................N
Kapris..............................................E
Svampar, ätbara:
champinjoner......................................E
andra............................................E
Humle..............................................T
* Såsom emballage---bastmattor m. m.
Tull
för 100 kg
kronor
20: —
20:
10: —
1: —
fria
50: —
15: —
25: —
15: —
5: —
fri
20: —
40: —
50: —
20: —
150: —
25: —
40: —
35: —
25: —
75: —
75: —
100: —
65: —
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 53.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
63: 1
63: 2
63: 3
63: 4
64: 1
65
66
66: 1
67: | 4 |
67: | 5 |
67: | 6 |
67: | 7 |
67: | 8 |
67: | 9 |
67: | 10 |
67: | 11 |
67: | 12 |
67: | 13 |
70: | 2 |
71: | 1 |
71: | 2 |
71: | 3 |
71: | 4 |
71: | 5 |
71: | 6 |
72: | 1 |
72: | 2 |
73 |
|
74 |
|
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
apelsiner och mandariner.........................
bananer ........................................ N
citroner......................................... N
cedrat- och grapefrukter.........................
vindruvor:
under tiden 1 juli—31 december................T
jordgubbar:
under tiden 1 september—30 april..............N
under annan tid...............................N
hjortron........................................
plommon:
körsbär:
under annan tid...............................T
äpplen:
under tiden 1 januari—31 januari...............T
under tiden 1 februari—30 juni.................
under annan tid...............................T
päron:
under tiden 1 januari—30 juni.................
under annan tid...............................T
pomeranser.....................................T
andra, ej särskilt nämnda:
frukter:
under tiden 1 februari—30 april..............T
under annan tid.............................T
bär...........................................T
torkade eller saltade:
mandel.........................................T
aprikos-, persiko- och plommonkärnor.............T
s. k. arachidmandel..............................T
nötkärnor:
hasselnötskärnor...............................T
cashewnötskärnor och kokosrasp................T
andra........................................T
dadlar..........................................N
andra, ej särskilt nämnda........................N
Kaffe:
orostat...........................................T
rostat, kaffesurrogat med tillsats av kaffe härunder inbegripet
........................................N
Tull
för 100 kg
kronor
fria
10:
5: ■
fria
25:
25:
100:
fria
5:
10: ■
fria
20:
fria
20:
10:
10
20
10
20
20
35
40
30
50
30
50
45:
60:
Kungl. Maj:ts proposition nr 53
19
75: 2
83
85: 2
94: 1
94: 2
117: 1
117: 2
117: 3
117: 4
i 117: 5
122: 1
122: 2
125
126
127
128
129
130: 1
130: 2
132: 1
132: 2
! 134
137:
137:
141
Te:
annat............................................E
Kardemumma, muskot och muskotblomma............N
Vanillin samt ersättningsmedel för vanilj och vanillin N
Potatismjöl och annan stärkelse samt gryn av andra ve
getabilier
än spannmål...........................T/E
Bak- och jästpulver.................................E
Soja................................................E
Såser...............................................E
Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att användas till inläggning
av fisk- eller skaldj urskonserver eller till uppfödning av
pälsdjur, skall tull icke utgå.
Köttextrakt och kondenserade soppor:
koncentrerad hönsbuljong..........................
andra slag........................................
j Korv och andra annorledes än genom kokning, saltning,
torkning och rökning till förtäring beredda, ej särskilt
nämnda varor av djurs kött eller andra djurdelar; ävensom
kräftstjärtar..................................
Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap..........
Frukt- och mjölksocker..............................
Lakrits, ej hänförlig till konfityrer ....................
Kakao:
bönor ............................................
pulver............................................
Kakaosmör.........................................
Choklad, även med tillsats av socker eller mjölk, av vanilj
eller andra aromatiska ämnen..................
Konfityrer, ej särskilt nämnda:
innehållande choklad...............................
