Kungi. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Proposition 1960:102
Kungi. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
1
Nr 102
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad organisation
av Aktiebolaget Industrikredit; given Stockholms
slott den 4 mars 1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar av Aktiebolaget Industrikredits
organisation och verksamhet i syfte att öka bolagets utlåningskapacitet. Förslaget
innebär bl. a., att staten skulle överlåta ett antal aktier i bolaget till
vissa bankaktiebolag.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 102
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 mars
1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om
ändrad organisation av Aktiebolaget Industrikredit samt anför därvid följande.
Aktiebolaget Industrikredit bildades efter beslut av 1934 års riksdag (prop.
1934:260; SB: oU 3; Rskr 377). Bakgrunden härtill var den omläggning
som skett av banklagstiftningen. Dittills hade näringslivets behov av såväl
långfristig som kortfristig kredit huvudsakligen tillgodosetts genom affärsbankerna.
I syfte att nå en sanering av bankväsendet hade statsmakterna
emellertid beslutat vissa ändringar i banklagstiftningen, varigenom bankernas
möjligheter att meddela långfristiga krediter kringskurits. Det ansågs
därför erforderligt att näringslivet kunde beredas möjlighet att vid sidan av
affärsbankerna erhålla längre krediter. Då förutsättningar saknades att på
enskild väg åstadkomma sådan kreditgivning, ansågs ett särskilt institut
för medellång och långfristig kreditgivning böra inrättas med statens medverkan.
Av flera skäl fann man det lämpligt att institutet organiserades
som aktiebolag.
Bolagets utlåning beräknades främst komma att avse anläggningskrediter,
såväl till nystartade företag som till utbyggnad av äldre företags kapacitet.
Även kreditgivning för rationalisering av driften avsågs bli en viktig
gren av verksamheten. Utlåningsverksamheten skulle handhas fullt affärsmässigt
och låneansökningarna prövas med beaktande i första hand av de
erbjudna säkerheterna utan hänsyn till ovidkommande synpunkter. Det
egna kapitalet tillsköts främst av staten. För att bereda bolaget tillgång
till bankmässig sakkunskap och för att skapa garanti för ett samarbete med
bankerna bereddes även dessa tillfälle att ingå såsom delägare. Anskaffningen
av medel för bolagets rörelse utöver det egna kapitalet förutsattes
skola ske genom upplåning och företrädesvis genom emitterande av obligationer.
Däremot skulle ingen inlåning på räkning från allmänheten förekomma.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
3
Aktiebolaget Industrikredits nuvarande verksamhet och organisation
De grunder för Aktiebolaget Industrikredits verksamhet och organisation
som fastställdes vid dess bildande har därefter bibehållits. Bolaget skall
sålunda enligt sin bolagsordning ha till uppgift att idka lånerörelse genom
att åt näringsidkare här i riket lämna lån mot säkerhet, som finnes fullt
betryggande! Lån får inte beviljas annorledes än på viss tid och som regel
inte för längre tid än tio år. Lån på längre tid än ett år skall regelmässigt
amorteras enligt fastställd plan. Lånen får i regel inte uppgå till mer än
50 procent av det uppskattade värdet av den ställda säkerheten. Vissa maximibestämmelser
gäller även i fråga om lån till samme låntagare eller till
låntagare, som är nära förbundna med varandra i ekonomiskt avseende.
Obligationslån, som bolaget upptar, skall antingen återbetalas genom
amortering enligt fastställd plan eller efter uppsägning. Upplåningen har
hittills praktiskt taget helt skett genom reverslån.
Bolagets aktiekapital utgör åtta miljoner kronor, fördelat på aktier å
1 000 kronor. Sammanlagt uppgick bolagets egna kapital enligt balansräkningen
den 31 december 1958 till 12 688 000 kronor. Som särskild säkerhet
för sina förbindelser har bolaget därjämte en garantifond om tolv miljoner
kronor. Denna fond har ställts till förfogande av staten i form av statens
fyra procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida. Garantifonden
får endast tas i anspråk i den mån detta vid likvidation av bolaget
skulle vara erforderligt för att fullgöra bolagets förbindelser, sedan dess
egna tillgångar i första hand blivit använda. De i garantifonden ingående
obligationerna tillhör staten, intill dess de tagits i anspråk för det angivna
ändamålet. Staten kan dock inte förfoga över dem för annat ändamai, förrän
det utrönts, att de inte är erforderliga för garantifonden. Bolaget får inte ingå
förbindelser i större omfattning än som motsvarar fyra gånger det sammanlagda
beloppet av garantifonden och bolagets reservfond.
Bolagets aktier kan endast tillhöra staten och svenska bankaktiebolag
samt, till ett antal av högst fyra, andra som av Kungl. Maj:t godkännes
såsom aktieägare. Staten skall äga minst fem åttondelar av antalet aktier.
Aktie, som äges av bank, är staten berättigad och skyldig att inlösa efter
därom framställd begäran. För närvarande äger staten aktier i bolaget till
ett belopp av nominellt 5 998 000 kronor eller i stort sett tre fjärdedelar av
aktiekapitalet. Återstående aktier äges av fyra affärsbanker.
Till aktieägarna får av bolagets vinst årligen utdelas högst fem procent.
Om utdelning under ett eller flera år inte skett med nämnda procentsats,
kan dock under följande år utdelas vad som sålunda brustit. Någon utdelning
på aktierna har emellertid hittills inte förekommit.
Bolagets styrelse, som väljes årligen på ordinarie bolagsstämma, består
av åtta ledamöter och lika många suppleanter. De banker som äger aktier i
bolaget är berättigade alt särskilt för sig utse högst tre styrelseledamöter
jämte suppleanter. Kungl. Maj:t förordnar en av styrelseledamöterna att
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
vara ordförande. Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt
bolagets räkenskaper skall granskas av tre revisorer. En av revisorerna förordnas
av bank- och fondinspektionen. Av de övriga revisorerna skall minst
en vara auktoriserad revisor.
Den för bolaget gällande bolagsordningen får inte ändras utan medgivande
av Kungl. Maj:t. Det ankommer även på Kungl. Maj:t att utfärda reglemente
rörande bolagets förvaltning och rörelse.
Beträffande bolagets utlåning och sammansättningen av densamma torde
få nämnas följande.
