Kung!. Maj.ts Proposition Nr 161 (Proposition 1920:161)

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 161.

Nr 161.

KungI. Maj:ts proposition till riksdagen angående förstärkningsanslag
till reservationsanslaget till flottans nybygg•
nåd och underhåll för är 1920; given Stockholms slott
den 27 februari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen dels

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans
nybyggnad och underhåll på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 2,334,200 kronor,

dels ock medgiva, att för omförmälda ändamål må tagas i anspråk
ett belopp av 500,000 kronor av de för byggandet av ytterligare två
jagare tillgängliga medel.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Erik Palnistierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 133 käft. (Nr 161.)

779 20 1

Kungi. Maj-.ts Proposition Nr 161.

Inledning.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 27 februari 1920.

• Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll härefter
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om ytterligare förstärkningsanslag
till ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och
underhåll för år 1920 samt anförde därvid följande.

Med reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll avses
i främsta rummet att bestrida kostnaderna för underhåll av flottans fartyg,
båtar och flygmateriel samt för dessas ut- och avrustning ävensom
för underhåll av till flottans etablissement och övriga inrättningar hörande
byggnader.

I den till 1914 års senare riksdag avlåtna propositionen nr 60 angående
sjöförsvarets ordnande har framlagts beräkning av omförmälda
anslag såväl för femårsperioden 1915—1919 som för åren 1924 och

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

1934. Denna beräkning både verkställts på grundvalen av uppgjort
förslag till nybyggnads-, överförings- och utrangeringsplaner för flottan
samt med tillämpning av de utav marinförvaltningen dittills beräknade
enhetsprisen för varje särskilt fartygs underhåll, dock med vissa reduktioner
i dessa enhctspris beträffande en del fartygstyper.

1 nämnda proposition uttalades bland annat, hurusom det funnits
vara angeläget, att sådana organisatoriska åtgärder vidtoges, som kunde
verka till lättande av medelsbehovet för ifrågavarande anslag. Därvid
syntes i främsta rummet böra ifrågakomma utrangerande av föråldrade
fartyg samt förläggande av vissa äldre fartyg i materielreserv. Sådana
åtgärder hade också förutsatts i nyssnämnda förslag till nybyggnads-,
överförings- och utrangeringsplaner för flottan.

Enligt vad riksdagen anfört i sin skrivelse nr f år 1914 hade
riksdagen, som begränsat sina uttalanden om. nybyggnadsplan in. m.
till femårsperioden 1915 —1919, icke ansett sig böra utsträcka kostnadsberäkningarna
utöver sistnämnda år; och hade riksdagen, då anslagsbehoven
för de olika åren inom perioden i fråga bleve beroende
av nybyggnadsarbetenas fortgång och i samband därmed stående överföringar
och utrangeringar av fartygsmateriel, ej ansett erforderligt eller
ens möjligt att utföra kostnadsberäkningar för de mellanliggande åren,
utan verkställt sina beräkningar allenast för år 1919. Dessa beräkningar
slutade för år 1919 på 3,188,100 kronor, utgörande eu ökning, utöver
det av Kungl. Maj:t för samma år upptagna anslagsbeloppet, 3,108,100
kronor, av 80,000 kronor.

Det beslut, som av 1914 års senare riksdag fattades angående nybyggnad
av krigsfartygsmateriel under perioden 1915—1919, avvek i
åtskilliga avseenden från Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Med anledning därav anbefallde Kungl. Maj:t den 17 september
1914 marinförvaltningen, chefen för marinstabén och inspektören av
flottans övningar till sjöss att, på grundvalen av riksdagens berörda
beslut samt med hänsyn till möjligheterna för fartygsnybyggnadens utförande
under de särskilda åren av perioden, uppgöra och till Kungl.
Maj:t inkomma med normalplaner för samma period för sådan nybyggnad,
för överföring av stridsfartyg från kustflottan till lokalstyrkor, för
fartygens utgående ur lokalstyrkor, för förläggning i materielreserv samt
för utrangering av fartyg. Samma dag anbefallde Kungl. Maj:t vidare
chefen för marinstaben att i anslutning till nyssnämnda planer uppgöra
och till Kungl. Maj:t inkomma med organisationsplan för flottan samt
med normalplan för flottans krigsberedskap och övningar, därvid sist -

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 161.

nämnda plan i vad rörde övningar ombord skulle uppgöras gemensamt
med inspektören av flottans övningar till sjöss.

Då vid tiden för avlåtaudet av statsverkspropositionen till 1915 års
liksdag aibetet med upprättandet av sålunda infordrade planer ännu
icke hunnit avslutas samt vissa andra faktorer, som kunde inverka på
bestämmande av en reviderad normal underhållsplan för år 1916 då
ännu vore ^ under utredning, uppfördes anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll för år 1916 med det i propositionen nr 60 till 1914 års
senare riksdag beräknade beloppet.

Några ändrade grunder för anslagets beräkning hava icke heller
tillämpats för åren 1917—1919, utan hava för nämnda år — liksom ock
för år 1920 —.de i nyssnämnda proposition framlagda beräkningarna
blivit följda, dock med vissa mindre väsentliga, av olika orsaker betingade
jämkningar. Visserligen hava med anledning av Kungl. Maj:ts
omförmälda uppdrag den 17 september 1914 såväl normalplaner för
flottans nybyggnad in. m. som organisationsplan för flottan och normalplan
för flottans krigsberedskap och övningar blivit av vederbörande
myndigheter (under åren 1915 och 1916) avgivna, men hava dessa planer
för det dåvarande icke ansetts böra fastställas. Till följd av flottans
mobilisering under världskriget samt därunder inträffade betydande prisstegringar
å materialier och arbete, svårigheten att bestämma tidpunkten
för färdigställandet av under nybyggnad varande fartyg m. m. hava
även i . övrigt hinder under de gångna åren mött för verkställande av
en på tillförlitliga grunder fotad ny beräkning av ifrågavarande anslag.

Under den tid, då flottan varit mobiliserad för neutralitetsskyddet
(augusti 1914 december 1918), hava de kostnader för fartygsmaterielens
underhåll, som icke ingått i den årliga arbetsplanen, men som för vidmakthållande
av krigsberedskapen eller eljest för mobiliseringsändamål
visat sig nödvändiga och icke genom inskränkning av andra i arbetsplanen
ingående arbeten kunnat utgå från underhållsanslaget, bestritts
av de till tryggande av rikets neutralitet beviljade medel. Vid upphörande
av flottans mobilisering hava omfattande översyns- och reparationsarbeten
måst utföras å en del av den fartygsmateriel, som kommit
till användning vid neutralitetsskyddet. Det har nämligen av naturliga
skäl icke låtit sig göra att under den fortgående neutralitetsvakten utföra
alla erforderliga underhållsarbeten, utan har en del därav fått anstå,
till dess fartygen avrustats vid resp. varv.

För täckande av kostnader, som enligt vad nu nämnts stått i samband
med den under neutralitetsvakten ökade förslitningen av flottans

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161. 5

fartygsmateriel, liar jämlikt av 1919 års lagtima riksdag efter framställning
av Kungl. Maj:t lämnat medgivande tagits i anspråk det för framtida användning
avsatta belopp, 2,000,000 kronor, som ingått i det för bestridande
av utgifter för tryggande av rikets neutralitet under år 1918 å
tilläggsstat för samma år under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslag,
högst 14,350,000 kronor.

Nyss är nämnt, att de under krigsåren inträffade betydande prisstegringarna
å materialier och arbete varit eu bidragande orsak till att
någon på grundvalen av 1914 års senare riksdags beslut i nybyggnadsfrågan
fotad beräkning av flottans underhållsanslag icke kunnat verkställas.
Dessa prisstegringar hava naturligen även haft direkt inflytande
på underhållskostnaderna och nödvändiggjort, att medel utöver
det ordinarie anslaget måst beredas för att möta den därav föranledda
ökningen av nämnda kostnader. I sådant avseende har i statsverkspropositionerna
till 1916 och 1917 års riksdagar uttalats att, därest det
ordinarie anslaget för åren 1917 och 1918 skulle under sagda år visa
sig otillräckligt, Kungl. Maj:t torde böra äga att låta av tillgängliga
medel förskjuta erforderlig fyllnad, varom anmälan sedan borde göras
hos riksdagen för förskottets ersättande; och har 1916 års riksdag
uttalat, att förskott av nu nämnd art icke syntes böra ske annat än i
den mån de ökade utgifterna från underhållsanslaget föranletts av prisökningar
å materialier och arbete.

