Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 227 (Proposition 1911:227)

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:o 227.

KungI. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning med tulltaxa för inkommande varor; gifven
Stockholms slott den 5 maj 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att, under förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition af den
3 maj 1911 angående en handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige
och Tyska riket m. m. varder af Riksdagen bifallen än äfven att sagda
traktat sedermera blifver ratificerad, antaga bilagda förslag till förordning
med tulltaxa för inkommande varor, äfvensom besluta, att nämnda
förordning skall tillämpas från och med den dag, då omförmälda traktat
träder i kraft.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. (No 227.) 1

Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

Förslag

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ 1.

Varor, som från utlandet införas, äro, såframt icke annorlunda bär
nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna i den
vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver
sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare, som önskar
tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna, förebringa den
bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må erfordras därom, att
sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt är medgifven.
Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af Konungen.

§ 3.

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, såvidt icke
särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda
vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 4.

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro fria
från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det kungliga
huset räkning;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget behof
införa;

_ c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade,
för tjänsten af sedda föremål, som inkomma till sädana främmande regeringars
härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige
motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,
hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma
anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast efter
pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller ombord å
fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af
ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda personel-,
tågpersonal eller förmån, i den män sådana förnödenheter pröfvas
icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning icke
finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande till sådana
förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af resande medförd,
begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande på tro och
heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk och icke i
handelsafsikt;

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap,
konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven inbegripna
till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter
eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen
kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari de
införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,
för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till medföljande
passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa afgått
till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen
å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering till utrikes ort
anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller tullpass anteckna
den del af det o förtullade proviantförrådet, som med afseende å besättnings
och passagerares antal samt uppehållet på platsen och afståndet
till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen kan anses behöflig
för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda införseglade proviantförrådet,
i män som det icke efter afskrifning å märkrulla eller tullpass

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till fritt förfogande och ej
heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller
sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af
giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna
förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro och
heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet erhållits
i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg icke af
andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när
de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet
eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast
med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid åt minst ett år, allt dock
med villkor, dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar ej
mindre berörda, till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att han
själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört ifrågavarande
persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar dem
icke öfverstiga ägarens behof;

n) varuprof, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid tullbehandlingen
göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i
varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest
förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage,
utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar
eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande i detta
hänseende med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor för
åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt.s. k. garneringsmaterial,
såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast
till att under transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt; p)

emballage, särskild! inkommande, gammalt och begagnadt,
såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma
i retur eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats
icke gäller i afseende å smördrittlar;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade
utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts, inom
tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att, i händelse
tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier åtnjutits
vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan återbetalas
samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl eller omslag,

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer beteckning,
som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet för sådan vara må
åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för så vidt varuägaren
antingen företer tillverkarens förklarande, att denne icke har något att
erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes gör antagligt,
att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares sida icke något hinder
i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel som inkommer blott för tillfälligt bruk inom
landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro
afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under den
närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda fall
kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen användas
endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver riksgränsen
och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och dylikt ;
äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän täflan
utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik; äfvensom
medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskild! inkommande
kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person; samt

u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrig!, hvilka

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna paragraf
medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda
ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg,
som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter
meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet
för skeppsproviant.

§ 5.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige
öfver nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,
hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin
och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka
senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna,
tull underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande
mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna
mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen.och riksroset
nr 167 äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland:
bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,
malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,
risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan
gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,
eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan riksröset nr 167
och norra gränsen af Kalls socken i Jämtland, samt från södra gränsen
-af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:
bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,
fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,
kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,
malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,
risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,
spannmål, omalen, 150 kilogram,

» malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,
väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett
värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 30 kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,
skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan införda
kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor,
som i handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

eller för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller
för varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt
de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

.Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,
skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under edlig
förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke
införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna icke för
resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens
räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik försäkran,
skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt,
jämväl frihet från sockerskål må åtnjutas, därom är särskild! stadgadt,

§ 6-

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller
brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar
antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att
afståndet mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,
må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige
belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 7.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 5 och 6 gjorda medgifvanden
äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet
vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontroliföreskrifter, som
kunna anses erforderliga.

§ 8.

1. Tullfrihet imder viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller
komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka
sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål
införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller
cirkusföreställningar; eller

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.2/.

för att afprofvas oeli eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda
fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock
varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål;
samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,
afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål
inkommande tullpliktigt emballage af sådant slag, som icke tillverkas
inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid
än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas
och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas till högst
sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd, ankommer på
generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter,
hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten mellan den
införda och den utförda varan; och skall såsom villkor för tullfriheten
gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad på honom ankommer,
af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande i tullkassan
deponera belöpande tullafgift eller annorledes ställa af vederbörande tullförvaltning
godkänd säkerhet för dess gäldande i det fall, att återutförseln
icke äger rum inom tid, som af generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom
i fall att återutförseln icke varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under
hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas för
maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning
vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk
anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag och som
därefter skola ur riket återutföras.

3. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka
resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande
under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd
att inom samma tids utgång återutföras.

4. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas
genom blekning, färgning, garfning, målning, spillning, väfning eller
annan dylik bearbetning eller för reparation och som efter sådan förädling
eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln
fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse
de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af missbruk
kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, åt
tullmyndighet vid gränsen.

Kungl.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller
medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående
tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ 9.

1. hör varor, som utföras lör att i utlandet undergå reparation
eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras karaktär,
må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas mot tullafgilt,
motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations- eller
bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i följd af bearbetningen
varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre tullsats än den
förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande skillnadstull i stället skall
erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid erforderliga
kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

. 2- Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från
Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning,
garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning
eller för reparation och som efter sådan förädling eller reparation återinföras,
skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt
varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,
hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen
eller, i särskilda tall. af tullmyndighet vid g-ränsen.

§ 10.

hör inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning
i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,
att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom tillfällighet
lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i hvilket
fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än efter varuväidet,
ma kunna nedsättas i samma förhållande som det, hvari godsets
värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats, har
att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar efter
utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall angifvas
till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen
förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans förlopp,
hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande värdet å
godset dels såsom oskadadt, dels ock i dess skadade skick utrönts, enligt
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 162 Höft. 2

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande sägs, godset
skall genom tullförvaltningens försorg försäljas såsom oförtulladt å
offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter afdrag för tullverkets
omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas godsets ägare
intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i händelse det icke
lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren vill godset förtulla,
dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet, såframt detta icke
understiger det vid värderingen den skadade varan åsätta värde, men
•eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas
för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra
strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom förordnar
Konungen.

§ 11-

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan återutföres,
icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning, där vara, som
vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat
giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan enligt gällande giftstadga
icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i fall,
då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 8 varit för
handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och
något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda
varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 12-

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare
sig svenskt eller utländskt, eller af järnfartyg af mer än 5 men icke
öfver 40 tons afgiftspliktig dräktighet, hvithet är afsedt att omedelbart
erhålla eller äger utländsk nationalitet, äge att för därvid använda, från
utrikes ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland
inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen
icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock
genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för
fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda
tullafgiften eller i det fall, att enligt medgifvande, som här nedan sägs,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227>

tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma ställts,
njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda
ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år från
dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fallfärdigt skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar en
af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som
med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten
och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar,
materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution af
eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse afgifven
försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung och att
full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej mindre
om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom, huruvida
sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag, från frihamn
eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken
införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker angår, dessutom afiämnas
bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för
den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning
funnits vara för handen;

d) att där fråga är om i denna paragraf afsedda järnfartyg med
dräktighet af 40 ton eller därunder, den som verkställt nybyggnaden,
förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt., till generaltullstyrelsen
aflämnar ett af två personer under edlig förpliktelse afgifvet
intyg om fartygets utländska nationalitet;

e) att i mom. d) omförmäldt fartyg eller fartyg, ä hvilket sådant
tilläfventyrs för utförsel inlastats, blifvit utklareradt till utrikes ort samt
bevakadt till öppen sjö; samt

f) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,
är förbunden att underkasta sig afl den kontroll i öfrigt, hvilken
generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Verkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare
af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne anstånd
med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom. afses, till
dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord,
kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan, erhålla
sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som generaltull -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

styrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets rätt att,
efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande
beviljats, af sådan säkerhet gorå sig betäckt för belöpande
tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade
föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där
nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller
utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af
skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

ore

5 »
14.4 »

6 »

§ 13-

i. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak-......... 11

kakaopulver ................................................................. 5

kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ................

bröd ..........................................................................

makaroner eller vermiceller af malet eller kros sadt

hvete ............................................................ 6.5 »

risstärlcelse af vanlig vattenhalt (13 procent) .. 7 »

tobak, arbetad:

cigarrer och cigarrcigarretter ......... 1 krona 10

cigarretter utan munstycke............. 1 >

cigarretter med munstycke ........................

kardus-, rall- och presstobak .....................

snus ......................................................................

arbeten af papper, under villkor att varan icke
hufvudsakligen består af papper, belagdt med

lägre tullafgift än 10 öre per kilogram ......

vlleväfnad ................................................................

linneväfnad ...........................................................

bomullsväfnad..........................................................

hvarvid för öfrig! iakttages:

a)_ att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera
skola till export, angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

» I

''t

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

b) att vid angifningsmlagan alltid skall bifogas tillverkarens under
edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full
införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro inom
landet tillverkade af utrikes spunnet, ^illpliktigt och behörigen förtulladt
garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet
å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda
ort finnes anställd, behörigen legaliserad!; dock att, därest utförseln
skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid utförseln
iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods
linnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska
lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras; äfvensom
att, därest utförseln skett i passagerarångfarityg, som efter förut kungjord
turlista gör reguljära resor och äger eu dräktighet af 30 ton eller
därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma verificeras
genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande tullbetjänts
intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling blifvit under hans
tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom bevakadt intill dess
afgång; skolande, därest annan svensk tullplats under resan anlupits,
jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas, att fartyget därstädes
bevakats och att varan med orubbad tullförsegling därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden
restitutionsvis åt tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de
under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran
om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare
att vidfoga angifningsmlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas
åt tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,
för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets
vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning
därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna
medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom bär ofvan förmäles, medgifves
ock

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den
tull, som af honom blifvit erlagd för eu motsvarande kvantitet direkt
från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för
någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,
nämligen:

rågmjöl

lista klassen ................................................... 0 till och med 60 procent,

2:dra » ....................................... öfver 60 » j> » 66 2/s » ,

3:die » ................................................. 0 » » » 66 2/s » ;

hvetemjöl

lista klassen ..................................................... 0 till och med 45 procent,

2:dra » .................................... öfver 45 » » »70 » ,

Adjö » .......................................... » 70 » » » 75 » ,

4:de » ..................................................... 0 » » » 75 » ;

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje
års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den 15
november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgånghunnit
tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett,
fastställas af eu kommission bestående af tre personer, utsedda två af
Kungl. Maj it och en af kvarnägaxnas sammanslutning, med iakttagande
vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet
från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

60	kilogram	rågmjöl	af	lista	utbytesklassen	93	It i 3	kilogram	råg,
6 2/3	»	»	»	2: dra	»	6	Vs	»	» »
66 7S	»	»	»	3:dje	»	100
45	»	hvetemjöl	»	lista	»	66	1/ ;''4	»	hvete,
25	»	j>	»	2:dra	»	28	8U	»	» ?
5 .	»	»	a	3:dje	»	5		»	» t
75	»		»	4:de	j>	100		»	» ;

eller alltså

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227. 15

100 kilogram	rågmjöl	af	lista	utbytesklassen	... 155,55	kilogram	råg,
100	»	B	B	2: dra	B	... 100	B	» ^
100	B	b	B	3:dje	B	.. 150	B	» ,
100	B	hvetemjöl	B	lista	B	... 147,22	B	hvete,
100	B	B	B	2:dra	)>	... 115	B	» i
100	»	»	B	Bidje	B	... 100	B	» ,
100	»	»	B	4:de	B	... 133,33	B	» ;

c) att afsikten att af dea införda spannmålen förmala mjöl för
export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens
angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse
anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förmalna
spannmålen äga rum vid eu och samma tullplats, från hvilken,
därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln
jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkainmare,
under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass
på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej
mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom kvarnen
anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att
den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt,
än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda
sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är
underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den
utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande
till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen
bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,
meddela attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas;
dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp
men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution
enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan
hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats
under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela
attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga
intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

Kungl. Mapis Nåd. Proposition No 227.

h.) att utförseln i (ifrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för Indika tullrestitution är medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning
till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till
hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens
afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,
som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes
vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af
den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af
kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller
från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda
råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100
kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl; skolande
såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl
för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning;

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen
ägt rum, såvida icke generaltullstyrelsen i särskild! fall annorlunda
medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller
tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd af
tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten
bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan
är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om tiden, då
varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln skett, samt,
om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att mjölet framställts
uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn och är fritt från
fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit användt,
skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna förtulladt;

e) att vederbörande tullkammare skall, efter exportvarans undersökning
och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering och
bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom meddela

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg
bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium
för förtullningarna och exporterna, till hvithet formulär af
generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande
tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande dylik
ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium
och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet
upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid
utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln
gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare
ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran åt
tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till emballage
använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande mjöl
och gryn, i punkten 3 A) d) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande
till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit
med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats
vadare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma
till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande;
dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest varan
anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt, att intygmeddelas
därom, att förseglingen eller plomberingen var orubbad vid
ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara för
att, med eller utan tillsats af inhemsk eller icke illpliktigt utländskt
råämne, använda densamma till framställning af exportvara, må, för
särskilt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid utförsel
af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,
hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift för
den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad nedan

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Käft. 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande; kunnande
härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes oundviklig
vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, livilket kan lämnas äfven för exportvara, som
i moln. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution anses icke
bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften, ankommer på
pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare villkoren för
rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna anses förfallen
med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara, hvilken icke
inom ett år efter råvarans angifning till förtullning utförts eller intagits
ä restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu
är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i ofvan
angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse från
tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad, därest
lian, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen afl ämnar säkerhet,
som styrelsen finner betryggande, för hvad honom kan åligga att
till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran
icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan tid
och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften må njutas,
skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå, efter sex för
hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under hvilken
anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af den ställda
säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i tillämpliga delar
gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

b. Hvad i denna paragraf är föreskrifvet angående tullrestitution
eller befrielse från tullafgift vid utförsel gäller äfven, då gods, för hvithet
sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn;
skolande landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskilt är
eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes
till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad
förut i denna paragraf är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel
till utrikes ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna
paragraf sägs, må jämväl meagifvas, därest exportvaran i stället för att
genast utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskild^ för
sådant ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af
staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket godkänts.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

"Vill ägare af gods, som å restitntionsupplag finnes upplagd!, åter
inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från
lyftningsdagen belöpande ränta efter sex för hundra om året, till tullkassan
återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits, utan i
stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats, skall
denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex för hundra
om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen
å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften
jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitntionsupplag och villkoren för
dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna paragraf lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution
honom förvägras.

§ 14-

Lastpenningar till Kungl. Maj: t och kronan erläggas vid resor
mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska som
af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspiiktiga
dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under loppet
af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när
fartyget innehar last samt större eller mindre del däraf lossar, och må
härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till
mindre än en tiondel af fartygets afgiftsplilctiga dräktighet; skolande
vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets
skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,
som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis
på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg, med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;
fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk
hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare

Kungl. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat
fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order
för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer
lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter
för besättning, medförda resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt efter
verkställd reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och
densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning
inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna
bevisligen erfordras; samt
fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn
lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,
för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar
skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till
efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste
tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga
delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga linnes anbefalldt
rörande uttagande af tullpass.

Öfver gång sbestämmelse att lända till efterrättelse intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre
gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande
beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående
tullafgift, till högst samma belopp som denna senare eller, där
varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill
varans värde uppgår.

Särskild tullafgift, enligt hvad nu är sagdt, må åsättas allenast å
tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas
näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande
och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,
högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

TULLTAXA.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Innehållsförteckning
till tulltaxan.

Rubriknummer.

I. Sten- och jordarter samt andra mineralisk^ eller fossila
råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annorstädes
upptagna................. ....................................................... 1—48.

II. Djur och animaliska ämnen .................. .............................. 49—73.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål in. m............................................................. 74—105.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter in. in. 106—134.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna......... 135—197.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m....... ............ 198—229.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m. ................................... 230—302.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf.............................................................................. 303—339.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 340—352.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

VIII. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt riäraf framställda
varor:

A. Silke, äfven konstgjord!..........................................

B. Ull och andra djur hår.............................................

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

D. Bomull .......................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk............

b. Spanadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade
med annan massa än kautschuk; väfnader,
sammanklistrade med annat ämne än
kautschuk; polerduk............................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskild! nämnda,
åt spånadsvaror, äfven i förening med annat
ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,
solfjädrar................................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spå nadsämnen

..........................................................................

X. Lervaror ...................................................................................

XI. Glas och glasvaror................................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten häraf ...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf.............................

< h Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens
art .................................................................

1). Adla metaller samt arbeten däraf........................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m..........

C. Fartyg och fordon ..................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m.....................................................

Rubriknummer.

353—373.

374—416.

417—473.
474—542.
543—545.

546—551.

552—630.

631—648.
649—676.
677-—706.

707—896.

897—953.

954—965.

966—978.

979—1059.

1060—1087.

1088—1098.

1099—1127.

■v

24 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,
ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna..........................................

B. Torrdestillationsprodukter och närstående äm nen

..........................................................................

C. Färger och färgningsämnen m. m......................

i). Flyktiga, vegetabiliska oljor; äfvensom parfymer

och kosmetiska medel in. m............................

E. Konstgödsel ............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror......................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.......

Rubriknummer.

1128—1173.

1174-1184.

1185—1211.

1212—1226.

1227—1230.

1231—1241.

1242—1259.

XVI.

Varor, ej annorstädes upptagna

1260—1325.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Tulltaxa.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

	...... '' ■■■ ----------- ---------- - -	Kvantitet	—
!		för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller		Kr. öre
	fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arheten
	däraf, ej annorstädes upptagna.
1.	Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit, äfven renad, flusspat och krysolit, naturlig eller
	konstgjord, äfven mulna............	—	fria.
2.	Malm, alla slag, äfven pulverisera^! eller briket-
	terad.............................	—	fri.
3.	Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och
	witherit, i stycken eller mulna, äfven brända; kalk, släckt .........................		fria. !
4.	Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat, råfosfat och
	spetsglans, äfven pulveriserade ........		fria.
	Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.
5.	Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inbe-
	räknad..........................	100 kg.	—• 40 !
	Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmor-
	cement.
	Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat
	ämne:
6.	formar för industriella ändamål ...........		fria.
7.	gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder,
	och annat likartadt byggnadsmaterial	1 kg.	—: 02

Bihang till Piksd. prof,. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 iuli
1910.

10.

II.

12.

113.

14.

15.

		Kvantitet	i
	I. Sten- och jordarter etc.	för tull-beräk-nmijen.	1 Tullsats. \| ;
8.	ornament och likartade arkitektoniska arbe-ten ..........................................	1 kg.	Kr. öre ! —: 20
9.	afgjutning ar till offentliga samlingar eller till officiella undervisningsanstalter; äfvensom modeller till konstnärs arbeten........................		fria.
10.	konst- och konstslöjdartiklar samt andra slag, ej särskild! nämnda, äfven i förening med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad.........	1 kg.	i 1: —
i \| 11.	Amu. Om en till konst- och konstslöjdartiklar eller arbe-ten af gips, andra slag, hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10 öre per kg. Lera, alla slag, äfven slammad, malen eller brand, porslinslera eller kaolin härunder inbegripen; äfvensom chamott-, dinas- och annat murbruk		\| . i i fria.
12.	Asbest, oarbetad; äfvensom arbeten, ej särskild! nämnda, af asbest, med eller utan inblandning af annat ämne och äfven i förening med annat		fria. fria. f —: 10
13. ;	Glimmer, oarbetad; äfvensom arbeten däraf, . ej särskildt nämnda; talk, äfven malen, samt sjö-
: ! \| 14.	Smärgel, pimsten, trippel och liknande minera-liska slip- eller putsmedel, oarbetade, pulveri-serade eller slammade: i förpackningar om högst 2 kg. vikt...............	lkg.
! 15.	Anm. I varans vikt inräknas det emballage, däri varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas. i andra förpackningar samt oförpackade........		fria.
''	i Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hänföres äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.	1

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 25
—	fria.
1 kg. lkg.	—: 25 —: 04 fria.
—	fria.
100 kg.	—: 70
100 kg.	fria. 2: —
100 kg.	1: —
	fria.

L tull

taxan

åt den

1 juli

16.

17.

18.

19.

20.
31.

32.

23.

24.

16.

38.

22.

23.

24.

25.

26.

18. )

19.

20.
21.

I. Sten- och jordarter etc.

Slip-, bryn- eller polersten»!-, äfven i form af plattor
eller skifvor:
naturliga:

i förening- med trä, oädel metall eller annat

dylikt ämne..............................................

utan förening med annat ämne, härunder inbegripna
äfven sådana, som äro försedda
med centrumbeslag af metall...............

Anm. Därest eu naturlig slipsten är till skydd
under transporten försedd med järnband, fästes
därvid ej afseende vid tullbeliandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel
metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum,
alundum, karborundum eller andra liknande
hårda slipmedel ...................

andra slag..................................................

Ädelstenar, oinfattade, alla slag..............................

Sten, ej särskildt nämnd, oarbetad eller pulveriserad;
äfvensom mineralier, alla slag, ej särskildt

nämnda, i stycken eller pulveriserade ......

Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar:
naturliga, äfven bandade med järn:

af granit .........................................................

andra slag; äfvensom andra för tekniskt

bruk afsedda arbeten af lava...............

konstgjorda .....................................................

Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning
lämpliga dimensioner, med eller utan hål);
äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda,
för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m.
Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom
i träram infattade; samt grifflar, äfven al
konstgjord massa, oinfattade eller infattade .

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

taxan

af den

W10.

27.

28.

29.

30.

27.

28.

29.

30.

31.	31.
32.	32.
33.	33.

34.

35.

I. Sten- och jordarter etc.

Skifvor och plattor af marmor:

opolerade...................................................................

polerade ....................................................................

Konstnärsarbeten af sten..............................................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster,
äfven konstgjord, porfyr och andra finare stenarter,
hufvudsakligen afsedda till prydnadsföremål,
såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer
m. in., äfven i förening med trä, oädel metall
eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad .....................................................

Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,
i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges
den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10
öre per kg.

Arbeten af sten, ej särskildt nämnda:
opolerade och oslipade:

af sandsten eller kalksten..................................

andra slag..............................................................

34.

35.

polerade eller slipade ................................................

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,
polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form
den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Överskjutande
vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade;
krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen
eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt
nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter,
till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända,
pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna
torfmull och torfströ ....................................

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad,
omalen eller malen, samt slaggcement, trass och
andra för byggnadsändamål använda cementsorter,
emballagets vikt inberäknad ....................

100 kg

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
_	fria.
1 kg.	—: 10
	fria.
Ikg.	1: —
1 kg-	—: 01
fria.
Ikg.	—: 10

fria.

-: 60!

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

I. Sten- och jordarter etc.	Kvantitet för tull. beräk-ningen.	Tullsats.
		Kr. öre

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

36.

37.

38.

39.

Anm. Såsom cement tullbeliandlas äfven hvarje till golf-;
beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en
eller flera mineraliska beståndsdelar i form af pulver jämte
sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

plattor, äfven af s. k. cementmosaik, samt)

ornament ..............................................................i 100 kg.

konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas såsom
motsvarande artiklar af gips;
arbeten af s. k. cementmosaik, ej särskild!!
nämnda och ej hänförliga till konst- eller''

konstslöjdartiklar ..............................................1100 kg.

andra slag, såsom byggnadsmaterial, kärl och|
rör, härnnder inbegripna arbeten af betong,!

äfven armerad......................................................1100 ko-.

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar-]
beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda,
af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej;

särskildt nämnda.

2: 50

: 80

■

40.

41.

42.

43.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kiskrän-j
der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift,
äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hän-;
förligt; äfvensom gasreningsmassa (järnoxid-!
hydrat) samt aska, till annan rubrik ej hänförligj

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torf-!
briketter samt andra brännmaterialier, ej särskildt
nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...:

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna
äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfaltmastix;
äfvensom beck af stenkols- eller trätjära
Anm. Till asfalt hänföras äfven blandningar såväl af nativ
asfalt och mineralolja (s. k. goudron) som af konstgjord
asfalt och dylik olja.

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan''
inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen;
eller dylikt och äfven i förening med annat material

100 kg.

fria.

1: 21

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r \|			Kvantitet
taxan .af den			för tull-	Tullsats.
4 juli »910.		I. Sten- och jordarter etc.	ningen.
				Kr. öre
44. I	44.	Bärnsten och gagat (jet), oarbetade...........................\|	—	fria.
45.	45.	Arbeten, ej särskild! nämnda, af bärnsten och gagat,!		1 :
\|		vikten af askar, papper och dylikt omslag in-
		beräknad .......................................................................	1 kg.	Q. _
40.	46.	Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,!
		ej till annan rubrik hänför liga, vikten af askar,
		papper och dylikt omslag inberäknad .................	1 kg.	5: —
47.	47.	Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller
		våt, bestående af två eller flera mineraliska
		ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller
		cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer,
		kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt		\|
		ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet	1 kg.	—: 02
48.	48.	Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa,
		såsom plattor, segment och andra formstycken	1 kg-	—: 04 j
		II. Djur och animaliska ämnen.
		Lefvande djur:
		hästar:
49.	49.	föl under ett år ................................................	_	fria.
SO.	50.	andra slag...............................................................	1 st.	50: —
51.	51.	nötkreatur ....................................................................	1 st.	10: —
52.	52.	får...................................................................................	1 st.	1: —
	53	svin ....................................................	1 kg.	—: 10
54.	54.	fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskild! nämnda		fria.
		Fläsk:
55.	55.	rökt ................................................................................	lkg.	—: 30
56.	56.	andra slag .....................................................................	1 kg.	—: 20
	57.	Ister ...........................................	1 kg.	—: 15
	Kött:
58.	58.	af fåffel ........................................................	lkg	—: 20

-59.	59.	andra slag, härunder inbegripna till konserver
	;	icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskild!
	1	nämnda, såsom lefver, njurar in. ra............	i lkg	—: 07

Kuryl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Ka-i tull-		\| ..... ..... ~	: Kvantitei	j
åt'' den 4 juli 1910.		1 ! IT. Bjur och emimaMska ämnen.	; för tull. I beräk-	Tullsats.
	j	\| ningen.
		i \|		Kr. ör&
60.	60.	! Talg, äfven premier jus och presstalg .........		fri.
61.	61.	i Oleomargarin ...........	1 kg.	—: 10
		Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afstäda, till
		margarin beredning tjänliga fettämne, hvars smältpunkt ligger vid eller under 4- 42° Celsius.		i i
		: Fisk:		j
62.	62.	kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor....	—	fri. \|
63.	63.	ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade
		eller inlagda, kärlens vikt inberäknad .......	1 kg.	—: 50 1
64.	64.	andra slag- ..................		fria. j —: 15 1
65.	65.	Ostron, emballagets vikt inberäknad ............	1 kg.
		Amu. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
		eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket, därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent		[
		utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att an-vändas uteslutande för odlingsändamål.		t. i
66.	66.	Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och		;
		kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor, ej särskildt nämnda.............		j fria.
67.	67.	Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annor-
		ledes konserverade, ej till annan rubrik hän-förliga ..........................		fria. fri. \|
68.	68.	Svamp, tvätt-........................... Tagel:	—
69.	69.	råtagel; äfvensom borst ...................		fria. ! j
70. J	70.	beredt eller bearbetadt, äfven i förening med annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och; tagelrep härunder inbegripna......... 1	1 kg.

—: 20
		Fjäder, ej särskildt nämnd:		l
71.	71.	ospritad.......................	—	fri.
72.	72.	spritad; äfvensom dun ...........	1 kg.	—: 20 \|
73.	73.	Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda, äfven! saltade, samt kreatursfoder af animaliskt affall, äfven med inblandning af vegetabiliska ämnen;; äfvensom animaliskt affall, ej särskildt nämndt
		—	fria. 1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r i
i tull- i
taxan I
af den ''
4 juli I
191».

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.
87.

74.

7 0.

76.

77.

78.

79.

SO.

81.

82.

84.

85.

86.
87.

III A. Spannmål in. in.

III. Alster af åkerbruk, kyarnindustri, trädgårdsskötsel
in. in.

A. Spannmål m. in.

Spannmål:
omalen:

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

tjänliga till människoföda..........................■•••■

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra
ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

hänförliga.

malt, äfven krossadt

majs .........

andra slag

100 ke

100:

100 kg.

malen:

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af
arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan1
rubrik liänförligt ................................................j 100 kg

Ris, oskaladt eller blott befriadt från vtterskalet......jlOOkg.

Risgryn och rismjöl.....................................................j 100 kg.

Gryn, alla slag, ej särskild! nämnda, samt maka-j
roner och vermiceller, vikten al askar, papper
och dylikt omslag inberäknad.................................j 1 kg.

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och!

dylikt omslag inberäknad..........................................j 1 kg.

Kli, alla slag .....................................................................j

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller rågj
icke "ifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida:
densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spann-j
mål, skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid,
att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent
af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,j
i annat fall som mjöl.

Frö:

kanarie-................................................ ..........;• ............

tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ............

gran-: äfvensom kottar af abies excelsa eller
abies pectinata ........................................................

lkg
1 kg

Kr. öre

1 kg

3: 70

fria. j
6: 50 i
fri. |
3: 70 !

6: 50
3: 70
6: 50

—: 20 I

—: 20 |
fritt.

—: 10
6: —

1: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

88. |

89.

90. I

91. |

92.

93. ■

94. j

95.

96. |

97. !

98. I

99. |

100. j

101. I

102. j

103.

104. |

105.

88. j

89. |

90.1

91.[

92.1

93.

94.

95. ;

96. ;

97.

98.

99.
100.

101.|

102.|

103. !

104. !

105.!

III A. Spannmål in. in.

timotej- ..........................................................................

rödklöfver- .................................................................

andra slag-, ej särskildt nämnda; äfvensom fröstoft
(sporer) ..........................................................

Halm och hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt
Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med
hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagelsurrogat,
såsom krollsplint och krusad fiber, samt

till stoppningsmaterial preparerad mossa............

Humle................................................................................

Potatis:

af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—30 juni....................................

annan, oberedd ............................................................

skuren och torkad ......................................................j

Hvitbetor (sockerbetor):

raa .............................................................................

sönderskurna och torkade ....................................j

Cikorierot, äfven torkad ..............................................

Pepparrot.............................................................................j

Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:

med blast ...............................................................

utan blast:

färska .......................................................... ;

skurna och torkade............................................I

Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs-''
mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom!

arachid- eller jordnötter.............................................

Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och!
drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra!
oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med inblandning
af animaliska ämnen..............................j

Kvantite-för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 10
1 kg.	—: 20
—	fria.
	fria.
1 kg.	—: 07
1 kg.	—: 10
100 kg.	2: 50
—	fri.
100 kg.	o: —
100 kg.	1: —
100 kg.
lkgl	—: 05
1 kg.	—: 20
1 kg.	-:20
1 kg.	—: 10
1 kg.	—: 20
—	fria. i

fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras injölformiga produkteraf
majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein, j
Bihang till Eilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

106.

107.

108.

109,

110,

112

113

114

! 115.

117

—'' " .............—LJJg!!	Kvantitet
	för tull-	Tullsats.;
III B. Frukter, bär, grönsaker etc.	beräk- ningen.
		Kr. öre
B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter in. in. Frukter (af träd) och bär: färska eller enbart kokade, äfven krossade eller på annat sätt sönderdelade: vindrufvor och jordgubbar .............................	1 kg.	—: 50
andra slag, ej särskild! nämnda....................	lkg.	—: 10
torkade: äpplen i skifvor eller bitar, från Indika skal och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples till beredning af läskdrycker) samt kärnhus och skal af äpplen..........................	1 kg,	\| —: 15
plommon, sviskon, bruneller, fikon och dad-lar; äfvensom apelsinskal, citronskal och pomeransskal, torkade eller saltade ............... russin och korinter ...............................................	lkg	—: 25
1 kg	—: 15
kokosnötter ..............................................................	1 st.	—: 10
	—	fri.
nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom hasselnötter och kastanjer............	1 kg.	—: 25
mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönder-delade, s. k. arachidmandel härunder inbe- OTID Bil ...............................................	1 kg.	—: 35
andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom saltade: Ätbara, ................................................	1 kg.	—: 25
Amu. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter och bär medgifves icke afdrag för kärlens vikt icke ätbara eller till prydnad användbara	I	fria.
inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade kärlens vikt inberäknad .....................................	lkg.	—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull-taxan af den 4 juli 1910.		III B. Frukter, tiar, grönsaker etc.	! K vantitel 1 för tull-j beräk-	Tullsats.
	i			Kr. öre
		'' Köksväxter, ej särskild! nämnda:
		färska:
11S.	118.	meloner, gurkor och tomater......	1 kg.	—: 20
119.	119.	sparris, emballagets vikt inberäknad ............	1 kg.	—: 40
120''.	120.	lök och hvitkål...................	1 kg.	—: 10
121.	121.	andra sias- ........................		• 1 5
122.	122.	saltade eller torkade, äfven i blandning med rötter	1 kg.	—: 25
123.	123.	inlagda i sprit eller ättika eller syltade, kärlens
		vikt inberäknad .....................		■ 50
124.	124.	Svampar, ätbara ..................	J. Kg. 1 ko-	• 50
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för emballage, hvari	1 Kg.
		varan är afsedd att jämväl efter transporten förvaras, för
		så vidt detta är af annat ämne än trä.
125.	125.	Blomsterlökar........................
126.	126.	Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot ....	__	j / v\A/ • fri.
127.	127.	Rötter, icke ätbara, ej särskild! nämnda, äfven
		pulveriserade.......................	_	fria.
		Blommor och blomdelar, naturliga, afskurna, friska
		och torkade, ej särskild! nämnda:
128.	128.,	till prydnad användbara, lösa eller samman-
		bundna, vikten af askar, papper och dylikt
		omslag inberäknad..............		K .
129.	129.	andra slag, äfven pulveriserade; äfvensom in-
		sektpulver (torkade och pulveriserade blom-
		delar, med eller utan tillsättning af mine-
		raliska beståndsdelar) .......
i	!	Växter, ej särskilt nämnda:		J '' 1,11 •
130.	130.	lefvande ...............................	1 kg.	—: 07 i

Anm. 1. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den
Överskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öre
per kg.

Anm. 2. Växter, som inkomma med knoppar eller blommor,
men utan jord, tullbehandlas såsom blommor,
naturliga, afskurna, till prydnad användbara.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r
i tull
taxan
af deri
4 juli
1910

III B. FmTcter, bär, grönsaker etc.

131.

132.

133.

131

132

Loa

134. ! 134

135.	135.
136.	136.
137.	137.

138.

139.

140.

141.

142.

138

139

140

141

142

Anm. 3. Afdrag i vikten medgifves ej för närmaste
emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor
m. in.

torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara, vikten af askar,
papper och dylikt omslag- inberäknad........

andra slag....

Kvantitet
för tullberäkningen.

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,
friska, torkade, fernissade, färgade eller på
annat sätt preparerade, härunder inbegripna
äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen bestående
af naturliga, torkade blad; äfvensom
till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ...............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

andra slag, ej särskild! nämnda...........................

IV. Närings* och njutningsmedel, ej annorstädes
upptagna.

Mjölk och grädde .......................................................

Torrmjölk (mjölk i torr form) ...............................

Ost, alla slag.................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper,
stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar
eller flaskor.

Smör:

naturligt..........................................................................

konstgjord! (margarin)................................................

Flott (smult) ...................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveriserad,
samt flytande ägghvita, med eller utan
tillsats af konserverande medel.........................

lkg

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 50

fria.

1 kg.
1 kg.

1 kg

lkg.
1 kg.
1 kg.

-: 50

fria.

fria.
-: 15
—: 20

-: 20
-: 15
-: 15

-•9?, K

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-taxaa af den			Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
4 juli 1910.		IV. Närings- och njutningsmedel etc.	k \|
				Kr. öre
143.	143.	Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbet-
		Ting- ..............................................................................	—	fri.
144.	144.	Kaviar och saltad fiskrom, ej särskild! nämnd,
		äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl; äfven-som gåslefverpastej, ej hänförlig till konserver	lkg.	i 2: 50
		Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i her-
		metiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans vikt.
145.	145.	Kräftstjärtar.....................................................................	1 kg.	—: 20
146.	146.	Korf	1 ko-	—• 50
147.	147.	Kokta eller eljest annorledes än genom saltning,
		torkning eller rökning till förtäring beredda, ej särskild! nämnda och ej till konserver hänförliga varor af djurs kött eller andra djurdelar, här-under inbegripna jämväl köttextrakt och konden-serade soppor; äfvensom soja och såser..............	1 kg.	—: 50
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,		\|
		burkar, flaskor och dylikt emballage.
148.	148.	Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor med flera dylika slag af bröd, hvilka ej kunna hänföras till konfityrer, närmaste emballagets vikt inberäknad Bröd, alla slag, ej särskild! nämndt...........................	1 kg.	30 i
149.	149.	1 kg.	—:06,5
150.	150.	Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker,
		maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande), då varan inkommer annorledes än i hermetiskt tillslutna flaskor eller burkar....................................	1 kg.	—: 40 !
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,
		burkar, flaskor och dylikt emballage.
151.	151.	Jäst, alla slag ...................................................... Kakao:	1 kg.	—: 20 5
152.	152.	bönor och skal..................................................	lkg.	— :05
153.	153.	pulver........................................................................	lkg.	—30 i
154.	154.	Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar, papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad Kaffe:	lkg.	• —: 50 j
155.	155.	obrändt ....................................................................	1 kg.	—: 12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af deri
4 ]uli
1910.

156.

157.

156.

157.

158. | 158.

159.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

brändt eller rostadt, äfven målet, samt kaffesurrogat,
alla slag .........................................

it». 160,

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier,
papper och dylikt omslag.

Socker:

raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krössaft eller pulveriseradt........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den
i världshandeln gällande holländska standard,
hvarå genom generaltullstyrelsens
försorg normalprof hållas tullförvaltningarna
tillhanda ............................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,
äfven om varan inkommer i
upplöst eller flytande tillstånd .................

161.

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla
mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt
efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier
för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med
en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet
med hvad särskildt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller]
hvad därom är särskildt stadgadt.

Anm. 4. Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande
tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall
jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom
är särskildt stadgadt.

