Kongl. Muj:ts Nådiga Proposition No 10 (Proposition 1878:10)

Kongl. Muj:ts Nådiga Proposition No 10.

X:o 10.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, till Riksdagen angående
understöd åt en tillernad vetenskaplig expedition till
Norra Ishaf vet; Gifven Stockholms Slott den 18 Januari
1878.

Under loppet af mer än tjugu år hafva af svenska vetenskapsmän
ledda och på svensk bekostnad utrustade forskningsresor till de norra
polartrakterna i nästan oafbruten följd fortgått och rika skördar af
naturvetenskapliga samlingar genom dem blifvit till fäderneslandet
hembragta. De sålunda vunna framgångar och särskild! det genom
de två senaste expeditionernas lyckliga, framträngande till mynningen
af floderna Obi och Jenissej öppnade nya forskningsfält, har
manat en af deltagarne i de flesta af berörda resor, Intendenten vid
Naturhistoriska Riksmuseum, Professoren A. E. Nordenskiöld att söka
åstadkomma en så fullständigt som möjligt utrustad expedition, hvilken
skulle hafva till uppgift att i geografiskt, hydrografiskt och naturhistoriskt
hänseende undersöka Norra Ishafvet öster om Jenissejs mynning
samt om möjligt framtränga till Berings sund, derifrån kringsegla
Asien och genom Suez-kanalen återvända till Sverige. Då emellertid
eu expedition med detta syfte vore förenad med så många omkostnader,
att de till Professoren Nordenskiölds förfogande stälda medel
ej tilläte anskaffandet af ett fullt ändamålsenligt fartyg med erforderlig
utrustning och bemanning äfvensom af tillräckliga vetenskapliga
krafter och hjelpmedel så vida icke expeditionen erhölle understöd,
likartad! med det som kommit åtskilliga föregående arktiska forskningsresor
till del, så har Professoren Nordenskiöld i underdånighet anhållit,
att i fråga varande expedition måtte från det allmännas sida komma i
Bih. till liiksd. Prof. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 4 Käft. 1

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 10.

åtnjutande af vissa uppgifna förmåner; och då densamma syntes förtjent
af understöd från det allmännas sida, har Kongl. Maj:t, som medgifvit
att det befäl, underbefäl och manskap af flottan, hvilket kan
komma att i expeditionen deltaga, må under tiden åtnjuta enahanda
förmåner, som under kommendering å flottans fartyg, härmed velat,
under hänvisande till bilagda utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 31 December 1877, föreslå Riksdagen,

dels att till godtgörande af kostnaderna för det för expeditionen
afsedda ångfartygs försättande i sjödugligt skick å flottans varf i
Carlskrona, å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp af 25,000
kronor;

dels ock att Riksdagen ville för sin del medgifva, att den proviant
och den utredning i öfrigt, som Kongl. Maj:t kan finna skäligt
låta expeditionen från flottans förråd utbekomma, må först efter fartygets
återkomst, i enlighet med då upprättad liqvid, af Professoren Nordenskiöld
ersättas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
Utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O S C A B.

F. W. von Otter.

Kong!. Maj:ls Nådiga Proposition N:o It).

Utdrag af Protokollet öfver Sjof or svar s-ur enden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott
den 31 December 1877.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell och
Rosensvärd.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet
följande ärenden:

12:o.

En af intendenten vid naturhistoriska riksmuseum professoren A.
E. Nordenskiöld i underdånighet gjord framställning, angående beviljande
af vissa förmåner för en under år 1878 tillernad ishafsfärd;
jemte Förvaltningens af Sjöärendena och Vetenskapsakademiens öfver
samma framställning afgifna särskilda underdåniga utlåtanden, äfvensom
. en af professoren Nordenskiöld sedermera ingifven skrift med
åtföljande besigtningsinstrument öfver kostnaderna för det för expeditionen
afsedda ångfartyget Vegas försättande i sjövärdigt skick; och
yttrade Departementschefen härvid:

Kontjl. Maj:ts Nådigti Proposition No 10.

»Professor Nordenskiöld liar i berörda framställning erinrat hurusom
de forskningsfärder, som under de senare årtiondena från Sverige
afgått mot norden, redan längesedan erhållit eu verkligt nationel betydelse
genom det lifliga intresse, med hvilket de omfattats öfverallt,
så väl inom som utom fosterlandet, genom de betydande summor,
som på dem offrats af staten och framför allt enskilda personer, genom
den praktiska skola de utgjort för öfver trettio svenska naturforskare,
genom de vigtiga vetenskapliga och geografiska resultat de
lemnat och genom det material till vetenskaplig forskning, som genom
dem hembragts till Sveriges riksmuseum och hvilket gjort detta i afseende
å arktiska naturföremål till det rikaste i verlden. Härtill komme
upptäckter och undersökningar, som redan blifvit eller lofvade att i
en framtid blifva af praktisk betydelse, t. ex. expeditionernas meteorologiska
och hydrografiska arbeten, deras omfattande undersökningar af
säl- och hvalrossfångsten i polarhafven, påvisandet af den förut ej
anade fiskrikedomen vid Spetsbergens kuster, upptäckter på Beeren
Eiland och Spetsbergen af betydande kol- och fosfatlager, hvilka i eu
framtid syntes blifva af stor ekonomisk betydelse för närliggande
länder, och framför allt de två senaste expeditionernas lyckliga framträngande
till mynningen af de stora, till gränserna mot Kina segelbara
Sibiriska floderna Obi och Jenissej, hvarigenom ett månghundraårigt
sjöfartsproblem ändtligen vunnit sin lösning.