Emellertid hava för den tid flottan varit mobiliserad särskilda medel
utöver dem, som av riksdagen beviljats till tryggande av rikets neutralitet,
icke anvisats till utfyllande av flottans ordinarie underhållsanslag.

För åren 1919 och 1920 hava däremot, efter framställning av Kungl.

Maj:t, särskilda förstärkningsanslag blivit såsom förslagsanslag, högst
anvisade av riksdagen. Dessa förstärkningsanslag beräknades för år
1919 till 30 % och för år 1920 till 20 % av det ordinarie anslagets
belopp.

Sedan jag sålunda inledningsvis redogjort för de huvudsakliga om- Förstärkning
ständigheter, som varit av betydelse vid bedömandet av anslagsbehovet av ordinarie
för flottans underhåll under åren 1915—1919, och vissa därmed i sam- ansiagct°HU
band stående förhållanden, övergår jag till frågan om det ytterligare flottans
förstärkningsanslag till det ordinarie anslaget till flottans nybyggnad nybyyynad
och underhåll för år 1920, som må finnas erforderligt. underhåll.

Till ledning för den följande framställningen vill jag till en början
erinra, att de anslag för ifrågavarande ändamål, vilka enligt riksdagens
beslut anvisats för åren 1919 och 1920, utgöras av:

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 161.

Ämbetsskrivelser
deri
17 juli och
den 20 september
1919.

för år 1919:

ordinarie anslag...................................... kronor 3,267,550: —

förstärkningsanslag (beräknat efter

30 % av det ordinarie anslaget) » 965,300: —

till täckande av kostnader för ökad
förslitning under neutralitetsvakten
................................................ » 2,000,000: — 6,232,850:

för år 1920:

ordinarie anslag..................................... kronor 3,195,050: —

förstärkningsanslag (beräknat efter

20% av det ordinarie anslaget) » 639,010:— 3,834,060:_

I anslutning till den i propositionen n:r 60 vid 1914 års senare
riksdag uttalade tanken och med hänsyn till de alltjämt rådande höga
material- och arbetsprisen har jag, sedan flottans mobilisering upphört,
ansett angeläget att, i avvaktan på en blivande revision av vårt försvarsväsende,
tillse, huruvida icke dessförinnan sådana åtgärder kunde
vidtagas, som vore ägnade att nedbringa medelsbehovet för ifrågavarande
anslag. Särskilt har jag funnit böra undersökas, huruvida icke,
då de under byggnad varande pansarbåtarna Gustaf V och Drottning
Victoria förväntas under innevarande år bliva färdigställda och införlivade
med flottan, underhållskostnaderna för viss äldre fartygsmateriel
kunde helt eller delvis bortfalla. I sådant hänseende har jag genom
ämbetsskrivelse den 17 juli 1919 anmodat marinförvaltningen, chefen
för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan att gemensamt
verkställa utredning och avgiva förslag, huruvida och i så fall
i vilken omfattning äldre pansarbåtar borde utrangeras, förläggas i
materielreserv eller överföras till annat fartygsslag. Vidare har jag
genom ämbetsskrivelse den 20 september 1919 anmodat nyssnämnda
myndigheter att i samband med omförmälda utredning verkställa undersökning
och avgiva förslag, huruvida och i sådant fall i vilken omfattning
uppläggning av fartyg, utöver vad nu förekomme, borde äga
rum samt reparations- och underhållsarbeten å fartyg, om vilkas uppläggning
beslut fattats, skulle kunna inskränkas eller uppskjutas, utan
att fartygsmaterielen därigenom toge skada, och dels maskin- och eldarpersonal
från fartygen skulle kunna i större utsträckning, än nu vore
fallet, användas till arbeten å flottans varv.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

Innan de i berörda ämbetsskrivelser infordrade utredningarna hunnit
av myndigheterna verkställas, har marinförvaltningen i skrivelse den
24 september 1919 gjort framställning i fråga om regleringen av utgifterna
under sjöförsvaret vid 1920 års riksdag och därvid beträffande
behovet av ytterligare förstärkningsanslag till det ordinarie underhållsanslaget
för år 1920 anfört huvudsakligen följande.

Det hade givetvis varit synnerligen vanskligt att utan fasta hållpunkter,
utgående från det år 1914 beräknade anslaget för flottans nybyggnad
och underhåll, beräkna de för åren 1919 och 1920 erforderliga anslagen.
Också hade sedan dess vissa då ej förutsedda förhållanden inträtt,
vilka direkt verkat fördyrande på underhållsarbetena, såsom införandet
av 8-timmars arbetsdag och ytterligare ökade arbetslöner.
Slutligen hade den väntade nedgången i materialpris hittills högst
obetydligt gjort sig gällande och ej kunnat på långt när motväga den
skedda stegringen i arbetskostnader, detta så mycket mera som materialförråden
å varven, vilka under krigsåren nödgats mppköpa materialier
till höga pris, ännu läge inne med betydande förråd från denna tid.
En omsättning av dessa förråd vore därför nödvändig, innan ett prisfall
i större mån kunde verka förbilligande på underhållsarbetena.

För att söka begränsa utgifterna för flottans nybyggnad och underhåll
hade därför varvscheferna, på sätt framginge av till marinförvaltningen
ingivna rapporter, i stor utsträckning måst inskränka uppläggningsarbetena
å fartygens maskinerier till att genom insmörjning och
rundvridning i samma ordning som brukade äga rum, sedan maskinerna
blivit reparerade och upplagda, förekomma förrostning samt beträffande
skrov m. m. till sådant nödtorftigt underhåll, som fordrades för att
materielen ej skulle taga skada.

Ett dylikt förfarande kunde, om fartygens stridsvärde skulle upprätthållas,
tydligen ej få fortgå under längre tid.

Det hade sålunda visat sig, att de för år 1919 för underhållet beviljade
medlen, utgörande tillhopa 6,232,850 kronor, under föreliggande förhållanden
vore otillräckliga för underhållets rätta bedrivande. Då för år
1920 beviljats endast sammanlagt 3,834,060 kronor, framstode tydligen
det oundgängliga behovet av ett förstärkningsanslag för år 1920, och
ansåge marinförvaltningen detsamma ej kunna sättas till lägre belopp
än 2,500,000 kronor, varigenom för år 1920 skulle för ifrågavarande
ändamål bliva tillgängligt ungefär enahanda belopp som för år 1919;
och har ämbetsverket på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att till förstärkning av det ordinarie reservations -

Marinförvaltningons
skrivelse
‘(lön 24
september

1919.

Kung!. Maj:ts
beslut deri 21
november och
den 12 december
1919.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för år 1920 å tilläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, 2,500,000 kronor.

Sedermera hava vederbörande myndigheter i skrivelser den 12 och
den 24 november 1919 avgivit utredning och förslag i de hänseenden,
varom omförmälts i berörda ämbetsskrivelser den 17 juli och den 20
september samma år; och har Kung! Maj:t den 21 november, resp. den
12 december 1919 fattat beslut i anledning av dessa förslag.