Sirap och melass.............................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår
i sirap, fästes icke afseende vid tulibehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen
sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än
vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0,3
procent, hänföres till honung, konstgjord.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg. 1 kg.	—: 20 —: 50
1 kg.	—: 15
1 kg.	—: 15
1 kg.	—: 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxaa

af den
4 juli
1910.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.

169.	169.
170.	170.
171.	171.
17a.	172.
173.	173.
174.	174.
175.	175.
176.	176.
177.	177.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap...
Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit
Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör.
Konfityrer, ej särskild! nämnda, vikten af askar,
papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad
........................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i runda
stänger af minst 10 mm. i diameter eller i block
annan: hänföres till konfityrer.

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl
förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får .................................

andra slag, ej särskild! nämnda ........................

Amu. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl,
Indika endast äro afsedda att skydda varan under,
transporten men icke att tjäna som emballage vid detalj
försäljningen, hänföras icke till konserver.

Senap:

omalen (senapsfrö)

Kryddor.

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad

Kummin ...........................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj
ålkar:

omalna .....................................................................

mulna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ..................

Kardemumma, muskot och muskotblomma...............

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och
cassia lignea:

omalen.....................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt

emballage inberäknad

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre ■
lkg.	-:23,5j
1 kg-	—: 20 i
1 kg.	—: 50
lkg.	—: 12
1 kg.	i 1 —: 12
lkg.	—: 50 \|
lkg.	—: 10
1 kg.	—: 30
1 kg.	—: 50
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 25
1 kg.	—: 30
lkg.	1: —
lkg.	—: 50
lkg.	—: 55

N:r
i tulltaxan

at‘ den
4 juli
1910.

178.

179.

180.
181.
182.

. i

183. j

181. !

185.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

178.

179.

180.
181.
182.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

183.

184.:

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander......

Lagerblad och lagerbär, torkade ................................

Cassia hstula och tamarinder ......................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad .................................

Saffran samt vanilj och vanillin ................................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna
arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre..............................

andra kärl

185.

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kärl,
innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan
för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften
förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker
(rom), med 75 öre per litdr, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den
här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50
procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten
på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej
kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras
till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva
vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål
använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål
införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i
koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af
75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,
att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter
angående varans användning, som meddelas af Konungen.
Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta
med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom
alkoholhalten angifves oriktigt åprofvaren

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
	Kr. öre
1 ko*.	—: 25
1 kg.	—: 12
—	fria.
Ikg.	—: 50
1 ko* J. ivö.	fn —
(1 liter af I 50 pro-) cents al-kohol-halt vid + 15° C. ( 1 liter, utan al-lseende å alkohol-	> 1: —

1 1:85
\|
1 halten.	I

1 lit.

2: 50

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227,

N:r
i tulltaxan

af don
4 juli
1910.

IV. Närings- och njutning smedel etc.

ISO.	186.
iso.	187. \|
187.	188.
lss.	189.
188.	190.

1861 187 188)	191.
.186.	192.
190.	193.
191.	194.
n>y.	195.
190.	196.
UM.	197.

: 198.''

199.i

i I

Vin:

på fat, större eller mindre:

af 14 procents alkoholhalt och därunder ........

af mer än 14 men icke öfver 25 procents

alkoholhalt ............................................................

på andra kärl:

musserande ............................................................

icke musserande:

ad 14 procents alkoholhalt och därunder
af mer än 14 men icke öfver 25 procents

alkoholhalt...................................................

Anm. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbekandlas
såsom likör.

Saft, bär- och frukt-: tullbehandlas såsom vin.
Maltdrycker och mjöd:

på lat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

på andra kärl ..............................................................

Mineralvatten ...................................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk........................................

arbetad:

cigarrer och cigarretter .......................................

andra slag.................................................................

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.

Hudar och skinn, ej hänför liga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade......................

beredda, halfberedda härunder inbegripna:
sulläder och bindsulläder samt hvalross- och
flodhästhudar:

kärnstycken. (renskurna); äfvensom mask!
nremläd er .............................................

Bihang till Rikscl. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Hälft.

Kvantitet för tall-ös eräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 34
1 kg.	—: 65 ''
1 lit.	2: —
1 lit.	—: 69
1 lit.	1: — ; !
1 kg.	—: 12
1 lit.	—: 20
—	fritt.
1 kg.	1: —
1 kg.	4: —
1 k c	1: 20
1	fria.
1 ] kg-	- : 45 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

197.

198.

199.
189. |

200. i

201.

202.

203.

204.

205.

206.

207.

208. !

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

200.

201.

202.

203.

hela eller halfva hudar samt stycken där-i
af, allt försåvidt de icke äro hänförligai
till nästföregående rubrik ....................!

andra slag:

i stycken, vägande netto minst 1 k
i stycken af mindre nettovikt:

gull- och silfverskinn

andra .................................................................

204. Konstgjordt läder (helt eller delvis af läderaffäll)|
205.1 Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-1
varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror:
användbart ..................................................................

Läder■ och skinnarbeten.

1 kg.	—: 35
1 kg.	-: 65
1 kg.	1: 50
1 kg-	—: 90
1 kg.	—: 35
—	fria.

Tullsats.

Kr. öre

206.

207.

208.

209.

210.

211.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna ellerj
utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskild!
nämnda:

af sul- eller bindsulläder; äfvensom hästskyltar

och delar däraf ..................................................

andra slag:

lackerade eller af gull- eller silfverskinn ...
andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder

inbegripna.........................................................

Anm. till n:r 206 — 208. Kräkning af resefter anses icke
såsom bearbetning.

Skodon:

med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och

sjöstöflar ...............................................................

andra:

af skinn, svartfärgade, lackerade eller färgade
annorlunda än svart ........................

Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där
den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan nedträngt
i skinnet och färgat snittet.

af skinn, andra, eller af pälsverk.............

1 kg.	—: 65
1 kg.	1: 80
1 kg.	1: —
lkg.	—: 25
1 kg-	6: —
lkg.	9; _

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j
i tull- |
taxan j
af don j
4 juli
1910. !

209.

210.

212.;
213.

211.

212.

214. ;

215. !

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

af hel- eller halfsiden ..................................

andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt
materialet, med eller utan lädersulor ...

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbehandlas
varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta
tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej
fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.

Anm. 2. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas
som skodon.

Handskar, ej särskild! nämnda ...................................

213.

214

läder eller tarmar, äfven i förening med spånads
ämnen; ryck-, slag- och sy remmar; tekniska lädervaror,
såsom öfverdrag till valsar, samt råhudskolfvar
och packningar; äfvensom guldslagarhinna

J 216.1 Mösskärmar ......................................................................

j 217. Väskor, med eller utan inredning och vägande per
stycke netto högst 0,5 kg., samt portföljer, plånböcker
och portmonnäer af läder eller skinn,
äfven i förening med annat material.....................

215. 1 218. Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral,

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp
eller hängslen, allt försåvidt de utgöras af läder
eller skinn, äfven i förening med annat material

216. ! 219.| Väskor, vägande per stycke netto mer än 0,5 kg.,

koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika res
effekter, med eller utan inredning, af läder eller
skinn, äfven i förening med annat material

Anm. till n:r 217 och 219. Vid utrönande af väskors
nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

217. j 220. Klädespersedlar af läder eller skinn, ej till annan
rubrik hänförliga, äfven försedda med foder af

spånadsämnen .........................................................

Anm. Klädespersedlar af läder eller skinn, försedda med

öfvertyg af spånadsämne, förtullas i enlighet med hvad
under Afd. Vill G är stadgadt.

Kvantitet lör tull-beräk-ningen.	i Tullsats. 1
	Kr. öre ]
1 kg.	9: —
1 kg.	1: 50 ;
1 kg.	G: —
1 kg. 1 kg.	i —: 60 —: 60
1 kg.	9; _
1 kg.	1: 80
1 kg.	1: 50
1 kg.	1: 50

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

218.

219.

220.

221.

222.

223.

224.

225.

226.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

221.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt;
andra arbeten, ej särskild! nämnda, af läder eller!
skinn, äfven i förening med annat material, såsom
seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstrigel- m. m.;|
äfvensom fakt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt:
materialets beskaffenhet............................................\

*g -

1: 20

222.

223.

224.

225.

226.

I 227.

228.

229.

Pälsverk:

oberedda, alla slag......................................................!

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................''

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,:

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......j

andra slag.................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade1
persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,,
häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej
persian), tibet, hamster, murmel, nutria,
bisam, kanin eller hare; äfvensom konstgjorda
svansar...............................................!

andra slag .........................................................j

Anm. till n:r 226 och 227. Afseende fästes ej:
vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa
skinnet till dess naturliga utseende,
fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg
eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,
kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,
häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej
persian), tibet, hamster, murmel, nutria,!

bisam, kanin eller hare ...........................i

andra slag .........................................................s

Anm. till n:r 210—229. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

fria.

1 kg.	—: 25
1 kg.	—: 50
1 kg.	1: —

1 kg.
1 kg.

6: —

1 kg.
1 kg.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r |
i tull- j
taxan !
af den !
4: juli
1910.

227.	1 230.
228.	231.
229.	232.
230.	233.
231.	234.

232. I 285.

233. j 236.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

VI. Trävaror, flätade varor, borst!) imlararbeten samt
ben, torn oeb andra formbara ämnen in. in.

Virke, oarbetad!;, alla slag; äfvensom fällda, ick<

afkvistade träd ..........................................................

Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning
.....................................

Bark, alla slag, ej särskild! nämnd, härunder inbegripna
jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna
bitar) samt korkbarksaffäll
Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskild! nämnda......

Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;
täkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan
rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,
pumpstockar och årämnen ........................

Anm. Genomfärgning anses ej som bearbetning.

Lådämnen af 7 mm. tjocklek eller därun

sedda till cigarr- eller parfymlådor, äfven med
inpressade eller inbrända ornament
Lådämnen, ej särskild! uämnda, och

härunder inbegripna sågade lagg- och botten gevärstocks -

234.

237.

stäfver; tunnband och bandstakeämnen;
käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen
(splint och spån) af asp samt tangentskifvor.
. ....................................................................

Anm. Med käppämnen förstås till käppar synbarligen
afsedda, sågade, fyrkantiga trävaror, äfven bockade
till kryckor, men utan vidare bearbetning.

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af
annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade
faner- eller trä skifvor (s. k. lim bräder)

Kvantitet för 1 beräk-1 ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 _	fria.
	, - fria.
—	fria.
—	fria.
—	fria.
'' 1 kg. ■	—: 15
	fria.
1 kg.	—: 10

Kung!. Maj:ts Råd. Proposition R:o 227.

X:r
i tulltaxan

af den
4 juli

1910.

235. i 238.;

236. 2 3 9.

237. 240.

238. i 241.

239. | 242.

240. 243.

241. i 244.

242. 245.

243. | 246.

244. i 247.

	Kvantitet
VI. Trävaror, flätade varor etc. Huggblock (för styckning och hackning åt kött); äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskild t nämnd	för tull-	Tullsats.
ningen.	Kr. öre
och ej till affall hänförlig ............................... Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven lagg-och bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kärl sammansättas:	1 kg.	—: 02
af furu eller gran ...................................................	1 kg.	—: 01
af annat träslag ..................................................... Vagnshjul utan gummiringar, särskild! inkommande, och delar därtill samt skaklar, med eller utan beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller	ikg.	—: 04
skaklar .........................................	1 kg.	—: 20
Block och läster för tillverkning af skodon; äfvensom träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k.
borstträn) samt formar för industriella ändamål Skottår och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor, släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar,	1 kg.	—: 10
hackor, liar och högafflar ...................................... Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor, med eller utan slip- eller polermedel; för redskap eller verktyg afsedda handtag eller skaft, icke hänför-liga till nästföregående rubrik; äfvensom säg-	1 kg-	—: 05
ställningar och delar därtill ................................... Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för textilindustrien afsedda, ej särskild! nämnda maskindelar eller redskap samt ämnen därtill af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt	1 kg-	—: 10
andra delar af trä till sy-, stick- och nåtlingsmaskiner Träsnittstockar:	1 kg.	—: 20
oskurna ..................................................................	—	fria.
skurna .....................................................................	100 kr.	15: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-taxan af den			Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
4 -juli 1910.		VI. Trävaror, flätade varor etc.
				Kr. öre
		\ Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,
		vikten af askar, papper och dylikt omslag in-beräknad :
245.	248.	synbarligen afsedda till paraplyer eller para-
		si iller ..............................................................	1 kg.	—: 25 i
246.	249.	andra slag...........................................................	1 kg.	2: 70
256.	250.	Askar af aspspån, utan betsning, målning eller
		annan ytbetäckning, icke fanerade eller snidade	1 kg.	—: 05
247.	251.	Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri
		försedda arbeten, ej särskildt nämnda, vägande per stycke netto högst 2 kg., äfven i förening med annat ämne än trä..........................................	1 kg.	1:-
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
		och dylikt omslag.
248.	252.	S. k. wienermöbler..........................................................	1 kg.	—: 50
		Snickararbeten och andra bearbetade trävaror, ej särskildt nämnda, äfven i förening med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande per stycke netto mer än 2 kg.: arbeten, helt eller delvis belagda med massa, ofärgad eller färgad:
249.	253.	utan annan ytbetäckning, icke polerade
		eller bonade ...............................................	1 kg.	1 Co O
250.	254.	förgyllda, försilfrade eller bronserade, här-
		under jämväl inbegripna s. k. japanska
		arbeten, icke till annan rubrik hänförliga polerade, bonade, lackerade eller med	1 kg.	—: 60
		annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda:
250.	255.	lister och ramar ....................................	1 kg.	—: 50
250.	256.	andra arbeten..........................................	1 kgl	—: 60

N:r

i tull- [
taxan i
af den j
4 -juli i
1910. !

251.

252.

254.

254. i
254. |

255. |
25ti. I

257. i

258.

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

i Kvantitet ! för tull-1 beräk-\| ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:;

257. | utan betsning, målning, lackering eller;

annan liknande bearbetning af ytan

258. ) betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade............j

andra slag, alla fanerade och snidade bär-1
under inbegripna:

259. utan ytbetäckning eller endast målade

eller fernissade, icke polerade, bonade
eller med snideri eller inläggningar
försedda; äfvensom alla snidade arbeten
af furu eller gran ...................j

260. : förgyllda, försilfrade eller bronserade;

äfvensom alla med snideri eller inläggning
försedda, ej till nästföregående
rubrik hän förliga ...................j

polerade, bonade, lackerade eller eljest:
med annan, ej särskild! nämnd ytbetäckning
försedda:

261.1 lister och ram ar af inhemska träslag

262J andra arbeten, härunder jämväl in begripna

lister och ramar af

utländskt träslag...........................

Anm. Arbeten af konstgjord trä tullbehandlas såsom motsvarande
arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-, j

Möbler, försedda med stoppning: :

263. ; utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanståendej

bestämmelser med 20 procents förhöjning;

264. ] med öfverklädnad: förtullas efter nämnda be-j

stämmelser med 40 procents förhöjning. ;

265. Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller pa

liknande sätt ..........................................................

266. Block, plattor, rör, formstycken och andra dylika.

gröfre arbeten af korkaffall i förening med kisel-!

1 kg.

1 kg

1 kg.

-: 05
-: 10

. OA

—: 60

-: 50 ''■

-: 05 i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

259.

260.

267.

268.

261.

262.

269.

270.

263.

264.

265.

266.

271

272.

273.

274.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

gur, kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel,
äfven med inblandning af kreaturshår...
Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork

förening med annat material...............................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom
skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,
samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af kork

Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det
ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas
såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt
rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!
sätt bearbetade; äfvensom hyflade, ej till

nästföregående rubrik hänförliga ................

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med
annat ämne:

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller

parasoller ...........................................................

käppar, ej till nästföregående rubrik hänförliga
andra slag, ej särskildt nämnda ...................

Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i
vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna,
spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för
flätning och dylik bearbetning eller till borstbindararbeten
afsedda vegetabiliska ämnen, ej
särskildt nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep,
till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor,

ej särskildt nämnda, af säf.......................................

Bihang till Bihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Käft.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	—: 10
1 kg.	—: 20
1 kg.	—:35
_	fria.
1 kg.	—: 25
1 kg-	—: 25
lkg.	2: 70
1 kg-	1: —

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den 4 juli 1910.		VI. Trävaror, flätade varor etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
		Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hän-förliga till nästföregående rubrik, eller af gräs		Kr. öre
		och rötter:
		korgm akar arbeten:
267.	275.	af oskalade kvistar och gröfre spån ...........	lkg.	—: 10
268.	276.	andra slag, äfven försedda med stoppning
		och öfverklädna.d ................................	1 kg.	1: —
		mattor, äfven i förening med andra ämnen:
269.	277.	fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål (reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla
		slag, af kokostågor utan inblandning af annat spånadsämne ....................................	1 kg.	—:07
270.	278.	andra slag, härunder äfven inbegripna
		mattor, flätade eller väfda af kokostågor med inblandning af annat spånadsämne	lkg.	—: 20 \|
271.	279.	andra arbeten ........................	1 kg.	1: — 1
Halmarbeten:		fria.
272.	280.	...........................	—

273.	281.	buteljhylsor, lösa; äfvensom halmskor, målskjut-	lkg.	—: 07
		ningstaflor och andra gröfre artiklar af halm
274.	282.	andra slag, ej särskildt nämnda .......................	lkg.	1 :—
		Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar
		och viskor m. m.:
275.	283.	af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska
		ämnen, utan afseende å infattning eller mon-tering ....................................................................	lkg.	—: 15
		af andra ämnen:
276.	284.	med infattning eller montering af järn eller
		opöleradt eller måladt trä; äfvensom penslar samt murar- och målarborstar,
		alla slag, ej till nästföregående rubrik hänförliga ........................................................	1 kg.	—: 50
277.	285.	med infattning eller montering af guld eller
		silfver................................................................	lkg.	G:-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

278.

279.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

286.1

287.

280.

281.

282.

283.

284.

285.

288.''

289. !

290. !

291.

Amu. Borstbindararbeten med infattning af guld eller]
silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad!
för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

med annan infattning eller montering, damm-j

och pudervippor härunder inbegripna.....j 1 kg.

Anm. till n:r 283—286. Afdrag i vikten medgifves!
ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller!
för kartor.

Ben och horn, oarbetadt eller sågadt, spjälkadt,!
klufvet och raspadt, s. k. hornborst härunder]
inbegripet, samt sköldpadd, oarbetad; äfvensom]

spjälkade och klufna fjäderpennor .......................] —

Arbeten, ej särskildt nämnda, af ben, horn eller
sköldpadd:

plattor och skifvor för vidare bearbetning,
tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill; äfvensom piskskaftämnen..................

andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- eller flodhästtänder
.........................................................

andra slag; äfvensom arbeten af fjäderspolar

Anm. till n:r 289 och 290. Afdrag i vikten medgifves ej för
etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ..................................................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i for -

med annat ämne med undantag af

292.|

298.!

enmg

guld eller silfver:

af pärlemor, härunder inbegripna arbeten

af sötvattensmusselskal.........................

andra slag...................................................

Amu. till n:r 292 och 293. Afdrag i vikten medgifves ej för
etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

1 kg -

lkg.
1 kg -

Kr. öre

1: 20

fria.

2: —
—: 80

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

286. 2 94,

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet
för tullberäkningen,

287.

288.1

289.J

295.

296.

289. 2 9 7.

Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbetade men

oinfattade....................................................................

Pärlor:

oinfattade:

äkta.........................................................................

oäkta:

glas-, härunder inbegripna jämväl s. k.
pärlfransar till lampor, amplar och dylika
belysningsartiklar; äfvensom pärlor af

äkta eller oäkta porslin..............................

andra slag ............

infattade:

1 kg
1 kg

Tullsats.

Kr. öre

fria.

—: 60
2: —

290.

291.

292.

293.

294.

298.

299.

300.

301.

302.

i annat ämne än guld, silfver eller platina, armoch
halsband samt kedjor härunder inbegripna
Anm. till n:r 296 — 298. Afdrag i vikten medgifves ej
för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej
heller för kartor.

i ädel metall, äfvensom arm- och halsband
samt kedjor med knäppen af dylik metall:
tullbehandlas såsom arbeten af sådan metall.

Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra
liknande formbara konstgjorda ämnen, ej särskildt
nämnda:

oarbetade; äfvensom plattor, stänger, rör och
tangentskifvor samt knifskaft och ämnen därtill
andra arbeten, ej särskildt nämnda, äfven i
förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit..............................

andra slag......................................................

Anm. till n:r 301 och 302. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

1 kg -

2: —

fria.

1 kg. —: 80
1 kg. —: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

295.

296.

297.

298.

299.

302.

VII A.

Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom
arbeten (Häraf.

303.

304.

305.

306.

307.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,
af lump eller annat affall af textilämnen, af
trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto

eller andra växtfiber ................................................

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen,
konstläderpapp samt annan, ej särskilt
nämnd papp, naturfärgad, hvit eller

färgad i massan, äfven guskad..........................

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller
tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,
härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och
tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålump papp

utan impregnering.......................................

färgad annorlunda än i massan, impregnerad
eller bestruken med annat ämne än asfalt,
tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),
öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,
belagd med metall, stansad (ej i mönster)
eller präglad (försedd med pressade mönster),

samt kartong- och målarpapp.............................

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt
(ofärgadt) groft omslagspapper, äfven bestruket
med asfalt eller liknande ämne .........

Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder
per kvm., hänföres till silkespapper.

308.

tidningspapper

	fri.
lkg.	—:05
lkg.	—: 01
lkg.	—: 10
lkg.	—: 02
lkg.	—: 04

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r .
i tull- I
taxan |
af den j

4 juli VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

300.

309.

301.

310.

301. )

302. /

303.

311.

312.

Anm. Hit hänföres sådant hvitt, svagt limmadt, oglättadtj
eller svagt glättadt (maskinglättadt) papper med en vikt,!
ej öfverstigande 55 gram per kvm. och en slipmasse-j
halt, ej understigande 60 procent af det i papperet)
ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och heder)
af varuägaren af gifven försäkran förklaras vara afsedt!
till tryckning af tidningar.

skrif-, rit- och tryckpapper, ej särskild! nämndt,
lask-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper
samt andra, ej särskild! nämnda
slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt,
hvitt eller färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,
papper eller trä, äfven med inredning för
anbringande af olika slag af pappersark,
korrespondenskort eller kuverter (s. k.)

papeterier) ..................................................|

Anm. Brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter i|
askar och dylikt af papper, papp eller trä (Papierausstattungen),
dock icke i förening med andra ämnen, skola
förtullas efter en tullsats af 0,3 0 kronor för 1 kg. Vid
små band af spånadsämnen, alla slag, med hvilka brefpapper,
korrespondenskort och brefkuverter äro ombundna,
såväl som vid dylika band eller beslag, afsedda för fasthållande
af askens lock eller för askens tillslutande,
fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar
icke på tullbehandlingen, om askar och dylikt
äro försedda med inredning för anbringandet af olika
slag eller storlekar af brefpappersark, korrespondenskort
eller brefkuverter, såsom fackinredning, mellanväggar,
klotsar och dylikt.
andra slag, äfven linjeradt:

försedt med vattenmärke (äfven torr stämpladt)

.................................................

icke försedt med vattenmärke ..................

färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit
färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,

lkg. —: 18
1 kg. —: 10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

303.

313.!

304.

305.

314.|

315.

306. ! 316.

307. 317.

VII A.

Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet
för tullfe
eräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan
metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckta!
mönster i en eller flera färger, stansadt (ei i|

mönster) ............................................................

plisseradt ocli pressadt, såsom s. k. linneimitation,
ej till nästföregående rubrik hänförligt;

äfvensom kartongpapper...................................

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-,
äfven imiteradt; impregneradt eller bestruket
med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,
fett, vax, lim, gummi och dylika till färger
ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt..................

Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp
i plattor eller skifvor (ark) ..............................

Anm. Vulkanfiber i rör eller stänger hänföres till arbeten
af pappersmassa.

Papper och papp med öfverdrag eller mellanlägg ai
väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall...

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper

1 kg. —: 20
1 kg. —: 18

1 kg. —: 20
1 kg. —: 15

1 kg. —: 40
1 kg. —: 07

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,
att, därest varan väger under 350 gram per kvm.,
hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöras af två eller
flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Papper i rullar tullbehandlas såsom papper, då bredden j
öfverstiger 20 cm. och äfven eljest, då papperets använd-l
ning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning,
t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar,
klistring af tändsticksaskar eller lindning af blomtråd
styrkes.

4. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hän-J
förlig vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats
i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och!

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r I
i tull- j
taxan j
af den j
4 juli j
1910. i

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort. Korrespondens-
och visitkort, inkommande med kuverter i askar
af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

5. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,
som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende
vid tullbehandlingen.

6. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves
ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

308. )

309. J

310.

311.

313.

312. |

313. /

318.

319.

320.

321.

322.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla
slag, äfven i förening med andra ämnen, bottentapeter
(å endera sidan bestrida^ med grundfärg),
alla slag; äfvensom naturelltapeter
(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt
de äro sammetsliknande, pressade (golfrerade),
fernissade, lackerade eller med glimmer eller

metall belagda (bronserade) .................................

andra slag ....................................................................

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,
figurerade eller ofigurerade ark, afsedaa att sönderskäras
till spelkort................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,
papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift
erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.
Papperspåsar samt kuverter för bref, fotografier
och dylikt, äfven i förening med pergamentpapper
(äfven oäkta), metallpapper eller andra
ämnen, såsom metallbeslag, spånadsvaror, gelatin
eller stanniol:

försedda med tryck utvändigt ...........................

andra slag..................................................................

Anmärkningar till n:r 321 och 322.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i
askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier
enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

Ikg.
1 kg.

1 kg.

o -

1 kg. —: 50
1 kg. —: 30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull- i
taxan j
af den !
4 juli i
1910. j
:

;

VJI A. Pappersmassa, papp och papper etc.

| Kvantitet
för tull|
beräk[
ningen.

Tullsats.

Kr. öre

314.

315.

316.

317.

318.

319.

320.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-!
omslag.

328.! Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken;|
äfvensom delar till sådana album...........................!

324. - Vy kortsalbum och delar därtill ....................................|

325. j Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 323—325-

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes!
ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa,
papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent
eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt
andra, ej särskilt nämnda album; lösa bokpärmar
eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,
räkningar och dylikt:

öfverkladda med skinn eller med annan spånadsvara
än vaxduk:

kontorsböcker ..................................................

andra.................................................................j

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara!
eller skinn fästes ej afseende.
andra slag:

kontorsböcker .....................................................

andra........................................................................

Anm. till n:r 326 —329. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag.

! 330.: Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, kålslagna
jacquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,
ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad
wellpapp eller wellpapper .......................................

331. Anatomiska modeller för undervisningsändamål....

332. ! Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,

adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom eti-1

\ kettel-, alla slag, utan bokstafstryck....................|

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

i 326.
| 327.

i 328.
! 329.

1 kg
lkg.
1 kg

1 kg

lkg

1 ks -

1 kg.

—: 75
1: 50
-2-__

35 i
50 !

—: 08
fria.

1 kg-.j —: 50
8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af deri
4 juli
1910.

321.

322.

323.

322-)
324. /

333.1

■

334.1

335.

336.

337.

338.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Anm. 1. Vid guld- eller silfverprägling, guld- eller silfvertryck
med undantag af bokstafstryck, guld- eller silfversnitt
eller färgad rand fästes ej afseende vid tullbehandlingen.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,;
fodral och attrapper af papp, papper eller pappersmassa
i förening med spånadsvara, innehållande
silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för-:
silfrad metall eller med celluloid eller annat dylikt:

formbart ämne............................................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och1
dylikt omslag.

Gröfre hushålls- eller köksartiklar såsom hinkar,)
ämbar och dylikt af papp, papper eller pappersmassa,
äfven i förening med annat ämne............

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-;
omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller
pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:
förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,;
lackerade eller beströdda med glimmerbrons:
pappkort till uppklistring af fotografier...)

andra arbeten...................................................!

andra slag:

försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller:
annat), målning, plissering, goffrering!
(pressning) eller stansade mönster, äfven)
om sådan bearbetning anbragts endast;

å montering eller etikett .........................i

utan sådan bearbetning; äfvensom masker,

oafsedt bearbetningen....................................

Anm. Hit hänföras äfven kragar, manschetter och lösa;
skjortbröst af papper, oafsedt om de undergått sådan
bearbetning som i nästföregående rubriker sägs, äfven)

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg,

1 kg.

1: 80

-: 75
1: 50

-: to
-: 50

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

325.

326.

327.

328.

329.

330.

VII A. Pappersmassa, papp och papper de.

\ Kvantitet
j för tull!
beräk -

om de på ena eller båda sidorna öfverdragits med hvit,
färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig sömnad.
En genom pressning åstadkommen imitation af sömnad
skall icke anses såsom verklig sömnad.

Ännu. till n:r 336—338. Vid tullbehandling af för-;
packningskartonger med eller utan fackinredning fästes|
ej afseende vid en förgylld, försilfrad, bronserad ellerj
färgad rand eller kant, ej heller vid beskaffenheten af etikett,
med mindre denna är förgylld, försilfrad eller bronserad ellerj
ock tryckt i mer än en färg.

Anm. till n:r 335—338. Vid tullbehandling af papp-,;
pappers- och pappersmassearbeten medgifves ej afdrag ij
vikten för askar och pappersomslag.

339.j Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och:

makulerade tryckalster, begagnade frimärken j
härunder inbegripna ..................................................j

Tullsats.

Kr. öre

fria.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt
målningar.

340.

341.

342.

343.

344. j

Böcker, tryckta, ej särskildt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,!
inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .........

Anm. till n:r 340 och 341. Afdrag i vikten medgifves
ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.
andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter
och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) .........................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartorj
samt sjökort och andra kartor för vetenskapliga
ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade...................................j

kartonnerade, bundna eller på väf upp-!
fodrade...........................................................|

1 kg.
1 kg.

1 kg.

-: 50

fria.

1: 50 !

Kungi. Maj:ts Nå(L Proposition N:o 227.

N:r i tull-taxan »f den 4 juli 1910.
331.	345.
332.	34G.
333.	347.
333.	348.
333.	349.

Vll B. Tryckalster etc.

Kvantitet
för tullberäkn
ingen.

i kg

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med
eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .....................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .................

Bilderböcker och målarböcker för barn, med eller

titan förklarande text .............................................

Vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i!

sammansättning med annat ämne.........................

Bilder, alla slag, ej särskilt nämnda, som mångfaldigats
genom tryck eller annorledes, oinfattade,

(äfven anbragta på annat material än papp eller!
papper), såsom etsningar, stålstick, kopparstick,!
träsnitt, ljustryck, oljetryck, decalcomanier (af-!
trycksbilder), litografier, fotografier.......................j i kg.

Anm. 1. Bilder, tillhörande tryckta verk och med demj
inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta!
verket såsom del af detta. j

Anm. 2. Bilder anbragta å papp, papper eller pappers-!
massa, hvilka underkastats ytterligare bearbetning genom!
stansning, tullbehandlas som arbeten af papp, papper eller!
pappersmassa.

Anm. 3. Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappers-!
massa eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt
bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för
visst] ändamål afsedd vara, oafsedt om de underkastats
ytterligare bearbetning såsom pressning eller stansnip

Anm. 4. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat
med bilder men utan sammanhängande text.

Amu. 5. Hål, papp- eller pappersskifvor, band, snören eller
ringar af oädel metall eller andra dylika enkla anord-!
ningar, hvilka anbragts å en bild allenast i syfte att
möjliggöra bildens upphängande eller uppställande, lämnas
vid tullbehandlingen utan afseende.

Anm. 0- Infattade bilder draga den för infattningen bestämda
tull.

Anm. till n:r 347—349. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

—: 75

—: 50

i a

Kungl. Maj:ts Nätt. Proposition JV.-a 22 f.

N:r
i tulltaxan

ai den
4 juli
1910.

VII B. Tryckalster etc.

	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
		Kr. öre

Tryckalster, ej särskild! nämnda, såsom kataloger,!
affärscirkulär ock annat merkantilt tryck:

334. j 350. med utländsk text, ej till nästföljande rubrik

hänförliga..............................................................

335. | 351. andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,

adresskort, etiketter och matsedlar med bokstafstryck
samt med firmastämpel eller annat
dylikt bokstafstryck försedt papper, dock
ej omslagspapper...............................................

| Amu. 1. Reklamkort och reklamskyltar med bilder med

sammanhängande text förtullas efter respektive n:r 350:
eller 351.

Anm. 2- Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper!
och dylikt omslag.

336. 352.1 Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall:

eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,!
oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt...............................

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga
den för ramen bestämda tull.

kg.

fria.

Vin. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt
däraf framställda varor.

337.

338.

OOA

ooxl.

340.

A. Silke, äfven konstgjord.

353. ! Silkesaffall, ofärgadt eller färgadt ...........................

354. | Vadd ..................................................................................

! Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne:
naturligt]:

355. ! rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut ---------------

af kokt, äfven blekt, eller färgad!:

356J i smärre för detaljhandeln lämpade upp-j

fritt.

3: —

fritt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r	1
i tull-
taxan
af den
4 juli
1910.
341.	357.
340.	358.

VIII A. Silke, äfven konsta för (It.

j Kvantitet
j för tullI
beräk|
nina-en.

339.1
341. J
341.

359.;

360.1

läggningar, såsom dockor, spolar, rullar

pell dylikt .................................................

annat..................................................................

konstgjord!:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,
såsom dockor, spolar, rullar och

dylikt ..............................................................

annat:

oblekt; äfvensom hvitt .................................

färgad t...............................................................

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i förening
med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast
försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets
hela längd.

342. j 361.! Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af groft

garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.
italienska), äfven fållade eller kantade.................

343. | 362.1 Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne.................................................................

1 Väfnader, ej särskild! nämnda:

363. ! af silke enbart eller i förening med högst 15

procent annat spånadsämne (helsiden).........|

af silke i förening med mer än 15 procent
annat spånadsämne (halfsiden):

364. ! oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .......................

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri

ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

365. andra slag......................................................

344.

344.1

345./

344.1
343. |

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram
eller däröfver per kvm. och innehållande trådar,
helt eller delvis af silke, hänföras, så framt
silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela
vikt, till väfnader af ull. Till grund för bestämmande
af den medgifna procenthalten aI

1 kg.
1 kg.

1 kg,

lkg,

1 kg

Tullsats.

Kr. öre ;

2: 50
o._

2: 50

fritt.
9-_

6: —

9- —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

347.

348.

348. | S

349. )

Vill A. Silke, äfven leonstgjordt.	Kvantitet för tull-fe eräk. ningen.	Tullsats.
		Iir. öre

silke lägges i fråga om trådar delvis af silke!
endast vikten af det i sagda trådar förekommande!
silket.

Anm. till n:r 363—365. Vid bestämmande af procent-j
balten af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad’
räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller!
med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 361—365. Afdrag i vikten medgifves icke1
för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,
ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas!
sådana på bräden fastsätta järnställuingar med krokar,:
på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upp-;
hakas för att skyddas under transport.

Band, ej särskildt nämnda:

366. '' fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart:

eller i förening med annat spånadsämne ...!
andra slag:

367. : af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne (helsidenband)
................................................................

368. af silke i förening med mer än 15 procent

annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Anm. 1. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.
på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,
äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform
ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer
eller garn samt i form af band af högst 20 om.
bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader
och tyll.

Amu. 2. En på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band
hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är
mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören och andra snör makarar beten, ej särskildt
nämnda, af silke enbart eller i förening med
annat spånadsämne, med eller utan inlägg af
trä, metall och dvlikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter
samt utan annat mönster än sådant, som åstad -

1 kg.

6: —

1 kg.

6: —

1 kg.

O .

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats. !
ningen.
	Kr. öre j
1 kg.	(5: —
1 kg.	O . o. —
1 kg.	9: —

N:r
i tulltaxan

åt'' den
4 juli
1910.

350.11
362. ||

350—1
352.) |

352. !

369.

370.

371.

Vill A. Silke, äfven konstgjord^

kommits genom färgadt garn eller färgad
tråd, äfven med inlägg af spånadsämne
eller garn:

af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne ............

af silke i förening med mer än 15 procent
annat spånadsämne...................................

andra slag

353.

354.

$55.

372.

>73.

>74.

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskild
nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade
af band eller af snören eller af band jämte
snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas
såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag;]
dock att ej plysehartade dylika besättnings- och garne-j
ringsartiklar, som i ränning eller inslag innehålla snören,
hänförliga till någon af rubrikerna 3C9 eller 370, tull-;
behandlas enligt nämnda rubriker.

Anm. till n:r 367—370. Vid bestämmande af procenthalten i
af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknasj
såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med
metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskild!
nämnda, af silke enbart eller i förening med
annat spånadsämne..................................................

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick-j
ning eller knytning tillverkade varor, ej till spetsar
eller gulddragararbeten hänförliga, af silke enbart;
eller i förening med annat spånadsämne, här-!
under inbegripna äfven vantar, sydda af väfnad
Anm. till n:r 366—373. Afdrag i vikten medgifves ej för;
askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

B. Ull och andra djurhår.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,!
tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,;
färgade eller tryckta; äfvensom människohår,!
oarbetad! .....................................................................i

kg.

12;

fria.

N:r T
i tull- |
taxan ''
af den j
4 juli
1910. I

356.

357.

358.

359. I

360.

361.

362.

363.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

VIII B. UU och andra djurhår.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och
getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare
och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

3v5.

‘» rr rr

o II.

ofärgade eller färgade

Konstull (schoddy och. mungo) samt ullaffall, s. k. ull
stoft härunder inbegripet,

Vadd ........................................

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:
af nöthår eller andra djurhår med undantag
af till, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne........................................................

af ull, äfven med inblandning af annat spånadsämne
:

Kvantitet
för tullberäk

ningen.

Tullsats

Kr. öre

378.;

maskinfilt, ändlös eller i

slangform,

för!

1 kg

lkg.

fabriksbehof ...............................................! lkg.

andra slag:

379. ; vägande per kvm. mindre än 300 gram

380. vägande per kvm. 300 gram och däröfver;

äfvensom polerskifvor och andra skifver
för tekniskt bruk af filt, äfven väfd

Anm. till n:r 377—3S0. Afdrag i vikten medgifves ej
för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild!

I stycke, ej heller för inlägg.

1 Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat
spånadsämne med undantag af silke:
enkelt:

oblekt och ofärgadt:

381. hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)

382. hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver n:r 40 metriskt) ...

blekt, färgadt eller tryckt:

383. hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter .......................................... ....

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Aid. 162 Höft.

lkg,

lkg.

—: 10

-: 50

-: 60 !

-: 90

-: 20
-: 30

-: 35
9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

364.

365.

366.

367.

368.

369.

370.

384. ;

385. ;

386.1

387.;

388.1

389.i
390.!

