Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962 (Proposition 1962:183 - höst)

Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Nr 183

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni
1953 (nr 272); given Stockholms slott den 5 oktober
1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa särbestämmelser rörande ATP-pensionärernas
källskatt. Det föreslagna systemet anknyter till de sedan år 1959 gällande
bestämmelserna om källskatt på statlig personalpension.

Därjämte föreslås vissa redaktionella ändringar i uppbördsförordningen,
föranledda av den nya lagen om allmän försäkring m. m.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 183

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 1 §, 3 § 3 mom., 4 § 3 mom., 10 §, 25 §, 27 §
1 mom. och 39 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 samt anvisningarna
till 40 § samma förordning skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Med skatt förstås i denna förord- Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives, statlig ning, där icke annat angives, statlig
inkomstskatt, statlig förmögenhets- inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättnings- skatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, lands- skatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel,
tingshusmedel, skogs- tingsmedel, tingshusmedel, skogsvårdsavgifter,
pensionsavgifter en- vårdsavgifter, folkpensionsavgifter
ligt lagen om folkpensionering (folk- enligt lagen om finansiering av folkpensionsavgifter),
avgif ter enligt 34 § pensioneringen, tilläggspensionsavlagen
om försäkring för allmän till- gifter enligt 19 kap. 3 § lagen om
läggspension (tilläggspensionsavgif- allmän försäkring, sjukförsäkringster),
sjukförsäkringsavgifter för den avgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnobligatoriska
försäkringen enligt la- da lag, arbetsgivaravgifter enligt
gen om allmän sjukförsäkring, ar- 17 § förordningen angående uppbörd
betsgivaravgifter som avses i 17 § för- av vissa avgifter enligt lagen om allordningen
angående uppbörd av av- män försäkring, m. m., sådana bygggifter
enligt lagen om försäkring för nadsforskningsavgifter enligt förordallmän
tilläggspension, m. m., sådana ningen angående byggnadsforskningsbyggnadsforskningsavgjfter
enligt avgift vilka icke uppbäras av riksförförordningen
angående byggnads- säkringsverket, ävensom annuiteter å
forskningsavgift vilka icke uppbäras avdikningslån och å förskott för avav
riksförsäkringsanstalten, ävensom lösning av frälseräntor.
annuiteter å avdikningslån och å förskott
för avlösning av frälseräntor.

Kungl. Maj :t må--—--föreskriften avses.

3 §•

3 mom. Kungl. Maj:t må för- 3 mom. Kungl. Maj:t må förordordna,
att preliminär A-skatt skall na, att preliminär A-skatt skall utgå
utgå jämväl för sådan folkpension jämväl för tilläggspension enligt la 1

Senaste lydelse av 1 §, 25 § och 27 § 1 mom. se 1959: 558, av 3 § 3 mom. och 39 § 1 mom.
se 1959:174, av 4 § 3 mom. se 1961:627 och av 10 § se 1959:516.

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse)

enligt lagen om folkpensionering
som utbetalas i särskild ordning med
hänsyn till samordning med statlig
personalpensionsförmån, så ock för
annan inkomst än sådan som i 2
mom. under 1 första och andra styckena
sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

gen om allmän försäkring samt för
sådan folkpension som utbetalas tillsammans
med tilläggspension eller i
särskild ordning med hänsyn till
samordning med personalpensionsförmån,
så ock för annan inkomst
än sådan som i 2 inom. under 1 första
och andra styckena sägs.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §

3 mom. Skattetabellerna skola
angiva den preliminära skatten under
förutsättning att statlig inkomstskatt
beräknas med tillämpning
av det procenttal av grundbeloppet,
som bestämts för inkomståret,
att sjukförsäkringsavgift beräknas
i enlighet med vad den i 91 §
lagen om allmän sjukförsäkring omförmälda
tillsynsmyndigheten bestämmer
för inkomståret samt att
det sammanlagda beloppet av kommunal
inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel beräknas för
skattekrona och skatteöre till vissa i
hela krontal bestämda belopp, vilka
av riksskattenämnden fastställas för
varje inkomstår.

Oaktat vad — —

3 m o in. Skattetabellerna skola
angiva den preliminära skatten under
förutsättning att statlig inkomstskatt
beräknas med tillämpning
av det procenttal av grundbeloppet,
som bestämts för inkomståret,
att sjukförsäkringsavgift beräknas
i enlighet med vad riksförsäkringsverket
bestämmer för inkomståret
samt att det sammanlagda beloppet
av kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel
beräknas för skattekrona och skatteöre
till vissa i hela krontal bestämda
belopp, vilka av riksskattenämnden
fastställas för varje inkomstår.

— vederbörande stad.

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas---kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå för:

a) folkpension enligt lagen om
folkpensionering, där ej annat följer
av förordnande enligt 3 § 3 mom.;

b) bidrag enligt lagen om bidrag till
änkor och änklingar med barn;

c) bidrag enligt lagen om särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders
m. fl. barn;

d) familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
den 20 mars 1946
eller enligt förordningen den 29 juni
1946 om familjebidrag åt värnpliktiga.
m. fl., vilka drabbats av kroppsskada; e)

tillskott och bidrag enligt lagen

a) folkpension och tilläggspension
enligt lagen om allmän försäkring,
där ej annat följer av förordnande
enligt 3 § 3 mom.;

b) bidrag som avses i 15 och 19 §§
lagen angående införande av lagen
om allmän försäkring;

c) familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946
eller enligt förordningen den 29 juni
1946 om familjebidrag åt värnpliktiga
in. fl., vilka drabbats av kroppsskada;
eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om kommunala pensionstillskott m.
m.; eller

f) sådan pension, livränta eller an- d) sådan pension, livränta eller
nan skattepliktig ersättning från för- från försäkringsanstalt utgående ansäkringsanstalt,
som uppgår till högst nan skattepliktig ersättning, som
1 500 kronor för år. uppgår till högst 3 000 kronor för år;

dock att vad nu sagts ej skall tillämpas
på pension, som utgår på grund
av lagen om allmän försäkring.

Då lön —----nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt-----i konkurs.

25 §.

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering
skall iakttagas:

att folkpensionsavgift uträknas att folkpensionsavgift uträknas
med tillämpning av 19 § lagen om med tillämpning av 2 och 3 §§ lagen
folkpensionering, därvid iakttages att om finansiering av folkpensioneringsådan
avgift icke påföres någon för en, därvid iakttages att sådan avgift
inkomstår före det, under vilket han icke påföres någon för inkomstår före
fyller sjutton år, eller efter det un- det, under vilket han fyller sjutton
der vilket han fyllt sextiofem år; år, eller efter det under vilket han

fyllt sextiofem år;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats
för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påföres att sjukförsäkringsavgift påföres

i enlighet med vad den i 91 § lagen i enlighet med vad riksförsäkringsom
allmän sjukförsäkring omförmäl- verket bestämmer för inkomståret
da tillsynsmyndigheten bestämmer med iakttagande tillika av vad i 2 §
för inkomståret med iakttagande till- 4 mom. denna förordning sägs;
lika av vad i 2 § 4 mom. denna förordning
sägs;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel uträknas
med ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret
bestämts för utdebitering till vederbörande kommun, municipalsamhälle,
landsting och tingslag.

27 §.

1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken
skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel likaledes
uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som
fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot
ifrågavarande slutliga skatt, dock att, därest annan utdebitering fastställts

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten
skall utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för
den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel påföras
i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal över
femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal; att

skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som
enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga
skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret
fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;

att i 1 § omförmäld sjukförsäk- att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift
debiteras med. belopp som ringsavgift debiteras med belopp som
uträknats av allmän sjukkassa, dock uträknats av allmän försäkringskasatt
vid debiteringen skall beaktas vad sa, dock att vid debiteringen skall
i 33 och 35 §§ lagen om allmän sjuk- beaktas vad i 19 kap. 2 och 6 §§ lagen
försäkring stadgas angående avgifts- om allmän försäkring stadgas angåplikt
och nedsättning av avgift; ende avgiftsplikt och nedsättning av

avgift;

att makars sjukförsäkringsavgifter skola i fall, varom i 2 § 4 mom. sägs,
i en gemensam post påföras den av makarna, för vilken beräknats till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst;

att i 1 § omförmäld arbetsgivaravgift och byggnadsforskningsavgift debiteras
i en gemensam post; samt

att i 1 § omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor,
därvid öretal bortfaller.

39 §.

1 m o m. Vid utbetalning —--— — erlägga (skatteavdrag).

Har arbetstagare,------första utbetalningstillfället.

Kungl. Maj:t må föreskriva, att Kungl. Maj:t må i samband med
statlig pensionsmyndighet skall verk- förordnande enligt 3 § 3 mom. föreställa
skatteavdrag för kvarstående skriva, att skatteavdrag för kvarståskatt
i annan ordning än i nästföre- ende skatt skall verkställas i annan
gående stycke sägs. ordning än i nästföregående stycke

sägs.

Anvisningar
till 40 §.

140 § — ■— ---om bisyssla.

Skatteavdrag skall------av anställningen.

Det åligger-------att göras.

Har genom-----mycket innehållits.

Kan det---— — — lokala skattemyndigheten.

Vad i 40 § sägs om skyldighet att
överlämna debetsedel till arbetsgivare
och om påföljd för underlåtenhet
att fullgöra sådan skyldighet äger

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

icke tillämpning vid utbetalning av
folkpension eller tilläggspension från
allmän försäkringskassa eller riksförsäkringsverket
eller eljest i den mån
Kungl. Maj:t så förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963 men skall gälla redan
dessförinnan i avseende å åtgärder, som erfordras för förordningens
tillämpning efter ikraftträdandet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,| Andersson,
Lange, Lindholm, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Aspling.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om formerna för
skatteavdrag vid utbetalande av allmän tilläggspension, m. m. samt anför
därvid följande.

Inledning

Under år 1963 kommer allmän tilläggspension att börja utbetalas. Antalet
pensionärer blir till en början relativt litet men växer sedan snabbt. När
tilläggspensioneringen blivit fullt utbyggd kommer pension att utbetalas till
omkring en miljon personer. I fråga om flertalet av dessa kommer skyldigheten
att verkställa källskatteavdrag att åvila den pensionsutbetalande
myndigheten.

Redan det stora antalet pensionärer kommer att skapa särskilda administrativa
problem i uppbördshänseende. I syfte att klarlägga dessa frågor
tillkallade jag, efter vederbörligt bemyndigande, landskamreraren A. E.
Morén och numera taxeringsintendenten A. Torngren att såsom sakkunniga
utreda formerna för skatteavdrag på allmän tilläggspension.

Med skrivelse den 31 januari 1961 har de sakkunniga avlämnat betänkande
(stencilerat) i ämnet. Det vid betänkandet fogade författningsförslaget
torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av dåvarande riksförsäkringsanstalten,
dåvarande pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen,
statistiska centralbyrån, dåvarande riksräkenskapsverket, dåvarande statens
organisationsnämnd, centrala uppbördsnämnden, socialförsäkringens
administrationsnämnd, uppbördsorganisationskommittén, kommittén för
maskinell databehandling, delegationen för pensionsutbetalning, överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Kopparbergs och Västerbottens
län, uppbördsutredningen, Föreningen Sveriges kronokamrerare, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Folksam ömsesidig livförsäkring (Folksam),
Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

försäkringsbolags riksförbund, Svenska sjukkasseförbundet, Sveriges akademikers
centralorganisation, Sveriges folkpensionärers riksorganisation,
Sveriges häradsskrivarförening och Tjänstemännens centralorganisation.

överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län har vid sina yttranden fogat av dem inhämtade
yttranden från underlydande lokala skattemyndigheter. Yttranden har härigenom
inkommit från uppbördsverket i Stockholm, kronokamrerarna i Uppsala,
Malmö, Hälsingborg och Göteborg samt häradsskrivarna i Trögds,
Tiunda, örbyhus och Malmö fögderier.

I detta sammanhang vill jag erinra om att den framtida gestaltningen
av folkbokförings- och uppbördsväsendet befinner sig under utredning. En
för detta ändamål tillsatt kommitté, uppbördsorganisationskommittén, har
sålunda överlämnat två betänkanden rörande automatisk databehandling inom
folkbokförings- och uppbördsväsendet (SOU 1961: 4 och 1962: 18). Betänkandena
övervägs f. n. inom finansdepartementet.

Det i betänkandet angående formerna för skatteavdrag på allmän tilläggspension
framlagda förslaget förutsätter att, efter en viss övergångstid,
automatiska databehandlingsmaskiner står till uppbördsväsendets förfogande.

Jag avser nu att anmäla frågan om formerna för skatteavdrag på allmän
tilläggspension och kommer därvid först att lämna en redogörelse för gällande
allmänna pensionssystem och nuvarande bestämmelser om källskatteavdrag
för pensionärer.

Gällande rätt

Pensionssystemet. Den allmänna pensioneringen består av två element,
nämligen folkpensioneringen och tilläggspensioneringen. Författningstekniskt
har bestämmelserna om den allmänna pensioneringen sammanförts
med reglerna om den allmänna sjukförsäkringen till en lag den 25 maj
1962 (nr 381) om allmän försäkring. Denna lag ersätter från och med den
1 januari 1963 bl. a. 1946 års lag om folkpensionering, 1947 års lag om
allmän sjukförsäkring och 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension.
Den följande redogörelsen för vissa huvuddrag för pensionssystemet
avser bestämmelserna enligt 1962 års lagstiftning.

Folkpension i form av ålderspension utgår i princip efter det den pensionsberättigade
uppnått 67 års ålder. Ålderspension kan dock uttagas även
före eller efter 67 års ålder, tidigast från och med den månad vederbörande
uppnår 63 års ålder. Om ålderspensionen uttages före eller efter den generella
pensionsåldern minskas resp. ökas pensionen med 0,6 procent för varje
månad som, då pensionen börjar utgå, återstår till resp. förflutit från ingången
av den månad, varunder den försäkrade fyller 67 år. Uttages pensionen
efter fyllda 67 år tages emellertid ej hänsyn till tid efter ingången av
den månad under vilken den försäkrade fyllt 70 år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Före 67 års ålder eller tiden för förtida uttag av ålderspension kan förtidspension
och familjepension utgå.

Förtidspension uppbäres av den, vars arbetsförmåga på grund av sjukdom,
psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte är varaktigt nedsatt
med minst hälften. Om nedsättningen av arbetsförmågan inte är varaktig
men ändå kan antagas bestå avsevärd tid utgår i stället sjukbidrag. Är arbetsförmågan
så nedsatt att intet eller endast en ringa del därav återstår,
utgår hel förtidspension. Om arbetsförmågan är nedsatt i mindre grad,
utgår reducerad förtidspension.

Familjepension utgår såsom änkepension och barnpension. Rätt till
änkepension tillkommer dels änka, som har vårdnaden om och stadigvarande
sammanbor med barn under 16 år, om barnet vid mannens död stadigvarande
vistades i makarnas hem eller hos änkan, och dels änka som
vid mannens död fyllt 36 år och varit gift med honom minst fem år. För
änka, som ej har barn under 16 år i hemmet och som var under 50 år vid
mannens död eller då yngsta barnet fyllde 16 år, är pensionen reducerad.

Barnpension slutligen tillkommer barn, vars fader eller moder eller båda
föräldrar avlidit och som inte fyllt 16 år.

Rörande pensionsbeloppens storlek för år gäller vid nuvarande indexläge
följande. Oreducerad ålderspension, förtidspension och änkepension utgör
3 325 kr. För pensionär som är gift och vars make har ålders- eller förtidspension
utgör pensionen i regel 2 605 kr., d. v. s. för två pensionsberättigade
makar 5 210 kr. De angivna folkpensionsförmånerna är indexreglerade och
beloppen ändras enligt vissa regler vid förskjutningar i prisnivån. — Barnpensionen
uppgår till 1 000 kr. Barn utom äktenskap, som fyllt tre år och
beträffande vilket faderskapet inte fastställts, liksom även barn, vars båda
föräldrar avlidit, erhåller dock barnpension med 1 400 kr.

Dessa folkpensionsförmåner kompletteras med olika slags tillägg, bl. a.
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Hustrutillägg medgives pensionsberättigad mans hustru, som själv ej
uppbär folkpension. I regel förutsättes för hustrutillägg att hustrun fyllt
60 år och att makarna varit gifta under minst 5 år.

Kommunalt bostadstillägg utgår under förutsättning att den kommun,
inom vilken den pensionsberättigade är mantalsskriven, beslutat att folkpensionen
skall kompletteras med sådant tillägg. Kommunen äger även
bestämma dess storlek. Tillägget utbetalas gemensamt med övrig folkpension.
Storleken av tillägget varierar de olika kommunerna emellan. Kommunala
bostadstillägg finnes i praktiskt taget samtliga kommuner.

Vissa änkepensioner samt hustrutillägget och det kommunala bostadstillägget
är inkomstprövade.

Reglerna om inkomstprövningen innebär i huvudsak att pensionsförmånen
i fråga skall minskas med 1/3 av den pensionsberättigades årsinkomst
i vad denna överstiger för gift pensionär 750 kr. och för annan 1 000 kr.
samt med ytterligare 1/3 i vad årsinkomsten överstiger 1 050 respektive
1 400 kr. Beträffande änkepension är avdragsfaktorn dock 1/3 i alla in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

komstlägen över 1 000 kr. Rörande beräkningen av vederbörandes årsinkomst
må nämnas att förmögenhet överstigande för gift pensionsberättigad
15 000 kr. och för ogift 20 000 kr. medför höjning av årsinkomsten med
10 procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger nämnda gränsbelopp,
och att gift pensionsberättigads årsinkomst och förmögenhet anses
utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst respektive förmögenhet.
I årsinkomsten inräknas inte folkpensionsförmån, allmänt barnbidrag,
ersättning på grund av allmän sjukförsäkring m. m. dylikt.

Tilläggspensioneringen avser att bereda ålders-, förtids- och familjepension
utöver folkpensionen. Försäkringen för tilläggspension trädde i kraft
den 1 januari 1960, men pension utgår dock ej före den 1 januari 1963.
Rätten till pension grundas på inkomst av förvärvsarbete. Svenska medborgare
är försäkrade från och med det kalenderår, varunder de fyller 16 år.
Detsamma gäller utlänningar, som är mantalsskrivna i Sverige.

Rätt till ålderspension föreligger i princip från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller 67 år. Ålderspensionen utgör 60 procent av produkten
av basbeloppet (4 000 kr. i 1957 års penningvärde) för den månad,
som pensionen avser, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats
den försäkrade på grundval av hans inkomster för varje år intill det
varunder han fyllt 66 år. Om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer
än 15 år, skall medeltalet beräknas på de 15 högsta poängtalen. Har pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för mindre än 30 år, reduceras
pensionen med 1/30 för varje år som fattas i detta antal. För den som på
grund av sin ålder vid tilläggspensioneringens införande inte kan komma
upp till 30 poängår gäller förmånligare regler. Angående förtida och uppskjutet
pensionsuttag är bestämmelserna desamma som inom folkpensioneringen.

Förtidspension utges till försäkrad för tid innan han fyller 67 år eller
dessförinnan uttager ålderspension under samma förutsättningar som gäller
för folkpension i form av förtidspension. Om nedsättningen av arbetsförmågan
inte är varaktig, kan i stället för förtidspension sjukbidrag utgå.

Enligt huvudregeln skall hel förtidspension utgå med samma belopp vartill
ålderspensionen skulle uppgå, därest den försäkrade fyllt 67 år och för
varje år från och med det, då förtidspensionen börjar utgå, till och med det
då han fyller 65 år, antas ha tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande
medeltalet av de två högsta poängtalen under den fyraårsperiod som närmast
föregått året för pensionsfallet eller, om förmånligare resultat därigenom
uppkommer, medeltalet av pensionspoängen under den ur pensionspoängsynpunkt
bästa hälften av alla år från och med det sextonde till och
med året före året för pensionsfallet.

Familjepensionen består av änkepension och barnpension. Änkepension
utgår till änka, som ingått äktenskap med den försäkrade senast den dag då
han fyllde 60 år, förutsatt att äktenskapet varat minst 5 år. Hade makarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

vid mannens död gemensamma barn, äger änkan rätt till änkepension även
om nämnda villkor ej är uppfyllda. Barnpension utgår till den försäkrades
barn som icke fyllt 19 år.

Änke- och barnpensionerna utgör viss procentuell andel av hel förtidspension,
som den försäkrade uppbar vid dödsfallet eller skulle ha varit berättigad
till vid total förlust av arbetsförmågan, eller, om den avlidne uppbar
ålderspension vid dödsfallet, av den från 67 år utgående ålderspensionen.
För änkepensionen är denna procentuella andel 40 eller 35, om pensionsberättigat
barn finnes. Motsvarande andel för barnpensionen är för det första
barnet 15, om den avlidne efterlämnat pensionsberättigad änka, och eljest
40, samt för vart och ett av följande barn 10. Då flera pensionsberättigade
barn finnes, skall det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan
barnen.

Antalet pensionärer vid slutet av åren 1963—1965 kan enligt de sakkunnigas
uppskattning beräknas bli följande.

