Kung!. Slöjda Nåd. Proposition Nr 275 (Proposition 1918:275)

Kung!. Slöjda Nåd. Proposition Nr 275.

Nr 275.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående uppförande
av nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda; given Stockholms slott den o april
1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
att

dels antaga av stadsfullmäktige i Kristinehamn gjort erbjudande att
till staten överlämna tomterna nr 272, 277 och 278 eller annat lämpligt
område, som befinner sig i stadens ägo och som av Kung], Maj:t godkännes,
för nybyggnad åt hantverksskolan i Kristinehamn för blinda,

dels ock till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Johan Åkerlund upprättade ritningar av nybyggnad för nämnda hantverksskola
bevilja ett anslag av 450,000 kronor och därav anvisa på extra
stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av 200,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Nybyggnad
för hantverksskolan
i
Kristinehamn
för blinda.

,14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hkllner,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nieson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Rydén yttrade härefter:

Sedan av Kungl. Maj:t förordnade kommitterade den 17 december 1880
avgivit betänkande angående ordnande av undervisningen för blinda och
därvid föreslagit för blindundervisningen dels förskolor för den första mera
förberedande undervisningen, dels blindinstitut för den egentliga och huvudsakliga
teoretiska och praktiska lärokursen, dels ock hantverksskolor för
sådana, som blivit blinda efter den egentliga undervisningsålderns slut,
beviljade 1883 års riksdag på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
bland annat, på extra stat för år 1884 till en hantverksskola för blinda
ett anslag av 7,000 kronor. På grund härav föreskrev Kungl. Maj:t genom
särskilda beslut den 29 juni och den 17 juli 1883, att en hantverksskola för
blinda skulle inrättas i Kristinehamn och börja sin verksamhet under hösten

Knuff!. Maj-Js Käd. Proposition Nr 275.

1884 samt att skolan skulle stå under ledning av eu styrelse, bestående av
tre utav Kungl. Maj:t förordnade ledamöter.

Sedan dess har riksdagen varje år på extra stat beviljat medel till
skolans uppehållande, tills 1915 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning beslöt att i riksstaten för år 1916 på ordinarie
stat upptaga för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda ett anslag å

20,000 kronor och därav uppföra 9,000 kronor såsom bestämt anslag till
avlöningar och 11,000 kronor såsom reservationsanslag till Övriga utgifter
för skolverksamheten.

I årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln, punkten 196, har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till förstärkande av nämnda reservationsanslag
anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.
Detta förslag har av riksdagen bifallits.

Nu har styrelsen för berörda hantverksskola i en av folkskolöverstyrelsen
med eget utlåtande den 9 mars 1918 jämte yttrande av inspektören för
blindundervisningen till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse av den 28 augusti
1917 hemställt om proposition till riksdagen angående beviljande av
ett anslag å 315,000 kronor för uppförande av nybyggnader för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda.

Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört:

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda har ända frän dess början år 1884
varit inrymd i förhyrda lokaler å tomterna 163—164 i fjärde kvarteret härstädes, vilken
fastighet numera tillhör stärbhuset efter framlidne disponenten och f. d. ledamoten av
skolans styrelse A. G. Hedin.

Den mer än hundraåriga träbyggnaden uppfördes på sin tid till privatbostäder
och kan därför givetvis endast i ringa mån motsvara skolans krav. Lokalerna äro
kalla och dragiga och utrymmet otillräckligt. Ej minst gäller detta senare samlingssalen,
vilken användes vid morgon- och aftonandakterna, vid de gemensamma föreläsningstimmarna
samt vid skolans fester och samkväm. Med eu golvyta av 50 kvm. och
ett luftutrymme av 150 kbm. och därjämte i saknad av lämpliga ventilationsanordningar
är salen redan med nuvarande elevantal hälsovådlig. Dess läge i övre våningen, till
vilken leder en vanlig trätrappa, erbjuder i händelse av eldsvåda en betänklig risk.
Korgmakeriverkstaden är fördelad på tre mindre rum; likartat är förhållandet
med den ena borstbinderiavdelningen, under det den andra har två medelstora rum
till sitt förfogande. Denna fördelning av lärjungarna försvårar i hög grad undervisningen
för respektive lärare och hindrar en behövlig överblick av arbetets gång. —
Materialdepån, vilken på senare åren haft eu betydande omsättning av för landets
blinda yrkesidkare behövlig råmateriell, måste av utrymmesskäl inhysas i två mindre
rum, dit varorna vid inpackningen måste hämtas från spridda magasinslokaler i uthusbyggnaderna,
varigenom en del arbetskraft onödigtvis förspilles och materialbiträdenas
hälsa särskilt under den kallaste årstiden riskeras. — Inalles disponerar skolan 33 av
fastighetens rum, av vilka 14 användas direkt för skolans och depåns behov, jämte nödiga
magasinsutrymmen, under det personalen förfogar över tillsammans 19 bostadsrum med
därtill hörande källare och uthus. — Den årliga hyreskostnaden utgör för närvarande,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

vattenavgift inberäkna!], 3,215 kronor, vartill kommer skyldighet för skolan att underhålla
lokalerna.

i i f’?.™ t°talonidöine om samtliga lokaler — möjligen med undantag för ett par
bostadslägenheter kan utan överdrift sägas, att de äro synnerligen otidsenliga och
ur hygienisk synpunkt otillfredsställande.

Styrelsen har länge haft sin uppmärksamhet riktad på förefintliga brister, vilka
ock vant föremal för hälsovårdsnämndens anmärkningar, och i sitt svar rörande frågan
om tioårig finansplan redan år 1912 framhållit behovet av nybyggnad, men, så Väno?
skolan befunnit sig pa extra stat och följaktligen icke varit av statsmakterna erkänd
såsom nödvändig för bhndundervisningen, har styrelsen ej ansett sig böra komma fram
med någon ny byggnadsplan utan endast genom att hyra till verkstäderna angränsande
rum sokt tillse, att verkstadsplats och nödvändigt luftutrymme stått till förfogande.

... , , uuvarande lokalernas olämplighet och sannolikheten för deras snara försäljning

jämte den under senare aren ökade frekvensen av sökande ställer stvrelsen inför nödyandigketen
att inför Kungl. Maj:t framlägga förslag till nybyggnad trots de hö<*a
byggnadskostnader, som för närvarande och sannolikt eu längre” tid framåt måste beräkna®''
, eI^n , ek'' S0!Ti under de törsta 20 åren av skolans verksamhet varierade mellan
17 och 32, har på senaste åren väsentligt ökats och utgör, beräknat för instundande
hosttermin efter skedd intagning, 52. Särskilt har under detta och närmast föregående
ar ett osedvanligt stort antal sökande anmält sig till inträde, men har styrelsen av utrymmesskal
tills vidare måst vägra flertalet plats. Härigenom tvingas inånga blinda till flerårig
overksamhet i väntan på inträde vid skolan till stor skada i såväl moraliskt som
ekonomiskt avseende. I syfte att avhjälpa denna brist föreslog styrelsen inrättandet av
eu extra arbetsavdelning i korgmakeri, avsedd att om möjligt taga sin början höstterminen
1917. Genom en dylik anordning hoppades styrelsen kunna bereda plats för
fet överskott av sökande, som under föregående året anmäldes. Den situation, i vilken
lokalträgau sedermera kommit, jämte svårigheten att från utlandet anskaffa behövlioarbetsmateriell
har nödgat styrelsen att tills vidare låta frågan vila. Emellertid torde
det vara klokt att vid eu eventuell nybyggnad beräkna att göra den tillfälligt planeiade
arbetsaydeluingen permanent. A.tt döma av de många ansökningar, som även detta
ar ingått, och med tanke på de olyckor, som gå hand i hand med industriens utveckling
samt den lättnad i ekonomiskt hänsende, som genom ökade bidrag från pensionsstyrelsen
kommit de blindas utbildning till godo, synes det sannolikt, att tillräckligt antal
larjungar lör den nya avdelningen i fortsättningen ej kommer att saknas. Under
fif1!:* '' skuMe elevantalet vid skolan komma att ökas från nuvarande 52

till b5 a 70 bett från denna synpunkt ställer sig en snar lösning av lokalfrågan synnerligen
nödvändig. ° J

o n

. passande tomtplats i närheten av den nuvarande blindskolau med fördelakugt
läge för elevernas inackordering, för skolans butik och materialdepå har styrelsen
lor länge sedan tagit sikte på, och bär densamma genom stadsfullmäktiges beslut av
den « maj 1917 med äganderätt upplåtits, under förutsättning att statsverket ville utnyttja
densamma för blindskolebyggnad. Den har eu areal av 2,325 kvm., vilken torde
vara tflirackligt stor för skolan, som även i fortsättningen tänkes anordnad som externat.
,... ,or fkolans vaktmästare bör bostad beredas inom skolan. Genom påbyo-crnad av en
fjärde vanings mittparti skulle även åt rektor kunna beredas bostad inom skolan. Men
da byggnadens höjd härigenom komme att väsentligt avvika från de låga en- och tvåvamngshusen
i angränsande kvarter och följaktligen ej passar in i stadsbilden samt eu
dylik anordning dessutom ej medför något förbilligande av byggnadskostnaden i dess

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 27~>. 17

helhet, auser styrelsen, att, då tomtutrymmet så tillåter, eu särskild mindre villabyg>rnad
bor uppföras till rektorsbostad. Åt lärarpersonalen i övrigt kunna bostäder å skoltomten
ej beredas, vilket ej heller torde vara nödvändigt.

Vid ansökningen voro fogade av byggmästaren i Kristinehamn J. A.
Johansson upprättade ritningar jämte arbetsbeskrivning, upptagande jämväl
lokalernas ocli rektorsbostadens inredning, samt kostnadsförslag ävensom,
i bestyrkt avskrift, utdrag av protokoll, hållet vid stadsfullmäktiges i Kristinehamn
sammanträde den 8 maj 1917, utvisande att stadsfullmäktige
nämnda dag, på förslag av stadens drätselkammare, beslutat förklara sm
villiga att tillhandahålla statsverket tomterna nr 272, 277 och 278 eller
annat lämpligt område, som befunne sig i stadens ägo, för uppförande av
nybyggnad för hantverksskolan för blinda.

Angående förberörda ansökan har inspektören för blindundervisninmm
anfört bland annat:

Lokalerna i den byggnad, i vilken skolan allt från sin tillkomst år 1884 är inhyst
aro av mycket dålig beskaffenhet. De äro ej uppförda till verkstäder eller lärosalar
utan utgöras av bostadsrum, som endast nödtorvtigt kunnat omdanas för skolans ändamål,
och de aro illa ombonade, ty man har naturligt nog ej velat kosta på den gamla
byggnaden sa synnerligen genomgripande reparationer. Härtill kommer, att det måste
anses vara ganska riskabelt att inhysa ett betydande antal blinda i en träbyggnad, som
i händelse av eldsvåda sannolikt brinner ned på en liten stund.

Det har därför länge ansetts ömkligt att På utbyta den nu begaguade lägenheten
mot en bättre och tryggare, och när skolan år 1916 överflyttades på ordinarie°stat och
dess kvarstannande i Kristinehamn därmed också så gott som fastslogs, tog denna tanke
den formen, att man förberedde förslag till uppförande av egen byggnad, lämpad för ändamalet,
och hos stadsfullmäktige gjorde framställning om upplåtelse av tomt, vilket dessa
också den 8 maj 1917 villforo.

v ,-.i De !1ÖJiSt; ™?skliga byggnadsförhållandena, särskilt omöjligheten att få fullt tillförlitliga
kostnadsförslag, gjorde emellertid, att man tvekade beträffande framställningen
om byggnadsanslag. °

på inträffade en omständighet, som ändrade situationen därhän, att en nybyggnad
blev ej blott en önskvärd sak utan — som mig synes — en nödvändighet. Skolans
styrelseledamot, bankdirektören A. G. Hedin, som ägde det hus, vilket skolan hyr, avled
nämligen den 23 mars 1917, och hans arvingar, vilka torde ha för avsikt att på ett
mera vinstgivande sätt utnyttja den stora tomten, ha uppsagt skolan till avflyttning
till den 1 oktober 1920. På styrelsens framställning om kontraktets förnyande har ett
bestämt nej svarats.

Under sådana förhållanden måste skolan vid sagda tid ha till förfogande ett eget
hus eller möjligen ett förhyrt sådant, så framt ej dess verksamhet skall behöva nedläggas.

Utsikten att få hyra eu lämplig lokal i Kristinehamn lär emellertid vara ingen
och med nuvarande bygguadssvårigheter lärer utsikt ej finnas, att någon enskild uppför
hus därstädes, som kan stå till buds att hyra.

... 4^. k^ra annorstädes än i Kristinehamn låter sig ej göra, ty oavsett de betydande

olagenheter, som en tillfällig flyttning skulle medföra för de vid skolan anställda --ar det ett svart och långvarigt arbete att skaffa lämpliga värdar för skolans externer
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 244 käft. (Nr 274—276.) 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

och att lära dessa värdar att på lämpligt sätt handskas med sina blinda hyresgäster.

Det vore skada att lämna de vana värdar och värdinnor, som nu finnas i Kristinehamn,

och ersätta dem med nybörjare. En hyrd lokal måste också antagligen till större
eller mindre del ominredas, vilket kan draga en rätt betydande kostnad utan motsvarande
fördel i framtiden.

Ed flyttning till annan ort av den med skolan förenade materialdepån vore besvärlig,
dyr och för avnämare oläglig, och försäljningen av skolans färdiga arbeten
skulle försvåras, då man övergåve en gammal kundkrets för att söka en ny.

Att lägga ned skolans verksamhet för något år vore högst olämpligt. Antalet
inträdessökande har aldrig varit så stort som på senare tiden, vilket visar, att skolan behövs
och gör nytta, och få de blinda männen sitta sysslolösa, förlora de ej blott den
tid, som går oanvänd förbi, utan deras levnadsmod trycks ned av sysslolösheten på ett
sätt, som allt framgent lämnar spår efter sig och kan minska deras bildbarhet.

Då skolan ej får bo kvar där den är och ej heller kan få hyra i Kristinehamn,

då den ej bör flyttas och ej heller läggas ned, återstår intet annat än att — trots den
otjänliga tiden — bygga.

Den tomt, som stadsfullmäktige upplåtit, är bra, om den ock kunde önskas större
med tanke på eventuella framtida utvidgningar, den ligger vid en föga trafikerad gata,
vilket är av en avsevärd fördel för lärjungarna vid deras vandring mellan skolan och
bostaden, och den är ej så avlägsen varken från hamnen eller järnvägsstationen, att
depåns fraktkostnader påverkas därav.

Byggnadsritningarna och kostnadsförslagen torde bli underkastade särskild, sakkunnig
granskning, men jag kan dock ej undertrycka den förmodan, att rektorsbostadens
förläggande till huvudbyggnaden borde medföra en sänkning såväl av byggnadspriset
som av kostnaderna för lokalernas uppvärmning, varjämte jag av personlig erfarenhet
vet, att det är en fördel, om rektor vid eu blindanstalt bor så till, att han
mycket lätt kan träffas av sina ej alltid så rörliga lärjungar.

Sedan folkskolöverstyrelsen i sitt förberörda utlåtande först erinrat om
hantverksskolans tillkomst och redogjort för de förhyrda lokaler, som för
närvarande stå till skolans disposition, samt deras användning, yttrar överstyrelsen
sig om behovet att för skolans räkning anskaffa egna lokaler:

De av skolan disponerade lokalerna voro redan från början ganska bristfälliga
och äro numera med hänsyn till nutida krav än mer otillfredsställande både med avseende
på utrymme samt lämplighet för undervisningsändamål och ur hygienisk synpunkt.
Den av de lokala förhållandena betingade anordningen med korgmakeri- och
borstbinderiverkstädernas uppdelning på flera mindre rum är naturligen ur pedagogisk
synpunkt olämplig, då härigenom undervisningen och den behövliga överblicken av
arbetets gång i hög grad försvåras. Samlingssalen upptar eu golvyta av endast 50
kvm. och erbjuder ett luftutrymme av blott 150 kbm. samt är därjämte i avsaknad
av lämpliga ventilationsanordningar, varför den med det elevantal, som för närvarande
förefinnes vid skolan, måste anses vara hälsovådlig. Därtill kommer, att lokalerna i
allmänhet, förlagda som de äro i en träbyggnad, måste vara eldfarliga, något, som är
särskilt riskabelt, då det gäller blinda elever.

Av det anförda framgår behovet av att sörja för anskaffande av nya lokaler
för skolan. Redan i Kungl. Maj:ts proposition nr 138 till 1915 års riksdag angående
stat för bantverksskolau i Kristinehamn för blinda m. m. antyddes, att skolans
lokaler visserligen kunde anses någorlunda användbara för sitt ändamål men lämnade

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

rätt mycket övrigt att önska ur säväl ilen praktiska lämplighetens som sundhetens
synpunkt. Lokalfrågan har vid innevarande tidpunkt blivit än mer brännande och
kräver nu med det snaraste sin lösning. Sedan ägaren av de förhyrda lokalerna, disponenten
Hedin avlidit, har nämligen skolan av den nuvarande ägaren uppsagts till avflyttning.
På särskild enträgen framställning av skolans styrelse har medgivits, att
skolan får kvarbo till hösten 1920.

Under sådana omständigheter kunde måhända den tanken uppkomma, att skolans
verksamhet borde tillsvidare nedläggas. En sådan åtgärd vore dock av många skäl varken
tillrådlig eller ens tänkbar. Att skolan fyller ett verkligt behov framgår av det under
de senare åren alltmer stigande elevantalet. Det är i själva verket så långt ifrån att
skolan skulle kunna nedläggas, att det tvärtom är av behovet påkallat, att densamma
utvidgar sin verksamhet. I samband med industriens utveckling och väl även på grund
av inom samhällslivet rådande missförhållanden ökas alltjämt antalet personer, vilka
såsom vuxna bliva blinda och därför äro i behov av den utbildning, skolan har att meddela.
I anledning av framställning från styrelsen för hautverksskolan har också pensionsstyrelsen,
vilken det ju tillkommer att sörja för invaliders utbildning för samhällsuyttigt
arbete, i underdånig skrivelse den 19 mars 1917 hos Kungl. Maj:t framhållit
behovet av inrättande av en ny korgmakeriavdelning vid skolan samt önskvärdheten
av att medel kunde ställas till styrelsens förfogande för åstadkommande redan från
och med höstterminen 1917 av en dylik utvidgning av skolan. I genom remiss anbefallt
underdånigt utlåtande den 2 april 1917 har ock folkskolöverstyrelsen tillstyrkt
nämnda utvidgning, men på grund av det ovan antydda läge, vari skolans lokalfråga
kommit, har den ifrågasatta utvidgningen måst tills vidare uppskjutas.

Alltså är det nödvändigt att nu taga i övervägande, huru skolan vid början av
höstterminen 1920 skall kunna erhålla nödiga lokaler.

Några utsikter att i Kristinehamn få hyra annan lämplig lokal synas, enligt vad
skolans styrelse upplyst och överstyrelsen ytterligare fått bestyrkt, ej förefinnas. Liksom
i flertalet stadssamhällen i vårt land råder för närvarande i Kristinehamn en kännbar
bostadsbrist, som alltjämt synes ökas i samband därmed, att staden hastigt tillväxer
utan att tillräcklig byggnadsverksamhet tillmötesgår det ökade behovet av bostäder.

Det kunde under sådana omständigheter ifragasättas att flytta skolan till annat
lämpligt samhälle. Att skolan från början förlädes till Kristinehamn torde närmast
ha berott på personliga förhållanden — den nitiska medlemmen av den i och för regleringen
av blindundervisningen i vårt land i slutet av 1870-talet tillsatta blindkommittén,
hovpredikanten Lindström var bosatt därstädes — men ej föranletts av stadens
läge eller någon annan egenskap hos densamma. Men även om på annan ort lämpliga
lokaler för skolan skulle kunna anskaffas, tala dock starka skäl mot en förflyttning
av skolan från det samhälle, där den för närvarande är förlagd. Under den följd
av år, skolan varit i verksamhet i Kristinehamn, har där så småningom kunnat samlas
en stam av familjer, som skaffat sig erforderlig vana att såsom inackorderingar mottaga
och på lämpligt sätt behandla de blinda eleverna. Och att ersätta dessa med
familjer på aunau ort, vilka alldeles sakna dylik vana, måste ju vara olämpligt och
till inen för skolans hela verksamhet. Vidare förefinnas i nämnda samhälle vissa på
en annan plats ej så lätt ersatta förmåner såväl i fråga om anskaffande av för arbetena
vid skolan behövliga halvfabrikat och andra materialier som även med hänsyn
till avsättningen av de vid skolan förfärdigade produkterna, vilken säkerligen skulle
försvåras, om man lämnade den gamla kundkretsen för att på en annan ort söka en
ny sådan. Eu förflyttning av den med skolan förenade materialdepån vore likaledes

20 Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

besvärlig och för avnämarna oläglig. Då det gäller så ömtåliga individer som de
bhuda, ar varje djupgående ändring i invanda förhållanden vansklig och kan lätt
valla avbräck i arbetet.

Da sålunda ett nedläggande av skolan, om ock blott för någon tid, förbjudes av
den betydelsefulla uppgift, skolan alltjämt fyller, och av det alltmer ökade behovet av
den yrkesutbildning, som skolan lämnar de blinda, då vidare inga utsikter förefinnas
tiii att i Kristinehamn få hyra andra för skolans verksamhet lämpliga lokaler samt
en förflyttning av skolan till annan ort ur många synpunkter vore olämplig och till
skada, synes ingen anuan utväg återstå än att söka tillse, om icke egna lokaler i
nainnda stad kunna anskaffas för skolans läkning.

efter i edo^ör överstyrelsen för olika förslag rörande lokalfrågans
lösning, vilka varit föremål för övervägande:

"Vid prövning av förevarande framställning har överstyrelsen med hänsyn till
nuvarande synnerligen höga byggnads- och arbetspriser och i betraktande av rådande
svårigheter att anskaffa nödiga byggnadsmaterialier till en början ställt sig tveksam
gent emot den av styrelsen föreslagna utvägen att lösa lokalfrågan och i stället sökt finna
någon annan väg, på vilken densamma under förhandenvarande omständigheter skulle
kunna med mindre omkostnader vinna sin lösning. Den enda tänkbara vägen vore i
sa fall den att inköpa något i staden redan befintligt hus och omändra detta efter
skolans behov. För att i samråd med skolans styrelse på platsen undersöka utsikterna
i nämnda hänseende har en medlem av överstyrelsen jämte inspektören för blindund
er visningen och överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde besökt Kristinehamn. Härvid
ha tre olika förslag pa för ändamalet möjligen lämpliga hus framkommit, vilka
överstyrelsen tagit under omprövning. Det första av dessa förslag, som syntes överstjrelsen
vara det mest tilltalande, kunde dock ej fullföljas, enär ägaren av ifrågavarande
egendom sedermera atertagit sitt försaljningsanbud. De två andra föreslagna
husen skulle betinga en kostnad, det ena av omkring 200,000 kronor, det andra av
omkring 150,000 kronor. Men då ingendera av nämnda fastigheter är uppförd för
skoländamål, måste de underkastas ganska vittgående omändrings- och reparationsarbeten
för att kunna fylla den ifrågasatta nya uppgiften. Därjämte måste utan tvivel en
del smärre uthus för materialdepån och andra materialutrymmen nyuppföras, vilket allt
skulle betinga ytterligare icke oväsentliga kostnader. Ändå skulle icke på detta sätt
fullt tillfredsställande lokaler i någotdera fallet kunna erhållas för skolan, något som
särskilt gäller den billigare av de ovan omnämnda fastigheterna, som är ett trähus.
Överstyrelsen har därför ej heller funnit sist berörda utväg vara att anbefalla, vare
sig man tager det resultat, som skulle vinnas, eller den ekonomiska sidan av saken i
betraktande. Den lösning av lokalfrågan, som härigenom vunnes, skulle enligt överstyrelsens
mening blott kunna bliva en provisorisk sådan. Därtill kommer, att i båda
fallen de ifrågavarande fastigheterna äro bundna genom hyreskontrakt, som utlöpa
först efter år 1920, varför det kan vara ovisst, om skolan skulle kunna fä taga någondera
av dem i bruk vid den tidpunkt, då skolan står husvill. Slutligen kan man ej
heller bortse från att det under den nuvarande i Kristinehamn rådande bostadsbristen
vore ur samhällets synpunkt olämpligt att förvandla ett bostadshus till skola, och det
vore ganska förklarligt, om stadens representanter ej skulle finna en sådan åtgärd
tilltalande.

Allt tyder sålunda enligt överstyrelsens mening på att den enda rätta lösningen

Kungl, Maj.is Nåd. Proposition Nr 275.

av förevarande fråga är den av skolstyrelsen föreslagna, nämligen att för skolans räkning
uppföra ny byggnad, trots de svårigheter, som under nuvarande förhållanden
möta för ett sådant företag.

Sedan överstyrelsen sålunda för sin del stannat vid nybyggnad i Kristinehamn
såsom den ändamålsenligaste lösningen av den föreliggande frågan,
yttrar överstyrelsen sig om den av stadsfullmäktige i nämnda stad för
ändamålet erbjudna tomten:

Som redan antytts, hava stadsfullmäktige i Kristinehamn genom beslut den 8
maj 1917 förklarat sig villiga att för nybyggnad av lokal för hantverksskolan tillhandahålla
statsverket tomterna nr 272, 277 och 278 eller annat lämpligt område,
som befinner sig i stadens ägo. Ifrågavarande tomtområde är beläget ej långt från
den plats, där skolans nuvarande lokaler äro förlagda, vid Spelmansgatau och Västra
Staketgatan. Det har ett tyst och avskilt läge, ligger ej alltför avlägset från järnvägsstation
och hamn, vilket är av betydelse vid tillförseln av de för skolan och materialdepån
nödiga materialierna. Det har därjämte ett lämpligt och centralt läge
med hänsyn till de familjer i staden, som äro villiga och vana att som inackorderingar
mottaga skolans blinda elever. Dess ytinnehåll utgör 2,325 kvm. och är visserligen i
det minsta laget för det tillämnade ändamålet men torde dock kunna anses för det
närvarande behovet tillräckligt. Möjligheter till eu framtida utvidgning av detsamma
lära ej saknas. Tomten har en plan yta och är i fråga om gruudbeskaffenhet jämförlig
med byggnadstomter i allmänhet inom samhället.

Såvitt överstyrelsen kunnat utröna, är det av staden erbjudna området det för
ändamålet lämpligaste av i stadens ägo befintlig disponibel mark. Någon anledning
att söka få detsamma utbytt mot annat område torde alltså icke förefinnas.

Det av skolans styrelse framlagda förslaget rörande nybyggnaden har
folkskolöverstyrelsen icke funnit fullt lämpligt, varför överstyrelsen ombesörjt
utarbetande av nytt förslag. Härom samt om de kostnader, byggnaden
enligt sistnämnda förslag skulle betinga, anför överstyrelsen:

Det av skolstyrelsen framlagda, av byggmästaren J. A. Johansson uppgjorda förslaget
till nybyggnad upptar en huvudbyggnad, som inrymmer de för skolans verksamhet
behövliga lokalerna jämte vaktmästarbostad, samt till bostad åt skolans rektor
eu fristående mindre villabyggnad. Överstyrelsen har tillsammans med sitt byggnadssakkunniga
biträde tagit nämnda förslag under omprövning och därvid kommit till
den övertygelsen, att en nybyggnad i enlighet med berörda förslag ej kan betecknas
såsom den lämpligaste och lyckligaste lösningen av frågan. Förslaget har i visst hänseende
synts oekonomiskt, i det utrymmet ej i skälig grad tillvaratagits, något som
b ex. yttrar sig i för stort tilltagna korridorer och i vissa fall onödigt stora rumshöjder.
Med anledning härav har överstyrelsen, sedan överstyrelsen i samråd med
skolans rektor företagit en noggrann undersökning av vilka lokaler skolan nödvändigtvis
behöver och dessas erforderliga storlek, med hänsyn dock naturligen tagen till den
i det föregående omuämnda ifrågasatta utvidgningen av skolans verksamhet, och om
möjligen några av de i förslaget upptagna utrymmena skulle kunna uteslutas, anmodat
sitt byggnadssakkunniga biträde, arkitekten Johan Åkerlund att uppgöra ett nytt förslag

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

till nybyggnad för hautverksskolan å samma tomt, vilket förslag till överstyrelsen inkommit
och härmed bifogas.

Rörande den föreslagna byggnaden har arkitekten lämnat följande beskrivning;

»Byggnaden är delad i två huvuddelar, eu större, skolhuset, rymmande arbetsoeh
skolsalar samt expeditionslokaler i två våningar med suterräng och entresolvånin<»ar
sanR vind, och en mindre, bostadshuset, rymmande vaktmästar- och rektorsbostäderna
i tva vaningar och vind samt källare. Skolhuset forlägges lämpligen utmed Vältra
ötaketgatan, där det ej skuggar skolgården, medan bostadshuset lägges i vinkel häremot
och utmed Spelmansgatan, då det med sin mindre höjd och längd blott oväsentligt
borttar solsken från skolgården.

I skolbyggnadens södra del äro till höger om huvudingången från Västra Staketgatan
samlade alla lokaler, som kunna ha mindre höjd, d. v. s. i källaren lokaler för
varudepån, i bottenvåningen butik med lager och lagerkontor samt däröver i entresol
kontor, lärarrum och bibliotek. Slutligen ligger över dera 1 x/2 trappa upp samlingssalen,
som erhåller tillräcklig höjd genom att dess övre del går upp i vinden. Till
vänster om huvudingången upptas skolans norra och större del av arbets- och lärosalar,
som maste ha större höjd, tva för korgmakeri i suterrängvåningen, två för borstbinden
uti bottenvåningen 1/2 trappa över gatunivån samt ytterligare en trappa upp
två låro- och två slöjdsalar. Till dessa salar hör kapprum med toaletter samt dessutom
i bottenvåningen och våningen 11/2 trappa upp dagrum och öppna loggior för
eleverna. Ra vinden 2 1/2 trappa upp finnes möjlighet att senare i enlighet med ritmng
inreda tre större salar. Eu nödvändig reservtrappa är förlagd till byggnadens

2.0r o ,s^a rn- I suterrängvåningen äro dessutom förlagda pannrum med bränsleförråd
intill.

Bostadshuset rymmer pa nedre botten vaktmästarbostad om två rum och kök inom
egen tambur samt lagerkontor. En trappa upp är rektorsbostaden med tre vardagsrum
och kök med nödiga smautrymmen, medan sovrum, gästrum och jungfrukammare
för rektor äro inrymda på vinden. Ovan hanbjälkarna finnes dessutom en liten torkvind.
Källare är upptagen under hela huset, ena hälften rymmande mat- och vedkällare
samt tvättstuga för bostäderna, medan andra hälften är lagd till materialdepån.

. byggnaden äi avsedd att uppföras i tegel med putsade fasader samt för övrigt
i huvudsak enligt skolstyrelsens förslag. För grunden, som gjutes i betong, måste
palas. Bjälklagen göras för brandsäkerhetens skull av betong. Taket täckes med te^el.

Genom byggnadens uppförande enligt detta förslag undvikes eu del spillutrymmen,
alltför långa korridorer samt en de! onödigt höga rum, så att, i stället för att
första förslaget utgör cirka 10,460 kbm. inredda rum, utgör detta cirka 7.800 kbm.»

Det äldre av skolstyrelsen framlagda förslaget till nybygnad skulle enligt ett den
25 augusti 1917 inlämnat kostnadsförslag betinga en kostnad av 315,000 kronor, en
summa, som dock på grund av sedan berörda tidpunkt inträffade ytterligare prisstegringar
maste anses vara alldeles för lagt tilltagen. Förslagsställaren har även själv meddelat
an den Oräknade kostnaden av anförda skäl måste höjas med minst 30''%, eller alltså
till 409,500 kronor. Det ovan skisserade, inom överstyrelsen utarbetade förslaget till
nybyggnad kommer enligt beräkningar av överstyrelsens arkitekt efter ett pris av i
genomsnitt för både skollokaler och bostäder 39 kronor per kubikmeter, eller ungefär
samma pris som enligt senast lämnade uppgift borde beräkuas för skolstyrelsens förslag,
betinga en kostnad av 304,278 kronor.

Over arkitekten Åkerlunds förslag hava styrelsen för hautverksskolan, efter
inhämtande av byggmästaren Johanssons mening i frågan, samt skolans rektor av -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

givit bårhus bifogade yttranden, vilka med erinring om eu av grundförhållandena
påkallad reglering av bottenläget för källare och materialdepå, vilken å de nu överlämnade
ritningarna iakttagits, tillstyrka nämnda förslag. Inspektören för blindundervisningen
har granskat samma förslag och icke haft något att däremot anmärka.

För egen del känner sig överstyrelsen övertygad, att föreliggande förslag av arkitekten
Åkerlund innebär en lycklig lösning av byggnadsfrågan, och anser sig därför
böra anbefalla detsamma.

Vid folkskolöverstyrelsens skrivelse voro fogade av arkitekten Åkerlund
upprättade ritningar till nybyggnad för hantverksskolan jämte över
sagda ritningar avgivna yttranden av skolans styrelse och rektor.

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 21 mars 1918 avgivit
utlåtande i ämnet och därvid anfört bland annat:

Det vid framställningen fogade förslaget innebär uppförande på ett av stadsfullmäktige
i Kristinehamn upplåtet tomtkomplex av dels en byggnad för hantverksskolan,
dels ock en mindre villabyggnad till bostad för skolans rektor. Kostnaderna
härför hava i augusti 1917 beräknats till 315,000 kronor, däri rektorsbostaden ingår
med 27.000 kronor.

Folkskolöverstyrelsen, som emellertid funnit förslaget oekonomiskt, har med skrivelse
den 9 mars 1918 överlämnat ett nytt av arkitekten Åkerlund upprättat förslag,
grundat på noggrann, i samråd med skolans rektor företagen undersökning av
vilka lokaler skolan nödvändigtvis behöver och dessas erforderliga storlek, varvid dock
jämväl hänsyn tagits till ifrågasatt utvidgning av skolan. Skolbyggnadens kubikmassa
har genom det nya förslaget nedbringats från 10,460 till 7,800 kbm. Enligt detsamma
har rektorsbyggnaden förlagts inom skolbyggnaden.

Kostnaden för det senare förslagets utförande beräknas av folkskolöverstyrelseu
till 304.278 kronor efter ett pris av, i genomsnitt för både skollokaler och bostäder,
39 kronor per kbm. Enligt samma beräkningsgrund skulle det första förslaget komma
upp till en kostnad av 409,500 kronor.

Arkitekten Åkerlunds av byggnadsstyrelsen granskade ritningar, vilka äro att
betrakta som ett skissförslag, torde såsom sådant kunna godtagas. Det är enligt styrelsens
mening ett mycket gott uppslag till bebyggande av det av staden upplåtna tomtområdet
för ifrågavarande ändamål och är givetvis ur denna synpunkt att föredraga framför
det tidigare upprättade förslaget. Även med hänsyn till de olika lokalernas inbördes
läge och anordning i övrigt synes arkitekten Åkerlunds förslag vara att föredraga.
Då detta därjämte genom ett bättre tillgodogörande av utrymmet ställer sig
icke oväsentligt billigare än det äldre förslaget, tvekar byggnadsstyrelsen icke att förorda,
att det av arkitekten Åkerlund uppgjorda skissförslaget lägges till grund för en
proposition till riksdagen om anslag för ifrågavarande ändamål. Huvudritningar till
byggnaden jämte arbetsbeskrivning böra emellertid, innan eventuellt beviljat anslag
stälies till vederbörandes förfogande, underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vidkommande byggnadskostnaderna hava de, såsom ovan anförts, beräknats till
304,278 kronor med antagande av ett enhetspris pr kbm. av 39 kronor. Utredningar
inom byggnadsstyrelsen beträffande likartade byggnader hava emellertid givit
vid handen, att man för närvarande måste räkna medoett enhetspris av 58 kronor per
kbm., motsvarande alltså eu byggnadskostnad för det Åkerlundska förslaget av 450,000.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

kronor, till vilken summa byggnadsstyrelsen anser, att ett anslag för uppförande av
den därmed avsedda byggnaden nu bör beräknas.

Departem
entschejfen.

Såsom framgår av det anförda, har hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda ända från början av sin verksamhet varit inrymd i förhyrda
lokaler uti en fastighet, som ägts av den förutvarande, för skolan varmt
nitälskande ledamoten av skolans styrelse, disponenten A. G. Hedin. Genom
Hedins frånfälle har skolan nu råkat i en synnerligen brydsam belägenhet,
då de nya ägarna uppsagt skolan till avflyttning. På särskild framställning
har dock medgivits, att skolan får disponera de nuvarande lokalerna till
hösten 1920.

Man står sålunda nu i valet mellan de båda alternativ, som folkskolöverstyrelsen
antytt, att antingen nedlägga skolan eller förskaffa den nya
lokaler. Någon tvekan lärer emellertid icke kunna råda vid detta val.
Skolan har till uppgift icke blott att främja sina elevers intellektuella och
moraliska utveckling utan framför allt att bibringa dem en yrkesskicklighet,
varigenom de sättas i stånd att försörja sig själva, och således även meddela
dem insikt om att de, trots sitt lyte, hava en uppgift i livet. Den förvärvade
yrkesskickligheten och en sedermera fortsatt trogen yrkesutövning
blir då för den blinde en källa till inre tillfredsställelse, som medför, att
han lättare kan bära den olycka, som drabbat honom. Denna tillfredsställelse
ökas tydligen av medvetandet, att han icke behöver ligga andra
till last. Att nedlägga en sådan verksamhet som den ifrågavarande, vilken
pågått under en lång följd av år och därunder visat sig väl fylla sin uppgift
till gagn för de blinda själva och för samhället och vilken under nuvarande
förhållanden mer än någonsin är av behovet påkallad, torde vara
alldeles uteslutet. Det är sålunda enligt min mening oundgängligt att
förskaffa skolan nya lokaler. Den av folkskolöverstyrelsen i detta avseende
'' * nin0en har bibra^t mig den övertygelsen, att tanken på

ett fortsatt förhyrande av lokaler åt hantverksskolan icke lämpligen kan
fasthållas, utan at-t den enda för framtiden betryggande och för skolverksamheten
tillfredsställande lösningen av skolans lokalfråga är den, som folkskolöverstyrelsen
föreslagit, nämligen uppförande av särskild byggnad för
skolans räkning. För sådan byggnad hava, såsom förut omnämnts, stadsfullmäktige
i Kristinehamn kostnadsfritt upplåtit lämpligt tomtområde.

Två förslag till sådan byggnad föreligga. Det ena, upprättat av byggmästaren
J. A. Johansson, avser uppförande av en skolbyggnad samt därjämte
ett särskilt bostadshus för skolans rektor. Kostnaden för dess genomförande
är av förslagsställaren ursprungligen beräknad till 315,000&kronor
och sedermera, enligt vad folkskolöverstyrelsen meddelat, till 409,500 kronor.
Det andra, framlagt av folkskolöverstyrelsen efter samråd med överstyrel -

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 275. 25

sens byggnadssakkunniga biträde, arkitekten Johan Åkerlund, som uppgjort
ritningar för ändamålet, avser uppförande av en enda byggnad, vilken skulle
inrymma såväl skollokaler som rektorsbostad. Kostnaden för genomförande
av detta förslag är av Åkerlund beräknad till 304,278 kronor. Byggnadsstyrelsen
har emellertid ansett, att kostnaden numera bör beräknas efter
ett högre enhetspris än det av Åkerlund angivna, och till följd därav kommit
till ett belopp av 450,000 kronor för den byggnad, som folkskolöverstyrelsen
föreslagit. Lägges det av byggnadsstyrelsen angivna enhetspriset
till grund vid beräkningen av kostnaden för det av Johansson uppgjorda
förslaget, skulle genomförandet av detta betinga en kostnad av omkring

609,000 kronor. Folkskolöverstyrelsens förslag är obestridligen att föredraga
såsom varande ur alla synpunkter mera ändamålsenligt och på
samma gång betydligt mindre kostsamt.

Försiktigheten torde bjuda, att det anslag, som för ändamålet bör äskas
hos riksdagen, icke sättes lägre ån till det av byggnadsstyrelsen angivna
beloppet, 450,000 kronor.

Då ifrågavarande byggnad bör vara färdig så tidigt, att den kan tagas
i bruk höstterminen 1920, synes det vara nödvändigt, att erforderlig del av
anslaget, beräknad till 200,000 kronor, anvisas på tilläggsstat för år 1918.

Härtill återkommer jag i annat sammanhang. För år 1919 kan beräknas
att enahanda belopp, 200,000 kronor, skall behöva tagas i anspråk.
Detta belopp bör alltså anvisas å extra stat för år 1919. Anslagen böra
givetvis hava karaktären av reservationsanslag.

Medel för bestridande av de med ifrågavarande nybyggnadsarbete
förenade kostnaderna hava icke tagits i beräkning vid avlåtande den 14
januari 1918 av förslag till riksstat för år 1919 och tilläggsstat för år
1918. Chefen för finansdepartementet kommer emellertid under riksdagens
fortgång att hemställa om framställning till riksdagen i fråga om
beredande av för ändamålet erforderliga medel.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag för närvarande,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels antaga av stadsfullmäktige i Kristinehamn gjort
erbjudande att till staten överlämna tomterna nr 272,
277 och 278 eller annat lämpligt område, som befinner
sig i stadens ägo och som av Kungl. Maj:t godkännes,
för nybyggnad åt hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda;

dels ock till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Johan Åkerlund upprättade

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 244 höft. (Nr 274—276.) 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 275.

ritningar av nybyggnad för hantverksskolan bevilja ett
anslag av 450,000 kronor och därav anvisa på extra
stat för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av

200,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Em. G.son Bergman.