Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 49 (Proposition 1894:49)

Konyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 49.

N:o 49.

Koncjl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående rätt
för Kongl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjenlig mark disponera köpeskillingarne för
vissa kr om eg endo mar; gifven Stockholms slott den 17
mars 1894.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver finansärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva,
att köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning
beslut jemlikt kongl. brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891
fattas under tiden till och med utgången af år 1897, må för inköp af
skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark af Kongl. Maj:t disponeras
och följaktligen på Kongl. Maj:ts reqvisition från riksgäldskontoret
utbetalas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

F. v. Essen.

Bill. till Rilcsd. Vret. 1894. 1 Samt. 1 Afd. 82 Iläft. (.N:o 49.)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

Utdrag af protokollet öfver finans ärenden^ hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 17
mars 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen
anförde i underdånighet:

Med erinran att tid efter annan beslut fattats om försäljning af
vissa kategorier af mindre kronoegendomar, så att Eders Kongl. Maj:t
numera egde besluta om försäljning af sådana under domänstyrelsens
förvaltning stälda och för statsvei''kets räkning utarrenderade egendomar,
hvilka i arrende icke lemnade utöfver 500 kronor, aflät jag,
som ansåg det böra komma under öfvervägande, huruvida icke den
sålunda pågående föryttringen af smärre domäner lämpligen borde
utsträckas derhän, att den komme att omfatta äfven sådana, hvilka i
arrende lemnade mer än 500, men icke utöfver 700 kronor, den 23
sistlidne januari till domänstyrelsen eu embetsskrifvelse med anmodan
till styrelsen att, efter inhemtande af Eders Kongl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvandes yttranden, till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med underdånigt yttrande rörande denna fråga.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 4.9.

På grund häraf har domänstyrelsen, jemte öfverlemnande af infordrade
utlåtanden från samtliga Eders Kongl. Majits-befallningshafvande,
med undantag af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande inom Gotlands,
Blekinge, Vesternorrlands, Vesterbotteus och Norrbottens län,
inom hvilka län sådana egendomar, hvarom fråga är, icke finnas, den
6 innevarande mars afgifvit det begärda yttrandet och dervid^ till en
början erinrat, att, då domänstyrelseu i underdånigt utlåtande den 27
maj 1887 tillstyrkte då väckt förslag om försäljning af utarrenderade
kronoegendomar med arrenden, som öfverstege 200, men icke 500 kronor,
för beredande af medel för inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, styrelsen anförde: att vid bedömande af fragan, huruvida
en dylik försäljning kunde anses fördelaktig och lämplig, väl å ena
sidan ej finge förbises fördelen för staten af en årligen för dessa
domäner ingående och i framtiden möjligen stegrad arrendeinkomst,
likasom icke heller betydelsen af det förhållandet, att. ett ej ringa antal
samhällsmedlemmar såsom arrendatorer af smärre statsegendomar sattes
i tillfälle vinna sin utkomst, men att å andra sidan ej kunde förnekas,
att de mindre statsegendomarne kräfde så dryga kostnader för förvaltningen,
såsom för arrendeuppskattningar, besigtningar, kronoombuds
inställelse vid syner och för skogsskötseln, der skog funnes, m. m.,
att dessa kostnader i de flesta tall icke stode i ett skäligt förhållande
till arrendeafkomsten och alltid måste blifva mer betungande än för
de större egendomarne; att redan af detta förhållande, som icke syntes
kunna ändras, så länge staten innehade dessa mindre jordbruksfastigheter,
fördelen af deras öfvergående i enskildes händer framträdde,
hvartill komme, att, om än styrelsen sökt genom skärpt kontroll i
möjligaste mån minska de missförhållanden vid skogsskötsel^ de
mindre jordbruksdomänerna, hvilka förefunnits och ofta framhållits,
det. likväl icke vore möjligt att förekomma olägenheter, hvilka alltid
blefve en följd af skogarnes fördelning å spridda trakter i en mängd
skiften af ringa areal och som framträdde i dryga utgifter ej mindre
för sjelfva skogsvården än för kontrollen, på samma gång hinder för
skogsskötselus rationela bedrifvande mötte i jordbrukets fordringar på
bete och husbehofsvirke, beqvämlighet vid detta virkes uttagande m. m.,
hvarjemte styrelsen ytterligare anförde, att landets jordbruk efter all
sannolikhet äfven i framtiden liksom förut skulle blifva föremål för
den enskilda företagsamheten, oberoende af huruvida staten egde större
eller mindre del af den odlade jorden, och da i öfrig! en omflyttning
af statens vid åkerbruket fästade kapital till skogsbruket icke innebure
någon indragning af kapital till skada för landtmannanäringen,

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

tagen i allmän bemärkelse, och den med få afbrott år från år inträdda
stegring af inkomsten af statsskogarne jemte det allmänt erkända förhållandet,
att värdet å isynnerhet de gröfre virkesslagen ökades i högre
grad än andra produkter, gåfve vid handen, att staten borde af sin
skogsegendom få en säker, ständigt växande inkomst, uttalade styrelsen
den öfvertygelsen, att försäljning af de mindre jordbruksegendomarne,
under förutsättning att köpeskillingarne användes till inköp
af skogsegendomar, vore både fördelaktig och lämplig.

De sålunda anförda skäl för försäljning af förenämnda mindre
kronoegendomar eg a efter styrelsens förmenande sin tillämplighet
äfven på egendomar, som i arrenden lemna mer än 500, men icke
utöfver 100 kronor, hvarför styrelsen förmäler sig ur principiel synpunkt
icke hafva något att erinra mot dessa sistnämndes försäljning,
men styrelsen har ansett det kunna ifrågasättas, om tiden för en sådan
utsträckt försäljning ännu är inne.