Genom beslutet den 21 november 1919 har Kungl. Maj:t föreskrivit,
dels att underhållet av pansarbåtarna Göta, Thule, Oden, Thor, Niord,
Thordön, Tirfing, Björn och Gerda skulle tills vidare inskränkas till att
omfatta vad som oundgängligen erfordrades för att materielen ej skulle
taga skada, dels ock att kostnaderna för sådant underhåll av ifrågavarande
fartyg tills vidare skulle begränsas till i förutnämnda utredningberäknat
belopp, högst 70,000 kronor för år. Därjämte anbefalldes marinförvaltningen
att i samråd med chefen för marinstaben och högste befälhavaren
över kustflottan verkställa utredning såväl angående begränsning
tills vidare av underhållskostnaderna för de fartyg, som icke vore avsedda
att inom de närmaste åren användas för övningsändamål, till att
omfatta endast sådana underhållsarbeten, vilka sammanhängde med fartygens
stridbarhet, — vilken utredning skulle omfatta all ifrågakommande
fartygsmateriel — som ock rörande de oundgängliga kostnaderna för att
pansarbåtarna Göta, Thule, Oden, Thor, Niord, Thordön, Tirfing, Björn och
Gerda i händelse av mobilisering skulle kunna användas för i nuvarande
försvarsplan angivet ändamål, ävensom att vid avgivande av denna utredning,
som borde åtföljas av detaljerade planer och beräkningar, inkomma
med det förslag, vartill anledning kunde förefinnas; och förklarade
sig Kungl. Maj:t vilja, på framställning av marinförvaltningen,
till förnyad prövning upptaga frågan om kostnaderna för underhållet av
nämnda pansarbåtar, sedan den begärda utredningen beträffande dem
blivit verkställd. Slutligen har Kungl. Maj:t enligt berörda brev — i
syfte att få till stånd en uppdelning mellan äldre och nyare fartyg med
hänsyn till den olika årliga underhållskostnad, som borde upptagas för
desamma — uppdragit åt marinförvaltningen att i samråd med chefen
för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan samt i anslutning
till den i ämbetsskrivelsen den 20 september 1919 anbefallda utredning
beträffande åtgärder för nedbringande av kostnaderna för underhållet av
fartyg avgiva förslag såväl till reglementariska föreskrifter, avsedda att
bestämma begreppet materielreservs innebörd med hänsyn till materielens
underhåll, som ock till de ändringar i gällande bestämmelser angående

Kung!. May.ts Proposition Nr 161.

beredskap, vartill under fortgången av ifrågavarande utredningar eller
eljest anledning kunde förekomma.

Vidare har Kungl. Maj:t enligt berörda beslut den 12 december
1919 föreskrivit, dels att underhålls- och reparationsarbetena å vedettbåtarna
nr 21, 22, 23, 24, 25 och 26 samt kanonbåten Disa — om
vilkas uppläggning beslut meddelats i kommandoväg — skulle tillsvidare
under år 1920 inskränkas till att omfatta vad som oundgängligen erfordrades
för att materielen ej skulle taga skada samt att kostnaderna
för dessa arbeten och för uppläggning av fartygen skulle begränsas till
av marinförvaltningen beräknade belopp, beträffande omförmälda sex
vedettbåtar högst 50,000 kronor för år och i fråga om kanonbåten Disa
— jämte underhållskostnad för kanonbåten Skäggald — högst 10,000
kronor för år, dels ock att logementsfartyget Saga skulle tills vidare
under år 1920 endast nödtorftigt underhållas. Därjämte förklarade
Kungl. Magt, att Kungl. Magt, på framställning av marinförvaltningen,
ville till förnyad prövning upptaga frågan om kostnaderna för underhållet
av omförmälda fartygsmateriel, sedan de i brevet den 21 november
1919 anbefallda utredningarna blivit verkställda.

Då Kungl. Maj:ts den 21 november och den 12 december 1919 sålunda
meddelade beslut angående underhållet ay viss fartygsmateriel
syntes föranleda jämkning i grunderna för beräkningen av det i marinförvaltningens
förutnämnda skrivelse den 24 september 1919 begärda
förstärkningsanslaget för år 1920 till ordinarie reservationsanslaget till
flottans nybyggnad och underhåll, har Kungl. Maj:t tillika genom berörda
brev den 12 december 1919 anbefallt marinförvaltningen att, med beaktande
av föreliggande ändrade förutsättningar, avgiva förnyad beräkning
angående storleken av det ytterligare anslag å tilläggsstat
för år 1920, som kunde befinnas erforderligt till förstärkning av
det ordinarie underhållsanslaget, för att fartygsmaterielen skulle kunna
underhållas enligt sålunda meddelade bestämmelser och, under iakttagande
av största sparsamhet, i övrigt gällande föreskrifter, därvid jämväl borde
uppmärksammas, att pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Victoria
förväntades bliva färdiga, den förra i augusti 1920 och den senare i
maj samma år, och att det därför syntes kunna ifrågasättas, huruvida
medel för underhåll av dessa två fartyg under år 1920 behövde beräknas.

Vidkommande frågan om maskin- och eldarpersonalens användning
till arbeten vid flottans varv har Kungl. Maj:t genom omförmälda brev
den 12 december 1919, i enlighet med marinförvaltningens tillstyrkan i
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 133 höft. (Nr 161.) 779 20 2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

skrivelsen den 24 november samma år, ej funnit skäl att därutinnan
vidtaga vidare åtgärder.

Marinförvalt-. Till åtlydnad av det i berörda brev den 12 december 1919 marinTeise^enTs
förvaltningen meddelade uppdraget att avgiva förnyad beräkning angående
december storleken av det ytterligare erforderliga förstärkningsanslaget till underhålls1919''
anslaget för år 1920 har ämbetsverket med hemlig skrivelse den 15 december
1919 överlämnat beräkning i sådant hänseende. Marinförvaltningen
har därvid meddelat, att stationsmyndigheternas vid flottans båda stationer
yttranden och förslag över de ungefärliga anslagsbehoven för år 1920
ännu ej förelegat vid den tidpunkt, då omförmälda skrivelse den 24
september 1919, vari nämnda förstärkningsanslag upptagits till 2,500,000
kronor, av ämbetsverket avlåtits. De av stationsmyndigheterna sedermera
anmälda anslagsbehoven beträffande flottans underhåll för år 1920
uppginge till sammanlagt 7,648,687 kronor 57 öre, vartill borde läggas
ett för marinförvaltningens räkning reserverat belopp av .229,814 kronor
27 öre. Det för ändamålet erforderliga beloppet skulle enligt dessa
beräkningar alltså utgöra sammanlagt (7,648,687: 57 + 229,814: 27)
7,878,501 kronor 84 öre. Efter vidtagande av vissa reduceringar i de
av stationsmyndigheterna uppgivna beloppen har marinförvaltningen
funnit förenämnda summa, 7,878,501 kronor 84 öre, på grund därav
kunna minskas med 1,222,651 kronor 84 öre till 6,655,850 kronor. Av
sagda belopp, 1,222,651 kronor 84 öre, hava 973,760 kronor beräknats
motsvara kostnaderna för den minskning i fartygsunderhållet, som föranledes
av föreskrifterna i berörda brev den 21 november och den 12
december 1919. Då, på sätt förut nämnts, för flottans underhåll för år
1920 vore tillgängligt ett sammanlagt belopp av 3,834,060 kronor, skulle
följaktligen enligt marinförvaltningens förevarande beräkning erfordras
ett tilläggsanslag av (6,655,850 — 3,834,060) 2,821,790 kronor eller i
jämnat tal 2,822,000 kronor.

Kungi. ilagts Då emellertid de marinförvaltningen meddelade, i det föregående
beslut den si omnämnda utredningsuppdrag vid tiden för avlåtandet av marinförvalti9i9.
ningens berörda skrivelse den 15 december 1919 icke hunnit slutföras
och ämbetsverkets med sagda skrivelse överlämnade beräkningar alltså
uppgjorts utan hänsyn till de resultat, vartill ifrågavarande utredningar
kunde komma att leda, har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december
samma år anbefallt marinförvaltningen att före den 20 februari 1920 i
samband med fullgörandet av omförmälda utredningsuppdrag inkomma
med förnyad detaljerad beräkning angående storleken av det ytterligare

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 101..

förstärkningsanslag till underhållsanslaget för år 1920, som kunde befinnas
erforderligt, samt att vid verkställande av sådan beräkning beträffande
de å-pris, som borde läggas till grund för densamma, samråda
med de jämlikt nådigt bemyndigande den 20 september 1919 tillkallade
sakkunniga angående ordnandet av lörradsverksamheten vid
marinen, i den mån sådana frågor folie inom området för de sakkunnigas
arbete; och skulle beräkningen i fråga jämväl innefatta uppgift, huruvida
och i vad mån med hänsyn till redan nu i förråd befintliga materialier
samt övriga inverkande omständigheter gällande dagspris ansetts kunna
läggas till grund för densamma.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
avdelningen sjöförsvaret, punkt 11) uttalade jag beträffande den
föreliggande frågan, att det, i betraktande av storleken av utgifterna
för flottans underhåll under år 1919, synts mig påtagligt, att de för år
1920 för ändamålet tillgängliga anslagsmedlen, tillhopa 3,834,060 kronor,
skulle — oaktat de genom förenämnda beslut den 21 november och
den 12 december 1919 föreskrivna åtgärder till nedbringande av kostnaderna
för fartygsunderhållet — komma att visa sig otillräckliga.
Under då föreliggande, i det föregående omförmälda förhållanden
hade jag — enligt vad jag vid samma tillfälle vidare anförde — ansett
mig böra vid beräkningen av det erforderliga ytterligare förstärkningsanslaget
för år 1920 utgå från det av ämbetsverket i förenämnda
skrivelse den 24 september 1919 upptagna beloppet av 2,500,000
kronor. Härifrån borde å ena sidan avdragas ett belopp, motsvarande
kostnaderna för den minskning i fartygsunderhållet, som föranleddes
av berörda brev den 21 november och den 12 december 1919.
Detta belopp hade, såsom förut nämnts, av marinförvaltningen beräknats
till sammanlagt 973,760 kronor eller f avrundat tal 1,000,000 kronor.
Å andra sidan syntes härtill böra läggas en summa av omkring
450,000 kronor, utgörande de beräkneliga utgifterna för förläggningen i
mindre hög beredskap av vissa fartyg i anledning av föreskrifterna i
omförmälda brev. Jag ansåg mig alltså i förevarande avseende för
det dåvarande böra preliminärt upptaga ett belopp av (2,500,000
1,000,000 + 450,000) 1,950,000 kronor; och borde detta belopp, i avvaktan
på fullständig utredning i ämnet, såsom förslagsanslag, högst,
tagas i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven
på tilläggsstat för år 1920.

1 anslutning härtill har Kungl. Maj:t, på min framställning, i propositionen
om tilläggsstat för år 1920 (femte huvudtiteln, punkt 4) före -

Uttalandcn
och förslag i
statsverkspropositionen

och propositionen
om
tilläggsstat för
år 1920 till
1920 års
riksdag.

Marinförval tningens
skrivelse
den
9 februari
1920.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 161.

slagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans
^byggnad och underhåll, Kungl. Ma:jt kunde komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 1,950,000 kronor.

Marinförvaltningen har nu i hemlig skrivelse den 9. innevarande
februari meddelat, att ämbetsverket, med hänsyn till den korta tid, som
stått myndigheterna till buds för fullgörande av förut omförmälda utredningsuppdrag,
icke vore berett att avgiva den fullständiga utredningbeträffande
åtgärder för nedbringande av kostnaderna för underhållet av
fartyg, som sålunda begärts, utan måste för det dåvarande inskränka
sig till att, efter samråd med chefen för marinstaben och högste befälhavaren
över kustflottan, dels angiva de åtgärder, som i förevarande
syfte ansåges böra föreslås och som kunde medverka till nedbringande
av kostnaderna för fartygsunderhållet under år 1920, dels beräkna storleken
av det erforderliga tilläggsanslaget för detta år, därest de sålunda
föreslagna åtgärderna vidtoges; och skulle ämbetsverket i sinom tid
framlägga den ytterligare utredning, som anbefallts.

Rörande de olika avseenden, vari utredning infordrats, har marinförvaltningen
anfört beträffande:

1) Begränsning tills vidare av underhållskostnaderna för de fartyg,
vilka icke äro avsedda att inom de närmaste åren användas för övningsändamål,
till att omfatta endast sadana underhållsarbeten, som sammanhängde
med fartygens stridbarhet.

Vad anginge uttrycket »fartyg, vilka icke äro avsedda att inom de
närmaste åren användas för övningsändamål», hade myndigheterna ansett
sig icke kunna beräkna denna tidrymd längre än till" den 1 april 1922.

.Myndigheterna hade under denna förutsättning kommit till den
uppfattningen att, såvida icke särskilda omständigheter föranledde ändring,
följande fartyg intill den 1 april 1922 icke syntes behöva användas
för övningsändamål, nämligen: pansarbåtarna Göta, Thule, Oden,
Ihor, Niord, Thordön, Tirfing, Björn, Gerda, torpedkryssaren Örnen,
jagarna Mode, Magne, de äldre torpedbåtar, som vore försedda med 38
cm. torpeder, kanonbåten Skäggald, lasarettsfartvget Verdande och vedettbåtarna
21—26.

2) De oundgängliga kostnaderna för att pansarbåtarna Göta, Thule,
Oden,. Thor, Niord, Thordön, Tirfing, Björn och Gerda i händelse av
mobilisering skulle kunna användas för i nuvarande försvarsplan angivet
ändamål.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 101.

Chefen för marinstaben hade meddelat, att:

Göta och Thule inginge i Stockholmseskadern,

Oden, Thor och Niord inginge i kustflottan, intill dess Sverigedivisionen
vore färdigställd, varefter Oden vore avsedd att ingå i Karlskronaavdelningen
samt Thor och Niord vore avsedda att ingå i Göteborgsavdelningen,

Thordön och Tirfing inginge i Göteborgsavdelningen, samt

Björn och Gerda i Kariskronaavdelningen.

Chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan
hade i anslutning härtill påpekat, att någon väsentligare nedsättning i
anspråken på fart och andra på fartygens stridbarhet in. in. inverkande
underhållsarbeten icke kunde
nämnda användning.

3) Reglementariska föreskrifter, avsedda att bestämma begreppet materielreservs
innebörd med hänsyn till materielens underhäll.

I nu gällande beredskapsbestämmelser vore stadgat, att i materielreserv
förlagt fartyg skulle i fredstid vara upplagt, såvida icke Konungen
i kommandoväg annorlunda bestämde. Någon ändring i detta stadgande
syntes för närvarande icke vara av behovet påkallad, dock att underhållet
av till materielreserv förlagt fartyg borde bestämmas i varje särskilt
fall efter verkställd undersökning angående fartygets allmänna tillstånd
m. in.

4) Andringar i gällande bestämmelser angående beredskap.

Genom fartygens förläggande i lägre beredskap eller uppläggning
för längre tid kunde besparingar i underhållet påräknas, särskilt i senare
fallet sedan uppläggningen, som droge viss engångskostnad, blivit
verkställd. Vid i sinom tid erforderlig rustning tillkomme likväl för
upplagt fartyg en större kostnad för klargöringen än för i beredskap
förlagt fartyg.

Vad anginge en förläggning av fartygen i lägre beredskap hade
vid överläggning mellan marinförvaltningen, chefen för marinstaben och
högste befälhavaren över k:ustflottan ifrågasatts, att tills vidare på försök
skulle införas en ny beredskapsgrad, 3:e beredskap, varuti vissa fartyg
efter slutad expedition, då de under den närmaste tiden icke längre erfordrades
för övningsändamål, skulle kunna förläggas. De närmare
reglementariska föreskrifterna för sådan beredskap hade emellertid
ännu icke hunnit slutligt behandlas, men hade avsetts innefatta r huvudsak
samma bestämmelser, som gällde för 2:a beredskap, med undantag
av att de tider, inom vilka fartygen skulle vara klara att utgå på expedition,
förlängdes.

ifrågasättas med hänsyn till fartygens ovan -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

Vidare har marinförvaltningen i förevarande skrivelse anfört föl -

För att möjliggöra ett nedbringande av kostnaderna, särskilt för de
fartyg, vilka ifrågasatts att icke avses för övningsändamål intill den 1
april 1922, hade chefen för marinstaben och högste befälhavaren över
kustflottan, under förutsättning att en 3:e beredskapsgrad tillsvidare tilllämpades,
icke haft något att erinra mot att Göta, Thule, Thordön,
Tirflng, Björn och Gerda upplades samt att Oden, Thor och Niord förlädes
i den ifrågasatta 3:e beredskapsgraden, därav Oden och Thor först sedan
redan tidigare anbefallda reparationsarbeten avslutats.

Beträffande nuvarande förläggning av övriga fartyg, som enligt
vad förut nämnts icke skulle avses för övningsändamål intill den 1 april
1922, hade chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan
icke haft något att erinra.

Kanonbåten Disa, vars förläggning i 2:a beredskap avslutats under
år 1919, men som jämlikt generalorder skulle uppläggas för år 1920,
borde enligt chefens för marinstaben och högste befälhavarens över
kustflottan uppfattning bibehållas förlagd i 2:a beredskap, enär fartyget
beräknades erforderligt för övningsändamål redan innevarande år.

Vid gjord överslagsberäkning hade befunnits, att kostnaderna under
år 1920 för förläggning av Oden, Thor och Niord i 2:a beredskap
skulle uppgå till sammanlagt i runt tal 300,000 kronor samt för deras
förläggning i 3:e beredskap till sammanlagt omkring 210,000 kronor,
medan däremot kostnaderna för dessa fartygs uppläggning beräknades
till sammanlagt omkring 93,000 kronor. Med hänsyn till den mera
avsevärda besparing, som sålunda skulle vinnas genom uppläggning av
Oden, Thor och Niord, hölle marinförvaltningen före, att jämväl dessa
fartyg lämpligen borde uppläggas.

I övrigt hade marinförvaltningen vid beräkningarna utgått från det
av chefen för marinstaben och högste befälhavaren över kustflottan
gjorda förslaget beträffande förenämnda fartygs förläggning i beredskap,
resp. uppläggning.

Marinförvaltningen ansåge vidare, att föreskrifter borde utfärdas
därom, att för de sålunda till uppläggning föreslagna fartygen underhållet
skulle inskränkas till att omfatta vad som erfordrades för att
materielen ej skulle taga skada, ävensom att meddelande borde lämnas
varvscheferna, att dessa fartyg icke vore avsedda för expedition förrän
tidigast 3 månader efter order.

I förutnämnda skrivelse den 15 december 1919 hade marinförvaltningen
under då givna förutsättningar beräknat, att för år 1920 skulle

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

för ifrågavarande ändamål erfordras ett tilläggsanslag av 2,822,000
kronor.

På grund av nu ifrågasatt ändrad förläggning, resp. uppläggning
av förutnämnda fartyg bleve vissa jämkningar nödvändiga i de förut
framlagda beräkningarna.

I nedanstående tablå angåves kostnaderna för uppläggning och underhåll
under år 1920 av pansarbåtarna Göta, Thule, Oden, Thor, Niord,
Thordön, Tirfing, Björn och Gerda, därvid angivits dels engångskostnaderna
för uppläggningen, dels underhållet år 1920, varvid förutsatts, att
inskränkning vidtoges med hänsyn till beredskapsbestämmelsernas föreskrifter
angående förvarande i land av viss materiel å upplagt fartyg
samt att militärpersonal i så stor utsträckning som möjligt användes för
fartygens uppläggning.

Underhållskostnader för år 1920

	Enligt marin-förvaltningens skrivelse den 15 december 1919	Enligt marinförvaltningens nu föreliggande förslag
Uppläggning år 1920 (engångs- kostnad)	Underhåll år 1920	Summa kronor
Göta.......................................	11,000	_	22,800		4,200		27,000
Thule ....................................................	11,000	—	20,800	—	4,200	—	25,000	—
Oden......................................................	11,000	—	17,100	—	. 18,100	—	35,200	—
Thor.........................................	11,000	—	13,900	—	18,600	—	32,500	—
Niord ....................................................	11,000	—	11,200	—	14,100	—	25,300	—
Thordön .................................................	5,000	—	6,600	—	9,000	—	15,600	—
Tirfing ...................................................	5,000	—	6,600	—	9,000	—	15,600	—
Björn ....................................................	2,500	—	4,400	—	6,900	—	11,300	—
Gerda ....................................................	2,500	—	4,400	—	6,900	—	11,300	—
	70,000	—	107,800	—	91,000	—	198,800	—
	*						70,000	—

Ökning utöver i skrivelsen den 15 december 1919 upptagen kostnad ..................

För Disas hållande i 2:a beredskap under år 1920 krävdes en ökad underhållskostnad,
utöver den i skrivelsen den 15 december 1919 beräknade, 7,500 kronor, av .........

Summa kostnadsökning kronor

128,800

12,500

141,300

De angivna siffrorna för uppläggning och underhåll av pansarbåtar
vore givetvis approximativa. Särskilt torde, beroende på i vad utsträck -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

ning fartygens uppläggning kunde genomföras, eu förskjutning kunna
uppstå mellan de kostnader, som beräknats för uppläggningen, och dem,
som beräknats för underhållet.

Det vore vidare att märka, att kostnaden för underhållet av pansarbåtarna
Göta, Thule, Oden, Thor, Niord, Thordön, Tirfing, Björn och
Gerda i varvschefemas förslag till arbetsplan för år 1920 upptagits till
sammanlagt 567,900 kronor. Genom nämnda pansarbåtars uppläggning
beräknades, enligt vad av det förut sagda tydligen framginge, trots engångskostnaden
för uppläggningen under år 1920, en högst avsevärd besparing
i underhållskostnaden komma att vinnas.

Beträffande övriga fartyg, som ej beräknades skola användas för
övningsändamål före den 1 april 1922, nämligen Örnen, Mode, Magne,
de äldre torpedbåtar, som vore försedda med 38 cm. torpeder, Skäggald,
Verdande och vedettbåtarna 21—26, funne marinförvaltningen, att någon
reduktion för år 1920 i de för dessa fartyg enligt ämbetsverkets skrivelse
den 15 december 1919 beräknade underhållskostnaderna icke kunde
vidtagas. Vidare ansåge ämbetsverket någon förändring i det för logementsfartyget
Saga beräknade underhållet för år 1920 icke behöva ifrågakomma.

Med ledning av vad sålunda anförts beräknades det för år 1920 erforderliga
tilläggsanslaget på följande sätt.

I sitt förslag till underhåll för år 1920 av
fartyg, båtar och flygmateriel hade varvschefen vid
flottans station i Karlskrona äskat .............................. kronor 3,406,450: —

Från de av -varvschefen anmälda
behoven hade marinförvaltningen i sin
•skrivelse den 15 december 1919 ansett
böra frånräknas beräknad kostnad för
omtubning av l:a klass torpedbåten Bris’
pannor............................................................ kronor 17,000: —

Under ovan angivna förutsättningar
borde från de av varvschefen vid flottans
station i Karlskrona äskade beloppen
ytterligare frånräknas för underhållet
av pansarbåtarna Gustaf V och Drottning
Victoria, Oden, Thor, Niord,

Thordön, Tirfing, Björn och Gerda,
logementsfartyget Saga, vedettbåtarna

n:ris 21, 22, 23, 24, 25 och 26 även-___

Transport kronor 17,000: — 3,406,450: —

Kung!. Maj:ts Proposition Nr Kil.

Transport

som för allmänna underhållet av fartyg
och båta r

vadan för underhållet av fartyg, båtar
och flygmateriel vid Karlskrona varv
skulle under ovan angivna förutsättningar
erfordras .........................................

kronor 17,000:— 3,406,450: —

» 574,100: —

591,100: —

2,815,350: —

Varvschefen vid flottans station i
Stockholm hade i sitt förslag angående
underhållet år 1920 äskat för fartyg,

båtar och flygmateriel..............................

Från de av varvschefen anmälda
behoven hade marinförvaltningen i förenämnda
skrivelse den 15 december 1919
ansett, att för anskaffning av en motorbåt,
avsedd för mindre transporter och

torpedbärgning, borde avgå...................