Utlåningens utveckling 1950—1959
| Utlämnade | Återbetalning | Utlåning vid |
| nya lån | å lån | årets slut |
1950 ........... | ........... 4 472 000 | 2 707 875 | 37 877 000 |
1951 ........... | ........... 4 852 000 | 2 493 450 | 40 235 550 |
1952 ........... |
| 3 160 425 | 45 597 625 |
1953 ........... | ........... 6 794 500 | 5 007 150 | 47 384 975 |
1954 ........... | ........... 8 600 000 | 4 003 400 | 51 981 575 |
1955 ........... | ........... 8 487 000 | 4 267 125 | 56 201 450 |
1956 ............ | ........... 5 398 000 | 4 733 525 | 56 865 925 |
1957 ............ | ........... 5 732 000 | 7 055 475 | 55 542 450 |
1958 ............ | ........... 10 837 200 | 6 018 825 | 60 360 825 |
1959 ............ |
| 5 261 600 | 64 944 225 |
Utlåningens sammansättning den 31/12 1959, uppdelad på verksamhetsgrenar
Lånebelopp Procent av
utlåningen
Järn-, stål- och metallverk.............. | Kr. | 462 500 | 0,7 |
Järn-, stål- och metallmanufaktur .......... | » | 7 857 375 | 12,1 |
Maskin-, verkstads- och varvsindustri .... | » | 17 237 925 | 26,5 |
Elektrisk industri samt kabelverk......... | » | 4 397 250 | 6,8 |
Instrumentfabriker ............... | » | 719 125 | 1,1 |
Jord- och stenindustri samt byggnadsindustri.. | » | 7 124 250 | 11,0 |
Trävaru- och träförädlingsindustri .......... | » | 5 907 700 | 9,1 |
Pappersmasse-, pappers- och grafisk industri.. | » | 5 044 900 | 7,8 |
Livsmedelsindustri .............. | » | 2 607 125 | 4,0 |
Textil- och beklädnadsindustri ........ | » | 5 010 025 | 7,7 |
Läder-, gummi- och plastvaruindustri........ | )> | 1 030 000 | 1,6 |
Kemisk-teknisk industri ................ | » | 3 360 250 | 5,2 |
Diverse (lån till fastighetsägare, vilka helt eller |
|
|
|
till större delen uthyr sina fastigheter till |
|
|
|
främmande företag, eller vilka huvudsakligen |
|
|
|
idkar handels- eller transportverksamhet) .. | » | 4 185 800 | 6,4 |
| Kr. | 64 944 225 | 100,0 |
Slutligen torde få återges bolagets balansräkning den 31/12 1958 samt
dess vinst- och förlusträkning för år 1958.
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Balansräkning den 31 december 1958
Tillgångar:
Kassa Kr. 2195 344:61
Sker"::::::::::::::::::::::........................ » i645289:49
Upplupna räntor ...................................... * 126117:05
Utlåning.............................................. * 60 360 825:
Inventarier............................................ *
Garantifond:
Sv. Statens 4 % obligationer Kr. 12 000 000: —___
Kr. 64 327 577:15
Skulder:
Kortfristiga skulder:
Upplupna räntor.................... Kr. 1039159:11
Innehållen källskatt ................ * 1282: —
Ogulden skatt...................... * 89 807: —
Diverse personer.................... »_28 019: 34 Kr. 1 158 267:45
Långfristiga skulder:
Reverslån .......................................... * 49 438 750:
Delcrederekonto........................................ * 1 042 383: 70
Eget kapital:
Aktiekapital ...................... Kr. 8 000 000: —
Reservfond ........................ » 4 000 000: —
Dispositionsfond.................... » 400 000: —
Behållning:
Behållning per 31/12
1957 .............. Kr. 215 866: 37
Överföring t. disposi
tionsfonden.
..... » 176 956: 06
Kvarst. vinst ........ Kr. 38 910: 31
Årets vinst .......... » 249 265: 69 » 288 176: —- » 12 688 176:
Kr. 64 327 577:15
Ställda panter för reverslånen utgöras av låneförbindelser å Kr.
60 360 825: — med tillhörande hypotek.
Vinst- och förlustråkning jör år 1958
Inkomster:
...................................................... Kr. 3 002 333:94
Kr. 3 002 333: 94
tf Iiihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 102
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
Utgifter:
Förvaltningskostnader:
Arvoden, avlöningar och pensionsavgifter Kr. 109 763:75
Hyra och övriga förvaltningskostnader .. » 33 458: 43 Kr. 143 222: 18
Räntor................................................ » 2 001377:42
Skatter................................................ » 487 747: —
Avsättning för delcredere................................ » 120 721: 65
Årets vinst ............................................ » 249 265: 69
Kr. 3003 333:94
Framställning om bildande av ett särskilt finansieringsinstitut
I en till Kungl. Maj:t ingiven framställning, dagtecknad den 3 januari
1959, har 14 affärsbanker hemställt om medgivande jämlikt 54 § sista stycket
lagen om bankrörelse att förvärva aktier i ett särskilt bolag, med firma
Aktiebolaget Företagsfinans, som bankerna avsett att bilda. De 14 bankerna
utgöres av Aktiebolaget Bohusbanken, Göteborgs bank, Jämtlands folkbank,
Skandinaviska banken, Skaraborgs enskilda bank, Skånska banken, Smålands
bank, Stockholms enskilda bank, Sundsvalls enskilda bank, Svenska
handelsbanken, Sveriges kreditbank, Uplands enskilda bank, Wermlands enskilda
bank och Östergötlands enskilda bank. Det nya bolaget skulle i första
hand tillhandagå mindre och medelstora näringsföretag med krediter för
investering i fasta anläggningar, maskiner, rationaliseringsåtgärder etc. Krediterna
beräknades få längre bundenhet och komma att avse större belopp
än vad bankerna med hänsyn till arten av sin rörelse och gällande regler
principiellt bör medge. Säkerhetskravet skulle även i viss utsträckning kunna
ges ett annat innehåll än enligt banklagen. Behovet av vidgade möjligheter
till dylika krediter hade tid efter annan framhållits. För att hålla bolagets
kostnader nere skulle detta så långt möjligt få utnyttja bankernas organisatoriska
resurser. Bolaget avsågs vid bildandet erhålla ett aktiekapital av nominellt
fem miljoner kronor.
Yttranden
över bankernas framställning har utlåtanden avgivits av bank- och fondinspektionen
den 15 juni 1959 och av Aktiebolaget Industrikredit den 9 december
1959.
Bank- och fondinspektionen erinrar i sitt utlåtande om att 1955 års banklagstiftning
skapat möjligheter för affärsbankerna att i betydande omfattning
lämna s. k. blancokrediter och långtidsbundna lån åt småföretagare
men att dessa möjligheter utnyttjats i ytterst ringa grad. Särskilt gäller detta
blancokrediterna. De angivna förhållandena tyder enligt inspektionen på
att behovet av ett nytt kreditinstitut är ringa eller helt obefintligt. Även
från andra synpunkter ter sig den ifrågasatta utbyggnaden av kreditväsen
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 ur 1060
det enligt inspektionens mening föga motiverad. Ett centralt institut utan
lokal representation skulle sålunda svårligen kunna etablera en tillräckligt
noggrann övervakning från kreditgivarens sida. Vidare kunde det inte anses
lämpligt, att krediter utan säkerhet ens till någon del lägges till grund
för obligations- eller annan liknande upplåning på lång sikt. Inspektionen
ställer sig därför starkt skeptisk till tanken på inrättandet av ett nytt kreditinstitut
för ifrågavarande ändamål. Institutet skulle, menar inspektionen,
åtminstone delvis fylla just de behov som föranledde ändringarna i 1955 års
banklag. Den ifrågasatta kreditgivningen borde enligt inspektionen kunna
ombesörjas inom det bestående kreditväsendets ram. Inspektionen erinrar i
sammanhanget även om den kreditgivning till mindre och medelstora företag
som med statligt stöd bedrives genom olika fonder och företagareföreningar.
Inspektionen bestrider emellertid inte att det mellan de företag som självständigt
kan gå ut och låna på obligationsmarknaden och dem som bör
kunna repliera på affärsbankerna för sitt behov av bundna krediter finns ett
klientel, för vilket det skulle vara till fördel att kunna lita till ett centralt
hypoteksinstitut. Detta behov skulle dock enligt inspektionen kunna fyllas
av Aktiebolaget Industrikredit efter en viss omarbetning av bolagsordningen
och en organisatorisk upprustning.
Aktiebolaget Indnstrikredit konstaterar i sitt utlåtande inledningsvis, att
det planerade kreditinstitutets verksamhet till avsevärd del skulle komma
att sammanfalla med den verksamhet som bolaget bedriver. Vad som skulle
skilja bolagets verksamhet från kreditinstitutets vore väsentligen det lägre
krav på säkerhet som skulle gälla för institutets utlåning. Bolaget framhåller
härefter att dess erfarenhet från den hittillsvarande verksamheten och
det ökade behov av mera liberala lånevillkor som särskilt under de senaste
åren yppats i samband med rationaliserings- och omställningsåtgärder inom
näringslivet föranlett bolagets styrelse att redan tidigare överväga förslag
om uppmjukningar i hittills gällande bestämmelser för bolagets verksamhet.
Med anledning av bankernas framställning har förhandlingar förts mellan
representanter för statens intresse i bolaget och representanter för de
bakom framställningen stående affärsbankerna om möjligheterna att genom
en ändring av reglerna för bolagets verksamhet på väsentliga punkter
tillgodose de önskemål som legat bakom bankernas framställning. Förhandlingarna
har lett till en överenskommelse om förslag till ett utvidgat
samarbete i bolaget mellan staten och bankerna. I enlighet härmed har ett
förslag till aktieägareavtal mellan staten och bankerna samt förslag till ny
bolagsordning upprättats.
Rörande innebörden av dessa förslag framhåller bolaget följande.
Enligt gällande bolagsordning skall aktierna i bolaget till minst fem åttondelar
ägas av staten och i övrigt av svenska bankaktiebolag ävensom till ett
antal av högst fyra av andra, vilka Kungl. Maj:t godkänner som aktieägare.
Dessa regler föreslås skola ändras på så sätt att staten hädanefter skall äga
hälften av aktierna och bankerna tillsammans återstoden. Avsikten är att
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1960
praktiskt tagel aila affärsbanker skall ingå som aktieägare. En ökad medverkan
från bankernas sida har rent sakligt bedömts bli till stort gagn för
bolaget. Genom den föreslagna anordningen får nämligen bankerna ökat intresse
av att hänvisa lämpliga låntagare till bolaget samt att ställa sin kännedom
om lånesökande till bolagets förfogande. Bankernas medverkan vid
bolagets upptagande av lån är också av stort värde.
Enligt förslaget till bolagsordning skall aktiekapitalet utgöra lägst åtta
miljoner och högst tjugofyra miljoner kronor. Någon ökning av det nuvarande
aktiekapitalet å åtta miljoner kronor är emellertid för närvarande
icke förutsedd. Aktierna, vilka alltjämt skall lyda å 1 000 kronor, föreslås
bli fördelade i två serier, den ena betecknad A och den andra B. Båda serierna
skall omfatta lika många aktier. A-aktierna skall ägas av staten och
B-aktierna av bankerna. Staten, som för närvarande äger 5 998 aktier i bolaget
eller praktiskt taget tre fjärdedelar av aktiekapitalet, föreslås således
skola överlåta 1 998 aktier till bankerna.
Lösesumman för aktierna har beräknats på följande sätt. Enligt bolagets
balansräkning den 31 december 1958 var bolagets egna kapital 12 688 000
kronor, vartill kom 1 042 000 kronor på delcrederekonto. Enär vinsten för år
1959 uppskattats till 450 000 kronor och bolaget torde komma att få en
skattereslitution å 290 000 kronor, bär bolagets egna kapital före avdrag för
förlustrisker å fordringar och latenta skatteskulder beräknats till 14 470 000
kronor.
Från detta belopp har ansetts skola avdragas i första hand ett belopp
motsvarande förlustrisken å bolagets fordringar med i runt tal 925 000 kronor.
Vidare har avdrag gjorts för nuvärdet av den utskiftningsskalt, som
vid en eventuell framtida upplösning av bolaget kan beräknas komma att
utgå å reservfonden. Detta nuvärde har beräknats till cirka 535 000 kronor.
Slutligen har parterna enats om ett avdrag med 40 000 kronor, utgörande nuvärdet
av beräknad inkomstskatt på skillnaden mellan delcredere-kontot och
den enligt ovan såsom erforderlig betraktade avsättningen för förlustrisker.
På basis av här ovan anförda siffror har bolagets egna kapital ansetts böra
uppskattas till 12 970 000 kronor. Då aktiekapitalet utgör 8 miljoner kronor
samt var och en av aktierna lyder å 1 000 kronor, skulle värdet av varje
aktie efter jämkning till helt krontal utgöra 1 621 kronor. Förslaget innebär
alltså att bankerna för angivna 1 998 aktier till staten skall erlägga en
köpesumma å tillhopa 3 238 758 kronor. Enligt avtalsförslaget skall de ifrågavarande
aktierna överlåtas och likviden för desamma erläggas så snart
avtalet blivit gällande.
Enligt gällande bestämmelser skall bolaget ha en garantifond, utgörande
särskild säkerhet för de av bolaget ingångna förbindelserna. Denna utgöres
av en utfästelse av fullmäktige i riksgäldskontoret att till bolagets förfogande
ställa svenska statens fyra procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett sammanlagt belopp av tolv miljoner kronor. Enligt förslaget
skall fonden fördubblas och omfatta dels en av staten genom fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse å tolv miljoner kronor,
dels ock av de aktieägande bankerna i förhållande till storleken av deras
aktieinnehav utfärdade reverser å tillhopa tolv miljoner kronor.
Enär statens garantitörbindelse vid varje tillfälle ansetts skola ha samma
realisationsvärde som den garanti bankerna åtager sig, har det icke varit
möjligt bibehålla statens garanti till att avse ett visst antal obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida. Realisationsvärdet å sådana obligationer
behöver nämligen ej motsvara det nominella värdet. Den av staten lämnade
säkerheten skulle, därest den finge utgöras av dylika obligationer, därför
i verkligheten kunna bli lägre än den garanti, som lämnats av bankerna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1000
9
Avsikten är att, om garantifonden måste utnyttjas, aktieägarna inbördes
skall svara för betalningen i förhållande till innehavet av aktier.
Enligt gällande bolagsordning består styrelsen av åtta ledamöter och åtta
suppleanter, av vilka högst tre ledamöter och tre suppleanter utses av de
aktieägande bankerna. Enligt förslaget till ny bolagsordning skall styrelsen
alltjämt bestå av åtta ledamöter men med högst åtta suppleanter. Aktieägarna
inom vardera aktieserien avses skola utse fyra ledamöter och högst
fyra suppleanter. Kungl. Maj:t skall liksom hittills förordna en av styrelsens
ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande skall
väljas av de styrelseledamöter, som utsetts av B-aktieägarna. I frågor rörande
upp- och utlåning samt om anställande av verkställande direktör och
vice verkställande direktör skall gälla den mening, varom sex av styrelsens
ledamöter förenar sig. I detta sammanhang må framhållas att hittills icke
förekommit någon meningsskiljaktighet mellan statens och bankernas representanter
i styrelsen.
För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper föreslås
två revisorer jämte två suppleanter för dem. Valet av den ene utav dessa
revisorer jämte suppleanten för honom skall tillkomma A-aktieägarna samt
valet av den andre revisorn och dennes suppleant B-aktieägarna. Utöver nu
nämnda två revisorer jämte suppleanter anses, liksom för närvarande och
på sätt fallet är hos bankerna, en ytterligare revisor jämte suppleant för honom
böra förordnas av bank- och fondinspektionen. På yrkande av inspektionen
har också föreslagits att bolaget, i motsats till vad nu är fallet, skall
stå under överinseende av inspektionen. Delegationerna har icke ansett en
sådan tillsyn erforderlig men icke velat motsätta sig densamma, enär risk
ansetts föreligga alt inspektionen annars skulle komma att avstyrka att av
bolaget utfärdade obligations- och reverslån skulle betraktas såsom fondgilla.
Med hänsyn till bestämmelserna i 119 § aktiebolagslagen innehåller förslaget
till bolagsordning ett stadgande av innehåll att aktieägare må rösta för
hela antalet av honom innehavda aktier. För beslut om ändring av bolagsordningen
eller om vinstutdelning fordras att beslutet biträdes av företrädare
för flertalet aktier inom vardera aktieserien. Yrkas olika utdelningsbelopp
skall såsom bolagsstämmans beslut gälla den utdelning, för vilken
A-aktieägarna, d. v. s. staten, röstat, eller den utdelning, som samlat det
största antalet röster bland B-aktieägarna, om sistnämnda utdelning är
lägre. För beslut om likvidation i andra fall än då bolaget enligt lag har att
träda i likvidation fordras att beslutet biträdes av företrädare för flertalet
aktier inom endera aklieserien. För övriga beslut å bolagsstämma kräves
att de biträdes av röstande som företräder mer än hälften av aktiekapitalet.
Ordförande å bolagsstämma föreslås skola väljas varannan gång av Aaktieägarna
och varannan gång av B-aktieägarna.
Ändring i bolagsordningen bör enligt förslaget och liksom för närvarande
icke kunna göras utan Kungl. Maj :ts godkännande.
Lånetiden för lån, som av bolaget utlämnas, föreslås skola bestämmas till
viss tid, högst tjugo år. Detta innebär eu formell men ingen verklig ändring
av gällande bestämmelser, enligt vilka en lånetid av tio år får överskridas
endast då särskilda omständigheter därtill föranleder. Denna lånetid liar i
regel utnyttjats och under lånetiden har lånen i flertalet fall nedbetalats med
2,0 procent i halvåret. Vid lånetidens utgång har omsättning medgivits med
oförändrad amortering, vilket inneburit att lånetiden i verkligheten oftast
kommit att uppgå till tjugo År. Ur säkerhetssynpunkt har detta hittills
icke ansetts innebära någon olägenhet, eftersom lånen kontinuerligt övervakas.
Någon olägenhet genom förlängning av lånetiden till tjugo år torde
10
Kungi. Maj. ts proposition nr 102 dr WHO
därför ej uppstå. Enligt reversernas lydelse är lånetiden icke heller definitivt
fastlåst, enär skuldförbindelserna innehåller föreskrift om rätt för bolaget
att uppsäga lånet, därest enligt dess mening ställd säkerhet undergått
märklig försämring. Eu större valfrihet beträffande lånetidens längd
kan även vara ägnad att underlätta placeringen av bolagets obligationer
och reverser.
Lån får icke annat än undantagsvis utlämnas av bolaget för längre tid
an som betingas av den tidigaste förfallodagen för bolagets mot ifrågavarande
lån svarande upplåning.
Enligt gällande regler för bolagets utlåning må lån i regel icke beviljas
till högre belopp än 50 procent av det värde vartill säkerheten uppskattats.
Säkerheten skall vara i och för sig fullt betryggande. Vid värdering av erbjuden
säkerhet skall hänsyn tagas ej endast till säkerhetens art och saluvärde
utan också till andra omständigheter, såsom t. ex. räntabiliteten hos
sökandens rörelse. Lån har som regel utlämnats mot säkerhet av botteninteckningar
i industrifastigheter, stundom kompletterade med förlagsinteckningar.
I undantagsfall har säkerheten utgjorts av enbart förlagsinteckningar
jämte borgen. Enligt förslaget till ny bolagsordning skall för lån
från bolaget vara ställd betryggande säkerhet i form av pant eller borgen.
Pant skall bestå av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande inom
50 procent av del värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendomen
eller den till tomträtten hörande byggnaden. Borgen skall vara tecknad av
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller bank. Utan hinder
av angivna villkor får emellertid mot annan säkerhet, som skall vara
betryggande, utlämnas lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande summan
av bolagets egna kapital och garantifond, d. v. s. i utgångsläget omkring
37 miljoner kronor. Inom ramen för sistnämnda belopp kan det således
bli fråga om lån mot inteckning ovanför 50 procent av det uppskattade
värdet av industrifastighet, lån mot enbart förlagsinteckningar eller lån mot
enbart borgen av annan än staten, kommun eller bank, allt dock under förutsättning
att säkerheten bedömts vara betryggande.
Bolaget föreslås jämväl få rätt att ställa sig som garant för lån, som bolaget
självt skulle vara berättigat att bevilja. Lånebestämmelserna i bolagsordningen
skall i tillämpliga delar gälla även sådan garantiförpliktelse.
I förslaget till avtal mellan staten och bankerna föreskrives att bolaget
som regel icke skall lämna sådan kredit som affärsbankerna äger lämna enligt
nu gällande bestämmelser. Då affärsbankerna för närvarande äger lämna
tio-åriga lån på upp till 150 000 kronor, skulle därför lån understigande
detta belopp som regel icke lämnas av bolaget. I detta sammanhang må
framhållas att kostnaderna för undersökning och administration av alltför
små lån icke kan täckas med de snäva räntemarginaler, 0,(5—0,75 procent,
som bolaget tillämpat, ävensom att lån av detta skäl hittills sällan understigit
100 000 kronor.
Bolagets upplåningsrätt är för närvarande begränsad till fyra gånger sammanlagda
beloppet av garantifonden (12 miljoner kronor) och reservfonden
(4 miljoner kronor), d. v. s. till 64 miljoner kronor. Härjämte står ett
eget kapital (inklusive delerederefond) å omkring 14 miljoner kronor till
förfogande för utlåningen, varigenom denna kan stiga till sammanlagt 78
miljoner kronor. För närvarande är omkring 65 miljoner kronor utlånade.
I fråga om upplåningen föreslås den ändringen att den skall kunna uppgå
till åtta gånger summan av bolagets egna kapital (12,65 miljoner kronor -jbalanserade
vinstmedel 0,33 miljoner kronor — 12,98 miljoner kronor) och
garantifonden (24 miljoner kronor) eller åtta gånger 36,98 miljoner kronor,
d. v. s. i det närmaste 296 miljoner kronor. Detta skulle med nuvarande
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
fonder innebära en ökning av utlåningsmöjligheterna till omkring 310 miljoner
kronor. Därutöver skulle genom utgivande av förlagsbevis till ett
belopp, som i utgångsläget utgör högst 4 miljoner kronor, en ytterligare ökning
av utlåningen möjliggöras upp till totalt omkring 342 miljoner kronor.
Till säkerhet för bolagets långfristiga upplåning skall de till bolaget utgivna
skuldförbindelserna jämte lämnad säkerhet pantförskrivas och överlämnas
till ett av bank- och fondinspektionen förordnat ombud. Enligt för
närvarande gällande ordning skall 110 procent av bolagets utelöpande obligagationer
och reverser täckas av i bank deponerade, hos bolaget belånade
reverser med tillhörande hypotek. Denna procentsats föreslås skola minskas
till 100 procent. . .
Såsom framgår av det föregående är avsikten att aktier av sene A allenast
skall tillhöra staten och aktier av serie B endast de bankaktiebolag, som äi
parter till det föreslagna aktieägareavtalet. Skulle emellertid i strid mot vad
som föreskrivits i avtalet B-aktie övergå till någon som icke förut är ägare
av sådan aktie, föreligger enligt förslaget till bolagsordning hembudsskyldighet
till övriga B-aktieägare. Finnes icke någon B-aktieägare, som är villig
lösa den hembjudna aktien, skall den hembjudas bolagets A-aktieägare,
d. v. s. staten. Analoga regler gäller om en A-aktie övergått till någon, som
icke förut är ägare av sådan aktie. Denna skall da hembjudas B-aktieägarna.
Med hänsyn till arten av bolagets verksamhet har bankernas representanter
påyrkat, att bolaget befrias från skyldighet att i enlighet med bestämmelserna
i 72 § aktiebolagslagen avsätta medel till skuldregleringsfond. Därvid
har framhållits, att" sådan skyldighet icke gäller för bankaktiebolag
liksom ej heller för försäkringsbolagen.
Slutligen förutsätter avtalsförslaget att vederbörande banker tar tillstånd
att förvärva ifrågavarande aktier i bolaget ävensom berättigas förvärva förlagsbevis,
som må komma att utfärdas av bolaget.
Bolaget framhåller vidare, att reglerna för dess verksamhet utformats så,
att av bolaget utfärdade obligationer och reverslån alltjämt skall kunna betraktas
såsom fondgilla, d. v. s. få redovisas såsom ingående bland de i 274 g
första stycket lagen om försäkringsrörelse uppräknade värdehandlingarna.
I detta avseende har samråd under band skett med försäkringsinspektionen.
Samråd har även ägt rum med bank- och fondinspektionen. Förhandlingsdelegationerna
har vidare under hand inhämtat, att de ifragasatta ändringarna
inte torde påverka villkoren för bolagets redan upptagna reverslån.
Slutligen upplyser bolaget, att affärsbankerna enligt vad som uppgetts
skulle komma att återkalla sin framställning avseende ett särskilt kreditinstitut,
därest ändringen av bolagets verksamhet genomföres.
De av bolaget ingivna förslagen till aktieägareavtal och bolagsordning
torde få fogas såsom bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilagorna
A och B).
Departementschefen
Frågan om kreditförsörjningen för de små och medelstora näringsförctagen
bär under senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet. I kreditgivningen
till dessa företag bar staten sedan lång tid medverkat. För hantverkets
och småindustrins del har detta skett genom direkt långivning från
12
Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1960
olika utlåningsfonder, genom lån till företagareföreningar och genom statlig
kreditgaranti. Förslag till samordning och effektivisering av dessa stödiormer
har på hemställan av chefen för handelsdepartementet framlagts i
årets statsverksproposition (X ht, p. 50).
I den långivning som har avseende på de mindre och medelstora företagen
har staten medverkat även genom Aktiebolaget Industrikredit. Detta
bolag har sedan 25 år ägnat sig åt kreditgivning, företrädesvis till industriföretag.
Krediterna har varit av långfristig karaktär och utgjort ett
komplement till de mera kortfristiga krediter som bankerna lämnar. En
ytterligare utbyggnad av denna långfristiga kreditgivning till näringsföretagen
har aktualiserats genom att 14 affärsbanker gjort framställning om
tillstånd att förvärva aktier i ett särskilt finansieringsinstitut, som de avsett
att bilda för detta ändamål. Vid remissbehandling av denna framställning
har tveksamhet dock framförts mot att ytterligare ett kreditinstitut
skulle tillkomma. Efter förhandlingar mellan berörda banker och representanter
för statens intresse i Aktiebolaget Industrikredit har därför överenskommelse
träffats att i stället föreslå en omorganisation av detta bolag
och en ökning av dess kapacitet. I anslutning härtill har bolaget framlagt
förslag dels till avtal mellan staten och de övriga aktieägare som skulle
ingå i bolaget och dels till ny bolagsordning. Grunderna för den föreslagna
omorganisationen och avtalet torde få underställas riksdagens prövning.
Det torde i övrigt få ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till detaljerna
i förslagen.
För närvarande innehar staten tre fjärdedelar av aktierna i bolaget, medan
återstående aktier äges av fyra affärsbanker. Det nu framlagda avtalsförslaget
innebär, att staten skulle överlåta ytterligare aktier till ett antal
affärsbanker, varigenom aktiekapitalet skulle komma alt fördelas lika mellan
staten och berörda banker. Det nuvarande aktiekapitalet, åtta miljoner
kronor, skulle för närvarande inte ökas. I bolagsordningen skulle dock intas
bestämmelse att detsamma framdeles skulle kunna ökas till högst 24 miljoner
kronor. Som särskild säkerhet för bolagets förbindelser har staten
ställt en garanti i form av statsobligationer till ett belopp av tolv miljoner
kronor. Denna säkerhet skulle enligt förslaget utbytas mot en garantiförbindelse
å samma belopp. Därjämte skulle en garanti till motsvarande belopp
även ställas av bankerna. I bolagets styrelse äger bankerna enligt gällande
bolagsordning utse högst tre ledamöter. För närvarande har staten
sex och bankerna två ledamöter i styrelsen. Enligt förslaget skulle vardera
parten komma att få fyra ledamöter. Styrelsens ordförande skulle liksom
hittills utses av Kungl. Maj:t. Bolaget skulle vidare ställas under tillsyn av
bank- och fondinspektionen.
Förslaget innebär sålunda, att bankerna i ökad utsträckning skulle komma
att bidra till bolagets finansiering. Den ytterligare samverkan med det
övriga kreditväsendet som bolaget härigenom erhåller torde även underlätta
dess egen upplåning. Med hänsyn härtill och då de av bolaget framlagda
riktlinjerna för dess organisation i övrigt synes godtagbara, kan jag tillstyr
-
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
ka den föreslagna organisationsändringen. Jag har heller ingen erinran mot
beräkningen av lösesumman för aktierna, sammanlagt 3 238 758 kronor. Jag
har därvid inhämtat, att det faktiska resultatet av rörelsen under år 1959
inte torde böra föranleda någon ändring av denna beräkning.
I fråga om bolagets utlåning har någon direkt ändring av låneverksamhetens
inriktning inte föreslagits. Denna skulle alltså liksom hittills företrädesvis
avse mindre och medelstora näringsföretag. Jag ansluter mig till denna
ståndpunkt.
För utlämnade lån skall enligt gällande bolagsordning ställas säkerhet
som är fullt betryggande. I förslaget anges säkerhetskravet till att normalt
avse inteckningar i fastighet eller tomträtt liggande inom 50 procent av
fastighetens eller tomträttsbyggnadens uppskattade värde eller också borgen
av staten, kommun eller bank. Härutöver skulle i viss utsträckning annan
säkerhet kunna godtas. Lån mot sådan säkerhet finge dock endast utlämnas
till ett sammanlagt belopp motsvarande summan av det egna kapitalet
och garantifonden. De föreslagna reglerna innebär i förhållande till
de nuvarande en bättre precisering av säkerhetskravet och de medger därjämte
större anpassning till särskilda omständigheter. Jag tillstyrker att
desamma lägges till grund för utlåningen.
Beträffande lånetiden har en formell utvidgning från högst tio till högst
tjugo år föreslagits. Då i praktiken behov visat sig föreligga av att kunna
tillämpa längre lånetider än tio år, har jag ingen erinran häremot.
Vad beträffar reglerna för bolagets egen upplåning har dessa föreslagits
väsentligt ändrade. Rätten till upplåning är för närvarande begränsad till
fyra gånger det sammanlagda beloppet av bolagets reservfond och garantifond.
Enligt förslaget skulle upplåningen få uppgå till åtta gånger summan
av det egna kapitalet och garantifonden. Därjämte skulle förlagsbevis i
viss utsträckning få jämställas med eget kapital. De föreslagna upplåningsreglerna
skulle enligt bolaget medge en ökning av dess legala utlåningsmöjligheter
från nuvarande ca 78 miljoner kronor till drygt 300 eller om förlagsbevis
utnyttjas bortemot 350 miljoner kronor. Den nuvarande begränsningen
av upplåningsrätten kan otvivelaktigt verka hämmande för bolagets
utlåningskapacitet. Jag kan därför acceptera den föreslagna ändringen. I
vilken utsträckning denna ökning blir realiserbar måste dock givetvis bli
beroende av läget på kreditmarknaden.
Slutligen torde få beröras frågan om vinstutdelning i bolaget. Enligt nu
gällande bolagsordning får av vinsten utdelas högst fem procent av akties
belopp. Om under ett eller flera år den vinst som utdelats uppgått till lägre
procentsats, får dock under följande år utdelas vad som sålunda brustit. Någon
vinst har emellertid hittills inte utdelats. I det av bolaget upprättade
förslaget till ny bolagsordning har någon bestämmelse om vinstmaximum
inte upptagits. Genom de i bolagsordningen föreslagna omröstningsreglerna
kommer utdelningsprocenten emellertid inte att kunna sättas högre än
vad staten kan godtaga. Jag har därför ingen erinran mot att bestämmelsen
om utdclningsmaximum slopas.
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående tillstyrkta grunder
för Aktiebolaget Industrikredits organisation och verksamhet;
b)
bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om överlåtelse
av aktier i bolaget i överensstämmelse med vad jag förut
anfört;
c) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att — i stället
för tidigare utfästelse att till bolagets förfogande ställa
statens fyra procent obligationer på nominellt tolv miljoner
kronor — utfärda garantiförbindelse på samma belopp att
ingå i bolagets garantifond.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ingrid von Otter
Kiingl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
15
Bilaga A
Förslag till avtal
Mellan svenska staten och undertecknade banker, nedan gemensamt kallade
bankerna, har denna dag följande avtal träffats.
§ 1.
Nedan angivna överlåtelser av aktier i AB Industrikredit skall ske till ett
pris av kronor per aktie:
Säljare Köpare Antal aktier Sammanlagt nom. belopp
Aktierna levereras behörigen transporterade, så snart detta avtal enligt bestämmelsen
i § 8 blivit slutligt gällande, och likviden verkställes vid leveransen.
Eventuellt utgående fondstämpel delas lika mellan köpare och säljare.
Parterna avser icke för närvarande att öka aktiekapitalet utöver dess nuvarande
storlek, 8 miljoner kronor.
§ 2.
Parterna förbinder sig att å bolagsstämma i bolaget besluta den ändrade
lydelse av bolagsordningen, som angivits i bilaga l1 till detta avtal liksom de
ändringar i bolagsordningen, som framdeles ma föranledas av en tillämpning
av detta avtal. . .....
Å samma stämma skall nuvarande styrelseledamöter och revisorer stalla
sina platser till förfogande och val av styrelse och revisorer företagas.
§ 3.
Bolaget skall som regel icke lämna sådan kredit, som affärsbankerna äger
lämna enligt för dem för närvarande gällande bestämmelser.
§ 4.
Enligt bolagsordningen i dess lydelse enligt bilaga 1 skall bolagets aktier
fördelas i två serier, betecknade respektive A och B, vilka skall omfatta lika
många aktier. Aktier av serie A må allenast tillhöra staten och aktier av serie
B endast svenska bankaktiebolag med de undantag, som föranledas a\
25 § i bolagsordningen. Parterna förbinder sig att icke verkställa överlåtelser
i strid härmed.
§ 5.
Beträffande bolagets garantifond skall utöver bestämmelserna i § 5 av bolagsordningen
i dess lydelse enligt bilaga 1 följande gälla: .
Parterna skall till garantifonden tillskjuta garantiförbindelse respektive
reverser i proportion till varje parts innehav av aktier i bolaget.
Utgår betalning ur garantifonden, skall, oavsett vilka tillgångar som bolaget
därvid tager i anspråk, parterna inbördes svara för betalningen i förhållande
till varje parts innehav av aktier.
Skulle B-aktieägare överlåta sina aktier i bolaget eller någon av dem, skall
1 Här betecknad bilaga B.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
han äga återfå motsvarande av honom till garantifonden överlämnad revers
mot att förvärvaren av aktierna i stället i garantifonden inlägger en bankrevers
av samma storlek eller, om förvärvaren är staten, garantiförbindelse å
motsvarande belopp.
Motsvarande skall gälla beträffande utbyte av garantiförbindelse mot bankreverser
för det fall att staten överlåter sina aktier eller någon av dem.
§ 6.
Med hänsyn till vikten av att verkställande direktör i bolaget städse åtnjuter
aktieägarnas förtroende, är det mellan parterna förutsatt att verkställande
direktör skall entledigas, därest i något fall staten eller företrädare för
flertalet B-aktier så påfordrar.
§ V.
Mellan de i. detta avtal deltagande bankerna skall gälla att proportionen
mellan deras innehav av B-aktier skall vid förekommande överlåtelser upprätthållas
i den mån bank icke eftergiver sin rätt att erhålla aktier på grund
av denna regel.
Bestämmelserna i 25 § i bolagsordningen för det fall att B-aktie övergår till
någon, som ej förut är ägare av B-aktie i bolaget, skall tillämpas jämväl för
del fall att B-aktie övergår till någon, som förut är B-aktieägare.
§ 8.
Detta avtal blir gällande under villkor
att bolaget medgives undantag från bestämmelserna i 72 § 1 mom. aktiebolagslagen
om avsättning till skuldregleringsfond
samt att bankerna erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd till de i § 1 avsedda aktieförvärven
och tillstånd att förvärva förlagsbevis, som må komma att utfärdas
av bolaget.
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
17
Bilaga B
Förslag till bolagsordning
§ 1.
Bolagets firma är Aktiebolaget Industrikredit.
§ 2.
Bolaget skall ha till föremål för sin verksamhet dels att medverka vid finansieringen
företrädesvis av mindre och medelstora näringsföretag här i
riket genom utlämnande av lån huvudsakligen av långfristig karaktär, dels
att genom egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.
Bolaget skall jämväl äga ikläda sig garanti för sådana lån, som bolaget
enligt bestämmelsen i föregående stycke skulle äga självt bevilja.
§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst åtta miljoner och högst tjugofyra
miljoner kronor.
Aktierna skola vara fördelade i två serier, betecknade respektive A och B,
vilka skola omfatta lika många aktier.
Alla aktier skola medföra samma rätt, dock med iakttagande av bestämmelserna
i denna bolagsordning.
§ 4.
Aktie skall lyda å 1 000 kronor.
§ 5-
Såsom garantifond att utgöra en särskild säkerhet för av bolaget ingångna
förbindelser skola till bolagets förfogande ställas
av staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse
å tolv miljoner kronor
samt av övriga aktieägare av svenskt bankaktiebolag utfärdade, till bolaget
ställda, vid anfordran förfallande reverser å tillhopa tolv miljoner kronor.
Garantifonden må tagas i anspråk allenast i den mån vid likvidation av
bolaget så finnes erforderligt för att, sedan bolagets egna tillgångar blivit
använda, fullgöra bolagets förbindelser.
§ 6.
Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm.
§ 7.
Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter med högst åtta suppleanter. Aktieägarna
inom vardera aktieserien utse vart år för tiden intill dess nästa ordinarie
bolagsstämma hållits fyra styrelseledamöter och högst fyra suppleanter.
Kungl. Maj :t förordnar en av styrelsens ledamöter att vara dess ordförande.
Styrelsens vice ordförande skall väljas av de styrelseledamöter som
utsetts av B-aktieägarna.
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
§ 8.
Som styrelsens beslut i frågor rörande upp- och utlåning samt om anställande
av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall gälla
den mening, varom sex av styrelsens ledamöter förena sig.
§ 9.
Styrelsen äger bemyndiga person såväl inom som utom styrelsen att teckna
bolagets firma.
§ io.
För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
samt bolagets räkenskaper utses årligen för tiden intill dess nästa ordinarie
stämma hållits två revisorer med lika många suppleanter, av vilka en revisor
jämte suppleant för denne utses av A-aktieägarna samt en revisor jämte
suppleant för denne utses av B-aktieägarna. Den av B-aktieägarna utsedda
revisorn liksom suppleanten för honom skall vara auktoriserad revisor.
Därutöver skola av bank- och fondinspektionen för enahanda tid utses en
revisor och en suppleant för denne att jämte de å bolagsstämma valda revisorerna
deltaga i granskningen.
§ 11.
Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under februari
eller mars månad.
§ 12.
Vid ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma:
1) val av ordförande vid stämman;
2) justering av röstlängden;
3) val av en eller två justeringsmän;
4) fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;
5) föredragning av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;
6) ärenden vilka enligt 126 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag
skola förekomma å stämman;
7) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;
8) val av ordinarie styrelseledamöter;
9) bestämmande av antalet styrelsesuppleanter och val av sådana suppleanter;
10)
val av revisorer och revisorssuppleanter;
11) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.
§ 13.
Vid bolagsstämma äger envar rösta för fulla antalet av honom ägda och
företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid omröstning å stämma
skall gälla att för beslut om ändring i denna bolagsordning eller om vinstutdelning
skall fordras, att beslutet biträdes av företrädare för flertalet
aktier inom vardera aktieserien. Skulle yrkande framkomma om olika utdelningsbelopp,
skall såsom stämmans beslut gälla att den utdelning lämnas,
för vilken företrädare för flertalet A-aktier röstat, eller den utdelning som
samlat det största antalet röster från företrädda B-aktier, om sistnämnda
utdelning är lägre.
Beslut om att bolaget skall träda i likvidation — i andra fall än då bolaget
enligt lag har att träda i likvidation — skall anses föreligga om sådant
beslut biträtts av företrädare för flertalet aktier inom endera aktieserien.
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1960
Ordförande å bolagsstämma väljes varannan gång av A-aktieägarna och
varannan gång av B-aktieägarna.
Övriga beslut å bolagsstämma — frånsett val av revisor, som avses i 109 §
lagen den 14 september 1944 om aktiebolag, eller angående bolagets trädande
i likvidation om skyldighet därtill enligt lag uppkommit — vare ej
giltiga med mindre de biträtts av röstande, som företräda mer än hälften av
aktiekapitalet.
§ 14.
Beslut om ändring i bolagsordningen är icke giltigt med mindre det varder
av Kungl. Maj :t godkänt.
§ 15.
Lån må ej beviljas med mindre ändamålet med lånet finnes ägnat att befordra
en sund utveckling av det företag, för vilket lånet är avsett.
Lånetiden skall bestämmas till viss tid, högst 20 år. överstiger tiden ett
år, skall i regel låntagaren vara ålagd skyldighet att gälda lånet genom avbetalningar
enligt fastställd plan.
§ 16.
För lån från bolaget skall vara ställd betryggande säkerhet i form av pant
eller borgen.
Pant skall utgöras av inteckning i fast egendom eller tomträtt liggande
inom 50 % av det värde, till vilket styrelsen uppskattat den fasta egendomen
eller den till tomträtten hörande byggnaden. Borgen skall vara tecknad
av staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet eller bank.
Utan hinder av vad i andra stycket sägs må mot annan säkerhet, som
finnes betryggande, utlämnas lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande
summan av bolagets eget kapital och garantifond.
§ 17.
Bolaget skall ägna särskild uppmärksamhet däråt, att icke åt samma eller
med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare
beviljas lån i sådan omfattning, att därav kan uppkomma fara för bolagets
säkerhet. Med lån skall härvid jämställas borgen och annan garantiförpliklelse
till bolaget ävensom av bolaget ingången garantiförpliktelse för låntagare.
§ 18.
Till säkerhet för sådan bolagets egen upplåning — bortsett från förlagslån
_ som avtalats på längre tid än sex månader, skola pantförskrivas till
bolaget utgivna lånereverser med för dessa enligt § 16 ställd säkerhet. Sålunda
pantsatta lånereversers sammanlagda kapitalbelopp skall vid varje
tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av bolagets utestående
skuld på grund av nyssnämnda upplåning. I panten ingående lånerevers må
interimistiskt utbytas mot tillgodohavande hos svensk affärsbank av motsvarande
belopp.
Lånereverserna jämte säkerheter skola överlämnas till ett av bank- och
fondinspektionen förordnat ombud, som skall omhänderlia handlingarna för
panthavarnas räkning i enlighet med de närmare föreskrifter som må av inspektionen
meddelas. Ombudet skall ha tillgång till bolagets räkenskaper
och andra handlingar samt äga att av bolagets styrelse, verkställande direk
-
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1960
tör och revisorer erhålla de upplysningar, som för uppdragets fullgörande
äro erfoderliga.
I garantifonden ingående värdehandlingar samt av bolaget utfärdade men
icke utelöpande obligationer ävensom blanketter till obligationer skola förvaras
på samma sätt, som i nästföregående stycke angivits.
§ 19.
Bolaget må upplåna medel till ett belopp motsvarande högst åtta gånger
summan av bolagets eget kapital och garantifond.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i föregående stycke skall bolagets
skuld på grund av utgivna förlagsbevis — i den mån betalning för dem
icke kan av långivaren krävas förrän tidigast efter två år — icke anses såsom
upplåning utan skall till ett belopp, motsvarande förlagsbevisens nominella
värde, dock högst hälften av bolagets aktiekapital, likställas med bolagets
eget kapital.
§ 20.
Lån må icke annat än undantagsvis och i en omfattning, som icke kan
äventyra bolagets likviditet, utlämnas för längre tid än som tidigaste förfallodag
för bolagets däremot svarande upplåning betingar.
§ 21.
Har bolaget övertagit egendom till skyddande av fordran skall egendomen
åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga
rum utan förlust för bolaget.
§ 22.
Vad i denna bolagsordning stadgas angående lån skall i tillämpliga delar
gälla även garantiförpliktelse, som bolaget ikläder sig.
§ 23.
Meddelande till aktieägarna skola ske genom rekommenderade brev, kallelse
till bolagsstämma senast två veckor före ordinarie och senast en vecka
före extra stämma.
§ 24.
Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt
aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmäles i
2 § lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av
förbehållet bolagets aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening,
som avses i 18 § nämnda lag.
§ 25.
Har B-aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av B-aktie i bolaget,
skall aktien ofördröj ligen hembjudas övriga B-aktieägare till inlösen
genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall
därvid styrkas.
När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen eller verkställande direktö -
Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1960
21
ren därom genast underrätta bolagets B-aktieägare på sätt om meddelanden
till aktieägarna är föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna
sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom en månad,
räknat från den dag anmälan om hembudet inkom till styrelsen. Styrelsens
meddelande skall innehålla uppgift om den dag anmälan inkommit
till styrelsen.
Anmäla sig flera, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom
lottning, verkställd genom notarius publicus, dock att, därest samtidigt flera
aktier hembjudas, aktierna så långt ske kan skola fördelas bland dem
som vilja lösa i förhållande till deras innehav av B-aktier i bolaget.
Lösenbeloppet för aktie, som hembjudits, skall utgöra aktiens verkliga
värde, vilket i brist på åsämjande skall slutligt bestämmas av tre skiljemän,
varav de tvistande utse vardera en och de sålunda utsedda välja den tredje,
som skall vara ordförande i nämnden. Finnes i en tvist flera parter å samma
sida och kunna de ej enas om valet av sin skiljeman, skall denne utses
av överståthållaren i Stockholm. Detsamma skall gälla därest av parterna
utsedda skiljemän ej kunna enas om valet av ordförande i skiljenämnden.
Lösen för aktie skall erläggas senast 20 dagar efter lösenbeloppets fastställande.
Därest ej inom stadgad tid någon B-aktieägare anmäler sig vilja lösa
hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid inlöses, skall aktien hembjudas
bolagets A-aktieägare och skall därvid ovan i denna paragraf angivna
bestämmelser i tillämpliga delar gälla. Skulle ingen A-aktieägare anmäla
sig vilja lösa hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid inlösas,
äger den som gjort hembudet bliva för aktien registrerad.
Har A-aktie övergått till någon som icke förut är ägare till A-aktie i bolaget,
skall aktien ofördröj ligen hemb judas till B-aktieägarna. Vid sådant
hembud skall gälla vad ovan sagts angående hembud av B-aktier.
§ 26.
Bolaget skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen.
Det åligger bolagets styrelse,
att när som helst för den befattningshavare hos hankinspektionen, som
enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende företräda
inspektionen, samt för den särskilda undersökning Konungen kan
finna för gott anställa, hålla bolagets kassa och övriga tillgångar samt
böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning; samt
att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare
därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av
dem äskas.
Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid med lag
eller bolagsordningen, eller yppa sig eljest i fråga om bolagets ledning sådana
missförhållanden, att verksamheten kan befaras bliva till skada för
det allmänna skall inspektionen därom göra anmälan till Kungl. Maj :t.
§ 27.
Det åligger bolaget att till revisor och ombud som förordnas enligt 10 eller
18 § utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.
00047H Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag