Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2 (Proposition 1917:2)

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Nr 2.

Kungl. May.ts nådiga proposition till riksdagen angående
fastställande av postverkets stat för driftkostnader år
1918 in. in.; given Stockholms slott den 13 januari
1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen
dels medgiva, att § 4 mom. 2 sista punkten i särskilda bestämmelser
i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket erhåller
följande ändrade lydelse: »Manlig extra postexpeditör, som i sådan

egenskap anställts under något av åren 1910—1915, må såsom postexpeditör
tillgodonjuta en begynnelseavlöning av 2,000 kronor»;

dels ock godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget
till postverkets stat för driftkostnader år 1918 samt bestämma postverkets
anslag till driftkostnader för år 1918, förslagsvis, till 26,450,000
kronor, att utgå direkt av postmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Utdrag av ''protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

Den av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda staten för postverkets
driftkostnader under år 1917 upptager följande slutsummor:

Avlöningar....................................

övergångsstaten .........................

Pensioner.......................................

Postbefordran ............................

Omkostnader................................

Oförutsedda utgifter..................

Avkortningar och restitutioner
Avsättning till förnyelsefond...
Krigstidshjälp.............................

kronor 14,271,100: —

» 21,850: —

» 536,600: —

» 7,142,500: —-

» 2,983,000: —

» 25,000: —

» 11,150: —

» 308,800: —

» 240,000: —

eller tillhopa kronor 25,540,000:

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

I skrivelse den 28 september 1916 har nu generalpoststyreleen avgivit
förslag till stat för driftkostnader för År 1918. Därvid erinrar styrelsen
till en början, i anledning av anmodan till styrelsen att, med
hänsyn till rådande förhållanden, vid avgivande av förslag beträffande
anslag att äskas av 1917 års riksdag iakttaga all den sparsamhet, som
lämpligen läte sig göra, hurusom styrelsen till följd av liknande anmodan,
som riktats till styrelsen vid avgivande av nästföregående statförslag,
upptagit utgiftsanslagen för åren 1915 och 1916 inom så snäva
gränser som möjligt, så att i sin helhet sett några besparingar å utgiftstitlarna
icke kunnat förekomma, utan förslagsanslagen i fråga tvärtom
i åtskilliga fall måst överskridas.

På grund härav, anför styrelsen, och med hänsyn till den synnerligen
stora stegring, som poströrelsen tagit under senare tider och ej
minst under de allra sista åren, har det ej kunnat undvikas — ehuruväl
styrelsen haft uppmärksamheten särskilt inriktad på utgifternas begränsning
i all den mån så låter förena sig med verkets rationella skötsel —
att styrelsen måste för år 1918 begära ungefär motsvarande ökning å
driftkostnadsanslagen, som i medeltal skett för åren 1913 och 1914,
det vill säga innan krigets verkningar börjat gorå sig gällande.

Tages i betraktande, fortsätter styrelsen, å ena sidan den betydande
utgiftsökning, som i och för sig betingas av poströrelsens för år
1918 beräknade utveckling, medförande högst väsentligt ökade inkomster
— ej mindre än 33,650,000 kronor mot 30,000,000 år 1917 — samt
å den andra de inträdda prisfördyringarna i avseende å anskaffningskostnader,
i vissa fall stigande till oerhörda belopp, lärer framgå, att det
endast är med den största sparsamhet, som styrelsen kunnat inskränka
sina anslagsäskanden i den grad som skett, eller till en ökning, frånsett
anslaget till krigstidshjälp, av allenast 1,150,000 kronor.

Härmed övergår jag till redogörelse för styrelsens förslag, därvid
jag först har att behandla

A. Avlöningar.

Beträffande anslagen till

1. Generalpoststyrclsen

så äro i 1917 års stat upptagna följande anslags belopp:

löner och tjänstgöringspenningar .................................... kronor 446,050: —

ortstillägg och hyresbidrag............................................... » 23,750: —

arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. in. » 75,000:-

Summa kronor 544,800: —

Beträffande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Löner och tjänstgöring spenning ar

Frimärks- meddelar generalpoststyrelsen till en början, hurusom under de sista

lefatimngens fren alltmer^ och mer framträtt nödvändigheten av att från sekreteraren
förändring å andra byrån avlyfta en del av honom åliggande göromål.

''terlrtjänst. Till andra byråns handläggning höra, erinrar styrelsen, följande

ärenden, nämligen angående

inkomstberäkning och utgiftsstater för postverket,

summarisk redogörelse för det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse,
postverkets fasta egendomar och fartyg,
förhyrande av de för postverket erforderliga lokaler,

uppvärmning, belysning, städning och renhållning av postlokaler ävensom
angående expensutgifter i övrigt,
telefonabonnemang,

förvaltningen av postverkets medel, persedlar och inventarier,
postverkets understödskassor, „

generalavräkningar och likvider med utländska förvaltningar,
reseräkningar,

anskaffande av frankotecken, svarskuponger m. m.,
inköp och förhyrande av automobiler och andra fordon,
inventarier och förbrukningsartiklar,
uniformsbeklädnad och beväpning,

anskaffande av de för posttjänsten erforderliga blanketter,
upprättande av postverkets huvudböcker rörande såväl medels- som persedels-
och inventarieräkenskaperna,

granskning av postverkets räkenskaper, i den mån denna granskning ej sker
å fjärde byrån, samt handläggning av de anmärkningar m. m., som hänföra sig
till berörda granskning,

läkarvård och medikamenter till tjänstemän av lägre grad än postexpeditör,
flyttningsbidrag och andra gratifikationer samt hyresbidrag,
understöd och skadestånd åt poststationsföreståndare, lantbrevbärare och
postförare,

avgifter för begagnande av amerikanska fack samt

ärenden, vilka särskilt angå andra byrån och ej skola å annan byrå handläggas.

Styrelsen lämnar härefter följande redogörelse för de åligganden, som
tillhöra sekreteraren å nämnda byrå.

Sekreteraren å andra byrån åligger,

att biträda byråchefen vid utövandet av tillsyn över den del av göromålen
inom byrån, som tillhöra byråns kansli samt frimärks-, blankett- och persedelförråden,
ävensom i byråchefens frånvaro handlägga dit hänförliga ärenden av brådskande
natur, vilka eljest ankomma på byråchefen,

att, i den mån byråchefen finner sådant nödigt, deltaga i allmänna kansligöromål,

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

att vid utgången av varje kalenderkvartal med erforderligt biträde inventera
postverkets frimärksförråd; skolande sådan inventering jämväl å andra obestämda
tider företagas av sekreteraren samt instrument över inventeringen upprättas,

att vid utgången av varje kalenderkvartal granska förvaltningen av blankettförrådet
samt över sådan granskning avgiva redogörelse,

att årligen före juni månads utgång upprätta, för att i postverkets årsberättelse
intagas, dels redogörelse för de byggnadsarbeten, som för postverkets
räkning pågått under det nästförflutna året, dels ock uppgift å det ungefärliga
värdet av postverkets fasta egendom och inventarier vid samma års utgång,

att förteckna och vårda postverkets fastighetshandlingar samt tillse, att desamma
städse befinna sig i ordnat skick,

att bokföra och vårda de till byrån överlämnade borgensförbindelser och
andra säkerheter samt

att jämte kamreraren förvara värdehandlingar, tillhörande de under postverkets
förvaltning stående understödskassor.

Sekreteraren äger, enligt den av generalpoststyrelsen den 30 december 1911
utfärdade arbetsordning för styrelsens personal, att föredraga följande ärenden,
nämligen angående

upphandling av inventarier och persedlar, som förut plägat anskaffas av
persedelförrådet,

anskaffning av blanketter,
telefonabonnemang,

till byråns handläggning hörande borgensförbindelser och andra säkerheter
samt

välgörenhetsmärken.

Därjämte har emellertid erfarenheten visat det nödvändigt att till sekreterarens
föredragning överlämna såväl, vid upprepade tillfällen, vissa särskilda ärenden
som ock i allmänhet ärenden angående postmuseet — vars föreståndare sekreteraren
är — sjukvård, hyresbidrag och flyttningsbidrag.

Utan föredragning äger sekreteraren att meddela beslut i ärenden angående
utbetalande genom postverkets huvudkassa eller genom viss postanstalt
av pensionsmedel, som på grund av särskilda nådiga brev skola utgå av postmedel.

Vid postverkets övertagande från 1915 års början av stämpelväsendet har
styrelsen, för att i minsta möjliga grad betunga postanstalterna med stämpelgöromål
samt ordna arbetet med stämpelväsendet på det för statsverket mest
ekonomiska sätt, lagt det ojämförligt största arbetet inom generalpoststyrelsen
och närmast å dess andra byrå. Då den nya stämpelförordningen samtidigt därmed
trädde i kraft, fick generalpoststyrelsen sig ålagd vissa göromål utöver de,
som förut ålegat statskontoret såsom det centrala organet för stämpelväsendet.
All stämpling av blanketter till aktiebrev, lottbrev, promesser, andelsbevis, delaktighetsbevis
och obligationer skall numera verkställas genom generalpoststyrelsens
försorg. Den befattning med stämpelförsäljares säkerheter, som förut
ålegat Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen, har också överflyttats till
generalpoststyrelsen.

Såsom ligger i sakens natur har därför andra byrån, utöver förutvarande
göromål, tillförts en betydande arbetsbörda. Och denna har i väsentlig mån
måst påläggas sekreteraren. Honom åligger att föredraga ärenden angående säkerheter
för utbekommande av stämplar.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

"Vidare har sekreteraren att vid utgången av varje år och därutöver minst
en gång om året med erforderliga biträden inventera det i huvudkassan inneliggande
stämpelförrådet.

Till belysande av vilket arbete detta kräver må meddelas, att den av
sekreteraren sista gången verkställda inventeringen omfattade följande antal
stämplar.

	Antal st.	Värde
		kr.	Ö.
Helarksstämplar..........................................	144,746	181,115	50
Beläggningsstämplar, enkla...........................	1,981,172	41,859,888	45
» , dubbla........................	670,262	39,282,205	85
Bank- och växelstämplar..............................	3,846,442	35,462,385	50
Överlåtelsestämplar ....................................	479,542	4,768,847	35
Punschstämplar..........................................	1,666,429	3,075,874	50
Kortkonvolut.............................................	131,809	65,904	50
Kortstämpelremsor ....................................	330,468	—	—
Summa	9,250,870	124,696,221	65

Sekreteraren har dessutom att vårda samt ansvara för att de hundratals
säkerheter, som blivit avlämnade av stämpelförsäljare för innehavda stämplar,
äro i vederbörlig ordning, i vilket avseende åligger honom att årligen göra sig
förvissad om, huruvida borgensmännen fortfarande leva och äro vederhäftiga.

Efter anmälan hos Kung! Maj:t har vidare uppdragits åt sekreteraren att
utan föredragning på generalpoststyrelsens vägnar

dels fastställa de belopp, med vilka stämpel enligt bestämmelserna i nådiga
förordningen angående stämpelavgiften den 19 november 1914 skola utgöras å
aktiebrev, lottbrev, promesser, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer i
de fall, då handlingar av nämnda slag enligt § 8 av samma förordning böra förses
med stämpel,

dels ock avgöra ärenden angående avskrivning och utbyte av stämplar med
tillämpning av bestämmelserna i §§ 30 och 44 av nämnda förordning;

med åliggande dock för sekreteraren, beträffande fastställandet av såväl de
avgiftsbelopp, vilka författningsenligt skola utgöras för avskrivning och utbyte av
stämplar, som jämväl av förenämnda stämpelbelopp å aktiebrev m. m. att, i händelse
anledning till tvekan rörande beloppens storlek förekommer, anmäla ärendet
till vederbörlig föredragning i generalpoststyrelsen.

I anseende till den stegring i stämpeluppbörden, som numera uppstått,
och det väsentligt ökade arbete, vilket därav blivit en följd, anser
generalpoststyrelsen det ej längre vara möjligt för sekreteraren att en -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

sam medhinna såväl stämpelgöromålen som även de år från år ökade
egentliga sekreterargöromålen å byrån.

Generalpoststyrelsen anför härutinnan:

»Stämpeluppbörden i sin helhet för år 1915 uppgick till 18,775,333 kronor
96 öre. Enbart för de åtta första månaderna 1916 hava emellertid sammanlagda
beloppet av de å postverkets giroräkning av stämpelförsäljare insatta, i postkontorens
postmedelsräkningar uppdebiterade och de till huvudpostkussan kontant
inlevererade stämpelmedel (inklusive punschskattemedel) uppgått till ej mindre än
16,010,324 kronor 12 öre. Under år 1915 verkställdes stämpling av sammanlagt
244,989 aktiebrev, obligationer och övriga handlingar. Stämpelbeloppet för dessa
uppgick till 1,291,588 kronor 10 öre. Sammanlagda värdet av stämpelbelagda
aktier och obligationer utgjorde något över 200 miljoner. Redan under 1916 års
åtta första månader har samma värdebelopp uppnåtts samt stämpelavgiften för
dessa handlingar utgjort ej mindre än 1,742,461 kronor 75 öre.

Det är särskilt arbetet i och för dylik stämpling, som i hög grad tager sekreterarens
tid i anspråk. Från vederbörande sökandes sida påkräves i allmänhet,
att dessa ärenden behandlas med stor skyndsamhet. För ärendenas handläggning
erfordras också ej sällan upprepade och tidsödande förhandlingar med
vederbörande sökande, varjämte samarbete påkallas såväl med riksbankens
sedeltryckeri, där själva stämplingen av blanketterna till aktiebrev, obligationer
m. m. i allmänhet äger rum, som även med generalpoststyrelsens stämpelexpedition.

Av sekreteraren å andra byrån föredrogos under år 1915 ej mindre än 557
stämpelärenden, under det att de övriga av honom föredragna ärendena utgjorde
allenast 217. Under samma år avgjordes av sekreteraren utan föredragning 523
stämpelärenden och 52 andra ärenden.

Under tiden från och med den 1 januari till och med den 31 augusti 1916
uppgingo de av sekreteraren föredragna ärendena till följande antal: stämpelärenden
113 och övriga ärenden 145, varemellertid de utan föredragning avgjorda
stämpelärendena stigit till ej mindre än 907. Under samma tid avgjorde sekreteraren
46 andra ärenden utan föredragning.»

På grund av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen ansett det
vara tillfyllestgörande ådagalagt, att den sekreteraren å andra byrån påvilande
arbetsbörda i och för sig sett är så stor, att därav måste bliva
en följd, att vederbörande byråchef vare sig i avseende å de allmänna
kansligöromålen eller särskilt och framför allt i fråga om de tidsödande
och maktpåliggande utredningar, ofta av stor ekonomisk innebörd, som
åligga byrån, icke av sekreteraren, i dennes egenskap av byråchefens
närmaste man i fråga om de egentliga kansligöromålen, kan erhålla det
biträde, varav byråchefen är i behov för att kunna ordna och leda arbetet
å byrån på ett fullt tillfredsställande sätt.

De stora byggnadsfrågor och därmed sammanhängande omfattande
förarbeten, som särskilt under de senare åren förekommit å byrån,
ävensom de krävande och ansvarsfulla göromål, som åligga byrån i an -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

ledning av den allt mer och mer genomförda centralisering av upphandlingar
och nyanskaffningar samt andra åtgärder för utvinnande av bästa
möjliga ekonomiska resultat, anser styrelsen för verkets kamerala ledning
vara av så stor och genomgripande betydelse, att man icke kan
eller får bortse från angelägenheten av att arbetet å byrån ordnas på
bästa möjliga sätt.

Den utväg, som härvidlag ligger närmast till bands, anser generalpoststyrelsen
vara, att sekreterarens stämpelgöromål överflyttas till frimärksintendenten,
vilken, genom vissa omläggningar av arbetet å frimärksförrådet,
lämpligen skulle kunna tilläggas dessa bestyr, eventuellt
med erhållande, i mån av göromålens ökning, av tillfällig biträdeshjälp
utöver den å frimärksförrådet för närvarande anställda personalen.

Tiden för en dylik förändrad anordnings vidtagande anser styrelsen
böra bestämmas att äga rum i samband med att den nuvarande frimärksintendenten,
efter uppnådd pensionsålder, i slutet av år 1917 avgår från
sin befattning.

Styrelsen framhåller, hurusom det ansvar, som redan under nuvarande
förhållanden åligger frimärksintendenten på grund av de synnerligen
höga värden, som stå under hans vård och uppgående till omkring
40 miljoner kronor, uppenbarligen i och för sig är mycket stort. Frimärksintendenten
åligger, bland annat, erinrar styrelsen, att svara för
att frimärksförrådet ständigt äger erforderlig tillgång till alla slags
frankotecken, att öva vård och tillsyn över det för frimärken avsedda
papper, att övervaka tillverkningen av frankotecken samt självständigt
handlägga åtskilliga frågor rörande postanstalternas frankotecken.

Å innehavaren å denna befattning måste, yttrar styrelsen, därför
ställas så stora fordringar, att de fullt motivera intendentsavlöning. Överflyttas
nu till frimärksintendenten de sekreterargöromål, som hänföra sig
till stämpelväsendet, anser generalpoststyrelsen därav bliva en följd, att
intendentsbefattningen bör förändras till en sekreter artjänst. I anseende
till den stora föredragning av stämpelmål, som skulle komma att åligga
ifrågavarande sekreterare, samt i all synnerhet det stora antal stämpelärenden,
som denne tjänsteman skulle äga att utan föredragning å styrelsens
vägnar avgöra och vilka ärenden äro av betydande ekonomisk
räckvidd, bär det dessutom synts generalpoststyrelsen vara riktigt och
billigt, att denne sekreterare, som lämpligen skulle kunna tilldelas titel
sekreterare och förste intendent, utöver honom enligt postverkets stat
tillkommande sekreteraravlöning, erhåller ett särskilt arvode av 500 kro -

Kun f/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

nor per år, vilket generalpoststyrelsen anser böra utgå av det å sjunde
huvudtiteln uppförda anslaget till stämpelomkostnader.

Genom ordnandet av denna viktiga fråga på sätt nu angivits, anser
generalpoststyrelsen, att den skulle lösas på det mest lämpliga och
praktiska samt för statsverket billigaste sätt. Därigenom skulle icke
åsamkas statsverket en större kostnadsökning än sammanlagt 1,000 å
1,500 kronor per år, nämligen skillnadsavlöningen mellan sekreterare
och intendent (1,000 kronor i begynnelselön och 500 kronor i slutlön)
samt 500 kronor i särskilt arvode av stämpelmedlen. Den fördelen
skulle ock härmed vinnas, att stämpelväsendet bleve inordnat i postverkets
organisation på det mest ändamålsenliga sätt och det enda sätt,
som styrelsen anser sig för sin del kunna tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer generalpoststyrelsen,
att i stället för den intendent, som för närvarande är föreståndare för postverkets
frimärksförråd, mätte i generalpoststyrelsens stat uppföras en sekreterare.

Hos generalpoststyrelsen har intendenten vid postverkets huvudkassa
Hjalmar Westin hemställt om utverkande, att de till innehavaren av sagda
intendentsbefattning utgående felräkningspenningarna måtte förhöjas från
nuvarande 500 kronor till 1,000 kronor för år.

Till stöd för denna sin framställning har Westin bland annat anfört
följande.

Efter postverkets övertagande av stämpelväsendet åligger det intendenten
vid postverkets huvudkassa att fullgöra, förutom de med huvudkassans handhavande
förenade göromål, jämväl de inom statsförvaltningen säregna bestyr, som
tillförene ålågo den hos statskontoret anställde stämpelkassören, vilken, förutom
lön och tjänstgöringspenningar enligt första gradens normalstat, uppbar ett tillläggsarvode
å 1,000 kronor. Emellertid har i och med stämpelväsendets övertagande
av postverket tillkommit vissa omständigheter, vilka föranlett, att intendenten
vid postverkets huvudkassa har att taga befattning med till stämpelväsendet
hörande göromål i betydligt högre grad än vad i sådant avseende tillkom
statskontorets stämpelkassör. Enbart det förhållande, att numera samtliga postanstalter
fungera såsom stämpelförsäljningsställen, anses hava fördubblat dessa
göromål. Därtill kommer den särdeles tidsödande handläggningen av alla ärenden
rörande stämpelbeläggning av aktier och obligationer, distributionen av de
nya bank- och växelstämplarne samt punschstämplarne.

I avseende å de sistnämnda stämplarne framhålles, hurusom för handhavande
av allenast denna gren av stämpelväsendet riksbanken före år 1915 uppbar
en ersättning av 1,500 kronor årligen och att särskilda stämpelkommitterade uttalat,
att kostnaden för distribueringen av punschstämplar genom riksbankens
sedeltryckeri möjligen torde även efter postverkets övertagande av stämpelväsendet
visa sig erforderlig.

För att belysa arbetets omfattning vid huvudkassan och den därmed förenade
stämpelexpeditionen har lämnats följande statistik:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Särskilt arvode
till
intendenten
vid postverkets
huvudkassa.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Postverkets huvudkassas

uppbörd:

År 1914
» 1915

Vi-10/. 1916

kronor 37,398,532: 66
» 43,700,006:28

» 46,525,482:43

År 1914 ........

» 1915.........

V.-3% 3916

utbetalningar:

........................... » 37,389,739:98

.......................... » 43,675,870: 18

........................... » 46,490,855:23

Inkomna stämpelrekvisitioner:

År 1915 6,432 st. å ett belopp av......... » 21,937,190: 10

Vi—3% 1916 2,779 st. å ett belopp av... » 11,407,787: 10

Ungefärliga årsåtgången av stämplar:

helarksstämplar...................

enkla beläggningsstämplar
dubbla »

bank- och växelstämplar..

överlåtelsestämplar ...........

punschstämplar...................

kortkonvolut .....................

kortstämpelremsor............

540.000 st.

896.500 »

247.000 >
3,594,900 »

562.500 »

10,000,000 »

385.000 »
385,000 »

Behållningen av stämplar i stämpelexpeditionens förråd uppgick
till belopp av:

den 31 mars 1915 ........

» 30 juni » ........

» 30 september 1915

» 31 december »

» 31 mars 1916 ........

» 30 juni » ........

kronor 109,725,538:15
» 125,907,114: —

» 122,939,414:70

124,693,221: 65
» 151,968,030:70

» 149,292,856:45

För att påvisa i vilken grad stämpeluppbörden befunne sig i stigande har
Westin åberopat följande tablå:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Influtna stämpelmcdel:

juni 1915:

kr. 1,200,726:41

januari—juni 1915:

kr. 8,990,458:42

juni 1916:

kr. 1,783,923:96

januari—juni 1916:

kr. 11,855,280: 19.

Av de meddelade statistiska uppgifterna anser Westin med tydlighet framgå,
att göromålen i huvudkassan betydligt ökats, sedan stämpelexpeditionen förlagts
till huvudkassan, och att desamma av intendentsbefattningens innehavare
kräva en arbetsprodukt vida överstigande den normala. Också måste den som
minimum föreskrivna tjänstgöringstiden av 7 timmar i högst avsevärd mån överskridas.
Då brådskande expeditionsgöromål ofta inträffa samtidigt såväl inom
själva huvudkassan som inom stämpelexpeditionen, föranledes därav ett mycket
forcerat arbete.

För jämförelse åberopar Westin också, att personalen inom statskontorets
stämpelexpedition utgjorde:

1 kassör

1 amanuens

2 stämpelexpeditriser

1 kvinnligt biträde

1 extra kassör (5 ä 6 månader)

samt att inom postverkets huvudkassa och den därmed förenade stämpelexpeditionen
personalen utgör:

1 intendent

1 revisor och bokhållare

2 stämpelexpeditriser

1 kvinnligt biträde

1 postexpeditör (3 månader).

Ehuruväl Westin håller före, att det med hänsyn till vad av honom anförts
borde kunna tagas under övervägande, huruvida icke intendentsbefattningen i
fråga borde vara av den betydelse, att dess innehavare med avseende å löneförmånerna
åter — såsom varit fallet före år 1910 — likställdes med kamreraren
och sekreterarna hos generalpoststyrelsen, anser han sig likväl icke böra hemställa
därom. För att emellertid i någon mån få de med befattningen förenade
löneförmåner reglerade i förhållande till arbetets omfattning och ansvar har han
ansett sig böra göra ovanberörda hemställan om felräkningspenningamas höjande
till 1,000 kronor för år, av vilket belopp enligt hans förmenande 500 kronor borde
utgå såsom stämpelomkostnader.

I detta sammanhang erinras om att riksbankens kassörer årligen åtnjuta
1,000 kronor i felräkningspenningar. Antalet omsättningar i postverkets huvudkassa
torde emellertid, anföres det, vara större än antalet omsättningar i allmänhet
vid en var av riksbankens kassor.

Med stöd av vad utav Westin sålunda framhållits och med hänsyn
till det stora ansvar ävensom den avsevärda risk, som otvivelaktigt är
förenad med förvaltningen av de betydliga värden, som numera ingå i

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

postverkets huvudkassa och det därmed förenade huvudförrådet av stämplar,
finner generalpoststyrelsen den av Westin gjorda framställningen värd
beaktande. Enligt styrelsens uppfattning bör framställningen på sådant
sätt tillmötesgås, att intendenten vid postverkets huvudkassa, med hänsyn
till honom åliggande bestyr med stämpelväsendet och i likhet med
förutvarande stämpelkassören hos statskontoret, tillerkännes ett särskilt
tilläggsarvode.

Generalpoststyrelsen hemställer fördenskull, att intendenten vid postverkets
huvudkassa må äga uppbära ett särskilt tilläggsarvode av femhundra
kronor för år att utbetalas på sätt angående felräkning spenning ar föreskrives
i § 9 av avlöning sreglementet för tjänstemän vid postverket den 20 juni
1913 samt utgå av det å riksstatens sjunde huvudtitel upptagna anslag till
stämpelomkostnader.

inrättande av I samband med postverkets upphandling och anskaffning av för
Mendmts- verkets drift erforderliga inventarier, effekter, blanketter och förbrukningslefattning
artiklar står eu fråga, vars avgörande generalpoststyrelsen anser icke
m'' TO'' kunna längre uppskjutas.

Innan generalpoststyrelsen framlagt sitt förslag i detta ämne, har
generalpoststyrelsen lämnat följande redogörelse för, huru vid upphandling
och anskaffning av inventarier m. m. nu tillgår inom verket samt
av vilka tjänstemän inom generalpoststyrelsen upphandlingen verkställes.

Jämlikt den för generalpoststyrelsen den 31 december 1909 utfärdade nådiga
instruktion äger generalpoststyrelsen gå i författning om inköp av sådana persedlar
och inventarier samt förbrukningsartiklar, som behövas för posttjänstens
bestridande. Vidare har Kungl. Maj:t genom nådig skrivelse samma dag till
generalpoststyrelsen angående huvudgrunder för postverkets distriktsförvaltningars
verksamhet bestämt, att postdirektör må anskaffa för posttjänsten nödiga inventarier
och persedlar, som icke tillhandahållas av postverkets persedelförråd.

Då det, på sätt förut framhållits, ansetts för statsverket ekonomiskt fördelaktigt
och även ur andra synpunkter lämpligt att alltmer centralisera upphandlingen,
anskaffas numera endast en ringa del av de för posttjänsten erforderliga
artiklar av ovannämnda slag genom postdirektörernas försorg.

Inom generalpoststyrelsen handläggas upphandlingsärendena av andra byrån.
Under densamma lyda dels postverkets persedelförråd, som närmast handhar
upphandling av inventarier, persedlar och vissa förbrukningsartiklar, dels ock postverkets
blankettförråd, som anskaffar erforderliga blanketter, skrivmaterialier m. m.

Nuvarande Förvaltaren av postverkets persedelförråd, med benämning förrådsintendent,

persedel- blev på förslag av löneregleringskommittén år 1877 från och med år 1879 uppforridet.
flyttad i andra lönegraden och likställdes med kamrerare och sekreterare. Från
och med år 1890 benämndes han intendent vid postverkets persedelförråd.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Den kommission, som tillsattes enligt nådigt bemyndigande den 5 juli 1907
för avgivande av yttrande och förslag beträffande lönereglering för generalpoststyrelsen
samt för postverkets distrikts- och lokalförvaltningar, framhöll bland
annat, utan närmare motivering, i första delen av sitt den 28 november 1907 avgivna
underdåniga betänkande, att de göromål, som ålåge intendenten vid postverkets
persedelförråd, icke vore av den beskaffenhet eller omfattning, att nämnde
tjänsteman borde i avlöningshänseende likställas med de övriga intendenterna i
generalpoststyrelsen. Kommissionen ansåg sig därför böra föreslå, att förvaltaren
av postverkets persedelförråd måtte hänföras till nästföljande avlöningsgrupp
(aktuarie, notarie, revisor m. fl.) samt att han skulle benämnas förrådsförvaltare.

Riksdagen beslöt även i överensstämmelse med kommissionens förslag, och,
sedan intendenten vid postverkets persedelförråd under tiden 1 januari—30 november
1910 varit uppförd å övergångsstat, tillsatte generalpoststyrelsen en förrådsförvaltare
för tiden från och med den 1 december 1910.

Kommissionen har beträffande denna fråga tydligen icke räknat med den
starka utveckling poströrelsen i vårt land skulle gå till mötes, utan endast värdesatt
ifrågavarande befattning efter de vid tiden för betänkandets avgivande, rådande
förhållanden.

Det var även med stor tvekan generalpoststyrelsen lämnade kommissionens
förslag rörande nedflyttning av föreståndarens för persedelförrådet befattning
oemotsagt i de underdåniga yttranden, generalpoststyrelsen på sin tid avgav rörande
kommissionens betänkande.

Enligt gällande arbetsordning har förrådsförvaltaren bland annat till åliggande
att ansvara för de postverkets persedlar, inventarier och effekter samt åkdon,
som finnas upptagna i förrådets persedel- och inventarieräkning samt åkdonsredogörelse; att

tillse, att persedelförrådet ständigt äger tillgång till alla sådana persedlar,
inventarier och förbrukningsartiklar, som skola genom persedelförrådets försorg
anskaffas och postanstalterna tillhandahållas;

att tillse, det kontrakt varda, i all den mån lämpligen ske kan, upprättade
angående leverans av ifrågavarande persedlar m. m.;

att årligen inom utgången av september månad till styrelsen inkomma med
förslag till upphandling av erforderliga kvantiteter uniformskläde, foder och sommartyg
samt uniformsmössor för posttjänstemän av lägre grad ävensom av de
för postdirektionerna behövliga stearinljus, allt under det därpå följande kalenderåret,
samt att, när så erfordras, hos styrelsen i god tid gorå hemställan om upphandling
av persedlar, inventarier och effekter i övrigt för förrådets behov;

att deltaga i besiktningen av och mot kvitto mottaga från leverantörer till
förrådet avlämnade persedlar, inventarier och förbrukningsartiklar;

att mottaga och redovisa alla från postanstalter till förrådet såsom obehövliga
eller obrukbara återlevererade persedlar och inventarier;

att ombesörja iståndsättning av äldre posteffekter, som därigenom kunna
bliva lämpliga för vidare bruk, ävensom försäljning å auktion av förslitna och
till reparation odugliga posteffekter samt ej vidare användbara förbrukningsartiklar
;

att granska och attestera leverantörernas räkningar samt, i den mån sådant
blivit genom särskilt beslut förrådsförvaltaren ålagt, likvidera desamma;

att med uppmärksamhet följa prisförhållandena och, om dessa eller andra

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

omständigheter därtill giva anledning, hos styrelsen göra framställning om uppsägning
av vederbörande kontrakt;

att även i övrigt hos styrelsen göra de framställningar i fråga om persedlar,
inventarier m. m. samt anskaffning och åtgång därav, vartill förekommande omständigheter
anses föranleda;

att granska de från postanstalterna inkomna rekvisitionerna såväl med hänsyn
till den rekvirerandes befogenhet att utbekomma begärda persedlar m. m.
som ock i avseende därå, att den rekvirerade kvantiteten står i lämpligt förhållande
till det behov, som skäligen kan anses föreligga;

att på egen hand förrätta besiktningar av vissa leveranser; samt
att avgiva utlåtande över till generalpoststyrelsen och persedelförrådet inkomna
anbud å sådana persedlar, inventarier, materialier och förbrukningsartiklar,
som tillhandahållas genom persedelförrådet.

Därutöver åligger emellertid förrådsförvaltaren numera

att utöva tillsyn över arbetenas fortgång m. m. å postverkets verkstad och
att verkställa den för utrönande av verkstadens bärighet erforderliga bokföringen.

Med distriktsförvaltningar, postanstalter och leverantörer måste förrådsförvaltaren
föra en jämförelsevis omfattande skriftväxling.

På grund av den olikartade beskaffenheten av göromålen vid persedelförrådet
torde få anses, att desamma i allmänhet icke kunna värdesättas med siffror.

Det förtjänar dock framhållas, att utgifterna för upphandlingar och reparationer
genom persedelförrådets försorg utgjort under

år 1877 .............................. kr. 84,787

» 1911 .............................. » 324,615

» 1912 .............................. > 357,309

» 1913 ............................. > 321,766

» 1914 .............................. » 450,003 (därav till postverkets verkstad kr. 29,364)

» 1915 .............................. » 451,846 ( » » » » » 77,086)

» 1916 »/i—3%.................. » 342,919 ( » » > 50,179)

Summorna för åren 1914—1916 omfatta jämväl de belopp, som beräknats
såsom inkomst för postverkets verkstad för nytillverkningar och reparationer av
inventarier och effekter m. m.

Antal leveranser, som verkställts från och inkommit till persedelförrådet,
har utgjort:

A r.	Från persedel- förrådet.	Till persedel- förrådet.	Summa.
1911 ...................................................	10,663	1,486	12,149
1912 ........................................................................	11,344	1,937	13,281
1913 ........................................................................	11,081	1,782	12,863
1914 ........................................................................	12,535	1,819	14,354
1915 ........................................................................	13,148	2,125	15,273

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Härvid är att märka, att varje leverans oftast omfattar ett flertal olika slag
av persedlar eller inventarier in. m.

Av föreståndaren för postverkets persedelförråd måste fordras, att han äger
stor varukännedom, utpräglade affärsegenskaper och förmåga att följa å allmänna
marknaden förekommande prisfluktuationer m. m. Genom hans duglighet och
omtanke kunna vid inköp och reparationer för postverkets räkning betydande
besparingar göras. Det torde därför få anses ligga i öppen dag, att den person,
som har sig anförtrodd en så stor affärsrörelse — om även under kontroll av
generalpoststyrelsen — måste anses innehava en ansträngande och ansvarsfull
befattning, i detta avseende fullt jämförlig med de övriga intendenternas i generalpoststyrelsen.

Närmast under persedelförrådet har från och med den 1 mars 1914 förlagts
den postverkets verkstad, vilken, såsom generalpoststyrelsen förut varit i tillfälle
meddela, inrättats från nämnda tidpunkt.

Å verkstaden äger nytillverkning och reparationer rum av en ej ringa
del av de inventarier, persedlar och förbrukningsartiklar, som tillhandahållas av
persedelförrådet.

Verkstaden är fortfarande inrymd i lokaler i posthusets vid Vasagatan
vindsvåning.

Arbetsstyrkan å verkstaden har utgjort:

den V3 1914.................................................................. 4 man

» 31/i2 » 16 »

» 31/12 1915................................................................ 23 »

Utom en mekanisk, en bleckslageri- och en måleriavdelning har å verkstaden
under år 1915 jämväl inrättats en mindre avdelning för verkställande av
elektriska belysnings- och ringlednings- m. fl. liknande arbeten.

Det visade sig nämligen draga avsevärda kostnader att för varje gång de elektriska
belysningsledningarna inom postverkets lokaler i Stockhoim behövde repareras
eller utökas låta belysningsentreprenör verkställa dylika arbeten. Sedan
Stockholms stads elektricitetsverk medgivit, att postverket självt finge ombesörja
sådana arbeten med postverkets elektriska belysningsledningar, som enligt
gällande bestämmelser eljest skola utföras av utav elektricitetsverket antagen
entreprenör, anställde styrelsen i augusti månad 1915 arbetskraft å verkstaden
för fullgörande av dessa arbeten. Ej oväsentliga kostnader hava härigenom inbesparats.
Det är generalpoststyrelsens avsikt att själv utföra dylika arbeten
även i landsorten i de fall sådant kan befinnas med fördel förenligt för statsverket.

Verkstaden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Under år 1915 hava följande arbeten fullgjorts genom verkstadens försorg:

	Reparationer.	Nytillverk- ningar.
Automobiler ......................................................	11	_
Brev- och korsbandslådor ....................................	1,707	541
Brevtransportörer, elektr.....................................	2	1
Brevstämplar, alla slag ......................................	175	—
Dokumentslådor .................................................	53	2
Elektriska belysnings- och ringledningsarbeten.........	*) 102	—	*) Häri har även in-
Frimärksautomater .............................................	6	200	anläggningar, som
Frimärks- och penninglådor.................................	71	214	verkställts.
Förseglingslampor ..............................................	—	99
Insatsbrevlådor och insatsställ..............................	185	102
Kassaförvaxingsrum.............................................	48	—
Lyktor .............................................................	17	—
Lås..................................................................	625	3
Maskiner för sammansättning av frimärksremsor......	—	2
Målningsarbeten i postlokaler...............................	17	—
Mynträkningsapparat ..........................................	—	1
Numreringsmaskiner ...........................................	166	—
Nycklar, alla slag ..............................................	222	238
Perrong- och transportvagnar...............................	67	—
Plomberingstänger .............................................	205	—
Påssaxar och radérknivar ....................................	552	—
Revolvrar .........................................................	15	—
Räkne- och skrivmaskiner....................................	12	—
Ställ för dirigeringsuppgifter.................................	—	40
Stämpellådor......................................................	842	1,927
Stämpelmaskiner ................................................	27	—
Tidbrickor.........................................................	—	1,956
Tömningsväskor .................................................	200	—
Vattenlådor av bleck för värmeelement ..................	—	11
Vågar..............................................................	160	—
Väskhållare.......................................................	37	—
Diverse ...........................................................	413	2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Det ekonomiska resultatet av verkstaden för år 1915 framgår av följande
räkenskapssammandrag: ____

Debet.	Kronor.	öre.	Kredit.	Kronor.	öre.
Inkomster enligt arbetsliggaren ...	77,086	78	Avlöningar ..............................	31,522	97
Värdet av i förråd den *Vu 1915			Materialier m. m......................	25,097	65
befintliga likviderade materia-			Beräknad kostnad för uppvärm-
lier ....................................	3,300	—	ning och belysning av verksta-
			den samt elektrisk kraft och
			avgift för vatten..................	500	—
			Beräknad hyra ........................	400	—
			Ränta å beräknat rörelsekapital..	240	—
			Avskrivningar å maskiner och in-
			ventarier ...........................	552	59
			Överskott.................................	22,073	57
Summa	80,386	78	Summa	80,386	78

Överskottet för verkstadens första arbetsår, som omfattade 10 månader, var

10,211 kronor 98 öre. . , , . ...

Under år 1916 har verkstadsrörelsen ytterligare okats. Arbetsstyrkan utgor
nu 32 man. Av större arbeten, som utförts genom verkstadens försorg, förtjäna
omnämnas de sex elektriska pakettransportörer, som anordnats vid omlastningsplatserna
i Stockholm och Gävle för de Sverige transiterande krigsfångepaketen
under den tid dessa paket befordrades sjöledes mellan svensk och finsk hamn.
Genom dessa anordningar hava paketen kunnat forslas från postångarna direkt
in i järnvägsvagnarna. Omlastningskostnaderna hava därigenom nedbringats till
omkring hälften av de kostnader, som detta arbete utan dessa anordningar skulle

hava betingat. . . ,

Målningsarbeten hava av verkstadspersonalen verkställts inom postverkets
byggnader i de fall så befunnits ändamålsenligt.

Å verkstaden hava hittills tillverkats sammanlagt 252 automater for o-ores
frimärken. Ytterligare 200 sådana automater samt 50 automater för 10-öres frimärken
äro för närvarande under arbete. . _ _

De brevstämplingsmaskiner, som för närvarande användas vid de större postkontoren,
hava inköpts från utlandet. Generalpoststyrelsen har nu för avsikt
att tillverka även sådana maskiner å verkstaden. Arbetet därmed har redan

tagit sin början. . , ... .... „

Enligt verkställd uträkning utgör den besparing i utgifter, som uppstått a
verkstadsrörelsen under innevarande års första halvår, i runt tal 13,000 kronor.

X den under uppförande varande tillbyggnaden till centralposthuset i Stockholm
kommer att i källarvåningen inredas dels en reparationsverkstad för postverkets
automobiler och dels en smedja. _ o ....

Det är generalpoststyrelsens avsikt att inom kort a verkstaden^ anställa
några snickeriarbetare, varigenom till en början alla de reparationer a möbler
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 2 höft. (År 2.) 3

Blankettför rådet.

18 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

och inventarier av trä, för vilkas verkställande nu yrkesmän utom verket måste
anlitas, skola kunna fullgöras genom verkstadens försorg. Då den nya tillbyggnaden
till centralpostliuset skall tagas i bruk, kräves förändring och reparation
av ett flertal möbler och inventarier, som skola överflyttas till berörda byggnad,
ävensom nytillverkning av en del enklare inventarier. Dessa arbeten böra lämpligen
och med fördel kunna verkställas av postverkets verkstad.

Erfarenheten kan måhända även komma att visa, att det för statsverket
skulle vara ekonomiskt fördelaktigt att i vissa fall utsträcka snickeriarbetens utförande
genom verkstaden även för postlokaler å orter utom Stockholm.

För att ännu ett större eller mindre antal år framåt kunna, även med en
ganska betydande utveckling av verkstadens arbetsområde, tillgodose densammas
lokalbehov har generalpoststyrelsen i samband med nu pågående tillbyggnadsarbeten
vidtagit åtgärder för att ett förut allenast till upplagsplatser användbart
vindsutrymme, som gränsar till verkstaden, må kunna apteras till utvidgning av
verkstadslokalen.

Föreståndaren för postverkets blankettförråd utgöres av en aktuarie, i avlöningshänseende
likställd med förrådsförvaltare, notarie, revisor m. fl.

Denne aktuarie har, jämlikt gällande arbetsordning, bland annat till åliggande att

tillse, att blankettförrådet ständigt äger erforderlig tillgång till alla blanketter,
papperssorter, kuvert och förbrukningsartiklar, som skola genom blankettförrådet
tillhandahållas,

att tillse, det kontrakt varda, i all den mån lämpligen ske kan, upprättade
angående leverans av ifrågavarande blanketter m. m.,

att med uppmärksamhet följa prisförhållandena och, om dessa eller andra
omständigheter därtill giva anledning, hos styrelsen göra framställning om kontraktsuppsägning,

att även i övrigt hos styrelsen göra de framställningar i fråga om beskaffenhet,
anskaffning och åtgången av blanketter m. m., vartill förekommande omständigheter
anses föranleda,

att granska inkomna rekvisitioner med avseende därå, att den rekvirerade
kvantiteten står i lämpligt förhållande till det behov, som skäligen kan anses
föreligga, samt övervaka, att de blanketter m. m., som efter verkställd granskning
anses böra vederbörande tilldelas, varda utan dröjsmål behörigen expedierade.

Utgifterna för de blanketter, skrivmaterialier m. m., som upphandlats genom
detta förråd, samt kostnaden för cirkulärtryck, hava tillsammans uppgått till:

år 1911 .................................... kr. 268,721

» 1912.................................... » 329,537

» 1913.................................... » 332,397

» 1914.................................... » 359,416

» 1915.................................... » 379,993

. » 1916 Vi—3% ..................... » 213,419

Postverkets I sitt underdåniga förslag till stat för driftkostnader för år 1917 har general tryckeri.

poststyrelsen framhållit, att generalpoststyrelsen vore betänkt på att, sedan en
lokal i källarvåningen uti den under uppförande varande tillbyggnaden till cen -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

tralpostliuset i Stockholm för ändamålet inretts, dit överflytta det tryckeri, som
postverket under de senare åren haft inrättat i Malmö.

Generalpoststyrelsen beräknar, att detta tryckeri skall kunna inflyttas i
nämnda lokal i centralpostliuset under våren 1917.

Generalpoststyrelsen har i detta sammanhang ansett sig böra i korthet
lämna redogörelse rörande tryckeriets hittillsvarande verksamhet.

År 1909 bemyndigade generalpoststyrelsen postdirektören i Malmö distrikt
att anskaffa en digeltryckpress jämte en mindre uppsättning stilar m. m. för
tryckning av för posttjänsten erforderliga meddelanden, blanketter och dylikt.
Enär tryckerirörelsen lämnade ett gott ekonomiskt resultat och då i åtskilliga
brådskande fall visade sig synnerligen fördelaktigt äga tillgång till ett verkets
eget tryckeri, hava sedermera under årens lopp anskaffats snälltryckpressar av
modernaste konstruktion och övriga för ett tryckeri erforderliga utensilier. Vid
utgången av år 1915 disponerade tryckeriet sålunda över en digelpress, två snällpressar,
skär- och häftmaskiner m. m-, alla drivna med elektrisk kraft. Under
år 1916 har dessutom anskaffats ytterligare en snällpress och en korrekturpress.
Efter hand som tryckeriet försetts med flera pressar och dess prestationsförmåga
därigenom ökats, hava allt flera av de för posttjänsten erforderliga
blanketter, liggare, journaler m. m. kunnat tryckas å postverkets tryckeri. Utom
de till ett antal av flera hundra uppgående olika blanketter, meddelanden m. m.,
som erfordras för de olika postdistriktens direktioner och som dessa före tryckeriets
tillkomst låtit trycka å respektive förläggningsorter, tryckas numera å tryckeriet
68 av de av generalpoststyrelsen fastställda blanketterna med en sammanlagd
årsåtgång av omkring 14,000,000 st. De av styrelsen fastställda blanketterna för
posttjänsten (inklusive stämpelväsendet) uppgå för närvarande till 430 stycken.
Det är styrelsens avsikt att så småningom låta verkställa tryckningen av allt
flera av dessa blanketter å verkets tryckeri.

För närvarande pågår utredning om överflyttning dit av tryckningen utav
över 150 olika blanketter, somliga med synnerligt stor årsåtgång.

Under år 1915 å tryckeriet tryckta upplagor hava utgjort 1,283. Antalet
tryckta blanketter, meddelanden m. m. har uppgått till 31.144,344. Tryckeriet
har under förra året bland annat tryckt ytteromslag och innerblad till 840,000
frimärkshäften ävensom häftat desamma..

Tid utgången av nästlidet år funnos vid tryckeriet anställda 8 personer.

Under åren 1909—1915 hava för tryckeriet anskaffats pressar, maskiner,
stilar m. m. till ett värde av sammanlagt 18,932 kronor. Efter de avskrivningar,
som årligen ägt rum — särskild bokföring för utrönande av tryckeriets bärighet
i ekonomiskt avseende har verkställts från den dag, tryckeriverksamheten tog
sin början — äro nämnda pressar, maskiner m. m. nu bokförda med ett värde
av 12,693 kronor.

Den besparing i utgifter, som under år 1915 uppstått genom tryckeriet,
uppgår, efter det alla omkostnader frånräknats och avskrivningar verkställts, till
12,318 kronor. Inkomsterna för tryckeriet hava det oaktat beräknats något lägre
än gängse tryckningskostnader. Till inkomsterna för samma år bör dock läggas
skillnaden mellan av generalpoststyrelsen infordrat anbud å tillverkning av ovannämnda
840,000 frimärkshäften och den kostnad tryckeriet beräknat för nämnda
häften, vilken skillnad utgjort 20,399 kronor. Besparingen i utgifter för år 1915
hava alltså i verkligheten uppgått till icke mindre än 32,717 kronor.

Bokbinderi.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Då resultatet av tryckeriverksamheten sålunda måste anses hava varit mycket
gott, är det, såsom ovan framhållits, generalpoststyrelsens avsikt att fortsätta på
den inslagna vägen ävensom att med tiden företaga den utvidgning av tryckeriet,
som kan anses lämplig.

Vid postdirektionen i Malmö distrikt finnes inrättat ett mindre bokbinderi.
Detta bokbinderi har hittills drivits i mindre omfattning och huvudsakligen endast
verkställt inbindningsarbeten för de i Malmö förlagda postdirektionerna i Malmö
distrikt och södra distriktet. Generalpoststyrelsen är betänkt på att förlägga
detta bokbinderi till Stockholm i samband med tryckeriets ditflyttning. Lokal
finnes disponibel jämväl för bokbinderiet i den nya tillbyggnaden till centralposthuset
i Stockholm.

Kostnaden för de inbindningsarbeten, som för postverkets räkning årligen
verkställas, uppgår till omkring 35,000 kronor (under år 1914 utgjorde denna
kostnad 33,407 kronor). Generalpoststyrelsen är viss på, att ej ringa besparing
för statsverket skall kunna åstadkommas genom att postverket å egen verkstad
ombesörjer förekommande inbindningsarbeten.

Allt tryck, som frambringas å tryckeriet, skall efter dess Inflyttning distribueras
av postverkets blankettförråd. Såsom en följd härav och då nämnda förråd
och tryckeriet sålunda komma att stå i livlig förbindelse med varandra, bör
tryckeriet förläggas under blankettförrådet. Även bokbinderiet, som till stor del
kommer att arbeta hand i hand med tryckeriet, bör närmast komma att sortera
under samma förråd.

Åven om, anför generalpoststyrelsen, det skulle kunna tänkas hava
varit möjligt att, under förutvarande förhållanden, några år framåt tillfredsställande
ordna de arbeten, som närmast falla under persedelförrådet,
utan att såsom föreståndare därför hava en tjänsteman av intendentsgrad
— såsom före den 1 november 1910 var fallet — och vilket
generalpoststyrelsen för övrigt, efter den erfarenhet, som emåtts, anser
vara synnerligen tvivelaktigt, så lärer efter de förändrade förhållanden,
som inträtt och inträda i och med anordnandet och förläggandet under
persedelförrådet av postverkets verkstad samt hitflyttning och utvidgning
av postverkets tryckeri jämte bokbinderi, få anses ligga i öppen dag,
att för ernående av det resultat utav postverkets upphandlingsväsende,
som kan och bör uppnås, såsom i första hand ansvarig för detsamma
måste anställas en tjänsteman med särskilda kvalifikationer samt av
högre grad än den nuvarande förrådsförvaltaren och blankettaktuarien.

Generalpoststyrelsen har såsom sin bestämda mening uttalat, att
frågan bör lösas efter följande riktlinjer.

Upphandling och anskaffning samt förekommande reparationer beträffande
inventarier och persedlar verkställas av postverkets persedelförråd jämte den
därunder förlagda verkstaden samt i fråga om blankett- och cirkulärtryck, skriv -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

materialier, bokbinderiarbeten m. m. av postverkets blankettförråd jämte det därunder
förlagda tryckeriet och bokbinderiet. n

För att bringa full enhetlighet i avseende å det sätt, varpå upphandlingen
äger rum genom persedel- och blankettförråden, samt för att ställa de därunder
förlagda företagen, verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet, under ledning av en
tjänsteman, anser generalpoststyrelsen att såsom föreståndare för båda förråden
samt nyssnämnda tre företag bör ställas en intendent med den avlöning, som
för sådan tjänsteman stadgas i gällande avlöningsreglemente för postverkets
tjänstemän. Den högst avsevärda ökning i göromålen, som särskilt under de
senaste åren uppstått å generalpoststyrelsens andra byrå, vilken persedel- och
blankettförråden såsom ovan framhållits tillhöra, gör det icke möjligt för byråchefen
och hans närmaste män å byrån att så följa arbetena å nämnda förråd
med dess nuvarande och blivande underavdelningar, som måste anses önskligt.

På grund härav och för att kunna i allo följa utvecklingens krav samt
ordna upphandlingsfrågorna på ett för staten i ekonomiskt och övriga avseenden
fullt tillfredsställande sätt, böra ovanberörda företag ställas under en tjänsteman
i den ställning, som ovan nämnts.

Den ifrågasatta nya intendenten hos generalpoststyrelsen (förrådsmtendent)
skulle bland annat hava till åliggande

att till generalpoststyrelsen avgiva förslag rörande den upphandling, som
erfordras för persedel- och blankettförråden, samt att därvid tillse, att upphandlingen
äger rum på lämpliga tider och på så förmånliga villkor som möjligt för
postverket samt att i sådant hänseende med uppmärksamhet följa förhållandena
å allmänna marknaden,

att övervaka, att arbetena å verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet drivas
på ett fullt rationellt och ekonomiskt sätt samt

att i övrigt fullgöra alla de åligganden, som äro förenade med den närmaste
ledningen av de affärsföretag, om vilka bär är fråga.

Såsom biträden till denne intendent böra å persedel- och blankettförraden
fortfarande tjänstgöra två tjänstemän av förrådsförvaltares och aktuaries grad.
Beträffande bibehållande av den nuvarande förrådsförvaltartjänsten har styrelsen
ansett sig böra framhålla, att nämnde förvaltare åliggande löpande göromål särskilt
under de senare åren varit av sådan omfattning, att med genomförande av åtskilliga
reformer och förbättringar, som falla inom förrådsförvaltarens verksamhetsområde,
måst tills vidare anstå. En bidragande omständighet härtill har exempelvis varit,
att åt den nuvarande förrådsförvaltaren ansetts höra bland annat uppdragas att
jämte arkitekt och ingenjörer utarbeta förslag till inredning av den under uppförande
varande tillbyggnaden till centralposthuset i Stockholm, ett uppdrag som
givetvis krävt avsevärd tid. Uppdrag av likartad beskaffenhet förekomma alltsomoftast.
Genom att bibehålla förrådsförvaltaren vid persedelförrådet och aktuarie!}
vid blankettförrådet skulle ernås, att den blivande intendenten icke behövde i
detalj övervaka arbetena å de olika avdelningarna, varjämte generalpoststyrelsen
härigenom bleve i tillfälle att åt intendenten överlämna uppdrag av olika slag,
för vilkas fullgörande styrelsen nu är nödsakad att i viss utsträckning anlita utom
verket stående personer.

För att icke i alltför stor utsträckning upptaga intendentens tid med detaljgöromål
och sålunda förrycka hela reformen, är det, såsom utan vidare torde
framgå, nödvändigt, att den dagliga skötseln av samt det närmaste ansvaret för
persedelförrådet med däri förvarade dyrbara persedlar, inventarier och effekter fort -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

farande såsom hittills handhaves av en särskild tjänsteman av samma grad som
den nuvarande förrådsförvaltaren.

Att såsom avdelningsföreståndare för blankettförrådet och det därunder
förlagda tryckeriet och bokbinderiet bibehålla en tjänsteman av aktuaries grad
maste även anses av förhallandena påkallat. Den upphandling av papper m. m.,
som faller inom blankettförrådets område, är, såsom av det föregående framgår’
ganska betydande. För de arbeten, som stå i samband med upphandlingen,
kräves kvalificerad arbetskraft. Härtill kommer, att göromålen å detta förråd i
icke ringa grad ökas genom tillkomsten av tryckeriet och bokbinderiet.

, 4ktuarien vid blankettförrådet har hittills icke varit tilldelad annan biträdesh]alp
än sådan av vaktmästares grad. Genom tryckeriets och bokbinderiets boflyttning
och utvidgning måste till intendentens och aktuariens disposition ställas
en tjänsteman, som i första hand övervakar arbetenas fortgång i tryckeriet och
bokbinderiet. Ehuru denne tjänsteman med hänsyn till arbetets beskaffenhet
lämpligen borde utgöras av en förste postexpeditör, har generalpoststyrelsen
trott sig kunna tills vidare fylla berörda behov med en tjänsteman av postexpeditörs
grad. En del av de arbeten, som denne tjänsteman skulle verkställa,
fullgöras för närvarande av tjänsteman å postdirektionen i Malmö distrikt. Då
detta distrikt införlivas med södra distriktet, vilket beräknas komma att äga rum
senast vid utgången av år 1916, bör lämpligen en tjänsteman av postexpeditörs
grad överflyttas från Malmö distrikt till generalpoststyrelsen. Härigenom skulle
sålunda någon ökad kostnad för postverket icke uppstå.

Under år 1918 och därefter kommande år torde till en början minst följande
besparingar kunna göras genom att postverket självt sörjer för tillverkning och
reparation av vissa persedlar och inventarier ävensom tryckning och inbindning
av blanketter m. m., nämligen:

genom verkstaden........................... kronor 30.000: —

» tryckeriet.............................. » 20,000: —

» bokbinderiet........................ » 8.000: —

eller sammanlagt kronor 58,000: —

Arbetsstyrkorna beräknas från och med ingången av år 1918 komma att
utgöra minst

å verkstaden...................................................... 45 man

» tryckeriet ...................................................... 15 »

bokbinderiet ................................................ 10 »

Summa 70 man

Under den nye intendenten skulle därjämte komma att lyda följande ordinarie
personal: 2 tjänstemän av förrådsförvaltares och aktuaries grad, en verkmästare,
. 2 postexpeditörer, ett kvinnligt biträde samt 6 vaktmästare. Därjämte
skulle liksom för närvarande under vissa tider tillfällig personalförstärkning
erfordras.

De ökade utgifter, som skulle uppstå genom ovan omförmälda omläggning,
inskränka sig till avlöning åt en ny intendent, med begynnelselön
av 5,000 kronor och slutlön av 6,500 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

I detta sammanhang erinrar generalpoststyrelsen, hurusom i telegrafverket,
som i fråga om upphandling av för tjänsten erforderliga
inventarier och förbrukningsartiklar m. in. torde vara det statens verk,
som kunde anses mest jämförligt med postverket, funnes såsom föreståndare
för huvudförrådet, som tillhandahåller såväl persedlar, inventarier,
materialier som blanketter, en förrådsintendent, jämställd med i
telegrafstyrelsen anställda sekreterare, kamrerare in. fl. Visserligen uppginge
den upphandling, som verkställdes genom nämnda förråd, till
belopp, avsevärt större än vid postverkets blankett- och persedelförråd,
men vore härvid att märka, att omkring nio tiondelar av upphandlingen
utgjordes av linjematerial, under det att upphandlingen av övriga förnödenheter
såsom stationsinventarier, beklädnadsmaterialier, blanketter
m. m. stannade vid en kostnad av mellan 500,000 och 600,000 kronor.

Vid telegrafverkets huvudförråd tjänstgjorde för närvarande, utom
intendenten och där anställd vaktmästarpersonal, 3 assistenter och telegrafister,
3 kontorsskrivare och ett kontorsbiträde eller sammanlagt åtta
tjänstemän frånsett vaktmästarpersonalen.

I järnvägsstyrelsen vore förhållandena beträffande upphandling och
förråd m. m. i så hög grad avvikande från förhållandena inom generalpoststyrelsen,
att någon jämförelse i detta avseende icke lämpligen
kunde framställas. I denna styrelse funnes nämligen inrättad en särskild
förrådsbyrå med byråchef som föreståndare. Å nämnda byrå voro
utom byråchefen anställda 3 byråingenjörer av l:a och en av 2:a klass,
en notarie, eu underingenjör, en bokhållare samt 5 manliga och 2 kvinnliga
kontorsskrivare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,

dels att från och med 1918 års ingång ytterligare en intendentshefattning
måtte inrättas hos generalpoststyrelsen, i

dels och att en postexpeditörstjänst måtte från och med samma tid
överflyttas från distrikts- och lokalförvaltningarna till generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen erinrar, att i samband med den omorganisation
av styrelsen, som vidtogs från ingången av år 1910, handläggningen
av ärenden rörande postverkets personal samt posttrafikens ordnande
blev överlämnad åt styrelsens första byrå.

Med hänsyn till sagda ärendens olika natur uppdelades byråns arbete
å två avdelningar, personalavdelningen och trafikavdelningen, vardera
med en sekreterare såsom ledare av arbetet närmast under byråchefen.

Manlig förste
postexpeditör
hos generalpoststyrelsen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Till belysande av byråns arbetsbörda meddelar styrelsen följande
tabell, upptagande antalet diarieförda, under byråns verksamhetsområde
fallande ärenden.

År.	Personalärenden.	Trafikärenden.
1912.....................	2,112	3,272
1913.....................	2,156	3,307
1914.....................	2,185	3,560
1915.....................	2,319	4,014
Vi-81/» 1916.........	1,365	3,120

Beträffande de ärenden, som tillhöra trafikavdelningens arbetsområde,
anför generalpoststyrelsen.

Å trafikavdelningen handläggas alla ärenden angående ordnande av postbefordringen
å järnväg och landsväg samt sjöledes såväl mellan inrikes orter som
mellan Sverige och utlandet. Vidare behandlas å avdelningen ärendena angående
inrättande och indragning av postanstalter och dessas klassificering i avlöningshänseende
samt frågor rörande ersättning åt poststationsföreståndare, för postbefordran
å järnväg, å landsväg samt sjöledes ävensom avtal med järn vägsförvaltningar
om handhavande av poststationer. Slutligen föranstaltar avdelningen om
utgivande av de olika postala trafikpublikationerna såsom postanstaltförteckning,
tidtabeller för postföring å järnväg och landsväg m. m. samt om redigeringen
för postverkets vidkommande av supplementen till post- och telegrafortförteckningen.

Inom trafikavdelningens arbetsområde faller sålunda tillsynen däröver, att
postbefordringsanordningarna stå i riktigt förhållande till postväsendets utveckling
och motsvara den korresponderande allmänhetens berättigade krav på tidsenliga
postförbindelser samt det centrala övervakandet av de detaljer utav dithörande
förhållanden, vilkas verkställande uppdragits åt distriktsförvaltningarna. Ur ekonomisk
synpunkt utgör trafikavdelningen ett nog så viktigt organ, då denna avdelning
har sig anförtrott disponerandet av de i driftkostnadsstaten upptagna
anslagen till arvoden åt poststationsföreståndare samt till postbefordran, vilka
anslag sammanlagt överstiga 9,000,000 kronor.

Mängden av trafikärenden ävensom den omständigheten, att chefen för första
byrån även har särdeles maktpåliggande och omfattande föredragningar i personalärenden
sätta honom ur stånd att å trafikområdet i allmänhet föredraga annat
än de viktigaste målen, det vill säga frågor om inrättande och indragning av
postanstalter, nya postanordningar samt mera väsentliga ändringar av postbefordringen.
Föredragningen av övriga ärenden har uppdragits åt sekreteraren för
trafikärenden.

Fördelningen av föredragningen mellan sagde byråchef och trafiksekreteraren
belyses av följande sammanställning:

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

År	Trafikmål, som föredragits
av byråchefen.	ay sekreteraren.
1914 ...................	609	920
1915 ...................	640	1,123
Vi—8I/s 1916.........	411	793

Generalpoststyrelsen meddelar i detta sammanhang, att chefens för
första byrån arbetsbörda, vilken förtynges därav, att den faller inom
två i vissa fall rätt skilda förvaltningsgrenar, för närvarande är så stor,
att den tidpunkten ej kan vara långt avlägsen, då det blir ofrånkomligt
att lätta densamma.

Omfattningen av sagda byråchefs föredragning klargöres av följande
sammanställning:

År.	F	öredragn	a
personalärenden.	trafikärenden.	Summa.
1914........................	1,085	609	1,694
1915........................	l,23j>	640	1,875
Vi-sl/8 1916...........	654	411	1,065

Det ligger i sakens natur, anför styrelsen, att frågor om disposition
och tillsättande av personal, anordnande av nya postanstalter och postanordningar
m. m., vilka senare ofta hava en betydande ekonomisk
räckvidd, av föredraganden krävde omsorgsfull och tidsödande beredning.
Vid olika tillfällen bar det också visat sig nödvändigt att särskilt
åt trafiksekreteraren anförtro föredragningen av jämväl vissa större
trafikärenden. För byråchefen å första byrån är det givetvis icke heller
möjligt att mera i detalj utöva tillsyn över arbetet inom de olika avdelningarna
av byrån.

Trafikärendenas omfattning och vikt nödvändiggöra, fortsätter styrelsen,
att å trafikavdelningen förefinnes tillräcklig och fullt kompetent
biträdande personal. Sagda ärenden äro nämligen i allmänhet av den
natur och ekonomiska innebörd, att de kräva stor noggrannhet vid desammas
förberedande behandling, exempelvis frågor om postanstalternas
klassificering i lönebänseende, om ersättning till poststationsföreståndare,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

lantbrevbärare och postförare, om upprättande av nja postförbindelser
med utlandet och dylikt. Slutligen nödvändiggör den trafiksekreteraren
åliggande vidsträckta föredragningsskyldighet jämte därmed förenat arbete,
att å avdelningen finnes tillgång till personal, åt vilken de rena
expeditionsgöromålen kunna självständigt anförtros.

Generalpoststyrelsen erinrar härefter, hurusom å styrelsens trafikbyrå
voro vid utgången av år 1909 anställda:

1 byråchef,

1 sekreterare,

2 notarier,

1 aktuarie,

2 amanuenser.

Vid omregleringen år 1910 anställdes å trafikavdelningen

1 sekreterare,

1 notarie,

1 förste postexpeditör,

1 kvinnlig postexpeditör,

varjämte därstädes skulle anlitas två amanuenser med avlöning å övergångsstat
samt tjänstgöringsskyldighet 3 Va timmar dagligen. Den ena
av dessa amanuenser avgick, meddelar styrelsen, i början av år 1911
ur postverkets tjänst.

Sedan på 1915 års stat upptagits ytterligare en manlig postexpeditör
hos geueralpoststyrelsen, blev denna ]?efattnings innehavare placerad till
tjänstgöring å trafikavdelningen. Samtidigt anvisades den kvarvarande
av de båda ovannämnda amanuenserna tjänstgöring å annan byrå.

För att särskilt tillgodose avdelningens behov av kvalificerad arbetskraft
blev, likaledes från och med ingången av år 1915, genom omflyttning
bland generalpoststyrelsens personal, ytterligare en notarie t. v.
anvisad tjänstgöring å trafikavdelningen, samtidigt med att den därstädes
befintliga förste postexpeditören överflyttades till annan byrå.

Den fasta personalen å avdelningen utgöres sålunda för närvarande av

1 sekreterare,

2 notarier,

1 manlig postexpeditör,

1 kvinnlig postexpeditör.

Denna personal har emellertid, meddelar styrelsen, med hänsyn till
den i samband med posttrafikens ständiga tillväxt stående ökningen av
avdelningens arbetsbörda visat sig otillräcklig. Extra arbetskrafter hava
även efter ingången av år 1915 i stor omfattning måst användas, på
det att avdelningens göromål skulle komma till utförande i vederbörlig

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

tid och ordning, utan att den fast anställda personalen belastades med
en alltför stor arbetsbörda. Härvid har styrelsen bortsett från, att de
av nu pågående världskrig förorsakade trafikrubbningar samt omläggningar
av postförbindelser med utlandet i så hög grad ökat avdelningens
arbetsbörda, att för detta ändamål alldeles särskild personalförstärkning
måst anlitas.

För att tillgodose det allt mer ökade behovet av för utredningsoch
expeditionsarbetet fullt kvalificerad arbetskraft bar sedan ingången
av år 1915 under längre och kortare tidsperioder å avdelningen såsom
förstärkning anlitats från distrikts- eller lokalförvaltningarna inkallad
tjänsteman av förste postexpeditörsgrad.

Generalpoststyrelsen framhåller, att detta ej längre utan olägenhet
låter sig göra, och dessutom är det, anser styrelsen, givetvis mindre
lämpligt att viktiga, till avdelningens ordinarie arbetsområde börande
göromål fullgöras av tillfällig personal.

Generalpoststyrelsen hemställer fördenskull, att i styrelsens stat för
år 1918 upptages avlöning till ytterligare en manlig förste postexpeditör.

Generalpoststyrelsen erinrar, hurusom hos styrelsen äro anställda 33
kvinnliga ordinarie biträden.

Beträffande de extra kvinnliga biträdena bos generalpoststyrelsen
har styrelsen lämnat följande uppgifter.

Av styrelsen äro fast anställda 40 kvinnliga extra biträden. Inemot halva
antalet av dessa sistnämnda hava sig ålagt mera ansvarsfullt arbete eller samma
arbete som de kvinnliga ordinarie biträdena, under det att de övriga sysselsättas
med sorteringsarbete. Dessutom finnas emellertid för närvarande omkring 40
kvinnliga extra biträden med tillfällig anställning, vilka användas vid behov av
arbetsförstärkning inom styrelsens olika avdelningar samt för bestridande av
vikariat vid semestrar och annan ledighet. Åtskilliga av dessa 40 kvinnliga
biträden hava dock på grund av arbetets och personalens ökning sysselsättning
året om hos styrelsen.

Av de extra biträden, som tjänstgöra å kvinnliga biträdesbefattningar, hava
en stor del under en lång följd av år innehaft tjänstgöringsuppdrag antingen
hos generalpoststyrelsen eller vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar.

Sålunda erhöll en sitt första tjänstgöringsuppdrag år 1889.

År 1898 ................................... antogos 2,

» 1902 ................................... » 1,

» 1904.................................. * 2,

> 1906 .................................... » 3,

» 1907 .................................... » 1,

» 1908 .................................... o 1

och » 1909 .................................... » 1.

Kvinnliga

biträden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Fortlöpande tjänstgöringsuppdrag erliöllo dessa 12 biträden:

1 år 1900, 1 år 1911,

2 » 1906, 4 » 1912 och

2 » 1908, 2 » 1913.

Redan nu. har alltså en innehaft stadigvarande anställning i över 16 år;
de övriga hava i medeltal cirka 5 ä 6 år innehaft fortlöpande förordnande. Vid
1918 års ingång skulle således, frånsett den tid de innehaft tillfälliga, längre eller
kortare tjänstgöringsuppdrag. i postverket, dessa kvinnliga extra biträden i genomsnitt
kunna tillgodoräkna sig 7 ä 8 års fortlöpande förordnande med full dagstjänstgöring.

Generalpoststyrelsen meddelar, att styrelsen redan vid avgivande
av sitt statförslag för'' år 1917 var betänkt på att hos Kungl. Maj:t
hemställa om inrättande av ytterligare ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar
hos styrelsen, men att styrelsen dock, av hänsyn till den till
styrelsen riktade anmodan att iakttaga den sparsamhet, som lämpligen
läte sig göra, icke för det dåvarande ansåg sig böra ifrågasätta någon
ökning av antalet kvinnliga ordinarie biträden.

Nu anser styrelsen emellertid en dylik ökning icke rättmätigt kunna
längre undanskjutas. Styrelsen framhåller, att åtminstone de 12 kvinnliga
extra biträden, som förut omförmälts, fylla en ordinarie uppgift
inom verket. Och stadigvarande arbete bör naturligtvis, anser styrelsen,
i all den mån så lämpligen ske kan, motsvaras av ordinarie anställning.
Jämväl med hänsyn till den långa tjänstgöringstid i verket, som de
hava att tillgodoräkna sig, synes enligt styrelsens uppfattning rättvisa
och billighet kräva, att åtminstone 12 kvinnliga extra biträden från och
med 1918 överföras på ordinarie stat.

Ifrågavarande 12 kvinnliga biträden skulle fortfarande liksom hittills
tjänstgöra

8 å inrikes postanvisningsrevisionen,

2 )) tidningsrevisionen,

1 » huvudkassan och stämpelexpeditionen samt

1 » medelsbokhållarekontoret.

Till utveckling av sin framställning har styrelsen lämnat följande
redogörelse angående arbetet å inrikes postanvisningsrevisionen, tidningsrevisionen,
huvudkassan och stämpelexpeditionen samt medelsbokhållarekontoret.

»Till inrikes postanvisningsrevisionen har under år 1916 från postkontoren
överflyttats bestyret med gruppsortering av utbetalade postanvisningar, vilka
göromål krävt ett avsevärt arbete å postkontoren. Detta arbete, som uteslutande
varit avsett att underlätta revisionsarbetet, har, då detsamma rätteligen är ett

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

led i själva revisionsarbetet, synts styrelsen böra utföras av revisionspersonalen.
En bidragande orsak till överflyttningen bär ock varit, att nu ifrågavarande förarbete
för revisionen av postanvisningsräkenskaperna ej är av den art, att postkontorens
mera kvalificerade och dyrbarare arbetskraft behöver anlitas härför,
utan att detsamma fullt nöjaktigt kan utföras av kvinnliga biträden.

Genom överflyttande av detta arbete från postkontoren har den del av
postkontorens mera kvalificerade arbetskraft, som förut handhade dessa göromål,
lösgjorts för mera krävande arbete. Den vidtagna åtgärden torde sålunda bliva
av ej oväsentlig ekonomisk fördel för verket.

Genom det nya systemet tillfördes styrelsens revisionsbyrå emellertid en
ej ringa arbetsbörda såväl för själva gruppsorteringens utförande som för kontrollsummering
av alla journaler över inbetalade postanvisningar, vilken summering
verkställes av 8 kvinnliga biträden och som nu är nödvändig för en tillförlitlig
revision men under det förra systemet i regel var obehövlig i följd av de jämförande
sammanställningar av in- och utbetalade postanvisningar, som då erliöllos
från utbetalningspostkontoren. Frånsett denna engångsökning fortgår en ständig
ökning i arbetet till följd av den växande posttrafiken. Sålunda uppgick de
inbetalade inrikes postanvisningarnas antal till

10,458,455 stycken år 1914 och

10,630,550 » » 1915, uppvisande en ökning av 1,7 %. Summan av inbe talade

inrikes postanvisningsbelopp belöpte sig för samma tider till 408,331,500: 65
kronor resp. 454,576,136:41 kronor eller en ökning av 11 %.

Ökningsprocenten för motsvarande jämförelsetal under första halvåren 1915
och 1916 utgör 9 resp. 20 %.

Avdelningen för inrikes postanvisningsrevisionen, som närmast ledes av en
revisor, består av 7 postexpeditörer, 1 amanuens å övergångsstat, 13 ordinarie
kvinnliga biträden samt fast anställda 9 extra dylika biträden och 23 sorteringsbiträden.
Arbetet är uppdelat å 8 revisionsgrupper jämte en avdelning för
kontrollgranskning av kreditjournaler medelst räknemaskiner (därtill användas
10 kvinnliga biträden), en avdelning uteslutande för gruppsorteringsarbete (vartill
erfordras 5 sorteringsbiträden) samt en avdelning för handläggning av reklamationsgöromål
beträffande postanvisningar.

Personalen inom en var av de åtta revisionsgrupperna består, förutom en
postexpeditör eller amanuens, av ett kvinnligt biträde samt 2 sorteringsbiträden.
Därjämte användas 2 sorteringsbiträden till förstärkning å de större grupperna.
De kvinnliga — även de extra — biträdena sysselsättas huvudsakligen med
kontrollsummering av journalerna över inbetalade postanvisningar.

Keklamationsgöromålen å revision savdelningen i fråga uppvisa även en avsevärd
ökning. År 1914 uppgingo reklamationernas antal till 10,051, året därpå
till 11,351. Ökningsprocenten här utgör 13 %. Jämför man månaderna januariaugusti
1915 med samma månader 1916, kommer man till betydligt större ökningsprocent
eller 20 %. För handläggning av dessa göromål anlitas 2 ordinarie
och ett extra kvinnligt biträde. I stort sett utföra dessa fullt likartat arbete.

Inom styrelsens avdelning för revision av tidningsräkenskaperna, som också
företer en stor arbetsökning, särskilt efter den omläggning av denna avdelnings
granskningsarbete, som blivit en följd av de genomförda ändringarna i tidningsgöromålen
vid postkontoren enligt det den 1 oktober 1914 ikraftträdande nya
tidningsreglementet, sysselsättas 1 revisor, 1 förste postexpeditör, 2 ordinarie
och 2 extra kvinnliga biträden samt 4 sorteringsbiträden. Även här fullgöra de
ordinarie och extra kvinnliga biträdena likartat arbete. De granska rekvisitions -

Kung!,. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

ill'' Pfö("torn,‘i i avseende dära, att avgifterna äro riktigt uträknade för olika abonnemangsterminer
och fördelningen i prenumerations- och postavgifter rätt utförd,
varnande de avpricka rekvisitionsuppgifternas belopp i såväl debet som kredit
samt verkställa kontrollsummeringar.

Ä den förenade huvudkassan och stämpelexpeditionen, varest äro anställda
en intendent, en revisor och bokhållare samt två kvinnliga postexpeditörer (stämpelexpeditriser),
tjänstgör därjämte ett kvinnligt extra biträde förutom tillfällig
arbetsforstärknmg vid behov. Detta biträde deltager i förefallande göromål.
Hennes arbete torde få räknas till de mera ansvarsfulla arbeten, som pålagts
kvinnliga biträden. I anseende till göromålens ökning och för att icke över hövan
betunga den övriga personalen måste detta biträde, som förut även kunnat utföra
vissa arbeten å medelsbokhållarekontoret, numera fullt och helt tagas i anspråk
för huvudkassans och stämpelexpeditionens räkning.

Medelsbokhållarekontoret förestas av en medelsbokhållare med biträde av
följande ordinarie personal, nämligen en förstegradstjänsteman å övergångsstat,
två manliga förste postexpeditörer, av vilka dock den ena jämväl biträder å andra
byråns kansliexpedition, samt en kvinnlig postexpeditör. Förutom annan förstärkning^
har alltsedan den 26 oktober 1914, i stället för en förutvarande kammarskrivare
å övergångsstat, å kontoret tjänstgjort ett kvinnligt extra biträde, vars
bibehållande är av oavvisligt och stadigvarande behov.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen,
att i avlöning sstaten för generalpoststyrelsen för år 1918 måtte
uppföras ytterligare 12 kvinnliga biträden.

Stämpeluppbörden under januari—

Månad.	A postverkets giroräkning av stämpelförsäljare insatta medel.	I postkontorens medelsräkningar uppdebiterade stämpelmedel.
1915	1916	1915	1916
Januari...................................	393,289	42	1,441,798	60	445,418	70	554,065	44
Februari .....................................	355,946	33	1,022,802	99	378,264	54	611,620	42
Mars....................................	612,416	71	765,832	50	451,576	21	634,386	85
April.............................	1,035,237	34	1,328,551	83	469,462	16	743,252	35
Maj ...........................................	660,252	05	1,023,961	61	483,537	87	792,831	39
Juni .......................	645,218	05	756,856	26	461,784	35	811,517	35
Juli ........................	1,552,550	81	1,607,524	95	432,428	11	786,012	75
Augusti........................	331,959	24	594,554	05	502,030	61	763,032	88
September..............................	799,236	57	868,768	31	482.643	85	706,993	68
Oktober....................................	1,455,863	38	1,686,572	03	512,772	10	996,789	74
Summa	7,841,969	90	11,097,223	13	4,619,918	50	7,400,502	85

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr f.

Såsom styrelsen anfört, har styrelsen, för att i minsta möjliga grad Departementsbetunga
postanstalterna med stämpelgöromål samt ordna arbetet med eAef*nstämpelväsendet
på det för statsverket mest ekonomiska sätt, lagt den
ojämförligt största delen av detta arbete inom generalpoststyrelsen och
närmast å dess andra byrå. Då den nya stämpelförordningen trädde i
kraft, fick generalpoststyrelsen sig ålagt vissa göromål utöver dem, som
förut ålegat statskontoret såsom det centrala organet för stämpelväsendet.

All stämpling av blanketter till aktiebrev, lottbrev, promesser, andelsbevis,
delaktighetsbevis och obligationer skall sålunda numera verkställas
genom general poststyrelsens försorg. Den befattning med stämpelförsäljares
säkerheter, som förut ålegat Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen, har också överflyttats till generalpoststyrelsen.

Den stegring i stämpeluppbörden, som numera ägt rum, och det
därav förorsakade väsentligt ökade arbetet, har, enligt vad generalpoststyrelsen
meddelat, haft till följd, att sekreteraren å andra byrån icke
längre medhinner såväl stämpelgöromålen som även de år från år ökade
egentliga sekreterargöromålen å byrån.

Till ytterligare belysning av stämpeluppbördens ökning tillåter jag
mig åberopa följande tabell:

oktober 1915 och 1916.

Till postverkets huvudkassa kontant inlevererade stämpelmedel.	Summa stämpelmedel.	Pimschskattemedel. (Ingår i yidstående kolumn.)
1915''	1916	1915	1916	1915	1916
51,008	50	177,184	97	889,716	62	2,173,049	01	115,847		155,011	50
51,975	12	85,274	95	786,185	59	1,719,698	36	133,735	80	152,364	60
104,609	70	183,553	75	1,168,602	62	1,583,773	10	172,161	30	159,873	—
128,529	50	311,055	53	1,633,229	—	2,382,859	71	156,195	—	174,517	60
79,110	30	395,183	05	1,222,900	22	2,211,976	05	179,199	90	206,611	—
92,719	50	215,550	35	1,199,721	90	1,783,923	96	185,212	—	231.539	70
137,328	90	160,563	75	2,122,307	82	2,554,101	45	178,812	10	208,758	—
179,369	85	243,355	55	1,013,359	70	1,600,942	48	214,808	80	203,966	—
65,264	20	201,724	45	1,347,144	62	1,777,486	44	195,543	—	187,951	80
108,162	50	380,027	30	2,076,797	98	3,063,389	07	173,066	60	192,967	—
998,078	07	2,353,473	65	13,459,966	47	20,851,199	63	1,704,581	50	1,873,560	20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Övriga å generalpoststyrelsens andra byrå förekommande ärenden,
med vilka sekreteraren har att taga befattning, äro också av den betydelse
och omfattning, att de taga hans tid i fullt anspråk. Det torde
därför vara nödvändigt att befria honom från handläggningen av
stämpelgöromålen; och förslaget att i stället förlägga dessa göromål till
frimärksintendenten synes ändamålsenligt. Med hänsyn till det ökade
arbete och ansvar, som härigenom komme att åligga sistnämnde befattningshavare,
torde fullgiltiga skäl föreligga för att befattningen
ifråga förändras till en sekreterareänst. Efter samråd härutinnan med
chefen för finansdepartementet anser jag mig jämväl på de av styrelsen
anförda skäl böra förorda, att såväl denne nya befattningshavare som
intendenten vid postverkets huvudkassa må tilläggas ett särskilt arvode
å 500 kronor om året att utgå av sjunde huvudtitelns anslag till stämpelomkostnader;
och har jag för avsikt att, därest detta förslag lämnas utan
erinran, framdeles föreslå Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift i sådant syfte.

Vid olika tillfällen har jag i samband med behandling av frågan
om anslag för inköp av inventarier för postverkets behov haft tillfälle
framhålla fördelarna att centralisera upphandlingen av för postverket
erforderliga förnödenheter och att i den omfattning, det lämpligen kan
ske, låta tillverka och reparera inventarier och effekter å postverkets
verkstad. Det resultat, som ernåtts på den sålunda inslagna vägen,
måste anses hava blivit för statsverket mycket tillfredsställande. Såsom
framgår av de utav generalpoststyrelsen meddelade uppgifter, är det
en nog så betydande affärsrörelse, vil kennumera handhaves av persedelförrådet
och närmast dess föreståndare. De årliga utgifterna för upphandling
och reparationer genom persedelförrådets försorg torde kunna
beräknas till inemot eu halv miljon kronor. Den redogörelse, som såväl
nu som vid föregående tillfällen lämnats rörande postverkets verkstad,
visar och oförtydbart, att stora fördelar i flera hänseenden uppnåtts
genom verkstadens inrättande. Det ekonomiska överskottet är synnerligen
avsevärt, särskilt med hänsyn till rörelsens omfattning. Jag anser
det lämpligt att, såsom generalpoststyrelsen tänkt sig, överflytta postverkets
i Malmö befintliga tryckeri och bokbinderi till Stockholm samt
inordna detsamma under blankettförrådet, vilket har sig anförtrott, i allt
väsentligt, postverkets hela anskaffning av blanketter, skrivmaterialier
m. m., en anskaffning som för år 1918 beräknats uppgå till en halv
miljon kronor. I samband med nämnda överflyttning skulle en postexpeditörstjänst
överflyttas från Malmö distrikt till styrelsen.

Det måste enligt min mening anses särdeles angeläget, att postverkets
hela ifrågavarande verksamhet varder på ett rationellt och enhetligt
sätt organiserad. Mot de allmänna riktlinjer, styrelsen härutinnan

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

framlagt, synes mig ej vara något att erinra. Styrelsens förslag att
förlägga tillsynen av ledningen uti ifrågavarande hänseende till en ny
intendentsbefattning finner jag även ändamålsenligt. Jag hänvisar i
detta sammanhang till de årliga besparingar, som av generalpoststyrelsen
ställts i utsikt genom ordnandet av verksamheten, på sätt av generalpoststyrelsen
föreslagits. Det är ju ock jämförelsevis betydande personal
samt arbetsstyrkor, som skulle komma att sortera närmast under den
nye förrådsintendenten.

Vad styrelsen meddelat torde giva vid handen, att ökade arbetskrafter
erfordras å trafikavdelningen inom styrelsens första byrå; och
anser jag mig därför böra förorda förslaget om uppförande å stat för
nämnda byrås räkning av ytterligare 1 manlig förste postexpeditör.

Hos styrelsen äro för närvarande anställda 33 ordinarie och 40 extra
kvinnliga biträden med stadigvarande sysselsättning förutom ett fyrtiotal
med mera tillfällig sysselsättning. Styrelsens hemställan, att ytterligare
12 kvinnliga biträden, vilka under längre tid haft stadigvarande
anställning inom verket, måtte uppföras å ordinarie stat, finner jag befogad.

Det i 1917 års stat upptagna anslaget till löner och tjänstgöringspenningar
för det nuvarande antalet ordinarie personal hos generalpoststyrelsen
beräknas för år 1918 behöva ökas med 550 kronor och således
uppgå till 446,600 kronor.

Ett bifall till generalpoststyrelsens förevarande hemställan kan beräknas
föranleda en ökning i nämnda för år 1918 beräknade erforderliga
anslag .................................

med avlöningar till:

och

kronor 446,600:

1	sekreterare ...............................................	............. »	6,000: —
1	manlig förste postexpeditör.................	............. »	3,500: —
1	manlig postexpeditör.............................	............. »	2,900: —
12	kvinnliga biträden, 1,250 kronor till	en var »	15,000: —
		Summa kronor 474,000: —

Den verkliga kostnaden, frånsett ortstillägg, för förenämnda nya
tjänstemän, tillhopa 27,400 kronor, beräknas emellertid av styrelsen
komma att uppgå till allenast 8,900 kronor, enär genom den nya postexpeditörstjänsten
och de 12 nya kvinnliga biträdesbefattningarna komma
att inbesparas dels å anslaget till manliga postexpeditörer vid distriktsoch
lokalförvaltningarna 2,900 kronor, dels ock å anslaget till extra
tjänstemän, vikariatsersättning m. m. hos generalpoststyrelsen 15,600
kronor, utgörande arvoden till 12 extra kvinnliga biträden.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Sammanfatt ning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Härefteråt intagna tabell utvisar lönestaten för generalpoststyrelsen
åren 1917 och 1918 under förutsättning av bifall till mitt förslag.

Antal be-fattnings-havare.	Befattningshavare.	År	1917.	År	1918.	Ökning år 1918 i för-hållande till år 1917.	Minskning år 1918 i för-hållande till år 1917.
År 1917.	År 1918.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1	1	Generalpostdirektören......	13,000		13,000
4	4	Byråchefer ..................	35,500	48,500	35,500	48,500	_
1	1	Kamrerare ..................		7,000		7,000	—	—
5	6	Sekreterare ..................		34,000		40,000	6,000	—
1	1	Ombudsman.................		6,000		6,000	—	—
3	3	Förste aktuarier............		19,500		19,500	—	—
2	2	Intendenter ..................		12,500		12,500	—	—
1	1	Aktuarie ....................		5,500		5,500	—	—
1	1	Förrådsförvaltare............		5,000		5,000	—	—
7	7	Notarier .....................		35,300		35,300	—	—
1	1	Registrator ..................		5,000		5,500	500	—
5	5	Revisorer ...................		27,500		27,500	—	—
B	3	» och bokhållare..		15,500		14,700	—	800
18	19	Förste postexpeditörer,
		manliga.....................		66,900		68,200	1,300	—
13	14	Postexpeditörer, manliga .		36,600		40,500	3,900	—
22	22	» kvinnliga		41,800		43,200	1,400	—
33	45	Biträden, kvinnliga.........		51,250		66,900	15,650	—
19	19	Vaktmästare..................		28,000		28,000	—	—
		Förste vaktmästaren, ar-
		vode ........................		200		200	—	—
		Summa		446,050		474,000	28,750	800
							Ökning 27,950

Ortstillägg och hyresbidrag.

Med hänsyn till under år 1918 inträdande förhöjningar i ortstillägg
i anledning av dels ålderstillägg, dels ock de föreslagna nya tjänster
inom generalpoststyrelsen, vilkas innehavare enligt gällande avlöningsreglemente
äro berättigade till ortstillägg, anser generalpoststyrelsen sig
böra föreslå, att förevarande anslag, i staten för år 1917 fastställt till
23,750 kronor, för år 1918 sättes till 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in.

Utgifterna å ifrågavarande anslag synas visserligen, enligt vad
generalpoststyrelsen meddelar, för år 1916 komma att ej obetydligt överstiga
det i staten för samma år upptagna belopp, 75,000 kronor. Men
då, såsom nämnts, vid bifall till generalpoststyrelsens förslag om uppförande
i staten av 12 nya kvinnliga biträdesbefattningar, å detta anslag
skulle erhållas en utgiftsbesparing av 15,600 kronor, anser generalpoststyrelsen
sig icke behöva för år 1918 ifrågasätta någon höjning i förenämnda,
för vart och ett av åren 1916 och 1917 anvisade anslagsbelopp.

Emot generalpoststyrelsens förslag i fråga om anslagen till orts- Departement,
tillägg och hyresbidrag samt arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt- chefenning
m. m. har jag icke någon erinran att göra.

Slutbeloppen å avlöningsstaten för generalpoststyrelsen skulle vid
bifall till vad jag föreslagit för år 1918 bliva följande:

löner och tjänstgöringspenningar ................................... kronor 474,000: —

ortstillägg och hyresbidrag ................................................ » 30,000:

arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m. f>_75,000:

Summa kronor 579,000: —

I förhållande till anslagsbeloppen för år 1917, sammanlagt 544,800
kronor, innebär detta en förhöjning av tillhopa 34,200 kronor.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar.

För år 1917 är anslaget till ordinarie löner och tjänstgöringspenningar,
däri även inberäknad ersättning jämlikt § 8 i avlöningsreglementet
i form av tillägg till tjänstgöringspenningarna till vissa tjänstemän
av l:ste postvaktmästares och postvaktmästares grad, upptaget
till sammanlagt 9,617,300 kronor.

Styrelsen meddelar, att sagda anslag, såvitt nu kan beräknas, torde
bliva tillräckligt för år 1917.

Beträffande det belopp, vartill ifrågavarande anslag bör beräknas
för år 1918, anför generalpoststyrelsen till en början att — på grund
av å ena sidan avlöningsförhöjningar genom invänta ålderstillägg och
å andra sidan nedsättning i avlöningen för vissa befattningar i anledning
av dessas besättande med nya innehavare — med enahanda antal
tjänstemän som för år 1917 utgifterna i löner och tjänstgöringspenningar

Ökning av an
talet förste
kontrollörer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän enligt verkställda beräkningar
skulle komma att för år 1918 uppgå till 9,702,200 kronor.

Generalpoststyrelsen har emellertid pa här nedan närmare angivna
skäl för ar 1918 föreslagit inrättande av vissa nya tjänstebefattningar
inom distrikts- och lokalförvaltningarna.

Styrelsen erinrar, att i och med den omreglering av postförhållandena
i Stockholm, som trädde i kraft med 1910 års ingång, huvudledningen
av hela centralpostkontoret i Stockholm (Stockholm 1), vilken
dittills utan någon mellanhand ålegat postdirektören därstädes, överlämnades
åt en ej älvständig postmästare. Åt en förste kontrollör uppdrogs
den närmare skötseln av var och en utav postkontorets fyra huvudavdelningar
— avdelningen för avgående brevposter, avdelningen för ankommande
brevposter, tidningsavdelningen och paketavdelningen — på
vilka avdelningar de vid postkontoret förekommande göromålen voro,
allt efter deras huvudart och på sätt avdelningarnas namn antyda, fördelade.

Beträffande arbetet å paketavdelningen anför styrelsen följande:

. »Den vid paketavdelningen förekommande rörelsen är uppdelad på två
underavdelningar, den egentliga paketavdelningen samt avdelningen för ankommande
utrikes postpaket. Något sådant sammanhang eller någon sådan samhörighet
mellan göromålen å dessa avdelningar, att det kräves en gemensam
föreståndare, torde emellertid icke förefinnas.

Å den förstnämnda avdelningen, som är inrymd i posthuset vid Vasagatan,
handläggas vid avdelningen inlämnade inländska och utländska paket samt till
Stockholm ankommande inländska och på andra orter förtullade utländska paket.
Till denna avdelning ingå för vidareexpedition jämväl alla de paket, som inlämnas
vid de övriga postkontoren i Stockholm — undantagandes Stockholm 2,
Stockholm 4 och Stockholm 20, från vilka postkontor huvudsakligen endast paket
till utrikes ort tillkarteras avdelningen.

Å den andra avdelningen, avdelningen för ankommande utrikes paketpost,
vilken avdelning är förlagd till tullhuset vid Kungsgatan, handläggas alla till
Stockholm från utlandet ankomna oförtullade postpaket, ej blott vanliga utan
även assurerade och med postförskott belagda dylika paket.

Detaljledningen av avdelningen vid centralpostkontoret handhaves av den
för hela den s. k. paketavdelningen ansvarige förste kontrollören, som i sådan
egenskap skall hava överinseendet jämväl över tullpostpaketavdelningen vid Kungsgatan.
Detaljledningen av sistnämnda avdelning åligger den där anställde kontrollören.

Göromålen å båda avdelningarna hava emellertid numera så vuxit, att
förste kontrollören näppeligen har någon tid övrig att ägna åt tullpostpaketavdelningen.

vid en sammanställning för sista femårsperioden framgår, att pakettraliken
år från ar stegrats i väsentlig grad. Siffrorna för första och sista året i perioden
framgå av efterföljande uppgifter.

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Paketavdelningen uti centralpostliuset.

A. Ankomna paket
(approximativt beräknat).

År.	Oassurerade paket.	Assurerade paket.
1911 ... .............................	656,000	32,850
1915.......................................................................	968,000	36.000
Absolut ökning............................................................	312,000	3,150
Ökning i % .............................................................	47.50	9.5»

B. Avgångna paket.

	Oassurerade paket.	Assurerade paket.
År.	Inlämnade å Stockholm 1 paketavdel-ningen.	Å övriga postkontor i Stockholm inlämnade paket, som transitera Stockholm 1 paket-avdelningen.	Inlämnade å Stockholm 1 paketavdel-ningen.	A övriga postkontor i Stockholm inlämnade paket, som transitera Stockholm 1 paket-avdelningen.
1911 .................................	398,910 620,014	629,386 1,540,926	10,015	17,905
1915 ....................................	90,844	31,121
Absolut ökning .................. ...	221,104 55.43	911,540 144.83	80,829	13,216
Ökning i %...........................	807.07	73.81

Tullpostpaketavdeluiiigen.

A r.	Oassurerade paket.	Assurerade paket.	Postförskottspaket.
Antal.	Assuransbelopp. Kronor.	Antal.	Postförskotts- helopp. Kronor.
1911 ..............................	274,669	17,095	10,433,464	12,260	394,586
1915 ..............................	384,478	61,362	46.387,875	14,374	829,071
Absolut ökning ...............	109,809	44,267	35,954,411	2,114	434,485
Ökning i %....................	39.97	258.94	344.61	17.24	110.il

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Ökningen å såväl den egentliga paketavdelningen som tullpostpaketavdelningen
torde alltså kunna betecknas såsom oerhört stor.

Å den sistnämnda avdelningen har paketantalet under sista femårsperioden
ökats med ej mindre än 39,9 7 % för de vanliga paketen och 258,94 % för de
assurerade paketen.

Stegringen synes under år 1916 fortgå i samma grad. Så uppgick paketantalet
vid tullpostpaketavdelningen under l:a halvåret 1916 till 237,083 vanliga
och postförskottspaket samt 59,964 assurerade paket mot under l:a halvåret
1915 202,529 vanliga och postförskottspaket samt 27,829 assurerade paket.

Särskilt anmärkningsvärd är den avsevärda ökningen av de assurerade paketen,
vilkas handhavande är förenat med det största ansvaret.

Tullpostpaketavdelningens personal, som alltsedan den 1 januari 1910 utgjorts
av 1 kontrollör, 5 postexpeditörer och 4 postvaktmästare, har sedan den
1 januari 1916 ökats med 2 tjänstemannabiträden, ett av postexpeditörs- och ett
av postvaktmästaregrad. Dessutom är sedan den 7 juli 1916 vid avdelningen anställt
ett dispositionsbiträde med fem timmars tjänstgöring varje söckendag.»

I anseende till tullpostpaketavdelningens specialgöromål, anför styrelsen
vidare, kräver den ock särskilda kvalifikationer av föreståndaren.
Av dessa specialgöromål framhållas särskilt en vidlyftig skriftväxling
med utlandet — som förutsätter ingående kännedom angående de ej
sällan invecklade bestämmelserna i de internationella postfördragen samt
goda kunskaper i utländska språk, särskilt franska, tyska och engelska,
— samt statistiska förarbeten och uträkningar, vilka läggas till grund
för de avräkningar i fråga om paketavgifternas fördelning emellan
Sverige och utländska postförvaltningar och vilkas noggranna utförande
givetvis är av den största vikt och betydelse.

Förste kontrollören blir, ju mindre han får tillfälle att ägna tillsyn
åt tullpostpaketavdelningen, desto mer främmande för dessa specialgöromål.
Och härav följer, att det överinseende, som tiden kan medge
honom att ägna åt tullpostpaketavdelningen, ej kan bliva vidare effektivt.
Möjligheten för förste kontrollören att övervaka arbetets gång å tullpostpaketavdelningen
försvåras jämväl därav, att de båda avdelningarna äro
förlagda å skilda platser i staden.

Praktiskt sett vilar nu ansvaret för och överinseendet över tullpostpaketavdelningens
skötsel såväl i det stora hela som i detalj uteslutande
på den vid avdelningen anställda kontrollören.

Med hänsyn härtill och då, såsom ovan är visat, arbetets omfattning
å sistnämnda avdelning under den senaste femårsperioden högst avsevärt
stegrats och fortfarande är i jämn stegring, anser generalpoststyrelsen,
att den å avdelningen anställde kontrollörens arbete numera är så ansvarsfullt,
att åt honom bör beredas högre tjänsteställning och högre
avlöning än nu är fallet. Ifrågavarande kontrollörstjänst synes general -

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

poststyrelsen därför rättvisligen böra utbytas mot en förste kontrollörstjänst.
Genom ett sådant utbyte skulle jämväl vinnas, att nämnda
tjänsteman komme i samma tjänsteställning som den, vilken för tullverkets
del förestår tullpostpaketavdelningen.

Generalpoststyrelsen hemställer sålunda, att i staten för år 1918 må
upptagas ytterligare en förste kontrollör.

Rörande den anslagsökning, som vid bifall till styrelsens hemställan
skulle erfordras, anför styrelsen, att anslaget till avlöningar åt förste
kontrollörer, för år 1917 upptaget till 42,000 kronor, genom tillsättande
av ytterligare en förste kontrollör skulle, med beräkning att denne
genast komme i åtnjutande av slutlön såsom sådan, 6,000 kronor, ökas
med detta belopp.

För år 1918 beräknar styrelsen avlöningarna för nuvarande antalet
förste kontrollörer, 7 stycken, uppgå ävenledes till 42,000 kronor. Avlöningarna
för samma år till 8 förste kontrollörer skulle alltså belöpa
sig till 48,000 kronor.

Den verkliga kostnadsökningen för den nya förste kontrollörstjänsten
kommer emellertid endast att uppgå till 550 kronor, enär med
nyinrättandet av sagda tjänst skulle indragas den förutvarande kontrollörstjänsten
å avdelningen — avlöning 5,000 kronor jämte 450 kronor i
ortstillägg.

Generalpoststyrelsen meddelar, att förekommande posttransporter å
Stockholms centralbangård sedan flera år tillbaka hava fullgjorts av för
ändamålet särskilt avdelad, vid postkontoret Stockholm 1 anställd personal,
det s. k. »transportlaget». Detta transportlag ombesörjer medelst
postverket tillhöriga automobiler jämväl alla posttransporter mellan
centralbangården och de olika postkontoren i huvudstaden samt dessa
sinsemellan. Med hänsyn till den stora mängden av post till och från
Stockholm, det avsevärda antalet ankommande och avgående postförande
tåg, nödvändigheten av snabba och ofta återkommande förbindelser
mellan centralbangården och de olika postkontoren samt mellan dessa
inbördes kräva dessa bestyr en jämförelsevis stor personalstyrka. För
närvarande äro vid transportlaget anställda ej mindre än 4 förste postvaktmästare
och 36 postvaktmästare. Av dessa sistnämnda tjänstgöra
21 såsom chaufförer. Den på senare tiden inträdda ökningen av Sverige
transiterande utländsk post har föranlett, att transportlagets personal
måst tills vidare ytterligare ökas med 4 postvaktmästare, därav 2
chaufförer.

Inrättande
av en ny
kontrollörstjänst.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Såsom förman vid transportlaget fungerar sedan slutet av år 1911
en vid ankommande avdelningen av postkontoret Stockholm 1 anställd
förste postexpeditör.

I underdånig skrivelse den 2 mars 1911 i fråga om stationsorterna
för postverkets distriktsförvaltningar har generalpoststyrelsen framhållit,
hurusom generalpoststyrelsen haft för avsikt att så småningom ställa
den till östra och mellersta distrikten hörande järn vägspostpersonalen
under dess arbete å Stockholms centralbangård samt de till posttransporter
därstädes anlitade funktionärerna under gemensam ledning av en
eller flera tjänstemän. Åt dessa tjänstemän skulle jämväl anförtros den
myckenhet av detaljgöromål beträffande postbefordringen till och från
Stockholm, som då påkallade direkt ingripande från distriktsförvaltningarnas
sida, såsom att vid hastigt påkommande behov till tjänstgöring
inkalla erforderlig reservpersonal, anskaffa ytterligare erforderligt postutrymme
i bantågen, tillhandahålla postkupéerna behövliga förbrukningsartiklar
m. m.

Omförmälda bestyr, i vad de bestå i utövande av tillsyn över
posttransporterna på bangården samt posternas i- och urlastning därstädes
ävensom anskaffande i brådskande fäll av ytterligare erforderligt
postutrymme i bantågen, hava redan överlåtits åt förenämnda såsom
förman för transportlaget fungerande förste postexpeditör. Sedan av
generalpoststyrelsen i skrivelse den 30 maj 1916 gjord framställning om
förflyttning av mellersta distriktets stationeringsort från Stockholm av
Kungl. Maj:t bifallits, torde ytterligare delar av ifrågavarande bestyr
komma att överflyttas å sagda tjänsteman.

Den förste postexpeditör, åt vilken ledningen av transportlaget hade
uppdragits, fullgjorde till en början jämte detta uppdrag även andra
göromål inom ankommande avdelningen av postkontoret Stockholm 1.
Emellertid blev, särskilt efter inrättande av automobiltrafik för posttransporternas
* inom Stockholm verkställande, det honom såsom förman
för posttransportväsendet i dess helhet inom huvudstaden åliggande arbetet
så omfattande, att det, på sätt generalpoststyrelsen framhållit i
sin underdåniga skrivelse den 25 september 1913 med förslag till postverkets
stat för driftkostnader för år 1915, blev nödvändigt att för ändamålet
uteslutande disponera en förste postexpeditör.

Arten och omfattningen av de åt förmannen för transportväsendet
uppdragna bestyren torde numera, enligt styrelsens mening, få anses
påkalla, att befattningens mnehavare erhåller kontrollörs tjänsteställning.
Ifrågavarande tjänsteman måste nämligen i stor utsträckning å postverkets
vägnar förhandla med vederbörande järnvägsmyndigheter om

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

särskilda med hänsyn till posttransporterna och postlastningen m. m.
påkallade anordningar å bangården, tillhandahållande av postutrymmen
i bantågen och i brådskande tall på eget ansvar fatta beslut i dithörande
avseenden. Vidare har han att icke blott utöva tillsyn och ledning
över den jämförelsevis stora transportpersonalen utan även giva vederbörande
postkupépersonal de anvisningar och föreskrifter, som av inträdande
särskilda förhållanden kunna påkallas. Tjänstemannen ifråga har
därjämte att uppgöra förslag till tidtabeller för posttransportturerna inom
huvudstaden samt vid inträffande trafikrubbningar föranstalta om erforderliga
jämkningar i sagda tidtabeller. En annan viktig gren av hans
verksamhet är den närmaste tillsynen över och ansvaret för vården av
postverkets dyrbara automobilpark. Allt detta anser styrelsen nödvändiggöra,
att befattningens innehavare besitter erfarenhet, initiativförmåga
samt ledareegenskaper.

På grund av nu anförda förhållanden hemställer generalpoststyrelsen
om uppförande på stat av ytterligare en kontrollörstjänst.

Generalpoststyrelsen anför i sammanhang härmed följande angående
bibehållande av förutnämnda förste postexpeditörsbefattning:

»Då, såsom ovan antytts, ett ökat antal bestyr skulle komma att överflyttas
på förmannen för transportlaget, håller generalpoststyrelsen före, att den förste
postexpeditörsbefattning, vars innehavare för närvarande utövar sagda förmanskap,
bör allt fortfarande uppehållas vid ankommande avdelningen av postkontoret
Stockholm 1; och skulle då denne förste postexpeditör, förutom övriga göromål
inom avdelningen, som lämpligen kunna varda honom anförtrodda, biträda
förmannen för transportlaget vid detsammas ledning samt med verkställande av
utredningar beträffande transportväsendet och dylikt. Enär posttransporter försiggå
från tidigt på morgonen till sent på kvällen samt på olika ställen inom
huvudstaden, är det nödvändigt, att förmannen för transportväsendet äger tillgång
till en tjänsteman, åt vilken kan anförtros att utöva ledning och tillsyn
över transportväsendet å tider och platser, där förmannen själv icke kan öva
uppsikt och dylik är av nöden »

Tillsättandet av den föreslagna nya kontrollörstjänsten skulle givetvis
i och för sig medföra en kostnadsökning, motsvarande avlöningen
till en kontrollör. Vid bifall till generalpoststyrelsens förestående framställning
om utbyte av den vid tullpestpaketavdelningen placerade kontrollören
mot en förste kontrollör blir emellertid kontrollörernas antal i
1918 års stat ändock detsamma som i 1917 års stat, 53 stycken. Med
nuvarande tjänstinnehavare beräknar styrelsen avlöningen till dessa 53
kontrollörer för år 1918 uppgå till enahanda belopp som för år 1917,

265,000 kronor. Någon ändring i anslaget till kontrollörer genom beviljandet
av den ifrågasatta nya kontrollören erfordras således ej.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

Nya postkontor
av
klass 4.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Visserligen komma utgifterna å anslagen till förste postexpeditörer
och postexpeditörer att något minskas därigenom att de, som i succession
vinna befordran till dylika tjänster efter den till kontrollör befordrade,
beräknas få lägre avlöningar än de förutvarande innehavarna.
Dessa belopp äro dock av så ringa betydenhet, att generalpoststyrelsen
ansett desamma icke böra i detta sammanhang tagas i betraktande.

I sitt statförslag för år 1916 hemställde generalpoststyrelsen, att
ytterligare fem avlöningar till postmästare av klass 4 skulle ställas till
generalpoststyrelsens disposition för att i mån av behov användas i de
fall, inrättandet av fullständig postanstalt visade sig vara oundgängligen
nödvändigt. I enlighet med denna generalpoststyrelsens hemställan föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen uppförande å postverkets stat av dessa nya
postmästaravlöningar.

Vid avgivandet av sitt förslag uttalade generalpoststyrelsen, att styrelsen
före inrättandet av nya postkontor komme att i varje fall undersöka,
huruvida icke något eller några av förutvarande postkontoren
kunde utbytas mot poststation och sålunda ledigbliven postmästaravlöning
disponeras för tillgodoseende av behovet av en fullständig postanstalt
å plats, där sådan förut ej funnits. Av viss anledning meddelade
styrelsen sedermera, att styrelsen i ett särskilt fall redan föreslagit indragning
av ett postkontor, som på grund av ändrade förhållanden befunnits
kunna ersättas av poststation, för att såmedelst möjlighet skulle
kunna beredas att utan kostnadsökning inrätta postkontor å ort, där
sådant ansetts erforderligt.

Riksdagen, som förklarade sig vilja starkt betona nödvändigheten
därav, att nya postkontor inrättades, endast då sådant visat sig vara
oundgängligen nödvändigt, yttrade vidare, att riksdagen funne det vara
av den största betydelse, att de förefintliga möjligheterna att utbyta
postkontor mot poststationer bleve omsorgsfullt tillvaratagna, och höll
före, att, därest så skedde, inrättande av nya postmästartjänster skulle
kunna undvikas under en avsevärd tid framåt. Med hänsyn emellertid
därtill, att indragning av postkontor icke omedelbart ansåges kunna äga
rum i större utsträckning, ville riksdagen dock ej motsätta sig, att å
1916 års stat för postverket uppfördes tvenne postmästaravlöningar.
Detta var det antal, som generalpoststyrelsen hade uppgivit vara erforderligt
för inrättande av nya postkontor under samma år. Riksdagen
uppförde alltså å 1916 års stat avlöning till två nya postmästare av
fjärde klassen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

De sålunda angivna riktlinjerna förklarar sig generalpoststyrelsen
fortfarande liksom hittills låta sig angeläget vara att följa. Under senare
delen av år 1915 hava, sedan därom av generalpoststyrelsen framställda
förslag vunnit Kungi. Maj:ts bifall, i samband med inrättande dels
av nytt postkontor i Älvsjö, dels ock av ytterligare ett postkontor inom
Malmö stad, de förutvarande postkontoren i Dalarö och Insjön indragits.

Det har emellertid, meddelar styrelsen, visat sig av förhållandena
oundgängligen påkallat att inrätta ytterligare två postkontor, nämligen
ett inom Lidingö köping samt ett inom Engelbrekts församling i Stockholms
stad, utan att det varit möjligt att samtidigt indraga motsvarande
antal av de nuvarande postkontoren. Dessa två postkontor hava,
efter av Kungl. Maj:t erhållet bemyndigande, öppnats den 1 oktober 1916.
Härigenom hava samtliga disponibla avlöningar till postmästare av klass
4 tagits i anspråk.

Generalpoststyrelsen framhåller, att styrelsen sökt genom utvidgning
av poststationernas befogenhet m. m. åstadkomma, att även jämförelsevis
stora samhällen, utan nämnvärda olägenheter för den korresponderande
allmänheten, skulle kunna betjänas av poststation. Understundom
förekomma dock fall, då affärsrörelsen inom ett samhälle och i
samband därmed posttrafiken så hastigt och kraftigt utvecklas, att kravet
på inrättande av en fullständig postanstalt icke lämpligen låter sig
undanskjutas ens för någon kortare tid. Liknande förhållanden inträffa
ävenledes ofta inom hastigt uppväxande nya delar av större städer.

Emellertid är det, anför styrelsen vidare, i allmänhet icke blott
posttrafikens storlek inom ett visst samhälle, som är avgörande för
frågan angående inrättande av postkontor därstädes. Poströrelsens rätta
ledning kräver ock att å platser, vilka utgöra anknytningspunkter för
olika järnvägslinjer eller andra kommunikationsleder, anordnas postkontor,
under vilket kringliggande trakters poststationer, lantbrevbärings- och
postföringslinjer lämpligen kunna förläggas.

För att behörigen möta de krav, som kunna uppstå såväl för tillgodoseende
av den korresponderande allmänhetens berättigade fordringar
som ock ur organisatorisk synpunkt, syntes beträffande vissa poststationer,
vid vilka rörelsen på sista tiden utvisat en särskilt kraftig utveckling,
den tidpunkt icke kunna vara så långt avlägsen, då frågan
om postkontors inrättande måste bliva aktuell.

I anslutning till vad generalpoststyrelsen sålunda anfört, säger sig
styrelsen därvid först komma att tillse, huruvida något postkontor, där
poströrelsen är jämförelsevis obetydlig, kan indragas. Vid avgörande

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Antalet förste
poatexpeditörer.

av dylika frågor kan emellertid icke bortses från vissa personal- och
lokala förhållanden, som understundom kunna föranleda, att tidpunkten
för indragningen måste för längre eller kortare tid framflyttas.

Som förut meddelats, äro alla till generalpoststyrelsens disposition
ställda postmästaravlöningar nu tagna i anspråk. Då man, såsom
nu är fallet, har att räkna med en så lång tidsperiod som intill utgången
av år 1918, vågar generalpoststyrelsen icke med säkerhet förutsätta,
att det vid alla tillfällen, då ur förut angivna synpunkter oundgängligt
behov av nya postkontors inrättande kan uppstå, skall vara
möjligt föranstalta om indragning av förutvarande postkontor. Till
förebyggande av de i vissa fall högst betänkliga olägenheter, som skulle
kunna uppstå såväl för den korresponderande allmänheten som för postarbetets
rationella ordnande, därest postkontor icke bleve inrättat, hemställer
styrelsen, att i staten för är 1,918 upptagas avlöningar till ytterligare
två postmästare av klass 4.

Vid bifall härtill skulle antalet i staten uppförda postmästarbefattningar
av nämnda klass, 89 år 1917, upptagas till 91 för år 1918.

Med beräkning av slutlön utgör kostnaden för två manliga postmästare
av klass 4 9,200 kronor. Anslaget till postmästare av denna
klass, i staten för år 1917 upptaget till 397,500 kronor, skulle sålunda
fastställas till 406,700 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar, att i en till generalpoststyrelsen den
14 september 1916 inkommen skrivelse styrelsen för posttjänstemännens
förening gjort framställning om att generalpoststyrelsen ville i statförslaget
för år 1918 i och för förmansbefattningarnas inom postkupéerna
nr 8 (Göteborg—Laxå) och nr 83 (Nässjö—Malmö—Köpenhamn) tillsättande
med förste postexpeditörer föreslå ett ytterligare antal förste postexpeditörstj
änster.

Generalpoststyrelsen anför med anledning härav följande:

»Frågan om inrättande av förste postexpeditörstjänster vid vissa större postkupéexpeditioner
eller om beredande på annat sätt av högre avlöning åt de postexpeditörer,
vilka inom dessa tjänstgöra såsom förmän, har varit föremål för
omprövning i samband med avgivandet av statförslaget för år 1914. Generalpoststyrelsen
fann sig emellertid då icke böra föreslå inrättandet av förste postexpeditörstjänster
vid annat än sjöpostexpeditionerna å linjen Trälleborg—Sassnitz.
I enlighet med styrelsens hemställan blevo också i staten för samma år upptagna
fem nya manliga förste postexpeditörstjänster.

Sedan dess har generalpoststyrelsen på förekomma anledningar ansett sig
icke böra ånyo upptaga frågan om inrättandet av förste postexpeditörstjänster
inom de större postkupéexpeditionerna.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Då ovan omförmälda skrivelse, som icke innehölle några nya skäl,
inkommit så sent till generalpoststyrelsen, att styrelsen icke medhunnit
att före den bestämda tiden för statförslagets avgivande verkställa erforderlig
utredning, huruvida förändrade förhållanden tilläventyrs numera
kunde anses berättiga ett bifall till framställningen i fråga, har generalpoststyrelsen
funnit densamma icke för närvarande föranleda någon generalpoststyrelsens
vidare åtgärd.

Enär, såsom närmare utvecklats under anslaget till avlöningar inom Antalet
generalpoststyrelsen, vore avsett, att till generalpoststyrelsen förflytta en
vid postdirektionen i Malmö distrikt placerad postexpeditör, kommer, vid
bifall härtill, antalet av de under distrikts- och lokalförvaltningarna upptagna
manliga postexpeditörerna att minskas med 1 eller från 875 i
1917 års stat till 874 i 1918 års stat, samt de till dessa utgående avlöningarna,
vilka, med samma antal manliga postexpeditörer som år
1917, av styrelsen beräknats för år 1918 uppgå till 2,543,200, nedsättas
med 2,900 kronor. Avlöningarna till 874 manliga postexpeditörer böra
sålunda i staten för år 1918 upptagas till 2,540,300 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar, att den 1 september 1916 förefunnos ökning i
203 postvaktmästare och postiljoner, vilka, mot åtnjutande enligt § 8 i anp0®tvak"te
avlöningsreglementet av särskilt tillägg till tjänstgöringspenningarna, mästare och
i egenskap av tillförordnade förste postvaktmästare och tillförordnade ''

förste postiljoner bestrida sådana viktigare göromål, som i regel handläggas
av förste postvaktmästare och förste postiljoner.

Förenämnda 203 tillförordnade hade erhållit sina uppdrag:

1....................	................... år	1905	43....................	0 .................... ar	1912
1......................	.................. »	1906	29......................	................... )>	1913
2......................	.................... »	1907	22.....................	.................... »	1914
2.....................	................... »	1909	37......................	.................... »	1915
21......................	.................... »	1910	22.....................	.................... »	1916
23......................	.................... »	1911

Beträffande storleken av den ökning i antalet befattningshavare av
ifrågavarande slag, som borde beräknas för år 1918, anför generalpoststyrelsen
följande:

»Av nämnda 203 postvaktmästare och postiljoner bliva från 1917 års ingång,
då i staten för nämnda år upptagits 25 nya ordinarie förste postvaktmästare och
förste postiljonsbefattningar, 25 befordrade till ordinarie. Ytterligare omkring

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

28 (därav 8 under återstoden av år 1916 samt 20 under år 1917) kunna på grund
av avgång genom dödsfall, pensionering eller dylikt beräknas bliva före utgången
av år 1917 överflyttade till ordinarie stat. Vid 1918 års ingång torde således
omkring 150 kvarstå såsom tillförordnade. Med beräkning att av dessa 40 skulle
hava erhållit uppdraget redan under år 1912, 29 under år 1913 och 22 under
år 1914, skulle alltså tjänstetiden såsom tillförordnade för dessa bliva avsevärt
längre än. vad som torde kunna anses erforderligt för prövande av vederbörandes
lämplighet för befordran till ordinarie dylik tjänsteställning.

Redan med poströrelsens nuvarande omfattning erfordras, för ett behörigt
ordnande av postarbetet, hela det nuvarande antalet ordinarie samt tillförordnade
förste postvaktmästare och förste postiljoner.

I anseende till posttrafikens år från år fortgående stegring kommer givetvis
behovet av dylika tjänstemän att ökas. Men härtill kommer, att då generalpoststyrelsen,
såsom vid upprepade tillfällen framhållits, i allt vidsträcktare mån anförtror
tjänsteman av lägre grad mera maktpåliggande göromål och söker, så långt
förhållandena sådant medgiva, på förste postvaktmästare och förste postiljoner
överflytta sådana göromål, som förut anförtrotts postexpeditörer, ett än ytterligare
ökat behov av förste postvaktmästare och förste postiljoner för varje år gör
sig gällande.

Svenska, postmannaförbundet har hos generalpoststyrelsen gjort framställning
om ökning av antalet ordinarie förste postvaktmästare och förste postilioner
med 100.

.Med hänsyn till vad ovan sagts, men för att icke nu ifrågasätta alltför stor
förskjutning i den proportion mellan ordinarie samt tillförordnade förste postvaktmästare
och förste postiljoner, som enligt hittills godtagna principer ansetts
böra förefinnas, har generalpoststyrelsen emellertid funnit sig för sin del icke
böra nu tillstyrka, att mer än 75 nya förste postvaktmästare- och postiljonsbefattningar
upptagas i 1918 års stat.

Genom överflyttandet av detta antal på ordinarie stat skulle alla, som under
åren 1912 och 1913 samt 6 av dem, som under år 1914 meddelats förordnande
som tillförordnade förste postvaktmästare och förste postiljoner, vinna befordran
till ordinarie. De återstående 16 av årsklassen 1914 kunna på grund av
avgång bland den ordinarie motsvarande personalen beräknas bliva befordrade
till ordinarie förste postvaktmästare eller förste postilioner under loppet av
år 1918. 11

Antalet ordinarie förste postvaktmästare och förste postiljoner är i 1917
års. stat upptaget till 690. Genom ökning med 75 komme således antalet ordinarie
dylika tjänstemän att för år 1918 uppgå till 765.

Mot detta antal ordinarie skulle för samma år, med beräkning att under
vartdera av åren 1917 och 1918 nytillsättas minst omkring 30 dylika tjänstemän
pa förordnande, komma att svara minst 135 tillförordnade förste postvaktmästare
och postiljoner.»

. Generalpoststyrelsen hemställer på grund härav, att antalet ordinarie
förste postvaktmästare och förste postiljoner måtte i staten för år 1918
bestämmas till 765.

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

I fråga om den anslagsökning, som vid bifall till denna hemställan
skulle erfordras, anför styrelsen följande:

»Då årsavlöningen till en var av de sålunda uppflyttade torde kunna beräknas
komma att utgå med 1,700 kronor, erfordras en höjning av anslaget till förste
postvaktmästare och förste postiljoner med 127,500 kronor.

Genom ifrågavarande tjänstemäns befordran uppstår emellertid minskning
dels i anslaget till ordinarie postvaktmästare och postiljoner med skillnaden
mellan de befordrades beräknade avlöning, 1,400 kronor för en var vid befordringstillfället,
tillsammans 105,000 kronor, jämte tillägg till tjänstgöringspenningarna
enligt § 8 i avlöningsreglementet, tillhopa 13,500 kronor, eller sammanlagt
118,500 kronor, och beräknad minimiavlöning, 1,200 kronor, för de i succession
befordrade extra postiljonerna, 90,000 kronor, eller således kronor 28,500
dels ock i anslaget till extra tjänstemän, (efter beräknad
avlöning av 1,080 kronor) med .........................................................» 81,000

eller tillhopa med .......................................................................... kronor 109,500

I verkligheten kommer sålunda kostnadsökningen för de 75 nya förste postvaktmästarna
och förste postiljonerna att utgöra allenast 18,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen upplyser, att anslaget till förste postvaktmästare
och förste postiljoner, i staten för år 1917 upptaget till 1,317,500
kronor, skulle, såvitt nu kan beräknas, till följd av intjänta ålderstilllägg
samt avgång och befordringar bland personalen, med samma antal
tjänstemän som för år 1917, 690 stycken, för år 1918 komma att

uppgå till ............................................................................ kronor 1,326,700

Vid bifall till generalpoststyrelsens hemställan
om uppförande å sistnämnda års stat av 75 nya
förste postvaktmästare och förste postiljoner skulle
anslaget för samma år höjas med................................ » 127,500

och sålunda utgöra ........................................................... kronor 1,454,200

I fråga om antalet postvaktmästare och postiljoner anför styrelsen Antalet post •f-K

i . vaktmästare

följande. och p08tilj0_

»Antalet extra postiljoner uppgick den 1 september 1916 till 367.
Av dessa antogos

ner bibeh&lles.

2 .............

1 .............

2 .............

53 .............

77 .............

76 ...........

79 .............

75 .............

2 .............

år 1907
» 1908
» 1910
» 1911
» 1912
» 1913
» 1914
» 1915
» 1916

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Under återstående delen av år 1916 komma att av detta antal bliva be -

fordrade :

på grund av avgång bland den ordinarie motsvarande personalen ...... 12

i succession efter de i 1917 års stat upptagna 25 nya förste postvaktmästare
och förste postiljoner............................... 25

genom de i samma års stat upptagna 75 nya postvaktmästar- och
postiljonsbefattningarna ................................................................. 75

eller således tillhopa 112.

Under år 1917 torde på grund av avgång genom dödsfall, befordran

m. m. bland den ordinarie personalen befordras ............................................. 45,

varjämte vid bifall till generalpoststyrelsens förslag om upptagande i staten
för år 1918 av ytterligare 75 förste postvaktmästare och förste postiljoner
i succession efter dessa skulle bliva befordrade samma antal extra tjänstemän
............................ 75

Vid 1918 års ingång skulle således hava befordrats .............................. 232

och alltså av ovanstående 367 extra postiljoner kvarstå såsom obefordrade
allenast 135.

Av dessa beräknas 58 hava blivit antagna till extra postiljoner under år
1914 och återstående under åren 1915 och 1916.

Då under år 1918 genom befordran, dödsfall m. m. bland den ordinarie personalen
ytterligare omkring 45 stycken kunna anses vinna befordran, blir i det
närmaste hela årsklassen 1914 befordrad under år 1918, d. v. s. inom den tid
av 4 år, som enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen gillade principer ansetts såsom
den normala för vinnande av ordinarie anställning. Generalpoststyrelsen
anser sig därför sakna anledning ifrågasätta någon förändring i antalet ordinarie
postvaktmästare och postiljoner.»

Generalpoststyrelsen meddelar, att anslaget i sin helhet till postvaktmästare
och postiljoner, i staten för år 1917 upptaget till 2,884,900
kronor, med nuvarande befattningsinnehavare i anseende till intjänta
ålderstillägg torde böra för år 1918 beräknas till ett förhöjt belopp
av........................................................................................ kronor 2,922,900: —.

Genom överförande på ordinarie stat av 75
tillförordnade förste postvaktmästare och förste
postiljoner och ny tillsättande i dessas ställe av 75
postvaktmästar- och postiljonsbefattningar minskas
emellertid anslaget med ................................................ » 28,500: —

Detsamma borde sålunda för år 1918 sättas till kronor 2,894,400: —

Vad generalpoststyrelsen hemställt i fråga om distrikts- och lokalförvaltningarna
finner jag mig böra till alla delar tillstyrka.

Den gren av poströrelsen, som under senare tider företett den största
ökning, är paketrörelsen. Såsom generalpoststyrelsen meddelat, har under

KungI. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

den Bistå 5-årsperioden pakettrafiken år från år stegrats i väsentlig grad.
Detta gäller såväl paket i allmänhet som tullpostpaket. Vidkommande
särskilt ökningen av pakettrafiken vid centralpostkontoret i Stockholm,
har denna, såsom framgår av de av generalpoststyrelsen meddelade siffror,
varit oerhört stor för tiden 1911—1915. Jag anser mig böra meddela
jämväl några procentsiffror rörande ökningen för exempelvis år 1913 i
jämförelse med år 1911. Till paketavdelningen i centralposthuset ankomna
oassurerade paket hava ökats med 15,79 %, och hava därstädes
inlämnade, avgångna assurerade paket ökats med 68,17 %. Antalet assurerade
paket, ankomna till tullpostpaketavdelningen, har ökats med 49,09 %.
I likhet med generalpoststyrelsen anser jämväl jag, att paketutväxlingen
numera tagit sådan omfattning, att förste kontrollören å den egentliga
paketavdelningen i centralposthuset icke längre kan ägtia erforderlig tid
och uppsikt över tullpostpaketavdelningen, utan att ansvaret för och
överinseendet över sistnämnda avdelning bör, på sätt styrelsen föreslagit,
anförtros åt eu särskild förste kontrollör.

Likaledes torde fullgiltiga skäl hava förebragts för inrättande av en ny
kontrollörstjänst för tillsyn av transportväsendet å centralbangården m. in.

Det är nämligen givetvis av mycket stor vikt, att denna verksamhet
ordnas på ett fullt tillfredsställande sätt. Generalpoststyrelsens förslag
i sådant hänseende anser jag vara välgrundat.

Beträffande kravet å ökning av antalet postmästare av klass 4, så
har visserligen riksdagen så sent som år 1915 framhållit, att inrättandet
av nya postmästartjänster borde kunna undvikas under avsevärd framtid
genom att i lämpliga fall utbyta postkontor mot poststationer. Men då
generalpoststyrelsen, trots iakttagande härav, på grund av förhållandena
nödgats taga i anspråk samtliga tillgängliga avlöningar till postmästare
av nämnda klass, och då onekligen hinder kunna tänkas möta mot indragning
av postkontor på en plats samtidigt med inrättandet av sådant
å en annan, har jag ansett mig böra hemställa om bifall till styrelsens
begäran om upptagande i staten av två nya postmästare av klass 4.

Beträffande generalpoststyrelsens förslag till ökning av antalet förste
postvaktmästare och förste postiljoner med 75 erinrar jag, att man
alltsedan år 1915 sökt bibehålla den proportionen mellan ordinarie och
t. f. förste postvaktmästare, respektive förste postiljoner, att omkring 3 A
av samtliga dylika tjänstemän med uppdrag att bestrida viktigare göromål
varit uppförda å ordinarie stat, medan V-t varit tillförordnade.
Vid bifall till styrelsens nu framställda förslag skulle man erhålla 765
ordinarie tjänstemän med dylikt uppdrag, under det att 135 kunde beräknas
bestrida sådana göromål på förordnande, alltså en proportion av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 7

Samman fattning.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

omkring 5 V a : 1. Då förslaget således innebär en avvikelse från hittills
använda normer, kunde det ifrågasättas, om ej'' en reduktion borde
kunna ske. Härvid är emellertid att märka, att, därest det av generalpoststyrelsen
väckta förslaget om antalet nya ordinarie befattningar ej
Ivomme att bifallas, enligt vad styrelsen meddelat, den tid, under vilken
vederbörande före befordran till ordinarie komme att tjänstgöra såsom
tillförordnad förste postvaktmästare eller förste postiljon, komme att bliva
avsevärt längre än enligt hittills tillämpade principer. I följd av generalpoststyrelsens
strävan att i allt vidsträcktare mån anförtro tjänstemän av
lägre grad mera maktpåliggande göromål har behovet av förste postvaktmästare
och förste postiljoner även alltmera ökats. Då härtill kommer, att
den verkliga kostnadsökningen på grund av styrelsens förslag ej beräknas
uppgå till mer än 18,000 kronor, har jag, med hänsyn jämväl till önskvärdheten
att låta ett stadigvarande arbete motsvaras av ordinarie anställning,
ansett mig böra förorda styrelsens förslag jämväl i denna del.

Enligt vad förut närmare utvecklats, skulle, därest min hemställan
om ökning i antalet förste kontrollörer, postmästare samt förste postvaktmästare
och förste postiljoner bifalles, detta föranleda en ökning i
det förut för år 1918 beräknade, eljest erforderliga anslaget till ordinarie

löner och tjänstgöringspenuingår ................................. kronor 9,702,200: —

med för 1 förste kontrollör............................................ » 6,000: —

» » 2 postmästare..................................................... » 9,200:_-

» »75 förste postvaktmästare och förste postiljoner
.......................................................................... » 127,500: -

Kronor 9,844,900: —

Från sistnämnda summa bör dock dragas dels
2,900 kronor, utgörande beräknad avlöning för en
till förflyttning till generalpoststyrelsen föreslagen
manlig postexpeditör, dels och ett belopp av 28,500
kronor, motsvarande skillnaden i avlöningar till 75
postvaktmästare och postiljoner, som anställas såsom
ordinarie efter de till förste postvaktmästare och

förste postiljoner befordrade, eller således tillhopa kronor 31,400: —

Slutbeloppet av de löner och tjänstgöringspenningar,
som för år 1918 beräknas komma att
utgå till de vid distrikts- och lokalförvaltningarna

placerade skulle sålunda utgöra ................................... kronor 9,813,500: —

vilket innebär en förhöjning med 196,200 kronor i förhållande till motsvarande
belopp år 1917, 9,617,300 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Från summan, 196,200 kronor, bör dock för fastställandet av det
belopp, som utgör den verkliga kostnadsökningen, dragas de besparingar
i arvoden till extra tjänstemän, som skulle uppkomma vid bilall till
förestående förslag om inrättandet av 75 nya förste postvaktmästar- och
förste postiljonsbefattningar, 81,000 kronor. Totalökningen utgör således
i verkligheten allenast 115,200 kronor.

Fördelningen av förhöjningen av nu ifrågavarande anslag på de
olika befattningsinnehavarna framgår av efterföljande tabell.

Antalet befattnings- innehavare.	Befattningsinnehavare.	År 1917. Kr.	År 1918. Kr.	Ökning år 1918 i för-hållande till år 1917. Kr.	Minsknin år 1918 i för-hållande till år 1917. Kr.	rr "5
År 1917.	År 1918.
6	6	Postdirektörer ...........................,..	46,500		47,000	_	500	_	_	—
11	11	Postmästare av klass 1 A...............	78,200	—	78,200	-	—	—	—	•-
23	23	» » » 1 B...............	149,000	—	149,000	—	—	—	—	-
6	6	Överkontrollörer ............................	37,500	—	39,000	—	1,500	—	-	-
15	15	Postmästare av klass 2 A...............	89,500	—	90,000	-	500	—	—	-
7	8	Borste kontrollörer ........................	42,000	—	48,000	—	6,000	—	—	—
28	28	Postmästare av klass 2 B ..............	154,000	—	154,000	—	—	—	—	—
86	86	» » » 3 ..................	429,600	—	429,600	—	—	—	—	-
53	53	Kontrollörer .................................	265,000	—	265,000	—	—	—	—	—
89	91	Postmästare av klass 4 ..................	397,500	—	406,700	—	9,200	—	—	-
152	152	Förste postexpeditörer, manliga.........	618,000	—	616,700	—	—	•-	1,300	-
27	27	» » , kvinnliga ......	67,300	—	67,500	-	200	—	—	—
875	874	Postexpeditörer, manliga..................	2,509,400	—	2,540,300	—	30,900	—	—	—
270	270	» , kvinnliga ...............	505,600	—	507,700	—	2,100	—	—	—
16	16	Biträden, kvinnliga .......................	25,800	—	26,200	—	400	—	—	—
690	765	Förste postvaktmästare och förste po-
		stiljoner...................................	1,317,500	—	1,454,200	—	136,700	—	. -	—
2,050	2,050	Postvaktmästare och postiljoner........	2.884,900	—	2.894,400	—	9.500	—	—	—
		Summa kronor	9,617,300	—	9,813,500	—	197,500		1,300

Ökning kr. 196,200

I detta sammanhang ber jag få omnämna en av generalpoststyrelsen
i dess förevarande skrivelse gjord framställning om viss ändring av § 4
mom. 2 sista punkten av de särskilda bestämmelserna i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket den 20 juni 1913.

Nämnda punkt är så lydande:

ludring av
§ 4 mom. 2
i avlöningsreglementets

särskilda bestämmelser.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

»Manlig extra postexpeditör, som i sådan egenskap anställts under något
av uren 1910, 1911 eller 1912, må såsom postexpeditör tillgodonjuta en beavnnelseavlöning
av 2,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen anför i detta ämne till en början följande:

»Enligt det år 1909 fastställda avlöningsregleinentet för postverket skulle
begynnelseavlöningen för manliga postexpeditörer utgå med 1,800 kronor för år.
Före år 1909 tillträdde i regel manliga postexpeditörer dåvarande andra lönegraden
med 2,200 kronor för år. Yid sitt förslag till sänkning av begynnelselönen
bär 1907 års postkommission, på vars betänkande och förslag den nuvarande
lönestaten i väsentliga delar vilar, med hänsyn såväl till den ökning av
antalet postexpeditörstjänster, som av kommissionen föreslagits med därav följande
begränsning till vid pass 5 års extra-ordinarietid, som ock därtill att realskoleexamen
enligt nyligen förut utfärdade förändrade bestämmelser medförde kompetens
för antagande såsom postelev, ansett sig böra utgå därifrån, att postexpeditörsgraden
ofta skulle komma att uppnås vid 23 ä 24 års ålder, eller i
varje fall vid en väsentligt tidigare ålder än dittills varit regel.

Ett första ^ ålderstillägg å 200 kronor skulle tillkomma postexpeditör efter
2 år. Yid en ålder av 25 ä 26 år komme postexpeditör sålunda att uppnå en
avlöning av 2,000 kronor.

Under framhållande att den av postkommissionen angivna sänkning av
åldern för vinnande av ordinarie postexpeditörstjänst visat sig i verkligheten
icke hava inträtt hemställde generalpoststyrelsen i samband med avgivande av
sitt statförslag. för år 1914, att såsom övergångsbestämmelse till avlöningsreglementet
måtte intagas, att manliga extra postexpeditörer, som i sådan egenskap
anställts under något av åren 1910, 1911 eller 1912, skulle såsom postexpeditörer
äga beräkna en begynnelseavlöning av 2,000 kronor.

Detta förslag biträddes av Kungl. Maj:t.

Yid ärendets föredragning anförde föredragande departementschefen, bland
annat, att verkligheten på ett påtagligt sätt jävat antagandet om den låga befordringsåldern.
För att kunna genomföra den avlöningsplan, som riksdagen
tillämnade år 1909, funnes två utvägar, antingen att så starkt öka antalet ordinarie
postexpeditörstjänster, att befordringsåldern sjönk, eller att, så länge den beräknade
ålderssänkningen icke inträffat, höja begynnelselönen. Den första utvägen
ansåg departementschefen, på närmare angivna skäl, föga tilltalande. Mot
den andra utvägen syntes däremot knappast med fog kunna göras några invändningar.
De under åren 1910—1912 antagna extra postexpeditörer hade redan vid
antagandet till extra tjänstemän uppnått sådan ålder, att de med säkerhet icke
komme ^ att utnämnas till ordinarie postexpeditörer vid den år 1909 beräknade
levnadsåldern. Det syntes då icke mer än skäligt att höja begynnelseavlöningen
till det belopp, som postexpeditörerna vid tidigare befordran skulle hava uppnått
genom ålderstillägg. Därest det sedan skulle visa sig — anförde departementschefen
vidare — att befordringsåldern sjönk, vore man för framtiden icke bunden
vid de högre begynnelseavlöningarna.

Förslaget föranledde icke någon erinran från riksdagens sida.

Avlöningsreglementets bestämmelse om en begynnelseavlöning av 1,800 kronor
har således hittills icke tillämpats. Med en beräknad extratid av cirka 5 år skulle de
år 1913 till extra postexpeditörer antagna tjänstemän komma att befordras till postexpeditörer
under år 1918. Detta skulle alltså bliva första året, då avlöningsreglementets
bestämmelse om en begynnelseavlöning av 1,800 kronor träder i kraft.»

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Nu bär styrelsen för posttjänstemännens förening, enligt vad generalpoststyrelsen
meddelar, i skrivelse till generalpoststyrelsen den 3 september
1916 hemställt, att generalpoststyrelsen ville vidtaga åtgärder för
en sådan ändring av gällande avlöningsreglemente, att manlig postexpeditör
må äga tillgodonjuta eu begynnelseavlöning av 2,000 kronor.

I berörda skrivelse anför föreningsstyrelsen:

Behovet av viss avlöningsförbättring för flertalet tjänstemän av lägst postexpeditörsgrad
har under senare tid med dess allmänna prisförhöjning gjort sig
allt kraftigare gällande. Att posttjänstemännens förening icke desto mindre
funnit sig tills vidare böra uppskjuta ett fortsatt arbete på ernående av lönereglering
och ett förnyande av de framställningar i ämnet föreningsstyrelsen
senast 1913 tillät sig göra, beror uteslutande på dels den med världskriget och
krisen inträdda för statsverkets ekonomi brydsamma situationen, dels tillkomsten
föregående år av viss kommission för undersökning av möjligheten av gemensamma
avlöningsbestämmelser för kommunikationsverken och andra verk. Man
har nämligen trott sig böra i vissa hänseenden avvakta resultatet av kommissionens
arbete före framförandet av några lönekrav eller man har tänkt sig möjligheten
att under kommissionens arbete få sina krav beaktade.

Under förhållanden sådana som dessa måste emellertid posttjänstemännens
förening desto kraftigare inskrida mot vad som reellt sett icke annat innebär än
en minskning, och en synnerligen avsevärd sådan, i de avlöningsförmåner en stor
personalgrupp hittills vant sig att räkna med. Här avses avlöningsreglementets i och
med ordinarieblivandet av de 1913 och senare nyantagna manliga extra postexpeditörerna
i kraft trädande bestämmelse om 1,800 kronors grundlön för postexpeditörer.

Efter att hava erinrat att de skäl, som lågo till grund för det av
riksdagen år 1913 beviljade uppskovet med den lägre begynnelseavlöningens tilllämpning,
fortfarande äga giltighet, meddelar föreningsstyrelsen en beräkning av
medelåldern av de extra postexpeditörer, som i sådan egenskap antagits under
åren 1913—1916.

Denna medelålder ställer sig på följande sätt:

1913 ................................. 21 år 19 dagar,

1914 ................................. 20 » 8 mån. 6 dagar,

1915 ................................. 21 » 3 » 3 »

1916 ................................ 21 » 2 »14 »

En liknande uträkning för de under åren 1915 och 1916 antagna postelever,
under förutsättning av deras antagande till extra postexpeditörer i slutet av maj
1917 resp. 1918, visar följande siffror:

1917 ................................. 20 år 10 mån. 21 dagar,

1918 ................................. 21 » 7 » 4 »

Föreningsstyrelsen anför vidare, att levnadsåldern sålunda vid befordran
till ordinarie postexpeditör knappast torde kunna sättas lägre än mellan 25 och
26 år, och att ur samma synpunkt, som gjorde sig gällande vid fixerandet av
övergångsbestämmelsen i 1913 års avlöningsreglemente, det torde kunna sägas
vara med rätt och billighet överensstämmande, att manlig extra postexpeditör
under sådana förhållanden vid ordinarieblivandet må komma i åtnjutande av den
ordinarie avlöning, som 1907 års kommission beräknat skola utgå just vid 25 ä
26 års ålder eller 2,000 kronor.

Departe mentschefen.

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Med hänsyn därtill att år 1915 en särskild kommission tillsatts för
utredning av frågan om åstadkommande av gemensamma avlöningsbestämmelser
vid vissa statens verk, har generalpoststyrelsen, som säger
sig väl hava funnit de av föreningsstyrelsen framlagda synpunkter värda
allt beaktande, likväl ansett tidpunkten nu icke vara lämplig att ifrågasätta
en generell höjning av begynnelselönen för postexpeditörer.

Då emellertid de förutsättningar, som lågo till grund för 1909 års
beslut angående reduceringen av postexpeditörernas begynnelseavlöning,
visat sig fortfarande icke äga motsvarighet i verkligheten, och då de
skäl, som år 1913 föranledde statsmakterna att godkänna generalpoststyrelsens
förenämnda förslag till övergångsbestämmelse i fråga om
förhöjd begynnelselön för de manliga extra postexpeditörer, som anställts
under åren 1910—1912, alltjämt äga giltighet, anser generalpoststyrelsen
rätt och billigt, att ifrågavarande övergångsstadgande utsträckes att
tillämpas jämväl beträffande ytterligare några årsklasser extra postexpeditörer.

Generalpoststyrelsen föreslår därför, att § 4 mom. 2, sista punkten
av. de i avlöningsreglementet intagna särskilda bestämmelser måtte få
följande ändrade lydelse: »Manlig extra postexpeditör, som i sådan egenskap
anställts under något av åren 1910, 1911, 1912, 1913, 1914 eller
1915, må såsom postexpeditör tillgodonjuta en begynnelseavlöning1 av

2,000 kronor».

I likhet med generalpoststyrelsen anser jag, att 1915 års kommissions
utredning bör avvaktas, innan någon allmän förändring göres beträffande
gällande avlöningsbestämmelser. Mot generalpoststyrelsens förslag
till ändring av § 4 mom. 2 av de särskilda bestämmelserna i avlöningsreglementet
har jag däremot intet att erinra. Det torde väl knappast
kunna ifrågasättas att låta den löneminskning, som eljest skulle
inträda för ifrågavarande tjänstemannagrupp, komma i tillämpning under
en dyrtidsperiod, då stora utgifter föreslås för löneförbättringar åt andra
statstjänare. Den av styrelsen föreslagna ändringen är för övrigt av så
ringa ekonomisk innebörd, att på grund av densamma höjning i det uti
staten för avlöning till postexpeditörer beräknade belopp icke anses behöva
vidtagas.

Ortstillägg och hyresbidrag.

Anslaget i fråga, i staten för år 1917 fastställt till 970,000 kronor,
har i varje stat alltsedan 1915 ökats med 20,000 kronor per år.
Generalpoststyrelsen meddelar, att utgifterna å anslaget för år 1916, så -

Kutigl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

vitt nu kan beräknas, icke fullt komma att uppgå till det i staten angivna
beloppet, 950,000 kronor.

Jämlikt § 13 i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid
postverket ankommer det på generalpoststyrelsens prövning, huruvida
tjänsteman, som förordnats bestrida befattning å annan ort än stationsorten,
må komma i åtnjutande av hyresbidrag, utgörande för dag högst
Vs av det vid resor enligt reglementet utgående traktamente. De av
styrelsen inom nämnda maximigräns fastställda grunder för hyresbidrags
utgående synas styrelsen inom den närmare tiden böra bliva föremål
för revidering i syfte att mera lämpa desamma efter nu rådande synnerligen
fördyrade levnadskostnader. Framställningar härom hava ock
gjorts från personalorganisationernas sida. En dylik revidering komme
givetvis att medföra en ej ringa utgiftsökning.

Då därjämte förändrade bestämmelser i avseende å beräknande av
ortstillägget kunna förmodas komma att inom en ej alltför långt avlägsen
framtid fastställas beträffande såväl grunderna för ortstilläggets utgående
som även de olika orternas gruppering i dyrortshänseende, vilka
bestämmelser jämväl i sin ordning komma att föranleda ökade utgifter
under nu förevarande anslagstitel, anser generalpoststyrelsen, för att anslaget
i förekommande fall icke må behöva överskridas, åtminstone i
någon avsevärd mån, sig böra föreslå, att anslaget för år 1918 höjes
med 30,000 kronor i förhållande till år 1917 och sålunda för år 1918
sättes till 1,000,000 kronor.

Arvoden till extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m.

Under denna titel ingå följande utgifter:

a) arvoden till extra tjänstemän med fast placering och till sådana
extra tjänstemän utan fast placering, som, ehuru de stå till verkets förfogande,
ej innehava tjänstgöringsuppdrag (expektansarvoden);

b) dispositionsanslag för tillgodoseende av mera stadigvarande eller
tillfälligare behov av personalförstärkning;

c) anslag för beredande av semesterledighet och sabbatsledighet åt
tjänstemän;

d) vikariatsersättning i anledning av sjukdomsfall m. m. för tjänstemän,
ordinarie eller extra; av detta anslag utgår också ersättning åt
vikarie för tjänsteman, som inkallats till undervisningskurs.

Utgifterna till arvoden åt såväl extra postexpeditörer som extra
postiljoner med fast placering ävensom för expektansarvoden till dessa
anser generalpoststyrelsen för år 1918 icke komma att överstiga de för
ändamålet i 1917 års stat upptagna belopp.

Kungl. Maj: ts Nåd. Proposition Nr 2.

Däremot beräknar styrelsen, att dispositionsanslagen för personalförstärkning
komma att föranleda väsentligt ökade kostnader samt anför
i fråga härom följande:

»Utgifterna i sådant hänseende lära, så vitt nu kan beräknas, för år 1916
uppgå till ej mindre än omkring 350,000 kronor. Detta, som innebär en betydande
förhöjning utöver vad förut beräknats, beror till stor del på med kriget
förenade extra ordinära utgifter. Ökade kostnader hava uppstått dels för personal
vid särskilda, i anledning av kriget anordnade utväxlingspostanstalter: Göteborg
utr., Köpenhamn, Karungi utr. och Gävle utr., dels ock för förstärkning
av personalen vid de ordinarie utväxlingspostanstalter, vilka haft att taga befattning
med de synnerligen stora utrikes transitposterna. Dessa utgifter torde för
år 1916 komma att uppgå till sammanlagt omkring 100,000 kronor.

Jämväl den inländska posttrafiken har emellertid, såsom i annat sammanhang
påvisats, tagit ett ofantligt uppsving. Det har icke varit möjligt att utföra
det härigenom ökade arbetet enbart med den vid de olika postanstalterna fast
anställda personalen, utan hava tillfälliga arbetskrafter i stor utsträckning måst
anlitas.

De bestyr med utbetalningar från allmänna pensionsförsäkringsfonden, som
pålagts postverket, hava visat sig bliva synnerligen betungande. Utbetalningarna
hava nämligen tagit sådan omfattning, att det vållat ej oväsentliga svårigheter
för det egentliga postarbetet.

Sedan med 1916 års ingång jämväl personer, som fyllt 67 år, medgivits
rätt till understöd från pensionsförsäkringsfonden, hava pensionsutbetalningarna
ökats i än högre grad, så att vid en hel del postkontor vissa dagar varje månad
måst anlitas tillfällig personalförstärkning för att kunna medhinna arbetet.

Slutligen torde postverket ej längre kunna få för postarbetet erforderlig
tillfällig personal utom verket för samma ersättning som hittills. Detta gäller
särskilt dylik personal av postvaktmästargrad i Stockholm. Ersättningen till
sådan personal utgår för närvarande efter 1,020 kronor per år i arvode jämte
180 kronor i ortstillägg eller efter omkring 3 kronor 33 öre per dag. Tillfällig
personal i Stockholm anskaffas i allmänhet genom Stockholms städs arbetsförmedling.
Då timersättningen för ej yrkesbildad arbetare därstädes uppgår till
60 ä 80 öre och därutöver, under det att den vid postverket åtnjutna ersättningen
— med 8 timmars tjänstgöring per dag — endast uppgår till något mer
än 41 Yj öre per timme, har arbetsförmedlingen förklarat sig ej längre vara i
stånd att åt postverket skaffa erforderlig tillfällig arbetskraft mot den nu utgående
ersättningen. Postverket torde därför få räkna med en förhöjning i ersättningen
för den utom postverket stående tillfälliga personalen, åtminstone å
vissa orter.»

I anledning av vad sålunda anförts anser generalpoststyrelsen sig
hava att emotse en avsevärd förhöjning i utgifterna för personalförstärkning
under såväl år 1917 som år 1918.

Vad åter vidkommer utgifterna för beredande av semesterledighet
torde desamma för år 1918 komma att nedgå i förhållande till år 1917,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

beroende huvudsakligen därpå, att ordinarie personal utan fast placering
anlitas för ändamålet.

Kostnaderna för sabbatsledighet för år 1918 anser styrelsen komma
att hålla sig inom samma belopp, som beräknats för år 1917.

Vad nyss sagts rörande utgifterna för semesterledighet gäller jämväl
beträffande vikariatsersättningar.

Styrelsen hemställer, att anslaget till »Arvoden åt extra tjänstemän,
vikariatsersättning m. m.», som i staten för år 1917 upptagits till 894,000
kronor, med hänsyn till vad förut omförmälts, icke för år 1918 sättes
lägre än till 1,000,000 kronor. Hänsyn har därvid jämväl tagits till den
inbesparing å detta anslag, som skulle bliva följden av ett bifall till
förslaget om uppförande å ordinaide stat av 75 nya förste postvaktmästar-
och förste postiljonsbefattningar. Ökningen av anslaget i förhållande
till 1917 års anslag skulle alltså utgöra 106,000 kronor.

Emot generalpoststyrelsens hemställan i fråga om anslagen till ortstillägg
och hyresbidrag samt till arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m. har jag intet att erinra, utan får till alla delar tillstyrka
densamma.

Summan av samtliga under avlöningar till distrikts- och lokalförvaltningarna
förekommande anslag är i staten för år 1917 fastställd
till....................................................................................... kronor 11,481,300: —

Läggas härtill av mig föreslagna förhöjningar,
nämligen:

å anslaget till löner och tjänstgöringspenningar. . » 196,200: —

å anslaget till ortstillägg och hyresbidrag............... » 30,000: —

å anslaget till arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
m. m............................................ » 106,000:-

komma samtliga under avlöningar till distriktsoch
lokalförvaltningarna förekommande anslag att

för år 1918 utgöra ...................................................... kronor 11,813,500: —

innebärande en förhöjning i förhållande till år 1917 av 332,200 kronor.

3. Övriga anslag.

Arvoden till poststationer.

Detta anslag har för vart och ett av åren 1914—1917 upptagits
med oförändrat belopp eller 2,150,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Departements chefen.

Sammanfatt ning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Generalpoststyrelsen meddelar, att utgifterna å anslaget belöpa sig för
år 1915 till 2,003,956 kronor 64 öre, innebärande eu ökning vid jämförelse
med år 1914 av 162,484 kronor 69 öre eller 8,8 %>. Av denna ökning
faller 7,16 % å den för perioden 1915—1919 verkställda regleringen av
ersättningen för järnvägspoststationernas handhavande,"vadan ökningen
av lantpoststationsföreståndarnes ersättningar uppgår till 1,64 %.

För år 1916 beräknar styrelsen utgifterna å anslaget till omkring

2,055,000 kronor eller en ökning av inemot 2,5 %.

Då den fortgående stegringen av levnadskostnaderna säkerligen torde
komma att föranleda alltjämt stigande krav å högre ersättning från
lantpoststationsföreståndarnes sida, anser generalpoststyrelsen försiktigheten
bjuda att för åren 1917 och 1918 räkna med en ökning av 3 å
4 % och hemställer på grund därav, att ifrågavarande anslag för år 1918
upptages till förslagsvis 2,200,000 kronor, innebärande en förhöjning i
anslagssumman av 50,000 kronor.

Arvoden åt frirnärksförsäljare.

I sitt statförslag för år 1917 hemställde generalpoststyrelsen om
ändring i bestämmelserna i fråga om arvodet till antagna särskilda
frankoteckensförsäljare, åsyftande sänkning av detta arvode. I samband
därmed och då en dylik sänkning skulle möjliggöra nedsättning av det
för ändamålet i staten upptagna anslag, föreslog generalpoststyrelsen
tillika, att anslaget i fråga skulle i staten för 1917 upptagas till allenast

50,000 kronor, innebärande en besparing i jämförelse med staten för år
1916 av 20,000 kronor.

Riksdagen fann den föreslagna sänkningen av arvodena välbetänkt.

Anslaget upptogs i 1917 års stat till nämnda belopp 50,000 kronor.
Kungl. Maj:t har sedermera genom nådigt brev den 30 juni 1916, i
enlighet med generalpoststyrelsens förslag, meddelat ändrade föreskrifter
angående frimärksförsäljarnas arvoden.

Innan erfarenhet vunnits rörande den inverkan å utgifterna å sagda
anslag, som kan komma att utövas såväl av ikraftträdandet av de förändrade
arvodesbestämmelserna som ock därav att, utöver det femtiotal frimärksautomater,
som uppsatts under år 1915, ytterligare omkring 200 dylika
automater under år 1916 blivit anbragta dels inom huvudstaden dels ock
inom olika samhällen i landsorten samt därutöver än ytterligare omkring
250 frimärksautomater, som för närvarande äro under tillverkning å postverkets
verkstad, under den närmare tiden utplacerats, anser general -

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

poststyrelsen någon förändring av anslaget icke böra ifrågakomma,
utan har detsamma för år 1918 upptagits med oförändrat belopp av 50,000
kronor.

Gratifikationer ra. ra. åt tjänstemän eller andra personer, som äro anställda
vid postverket eller anlitas i dess ärenden.

I postverkets stater har sedan lång tid tillbaka anvisats ett fast
anslag till gratifikationer m. m. Beträffande detta anslag anför generalpoststyrelsen
följande:

»Anslaget är, såsom ligger i sakens natur, avsett att i huvudsak användas
för tilldelande av penningbelöningar åt de tjänstemän, som på ett eller annat
sätt gjort sig därav förtjänta, samt särskilt såsom uppmuntran åt tjänstemän för
flit och intresse vid tillfällen av större anhopning av göromål, såsom exempelvis
vid jul och nyårstid.

Såsom generalpoststyrelsen vid avgivandet av statförslaget för år 1917 närmare
omförmält, anlitas anslaget emellertid jämväl till gratifikationer åt andra personer
för berömvärt, oegennyttigt handlingssätt till postverkets bästa ävensom till flyttningsbidrag
till tjänstemän, varjämte viss del av anslaget är avsett att användas
till resebidrag åt posttjänstemän under utrikes studieresor.

Därjämte utbetalas av detta anslag gratifikationsvis ersättningsbidrag till
postverkets extra personal med fast placering vid de enstaka tillfällen, då densamma
måste beordras till tjänstgöring å annan ort än stationsorten.»

Generalpoststyrelsen meddelar, att utgifterna å anslaget, som i 1915
års stat är upptaget till 20,000 kronor, för samma år belöpt sig till
19,951 kronor. Därvid vore emellertid att märka, att häri icke inginge
de särskilda ersättningsbelopp, som utbetalats till personal, som tjänstgjort
å de i anledning av kriget särskilt inrättade utväxlingspostanstalterna
i Göteborg, Köpenhamn och Karungi utr., och vilka ersättningsbelopp
generalpoststyrelsen varit hänvisad att, intilldess av Kungl.
Maj:t annorlunda bestämts, avföra under detta anslag. Sedan Kungl.
Maj:t, på generalpoststyrelsens därom gjorda anhållan, den 9 september
1915 medgivit, att de särskilda ersättningsbelopp, som utbetalats eller
kunde komma att utbetalas till sagda personal, finge utgå från det i
postverkets stater uppförda anslag till oförutsedda utgifter, har styrelsen
till sistnämnda anslag överfört hela det belopp, som för tiden intilldess
utbetalats eller 13,111 kronor 76 öre. Trots att således dessa särskilda,
av det pågående kriget förorsakade utgifter avlyftats från gratifikationsanslaget,
har detsamma för år 1915 visat sig otillräckligt.

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2,

Styrelsen anför härom följande:

»Under nuvarande förhållanden har det ej varit möjligt att vid tillfällen av
större trafikökning, såsom exempelvis vid större helger, vissa namnsdagar och
dylikt, erhålla fullt kvalificerad arbetskraft utom postverket, utan har styrelsen
vid sådana tillfällen varit nödsakad att för arbetets jämna fortgående pålägga
postpersonalen tjänstgöring å avsevärt utsträckt tid över den normala.

I stället för att vid postverket tillämpa övertidsersättningssystem, har
generalpoststyrelsen, då statsmakterna, vad postverket beträffar, å dess stat
anvisat ett fast anslag till gratifikationer, ägt att i de fall, då extra ersättning
ansetts böra utgå till tjänstemän, bereda dem dylik, att utgå av detta anslag.

Från tjänstemannahåll hava visserligen vid upprepade tillfällen framförts
önskemål om särskild ersättning för timme för övertidsarbete. Denna fråga
torde emellertid få anses vara av mycket invecklad beskaffenhet och sammanhänger
med reglerande av arbetstiden ävensom en del andra hithörande spörsmål.
Generalpoststyrelsen har därför ännu icke fattat ståndpunkt i frågan.

Den huvudsakligaste delen av gratifikationsanslaget tages numera i anspråk
för tilldelande av gratifikationer åt personalen för nitiskt och intresserat arbete
under avsevärt utsträckt tjänstgöringstid utöver den normala vid jul- och nyårsperioderna.

Aven med det vid senaste riksdag för år 1917 anvisade förhöjda belopp,

25.000 kronor, torde gratifikationsanslaget icke bliva tillräckligt för att kunna i
önskvärd och tillräcklig utsträckning bereda postpersonalen ersättning för dylikt
arbete. Erfarenheten från sista jul- och nyårsperioden visar nämligen, att det
skulle hava varit synnerligen önskvärt, att generalpoststyrelsen för ifrågavarande
ändamål haft till sin disposition större belopp än som då var förhållandet.»

Styrelsen uttalar såsom sin mening, att ehuruväl styrelsen skall låta
sig angeläget vara att, endast då verkliga skäl därtill föreligga, utdela
gratifikationer, det ur flera synpunkter måste anses vara av stor vikt,
att styrelsen har tillgång till ett jämförelsevis betydande belopp för att
kunna tillgodose de berättigade krav, som styrelsen anser böra kunna
göras gällande från personalens sida på bekommande av särskild ersättning
för visst arbete.

Generalpoststyrelsen hemställer fördenskull, att anslå gsbeloppet i
staten för år 1,918 höjes med 15,000 kronor och sålunda fastställes till

40.000 kronor.

Understöd m. m. åt personer, som är o eller varit anställda vid postverket

eller anlitats i dess ärenden.

Beträffande detta förslagsanslag anser generalpoststyrelsen sig icke
för närvarande och innan ännu några års erfarenhet vunnits rörande
verkningarna av de från 1914 års början medgivna förhöjda understöds -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

belopp till avgångna poststationsföreståndare och. lantbrevbärare behöva
ifrågasätta någon förhöjning, utan borde anslaget jämväl för 1918 upptagas
med 20,000 kronor.

Vad generalpoststyrelsen föreslagit beträffande »Övriga anslag» har Departemcnuicke
givit mig anledning till erinran.

De skilda anslagsbeloppen under »3. Övriga anslag» uppgå i staten Sammanfatt för

år 1917 till sammanlagt .......................................... kronor 2,245,000: 8iagfn*under

För år 1918 hava föreslagits förhöjningar i >s. Övriga

f..r ii oj anslag».

följande anslag:

arvoden till poststationer med ....................................... » 50,000:

gratifikationer m. m. med........................................... »_15,000:

Samtliga under »övriga anslag» förekommande
anslagsbelopp komma således att i staten för år

1918 sluta å ett belopp av............................................ kronor 2,310,000: —

vilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1917 av 65,000 kronor.

Totalsumman av anslagen till avlöningarna är i staten för år 1917

upptagen till .................................................................... kronor 14,271,100:

De av generalpoststyrelsen för år 1918 föreslagna
höjningarna i anslagen utgöra:

till generalpoststyrelsen................................................... » 34,200:

» distrikts- och lokalförvaltningarna........................ » 332,200:

samt i »övriga anslag»............................................... B_65,000:

Anslagen till avlöningar för år 1918 komma

således att utgöra ........................................................... kronor 14,702,500:

vilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1917 med 431,400 kronor.

Sammanfattning
av samtliga
anslag
under »A.
Avlöningar».

B. Övergångsstat.

1. General poststyrelsen.

Av de under denna titel i 1917 års stat uppförda anslag föreslår
generalpoststyrelsen följande att uppföras i övergångsstaten för år 1918
med på nedan anförda grunder ändrade belopp.

Av de i 1917 års stat uppförda 5 tjänstemän i l:a graden beräknar
styrelsen en komma i åtnjutande av ett andra ålderstillägg, 500 kronor,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

från och med ingången av år 1918. Det för tjänstemännen i l:a graden
i 1917 års stat upptagna beloppet, 19,000 kronor, bör i 1918 års stat
sålunda ökas till 19,500 kronor.

Arvodena till de två extra tjänstemännen — amanuenser —, som
uppbära avlöningar å generalpoststyrelsens övergångsstat, utgå numera
med endast 2,520 kronor. Det i 1917 års stat uppförda anslag till arvoden
åt extra tjänstemän, 3,100 kronor, bör alltså för år 1918 sänkas
till 2,520 kronor eller i runt tal 2,500 kronor.

Då övriga härunder i 1917 års stat uppförda anslag beräknas
komma att för år 1918 utgå med oförändrade belopp, skulle summan
av samtliga å generalpoststyrelsens övergångsstat uppförda anslag — för
år 1917 upptagna med 30,700 kronor — för år 1918
utgöra .......................................................................................... kr. 30,600: —.

Under »A. Avlöningar» är inberäknat avlöningar till
5 manliga förste postexpeditörer och en kvinnlig postexpeditör,
vilka tjänster skola tillsättas endast i mån av
avgång bland förenämnda, i övergångsstaten uppförda
tjänstemän i första lönegraden och amanuenser. Då
emellertid erfarenheten givit vid handen, att begynnelseavlöningen
till nyutnämnd manlig förste postexpeditör i
allmänhet uppgår till 3,500 kronor, har i staten för år
1918 för dessa 5 tjänstemän avlöningarna jämte ortstillägg
(450 kronor för varje) under A. beräknats till
19, <50 kronor. Den vakanta kvinnliga postexpeditörstjänsten
har under A. nu liksom föregående år beräknats
till 1,725 kronor, motsvarande begynnelseavlöning jämte
ortstillägg.

Från 1918 års övergångsstat för generalpoststyrelsen
böra alltså avgå sistnämnda två belopp, tillhopa 21,475
kronor eller i runt tal.............................................................. » 21,500: —

Det i 1917 års stat uppförda anslag till en kammarskrivartjänst
uppföres ej i 1918 års stat, då innehavaren
av denna tjänst avlidit.

Anslagen till generalpoststyrelsens övergångsstat i
1918 års stat böra alltså utföras med................................... » 9,100:_

Vid jämförelse med 1917 års stat innebär detta en minskning av

1,600 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

Generalpoststyrelsen meddelar, att de i 1917 års stat under denna
titel uppförda anslagen till en postmästare av klass 2 A, 6,000 kronor,
samt till en postexpeditör med avlöning som förste postexpeditör, manlig
(enligt 1914 års stat), 4,200 kronor, icke komma att uppföras i 1918
års stat, då innehavaren av den förra tjänsten beräknas avgå med pension
före 1918 års ingång och innehavaren av den senare avlidit.

Övriga anslag finner styrelsen böra uppföras i 1918 års stat med
oförändrade belopp.

På grund av förenämnda två anslags avförande ur 1918 års stat
kommer sammanlagda beloppet av samtliga anslag härunder — i 1917
års stat upptagna med 61,550 kronor — att i 1918 års stat minskas
till 51,350 kronor. Av samma anledning blir beloppet för »Avgå följande
under A. upptagna avlöningar» minskat med 9,300 kronor, utgörande
avlöningar dels för en postmästare av klass 2 B 5,500 kronor,
dels för en manlig postexpeditörstjänst, 3,800 kronor, och kommer avdraget
således att i sin helhet utgöra 41,100 kronor.

Efter avdrag av sistnämnda belopp från de här förut till 51,350
kronor beräknade anslagen, blir skillnaden 10,250 kronor, det belopp,
vartill 1918 års övergångsstat för distrikts- och lokalförvaltningarna bör
beräknas.

Då anslaget i 1917 års stat upptogs till 11,150 kronor, utgör
detta en minskning i 1918 års stat av 900 kronor.

Emot styrelsens förslag beträffande övergångsstaten bar jag intet
att erinra.

Om till nyssnämnda för distrikts- och lokalförvaltningarna
beräknade anslag................................................... kronor 10,250: —

lägges anslaget för generalpoststyrelsen, bär förut beräknat
till ............................................................................... r 9,100: —,

kommer anslaget å övergångsstaten i dess helhet, i

1917 års stat fastställt till 21,850 kronor, att för år

1918 belöpa sig till ............................................................ » 19,350: —.

Vid jämförelse med 1917 års stat innebär detta en minskning av
2,500 kronor.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

C. Pensioner.

(F örslagsanslag.)

Utgifterna till pensioner åt postverkets tjänstemän hava upptagits
i staten

för år 1915 .................... till kronor 433,840: —

» » 1916 » » 495,100: — samt

» » 1917 » » 536,600:—.

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att 1915 års verkliga utgifter å
detta anslag hava, med frånseende av det belopp, som postverket under
nämnda år blivit gottgjort från pensionsfonden för civila tjänstinnehavare,
utgjort 446,410 kronor, överstigande sålunda de i staten för nämnda
år beräknade med 12,570 kronor. Pensionsutgifterna för år 1916 beräknar
styrelsen däremot komma att med ungefär motsvarande belopp
understiga anslagsbeloppet för sistnämnda år.

Beträffande anslagssumman för år 1917 komma, enligt vad styrelsen
nu kan bedöma, utgifterna att belöpa sig till de beräknade beloppen.

I fråga om pensionsstaten för år 1918 bör till
det i staten för år 1917 upptagna anslagsbelopp ... kronor 536,600: —
läggas dels skillnaden mellan pensionsbeloppen för
helt år till de tjänstemän, vilka år 1917 beräknas
erhålla pension, och den del därav, som kommer att

till dessa tjänstemän utbetalas under nämnda år ... » 55,650: —

dels de pensionsbelopp, som beräknas komma
att under år 1918 utbetalas till under nämnda år
nyblivna pensionstagare, med iakttagande att pensionerna,
såsom förut skett, beräknats komma att
utgå från och med andra månaden efter inträdd

pensionsålder ....................................................................... » 28,505: —

Summa kronor 620,755: —

Från denna summa bör dragas den på grund
av dödsfall eller annan avgång bland pensionstagarne
beräknade besparing i pensionsutgifterna.

Denna besparing torde, i likhet med vad förut gjorts,

(55

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

böra upptagas till b % k ovannämnda slutsumma,
eller ........................................................................................ kronor 31,035: —

Utgifterna å pensionsstaten för av 1918 skulle,
enligt denna beräkningsgrund, komma att utgöra... kronor 589,720: —
eller i runt tal 589,700 kronor,

innebärande en ökning i jämförelse med senast fastställda pensionsstat,

536,600 kronor, av 53,100 kronor.

Förestående belopp, 589,700 kronor, bör enligt av generalpoststyrelsen
gjorda beräkningar fördelas på de tre i staten .upptagna grupperna
sålunda:

1) Tjänstemän, som erhållit avsked..................... kronor 573,285: —

2) Tjänstemän m. fl., som i följd av skada

under tjänstutövning eller av annan orsak tillerkänts
årligt imderstöd ..................................................... » 13,815: —

3) Avlidna tjänstemäns m. flis änkor och barn ))_2,600: -

Summa kronor 589,700: —

Härvid hava beträffande grupperna 2) och 3) endast tagits i beräknande
sådana understöd, som redan blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen
beviljade.

Vad generalpoststyrelsen under rubriken »Pensioner» föreslagit har
ej föranlett någon erinran från min sida.

D. Postbefordran.

(F örslagsanslag.)

Postbefordran å järnväg.

För detta ändamål har för vart och ett av åren 1914, 1915, 1916
och 1917 anvisats 4,400,000 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar, att utgifterna å anslaget, vilka för
år 1914 belöpte sig till 3,909,300 kronor, under år 1915 stegrats till
4,414,418 kronor.

Denna stora ökning, ej mindre än 505,118 kronor, är till ojämförligt
största delen orsakad av de utav kriget skapade förhållanden, på
grund av vilka ej mindre postutväxlingen mellan, å ena sidan, Ryssland
och vissa därbortom liggande länder samt, å andra sidan, England,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 2 käft (Nr 2.) 9

Departements chefen.

Kung!. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 2.

11ankrike ro. fl. länder kommit att förmedlas av Sverige, än även utväxlingen
av försändelser till och från i de olika länderna befintliga
krigsfångar blivit i allt större och större utsträckning överlämnad åt
svenska postverket.

Angående transitopostbefordringen har styrelsen lämnat följande
redogörelse:

... »Under hela år 1915 försiggick all postutväxling med Ryssland över Torne
en början vid Karungi, men sedermera, efter det att järnvägen utsträckts
till Hapaianda, därstädes. Detta föranledde, att under kela året stora mängder
transitopost fingo järnvägsledes transporteras mellan Göteborg, ändpunkten för
sjöpostlinjen till England, och Karnngi resp. Haparanda. Krigsfångepaketen
maste befordras hela järnvägssträckan Trälleborg—Haparanda (Karungi); och
slutligen tiar den lätt avsevärda paketposten från Danmark till Ryssland fått
fraktas hela sträckan Malmö—Haparanda (Karungi).

För att i någon män belysa storleken av de postmängder, som sålunda fått
forslas genom landet i hart när hela dess utsträckning, meddelas följande uppgifter
beträffande år 1915. ^

Sammanlagda vikten av den transiterande ärerposten utgjorde för de 3 sista
månaderna av sagda år:

i riktning till Kyssland........... 286,911 kg. eller i medeltal per månad 95 637 ko *

* från » ............ 106,051 » » » > » 35,350 »

Antalet transiterande paket till Kyssland utgjorde under året:

från England och „ . .

därbortom liggande från Norge och 1

länder, inkomna transit däröver från Danmark

via Göteborg inkomna

606,789 stycken

(i medeltal per månad: 50,566 »

341,469 stycken 402,955 stycken
28,456 » 33,579 » ''

Antalet krigsfångepaket till och från Kyssland utgjorde:

l:a kvartalet 1915
2:a > »

3:e » »

4:e » »

59,396 stycken
182,018
175.282 »

716,086 »

eller tillhopa 1,132,782 stycken,
av vilka 1,053,765 från Ryssland och 79,017 till detta land.

Het är uppenbart, att endast en bråkdel av dessa massor av post kunnat
inrymmas 1 av mnkesposten ej upptagna delar av det för den vanliga postbefordnngen
avsedda postvagnsutrymmet. För det övriga har extra utrymme huvudsakligen
godsvagnar, fått tagas i anspråk. Kostnaderna för detta extra utrymme
hava for ar 1915 uppgått till omkring 500,000 kronor.

(57

Kung]. Maj ds Nåd. Proposition AV 2.

För år 1916 äro än 1 lögre utgifter för extra postvagnsutrymme att emotse.

Visserligen upphörde, på grund av kända förhållanden, transitbefordringen
över Sverige av paket mellan England och Eyssland i slutet av år 1915, men i
stället har utväxlingen av krigsfångepaket enormt ökats. Sålunda befordrades
genom Sverige under de åtta första månaderna av år 1916 ej mindre än 3,263,249
dylika paket, därav 3,015,418 i riktning frun och 247,831 i riktning till Ryssland.
Ytterligare ökning av denna rörelsegren kan beräknas, sedan med Rumäniens
inträde bland de krigförande makterna Sverige torde komma att förmedla ifrågavarande
postutväxling jämväl mellan, å ena sidan, Ryssland och, å andra sidan,
Österrike-Ungern, Bulgarien och Turkiet.

Verkställda beräkningar hava givit vid handen, att järnvägsbefordringen av
transitposterna för de tre första månaderna av år 1916 betingat en kostnad av i
runda tal respektive 77,000, 74,000 och 86,000 kronor. Genom den i mitten av maj
månad vidtagna åtgärden att anordna sjöpostbefordran mellan Sverige och Finland
å linjerna Stockholm—respektive Gävle—Raumo kunde sistnämnda kostnader
nedbringas till omkring 30,000 kronor per månad. Denna anordning måste
emellertid, på grund av tillstötande omständigheter, inställas i slutet av augusti,
och för årets återstående månader torde man näppeligen våga räkna med lägre
belopp än omkring 90,000 kronor per månad. I följd härav lärer — allt under
förutsättning av krigets fortvaro — transitopostbefordringen komma att föranleda
en ökning av utgifterna å anslaget till postbefordran å järnväg med minst 900,000
kronor. >

I fråga om de ökade inkomsterna i anledning av omhandlade transitopostbefordran
bar ge n er alp o s t st yr el sen meddelat upplysningar, som
omförmälas i annat sammanhang här nedan.

De normala utgifterna å anslaget, varav även utgå kostnader för
reparationer å postvagnar m. m., beräknar styrelsen för år 1916 kunna
begränsas till omkring 4,150,000 kronor.

Beträffande den under senaste tiden skedda ökningen i postbefordran
å järnväg anför styrelsen följande:

»Vid utgången av år 1915 utgjorde de för postbefordring använda järnvägarnas
sammanlagda längd 14,815 km. Under år 1916 har därutöver för posttrafik
tagits i anspråk en bansträcka av 32 km. och beräknas innan årets slut
tillkomma ytterligare 78 km. Enligt inhämtade upplysningar från järnvägsstyrelsen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle kunna antagas, att under år
1917 omkring 156 och under år 1918 omkring 147 km. nya, för postbefordring
lämpliga banor komma att öppnas för trafik.

Antalet med olika slag av befordringsmedel, såsom hel postvagn eller del
av sådan vagn, godsvagn, fack, brevlådor m. m., å järnväg postförda kilometer
har under år 1915 uppgått till 30,459,598, innebärande en ökning i jämförelse
med 1914 av 1,114,812 km.»

För år 1917 beräknar styrelsen, med hänsyn till poströrelsens ständiga
tillväxt, nya järnvägars öppnande för trafik och dylikt en utgiftssumma
av inemot 4,300,000 kronor.

Kiingl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Poströrelsens, särskilt paketbefordringens, fortgående stegring medför
ständigt stigande krav på ökade utrymmen inom postkupéerna.
Järnvägskommunikationernas förbättring nödvändiggör omläggningar av
postförbindelserna å järnväg. Samtliga dessa omständigheter föranleda,
att man allt framgent måste räkna med betydliga ökningar av kostnaderna
för postbefordran å järnväg. Vid sådant förhållande anser generalpoststyrelsen
nödvändigt, att det för sagda ändamål anvisade anslag
bör, på det utgifterna må med säkerhet kunna hållas inom anslagsbeloppet,
höjas med 50,000 kronor och fördenskull uppföras i 1918 års
stat med 4,450,000 kronor.

Postbefordran å landsväg jämte lokala transporter.

Detta anslag har Irån och med år 1914 varit i staten upptaget med

2.100.000 kronor för varje år.

Generalpoststyrelsen upplyser, att utgifterna å anslaget, vilka under
år 1914 belöpte sig till 1,805,657 kronor, under år 1915 uppgått till
2,004,767 kronor, vilket sålunda innebär en utgifts stegring av 199,110
kronor.

Av sistnämnda summa äro, enligt styrelsens uppgift, inemot 150,000
kronor att hänföra till de kostnader, som föranletts av nu pågående
transitbefordring av post genom landet.

Styrelsen anför angående denna transitbefordring följande:

»Såsom generalpoststyrelsen hade anledning meddela i samband med avgivande
av statförslaget för år 1917, förorsakades särskilt dryga utgifter för de
hästskjutsar, som erfordrades för postforslingen mellan Karungi och Karunki i
Finland samt än mer mellan Karungi och Haparanda, efter det islossningen
omöjliggjort transporter på isen över Torne älv och intill den tidpunkt, då järnvägen
Iramdragits till Haparanda. Från sistnämnda tidpunkt hava de utgifter,
som'' avföras under nu ifrågavarande anslagstitel, kunnat nedbringas till 5,000 ä

6.000 kronor för månad. Dessa utgifter — vilka givetvis till allra största delen
bortföllo under den tid av år 1916, då postbefordringen mellan Sverige och Finland,
på sätt ovan vid behandlingen av anslaget till postbefordran å järnväg
omförmälts, försiggick sjöledes mellan Gävle eller Stockholm och Raumo — äro
allt fortfarande att emotse, så länge den nuvarande transitbefordringen fortgår.
Någon ökning torde även kunna förväntas uppstå under den del av året, då
postforslingen mellan Haparanda och Torneå icke kan äga rum med båtar. Emellertid
behöver, så vitt nu kan bedömas, anslaget icke av dessa anledningar
framdeles belastas i fullt så hög grad som under år 1915.»

Den av nu rådande förhållanden föranledda stegringen å arbetsoch
foderpriser har redan och torde under den närmaste tiden komma

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

att äti ytterligare öva en högst betydande inverkan å utgifterna för
postbefordran laudsviigsledes. Styrelsen anför härom följande:

»Av orsaker, för vilka genoralpoststyrelsen lämnat utförlig redogörelse i
samband med avgivandet av statförslaget för år 1917, har denna inverkan icke
varit så framträdande med avseende å utgifterna för år 1915. Bortsett från de
extraordinära utgifterna till följd av kriget har nämligen kostnadsökningen å
anslaget endast belöpt sig till cirka 50,000 kronor.

För år 1916 har däremot utgiftsökningen visat sig bliva avsevärt större än
generalpoststyrelsen ansåg sig liava anledning beräkna vid upprättandet av sistnämnda
statförslag. Såsom generalpoststyrelsen då meddelade, både till upphörande
med 1915 års utgång uppsagts ej mindre än 142 postföringskontrakt,
motsvarande 17,l % av hela antalet dylika kontrakt och innefattande en sammanlagd
ersättningssumma av ungefär 190,900 kronor. Förnyandet av dessa avtal
har inneburit en utgiftsökning av omkring 36,600 kronor eller 19,2 %. motsvarande
4,2 % av sammanlagda utgifterna för landsvägspostföring under 1915.
Vidare hava lantbrevbäringskontrakt uppsagts till ett antal av 447 — 20 % av
hela antalet sådana kontrakt och avseende en ersättningssumma av tillhopa cirka

178.000 kronor — vilka uppsägningar föranlett en kostnadsökning av 38,700 kronor,
d. v. s. 21,7 % av förutvarande ersättningssumman och 4,7 % av 1915 års
utgifter för lantbrevbäringen i dess helhet. Härutöver har gen eralposts tyre! sep
i ett antal fall, då till lantbrevbärare utgående ersättning uppenbarligen varit
allt för låg med hänsyn till vederbörandes arbetsprestation och gällande arbetspriser,
funnit billigheten kräva att bevilja ersättningsförhöjning. Därav har föranletts
utgiftsökning av omkring 19,000 kronor. Nyinrättande av lantbrevbäringslinjer
har medfört merutgifter med omkring 11,000 kronor, varjämte omreglering
av och turökning å förutvarande dylika linjer betingat cirka 17,000 kronor. På
den s. k. låd- eller förstadsbrevbäringen faller en kostnadsökning av omkring

11.000 kronor. Samtliga nu meddelade siffror beträffande år 1916 avse årskostnader
i avrundade tal.

De nu relaterade, högst betydande prisstegringar torde, så vitt nu kan bedömas
och bortsett från de av kriget förorsakade kostnaderna, föranleda att utgifterna
för år 1916 å nu ifrågavarande anslag komma att uppgå till något över
2,000,000 kronor. Därtill torde, under förutsättning att kriget fortfar intill årets
slut, böra räknas med extraordinära utgifter till belopp av omkring 100,000 kronor.
Anslaget kan därför förutses komma att överskridas.

Den utgiftsstegring, som grundar sig på under år 1916 ikraftträdda kontrakt,
uppgår till ej mindre än i det närmaste 164,900 kronor eller 8,9 % av den
normala utgiftssumman för år 1915, 1,855,000 kronor.

Ett överslag av antalet uppsägningar av för år löpande postföringskontrakt,
vilka i enlighet med kontraktens bestämmelser angående uppsägningstid yerkställts
före utgången av augusti månad 1916, har givit till resultat, att ej mindre
än 294 kontrakt, motsvarande 37 % av hela antalet gällande kontrakt samt innefattande
en sammanlagd entreprenadsumma av något över 366,000 kronor, skulle
komma att upphöra med utgången av år 1916. Vid sagda tidpunkt komma dessutom
att upphöra 122 lantbrevbärarekontrakt, avseende en ersättningssumma av
tillhopa omkring 48,000 kronor.

På grund av den enorma ökningen av antalet uppsägningar kan man med
säkerhet förutse, att rådande prisförhållanden komma att år 1917 orsaka en be -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

tydligt större stegring av utgifterna för postbefordringen å landsväg än den, varmed
generalpoststyrelsen ansåg sig böra räkna vid avgivande av statförslaget för
sagda år. Med stöd av ovanstående redogörelse beträffande utgiftsstegringen å
anslaget torde försiktigbeten bjuda att beräkna kostnadsökningen till omkring
9 %. Detta skulle innebära, att utgifterna för år 1917 — bortsett från de av
kriget föranledda särskilda kostnaderna — komme att stiga till omkring 2,200,000
kronor, således ett överskridande av anslaget med cirka 100,000 kronor.»

Generalpoststyrelsen anser, att anslaget bör i staten för år 1918
upptagas till 2,350,000 kronor, innefattande en förhöjning i förhållande
till anslagsbeloppet för år 1917 av 250,000 kronor.

Postbefordran sjöledes.

1. Emellan Sveriges fastland och Gottland.

Anslaget har i staten för vart och ett av åren 1914—1917 varit
upptaget med 75,000 kronor eller det belopp, som, enligt mellan generalpoststyrelsen
och ångfartygsaktiebolaget Gottland den 14 november
1911 avslutat kontrakt, tillgodokommer sagda bolag för upprätthållande
av regelbunden postförbindelse mellan fastlandet och Gottland.

Med pågående krig sammanhängande förhållanden — särskilt den
fara, som uppstått för sjöfarten på grund av i Östersjön kringflytande
minor — hava föranlett, att generalpoststyrelsen, efter av Kungl. Maj:t
lämnade bemyndiganden, medgivit bolaget vissa lättnader i avseende å
kontraktets fullgörande. Sålunda har anlalet postföringsturer under
vissa tidsperioder minskats, varjämte under den mörkare årstiden nattturer
fått utbytas mot dagturer m. in. Till följd av dessa förhållanden
hava, å ena sidan, avdrag från ersättningen skett för inställda turer,
men, å andra sidan, har bolaget, likaledes efter bemyndigande av Kungl.
Maj:t, av postmedel erhållit bidrag till krigsförsäkring av båtar och besättning.
A anslaget har därför under år 1915 allenast utbetalats
70,100 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att bolaget i vederbörlig tid
under sagda år uppsade förenämnda kontrakt till upphörande med
den 14 november 1916. I samband med kontraktsuppsägningen hade
bolaget framhållit, att de, särskilt genom kolprisernas enorma stegring,
ständigt ökade omkostnaderna samt den av rådande förhållanden föranledda
minskningen i person- och godstrafiken ansåges omöjliggöra för
bolaget att för dittills avtalad ersättning fortfarande upprätthålla postförbindelsen.
Vidare ville bolaget göra gällande, att postföringsersätt -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

ningen borde täcka de ökade kostnader, som föranleddes därav, att bolaget
måste under hela vinterseglationen hålla minst två båtar i trafik,
under det att för ett tillfredsställande tillgodoseende av passagerar- och
godstrafiken under en avsevärd del av året endast erfordrades ett så stort
antal turer, som kunde uppehållas med en båt.

Då de med bolaget inledda förhandlingar pågingo vid tiden för
statförslagets avgivande, har goneralpoststyrelsen icke varit i tillfälle
att fälla något omdöme rörande det belopp, med vilket utgifterna å anslaget
kunde komma att stiga efter förut gällande avtals upphörande.
Detta belopp blir under alla förhållanden beroende på Kungl. Maj:ts bestämmande.
Generalpoststyrelsen hemställer emellertid, att anslaget i
fråga för år 1918 upptages till förslagsvis 100,000 kronor.

2. Emellan övriga inrikes orter.

För detta ändamål har alltsedan år 1911 årligen anvisats ett belopp
av 140,000 kronor.

Utgifterna å anslaget hava under år 1915 belöpt sig till 114,269
kronor.

Då stegring av sagda utgifter torde kunna emotses såsom följd av
de utav rådande förhållanden förorsakade ökade omkostnaderna för sjöfarten,
anser generalpoststyrelsen sig böra hemställa, att nu ifrågavarande
anslag fastställes för år 1918 till 150,000 kronor, innebärande
en förhöjning av 10,000 kronor vid jämförelse med 1917 års stat.

3. Emellan Sverige och Tyskland.

Detta anslag finner generalpoststyrelsen för år 1918 böra upptagas
i staten med samma belopp som för år 1917 eller 273,500 kronor.

På sätt generalpoststyrelsen meddelat vid avgivandet av statförslaget
för år 1917, nedbringas utgifterna å anslaget till ungefär hälften
av det i staten anvisade beloppet under den tid den regelbundna postångfärjeförbindelsen
å linjen Trelleborg—Sassnitz uppehälles med endast
eu tur i vardera riktningen. Så snart förbindelsen i fråga återupptages
i samma utsträckning som före krigsutbrottet, stiga utgifterna på anslaget
till det för ändamålet anvisade belopp.

4. Emellan Sverige och Danmark.

Anslaget har för vart och ett av åren 1914—1917 fastställts till lika
stora belopp eller 15,000 kronor.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2.

Utgifterna för år 1915 uppgå till 12,983 kronor.

Ej heller beträffande detta anslag ifrågasattes någon förhöjning.

5. Emellan Sverige och Finland.

Till bestridande av kostnaderna för denna postbefordran, som före
krigsutbrottet utfördes genom finska postverkets försorg, har sedan några
år tillbaka i staten upptagits ett belopp av 25,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför beträffande detta anslag följande:

»I syfte att så vitt möjligt nedbringa kostnaderna för transitbefordringen
genom Sverige av posten till och från Ryssland ävensom för att i ej högre grad
än oundgängligen vore nödvändigt anstränga statens järnvägars under rådande
förhållanden hårt anlitade vagnpark anordnades under sommarseglationen år 1916
postföring med ångbåt mellan Sverige och Finland. För ändamålet användes
dels, efter nådigt medgivande, postångfartyget Öland, vilket från och med den
18 maj till utgången av augusti trafikerade linjen Gävle—Eaumo, dels ock under
tiden 20 maj—31 juli Stockholms Rederiaktiebolag Sveas ångare på linjen Stockholm—Raumo
(Mäntyluoto). Slutligen förhyrde generalpoststyrelsen för tiden
9 augusti—3 september den enskild firma tillhörande ångaren »Niobe», vilken
under nämnda tidsperiod användes vid forslingen av den alltjämt växande mängden
krigsfångepaket.

Kostnaderna för nu omförmälda särskilda sjöpostföring hava uppgått till
sammanlagt något över 142,000 kronor. Enär emellertid, enligt gällande konvention
angående postförbindelserna mellan Sverige och Ryssland, kostnaderna för
sjöpostföringen under den vanliga seglationstiden skola jämt fördelas mellan de
respektive postverken, har generalpoststyrelsen hos ryska postförvaltningen hemställt
om gottgörelse för hälften av det sålunda utbetalade beloppet.»

För närvarande är givetvis, säger styrelsen, omöjligt förutse, huru
postförbindelsen Sverige—Ryssland kan komma att ordnas efter krigets
slut. Under förutsättning att densamma då kommer att av finska postförvaltningen
ånyo övertagas och upprätthållas på samma villkor som
vid tidpunkten för krigsutbrottet, anser styrelsen någon ändring av det
i staten upptagna anslagsbeloppet, 25,000 kronor, icke behöva vidtagas.

6) Emellan Sverige samt Storbritannien och Amerika.

Till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande postbefordran har
alltsedan år 1909 i de olika årens stater varit upptagna lika stora belopp,
eller 14,000 kronor.

Före krigsutbrottet 1914 utgick av anslaget ersättningen för paketpostbefordringen
mellan Sverige och England å linjerna Göteborg—
London och Göteborg- Hull respektive G rimsby samt mellan Sverige och

Kungi. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 73

Amerikas förenta stater med anlitande av dansk ångbåtslinje Köpenhamn
—New York.

I samband med statförslaget för 1917 bar generalpoststyrelsen lämnat
redogörelse för anordnandet av den direkta sjöpostförbindelse mellan
Sverige och England, som allt fortfarande upprätthålles på i huvudsak
oförändrat sätt. Kostnaderna för denna postförbindelse hava, enligt
styrelsens uppgift, för år 1915 uppgått till 751,990 kronor.

Visserligen är för närvarande under utredning frågan om anordnande
av en, eventuellt staten tillhörig, direkt ångfärje- eller ångbåtsförbindelse
mellan Sverige och England, vilken, om den kommer till
stånd, torde bliva i större eller mindre utsträckning anlitad för postbefordran.
Generalpoststyrelsen håller dock före, att hänsyn till de kostnader,
som i och med ett eventuellt genomförande av något av de framkastade
förslagen skulle komma att belasta nu ifrågavarande anslag, icke
bör tagas vid beräknande av dettas belopp för år 1918.

Sedan rederiaktiebolaget Sverige—Nordamerika i början av december
månad 1915 upprättat direkt ångbåtsförbindelse mellan Göteborg och
New York, har bolagets å sagda linje insatta ångare »Stockholm» vid
samtliga dess resor anlitats för postbefordran. Med hänsyn till rådande
förhållanden har generalpoststyrelsen emellertid hittills varit förhindrad
fatta ståndpunkt till frågan, i vilken utsträckning postbefordran framdeles
skall kunna äga rum å denna linje, liksom angående ersättningen
därför.

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen, i saknad av tillförlitliga
beräkningsgrunder för utgifterna å nu ifrågavarande anslag
under år 1918, funnit sig icke böra hemställa om förändring av detsammas
belopp, utan hemställer, att anslaget jämväl i staten för 1918
upptages till 14,000 kronor.

Vid bifall till förestående förslag om höjning dels av anslaget till
postbefordran mellan Sveriges fastland och Gottland med 25,000 kronor,
dels ock av anslaget till postbefordran sjöledes emellan övriga inrikes
orter med 10,000 kronor, skulle summan av samtliga anslag, i staten
för 1917 542,500 kronor, för 1918 upptagas till 577,500 kronor.

Transitersättning åt främmande postverk.

Vid behandlingen av detta anslag i statförslaget för år 1917 meddelade
generalpoststyrelsen, att internationella postbyrån i Bern, beträffande
ett stort antal postförvaltningar, då ännu ej lämnat beräkningar
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 10

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Det ekonomiska
resultatet
av
transitpostbefordringen.

angående den ersättning för transitering av brevförsändelser, som svenska
postverket, på grundval av den i dylikt hänseende år 1913 upptagna
statistik, skulle hava att erlägga till främmande postförvaltningar för
perioden 1914—1919. Då sådana beräkningar ej heller vid tiden för
senaste statförslagets avgivande ingått, har generalpoststyrelsen förklarat
sig sakna anledning att ifrågasätta ändring i de för vart och ett av
åren 1914—1917 i staten under nu förevarande anslag upptagna belopp,

100,000 kronor.

I likhet med vad vid avgivandet av statförslaget för år 1917 ägde
rum, har generalpoststyrelsen i detta sammanhang lämnat en redogörelse
för det beräknade ekonomiska resultatet för postverket av den transitpostbefordring,
som uppstått därigenom att Sverige, på grund av de
utav kriget föranledda förhållandena, måst övertaga den förmedling av
postutväxlingen mellan västra och östra Europa, som under normala
förhållanden ombesörjes av tyska postverket.

Styrelsen anför nu följande:

»I förra redogörelsen framhölls, bland annat, att den Sverige tillkommande
Jradransitersättning, som kunde beräknas med ledning av statistik för år 1913,
rimligtvis icke borde anses utgöra ersättning för de av den utvidgade transitbefordringen
förorsakade kostnaderna. I anledning därav både, med stöd av bestämmelser
i gällande internationella postfördrag, underhandlingar inletts med
vederbörande utländska postförvaltningar om erhållande för Sveriges del av full
ersättning för den av Sverige ombesörjda särskilda transitbefordringen.

Dessa underhandlingar hava emellertid hitintills icke lett till slutligt resultat.
Yissa postförvaltningar, vilkas ställning till frågan har större ekonomisk betydelse
för Sverige, hava redan helt eller delvis i princip godkänt de av generalpoststyrelsen
föreslagna beräkningsgrunderna.

I frågans nuvarande läge torde fördenskull några fullt tillförlitliga beräkningar
rörande ersättningen för brevtransiteringen icke kunna göras. Aven om,
mot förmodan, för överenskommelses ernående någon jämkning skulle behöva
vidtagas med avseende å de sålunda föreslagna beräkningsgrunderna, är emellertid
all anledning antaga, att ersättningen ifråga skall komma att utgå med belopp,
som fullt täcka de av transitbefordringen föranledda utgifterna.

För de paket, vilka av utländska postförvaltningar överlämnas till svenska
postverket så väl för utdelning inom landet som för transitbefordran, beräknas
ersättning, enligt i konventionerna stadgade grunder, för varje särskilt paket. De
belopp, som på grund av paketutväxlingen med utlandet tillgodoförts Sverige
under år 1915, uppgå till sammanlagt något över 995,000 kronor. I denna summa
ingår sålunda jämväl svenska postverket tillkommande befordringsavgifter för till
Sverige adresserade paket ävensom transitavgifter för sådana paket, vilka även under
vanliga förhållanden skulle hava befordrats i transit över Sverige. Inkomsterna
för sistnämnda båda slag av paket utgjorde år 19J3 omkring 500,000 kronor. Då
antalet från utlandet till Sverige ankomna vanliga paket var ungefärligen lika
stort under år 1913 som under år 1915, eller 704,415 respektive 726,347, torde man

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

kunna räkna med idet närmaste lika stor iukomstsumma för den normala utländska
paketutväxlingen under båda åren. Vid sådant förhållande skulle inkomsten
av den av kriget förorsakade transitbefordringen böra för ar IJlo beräknas
till omkring 495,000 kronor.

För år 1916 torde, så vitt nu kan bedömas, icke kunna påraknas lika stora

inkomster av transitbefordringen av paket. ,

Här ovan har under behandlingen av de olika postbefordnngsanslagen redogjorts
för, hurusom dryga utgifter förorsakas av den särskilda transitbefordringen,
i synnerhet av den alltjämt tilltagande mängden av krigsfångepaket. _

Även den av svenska postverket förmedlade utväxlingen av kngsfangeposfanvisningar
har antagit högst avsevärda dimensioner.

Antalet postanvisningar har utgjort:

från Tyskland till Ryssland ......

j> » » Japan ............

» Ryssland » Tyskland ......

............. 69.300 88,462

............. 1,971 927

............. 780,928 758,603

Summa 852,199 847,992

Summan av förestående postanvisningars belopp utgjorde:

år 1915 .......

1/1~3,/r 1916

10,889,006: 43
9,815,517:13

De ökade utgifter, som förorsakats svenska postverket under år 1915 på
grund av den särskilda transitbefordringen, kunna beräknas till följande avrundade
belopp:

för postbefordring å järnväg ......................................................

s » » landsväg jämte lokala transporter .........

» » » sjöledes — efter avdrag av besparingen

å de normala utgifterna för sjöpostföringen
emellan Sverige och Tyskland
samt emellan Sverige och Finland

kronor

» personal ....................................

å andra anslag ..............................

500,000: —
150,000: —

600,000: —
60,000: —
30,000: —

Kronor 1,340,000

Mot dessa utgifter skulle svara dels inflytande ersättning för brevtransiten,
dels ovannämnda, av paketutväxlingen med utlandet under år 1915 härrörande

495,000 kronor, dels och inbesparingen av det för transitersättning åt främmande
postverk beräknade belopp av 100,000 kronor.»

Anslagen under »D. Postbefordran» hava bibehållits oförändrade Departementsallt
sedan år 1914. Under de senaste åren bava de rådande föi- f
hållandena förorsakat svårighet att beräkna anslagens storlek. Generalpoststyrelsen
har nn ansett sig nödsakad att hemställa om höjning av
tre av anslagen, nämligen till postbefordran å järnväg, å landsväg jämte
lokala transporter och sjöledes, i sistnämnda hänseende dock endast
beträffande förbindelserna mellan Sveriges fastland och Gottland samt

Sammanfattning
av anslagen
under
»D. Postbefordran».

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

mellan övriga inrikes orter. Med hänsyn till den — även räknat med
normala förhållanden — stora ökningen av postförsändelserna ävensom
arbets- och materialprisens starka stegring, som, att döma av massnppsägningen
av postföringskontrakt, synes medföra i hög grad ökade
kostnader särskilt för landsvägspostbefordringen, finner jag mig böra
biträda vad generalpoststyrelsen uti förevarande hänseenden hemställt.

Beträffande särskilt anslaget för postbefordran mellan Sveriges fastland
och Gottland ber jag få erinra, att de vid tiden för avgivandet av
generalpoststyrelsens statförslag pågående förhandlingarna med ångfartygsaktiebolaget
Gottland angående fortsatt upprätthållande av regelbunden
postförbindelse mellan fastlandet och Gottland numera slutförts.
Kungl. Maj:t har den 10 november 1916 bemyndigat generalpoststyrelsen
att med bolaget träffa avtal rörande uppehållandet av nämnda trafik,
dock allenast för ett år, mot en sammanlagd ersättning av 140,000 kronor.
Denna höga ersättning har föranletts därav, att bolagets omkostnader
för uppehållandet av ångbåtsförbindelserna mellan fastlandet och Gottland
blivit väsentligt ökade, särskilt genom den sedan krigsutbrottet inträdda
avsevärda förhöjningen i pris å nödig förbrukningsmateriel. Ökningen
kan således sägas vara av endast provisorisk natur och torde ej böra
föranleda ytterligare förhöjning av anslagssumman för år 1918 utöver
vad generalpoststyrelsen föreslagit.

Genom höjning av anslaget

till postbefordran å järnväg.................................... med kronor 50,000: —

» » » landsväg jämte lokala transporter
................................. » » 250,000: —

» » sjöledes ...................................... » » 35,000: —

skulle anslagen under »D. Postbefordran» komma

att ökas.............................................................. med kronor 335,000: —,

nämligen från 7,142,500 kronor under år 1917 till 7,477,500 kronor
under år 1918.

E. Omkostnader.

(Förslagsanslag.)

Felräkningspcnningar.

Detta anslag har alltsedan år 1913 varit i staterna fastställt till

75,000 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Felräkningspenningar hava från 1903 års ingång utgått till vissa
tjänstemän vid postverket. För närvarande gälla härom följande bestämmelser
:

Felrilian liggpenningar tillkomma

intendenten vid postverkets liuvudkassa med 500 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom kassör vid distriktsförvaltning, med 300
kronor, därest minst 500,000 kronor årligen av honom utbetalas i avlöningar och
omkostnader in. in., men i annat fall med 120 kronor;

tjänsteman, som tjänstgör såsom huvudkassör vid något av postkontoren
Stockholm 1, Göteborg 1 eller Malmö 1, ävensom, efter generalpoststyrelsens be
stämmande, i undantagsfall kontrollör eller förste postexpeditör, som tjänstgör
såsom avdelningskassör vid något av nämnda postkontor, med 180 kronor;

tjänsteman, ordinarie och extra, som vid postkontor, där postanvisningsmedel
genom postverkets försorg utsändas till adressaterna, utlämnar dylika
medel till brevbärare, med 120 kronor vid postkontor av l:a eller 2:a klass och
med 60 kronor vid postkontor av 3:e eller 4:e klass; samt

tjänsteman, ordinarie och extra, liksom ock annan a tjänstemannabefattning,
ständig eller tillfällig, behörigen förordnad person, som i regelbunden tjänstfördelning
och under viss av generalpoststyrelsen bestämd minimitid värjo
söckendag å postkontor betjänar allmänheten samt därvid mottager och utlämnar
kontanta medel, med 120 kronor vid postkontor av l:a eller 2:dra klass och med
60 kronor vid postkontor av 3:e eller 4:e klass, allt för år räknat.

Felräkningspenningarna utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

Redogörarna vid postkontoren hava hitintills i enbart denna sin egenskap
icke uppburit felräkningspenningar. .

Endast i de fall posttjänsteman, som är redogörare, tillika under visst antal
timmar tjänstgör såsom dagkassör, äger han att i sistnämnda egenskap åtnjuta
felräkningspenningar efter ovan angivna grunder.

Generalpoststyrelsen meddelar, att styrelsen för postmästareföreföreningen
i en till generalpoststyrelsen inkommen skrivelse hemställt,
att generalpoststyrelsen ville söka utverka, dels att samtliga redogörare
bleve tillerkända felräkningspenningar, dels ock att nu utgående belopp
av felräkningspenningar till de funktionärer, som redan äro därtill berättigade,
förhöjdes.

Som skäl härför har föreningen framhållit, bland annat, ej mindre
den på de senare åren avsevärt ökade omfattningen av postanvisningsrörelsen
samt det för postkontorens redogörare och övriga tjänstemän
därav föranledda, betydligt ökade ansvar, än även den större risk, som
uppstått för dem genom tillkomsten av nya, för den egentliga posttjänsten
främmande rörelsegrenar.

Generalpoststyrelsen har för sin del funnit framställningen i fråga
beaktansvärd. Då emellertid frågan om felräkningspenningar torde komma

Kungl. Mäj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

att i samband med andra avlöningsfrågor bliva föremål för behandling
av nu arbetande kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser
vid kommunikation sverken, har generalpoststyrelsen ansett sig icke nu
böra för sin del upptaga frågan till behandling.

Anslaget för år 1918 föreslås att utgå med samma belopp som i
1917 års stat, eller 75,000 kronor.

Ersättning för tjänsteresor i allmänhet.

Anslaget under denna titel har fastställts för åren 1915 och 1916
till 95,000 kronor samt för år 1917 till 105,000 kronor.

Utgifterna å anslaget hava, enligt vad generalpoststyrelsen upplyser,
under år 1915 överskjutit an slagsbeloppet med 13,752 kronor.
För år 1916 beräknas det belopp, varmed anslaget kommer att överstigas,
näppeligen understiga 15,000 kronor.

Utgiftsökningen är till största delen beroende på de genom världskriget
framkallade säregna förhållandena.

På grund därav att Sverige under kriget blivit förmedlare av utväxlingen
utav så gott som all post mellan Västeuropa samt Ryssland
och där bortom liggande länder, hava tillfälliga utrikes utväxlingspostanstalter
måst inrättas. Till tjänstgöring å dessa har det varit nödvändigt
att beordra personal, som varit väl förtrogen med arbetet vid
dylika postanstalter. Och detta har i sin ordning medfört rätt avsevärda
kostnader för resor, särskilt vad beträffar den tillfälliga postanstalt,
som förmedlat utväxlingen med Ryssland. Till en början var
denna belägen vid Karungi invid finska gränsen, men flyttades därefter
med sin ej obetydliga personal till Haparanda samt sedermera, efter det
postförbindelserna i fråga letts sjöledes mellan i huvudsak Gävle och
Raumo, från Haparanda till Gävle. De inspektionsresor, som måst företagas
för ordnande av och tillsyn över dessa utväxlingspostanstalter,
hava givetvis medfört ej ringa utgifter.

Frånsett dessa av världskriget föranledda ökade kostnader hava
emellertid utgifterna å anslaget, allteftersom poströrelsen stegrats och
postverket tillagts nya verksamhetsgrenar, blivit allt större och större
för utövande av erforderlig inspektion och kontroll från såväl generalpoststyrelsens
som distriktsförvaltningarnas sida.

Jämlikt för generalpoststyrelsen gällande instruktion hava generalpostdirektören
och byråcheferna att tid efter annan företaga inspektions -

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 2.

resor för att tillse, att likformighet och samarbete äga ruin mellan
underlydande vid fullgörandet av deras åligganden, ävensom för att
eljest undersöka förhållanden, som lör postverket äro av vikt.

Därjämte åligger det enligt de fastställda huvudgrunderna för postverkets
distriktsförvaltningars verksamhet postdirektör, såsom varande
närmast ansvarig för de till distriktet hörande postala inrättningarnas
ekonomiska och reglementsenliga skötsel, att genom inspektion och
annorledes övervaka desamma. Minst en gång årligen och i övrigt så
ofta omständigheterna därtill föranleda skall postdirektören eller hans
närmaste man, överkontrollören, inspektera och inventera underlydande
postkontor, samt, så ofta ske kan och nödigt befinnes, inspektera de
ambulauta postanstalterna. Postdirektör har vidare att föranstalta därom,
att varje till distriktet hörande poststation inspekteras och inventeras i
regel en gång vart tredje år.

Dessa inspektionsresor äro av stor betydelse för verkets rationella
skötsel. De utgifter, som härför krävas, beräknas för år 1918 icke kunna
täckas med samma anslagsbelopp som det för år 1917 anvisade, eller

105,000 kronor. Generalpoststyrelsen ser sig därför föranlåten hemställa
om en ökning av anslaget med 10,000 kronor, varigenom detsamma
skulle i 1918 års stat komma att utgå med 115,000 kronor.

Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspostlinje.

Detta anslag har alltsedan år 1915 utgått med 310,000 kronor.
Utgifterna å anslaget uppgingo under år 1915 till i runt tal

268,000 kronor. De beräknas för år 1916 icke komma att överstiga anslagsbeloppet.

Generalpoststyrelsen förklarar sig sakna anledning ifrågasätta höjning
av detsamma för år 1918.

Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postknpé eller å landsvägspostlinje.

Utgifterna under anslaget för ifrågavarande ändamål, vilket för år
1917 fastställts till 70,000 kronor, beräknas jämväl för år 1918 kunna
hållas inom detta belopp.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Uniformsbeklädnad.

Anslaget till uniformsbeklädnad har för vart och ett av åren 1914
—IDIG "Upptagits till 360,000 kronor och för år 1917 till 420,000
kronor.

Av anslaget under denna titel har, enligt styrelsens uppgift, utbetalats: -

år 1914 kronor 313,648 och

» 1915............. j> 253,376.

På grund av att inköpen under år 1916 i möjligaste mån inskränkts
med hänsyn till de högt uppdrivna priserna å beklädnadsmaterialier och
genom att jämförelsevis fördelaktiga inköp av uniformstyg kunnat äga
rum trots de avsevärt stegrade priserna, beräknas utgifterna under
denna titel för år 1916 icke komma att överstiga det för året anvisade
anslagsbeloppet.

Svårigheten att i förväg beräkna, huru priserna å tyg och andra
beklädnadsmaterialier komma att ställa sig under åren 1917 och 1918, har
gjort det omöjligt för styrelsen att någorlunda exakt beräkna utgifternas
storlek. Med all sannolikhet torde dock desamma kunna förväntas under
år 1917 överstiga det fastställda anslaget, 420,000 kronor, särskilt om i
betraktande tages, att förråden av tyg bliva i det närmaste upprymda vid
1916 års utgång.

Priserna å vissa slag av de råvaror, av vilka beklädnadsmaterialierna
tillverkas, förmodas med säkerhet, även om det nu pågående
världskriget skulle upphöra under år 1917, bliva högt uppdrivna jämväl
under år 1918.

Generalpoststyrelsen anser därför, att anslaget under denna titel
bör, för att icke behöva överskridas, för år 1918 förhöjas med 30,000
kronor och sålunda i staten upptagas till 450,000 kronor.

Sjukvård in. m.

Av anslaget till sjukvård m. m. bestridas kostnaderna för läkarvård,
medikamenter, sanatorievård m. m. åt därtill berättigade tjänstemän
vid postverket.

Anslaget för år 1918 anses kunna sättas till samma belopp som
för år 1917, eller 60,000 kronor.

Kutigl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2. »

Undervisningskurser.

Generalpoststyrelsen föreslår, att anslaget för detta ändamål, som
alltsedan år 1913 varit i staterna fastställt till 33,000 kronor, för år
1918 bibehålies vid samma belopp.

Ilyror för postlokaler.

Anslaget har i staterna fastställts för vart och ett av åren 1914,

1915 och 1916 till 435,000 kronor samt för år 1917 till 475,000 kronor.
Utgifterna hava uppgått i avrundade tal för år 1914 till 374,000

kronor och för år 1915 till 416,000 kronor samt beräknas för år 1916
komma att uppgå till minst 400,000 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar angående anslagets ställning följande:

»Under år 1916 hava 17 hyresavtal om postlokaler förnyats med en sammanlagd
höjning av liyresersättningen från 23,700 kronor till 39,400 kronor eller
15,700 kronor, innebärande en ökning av 66 %. Motsvarande procenttal utgjorde
för år 1915 52 % och för år 1914 47 %. Hyresersättningarna visa alltså
en oavbruten tendens till stegring.

För närvarande finnas 36 kontrakt, löpande år från år med en uppsägningstid
av i allmänhet ett år och med en sammanlagd hyressumma av 55,000
kronor.

Under förutsättning av uppsägning utlöpa år 1917 ytterligare 25 kontrakt
med en hyressumma av 39,577 kronor och år 1918 23 kontrakt med en hyressumma
av 46,725 kronor.

Inflytande medel för i postverkets fastigheter uthyrda lägenheter uppgingo
år 1915 till 50,875 kronor och beräknas för år 1916 uppgå till 65,000 kronor.

Anledningen till ökningen är den för sistnämnda år verkställda uthyrning
av vissa lägenheter uti postverkets fastigheter i Norrköping och Göteborg.
Enär inflytande hyresmedel gottgöras anslaget till hyror för postlokaler, är det
endast och allenast denna ökning, som medfört, att utgifterna å anslaget för år

1916 torde komma att stanna vid omkring 400,000 kronor.

I och med omedelbart förestående rivning av de å den nyinköpta posthustomten
i Göteborg befintliga, för närvarande uthyrda byggnader komma avsevärda
hyresbelopp att år 1917 bortfalla. Under år 1918 kunna däremot mycket
betydande hyresmedel beräknas inflyta för till uthyrning avsedda lokaler ej
mindre i tillbyggnaden till centralposthuset i Stockholm än även i de nya posthusen
i Uddevalla, Kristianstad och Linköping.

Det torde emellertid vara att motse, att, med hänsyn till nu rådande kristid
med dess alltjämt stegrade hyrespriser, under åren 1917 och 1918 ett stort antal
hyresavtal rörande förhyrda postlokaler kommer att uppsägas.

Såväl vid förnyandet av hyreskontrakt beträffande förutvarande lokaler som
ock vid förhyrandet av nya, på grund av den år från år stegrade poströrelsen
erforderliga utökade lokaler måste räknas ined en ej oväsentlig utgiftsökning.

Denna utgiftsökning lärer dock i ej ringa grad uppvägas av inflytande
hyresmedel från nya posthusbyggnader.»

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Generalpoststyrelsen, som förklarar sig fortfarande liksom hitintills
komma att tillse, att utgifterna under denna anslagstitel i möjligaste
mån begränsas, har ansett sig icke behöva föreslå någon ökning i förevarande
anslag, utan borde detsamma jämväl för år 1918 sättas till

475,000 kronor.

Postlokalers uppvärmning, belysning och städning.

För dessa ändamål hava i staterna upptagits följande anslagsbelopp,
nämligen:

för år 1915 .................................................................... 390,000 kr.,

» 3) 1916 ...................................................................... 390,000 )) ,

» )) 1917 ........................................................................ 410,000 3) .

Utgifterna hava för år 1915 uppgått till 369,000 kronor, och generalpoststyrelsen
befarar, att desamma för år 1916 komma att överstiga
det ovan angivna, för samma år anvisade beloppet med ej mindre än
omkring 75,000 kronor.

Beträffande de förhållanden, som inverka på förevarande anslags
ställning, anför styrelsen:

»Kostnaderna för uppvärmning äro de, som föranlett den största ökningen,,
beroende på de abnormt höga priser å bränsle, som varit och äro rådande och
med vilka man uppenbarligen icke förut haft anledning att behöva räkna.

Sedan hösten år 1913 inköper generalpoststyrelsen koks från statens järnvägar.
Kokspriset, som under eldningsperioden 1914—1915 utgjorde 20 kronor
70 öre per ton, har stigit så avsevärt, att detsamma hösten 1915 utgjorde 43
kronor 50 öre per ton och från 1916 års början 53 kronor 50 öre per ton. Härtill
komma utgifter för frakt och lossning.

Uppvärmningskostnaderna för enbart posthusen vid Vasagatan och Lilla
Nygatan i Stockholm hava under sistförflutna eldningsperiod ökats med 35,370
kronor. Den för dessa båda posthus inköpta koksen kostade nämligen för eldningsperioden
1914—1915 18,666 kronor och för eldningsperioden 1915—1916
54,036 kronor, i vilka båda belopp dock frakt- och lossningskostnader äro inberäknade.

Under åren 1917 och 1918 komma åtskilliga nya och utvidgade postlokaler
att tagas i anspråk. I förstnämnda hänseende må nämnas posthusen i Uddevalla^
Linköping och Kristianstad samt till- och ombyggnaden beträffande centralposthuset
i Stockholm. Härigenom måste givetvis ej oväsentligt ökade utgifter
uppstå i avseende å uppvärmningskostnaderna.

Utgifterna för belysning uppgå jämväl till betydande belopp.

Under belysningsåret 1915—1916 hava 9 postkontor, som förut ej haft elektrisk
belysning, försetts med sådan (med sammanlagt lampantal av 152 st.).

Omkring 9,000 lampor beräknas åtgå för belysningsår. Anskaffningskostnaden
torde kunna förväntas komma att stiga, dock ej med något mera betydande belopp.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Strömförbrukningskostnaden, som belysningsåret 1909—1910 uppgick till

130,000 kronor, bär sedermera uppgått

för belysningsåret 1911—1912 till 93,000 kr.,

» » 1912—1913 » 87,000 > ,

» » 1913-1914 » 88,000 » ,

» » 1914—1915 » 83,000 » ,

, » 1915—1916 » 93,000 » .

I och med det att förut omnämnda byggnadsföretag bliva färdiga samt i
övrigt utvidgade lokaler för postkontoren tagas i anspråk, måste man givetvis
räkna .med en ökning jämväl i belysningskostnaderna.

Även för postlokalers städning äro förhöjda utgifter att emotse, föranledda
icke blott av lokalernas utvidgning utan även av de alltjämt stegrade arbetskostnaderna
och nu rådande höga priser å för renhållningsarbetet erforderliga
m aton aller

Under gångna delen av år 1916 hava städningsanslagen beträffande 23 postlokaler
måst förhöjas med sammanlagt omkring 5,000 kronor för år räknat.»

För att möta de ökade utgifterna under nu förevarande anslagstitel,
som utvecklingen i och för sig påkallar, samt med särskild hänsyn
till de nu rådande oberäkneliga prisförhållandena å de områden, varom
här är fråga, synes det generalpoststyrelsen — för undvikande av att
anslaget, på sätt kommer att ske år 1916, skall behöva överskridas med
alltför betydande belopp -—- vara lämpligt och riktigt, att förslagsanslaget
till postlokalers uppvärmning, belysning och städning höjes med

90.000 kronor för år 1918 och således för nämnda ar fastställes till

500.000 kronor.

Tillverkning av frankotecken.

För år 1915 var ifrågavarande anslag fastställt till förslagsvis

230,000 kronor. Utgifterna under samma år uppgingo till 239,398
kronor.

För år 1916 är för ändamålet anvisat ett anslag av 230,000 kronor
samt för år 1917 240,000 kronor.

I fråga om tillverkningen av frankotecken meddelar generalpoststyrelsen
:

»Såsom generalpoststyrelsen i sina förslag till utgiftsstater för åren 1916
och 1917 anfört, har generalpoststyrelsen för mötande av oförutsedda omständigheter
alltmer ökat sitt inneliggande frankoteckensförråd. Jämväl under år 1916
har tillverkats ett väsentligt större antal frankotecken än som beräknas åtgå
under året. Behållningen av inneliggande frankotecken vid 1916 års slut torde
därför komma att betydligt överstiga behållningen vid föregående års slut.»

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Trots den för varje år ökade förbrukningen av frankotecken anser
generalpoststyrelsen sig icke för år 1918 behöva ifrågasätta högre anslag
för tillverkning av frankotecken än för år 1917 eller 240,000 kronor.

Blankett- och cirkulärtryck, skrirmaterialier in. in.

Anslaget har i postverkets stater fastställts:

för år 1915 till 425,000 kronor,

» )) 1916 » 425,000 » ,

)) » 1917 » 435,000 )> .

Utgifterna hava i avrundat tal för år 1915 uppgått till 413,000
kronor.

För allenast de åtta första månaderna av år 1916 hava i vederbörande
räkenskaper under nu förevarande titel avförts 345,000 kronor.

Beräknar man utgifterna för hela året, anser generalpoststyrelsen det

kunna befaras, att desamma skola komma att överstiga det för året
anvisade förslagsanslaget med över 100,000 kronor. Styrelsen anför i
fråga härom följande:

»Orsaken till denna högst betydande och opåräknade ökning är att söka
dels och förnämligast i de sedan krigsutbrottet alltjämt stegrade priserna såväl
å papper — ända till 100 % och därutöver — som ock å de för tryckningen
erforderliga materialier med därav föranledda dyrare tryckningskostnader, dels
och i den på grund av poströrelsens utomordentliga stegring automatiskt följande,
väsentligt ökade blankettförbrukningen, beträffande vissa blanketter uppgående
till flera millioner.

De nya kontrakt angående leverans av blanketter, som i anledning av
skedda uppsägningar upprättades att gälla från 1915 och 1916 års början samt
vilka medförde en kostnadsökning av över 20 %, hava det oaktat ånyo blivit
uppsagda till upphörande med sistnämnda års utgång. Dessa kontrakt avse
sådana blanketter, som ha^a den största årsåtgången, växlande mellan en och en
halv och tio millioner samt betingande synnerligen hög anskaffningskostnad.

Efter i vederbörlig ordning gjorda uppsägningar hava kontrakt angående
leverans av 17 olika kuvertslag med tryck blivit upprättade att gälla från och
med sista halvåret 1916. Dessa nya kontrakt hava medfört en kostnadsökning
av ej mindre än 64 %.

Under gångna delen av år 1916 hava emellertid därjämte till upphörande
med samma års utgång uppsagts kontrakt rörande leverans av 164 olika blanketter,
representerande, med normal årsåtgång, betydligt över halva årskostnaden
för samtliga blanketter. Ytterligare kontraktuppsägningar äro att förvänta.»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Generalpoststyrelsen liar med anledning av de gjorda uppsägningarna
under utredning, i vilken utsträckning postverkets tryckeri lämpligen
må kunna övertaga tryckningen av de uppsagda blanketterna.
Och tror sig generalpoststyrelsen redan nu kunna uttala, att, med ett
eller annat undantag, tryckningen av samtliga blanketter skall kunna äga
rum där. Åven om så blir fallet, komma utgifterna emellertid att väsentligt
ökas utöver förutvarande kontraktspriser, detta särskilt på grund
av de förhöjda pappersprisen. Under sådana förhållanden har generalpoststyrelsen
för att möta de ökade utgifter, som under alla omständigheter
äro att emotse för blankett- och cirkulärtryck, funnit sig nödsakad
påyrka, att förevarande anslag måtte för år 1918 betydligt förhöjas.

Jämväl beträffande kostnaderna för bokbinderiarbeten samt skrivmaterialier
m. m., vilka utgifter under normala förhållanden belöpa sig
till sammanlagt mellan 70,000 och 80,000 kronor, måste räknas med
avsevärda prisfördyringar.

Med stöd av vad sålunda anförts och med hänsyn till den av tidsförhållandena
påkallade försiktigheten, anser generalpoststyrelsen, att
förevarande anslag, för att icke behöva överskridas, bör för år 1918
höjas med 65,000 kronor och sålunda fastställas till 500,000 kronor.

Förbrukningsartiklar.

Till förbrukningsartiklar hänföras bland annat bindgarn, blyplomber,
datumstilar, lack, postpåsar, och postsäckar, påssaxar, stämpelfärg m. m.

Anslaget har i postverkets stater upptagits till:

år 1915 ............................................. kr. 190,000,

» 1916 ............................................. » 200,000,

» 1917 ........................................... » 230,000.

Under år 1915 uppgingo utgifterna till ett belopp av 192,924 kronor
och överskredo sålunda med 2,924 kronor förslagsanslaget.

Generalpoststyrelsen anser det vara möjligt, att anslaget även för
åren 1916 och 1917 måste i viss mån överskridas, samt anför angående
orsakerna härtill följande:

»Flertalet av de kontrakt, som avslutats rörande leveranser av förbrukningsartiklar,
hava under åren 1915 och 1916 av leverantörerna uppsagts. Till följd
härav har det icke kunnat undvikas, att postverket fått vidkännas större kostnader
än som kunnat i förväg beräknas. Kontraktsuppsägningarna hava föranletts
av svårigheten att under nuvarande förhållanden kunna anskaffa till en del artiklar

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

såsom bindgarn, lack, postpåsar och säckar m. m. erforderliga råvaror, som icke
frambringas inom landet.

Med hänsyn till de stegrade priser, som redan inträtt å de flesta till detta
anslag hänförliga förbrukningsartiklar, torde enligt gjorda beräkningar utgifterna
under år 1917 jämväl komma att överstiga det fastställda anslaget, 230,000 kronor.
Såsom ett exempel å den avsevärda prisstegringen å vissa förbrukningsartiklar
förtjänar framhållas, att kostnaden för bindgarn torde komma att under år 1918
uppgå till omkring 40,000 kronor mer än under år 1915, då utgiftssumman uppgick
till omkring 64,000 kronor.»

Ehuru generalpoststyrelsen genom vidtagande av lämpliga åtgärder
alltjämt söker begränsa åtgången av förbrukningsartiklar och i möjligaste
mån hålla kostnaderna för desamma nere, anser generalpoststyrelsen dels
med hänsyn till ovan relaterade förhållanden, i vilka ändring icke torde
vara att förvänta under de närmare åren, och dels även på grund av
den alltjämt stegrade poströrelsen, som kräver ökat behov av förbrukningsartiklar,
att detta anslag bör ökas med 70,000 kronor och således
för år 1918 fastställas till 300,000 kronor.

Telefonavgifter och telegramporto.

Detta anslag, som för åren 1913—1916 fastställts till 35,000 kronor,
har för år 1917 förhöjts till 45,000 kronor.

Utgifterna hava, enligt vad generalpoststyrelsen upplyser, i runt
tal uppgått

för år 1913 till 29,000 kronor,

» » 1914 » 37,500 »

X) » 1915 » 45,500 )>

och beräknas för år 1916 uppgå till 50,000 kronor, varav 26,000 kronor
utgöra abonnemangsavgifter för telefoner och 24,000 kronor samtalsavgifter
och telegramporto.

I fråga om anledningen till utgifternas stegring meddelar styrelsen
följande:

»Den avsevärda ökningen från och med år 1914 i utgifterna under detta
anslag är, såsom jämväl i senast avgivna statförslag framhållits, till största delen
beroende på de förekomna rubbningarna i posttrafiken med utlandet, vilka medfört,
att en myckenhet trafikdispositioner måst vidtagas medelst anlitande av telefon
och telegraf.

En bidragande orsak till ökningen är även, förutom de genom det nya
telefonreglementet inträdda förhöjningar i såväl abonnemangs- som samtalsavgifter,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

inrättandet under de sistförflutna åren av nya eller ökade telefonförbindelser till
ett flertal postkontor. Poströrelsens utveckling har nämligen nödvändiggjort
inrättandet av sådana förbindelser till så gott som samtliga postkontor. Det är
för närvarande endast 6 postkontor, som sakna rikstelefon. Man behöver därför
visserligen icke räkna med någon nämnvärdare ökning för abonnemangsavgifter
under 1917 och 1918. Däremot torde dock samtalsavgifter och telegramporto
kunna beräknas stiga för vart och ett av sistnämnda år med ett par tusental
kronor.»

Generalpoststyrelsen hemställer, att anslaget för år 1918 fastställes
till 55,000 kronor, viket innebär en ökning av anslaget för år 1917 med

10,000 kronor.

Diverse utgifter.

Till dessa utgifter hava i staterna anvisats

för	år	1913....................	................... 30,000	kr.,
d	»	1914 ...................	................... 35,000	» ,
		1915...................	................... 45,000
»		1916....................	................... 55,000	» ,
5)	»	1917....................	................... 75,000	» .

De anvisade förslagsanslagen hava emellertid måst överskridas, år
1913 med 10,649 kronor, 1914 med 13,411 kronor, 1915 med 13,309
kronor och beräknas för år 1916 överskridas med inemot sistnämnda
belopp.

Angående förevarande anslags användning har generalpoststyrelsen
lämnat nedanstående redogörelse:

»Av anslaget bestridas bland annat följande utgifter: fraktkostnader för
möbler och inventarier, kostnader för uppsättning och nedtagning av skyltar,
brevlådor och dylikt, målning av tidbrickor, hyror för elektriska normalur, annonseringskostnader,
utgifter för inköp av kalendrar, böcker, kartor m. m., prenumerationsavgifter
för tidningar, bidrag till kostnaden för utgivandet av »Tidskrift för
postväsendet» (enligt nådigt brev den 20 mars 1914), ersättning för vissa utrednings-
och kommittéarbeten inom postverket, vissa utgifter på grund av postautomobiltrafik
samt åtskilliga understöd, som enligt särskilda nådiga brev skola
utgå av denna titel.

Under anslaget i fråga avföras därjämte alla sådana utgifter, som icke äro
av natur att böra direkt belasta något annat av de i utgiftsstaterna uppförda anslag.
I och med poströrelsens utveckling och särskilt tillkomsten av nya verksamhetsgrenar
måste givetvis dylika utgifter år från år förekomma i allt högre grad.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

Och det ligger i sakens natur, att det i följd härav blir förenat med större och
större svårighet att någon längre tid i förväg kunna verkställa tillförlitliga kalkyler
beträffande utgifterna under detta anslag.»

Med åberopande av förut meddelade uppgifter och på grund av
svårigheten att beräkna ifrågavarande utgifter har generalpoststyrelsen
funnit sig föranlåten hemställa, att anslaget till diverse utgifter för år
1918 ej sättes lägre än till 100,000 kronor, innebärande en förhöjning
i förhållande till 1917 års anslag av 25,000 kronor.

Departements- De höjningar av vissa anslag under omkostnadsstaten, varom sty chefen.

relgen hemställt, finner jag fullt motiverade med hänsyn till poströrelsens
utveckling samt den i följd av rådande förhållanden uppkomna prisfördyringen
å allehanda materialier. På grund därav att prisstegringen
blivit större än som beräknats, hava förevarande anslag de senaste åren
i allmänhet måst överskridas, några med rätt avsevärda belopp. Sålunda
lära utgifterna för år 1916 till postlokalers uppvärmning m. m. överskjuta
anslaget för ändamålet med omkring 75,000 kronor och utgifterna till
blankettryck m. m. överstiga anslaget därtill med över 100,000 kronor.
Det lärer därför ej vara tillrådligt att beräkna de särskilda anslagens
belopp lägre än generalpoststyrelsen föreslagit.

Samman- Totalsumman av anslagen under omkostnadsstaten för år 1917 är

fattning av anslagen	upptagen till.......................................................................	kronor	2,983,000: —
under »E. Omkost-nader».	Härovan har föreslagits förhöjningar i följande anslag: t
	ersättning för tjänsteresor i allmänhet........................	med	kr.	10,000	—
	uniformsbeklädnad.............................................................	»		30,000	—
	postlokalers uppvärmning, belysning och städning	x>	»	90,000	—
	blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m.	»		65,000	—
	förbrukningsartiklar............................................................	»	»	70,000	—
	telefonavgifter och telegramporto................................	»	»	10,000	—
	samt diverse utgifter......................................................... Omkostnadsstaten skulle således för år 1918	»	»	25,000	"
	komma att uppgå till.........................................................	kronor	3,283,000: —

vilket innebär eu förhöjning i förhållande till år 1917 med 300,000
kronor.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2. 89

F. Oförutsedda utgifter.

Under detta anslag avföras utgifter av mera tillfällig natur, såsomkostnader,
föranledda av tjänstemäns inkallelse för deltagande hos styrelsen
i reglements- m. fl. arbeten, utbetalningar, som verkställas på
grund av vissa Kungl. Maj:ts beslut och dylikt.

I fråga om anslagets ställning anför generalpoststyrelsen:

»Sedan Kungl. Maj:t i nådigt brev den 9 september 1915 föreskrivit, att
de särskilda ersättningsbelopp, som dittills utbetalats eller som efter i huvudsak
dittills tillämpade grunder kunde komma att utbetalas till den vid de särskilt
anordnade utväxlingspostanstaltema i Göteborg, Köpenhamn och Karungi tjänstgörande
personalen, skulle avföras å anslaget till oförutsedda utgifter, överflyttades
å detta anslag de dittills för nämnda ändamål utbetalade belopp, tillhopa 13,111
kronor 76 öre. Under återstående delen av år 1915 utbetalades för samma
ändamål ytterligare i runt tal 4,200 kronor.

För år 1915 var anslaget fastställt till 25,000 kronor. Samma belopp är
anvisat för vart och ett av åren 1916 och 1917.

Främst på grund av dessa särskilda utgifter måste anslaget under år 1915
så gott som helt tagas i anspråk. Utgifterna uppgingo nämligen till i runt tal
24,950 kronor.

Jämväl utgifterna under detta anslag äro sålunda i viss mån beroende av
huru länge nuvarande extraordinära befordringsvägar behöva anlitas.

Såsom generalpoststyrelsen i annat sammanhang anmält, har under sommaren
1916 sjöpostbefordran varit anordnad mellan svensk och finsk hamn.
Den tillfälliga utväxlingspostanstalten i Haparanda, med benämning Karungi utr.,
vilken postanstalt i detta avseende dragit de största kostnaderna, har under tiden
icke varit i verksamhet. På grund härav hava nämnda särskilda kostnader under
år 1916 icke uppgått till mera betydande belopp. Hittills hava under år 1916
samtliga utgifter å anslaget uppgått till sammanlagt c:a 10,000 kronor. Anslaget
för _ år 1916 torde sålunda bliva tillräckligt för bestridande av härtill hänförliga
utgifter.»

Aven om kriget skulle fortsätta jämväl under år 1918 och ifrågavarande
anslag sålunda komma att tagas i anspråk för ändamål, som
härav betingas, anser generalpoststyrelsen, att anslaget i allt fall icke
nödvändigtvis för år 1918 behöver höjas utöver det i staten för år 1917
anvisade belopp av 25,000 kronor.

G. Avkortningar och restitutioner.

(Förslagsvis.)

Detta anslag är i staten för år 1916 upptaget till 12,750 kronor
samt för år 1917 till 11,150 kronor. Under år 1915, då anslaget var

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 12

90 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

fastställt till förslagsvis 14,460 kronor, uppgingo utgifterna till 19,085
kronor.

Då under detta anslag avföras sådana utgifter som ersättningar för
bortkomna och skadade värdeförsändelser, anmärkningsprovision samt
avkortningar och restitutioner av postavgifter i allmänhet, låta sig hithörande
utgifter naturligen icke i förväg beräknas.

För erhållande av jämn slutsumma å staten föreslår generalpoststyrelsen,
att anslaget för år 1918 fastställes till förslagsvis 17,050
kronor, vilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1917 med
5,900 kronor.

H. Avsättning till förnyelsefond.

För avsättning till postverkets förnyelsefond har av Kungl. Maj:t
och riksdagen beräknats:

dels 1 V2 procent av värdet å postverkets i bruk tagna fastigheter,
dels ock 5 procent av värdet å postverkets inventarier.

Värdet av postverkets i bruk tagna fastigheter har beräknats vid

1917 års slut uppgå till................................................. kronor 8,775,500: —

Under år 1918 beräknas posthusen i Linköping
och Kristianstad bliva färdiga. Värdet av postverkets
fastigheter ökas därigenom med de för
dessa byggnadsföretag avsedda belopp, resp. 313,000
och 328,400, eller tillhopa .................................... kronor 641,400: —

Sammanlagda värdet av postverkets i bruk

tagna fastigheter beräknas sålunda uppgå till......... kronor 9,416,900: —

1,5 procent härå utgör 141,253 kronor eller i runt tal 141,300 kronor.
Värdet av postverkets inventarier uppgick vid 1915 års utgång

till........................................................................................... kronor 2,811,415: —

För år 1916 är till inköp av inventarier anvisat » 350,000: —

och för år 1917 likaledes.................................. »_350,000: —

Inventariernas värde skulle således vid 1917

års utgång uppgå till ..................................................... kronor 3,541,415: —

Bifalles den under utgifter till kapitalökning
denna dag gjorda hemställan om anslag till inventarier
för år 1918 till ett belopp av 350,000 kronor,

skulle inventariernas värde ökas med detta belopp »_350,000: —

Värdet av postverkets inventarier kan sålunda
beräknas vid 1918 års slut komma att uppgå till krpnor 3,891,415: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

5 procent å detta värde utgör 194,570 kronor eller i avrundat tal

194,600 kronor.

Sammanlägges den här ovan beräknade kostnaden för posthusens

underhåll................................................................................. kronor 141,300: —

med nyss angivna beräknade utgift för underhåll

av inventarier ..................................................................... » 194,600: —

erhålles det belopp, som för år 1918 beräknas

till förnyelsefonden .......................................................... kronor 335,900: —

vilket innebär en ökning av 27,100 kronor i förhållande till 1917 års
anslag, 308,800 kronor.

Mot vad generalpoststyrelsen föreslagit beträffande anslagen till
oförutsedda utgifter, avkortningar och restitutioner samt avsättning till
förnyelsefond har jag intet att erinra utan tillstyrker bifall till framställningen.

I postverkets stat för driftkostnader under år 1917 finnes under
rubriken krigstidslijälp upptaget ett belopp av 240,000 kronor. Vid avgivande
av statförslaget för år 1918 har generalpoststyrelsen för sin del
icke ansett sig böra upptaga något anslag för detta ändamål, då frågan
härom bleve beroende på, huruvida och i vilken utsträckning statsmakterna
kunde komma att meddela krigstid shjälp för sistnämnda år.

Kungl. Maj:t lärer väl hava för avsikt att, på sätt som under år
1916 ägde rum, jämväl under innevarande år i särskild proposition till
riksdagen göra framställning om krigstidshjälp åt vissa befattningshavare
inom statsförvaltningen. Då slutlig utredning i sådant avseende
ännu ej föreligger, torde driftkostnadsstaten för närvarande få beräknas
utan hänsyn till eventuella utgifter för nämnda ändamål.

Vid bifall till vad jag förut föreslagit komma för år 1918 de särskilda
under huvudrubrikerna A—H upptagna anslagssummorna att i förhållande
till år 1917 ställa sig på sätt närmare framgår av efterföljande
tabell:

Departements chefen.

Krigstids hjälp.

Sammanfattning
av
huvudrubrikerna
A—H.

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

	År 1917.	År 1918.	Ökning år 1918 i för-hållande till år 1917.	Minskning år 1918 i förhållande till år 1917.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
A. Avlöningar.
1. Generalpoststyrelsen. Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar ....	446,050	474,000	27,950
Ortstillägg och hyresbidrag........................... Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-	23,750	30,000	6,250	—
ning m. m............................................	75,000	75,000	—	—
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna. Ordinarie löner och tjänstgöringspenningar......	9,617,300	9,813,500	196,200
Ortstillägg och hyresbidrag.......................... Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-	970,000	1,000,000	30,000
ning m. m.............................................	894,000	1,000,000	106,000	•-
3. Övriga anslag. Arvoden till poststationer ............................	2,150,000	2,200,000	50,000
» åt frimärksförsäljare........................ Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra	50,000	50,000	—	—
personer, som äro anställda vid postverket eller anlitas i dess ärenden ..............................	25,000	40,000	15,000	_
Understöd m. m. åt personer, som äro eller varit
anställda vid postverket eller anlitats i dess ärenden...................................................	20,000	20,000
Svimma	14,271,100	14,702,500	431,400	—
B. Övergångsstat.
1. Generalpoststyrelsen...........................	10,700	9,100	—	1,600
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna......	11,150	10,250	—	900
Summa	21,850	19,350	—	2,500
C. Pensioner..........................	536,600	589,700	53,100	—
D. Postbefordran.
Postbefordran å järnväg ..............................	4,400,000	4,450,000	50,000	—
» å landsväg jämte lokala transporter	2,100.000	2,350,000	250,000	—
Transport	6,500,000	6,800,000	300,000	—

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 2.

	År 1917.	År 1918.	ökning är 1918 i för-hållande till år 1917.	Minskning år 1918 i förhållande till år 1917.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Transport Postbefordran sjöledes:	6,500,000	6,800,000	300,000	—
emellan Sveriges fastland och Gottland........	75,000	100,000	25,000	—
» övriga inrikes orter.......................	140,000	150,000	10,000	—
» Sverige och Tyskland.....................	273,500	273,500	—	—
>i » » Danmark.....................	15,000	15,000	—	—
» » » Finland ..................... » » samt Storbritannien och Ame-	25,000	25,000	—	—
rika ...................................................	14,000	14,000	—	—
Transitersättning åt främmande postverk.........	100,000	100,000	—	—
Summa	7,142,500	7,477,500	335,000	—
E. Omkostnader.
Felräkningspennin gar...................................	75,000	75,000	—	—
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet .......... Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller	105,000	115,000	10,000	—
å landsvägspostlinje ................................. Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande	310,000	310,000	—	—
i postkupé eller å landsvägspostlinje, .........	70,000	70,000	—	—
Uniformsbeklädnad......................................	420,000	450,000	30,000	—
Sjukvård m. m...........................................	60,000	60,000	—	—
Undervisningskurser ....................................	33,000	33,000	—	—
Hyror för postlokaler .........................-........	475,000	475,000	—	—
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning	410,000	500,000	90,000	—
Tillverkning av frankotecken ........................	240,000	240,000	—	—
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m.m.	435,000	500,000	65,000	—
Förbrukningsartiklar	230,000	300,000	70,000	—
Telefonavgifter och telegramporto ..................	45,000	55,000	10,000	—
Diverse utgifter ........................	75,000	100,000	25,000	—
Summa	2,983,000	3,283,000	300,000	—
F. Oförutsedda utgifter...........................	25,000	25,000	—	—
G. Avkortningar och institutioner ..........	11,150	17,050	5,900	—
H. Avsättning till förnyelsefond	308,800	335,900	27,100	—

94 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr_ 2.

		År 1917.	År 1918.	Ökning år 1918 i för-hållande till år 1917.	Minskning år 1918 i förhållande till år 1917.
	Sammandrag''.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.

A.	Avlöningar ..........................................	14,271,100	14,702,500	431,400	-
B.	Övergångsstat.......................................	21,850	19,350	—	2,500
C.	Pensioner............................................	536,600	589,700	53,100	—
D.	Postbefordran ......................................	7,142,500	7,477,500	335,000	—
E.	Omkostnader .....................................	2,983,000	3,283,000	300,000	—
F.	Oförutsedda utgifter .............................	25,000	25,000	—	—
G.	Avkortningar och restitutioner..................	11,150	17,050	5,900	—
H.	Avsättning till förnyelsefond ..................	308,800	335,900	27,100	—
	Summa	25,300,000	26,450,000	1,152,500	2,500
Ökning......................................................	—	—	1.150,000

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels medgiva, att § 4 mom. 2 sista punkten i
särskilda bestämmelser i gällande avlöningsreglemente
för tjänstemän vid postverket erhåller följande ändrade
lydelse: »Manlig extra postexpeditör, som i sådan

egenskap anställts under något av åren 1910—1915,
må såsom postexpeditör tillgodonjuta en begynnelseavlöning
av 2,000 kronor»,

dels ock godkänna bifogade förslag till postverkets
stat för driftkostnader år 1918 samt bestämma postverkets
anslag till driftkostnader för år 1918, förslagsvis,
till 26,450,000 kronor, att utgå direkt av postmedlen.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Plans
Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 2.

i>5

Bilaga.

Förslag

till

Postverkets stat för driftkostnader år 1918.

					K	r o	u o r.
A. Avlöningar.				\| •				i
1. Generalpoststyrelsen.
Generalpostdirektören.............			13,000	—					1
4 byråchefer ... (8,000—9,000	kr.)	förslagsvis	35,500	—
1 kamrerare ... (6,000—7,000	»)	»	7,000	—
6 sekreterare ... (6,000 — 7,000	» )	»)	40,000	—
1 ombudsman... (5,000—6,500 3 förste aktua-	» )	»	6,000	—
rier ............ (5,000—6,500	» )	))	19,500	—
2 intendenter... (5,000—6,500	» )	»	12,500	—
1 aktuarie ...... (4,200—5,500 1 förrådsförval-	»)	»	5,500	—
ture ............ (4,200—5,500	« ''\ )	»	5,000	—
7 notarier....... (4,200—5,500	» )	»	35,300	—
1 registrator ... (4,200—5,500	» )	»	5.500	—
5 revisorer...... (4,200 - 5,500 3 revisorer och	»)	»	27,500	—
bokhållare .... (4,200—5,500 19 förste postex-	»)	»	14,700	—
peditörer, man-liga............. (3,200—4,200	»)	»	68,200
14 postexpeditö-
rer, manliga.. (1,800—3,800	»)	»	40,500	—
22 d:o, kvinnliga (1,500—2,100	” )	»	43,200	—
45 biträden,
kvinnliga...... (1,250—1,650	»)	a	66,900	—
19 vaktmästare.. (1,140—1,650	» )	»	28,000	—
Förste vaktmästaren, arvode....			200	—	474,000
	Transport	-!	—!	474,000 \|	-1 1 1	\|

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Transport	_	_	474,000	_
Ortstillägg och hyresbidrag, förslagsvis......... Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-			30,000
ning m. m., förslagsvis ...........................	—	—	75,000	—
2. Distrikt»- och lokalförvaltningarna.
1 för-
6 postdirektörer... (7,000—8,000 kr.) <slags-11 postmästare av • '' vls	47,000
klass 1 A ...... (5,500—7,000 » )	'') 78,200	—
23 postmästare av
klass 1 B ...... (5,000—6,500 » ) '' »	149,000	—
6 överkontrollörer (5,000—6,500 » ) » 15 postmästare av	39,000	—
klass 2 A ...... (4,600—6,000 » ) *>	90,000	—
8 förste kontrollö-
rer ............... (4,600—6,000 » ) >-	48,000	—
28 postmästare av
klass 2 B ...... (4,200-5,500 » )	154,000	—
86 mästare fmanliS (3,800—5,000 » )1	429,600
av klass jkvinn-1(2,900—3,400 » ) \
53 kontrollörer...... (3,800—5,000 » ) »	265,000	—
"SLel””''^*60»-4-600 "I . av klass jkvinn- j^jQO—3,100 » )[	406,700	—
152 förste postexpe-
ditörer,manliga (3,200—4,200 » ) »	616,700	—
27 förste postexpe-
ditörer, kvinn-liga............... (1,900—2,500 » )	67,500	_
874 postexpeditörer,
manliga......... (1,800—3,800 » ) »	2,540,300	—
270 postexpeditörer,
kvinnliga ...... (1,500—2,100 » ) »	507,700	—
16 biträden, kvinn-
liga............... (1,250—1,650 » ) »	26,200	—
Transport	5,464,900	—

Kronor.

579,000

579,000;-

l) Häri innefattas även särskilda arvoden till 3 postmästare.

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 2.

Kronor.

Transport 765 förste postvakt-	5,464,900	—
mästare och för-	för-
ste postiljoner.. (1,500—1,950 kr.) •	slags-	1,454,200	—
2,050 postvaktmästare	vis
och postiljoner (1,200—1,650
respektive 1,890 » )	>1	2.894,400	—
Ortstillägg och hyresbidrag...............	»	—	—
Arvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersätt-
ning m. m., förslagsvis ..................		—	—
3. Övriga anslag.
Arvoden till poststationer, förslagsvis		—	—
» åt frimärksförsäljare, »		—	—

Gratifikationer m. m. åt tjänstemän eller andra
personer, som äro anställda vid postverket
eller anlitas i dess ärenden,.........

Understöd m. m. åt personer, som äro eller!
varit anställda vid postverket eller anlitats i!
dess ärenden, förslagsvis..........................

B. Övergångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

Personligt avlöningstillägg åt byråchefen C. A. Hasselrot,

förslagsvis...............................................................

5 tjänstemän i l:a graden, förslagsvis ...........................

Personlig verkmästarbefattning för E. V. Nyberg, förslagsvis
.................................................................

Arvoden åt extra tjänstemän, förslagsvis ........................

Avgå följande under A. upptagna avlöningar:

Till 5 förste postexpeditörer, manliga kr. 19,750: —

» 1 postexpeditör, kvinnlig........ » 1,725: —

kr. 21,475

- avrundattill
Återstod

Transport

Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt

9,813,500
1,000,000	—
1,000,000	_
2,200,000
50,000	—
40,000	—
20,000
4,000
19,500	—
4,600	—
2,500	-
30,600	—
21,500
9,100	—
—	—

579,000

11,813,500

2,310,000

9,100

9,100]—I 14,702,500 |-2 höft. (Nr 2.) 13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

Kronor.

Transport		—
2. Distrikts- och lokalförvaltningarna. 2 postmästare av klass 2 B (enligt 1914 års stat) ..........	11,000
1 » it » 3 ( » » » » ) ..........	5,000	—
1 postexpeditör med avlöning som postmästare av klass 3, manlig (enligt 1914 års stat)....................................	5,000
1 postexpeditör med avlöning som förste postexpeditör, manlig (enligt 1915 års stat)....................................	4,200
9 postexpeditörer i 2:a lönegraden (enligt 1909 års stat) ...	25,200	—
Personliga avlöningstillägg, förslagsvis ...........................	950	—
=	51,350	—
Avgå följande under A. upptagna avlöningar: till 2 manliga postmästare av klass 3...... kr. 10,000: — » 1 manlig » » » 4..... » 4,600: — » 2 postexpeditörer, manliga ................ » 7,600: — »9 » , kvinnliga............... » 18,900: —	41,100
Återstod	10,250	—
C. Pensioner. (Förslagsanslag.) Tjänstemän, som erhållit avsked....................................
Tjänstemän med flera, som i följd av skada under tjänstut-övning eller av annan orsak tillerkänts årligt understöd
Avlidna tjänstemäns med fleras änkor och barn...............		—
D. Postbefordran. • (Förslagsanslag.) Postbefordran å järnväg ............................................
» å landsväg jämte lokala transporter............	—	—
» sjöledes: emellan Sveriges fastland och Gottland.......................	100,000
» övriga inrikes orter.......................................	150.000	—
Transport	250,000	-\|

9,100

10,250 I

573,285

13,815

2.600

4.450.000

2.350.000

14,702,500

19,350 !

589,700 i

6,800,000 H 15,311,550

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2.

			Krön	r.
Transport	250,000	_	6,800,000	—	15,311,550	—
emellan Sverige och Tyskland ....................................	273,500	—
» » » Danmark...................................	15,000	—
i> » » Finland......................................	25,000	—
» » samt Storbritannien och Amerika ..........	14,000	—	577,500	—
Transitersättning åt främmande postverk ........................	—	—	100,000	—	7,477,500	_
E. Omkostnader.
(Förslagsanslag.)
Felräkningspenningar.................................................	—	—	75,000	—
Ersättning för tjänsteresor i allmänhet..........................	—	—	115,000	—
Traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller å landsvägs-
postlinje.................................................................	—	—	310,000	—
Överliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i post-
kupé eller å landsvägspostlinje, ................................	—	—	70,000	—
Uniformsbeklädnad ......................................................	—	—	450,000	—
Sjukvård m. m..........................................................	—	—	60,000	—
Undervisningskurser ................................................	—	—	33,000	—
Hyror för postlokaler...................................................		—	475,000	—
Postlokalers uppvärmning, belysning och städning............	—	—	500,000	—
Tillverkning av frankotecken .......................................	—	—	240,000	—
Blankett- och cirkulärtryck, skrivmaterialier m. m..........	—	—	500,000	—
Förbrukningsartiklar ..................................................			300,000	—
Telefonavgifter och telegramporto .................................	—		55,000	—
Diverse utgifter ........................................................	—	—	100.000	—	3,283,000	_
F. Oförutsedda utgifter....................................	—	“	! - 1	—	25,000	—
G. Avkortningar och restitutioner, förslagsvis	—	—	i -	—	17,050	—
H. Avsättning till förnyelsefond	—	—	—	—	335,900	—
Summa	—	-	! -	—	126,450,000	1-