Men just de resultat, som redan vunnits, manade till fortsättning,
isynnerhet som de två senaste expeditionerne öppnat ett nytt, i vetenskapligt
och antagligen äfven i praktiskt hänseende utomordentligt
lofvande forskningsfält, nemligen den öster om Jenissejs mynning belägna
delen af Ishafvet. Ännu i våra dagar, i telegrafens och ångans
tidehvarf, mötte man här ett i vetenskapligt hänseende nytt, förut oberördt
forskningsområde. Hela den ofantliga ocean, som utbreder sig öfver
90 längdgrader från Jenissejs mynning, förbi kap Tscheljuskin till
Wrangelsland, hade, om man nndantoge färder med större eller mindre
båtar längs med stränderna, aldrig ännu plöjts af någon fartygsköl och
aldrig skådat en ångares rökpelare.

Dessa förhållanden hade föranledt försöket att åstadkomma medel
till en i vetenskapligt och nautiskt hänseende så fullständigt som möjligt
utrustad expedition, hvilken skulle hafva till uppgift att i geografiskt,
hydrografiskt och naturhistoriskt hänseende undersöka Norra Is -

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 10. 5

hafvet bortom Jenissejs mynning, om möjligt till Berings sund, ett
forskningsområde mera lofvande än något som förelegat sedan Cooks
berömda resor i Stilla Oceanen, om blott isförliållanden medgåfve att
med en dertill lämplig ångare framtränga i detta haf.

Efter en öfverblick å de försök, som förut gjorts att framtränga
å den väg, som den ifrågasätta expeditionen skulle få till uppgift att
beträda, bär professoren Nordenskiöld i framställningen närmare redogjort
för de skäl, på hvilka lian anser det sannolikt att en för ändamålet
väl utrustad ångare skall kunna, utan att möta allt för många
svårigheter, åtminstone till följd af ishinder, under hösten på några få
dagar framtränga vägen från Jenissejs mynning, förbi kap Tscheljuskin
till Berings sund och derigenom ej allenast lösa eu för århundraden
tillbaka uppstäld geografisk uppgift, utan äfven blifva i tillfälle att med
de vetenskapsmannen nu mera till buds stående medel, i geografiskt,
hydrografiskt, geologiskt och naturhistoriskt hänseende undersöka ett
förut i dessa afseenden nästan okändt haf af ofantlig utsträckning.
Professor Nordenskiöld är fullt öfvertygad derom, att en resa med
fartyg längs med Asiens nordkust, i fäll ej alltför ogynsamma omständigheter
sammanstöta, ej allenast är utför) >ar, utan äfven att den
kommer att blifva af oberäknelig praktisk betydelse, ingalunda omedelbart
såsom en ny handelsstråt, men väl medelbart genom det insegel,
som härigenom skulle lemnas på den praktiska användbarheten af en
sjöförbindelse mellan nordliga Skandinaviens hamnar och Obi-Jenissej
å ena sidan samt mellan Stilla Oceanen och Lena å den andra. I fall
mot förmodan expeditionen ej lyckades utföra det uppgjorda programmet
i sin helhet, skulle den dock icke blifva förfelad, utan under en
längre tid komma att uppehålla sig vid ställen på Sibiriens nordkust,
lämpliga för vetenskaplig forskning. Hvarje mil bortom Jenissejs
mynning vore ett steg framåt till en fullständig kännedom om vårt
jordklot, ett mål som en gång måste uppnås med större eller mindre
uppoffringar, och till hvilket det vore en hederssak för hvarje bildad
nation att i sin mån bidraga. Vetenskapsmannen blefve i dessa förut
obesökta farvatten i tillfälle att lemna svar på en mängd frågor rörande
polarländernas forna och nutida beskaffenhet, af Indika mer än
en i och för sig vore af tillräcklig vigt och betydelse för att föranleda
en sådan expedition som den nu ifrågavarande. Endast några få af
dessa frågor har professor Nordenskiöld ansett sig böra påpeka och i
sådant afseende anfört följande:

''Om man undantager den del af det Kariska hafvet, som de två
senaste svenska expeditionerna utforskat, saknar man för det när -

Kong}. Majd» Nådiga Proposition N:o 10.

varande hvarje kunskap om alg- och djurlifvet i det haf, som sköljer
Sibiriens nordkust. Helt säkert möter oss här, i motsats mot hvad man
hittills antagit, samma rikedom på djur och växter som i hafven kring
Spetsbergen. I Sibiriens ishaf böra växt- och djurformerna, så vidt
man på förhand kan döma, uteslutande utgöras af lemningar från den
glacialtid, som närmast föregått nutiden, något som icke är fallet i de
polarhaf, der Golfströmmen utbreder sitt vatten och dit den sålunda
för former från sydligare trakter. Men en fullständig och säker kännedom
derom, livilka djurformer äro af glacialt och livilka af atlantiskt
ursprung, är af genomgripande betydelse ej allenast för zoologien och
djurgeografien utan äfven för Skandinaviens geologi och särskildt för
kännedomen om våra lösa jordlager.’

’Få vetenskapliga fynd eller upptäckter hafva så mäktigt fängslat
såväl lärdes som olärdes intresse, som upptäckten i Sibiriens frusna
jord af kollossala elefantlemningar, stundom ännu väl bibehållna med
hull och hår. Hithörande fynd hafva mer än en gång varit föremål
för vetenskapliga expeditioner och noggranna undersökningar af framstående
lärde, men dock är mycket ännu gåtfullt med afseende å en
mängd omständigheter, som stå i samband med Sibiriens mammutperiod,
hvilken kanske varit samtidig med vår glacialtid. Särskildt är
vår kännedom om de djur- och växtformer, som lefde samtidigt med
mammuten, högst ofullständig, oaktadt man vet, att i de nordligaste
från land svårtillgängliga delarne af Sibirien smärre kullar förekomma,
betäckta med ben af mammut och andra med den samtida djurformer,
och att man öfverallt derstädes träffar så kalladt noakträ, d. v. s.
halfförstenade eller förkolade växtlemningar från flere olika geologiska
tidskiften.’

''Öfver hufvud taget är eu så fullständig utredning som möjligt af
de svårtillgängliga polartrakternas geologi ett nödvändigt vilkor för
kännedomen om vårt jordklots forna historia. För att bevisa detta
behöfves blott erinra om det epokgörande inflytande, som utöfvats på
geologiens läror genom upptäckten i polarländernas berg och jordlager
af praktfulla växtlemningar från vidt skiljda geologiska tidskiften.
Äfven på detta fält bör en expedition till Sibiriens nordkust kunna
vänta rika skördar. Dessutom träffar man i nordliga Sibirien lager,
som blifvit afsätta ungefär samtidigt med södra Sveriges kolförande
bildningar och som derför innehålla försteningar af djur och växter,
livilka just nu äro af alldeles särskildt intresse för den geologiska vetenskapen
inom vårt eget land, med anledning af de fynd af praktfulla
växtförsteningar, som under de senare åren blifvit gjorda flere -

Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 10.

städes hos oös, och som gifva oss en så liflig bild af den subtropiska
vegetation, som fordom betäckt den Skandinaviska halfön.’

i a vetenskaper torde en gång komma att lemna så vigtiga praktiska
resultat ^om meteorologien — ett förhållande eller snarare eu
redan delvis realiserad förhoppning, som vunnit allmänt erkännande
genom de betydande medel, som i alla bildade länder blifvit anslagna
till upprättande af meteorologiska byråar och till uppmuntran af meteorologiska
forskningar. Men väderleksförhållandena i ett land äro
så beroende af temperatur, vind, lufttryck in. in. i långt aflägsna trakter,
att lagarne för ett lands meteorologi endast kunna utredas genom
sammanställning af iakttagelser från de mest aflägsna länder. Flere
internationela meteorologiska företag hafva derför redan kommit till
stånd, och man kan nästan betrakta de olika ländernas meteorologiska
institutioner såsom olika afdelningar af ett och samma öfver hela jorden
fördeladt embetsverk, genom hvilkas endrägtiga samarbete det
föresätta .målet en gång skall uppnås. Men bortom de ställen, för
hvilka årliga observationsserier kunna erhållas, finnas trakter af tusentals
qvadratmils omfång, från Indika ännu ingå eller endast spridda
iakttagelse!'' erhållits, och dock har man just här nyckeln till många
eljest svårförklarliga väderleksförhållanden inom Europas kulturländer.
Ett sådant meteorologiskt område, okänd!, men af yttersta vigt, bildar
det norr om Sibirien belägna Ishafvet och der belägna land och Öar.
Det är för Europas och Sveriges meteorologi af stor vigt att erhålla
tillförlitliga uppgifter om landfördelningen, isförhållandena, lufttrycket
och temperaturen i denna i detta hänseende ännu föga kända del af
jordklotet, och den svenska expeditionen kommer här att hafva ett
forskningsmål af direkt betydelse för vårt eget land.’

I viss mån kan detsamma sägas om de bidrag, som från dessa
trakter kunna erhållas till kännedom af de jordmagnetiska förhållandena,
af norrskenet in. m. Härtill komma undersökning af djur- och växtverlden
i förut i detta hänseende okända länder, etnografiska forskningar,
hydrografiska arbeten o. s. v.’

Den sålunda lemnade korta antydan om de vetenskapliga frågor,
som möta expeditionen under ett längre uppehåll vid Sibiriens nordkust,
visade tillräckligt, att expeditionen, äfven om dess geografiska
mål ej skulle uppnås, borde kunna värdigt ansluta sig till likartade
företag, som förut utgått från Sverige och som ländt vetenskapen till
gagn och det svenska namnet till heder.

.Skulle expeditionen åter, såsom professor Nordenskiöld hoppas,
temligen obehindradt och således inom eu jemförelsevis kort tid kunna

Kong!. Majds Nådiga Proposition No 10.

nå Berings sund, så blefve visserligen den tid, som under vägen kunde
egnas naturhistoriska forskningar, alltför kort för eu lösning af många
bland de vetenskapliga frågor som förelåge. Men oberäknad! det
verldshistoriska sjöfartsproblem som då blefve löst,* borde äfven då
särdeles vigtiga och omfattande bidrag kunna erhållas till kännedomen
om de geografiska, hydrografiska, zoologiska och botaniska förhållandena
i Sibiriens ishaf, och bortom Berings sund möter expeditionen
andra länder med en mer yppig och vexlande natur, der andra, oss
kanske mindre närliggande, men derför för vetenskapen i dess helhet
ej mindre vigtiga frågor taga forskarens uppmärksamhet i anspråk och
lemna en rik belöning för hans arbete och möda.

Afsigten vore att i början af Juli månad 1878 lemna Sverige i eu
för fart’ bland is särskild! bygd ångbåt, som provianterades för högst
två år och som, utom en vetenskaplig stab af fyra eller fem personer,
äfvensom en läkare och fyra i Norge förhyrde fångstmän, vore bemannad
med en sjöofficer, samt högst aderton man underbefäl och manskap,
helst frivillige från flottan. Kursen skulle i början ställas till
någon lämplig hamn på Norges nordkust, hvarest kol intoges, samt
derifrån till Matotschkinsundet på Novaja Semlia och gynsamt tillfälle
der inväntas till passerandet af det Kariska hafvet. Sedermera skulle
färden fortsättas till Dicksons hamn vid Jenissejs mynning, som antogs
kunna uppnås i första hälften af Augusti. Så snart omständigheterna
det medgåfve, borde expeditionen fortsätta färden härifrån i
den öppna vattenränna, som Obis eller Jenissejs vattenflöden borde
bilda längs med kusten till Kap Tscheljuskin, möjligen med några
mindre slag åt nordvest för att so till, om oj någon större ö finnes
mellan nordliga delen af Novaja Semlia och Norra Sibirien.

Om tid och isförhållandena det medgåfve, vore det önskligt, att
expeditionen under denna färd gjorde några slag mot norden för att
tillse, om ej land finnes mellan kap Tscheljuskin och den Nysibiriska
ögruppen samt mellan den sistnämnda och Wrangelsland. Från Berings
sund skulle vägen, med de uppehåll, som omständigheterna kunde föranleda,
tagas först till någon asiatisk hamn, från hvilken underrättelser
kunde sändas till hemlandet, och derpå vidare rundt Asien till Suez.
Skulle expeditionen blifva hindrad att framtränga vidare öster om kap
Tscheljuskin, finge det bero på förhållanden, hvilka det vore svårt att
på förhand förutse, om den omedelbart skulle återvända till Europa, i
hvilket fall expeditionens fartyg, utrustning och bemanning genast kunde
användas för annat ändamål, eller om den borde öfvervintra i någon
lämplig hamn i Tajmurs, Pjäsinas eller Jenissejs mynningsvikar. Skulle

Kong1. Maj ds Nådiga Proposition No 10.

åter öster om kap Tscheljuskin ishinder möta, så borde hamn sökas å
någon lämplig plats på Sibiriens nordkust, hvarifrån under följande
sommar tillfälle erbjöde sig till vigtiga forskningar i det sibiriska ishafvet
och under sommarens lopp helt säkert äfven något gynsamt
tillfälle yppade sig att, då sydliga vindar drifvit isen från kusten, nå
Berings sund. Sannolikt erhölle man äfven tillfälle att, om öfvervintring
ifrågakomme, från de ifrågasatta vinterqvarteren sända bref till
hemlandet.

Professor Nordenskiöld anmärker slutligen att den expedition, för
hvars reseplan sålunda blifvit redogjordt, vore liksom hvarje företag så
väl till lands som sjös, utsatt för eu mängd tillfälliga omständigheter,
svåra att förutse och omöjliga att till sina följder beräkna. Genom
dessa kunde expeditionen i förtid blifva afbruten eller urståndsätta att
med nödig kraft och ihärdighet fullfölja det uppgjorda programmet.
Men om något dylikt ej inträffade, om expeditionen förskonades från
sjukdom, skeppsbrott och andra oförutsedda olyckshändelser, sä borde
deri, enligt hvad ofvan framhållits, oberoende af isförhållandena i det
än så föga kända haf expeditionen hade till uppgift att undersöka,
kunna återvända med resultat, som ej allenast borde blifva af stor betydelse
för kännedomen om vårt jordklot, dess geografi, forna geologiska
historia, djur och växtverld och af praktisk nytta för en utvidgad sjöfart
i det Norra Ishafvet, utan äfven af omedelbar betydelse för eu
riktig tolkning af eu mängd naturföreteelser inom fosterlandet. Vi
borde, lika litet som verldens största sjömakt, förbise det inflytande,
resor af detta slag utöfvade på sjömanskapet, så väl omedelbart genom
den vana vid mödor och faror af mångahanda slag, som dylika expeditioner
meddela, som medelbart för svenska sjömannakåren i dess helhet
genom det höjande af sjelfkänsla!!, som medvetandet af kamraters
pligttrohet, mod och ihärdighet alltid medför.

Såsom ett erkännande af de åsigter sålunda framhållits har professoren
Nordenskiöld anfört det intresse, med hvithet den här framlagda
reseplan en omfattats af Eders Magt, som behagat taga expeditionen
under sitt höga skydd och för densamma af egna medel anslagit
ett mycket betydligt penningebelopp, äfvensom de rikliga bidrag
till dess utförande, som lemnats dels af samme svenske mecenat, som
under senare åren utrustat så många vetenskapliga expeditioner till
aflägsna trakter af vårt jordklot, dels af en sibirisk godsegare, hvilken
med upplyst intresse omfattat alla företag, som kunnat bidraga till utvecklingen
af hans fosterlands rika naturtillgångar.

Bih. till Riksd. Prat. 1818. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Haft.

Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition N:o JO.

Då emellertid en expedition till obekanta länder och haf vore förenad
med så många omkostnader, att de till professor Nordenskiölds
förfogande stälda medel, så rikliga de än kunde synas vara, medgåfve
anskaffandet af ett fullt ändamålsenligt fartyg med tillräcklig utrustning
och bemanning samt tillräckliga vetenskapliga krafter och
hjelpmedel, endast så vida expeditionen kunde påräkna ett likartadt
understöd från flottan, som kommit expeditionerna 1868 och 1872—
1873 till del, har han anhållit,

att det för expeditionens räkning inköpta, redan förut i mycket
godt stånd befintliga ångfartyget Vega måtte få vid flottans varf i
Garlskrona försättas i ett för ändamålet fullt sjö dugligt skick, förses
med nödigt kolförråd och provianteras för högst två år; att de af
flottans befäl och manskap, hvilka såsom frivillige deltoge i expeditionen,
måtte få under tiden räkna sig till godo sjöaflöning och tjenstemeriter,
på samma sätt som under en örlogsexpedition, äfvensom att
expeditionen, för så vidt dess fartyg fördes af en officer vid flottan och
till största delen bemannades med frivillige af flottans underbefäl och
manskap, meddelas rättighet att föra örlogsflagga.

II.

Öfver denna framställning har Förvaltningen af Sjöärendena blifvit
hörd och i underdånigt utlåtande yttrat att Förvaltningen, med afseende
å ifrågavarande expeditions vetenskapliga betydelse och med hänsyn
till den öfning, som, derest expeditionens fartyg komme att bemannas
med personal från flottan, skulle beredas det å fartyget sjökommenderade
befäl och besättning, ansåge expeditionen väl förtjent
af medverkan från flottans sida, dock icke i vidsträcktare mån än
som öfverensstämde med ändamålet för dess anslag; i ''enlighet hvarmed
Förvaltningen hemställt:

att för bemanning af expeditionens fartyg måtte från flottans personal
få utses en officer, en läkare samt högst aderton man underbefäl
och manskap, dock under vilkor att de förklarade sig villige att i
expeditionen deltaga, samt att desse måtte berättigas att för hela tiden
för deras deltagande i expeditionen räkna sig till godo samma aflöning
i land, som om de vore å flottans fartyg kommenderade;

att ersättning för sjöaflöning, dietpenningar, uppmuntringspenningar,
beklädnad och portion, i enlighet med de för flottan gällande reglementen
samt spisordning, måtte af flottans anslag utgå till högst
ofvannämnda antal frivillige af befäl, underbefäl och besättning utaf

Kongl. Maj ds JS ätliga Proposition N:o 10.

flottans personal, allt under en tid af högst tolf månader eller för den
tid inom nämnde tidrymd, de kommenderade i expeditionen deltoge;

att derjemte det för expeditionen afsedda ångfartyget Vega väl
måtte få vid flottans station i Carlskrona försättas uti ett för ändamålet
fullt sjodugligt skick samt der genom stationens försorg förses så
väl med nödigt kolförråd som med ytterligare behöflig proviant för
högst två års expedition, men likväl emot ersättning af professoren
Nordenskiöld, samt

att, så länge expeditionens fartyg fördes af en i tjenst varande
officer eller underofficer vid flottan, å detsamma finge föras svensk
örlogsflagga, dock med iakttagande dervid af de skyldigheter, hvilka
åtföljde sådan rättighet.

Vetenskapsakademien, hvars utlåtande i ärendet jemväl blifvit infordradt,
har förordat ifrågavarande företag till allt det, understöd
och all den medverkan från det allmännas sida, hvilka under förhanden
varande förhållanden kunde beredas.

Beträffande först det utsedda fartygets försättande i fullt lämpligt
skick för att möta de hårda påkänningar eu segling bland de arktiska
hafvens isfält alltid medförde och särskilt för att i händelse af öfvervintring
bereda befäl och manskap en i möjligaste mån skyddande
trygg och sund bostad, så ansåge akademien det vara synnerligt ömkligt
om de för dessa vigtiga ändamål nödiga arbetena å nämnda fartyg
kunde af staten bekostas, enär de såmedelst kunde påräknas blifva
utförda med all den omsorg och fullständighet, som utgjorde en hufvudsaklig
borgen för företagets framgång. Kostnaden för dessa arbeten
vore väl för akademien obekant och det tillhörde henne icke heller att
pröfva huruvida principiela betänkligheter till äfventyrs uppreste sig
emot användandet af allmänna medel på i st åndsätt ande af ett enskild
man tillhörigt fartyg, för ett likaledes af enskild man åvägabragt företag;
men'', med fästadt afseende å de mångahanda beröringspunkter
emellan detta företags allmänna och enskilda sidor, hyste akademien
förhoppning, att oöfvervinneliga hinder icke skulle möta för nådigt
bifall till denna del af professor Nordenskiölds underdåniga hemställan.

Med ännu stöne tillföl sigt kunde akademien uttala sig1 i fråga om
hemställan att det expeditionen medföljande befäl, underbefäl och manskap
af flottan finge tillgodonjuta sjöaflöning och öfriga tjensten åtföljande
förmoner ej blott, såsom Förvaltningen af Sjöärendena tillstyrkt,
för en begränsad tid af tolf månader, utan för hela den tid
expeditionen kunde komma att upptaga. Akademien antoge, att om

Kong! Maj:ts Nådiga Proposition No 10.

också med den numera i så stor utsträckning vidtagna tillämpningen
på sjökrigsväsendet af mekaniska uppfinningar, i främsta rummet ångkraften,
icke obetydande ändringar inträdt i fordringarna på insigter
och färdigheter hos såväl befäl som manskap, likväl tillräckligt qvarstode
af begreppet om och fordringarna på hvad som kallas sjömanskap
för att egga sjömannen till att söka inhemta sådana insigter,
hvilka endast ernås genom långvarig och möjligast mångsidig personlig
bekantskap med det oroliga hafvet, att icke tala om det mod, den
hållning, den fyndighet och andliga kraft, hvilka väcktes och uppammades
under kampen emot mödan och faran i deras olika skepnader.
Med tanken fästad härå och fullt öfvertygad derom, att de på i fråga
varande företag använda medel af flottans exercisanslag ingalunda vore
att anse såsom förspilda, tvekade akademien icke att på det varmaste
förorda, det professor Nordenskiölds underdåniga hemställan i hvad
den afsåge aflöningsförmåner och proviant för det uti expeditionen deltagande
befäl, underbefäl och manskap af flottan måtte i sin helhet
bifallas, utan den inskränkning i tid som af Förvaltningen af Sjöärendena
föreslagits, äfvensom att det för färden afsedda fartyget från
kronans förråd kostnadsfritt förseddes med så mycket stenkol som utrymmet
ombord medgåfve.

in.

De af svenske vetenskapsmän ledda och på svensk bekostnad utrustade
forskningsresor till polartrakterna hafva nu under loppet af
mer än tjugu år i nästan oafbruten följd fortgått. Den rika skörd af
vetenskapliga rön som expeditionerna till Island, Spetsbergen och
Grönland åren 1857-—-1859 medförde, den vigtiga upptäckten af organiskt
lif i hafvet på långt större djup än förut antagits, för hvilken
man hade dessa resor att tacka, samt de stora naturvetenskapliga samlingar,
de hembragte, eggade till fortsatta undersökningar af trakter,
om hvilkas naturförhållanden man dit intills haft jemförelsevis ringa
kännedom. Genom bidrag af enskilde och med understöd af allmänna
medel utrustades den storartade och omsorgsfullt förberedda 1861 års
expedition till Spetsbergen med skonsrten iEolus och slupen Magdalena,
den förra under befäl af en officer vid flottan, dervid, bland
annat, ögruppens nordligaste del kartlades, grunddragen för landets
geognosi utreddes och vigtiga materialier för kännedomen om hafs -

Kanyl. Mqj:U Nådiga Proposition. No 10.

strömmarne samlades. Efter år 1863 af en vetenskapsman verkstälda
undersökningar af det Imf, som omgifver Jan May eu, företogs 1864 eu
förnyad, jemväl med statsanslag understödd vetenskaplig expedition till
Spetsbergen i hufvud sakligt, af expeditionen jemväl uppnådt syftemål,
att fortsätta de 1861 påbörjade undersökningarna om möjligheten att
i dessa höga breddgrader utföra en gradmätning af tillräcklig utsträckning,
hvarpå tanken först blifvit väckt i Rogal Society i England och
som der ansågs såsom ett vigtigt önskningsmål. År 1865 hemför en
numera afliden svensk lärd rika minneralogiska samlingar från Island,
öfver hvilken ö han jemväl upprättar en mineralogisk kaifla med beskrifning.
För fjerde gången besökes Spetsbergen år 1868, under
hvilken färd man med det till expeditionens förfogande stälda, postverket
tillhörande ångfartyget Sofia, lyckas framtränga längre norr ut,
än något fartyg förut med säkerhet framkommit. Under sommaren år
1870 begåfvo sig åtskilliga naturforskare till vestra kusten af Grönland
för vidtagande af förberedelser till eu isliafsfärd, derunder rika samlingar
gjordes, icke allenast såsom vanligt af allehanda naturalster, utan
äfven i arkeologiskt och etnografiskt hänseende, hvarjemte de sedermera
af 1871 års expedition hemförda meteoritblocken upptäcktes.
Sistnämnde expedition, som utfördes med kanonbåten Ingegärd och
briggen Gladan, undersökte stränderna af Wajgatssundet och ön Disko,
äfvensom fjordarne på vestkusten af Grönland ända till Upernavik, och
utförde derefter lödningar och bottenskrapningar längs packisens
östra brädd, samt vidare ned till Newfoundland. Redan året derpå företogs
den länge påtänkta och förberedda öfvervintringsexpeditionen till
Spetsbergen med postverkets fartyg Polhem och briggen Gladan, under
befäl liksom de vid 1871 års expedition använda fartyg, af officerare
vid flottan, hvarvid vintern, som tillbragtes vid Moselbay, användes
för vetenskapliga undersökningar. År 1875 stäldes färden till Novaja
Semlia och Kariska hafvet, derifrån man med segelfartyg lyckades uppnå
Jenissejs mynning och derigenom visa vägen för eu handelsförbindelse,
hvars vigt ännu ej torde kunna till fullo uppskattas. För att
ådagalägga att föregående års framgång icke berott på en lycklig tillfällighet
och för att fortsätta de vetenskapliga undersökningar, som
under sistnämnde resa påbörjades, företogs året derpå eu ny färd till
flodens mynning, hvilken, oaktadt det svåra isår som då var rådande,
uppnåddes och närmare undersöktes.

Till denna rad af fredliga men icke utan faror vunna segrar utom
våra gränsor, har nu deltagaren i de flesta af dem velat lägga försöket
att framtränga längs Sibiriens kust, nå Berings sund, kringsegla

Kong!. Maj ds Nådiga Proposition No 10.

Asien och genom Suezkanalen återvända till Sverige. Huruvida denna
omfattande forskningsresa har utsigt att kunna till hela sin utsträckning
genomföras, torde jag ej höra söka att här utreda. Med den
största noggrannhet uppgjorda ber kningar derutinnan skulle i allt fall
aldrig kunna lemna visshet om framgången af ett företag, underkastadt
så många oförutsedda tillfälligheter som det ifrågavarande. I
sjelfva verket bör ej eller frågan om expeditionen skall lyckas framtränga
till Berings sund, hvarmed de egentliga svårigheterna kunna anses
öfvervunna, vara bestämmande för beslutet om understöd för densamma.
Ty planen för denna, liksom i allmänhet för alla de förgående,
är uppgjord med beräkning att, under fullföljande af hufvudsyftemålet,
vinna resultat, kanske lika vigtiga som detta. Den stab af
vetenskapsmän, som skulle åtfölja expeditionen, innebär en borgen för
att intet för forskning lämpligt tillfälle under vistandet i de trakter
expeditionen har för afsigt att besöka skall lemnas opåaktadt. Om
följaktligen expeditionens geografiska mål också icke uppnås, skulle, såsom
i framställningen är anmärkt, den derför ingalunda kunna anses
förfelad, utan med all sannolikhet komma att lemna högst vigtiga
bidrag till kännedomen om vår jord och till utredande af de särskilda
vetenskapliga frågor, som för densamma blefve uppstälda.
Vid de flere föregående tillfällen då det allmännas mellankomst påkallats
för dylika forskningsresor, hafva just dessa skäl, vida mer än
hoppet att vinna ett direkt praktiskt resultat, verkat afgörande för de
understöd som erhållits. Då nu åter förslaget till en expedition föreligger,
hvilken i afseende å företagets storhet, den vetenskapliga vinst
det skulle medföra och beloppet af de utaf enskilde lemnade bidrag
för dess utförande, öfverträffar sina föregångare, skulle en vägran att,
inom lämpliga gränser, medverka till dess lyckliga utförande icke stå
i öfverensstämmelse med den uppfattning, som förut i dylika frågor
gjort sig gällande och hvilken, i företag af beskaffenhet som det förevarande,
sett eu angelägenhet, hvars nationella betydelse icke bör lemnas
å sido.

Hvad särskild! beträffar frågan om beviljande af vissa förmåner
för dem af flottans befäl, underbefäl och manskap, hvilka skulle utgöra
bemanningen å expeditionens fartyg, så är densamma så till vida helt
och hållet oberoende af företagets framgång, som deltagandet i expeditionen
uppenbarligen för dem skulle utgöra den yppersta öfning, som
under fredstider kan erbjudas en sjöman. Ur denna synpunkt sammanfaller
expeditionen med det änd mål, hvarför det å femte hufvudtiteln
irppförda öfningsanslag är afsedt. Vid sådant förhållande och på samma

Kongl. Maj:ts Nådig a Proposition N:o 10.

gång jag anser att kommendering till expeditionen icke må, med afseende
å dennas beskaffenhet, ifrågakomma, utan deltagandet deri böra
ske ensamt på grund af frivilligt derom med hvar och en särskildt
träffadt aftal, tvekar jag icke tillråda att, i öfverensstämmelse med
hvad vid likartade tillfällen förut egt rum, de officerare, underofficerare
och manskap af flottan, som efter erhållet tillstånd kunna komma att
i expeditonen deltaga, må la beräkna sig till godo enahanda förmåner,
som under vanlig vinterexpedition skulle dem tillkomma. Deremot lärer
aflöning’ till expeditionens läkare icke böra af flottans anslag bekostas.

Utöfver det understöd,, som tillståndet att från flottan erhålla en
utvald bemanning, skulle innebära, har i framställningen jemväl påkallats
Eders Kongl. Maj:ts nådiga medverkan för fartygets försättande
i sjödugligt skick och. dess förseende med proviant m. in: Det är

lätt att uppskatta den vigt användandet af fullgoda materialier och ett
omsorgsfullt utfördt arbete å ett fartyg, som skall besöka polartrakterna,
måste ega. Mången gång kan i ett gifvet ögonblick hela expeditionens
framgång och deltagarnes lif komma att stå på spel genom
otillräcklig uppmärksamhet å detaljerna vid eu utrustning, sådan som
här bör ifrågakomma. Det är äfven gifvet att större garanti för erfarenhet
och omsorg vid ett dylikt arbetes utförande bör kunna förväntas
å kronans varf än annorstädes och jag anser det derföre särdeles
önskvärd! att expeditionens fartyg finge försättas i sjödugligt skick
a flottans varf i Carlskrona. Då emellertid de kostnader, som häraf
blefv e en följd, icke betingas af något af de ändamål, för hvilka
anslag äro å femte hufvudtiteln uppförda och jag således icke kan
tillstyrka att dessa anslag derför anlitas, hemställer jag att Eders
Kongl. Maj:t täcktes i nådig framställning till Riksdagen påkalla dess
medverkan för ändamålets vinnande. Enligt särskildt ingifvet, af tre
sakkunnige, personer upprättadt besigtningsinstrument skulle kostnaden
för reparation och utrustning af sjelfva fartyget uppgå till 26,294 kronor.
Det synes mig dock antagligt att, om ifrågavarande arbete utföres på
varfvet i Carlskrona, kostnaderne derföre ej komma att uppgå till detta
belopp.

Beträffande fartygets proviantering och förseende med erforderliga
förrådseffekter, anser jag mig visserligen icke kunna tillstyrka att dessa
fordelar medgifvas expeditionen på kronans bekostnad i'' vidsträcktare
mån än. som kan blifva en följd af tillåtelsen för befäl, underbefäl och
besättning att åtnjuta här ofvan föreslagna förmåner. Då emellertid
de penningmedel, som finnas för expeditionen disponibla, icke
lärer blifva tillräckliga om alla erforderliga utredningseffekter och

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 10.

proviant för öfrige deltagare i expeditionen skulle på förhand betalas,
men tillgångar till liqviden efter fartygets återkomst synes genom dess
försäljning kunna beredas, torde det kunna medgifvas expeditionen att
från ''flottans förråd utbekomma erforderliga utredningseffekter samt
proviant äfven för de deltagare i expeditionen, hvilka icke tillhöra flottan,
med tillåtelse för professor Nordenskiöld att först efter fartygets
återkomst ersätta kronan värdet af de effekter hvilka enligt då upp
gjord liqvid finnnas böra af honom godtgöras.

I afseende å den i framställningen gjorda begäran att fa under
expeditionen begagna örlogsflagga, torde jag få, i den eldning, som
för kommando ärenden är stadgad, inhemta Eders Kongl. Maj:ts nadiga
vilja.

Min underdåniga hemställan pa grund häraf är.

l:o) att Eders Kongl. Maj:t måtte tillåta att ej mindre den officer,
än ock det underbefäl och manskap till högst 18 man af Kongl. flottan,
som kunna förklara sig villige deltaga uti ifrågavarande expedition och
dertill erhålla tillstånd, må, under förutsättning att fartyget föres åt
officer eller underofficer, tillhörande Kongl. flottan, för hela tiden för
deras deltagande i expeditionen, dock icke öfver tjugufyra manader,
räkna sig tillgodo enahanda förmåner, såsom lön, sjöafiömng, diet- och
uppmuntringspenningar, beklädnad och portion, som om de voro kommenderade
å flottans fartyg, jemte den förhöjning i sjöaflonmgen för
hvarje dag expeditionen .uppehåller sig norr om norra polcirkeln, som
för sjökommendering i Östersjön och Nordsjön under vintermånaderna
är i reglementet för flottan bestämd; med förklarande derjemte att
ifrågavarande förmåner må få utgå af de anslag, af hvilka kostnaderne
i berörda afseende!! bestridas under kommendering a flottans fartyg;
dock att det torde böra åligga professor Nordenskiöld att i g°d M
före expeditionens afgång från norsk hamn styrka med intyg dels lan
befälhafvare]! å fartyget att detsamma är försedt med proviant för de
i expeditionen deltagande, beräknadt för eu tid af två år och med tjen ig
beklädnad för flottans underbefäl och manskap, dels ock från den expeditionen
åtföljande läkaren, att erforderliga medicinal^!- finnas for samma
tid å fartyget att tillgå;

2;o) att nådig framställning måtte ske till Riksdagen derom:

dels att Riksdagen till godtgörande af kostnaderne för det födexpeditionen
afse dd a ångfartygs försättande i sjödughgt skick a Hot -

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition No 10.

tans varf i Carlskrona, måtte å extra stat för år 1879 anvisa ett belopp
af 25,000 kronor;

dels ock att Riksdagen ville för sin del medgifva, att, den proviant
och den utredning i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kan finna, skäligt
låta expeditionen från flottans förråd utbekomma, må först efter fartygets
återkomst, i enlighet med då upprättad liqvid, af professoren Nordenskiöld
ersättas.

För att expeditionen skall hinna att, å bestämd tid afgå, torde det
emellertid vara af vigt att, utan afvaktan af det beslut, som i händelse
af nådigt bifall till denna framställning, kan varda af Riksdagen i ärendet
fattadt, utrustningen af fartyget må kunna påbörjas; och jag anser
mig derför böra hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes, oberoende
af framställningen till Riksdagen, medgifva att fartyget må å
Carlskrona stations-varf försättas i sjödugligt skick, med förbindelse
likväl för professor Nordenskiöld att, derest ej framställning till Riksdagen
angående anvisande af medel för betäckande af kostnaderne
derför varder bifallen, dessa kostnader ersätta.»

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder
bifalla hvad Departementschefen sålunda hemstält och
föreslagit.

In fidem Protocolli.

L. Th. Neijber.

Bill. till Bihsd. Pr oi. 1878. 1 Sami. 1 Afl. 4 Saft.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 10.

Utdrag af Protokollet Öfver Sföför svar s-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å
Stockholms Slott den 18 Januari 1878.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena, Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius1
Carlson,

Friherre Alströmer,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell och
Rosensvärd.

Slutligen uppläste Departementschefen till justering ett, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts förut fattade beslut, uppsatt förslagtill
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående understöd
för en tillernad vetenskaplig expedition till Norra Ishafvet.

Kongl. Maj:t täcktes, enligt Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkan, i nåder gilla berörda förslag, sådant det
finnes detta protokoll bilagdt, samt förordna att, i
enlighet med detsamma, nådig proposition skulle till
Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
L. Th. Neijber.

Stockholm, K. L. Beckman, 1878.