Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955 (Proposition 1955:215 - höst)

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Nr 215

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område under återstoden
av produktionsåret 1955/56; given Stockholms
slott den 25 november 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,
samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående prissättningen
på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret 1955/56, har
Kungl. Maj :t den 9 och 11 november 1955 meddelat beslut i prisfrågorna.
Sagda prisöverenskommelse samt i anslutning därtill framlagda förslag
till åtgärder underställes i propositionen riksdagens prövning.

Till ledning för prisöverenskommelsen har legat en av kalkylsakkunniga
företagen omräkning av jordbrukskalkylen för regleringsåret 1955/56. Denna
visar jämfört med den i januari—februari 1955 upprättade förkalkylen
(justerad för de i vårens prisöverenskommelse förutsatta prisändringarna)
ett inkomstbortfall för jordbruket av 504 miljoner kronor. Enligt vårens
prisöverenskommelse skall jordbruket självt bära ett inkomstbortfall av 4
procent av inkomstsumman enligt nyssnämnda förkalkyl eller 165 miljoner
kronor. Det belopp, varmed jordbruket skall kompenseras, utgör sålunda
339 miljoner kronor. Den nu ingångna prisöverenskommelsen innebär i huvudsak,
att jordbruket skall, utöver de i den omräknade kalkylen redovisade
inkomsterna, tillföras i form av prisförhöjningar ett belopp av i runt tal 239
miljoner kronor. Av statliga medel skall dessutom i de av missväxten år
1 Bihang till riksdagens protokoll 19.r>5. i samt. Nr 215

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

1955 hårdast drabbade områdena utbetalas kontanta bidrag till ett sammanlagt
belopp av 98,9 miljoner kronor, varjämte av statliga medel skall utgå
0,6 miljoner kronor till pristillägg på stärkelsepotatis och 0,5 miljoner kronor
till Svenska mejeriernas riksförening för särskilda ersättningar i anledning
av skördeskadorna.

Prishöjningsbeloppet, jämfört med de i den omräknade kalkylen upptagna
inkomsterna, fördelar sig med 66,7 miljoner kronor på konsumtionsmjölk,
3,5 miljoner kronor på grädde, 4,0 miljoner kronor på ost, 46,7 miljoner
kronor på smör, 95,7 miljoner kronor på kött och fläsk, 7,8 miljoner
kronor på ägg, 8,0 miljoner kronor på matpotatis samt 0,5 miljoner kronor
på brännvinspotatis, vartill kommer 6,0 miljoner kronor som viss prisstegringsvinst
på lager av smör och ost.

Det belopp av 98,9 miljoner kronor, som jordbruket enligt överenskommelsen
avses skola tillföras av statliga medel, förutsättes skola disponeras
med 20 miljoner kronor till kontanta bidrag efter behovsprövning till de av
missväxten hårdast drabbade jordbrukarna, med cirka 58 miljoner kronor
till arealbidrag till jordbrukare inom vissa områden med särskilt svåra
skördeskador (jämte Norrbotten och delar av Västerbotten) samt med cirka
21 miljoner kronor till extra leveranstillägg till mjölkleverantörer, berättigade
till leveranstillägg, inom samma områden. Vidare föreslås, att en del
av inkomsttillskottet genom prishöjningarna på mjölk och mejeriprodukter
i de av skördeskador minst drabbade områdena i Skåne skall tagas i anspråk
för differentierade mjölkbidrag i de svårast skördeskadade områdena i övriga
delar av landet. Genom uttagande av slaktdjursavgift på svin för bland
annat stöd åt köttproduktionen samt en viss avvägning av priserna å kött
och fläsk avses skola erhållas en för missväxtområdena förmånlig fördelning
av prishöjningarna på dessa produkter.

För prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1955/56 ett reservationsanslag av 100 miljoner
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 november 1955.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Zetterberg, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam, Lindström, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område under återstoden av produktionsåret
1955/56 samt anför därvid.

Vid överläggningar, som under februari och mars 1955 ägde rum mellan
statens jordbruksnämnd, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra
sidan, träffades överenskommelse om prisregleringen på jordbrukets
produkter för regleringsåret 1955/56. överenskommelsen godkändes av
Kungl. Maj :t genom beslut den 25 mars 1955 och innebar i huvudsak, att
jordbruket — utöver de i den under januari—februari 1955 av kalkylsakkunniga
upprättade jordbrukskalkylen redovisade inkomsterna —- skulle
tillföras en inkomstökning till ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor
i form av prishöjningar på brödsäd, matpotatis, konsumtionsmjölk, grädde,
ost, ägg samt kött och fläsk. Överenskommelsen skulle vidare gälla hela
regleringsåret 1955/56 och förutsatte, att den s. k. 4-procentregeln skulle
äga tillämpning. Omräkning av jordbrukskalkylen skulle sålunda ske under
november 1955 på grundval av skörderapporterna per den 15 oktober 1955,
dock endast för såvitt sådan omräkning skulle begäras av jordbruksnämnden
eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

Överenskommelsen förelädes riksdagen genom propositionen 1955: 180
och vann även riksdagens godkännande (JoU 25, rskr. 320). I samband härmed
anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret 1955/56 bland annat till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av
169 000 000 kronor. Vidare medgav riksdagen Kungl. Maj :t alt vidtaga erforderliga
åtgärder för reglering under regleringsåret 1955/56 av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i nyssnämnda proposition
och utskottsutlåtande.

i Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

På grund av de för jordbruket ogynnsamma väderleksförhållandena under
sommaren och hösten 1955 blev det redan tidigt klart, att en omräkning
av jordbrukskalkylen i enlighet med vårens prisöverenskommelse måste ske.
Med anledning av de inträffade skördeskadorna uppdrog Kungl. Maj :t genom
beslut den 16 augusti 1955 åt jordbruksnämnden att i samråd med lantbruksstyrelsen
utreda omfattningen och arten av de mera väsentliga skador,
som uppkommit å 1955 års skörd till följd av väderleksförhållandena. För
att i möjligaste mån påskynda utredningsarbetet i samband med nyssnämnda
omräkning av jordbrukskalkylen beslöt Kungl. Maj :t den 12 september
1955, efter framställning av jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation, att tidpunkten för avgivandet av skörderapporterna
skulle flyttas från den 15 till den 1 oktober. I syfte att bidraga till att avhjälpa
de kreditsvårigheter, som uppkommit till följd av förluster på grund
av felslagen skörd, framlade Kungl. Maj :t vidare den 22 september 1955
proposition till riksdagen angående utlämnande av stödlån till jordbrukare
in. m. (prop. 1955:203).

I skrivelse den 9 november 1955 har jordbruksnämnden hemställt om bemyndigande
att medge höjning fr. o. m. den 10 november 1955 av priserna
från mejeri på smör och ost med 75 respektive 10 öre per kilogram. Kungl.
Maj :t har den 9 november 1955 lämnat jordbruksnämndens framställning
utan erinran.

Vidare har jordbruksnämnden i skrivelse den 9 november 1955, vilken inkommit
till jordbruksdepartementet den 10 november samma år, hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte godkänna en mellan nämnden, å ena, och den av
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedda förhandlingsdelegationen,
å andra sidan, den 9 november 1955 träffad, av nämndens
råd samma dag enhälligt godkänd överenskommelse om prissättningen
på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret 1955/56 i de
delar överenskommelsen berör prishöjningar på andra produkter än smör
och ost. Kungl. Maj:t har den 11 november 1955 godkänt sagda överenskommelse
i ifrågavarande delar.

I skrivelse den 11 november 1955 har jordbruksnämnden framlagt förslag
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under återstoden av regleringsåret
1955/56. Förslaget grundas på nyssnämnda mellan jordbruksnämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation träffade överenskommelse
i ämnet. Vid nämndens skrivelse har fogats, bl. a., promemoria med reviderade
beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1955/56. Promemorian torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.
Vidare har vid jordbruksnämndens skrivelse fogats en särskild skrivelse
från statens priskontrollnämnd med yttrande över sagda promemoria.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj :t frågan om utformningen i vissa
hänseenden av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område under
återstoden av regleringsåret 1955/56 och vissa därmed sammanhängande
spörsmål.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Det för regleringsåret 1955/56 fastställda systemet för prissättningen

på jordbruksprodukter

I sin skrivelse den 11 november 1955 med förslag till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område under återstoden av regleringsåret 1955/56 har
jordbruksnämnden redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets
produkter och förnödenheter, som fastställts för sagda regleringsår. Därvid
har nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1955 upprättade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt en
förkalkyl (normkalkyl) över jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåret 1955/56. Kalkylen anslöt sig i metodiskt hänseende i huvudsak
till de kalkyler, som på motsvarande sätt upprättats under de närmast
föregående åren. I ett väsentligt avseende avvek den dock från de
föregående årens motsvarande kalkyler. De kalkylsakkunniga hade nämligen
icke ansett möjligt att på objektiva grunder avgöra hur stor minskning
i arbetsvolymen, som skulle anses ha ägt rum från basåret 1950/51 till och
med 1955/56. Kalkylresultatet redovisades därför med fem olika alternativ,
i vilka arbetsvolymen antagits minska med respektive 3,0, 3,5, 4,0,
4,5 och 5,0 procent per år.

Enligt normkalkylen 1955 kunde jordbrukets sammanlagda inkomster
år 1955/56 beräknas uppgå till 3 834,6 miljoner kronor, innebärande en stegring
med 17,5 procent i förhållande till det för basåret 1950/51 beräknade
inkomstbeloppet. Jordbrukets sammanlagda kostnader under år 1955/56
beräknades i de fem olika alternativen till respektive 4 397,2, 4 335,1,
4 274,4, 4 214,9 och 4 156,6 miljoner kronor, innebärande en kostnadsökning
i förhållande till basåret med respektive 26,84, 25,05, 23,30, 21,58 och
19,90 procent. Motsvarande kalkylunderskott för 1955/56 uppgick till respektive
284, 226, 169, 113 och 58 miljoner kronor.1 De sakkunniga tog
icke ställning till de angivna alternativen. De önskade genom redovisningen
därav endast visa, hur olika antaganden om förändringen av arbetsvolymen
påverkade kalkylutfallet.

Normkalkylen för 1955/56 granskades och godkändes av jordbruksnämndens
råd den 11 februari 1955. Därefter vidtog mellan nämnden och en av
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation
överläggningar om prissättningen för ifrågavarande regleringsår.
Överläggningarna resulterade den 16 mars 1955 i en prisöverenskommelse,
som den 17 mars enhälligt godkändes av jordbruksnämndens råd.
Prisöverenskommelsen har av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Till ledning för den statliga prissättningen skulle på vanligt sätt läggas
den av kalkylsakkunniga i februari 1955 framlagda inkomst- och
kostnadsprognosen för regleringsåret 1955/56. Denna kalkyl utvisade, som

1 I enlighet med prisöverenskommelsen våren 1952 utgick man härvid från att av eu räntekostnadsökning
med 55 miljoner kronor endast 44 miljoner kronor skulle beaktas vid prissättningen
för 1955/56. Se propositionen 1955: 180 s. 130*—131*.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

redan nämnts, underskott varierande mellan 284 och 58 miljoner kronor,
beroende på vilket alternativ för den årliga minskningen av arbetsvolymen,
som lades till grund för beräkningarna. I överenskommelsen togs även hänsyn
till den böjning av jordbrukets kostnader, som var att motse, sedan
förhandlingarna om nya kollektivavtal för lantarbetare och andra arbetargrupper
avslutats. Enighet rådde om att jordbruket utöver de i kalkylen redovisade
inkomsterna skulle tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar
till ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. Härav erhölls 19,1
miljoner kronor genom att de tidigare sänkta rik Ipriserna för vete och råg
per den 1 april 1956 höjdes med 2 kronor per deeiton. De i kalkylen upptagna
inkomsterna för matpotatis höjdes — till följd av förväntad ökad övergång
till kvalitetspotatis — med 8,0 miljoner kronor. Priset på konsumtionsmjölk
höjdes med 8 öre per liter, motsvarande för jordbruket en inkomstökning
av 107,4 miljoner kronor, på tunn och tjock grädde med 10 respektive
20 öre per liter (tillhopa 6,6 miljoner kronor) och på ost med i genomsnitt
10 öre per kilogram (5,2 miljoner kronor). Inkomsterna för ägg förutsattes
öka med 11,3 miljoner kronor, därigenom att det i kalkylen upptagna genomsnittspriset
höjdes med 15 öre per kilogram, medan en höjning av priserna
på kött och fläsk med cirka 16 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,
som tillämpades vid förhandlingstillfället, beräknades komma att medföra
en inkomsthöjning utöver det i kalkylen upptagna beloppet med 132,0 miljoner
kronor.

De definitiva inlösenpriserna för vete och råg skulle fastställas först på
sommaren 1955. Det förutsattes, att möjlighet till ytterligare justering av
riktpriserna då borde föreligga, därest priserna på världsmarknaden hade
visat en påtaglig stegring som kunde väntas bli bestående under regleringsåret
1955/56. En eventuell justering skulle ske med beaktande av att Svensk
spannmålshandels ekonomiska ställning icke äventyrades. Förmalningsavgiflen
skulle utgå med oförändrat 5 kronor per deeiton. Därest världsmarknadspriserna
på oljeväxtfrö påtagligt skulle stiga och denna stegring
kunde väntas bli bestående, skulle möjlighet föreligga att också taga upp
frågan om justering av grundpriserna på dessa fröer. Konjunkturutjämningsfondens
medel skulle dock icke få anlitas för att möjliggöra en sådan
justering.

Kollektivavtalet för lantarbetare och andra arbetare förutsattes skola tilllämpas
fr. o. in. den 1 januari 1955. För att bereda jordbruket kompensation
för de härav föranledda merkostnaderna under regleringsåret 1954/55
skulle detaljhandelspriset på mjölk höjas redan den 1 april 1955 med 5
öre per liter. Av detta belopp skulle jordbruket erhålla 4,5 öre och detaljhandeln
resten till förbättring av dess marginaler. Återstående höjning med
3 öre per liter skulle träda i kraft den 1 september 1955. Av denna höjning
skulle jordbruket tillföras 2,7 öre och detaljhandeln U,3 öre per liter. Vidare
förutsattes av samma skäl priserna på kött och fläsk stiga under
återstoden av det löpande regleringsåret, så att den för 1955/56 beräknade
genomsnittsnivån uppnåddes redan sommaren 1955.

Jordbruksnämnden förklarade sig beredd att liksom tidigare till prövning
upptaga önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter,
i den mån så erfordrades för att täcka inkomstbortfall på grund
av att förutsatta priser icke helt skulle kunna uttagas. Detsamma skulle
gälla i fråga om täckning av sådana kosnadsstegringar, som kunde komma
att inträffa under kalenderåret 1955 på grund av nya kollektivavtal för
livsmedels- och transportfacket. Därest sockerbetspriset sänktes vid de då
pågående förhandlingarna med betodlarna, skulle jordbruket äga påkalla
liknande justering för att täcka det härav föranledda inkomstbortfallet i

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

kalkylen. Sedermera har kompensationsbeloppet för nämnda kostnadsstegringar
och inkomstbortfall fastställts till sammanlagt 19,0 miljoner kronor.
Enligt en överenskommelse mellan jordbruksnämnden och jordbrukets ekonomiska
organisationer har beloppet fördelats med 12,9 miljoner kronor till
Svenska mejeriernas riksförening och 6,1 miljoner kronor till Sveriges slakteriförbund.

Överenskommelsen skulle gälla hela regleringsåret 1955/56 och förutsatte
att den s. k. 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Oavsett 4-procentregeln
förbehöll sig jordbrukets förhandlingsdelegation rätt att upptaga förhandlingar
med jordbruksnämnden om kompensation genom prishöjningar på
jordbrukets produkter, därest höjda löner efter den 1 januari 1956 till lantarbetare
eller andra arbetargrupper skulle föranleda en ökning av jordbrukets
kostnader.

överenskommelsen innebar, såsom redan nämnts, att jordbruket skulle
tillföras ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor utöver vad som överenskommits
i den prisuppgörelse, som gällde för regleringsåret 1954/55.
I sin skrivelse den 19 mars 1955 med förslag angående prissättningen på
jordbruksprodukter samt prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
under regleringsåret 1955/56 upplyste emellertid jordbruksnämnden, att
beloppet blev betydligt mindre, om man i stället jämförde prishöjningarna
med prisläget vid förhandlingstillfället. Enligt överenskommelsen för det
innevarande regleringsåret skulle nämligen priserna på kött och fläsk sänkas.
På grund av marknadsförhållandena hade emellertid denna sänkning
icke kunnat göras hösten 1954. Sedan det blivit klart, att betydande lönehöjningar
skulle komma att inträffa från och med den 1 januari 1955, hade
jordbruksnämnden icke ansett sig böra påfordra en sänkning av prisnivån.
I förhållande till den nivå, som enligt föregående års prisöverenskommelse
skulle ha tillämpats för år 1954/55, höjdes priserna med 39,5 öre per kilogram.
I jämförelse med det prisläge, som rådde vid förhandlingstillfället
våren 1955, stannade höjningen dock vid omkring 16 öre per kilogram. Jordbruksnämnden
anförde vidare, att förhållandet i viss mån var likartat i fråga
om brödsäd. Enligt en preliminär överenskommelse sommaren 1954 skulle
priserna på vete och råg sänkas med omkring 4 kronor 75 öre per deciton.
Av den nya överenskommelsen framgick det, att denna sänkning skulle
begränsas till 2 kronor 75 öre. Skillnaden mellan dessa två belopp — 2 kronor
per deciton — hade i överenskommelsen upptagits som en inkomstökning
för jordbruket.

Det kunde enligt jordbruksnämnden beräknas, att de angivna prishöjningarna
på konsumtionsmjölk, grädde och ost skulle komma att möjliggöra
en höjning av det genomsnittliga avräkningspriset på mejerimjölk med
inemot 2 öre per kilogram. Variationerna omkring detta belopp kunde dock
regionalt sett bli relativt stora, beroende på omfattningen av försäljningen
av konsumtionsmjölk inom olika områden. Denna höjning av avräkningspriset
har, upplyser nämnden, kunnat mer än förverkligas under den hittills
gångna delen av regleringsåret, trots att mejerikostnaderna blivit något
högre än man räknade med i våras. Detta sammanhänger bland annat med
förändringar i mejeriernas betalningspolitik och med att exportförlusterna
på mejeriprodukter sjunkit i och med att överskottsproduktionen blivit avsevärt
mindre än man tidigare hade anledning att räkna med. I normkalkylen
våren 1955 upptogs det genomsnittliga avräkningspriset för 1955/56
(exklusive beslutade prishöjningar) till 36,11 öre per kilogram, medan priset
i den reviderade kalkylen upptagits 3,44 öre högre eller till 39,55 öre per
kilogram. Det kan tilläggas, att eu minskning av mjölkinvägningen i och för

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

sig bör medföra en höjning av avräkningspriset, genom att exportförlusterna
nedgår.

Kungl. Maj :t lämnade därefter den 25 mars 1955 beslut rörande prissättningen
på jordbrukets produkter under 1955/56 och godtog därvid förenämnda
prisöverenskommelse. Kungl. Maj :ts beslut i prisättningsfrågan
underställdes därefter riksdagens prövning (prop. 1955: 180). Riksdagen
beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen
(JoU 25, rskr. 320).

Den reviderade kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåret 1955/56

Den under januari och februari 1955 upprättade förkalkylen (normkalkylen)
över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1955/56 har under oktober 1955 omräknats av kalkylsakkunniga. Den omräknade
kalkylen har av jordbruksnämnden och dennas råd granskats vid
sammanträde den 2 november 1955 och efter smärre justeringar godkänts
vid ett nytt rådssammanträde den 9 november 1955. Nämnden har i sin
regleringsskrivelse den 11 november lämnat en redogörelse för innebörden
och resultatet av den omräknade kalkylen (jämför bilagan).

I redogörelsen anför jordbruksnämnden till en början, att de nu utförda
beräkningarna i metodiskt hänseende ansluter sig till motsvarande tidigare
undersökningar och på samma sätt som dessa är begränsade till att avse
den egentliga jordbruksdriften. Liksom tidigare gäller vidare, att de absoluta
talen för inkomster och kostnader icke kan direkt jämföras med varandra.
En jämförelse måste grundas på de indextal, som framräknas med
1950/51 som basår.

Vidare anför nämnden, att beräkningarna av jordbrukets inkomster 1955/
56 grundar sig vad angar de vegetabiliska produkterna i främsta rummet
på den undersökning av skördeutfallet år 1955, som nämnden företagit på
grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt- och skörderapporterna
per den 1 oktober. Den animaliska produktionen har uppskattats
med ledning av uppgifter rörande kreatursantalet den 1 juni samt
en beräkning av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen
även statistiken över betäckta suggor har kommit till användning. De sakkunniga
har därjämte haft ledning av resultat, som framkommit i en av
nämnden företagen särskild undersökning av antalet kor och ungdjur den
15 september 1955 och under stallfodringsperioden 1955/56.

Nämnden framhåller, att kalkylsakkunniga har understrukit, att det försök
till en kvantitativ uppskattning av animalieproduktionen och behovet
av köpfodermedel, som framlagts i den omräknade kalkylen, har verkställts
med full insikt om den stora osäkerheten i dylika prognosberäkningar, särskilt
när produktionsförutsättningarna, såsom i år varit fallet, så starkt avviker
från de normala. De sakkunniga har vidare påpekat, att de prelimi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

nära skörderesultaten självfallet är omgivna av en betydande osäkerhetsmarginal.
Sålunda har det icke ansetts uteslutet, att skördeuppskattningarna
under ett år som det innevarande har blivit försiktigt hållna. I fråga
om inkomstberäkningarna har de sakkunniga dessutom nämnt, att resultatet
av en ny undersökning av hemslaktens storlek, som begärdes av de sakkunniga
i våras, icke förelegat vid sådan tidpunkt, att det kunnat beaktas
vid omräkningen. Den justering av slaktinkomsterna, som föranletts av den
nva undersökningen, redovisas i en särskild bilaga till kalkylpromemorian.
Ifrågavarande justering påverkar emellertid icke kalkylunderskottet enligt
4-procentregeln.

Ehuru de ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig del
kan sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, i främsta rummet
är att hänföra till posten köpfodermedel, har de sakkunniga, som framgår av
det följande, omräknat samtliga poster på kostnadssidan. Detta innebär,
att även sådana kostnadsändringar, som icke bör beaktas enligt 4-procentregeln,
redovisats. En särskild redogörelse för kalkylsakkunnigas ställningstagande
i fråga om de inkomst- och kostnadsförändringar, som bör inräknas
under 4-procentregeln, har emellertid samtidigt lämnats.

Nämnden tillägger slutligen, att de sakkunniga vid beräkningarna utgått
från Kungl. Maj:ts av riksdagen sedermera godtagna beslut den 25 mars
1955 angående prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under regleringsåret 1955/56.

Därefter övergår nämnden till att redogöra för beräkningarna av jordbrukets
inkomster och anför inledningsvis beträffande skörden i
huvudsak följande.

I normkalkylen förutsattes en minskning av brödsädsarealen med cirka
70 000 hektar i jämförelse med föregående år. Enligt arealinventeringen har
minskningen blivit cirka 134 000 hektar. Denna betydande avvikelse beror
främst på en stark minskning av vårvetearealen, vilken åtminstone delvis
kan förklaras med hänvisning till den ovanligt sena våren. För fodersäd och
foderväxter har å andra sidan inträffat en något större arealökning än man
förutsåg i normkalkylen. Ökningen från år 1954 blev 86 000 respektive
11 000 hektar i stället för i våras antagna 56 000 respektive 3 000 hektar.
Totalt har arealen för fodersäd och foderväxter ökat 1,5 procent mer än
man förutsatte i våras. Det kan tilläggas, att arealen träda och obrukad åkerjord,
som i normkalkylen höjdes från 185 000 hektar 1954 till 195 000 hektar
1955, enligt de reviderade beräkningarna har uppgått till 225 000 hektar.
I övrigt föreligger icke några större avvikelser i arealanvändningen jämfört

med normkalkylen. ,

De på grundval av skörderapporterna den 1 oktober 19o5 beraknade hektarskördarna
understiger avsevärt normskördarna enligt vårkalkylen. Största
avvikelsen uppvisar kokärter, för vilken gröda hektarskörden enligt skördeuppskattningen
utgör knappt hälften av normskörden. Även för havre, foderrotfrukter,
potatis, hö från odlad jord och vårvete är skördeininskningen
mycket betydande. För dessa grödor ligger skördeuppskattningen 20—30
procent under normskörden.

Vad härefter angår f oderlillgångnrna och foderförbrukningen under
1955/56 anför nämnden följande.

Kungi. Maj:Is proposition nr 215 år 1955

Pa grundval av beräkningarna rörande 1955 års skörd samt vissa andra
uppgifter har kalkylsakkunniga gjort uppskattningar om fodertillgångarna.
Enligt dessa uppskattningar kommer tillgångarna på vegetabiliskt foder under
stallfodringsperioden 1955/56 att bli nära 20 procent mindre än under
1954/55. Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till att årets skörd av
bland annat hö är av betydligt bättre kvalitet än fjolårets. Å andra sidan har
icke heller den synnerligen svaga återväxten på vallarna beaktats. Kalkylsakkunniga
har i detta sammanhang påpekat, att halm är ett kompletteringslöder,
varav användningen kan variera rätt avsevärt från år till år.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringsperioden
för varje särskilt djurslag har baserats på vissa utfodringsnormer,
samt uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnoimer
har använts som i tidigare kalkyler. Beräkningarna visar, att
förbrukningen av vegetabiliskt stallfoder 1955/56 kan väntas bli betydligt
mindre än under 1954/5o. Den största minskningen gäller mjölkkor och
svin men även för hästarna räknas med en nedgång.

Med hänsyn till det svaga underlaget för en bedömning av animalieproduktionens
storlek och behovet av köpfodermedel har de sakkunniga undersokt
nmhgheten i de gjorda beräkningarna genom vissa jämförelser mellan
tillgängen på fodermedel och den faktiska produktionen av animaliska livsmedel
under torråret 1947/48. Enligt dessa jämförelser synes det behov
av kopfoder, som de sakkunniga anser erforderligt, för att animalieproduktionen
under 1955/56 skall kunna uppehållas vid förutsatt nivå, ligga i
överkant. Å andra sidan pekar en jämförelse med produktionsåren 1953/54
och 19o4/55 på att en större foderåtgång än beräknat skulle vara behövlig
tor den animalieproduktion, som upptagits för 1955/56. Vid bedömningen
av animaheproduktionens omfattning och behovet av köpfoder har med
andra ord en avvägning skett med hänsynstagande till de faktiska förhållandena
under saväl torråret 1947/48 som under de senaste åren.

Efter denna översikt av skörde- och foderförhållandena behandlar nämnden
inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och anför därvid
i huvudsak följande.

Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) 1955/56 beräknas i den
nu föreliggande kalkylen till 300,6 miljoner kronor mot 385,6 miljoner kronor
i normkalkylen,1 vilket innebär en minskning med 85,0 miljoner kronor.
Nedgången sammanhänger dels med årets dåliga skördeutfall per hektar,
dels med den kraftiga nedgången i vårvetearealen samt viss minskning av
ragaiealen. För annan spannmål än brödsäd noteras jämfört med normkalkylen
en nedgång i inkomstsumman från 69,7 till 33,4 eller med 36,3 miljoner
kronor. Nedgången är praktiskt taget helt att hänföra till försämrat skördeutbyte
per hektar.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av potatis beräknas däremot bli i
stort sett oförändrade jämfört med normkalkylen. Härvid är dock att märka,
att en icke ringa skördeminskning för såväl mat- som fabrikspotatis uppvägts
av prishöjningar på det förra varuslaget. Härigenom har uppstått en
inkomstökning på 9,0 miljoner kronor för matpotatis. Inkomstminskningen
för fabrikspotatis uppgår samtidigt till 8,8 miljoner kronor. Ett inkomstbortfall
pa 34,0 miljoner kronor för sockerbetor förklaras främst av minskad
areal och försämrat skördeutfall såväl vad beträffar betskördens storlek
som sockerhalten.

1 Normkalkylens inkomstbelopp, här liksom i fortsättningen, inklusive beräknade inkomstökningar
enligt prisöverenskommelsen våren 1955.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Inkomsterna av olje- och spånadsväxter beräknas i den reviderade kalkylen
bli ungefär desamma som enligt normkalkylen. Det totala inkomstbeloppet
för oljeväxter uppgår sålunda i den reviderade kalkylen till 114,8
miljoner kronor mot 115,0 miljoner kronor enligt nonnkalkylen. For spanadsväxter
är motsvarande belopp 5,2 respektive 4,9 miljoner kronor.

I normkalkylen beräknades inkomsterna av köksväxter komma att uppgå
till 45,0 miljoner kronor. Posten har i den reviderade kalkylen — trots
att hektarskördarna för flertalet köksväxter i genomsnitt vant lagre an normalt
— till följd av prishöjningar upptagits till 54,3 miljoner kronor, vilket
motsvarar en inkomstökning av 9,3 miljoner kronor. For tobak har kalkylsakkunniga
i den reviderade kalkylen räknat med en mkomsthojning jämfört
med normkalkylen från 1,2 till 1,3 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier uppgår enligt den omräknade
kalkylen till 810,9 miljoner kronor mot 956,5 miljoner kronor enligt
normkalkylen. Nedgången, vilken utgör 145,6 miljoner kronor, beror som
framgått av det föregående främst på väsentligt minskade inkomster av
brödsäd, övrig spannmål samt sockerbetor men även på minskade inkomster
av fabrikspotatis.

Härefter redogör nämnden för jordbrukets inkomster av animaliska produkter
och behandlar därvid först mjölk och mejeriprodukter. Nämnden
anför härom.

Jordbrukets totala inkomster av mjölk och mejeriprodukter utgör enligt
den omräknade kalkylen 1 575,8 miljoner kronor mot 1 676,8 miljoner
kronor enligt normkalkylen. Nedgången — 101,0 miljoner kronor viken
nästan helt är att hänföra till mejerimjölken, sammanhanger med
att nu räknats med en lägre invägning vid mejerierna under aret 1955/öb
än enligt normkalkylen. Detta beror i sin tur framfor allt på den kraftiga
minskning av koantalet, som blivit en följd av årets svaga skördeutfall.
Sålunda har den av torkan i stora delar av landet —■ främst Mellansverige

_ starkt nedsatta återväxten på betesvallarna under sommaren och tor hösten

fått följder, som tidigt återspeglats i uppgifterna om mjolkinvag ningen

vid mejerierna. , , . . . , ,

Jordbrukets inkomster av ägg och av fjäderfäslakt har i den reviderade
kalkylen angetts med samma belopp som i normkalkylen, nämligen 2.2.J,4
respektive 24,0 miljoner kronor. Härvid har man utgått från att saval kvantiteterna
som priserna blir oförändrade jämfört med nonnkalkylen

Trots den ovanligt stora utslaktning, som blivit en följd av 1955 ars dahga
skördeutfall, redovisas nu en minskning av inkomsterna utav kött och ilask
på sammanlagt 60,7 miljoner kronor. Inkomsterna har nämligen minskat
från 1 275 3 miljoner kronor enligt normkalkylen till 1 214,6 miljoner kronor
enligt den reviderade kalkylen. Det med tanke på den stora utslaktningen
till synes egendomliga resultatet av omräkningen förklaras praktiskt
taget helt av en felbedömning av fläskproduktionen i nonnkalkylen. felbedömningen
sammanhänger med en överskattning av det väntade antalet
betäckningar under tiden januari—september 1955.

Enligt en till den reviderade kalkylen fogad bilaga angående hemslakten,
i vilken redogöres för de resultat, som erhållits vid bearbetningen av vissa
i samband med arealinventeringen den 1 juni 1955 inhämtade uppgifter om
antalet hemslaktade, icke veterinärbesiktigade djur in. in., skulle slaktinkomsterna
för 1955/56 minskas med ytterligare 22,7 miljoner kronor till

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

foljd av en tidigare icke känd nedgång i hemslakten, framförallt av svin
och storboskap Denna inkomständring påverkar emellertid icke beräkningarna
av kalkylunderskottet för 1955/56 enligt 4-procentregeln.

Övriga förut ej nämnda inkomstposter bland animalierna (militärhästar
ull och export av levande djur) svarade i normkalkylen för ett belopp av
4,J miljoner kronor. Motsvarande inkomstsumma är enligt den reviderade
kalkylen 4,4 miljoner kronor. Nedgången hänför sig till något minskad ullproduktion
samt till posten export av levande djur.

De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändrmgar,
har resulterat i en nedgång i detta kapital under 1955/56 av 99 2
miljoner kronor mot 27,9 miljoner kronor enligt normkalkvlen. Den ökade
nedgången jämfört med normkalkylen är främst en följd av en kraftig reduktion
av kostammen. ö

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändlingarna
i kreaturskapitalet) utgör enligt den reviderade kalkylen 3 048,2
miljoner kronor mot 3 210,4 miljoner kronor enligt normkalkylen. Nedgången,
som utgör 162,2 miljoner kronor, beror huvudsakligen på minskade
mjölkinkomster men även på att fläskproduktionen nu bedömts annorlunda
än i våras.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) för 1955/56 beräknas enligt den nu föreliggande kalkylen
till 3 759,9 miljoner kronor med 4 139,0 miljoner kronor enligt normkalkylen
(inklusive beräknade inkomstökningar enligt prisöverenskommelsen
våren 1955). Inkomstminskningen utgör 379,1 miljoner kronor.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför nämnden till
en början, att de ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig
del kan sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, i främsta
rummet hänför sig till posten köpfodermedel. Trots detta har emellertid
samtliga poster på kostnadssidan omräknats. Beräkningen bygger nu liksom
vid andra kalkyltillfällen på statistik över kvantiteter, priser och löner så
långt dylik statistik förelegat.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna redogör nämnden först
för arbetskostnaderna och anför härom.

• T!ar„nfmkalkylen 1955 utarbetades, hade det nya löneavtalet för 1955
ej trafiats och kunde alltså ej beaktas i kalkylen. Vid omräkningen har
hansyn tagits till de förändringar, som skett i avtalslönen (inklusive avtalsstipulerade
tillägg). Arbetsvolymen, som redovisas på samma sätt som i vårkalkylen,
har antagits vara densamma soin i våras. Liksom i normkalkvlen
har arbetsvolymen sålunda redovisats enligt de fem olika alternativ, som erhalles
om volymen från 1950/51 till och med 1955/56 antages ha nedgått
med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 eller 5,0 procent per år. De totala arbetskostnaderna
under 1955/56 enligt de olika alternativen för minskning av arbetsvolvmen
framgår av följande tablå.

Skillnaden mellan det högsta och det lägsta alternativet, som enligt norinka
kyien utgjorde 240,6 miljoner kronor, utgör enligt den reviderade kalkylen
268,0 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna
for avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbätt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %	5,0 %
Normkalkylen, miljoner kronor................ 2 431,7	2 369,6	2 308,9	2 249,4	2191,1
Reviderad beräkning, miljo-ner kronor............ 2 709,3	2 640,1	2 572,5	2 506,2	2 441,3
Differens reviderad beräk-ning — normkalkylen, miljoner kronor........ 277,6	270,5	263,6	256,8	250,2

ringar), ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna
för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster anför
nämnden.

Kostnadsposten grundförbättringar upptogs i normkalkylen till 25,9 miljoner
kronor. Den bär nu beräknats till 28,4 miljoner kronor. Kostnadsökningen
— 2,5 miljoner kronor — hänför sig praktiskt taget helt till lönehöjningar,
som nu kunnat beaktas.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har
beräknats enligt samma metodik som tidigare. De kalkylsakkunniga har
sålunda ej funnit anledning att frångå sitt ställningstagande i samband med
normkalkylen, vilket innebar, att en omläggning av byggnadskostnadsberäkningen
borde anstå, tills resultaten av den i jordbruksekonomiska undersökningens
regi bedrivna utredningen av byggnadskostnadernas storlek i
jordbruket kan tillämpas. De sammanlagda kostnaderna för ekonomibyggnader,
vilka enligt normkalkylen beräknades till 197,7 miljoner kronor,
uppgår enligt den reviderade beräkningen till 206,2 miljoner kronor. Kostnadsökningen
— 8,5 miljoner kronor — har orsakats dels av höjda materialpriser,
dels av den lönehöjning från och med den 1 januari 1955 till de
lantarbetare, vilka delvis utför byggnadsarbete, som först nu kunnat beaktas.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner och redskap visar
en ökning från 434,9 miljoner kronor enligt normkalkylen till 448,1
miljoner kronor enligt den föreliggande kalkylen. Kostnadsökningen — 13,2
miljoner kronor — har orsakats av ökat maskinbestånd, höjda priser på
andra maskiner och redskap än traktorer samt höjda verkstadstaxor och
reservdelspriser.

Jordbrukets kostnader för elektricitet har i den reviderade kalkylen upptagits
med samma belopp som i normkalkylen, nämligen 87,5 miljoner
kronor.

Räntekostnaderna har däremot nu beräknats till 453,2 miljoner kronor
mot 421,3 miljoner kronor i normkalkylen. Kostnadsstegringen — 31,9 miljoner
kronor — hänför sig till den i våras företagna höjningen av räntefoten.
Kostnadsstegringen har emellertid i viss utsträckning motverkats av
att lantbrukskapitalet beräknats bli något lägre än enligt normkalkylen.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår enligt de nu utförda
beräkningarna till 1 223,4 miljoner kronor mot 1 167,3 miljoner kronor enligt
normkalkylen, ökningen, som sålunda utgör 56,1 miljoner kronor, beror
huvudsakligen på ökade räntekostnader samt höjda kostnader för avskrivning
och underhåll av maskiner och redskap.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för
olika slags förnödenheter. De viktigaste förnödenhetsposterna i jordbrukskalkylen
är driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt köpfoderme -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

del. Övriga förnödenheter, vilka är av mindre betydelse, är i kalkylen sammanförda
under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande de nu nämnda
kostnadsposterna anför nämnden i huvudsak följande.

Kostnaderna för driv- och smörjmedel upptogs i normkalkylen till 115,7
miljoner kronor. I den reviderade beräkningen har de antagits bli 113,9 miljoner
kronor. Kostnadsminskningen på 1,8 miljoner kronor beror främst på
att man nu räknat med lägre kvantiteter motorfotogen och smörjolja än i
normkalkylen, samtidigt som priserna på dessa varuslag sänkts.

En kostnadsminskning för handelsgödsel och kalk från 262,2 miljoner
kronor enligt normkalkylen till 255,0 miljoner kronor enligt den reviderade
beräkningen, d. v. s. med 7,2 miljoner kronor, beror praktiskt taget helt på
att förbrukningen av alla handelsgödselslag med undantag för kalisalt och
ammoniumsulfat blivit mindre än som räknades med i normkalkylen. Den
starkaste nedgången gäller superfosfat och torde bland annat sammanhänga
med förändringarna i arealanvändningen.

En kostnadsökning av 161,3 miljoner kronor för köpfodermedel noteras
i den reviderade beräkningen jämförd med normkalkylen. I normkalkylen
upptogs nämligen en sammanlagd kostnad för köpfodermedel på 235,9 miljoner
kronor, vilket belopp vid omräkningen höjts till 397,2 miljoner kronor.
Kostnadsökningen orsakas framför allt av att man nu, med hänsyn till
den dåliga tillgången på inhemskt foder, räknat med avsevärt större kvantiteter
importfoder än i normkalkylen. Kostnadsökningen beror emellertid
även i viss utsträckning på att man i den reviderade beräkningen utgått från
förhöjda priser på vissa av de viktigare foderslagen, bland annat oljekrafttoder
och vetekli.

Samlingsposten diverse förnödenheter bär vid omräkningen ökat från 50,5
miljoner kronor enligt normkalkylen till 54,0 miljoner kronor. Huvuddelen
av kostnadsökningen är att hänföra till posten växtskydds- och ogräsmedel
m. in.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter år 1955/56 utgör
enligt nu föreliggande beräkningar 820,1 miljoner kronor mot 664,3 miljoner
kronor enligt normkalkylen. Kostnadsökningen, som sålunda utgör 155,8
miljoner kronor, beror praktiskt taget helt på ökade kostnader för köpfodermedel.

Under samlingsrubriken frakter m. m. har i kalkylen införts några kostnadsposter,
som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhetskostnader.
Beträffande dessa anför nämnden följande.

Jordbrukets kostnader för frakter beräknas nu till 98,4 miljoner kronor
mot 101,8 miljoner kronor enligt normkalkylen. Nedgången beror helt på att
mjölkfrakterna med hänsyn till den minskade mjölkproduktionen antagits
bli avsevärt lägre än enligt normkalkylen. I motsatt riktning verkar smärre
kostnadsökningar för bil- och järnvägsfrakter.

Kostnaderna tör mjölkkontroll upptages i den föreliggande kalkylen till
7,9 miljoner kronor mot 7,2 miljoner kronor i normkalkylen. Seminkostnaderna
upptages samtidigt till 10,1 i stället för 9,8 miljoner kronor. Kostnaderna
för maskinlegor samt torkningskostnaderna för brödsäd har nu beräknats
till 9,8 respektive 2,0 miljoner kronor mot 8,8 respektive 6,3 miljoner
kronor i normkalkylen. Den kraftiga nedgången i torkningskostnaderna
sammanhänger främst med att 1955 års skörd av brödsäd bärgats under
gynnsamma väderleksbetingelser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

'' Jordbrukets sammanlagda kostnader under 1955/56 utgör (exklusive arbetskostnader)
enligt den nu föreliggande kalkylen 2171,7 miljoner kronor
mot 1 965,5 miljoner kronor enligt normkalkylen. Omräkningen visar sålunda
en sammanlagd kostnadsökning av 206,2 miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
sammanfattar nämnden i följande tablå.

	1950/51	1955/56 Norm- kalkylen1	Reviderad beräkning
Kostnader (inklusive arbetskostnader), miljoner kronor
Alt. I...................................	3 466,7	4 674,8	4 881,0
II...................................	3 466,7	4 605,6	4811,8
III...................................	3 466,7	4 538,0	4 744,2
IV...................................	3 466,7	4 471,7	4 677,9
V...................................	3 466,7	4 406,8	4 613,0
Kostnadsindex
Alt. I...................................	100,00	134,85	140,80
II...................................	100,00	132,85	138,80
III...................................	100,00	130,90	136,85
IV...................................	100,00	128,99	134,94
V...................................	100,00	127,12	133,07
Inkomster, miljoner kronor.................	3 264,4	4 139,0	3 759,9
Avgår överskott 1950/51 enligt kalkyl med
1938/39 som basår, miljoner kronor.......	8,4	—	--
Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex, miljoner kronor
Alt. I...................................	3 256,0	4 390,7	4 584,4
II...................................	3 256,0	4 325,6	4 519,3
III...................................	3 256,0	4 262,1	4 455,8
IV...................................	3 256,0	4 199,9	4 393,6
V...................................	3 256,0	4 139,0	4 332,8
Kalkylmässigt över- eller underskott, miljoner kronor
Alt. I...................................	—	— 251,7	— 824,5
II...................................	—	—186,6	— 759,4
III...................................	—	— 123,1	— 695,9
IV...................................	—	— 60,9	— 633,7
V...................................	—	± 0,0	— 572,9

Anm. Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen från basåret med respektive
3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

1 Inklusive våren 1955 beslutade prishöjningar jämte kompensation för ökade löner i livsmedels-
och transportfacket. Dessutom har arbetskostnadsposten höjts enligt det nya lantarbetaravtalet,
varvid samma löneökning kalkylmässigt tillgodoförts jordbrukets egen arbetskraft.

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

Nämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen våren 1952
av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 miljoner
kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekostnader
på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt 1952
års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och förrådskapital.
Av denna räntekostnadsökning skulle en femtedel eller 11 miljoner kronor
beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller 44
miljoner kronor skulle successivt intäckas med en fjärdedel under vart och
ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed bör enligt nämnden de i nyssnämnda
tablå för 1955/56 angivna underskotten minskas med 11 miljoner
kronor.

För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal
av nämnden ställts samman i följande tablå.

Alternativ minsk-	Underskott (—) respektive överskott ( + )
ning av arbets-	1955/56
volymen, %	Norm kalkylen,1	Reviderad beräknin:
	miljoner kronor	miljoner kronor
3,0	— 241	— 813
3,5	— 176	— 748
4,0	— 112	— 685
4,5	— 50	— 623
5,0	+ 11	— 562

1 Se not till närmast föregående tablå.

Nämnden antör därefter, att det kalkylmässiga kompensationsbeloppet vid
tillämpning av 4-procentregeln av kalkylsakkunniga beräknats till 340 miljoner
kronor, samt återger vad de sakkunniga i anslutning till redovisningen
av omräkningens slutresultat anfört härom.