Vill B. Ull och andra djurhår.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än

40,000 meter.......................................

två- eller flertrådigt, ej särskildt nämndt:
oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
meter, efter det enkla garnet räknadt
hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
meter, efter det enkla garnet räknadt
blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000
meter, efter det enkla garnet räknadt
hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000
meter, efter det enkla garnet räknadt
Anm. till n:r 385—388. Vid utrönande af för-!
hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadtf
garn tages icke hänsyn till den minskning i detfenkla
garnets längd, som förorsakats genom tvin-j
ningen.

Anm. till n:r 381—388- Därest ett och samma kolli)
innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf
garnet är underkastadt olika tull, och den olika!
finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck-j
ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen [
äfven för det gröfre garnet.

effekt- eller fantasigarn:

oblekt och ofärgadt..................................

blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom
s. k. sniljgarn för mattillverkning ..
Anm. till n:r 389 och 390. Med effekt- eller
fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt
garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda)
afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,!
slingor, spiraler eller dylikt.

Amu. till n:r 381—390. Såsom oblekt och ofärgadt
garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn,
äfvensom grisaillegarrt. Med falskfärgadt garn
förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 45
1 kg.	—: 25
lkg.	—: 35
h-* Pr4 aq	—: 40
1 kg.	—: 50

1 kg

1 kg.

35 f

-: 50

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

]ST:r i tull-		..... .....	Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats. \|
4 juli 1Ö10.		Vill B. Ull och andra djurhår.	beräk- ningen.
				Kr. öre i
		som vid tvättning i kallt eller kokande vatten under 5 å 10 minuter helt och hållet eller åtmin-
		stone till större delen förlorar sin färg, under det att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med grisaittegarn förstås ett af konstull eller ullaffall
		spunnet, enkelt kardullsgarn af en gråaktig, grå-brun eller i allmänhet tämligen obestämd färg, uppkommen genom blandning af ofärgade och färgade (respektive mörkare och ljusare eller olik-färgade) ullhår eller fibrer.
371.	391.	i smärre för detaljhandeln lämpade tipp-
		läggningar, såsom dockor, nystan, rullar och dylikt ..................................................	i kg.	—: 50
372.	392.	af andra djur hår, utan inblandning af annat
		spånadsämne.........................................................	ikg.	—: 10
		Vålnader af ull, äfven i förening med annat spånads-
		ämne med undantag af silke:		.
373.	393.	pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller
		rundväfd, för fabriksbehof ..............................	1 kg.	—: 50
		mattor:		!
		knutna:
374.	394.	med högst 180 knutar på eu längd af
		1 meter.......................................................	Ikg.	1: — \|
374.	395.	med mer än 180 knutar på en längd af		•
		1 meter.........................................................	Ikg.	O; _
		plyschartade, icke knutna, oskurna eller
		skurna:
375. 378.	396.	metervara............................................	1 kg.	—: 75
397.	afpassade, äfven hopsydda, fållade,
		kantade och försedda med fransar...	1 kg.	1: —
		andra slag:
377.	398	metervara ........................................	1 kg.	—: 60
378.	399.	afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade
		och försedda med fransar......................	1 kg.	1: —
379.	400.	sammet och plysch samt sammets- och plysch-
		artade väfnader, oskurna eller skurna........	Ikg.	1: 75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitel för tull-beräk-ningen.	Tullsats. 1
	Kr. öre j
1 kg.	1: 75
lkg.	1: 75 :
1 kg.	2: 50 I
lkg.	1: 50 !
1 kg.	1: 75
1 kg. ■;	2: 25
1 kg.	—: 25 j
1 kg.	—: 60
1 kg-	i i j 2: — :

N:r
i tulltaxan

af den
i juli
1910.

H80.

381.

401.

402.

VIII B. Ull och andra djurhår.

afpassade, ej särskild! nämnda, såsom borddukar,
hnfvuddukar, schalar, filtar, drape -

rier,

gardiner,

väggbonader

in. in.

383. 1403.

utgör

382. | 404.

382. ) 4 0 5i

383. /

383. i 406.

384. ''407,

385. | 408.

vägande

Väfnader af
hänförliga,

386.

409.

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening
med annat spånadsämne, oblekta eller blekta,
vägande per kvm. 100 gram eller därunder
kostymväfnader, vägande per kvm. 300 gram
eller däröfver, och innehållande trådar, helt
eller delvis af silke, såframt silket
högst 3 procent af väfnadens hela vikt
Anm. Till grund för bestämmande af den medgifna procent''
halten af silke lägges i fråga om trådar delvis af silke
endast vikten af det i sagda trådar förekommande silket.

andra slag;, ej särskild! nämnda:

per kvm. mer än 700 gram .........

kvm. mer än 200 gram men

700 gram ....................................

kvm. 200 gram eller därunder
eller andra djurhår, ej till ull
äfven i förening med annat spånadsamne
med undantag af silke och ull:
väfd hårfilt

andra slag .............

Anm. till n:r 407 och 408. Hit hänföras väfnader, allenast;
försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra;
till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen
eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 393— 408. Afdrag i vikten medgifves ej för!
omslag af papper eller väf kring hvarje särskild! stycke,
ej heller för inlägg.

Andra arbeten af tagel, ej särskild!, nämnda; äfven-;
som perukmakararbeten och andra arbeten af
människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

per
mer än
per
tagel

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Nai
tulltaxan

af den
4 juli
1910.

387.

410.

388. 1411.''

388.	412.
388.	413.
389.	414.
390.	415.
390.	416.

391. i 417.:

392. 4 1 8.

Vill B. Ull och andra djurhår.

j Kvantitet
j för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildi

nämnda ................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snorraakararbeten, ej till
annan rubrik hänförliga: tullbehandla^ lika med
motsvarande varor af bomull.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning
eller knytning tillverkade varor, ej till annan
rubrik hänförliga:

strumpor...................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för inlägg.
andra slag: tullbehandlas lika med motsvarande
varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar, osydda eller sydda, äfven
i förening med andra ämnen med undantag af
kautschuk ................................................................i

Slangar och andra, ej särskild! nämnda tekniska
artiklar, osydda eller sydda, äfven i föreningi
med andra ämnen med undantag af kautschuk)
Anm. till n:r 415 och 416. Afdrag i vikten medgifves!
ej för askar, papper och dylikt omslag.

1 kg.

lkg,

1 kg

-: 30 !

-: 35

G. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag
af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej’
särskild! nämnda vegetabiliska spånadsämnen,
ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sättj
beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom]
affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,]

äfven tjärade, samt charpi .......................................]

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

fria.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r			Kvantitet	i
taxan åt'' don		Vill C. Vegetabiliska spånadscinmen (ej bomull).	för tull-	Tullsats, i
4 juli 1910.		ningen.
		Garn: af kokostågor, utan inblandning af annat spånad sära ne:		Kr. öre j \|
393.	419.	enkelt eller tvåtrådigt ................................	—	fritt.
394.	420.	annat: hänföres till tågvirke och linor;
		af jute, utan inblandning af annat spånadsämne:		j
		enkelt:
395.	421.	oblekt och ofärgadt ............................	1 kg.	—: 06 !
396.	422.	blekt, färgadt eller tryckt ..................... två- eller flertrådigt:	Ikg.	—: 18
		af 5 ram. diameter och därunder:
397.	423.!	oblekt och ofärgadt ..............................	1 kg.	—: 20
398.	424.	blekt, färgadt eller tryckt ...............	1 kg.	—: 40
399.	425.	af mer än 5 ram. diameter: hänföres till	1
		tågvirke och linor;
		af andra till Afd. VIII C hörande spånads-
		ämnen, äfven i förening med bomull eller jute:
		enkelt, oblekt och ofärgadt:		i
400.	426.''	n:r 25 (engelsk numrering) och därunder	Ikg.	—: 20
401.	42 7,	öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........	Ikg.	—: 25
402	428:	öfver n:r 75 ............................................	_	fritt.
	enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:
403.	429.\|	n:r 25 (engelsk numrering) och därunder	1 kg.	—: 40
404.	430.1	öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........	I kg.	—: 45
405.	431.	öfver n:r 75 ............................................ Anm. till n:r 426 — 431. Därest ett och samma	—	fritt.
	1	kolli innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt nummer-beteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet eller för garn, som
		eljest på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet. två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe-
		gripen:	1 kg.	—:40
406.	432. 433. ''	oblekt och ofärgadt ..........................
407.	blekt, färgadt eller tryckt .................	ikg.	—: 60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

408.

409.

410.

411.

412.

41 ii.

414.

415.
410.

417.

418.

Kvantitet, för tull-beräk-ningen.	1 Tullsats. 1
	Kr. öre j
ikg. 1 kg.	—: 10 i —: lo j
1 kg. Ikg.	i I 1 —: 20 j —: 40 !

I 434.
! 435.

436.

437.

438.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:
icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,
med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för
100 meter, efter det enkla garnet räkna rit:
enkelt : hän föres till garn ;
två- eller flertrådigt:

! 439.

I 440.
| 441.
t 442.

443.

444.

med

an öo gram lor iuu meter,
enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;
två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt..........

blekt, färgadt eller tryckt.

med en vikt af 17 gram eller därunder för
100 meter, efter det enkla garnet räknadt:
hänföres till garn;

Anm. till n:r 434. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,
ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,
tillhörande Afd. VIII C, med undantag af jute- och kokosfibrer,
hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.

Anm. till n:r 437—442. Vid utrönande af förhållandet
mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke
hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,
som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .............

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas
såsom snören och andra snörmakararbeten.

Ikg
1 kg

Ikg

25 !

so!

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r t
i tull- !
taxan !
af den \
4 juli I
1910. I

419. 445.:

;

420. 446.

421. 447.1

422. | 448.

423. ; 449.

424. | 450.

425. 451.

426. 4 5 2.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	. Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 07
lkg. lkg.	-J —: 12 i
1 kg.	—: 40 ,
lkg.	1: 75
1 kg. 1 kg.	1: 10 \| 1: 90 i \|

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull)

Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning
af jute, ej hänförliga till matten
Anm. Väfnader af kokostågor eller kokosgarn med inblandning
af annat spånadsämne tullbehandlas såsom
väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

innehåller sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar

länder i midten af väfnaden, afsedd:
tjäna till märke å däraf förfärdigade säckar,
tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra slag..................................................

Anm. Plit hänföras plyschartade mattor af jute
äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i
botten väfnaden.

med inblandning till större eller mindre del
af annat spånadsämne: tullbehandlas såsom
väfnad af detta senare spånadsämne;
af andra till Afd. Vill C hörande spånads -

saminet och plysch samt sammets- och
plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna................ .....................................

näsduksväfnader, som på eu yta af 1
cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 50 varp -

och inslagstrådar

Anm. Trådantalet
i bottenväfven, ej

bården.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

427.

428.

429.

430.

431.

432.

433.

434.

435.

436.

437.
.438.

	Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.		73
	VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).	Kvantitet för tull-berak-	Tullsats.
453. 454.	bokbindarklot, äfven i förening med papper: tullbehandlas lika med motsvarande vara af bomull; satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad ...........	1 kg.	Kr. öre 1: 25
455.	tvåskaftade och kyprade väfnader, ej sär-skild! nämnda, hvilkas hela yta är till väf-nadssättet likartad (icke mönsterväfda): oblekta och ofärgade, vägande per kvm. 500 gram eller däröfver......	lkg.	1 —: 25
456. 457.	andra, som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt: högst 25 varp- och inslagstrådar: oblekta och ofärgade ..... blekta, färgade eller tryckta	1 kg. lkg.	—: 35 —: 50
458.	mer än 25 t. o. in. 35 varp- och inslagstrådar: oblekta och ofärgade .....	1 kg.	—: 55
459.	blekta, färgade eller tryckta	lkg.	—: 65
460.	mer än 35 t. o. m. 50 varp-och inslagstrådar: oblekta och ofärgade	1 kg.	1: 10
461.	blekta, färgade eller tryckta	lkg.	1: 20
462.	mer än 50 t. o. in. 65 varp- och inslagstrådar: oblekta och ofärgade .........	1 kg.	1: 90
463.	blekta, färgade eller tryckta	1 kg''-	2:_
464.	mer än 65 varp- och inslags-
	trådar ...................	1%.	1: 75
: B	Anm. till n:r 455 — 464. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom blekta, färgade eller ryckta. ‘ihålig till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Höft.	: 1	10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats.
4 lull 1910.		VIII C. Vegetabiliska, spånadsämnen (ej bomull).	beräk- ningen.
				Kr. öre
		Anm. till n:r 454 — 464. För väfnader med
		inväfda namn, monogram, bokstäfver eller siffror höjes tullsatsen med 20 procent utöfver den för väfnaden eljest gällande.
		andra slag-, ej särskildt nämnda, mönster-
		väfda härunder inbegripna, som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne-hålla sammanlagdt:
439.	465.	högst 50 varp- och inslagstrådar......	1 kg.	1: 75
440.	466.	mer än 50 varp- och inslagstrådar, härunder jämväl inbegripna alla, som hafva mönster, åstadkommet genom olika trådtäthet.....................	1 kg.	2: —
		Anm. till n:r 454—466. Väfnader, hvilkas hela yta är till
		väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade varp-eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.
		Anm. till n:r 445—466. Vid tullbehandling af väfnader
		medgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.
441.	467.	Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt	1 kg.
		nämnda....................................................................	4: —
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag, ej heller för inlägg.
442.	468.	Band, snören och andra snörmakararbeten samt strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
		stickning eller knytning tillverkade varor, ej till annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med motsvarande varor af bomull.
		Sadelgj ords väf:
443.	469. 470.	tvåskaftad, oblekt och o färgad.............................	1 kg.	—: 35
444.	andra slag: hänföres till band.
445.	471.	Slangar samt drif- och transportremmar, osydda
		eller sydda, äfven i förening med annat ämne med undantag af kautschuk ...................................	lkg.	—: 35

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 227.

Na* i tull-			Kvantitet
taxan
af den 4 juli 1910.		Vill C. Vegetabiliska spånadsänmen (ej bomull).	beräk- ningen.	lul Isats.
				Kr.	öre
446.	472.	Fisknät, äfven i förening med annat ämne ............	1 kg.	_	45
446.	473.	Nät för tekniskt bruk, hängmattor, pytsar eller hinkar och andra, ej särskild! nämnda tekniska artiklar, äfven i förening med annat ämne ......		i 50 !

1 kg.
		Anm. till n:r 469—473. Afdrag i vikten medgifves ej
		för askar, papper ock dylikt omslag, ej keller för inlägg.
		D. Bomull.
		Bomull:
447.	474.	okardad, äfven blekt, färgad eller kemiskt renad	—	fri.
448.	475.	kardad: tullbehandlas såsom vadd.
449.	476.	Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet	—	fritt.
450.	477.	Vadd .................................................................................	Ikg.	—	10
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
		ock dylikt omslag.
		Garn:
		enkelt:
		oblekt och ofärgadt:
451.	478.	under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom
		s. k. förspinning .............................................	lkg.	—	12
452.	479.	n:r 12 och häröfver men under n:r 23.........	Ikg.	—	15
453.	480.	n:r 23 och häröfver men under n:r 33.......	1 kg.	—	18
453.	481.	n:r 33 och häröfver.......................................... blekt, färgadt eller tryckt:	lkg.	—	20
454.	482.	under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom
		s. k. förspinning ............................................	Ikg.	—	27
455.	483.	n:r 12 och häröfver men under n:r 23.........	lkg.	—	30
456.	484.	n:r 23 och däröfver men under n:r 33.......	1 kg.	—	33
456.	485.	n:r 33 och däröfver............................................	1 kg.	—	35
		två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:
		oblekt och ofärgadt:
457.	486.	under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt	1 kg.	—	17
458.	487.	n:r 12 och däröfver men under n:r 23........	1 kg.	—	20
459.	488.	n:r 23 och däröfver..........................................	lkg.	—	25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
i juli
1910.

460.	489.
461.	490.
462.	491.
463.	492.
464.	493.
465.	494.
466.	495.

462.|
464. |

496.

465. ! 497

498.

Vill D. Bomull.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

n:r 12 och däröfver men under n:r 23 ......

n:r 23 och däröfver .....................................

flertrådigt, mer än en gång tvinnad t:

oblekt och ofärgadt...........................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 478—493. Merceriseradt och nitreradt garn
tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,
såsom dockor, nystan, rullar och dylikt
effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med
flertrådigt, mer än en gång tvinnadt garn.

Anm. Med effekt- eller fantasigam förstås sådant i regel
två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller
på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,
öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Sytråd, fyr- eller flertrådig:

blekt, färgad eller tryckt, en gång tvinnad, n:r
23 och däröfver, efter det enkla garnet räknadt;

äfvensom mer än en gång tvinnad ..................

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar och dylikt .........

andra slag; äfvensom sytråd, annan än fyr- eller
flertrådig: tullbehandlas lika med garn.

Kvantitet

för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 32
lkg.	—: 35
lkg.	—: 40
lkg.	—: 25
lkg.	—: 40
lkg.	—: 40

1 kg. —: 35
1 kg. —: 35

Anm. till n:r 486—491 och till 496. Vid utrönande
af numret för tvinnadt garn eller tvinnad sytråd tages
icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,
som förorsakats genom t vinningen.

Anm. till n:r 478—491 och till 496. Därest ett och
samma kolli innehåller garn eller tråd af olika nummer,
på grund hvaraf garnet eller tråden är underkastadt olika
tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt
nummerbeteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen
äfven för det gröfre garnet eller tråden.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r |
i tull- j
taxan |
af den :
4 juli
1910. !

467.

468.

499,

500.

469.	501.!
470.	j 502.!
471.	'' 503.
472.	504.
472.	! 505.
473.1	! 506.
474.1	! 507.

Vill D. Bomull.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:
maskinfilt för fabriksbeliof, äfven ändlös; samt
segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 om.
bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och
hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst
36 varp- och inslagstrådar
bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med
papper, samt appreterad väf till adresslappar
(s. k. labelklot)
fälb, plysch och sammet samt sammets- och
plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor
däraf:

s. k. manchester:

oblekt och ofärgad.........................................

475.

476.

508.!
; 509.

Kvantitet

för tull -

Tullsats.

beräk -

ningen.

Kr. öre

blekt eller färgad ......

andra slag:

oblekta och ofärgade
blekta eller färgade ..

1 kg

lkg

tryckta eller pressade....................................I

näsduksväfhader, som på eu yta af 1 cm. ij
kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 80 varp- och inslagstrådar................i

mer än 80 varp- och inslagstrådar...............j

Anm. Trådantalet i näsduks väfnader räknas i botten-;
väfven, ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,
gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väf-:
nadssättet likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla!
sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar..................

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............|

väfnader, ej särskilda nämnda, hvilkas hela ytal
är till väfnadssättet likartad:

1 kg,

1 kg

lkg,
1 kg
1 kg,

1 kg
lkg

lkg

—: 20

—: 40

—: 50
—: 90

1: 20
1: 45

1: 15
1: 40

I 510

511

512

! 513

514

515

516

! 517

| 518

519.

520.

521.

522.

523.

524.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Vill D. Bomull.

oblekta och ofärgade.,
blekta eller enfärgade
väfda

som tryckta

i två eller flera färger;

men ej mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ..........................

blekta eller enfärgade ...........

O ....

väfda i två eller flera färger; äfvensom
tryckta ......................................

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ..........................

blekta eller enfärgade...........................

som tryckta ......................................

vägande per kvm. mindre än 100 gram,
som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla
sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade........................

blekta eller enfärgade.....................

väfda i två eller flera färger; äfvensom
tryckta ....................................

oblekta och ofärgade

blekta eller enfärgade.....................

väfda i två eller flera färger; äfvensom
tryckta ....................................

andra slag, ej särskild! nämnda, härunder inbegripna
mönsterväfda, äfven afpassade, såsom
bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.:

Kvantitet j för tull-1 beräk. [ ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg. lkg.	—: 50 —: 90
1 kg.	1: 10
lkg. lkg.	—: 50 —: 90
1 kg.	1: 10
1 kg. 1 kg.	—: 65 1: 15
lkg.	1:40
lkg. 1 kg.	—: 70 1: 20
lkg.	1:45
lkg. lkg.	—: 90 1:40
1 kg.	1: 65

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j
i tull- j
taxan !
af den j
4 juli
1910. |

492.

493.

494.

525.

526.

527.

492.

493.

494.

528.

529.

530.

VIII D. Bomull. vägande per kvm. 100 gram eller däröfver:	Kvantitet för tull-fa eräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre
oblekta och ofärgade.........................	1 kg.	—: 65
blekta eller enfärgade ............................... väfda i två eller flera färger; äfvensom	1 kg.	1: 15
tryckta........................................................ vägande per kvm. mindre än 100 gram:	1 kg-	1: 40
oblekta och ofärgade ........................	1 kg.	—: 90
blekta eller enfärgade................................... väfda i två eller flera färger; äfvensom	1 kg.	1: 40
tryckta.........................................................	1 kg.	1: 65 ! j

Anm. till n:r 508—530. Väfnader, hvilkas hela yta är
till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade
varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar,
tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 499—530.

1. Vid tullbehandling af bomulls väfnader anses mercerisering
eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt
garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskild!
stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper
eller väf kring hvarje särskild! stycke, ej heller för
inlägg.

495.

496.

497.

531.

532.

533.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskild!
nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskild! nämnda............................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.
på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,
äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform
ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer
eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd
klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader
och tyll, eller stampad filt.

1 kg.	2: 50
lkg.	4: —
1 kg-	2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af deri
4 juli
1910.

Vill D. Bomull.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre

498.1

499.)

534.

499. 535.

500.	536.
501.	537.
501.	538.
502.	539.
503.	540.
504.	541.
505.	; 542.

En på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band
hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är
mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören ocli andra snörmakararbeten, ej särskildt
nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall
och dylikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter
samt utan annat mönster, än som åstadkom-i
mits genom färgadt garn eller färgad tråd,)
äfven med inlägg af spånadsämne eller garn!

andra slag..................................................................I

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt!
nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes till-1
verkade af band eller af snören eller af band jämte snören,!
äfven i förening med annat ämne med undantag af silke,!
tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten, andra
slag; dock att ej plyschartade dylika besättnings- och garneringsartiklar,
som i ränning eller inslag innehålla snören,
hänförliga till nr 534, tullbehandlas enligt nämnda rubrik.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,
stickning eller knytning tillverkade varor, ej till
annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad ...........................

underkläder, vägande högst 1 kg. per dussin)
andra slag, metervara härunder inbegripen ...!

kamp- och ljusvekar ..................................................|

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt häng-)
mattor, tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................j

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda
eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda)
tekniska artiklar, äfven i förening med annat!

ämne med undantag af kautschuk........................!

Anm. till n:r 531—542. Afdrag i vikten medgifves ej)
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

1 kg
lkg.

1 kg.
lkg.
lkg.
lkg.
1 kg.

1 kg

1: 90

2;_

2: 25
1: 75
1: —

Kungl. Majds Nåd, Proposition N:o 227.

N:r i tull-taxan af den	i		Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
4 juli 1910.		Vill E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.
	1			Kr. öre
		E. Spånadsvaror i förening med kautschuk. Väfnader och andra spånadsvaror, impregnerade
		eller öfverdragna med kautschuk eller förenade medelst kautschukslösning eller genom mellan-
		lägg af kautschuk; äfvensom elastiska spånads-varor, alla slag, innehållande strängar (trådar) af kautschuk:
506.	543.	af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spå-nadsvara, tydligen ämnade till tekniskt bruk andra slag:	1 kg-	—: 25
507.	544.	innehållande silke................................................	1 kg.	4: —
508.	545.	icke innehållande silke .................................... Anm. till n:r 543—545. Vid tullbehandling af väfnader	1 kg.	2; _
		medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.
		F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade
		med annan massa än kautschuk; väfnader,
		sammanklistrade med annat ämne än
		kautschuk; polerduk.
		Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, be-
		lagda eller impregnerade med annan massa än kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt fernissade eller lackerade väfnader:
509.	546.	mattor, linoleummattor härunder inbegripna	1 kg.	—: 25
510.	547.	isoleringsremsor ...................................................	1 kg. Ikg.	—: 25
510.	548.	andra slag.................................................................	—: 60
		Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än
		kautschuk:
511.	549.	innehållande silke: tullbehandla^lika med siden-
		väfnader;
512.	550.	andra slag................................................................	Ikg.	1;-

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 11

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j
i tull- j
taxan ''
af den j
4 juli i
1910. I

513.

551.

1 Vill F. Spänads varor, vattentäta, etc.	Kvantitet för tull-beräk. ningen.	Tullsats.
		Kr. öre
Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-, frias- och flintduk m. fl.........................................	1 kg.	—: 25
Anm. till n:r 546—551. Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild stycke,
ej heller för inlägg

Anmärkningar till Afd. VIII A — F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst
spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat
sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskilt
stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna
ingå i varan, den i vederbörande rubriker först
nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering
såsom vara af silke, ull, lin o. s. v.; dock att afseende
ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas
förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma
hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende
vid färgade ränder inuti väfnaden, hvilka uteslutande tjäna
till ledning vid tillskärning eller sömnad, ej heller vid stadens
beskaffenhet eller vid färgade ränder bredvid kanterna,
hvilka blott tjäna till igenkänningsmärke för olika fabrikat.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven
guttaperka och balata.

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särslcildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat
ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,
solfjädrar.

514.

552.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade
men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda;
äfvensom spånadsvaror, fållade eller kantade men
utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:
tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken
de framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet,

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r		j	Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats.
i juli 1910		\ III G. Sömnads- och andra, arbeten, etc.	ningen.	1
	1			Kr. öre j
		Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat;		1 1
		sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart! sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.		1 1
		Anm. 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror,!		!
		vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet! affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvar-! af de framställts, utan förhöjning.		\|
515.	553.	Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf
		de förfärdigats, utan förhöjning.
		Anm. till n:r 552 och 553. Därest vid tullbehandling af segel
		eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade per-sedlar af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser, hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.		i
516.	554.	Presenningar ...........................................	1 koj.	— : 50
	Säckar:
517.	555.	tydligen brukade och slitna................................	_	fria.
518.	556.	«/ O andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna): tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent


		af tullbeloppet.		—: 40 !
519.	557. 1	Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete Hängsle!!, bälten, skärp, strumpeband, klädnings-	1 kg-

		och ärmhållare samt andra dylika persedlar; äfvensom delar därtill af spånadsvara:		1
520.	558.	af gulddragararbete...............................................	1 kg.	9: —
521.	559.	af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller
		snören, hvari silke ingår..............................	1 kg.	4: — !
522.	560.	andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,
		hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas-tiska band eller snören, i hvilka silke icke
		ingår.....................................................................	lkg	9- _

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 227.

Nrr	—	I	Kvantitet
taxan af den 4 juli 1910.		Vill G. Sömnads- och undra arbeten, de.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
				Kr. öre
		Väskor, vägande per stycke netto högst 0,5 kg.,
		portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskilda nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker
		samt necessärer, med eller utan inredning:
523.	561.	utvändigt klädda med eller bestående af hel-		\|
		eller halfsiden ......................................................	lkg.	4: —
524.	562.	andra slag............................................................	1 kg-	1:50
525.	563.	Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg., nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral, med eller utan inredning.......................................... Anm. till n:r 561—563. Vid utrönande af väskors nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten. Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar, äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar m. fl.: med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............	lkg.	1: 50
525.	564.	lkg.	4: —
527.	565.	med öfvertyg af annan väfnad...........................	lkg.	1: 50
528.	566.	Afdelningsskärmar af spanadsvara, äfven i förening
		med annat ämne .........................................................	100 kr.	15: —
529.	567.	Tält och markiser af linne-, kamp- eller bomulls-väfnad, äfven i förening med andra ämnen ...... Rullgardiner:	1 kg.	1: 50
530.	568.	utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter
		sin beskaffenhet;
531.	569.	andra .............................................................................. Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna, af väfnad, tillhörande Afd. VIII C eller D: med broderier eller spetsar .................................	100 kr.	15:-
532.	570.	lkg.	4: —
533.	571.	andra slag..............................................................	lkg.	3: 10
		Snörlif:
534.	572.	af hel- eller halfsiden.............................................	lkg.	5: 50
535.	573.	af annan väfnad .......................................................	lkg.	1: 80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-		\|	Kvantitet
taxan af den 4 juli		Vill G. Sömnads■ och andra arheten, etc.	för tull-berak-	Tullsats.
1910.
				Kr. öre
		Hatt- ocli mössfoder af spånadsvara, äfven i före-
		ning med annat material:
536.	574.	af hel- eller halfsiden.........................................	1 kg-	4: — i
537.	575.	andra slag.................................................................	Ikg.	2: —
	Öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret
		eller svdt:		i
538.	576.	af hel- eller halfsiden.............................................	lkg. 1 kg.	12: — !
539.	577.	af annan väfnad ................................................	5: —
	Broderier:
		å spetsar, spetsväfnader och tyll:		\|
540.	578.	å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari silke icke ingår, äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom bro-
		derad sådan väfnad, synbarligen afsedd att sönderklippas till remsor .................................	1 kg.	6: 50 !
541.	579.	andra: förtullas med 100 procents förhöjning
		af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet utförts;		i
542.	580.	å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å		i
		stampad filt: förtullas med 100 procents för-höjning af den för sagda varor stadgade tull;		i
543.	581.	å remsor af linne- eller bomullsväfnad med un-		1
		dantag af spetsväfnader och tyll, äfven om de äro försedda med annat sömnadsarbete; äfven-		1 l ;
		som broderade sådana väfnader, synbarligen afsedda att sönderklippas till remsor .............	lkg.	5: 50 S
544.	582.	andra slag ................................................................. Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfver-dragna med kautschuk eller förenade genom	lkg. i	4- i
		mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej särskildt nämnda, af elastiska spånadsvaror, inne-hållande strängar (trådar) af kautschuk:
	i	ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

i tull -

at den

545.

546.

583.

584.

Vill G. Sömnads- och andra arheten. etc.

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ..................

andra ..............................................................

547.	585.
548.	586.
549.	587.
550.	588.
551.	589.

552.

Amu. till n:r 583 och 584. Hit hänföras äfven ärmlappar
af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ................

andra ...........................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt
nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller
impregnerade med annan massa än kautschuk:
oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;
äfvensom mösskärmar ................................

andra slag.

590.1

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt
nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller
på strumpstol förfärdigade varor (äfven
metervara): förtullas utan förhöjning efter
hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt;
öfverrockar samt rockar, västar och byxor för
män och gossar af annan väfnad än heleller
halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag eller annan
besättning af varor, i hvilka silke
ingår; äfvensom alla, hvilka äro förfärdigade
af sådan, silke innehållande
ylleväfnad, som ej är hänförlig till
halfsiden ............................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för
kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,
räknas icke såsom besättning, ej heller krage

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	8: —
1 kg-	2: 25
lkg.	6: —
1 kg-	3: —
lkg.	—: 60
lkg.	1: —

1 kg.

3: 50

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	3: —
1 kg-	2: —
lkg.	20: —
1 kg.	9:--
lkg.	7: —
lkg.	14: —
lkg.	12: —
lkg.	6: 50
lkg.	5: 50
1 kg.	1: 60
lkg.	5: —
lkg.	4: —
lkg.	2: 50
lkg.	3: 50

N:r
i tulltaxan

af den
* juli
1910.

553.

554.

555.

556.

557.

558.

559.

560.

561.

VIII G. Sömnads- och and/ra arbeten, etc.

591.

592.

593.

594.

595.

596.

597.

598.

599.

562. i 600,

563.

568.

564.

601

602

603

604.

andra.......................................................

af annan väfnad, däri silke ej ingår...
andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

helt eller delvis af silke .......................

af annat spånadsämne:

med foder af hel- eller halfsiden ...

andra ....................................................

af helsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra ..........................................................

af halfsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra .........................................................

af stampad filt................................................

af annan spånadsvara:

försedda med broderier eller spetsar; äfvensom
sådana som hafva foder, uppslag
eller annan besättning af varor, i hvilka
silke ingår:

af yl] oväld ad ..................................

andra ..................................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för
kanter eller påsydda för att ersätta knapphål
räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

af bomullsväfnad och vägande mer ät
200 gram per stycke, ej till nästföre

gående rubriker hänförliga......

andra

Anmärkningar till förestående rubriker under Afd.

vin g.

1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för tullberäkningen.
Uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen,
tages till beräkningsgrund det material,
som drager högsta tullafgiften.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

i tull -

at den

Vill G. Sömnads- och andra arbeten, etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

565.

566.

567.

605.

606.

607.

608.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas hålsöm,
försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,
kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta
prydnader; dock att monogram, enstaka bokstäfver,
siffror och dylikt räknas som broderi endast
i det fall, att broderiet utbreder sig öfver en yta af
mer än 6 cm. i kvadrat; ej räknas som broderi en
enkel kedjesöm, som blott afser att fästa olika delar
af en sydd persedel vid hvarandra.

Såsom enkel hålsöm, hvilken följaktligen icke är att
betrakta som broderi, räknas äfven sådan half- och
helstapelsöm, som förekommer i enkel rad och i omedelbart
sammanhang med fållen.

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana, som
äro försedda med applikation, för prydnadsändamål
påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten,
dock att med band eller med snören, hänförliga
till rubrik n:r 534, åstadkomna besättningar
å sömnads- och andra arbeten af väfnader, tillhörande
Afd. VIII C—D, icke förtullas såsom broderade.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg
eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande
i stället för sömnad användts klister, lim,
kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,
gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd ........................................................

paljetter och kantilj er, alla slag, oafsedt materialets
beskaffenhet ..................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,
spetsar, spetsväfnader och tyll samt strumpstolsarbeten,
innehållande metalltråd eller med
metalltråd öfverspunnet garn till mer än 15

procent af varans hela vikt ................................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet
i öfrigt.

lkg.

Ikg.

lkg.

Kungi. Maj.is Nåd. Preposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten, etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Stil)

610

568. I 609.! Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade
hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,
halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till
prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier
förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,
prydnadsfjädrar och dylikt.......................

Delar till konstgjorda blommor och andra i näst

föregående rubrik upptagna artiklar....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås
blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening
sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa
eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 605—610. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag, ej keller för
kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden...........................................

andra slag..................................................................

Hattilätor:

af halm, gräs, saf, bast, träspån, rot eller
andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen
hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i före -

570.

571.

611,

i 612.

572.

573.

574.

575.

613.

614.

615.

616.

ning med hvarandra

i förening med silke eller vara, däri silke

i förening med andra ämnen

576.

617.

Bihang

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:
hänföras efter sin beskaffenhet antingen
till band eller till snören.

Anm. till n:r 614 — 616. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer.................................................................

till Riksd. prot. 1911■ 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft,

Tullsats.

Kr. öre

1 kg,

lkg.

15:

1 st,
1 st,

1: 25
-: 60

lkg.

fria.

2: 50
1:

1 st,

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 227.

N:r		--------------------------------------------r—-----—-
i tull-taxan åt den 4 juli 1910.		VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc.	Kvantite för tull-beräk-	Tullsats.
				Kr. öre
		andra slag:
		af vara, i hvilken silke ingår:
577.	618.	ogarnerade..........................................	i St.	1: 50
578.	619.	garnerade ......................................	1 St.	S>._
579.	620.	monterade ..................................	1 st.	2: 50
580.	621.	af oljad väfnad, s. k. sydvästar.................... af annat ämne:	1 st.	—: 40
581.	622.	ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af
	623.	till rubrik n:r 613 hänförliga flätor, samt s. k. filtstumpar, alla slag............	1 st.	—: 50
582.	andra slag.................. Anm. till n:r 618—623. Såsom garnerade anses hattar, som äro försedda med foder (dock icke af papper), svett-rem, kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör, eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band	1 st.	—: 75


		eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.
		Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att
		fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.
		Prydnadsfjädrar (plymer):
	624.	strutsfjädrar:
583.	oarbetade ..........................	1 kg.	15: —
O* ce	625.	arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna andra slag:	lkg.	40: —
585.	626.	oarbetade ...................	1 kg.	10: —
ox ce 05	627.	arbetade................................................................	1 kg.	30: —
		Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandlas äfven hela
		fågelskinn same hela vingar och andra befjädrade delar af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till
		montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.
		Konstgjord t fj äderpäls verk:
587.	628.	af strutsfjäder ............................	lkg. lkg.	40: —
588.	629.	andra sias-............ o ...............................................	30: —

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

589.

590.

591.

592.

593.

594.

630.

631.

632.

63;

634.

VIII G. Sömnads■ och andra arbeten etc.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet....................

Anm. till n:r b24—630. Afdrag i vikten medgifves ej för
etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för
kartor och inlägg.

Kvantitet
för tullberäkningen.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar
af spånadsänmen.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfven -

som s. k. regenereradt gummi

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad
i plattor eller vidare bearbetad), med eller
utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,
grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk
kautschuk..........................................

635.

636,

tillverkning

af elastiska

Arbeten af mjuk kautschuk:
kautschukstråd för

väfnader, band och snören.............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 ram. i
största dimension af tvärsektion,
plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)
med inlägg eller omlägg af spånadsämne
eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial
samt packningar af mjuk kautschuk
i förening med spånadsämne, asbest eller
metall eller af spånads- eller annat ämne i
förening med kautschuk; äfvensom plattor
och andra packningar af asbest i förening
med spånadsämne eller af spånadsämne eller
asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ...............................................

hof- och andra buffertar, plattor, packningar

och tätningar, ej särskildt nämnda..............

mattor, proppar, massiva hjulringar, äfven i
längder, symaskinsringar, ventiler, ventil -

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

fria.

fri.

-: 25

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

595.	637.
596.	638.
597.	639.
598.	640.
599.	641.
600.	642.
601.	643.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.	Kvantitet för tull-beräk-nin^en.	Tullsats.
kulör samt kautschuksvaror, ej särskilt nämnda, för industriella ändamål, allt i eller utan förening med annat ämne; äfvensom stränga!-.............................................................	1 kg.	Ivr. öre. —: 80
slangar och rör, äfven i afpassade längder, ej särskild!, nämnda: spiralslang och pansarslang, äfven försedd med kopplingar eller annan aptering......	1 kg.	—: 30
slangar, utvändigt bestående af rundväfd bomulls-, hamp- eller linneväfnad med eller utan impregnering och invändigt belagda med ett tunnare, högst 2 mm. tjockt lager af kautschuk ..........................		fria.
andra, äfven i förening med annat ämne, s. 1c. innerslangar, omonterade, icke sam-mansatta och utan ventilklaffar och ven-tiler härunder inbegripna .........................	1 kg.	—:50
drif- och transportremmar af kautschuk, gutta-perka eller balata, äfven i förening med spånadsämnen, eller af spånadsämnen i för-ening med kautschuk, guttaperka eller balata	1 kg.	—: 35
kautschuksskodon ..................................................	1 kg.	1: 20
velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk, ej särskild! nämnda, äfven i förening med annat ämne, såsom yttergummi eller delar därtill samt pedal- och bromsgummi...........	1 kg.	1: 60
andra varor, ej särskild! nämnda, af mjuk kautschuk, enbart eller i förening med annat ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar, isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi	1 kg.	1: 20
Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk kautschuk.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

åt'' den
4 juli
1910.