1963

Pensionens	Ålders-	Förtids-	Änke-	Barn-	Summa
årsbelopp	pension	pension	pension	pension
— 600 ......	............. 14 000	1 000	6 800	10500	32 300
600—1 200 .....	............. 3 300	1 000	3 700	200	8 200
1 200—1 800 .....	............. 700	700	2100	100	3 600
1 800—2 400 .....		400	1 200	100	1 700
2 400— ......		1 900	1200	100	3 200
	Summa 18 000	5 000	15 000	11000	49 000

1964

— 600 ......	............. 25 300	2 700	10 400	15 400	53 800
600—1 200 .....	............. 12 400	2 600	5 800	300	21 100
1 200—1 800 .....	............. 2100	1 900	3 200	100	7 300
1 800—2 400 .....	............. 1200	1 400	1 800	100	4 500
2 400— .....		5 400	1 800	100	7 300
	Summa 41000	14 000	23 000	16 000	94 000

1965

— 600 ......	............. 33 700	4 200	13 500	19 200	70 600
600—1 200 .....	............. 23 200	4100	7 500	400	35 200
1 200—1 800 .....	............. 5 500	3 000	4 200	200	12 900
1 800—2 400 .....	............. 2 600	2 200	2 400	100	7 300
2 400— .....	............. 1000	8 500	2 400	100	12 000
	Summa 66 000	22 000	30 000	20 000	138 000

Skatteuppbördssystemet. Gällande uppbördssystem innebär i princip att
skatt skall inbetalas preliminärt under löpande inkomstår. I anslutning till
taxeringen året efter inkomståret sker en avräkning mellan den preliminärt

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1962

inbetalade skatten och den skatt som påföres i anledning av taxeringen. Om
lör mycket preliminär skatt inbetalats, återbetalas överskjutande belopp
i november—december taxeringsåret. Har däremot för litet preliminär skatt
inbetalats, framkommer skillnaden i form av kvarstående skatt, som skall
inbetalas i mars och maj månader året efter taxeringsåret.

Den preliminära skatten erlägges av löntagare i regel såsom preliminär
A-skatt genom skatteavdrag på lön. Preliminär A-skatt erlägges sålunda för
inkomst av tjänst, som helt eller delvis utgår i penningar och som därjämte
hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest
utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. Med tjänst likställes bl. a. rätt
till pension och sådan livränta m. m., som utgör skattepliktig inkomst för
mottagaren. Preliminär A-skatt erlägges dock icke — med visst undantag
som skall beröras i det följande — för folkpension och ej heller för sådan
pension m. m. från försäkringsanstalt som uppgår till högst 1 500 kr.

Vid utbetalning av lön eller pension, för vilken A-skatt skall erläggas, gör
utbetalaren (arbetsgivaren) skatteavdrag med belopp som är beroende av det
utbetalade beloppets storlek. Skatteavdrag beräknas i regel efter skattetabeller,
som fastställes av riksskattenämnden. Tabellerna är uppgjorda enligt
vissa i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) närmare angivna
regler och avser att så nära som möjligt motsvara statlig och kommunal
inkomstskatt, folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift på löneinkomst.

I vissa fall beräknas preliminär A-skatt på annat sätt än som nyss sagts.
Den lokala skattemyndigheten kan nämligen i särskilda fall föreskriva att
den preliminära A-skatten skall beräknas efter annan grund än efter skattetabell.
Skatten kan då bli beräknad på viss del av inkomsten eller på inkomsten
minskad med visst belopp eller också efter särskilt angiven procent
av inkomsten.

För att bereda arbetsgivaren tillfälle att verkställa skatteavdragen åligger
det arbetstagare att till arbetsgivaren överlämna sin debetsedel å preliminär
A-skatt. Om arbetstagaren underlåter detta, skall arbetsgivaren — om
inte den skattskyldige med skattekort eller intyg av lokal skattemyndighet
visar att skatteavdrag kan underlåtas — göra skatteavdrag med 25 procent
av lönen.

Skatteavdrag med 25 procent skall göras även i vissa andra fall, nämligen
när lönen inte avser bestämd tidsperiod eller när den inte erhålles regelbundet.

Den vars huvudsakliga inkomst är av annat slag än tjänsteinkomst erlägger
preliminär skatt i form av preliminär B-skatt. B-skatt är en debiterad
skatt som inbetalas till uppbördsmyndigheterna av den skattskyldige själv.
B-skatt användes, förutom i nyss nämnda fall, även ibland för löntagare. Är
löntagares inkomst vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande
i förhållande till denna eller föreligger eljest särskilda omständigheter,
kan den lokala skattemyndigheten föreskriva, att B-skatt skall erläggas
i stället för A-skatt. Avgörande blir i dessa fall en bedömning av vilken
form av preliminär skatt som kan antagas medföra det bästa uppbördsresultatet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Är arbetsgivaren skyldig att göra skatteavdrag för A-skatt för en arbetstagare,
åligger det honom också att genom skatteavdrag under januari—-april innehålla den kvarstående skatt, som arbetstagaren kan ha att erlägga
i hemortskommunen. Företer sådan arbetstagare icke sin debetsedel å slutlig
skatt eller vederbörlig del därav verkställes skatteavdrag för kvarstående
skatt med 25 procent av lönen. Ivvarskatt, som inte erlägges genom skatteavdrag,
inbetalas av den skattskyldige själv.

Såsom framgår av vad tidigare anförts skall enligt gällande bestämmelser
skatteavdrag icke verkställas på folkpension, trots att denna utgör skattepliktig
inkomst av tjänst för mottagaren. Undantagandet av folkpension från
skatteavdrag har gällt ända sedan källskattesystemet infördes fr. o. m år
1947. I den utredning av 1944 års uppbördsberedning, som låg till grund
för utformningen av det nuvarande uppbördsförfarandet, hade i stället föreslagits
att folkpensionen vid inkomsttaxeringen skulle hänföras till icke
skattepliktig inkomst. Föredragande departementschefen ansåg sig emellertid
icke beredd att taga ställning till förslaget om skattefrihet för folkpension.
Han framhöll att folkpensionen ofta icke utgjorde vederbörandes huvudsakliga
inkomst av tjänst. Då så var fallet, torde det icke vara ovanligt
att pensionen icke beskattades, enär avdrag medgavs för nedsatt skatteförmåga.
Det syntes därför försvarligt att undantaga folkpensionen från preliminärbeskattning.

På ett visst begränsat område skall utgående folkpension emellertid numera
beaktas vid beräkning av skatteavdragets storlek. Bestämmelserna härom
har utfärdats i kungörelsen den 5 juni 1959 (nr 267) med vissa föreskrifter
rörande avdrag å statlig personalpension m. m. för gäldande av
skatt. Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att preliminär A-skatt skall
i de fall, då folkpensionsförmån utbetalas gemensamt med statlig personalpensionsförmån,
beräknas jämväl på folkpensionsförmånen. A-skatten beräknas
i dessa fall inte efter skattetabell utan maskinellt. Därvid tillämpas
i princip de grunder efter vilka källskattetabellerna är upprättade. Folkpensionsavgift
och sjukförsäkringsavgift medräknas dock blott i de fall dessa
avgifter kan beräknas bli påförda vid debitering av slutlig skatt.

I fråga om det nuvarande debiteringsförfarandet må följande nämnas.

För att bl. a. underlätta arbetet med upprättandet av inkomstlängder, debiteringslängder
och debetsedlar föres hos varje länsbyrå för folkbokföringen
och hos de lokala skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ett
tryckande register över de inom länet resp. staden mantalsskrivna personerna.
Registret, som beslår av tryckplåtar för adresseringsmaskiner, utvisar
för varje person bl. a. hans fullständiga namn, födelsetid och födelsenummer
samt den aktuella och den närmast föregående mantalsskrivningsadressen.
Har vederbörande flyttat efter senast verkställda mantalsskrivning
utvisar plåten i stället den för året aktuella mantalsskrivningsadressen
och den presumtiva nya mantalsskrivningsadressen för nästföljande år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Med plåtarna sker tilltryck av namn och adressuppgifter i längder och på
debetsedlar och därvid fogade kreditkort in. in. Tryckningsarbetet börjar
med debetsedlarna å preliminär skatt. Dessa tilltryckes regelmässigt under
december månad året före inkomståret och överlämnas därefter till vederbörande
lokala skattemyndighet. Myndigheten beslutar huruvida A-skatt eller
B-skatt skall erläggas. Om A-skatt skall utgå, antecknar den lokala skattemyndigheten
på debetsedeln vilken skattetabell och kolumn däri, som skall
tillämpas vid beräkningen av skatteavdraget. Skall avdrag ske efter särskild
beräkningsgrund, angives i stället denna på debetsedeln. Motsvarande anteckningar
göres på det vid debetsedeln fogade skattekortet. Har den lokala
skattemyndigheten påfört den skattskyldige B-skatt, angives det debiterade
skattebeloppet på debetsedeln varjämte på skattekortet antecknas att B-skatt
erlägges. Debetsedlarna å A-skatt skall utsändas till de skattskyldiga senast
den 18 januari under inkomståret och debetsedlarna å B-skatt senast den
25 februari.

Tilltrycket av namn in. in. i inkomst- och debiteringslängderna göres regelmässigt
i april eller maj under inkomståret. I inkomstlängderna införs
påföljande år (taxeringsåret) successivt de av taxeringsnämnderna beslutade
inkomsttaxeringarna. Dessa ligger sedan till grund för de skattedebiteringar,
som därefter görs i debiteringslängderna.

Slutligen tilltryckes namn m. in. på debetsedlarna å slutlig skatt omkring
den 1 juli under inkomståret, d. v. s. året näst före taxeringsåret. Under senare
hälften av taxeringsåret överför lokal skattemyndighet till dessa debetsedlar
de skattebelopp in. in., som debiterats i debiteringslängderna. Debetsedlarna
skall utsändas till de skattskyldiga senast den 15 december under
taxeringsåret. Det dröjer således minst 1 1/2 år innan de tilltryckta debetsedlarna
skickas ut. Till följd härav finns vid varje tillfälle på året minst ett
års slutskattesedlar, som tilltryckts men ej utsänts. Under viss tid finns sådana
debetsedlar för två år.

För debitering av folkpensionsavgifter och för beräkning av pensionsgrundande
inkomst erfordras vissa uppgifter om pensionsförhållanden m. in. På
grund härav inpräglas i personplåtarna vissa kodbeteckningar för dessa förhållanden.

Nu ifrågavarande kod består för närvarande av bokstäverna P, B, Ä och U.

P anger att vederbörande av annan anledning än blindhet beviljats invalidpension
eller sjukbidrag enligt folkpensioneringen. Folkpensionsavgift skall
ej påföras honom. Ej heller skall pensionsgrundande inkomst beräknas för
honom. B betecknar att personen i fråga uppbär invalidpension på grund
av blindhet. Folkpensionsavgift utgår ej, men pensionsgrundande inkomst
skall beräknas. Ä utvisar att vederbörande erhållit änkepension enligt folkpensioneringen.
Änkan är skyldig att erlägga folkpensionsavgift och pensionsgrundande
inkomst skall beräknas i vanlig ordning. U anger att vederbörande
anmält undantagande från tilläggspensioneringen såvitt angår
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagandet skall beaktas
vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst men inverkar ej på
skyldigheten att erlägga folkpensionsavgift.

De angivna bokstäverna kan även förekomma i kombinationerna PU, BU
eller ÄU och utvisar då sammanträffande av förhållanden som resp. bokstäver
var för sig betecknar.

Inpräglingen av bokstäverna på tryckplåtarna sker med ledning av underrättelser
från riksförsäkringsverket och centralsjukkassorna. Underrättelse
lämnas i regel på en tredelad blankett. Efter präglingsåtgärden förses den

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

del av blanketten, som innehåller meddelandet, med plåtavtryck varefter densamma
återsändes. Allt efter den tidpunkt, då präglingsåtgärden vidtages,
förses den ena eller båda de övriga delarna av blanketten med plåtavtryck,
varefter delen eller delarna expedieras till den eller de lokala skattemyndigheter
inom vars verksamhetsområde pensionären varit eller är mantalsskriven.
I vissa fall måste ytterligare lokala skattemyndigheter underrättas.
Dessa underrättelser lämnas i särskild ordning.

För tilläggspensioneringens del blir ytterligare en beteckning erforderlig,
nämligen för det fall att vederbörande uppbär ålderspension från tilläggspensioneringen
före det år under vilket han fyller 66 år. Någon pensionsgrundande
inkomst skall då inte beräknas för honom. För markering av
detta förhållande föreslog socialförsäkringens administrationsnämnd i sitt
första betänkande (SOU 1959: 12 s. 44 o. f.) att bokstaven T skulle inpräglas
på vederbörandes personplåt.

Beträffande det framtida debiteringsförfarandet har uppbördsorganisationskommittén
övervägt en ökad mekanisering av debiterings- och uppbördsarbetet
genom automatiska databehandlingsmaskiner (ADB-maskiner).
I sitt principbetänkande (SOU 1961: 4) föreslår kommittén bl. a. följande.

För folkbokförings- och uppbördsarbetet skall användas ADB-maskiner,
antingen centraliserat eller decentraliserat. Vid decentralisering finnes alternativ
med ett regionssystem, där varje region omfattar ett eller flera län,
eller ock med ett länssystem, där varje län utgör en enhet och förses med en
ADB-maskinanläggning.

Det maskinella arbetet kommer huvudsakligen att avse den registreringsverksamhet
m. m. beträffande folkbokföringen, som för närvarande ankommer
på länsstyrelserna, upprättande av stommar till mantalslängd och av
slutliga mantalslängder, förande av register över de skattskyldiga, uträkning
och debitering av skatt, framställning av taxerings- och debiteringslängder
samt debetsedlar, redovisning av skatteuppbörden och upprättande av restlängder
samt redovisning av återbetald överskjutande skatt.

I sitt andra betänkande (SOU 1962: 18) har uppbördsorganisationskommittén
på Kungl. Maj :ts uppdrag lämnat ett detaljerat förslag till ett modifierat
länssystem. Kommittén har föreslagit att övergången till ADB-systemet
skall ske per årsskiftet 1966/67. Härvid förutsättes dock, att viss
försöksverksamhet kan påbörjas redan hösten 1963. — I sitt första betänkande
förordade kommittén en övergång till centraliserat ADB-system och
räknade med att det nya systemet skulle ha kunnat tillämpas från och med
år 1966.

De sakkunnigas förslag

De sakkunniga erinrar om att den allmänna tilläggspensionen (i fortsättningen
benämnd enbart tilläggspension) kommer att utgöra skattepliktig
inkomst av tjänst för mottagaren. Enligt gällande bestämmelser i uppbördsförordningen
skall mottagaren följaktligen i princip genom skatteavdrag erlägga
preliminär A-skatt för tilläggspensionen under förutsättning att densamma
utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst.

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Även folkpensionen utgör för mottagaren skattepliktig inkomst av tjänst.
I uppbördsförordningen har emellertid föreskrivits att preliminär A-skatt
icke skall utgå för folkpension. Tillkomsten av tilläggspensioneringen ställer
dock frågan om preliminärbeskattningen av folkpension i annat läge,
framhåller de sakkunniga. Det ter sig nämligen naturligt att ur skatteuppbördssynpunkt
betrakta folk- och tilläggspensionerna, vilka avses skola utbetalas
gemensamt, som en enhet. De sakkunniga anför följande.

De båda pensionerna sammantagna torde åtminstone vid en fullt utbyggd
tilläggspensionering i regel komma att utgöra pensionärens huvudsakliga
inkomst av tjänst. Vidare får antagas att behovet av extra avdrag för nedsatt
skatteförmåga kommer att bli avsevärt mindre för pensionärer med tilläggspension
än för nuvarande folkpensionärer. I vart fall för dem som blir pensionärer
efter tilläggspensioneringens uppbyggnadstid torde sådant avdrag
endast undantagsvis komma i fråga. Dessa pensionärer torde därför regelmässigt
komma att bli påförda slutlig skatt för folk- och tilläggspensionen.
För undvikande av kvarstående skatt för pensionärerna bör det följaktligen
såväl för dem själva som för det allmänna vara ett intresse att preliminärskatteavdraget
på tilläggspensionen även omfattar folkpensionen, d. v. s. att
skatteavdrag för preliminär A-skatt göres jämväl på folkpensionen.

De sakkunniga påpekar därjämte att folkpensionen beaktas redan för närvarande
vid preliminärskattens beräkning, när folkpensionen utbetalas gemensamt
med statlig personalpensionsförmån. De sakkunniga föreslår därför,
att preliminär A-skatt i princip skall utgå för folkpension, när vederbörande
uppbär tilläggspension och skatteavdrag skall göras på denna pension.

Preliminärbeskattningen bör dock, enligt de sakkunniga, inte omfatta det
kommunala bostadstillägget och hustrutillägget. Båda dessa förmåner är
inkomstprövade. När en pensionär med tilläggspension erhåller kommunalt
bostadstillägg torde förhållandena ofta vara sådana, att han vid inkomsttaxeringen
kan påräkna avdrag för nedsatt skatteförmåga med belopp som
helt eller delvis svarar mot tillägget. Samma skäl talar, anser de sakkunniga,
för att underlåta skatteavdrag för hustrutillägg i de relativt fåtaliga fall, där
sådant tillägg kommer att utgå jämsides med tilläggspension.

I betänkandet berörs därefter frågan om när pensionsmyndigheten skall
verkställa skatteavdrag. Härom anföres bl. a. följande.

Endast undantagsvis torde vederbörande komma att utom den allmänna
pensionen uppbära annan pension eller arbetsinkomst, som till beloppet
överstiger den allmänna pensionen. Under sådana förhållanden ligger nära
till hands att för fall, då tilläggspension utgår, i uppbördshänseende bygga
på antagandet att den allmänna pensionen alltid utgör den skattskyldiges
huvudsakliga inkomst av tjänst. Med ett sådant antagande blir uppbördsreglerna
enkla för såväl pensionärerna som den centrala myndighet, som
skall utbetala den allmänna pensionen. Några överväganden om vem som
utbetalar pensionärens huvudsakliga inkomst av tjänst behöver därvid aldrig
göras. Antagandet kommer också att medföra en avlyftning av skatteavdragen
från pensions- och försäkringsanstalterna och en centralisering av
dessa avdrag till pensionsmyndigheten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1962

De sakkunniga föreslår därför, att tilläggspension som jämte folkpension
utbetalas av pensionsmyndigheten i princip alltid skall anses utgöra pensionärens
huvudsakliga inkomst av tjänst. Om pensionären icke har att
erlägga B-skatt, skall alltså enligt förslaget pensionsmyndigheten i princip
alltid göra skatteavdrag på de gemensamt utbetalda tilläggs- och folkpensionerna.

Vissa inskränkningar i denna regel föreslås dock. Med hänsyn till gällande
regler om extra avdrag vid taxeringen för nedsatt skatteförmåga föreslås
att skyldighet att göra skatteavdrag inte skall föreligga, när tilläggspensionen
understiger 100 kr. för månad. För att undvika arbete med redovisning
av obetydliga skattebelopp föreslås vidare, att skatteavdrag som
understiger 10 kr. för månad icke skall behöva verkställas av pensionsmyndigheten.
Ytterligare ett undantag från den här berörda principen föreslås
beträffande pensionär, som åtnjuter särskilt stor sidopension, och kommer
att avhandlas i det följande.

När pensionsmyndigheten skall innehålla preliminär A-skatt vid utbetalning
av allmän pension, bör i princip avdrag även ske för pensionärens
kvarstående skatt. För nybliven pensionär som påförts kvarskatt och erhåller
sin första pension under någon av de månader, då kvarskatteavdrag skall
göras, saknar pensionsmyndigheten kännedom om de avdrag som eventuella
arbetsgivare verkställt under tiden från januari månads början till utbetalningsdagen
för pensionen, eller om pensionären själv helt eller delvis inbetalat
skatten i fråga. På grund härav föreslås att under det år, då den
första pensionsutbetalningen verkställes skatteavdrag för kvarstående skatt
skall göras av pensionsmyndigheten endast om pensionären det begär och
överlämnar sin slutskattesedel. Med anledning härav bör, fortsätter de sakkunniga,
pensionsmyndigheten för fall, då den första pensionsutbetalningen
skall göras under någon av månaderna januari—april och myndigheten har
att för pensionären verkställa skatteavdrag för preliminär A-skatt, snarast
möjligt underrätta pensionären om att denne skall själv erlägga sin kvarstående
skatt, såvida han inte till myndigheten överlämnar sin slutskattesedel
med begäran om skatteavdrag. Skall pensionsmyndigheten i enlighet
med pensionärens önskan göra kvarskatteavdrag, bör myndigheten lämna
pensionären ett intyg härom.

De sakkunniga övergår härefter till frågan om A-skattens storlek
och beräkning. Normalt beräknas preliminär A-skatt enligt vederbörlig
kolumn i skattetabell. Tre kolumner finnes. Kolumn 1 är avsedd
att användas för ogift person utan hemmavarande barn och för sådan gift
kvinna utan hemmavarande barn, vars make har inkomst. Kolumn 2 skall
tillämpas för gift man, vars hustru ej har egen inkomst eller har inkomst
understigande 3 000 kr. för år, och för sådan gift kvinna med hemmavarande
barn, vars make har inkomst. Denna kolumn skall vidare användas
för gift kvinna, vars make ej har inkomst, samt för ogift person med hemmavarande
barn. Kolumn 3 avser gift man, vars hustru har inkomst å 3 000
kr. för år eller däröver.

2 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Xr 1S3

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

De sakkunniga har nu undersökt om gällande kolumnindelning ger ett
tillfredsställande resultat när skatteavdrag görs för tilläggspension jämte
folkpension med undantag för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.
Från de i skattetabellerna angivna preliminärskattebeloppen har avdragits
däri ingående folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter. De sakkunniga har
därvid funnit, att kvarstående skatt uppkommer då tilläggspensionerna är
så låga att kommunalt bostadstillägg utgår. Denna kvarstående skatt torde
emellertid enligt de sakkunniga kunna antagas helt eller delvis bortfalla,
därigenom att pensionär med låg tilläggspension vid taxeringen erhåller avdrag
för nedsatt skatteförmåga.

De sakkunniga har övervägt huruvida vid tilläggspension, som obetydligt
överstiger den föreslagna skatteavdragsgränsen 100 kr. för månad,
särskilda bestämmelser för beräkning av A-skatten kan anses erforderliga
med hänsyn till den skattenedsättning vid inkomsttaxeringen, som folkpensionär
med låg sidoinkomst äger erhålla. De har emellertid funnit att
behov därav inte föreligger, enär A-skatten enligt förslaget ej skall utgå på
kommunalt bostadstillägg och hustrulillägg.

Det har synts de sakkunniga möjligt att för pensionärerna utan ändring
tillämpa eljest gällande regler om beräkning av skatteavdrag enligt kolumn,
såvitt avser avdrag enligt kolumn 1 för ogift pensionär och enligt kolumn 2
för gift pensionär, vars hustru icke har egen inkomst.

Beträffande gift pensionär, vars hustru uppbär hustrutillägg, har de sakkunniga
emellertid funnit svårigheter alt vinna överensstämmelse mellan
preliminär och slutlig skatt. Hustrutillägget är inkomstprövat och påverkar
storleken av mannens andel av det för makarna gemensamma ortsavdraget.
Bästa överensstämmelsen mellan preliminär och slutlig skatt har de sakkunniga
funnit i det fall att vid skatteberäkning enligt kolumn 2 beloppet
av mannens allmänna pension förhöjes med hustrutilläggets hela belopp,
dock högst 1 500 kr. De sakkunniga förordar därför en regel av sådant innehåll
och tillägger, att, om inkomstprövningen av invalidpensionerna och
sjukbidragen från folkpensioneringen kommer att bibehållas, det bör övervägas
att utsträcka den föreslagna regeln att avse även gift skattskyldig,
vars hustru uppbär sådan pensionsförmån.

I anslutning härtill aktualiserar de sakkunniga frågan om en även för
icke-pensionärer tillämplig ändring av reglerna för tillämpning av kolumn 3
i källskattetabellerna. Som nyss nämnts skall denna kolumn tillämpas i
fråga om gift man vars hustru har inkomst å 3 000 kr. eller däröver. Om
hustrun har inkomst (ålderspension) som understiger 3 000 kr. skall alltså
skatteavdrag för mannen beräknas enligt kolumn 2. De sakkunnigas beräkningar,
som grundar sig på förhållandena under inkomståret 1961 i ortsgrupp
III, visar att sådant skatteavdrag leder till uppkomsten av betydande
kvarstående skatt. Har mannen 5 000 kr. inkomst skulle kvarskatten bli över
450 kr. Är mannens inkomst 16 000 kr. blir kvarskatten omkring 650 kr.

Med hänsyn härtill förordar de sakkunniga, att preliminär A-skatt för
gift skattskyldig, vars hustru uppbär ålderspension från folkpensioneringen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

alltid skall beräknas enligt kolumn 3 i skattetabellerna. En sådan regel kan
iakttagas av de lokala skattemyndigheterna med ledning av de åldcrsuppgifter,
som finns i plåtavtrycken av folkbokföringens s. k. tryckande register.
Om inkomstprövningen av invalidpensionerna och sjukbidragen från
folkpensioneringen framdeles skulle avskaffas, får övervägas, tillägger de
sakkunniga, huruvida icke den föreslagna regeln bör utsträckas att galla
även gift skattskyldig, vars hustru uppbär sådan pensionsförmån.

De sakkunniga anser att, på samma sätt som sker vid utbetalning av statlig
personalpension, skatteberäkningen skall ske maskinellt. Härom anföies
bl. a. följande.

Hos pensionsmyndigheten torde sådan maskinell beräkning kunna göras
redan fr. o. m. år 1963, då tilläggspensionerna börjar utbetalas. För pensionsmyndigheten
bör därför vid utbetalning av allmän pension gälla dels att Askatten
skall med tillämpning i övrigt av de i 4 § 1 mom. andra stycket
uppbördsförordningen angivna grunderna och med beaktande av vad vi tidigare
föreslagit om förhöjning av det belopp, som skall utgöra grund för
skatteavdragen, beräknas till belopp, som så nära som möjligt kan antagas
motsvara i slutlig skatt ingående statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel, samt, i förekommande fall, folkpensionsavgift
och sjukförsäkringsavgift, dels ock att skatten, när särskilda
skäl därtill är, må beräknas efter skattetabell, varvid den i tabellen angivna
skatten i förekommande fall skall minskas med av pensionsmyndigheten
bestämt schablonmässigt belopp motsvarande folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.
Vid utbetalning av retroaktivt pensionsbelopp eller av engångsbelopp,
mot vilket pension utbytts, bör dock skatteavdrag verkställas
med 25 % av beloppet.

Skatteavdrag enligt annan beräkningsgrund bör ifrågakomma endast när
lokal skattemyndighet särskilt förordnat därom eller pensionären hos myndigheten
begärt förhöjt skatteavdrag.

I betänkandet diskuteras därefter frågan om uttagande av preliminär Askatt
på pensionärs sidoinkomster. Om pensionsmyndigheten såsom
föreslagits alltid skall anses vara pensionärens huvudsakliga arbetsgivare
skulle av allmänna regler följa, att annan utbetalare av pension, lön e. dyl.
icke skulle verkställa skatteavdrag. Den på sidoinkomsterna belöpande skatten
skulle i princip framkomma såsom kvarstående skatt. För att undgå kvarstående
skatt skulle pensionären enligt allmänna regler ha att antingen frivilligt
bos pensionsmyndigheten begära förhöjt skatteavdrag eller själv verkställa
tilläggsinbetalning av preliminär skatt.

De sakkunniga har funnit att antalet pensionärer med sidoinkomster är
betydande och kan beräknas till mer än hälften av totala antalet pensionärer.
Del är enligt de sakkunniga att befara, att förhöjda skatteavdrag kommer
att begäras endast i begränsad omfattning. Med hänsyn härtill och till
angelägenheten att särskilt för nu ifrågavarande, klart avgränsade grupp
av skattskyldiga undvika uppkomsten av kvarstående skatt bör preliminärskatteavdrag
göras även för sidoinkomsterna i den mån så lämpligen kan
ske. Härför talar, framhålles del i betänkandet, även de aktuella strävandena
att göra källskatten definitiv. Genom att uttaga preliminär skatt även

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

för sidoinkoinsterna underlättas sålunda genomförandet av en definitiv
källskatt. I synnerhet för pensionärerna, som ofta saknar möjlighet att själva
upprätta sina självdeklarationer, ter sig en sådan skatt önskvärd.

Av praktiska skäl har emellertid de sakkunniga funnit sig böra begränsa
en utvidgning av användningsområdet för preliminär A-skatt till pensionärernas
sidoinkomster i form av pension och lön.

I fråga om sidopensioner föreslås, att storleken av skatteavdraget på den
allmänna pensionen skall beräknas under hänsynstagande även till sidopension.
Skatteavdraget skall alltså i förekommande fall beräknas på summan
av den allmänna pensionen och annan pension. Vid utbetalning av retroaktiv
allmän pension bör dock bortses från sidopension under tid som den
retroaktiva pensionen avser.

Kännedom om sidopensionerna och deras storlek skall enligt förslaget erhållas
genom följande förfarande. Den som söker allmän pension bör i pensionsansökningen
angiva från vem han uppbär eller kan förväntas uppbära
sidopension och om möjligt dennas belopp. Vidare bör utbetalare av sidopension
åläggas att lämna uppgifter beträffande beviljade pensioner. Sistnämnda
uppgiftsskyldighet synes lämpligen kunna begränsas till fall då sidopensionens
årsbelopp utgör minst 500 kr. Sedan utbetalare av sidopension lämnat
uppgift om pensionen i samband med dess beviljande, torde därefter
tör skatteavdragsberäkningen normalt icke vara erforderligt med ytterligare
uppgifter rörande sidopensionens storlek. Skulle sidopensionen väsentligt
tiöjas och skatteavdragen på den allmänna pensionen till följd därav bli för
låga, torde det få ankomma på pensionären att hos pensionsmyndigheten
begära förhöjt skatteavdrag om han önskar få ändring.

De sakkunniga erinrar om att sidopension kan komma att utgå långt före
allmän pension. I sådana fall bör förfaras så att kortfattade anteckningar
om sidopensionen göres på pensionskortet, varefter den inkomna uppgiften
förstöres. De sakkunniga anför vidare följande.

Om den som söker tilläggspension redan uppbär sidopension och denna i
pensionsansökningen uppgivits till ett större belopp än som finns antecknat
på pensionskortet, får sjukkassan hos utbetalaren av sidopensionen efterhöra
sidopensionens aktuella storlek. Det är denna som skall ligga till
grund för beräkningen av källskatten och som skall meddelas till pensionsmyndigheten.
Skulle å andra sidan sidopensionen ha angivits till ett lägre
belopp i pensionsansökningen än i uppgiften från sidopensionsutbetalaren,
torde pensionssökanden få underrättas härom för eventuell erinran.

Erhåller sjukkassa uppgift från utbetalare av sidopension efter det att
vederbörande beviljats och börjat uppbära allmän pension, behöver sjukkassan
icke vidtaga annan åtgärd än att vidarebefordra uppgiften till pensionsmyndigheten
och därvid meddela att allmän pension utgår.

När pensionsmyndigheten beviljat allmän pension, på vilken källskatteavdrag
skall beräknas även med hänsyn till sidopension, skall utbetalaren
av sidopensionen icke vidare verkställa sådant avdrag. Underrättelse härom
bör enligt de sakkunniga snarast möjligt lämnas från pensionsmyndigheten
till utbetalaren av sidopensionen. Denne behöver därefter inte infordra

liimgl. Maj.ts proposition nr 183 år 1362

pensionärens debetsedlar. Skulle den allmänna pensionen upphöra att utgå
eller nedsättas så att skatteavdrag i fortsättningen icke kan göras av pensionsmyndigheten,
får denna lämna utbetalaren och pensionären erforderliga
underrättelser därom.

Ett särskilt problem uppkommer i de fall sidopensionen är så stor alt den
allmänna pensionen inte förslår till ett på båda pensionerna beräknat avdrag
för preliminär skatt jämte eventuellt avdrag för kvarstående skatt.
För dessa förhållandevis sällsynta fall föreslås att uppbördsförordningens
huvudregel om skatteavdrag skall tillämpas och att således skatteavdraget
skall verkställas på pensionärens huvudsakliga inkomst av tjänst. Avdraget
kommer då att beräknas endast på denna inkomst och källskatt kommer
icke att uttagas för den allmänna pensionen, såvida inte pensionären
begär förhöjt skatteavdrag.

Det torde i dessa fall böra få ankomma på pensionsmyndigheten alt besluta,
om denna skall verkställa skatteavdraget eller ej. Härom anföres följande.

För prövningen av avdragsfrågan synes helt allmänt böra gälla att regeln
om skatteavdrag på pensionärens huvudsakliga inkomst av tjänst bör träda
i funktion endast om preliminärskatten är större än de pensionsförmåner,
som pensionsmyndigheten har att utbetala, eller om skillnaden mellan
nämnda förmåner och preliminärskatten är obetydlig och således ickc^ medger
visst avdrag för kvarskatt som påförts eller kan komma att påföras
pensionären. Hur stort utrymme, som bör finnas för kvarskatteavdrag, torde
få bedömas från fall till''fall och bl. a. bli beroende av storleken av vederbörandes
pensionsinkomster. Den omständigheten alt pensionären vid tidpunkten
för pensionsbeslutet eller ett eller annat år senare fått en i förhållande
till sina pensionsförmåner onormalt stor kvarstående skatt, som icke
helt kan avdragas från vad som återstår av den allmänna pensionen efter
preliminärskatteavdraget, bör icke i och för sig medföra en överflyttning av
avdragsskyldigheten. I sådant fall får bestämmelserna i 42 § andra stycket
uppbördsförordningen tillämpas och pensionären sålunda anmodas att till
pensionsmyndigheten inbetala felande belopp.

Om tvekan kan uppkomma vem som i stället för pensionsmyndigheten
skall verkställa skatteavdrag, bör myndigheten meddela förhållandet till
vederbörande lokala skattemyndighet, påpekar de sakkunniga.

Då pensionsmyndigheten beslutat alt myndigheten icke skall verkställa
skatteavdrag, bör underrättelse härom översändas till pensionären med besked
tillika alt skatteavdraget författningsenligt skall göras av den som utbetalar
hans huvudsakliga inkomst av tjänst. EU beslut av pensionsmyndigheten
all icke verkställa skatteavdrag på den allmänna pensionen torde
normalt böra gälla inte enbart för det ar, under vilket beslutet fattades,
utan även i fortsättningen så länge som sidopensionen utbetalas. Om storleken
av den allmänna pensionen ändras mera avsevärt exempelvis på grund
av ändrad invaliditetsgradering, kan emellertid, tillägger de sakkunniga,
skatteavdragsfrågan behöva omprövas, vilket då lämpligen bör ske i samband
med första utbetalningen av den ändrade allmänna pensionen.

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Beträffande pensionärs sidoinkomst i form av lön framhålles följande i
betänkandet.

Eftersom löneinkomsterna i motsats till sidopensionerna ofta kommer
att till storleken växla och bli temporära, synes det nyss föreslagna systemet
för preliminärbeskattning av sidopensioner av praktiska skäl icke vara
lämpligt för löneinkomsterna. Ett motsvarande system för löneinkomsterna
skulle nämligen förutsätta, att pensionärerna underrättar pensionsmyndighelen
om ändringar i lönens storlek, om arbetsanställningens upphörande
och om eventuellt tillträde av ny anställning. Det skulle även leda till ett betydande
antal ändringar av skatteavdragens storlek under löpande år. För
att undvika detta föreslår de sakkunniga, att arbetsgivaren skall göra avdrag
för preliminär A-skatt med 25 procent av lönebeloppet, d. v. s. efter
samma procentsats som när arbetstagare underlåter att överlämna sin debetsedel
till arbetsgivaren eller att uppvisa sitt skattekort.

Pensionär med arbetsanställning bör dock överlämna sin debetsedel till
arbetsgivaren för att denne skall kunna redovisa innehållen skatt med skatteanvisning.
På debetsedel och skattekort, som utfärdas efter det att vederbörande
börjat uppbära tilläggspension, varå skatteavdrag skall verkställas,
bör därför finnas angivet att arbetsgivare skall göra avdrag för A-skatt med
25 procent av lönen och icke enligt skattetabell. Nybliven pensionär, för vilken
skatteavdrag skal! verkställas på tilläggspensionen, bör av pensionsmyndigheten
underrättas om det skatteavdrag som sålunda skall göras på hans
löneinkomst. Underrättelsen bör av pensionären överlämnas till eventuell
arbetsgivare för att av denne beaktas vid skatteavdragsberäkningen.

De sakkunniga framhåller vidare att i likhet med vad som gäller för arbetstagare
i allmänhet skatteavdrag på lön till pensionär, som har flera arbetsanställningar
samtidigt, bör göras endast vid den huvudsakliga arbetsanställningen.
Därvid torde i fråga om korttidsanställning för pensionärer
böra gälla samma inskränkningar i avdragsskyldigheten som för andra arbetstagare.

I fråga om kvarstående skatt som erlägges efter det första pensionsåret
skall skatteavdrag enligt de sakkunnigas förslag blott verkställas av pensionsmyndigheten.
På grund härav bör pensionärs slutskattesedel, som upptar
kvarstående skatt och utfärdas efter det att han börjat uppbära tilläggspension
varå skatteavdrag skall göras, förses med anteckning om att avdrag
för kvarstående skatt icke skall verkställas på hans löneinkomst. Under
det första pensionsåret bör vidare kvarskatteavdrag icke verkställas på
lön, om avdrag för kvarstående skatt enligt pensionärens önskan göres på
hans allmänna pension och pensionären visar detta med intyg från pensionsmyndigheten.

De sakkunniga berör härefter ett par speciella f r å g o r.

Sålunda erinras om att beträffande avdrag för kvarstående skatt å statlig
personalpension stadgats att sådant skatteavdrag skall verkställas, inte
såsom normalt sker under månaderna januari—april, utan vid utbetalningstillfällena
i februari och mars i fråga om kvarstående skatt som förfaller un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

der uppbördsterminen i mars månad, samt vid utbetaliiingstillfällena i april
och maj i fråga om kvarstående skatt som förfaller under uppbördsterminen
i maj månad. Dessa bestämmelser har tillkommit med hänsyn till svårigheten
att medhinna skatteavdragen under januari månad.

De sakkunniga framhåller att det på grund av det slora antalet allmänna
pensioner torde bli omöjligt för pensionsmyndigheten att medhinna skatteavdrag
för kvarstående skatt i januari månad. De föreslår därför även beträffande
de allmänna pensionerna att skatteavdrag för kvarstående skatt
skall verkställas under månaderna februari—maj. De sakkunniga tillägger
följande.

Innehållen kvarstående skatt skall av arbetsgivare med minst två anställda
enligt gällande bestämmelser redovisas senast den 18 i mars och maj månader.
Något undantag härifrån har icke stadgats för statlig pensionsimndighets
inbetalning av sådan kvarstående skatt, som innehållits under månaderna
februari—maj. Ej heller för pensionsmyndighetens del torde krävas
några speciella inbetalningstider. Den kvarstående skatt, som pensionsmvndigheten
avdragit vid pensionsutbetalningarna i februari och mars, bör
sålunda redovisas senast den 18 mars och den kvarstående skatt, som innehållits
vid pensionsutbetalningarna i april och maj, senast den 18 maj.

Slutligen erinrar de sakkunniga om att socialförsäkringens administrationsnämnd
i syfte att åstadkomma en snabbare förstagångsutbetalning a\
förtids-, änke- och barnpensioner ifrågasatt om icke denna utbetalning borde
verkställas av vederbörande sjukkassa. Någon definitiv ställning till frågan
hade nämnden icke kunnat taga, enär bl. a. lösningen av detta spörsmål
nära sammanhängde med frågan i vad mån och på vad sätt preliminärskatteavdrag
skulle göras på de allmänna pensionerna.

Vid förstagångsutbetalning av pension bör för försäkringskassan galla
samma bestämmelser som för pensionsmyndigheten i fråga om avdragsskyldighet,
underrättelser till pensionär och sidopensionsutbetalare, m. in.
I fråga om beräkningen av pensionärens preliminära A-skatt torde dock få
gälla" att skatten alltid beräknas enligt skattetabell, men i förekommande
fall bör den i tabellen angivna skatten minskas med belopp motsvarande
folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift. Grunderna för sådan minskning
bör bestämmas av pensionsmyndigheten.

De sakkunniga övergår härefter till spörsmålet om lämnandet av eiloiderliga
uppgifter för skatte a v d rågets beräknin g.

I uppbördsförordningen förutsättes en medverkan från de skattskyldigas
sida för beräkning av skatteavdrag i så måtto att de skall utan anfoidran
överlämna sina debetsedlar till den som skall verkställa skatteavdrag.
Härom anför de sakkunniga bl. a. följande.

För löntagare torde denna skyldighet icke vara nämnvärt betungande. Däremot
kan skyldigheten ofta te sig besvärande för pensionärerna. Dessa saknar
således direkt kontakt med pensionsutbetalarna, som dessutom vanligen
finns på annan ort än den där pensionären är bosatt. Debetsedlarna mas -Te därför regelmässigt översändas med post. Härtill kommer att pensionärerna
oftast är äldre människor eller saknar tidigare erfarenhet av debet -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

sedlar och därför kan ha svårigheter att törstå och iakttaga anvisningarna
för debetsedlarnas insändande. På grund härav och den stora mängden tilläggspensioner
— antalet beräknas vid en fullt utbyggd tilläggspensionering
komma att uppgå till omkring en miljon — måste man befara att ett mycket
stort antal pensionärer skulle försumma att opåmint insända sina debetsedlar.
Med hänsyn till den korta tid, som står till förfogande att förbereda
skatteavdragen, torde pensionsmyndigheten icke kunna medhinna att
infordra debetsedlarna.

De sakkunniga har därför funnit det nödvändigt att söka åstadkomma
sådana förenklingar i uppbördsförfarandet för dem som uppbär tilläggspension
att deras medverkan till skatteavdragens verkställande i möjligaste mån
kan undvikas.

Såsom tidigare nämnts har uppbördsorganisationskommittén framlagt ett
förslag till användning av ABD-maskiner för debiterings- och uppbördsarbetet.
Kommittén har därvid räknat med att förslaget skulle kunna genomföras
tidigast från och med år 1966.

På grund härav har de sakkunniga dels dragit upp riktlinjerna för uppgiltslämnandet
beträffande pensionärernas skatteavdrag vid det föreslagna
framtida debiterings- och uppbördssystemet och dels framlagt förslag till
motsvarande förfarande under tilläggspensioneringens inledningsskede och
nuvarande debiterings- och uppbördssystem.

Det må här anmärkas, att de sakkunniga i detta sammanhang utgått från
det av uppbördsorganisationskommittén förordade s. k. rikssystemet, som
innebär, att den erforderliga ABD-maskinutrustningen är placerad i en för
hela riket gemensam central anläggning.

I fråga om uppgiftslämnandet vid det framtida debiterings- och uppbördssgstemet
framhålles följande.

De uppgifter som erfordras vid den första pensionsutbetalningen bör lämnas
i pensionsansökningen samt rättas och kompletteras av försäkringskassa.

Pensionsmyndighetens behov av skatteavdragsuppgifter för de fortsatta
pensionsutbetalningarna bör tillgodoses genom uppgifter från det centrala
maskinorganet för folkbokföring och skatteuppbörd. Vid detta organ kommer
att finnas magnetbandsregister över bl. a. fysiska personer. Dessa register
avses skola utnyttjas bl. a. för avisering till pensionsmyndigheten om
tolkbokföringsändringar av olika slag rörande personer, som omfattas av
pensionsmyndighetens utbetalningsverksamhet. För ändamålet kräves vissa
markeringar i nämnda register. Med hänsyn härtill bör det åvila pensionsmyndigheten
att avisera det ifrågavarande centrala maskinorganet om erhållna
beslut om pension och därvid i förekommande fall ange att skatteavdrag
skall verkställas av pensionsmyndigheten.

De sakkunniga framhåller, att årliga aviseringar rörande de pensionärer,
för vilka pensionsmyndigheten skall göra skatteavdrag, inte erfordras. Pensionsmyndigheten
torde nämligen behöva avisering endast om ändringar av
de förhållanden som är av betydelse för verkställande av skatteavdragen och

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 ur 1962 25

för redovisning av dessa till vederbörande uppbördsorgan. De sakkunniga
anför följande.

A viseringen synes böra omfatta kolumnändringar i fråga om A-skatt, övergång
från A-skatt till B-skatt och vice versa samt ändringar av debetsedelsnummer.
Dessutom bör pensionsmyndigheten tillställas uppgift för varje
kommun om den skattetabell som för året skall tillämpas. Aviseringen bör
avse de pensionärer, som enligt vad ovan sagts särmarkerats för skatteavdrag.
Aviseringen om övergång från B-skatt till A-skatt bör emellertid gälla
övriga pensionärer, varvid samtidigt lämnas erforderliga uppgifter för skatteavdragsberäkningen.
Om pensionsmyndigheten därefter efter prövning finner,
att skatteavdrag skall göras, aviserar myndigheten det centrala maskinorganet
i och för markering därom i dess register. Vad avser ändringar av
debetsedelsnummer må framhållas, att — såsom omnämnts i kapitel 4 -—
debetsedelsnumret kommer att utgöras av den skattskyldiges folkbokföringsnummer
jämte en sifferkod för beskattningsorten. Såvida skattskyldig bibehåller
sin beskattningsort, vilket vanligen blir fallet i fråga om pensionärerna,
kommer det sålunda uppbyggda numret att vara oförändrat år efter år
till skillnad mot nuvarande debetsedelsnummer, som ändras varje år. Ändring
av debetsedelsnummer kommer därför regelmässigt att innebära ändring
av beskattningsort och framgå av de flyttningsavier, som pensionsmyndigheten
avses skola erhålla i fråga om envar pensionär, oberoende av om
vederbörande särmarkerats för skatteavdrag eller ej.

I fråga om uppgifter rörande kvarstående skatt bör det, fortsätter de
sakkunniga, ankomma på det centrala maskinorganet att i samband med den
årliga framställningen av debetsedlar å slutlig skatt tillställa pensionsmyndigheten
uppgift om kvarstående skatt och dess fördelning på terminer för
envar pensionär, å vars pension skatteavdrag enligt särmarkeringen skall
göras. Av uppgiften bör även beskattningsort framgå. Vid senare inträffad
ändring av kvarstående skatt för sådan pensionär på grund av ändrad taxering
e. dyl. bör uppgift därom i vissa fall ävenledes lämnas till pensionsmyndigheten.

Aviseringen bör enligt de sakkunniga ske genom separata ldarskriftsavier,
hålkort eller magnetband beroende på vad som i olika fall är mest
lämpligt med hänsyn till den tekniska utformningen av pensionsmyndighetens
redovisningssystem.

Det föreslagna förfarandet innebär vidare följande. Vid framställning av
debetsedlar å preliminär och å slutlig skatt för sådana personer för vilka
pensionsmyndigheten skall göra skatteavdrag bör debetsedlarna maskinellt
förses med erforderliga uppgifter angående skatteavdrag. Det vid debetsedel
å preliminär skatt fogade skattekortet frånskiljes icke utan tillställes den
skattskyldige. Vid debetsedlar å slutlig skatt behöver vidare icke fogas skatteanvisningar
avseende kvarstående skatt.

För tilläggspensioneringens inledningsskede föreslås följande förfaringssätt,
som avses skola tillämpas intill den planerade mekaniseringen av debiterings-
och uppbördssystemet.

I syfte att befria pensionärerna från skyldigheten att överlämna debetsedlar
till pensionsmyndigheten föreslår de sakkunniga, att de lokala skatte -

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

myndigheterna direkt översänder erforderliga uppgifter till pensionsmyndiglieten.
Eftersom extra trycknings- och utskriftsarbete skulle bli svårt att
bemästra för de lokala skattemyndigheterna, bör enligt de sakkunniga icke
ifrågakomma att för uppgiftslämnandet upprätta särskilda handlingar. De
sakkunniga föreslår att det skattekort, som finnes fogat vd debetsedlarna å
preliminär skatt, och den för kvarskatteavdragen avsedda nedre delen av debetsedlarna
å slutlig skatt användes för uppgiftsförfarandet och tillställes
pensionsmyndigheten direkt genom den lokala skattemyndighetens försorg.
Rörande konsekvenserna härav anföres hl. a. följande i betänkandet.

Skattekortet infördes år 1953 för att tjäna som legitimationshandling och
för atl av korttidsanställda kunna i stället för debetsedeln företes för arbetsgivaren
i och för dennes redovisning av innehållen skatt. Skattekortet har
mist sin betydelse som legitimationshandling sedan sjukförsäkringsbeskeden
från de allmänna sjukkassorna tillkommit och kan användas för legitimation.
Det ifrågasatta underrättelseförfarandet medför således i förevarande
avseende knappast någon olägenhet för pensionärerna. Vad härefter angår
skattekortets avsedda funktion för de korttidsanställdas del skulle denna
helt bortfalla för pensionärerna, om skatteavdrag skulle göras enbart på pensionerna
och icke på löneinkomster. Emellertid har vi tidigare förordat skatteavdrag
jämväl vid arbetsanställning, varvid avdrag skall göras med 25 %.
Även för korttidsanställda pensionärer skulle det självfallet vara enklare,
om de slapp medföra sin debetsedel till arbetsplatsen och i stället kunde få
förete det lätthanterligare skattekortet. Fördelen med detta enklare förfarande
måste dock anses vara oväsentlig i förhållande till den betydande arbetsbesparing,
som vinnes om skattekorten användes för underrättelserna
till pensionsmyndigheten.

I fråga om debetsedeln å slutlig skatt torde det föreslagna förfarandet,
fortsätter de sakkunniga, inte innebära några som helst olägenheter. Med
nuvarande bestämmelser skulle pensionärerna själva ha fått insända samma
debetsedel till pensionsmyndigheten.

Det föreslagna underrättelseförfarandet förutsätter att lokal skattemyndighet
får kännedom om de pensionärer inom den lokala skattemyndighetens
tjänstgöringsområde, för vilka pensionsmyndigheten verkställer skatteavdrag.
För att så skall kunna ske bör angivna förhållande framgå av vederbörande
pensionärers personplåtar i folkbokföringens tryckande register.

För närvarande inpräglas, såsom förut nämnts, på personplåtarna vissa
bokstäver såsom beteckning för pensionsförliållanden in. in. som är av betydelse
för debiteringen av folkpensionsavgift och beräkningen av pensionsgrundande
inkomst. Denna bokstavsmarkering täcker emellertid inte samtliga
fall, då lokal skattemyndighet skall tillställa pensionsmyndigheten de
särskilda uppgifterna för skatteavdragen på den allmänna pensionen. De
sakkunniga föreslår därför att bokstaven S (= skatteavdrag) präglas på vederbörandes
personplåt, när någon form av tilläggspension beviljats honom
och skatteavdrag på pensionen skall verkställas av pensionsmyndigheten.
Efter en sådan prägling kommer motsvarande markering att ske på pensionärens
debetsedlar å preliminär och slutlig skatt. De lokala skattemvndig -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

lieterna kan då fullgöra den föreslagna underrättelseskyldigheten med ledning
av markeringarna på debetsedlarna.

Rörande de olika administrativa åtgärderna i samband med S-markeringen
anföres följande i betänkandet.

För inprägling av S på personplåtarna bör pensionsmyndigheten beträffande
varje nybliven pensionär, för vilken myndigheten skall göra skatteavdrag,
omgående underrätta länsbyrån för folkbokföringen i det län, där
pensionärens senast kända mantalsskrivningsort är belägen, att pensionsmyndigheten
verkställer skatteavdrag på allmän pension. Om pensionärens
mantalsskrivningsort ändrats till annat län och länsbyrån på grund därav
översänt personplåten till annan länsbvrå, vidaresändes underrättelsen omgående
till sistnämnda länsbyrå.

När bokstaven S inpräglas på personplåten kan tilltrycket av namn in. m.
redan ha skett på preliminärskattesedlar, som ännu icke utsänts till de skattskyldiga
(senaste utsändningsdag för A-skattesedlarna är den 18 januari
under inkomståret). Så blir regelmässigt förhållandet, då underrättelsen inkommer
till länsbyrån efter mitten av november månad året före inkomståret.
I sådant fall får bokstaven S tillskrivas manuellt i plåtavtrycket på
debetsedeln. För detta ändamål tages efter inpräglingen av S på personplåten
ett avtryckskort av denna. Kvarligger debetsedlarna på länsbyrån, gör länsbyrån
den manuella S-markeringen. Eljest får markeringen ske hos den
lokala skattemyndighet, som skall utfärda debetsedeln. Avtryckskortet översändes
för sådan åtgärd till sistnämnda myndighet.

Slutskattesedlarna förses med plåtavtryck redan under året två år före
det, under vilket skatteavdrag för kvarskatt skall göras. Den kvarskatt, som
skall innehållas på pensionerna under början av år 1965, upptages sålunda
på slutskattesedlarna enligt 1964 års taxering, vilka förses med plåtavtryck
omkring den 1 juli 1963. Vid inpräglingen av bokstaven S på personplåtarna
finns därför alltid minst ett års slutskattesedlar, som försetts med plåtavtryck
och ännu icke utsänts till de skattskyldiga (senaste utsändningsdag för
slutskattesedlar med kvarskatt är den 10 december året näst före det under
vilket kvarskatteavdraget skall göras). Under viss tid finns sådana debetsedlar
för två år. Om inpräglingen sker exempelvis under tiden augusti—november
1963, inneligger sålunda regelmässigt slutskattesedlarna enligt 1963
års taxering och slutskattesedlarna enligt 1964 års taxering, båda försedda
med plåtavtryck. Efter varje inprägling av S på en personplåt måste därför
plåtavtrycket kompletteras manuellt med ett S beträffande minst en och
tidvis två slutskattesedlar. Liksom i fråga om preliminärdebetsedlarna bör
detta ske av länsbyrån, om slutskattesedlarna kvarligger där, och eljest hos
vederbörande lokala skattemyndighet, som för ändamålet tillställes ett avtryckskort
av personplåten. I förevarande fall är rätt lokal skattemyndighet
den, inom vars tjänstgöringsområde pensionären mantalsskrivits för
året näst före det då slutskattesedeln skall utsändas. Om pensionen beviljats
i oktober 1964 och pensionären mantalsskrivits i A för såväl år 1963 som år
1964, översändes alltså ett avtryckskort till den lokala skattemyndigheten
i A, som S-markerar pensionärens slutskattesedlar enligt 1964 och 1965 års
taxeringar. Är pensionären i nyss angivna fall mantalsskriven i A för år 1964
men i B för år 1963 och ligger A och B i olika skattemyndigheters tjänstgöringsområden,
till ställes var och en av dessa lokala skattemyndigheter ett
avtryckskort.

Såsom framgår av det förut anförda är syftet med inpräglingen av bokstaven
S på personplåtarna och den manuella kompletteringen av plåtavtrvc -

Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

ken med ett S att A-skattesedlarna för pensionärerna och sådana slutskattesedlar
för pensionärer, enligt vilka kvarstående skatt skall erläggas, skall
kunna avskiljas från övriga debetsedlar i och för särskild behandling. Innan
A-skattesedlarna och slutskattesedlarna utsändes till de skattskyldiga, skall
således lokal skattemyndighet utsortera de debetsedlar, som på tidigare angivet
sätt markerats med ett S och — såvitt gäller slutskattesedlarna — dessutom
upptar kvarstående skatt. Från de utsorterade A-skattesedlarna avskiljes
skattekorten. Dessa översändes samtidigt till pensionsmyndigheten, förslagsvis
senast den 25 januari. För kontroll att samtliga lokala skattemyndigheter
i riket insänt skattekorten avprickas de inkomna försändelserna
hos pensionsmyndigheten på en förteckning över de lokala skattemyndigheterna.
På motsvarande sätt förfares med den nedre delen av de utsorterade
slutskattesedlarna; senaste leveransdag bör dock förslagsvis vara den 20 dece.
™^ei innan avdragen för kvarskatten skall göras. När försändelser beträffande
uppgifter om kvarskatt inkommit från samtliga lokala skattemvndigheter
skall pensionsmyndigheten äga utgå från att kvarskatt icke skall
avdragas för andra än dem för vilka översänts nederdelen av slutskattesedel.
Har däremot skattekort ej inkommit för pensionär, för vilken pensionsinvndiglielen
skall göra preliminärskatteavdrag, får myndigheten hos den lokala
skattemyndigheten efterhöra huruvida vederbörande påförts B-skatt och, om
så ej är fallet, begära att få erforderliga skatteavdragsuppgifter. — — —

Utöver bestyret med att tillställa pensionsmyndigheten skattekort in. in.
tillkommer för de lokala skattemyndigheterna att stämpla vissa upplysningar
på de utsorterade debetsedlarna. På preliminärskattesedlarna bör sålunda
angivas att pensionsmyndigheten gör skatteavdrag för preliminär skatt
på vederbörandes pensionsinkomster, att debetsedeln ej skall översändas till
pensionsmyndigheten och att arbetsgivare skall innehålla A-slcatt med 25 c''c
av pensionärens lön. På slutskattesedlarna bör angivas att skatteavdrag för
kvarstående skatt verkställes av pensionsmyndigheten och att debetsedeln ej
skall tillställas denna myndighet.

De sakkunniga påpekar, att det föreslagna systemet får verkan först efter
det pensionen beviljats och S-markering verkställts. Dessförinnan behöver
pensionsmyndighet få veta om preliminär A-skatt skall erläggas för vederbörande
samt i så fall om tillämplig skattetabell och kolumn och om debetsedelsnumret.
I vissa fall erfordras även uppgift om kvarstående skatt.
De sakkunniga anför följande.

För att pensionsmyndigheten skall kunna erhålla ifrågavarande uppgifter
torde bli nödvändigt att vederbörande i sin pensionsansökan får meddela
sin mantalsskrivningsadress för det år, under vilket ansökningen ingives,
samt för det närmast föregående året. Om ansökningen göres så sent på
året att den första pensionsutbetalningen kan förväntas ske först efter årsskiftet,
bör sökanden därjämte om möjligt även uppgiva eventuell ny mantalsskrivningsadress.

I pensionsansökningen bör vidare meddelas numret på sökandens preliminärskattesedel
för det löpande året och, om A-skatt skall erläggas, tilllämplig
skattetabell och kolumn däri.

På sjukkassan bör ankomma att med ledning av företedd preliminärdebel
sedel eller uppvisat skattekort eller genom förfrågningar hos vederbörande
lokala skattemyndighet kontrollera de i ansökningen lämnade uppgifterna
samt att vidtaga erforderliga rättelser och kompletteringar. Har pensionssökanden
enligt egen uppgift påförts preliminär B-skatt torde sjukkassan

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 dr 1UC>‘2

regelmässigt böra taga kontakt med den lokala skattemyndigheten för ev.
utbyte av B-skatten mot A-skatt. Då pension beviljats och meddelande därom
expedieras till pensionsmyndigheten bör jämväl lämnas de uppgifter,
som erfordras för skatteavdragsberäkningen hos myndigheten.

Om pensionsansökningen ingivits i början av året, innan debetsedlarna å
preliminär A-skatt utsänts, eller ansökningen ingivits under ett år och den
törsta pensionsutbetalningen kan ske först under nästföljande år, har vederbörande
icke haft möjlighet att i ansökningen lämna några uppgifter om
sin preliminärskatt för det år då pension skall börja utbetalas. I sådant fall
får sjukkassan efterhöra hos den lokala skattemyndigheten huruvida vederbörande
för det aktuella året har att erlägga A-skatt eller B-skatt, och
— om A-skatt påförts — begära uppgifter om tillämplig skattetabell och
kolumn och om debetsedelsnumret. Har den i ansökningen uppgivna mantalsskrivningsorten
för ansökningsåret ändrats utan att detta framgår av
ansökningen, bör den lokala skattemyndighet, som mottagit förfrågningen,
vidaresända densamma till rätt lokal skattemyndighet för direkt besvarande.
Om sjukkassan måste expediera pensionsbeslutet till pensionsmyndigheten
innan nu ifrågavarande uppgifter om tillämplig skattetabell m! in. kan
erhållas, får sjukkassan i efterhand komplettera ärendet med dessa uppgifter
och snarast möjligt översända dem till pensionsmyndigheten.

Vidare måste sjukkassan, när den första pensionsutbetalningen skall verkställas
i november eller december ett år, regelmässigt från den lokala skattemyndigheten
inhämta uppgift huruvida vederbörande enligt samma års
taxering påförts kvarstående skatt, som skall avdragas vid pensionsutbetalningarna
i februari—maj påföljande år. Vid så sen förstagångsutbetalning
får man nämligen räkna med att pensionärens slutskattesedel ofta icke hunnit
S-markeras och att således den lokala skattemyndigheten saknat möjlighet
att i normal ordning underrätta pensionsmyndigheten om eventuell
kvarskatt. Om vederbörande påförts sådan skatt, får alltså sjukkassan begära
uppgift om slutskattesedelns nummer, kvarskattebeloppet och dettas
fördelning på uppbördsterminerna i mars och maj. På grund av att debiteringen
av den slutliga skatten slutföres först mot slutet av året (debetsedlarna
utsändes senast den 10 december), torde sjukkassan ofta ha översänt sitt
pensionsbeslut till pensionsmyndigheten innan sjukkassan kan till myndigheten
vidarebefordra den från lokala skattemyndigheten erhållna uppgiften
om kvarskatten. När pensionsmyndigheten erhållit uppgiften, bör myndigheten
underrätta pensionären om att mjmdigheten skall göra kvarskatteavdrag
på pensionen och att följaktligen sådant avdrag icke skall verkställas
av eventuell arbetsgivare. Anteckning härom torde nämligen i nu förevarande
fall ofta saknas på slutskattesedeln.

Därefter berör de sakkunniga den situationen att skatteformen ändras
för eu pensionär antingen från A-skatt till B-skatt eller tvärt om och anför
följande.

Sedan ett S inpräglats på personplåten för en pensionär, kan inträffa att
skatteavdrag ej längre skall göras därför att preliminärskatteformen ändrats
från A-skatt till B-skatt. I sådant fall får den lokala skattemyndigheten,
sedan beslut fattats att B-skatt skall erläggas, omgående underrätta dels
pensionsmyndigheten, dels ock länsbyrån för folkbokföringen i och för utplåning
av S:et på personplåten. Vidare bör S-markeringen i plåtavtrycket
strykas på den eller de slutskattescdlar, som ännu icke utsänts till pensionären.
Finnes icke denna eller dessa debetsedlar hos nu ifrågavarande lokala
skattemyndighet, får myndigheten för angivna åtgärd underrätta den lokala

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

skattemyndighet, som skall utfärda debetsedeln eller debetsedlarna, att pensionären
numera påförts B-skatt. Inkommer meddelandet om påförd B-skatt
till pensionsmyndigheten, sedan denna i och för kvarskatteavdrag mottagit
nedre delen av pensionärens slutskattesedel, får pensionsmyndigheten översända
nämnda debetsedelsdel till pensionären.

Ä andra sidan kan inträffa — och det torde bli vanligare än nyssnämnda
fall — att en pensionär, som vid första pensionsutbetalningen hade att erlägga
B-skatt och för vilken skatteavdrag därför ej verkställts, får B-skatten utbytt
mot A-skatt. Vid sådant utbyte bör det åligga den lokala skattemyndigheten
att meddela pensionsmyndigheten uppgifter om utbytet, A-skattesedelns
nummer, skattetabell m. m. och, om kvarskatteavdrag skall göras och
slutskattesedeln utfärdats av den lokala skattemyndigheten, slutskattesedelns
nummer, kvarskattebeloppet och dettas fördelning på uppbördsterminer.
Har annan lokal skattemyndighet utfärdat slutskattesedeln, lämnas i
stället uppgift härom. Pensionsmyndigheten får i vanlig ordning pröva, om
pensionsmyndigheten skall verkställa skatteavdrag eller ej och därefter vidtaga
samma åtgärder som enligt vad tidigare anförts skall ske i fråga om nyblivna
pensionärer.

Slutligen framhålles, att det föreslagna avdragssystemet bör tillämpas redan
från och med år 1963. Därvid bör för tiden dessförinnan gälla, att sjukkassa
i samband med att meddelande om beviljad pension översändes till
pensionsmyndigheten, även lämnar myndigheten uppgift om pensionärens
preliminära skatt för år 1962. Denna uppgift får betydelse för skatteavdraget
vid de första pensionsutbetalningarna under januari och februari
1963 och för S-markeringen av vederbörandes personplåt i folkbokföringens
tryckande register. Sedan pensionsmyndigheten underrättats om beviljad
pension och funnit, att myndigheten skall verkställa skatteavdrag under
år 1963, bör myndigheten, fortsätter de sakkunniga, omgående expediera
vederbörligt meddelande härom för S-markeringen.

De sakkunniga berör även några detaljfrågor beträffande pensionsmyndighetens
skatteredovisning.

Statlig myndighet och annan arbetsgivare med minst 100 arbetstagare har
möjlighet att tillämpa s. k. summarisk redovisning av innehållen preliminär
A-skatt. Beträffande sådan redovisning är bl. a. stadgat, att arbetsgivaren
en gång årligen skall lämna uppgift till skatteavdelningen vid postkontor
i residensstaden om nummer på debetsedlarna för preliminär skatt, som
utfärdats för de arbetstagare beträffande vilka summarisk redovisning sker.
Denna uppgift erfordras för kontrollen av att preliminär A-skatt vederbörligen
inbetalas.

Bestämmelserna om summarisk skatteredovisning torde kunna tillämpas
av pensionsmyndigheten. De sakkunniga framhåller att, i den mån så blir
fallet, den särskilda uppgiften om vilka skattskyldiga som omfattas av den
summariska redovisningen i regel icke erfordras beträffande pensionsmyndigheten.
Den föreslagna S-markeringen av debetsedlar torde nämligen enligt
de sakkunniga vara tillfyllest, därest S-markeringen verkställes även på
det till debetsedeln hörande kreditkortet.

Särskild uppgift i fråga om den summariska redovisningen erfordras, fort -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

sätter de sakkunniga, blott för de nvbli-vna pensionärerna, eftersom preliminärskattesedlarna
i regel utsänts när vederbörande beviljas pension. Pensionsmyndigheten
måste därför i vanlig ordning upprätta och översända
förteckning över debetsedelsnumren för dem som erhållit sin första pension
under året. Särskild förteckning torde böra lämnas för varje län resp.
Stockholms stad. Med ledning av förteckningarna får därefter vederbörande
pensionärers kreditkort S-markeras.

Remissyttrandena

Förslagets huvudlinjer har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av flertalet remissinstanser. Endast riksförsäkringsanstalten, centrala uppbördsnämnden,
uppbördsorganisationskommittén och Sveriges häradsskrivareförening
finner sig inte kunna förorda förslagets genomförande.

I flera av de tillstyrkande remissyttrandena framkommer emellertid yrkanden
om ett enklare förfarande under tilläggspensioneringens inledningsskede
än vad de sakkunniga föreslagit.

a) Allmänna synpunkter

Ur de tillstyrkande yttrandena må följande återges.

Pensionsstyrelsen har för närvarande intet att erinra mot de sakkunnigas
förslag. Huruvida förslagets detaljer är de lämpligaste ur teknisk synpunkt
avsågs bli föremål för särskild undersökning av en arbetsgrupp inom styrelsen
för planering rörande bl. a. utnyttjandet av en beställd ADB-anläggning.
Kommittén för maskinell databehandling, som bedömt förslaget huvudsakligen
ur maskinteknisk synpunkt, har intet att erinra.

Länsstyrelsen i Kalmar län finner förslagen ändamålsenliga och väl motiverade.
Länsstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att ålderspensionärerna
med det föreslagna systemet i ytterst ringa omfattning blir betungade
med att lämna debetsedlar och uppgifter m. m. för skatteavdragets verkställande.
Länsstyrelsen har därför icke funnit anledning att i något avseende
föreslå ändring i de sakkunnigas förslag.

Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar i första hand införandet av en definitiv
källskatt beträffande allmän pension. Om en sådan skatt inte kan
genomföras nu, torde, enligt länsstyrelsen, de av utredningen föreslagna
riktlinjerna i huvudsak kunna läggas till grund för lagstiftning. Rörande eu
definitiv källskatt anför länsstyrelsen bl. a. följande.

I nu gällande uppbördssystem är reglerna för erläggande av preliminär
A-skatt jämförelsevis enkla. Detta förhållande har framstått som en av systemets
förtjänster. De i betänkandet föreslagna reglerna innebär ändring
häri. Vidare innebär reglerna en icke oväsentlig ökning av arbetsuppgifterna
för lokala skattemyndigheterna samt nya uppgifter för utbetalande
pensionsmyndigheten. En lagstiftning med dylika konsekvenser bör givetvis
om möjligt undvikas. Å andra sidan får det anses önskvärt såväl för det
allmänna som den enskilde att skatt på allmän pension uttages vid käl -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

lan. I detta läge synes man endast ha att välja mellan att antingen slå in
på den väg de sakkunniga föreslagit eller låta gjorda skatteavdrag bli definitiva.
I sistnämnda avseende utgör sjömansskatten en tänkbar förebild.
I denna skatt har vi fått en definitiv källskatt, som uppenbarligen fungerar
utan större friktioner. Enligt länsstyrelsens mening bör man icke underlåta
att överväga möjligheten att beträffande de inkomster, som avses i betänkandet,
införa en definitiv källskatt efter liknande linjer, som sjömansskatten.
Detta innebär således bland annat uppgörande av tabeller för
skatteavdrag baserade på en genomsnittlig rättvisa och med skäligt hänsynstagande
till inkomstens särart. Skatteavdraget skulle därefter med ett
enkelt handgrepp kunna ombesörjas av pensionsmvndigheten utan medverkan
av annan myndighet eller den skattskyldige. För taxeringen finge systemet
den följden, att de allmänna pensionerna icke skulle upptagas såsom
intäkt. En väsentlig lättnad både för skattskyldiga och myndigheter skulle
vinnas härigenom. Den bärande invändningen mot ett sådant system torde
vara, att det icke alltid leder till full rättvisa och skatt efter förmåga. Enligt
länsstyrelsens mening kan det emellertid ifrågasättas om det är möjligt att
ge en fullt entydig och objektiv definition på rättvisa och skatteförmåga i
detta sammanhang. Härutinnan behöver endast hänvisas till den ökade användningen
av schabloner i lagstiftning och rättspraxis på beskattningens
område.

Överståthållarämbetet vitsordar att utredningens förslag har stora fördelar
ur pensionärens synpunkt. Förslaget innebär emellertid enligt ämbetet ett
betydande merarbete för vissa arbetsgivare. Med hänsyn härtill hvser ämbetet
viss tvekan beträffande de föreslagna åtgärdernas lämplighet. Om förslaget
genomföres bör det, fortsätter ämbetet, göras till föremål för översyn
i förenklande syfte. Såsom ett alternativ framföres att särskilda bestämmelser
utfärdas endast beträffande skatteavdrag å allmän pension och att i övrigt
uppbördsförordningens regler om skatteavdrag får gälla.

De fyra remissinstanser som avstyrkt de sakkunnigas förslag har
alla funnit det föreslagna systemets genomförande redan under tilläggspensioneringens
inledningsskede föranleda så komplicerade bestämmelser att
förslaget inte bör föranleda lagstiftning för närvarande. Intill dess att folkbokförings-
och uppbördsväsendet mekaniserats bör av praktiska skäl en
förenklad ordning gälla, som mera ansluter sig till eljest gällande uppbördsregler.

Riksförsäkringsanstalten anser sålunda att några betänkligheter inte behöver
hysas mot ett uppskjutande av frågan om särskilda skatteavdragsbestämmelser
av det slag som avses i betänkandet, eftersom omfattningen av
pensionsutbetalningarna under inledningsskedet blir förhållandevis ringa.
I avvaktan på en definitiv lösning bör, enligt riksförsäkringsanstalten, övervägas
ett provisoriskt avdragssystem av enkelt slag, vid vilket pensionsmyndighetens
och sjukkassornas skyldighet att verkställa skatteavdrag endast
kommer att gälla preliminär A-skatt.

Centrala uppbördsnämnden ifrågasätter, med hänsyn till att antalet tilläggspensioner
under de första åren kommer att vara begränsat, om anledning
finns att redan under de första åren frångå huvudreglerna för skatte -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

avdrag. Nämnden tillstyrker emellertid förslaget att sammanslå tilläggs- och
folkpension vid skatteavdrags beräknande.

Till framlagda alternativa förslag återkommer framställningen i det följande.

b) Principförslagets detaljer

I fråga om förslagets detaljer — bortsett från inledningsskedet — har följande
synpunkter framkommit.

Alla remissinstanser har godtagit eller lämnat utan erinran förslaget att
preliminär A-skatt i princip skall beräknas även för folkpension,
när pensionären uppbär tilläggspension och skatteavdrag skall göras
på denna och att sådant avdrag i princip skall göras även i de fall pensionsmyndigheten
enligt nu gällande regler icke skulle vara att anse som huvudsaklig
arbetsgivare.

Ej heller har invändningar framkommit mot de sakkunnigas uppfattning
att preliminär A-skatt icke skall beräknas för de inkomstprövade
folkpensionsförmånerna kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg.
Uppbördsutredningen ifrågasätter om icke skatteavdrag helt kan
underlåtas beträffande pensionär som åtnjuter sådana tillägg. Uppbördsutredningen
framhåller att de sakkunnigas förslag innebär, att de extra avdrag
pensionärerna kan förväntas erhålla antagits i huvudsak motsvara
de inkomstprövade tilläggen. Utredningen är inte övertygad om att därigenom
tillräcklig hänsyn tagits till påräkneliga extra avdrag — särskilt i de
lägsta inkomstlägena — och ifrågasätter om inte i flertalet fall en riktigare
avvägning skulle nås om ifrågavarande bestämmelse utformas så att skatteavdrag
helt underlåtes beträffande pensionär, som åtnjuter inkomstprövat
tillägg. Sveriges folkpensionärers riksorganisation anför liknande synpunkter.

I ett par yttranden framföres förslag om att kommunalt bostadstillägg och
hustrutillägg göres skattefria. Statens organisationsnämnd framhåller att
taxeringsnämnderna härigenom, i de fall inkomstprövat tillägg utgår, icke
skulle behöva ta ställning till frågan om avdrag för nedsatt skatteförmåga
skall beviljas, vilket eljest regelmässigt torde äga rum. Kronokamrcraren i
Göteborg erinrar om att tilläggen övergår till att bli ett tillskott, som till sin
karaktär är jämförbart med socialhjälp. Uppbörds- och taxeringsförfarandet
torde förenklas för deklaranter och skattemyndigheter om de inkomstprövade
tilläggen gjordes till icke skattepliktig inkomst. För att kunna beaktas
vid avgörande av storleken av eventuellt extra avdrag för nedsatt skatteförmåga
bör det räcka med att upplysning om inkomstprövat tillägg lämnas
i kontrolluppgift.

De sakkunnigas förslag innebär att pensionsmyndigheten skall underlåta
skatteavdrag om tilläggspensionen understiger 10 0 kr. för
månad eller när skatteavdraget understiger 10 kr. för månad. Dessa gränsbelopp
har i regel ansetts väl avvägda. Viss kritik har dock framkommit.

!5 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1S3

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Länsstyrelsen i Uppsala län samt liäradsskrivarna i Trögds och Tiunda
fögderier anser den föreslagna gränsen för skatteavdrag för låg med hänsyn
till bestämmelserna om avdrag för nedsatt skatteförmåga. Länsstyrelsen i
Västerbottens län framhåller däremot att 1 200-kronorsgränsen är för hög,
när sidopension utgår. Enligt länsstyrelsens mening skulle det vara lämpligare
och smidigare om pensionsmvndigheten hade möjlighet att verkställa
skatteavdrag, även om tilläggspensionen understeg 1 200 kr. per år men dock
tillsammans med eventuell sidopension uppgick till minst detta belopp.

Några remissinstanser uttalar sig för en rörlig gräns, anknuten till normalbeloppen
för existensminimum. Länsstyrelsen i Hallands län anför sålunda
följande.

Att här utgå från ett fixerat belopp innebär givetvis en stor praktisk fördel
för pensionsmyndigheten. Å andra sidan torde måhända syftet med
denna undantagsbestämmelse, bl. a. med hänsyn till penningvärdets förändringar,
bättre tillgodoses, om bestämmelsen i stället på något sätt kunde anknytas
till de av centrala uppbördsnämnden för varje år fastställda normalbeloppen
för existensminimum. Härigenom torde större överensstämmelse
kunna erhållas med de principer som lillämpas vid taxeringen beträffande
avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Förslag om minimigränsens anknytning till normalbeloppen för existensminimum
framföres även av Tjänstemännens centralorganisation och av
kronokamreraren i Göteborg, vilken dock förutsätter att denna begränsningsregel
icke skall komma till användning när pensionsmyndigheten äger kännedom
om att pensionären uppbär sidopension eller eventuell arbetsinkomst.

Den föreslagna regeln att skatteavdrag inte skall verkställas om skatteavdraget
skulle understiga 10 kr. avstyrkes av uppbördsorganisationskommittén,
som framhåller att denna regel icke har motsvarighet i andra uppbördssammanliang.
Även centrala uppbördsnämnden avstyrker denna begränsning
såsom ägnad att onödigtvis komplicera förfarandet.

Den i betänkandet avsedda skyldigheten för pensionsmyndigheten att verkställa
avdrag även för kvarstående skatt avstyrkes av riksförsäkringsanstalten.
Även länsstyrelsen i Hallands län ställer sig tveksam till denna
regel och ifrågasätter om inte bestämmelserna tills vidare lämpligen kan
utformas så, att skyldighet att verkställa avdrag för pensionärens kvarstående
skatt skall föreligga blott i sådana fall, då denne själv hos pensionsmyndigheten
begär sådant avdrag och för ändamålet överlämnar sin slutskattesedel.
Länsstyrelsen anför bl. a. följande.

Det kan antas, att kvarstående skatt endast uppkommer i jämförelsevis
ringa omfattning, då preliminär skatt skall uttagas jämväl för sådana sidoinkomsler,
som utgöres av annan pension eller arbetsinkomst. Huvudsakligen
blir detta fallet, då pensionären har smärre inkomster av fastighet, rörelse,
kapital eller tillfällig förvärvsverksamhet, för vilka inkomstslag någon
preliminär A-skatt icke beräknas. Vederbörande har då alltid möjlighet att
för undvikande av kvarstående skatt begära förhöjt avdrag å pensionen eller
senast före maj månad under taxeringsåret verkställa fyllnadsinbetalning
av preliminär skatt. Varken för den enskilde eller för det allmänna tor -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

de några större olägenheter uppstå, om pensionären i dessa fall själv får
ombesörja inbetalningen av sin kvarstående skatt. Det administrativa förfarandet
skulle härigenom avsevärt förenklas. Pensionärerna skulle sannolikt
också i större utsträckning än eljest finna anledning att då så påkallades
av deras inkomstförhållanden begära förhöjt avdrag för preliminärskatt. Åtminstone
synes några års erfarenhet böra avvaktas, innan avdragsskyldighet
för pensionsmyndigheten beträffande kvarstående skatt föreskrives.

Å andra sidan avstyrkes i några remissyttranden regeln, att pensionsmyndigheten
under det år, då den första pensionsutbetalningen verkställes, skall
göra skatteavdrag för kvarstående skatt blott i de fall pensionären det begär
och överlämnar sin slutskattesedel. Uppbördsorganisationskommittén
framhåller, att sjukkassan beträffande pensionsansökningar, som föranleder
första pensionsutbetalning under årets första månader, bör kunna införskaffa
uppgift om kvarskatteförhållandena. Om pension börjar utgå
under februari—maj och kvarskatt påförts, har pensionsmyndigheten sedan
möjlighet att i samband med att pensionsbeslutet delges pensionären uppmana
denne skicka in debetsedel å slutlig skatt. Huruvida någon del av skatten
i fråga redan erlagts framgår sedan av arbetsgivarens eller postens kvitto
på debetsedeln. Länsstyrelsen i Kopparbergs län och Föreningen Sveriges
kronokamrerare befarar att den av de sakkunniga föreslagna begränsningen
i skyldigheten att verkställa skatteavdrag för kvarstående skatt kommer
att i betydande utsträckning leda till restföring av sådan skatt. Även länsstyrelsen
i Värmlands län räknar med att pensionärerna ofta kommer att underlåta
att själva erlägga kvarstående skatt samt anför följande.

I dessa fall blir indrivningsmyndigheterna nödsakade att driva in kvarskatten
hos pensionären, vilket måste leda till merarbete och andra olägenheter.
Särskilt framträder detta om indrivningsmyndigheterna måste tillgripa
införsel i den allmänna pensionen och pensionsmyndigheten sålunda
ändå till slut kommer att få göra avdrag för kvarskatten. Det synes därför
vara lämpligast att pensionsmyndigheten infordrar pensionärens slutskattesedel.
För att undvika att försening av pensionsutbetalningen sker, ifrågasätter
länsstyrelsen om det icke vore möjligt att avdrag för kvarskatt sker
vid en senare tidpunkt än eljest och att redovisningen i motsvarande grad
skjuts fram. För att inte rostlängderna och restindrivningen härigenom skall
försenas kan det eventuellt vara lämpligt att »förstagångspensionärerna»
på något sätt särskilt angives i restlängderna.

Uppbördsverket i Stockholm erinrar om att kvarskatt som inte uttages genom
skatteavdrag eller eljest erlägges blir föremål för indrivning och uttages
genom införsel i pension eller lön.

Den av de sakkunniga föreslagna tekniken för beräkning och uttag
av skatt i samband med utbetalning av allmän pension uppvisar
vissa likheter med det av delegationen för pensionsutbetalning alltsedan juli
1959 tillämpade skatteavdragssystemet. Delegationen redovisar därför sina
erfarenheter på området och anför bl. a. följande.

Delegationen, som f. n. utbetalar samordnad personal- och folkpension till
omkring 86 000 pensionärer varje månad, beräknar att i slutet av detta år
.‘it llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sam/. Xr 183

Kungi. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

ha övertagit utbetalningen av cirka 150 000 personalpensioner. Delegationen
uttar jämlikt Kungl. Maj ris kungörelse nr 267 av år 1959 preliminär A-skatt
och i förekommande fall kvarstående skatt å såväl personalpension som
folkpension. Skatteavdragsskyldighet föreligger ej i fall, där B-skatt utgår
eller skattebefrielse föreligger eller annan huvudsaklig arbetsgivare än delegationen
finnes. Preliminär A-skatt uttages f. n. i cirka 74 000 fall. Skatteavdraget
uträknas i automatisk databehandlingsmaskin enligt särskilt program,
s. k. programskatt. Vid fastställandet av programskatten tillämpas
samma principer som gäller vid uträkning av tabellskatt. Dock sker individuell
beloppsberäkning i motsats till skattetabellernas intervallsteknik.
Vidare sker differentiering med hänsyn till om pensions- och sjukförsäkringsavgift
skall uttagas eller ej.

Delegationen anser sina erfarenheter av systemet med programskatt goda.
Pensionärerna synes relativt snabbt ha accepterat den nya beräkningsmetoden
och några speciella svårigheter ur teknisk synpunkt har ej förelegat.
Ur pensionärernas synpunkt torde det, fortsätter delegationen, vara önskvärt
att riksförsäkringsverket och delegationen tillämpar samma skatteberäkningssystem.

De sakkunnigas uttalanden och förslag i fråga om tillämplig kolumn
i skattetabellen för pensionärerna har i regel accepterats
av remissinstanserna. Vissa uttalanden i dessa och angränsande frågor inrymmer
dock erinringar mot och tillägg till utredningsförslaget.

Länsstyrelsen i Värmlands län pekar på att de sakkunniga förutsätter att
pensionärerna i lägre inkomstlägen erhåller på visst sätt beräknade extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga för att kvarskatt icke skall uppkomma
genom tillämpning av de föreslagna reglerna. Bestämmelserna om extra avdrag
är emellertid enligt länsstyrelsens mening för individuella och tillämpas
alltför olika av skilda taxeringsnämnder för att kunna tjäna som tillförlitlig
utjämnande faktor. Länsstyrelsen ifrågasätter om det icke i stället
vore lämpligt med en omarbetning av de nämnda mateiiella reglerna om avdrag
för nedsatt skatteförmåga så att en bättre överensstämmelse med den
slutliga skatten kan ernås. Härvid synes det bli erforderligt att åstadkomma
en viss schablonisering av reglerna om extra avdrag för folkpensionärerna.
Om källskattetabellerna skall användas vid beräkning av skatteavdrag å folkpension
och tilläggspension, utan att reglerna i kommunalskattelagen om
extra avdrag på nu angivet sätt ändras, anser länsstyrelsen att en normerande
tabell för extra avdrag bör utarbetas. En sådan tabell skulle vara av
stort värde för taxeringsnämnderna och medverka till att bedömandet av
dessa avdrag blir enhetligt.

Kronokamreraren i Hälsingborg uttalar sig i samma riktning.

Förslaget att preliminärskatt för gift pensionär, vars hustru har hustrutillägg,
skall beräknas på hans pension ökad med hustrutillägget, dock högst
1 500 kr., har föranlett ett par uttalanden. Socialförsäkringens administrationsnämnd
avstyrker detta förslag och kronokamreraren i Göteborg framhåller
att den föreslagna bestämmelsen blir onödig om, såsom han förordat,
skattefrihet införes för behovsprövade folkpensionsförmåner.

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

Centrala uppbördsnämnden är tveksam mot förslaget att skatteavdrag för
gift man, vars hustru uppbär ålderspension, alltid skall beräknas enligt kolumn
3 i källskattetabellen. De lokala skattemyndigheterna skulle enligt
förslaget nödgas att vid kolumnsättningen i samtliga fall då preliminärdebetsedel
skall utfärdas för gift man konstatera hustruns ålder och om
det kan antagas att makarna sambeskaltas. Enligt nämndens mening kan
det ifrågasättas, om man med en sådan föreskrift vinner sådana fördelar,
att de uppväger det icke oväsentliga merarbetet. Kronokamreraren i Uppsala
hyser samma tvekan mot detta förslag och uppbördsorganisationskommittén
anser att den ifrågasatta ändringen bör ses i ett vidare sammanhang.
Kvarstående skatt uppkommer redan nu, påpekar kommittén, även i
de fall att hustrun inte är pensionär men har annan inkomst av motsvarande
storlek, nämligen om hon inte äger tillgodoräkna sig förvärvsavdrag. Kommittén
avstyrker en särreglering på denna punkt av pensionärernas källskatteavdrag.

Delegationen för pensionsutbetalning tillstyrker däremot detta förslag
med stöd av erfarenheterna från sitt arbete. Delegationen har själv observerat
risken för kvarstående skatt i de tusentals fall där pensionärens källskatt
beräknas enligt kolumn 2 och där maken uppbär folkpension i form
av ålderspension. I dessa fall har delegationen beslutat tillskriva vederbörande
personalpensionär med uppmaning att begära förhöjt skatteavdrag
för att därigenom förhindra uppkomsten av kvarstående skatt. Det är därför
med tillfredsställelse delegationen konstaterar att de sakkunniga föreslår
att de lokala skattemyndigheterna i sådana fall skall besluta att kolumn 3
i stället skall tillämpas. Tillämpning av kolumn 3 i dessa fall torde komma
att avsevärt reducera antalet kvarskattefall.

Den föreslagna skyldigheten för pensionsmyndigheten att beräkna skatteavdrag
med hänsyn även till sidopen sion har mött kritik. Uppbördsutredningen
framhåller att detta innebär en betydande utvidgning av skyldigheten
för pensionärerna att underkasta sig skatteavdrag. I och för
sig kan invändningar resas mot eu sådan utvidgning för endast eu viss
grupp skattskyldiga. Med hänsyn till förslagets fördelar även för pensionärerna
anser uppbördsutredningen att förslaget likväl kan accepteras i princip.
En samordning av de bestämmelser som gäller för olika grupper pensionärer
torde dock böra ske, fortsätter utredningen. Det synes sålunda
av bl. a. rättviseskäl ofrånkomligt att skyldigheten att vidkännas skatteavdrag
på sidopension och lön göres lika omfattande för dem som åtnjuter
statlig personalpension som för övriga pensionärer. Centrala uppbördsnämnden
avstyrker särregler beträffande pensionärers sidoinkomster. Sådana
särbestämmelser torde enligt nämnden komma att komplicera förfarandet,
något som framgår av det omständliga system som föreslagits rörande
de lokala skattemyndigheternas medverkan. Nämnden ifrågasätter
därför om pensionärerna i detta hänseende bör behandlas annorlunda än
andra skattskyldiga. Övcrslåthullarämbetet och Föreningen Sveriges kronokamrerare
uttalar sig i samma riktning.

Kungl. Ma j.ts proposition nr 183 år 1962

Statens organisationsnämnd förordar att reglerna för skatteavdrag på
pensionärs sidoinkoraster göres så enkla och enhetliga som möjligt. Med utgångspunkt
från att de allmänna pensionerna sammantagna — åtminstone
vid en utbyggd tilläggspensionering — i regel kommer att utgöra pensionärernas
huvudsakliga inkomst av tjänst föreslår nämnden att på summan
av de allmänna pensionerna verkställes avdrag för preliminär A-skatt av
pensionsmyndigheten, medan avdrag för övriga inkomster av tjänst verkställes
med 25 procent av vederbörande arbetsgivare, pensionsanstalt etc.

Sveriges häradsskrivareförening erinrar om att förslag för några år sedan
framlades om uttagande av källskatt å sidoinkomster i största allmänhet.
Ehuru detta förslag, såväl för den enskilde som för det allmänna, skulle
få ojämförligt större verkan, lades det inte till grund för lagstiftning. Att
nu ställa pensionärerna i särklass i detta avseende förefaller inte vara lämpligt,
tillägger föreningen.

Å andra sidan ifrågasätter länsstyrelsen i Malmöhus län och kronokamrerarna
i Malmö och Hälsingborg om icke pensionsmyndighetens skatteavdrag
skulle kunna inriktas på att omfatta även andra inkomster än pensioner.
Genom att inkludera inkomster av fastighet och kapital skulle nära
överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt kunna vinnas tör ytterligare
stora grupper pensionärer.

Beträffande den föreslagna skatteavdragsskyldigheten vid sidopension
förutsätter delegationen för pensionsutbetalning att i de fall allmän tilläggspension
skall samordnas med sidopension i form av statlig personalpensionsförmån
och utbetalas tillsammans med denna skatteavdraget å båda förmånerna
alltid göres av den myndighet som har att utbetala den statliga
personalpensionsförmånen.

Den föreslagna speciella regeln för skatteavdrags verkställande i de fall
att pensionärs sidopensioner är så stora, att den allmänna pensionen icke
förslår till skatteavdrag, har särskilt berörts i några yttranden.

Riksräkenskapsverket anser att det bör övervägas att i dessa fall skatteavdrag
med förslagsvis minst 25 procent bör göras vid utbetalning av varje
sådan pension.

Uppbördsntredningen anför följande.

Enligt betänkandet skall pensionsmyndigheten i vissa fall inte verkställa
skatteavdrag å allmän pension och sidopension, ehuru pensionären har att
erlägga preliminär A-skatt. För att undvika oklarhet om vem som i sådant
fall är att anse som huvudsaklig arbetsgivare torde pensionsmyndigheten
regelmässigt böra överlämna ärenden av detta slag till vederbörande lokala
skattemyndighet, som har att närmare förordna i enlighet med uppbördsförordningens
bestämmelser. Därvid torde ofta finnas anledning att föreskriva
särskild beräkningsgrund för preliminärskatten.

Uppbördsorganisationskommittén, häradsskrivaren i Malmö fögderi och
uppbördsverket i Stockholm framför liknande synpunkter på frågan. Uppbördsverket
tillägger bl. a. följande.

Är pensionsmyndigheten huvudarbetsgivare skall myndigheten alltså icke
fritagas från avdragsskvldighet trots att allmänpensionen icke förslår till av -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1362

drag för all skatt. Är åter annan pensionsutbetalare huvudarbetsgivare bör
för denne kunna fastställas att han skall draga skatt i samma utsträckning
som pensionsmyndigheten, alltså även för sidopensioner, däri inbegripet
allmänpensionen som i detta läge är sidopension. I förekommande fall bör
annan pensionsutbetalare än pensionsmyndigheten kunna åläggas att vid
sidan av myndigheten verkställa visst avdrag å den utbetalade pensionen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att i dessa fall pensionsmyndigheten
bör underrätta utbetalare av sidopension, att denne skall
verkställa skatteavdrag, och därvid även angiva storleken av den allmänna
pensionen så att preliminär skatt kan beräknas för den sammanlagda intäkten
och kvarstående skatt undvikas. Härigenom skulle även pensionärerna
besparas åtskilliga problem som kanske kunde bli besvärande för många.
De av de sakkunniga befarade tekniska komplikationerna på grund av den
allmänna tilläggspensioneringens indexreglering torde, enligt förbundet, icke
behöva lägga hinder i vägen för det sålunda skisserade arrangemanget.

I fråga om skatteavdrag på pensionärs löneinkomst föreslås
av de sakkunniga att skatteavdrag skall verkställas av arbetsgivaren med 25
procent av lönen. Flera av de lokala skattemyndigheter som avgivit yttrande
över betänkandet har uttalat sin anslutning till detta förslag. Sådant
tillstyrkande bär framförts av Föreningen Sveriges kronokamrerare, kronokamrerarna
i Uppsala och Göteborg samt uppbördsverket i Stockholm. Detta
uppbördsverk anser dock att lokal skattemyndighet skall ha möjlighet att
i dessa fall fastställa annan grund för skatteavdrag än avdrag med 25 procent
för att källskatteavdraget i förekommande fall skall kunna anpassas
närmare till den slutliga skatten.

Överståthållarämbetet däremot är tveksamt på denna punkt med hänsyn
till den utvidgning av nu rådande skyldighet för arbetsgivare att verkställa
skatteavdrag som förslaget innefattar. Ämbetet befarar även att förslaget
kommer att medföra ett betydande merarbete för arbetsgivarna med uppbörden.

Riksräkenskapsverket och uppbördsutredningen förordar att i stället för
avdrag med 25 procent skatteavdraget skall beräknas efter tabell. Uppbördsutredningen
anför härom följande.

Uppbördsförordningens bestämmelser på detta område omfattas av det
uppbördsutredningen lämnade utredningsuppdraget. Utan att i detta sammanhang
taga ställning till de frågor utredningen sålunda har att pröva
vill utredningen dock ifrågasätta, om inte skatteavdrag efter tabell skulle
vara att föredraga beträffande löneinkomst som åtnjutes av pensionär. När
fråga är om större inkomster uppnås utan tvekan bättre överensstämmelse
mellan preliminär och slutlig skatt genom tabellavdrag. Beträffande mindre
löneinkomster skulle tabellavdraget måhända ibland ge ett sämre resultat.
Häremot bör dock ställas de uppenbara administrativa fördelar, som ligger
däri att pensionärernas debetsedlar inte behöver förses med anteckning om
särskild grund för preliminärskattens beräkning. — Oberoende av hur denna
avdragsregel utformas bör lokal skattemyndighet givetvis alltid ha möjlighet
att i individuella fall förordna om särskild grund för beräkning av
preliminär skatt å lön.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

För tillämpningen av det föreslagna systemet kräves eu omfattande u p pgiftsskyldighet
mellan det ifrågasatta centrala uppbördsorganet,
pensionsmyndigheten och utbetalare av sidopension. Sålunda har föreslagits
att pensionsmyndigheten skall avisera det centrala uppbördsorganet om
beslut dels om pension dels ock om att skatteavdrag verkställes av pensionsmyndigheten.

Kommittén för maskinell databehandling har inte funnit något att erinra
och anför i anslutning härtill följande.

Avsikten är att riksförsäkringsverket som tekniskt hjälpmedel skall använda
en datamaskin av typ IBM 1401. Kommittén anser sig mot bakgrund
härav och det av uppbördsorganisationskommittén framlagda förslaget ha
anledning understryka angelägenheten av att riksförsäkringsverket och
riksskattenämnden utrustas med maskinella hjälpmedel som kan utan störande
omgång korrespondera med varandra. Önskemålet härom blir, på den
tekniska utvecklingens nuvarande ståndpunkt, tillgodosett med det av uppbördsorganisationskommittén
föreslagna maskinsystemet. Skulle korrespondensmöjlighet
inte finnas, torde man få räkna med antingen att riksförsäkringsverket
i sinom lid, när datamaskiner börjar användas inom folkbokföring
och uppbörd, får byta maskinutrustning, vilket sannolikt skulle medföra
avsevärda komplikationer för arbetet inom riksförsäkringsverket eller
att man, om riksförsäkringsverket skall ha kvar den utrustning som beställts,
under åtskilliga år framåt avsäger sig möjligheterna att på ömse håll,
dvs. hos riksförsäkringsverket och riksskattenämnden, fullt ut tillgodogöra
sig alla de fördelar som ligger i att båda organen är utrustade med datamaskiner.
Emellertid synes utvecklingen gå mot att olika fabrikanter utformar
sin utrustning så att utbyte av magnetband kan ske med maskinanläggningar
av andra fabrikat.

Svenska försäkringsbolags riksförbund kan inte finna skäl för en så vid
uppgiftsskyldighet för utbetalare av pensioner och livräntor som den föreslagna.
Förbundet anför bl. a. följande.

Det kan exempelvis icke vara rimligt, att ett försäkringsbolag som börjar
utbetala livränta till en skadelidande då denne är i 20-årsåldern skall lämna
uppgift härom till pensionsmyndigheten. När den tid kommer då vederbörande
uppnår pensionsåldern, kan förhållandena vara så förändrade att
de ursprungliga uppgifterna saknar relevans. Även då fråga är om ålderspension
kan uppgifterna före folkpensionsåldern och ATP-:s vanliga pensionsålder
— 67 år — vara utan intresse vid tiden för påbörjat utbetalande
av den allmänna pensionen. I mycket stor utsträckning förekommer det
nämligen att arbetstagare har tillerkänts pension mellan 65 och 67 år uppgående
till 65 % av lönen, varefter pensionen minskas till 10 % av lönen. Sistnämnda
procenttal avser att komplettera den allmänna pensionen. Det är
naturligtvis icke annat pensionsbelopp än nämnda 10 % av lönen som kan
vara av betj^delse för pensionsmyndigheten. Det må i detta sammanhang
även erinras om att kvinnliga anställda i regel pensioneras vid 60 års ålder.
Deras pensionsförmåner mellan 60 och 67 år kan ej heller vara av intresse
för pensionsmyndigheten. Slutligen må understrykas att återbäringens inverkan
på pensionernas storlek icke kan med säkerhet bedömas långt före
den tid då utbetalning skall ske.

Riksförbundet föreslår under hänvisning härtill att uppgiftsskyldighet icke
skall åvila utbetalare av sidopension förrän under månaden före den

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1062

månad under vilken den skattskyldige uppnår 67 års ålder. Fall där skattskyldiga
begär allmän tilläggspension före 67 års ålder eller fall av invalidpension
torde kunna behandlas på sådant sätt att pensions myndigheten —
sedan den skattskyldige i ansökan om pension uppgivit förekomsten av sidopension
— infordrar uppgift från utbetalaren av denna sidopension.

Svenska arbetsgivareföreningen och Folksam ömsesidig livförsäkring uttalar
sig på liknande sätt.

c) Tilläggspensioneringens inledningsskede

Svårigheterna att genomföra den av utredningen föreslagna ordningen
redan under tilläggspensioneringens inledningsskede har i flera yttranden
särskilt kommenterats.

Å ena sidan har i vissa yttranden svårigheterna understrukits men inte
ansetts utgöra hinder för genomförande av utredningens förslag. Denna
hållning intar länsstyrelsen i Uppsala län med stöd av yttrandena från de
lokala skattemyndigheterna i länet samt länsstyrelserna i Östergötlands och
Kalmar län. Det understrykes i dessa yttranden, att de framlagda förslagen
kan förväntas medföra en icke oväsentlig ökning av arbetsbördan för de lokala
skattemyndigheterna och följaktligen förorsaka ökade personalkostnader.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anför bl. a. följande.

Det framlagda förslaget synes innebära en godtagbar lösning av ifrågavarande
uppgifter. Visserligen kan de föreslagna arbetsrutinerna synas komplicerade
och arbetskrävande för såväl pensionsmyndigheten som de lokala
skattemyndigheterna, men detta är ett pris, som måste betalas för den service,
som anses böra lämnas pensionärerna i uppbörds- och skattefrågor.
Redan under nuvarande förhållanden, då utbetalning av allmän tilläggspension
ännu ej påbörjats, får de lokala skattemyndigheterna ej i ringa utsträckning
biträda pensionärer, som vid sidan av allmän ålderspension uppbära
annan pension, med besvarandet av förfrågningar från pensionsmyndighet
rörande sidoinkomster m. in.

I andra yttranden har svårigheterna under inledningsskedet bedömts så
stora att reformen blott bör genomföras partiellt för detta skede. I den riktningen
uttalar sig sålunda riksförsäkringsanstalten, riksräkenskapsverket,
centrala uppbördsnämnden, uppbördsorganisationskommittén, länsstyrelsen
i Värmlands län, uppbördsverket i Stockholm, kronokamrerarna i Hälsingborg
och Göteborg, Föreningen Sveriges kronokamrerare och Sveriges häradsskrivareförening.
Såsom tidigare nämnts har vissa av dessa remissmyndigheter
tillika föreslagit att lagstiftningsåtgärderna tills vidare begränsas
till att avse inledningsskedet.

Riksräkenskapsverket ifrågasätter om det överhuvudtaget är motiverat
att såsom föreslagits verkställa skatteavdrag på utbetalningar av ålderspensioner
under de första åren med hänsyn till den relativt obetydliga storleken
av dessa pensioner för de årskullar det gäller. De skäl som gäller gentemot
skatteavdrag å folkpension synes förtjäna beaktande även i detta sammanhang.

Även kronokamreraren i Göteborg synes vilja förorda, att de aktuella åt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

gärderna får anstå intill dess övergången till ett mera mekaniserat system
för folkbokföring och skatteuppbörd beräknas ske.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller, att ny personal kommer alt
behöva anställas hos de lokala skattemyndigheterna som en följd av det föreslagna
systemet. Länsstyrelsen finner detta vara betänkligt, emedan vid
införandet av databehandlingssvstemet en stor del av personalen inom en
snar framtid måste sluta sina anställningar. Länsstyrelsen anser det angeläget
att frågan om de lokala skattemyndigheternas organisation och personal
snarast möjligt erhåller eu definitiv lösning.

Föreningen Sveriges kronokamrerare ifrågasätter om det är välbetänkt
att före den bebådade utvidgade mekaniseringen av folkbokförings- och uppbördsförfarandet
införa en tämligen vidlyftig administrativ apparat för tillIäggspensionärernas
skatteavdrag. Starka skäl talar för att det tills vidare
får anstå med särbestämmelser för de tilläggspensionsberättigade.

Sveriges häradsskrivareförening förordar att den föreslagna reformen nu
begränsas till att avse blott tilläggspensioneringens inledningsskede och att
därvid blott stadgas, att preliminär skatt skall uttagas för tilläggspension
jämte folkpension med de av utredningen föreslagna begränsningarna. Föreningen
anför bl. a. följande.

Föreningen ställer såg mycket tveksam till lämpligheten av att under pågående,
långt framskriden utredning om uppbördsväsendets organisation
tillskapa de övriga speciella uppbördsregler, som utredningsmännen föreslår,
för det jämförelsevis ringa fåtal pensionärer, som kan komma alt beröras
därav under tiden, till dess nytt uppbördssystem kan beräknas bliva infört.
De ingrepp, som föreslås, berör dessutom i uppbördssammanhang så betydelsefulla
begrepp som huvudsaklig anställning och beskattning av sidoinkomster.
Utredningsmännen synes själva ha kommit till det resultatet att
bestämmelserna är principiellt sett så pass vittgående att de inte kan rymmas
inom uppbördsförordningens ram utan tarvar en särskild förordning vid
sidan därav. Detta ställer nya krav på arbetsgivarnas författningskännedom.
Föreningen finner det vara betänkligt att förelägga arbetsgivarna att sätta
sig in i nya, från nuvarande ordning avvikande regler, för att måhända inom
en nära framtid nödgas begära av dem att medverka i de andra arbetsrutiner,
som ett mera avancerat databehandlingssystem kan påfordra.---—

De administrativa åtgärder, som utredningsmännen föreslår för underlättande
av pensionärernas skatteinbetalning, synes vara jämförelsevis enkla
att bemästra i ett automatiserat uppbördssystem. I det nuvarande systemet
är det däremot förenat med en betydande arbetsinsats att göra sådana avsteg
från arbetsrutinen, som särexpediering av skattehandlingar för pensionärerna
innebär. I annat sammanhang har dessutom föreslagits att sjukförsäkringsbeskedet
skall slopas och att skattekortet skall givas sådan utformning
att det kan ersätta försäkringsbeskedet.---Om skattekortet så lunda

skulle ersätta försäkringsbeskedet, kan det inte samtidigt användas
för pensionärernas skatteinbetalning på sätt utredningsmännen tänkt sig.
Det kan för övrigt starkt ifrågasättas, om de fördelar pensionärerna skulle få
genom utredningsmännens förslag, svarar mot det arbete, som i ett manuellt
betonat uppbördssystem kräves för dess genomförande.

Även överståthållarämbetet och uppbördsverket i Stockholm uttalar sig
för att åtgärderna nu begränsas till att möjliggöra skatteavdrag på allmän

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

pension men att i övrigt uppbördsförordningens bestämmelser blir tillämpliga.
Skatteberäkningen kan därvid ske i överensstämmelse med vad som
tillämpas vid den samordnade utbetalningen av statlig tjänstepension och
folkpension.

Uppbördsutredningen föreslår, att under övergångstiden pensionsmyndighetens
skyldighet att verkställa skatteavdrag inskränkes till att avse blott
den pension myndigheten själv utbetalar. För sidopensioner och löneinkomster
skulle uppbördsförordningens allmänna bestämmelser om skyldighet
för den huvudsaklige arbetsgivaren att verkställa skatteavdrag fortfarande
gälla. Särskild markering av pensionärernas personplåtar och debetsedlar
torde inte erfordras för fullgörande av sådana skatteavdrag. Pensionsmyndigheten
synes nämligen årligen kunna insända till de lokala skattemyndigheterna
maskinellt upprättade förteckningar över de pensionärer som ifrågakommer
till skatteavdrag å allmän pension och på dessa förteckningar erhålla
uppgift om debetsedelsnummer, skattetabell, kolumn och beloppet av
kvarstående skatt. — Huvudsaklig arbetsgivare som utbetalar sidopension
eller lön till pensionär skulle med den här antydda ordningen verkställa
skatteavdrag för preliminär skatt på vanligt sätt med ledning av pensionärens
debetsedel å sådan skatt. Däremot torde denne arbetsgivare i regel ej
behöva göra avdrag för kvarstående skatt.

Uppbördsorganisationskommittén drar upp riktlinjerna för ett enklare
avdragsförfarande, som förordas av kommittén. I överensstämmelse med vad
utredningen föreslagit skall preliminär skatt i princip utgå för folkpension,
när vederbörande uppbär tilläggspension och skatteavdrag skall göras för
denna. Skatteavdragen på allmän pension bör göras efter viss schablon, därvid
hänsyn tas till kommunalskattelagens regler om avdrag för väsentligen
nedsatt skatteförmåga. Om pensionstagaren så begär eller lokal skattemyndighet
därom beslutat, skall riksförsäkringsverket verkställa skatteavdrag
med förhöjt belopp. När skäl därtill föreligger skall lokal skattemyndighet
kunna besluta att skatteavdrag skall göras med lägre belopp. Uppgift om
pensionstagarnas debetsedelsnummer skall pensionsmyndigheten erhålla genom
förmedling av vederbörande lokala skattemyndighet. Valet av förfaringssätt
torde härvidlag bli beroende av de tekniska förutsättningar som
kommer att förefinnas. Pensionsmyndigheten skall sålunda vid beräkningen
av preliminärskatteavdraget inte ta hänsyn till eventuella sidopensioner. På
sidopensioner och löneinkomster verkställes i förekommande fall avdragför
preliminär och kvarstående skatt enligt nu gällande bestämmelser, d. v. s.
av den hos vilken pensionstagaren har sin huvudsakliga arbetsanställning
eller eljest uppbär sin huvudsakliga inkomst av tjänst. Frågan huruvida
löneutbetalare eller sidopensionsinrättning är sådan huvudsaklig arbetsgivare
att A-skatteavdrag skall verkställas där, bedömes med bortseende från
eventuell folkpension och allmän tilläggspension. Pensionsmyndigheten skall
verkställa avdrag för kvarstående skatt endast om pensionstagaren så begär
eller lokal skattemyndighet så förordnar.

Kommittén uppger att med det av kommittén framförda alternativa försia -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

get vinnes att pensionärerna är anslutna till uppbördssystemet på samma
sätt som övriga inkomsttagare, men att man sörjt för att skatteavdrag verkställes
på den allmänna pensionen i de fall så är befogat. Eventuella arbetsgivare
resp. andra pensionsutbetalande institutioner berörs inte av särbestämmelser;
något särskilt förfarande med pensionstagarnas debetsedlar erfordras
inte. Pensionstagaren själv får i samband med pensionsutbetalningen
uppgift om storleken av det av pensionsmyndigheten gjorda skatteavdraget.

Utredningens förslag att pensionärernas skattekort genom den lokala
skattemyndighetens försorg skall tillställas pensionsmyndigheten för
att av denna användas i stället för debetsedel vid beräkning av skatteavdrag
bar kommenterats i några yttranden. Det framhålles sålunda att framställning
gjorts om slopande av de av sjukförsäkringsbeskeden varvid skattekortet
avsågs skola ersätta dessa besked. Mot bakgrunden härav finner
riksförsäkringsanstnlten det olyckligt om vissa sjukkassemedlemmar inte
skulle ha tillgång till sina skattekort. Svenska sjukkasseförbnndet, uppbördsorganisationskommittén,
statens organisationsnämnd och socialförsäkringens
administrationsnämnd uttalar sig i samma riktning.

Delegationen för pensionsutbetalning framhåller, att de administrativa
svårigheter som delegationen — på grund av omfattningen av skattearbetet
— kanske mer än någon annan »arbetsgivare» mött under de sista två årsperioderna
i huvudsak förorsakats av allt manuellt arbete som föregått de
maskinella bearbetningarna. Infordrandet av debetsedlar å slutlig skatt har
törorsakat mycket merarbete för delegationens del förutom att det medfört
många tidsödande förfrågningar hos de lokala skattemyndigheterna. Härtill
kommer all oro och irritation som det nuvarande systemet måste skapa bland
pensionärerna. Från denna utgångspunkt vill delegationen kraftigt understryka
angelägenheten av att skattekort och den undre delen av slutskattesedeln
direkt överlämnas till pensionsmyndigheten från den lokala skattemyndigheten.
Delegationen förutsätter att samma arbetsbesparande metod
skall kunna tillämpas gentemot andra »huvudsakliga arbetsgivare» med
mycket stort antal skatteavdragsfall.

Beträffande den föreslagna S-markeringe n av pensionärs personplåt
i de fall, att skatteavdrag skall verkställas av pensionsmyndigheten har
statistiska centralbyrån inte funnit anledning till erinringar i princip. Centralbyrån
har beträffande den manuella S-markeringen av debetsedlar för
nyblivna pensionärer förordat — i motsats till de sakkunniga, som tänkt sig
en viss fördelning mellan länsbyråerna för folkbokföringen och de lokala
skattemyndigheterna -— att markeringen helt utföres av de lokala skattemyndigheterna.
Uppbördsorganisationskommittén tillstyrker att redan nu
på adressplåtarna införes en särskild markering för dem som tillerkännes
tilläggspension å minst 100 kr. för månad. En sådan markering är enligt
kommittén ägnad att underlätta övergången till ADB-system.

Delegationen för pensionsutbetalning finner S-markering i tryckplåtarna
för de skattskyldiga pensionärerna vara ändamålsenlig och förutsätter att

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

detta bokstavssystem är utbyggbart så att även andra i skatteavdragshänseende
stora arbetsgivare kommer i åtnjutande av dess fördelar. I alla händelser
bör det enligt delegationens mening tillämpas beträffande folkpensionärer
och statliga personalpensionstagare. Erfarenheten har visat att det är
särskilt svårt att förmå gamla och sjuka att överlämna sina debetsedlar till
den utbetalande myndigheten.

Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår ytterligare specialmarkering av
pensionärers personplåtar. Betydande arbetsbesparing skulle vinnas om det
kunde framgå av personplåten huruvida skattskyldig med B-skatt över
huvud kan ifrågakomma för skatteavdrag genom pensionsmyndighetens försorg.
En särskild markering bör därför ske så snart tilläggspension utgår
med minst 100 kr. per månad.

Föreningen Sveriges kronokamrerare föreslår att systemet med S-markering
kompletteras med förteckningar rörande de pensionärer, för vilka pensionsmyndigheten
skall verkställa skatteavdrag. Pensionsmyndigheten bör
tillställa de lokala skattemyndigheterna dessa förteckningar för underlättande
av urplockning av debetsedlar som skall markeras. Även länsbyråerna
torde komma att behöva sådana förteckningar.

Centrala uppbördsnämnden avstyrker särskild S-markering och förordar
i stället förteckningar över pensionärerna. Nämnden anför följande.

Förverkligandet av de i betänkandet framlagda förslagen kommer att medföra
en icke oväsentlig ökning av de lokala skattemyndigheternas arbete och
synes också förorsaka ökade personalkostnader. De nytillkommande arbetsuppgifterna
komma huvudsakligen att infalla vid kalenderårets början och
slut, då redan nu svårigheter föreligga att medhinna förefintliga arbetsuppgifter.
Enbart bestyret med att gå igenom samtliga debetsedlar och plocka
ut dem som ha S-markering, är omständligt och tidskrävande under en redan
vid nuvarande förhållanden förefintlig arbetstopp hos de lokala skattemyndigheterna.
Även länsbyråernas arbetsbörda kommer att öka genom den
föreslagna manuella S-markeringen i vissa fall. Det torde under angivna förhållanden
vara nödvändigt att försöka finna en sådan lösning på problemet,
att förfarandet i görligaste mån förenklas åtminstone under övergångstiden
från 1963 fram till dess den väntade omorganisationen av folkbokföringsoch
uppbördsväsendet genom användning av databehandlingsmaskiner träder
i kraft.

En länkbar utväg till förenkling synes vara att pensionsmyndigheten upprättar
och tillställer de lokala skattemyndigheterna förteckningar över de
ifrågavarande pensionärerna. Sistnämnda myndigheter komplettera förteckningarna
med sådana uppgifter, som kunna anses ha betydelse för pensionsmyndighetens
arbete med skatteavdrag, såsom om vederbörande har A- eller
B-skatt, debetsedelsnummer, eventuellt ändrad mantalsskrivningsort, belopp
å förefintlig kvarstående skatt in. in. Eventuella underrättelser till pensionärerna
synas också böra göras av pensionsmyndigheten.

Skulle emellertid S-markering befinnas vara mest ändamålsenligt, bör de
lokala skattemyndigheternas arbete i detta avseende kunna underlättas, om
myndigheterna finge ett särskilt register på de ifrågavarande pensionärerna.
Samtidigt som en S-markering skett å personplåten kunde ett avtryckskort
— helst i annan färg än vit — färdigställas och översändas till vederbörande
lokala skattemyndighet som med dessa avtryckskort bildade ett register på

4 llihang till riksdagens protokoll I samt. Nr 183

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

lämpligt sätt uppställt. Med ledning av registret skulle ett utplockande av
respektive debetsedlar kunna ske snabbare än om hela antalet debetsedlar
måste genomgås för att finna dem, som markerats med ett S.

Även uppbördsutredningen föreslår, som nämnts, att särskilda förteckningar
får ersätta den föreslagna S-markeringen.

I fråga om ikraftträdandet av bestämmelserna om skatteavdrag på allmän
pension uttalar sig Sveriges folkpensionärers riksorganisation. Organisationen
föreslår att ikraftträdandet uppskjutes till år 1964, då pensionärernas
inkomstförhållanden stabiliserats.

Departementschefen

Det förslag rörande formerna för skatteavdrag på allmän tilläggspension
som framlagts av de sakkunniga är utformat med utgångspunkt från att
automatisk databehandling (ADB) införes inom folkbokförings-, taxeringsoch
uppbördsväsendet. De sakkunniga har på olika sätt sökt att för tilläggspensionärernas
del utnyttja de möjligheter till effektivisering av skatteuppbörden
som tillgången till ADB-maskiner erbjuder såväl inom socialförsäkringen
som inom skatteväsendet. Förslagen innebär bl. a. att tilläggspensionärer
skall vara skyldiga att vidkännas preliminärskatteavdrag i större utsträckning
än övriga löntagare och pensionärer. Så t. ex. skall källskatteavdrag
i princip beräknas såväl för den allmänna pensionen som för pensionärernas
övriga pensioner och löneinkomster. Enligt allmänna regler är för
löntagare eller pensionär blott en arbetsgivares utbetalningar föremål för
skatteavdrag.

Slutlig ställning har ännu icke tagits till frågan om att utrusta folkbokförings-
och uppbördsmyndigheterna med ADB-maskiner. Förslag till eu
sådan reform har emellertid framlagts av uppbördsorganisationskommittén
dels i principbetänkande den 19 december 1960 (SOU 1961:4) och dels i
ett andra betänkande den 16 april 1962 (SOU 1962: 18). Det senare betänkandet
innehåller ett utarbetat förslag till övergång till registrerings- och
redovisningsarbete med hjälp av ADB-maskiner inom folkbokföring, taxering
och uppbörd. Tidpunkten för övergången föreslås till årsskiftet 1966/67.
Därvid förutsättes att viss försöksverksamhet på området kan påbörjas hösten
1963.

För tiden fram till ADB-systemets införande på folkbokförings-, taxeringsoch
uppbördssidan kan det föreslagna förfarandet för skatteavdrag på allmän
tilläggspension inte utan vidare tillämpas. För att möjliggöra en omedelbar
tillämpning har de sakkunniga utarbetat en särskild metod med markering
m. m. av tilläggspensionärers uppbördskort och debetsedlar att tilllämpas
under övergångstiden. Härigenom skulle pensionsmyndigheter, arbetsgivare
och andra berörda kunna i det enskilda fallet tillämpa de nya
reglerna för skatteavdrag å tilläggspensionärers inkomster. De sakkunniga
har emellertid räknat med att ADB-systemet för folkbokföring, taxering och
uppbörd skulle kunna genomföras redan vid årsskiftet 1965/66. Antalet

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

tilläggspensionärer med pension av sådan storlek att de berörs av de särskilda
reglerna för övergångsperioden har av de sakkunniga beräknats till
8 500 för år 1963, 19 100 för år 1964 och 32 200 för år 1965.

Förslaget om övergång till ett ADB-system inom folkbokföring, taxering
och uppbörd avser i första hand att åstadkomma en arbetsrationalisering.
Pågående utredningsarbete har därför närmast sökt klarlägga storleken av
rationaliseringsvinsten och vilka åtgärder som erfordras för att anpassa nuvarande
folkbokförings-, taxerings- och uppbördsorganisation till ett mera
mekaniserat system.

Det är inte omöjligt, att ett ADB-system, utöver ren rationaliseringsvinst,
ger tillfällen till viss effektivisering av t. ex. skatteuppbörden. Det är sålunda
tänkbart, att ett ADB-system skulle erbjuda större möjligheter till
kommunikation myndigheterna emellan och mellan myndigheter och arbetsgivare
och att dessa möjligheter kan utnyttjas för att åstadkomma bättre
överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. Dessa frågor torde
få undersökas generellt, om pågående överväganden om övergång till ett
ADB-system skulle resultera i ett positivt beslut.

Med hänsyn härtill kan betänkligheter hysas mot att föregripa ett ställningstagande
på detta område och redan nu införa särskilda uppbördsregler
för tilläggspensionärerna i syfte att tillvarataga ADB-systemets möjligheter
till effektivisering av skatteuppbörden. Under sakkunnigförslagets remissbehandling
har även framkommit erinringar mot sådan särlagstiftning.
Dessa invändningar ger vid handen, att en mera begränsad målsättning för
den nu aktuella lagstiftningen är motiverad. Det synes således vara lämpligast
om uppbördsreglerna för tilläggspensionärerna i allt väsentligt anknytes
till gällande uppbördsbestämmelser och endast innehåller de avvikelser
som betingas av pensionärernas antal och särskilda förhållanden. Skärpta
regler för skatteavdrag synes inte böra införas isolerat för denna grupp
skattskyldiga.

I detta sammanhang vill jag erinra om de regler som gäller för skatteavdrag
å statlig personalpension. Sedan den 1 juli 1959 tillämpas vid utbetalning
av statlig personalpension i allmänhet vissa särskilda bestämmelser.
Dessa innebär att skatteavdrag beräknas å pensionens totalbelopp även om
däri ingår folkpensionsförmån men att källskattebeloppet för den som icke
är skyldig att erlägga folkpensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift beräknas
utan sådana avgifter. Härtill kommer bestämmelser om viss förskjutning
i tiden av skatteavdrag för kvarstående skatt.

Vägande skäl talar för alt de särskilda uppbördsreglerna för tilläggspensionärer
begränsas till att avse vad som erfordras för pensionsbestämmelsernas
tillämpning inom nuvarande nppbördssystem. De ytterligare ändringar
av teknisk natur som erfordras, därest den av uppbördsorganisationskommittén
föreslagna reformen genomföres, torde få övervägas inom denna
kommitté. Frågan om en effektivisering av skatteuppbörden för tilläggspensionärer
torde slutligt få prövas i samband med spörsmålet om allmän effektivisering
av uppbörden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

Från dessa utgångspunkter vill jag förorda bestämmelser av i huvudsak
följande innehåll.

Pensionsmyndigheten skall verkställa skatteavdrag blott i de fall pensionsmyndigheten
enligt allmänna regler är att anse som huvudsaklig arbetsgivare
och utbetalar pensionsförmåner av sådan storlek att dessa förmåner
kan beräknas föranleda skatt. Härav följer att skatteavdrag inte skall verkställas
för enbart folkpensionsförmån. Med hänsyn till reglerna om extra avdrag
för nedsatt skatteförmåga för den vars inkomst huvudsakligen utgjorts
av folkpension torde, på sätt de sakkunniga föreslagit, skyldighet att verkställa
skatteavdrag böra inträda först när tilläggspensionen uppgår till minst
1 200 kr. för år. Skatteavdragets storlek beräknas i dessa fall med hänsyn
till såväl tilläggspension som folkpension. Dock bortses från sådana folkpensionsförmåner
som är inkomstprövade. Även vid prövning av frågan om
pensionsmyndigheten är att anse som huvudsaklig arbetsgivare bör bortses
från inkomstprövade folkpensionsförmåner. Skyldighet synes icke böra föreligga
för pensionsmyndigheten att utan uttrycklig begäran från pensionären
verkställa skatteavdrag för sidoinkomst.

Avgörandet huruvida pensionsmyndigheten skall verkställa skatteavdrag
torde i flertalet fall icke vålla tvekan. Om tilläggspensionen uppgår till minst
1 200 kr. för år torde pensionsmyndigheten oftast vara att anse som huvudsaklig
arbetsgivare. Pensionsmyndigheten bör därför kunna underlåta skatteavdrag
endast om det visas eller finnes uppenbart att annan är huvudsaklig
arbetsgivare eller att pensionären har att erlägga B-skatt.

Skatteavdragen bör beräknas efter den kolumn och skattetabell, som den
lokala skattemyndigheten på vanligt sätt anger, eller i förekommande fall
efter den särskilda beräkningsgrund den lokala skattemyndigheten beslutar.
Pensionsmyndigheten bör dock icke behöva använda skattetabell utan torde
— liksom bl. a. delegationen för pensionsutbetalning — få verkställa egen
maskinell beräkning av skattebeloppen med tillämpning av de grunder uppbördsförordningen
anger. I fråga om pensionär, som inte har att erlägga
folkpensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift, bör källskattebeloppet beräknas
utan sådan avgift.

Om pensionsmyndigheten är att anse som huvudsaklig arbetsgivare, bör
skyldighet icke föreligga för annan arbetsgivare att verkställa skatteavdrag.
Å andra sidan skall pensionsmyndigheten såsom huvudsaklig arbetsgivare
i förekommande fall verkställa avdrag också för kvarstående skatt. I fråga
om kvarstående skatt synes bestämmelser motsvarande dem som gäller för
avdrag å statlig personalpension böra tillämpas.

De sakkunniga har sökt befria pensionärerna från skyldigheten att insända
debetsedlar till pensionsmyndigheten. Denna myndighet skulle enligt de
sakkunnigas förslag erhålla de för skatteavdragens beräkning och redovisning
erforderliga uppgifterna direkt från lokal skattemyndighet genom skattekort
å preliminär skatt och den nedre delen av debetsedeln å slutlig skatt.
Det skulle nämligen åligga den lokala skattemyndigheten att före debetsedlarnas
utsändande till de skattskyldiga avskilja skattekort och den nedre

Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1962

delen av slutskattesedeln från tilläggspensionärernas debetsedlar och insända
dem till pensionsmyndigheten. För att särskilja tilläggspensionärernas
debetsedlar har de sakkunniga, som förut antytts, föreslagit särskilda markeringar
på adressplåtarna och manuella anteckningar på redan tryckta
stommar till debetsedlar.

En lösning som innebär, att de ifrågavarande skattskyldiga icke behöver
insända debetsedlarna till pensionsmyndigheten synes i hög grad önskvärd.
En betydande arbetsbesparing hos pensionsmyndigheten skulle otvivelaktigt
uppnås, om denna kunde erhålla för skatteavdragen erforderliga
data direkt från den lokala skattemyndigheten. Även för pensionärerna synes
en sådan direkt kommunikation mellan uppbörds- och pensionsmyndigheter
innebära en väsentlig fördel.

Emot den föreslagna lösningen har emellertid kritik framkommit under
remissbehandlingen. Det har framhållits, att pensionärerna icke bör bli
berövade skattekorten. Vidare har gjorts gällande att systemet med särskild
markering på adressplåtarna och debetsedlarna skulle vålla de lokala
skattemyndigheterna ett betydande merarbete.

Dessa vid remissbehandlingen framkomna synpunkter synes i görlig
mån bli beaktade på följande sätt. I ansökan om pension får den pensionssökande
lämna vissa uppgifter för verkställande av skatteavdrag under löpande
år. Eventuellt ytterligare erforderliga uppgifter får inhämtas från lokal
skattemyndighet. För de därpå följande åren erhåller pensionsmyndigheten
motsvarande uppgifter på kort, som pensionsmyndigheten framställer
maskinellt och utsänder till de lokala skattemyndigheterna för komplettering.
Kortet sändes lämpligen till den lokala skattemyndighet som utfärdat
debetsedel å preliminär skatt för året näst före det inkomstår uppgifterna
avser. Om på grund av pensionärs flyttning uppgifterna om preliminär
och kvarstående skatt skall lämnas av skilda lokala skattemyndigheter,
torde kortet få sändas mellan dessa myndigheter. Sedan korten blivit vederbörligen
ifyllda, återsändes de till pensionsmyndigheten. Det bör slutligen
åligga denna att underrätta pensionärerna, att de icke behöver iaktta vad
som på debetsedlarna sägs om insändande eller uppvisande av debetsedlar.

Flertalet av de bestämmelser som erfordras för genomförande av en reform
i enlighet med de här uppdragna riktlinjerna kan utfärdas i administrativ
ordning. Ett par ändringar i uppbördsförordningen erfordras dock. Sålunda
bör 3 § 3 mom. omformuleras i syfte att bemyndiga Kungl. Maj :t att
förordna, att preliminär A-skalt skall utgå för folkpension som utbetalas
tillsammans med tilläggspension. Vidare bör genom ett tillägg till anvisningarna
till 40 § klargöras, att skyldighet att överlämna debetsedel till
arbetsgivaren icke föreligger vid utbetalning av allmän pension från allmän
försäkringskassa eller riksförsäkringsverket.

Den föreslagna direktkontakten mellan utbetalande myndighet och lokal
skattemyndighet torde i och för sig kunna tänkas även i andra sammanhang,
t. ex. vid utbetalning av statlig personalpension. Avgörande synes bli
den belastning på de lokala skattemyndigheterna som systemet medför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Vissa undersökningar härav är att vänta. För att möjliggöra en eventuell,
framtida utvidgning av den kategori arbetsgivare, som får del av de för
skatteavdragens beräkning erforderliga uppgifterna på annat sätt än genom
debetsedlarna, torde tillägget till anvisningarna till 40 § böra ge Kungl. Maj :t
bemyndigande att utsträcka stadgandets giltighet även till andra fall än utbetalning
av allmän pension.

I samband härmed torde ytterligare två frågor rörande källskatt å pension
få beröras.

Såsom tidigare nämnts gäller vissa särskilda regler för skatteavdrag å
statlig personalpensionsförmån. Dessa regler infördes sedan en samordning
mellan tjänstepension och folkpension kommit till stånd inom den
statliga sektorn och i följd därav en gemensam pensionsutbetalning organiserats
genom delegationen för pensionsutbetalning.

Frågan om införande av en motsvarande samordning mellan kommunala
tjänstepensioner och allmän pension och av sådan gemensam pensionsutbetalning
är för närvarande föremål för överväganden inom berörda organisationer.
Om en dylik samordning skulle överenskommas jämväl på den
kommunala sektorn, torde frågan om utsträckande av de särskilda reglerna
för skatteavdrag på statlig personalpension till jämväl kommunal personalpension
bli aktuell. Nuvarande bestämmelser i 3 § 3 mom. och 39 § 1
mom. sista stycket uppbördsförordningen bemyndigar Kungl. Maj :t att på
ifrågavarande område utfärda särskilda bestämmelser blott såvitt avser
statlig personalpension. En viss omformulering torde böra ske för att bemyndigandet
skall kunna omfatta jämväl annan personalpension som
samordnats med allmän pension.

Denna omformulering är icke avsedd som ett ställningstagande till frågan
om särskilda bestämmelser på området bör utfärdas. Denna fråga kan icke
bedömas förrän ett definitivt förslag till samordning föreligger. Den förordade
författningsändringen torde få ses som en åtgärd för att möjliggöra
en överenskommelse av antytt innehåll.

I fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag å pension, livränta eller
annan skattepliktig ersättning från försäkringsanstalt innehåller 10 §
uppbördsförordningen en beloppsgräns. Enligt denna bestämmelse skall preliminär
A-skatt icke utgå, när det från försäkringsanstalten utbetalade beloppet
uppgår till högst 1 500 kr.

I till finansdepartementet inkomna skrivelser har Kommunernas pensionsanstalt
och Svenska försäkringsbolags riksförbund hemställt om ändring
av nämnda bestämmelse i två hänseenden. Dels har yrkats en höjning
av beloppsgränsen och dels har föreslagits en omformulering av stadgandet
så att det kommer att omfatta även andra pensioner och livräntor än sådana
som utbetalas av försäkringsanstalt.

I fråga om beloppsgränsen må nämnas följande. Enligt 4 § 1 mom. uppbördsförordningen
stadgas, att källskattetabellerna icke skall upptaga preliminär
skatt för taxerad inkomst understigande 2 400 kr. Detta belopp
fastställdes av 1961 års höstriksdag (prop. 1961:188; BevU 79); tidigare

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

gällde i sådant hänseende en gräns av 1 200 kr. Genom att gränsen är lägre
enligt 10 § än enligt 4 § uppstår vissa svårigheter i tillämpningen. I skrivelserna
har därför förordats att gränsen enligt 10 § fördubblas på sätt
skedde förra året i fråga om det i 4 § 1 mom. angivna lägsta beloppet för
uttagande av preliminär A-skatt enligt skattetabell.

Förslaget om en utvidgning av den kategori pensioner m. m. som avses
med ifrågavarande bestämmelse i 10 § uppbördsförordningen har motiverats
med att kommunala och enskilda personalpensioner i stor utsträckning
icke utgår på grund av försäkring och därför icke utbetalas av försäkringsanstalt.
De skäl som talar för att försäkringsanstalterna befrias från arbetet
med skatteavdrag på mindre pensioner talar även för att samma administrativa
lättnader beredes i fråga om annan pensionsutbetalning.

De i skrivelserna framförda önskemålen synes böra tillgodoses. Den i
10 § uppbördsförordningen angivna beloppsgränsen bör därför höjas till

3 000 kr. och avse alla pensioner och livräntor. I fråga om skattepliktiga ersättningar
av annat slag bör denna beloppsgräns dock — liksom hittills —
begränsas till ersättningar som utgår från försäkringsanstalt.

Den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstiftningen
nödvändiggör vissa ändringar i uppbördsförordningen. Det rör sig här om
rent tekniska ändringar för att anpassa uppbördsförordningens terminologi
och hänvisningar till den nya lagen om allmän försäkring m. m. De författningsrum
som behöver ändras i sådant hänseende är 1 §, 3 § 3 mom.,

4 § 3 mom., 10 och 25 §§ samt 27 § 1 mom. uppbördsförordningen. Dessa
ändringar synes lämpligen kunna ske i detta sammanhang.

Förslag till de ändringar i uppbördsförordningen som föranleds av vad
jag anfört i det föregående har utarbetats inom finansdepartementet. Under
åberopande av det sagda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte genom
proposition föreslå riksdagen att antaga detta förslag till förordning om
ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Olof Sundström

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

Bihang

De sakkunnigas förslag
till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 10 § och 40 § uppbördsförordningen
den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, samt att till 3 § förordningen skall fogas ett nytt moment, betecknat
4 mom., och till 39 § samma förordning ett nytt moment, likaledes betecknat
4 mom., av nedan angivna lydelser.

(Nuvarande lydelse)

3 §•

(Föreslagen lydelse)

2 mom. Preliminär skatt---

preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de
undantag, som framgår av vad nedan
i detta moment och i 10 § sägs, i den
skattskyldiges hemortskommun för
inkomståret utgöras för sådan inkomst
av tjänst, vilken helt eller delvis
utgår i penningar och vilken hänför
sig till den skattskyldiges huvudsakliga
arbetsanställning eller eljest utgör
hans huvudsakliga inkomst av
tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig
arbetsanställning hos fysisk
person eller dödsbo, som är avsedd
att vara kortare tid än en vecka, skall
dock preliminär A-skatt erläggas endast
om vad som utbetalats utgör utgift
i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst -—--till avdrag.

Preliminär A-skatt--- —-av in komsten.

Är den, —--av tjänst.

Är i---- preliminär A-skatt.

2. Preliminär B-skatt---sär skild

debitering.

2 m o in. Preliminär skatt----

preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de
undantag, som framgår av vad nedan
i detta moment, i 4 mom. och i 10 §
sägs, i den skattskyldiges hemortskommun
för inkomståret utgöras för
sådan inkomst av tjänst, vilken helt
eller delvis utgår i penningar och
vilken hänför sig till den skattskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning
eller eljest utgör hans huvudsakliga
inkomst av tjänst. För inkomst av
sådan huvudsaklig arbetsanställning
hos fysisk person eller dödsbo, som
är avsedd att vara kortare tid än en
vecka, skall dock preliminär A-skatt
erläggas endast om vad som utbetalats
utgör utgift i en av arbetsgivaren
bedriven rörelse.

Med tjänst--- — till avdrag.

Preliminär A-skatt---av in komsten.

Är den, — —- — av tjänst.

Är i--—• preliminär A-skatt.

2. Preliminär B-skatt---sär skild

debitering.

4 mom. Preliminär A-skatt för
skattskyldiga, som uppbära pension
enligt lagen om försäkring för allmän
tilläggspension, skall under de i förordningen
om skatteavdrag å allmän
tilläggspension m. m. angivna förut -

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1954: 340, av 4 § 2 mom. se 1960:175, av 10 § se 1959: 516 och
av 40 § se 1958: 300.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sättningarna utgå och beräknas enligt
vad i nämnda förordning stadgas.

2 mom. I skattetabellerna — —
— skattskyldiga, nämligen

1) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, där makan
har en sammanräknad nettoinkomst
å minst tretusen kronor;

2) annan gift,---1) sägs;

3) ogift inkomsttagare.

Gift med--— av skattskyldiga.

Gift, med--— 2) avses.

Ogift skattskyldig, — — — 2) avses.

Med ogift---eller hemskild.

Med gifta —--haft barn.

Preliminär A-skatt — — — kostnadernas
bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå
för:

a) folkpension enligt lagen om folkpensionering,
där ej annat följer av
förordnande enligt 3 § 3 mom.;

b) bidrag enligt---för år.

Då lön--- — nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt--— i kon kurs.

Det åligger---anställningen

tilllrätts.

Arbetstagare, som —--tio kro nor.

Skatteavdrag för — — — 39 § 1
mom.

2 mom. I skattetabellerna--

— skattskyldiga, nämligen

1) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, där makan
har en sammanräknad nettoinkomst
å minst tretusen kronor eller uppbär
ålderspension enligt lagen om folkpensionering; 2)

annan gift, —--1) sägs;

3) ogift inkomsttagare.

Gift med--—-av skattskyldiga.

Gift, med----2) avses.

Ogift skattskyldig, —----2) av ses.

Med ogift---eller hemskild.

Med gifta---haft barn.

§•

Preliminär A-skatt — ----kost nadernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå
för:

a) folkpension enligt lagen om folkpensionering
och pension enligt lagen
om försäkring för allmän tilläggspension,
där ej annat följer av förordnande
enligt 3 § 3 mom. eller av den
i 3 § i mom. angivna förordningen;

b) bidrag enligt — — — för år.

Då lön---nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt----i kon kurs.

§•

4 m o in. Om skatteavdrag för
skattskyldiga, för vilka preliminär
A-skatt skall utgå och beräknas enligt
den i 3 § 4 mom. angivna förordningen,
stadgas i nämnda förordning.

§•

Det åligger — — — anställningen
tilllrätts.

Arbetstagare, som----tio kro nor.

Skatteavdrag för---— 39 § 1

mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

(Nuvarande lydelse)

Därest arbetstagaren---löne utbetalningen

avser.

Det belopp,--— hela krontal.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

Därest arbetstagaren--— löne utbetalningen

avser.

Det belopp, — — — hela krontal.

Vad i denna paragraf sägs skall
icke gälla vid sådant skatteavdrag å
pension, varom stadgas i den i 3 § i
mom. omförmälda förordningen.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning tråder i kraft den
1 januari 1963.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

De sakkunnigas förslag
till

förordning om skatteavdrag å allmän tilläggspension m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I denna förordning förstås med

allmän pension: folkpension enligt lagen om folkpensionering och pension
enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension,

sidopension: annan pension än allmän pension ävensom livränta, samt

lön: sådan inkomst av tjänst som helt eller delvis utgår i penningar och
hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning.

När allmän pension utbetalas av allmän sjukkassa, skall vad i denna
förordning sägs om socialförsäkringsverket i stället gälla sjukkassan.

2 §•

Bestämmelserna i denna förordning skola tillämpas beträffande skattskyldiga
som uppbära allmän tilläggspension under förutsättning, att den skattskyldige
har att erlägga preliminär A-skatt, att pensionen utbetalas av socialförsäkringsverket,
att pensionen för den månad under vilken den först
utbetalas uppgår till minst etthundra kronor, att den preliminära A-skatten
å summan av den skattskyldiges allmänna pension och sidopension för
nämnda månad utgör minst tio kronor samt att den allmänna pensionen enligt
socialförsäkringsverkets bedömande kan antagas komma att förslå till
gäldande av den skattskyldiges preliminära A-skatt och kvarstående skatt.

Har skattskyldigs allmänna pension höjts eller sänkts med anledning av
anförda besvär eller ändrad invaliditetsgradering eller har skattskyldig påförd
preliminär B-skatt utbytts mot preliminär A-skatt, skall förhållandena
vid tidpunkten för närmast därefter följande utbetalning av allmän pension
vara avgörande för frågan om förordningens tillämplighet.

Om efter den första utbetalningen av allmän tilläggspension skattskyldigs
pensions- eller skatteförhållanden ändrats av annan anledning än i andra
stycket sägs må socialförsäkringsverket, då särskilda skäl därtill föranleda,
besluta att förordningens bestämmelser skola tillämpas eller upphöra att tilllämpas.

3 §.

Med de undantag, varom stadgas i 10 § första, tredje och fjärde styckena
uppbördsförordningen, skall den preliminära A-skatten utgå för pension,
livränta och lön. Preliminär A-skatt skall dock icke erläggas för folkpension
i form av kommunalt bostadstillägg eller hustrutillägg. Vidare skall
för lön från fysisk person eller dödsbo vid anställning, avsedd att vara
kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt erläggas endast om lönen utgör
utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Den preliminära A-skatten skall beräknas särskilt för pension och livränta
samt särskilt för lön. I förstnämnda fall skall, såvitt gäller pension

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1962

och livränta för den månad under vilken den allmänna tilläggspensionen utbetalas,
skatten utgå å summan av sådan pension och livränta eller, då fråga
är om gift pensionär vars maka uppbär hustrutillägg enligt lagen om folkpensionering,
å nämnda summa ökad med hustrutillägget, dock med högst
ettusenfemhundra kronor.

4 §•

Preliminär A-skatt å pension och livränta skall, med tillämpning i övrigt
av de i 4 § 1 mom. andra stycket uppbördsförordningen angivna grunderna,
beräknas till belopp som så nära som möjligt kan antagas motsvara i slutlig
skatt ingående statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, landslingsmedel
och tingshusmedel samt, i förekommande fall, folkpensionsavgift och
sjukförsäkringsavgift. När särskilda skäl därtill äro, må dock skatten beräknas
efter skattetabell, varvid den i tabellen angivna skatten i förekommande
fall skall minskas med ett av socialförsäkringsverket bestämt schablonmässigt
belopp, motsvarande folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.

Å retroaktivt pensions- eller livräntebelopp och å engångsbelopp, mot vilket
pension eller livränta utbytts, skall med undantag från vad i första stycket
sägs preliminär A-skatt utgå med tjugufem procent av beloppet och i
förekommande fall avrundas till närmast lägre hela krontal.

Vad i första och andra styckena sägs skall icke gälla, om lokal skattemyndighet
i särskilt fall föreskrivit annan beräkningsgrund för preliminär Askatt
eller den skattskyldige hos socialförsäkringsverket begärt, att den preliminära
A-skatten skall utgå med högre belopp än som eljest skolat erläggas.

5 §•

Preliminär A-skatt å lön skall med tillämpning av bestämmelserna i 8, 9
och 11 §§ uppbördsförordningen erläggas med tjugufem procent av lönen
och i förekommande fall avrundas till närmast lägre hela krontal. Har centrala
uppbördsnämnden för viss bransch meddelat särskilda föreskrifter rörande
skatteberäkningen vid huvudsaklig arbetsanställning, som är avsedd
att vara kortare tid än en vecka, skall dock dessa föreskrifter tillämpas.

6 §•

I 4 § omförmäld preliminär A-skatt skall vid utbetalning av allmän pension
genom skatteavdrag innehållas å pensionen. Under januari och februari
månader må skatteavdraget beräknas med ledning av den skattetabell och
den kolumn däri, som senast tillämpats under nästföregående inkomstår.

Har den skattskyldige att erlägga kvarstående skatt, som påförts i kommun
där han mantalsskrivits för året näst före taxeringsåret, skall skatteavdrag
å den allmänna pensionen verkställas jämväl för gäldande av sådan skatt.
Skatteavdrag för kvarstående skatt skall dock icke göras det år, under vilket
den första utbetalningen av allmän tilläggspension sker till den skattskyldige,
med mindre denne så begär och för ändamålet överlämnar sin debetsedel
å slutlig skatt eller vederbörlig del av debetsedeln.

Skatteavdrag för kvarstående skatt skall verkställas vid ntbetalningstillfällena
i februari och mars, såvitt avser kvarstående skatt som förfaller under
uppbördsterminen i mars månad, samt vid utbetalningstillfällena i april
och maj i fråga om kvarstående skatt som förfaller under uppbördsterminen
i maj månad. Om rätten till allmän tilläggspension upphör med utbetalningen
i januari, skall dock vid nämnda utbetalning skatteavdrag för kvarstående
skatt verkställas i enlighet med bestämmelserna i 39 § 1 mom.
andra stycket uppbördsförordningen. Upphör rätten till allmän tilläggs -

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

pension först senare men före utbetalningstillfället i maj månad, skall underrättelse
i förekommande fall tillställas den skattskyldige eller, om han
avlidit, hans dödsbo om att den kvarstående skatten icke till fullo erlagts.

Har på grund av bestämmelserna i tredje stycket skatteavdrag för kvarstående
skatt ej verkställts vid pensionsutbetalning i januari och upphör
därefter, oaktat rätten till allmän tilläggspension fortfar, eljest föreliggande
skyldighet för socialförsäkringsverket att verkställa avdrag för gäldande av
skatt, skall skatteavdrag för kvarstående skatt i förekommande fall likväl
verkställas vid nästföljande utbetalning.

Skall skatteavdrag för kvarstående skatt enligt bestämmelserna i andra
stycket göras det år, under vilket den första utbetalningen av allmän tillläggspension
sker, åligger det socialförsäkringsverket att tillställa den skatlskyldige
intyg därom.

7 §•

De uppgifter, som vid skatteavdrag enligt bestämmelserna i 6 § erfordras
för skatteberäkning m. m., skola med undantag, som framgår av 6 § andra
stycket, av skattskyldig lämnas endast vid ansökan om allmän tilläggspension
och tillhandahållas i övrigt enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

8 §•

Preliminär A-skatt, som avses i 5 §, skall av arbetsgivaren innehållas genom
skatteavdrag å lönen.

Under det år, då den första utbetalningen av allmän tilläggspension sker
till den skattskyldige, är arbetsgivaren skyldig att verkställa skatteavdrag
även för den skattskyldiges kvarstående skatt i den utsträckning och den
ordning, varom i 39 § 1 mom. andra stycket uppbördsförordnipgen stadgas.
Sådan avdragsskyldighet skall dock icke föreligga om pensionären för arbetsgivaren
företer sådant intyg, som omförmäles i 6 § sista stycket.

Beträffande skyldighet att till arbetsgivaren överlämna debetsedel å preliminär
A-skatt och beträffande skatteavdrag för sådan skatt vid försummelse
att fullgöra nämnda skyldighet skola bestämmelserna i 40 § uppbördsförordningen
äga motsvarande tillämpning. Detsamma skall, när avdragsskyldighet
för kvarstående skatt föreligger enligt vad i andra stycket sägs, gälla
beträffande skyldighet att överlämna eller uppvisa debetsedel å slutlig skatt
in. m. och beträffande skatteavdrag för kvarstående skatt.

9 §•

Vid skatteavdrag enligt 6 och 8 §§ skola bestämmelserna i 41—44 §§ uppbördsförordningen
äga motsvarande tillämpning.

10 §.

1 mom. När socialförsäkringsverket erhållit beslut om beviljad pension,
varå skatteavdrag för preliminär A-skatt skall verkställas enligt 6 §, åligger
det socialförsäkringsverket att snarast möjligt underrätta den skattskyldige
om verkets skyldighet att göra skatteavdrag, om det underlag å vilket den
preliminära A-skatten skall utgå och om del skatteavdrag för preliminär
A-skatt, som enligt 8 § skall verkställas å lön till den skattskyldige. Motsvarande
skall gälla när skatteavdrag skall börja verkställas först efter den
första pensionsutbetalningen.

Skattskyldig, som erhållit i första stycket omförmäld underrättelse, skall
vid arbetsanställning det år, varunder skatteavdrag första gången skall verkställas
å hans allmänna pension, uppvisa underrättelsen för arbetsgivaren,
därest denne är skyldig verkställa avdrag för preliminär A-skatt.

Om skatteavdrag för preliminär A-skatt i fall varom i första stycket sägs

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1962

skall beräknas jämväl å sidopension, skall socialförsäkringsverket snarast
möjligt meddela utbetalaren av sidopensionen att denne icke är skyldig att
verkställa skatteavdrag å sidopensionen för tid efter ingången av den månad,
under vilken allmän pension utbetalas första gången.

2 mom. Skall socialförsäkringsverket på grund av bestämmelserna i denna
förordning icke verkställa skatteavdrag för skattskyldig, som beviljats
allmän tilläggspension, åligger det socialförsäkringsverket att underrätta
den skattskyldige därom.

Om allmän pension, varå socialförsäkringsverket gjort skatteavdrag för
preliminär A-skatt, upphör att utgå eller på grund av ändrad invaliditetsgradering
eller av annan anledning nedsättes till sådant belopp, att på grund
av bestämmelserna i 2 § skatteavdrag icke längre skall verkställas, skall socialförsäkringsverket
meddela den skattskyldige att verket i fortsättningen
icke kommer att göra skatteavdrag för honom. Motsvarande skall gälla när
socialförsäkringsverket underrättats om att skattskyldigs preliminära Askatt
utbytts mot preliminär B-skatt.

Har den preliminära A-skatten i fall, varom i andra stycket är fråga, utgått
jämväl å sidopension, skall där omförmält meddelande lämnas även
till utbetalaren av sidopensionen.

11 §•

Den som beviljat skattskyldig sidopension å minst femhundra kronor för
år skall omedelbart underrätta den allmänna sjukkassan i det län eller den
stad, där den skattskyldige senast blivit mantalsskriven, om beloppet av sidopensionen
och den tid, under vilken den utgår.

Utbetalare av sidopension är efter anmaning av socialförsäkringsverket
och allmän sjukkassa skyldig att beträffande namngiven person lämna uppgift
om utgående sidopension.

Underlåter någon att fullgöra vad honom enligt första eller andra stycket
åligger, straffes med böter, högst trehundra kronor.

12 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna förordning,
meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620164