E
E
T
T
T
T
N
N
E
E
Bröd:
dessertkäx, ej hänförliga till konfityrer..............E
pepparkakor och andra slag av finare bakverk, ej hänförliga
till konfityrer.............................E
andra slag........................................N
Köksväxter, ej särskilt nämnda, samt frukter och bär,
ätbara, inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade:
frukter:
andra slag:
sylter och geléer samt pomerans-, apelsin- och
citronmarmelader..........................E
andra......................................E
Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter,
bär, köksväxter, svampar och rötter:
kött av nötboskap eller får.......................E
Tull
för 100 kg
kronor
100: —
200: —
2 000: —
20: —
30: —
40: —
50: —
fri
75: —
75: —
33: —
23: 50 i
25: — I
15: —
45: —
10: —
80: —
150: —
30: —
60: —
20: —
40: —
50: — i
;
1 12: - |
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
I
142: 1
142: 2
142: 3
143: 1
143: 2
143: 3
143: 4
143: 5
143: 6
143: 7
143: 8
143: 9
143: 10
147: 1
147: 2
147: 3
147: 4
148: 1
148: 2
148: 3
148: 4
167
178: 1
178: 2
fisk- och skaldjur:
sardiner och tonfisk; ävensom brissling (sprats)
och dylika fiskslag, inlagda såsom sardiner.....E
ansjovis..........~...........................E
andra........................................E
frukter och bär:
ananas och grapefrukt.........................E
aprikoser, persikor, päron och blandad frukt.....E
sylter och marmelader av apelsin, pomerans, citron,
grapefrukt, ananas, aprikoser, krusbär, persikor
och plommon...............................E
frukter i sockerlag, ej hänförliga till nr 143: 1—3,
ävensom puré och mos av kastanjer...........E
andra........................... E
köksväxter:
sparris, tomater och pickles....................E
andra........................................E
soppor:
koncentrerad hönsbuljong......................E
andra; ävensom inläggningar av bönor med fläsk E
andra slag......................................E
Anm. 1. Konserver av varor, som draga högre tull än för
konserver, andra slag, är stadgat, tulltaxeras enligt de
tulltaxenummer, till vilka varorna eljest äro hänförliga.
Vad sålunda stadgas skall icke äga tillämpning i fråga
om konserver av sparris och av svampar.
Anm. 2. Till nr 141—143: 10 hänföras icke---■ vid
detaljförsäljningen.
Saft, bär- och frukt-, samt andra drycker, ej särskilt nämnda,
innehållande högst 2 1/i volymprocent alkohol, ej
hänförliga till maltdrycker:
saft av citrusfrukter:
osockrad:
på kärl, vägande brutto över 3 kg............T
på kärl, vägande brutto 3 kg eller därunder ... E
sockrad:
på fat......................................T
på andra kärl...............................E
andra slag:
osockrade:
på kärl, vägande brutto över 3 kg............T
på kärl, vägande brutto 3 kg eller därunder ... E
sockrade:
på fat......................................T
på andra kärl...............................E
Isoleringsmassa mot värme, köld eller ljud, helt eller delvis
av mineraliska ämnen..........................
Förtätade gaser:
etylenoxid, med eller utan tillsats av kolsyra, samt ädelgaser
...........................................
Tull
för 104 kg
kronor
25: —
50: —
75: —
30: —
35: —
50: —
60: —
75: —
50: —
75: —
40: —
50: —
75: —
15: —
25: —
34: —
34: —
20: —
30: —
34: —
40: —
fri
fria
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
21
183
184
185
211: 1
211: 2
215
av högre syrahalt...........T
218
218: 1
218: 2
219
221
221: 1
222: 1
225
226
227: 1
227: 2
227: 3
257
258
Ättika och ättiksyra:
på fat:
av högst 10 % syrahalt.........................T
beläggas med samma
tull som vid nr 183
med tillägg för varje
procent högre Tsyrahalt
av 1 kr. för 100
kg, dock högst med
tull av 50 kr. för
100 kg.
på andra kärl, utan avseende på syrahalten.........T
Träsprit (metanol)...................................T
Aceton och acetonolja samt metyletylketon............N
Anm.----—------ —---------- —
Bensylalkohol, bensylbensoat och oktylalkohol; acetater,
formiater, propionater och stearater av oktylalkohol och
lägre envärdiga alifatiska alkoholer samt av furfurylalkohol,
cyklohexanol och metylcyklohexanol; etrar och estrar
av glykoler och glycerin samt estrar av glykol-, mjölk-,
oxal-, adipin-, ftal-, citron- och vinsyra, ej särskilt nämnda;
ävensom estrar med tillsats av minst 10 % toluol,
xylol eller dylikt..................................N
Anm. För butylacetat må tullen icke i något fall utgå med högre
belopp än som motsvarar 15 % av värdet.
Syraväckare.................................... 100 kr.
Roquefortkulturer.............................. 100 kr.