002.	644.
603.	645.
604.	646.
605.	647.

606.

607.

648.

649.

IX. Kautschuk och kautschuks v ar or.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat
ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken
stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i afpassade
stycken, samt packningar .........

knifskaft och ämnen därtill..........................

andra varor, ej särskild! nämnda, af hårdgummi,
äfven i förening med annat ämne,
såsom kirurgiska artiklar, kammar och dylikt
Anm. till n:r 634—647. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

Lervaror.

Tegel:

kalk -

608.	650.
608.	651.
609.	652.

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst),

sandtegel härunder inbegripet ..................

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast,
alla slag, klinker, syrefasta formtegel och
för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor,
fasad- och formtegel för byggnadsändamål,
s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna,
samt taktegel, alla

oglaserade:

slag:

eldfast tegel, alla
;a

andra

fasta formtegel

slag,

äfvensom

syre -

glaserade

Anm. 1. Därest eu till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig
vara, som har båda de hvarandra motståend*
största ytorna glaserade, genom perforering eller på anna
sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k
klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.

Kvantitet
för tull-beräk-	Tullsats.
ningen, i
	Kr. öre
f kg.	—: 20
lkg.	—: 50
—	fria.
1 kg.	1: 20
—	fria.
100 kg.	—: 10
100 kg.	—: 25
100 kg.	—: 30
100 kg.	1: —

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den 4 juli		X. Lervaror.	J för tull-beräk-	Tullsats.
			1 ningen.
				Kr. öre
		Anm. 2- Därest ett och samma kolli innehåller flera slag
		af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.
		Anm. 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tull-
		behandlas som chamottmurbruk.
		Byggnadsornament, äfven af terrakotta:
610.	653.	oglaserade..........................................................	100 kg.	3: —
611.	654.	glaserade...........................................................	100 kg.	10: —
		Golf- och väggplattor:
		af 3 cm. tjocklek eller däröfver:
612.	655.	enfärgade och oglaserade ....................................	100 kg.	—: 35
613.	656.	flerfärgade eller glaserade.................................... Anm. Hit hänföras jämväl sådana klyfstenar, äfven fler-	100 kg.	1: —
		färgade, hvilkas tjocklek i oklufvet skick uppgår till 3 om. eller däröfver.
		af mindre tjocklek:		1
614.	657.	enfärgade, oglaserade...........................................	100 kg.	O;__
615.	658.	enfärgade, glaserade..............................................	100 kg.	10: —
616.	659.	flerfärgade, oglaserade eller glaserade ........ Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och	100 kg.	16: —
		väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullaf-gifter, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.
617.	660.	Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mnfflar
		samt delar därtill .....................................................	100 kg.	1: —
617.	661.	Arbeten, ej särskild! nämnda, af eldfast massa,
		oglaserade eller glaserade.........................................	100 kg.	1: 50
618. 1	662.	Rör, ej särskild! nämnda, och rördelar samt brunnar
		och krabbor, oglaserade eller glaserade..............	100 kg.	—: 75
619.	663.	Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt bruk afsedda, ej särskildt nämnda och ej till fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar


		och kulor af porslin ..................................................	100 kg.	2: —
620.	664.	Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hän-förliga till fajans- eller porslinsvaror ..................	1 kg.	—: 05
		Kakel och kakelugnsornament:	1

Kungi, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

621. j

622. !

623.

624.

625.

626.

627.

628.

629.

665.

666.

667.

668.

669.

670.

671.

672.

673.

674.

	Kvantitet	Tullsats.
X. Lervaror.	"beräk-
	ningen.	Kr. öre.
hvita eller enfärgade ................... två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade	1 kg.	10
eller på annat likartad! sätt dekorerade..... Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid yttersidornas utseende. Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och andra artiklar för isolering af elektriska ledningar, äfven i förening med järn:	1 kg.	—: 16
hvita .....................................	1 kg.	• Qf)

andra slag.........................................	1 kg.	• 95
Anm. till n:r 667 och 668. Om på en hit hänförlig, i öfrigt hvit artikel finnes anbragt eu pil eller annan beteckning allenast till ledning för varans användning men af oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehand-lingen icke hänsyn till denna beteckning. Lyxföremål och andra artiklar, indika måste anses hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke eller endast i ringare mån till verkligt gagn, såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, de-korationstallrikar och andra väggprydnader in. in. — men däremot icke blomkrukor, askkoppar, sparbössor in. m. — äfven i förening med trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper
och dylikt omslag inberäknad:
af äkta porslin .........................	1 kg.	—: 60
andra slag.............................	Iko.	—• 30
Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller silfver, vikten af askar, papper och dvlikt omslag
inberäknad ..............................	bo rH	5- —
Fajans- och porslinsvaror, ej särskild! nämnda, i
förening med annan oädel metall än järn	1 kg.	—: 60
Arbeten, ej särskild! nämnda, af äkta porslin:
hvita eller enfärgade ..............	lkg.	—• 30
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade
eller på annat likartad! sätt dekorerade......	1 kg.	—: 60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r			Kvantitet
taxan af den		X. Lervaror.	för tilli-ta eräk-	Tullsats.
i juli 1910.		ningen.
		Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin) samt krukmakargods och andra lervaror, ej sär-skildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä:	1 kg. 1 kg.	Kr. öre —: 10
f?30	675. 676.	hvita eller enfärgade.............................................
631.	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilf-rade eller på annat likartad! sätt dekorerade Anm. till n:r 673—676. Såsom enfärgade anses de	—: 16


		hithörande artiklar, som förete samma färg på hela
		sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bottnars undersida och dylika för varans utseende oväsentliga delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen, hvilka föranledas af tillverkningssättet, eller vid fabriksmärke, fabrikens namn eller rymdbeteckning, allt försåvidt däri-
		genom icke åstadkommes utsmyckning.
		XI. Olas och glasvaror.
6321 634>	677.	Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.
	öfverfångstappar härunder inbegripna, samt emalj-massa, äfven pulverserad; äfvensom glasull... .	_	fria.

633.	678.	Glaspulver; äfvensom glitter...................................	Ikg.	—: 02
		Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves ej afdrag
		för askar, papper och dylikt omslag.		i
635.	679.	Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opalescent-
		och ornamentglas samt annat i skifvor gjutet råglas med eller utan kantslipning, emballagets vikt, in beräknad ....................................	1 ko-.	—: 06
		Amu. Hit hänföres äfven alabaster- och opalglas, slipadt
		eller oslipadt.
636.	680.	Dörrfyllningar, fönster och andra arbeten af i skifvor
		gjutet råglas med infattning af bly, mässing eller annan oädel metall ............................	Ikg.	—: 30
637.	681	Takpannor och tegel samt för fartyg afsedda sid-
		ventilglas, med eller utan ramar; äfvensom krubbor och tråg ...................................................	1 kg.	—: 10
		Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af deri
4 juli
1910.

638.

639.

640.

641.

642.

643.

644.

645.

646.

XI. Glas och (jlasvaror.

682.

683.

684.

längd och bredd:

ofolieradt:

utan slipning eller etsning, i plana skifvor
med en sammanlag
af mindre än 135 cm.

af 135 intill 245 cm..............................

af 245 cm. eller däröfver........................

Anmärkningar till n:r 682—684.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig,
fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden
och största bredden motsvara sammanlagda längden
och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget,
mattslipadt, slipadt och poleradt, etsadt,

böj dt eller knpigt:

utan fasett- eller kantslip ning...............

andra slag ...................................................

685.

686. |

folieradt:

687. : utan fasett- eller kantslipning........................

688. ! andra slag ............................................................

689. : Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder...................................

690. | Glasmålningar och speglar af fönster- eller spegel glas,

äfven i förening med annat ämne, dock ej

guld eller silfver .........................................................

Anm. Till denna rubrik hänföras jämväl sådana reklamskyltar
af glas, hvilka framstå såsom bilder.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af fönster- eller spegelglas,
såsom fotografiställ m. in., äfven i förening

med annat ämne, dock ej guld eller silfver .....

Anm. till n:r 690 och 691. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning
eller eljest annan dekorering än sådan, som
kan åstadkommas genom gravyr i formen:
af högst 100 grams rymd.........................

691.;

692.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 07
1 kg-	—: 09
1 kg.	—: 12
1 kg-	—: 25
Ikg.	—: 40
1 kg.	—: 40
Ikg.	—: 50
—	fria.
Ikg.	—: 60
Ikg.	—: 70
1 kg.	—: 10

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

647.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

åt den
4 juli
1910.

648.

649.

650.

651.

652.

658.

654.

655.

656.

657.

		Kvantitet
	XI. Glas och glasvaror.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
	af större rymd:
693.	buteljer af mörkgrön eller brun massa
	för maltdrycker, mineralvatten, läsk-drycker, vin eller spritdrycker; äfven-som damejeanner af sådan massa	lkg.	—: 02
1 694.	andra slag1 .................................................	1 kg.	—: 06
695.	med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade, oslipade eller slipade proppar men i öfrigt helt oslipade och utan mål-
	ning, förgyllning eller eljest annan deko-rering än sådan, som kan åstadkommas
	genom gravyr i formen...............................	1 kg.	—: 15
696.	andra slag, härunder inbegripna flaskor, för-
	sedda med flätning eller annan beklädnad, som icke utgör emballage .............................	lkg.	—: 60
	Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters
	rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan är försedd med gröfre korgflätning.
697.	Rör, ej särskildt nämnda, äfven tillslutna, samt stafva!-	lkg.	—: 10
	Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.
698.	Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof-
	glas, kolfvar, pipetter och dylikt..........................	lkg.	—: 40
699.	Isolatorer..............................................................................	1 kff.	—: 25
700.	Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och oin-	O
	fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel-pressade dioptriska glaslinser ...............................	_	fria.
701.	Emaljögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors-
	linsmassa.......................................... ..........................	■-	fria.
702.	Glas- eller emalj varor i förening med guld eller
	silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt omslag inberäknad ..................................................... Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i förening med annat ämne än guld eller silfver,	1 kg.	5: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

åt'' den
4 juli
1910.

658.

659.

660.

661.

662.

663.

664.

665.

666.

667.

703,

704

705

706

XI. Glas och glasvaror.

varor, karaffiner härunder inbegripna:

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt,
måladt, förgylldt eller eljest med annan
dekorering än sådan, som kan åstadkommas
genom gravyr i formen, härunder inbegripna
äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor
Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid
tullbekandlingen ej afseende,
råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas;
äfvensom lampkupor, ej särskild! nämnda,

samt lampglas ...........................................

andra slag........................................................

Gllasskärf......................................................................

707.

708.

709.
710 J

XII. Metaller.

t. Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.

tckjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wo
framjärn, molybdenjärn och andra icke smidbara,

Kisel] ärn (ferrosilichina) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel ..................

hållande mer än 15 procent kisel ...............

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s.

k. pulveriseradt järn, lvonerspån

711.

712.

som s.
stålull ..

Kör och rördelar af icke smidbart gjutgods:
icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller
öfver ........................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre1
lkg.	—: 90
1 kg. 1 kg.	—: 60 —: 45 fri.
	fria.
100 kg.	fritt. 7: —
100 kg.	2: 50
	fria.

100

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

66S.

713.1

669. ! 714.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

cXliCb UgctligclUC UOJ.1 1 Ullig t uai UoliAUC mull ad.,

flänsar, proppar och liufvar.......................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade
rördelar; äfvensom brandposter, tackjärns -

rör, hänförliga till n:r 711

Anmärkningar till n:r 711 — 713.

1. För emaljerade rör och rördelar utgår en tilläggstullj
af 1 kr. 50 öre per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utanj
å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och
andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,
flänsar, proppar och liufvar.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r 712, tullbehandlas
som armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören!
anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Eldstadsroster, ej särskild t nämnda, lod och vikter;!

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner ......i 100 kg

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	1: 50
100 kg.	2: 50

eldstad, samt kaminer, ej särskildt nämnda,
värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kalorifer,
radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings-
och andra galler, spjäll och dragluckor
till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor,
kastruller, pannor och krabbor, serverings- och
trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne,
soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,
spottlådor, tvätt- och diskbord, aflopps-j
trattar, vattenlås, badkar samt andra dylika gröfre
för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskild!
nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,
grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och
källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig

i: 50

Kungl. Maj.is Nåd■ Proposition N:o 227.

101

N:i

i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

670.

671.

672.

673.

674.

675.

676.

677.

678.

679.

Kvantitet för tull-beräk-ning en.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg. 1 kg.	—: 10 —: 05
lkg. 1 kg.	—: 18 —: 12
1 kg. 1 kg.	—: 50 —: 05
lkg.	—: 50
100 kg.	2: —
''	fria.

715.

716.

717. !

718.

719.1

720.

721.

722.!

723.

724.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

del utgöras

gods;

äfvensom

af icke smidbar!
gjutna delar till sådana föremål:

emalj erade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-
och paraplyställ, bord, ej särskild! nämnda,
etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor,
stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor
och pianorullar, luftväxlingsventiler och
spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de
till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbar! gods:

emalj erade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ...............................................................

Kulor, särskildt inkommande:

blanka, härdade ...................................................

andra slag.................................................................

Gjutna konstföremål och andra finare gjutgodsartiklar,
såsom byster, medaljonger,* blomstervaser,
skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

Göten,
slag,
mm.
eller

smältstycken, råstänger och råskenor, alla
samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70
i fyrkant med runda hörn, af götmetall
annat järn; äfvensom plåtämnen............

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva
högst 600 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst
30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spår vägsskenor .................................

bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten;
stänger med olika hårdhetsgrader i
tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna
äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k
pansarskenor för kassahvalf); äfvensom varmvalsadt
järn i stänger med invalsade mönster

Stänger,

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull. beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	3: 50
	fria.
100 kg.	1:50
100 kg.	2: 50
100 kg.	7: 50
100 kg.	5: —
100 ko-	6-
100 kg.	0. 8:-,
100 kg.	4: —

i tull -

taxan

åt den

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

eller eljest genom varmvalsning åstadkommen
olika storlek eller form å tvärsektion ............

680.

681.

682.

725.1

726.1
727/

683.

684.

728.

685.	729.
686.	730.
687.	731.
088.	732.

ej varan hänförlig till clenna rubrik.

nämndt:

vägande 60 kg. eller däröfver per löpande

meter ..............................................................

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20

kg. per löpande meter ...................................

af mindre vikt per löpande meter, s. k. vals
tråd härunder inbegripen ..........................

Anm. Är till denna rubrik känförligt järn öfverdraget
med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa
metaller, förköjes tullen med 15 procent.

Verktygsstål, i stänger, smidt, äfven snabbsvarfstål,
smidt eller valsadt, samt tillform ade ämnen af
sådant stål; äfvensom annat smidt järn, i stänger
Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor
eller ringar, utan afseende på genomskärningens
form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion
(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de
två öfriga):

af 0,9 mm. tjocklek eller däröfver............

af mindre än 0,9 men icke under 0,4

mm. tjocklek...............................................

af mindre än 0,4 mm. tjocklek ...............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;
äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,
ej vidare bearbetade.....................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

103

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	8: —
100 kg.	3: —
100 kg.	4: 50
100 kg.	5: — fria.
100 kg.	6: —
100 kg.	7:-

N:r
i tulltaxan

af den
i juli
1910.

689.

783.

690.

691. 1

734.!

735.1

692. ! 736.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af annan form........................................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen
en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter
kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm.
bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 725 —727 och 729 —731. Smidbart järn i
form af plattjärn, som har en bredd af mer än 250
mm. och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af
bredden, förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning’ eller polering- och utan öfverdrag
af annan metall eller annan ytbetäckning,
andra än kallvalsade, äfven om de
äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade
mönster:

af 3 ram. tjocklek eller däröfver ..........

af mindre än 3 mm. men icke under 0,6
mm. tjocklek............................................

693. 7 3 7.

694.

695.

738.

739.

alla slag, med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstålplåtar)............

af mindre än 0,3 mm. tjocklek ..............

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)
eller med matt oxidfri yta (betade)
eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt),
polerade, målade, fernissade, förnicklade,
lackerade, emaljerade, brunerade eller
mönsterpressade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ..............

af 0,2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfvensom
kallvalsad plåt af mindre tjocklelän
0,2 5 mm.............................................

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r |
i tulltaxan
!
af den I
4 juli
1910. i

■

696. j 740.

697. | 741.

698. 17 42.

699.

700.

743,

744,

701. I 745,

702.

703.

704.
704.

746.

747,

748,
749

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

1 Kvantitet
j för tullberäkI
ningen.

af mindre tjocklek än 0,2 5 mm., andra än

kallvalsade ...................................................

Anmärkningar till n:r 738—740.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som
efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med tunn
oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda
plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning.

3. De mönsterprmade plåtarna förete, i motsats till;
plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande upphöjningar
eller fördjupningar å baksidan.

med rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna .
med oädla metaller, andra än i n:r 738—741
nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,!
äfven om de äro korrugerade.......................J

Tullsats.

100 kg,

Anmärkningar till n:r 734—742.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre
än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden,
den för plåten bestämda tull.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom
perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver...........

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1,6 mm. tjocklek .....................................

af mindre än 1,6 mm. tjocklek..................

Anm. till n:r 743—745. Plåtar, böjda till rör och

med kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt
den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med
dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskild! nämnda:

förgyllda eller försilfrade.....................................

emaljerade .....................................................................

förnicklade, förkopprade, förmässingade, bronserade
eller lackerade............................................

100 kg,

100 kg,
100 kg,

1 kg
1 kg

1 kg

Kr. öre

fria.

6: —

7: 50
12: —

1: —
—: 40

—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

105

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

705. 7 5 0.

706. 751.

707. 7 5 2.

707. 753.

708. 7 54.

709. 7 5 5.!

710. 756.

711. 757.|

712. 758.1

Bihang

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-1 kg-	—:08 —: 06
1 kg. 1 kg-1 kg-	—: 10 —: 15 —: 20
100 kg.	4: —
100 kg.	5: —
100 kg. 100 kg.	6: — 8: —

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:
pressade, svetsade eller förzinkade .........

andra slag

vägande per stycke netto mindre än 20 1;
ej mindre än 1 k
elevatorskopor

g. men

eg.:

andra slag

vägande

kg.

per stycke netto mindre än 1
Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan
än rund form å tvärsektionen, framställda antingen
af massiva ämnen eller ock af plattjärn
eller plåt genom hopböjning, med eller utan
efterföljande svetsning, lödning, nitning eller
falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink
eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar
af rör ........................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,
försedda med flänsar, rör med ökad godstjocklek
på ändarna samt rör med ändarna
höpvällda...............................................

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm.,
hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med
kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej
särskild! nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form
å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek...
af mindre godstjocklek..............................

Anmärkningar till n:r 755—758.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett o
af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbeh
som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.
till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Käft.

106

Kungl. Maj.is Säd. Proposition S:o 227■

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

713.

759

760.

715.

716.

717.

718.

71 i*.

761

762

763,

764.

765.

Kvantitet för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

2. Å rör anbragta muffar inverka icke på tuli-behandlingen. 3. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B. Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A. Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör, korsrör och andra på liknande sätt formade rör-delar, allt försåvidt de äro framställda af smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade gaser...............................................................................	100 kg.	Kr. öre 9: —
Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kall-draget band- och fasonjärn härunder inbegripet, allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i största dimension af tvärsektion: polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt tråd med växlande tvärsektion å olika delar af samma stycke ...............................................	100 kg.	35: —
Anm. 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast genom dragning erhållit en blank yta. Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i största dimension af tvärsektionen, hänföres till verk-tygsstål, i stängel-, smidt. andra slag: platt (med två motstående sidor större än de två öfriga): af 0,6 mm. tjocklek eller däröfver......	100 kg.	5: —
af mindre än 0,6 mm. men icke under 0,3 mm. tjocklek.................................	100 kg.	6: —
af mindre än 0,3 mm. tjocklek ........... af annan form än platt, såsom rund, U-formad o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd: af 1,5 mm. eller däröfver i största di-mension af tvärsektion .....................	100 kg.	8: —
100 kg.	4: 50
af mindre än 1,5 mm. men icke under 0,5 mm. i största dimension af tvär-sektion ..................................................	100 kg.	7: —

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition lvu- 227.

107

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

720.

721.

722.

	1 XII A. Järn och järnlegeringar etc.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
766.	af mindre än 0,5 mm. i största dimen-sion af tvärsektion ...........................	100 kg.	9: —
	Anmärkningar till n-r 760—766. 1. Tråd, öfverdragen med annan oädel metall med undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas med 15 procents förhöjning af tullen för motsvarande tråd utan öfverdrag. 2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbe-handlingen. 3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 ram. i största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annor-lunda är särskildt stadgadt, som kallvalsade stänger. 4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd med eller utan taggar, stängselduk och annan järn-trådsduk, möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändai samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro för-färdigade. Ang. valstråd, se rubrik n:r 727. Jfr anm. 2 till Afd. XII A.
767.	Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånads-ämne eller papper; äfvensom formade fjädrar af platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnads-persedlar eller liknande ändamål, med eller utan rifyerklädnnd noll beslag...................................	1 kg.	1: —
768.	Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad och hesl ap- ......................................	1 kg.	—: 40
	Anm. till n:r 767 och 768. Vid bestämmande af bredden å öfverkladda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.
769.	Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasoll-spröt med tillformade ändar, med eller utan gafflar; äfvensom gafflar till sådana spröt ........	Ikg.	—: 50

108

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-taxan af den			Kvantitet för tall-beräk-ningen.	Tullsats.
4 juli 1910.		XII A. Järn och järnlegeringar etc.
				Kr. öre
		Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm.
		bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.
724.	770.	Paraply- ocli parasollställningar, sammansatta, äfven med käppar af annat ämne än järn..................... Solf af järntråd:	1 kg-	—: 80
725.	771.	af 0,6 mm. eller däröfver i största dimension
		af tvärsektion.....................................................	1 kg.	—: 75
726.	772.	under 0,6 rom. i största dimension af tvär-
		sektion.............................................................	1 kg.	2: —
		Amu. till n:r 771 och 772. Består varan af sammanlödda
		trådar, lägges den enkla trådens dimension till grund för tullbehandlingen.		—: 15
727.	773.	Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ............	1 kg.
728.	774.	Stängselband, framställd! af vridet platt- eller fason-
		järn ................................................................................	Ikg.	—: 10
729.	775.	Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med huf-vud af annan oädel metall eller öfverklädda.....	1 kg.	—: 50
		Spik och stift, ej särskilt nämnda, äfven med
		hufvud helt eller delvis af annan metall än järn:
730.	776.	af mindre längd än 45 mm.; äfvensom häst-
		skosöm, hästskohakar och brodda!-, alla slag,
		samt nubb ..........................................................	100 kg.	15:-—
731.	777.	af 45 mm. längd eller däröfver..........................	100 kg.	6: 50
732.	778.	Rälsspik; äfvensom spett .......................................... Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade	100 kg.	3: —
		skrufvar, bultar och muttrar, vägande per stycke netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och nitar
		(naglar):
733.	779.	af 12 mm. eller däröfver i diameter; äfvensom,
		oafsedt dimensionen, för järnvägs- och spår-vägsskenor afsedda skarf- och syllbultar
		med muttrar .....................................................	100 kg.	6: —
734.	780.	af 8 intill 12 mm. i diameter; äfvensom alla nitar,
		icke hänförliga till nästföregående rubrik...	100 kg.	20: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

109

N:r
i tulltaxan

af den
4 -juli
1910.

785. 781.

736. 7 8 2.
736. 7 8 3.

737. 7 84.

738. | 785.

739. | 786.

740. J 787.

741. | 788.

742. | 789.

743. 7 9 0.

744. i 791.

745. i 792.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af 4 intill 8 mm. i diameter
under 4 mm. i diameter:

andra slag ......................................................

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller
däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8
intill 12 mm. i diameter.

Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan
gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter
afses hålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar inkomma
med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall förtullas
efter den för muttern gällande tullsats.

Kättingar och kedjor, ej särskild! nämnda:

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill
andra slag, hvari länkjärnet har eu diameter:

af 25 mm. eller däröfver ...;............................

af från och med 6 till 25 mm. ...................

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät tingar

(Galls) ................,..................................

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskild! nämnda.........

Bottenplåtar, syllar, skarf]äril, räls- och mellanklotsar,
spårramar och stödskenor, spårväxlar,
spårkorsningar, fjäder- och växeltungor; äfvensom
spårramar till flyttbara järnvägar ...............

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellan-:
stag (förbindningsjärn), klämplattor, skenskor,
vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill samt
andra, ej särskildt nämnda delar till spåranordningar
.....................................................................

Centralställverk och delar därtill ..............................

Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till
signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägbomsanordningar;
äfvensom till järnvägs- och spårvägsvagnar
hörande boggier och underreden,
med eller utan tillbehör .........................................

i Kvantitet 1 för tull-\| beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	30: —
100 kg. 100 kg.	45: — 60: —
100 kg.	12: —
100 kg. 100 kg.	5: — 8: — ''
■ ! 100 kg. 100 kg.	10: — 20: — . i , U t
—	fria.
100 kg. 100 kg.	4: — 16: —
100 kg.	8: —

Käng!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

746. I

747.

748.

749.

750.

751.

752.

753.

754.

755.

756.

757.

758.

759.

760. I

		Kvantitet
		för tull-	Tullsats.
	XII A. Järn och järnlegeringar etc.	beräk- ningen.
			Kr. öre
	Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:
	axlar, raka:
793.	icke bearbetade .....................................................	100 kg.	5: —
794.	bearbetade ..............................................................	100 kg.	6: —
795.	hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar	100 kg.	5: —
796.	hjnlsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,
	buffertar och delar därtill samt draginrätt-
	ningar och koppelanordningar ..........................	100 kg.	6: —
797.	Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, så-
	som broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar;
	äfvensom nitade master.............................................	100 kg.	4: 50
	Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med
	hål.
	Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar,
	roder järn och skeppskran:
798.	vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver	100 kg.	6: —
799.	af mindre vikt .........................................................	100 kg.	12: —
	Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa
	propellerblad:
800.	vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	100 kg.	7: —
801.	af mindre vikt .........................................................	100 kg.	10: —
802.	Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar......	100 kg.	10: —
803.	Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäderharfs- och
	kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ............	100 kg.	6: —
804.	Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag;
	skrufnyeldar (andra än skiftnycklar); hästskor;
	bänkplåtsaxar och delar därtill .............................	100 kg.	10: —
805.	Skruf stycken, vägande per stycke netto 10 kg.
	eller däröfver; bräckjärn samt järnbågar till sågar	100 kg.	7: —
806.	Skrufstycke^ vägande per stycke mindre än
	10 k er...............................................................................	100 kg.	25: —
	Maskin hy fvelj äril:
807.	af 7 mm. tjocklek eller däröfver .....................	1 kg.	—: 25
808.	af mindre tjocklek..................................................	1 kg.	—: 50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

. Xai
tulltaxan

af den
4 juli
1910.

761.

762.

763.

764.

765.

766.

767.

768.

769.

	XII A. Järn och järnlegeringar etc.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
809.	Knifvar för användning i papperstillverkningen, lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra maskinknifvar, ej särskildt nämnda: holländarknifvar utan eng ......................	1 ko-	Kr. öre —• 05
810.	ÖO andra slag:..................................................................	1 ko-.	—• 20
Anm. Hit hänföras äfven cirkelknifvar.
i 811.	Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)	1 kg.	1: —
812.	Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och bladhackor, grepar, högafflar och liknande större gaffelformiga handredskap samt handräfsor och krattor, allt med eller utan skaft; äfvensom andra, ej särskildt nämnda handredskap för landtbruk eller trädgårdsskötsel, gräsklippningsmaskiner härunder inbegripna...................................................	lkg.	—: 08
813.	Kreatursskrapor, med eller utan skaft.......................	lkg.	—: 10
814.	Liar, skäror och halmknifvar, med eller utan skaft	lkg.	—: 15
815.	Trädgårdssaxar för två händer .. ...............	1 ko-.	—• 12
Sågar, sågklingor och sågblad:
816.	cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och hand-sågar. tandade eller otandade ...................	1 ko-.	—• 20
817.	blad till bandsågar för trä eller metall .........	lkg.	—: 50
818.	blad till rälssågar och till bågfilar för hand-eller maskinkraft ...............................................	1 kg.	—: 60
819.	blad till andra metallsågar (bijouterisågar) och till löfsågar; äfvensom kedjesågar ...............	lkg.	—: 75
820.	sågar och sågblad, andra slag, ved- och snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom sågbladsämnen, ej särskildt nämnda ...........	Fr" orq (	—: 20
821.	Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke sten-sågblaö. Filar och raspar: af mer än 35 cm. längd .................................	1 kg.	—: 15

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

770.

771.

772.

773.

774 \

775 j

775.

776.

777.

778.

779.

	Kvantitet
XII A. Järn och järnlegeringar etc.	för tull-beräk-	Tullsats.
ningen.
af mer än 16 cm. men ej öfver 35 cm. längd	1 kg-	Kr. öre —: 25
af högst 16 cm. längd.........................................	1 kg.	—: 40
Anm. Längden å filar och raspar rnätes från spetsen till skaftet. Hyllar för bearbetning af trä, äfven med trästock, samt hyfvelstockar af järn.....................................	1 kg.	—: 25
Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med eller utan skaft: vägande per stycke netto 5 kg. eller däröfver	lkg.	—:06
vägande per stycke netto mindre än 5 kg. men ej under 1,5 kg.; äfvensom yxor och bilor, alla slag, oafsedt vikten.......................	lkg.	—: 10
vägande per stycke netto mindre än 1,5 kg.	1 kg.	—: 20
Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä, borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar, gängbackar, gängkloppor, fräsar för bearbetning af metall eller trä, träsnideri verktyg samt kor- fl OT) 0t,ri CiKOT .............................................	100 kr.	15: —
! Borrsvängar och ullsaxar .............................................	lkg.	—: 20
Borrar, ej särskild! nämnda,borr- eller sparrsockar, tubpressar, trädgårdssax ar för en hand, hand-plåtsaxar, s. k. bultafldippare, järn- och metall-trådsaxar, skärcirklar och rörafskärare samt delar därtill; äfvensom skrufmejslar, med eller utan skaft	1 kg.	—: 25
Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd samt färdigarbetade lösa skänklar därtill; äfvensom skiftnycklar, skruftvingar, filklofvar och fäst-klofvar samt delar därtill.......................................	lkg.	—: 20
Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd samt färdigarbetade lösa skänklar därtill: förnicklade eller polerade ..................................	1 kg.	—: 75
andra slag................................................................	1 kg.	—: 50

822.

823.

824.

825.

826.

827.

828.

829.

830

831.

832.

833.

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

113

N:r i tull-		~~	Kvantitet
taxan åt den			för tull-	Tullsats.
4 juli 1910.		XII A. Järn och järnlegeringar etc.	beräk -ningen.
				Kr. öre j
780.	834.	Cirklar af järn; hyfveljärn, ej särskild! nämnda,
		svarfjern, hugg]ärn, håljärn, stämjärn och bettlar; korkskruf var med eller utan skaft; äfvensom
		andra korkutdragare och delar därtill................	1 k,o-.	— :40
		Skridskor och rullskor, samt delar därtill:
780.	835.	förnicklade .................................................................	1 kg.	—: 40
780.	836.	andra slag ...............................................	1 ko-	—• 30
	Anm. Till skridskor eller rullskor synbarligen hörande	O
		och samtidigt med dessa inkommande lösa remmar, dock ej mer än ett par remmar till hvarje par skridskor eller rullskor, skola tullbehandlas som dessa senare.
		Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och		j
		dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor); äfvensom delar därtill:
781.	837.	förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade	1 kg.	2: 50 \|
782.	838.	andra sias:............................................................	1 kg.	1: — !
	Knifvar:
783.	839.	rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor		I
		därtill .......................................................	1 kg.	3: —
		andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och
		pennknifvar:
		med ytterskållor af järn med oarbetad,
		grofsmärglad eller pressad yta utan annan beläggning än fernissa; äfvensom med ytterskållor af trä eller gröfre ben-sorter, såsom oxben och dylikt:
784.	840.	med högst två blad eller instrument;
		äfvensom lösa blad till knifvar, hän-förliga till rubrikerna n:r 840—843	1 kg.	1: 50
785.	841.	med mer än två blad eller instrument	1 kg.	O . o. —
		Anm. Polering, färgning eller målning af ytterskål-
		loma inverkar icke på tullbehandlingen af hithörande knifvar med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter.
786.	842.	med ytterskållor af horn eller celluloid...	1 kg.	3: — !
787.	843.	andra slag.........................................................	1 kg.	5: 50 j

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 15

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

788.

789.

790.

79J.

792. j

793. !

794.

795.

796.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tullberäk -

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

844.

845.J

84G.

847.

848.

849. !

850.!
851.i

852.!

Anm. Därest liopfällbara knifvar, dragande olika tull,
inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda
vara bestämmande för tullbehandlingen.
icke liopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar;
yrkesknifvar, ej särskildt nämnda, såsom
Imf-, kakel-, sadelmakar- och skomakar knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej
särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt
bords- och hushållsgaffiar och s. k. porterbrytare: med

skaft af silfver, förgylld eller försilfrad
metall, pärlemor, porslin, elfenben,
hvalrosständer, celluloid eller ebonit;
äfvensom dolkar med parerstång
med skaft af andra ämnen och ej till
nästföregående rubrik hänförliga;

äfvensom oskaftade .............................

Skedar af järnplåt, förtenta ....................................

Saxar, ej särskildt nämnda; äfvensom färdigarbetade
lösa skänklar därtill:
opolerade :

af mer än 15 cm. längd ..............................

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom
skräddarsaxar samt tandade hår- och
kreaturssaxar, opolerade eller polerade...
Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst
25 cm. längd med ena öglan så formad, att den
lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen,
polerade, ej till nästföregående rubrik hänförliga:

af mer än 15 cm. längd ..........................

af 15 cm. längd eller därunder ...............

Handkardor:

friserkardor ...........................................................

1 kg -

1 kg.	1: 50
1 kg.	—: 50
1 kg.	—: 30
1 kg.	—: 50 i
1 kg.	1: —
lkg.	1 2: —
1 kg-	4: —
lkg.	1: 50

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

115

N:r
i tulltaxan

åt'' den
4 .juli
1910.

798.

799.

800.

801.

802.

803.

804.

SOS.

853. !

854.

855.

856.

857.

858.

859.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag, såsom till- och lyktkardor m. fl.;
äfvensom handkardläder .............................

Kvantitet
för tullberäkningen.

inkommande, till spinneri -

860

861,

Kardbeslag................

Spindlar, särskild!

maskiner ............

Yirknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,

med eller utan skaft..................................................

Sy-, stopp- och hårnålar; äfvensom stickmaskins och

sy maskinsnålar..................................................

Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med
sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera
äro små, gjutna och tydligen afsedda till
leksaker; äfvensom särskild! inkommande

dylika verktyg ...................................................

andra slag .............................................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygsetui
innehåller verktyg af visst slag till större antal, än
som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt
taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de
förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verktyg,
uppfästade å kartor.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt
dörrar till kassahvalf eller arkiv
Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra
dylika lås af järn, äfven i förening med annan

sort. j 862.

oädel metall, utan
täckning,

lackering eller annan ytbe -

alla med eller utan tillhörande nycklar;
äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller
lackerade och icke försedda med yttre anordning

af annan metall än järn ..........................................

Läs, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af
järn, äfven i förening med annan oädel metall,
alla med eller utan tillhörande nycklar; kassa -

Tullsats.

1 kg

1 kg.

1 kg

1 kg.

1 kg1
kg.

1 kg -

lk<

Kr. öre

—: 30
fria.

—: 10

2: —

— :40!

1: 20
50

—: 30

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 50 \|
1 kg-	—: 50
lkg.	—: 20
1 kg.	—: 30
lkg.	—: 15
1 kg.	—: 25 j 1
lkg.	—: 18
1 kg.	—: 30
lkg. .	—: 50

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

807.	863.
808.	864.
809.	865.
810.	866.
811.	867.
812.	868.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

eller förvaringsfack samt skåp för nycklar till
kassalivalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom

dörrstängare, ej särskild! nämnda ........................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;
äfvensom söljor, beslag och andra dylika
delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:
polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ...........................................................

andra slån .............................................................

813.

814.

815.

869.

870.

871.

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra1
dylika beslag, ej särskild! nämnda, för byggnader
och möbler:

förnicklade, förmässingade eller
bronserade ...................................

andra slag

Reglar; skjutdörrullar, äfven med rullar af annat

ämne än järn .......................................................

Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- och

med gasformigt eller flytande bränsle, med till

hörande lampor af järn ...........................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild
nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppl -

af mässing

andra slag.

Anm. till n:r 869 och 870- Vid tullbehandlingen ai
sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfverrubriken
nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.

Skjutgevär,
revolvrar,
vikten af

alla

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

117

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats.
4 juli 1910.		XII A. Järn och järnlegeringar etc.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		gevär och kulsprutor utan lavetter; äfvensom färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........	ilig.	1: 50
		Krigsmateriel, ej särskild! nämnd, och delar därtill:
816.	872.	pansar ....................................................................	100 kr.	10: —
817.	873.	andra slag, såsom kanoner, haubitser och mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande riktmedel samt projektiler och patronhylsor, tomma eller apterade till färdig ammunition; lavetter, förställare och ammunitionsvagnar samt torpeder .....................................................	100 kr.	15: —
		Anm. Till denna rubrik hänföras äfven riktmedel, patron-
		hylsor och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig del bestå af annan metall än järn.
818.	874.	Tack järnsskrot; äfvensom smidbart skrot..................	_	fria.
	Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej sär-
		skridt, nämnda:
		icke bearbetade:
819.	875.	vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	1 kg.	—:02,5
820.	876.	vägande per stycke netto mindre än 100
		kg. men icke mindre än 25 kg...............	1 kg.	—: 04
821.	877.	vägande per stycke netto mindre än 25
		kg. men icke mindre än 3 kg...............	1 kg.	—: 06
822.	878.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg.
		men icke mindre än 0,5 kg....................	1 k0-.	—: 10
823.	879.	vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.	O 1 kg.	—: 12
		bearbetade:
82-1.	880.	vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver	Ilig.	—: 04
825.	881.	vägande per st}*cke netto mindre än 100
		kg. men icke mindre än 25 kg........	1 kg.	—: 08
826.	882.	vägande per stycke netto mindre än 25
		kg. men icke mindre än 3 kg.................	1 kg.	—: 12
827.	883.	vägande per stycke netto mindre än 3 kg.
		men icke mindre än 0,5 kg.....................	1 kg.	—: 15

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
I tulltaxan

af den
4 juli
1910.

828.

829.

830.
säl.

832.

833.

834.

835.

836.

837.

838.

839.

840.

Xll A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet
för tnllberäk -

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

884.

885.

886.

887.

888.

889.

890.

891.

892. ;

893.

894.

895.
896.i

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg''.

Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart
järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller
hejade), ej särskild! nämnda:
icke bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där öfver

..................................................................

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg.............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg.....................i

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.
bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-;

öfver ..............................................................j

vägande per stycke netto mindre än 1,000''

kg. men icke mindre än 100 kg............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg...................

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r
8S2—884 eller 894— 89G och vägande per stycke högst
10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro
förgyllda eller försilfrade, SO öre per kg., och då de äroj
polerade, fömieklade, emaljerade, lackerade, förmässingade
eller galvaniskt bronseraae, 35 öre per kg.

1 kg.	—: 20
1 kg.	—: 04
1 kg.	—: 05
1 kg.	—: 06
Ikg.	—: 08
1 kg. Ikg.	—: 10 —: 12
1 kg.	—: 05
1 kg.	—: 06
1 kg.	—: 10
1 ko''.	—: 12
1 kg. 1 kg.	—: 15 —: 20

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

119

N:r
i tulltaxan

af den

Kvantitet
I för tulli
beräk|
ningen.

Tullsats.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kr. öre

Anmärkningar till Af cl. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2.
rade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas
som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad
sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.
Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas
såsom försilfrade eller förgyllda.

3. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres
skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,
utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan
anses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon
del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,
förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen
kan anses hafva haft till syfte att göra varan.1
användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende
eller - med nedan angifna. undantag - att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskild! alla helt eller
delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyllade,
slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning
bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma
rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,
fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller
eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med!
undantag, som i öfverrubriken till n:r 755 och 756 sägs)
liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt
hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande
af råytan efter gjutning, sändning eller valsning*
bär till följd, att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, anskärning,
svällning eller strypning af rörändar, bearbetning
på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af
dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra,
borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,
afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden,
ingöten och stiggöten samt en öfverstrykning;
med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen
endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

120

Kungl. Majas Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

■af den
4 juli
1910.

841.

•842.

843.

844.

845.

XII A. Järn och järnlegeringar de.

Kvantitet
för tull-beräk-ningen.

Tullsats. |

Kr. öre i

4. Därest en i taxan ej särskilt^ nämncl järnvara är
sammansatt af smidbart och icke smidbart gods, förtullas
densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna
metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,
papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla
metaller samt arheten dåra/.

j 898.

899. |

900. !

! 901.]

Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel
metall framställda legeringar, såsom mässing,
brons, nysilfver, britanniametall in. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna,
äfven försedda med öron, med eller utan]

hål; äfvensom skrot .........................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda:
plåtar och band:

af minst 0,2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta
kanter:

rätvinkliga ......................................!

andra slag ....................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta
kanter, skålformiga ämnen för
patrontillverkning m. in. härunder
inbegripna, försedda med hål, polerade
eller på annat, förut ej angifvet
sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga..................................

af mindre än 0,2 mm. tjocklek; äfvensom
all perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder
inbegripna ....................................

Anm. till n:r 898—901. Ur plåt klippta strimlor (band)!
draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.)

1 kg.,
1 ko-.

1 kg

lkg

fria.

-: 10!
-: 12 |

Katigt Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

121

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

846.

847.

902.

903.

848.	904.1
849.	905.!
850.	906/
851.	907.

852.

908

stänger (äfven i knippor eller ringar) valsade,
dragna, smidda eller profilpressade
(sprutade) men utan vidare bearbetning:
af rund, kvadratisk eller rektangulär
(äfven med rundade hörn) eller sex kantig

genomskärning ........................

af annan genomskärning ........................

Anm. till n:r 902 och 903. Är genomskärningen rektangulär,
hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjockleken
uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en
tiondel al bredden. Har genomskärningen genom dragning
eller pressning bibringats annan än rektangulär form,
hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion
till stänger eller tråd.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst
spik och nitar; äfvensom bultar, gängade

eller ogängade .............................................|

rör, äfven afsvalande på }^tan och invändigt:!
af rund genomskärning, i raka längder,
ej på annat sätt bearbetade, med hål]
försedd stagbultkoppar härunder inbegripen
...................................................j

af annan än rund genomskärning eller]
ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade...........................!

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd icke]
öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i tvärsektion, i
Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.j

träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller]
sexkantig genomskärning; äfvensom]
s. k. trolleytråd (kontakttråd):

af 0,5 mm. eller däröfver i största]
dimension af tvärsektion, utan;

Bihang till RiJesd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

1 kg. —: 10
1 kg. —: 25

1 kg. —: 10
1 kg. —: 35

1 kg.

lkg.

122

Kungl■ Majis Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
i juli
1910.

853.

854.

855.

856.

857.1
858. (
858.

859.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet!
för tull- [ Tullsats,
beräkningen.

Kr. öre

909.

910.

911.

912.

913.

914.

915.

916.

öfverdrag af annan oädel metall;
äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ...........

andra slag, ej särskildt nämnda..

af annan genomskärning .......................

förgylld eller försilfrad ..............................

Anm. Till träd hänföres varan, endast försåvidt
den håller högst 10 mm. i största dimension af
tvärsektion, dock att denna inskränkning icke
gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel
hänföres till tråd, oafsedt bredden.
vriden till linor eller kablar, utan isolering:

drager en tullförhöjning af 50 procent;
försedd med mantel af bly eller annan
metall, med eller utan armering, äfven
i förening med annat material; äfvensom
med dylik mantel försedda elektriska
ledningskablar eller linor, med eller
utan armering:

af högst 25 mm. diameter.................

af större diameter .................................

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant
på manteln.

Anmärkning till n:r 913 och 914. Trätrummor,
hvarå till dessa rubriker hänförliga varor inkomma,
medräknas ej i den tullpliktiga vikten,
öfverdragen med gummi, guttaperka eller
annan, icke särskildt nämnd isoleringsrnassa,
enbart eller i förening med spånadsämne,
papper eller asbest; äfvensom
på sådant sätt isolerade elektriska
ledningskablar, linor och snören:
armerad med minst 7 järntrådar af
mer än 1,5 mm. tjocklek per tråd
armerad med järn på annat sätt eller
med annan metall ..........................

1 kglkg.

Ikg.
lkg.

—: 10
—: 12
—: 18
2: 50

lkg. —: 10
1 kg. —: 09

1 kg. —: 15
1 kg. —: 25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

123

Nrr
i tulltaxan

af den

860.

861.

862.

863.

864.

865.

	XII B. Koppar etc. andra slag:	Kvantitet för tull. beräk-ningen.	Tullsats. Kr. öre
917.	af högst 2 mm. trådtjocklek.........	1 kg.	—: 35
918.	af större trådtjocklek...................... Amu. Innehålla kablar, linor eller snören trådar af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter den tråd som har minsta tjockleken. Anm. till n:r 913—918. Omlindning med stanniol anses icke som mantling eller armering. isolerad antingen enbart medelst spånads-ämne, papper, asbest eller fernissa eller medelst flera af dessa ämnen; äfvensom på sådant sätt isolerade elektriska led-ningskablar, linor och snören:	1 kg.	—:25 t ’
919.	af högst 0,5 mm. trådtjocklek ........	Ikg.	1: — 1
920. 921.	af större trådtjocklek........................ Anmärkningar till n:r 919 och 920. 1. Innehålla kablar, linor eller snören trådar af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter den tråd, som har minsta tjockleken. 2. Kablar eller snören, hvilkas ändar icke äro åtkomliga för uppmätning af trådens tjocklek, förtullas efter den högre tullsatsen. Anm. till n:r 915—920. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende vid impregnering af isolerings-ämne. på annat sätt isolerad; äfvensom andra elekt-	Ikg.	—: 50
922.	riska ledningskablar, linor och snören vatten- och andra behållare utan rör och maskinella anordningar samt vägande per	100 kr.	10: —
	stycke netto mer än 100 kar. ..	Ikg.	-• °L)
923.	J O Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum, oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana är stadgadt. duk: s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än
	1 meters bredd ........................................	Ikg.	—: 50

124

Kungl■ Maj.ts JS''åd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-		.....-........ ■''	Kvantitet
taxan			för tull-	Tullsats.
af den 4 juli 1910.		XII B. Koppar etc.	beräk- ningen.
				Kr. öre
866.	924.	an rl ra, sl a, er ................................................	1 ka-.	—: 25
propellrar:	O
8B7.	925.	vägande per stycke netto högst 50 kg.	1 kg.	1: 20
868.	926.	af större vikt............................................-	lkg.	—:40
869.	927.	lampbrännare utan ytbetäckning ................. andra arbeten:	lkg.	—: f>0
870.	928.	förgyllda eller försilfrade...........................	lkg.	1: 80
87],	929.	förnicklade; knifvar, gafflar och skedar
		med annan ytbetäckning än förgyllning, försilfring eller förtenning; äfvensom
		toalett-, slcriftygs- och bordsartiklar utan ytbetäckning med undantag af skedar
		och gafflar, mat-, desert- och te-........ fernissade, lackerade eller eljest med annan,	lkg.	—: 75 \|
871.	930.	1
ej särskild t nämnd ytbetäckning än för-tenning försedda och icke hänförliga till
		nästföregående rubrik ........................	lkg.	—: 85 1
872.	931.	andra slag, härunder inbegripna äfven
		skedar och gafflar, mat-, dessert- och te-, utan ytbetäckning eller förtenta...........	lkg.	—: 50
		Bly:
873.	932.	oarbetad!; äfvensom skrot................................... arbetadt:	—	fritt.
874.	933.	plåt, rör och rördelar; tråd och linor däraf
		samt stänger; äfvensom blyull.................	—	fria.
«7?>	934	hagel och kulor............................................	ikg.	—: 10
		andra arbeten, ej särskildt nämnda:
87B.	935.	förgyllda eller försilfrade...........................	lkg.	1: 80
877.	936.	förnicklade .................................................	lkg.	—: 75
877. 878.	937. 938.	fernissade, lackerade eller med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda andra slag.......................................................	lkg. lkg.	—: 85 —: 20
rp . tenn:
879.	939.	oarbetad!; äfvensom skrot .................................	—	fritt.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

125

N:r			---------------	------—.
i tull-			Kvantitet
af den 4 juli 1910.		XII B. Koppar etc.	för tull-beräk-ningen.	Tullsats, i !
				Kr. öre !
		arbetad!:
880.	940.	rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger	—	fria.
881.	941.	rör, innehållande lödpasta................................ andra arbeten, ej särskild! nämnda:	1 kg-	—: 10
882.	942.	förgyllda eller försilfrade.........................	1 kg.	1: 80
883.	943.	förniclclade; knifvar, gafflar och skedar med annan ytbetäekning än förgyllning
		eller försilfring.............................................	1 kg.	—: 75
883.	944.	fernissade, lackerade eller med annan, ej sär-
		skild! nämnd ytbetäekning försedda och till nästföregående rubrik ej hänförliga	1 kg.	—: 85
884.	945.	andra slag...........................................	1 kg.	—: 50
		Zink:
885.	946.	oarbetad; äfvensom skrot ................................. arbetad:	—	fri.
886.	947.	plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel
		metall, spik och nubb, tråd samt rör och rördelar; anoder, gjutna, äfven för-sedda med öron, med eller utan hål;
		äfvensom valsade plattor, försedda med hål (s. k. ångpannezink)..............................	_	fria.
		Anm. Träd öfver 10 mm. i största dimension åt
		tvärsektion tullbehandlas som stänger.
887.	948.	stängel'' ................................................................ andra arbeten, ej särskildt nämnda:	1 kg-	—: 10
888.	949.	förgyllda eller försilfrade..............................	lkg.	1: 80
889.	950.	förnicklade.........................................................	1 kg-	—: 75
889.	951.	fernissade, lackerade eller med annan, ej
		särskildt nämnd ytbetäekning försedda	lkg.	—: 85
890.	952.	andra slag.........................................................	lkg.	—: 20
891.	953.	Aluminium och nickel samt ej särskildt nämnda
		metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe-ten däraf, ej särskildt nämnda: tullbehandlas såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.

126

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull-fe eräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 25 fria. fria. \
100 kr.	15: — 1
1 kg-	—: 50
lkg.	2: 50
lkg.	1: 50
lkg.	—: 60
lkg.	—: 50

N:r
i tulltaxan

af deri
4 juli
1910.

XII B. Koppar etc.

Anmärkningar till Afd. XII B.

1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld,
tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.

2. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upp
tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral,
askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å
metallens art.

892. ] 954.

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser ocli mässingslinjer
för boktryckerier eller bokbinderier; äfvensom
fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar,
såsom kvadrater, regietter och steg .....................

893. j 955 j Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....

894. | 956.1 Mnsiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..

895. ! 957.1 Tryckplattor, ej sär skridt nämnda (klischéer, mon terade

eller omonterade); äfvensom elektro-,
galvano- och stereotyper.......................................

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe -

896.

897.

898.

899.

900.

958.

959.

960.

961.

962.

gripen.

Anm. Hit hänföras äfven lackerade eller eljest med annan
bearbetning å ytan försedda folier.

Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glansguld
och andra likartade preparater af guld......

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,
flaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.

Skrifpennor ........................................................................

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar
och nålar, andra slag, ej särskildt nämnda, försåvidt
de ej äro till bijouterivaror hänförliga ...

Häktor, hyskor och hakar, byxhakar, alla slag härunder
inbegripna; äfvensom fingerborgar, syringar
samt väst- och byxspännen, alla slag......

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

127

N:r		-------------------------------------------- ”” -------'' ~ -- ------
i tull-			i Kvantitet
taxan af den 4 juli 1910.		XII C. Arheten af oädel metall etc.	för tull-! beräk-	Tullsats.
	1 ningen.
				Kr. öre
		Anm. till n:r 960—962. Afdrag i vikten medgifves ei	\|
		för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
901.	963.	Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkel-
		bestick................................................	ikg.	2: —
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,
		papper och dylikt omslag.
902.	964.	Mynt ........................................................................		fria. \|
903.	965.	K onstnär sarbeten...............................................................	_	fria, j
		It. Ädla metaller samt arbeten dåra/.		\|
		Guld:
904.	966.	oarbetad!; äfvensom skrot.................................... arbetad!:		fritt, j
905.	967.	plåt och tråd.........................................................	1 kg.	2: 50
906.	968.	mynt........................................................................		fria.
907.	969.	andra arbeten, äfven med infattade stenar eller pärlor .....................................................
		Ikg.	25: —
		Silfver:
908.	970.	oarbetad!; äfvensom skrot.................................... arbetad!:	—	fritt.
909.	971.	stänger, ofasonerade.......................................... tråd, ofasonerad; äfvensom plåt.....................	_	fria.
910.	972.	Ikg.	2: 50
911.	973.	tråd och stänger, fasonerade...........................	Ikg.	5: —
912.	974.	mynt......................................................................		fria.
913.	975.	andra arbeten, äfven med infattade stenar eller pärlor ......................................................
		Ikg.	15: —
		Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten med-
		gifves ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och dylikt omslag.
		Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt
		någon af rubrikerna 969 och 975, skola förses med kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom sär-ekildt är stadgadt.

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j
i tulltaxan

af den !
4 inli
1910.

914.

915.

91<>.

917.

918.

919.

920.

Kvantitet
för tullberäk -

Tullsats

976.

977.

978.

XII D. Adla metaller samt arbeten Häraf

Platina:

oarbetad ....................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,
papper och dylikt omslag.

andra slag ............................................................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap, °)
ej elektriska.

lkg.

Kr. öre

fri.
30: —

fria.

979.

980.

981.

982.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport,
förvärmare, ej särskilt nämnda, vatten- och
andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier
och brännerier, maischor, hökare, diffusörer,
afdnnstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings-
och torkskåp, draftorkare och andra
roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,
gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater,
bojar samt behållare för sandblästrar, allt försåvidt
de hufvudsakligen bestå af smidbart järn:
ångpannor och förvärmare med tuber eller rör
af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

af större vikt.................................................

roterande köpare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

100 kg.
100 kg.
100 kg.

30: —
20: —
8: —

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

129

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

921.

922.

923.

924.

925.

926.

927.

928.

929.

983.

984.

985.

986.

987.

988.

989.

990.

991.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber
och rör:

nitade ...........................................................

pressade eller svetsade.............................

Anm. till n:r 979 — 984. Består varan hufvudsakligen
af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,
såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad
för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverbettare
tullbehandlas, om de inkomma sammansatta, såsom rör,
bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i söndertaget
skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig
efter beskaffenheten.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare
och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade
eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,
gallowaytuber, domar, manhålsluckor,
manhålsbyglar och dylikt:

nitade.......................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom
rörliga eldstadsroster ......................................

Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar
Kondensorer:

utan tuber ..............................................................

med järn tuber ......................................................

med tuber af annan metall ................................

Anm. till n:r 989—991. Kondensorer, som införas tillsammans
med till dem börande maskiner, draga tull som dessa
senare. Denna bestämmelse äger dock med afseende å
ångmaskiner och ångturbiner, is- och kylmaskiner, lokomobiler
samt ångpumpar tillämpning endast i det fall,
att en dylik maskin och den därtill börande kondensera
hafva väsentliga gemensamma delar.

Bihang till BiJcsd, prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	9: —
100 kg.	6: —
100 kg.	7: 50

100 kg.
100 kg.

100 kg
100 kg
lOOko -

6: —
7: 50

8: —
2: 50

8: —
15: —
25: —

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxaa

af den
i juli
1910.

930.

931.

932.

933.

934.

935.

992.

993.

994.

995.

996.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Gräs-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och
explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg........................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg...............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

men ej mer än 25,000 kg...............................

vägande per stycke netto mer än 25,000 kg.

Anm. till n:r 992 — 996. Svänghjul till motorer skola,!
försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, ej inbe-j
räknas i maskinens vikt vid dess hänförande under vissj
viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen
är underkastad vikttull, särskild! för sig.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kr.	10: -
100 kg.	20: —
100 kg.	12: —
100 kg. 100 kg.	9: — 6: —

997.

998.

999.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,
torkning, rostning, bränning, härdning, vallning,
smältning och bakning; äfvensom smidesässjor

och blåsbälgar...............................................................

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare
(ej verktyg) utan stabbe och därtill
hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-,
tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;
press-, stans-, klipp-, bocknings- och
riktningsmaskiner — härunder inbegripna goffreringsmaskiner
samt pressar, ej särskild! nämnda,
såsom prägel-, förgyllnings-, glatt- och packpressar
samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri-
och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej
här förut nämnda; äfvensom form- och delningsmaskiner,
alla slag, samt knådningsmaskiner:

för hand- eller fotkraft..........................................

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

5: —

93G.

Kung!,. Majds Nåd. Preposition No 227.

131

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
3910.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

943.

944.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	8: —
100 kg.	4: —

1000.

1001,

1002.

1003,

1004,

1005,

1006

1007

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.
men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 k
och ej till

nästföljande rubrik hänförligai

Anmärkningar till n:r 998—1001.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här
nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och
lufthammare förtullas särskilt efter hvad för gjutgods är
stadgadt.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och
riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrat!
liska) försåvidt sådana maskiner väga per stycke
netto mer än 8,000 kg.

Lyftblock och blockvagnar, alla slag, med eller
utan kätting

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt
införda maskiner, förtullas efter hvad
taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf
elev atorn består, dock att därvid, därest skopor
och kedjor äro sammanhängande, den högsta
tullsatsen för dessa tillämpas
Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per
stycke netto högst 500 kg,

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500
kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner
för bearbetning af metaller, andra
maskiner, afsedda att skära metaller, dock ej
klippmaskiner; äfvensom särskilt inkommande
dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter,
växellådor och indelningsapparater:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men
ej mer än 1,000 k*

100 kg.

fria.
12: -

7: —

‘g -

100 k

ö*

100 kg.

20: —

16:

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-taxan åt'' den 4 juli 1910.
945.	1008.
946.	1009.
947.	1010.
948.	lön.
949.	1012.
950.	1013.

951. 1014.

952. 10 1 5.

953.

954.

955.

956.

1016,

1017,

1018,

1019,

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men

ej mer än 2,000 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men

ej mer än 5,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mér än 5,000 kg. men

ej mer än 10,000 kg....................................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad.........

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner
för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning
af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,
allt dock endast försåvidt de väga per stycke

netto högst 500 kg...........................................

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stämmaskiner,
afsedda för bearbetning af trä, ej hänförliga
till nästföregående rubrik; äfvensom alla
andra, ej särskildt nämnda träbearbetningsmaskiner
samt maskiner, alla slag, för bearbetning
af kork:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg...................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.
Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,
med tillbehör, samt litografiska pressar, alla
slag, ljustryckspressar härunder inbegripna;
äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt

till sådana maskiner afsedda matriser ............

digelpressar, härunder inbegripna äfven liandpressar
(icke litografiska) och korrekturpressar
Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar
eller för motordrift, nåtlingsmaskiner
härunder inbegripna .................................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	14: —
100 kg.	10: —
100 kg. 100 kg. 100 kg.	7: 50 5: — 9: —
100 kg.	4 * 10: —
100 kg.	25: —
100 kg. 100 kg.	12: — 8: —
_	fria.
100 kg.	12: —
100 kg.	18: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

133

N:r
i tulltaxan

åt den
4 juli
1910.

957.

958.

959.

960.

961.

962.

1020.

1021

1022.

1023.

1024.

1025.

XIII A. Maskiner elc.. ej elektriska.

Sy- . och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar;
äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och
nåtlingsma skiner samt delar därtill, ej särskild!

nämnda...................................................

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt
delar därtill af järn ...................................................

Anm. Till n:r 1019—1021. För sy- och stickmaskiner,
ställningar till sädana samt delar därtill skall tullbeloppet
i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans
värde.

Kaffe-, krvdd- och köttkvarnar, fruktskalnings-,
glass- och andra dylika för hushållsbehof eller
eljest för beredning af matvaror afsedda, ej särskild!
nämnda maskiner eller apparater; äfvensom
klädvridningsmaskiner:

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

af större vikt..........................................................

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning afsedda,
ej särskild! nämnda redskap, andra än

handredskap ..............................................................

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harfvar
och andra harfliknande åkerbruksredskap; skördeoch
slåttermaskiner; hästräfsor, hö vändare, ogräsrensare,
hästhackor och andra för sådd eller skörd
afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor,
kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej
särskild! nämnda för sortering, rening och rensning
af säd, frö eller andra frukter afsedda
apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,
rotfruktskärare, roterande krossare (äfven
sades- och oljekakskrossare) samt gröp kvarnar,
hackelsemaskiner och andra för fodervarors
sönderdelning afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer
och andra stackningsmaskiner............

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
100 kg.	32: —
100 kg.	5: —
100 kg. 100 kg.	18: — 12: —
100 kg.	4: —
100 kg.	6: —

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N: r			Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats.
4 -juli 1910.		XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.	ningen.
	Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor för-		Kr. öre

		tullas särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.
963.	1026.	Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåtter-
		maskiner .......................................................................	100 kg.	12: —
964.	1027.	Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings-
		maskiner ........................................................................	100 kg.	7: —
964.	1028.	Gödselspridare..................................................................... Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölk-	100 kg.	6: —
		separatorer, mjölkcentrifuger och radiatorer; äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger
		samt jäst- och slamcentrifuger:
965.	1029.	för maskinkraft.........................................................	100 kg.	15: —
966.	1030.	för hand- eller fotkraft, äfven försedda med
		remskifva...............................................................	100 kg.	25: —
		Kulor till separatorer och fettbestämningscentri-
		fuger:
967.	1031.	vägande per stycke netto högst 10 kg.; äfven-
		som färdigarbetade delar till sådana kulor, alla slag ...............................................................	100 kg.	150: —
968.	1032.	af högre vikt...........................................................	100 kg.	100: —
969.	1033.	Lokomotiv, äfven elektriska .........................................	100 kr.	10: —
		Anm. Till ett lokomotiv hörande och samtidigt med detta
		inkommande tender tullbehandlas som lokomotivet.
970.	1034.	För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och hugg-

maskiner samt slipverk; raffinörer, holländare
och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar
och pressvalsar med stativ för textileller
pappersindustrien samt kalandrar, äfven
hydrauliska, oafsedt för hvilken industri de äro
afsedda; pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner
med sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner
för bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvertoch
påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och
klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagema -

Kungl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 227.

185

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Er. öre

skiner, fuktmaskiner, skär- och rnllmaskiner;
maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt
för sådana eller andra dylika askars hopskjutning,
etikettering,plåning och fyllning;ramiläggningsoch
ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen;
kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner;
cigarrettmaskiner; kapsylmaskiner;
kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner; maltvändare;
hissmaskinerier, ej till annan rubrik
hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel;
ångmudderverk; ångturbiner samt särskildt inkommande
inre roterande delar därtill; ångmaskiner
och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv
och ångvältar; vatten turbiner och särskildt
inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;
pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,
blås- och kylmaskiner samt yttre omhöljen
och inre roterande delar till dessa maskiner;
brand- och trädgårdssprutor; maskiner förblandning
af betong, lera, sand eller dylikt; maskiner,
ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning,
såsom tuggare, med eller utan underrede,
kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar,
kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,
valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,
stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare,
mjölkförvärmare, pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner,
ost pressar och ostkvarnar;
centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner för
tvättning af linne och andra klädespersedlar;
manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar;
apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning
af kolsyrade drycker, tapp- och korkningsmaskiner
för mineralvattenfabrikationen, med

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.o 227.

N:r
i tulltaxan

af den

i juli

1910.

971.

971.1

972.1

973.

974.

975.

976.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäk -

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;
pneumatiska maskiner, alla
slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater;
axelkopplingar, fasta eller rörliga; silocli
sikt apparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar
samt perforerade eller annorledes med
hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för
sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till
vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis
eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner;
filterpressar; omröringsapparater för
kokare och behållare; bromsapparater, luft-,
vacuum- eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar;
äfvensom andra, ej särskildt nämnda
maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg.
..................................................................................

Amu. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga
den för dessa senare bestämda tull.

100 kr.

10: —

1035.

1036.

1037.

1038.

1039.

1040.

Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp
för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,
kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,
pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch
lufthammare för suddning samt förbränningsoch
explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 50 kg..........

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men

ej mer än 200 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med eller
utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg............................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

100 kg.

100 kg.
100 kg.

50: —

30: —
16: —

50: —

30: —
16: —

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

137

N:r i tull-taxan åt’ den			Kvantitet för tull-ta eräk-	Tullsats.
4 juli		XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.
1910.		—	ningen.
		Anm. till n:r 1035—1010. För vara, iiänförlig till någon af dessa rubriker, hvilken bevisligen införes för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin, erlägges en tullafgift, utgörande 75 procent af den tull, som annars skolat utgå. De närmare före-skrifter, som erfordras rörande bevisningen, utfärdas af Konungen. Vefaxlar och vefstakar, alla slag: blanksvarfvade eller eljest finarbetade...............		Kr. öre
977.	1041.	100 kgp	10: —
978.	1042.	andra .............................................................................	100 kg.	6: —
979.	1043.	Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt mal-
		skifvor, alla slag, till gröpkvarnar och till andra för förmalning af fodervaror afsedda kvarnar ...	100 kg.	12: —
		Valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda:
9S0.	1044.	icke bearbetade ........................................................... bearbetade:	100 kg.	2: 50
981.	1045.	med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af
		järn i förening med annan oädel metall ...	100 kg.	10: —
982.	1046.	andra slag...............................................................	100 kg.	8: —
		Rull- och kullager:		i
		finarbetade:
983.	1047.	vägande per stycke netto högst 1 kg.............	100 kg.	150: —
984.	1048.	vägande per stycke netto mer än 1 kg. men
		ej mer än 15 kg..............................................	100 kg.	75: —
985.	1049.	vägande per stycke netto mer än 15 kg....... andra slag:	100 kg.	60: —
986.	1050.	vägande per stycke netto högst 15 kg..........	100 kg.	40: —
987.	1051.	af större vikt...........................................................	100 kg.	20: —
		Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (för-
		sedda med kilspår eller annorledes apterade), lager, ej särskildt nämnda, och lagerboxar, svänghjul (utan regulator), rem- och linskifvor, ej särskildt nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar:
988.	1052.	vägande per stycke netto högst 500 kg.......	100 kg.	6: —
939.	1053.	af större vikt .........................................................	100 kg. O	4: —

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 18

138

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

990.

991.

992.

993.

994.

995.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anmärkningar till n:r 1052—1053.

1. Två eller flera samtidigt inkommande delar till
en transmission skola anses såsom ett stycke, för
såvidt delarna utgöras af en axel med andra därå
monterade transmissionsdelar.

2. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans
med den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas
efter hvad för maskinen är stadgadt.

3. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleckvaror,
ej särskildt nämnda.

1054.

1055.

1056.

1057.

1058.

1059.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.............100 kg.

af större vikt ...............................................................100 kg.

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater
och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,
såsom ventiler och kranar, ångh
visslor, smörj apparater, afskiljare och afledare
för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och
vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater
för badinrättningar; äfvensom injektorer
och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg..........

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg...,
andra slag ..............................................................

Anmärkningar Ull n:r 1056—1059.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga
artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker hänförlig
vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen
med 50 procent.

100 kg.

100 kg.
100 kg.
100 kg.

12: —
9: —

25: —

15: —
10: —
50: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227-

139

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

XIU A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anmärkningar till Afd. XIII A.

1. Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt,
för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några
mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag
af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån
sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren
aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af
delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans
utgöra en maskin.

2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen
i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke
utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för
maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpligheten
af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, utfärdas
af Konungen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej särskild! nämnda,
tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de
icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens
bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull-!
verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på:
gemensam bottenplåt, förtullas denna särskildt såsom det
ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lösgöras.

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes
än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något
fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga vågattiralj
oanvändbar för viktens bestämmande.

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf,
för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet, där annorlunda
ej är stadgadt, i hvarje fall motsvara minst 5 procent
af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka
olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke,
må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst
tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

996.	1060.
997.	1061.
998.	1062.
999.	1063.
1000.	1064.
1001.	1065.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

B. Elektriska maskiner och apparater in. in.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer
och omformare; äfvensom transformatorer och
dämprullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg............

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej
mer än 100 kg. ...................................................

1002.

1066.

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.
Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt,
förtullas särskildt hvar för sig.

De till Afd. XIII Å fogade allmänna anmärkningar
1 — 5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende
å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare
och härfvor, särskildt inkommande: draga
tull som elektriska maskiner med 50 procents

Kvantitet
för tullberäkningen.

ning.

Anmärkningar till n:r 1060—1065.

1. För en vara, som bevisligen införes för att ersätta
en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd
maskin, erlägges icke någon tilläggstull. Närmare föreskrifter
rörande bevisningen utfärdas af Konungen.

2. För de i dessa rubriker upptagna maskiner och
delar däraf skall tullen i hvarje fall motsvara minst 10
procent af varans värde och må i intet fall utgå med
lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast
lägre viktgrupp.

Ackumulatorer:

omonterade element; till ackumulatorer hörande,
samtidigt inkommande träställningar och
gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till så -

100 kg.

100 kg.
100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

55:

38:

28:

22:

15:

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

141

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den 4 juli		XIII B. Elektriska maskiner etc.	för tull-beräk-	Tullsats.
1930.			ningen.
				Kr. öre
		dana hörande träskifvor och trästafvar; äfven-
		som glasrör, tillhörande ackumulatorer och samtidigt med dem inkommande; till ackumula-torer afsedda rektangulära glaskärl af minst 3,5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade trälådor ................................................................	100 kg.	6: —
1003.	1067.	helt eller delvis monterade element och batte-
		rier; äfvensom hoplödda elektroder..............	100 kg.	32: —
1002.	1068.	Galvaniska element ......................................................... Glödlampor:	100 kg. 1 kg.	10: — 1: 50
1004.	1069.	koltrådslampor .......................................................
1005.	1070.	metalltrådslampor ............................................... Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper	1 kg-	4: —
		och dylikt omslag; dock inräknas icke i den tullpliktiga vikten askar och wellpapp, i hvilka metalltrådslampor
		äro förpackade.
1000.	1071.	Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k. nernstlampor samt glober, lyskroppar och mot-
		stånd därtill; äfvensom strålkastare........................	1 kg.	1 Oi O
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
		och dylikt omslag.
1007.	1072.	Koltrådar, äfven metalliserade, metalltrådar samt
		socklar till glödlampor ............................................ För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej sär-	—	fria.
		skildt nämndt:
1008.	1073.	vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfver af mindre vikt:	1 kg.	—: 03
1009.	1074.	kolborstar, äfven i förening med annat ämne	Ikg.	2: 50
1010.	1075.	andra slag ............................................................ Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper	1 kg.	—: 20
		och dylikt omslag.
lön.	1076.	Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer (ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopp-lingsmotstånd, kontroller samt andra elektriska

142

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den

1012.

1013.

1014.

1015.

1016.
1017.

1018.

1019.

1077.

1078.

1079.

1080.

1081.

1082.

1083.

1084.

1085.

1086.

1087.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade ...................................

Anm. Hit hänföras äfven cellkopplare.
Säkerhetsapparater, ej särskildt nämnda, härunder
inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare, ställbara för hand............

andra oljeströmställare samt dosström ställare;
äfvensom glödlampsinfattningar, med eller

utan strömställare...........................

knifströmställare, monterade på skifferplattor
andra slag .............................................................

Anmärkningar till n:r 1076—1081.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater
eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ...............................................

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord;
äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till
telefon- och telegraf apparater samt till telefonväxlar
och telefonväxelbord ...............................

Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves
ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande):

stålpansarrör ............................................................

andra samt rörvinklar, med eller utan påsittande
muffar; äfvensom dosor till isoleringsrör ...
Anm. S. k. mikanitrör tullbehandlas som arbeten af
glimmer.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 35
lkg.	-: 50
1 kg-	—: 30
1 kg.	—55
lkg.	—: 50
lkg.	—: 75
lkg.	1: 50
lkg.	—: 80
lkg.	1: 50
lkg.	—: 10
lkg.	—: 20

Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda,
såsom apparater för signalering eller orderöfver-j

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

143

N:r i tull-taxan af den 4 juli		XIII B. Elektriska maskiner etc.	Kvantitei för tull-beräk-	Tullsats.
	1	•	ningen.
				Kr. öre
		föring, röntgenapparater, till annan rubrik ej bänförliga apparater för trådlös telegrafi och telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jack-lister till telefonväxelbord ......	100 kr.	10: —
		Elektriska härdugnar och kokapparater m. ra.: Se Aid.
		XII A.
		Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.
		C. Fartyg och fordon.
		Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör:
1020.	1088.	af järn med nettodräktighet af 40 registerton
		eller därunder............................	100 kr.	10-_
1021.	1089.	andra..................
1022.		Velocipeder:		J / (/Ut
1090.	färdiga -........................................	1 st.	20: —
1023.	1091.	afpassade kedjor och andra delar, ej särskild!
		nämnda...........................	lkg.	1: 60
		Motorvelocipeder:
1024.	1092.	färdiga..........................	1 st.	60: —
1025.	1093.	delar därtill, ej särskild! nämnda: tullbehandlas som velocipeddelar.

1026.	1094.	Barnvagnar ................	1 Vo''	—• 20
	1095.	Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:	Ö ’
1027.	personvagnar; äfvensom postvagnar.......	100 kg.	15: -
1028.	1096.	godsvagnar, alla slag...............	100 kg.	8: —
1029. \|	1097.	Tendrar, ej särskildt nämnda............	100 kg.	12- —
1030.	1098.	Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med mo-
1		törel'' eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej särskildt nämnda, äfven med motor försedda, samt underreden därtill; äfvensom med gummiringar försedda hjul till sådana åkdon eller fordon	100 kr.	15: —

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

taxan

af den

1910.

1031.

1032.

1099

1100

1033.	1101.
1034.	1102.
1035.	1103.
1036.	1104.
1037.	1105.
1038.	1106.
1039.	1107.
1040.	1108.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

XIV. Oljor och fett, vax in. m. samt produkter af
dessa ämnen, såsom ljus, tvål in. in.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,
såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och
gasolin; paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit)
samt ceresin ................................................

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnsmörja,
smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja
och mineralolja, försåvidt den senare är hufvudbeståndsdelen;
äfvensom andra smörjmedel,
ej särskild! nämnda, i hvilka fett eller olja ingår,
emballagets vikt inberäknad.........................

Anm. Smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja
- och mineralolja, skola, om de hufvudsakligen bestå af
fet olja, tullbehandlas såsom rof- och rapsoljor.

Hartsoljor ..........................................................................

Vegetabiliska, feta oljor:
linolja:

rå; äfvensom linoljesyra ....................................

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;
rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje sjror

........... :.....;...............................;.....

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,
sesamolja och bomullsfröolja:

på fat, större eller mindre .......................

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad .....

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom
ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja .. .

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja
eller kokosnötolja, kakaosmör, japan vax och andra1
vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur
icke pläga förekomma i flytande form

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
—	fria.
1 kg-	—: 02
—	fria.
1 kg.	—:07
1 kg.	—: 07
1 kg.	fria. —: 05
—	fria.
_	fria.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

145

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

1041.

1109.

1042.

1043.

1044.

1110.

1111.

1112.

1045. 1113.

1046. 11114.

1047. ! 1115.
1048.1 1116.

Animaliska oljor, såsom tran, hvalraf olja och isterolja
(lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget,
såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, benfett;
ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror......

Stearin (stearinsyra).....................................................

Glycerin, rå eller renad ...............................................

Vax:

af insekter (bivax)...................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax......

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor ...................................

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ..........................

Anmärkningar till n:r 1115 och 1116.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas såsom
arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag.

1049.

1050.

1117.

1118.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne ..
Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande
mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid
tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt
är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.

olje-, blekt linolja samt s. k. stånd olja härunder
inbegripna.............................................

Anm,. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,
hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af rnineraliska
torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra
ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa,
som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentinolja,
mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana
siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i
förening med metalloxider eller metallsalter.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

1 i Kvantitet j för tull-\| beräk-\| ningen.	Tullsats.
>	Kr. öre
i kg. 1 kg-	fria. fria. —: 09 —: 04
1 kg- !	—: 15 fria.
1 kg.	—: 50
1 kg-	2:_
1 kg.	1: 60
lkg.	—: 10

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1051.

1052.

loss.

1054.

1055.

1056.

1057.

1058.

1059.

1119.

1120.
1121.

1122.

1123.

1124.

1125.

1126.

1127.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k.
ugnsfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne ............

Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen...

Ljus, alla slag .................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Tvål:

parfymerad; annan, i formade handstycken,
kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller
mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar

och dylikt; äfvensom transparent tvål........

andra slag................................................................

Anmärkningar till n:r 1122 och 1123.

1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabark
och dylikt, tullbehandlas såsom tvål.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Såpa; äfvensom turkrödolja och flytande tvål- eller
såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dex trin

eller stärkelse ....................................................

Tvål- eller såphaltiga desinfektionsmedel, icke annorstädes
upptagna, såsom lysol och kreolin; tvätt-,
skur- eller polermedel, fasta, flytande eller i
pulverform, framställda af tvål, fett eller olja
med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvåleller
såphaltiga appreturmedel i fast form, hvilka

icke innehålla dextrin eller stärkelse....................

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

blanksmörja, svart, icke flytande........................

andra slag................................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbehandlas
såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1125—1127. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, flaskor och dylikt emballage.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg. 1 kg-lkg.	—: 30 —: 05 —: 12
1 kg. lkg.	1: — —: 10 !
lkg.	—: 05
lkg.	—: 10
lkg. lkg.	—: 20 —: 30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

147

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1060.

1128.

1061.	1129.
1062.	1130.
1063.	1131.
1064.	1132.
1065.	1133.
1066.	1134.
1067.	1135.
1068.	1136.
1069.	1137.
1070.	1138.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande
råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,
ej annorstädes upptagna.

Förtätade gaser, alla slag, ej till annan rubrik hän
förliga, närmaste emballagets vikt inberäknad

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke
bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats,
utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem
är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra
två tredjedelar af bruttovikten.

Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd ...............................................................................

Saltsyra (klorvätesyra) .................................................

Fluorvätesyra och fluorammonium ............................

Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid .......................

Salpetersyra, kärlens vikt inberäknad .....................

Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra..............................................................

Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och

natriumfosfat ............................................................

Ättika och ättiksyra, alla slag:
på fat:

af till och med 10 procents syrehalt ........

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften
med 1 öre per kg.

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på
sätt därom är särskildt stadgadt, utgår tullen för ättika
och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver 55 procents
syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara
af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ..

Kvantitet
för tullberäkningen.

Ilig.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—	fria.
100 kg.	—: 60
—	fria.
100 kg.	—: 60
100 kg.	2: —
—	fria.
100 kg.	1: 50
1 kg.	—: 10

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

K:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1071.

1072.

1073.

1074.

1075.

1076.

1077.

1078.

1079.

1080.
1080.

1081.

1082.

1139.

1140.

1141.

1142.

1143.

1144.

1145. |

1146.

1147.

1148.

1149.

1150.

1151.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium ock

ammonium...................................................................

Citronsyra ock vinsyra (vinstenssyra); äfvensom
vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium ock ammonium..............................

Salicylsyra.........................................................................

Kaustik ammoniak............................................................

Kaustikt kali (kalikydrat) och kaustikt natron
(kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande
Mag ;nesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordsliydrat............................................

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak
(klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klormagnesium
och kloraluminium; äfvensom brom,
bromkalium, bromnatrium och bromammonium
samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

Ivlorkalk ..............................................................................

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat

(klorsyradt natron) ......................................................

Kromalun..............................................................................

Alun, alla slag, ej särskild! nämnda, aluminiumsulfat
(svafvelsyrad lerjord); äfvensom vattenglas

(kalium- eller natriumsilikat)....................................

Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natriumbisulfat,
ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammoniak),
gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesiumsulfat
(svafvelsyrad magnesia); äfvensom natriumsulfit
(svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit,
natriumhyposulfit (undersvafvelsyrligt natron)
och natriumliy drosulfi t.............................................

Anm. Hit hänföras äfven saker af formaldehydsulfoxylsyra
eller formaldehydhydrosvafvelsyrlighet, såsom rongalit
och andra dylika produkter, t. ex. hyraldit.

Kalisalpeter (kaliumnitrat) ............................................

Kvantitel för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 07
1 kg. 1 kg.	fria. —: 30 —: 05
100 kg.	2: 50
—	fria.
100 kg.	\| i fria. \| 1: —
—	fria. frt. j
100 kg.	!: —
—	fria.
_	fri.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

149

is:r i tull-taxan af den 4 juli 1910.
1083.	1152.
1084.	1153.
1085.	1154.
1086.	1155.
1087.	1156.
1088.	1157.
1089.	1158.
1090.	1159.
1091.	1160.
1092.	1161.
1093. 1	1162.
1094.	1163.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Ammoniumnitrat ..................................................

Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natriumkarbonat),
kristalliserad eller kalcinerad, och

natriumbikarbonat ...............................................

Hjorthornssalt (ammoninmkarbonat) ...................

Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlutsalt,
gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium.

ferro- och ferricy ann atrium) ..............................

Ättiksyrad! natron (natriumacetat) ..........................

Ättiksyrad kalk, rå eller renad...................................

Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ......

Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natriumkromat
och natriumbikromat; äfvensom kromsyra
Arseniksyrlighet samt arseniksyrligt kali och arseniksyrligt
natron; äfvensom kräkvinsten och andra

antimonföreningar, ej till färger hänförliga ......

Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jordartmetaller
samt wolframsyra; äfvensom guld och

platinasalter .......................................................

Järn vitriol.....................................................................

Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid
och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........

Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas såsom
kaustik ammoniak.

1095.	1164.
1096.	1165.
1097.	1166.
1098.	1167.
1099.	1168.
1100.	1169.
1101.	1170.

blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuperoxid;
äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)............................................

Blynitrat .........................................................................

Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

Lapis (silfvernitrat)..........................................................

Vätesuperoxid.................................................................

Kalciumkarbid och bariumkarbid .................................

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 10
Ikg.	fria. —: 07
1 kg-Ikg. Ikg.	fria. —: 10 —: 03 —: 05
—	fria.
—	fria.
100 kg.	fria. —: 50
—	fria.
Ikg.	—: 05
Ikg. Ikg. Ikg. !kg.	fria. —: 08 fria. 2: 50 —: 03 —: 05

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats.
4 juli 1910.		XV A. Kemiska grundämnen etc.	ningen.
				Kr. öre
1102.	1171.	Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej
		särskild! nämnda .........................................................	—	fria.
1103.	1172.	Kolsvafla, klorsvafvel, fosforseskvisulfid och fos-
		forhydrid samt svafvelkalium och svafvelnatrium;
		äfvensom svafvellefver, alla, sia,g;		fria.
1188.	1173.	Kromsulfat, kromklorid, kromsulfatklorid, basiska,
		fasta eller flytande, med växlande halt af natrium-
		sulfat eller natriumklorid.........................................	—	fria.
		Anmärkning till Afd. XV A.
		Sura och basiska salter, ej särskildt nämnda, tullbehandlas
		såsom motsvarande neutrala salter.
		B. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.
1104.	1174.	Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd
		tjära .......................................................	_	fria.
		Anm. Stenkolstjära, som vid intorkning förhåller sig som
		asfaltlackfernissa, tullbehandlas såsom asfaltlack.
1103.	1175.	Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,
		lera, asbest eller andra liknande mineraliska
		ämnen beredd till bestrykning af tak eller dylikt	1 kg-	—: 02
1106.	1176.	Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol,
		naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra lik-
		artade destillationsprodukter ur stenkolstjära;
		äfvensom karbolkalk...................................................	—	fria.
1107.	1177.	Trätjära samt tjärpärma ................................................	—	fria.
1108.	1178.	Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpentin
		(tjock) och annan nativ balsam..............................	—	fria.
1109.	1179.	Hartstvål eller s. k. hartslim, fast eller flytande;
		äfvensom s. k. garflim ............................................	1 kg-	—: 02
1110.	1180.	Tjäroljor samt andra genom torr destination fram-
		ställda ämnen, icke annorstädes upptagna............	—	fria.
1111.	1181.	Terpentinolja .....................................................................	lkg.	—: 07

Kung!,. Mai ds Nåd. Proposition No 227.

151

N:r i tull-taxan åt'' den 4 juli 1910.
1112.	1182.
1113.	1183.
1114.	1184.
1115.	1185.
1116.	1186.
1117.	1187.
1118.	1188.
1119.	1189.1
1120.	1190.
1121.	1191.
1122.	1192.
1123.	1193.

XV B. Torrdestillationsprodukter etc.

olja-,.....;...........................................................................

Formalm i vattenlösning’................................................

Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter,
vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad
....................................

C. Färger och färgningsämnen m. m.
Jordfärger:

krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt

inberäknad.......................................................

andra (brända, malna eller slammade), torra

eller i degform

Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (litopon),
barythvitt (permanenthvitt, blanc fixe),
mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom
koboltoxid; äfvensom andra mineralfärger, ej
till annan rubrik hänförlign.....................

Kimrök och likartade svarta färgämnen
Benkol och bensvärta ..............................

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmerbrons
(pulveriserad glimmer), hvit eller färgad,
närmaste emballagets vikt inberäknad:

j förpackningar om minst 0,5 kg. bruttovikt
i förpackningar af mindre bruttovikt..............

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget,
såsom bref, paket eller burkar.

Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver
eller färg på en hinna af något bindemedel,

såsom albumin eller gelatin

Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska

färger

Kvantitel för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	—:20
1 kg.	—: 15
lkg.	1: —
100 kg.	1: —
—	fria.
	fria.
lkg.	—: 05
lkg.	—: 02
lkg.	—: 40
lkg.	—: 75
_	fria.
—	fria.

152

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r ,
i tull- j
taxan
af den j
4 juli I
1Ö10. i

1124.

1125.

1126.

1127. j

1128. !

1129.

1130.

1131.

1132.

1194.

1195.

1196.

1197.

1198.

1199.

1200.

1201.

1202.

1203.

XV C. Färger och färgningsämnen m. m.

Kvantitet
för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg ämnen.

............................................................................

Färgträ samt andra till färgning användbara
växter och växtdelar, ej till annan rubrik hänförliga,
hela eller i stycken, raspade, malna eller
på annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter
af vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller

fasta .................................................................................

Alisarin- samt anilin- och andra tj är färger, ej särskilt
nämnda...............................................................

Anilin (anilinolja), naftol, naftykamin och parani tranilin

samt salter däraf..........................................

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lösnings-
eller betningsämnen, såsom ättiksyra,
acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:
i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar
(s. k. hemfärger) .............................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari
varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar ........................................

Anm. Tjärfärger, hvilka innehålla ringa mängd af sådana
ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke
alkohol — hvars inblandning uteslutande har till ändamål
att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra fällning
i badet eller ock att gifva färgen andra dylika egenskaper,
hvilka göra den mer ägnad för sin användning,
hänföras till n:r 1196.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets vikt

inberäknad ...................................................................

Trycksvärta ........................................................................

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskild!

nämnda..........................................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda......

fria.

—	fria.
—	fria.
—	fria.
Ikg.	—: 15
Ikg.	t —: 07

1 kg.

ikg.

lkg.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

153

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1133.	1204.
1134.	1205.
1135.	1206.
1136.	1207.

XV C. Färger och färgningsumnen m. in.

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskildt
nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till bestrykning
af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit
och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg.,
må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskildt
är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas
varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen
förhålla sig såsom fernissa (emaljfärger), tullbehandlas,
så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,
såsom fernissa.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat
bindemedel än olja, såsom med albumin eller
kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpack -

ningar

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari
varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar .........................................

Färger, ej särskildt nämnda, oberedda eller beredda
Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda
färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar
och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ..............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller
annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt
omslag.

1137. 12 0 8.j Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver
(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste
emballagets vikt inberäknad........................

1138.

1139.

Blyertspennor och blyertsstift:

1209. gröfre s. k. timmermanspennor...........................

1210. andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

som äro försedda med skyddande hylsa af
annat ämne än guld eller silfver; äfvensom
färgstift, omfattade eller infattade, samt
svartkrita...............................................................

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitet
för tullberäkninffen.

1 kg

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 15

—: 05
fria.

1: 50

-: 08
-: 20

154

Kanyl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
lkg.	—: 10
1 kg. lkg.	9-_ o. o. —
lkg. 1 kg. lkg.	—: 40 1 -: 10 \| fn. j —: 50;
lkg. lkg.	2: — 3: —
lkg.	—: 10

N:r
i tulltaxan

af den
\ juli
1910.

1139. \

1140. /

1211

1141.	1212.
1142.	1213.
1143.	1214.
1144.	1215.
1145.	1216.
1146.	1217.
1147.	1218.
1148.	1219.
1149.	1220.

XV C. Färger och färg ning sämnen m. m.

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,
försedda med radergummi.

Skol- och skräddarkrita samt pastellkrita; äfven
som annan krita, ej särskild! nämnd, i skurna

eller formade stycken.........................................

Anm. till n:r 1209 — 1211. Afdrag i vikten medgifves ej
för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor; äfvensom parfymer
och kosmetiska medel m. m.

Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskild! nämnda,
kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 8 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt................................

Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlasl
äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning
som motsvarande naturliga oljor.

Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt

inberäknad ....................................................................

Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad

Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord ..............

Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad
Iieliotropin, kumarin, mysk och andra inom party
mfabrikationen använda välluktande ämnen,
naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda
och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänför liga,
närmaste emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller

däröfver .......................................................

i förpackningar af mindre bruttovikt.........

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget.

Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten),
kärlens vikt inberäknad.......................................

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

155

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1150.

1151.

1152.

1153.

1154.

1155.

1156.

1157.

1158.

1221.

1222.

1223. !

1224.

1225.

1226.

XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.

I Kvantitet I
för tull- J
beräk- j
ningen, j

Tullsats.

Ivr. öre

Lukt- eller toalettvatten, eter- eller spritkaltiga,
härunder inbegripen äfven hårtinktur, alla slag,
kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar,

papper och dylikt omslag inberäknad..................

Puder, smink, tandpulver och tandpasta..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Pomador, kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...
i kärl af mindre bruttovikt.................................

1 kg. 3: —
1 kg. 1: —

1 kg. —: 35
1 kg- 1: —

Anm. Såsom pomador tullbebandlas äfven icke flyktiga
oljor, försatta med välluktande ämnen.

Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller flytande,
ej hänförliga till annan rubrik, såsom
parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga munvatten
m. m., omslags eller flaskors vikt äfvensom
vikten af etuier och askar inberäknad ......

Eterarter, flytande, enkla eller sammansatta, såsom
salpetereter, ättiketer, frukteter, äfvensom konjak-,
rom- och arrakessens samt i brännvin eller sprit
lösta eterarter, ej särskild! nämnda, kärlens vikt

inberäknad.....................................................................

Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter
och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas
endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskoliegii
pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof
af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

lkg.

O .

O. —

lkg.

2: 50

E. Konstgödsel.

1227.

1228.
1229.j

Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej
särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas fosfat

och omalen s. k. tomasslagg ...................

Karbidkväfve (kalklafve).............................................

Superfosfat..........................................................................

100 kg.
100 kg.

fria.
5: —
—: 25

156

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r		---J--i.-------
i tull-			Kvantitet
taxau af den			för tull-	Tullsats.
4 juli 1910.		XV E. Konstgödsel.	beräk- ningen.
				Kr. öre
1159.	1230.	Benmjöl och hornmjöl; guano, äfven naturlig, och
		annan gödsel af animaliskt affall...........................	—	fria.
		F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor
		och fyrverkerivaror.
1160.	1231.	Svartkrut (salpeterkrut)...................................................	1 kg.	—: 12
1161.	1232.	Bomullskrut........................................................................	1 kg.	—: 30
1162.	1233.	Röksvagt krut ..................................................................	1 kg.	—: 50
1163.	1234.	Dynamit och andra sprängämnen, ej särskilt nämnda	1 kg.	—: 20
		Anm. till n:r 1231—1234. Afdrag i vikten medgifves
		ej för askar, papper och dylikt omslag.
1164.	1235.	Knallhattar (tändhattar) ................................................	—	fria.
1165.	1236.	Tandmedel, ej särskild! nämnda, för projektiler och skjutvapen, såsom perkussions- eller nedslagsrör,
		tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............	100 kr.	15: —
1166.	1237.	Patroner, ej särskild! nämnda, oladdade eller laddade	1 kg.	—: 35
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag.
1167.	1238.	Stubintråd och antändningsrör...................................	1 kg.	—: 15
		Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:
1168.	1239.	af trä...........................................................................	1 kg.	—: 05
1169.	1240.	andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-
		förliga.....................................................................	1 kg.	—: 20
1170.	1241.	Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,
		knallsignaler, knallpulver och smällare ...............	1 kg.	2; _
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag.
		G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.
1171.	1242.	Vegetabiliska garfningsämnen, såsom ekbark, garf-
		skidor (myrobalaner) och kvebraclioträ, hela eller i stycken, raspade, mulna eller på annat sätt

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition K:o 227.

157

N:r i tull-			Kvantitet
taxan åt den			för tull-	Tullsats.
4 iuli 1910.		XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		sönderdelade, samt garfämnesextrakter, flytande eller fasta; äfvensom galläpplen ..........................		fria.
1172.	1243.	Garfsyra (tannin), gallnssyra och pyrogallussyra
		(pyrogallol).....................................................................	—	fria.
1173.	1244.	Glutenlim eller växtlim......................	1 kg.	—: 03
1174.	1245.	Dextrin, i fast eller flytande form ...........................	1 kg.	—: 20
		Anm. Såsom dextrin tullbehandlas äfven stärkelseklister
		samt dextrin- eller stärkelsekaltiga appreturmedel.
		Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hän-
		förliga, med eller utan tillsats af andra ämnen:
1175.	1246.	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...	1 kg.	—: 40
1176.	1247.	i kärl af mindre bruttovikt, närmaste embal-
		lagets vikt inberäknad.................................	1 kg.	1: —
1177.	1248.	Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta och andra gummihartser härunder inbegripna...		fritt,
1178.	1249.	Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets
		vikt inberäknad; äfvensom arbeten af gelatin, ej till annan rubrik hänförliga ..............................	lkg.	1: 70
		Anm. 1. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast för-
		såvidt foliernas medelvikt utgör högst 8 gram för 100 kvcm. Anm. 2. Vid tullbehandling af arbeten af gelatin medgifves
		ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.
1179.	1250.	Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej sär-
		skridt nämnda slag af lim, icke flytande............	1 kg.	—: 20
1180.	1251.	Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar),
		ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven autograf- och hektografmassa.................................	lkg.	—: 20
1181.	1252.	Kollodium, kärlens vikt inberäknad ....	1 kg.	2: —
1182.	1253.	Albumin och kasern..............................................		fria.
1183.	1254.	Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter	lkg.	_• 19 • L u
1184.	1255.	Lack ....................................................................................	lkg.	—: 50
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
		dylikt omslag.

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

jST:r
i tulltaxan

af den
4 juli

1910.

1185.

1186.

1187.

	XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. in.	Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
			Kr. öre
1256.	Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta löd-ning af metaller .........................................................	1 kg-	—: 70
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper och dylikt emballage.
1257.	Glödstrumpor, afbrända, med eller utan stift.........	1 kg.	2: 50
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.
1258.	Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla eller sam-mansatta, sackarin och andra konstgjorda söt-ningsmedel härunder inbegripna ..........................		fria.

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af apoteksföreståndare
eller, med undantag af sackarin, hvarom
särskildt är stadgadt, efter medicinalstyrelsens, vetenskapsakademiens,
vederbörande universitetsfakultets eller
karolinska institutets eller tekniska högskolans lärarkollegiers
hörande, af vetenskapsmän till begagnande för
vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof
af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

1188.

1259.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

100 kr.

15:

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

1189. 1260.

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometer samt
elektricitetsmätare och andra elektriska mätinstrument
härunder inbegripna, kemiska och
navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda;
vattenpass, alla slag samt mikrometrar, mätband,
mätstockar, räknestafvar och andra, ej
särskildt nämnda matematiska instrument, steg -

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

159

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1190.

1191.

1192.

1193.

1194.

1195.

1190.

1196.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet
för tullberäkningen.

räknare, cyklornetrar, taxametrar, tachometrar
och metronomer härunder inbegripna; äfvensom
delar till instrument, hänförliga till denna
rubrik...........................................................................100 kr.

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till|
densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.)

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfvensom
delar, ej särskilt nämnda, till fotografi-!
kameror: .

Tullsats, j

Kr. öre

10:

1261. 1262.	vägande per stycke netto högst 3 kg.... vägande per stycke netto mer än 3 kg.	1 kg.	4: —
	men ej mer än 5 kg.......................	lkg.	3: —
1263.	vägande per stycke netto mer än 5 kg. Anm. 1. En kamera tullbehandlas i det skick, hvari den inkommer. Anm. 2. Objektiv, särskildt inkommande, tullbehandlas såsom infattade optiska glas.	1 kg. ''	1: —
1264. 1265.	kassetter, sökare, slutare och bländare...... andra slag, härunder inbegripna kikare, glas-ögon och infattade optiska glas; äfvensom delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat	lkg.	O;__
	ämne än guld eller silfver .............. Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar, papper och dylikt omslag.	1 ko*.	2; _
1266. 1267.	fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda barometrar och termometrar; äfvensom vatten-	100 kr.	10: —
	mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.	1 kg.	1: —
1268.	manometrar och vacuummetrar samt delar därtill Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.	lkg.	2; _ j i 1

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:v
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1197.

1198.

1199.

1200.
1201.|
1202. |

1203.

1204.

1205.

1206.

Kvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg.	—: 50
1 st. 1 st.	150: — 200: —
1 st. 1 kg. 1 kg.	10: —j 9. 1 50
100 kr.	fria. 20: —
100 kr.	15:-
1 kg.	—: 50

1269.

1270.

1271.

1272.

1273.

1274.

1275

1276,

1277,

1278.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

gasmätare, vägande per stycke netto högst 1001
äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående
rubrik hänförliga ....................................

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater,
ej särskild! nämnda.

musikinstrument:

tafflar och pianinon .............................

%glar .......................................................

Anmärkningar till n:r 1270 och 1271.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes
tullen å detta med 75 kronor per stycke. Särskild!
inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till
musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller
osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor).....................................

speldosor och delar därtill .............................

ackordion och delar därtill............................

Anm. till n:r 1273 och 1274. Afdrag i vikten medgifves
ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill..........................

af annat ämne, äfvensom delar därtill ..
andra slag; äfvensom särskilt inkommande
delar och tillbehör, ej särskildt nämnda
Anm. Instrument, kvilka i anseende till sina mindre
dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra
endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras
till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande
af musik m. m. inrättade instrument
samt delar därtill, såsom plattor och
rullar, trattar, ljuddosor och nålar in. m.
Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pi
och dylikt omslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

161

N:r i tull-taxan af den 4 juli mo.
1207.	1279.
1208.	1280.
1209.	1281.
1210.	1282.
1211.	1283.
1212.	1284.
1213.	1 1285.
1214.	1286.
1215.	1287. 1
1216.	1288.
1217.	1289.
1218.	1290.
1219.	1291.
1220. \|	1292.1
1221.	1293.

! Ur:

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar
balansvågar, ej särskild! nämnda:

af mässing .......................................................

andra slag; äfvensom taffel- och hushålls

vågar ...........................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;
äfvensom andra vagnsvågar, vägande per

stycke mer än 500 kg....................................

decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä

och järn ......................................................

gods-, bagage-, person-, kran- och kreatursvågar;
vagnsvågar, vägande per stycke
högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt
nämnda; äfvensom vågbalanser af järn.....

fick- :

med helt förgylld eller guldpläterad boett
eller med boett af guld
andra slag ............................

urverk, lösa ....................................................

boetter, lösa:

af annan metall än silfver, helt förgyllda

eller guldpläterade ....................................

andra slag: förtullas såsom det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

skeppskronometrar................................................

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:
af alabaster eller annan sten, porslin,
terracotta, majolika eller annat lergods
af metall, äfven med spelverk samt af
trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill:
Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitel för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Kr. öre
1 kg-	1: —
lkg.	—: 75
lkg.	—: 25
1 kg.	—: 10
lkg.	—: 15
1 kg.	—: 20
1 st.	1: —
1 st.	—: 50
1 st.	—: 50
1 st.	—: 50
1 st.	1: —
lkg.	1: 50
lkg.	—: 80
	21

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1222.

1294

1223. j 1295.

1224.	1296.
1225.	1297.
1226.	1298.
1227.	1299.
1228.	1300.
1229.	1301.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

förtullas lika med det ämne arbetadt, hvaraf
de bestå;

lösa eller oinfattade verk till vägg-''eller studsarur
samt delar, ej särskild! nämnda, af verk
till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom
taflor och visare till ur, andra än tornur...
Anm. till n:r 1291, 1292 och 1294. Afdrag i vikten
medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Lampor, ej särskild! nämnda, och lyktor: förtullas
såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del särskilda
År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga
olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den
högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

Siktar, ej särskilt nämnda (handsiktar) .................

Strängar:

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru
ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;

andra slag, ej särskild! nämnda ............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag.

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna;
äfvensom metspön och metrefvar, monterade,
fiöten, sänken och andra dylika till fiskredskap
synbarligen afsedda, ej särskildt nämnda artiklar
Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende
å materialet; äfvensom delar därtill .....

Kvantitet
för tullberäkningen.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och
dylikt omslag, ej heller för kartor.

Bijouterivai''or, alla slag, af annat ämne än guld, silfver
eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,
hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,
urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hår -

Tullsats.

lkg.

1 kg.

lkg.

100 kr.

1 kg.

Kr. öre

-: 60

1: 20

10: —
1: 20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

163

N:r i tull-			Kvantitet
taxan af den			för tull-	Tullsats.
10 juli 1910.		XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	beräk- ningen.
				Kr. öre
		prydnader, ej till annan rubrik hänförliga, samt
		andra dylika till personligt begagnande afsedda prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna
		ärm- och bröstknappar ........................................... Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor. Knappar, ej särskilt nämnda, och delar därtill: öfverkladda:	lkg.	2: —
1230.	1302.	med spånadsämne, hvari silke ingår ..............	1 kg.	2: —
1231.	1303.	med annat spånadsämne .................................... Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfver-	lkg.	1: —
		klädd knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas som snörmakararbete.
1232.	1304.	helt och hållet af järn, ben, horn eller papier
		maché ....................................................................	1 kg.	—: 50
		helt och hållet af andra oädla metaller än
		järn, eller af järn i förening med annan oädel metall:
1233.	1305.	förgyllda eller försilfrade................................ andra slag:	lkg.	1: 80
1234.	1306.	bestående uteslutande af eu enda af här af-
		sedda metaller eller metallegeringar utan förening med andra ämnen ..................	1 kg.	—: 75
1234.	1307.	andra ..................................................................	1 kg.	—: 90
1235.	1308.	helt och hållet af glas eller porslin .................	lkg.	—: 50
1236.	1309.	af stennöt........................................................................	lkg.	—: 80
1236.	1310.	af pärlemor; äfvensom knappar, ej särskildt.
		nämnda, sammansatta af två eller flera ämnen	lkg.	1: —
1237.	1311.	andra slag: tullbehandlas såsom det ämne, ar-
		betadt, hvaraf de bestå. Anmärkningar till n:r 1302—1311.
		1. Vid tullbekandlingen fästes ej afseende å ögla eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tull-

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 227.

N:r
i tulltaxan

af den
4 juli
1910.

1238.

1239.

1312.

1313.

1240.

1241.

1242.

1243.

1314.

1315.

1316.

1317.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

satser, inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den
högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och
delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskild!
nämnda, med eller utan inredning

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmonnäer
och penningbörsar, ej särskild! nämnda ...

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt
drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan
i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper
och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor
och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa,
läder eller skinn eller spånadsvara, dock
ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,
snäckor, bärnsten, agat, annan metall än
järn, kautschuk eller skinn eller med
celluloid, gelatin eller annat dylikt formbart
ämne eller med spetsar eller med
spånadsvara, hvari silke ingår........................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,
papper och dylikt omslag.

hvaraf de hufvudsakligen bestå.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det
ämne

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfverklädda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper ...............................................

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af
det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Kvantitet
för tullberäkningen.

lkg.

1 kg -

Tullsats.

Kr. öre

-: 60
1: 50

lkg.

1: 80

2: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

165

N:r i tull-taxan af den 4 juli 1910.		XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.	[Qvantitet för tull-beräk-ningen.	Tullsats.
	Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade fotografien eller täflan.		Kr. öre

1244. 1245.	1318. 1319.	Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfven-som cigarr- och cigarrettmunstycken: af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten andra slag ........................................................	Ikg. lkg.	2: — —: 70
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.
1246.	1320.	Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne än mild pllpr silfver .....................................	1 kg.	1: —
		Ö Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.
1247.	1321.	Oblat och kapslar häraf samt munlack ....................	lkg.	1: —
		Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag.
1248. 1249. 1250. 1251.	1322. 1323. 1324. \| 1325.	Konstnärsarbeten, ej särskild! nämnda ................... Affall, ej särskild! nämndt, lump härunder inbegripen Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i tulltaxan upptagna bestämmelser: rfl.ä.TYvnfin ...................................		fria. fritt. fria. 15: —
mer eller mindre arbetade.................................	100 kr.

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Tariff

å tara för inkommande utländska varor.

Rubrik n:r.	V anslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
1149	Aluminiumsulfat, (svafvelsyrad
	i lerjord) ....................................	bal .............................	2
		fat ...............................................	7
1149	Alun, alla slag............................	fat ....................	7
1142	Ammoniak, kaustik ....................	damejea.nne med korg	20
		korgflaska ....................................	30 ''
1154	Ammoniumkarbonat (hjorthorns-
	salt)............................................	fat ...............	12
1152	Ammoniumnitrat ........................	fat ............................	\| 12
178	Anis och stjärnanis ....................	bal af väf ................	3
		» , af gräs ................................	6
107	Apelsiner ....................................	låda, då bruttovikten utgör 50
		kg. eller därunder ....	22
		» , då bruttovikten utgör mer
		än 50 kg.....................	18
109	Apelsinskal (icke saltade) ........	bal af gräs.........................	10 i
107	Bananer ........................................	häck med napknino*	30
1189	Benkol och bensvärta ................	bal .................	3
		fat ................................................	12
330	Bobiner af papper etc.................	bal ....................................	4
		låda................................................	22
109	Bruneller ....................................	bal ............	2
		fat ................................................	io ;
		låda................................................	12 i
		pappask .......................................	10 i
1		glasburk........................................	40 ,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

167

Rubrik n:r.	V arusla g.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
188	Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna arrak, rom och konjak ........	fat af järnplåt: då bruttovikten utgör 400 kg. eller därunder........ då bruttovikten utgör mer än 400 kg. men ej mer än 700 kg.....................	22 18
		då bruttovikten utgör mer än 700 kg.....................	15
	arrak ....................................	fat af trä: helläglar.................................
		19
		andra fat: då bruttovikten utgör 50 kg. eller därunder ................	18
		då bruttovikten utgör mer än 50 kg.........................	16
	andra slag...........................	fat af trä-
		då bruttovikten utgör 50 kg. eller därunder....................	18
		då bruttovikten utgör mer än 50 kg.........................	16
191	Bärsaft ........................................	fat, då brutto vikten utgör mindre än 50 kg.........................
		20
		» , då bruttovikten utgör 50 kg. eller däröfver ................	18
196 99	Cigarrer och cigarretter; seTobak. Cikorierot, äfven torkad............	bal ................................	3
107	Citroner .......................................	låda	20 10
109	Citronskal (icke saltade)............	bal af gräs ..........
109	Dadlar, torkade ........................	låda ...........	15 10
		träask.....................................
		pappask .......................................	7
1245	Dextrin, i fast eller flytande form (härunder inbegripna stärkel-seklister samt dextrin- eller

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utg;lr.	Tara- procent.
	stärkelsehaltiga appreturme-dell	bal ................................................	2
		fat, då bruttovikten utgör lOOkg. Aller därunder ................	18
\|		», då bruttovikten utgör mer än 100 kg. men ej mer än 300 kg.........................	! 14
		» , då bruttovikten utgör mer än 300 kg.........................	: 10 :
162		fat ............................................	12
	låda ..........................................	10
72 1117-1119	Pull ................................	bal .............................................	6
	bleckflaska....................................	10
	flaska, afl järnplåt........................	15
		lerkrns eller glasflaska.............	40
		fat af lätt trä ............................ » af tungt trä ........................	12 18
92 109	Fiber, krusad (tagelsurrogat).... Piken . ...............................	bal ................................................	2
ask................................................	12
	bleck- eller papplåda.................	7
		fat ................................................	10
		kerg eller matta.........................	5
		packe, bestående af flera mattor tillsammans i ett omslag .... låda, då bruttovikten utgör 5 kg. eller därunder: utan ytterlåda ........ med ytterlåda ........ » , då bruttovikten utgör mer än kg.........................	10 20 25 15
144	Fiskrom, saltad, ej särskildt	fat eller kagge, då bruttovikten utgör 5 kg. eller där-under ........................
		20
72	Fjäder, ej särskildt nämnd, spri-tad • ................................	» » , då bruttovikten utgör mer än 5 kg......... glasburk, ej hermetiskt tillsluten bleckdosa,» » » bal ................................................	16 35 10 6
140	Flott (smult)................................	fat ...............................................	17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 227.

169

Rubrik n:r.	Varuslag.	Emballage, för livilket tara utgår.	Tara- procent.
56	Fläsk, andra slag........................	låda...............................................	20
	saltadt, i lake ................	fat ................................................	40
958	Folier, bly- eller tenn-, stanniol
	härunder inbegripen................	trärulle ........................................	4
	Frukter (af träd) och bär:
106-107	färska eller enbart kokade,
	äfven krossade eller på annat
sätt sönderdelade:
apelsiner................................	låda, då bruttovikten utgör 50 kg.
	eller därunder................	22 !
	» , då bruttovikten utgör mer
	än 50 kg.........................	18
bananer ................................	häck med packning..................	30
citroner ................................	låda......................................	20
pomeranser ....................	låda.........................................	22
vind räfvel’ ............................	fat eller låda ...........................	33 \|
	andra slag, ej särskilt
	nämnda .................	fat ..................................	12
		spånkorg ..................................	10 i
		videkorg........................................	15
10S—111\|	torkade:
113—115!	apelsinskal, citronskal och
	pomeransskal (icke sal-
	tade) ................................	bal af gräs ................................	10
liken ....................................	ask..............................................	12
	bleck- eller papplåda ................	7
	fat ..............................................	10
		korg eller matta .......................	5
		packe, bestående af flera mattor
		tillsammans i ett omslag	10 i
		låda, då bruttovikten utgör 5 kg.
	eller därunder:
	utan yttersida ........	20
	med ytterlåda ........	25
	» , då bruttovikten utgör mer
	än 5 kg........................	15
kastanjer ............................	bal .......................................	8
		fat ................................	12
		korg ............................................	10
	korinter...............................	bal ........................................	3
		fat eller låda..............................	15

Bikung till Piksd. prof. 1911. 1 Sand. I Afd. 162 Höft. 22

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

I Rubrik n:r.	i V a v u s 1 a g.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
	Frukter och bär: torkade:
	mande], kräk- ....................	bal ................................................	5
		fat ...............................................	15
		låda................................................	20
	skalad ....................	bal ..............................................	2
		fat ................................................	14
		låda................................................	20
	nötkärnor ..........................	bal .................................................	3
		låda..............................................	20
	nötter, val-, hassel- och andra
	slag, ej särskildt nämnda	bal ................................................	3
		fat ................................................	12
	plommon, sviskon och bni-
	neller.................................	bal ................................................	2
		fat ................................................	10
		låda................................................	12
		pappask ........................................	10
		glasburk........................................	40
	russin: s. k. sultan-............	låda...............................................	10
	andra.......................	fat ................................................	15
		låda, då bruttovikten utgör 5 kg.
		eller därunder...............	35
		» , då bruttovikten utgör mer
		än 5 kg. men ej mer än
		10 kg.............................	25
		» , då bruttovikten utgör mer
		iin 10 kg. men ej mer
		än 20 kg.....................	20
		» , då bruttovikten utgör mer
		än 20 kg.........................	15
	äpplen i skifvor eller bitar,
	från hvilka skal och kärn-
	hus icke borttagits (s. k.
	chopped äpples till bered-
	ning af läskdryclcer) samt
	kärnhus och skal af äpplen	bal ................................................ fn t	3 10 !
		låda...............................................	i 15
	andra slag, ej särskildt
	nämnda, ätbara (icke
	saltade) ...........................	bal ................................................	3
		fat ................................................	iO \|
		låda...............................................	15 i

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227. <

171

Rubrik			Tara-
n:r.	V a r u s 1 a g.	Emballage, för hvilket tara utgår.	procent.
191	Fruktsaft ....................................	fat, då bruttovikten utgör mindre
		än 50 kg.........................	20
		» , då bruttovikten utgör 50 kg.
		eller däröfver ................	18
So, 88, 89	Frö, kanarie-, timotej- och röd-klöfver- ....................................
bal ................................................	3
		fat ................................................	15
178	Fänkol .........................................	bal af väf....................................	o o
Färger och färgningsämnen:	» af gräs ................................	6

1189	benkol noll bensvärta.............	bal ...............................................	8
	fat ................................................	12
1203	färger, beredda med olja, ej
		bleckkärl ...................................	10
		fat eller järnplåtcylinder............	IS
1188	kimrök och likartade svarta
	färgämnen............................	s. k. bössa (litet cylindriskt trä-
		kärl) ........................................	50
		fat eller låda............................... småpaket och yttre pappersom-	30
		slag...........................................	20
1199	tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lösnings-eller betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garfsyra eller alun eller annat metall-
	salt........................................	fat, då bruttovikten utgör 100 kg.
		eller därunder ................	20
		» , då brutto vikten utgör mer än
		100 kg. men ej mer än 200 kg.........................	18
		» , då bruttovikten utgör mer än
		200 kg.............................	15
1201	trycksvärta ............................	fat, då brutto vikten utgör 15 kg.
	eller därunder ................ » , då bruttovikten utgör mer	20

		än 15 kg.........................	15
		bleckdosa ....................................	10
		järnplåtcylinder............................	18

172

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

1 Tara-

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår. ... ti

I procen

Garn: af ull, med eller utan inblandning
af annatj
spånadsämne med
undantag af silke:!

381—391 ! broder- och s. k. i

halfsöfd- .... papper ........................................

» (mindre paket) jämte

ytterpapper................

I » och enkelt emballage....!

j » och dubbelt emballage.. ;

andra slag........[papper ........................................ 2

j bal, då bruttovikten utgör 450 kg.
eller därunder:

j utan papper omkring

hvarje bunt eller i
varpar med pappers-;

. omslag:

| enkelt emballage:

utan järnband ... 3

med järnband... j 4

dubbelt emballage:
utan järnband ...J 4

med järnband... 5

med papper omkring!
hvarje bunt:
enkelt emballage:!
utan järnband.... 4

med järnband.... 5

dubbelt emballage:!
utan järnband.... 5

med järnband....| 6

| bal, då brutto vikten utgör mer än!

450 kg.:

utan papper omkring
hvarje bunt eller i
varpar med pappers-;

omslag ....................! 3

med papper omkring!
hvarje bunt ............i 5

Kung!,- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

173

Rubrik n:r.	V a r u s 1 a g.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara-proccnt. j
426-431	Garn: af andra till Afd. VIII C hö-rande spånadsäm-nen, äfven i för-ening med bomull eller jute: enkelt ............	bal ................................................ papper ........................................	j 1 1 1 5 \| 9
4532 - 433	två- eller fler-trådigt ........	• bal ................................................ papper ........................................	5 2
178—195	af bomull: broder- .................	papper (mindre paket) jämte ytterpapper....................	10
	annat....................	papper ........................................	2
		bal, då bruttovikten utgör 150 kg. eller därunder: utan papper omkring hvarje bunt eller i varpar med pappers-omslag:

enkelt emballage....
dubbelt emballage... j
med papper omkring
hvarje bunt:

enkelt emballage....! 5

dubbelt emballage.... i 6

bal, då bruttovikten utgör mer än:

150 kg.:

utan papper omkring!
hvarje bunt eller i
varpar med pappers-;
omslag:

enkelt emballage.... | 2

dubbelt emballage...! 55

med papper omkring:
hvarje bunt:

enkelt emballage ...i 3

dubbelt emballage... 4

”M CC

174

Kun yl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

Tara-

Varuslag.
n:r. °

Emballage, för hvilket tara utgår. ! pr0CCI1j

Garn:

Anm. Vid utrönande]
af nettovikten å garn af\
ull eller bomull, förpackadt
på spolar i låda, må af
varuägaren företedd faktura
tjäna till ledning vid
nettoviktens bestämmande;
tullförvaltning dock
obetaget, att, där så anses
nödigt, genom störtning
utröna densamma, skolande
i hvarje fall anteckning
om brutto-, taraoch
netto vikt göras i journal
eller attest.

j Glas:

692-696; flaskor

och burkar

fönster- äfven färgadt, samt
spegel-:

685-686 j ofolieradt: mattslipadt,

slipadt och poleradt,
etsadt, böj dt eller klippt.
.........-.....................

687—688 folieradt............................

glas- och emalj varor, ej särskilt
nämnda, äfven i förening
med annat ämne änl
guld eller silfver, försåvidt]
de icke äro hänförliga till
bijouterivaror, karaffinerj

fat ellei

l cl Cl cl

smålådoi

utom yttre ladan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

175

Rubrik n:r.	V a ruslag	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
	härunder inbegripna:
704	lampglas............................	fat eller låda ............................	00
703 - 704	lampkupor.......................	fat eller låda ..........................	70
	ljuskronglas (prismaglas)	låda................................................	20
	andra slag ......................	fat eller låda ............................	40
		hö eller halm ............................	10
		korg ..........................................	30
1112	Glycerin, rå eller renad ...........	damejeanue med korg och pack-
		ning ........................................	20
		bleckkärl ....................................	12
81	Gryn: ris- ...................................	bal ................................................	1,5
		fat ................................................	9
82	alla slag, ej särskild!
	nämnda, samt makaro-
	ner och vermiceller....	bal ................................................	2
		låda................................................	17
92	Gräs, tränsadt eller upprispadt,
	äfven i förening med hår af
	tullfri beskaffenhet (tagel-
	surrogat) ...............................	bal................................................	2
1154	Hjorthornssalt (ammoniumkar-
	bonat)........................................	fat ................................................	12
141	Honung, äfven konstgjord ........	fat ................................................	12
		glasflaska ....................................	25
		lerkrus ........................................	35
93	Humle........................................	bal ...............................................	O
		låda med innerlåda af bleck ...	20
		järncylinder ................................	25
173	Ingefära, omalen ........................	bal ................................................	4
		fat af lätt trä ............................	16
		fat af tungt trä ........................	20
		låda af tungt trä........................	22
57	Ister ............................................	fat ................................................	17
134	Kabelgarn ..................................	bastmatta .....................................	2
	Kaffe:
155	obrändt ....................................	enkel bal af väf ........................	1,5
		dubbel bal af väf........................	2,5
		dubbel bal, den ena af väf och
		den andra af bast ................	5
		fat ................................................	10
		träcylinder....................................	8

176

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

i Rubrik n:r.	V a r u s 1 a g.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
156	brändt eller rostadt, äfven
	malet. samt kaffesurrogat,
	alla slag................................	kardus . .	0
		bleckask........................................	9
		karduser, inlagda i fat eller låda	10
152	Kakao: bönor och skal ............	enkel bal ......	2
		dubbel bal....................................	3
		fat ................................................	12
1143	Kali, kaustikt (kalihydrat), fly-
	tan de ........................................	järnfni,	15
176	Kanel, härunder inbegripna äfven
i	kanelknopp och cassia lignea,
	omalen ....................................	bal ........................	w
		låda utan öfverdrag....................	20
		» med öfverdrag....................	22
		korg med väfomslag ................	16
113	Kastanjer ...................................	bal .........................	q
		fat ................................................	12
		korg ...........................................	10
641	Kautschuksskodon........................	låda...............................................	30
144	Kaviar och saltad fiskrom, ej
	särskild!; nämnd ....................	fat eller kagge, då bruttovikten
		utgör 5 kg. eller därunder...	20
		fat eller kagge, då bruttovikten
		utgör mer än 5 kg................	16
		glasburk, ej hermetiskt tillsluten	35
		bleckdosa,» » »	10
1188	Kimrök och likartade svarta
	färgämnen................................	s. k. bössa (litet cylindriskt trä-
		kärl) ........................................	50
		fat eller låda................................	30
		småpaket och yttre pappers-
		omslag ....................................	20
1146	Klorkalk ....................................	fat ..	19
1130	Klorvätesyra (saltsyra) ............	damejeanne med korg och pack-
		ning ..........................................	15
1075	Kol, för elektriskt ändamål ar-
	betadt, ej särskild! nämndt:
	kolspetsar ............................	låda, då brutto vikten utgör 100
		kg. eller därunder .......	30
		» , då bruttovikten utgör mer
		än 100 kg.....................	20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

177

Rubrik n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- j procent.
1164	Kopparvitriol (kopparsulfat) ....	fat ................................................	12
178	Koriander ...................................	bal ................................................	3
		fat eller låda................................	15
no	Korinter........................................	bal ................................................	3
		fat eller låda ............................	15
268	Korkar:
	butelj- och andra flaskkorkar
	utan beslag ........................	bal ................................................	6
92	Krollsplint....................................	bal ...............................................	2
1231	Krut:
	svartkrut (salpeterkrut) ........	fjärding ........................................	16
145	Kräftstjärtar, i lake....................	bytta ............................................	35
163	Kulör ............................................	fat ................................................	12
172	Kummin........................................	bal ................................................	3
120 -122	Köksväxter, ej särskild!nämnda:
	färska:
	lök ........................................	bal af väf....................................	1
		låda................................................	12
	andra slag, ej hänförliga		\|
	till n:r 118—120 ............	fat ...............................................	12
		spånkorg ....................................	10
		videkorg........................................	15
	saltade eller torkade, äfven i
	blandning med rötter ........	bal ...............................................	3
		fat ................................................	10
		låda..............................................	15
59	Kött, andra slag, härunder in-
	begripna till konserver icke
	hänförliga ätbara djurdelar,
	ej särskild! nämnda, såsom
	lefver, njurar in. m., saltadt,
	i lake ....................................	fat ................................................	85
1255	Lack: s. k. buteljlack................	fat eller låda ............................	10
179	Lagerblad, torkade ....................	bal ................................................	5
179	Lagerbär, torkade ....................	bal ...............................................	O
		fat ................................................	15
165	Lakrits: i block ........................	låda ............................................	12
	i stänger ....................	låda ............................................	20
1149	Lerjord, svafvelsyrad (alumi-
	niumsulfat) ............................	bal ................................................	2 i
		fat ................................................	7 i

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft.

178

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik				Tara- .
n:r.	\r a r u s 1 a g.	Emballage, för hvilket	tara utgår.	procent.
	Lervaror:
655 —659	golf- och väggplattor............	fat .............................		15
	kakel och kakelugnsornament	låda ........................		10
665—666	låda............................		20
678—674	arbeten, ej särskild! nämnda, af
	äkta porslin:
	tallrikar ....................	fat, låda eller krog .		25
	andra pjäser ............	fat eller låda .........		35
	korg .........................		25
675—676	arbeten, ej särskilt nämnda,
	af fajans (oäkta porslin) samt krukmakargods och
	andra lervaror, ej särskild! nämnda, äfven i förening med järn eller trä:
	tallrikar ........................	fat, låda eller korg.		25
	andra pjäser....................	fat eller låda .........		35
	korg ........................		25
1250	Lim: draglim eller s. k. snickar-
	lim och andra, ej sär-skildt nämnda slag af
	lim, icke flytande ........	bal .............................		O
	fat eller låda .........		15
		korg .........................		10
1244	glutenlim eller växtlim ....	fat, då bruttovikten	utgör 100
		kg. eller därunder........	18
		■» , då brutto vikten utgör mer
		än 100 kg. men ej mer
		än 300 kg. .		14
		» , då bruttovikten	utgör mer
		än 300 kg. .		12
954	Linjer, mässings-, för- boktrycke-			8
	rier eller bokbinderier............	låda .........................
1102	Linoljesyra ................................	fat ............................		18
	bleckkärl .................		10
435—442	Linor och tågvirke, icke flätade,
	med en diameter:
	af mer än 5 ram............. af 5 mm. eller därunder,	bastmatta .................		2
	två- eller flertrådigt...	papper .....................		5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

179

Rubrik			Tara-
n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	procent.
1121	Ljus:
	talg- ........................................	låda ............................................	16
	andra slag................................	låda af lätt trä ......................	17
		låda af tungt trä ........................	22
120	Lök ............................................	bal af val....................................	i
		låda ............................................	12
82	Makaroner och venniceller........	bal ....................................	2
		låda ............................................	17
150	Maltsocker och mjölksocker ....	låda ............................................	10
		tät ................................................	12
in	Mandel, kräk- ............................	bal ................................................	5
		fat ................................................	15
		låda ............................................	20
	skalad .....................	bal ................................................	O o
		fat ................................................	It
		låda ............................................	20
139	Margarin (konstgjordt smör) ....	fät ............................................	11
		bytta........................................	17
A Cd. XIII A	Maskiner, apparater och redskap,
	ej elektriska ..........	låda ........................................	13
	Anm. Denna tarabestämmelse
	må ej tillämpas, då en maskins hänförlighet till den
	ena eller andra af två, olika tullsatser underkastade vikt-
	grupper är beroende af huru-vida den legala eller den
	verkliga taran beräknas.
161	Melass och sirap .................. Metaller:	fat .........................................	12
j 958	bly: folier ..........................	trärulle .................................	4
954	fyllnadsmateriel (för bok-tryckerier) af bly eller blylegeringar, såsom kva-drater, regietter och
	steg....................................	låda ............................................	8
934	hagel ..............................	fat samt påsar af tyg..............	4

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

180

Rubrik				Tara- i
n:r.		Varuslag.	Emballage, för livilket tara utgår.	''procent. :
	järn och stål:
! 779, 780		nitar ................................	fat ...............................................	6
			låda................................................	8
t 770, 777		skostift ............................ spik, ej särskildt nämnd,	matta och fat ............................	7 ;
	hästskosöm, hästsko-hakar. brödlår och nubb	låda ............................................	10

; 760-766		tråd, kallvalsad eller dra-gen, kallvalsadt eller kalldraget band- och fasonjärn härunder in-begripet, allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i största
		dimension af tvär-sektion ........................	trärulle ........................................	10
			fat ................................................	5
GO 1 C^> L''-		träskrufvar ....................	fat eller låda...............................	8
	koppar och annan, i tulltaxan ej särskildt nämnd oädel
		metall:
958		folier, tenn-, stanniol
		härunder inbegripen	trärulle .......................................	4
954		tryckstämplar, stilar
		(typer), patriser och mässingslinjer för boktryckerier eller bokbinderier ............	låda ............................................	8
908-911		tråd af koppar............	trärulle ........................................	10
150	Mjölksocker och maltsocker ....	fat ...............................................	12
			låda...............................................	10
92	Mossa, preparerad till stopp-
	ninfifsmateriel.............................	bal ................................................	o

175	Muskotblomma............................	bal ................................................	5
			fät eller låda af lätt trä...........	25
			» » » af tungt trä........	35
1143	Natron, kaustikt (kaustik soda,
	natronhydrat), flytande ........	järnfat ........................................	15
173	Nejlikor och nejlikstjälkar,
	nmalna ...................................	enkel bal ..................................	»>
			dubbel bal....................................	5
			dubbel bal af bast ...................	8

Klint] L Majds K åd. Proposition N:o 227.

181

Rubrik

V a r u s 1 a

Emballage, för livilket tara utgår.

Tara|
procent.''

114

113

<11

1102, 1104
1102. 1104

1181

137

Nötkärnor...................................| bal .

låda

Nötter, val-, hassel- och andra)
slag, ej särskild! nämnda .... bal .

fat .

Oleomargarin ............................

Oljesyror: lin-, raps- och rof Oljor:

fota. vegetabiliska:

linolja, rå samt rof- och
rapsoljor....................

terpentinolja

fat ..........

bleckkärl

307—3081

310—313/

317

Ost, alla slag

fat ...............................................

bleckkärl ..................................

bleckkärl ...................................

damejeanne med enkel korg ...

» med dubbel korg...

fat ................................................

träbalja, då bruttovikten utgör
100 kg. eller därunder
........................!

» , då bruttovikten utgör

mer än 100 kg. men)
ej mer än 140 kg.
» , då brutto vikten utgör)

mer än 140 kg.....

Papper ........................................ lada, då bruttovikten utgör ISO:

kg. eller därunder........:

I » , då bruttovikten utgör merl

än 150 kg.

173

109

packe med bottnar af trä

smärgel-, glas-, sand- och;

annat slip- eller polerpapper- packe med bottnar af trä

Peppar, omalen............................ bal .........

Plommon, torkade ....................j bal .........

I fat ........

| låda.........

pappask

glasburk

182

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik			Tara-
n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	procent. ''
551	Polerduk, såsom smärgel-, kar-
	borundum-, pimstens-, glas-och flintduk m. fl..............	packe med bottnar af trä .......	4
317	Poler- eller slippapper.............	packe med bottnar af trä........ låda ....................................	O
107	Pomeranser...........................	22
109	Pomeransskal (icke saltade) ...	bal af gräs...............................	io
80	Ris, oskaladt eller blott befriadt
	från ytterskalet.....................	bal ........................................	1.5 !
81	Risgryn...................................	bal .........................................	1.5 I
		fät ...........................................	9 I
81	Rismjöl .................................	bal .......................................	1.5 i
no	Russin: s. k. sultan- ...............	låda ............................................	10
	andra ............................	fat ................................................ låda, då bruttovikten utgör 5	15
		kg. eller därunder ....	35 !
	■	» , då bruttovikten utgör mer
		än 5 kg. men ej mer 10 kg.........................	25
		» , då bruttovikten utgör mer
		än 10 kg. men ej mer än 20 kg.....................	20
		» . då brutto vikten utgör mer
		än 20 kg.....................	15

191 Saft: bär och frukt -

1138 j Salpetersyra .......................

1130 1 Saltsyra (klorvätesyra) ....

317 ;Sandpapper .......................

169 | Senap, omalen (senapsfrö)

356, 858 | Silke, äfven i förening med annat
spånadsämne, i smärre för
detaljhandeln lämpade upp-;
läggningar................................j

161 ; Sirap och melass.......................j

641 ! Skodon af kautschuk ................I

trärullar........................................ 40

trärullar i pappask .................... 50

fat ................................................ 12

låda................................................! 30

fat, då bruttovikten utgör mindre;

än 50 kg......................... 20

j » , då bruttovikten utgör 50|

kg. eller däröfver............ 18

korg med packning....................i 9

damejeanne med korg och packning
....................................... 15 J

i packe med bottnar af trä ........ 3 |

bal ............................................... 3 i

fat ................................................ 15

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

183

Rubrik

Tara- j

n-.r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

procent.''

317

551

317

138, 139

158

Slip- eller polerpapper................

Smärgeldulc ................................

Smärgelpapper ...........................

Smör, naturligt och konstgjord
(margarin)................................

Socker:

rafflneradt, alla slag:

kålt- ....................................

kandi-....................................

krossadt eller pulveriseradt

packe med bottnar af trä
packe med bottnar af trä
packe med bottnar af trä

bytta
fat ....

låda............

låda ........

enkel bal...
dubbel bal

! fat, då bruttovikten utgör 400;

kg. eller därunder ........i

» , då bruttovikten utgör mer

sågadt eller hugget i bitar

topp -

an 400 kg.

låda ....
papper

fat af lätt trä:
då bruttovikten utgör 300 kg.:
eller därunder:

utan papper .................

med papper...................

då brutto vikten utgör mer!
än 300 kg:

utan papper
med papper..

fat, af tungt trä:

då bruttovikten utgör 300 kg.

eller därunder:
utan papper
med papper

då bruttovikten utgör mer än

300 kg:
utan papper
med papper.

184

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	I Tara- procent. \|
	Socker:
159, 160	oraffineradt ............................	bal af enkel väf ....................	2 I
		» af dubbel väf, bast eller säf	3
		fat af lätt trä..........................	10
		» af tungt trä . .................	12
		korg .......... .........................	8
		låda...........................................	13
150, 162	mjölk-, malt-, draf- och
	stärkelse- ............................	fat ..........................................	12
		låda...........................................	10
74, 76, 781	Spannmål, omalen och malen ...	bal .......................................	1.5
79 \|
330	Spolpipor och bobiner af papper
	etc.............................................	bal ...........................................	4
		låda................................■.........	22
CO ce T*H	Sprit; se Brännvin.
1111	Stearin (stearinsyra)..................	fat eller låda...........................	13
1175	Stenkolstjära, medelst tillsätt-
	ning af kalk, krita, lera, as-
	best eller andra liknande
	mineraliska ämnen beredd till
	bestrykning af tak eller dylikt	fat ............................................	15
954	Stilar (typer, af metall), för bok-
	tryckerier eller bokbinderier	låda................................................	8
83	Stärkelse, alla slag ....................	bal ................................................
		låda................................................	13
		fät ................................................	12
1245	Stärkelse^ ister samt dextrin-
	eller stiirkelsehaltiga appre-
	turmedel ................................	bal ................................................
		fät, då brutto vikten utgör 100 kg.
		eller därunder ................	18
		» , då bruttovikten utgör mer än
		100 kg. men ej mer än
		300 kg.............................	14
		» , då brutto vikten utgör mer än
		300 kg............................	10
162	Stärkelsesirap ............................	fat ................................................	12
162	Stärkelsesocker och drufsocker	fat ................................................	12
		låda................................................	10
1229	Superfosfat....................................	bal ................................................	1,5
1132	Svafvelsyra ................................	damejeanne med korg och pack-
		ning ........................................	lo

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

185

Rubrik n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
1182	Svafvelsyreanliydrid....................	lerkrus ........................................	20 2
109	Sviskon ........................................	bal ......................
	fat ................................................	10 12 10 40 13 Q
		låda...................................
		pappask ........................................ glasburk........................................
1124	Såpa ............................................	fat .
70	Tagel, beredt eller bearbetadt, äfven i förening med annat hår eller växtfibrer, krusadt tagel och tagelrep härunder inbegripna................................	bal .......................................
92	Tagelsurrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt till stoppningsmaterial preparerad mossa, äfvensom gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i före-ning med hår af tullfri be-skaffenhet ................................		2
318-319	Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna ................................	bal	7 1
		låda...............................................	20
157	Te ...............................................	låda, fodrad med bly, med eller utan öfverdrag ........................
	25 i
1199	Tjärfärger och färgex trakter med tillsats af lösnings- eller betningsämnen, såsom ättik-syra, acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt...	fat, då brutto vikten utgör 100 kg. eller därunder ................	20
		» , då bruttovikten utgör mer än 100 kg. men ej mer än 200 kg.............................	18
		» , då brutto vikten utgör mer än 200 kg.............................	15
195	Tobak: oarbetad: blad och stjälk	enkel bal af väf ........................ » säf ........................	2 3
		» bast........................ dubbel bal, den ena af väf och den andra af säf ....................	5 5
		korg ............................................	15

Bihang till Rikscl. prat. 1911. 1 Sami

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
	Tobak:
		packe af palmblad och väf........	18
		seron af skinn ............................	8
		fat med stäfver af i allmänhet
		minst 1 cm. tjocklek	12
		» med stäfver af i allmänhet
		mindre än 1 cm. tjocklek	8
		låda, då brutto vikten utgör 175
		kg. eller därunder ....	26
		» , då bruttovikten utgör mer
		än 175 kg.....................	20
196	arbetad: cigarrer............	låda (utom yttre lådan) inne-
		hållande:
		25 stycken eller därunder	50
		mer än 25 stycken men
		ej mer än 50 stycken	40
		mer än 50 stycken men
		ej mer än 100 stycken	30
		mer än 100 stycken........	20
		palmblad ....................................	25
196	cigarretter........	pappersomslag ............................	10
197	andra slag:
■	karfvad ........	kardus af papper ........................	4
		tygpåse ........................................	4
		papper och stanniol....................	20
		träask............................................	25
		pappask ........................................	30
		bleckask........................................	40
	malen eller snus	bleckdosa, då bruttovikten utgör
		500 gr. eller därunder	30
		blykanister, då bruttovikten utgör
		500 gr. eller därunder	15
		tennkanister, då bruttovikten
		utgör 500 gr. eller
		därunder....................	9
		fat ................................................	20
		flaska eller kruka ....................	50
	spunnen eller
	negerhead,
	pressad ........	fat eller låda ............................	25
		rörkorg ........................................	15
		skinn ............................................	10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

187

1 Rubrik n:r.	V a r u s 1 a g.	Emballage, för hvithet tara utgår.	Tara- procent.
	Tobak: rulltobak (från Norge) .... Trycksvärta ...............................	låda ............................................	16
1201	fat, då bruttovikten utgör 15 kg. eller därunder ................	20
432-433	Tråd, hänförlig till Garn af andra till Afd. VIII C hörande spånadsämnen, äfven i förening med bomull eller jute: riystaH	» , då bruttovikten utgör mer än 15 kg......................... bleckdosa .................................... järnplåt cylinder ........................ pappask ........................................	15 10 18 20
	trärullar l pappask ....................	45
	ip.kn nystar! ......	bal ................................................	5
		nanner ........................................	2
; 486—498	af bomull: fs k nisnngarn ..	nannskifva.................................	50
			60 1
	annan:		3
		„ (mindre paket) jämte ytterpapner................ enkelt ............................	6 10
1		dubbelt ........................	15
		pappask .......................................	25
			45
''		trä,rullar i pappask ....................	55
1182 235	Träsprit........................................	fat .	16
Trävaror: lådämnen, af 7 mm. tjock-lek eller därunder, afsedda till cigarrlådor ...................	låda...............................................	13
243 • ;	skaft till yxor, släggor, ham-mare, skyfflar, spadar, gre-par, hackor, liar och hö-gafflar................................	låda ...........................................	22
252 i 1123 1	s k wieu ermöbler .......	halm ............................................	13
Tvål andra, slag ........................	bal ................................................	3
	låda................................................	17

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik n:r.	Varuslag.	Emballage, för hvilket tara utgår.	Tara- procent.
	Tågvirke och linor samt bind-
	och segelgarn, icke flätade
	med en diameter:
434, 435	af mer än 5 mm.; äfven-		1
A Q7 zfQCM	som s. k. kabelgarn ....	bastmatta ....................................	2
4:0/, 4:00	af 5 mm. eller därunder, två
440, 441J	eller flertrådigt................	papper ........................................	5
82	Vermiceller ................................	bal ................................................	2
		låda ............................................	17
186, 187	Vin .........................................	fat, då bruttovikten utgör mindre
		än 50 kg.......................	20
		» , då bruttovikten utgör 50 kg.
		eller däröfver .............	18
106	Vindrufvor....................................		33
	Väfnader:
446, 447	säck- och packväfnader af jute,
	oblekta och ofärgade.....	bal med järnband .....................	2
108	Äpplen, torkade, i skifvor eller
	bitar, från hvilka skal
	och kärnhus icke bort-
	tagits (s. k. chopped
	äpples till beredning af
	läskdrycker) samt kärn-
	hus och skal af äpplen	bal .........................................	3
		fat .........................................	10
		låda ........................................	15
\| 1136—	Ättika och ättiksyra, alla slag	fat .......................................	16
1138		butelj ......................................	40

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

189

Underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör

§ I Vara

förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,
där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör eu blandning af beståndsdelar, hänförliga
till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan
stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;
skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig
mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,
lämnas utan afseende, försåvidt de icke utgöras af sprit eller eter
eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning
undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt
af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,
skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås
den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara

o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager
sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,
att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas
efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning
hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska
användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre
handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke
anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,
hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, läs och dylikt blott tjäna
sådant ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda
delar, att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma
ökad hållbarhet o. s. v.;

190

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, är o underkastade förtullning
såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan
hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdcdar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara
som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande
tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet
allenast å föremål, Indika äro bestämdt igenkännliga såsom delar till
sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,
likasom ock till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade
arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del
blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till
större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck
därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,
så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed
förstås vikten af själfva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes
i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning
eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag
från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande
artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; lämnande
med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen
medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat
sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för hvilka
tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat
emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,
må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas,
beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ............................................................................ 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

„ askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

191

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 227.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok
äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,
nämligen 0,721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,
furu, gran, hästkastanie, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera
träslag under 0,7 2 1 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening
med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger
rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade
tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket
tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form
äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då
varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger
tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,
som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet
af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör
helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara
må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,
omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i
sagda medeltal uppstår brutet tal af 0,5 eller därunder, taran ej må.
höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans nettovikt påyrkar dess
störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som
den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter
störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda
förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods
i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än
enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning
på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga
buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas
efter''liter, en butelj räknas lika med 0,7 liter med undantag likväl, för
sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, hvilka.
skola räknas'' lika med 0,7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget
att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna
skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af. en
eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling
varande partiets storlek.

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt Indika afdrag
i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola
ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans
skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,
och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen
vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,
lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om hvilka
sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten
af den hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas
detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,
sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen eller,
i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden för varans
skeppning ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet
som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå
använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg,
till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran
till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på
annat sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd
skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället
befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka
de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas
värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda
hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren
hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig
anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,
eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom
den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga
personer besiktiga varan samt å angifniugsinlagan anteckna det värde,
de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke
kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till
grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här
nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

193

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Inom åtta dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att
anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande
genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga och för sakkunskap
kända personer, af Indika tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa
bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller
kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum
lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu
dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder
bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom
sådant gälla det, om hvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat,
eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,
som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta
värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder
i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,
som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen
varuägaren, och skall han i t}^ fall jämväl ersätta tullverkets utgift för
den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,
som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det
vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas
värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos
skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin
uppgiftsskyldighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen
utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren
uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,
därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare
han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade
varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp,
hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats
skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling
erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som
varan utomlands undergått.

§ 4-

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors
angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid
tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förBihang
till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 25

194

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

hindrande af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke
eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom
länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder
stadgadt.

§ 6-

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett
hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller
öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ G.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,
utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,
meddelas af Konungen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

195

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 maj 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hedeestierna,

Swaktz,

grefve Ham ilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstieena.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde vidare:

Enligt af Kungl. Maj:t den 3 innevarande maj beslutad proposition
till Riksdagen har Kungl. Maj:t äskat Riksdagens godkännande af en
den 2 i samma månad mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch
sjöfartstraktat med tillhörande tariffer in. m. i de delar, Riksdagens
godkännande erfordras.

I den vid berörda traktat fogade tariff B rörande införseltullar
i Sverige förekomma dels nedsättningar i fråga om en del tullsatser,
dels ock åtskilliga i form af anmärkningar vid vissa tulltaxerubriker
intagna särskilda bestämmelser.

På sätt ägde rum vid godkännandet af gällande handels- och
sjöfartstraktat med Tyska riket lära jämväl nu, därest nyssberörda

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

proposition af Riksdagen bifall es. de enligt omförmälda tariff medgifna
nedsättningar och andra i traktaten medgifna, men från vederbörande
svenska tulltaxa afvikande bestämmelser böra inarbetas i samma taxa.
Såsom vid föredragning af frågan om nu gällande traktats godkännande
af dåvarande chefen för finansdepartementet framhölls, komma nämligen
dessa medgifvanden och bestämmelser samtliga de länder till godo, som
af Sverige tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad nation, hvarjämte
skäl tala för att ifrågavarande tullnedsättningar och medgifvanden
i öfrigt böra • tillgodokomma äfven andra länder, med hvilka Sverige
står i handelsutbyte. Detta ändamål vinnes ju gifvetvis på naturligaste
sätt genom att införa nedsättningarna och bestämmelserna i vederbörande
tulltaxa.

Då, såsom framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den
28 sistlidne april vid underdånig föredragning af fråga om traktatens
godkännande af Kungl. Maj:t och undertecknande, omförmälda nedsättningar
och bestämmelser beröra omfattande delar af tulltaxan, finner
jag det lämpligast, att ny tulltaxa i sin helhet utfärdas att gälla från
den dag, traktaten träder i kraft.

Beslutet om antagande af ny taxa blir uppenbarligen beroende
ej allenast däraf, att förenämnda proposition angående traktatens godkännande
bifalles, utan ock däraf att traktaten sedermera varder
ratificerad. Skulle endera af dessa förutsättningar uteblifva, gäller i
sådant fall från den 1 december 1911 den år 1910 antagna taxan.

Det förslag till förordning med ny tulltaxa för inkommande varor,
som jag med afseende å anförda förhållanden har för afsikt att förelägga
Kungl. Maj:t, innehåller emellertid jämväl andra afvikelse!’ från
tulltaxan den 4 juli 1910 samt tulltaxeförordningen, än som betingas
af traktatförslaget.

_ Beträffande nyssnämnda tulltaxa med tillhörande författningstext
föreligga nämligen åtskilliga framställningar dels af Riksdagen i den
skrifvelse den 8 juni 1910, genom hvilken Riksdagen anmälde sina i
anledning af Kungl. Maj:ts proposition samma år med förslag till förordning
med tulltaxa fattade beslut, hvilka Riksdagens framställningar
afse utredning i särskildt angifna delar, dels ock af myndigheter,
korporationer och enskilda om ändringar af fastställda tullsatser eller
tulltaxan rörande bestämmelser. Af dessa framställningar anser jag
emellertid, att allenast sådana i detta sammanhang böra blifva föremål
för behandling, som afse ändringar, hvilka icke utan särskild olägenhet
kunna uppskjutas. I några fall, beträffande hvilka jag anser mig ej

197

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

böra nu förorda vidtagande af särskild åtgärd, har jag dock, då förevarande
frågors mera omfattande betydelse synts mig sådant påkalla,
trott mig böra omnämna framställningarna i detta sammanhang.

Jag ber alltså att få redogöra för de af ifrågavarande framställningar,
som synas mig böra föranleda förslag till ändring i tulltaxan
eller med densamma sammanhörande stadganden eller eljest i
detta sammanhang påkalla ett omnämnande. Dessutom skall jag tillåta
mig att. i fall där af traktaten påkallade jämkningar i tulltaxan icke
blifvit af mig motiverade redan i mitt förut omförmälda yttrande till
statsrådsprotokollet den 28 april 1911, lämna de förklaringar och
upplysningar, som må finnas erforderliga, därvid jag utgår från numreringen
i 1910 års taxa.

I sistnämnda afseende torde böra meddelas följande.

Tulltaxekommittén har i sitt den 3 maj 1909 afgifna betänkande Jämkningar i N.-ris.
jämställt arbeten af bärnsten och gagat med bijouterivaror. Då tull- som''rensatsen
för dessa senare i traktaten sänkts till 2 kronor per kilogram, ledas aftrakbör
äfven tullsatsen för till rubriken 45 hänförliga varor nedsättas till att^där^vare
samma belopp. medgift.

I traktaten upptagas sådana af inhemskt trä bestående helt eller Na- 250.
delvis med ofärgad eller färgad massa belagda lister och ramar, som
äro polerade, bonade, lackerade eller försedda med annan ytbetäckning
än förgyllning, försilfring eller bronsering, med eu till 50 öre per kilogram
nedsatt tullsats, under det att för dylika lister och ramar af
utländskt träslag ingen nedsättning vidtagits. Då arbeten af utländskt
träslag sällan beläggas med massa och i de undantagsfall sådant förekommer,
den obetydliga skillnaden i tull knappast torde uppväga de
olägenheter, som en undersökning af träslaget måste medföra, hafva
sådana lister och ramar oafsedt träslaget upptagits i samma rubrik.

För vinnande af större öfverensstämmelse, med afseende på forum- N.r .,-3
leringen, mellan denna rubrik och den i förslaget till tulltaxa i anledning
af traktaten uppdelade rubriken 254, hafva orden »utan annan
ytbetäckning än målning och fernissning» ansetts böra utbytas mot
»utan ytbetäckning eller endast målade eller fernissade».

Af samma skäl som anförts i motiveringen beträffande till rubri- Nt 281
ken 45 hänförliga varor, bör tullsatsen för i rubrikerna 281 och 2 8 9 289 - 9o!

— 2 90 upptagna artiklar nedsättas till 2 kronor per kilogram.

Gröfre hushålls- eller köksartiklar. såsom hinkar, ämbar och n-.i- 322-5.
dylika, af papp, papper eller pappersmassa böra upptagas i särskild
rubrik, då det måste anses oegentligt, att sådan vara med i rubriken

N:r 345—6.

N:r 386.

N:r 483 - 494.

N:r 506.

N:r 526.

198 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

323 omnämnd billigare bearbetning skall underkastas högre tull, än om
den undergått den dyrare bearbetning af förgyllning, försilfring o. s. v.,
som namnes i rubriken 322.

I traktaten har tullsatsen för halfsidenväfnad hänförlig till rubriken
346 nedsatts från 5 till 3 kronor per kilogram. Härigenom blir tullsatsen
för i rubriken 345 upptagen väfnad för hög, då den i de flesta
fall utgör halffabrikat för till n:r 346 hänförlig vara. Som emellertid
sagda halffabrikat är af den beskaffenhet; att tullsatsen icke synes
böra sänkas under 2 kronor, har detta belopp ansetts böra i tulltaxeförslaget
upptagas, ehuruväl färgnings- eller tryckningsindustrierna
icke härigenom erhålla samma skydd som genom 1910 års tulltaxa.

Af samma skäl, som anförts i motiveringen beträffande till rubriken
45 hänförliga varor, bör tullsatsen för i rubriken n:r 386 nämnda
artiklar nedsättas till 2 kronor.

Den sänkning i tullsatserna för väfnader, hänförliga till rubrikerna
484—5, 487—8, 490—1 och 493—4 samt den uppdelning med nedsatta
tullsatser, som gjorts i traktaten, bör föranleda en ändring af
tullsatsen för det halffabrikat, hvaraf i nämnda rubriker upptagna
förädlingsprodukter tillverkas. Domulls väfnader importeras nämligen i
ganska stor utsträckning i oblekt skick för att inom landet färgas
eller tryckas, och industrien på dessa områden skulle säkerligen omöjliggöras,
därest icke den skillnad mellan tullsatserna på oblekta och
blekta, färgade eller tryckta väfnader, som i 1910 års tulltaxa är bestämd,
bibehölles. Till följd häraf hafva tullsatserna för ifrågavarande
icke blekta väfnader föreslagits sänkta på så sätt, att samma skydd,
som genom 1910 års taxa tillförsäkrats sagda industrier, kommer att
erhållas. För att bibehålla detta för industrien nödvändiga tullskydd
har det äfven visat sig af nöden att uppdela rubrik 492 i tvenne med
tullsatser af respektive 0,6 5 och 0,90 kronor.

Enligt traktaten är tullsatsen för i rubrik 593 nämnda plattor
med väfinlägg nedsatt till 25 öre per kilogram. Då det från tullteknisk
synpunkt, enligt hvad från generaltullstyrelsen upplysts, kommer
att möta svårighet att skilja dessa varor från de i rubrik 506 upptagna,
har tullsatsen äfven för dessa senare ansetts böra nedsättas till samma
belopp.

Med hänsyn till att tullsatserna för helsiden och för till rubriken
346 hänförligt * halfsiden, nedsatts till respektive 6 och 3 kronor per
kilogram, har tullen å sängkläder och öfriga under rubrik 526 upptagna
varor föreslagits till 4 kronor per kilogram.

För till rubrik 561 hänförliga kläder af halfsiden upptager trak -

N:r 534.

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

täten en till 5 kronor 50 öre per kilogram nedsatt tullsats. På grund
häraf och då importen af snörlif af helsiden torde vara skäligen obetydlig,
har tullsatsen för till rubriken 534 hörande snörlif upptagits med
samma belopp som för kläder af halfsiden.

Enligt traktaten är tullsatsen för till rubriken 563 hänförliga kläder N:r 563.
af linne- och bomullsväfnad nedsatt till 4 kronor per kilogram. För
kläder af hamp- eller juteväfnad skulle tullsatsen sålunda utgå med 5
kronor per kilogram. Då emellertid dessa sistnämnda i de flesta fall
äro billigare än kläder af linne- eller bomullsväfnad, har det ansetts
lämpligt att för samtliga till rubriken 563 hörande kläder, med undantag
för sådana af ylleväfnad, upptaga en tullsats af 4 kronor per kilogram.

Med hänsyn till de i anmärkningen till rubrik 597 enligt traktaten N:r 600.
omnämnda innerslangarna böra i rubrik 600 efter »velociped- och motorvelocipeddelar
af kautschuk» insättas orden »ej särskildt nämnda».

Det i anmärkningen till rubrikerna 628—31 i traktaten intagna N:r 628—31
ordet »ingraverad» har såsom obehölligt uteslutits.

Med hänsyn därtill att glasrör finnas upptagna äfven i anmärkningen N:r 652.
till rubriken 1002 enligt traktaten, måste efter »rör» i rubriken 652
insättas orden »ej särskildt nämnda».

Då tullsatsen för »snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, äfvensom N:r 683-4.
för tillform a de ämnen af sådant stål» i traktaten sänkts till samma
belopp som för »verktygsstål i stänger, smidt annat än snabbsvarfstål
och annat smidt järn i stänger» hafva för underlättande af tullbehandlingen
rubrikerna 683—4 sammanslagits.

Tullsatserna för andra arbeten, ej särskildt nämnda, af tenn hafva N;r 876-7.
enligt traktaten sänkts, för förgyllda eller försilfrade till 1: so kronor,
för förnicklade till 0,7 5 och för fernissade, lackerade eller med annan,
ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda till 0,8 5 kronor per kilogram.
En liknande sänkning har emellertid ej vidtagits beträffande
motsvarande arbeten af bly. Då svårighet ofta möter att vid tullbehandlingen
skilja mellan med ytbetäckning försedda arbeten af bly och
sådana af tenn, hafva tullsatserna för ifrågavarande arbeten af bly upptagits
till samma belopp som för motsvarande tennarbeten i allmänhet.

Enligt traktaten skola byxspänne]! alla slag hänföras till rubrik N:r 9oo,
900. Då sådana spännen icke torde kunna skiljas från västspännen,
böra äfven dessa senare i rubriken upptagas.

Enär genom det vid traktaten i anmärkningen till rubrikerna för N:r 927-9
kondensorer gjorda medgifvande särskildt stadgats, huru förfaras bör
med afseende å kondensorer, som införas tillsammans med till dem
hörande maskiner, synes den till ifrågavarande rubriker i taxan fogade

200

N:r 1139.

N:r 1240.

Vissa frirtydSiganden
och
aissSra smärre
förändringar
i tulltaxan,
icke föranledda
af
traktaten.

N:r 4.

Katigt. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

anmärkning angående tullbehandlingen af pumpverk, tillhörande kondensorer,
böra utgå.

Tulleu å färgstift har i traktaten sänkts till 35 öre och tullen å
pastellkrita till 10 öre per kilogram, medan för den närstående artikeln
svartkrita ingen sänkning föreslagits. Sistnämnda vara synes alltför
obetydlig för att upptagas i särskild rubrik och har därför bibehållits
i samma rubrik som färgstift med eu tull af 35 öre per kilogram.

Då tullsatsen för de i rubriken 215 upptagna artiklarna enligt traktaten
nedsatts till 1 krona SO öre per kilogram, bör tullen för i rubriken
1240 nämnda varor likaledes nedsättas till samma belopp.

I underdånig skrifvelse den 28 mars 1911 har generaltullstyrelsen,
sedan Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen att utarbeta och i vederbörlig
ordning utfärda den i Riksdagens skrifvelse n:r 191 den 8 juni 1910
omförmälda varuförteckning till den al samma års Riksdag antagna
tulltaxan, anmält, att under fortgången af detta arbete framstått önskvärdheten
och i vissa fall nödvändigheten däraf, att i berörda taxa
vidtoges åtskilliga ändringar i syfte att undanrödja vissa svårigheter
vid tolkningen af densamma, och har styrelsen med sin berörda skrifvelse
öfverlämnat förslag till de enligt styrelsens åsikt sålunda erforderliga
ändringar.

Sedan departementschefen därefter redogjort för berörda förslag
i dess särskilda delar, anförde departementschefen vidare.

Hvad generaltullstyrelsen i förevarande framställning föreslagit,
afser i det stora hela förtydliganden af taxan. För ett och annat
enstaka varuslag innebär förslaget sänkning af tullsatsen; i några fall
höjning.

I hufvudsak kan jag biträda detta generaltullstyrelsens förslag.
Där det innebär någon saklig förändring af egentlig räckvidd, anser
jag detsamma dock icke nu böra blifva föremål för åtgärd.

Jag ifrågasätter under anförda förhållanden förändring i följande
rubriker i nedan angifna afseenden. Härvid följer jag i allt väsentligt
generaltullstyrelsens omförmälda framställning.

Spetsglans förekommer äfven pulveriserad och torde i denna
form, liksom då den är alldeles oarbetad, böra likställas med öfriga i
rubriken upptagna artiklar. Med anledning häraf föreslås, att rubriken
4 erhåller följande förändrade lydelse: Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat,
råfosfat och spetsglans äfven pulveriserade.

201

Tungt. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Kreatursfoder, ej särskild! nämndt, af vegetabiliska ämnen med N:r 73.
inblandning af animaliska ämnen hänföres till rubrik 105. För kreatursfoder,
bestående uteslutande eller till hufvudsaklig del af animaliska
ämnen, finnes ingen lämplig rubrik. Sådant kreatursfoder utan någon
som helst bearbetning kan visserligen hänföras till rubriken 73, »animaliskt
affall, ej särskildt nämndt», men då emellertid import af till
kreatursfoder bearbetadt animaliskt affall förekommer och afsikten
torde hafva varit, att sådant foder under alla förhållanden skulle åtnjuta
tullfrihet, föreslås, att rubriken 73 erhåller följande förändrade lydelse:

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda, äfven saltade, samt
kreatursfoder af animaliskt affall, äfven med inblandning af vegetabiliska
ämnen; äfvensom animaliskt affall, ej särskildt nämndt.

Enligt nu gällande tulltaxa tullbehandla^ bär- och fruktsaft såsom N:r 188—8.
vin och åtnjuta sålunda den tullnedsättning, hvilken gäller för vin, så
länge den med Frankrike afslutade handelstraktaten af den 30 december
1881, sådan den blifvit förlängd genom konventionen, undertecknad
den 13 januari 1892, förblir i kraft.

Genom den formulering öfverrubriken till n:r 186—8 i tulltaxan
af den 4 juli 1910 erhållit, komma bär- och fruktsaft utanför verkningarna
af nyss berörda bestämmelser.

Då eu härpå beroende förändring med afseende på tullsatserna
för bär- och fruktsaft icke torde hafva varit afsedd, och då härtill
kommer, att det i många fall torde bli så godt som omöjligt att skilja
bär- och fruktsaft från vin, föreslås, att orden »äfvensom bär- och
fruktsaft» borttagas ur öfverrubriken till n:r 186—8, och att en särskild
rubrik införes af lydelse: »Saft, bär- och frukt-: tullbehandlas
såsom vin».

Med tillämpning af 1910 års taxa skola isoleringsremsor, vatten- N:r 5io.
täta, impregnerade eller belagda med annan massa än kautschuk tullbehandlas
enligt rubrik 510 med en tullsats af 60 öre per kilogram och
isoleringsremsor, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk enligt
rubrik 506, med en tullsats af 30 öre per kilogram (af mig nyss
ifrågasatt till 25 öre), i sistnämnda fall under förutsättning att de
framställts af oblekt och ofärgad väfnad, något som lärer nästan
undantagslöst vara fallet. Då det måste anses mindre lämpligt, att
den förra varan, som är af mindre värde än den senare, komme
att draga dubbelt så hög tull som denna — enligt nu gällande
taxa är förhållandet motsatt, i det att kautschuksimpregnerade remsor
draga tull af kronor 1,7 5 och vattentäta, med annan massa impregnerade
remsor 60 öre per kilogram — och då det därjämte i en
Bihang till Bil''sd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft. 26

202 Kanyl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

del fall lärer vara ytterst svårt att utan kemisk undersökning skilja
nämnda slag af isoleringsremsor från hvarandra, synas dessa likartade
artiklar böra beläggas med lika tullsats. Härvid torde icke finnas anledning
att välja den högre. Under sådana förhållanden synes saken böra
ordnas sålunda, att isoleringsremsor, belagda med annan massa än kautschuk
utbrytas ur rubrik 510 och upptagas med samma tullsats som
i rubrik 509, hvilken tullsats enligt traktaten utgör 25 öre för 1
kilogram.

N:r Då emaljmassan ej lär kunna skiljas från glasyrmassa, föreslås.

att rubrik 634 utgår och att rubrik 632 i stället erhåller följande lydelse:
»Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k. öfver fångstappar härunder
inbegripna, samt emaljmassa, äfven pulveriserad; äfvensom glasull».

N r 734. Då en mångfald med ringskrufvar och krokar likartade artiklar

af järntråd med den ordalydelse rubriken erhållit ansetts icke kunna
dit hänföras, innebär förslaget, att orden »samt ringskrufvar och krokar,
alla slag af järntråds utgå, i hvithet fall samtliga dylika varor blefve
hänförliga till rubrik 840 med eu tullsats lika med den för rubrik 734.

N:r r in. Då blockvagnar lika väl som lyftblock kunna inkomma till sammans

med kätting, ifrågasattes, att rubrik 940 erhåller följande ändrade
lydelse: »Lyftblock och blockvagnar, alla slag, med eller utan kätting».

Nu- (tyst. Då det torde möta svårigheter att skilja malskifvor till en gröp kvarn

från sådana afsedaa till exempel för en rapskakkvarn, föreslås
för rubrik 979 följande ändrade hädelse: » Valsar till sädes- och oljekakskrossar
samt malskifvor, alla slag, till gröpkvarnar och till andra för förmalning
af foclervaror af sedda kvarnar.»

N:r »mö. Med hänsyn därtill att de inom tandläkaretekniken använda för tätade

gaserna etyl- och metylklorid in. fl., som inkomma i vätskeform,
vanligen på små kolfvar af glas, torde böra anses som apoteksvaror,
föreslås, att i rubrik 1060 efter »alla slag» insättas orden »ej till
annan rubrik hänförligas.

Na- Hor,. Begränsningen »till bestrykning af tak» torde få anses för snäf, dä

blandningar, som i rubriken afses, äfven användas för andra ändamål,
t. ex. såsom dammbindningsmedel för gator, och det i allmänhet torde
vara svårt, att vid tullbehandlingen med bestämdhet konstatera, om
varan kommer att användas för ena eller andra ändamålet. I följd
häraf synes till de citerade orden böra fogas orden »eller dylikt».

N:r ii55. Rubriken för eterarter i 1910 års tulltaxa har till sin om fattning

betydligt utvidgats, jämförd med motsvarande rubrik i nu
gällande taxa.

203

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Under det att rubriken i den sistnämnda i enlighet med gifna
exempel på eterarter, afsedcla att hit hänföras, vid tillämpningen begränsats
till att omfatta sådana sammansatta eterarter, som kunna hänföras
under den vidsträcktare rubriken essenser, (d. v. s. sådana, som
äro flyktiga och hafva mer eller mindre behaglig lukt) har man däremot
i den nya taxan låtit rubriken komma att omfatta alla slag af
eterarter, således äfven sådana, som hafva sin uteslutande eller hufvudsakliga
användning inom medicinen och hittills hänförts till apoteksvaror,
ej specificerade, samt sådana, hvilka företrädesvis användas inom
parfymindustrien och merendels hänförts till parfymer och slutligen åtskilliga
för vissa industrigrenar nödvändiga ämnen, som utgöra eterarter,
ehuru icke välluktande sådana.

Som exempel på till apoteksvaror för närvarande hänförliga eterarter
må nämnas: mesotan (salicylsyremetoxymetylester); etylbromid
(aether bromatus); salit (borneolsalicylsyreester); estoral (borsyrementolester),
af hvilka de tre förstnämnda förekomma i flytande form,
men den sistnämnda i kristallinisk pulverform. Till parfymer hänföras
bland andra följande eterarter: salicylsyrad etylester och salicylsyrad
metylester, båda förekommande i flytande form.

En icke välluktande eterart utgör ftalsyreamylester, ett för
sprängämnestekniken synnerligen viktigt ämne, som uteslutande användes
för att nedsätta fryspunkten hos nitroglyserin och hvilket för
närvarande på grund af särskildt nådigt beslut hänföres till kemisktekniska
preparat, ej specificerade, andra slag.

Såsom af exemplen framgår, förekomma åtminstone de s. k.
estrarna, (sammansatta eterarter, syreestrar) äfven i kristallinisk pulverform.
Det torde under sådana förhållanden bli förenadt med synnerligen
stora svårigheter och förutsätta ingående kemisk undersökning
att kunna afgöra, om en så beskaffad vara utgör en eterart eller i
stället är hänförlig till någon annan tulltaxerubrik, t. ex. 1147—1148
eller 1187. Ej heller gifver namnet alltid ledning, då, såsom ofvan
visats, dessa artiklar förekomma under benämningar sådana som
mesotan eller estoral, hvari orden »ester» eller »eter» ej ingå.

På grund häraf föreslås, att rubriken n:r 1155 omformuleras i
nära anslutning till nu gällande bestämmelser sålunda: »Eter arter,

flytande, enkla eller sammansatta, såsom salpeter eter, ättiketer, frukteter
äfvensom konjak-, rom- och arrakessens samt i brännvin eller sprit lösta
eter arter ej särskildt nämnda, kärlens vikt inberäknad.»

Efter »arbeten af gelatin» bör tilläggas »ep till annan rubrik hän -

N:r 11

204 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

förliga»; då t. ex. paljetter »oafsedt materialets beskaffenhet» hänföras
till rubrik 566.

De punkter i generaltullstyrelsens förevarande framställning, som
jag, af anledning jag förut framhållit, ansett mig nu icke böra biträda
torde framdeles få inför Kungl. Maj:t ånyo anmälas.

Slutligen har jag, på grund af från generaltullstyrelsen erhållna
upplysningar, företagit ännu ett par smärre jämkningar i tulltaxan,
som jag anser mig böra särskildt motivera.

N:r 23]. Till import förekomma genomfärgade bräder och andra trävaror,

sågade eller bilade, men ej på annat sätt bearbetade. Om denna
genomfärgning på grund af tulltaxans ordalydelse skulle göra dylika trävaror
hänförliga till rubrikerna för snickararbeten samt andra bearbetade
trävaror, ej särskildt nämnda, blefve de underkastade en tullbeskattning,
som med hänsyn därtill, att de, då de icke undergått färgning,
åtnjuta tullfrihet, måste anses oskäligt hög. Då dessutom ingen inhemsk
industri för sådan färgning veterligen finnes, synes lämpligt, att
uttryckligt stadgande i taxan intages därom, att dylik genomfärgning
ej skall anses såsom bearbetning.

N:r 233. För att förebygga att till de under rubrik 233 nämnda böjda

käppämnena skulle komma att hänföras sådana nästan färdiga käppar,
för hvilkas bringande i fullfärdigt skick endast kräfves eu så enkel
bearbetning som exempelvis afsilning, påsättande af doppsko eller dylikt,
har under rubrik 233 särskild anmärkning ansetts erforderlig.

N-.r 339—41. Svårigheten att bestämma, huruvida ett till utseendet hvitt konst gjordt

silke framställts af blekt cellulosa eller efter framställningen
undergått blekning, har betingat uppdelning i naturligt och konstgjord!.
silke.

Sackarin. I proposition den 10 mars 1911 med förslag till förordning an gående

införsel, tillverkning och försäljning af sackarin in. m. har Kungl.
Maj:t föreslagit, bland annat, bestämmelser om villkoren för införsel af
sackarin. Då hvad sålunda föreslagits icke öfverensstämmer med den
rubriken 1187, apoteksvaror ej särskildt nämnda, enkla eller sammansatta,
sackarin härunder inbegripen, tillhörande anmärkning, har den
ändring som af nämnda författningsförslag betingas, blifvit gjord i det
förslag till tulltaxa, som jag låtit utarbeta.

Tidnings- I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag fastställde

papper. 1910 års Riksdag tullen å papper, icke försedt med vattenmärke och
%ldaSS. eJ Fnjeradt, till 10 öre för 1 kilogram.

205

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

I sammanhang härmed anhöll emellertid Riksdagen, det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten
af att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper och
annat tryckpapper särskild, lägre tullsats kunde åsättas förstnämnda
slag af papper, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill denna utredning kunde gifva anledning.

Frågan om åsättande af lägre tull å tidningspapper hade på sin
tid varit föremål jämväl för tulltaxekommitténs pröfning närmast i
anledning af en utaf representanter för pappersbruken gjord framställning
om nedsättning till 4 öre per kilogram af samma tull. Kommittén
afstyrkte emellertid denna framställning och anförde såsom skäl
härför, att de undersökningsmetoder, som vid tullbehandlingen skulle
ligga till grund för konstaterandet af den för tidningspapper bestämmande
halten af slipmassa, vore allt för otillförlitliga, hvarjämte anfördes,
att på grund af konkurrensen mellan de svenska pappersbruken
priset på den svenska varan vore afsevärdt billigare än världsmarknadens
pris för samma vara.

Till stöd för sin förenämnda framställning anförde Riksdagen,
bland annat, att det icke kunde förnekas, att införandet af en lägre
tull å tidningspapper vore i princip riktigt. Häremot mötte emellertid,
såsom af tulltaxekonnnittén påvisats, tulltekniska svårigheter. Riksdagen
hade dock icke blifvit af den förebragta utredningen öfvertygad om,
att dessa svårigheter skulle vara oöfverstigliga. Ett stöd för denna
mening hämtade Riksdagen från den omständigheten, att i den nya
danska tulltaxan tidningspapper upptagits med särskild tullsats. Riksdagen
ansåge därför, att eu förnyad utredning borde verkställas angående
möjligheten att tulltekniskt skilja tidningspapper från annat
tryckpapper.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium och generaltullstyrelsen
att gemensamt verkställa den i Riksdagens berörda skrifvelse
omförmälda utredning, hafva ämbetsverken inkommit med yttrande
och förslag i ämnet.

I detta yttrande hafva ämbetsverken erinrat, hurusom i den
intill år 1909 gällande danska tulltaxan tullen utgått såväl för tidningspapper
som annat tryckpapper med ett belopp af 10 öre per
kilogram eller samma belopp, som ännu gällde hos oss för dessa slags
papper, men att genom toldloven den 5 maj 1908 tullafgiften å tidningspapper
nedsatts till 5,5 öre per kilogram.

Då ämbetsverken funnit önskvärdt att erhålla närmare kännedom

Kommet-skotte*
glunt och
generaltullstyrelsen.

206

Kringl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

om de utredningar, som föregått lagens antagande i Danmark, samt
upplysningar rörande de metoder, som af de danska tullmyndigheterna
användes för skiljande af tidningspapper från annat tryckpapper, liade
generaltullstyrelsen uppdragit åt en tjänsteman i tullverket att i
Köpenhamn införskaffa upplysningar i dessa afseenden samt om de
erfarenhetsrön, som tillämpningen af den nya tullsatsen gifvit vid
handen, hvarjämte samme tjänsteman bemyndigats att för ytterligare
utredning af frågan besöka ett eller annat pappersbruk i vårt land.

Efter omnämnande af den i anledning häraf af berörda tjänsteman
verkställda utredningen hafva ämbetsverken vidare anfört.

»På grund af de anförda prislägena för svensk och utländsk
vara och då de inhemska pappersbruken äro fullt i stånd att tillgodose
landets behof af tidningspapper, torde med all sannolikhet äfven med
en till 4 öre pr kilogram reducerad tullsats för tidningspapper, införseln
af dylikt papper komma att äga rum endast under de af Riksdagen
förutsatta särskilda omständigheter. Detta bekräftas äfven af förhållandena
i Danmark, där icke något tidningspapper importerats efter
lagens ikraftträdande den 1 januari 1909.

Om än sålunda de danska tullmyndigheterna saknat tillfälle att
i praktiken tillämpa de bestämmelser, som utfärdats för att skilja
tidningspapper från annat tryckpapper, torde dock dessa bestämmelser
vara af den beskaffenhet, att de, om särskild tullsats här i landet
åsättes tidningspapper, härstädes kunna införas och den definition på
tidningspapper, som intagits i den danska tulltaxan, i hufvudsak i
samma syfte kunna intagas i den svenska.

De i den danska nu gällande tulltaxan (lov om toldafgiften in. m.
den 5 maj 1908) uppställda fordringarna på de egenskaper ett papper
bör äga, för att kunna hänföras till tidningspapper, återfinnas i eu
anmärkning till taxerubriken 210 i nämnda lov, däri det stadgas, att
papperet skall vara hvitt, »oglättadt», »svagt limmadt» samt med en
trämassehalt af minst 60 procent.

Hvad papperets färg beträffar, torde den bestämmelsen, att det
till färgen skall vara hvitt, icke kunna eftergifvas. Bland de tidningar,
som i vårt land utkomma, finnas sådana, där papperets massa har en
skär eller lydaktig färg, så kalladt tonadt papper. Det har visserligen
från sakkunnigt håll framhållits, att denna papperets egenskap icke
skulle inverka på den undersökningsmetod, som torde böra föreskrifvas
såsom den mest praktiska för bestämmande af papperets halt af trämassa,
men då det å andra sidan torde vara svårt att bestämma
gränsen för denna förtoning, för att den icke skall störande inverka på

207

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

nämnda undersökningsmetod, hålla ämbetsverken före, att en bestämmelse
bör finnas, att papperets färg skall vara hvit.

För undersökning af tidningspapperets mest framträdande egenskap,
dess halt af mekanisk trämassa -— slipmassa —, äro de metoder,
som kunna komma till användning vid tullbehandlingen, såväl den
kolorimetriska — eller metoden att med vissa kemiska reagensers
inverkan bestämma slipmassehalten —, som ock den mikroskopiska, så
till vida ofullständiga, att det icke är möjligt att med dem bestämma
någon viss procent af den i papperet ingående slipmassan, men då ett
tidningspapper i allmänhet icke innehåller mindre än 70 å 80 procent
slipmassa, torde, om gränsen för tidningspapperets slipmassehalt bestämmes
till lägst 60 procent, någon svårighet i allmänhet icke förefinnas
— såsom också åtskilliga på generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå
verkställda undersökningar af några af våra dagliga tidningars
papper gifvit vid handen — att i förhållande till ett normalprof bestämma
det till tullbehandling angifna papperets slipmassehalt, under
förutsättning, att till tullverkets förfogande ställes ett normalpapper,
som under kontroll blifvit tillverkadt med en slipmassehalt af 60 procent.

Vidare torde liksom i den danska tulltaxan böra föreskrifvas, att
papperet skall vara svagt limmadt d. v. s. hafva den egenskap att
redan vid en lindrig tryckning på papperet af en med bläck väl fylld
penna, bläcket sprider sig genom papperet.

Med de fordringar, man i våra dagar med skäl kan ställa på ett
tidningspapper, torde den i den danska lagen upptagna bestämmelsen,
att ett papper för att hänföras till tidningspapper skall vara oglättadt
synas väl sträng. Då eu ringare grad af glättning äger ruin i omedelbart
sammanhang med papperets tillverkning, torde kunna föreskrifvas,
att papperet skall vara oglättadt eller svagt glättadt (maskinglättadt).
Att särskilja olika slag af glättning lärer i allmänhet ej erbjuda några
svårigheter, då det maskinglättade papperet ej äger den starka glans,
som kännetecknar ett papper, som undergått verklig glättning. Dock
bör till ledning vid tullbehandlingen till vederbörande förvaltningars
disposition ställas prof å starkast maskinglättade tidningspapper.

Utöfver de i den danska tulltaxan upptagna bestämmelser anse
sig ämbetsverken böra föreslå, att en viss maximi vikt pr kvadratmeter
fastställes för tidningspapper, för att skilja detsamma från annat gröfre
tryckpapper, och då det vid verkställd undersökning af ett flertal här
utkommande tidningar visat sig, att vikten hos samtliga understeg
55 gram per kvadratmeter, anse ämbetsverken denna vikt böra fastställas
såsom den högsta tillåtna.

208

Departementschef
eu.

Vikttullar

åjmaskiner.

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

Slutligen torde, i likhet med hvad i Danmark äger rum, höra
föreskrifvas, att varuägaren vid varans tull angifning tillika afgifver
skriftlig försäkran på tro och heder därom, att det införda papperet
är afsedt för tryckning af tidningar.

Med anledning af hvad ofvan anförts, få ämbetsverken i underdånighet
föreslå, att efter rubriken 299 i den nya, den 1 december 1911
i kraftträdande tulltaxan måtte intagas en ny rubrik af följande lydelse:

tidningspapper........................................... 1 kilogram kronor —: 04.

Anm. Hit hänföres sådant hvitt, svagt limmadt, oglättadt eller svagt gllittadt
(maskinglättadt) papper med en vikt, ej öfverstigande 55 gram per kvadratmeter,
och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent af det i papperet
ingående fibermaterialet, som i skriftlig på tro och heder af varuägaren afgifven
försäkran förklaras vara afsedt till tryckning af tidningar

samt att äfven rubriken till nr 300 och 301 erhåller följande lydelse:

skråf-, rit- och tryckpapper, ej särskilt närnndt, läsk-, filtrer-,
kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskildt
nämnda slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller
färgadt i massan.

I fråga om bestämmelser rörande metoder för särskiljande af
tidningspapper från annat tryckpapper få ämbetsverken i underdånighet
hemställa, att dylika bestämmelser måtte få af generaltullstyrelsen
utfärdas. *

Då jag icke har något att erinra mot hvad ämbetsverken sålunda
hemställt, har jag i det förslag till tulltaxa, som jag låtit utarbeta, i
förevarande punkt följt deras framställning.

Tulltaxan den 4 juli 1910 betecknar en öfvergång i afsevärd omfattning
från värdefull- till vikttullsystem. Bland annat bestämmes
enligt densamma tullen på maskiner för öfvervägande antalet rubriker
efter vikt. Värdefull förekommer i samma taxa allenast i fråga om
fyra rubriker, afseende maskiner, nämligen 930, smärre motorer, 969,
lokomotiv, 970, den s. k. slumprubriken, som innefattar i andra
rubriker icke upptagna maskiner, samt 1019, elektrotekniska specialapparater,
ej särskildt nämnda.

I sin förut omförmälda skrifvelse den 8 juni 1910 bär Riksdagen,
jämte anmälan af sina i anledning af Ivungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning med tulltaxa fattade beslut, anhållit, bland annat,
att Kung!. Maj:t täcktes låta inom tullverket igångsätta erforderlig

209

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

undersökning rörande verkningarna af de bestämmelser om vikttullar
å maskiner, som af Riksdagen antagits, samt, för den händelse denna
undersökning gåfve vid handen, att jämkningar i nämnda bestämmelser
vore af nöden, om möjligt förelägga 1911 års Riksdag däraf påkalladt
förslag.

I anledning häraf anbefallde Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut
den 1 juli 1910 generaltullstyrelsen att verkställa utredning i det af
Riksdagen äskade afseende. Resultatet af den utaf generaltullstyrelsen
till fullgörandet af det sålunda erhållna uppdraget åvägabragta undersökningen,
som utförts af vederbörande tullförvaltningar, hvarefter det
inkomna materialet ytterligare bearbetats inom styrelsen, har styrelsen
med underdånigt utlåtande den 15 april 1911 öfverlämnat till Kungl.
Maj:t. Styrelsen har härvid förklarat, bland annat, att den gjorda
utredningen ingalunda kunnat bäfva de betänkligheter mot vikttullsatserna,
styrelsen vid andra tillfällen framhållit. Styrelsen har också
förordat eu återgång i vissa fall till värdetullar. Dess förslag härutinnan
afser,

dels att en särskild rubrik med följande affattning införes i tulltaxan
för maskindelar:

delar, ej särskildt nämnda, till maskiner, apparater och redskap,
tillhörande afdelning XIII A---— 100 kronor.................. 10: —

dels ock att rubrikerna 996—1001 jämte tillhörande anmärkningar
utbytas mot eu rubrik, så lydande:

elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och omformare;
transformatorer och dämprullar; äfvensom delar till samtliga förenämnda
maskiner och apparater---100 kronor............... 15:_.

Den ,förra af dessa rubriker skulle i väsentliga delar komma att
ersätta följande rubriker i 1910 års taxa, nämligen: 934—938, 942 —
948, 950—953, 956—958, 980—982 samt 988—995, hvilka rubriker
i öfrigt skulle komma att sammanföras i slumprubriken (970). Däri
upptagna varor draga värdetull.

För flertalet af dessa rubriker äfvensom de nyssnämnda rubrikerna
996 — 1001 skulle enligt förslaget till traktat med Tyskland tullsatserna
blifva bundna. I den vid förslaget fogade tariff B, införseltullar till
Sverige, är gifvetvis, i öfverensstämmelse med affattningen af 1910 års
tulltaxa, samtliga ifrågavarande rubriker upptagna med vikttullar.
Denna omständighet utgör visserligen i och för sig icke något hinder för
öfvergång beträffande ifrågavarande rubriker till värdetullar. En sådan
rätt för Sverige förutsattes uttryckligen i slutprotokollet till traktaten.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft. 27

Bepartemen
t schef en.

Taralariffen.

210 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Den af generaltullstyrelsen förebragta utredningen synes mig
emellertid i vissa afsecnden böra kompletteras särskilt genom inhämtande
af upplysningar från industrier, som äro i större grad
berörda af de föreslagna ändringarna. Jag tänker härvid i främsta
rummet på den elektriska industrien, för hvilken förändringen utan
tvifvel kan hafva en afsevärd betydelse, som emellertid med det föreliggande
materialet icke kan fullt bedömas. Jag har så mycket mera
skäl att förorda närmare utredning i detta ämne, innan ett slutligt
afgörande träffas, som tre af våi’t lands mest betydande firmor i den
elektrotekniska branschen i anledning af generaltullstyrelsens ifrågavarande
framställning i en till Kungl. Maj:t ställd skrift ansett sig
böra betona önskvärdheten i den svenska industriens intresse däraf,
att de genom 1910 års tulltaxa införda vikttullsatserna i sin nuvarande
omfattning bibehållas.

Till nu angifna skäl för frågans uppskjutande kommer ock, att,
enligt förenämnda slutprotokoll, nyinförda värdetullar ej träda i kraft
tidigare än é månader, sedan påbudet därom blifvit offentliggjordt.
För att förändring af ifrågavarande vikttullar till värdetullar skall
i förhållande till Tyskland hinna träda i kraft samtidigt med traktaten
och den nya taxan i dess helhet, den 1 december 1911, förutsättes
alltså, att den tulltaxa, som af den nu samlade Riksdagen må
komma att antagas, varder utfärdad senast den 1 juni detta år. I
betraktande af den tidpunkt, då ratifikation af traktaten kan väntas
komma till stånd, kan man med säkerhet förutsäga, att något sådant
icke skall visa sig möjligt.

Hvad generaltullstyrelsen i öfrigt i sitt underdåniga utlåtande hemställt
— det afser icke direkt sådana förändringar beträffande tullsatserna,
hvarom här är fråga — sammanhänger i stort sedt mer eller mindre
med styrelsens nyssnämnda förslag och torde följaktligen böra behandlas
i samband med detta.

Under anförda förhållanden anser jag, att den af generaltullstyrelsen
förebrakta utredningen icke lämpligen i detta sammanhang bör
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, utan att frågan framdeles ånyo
får anmälas inför Kungl. Maj:t, därvid den ytterligare utredning, som
må vara erforderlig, gifvetvis lärer föreligga.

Vid det förslag till tulltaxa, som förelädes 1910 års Riksdag, var
fogad en särskild taratariff. Denna blef emellertid icke af Riksdagen
godkänd. I stället anhöll Riksdagen i omförmälda skrifvelse den 8 juni
1910 — under framhållande att det icke syntes Riksdagen vara af

211

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

nöden, att taratariff redan då fastställdes för en tulltaxa, som vore
afsedd att träda i kraft först den 1 december 1911, äfvensom att de
ändringar, som af Riksdagen blifvit beslutade i det framlagda taxeförslaget
tilläfventyrs kunde påkalla jämkningar i taratariffen — att
Kungl. Maj:t måtte efter den utredning, som kunde finnas påkallad,
till innevarande års Riksdag framlägga förnyadt förslag till taratariff.

Den ifrågavarande utredningen har sedermera enligt nådigt uppdrag
verkställts af generaltullstyrelsen, som, efter att för ändamålet
hafva anmodat samtliga tullförvaltningar i riket att inkomma till styrelsen
med förslag angående tarasatser, med underdånigt utlåtande den
3 februari 1911 öfverlämnat förslag till taratariff och därvid jämväl fogat
de till styrelsen från tullförvaltningarna i ämnet inkomna yttrandena.

I sitt underdåniga utlåtande framhåller generaltullstyrelsen, bland
annat, att, innan någon erfarenhet vunnits beträffande taran å sådana
varor, som förut varit tullfria, men i den nya tulltaxan belagts med
tull, eller för sådana varor, för livilka tullen förut utgått med vissa
procent af värdet, men i den nya underkastats vikttull, kunde något
förslag till tarasatser för sådan vara framställas lika litet nu som i det
förslag, som af styrelsen afgafs år 1909 och som låg till grund för
den framställning i ämnet, som gjordes till 1910 års Riksdag.

Då jag i sak icke funnit anledning till erinran mot general tullstyrelsens
förslag, har jag, efter att låtit öfverse detsamma med hänsyn
till traktaten, lagt det till grund för den hemställan i ämnet, som
jag har för afsikt att göra, dock med den förändringen att rubrikerna
af praktiska skäl ordnats i bokstafsföljd i stället för såsom af styrelsen
föreslagits i ordning efter rubrikernas nummer i tulltaxan. Dessa nummer
äro nu gifvetvis införda i särskild kolum.

I sin förberörda skrifvelse den 8 juni 1910 har Riksdagen anhållit
det täcktes Kungl. Maj:t, för så vidt hinder däremot ej mötte,
till 1911 års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den som verkställt
nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af högst 40 tons
afgiftspliktig dräktighet, hvithet omedelbart skall erhålla eller äger
utländsk nationalitet, måtte kunna restitutionsvis återbekomma erlagd
tullafgift för vid sådant arbete använda införtullade materialier och
skeppsförnödenheter eller njuta befrielse från gäldande af därför belöpande
tullafgift.

I infordradt gemensamt underdånigt utlåtande i detta ämne hafva
kommerskollegium och generaltullstyrelsen i hufvudsak förordat bestämmelser
i den riktning, Riksdagen med sin berörda framställning afsett.

Tuiltaxeför ordningen.

212

fl epartemenlschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

I sådant afseende hafva ämbetsverken anfört att de bestämmelser,
som i § 12 af nådiga förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 äro
gifna i fråga om fartyg öfver 40 registerton, torde böra gälla jämväl
beträffande förstnämnda slag af fartyg dock — af praktiska skäl —
med den begränsning nedåt, att medgifvandet inskränktes att endast
gälla fartyg om mera än 5 registertons nettodräktighet. Då emellertid
restitutionens beviljande enligt det väckta förslaget, enligt ämbetsverkens^
mening, vore beroende på att fartyg hade eller omedelbart
skulle få utländsk nationalitet, torde det vara nödvändigt komplettera
författningsrummet i fråga med bestämmelse om skyldighet att styrka
sådan nationalitet äfvensom i öfrigt lämna sådana föreskrifter att, där
fartyget redan ägde utländsk nationalitet, fartygets öfvergående till
svensk nationalitet utan erläggande af införseltull förhindrades. I
sådant afseende syntes det ämbetsverken tillräckligt att föreskrifva,
dels att vid ansökning om restitution skulle fogas ett af två personer
under edlig förpliktelse afgifvet intyg, att fartyget ägde utländsk nationalitet,
dels ock att fartyget skulle hafva utklarerats till utrikes ort
eller inlastats å till sådan ort utklareradt fartyg samt att i båda fallen
bevakning till öppen sjö skulle hafva ägt ruin''.

I öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken sålunda anfört hafva
ämbetsverken — under förutsättning, att nu gällande tullafgift å vissa
slag af fartyg bibehölles — framlagt förslag till ändrad lydelse af
nämnda paragraf.

# * ons förslaö ]iai jag ansett mig kunna biträda,

och har jag därför latit, med en mindre redaktionell ändring, inarbeta
detsamma i det förslag till förordning med tulltaxa, som jag har för
afsila t att förelägga Kungl. Maj:t. Emellertid anser jag mig böra påpeka,
att den begränsning i den ifrågasatta restitutionsrätten till fartyg
om mera än 5 registertons nettodräktighet, som förslaget innebär,
enligt hvad jag inhämtat från generaltullstyrelsen, är påkallad däraf,
att kontrollen rörande mindre fartyg skulle blifva förenad med afsevårda
svårigheter. Då utländskt material endast i jämförelsevis ringa
utsträckning, enligt hvad jag inhämtat från kommerskollegium, lärer
användas vid den inhemska tillverkningen af andra småfartyg än sådana
af järn, har jag icke heller ansett anledning förefinnas att föreslå ändring
i ämbetsverkens förslag därom, att restitutionsrätten beträffande småfartyg
skulle begränsas jämväl till järnfartyg.

Slutligen tillåter jag mig erinra därom, att Kungl. Maj: t i nådig

213

Kung!.. Maj ds Nåd, Proposition N:o 227.

proposition den 21 april 1911 föreslagit Riksdagen, bland annat, att
besluta viss förändring i § 13 inom. 3 A) och samma paragraf mom. 4 b)
i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910.
Hvad sålunda blifvit föreslaget bär jämväl införts i det förslag till
tulltaxeförordning, som jag ämnar framlägga för Kungl. Maj:t, ocli
som ju är afsedt att ersätta tulltaxeförordningen den 4 juli 1910.

I öfrigt bär jag icke anledning föreslå någon förändring i berörda
förordning.

I de vid 1910 års tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans
tillämpning iakttagas bör torde icke erfordras annan förändring, än att
i enlighet med i traktaten gjordt medgifvande tiden för den i § 3 i
berörda underrättelser afsedda missnöjesanmälan utsträckes från nu
stadgade fem dagar till åtta dagar efter den i paragrafen omförmälda
besiktning.

Under förhållanden, som omförmälas i mitt yttrande till statsrådsprotokollet
den 25 februari 1910 vid underdånig föredragning af förslag
till förordning med tulltaxa för inkommande varor, har Kungl.
Maj:t anbefallt kommerskollegium och generalstyrelsen att verkställa
undersökning, bland annat, i anledning af ett utaf Stockholms handelskammare
i dess öfver tulltaxekommitténs förslag afgifna yttrande framställdt
förslag till anordnande af »tullrestitutionsupplag» i syfte att
befrämja transitohandeln. Till åtlydnad häraf hafva ämbetsverken den
8 februari 1911 afgifvit i ämnet infor dr adt utlåtande.

Ehuru jag till fullo behjärtar syftet med den af Stockholms
handelskammare gjorda, af ämbetsverken i väsentliga delar tillstyrkta
framställningen, anser jag dock, vid det förhållandet att den genom
framställningen å bane bragta, i och för sig svårlösta frågan på grund
af den nya, väsentligen förändrade tulltaxa, som träder i kraft den 1
december innevarande år, blifvit ytterligare komplicerad, att det kunde
medföra olägenheter att just i sammanhang med dessa andra nyheter,
som tullmyndigheterna hafva att iakttaga, införa jämväl ifrågavarande
af Stockholms handelskammare föreslagna, för vår hittillsvarande tulllagstiftning
helt främmande institut. Jag anser därför, att denna
fråga lämpligen bör anstå någon tid, till dess myndigheterna förvärfvat
någon vana vid tillämpningen af omförmälda nya, redan stadgade
föreskrifter.

Tulitaxe unrierrättel serna.

Andra föreskrifter
i anslutning
till
tulltaxan.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Häft.

214

Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Den nya förordningen med tulltaxa jämte tillhörande underrättelser
och taratariff höra''gifvetvis vinna tillämpning samtidigt därmed,
att traktaten träder i kraft.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i
enlighet med de af honom uttalade åsikterna affattadt förslag till förordning
med tulltaxa för inkommande varor hemställde departementschefen,
att Kung!. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att, under förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition af
den 3 maj 1911 angående eu handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige
och Tyska riket m. in. varder af Riksdagen bifallen ån äfven att sagda
traktat sedermera blifver ratificerad, antaga nämnda förslag till förordning
med tulltaxa för inkommande varor äfvensom besluta, att
nämnda förordning skall tillämpas från och med den dag, då omförmälda
traktat träder i kraft.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade lians Kung]. Höghet Ivronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
ailåtas af den lydelse, bilagan likt. — vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM ISAAC MAltCUS’ BOKTKYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1911.