Med tillägg för de i vårens prisuppgörelse beslutade prishöjningarna, vartill
kommer 19,0 miljoner kronor, vilket belopp tillgodoräknats jordbruket
sasom kompensation för ökade löner i livsmedels- och transportfacket, kan
jordbrukets totala inkomster enligt normkalkylen beräknas uppgå till 4 139,0
miljoner kronor. Såsom framgår av föreliggande reviderade kalkyl har emellertid
en stor sänkning av jordbrukets produktionsvolym beräknats för innevarande
regleringsår, vilken endast till mindre del kompenserats av prisstegringar
utöver vad som förutsattes i uppgörelsen. Den totala inkomstsumman
beräknas sålunda nu till 3 759,9 miljoner kronor, vilket belopp med
379,t miljoner kronor understiger det i våras avsedda inkomstbeloppet. I
allt väsentligt kan denna inkomstminskning anses vara ett resultat av det
dåliga skördeutfallet. Smärre ändringar i beräkningsmetodiken har visserligen
företagits, till exempel för mjölk utanför mejeri och mjölk till hemmaförbrukning.
Vidare har en mindre sänkning av producentbidraget för mjölk
beräknats jämfört med normkalkylen,. Det kan ifrågasättas om inkomsterskjutningar
av nu nämnt slag bör inräknas under 4-procentregeln. Ifrågavarande
förskjutningar har emellertid en mycket ringa storleksordning jämfört
med det totala inkomstunderskottet och verkar dessutom i olika riktningar.
De sakkunniga har därför ansett, att man får en i stort sett riktig
uppfattning om inkomstbortfallet i jordbruket till följd av de ogynnsamma

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

väderleksbetingelserna genom att utgå från det totala underskottet på kalkylens
inkomstsida.

Kostnadssidan visar en ökning jämfört med normkalkylen med 206,2 miljoner
kronor. Härav kommer icke mindre än 161,3 miljoner kronor under
posten köpfodermedel. Till viss del beror ökningen på att prisnivån för fodermedel
nu beräknas vara något högre än man antog i våras. Kostnadsstegringen
är dock väsentligen en följd av att man nu förutsätter ett större
behov av köpfodermedel. (En exakt fördelning av kostnadsstegringarna på
pris- och volymökning låter sig icke göra med hänsyn till att beräkningen
upptager även sådana fodermedel — sorghum etc. — som icke upptogs i
normkalkylen).

Å andra sidan har det dåliga skördeutfallet medfört vissa smärre kostnadsbesparingar
till följd av minskad skördevolym och reducerat djurbestånd.
Detta gäller i främsta rummet posterna räntor, handelsgödsel, mjölkfrakter
och torkningskostnader för brödsäd, där kostnaderna i anledning av minskad
volym jämfört med normkalkylen beräknas sjunka med 8,7, 7,2, 6,7 respektive
4,3 miljoner kronor eller tillhopa 26,9 miljoner kronor. Enligt nu
anförda uppgifter kan kostnadsökningen till följd av det dåliga skördeutfallet
beräknas till (161,3 — 26,9==) 134,4 miljoner kronor. Sagda nettobelopp
motsvaras på kalkylens inkomstsida av 126,2 miljoner kronor. Tillsammans
med det förut angivna inkomstbortfallet utgör sålunda det på angivet sätt
beräknade underskottet (379,1 + 126,2 =) i runt tal 505 miljoner kronor.
Riskmarginalen, som jordbruket enligt prisöverenskommelsen självt svarar
för, utgör 4 procent av inkomstsumman enligt normkalkylen ökad med beslutade
prishöjningar. Detta belopp utgör omkring 165 miljoner kronor. Det
kalkylmässiga kompensationsbeloppet enligt 4-procentregeln uppgår sålunda
till (505 — 165 =) 340 miljoner kronor.

Vidare upplyser nämnden, att kalkylsakkunniga, som varit eniga om beräkningarna,
har understrukit, att kalkylresultatet är omgivet med stor osäkerlietsmarginal
såväl uppåt som nedåt. I fråga om köpfodermedel har emellertid
sakkunnigledamoten Holmström ansett, att kostnadsökningen tagits
upp till ett för lågt belopp, om animalieproduktionen skall kunna uppehållas
på den beräknade nivån.

Statens priskontrollnärnnd, som beretts tillfälle att taga del av den reviderade
kalkylen, har i yttrande den 3 november 1955 anfört i huvudsak
följande.

Beträffande arbetskostnadsposten hade det enligt priskontrollnämndens
mening varit önskvärt, att hänsyn kunnat tagas till att den starka nedgången
av skördade grödor och minskningen av kreatursstammen sannolikt medför
en lägre arbetsvolym än som skulle ha gällt under normala förhållanden.
Enligt priskontrollnämndens mening synes skälen till ett sådant beaktande
vara starkare då såsom i år stora avvikelser från normalår föreligger. Hänsyn
till denna minskning av arbetskostnadsposten bör kunna tagas vid de
förestående förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
angående prissättningen. I övrigt har priskontrollnämnden
icke någon erinran mot de föreliggande beräkningarna.

I anslutning till kalkylresultatet framhåller priskontrollnämnden, att prisändringar
på jordbrukets produkter med sammantaget 340 miljoner kronor,
därest de beräknas på perioden den 1 januari—30 september 1956, skulle

2 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 215

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

påverka konsumentprisindex med 1,5—2 procent eller något mer än 2 enheter.
Härvid har hänsyn icke tagits till den eventuella ökning av de absoluta
handelsmarginalerna, som kan uppkomma i samband med prishöjningen.

Slutligen har priskontrollnämnden meddelat, att ledamoten av nämnden
N. O. Jönsson avgivit följande reservation.

Med anledning av priskontroll nämndens uttalande att en minskad skörd
borde ha föranlett en reduktion av de beräknade och i kalkylen angivna arbetskostnaderna,
får jag anmäla, att jag av bland annat följande skäl icke
kunnat ansluta mig till detta uttalande. De i kalkylen synnerligen summariskt
beräknade arbetskostnaderna fotar sig på de i jordbruket träffade
avtalsenliga lönerna. På grund av den ständigt stegrade konkurrensen om
arbetskraften torde det endast i undantagsfall vara möjligt att vid de mindre
och medelstora jordbruken få vare sig tillfällig eller fast arbetskraft med
mindre ett ej oväsentligt överskridande av dessa avtalslöner tillämpas, varvid
givetvis jordbrukets egen arbetsinkomst blir i motsvarande mån underkompenserad.
Därjämte bör hänsyn tagas till den reduktion av arbetskostnaderna,
som varje år beräknats uppstå på grund av rationalisering, vilken
reduktion i den nu föreliggande kalkylen är avsevärt större än tidigare år.
Detta är ett förhållande, som mera torde grunda sig på antaganden än på
ett verkligt objektivt bedömande.

Såsom tidigare nämnts har den omräknade kalkylen granskats av jordbruksnämnden
och dennas råd vid sammanträde den 2 november 1955. Vid
granskningen framställdes yrkanden om viss översyn av kalkylen, nämligen
dels i fråga om inkomstberäkningen för sockerbetor, dels huruvida de
ökade mejerikostnaderna innefattade lönehöjningar i livsmedels- och transportfacket
utöver det belopp, som förutsatts bli en följd av vårens prisöverenkommelse,
dels i fråga om inkomster vid upptagande av införselavgifter
vid en eventuell smörimport.

Jordbruksnämnden upplyser, att kalkylsakkunniga i ett tillägg till den
omräknade kalkylen behandlat dessa frågor, och sammanfattar de sakkunnigas
utredning på följande sätt.

Beträffande sockerbetorna konstateras, att sockerhalten nedgått väsentligt
jämfört med den uppskattning, som kalkylsakkunniga hade tillgänglig,
då kalkylen slutjusterades. Å andra sidan har betskörden per hektar ökat i
ungefär samma proportion, som sockerhalten minskat, varför totalinkomsten
av sockerbetor icke undergår någon större förändring. Den nya beräkningen
ger ett totalt inkomstbelopp för sockerbetor, som med 1 miljon kronor överstiger
den tidigare uppskattningen. I anledning härav bör kalkylunderskottet
sänkas med samma belopp.

I fråga om den andra punkten i rådets yrkanden har de sakkunniga funnit,
att de kalkylmässiga försäljningsinkomsterna av mejerimjölk visat sig
innehålla en något större ökning av mejerikostnaderna än den, som förutsatts
skola kompenseras enligt tidigare överenskommelse, nämligen 14,8
mot 12,9 miljoner kronor. Om hänsyn tages härtill, bör det kalkylmässiga
kompensationsbeloppet vid tillämpning av 4-procentregeln minskas med
skillnaden mellan nämnda belopp eller med 1,9 miljoner kronor.

Med hänsyn till ovissheten i fråga om konsumtionsutvecklingen för smör
har de sakkunniga icke ansett sig böra göra någon uppskattning av de in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

komster, som i form av införselavgifter kan komma att inflyta vid en eventuell
import av smör.

I fråga om de justeringar av kalkylunderskottet, som företagits i anledning
av bland annat kalkylsakkunnigas utredning, anför jordbruksnämnden
i huvudsak följande.

Vid de förhandlingar, som efter granskningen av kalkylen i jordbruksnämndens
råd förevarit mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation,
har hänsyn tagits till den sänkning med 1 miljon kronor av
kalkylunderskottet, som föranletts av den nya uppskattningen av inkomsterna
utav sockerbetor. Nyssnämnda belopp om 1,9 miljoner kronor
har däremot kvittats mot andra konstaterade inkomst- och kostnadsförskjutningar,
vilka kalkylsakkunniga icke medtagit i slutredovisningen. Vid fastställandet
av kalkylunderskottet och kompensationsbeloppet har hänsyn vidare
tagits till den förmån, som jordbruket erhåller genom att stödlån i
anledning av skördeskadorna intill visst belopp förutsatts skola löpa räntefritt
under de två första åren. Denna förmån har uppskattats till ett belopp
av 3,2 miljoner kronor. Å andra sidan har emellertid uppmärksammats, att
de clearingmedel, som står till förfogande för Sveriges export- och importförening
för ägg, bör ökas med ett belopp av samma storleksordning, för att
den i vårens prisöverenskommelse förutsatta genomsnittliga prisnivån skall
kunna uppnås. Kalkylunderskottet har slutgiltigt fastställts till 504 miljoner
kronor och kompensationsbeloppet till (504—165=) 339 miljoner
kronor.

Som förut nämnts har den sålunda justerade jordbrukskalkylen godkänts
av jordbruksnämndens råd den 9 november 1955.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer

om prissättningen

Jordbruksnämnden har i sin till jordbruksdepartementet den 10 november
1955 inkomna skrivelse anfört, bland annat, att efter granskningen av
jordbrukskalkylen i jordbruksnämndens råd den 2 november 1955 förhandlingar
om prissättningen på jordbrukets produkter för återstoden av
regleringsåret 1955/56 förevarit mellan jordbruksnämnden samt en av Sveriges
lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation.
Dessa förhandlingar resulterade den 9 november 1955
i en prisöverenskommelse av följande lydelse.

»För att bereda jordbruket kompensation för den nedgång av produktionen
och ökning av kostnaderna, som beräknas bli en följd av de ogynnsamma
väderleksbetingelserna under vegetationsperioden 1955, har förhandlingar
ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation.
Därvid har träffats följande överenskommelse, avseende
återstoden av regleringsåret 1955/56.

1. Till ledning för överenskommelsen har legat den omräkning av jordbrukskalkylen
för 1955/56, som i enlighet med statsmakternas beslut
verkställts på grundval av skördeuppskattningen per den 1 oktober och

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

som därefter granskats och godkänts vid sammanträden med jordbruksnämndens
råd den 2 och 9 november. Enligt denna kalkyl är jordbruket
berättigat att erhålla kompensation för ett inkomstbortfall av 504 miljoner
kronor med avdrag av 165 miljoner kronor, motsvarande 4 procent
av jordbrukets totala inkomstsumma enligt våruppgörelsen. Det belopp,
varmed jordbruket skall kompenseras, utgör sålunda 339 miljoner
kronor.

2. Utöver i kalkylen redovisade inkomster tillförs jordbruket genom prishöjningar
ett belopp av i runt tal 239 miljoner kronor, fördelat på följande
sätt:

Beräknad inkomstökning,
milj. kronor

a) Prishöjning på k-mjölk från mejeri, 5,5 öre per liter . . 41,8

Lokala prishöjningar utöver nämnda belopp till täckande
av vissa fraktkostnader m. m............... 1,5

Prishöjning på k-mjölk, försåld utanför mejeri, 6 öre

per liter....................................... 4,8

Prishöjning på hemmaförbrukad k-mjölk, 6 öre per

liter ......................................... 18,6 66,7

b) Prishöjning på grädde, 10 öre per liter.............. 3,5

c) Prishöjning på ost med i genomsnitt 10 öre per kg. .. . 4,0

d) Prishöjning på smör (mejerismör och lantsmör), 75 öre

per kg ........................................ 46,7

e) Medelprisnivån för kött och fläsk under regleringsåret

1955/56 höjs med i genomsnitt 31,5 öre per kg utöver
den medelprisnivå, som förutsattes i vårens prisuppgörelse
....................................... 98,7

För speciella regleringsändamål upptages under återstoden
av 1955/56 ep särskild slaktdjursavgift med

Netto

7 kronor per svin .............................. —10,0 88,7

f) För genomförande av en utjämning av de med somma rens

och höstens stora nedslaktning förenade kostnaderna
för lagerhållningen av kött tillföres Svensk
Kötthandel av ovannämnda slaktdj ursavgift ...... 7,0

g) Prishöjning på ägg 15 öre per kg räknat för den på

återstoden av året fallande försäljningen; detta beräknas
medföra en höjning med ca 10 öre per kg
av det i jordbrukskalkylen upptagna årsmedelspriset 7,8

h) Det i jordbrukskalkylen upptagna priset för matpotatis

höjs med 2 öre per kg räknat för den på återstoden

av året fallande försäljningen.................... 8,0

i) Priset på potatis för brännvinstillverkning höjs med

2 öre per hektoliter och stärkelseprocent.......... 0,5

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Beräknad inkomstökning,
milj. kronor

j) Prisstegringsvinst på Svenska mejeriernas riksförenings
(SMR) lager av smör och mejeriernas lager

av ost ........................................ 6,0

Summa 238,9

Prishöjningarna förutsätts träda i tillämpning
snarast möjligt.

3. Därest SMR respektive mejerierna inom loppet av tre år,

räknat från dagen för denna överenskommelses undertecknande,
på grund av prissänkning drabbas av förlust å inneliggande
lager av smör och ost, skall denna förlust ersättas
av till statens jordbruksnämnds förfogande stående
prisregleringsmedel, dock högst intill ett belopp av 6 miljoner
kronor.

4. Statliga medel med sammanlagt 100 miljoner kronor förutsätts
bli ställda till förfogande till ersättningar i anledning
av skördeskadorna. Av dessa medel disponeras till kontanta
bidrag i de av missväxten hårdast drabbade områdena
ett sammanlagt belopp av 98,9 miljoner kronor, fördelat
på följande sätt:

a) Till kontantbidrag att utgå efter särskild ansökan hos

och prövning av lantbruksnämnderna enligt de närmare
bestämmelser som må meddelas av Kungl. lantbruksstyrelsen
efter samråd med jordbruksnämnden och
jordbrukets förhandlingsdelegation ................ 29,0

b) Till brukare av mer än två hektar åker inom vissa områden
med särskilt svåra skördeskador (skada överstigande
35 procent av normal skörd) utbetalas arealbidrag,
preliminärt beräknat till ca 50 kronor per hektar
av hela åkerarealen. Inom vissa andra områden med
svåra skördeskador (skada mellan 25 och 35 procent
av normal skörd) utgår ett arealbidrag, preliminärt beräknat
till 25 kronor per hektar av hela åkerarealen.

Sistnämnda bidrag per hektar skall utgå även inom

Norrbotten och delar av Västerbotten. Sammanlagt .... ca 58,0

c) Till sådana mjölkleverantörer inom de under b) nämn da

områdena, som är berättigade till leveranstillägg,
skall utgå extra leveranstillägg med samma belopp som
det för året 1954/55 utbetalade, dock med det undanlaget
att mjölkleverantör i Västerbotten, som icke blir
berättigad till arealbidrag, skall äga erhålla extra leveranstillägg
med hälften av det för året 1954/55 utbetalade
beloppet. Sammanlagt ...................... ca 21,0

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Beräknad inkomstökning,
milj. kronor

5. Diverse ersättningar.

a) För potatis som levereras till stärkelsefabrik utbetalas

ett pristillägg av 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent
........................................... 0,6

b) Till SMR att efter samråd med jordbrukets förhand lingsdelegation

disponeras för särskilda ersättningar i
anledning av skördeskador^ ...................... 0,5.

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckning.

»Det har förutsatts, att den genom Svenska mejeriernas riksförening
verkställda prisutjämningen å mjölk och mejeriprodukter justeras på sådant
sätt att den sedan 1 september 1955 rådande skillnaden mellan konsumtionsmjölkens
och smörmjölkens nettopriser hålles oförändrad. Vid de
nya avgifternas fastställande skall dock gälla, att de försäljande mejerierna
i genomsnitt får behålla minst värdet av den nu företagna gräddprishöjningen.
»

Jordbruksnämnden har upplyst, att överenskommelsen lämnats utan erinran
av styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
folk samt enhälligt godkänts av jordbruksnämndens råd den 9 november
1955. Ledamoten av rådet Kuno Möller har emellertid anfört som sin
mening, att de merintäkter på mjölk och mejeriprodukter, som uppkommer
genom prishöjningarna, borde icke blott utgå till mjölkleverantörerna utan
även tagas i anspråk för tillägg till de arealbidrag, som föreslagits i överenskommelsen.

Överenskommelsen innebär sålunda, att jordbruket genom prishöjningar
skall tillföras ett belopp av i runt tal 239 miljoner kronor. Jordbruksnämnden
har upplyst, att prishöjningarna till jordbrukarna kan beräknas komma
att medföra en höjning av socialstyrelsens konsumentprisindex med
mindre än 1 procent. Indexeffekten för olika varuslag belyses närmare i följande
tablå.

Prishöjningarnas inverkan på socialstyrelsens konsumentprisindex

Varuslag	Prishöjning,	Indexeffekt
	öre per	i procent
	kilogram
Konsumtionsmjölk .........	.......... 5,5	0,25
Grädde ....................	.......... 10	0,02
Ost .......................	.......... 10	0,02
Smör .....................	.......... 80	0,25
Kött och fläsk ..............	.......... 31,5	0,33
Ägg.......................	.......... 15	0,04
Matpotatis .................	.......... 2	0,04
	Summa	0,95

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Därjämte har jordbruksnämnden anfört, att man beträffande kött och
fläsk i tablån har utgått från den genomsnittliga höjningen av priserna med
31,5 öre per kilogram utöver den medelprisnivå, som förutsattes i vårens
prisuppgörelse. Genomsnittspriserna ligger emellertid för närvarande över
denna nivå. Den ytterligare prishöjning på kött och fläsk, som är att vänta
i enlighet med uppgörelsen, rör sig sålunda om cirka 20 öre per kilogram.
Med beaktande härav kan ökningen av konsumentprisindex med utgångspunkt
från dagsläget beräknas bli begränsad till 0,83 procent mot i tablån
upptagna 0,95 procent. Jordbruksnämnden har tillagt, att det är tveksamt,
huruvida den i och för sig obetydliga indexstegringen till följd av den förutsatta
ökningen av potatispriset bör medtagas i detta sammanhang. Å andra
sidan har i tablån icke räknats med några förbättringar av handelns marginaler,
bortsett från en höjning av handelsmarginalerna för smör med 5 öre
per kilogram.

I anslutning till redogörelsen för överenskommelsen meddelar jordbruksnämnden,
att nämnden för sin del funnit det önskvärt, att viss del av kompensationsbeloppet
hade avsatts till en grundfond för att användas vid genomförandet
av en planerad anordning i syfte att bereda skydd eller försäkring
mot framtida skördeskador. Nämnden anför, att ett sådant förfarande
visserligen skulle ha inneburit, att jordbruket icke nu i kontanta
medel skulle ha erhållit hela den kompensation, som det enligt vårens prisöverenskommelse
är berättigat till. En avsättning till en dylik fond redan
nu skulle dock enligt nämndens mening ur flera synpunkter ha inneburit
fördelar för jordbruket. De prishöjningar, som beslutats, skulle därvid visserligen
ha begränsats med motsvarande belopp, men samtidigt skulle risken
för att prishöjningarna kommer att leda till avsättningsminskning på hemmamarknaden
av bestående art ha blivit väsentligt mindre. I detta sammanhang
har nämnden särskilt haft den stora smörprishöjning, som nu beslutats,
i tankarna. Nämnden understryker i detta sammanhang också, att önskemålet
om avsättning av statliga medel för en skördeskadefond redan tidigare
har framförts av jordbrukets organisationer, framför allt av Riksförbundet
Landsbygdens folk. Nämnden upplyser, att den i förhandlingarnas slutskede
preciserat sitt önskemål och därvid angivit, att av beloppet 339 miljoner kronor
50 miljoner kronor skulle få anses kompenserat genom att staten beviljade
samma belopp till en sådan fond. Vidare har nämnden förklarat sig
beredd att hos Kungl. Maj:t och riksdagen tillstyrka att, om jordbruket nu
avstode detta belopp för ändamålet, staten därutöver skulle till fonden —
ulan avräkning på nu ifrågavarande uppgörelse — tillskjuta ytterligare ett
betydande belopp.

I fråga om skördeskadefonden har, upplyser jordbruksnämnden, i anslutning
till överenskommelsen följande deklaration avgivits av förhandlingsdelegationen
genom dess ordförande och vice ordtörande.

»Jordbrukets förhandlingsdelegation vill för sin del uttala sitt stora intresse
för att åtgärder till skydd mot skördeskador snarast möjligt kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

mer till stånd. Förhandlingsdelegationen har emellertid icke ansett det möjligt
att på sätt som föreslagits medverka till tillkomsten av en skördeskadefond
genom att nu avstå från inkomstförbättringar. I en situation då jordbruket
har lidit så betydande skördeskador som under åren 1954/55 och
1955/56 är jordbrukarna i trängande behov av att direkt tillföras alla de
inkomster, som enligt vårprisuppgörelsen skall tillkomma jordbruket.

Enligt förhandlingsdelegationens uppfattning synes ställning till fondbildning
till skydd mot skördeskador böra tagas först då skördeskadeutredningen
framlagt sitt betänkande.»

Trots att jordbruksnämndens önskemål i fråga om avsättning till en
skördeskadefond icke tillgodosetts vid överenskommelsen, har nämnden biträtt
densamma. Nämnden anför, att detta å andra sidan visar, att nämnden
har haft förståelse för att jordbruket mot bakgrunden av det svaga skördeutfallet
under såväl år 1954 som år 1955 icke har velat avstå från någon del
av den kompensation, som det enligt vårens överenskommelse är berättigat
till.

Jordbruksnämnden övergår härefter till att behandla spörsmål berörande
de i överenskommelsen förutsatta statliga bidragen och erinrar först om att
priset till producent på såväl brännvins- som stärkelsepotatis förutsatts skola
höjas med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Av olika skäl har dock
ansetts lämpligt, att prishöjningen på stärkelsepotatis skall täckas genom
statligt bidrag. Nämnden utgår från att riksdagen skall föreslås anvisa medel
för sagda ändamål intill ett belopp av 600 000 kronor.

Vad angår de statliga bidragen i övrigt anför jordbruksnämnden, att punkten
4 a i överenskommelsen förutsätter, att ett belopp av 20 miljoner kronor
skall användas till kontanta bidrag åt jordbrukare, som är i trängande
behov av ekonomiskt stöd till följd av att de drabbats av skördeskador av
katastrofal natur. I likhet med vad som var fallet under regleringsåret
1954/55, bör enligt nämndens mening sådana bidrag utgå efter särskild
ansökan hos och prövning av lantbruksnämnd. Liksom tidigare bör vidare
fördelningen av de kontanta bidragen genomföras i två etapper. I den första
skall centralt företagas en fördelning av totalbeloppet — 20 miljoner kronor
på lantbruksnämnderna av lantbruksstyrelsen i samråd med representanter
för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk. Den slutliga fördelningen skall därefter ske lokalt
genom lantbruksnämndernas försorg, varvid dessa lämpligen bör ha
kontakt med representanter för jordbrukets organisationer. I motsats till
vad som gällde under 1954/55 bör emellertid någon sammankoppling icke
ske med stödlåneverksamheten. De nu föreslagna bidragen bör alltså enligt
nämndens mening utbetalas kontant till vederbörande och icke avskrivas på
erhållna stödlån.

1 fråga om stödlånen anför jordbruksnämnden, att lantbruksstyrelsen
gjort en sammanställning av de ansökningar om dylika lån, som inkommit
till lantbruksnämnderna före den 1 november 1955. Sammanställningen, som

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

återges i det följande, visar antalet ansökningar om stödlån samt lånebehovets
storlek totalt och i kronor per 10 hektar åker inom olika län. I anslutning
till sammanställningen anför nämnden i huvudsak följande.

Ansökningar om stödlån, inkomna till lantbruksnämnderna före den 1 november 1955

	Antal	Belopp,	Belopp,
		1 000-tal	kronor per
		kronor	10 hektar
			åker
Stockholms län och stad ..	321	2 410	166
Uppsala län..............	181	1 422	95
Södermanlands län........	846	6 462	379
Östergötlands län.........	879	5 250	218
Jönköpings län...........	206	889	69
Kronobergs län...........	91	227	24
Kalmar läns norra del ....	243	1 136	187
Kalmar läns södra del ....	136	692	59
Gotlands län.............	118	441	52
Blekinge län.............	78	224	39
Kristianstads län.........	172	817	36
Malmöhus län............	80	546	17
Hallands län.............	258	1 394	98
Göteborgs och Bohus län. .	95	461	51
Älvsborgs läns norra del . .	318	1 350	104
Älvsborgs läns södra del . .	43	117	16
Skaraborgs län...........	773	4 449	144
Värmlands län...........	186	988	54
Örebro län...............	167	977	65
Västmanlands län.........	209	1 505	94
Kopparbergs län..........	34	140	13
Gävleborgs län...........	55	171	15
Västernorrlands län.......	89	159	16
Jämtlands län............	42	97	14
Västerbottens län.........	35	65	5
Norrbottens län..........	373	752	87
Hela landet	6 028	33 153	91

Enligt sammanställningen utgör antalet ansökningar drygt 6 000, innefattande
begäran om lån med sammanlagt drygt 33 miljoner kronor. Enär
ansökningstiden för stödlånen utgår först den 1 december 1955, kan man
för närvarande endast få en ungefärlig uppfattning om storleksordningen
av det slutliga lånebehovet. Lantbruksstyrelsen räknar för sin del med att
lånebehovet inom vissa områden kan komma att uppgå till ungefär det
dubbla, jämfört med det anmälda behovet per den 1 november, ökningen
i andra delar av landet kan däremot bli mindre. Därest styrelsens uppfattning
är riktig, torde de medel, som Kungl. Maj :t i propositionen 1955: 203

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

föreslagit skola användas för ifrågavarande ändamål, vara tillräckliga. Nämnden
och styrelsen har emellertid för avsikt att återkomma till denna fråga,
sedan lånebehovet definitivt fastställts.

I fråga om de i punkten 4 b i överenskommelsen förutsatta arealbidragen
framhåller jordbruksnämnden, att hittills verkställda undersökningar visat,
att det högre bidraget (cirka 50 kronor per hektar av hela åkerarealen)
bör utgå i praktiskt taget hela Södermanlands län, angränsande delar av
Stockholms län, östra delarna av Östergötlands län, större delen av norra
Kalmar län, en mindre del av södra Kalmar län, de norra delarna av Skaraborgs
län samt eventuellt ytterligare några mindre områden i Mellansverige.
Det lägre bidraget (cirka 25 kronor per hektar) bör enligt nämnden utgå
i större delen av Stockholms och Östergötlands län, på Öland samt i norra
Blekinge län, Göteborgs och Bohus län, de nordliga delarna av Älvsborgs län,
vissa delar av Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Uppsala
län ävensom i hela Norrbotten samt i delar av Västerbotten.

I fråga om det administrativa förfaringssättet vid utbetalningen av arealbidragen,
vilka bör utgå till brukare av jordbruksfastighet med mer än två
hektar åker, upplyser jordbruksnämnden, att den haft överläggningar med
representanter för lantbruksstyrelsen. Därvid har överenskommits, att ansökningar
om arealbidrag skall av brukaren inges till lantbruksnämnden i
vederbörande område. Beträffande förfaringssättet i övrigt anför nämnden i
huvudsak följande.

I ansökningen bör uppgift lämnas om storleken av brukarens totala åkerareal.
Arealuppgiften skall därefter kontrolleras med ledning av det fastighetsregister,
som upplagts av Biksförbundet Landsbygdens folk, och den i
samband med 1951 års jordbruksräkning gjorda arealinventeringen. I den
man brukarens uppgift mera väsentligt skulle avvika från de i nämnda material
tillgängliga uppgifterna om åkerarealen, bör det åligga lantbruksnämnden
att föranstalta om särskild undersökning. Statistiska centralbyrån
och Riksförbundet Landsbygdens folk har lovat tillhandahålla lantbruksnämnderna
det nu berörda uppgiftsmaterialet. Ansökningarna om arealbidrag
bör inges snarast möjligt och senast den 1 mars 1956. Det har förutsatts,
att ansökningarna skall behandlas allt efter som de inkommer till
nämnderna. Utanordning av arealbidragen bör ske genom nämndernas försorg.

Med tanke på att lantbruksnämnderna skall handha administrationen av
såväl stödlånen som kontantbidragen torde det enligt jordbruksnämndens
och lantbruksstyrelsens mening bli nödvändigt att under viss tid förstärka
personalen hos de nämnder, som även har att utdela arealbidrag. Ämbetsverken
har därför förutsatt, att riksdagen skall lämna Kungl. Maj :t bemyndigande
att medge erforderlig förstärkning av personalen vid dessa lantbruksnämnder
under den tid, då ansökningarna behandlas.

I fråga om de i punkten 4 c i överenskommelsen förutsatta extra leveranstilläggen
anför jordbruksnämnden, att man vid förhandlingarna diskuterat
två alternativ. Enligt det ena skulle leveranstillägg utbetalas till samtliga
mejerier i de skördeskadade områdena, geografiskt begränsade enligt punk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

ten 4 b. Enligt det andra alternativet skulle det extra leveranstillägget utgå
till de mjölkleverantörer, som har sina brukningsdelar belägna inom ifrågavarande
områden. Det förra alternativet är enligt nämnden lätt att realisera
administrativt sett men ger icke garanti för att de jordbrukare, som bäst
behöver bidraget, verkligen kommer i åtnjutande av detsamma. Man har
därför vid förhandlingarna stannat för det senare alternativet.

Följderna av det dåliga skördeutfallet

Jordbruksnämnden lämnar i ett särskilt avsnitt av sin skrivelse den 11
november 1955 en redogörelse för de lokala verkningarna av det dåliga
skördeutfallet år 1955 samt, mot bakgrund därav, för fördelningen av kompensationsbeloppet.
Redogörelsen inledes med vissa uppgifter om jordbiukets
totala produktionsvolym samt prisutvecklingen. Härom anför nämnden

bland annat följande.

Ett sammanfattande mått på nedgången i jordbrukets produktionsvolym
till följd av de ogynnsamma väderleksbetingelserna lämnas i tabellen på
följande sida. Av denna framgår, att volymen jämfört med normkalkylen
sjunkit med 11 procent. Minskningen utgör i fråga om den vegetabiliska avsaluproduktionen
icke mindre än 19 procent. Den animaliska produktionen
beräknas sjunka med i genomsnitt sex procent, vartill kommer en betydande
reduktion av kreaturskapitalet. Det kan i detta sammanhang tilläggas, att
man — trots den stora nedgången i vegetabilieproduktionen för avsalu
av olika skäl icke räknat med några prishöjningar för nämnda produkter,
bortsett från potatis. Prisnivån på grödor, som företrädesvis odlas i slättbygdsområdena
och på större brukningsenheter — brödsäd, oljeväxter^ sockerbetor
— kvarstår sålunda i stort sett oförändrad i förhållande till varens
prisöverenskommelse. Det bör erinras om att genom denna överenskommelse
priserna på brödsäd och sockerbetor sänktes ej oväsentligt. Även priserna
på höstsådda oljeväxter justerades nedåt. .

Beträffande överenskommelsens verkningar på den inhemska prisnivau
har förut anförts, att prishöjningarna till jordbrukarna kan beräknas medföra
en höjning av socialstyrelsens konsumentprisindex med mindre an en
procent. I förhållande till priserna på utlandsmarknaderna innebar överenskommelsen
däremot en tämligen betydande förskjutning, något som narmare
belyses av följande indexserier.

1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

prognos

Import/exportpriser
...... 100 104

Svenska priser 100 104

111

118 in 105 103

132 144 139 140 152

De svenska priserna ligger nu drygt 50 procent över 1948/49 års nivå, medan
utlandspriserna fram till sommaren 1955 endast obetydligt skilt sig
från denna nivå. Under de senaste månaderna har utlandspriserna visat en
stigande tendens, varvid fläskpriset stigit kraftigt. Iill följd av prisuppgången
inom landet på smör, kött och fläsk samt ägg enligt den nya överenskommelsen,
vartill får läggas de prishöjningar på animalier, som toretogs
i våras, kan skyddet för den svenska jordbruksproduktionen nu approximativt
beräknas ha stigit från av jordbruksprisutredningen angivna 20 procent
till cirka 25 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Sammandrag av jordbrukets produktionsvolym räknad i 1955/56 års priser,1

miljoner kronor

	1950/51	1959/54	1954/55	1955/56		Reviderad
				Yårkalkylen Reviderad	beräkning
					beräkning	i % av vår-kalkylen
Brödsäd.........	285,4	436,6	431,2	395,3	300,6	76
Övrig spannmål .. Potatis och socker-	42,2	71,0	45,4	78,2	33,4	43
betor2.........	350,3	368,3	324,2	361,0	301,3	83
Olje- och spånads-
växter........ Köksväxter och	177,9	81,5	136,3	119,4	120,0	101
tobak .........	52,6	48,8	46,6	48,3	55,6	115
Summa vegetabi-
liska produkter	908,4	1 006,2	983,7	1 002,2	810,9	81
Index ...........	100	in	108	no	89
Mjölk och mejeri-produkter3 ..... Ägg och slakt-	1 831,2	1 695,5	1 627,0	1 674,3	1 531,9	91
fjäderfä.......	232,8	235,9	248,2	253,4	253,4	100
Slaktdjur........	1 179,7	1 235,9	1 309,2	1 267,9	1 215,0	96
Övrigt.......... Summa animaliska	5,9	4,8	4,5	5,1	4,4	86
produkter 3 249,6	3 172,1	3 188,9	3 200,7	3 004,7	94
Index ...........	100	98	98	98	92
Samtliga inkomster 4 158,0	4 178,3	4 172,6	4 202,9	3 815,6	91
Index ...........	100	100	100	101	92
Förändringar i kre-
aturskapitalet ..	— 54,6	— 10,1	— 96,1	— 27,9	— 99,2
Summa	4 103,4	4 168,2	4 076,5	4 175,0	3 716,4	89
Index ...........	100	102	99	102	91

1 Exklusive nu föreslagna prishöjningar.

2 Hänsyn tagen till förändringar i sockerhaiten.

3 Hänsyn tagen till förändringar i mejerimjölkens fetthalt. Exklusive producentbidrag för

Det karakteristiska för årets skördeutfall har varit de stora variationerna
både mellan olika grödor och mellan skilda delar av landet. Med anledning
härav är det angeläget att så långt möjligt söka belysa, hur pass väl
fördelningen av kompensationsbeloppet ansluter sig till variationerna i skör -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

deutfallet. Jordbruksnämnden lämnar därför i fortsättningen av sin skrivelse
en redogörelse dels för skördevariationerna, sådana dessa kommit till
uttryck i skördeuppskattningen per den 1 oktober, dels för prishöjningarnas
regionala effekt för gårdar med 15 respektive 25 hektar åker, dels för
skördeutfallet i landets 64 s. k. naturliga jordbruksområden och prishöjningarnas
effekt vid normal produktionsvolym inom dessa områden. Vad
först angår skördevariationerna anför nämnden i huvudsak följande.

Totalomdömet för skörden av höstvete uppgår till 2,8, av höstråg till 2,5,
av höstraps till 2,6 och av höstrybs till 2.4.1 övervintringen av höstsäden har
för riket i sin helhet varit god. Den torra och kyliga väderleken under försommaren
hämmade utvecklingen, men i Skånelänen och Uppsala län har
medelmåttig skörd eller mer erhållits. De lägsta resultaten för höstsäden
har framkommit i Jönköpings och Kronobergs län, Kalmar läns norra del
samt Skaraborgs län. Vidare redovisas ett lågt värde för höstråg i Stockholms
län.

Vårsådden blev i år mycket försenad och verkställdes under ogynnsamma
förhållanden. Den kalla och torra försommaren hämmade vårsädens utveckling,
liksom den torra och varma högsommaren bidrog till att vårsäden
i många fall brådmognade. Utvecklingen varierade avsevärt geografiskt sett
men också inom ett och samma område till följd av olikheter med avseende
på jordmånen. Betraktas länen som helhet finner man, att ungefär medelmåttig
skörd av vårsäd erhållits endast i Kristianstads och Malmöhus län.
De lägsta värdena har framkommit i Södermanlands län, där skörden genomgående
betraktas som nära missväxt. De därnäst lägsta omdömena har
erhållits från Stockholms och Östergötlands län, Kalmar läns norra del samt
Värmlands län. För riket i dess helhet har skördeomdömet uppgått till för
vårvete och vårråg 2,2, för korn 2,5, för havre 1,9, för blandsäd 2,3, för kokärter
1,4 samt för foderärter och vicker 2,1.

De höstsådda oljeväxter^ har icke lämnat fullt medelmåttig skörd, för
riket i dess helhet redovisas omdömena 2,6 och 2,4. I Skånelänen och pa
Gotland har dock erhållits nära medelmåttig skörd. De vårsådda oljeväxterna
har lämnat en svag skörd. För vårraps och vårrybs redovisas för riket i
dess helhet omdömet 1,7 och för oljelin 2,3. I huvudsak har samma områden
som beträffande vårsäden fått god respektive dålig skörd.

Potatis och foderrotfrukter blev försenade under våren och iorsommaren
på grund av sen sättning och sådd samt kall och torr väderlek. Ten kan
under juli och augusti hämmade utvecklingen, men åtminstone i vissa delar
av landet skedde en förbättring efter nederbörden i september. I Alvsborgs
läns södra del samt Jämtlands och Västerbottens län har skörden av
potatis uppskattats bli nära medelmåttig. För Södermanlands lan har uppgivits
nära missväxt. De därnäst sämsta områdena är Stockholms, Uppsala
och Östergötlands län, Kalmar läns norra del, Gotlands, Skaraborgs samt
Västmanlands län. För foderrotfrukterna har de regionala variationerna i
skörderesultaten varit ungefär desamma som för potatisen.

För såväl hö från odlad jord som hö från naturlig äng är omdomet tor
hela riket 2,3. Ungefär medelmåttig skörd har erhållits i Gotlands, Kristianstads
och Malmöhus län samt, beträffande hö från naturlig ang, i Norrbottens
län. De lägsta värdena redovisas för Kalmar läns norra del.

Sockerbetsskörden uppskattas bli betydligt lägre än föregående ar sammanhängande
med såväl minskad areal som minskad skörd per hektar.

1 3,0 motsvarar normal skörd, 2,0 betydligt under medelmåttig skörd, 1 nära missväxt och
0 fullständig missväxt.

Kungi. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Sammanfattningsvis framhåller jordbruksnämnden beträffande årets skörderesultat,
att det skånska kustlandet praktiskt taget är den enda del av
landet, som givit normal skörd. Redan en jämförelse mellan detta område
samt de centrala och norra delarna av Skåne ger rätt stora kontraster. Ett
område i östra Sverige, omfattande Kalmar läns norra del, östliga delar av
Östergötlands län och nära nog hela Södermanlands län har drabbats mycket
hårt av torkan. Ett hårt drabbat område sträcker sig även över Örebro,
Skaraborgs, Värmlands samt Göteborgs och Bohus län ävensom delar av
Hallands län.

Till belysning av de överenskomna prishöjningarnas effekt för gårdar
med 15 respektive 25 hektar åker inom rikets åtta naturliga jordbruksområden
anför jordbruksnämnden vissa beräkningar, vilkas resultat återges i
tabellform i det följande. I anslutning härtill framhåller nämnden, att man,
enär prishöjningarna i huvudsak berör de animaliska produkterna, å priori
kan utgå från att de mindre gårdarna med deras intensivare produktionsinriktning
erhåller ett högre kompensationsbelopp per hektar än de större.
Detta bekräftas också av tabellen. Inkomstökningen per hektar är genomgående
större för gårdar med 15 än för gårdar med 25 hektar åker. Nämnden
upplyser vidare, att en överslagsberäkning visat, att det sagda gäller
icke endast för nu nämnda storleksgrupper. Inkomstökningen per hektar
minskar ytterligare för gårdar över 25 hektar, medan den ökar för gårdar
under 15 hektar.

Med utgångspunkt från nu nämnda tabell samt resultat från en undersökning
utförd av Jordbrukets utredningsinstitut har jordbruksnämnden
sammanställt en tabell, som ger en mera detaljerad bild av prishöjningarnas
effekt. Denna tabell, som återges på s. 33—34, visar — förutom årets skörd
i procent av det normala produktionsvärdet — prishöjningarna i procent
av samma värde i de 64 s. k. naturliga jordbruksområdena. Vid beräkningen
av sistnämnda procenttal har man utgått från prishöjningarna per hektar
för 15-hektarsgårdarna i de åtta större jordbruksområdena. Som framgår
av ifrågavarande tabell ger prishöjningarna vid normal produktionsvolym
tillskott, som i de olika områdena i regel varierar mellan 10 och 15 procent
av det totala produktionsvärdet. I missväxtområdena tillkommer dessutom
arealtilläggen och det extra leveranstillägget jämte det särskilda kontantbidraget.
Enligt nämndens uppskattningar ger dessa bidrag ett tillskott till
15-hektarsgårdarna av omkring 15 procent av produktionsvärdet i de hårdast
drabbade missväxtområdena och omkring 10 procent eller något mera i de
återstående hårt drabbade områdena. De statliga bidragen betyder sålunda enligt
nämnden minst lika mycket som prishöjningarna i missväxtområdena och
torde i själva verket komma att ge relativt sett betydligt mer till följd av att
de utgår oberoende av produktionsvolymen, medan effekten av prishöjningarna
däremot reduceras inom de svårt skördeskadade områdena.

Jordbruksnämnden är i detta sammanhang angelägen att understryka, att
förenämnda tabellsammanställningar icke utan vidare kan utnyttjas för en

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955 31

Inkomstökning per gård respektive per hektar till följd av de föreslagna prishöjningarna

Per bruknings-	Per hektar,	Per bruknings-	Per hektar,
del, kronor 15,0 hektar	kronor	del, kronor 25,0 hektar	kronor
Skåne-Hallands slättbygd
Matpotatis......................	64	4,30	72	2,90
Fabrikspotatis...................	14	0,90	15	0,60
Mjölk...........................	824	55,00	889	35,50
Kött...........................	240	16,00	299	12,00
Fläsk...........................	850	56,70	996	39,80
Ägg...........................	66	4,40	51	2,00
Summa	2 058	137,30	2 322	92,80
Sydsvenska mellanbygden, Öland och Gotland
Matpotatis......................	30	2,00	48	1,90
Fabrikspotatis...................	43	2,90	69	2,80
Mjölk...........................	775	51,70	1 002	40,10
Kött...........................	242	16,20	356	14,20
Fläsk...........................	576	38,40	719	28,70
Ägg............................	47	3,10	57	2,30
Summa	1 713	114,30	2 251	90,00
Sydsvenska höglandet, Östsvenska dalbygden, Västsvenska dal-bygden
Matpotatis......................	65	4,30	69	2,80
Mjölk..........................	879	58,60	1 181	47,20
Kött...........................	239	15,90	347	13,90
Fläsk...........................	375	25,00	400	16,00
Ägg............................	41	2,70	27	1,10
Summa	1 599	106,50	2 024	81,00
Östgötaslätten, Vänerslätten exkl. Värmlands läns slättbygd
Matpotatis......................	23	1,60	22	0,90
Mjölk..........................	786	52,40	1 039	41,60
Kött...........................	167	11,10	251	10,00
Fläsk...........................	344	23,00	503	20,10
Ägg............................	30	2,00	27	1,10
Summa	1 350	90,10	1 842	73,70

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Per bruknings- Per hektar, Per bruknings- Per hektar,

del, kronor 15,0 hektar	kronor	del, kronor 25,0 hektar	kronor
Värmlands läns slättbygd, Mälar-och Hjälmarbygden
Matpotatis......................	20	1,30	25	1,00
Mjölk..........................	692	46,10	1 006	40,20
Kött...........................	136	9,00	208	8,30
Fläsk...........................	187	12,40	238	9,50
Ägg............................	19	1,30	23	0,90
Summa	1 054	70,10	1 500	59,90
Södra Bergslagen, Västsvenska dal-sjöområdet, norra Bergslagen, östra Dalarna (utom Gästrikland)
Matpotatis......................	32	2,20	23	0,90
Mjölk...........................	754	50,30	1 099	43,90
Kött...........................	158	10,50	247	9,90
Fläsk...........................	155	10,40	193	7,70
Ägg............................	23	1,50	13	0,50
Summa	1 122	74,90	1 575	62,90
Kustlandet i nedre Norrland, nord-svenska mellanbygden, jämtländ-ska silurområdet
Matpotatis......................	35	2,30	35	1,40
Mjölk..........................	681	45,40	972	38,90
Kött...........................	155	10,40	248	9,90
Fläsk...........................	129	8,60	176	7,00
Ägg............................	15	1,00	5	0,20
Summa	1 015	67,70	1 436	57,40
Kustlandet i övriga Norrland, fjäll-te och moränbygden
Matpotatis...................... Mjölk.......................... Kött........................... Fläsk........................... Ägg............................ Summa	36 749 167 242 10 1 204	2,40 49,90 11,20 16,10 0,60 80,20

Anm. Beräkningarna har för samtliga produkter utom kött grundats på de treårsmedeltal
i fråga om kvantiteterna (1950/51—1952/53), som redovisas i bilaga 1 till jordbruksprisutredningen.
För kött föreligger ej kvantiteter, varför beräkningarna grundats på motsvarande treårsmedeltal
i fråga om värdesummor (vid 1952/53 års prisnivå).

Den genomsnittliga ändringen av avräkningspriset för mjölk på grund av förutsatta prishöjningar
på mejeriprodukter har tillämpats inom samtliga områden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Årets skörd samt prishöjningarnas effekt i procent av normalt produktionsvärde

inom naturliga jordbruksområden

Naturligt jordbruksområde	I % av normalt produktions-värde Årets Prishöj-skörd ningar
Stockholms stad och län ..	67	10
Uppsala län............	77	10
Södermanlands län......	59	10
Östergötlands län
Norra skogsbygden____	70	12
Östgötaslätten........	74	11
Södra skogsbygden ....	67	16
Södra kustlandet......	59	16
Jönköpings län.........	80	16
Kronobergs län..........	83	15
Kalmar län länets norra del
Norra kustlandet.....	57	16
Skogsbygden.........	66	16
länets södra del
Kalmarslätten........	81	13
Norra kustlandet.....	62	15
Skogsbygden.........	75	14
Öland...............	75	12
Gotlands län............	88	13
Blekinge län
Skogsbygden.........	71	11
Slättbygden..........	78	11
Kristianstads län
Skogsbygden .........	83	10
Mellanbygden.........	87	12
Slättbygden..........	95	11
Malmöhus län
Skogsbygden .........	88	13
Mellanbygden.........	92	13
Slättbygden..........	98	10
Hallands län
Slättbygden..........	82	13
Skogsbygden .........	84	14
Norra Halland........	79	16
Göteborgs och Bohus län ..	74	16

Naturligt jordbruksområde Älvsborgs län länets norra del	I % av normalt produktions-värde Årets Prishöj-skörd ningar
Slättbygden..........	69	14
Dalbygderna..........	75	17
Dalslands bergsbygd...	67	13
Södra höglandet......	82	15

länets södra del

Dalbygderna..........	83	16
Södra höglandet......	82	16
Skaraborgs län
Slättbygden..........	69	13
Falbygden............	73	13
Nordöstra höglandet...	62	13
Sydöstra höglandet....	73	16
Värmlands län
Slättbygden..........	65	11
Centr. och v:a Värmland	72	13
Bergslagen...........	76	13
Norra Värmland......	88	11
Örebro län
Södra skogsbygden ....	74	13
Slättbygden..........	73	11
Bergslagen...........	69	13
Västmanlands län
Bergslagen...........	68	14
Slättbygden..........	71	10
Kopparbergs län
Bergslagen...........	83	13
Östra Dalarne........	75	14
Mellanbygden.........	86	11
Fjällbygden..........	88	12
Gävleborgs län
Gästrikland...........	75	13
Hälsinglands kustland .	79	12
Inlandet.............	79	13

3 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Naturligt jordbruksområde	I % av normalt	Naturligt jordbruksområde	I % av normalt
	produktions-		produktions-
	värde			värde
	Årets	Prishöj-		Årets	Prishöj-
	skörd	ningar		skörd	ningar
Västernorrlands län			Västerbottens län
Kustlandet..........	. 76	it	Kustlandet..........	. 79	13
Inlandet............	. 81	it	Inlandet............	. 73	11
Silurområdet........	. 72	it	Norrbottens län
Jämtlands län			Kustlandet..........	. 75	13
Silurområdet........	. 80	it	Inlandet............	. 66	13
Mellanbygden........	. 80	it	Hela riket.............	. 79
Fjällbygden.........	. 84	13

bedömning av huruvida kompensationsbeloppet fördelats något så när rättvist
i geografiskt hänseende. Vid uppgörandet av desamma har man, som
förut nämnts, utgått från att produktionsvolymen inom de olika områdena
icke påverkats av skördeutfallet. Så har dock i hög grad varit fallet. De
förut lämnade uppgifterna om produktionsvolymens utveckling visar, att
den vegetabiliska produktionen sjunkit betydligt mer än som kan förväntas
i fråga om animalieproduktionen. Enbart den kvantitativa nedgången på
brödsäd och sockerbetor har enligt jordbrukskalkylen medfört ett inkomstbortfall
av cirka 120 miljoner kronor. Dessa vegetabilier odlas företrädesvis
inom slättbygdsområdena och väger särskilt tungt i södra Sverige.
Vid en bedömning av fördelningsfrågan bör därför enligt nämndens mening
hänsyn tagas till att den kompensation, som jordbruket skall erhålla
enligt överenskommelsen, icke i nämnvärd utsträckning utgår för vegetabiliska
produkter utan praktiskt taget helt kommer animalieproducenterna
till godo. Nämnden erinrar i detta sammanhang ånyo om att priserna på
brödsäd och sockerbetor i enlighet med vårens prisöverenskommelse sänkts
ej obetydligt.

Vidare framhåller jordbruksnämnden, att vid berörda statistiska sammanställningar
hänsyn icke heller kunnat tagas till att prishöjningen på
fläsk kommer att minskas med cirka 10 öre per kilogram, därigenom att
en slaktdjursavgift av sju kronor per svin kommer att upptagas. Denna
avgift är avsedd att i sin helhet komma köttprodukter och ägg till godo.
Nämnden upplyser, att under förhandlingarna har ifrågasatts, att man genom
att taga upp slaktdj ursavgifter, utöver nämnda belopp för svin och
utöver den avgift, som nu utgår för storboskap, skulle få möjlighet att överföra
ytterligare medel till de av missväxten hårdast drabbade områdena.
Denna tanke har emellertid bestämt avvisats av jordbrukets ekonomiska
organisationer med hänsyn till risken för att den icke veterinärbesiktigade
slakten i sådant fall skulle komma att väsentligt öka. Under alla förhållanden
finner nämnden det vara klart, att någon större utjämning icke kan
åstadkommas genom en höjning av slaktdj ursavgifterna.

Jordbruksnämnden tillägger i detta sammanhang, att priserna på kött

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

under den gångna hösten hållits uppe över den nivå, som förutsattes i vår
rens överenskommelse, något som särskilt har kommit de jordbrukare till
godo, vilka måst företaga en större utslagning än normalt. Nämnden framhåller
vidare i fråga om prishöjningarna, att de förut redovisade beräkningarna
ger en alltför onyanserad uppfattning om möjligheterna till prisdifferentieringar.
Sålunda kan den genomsnittliga prishöjningen på kött och fläsk,
om så anses lämpligt, tagas ut till större del på kött än på fläsk. En motverkande
faktor är dock, att fläskpriset ur försörj ningssynpunkt lämpligen
bör hållas på en relativt hög nivå, beroende bland annat på att importpriset
på fläsk under senare tid stigit kraftigt. Möjligheten till prisdifferentiering
kan däremot enligt nämnden få större betydelse på mejeriområdet.
Tekniskt sett föreligger nämligen intet hinder för att inom ramen för den
av Svenska mejeriernas riksförening nu tillämpade prisutjämningen ändra
prisrelationerna till förmån för de av missväxten drabbade områdena. Denna
möjlighet bör också enligt nämndens mening utnyttjas under återstoden
av regleringsåret.

Jordbruksnämndens förslag angående regleringsåtgärder i fråga om
kött och fläsk samt ägg

I sin skrivelse den 11 november 1955 har jordbruksnämnden tagit upp
frågan om vissa regleringsåtgärder beträffande kött och fläsk samt ägg i an<-slutning till den träffade prisöverenskommelsen.

I fråga om den nuvarande regleringen av kött och fläsk ai>
för nämnden i huvudsak följande.

Den av årets skördeförhållanden orsakade utslaktningen av storboskap hax
medfört, att eu omfattande fryshuslagring av kött måst vidtagas under soim
maren och hösten. För lager tillhörande medlemmar av Svensk kötlhandel,
förening u. p. a., utgår från och med den 20 augusti 1955 ett visst lagringsbidrag.
Detta bidrag är dock så avpassat, att det icke medger full täckning
för samtliga lagringskostnader. Till lagringsbidraget användes medel, som
upptagits genom en slaktdjursavgift för storboskap. Denna utgår för närvarande
med 12 kronor för nötkreatur, vägande 150 kilogram eller mer,
och med G kronor för nötkreatur, vägande under 150 kilogram. Det bidragsberättigade
lagret uppgick i början av november 1955 till cirka 12 000 ton,
varav nära 10 000 ton nötkött. Enligt gällande förordning får slaktdjursavgiften
för storboskap icke överstiga 15 kronor per djur.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att rapporterna över antalet till slakt
anmäld storboskap tyder på att nötkött torde komma att inlagras ytterligare
några veckor, samt framhåller, att det — att döma av tidigare erfarenheter
— kan förväntas, att försäljningen av det inlagrade köttet, när
lagret längre fram under regleringsåret uttages från fryshusen för konsumtion,
måste ske med betydande avdrag i förhallande till priset föi färsk vara.
För att i möjligaste mån hålla lagerhållarna skadeslösa för de förluster, som
kan beräknas uppstå vid försäljning av det frysta köttet, har i den nu träf -

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

fade överenskommelsen intagits en bestämmelse, att visst belopp skall tillföras
Svensk kötthandel att användas för ifrågavarande ändamål. Medel härför
har förutsatts skola anskaffas genom uttagande av en slaktdjursavgift
för svin med 7 kronor per djur under återstoden av regleringsåret. Nämnden
upplyser, att avräkningspriset till producent för fläsk därigenom kommer
att sjunka med cirka 10 öre per kilogram.

Den nu träffade prisöverenskommelsen innebär i fråga om kött och fläsk
i övrigt, att medelprisnivån under regleringsåret 1955/56 skall tillåtas stiga
med ett belopp, som motsvarar 31,5 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,
som förutsattes i vårens prisöverenskommelse. Viss del av denna prishöjning
beräknas komma fläskproducenterna till godo. Det har enligt jordbruksnämnden
ansetts rimligt att i nuvarande läge, då fläskproduktionens
lönsamhet bedömes vara bättre än vid samma tid föregående år, något minska
denna lönsamhet genom upptagande av en slaktdjursavgift. Nämnden
framhåller emellertid härvid, att fläskproduktionen trots den relativt goda
lönsamheten för närvarande icke helt täcker den inhemska konsumtionen.
Prognosen för regleringsåret 1955/56 pekar också på en fortsatt minskning av
produktionen utav fläsk. De inhemska priserna på fläsk är dessutom enligt
nämnden för närvarande lägre än motsvarande importpriser.

I fråga om äggregleringen erinrar jordbruksnämnden om att för
regleringsåret 1954/55 uppnåtts ett medelproducentpris av 2 kronor 91 öre
per kilogram ägg samt att enligt vårens prisöverenskommelse för 1955/56
producentpriset för ägg skulle höjas till 3 kronor 5 öre per kilogram. Den
nu överenskomna ytterligare höjningen av äggpriset beräknas ge ett medelproducentpris
under 1955/56, som ligger cirka 10 öre högre än vad man
utgick från våren 1955.

Enligt de av riksdagen fastställda direktiven skall prisbildningen på ägg i
huvudsak vara fri under regleringsåret 1955/56. Dock gäller den inskränkningen,
att då medelproducentprisnoteringen tenderar att nå en övre prisgräns
av 4 kronor 25 öre per kilogram, import av ägg bör företagas och export
endast i undantagsfall får äga rum. Det högsta producentpris, som hittills
uttagits under innevarande regleringsår är enligt jordbruksnämnden
3 kronor 50 öre per kilogram. Detta pris ligger avsevärt under angivna
övre prisgräns. För att kunna uppnå det i överenskommelsen beräknade medelpriset
bör enligt nämndens mening Sveriges export- och importförening
för ägg efter av nämnden lämnade direktiv vid utförsel av ägg äga utbetala
exportbidrag för att stödja ett medelproducentpris av 3 kronor 15 öre per
kilogram. I övrigt föreslår nämnden icke någon ändring av direktiven för
den prisreglerande verksamheten för ägg. Nämnden anmäler slutligen, att
den nu överenskomna höjningen av medelproducentpriset förutsätter relativt
höga bidrag vid export av ägg. Det kan dock enligt nämnden beräknas,
att tillgängliga clearingmedel, som för detta ändamål kan ställas till förfogande
för Sveriges export- och importförening för ägg, skall visa sig tillräckliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Anslagsäskanden

Enligt prisöverenskommelsen har av statliga medel ett belopp av sammanlagt
100 miljoner kronor förutsatts skola ställas till förfogande för utlämnande
till de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna. Av totalbeloppet
skall till kontantbidrag, efter prövning i varje särskilt fall, utgå 20
miljoner kronor, medan återstående 80 miljoner kronor avses skola fördelas
på arealbidrag och extra leveranstillägg för mjölk samt med ett belopp
av intill 0,6 miljoner kronor till odlare av potatis, som levereras till
stärkelsefabrik. Jordbruksnämnden framhåller, att fördelningen av medelsbehovet
på arealbidrag och leveranstillägg icke nu kan göras exakt, enär
avgränsningen av skördeskadeområdena ännu icke kunnat i detalj fastställas.
Nämnden förutsätter, att det skall få ankomma på nämnden att senare
verkställa denna fördelning. Med hänvisning härtill föreslår nämnden, att
det sammanlagda anslaget skall få formen av ett extra reservationsanslag
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan

Kungl. Maj:t har, såsom förut nämnts, den 9 november 1955 på därom
av jordbruksnämnden gjord framställning lämnat utan erinran, att priserna
från mejeri på smör och ost från och med den 10 november 1955 skulle höjas
med 75 respektive 10 öre per kilogram.

Vidare har Kungl. Maj:t den 11 november 1955 godtagit den mellan jordbruksnämnden,
å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda
förhandlingsdelegationen, å andra sidan, den 9 november 1955 träffade överenskommelsen
angående prissättningen på jordbrukets produkter under återstoden
av regleringsåret 1955/56 i de delar, överenskommelsen berör prishöjningar
på andra produkter än smör och ost. Beslutet innebär, bland annat,
att Kungl. Maj :t lämnat utan erinran en höjning utav priset på konsumtionsmjölk
från mejeri med 5,5 öre per liter. Vidare får priset på konsumtionsmjölk,
som försäljes utanför mejeri, höjas med 6 öre per liter samt
priserna från mejeri på tunn och tjock grädde med 10 öre per liter.

Departementschefen

Den våren 1955 mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation
träffade prisöverenskommelsen rörande jordbruksprodukter,
vilken godkändes av Kungl. Maj :t och riksdagen, avsågs skola gälla för hela
regleringsåret 1955/56. Emellertid förutsattes i överenskommelsen, bland annat,
att den s. k. 4-procentregeln skulle tillämpas. Omräkning av den till ledning
för överenskommelsen liggande normkalkylen skulle på grund därav
ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna per den 15 oktober,
såvitt begäran därom framställdes av jordbruksnämnden eller jordbrukets
förhandlingsdelegation. 1 enlighet med 4-procentregeln skulle efter

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

eu dylik omräkning prissättningen på jordbrukets produkter justeras så, att
överskott eller underskott, överstigande 4 procent av normkalkylens inkomstsumma,
skulle utjämnas.

Till följd av de för jordbruket ogynnsamma väderleksförhållandena under
sommaren och hösten 1955 aktualiserades redan tidigt frågan om en omräkning
av jordbrukskalkylen. För att i möjligaste mån påskynda utredningsarbetet
i samband med denna beslöt Kungl. Maj :t på framställning av
jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,
att tidpunkten för avgivandet av skörderapporterna skulle flyttas från den
15 till den 1 oktober.

Sedan skörderesultaten, baserade på rapporterna per den 1 oktober, blivit
tillgängliga, har kalkylsakkunniga upprättat en kalkyl med reviderade beräkningar
av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1955/56. Den reviderade kalkylen har efter smärre kompletteringar godkänts
av jordbruksnämndens råd.

Vid jämförelse med den våren 1955 upprättade normkalkylen för regleringsåret
1955/56 (justerad för de i prisöverenskommelsen våren 1955
förutsatta prisändringarna) visar den sålunda reviderade kalkylen ett underskott
av 504 miljoner kronor, fallande under 4-procentregeln. Den riskmarginal,
som jordbruket enligt vårens prisöverenskommelse självt skall
svara för, utgör 4 procent av inkomstsumman enligt normkalkylen, ökad
med beslutade prishöjningar. Detta belopp belöper sig till omkring 165
miljoner kronor. Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet enligt 4-procentregeln
uppgår sålunda till (504 — 165 =) 339 miljoner kronor.

Den reviderade kalkylen har tjänat till ledning vid förhandlingar mellan
jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation om kompensation
till jordbruket för den nedgång av produktionen och ökning av kostnaderna,
som beräknas bli en följd av de för jordbruket ogynnsamma väderleksbetingelserna
under vegetationsperioden 1955. Förhandlingarna har resulterat
i en överenskommelse den 9 november 1955 angående prissättningen
på jordbrukets produkter under återstoden av regleringsåret 1955/56.
Överenskommelsen, som enhälligt har godtagits av jordbruksnämndens råd,
innebär, bland annat, att jordbruket skall, utöver de i den omräknade kalkylen
redovisade inkomsterna, tillföras i form av prishöjningar ett belopp
av i runt tal 239 miljoner kronor. Av statliga medel avses dessutom kontanta
bidrag till ett sammanlagt belopp av 98,9 miljoner kronor skola utbetalas i
de av missväxten hårdast drabbade områdena, varjämte av statliga medel
skall utgå 0,6 miljoner kronor till pristillägg på stärkelsepotatis och 0,5 miljoner
kronor till Svenska mejeriernas riksförening för särskilda ersättningar
i anledning av skördeskadorna.

De överenskomna prisjusteringarna berör i huvudsak de animaliska produkterna.
Jordbruket beräknas sålunda komma att tillföras genom prishöjningar
å mjölk och mejeriprodukter ett belopp av 126,9 miljoner kronor, å
kött och fläsk 95,7 miljoner kronor samt å ägg 7,8 miljoner kronor eller
sammanlagt 230,4 miljoner kronor. I fråga om de vegetabiliska produkterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

har räknats med prishöjningar endast för niatpotalis och brännvinspotatis
med 8,0 respektive 0,5 miljoner kronor. I detta sammanhang bör erinras om
att priserna på brödsäd och sockerbetor, vilka således ej justeras nu, sänktes
vid vårens prisöverenskommelse.

En del av det belopp, som beräknas inflyta genom prishöjningarna å mjölk
och mejeriprodukter, eller 6 miljoner kronor utgöres av prisstegringsvinster
på Svenska mejeriernas riksförenings lager av smör och mejeriernas lager
av ost. I anledning härav har överenskommits, att därest riksföreningen
respektive mejerierna inom loppet av tre år, räknat från den 9 november
1955, på grund av prissänkning drabbas av förlust å inneliggande lager av
smör och ost, denna förlust skall ersättas av prisregleringsmedel, som står
till jordbruksnämndens förfogande, dock högst med ett belopp av 6 miljonei
kronor.

En viss omföring mellan olika geografiska områden av de medel, som tillföres
jordbruket genom prishöjningarna, har förutsatts vid överenskommelsen.
Sålunda skall en särskild slaktdjursavgift av 7 kronor per svin upptagas
under återstoden av regleringsåret 1955/56. Större delen av de härigenom
inflytande medlen, vilka till betydande del kommer från områden med mindre
skördeskador, skall användas för att utjämna kostnaderna för den lagerhållning
av kött, som under sommaren och hösten i år blivit nödvändig på
grund av den stora nedslaktningen i särskilt de av missväxten hårt drabbade
områdena. Härutöver avses de på mjölk och mejeriprodukter överenskomna
prishöjningarna skola till större delen utjämnas sinsemellan genom
höjning av utjämningsavgifter och utjämningsbidrag.

Huvuddelen av det belopp, som jordbruket enligt överenskommelsen avses
skola tillföras av statliga medel, eller 98,9 miljoner kronor, har förutsatts
skola användas för inkomstförbättringar uteslutande i de av missväxten
hårdast drabbade områdena. Av ifrågavarande belopp kan cirka 58 miljoner
kronor sägas ha anknutits till växtodlingen, vilken som nyss nämnts endast
i ringa utsträckning direkt tillgodosetts genom prishöjningar. Sagda delbelopp
avses nämligen skola utgå till brukare av mer än två hektar åker inom
vissa områden i form av bidrag per hektar åker. I områden med skördeskador
överstigande 35 procent av normal skörd förutsättes arealbidraget preliminärt
skola utgå med 50 kronor per hektar och i områden med skördeskador
på mellan 25 och 35 procent av normal skörd med 25 kronor per hektar.
Det lägre bidraget skall även utgå i Norrbottens och vissa delar av Västerbottens
län, bland annat med hänsyn till att dessa delar av landet jämväl
förra året hade särskilt svåra skördeskador. För att i möjligaste män tillgodose
även jordbrukare med mindre åkerarealer men relativt stor mjölkproduktion
har vidare överenskommits, att ett extra leveranstillagg for
mjölk — beräknat till totalt cirka 21 miljoner kronor — skall utgå till sådana
mjölkleverantörer, som nu är berättigade till leveranstillägg och vilkas brukningsenheter
är belägna inom områden med minst 25 procent skördeskador
eller inom Norrbottens och Västerbottens län. Vidare har överenskommits,
att det extra leveranstillägget skall utgå med samma belopp, som utbetalats

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

i leveranstillägg för regleringsåret 1954/55. Emellertid skall sådan mjölkleverantör
i Västerbotten, som icke blir berättigad till arealbidrag, erhålla
extra leveranstillägg med endast hälften av det leveranstillägg, som utbetalats
för regleringsåret 1954/55.

I syfte att bidraga till att avhjälpa de kreditsvårigheter, som uppkommit
till följd av felslagen skörd innevarande år, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
(prop. 1955:203), att stödlån skall kunna utlämnas till behövande
jordbrukare. I vissa delar av landet har emellertid till följd av särskilt ogynnsamma
betingelser skördeskadorna varit av så katastrofal natur, att de medfört
ett trängande behov av ekonomiskt stöd utöver stödlån och de åtgärder,
för vilka redogjorts i det föregående. För att tillgodose detta behov har överenskommits,
att 20 miljoner kronor av de statliga medlen skall användas till
behovsprövade bidrag utan återbetalningsskyldighet. Bidragen har förutsatts
skola utgå efter särskild ansökan hos lantbruksnämnderna och enligt närmare
bestämmelser, vilka avses skola meddelas av lantbruksstyrelsen efter
samråd med jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

De i överenskommelsen avsedda prishöjningarna till jordbruket beräknas
enligt jordbruksnämnden medföra en höjning av socialstyrelsens konsumentprisindex
med mindre än 1 procent.

Kungl. Maj :t har den 9 och 11 november 1955 godkänt den träffade överenskommelsen
i de delar, den berör prishöjningar på vissa produkter.

Vad angår det inkomsttillskott i form av statsmedel, som utöver prishöjningarna
avses skola tillföras jordbruket, synes överenskommelsen innefatta
en lämpligt avvägd lösning. Överenskommelsen synes mig därför även i
denna del böra godtagas.

Vid avvägningen av fördelningen av inkomsttillskotten genom prishöjningarna
har det givetvis varit önskvärt att så långt möjligt beakta olikheterna
i skördeutfallet inom skilda delar av landet. Ett hänsynstagande
till skördeskadornas omfattning och deras verkningar för jordbruk av olika
storlek och i skilda trakter innefattas i överenskommelsen. Prishöjningarna
hänför sig sålunda som förut nämnts praktiskt taget helt till de animaliska
produkterna. Hänsyn har därigenom tagits till att animalieproduktionen,
särskilt mjölk- och den därmed förenade köttproduktionen, är den viktigaste
inkomstkällan för mindre och ekonomiskt svagare brukningsenheter
icke minst i de områden, som drabbats av skördeskador, överstigande 15
procent av normal skörd. Rörande övriga åtgärder för att åvägabringa en
omfördelning av inkomsttillskotten genom de generella prishöjningarna till
förmån för de områden, som hårdast drabbats av skördeskador, torde jag
få anföra följande. Av jordbruksnämndens redogörelse för årets skördeutfall
framgår, att betydande variationer föreligger mellan såväl olika grödor
som olika delar av landet. De sämsta skörderesultaten — innebärande 35
procent skördeminskning eller mer — torde enligt vad jag inhämtat ha
erhållits i södra delarna av Stockholms län, hela Södermanlands län, Östergötlands
östligaste del, Kalmar läns norra del, norra och östra delarna av

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Skaraborgs län samt ett område längs Vänerns västra sida. Praktiskt taget
den enda del av landet -— härmed avses större sammanhängande områden
—- som enligt nämndens utredning givit i det närmaste normal skörd är
kustlandet i Skåne, omfattande i stort sett slättbygderna i Malmöhus och
Kristianstads län, vilket område i genomsnitt torde ha icke fullt 2 procent
skördeminskning. Mellan 5 och 15 procent skördeminskning föreligger i
återstående del av Malmöhus län, de östra och sydliga delarna samt Bjärehalvön
av Kristianstads län, Gotland, norra delen av Värmlands län samt
de nordvästra delarna av Kopparbergs län.

Såsom förut nämnts har i överenskommelsen förutsatts en viss omfördelning
av den avtalade prishöjningen på kött och fläsk. Genom införandet av
en särskild slaktdjursavgift på svin reduceras sålunda fläskpriset med omkring
10 öre per kilogram. Denna reduktion drabbar främst de minst skadade
områdena, eftersom dessa har den relativt största delen av fläskproduktionen.
Vidare skall de medel, som inflyter genom denna slaktdj ursavgift,
till större delen användas för att stödja nötköttspriset. Härigenom får
de av skördeskadorna hårdast drabbade områdena ett tillskott, eftersom nötslakten
inom dessa redan normalt är förhållandevis stor.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anmält, att det under förhandlingarna
ifrågasatts, att man genom att uttaga slaktdjursavgifter utöver föreslagna
och utgående avgifter skulle få möjlighet att överföra ytterligare
medel till de av missväxten hårdast drabbade områdena. Denna tanke har
emellertid avvisats av jordbrukets ekonomiska organisationer med hänsyn
till risken för att den icke veterinärbesiktigade slakten i sådant fall skulle
komma att väsentligt öka. Liksom nämnden vill jag i anledning härav framhålla,
att det synes klart, att någon större utjämning utöver den nu angivna
icke kan åstadkommas genom ytterligare höjning av slaktdj ursavgifterna.

Vidare har jordbruksnämnden framhållit, att priserna på kött under den
gångna hösten hållits över den nivå, som förutsattes i vårens prisöverenskommelse,
något som särskilt kommit de jordbrukare till godo, vilka måst
företaga större utslaktning än normalt. Nämnden har därjämte påpekat, att
en ytterligare differentiering av priserna på kött och fläsk till förmån för de
hårdast drabbade områdena med deras relativt större köttproduktion kan
erhållas genom att den överenskomna höjningen av genomsnittspriserna
tages ut till större del på kött än på fläsk. En motverkande faktor är dock
enligt nämnden, att fläskpriset ur försörjningssynpunkt bör hållas på en
relativt hög nivå, beroende bland annat på att importpriserna på fläsk under
senare tid stigit kraftigt. I detta sammanhang bör erinras om att en
fläskprishöjning stimulerar till ökade priser på smågrisar. Denna senare
prishöjning kommer i stor utsträckning jordbruk, särskilt mindre jordbruk,
inom mera väsentligt skördeskadade områden till godo. Jordbrukets förhandlingsdelegation
har emellertid meddelat mig, att den varit ense med
Sveriges slakteriförbund om att förbundet för den tid, som nu kan överblickas
och så långt marknadsmässiga eller andra omständigheter av tvingande
karaktär icke föranleder till annat, ämnar föra en sådan prispoli -

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

tik, som nämnden antytt. Därvid avses den genomsnittliga prishöjningen
på kött och fläsk — 31,5 öre per kilogram — skola fördelas med cirka
20 öre per kilogram fläsk, vilket innebär ett jämfört med dagsläget oförändrat
pris, och med 40 ä 50 öre per kilogram kött. Detta innebär, att köttproduktionen
under återstående del av regleringsåret 1955/56 torde komma
att på fläskproduktionens bekostnad tillföras omkring 13,5 miljoner kronor
mer än om prishöjningarna fördelas lika på kött och fläsk. Som jag
tidigare framhållit har de av missväxten minst drabbade områdena en jämförelsevis
betydande del av fläskproduktionen, medan de svårast skördeskadade
områdena har en relativt sett stor köttproduktion. Härigenom
kommer de av förhandlingsdelegationen och förbundet tillämnade åtgärderna
att — utöver effekten av höstens prispolitik på detta område och
den nu överenskomna slaktdjursavgiften för svin — medverka till en omfördelning
av prishöjningsbeloppet till förmån för de i skördehänseende
sämst ställda delarna av landet. Salunda kommer en icke obetydlig omföring
av de till följd av prishöjningarna ökade slaktinkomsterna från de delar
av Skåne, som har en skördeminskning av mindre än 15 procent, att äga
rum. De belopp, som därvid kommer ifråga, torde kunna uppskattas beträffande
slaktdj ursavgiften på svin till i runt tal 3 miljoner kronor och beträffande
den nu tillämnade prispolitiken till drygt 4 miljoner kronor.

Vad därefter angår mejeriområdet föreligger jämfört med kött- och fläskproduktionen
i viss utsträckning större tekniska möjligheter att med statliga
åtgärder åstadkomma en omfördelning av inkomsttillskott till följd av
prishöjningar. Härvidlag har, såsom förut anförts, till överenskommelsen
fogats en protokollsanteckning, som tager sikte på utjämningen mellan olika
grenar av mejerirörelsen utav de merintäkter, som kommer att inflyta
genom prishöjningarna på mjölk och mejeriprodukter. Enligt vad jag inhämtat
har jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation vidare
enats om att inom ramen för den träffade överenskommelsen en omfördelning
skall ske av viss del av det inkomsttillskott, som blir en följd av
de höjda priserna på mjölk och mejeriprodukter. För en sådan omfördelning
har närmast ansetts böra komma i fråga sagda inkomsttillskott i vissa
delar av Skåne, Gotland, de norra delarna av Värmlands län samt de nordvästra
delarna av Kopparbergs län, vilka områden visar en skördeminskning
av mindre än 15 procent. Främst med hänsyn till produktionsbetingelserna
avser emellertid nämndens och förhandlingsdelegationens överenskommelse
endast viss del av inkomsttillskottet i de delar av Skåne, som har mindre
än 15 procent skördeminskning. De medel, som genom nämnda omfördelning
blir tillgängliga, skall användas för utlämnande av differentierade
mjölkbidrag till jordbruk i de områden, vilka uppvisar skördeskador, överstigande
35 procent.

Omfördelningen har förutsatts skola ske på så sätt, att mjölkavgift med
stöd av förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift upptages
å mjölk och grädde, som levereras till mejeri av mjölkproducenter i
nyss nämnda delar av Skåne. Avgiften är avsedd att utgå med 2 öre per

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde i de områden i Skåne, där
skördeminskningen i förhållande till normal skörd utgör mindre än 5 procent
eller skördeökning föreligger, och med 1 öre per kilogram inom de områden,
där skördeminskningen uppgår till mellan 5 och 15 procent. Avgifterna
skall utgå under tiden den 1 december 1955—31 augusti 1956. Enligt
gjorda beräkningar skulle härigenom erhållas ett belopp av cirka 6,3 miljoner
kronor.

Uppbörden av avgifterna och utlämnandet av bidragen bör handhas av
jordbruksnämnden eller, efter nämndens bemyndigande, av Svenska mejeriernas
riksförening. Bidragen bör utgå för de löpande mjölkleveranserna,
och differentiering bör ske med hänsyn till storleken av den nedgång i
mjölkinvägningen, som områdesvis blivit en följd av skördeskadorna.

Enligt gjorda beräkningar skulle berörda belopp, 6,3 miljoner kronor,
förslå till utbetalande av bidrag med i genomsnitt cirka 3,5 öre per kilogram
mjölk och till mjölk omräknad grädde.

Vad jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation sålunda
har enats om, kan jag för min del biträda. Jag har för avsikt att senare
denna dag föreslå, att mjölkavgift skall uttagas med de belopp och inom de
områden, som förut angivits. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden att utfärda närmare
bestämmelser om utbetalningen av de differentierade bidragen.

Jag torde härefter få övergå till vissa av jordbruksnämnden berörda regleringsåtgärder
och därmed sammanhängande spörsmål i anledning av den
träffade prisöverenskommelsen.

Beträffande fördelningen av de kontanta bidragen å sammanlagt
20 miljoner kronor vill jag understryka vad jag anförde i enahanda
fråga föregående år, nämligen att syftet med dessa bidrag uppenbarligen
bör vara att bringa hjälp åt sådana av skördeskador drabbade jordbrukare,
som är i störst behov därav och beträffande vilka man kan räkna med att
bidragen verkligen kommer till nytta. Jag ansluter mig därför till jordbruksnämndens
i enlighet med överenskommelsen framlagda förslag, att
kontantbidraget skall utgå efter särskild ansökning hos och behovsprövning
av lantbruksnämnd. Det synes mig därvid angeläget, att bidraget ej
beviljas efter några alltför schematiska regler utan — med nödig hänsyn
till det disponibla totalbeloppet — så långt möjligt awäges efter det föreliggande
hjälpbehovet, i den mån detta uppkommit genom årets skördeskador.
Bidragen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag utbetalas kontant
till de därtill berättigade och icke avskrivas på eventuellt erhållna stödlån.

Fördelningen av de statliga medlen till kontantbidrag bör i enlighet med
jordbruksnämndens förslag, liksom tidigare skett i liknande fall, äga lum
i två etapper. I den första bör sålunda totalbeloppet — 20 miljoner kronor
__ centralt fördelas på lantbruksnämnderna av lanlbruksstyrelsen i samråd
med representanter för jordbruksnämnden, Sveriges lantbruksförbund

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

och Riksförbundet Landsbygdens folk. Den slutliga fördelningen bör därefter
äga rum genom lantbruksnämndernas försorg. Därvid bör vederbörande
lantbruksnämnd samråda med representanter för hushållningssällskapet
och jordbrukets organisationer. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen att meddela
närmare föreskrifter i ämnet.

I fråga om arealbidragen har jordbruksnämnden efter överläggningar
med representanter för lantbruksstyrelsen föreslagit, att även ansökning
om dylikt bidrag skall av vederbörande brukare av mer än två
hektar åker inges till lantbruksnämnd. Häremot har jag icke något att erinra.
Jag kan även biträda det föreslagna tillvägagångssättet vid utbetalningen
av arealbidragen. I ansökningen bör sålunda uppgift lämnas om storleken
av brukarens totala åkerareal. Arealuppgiften skall därefter av lantbruksnämnden
kontrolleras med ledning av det fastighetsregister, som upplagts
av Riksförbundet Landsbygdens folk och som riksförbundet utfäst sig att
tillhandahålla erforderliga uppgifter ur, samt den i samband med 1951 års
jordbruksräkning gjorda arealinventeringen, ur vilken statistiska centralbyrån
skall lämna nödigt uppgiftsmaterial. Ansökning om arealbidrag bör
inges snarast möjligt och senast den 1 mars 1956. Lantbruksnämnd bör behandla
ansökningarna, allt efter som de inkommer. Utanordning av bidragen
bör ske genom lantbruksnämndernas försorg. Sedan nu pågående kompletterande
utredning om den närmare avgränsningen av de arealbidragsberättigade
områdena slutförts, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden att fastställa
denna avgränsning. Erforderliga föreskrifter för utbetalningen av arealbidragen
torde få meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden i samråd.

På grund av att lantbruksnämnderna skall handha administrationen
av både stödlånen och kontantbidragen synes det enligt lantbruksstyrelsen
och jordbruksnämnden vara nödvändigt att under viss tid
förstärka personalen hos de lantbruksnämnder, som dessutom skall ombesörja
utdelningen av arealbidrag. Med hänsyn till den ökning av arbetsbelastningen,
varom här torde bli fråga, delar jag ämbetsverkens uppfattning.
Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att till Kungl. Maj :t inkomma med
förslag till den tillfälliga personalförstärkning, som sålunda kan bli erforderlig.
Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde Kungl.
Maj:t böra äga att av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område anvisa erforderliga medel till avlöningar åt sagda extra
personal.

I jordbruksprisöverenskommelsen våren 1955 förutsattes för innevarande
regleringsår ett medelproducentpris för ägg av 3 kronor 5 öre per kilogram.
Prisbildningen är emellertid i huvudsak fri. Producentprisnoteringen
får sålunda fritt variera intill en gräns, som fastställts till 4 kronor 25 öre
per kilogram. Därest noteringen tenderar alt nå denna gräns, bör import

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

av ägg företagas och export endast i undantagsfall äga rum. Jordbruksnämnden
har upplyst, att det högsta producentpris, som hittills under innevarande
regleringsår uttagits, är 3 kronor 50 öre per kilogram.

I den nu träffade prisöverenskommelsen har förutsatts, att medelproducentpriset
för ägg under regleringsåret 1955/56 skall höjas med 10 öre till
3 kronor 15 öre per kilogram. Man har härvid räknat med en höjning för
återstoden av regleringsåret med 15 öre per kilogram. Vidare har jordbruksnämnden
föreslagit, att Sveriges export- och importförening för ägg skall
vid export efter direktiv av nämnden få utbetala exportbidrag för att stödja
ett medelpris av 3 kronor 15 öre per kilogram. Någon ändring i övrigt av
direktiven för den prisreglerande verksamheten för ägg har nämnden ej
ansett erforderlig. En förutsättning för den beräknade höjningen av medelpriset
på ägg är, att relativt höga bidrag kan utbetalas vid export. Nämnden
har anmält, att tillgängliga clearingmedel, som för detta ändamål kan ställas
till förfogande för export- och importföreningen, torde vara tillräckliga.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till överenskommelsen
i denna del. Vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt kan jag
biträda.

Den nu föreliggande prisöverenskommelsen innebär, att priserna på kött
och fläsk under regleringsåret 1955/56 genomsnittligt skall tillåtas stiga
med ett belopp, som motsvarar 31,5 öre per kilogram utöver den medelprisnivå,
som förutsattes i vårens prisöverenskommelse. Vidare skall, såsom
förut nämnts, en särskild slaktdjursavgift av 7 kronor per svin upptagas.
Av de härigenom inflytande medlen avses 7 miljoner kronor skola
tillföras Svensk kötthandel, förening u. p. a., för utjämning av de med sommarens
stora utslaktning förenade kostnaderna för lagerhållningen av kött.
Vidare har jordbruksnämnden anmält, att nämnden från och med den 20
augusti 1955 lämnat visst lagringsbidrag för kött. Bidraget, som varit så avpassat,
att det icke medgett full täckning för alla lagringskostnader, har
finansierats med medel, som erhållits genom att slaktdjursavgift för storboskap
uttagits.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär bifall till den överenskomna
genomsnittliga prishöjningen på kött och fläsk. Vad jordbruksnämnden
anfört i fråga om de i överenskommelsen föreslagna eller redan vidtagna
regleringsåtgärderna beträffande kött och fläsk föranleder ingen erinran
från min sida. Jag förutsätter därvid, att den av jordbrukets förhandlingsdelegation
och Sveriges slakteriförbund avsedda prispolitiken beträffande
ifrågavarande produkter kommer att följas.

Under innevarande regleringsår utgår, liksom under regleringsåret 1954/
55, för mj ölk av statliga medel bland annat ett s. k. leveranstillägg av
3 öre per kilogram för varje mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000
kilogram per år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000 kilogram utgör
tillägget 300 kronor för att därefter minska med 6 öre per kilogram och
helt upphöra vid cn årsleverans av 30 000 kilogram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Såsom förut nämnts skall enligt den nu träffade överenskommelsen i bland
annat de av missväxten hårdast drabbade områdena utgå extra leveranstilllägg
med samma belopp, som utbetalats i leveranstillägg för regleringsåret
1954/55. Jordbruksnämnden har anfört, att man vid förhandlingarna överenskommit,
att det extra leveranstillägget skall utgå till de leveranstilläggsberättigade
mjölkleverantörer, som har sina brukningsdelar belägna inom
ifrågavarande skördeskadeområden. Det extra leveranstillägget har sålunda
icke knutits till mejeriets belägenhet, vilket hade varit administrativt enklare.
Med hänsyn till att, såsom jordbruksnämnden anfört, det extra tillägget
bör tillkomma de jordbrukare, som bäst behöver bidraget, kan jag biträda
nämndens förslag.

I fråga om övriga nu aktuella frågor berörande mjölkregleringen torde
jag i huvudsak få hänvisa till vad som förut anförts rörande upptagande av
mjölkavgift och utlämnande av differentierade mjölkbidrag. Vad angår de
lokala prishöjningarna för att täcka vissa fraktkostnader m. m. har jag icke
något att erinra.

Beträffande fabri k spotatis innebär den nu träffade överenskommelsen,
att priset på potatis för brännvinstillverkning skall höjas med 2 öre
per hektoliter och stärkelseprocent. För potatis, som levereras till stärkelsefabrik,
har en lika stor prishöjning förutsatts. Denna har dock av olika
skäl ansetts böra täckas av ett statligt bidrag. Jordbruksnämnden har föreslagit,
att för detta ändamål skall anvisas statsmedel intill ett belopp av
600 000 kronor. I fråga om de för innevarande regleringsår fastställda riktlinjerna
för fabrikspotatisregleringen har eljest inga ändringar föreslagits.
Vad sålunda överenskommits och föreslagits föranleder ingen erinran från
min sida.

Vid jordbruksnämnden anfört i fråga om medelsbehovet till stödlån till
jordbrukare torde i detta sammanhang icke böra föranleda någon Kungl.
Maj :ts eller riksdagens åtgärd. Skulle det, såsom jag anförde i propositionen
1955: 203, framdeles visa sig att ytterligare medelsanvisning är påkallad,
torde jag få framlägga förslag därom i annat sammanhang.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit beträffande statligt stöd
till de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna erfordras ett anslag
av sammanlagt 100 miljoner kronor. Av detta belopp avser 20 miljoner kronor
kontantbidrag efter prövning i varje särskilt fall, medan återstående 80
miljoner kronor avser arealbidrag och extra leveranstillägg för mjölk in. in.
samt, intill ett belopp av 0,6 miljoner kronor, bidrag till odlare av potatis,
som levereras till stärkelsefabrik. Enligt vad jordbruksnämnden anfört kan
fördelningen av medelsbehovet på arealbidrag och leveranstillägg icke göras
exakt, förrän avgränsningen av skördeskadeområdena kunnat i detalj fastställas.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, jordbruksnämnden att senare verkställa denna fördelning.
Medelsbehovet torde lämpligen böra täckas genom ett tilläggsanslag till pris -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

regleringsanslaget. Jag förordar alltså, att å tilläggsstat I till riksstaten för
innevarande budgetår till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
skall anvisas ett reservationsanslag av 100 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under tiden intill den 1 september 1956 av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som
jag angivit i det föregående;

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1955/56
under nionde huvudtiteln anvisa till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område ett reservationsanslag av 100 000 000
kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Bilaga

med reviderade beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader
under regleringsåret 1955/561

Grunderna för beräkningarna

Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter under regleringsåret 1955/56 utarbetade kalkylsakkunniga i början
av år 1955 en förkalkyl över den vid normala väderleksförhållanden förväntade
utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader under sagda
regleringsår (prop. 1955: 180, bil. 5). Enligt Kungl. Maj:ts beslut rörande
prissättningen den 25 mars 1955 skulle bl. a. den s. k. 4-procentregeln äga
tillämpning under 1955/56. En ny kalkyl över jordbrukets inkomster och
kostnader skulle med anledning härav upprättas under november 1955 på
grundval av skörderapporterna den 15 oktober. Vad sålunda beslutats, stod
i överensstämmelse med den överenskommelse om prissättningen, som våren
1955 träffades mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation.
På grund av de speciella väderleksförhållandena innevarande
år har emellertid jordbruksnämnden efter framställning från förhandlingsdelegationen
begärt hos statistiska centralbyrån, att oktoberrapporterna
skulle förläggas till den 1 i stället för den 15 oktober. Statistiska
centralbyråns framställning därom till Kungl. Maj:t bifölls den 12 september
1955 (kungörelsen nr 534).

Med beaktande av vad nu anförts framlägger kalkylsakkunniga en reviderad
beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1955/56. Rörande uppläggningen och innebörden av denna kalkyl får
de sakkunniga anföra följande. I metodiskt hänseende ansluter sig beräkningarna
till motsvarande tidigare undersökningar. De avser att belysa de
procentuella förändringar i jordbrukets inkomster och kostnader, som kan
förväntas inträffa under år 1955/56 jämfört med basåret 1950/51. Beräkningarna
är på samma sätt som tidigare begränsade till att avse den egentliga
jordbruksdriften. Liksom tidigare gäller vidare, att de absoluta talen
för inkomster och kostnader icke kan direkt jämföras med varandra; en
jämförelse måste grundas på de indextal, som framräknas med 1950/51
som basår.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster 1955/56 grundar sig, vad angår
de vegetabiliska produkterna, i främsta rummet på den undersökning
av skördeutfallet år 1955, som jordbruksnämnden företagit på grundval av
statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt- och skörderapporterna
per den 1 oktober. Den animaliska produktionen har uppskattats
med ledning av uppgifter rörande kreatursantalet den 1 juni samt en beräkning
av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen även
statistiken över betäckta suggor kommit till användning. De sakkunniga

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 27 oktober
1955.

4 Ililiang till riksdagens protokoll 1955. i samt. Nr 215

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

har därjämte haft ledning av resultat, som framkommit i en av jordbruksnämnden
företagen särskild undersökning av antalet kor och ungdjur den
15 september 1955 och under stallfodringsperioden 1955/56.

I detta sammanhang vill de sakkunniga understryka, att det försök till
en kvantitativ uppskattning av animalieproduktionen och behovet av köpfodermedel,
som lägges fram i denna promemoria, har verkställts med full
insikt om den stora osäkerheten i dylika prognosberäkningar, särskilt när
produktionsförutsättningarna, såsom i år är fallet, så starkt avviker från
de normala. Bestämmande för animalieproduktionens storlek är icke blott
foderskörden och importen av fodermedel utan även bl. a. de lagerreserver,
som förefinnes i jordbruket vid ett regleringsårs början. De sakkunniga har
icke haft någon kännedom om storleken av denna reserv. Vidare är de
preliminära skörderesultaten självfallet omgivna av en betydande osäkerhetsmarginal.
Det är icke uteslutet, att skördeuppskattningarna under ett år
som det innevarande har blivit försiktigt hållna; till exemplifiering härav
kan nämnas, att skörden av sockerbetor med utgångspunkt från skörderapporterna
den 1 oktober kan beräknas till 1 423 milj. kg, medan sockerbolagets
uppskattning, som enligt erfarenhet brukar ge ett säkrare resultat,
för den 3 oktober ger resultatet 1 554 milj. kg. Det senare talet är ca 9 procent
högre än det förra. Liknande kontrollmöjligheter saknas för övriga
grödor. En fråga av betydelse är även i vad mån den kvantitativa skördeminskningen
till någon del har uppvägts av kvalitetsförbättringar. Statistiskt
underlag saknas för en tillfredsställande belysning av detta spörsmål.

Med hänsyn till det svaga underlaget för en bedömning av animalieproduktionens
storlek och behovet av köpfodermedel har de sakkunniga undersökt
rimligheten i de gjorda beräkningarna genom vissa jämförelser
mellan tillgången på fodermedel och den faktiska produktionen av animaliska
livsmedel under torråret 1947/48. Enligt dessa jämförelser synes det
behov av köpfoder, som de sakkunniga anser erforderligt för att animalieproduktionen
under 1955/56 skall kunna uppehållas vid förutsatt nivå, ligga
i överkant. Ä andra sidan pekar en jämförelse med åren 1953/54 och 1954/
55 på att en större foderåtgång än beräknat skulle vara behövlig för den
animalieproduktion som upptagits för 1955/56. Vid bedömningen av animalieproduktionens
omfattning och behovet av köpfoder har med andra
ord en avvägning skett med hänsynstagande till de faktiska förhållandena
under såväl torråret 1947/48 som under de senaste åren. Det statistiska material,
som använts vid bedömningen, har sammanförts i en särskild tabellbilaga
(bilaga 1).

I fråga om inkomstberäkningarna må i övrigt nämnas, att resultatet av
en ny undersökning av hemslaktens storlek, som begärdes av de sakkunniga
i våras, icke förelegat vid sådan tidpunkt, att de kunnat beaktas i
föreliggande promemoria (skälet härför har bl. a. varit, att kalkylomräkningen
företagits tidigare än som ursprungligen var avsett). Den justering
av slaktinkomsterna, som kan föranledas av den nya undersökningen
ämnar de sakkunniga inom kort redovisa i en särskild promemoria (bilaga
2).

De ändringar på kalkylens kostnadssida, som till huvudsaklig del kan
sägas vara en följd av det försämrade skördeutfallet, hänför sig i främsta
rummet till posten köpfodermedel. De sakkunniga har dock såsom framgår
av det följande omräknat samtliga poster på kostnadssidan, varför även
sådana justeringar, som icke bör beaktas enligt 4-procentregeln, redovisas.
I sammanfattningen till kalkylresultatet återkommer de sakkunniga till
frågan om de inkomst- och kostnadsförändringar, som bör inräknas under
4-procentregeln.

3°

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Vid beräkningarna har de sakkunniga i övrigt bl. a. haft att utgå från
Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godtagna beslut den 25 mars 1955
angående prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1955/56. .....

I samband med revideringen av förkalkylen har en översyn jamval företagits
av kalkylutfallet för år 1954/55. Härvid har i regel statistiska uppgifter
förelegat för hela regleringsåret, varför kalkylresultatet för sagda år
nu kan betraktas såsom i stort sett definitivt. En justering med anledning
av de nya uppgifterna om hemslakten bör dock företagas.

Jordbrukets inkomster

1955 års skörd

I tabell 1 redovisas åkerjordens fördelning på olika grödor enligt arealinventeringen
den 1 juni 1955 samt motsvarande fördelning enligt prognosen
i årets vårkalkyl. Till jämförelse anges även de definitiva uppgifterna för
vissa tidigare år.

I vårkalkylen räknade man med en minskning i brödsädsarealen om ca
70 000 hektar i jämförelse med föregående år. Enligt arealinventeringen har
minskningen blivit ca 134 000 hektar. Denna betydande avvikelse beror
främst på en stark minskning i vårvetearealen, orsakad bl. a. av den osedvanligt
sena våren.

Såsom man förutsåg i vårkalkylen, har arealen fodersäd och foderväxter
ökat. Arealökningen för dessa grödor har dock blivit större än man räknade
med.

På grundval av arealuppgifterna samt årsväxt- och skörderapporterna per
den 1 oktober 1955 har en kvantitativ beräkning av 1955 års skörd verkställts.
Såsom tidigare har denna utförts enligt två metoder, kallade metod
I och metod III.

Metod I grundar sig på de i årsväxt- och skörderapporterna angivna s. k.
skördeomdömena. Beräkningarna har utförts på följande sätt. För varje
växtslag har de definitiva hektarskördarna under närmast föregående 10-årsperiod, d. v. s. åren 1945—1954, satts i relation till respektive års skördeomdöme
för oktober månad. Ur de erhållna kvantiteterna har enkla medelvärden
framräknats. Dessa koefficienter uttrycker sålunda den genomsnittliga
skörden per enhet i skördeomdömet för förevarande period och växtslag.
Då erfarenheterna från tidigare skördeuppskattningar gett vid handen,
att på dylikt sätt gjorda beräkningar i regel ger för låga värden, har procentuella
tillägg gjorts till hektarskördarna av vissa växtslag; för dessa
tillägg har redogjorts närmare bl. a. i Jordbruksekonomiska Meddelanden
1952:8.

Metod III innebär en direkt tillämpning av medelvärdena för de i statistiska
centralbyråns årsväxt- och skörderapporter per den 1 oktober 1955 uppgivna
hektarskördarna. Uppgifter om hektarskördarna har dock icke infordrats
för samtliga grödor. I beräkningarna har som tidigare metod III använts
för de grödor, för vilka heklarskördar uppgetts, medan metod I använts
för övriga grödor (ärter, potatis och foderrotfrukter).

Resultaten av beräkningarna har sammanfattats i tabell 2 a och 2 b, i vilka
till jämförelse även medtagits de definitiva skördeuppgifterna för vissa
tidigare år.

Beträffande sockerbetor har en per den 3 oktober 1955 av Svenska sockerfabriksaktiebolaget
företagen uppskattning kommit till användning.

De nu beräknade hektarskördarna understiger rätt avsevärt de antagna

4°

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 1.

Åkerjordens användning nedanstående år1

Höstvete ...............

Vårvete................

Höstråg ................

Vårråg ................

Summa brödsäd........

Korn ..................

Havre .................

Blandsäd ..............

Summa fodersäd ........

Kokärter ..............

Foderärter .............

Vicker .................

Summa trindsäd ........

Summa säd ............

Potatis ................

Sockerbetor ............

Foderrotfrukter ........

Summa potatis och rotfrukter
................

Grönfoder av säd o. balj växter.

.................

Vall till hö och ensilage

Vall till fröskörd .......

Vall till grönfoder och avbetning
................

Permanent betesvall ____

Summa foderväxter ....

Oljeväxter .............

Spånadsväxter .........

Köksväxter ............

Andra växtslag ........

Summa ................

Summa skördad areal....

Träda och obrukad åkerjord
....................

Summa åkerjord........

1936/40 hektar	1951 hektar	1952 hektar	1953 hektar	1954 hektar	1955
prognos våren 1955 hektar	prel. Ve 1955 hektar
231 297 75 644 181193 8 020	147 538 176 561 \| 97 191	159 786 168 477 122 786	189 414 197 928 131990	220 450 211 898 1 145 139 \ 3 866	178 000 230 000 101 000 4 000	187 700 165 000 91100 3 400
496154	421 290	451 049	519 332	581 353	513 000	447 200
102 344 656 769 259 793	112 527 496 239 319 119	152 288 496 407 320 939	188 885 487 035 302 157	166 204 474 297 298 506	195 000 490000 310 000	213 000 510 500 301300
1018 906	927 885	969 634	978 077	939 007	995 000	1 024 800
\| 19 727	11 458	11336	13 848	14 836	14 000	16 100
4 777	\| 13193	10 347	8 742	9 995	9000	9 400
24 504	24 651	21 683	22 590	24 831	23 000	25 500
1539 564	1 373 826	1 442 366	1519 999	1 545 191	1531 000	1 497 500
132 847 52 514 69 684	121 234 54 080 43 450	136 825 54 146 39 903	127 105 51168 37 405	120 391 59 418 33 279	125 000 55 000 33 000	122 500 52 500 31000
255 045	218 764	220 874	215 678	213 088	213 000	206 000
98 752 1 379 444 1	SO 297 1 284 699 40 805	86 643 1 201182 40 950	76 102 1189 029 35 593	69 049 1 185 212 33 369	75 000 1 170000 35000	70 900 1186 700 37 900
> 231191	114 966 158101	127 436 181 829	126 472 178 669	112 279 182 143	120000 185 000	110 600 187 200
1 709 387	1 678 868	1638 040	1 605 865	1582 052	1585 000	1593300
\| 10 311	178,911 4 805 10 027 11430	149 448 5 061 8 647 9 016	86 852 3 872 9100 8 466	99 873 4 400 8 680 9 387	100 000 4 000 9 000 10 000	101100 4 900 10 400 9 000
10 311	205173	172 172	108 290	122 340	123 000	125 400
3 514 307	3 476 631	3 473452	3449832	3 462671	3452000	3 422 200
223 040	170 656	173 835	197 455	184 616	195 000	225100
3 737 347	3 647 287	3647 287	3 647 287	3647 287	3 647 000	3 647 300

1 De tidigare_ för åren 1951—1954 redovisade arealuppgifterna bär justerats med ledning av
resultat från 1951 års allmänna jordbruksräkning.

normskördarna. Största avvikelserna uppvisar kokärter, för vilka hektarskörden
enligt skördeuppskattningen utgör knappt hälften av normskörden. Även
för havre, foderrotfrukter, potatis, hö från odlad jord och vårvete är skördeminskningen
mycket betydande. För dessa grödor ligger oktoberuppskattningen
20—30 procent under normskörden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 2 a. Skörd per hektar, kilogram

5°

	1931 / 40	1941 /45	1951	1952	1953	1954	1955 pro- gnos våren 1955	enligt skörde-uppskatt-ning per Vid 1955	skörde-uppskatt-ning i % av prognos
Höstvete............	2 350	1 920	1690	2 850	2 780	2 640	2 550	2 460	96
Vårvete ............	1820	1470	1260	1890	2 330	2 070	2 150	1730	80
Höstråg ............	1880	1700	1810	2 290	2 280	2 040	2 200	1890	86
Vårråg ............	1340	1060	1 130	1130	1370	1270	1350	1110	82
Kom ..............	2 020	1850	2 260	2150	2 480	2170	2 350	1990	85
Havre..............	1800	1390	1650	1580	1940	1820	1775	1240	70
Blandsäd ..........	2130	1700	2100	2110	2 370	2 200	2150	1820	85
Ärter ..............	1510	1280	1480	1520	1540	1600	1650	770	47
Vicker..............	1570	1290	1500	1460	1520	1470	1650	1140	69
Potatis ............	14 300	12 900	13 430	13490	13590	11870	14 800	11480	78
Sockerbetor ........	35 300	34 000	32 030	29 500	39 000	31100	35 000	29 500	84
Foderrotfrukter.....	37 700	32 800	32 820	28 750	35 980	29 300	35 000	25 890	74
Hö från odlad jord..	3 480	3 040	3 540	3 820	4150	3 990	3 650	2 830	78
Hö från naturlig äng	1210	1 160	1360	1250	1460	1510	1420	1270	89

Tabell 2 b. Totalskörd, milj. kg 1

	1931 140	1941 / 45	1951	1952	1953	1954	1955 prognos våren 1955	enligt skörde-uppskatt-ning per >/io 1955
Höstvete............	531,1	342,3	249,3	445,4	526,6	581,0	453,9	462,4
Vårvete ............	128,8	149,4	222,5	318,4	461,2	439,4	494,5	284,9
Summa vete	659,9	491,7	471,8	763,8	987,8	1 020,4	948,4	747,3
Höstråg ............ Vårråg ............	374,3 10,2	345,51 7,5/	173,3	276,7	297,4	295,81 4,9/	227,6	176,0
Summa råg	384,5	353,0	173,3	276,7	297,4	300,7	227,6	176,0
Summa brödsäd	1 044,4	844,7	645,1	1040,5	1285,2	1 321,1	1176,0	923,3
Korn ..............	213,2	190,9	254,3	327,4	468,4	359,9	458,2	423,2
Havre..............	1183,3	807,4	818,8	784,3	944,8	861,1	869,8	634,1
Blandsäd ..........	535,9	475,4	670,2	677,2	716,1	655,8	666,5	547,0
Summa fodersäd	1932,4	1 473,7	1 743,3	1 788,9	2129,3	1 876,8	1 994,5	1604,3
Ärter ..............	30,3	37,0	217,0	217,2	2 21,3	2 23,8	2 23,1	212,4
Vicker..............	7,0	7,2	819,8	815,1	313,3	314,7	814,8	310,7
Potatis ............	1 897,7	1 835,2	1 628,2	1 710,9	1 727,4	1 428,8	1 850,0	1 406,3
Sockerbetor ........	1 746,6	1 812,6	1 732,2	1597,1	1 997,0	1 848,2	1 925,0	1 554,0
Foderrotfrukter ____	2 825,8	2 177,4	1 426,0	1 147,2	1 345,8	975,1	1155,0	803,7
Hö från odlad jord..	4 790,2	4 047,5	4 547,8	4 588,5	4 934,5	4 728,7	4 270,5	3 358,2
Hö från naturlig äng	479,0	362,8	182,8	168,0	196,3	202,8	241,4	171,1

1 De tidigare för åren 1951—1954 redovisade skördeuppgifterna har liksom arealuppgifterna
justerats med ledning av resultat från 1951 års allmänna jordbruksräkning. — 2 Endast kokärter,
tidigare både kok- och foderärter. — 8 Vicker och foderärter, tidigare endast vicker.

6''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Fodertillgångarna och foderförbrukningen 1955/56

På grundval av de förut gjorda beräkningarna av 1955 års skörd samt
vissa andra uppgifter har uppskattningar gjorts av foder tillgångarna. Den
beräknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats för
lagringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion,
industriell förbrukning, utsäde och foder. De för utfodring tillgängliga
kvantiteterna har uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten
smältbar äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre
fram i promemorian återgivna beräkningarna av kreatursantalet har vidare
de disponibla fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska
produktionen.

Beträffande det vid uppskattningarna använda statistiska materialet må
följande framhållas. För vete och råg har avrens och utfodring liksom i
vårkalkylen antagits utgöra 6 respektive 10 procent av skörden. Av kornskörden
har 62 milj. kg beräknats åtgå för direkt konsumtion och industriell
förbrukning. Av inhemsk havre beräknas åtgå 12 milj. kg för framställning
av gryn.

Utfodringen av halm har beräknats på samma sätt som tidigare. Av potatis
har räknats med en förbrukning av 680 milj. kg matpotatis och 210 milj.
kg fabrikspotatis. Kvantiteterna sockerbetsblast och blast av foderrotfrukter
har som vanligt beräknats motsvara 50 respektive 20 procent av de redovisade
rotskördarna.

Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade
fodermedel må nämnas, att man för 1955/56 i förhållande till normkalkylen
räknat med betydligt ökade kvantiteter oljekraftfoder och kli samt
importerad foder säd. Även för majs räknas med en viss ökning. Vid bedömning
av behovet av köpfodermedel har de sakkunniga jämfört 1955/56 års
inhemska foderskörd och den beräknade animalieproduktionen med motsvarande
data under åren 1954/55, 1953/54 och 1947/48.

I följande tablå har sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna
rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat
under stallfodringsperioderna 1955/56 och 1954/55.

Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stallfodringsperioden
1955/56 på basis av skörderapporterna per den 1 oktober
beräknas bli närmare 20 procent mindre än under 1954/55. Vid dessa beräkningar
har hänsyn icke tagits till att årets skörd av bl. a. hö är av betydligt
bättre kvalitet än fjolårets. Å andra sidan har den synnerligen svaga återväxten
på vallarna icke beaktats. Man bör vidare observera, att halm är ett
kompletteringsfoder, varav användningen kan variera rätt avsevärt från år
till år.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under stallfodringspe -

Inhemsk foderskörd och produkter därav .....	1954/55 milj. fe 5 203	1955/56 milj. fe (prognos) 3 898	Förändring i % från 1954/55 — 25,1
Importfoder (netto) .........................	333	548	+ 64,6
Summa	5 536	4 446	— 19,7
Därav Kraftfoder ...............................	2 084	1 871	— 10,2
Hö......................................	2 430	1 739	— 28,4
Halm....................................	679	540	— 20,5
Saftfoder.................................	343	296	— 13,7

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

noden för varje särskilt djurslag har baserats på vissa utfodringsnormer
samt uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Samma utfodringsnormer
har använts som i tidigare kalkyler. Uppdelningen av foderåret
på stallfodrings- och betesperiod bygger delvis på direkta undersökningar
och delvis på erfarenhetsmässiga uppskattningar. I fråga om de för normala
år tillämpade utfodringsnormerna samt stallfodringsperiodens längd
kan nämnas, att desamma nära överensstämmer med tal, som använts vid
beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, rörande foder förbrukningen
under 1930-talet.

Beräkningarna visar, att förbrukningen av vegetabiliskt stallfoder 1955/56
kan väntas bli betydligt mindre än under 1954/55. Den största minskningen
gäller mjölkkor och svin, men även för hästarna räknas med en nedgång.

Beträffande bedömningen av behovet av importfoder har herr Holmström
avgivit särskilt yttrande.

Vegetabilier

Brödsäd

År 1954/55. I följande tablå redovisas saluöverskott och löneförmalning av
brödsäd av 1954 års skörd. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas försäljning
till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljning av utsäde.
De kvantiteter icke kvarnduglig brödsäd, som återinköpts av jordbrukarna
för utfodring, upptages även på kostnadssidan. Den totala löneförmalningen
av vete — 27 milj. kg — antages liksom tidigare fördela sig på
höst- och vårvete i samma proportion som saluöverskottet.

	Salu-	Löne-	Summa,
	överskott,	förmalning,	milj. kg
	milj. kg	milj. kg
Höstvete.............	480	16	496
Vårvete...............	317	11	328
Håg..................	218	8	226
Summa brödsäd	1015	35	1050

Genomsnittspriserna på brödsäd under 1954/55 har beräknats med användning
av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter under
månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,
för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska försäljningar
under augusti—september, oktober—december, januari—mars, april—augusti
enligt Svensk spannmålshandels leveransstatistik. Efter avdrag från
kvarnpriserna för handelsmarginaler och frakter har producentpriserna för
höstvete, vårvete och råg beräknats till respektive 43,51, 46,37 och 37,57
kr/dt. På grund av skördeskadorna hösten 1954 inköpte centralföreningarna
vissa kvantiteter brödsäd, främst råg, till lägre pris än kvarnpris. De sakkunniga
inhämtade uppgifter härom i samband med vårkalkylen. Dessa
uppgifter visade knappast några nämnvärda avvikelser från kvarnpriserna
i fråga om vete. Beträffande råg syntes centralföreningarna dock ha inköpt
vissa kvantiteter icke kvarnduglig vara till lägre pris än kvarnpris. På grund
härav minskades det med ledning av kvarnpriserna beräknade producentpriset
med 0,65 kr/dt. De sakkunniga har icke funnit anledning att frångå
detta beräkningssätt i den föreliggande kalkylen och har sålunda reducerat
det nyssnämnda rågpriset med 0,65 kr/dt till 36,92 kr/dt. Sålunda erhålles
följande priser att upptagas i kalkylen: höstvete 43,51 kr/dt, vårvete 46,37
kr/dt och råg 36,92 kr/dt.

8''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Så1SO“ fram§år av tabell 2 b beräknas skörden av brödsäd
U|>Pgå till 923 milj. kg, varav 462 milj. kg höstvete, 285 milj. kg vårvete och
I/d milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 %), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring har
antagits utgöra 6 procent för vete och 10 procent för råg liksom i vårkalkylen
vid beräkningen av utsädet (för sådden 1955/56) har räknats med
t oljande besadda arealer, nämligen höstvete 210 000 hektar, vårvete 190 000
hektar och råg 120 000 hektar samt med en utsädeskvantitet per hektar av
220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna
per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning av utsädesmangderna
1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning
disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete,
milj. kg

Skörd................... 462,4

Avgår:

lagringsförlust.......... 9,2

avrens och utfodring ... 27,7

utsäde................. 46,2

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning......... 379,3

Vårvete,	Summa	Råg,	Summa
milj. kg	vete, milj. kg	milj. kg	brödsäd, milj. kg
284,9	747,3	176,0	923,3
5,7	14,9	3,5	18,4
17,1	44,8	17,6	62,4
42,8	89,0	24,0	113,0
219,3	598,6	130,9	729,5

Det kan i detta sammanhang nämnas, att den redovisade kvantiteten för
vårvete är något mindre och för råg något större än vad som kan beräknas
med ledning av uppgifter om de hittills levererade kvantiteterna under september
1955. r

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under senare år.

Skörd av brödsäd, milj. kg

	1950	1953	1954	1955
				(prognos)
				Vår-	Revi-
				kalkylen	derad
					beräk-
Höstvete........		527	581	454	ning 462
Vårvete.........		461	439	494	285
Rag............		297	301	228	176
Summa brödsäd .	............. 983	1285	1 321	1176	923
	Saluöverskott och löneförmalning,	milj. kg
	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
				(prognos)
				Vår-	Revi-
				kalkylen	derad
					beräk-
Höstvete........		441	496	375	ning 380
Vårvete.........		383	328	403	219
Rag............		238	226	178	131
Summa brödsäd .		1062	1050	956	730

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet har framräknats på
grundval av Lantbruksförbundets noteringar under september och oktober
och de av Kungl. Maj :t fastställda inlösenpriserna per den 1 april 1956. Med
hänsyn till bristen på råg samt till gällande importpriser räknas med att
rågpriset kommer att överstiga det i våras överenskomna priset med ca 1,50
kr/dt. Prisstegringen från mitten av oktober 1955 fram till den 1 april 1956
har härvid förutsatts vara jämnt fördelad på olika månader. Månadsmedelpriserna
har vägts med leveransernas fördelning på olika månader 1954/55.
De sålunda beräknade genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet
utgör 1955/56 för höstvete 40,34, vårvete 40,50 och råg 36,65 kr/dt. Dessa
priser har med ledning av de av kvarnarna erlagda priserna för kvantiteter,
som mottagits under september, justerats till respektive 41,35, 42,93 och
37,75 kr/dt.

Kom

Åren 1954/55 och 1955/56. Förbrukningen av korn (för andra ändamål än
utfodring och utsäde) har beräknats efter samråd med jordbruksnämndens
vegetabiliebyrå. Husbehovsförmalningen har liksom i vårkalkylen upptagits
till 11 milj. kg per år. Kvantiteterna till olika ändamål redovisas närmare i
följande tablå (milj. kg).

1950/51

Grynkvarnar............ 4

Bryggerier och mälterier .. 37

Brännerier.............. 3

Export................. 1

Husbehovsförmalning .... 11

Summa korn 56

1953/54	1954/55 (prel.)	1955/56 Vår- kalkylen	Reviderad beräkning
5	4	5	4
40	35	50	41
6	6	6	6
46	1	50	—
11	11	11	11
108	57	122	62

Genomsnittspriset på korn har liksom tidigare beräknats som ett vägt
medeltal av priserna på malt- och foderkorn enligt Lantbruksförbundets noteringar,
varvid maltkornet tilldelats vikten 2 och foderkornet vikten 1. För
1954/55 erhålles ett medelpris av 36,71 kr/dt, medan medelpriset för 1955/56
med ledning av hittills föreliggande noteringar beräknats till 36 kr/dt.

Havre

Åren 1954/55 och 1955/56. Den beräknade försäljningen av havre framgår
av följande tablå, som uppgjorts efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå.
(Uppgifterna i tablån i milj. kg.)

1950/51 1953/54 1954/55 1955/55

Vår- Reviderad

kalkylen beräkning

Grynkvarnar............ 18 29 23 31 12

Armén.................. 9 6 6 6 6

Export................. 4 20 1 20 —

Summa havre 31 55 30 57 18

Priset på havre (vilhavre) uppgick enligt Lantbruksförbundets noteringar
under 1954/55 till 34,33 kr/dt. Priset för 1955/56 har med utgång från
föreliggande noteringar beräknats till 35 kr/dl.

10°

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Kokärter''

Åren 1954/55 och 1955/56. De för försäljning och hemraaförbrukning disponibla
kvantiteterna kokärter har beräknats med tillämpning av tidigare
använda metoder. Skörden 1955/56 har erhållits på grundval av skördeuppskattningen
per den 1 oktober och arealinventeringen per den 1 juni. Beräkningen
framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51

Skörd.................... 18,4

Avgår:

lagringsförlust och avrens,

8 %................... 1,5

utsäde.................. 2,7

Kvarstår till försäljning och
hemmaförbrukning....... 14,2

1 Med hänsyn till kvaliteten på årets skörd
till 20.

1952/53	1953/54	1954/55	1955/56 Vår- kalkylen	Revi- derad beräk- ning
17,2	21,3	23,8	23,1	12,4
1,4	1,7	1,9	1,8	*2,5
3,3	3,6	3,9	3,4	3,9
12,5	16,0	18,0	17,9	6,0
har svinn	• och avrensprocenten för 1955/56 höjts

Genomsnittspriset på kokärter 1954/55 har på grundval av Lantbruksförbundets
noteringar beräknats till 61,70 kr/dt. För 1955/56 har priset med
ledning av hittills föreliggande noteringar beräknats till 80 kr/dt.

Matpotatis

Åren 1954/55 och 1955/56. Liksom i vårkalkylen räknas för vartdera av
åren 1954/55 och 1955/56 med en total förbrukning av 750 milj. kg matpotatis.
I normkalkylen reducerades denna kvantitet med hänsyn till den i våras
beräknade importen av matpotatis med 15 milj. kg (lika med den uppskattade
ökningen i importen under ifrågavarande regleringsår i förhållande
till basåret). Med hänsyn till den stora import av matpotatis, som sedan
dess har ägt rum, har i den reviderade beräkningen för 1954/55 gjorts en
motsvarande reduktion med 85 milj. kg. För 1955/56 antages importökningen
sedan basåret bli 70 milj. kg.

Priset på matpotatis 1954/55 har nu beräknats till 23,26 kr/dt. Det har i
princip fastställts enligt samma metod som i normkalkylen, varvid dock vid
sammanvägningen beaktats den omfattande importen under regleringsåret.
Sålunda bär vikterna (enligt prop. 1953: 224, s. 60*) för den inhemska varan
med hänsyn till importen under olika leveransperioder ändrats enligt
följande.

	Vikter enligt prop.	reviderad
	1953: 224	beräkning för
	%	1955/56
September—december........		42
Januari—mars.............		22
April—juni..................		25
Juli........................		n
Augusti.....................		4
	100	100

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

För maj och juni, då det rådde brist på inhemsk potatis av fjolårets skörd,
saknades engrosprisnotering på gammal potatis för Stockholm. De sakkunniga
har genom en specialundersökning funnit, att priserna under de båda
nämnda månaderna torde ha motsvarat senast satta notering för maj månad
1955 (den 29 april), som var 26 kr/dt. Vid sammanvägningen av priserna
under juni och juli på gammal och färsk potatis har samma vägningstal
för respektive månader som i normkalkylen tillämpats.

För 1955/56 har de sakkunniga, med ledning av vissa uppgifter om den
importpolitik, som jordbruksnämnden ämnar föra, räknat med ett pris av
24 kr/dt. Det i vårkalkylen upptagna priset utgjorde 19,50 kr/dt.

Fabrikspotatis

Åren 1954/55 och 1955/56. Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats
efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken även införskaffat
uppgifter om stärkelsehalten. Priset per hl och stärkelseprocent
1955/56 har upptagits enligt den vid vårens prisförhandlingar träffade överenskommelsen.

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.

1950/51	1954/55	1955/56 Vår- kalkylen	Reviderad beräkning
20,4	17,5	25,0	20,0
17,9	l36,8	36,0	25,0
116	98	140	no
81	130	150	100
197	228	290	210
16,5	15,8	17,25	17,0
35	43	43	43
8,25	9,71	10,60	10,44
16,3	22,1	30,7	21,9

Potatisbrännvin, milj. normalliter

Pris per hl och stärkelseprocent, öre ..

Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr

(Totalvärde, milj. kr

1 I förhållande till den förbrukade potatiskvantiteten är den tillverkade brännvinskvantiteten
större än vanligt. Detta beror på att under tillverkningsåret som råvara anvants aven rag.

Sockerbetor

Åren 1954/55 och 1955/56. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion
och priser för 1954/55 har meddelats av Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
som även gjort uppskattningar för 1955/56. Enligt dessa uppskattningar
— som utförts den 3 oktober — skulle skörden komma att uppgå till
1 554 milj. kg med en medelsockerhalt om 16,71 procent och ett beräknat
råsockerutbyte om 238 milj. kg. Uppgifterna har sammanställts i följande

ta vfssa tillägg — stenbundenhetstillägg, tillägg för resekostnader för betarbetare
m. in. — har icke inkluderats i prisberäkningen. De har varit helt
obetydliga åren före 1952 och har icke utgått till odlarna utan till hetarbetarna.
Dessa tillägg uppgick sammanlagt till respektive 0,04, 0,03, 0,03 och
0,02 kr/dt under respektive 1952, 1953, 1954 och 1955.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Sockerbetsskörd, milj. kg.............

Sockerhalt, %........................

Råsockerproduktion, milj. kg..........

Grundpris, kr/dt......................

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt

över 16 %, kr/dt...................

Arealtillägg utslaget på hela betskörden,

kr/dt..............................

Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden,
kr/dt......................

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.......

Summa betpris, kr/dt.................

1950/51	1954/55	1955/56 Vår-	Reviderad
		kalkylen 1	beräkning
1 978	1 848	1 925	1 554
16,92	17,02	17,50	16,71
304	2 288	308	238
5,55	7,20	7,00	7,00
0,32	0,46	0,66	0,31
0,01	0,01	0,01	0,01
0,13	0,13	0,12	0,15
0,01	0,01	0,01	0,01
6,02	7,81	7,80	7,48

''Enligt prisöverenskommelsen våren 1955; i vårkalkylen räknades med ett grundpris på 7,20
kr/dt. — 2 Preliminär uppgift.

Oljeväxter

År 195Å/55. Från Öljeväxtintressentföreningen har uppgifter erhållits om
de till odlare utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1954 års skörd. Beloppen —
efter avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnes i följande tablå,
vilken även upptager uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö av 1954 års
skörd, som levererats till fabrik eller exporterats (räknade i 18 % vattenhalt).
Priserna har erhållits genoon att värdena dividerats med kvantiteterna.

.. Frökvantitet Värde, Genom Frosla§

(18 % vattenhalt), milj. kr snittspris,

milj. kg öre/kg

Höstraps .................... 132,4 103,7 78

Höstrybs ................... 29,0 22,1 76

Yårraps ..................... 6,3 4,2 67

Vårrybs .................... 1,2 0,8 67

Vitsenap .................... 9,4 5 2 55

Summa 178,3 136,0 —

Oljelin...................... 2,2 1,4 64

Totalt 180,5 137,4 —

År 1955/56. I följande tablå har sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden
1955/56 (exkl. utsäde). Arealuppgifterna har erhållits från arealinvent^ringen
per den 1 juni 1955. Den i arealinventeringen uppgivna arealen
»övriga oljeväxter» har antagits i sin helhet hänföra sig till vitsenapsodlingen.
Preliminära uppgifter om totalskörden av höstsådda oljeväxter har erhållits
från Oljeväxtintressentföreningen. Hektarskördarna har beräknats på
grundval härav. I fråga om vårsådda oljeväxter har Oljeväxtintressentföreningen
lämnat uppskattningar av hektarskördarna. Totalskörden har beräknats
med ledning av dessa uppgifter.

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt
visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats. Med
hansyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda belopp (inkluderande
även ersättning för högre renhetsgrad) har de sakkunniga lik -

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Fröslag	Areal, hektar	Skörd1, milj. kg	Skörd1, kg/ha	Pris,1	Värde,	milj. kr
	Vår-	Revi-	Vår-	Revi-	Vår-	Revi-	öre/kg	Vår-	Revi-
	kalkylen	derad	kalkylen	derad	kalkylen	derad		kalkylen derad
		beräk-		beräk-		beräk-			beräk-
		ning		ning		ning			ning
Höstraps	59 000	65 500	112,1	115,1	1 900	1755	73	81,8	84,0
Höstrybs	19 000	19 700	21,8	27,1	1 150	1 375	71	15,5	19,2
Vårraps	10 000	4 700	12,0	4,2	1200	900	67	8,0	2,8
Vårrybs	3 000	2100	2,4	1,4	800	675	65	1,6	0,9
Vitsenap	7 000	8 200	7,7	9,3	1 100	1 130	54	4,2	5,0
Summa	98 000	100 200	156,0	157,1				111,1	111,9
Oljelin	2000	900	2,4	0,9	1200	1015	2 67	1,6	0,6
Totalt	100 000	101100	158,4	158,0				112,7	112,5

1 Avser vara med 18% vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde. — 2 Priset på oljelin var enligt
vårkalkylen 1955 65 öre/kg.

som tidigare gjort ett tillägg av 2 procent till nyss anförda inkomstbelopp.
Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter 1955/56 blir härigenom 11 i,8 milj.
kr. I vårkalkylen beräknades inkomstbeloppet till 115,0 milj. kr.

Olje- och spånadsväxtskördarnas sammanlagda olje- och foderinnehåll
framgår av följande tablå (milj. kg).

1950/51 1953/54 1954/55 1955/56

(prel.) Vår- Reviderad

kalkylen beräkning

Olja.............. 89,5 38,0 63,9 60,2 60,3

Foder............ 125,6 59,3 94,2 78,3 77,8

Spånadsväxter

Åren 1954/55 och 1955/56. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter
avdrag för utsädeskostnader) har för 1954/55 och 1955/56 reviderats med
ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa. Uppgifterna om
jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter har sammanställts i följande
tablå (milj. kr).

			1950/51	1954/55	1955/56 Vår-	Reviderad
					kalkylen	beräkning
Lin	Halm .		2,5	2,5	3,0	3,3
	Frö1 ..		1,7	0,7	1,2	1,3
		Summa	4,2	3,2	4,2	4,6
Hampa	Halm .		0,7	0,6	0,6	0,6
Frö1 ..		0,1	—	0,1	—
		Summa	0,8	0,6	0,7	0,6
		Summa spånadsväxter	5,0	3,8	4,9	5,2

1 Exkl. utsäde.

Fältmässigt odlade köksväxter

Arealer. Uppgifter föreligger enligt den representativa arealinventeringen
den 1 juni 1955 om den sammanlagda arealen av fältmässigt odlade köksväxter
under året. Uppgifterna avser endast totalarealen. Under de före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

gående åren har arealen för bruna bönor redovisats separat, men i årets inventering
har denna uppdelning ej gjorts. Arealen 1954 uppgick totalt till
8 600 hektar, varav 1 000 hektar upptogs av bruna bönor. Årets areal har
ökat till 10 353 hektar. På grund av att arealerna ej specificerats för enskilda
växtslag är det ej möjligt att med säkerhet avgöra hur de fördelar sig
på växtslagen. På grund av uppgifter från konservfabrikerna om kontraktsodlade
arealer 1955 har det emellertid varit möjligt att med relativt god
säkerhet ange ökning för vissa växtslag, nämligen för märgärter (konservärter)
med 600 hektar, för gurkor med 135 hektar, för spenat med 20 hektar
och för rödbetor med 150 hektar eller tillhopa 905 hektar.

I övrigt föreligger som nämnts inga detaljuppgifter. Emellertid har från
uppköpare på Öland och i Kalmar län meddelats, att arealen bruna bönor,
som för få år sedan uppgick till över 2 000 hektar, i år ånyo ökat väsentligt.
Det har uppgetts, att en areal om 1 500—2 000 hektar kan anses sannolik.
Med anledning härav har de kalkylsakkunniga räknat med, att återstående
ökning av totalarealen fältmässigt odlade köksväxter 1955, d. v. s. 848 hektar,
är att hänföra till bruna bönor.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek har
som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på
kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län, inom
vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Uppgifterna
får ännu anses preliminära, eftersom skörden i år, särskilt för rotfrukterna,
är relativt sen och vid tiden för beräkningarna ej avslutad. Vidare må omnämnas,
att skörden per hektar av konservärter, som upptager ca 2 500 hektar,
är i det närmaste exakt känd. I övrigt är uppgifterna om hektarskördarnas
storlek liksom tidigare osäkra. Torkan under sommaren 1955 har
vad genomsnittsskördarna beträffar ej medfört så stor nedsättning som för
de flesta andra grödor. I allmänhet är dock skördarna i genomsnitt lägre än
normalt, givetvis med betydande variationer för olika delar av landet. Endast
i fråga om gurkor, spenat och vaxbönor anges skördarna ligga något
över normalskörd. Detta återspeglas i priserna, som för gurkor och spenat
är lägre än för 1954 års skörd.

Priser. De i kalkylen använda priserna bygger som vanligt på uppgifter
från följande uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads slakthus- och
saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter från
Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser), konservfabrikerna
(priser till producent vid fabrik), Konsums grönsakscentral i Stockholm
(vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt Grönsakscentralen
i Malmö (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser).

Definitiv prisstatistik föreligger nu för produktionsåret 1954/55. Priserna
för 1955 års skörd har nu bedömts med hänsyn till priserna under höstmånaderna
1955 i jämförelse med priserna under motsvarande tid 1954. Som
förut anförts^ är priserna 1955 lägre än 1954 för gurkor och spenat. I övrigt
är priserna så långt dessa är kända högre än 1954 — i genomsnitt ca 25 procent
högre.

Beräknade inkomstsummor. År 1954/55. Den i vårkalkylen 1955 beräknade
inkomstsumman (40,5 milj. kr) har nu justerats till 43,1 milj. kr.

År 1955/56. I vårkalkylen beräknades en total inkomstsumma av 45,0 milj.
kr, medan den reviderade summan är 54,3 milj. kr. ökningen står i samband
med såväl prishöjningar som större arealer än de i vårkalkylen förutsatta.
Å andra sidan har hektarskördarna, som förut nämnts, blivit lägre än normalt.
Om inkomstsumman beräknas med utgång från de nu kända arealerna
och de priser, som tillämpades i vårkalkylen, erhålles ett belopp av 43,8 milj.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

kr (minskningen jämfört med vårkalkylen beror på lägre hektarskörd).
Inkomstbeloppen redovisas i följande tablå.

Vårkalkylen Reviderad beräkning

	Milj. kr	Index	Milj. kr	Index
1950/51.......	..... 42,1	100,0
1951/52.......	..... 55,7	132,3
1952/53.......	..... 44,1	104,8
1953/54.......	..... 45,4	107,8
1954/55.......	..... 40,5	96,2	43,1	102,4
1955/56.......	..... 45,0	106,9	54,3	129,0

Tobak

Åren 1954/55 och 1955/56. Jordbrukets inkomster av tobaksodlingen har
liksom tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksmonopolet.
Inkomsterna framgår av följande tablå.

År

Vårkalkylen

Reviderad beräkning

Antal	Areal,	Av Tobaks-	Pris,	Värde,
odlare	hektar	monopolet in-köpt kvantitet tobaksblad, ton	öre/kg	milj. kr
804	186	343	295	1.0
737	158	320	387	1,2
756	162	255	392	1.0
750	150	300	400	1.2
756	162	255	392	1.0
748	160	300	425	1.3

Ariimalier

Mjölk

År 1954/55. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret
1954/55 uppgått till 3 456 milj. kg, vilken kvantitet med 3,9 procent understiger
invägningen under 1953/54. Försäljningen . av konsumtionsmjölk
utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt kvantiteten
mjölk till lantsmör har upptagits oförändrade från vårkalkylen. Förbrukningen
av fodermjölk har beräknats med utgång från antalet liv-, godoch
spädkalvar och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200,
270 och 10 kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar.
Räknat per ko erhålles för 1954/55 en mjölkproduktion av 2 799 kg, vilket
är 3,2 procent mindre än under 1953/54.

Den totala mjölkproduktionen under 1954/55 blir under angivna förutsättningar
4 221 milj. kg, vilket är 4,0 procent mindre än under 1953/54.