Under ovan angivna förutsättningar
borde från de av varvschefen vid flottans
station i Stockholm äskade beloppen
ytterligare frånräknas för underhållet
av pansarbåtarna Göta och Thule,
kanonbåten Skäggald samt för allmänna
underhållet av fartyg och båtar............

vadan för underhållet av fartyg, båtar
och flygmateriel vid Stockholms varv
skulle under ovan angivna förutsättningar
erfordras ........................................

2,017,440: —

» 25,000: —

» 258,360: — 283,360:

1,734,080: —

Under nämnda förutsättningar samt med beräknande av samma
belopp för underhåll av hus och'' byggnader, avlöning, åtskilliga behov
samt för marinförvaltningens disposition, som upptagits i ämbetsveikets
skrivelse den 15 december 1919, borde i enlighet med vad ovan
anförts och på grundvalen i övrigt av de av varvs- och stationsmyndigheterna
avgivna förslagen medelsbehovet för flottans nybyggnad och underhåll
för år 1920 beräknas sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 133 käft. (Nr 161.)

779 so 3

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 161.

--■—L— -.......	Karlskrona	Stockholms	Summa.
	station.		station.
	Kronor.		Kronor.		Kronor.
1) Underhåll av fartyg, båtar och Immateriel ................	2,815,350		1,734,080	—	4,549,430	—
i 2) Underhåll av hus och byggnader ...............................	394,680	—	501,780	—	896,460
3) Avlöning ............................_...................................	458,548	40	427,141	23	885,689	63
4) Åtskilliga behov......................................................	93,756	10	142,000	—	235,756	10
5) Till marinförvaltningens disposition.............................	—	—	—	—	229,814	27
				6,797,150	—
Då för underhållet år 1920 endast vore tillgängligt ett sammanlagt belopp av... kronor	3,834,060	—
skulle alltså erfordras ett tilläggsanslag av .....................			))		2,963,090	—

) eller i avrundat tal ................................................................... 2,963,000 kronor.

För att bereda varvscheferna möjlighet att på för kronan mest ekonomiska
sätt disponera de ytterligare medel, som för ändamålet kunde
komma att anvisas, syntes ifrågavarande tilläggsanslag lämpligen böra
uppföras såsom reservationsanslag.

Vad slutligen beträffade den i Kungl. Maj:ts beslut den 31 december
1919 begärda uppgiften, huruvida och i vad mån, med hänsyn till
redan nu i förråd befintliga materialier samt övriga inverkande omständigheter,
nu gällande dagspris ansåges kunna läggas till grund för beräkning
av underhållskostnaderna för år 1920, hade de sakkunniga angående
ordnandet av förrådsverksamheten vid marinen vid samråd såsom
sin uppfattning framhållit, att försiktigheten bjöde, att man för år 1920
under nuvarande materialpris- och valutaförhållanden räknade med i materialförråden
gällande medelpris. Med anledning härav hade marinförvaltningen
icke ansett sig kunna föreslå någon ändring i de av varvscheferna
med ledning av dessa materialpris beräknade kostnaderna.

På grund av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll å tilläggsstat
för år 1920 under femte huvudtiteln bevilja ett reservationsanslag av

2,963,000 kronor.

Departements- Såsom förut nämnts, är det ordinarie reservationsanslaget till flottans
chefens ytt- nybyggnad och underhåll för innevarande år upptaget till 3,195,050
landa. k‘ronor. Till förstärkning av detta anslag har av 1919 års riksdag på
extra stat för år 1920 beviljats ett förslagsanslag, högst, 639,010 kronor,
beräknat efter 20 % av det ordinarie anslaget. För ifrågavarande ända -

Kungl. Maj: tv Proposition Nr 161.

mål finnes alltså för innevarande år tillgängligt ett sammanlagt anslagsbelopp
av 3,834,060 kronor.

Enligt vad jag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
uttalat, liar jag utgått från att de sålunda för året beviljade anslagsmedlen
icke skulle komma att visa sig för ändamålet tillräckliga; och
har jag därvid, på grundvalen av då föreliggande förhållanden, beräknat
såsom erforderlig en ytterligare förstärkning av 1,950,000 kronor. Detta
belopp har jämväl av Kung]. Maj:t föreslagits att tagas i beräkning såsom
förslagsanslag, högst, å tilläggsstat för år 1920.

I förutnämnda skrivelse den 9 innevarande februari har nu marinlörvaltningen
beräknat det behövliga tilläggsanslaget till ett väsentligt
högre belopp, eller till 2,963,000 kronor.

Alltsedan mitt tillträde till statsrådsämbetet har det varit min oavlåtliga
strävan att tillse, att flottans underhållsanslag förvaltades med den
största sparsamhet, utan att det behöriga underhållet av materielen härigenom
eftersattes. Att härvid en genomgripande och efter rationella grunder
uPPg''j01''d ptan icke kunnat följas, har varit beroende därpå, att utarbetandet
av en sådan plan måste ingå såsom ett led i den blivande revisionen av vårt
försvar i det hela och således icke, utan att föregripa denna revision, kunnat
dessförinnan äga rum. I den män med hänsyn härtill så ansetts kunna
ske, hava emellertid åtgärder vidtagits, som varit ägnade att nedbringa
kostnaderna för fartygsunderhållet. Så har redan innan flottans mobilisering
med 1918 års utgång upphörde, genom kungl. beslut den 12 november
samma år förordnats, att 2:a klass pansarbåten John Ericsson samt
3:e klass pansarbåtarna Hildur, Ulf, Berserk, Folke och Söl ve skulle utrangeras.
Enahanda åtgärd har genom kungl. beslut den 31 december
1918 och den 21 mars 1919 föreskrivits beträffande logementsfartyget
Eugenie samt undervattensbåten Hvalen och vedettbåten n:r 6. För de
ytterligare beslut av större räckvidd, som i angivet syfte under år 1919
av Kungl. Maj:t fattats, har jag i det föregående redogjort.

Sedan flottans mobilisering upphört och mera stabila förhållanden
inträtt vid flottans varv, har det ock blivit möjligt att bättre övervaka,
att kostnaderna för arbetena å varven hölles inom ramen för därtill anvisade
medel. Jag vill i sådant avseende nämna att, sedan under sommaren
år 1919 beräknats en brist av omkring 200,000 kronor i tillgängliga
underhållsmedel å flottans varv i Stockholm, denna brist kunnat
genom åtgärder, för vilka jag i detta sammanhang icke torde behöva
närmare redogöra, utjämnas, så att vid årets utgång någon brist icke
förelegat.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

Det är huvudsakligen två omständigheter, som förorsakat att, trots
de till lättande av medelsbehovet sålunda vidtagna åtgärderna, ökade anslagsmedel
för flottans underhåll måst under de senare åren beredas.
Dessa omständigheter hänföra sig dels därtill, att efter mobiliseringens
slut omfattande översyns- och reparationsarbeten, vilka ej kunnat utföras
under den pågående neutralitetsvakten, måst verkställas å en del av den
fartygsmateriel, som därunder kommit till användning, och dels till de
under världskriget inträffade betydande stegringarna av material- och
arbetspris, vilka med nödvändighet fört med sig däremot svarande större
behov av medel för fullgörande av det normala fartygsunderhållet.

I förstnämnda hänseende har för år 1919, efter riksdagens medgivande,
tagits i anspråk ett för framtida användning avsatt belopp av
2,000,000 kronor, som ingått i det för bestridande av utgifterna för
tryggande av rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma
år under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslag, högst, 14,350,000
kronor. För år 1919 har därjämte, såsom förut nämnts, för att möta
de ökade material- och arbetskostnaderna på extra stat beviljats ett förslagsanslag,
högst, utgörande 30 % av det ordinarie underhållsanslagets
belopp. Det ligger emellertid i sakens natur, att dessa utöver det ordinarie
anslaget anvisade belopp icke kunnat strängt hållas i sär med hänsyn
till det med vartdera av dem närmast avsedda ändamålet, utan i
viss mån fått tjäna dem bägge.

Då det nu gäller att bedöma frågan om det i förevarande avseende
för år 1920 erforderliga tilläggsanslaget — utöver det ordinarie anslaget
och det redan beviljade förstärkningsanslaget, utgörande 20 % av det
ordinarie anslagets belopp — vill jag till en början nämna, att de underhållsarbeten,
vilka under år 1920 beräknats komma till utförande, i viss
mån avse sådan under neutralitetsvakten uppkommen ökad förslitning,
som på grund av den under år 1919 knappa tillgången på underhållsmedel
eller av andra orsaker ännu icke blivit ersatt. Vidare är att uppmärksamma
att, enligt vad marinförvaltningen meddelat, för år 1919
beviljade anslagsmedel icke varit tillräckliga för utförande i tillfyllestgörande
omfattning ens av de normala underhållsarbetena.

Kostnaderna för fartygens underhåll kunna uppdelas i två huvudgrupper,
materialkostnader och arbetslöner. Härtill komma driftsomkostnader,
innefattande utgifter för verkstädernas underhåll, belysning,
uppvärmning och renhållning, underhåll av arbetsmaskiner, kolförbrukning
m. in. och utgående med viss procent å för resp. arbeten utbetalade
arbetslöner. Samtliga dessa kostnader hava under krigsåren alltjämt

Kungl. Maj:ts Proposition Nr J61.

stegrats, och beräknas materialprisen för närvarande uppgå till 200 å
300 % utöver de före kriget gällande prisen. Under den senare tiden bär
visserligen någon nedgång beträffande prisen å enstaka slag av materialier
inträtt, under det andra — exempelvis trä — ytterligare stigit.
De fluktuationer, som tid efter annan inträffa i fråga om materialprisen i
den allmänna marknaden, utöva emellertid föga inflytande i bär förevarande
avseende, så länge flottans materialförråd ligga inne med under
krigsåren till höga pris inköpta materialier, vilka först måste omsättas.

Med avseende å den del av underhållsmedlen, som avses till bestridande
av avlöningar och övriga arbetskostnader, lärer någon sänkning
icke vara att påräkna, utan torde snarare kunna förväntas, att dessa
kostnader komma att ytterligare stiga. Arbetskostnaderna vid flottan
beräknas för närvarande uppgå till omkring 45 % utöver motsvarande
kostnader före kriget.

Vid nu angivna förhållanden lärer det, därest ett behörigt fullgörande
av flottans underhållsarbeten under innevarande år icke skall
helt äventyras, vara oundgängligen nödvändigt, att ett avsevärt tilläggsanslag
äskas å tilläggsstat för år 1920 såsom förstärkning av det ordinarie
underhållsanslaget. Beträffande beloppet av detta tilläggsanslag
har marinförvaltningen i förenämnda skrivelse den 9 innevarande februari,
såsom förut nämnts, upptagit detsamma till 2,963,000 kronor.
Ehuru vid beräkningen av nämnda belopp icke oväsentliga inskränkningar
kunnat göras med tillämpning av de resultat, vartill den för
nedbringande av underhållskostnaderna igångsatta utredningen hittills
lett, överstiger berörda belopp med icke mindre än 463,000 kronor det
i . marinförvaltningens förberörda skrivelse den 24 september 1919 angivna
tilläggsanslaget, 2,500,000 kronor, vilket belopp utgjorde utgångspunkten
för min i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
verkställda beräkning i förevarande avseende. Orsaken härtill är att söka
däri, att stationsmyndigheternas framställningar rörande anslagsbehoven
för år 1920 vid tidpunkten för avlåtandet av marinförvaltningens sistnämnda
skrivelse ännu icke inkommit till ämbetsverket, varför ämbetsverket
då saknat erforderligt material för bedömande av anslagsbeloppets
verkliga storlek.

Vid den granskning, jag underkastat marinförvaltningens nu föreliggande
beräkning av tilläggsanslaget för är 1920, har jag icke funnit
anledning till någon mera väsentlig erinran mot de grunder, varå denna
beräkning är byggd. Endast i ett avseende synes mig en nedsättning
kunna vidtagas i det angivna anslagsbeloppet. Marinförvaltningen har
utgått från att pansarbåtarna Göta, Thule, Oden, Thor, Niord, Thordön,
Tirfing, Björn och Gerda skulle under år 1920 uppläggas samt för

Kungl. May.ts Proposition Nr 161.

nämnda pansarbåtar beräknat såväl uppläggningskostnad som underhållskostnad
till ett sammanlagt belopp av 198,800 kronor. Såsom förut
nämnts, har Kungl. Maj:t genom brev den 21 november 1919 föreskrivit,
att kostnaderna för underhållet av omförmälda fartyg skulle tillsvidare
inskränkas till att omfatta vad som oundgängligen erfordrades för att
materielen ej skulle taga skada och kostnaderna därför begränsas till ett
belopp av högst 70,000 kronor. Då det icke synes vara förenat med någon
olägenhet, att nämnda pansarbåtar tillsvidare icke uppläggas utan endast,
på sätt i berörda kungl. brev föreskrivits, nödtorftigt underhållas
för det i brevet angivna beloppet, anser jag det av marinförvaltningen
beräknade beloppet på grund härav kunna minskas med (198,800 — 70,000)
128,800 kronor eller från 2,963,000 kronor till (2,963,000 — 128,800)
2,834,200 kronor.

Beträffande sättet för beredandet av detta medelsbelopp, 2,834,200
kronor, vill jag erinra, att det erforderliga tilläggsanslaget i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag beräknats till allenast 1,950,000
kronor. Den betydande skillnaden, 884,200 kronor, mellan nämnda båda
belopp har sin förklaring däri, att vid tiden för avlåtandet av berörda
statsverksproposition hållbara grunder för tilläggsanslagets beräknande
icke förelågo, utan måste denna beräkning verkställas med utgångspunkt
från det i marinförvaltningens skrivelse den 24 september 1919 lör lågt
upptagna beloppet, 2,500,000 kronor. För att budgeten ej skall behöva
belastas med hela detta skillnadsbelopp, 884,200 kronor, synes mig
lämpligen för ändamålet kunna tagas i anspråk en summa av 500,000
kronor av de medel, tillhopa 4,500,000 kronor, som av 1914 års senare
och 1917 års riksdagar beviljats till byggande av två jagare, men som
hittills icke blivit för avsett ändamål disponerade. Av nämnda belopp,

4,500,000 kronor, har enligt medgivande av 1919 års riksdag redan
tagits i anspråk 290,000 kronor till täckande av merkostnad för anskaffning
av torpeder till jagarna Wrangel och Wachtmeister, varjämte i
proposition (n:r 119) till innevarande års riksdag föreslagits, att för bestridande
av ökade kostnader för färdigställandet av pansarbåtarna
Gustaf V och Drottning Victoria måtte av sagda belopp få användas
959,500 kronor. Vid bifall till den i berörda proposition nr 119 till
innevarande års riksdag gjorda framställningen och under förutsättning
att mitt förslag här ovan vinner godkännande, skulle nyssnämnda anslag
minskas till [4,500,000 — (290,000 + 959,500 + 500,000)] 2,750,500
kronor.

Återstående belopp (884,200 — 500,000) 384,200 kronor torde, jämte
det i propositionen om tilläggsstat för år 1920 beräknade beloppet,

Kungi. May.ts Proposition Nr 101.

1,950,000 kronor, eller tillhopa 2,334,200 kronor, såsom förstärkniugsanslag
till det ordinarie underhållsanslaget för år 1920 nu böra
äskas å sagda tilläggsstat; och lärer detta belopp, i likhet med det av
1919 års lagtima riksdag på extra stat för år 1920 redan beviljade förstärkningsanslaget,
böra uppföras såsom förslagsanslag, högst.

Om beredande av medel för täckande av den i propositionen om
tilläggsanslag för år 1920 icke upptagna delen, 384,200 kronor, av det
nu föreslagna. förstärkningsanslaget torde chefen för finansdepartementet
framdeles avgiva förslag.

Sedan riksdagen fattat beslut beträffande den föreliggande frågan
om ytterligare förstärkning till det ordinarie underhållsanslaget för år
1920, torde Kungl. Maj: t höra meddela de föreskrifter rörande ordnandet
av fartygsunderhållet å varven, som därav påkallas.

I samband härmed torde jag få lämna några meddelanden beträffande
det sätt, på vilket arbetsförhållandena å flottans varv i Karlskrona och
Stockholm under det sistförfluten året gestaltat sig, samt rörande de
åtgärder, som vidtagits för att bereda arbete å varven.

På grund av de omfattande och ofta nog brådskande arbetena under
den tid, da flottan varit mobiliserad, har arbetarstammen å varven under
nämnda tid väsentligt ökats. Sedan genom mobiliseringens upphörande
och till följd av den under år 1919 knappa tillgången å underhållsmedel
arbetena å varven måst i betydande omfattning inskränkas*), har det
synts mig angeläget att söka på sådant sätt ordna arbetsförhållandena
därstädes, att minsta möjliga olägenheter tillskyndas arbetarna. Härvid
har även hänsyn måst tagas till de verkningar, som den från och med
1919 års ingång å varven genomförda 8-timmars arbetsdagen kunde
komma att medföra.

Vid flottans varv i Karlskrona, vilken anläggning är betydligt mera
omfattande än varvet i Stockholm, har sedan gammalt en synnerligen
dugande, tämligen konstant arbetarstam varit fästad. Arbetarstammen
vid Stockholmsvarvet äger icke samma konstanta natur, beroende särskilt på
de större möjligheter till erhållande av liknande verksamhet å enskilda

.*) Var v s arb e t a m a s antal utgjorde vid utgången av åren 1913, 1918 och 1919, å flottans

Var*Kar,skrona resP- 1>324, 1,821 och 1,426 samt å flottans varv i Stockholm resp. 586, 1,206
och 671. e ’ ’

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

varv eller verkstäder, som förefinnas i huvudstaden och dess närmaste
omgivningar. Det har därför synts mig vara av särskild vikt att vid
ordnandet av arbetsförhållandena å varven söka i största möjliga mån
bevara arbetarstammen vid Karlskronavarvet.

Genom kungl. brev den 13 december 1918 har föreskrivits, bland
annat, dels att sådan begränsoing av arbetsstyrkan å varven skulle
äga rum, som erfordrades för att under år 1919 tillgängliga anslagsmedel
icke skulle överskridas, dels ock att vid avskedande av arbetare,
förutom hänsynstagande till behovet av att bibehålla dugande arbetskrafter,
jämväl skulle tillses, att försörj ningspliktiga arbetare i främsta
rummet bereddes fortsatt arbetsmöjlighet. Vidare har marinförvaltningen
genom kungl. brev den 9 januari 1919 anbefallts att, om och i den mån
på grund av införandet av 8-timmars arbetsdagen så funnes böra ske, vidtaga
begränsning av arbetsstyrkan å flottans varv, därvid i fråga om avskedande
av arbetare skulle iakttagas enahanda förfaringssätt, som föreskrivits
genom brevet den 13 december 1918. Därjämte bar marinförvaltningen
enligt berörda brev den 9 januari 1919 anmodats att, med
hänsyn till angelägenheten att såvitt möjligt bevara en bofast och dugande
arbetarstam vid varvet i Karlskrona, tillse att, i den mån så kunde ske,
arbetena fördelades mellan varven i Karlskrona och Stockholm på det
sätt, att arbetsinskränkningen finge minsta omfattningen å förstnämnda
varv.

I syfte att underlätta anskaffning av lämpliga anställningar åt arbetspersonal
vid varven, som måst avskedas, bar jag därjämte i ämbetsskrivelser
den 23 januari 1919 till cheferna för civil- och finansdepartementen
anhållit, att bemälda departementschefer måtte anmoda underlydande
myndigheter att, då behov yppade sig av sådan personal, varom bär
vore fråga, beakta sålunda föreliggande rekryteringsmöjlighet och att
för nämnda ändamål sätta sig i förbindelse med varvscheferna vid flottans
stationer i Karlskrona och Stockholm.

Beträffande särskilt torped- och minverkstäderna har redogörelse i
hithörande avseenden lämnats i statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag (fjärde huvudtiteln, avdelning sjöförsvaret, punkterna 27
och 29). Härjämte hava i en de! speciella fall meddelats föreskrifter
beträffande förfaringssättet i fråga om bibehållande i tjänst eller avskedande
av arbetare.

På samma gång sålunda vissa reglerande bestämmelser träffats beträffande
av förutnämnda orsaker betingad minskning av arbetsstyrkan
å flottans varv, hava å andra sidan vidtagits åtgärder, som avsett att
möjliggöra upprätthållande i så stor omfattning som möjligt av driften
å varven och beredande av ökade arbetstillfällen därstädes.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 161.

Så tiar Kung]. Maj:t genom beslut den 11 april 1919 förklarat, att
det med hänsyn till rådande förhållanden och befarad arbetsbrist å
flottans varv, särskilt i Karlskrona, vore önskvärt, att lämpligt arbete
lör enskild räkning bedreves å flottans varv samt att marinförvaltningen
borde på denna väg befordra arbetstillgången å varven och i sådant
sylte för varje särskilt tall inkomma med framställning i fråga om nybyggnad,
resp. reparation av fartyg för enskild räkning, dock att ämbetsverket
skulle äga besluta i fråga om utförande av sådana arbeten
av underordnad betydelse.

I ämbetsskrivelse den 16 april 1919 till chefen för civildepartementet
har jag vidare anhållit, att cheferna för vederbörande under
nämnda departement lydande verk måtte anmodas att, innan uppgörelse
skedde med privata verkstäder, beträffande arbeten för kronans räkning,
då så befunnes lämpligt, förhandla med marinens myndigheter rörande
ifrågavarande arbetens utförande å flottans varv.

För att i avseende å arbeten, vilka för enskild räkning utföras å
flottans varv, kunna hålla pris, jämförliga med dem, som för motsvarande
arbeten betingas å enskilda varv eller verkstäder, har Kungl. Maj:t
därjämte den 19 december 1919 föreskrivit, att varvscheferna vid flottans
stationer skulle äga att, intill dess beslut om nedskrivning av värdet av
materialförrådens inneliggande lager kunde bliva fattat, upphandla materialier,
som erfordrades för utförande av arbeten åt andra myndigheter
än marinens ävensom åt enskilda, oaktat artiklar av samma slag funnes
i materialförråden, samt prissätta sålunda upphandlade artiklar med ledning
av deras inköpspris; dock att upphandling av för förvaring ömtåliga
artiklar ej finge ske, förrän i förråden befintliga varor av sådant
slag förbrukats.

Beträffande arbeten, som för annan statsmyndighets räkning igångsatts
vid flottans varv, torde jag få nämna, att järnvägsstyrelsen enligt
kungl. brev den 5 september 1919 anbefallts att med vederbörande
träffa avtal om tillverkning för statens järnvägars räkning å flottans
varv i Karlskrona av 20 öppna godsvagnar av viss angiven typ. Därjämte
har från statens järnvägars sida på nämnda varv gjorts ett flertal
beställningar av gjutgods, smidesarbeten m. m. Åven i övrigt hava
flottans varv i Karlskrona och Stockholm anlitats för utförande av arbeten
för olika statsmyndigheter. Vidare torde jag få erinra, att Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (tionde huvudtiteln,
punkt 14) hemställt om anvisande av medel för byggande av
ett fyrskepp å flottans varv i Karlskrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 133 käft. (Nr 161.)

779 20 4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 161.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans
nybyggnad och underhåll på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 2,334,200 kronor.

dels ock medgiva, att för omförmälda ändamål ma tagas i anspråk
ett belopp av 500,000 kronor av de för byggandet av ytterligare två
jagare tillgängliga medel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tor Ericsson Arje.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 192 0