A-vitaminkoncentrat
Ljuskänsligt fotografiskt papper.......................E
Fotografiska torrplåtar...............................E
Fotografisk film, alla slag:
framkallad..................................... E
annan:
kinematografisk film.............................E
annan..........................................E
Anm. till nr 227: 1—-3. —• — --- — -------- —-
Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter (estrar)
samt inom parfymindustrien eller vid tillverkningen
av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl. använda essenser
och andra välluktande ämnen, ej hänförliga till annat
nummer, naturliga eller konstgjorda:
andra slag, i kärl eller förpackning vägande brutto:
1 kg eller däröver.............................E
mindre än 1 kg...............................E
Tull
för 100 kg
kronor
10: —
50
20
15
30:
10: —
7: 50
fria
30:
30:
1 580:
80:
150:
•100: —
500: —
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
268: 1
268: 2
281
289
296: 1
296: 2
297: 1
297: 2
299: 1
299: 2
302
Tull
för 100 kg
kronor
261: 1
261: 2
262
100: —
500: —
500: —
25:
10:
25:
500:
Anm. 1 till nr 257—258. För flyktiga vegetabiliska oljor,
som äro avsedda att användas uteslutande såsom råvaror
inom luktämnesindustrien och som vid tulltaxeringen
denatureras på sätt vederbörande tullmyndighet
föreskriver, skall tull icke utgå.
Anm. 2 till nr 257—-258. För flyktiga vegetabiliska oljor,
som äro avsedda uteslutande för tillverkning av putsmedel
för läderarbeten eller för skodon, skall tull
utgå vid nr 257 med 200 kr. för 100 kg och vid nr 258
med 300 kr. för 100 kg.
Tandpulver och tandpasta............................E
Puder, smink, hudkräm och näskitt...................E
Lukt- eller toalettvatten, parfymer och kosmetiska medel,
fasta eller flytande, ej hänförliga till annat nummer E
Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel,
ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja,
harts, vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin
eller stärkelse; ävensom uppblötningsmedel:
icke flytande:
tvättpulver...................................Ej
andra........................................E
Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel,
innehållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl. T/E
Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor, knallsignaler,
knallpulver och smällare .....................E
Anm. För fyrverkeriarbeten, avsedda att användas för livräddningsändamål
eller för avgivande av nödsignal, skall
tull icke utgå.
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:
beredda, halvberedda härunder inbegripna:
andra slag:
i stycken, vägande minst 1 kg:
lackerade...................................El 150:
andra......................................Ej 65:
i stycken av mindre vikt:
lackerade...................................E 200:
andra......................................E I 90:
Anm. —- —----•---------— —■
Arbeten av läder och skinn:
läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller utklippta,
men icke vidare bearbetade, ej särskilt nämnda:
andra slag:
lackerade...................................N 210:
andra, ränder, även hopskarvade, härunder inbegripna
..................................N 100:
handskar:
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
23
303: 1
303: 2
304
305: 1
305: 2
Tull
för 100 kg
kronor
andra slag......................................N
delar av läder eller skinn till handskar, hänförliga till
nr 303: 1 .......................................N
900: —
600: —
fotbollar..........................................E
andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna,
oavsett materialets beskaffenhet, sadelmakararbeten
och rakstriglar..................................E
Pälsverk:
oberedda:
100: —
120: —
307
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-,
svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt ut
(100
kr.
.................................. I + N
ter.
15: —
350: —
beredda, lösa:
311
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-,
svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt ut
(100
kr.
.................................. 1+ N
ter.
15: —
800: —
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar,
foder, tillskurna besättningar, bräm och mattor med
eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna:
314
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-,
svart-, silver- och korsräv, sobel, åkta säl samt
(100 kr.
..............................\+ N
utter.
15:
1 400:
319
320
322
fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk
till övertyg eller foder:
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl
samt utter:
med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande
silke......................
, (100 kr.
andra...............................\+ E
15
2 200
15
2 000
Anm. till nr 316: 1—318 och 321—322. Till dessa
nummer eljest hänförliga persedlar skola, om de äro
försedda med krage, uppslag eller annan besättning
av pälsverk av i nr 311 angivna slag, tulltaxeras
efter vad i nr 319—320 stadgas.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
| : Arbeten av kautschuk, även syntetisk, guttaperka och | Tull för 100 kg |
336: 1 |
|
|
336: 2 | yttergummi, ej hänförligt till nr 335, samt delar där- |
|
| till...........................................E | 100: — |
336: 3 | automobildelar, ej hänför liga till nr 331, 336: 2 eller |
|
| 1057 .........................................E | 100: — |
336: 4 | motorcykeldelar, ej hänförliga till nr 331 eller 336: 2, |
|
| gripna.......................................E | 120: — |
340: 2 |
|
|
340: 3 | Pressade plattor av träflis, impregnerade med konstharts N | 5: — j |
341 | Papperspåsar och kuverter: |
|
377 |
|
|
378: 1 | andra slag........................................E | 30: — i |
378: 2 | S. k. papeterier.....................................E | 60: — i |
379: 1 | Bobiner och spolpipor, även impregnerade med bakelit N | 16: — i |
379: 2 | Verktygsskaft, jacquardkort med eller utan hål, även sam-manhäftade, rör av papp eller papper, ej hänförliga till |
|
| 8: — | |
387 | andra slag,härunder inbegripna, oavsett bearbetningen, |
|
| skjortbröst av papper, även i förening med väv... E | 50: — |
391 | vykort; gratulationskort, även utan bilder........E | 100: — |
392 | andra slag, härunder inbegripna planschverk; ävensom |
|
| plakat, oavsett bearbetningen...................E Anm. 1.---— ------------ —. Anm. 2. —--—■ —• — — — —------- —- Silke, ej särskilt nämnt, även i förening med annat spå-nadsämne: i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar; | 100: — |
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
25
398: 1
398: 2
399: 1
399: 2
474
477: 1
477: 2
480: 2
480: 3
naturligt............ N
konstgjort..................................N
annat:
naturligt.......................... N
Anm. För till detta nummer häntörligt silke, som är avsett
uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd,
glödstrumpor och andra glödnät, driv- och transportremmar
eller cordväv, skall tull utgå med 200 kr.
för 100 kg.
konstgjort....................................N
Anm. till nr 398: 1—399 : 2. Effekt- eller fantasigarn,
bestående av silke i förening med annat spånadsämne,
hänföres till nr 398: l—399: 2, allenast för så vitt silket
i en sammanhängande tråd följer garnets hela längd.
Vävnader, ej särskilt nämnda:
innehållande silke:
filtvävnader med bomullsvarp och inslag av grovt garn
av silkesavfall, avpassade till filtar (s. k. italienska),
även fållade eller kantade, samt ofärgad eller naturfärgad
shantung ... E; ävensom för tekniskt bruk
avsedda vävnader ... N.......................
Anm. Hit hänförliga, för tekniskt bruk avsedda vävnader,
må icke draga högre tull än eljest för vävnader av motsvarande
slag är stadgat.
andra slag:
av silke enbart eller i förening med högst 15 % annat
spånadsämne (helsiden):
av konstgjort silke enbart eller i förening med
högst 15 % annat spånadsämne, vägande per
m2:
200 g eller däröver....................
mindre än 200 g ......................
av silke i förening med mer än 15 % annat spånadsämne: -
andra (halvsiden):
andra slag, vägande per m2:
200 g eller däröver......
mindre än 200 g ........
Anm.---- — ---
av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen eller
med inblandning av kokostågor, jute eller högst 10
% fibrer, hänförliga till nr 396:
Tull
för 100 kg
kronor
550: —
250: —
500: —
200: —
600: — |
750: —
! 1 000: —
500: —
750: —
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
538
Elastiska band och snören, innehållande strängar (trådar)
av kautschuk:
i förening med silke............................. E
Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning
eller knytning tillverkade varor, metervara härunder inbegripen,
ej hånförliga till annat nummer:
innehållande silke:
andra slag:
552: 2 I
552: 3
552: 4
andra:
strumpor:
helt eller delvis av nylon eller liknande syn -
tetiska fibrer.................... N
andra..................................N
andra....................... N
570
571
581
Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:
av spånadsvara, innehållande silke..................E
andra slag........................................E
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädnings- och
ärmhållare samt andra dylika persedlar, ej hänförliga
till gulddragararbeten; ävensom delar därtill av spånadsvara:
av
elastiska band eller snören, innehållande silke ... E
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
andra slag:
602: 1
602: 2
603: 1
603: 2
av vävnad, hänförlig till nr 474, 475, 478, 480: 1 eller
613, eller av band, hänförliga till nr 541: 1,
543 eller 544: 2:
försedda med bro- (beläggas med samma
derier eller spet- Itul1 som den spånadsr
(vara, av vilken de
t-i \ vam, <x v vutvcu ut
sar..........^framställts, med till
andra.
.........E''iägg av
..150%
• •130%
av vävnad, hänförlig till nr 476, 477: 1—2 eller
480: 2—3, eller av band, hänförliga till nr 541: 2,
542 eller 544: 3:
försedda med broderier
eller spetsar
..........E
andra..........E
beläggas med samma
tull som den spånadsvara,
av vilken de
framställts, med tilllägg
av
..200%
• •175%
av yllevävnad, av vävnad, hänförlig till nr 479, av
band, hänförliga till nr 544: 1, eller av band av
ull, hänförliga till nr 545:
Tull
för 100 kg
kronor
600: —
1 700: —
2 000: —
1 200: —
4 500: —
1 000: —
600: —
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
27
605
606
607: 1
607: 2
611
612
försedda med broderier,
spetsar, foder,
uppslag eller
annan besättning,
vari silke ingår,
eller eljest till en
mindre del bestående
av vara, i
vilken silke ingår
..........E
försedda med broderier
eller spetsar,
vari silke icke
ingår.....
andra:
damregnkappor E
andra........E
beläggas med samma
tull som den spånads„
vara, av vilken de}
E framställts, med tilllägg
av
385 %
295 %
75%
225 %
613
Anm. till nr 598—611. För persedlar, hänförliga
till dessa nummer, skall, därest de äro försedda
med krage, uppslag eller annan besättning av
pälsverk av i nr 311 angivna slag, utgå särskild
tilläggstull av 15 % av värdet.
Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, ej särskilt
nämnda, gulddragararbeten härunder inbegripna:
gulddragartråd; ävensom paljetter och kantiljer, oavsett
materialets beskaffenhet....................E
Anm. Till detta nummer hänförlig vara, som är avsedd
uteslutande för tillverkning av elektriska ledningssnören,
drager en tull av 100 kr. för 100 kg.
andra slag, bälten, skärp och dylika artiklar härunder
inbegripna:
innehållande metalltråd eller med metalltråd
överspunnet garn till mer än 15 % av varans
hela vikt:
vävnader, andra än spetsvävnader och tyll E
Anmärkningar till Avd. XI.
2. Vid tulltaxering av till denna avdelning hänförliga varor,
tillverkade helt eller delvis av till nr 400 hänförligt garn, skall sådant
garn, där ej annorlunda stadgas, likställas med garn av ull.
Tull
för 100 kg
kronor
900:
3 000:
Skodon, ej hänförliga till nr 618—619:
andra:
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
623
625: 1
625: 2
626
1631: 1
631: 2
i 631: 3
634
635
640
641
642: 1
642: 2
673
673 V,
674
682
689
av spånadsvara, innehållande silke eller finare metalltråd
.......................................g
andra slag, ej särskilt nämnda, oavsett materialets
beskaffenhet:
med sulor helt av gummi....................E
andra......................................E
Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga:
damhattar, monterade med blommor eller plymer .. 1 st.
andra slag:
av annat ämne:
andra slag:
försedda med garnering eller montering av varor,
innehållande silke:
herrhattar:
av filt, försedda med foder, innehållande
silke............................. l st.
andra............................. i st.
andra slag........................... l st.
Paraplyer och parasoller1:
av spånadsvara, innehållande silke............... 1 st.
andra slag..................................... 1 st.
Konstgjorda blommor, frukter och växter samt efterbildningar
av fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar o. dyl.,
allt för så vitt de ej äro hänförliga till nr 1130:
avsedda för eller användbara såsom besättnings- eller
monteringsartiklar.............................E
andra slag; ävensom delar till konstgjorda blommor
och andra i överrubriken upptagna artiklar____E
Prydnadsfjädrar (plymer):
oarbetade:
strutsfjädrar....................................E
andra..........................................E
Anm.
Packningar av kol............................. 100 kr
Golv-
och väggplattor:
av mindre tjocklek:
oglaserade:
enfärgade.....................................T
Badkar, tvättställ, disklådor, klosetter och andra dylika
* Angående temporär ändring, se bilaga 2.
1 Angående tulltaxeringen —--2 § d) tulltaxeförordningen.
Tull
för 100 kg
kronor
2 000: —
150: — i
300: — |
5: —
1: 25
1: —
*1: —
3: 75
1: 35
4 000: —
1 000: —
2 000: —
3 000: —
10: —
5: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 53
29
710
711
712
713: 1
713: 2
714: 1
714: 2
artiklar, allt för så vitt de ej äro hänförliga till fajans- eller
porslinsvaror......................................N
Flaskor och burkar:
helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest
annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom
gravyr i formen:
av högst 100 cm3 rymd........................T
av större rymd:
flaskor av grön eller brun massa för maltdrycker,
mineralvatten, läskedrycker, vin eller spritdrycker
samt damejeanner av sådan massa ... T
andra slag..................................T
med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,
oslipade eller slipade proppar men i övrigt helt oslipade
och utan målning, förgyllning eller eljest annan dekorering
än sådan, som åstadkommits genom gravyr i for
-
Tull
för 100 kg
kronor
3: —
20: —
6: —
12: —
men:
damejeanner..................................T
andra........................................T
Anm. till nr 711—-713: 2. Mekaniska tillslutningsanordningar---är
stadgat.
15: —
40: —
andra slag1, härunder inbegripna flaskor, försedda med
flätning eller annan beklädnad, som icke utgör emballage,
samt flaskor med i prydnadssyfte åstadkommen
beläggning eller annan sammansättning med oädel
metall:
s. k. isoleringsflaskor, ävensom färdiga, lösa glas därtill
........................................ • N
Anm. Till nr 714: l hänföras även lösa hylsor till
s. k. isoleringsflaskor.
andra........................................N
Anm. Vid tulltaxering av flaskor om minst 3 liters
rymd eller damejeanner fästes ej avseende vid om
varan är försedd med grövre korgflätning.
120: —
60: —
716
| under inbegripna..................................N Glas- och emaljvaror, ej särskilt nämnda1: | 100: — j |
720 | andra slag........................................N | 65: — |
| Andra arbeten, även med infattade pärlor eller stenar: |
|
723 | av guld eller platina....................... | 10: — 5 000: — |
724 | av silver........................................E | 3 500: — |
| Anmärkningar till nr 723—724.--------------- |
|
725 | Pärlor och koraller, äkta, oinfattade, samt ädelstenar, |
|
| oinfattade, även konstgjorda........................ | fria |
726 | Byggnads-, möbel-, hushålls- och renhållningsgjutgods, |
|
| ej särskilt nämnt, samt delar därtill: |
|
Angående tulltaxcringen — — — 2 § d) tulltaxcförordningen.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
736 | andra slag: emaljerade, förnicklade1 eller förtenta............N | Tull för 100 kg 17: — |
788 | Kättingar och kedjor, även avpassade, samt lösa länkar ledbultkättingar, ej hänförliga till nr 787, med en 6 mm eller däröver..........................N | 25: — |
818: 1 | Knivar, ej särskilt nämnda: med ytterskållor av horn, celluloid, galalit och andra lösa blad till rakhyvlar......................E | i 1 200: — |
818: 2 | andra......................................E | 300: — |
880 | Plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda: andra slag, vägande per stycke: mindre än 20 kg men ej mindre än 1 kg: |
|
881: 1 | mjölktransportkärl, förtenta....................E | 10: — |
881: 2 | andra........................................E | 15: — |
922 | Anm. till nr 878—879 och 881: 2. Fat samt---av tullen. Knivar, gafflar och skedar: förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade |
|
| med guld, silver eller platina.....................E | 230: — | |
924: 1 | andra slag: av nysilver.....................................E | 100: — |
924: 2 | andra..........................................E | 50: — 1 |
925 | Arbeten, ej särskilt nämnda: |
|
| med guld, silver eller platina.....................E | 255: — |
926: 1 | förnicklade; ävensom toalett-, skrivtygs- och bordsartik-lar, ej särskilt nämnda, utan ytbetäckning: toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar av nysilver, |
|
| utan ytbetäckning...........................E | 150: — |
926: 2 | andra slag....................................E | 75: — 1 1 |
1 Angående tulltaxeringen---Avd. XV A.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
31
|
| Tull för 100 kg |
| Ångpannor, förvärmare, ej särskilt nämnda, samt med ma-skinella anordningar försedda behållare och kokare, allt |
|
944 1 | Anm. För ångpannor, förvärmare, behållare och kokare Kondensorer: |
|
948 1 | Anm. 1. — —---—• — ---- —- —■ — —--■ — Anm. 2. För artiklar, hänförliga till nr 947—-948, skall tullen |
|
| Förbrännings- och varmluftsmotorer, vägande per stycke: |
|
952: 1 1 | mer än 5 000 kg men ej mer än 25 000 kg: dieselmotorer..................................N andra........................................N Anm. 1.---—--- — — ---—- — --- Anm. 2. För motorer, hänförliga till nr 950—951, 952: 2 och | 9: — |
! 954 | | Ugnar för industriella ändamål samt smidesässjor och blås-bälgar............................................N Anm. För artiklar, hänförliga till detta nummer, skall tullen | 5: - i | |
| | Valsverk för metallindustrien---bleckslagerimaski- ner, ej här förut nämnda: | 1 |
958 960 | Anm. 1. — — --- —----- —- •— ------ Anm. 2. För maskiner, hänförliga till nr 955—958, skall Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande högst 10 000 kg............................ 100 kr. | 15: - |
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 33.
966 | Trä- och korkbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, | Tull för 100 kg |
967 | Anm. För maskiner, hänförliga till nr 964—966, skall tullen Tryckpressar: digelpressar, härunder inbegripna även handpressar (icke | 1 1 |
| litografiska) och korrekturpressar..................N | 12: — |
977 | Anm. För artiklar, hänförliga till detta nummer, skall tullen Plogar, även ångplogar -— — — andra stackningsmaski- | i |
| ner...............................................N | 6: — |
984 | Anm. till nr 974—977. För plogar, även ångplogar, årder och 10 % av varans värde. För övriga till nr 974—977 hänförliga Cylindrar, slidskåp och kolvar, särskilt inkommande, av- | 1 |
| sedda för ångmaskiner, motorer, kylmaskiner, pumpar, | 10: — |
985 | Vevaxlar och vevstakar, särskilt inkommande: |
|
990 | Valsar, särskilt inkommande, borstvalsar härunder inbe-gripna, samt valscylindrar, ej särskilt nämnda: |
|
992 | Anm. till nr 985—990. För artiklar, hänförliga till nr 985 Transmissioner, härunder inbegripna släta axlar, försedda |
|
i | Anm. 4. För artiklar, hänförliga till nr 991—-992, skall tullen |
|
Kungl. Maj:ts proposition nr 53-
33
994
995
995: Va
996
1000
Skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar, vägande
per stycke:
Anm. För artiklar, hänförliga till nr 993—994, skall tullen
i varje fall motsvara minst 15 % av varans värde och må,
beträffande till nr 994 hänförliga varor, i intet fall utgå
med lägre belopp än 60 kr. per stycke.
Tull
för 100 kg
kronor
Kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt slaggranuleringsmaskiner.
...................................
Armatur samt delar därtill för maskiner, apparater eller
rörledningar, härunder inbegripna slussventiler, ej hänförliga
till nr 733:
Anm. 1.-------, , . ,,
Anm 2 För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall
tullen i varje fall motsvara minst 15 % av varans värde
och må, beträffande till nr 998 och 999 hänförliga artiklar,
i intet fall utgå med lägre belopp än för oförnicklade resp.
1 kr. 25 öre och 7 kr. 50 öre per stycke samt för förnicklade
artiklar resp. 1 kr. 88 öre och 11 kr. 25 öre per stycke.
Anm. -------------
Järnvägs- och spårvägsmateriel, ej särskilt nämnd:
1054
1055: 1
1055: 2
1055: 3
1056: 1
1056: 2
1056: 3
1056: 4
1064: 1
1064: 2
1078
axlar, raka, samt lösa hjul:
bearbetade; ävensom hjulsatser.................N
fjädrar, buffertar och delar därtill, draginrättningar
och koppelanordningar.........................N
för järnvågs- och spårvägsskenor avsedda skarv- och
syllbultar med muttrar.........................N
Automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda.. 100 kr.
Motorcyklar: .
med en cylindervolym understigande 250 cm ... 100 kr.
andra; ävensom sidvagnar till motorcyklar.....100 kr.
Anm. till nr 1056: 1—3. För automobil eller motorcykel,
som för tillfälligt brukande införes till riket, skall erläggas
skatt enligt vad därom är särskilt stadgat.
Åkdon och fordon, ej särskilt nämnda...........100 kr.
Fartyg, andra än luftfartyg, samt båtar och skeppsdockor,
även med tillbehör:
andra:
'' lustfartyg, andra än ångfartyg.............100 kr.
andra ........................................
Ur:
fickur:
med boett av guld eller platina................ 1 st.
fria
5:-
6:
5:
15:
15:
10:
15:
25: -fria
6: —
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 53.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
1083
Delar, ej särskilt nämnda, till ur:
boetter:
av guld eller platina........
1088
1089
1090
Musikinstrument:
pianon:
flyglar................
pianinon och tafflar ____
Anm. 1.-----. —
Anm. 2. — —----
ackordion och delar därtill
1 st.
1 st.
1 st.
E
1095: 1
1095: 2
Grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av
musik m. m. inrättade instrument samt delar och tillbehör
därtill, grammofonnålar härunder inbegripna:
färdiga grammofonskivor med allenast intalad text,
avsedda för språkundervisning..................
andra slag...................................
Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, galalit, ambroin, eburin
och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, ej
hänförliga till annat nummer:
E
1111
arbetade, ej särskilt nämnda:
av celluloid eller galalit........................E
1116
1117
1118
1119
1121
1122
Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, attrapper,
dosor och fodral, ej särskilt nämnda:
av läder —--finare metalltråd:
utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara,
vari ingår silke eller finare metalltråd, eller
klädda med prydnadsfjädrar..................E
invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke
eller finare metalltråd........................E
andra........................................E
Anm.---—-------------
andra slag:
etuier med tillbehör...........................e
Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg — — — upptagna
artiklar:
utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara,
vari ingår silke eller finare metalltråd, eller klädda
med prydnadsfjädrar...........................E
invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke
eller finare metalltråd..........................E
Tull
för 100 kg
kronor
5: —
300: —
225: —
350: —
fria I
50: —
120: —
1 700: —
1 000: —
450: —
250: —
700: —
000: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
35
1123
1128: 1
1128: 2
1129
1130
1136
1137: 1
1137:
1142:
1142:
1147: 1
1147: 2
1147:3
1148: 1
1148:
utvändigt klädda med eller bestående av läder eller
skinn, ej hänförliga till nr 1122.................
Tull
för 100 kg
E
kronor
700: —
Leksaker, munharmonikor härunder inbegripna, och sällskapsspel
samt delar därtill:
bollar av kautschuk.............................E
andra slag......................................E
Julgransprydnader...................................E
Masker samt karnevals- och kotiljongsartiklar av papp
eller papper................................. E
Knappar, ej hänförliga till snörmakararbeten; ävensom
delar därav:
120: —
200: —
200: -
150: —
icke överklädda:
helt och hållet av andra oädla metaller än järn, av
dylika metaller och järn i förening med varandra,
av stennöt eller av celluloid, galalit och andra
liknande formbara, konstgjorda ämnen:
andra:
av stennöt
andra
E 160: —
E 80: —
Fiskredskap, andra än nät:
fiskkrokar....................................100 kr.
andra slag...................................100 kr.
Tobakspipor samt huvuden och skaft därtill; ävensom
cigarr- och cigarrettmunstycken:
5: —
10: —
andra slag:
icke färdigarbetade huvuden och skaft till tobaks -
pipor:
huvuden..................................E
skaft.....................................E
andra.........................................E
Reservoarpennor, även med skrivpennor eller beslag helt
eller delvis av ädel metall, samt delar till sådana pennor,
ej särskilt nämnda, av annat ämne än ädel metall
Pennskaft samt rit- och skrivstift...................
kr.
E
. E
Anm. För till detta nummer hänförliga stiftpennor må tullen icke
i något fall utgå med högre belopp än som motsvarar 10 %
av värdet.
75: —
100: —
300: —
10: —
100: —
100: —
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Förslag
till
Bilaga 2.
ändringar i tulltaxan att gälla till och med den 30 juni 1951.
397: 1
397: 2
Vadd, alla slag, kardad bomull härunder inbegripen:
av bomull, blekt...............................
annan ........................................
Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga:
Tull
för 100 kg
kronor
N 25: —
N 10: —
andra slag:
630: 1
630: 2
630: 3
av annat ämne:
ogarnerade:
filt- och stråstumpar samt capeliner; ävensom
mössor, sydda av flätor, hänförliga till nr
358 ................................... 1 st.
herrhattar............................... 1 st.
andra................................... 1 st.
andra slag:
försedda med garnering eller montering av varor,
innehållande silke:
631: 3
632: 1
632: 2
andra slag....................
andra:
herrhattar......................
andra ..........................
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda1:
1 st.
1 st.
1 st.
693: 1
693: 2
694: 1
694: 2
695: 1
695: 2
696: 1
696: 2
andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk.............................N
andra......................................N
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt dekorerade:
för hushållsbruk...........................N
andra....................................N
av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna krukmakargods
och andra lervaror, ej särskilt nämnda;
ävensom kakel och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk...........................N
andra....................................N
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade
eller på annat likartat sätt dekorerade:
för hushållsbruk.........................N
andra..................................N
Anm. till nr 693:1 —696: 2. Såsom enfärgade —- —- —-åstadkommes utsmyckning.
—: 50
—: 50
1: —
1: 75
—: 75
1: 50
45: —
30: —
25: —
16: —
1 Angående tulltaxeringen---2 § d) tulltaxeförordningen.
507062. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.