År 1955/56. I normkalkylen antogs mjölkproduktionen år 1955/56 bli
ungefär lika stor som under 1954/55. Till grund för denna beräkning låg
en uppskattning av medelkoantalet och mjölkproduktionen per ko. Med
ledning av uppgifter om slakten och kreatursantalet enligt husdjursräkningarna
kunde koantalet beräknas minska med 0,8 procent jämfört med
1954/55. Å andra sidan räknades med en ökad avkastning per ko med 1
procent, varvid förutsattes normal tillgång på foder till mjölkkorna, ökningen
avsåg att markera den produktivitetsstegring, som tidigare förelegat
på längre sikt (förbättrad utfodring, förbättrat djurmaterial etc.).

Nu nämnda förutsättningar har helt förändrats till följd av det svaga

16°

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

skördeutfallet. Den av torkan i stora delar av landet — främst i Mellansyerige
starkt nedsatta återväxten på betesvallarna under sommaren och
förhösten har fått följder, som tydligt återspeglas i uppgifterna om mjölkmvagningen
vid mejerierna. Invägningen låg under våren och försommaren
ca 3—5 procent lägre än under samma tid föregående år men var under juli
i nivå med fjolårets. För augusti och september månader redovisas emellertid
en minskning med 8 respektive 11 procent jämfört med samma månader
19o4.

rJcr^111?''11^11 av mjölkproduktionen och mjölkinvägningen under
1955/56 har de sakkunniga haft två beräkningsmöjligheter att utgå från
nämligen dels en undersökning av förändringarna i koantalet och mjölkpro uktionen

per ko, dels en direkt uppskattning av mjölkinvägningen med
ledning av den hittills statistiskt registrerade utvecklingen. En uppskattning
av koantalet måste under alla förhållanden göras för bedömning av
slakten av storboskap och förändringarna i kreaturskapitalet (härför redogores
narmare under rubrikerna Köttproduktionen och Förändringar i kreaturskapitalet).
Någon tillfredsställande grund för beräkning av mjölkproduktionen
per ko föreligger emellertid icke. De sakkunniga har därför ansett
sig bora fasta större avseende vid den hittillsvarande faktiska utveckligen
i mjölkproduktionen, sådan denna kommer till uttryck i mjölkinvägmngen,
vid uppskattningen för hela året 1955/56. Det kan tilläggas, att sam?ia
Vn/-?^-831188,8^1 anvandes vid uppskattning av mjölkproduktionen hösavni940-t5ertreS
ermgSåret 1947/48 °ch likaså under missväxtåren i början

De sakkunniga räknar schematiskt med att invägningen under stallfodringspenoden
i genomsnitt skall komma att ligga inemot 10 procent under
tjolarets mva. Till grund för detta antagande har legat nedgången i mjölkin\
agningen under augusti—september i år. De sakkunniga är medvetna
om svagheten i denna beräkning; produktionen under nämnda månader baserades
i huvudsak på den knappa betestillgången, medan tillgången på
ftoal.llod.er, ,ar. av§oraade för den fortsatta utvecklingen. Såsom redan framhallits
i början av denna promemoria är tillgången totalt sett otillräcklig
tor den har uppskattade animalieproduktionen i dess helhet, om jämförelse
gores med de senaste åren, medan däremot en betryggande marginal skulle
orehgga sett mot bakgrunden av förhållandena under torråret 1947/48.

För varen och sommaren 1956 räknas med normala betesförhållanden.
Vad angar denna del av produktionsåret utgår de sakkunniga från ungefär
samma invagning som under betesperioden 1955. Mot detta talar bl. a att
decimeringen av kostammen bör leda till minskad mjölkinvägning jämfört
med tidigare. A andra sidan får beaktas, att mjölkinvägningen redan under
av torkan °regaende produktlonsar la§ under den normala nivån till följd

Med nu nämnda utgångspunkter beräknas invägningen under 1955/56
komma att ligga 6 procent under 1954/55 års nivå. 7

Den anvanda beräkningsmetoden innebär, att den totala mjölkproduktmnen
framkommer på samma sätt som vid en definitiv beräkning där
mjölkinvägningen ingår som en känd faktor. Till den uppskattade mjölkinvagmngen
har salunda lagts de kvantiteter mjölk, som försäljes utanför
mejerier respektive användes for hemmaförbrukning, till produktion av

jämfö^me? for [0<?fr^ndamäk Dessa poster har upptagits oförändrade
medf^n nnn f med undantag för fodermjölk, där en nedgång

antalet kalvar1 ^ 1 195 0°° t0n förutsattes ske 1 anledning av reduktionen av

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955 17°

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i närmast följande
tablå.

Uppgifter rörande mjölkproduktionen åren 1938/39 och 1950151—1955156

	1938/39	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55 1955/56
Medelkoantal.....	1 920	1 624	1 568	1 527	1 519	1 508	Vårkal- kylen 1 494	Revi- derad beräk- ning 1436
Procentuell föränd-ring sedan före-gående år......		— 1.5	-3,4	-2,6	— 0,5	— 0,7	— 0,8	— 4,8
Produktion per ko, kg.............	2 455	2 938	2 894	2 942	2 893	2 799	2 899	2 774
Procentuell föränd-ring sedan före-gående år......		— 0,6	-1.5	+ 1,7	— 1,7	— 3,2	+ 1.0	— 0,9
Total mjölkproduk-tion, milj. kg . . .	4 714	4 772	4 538	4 492	4 395	4 221	4 331	3983
Procentuell föränd-ring sedan före-gående år......		— 2,1	-4,9	— 1,0	— 2,2	-4,0	+ 0,2	— 5,6
Invägning vid meje-rier, milj. kg. . ..	3 129	3 858	3 670	3 666	3 598	3 456	3 587	3249
Procentuell föränd-ring sedan före-gående år......	+ 3,6	-1.7	-4,9	— 0,1	-1,9	— 3,9	+ 1,0	— 6,0

Det bör observeras, att de under 1955/56 angivna procenttalen avser uppskattade
förändringar jämfört med 1954/55, då produktionsresultatet redan
påverkats av väderleksförhållandena. Jämför man i stället 1955/56 med
det mera normala året 1953/54 blir nedgången i koantalet 5,5 procent, i produktionen
per ko 4,1 procent, i totala mjölkproduktionen 9,4 procent och i
invägningen 9,7 procent. Det kan nämnas, att motsvarande definitiva tal
vid jämförelse mellan åren 1945/46 och 1947/48 var 4,1, 1,7, 5,8 och 5,6 procent
(se prop. 1949: 212). De sakkunniga räknar sålunda nu för en tvåårsperiod
med en betydligt starkare minskning i mjölkproduktionen än vad
som faktiskt blev fallet under torråret 1947/48 jämfört med 1945/46. Härvid
bör beaktas att mjölkproduktionen, liksom jordbruksproduktionen över
huvud taget, vid normala väderleksförhållanden visade en stark uppåtgående
trend under slutet av 1940-talet, medan däremot produktionen under
de senaste 5—6 åren har visat stagnation eller — vad speciellt angår mjölkproduktionen
— en nedåtgående tendens.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i
tablån överst på nästa sida.

Inkomster av mejerimjölk

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk
har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen. Inkomsterna av mejerimjölken
utgöres av dels inkomster genom försäljning av mejeriprodukter
(försäljningsinkomster), dels statliga bidrag.

5 Ililumg till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 215

18° Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Mjölkproduktionens användning åren 1938/39 och 1950/51—1955/56, milj. kg

1938/39 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Vårkal- Revikylen
derad
beräkning Total

mjölkproduk -

	tion............	4 714	4 772	4 538	4 492	4 395	4 221	4 331	3 983
1.	Invägning vid mejeri.........	3 129	3 858	3 670	3 666	3 598	3 456	3 587	3 249
2.	Lantsmörmjölk.	420	55	50	45	40	36	32	32
3.	Konsumtions-
	mjölk försåld utanför mejerier	240	138	128	121	115	109	104	104
4.	Av producenter-na hemmaför-brukad konsum-tionsmjölk.....	537	496	475	455	437	420	403	403
5.	Fodermjölk ....	388	225	215	205	205	200	205	195

Vid beräkningen av försåljningsinkomsterna för de enskilda produktslagen
har för åren t. o. m. 1954/55 använts försålda kvantiteter för mjölk
och grädde respektive tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantiteten
med avdrag för lagringsförlust) enligt mejeristatistiken. För 1955/56
har ifrågavarande kvantiteter beräknats med hänsyn till hittillsvarande utvecklingstendenser.

Den invägda helmjölkens användning samt beräknade kvantiteter färdiga
produkter framgår av följande tablå.

Mejerimjölkens användning

Fetthalt, procent.............. Helmjölk milj. kg, till:	1950/51	1953/54 1954/55	1955/56 Vår- kalkylen	Reviderad beräkning
3,72	3,76	3,76	3,79	3,75
Konsumtionsmjölk, 3,0 % ____	747	731	733	719	741
» , 3,5 % ....	—	42	53	60	59
Grädde .......................	258	288	301	311	315
Ost..........................	397	407	408	407	407
Torrmjölk m. m...............	48	37	34	35	30
Smör.........................	2 394	2 078	1 919	2 040	1 689
Svinn........................	14	15	8	15	8
Summa 3 858 3 598 Motsvarande produktmängd,	3 456 milj. kg	3 587	3 249
Konsumtionsmjölk, 3,0 %.....	930,6	916,4	919,0	908,0	927,0
> 3,5 %.....	—	45,5	57,2	65,0	63,0
Grädde, tunn.................	30,6	25,3	24,3	23,2	23,3
» , tjock.................	13,5	18,2	19,8	21,2	21,1
Ost, salufärdig................	50,7	52,0	51,2	52,0	51,0
Smör........................	108,1	94,5	86,7	93,5	76,1

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

I fråga om priserna har t. o. m. 1954/55 använts föreliggande minut- eller
partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning av medelpriserna
för 1955/56 har tillämpats de priser, som gällt från den 1 september
1955.

Från mejeriernas beräknade bruttoinkomster för de olika produkterna
har mejerikostnaderna avdragits. I föreliggande kalkyl har liksom i vårkalkylen
tillämpats mejerikostnader grundade på en undersökning över 1953
års kostnader per kg mjölk för olika produktslag. För prognosåren sker
framskrivning av kostnaderna 1953 med hjälp av en mejerikostnadsindex.
På grund av löne- och räntehöjningar in. m. under 1955 visar mejerikostnadsindex
per den 30 juni 1955 en stegring jämfört med index per den 31
december 1954, som uppgår till nära 10 procent för mejerimjölkens grundkostnader
och ca 8,5 procent för merkostnaderna vid konsumtionsmjölksrespektive
ostproduktion.

Den tillämpade mejerikostnadsindexen är grundad på mejerikostnadernas
sammansättning 1950. Beräkningen av mejerikostnadsindex har liksom
tidigare utförts av Svenska mejeriernas riksförening.

Vid beräkning av mejerikostnaderna enligt de principer, som hittills tilllämpats
i jordbrukskalkylen, tages ej hänsyn till de förändringar i enhetskostnaderna,
som kan uppstå genom kvantitativa förändringar i mjölkproduktionen
och därmed sammanhängande förändringar i invägningen
vid mejeri. Framskrivningen av enhetskostnaderna från det senaste år, för
vilket dessa är kända, till prognosåren göres med hänsyn endast till konstaterade
pris- och löneförändringar. Detta förfaringssätt har motiverats av
att den tidsperiod, för vilken framskrivning är erforderlig, omspänner eu
relativt kort tidrymd och att större variationer i mjölkproduktionens omfattning
normalt ej förekommer under en så kort tidsperiod. På grund av den
starka minskning i mjölkproduktionens omfattning, som av olika anledningar
ägt rum sedan det senaste året (1953), för vilket mejeriernas genomsnittliga
enhetskostnader föreligger, har de kalkylsakkunniga nu ansett det
motiverat att söka klarlägga, hur den minskade invägningen vid mejeri
påverkar dessa kostnader. Vid förändringar i mjölkinvägningen påverkas
mejerikostnaderna endast till den del de är att anse såsom fasta. En särskild
beräkning har utförts angående den genom förändrat kapacitetsutnyttjande
uppkommande totala kostnadsförändringen vid mejerierna. Denna
beräkning har utförts med ledning av uppgifter ur den inom Svenska mejeriernas
riksförening utförda driftsredovisningen för 1953. De kostnadsposter,
som därvid beaktats, är löne- och kapitalkostnaderna vid avdelningarna
för allmän mjölkbehandling och smörtillverkning, motsvarande kostnader
vid hjälpavdelningarna (värme-, kyl- och vattenavd.) samt kostnaderna
för mjölk- och produktkontroll. Vid den förutsatta mjölkinvägningen 1955/
56, vilken understiger invägningen 1953 med 11,3 procent, skulle enligt den
utförda beräkningen mejerikostnaderna på grund av försämrat kapacitetsutnyttjande
komma att bli ca 7 milj. kr högre än kostnaderna beräknade
på vanligt sätt. Enligt den i vårkalkylen för 1955/56 förutsatta invägningen
skulle motsvarande relativa kostnadsökning uppgå till ca 1,3 milj. kr.
Därvid har förändringarna i konsumtionsmjölks- respektive osttillverk
ningen sedan 1953 ej beaktats, då dessa påverkar mejerikostnaderna i olika
riktningar och i stort sett torde taga ut varandra.

De nu berörda förändringarna i mejerikostnaderna har ej beaktats. De
sakkunniga har emellertid genom den här i korthet beskrivna överslagsberäkningen
velat klarlägga storleksordningen av den kostnadsförskjutning,

20° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

som kan förväntas med anledning av den nu aktuella förändringen i kapacitetsutnyttjandet.

De statliga bidragen har så långt möjligt upptagits till kända belopp. Vid
beräkningstillfället är det beträffande 1954/55 endast leveranstillägget som
ej är känt. För 1955/56 har bidragsbelopp beräknats enligt de grunder, som
gäller för utbetalning av dylika bidrag.

De på förut angivet sätt beräknade inkomsterna har kompletterats med
hänsyn till vissa speciella inkomster, som icke inkluderas vid beräkningen
av försäljningsinkomsterna eller pristilläggen, samt för förluster, som
sammanhänger med underpris vid export, lagringskostnader m. m. Samtliga
dessa kompletteringar har sammanförts i en post för respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda
mjölklikvider, så långt dessa är kända. Jämförelsen har till syfte att för
prognosåren åstadkomma en korrektion av beräkningarna, så att kalkylsummorna
så nära som möjligt ansluter sig till jordbrukarnas faktiska
inkomst av mejerimjölken. För prognosåren göres därför ett tillägg med
ledning av den genomsnittliga skillnaden under de fem senaste år, för vilka
mejerilikviderna är kända. I den mån prisregleringarna i form av avgifter
och pristillägg handhafts på ett sådant sätt, att de på visst år belöpande
inkomsterna också utgått i form av bidrag eller ersättningar samma år, erbjuder
jämförelsen inga svårigheter. Beräknade inkomster av mejerimjölk
kan då direkt jämföras med redovisade mjölklikvider. Emellertid uppkommer
ofta tidsförskjutning, så att belopp, vilka upptagits som inkomst ett
år, delvis icke blir utbetalda förrän ett följande år. En undersökning har
gjorts för att i möjligaste mån eliminera verkan av denna tidsförskjutning,
så att de beräknade mejeriinkomsterna och de verkliga mejerilikviderna
blir mera direkt jämförbara. Resultatet av denna undersökning framgår
av följande sammanställning. I medeltal för de fem åren framkommer
en skillnad på 29,1 milj. kr per produktionsår, vilken summa tillagts de
beräknade inkomsterna för 1954/55 och 1955/56.

Jämförelse mellan beräknade inkomster av mejerimjölk	och redovisade
mjölklikvider,	milj. kr
	1949/50	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54
I kalkylen beräknade inkomster	1 122,3	1 128,9	1 315,2	1 327,9	1 267,4
Justeringsposter.............	-4,0	+ 3,2	— 22,2	— 5,3	+ 9,4
Justerade inkomster.........	1 118,3	1 132,1	1 293,0	1 322,6	1 276,8
Mejeriernas mjölklikvider..... Skillnad mellan mjölklikvider	1 134,9	1 167,1	1 310,3	1 362,2	1 313,8
; och justerade inkomster.... Medeltal 1949/50—1953/54	16,6	35,0	17,3 29,1	39,6	37,0

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som
framgår av tabellen, beräknas dessa uppgå till 1 274,3 milj. kr för 1954/55
och 1 284,9 milj. kr för 1955/56.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk har i översikten på s. 21° anförts hur likviden, räknad i öre
per kg invägd mjölk, fördelar sig på försäljningsinkomster respektive statliga
bidrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955 21°

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr

	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
					Vår-	Revide-
					kal-	rad be-
Beräknade inkomster					kylen	räkning
1. Försäljningsinkomster
Konsumtionsmjölk ................	232,8	257,1	262,0	282,9	3“5.5	335,8
Grädde............................	107,4	116,6	124,4	130,5	140,3	139,6
Ost................................	120,0	180,1	174,2	170,2	175,9	181,2
Torrmjölk m. m...................	13,3	11,6	11,0	10,1	10,6	9,1
Smör..............................	554,5	544,8	530,7	485,0	525,3	424,3
Prisstegringsvinster, exportförluster,
import- resp. exportavgifter m. m.,
saldo............................	- 3,0	- 4,6	— i/,3	- 7,7	- 21,9	— 3,8
Summa	1 025,0	1 105,6	1 085,0	1071,0	1165,7	1 086,2
2. Statliga bidrag
Allmänt mjölkpristillägg............	78,6	169,2	100.9	96,7	101,1	90,6
Extra tillägg i norra Sverige ......	23,5	31,4	31,4	27,5	31,0
Leveranstillägg och clearingtillägg . ..	—	>21,7	50,1	2 50,0	50,0
Körlinjebidrag ....................	1,7	—	—	—	—
Merfrakttillägg ....................	0,1	—	—	—	—
Summa	103,9	222,3	182,4	174,2	182,1	169,6
Summa beräknade inkomster	1128,9	1327,9	1 267,4	1245,2	1347,8	1255,8
Mejeriernas mjölklikvider8 ............	1167,1	1 362,2	1 313,8
Tillägg i prognosberäkningen med
stöd av särskild undersökning ......	—	—	—	29,1	27,1	29,1
Kalkylsummor	1167,1	1362,2	1313,8	1274,3	41374,9	1284,9

1 Härutöver har som leveranstillägg utbetalats 29,2 milj. kr dels ur statliga medel trän föregående
regleringsår (17,4 milj. kr), dels av medel överförda från ovan redovisade försäljningsinkomster.

8 Preliminärt tal.

* Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid och leveranstillägg, fritt mejeri, vid
årets medelfetthalt, exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

4 Utöver det tillägg enligt prisöverenskommelsen, som här medtagits skall mjölkinkomsterna
ökas med 12,9 milj. kr, utgörande kompensation för höjda löner i livsmedels- och transportfacket.
Detta belopp är inkluderat i de värdesummor, som anges i sammandragstabellerna s. 30° o. ff.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1950/51 och 1952/53—1955/56

	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56 Vår	Revi-
					kal-	derad
					kylen	beräk- ning
Försäljningsinkomster .	27,56	31,10	31,45	31,83	33,61	34,33
Statliga bidrag.......	2,69	6,06	5,07	5,04	5,08	5,22
Summa	30,25	37,16	36,52	36,87	38,69	39,55

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har för 1954/
55 och 1955/56 beräknats med utgång från senaste av jordbruksnämnden
fastställda priser för ostandardiserad mjölk vid direkt försäljning (40,70
öre/kg). Härtill har lagts prishöjningar på 5 respektive 3 öre/l, motsvarande
höjningar av detalj handelspriset den 1 april och den 1 september
1955 (2,02 respektive 7,76 öre/kg).

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken
framgår av följande sammanställning (öre/kg).

	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Vårkalkylen..........	. 36,60	39,40	40,70	40,85	43,45	43,45
Reviderad beräkning ..	. 36,60	39,40	40,70	40,85	42,70	48,45

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet
in. in. samt försäljning till anställda) har för 1954/55 beräknats till
samma pris som insatts i vårkalkylen för tiden september—december 1954.

Denna beräkning grundade sig på de före den 1 oktober 1954 för varje
län (»länet i övrigt») gällande normalpriserna på konsumtionsmjölk vid
utminutering, varvid samtidigt beaktades de lokala prishöjningar fr. o. in.
den 1 september 1954, som utgjorde kompensation för bortfall av statligt
lagringsstöd på smör. Enligt tidigare gällande lantarbetaravtal skulle detta
pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare t. o. m. 31 december
1954. Vid medeltalsberäkningen har som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens
storlek i olika län enligt 1950 års folkräkning.

För tiden januari—augusti 1955 har insatts 42,26 öre/kg, som motsvarar
det genomsnittspris lantarbetarna fått betala under nämnda period. Enligt
senaste lantarbetaravtal skall vid försäljning av mjölk till lantarbetare efter
den 1 januari 1955 uttagas det pris 3-procentig standardiserad mjölk i lös
vikt betingar i närmaste butik. Genomsnittspriset för tiden januari—augusti
1955 har erhållits genom att detaljhandelspriset för varje län enligt socialstyrelsens
prismaterial sammanvägts på samma sätt som tidigare.

För 1955/56 har man utgått från att priset under september 1955, beräknat
enligt samma metod som för tiden januari—augusti 1955, skall vara
det för produktionsåret gällande.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgår
av följande sammanställning (öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Vårkalkylen........... 37,65 37,65 37,80 37,80

Reviderad beräkning ... 37,65 37,65 40,77 46,91

Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats med ledning
av riksnoteringen på mejerismör. Man har utgått från att priset på lantsmör
överensstämmer med priset på omärkt smör.

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgår av följande sammanställning
(öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

Vårkalkylen .......... 23,24 22,08 22,20 22,20

Reviderad beräkning.... 23,24 22,08 23,30 23,40

Producentbidrag för mjölk

Åren 1954/55 och 1955/56. De sammanlagda beloppen till producentbidrag
har med ledning av preliminära uppgifter från lantbruksstyrelsen för
1954/55 beräknats till 45 milj. kr och för 1955/56 till 44 milj. kr, eller för
vartdera produktionsåret till 1 milj. kr lägre belopp än som angetts i vårkalkylen.

Ägg och slaktfjäderfä

Åren 1954/55 och 1955/56. För en bedömning av äggproduktionens utveckling
föreligger bl. a. resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

23°

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

den 18 april 1955 och preliminära uppgifter om partihandelns inköp av
ägg t. o. m. september månad 1955. Det tillgängliga materialet har icke
givit anledning att ändra den tidigare gjorda uppskattningen for 1954/55
och 1955/56.

Äaepriset (svensk äganotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)
utgjorde 291 öre/kg 1954/55. För 1955/56 har de sakkunniga
räknat med ett pris av 305 öre/kg, d. v. s. samma pris som man raknade
med vid prisförhandlingarna i våras. För att uppnå detta pris förutsa es
därvid att Export- och importföreningen för ägg skulle tillgodoforas regleringsmedel
till ett sammanlagt belopp av ca 5 milj. kr. Enligt de Iran
jordbruksnämnden nu inhämtade upplysningarna skulle föreningen vid
oförändrade importavgifter på fodermedel för 1955/56 kunna disponera ett
belopp av ca 3,8 milj. kr.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom tidigare beräknats med utgång från
värdet under 1949/50 samt prisutvecklingen for slakthons enligt Svenska
ägghandelsförbundets noteringar. För 1955/56 har räknats med samma varde
som förutsattes i vårens prisuppgörelse.

Jordbrukets andel av äggproduktionen och fjäderfaslakten har upptagits

till samma procenttal som i vårkalkylen. ..... .

Beräkningarna av äggproduktionen och fjäder faslakten sammanfattas

följande tablå.

År	Äggproduktion,
milj. kg Totalt	Jordbruket
Vår kalkylen
1950/51 .......	... 83,0	68,9
1954/55 .......	,.. 84,0	73,5
1955/56 .......	,.. 86,0	75,2
Reviderad beräkning
1954/55 .......	... 84,0	73,5
1955/56 ......	... 86,0	75,2

Pris,	Värde, milj. kr	Fjäderfä-
öre/kg	Totalt	Jordbruket	slaktens värde för
			jordbruket,
			milj. kr
272	225,8	187,4	17,8
290	243,6	213,2	23,0
305	262,3	229,4	24,0
291	244,4	213,9	22,8
305	262,3	229,4	24,0

Köttproduktionen

År 1954/55. Den besiktigade marknadsförda slakten har liksom tidigare
beräknats med utgång från antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinarstyrelsens
statistik och medelvikterna inom slakteriföreningarna. För att
erhålla den totala marknadsförda kvantiteten har härtill lagts den icke b
siktigade saluförda slakten, som har antagits utgöra snmmaAcl (eller n armare
3 procent) av den besiktigade slakten som under 1948/49, da fullstan
diga uppgifter härom förelåg (i livsmedelskommissionens ransoneringssta tlSHemslakten

av storboskap, får och häst har i avvaktan på uppgifter från
en särskild undersökningi antagits vara lika stor som underDtfO enligt
för detta år verkställd undersökning (se prop. 1952:176, s. 60 61). Hem

slakten av kalv har erhållits som restpost vid de utförda berakmngaina a
nötkreatursantalet och dess förändringar under 1954/55. Fördelningen på
större och mindre kalv har skett i samma proportion som under 1J50 en- 1

1 Den inverkan på slaktinkomsterna, som resultaten av denna undersökning medför, redovisas
i bilaga 2 till denna promemoria.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 4. Köttproduktionen 1954/55

Djurslag	Antal djur	Medelslakt-vikt, kg	Total slakt vikt, ton
Storboskap
Marknadsförd slakt..............	477 500	202,3	96 607
Hemslakt ......................	3100	150,0	465
Summa	4S0600	202,0	97 072
Större kalv
Marknadsförd slakt..............	410 900	55,9	22 950
Hemslakt ......................	12 000	50,0	600
Summa	422800	55,7	23550
Mindre kalv
Marknadsförd slakt..............	539 400	20,5	10858
Hemslakt ......................	38 000	19,0	722
Summa	567 400	20,4	11580
För och getter
Marknadsförd slakt..............	111 600	15,8	1739
Hemslakt ......................	17 000	15,0	255
Summa	128600	15,5	1994
Häst
Marknadsförd slakt..............	33 200	341,8	11348
Hemslakt ......................	200	330,0	66
Summa	33400	341,7	11414

ligt nyssnämnda undersökning. Medelslaktvikterna på hemslaktade djur
har upptagits oförändrade från 1953/54.

Resultaten av beräkningarna framgår av tabell 4. Inkomsterna har beräknats
på grundval av de i tabellen angivna kvantiteterna samt för 1954/
55 införskaffade uppgifter om avräkningspriserna.

År 1955/56. Med ledning av jordbruksnämndens tidigare omnämnda särskilda
undersökning av nötkreatursantalet beräknas koantalet den 15 september
1955 till 1 457 000 djur eller 4 procent lägre än vid samma tidpunkt
ett år tidigare. Slakten av storboskap under 1955/56 har uppskattats till
470 000 djur. Rekryteringen av ungdjursgruppen har bedömts komma att
uPPgå till 410 000 djur. Med utgång härifrån beräknas antalet kor vid slutet
av produktionsåret 1955/56 till 1 427 000 och antalet ungdjur till 505 000.
Detta innebär en minskning av koantalet från 15 september 1955 med 30 000
och av antalet ungdjur med likaledes 30 000.

Antalet kalvar uppgick enligt kreatursräkningen den 1 juni 1955 till
483 000 djur. En sänkning beräknas ske under året ner till 440 000 djur i
september 1956. Antalet under 1955/56 födda kalvar beräknas med ledning
av medelkoantalet1 1 och kalvprocenten (92 procent) till 1 321 000 st. Härav
beräknas 954 000 till slakt. Relationen mellan större och mindre kalv var

1 Medelkoantalet 1954/55 och 1955/56 har beräknats på följande sätt. Antalet i september
1954 1 518 000 kor — har antagits vara oförändrat under stallfodringsperioden, varefter

en successiv nedgång med sammanlagt 4 procent eller 61 000 kor, antagits ske fram till september
1955. Den ytterligare nedgången under innevarande stallfodringsperiod har beräknats till
30 000, varvid antalet vid periodens slut kommer att utgöra 1427 000. Detta antal har
förutsatts vara oförändrat under betesperioden fram till produktionsårets slut den 1 september
1956. Det på angivet sätt beräknade medelkoantalet utgör 1 508 000 år 1954/55 och 1 436 000
år 1955/56.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

1954/55 i den besiktigade slakten 43:57. Medräknas hemslakten blir relationen
42: 58. Enligt erfarenhet sjunker antalet slaktade större kalvar under
år, då knapphet på foder råder. Med hänsyn härtill har för 1955/56 räknats
med relationen 40: 60 vid fördelningen av totalslakten på större och mindre
kalv.

Slakten av får och häst har uppskattats till 128 000 respektive 34 000
djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek har använts i stort sett
samma medelslaktvikter som för 1954/55. Dessa har genomgående blivit
något lägre än man kunde förutse våren 1955.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst
och svin 1955/56 har man utgått från de för 1954/55 erhållna avräkningspriserna.
Till dessa har lagts den höjning av dessa priser, som beräknas bli
en följd av partiprisernas höjning enligt överenskommelsen våren 1955 samt
av senare överenskommen kompensation för bl. a. stegrade slakteriarbetarlöner.
Priset på fläsk har därefter ökats med det belopp, som kommit jordbrukarna
till godo genom att slaktdjursavgiften på svin slopats fr. o. in. den
1 juni 1955. Å andra sidan har priset på storboskap minskats med hänsyn
till att slaktdjursavgift på storboskap införts fr. o. m. den 5 september
1955. De efter anförda tillägg och avdrag erhållna priserna på nötkreatur,
häst och svin har upptagits i kalkylen för 1955/56. I fråga om fårkött har
priset under 1955/56 med hänsyn till den hittillsvarande prisutvecklingen
antagits bli 500 öre/kg, vilket i jämförelse med 1954/55 innebär en höjning
med 8 öre/kg.

Fläskproduktionen

År 195i/55. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda
svinen 1954/55 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga djurslag
(jfr under rubriken Köttproduktionen). Hemslakten av svin har i avvaktan
på resultaten av en särskild undersökning i samband med 1955 års
arealinventering beräknats med utgång från antalet enligt en undersökning
för 1951 reducerat med hänsyn till nedgången i antalet hushållssvin enligt
svinräkningarna. Medelslaktvikten för de hemslaktade icke veterinärbesiktigade
svinen har liksom tidigare upptagits till 90 kg. Vidare har medtagits
exporten av levande svin, vilka har omräknats till slaktyikt.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå.

Antal djur Medelslakt- Total slakt vikt,

kg vikt, ton

Marknadsförd slakt.......... 2 421 000 71,9 174109

Hemslakt................... 250 000 90,0 22 500

Export .................... 27 000 85,2 2 300

Summa 2 698 000 73,7 198 909

År 1955/56. Kvoten mellan totalantalet producerade svin 1954/55 och
antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare har framräknats. rlill grund
för 1954/55 års svinproduktion ligger betäckningarna för tiden från mitten
av oktober 1953 till mitten av oktober 1954. Då emellertid en omläggning av
suggbetäckningsstatistiken genomförts fr. o. in. februari 1954, vilken medfört
en fullständigare redovisning, har antalet betäckningar, som hänför sig
till den gamla betäckningsstatistiken, först justerats. Härvid har man liksom
i vårkalkylen i år utgått ifrån att betäckningsstatistiken före februari
1954 omfattade endast 81 procent av det efter omläggningen redovisade antalet.
Det på detta sätt framräknade utbytestalet för 1954/55 utgör 8,48.

26° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Härvid har beaktats den under 1954/55 inträffade obetydliga uppgången i
slaktåldern.

I samband med vårkalkylen i år gjordes vissa beräkningar om antalet
dräktiga suggor per betäckning före och efter omläggningen av statistiken.
Dessa beräkningar har nu kompletterats med motsvarande relationstal baserade
på antalet dräktiga suggor enligt svinräkningarna per den 18 april
och den 1 juni. Dessa relationstal har ökat med ca 3 procent, vilket tyder på
att den nya betäckningstatistiken har blivit ungefär lika många procent
ofullständigare. Dessutom har kompletterande beräkningar gjorts om relationen
mellan antalet grisar under 3 månader enligt svinräkningen per den
18 april och häremot svarande antal betäckta suggor. Denna relation tyder
på en försämring av betäckningstatistiken med ca 6 procent. Procenttalet
är dock för högt på grund av att betäckningsstatistiken redan före omläggningen
förbättrades något. Med anledning av dessa jämförelser har de sak -

Sammandrag av slaktberäkningarna

1954/55 Storboskap ........ Större kalv....... Mindre kalv....... Häst............. Svin..............	Antal slaktdjur 480 600 422 900 567 400 33 400 2 698 000	Medelslakt-vikt. kg 202,0 55.7 20,4 341,7 73.7	Köttproduktion, milj. kg 97,1 23.6 11.6 11,4 198,9	Pris, öre/kg 364 508 394 256 346	Värde, milj. kr 353,4 119,9 45,7 29,2 688,2
Summa			342,6	361	1 236,4
Får..............	128 600	15,5	2,0	492	9,8
Totalt			344,6		1 246,2
1955/561 Vdrkalkglen Storboskap ........ Större kalv....... Mindre kalv....... Häst............. Svin..............	430 000 395 000 549 000 30 000 2 706 000	210,0 53.5 20.5 350,0 73.6	90.3 21,1 11.3 10,5 199,2
Summa			332,4	381	1 265,9
Får..............	125 000	16,0	2,0	470	9,4
Totalt			334,4		1 275,3
Reviderad beräkning Storboskap ........ Större kalv....... Mindre kalv....... Häst............. Svin..............	470 000 382 000 572 000 34 000 2 418 000	200,0 55.0 20.0 342,0 74,5	94.0 21.0 11,4 11,6 180,2
Summa			318,2	379	1 204,6
Får..............	128 000	16,0	2,0	500	10,0
Totalt			320,2		1 214,6

1 Justerad enligt vårens överenskommelse. Dessutom har slaktinkomsterna ökats med 6,1
milj. kr, utgörande kompensation för höjda löner i livsmedels- och transportfacket (jfr punkt
5 i uppgörelsen).

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

kunniga för beräkning av svinproduktionen för 1955/56 höjt det nyssnämnda
utbytestalet för 1954/55 med 3 procent till 8,73.

Medelslaktvikten på gödsvin uppgick vid 1955/56 års början till 69 kg
och beräknas icke undergå någon förändring under året. Detta innebär, att
antalet slaktade svin under 1955/56 härrör från jämnt 12 månaders betäckningar.
Till grund för beräkningen av 1955/56 års svinproduktion bör sålunda,
eftersom tiden mellan betäckning och slakttillfälle uppgår till närmare
11 månader, läggas det i statistiken redovisade antalet suggbetäckningar
för tiden från mitten av oktober 1954 till mitten av oktober 1955. Härvid
har statistiska uppgifter funnits tillgängliga t. o. m. september 1955.
En uppskattning av antalet betäckningar har sålunda gjorts endast för första
hälften av oktober. På grundval av det nyssnämnda utbytestalet och antalet
betäckningar har antalet slaktsvin under 1955/56 beräknats utgöra
2 418 000. Medelslaktvikten har beräknats till 74,5 kg (vägt medeltal för
gödsvin, suggor och galtar, hemslakt samt export av levande slaktsvin,
omräknade till slaktvikt) och totala fläskproduktionen till 180,2 milj. kg.
I vårkalkylen uppskattades fläskproduktionen till 199,2 milj. kg. Felbedömningen
sammanhänger med en överskattning av det väntade antalet
betäckningar under tiden januari—september 1955.

Medelpriset för 1954/55 har på vanligt sätt beräknats med ledning av
slakteriföreningarnas avräkningspriser. Beträffande prisberäkningen för
1955/56 hänvisas till beräkningen av priserna på nötkreatur och häst under
rubriken Köttproduktionen.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under 1954/55—1955/56 har sammanställts
i tablån över slakten på föregående sida.

Försäljning av militärhästar

Åren 1954/55 och 1955/56. I samband med beräkningarna om husdjursantalets
förändringar har uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna
angående beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,
vilka utförts på samma sätt som tidigare (se prop. 1946: 267,
s. 116), framgår av följande sammanställning.

Vdrkalkylen

Militärens inköp

Remonter.................

Övriga hästar.............

Avgår

Slakt av militärhästar......

Försäljning till jordbrukare.
Nettoinkomst för jordbruket

Reviderade beräkningar
Militärens inköp

Remonter.................

Övriga hästar.............

Avgår

Slakt av militärhästar......

Försäljning till jordbrukare
Nettoinkomst för jordbruket

1954/55
Antal	Milj.	kr
550	1,4
280	0,6	2,0
608	0,5
67	0,1	0,6
		1,4

550	1,4
280	0,6	2,0
810	0,7
90	0,1	0,8
		1,2

1955/56
Antal	Milj.	kr
550	1,5
325	0,6	2,1
608	0,5
67	0,1	0,6
		1,5

550	1,5
300	0,6	2,1
608	0,5
67	0,1	0,6
		1,5

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Export av levande djur

Åren 1954/55 och 1955/56. Enligt uppgifter från Lantbruksförbundet utgjordes
exporten under produktionsåret 1954/55 av 462 nötkreatur, 55 svin
och 60 getter. Jordbrukarnas intäkter av denna export belöpte sig till ca 0,8
milj. kr. De levande svin (ca 27 000 st), som under 1954/55 exporterats för
slakt, har inkluderats i den beräknade svinslakten.

Även för produktionsåret 1955/56 väntas jordbrukarnas inkomster av exporten
av levande djur, exklusive levande slaktsvin, uppgå till omkring 0,8
milj. kr. I vår kalkylen beräknades djurexporten såväl för 1954/55 som för
1955/56 till ett värde av 1,0 milj. kr.

Ull

Åren 1954/55 och 1955/56. Kvantiteterna ull, som i basåret utgjorde 0,49
milj. kg, har liksom tidigare beräknats med ledning av antalet tackor. För
1954/55 beräknas kvantiteten till 0,37 milj. kg. För 1955/56 väntas den
uppgå till 0,32 milj. kg. Medelpriset på ull, som i basåret var 940 öre/k<-(inklusive statligt pristillägg på 100 öre/kg), har för 1954/55, med utgång
från föreliggande noteringar, beräknats till 622 öre/kg (inklusive statligt
pristillägg på 150 öre/kg). För 1955/56 har räknats med ett medelpris av
643 öre/kg inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg). Vid kalkyltillfället
radande priser har härvid antagits bestå under resten av detta produktionsår.
Med utgång från angivna kvantiteter och priser blir värdena för basåret
1954/55 och 1955/56 respektive 4,6, 2,3 och 2,1 milj. kr.

Tabell 5. Husdjnrsantalet den 15 september åren 1951—56, 1 000-tal djur

	1951	1952	1953	1954	1955	1956 Vår- kal- kylen	Revi- derad beräk- ning
Hästar
3 år och däröver..................	359	334	316	296	272	245	243
Unghästar........................	25	22	19	16	15	14	14
Föl ...................	12	11	9	9	7	7	7
Summa unghästar och föl.........	37	33	28	25	22	21	21
Summa hästar exkl. militärhästar	396	367	344	321	294	266	264
Nötkreatur
Oxar .....................	1	1	1	1	1	1	1
Tjurar, 3 år och däröver..........	17	17	17	17	16	16	16
Kor..................	1603	1534	1520	1518	1457	1494	1427
Summa oxar, tjurar och kor ......	1621	1552	1538	1536	1474	1 511	1444
Ungnöt ..........................	509	521	512	537	535	545	505
Kalvar under 1 år................	485	443	485	477	483	460	440
Summa nötkreatur	2 615	2 516	2 535	2 550	2 492	2 516	2 389
Svin
Fargaltar ...................	4	4	5	5	5	5	5
Modersuggor............	131	158	163	175	158	170	158
Summa	135	162	168	180	163	175	163

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 6. Husdjursbeståndets värde den 15 september åren 1951—56

	Pris, kronor	Värde i milj. kr	Pris, kronor	Värde	i milj. kr
	per st	1951	1952	per st	1952	1953	1954	1955	1956
									Vår- kal- kylen	Revi- derad beräk- ning
Hästar1 3 år och däröver..	1 150 1150	412,8 28,8	384,1 25,3	1300 1300	434,2 28,6	410,8 24,7	384,8 20,8	353,6 19,5	318,5 18,2	315,9 18,2
För..............	500	6,0	5,5	500	5,5	4,5	4,5	3,5	3,5	3,5
Summa		447,6	414,9		468,3	440,0	410,1	376,6	340,2	337,6
Nötkreatur Kor, tjurar och oxar	750 650	1 215,8 330,8	1164,0 338,6	900 750	1 396,8 390,8	1 384,2 384,0	1 382,4 402,8	1 326,6 401,2	1359,9 408,8	1 299,6 378,8
	200	97,0	88,6	250	110,8	121,2	119,2	120,8	115,0	110,0
Summa	1 643,6	1 591,2		1 898,4	1 889,4	1904,4	1848,6	1883,7	1 788,4
Svin
Fargaltar och mo-	350	47,2 2138,4	56,7	400	64,8	67,2	72,0	65,2	70,0	65,2
Totalsumma	2 062,8		2431,5	2 396,6	2 386,5	2 290,4	2293,9	2191,2
Värdeförändring från närmast före-gående år ......		- 46,7	-75,6			-34,9	- 10,1	-96,1	- 27,9	- 99,2

1 Exklusive militärhästar.

Förändringar i kreaturskapitalet

Åren 1954/55 och 1955/56. Antalet djur vid slutet av 1954/55 har beräknats
med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen
den 1 juni 1955 samt de sedvanliga korrigeringar som erfordras för att erhålla
djurantalet vid produktionsårets slut.

Jordbrukets kostnader

Arbetskostnader

Jordbrukets arbetskostnader har i de senaste kalkylerna beräknats med
tillämpande av avtalsenliga löner sammanvägda med hänsyn till arbetskraftens
fördelning på olika lönckategorier samt med tillägg för semesterersättning
och beräknad extra ersättning vid övertidsarbete utslagen på all arbetad
tid.

Lönestatistik och avtal. Avtalet för år 1955. När vårkalkylen 1955 utarbetades,
hade det nya löneavtalet för 1955 ej träffats och kunde alltså ej beaktas
i kalkylen. Nämnda avtal träffades sedermera den 24 mars 1955 och
kunde beaktas vid prisförhandlingarna. Det innebar i första hand en höjning
av timlönerna med 30 öre för manliga och 25 öre för kvinnliga arbe -

30''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 7. översikt över jordbrukets inkomster

	1950/51			1954/55
	Kvant.	Pris	Värde	Kvant.	Pris	Värde
	milj. kg	öre/kg	milj. kr	milj. kg	öre/kg	milj. kr
Höstvete..............	322	30,00	96,6	496	43,51	215,8
Vårvete ..............	215	33,15	71,3	328	46,37	152; i
Råg..................	159	28,70	45,6	226	36,92	83,4
Arealbidrag för vete ..	—	—	—	—	—	—
Korn ................	56	29,67	16,6	57	36,71	20,9
Havre................	31	27,38	8,5	30	34;33	io;3
Kokärter ............	14,0	47,78	6,7	18,0	ölJO	11,1
Potatis, mat-..........	750	17,76	133,2	665	23,26	154,7
Potatis, fabriks- ......	197	8,25	16,3	228	9,71	22,1
Sockerbetor ..........	1978	6,02	119,1	1848	731	1443
Oljeväxter............	—	_	188,2			137,4
Spånadsväxter........	—	—	5,0	_	_	33
Köksväxter...........	—	—	42,1	_		43,1
Tobak................	0,3	295	1,0	0,3	392	1,0
Mejerimjölk ..........	3 858	30,25	1167,1	3 456	36,87	1 274,3
K-mjölk utanför mejeri K-mjölk till hemmaför-	138	36,60	50,5	109	42,70	463
brukning ..........	496	33,42	165,8	420	40,77	171,2
Lantsmörmjölk........ Producent- och kontant-	55	21,15	11,6	36	23,30	8,4
bidrag för mjölk ....	—	—	70,4	—	—	45,0
Ägg..................	68,9	272	187,4	73,5	291	213,9
Slakt av fjäderfä......	—	—	17,8		223
Storboskap............	88,7	286	253,7	97,1	364	353,4
Kalv, större..........	23,4	371	86,8	23,6	508	1193
Kalv, mindre..........	13,4 11,8	295	39,5	11,6	394	45,7
Häst ................	151	17,8	11,4	256	293
Svin..................	169,8	281	477,1	198,9	346	6883
Får.................. Statliga pristillägg på	2,3	334	7,7	2,0	492	93
fläsk ..............	—	—	—	—	—	—
Militärhästar..........	_	_	1,3			13 2,3
Ull ..................	0,49	940	4,6	0,37	622
Export av levande djur	—	—	1,8			0,8
Summa inkomster	—	—	8 311,1	—-	—	4 032,6
Index Förändringar i kreaturs-	—	—	100,0	—	—	121,8
kapitalet............	—	—	- 46,7	—	—	- 96,1
Summa	—	—	3 264,4	—	—	3 336,5
Index j	—	—	100,0	—	—	120,6

1 Justerad med hänsyn till prisöverenskommelsen våren 1955.

2 Utöver tillägg enl. punkt 2 i prisöverenskommelsen har mjölkinkomsterna ökats med 12,9
och slaktinkomsterna med 6,1 eller tillhopa 19,0 milj. kr, utgörande kompensation för höjda
löner i livsmedels- och transportfacket (jfr punkt 5 i nppgörelsen).