Till följd af nu gällande bestämmelser angående mindre kronoegendomars
försäljning hafva, enligt hvad domänstyrelsen meddelar, hittills
utfärdats köpebref å 636 hemman och lägenheter, hvilkas taxeringsvärden
utgjort 3,178,718 kronor 99 öre, för hvilka i köpeskilling erhållits
4,828,020 kronor 47 öre, och ännu återstår med tillämpning af
samma stadganden att till försäljning utbjuda ett antal af 1,042 kronoegendomar
med taxeringsvärde iför år 1892 af 8,937,200 kronor.

Att ett så stort antal egendomar ännu återstår att försälja finner
sin förklaringsgrund deri, dels att de försäljningar, som höra ske
enligt föreskrifterna i nådiga brefven den 18 maj 1888 och den 29
maj 1891, hittills i högst ringa mån kunnat verkställas, dels att, till
följd af den genom nådiga kungörelsen den 13 juli 1887 vissa kronoarrendatorer
medgifna rätt att uppsäga sina arrenden till upphörande
den 14 mars 1889, ett stort antal egendomsarrenden, hvilka förut
öfverstigit, 500 kronor, vid förnyad upplåtelse nedgått under denna
summa, hvarigenom föranledts en högst väsentlig ökning i de egendomars
antal, som enligt gällande föreskrifter äro underkastade försäljning.

Till bedömande af den verkan, som en utsträckt försäljning i
den omfattning, som i min nyss omförmälda skrifvelse ifrågasatts,
skulle medföra, har domänstyrelsen meddelat, att antalet, af egendomar
med^ arrende från 500 till och med 600 kronor utgör 278 med arrenden
för år 1892 uppgående till 147,561 kronor 99 öre och taxeringsvärden
för samma år till 3,815,(''OO kronor; och utgör antalet egendomar med
arrenden från 600 till och med 700 kronor 248, för hvilka arrendena

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 49.

nämnda år uppgått till 156,924 kronor 90 öre och taxeringsvärdena
till 3,758,966 kronor 67 öre. Sammanlagda antalet af egendomar med
arrenden från 500 kronor till och med 700 kronor uppgår således till
526, hvilkas arrenden för år 1892 utgjort 304,486 kronor 89 öre och
som samma år varit taxeringsvärderade till 7,574,666 kronor 67 öre.

Samtliga under styrelsens förvaltning varande för statsverkets
räkning utarrenderade egendomar, deri inbegripet ett fåtal i ofvannämnde
uppgifter icke inberäknade fisken, uppgå till ett antal af
3,030, som, derest redan beslutade och nu ifrågasatta försäljningar
komma att försiggå, skulle minskas med 1,568, taxeringsvärderade
under år 1892 till 16,511,866 kronor 67 öre, eller med mera än hälften,
så att sedermera skulle återstå endast 1,462 egendomar att för statsverkets
omedelbara räkning utarrendera.

Vid hittills skedda försäljningar af kronoegendomar har i allmänhet
i köpeskilling erhållits belopp öfverstigande taxeringsvärdena,
hvilket i synnerhet varit fallet, der å egendom funnits husbehofvet öfverstigande
afverkningsbar skog, men på senare tider har äfven eu och
annan gång händt, att antagliga köpeanbud å till försäljning utbjudna
egendomar icke kunnat erhållas, hvaraf följden blifvit, att dylika egendomar
måst utarrenderas i afvaktan på bättre konjunkturer under
kortare tid, hvilket för närvarande är fallet med 31 egendomar.

Såsom förut anförts, uppgår antalet af de kronoegendomar, som
jemlikt redan meddelade föreskrifter skola afyttras, till icke mindre
än 1,042 stycken med ett sammanlagdt taxeringsvärde för år 1892 af
8,937,200 kronor, och att döma af förhållandet mellan taxeringsvärdena
och köpeskillingarne å de egendomar, som redan försålts, kan påräknas
i köpeskilling för förstnämnda egendomar omkring 14,000,000 kronor.

Vid sådant förhållande och då beträffande egendomar med arrendebelopp
från 200 till och med 500 kronor försäljningsåtgärder i enlighet
med nådiga brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891, såsom
förut anmärkts, hittills endast i ringa mån hunnit att verkställas, har
det synts domänstyrelsen mindre lämpligt att redan nu utsträcka försäljningen
jemväl till de kronoegendomar, som lemna en arrendeafkomst
till och med 700 kronor. Äfven om inköpen för kronoparkers
bildande vid derför gynsamma konjunkturer kunde gifvas en större
omfattning, än som hittills varit möjligt, har det å andra sidan synts
styrelsen tveksamt, huruvida ej en ytterligare utsträckt realisation af
kronans jordbruksdomäner komme att i viss mån menligt inverka på
försäljningsprisen. Kronoegendomar med rik skogstillgång skulle väl
tvifvelsutan fortfarande kunna afyttras till ganska höga pris, men då

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

dylika kronoegendomar vid en framdeles skeende afyttring med all
säkerhet komme att betinga ännu högre köpeskillingsbelopp, är dessa
egendomars bibehållande i kronans eg o ännu någon tid på intet sätt
förlustbri ngande.

I följd häraf och med hänsyn jemväl till de beaktansvärda skäl,
som af åtskilliga länsstyrelser mot den nu ifrågasatta försäljningen
anförts, har domänstyrelsen ansett sig för det närvarande ej böra tillstyrka
en utsträckt afyttring af kronans domäner.

Vid sin berörda skrifvelse har domänstyrelsen fogat summariska
förteckningar å egendomar med arrenden till och med 500 kronor
samt från 500 till och med 600 kronor och från 600 till och med 700
kronor, hvilka förteckningar torde få biläggas dagens protokoll.

Af de länsstyrelser, som yttrat sig i frågan, hafva tolf tillstyrkt
och sju afst.yrkt den ifrågasatta försäljningsåtgärden. De flesta bland
de länsstyrelser, som afst.yrkt föryttringen, hafva emellertid icke i
princip haft något att erinra mot densamma, men hafva ansett den
närvarande tidpunkten mindre lämplig för ändamålet. Jemte det sålunda
i främsta rummet erinrats derom, att under den närmaste tiden
försäljning af jemförelsevis många kronoegendomar enligt redan fattade
beslut förestode, har vidare framhållits, bland annat, att det i ett och
annat län visat sig förenadt med icke obetydlig svårighet att för de till
salu utbjudna egendomarne erhålla köpeskillingar, som motsvarat egendomarnes
taxerings- och saluvärden, hvilket ofta nog ej lyckats förr än efter
förnyade auktioner; att en ej så ringa procent af dessa egendomar ej kunnat
försäljas, utan måst, i afbidan på bättre konjunkturer, utarrenderas på
kortare tider, naturligtvis mot lägre arrenden, än de skulle betingat för
vanlig tjuguårig arrendetid, samt att äfven de misslyckade försäljningarne
kraft rätt betydliga kostnader för annonsering och auktionsförrättningarne;
att arrenden af egendomar, som betingat från 500 till 1,000
å 1,200 kronor i årsafgifter, varit de, som utgjort föremål för den mest
allvarliga spekulationen, och att denna kategori af kronodomäner följaktligen
kunde antagas vara den, som för närvarande lemnade bästa räntan
på statens deri placerade kapital, relativt bättre icke blott än de mindre
egendomarne, hvilka i regel upptoges af personer med ett minimum af
eget rörelsekapital, utan äfven än de större, hvilka till följd af deras
högre driftskostnad endast kunde påräkna ett fåtal spekulanter bland personer
med en viss förmögenhet; att det sålunda kunde befaras, att, om
försäljningen nu utsträcktes äfven till en del af de egendomar, som lemnade
den relativt största behållna afkastningen, nettobehållningen af statens utarrenderade
egendomar i dess helhet blefve relativt än mindre, men att der -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

emot, om med denna åtgärd fördröjdes ännu någon tid, till dess åtminstone
större delen af de mindre egendomarne hunnit afyttras, nu antydda
äfventyr komme att motvägas af den förhöjning i köpeskillingarne,
som kunde väntas blifva en följd deraf, att tillgången på salubjudna
kronoegendomar blefve mindre; samt att ej mindre den större köpstyrka,
de nu ifrågavarande egendomarne kräfde, än ock de tryckta konjunkturer,
hvarunder jordbrukshandteringen för närvarande bedrefves, samt jordbruksegendomarnes
deraf föranledda tendens att ytterligare falla i värde
gjorde den närvarande tidpunkten mindre lämplig för försäljningen.

Då jag, på sätt jag redan tillförene haft tillfälle att inför Eders
Kongl. Maj:t framhålla, är öfvertygad om det ekonomiskt berättigade
i grundsatsen att sälja smärre jordbruksdomäner, för hvilka förvaltningskostnaderna
ställa sig allför ogynsamt i förhållande till arrendeafkastningen,
och i stället inköpa skogsmark, samt äfven den nu ifrågavarande
gruppen af egendomar eller sådana, hvilkas arrenden öfverstiga
500, men icke 700 kronor, enligt min åsigt är att hänföra till dem,
hvilka med tillämpning af nyssnämnda grundsats kunna ifrågakomma
till försäljning, har jag, särskild! med hänsyn dertill att för hvarje år
nya arrendekontrakt upprättas rörande ett antal hithörande egendomar,
hvarigenom dessa egendomars försäljning undanskjutes på ett tjugutal
år, ansett önskvärd!, att redan nu en utredning komme till stånd rörande
lämpligheten af en dylik utsträckning af domänförsäljningen.
Den på grund häraf verkstälda utredningen har ådagalagt, att af de
kronoegendomar, som med tillämpning af gällande stadganden skola
försäljas, ännu återstår att utbjuda ett större antal, än som kunnat förmodas,
eller icke mindre än 1,042 stycken med ett taxeringsvärde af
8,937,200 kronor, beroende detta i icke ringa mån derpå, att till följd
af den genom nådiga kungörelsen den 13 juli 1887 vissa kronoarrendatorer
medgifna uppsägningsrätt arrendena för ett stort antal egendomar
nedgått, så att dessa kommit att tillhöra den kategori af egendomar,
hvilka kunnat ifrågakomma till försäljning. Utredningen har
vidare ådagalagt, att antalet kronoegendomar med arrenden från 500
till och med 700 kronor utgör 526 med ett taxeringsvärde af 7,574,660
kronor 67 öre. Lika med domänstyrelsen anser jag det icke omöjligt,
att eu utsträckning af domänföryttringen äfven till sistnämnda kategori
kunde, med afseende på det betydliga antal kronoegendomar, som
sålunda skulle bringas i marknaden, komma att verka nedtryckande
på försäljningsprisen. Jag anser derföre rådligast, att med den ytterligare
realisationen af kronans jordbruksdomäner får anstå, åtminstone
intill dess förbättrade konjunkturer för jordbruket bidragit att öka köp -

8 Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 49.

lusten för jordegendom, och jag har derföre icke någon framställning
att göra i anledning af den nu verkstälda utredningen.

I fråga om dispositionen af de genom försäljning af smärre kronoegendomar
inflytande medel är, hvad först angår de försäljningar, som
ega rum enligt nådiga brefvet den 29 maj 1874, eller sådana, som afse
egendomar, hvilkas arrenden icke öfverstiga 200 kronor, genom Riksdagens
i skrifvelse den 24 maj 1877 anmälda beslut stadgadt, att medlen
må, i den mån tillfällen dertill sig yppa, användas till sådana inköp
af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilka af Eders
Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag. Dessa
stadganden ega, enligt hvad af nådiga brefven den 6 juni 1879 angående
försäljning af egendomar af nyssnämnda slag, hvilka efter den
29 maj 1874 kommit under kammarkollegii (numera domänstyrelsens)
förvaltning, och den 27 juni 1887 angående försäljning af sådana i de
norrländska länen belägna kronoegendomar, hvilkas arrenden öfverstiga
200, men icke 500 kronor, framgår, tillämplighet äfven å de försäljningar,
som ega rum enligt dessa nådiga bref. Hvad åter angår köpeskillingarne
för de egendomar, som försäljas med tillämpning af nådiga
brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891, afseende, det förra
sådana söder om Norrland belägna kronoegendomar, hvilkas arrenden
öfverstiga 200, men icke 400 kronor, och det senare dylika egendomar,
hvilkas. arrenden öfverstiga 400, men icke 500 kronor, skola äfven dessa
köpeskillingar, enligt föreskrifter i samma nådiga bref, användas till
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, men Eders
Kongl. Maj:ts dispositionsrätt öfver nämnda köpeskillingar är likväl så
till vida inskränkt, att endast köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt sistberörda två nådiga bref
fattas under tiden till och med utgången af år 1894, få för ändamålet
af Eders Kong!. Maj:t disponeras. I skrifvelse af den 16 maj 1889
anförde nemligen Riksdagen, i fråga om disposition af köpeskillingarne
för egendomar, som försåldes enligt nådiga brefvet den 18 maj 1888,
att i anseende till ämnets jemförelsevis ej ringa vigt och då det här
gälde förvärfvandet af fastigheter, hvilkas skötsel måste blifva med
kostnader förenad, Riksdagen ansett sig böra sättas i tillfälle att bilda
sig ett omdöme om sättet för inköpen af skogbärande eller {ill skogs -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

börd tjenlig mark, samt att, på det en sådan pröfning periodvis
måtte kunna eg a rum, Riksdagen funnit sig böra lemna Eders Kongl.
Maj:t dispositionsrätt öfver de ifrågavarande medlen för tre år i
sänder. Det till utgången af år 1891 gällande medgifvande, som af
1889 års Riksdag på grund af det sålunda anförda lemnades, förlängdes
af 1891 års Riksdag att gälla till utgången af innevarande år, i
sammanhang hvarmed Riksdagen för samma tid lemnade enahanda
medgifvande i fråga om dispositionsrätten öfver köpeskillingarne för
sådana kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning bestämmelser finnas
meddelade i nådiga brefvet den 29 Maj 1891.

Medan Eders Kongl. Maj:t sålunda utan inskränkning till viss tid
eger för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark disponera
öfver köpeskillingarne för sådana kronoegendomar, hvilkas arrenden
icke öfverstiga 200 kronor, samt för sådana i de norrländska länen
belägna kronoegendomar, hvilkas arrenden öfverstiga 200, men icke
500 kronor, utgår deremot med innevarande år den tid, för hvilken
Eders Kongl. Maj:t senast erhållit bemyndigande att för angifna ändamålet
disponera köpeskillingarne för sådana söder om Norrland belägna
kronoegendomar, hvilka i arrende lemna mer än 200 kronor, men icke
utöfver 500 kronor.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 31 Maj 1889 öfverlemnas
numera årligen till Riksdagens statsutskott uppgift ej mindre å de
kronoegendomar, hvilka under nästföregående året blifvit försålda, än
äfven å de inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark,
hvilka under samma tid för kronans räkning egt rum. Genom denna
uppgift, hvilken upptager pris och areal å inköpt skogsmark äfvensom
de öfriga upplysningar rörande de ifrågavarande inköpen, hvilka kunna
finnas erforderliga, tillhandahålles sålunda Riksdagen det för verkställande
af den utaf Riksdagen antydda pröfning erforderliga material.

Då jag nu går att hemställa, att Eders Kong], Maj:t må hos Riksdagen
göra framställning om förnyande för nästkommande treårsperiod
af bemyndigandet att för inköp af skogsmark disponera köpeskillingarne
för de senast omförmälda kategorierna af föryttrade kronoegendomar,
ber jag att få erinra, att under åren 1875—1893 för dylika inköp sammanlagd!
utbetalts af reservationsanslaget för skogsväsendet 529,792
kronor 26 öre och af köpeskillingarne för försålda kronoegendomar
3,492,896 kronor 97 öre eller tillsammans 4,022,689 kronor 23 öre och att
härför förvärfvats en areal af sammanlagdt 87,562 hektar 45,8 ar. De
största af dessa inköp hafva varit följande: Torrmyra in. fl. hemman
Bill. till Iiilcsd. Prof. 1894. 1 Samt. 1 Afd. 32 Håft. 2

10 Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

i Jönköpings län, som inköpts för 130,000 kronor, Hvithult. i Kronobergs
län för 146,830 kronor, vissa hemman under Stjernarps fideikommiss
i Hallands län för 182,500 kronor, Sjögared m. fl. hemman i Elfsborgs
län för 100,200 kronor, Granvik i Skaraborgs län för 300,000 kronor,
en del af Skagersholm i samma län för 400,000 kronor, Kyrkskogen
m. fl. hemman i Vermlands län för 170,000 kronor, Grönbo i Örebro
län för 225,000 kronor samt utmark tillhörande Mede by i Jemkande
län för 122,490 kronor. I andra fall hafva större kronoparker bildats
genom successiva inköp af mark. Sålunda har exempelvis den genom
inköp af mark för eu summa af 60,000 kronor år 1880 grundlagda
Ebbegärde kronopark i Kalmar län utvidgats genom ytterligare markinköp,
år 1886 för 40,000 kronor, år 1888 för 16,500 kronor och år
1890 för 74,655 kronor. Vesslarps kronopark i Kristianstads län,
grundlagd år 1886 genom inköp af mark för 61,755 kronor, har
utvidgats genom ytterligare markinköp, år 1889 för 1,000 kronor,
år 1891 för 8,500 kronor, år 1892 för 3,000 kronor och år 1893
för 46,900 kronor o. s. v. I åter andra fall har grundstommen till
kronoparken utgjorts af skogsmark, som afsöndrats från någon kronoegendom,
hvarefter den sålunda grundlagda kronoparken utvidgats
genom markinköp från enskilda personer äfvensom genom ytterligare
afsättningar af kronomark för ändamålet. Såsom exempel härpå må
anföras, att, sedan från indragna militiebostället Fägerhult i Hinneryds
socken af Kronobergs län större delen af utmarken, eller 442,18 hektar,
blifvit afsatt till kronopark, förenades med denna kronopark år 1891
indragna militiebostället Hamneda n:o 5 Kronogård med en utmarksareal
af 133,19 hektar, år 1892 1,055,55 hektar från angränsande hemman
för en köpeskilling af 35,359 kronor inköpt utmark samt indragna
militiebostället Bökhult med eu utmarksareal af 138,6 5 hektar, år 1893
två för en köpeskilling af 7,000 kronor inköpta hemman med en areal
af 144,7 6 hektar samt den 14 innevarande mars indragna militiebostället
Bjernhult med eu areal af 175,91 hektar. Smärre hemman eller hemmansdelar
hafva icke inköpts i andra fall, än der utsigt förefunnits att
genom ytterligare markinköp eller afsöndring af skogsmark från kronoegendomar
kunna bilda en större skogskomplex, ett syftemål, hvars
realiserande i afsedd utsträckning naturligen ofta kunnat fördröjas genom
hvarjehanda omständigheter, såsom, bland annat, den, enligt hvad erfarenheten
visat, ofta förekommande benägenheten hos egarne af angränsande
hemman att uppdrifva priset på sin jord, då de förvänta,
att staten skall uppträda som spekulant. För skoglös hed- eller ljungmark,
hittills endast använd till bete, fordras ofta ett pris, som finner
sin förklaring i det värde, jorden såsom dylik betesmark har för egaren,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 49.

men ställer sig för högt, då fråga blir om markens inköp för att användas
till skogsodling.

Att de kapital, staten använder för de ifrågavarande inköpen af
skogsmark, icke under den första tiden kunna lemna skälig ränteafkastning,
är en gifven sak. Ofta nog är marken alldeles skoglös och
vållar sålunda under en tid framåt staten endast utgifter. Men då på
de betydliga arealer, staten på detta sätt förvärfva! och alltjemt förvärfvar,
skogen hunnit uppväxa och komma till mognad, har ock staten
uti den vunnit en tillgång, som, äfven ur enbart tinansiel synpunkt
sedt, kommer att för staten ega ett högst betydligt värde.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att medgifva,

att köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning
beslut jemlikt nådiga brefven den 18 maj 1888 och den 29
maj 1891 fattas under tiden till och med utgången af år 1897, må för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark af Eders Kongl.
Maj:t disponeras och följaktligen på Eders Kongl. Maj:ts reqvisition
från riksgäldskontoret utbetalas.

Hvad föredragande departementschefen i detta
ärende yttrat och tillstyrkt, deruti statsrådets öfriga
ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

G. Wilh. Smerling.

Summarisk förteckning å utarrenderade kronoegendomar med årligt arrende till och med femhundra kronor.

År, då ;
arrende-!
perioden
utgår. ! a

Stockholms

län.

TJpsala län.

! Södermanlands
län.

Östergötlands

län.

Jönköpings

län.

Kronohergs
län.

Kalmar län.

Gotlands län.

Arrende ,
efter
£ 1893 års

j markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

I Arrende

efter I TaxennSs
1893 ars
markegång.

värde för
år 1892.

Arrende j
s” ! efter
£ | 1893 års
| markegång. |

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende

efter

j 1893 års
! markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende

efter

| 1893 års
markegång.

Taxerings- j ;>
värde för {g
år 1892. ! •“

I Arrende
efter
1893 års
; markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende
efter
1893 års
markegång.

. ! ! Arrende

Taxerings- ; > j efter
värde för g- 1893 ars
år 1892. j “ ; markeI
gång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Christianstads

län.

Arrende J
efter I Taxeri"gsvärde
för
år. 1892.

Malmöhus

län.

Hallands län.

Göteborgs och
Bohus län.

Elfsborgs

län.

1893 års
markegång

Arrende !

efter ;
1893 års j
markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

i- ►>

Arrende
efter
1893 års
markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

1895
189G
i 1897
i 1898

1899

1900

1901

1902

1903
! 1904
! 1905

1906
! 1907

1908

1909

1910

1911

1912

1913

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1922

1923

1924

1925
1930

Obestämd

Ji»L

2j
7 j

1
i
i

Q *

Öl

500 —j 9,000-230''—'' 3,700-

1,458 61 28.300-

1 I

1 200; — I 13,000 —

11 3,320 6 7 106,800 —

5 1,470 7 7 39,800 —

’ 2 787 — 23,000 —

Arrende
efter
1893 års
markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende
fe-! efter
£ j 1893 års
markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

951
950
2,840
400 ■
300
370
99n
440 -

17,500

21,000

40,800

9.000

8.000
6,100

1 6,300
1 5,000

— 4

4 1,635;

— 10
— 8

_ 9

41,900 —j 5

450; — j 9,600
466 —1 14.000

1.425
i .596

950 -640-4,057 -2,960-950-1,888 -1,112-451 -1,480-950 -110 -

30,600—! 3
35,400

18
: 4

i 9

7 2,707:

Öl 1,792
1 484

777
1,021
4,567
1,1201
580

50:
2,800
450;
435!
805''
1,910
980
390|

20.200 ■

17.100-93,700-87,000''-29.300 ■

51.900 ■

25,000''-10,700 -

35.900 -

23,200!—|—----— --

— — | 4 1,080 — 20,000 —

61.000

44.000-

13.000 -23,400 -23,700-

108,800''-19,500''-9,800-400 -57,400|-10,500;-10,000:''-

12.000-49,500 -30,500-

10.000

10!

3 i

Öl

4! 602

3] 756

4; 1,159
9 3,052

417!
3.153
2.362
9541
1,8811
819;
780
2,115;
1,835)-5.442
2.796
950
1.375
435
1,400,
100!

8 3
5 2,''
67

5 0

59,800 •
21,600 ■
29,200

72.500 -

12.500 -59,400-52,400;-17,200!-38,900-

— 14,900-

— 14,500 -—: 34,600''-—'' 39,800 -

— 149,300 -

— 09,000 -

— 42,000-

—: 36,000!-—, 9,000 -

— 21,400-

— 12,400l -

10-

2,932;57j 70,200!
6,149 90 161,200!
2.S40 61 58,000 ■

1,630 lo:
2,686! 7 8 j
1.585)—
2.519 6 8
400 —

1.190—,
1,082 —
480j—
1,609:—!
1,735 —
1,530 —
2.265 4 6

4. 1,625-2 850!-

1; 450

1 475 -

41,300
61.600
32,800!-51,100''-7,500 -

24.100-19,400-

11.700 -

38.400 -

42.400 -38,500!-

55.700 -

40.800-

17.100-10,300-

10.800-

-I 1!
-j 8
-13
-;i2j
- 7;
-j 3,
■'' 7

-j 51

J 7

1 Q
ö

! 1
l!

430;— 9,500

2,114 96! 60,200
3,938 74 125,900
3,772 56 119,800
2,260 7 6 60,600''
831 —i 28,000,
2,730 —'' 62,200

- i 1

- 5

- 4
— 3

500; —
2,04715 8

1,21603
985,91
751; — ;
450 —

1.725 -2,281 —
2.020 —
.3,326 —
1,050 —
1,740|—
995 —
450 —
360—!

31.600-53,500 ■
55,200!-

1 7.1.700 -28,000
57,100 -

29.600-9,000-

17.000 -

1 120-

1 2 50! -

2 625 -5 1,270

1 350 -

1 420 -

1 4 50-

1 400-

15,000—''
54,900;—!
3-4,500 —
26,000 —
20,300 —
10,000 — -

3,500 -

695 9 s |
655 —!

27,000-

22.500-

1 210—! 1,500''-

5,000
1 2.500,
36,5oO
10,000;-17,000-lO.OOOj9,
000-

8 1,315 —
2! 115—!
l! 76—!

1; 211
2! :-!.v
1

20-

2) 620 -1 455

27,100|

1,800,

3,000;-

12,000''-

26,000-

800''

11,400-

10,000-

1,051 j 3 3 j
283 09;
1.538 8 6
2,695; 5 6:

095 7 7
1,003 2 7

291;—
160—:
700 —!
1,343;5 3|
970 —
625!—
280 —

21,000!—
12,000—j

46,700 —j
94,100— i
13,700, — j
42.300;—j

4,000!-!
8,000, — ''
17,500 — j
34.600, — !
22.000 —
17,600!—
11,000;—

4! 1,625.-1 500 ■

58,000! —

1 130 — 7,000;—!—|

270 99 50,500 --

85:i8 1.400;—! —

170-

12,600 — j—--

JO 1.907

50.100 —

Summa 3,2 12,251 so 290,700 — 6<| 24,347 44 646,800 —:69 22.034 97 504.900 —11,05! 32,3851521806,400j—11061 34.206j 1 s|805,500]—192| 30,625|O2 91 8,9Ö7» — 31 oTÖO5''B2!271,200 39 6,637!96! 1 93.2001 48] 13.76214114.02.5(>0 179“T"o,R57 76

\ 1: 17o 8 5	j 5,800 — ! 1	40C	— 12,500 -	(	i 1 1 i 1,856 1 9 60.500 -	-1 4	1,137,07	31.300 — 3
7! 1.921 4 f	87.900, — !—		—, — -----	!l 5	i 4,540,60 125.000	[—	17	4.810 9 f	162,900)—119
043,5 6 28.700 — —		—-1 - -.-	1 9	2,143 38: 55.500		6	1.872 3 7	i 53,500 — 9
1.35,7 2	6.om	1	! 25C		3	861 0 6 32.000		11	3.1 5524	86,800)— 15
j. 3,017;4 1	98,400	— 1.	j 60	!—'' 5,000.—	3	702 15 21.500		: 4	1.377:99	38.800 —'' 9
71481	11,900	—	—	— 1 _ —1—	2	870'' — ! 13.000		1	310''--	8.000 — 12
6 7 3	400	— 3	810	— 16,600 —	1	460— 15.600	—	5	1.197;—	32,80(i— 3
- - -	j - -	—1—		— —--	2	550:—: 5,000		5i	1,866! —	29,500—'' 2
, - -\|-	- -	■- -	—	— i — —; —	—	_ _!_\| _ _	—	1;	493 —	9,000! — j—
! 276 —	9,000	— —	—	—1 — —!—	—	_ __\ 1	—	1:	500 —	6,400 - -
127)77	600	_ -	—	— j — — —	1	202—: 4.000	_	-f	_____	___ _: •]
1,495! 5 6	51,600	—'' —	—	_:__	_	_ _j__ \| _ _	—	O 1 O	1,057 —	31.400 — 2
1.000 —	71,100	— 1	270	— 2.400 —	—	----)-; - -	—	2	630; —	11,200—: 2;
925 —	25,000		—	___	—	- -1-! - -	—	1	350: —	8,500 — 3
	_ _	—i —	—	— i — —1 —	2	750— 16.500	—	8	2.520 —	69,800: — 3
460''—	11,000	—! —	—	— — — —	1	450—! 8.000	—	6	2.005 -	78.600 — 3
- -1-		_ 2	450	— 22,000 —	3	1,325 — 38.500	—	1	40d —	20,000 — 3
800 —	31,500	— —	—	—! —--	—		—	O.	1,420)—	37,200)—! 1
--- --	---	— 1—	—	-)---i--	—	- -j-, -				_1 ; 1
820!—	22,700	—	—	i _ _i_	_	— _''—! — —		__;	- -1_I	_ _ J__;
--—	— •—		—		1	500 — 12.000	—	—	— —!-!	— —! _ —
---1-	- --	—j—i	—	~ i - -\|-*	—	- -----! - -	—	—	- — —	— — I—\| —
- -j--	---		—	-j - -1-	—	----i---	—	—	— __	— _,\|__1
1,738 06	31,400		■—	:! i	—	---— —	—	—	--—	I
044 76	30,900		z	__1___	_	_ __!_ _ _
710 0 5	32,700	1	—	,— — —	—	— —''_: — —	—	.—!	—__	_ I : j
514 72	22,900	—	—	— — —	—	— —_ _ —	—	_—	_ ___	__i
200 4 6	12,800		—	—i — — —	—	— —''_1 _ —	—	__	_ _— I
46818 9	21,900		—	— — _!—	—	— —''—!— —	—		— —1—i	— — i—;—i
---!-	- -	— ]—	—	—i _ —	—	— — — — -	—		— —	— — j—i —!
___L	— —	—! 1	50	2 9 2,500 —	—	----_ —	—	1	121 -	900 — —
16,857 75	614,200	— 10 2,290 2 91 61,000)—	49	15,210)28 407,100	—	801	25,822! 63	716,600!— 90;

Skaraborgs

län.

i | Arrende i
'' efter
£ | 1893 års j
| markegång

Taxerings- | ;>
värde för g
år 1892. i ~

Vermlands

län.

Arrende j

efter j Taxerings1893
års j värde för
marke- i är 1892.
gång.

Örebro län.

Vestmanlands

län.

Kopparbergs

län.

Arrende
efter
1893 års
markegång.

Taxerings- j t»
värde för | går
1892. ^

Arrende
efte.r
1893 års
markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

j Arrende
£7 ! efter
g- ! 1893 års
marke!
gång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Gefleborgs

län.

Arrende

efter i Taxerings1893
års ! värde för

marke- ! år 1892.
gång.

Jemtlands

län.

Arrende
efter
1893 års
markegång.

Vesterbottens

län.

Norrbottens

län.

Taxeringsvärde
för j
år 1892. i

Arrende
j efter
s- 1893 års

Taxeringsvärde
för

marke- I år 1892.
gång.

1,104 63; 26,000 —
0,638;r>2 19.3,200 —!
2,212 42, 68,100 —!
5,503 73 1 71.700 —
2,219 2 7; 5s.500| —
4,518 4 2 110,900—j
1.175— j 29,900 —
5811— 12,000 —

3 629 4 3

4 1.340)29

4 865 —!

4 1.127:73
2 351

2 600
1 230

306 —
6801 —
671,—
8si!—!
060; — !
1,231 —!
1,435,''—
300 —

6,000 — ll
16,500 — —
16.400 — ll
30,80o!— 1
20,000 —|

53,000—: 2
45,000''—| 2
9.000— 1

175

200
30(1

905
550
460—1

13,100
40,900j
45.700
10,800''-15,900-30,300;-8,000 -

2i:

0,000!—; 1 3201—

810 5 5
722 44
431 74
675j—
602 —1
586 -

24,800 —
23.700 —
8,200 —
18,000''—
24,200; —

1 3.500 —

! ! ! ''''

4) 1,040.63j 37,100!—

1 452 38 8,500—;

3 1,372)4 7) 37,200 —

7: 2,042 so 42,300—!

Arrende
efter
1893 års
markegång.

| År, då

iarrende (perioden Taxerings-

I , o
„ , ,? utgar,
varde for ;

år 1892. !

1; 237 81 9,900 — | 5 953 03 48,800''—I 3| 551)20, 25,500)— I lj 134)66) 5,000 — l! 250''8s) 17,100 —

5 1,259 821 37,500,—!—) — — — — r 1

1 190 67 5,500]—! l) 100 — '' 14,200;-

4 1.5 is 5,1 08,800''—!—| — )—’ —’— L

4,000;—I

20.000 —!

52.000 —

29.000 —

20.000 —

1 ,-iOI

3 1,185;

2 800!
14 325 -

1 410 —

12,000 — 3
6,300 — 3

32,300)—!—)--! —

18,100)—I 3! l,12l!—

4,500—! 2'' 825 —

_ _I ! !

1,717 —
1,498''—

200—

950 —
875!—

39,900 — -

33.200 -)

4,000!—;-

19,900!— -

10.200 -----

39,500
26,000

1: 310

i'' 500—| 21,000;——)

16,000 —

507 3 0
200 —)
765 —!

412 M
450 —

500-

6,300

2: 560 —I 34,5001

--)— 1 500''—! 10,700!

3 985-

44,000!

500 •
500 !-

!—i 1 500 —

— 1'' 260

27,000 —j 2
18,400! — !—

14,400!- -6,500;—;
42,300: — j

14,300— {-17,800-;-

11,600

DOO;-

12,500

13,000

-j 1 100)

410—'' 24,500—)— — j -

1! 310 —10,000
l! 270 — 11,500

— — 2 361 11,000 —

1 i 129 37

— —I 1.

62 1 8 4,000,—|-

3,000!—|—|

450''

8.000

9d) 30,176{«.>9|867,0001—|28j7,733|4s|325,700|—123)7,217)731193,100) — j36j 13,194 28;308,500!—1.7 5,281)811221,2001 —112 3,352 40!l"3b“700) 13 9!3T978)68)1 71,900 —) Sl.SoTisei 55.U001—1 2

1895

1890

1897

1898

1899

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911
.1912

1913

1914

1915
1910

1917

1918

1919

1920

1922

1923

1924

1925
1930

Obestämd

tid.

S u in m a.

! Arrende Antal.

| : Taxeringsvärde.

! värde.

oö
134!
86!
89
72!
69]
78!
19
29]
241
49,
54''
38!
57
45

28
5>r>!

14,986,87
40,809''os
24,282 06
27,81478
19,877 051
21,073;—
24,080:68)
6,283 —
8,305 60
7,071 —!
15,965(7 7
16,197 08
12,292 —

19,509 —''
14.143 —
11,297 46
11,360 —
10,166 —
2,860;—)
2,580 —

1.836 -

496,100| —
1.193,600;—)
703,800—!
813,300; — i

566.600 —
528,700!—!

564.000) —)

114.000) —)
173,900 - :

157.600 —
353,600!—!

493.600 —
353,40(1 - -584.GOO —
377,200 -363,500 -352,100 —
305,700— ]

61.100! —
72,400,--33,800;—;

1,738 06; 31,400 —

'' o
4
2:,

044 7 6
710 0 5
514 72
260:4 6
468,89’
129 37
2,666 64

30.900 —
32,700 - !
22,900|—:
12,800 —

21.900 —

122,000]-:

700)8 31 25,100—)---1 1,042) 319,928)24) 8,937,200 ■

Stockholm i (lomänstyrelsen den (i mars 189-4.

Carl Strömberg.

Summarisk förteckning å utarrenderade kronoegendomar med årligt arrende från sexhundra till och med sjuhundra kronor.

Stockholms

län.

Södermanlands

län.

Östergötlands

Kronobergs

Christianstads

Malmöhus

Upsala län.

Göteborgs och

Elfsborgs

län.

Skaraborgs

Kalmar län.

Vermlands

län.

Hallands län.

Vestmanlands

län.

År, då
arrendeperioden

utgår.

Kopparbergs

Gefleborgs

Jemtlands

län.

Örebro län.

Bohus län.

S u m m a.

Arrende
efter 1892
års markegäng.

Arrende

Arrende
> ! efter 1892
| års marke -

Arrende
efter 1892
års marke -

Arrende

j Arrende
efter 1892
års markegäng.

i Arrende !
efter 1892
ST års marke -

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende

j Arrende
[efter 1892
års markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

I Arrende |
> efter 1892
års marke-!
gång. i

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende
efter 1892
års markegång.

Taxeringsvärde
för
är 1892.

Arrende
efter 1892
års marke -

Taxerings -

efter 1892 i

I Arrende
efter 1892
års marke -

Taxe ringsvärde
för
år 1892.

efter 1892

Taxeringsvärde
för
år 1892.

i Arrende I
> efter 1892!
£ års marke -

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende
efter 1892
års marke -

Taxeiingsvärde
för
år 1892.

Arrende
> efter 1892
!års marke -

Taxeri läsvärd
e för
är 1892.

| Arrende
> (efter 1892j
p, års marke-j
gång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende
j efter 1892
lårs marke -

efter 1892

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Taxeringsi
värde för |
! år 1892.

värde för

års marke -

Taxeringsvärde
för
år 1892.

års marke -

Taxeringsvärde
för
år 1892.

Arrende efter
1892 års
markegång.

Taxeringsvärde
för
år 1892.

värde för

år 1892,

Antal.

år 1892.

5,000

68,500!

24,000

188,700 —

66,000

1,287

41,300,

25,000

24,500 —

38,900

609 44

69,100,

1,205

1 40,000

12,400

6,700|—

655 —

12,900

262,600 —

18,000

615!—

9,700;

610-

45,200 —

18,000,

52,200

22,000

44,200

>6,000

71,600

12,000

26,000,

37,200!—

12,300

2,000

15,000

17,000

46,000-—!

12,000

5,902

13,000!

678: -

15,000

18,400

20,000

22,000

15,000,

18,000

1,280

14,000

606—

1 625

18,000

41,400

1 700

37,400

18,100

13,000

22,900;

89,500:

22,900!

667 70

675 23

668 37

Summa! 7 4,723. 8 l

668 37

184,500

— 11

21 12,949

Stockhoim i dom än styrelsen den 6 mars 1894

Esa/as CenterwaiL