Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 19U9/50, in. m.;
given Stockholms slott den 1 april 19A9.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 1 april 19?i9.
N ärv ar ande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
Inledning.
I propositionen nr 125 till årets riksdag framhöll jag, alt med hänsyn till
de numera beslutade ändringarna i riksdagsordningen hl. a. i fråga om bestämmelserna
för avlämnande till riksdagen av budgetpropositioner den
sammanfattande redogörelse över utfallet av budgetens inkomsttitlar och
utvecklingen av statsutgifterna för det löpande budgetåret, som förut brukat
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 181.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
lämnas i samband med ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat i slutet av
riksdagens vårsession, lämpligen borde intagas i propositionen angående
komplettering av riksstatsförslaget för nästa budgetår. Vidare erinrade jag
cm att nämnda redogörelse grundar sig på från riksräkenskapsverket lämnade
uppgifter. Enligt av Kungl. Maj :t beslutad ändring av instruktionen
för riksräkenskapsverket (SFS nr 49/1949) har tidpunkten för avlämnande
av approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för löpande
budgetår, som tidigare var bestämd till före 1 maj, fastställts till före den
25 mars. Samma ändring har genomförts beträffande det förslag till förnyad
beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid
nästföljande statsreglering, som ämbetsverket har att avgiva.
Med särskilda skrivelser den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket avgivit
dels redogörelse angående approximativ beräkning rörande utfallet av
driftbudgeten för budgetåret 1948/49 och dels förslag till förnyad beräkning
av statsverkets inkomster under budgetåret 1949/50. Jag redovisar i det
följande ämbetsverkets ifrågavarande redogörelse och förslag och gör i sammanhang
därmed hemställan om den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten,
som bör tillämpas under nästa budgetår, samt framlägger
slutligt förslag till inkomstberäkning i riksstaten för nästa budgetår. Vidare
anmäler jag frågor angående ändringar i avskrivningsbehovet för nästa bugetår
beträffande nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelslörluster,
som huvudsakligen betingas av efter statsverkspropositionens avlämnande
hos riksdagen gjorda anslagsäskanden. Slutligen gör jag beträffande
kapitalbudgeten hemställan om definitivt förslag till investeringsplan
för budgetåret 1949/50 jämte därtill fogade investeringsstater.
I. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1948/49.
I sin förenämnda skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket
beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår
fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 5 014,5 miljoner
kronor, kommer att visa en minskning med 103,7 miljoner kronor.
Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas
komma att understiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med
24,9 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten
med 5 miljoner kronor och en minskning av bensinskatten med 30 miljoner
kronor.
För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettobrist å 78,s miljoner
kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer
som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. Av
de direkta skatterna förutses underskott för preliminär skatt å inkomst och
förmögenhet med 200 miljoner kronor, vilken minskning — såsom redan i
statsverkspropositionen framhölls — väsentligen beror på det beslutade an
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
ståndet med inbetalningen av kvarstående skatt under år 1949, samt för
arvsloltsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 25 miljoner kronor.
Bland övriga bevillningar, för vilka brist redovisas, må nämnas maltdrycksskatt
och skatt å läskedrycker med tillhopa 7 miljoner kronor. Vidare väntas
totalisatormedlen giva 6,5 miljoner kronor mindre än i riksstaten beräknats.
Även för inkomsterna från telegrafverket, statens vattenfallsverk och
domänverket förutses en minskning i förhållande till beräkningarna i riksstaten,
som uppskattas till 10 miljoner kronor för de båda förstnämnda
affärsverken och 3 miljoner kronor för det sistnämnda. Bland de överskott
å skattetitlarna, som beräknas tillföras budgetutjämningsfonden, må nämnas
10 miljoner kronor för varuskatten, 5 miljoner kronor för pappersskatten,
15 miljoner kronor för tobaksskatten samt sammanlagt 30 miljoner kronor
för brännvinstillverkningsskatten och rusdrycksförsäljningsmedlen.
Uppbörden i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 12
miljoner kronor. För folkpensionsavgifterna uppskattas en merinkomst av
50 miljoner kronor, som huvudsakligen är av bokföringsmässig natur. Under
titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel och lotterimedel samt
övriga diverse inkomster utfalla med 5 miljoner, 4 miljoner resp. 14 miljoner
kronor högre belopp än i riksstaten upptagits för desamma. Bland merinkomsterna
för statens kapitalfonder att tillgodoföras budgetutjämningsfonden
må slutligen nämnas 8 miljoner kronor för postverket, 20 miljoner
kronor för statens järnvägar samt 5,5 miljoner kronor för fonden för statens
aktier.
Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna
å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å 88 miljoner
kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar å
reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande
förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden,
angivas i efterföljande sammanställning.
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —
II. Justitiedepartementet......................... 0-30 —
III. Utrikesdepartementet......................... 3''7 7 —
IV. Försvarsdepartementet....................... 2031 —
V. Socialdepartementet.......................... 44-92 —
VI. Kommunikationsdepartementet................ 35-28 —
VII. Finansdepartementet......................... — 3-47
VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 253 —
IX. Jordbruksdepartementet....................... — 33 55
X. Handelsdepartementet........................ 3 92 —
XI. Inrikesdepartementet......................... 13-79
XII. Folkhushållningsdepartementet................ 3 85 —
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Merutgifter Besparingar
Milj. kr. Milj. kr.
XIII. Pensionsväsendet............................ — 2-55
XIV. Oförutsedda utgifter.......................... — 0 09
XV. Riksdagen och dess verk m. m................ — 0-26
Säger 128-67 39-92
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.............................. 1-20 —
II. Riksgäldsfonden ............................. — 2-00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —
Säger 1-20 2-00
Summa 129-87 41-92
Nettomerutgift 87-95
I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket
följande.
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av
beräknade nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets,
kommunikationsdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om
respektive 20,3i miljoner kronor, 44,92 miljoner kronor, 35,28 miljoner kronor
och 13,79 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å jordbruksdepartementets
huvudtitel med 33,55 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets
huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger med att
försvarsgrenarnas anslag till avlöningar, sjukvård, reseersättningar, expenser
och mathållning i stor utsträckning beräknas bliva belastade med större
belopp än de i riksstaten upptagna. I detta sammanhang torde även få omnämnas
att det för föregående budgetår anvisade avvecklingsanslaget beräknas
under budgetåret 1948/49 bliva belastat med en nettoutgift om 1,30 miljoner
kronor. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets
huvudtitel, må framhållas, att anslaget till allmänna
barnbidrag beräknas uppvisa en nettomerutgift om 9,16 miljoner kronor och
anslaget till bidrag till folkpensioner in. m. en nettomerutgift om 42,91 miljoner
kronor. Till förklaring av den för kommunikationsdepartementets
huvudtitel redovisade nettomerutgiften må framhållas, att budgetutjämningsfonden
förutsattes på grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens
specialbudget hörande inkomsttitlarna via anslaget till
avsättning till statens automobilskattemedelsfond bliva belastad med 27,53
miljoner kronor. Det i riksstaten och tilläggsstaten å automobilskattemedlens
specialbudget beräknade överskottet, 244,94 miljoner kronor, torde sålunda
vid realiserandet av budgeten komma att minskas till 217,41 miljoner
kronor. Vidare må framhållas att anslaget till ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser beräknas bliva överskridet med 7,29 miljoner
kronor. Den för inrikesdepartementets huvudtitel redovisade nettomérutgiften
beror i huvudsak på, att anslagen till avlöningar och omkostnader
för statens sinnessjukhus samt anslagen till överståthållarämbetet och
landsstaten respektive till polisväsendet beräknas komma att överskridas
med (3,67 -f- 4,66 + 4,61 =) 12,94 miljoner kronor. Den nettobesparing, som
beräknas för jordbruksdepartementets huvudtitel, sammanhänger med, att
å anslaget till producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk förutsättas uppkomma besparingar å 35 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
5
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen
framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar
å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Härvid har
dock ej hänsyn tagits till den indragning av reservationer under fjärde
huvudtiteln, som kan komma att äga rum i anledning av vad som föreslagits
i statsverkspropositionen till årets riksdag. Då övriga mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslag enligt vad ämbetsverket förut framhållit beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 88 miljoner kronor, skulle
budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida
belastas med 78 miljoner kronor.
Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet
av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare
utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket
beräknat överskottet å driftbudgeten för
löpande budgetår till i runt tal 400 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid
korrigerat det i riksstaten beräknade överskottet å 589 miljoner kronor
genom att minska detta med dels bristerna för vissa inkomsttitlar och anslag
å tillhopa (78,s 4- 78) ca 156 miljoner kronor och dels å tilläggsstat
anvisade eller äskade anslag i runt tal 37 miljoner kronor.
För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna
å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras
med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å
driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under
löpande budgetår kan motses en minskning å 110 miljoner kronor av de reserverade
medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.
Minskning (—)
resp.
ökning ( + )
Milj. kr.
Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden
............................................ — 10
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet................................... — 30
V. Socialdepartementet...................................... — 10
VI. Kommunikationsdepartementet............................ — 45
VII. Finansdepartementet..................................... — 20
IX. Jordbruksdepartementet.................................. + 10
X. Handelsdepartementet.................................... — 10
XI. Inrikesdepartementet..................................... + 20
XII. Folkhushållningsdepartementet............................ — 25
Övriga huvudtitlar....................................... ± 0
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... + 10
Summa — 110.
6
Kungl Maj.ts proposition nr 181.
Från det förut framräknade budgetöverskottet skall således dragas angivna
reservationsminskning å 110 miljoner kronor. Det belopp, varmed
inkomsterna beräknas komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under
innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring 300 miljoner
kronor.
Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet
icke helt motsvarar de faktiska in- och ubetalningarna under budgetåret
1948/49 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,
som förekomma vid sidan av budgeten.
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1949/50.
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att
motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu
att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena
samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen
beräknade.
De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen
till vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala å 50 000 kronor och till vissa byggnadsarbeten m. in.
vid statens skol- och yrkeshem i Vänersborg å 67 000 kronor torde böra omedelbart
helt avskrivas, då de med investeringarna avsedda arbetena icke
nämnvärt komma att höja fastigheternas värden. Övriga investeringsanslag
under statens allmänna fastighetsfond, nämligen till uppförande av ett djurhus
vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet
i Lund å 68 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök å 366 000 kronor, till byggnadsarbeten vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut å 305 000 kronor, till byggnadsarbeten
å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet å
145 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.
å 4 990 000 kronor, till utbyggande av karolinska sjukhuset å 300 000 kronor
samt till om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska
sjukhuset i Uppsala å 270 000 kronor böra enligt gällande grunder avskrivas
med 50 procent. Beträffande investeringsanslaget till nybyggnader för
nomadskolorna å 20 000 kronor torde jag få erinra om att tidigare avsatta
avskrivningsmedel finnas disponibla för erforderlig avskrivning å detta investeringsanslag.
I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond
ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens
delfonder, varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt
till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond
med undantag för kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon
avskrivning. Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
7
under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 3 072 500
kronor. Såsom framgår av proposition nr 138 bär Kungl. Maj :t sedermera
äskat ytterligare ett investeringsanstag under denna delfond, för vilket
avskrivningsmedel böra beräknas, nämligen till ordnande av Södra skånska
infanteriregementets förläggning i Ystad å 200 000 kronor. Med hänsyn
härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond, med ändring av det i
statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 100 000 kronor
till 3 172 500 kronor.
Under fonden för låneunderstöd uppfördes i statsverkspropositionen
investeringsanslagen till tilläggslån till vass bostadsbyggnadsverksamhet,
till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder samt
till lån till anordnande av kollektiva tvätterier med beräknade belopp,
15 000 000, 5 000 000 resp. 2 000 000 kronor. I propositionen nr 153 ha ifrågavarande
anslag slutligt äskats med samma belopp. De båda sistnämnda
investeringsanslagen torde i enlighet med gällande grunder böra avskrivas
med samma belopp som i statsverkspropositionen beräknats, nämligen
1 350 000 resp. 500 000 kronor.
Beträffande investeringsanslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
beräknades preliminärt i statsverkspropositionen avskrivning
med hittills tillämpad procentsats, 29 procent, som fastställts med hänsyn
till att lånen löpa utan ränta under tio år. Efter denna tid kommer frågan
om ytterligare subvention i form av efterskänkande eller meddelande av
fortsatt ränteeftergift att prövas med hänsyn till förhållandena på hyresmarknaden.
De första tilläggslånen började utbetalas under budgetåret
1942/43. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att under de senaste
budgetåren betydande belopp avsatts å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster,
främst med hänsyn till de omfattande statliga investeringar i bostadsproduktionen,
som äro av subventionsnatur och som kunna komma att
kräva retroaktiv avskrivning.
I en inom statskontoret den 10 februari 1949 utarbetad promemoria, över
vilken riksräkenskapsverket den 28 februari 1949 avgivit infordrat utlåtande,
har ifrågasatts, huruvida icke tilläggslånen genom indirekt avskrivning
lämpligen redan nu böra nedskrivas med 100 procent, varvid finansieringen
skulle kunna ske med anlitande av förefintlig behållning å fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster. I promemorian bär erinrats om att avskrivningsanslagen
för tilläggslånen enligt gällande grunder icke anlitats för
avskrivning av de å kapitalbudgeten beviljade anslagen, vilket är fallet i
fråga om avskrivningsanslagen för kapitalinvesteringar i (ivrigt. Statskontoret
skall sålunda bokföra nämnda anslagsmedel å en särskild diversemedelstitel
och årligen med anlitande av dessa medel jämte de räntor, som må
komma att utgå å tilläggslånen, såsom avkastning å fonden tillgodoföra
riksstatens inkomstsida ett belopp motsvarande 4 procent av de utlämnade
tilläggslånens bokförda värde. Någon vare sig direkt eller indirekt avskrivning
av själva kapitalbeloppen sker sålunda ej. I promemorian bär föreslagits,
att utestående tilläggslån, vilkas totalbelopp den 1 januari 1949 upp
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
gick till 114 464 497 kronor 61 öre, avskrivas genom att i första hand disponera
hos statskontoret å diversemedelstitel redovisade avskrivningsmedel
samt reservationer å avskrivningsanslaget å tillhopa i runt tal 50 miljoner
kronor. I övrigt skulle fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, vars
behållning för närvarande uppgår till ca 115 miljoner kronor, anlitas.
Riksräkenskapsverket bär i sitt yttrande icke haft något att erinra mot
förslaget att tilläggslånen i bokföringen bli föremål för indirekt avskrivning
med 100 procent. Ämbetsverket har närmare berört frågan i vilken ordning
tillgängliga avskrivningsmedel böra disponeras. Ämbetsverket anför i huvudsak
följande.
Det är ej möjligt att nu förutse, i vilken utsträckning tilläggslånen komma
att efterskänkas. Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att från
och med budgetåret 1946/47 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
anvisats mycket betydande belopp i syfte att bereda medel till de
omfattande avskrivningar, som väntats komma att bliva erforderliga i fråga
om vissa under krigsåren beslutade investeringar, samt att man härvid
framför allt haft i tankarna de investeringar, som avse tilläggslån. Av till
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster till och med budgetåret 1947/48
avsatta avskrivningsmedel kvarstod sålunda vid detta budgetårs utgång odisponerat
ett belopp av 56 272 131 kronor 87 öre. Härtill kommer det för budgetåret
1948/49 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster beviljade
anslaget å 50 miljoner kronor jämte det anslag å 25 miljoner kronor,
som beräknats för samma ändamål för budgetåret 1949/50. Nu angivna avskrivningsmedel,
vilka endast till ett obetydligt belopp behöva tagas i anspråk
för avskrivning av s. k. smärre oreglerade kapitalmedelsförluster,
synas i övrigt kunna disponeras för den i remitterade promemorian föreslagna
avskrivningen av tilläggslånen.
För ändamålet kunna vidare tagas i anspråk vissa medel, som avsetts för
täckande av bristande förräntning å tilläggslånen. Vid utgången av budgetåret
1947/48 förefanns såsom framhållits i den remitterade promemorian en
behållning av sådana medel å (30 002 176:67 + 10 875 000 =) 40 877 176
kronor 67 öre, varjämte för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49
anvisats ett anslag av 5 860 000 kronor och för budgetåret 1949/50 beräknats
ett anslag av 4 350 000 kronor.
Till de sålunda tillgängliga avskrivningsmedlen få läggas ytterligare avskrivningsmedel
å (2 800 000 + 4 000 000 =) 6 800 000 kronor avseende
grundavskrivning av tilläggslån under budgetåren 1947/48 och 1948/49 med
anlitande av prisutjämningsavgifter för exporterade trävaror.
Beloppet av utestående tilläggslån utgjorde vid utgången av budgetåret
1947/48 105 668 129 kronor 81 öre, och vid samma tidpunkt kvarstod av beviljade
investeringsanslag för tilläggslån ett outnyttjat belopp av 75 349 252
kronor 56 öre. Såsom investeringsanslag för tilläggslån har för budgetåret
1948/49 beviljats ett belopp av 34 000 000 kronor och för budgetåret 1949/50
beräknats ett belopp av 15 000 000 kronor.
De i det föregående angivna avskrivningsmedlen äro icke tillräckliga för
avskrivning av sammanlagda beloppet av de tilläggslån, som efter ianspråktagande
i sin helhet av för ändamålet hittills beviljade respektive beräknade
medel komma att ha utlämnats. Avskrivningsmedlen torde emellertid mer
än väl förslå för avskrivning av samtliga intill utgången av budgetåret
1949/50 utlämnade lån. Riksräkenskapsverket förordar därför, att beslut
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
till en början meddelas om 100-procentig indirekt avskrivning av dessa lån.
Ämbetsverket förutsätter, att avskrivningen skall genomföras redan i räkenskaperna
för budgetåret 1948/49 beträffande då aktuella lån och att alltsa
under detta budgetår för tilläggslånens del några å avskrivningsanslag anvisade
medel icke skola tillgodoföras inkomsttiteln för statskontorets delfond
av fonden för låneunderstöd.
Såsom framhållits komma enligt statsmakternas redan meddelade beslut
vid utgången av budgetåret 1948/49 utestående tilläggslån att vara indirekt
avskrivna till ett belopp av 6 800 000 kronor. Avskrivning av återstående belopp
av dessa lån bör ske i första hand med anlitande av förefintlig behal -ning av ej disponerade avskrivningsmedel å fonden för oreglei ade kapitalmedelsförluster
samt därefter med anlitande av tidigare för täckande av
bristande förräntning å tilläggslånen avsedda medel. Av sistnämnda medel
bör härvid i första hand disponeras hos statskontoret å diversemedelstitel
redovisat belopp. Skulle de hos statskontoret balanserade avskrivningsmedlen
icke helt behöva tagas i anspråk för den avskrivning, som skall verkställas
under budgetåret 1948/49, bör kvarstående belopp tillgodoforas det
för detta budgetår bland anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
uppförda anslaget till avskrivning av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Beträffande anslaget för budgetåret 1949/50 till avskrivning av
tilläggslån, till vilket anslag å motsvarande anslag för budgetåret 1948/49
kvarstående reservation skall överföras, bör föreskrivas, att anslaget skall
användas för indirekt avskrivning till belopp motsvarande 100 procent av
under budgetåret 1949/50 utbetalta medel å investeringsanslag for tillaggslån.
I likhet med ämbetsverken förordar jag, att de tidigare anvisade kapitalinvesteringarna
för tilläggslån redan nu bli föremål för indirekt avskrivning
med hela sitt belopp i den mån de tagits i anspråk för kapitalutbetalningar.
Därmed bringas bättre reda och överskådlighet i bokföringen med
avseende å för ändamålet disponibla avskrivningsmedel och beredes viss
lättnad i bokföringsarbetet för därav berörda myndigheter. Beträffande sattet
för avskrivningsmedlens disponerande tillstyrker jag riksräkenskapsverkets
förslag. Ett mindre belopp torde dock fortfarande få reserveras för
reglering av uppkommande oreglerade kapitalmedelsförluster. I den mån
ytterligare avskrivningsmedel för utestående tilläggslån komma att eifordras
utöver de som avsättas å avskrivningsanslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag, torde — därest medel icke finnas tillgängliga å fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster på grund av att denna icke utnyttjats
i beräknad omfattning — frågan om särskild medelsanvisning
framdeles få underställas riksdagen. För investeringsanslaget till tilläggslån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet å 15 000 000 kronor för nästa budgetår
förordar jag, att avskrivning beräknas med 100 procent.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseeende å statsverkspropositionen
förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.
10
Kunffl. Maj:ts proposition nr 181.
Statens allmänna fastiqhetsfond: ökning (+)
a '' Minskning (—)
Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid kronor
universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 158) ............ + 50 000
Uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i Lund
(jfr prop. nr 158) ................................. 4. 34 000
Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna
(jfr prop. nr 158) .................................. _ 100 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (jfr riksd. besl. “A
1949>.............................................. + 15 000
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök
(jfr prop. nr 41) ...................... _|_ 183 000
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd
gårdsinstitut
(jfr prop. nr 79) ...................... 4. 152 500
Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Ex
perimentalfältet
(jfr prop. nr 79) .................... _|_ 72 500
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.
(jfr prop. nr 111) ................................... 5 000
Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skol- och yrkes
hem
i Vänersborg (jfr prop. nr 131) ................ 4- 67 000
Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 130) .. — 125 000
Om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska
sjukhuset i Uppsala (jfr prop. nr 130) .............. + 135 000
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (jfr prop. nr 138) .................... 4- 100 000
Fonden för låneunderstöd:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.
nr 153) .......................................... + 10 650 000
Summa + 11 229 000.
På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifragavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna
påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag
såvitt rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond _•
föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1949/50 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen
Kungi. Maj:ts proposition nr 181.
11
Statens allmänna fastighetsfond:
Ecklesiastikdepartementet:
Vissa ändringsarbeten inom zoologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala
............................ kronor
Uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska
och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i
Lund........................... »
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögsko
lan
och statens lantbruksförsök . . kronor
Byggnadsarbeten vid Älvarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinsti
tut.
............................ »
Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga
byggnader vid Experimentalfältet.
.......................... »
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................ *
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
skol- och yrkeshem i Vänersborg
............................ »
Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »
Om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen
vid akademiska sjukhuset i
Uppsala ....................... *
Försvarets fastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméns delfond .................. kronor
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamliet
.................... kronor
Lån till uppförande och förbättring av
lantarbetarbostäder .............. »
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier
.......................... *
50 000
34 000
183 000
152 500
72 500
2 495 000
67 000
150 000
135 000
3 172 500
15 000 000
1 350 000
500 000.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
III. Driftbudgeten budgetåret 1949/50.
Förändringar av utgifterna.
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1949/50 upptogos utgifter å sammanlagt 4 395 miljoner kronor. Härav
föllo 4 013 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 382 miljoner kronor
på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett
belopp av 25 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster.
I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.
Fjärde huvudtiteln uppvisar en nettoökning av 2,8 miljoner kronor, varav
1,5 miljoner kronor falla på anslaget till Armén: Avlöningar till aktiv
personal in. fl. — Femte huvudtiteln företer en ökning av 2,8 miljoner kronor,
väsentligen beroende på en höjning av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. — Sjätte huvudtiteln visar en ökning av
5.7 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor avse Bidrag till vissa anläggningar
for vattenförsörjning och avlopp samt 2,i miljoner kronor Understöd
åt aktiebolaget Aerotransport. — För sjunde huvudtiteln föreligger en minskning
av 2,4 miljoner kronor, vilken uppstått genom att anslaget till Kostnader
för allmänna fastighetstaxeringen år 1950 bortfallit. — Åttonde huvudtiteln
uppvisar ökningar å ett flertal anslag, vilka emellertid till större
delen uppvägas av minskningar å andra anslag, varför nettoökningen stannar
vid 0,2 miljon kronor. — Nionde huvudtitelns ökning, 3,9 miljoner kronor,
beror på mindre höjningar under ett stort antal anslag; bl. a. ingår eu
höjning med l,i miljoner kronor av anslaget till Bidrag till stödjande av
priset å hamphalm och linhalm. — Tionde huvudtiteln visar en ökning av
4.8 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor faller på anslaget till Upplysningsarbete
avseende produktions- och exportfrågor samt 3,8 miljoner kronor
på anslaget till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets
verksamhet. — För elfte huvudtiteln föreligger en minskning
av 2,5 miljoner kronor, beroende på att de slutligt äskade anslagen till civilförsvaret
ej uppgått till i statsverkspropositionen beräknade belopp. — Under
tolfte huvudtiteln tillkomma anslag till Subventionering av införseln
av vissa varor å 20 miljoner kronor samt till Subventionering av hushållens
bränslekostnader å 25 miljoner kronor. Nettoökningen uppgår — med hänsyn
till sänkning av livsmedelskommissionens anslag — till 43,9 miljoner
kronor. Under huvudtiteln avskrivning av nija kapitalinvesteringar påkallas
i anledning av förslag om nya kapitalinvesteringar samt — framför
allt — på grund av höjning av avskrivningsanslaget till Tilläggslån till
viss bostadsbyggnadsverksamhet en höjning av anslagssumman med 11,2
miljoner kronor. Å andra sidan föreslås, att anslaget till avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförluster för nästa budgetår upptages till 15 miljoner
kronor, innebärande en sänkning med 10 miljoner kronor.
Kungi. Maj:ts proposition nr 181.
13
Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden
har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen
har emellertid icke medfört någon större förändring av siffrorna.
Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken
man nu har att räkna, uppgår till 61,i miljoner kronor. Härvid är emellertid
att märka att slutliga anslagsäskanden ännu icke föreligga beträffande
anslagen under nionde huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område samt Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet, vilka anslag i statsverkspropositionen upptagits med endast
beräknade belopp. Något definitivt ställningstagande till dessa anslagsfrågor
har nämligen ännu ej skett.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.
I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa
av 5 116 miljoner kronor, varav 4 787 miljoner kronor hänförde sig till egentliga
statsinkomster och 329 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades
i statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet
giva 2 200 miljoner kronor. Inkomsttitlarna arvslottsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar
in. m. upptogos till 80, 26 resp. 50 miljoner kronor. I dutomobilskattemedel
beräknades inflyta 435 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades
giva sammanlagt 1 649 miljoner kronor, varav i tullmedel 225
miljoner kronor, varuskatt 155 miljoner kronor, pappersskatt 50 miljoner
kronor, trafikskatt 35 miljoner kronor, accis å margarin och vissa andra fettvaror
20 miljoner kronor, tobaksskatt 455 miljoner kronor och skatter på
alkoholhaltiga drycker sammanlagt 624 miljoner kronor. Under diverse inkomster
inflytande medel beräknades till sammanlagt 120 miljoner kronor.
Härav belöpte sig 10 miljoner kronor på totalisatormedel samt 30 resp. 73
miljoner kronor på tips- och lotterimedel.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 157 miljoner kronor, varav för postverket 17
miljoner kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar
60 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 15 miljoner kronor och
för domänverket 30 miljoner kronor.
I skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1949/50. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de
olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 181-
Preliminär skatt ä inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel
upptogs i riksräkenskapsverkets decemberberäkning till 2 300 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen sänktes detta belopp till 2 200 miljoner kronor
med hänsyn till att visst anstånd med erläggande av kvarstående skatt
under år 1050 kunde komma att medgivas. Sedan riksräkenskapsverkets
beräkning avgavs, ha vissa uppgifter om preliminärskatteuppbörden i
januari och mars innevarande år blivit tillgängliga, varjämte uppgifter nu
föreligga om det belopp, som under första hälften av budgetåret 1949/50 skall
utbetalas till kommunerna. Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring
av den av riksräkenskapsverket förut avgivna beräkningen rörande denna
inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment ligger dock i svårigheten att beräkna,
hur den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering efter det medgivna
anståndet med dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande
budgetåret och budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket vill vidare understryka,
att ämbetsverket för sin del saknar hållpunkter för ett bedömande
av i vilken utsträckning det i riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptagna
beloppet bör reduceras i anledning av vad i statsverkspropositionen uttalats
rörande anstånd med erläggande av kvarstående skatt på grund av
1949 års taxering.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel upptagen till 80 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen
den 25 februari 1949 avgiven beräkning uppskattas inkomsten
till 64 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 32 miljoner kronor,
gåvoskatt 8 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt 24 miljoner kronor.
Vid avgivandet av sin decemberberäkning ansåg sig riksräkenskapsverket
sakna tillräcklig grund för ett frångående av 1945 års statsskatteberednings
beräkning av den årliga avkastningen av kvarlåtenskapsskatten samt uppskattade
i enlighet härmed uppbörden av denna skatt för budgetåret 1949/50
till 40 miljoner kronor. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter om den
faktiska uppbörden anser sig riksräkenskapsverket emellertid böra räkna
med väsentligt lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatt. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, att inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 70 miljoner kronor.
Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats
till 26 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststvrelsen
med vidhållande av tidigare gjord beräkning uppskattat uppbörden
under nästa budgetår till 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej
anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Omsättnings- och expeditionsståmplar m. in. Denna titel beräknades i
december 1948 av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor och upptogs
i statsverkspropositionen till detta belopp. Generalpoststyrelsen har nu liksom
i sin ursprungliga beräkning uppskattat titeln till 45 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat inkomsten
å denna titel till 50 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln även för
budgetåret 1949/50 upptages till 50 miljoner kronor.
Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits
till 85 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 1 innevarande mars inkomsterna å titeln
till 90 miljoner kronor. Man synes emellertid böra räkna med att tillförseln
av nya fordon väsentligen kommer att tagas i anspråk för ersättning av
förslitna fordon. Med hänsyn till föreliggande uppgifter om fordonsbeståndets
storlek anser riksräkenskapsverket därför skäl saknas att frångå statsverkspropositionens
beräkning.
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
15
Bensinskatt. Denna skatt, som i statsverkspropositionen upptagits till 350
miljoner kronor, har nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till
385 miljoner kronor. Härvid har styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt
kommer att stiga i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av
fordonsbeståndet. Generaltullstyrelsen bär beräknat nettouppbörden av bensinskatt
för importerad bensin till 270 miljoner kronor, och kontrollstyrelsen
har beräknat uppbörden av skatt å inom riket tillverkad bensin och motorsprit
till 75 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor uppgivits avse
skatt å motorsprit. Enligt från statens bränslekommission införskaffade uppgifter
rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin synes skatten
å importerad och inom riket tillverkad bensin kunna uppskattas till drygt
335 miljoner kronor. Inkomsten av skatt å brännoljor, som i riksräkenskapsverkets
decemberberäkning med ledning av uppgifter från länsstyrelserna
beräknades till drygt 15 miljoner kronor, torde med hänsyn till numera föreliggande
uppgifter om uppbörden under nu löpande budgetår böra uppskattas
till ej oväsentligt högre belopp. Å andra sidan torde titeln komma
att belastas med viss skatterestitution till jordbrukare och fiskare. Riksräkenskapsverket
anser sig ej böra föreslå någon ändring av den i statsverkspropositionen
upptagna inkomsten å denna titel.
Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
i december 1948 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning till
225 miljoner kronor, vilket belopp även godtogs i statsverkspropositionen.
Generaltullstyrelsen förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28
februari 1949, att tullmedlen beräknas till 210 miljoner kronor. Härvid har
generaltullstyrelsen utgått från dels en ytterligare nedskärning av importvärdet
under år 1949 med 100 miljoner kronor till 4 200 miljoner kronor,
dels en större förskjutning av importen än vad tidigare beräknats till förmån
för råvaror, halvfabrikat och andra dylika lågt tullbelagda eller helt
tullfria varor, varigenom uppbörden av tullmedel skulle komina att utgöra
endast något över 5 procent av den totala importens värde mot förut beräknade
5 y2 procent. Riksräkenskapsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens
senaste beräkning och föreslår alltså, att tullmedlen i det slutliga
riksstatsförslaget beräknas till 210 miljoner kronor.
Varuskatt. I riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptogs varuskatten
till ett till 150 miljoner kronor av jämna t belopp, vilket i statsverkspropositionen
böjdes till 155 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
ha i till riksräkenskapsverket avgivna förnyade beräkningar
liksom tidigare upptagit uppbörden av varuskatt till 145 respektive 6 miljoner
kronor, vartill kommer den kvarstående uppbörden av allmän omsättningsskatt,
som torde uppgå till ett par miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens
beräkning av denna inkomsttitel.
Pappersskatt. Denna titel beräknades i statsverkspropositionen till 50
miljoner kronor. Enligt från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter torde
skatten å varor, som tillverkas inom riket, böra beräknas till ett till 45
miljoner kronor nedsatt belopp med hänsyn till föreslagna restitutioner av
pappersskatt. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsten av pappersskatt,
som uppbäres av tullverket, till 1 miljon kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens
och generaltullstyrelsens beräkningar förordar riksräkenskapsverket,
all inkomsten av pappersskatt för budgetåret 1949/50 beräknas till
4(i miljoner kronor.
Trafikskatt. I statsverkspropositionen har trafikskatten beräknats till 35
miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
16
Kungl. Maj.ls proposition nr 181.
den 5 mars 1949 beräknat uppbörden av trafikskatt till 34 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket finner emellertid ej anledning föreslå ändring i
statsverkspropositionens beräkning.
Tobaksskatt. I statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till
455 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 26 februari 1949 uppskattat tobaksskatten till
430 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas skatten till 435
miljoner kronor. Med utgångspunkt från inkomsterna av tobaksskatt under
de senast förflutna sex månaderna beräknar riksräkenskapsverket i anslutning
till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten
till 430 miljoner kronor för nästa budgetår.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna inkomsttitel
har kontrollslyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari
1949 beräknat till 450 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen,
och riksräkenskapsverket förordar, att titeln upptages till
nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Denna titel beräknades av
riksräkenskapsverket i december 1948 till 36 miljoner kronor, vilket belopp
godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga
beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35
miljoner kronor. Under innevarande budgetår beräknas å denna inkomsttitel
inflyta 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning
frångå sin tidigare beräkning av uppbörden för budgetåret 1949/50.
Maltdrycksskatt. Denna skatt beräknades i riksräkenskapsverkets decemberberäkning
till 65 miljoner kronor och upptogs med detta belopp i statsverkspropositionen.
Under innevarande budgetår beräknas maltdrycksskatten
ge 65 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 28 februari 1949 beräknat skatten till 63 miljoner kronor
för budgetåret 1949/50, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av
styrelsens ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket finner ej skäl föreligga
alt frångå statsverkspropositionens beräkning på denna punkt.
Skatt å läskedrycker. För innevarande budgetår beräknas denna skatt
lämna eu inkomst av 28 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 30 miljoner
kronor. Nedgången torde i huvudsak förklaras av den ur försäljningssynpunkt
ogynnsamma sommaren år 1948. I riksräkenskapsverkets i december
avgivna inkomstberäkning upptogs skatten för nästa budgetår till 30
miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. I kontrollstyrelsens
förnyade beräkning har uppbörden uppskattats till 27 miljoner
kronor, vilket belopp överstiger det av styrelsen ursprungligen beräknade
med 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreligga
att frångå sin tidigare beräkning av denna titel.
Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits
till 40 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln
lämna en avkastning av 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner
ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.
Totalisatormedel. Denna inkomsttitel, som i statsverkspropositionen upptagits
till 10 miljoner kronor, har i av lantbruksstyrelsen den 28 februari
1949 avgiven beräkning uppskattats till 7 miljoner kronor. Härvid har lantbruksstyrelsen
utgått från att grunderna för fördelning av totalisatormedel
ändras i enlighet med Kungl. Maj :ts proposition nr 25, vilket innebär en återgång
till de fördelningsregler, som gällde före den 1 april 1948, utom i fråga
om kombinerad vadhållning. Om man räknar med en återgång av totalisatoromsättningen
till ungefär samma nivå som före den 1 april 1948 och oförändrad
omfattning av det kombinerade spelet, kunna emellertid inkomsterna
17
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
å titeln beräknas uppgå till drygt 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
förordar, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med sistnämnda
belopp.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits med 30 miljoner
kronor. Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 24 februari 1949 med vidhållande av sin tidigare beräkning uppskattat
inkomsterna å titeln till 29 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner
icke anledning föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet.
Lotterimedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i
december förra året till 73 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i
statsverkspropositionen. Titeln har av Svenska Penninglotteriet aktiebolag
i skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 februari 1949 beräknats till 08
miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av bolagets
tidigare beräkning. Inkomsttiteln beräknas under innevarande budgetår
ge 74 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig ej böra frångå den
beräkning, som avgavs i december i fjol, utan föreslår, att inkomsterna i det
slutliga riksstatsförslaget upptagas till 73 miljoner kronor.
Statens järnvägar. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits
till 60 miljoner kronor. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad
beräkning har järnvägsstyrelsen liksom i tidigare gjord beräkning upptagit
överskottet till 50 miljoner kronor. Styrelsen har därvid räknat med någon
minskning av de totala bruttoinkomsterna, beroende på väntade minskade
intäkter av persontrafiken, samt en viss ökning av utgifterna. För innevarande
budgetår beräknas statens järnvägar lämna ett överskott av 60 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig icke böra frångå sin tidigare
beräkning av överskottet för budgetåret 1949/50.
Övriga affärsverk. I fråga om överskotten av postverket, telegrafverket,
statens vattenfall sverk och domänverket ha myndigheterna ej ifrågasatt någon
ändring av de i statsverkspropositionen upptagna beloppen. Detta innebär,
att telegrafstyrelsen och domänstyrelsen godtagit av riksräkenskapsverket
förordad höjning av deras tidigare beräkningar. Ej heller riksräkenskapsverket
har funnit anledning att nu föreslå någon ändring av beräkningarna
i statsverkspropositionen i vad avser överskotten av nämnda affärsverk.
Departementschefen.
1 det förslag till riksstat för budgetåret 1949/50, som framlades i statsverkspropositionen,
uppgingo utgifterna till 4 395 miljoner kronor och de
beräknade inkomsterna till 5 116 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle
man sålunda kunna räkna med ett överskott på 721 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets i det föregående redovisade nya beräkningar av
vissa större inkomsttitlar innebära en minskning i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen med sammanlagt 56 miljoner kronor.
Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
in. in. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörd och utbetalning
till kommunerna icke givit riksräkenskapsverket anledning till ändring i
ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 300 miljoner kronor.
Emellertid bär ämbetsverket särskilt understrukit det osäkerhetsmoment
som måste ligga i beräkningarna i fråga om fördelningen av in
2
Bihang till riksdagens protokoll 19Y9. 1 sand. Nr 181.
18
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
flytande betalning av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår.
Ämbetsverket har även framhållit, att hållpunkter saknades för ett bedömande
av i vilken utsträckning reducering av inkomsttiteln borde ske i
anledning av i statsverkspropositionen ifrågasatt anstånd med erläggande
av skatt på grund av 1949 års taxering. Ämbetsverket har icke föreslagit
någon ändring av den i statsverkspropositionen föreslagna nedräkningen
av inkomsttiteln till 2 200 miljoner kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar,
vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning
av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har ämbetsverket
förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget
i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen arvslottsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor, tullmedel med 15
miljoner kronor, pappersskatt med 4 miljoner kronor, tobaksskatt med 25
miljoner kronor samt totalisatormedel med 2 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa
budgetår ha endast i några i det följande berörda fall givit mig anledning
att frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande
inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår
jag med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln
upptages till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter således, att anståndsförfarande
kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i
anledning av 1949 års taxering. I fråga om inkomsttiteln arvsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt föreligga nu uppgifter om den faktiska uppbörden,
vilka giva anledning till antagande att lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatten
komma att inflyta än tidigare räknats med. Jag förordar
därför i anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning, att denna titel
i riksstaten uppföres med 70 miljoner kronor. I statsverkspropositionen
föreslog jag, att tobaksskatten, som av riksräkenskapsverket då beräknades
utfalla med 450 miljoner kronor för det löpande budgetåret och för nästa
budgetår uppskattades till samma belopp, höjdes något i förhållande till
utfallsberäkningen. Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter
beräknas uppbörden för det löpande budgetåret endast giva 435 miljoner
kronor. Ämbetsverket bär med hänsyn till inkomsterna under de senaste
månaderna föreslagit en ytterligare nedräkning med 5 miljoner kronor
för nästa budgetår. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt upptages
till samma belopp som det beräknade utfallet, vilket i förhållande till statsverkspropositionen
beräkningar innebär en minskning med 20 miljoner
kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar, för vilka riksräkenskapsverket
nu föreslagit viss nedräkning, nämligen tullmedel, pappersskatt och totalisatormedel,
finner jag ej anledning att föreslå någon ändring. Jag utgår
därvid från att sådan osäkerhet alltid måste i stort sett vidlåda beräkningarna
av statsintäkterna, att även om måhända en del av titlarna icke
komma att utfalla enligt beräkningarna, uppkommande brister i viss utsträckning
böra kunna kompenseras med merinkomster å andra titlar.
Utöver de ändringar, som sålunda i samband med riksräkenskapsverkets
beräkningar föreslagits, förordar jag, att inkomsttiteln accis å margarin och
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
19
vissa andra fettvaror nedräknas med 12 miljoner kronor till 8 miljoner
kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t beslutad sänkning av margarinaccisen
i samband med upphävande av ransoneringen av matfett och ändring
av priserna för smör och margarin. De beräknade inkomsterna för
nästa budgetår, som i statsverkspropositionen upptogos till 5 116 miljoner
kronor, skulle sålunda med utgångspunkt från nu föreslagna äncringar
uppgå till (5116 — 10 — 20 — 12 =) 5 074 miljoner kronor.
Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i
riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt
därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär
skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition
utgick jag från att någon ändring av den statliga inkomstskatten
icke skulle äga rum utan att den även efter den 1 juli 1949 skulle utgå
med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet för nästkommande
budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt
stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande
budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs
senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg bundet, ha de
nu verkställda beräkningarna av inkomsterna och utgifterna under nästa
budgetår icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen
intagna ståndpunkten. Visserligen beräknas budgetöverskottet nu till
ett ca 100 miljoner kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen men
vad jag i denna uttalade om att det rådande läget i fråga om den samhällsekonomiska
balansen icke kunde utgöra tillräcklig motivering för att genom
skatteskärpning öka överbalanseringen synes mig alltjämt äga giltighet. Jag
förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och
familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för budgetåret 1949/50, uttages med 100 procent av grundbeloppet
såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1949 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1948.
I statsverkspropositionen beräknades 25 miljoner krondr till avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag har i det föregående i samband
med äskande av anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar föreslagit,
att å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster genom tidigare
anvisningar avsatta medel skola få disponeras för retroaktiv avskrivning av
utestående tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet och att anslaget
till sådana lån för nästa budgetår indirekt avskrives med hela sitt kapitalbelopp.
Med hänsyn härtill torde avskrivningsanslagel för oreglerade kapitalmedelsförluster
för nästa budgetår kunna upptagas till lägre belopp än
i statsverkspropositionen beräknats. Jag förordar, att anslaget uppföres
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
med 15 miljoner kronor. Jag vill därvid erinra om att avskrivningsbehovet
för vissa tidigare beslutade investeringar fortfarande är betydande. Sålunda
må nämnas, att enbart för tilläggslånen — även efter den i det föregående
förordade retroaktiva avskrivningen — ett belopp av nära 60 miljoner kronor,
motsvarande ännu icke disponerade anslagsmedel, kvarstår såsom icke
till någon del avskrivet.
Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats
— nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 61
miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln
av vissa varor och av hushållens bränslekostnader å tillhopa 45
miljoner kronor samt till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å nära
11 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas, såsom nyss nämnts, en anslagsminskning
å 10 miljoner kronor beträffande avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för
nästa budgetår kunna sålunda nu uppskattas till (4 395 + 61 =) 4 456 miljoner
kronor. Då inkomsterna beräknas uppgå till 5 074 miljoner kronor,
skulle budgetöverskottet bliva 618 miljoner kronor innebärande en minskning
med 103 miljoner kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen
framräknade överskottet.
En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1949/50
utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga få
fogas vid protokollet i detta ärende.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 000 kronor;
b)
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1949/50
med 100 procent av grundbeloppet;
c) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1949/50 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A
fogade specifikationen.
IV. Kapitalbudgeten budgetåret 1949/50.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1949/50 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner
äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande
fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning
framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag
på 527 032 500 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
ha i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,
samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till
senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte
ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsnredel
inom fonderna och Övriga kapitalnredel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ....................... 2 701 000
B. Telegrafverkets fond.................... 112 300 000
C. Statens järnvägars fond ................ 100 280000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 142 100 000
E. Domänverkets fond ......................200 000 357 58I 000
II. Luf tf artsfonden.......................................... ® OM 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 25 169 500
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................. 19 375 000
B. Försvarets fabriksfond.................... 1 100 000 20 475 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 41 180 000
VI. Fonden för låneunderstöd............................... 31 200 000
VII. Fonden för statens aktier................................ 15 200 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 962 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.
................................. 20 201 000
B. Jordfonden ............................ 10 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 01000 30 265 000
Summa 527 032 500
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för
investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ........................ 2 102 000
B. Telegrafverkets fond..................... 65 901 000
C. Statens järnvägars fond.................. 61 161 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 21 150 000
E. Domänverkets fond...................... 176 000 150 490 000
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VIII.
IX.
Luftfartsfonden ...............................
Statens allmänna fastighetsfond ................
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond..................
B. Försvarets fabriksfond....................
Statens utlåningsfonder ........................
Fonden för låneunderstöd ....................
Fonden för förlag till statsverket...............
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
C. Statens reproduktionsanstalts fond ........
Kronor Kronor
......... 426 000
......... 16 303 800
17 183 500
1 661 000 18 844 500
......... 4 742 500
......... 17 511 000
......... 1000
5 000 000
_64 000 5 064 000
Summa 213 382 800
Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1949/50.
I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor
A. Postverkets fond ....................... 599 000
B. Telegrafverkets fond ................... 46 399 000
C. Statens järnvägars fond ................ 39 119 000
D. Statens vattenfallsverks fond............ 120 950 000
E. Domänverkets fond.................... 24 000 207 091 000
II. Luftfartsfonden.......................................... 4 574 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 8 865 700
IV. Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond ................. 2 191 500
B. Försvarets fabriksfond ................... - 561 000 1 630 500
V. Statens utlåningsfonder .................................. 36 437 500
VI. Fonden för låneunderstöd................................ 13 689 000
VII. Fonden för statens aktier................................ 15 200 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 961 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
.................................. 15 201 000
B. Jordfonden............................ 10 000 000 25 201 000
Säger 313 649 700
Avgår kapitalåterbetalning:
O reglerade kapitalmedelsförluster ............................ 15 000 000
Summa 298 649 700
23
Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret
1949/50 jämte därtill fogade stater i enlighet med här
framlagda förslag samt
att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel
........................ kronor 298 649 700.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
25
Bihany A.
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.
A. Egentliga statsinkomster. | | | Kronor | Kronor |
|
|
| |
I. Skatter: |
|
|
|
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och |
|
|
|
rörelse: |
|
|
|
a. Preliminär skatt å inkomst och |
|
|
|
förmögenhet m. m., bevillning.. 2 200 000 000 |
|
| |
b. Kupongskatt, bevillning...... | 6 000 000 |
|
|
c. Utskiftningsskatt och ersätt- |
|
|
|
ningsskatt, bevillning........ | 1 000 000 |
|
|
d. Skogsvårdsavgifter, bevillning.. | 5 000 000 |
|
|
e. Bevillningsavgifter för särskilda |
|
|
|
förmåner och rättigheter, bevill- |
|
|
|
ning...................... | 150 000 | • |
|
f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och |
|
|
|
kvarlåtenskapsskatt, bevillning. | 70 000 000 |
|
|
g. Lotterivinstskatt, bevillning .. | 26 000 000 |
|
|
h. Omsättnings- och expeditions- |
|
|
|
stämplar m. m., bevillning ... | 50 000 000 | 2 358 150 000 |
|
2. Automobilskattemedel: |
|
|
|
a. Fordonsskatt, bevillning...... | 85 000 000 |
|
|
b. Bensinskatt, bevillning....... | 350 000 000 | 435 000 000 |
|
3. Tullar och acciser: |
|
|
|
a. Tullmedel, bevillning........ | 225 000 000 |
|
|
b. Varuskatt, bevillning........ | 155 000 000 |
|
|
c. Pappersskatt, bevillning...... | 50 000 000 |
|
|
d. Trafikskatt, bevillning....... | 35 000 000 |
|
|
e. Accis å silke, bevillning...... | 3 700 000 |
|
|
f. Accis å margarin och vissa andra |
|
|
|
fettvaror, bevillning......... | 8 000 000 |
|
|
g. Skatt å kaffe, bevillning..... | 11 000 000 |
|
|
h. Tobaksskatt, bevillning...... | 435 000 000 |
|
|
i. Brännvinstillverkningsskatt, be- |
|
|
|
villning.................... | 17 000 000 |
|
|
j. Rusdrycksförsäljningsmedel av |
|
|
|
partihandelsbolag, bevillning.. | 26 000 000 |
|
|
k. Rusdrycksförsäljningsmedel av |
|
|
|
detaljhandelsbolag, bevillning.. | 30 000 000 |
|
|
1. Omsättnings- och utskänknings- |
|
|
|
skatt å spritdrycker, bevillning | 450 000 000 |
|
|
in. Omsättnings- och utskänknings- |
|
|
|
skatt å vin, bevillning....... | 36 000 000 |
|
|
n. Maltdrycksskatt, bevillning.. . | 65 000 000 |
|
|
o. Skatt å läskedrycker, bevillning | 30 000 000 |
|
|
p. Statlig nöjesskatt, bevillning.. | 40 000 000 | 1 616 700 000 | 4 409 850 000 |
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................
2. Inkomster vid fångvården...................
3. Inkomster vid sjökarteverket................
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.
.............................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården......................
7. Inkomster vid statens geotekniska institut____
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .
10. Avgifter för registrering av motorfordon......
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska
institut........................
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk
samhet
.................................
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............................
15. Inkomst av myntning och justering..........
16. Kontrollstämpelmedel......................
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......
18. Bidrag till sparbanksinspektionen............
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........
21. Avgifter för granskning av biografbilder......
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........
23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an
stalt
...................................
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.
..................................
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll
anstalt
.................................
26. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation
27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk
ningen
................................
29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......
30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....
31. Fyr- och båkmedel........................
32. Lotspenningar.............................
33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. ..
34. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.
...............................
35. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.
36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........
37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko
holistanstalter
...........................
38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium
..................
Kronor
50 000
1 000 000
200 000
4 000 000
45 OOOi
200 000
450 000
1 000 000
500 000
1 200 000
1 700 000
18 000
850 000
41 000
9 000 000
600 000
200 000
180 000
260 000
20 000
270 000
850 000
400 ooo!
900 000!
150 0001
3 700 000
380 000
20 000
1 000 000
400 000
3 000 000
4 500 000
300 000
4 500 000
300 000
450 000
270 000
1 100 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
27
| Kronor | Kronor |
39. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium | 135 000 |
|
40. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium | 80 000 |
|
41. Inkomster vid statens sinnessjukhus.......... | 20 000 000 |
|
42. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på |
|
|
Salbohed och i Vänersborg................ | 90 000 |
|
43. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka | 250 000 |
|
44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .. | 325 000 |
|
45. Inkomster vid karolinska sjukhuset.......... | 6 500 000 |
|
46. Inkomster vid serafimerlasarettet............1 | 3 600 000 | 74 984 000 |
III. Folkpensionsavgifter............................. |
| 140 000 000 |
; IV. Diverse inkomster: |
|
|
1. Bötesmedel.............................. | 6 000 000 |
|
2. Totalisatormedel.......................... | 10 000 000 |
|
| 30 000 000 |
|
4. Lotterimedel............................. | 73 000 000 |
|
5. Övriga diverse inkomster.................. | 1 000 000 | 120 000 000 |
|
| 4 744 834 OOO |
B. Inkomster av statens kapitalfonder. |
|
|
I. Statens affärsverksfonder: |
|
|
1. Postverket, bevillning..................... | 17 000 000 |
|
2. Telegrafverket............................ | 35 000 000 |
|
3. Statens järnvägar......................... | 60 000 000 |
|
4. Statens vattenfallsverk.................... | 15 000 000 |
|
5 Domänverket............................ | 30 000 000 | 157 000 000 |
II. Riksbanksfonden............................... |
| 100 |
III. Statens allmänna fastighetsfond: |
|
|
1. Slottsbyggnadernas delfond.............. | 1 000 |
|
2. Fångvårdsstyrelsens » .............. | 345 000 |
|
3. Beskickningsfastigheternas » .............. | 380 000 |
|
4. Medicinalstyrelsens » .............. | 1 925 000 |
|
5. Byggnadsstyrelsens » .............. | i 10 591 000 |
|
6. Generaltullstyrelsens » .............. | 75 000 |
|
7. Uppsala universitets > .............. | 185 000 |
|
8. Lunds universitets > .............. | 265 000 |
|
9. Karolinska sjukhusets » .............. | 360 000 |
|
10. Lotsstyrelsens » .............. | 55 000 | 14 182 000 |
IV. Försvarets fonder: |
|
|
1. Försvarets fastighetsfond................... | 18 800 000 |
|
2. Försvarets bostadsanskaffningsfond.......... | 185 000 |
|
3 Försvarets fabriksfond..................... | 1 600 00C | 20 585 000 |
V. Statens utlåningsfonder: |
|
|
| 101 |
|
2. Statens bostadslånefond ................... | 70 001 |
|
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid |
|
|
| 15 00C |
|
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
| Kronor | Kronor |
. 4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-medlade, barnrika familjer.......... | 9 600 000 | | |
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och | 225 000 |
|
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ......................... 1 000 000 |
| |
7. Lånefonden för bostadsbyggande. .. | 2 400 000 |
|
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... | 500 |
|
9. Statens bosättningslånefond......... | 1 700 000 |
|
10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar in. m. | 2 000 |
|
11. Vattenkraftslånefonden ........ | 150 000 |
|
12. Luftfartslånefonden............. | 1 700 000 |
|
13. Tullverkets båtlånefond .................... | 3 000 |
|
14. Statens lånefond för universitetsstudier....... | 10 000 |
|
15. Allmänna studielånefonden............. | 60 000 |
|
16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . | 100 |
|
17. Statens kaninavelslånefond.............. | 100 |
|
18. Statens fjäderfälånefond................. | 100 |
|
19. Gödselvårdslånefonden............ | 15 000 |
|
20. Statens kalkbrukslånefond.............. | 5 000 |
|
21. Statens fruktodlingslånefond.............. | 100 |
|
22. Frukt- och potatislagerhusfonden............ | 50 000 |
|
23. Statens mejerilånefond................ | 5 000 |
|
24. Jordbrukets maskinlånefond............. | 650 000 |
|
25. Spannmålslagerhusfonden................... | 160 000 |
|
26. Spannmålskreditfonden.................... | 100 |
|
27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..... | 480 000 |
|
28. Statens slakterilånefond............... | 5 000 |
|
29. Kraftledningslånefonden.................... | 130 000 |
|
30. Elektrifieringslånefonden................... | 1 000 |
|
31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-tordrift ..................... | 100 |
|
32. Egnahemslånefonden....................... | 9 100 000 |
|
33. Arrendelånefonden.................... | 100 |
|
34. Arbetarsmåbrukslånefonden................. | 100 |
|
35. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och | 2 000 |
|
36. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond.. | 100 |
|
37. Kronotorparnas inventarielånefond .......... | 100 |
|
38. Statens avdikningslånefond.................. | 1 525 000 |
|
39. Täckdikningslånefonden ................... | 140 000 | i |
40. Bevattningslånefonden.................... | 5 000 |
|
41. Allmänna nyodlingsfonden ................. | 100 |
|
42. Norrländska nyodlingsfonden................ | 100 |
|
43. Fiskerilånefonden........................ | 85 000 |
|
44. Statens fiskredskapslånefond................. | 100 |
|
45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för | 100 | ■ |
46. Kommunskogslånefonden.................... | 1 000 |
|
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
29
| Kronor | Kronor |
47. Virkesmätningslånefonden ..................i | 100 |
|
48. Skogsväglånefonden........................i | 1 000 |
|
49. Statens skogslånefond...................... | 1 000 |
|
50. Hemslöjdslånefonden....................... | 120 000 |
|
51. Industrilånefonden......................... | 15 000 |
|
52. Statens hantverkslånefond.................. | 45 000 |
|
53. Fonden för hantverks- och småindustrikredit.. | 10 000 |
|
54. Rederilånefonden.......................... | 100 |
|
55. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.. | 15 000 |
|
t, 56. Statens sekundärlånefond för rederinäringen... | 95 000 |
|
57. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera- |
|
|
torer för vissa fartyg..................... | 100 |
|
58. Lotsverkets båtlånefond.................... | 55 000 | 29 653 300 |
VI. Fonden för låneunderstöd: |
|
|
1. Bostadsstyrelsens delfond................... | 10 000 |
|
2. Statskontorets delfond...................... | 21 800 000 |
|
3. Lantbruksstyrelsens delfond................. | 5 000 |
|
4. Riksbankens delfond........................ | 580 000 |
|
5. Riksgäldskontorets delfond.................. | 1 300 000 | 23 695 000 |
VII. Fonden för statens aktier ....................... |
| 30 000 OOO'' |
VIII. Statens pensionsfonder: |
|
|
1. Folkpensioneringsfonden..................... | 27 200 000 |
|
2. Civila tjänstepensionsfonden................. | 1 125 000 |
|
3. Militära tjänstepensionsfonden............... | 145 000 |
|
4. Allmänna familj epensionsfonden.............. | 3 200 000 |
|
5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk...... | 20 000 | 31 690 000 |
IX. Diverse kapitalfonder: |
|
|
1. Fonden för kreditgivning till utlandet........ | 18 500 000 |
|
2. Övriga diverse kapitalfonder................ | 3 800 000 | 22 300 000 |
|
| 329 105 400 |
Summa | j 5 073 939 400 |
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
Bihany B.
Förslag till
investeringsstater för budgetåret 1949/50.
I. Statens affärsverksfonder.
| A. Postverkets fond. |
|
Avskrivningsmedel inom | Summa investeringsanslag. | 2 701 000 |
fonden ................ | 2 100 000 |
|
Övriga kapitalmedel...... | 2 000 |
|
Investeringsbemyndigande. | 599 000 |
|
| 2 701 000 | 2 701 000 |
B. Telegrafverkets fond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 2 300 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 63 600 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 46 399 000
112 300 000
Summa investeringsanslag. 112 300 000
112 300 000
C. Statens järnvägars fond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 100 280 000
riksstaten............. 160 000
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 61 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 39 119 000
100 280 000 100 280 000
D. Statens vattenfallsverks fond.
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 21 050 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 120 950 000
142 100 000
Summa investeringsanslag. 142 100 000
142 100 000
E. Domänverkets fond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 200 000
fonden................ 175 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 24 000
200 000
200 000
Kungi. Maj.ts proposition nr 181.
31
II. Luftfartsfonden.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden................ 425 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 4 574 000
5 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.
riksstaten............. 11 688 800
Avskrivningsmedel inom
fonden................ 4 614 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 8 865 700
25 169 500
IV. Försvarets fonder.
A.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............
Avskrivningsmedel inom
fonden ................
Övriga kapitalmedel......
Investeringsbemyndigande.
Försvarets fastighetsfond.
Summa investeringsanslag.
9 437 500
7 745 000
1000
2 191 500
19 375 000
B. Försvarets fabriksfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.
fonden................ 1 660 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. — 561 000
1 100 000
V. Statens utlåningsfonder.
Värnplikt slånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 400 000 Investeringsanslag
Luftfartslånefonden.
Investeringsbemyndigande. 30 000 000 Investeringsanslag .
Statens l&nefond för universitetsstudier.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 950 000 Investeringsanslag
5 000 000
5 000 000
25 169 500
25 169 500
19 375 000
19 375 000
1 100 000
1 100 000
400 000
30 000 000
950 000
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Allmänna studiel&netonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten............. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000 000
Jordbrukets maskinlånefond.
Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag......... 5 000 000
Fiskerilånefonden.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 312 500 Investeringsanslag........ 1 250 000
Investeringsbemyndigande. 937 500
1 250 000 1 250 000
Kronotorparnas inventariel&nefond.
Avskrivningsmedel från
riksstaten.............. 80 000 Investeringsanslag........ 80 000
Lotsverkets båtlånefond.
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag........ 500 000
Summa investeringsbemyndigande
för statens utlåningsfonder.
......... 36 437 500
VI. Fonden för låneunderstöd.
Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 31 200 000
riksstaten............. 17 510 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 13 689 000
31 200 000 31 200 000
VII. Fonden för statens aktier.
Investeringsbemyndigande 15 200 000 Investeringsanslag......... 15 200 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.. 962 000
Investeringsbemyndigande. 961 000
962 000 962 000
IX. Diverse kapitalfonder.
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 20 201 000
.. fonden................ 4 900 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 15 201 000
20 201 000
20 201 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
33
Investeringsbemyndigande. | B. Jordfonden. 10 000 000 Investeringsanslag..... | ... 10 000 000 |
C. Statens reproduktionsanstalts fond. |
| |
Avskrivningsmedel inom fonden ................ | 63 000 Investeringsanslag...... | 64 000 |
Övriga kapitalmedel..... | 1 000 |
|
| 64 000 | 64 000 |
3 Bihang till riksdagens protokoll 19V9. 1 samt. Nr 181.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Driftbudgeten för
Inkomster.
| Statsverks- | Senare |
|
| propositionen | ändringar | Summa |
| Milj. kr. | Milj. kr. | Milj. kr. |
A. Egentliga statsinkomster: |
|
|
|
I. Skatter .......................... | 4 451-8 | — 42-0 | 4 409-8 |
II. Uppbörd i statens verksamhet........ | 75-o | — | 75o |
III. Folkpensionsavgifter................ | 1400 | — | 140-0 |
IV. Diverse inkomster.................. | 120-0 | — | 120-0 |
Säger | 4 786-8 | — 420 | 4 744-s |
B. Inkomster av statens kapitalfonder: |
|
|
|
I. Statens affärsverksfonder............ | 157-0 | _ | 157-0 |
II. Riksbanksfonden .................. | 0-o | _ | Oo |
III. Statens allmänna fastighetsfond...... | 142 | _ | 14''2 |
IV. Försvarets fonder .................. | 20-6 | _ | 20-6 |
V. Statens utlåningsfonder.............. | 29-6 | — | 29-6 |
VI. Fonden för låneunderstöd .......... | 23-7 | _ | 23-7 |
VII. Fonden för statens aktier........... | 30-o | _ | 30-o |
VIII. Statens pensionsfonder.............. | 31-7 | _ | 317 |
IX. Diverse kapitalfonder .............. | 22-3 | — | 22-3 |
Säger | 329-1 | — | 329 i |
Säger för inkomster å driftbudgeten | 5 115-9 | - 42-o | 5 073-9 |
Summa | 5 116-9 | 5 073-9 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
35
budgetåret 1949/50.
Bilaga.
Utgifter.
| Statsverks- | Senare | 1 Summa | |
| propositionen | ändringar | ||
| Milj. kr. | Milj. kr. | Milj. kr. | |
A. Egentliga statsutgifter: |
|
|
|
|
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ...... | 2-6 |
| — | 2-6 |
II. Justitiedepartementet .............. | 38-8 | + | 0''2 | 390 |
III. Utrikesdepartementet .............. | 239 | — | o-i | 23-8 |
IV. Försvarsdepartementet.............. | 793''S | + | 2-8 | 796-3 |
V. Socialdepartementet................ | 1 388-8 | + | 2-8 | 1 3916 |
VI. Kommunikationsdepartementet....... | 258-4 | + | 5-7 | 264-1 |
VII. Finansdepartementet ............... | 95-o | — | 2-4 | 92-6 |
VIII. Ecklesiastikdepartementet........... | 518-7 | + | 0-2 | 518-9 |
IX. Jordbruksdepartementet ............ | 347-8 | + | 3-9 | 3517 |
X. Handelsdepartementet.............. | 49-5 | + | 5-3 | 54-8 |
XI. Inrikesdepartementet................ | 290-6 | — | 2-5 | 288-1 |
XII. Folkhushållningsdepartementet....... | 28-9 | + | 43-9 | 72-8 |
XIII. Pensionsväsendet .................. | 164"5 |
| — | 164-5 |
XIV. Oförutsedda utgifter ............... | lo |
| — | lo |
XV. Riksdagen och dess verk m. m..... | 10-5 | + | 0-1 | 10-6 |
Säger | 4 012-s | + 59-9 | 4 072-4 | |
B. Utgifter för statens kapitalfonder: |
|
|
|
|
I. Luftfartsfonden.................... | 6-7 |
| — | 6-7 |
II. Riksgäldsfonden.................... | 316o |
| — | 316o |
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme- | 34-6 | + | 11-2 | 45-8 |
delsförluster..................... | 25-o | — | 10-0 | 15-0 |
Säger | 382-3 | + | 1 2 | 383-5 |
Summa utgifter å driftbudgeten | 4 394-8 | + 61-1 | 4 455’9 | |
Beräknat överskott å statsregleringen att till- |
|
|
|
|
föras statens budgetutjämningsfond ...... | 7211 |
|
| 6180 |
|
|
| ||
Summa | 5 116-9 |
| 6 073-9 |