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1055

åren 1950/51 och 1954/55—1955/56

1955/56	Värdeförändring reviderad be-räkning — normkalkyl, bero-ende på förändring av (milj.kr
Normkalkylen 19551	Reviderad beräkning
Kvant, milj. kg	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvant, milj. kg	Pris öre/kg	Värde milj. kr	kvanti- teter	priser	summa
375 403 178	40,60 42,25 35,45	152.2 170.3 63,1	380 219 131	41,35 42,93 37,75	157,1 94,0 49,5	+ 2,1 -77,8 - 16,7	+ 2,8 + 1,5 + 3,1	+ 4,9 -76,3 - 13,6
122 57 17,9	34.00 30.00 62.00	41,5 17.1 11.1	62 18 6,0	36.00 35.00 80.00	22,3 6,3 4,8	-20,4 -11,7 - 7,4	+ 1,2 + 0,9 + 1,1	- 19,2 - 10,8 - 6,3
750 290 1925	20,57 10,60 7,80	154.2 30,7 150.2	680 210 1554	24,00 10,44 7,48	163,2 21,9 •116,2	- 14,3 - 8,4 - 29,0	+ 23,3 - 0,4 - 5,0	+ 9,0 - 8,8 -34,0
0,3	400	115,0 4,9 45,0 1,2	0,3	425	114,8 5.2 54,3 1.3	- 0,2 + 0,8 - 1,2	—""0,5 + 10,5 + 0,1	- 0,2 + 0,3 + 9,3 + 0,1
3 587 104	38,69 51,21	2 1 387,8 53,3	3 249 104	39,55 48,45	1 284,9 50,4	-102,9	-_2,9	-102,9 - 2,9
403 32	45,56 22,20	183,6 7,1	403 32	46,91 23,40	189,0 7,5	—	+ 5,4 + 0,4	+ 5,4 + 0,4
—	—	45,0	—	—	44,0	- 1,0	—	- 1,0
75,2	305	229,4 24,0	75,2	305	229,4 24,0	—	—	—
90.3 21,1 11.3 10,5 199,2 2,0	381 470.	* 1 265,9 9,4	94.0 21.0 11,4 11,6 180,2 2,0	379 500	1 204,6 10,0	-61,3	+ 0,6	-61,3 + 0,6
—	—	—	—	—	—	—	—	—
0,4	600	1,5 2,4 1,0	0,32	643	1,5 2,1 0,8	- 0,5 - 0,2	+ 0,2	- 0,3 - 0,2
	_	4166,9	—	—	3 859,1	-850,1	+ 42,3	-307,8
—	—	125,8	—	—	116,6
		- 27,9	_	—	- 99,2	- 71,3	—	-71,3
	_	4 139,0	—	—	3 759,9	421,4	+ 42,3	-379,1
—	—	126,8	—	—	115,2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950,51 och 1954/55—1955/56,

milj. kr

	1950	1954	1955/56		Värdeförändring reviderad be-
	/Öl	/ 55			räkning -	- normkalkyl bero-
			Norm-	Revi-	ende på förändring av
			kal-	derad
			kylen1	beräk-	kvan-	priser	summa
				ning	titeter
Brödsäd................	213,5	451,3	385,6	300,6	- 92,4	+ 7,4	- 85,0
Övrig spannmål ........	31,8	42,3	69,7	33,4	- 39,5	+ 3,2	- 36,3
Potatis och sockerbetor ..	268,6	321,1	335,1	301,3	- 51,7	+ 17.9	- 33,8
Olje- och spånadsväxter..	193,2	141,2	119,9	120,0	+ 0,6	- 0,5	+ 0,1
Köksväxter och tobak ..	43,1	44,1	46,2	55,6	- 1,2	+ 10,6	+ 9,4
Summa vegeta-
biliska produkter	750,2	1 000.0	956,5	810,9	- 184,2	+ 38,6	- 145,6
Index	100,0	133,3	127,5	108,1
Mjölk och mejeriprodukter	1 465,4	1 545,4	1 676,8	1 575,8	- 103,9	+ 2,9	- 101,0
Ägg och slaktfjäderfä____	205,2	236,7	253,4	253,4	—	—	—
Slaktdjur ..............	882,6	1 246,2	1 275,3	1214,6	- 61,3	+ 0,6	- 60,7
Övrigt..................	7,7	4,3	4,9	4,4	- 0,7	+ 0,2	- 0,5
Summa anima-
Ilska produkter	2 560,0	3 032,6	3 210,4	3 048,2	- 165,9	+ 3,7	- 162,2
Index	100,0	118,4	125,4	119,0
Samtliga inkomster	3 311,1	4 032,6	4166,9	3859,1	-350,1	+ 42,3	- 307,8
Index	100,0	121,8	125,8	116,6
Förändringar i kreaturs-
kapitalet .............	-46,7	-96,1	-27,9	- 99,2	- 71,3	—	- 71,3
Summa	3 264,4	3936,5	4139,0	3 759,9	- 421,4	+ 42,3	- 379,1
Index	100,0	120,6	126,8	115,2

tare. Månadslönen höjdes på motsvarande sätt. Vidare förekom justeringar
av olika tillägg, vilka procentuellt sett motsvarade eller översteg höjningarna
av timlönen för ordinarie tid. De ifrågavarande justeringarna skall senare
delvis beröras i samband med redovisningen av beräkningarna över den
sammanlagda timförtjänsten. Här omnämnes i fortsättningen endast vissa
smärre justeringar i de allmänna bestämmelserna. Några betydande principiella
förändringar i avtalet förekom ej.

Beträffande ackordspriserna må nämnas, att ersättningen för hässjning
och krakning av hö samt krakning och skylning av säd höjdes med i genomsnitt
13 procent, medan ackordspriserna för potatisupptagning höjdes med i
genomsnitt 12 procent. Dessa höjningar är något högre än den generella höjningen
av timlönen för ordinarie tid, som utgjorde 11 procent. Ackordspriserna
och deras utveckling beaktas emellertid ej i kalkylen.

En annan förändring i avtalet gäller mjölkpriset, som fastställdes till det
pris, som vid närmaste utminuteringsställe tillämpas för standardiserad
mjölk med 3 procent fetthalt i löst mått. Förut tillämpades det pris, som fick
uttagas vid försäljning enligt statens jordbruksnämnds normalprisbestämmelser
för »länen i övrigt».2 Den nya prisbestämmelsen för mjölk kan sägas
innebära, att lantarbetarna nu betalar minutpris för 3-procentig standar 1

Jfr not 1 till tabell 7.

2 De delar av de olika länen, för vilka ett gemensamt minimipris skulle gälla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

diserad mjölk för helmjölk vid gården. Ehuru det ansetts befogat att omnämna
denna prisbestämmelse, skall den vid de principer, som nu tillämpas
för arbetskostnadsberäkningen i jordbrukskalkylen, ej beaktas.

Den nya sjnkförsäkringslagen har nödvändiggjort vissa ändringar i det
nya avtalet, vilka huvudsakligen är av formell natur.

Redan i vårkalkylen 1955 omnämndes, att den ändring av semesterlagen,
som innebär att även bortavaro på grund av sjukdom numera kvalificerar
till semester, skulle få vissa konsekvenser och givetvis nödvändiggöra motsvarande
ändringar i löneavtalets allmänna bestämmelser. Kalkylsakkunniga
har i propositionen 1955: 180, s. 98*, berört denna fråga men samtidigt
uttalat, att verkningarna av de ändrade grunderna för semesterkvalifikation
ej har kunnat beaktas, på grund av att tillförlitligt beräkningsunderlag
saknas. Några förutsättningar för att göra tillförlitliga kalkyler på detta
område föreligger ej heller nu.

Vissa förtydliganden har i det nya avtalet gjorts i fråga om själva definitionerna
för gränsdragningen mellan olika arbetarkategorier, vilka emellertid
ej påkallar någon särskild uppmärksamhet i samband med arbetskostnadsberäkningarna.
Bestämmelserna om bostadsavgifter o. dyl. undergick
ej någon förändring i samband med det nya avtalet.

Arbetsvolymen. I vårkalkylen 1955 redovisades en del nytt material i samband
med diskussionen om förändringarna i arbetsvolymen. Det nya materialet
hade framkommit genom undersökningar utförda av statistiska centralbyrån
i samband med arealinventeringarna. Fr. o. m. 1951 har i frågeformulären
till arealinventeringarna även införts frågor angående antalet
sysselsatta i jordbruket den 1 juni eller närmast följande vardag samt om
antalet lejda arbetstimmar under det närmast föregående året. Uppgifter
från centralbyråns undersökning förelåg till vårkalkylen 1955 för fyra år.
Vidare redovisades i vårkalkylen 1955 bearbetningar av annat material, som
tidigare vanligtvis icke studerats i samband med arbetskostnadsberäkningen,
nämligen dels uppgifter om antalet arbetsdagar i jordbruket för både lejd
personal och familjemedlemmar vid de gårdar, som lämnar uppgifter till
socialstyrelsens lönestatistik, dels uppgifter om antalet inkomsttagare enligt
taxeringsstatistiken med sin huvudsakliga inkomst från jordbruk. Tillsammans
med den jordbruksekonomiska undersökningen, som hittills utgjort
det viktigaste underlaget för bedömningen av jordbrukets arbetsvolym i samband
med jordbrukskalkylen, diskuterades alltså material från fyra olika
undersökningar, som kunde länkas belysa arbetsvolymens ^utveckling. En
omfattande redogörelse ingår i propositionen 1955: 180, s. 88*—96*.

Då emellertid material från de olika undersökningarna delvis gav sinsemellan
starkt avvikande resultat, ansåg de kalkylsakkunniga det icke vara
möjligt att på objektiva grunder avgöra, vilken vikt de olika undersökningarna
borde tillmätas. 1 stället redovisades arbetsvolymen enligt de fem
olika alternativ som erhålles, om denna fr. o. m. 1950/51 t o. in. 1955/56
antages ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 ellei 5,0 procent per ai.

Då något nytt material inte framkommit, bar man ej ansett det vara möjligt
alt nu göra någon säkrare bedömning i fråga om arbetsvolymens utveckling
än vid tiden för vårkalkylen 1955. Följaktligen bar arbetsvolymen
alltjämt redovisats på samma sätt som i nämnda vårkalkyl.

Timlöner 1 samband med vårkalkylen 1955 presenterades nya beräkningar
för sammanvägning av timlönerna till arbetare inom olika lönekategorier.
En relativt utförlig redogörelse för dessa beräkningar, vilka även nu tillämpats,
finnes i propositionen 1955: 180, s. 96*—97*.

I följande tablå visas utvecklingen sedan basåret av den avtalsenhga tim (j

lUlumg titt riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

Kungi. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

lönen (utan semesterersättning och övertidsersättningar) sammanvägd enligt
i vårkalkylen 1955 angivna vägningstal.

Avtalsperiod		Genomsnittlig	Index, mars—dec.
			timlön, öre	1950 = 100
1.3.	—31. 12	1950 ...........		100,0
1. 1.	—31. 12	1951 ...........		114,3
1. 1.	—31. 12	1952 ...........		143,1
1. 1.	—31. 12	1953 ...........		143,2
1. 1.	—31. 12	1954 ...........		150,7
1. 1.	1955—			167,9

Övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid övertidsarbete) beräknas
med utgång från uppgifter om övertid i procent av arbetad tid för
arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens lönestatistik, övertidsprocenten
för verklig övertid har under de senaste åren varit följande.

1951 ........................ 1,8

1952 ........................ 1,9

1953 ....................... 2,0

Medeltal.................... 1,9

Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknas genom sammanvägning
av avtalsmässig extra ersättning i öre per timme vid övertidsarbete
under å ena sidan vardagar samt å andra sidan helgdagsaftnar, sönoch
helgdagar samt nattarbete. Härvid tillämpas viktstalet 1 för den sistnämnda
gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen under vardagar
ges viktstalet 6.

Enligt 1955 års löneavtal höjdes övertidsersättningen på vardagar för
manliga arbetare under de två första timmarna med 10 öre/tim. samt för
överskjutande tid med 15 öre/tim. För arbete på sön- och helgdagar samt
nattetid höjdes övertidsersättningen med 20 öre/tim. övertidsersättningen
i öre/tim. redovisas i följande tablå fr. o. m. 1950.

År	Helgdagsaftnar, sön- och helg-dagar etc.	Vardagar (inkl. lör-dagar)
1950 ........	....... 90	60
1951........	....... no	70
1952 .........	....... 140	90
1953 .........		90
1954 .........	....... 180	nio
1955 .........	...... 200	a122,5

1 90 öre/tim. för de två första timmarna per dag samt därefter 130 öre/tim.

s 100 öre/tim. för de två första timmarna per dag samt därefter 145 öre/tim.

T. o. m. 1953 var den extra ersättningen vid övertid på vardagar inklusive
lördagar lika stor oavsett övertidsarbetets längd under en viss tid. Fr. o. m.
1954 har emellertid den extra ersättningen för övertid på vardagar differentierats.
Hur denna differentiering göres framgår av noten i föregående tablå.
Vid beaktandet av övertidsersättningen enligt 1954 och 1955 års avtal har
i fråga om vardagar (inklusive lördagseftermiddagar) räknats med att halva
övertiden betalas med den lägre extra ersättningen och halva tiden med
den högre extra ersättningen.

Tilläggen för djurskötare. Fr. o. m. vårkalkylen 1954 har beaktats de tilllägg
till timlönen för ordinarie tid, som utgår vid arbete med djurskötsel

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

under lördagseftermiddagar samt sön- och helgdagar. Tillägget utgår till ladugårdsförmän,
djurskötare, arbetare med blandat arbete vid utförande av
djurskötsel samt mjölkkörare.

Beräkningarna över dessa tillägg har gjorts i samråd med lantarbetsgivarnas
och lantarbetarnas organisationer. Tillägget har dock kunnat beaktas
endast i fråga om ladugårdsförmän och djurskötare, enär den tid, för
vilken tillägget utgår, ej har kunnat nöjaktigt bestämmas för arbetare med
blandat arbete samt mjölkkörare. Beräkningarna redovisas i propositionen
1954: 180, s. 91* och följande. Ersättningen per timme vid nämnda arbeten
höjdes i avtalet 1955 från 40 till 50 öre/tim. Tilläggets storlek beräknas
till 125 kr före 1954 års löneavtal, 200 kr under 1954 samt 250 kr enligt 1955
års avtal (500 tim. X 50 öre/tim.). Utslaget på 2 400 arbetade timmar per
år innebär detta ett tillägg på genomsnittslönen av tidigare 5,21 öre, under
1954 8,33 öre samt fr. o. m. 1955 10,42 öre/tim. för de berörda arbetarkategorierna.
Utslaget på all i jordbrukskalkylen inräknad arbetstid motsvarar
tillägget i följande tablå angivna värden.

Sön- och helgdagstillägg för djurskötare

År öre/tim. Index

1950 ......................... 1,07 100,0

1951 ......................... 1,06 99,1

1952 ......................... 1,05 98,1

1953 ......................... 1,04 97,2

1954 ......................... 1,65 154,2

1955 ........................ 2,05 191,6

Sjukförsäkringsreformen. Konsekvenserna i fråga om jordbrukets arbetskostnader
av den fr. o. m. den 1 januari 1955 införda allmänna sjukförsäkringen
beaktades i vårkalkylen 1955 och kommenteras i propositionen 1955:
180, s. 100*—101*.

Genomsnittlig timlön. De i en tidigare tablå redovisade genomsnittliga
avtalslönerna för olika löneperioder anges i följande översikt omräknade till
produktionsår. I översikten har även införts extra övertidsersättning samt
extra ersättning till djurskötare jämte semesterersättning och tillägg för
sjuk- och olycksfallsförsäkring. Slutligen har de nämnda tilläggen adderats
till den genomsnittliga avtalslönen för ordinarie tid.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950151—1955/56
enligt avtalslön inklusive vissa avtalsstipulerade tillägg. Samtliga värden i öre/tim.

År	Avtalslön	övertids-	Extra	Extra	Semester-
	för ordi-narie tid	procent	övertidsers., öre/över- tidstim.	övertidsers. utslagen på all arbetad tid b x c Tuö	ersättning
	a	b	C	d	e
1950/51.......	..... 192,24	1,7	71,9	1,22	8,07
1951/52.......	..... 234,35	1,8	90,0	1,62	15,00
1952/53.......	..... 251,32	1,9	97,1	1,84	16,08
1953/54.......	..... 260,11	1,9	112,4	2,14	16,65
1954/55.......	..... 284,56	1,9	129,1	2,45	18,21
1955/56.......	..... 294,68	1,9	133,6	2,54	18,86

36°	Kungl. Maj. ts proposition	nr 215 år	1955
År	Sön- och helgdags-tillägg för djurskötare	Summa kalkylerad timlön inkl. tillägg a+d+e+f	Tillägg för sjuk- och olycksfalls-försäkring	Summa	Index
	f	g	h	i	k
1950/51.....	........ 1,06	202,59	2,77	205,36	100,0
1951/52.....	........ 1,05	252,02	3,44	255,46	124,4
1952/53.....	........ 1,04	270,28	3,69	273,97	133,4
1953/54.....	........ 1,45	280,35	3,83	284,18	138,4
1954/55.....	........ 1,92	307,14	5,45	312,59	152,2
1955/56......	........ 2,04	318,12	6,30	324,42	158,0

Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader
enligt de tidigare omnämnda alternativen i fråga om arbetsvolymen.

Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader

År	Arbetsvolym milj. mt vid årlig minskning från basåret med	Avtalslön inkl. avtalsstipu-lerade tillägg, öre/mt
	3,0 %	3,5 %	4,0 *	4,5 %	5,0 %
Vdrkalkylen 1950/51 ..........	972,49	972,49	972,49	972,49	972,49	205,36
1951/52 ..........	943,32	938,45	933,59	928,73	923,87	255,46
1952/53 ..........	915,02	905,60	896,25	886,94	877,68	273,97
1953/54 .......... 1954/55 ..........	887,57	873,90	86(»,40	847,03	833,80	284,18
860,94	843,31	825,98	808,91	792,11	290,48
1955/56 ..........	835,11	813,79	792,94	772,51	752,50	291,18
Reviderad beräkning
1954/55 ..........	860,94	843,31	825,98	808,91	792,11	312,59
1955/56 ..........	835,11	813,79	792,94	772,51	752,50	324,42

Kalkylbelopp vid de olika alternativen i fråga om årlig arbetsvolymminskning -

V årkalkylen

1950/51 ...
1951/52 ...
1952/53 ...
1953/54 ...
1954/55 ...
1955/56 ...

Reviderad beräkning

1954/55 ..........

1955/56 ..........

Milj. kr	Index 1950/51 = 100
3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %	5,0 %	3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %	5,0 %
1 997,1	1 997,1	1 997,1	1 997,1	1997,1	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
2 409,8	2 397,4	2 384,9	2 372,5	2 360,1	120,7	120,0	119,4	118,8	118,2
2 506,9	2 481,1	2 455,5	2 429,9	2 404,6	125,5	124,2	123,0	121,7	120,4
2 522,3	2 483,4	2 445,1	2 407,1	2 369,5	126,3	124,4	122,4	120,5	118,6
2 500,9	2 449,6	2 399,3	2 349,7	2 300,9	125,2	122,7	120,1	117,7	115,2
2 431,7	2 369,6	2 308,9	2 249,4	2 191,1	121,8	118,7	115,6	112,6	109,7
2 691,2	2 636,1	2 581,9	2 528,6	2 476,1	134,8	132,0	129,3	126,6	124,0
2 709,3	2 640,1	2 572,5	2 506,2	2 441,3	135,7	132,2	128,8	125,5	122,2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Kapitalkostnader

Grundförbättringar, avskrivning och underhåll

Täckdikning skostnader. Kostnaderna för täckdikning har alltsedan vårkalkylen
1947 beräknats enligt de grunder, som angetts i SOU 1950: 29. I
övrigt kan beträffande principerna för beräkningen hänvisas till vårkalkylen
1955, propositionen 1955: 180, s. 100*—102*.

Utvecklingen av den täckdikade arealen enligt 1951 års jordbruksräkning
kunde beaktas i vårkalkylen 1955. Däremot kunde utvecklingen av lantarbetarlönerna
då ej beaktas. Lönehöjningen har nu inräknats i kalkylen. Vidare
har priset på tegelrör sedan vårkalkylen 1955 stigit med ca 5 kr till
150 kr per 1 000 st. 2" rör.

Statsbidraget till täckdikning var vid tiden för vårkalkylen 1955 känt
t. o. m. kalenderåret 1954. Nu föreligger uppgifter även för 1954/55. Den
summa, som utgått i statsbidrag under budgetåret 1954/55, har upptagits
även för 1955/56.

Kostnader för underhåll av större, öppna diken. Längden av underhållskrävande,
öppna avloppsdiken har liksom i de närmast föregående kalkylerna
hållits oförändrad. Vid framskrivning av underhållskostnaderna har
löneutvecklingen under 1955 beaktats.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas
i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundförbättringar. Värdetal i milj. kr

År	Täck- diknings- kostnader	Kostnader för underhåll av större öppna diken	Avgår statsbidrag	Nettosumma = jord-brukets kostnader	Index 1950/51 = 100
Vårkalkylen
1950/51 ....................	10,59	8,46	0,58	18,47	100,0
1951/52 ....................	13,34	10,54	1,02	22,86	123,8
1952/53 ....................	14,06	11,33	0,90	24,49	132,6
1953/54 ....................	14,37	11,69	1,27	24,79	134,2
1954/55 ....................	15,18	11,90	1,33	25,75	139,4
1955/56 ....................	15,35	11,90	1,33	25,92	140,3
Reviderad beräkning
1954/55 ....................	15,84	12,84	1,40	27,28	147,7
1955/56 ....................	16,52	13,31	1,40	28,43	153,9

De nu beräknade kostnaderna för 1955/56 överstiger kostnaderna enligt
vårkalkylen med 2,51 milj. kr, varav 2,32 milj. kr står i samband med att
lönehöjningen nu kunnat beaktas.

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har beräknats
enligt samma metodik som tidigare. Beräkningen består av en
framskrivning av en för 1946 fastslagen kostnadssuinma med hjälp av en
riksindex för ekonomibyggnadskostnader utarbetad inom statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader (SFL). Från 1954 till 1955 har denna index
stigit med 13 enheter från 311 till 324 (1935/37 = 100). Index i fråga framskrives
i sin tur enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets månadsindex
för byggnadskostnader. Denna senare index, som i sig innefattar utvecklingen
av både arbetslöner och materialpriser, har sedan vårkalkylen 1955

38''

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

påverkats av såväl höjda arbetslöner till byggnadsarbetare som ändrade
priser på en del byggnadsmaterial.

Fr. o. m. 1 januari 1955 höjdes lönerna till lantarbetare, som delvis utför
byggnadsarbete. Avtalsförhandlingarna var emellertid ej avslutade vid tiden
för vårkalkylen 1955, varför höjningen då ej kunde beaktas. För de egentliga
byggnadsarbetarna höjdes lönerna fr. o. in. 1 april 1955. Denna höjning,
som innebar att timförtjänsten för tidavlönade byggnadsarbetare ökades
med 31 öre genom att den s. k. ackordskompensationen höjdes från 39 till
70 öre/tim., beaktades i vårkalkylen 1955.

Delindex för arbetslön för 1953 med 1946 som bas beräknas nu till 194,6
och stiger sedan för 1954 och 1955 till 201,3 respektive 219,5. Motsvarande
indextal för material beräknas för 1953 till 200,2 och för 1954 och 1955 till
196,2 respektive 200,2. Materialpriserna, som under 1954 nästan genomgående
sänktes något, har under 1955 åter stigit. Träpriset sänktes i februari
1954 men har åter stigit under augusti 1955.

Fr. o. m. höstkalkylen 1951 har de sakkunniga av skäl, som närmare
redovisas i propositionen 1952: 176, lämnat utvecklingen av priserna på trävaror
obeaktad för tiden fr. o. m. januari 1950. Prisutvecklingen för trävaror
har i stället i beräkningen från nämnda tidpunkt helt fått följa utvecklingen
för annat material än trävaror.

I följande översikt visas Lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946
som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial såväl med som
utan inverkan av prisutvecklingen på trävaror.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial

Trävaror Allt byggnadsmaterial

med inverkan av med samma prisutveckprisutvecklingen
ling för trävaror som

för trävaror för övrigt material fr.

o. m. den 1 januari 1950
I II

1946 ............. 100,0 100,0 100,0

1949 ............. 128,9 117,2 117,2

1950 ............. 159,8 134,2 118,8

1951 ............. 277,8 207,6 146,0

1952 ............. 269,6 208,3 158,1

1953 ............. 261,4 200,2 148,8

1954 ............. 256,3 196,2 145,9

1955 ............. 261,3 200,2 148,8

1956 ............. 268,8 204,9 151,5

	Framskrivning av	SFL:s index	med SL:s	index
År	SFL:s index	SL:s index		SFL:s index	framskri-
	1935/37=100	1955 = 100	1949 = 100	ven med SL:	sindex
		I	II	I	II
1949 ____	......... 204,7		100,0		204,7
1950 ____	......... 218,9		101,5		207,8
1951____	......... 316,8		124,3		254,4
1952 ____	......... 319,8		142,1		290,9
1953 ____	......... 308,5		138,7		283,9
1954 .....	......... 311,3		139,5		285,6
1955 .....	......... 324,5	100,0	146,8	324,5	300,5
1956 .....		101,7	148,8	330,0	304,6

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Dea gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets
månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de
båda alternativen i fråga om prisutvecklingen för byggnadsmaterial.

Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda alternativen
har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma, som
genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för 1946.

Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index

År	Kalenderår	Produktionsår
	SFL:s index	milj. kr		milj. kr		Index
	1946 = 100					1950/51	= 100
	I	II	I	II	I	II	I	II
Vårkalkylen
1946 .................	100,0	100,0	123,5	123,5
1949 (1948/49) ........	112,7	112,7	139,2	139,2	139,3
1950 (1949/50) ........	120,5	114,4	148,8	141,3	145,6	140,6
1951 (1950/51) ........	174,4	140,1	215,4	173,0	193,2	162,4	100,0	100,0
1952 (1951/52) ........	176,1	160,2	217,5	197,8	216,8	189,5	112,2	116,7
1953 (1952/53) ........	168,4	156,3	208,0	193,0	211,2	194,6	109,3	119,8
1954 (1953/54) ........	170,7	157,0	210,8	193,9	209.9	193,6	108,6	119,2
1955 (1954/55) ........	173,1	159,4	213,8	196,9	212.8	195,9	110,1	120,6
1956 (1955/56) ........	174,0	160,4	214,9	198,1	214,5	197,7	111,0	121,7
Reviderad beräkning
1953 (1952/53) ........	169,9	156,3	209,8	193,0	212,4	194,6	109,9	119,8
1954 (1953/54) ........	171,4	157,3	211,7	194,3	211,1	193,9	109,3	119,4
1955 (1954/55) ........	178,7	165,5	220,7	204,4	217,7	201,0	112,7	123,8
1956 (1955/56) ........	181,7	167,7	224,4	207,1	223,2	206,2	115,5	127,0

Kostnaderna enligt alternativ II understiger motsvarande kostnader enligt
alternativ I med för 1954/55 16,7 milj. kr och för 1955/56 17,0 milj. kr.

I samband med vårkalkylen 1954 övervägde de kalkylsakkunniga att eventuellt
återgå till beräkningsalternativ I, vilket tillämpades t. o. in. vårkalkylen
1951 och som innebär fullt hänsynstagande till prisutvecklingen för
trävaror. Det anfördes då bl. a., att priserna på trävaror hade stabiliserats,
vilket framgick av att prisindex för dessa under en tid varit oförändrad.

Trots att utvecklingen på byggnadsområdet alltså kunde motivera en återgång
till den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansågs det ej,
att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta sammanhängde med
önskvärdheten att inom kort med ledning av nytt material kunna ompröva
grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen och
söka erhålla en kostnadssumma för ett senare år än 1946, vilket års byggnadskostnader
hittills bildat grundvalen för en indexmässig framskrivning.
Det var redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden för den
jordbruksekonomiska undersökningen ämnade begära en ny utredning angående
byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning
hade vid tiden för vårkalkylen 1955 igångsatts. Kalkylsakkunniga har ej
funnit anledning att nu frångå sitt ställningstagande i samband med vårkalkylen
1955, vilket innebär, alt omläggning av byggnadskostnadsberäkningen
bör anstå, tills resultaten från den pågående undersökningen kan tilllämpas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 215 år 1955

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll

Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner
och redskap har fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts enligt de principer, som
angetts i SOU 1950: 29. Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas
med utgångspunkt från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan
samt med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen.
Vad underhållskostnaderna beträffar, innebär metoden kostnadsberäkning
genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt statistiska
centralbyråns deklarationsundersökning.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1955 tillämpades
iör avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets
inköp av traktorer samt övriga maskiner och redskap 1953. Preliminärt beräknades
traktoranskaffningen för 1954 bli av ungefär samma omfattnin»
som under 1953. °

Vid nu utförda beräkningar över avskrivningsbeloppens storlek har resultat
förelegat från undersökningarna över jordbrukets traktor- och maskinanskaffning
under 1954.1 Dessa undersökningar har utförts enligt samma
principer som under de närmast föregående åren. Uppgifter har alltså in,
n^tauS -från tl.llverkare ,och importörer om såväl värdet av försäljningen
1954 beräknat i bruttopris som antal försålda maskiner.

.... Beträffande de utförda undersökningarna om maskininköpen skall i det
loljande lämnas vissa uppgifter.

Traktorer. Jordbrukets inköp av traktorer under 1954 uppgick enligt undersökningen
till 15 074. I följande tablå redovisas antalet av jordbrukarna
inköpta traktorer under de åtta senaste åren (exklusive trädgårdstraktorer).

1947 ..........
1948 ..........
1949 ..........
1950 ..........
1951..........
1952 ..........
1953 ..........
1954 ..........

en betydligt mindre anskaffning av traktorer än under
1954. Med ledning av antalet registrerade traktorer enligt länsstyrelsernas
traktorregister t. o. m. augusti 1955 beräknas jordbrukets inköp under 1955
inte komma att omfatta fler än 12 500 traktorer (jfr beräkningen av kostnaderna
för driv- och smörjmedel).

Jordbrukets inköpskostnader för traktorer enligt enkätundersökningen
redovisas i samma tablå som inköpen av övriga maskiner och redskap Inkopskostnaderna
för traktorer uppgick 1954 till 162,6 milj. kr. I jämförelse
med 1953 utgor detta belopp en nedgång med 1,6 milj. kr trots att antalet
inköpta traktorer ökat. Vid beräkningen av inköpskostnaderna för traktorer
under 1955 har räknats med att de traktorer som anskaffas detta år
kommer att ha samma genomsnittliga standard och storlek som under 1954.

IVagon anskaffning av dragbilar har ej räknats med under senare år Traktorinventermgen
i oktober 1954 visar, att antalet dragbilar minskat starkt
och det ar sannolikt, att nyanskaffningen numera är ytterst obetydlig Inköpskostnaderna
för jeepar ingår bland kostnader för andra maskiner och
reasKap.

1 Fullständig redogörelse finnes i »Lantmannen» 1955:15 och 1955:38.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

I de tre senaste vårkalkylerna har de kalkylsakkunniga berört de förändringar
i priser och försäljningsvillkor, som torde ha inträtt på grund av
den rikligare tillgången på traktorer i marknaden. Förändringen har beaktats
genom ett generellt avdrag med 5 procent på de priser, efter vilka återanskaffningsvärdena
beräknas. Också i nu utförda beräkningar har återanskaffningsvärdena
för traktorer — sådana dessa beräknats enligt katalogpriser
-—- reducerats med 5 procent.

Övriga maskiner och redskap. Kostnaden för jordbrukets inköp av maskiner
och redskap exklusive traktorer uppgick 1954 till 163,0 milj. kr mot
167,1 milj. kr 1953. För 1955 har analogt med principerna vid tidigare kalkyltillfällen
räknats med inköp av andra maskiner och redskap än traktorer
till samma volym, som nu tillämpats för 1954.

I följande tablå anges resultaten av undersökningarna över jordbrukets
inköpskostnader för traktorer och andra maskiner och redskap. Liksom tidigare
saknas uppgifter i fråga om jordbrukets inköp av vagnar, kälkar, pumpar
och hydroforer, elektriska motorer m. m. Dessa inventarier har icke
kunnat redovisas i enkätundersökningarna och ligger för samtliga år utanför
avskrivningsberäkningarna.

Jordbrukets kostnader för inköp av traktorer samt övriga maskiner och redskap,
redovisade i enkätundersökningarna, milj. kr

År Traktorer

exklusive

dragbilar

1938 ................... 21,0

1946 ................... 29,8

1947 ................... 54,0

1948 ................... 90,2

1949 ................... 102,2

1950 ................... 120,9

1951 ................... 141,7

1952 ................... 164,8

1953 ................... 164,2

1954 .................... 162,6

Övriga maski-ner och redskap	Summa	Index 1938 = :
42,0	63,0	100,0
95,2	125,0	198,4
105,4	159,4	253,0
125,8	216,0	342,9
130,2	232,4	368,9
141,3	262,2	416,2
165,3	307,0	487,3
164,0	328,8	521,9
167,1	331,3	525,9
163,0	325,6	516,8

I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren reducerade
till 1938 års prisläge i jämförelse med de redovisade inköpssummorna
för 1938 (värde i milj. kr).

År	Traktorer	Övriga maskiner och redskap	Summa	Index
1938 .....	................. 21,0	42,0	63,0	100,0
1950 .....	................. 72,5	97,5	170,0	269,8
1951.....	................. 76,9	100,0	176,9	280,8
1952 .....	................. 87,5	87,0	174,5	277,0
1953 .....	................. 87,4	87,7	175,1	277,9
1954 .....	................. 90,7	85,7	176,4	280,0

Inköpssummorna omräknade till 1938 års prisläge visar för traktorer en
betydande uppgång under 1954 jämfört med 1953. Övriga maskiner och redskap
har å andra sidan inköpts i något mindre omfattning under det senaste
redovisade året än under det närmast föregående.

På grundval av hittills tillgängliga uppgifter om maskininköpens storlek

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar av inköpen under 1955
har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. m. 1955/56. Avskrivningskostnaderna
för senare år redovisas i följande tablå.

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade
maskiner och redskap, milj. kr

År Avskrivningskostnader beräknade på åter- Relativa tal

anskaffningsvärde för
traktorer övriga redovisade
maskiner
och red
skap m. m.

A B

1950/51 ........ 40,0 95,7

1951/52 ........ 49,9 116,4

1952/53 ........ 56,2 127,1

1953/54 ........ 62,1 133,3

1954/55 ........ 68,5 138,0

1955/56 ........ 75,6 145,5

1950/51 = 100

samtliga redovisade
maskiner
och redskap
m. m.

C	A	B	C
135,7	100,0	100,0	100,0
166,3	124,8	121,6	122,5
183,3	140,5	132,8	135,1
195,4	155,3	139,3	144,0
206,5	171,3	144,2	152,2
221,1	189,0	152,0	162,9

För produktionsåret 1954/55 uppgår de nu beräknade avskrivningskostnaderna
till 206,5 milj. kr mot 202,7 milj. kr enligt vårkalkylen 1955.
För produktionsåret 1955/56 beräknas avskrivningskostnaderna till 221,1
milj. kr mot 217,3 milj. kr enligt vårkalkylen.

Som inledningsvis anförts, beräknas avskrivningskostnaderna för maskiner
och redskap enligt återanslcaffningsvärdeprincipen. För såväl traktorer
som övriga maskiner och redskap tillämpas härvid särskilda prisindex,
som är publicerade i propositionen 1955: 180, s. 108*.

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap
beräknas genom framskrivning av dessa kostnader enligt statistiska
centralbyråns deklarationsundersökning samt med beräknat tillägg för
kostnaderna vid jordbruk med mindre än 2 hektar åkerjord. Vid beräknandet
av detta tillägg har liksom tidigare räknats med samma kostnad per
hektar för de minsta brukningsenheterna som vid gårdar inom storleksgruppen
2—5 hektar.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1955 fanns uppgifter enligt deklarationsundersökningen
t. o. m. 1953. Några nya uppgifter har sedan dess icke
framkommit.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen
för de aktuella kalkylåren har sedan höstkalkylen 1951 gjorts med hänsyn
till verkstadstaxornas utveckling samt liksom tidigare även med hänsyn
till utvecklingen av priserna på reservdelar.

Sedan slutet av 1954 har verkstadsarbetarnas löner stigit med 6 procent.
Med hänsyn till att en del verkstäder genom rationaliseringsåtgärder i någon
män kunnat motverka lönekostnadernas stegring uppskattar priskontrollnämnden
höjningen av verkstadstaxorna till 5 procent fr. o. m. januari 1955.

Inverkan av prisutvecklingen för reservdelar beaktas fr. o. m. vårkalkylen
1954 med utgång från en inom Jordbrukets utredningsinstitut utförd ny
indexberäkning för reservdelspriser. Denna är baserad på ett större sortiment
av reservdelar än tidigare index. Utvecklingen enligt den nya indexen
överensstämmer emellertid relativt väl med tidigare tillämpade indextal. Priserna
för reservdelar var under början av 1955 i fallande men har sedan
åter stigit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Vid framskrivning tages även hänsyn till den årliga förändring av underhållskostnaderna,
som inträffar på grund av ökningen i maskinbeståndet.
Nu liksom i vårkalkylen har räknats med en årlig volymmässigt betingad
kostnadsstegring av 3,7 procent.

Framskrivningen av kostnadssumman för 1953 med beaktande av den förutsatta
volymmässigt betingade årliga ökningen samt indextalen för reservdelspriser
och verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där kostnadssummorna
för kalenderår även omräknats till produktionsår (värden i milj.
kr).

År	Underhålls-	Kostnadssum-	Index för	Kostnadssum-	Om-	Index
	kostnader	mor efter upp-	verkstads-	morna fr. o. m.	räknat	1950/51
	enligt de-	räkning med	taxor och	1954 fram-	till	= 100
	klarations-	3,7 % per år på	reservdels-	räknade med	pro-
	undersök-	1953 års	priser,	prisindex	duk-
	ningen	summa	1953 = 100		tions-
		(volymökning)			år
1950	125,8	—	—	—
1951 (1950/51)	142,5	—	—	—	136,9	100,0
1952 (1951/52)	163,1	—	—	—	156,2	114,1
1953 (1952/53)	187,6	—	100,0	187,6	179,4	131,0
1954 (1953/54)	—	194,5	106,1	206,4	200,1	146,2
1955 (1954/55)	—	201,7	109,4	220,7	215,9	157,7
1956 (1955/56)	—	209,2	110,0	230,1	227,0	165,8

På grund av nu kända fakta angående kostnadsutvecklingen har underhållskostnaderna
för produktionsåret 1954/55 beräknats vara 5,8 milj. kr
högre än i årets vårkalkyl. Kostnaderna för prognosåret 1955/56 har beräknats
till 227,0 milj. kr, vilket är 9,4 milj. kr mera än den i vårkalkylen
beräknade kostnaden.

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner
och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för
maskiner och redskap, milj. kr

Å r	Avskriv- ningskost- nader	Underhålls- kostnader	Summa	Index 1950/51 = 100
Värkalkylen
1950/51 ..................	135,7	136,9	272,6	100,0
1951/52 ..................	166,5	156,2	322,7	118,4
1952/53 ..................	183,3	179,4	362,7	133,1
1953/54 ..................	193.9	199,9	393,8	144,5
1954/55 ..................	202,7	210,1	412.8	151,4
1955/56 ..................	217,3	217,6	434,9	159,5
Reviderad beräkning
1950/51 ..................	135,7	136,9	272,6	100,0
1951/52 ..................	166,3	156,2	322,5	118,3
1952/53 ..................	183,3	179,4	362,7	133,1
1953/54 ..................	195,4	200,1	395,5	145,1
1954/55 ..................	206,5	215,9	422,4	155,0
1955/56 ..................	221,1	227,0	448,1	164,4

De totala kostnaderna för maskiner och redskap beräknas nu till 422,4
milj. kr 1954/55 mot 412,8 milj. kr enligt vårkalkylen 1955. För prognos -

44''

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

året 1955/56 har kostnaderna sammanlagt beräknats till 448,1 milj. kr,
vilket är 13,2 milj. kr mera än den i vårkalkylen 1955 beräknade kostnaden!

Elektricitet

Under 1955 har eltaxorna hittills varit praktiskt taget oförändrade. Däremot
förväntas en viss höjning komma att äga rum under 1956. Då emellertid
denna höjning inte är bestämd varken till tidpunkt eller storlek, har
den ej kunnat beaktas.

Något nytt statistiskt material från deklarationsundersökningen har ej
heller stått till förfogande, varför inga ändringar gjorts i de beräkningar
över jordbrukets kostnader för elektricitet, som utfördes våren 1955. För
närmare redogörelse över beräkningarna hänvisas till propositionen 1955:
180, s. no*.

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet

År	Elkostnader enl. deklara-tionsunder-sökningen i 1950 års pris-läge,1 milj. kr	Kostnadsökning på grund av	Summa elkost-nad, milj. kr	Index 1950/51 = 100
taxehöj-ningar, milj. kr	elskatt, milj. kr
1950/51 ............	41,09	1,95	0,79	43,83	100.0
1951/52 ............	45,68	6.85	4,38	56,91	129,8
1952/53 ............	51,63	10,83		62,46	142,5
1953/54 ............	56,71	16,66	_	73,37	167,4
1954/55 ............	61,93	18,19	_	80,12	182,8
1955/56 ............	67,63	19,86	—	87,49	199,6

1 Framskrivna efter 1953 med hänsyn till fÖTut känd volymutveckling.

Räntekostnader

Åren 195Å/55 och 1955/56. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader
har verkställts enligt samma beräkningsmetod som i vårkalkylen, vilket bl. a.
innebär att Sveriges slakteriförbunds och Skandinaviska kreatursförsäkringsbolagets
livdj ursstatistik har kommit till användning vid värderingen
av kreaturskapitalet (se propositionen 1953:224, s. 94* ff).

Resultaten av beräkningarna om jordbrukets räntekostnader redovisas i
tabell 14.

Kostnader för förnödenheter
Driv- och smörjmedel

Beräkningen av kostnaderna för driv- och smörjmedel har liksom i vår1955
grundats på de uppgifter över traktorinnehav den 1 oktober
1954 och driv- och smörj medelsförbrukning under 1954, som erhölls i samband
med arealinventeringen hösten 1954. Emellertid föreligger nu dessutom
resultat från undersökningen över jordbrukets traktoranskaffninp
under 1954. ö

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift

Egentliga traktorer. I årets varkalkyl räknades med att nyanskaffningen
av traktorer skulle uppgå till 14 000 per år för åren 1954, 1955 och 1956.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 14. Beräkning av jordbrukets räntekostnader. Lantbrukgkapitalet med fördelning på
fastighets- och driftskapital, milj. kr

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
				Vårkal-	Reviderad
				kylen	beräkning
Fastighetskapital....................	3163	4 441	4 441	4 441	4 441
Driftskapital
Kreaturskapital ..................	2 655	3 158	2 951	2 951	2 794
Maskin- och redskapskapital.......	1024	1546	1684	1787	1782
Förrådskapital....................	730	860	1001	872	792
Fältinventariekapital..............	461	561	599	561	585
Därav:
Arbete..........................	241	295	289	279	279
Utsäde.........................	155	183	225	199	225
Handelsgödsel...................	65	83	85	83	81
Summa	4 870	6125	6 235	6171	5 953
Summa lantbrukskapital.............	8038	10 566	10 676	10 612	10394
Index ..............................	100,0	131,5	132,8	132,0	129,3
Vid beräkningen tillämpade ränte-
satser
Hypoteksränta......................	3,22	3,30	3,33	3,31	3,33
Hypoteksränta plus 0,5 procentenheter	3,72	3,80	3,83	3,81	3,83
Ränta å växel- och borgenslån......	4,35	4,67	5,16	4,80	5,93
Medelränta	3,76	3,92	4,11	3,97	4,36
Räntekostnader
Milj. kr.............................	302,2	414,2	438,8	421,3	453,2
Index ..............................	100,0	137,1	145,2	139,4	150,0

Det verkligen anskaffade antalet är nu känt för 1954 och uppgick till 15 074.
Anskaffningen av nya traktorer till jordbruket sedan 1950 framgår av följande
tablå.

Enligt undersökningen ...	Kalenderår 1950 12 490	Produktionsår
» »	1951	13 858	1950/51	13 402
» »	1952	14 788	1951/52	14 478
» » ...	1953	14 401	1952/53	14 530
» » ...	1954	15 074	1953/54	14 850
Uppskattat antal........	1955	12 500	1954/55	13 358
» » ........	1956	14 000	1955/56	13 500

Med hänsyn till årets dåliga skörd och de skärpta kreditrestriktionerna
kan traktoranskaffningen under 1955 förväntas bli lägre än under 1954. Enligt
en sammanställning av länsstyrelsernas traktorregister hade t. o. m.
augusti inregistrerats 8 673 traktorer under 1955, vilket är 1 359 färre än
under motsvarande tid 1954.

Jordbrukets traktoranskaffning under 1955 har med hänsyn härtill antagits
icke komma att omfatta fler än 12 500. Detta är 1 500 traktorer mind -

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

re än som räknades med i vårkalkylen. För 1956 har liksom i vårkalkylen
antagits en anskaffning av 14 000 traktorer.

Beräkningen av antalet traktorer i drift har grundats på traktorräkningen
den 1 oktober 1954. Enligt denna fanns vid jordbruk med över 2 hektar
åker 107 458 egentliga traktorer. För att beräkna antalet per den 1 juli
1954 har förutsatts en kontinuerlig ökning av traktorantalet från föregående
traktorräkning den 3 juni 1952. Under denna förutsättning blir antalet
traktorer den 1 juli 1954 104 150. Utöver dessa traktorer, som är direkt
knutna till gårdarna, finnes traktorer för jordbruksdrift, som tillhör maskinstationer
och andra maskinhållare. Deras antal var 1950 drygt 1 000.
För 1954 har liksom i tidigare kalkyler antalet upptagits till 1 000. Hela
antalet traktorer i jordbruket den 1 juli 1954 blir då 105 150. Hur många
traktorer som dessutom kan finnas vid gårdar med mindre än 2 hektar åker
är ej känt.

Vid beräkningen av den sannolika utvecklingen av antalet traktorer i drift
efter den 1 juli 1954 har nyanskaffningen efter detta datum beaktats. Från
antalet nyanskaffade traktorer har antalet utrangerade dragits bort. Detta
senare antal har för 1951—1954 beräknats som skillnaden mellan antalet
nyanskaffade traktorer och ökningen i traktorbeståndet enligt traktorräkningarnas
resultat. Beräkningarna framgår av följande tablå. För de två
senaste åren har skrotningen uppskattats till 3 000 per år. Denna antagna
skrotning är 1 000 traktorer färre än som räknades med i vårkalkylen 1955.
Minskningen motiveras med de låga skrotningssiffrorna under de föregående
åren.

Tidpunkt	Antal i drift	Tillkommer	Avgår	Antal
1. 7, 1950 ....	ett år tidigare	inköp	skrotning	i drift 57 225
1. 7. 1951 ....	... 57 225	13 175	3 400	67 000
1. 7. 1952 ....	... 67 000	14 320	2 820	78 500
1. 7. 1953 ....	... 78 500	14 600	1 300	91 800
1. 7. 1954 ....	... 91 800	14 70Ö	1 350	105 150
1. 7. 1955 ....	... 105 150	13 800	3 000	115 950
1. 7. 1956 ....	... 115 950	13 250	3 000	126 200

Dragbilar och jeepar. Vid traktorräkningen den 1 oktober 1954 efterfrågades
också antalet dragbilar och jeepar. Vid denna tidpunkt hade jordbrukarna
6 157 dragbilar och 712 jeepar. Dessutom fanns hos maskinstationerna
ca 25 dragbilar och jeepar.

I nu utförda beräkningar har räknats med samma antal som i vårkalkylen
eller 6 200 dragbilar och 700 jeepar under samtliga beräkningsår.

Förbrukning av driv- och smörjmedel

Årsförbrukningen per fordon för egentliga traktorer. Beräkningarna har
baserats på uppgifter om driv- och smörj medelsförbrukningen under 1954
vid gårdar över 2 hektar enligt drivmedelsinventeringen den"l oktober 1954.

För de traktorer (1 000 st), som lagts till det i traktorräkningen för 1954
uppgivna antalet och som tillhör sådana maskinhållare, som ej är jordbrukare,
har räknats med samma förbrukning som till traktorer på jordbruk
större än 100 hektar.

Av ökningen i antalet traktorer mellan traktorräkningarna den 3 juni
1952 och den 1 oktober 1954 har 38 procent tillförts storleksgruppen 2—10

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 15. Egentliga traktorer, dragbilar och jeepar i drift, fördelade med
hänsyn till drivmedelsslag

	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Reviderad beräkning
Egentliga traktorer
Bensindrivna ......................	4 950	5 500	6 460	8 520	11 no	13 670
Brännoljedrivna med startbensin ....	2 775	2 810	2 850	2 890	2 940	2 980
D:o utan startbensin ................	8 500	10 590	13 810	18 330	22 840	26 990
Motorfotogendrivna ................	47 525	55 770	64 250	70 960	75 460	79 140
Summa	63 750	74670	87 370	100 700	112 350	122 780
ökning sedan föregående år		10 920	12 700	13 330	11650	10 430
Dragbilar
Bensindrivna........................	3 900	3 490	3 130	2 840	2 840	2 840
Motorfotogendrivna ................	4 600	4 310	3 870	3 360	3 360	3 360
Summa	8 500	7 800	7 000	6200	6 200	6 200
Jeepar, bensindrivna ................	570	670	740	700	700	700

hektar, 40 procent storleksgruppen 10—20 hektar, 13 procent storleksgruppen
20—50 hektar och 9 procent gårdar större än 50 hektar. Som framgår
av dessa procenttal, kommer större delen av de nyansltaffade traktorerna
på relativt små brukningsenheter. Med hänsyn härtill har i beräkningarna
tillämpats en lägre förbrukning för nytillkommande traktorer. Härvid har
undersökts vilken inverkan på kostnaderna för driv- och smörjmedel som
erhålles, om man för de nytillkomna traktorerna räknar med medelförbrukningen
under 1954 i storleksgruppen 10—20 hektar eller i storleksgruppen
5—20 hektar. Liksom vid uppgörandet av vårkalkylen 1955 har kalkylsakkunniga
även nu ansett det riktigast att för de traktorer, som tillkommit
utöver det antal, som genomsnittligt var i drift under 1954, räkna med de
kvantiteter driv- och smörjmedel, som 1954 förbrukades per traktor vid
brukningsenheter i storleksgruppen 10—20 hektar.

I följande översikt redovisas i __

kol. 1: driv- och smörj medelsförbrukningen per traktor 1954 enligt drivmedelsinventeringen
den 1 oktober 1954; denna förbrukning har
tillämpats för det antal traktorer, som genomsnittligt fanns i drift
1954

kol. 2: driv- och smörj medelsförbrukningen per traktor 1954 vid jordbruk
inom storleksgruppen 10—20 hektar; denna förbrukning har tillämpats
för det antal traktorer, som tillkommit utöver genomsnittsantalet
i drift 1954

och i

kol. 3: driv- och smörjmedelsförbrukningen per traktor 1954 vid jordbruk
inom storleksgruppen över 100 hektar; denna förbrukning har tilllämpats
för det antal traktorer, som finnes vid maskinstationer
m. m. (1 000 st)

I kolumnerna 4, 5 och 6 redovisas den erhållna genomsnittliga driv- och
smörjmedelsförbrukningen per traktor och år för samtliga traktorer i drift
under åren 1954, 1955 och 1956.

48°

Kungl. Maj: t a proposition nr 215 år 1955

Driv- och smörjmedelsförbmkningen, liter respektive kg, per traktor och år

	1954 l	2	3	1954 4	1955 5	1956 6
Drivmedel, liter
Bensindrivna.................	1 316	1 102	2 239	1 319	1 271	1 242
Brännoljedrivna..............	2 771	1 934	5 862	2 830	2 687	2 588
Fotogendrivna................	2 546	1 788	5 436	2 567	2 528	2 495
Startbensin för brännolje- och foto-
gendrivna, liter...............	251	220	349	252	250	249
Smörjmedel, kg
Bensindrivna.................	53	42	100	53	51	49
Brännoljedrivna..............	140	in	258	142	137	134
Fotogendrivna................	93	73	169	94	93	92

Årsförbrukningen per fordon för dragbilar och jeepar. Förbrukningen av
driv- och smörjmedel per fordon och år anges oförändrad från föregående
kalkyl.

Förbrukning per fordon och år av
drivmedel, startbensin, smörjmedel,

liter liter kg

Dragbilar

Bensindrivna............ 520 15

Fotogendrivna........... 850 135 25

Jeepar.................... 3 300 85

Förbrukningen av driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar och jeepar

År	Motor- fotogen, m3	Motor- brännolja, m3	Bensin, m3	Summa drivmedel, ms	Smörj- olja, ton
1950/51 .....	. . . . 163 108	37 716	23 167	223 991	8 281
1951/52 .....	.... 180 575	41 817	25 575	247 967	9 345
1952/53 .....	.... 187 060	47 640	28 055	262 755	10 225
1953/54 .....	.... 189 354	59 772	33 433	282 559	10 692
1954/55 .....	.... 194 555	70 360	38 168	303 083	11 372
1955/56 .....	.... 201 142	78 482	41 810	321 434	12 215

Förbrukningen av motorbrännolja och bensin har under senare år ökat
betydligt snabbare än man tidigare räknat med. Å andra sidan har ökningen
i fotogenförbrukningen blivit mindre än den beräknade. För att i tabellen
angivna kvantiteter av drivmedel så nära som möjligt skall överensstämma
med den verkliga förbrukningen också för tidigare år, har omräkning nu
gjorts fr. o. in. 1952/53.

Skördetröskor. Beräkningen av driv- och smörj medelsförbrukningen till
skördetröskor grundar sig på uppgifter, som infordrades i samband med
arealinvenleringen hösten 1954. Dessa uppgifter omfattar dels antalet självgående
och med hjälpmotor försedda skördetröskor, dels under skördesäsongen
1954 förbrukade kvantiteter driv- och smörjmedel.

Drivmedelsförbrukningen per skördetröska och år har erhållits på så sätt,
att den totala förbrukningen av drivmedel till skördetröskor under skörde -

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

säsongen 1954 dividerats med motsvarande antal tröskor. De redovisade
drivmedelskvantiteterna är inte fördelade på förbrukning till självgående
respektive bogserade skördetröskor. Som fördelningsnorm har i stället antagits,
att en självgående tröska i genomsnitt förbrukat ca 3 gånger så mycket
drivmedel som en med hjälpmotor utrustad. Antalet skördetröskor är
ej heller fördelat på drivmedelsslag i den nämnda undersökningen. Därför
har räknats med att förbrukningen per tröska är densamma, oavsett om
den drives med bensin eller fotogen.

Den totala förbrukningen har beräknats genom att medelförbrukningen
per skördetröska under 1954 multiplicerats med antalet tröskor under olika
år. Antalet har t. o. m. 1954 grundats på uppgifter, som lämnats av tillverkare
och importörer av skördetröskor. Uppgifterna inhämtas och sammanställes
av Jordbrukets utredningsinstitut.

För prognosåren har räknats med samma ökning som i genomsnitt under
de två senast kända åren.

Förbrukningen av driv- och smörjmedel till skördetröskor

År	Fotogen eller annat driv-medel, m3	Bensin, ms	Smörj- medel, ton
1950/51 .........	........ 223	477	21
1951/52 .........	........ 337	706	31
1952/53 .........	........ 554	1 056	48
1953/54 .........	........ 838	1 426	68
1954/55 ..........	........ 1 122	1 797	88
1955/56 .........	........ 1 402	2177	107

Prisutvecklingen på driv- och smörjmedel

Sedan vårkalkylen 1955 gjordes upp, har följande prisförändringar per
liter drivmedel ägt rum. Bensinpriset höjdes den 1 maj 1955 med 1 öre samt
den 1 september med ytterligare 1 öre. Priset på motorbrännolja höjdes den
17 mars 1955 med 1 öre men sänktes den 1 maj med 0,5 öre. Priset på motorfotogen
sänktes den 1 maj 1955 med 0,5 öre. Priset på smörjolja har
sänkts med 10 öre/kg.

Liksom i tidigare kalkyler har förutsatts, att förbrukningen av driv- och
smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning
erhålles följande årsmedelpriser inklusive zontillägg, redovisade i
följande tablå. För drivmedlen förutsättes köp i lånefat.

År	Motorfotogen öre/liter	Motorbrännolja öre/liter	Bensin öre/liter	Smörjolja öre/kg
1950/51 ......	...... 25,68	23,85	62,33	186,63
1951/52 ......	...... 26,97	25,05	57,09	200,00
1952/53 ......	...... 26,91	25,64	56,61	195,07
1953/54 ......	...... 25,80	23,93	58,62	180,00
1954/55 ......	...... 25,58	23,54	60,72	170,00
1955/56 ......	...... 25,25	23,75	62,75	170,00

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt

Sedan den 1 januari 1955 utgår 325 kr i restitution per bensindriven
traktor och år. Jämfört med vårkalkylen har ingen ändring gjorts i beräkningarna
av restituerade belopp per traktor.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

50''

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Summa kostnad för driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar,
jeepar och skördetröskor, milj. kr

År Vårkalkylen.	Motor- fotogen	Motor- bränn- olja	Bensin	Summa kostnad för drivmedel	Smörj- medel	Summa kostnad för driv-och smörj-medel
1950/51 ...	41,93	9,00	14,80	65,73	15,48	81,21
1951/52 ...	48,77	10,48	15,08	74,33	18,75	93,08
1952/53 ...	52,01	11,80	16,60	80,41	20,04	100,45
1953/54 ...	49,80	14,07	20,63	84,50	19,59	104,09
1954/55 ...	50,75	16,01	24,05	90,81	20,85	111,66
1955/56 ... 53,37 Reviderad beräkning	17,52	26,02	96,91	22,28	119,19
1950/51 ...	41,95	9,00	14,74	65,69	15,49	81,18
1951/52 ...	48,79	10,48	15,00	74,27	18,75	93,02
1952/53 ...	50,49	12,21	16,48	79,18	20,04	99,22
1953/54 ...	49,07	14,30	20,44	83,81	19,37	103,18
1954/55 ...	50,05	16,56	24,27	90,88	19,48	110,36
1955/56 ...	51,14	18,64	27,61	97,39	20,95	118,34

Beräkningarnas slutresultat

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel
under produktionsåren 1950/51—1955/56.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag, milj. kr

År	Beräknad drivmedels- kostnad	Avgår restitu -tion	Netto-summa för driv-medel	Smörj- medel	Total- summa	Index 1950/51 = 100
Vårkalkyl
1950/51.............	65,73	0,91	64,82	15,48	80,30	100,0
1951/52 .............	74,33	—	74,33	18,75	93,08	115,9
1952/53.............	80,41	1,15	79,26	20,04	99,30	123,7
1953/54.............	84,50	2,34	82,16	19,59	101,75	126,7
1954/55.............	90,81	2,99	87,82	20,85	108,67	135,3
1955/56 .............	96,91	3,49	93,42	22,28	115,70	144,1
Reviderad beräkning
1950/51.............	65,69	0,91	64,78	15,49	80,27	100,0
1951/52.............	74,27	—	74,27	18,75	93,02	115,9
1952/53.............	79,18	1,15	78,03	20,04	98,07	122,2
1953/54.............	83,81	2,50	81,31	19,37	100,68	125,4
1954/55 .............	90,88	3,53	87,35	19,48	106,83	133,1
1955/56.............	97,39	4,44	92,95	20,95	113,90	141,9

Handelsgödsel och kalk

Handelsgödsel. Den handelsgödsel, som förbrukas under ett visst produktionsår,
kommer i realiteten den i kalkylen för nästa produktionsår ingående
skörden till godo. De kostnader för handelsgödsel, som skall belasta
ett visst produktionsår, beräknas därför med utgångspunkt från förbrukade
kvantiteter och priser under närmast föregående år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

51°

Definitiva uppgifter föreligger nu fram t. o. m. förbrukningsåret 1954/
55 (som i beräkningarna motsvarar produktionsåret 1955/56). Som framgår
av tabell 17 har förbrukningen av alla handelsgödselslag med undantag
för kalisalt och ammoniumsulfat blivit mindre än som räknades med i normkalkylen
i januari i år. Den starkaste nedgången gäller superfosfat och torde
bl. a. sammanhänga med ändringar i arealanvändningen.

Den samlade förbrukningen av handelsgödsel under olika år (förbruk -

ningsår) anges i följande tablå (milj. kg).
Gödselslag	1920/	1930/	1950/	1951/	1952/	1953/	1954/55
	29	39	51	52	53	54	Vårkal-	Reviderad
							kylen	beräkning
Kvävehaltiga (15,5 %) .	70	150	439	410	461	509	513	498
Fosfat (20 %).........	170	250	527	515	519	547	558	521
Kalisalt (40 %).......	60	75	136	152	171	185	193	208

Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma
sätt som i årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns intagen
i propositionen 1949: 212. Värdesummorna bygger på ett löpande femårsmedeltal
av inköpskostnader. Nu utförda beräkningar är baserade på preliminära
uppgifter över tillverkad jordbrukskalk år 1954 enligt kommerskollegii
statistik. För 1955 finnes ännu inga kvantitetsuppgifter tillgängliga.
Den för 1954 redovisade kvantiteten har fått gälla även för kalenderåren
1955 och 1956.

Den för 1954 preliminärt redovisade tillverkningen av jordbrukskalk understiger
tillverkningen 1953 med 10 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om att årsmedelpriser införskaffas
från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning
göres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna
avser pris vid fabrik. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen
belyses av följande uppgifter.

	Femårsmedeltal
År	Kvantitet,	Pris, kr/ton	Kostnad,	Index
Värkalkylen	milj. kg	milj. kr	1950/51 = 100
1950/51 ............	... 300,6	28,14	8,46	100,0
1951/52 ............	... 287,5	30,30	8,71	103,0
1952/53 ............	... 270,3	32,52	8,79	103,9
1953/54 ............	... 250,5	34,69	8,69	102,7
1954/55 ............	... 231,9	36,91	8,56	101,2
1955/56 ............	... 219,5	38,36	8,42	99,5
Reviderad beräkning
1952/53 .............	... 270,3	32,50	8,78	103,8
1953/54.............	. . 250,4	34,68	8,68	102,6
1954/55 .............	... 231,7	36,88	8,55	101,1
1955/56 ............ Köpfodermcdel	... 219,2	38,34	8,40	99,3

Åren 195Å/55 och 1955/56. För produktionsåret 1954/55 har definitiva
uppgifter kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna
för köpfodermedel kunnat slutjusteras.

52° Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk

(I fråga om handelsgödsel avses förbrukning och priser under närmast föregående år)

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
							Vårkalkylen	Reviderad
									beräkning
	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.
	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr
	ton		ton		ton		ton		ton
	(kr/dt)		(kr dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
Chilesalpeter......	53 000	13,12	22 000	8.23	30 000	10,11	35 000	9,85	32 000	9,01
	(24,76)		(37,40)		(33,70)		(28,15)		(28,15)
Kalksalpeter......	166 000	36,09	273 000	69,31	294 000	74,73	300000	73,50	294 000	72,03
	(21,74)		(25,39)		(25,42)		(24,50)		(24,50)
Kalkkväve........	58 000	14,18	63 000	22,23	57 000	19,64	55000	17,98	51000	16,68
	(24,44)		(35,28)		(34,45)		(32,70)		(32,70)
Svavelsyrad amm..	14 000	3,78	16 000	5,76	20 000	6,43	16 000	5,26	18 000	5,92
	(27,00)		(35,98)		(32,13)		(32,88)		(32,88)
Kalkammonsalpeter	*78 000	15,38	154 000	17,23	2 63 500	19,49	264 000	19,45	2 62 000	18,84
	(19,72)		(31,91)		(30,70)		(30,39)		(30,39)
Kalisalt 40 %......	138 000	28,47	171 000	30,28	185 000	32,17	193 000	33,39	208 000	36,00
	(20,63)		(17,71)		(17,39)		(17,30)		(17,31)
Superfosfat 19-20%	494 000	67,09	520 000	91,26	545 000	90,20	550 000	91,02	513 000	84,90
	(13,58)		(17,55)		(16,55)		(16,55)		(16,55)
Thomasfosfat.....	14 000	1,87	14 000	2,21	19 000	2,60	25 000	3,35	24 000	3,22
	(13,35)		(15,80)		(13,70)		(13,40)		(13,40)
Summa		179,98		246,51		255,37		253,80		246,60
Index		100,0		137,0		141,9		141,0		137,0
Jordbrukskalk.....		8,46		8,68		8,55		8,42		8,40
Summa		188,44		255,19		263,92		262,22		255,00
Index		100,0		135,4		140,1		139,2		135,3

1 15,5 %-ig vara. — 2 20,5 %-ig vara.

Beräkningarna av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför
jordbruket har reviderats. Hänsyn har härvid tagits till prognosen över äggproduktionen
och förändringen i priserna på olika fodermedel.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats med ledning
av storleken av den inhemska produktionen av fodermedel samt hushusdjursantalets
och animalieproduktionens förändringar.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna
18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de
för 1954/55 och 1955/56 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas under 1955/
56 uppgå till 335 milj. kg, varav 50 milj. kg majs, 150 milj. kg sorghum,
50 milj. kg korn, 30 milj. kg havre, 15 milj. kg blandsäd och 40 milj. kg
fodervete. I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder räknar man med en
ökning för innevarande år i jämförelse med förbrukningen under 1954/55.
Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare
i tablån på s. 55*. Vid kostnadsberäkningen har man utgått från förbrukarpriser
fritt fordon och noteringsort. För 1955/56 har priserna beräknats
med ledning av hittills gällande priser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel

	1950/51		1954/55		1955/56
					Vårkalkylen	Reviderad
							beräkning
	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.
	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr
	ton		ton		ton		ton
A. Kraftfoder	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)

Majs...................	106 500	34,39	44,400	21,92	40 000	18,40	50 000	23,00
	(32,29)		(49,38)		(46,00)		(46,00)
Sorghum................	41350	13,17	48 000	18,42	—	—	150 000	51,00
	(31,85)		(38,37)				(34,00)
Korn (importerat) ......	21800	5,92	55 500	21,99	—	—	50000	18,25
	(27,14)		(39,63)				(36,50)
Havre (importerad).....	250	0,06	14 500	6,09	—	—	30 000	11,40
	(26,00)		(42,00)				(38,00)
Blandsäd (importerad)...	—	—	16 400	6,72	—	—	15 000	5,55
			(41,00)				(37,00)
Fodervete: inhemskt1 ....	_	_	42 000	16,59	—	—	—	—
			(39,50)
> importerat ..	—	—	—	—	—	—	40 000	14,60
							(36,50)
Foderråg: inhemsk1......	—	—	88 000	31,68	—	—	—	—
			(36,00)
Kli av vete: inhemskt...	in 200	33,55	113 200	44,70	118 000	42,48	118 000	44,84
	(30,17)		(39,49)		(36,00)		(38,00)
» > » importerat .	100 230	28,68	56 430	22,22	35 000	12,25	75 000	28,50
	(28,61)		(39,38)		(35,00)		(38,00)
Kli av råg..............	13 400	3,88	14 900	5,27	16 000	4,96	15 000	5,32
	(28,99)		(35,39)		(31,00)		(35,50)
> > havre...........	16 700	3,36	12 260	2,78	13 000	2,08	12 000	2,76
	(20,12)		(22,65)		(16,00)		(23,00)
> > korn ............	3 850	0,93	3 750	0,98	4 000	0,92	4 000	1,08
	(24,20)		(26,00)		(23,00)		(27,00)
>Övrigt> 2..............	7 640	2,54	670	0,22	—	—	—	—
Linkakmjöl och linfröka-	10 940	5,36	5 050	3,18	7 000	4,20	5 000	3,18
kor/expeller...........	(48,98)		(62,90)		(60,00)		(63,50)
Sojamjöl................	1		16 300	9,46	17 000	10,20	16 500	9,08
	\| 10 310	5,59	(58,04)		(60,00)		(55,00)
Jordnötsmjöl och -kakor..	(54,25)		2 500	1,62	5 000	3,00	2 500	1,61
	1		(64,72)		(60,00)		(64,50)
Rapsmjöl...............	1 980	0,73	13 400	5,60	11000	3,96	13 500	5,87
	(36,83)		(41,78)		(36,00)		(43,50)
Kokoskakor ............			20100	9,81	15 000	7,35	22 000	11,00
			(48,79)		(49,00)		(50,00)
Oljekraftfoderblandningar	172 230	76,37	135 450	70,94	120 000	60,00	162 000	85,05
	(44,34)		(52,37)		(50,00)		(52,50)
övrigt..................			3 100	1,64	5000	2,70	3 500	1,86
			(53,00)		(54,00)		(53,00)
Summa		214,53		301,83		172,60		323,95

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom andra
foderhandlarc. — 2 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell IS (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel

	1950/51		1954/55		1955/56
					Vårkalkylen	Reviderad
							beräkning
	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.
	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr
	ton		ton		ton		ton
	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr,''dt)
B. Fabriksavfall
Melass:
betodlare.............	23 100	1,46	26 200	1,70	23 000	1,49	24 000	1,55
	(6,30)		(6,47)		(6,49)		(6,47)
övr. jordbrukare......	38175	9,54	41150	10,18	30 000	7,42	40 000	11,50
	(25,00)		(24,75)		(24,75)		(28,75)
Sockersnitsel (importerad)	—	—	11750	3,54	—	_	20 000	7,20
			(30,15)				(36,00)
Betmassa:
betodlare.............	795 720	2,35	705000	2,16	770 000	2,35	570 000	1,75
	(0,295)		(0,307)		(0,305)		(0,307)
övr. jordbrukare......	61310	0,62	54 000	0,90	30 000	0,49	42000	0,70
	(1,013)		(1,659)		(1,646)		(1,659)
Betfor:
betodlare .............	9 600	1,68	11 100	2,33	10 500	2,20	8 200	2,21
	(17,50)		(21,00)		(21,00)		(27,00)
övr. jordbrukare......	17 300	4,37	21300	6,42	22 000	6,60	22 000	8,42
	(25,25)		(30,15)		(30,00)		(38,25)
Drank, hl..............	1160 000	0,46	1860000	0,93	2140000	1,07	1430000	0,72
	(0,40)		(0,50)		(0,50)		(0,50)
Drav, hl................	344 000	0,69	326 000	0,75	465 000	1,02	381000	0,91
	(2,00)		(2,30)		(2,20)		(2,40)
Summa		21,17		28,91		22,64		34,96
C. Animaliskt foder m. m.
Köttfodermjöl...........	6110	2,23	10 180	5,58	10 800	5,94	10 500	5,78
	(36,44)		(54,81)		(55,00)		(55,00)
Foderbenmjöl...........	5 261	1,55	4160	1,70	4 600	1,89	4 200	1,72
	(29,50)		(40,80)		(41,00)		(41,00)
Dikalciumfosfat.........	2 690	1,34	3 510	1,44	2 000	0,84	3 800	1,67
	(49,65)		(41,00)		(42,00)		(44,00)
Dinatriumfosfat.........	718	0,35	560	0,26	300	0,14	550	0,26
	(48,70)		(46,50)		(46,50)		(47,00)
Blandat mineralfoder....	17 910	9,10	19 750	9,27	20 500	9,64	20 500	10,04
	(50,80)		(46,95)		(47,00)		(49,00)
Fiskmjöl................	8 785	6,19	15 300	13,67	17 000	15,72	15 300	14,38
	(70,42)		(89,35)		(92,50)		(94,00)
Fodertran...............	3 000	9,30	3 650	9,67	3 750	9,94	3 650	9,67
	(310,00)		(265,00)		(265,00)		(265,00)
Vitaminfodermedel......	6 278	9,18	10 316	16,72	11500	18,52	11000	18,48
	(146,15)		(162,06)		(161,00)		(168,00)
Summa		39,24		58,31		62,63		62,00

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

1950/51
milj. kg

Vetekli Inhemskt, erhållet vid handels-
förmalning..................	99,5
Inhemskt, erhållet vid löneför-
målning....................	11,7
Importerat....................	100,2
Summa	211,4
Rågkli
Erhållet vid handelsförmalning ..	11,7
» » löneförmalning.....	1,7
Summa	13,4
Havrekli
Erhållet vid handelsförmalning ..	16,7
Kornkli
Erhållet vid handelsförmalning ..	1,1
» » husbehovsförmalning	2,8
Summa	3,9
Summa kli	245,4
Oljekraftfoder, totalt.............	195,5
Inhemskt foder av vete och rågs..	—
Importerad fodersäd, totalt.......	169,9

1953/54	1954/55	1955/56	Reviderad beräkning milj. kg
milj. kg	milj. kg	Vårkal-kylen milj. kg
1106,5	107,1	110,0	111,1
8,3	6,1	7,8	6,8
33,4	56,4	35,0	75,0
148,2	169,6	152,8	192,9
13,6	14,4	14,9	14,3
0,9	0,5	0,8	0,7
14,5	14,9	15,7	15,0
13,3	12,3	13,0	12,0
1,2	1,0	1,2	1,0
2,8	2,8	2,8	2,8
4,0	3,8	4,0	3,8
180,0	200,6	185,5	223,7
170,2	195,9	180,0	225,0
32,5	130,0	—	—
66,2	178,8	40,0	335,0

1 Avdrag har gjorts för exporterade 2,4 milj. kg.

* Sålt genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom
andra foderhandlare.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen
beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Eftersom prisbildningen
nu i viss mån är fri, har de i kalkylen tillämpade priserna baserats
på överväganden rörande den sannolika prisutvecklingen.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hl potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hl drank och att potatisens
hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har som vanligt beräknats
under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav. Förbrukarpnserna
på drank och drav har erhållits från Sveriges bränneriidkareförenmg
och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder m. m. En redogörelse för beräkningsmetoderna återfinnes
i propositionen 1953: 224, s. 107*. Förbrukningen under 1955/56 har uppskattats
med ledning av tidigare års kvantiteter.

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna
har utförts enligt samma principer som tidigare (om beräkningsmetoderna
se propositionen 1947:280, s. 134—-136).

Diverse förnödenheter

Skördeqarn. Uppgifter föreligger nu angående tillverkningen av skördegarn
inom landet under första halvåret 1955. Dessa uppgifter tyder på en
i stort sett oförändrad total tillverkning jämfört med 1954, medan däremot

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
				Vår-	Reviderad
				kalkylen	beräkning
Kraftfoder................	214,53 21,17 39,24	188 97		172,50 22,64 62,63	323,95 34,96 62,00
Fabriksavfall................	93 11
Animaliskt foder m. m.......	52,36	Q1

Summa	274,94	264,44	389,05	257,77	420,91
Index	100,0	96,2	141,5	93,8	153,1
Avgår kostnader för foder till äggproduk-
tionen utanför jordbruket...........	24,67	23,27	23,23	21,89	23,67
Nettosumma	250,27	241,17	365,82	235,88	397,24
Index	100,0	96,4	146,2	94,3	158,7

en betydande förskjutning i fråga om fördelningen på pappers- respektive
sisalgarn synes ha ägt rum. De i vårkalkylen upptagna kvantiteterna skördegarn
har hållits oförändrade.

Priset på pappersskördegarn under skördesäsongen 1955 är enligt inhämtade
uppgifter oförändrat jämfört med det i vårkalkylen upptagna, d. v. s.

kr/kg, medan priset på sisalgarn nu anges till i genomsnitt 2,00 kr/kg,
vilket är 5 öre/kg högre än det i vårkalkylen upptagna priset. Priset på
sisalgarn har på vanligt sätt med hänsyn till antalet garnmeter per kg omläknats
till att motsvara priset på pappersgarn. Det därefter sammanvägda
genomsnittspriset för allt skördegarn blir 1,67 kr/kg för skördesäsongen
’.vllken m°tsvai-ar produktionsåret 1955/56. Sänkningen med 1 öre/kg
jämfört med vårkalkylen, trots höjt pris på sisalgarn, beror på dettas ökade
andel av tillverkningen. Priset på sisalgarn är med hänsyn till antalet garnmeter
per kg alltjämt lägre än priset på pappersgarn.

,...TlllaLmPa^fs kvantiteter och priser samt beräknade kostnader framgår av
följande tablå. ö

År	Kvantitet,	Pris, kr/kg	Kostnad.
Vårkalkylen	ton	milj. kr
1950/51 ............		1,37	9,59
1951/52 ............		2,40	16,08
1952/53 ............		2,55	16,07
1953/54 ............		1,95	11,70
1954/55 ............		1,88	11,28
1955/56 ............		1,68	10,08
Reviderad beräkning
1955/56 .............	. .. 6 000	1,67	10,02

Foderkonserveringsmedel. Enligt den i vårkalkylen 1953 införda principen
beraknas kostnaderna för foderkonserveringsmedel under ett visst produktionsar
med utgång från förbruknings- och prisuppgifter för det kalenderar
under vilket produktionsåret börjar. För kalenderåret 1954 förehgger
definitiva uppgifter, vilka alltså insatts för produktionsåret 1954/55.

remimarä uppgifter angående försäljningen av foderkonserveringsmedel
under 1955, vilka nu kunnat erhållas, tyder på en relativt stark minskning

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

i användningen av nämnda preparat jämfört med föregående år, vilket står
i samband med den misslyckade vallskörden. Minskningen berör såväl AIVsyra
som övriga konserveringsmedel. De under sommaren 1955 rådande väderleksbetingelserna
har emellertid även varit gynnsamma för inläggning
utan tillsatsmedel. Kvantiteter och kostnader framgår av följande tablå.

År

Värkalkylen

1950/51 ........

1951/52 ........

1952/53 ........

1953/54 ........

1954/55 ........

1955/56 ........

Reviderad beräkning

1955/56 ........

AlV-syra Kvantitet,	Pris,	Kostn.,	Övriga foder-konserverings-	Summa kostn.,
ton	kr/ton	milj. kr	medel, milj. kr	milj. kr
3 600	139,00	0,50	0,51	1,01
2 400	158,10	0,38	0,63	1,01
1 270	182,50	0,23	1,04	1,27
690	192,90	0,13	1,32	1,45
660	192,90	0,13	1,64	1,77
660	192,90	0,13	1,64	1,77
350	192,90	0,07	1,26	1,33

Kostnaderna för melass till foderkonservering upptages som vanligt under
kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen.

Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. I vårkalkylen 1955 infördes
definitiva uppgifter angående jordbrukets kostnader för växtskyddsoch
ogräsbekämpningsmedel m. m. under 1953. Undersökningen beträffande
dessa kostnader under 1954 hade då ej hunnit slutföras. Den kända kostnadssumman
för 1953 ökades för såväl 1954 som 1955 med 5 procent. Definitiva
uppgifter för 1954 föreligger nu. Kostnaderna för detta år överstiger
med nära 25 procent 1953 års kostnader. Ökningen av totalbeloppet
beror särskilt på starkt ökade kostnader för insektsmedel (45 procent),
ehuru betydande kostnadsökningar även förekommit för ogräsmedel (18
procent) och medel mot växtsjukdomar (11 procent).

Liksom tidigare tillämpas den för ett visst kalenderår konstaterade kostnaden
för det produktionsår, som börjar under kalenderåret i fråga. Då
uppgifter nu föreligger t. o. m. 1954, kan beräkningen alltså anses definitiv
t. o. m. produktionsåret 1954/55. Liksom i vårkalkylen har det nu ansetts
motiverat att för 1955/56 räkna med en femprocentig ökning av kostnaderna
för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Liksom i fråga om växtskydds- och
ogräsbekämpningsmedel föreligger nu definitiva uppgifter angående jordbrukets
kostnader för rengörings- och desinfektionsmedel under 1954. Vid
den senaste undersökningen av dessa kostnader erhölls fullständigare uppgifter
än tidigare, vilket medfört, att ändrade kostnadssummor nu upptagits
ända från basåret.

Nu föreliggande uppgifter möjliggör definitiv beräkning t. o. in. produktionsåret
1953/54. Då möjligheter saknas att närmare bedöma utvecklingen
för kommande år, bar för de följande produktionsåren införts samma belopp
(avrundat) som konstaterats för 1954, nämligen 3,41 milj. kr.

I fråga om övriga poster bland diverse förnödenheter har i några fall prishöjningar
inträffat. Effekten härav framgår av tabell 20, i vilken kostnaderna
för diverse förnödenheter sammandragits.

58° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr

	1950/51	1954/55	1955/56
		Vår- kalkylen	Reviderad beräkning	Vår- kalkylen	Reviderad beräkning
Skördegarn........................	9,59 1,28 1,01	11,28 1,51 1,77 17,92 2,69 1,90 1,83 8,57 3,30	11 ?8	10,08	10,02 1,51 1,33 21,78 3,21 2,28 1,83 8,64 3,41
Hösalt........................	1,51 1,77 20,74 9
Foderkonserveringsmedel.............	1,77 18,81 2,69 1,90 1,83
Växtskydds- och ogräsmedel m. m..... Hästskor....................	14,39 3,11 1 43
Hästskosöm.......................	1,97 1
Silfilter...........................	2,66 6,07 3,06
Torvströ......................	£ ^7
Rengörings- och desinfektionsmedel ...	3,41	3,30
Summa	42,60	50,77	53,92	50,53	54,01
Index	100,0	119,2	126,6	118,6	126,8

Kostnader för frakter m. m.

Frakter

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter är som
vanligt baserade på uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening beträffande
fraktkostnaderna per ton mjölk, den procentuella andel, för vilken
mejerierna betalar frakt, samt invägda mjölkkvantiteter. Beträffande fraktkostnaderna
per ton finnes uppgifter t. o. m. juli 1955.

Under 1955 har fraktkostnaderna för mjölk ökats dels till följd av nytt
löneavtal för chaufförerna, dels till följd av höjd bilskatt samt investeringsavgift.
Den hittillsvarande höjningen av fraktkostnaderna per ton t. o. m.
juli 1955 i jämförelse med motsvarande tid 1954 har emellertid varit relativt
måttlig (4,9 procent), beroende på att köravtalen är bundna för viss
tid. Höjningen slår därför igenom successivt i den takt avtalen förnyas.

Genom den minskade mjölkproduktionen har de totala kostnaderna för
mjölkfrakterna minskat med 1,94 milj. kr för 1954/55 och 5,69 milj. kr
för 1955/56 i jämförelse med beräkningarna i vårkalkylen 1955. Fraktkostnad
per ton mjölk och beräknade totalkostnader framgår av följande tablå.

År	Fraktkostnad	Beräknad mjölk-	Fraktkostnader
Vårkalkylen	per ton, kr	kvantitet med betald frakt, milj. kg	för mjölk, milj. kr
1950/51 .....	.......... 16,58	3 824	63,40
1951/52 .....	.......... 18,33	3 641	66,75
1952/53 .....	.......... 19,17	3 640	69,78
1953/54 .....	.......... 19,40	3 573	69,32
1954/55 .....	.......... 20,21	3 526	71,26
1955/56 .....	.......... 20,21	3 561	71,96
Reviderad beräkning
1954/55.....	.......... 20,19	3 434	69,32
1955/56 .....	.......... 20,53	3 228	66,27
Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter	beräknas genom framskrivning av
basarssumman med	ett index för frakttaxornas utveckling enligt uppgifter

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

från Svenska lasttrafikbilägareförbundet. Grundtaxorna har varit oförändrade
ända sedan mars 1952. Den 1 januari 1955 ändrades emellertid beskattningen
av motorfordonstrafiken. Inom Svenska lasttrafikbilägareförbundet
har beräknats, att taxorna delvis som följd av denna ändring stigit med ca
10 procent sedan december 1954. Kostnadssumman för 1954/55 har beräknats
till 20,75 milj. kr och för 1955/56 till 21,41 milj. kr mot 20,00 milj. kr
bägge åren enligt vårkalkylen.

JärnvägsfTäkter. Taxorna för järnvägsfrakter, som i stort sett varit oförändrade
sedan april 1952, höjdes den 1 juni 1955 med i genomsnitt 8,4 piocent
enligt uppgift från järnvägsstyrelsen. Taxehöjningen är större vid korta
transportavstånd än längre. Likaså är höjningen något olika beroende på
vilka varuslag som transporteras. Det har emellertid inte varit möjligt att
fastställa på vilka avstånd jordbrukets förnödenheter och produkter transporteras
eller vilka kvantiteter som transporteras efter de olika tarifferna.
Då i stort sett jordbrukets transporter inte torde avvika mera avsevärt från
SJ:s övriga transporter, har räknats med den genomsnittliga höjningen för
allt av SJ transporterat gods med undantag av malmtransporterna. För produktionsåret
1954/55 medför detta en kostnadsökning med 0,21 milj. kr
samt för 1955/56 0,83 milj. kr beräknat på den hittills tillämpade kostnadsvolymen
för järnvägsfrakter.

Mjölkkontroll

Antalet kontrollassistenter. Definitiv statistik för 1953/54 visar, att antalet
kontrollassistenter detta år var 891. För 1954/55 och 1955/56 har antalet
assistenter hållits oförändrat i kalkylen.

Löner till kontrollassistenterna. Liksom i tidigare kalkyler har assistentlönerna
för kontrollår (1/11—31/10) tillämpats för produktionsår utan omräkning.
Vid uppgörandet av vårkalkylen 1955 var assistentlönerna kända
t. o. m. 1953/54. I nu verkställd omräkning har tillämpats löner gällande för
1954/55.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av kostnaderna for mat och
logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Den beräknade årskostnaden
för mat och logi per assistent uppgår för 1953/54 till 1 468 samt
för 1954/55 till 1 485 kr.

Statliga bidrag. Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalda
statliga bidrag till kontrollverksamhetens uppehållande t. o. m. budgetåret
1953/54. Bidragen detta år uppgick till 0,37 milj. kr. För 1954/55
och 1955/56 antages bidragen bli av samma storlek. De angivna beloppen
har dragits från de beräknade totala kostnaderna för mjölkkontroll.

Kontroll-	Antal	Beräknad
år	assistenter	årskostnad
Värkalkylen		per assistent, kr
1950/51 ........	. 1 087	5 993
1951/52 ........	. 1 023	8 045
1952/53 ........	. 901	8 078
1953/54 ........	. 891	8 481
1954/55 ........	. 890	8 481
1955/56 ........	. 890	8 481
Reviderad beräkning
1953/54 ........	. 891	8481
1954/55 ........	890	9 315
1955/56 ........	. 890	9 315

Total	Avgår	Kostnad
kost-	statliga	för jord-
nad,	bidrag,	bruket,
milj. kr	milj. kr	milj. kr
6,51	0,31	6,20
8,23	0,33	7,90
7,28	0,38	6,90
7,56	0,36	7,20
7,55	0,36	7,19
7,55	0,36	7,19
7,56	0,37	7,19
8,29	0,37	7,92
8,29	0,37	7,92

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Seminkostnader

Kostnaderna för insemination har beräknats på samma sätt som i vårkalkylen
1955. Närmare redogörelse för principerna finnes intagen i propositionen
1951:207. Beräkningarna är nu baserade på de totala seminkostnaderna
t. o. m. 1954. Vid upprättandet av vårkalkylen fanns uppgifter
endast t. o. m. 1953. För efterföljande år har nu liksom tidigare verkställts
tramskrivmng med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten.
Kostnaderna redovisas i följande tablå, fördelade på tjurhållning respektive
övriga kostnader.

Kalender-	Total	Avgår
år	semin-	tjur-
	kostnad,	kost-
Vårkalkylen	milj. kr	nader, milj. kr
1945 ........	. 0,72	0,21
1946 ........	. 1,42	0,31
1947 ........	. 2,09	0,48
1948 ........	. 3,42	0,69
1949 ........	. 4,88	0,79
1950 ........	. 5,87	0,88
1951........	. 6,54	0,99
1952 ........	. 7,67	1,06
1953 .........	. 8,64	1,12

Reviderad beräkning

1954 ......... 9,80 1,23

Återstående seminkostnader att medtas i
kalkylen per

kalenderår, produktionsår, Stegring sedan när m*lj-

kr milj. kr mast töregående

produktionsår, %

0,51

1,11	1945/46	0,91	—
1,61	1946/47	1,44	58
2,73	1947/48	2,36	64
4,09	1948/49	3,63	54
4,99	1949/50	4,69	29
5,55	1950/51	5,36	14
6,61	1951/52	6,26	17
7,52	1952/53	7,22	15
	1953/54	8,09	(12)
	1954/55	8,90	(10)
	1955/56	9,79	(10)
8,57	1953/54	8,22	14
	1954/55	9,21	(12)
	1955/56	10,13	(10)

Maskinlegor

Beräkningen av kostnaderna för maskinlegor grundar sig på en vid Jordbrukets
utredningsinstitut utförd undersökning över maskinhållarverksamheten
inom det svenska jordbruket. En redogörelse över denna undersökning
har lämnats i propositionen 1954: 180.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor är delvis redan beaktade i jordbrukskalkylen.
Dessa redan beaktade poster får följaktligen dragas från
det belopp, som debiterats för arbeten i jordbruket. I följande tablå redovisas
för de år undersökningen omfattar debiterade belopp, avdragsposter
samt nettobelopp till jordbrukskalkylen.

De i tablån s. 61° på grundval av institutets undersökning beräknade nettobeloppen
avser åren 1948—1952. Kalkylsakkunniga har verkställt framskrivning
av det för 1952 beräknade beloppet under förutsättning av oförändrad
volym men med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Eftersom den i tabellen
anförda nettokostnaden till största delen representerar arbetskostnader, har
framskrivningen gjorts enligt utvecklingen av avtalslönen till motorkunniga
traktorförare i jordbruket. I nu föreliggande beräkning har ändringar i avtalslönen
under 1955 beaktats för 1955 och 1956. Efter framskrivning erhålles
kostnadssummor enligt tabell 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955 61°

för maskinlegor per kalenderår, milj. kr

Jordbrukets kostnader

I. Debiterade belopp för arbeten i den
egentliga jordbruksdriften...........

II. Av dragsposter

1. Ränta på maskinkapitalet........

2. Avskrivning av maskinvärdet.....

3. Underhåll av maskinbeståndet ....

4. Driv- och smörjmedel............

5. Bekämpningsmedel...............

6. Skördegarn ......................

Summa avdrag

III. Nettobelopp till jordbrukskalkylen ...

1948	1949	1950	1951	1952
7,55	12,22	15,95	18,32	19,67
0,56	0,88	1,12	1,26	1,33
1,21	1,90	2,42	2,71	2,88
0,27	0,41	0,46	0,50	0,49
1,57	2,36	3,10	3,50	3,65
0,53	1,21	1,89	2,50	2,87
0,05	0,09	0,12	0,11	0,10
4,19	6,85	9,11	10,58	11,32
3,36	5,37	6,84	7,74	8,35

Tabell 21. Jordbrukets kostnader för maskinlegor, framskriYning och beräkning
för produktionsår, milj. kr

Kalenderår	Milj. kr	Index föreg. år = 100	Produk- tionsår	Milj. kr	Index 1950/51 = 100
Vårkalkylen 1948 ....................... 1949 .......................	3.36 5.37	159,8	1948/49	4,70
1950.......................	6,84	127,4	1949/50	6,35	100,0
1951.......................	7,74	113,2	1950/51	7,44
1952.......................	8,35	107,9	1951/52	8,15	109.5
1953.......................	8,35	100.0	1952/53	8,35	112,2
1954.......................	8,78	105,1	1953/54	8,64	116,1
1955.......................	8,78	100,0	1954/55	8,78	118,0
1956.......................	8,78	100,0	1955/56	8,78	118,0
Reviderad beräkning					126,9
1955.......................	9,77	111,3	1954/55	9,44
1956.......................	9.77	100,0	1955/56	9,77	131,3

Torkningskostnader för brödsäd

Åren 1955/55 och 1955/56. Torkningskostnaderna för brödsäd har beräknats
på samma sätt som tidigare (se propositionen 1954: 180, s. 120*).
Beräkningarna grundar sig sålunda på uppgifter från centralföreningarna.
De inkomna uppgifterna gäller odlarleveranser av 1955 års skörd under
augusti—september och avser dels beräknade medelvattenhalter för olika
brödsädsslag, dels torkningsavdragen per deciton mottagen vara. De inhämtade
uppgifterna representerar samtliga brödsädsproducerande län utom
Jönköpings, Kronobergs och Kopparbergs, varifrån odlarleveranserna emellertid
är ''förhållandevis små. För 1955 års skörd uppgår torkningskostnaderna
enligt de inkomna uppgifterna till endast 27,31 öre/dt mot 107,52
öre/dt för 1954 års skörd. Vid beräkningen av kostnaderna för 1955 års
skörd antages den genomsnittliga kostnaden per deciton under oktober vara
densamma som under september. Leveransernas fördelning på olika månader
antages vara densamma som i fjol. För leveranser efter oktober månad
har liksom tidigare icke räknats med några torkningskostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

De väsentligt minskade torkningskostnaderna beror på betydligt lägre
vattenhalt hos 1955 års skörd. Torkningskostnaderna sammanfattas i följande
tablå.

År	Saluöverskott (inkl.	Torkningskostnad,
	försålt utsäde), milj. kg	öre/dt	milj. kr
Värkalkylen 1950/51 ...........	698	46,10	3,22
1951/52 ...........	483	53,83	2,60
1952/53 ...........	849	96,58	8,20
1953/54 ...........	1 066	65,27	6,96
1954/55 (prel.).....	1 034	110,12	11,39
1955/56 (prognos) .. Reviderad beräkning	961	65,27	6,27
1954/55...........	1059	107,52	11,39
1955/56 (prel.).....	739	27,31	2,02

Sammandrag. De olika delposterna under rubriken »Frakter m. m.» återfinnes
i tabell 22.

Tabell 22. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj- kr

	1950/51	Vårkalkylen		Reviderad beräkning
		1953/54	1954/55	1955/56	1953/54	1954/55	1955/56
Mjölkfrakter................ Övriga frakter:	63,40	69,32	71,26	71,96	69,32	69,32	66,27
Bilfrakter.................	15,57	19,46	20,00	20,00	19,46	20,75	21,41
Järnvägstransporter.......	7,30	9,86	9,86	9,86	9,86	10,07	10,69
Summa frakter	86,27	98,64	101,12	101,82	98,64	100,14	98,37
Mjölkkontroll...............	6,20	7,20	7,19	7,19	7,19	7,92	7,92
Seminkostnader.............	5,36	8,09	8,90	9,79	8,22	9,21	10,13
Maskinlegor.................	7,44	8,64	8,78	8,78	8,64	9,44	V7
Torkningskostnader för bröd-säd.......................	3,22	6,96	11,39	6,27	6,96	11,39	2,02
Summa	108,49	129,53	137,38	133,85	129,65	138,10	128,21
Index (1950/51 = 100)	100,0	119,4	126,6	123,4	119,5	127,3	118,2

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 23. Jordbrukets kostnader (exklusive arbetskostnader) åren 1950/51
och 1954/55—1955/56, milj. kr

	1950	1954	1955/56		Värdeförändring reviderad
	/ 51	/55			beräkning — normkalkyl
					beroende på förändring av
			Norm-	Reviderad	kvan-	priser	sum-
			kalkylen	beräkning	titeter		ma
Kapitalkostnader
Grundförbättringar......	18,5	27,3	25,9	28,4	—	+ 2,5	+ 2,5
Ekonomibyggnader......	162,4	201,0	197,7	206,2	—	+ 8,5	+ 8,5
Maskiner o. redskap ____	272,6	422,4	434,9	448,1	+ 3,8	+ 9,4	+ 13,2
Elektricitet.............	43,8	80,1	87,5	87,5	—	—	—
Räntekostnader.........	302,2	438,8	421,3	453,2	- 8,7	+ 40,6	+ 31,9
Summa kapitalkostnader	799,5	1169,6	1167,3	1 223,4	- 4,9	+ 61,0	+ 56,1
Index	100,0	146,3	146,0	153,0
Kostnader för förnödenheter
Driv- och smörjmedel ...	80,3	106,8	115,7	113,9	+ 0,1	- 1,9	- 1,8
Handelsgödselmedel och
kalk..................	188,4	263,9	262,2	255,0	- 7,2	+ 0,0	7,2
Köpfodermedel..........	250,3	365,8	235,9	397,2	. .		+161,3
Diverse förnödenheter___	42,6	53,9	50,5	54,0	- 0,4	+ 3,9	+ 3,5
Summa förnödenheter	561,6	790,4	664,3	820,1	• .	. •	+ 155,8
Index	100,0	140,7	118,3	146,0
Frakter m. m.
Frakter.................	86,3	100,2	101,8	98,4	- 6,7	+ 3,3	- 3,4
Mjölkkontroll...........	6,2	7,9	7,2	7,9	—	+ 0,7	+ 0,7
Seminkostnader.........	5,4	9,2	9,8	10,1	+ 0,3	—	■+■ 0,3
Maskinlegor ............	7,4	9,4	8,8	9,8	—	+ 1,0	+ 1,0
Torkningskostnader för
brödsäd ..............	3,2	11,4	6,3	2,0	— 4,3	—	— 4,3
Summa frakter m. m.	108,5	138,1	133,9	128,2	-10,7	+ 5,0	- 5,7
Index	100,0	127,3	123,4	118,2
Summa kostnader exklu-
sive arbetskostnader	1 469,6	2098,1	1965,5	2171,7			+ 206,2
Index	100,0	142,8	133,7	147,8

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande
underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr
hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena
för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade
värden på kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning
skulle 1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan
återstående del eller 44 milj. kr skulle successivt intäckas med 1/4 under
vart och ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed skall de i följande
tablå angivna beloppen för kalkylmässigt underskott minskas med 22 milj.
kr för 1954/55 och 11 milj. kr för 1955/56.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
har sammanfattats i följande tablå.

	1950/51	1954/55	1955/56
Kostnader (inkl. arbets-			Vårkal-	Revide-
kostnader),			kylen1	rad be-
milj. kr				räkning
Alt. I.................	........ 3 466,7	4 789,3	4 674,8	4 881,0
» II................	........ 3 466,7	4 734,2	4 605,6	4 811,8
» III...............		4 680,0	4 538,0	4 744,2
» IV...............	........ 3 466,7	4 626,7	4 471,7	4 677,9
» V ................	........ 3 466,7	4 574,2	4 406,8	4 613,0
Kostnadsindex
Alt. I.................	........ 100,00	138,15	134,85	140,80
» II................	........ 100,00	136,56	132,85	138,80
» III...............	........ 100,00	135,00	130,90	136,85
» IV ...............	........ 100,00	133,46	128,99	134,94
» V................		131,95	127,12	133,07
Inkomster, milj. kr.......	........ 3 264,4	3 936,5	4 139,0	3 759,9
Avgår överskott 1950/51 enligt kal-
kyl med 1938/39 som	basår,
milj. kr...............	....... 8,4	—	—	_
Basinkomst, framskriven	medelst
kostnadsindex, milj. kr
Alt. I.................		4 498,2	4 390,7	4 584,4
» II................		4 446,4	4 325,6	4 519,3
» III...............	........ 3 256,0	4 395,6	4 262,1	4 455,8
» IV...............	....... 3 256,0	4 345,5	4 199,9	4 393,6
» V................		4 296,3	4 139,0	4 332,8
Kalkylmässigt underskott,	milj. kr
Alt. I.................		— 561,7	— 251,7	— 824,5
» II................		— 509,9	—186,6	— 759,4
» III...............		— 459,1	—123,1	— 695,9
» IV...............		— 409,0	— 60,9	— 633,7
» V................		— 359,8	± 0,0	— 572,9

Anm. Alternativen I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. o. m. basåret med
respektive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

För 1955/56 har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal
ställts samman i följande tablå.

Alternativ minsk-ning av arbetsvo-	Underskott (-	-) respektive överskott (+) 1955/56
lymen, %	Vårkalkylen,1 milj. kr	Reviderad beräkning, milj. kr
3	— 241	— 813
3,5	— 176	— 748
4	— 112	— 685
4,5	— 50	— 623
5	+ 11	— 562

» Inklusive våren 1955 beslutade prishöjningar jämte kompensation för ökade löner i livsmedels-
och transportfacket. Dessutom har arbetskostnadsposten höjts enligt det nya lantarbetaravtalet,
varvid samma löneökning kalkylmässigt tillgodoförts jordbrukets egen arbetskraft.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955 65°

Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet vid tillämpning av 4-procentregeln

Med tillägg för de i vårens prisuppgörelse beslutade prishöjningarna, vartill
kommer 19,0 milj. kr, vilket belopp tillgodoräknats jordbruket såsom
kompensation för ökade löner i livsmedels- och transportfacket, kan jordbrukets
totala inkomster enligt normkalkylen beräknas uppgå till 4 139,0
milj. kr. Såsom framgår av föreliggande reviderade kalkyl har emellertid en
stor sänkning av jordbrukets produktionsvolym beräknats för innevarande
regleringsår, vilken endast till mindre del kompenserats av prisstegringar
utöver vad som förutsattes i uppgörelsen. Den totala inkomstsumman beräknas
sålunda nu till 3 759,9 milj. kr, vilket belopp med 379,1 milj. kr
understiger det i våras avsedda inkomstbeloppet. I allt väsentligt kan denna
inkomstminskning anses vara ett resultat av det dåliga skördeutfallet.
Smärre ändringar i beräkningsmetodiken har visserligen företagits, t. ex.
för mjölk utanför mejeri och mjölk till hemmaförbrukning. Vidare har en
mindre sänkning av producentbidraget för mjölk beräknats jämfört med
normkalkylen. Det kan ifrågasättas om inkomstförskjutningar av nu nämnt
slag bör inräknas under 4-procentregeln. Ifrågavarande förskjutningar har
emellertid en mycket ringa storleksordning jämfört med det totala inkomstunderskottet
och verkar dessutom i olika riktningar. De sakkunniga har
därför ansett, att man får en i stort sett riktig uppfattning om inkomstbortfallet
i jordbruket till följd av de ogynnsamma väderleksbetingelserna genom
att utgå från det totala underskottet på kalkylens inkomstsida.

Kostnadssidan visar en ökning jämfört med normkalkylen med 206,2
milj. kr. Härav kommer icke mindre än 161,3 milj. kr på posten Köpfodermedel.
Till viss del beror ökningen på att prisnivån för fodermedel nu beräknas
vara något högre än man antog i våras. Ivostnadsstegringen är dock
väsentligen en följd av att man nu förutsätter ett större behov av köpfodermedel.
(En exakt fördelning av kostnadsstegringen på pris- och volymökning
låter sig icke göra med hänsyn till att beräkningen upptager även sådana
fodermedel — sorghum etc. — som icke upptogs i normkalkylen.)

Å andra sidan har det dåliga skördeutfallet medfört vissa smärre kostnadsbesparingar
till följd av minskad skördevolym och reducerat djurbestånd.
Detta gäller i främsta rummet posterna räntor, handelsgödsel, mjölkfrakter
och torkningskostnader för brödsäd, där kostnaderna i anledning
av minskad volym jämfört med normkalkylen beräknas sjunka med 8,7,
7,2, 6,7 respektive 4,3 milj. kr eller tillhopa 26,9 milj. kr. Enligt nu anförda
uppgifter kan kostnadsökningen till följd av det dåliga skördeutfallet beräknas
till (161,3 — 26,9 =) 134,4 milj. kr. Sagda nettobelopp motsvaras på
kalkylens inkomstsida av 126,2 milj. kr. Tillsammans med det förut angivna
inkomstbortfallet utgör sålunda det på angivet sätt beräknade underskottet
(379,1 + 126,2 =) i runt tal 505 milj. kr. Riskmarginalen, som
jordbruket enligt prisöverenskommelsen självt svarar för, utgör 4 procent
av inkomstsumman enligt normkalkylen ökad med beslutade prishöjningar.
Detta belopp utgör omkring 165 milj. kr. Det kalkylmässiga kompensationsbeloppet
enligt 4-procentregeln uppgår sålunda till (505 — 165 ==) 340
milj. kr.

De sakkunniga vill till sist återigen understryka, att beräkningen av
kalkylutfallet är omgiven med stor osäkerhetsmarginal såväl uppåt som
nedåt.

8 llihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 2Lr>

66° Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Särskilt yttrande av herr Holmström

Jag anser mig icke kunna biträda den kostnadsberäkning för inköpta fodermedel
för produktionsåret 1955/56, som presenterats i kalkylen.

Det anföres i kalkylsakkunnigas skrivning, att uppskattningen av foderimporten
är förenad med betydande osäkerhet, och jag delar denna uppfattning.
Det är oundvikligt, att ifrågavarande beräkningar blir osäkra under
år med stora avvikelser från det normala både i fråga om fodertillgångar
av inländsk skörd och animalieproduktion. Tillgängliga uppgifter bör under
sådana förhållanden bedömas med försiktighet, emedan framförallt skördeuppskattningarna
kan inrymma betydande fel. Likväl anser jag, att tillbörlig
hänsyn ej tagits till föreliggande uppgifter om foderförbrukningen under
närmast föregående år samt fodertillgångarna av årets skörd i jämförelse
med fjolårets.

Jag vill särskilt understryka, att den säkraste bedömningen torde kunna
göras på grundval av uppgifter om fodertillgångar och produktion under de
senaste åren. Bedömningar grundade på erfarenheter från tidigare år torde
vara mera osäkra, bl. a. på grund av att tillvaratagandet av fodertillgångarna
försämrats genom bristen på arbetskraft i jordbruket. Dessutom kan
ingående foderlager i efterhand svårligen bedömas för utfodringssäsonger
ett antal år tillbaka i tiden — exempelvis vintern 1947/48.

I den föreliggande kalkylen för 1955/56 har för fodersäd och kli räknats
med en sammanlagd import av 410 000 ton. Jag anser denna kvantitet vara
lör liten med hänsyn till den förutsatta animalieproduktionen.

Under det nyligen avslutade produktionsåret 1954/55 har förbrukats följande
kvantiteter fodersäd och kli utöver den inländska fodersädsskörden.

Importvara ...................... 235 000 ton

Brödsäd utnyttjad som foder...... 190 000 ton

Summa 425 000 ton

Om man beräkningsvägen vill söka komma fram till den foderimport,
som kan anses rimlig 1955/56, får dessutom skördens storlek beaktas. Enligt
skördeuppskattningarna är årets fodersädsskörd 273 000 ton lägre än
fjolårets. Härtill kommer, att tillgången på avrens från brödsäd av 1955 års
skörd beräknas bli 26 000 ton lägre än fjolårskvantiteten. För att erhålla
samma totala tillgång på fodersäd och kli som 1954/55 skulle alltså krävas
en import motsvarande (425 000 + 273 000+ 26 000 = ) 724 000 ton.

Emellertid beräknas nu förändringar i fläsk- och äggproduktionen, vilka
tillsammans reducerar behovet av kraftfoder jämfört med 1954/55.

På grund av minskad fläskproduktion ......— 125 000 ton

På grund av ökad äggproduktion............ + 12 000 ton

Netto — 113 000 ton

Nyss anförda importkvantitet av fodersäd och kli kan sålunda reduceras
till (724 000— 113 000 =) 611 000 ton. Med denna importkvantitet skulle,
om skördeuppskattningarna till fullo beaktas, tillgången på fodersäd och kli
vara jämförbar med fjolårets. I kalkylen har som nämnts upptagits 410 000
ton, vilket t. o. in. är mindre än fjolårets förbrukning av ifrågavarande importvaror
jämte utfodrad brödsäd.

Fodersäd av 1955 års skörd är av bättre kvalitet än fjolårets. Det är dock
ej möjligt att avgöra hur mycket fjolårsskörden bör reduceras för att kunna
jämföras med årets skörd. Det synes i varje fall föga troligt, att hela det
underskott, som föreligger enligt anförda beräkningar, skulle kunna uppvägas
av bättre kvalitet hos årets foderskörd. Det må anföras, att importen

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

l''r. o. in. den 1 september tillsammans med partier köpta för avlastning intill
den 1 januari 1956 redan den 11 oktober 1955 uppgick till 168 000 ton.
Motsvarande kvantitet ett år tidigare var ca 50 000 ton. Tillgången på fodersäd
och kli på utlandsmarknaden är med hänsyn till Sveriges importbehov
obegränsad.

Jag vill även fästa uppmärksamheten på det betydande underskott pa
protein, som kan väntas föreligga med hänsyn till den begränsade tillgången
på hö och ensilage och vilket endast till ringa del kompenseras genom den
ökning i förbrukningen av oljekraftfoder, som förutsatts i kalkylen för 1955/
56. Årets höskörd från slåttervallar beräknas till 3 509 000 ton (efter lagringsförluster)
mot 4 937 000 ton 1954. Jordbruksnämnden har beräknat näringsvärdet
i höskördarna de båda åren (exklusive hö från slåtteräng samt
grönfoderhö) till följande.

1954 1955 Differens

Miljoner foderenheter (fe) ............ - 244 1 595 649

Smältbar äggvita, milj. kg.............. 276,4 196,5 79,9

På grund av att 1955 års höskörd genomsnittligt här högt allmänt näringsvärde
men (på grund av låg baljväxtprocent) låg proteinhalt, borde
antalet fe 1955 höjas något och mängden äggvita sänkas. Den i tablån angivna
mindre äggvitemängden i årets höskörd motsvarar omkring 245 000
lön oljekraf tfoder. Härtill kommer emellertid:

1. Mängden äggvita i blast och grönfoder blir mindre än föregående år

2. Inläggningen av ensilage, som 1954 var omfattande, har i år blivit väsentligt
mindre

3. Skörden av vallhö och grönfoderhö har inom de av torkan hårdast drabbade
områdena delvis förbrukats före den ordinarie stallfodringstiden,
eftersom återväxten på slåtter- och betesvallar inom dessa områden under
ett par månader var praktiskt taget obefintlig.

Det går att inom vissa gränser ersätta bortfallet av foderenheter i vallskördarna
genom ökade halmgivor. Protein måste emellertid då tillföras genom
starkt ökade kraftfodergivor.

År 1954/55 har enligt siffror i kalkylen förbrukats 196 000 ton oljekrattfoder.
För 1955/56 har räknats med 225 000 ton, vilket innebär ökning med
29 000 ton jämfört med fjolåret. Mängden smältbar äggvita i dessa 29 000
ton oljekraf tfoder kan beräknas till ca 10 milj. kg, vilket motsvarar 1/8
av den beräknade minskningen i proteintillgången i form av vallhö jämfört
med fjolåret.

Vid bedömningen får naturligtvis beaktas, att antalet mjölkkor antagits
minska med 58 000 och att mjölkproduktionen beräknats bli 243 milj. kg
lägre än 1954/55. Proteinbehovet till mjölkkor under stallfodringsperioden
1955/56 kan härigenom beräknas bli nära 12 milj. kg lägre än 1954/55.
Delvis motvägs emellertid detta genom att jordbrukarna disponerar mindre
kvantitet skummjölk till utfodring än föregående år. Nedgången i skummjölksmängden
kan beräknas motsvara 8—9 milj. kg protein.

Med hänsyn till dels de uppgifter som föreligger i fråga om årets skörd
i jämförelse med fjolårets, dels de förutsättningar, som gjorts i fråga om
animalieproduktionen, anser jag även den beräknade mängden oljekraftfoder
orealistisk. Det är visserligen på grund av tidigare erfarenheter känt, att
eu dålig skörd i regel ej sätter så stora spår i animalieproduktionen, som
kunde förväntas. Med hänsyn till storleken av de proteinunderskott det i
år kan röra sig om, måste emellertid enligt min uppfattning större proteintillskott
genom oljekraftfoder ges än som antagits i kalkylen, om den förutsatta
mjölkproduktionen skall kunna åstadkommas.

Tabell 1. Utdrag ur jordbrukskalkyleraa för 1947/48
och 1955/56 avseende animalieproduktionen

Regleringsåret 1947/48
Norm- Augusti -

I. Foderskörd, netto, milj. fe

Kraftfoder................

Stråfoder.................

Saftfoder.................

Summa

Avgår foder till hästar1 ....

Återstår (A)..............

Index ....................

II. Köpfoder

kalkylen
våren 1947
(1)

kalkylen
1947
(2)

Bilaga 1 till PM med reviderade beräkningar av jordbrukets
inkomster och kostnader under regleringsåret 1955/56

Regleringsåret 1955/56
Norm- Oktober- Differens

kalkylen kalkylen (7)—(6)

våren 1955 1955

(6) (7) (8)

Differens
(2)—(1)

(3)

Definitivt Differens
resultat (4;—(1)

(4)

(5)

1 142	919	— 223	808	— 334	1 491	1 207	— 284
2 995	2 388	— 607	2 312	— 683	2 904	2 279	— 625
557	442	— 115	386	— 171	418	296	— 122
4 694	3 749	— 945	3 506	— 1 188	4 813	3 782	— 1 031
1 004	977	— 27	997	— 7	569	573	+ 4
3 690	2 772	— 918	2 509	— 1 181	4 244	3 209	— 1035
100	100		100		115	116
4	t		4		4.

III. Animalieproduktionen

Mjölkproduktion, exkl. foder -

128

Fodersäd, milj. kg.........	50	90	+ 40	90	+ 40	40	335	+	295
Kli, milj. kg..............	275	362	+ 87	247	— 28	186	224	+	38
Oljekraftfoder, milj. kg.....	140	200	+ 60	183	+ 43	180	225	+	45
Summa milj. fe (B)	423	596	+ 173	488	+ 65	388	750	+	362
Summa (A) och (B)	4113	3 368	— 745	2 997	— 1 116	4 632	3 959		673
Index ....................	100	100		100		113	118
	i	4		4		4	1

132

mjölk, milj. kg..........	4 515	4 120	— 395	4 091	--	424	4 126	3 788	_	338
Kött, milj. kg............	141	142	+ 1	144	+	3	135	140	+	5
Fläsk, milj. kg............	141	155	+ 14	143	+	2	199	180	19
Ägg, milj. kg.............	60	51	— 9	56		4	75	75	±	0
Kreaturskapital, milj. kr . .. Produktionen räknad i	— 18	— 55	— 37	— 82	—	64	— 28	— 99		71
1955/56 års priser,2 milj. kr Index ...................	3 105 100	2 972 100	— 133	2 941 100	—	164	3 179 102	2 993 101	—	186

1 Räknat efter 2 030 fe under stallfodrings- I perioden

för hästar över 3 år; 1 220 fe för övriga hästar.

* No mkalkylens priser för 1955/56 exkl. förändringar i kreaturskapitalet.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 2. Utdrag ur j ordbruks kalkylerna för 1952/53—1955/56 avseende animalieproduktionen

Definitiva beräkningar Reviderade beräkningar Differenser

1952/53

(1)

I. Foderskörd, netto, milj. fe

Kraftfoder.......................... 1 352

Stråfoder........................... 2 984

Saftfoder........................... 391

Summa 4 727

Avgår foder till hästar1.............. 697

Återstår (A)........................ 4 030

Index.............................. 100

II. Köp foder

Fodersäd, milj. kg.................. 53

Kli, milj. kg........................ 208

Oljekraftfoder, milj. kg.............. 168

Summa milj. fe (B) 405

Summa (A) och (B) 4 435

Index.............................. 100

1953/54	1954/55	1955/56	(4)—(1)	(4)—(2)	(4)-(3)
(2)	(3)		(4)	(5)	(6)	(7)
1 638	1 639	1 207	— 145	— 431	— 432
3 251	3 109	2 279	— 705	— 972	— 830
422	343	296	— 95	— 126	— 47
5 311	5 091	3 782	— 945	—1 529	—1 309
676	628	573	— 124	— 103	— 55
4 635	4 463	3 209	— 821	—1 426	—1 254
100	100	80
t			k
1			>- 69
			-*■ 72
66	179	335	+ 282	+ 269	+ 156
180	201	224	+ 16	+ 44	+ 23
170	196	225	+ 57	-\|- 55	+ 29
395	550	750	+ 345	+ 355	+ 200
5 030	5 013	3 959	— 476	—1 071	—1 054
100	100	89

i__________i _______ *

III. Animalieproduktion

Mjölkproduktion, exkl. fodermjölk,

milj. kg.......................... 4 287

Kött, milj. kg...................... 141

Fläsk, milj. kg...................«. .. 187

Ägg, milj. kg....................... 69

Kreaturskapital, milj. kr............. — 35

Produktion räknad i 1955/56 års priser,2

milj. kr........................... 3 207

Index.............................. 100

4 190	4 021	3 788	— 499	—	402	—	233
136	146	140	— 1	+	4	—	6
190	199	180	— 7		10	—	19
70	74	75	+ 6	+	5	+	1
— 8	— 96	— 99	— 64	—	91		3
3 163	3 178	2 993	— 214	_	170	_	185

100 100 93

1 Räknat efter 2 030 fe under stgllfodringsperioden
för hästar över 3 år; 1 220 fe för övriga hästar. * 94

1 Narmkalkylens priser för 1955/3G exkl. förändringar i krcaturskapitalet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Kungl. Maj:ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 3. Jämförelser mellan beräknad tillgång och behov av foder (exkl. bete och

fodermjölk)

	A.	Fodertillgång	1947/48 *	1953/54 i	1954/551	1955/56
		I. Inhemsk foderskörd, milj. fe
		Kraftfoder.................	916	1 752	1 751	1 323
		Stråfoder..................	2 312	3 251	3 109	2 279
		Saftfoder..................	386	422	343	296
		Summa	3 614	5 425	5 203	3 898
		II. Köpfoder exkl. återköpt
		spannmål Fodersäd, milj. kg..........	90	66	179	335
		Sockersnitsel, milj. kg.......	—	--	12	20
		Kli, importerat, milj. kg ....	103	33	56	75
		Oljekraftfoder, milj. kg.....	183	170	196	225
		Summa milj. fe	380	281	448	651
		Summa I och II	3 994	5 706	5 651	4 549
		Skillnad i förhållande till 1955/56,
		(A).........................	— 555	+ 1 157	+ 1 102	—
	fr	Skillnader i beräknat foderbehov i förhållande till 1955/56
i.		Hästar2 Mjölk, 0,8 fe/kg mjölk för 60 %	+ 424	+ 103	+ 55	—
l • i		av årsproduktion............ Kött, 8 fe/kg på beräknade kvan-	+ 184	+ 198	+ 114	—
	titeter nötkött3..............	— 42	+ 58	+ 58	—
i		Fläsk 6 fe/kg .................	— 221	+ 56	+ 104	—
	Ägg, 7 fe/kg inkl. höns........	— 144	— 28	— 14	—
*		Summa (B)	+ 201	+ 387	+ 317
r i • * i	C.	Netto: Foderbalans bättre (+) eller sämre (—) än 1955/56 (A) minus (B).................	— 756	+ * 770	+ 785

• 1 Enligt definitiva uppgifter.

f 2 2 030 fe per häst över 3 år under stallfodringsperiod, 1 220 fe per häst under 3 år.

3 Foderåtgång förutom bete på beräknad viktökning (slaktvikt) från en utgångsvikt av
I ; * 40 kg. Kalvkött ej medtaget.

1 ; Kommentarer till tabell 3.

, Foderåtgången har beräknats endast för skillnaderna i animalieproduktionen under de olika

., • åren. De fel, som givetvis vidlåder en överslagsberäkning av foderåtgången, begränsas härigenom.
; '' Enligt beräkningen skulle foderbalansen ha varit c:a 770 milj. fe sämre under missväxtåret

* 1947/48 än den som framkommit för 1955/56 vid förutsatt produktion. För åren 1953/54 samt

j'' ; 1954/55 skulle foderbalansen i stället ha varit ungefär lika mycket bättre. Vid ingången av 1947/48

bör emellertid ha förelegat stora, här icke beaktade foderförråd, särskilt av hö, eftersom det
, '' föregående året (1946) uppvisade en mycket stor höskörd. De verkliga fodertillgångarna måste

! därför 1947/48 ha varit avsevärt större.

De skördade kvantiteterna har omräknats till foderenheter med användande av samma
I normtal för alla åren. Detta medför stora fel beroende på olikheter i kvaliteterna. Foderenhets i

mängden hos 1954 års kvalitativt dåliga skörd har därigenom utan tvivel blivit för högt beräknad,

■'' medan de kvalitativt goda skördarna 1947 och 1955 blivit för lågt beräknade. För hö kan dessa

fel enskilda år mycket väl uppgå till 10 %.

I stråf od erskörden ingår 550 å 700 milj. fe halm, som under goda foderår kommer till relativt
'' , liten användning men under svaga foderår tages i anspråk i betydligt större omfattning.

. Anförda omständigheter jämte osäkerheter i skördeuppskattningarna kan till väsentlig del
utjämna de framkomna skillnaderna i foderbalansen för olika år.

Kurigl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

71°

Bilaga 2 till PM med reviderade beräkningar
av jordbrukets inkomster och kostnader under
regleringsåret 1935/56

angående hemslakten

I samband med arealinventeringen den 1 juni 1955 har inhämtats uppgifr
ter om antalet hemslaktade icke veterinärbesiktigade djur under år 1954
samt för kontroll härav även uppgifter om totalantalet slaktade och till
slakt försålda djur under samma år.

Undersökningen av slakten har liksom arealinventeringen och husdjursräkningen
utförts på stickprovsbasis1 och omfattat ca 10 procent av antalet
brukningsdelar över 2 hektar åker i hela riket.

Antalet slaktade djur vid brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker
har beräknats bygdevis med utgång från relationen mellan antalet djur vid
brukningsdelar 0—2 och 2—5 hektar åker enligt 1951 års jordbruksräkning
och antalet slaktade djur vid brukningsdelar med 2—5 hektar åker enligt
undersökningen för år 1954. Slakten vid gårdar med mindre än 2 hektar
åker har antagits fördela sig på marknadsförd slakt och hemslakt på samma
sätt som slakten vid brukningsdelar med 2—5 hektar åker.

Skillnaden mellan den från undersökningen erhållna totalslakten, varmed
avses det totala antalet slaktade och till slakt försålda djur, och hemslakten,
som omfattar för enskilt hushålls behov behållna, icke veterinärbesiktigade
slaktdjur, utgöres av marknadsförda slaktdjur och hemslaktade veterinärbesiktigade
slaktdjur. Denna s. k. marknadsförda slakt har jämförts med
den med utgång från veterinärstyrelsens löpande statistik över antalet besikt
tigade slaktdjur beräknade marknadsförda slakten (jfr tabell 1). Jämförelsen
har visat, att den marknadsförda slakten i undersökningen i fråga om
samtliga djurslag utom mindre kalv understiger den med ledning av löpande
statistik beräknade marknadsförda slakten. Differensen är särskilt stor
för får och getter. Med ledning av relationen mellan talen för den marknadsförda
slakten enligt de båda materialen har den i undersökningen för år
1954 erhållna hemslakten uppräknats respektive nedräknats. Man har härvid
antagit, att redovisningen av hemslakten i undersökningen är lika fullständig
som redovisningen av den marknadsförda slakten. Det kan tilläggas
att samma tillvägagångssätt användes vid närmast föregående undersökning
av hemslakten (avseende år 1950) och att de nu erhållna relationstalen (se
sista kolumnen i tabell 1) mycket nära överensstämmer med motsvarande
tal i den tidigare undersökningen.

Enligt höstkalkylen 1955 Enligt de nya befor
regleringsåret 1954/55 räkningarna för år

1954

Storboskap................. 3 100 300

Större kalv................ 12 000 20 000

Mindre kalv................ 38 000 43 000

Får och getter............. 17 000 10 000

Häst...................... 200 —

Svin....................... 250 000 172 000

1 Redogörelse för den använda metodiken finnes bl. a. i en artikel i 1954: 8 av Jordbruks»
ekonomiska Meddelanden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Resultaten av beräkningarna över hemslakten (för enskilt hushålls behov
behållna, icke veterinärbesiktigade slaktdjur) framgår av tablån på
föregående sida (antal djur).

Som synes är hemslakten av större och mindre kalv större enligt de nya
beräkningarna än man antagit i kalkylen på basis av undersökningsresultatet
för år 1950 och en förutsatt årlig minskning av antalet slaktdjur fram
t. o. m. år 1954/55. Hemslakten av övriga djurslag är däremot betydligt
mindre än man förutsatt.

Beräkningarna samt deras inverkan på slaktinkomsterna åren 1954/55
och 1955/56 redovisas i följande tabeller. Det bör tilläggas, att de nya beräkningarna
icke medför en justering av kalkylunderskottet för 1955/56
enligt 4-procentregeln.

Tabell 1. Antalet slaktade djur år 1954

Djurslag Antalet slaktade djur år 1954 enligt »Faktisk* »Faktisk*

undersökningen den 1 juni 1955 marknads- i % av den

0—2 över 2 Totalt förd slakt beräknade

	hektar1	hektar
Storboskap Marknadsförd .... Hemslakt.......	12 142 23	328 430 240	340 572 263	434 840	127,7
Summa	12 165	328 670	340 835
Större kalv Marknadsförd .... Hemslakt.......	15 499 1 699	273 290 13 160	288 789 14 859	397 740	137,7
Summa	17 198	286 450	303 648
Mindre kalv
Marknadsförd____ Hemslakt.......	21 387 5 432	554 890 42 700	576 277 48 132	518 690	90,0
Summa	26 819	597 590	624 409
Får och getter Marknadsförd .... Hemslakt.......	5 929 728	72 510 6 480	78 439 7 208	111 970	142,7
Summa	6 657	78 990	85 647
Häst Marknadsförd .... Hemslakt.......	1 399	20 710	22 109	30 180	136,5
Summa	1 399	20 710	22 109
Svin Marknadsförd .... Hemslakt.......	50 339 14 791	1 939 030 130 500	1 989 369 145 291	2 355 000	118,4
Summa	65 130	2 069 530	2 134 660

1 Antalet slaktade djur vid brukningsdelar med mindre än 2 hektar har beräknats bygdevis
med utgång från relationen mellan antalet djur vid brukningsdelar med 0—2 och 2—5 hektar
enligt 1951 års j ordbruksräkning samt antalet slaktade diur vid brukningsdelar med 2—5 hektar
enligt 1955 års undersökning. Totalslakten vid dessa gårdar (med mindre än 2 hektar) har antagits
fördela sig på marknadsförd slakt och hemslakt på samma sätt som vid brukningsdelar med
2—5 hektar åker.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 2. Sammandrag av slaktberäkningarna

1954/55 Enligt höstkalkylen 1955	Antal	Medel slakt-	Köttpro-	Pris	Värde
slaktdjur	vikt, kg	duktion milj. kg	öre/kg	milj. kr
Storboskap ...........	480 600	202,0	97,1	364	353,4
Större kalv...........	422 900	55,7	23,6	508	119,9
Mindre kalv..........	567 400	20,4	11,6	394	45,7
Häst.................	33 400	341,7	11,4	256	29,2
Svin.................	2 698 000	73,7	198,9	346	688,2
Summa			342,6		1 236,4
Får..................	128 600	15,5	2,0	492	9,8
Totalt			344,6		1 246,2
Reviderad beräkning
(hemslakten enligt den nya undersökningen)
Storboskap...........	477 800	202,3	96,7	364	352,0
Större kalv...........	430 900	55,6	24,0	508	121,9
Mindre kalv..........	572 400	20,4	11,7	394	46,1
Häst.................	33 200	341,8	11,3	256	28,9
Svin.................	2 620 000	73,2	191,9	346	664,0
Summa			335,6		1 212,9
Får..................	121 600	15,5	1,9	492	9,3
Totalt			337,5		1 222,2
1955/56 Enligt höstkalkylen 1955
Storboskap...........	470 000	200,0	94,0
Större kalv...........	382 000	55,0	21,0
Mindre kalv..........	572 000	20,0	11,4
Häst.................	34 000	342,0	11,6
Svin.................	2 418 000	74,5	180,2
Summa			318,2	379	1 204,6
Får..................	128 000	16,0	2,0	500	10,0
Totalt			320,2		1 214,6
Reviderad beräkning
(hemslakten enligt den nya undersökningen)1
Storboskap...........	470 000	200,0	94,0
Större kalv...........	382 000	55,0	21,0
Mindre kalv..........	572 000	20,0	11,4
Häst.................	34 000	342,0	11,6
Svin.................	2 351 000	74,0	174,0
Summa			312,0	379	1 181,9
Får..................	128 000	16,0	2,0	500	10,0
Totalt			314,0		1 191,9

1 Enligt de i kalkylen tillämpade beräkningsmetoderna för prognosåret påverkas enbart svinslakten
av den nya undersökningen om hemslakten.

!) Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 215

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

Tabell 3. Ökning (+) eller minskning (—) av slaktinkomsten till följd av den nya
undersökningen om hemslakten, milj. kr

1954/55 1955/56

Storboskap........................... — 1,4 —

Större kalv.......................... + 2,0 —

Mindre kalv......................... + 0,4 —

Häst................................ — 0,3 —

Svin................................. — 24,2 — 22,7

Summa — 23,5 — 22,7

Får................................. — 0,5 —

Totalt — 24,0 — 22,7

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

75°

Bilaga 3 till PM med reviderade beräkningar
av jordbrukets inkomster och kostnader under
regleringsåret 1955/56

Tillägg till PM med reviderade beräkningar av jordbrukets inkomster och
kostnader under regleringsåret 1955/56

Vid den granskning av kalkylen för 1955/56, som ägde rum vid jordbruksnämndens
rådssammanträde den 2 november 1955, framställdes yrkanden
om översyn av vissa poster. Denna borde omfatta dels inkomstberäkningen
för sockerbetor, dels frågan om huruvida de ökade mejerikoslnaderna inkluderade
lönehöjningar i livsmedels- och transportfacket utöver det belopp,
som förutsatts i vårens prisuppgörelse, dels frågan om inkomster av en eventuell
smörimport i form av importavgifter.

Beträffande inkomsterna av sockerbetor har de sakkunniga nu haft tillgång
till sockerbolagets senaste uppskattning per den 31 oktober. Enligt
denna har sockerhalten nedgått väsentligt jämfört med bolagets tidigare uppskattning
per den 3 oktober, vilken fanns tillgänglig, då kalkylen slutjusterades.
Å andra sidan har skörden per hektar ökat i ungefär samma proportion
som sockerhalten minskat, varför totalinkomsten endast obetydligt påverkas.
De nya uppgifterna har sammanställts i följande tablå.

1955/56

reviderad

beräkning

Sockerbetsskörd, milj. kg........................................ 1 667

Sockerhalt, %.................................................. 15,67

Råsockerproduktion, milj. kg..................................... 237

Grundpris, kr/dt................................................ 7,00

Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt över 16 %, kr/dt..........— 0,14

Arealtillägg utslaget på hela betskörden, kr/dt..................... 0,01

Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden, kr/dt............. 0,15

Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.................................. 0,01

Summa betpris, kr/dt 7,03
Beräknad inkomst, milj. kr....................................... 117,2

Den tidigare beräkningen slutade på 116,2 milj. kr. Justering enligt den
senaste uppskattningen medför sålunda en sänkning av kalkylunderskottet
med jämnt 1 milj. kr.

I fråga om den andra punkten må erinras om att kompensationsbeloppen
till mejerier och slakterier för höjda löner enligt givna förutsättningar utgör
vissa andelar av 15 milj. kr jämte det inkomstbortfall, som uppkommit genom
att grundpriset för sockerbetor våren 1955 sänktes från 7,20 kr/dt till
7 kr/dt (tillhopa 19 milj. kr). Andelen för mejeriernas del har sedermera
fixerats till 12,9 milj. kr. Beräkningarna av jordbrukets kalkylmässiga försäljningsinkomster
av mejerimjölk i den reviderade kalkylen för 1955/56
visar sig innehålla en något större ökning av mejerikostnaderna än sagda
12,9 milj. kr, nämligen 14,8 milj. kr. Tages hänsyn härtill bör det kalkylmässiga
kompensationsbeloppet vid tillämpning av 4-procentregeln minskas
med skillnaden mellan nämnda belopp eller med 1,9 milj. kr.

Vad angår de inkomster, som kan inflyta i form av importavgifter och

Kungl. Maj.ts proposition nr 215 år 1955

dylikt vid införsel av smör, vill de sakkunniga framhålla, att vid den smörproduktion,
som upptagits i kalkylen, en viss import av smör får förutsättas
komma till stånd vid oförändrad smörkonsumtion. Med hänsyn till ovissheten
om konsumtionsutvecklingen har emellertid de sakkunniga icke ansett
sig böra göra någon uppskattning på denna punkt.

551685. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag