Kongl. Majtts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882
Proposition 1882:1
Kongl. Majtts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
t
KONGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITIO N
TILL
11 iksdagen,
angående Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 13 januari 1882.
Jcmlikt grundlagens bud afgifver Kong!. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsregleringsperiod
af statsverkets inkomster.
För nu innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade
på följande sätt:
Bih. till Riksd. Prat. 1882. ha Sami. ha Afd.
1
2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
Ordinarie inkomster:
Ränta ........................................................................................ kronor 4,360,000: —,
Tionde................. » 1,645,000: —,
Arrendemedel..............................,.......................................... » 2,900,000: —,
Bergverkstionde.................................................................... » 10,000: —,
Mantalspenningar............................................................... » 640,000: —,
Bötesmedel.............. » 260,000: —,
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................... » 340,000: —,
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ » 76,000: —,
Vakansafgifter af nyroterad jord...................................... » 115,000: —,
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland » 20,000: —,
Vakansafgifter af bergslag.................................................. » 20,000: •—,
Trosspassevolansafgift....................................................... » 26,000: —,
Båtsmansvakansafgift ........................................................... » 65,000: —,
Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................. » 60,000: —,
Kontrollstämpelmedel .......................................................... » 18,000: —,
Fyr- och båkmedel ............................................................... » 1,100,000: —,
Telegraf medel......................................................................... » 1,330,000: —,
Jernvägstrafikmedel ............................................................. » 5,500,000: —,
Skogsmedel ............................................................................. » 1,000,000: —,
Extra uppbörd ....................................................................... » 305,000: —,
säger 19,790,000: —;
Bevillningar:
Tullmedel .......................................................................... kronor 27,000,000: —,
Postmedel ............................ » 4,900,000: —,
Stämpelpappersmedel ......................................................... » 3,000,000: —,
Bränvinstillverkningsafgift .................................................. » 14,000,000: —,
Hvitbetssockertillverkningsafgift ..................................... » 50,000: —,
Allmän bevillning ................................................................ » 5,600,000: —,
säger 54,550,000: —; _
summa kronor 74,340,000: —r
Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 9
innevarande månad *) lemnar närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i
denna beräkning vissa ändringar äfvensom införande af en ny titel bland
de ordinarie inkomsterna, med iakttagande hvaraf statsverkets inkomster
för år 1883 upptagas sålunda:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
3
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
Ordinarie inkomster:
Ränta ........................................................................................
Tionde .......................................................................................
Arrendemedel..........................................................................
Bergverkstionde.......................................................................
Mantalspenningar....................................................................
Bötesmedel................................................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................
Tillfälliga rotevakansafgifter...............................................
Vakansafgifter af nyroterad jord ....................................
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland
Vakansafgifter af bergslag.................................................
Trosspassevolansafgift......................................................
Båtsmansvakansafgift .....................................................
Båtsmansbeklädnadsmedel ...........................................
Kontrollstämpelrnedel........................................................
Fyr- och båkmedel ..........................................................
Telegrafmedel..........................................................................
Jernvägstrafikmedel .............................................................
Skogsmedel ..........................................................................
Skolafgifter.............................................................................
Extra uppbörd ...............
kronor
4.350.000
1.645.000
2.900.000
10,000
640.000
260.000
340.000
76.000
115.000
20.000
20,000
26,000
65.000
60.000
18,000
1.200.000
1.330.000
6.200.000
1,000,000
400.000
315.000
säger
20,990,000:
Bevillningar:
Tullmedel ......................................
Postmedel ......................................
Stämpelpappersmedel ...................
Bränvinstillverkningsafgift ...........
Hvitbetssockertillverkningsafgift
Allmän bevillning
säger 53,870,000: —;
kronor
27,000,000
5.100.000
3,000,000
14,600,000
70,000
4.100.000
summa kronor 74,860,000:
Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll
öfver finansärenden *):
att hälften af riksbankens vinst för år 1881 må anvisas för
statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1883, som
af Riksdagen bestämmes; hvilken hälft här beräknas till kronor 1,250,000:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
transport kronor 76,110,000: —.
i
4
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 76,110,000: _,
samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas:
dels öfverskott å statsregleringen för år 1880 ......... » 2,070,000: _
dels ock återleverering från riksgäldskontoret af dit
från statskontoret år 1881 för mycket öfverlemnade
medel till bestridande af annuitets
liqvider,
m. m.,............................................................ » _ 500,000: —,
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla
beloppet af statsverkets tillgångar uppgå1*
tiN............................................................................. kronor 78,680,000: —.
Första hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager:
för kongl. hofstaten............................................................... kronor 1,214,900: —,
» kongl. slottsstaten ........................................................ » 123,100: ,
tillsammans kronor 1,338,000: —.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t ingen annan förändring, än att de i nu
gällande riksstat upptagna särskilda anslagen till »Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen», 72,000 kronor, till »Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning''1,
108,000 kronor, och till »handpenningar för Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens, blifvande gemål», 12,000 kronor, må sammanslås och under
titel »Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan» uppföras med 192,000 kronor,
hvarvid hufvudtitelns slutsumma ej kommer att undergå någon förändring.
Andra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
kontant.....................................................................................
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter..........................................................................
ersättningar..............................................— .....................
tillsammans
kronor 3,750,315: —,
» 655: —,
»____30: —,
kronor 3,751,000: —,
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver justitiedepartementsärenden den 9 innevarande januari * *),
föreslå, beträffande
fångvården,
[1.] att hvar och en af predikanterne vid straffangelserna å Långholmen,
i Malmö, i Karlskrona, i Norrköping, å Norrmalm samt å Nya Varfvet
måtte erhålla rätt till ett ålderstillägg af femhundra kronor efter fem års
tjenstgöring i nämnda befattning och under i öfrigt. enahanda bestämmelser,
som vid riksdagen år 1874 blifvit faststälda med afseende å då beviljade
ålderstillägg vid vissa befattningar å fångvårdens stat;
[2.] att bevakningsbefälhafvarne vid
straffängelserna å Långholmen, i Malmö,
i Karlskrona och å Nya Varfvet måtte erhålla
löneförhöjning att utgå till en hvar
med 500 kronor såsom arvode, eller tillsammans
.................................................................. kronor 2,000: —;
[3.] att bevakningsbefälhafvaren vid
länsfängelset i Göteborg måtte erhålla löneförhöjning
att utgå såsom arvode med...... » 200: —,
med hvilka belopp, tillsammans .................................. kronor 2,200: —,
bestämda anslaget till fångars vård och underhåll följaktligen
skulle ökas;
[4.] att Riksdagen, med godkännande af den i''statsrådsprotokollet
för den 9 innevarande månad upptagna
aflöningsstat för vissa betjente vid fångvårdsanstalterna,
jemte de för lönernas åtnjutande föreslagna vilkor,
måtte för lönestatens tillämpning höja bestämda an
-
slaget till fångars vård och underhåll med........................ » 303,600: —;
[5.] att förslagsanslaget till ålderstillägg för eu
del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälda
embets- och tjensteman måtte höjas från 20,000 till
45,000 kronor, eller med......................................................... » 25,000: —;
- transport kronor 330,800: —•
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvndtiteln”.
6
Kongl. Majts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 330,800: —,
[6.J att reservationsanslaget till vård och underhåll
af läns- och kronohäkten måtte höjas från 20,000
till 30,000 kronor, eller med ........................................... » 10,000: —,
, summa kronor 340,800: —;
[7.] att förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
må minskas från 1,500,000 till 1,159,200, eller
med ............................................................................................... kronor 340,800: —,
i följd hvaraf fångvårdsanslaget i sin helhet upptages till samma belopp
som i nu gällande riksstat, eller 1,786,300 kronor.
Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordinarie
anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring; hvadan andra
hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle uppgå till samma belopp
som enligt gällande riksstat, eller.......................... kronor 3,751,000: —.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll,
föreslå Riksdagen
dels att bevilja såsom extra anslag för år 1883:
[8.] till arvode åt krigshofrättens ordförande och
trenne militära ledamöter........ | ............................ kronor | 5,000: —, |
[9.] för nya lagberedningen........... | ................................ )) | 40,000: —, |
| tillsammans kronor | 45,000: —; |
dels ock att medgifva,
[10.] att, till uppförande i Bollnäs, å en af de tingshusbyggnadsskyldige
i Helsinglands södra domsagas vestra tingslag erbjuden
byggnadstomt, af ett nytt kronohäkte med tingshus för nämnda
tingslag, ett belopp af 100,000 kronor må utgå af förslagsanslaget
för år 1881 till fångars vård och underhåll; samt
[11.] att ett belopp af 6,135 kronor 31 öre, som blifvit förskottsvis
utbetalade till kornitéerna för utarbetande af ny lagstiftning angående
försvarslösa och deras behandling, angående förlag samt
angående firma och procura, m. m., måtte få bestridas af besparingarna
å anslaget till nya lagberedningen för åren 1876 och 1877.
Vid jemförelse med 1882 års riksstat finnas anslagen under denna
hufvudtitel vara till slutsumman oförändrade.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
1
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.
Kongl. Maj:t vill,'' med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen
öfver utrikesdepartementsärenden för den 16 december 1881
och den 9 januari innevarande år, beträffande statsregleringen för år 1883
föreslå,
att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande
redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nämligen:
I. till kabiuettskassan:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena ..........................
[2.] utrikes departementet ....................
[3.] ministerstaten ...................................
[4.] militärattachéer .................................
[5.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter...............................
kronor 24,000: —,
» 32,190: —,
>, 340,145: —,
» 8,400: —,
» 43,065: —, 447,800: —;
II. till konsulskassan:
[6.] utrikes departementet ..................... kronor 6,550: —,
[7.] konsulsstaten..................................... » 141,500: —,
[8.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter.............................. » 11,950: —, 160,000:—;
III. till utgifter, soin bestridas af svenska statsverket allena:
[9.J underhåll af svenska kronans
egendom i Konstantinopel........ kronor 4,200: —,
[10.] till svenska kyrkan i Paris........... » 1,800: —, 6,000: —,
tillsammans kronor 613,800: —.
8
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 9 januari innevarande
år finnes anfördt, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att
bevilja
[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.
Vid jemförelse med 1882 års riksstat finnas anslagen under denna
hufvudtite.1 vara till slutsummorna oförändrade.
Fjerde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant ................................................................................... kronor 15,655,600: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ........................................................................... » 873,000: —,
ersättningar ................................................................. » 693,400: —,
tillsammans kronor 17,222,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag
af statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 9 innevarande
månad *), föreslå, beträffande
kavalleri- och infanteriregementena,
[2.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»
innefattade förslagsanslag å.............. kronor 873,000: —
med .......................................................... » 17,000: —
nedsättes till........................................... kronor 856,000: —,
hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från
1,573,500 kronor minskas till 1,556,500 kronor;
marinregementet,
[3.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000
kronor, i riksstaten uppföres för att, i den mån det
genom marinregementets indragning är eller ytterligare
blifver disponibelt, äfven under år 1883 användas till
underhåll af garnisonen i Carlskrona;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvndtiteln”.
9
Kongl. Maj:ts nåd. pyrop. n:o 1, om statsverket 1882.
fortifikationen,
|4.] att från detta anslag, nu............kronor 294,420:—,
öfverflyttas till anslaget till försvars
verket
till lands i allmänhet följande
särskilda anslagsbelopp:
till skrifmaterialier, m.in. kronor 2,000:—,
» underhåll af krigs
brygge-ekipager.
........ » 9,000:—,
» underhåll af fältsig
nalmäteriel.
................. » 3,000:—,
» underhåll af sappörbataljonens
skans
tygspark
....................... »_1,500:—, » 15,500:—,
samt att återstoden, .................................kronor 278,920:—,
uppföres å riksstaten sålunda: fortifikationen (derunder
reservationsanslag 23,500 kronor till praktiska öfningar);
försvarsverket till lands i allmänhet eller armé''-förvaltningens departement,
[5.] att i följd af nämnda öfverflyttning detta anslag,
som nu utgör 2,118,916 kronor, förhöjes med .....................kronor 15,500: —
till 2,134,416 kronor. ____
Summa ökning kronor 15,500: —.
Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.
Maj:t icke någon förändring.
Om till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagens nuvarande slutsumma kronor 17,222,000:—,
efter afdrag af de föreslagna
nedsättningarne å anslagen till
kavalleri- och infanteri-regementena,
.........kronor 17,000:—,
och till fortifikationen,
...... » 15,500:—, » 32,500:—,
således............................................... ___ 17,189,500: —,
skulle fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag, enligt
Kongl. Maj:ts förslag, uppgå till....................................... kronor 17,205,000: —.
Bill. till Iiiksd. Prat. 1882. l:a Sand. l:a Afd.
10
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverlcet 1882.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja till
disciplinkompaniet:
[6.] aflöningar........................................*...............
kronor 1,700:
artilleribehof:
[7.] fältartillerimateriel ...................
[8.] positionsartilleri.........................
[9.J fästningsartillerimateriel.........
[10.] skjutförsök..................................
kronor 600,000
» 50,000
» 100,000
» 29,663
779,663:
fortiflkationsbelxof:
[IL] Carlsborg
intendenturbebof:
[12.] ersättning för underhåll af garnisonskommenderingar
.............................................................
generalstabens topografiska afdelning:
[13-] till fortsättande af dess arbeten .....................
officerares anställning vid främmande arméer:
[14.] till understöd för sådan anställning...............
skarpskytteväsendet:
[15.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklic
hetens befrämjande
>g -
arméns ackordsamortering:
[16.] till fullgörande af ackordsamorteringsfondens
förbindelser ..........................................
landtförsvarskomitén:
[17.] ersättning för bestridda kostnader för sagde
komité .....................................
kronor 150,000:
» 40,637:
» 60,000:
» 9,000:
» 80,000:
» 78,000:
»__75,000:
tillsammans kronor 1,274,000:
11
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o i, om statsverket 1882.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1882 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1882: 1888:
ordinarie anslag 17,222,000:—, 17,205,000 | —; således minskning kr. 17,000 | ? |
summa kronor 18,707,000:—, 18,479,000 | —; således minskning kr. 228,000 | —. |
Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant.................... kronor 5,172,691: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning:
friheter........................................................................... » 77,705: —,
ersättningar ........................................................ » 24,604: —,
tillsammans kronor 5,275,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad *), föreslå,
beträffande
aflöning för flottans kårer och stater,
[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att, utöfver de avgifter
för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra
Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags
beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan,
jemväl öfriga under år 1883 inflytande dylika afgifter må för
löneregleringens behof under sist nämnda år användas; dels
ock i öfrigt, för löneregleringens genomförande under år 1883,
för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat,
att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer
och stater redovisas;
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
[2.] att den besparing, som under år 1883 kan å detta
anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till
'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.
12
Kongl. Maj:ts nåd. prop, n:o 1, om statsverket 1882.
godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma
anslag förut kan hafva uppkommit;
lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
[3.] dels att Riksdagen — med bifall dertill att de, enligt
nådiga kungörelsen den 24 november 1876 faststälda, grunder
för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar
må tillämpas vid pensionering jemväl af personalen vid
lotsstyrelsen samt befälet och underbefälet vid lotsverket, under
iakttagande dervid af de i förenämnda statsrådsprotokoll intagna
närmare bestämmelser, äfvensom att ej mindre de fyllnadspensioner,
till hvilka ifrågavarande löntagare blifva, jemlikt
berörda stadganden, berättigade, än ock pensionerna till
gemenskapen vid lotsverket skola för år 1883 och framgent
bestridas af lots- och fyrmedlen — ville för sin del godkänna
de vid samma protokoll fogade stater för lotsstyrelsen och
lotsverket jemte angifna vilkor för åtnjutande af de i staterna
uppförda aflöningar;
dels ock att för lotsstyrelsen och lotsverket måtte i riksstaten
uppföras såsom reservationsanslag, att af fyr- och båkinedlen
direkt utgå, enahanda belopp som det, hvartill inkomsttiteln
»fyr- och båkmedeb> för statsregleringsperioden beräknats
uppgå, eller, med inberäkning af de i anslaget ingående friheter
och ersättningar, 1,200,409 kronor, och således med kronor....... 100,000
högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna; med
Kongl. Maj:t fortfarande förbehållen rätt såväl att i staterna
vidtaga de jemkningar, hvilka kunna blifva af inträffade omständigheter
påkallade, som ock att för det med anslaget afsedda
ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna kan
uppstå;
viljande Kongl. Maj:t, under förutsättning det äfven Riksdagen
finner lotsstyrelsens och lotsverkets stater böra för
framtiden af Riksdagen pröfvas, framgent till Riksdagens godkännande
årligen framlägga ifrågakommande förändringar vid
regleringen af omförmälde utgiftsstater.
I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå
någon förändring. _''___
Summa kronor 100,000
Lägges härtill slutsumman af femte hufvudtltelns ordinarie__
transport kronor 100,000
13
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 100,000: —.
anslag enligt gällande riksstat........................................... » 5,275,000: >
skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1883
uppgå, enligt Kongl. Maj:ts förslag, till.......................... kronor 5,375,000. •
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande
under år 1883 af löneregleringen för flottan, ............- kronor
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:
[4.] komplettering af sjöbefästningarnes vid
Carlskrona inventarier, m. m..................... kronor
[5.] artillerimateriel .....................................................
[6.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... »
[7.] omarbetning af krut............................................. »
[8.] min väsendet............................................................ ”
[9.] byggande af ett öfningsfartyg 1,480,000
kronor samt deraf anvisa, att år 1883
utgå, ...............................................................
[10.] ersättning för brandskada å kronans varf i
Carlskrona........................................................... »
[11.] ersättning för förskottsvis utbetalda kost
nader
för komitén för afgifvande af förslag
till sjöförsvarets ordnande .................. »_
tillsammans kronor 1,189,000: —.
En jemförelse mellan denna luifvudtitel, sådan den finnes i 1882 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1882: 1883:
ordinarie anslag 5,275,000 | —, 5,375,000 | —; således ökning kronor 100,000: — |
summa kronor 6,030,000 | —, 6,564,000 | —; således ökning kronor 534,000: — |
50,000: —,
38,000: —,
170,830: —,
20,000: —,
30,000: —,
142,8 1 3 : 83,
650,000: —,
38,000: —,
49,356: u,
Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
14
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
kontant ...............................................
indelning och dermed jemförlig
friheter.......................................
ersättningar.............................
................................. kronor 4,085,925: —,
anvisning, på förslag:
......................................... » 19,082: —,
........................................ » 175,345: —,
tillsammans kronor 4,280,352: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 9 innevarande månad *), föreslå,
beträffande
koinmerskollegium,
[1.] att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,
som äro i kommerskollegiets stat anvisade
ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för
andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom
kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna
ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill
slutet af år 1883, i den mån de för bestridande af
göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga,
af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;
[2.] att Riksdagen må
dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat
uppförde embets- och tjensteman, med undantag af
tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1883,
till samma belopp, som för innevarande år beviljats,
på extra stat för år 1883 anvisa 8,740 kronor;
dels och likaledes på extra stat för år 1883 anvisa,
såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjensteman vid
Sala silfververk, tjugo procent å de till dem utgående
löner, eller tillsammans 2,420 kronor;
rikets ekonomiska kartverk,
pb] att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln
för närvarande för rikets ekonomiska kartverk
uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1883 anvisa
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette liufvudtiteln”.
15
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels
ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af
riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,
äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållning
å det sistnämnda anslaget må få användas äfven
till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket
;
landsstaterna i länen,
[4.] att Riksdagen må medgifva, ej mindre att aflöningsbelopp,
som blifvit eller blifva tillgängliga i
följd af de utaf Kongl. Maj:t beslutade indragningar
af fögderi- och länsmanstjenster inom Vestmaiilands
och Gotlands län, må få användas för inrättande af
en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst i Yermlands
län, två länsmanstjenster i samma län, två länsmanstjenster
i Elfsborgs län, en länsmanstjenst i Norrbottens
län, två länsmanstjenster i Vesterbottens län
och fyra länsmanstjenster i Blekinge län, än ock att
framgent de genom kronofogde-, häradsskrifvare- eller
länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp
må få användas för inrättande af nya dylika
tjenster, der sådana pröfvas vara erforderliga;
väg- och vattenbyggnadsstaten,
[5.] att Riksdagen må dels för sammanförande af
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och
styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i en gemensam
styrelse, med benämning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
samt med godkännande ej mindre
af det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat
för nämnda styrelse än ock af de vilkor och förbehåll,
som blifvit för åtnjutande af deri upptagna
löneförmåner föreslagna, bevilja ett anslag å ordinarie
stat af 83,400 kronor, dels till undersökningar och
expenser för allmänna arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag
till belopp af 40,000 kronor, dels ock
till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskåren
för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders arbeten bevilja ett årligt anslag till
belopp af 3,000 kronor; samt
16
Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.
att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten må
under sjette'' hufvudtiteln, efter »landsstaterna i länen»,
uppföras ett ordinarie anslag under benämning wägoch
vattenbyggnadsstatem, motsvarande aflöningsmedlens
och de särskilda anslagens sammanräknade belopp,
— deraf särskild! reservationsanslag 40,000 kronor
till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten, — eller........................................................................ kronor
ålderstillägg,
[6.] att Riksdagen må medgifva, att de för embete-
och tjensteman samt betjente vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i fråga kommande ålderstillägg
må få utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till
»ålderstillägg», samt för sådant ändamål höja nämnda
anslag från 202,500 kronor till 206,500 kronor, eller
med ............................................................................................. kronor
skiften och afvittringar,
[7.] att Riksdagen må dels för år 1883 bevilja
förhöjning i årsarvodet för de i Kopparbergs län anstälde
sjutton storskifteslandtmätare med 400 kronor
till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarvode likaledes med 400 kronor; dels medgifva,
det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i
Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjensten
under år 1883 kunna komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och
3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på
grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta
arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras
och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå; dels för år 1883 åt föredragandena af
afvittringsärenden i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;
dels ock bevilja tillfällig tillökning i styresmannens
för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode
för år 1883 med 200 kronor;
\
126,400:
4,000:
transport kronor 130,400:
17
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor
[8.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-
och afvittringsverken under år 1883, för
samma år må, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor,
på extra stat anvisas 240,300 kronor;
undervisningsanstalter för jordbruk och landtmaimanäringar,
[9.] att, för anordnande vid Ultima och Alnarps
landtbruksinstitut af högre undervisning i mejerihushållning,
må under denna anslagstitel anvisas ett årligt
anslag af.............................................................................. »
[10.] att, på det Kongl. Maj:t må komina i tillfälle
anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till
underhållande af ytterligare en landtbruksskola inom
Elfsborgs län, belägen inom provinsen Dalsland, emot
förbindelse för lånets norra hushållningssällskap eller
dess landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta
ett lika belopp, Riksdagen må bevilja tillökning
i förevarande ordinarie anslag med..................... »
[Hd att, för beredande af tillgång till den från
och med år 1883 för en undervisare i boskapsskötsel
och mejerihushållning i fråga kommande lönetillökning,
ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar» må höjas med ...... »
kommande i fråga varande anslag, i händelse af
bifall till hvad beträffande detsamma föreslagits, att
höjas med sammanlagdt 12,500 kronor, eller från nu
varande beloppet 172,900 kronor till 185,400 kronor;
laiidtbruksingeniörer och deras biträden,
[12.] att, för beredande af tillgång från och med
år 1883 till de, två landtbruksingeniörer tillkommande
löneförhöjningar, detta anslag må höjas från nu varande
beloppet 52,500 kronor till 53,500 kronor, eller
med ............................................................................................... ”
transport kronor
Bih. till Riksd. Prot. 1882. l:a Saml> ha Afd.
130,400: —,
10,000: —;
2,000: —;
500: —;
1,000: —;
143,900: —,
3
18
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 143,900: —,
befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar,
[13.] att Riksdagen må medgifva, det högst hälften,
eller 1,500 kronor, af det under denna anslagstitel
uppförda anslag å 3,000 kronor till inköp af
modeller till landtbruksredskap, maskiner, m. m. må
tills vidare få användas till förhyrande af lokal för
förvarande af landtbruksakademiens samling af modeller
och redskap för fiskerierna;
skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.,
[14.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
detta anslag minskas från 117,768 kronor till 117,676
kronor, eller med 92 kronor;
summa ökning kronor 143,900: —.
Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t
icke att föreslå någon förändring.
Om till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagens nuvarande slutsumma kronor 4,280,352: —,
efter afdrag af den föreslagna
minskningen å anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved,
m. m................................................. » 92: —,
således ..............................................................» 4,280,260: —,
komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå
till................................................................................................ kronor 4,424,160: —.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag, nämligen,
under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för kom
-
merskollegium och bergsstaten.................... under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk ...... | kronor » | 11,160: —, |
transport | kronor | 87,160: —, |
19
Konajl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor
och, under punkten 8, till fullföljande af storskiftes
och
afvittringsarbetena................................................... »
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja
till:
[15.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an
stälda
personal .................................................. »
[16.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... »
[17.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm......................................................... »
[18.] aflöning, m. m. åt särskild polisstyrka på
landet..................................................................... »
[19.] bidrag till bestridande af kostnaderna''för
allmänna landtbruksmöten.............................. »
[20.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner, m.m. »
[21.] arvode åt eu botanist vid landtbruksakademiens
agrikulturkemiska och fysiologiska
försöksanstalt .....7....................................... »
[22.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes
behof ..................................................................... »
[23.] de geologiska undersökningarna........................ »
[24.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,
m. m..................................... »
[25.] anställande af en andre undervisare i husslöjd
och en elev ............................................ »
[26.] befrämjande af husslöjden ................................. »
[27.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås och till aflönande af en andre lärare
vid samma skola................................................ »
[28.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjd -
föreningens museum.......................................... »
[29.] bergsskolorna i Filipstad och Falun............... »
samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag
och lån anvisa för år 1883 till:
[30.] väganläggning från Sorsele kyrka till Stryck
sele
by, m.'' m. i Vesterbottenslän............... .»
transport kronor
87,160: —,
240,300: —,
9,300: —,
10,000: —,
12,200: —,
50,000: —,
5,000: —,
10,000: —,
1,000: —,
15,000: —,
85,500: —,
5,937: —,
3,000: —,
10,000; —,
4,800: —,
4,000: —,
14,000: —,
80,000: —,
647,197: —,
20
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 647,197: —,
[31.] sänkning af sjöarne Hjelrnaren och Qvisrnaren,
lån 200,000 kronor*).
Vidare anmärkes här,
[32.] att enligt 1881 års Riksdags beslut blifvit
för år 1883 anvisade till understödjande,
medelst lån, af enskilda jernvägsanläggningar
1,000,000 kronor*).
Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja till:
[33.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar .............................. » 300,000: —,
[34.] understödjande af brobyggnader och mindre
hamnanläggningar samt upprensning af
åar och farleder .............................................. » 100,000: —,
[35.] understödjande, medelst anslag, af myrut
dikningar
och vattenaftappningar............... » 150,000: —,
[36.] befrämjande, medelst lån, af utdikningar och
aftappningar af sänka trakter och sjöar... » 100,000: —,
[37.] ersättande af åtskilliga utaf statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter ..................... » . 33,643: —,
tillsammans kronor 1,330,840: —.
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,
[38.] dels att, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens redan trafikerade jernvägar och till anskaffande af inventarier, bevilja
ett särskildt anslag för år 1883 af 300,000 kronor*);
dels att, till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar
och utrustningsinventarier, anvisa likaledes ett särskildt anslagsbelopp
för år 1883 af 1,500,000 kronor*);
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens
jern vägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af en byggnad, innehållande expeditions-
och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden, 200,0U0 kronor, af det särskilda
anslagsbelopp å 400,000 kronor, som 1881 års Riksdag för ändamålet
beviljat*); samt
[39.] att, till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från
Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet till Helgumsjön och vidare
till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,
*) Se vidare bär nedan Statsverkspropositionen pag. 40.
21
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
för år 1883 anvisa ett anslag å enahanda belopp som för innevarande år
beviljats, eller 2,000,000 kronor*).
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1882 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1882: 1883:
ordinarie anslag4,280,352 | —,4,424,160:—-»således ökning kronor 143,808 | J ! |
summa kronor 5,655,000 | —,5,755,000:—; således ökning kronorl00,000 | —. |
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant....................................................................................... kronor 13,087,350: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ............................................................................. » 9,930: —,
ersättningar ............................................... »__2,720: —,
tillsammans kronor 13,100,000: —,
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 9 innevarande månad**), föreslå,
beträffande
statskontoret,
[1.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre
af de i nämnda protokoll omförmälda förändringar i
statskontorets lönestat, än äfven af det för åtnjutande
af den ifrågasatta lönetillökningen föreslagna vilkor,
må höja det för statskontoret uppförda ordinarie
anslag från 89,400 kronor till 93,800 kronor, eller
med ................................................................................................ kronor 4,400: —;
transport kronor 4,400: —,
*) Se vidare, här nedan Statsverkspropositionen pag 40.
**) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvndtiteln”.
22
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
postverket,
transport kronor
[2.] att Riksdagen, dels med beviljande af en
årlig fyllnadspension af 300 kronor åt postmästaren
i Ödeshög, Olof Åkesson Cervin, att utgå från och
med månaden nästjefter den, då Cervin erhåller afsked
ur postverkets tjenst, dels ock med godkännande
af öfriga, enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden
af Kongl. Maj:t gillade förändringar i postverkets
stater, må bestämma det till postverket uppförda
anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af
postmedlen, till samma belopp, 5,100,000 kronor,
hvartill postverkets inkomster för år 1883 blifvit här
ofvan beräknade; hvadan förevarande anslag, som
nu utgör 4,900,000 kronor, skulle förhöjas med ......... »
äfvensom attjRiksdagen må medgifva, att, sedan
återstoden, 150,000 kronor, af de under åren 1875 —
1878 postverket^ försträckta medel återlevererats till
statskontoret, blifvande öfverskott å postmedlen, i
den mån desamma ej erfordras till kassaförlag för
postverket, må, förvaltade af statskontoret i öfverensstämmelse
med de grunder, Kongl. Maj:t finner skäligt
föreskrifva, tills! vidare enligt Kongl. Maj:ts bestämmande
användas ensamt för postverkets egna
ändamål;
telegrafverket,
[3.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre af
de enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden af
Kongl. Maj:t gillade förändringar i telegrafverkets utgiftsstater
än äfven af de förändrade bestämmelser i afseende
å ålderstillägg för tjenstepersonaien vid telegrafverkets
stationer och vilkoren för dessa ålderstilläggs åtnjutande,
hvilka i samma protokoll omförmälas, må, —
under Kongl. Maj:t likväl förbehållen rätt att i nämnda
stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet
påkallade, — såsom reservationsanslag, att utgå
direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år
1883 anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill
telegrafinkomsterna för året blifvit här ofvan be
-
4,400:
200,000: —
transport kronor 204,400:
23
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 204,400: —,
räknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott,
som å telegrafinkomsterna kan uppstå, må af Kongl.
Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling
och förbättring;
varande de förändringar i afseende å de elektriska
stationerna, som under år 1881 af Kongl. Maj:t
vidtagits, omförmälda i förut nämnda protokoll öfver
finansärenden;
tullverket,
[4.] att Riksdagen, med godkännande af de i
ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden omförmälda,
för år 1883 ifrågasatta förändringar i tullverkets
stater, må bestämma anslaget för tullverket till ett
mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,480,000
kronor, att såsom förslagsanslag direkt utgå af tullmedlen;
hvarvid uppstår en minskning i anslagets
nuvarande belopp med 5,000 kronor;
domänstyrelsen,
[5.] att bland hufvudtitelns ordinarie anslag må
uppföras ett belopp af........................................................... » 95,000: —,
för inrättande af en domänstyrelse;
skogsväsendet,
[6.J att det »bestämda anslaget» och »reservationsanslaget»,
under förutsättning af bifall till hvad
Kongl. Maj:t, i nästförestående punkt föreslagit, må
nedsättas:
bestämda anslaget från......... | kronor | 452,513: —, |
med......... | » | 26,300: —, |
till ......... | kronor | 426,213: —, |
och reservationsanslaget från | )) | 267,630: —, |
med | » | 21,440: -, |
till | kronor | 246,190: —; |
sistnämnda anslagsbelopp sålunda fördeladt:
till skogsingeniörer.................. kronor 15,000: —,
» undersökning af vattendragen
i Norrbottens län » 3,000: —, _
transport kronor 18,000: —, kronor 299,400: —.
24
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 18,000: —, kronor 299,400 —,
till skogsinstitutet................. » 21,300: —,
» enskilda skogsskolor » 7,600: —,
» kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet
........................... » 199,290: —,
kronor 246,190: -—,
hvarvid det för skogsväsendet anvisade kontanta anslagets
slutsumma kommer att minskas med sammanlagdt
47,740 kronor och således hela anslaget för
skogsväsendet nedsättes från nuvarande beloppet
721,613 kronor till 673,873 kronor;
kontroll å tillverkningsafgifter,
[7.] att, under förutsättning af bifall till hvad
Kongl. Maj:t, i särskild proposition den 4 innevarande
månad om ny förordning angående tillverkning af
bränvin, föreslår om införande af kontrollapparater
vid brännerierna, anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,
för närvarande upptaget till 500,000 kronor,
minskas med 50,000 kronor till 450,000 kronor;
skrifmaterialier och expenser, ved, in. ni.,
[8.] att detta anslag höjes från 33,177 kronor till
35,517 kronor, eller med..................................................... kronor 2,340: —.
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.
Maj:t icke någon förändring.
| Summa kronor | 301,740: —. |
Härifrån afgår här ofvan | angifna |
|
minskning i anslagen: för tullverket....................................... | kronor 5,000: —, |
|
» skogsväsendet .............................. » kontroll å tillverkningsafgifter | » 47,740: —, » 50,000: —, , | 102,740: —, |
hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 199,000: —.
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat.............................. » 13,100,000: —.
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt
Kongl. Maj:ts förslag uppgå till.......................................... kronor 13,299,000: —.
25
Kongl. MajUs nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll
öfver finansärenden, att såsom extra anslag för år 1883 må under
denna hufvudtitel beviljas till:
[9.] genomförandet af statskontorets nya organisation.
................................................................. kronor 9,740: —,
[ 10.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter
................................................................. » 94,012: —,
[11.] genomförandet af öfverintendentsembetets
nya organisation................................................ » 1,000: —,
[12.] genomförandet af kammarkollegii nya organisation.
................................................................. » 2,400: —,
[13.] granskning af nya jordeböcker........................ » 13,000: —,
[14.] den lokala förvaltningen af statens domäner » 60,000: —,
[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis,
.................................................................. » 20,000: —,
[16.] anskaffande af kontrollapparater vid bränne
rierna.
................................................................... » 300,000: —,
[17.] anskaffande af ett isbrytande ångfartyg för
uppehållande af kommunikation vintertiden
mellan Öland och fastlandet............ » 146,300: —,
[18.] reparation af operahuset och iståndsättande
af genom vådeld skadad teatermate
riel
................................................................ » 69,548= —,
tillsammans kronor 716,000: —■
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1882 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1882: 1888:
ordinarie anslag 13,100,000 | —,13,299,000 | —således ökning kronor 199,000:—; |
summa kronor 13,300,000 | — 14,015,000 | —; således ökning kronor 715,000:—. |
Bih. till Riksd. Prof. 1882. l:a Sami. l:a Afd.
4
26
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie
anslag:
anvisning i kontant .............................................................. kronor 8,834,573: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde............................................. » 501,805:
ersättningar...................................................................... » 718’, 491: — ’
tillhopa kronor 10,054,869: —.
I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll
öfver ecklesiastikärenden af den 9 innevarande månad*), föreslår Kongl.
Maj:t, beträffande anslagen till
universiteten,
[l.] att anslaget till materiel för den meteorologiska
institutionen i Upsala må höjas med.................................... kronor 1,000: —;
[2.] att för aflönande af en tillsyningsman vid den
till kronan inköpta del af den Carl von Linné fordom
tillhöriga egendomen Hammarby med dervarande samlingar
må beviljas och å Upsala universitets stat uppföras
ett årligt belopp af........................................................... » 500: ;
allmänna läroverken,
[3.] att för tillämpning af ny lönereglering, i hvad
den afser lärare vid de högre och de femklassiga allmänna
läroverken, anslaget till dessa läroverk må, på
sätt och under de vilkor, Kongl. Maj:ts särskilt aflåtna
proposition i ämnet innehåller, höjas med ........................
[4.] att för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning
i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget
till samma läroverk må höjas med..........................
[5.] att för beredande af lönefyllnad till belopp af
46 kronor 67 öre åt rektor vid högre allmänna läroverket
i Lund, i stället för det lönebidrag till samma
belopp, som förut utgått från domkyrkan derstädes, må
på anslaget till allmänna läroverken uppföras ..................
» 643,000: —;
50,000: —;
47:
transport kronor 694,547: —.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.
27
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 694,547: —;
högre skolor för qvinlig ungdom,
[6.] att till ytterligare understödjande af sådana
skolor anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom
må varda förhöjdt med............................................................ » 20,000: ;
högre lärarinneseminariet,
[7.] att för tillämpning af ny lönereglering i afseende
å lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet
anslaget till detta läroverk må, på sätt och
under de vilkor, den under tredje punkten nämnda särskilda
propositionen i ämnet innehåller, höjas med......... » 7,000: —;
folkundervisningen,
[8.] att, i enlighet med nyss omförmälda särskilda
proposition, anslaget till folkskolelärare-seminarierna må,
för beredande af löneförbättring åt lärare och lärarinnor
samt till arvoden åt teckningslärare för extra
tjenstgöring och extra arvoden åt musiklärare vid dessa
seminarier, varda förhöjdt med tillhopa.............................. » 66,600: —;
[9.] att för lärares vid folkskolelärare-seminarierna
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,
anslaget till samma seminarier må ökas med.................... » 2,900: —;
vetenskapsakademien,
[10.] att det för meteorologiska centralanstaltens
årliga utgifter — tjenstemännens löner oberäknade —
uti staten för denna anstalt upptagna reservationsanslag
å 12,000 kronor må varda förhöjdt med ........................... » 4,000: —;
undervisningsanstalter för döfstumma och blinda,
[11.] att, i stället för anslaget å 81,000 kronor till
allmänna institutet för döfstumma och blinda, må uppföras
såsom anslag till
allmänna institutet för döfstumma kronor 60,000,
institutet för blinda............................ » 21,000;
skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.,
[12.] att det för nämnda ändamål å hufvudtiteln
uppförda anslag må minskas med 390 kronor._______
transport kronor 795,047: —.
28
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 795,047: —.
Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t
icke att föreslå någon förändring.
De föreslagna tillökningarna i anslag under
denna hufvudtitel utgöra tillhopa ................................... kronor 795,047: —.
Om härtill lägges summan af hufvudtitelns nuvarande
ordinarie anslag ............................. 10,054,869 »>
efter afdrag för den föreslagna nedsätt
ningen
å anslaget till skrifmaterialier, m. m. 390 »
eller..........................................................................» 10,054,479: —,
skulle den nya summan af ordinarie anslag under
åttonde hufvudtiteln blifva ................................................ kronor 10,849,526: —.
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden
vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i
afseende å
d o mkapitlen s expeditioner:
[13.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen
vid dessa expeditioner ..................................... kronor 3,716: —,
[14.]
riksarkivet:
till fortsatt utgifvande
i tryck af sådana
| fäderneslandets historia...................................... | )) | 3,000: —, |
[15.] | universiteten: till det språkliga seminariet vid universitetet | )) | 3,000: —, |
[16.] | till det språkliga seminariet vid universitetet | )) | 2,950: —, |
[17.] | till fortsättande af särskilda observationer | » | 1,500: —, |
[18.] | till magnetiska observationers anställande i | )) | 2,500: —, |
| transport kronor | 16,666: —. |
29
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor
[19.] till universitetsbyggnaden i Upsala .................. »
[20.] för tillbyggnad af den anatomiska institutionens
i Upsala hus 140,000 kronor, hvaraf
skulle anvisas för år 1883 .............................. »
[21.] till ny byggnad för den fysiska institutionen
vid universitetet i Lund 105,000 kronor,
hvaraf skulle anvisas att utgå under år 1883 »
karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[22.] till arvode åt en amanuens vid institutets
gynekologiska klinik .......................................... »
[23.] till ny byggnad för institutets anatomiska,
histologiska, fysiologiska och hygieniska
institutioner samt farmakologiska samlingar
315,000 kronor, hvaraf skulle under år
1883 utgå .................................... »
allmänna läroverken:
[24.] för tillfällig löneförbättring åt lärare vid de
treklassiga allmänna läroverken, enligt
grunder, som angifvas i den särskilda
propositionen om lönereglering för lärare
vid allmänna läroverk, m. m........................... »
[25.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk............................................................ »
[26.] till arvoden åt extra lärare................................ »
pedagogier:
[27.] för tillfällig löneförbättring åt lärare vid tvåoch
enklassiga pedagogier enligt de grunder,
som i ofvan nämnda särskilda propo
-
sition angifvas, ...................................................... »
folkundervisningen:
[28.] till uppförande af nödiga byggnader för folk
skolelärarinne-seminariet
i Falun .................. »
de tekniska läroverken:
[29.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor... »
transport kronor
16,666: —.
120,000: —.
50,000: —,
50,000: —,
900: —,
100,000: —,
50,500: —,
6,000: —,
40,000: —,
21,000: —,
32,000: —,
25,000: —,
512,066: —.
30
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
transport kronor 512,066: —,
medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[30.] för tillfällig löneförbättring åt provincialläkare » 20,000: —,
veterinärundervisningen:
[31.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara...................................... » 12,900: —,
vetenskapsakademien:
[32.] till underhåll af den zoologiska stationen vid
Kristineberg i Göteborgs och Bohus län..... » 2,000: —,
vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
[33.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stälda samlingar samt till
aflöning åt vaktbetjening kronor 4,000: —,
till undersökning och beskrifning
af fäderneslandets
fornlemningar in. m. » 3,200: —,
till utgifvande af planschverk
öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål
i statens historiska
museum, m. m................. » 2,000: —, » 9,200: —,
undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
[34.] till institutet för blinda.......................................... » 21,000: —,
[35.] till uppehållande af undervisningen vid tre
läroanstalter för öfveråriga döfstumma ...... » 49,200: —,
hospitalsvården:
[36.] till hospitalsbyggnaden i Upsala ....................... » 190,000: —,
[37.] till gäldande af återstående köpeskilling för
landeriet Marieberg jemte inköp af annan
behöflig mark för hospitalsanläggning ......... »_76,963: —,
transport kronor 893,329: —.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
31
transport kronor 893,329: —.
[38.] till understöd åt uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet
angifna grunder,....................................... » 20,000; —,
[39.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor, .............. » 7,500: —,
diverse anslag:
.75
[40.] till svenska fornskriftsällskapet.............................. » 2,000: —,
[41.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän
med flere i utländska hamnar............... » 10,000: —,
[42.] till restauration af domkyrkan i Linköping ... » 8,000: —,
[43.] för tillsyn och vård af lifrustkammaren och
dermed förenade samlingar .............................. » 1,700: —,
[44.] till nordiska museet ................................................ » 16,000: —,
[45.] till vetenskaplig bearbetning af de genom
Vega-expeditionen hemförda samlingar, på
sätt och under vilkor, som statsrådsprotokollet
innehåller,.................................................. » 25,000: —,
[46.] till bekostande af geologiska undersökningar
å Spetsbergen, på sätt statsrådsprotokollet
närmare angifver, .........;................................ » 5,500: —,
[47.] till godtgörelse för vissa af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter .............................. » 2,445: -—,
summa kronor 991,474: —,
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1882 års
riksstat upptagen och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1883 föreslagen,
utfaller sålunda:
1882: 1883:
ordinarie anslag 10,054,869:—, 10,849,526:—; således ökning kronor 794,657;
extra»687,131: —, 991,474:—; » » » 304,343;
summa kronor 10,742,000:—, 11,841,000:—; således ökning kronor 1,099,000.
32
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
Nionde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstaten:
Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,286,022 kronor.
I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:
kontant.......................................................................................... kronor 1,137,503: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ........................................................................ » 75: —,
ersättningar .............................................................»__6,400: —,
tillsammans kronor 1,143,978: —.
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t, enligt bilagda statsrådsprotokoll
*),
[1.] att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som, under förutsättning
af Riksdagens bifall till den af Kongl. Maj:t beslutade framställning
om fastställande af lönestat för vissa vid fångvården anstälde fanjunkare,
underofficerare, vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar och fånggevaldiger,
skulle tillkomma desse tjensteinnehafvare, må inträda vid uppnådda
60 lefnads- och 30 tjenstår, derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie
tjenst på fångvårdens stat;
[2.] att åt registratorn i fångvårdsstyrelsen Gustaf von Post må å allmänna
indragningsstaten beviljas en årlig pension af 2,800 kronor, att utgå
från'' och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt;
[3.] att bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund Gustaf
Fredrik August Fornander må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom
beviljadt, af en pension af 800 kronor årligen;
[4.] att underofficeren vid kronoarbetskåren Johan Otto Wahlström må
berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked
från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln.”
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
33
[5.] att vaktqvinnan vid länsfängelset i Venersborg Carolina Eriksson
må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller
afsked, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 250 kronor;
[6.] att auditören vid lifregementets husarkår Maths Evald Bäckström,
hvilken förut tillika tjenstgjort såsom regementsskrifvare vid samma kår,
må från och med månaden näst efter den, hvari han från auditörstjensten
afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten
fyllnadspension till det belopp, som tillsammans med Bäckströms auditörspension
från arméns pensionskassa, 450 kronor, motsvarar den för regementsintendent
bestämda pension af 2,240 kronor, eller således 1,790 kronor;
[7.] att f. d. kaptenen vid Jemtlands fältjägarekår, majoren i armén
Edvard Theodor Fredrik Nordbeck, hvilken efter erhållet afsked från kaptensbeställningen
tjenstgjort såsom regementsskrifvare vid Jemtlands häst- och
fältjägarekårer, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension, motsvarande skilnaden mellan den
kaptenspension af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbär, och den för kapten
af första klassen eller regementsintendent numera bestämda pension af 2,240
kronor, eller således 1,240 kronor årligen, att utgå från och med månaden
näst efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen.
[8.] att förste bataljonsläkaren vid svea lifgarde Anders Erik Lundberger
må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur arméns
pensionskassa afgår från förste bataljonsläkaretjensten, för sin återstående
lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till
det belopp, som tillsammans med pensionen från nämnda pensionskassa,
450 kronor, motsvarar hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor, eller således
1,350 kronor;
[9.] att förre regementskommissarien, numera förrådsförvaltaren vid
Södermanlands regemente, f. d. majoren i armén Johan August von Feilitzen
må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension
utaf 600 kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den, i hvilken
han erhåller afsked från förrådsförvaltaretjensten, äfvensom att medgifvas
må, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra hinder för von
Feilitzen att uppbära den honom, enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858,
tillkommande fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående kaptenspension
;
[10.] att till understöd åt f. d. landtvärnsman må för år 1883 å allmänna
indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, under vilkor att understödsbeloppen
icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare;
[11.] att å allmänna indragningsstaten må anvisas 1,466 kronor 67 öre,
att årligen utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan i
Kalmar, kaptenlöjtnanten å flottans indragningsstat Johannes Christoffer Livijn
Bill. till Rihsd. Prof. 1882. ha Sami. l:a Afd, 5
34
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.
under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter den, i
hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid nämnda skola varder honom
beviljadt;
[12.] att landskamererare!! i Blekinge län Olof Rudolf Hammar må från
och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens
pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta
från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att
detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 4,000 kronor,
eller 1,600 kronor årligen;
[13.] att häradsskrifvaren i Gotlands läns södra fögderi Carl Anders
Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med
pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin
återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension,
till så stort belopp, att detta tillhopa med pensionen från sagda inrättning
utgör 2,500 kronor, eller 1,300 kronor årligen;
[14.] att en hvar af följande vid statens jernvägsbyggnader anstälde
tjensteman, nämligen stationsingeniören Gustaf Frithiof Waldenström, materialförvaltaren
Nils Fredrik Hedeuskoug, nivellören Lars Theodor Fredrik Nisbetli
samt bokhållarne Olof Gustaf Hjelm, Robert Edvard Lychou, Gustaf Ulrik
Stolpe och Adolf Beurling må från och med månaden näst efter den, hvarunder
han entledigas från anställning vid statens jernvägsbyggnader, åtnjuta
från allmänna indragningsstaten årlig pension under sin återstående lifstid
till belopp:
Waldenström af................................................................................ kronor 4,000: —•,
Hedenskoug
Nisbeth
Hjelm
Lychou
Stolpe
och Beurling
2,400
1,500
1,200
1,200
1,200
1,200
[15.] att chefen för styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och för
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, generaldirektören Carl
Gottreich Beijer må förklaras berättigad att, då han ur statens tjenst afgår,
varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående
lifstid af en mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning svarande
pension af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från och med
rnånaden näst efter den, i hvilken entledigande varder honom beviljadt;
[16.] att åt byråchefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader Carl
Alfred Grandinson och bokhållaren i samma styrelse Carl Emil Strömberg,
hvilkas befattningar icke ingå i den föreslagna organisationen af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, må å allmänna indragningsstaten uppföras årliga
35
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
pensioner, för Grandinson till belopp af 3,300 kronor, att jemte den pension
från civilstatens pensionsinrättning å 1,200 kronor, hvartill han såsom
kanslist i civildepartementet varder efter erlagda retroaktiva afgifter berättigad,
utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han från
sistberörda befattning erhåller afsked, dock ej före ingången af år 1883,
samt för Strömberg till belopp af 2,500., kronor, att utgå från och med år
1883; dock att, derest Grandinson och Strömberg framdeles skulle erhålla
anställning å rikets stat, pensionsbeloppen skola minskas med ett belopp,
svarande mot den nya aflöningen eller, om denna uppgår till samma eller
högre belopp, upphöra att utgå;
[17.] att förra lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm,
enkan Johanna Carolina Weidenhayn, född Lundgren, må från och med
innevarande år under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp af 575 kronor årligen;
[18.] att öfverläkaren vid Stockholms hospital för sinnessjuka Yilhelm
Ferdinand Öhrströin må från och med månaden näst efter den, då afsked
från öfverläkarebefattningen jemte den dermed förenade extra ordinarie
professorsbeställning i psykiatri vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet
varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta eu årlig pension till belopp af 4,500 kronor;
[19.] att för sysslomannen vid Göteborgs hospital Sigfrid Emanuel Sjöberg
må [å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 1,725
kronor, att till honom från och med månaden näst efter den, då han erhåller
afsked från hospitalets tjenst, under hans återstående lifstid utgå;
[20.] att kammarskrifvaren å kammarkollegii gamla stat Lars Magnus
Victor Örnberg må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt att
derifrån uppbära ett belopp af 1,000 kronor årligen, dock att, derest Örnberg
framdeles skulle vinna befordran till annan tjenst å rikets stat, det
å indragningsstaten för honom uppförda anslag skall minskas med ett belopp,
svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma
eller högre belopp, upphöra att utgå;
[21.] att jägmästaren i Östersunds revir Georg Edvard Brandberg må
förklaras berättigad att. utan hinder deraf, att han icke uppnått för pensions
erhållande stadgad lefnads- och tjensteålder, från och med månaden
näst efter den, under hvilken afsked från jägmästarebefattningen varder
honom beviljadt, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en emot hans nuvarande lön svarande pension af 2,250
kronor årligen;
[22.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af
1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder
beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må, efter en
36
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
prisskilnad af 3 kronor 63 öre för tunnan, bestämmas till utgående från
allmänna indragningsstaten.
Enligt hvad af åberopade protokoll öfver finansärenden framgår, anser
Kongl. Maj:t sig icke böra föreslå någon ändring i beloppet åt de ordinarie
anslagen å pensions- och allmänna indragningsstaterna.
Extra anslag.
Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att
Riksdagen må
[23.] så väl å extra stat för år 1883 anvisa ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen
pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners
utgående;
som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1882
anslagna medel kan blifva oanvändt. må för det kommande årets pensionering
användas.
Vid jemförelse med riksstaten för år 1882 finnas anslagen under denna
hufvudtitel vara till slutsummorna oförändrade.
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1883 utgöra alltså:
Ordinarie:
I hufvudtiteln: 1,338,000: —,
II » 3,751,000: —,
III » 613,800: —,
IV » 17,205,000: —,
V » 5,375,600: —,
VI » 4,424,160: —,
VII » 13,299,000: —,
VIII » 10,849,526: —,
IX »_2,430,000: —,
summa kronor 59,285,486: —,
Extra: | Summa: |
|
| —, 1,338,000 |
|
45,000 | —, 3,797,000 |
|
4,500 | —, 618,300 |
|
1,274,000 | —, 18,479,000 |
|
1,189,000 | —, 6,564,000 |
|
1,330,840 | —, 5,755,000 |
|
716,000 | 14,015,000 |
|
991,474 | —, 11,841,000 |
|
900,000 | —, 3,330,000 |
|
6,450,814 | —, 65,736,300 | —. |
transport 65,736,300: —.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
37
transport 65,736,300: —.
Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet
för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, som
bör utgå år 1883, .................................................................. kronor 200,000: —.
De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med
åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 9
innevarande januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:
riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar,
in. va., förslagsvis.............................. 620,800: —,
annuiteter å de fonderade statslånen
samt räntor å öfrig
statsskuld.............................. 12,219,252: —,
efter afdrag af de till riksgäldskontor
ingående
rånte- och kapitalbetalningar.
................................... 2,617,120: —,
förslagsvis ............................. 9,602,132: —, 10,222,932: —.
Kongl. Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af
nyss nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets
grundfond må för år 1883 anvisas............................................... 2,520,768: —.
Summan af dessa belopp, .......................................... kronor 78,680,000: —,
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för
år 1883 här ofvan beräknats.
I tillgångarne har inräknats allmän bevillning, som Kongl. Maj:t alltså
härigenom af Riksdagen äskar, att utgå efter de grunder, Riksdagen kan
finna erforderliga för ernående af den deraf beräknade inkomsten.
Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”
38
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1882.
Riksstat
Tillgångar och inkomster:
Kronor.
Öfverskott från statsreglering en för år 1880.........................................
Aterlev er exing från riksgäld skontor et af dit från statskontoret år
1881 för mycket öfverlemnade medel till bestridande af annuitetsliqvider,
m. m.....................................................................................
2,070,000
500,000
Statsverkets inkomster :
ordinarie inkomster ................................................... 20,990,000
bevillningar ..................................................................... 53,870,000 74,860,000
Af riksbankens vinst för år 1881 ............................................................... 1,250,000
Summa kronor
78,680,000
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
39
för år 188 3.
Utgifter: att utgå från statskontoret: T Vm fvn dt,i teln ............. | Ordinarie anslag. | Extra ordinarie | Summa. |
Kronor. | Kronor. | Kronor. | |
1.338.000 3.751.000 17.205.000 5.375.000 13.299.000 2.430.000 | 45,000 4,500 1.274.000 1.189.000 716.000 900.000 200.000 | 1.338.000 3.796.000 18.479.000 6.564.000 5.755.000 14.015.000 | 11.841.000 3.330.000 | |
II » ....................................... III »'' .............:.......................... IV ») ....................................... v » .......................... | |||
VI )) ....................................... VII »> ....................................... VIII .) ....................................... IX » ....................................... utom hufvudtitlarne.................................... | |||
Säger 59,285,486 | 6,650,814 | 65,936,300 10,222,932 | |
att utgå från riksgäldskontor et: riksdags- och revisionskostnader samt aflöning, m. in. förslagsvis.............................................................................. 620,800 annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld........................... 12,219,252 efter afdrag af de till riksgäldskon-toret ingående ränte- och kapitalbe-talningar ........................................................ 2,617,120 förslagsvis........................................................ 9,602,132 | |||
Till förstärkande af statsverkets grundfo | S:gr utgifter | 76,159,232 2,520,768 | |
Summa kronor | 78,680,000 |
40
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1882.
Utgifter utom riksstaten.
Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,
till utgående under år 1883 äskade anslag:
till nya byggnader och anläggningar, in. ra. vid statens
redan trafikerade jernvägar............................................ kronor 300,000: —,
» anskaffande af ny rörlig materiel, m. in.................... » 1,500,000: —,
» fullbordande af byggnader i Stockholm för statens
jernvägstrafik .................. » 200,000:
» fortsättande af statens iernvägsbygemader i Norrland
..................................................................... » 2,000,000: —,
tillsammans kronor 4,000,000: —,
föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden den 9 innevarande januari*), att ifrågavarande belopp, som
böra bestridas af upplånta medel, må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.
Samtlige de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
O. R. Themptander.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Stockholm 1882. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Kong!. Maj:ts
nådiga proposition
om statsverket år 1882.
Inkom stberäkningen.
Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.
Finansplanen.
Pro positionens justering.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
3
Inkomstberäkningen.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 9 januari
1882.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert.
Thempt ander.
Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll att fa underställa
Kong!. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag,
hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning, samt anmälde statskontorets
den 10 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets
1879 ars
statsreglering.
1880 års
statsreglering.
4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
inkomster under år 1880, såvidt dessa voro kända och beräkneliga, äfvensom
statskontorets förslag till inkomsternas beräknande vid förevarande statsreglering,
hvilken skrifvelse finnes detta protokoll bilagd under litt A.
Härefter yttrade departementschefen:
Innan jag öfvergår till beräkningen af statsinkomsterna för år 1883,
torde det tillåtas mig att få i korthet redogöra för resultaten af de närmast
förflutna årens statsregleringar.
I riksstaten för år 1881 upptogs, “till betäckande af brist i föregående
årens statsregleringaru, ett anslag af 2,372,675 kronor 41 öre, och sedan
1879 års rikshufvudbok numera blifvit afslutad, har det visat sig att nämnda
anslag var, med tillägg af andra derför afsedda medel, för ändamålet fullt
tillräckligt.
Enligt den hos statskontoret uppgjorda förslagsberäkning öfver resultatet
af 1880 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister å statsverkets
inkomster samt besparingar och brister i de på riksstaten uppförda
förslagsanslag, hafva öfverskotten å statsverkets inkomster, efter afdrag af
brister å vissa inkomsttitlar, utgjort.................. kronor 6,487,552: —,
hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,
hvilka, efter afdrag för de besparingar, som å andra
förslagsanslag uppstått, beräknats till ............... ,, 4,417,477: —,
så att på det hela öfverskott och besparingar öfverskjuta
bristerna med ................................ kronor 2,070,075: —i
Enär dessa beräkningar, ehuru ej grundade på verkstäldt bokslut,
likväl ega fullt nöjaktig tillförlitlighet, torde nämnda öfverskott för den nu
föreliggande statsregleringen kunna tagas i anspråk och således böra bland
tillgångarne upptagas med ett afrundadt belopp af 2,070,000 kronor; och
då, enligt den vid förra riksdagen iakttagna grundsats, dylika öfverskott
böra, så länge en sådan tillökning finnes behöflig, ''till statsverkets grundfond
afsättas, synes mig för detta ändamål äfven kunna användas en senare uppkommen
tillgång å 500,000 kronor, för hvilken jag nu går att närmare
redogöra. Uti skrifvelse den 13 december 1881 hafva nämligen fullmäktige
i riksgäldskontoret anmält, att sedan riksgäldskontoret utaf det å 1881 års
riksstat till annuiteter å de fonderade statslånen, m. m. uppförda anslag,
10,898,324 kronor 59 öre, under samma år lyftat en sammanräknad summa
af 10,864,023 kronor 39 öre, hvartill vid föregående årets utgång beräknats
de riksgäldskontorets utgifter för år 1881, för hvilka riksgäldskontoret vore
berättigadt att af statskontoret erhålla ersättning, hade det numera visat sig
att ifrågavarande utgifter, i följd af under året inträffade förändringar med
åtskilliga af de fonderade statslånen, i verkligheten ej obetydligt understego
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5
beräkningarne, så att ett belopp af minst 500,000 kronor komme att af
riksgäldskontoret till statskontoret återlevereras; och detta belopp kan alltså
nu af Riksdagen för annat ändamål disponeras.
Beträffande i öfrigt statsregleringen för år 1881 hafva, såvidt hittills
kan vara kändt eller beräkneligt, följande öfverskott och brister uppkommit.
Jernvägstrafikmedel, hvilka för år 1881 beräknats till 4,500,000
kronor, hafva under året till statskontoret levererats till belopp af 7,200,000
kronor, så att å desse medel uppstått ett öfverskott af kronor 2,700,000: —.
Skog smedel, hvilka i riksstaten upptagits till
1,000,000 kronor, hafva klimat en inkomst af något
öfver 1,460,000 kronor, så att öfverskottet utgjort i
rundt tal ............................................
Tullmedel, beräknade till 26,700,000 kronor,
hafva influtit med 29,845,132 kronor 86 öre. Öfverskottet
uppgår således till i rundt tal..................
Bränvinstillverkningseif''gift, i riksstaten upptagen
till 15,000,000 kronor, kan beräknas lemna omkring
16,447,000 kronor, och under denna titel har alltså
uppstått ett öfverskott af minst........................
Ilvitbetssockertillverkningsafgift har influtit med
106,059 kronor 88 öre, men i staten upptagits till
endast 20,000 kronor, och således klimat ett öfverskott
af i rundt tal .........................................
Allmän bevillning, jemte den för år 1881 uppförda
särskilda tillägg sb evillning, upptogs vid ståtsregleringens
uppgörande till 5,600,000 kronor, men
då den bör kunna antagas inflyta med ungefärligen
samma belopp som nu enligt debiteringen för år 1880
beräknats, eller i rundt tal till 5,940,000 kronor, synes
alltså å denna titel kunna beräknas ett öfverskott af
I öfrigt torde de å inkomsterna uppkommande
öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de
brister, som under en eller annan titel kunna uppstå;
och torde alltså öfverskottet på inkomster kunna beräknas
till ............................................... kronor 8,160,000: —.
Större svårighet möter vid beräkningen af besparingar och brister å
förslagsanslagen. Endast i afseende å det anslag, dera den vida största
bristen uppstått, eller anslaget till restitutioner, från hvilket anslag tillverkningsafgift
för utfördt bränvin utbetalas, är ställningen med någorlunda tillförlitlighet
känd. Enligt inkomne uppgifter har i nyssnämnda hänseende
„ 460,000: —•
„ 3,140,000: —.
„ 1,440,000: —•
„ 80,000: —.
„ 340,000: —.
1881 års
statsreglering.
Telegraf
medlen.
6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
blifvit från anslaget utbetaldt ett belopp af omkring 2,575,000 kronor; och
då öfriga utgifter under denna titel kunna anses åtminstone uppgå till anslagets
i riksstaten beräknade belopp, 25,000 kronor, kommer således bristen
att uppgå till minst ................................ kronor 2,575,000: —.
Yid jemförelse med förra årens förhållanden och
med ledning af gjorde undersökningar i afseende å
de anslag, vid hvilka sådana kunnat ega rum, hafva
bristerna å förslagsanslagen i öfrigt synts icke böra
beräknas lägre än till ..................*............... „ 1,585,000: —.
och summan af de å förslagsanslagen beräkneliga
brister utöfver besparingar uppgår alltså till .........kronoFéJöÖ^ÖOO: —.
Om nu från ofvan beräknade öfverskott å inkomsterna,
..................... - ...................kronor 8,160,000: —,
afdrages nyssnämnda bristsumma ..................... „ 4,160,000: —,
skulle alltså af statsregleringen för år 1881 uppstå ett
öfverskott af ej mindre än ...........................kronor 4,000,000: —.
Någon disposition af detta det senast förflutna årets öfverskott lärer
emellertid ej för närvarande, lika litet som vid den till senaste Riksdag framlagda
statsregleringen, böra ifrågakomma, enär de beräkningar, hvilka ligga till
grund för kalkylen öfver det senaste årets öfverskott, ej kunna ega den tillförlitlighet,
som för sådant fall är af nöden, och tillvaron af ett odisponeradt
öfverskott dessutom är egnad att bereda större trygghet med afseende på resultatet
af det nu löpande årets reglering; hvarjemte jag anser mig böra fästa
uppmärksamheten derpå, att medlen, ehuru odisponerade, icke ligga utan användning,
då de både tjena såsom kassaförlag åt statskontoret och, i den mån
de dertill icke äro behöfliga, levereras till riksgäldskontoret i afräkning på
statskontorets skuld till nämnda verk.
I afseende å inkomsttitlarne telegrafmedel, jernvägstrafikmedel och postmedel
hafva vederbörande styrelser afgifvit förslag till beräkningen af dessa
inkomster för år 1883.
Telegrafstyrelsen föreslår, att telegrafmedlen, hvilka i riksstaten för
år 1882 äro upptagna till 1,830,000 kronor, för år 1883 skola beräknas
20,000 kronor högre, eller till 1,350,000 kronor. Men då telegrafverkets
inkomster hittills icke öfverstigit det i nu gällande riksstat uppförda beloppet,
1,330,000 kronor, och någon erfarenhet ännu icke vunnits om verkningarne
af den ändring i telegrammens taxering, som med detta års ingång
börjat tillämpas, anser jag mig icke ega skäl att beräkna telegrafmedlen
för år 1883 till högre belopp än för detta år, eller 1,330,000 kronor.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
7
Styrelsen för statens jernvägstrafik upplyser, att den till statskontoret
inlevererade behållningen å jernvägstrafikmedlen uppgått år 1878 till
4,200,000 kronor, 1879 till 4,500,000 kronor, 1880 till 6,200,000 kronor
och 1881 till 7,200,000 kronor; äfvensom att nettobehållningen i medeltal
för nämnda fyra år utgjorde 2,945 kronor per trafikerad kilometer jernväg.
Hvarjemte styrelsen vidare anför, att, om nämnda medelbelopp antoges
såsom blifvande nettobehållning af hvarje bankilometer, som komme att
trafikeras år 1883, den totala nettobehållningen af samma års jernvägstrafik
skulle uppgå till 6,555,570; men att då trafiken å de nya bandelar, som
tillkommit först under senare delen af år 1881 till en längd af 271 kilometer,
icke kunde antagas år 1883 hafva hunnit utvecklas till likhet med
de äldre banorna, ansåge styrelsen försigtighet bjuda, att för närvarande beräkna
behållningen af de äldre, vid 1881 års början trafikerade linierna efter
ofvan nämnda medeltal, 2,945 kronor per kilometer, men deremot af de nyare
till endast ungefär hälften, eller 1,500 kronor per kilometer; och anser
styrelsen, med tillämpning af denna beräkningsgrund, jernvägstrafikmedlen
för år 1883 kunna upptagas i rundt tal till 6,200,000 kronor.
Mot denna beräkning har jag ingenting att erinra.
Postmedlen, som i riksstaten för år 1882 äro upptagna till 4,900,000
kronor, hafva under tiden från den 1 juli 1880 till samma dag 1881 uppgått
till 5,347,200 kronor, och anser jag lika med generalpoststyrelsen dessa
medel för år 1883 kunna beräknas till 5,100,000 kronor.
Tullmedlen hafva visserligen, enligt från generaltullstyrelsens kameralbyrå
meddelad uppgift, under nästlidna år uppgått till 29,845,132 kronor
86 öre, men då den lifliga varuinförsel, som nämnda år egt rum, icke kan
med säkerhet antagas komma att fortgå, anser jag ej skäl att frångå statskontorets
förslag, att denna bevillning må för år 1883 beräknas till samma
belopp som för innevarande år, eller till 27,000,000 kronor: börande jag
härvid i underdånighet erinra, att de tullnedsättningar för några artiklar,
som komma att inträda i händelse den med Frankrike afslutade handelstraktaten
varder ratificerad, icke äro af beskaffenhet att inverka på tullmedlens
beräknande, likasom att det förslag till fullständig tulltaxa, Eders Kongl.
Maj:t torde framdeles förelägga innevarande års Riksdag, icke, såvidt nu
kan antagas, lärer komma att på tulluppbörden i sin helhet utöfva något
till förändring i den af mig föreslagna beräkningen verkande inflytande.
Enligt den efter 1881 års utgång mig tillhandakomna uppgift öfver
bränvinstillverkningen under samma år, har den utgjort 16,447,396,1 kannor,
hvarför skatten belöper sig till 16,447,396 kronor 10 öre, men då
derifrån afdrages hvad som under året blifvit såsom restitution af tillverkningsafgift
för utfördt bränvin utbetaldt, eller, efter hvad jag nyss haft
Jernvägs
trafilcmedlen.
Postmedlen.
Tulhnedlen.
BränvinstillverTcningsafgiften.
Hmfbets
socker
tillverknings
afgiften.
Öfriga
inkomsttitlar.
Skolafgifter.
Inkomsttitlarnes
belopp.
8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
tillfälle uppgifva, i rundt tal 2,575,000 kronor, finnes ingen anledning att
för år 1883 beräkna ett större för statskassan verkligen inkomstbringande
tillverkningsbelopp än statskontoret antagit och för innevarande år blifvit
beräknadt, eller 14,000,000 kannor. I den under den 4 dennes af Eders
Kongl. Maj:t beslutade proposition till förestående Riksdag, med förslag till
ny förordning om tillverkning af bränvin, bär det metriska mått- och vigtsystemet
vunnit tillämpning och i sammanhang dermed en evalvering af den
nuvarande skatten måst göras, hvarvid denna blifvit föreslagen att utgå med
40 öre per liter. Reduceras nu 14,000,000 kannor till liter, blir den noggranna
siffran 36,638,000 liter, hvilket tillverkningsbelopp, afrundadt nedåt
till 36,500,000 liter, med en skattesats af 40 öre skulle lemna en inkomst
af 14,600,000 kronor, och då den obetydliga, till icke fullt fem procent
uppgående skatteförhöjningen icke i och för sig lär verka till minskning i
varans förbrukning, hemställer jag följaktligen, att denna bevillning må beräknas
till 14,600,000 kronor.
Ehuru livitbetssockertillverkningsafgiften för nästlidna år visat sig uppgå
till ungefär 106,000 kronor, anser jag likväl, då icke för närvarande
torde kunna bedömas, hvilket inflytande den förhöjning i skatten, som är afsedd
att inträda under innevarande år, kan komma att utöfva på tillverkningens
omfång vid den enda fabrik i landet, som för närvarande sysselsätter sig
med denna tillverkning, försigtigheten kräfva att icke föreslå en längre
gående höjning i denna skatt än statskontoret ifrågasatt, eller till 70,000
kronor.
Hvad angår statsverkets öfriga inkomster för år 1883 och den beräkning
deröfver, statskontoret gjort, har jag ingenting att erinra eller tillägga,
utan tillstyrker, att samma beräkning må af Eders Kongl. Maj:t godkännas.
Under förutsättning att hvad Eders Kongl. Maj:t den 7 innevarande
månad beslutat i nådig proposition föreslå Riksdagen om lönereglering för
lärarne vid allmänna läroverk, m. m. varder af Riksdagen bifallet, och
sålunda en särskild skolafgift kommer att erläggas af lärjungarne vid rikets
allmänna läroverk och de tvåklassiga pedagogierna, uppkommer en ny statsinkomst,
som bör i riksstaten uppföras, och hemställer jag, att denna inkomst,
som enligt den utredning i ämnet, statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
till statsrådsprotokollet nyssnämnda dag lemnat, lärer böra beräknas
till 400,000 kronor, må i riksstaten med detta belopp upptagas bland
statsverkets ordinarie inkomster under benämning “skolafgifter“.
Statsverkets ordinarie inkomster och bevillningar för år 1883 torde
alltså af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
9
Ordinarie inkomster:
Ränta ............................................... | kronor | 4,350,000 | r |
Tionde................................................ | 77 | 1,645,000 | ? |
Arrendemedel ...................................... | 11 | 2,900,000 | i |
Bergverkstionde .................................... | 11 | 10,000 | i |
Mantalspenningar .................................... | 11 | 640,000 | i |
Bötesmedel ......................................... | 11 | 260,000 | i |
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål............ | 11 | 340,000 |
|
Tillfälliga rotevakansafgifter ..............: ......... | V | 76,000 | r |
Yakansafgifter af nyroterad jord..................... | 11 | 115,000 | i |
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland | 11 | 20,000 | i |
Vakansafgifter af bergslag .......................... | 7 > | 20,000 | i |
Trosspassevolansafgift......... ........................ | > i | 26,000 | y |
Båtsmansvakansafgift................................. | 11 | 65,000 | T |
Båtsmansbeklädnadsmedel ........................... | 11 | 60,000 | 1 |
Kontrollstämpelmedel ................................ | 11 | 18,000 | T |
Fyr- och båkmedel ................................ | ,, | 1,200,000 | 7 |
Telegrafmedel ....................................... | 11 | 1,330,000 |
|
Jernvägstrafikmedel ................................. | 11 | 6,200,000 | 7 |
Skogsmedel ........................................ | 11 | 1,000,000 | 1 |
Skolafgifter ......................................... | 11 | 400,000 | 7 |
Extra uppbörd ....................................... | 11 | 315,000 | * |
säger 20,990,000: —; Bevillningar: | |||
Tullmedel.......................................... | 11 | 27,000,000 | •< |
Postmedel............................................. | 11 | 5,100,000 | 7 |
StämpelpaDpersmedel ................................. | 11 | 3,000,000 | 1 |
Bränvinstillverkningsafgift ........................... | V | 14,600,000 | —, |
Hvitbetssockertillverkningsafgift ..................... | 11 | 70,000 | _^ |
Allmän bevillning.................................... | 11 | 4,100,000 | 1 |
säger 53,870,000: —; | |||
summa | kronor | 74,860,000: —. | |
Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande | torde fortfarande såsom |
hittills böra påräknas den sedvanliga andelen af riksbankens vinst, och hemjBill.
till RiJcsd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 2
Riksbankens
vinstmedel.
10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
ställer jag i sådant hänseende, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen
göra framställning derom, att hälften af vinstmedlen för år 1881 anvisas
för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1883, som
Riksdagen bestämmer. Bankofullmäktiges ordförande har i skrifvelse till
mig denna dag meddelat, att, ehuru riksbankens bokslut naturligtvis icke
hunnit till denna dag uppgöras, det likväl med stöd af redan gjorda förarbeten
för bokslutet kan med visshet antagas, att riksbankens behållna vinst
för år 1881 icke kommer att understiga 2,500,000 kronor, hvadan den för
statsverket påräknade hälften af riksbankens vinstmedel för år 1881 sålunda
kan i riksstaten för år 1883 upptagas till 1,250,000 kronor.
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, till
slutsumman af statsverkets ofvan beräknade ordinarie inkomster och bevill
-
ningar, ............................................ kronor 74,860,000: —,
lägges:
ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens vinsten.
........... ... ...... ........................ „ 1,250,000: —,
än äfven de af mig såsom tillgång för statsregleringen
förut omförmälda belopp, nämligen:
öfverskott å statsregleringen för år 1880, ...... „ 2,070,000: _,
samt återleverering från riksgäldskontoret af dit
från statskontoret år 1881 för mycket öfverlemnade
medel till bestridande af annuitetsliqvider,
m- m............................................ „ 500,000: —,
så erhålles för statsregleringen år 1883 en tillgång af kronor 78,680,000: —.
De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräknin-.
gen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande
ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan statsrådets
öfriga ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.
Ex protocollo:
A. L. Fris.
STOCKHOLM, ISAAO MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
1
Bil. Litt. A.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemlik! gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen
före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om statsverkets
inkomster under det sist förflutna året, så vidt dessa äro kända
och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande
bill. till Riksd. Frot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
Inkomstberäkningen : statskontorets skrifvelse.
statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande
af den nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.
Denna nådiga föreskrift får statskontoret för innevarande år nu i
underdånighet fullgöra.
Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning
af 1879 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets
och andra allmänna medels förvaltning under samma år. Till innehållet
af den berättelse, angående statsverkets tillstånd och förvaltning
under nämnda år, hvilken före revisionsförrättningens början af statskontoret
blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad, får
detta embetsverk i underdånighet hänvisa; skolande för Riksdagens statsutskott,
jemlikt föreskriften i 39 g riksdagsordningen, räkenskaper och
öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga för verkställande
af den granskning, som, vid utförande af berörda utskotts åliggande att
utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof, må erfordras.
Reträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig
berättelse, och redovisas för öfrig! förhållandet med denna fond
genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl skola hållas statsutskottet
tillhanda.
Statsverkets inkomster för år 1883 har statskontoret ansett böra
beräknas på sätt bilagda tabell litt. a. utvisar; och är, enligt hvad tabellen
litt. b. ådagalägger, denna beräkning i allmänhet grundad på
medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren
1878 och 1879 äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna,
men för år 1880 upptagits i enlighet med en på de nyligen
afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper
och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. De inkomster,
hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, torde derföre väl i någon
mån afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken
kommer att utvisa, men några skiljaktigheter af den beskaffenhet, att
de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning,
kan icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen
har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna
varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa inkomsttitlar
förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får
här nedan i underdånighet närmare redogöra; börande statskontoret
tillika anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp enligt
räkenskaperna för de närmast förflutna Denne åren, med undantag
af jernvägstrafikmedlen, hvilka afse de till statskontoret levererade sum
-
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. B
fnör, utgöra iivacl som före uppbördsårets slut den BO april påföljande
år varit af inkomsterna disponibelt till bestridande af statsutgifterna, hvadan
således, i enlighet med den för'' redovisningen i rikshufvudboken
gällande grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående
restantier och uppbördspropriebalanser.
Ordinarie inkomster.
Räntan, som i 1882 års riksstat beräknats till 4,860,000 kronor,
har för år 1880 uppgått till 4,366,022 kronor samt i medeltal för de sist
förflutna trenne åren utgjort 4,375,797 kronor. Uti 1880 års uppbörd
ingå emellertid inom Elfsborgs och Westmanlands län efterräkningsvis
för föregående år debiterade belopp af tillsammans nära 15,000 kronor,
och då detta vid beräkningen tages i betraktande, visar sig i sjelfva verket
inkomsten för året hafva undergått en minskning af ett motsvarande
belopp, hvilken omständighet åter varit föranledd af den afskrifning utaf
räntan, som i sammanhang med utarrendering af indragna militieboställen
egt rum. Vid sådant förhållande anser statskontoret förevarande inkomsttitel
i riksstaten för år 1883 icke böra upptagas till högre belopp
än 4,350,000 kronor.
Tionden, som vid de tvänne senaste riksdagarne blifvit beräknad
till 1,645,000 kronor, har för år 1880 utgjort 1,651,373 kronor och i
medeltal för åren 1878—1880 belöpt sig till 1,646,772 kronor. Enär,
oberäknad! det inflytande, som skiljaktigheterna mellan restantierna vid
hvarje års början och slut utöfva, vexlingen i beloppet af denna inkomst
hufvudsakligen är beroende af kyrkotionden, hvilken löses efter markegång,
samt då uppbörden för år 1880 endast obetydligt öfverstigit beräkningen,
lärer tionden äfven för år 1883 få antagas till 1,645,000
kronor.
Arrendemedlen, livilka vid sist förflutna riksdag, likasom vid den
näst förutgångna, beräknades till 2,900,000 kronor, häri inbegripna arrenden
af ej mindre till statsverket indragne militieboställen än ock indragna
landsstatsboställen, hafva för år 1880 utgjort 2,879,824 kronor, och torde,
på sätt statskontoret i föregående berättelse jemväl hemstälde, någon förändring
i den senast gjorda beräkningen af denna inkomsttitel icke böra
ifrågakomma, förr än det visat sig, huruvida 1881 års uppbörd dertill
gifver anledning.
Bergverkstiondén. I följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet
om denna skatts upphörande, har denna inkomsttitel i statsregleringarne
från och med är 1878 endast varit beräknad till ett belopp,
4 Inkomstberäkningen: statkontorets skrifvelse.
motsvarande antagliga inkomsten af tionden från Sala silfververk, samt
i de tvänne senast faststälda riksstaterna uppförts med 10,000 kronor.
Inberäknad tionden från några andra bergverk, hvilka ännu icke blifvit
frikallade från skattens utgörande, har hela uppbörden för år 1880 visserligen
icke utgjort mera än 9,782 kronor, deraf afgiften från Sala
bergslag belöper sig till 8,774 kronor, men som sistnämnde afgift likväl
i medeltal för de sist förflutna trenne åren uppgått till 11,650 kronor,
lärer bergverkstionden jemväl för år 1883 få antagas till 10,000 kronor.
Mantalspenningar^, beräknade i riksstaten för åren 1880—1882
till 640,000 kronor, hafva för det sist förflutna året utgjort 643,678 kronor
samt i medeltal för åren 1878—1880 uppgått till 641,127 kronor.
Ehuru alltså denna inkomst för uppbördsåret öfverstigit den i riksstaten
beräknade summan, synes dock det uppkomna öfverskottet alltför ringa,
för att högre beräkning med anledning deraf bör ifrågasättas.
Bötesmedlen, hvilka i riksstaten från och med år 1879 varit beräknade
till 260,000 kronor, hafva för år 1880 belöpt sig till 265,409 kronor.
För de trenne sista åren har visserligen medelbeloppet utgjort 270,336
kronor, men då denna inkomsttitel är af temligen oviss beskaffenhet,
lärer den förut antagna beräkningen böra bibehållas.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomsttitel, som
för den senaste statsregleringen antogs till 340,000 kronor, har för det
sist tilländagångna året uppgått till 342,597 kronor. Då beloppet af
denna inkomst är beroende af vexlande markegångspris å den spanmål,
som af rusthållare vid det afsutna kavalleriet erlägges, synes något afseende
icke böra fästas vid det för uppbördsåret uppkomna ringa öfverskottet,
synnerligast som medeltalet för åren 1878—1880 icke utgjort
mera än 333,610 kronor; och torde således denna inkomst äfven i''1883
års riksstat upptagas till 340,000 kronor.
Tillfälliga rotevakansaf''gifter, beräknade i riksstaten från och med
år 1878 till 76,000 kronor, hafva för år 1880 utgjort 81,482 kronor.
Uppbörden för det sist nämnda året har sålunda öfverskjutit den beräknade
summan, men som inkomsten för år 1879 belöpte sig till allenast
73,484 kronor samt derjemte medeltalet för de trenne sista åren, 77,350
kronor, icke väsentligen skiljer sig från sagde beräkning, lärer ifrågavarande
inkomsttitel jemväl för ar 1883 få antagas till 76,000 kronor.
Vakansafgif terna af nyroterad jord, rotevakansaf giften af utsockne
frälsehemman i Halland, vakansafgif terna af bergslag, trosspassevolansafgiften
° samt båtsmansvakansafgiften. Af dessa inkomster har för år
1880 båtsmansvakansafgiften något understigit och de öfriga afgifterna
mer eller mindre öfverskjutit de belopp, hvilka för år 1882 blefvo för
berörde inkomster beräknade, men då medelbeloppet för åren 1878—1880
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. o
på det hela i det närmaste motsvarar det senast antagna förhållandet
med dessa uppbördstitlar, torde några förändringar i de sist gjorda beräkningarne
icke böra ifrågakomma.
Båtsmansbehlädnadsmedlen, hvilka vid sistförflutna riksdag beräknades
till 60,000 kronor, hafva för år 1880 utgjort 60,422 kronor och
i medeltal för de trenne senaste åren uppgått till 61,749 kronor, hvadan
den för nästkommande år antagna beräkningen torde jemväl för år 1883
böra bibehållas.
Kontrollstämpelmedlen, vid de tvänne senaste statsregleringarne beräknade
till 18,000 kronor, hafva väl för år 1880 uppgått till 22,250
kronor och i medeltal för åren 1878—1880 belöpt sig till 20,115 kronor,
men som inkomsten i icke ringa mån är beroende på tilltälligheter,
hvilka icke kunna på förhand beräknas, torde någon förhöjd beräkning
nu icke böra ifrågasättas.
Fyr- och bäkmedlen, hvilka vid innevarande års riksdag för år 1882
beräknades till 1,100,000 kronor, hafva för år 1880 uppgått till 1,191,474
kronor och i medeltal för de senast förflutna trenne åren inbringat
1,117,244 kronor. Sedan ifrågavarande afgift, jemlikt Eders Kong!. Majds
nådiga kungörelse den 15 februari 1881, från och med den 1 påföljde
april delvis blifvit förhöjd, har i följd häraf uppbörden af fyr- och båkmedlen
under innevarande år stigit och utgjort för tiden från årets
början till och med november månads slut 1,261,717 kronor.^ Fyr- och
båkmedlen torde derföre kunna antagas för år 1883 uppgå åtminstone
till 1,200,000 kronor.
Telegraf me dlen, hvilka i riksstaten för åren 1880—1882 varit beräknade
till 1,330,000 kronor, äro, enligt hvad statskontoret inhemtat,
af telegrafstyrelsen för år 1883 beräknade till 1,350,000 kronor, hvilken
summa alltså blifvit uti bilagde tabell uppförd.
Jernvägstrajikmedlen. Jemlikt eu från styrelsen öfver statens jernvägstrafik
erhållen uppgift, kan nettobehållningen å trafikmedlen för år
1883 antagas till 6,200,000 kronor, hvadan denna summa för blifvande
statsreglering torde böra beräknas.
Skogsmedlen, hvilka årligen, från och med statsregleringen för år
1875, varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva för år 1880 uppgått
till 1,321,987 kronor. Ehuru inkomsten för sistnämnda år alltså lemnat
ett betydligt öfverskott, har statskontoret likväl, med fästadt afseende
derpå, att uppbörden för det näst föregående året belöpte sig till endast
585,653 kronor samt att medeltalet för åren 1878—1880 ej utgjort mera
än 979,411 kronor, ansett sig icke nu böra föreslå förhöjning i den förut
antagna beräkningen af en statsinkomst, som visat sig beroende af förhållanden,
hvilka icke med visshet kunna förutses.
6 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Extra uppbörd, hvilken titel omfattar, jemte flera mer eller mindre
tillfälliga inkomster, de å utlemnade odlingslån inflytande afbetalningar,
uppfördes af 1879 års Riksdag, med inberäkning af ett under förvaltning
af domkapitlet i Karlstad då stäldt kapital af öfver 60,000 kronor, i
1880 års riksstat till 365,000 kronor, och har för sist nämnda år uppgått
till 449,396 kronor, deraf det från berörde domkapitel till statsverket
öfverlemnade kapital belöpt sig till 67,611 kronor samt 214,657
kronor utgöra annuiteter å odlingslån. Efter afdrag från 1880 års uppbörd
af förenämnda kapital, utgör medeltalet af inkomsten för åren 1878
—1880, 318,916 kronor, och då annuiteterne ä odlingslån för år 1883,
--------kunna påräknas till belopp af 254,590 kronor,
eller 39,993 kronor mer än 1880 års annuiteter, synes väl inkomsten
under ifrågavarande titel för år 1883 kunna antagas uppgå i det närmaste
till 360,000 kronor; men som denna inkomst till eu ej obetydlig
del är af tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas
högre än till omkring 320,000 kronor; varandes, för jemnande af de
ordinarie inkomsternes slutsumma, beloppet i tabellen utfördt med 315,000
kronor.
Bevillning1 eu\
Tullmedlen. Denna bevillning bär enligt räkenskaperna utgjort i
jemnt tal:
för år 1878 ................................................... kronor 23,265,000: —,
„ „ 1879 ............................................................ „ 25,003,000: —,
„ „ 1880 ................................................................ „ 27,622,000: —,
eller i medeltal ......................................................... „ 25,297,000: —.
Enligt meddelanden från generaltullstyrelsen har den debiterade
tulluppbörden för tiden från innevarande års början intill den 1 dennes
uppgått till.................................................................... kronor 27,687,011: —;
och skulle, under antagande att samma uppbörd
komme att för december månad debiteras, som
under motsvarande tid af det nästföregående
året, eller....................................................................... „ 2,052,512: —,
innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra ...... kronor 29,739,523: —.
Då emellertid de orsaker, hvilka framkallat den betydliga stegringen
i denna inkomst för året, icke Hira få antagas vara af stadigvarande
natur, anser statskontoret den vid senaste riksdag beräknade summan
af 27,000,000 kronor höra uti riksstaten för år 1883 bibehållas.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7
Postmedlen äro, på sätt statskontoret inhemtat, för år 1883 af
generalpoststyrelsen beräknade till 5,100,000 kronor, hvadan denna
summa blifvit å bilagde tabell uppförd.
Stämpelpappersmedlen, hvilka lör innevarande och nästkommande
år antagits inbringa 3,000,000 kronor hvardera året, hafva, enligt räkenskaperna
för år 1880, utgjort 3,089,780 kronor. Det öfverskott, som
sålunda i jemförelse med den senast antagna beräkningen för nyssnämnda
år uppkommit, synes icke böra föranleda till förhöjning i denna inkomsttitel,
helst enahanda medel för år 1879, ehuru beräknade till 3,100,000
kronor, icke uppgingo till mera än 2,872,414 kronor.
Bränvinstillv er kning saf giften. Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen
i riket utgjort i jemnt tal:
iU. 1876........................................................................... kannor 18,962,000: —.
1877....................................................................... ,, 16,442,000
” 1878...................................................................... „ 16,440,000
„ 1879...................................................................... » 13,763,000
„ 1880.......................................................................... „ 15,170,000
eller i medeltal för femårsperioden........................ „ 16,155,000
Beträffande innevarande års tillverkning, har densamma,^enligt erhållen
uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,
intill den 1 i denna månad uppgått till kannor 13,892,245: —,
och om dertill lägges tillverkningen under december
månad nästlidet år ............................................. ,,
skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal
motsvarar tillverkningen för samma månad
innevarande år, detta års tillverkning komma att
utgöra ........................................................................
2,942,205:
kannor 16,834,450:
Sistnämnda summa lärer likväl icke få obetingadt läggas till
grund för beräkningen af ifrågavarande inkomst, utan torde i sammanhang
härmed böra tagas i betraktande den betydliga bränvinsexport,
som under innevarande år egt rum, i följd hvaraf såsom restitution af
tillverkningsafgift, så vidt för närvarande kan anses kändt eller beräknelig!,
utbetalts i rundt tal 2,560,000 kronor. Ehuru denna omständighet
väl icke direkt inverkar på sjelfva statsinkomsten, utöfvar den dock inflytande
på statsregleringen i sin helhet; och finner statskontoret, med
hänsyn härtill, förevarande inkomsttitel för år 1883 icke böra antagas
till högre belopp än som vid sist förflutna riksdag beräknades, eller
14,000,000 kronor.
Hvitbetssockertillverkningsafgiften, i 1882 års riksstat beräknad till
8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
50,000 kronor, har för år 1880 uppgått till 70,650 kronor, samt i medel
tal för de trenne sista åren utgjort 49,506 kronor.
För innevarande år kan denna afgift, med stöd åt uppgift från
förenämnda byrå för kontrollen öfver tillverkningsafgifter, beräknas sålunda
:
för tillverkning intill den 1 dennes............................. kronor 81,074: —,
,, dito under december månad, enligt antagande,
uppgående till enahanda belopp som för samma
månad näst föregående år, eller................................... ,, 20,250: —,
tillsammans kronor 101,324: —.
Med afseende ä den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig
för såväl innevarande som nästlidet år, synes afgiften för år 1883 kunna
beräknas åtminstone till 70,000 kronor.
Allmänna bevillningen, som vid sistförflutna riksdag, likasom vid
den nästförutgångna, beräknades till 5,600,000 kronor, häruti inbegripen
särskild tilläggsbevillning med 1,600,000 kronor, har, enligt räkenskaperna,
för år 1880 uppgått till 5,941,641 kronor, deraf allmänna bevillningen
utgjort 4,322,707 kronor och tilläggsbevillningen belöpt sig till 1,618,934
kronor. Som denna inkomsttitel allt sedan år 1876 årligen i mer eller
mindre mån något öfverstigit 4,100,000 kronor, finner statskontoret,
under antagande att nu gällande bevillningsstadga varder till sina hufvudgrunder
oförändrad bibehållen för år 1883 och att för samma år någon
tilläggsbevillning icke ifrågakommer, sist nämnda summa kunna i beräkningen
upptagas.
Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj ds
underdänigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar:
O. F. af SILLEN.
AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH.
Stockholm den 10 december 1881.
GUST. ÖSTERGREN.
Föredragande.
Per Samzelius.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
9
Statsverkets inkomster.
Litt. a.
| Kronor. |
|
Ordinarie inkomster: |
|
|
Ränta .............................................................*•............................... | 4,350,000 | — |
Tionde ............................................................................................. | 1,645,000 | — |
Arrendemedel................................................................................. | 2,906,000 | — |
Bergverkstionde ........................................................................... | 10,000 | — |
Mantalspenningar ........................................................................ | 640,000 | — |
Bötesmedel .................................................................................... | 260,000 |
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................ | 340,000 | — |
Tillfälliga rotevakansafgifter ................................................... | 76,000 |
|
Vakansafgifter af nyroterad jord............................................. | 115,000 | — |
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland | 20,000 | — |
Vakansafgifter af bergslag ...................................................... | 20,000 | — |
Trosspassevolansafgift ............................................................... | 26,000 | I |
Båtsmansvakansafgift.................................................................. | 65,000 |
|
Bätsmansbek bulna dsmedel......................................................... | 60,000 |
|
Kontrollstämpelmedel.................................................................. | 18,000 |
|
Fyr- och båkmedel ..................................................................... | 1,200,000 | — |
Telegrafmedel................................................................................. | 1,350,000 | — |
Jernvägstrafikmedel..................................................................... | 6,200,000 | — |
Skogsmedel ................................................................................. | 1,000,000 | — |
Extra uppbörd.................,............................................................ | 315,000 | — |
Säger | 20,610,000 | — |
Bevillningar: |
|
|
Tullmedel ....................................................................................... | 27,000,000 |
|
Postmedel .................................................................................... | 5,100,000 | — |
Stämpelpappersmedel.................................................................. | 3,000,000 | — |
Bni n vinsti 11 verka ingsalgift......................................................... | 14,000,000 | — |
Hvitbetssockertillverkningsafgift ............................................. | 70,000 | — |
Allmän bevillning........................................................................ | 4,100,000 |
|
Säger | 53,270,000 |
|
Summa | 73,880,000 | — |
Bih. till Rilcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä.
2
10
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Statsverkets inkomster
Ordinarie inkomster:
Ränta..........................................................................................................................................
Tionde ......................................................................................................................................
Arrendemedel.............................................................................................................................
Bergverkstionde .....................................................................................................................
Mantalspenningar ....................................................................................................................
Bötesmedel .................................................................................................................................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......................................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter ...............................................................................................
Vakansafgifter af nyroterad jord ....................................................................................
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ..........................................
Vakansafgifter af bergslag ...................................................................................................
Trosspassevolansafgift ...........................................................................................................
Båtsmansvakansafgift...........................................................................................................
Båtsmansbeklädnadsmedel.....................................................................................................
Kon t ro! Istämpel medel...............................................................................................................
Fyr- och båkmedel ..................................................................................................................
Telegrafmedel ...................................................................................................................
J ernvägstrafikmedel................................................................................................................
Skogsmedel .............................................................................................................................
Extra uppbörd .....................................................................................................................
Säger
Bevillning ar:
•
Tullmedel ...............................................................................................................................
Postmedel....................................................................................................................................
Stämpelpappersmedel...........................................................................................................
Bränvinstillverkningsafgift...................................................................................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift........................................................................................
Allmän bevillning .....................................................................................................................
Säger
Summa
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
11
åren 1878—1880.
Litt. b.
Beräknade i | Enligt räkenskaperna | Statskontorets | |||
för år 1878. | för år 1879. | för år 1880. | Medium. | ||
4.360.000 1.645.000 2.900.000 640.000 260.000 340.000 76.000 115.000 20.000 65.000 60.000 1.100.000 1.330.000 5.500.000 305.000 | 4,400,767 1,645,271 2,615,317 32,445 636,126 288,303 334,777 77,085 111,034 18,825 19,358 26,482 69,557 70,101 20,192 1,063,568 1,217,698 4,200,000 1,030,593 219,111 | 4,360,602 1,643,671 2,691,519 7,649 643,577 257,295 323,457 73,484 109,107 18,858 19,149 26,456 59,004 54,725 17,903 1,096,691 1,128,640 4,500,000 585,653 355,941 | 4,366,022 1,651,373 2,879,824 9,782 643,678 265,409 342,597 81,482 122,452 20,271 26,257 26,487 64,225 60,422 22,250 1,191,474 1,227,863 6,200,000 1,321,987 449,396 | 4,375,797 1,646,772 2,728,887 16,625 641,127 270,336 333,610 77,350 114,198 19,318 21,588 26,475 64,262 61,749 20,115 1,117,244 1,191,400 4,966,667 979,411 341,483 | 4.350.000 1.645.000 2.900.000 640.000 260.000 340.000 76.000 115.000 20.000 65.000 60.000 1.200.000 1.350.000 6.200.000 315.000 |
19,790,000 | 18,096,610 | 17,973,381 | 20,973,251 | 19,014,414 | 20,610,000 |
27.000. 000 4.900.000 14.000. 000 5.600.000 | 23,264,873 | 25,003,406 4,648,567 2,872,414 12,171,873 40,425 5,721,074 | 27,622,164 5,136,040 3,089,780 15,209,403 70,650 5,941,641 | 25,296,815 4,830,198 2,748,283 13,525,622 49,506 5,310,534 | 1 27.000. 000 5.100.000 14.000. 000 4.100.000 |
54,550,000| 47,755,437 | 50,457,759 | 57,069,678 | 51,760,958 | 53,270,000 | |
74,340,000| 65,852,047 | 68,431,140 78,042,929 | 70,775,372| 73,880,000 |
Utgifterna.
%
Första hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Departementschefen, statsrådet Themptander anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag,
hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning, samt anmälde — —
jBih. till Rilcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
2
Första hufvudtiteln.
Departementschefen anförde vidare:
Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att de i
riksstaten för år 1882 upptagna särskilda anslagen till “Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen''4, 72,000 kronor, till “Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
hofhållning44, 108,000 kronor, och till “handpenningar för Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens blifvande gemål44, 12,000 kronor, måtte sammanslås och under
titeln ‘‘Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar
för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan41 uppföras med 192,000
kronor.
Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga
statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.
Ex protocollo:
A. L. Fris.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.
Andra hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Måndagen den 9 Januari 1882,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyekn,
Friherre von Ottkr,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
5:o.
Efter erhållet tillstånd att få inför Kong]. Maj:t anmäla hvad vid
aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, hemstälde
Chefen för Justitiedepartementet Statsrådet von Steyern att de å
samma hufvudtitel nu uppförda ordinarie anslag måtte fortfarande
komma att utgå, endast med de förändringar, hvarom här nedan förmäles;
och anförde Departementschefen derefter beträffande:
Bih. till Tvist]. Prof. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 1
2
Andra hufvudtiteln.
Ordinarie anslag.
Anslaget till fångvården.
Enligt nu gällande riksstat utgöra anslagen under
Fångvårdsstyrelsen ........................................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag................................................ 186,800: —
Förslagsanslag................................................... 1,500,000: —
Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården
anstälde embets- och tjensteman, förslagsanslag
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag
.............................................................................
denna titel:
59,500:
1,686,800:
20,000:
20,000:
Kronor 1,786,300: —
I fråga om dessa anslag har Fångvårdsstyrelsen föreslagit följande
förändringar:
[1-] Enligt den år 1874 faststälda, ännu gällande lönereglering blefvo
Ålderstillägg för de predikanter, som innehafva två förenade befattningar, den ena
klint erm: vid vid ett större strafffängelse och den andra vid ett läns- eller kronohäkte,
de större lönevilkoren sålunda bestämda:
Stra£rna,el'' vid straffängelset och kronohäktet å Långholmen ........................ 2,600: —
vid straffängelset och länsfängelset i Malmö ................................. 2,600: —
vid straffängelset och länsfängelset i Karlskrona ........................ 2,000: —
vid straffängelset och kronohäktet i Norrköping........................... 2,000: —
vid straffängelset å Norrmalm och kronohäktet derstädes tillika
med länsfängelset i Stockholms län....................................... 2,500: —
samt vid straffängelset å Nya Varfvet med derunder lydande
församling.......................................................................................... 2,000: —
Fångvårdsstyrelsen erinrar, att de vid dessa straffanstalter anstälde
predikanter, hvilka jemte öfriga presterliga åligganden hade att hvarje
söndag förrätta två gudstjenster, vore pligtiga egna sin verksamhet uteslutande
åt fångvårdens tjenst; samt att, i följd af de under senaste åren
vidtagna åtgärder för en förbättrad fångvård och den i sådant syfte
anordnare undervisning, dels i skola för flera fångar samfäldt och dels
i celler för hvarje fånge särskildt, predikanternas göromål blifvit betydligt
ökade. Af sådan anledning och då, enligt hvad erfarenheten gåfve vid
Andra hnfyudtiteln.
3
handen, någon längre tids tjenstgöring och vana vid göromålen inom
fängelset erfordrades för att själasörjaren der måtte kanna utöfva allt
det gagn, som af honom påräknats, och det således vore af vigt att
han icke föranleddes att af utsigten till något bättre löneförmåner på
annat håll alltför tidigt lemna sin tjenst vid fångvården, har Styrelsen
ansett fångvårdens intresse fordra att till förekommande deraf utsigt
lemnades desse predikanter att efter några års nitisk tjenst komma i
åtnjutande af någon löneförbättring, och föreslår Styrelsen derföre i underdånighet
att ett ål der still ägg af femhundra kronor efter fem års tjenstgöring
måtte en hvar af dem beviljas.
Det är otvifvelaktigt att man under de senare åren begynt ställa
vida högre anspråk än förut på de vid fångvården anstälde presters
verksamhet både såsom skollärare och själasörjare, och att för en framgångsrik
utöfning af denna alldeles särskilda art af verksamhet fordras
att hafva under en ej alltför kort arbetstid gjort sig med densamma
förtrogen. Då nu en aflöning af 2,000—2,600 kronor för en predikant,
som icke får tillika innehafva annan tjenst, ej kan vara tillräcklig för
att under någon längre tid bibehålla honom vid en plats, der tjenstgöringen
är vida besvärligare än den, som är förenad med långt bättre
aflönade presterliga embeten, synes Fångvårdsstyrelsens framställning
vara befogad. Jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att medgifva hvar och en af predikanterna vid strafffängelserna
å Långholmen, i Malmö, i Karlskrona, i Norrköping, å Norrmalm
samt å Nya Varfvet rätt till ett ålderstillägg af 500 kronor
att utgå efter fem års tjenstgöring i nämnda befattning och under i
öfrigt enahanda bestämmelser, som vid riksdagen år 1874 blifvit fastställa
med afseende å då beviljade ålderstillägg vid vissa befattningar å
fångvårdens stat.
Hvad derefter beträffar de vid straffängelserna för män anstälde [2.]
bevakningsbefälhafvare, hvilkas löneförmåner enligt nu gällande stat ut- Lönefsrbättgöra,
lön 2,000 kronor samt ålderstillägg efter lem år 300 och efter 10 år rZL{ngsbeytterligare
200 kronor, anför Fångvårdsstyrelsen, att då, till följd af in- föihafvarne
dragning under senare åren af den militära bevakningen vid ifrågavarande mgeufrnlfhfängelser,
tillökning egt rum i den civila bevakningsstyrkan, öfver hvil- män.
ken det tillkommer bevakningsbefälhafvaren att utöfva närmaste befäl
och tillsyn, hafva genom denna förändring, som föranledt en icke obetydlig
besparing i fångvårdskostnaderna, bevakningsbefälhafvarnes göromål
både i omfång och ansvar blifvit i väsentlig mån ökade; och
ansåg Styrelsen sig af sådan anledning böra föreslå en förhöjning i aflö
-
4
Andra hufvudtitelu.
ningen till belopp af 500 kronor att utgå såsom arfvode för bevakningsbefälhafvarne
vid de fyra större med nattceller försedda straffängelserna
för män, nemligen å Långholmen, i Malmö, i Karlskrona och å
Nya Varhet.
Derest lönetillökningen, på sätt Fångvårdsstyrelsen föreslagit, beviljades
endast såsom arfvode, i enlighet med hvad vid vissa tjenster
inom fångvården redan eger rum, komme den icke att inverka på pensionens
storlek. Jemlikt de af Riksdagen åren 1874 och 1875 godkända
grunder för fångvårdstjenstemäns aflöning skulle en fjerdedel af arfvode!
vid tjenstledighet afstås till den, som sköter tjensten.
På de af Fångvårdsstyrelsen anförda skäl tillstyrker jag att framställning
göres till Riksdagen om beviljande af den föreslagna löneförhöjningen,
att utgå med 500 kronor såsom arfvode till bevakningsbefälhafvarne
vid straffängelserna å Långholmen, i Malmö, i Karlskrona och
å Nya Varfvet.
[3.] Vidkommande bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg,
Hnef%lätL.hvai''s aflöningsförmåner senast utgjort lön 800 kronor samt ålderstillägg
v åkning sb e - 200 kronor efter 5 och ytterligare 100 kronor efter 10 års tjenstgöring,
ridh%vn7fän- hemställer Styrelsen det nämnde bevakningsbefälhafvare måtte beviljas en
gelset i Göte- löneförbättring af 200 kronor årligen att såsom arfvode utgå. Till stöd
bor9- härför åberopas af Styrelsen, att vid detta länsfängelse, det största i riket,
som enligt aftal med staden Göteborg vore afsedt till förvarande
jemväl af ransaknings- och polisfångar från nämnda stad, till följd af stadens
utvidgning samt tillväxten af dess folkmängd, fångantalet''och omsättningen
af fångar vid fängelset under senaste tid i hög grad tilltagit
och ökat de ansträngande göromålen för bevakningsbefälhafvaren, samt
att, med åberopande af detta förhållande och särskildt att fångantalet,
hvilket, då lönen för ifrågavarande befattning bestämdes eller år 1859,
från årets början till den 8 Augusti uppgått endast till 641, under lika
lång tid år 1881 uppgått till 1,504, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet förnyat sin tillförene hos Styrelsen gjorda framställning om förbättring
i löneförmånerna för ifrågavarande tjensteman.
De af Styrelsen åberopade skäl synas mig giltiga, och hemställer
jag derföre att proposition göres till Riksdagen om beviljande af den föreslagna
löneförhöjningen,, att utgå med 200 kronor såsom arfvode till
bevakningsbefälhafvaren vid länsfängelset i Göteborg.
[4.] .Vidare är af Fångvårdsstyrelsen föreslaget, att lönerna för vissa af
Faststaiian- de vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare, vaktmästare,
de af löne- '' "
Hat för vina
betjente vid
fångvården.
Andra hufvndtiteln.
5
förste v aktkonstaplar samt vaktkonstaplar äfvensom fånggevaldigerne,
eller i allmänhet lönerna för den vid fångvården anstälda betjening,
Indika hittills utgått af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,
måtte uppföras å ordinarie stat, och denna personal förklaras berättigad
till erhållande af pension å allmänna indragningsstaten.
Beträffande denna fråga har Styrelsen yttrat, att det ändamål, som
åsyftats med de under senaste årtionden å fängelsebyggnader nedlagda
betydliga anslagssummor — åstadkommandet af en förbättrad och tidsenlig
fångvård — icke kunde vinnas utan en insigtsfull, nitisk och för
sitt kall bildad förvaltnings- och bevakningspersonal. I Sverige, der den
förra vore inskränkt till det minsta möjliga för ordningens öfvervakande
samt för expeditionsgöromålens ombesörjande, berodde den egentliga
vården af fångarne i högre grad än annorstädes af bevakningspersonalens
beskaffenhet, Denna personal, af hvilken fordrades vaktgöring jemväl
2 å 3 nätter i veckan, hade en ansträngande och ansvarsfull, ofta
med fara förenad tjenstgöring. Lönevilkoren för den del af personalen,
som ej hade fri bostad och ved, understego dock dem, som åtnjötos af
deras vederlikar vid vissa andra stater, hvilka jemväl egde rätt till pension
för tjensteinnehafvaren och vid hans frånfälle för hans enka och
minderåriga barn; så var exempelvis förhållandet vid post-, telegraf- och
tullstaten, jernvägstrafiken, vissa städers poliscorpser m. fl. Vid sådant förhållande
mötte svårighet att till bevakningsbefattningarna vid fångvården
erhålla och vid dem få bibehålla pålitliga och i öfrigt fullt lämpliga
personer. Till en början antagna på försök, afgingo många innan de
vunnit ordinarie anställning, och ej sällan inträffade att bland de qvarstående
de mest pålitliga och dugliga lemnade fångvårdens tjenst till
följd af de fördelaktigare vilkor, som annorstädes stodo dem till buds.
Då en sådan tätare omsättning af bevakningspersonalen inverkade menligt
på dess beskaffenhet i det hela, vore det af vigt att åt bevakningspersonalen
bereddes sådana vilkor, att duglige karlar funnos villiga ingå
i fångvårdens tjenst och der qvarstanna. Detta skulle enligt Styrelsens
åsigt kunna åstadkommas, om de i tjensten bepröfvade och duglige befunne
på förhand tillförsäkrades pensionsrätt, hvilket kunde ske utan någon
egentlig uppoffring för statsverket, enär hittills de vid fångbevakningen
anstälde betjente, som efter längre tjenstetid uppnått 65 år och
varit i saknad af helsa och krafter att längre sköta tjensten, på särskilda
framställningar alltid utaf Biksdagen erhållit pension. — En ännu större
förmån kunde dessa tjensteinnehafvare tillskyndas, om för dem samt deras
hustrur och barn bereddes delaktighet i civilstatens pensionsinrättning.
Tjensteinnehafvarne vunne derigenom ej blott för sig rättighet
6
Andni hnfvudtiteln.
att redan vid 55 års ålder afgå med en mindre pension, utan äfven förmånen
att vid hans frånfälle hustru och minderåriga barn komme att
erhålla ett årligt understöd. För det allmänna vore det en fördel att i sist
förutsatta fall den aflidnes familj, om den vore alldeles utblottad, ej
nödgades falla fattigvården till last.
Det första vilkor för vinnande af dessa fördelar vore emellertid att
lönerna för ifrågavarande personal vid fångvårdsanstalterna uppfördes å
riksstat och underkastades Riksdagens pröfning.
Detta borde dock, för närvarande åtminstone, ej ske med alla de
befattningar, till hvilka aflöning nu utgår från förslagsanslaget till fångars
vård och underhåll. En del af dem komme antagligen att under
den närmaste framtiden omregleras, hvilket särskildt vore fallet med betjeningen
vid qvinnofängelserna. Först sedan detta skett, vore tiden
inne att uppföra dessa fenster på ordinarie stat. Då, hvad särskildt
vaktkonstaplarne anginge, ingen af dem skulle erhålla ordinarie anställning
innan han efter någon tids tjenstgöring aflagt nöjaktiga prof på
duglighet och lämplighet för tjensten, borde aflöningen åt dessa, på försök
anstälde, fortfarande utgå utom den af Riksdagen faststälda staten.
Med konstitutorial skulle således, enligt Fångvårdsstyrelsens mening, förses
endast de betjente, hvilkas löner vore å nämnda stat upptagna.
Skilnaden mellan de nuvarande och de föreslagna lönerna inhemtas
af följande tablå:
7 fanjunkare ..........................................
30 underofficerare.................................
17 vaktmästare vid länsfängelserna
16 förste konstaplar vid läns- och
kronofängelserna..............................
200 konstaplar vid straffängelserna
och kronoarbetscorpsen..................
150 konstaplar vid läns- och kronofängelserna
........................................
58 fånggevaldiger.................................
Nuvarande aflöning. | Föreslagen aflöning. | ||||
Lön eller arf- vode. | Bekläd- nads- ersätt- ning. | Summa. | Lön. | Tjenst- gö- rings- pennin- gar. | Summa. |
900 | 80 | 980 | 600 | 400 | 1,000 |
700 | 80 | 780 | 500 | 300 | 800 |
700 | 80 | 780 | 500 | 300 | 800 |
650 | 80 | 730 | 500 | 250 | 750 |
550 | 80 | 630 | 400 | 250 | 650 |
500 | 60 | 560 | 400 | 200 | 600 |
400 | 100 | 500 | 500 | — | 500 |
Härtill komma så väl enligt den nu gällande som den föreslagna
staten för samtliga betjeningen utom fånggevaldigerne två ålderstillägg,
hvardera å 50 kronor, det ena efter 5, det andra efter 10 års tjenstgöring.
Andra hufvndtiteln.
Beklädnadsersättningen skulle således upphöra att utgå,. och aflöningen
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, dervid aflöningens belopp
höjts till närmaste jemna femtio- eller hundratal. Hvad särskild!
anginge fånggevaldigernej Indika egde uppbära dagtraktamente vid resor
i tjensten, ansåg Styrelsen sistnämnda löneförmån böra betraktas såsom
tjenstgöringspenningar, hvadan i Styrelsens förslag några tjenstgöringspenningar
för dem icke blifvit upptagna. Då dessa betjente enligt Styrelsens
förslag icke skulle komma i åtnjutande af något _ ålder stillägg,
hvarmed lönen och vanligen också pensionen blefve förhöjda, hade deremot
det belopp, 100 kronor, hvaraf de för närvarande voro i åtnjutande
såsom beklädnadsersättning, blifvit tillagd! lönen, hvarigenom fånggevaldigerne
i pensionshänseende blifvit likstälde med vaktkonstaplar.
Derjemte erinrades af Styrelsen att de bland utgifterna för fångvården
upptagna »belöningar till bevakningspersonalen» voro afsedda att
fortfarande utgå af förslagsanslaget och att dessa belöningar, som blifvit
bestämda genom Kongl. brefven den 3 December 1861 och 28 November
1865, i allmänhet utgått med 75 å 100 kronor årligen till en hvar af bevakningspersonalen,
som genom berömlig tjenstgöring deraf gjort sig
förtjent, men kunde, då synnerliga förhållanden dertill föranledde, stiga
till ett belopp af högst 150 kronor.
Fångvårdsstyrelsen hemställer under åberopande af det nu anförda,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att på ordinarie stat
uppföra den å förevarande tablå upptagna personal med de för densamma
föreslagna löneförmåner, samt att sammanräknade beloppet af löner och
tjenstgöringspenningar måtte i riksstaten öfverföras från fångvårdens
förslagsanslag till det bestämda anslaget, äfvensom från förstnämnda
anslag till förslagsanslaget till ålderstillägg öfverflyttas ett mot de till
samma personal nu utgående ålderstillägg ungefärligen svarande belopp.
Till Fångvårdsstyrelsens förslag i afseende å pensioneringen torde jag
längre fram få återkomma; dock bör redan nu erinras, att pensionerna
enligt detta förslag skulle, såsom fallet i allmänhet är i fråga om depå
senare tider faststälda stater, utgå med samma belopp som lönen, inberäknadt
ålderstilläggen.
De skäl Fångvårdsstyrelsen åberopat till stöd för öfverflyttning
till ordinarie stat af löneförmånerna för vissa utaf de vid fångvården anstälde
betjente synas mig vara fullt giltiga.
Mot'' en dylik åtgärd har visserligen erinrats, att aflöningen för
den vid fängelserna anstälda betjening skulle vara så beroende af de
vexlande dagsverksprisen, att behofvet af dess förändring kunde inträda
hastigare än att Riksdagens bifall dertill hunne inhemtas. Denna far
-
8
Andra hufvudtiteln.
håga har dock visat sig ogrundad i afseende på de jemförliga stater,
som redan nu af Riksdagen faststälts, såsom skogs-, tull- och postbetj.
eningens. Förmånen af fri bostad, som redan är en stor del afbetjeningen
vid fängelserna beredd, och som man söker ytterligare utsträcka,
är ock af den betydelse, att den vida uppväger en tillfällig förhöjning
i arbetslönen. Det är derför ingen anledning att antaga, att, om de nu
föreslagna aflönings beloppen af Riksdagen godkännas, behof af deras
förhöjande under den närmare framtiden skall uppstå.
I afseende på det af Styrelsen föreslagna antal betjente af olika grader,
som skulle å den nya lönestaten upptagas, synes det mig välbetänkt
att i detta antal icke ingår hela den vid fängelserna nu anstälda betjening.
Fångvårdsstyrelsen har härför angifvit såsom skäl en snart förestående omreglering
af vissa tjenster och behofvet att under de första åren anställa
vaktkonstaplar endast på förordnande. Dertill kommer att den ordinarie
staten ej lärer böra upptaga andra tjenster än som kunna antagas vara
under alla förhållanden nödvändiga. Derutöfver måste Eders Kongl.
Maj:t vara förbehållen rätt att efter sig företeende förhållanden såsom
hittills af. förslagsanslaget anordna aflöning till extra konstaplar och
annan, betjening i den mån antalet fångar ökas. Den sålunda anstälda
betjeningen bör dock ej få rätt till pension förr än den vid inträffande
ledigheter kan komma i åtnjutande af lön på den af Riksdagen faststälda
stat.
Då befattningarna vid kronoarbetscorpsen torde komma att underkastas
en förändrad reglering, och af sådan anledning underofficerarne
vid denna corps enligt Styrelsens förslag icke skulle å ordinarie stat
uppföras, bör samma förhållande ega rum i fråga om de två fanjunkare,
som äro anstälde vid kronoarbetsstationerna å Tjurkö och Borghamn, hvadan
antalet af. de fanjunkare, som böra på ordinarie stat erhålla lön,
kan nedsättas till fem. Det kunde synas som om samma skäl borde föranleda
nedsättning af det antal af 200 konstaplar vid strafffängelserna
och kronoarbetscorpsen, som i förslaget till stat upptagits.
Dermed förhåller det sig dock så, att för närvarande
finnas sådana konstaplar antagna till ett antal af 268, deraf 42 vid
kronoarbetscorpsen. Äfven om alla de sistnämnda uteslutas från den
ordinarie staten, finnas dock ensamt vid straffängelserna så många vaktkonstaplar,
att de med ett antal af närmare 30 öfverstiga det i staten upptagna.
Detta kan derföre lemnas orubbadt, med tillägg af den bestämmelse,
att ordinarie lön får tilldelas endast vaktkonstapel vid straffängelse.
. Beträffande löneförmånernas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
synes mig en jemkning böra ega rum för förste kon
-
Andra hufvudtiteln.
9
staplar och konstaplar, så att lönen minskas med 50 kronor och tjenstgöringspenningarna
. Ökas med samma belopp. Denna förändring'' åsyftar
icke blott att minska statens utgifter för tjensternas uppehållande vid
förfall för innehafvaren, utan ock att något nedsätta pensionsbeloppet,
så att detta ej måtte komma att allt för mycket öfverstiga hvad Riksdagen
i särskilda fall hittills beviljat, och som för en vanlig konstapel
utgjort 400 kronor.
Att _ någon fördelning af fånggevaldigernas aflöning ej egt rum,
synes billigt, enär hvarje sådan fördelning skulle inneburit en försämring
i deras nuvarande lönevilkor, derest ej tjenstgöringspenningar och ålderstillägg
skulle utgått såsom ett tillskott till dessa lönevilkor, hvilken
åter Fångvårdsstyrelsen ansett obehöfligt.
Såsom vilkor för åtnjutande af de föreslagna löneförmånerna torde
dels i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i andra likartade
fall stadgas, dels särskildt med afseende på fångvårdens behof böra
föreskrifvas
att tjenst e i n n e h a fv a r e n skall vara underkastad skyldigheten att
emot ersättning för flyttningskostnaden låta sig förflyttas till tjenst inom
samma grad vid annan fångvårdsanstalt;
att tjenstgöringspenningarna få uppbäras endast för den tid tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket
af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras;
att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skall beräknas från
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning tilltjensten
skett, med iaktagande att för löntagare, som blifvit transporterad, denna
beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad befattning vid olika
fångvårdsanstalter, och att löntagaren må tillgodoräkna sig den tid, som
före den nya lönestatens utfärdande förflutit från hans utnämning till
tjensten; samt
att tjensteinnehafvare skall vara förpligtad att vid uppnådd pensionsålder
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, Fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med
afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kan finnas villig att i densamma qvarstå.
På grund af hvad jag nu i underdånighet anfört tillstyrker jag
Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att, med godkännande af de
Bih. till RiJcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Andra hufvudtiteln.
[5.]
Förhöjning i
anslaget till
älderstillägg
för en del vid
Fångvårdsstyrelsen
och
fångvården
anstälde embete-
och
tjensteman.
af mig föreslagna vilkor för åtnjutande af nedan upptagna löneförmåner,
fastställa följande
Aflöningsstat för en del af bevakningspersonalen vid fångvårds
anstalterna.
|
|
|
| Tjenstgö |
|
|
| Älderstillägg | |||
|
| Lön. |
| ringspennin- | Summa |
|
|
|
| ||
|
|
|
| gar. |
|
|
| efter 5 år. | år. | ||
1 | Fanjunkare...................... | 600 | _ | 400 | _ | 1,000 | -, | 50 | — | 50 | — |
4 | D:o ...................... | 2,400 | — | 1,600 | — | 4,000 | — | 50 | — | 50 | — |
1 | Underofficer..................... | 500 | -— | 300 | — | 800 | — | 50 | — | 50 | — |
29 | D:o ..................... | 14,500 | — | 8,700 | — | 23,200 | — | 50 | — | 50 | — |
1 | Vaktmästare vid läns- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| fängelserna................. | 500 | — | 300 | — | 800 | — | 50 | — | 50 | — |
16 | D:o .................. | 8,000 | — | 4,800 | — | 12,800 | — | 50 | — | 50 | — |
1 | Förste konstapel vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| läns- och kronofän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| gelserna........................ | 450 | — | 300 | — | 750 | — | 50 | - | 50 | — |
15 | D:o ........................ | 6,750 | — | 4,500 | —- | 11,250 | — | 50 | — | 50 | — |
1 | Konstapel vid straffän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| gelserna........................ | 350 | — | 300 | — | 650 | — | 50 | — | 50 | — |
199 | D:o ........................ | 69,650 | — | 59,700 | — | 129,350 | — | 50 | — | 50 | — |
1 | Konstapel vid läns- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| kronofängelserna ...... | 350 | — | 250 | — | 600 | — | 50 | —- | 50 | — |
149 | i bo ........................... | 52,150 | — | 37,250 | — | 89,400 | — | 50 | — | 50 | — |
1 | Fånggevaldiger ............ | 500 | — | — | — | 500 | — | — | — | — | — |
57 | D:o ............ | 28,500 | — |
| — | 28,500 | — | — | — | — | — |
476 | Summa 185,200 Ii | — | 118,400 | — | 303,600 |
|
|
|
|
|
Af godkännandet utaf förenämnda stat samt deraf att, på sätt ofvan
af mig blifvit liemstäldt, älderstillägg skulle komma att utgå till predikanterna
vid de sex större straffängelserna, följer att anslaget till ålderstilllägg
för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embetsoch
tjenstemän bör förhöjas. Den erforderliga förhöjningen i detta anslag
är af Fångvårdsstyrelsen beräknad, för älderstillägg åt bevakningspersonalen
till 23,000 kronor samt för älderstillägg åt förenämnde predi
-
Andra hufvudtiteln.
11
kanter 2,000 kronor eller tillsammans till 25,000 kronor. På grund af
hvad sålunda förekommit hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att förevarande förslagsanslag måtte från nuvarande
beloppet 20,000 kronor höjas till 45,000 kronor.
Slutligen har Fångvårdsstyrelsen i fråga om reservationsanslaget [6.]
till vård och underhåll af läns- och kronofängelserna anfört, att nämnda
anslag, som vid 1873 års riksdag bestämdes till 20,000 kronor, visat sig awdaqet till
alltmera otillräckligt i den mån de tidigast uppförda fängelserna kraft *»%**»*
större underhållskostnader. Sedan den nuvarande anslagssumman be itronohäkstämdes,
hade kronohäktenas antal ökats med 3, och enligt hvad bty- tena.
relsens biträdande arkitekt upplyst hade verkställandet af en del beholliga
underhållsarbeten i brist af tillgång på medel måst flera ar uppskjutas
Då under den närmaste framtiden dels dessa arbeten borde tor
byggnadernas bevarande utföras, dels ock äldre odugliga värmeapparater
mot nya utbytas, ansåg Styrelsen sig pligtig fästa uppmärksamheten pa behofvet
af tillökning i nämnda anslag. Enligt de inkomna besigtningsinstrumenten
öfver ifrågavarande byggnader och i öfngt anmalda behof skulle
kostnaden för de underhållsarbeten, som detta år ansågos hora verkställas,
uppgå till omkring 39,000 kronor, och ansåg Styrelsen lika med biträdande
arkitekten ifrågavarande anslag böra förhöjas åtminstone med
ett belopp af 10,000 kronor och sålunda upptagas till 30,000 kronor
Då på sätt Styrelsen anfört flera kronohäkten tillkommit sedan
ifrågavarande reservationsanslag vid 1873 års riksdag höjdes till sitt
nu var ande belopp, och då otvifvelaktigt kostnaden föi undergå et a.
läns- och kronohäktena kommer att ökas, i den män längre tid förflyter
från deras uppförande, hemställer jag i underdånighet att Eders Kong .
Makt täcktes hos Riksdagen aska, att reservationsanslaget till underhall
af läns- och kronohäktena måtte från nuvarande beloppet 20,000 kronor
höjas till 30,000 kronor.
Då förslagsanslaget till fångars vård och underhåll — hvilket an- [7 ]
slag, enligt hvad Fångvårdsstyrelsen uppgift, under aren 18''76
medeltal lemnat ett öfverskott af 37,000 kronor, ettofveiskott som en ig laget ull
mig lemnad uppgift från Fångvårdsstyrelsens kameralbyra under ar 1881
stig;it till 100,400 kronor — synes mig lämpligen kunna nedsattas icke Ull
blott med sammanlagda beloppet af de löneförmåner, som hittills tran
detta anslag utgått till betjente, hvilkas aflöning blifvit föreslagen att till
det bestämda anslaget öfverflyttas, eller 292,240 kronor tillika med det
belopp 25,000 kronor, hvarmed förslagsanslaget till alderstillagg komme
att ökas, eller tillhopa 317,240 kronor, utan ock med beloppet af de utaf
!ård
, [8-].
Krigshofrätt
ten.
12 Andra liufvudtiteln.
mig föreslagna löneförhöjningar eller 13,560 kronor äfvensom med den
ioreslagna förhöjningen i reservationsanslaget till vård och underhåll af
lans- och kronohaktena 10,000 kronor, eller tillhopa 23,560 kronor, hemstaller
jag att med bibehållande af anslaget till Fångvårdsstyrelsen oför
andradt
till.............................................................................kronor 59 500- _
Eders Kongl. Maj:t täcktes. föreslå Riksdagen att godkänna,
det. öfriga anslag till fångvården blifva i staten *
upptagna till nedan angifna belopp, nemligen:
fångars vård och underhåll:
bestämda anslaget, nu Utgörande............ 186,800: —
ökas med arfvode till 4 bevakningsbefälhafvare
vid straffän
gelsrn-.
...................................... 2,000: —
och till bevakningsbefälhafvaren
vid Göteborgs läns
fängelse.
................................ 200: — 2 200: —
äfvensom med det belopp, hvartill den
föreslagna äflöningsstaten för en del af
bevakningspersonalen uppgår............... 303,600: — 402 -
förslagsanslaget till ålderstillägg, nu utgöra^6
........................... 20,000: —
ök“ melä .....i.............................................. 25,000: - 45,000: -
reservationsanslaget för vård och underhåll
af läns- och kronohäkten, nu utgöra1^
............................................................... 20,000: —
okas med ......... 10,000: — 30 000: —
förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,
nu utgörande................................. 1,500 000: _
minskas med ett belopp, motsvarande
samtliga de föreslagna förhöjningarna
i öfriga anslag''............................................. 340,800: — 1,159,200: —
, , „ Summa kronor 1,786,300: —
hvadan följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet skulle upptagas
till samma belopp som i nu gällande riksstat. °
Extra anslag.
. Inom Justitiedepartementet har blifvit upprättadt förslag till ändnng
i förordningen den 11 Juli 1868 om krigsdomstolar och rättegången
derstädes i syfte, att Svea Hofrätt skulle blifva Krigshofrätt och följ
-
Andra hufvudtiteln.
13
aktligen deri nuvarande Krigshofrätten kunna indragas. Öfver detta förslag
hafva vid slutet af sistlidet år Svea Hofrätt och Krigshofrätten med
infordrade underdåniga utlåtanden inkommit. Men då, innan förenämnda
fråga kan blifva inför Eders Kongl. Maj:t föredragen, jemväl Högsta
Domstolens utlåtande öfver förslaget bör inhemtas, kan för närvarande
någon förändring i Krigshofrättens anslag icke ifrågasättas, utan hemställer
jag att, i öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit
af Riksdagen anvisadt, på extra stat jemväl för 1883 måtte begäras
5,000 kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre
ledamöter.
På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna
för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och hem- NJedrting3n''
ställer jag att samma belopp till enahanda ändamål begäres för 1883.
— Öfver sin verksamhet under år 1881 har Beredningen den 31 sistlidne
December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens
kännedom torde få detta protokoll biläggas.
Fångvårdsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 11 Mars sistli- ^10.]
det år gjort framställning om uppförande af ett nytt kronohäkte i Bollnäs. Kr°s°oiinis.
Efter det statens jernväg genom södra Helsingland blifvit för trafik
upplåten, har Styrelsen i fråga om fångtransporterna mellan Stockholm
och de norr derom belägna orter, hvilka transporter förut skett till Gefle
och derifrån med skjuts till Hudiksvall, träffat den förändrade anordning att
dessa transporter en dag i veckan verkställas å jernväg med en med celler
inredd fångvagn från Stockholm till Bollnäs, der transport norr ifrån samma
dag med fångvagn möter, hvarefter båda fångvagnarne påföljande morgon
efter skedd utvexling af fångar återvända till sina utgångsstationer.
För herbergerande under natten af transportfångarne har i Bollnäs fått
användas häktesrummen i en Södra Helsinglands domsagas vestra tingslag
tillhörig mindre byggnad, hvilka rum blifvit afdelade i ett för fånggevaldiger
och tre mindre för fångar. Då dessa rum hvar för sig äro mindre
än någon af de minsta cellerna i nuvarande cellfängelser, och antalet
transportfångar ofta är så stort att fyra fångar måste inrymmas i
hvarje rum, har Styrelsen, med afseende jemväl å byggnadens bristfälliga
och osunda beskaffenhet, ansett denna provisionel^ anordning böra så
fort som möjligt upphöra och ett tidsenligt transportfängelse uppföras i
Bollnäs, der, enligt hvad Styrelsen för statens jernvägstrafik meddelat,
de från Stockholm och Östersund utgående tågen skola mötas och stanna
öfver natten.
Då emellertid utrymmet inom cellfängelserna i Gefleborgs län visat
14
Andra hufvudtiteln.
sig vara otillräckligt, så att, ehuru förflyttning derifrån till fängelser utom
länet måst ske, fångantalet icke desto mindre utgjort i medeltal vid länsfängelset
i Gefle med 66 celler år 1879 55 och år 1880 57, och vid
kronoliäktet i Hudiksvall med 24 celler år 1879 28 och år 1880 30
samt vid vissa tillfällen uppgått vid länsfängelset i Gefle till 71 och i
kronohäktet i Hudiksvall till 37, i följd hvaraf emot cellsystemets grundtanke
flere personer ofta måst förvaras i samma cell, ansåg Styrelsen
sig i sammanhang med frågan om uppförande af ett nytt transportfängelse
i Bollnäs böra taga i öfvervägande, huruvida det icke vore ändamålsenligt
att i Bollnäs uppfördes ett kronohäkte och ransakningsfängelse
för tingslagen i Södra och Vestra Helsinglands domsaga, hvilket
fängelse, innehållande nödiga lokaler för ransakningar med häktade personer
från dessa tingslag, derjemte kunde blifva tingsstad jemväl
i öfriga mål för de tingslag, för hvilka sådant befunnes ändamålsenligt.
Styrelsen har genom Konungens Befallningshafvande i Gefleborgs län
infordrat vederbörande domhafvandes och tingslagsbors yttrande i
denna fråga jemväl till upplysning derom, hvilka bidrag från tingslagen
till häktets uppförande kunde vara att påräkna.
Af de vid Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse bilagda
protokoll, som vid sammanträden af socknevis utsedde deputerade blifva
hållna inför vederbörande domhafvande, inhemtas
dels att Södra Helsinglands domsagas vestra tingslag erbjudit sig
att för häktet kostnadsfritt upplåta byggnadsplats, belägen på ett afstånd
af 1,500 fot från Bollnäs jernvägsstation, äfvensom att till byggnaden
bidraga med 9,000 kronor, att gäldas under loppet af tre år med
en tredjedel årligen och att göra första afbetalningen i Mars månad året
efter det arbetet tagit sin början, hvaremot desse tingshusbyggnadsskyldige
bestridt att lemna något årligt bidrag till byggnadens underhåll;
dels ock att menigheterna i de öfriga tingslagen, nemligen Södra
Helsinglands domsagas östra tingslag samt Ljusdals tingslag och Arbrå
och Jerfsö tingslag motsatt sig förslaget att brottmålsransakni-ngarne
för dessa tingslag skulle vid det ifrågasatta nya fängelset hållas och
vägrat att lemna bidrag till byggnadskostnaden.
Vid öfverlemnande af förberörda protokoll till Styrelsen har af
Konungens Befallningshafvande hufvudsakligen blifvit anfördt: att ifrågavarande
häkte väl lämpligen borde blifva ransaknings- och kronohäkte
för Södra och Vestra Helsinglands domsaga samt tillika tingsstad ej
mindre för ransakningar rörande häktade personer från begge tingslagen
inom Södra Helsinglands domsaga, på sätt förordningen den 20 November
1845 medgifver, än äfven i öfriga mål för Södra Helsinglands dom
-
Andra hufvudtiteln.
15
sagas vestra tingslag, men deremot funnit sig ej kunna förorda häktets
användning i vidsträcktare mån; att uppförandet af ifrågavarande häkte
vore af verkligt behof påkalladt och skulle medföra stora fördelar för
brottmålslagskipningen och fångvården, samt att det af tingslagsborna
inom Södra Helsinglands domsagas vestra tingslag erbjudna bidrag vore
fullt motsvarande hvad af dem med skäl kunde fordras.
Sedan Fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt vid besök på stället
funnit den erbjudna byggnadsplatsen lämplig, har Styrelsen låtit uppgöra
fullständiga ritningar till ett krono- och transportfängelse med 36
celler jemte ekonomibyggnad och tingshus att uppföras i Bollnäs, hvilka
ritningar tillika med kostnadsförslag, situationsplan och tomtkarta Styrelsen
till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnat. Enligt, berörda
förslag beräknas kostnaden för fängelset af sten, med omslutningsmur,
ekonomibyggnad och uthus af trä in. in., till 95,000 kronor samt föi
tingshus och arkiv till 14,000 kronor, eller tillsammans 109,000 kronor,
hvarifrån bör afräknas de.t af tingshusbyggnadsskyldige i Södra Helsinglands
domsagas vestra tingslag utfästa bidrag 9,000 kronor, så att
det erforderliga anslaget skulle uppgå till 100,000 kronor.
På grund af förestående utredning och då sistnämnda tingshusbyggnadsskyldiges
erbjudande att, jemte kostnadsfritt upplåtande af byggnadstomt,
lemna ett kontant bidrag af 9,000 kronor tillsammans torde
motsvara hvad af dem för ändamålet lärer kunna fordras, tillstyrker
Styrelsen, som af de vidtagna anordningarne med fångtransporterna i
Norrland tror sig kunna motse en icke obetydlig besparing i fångforslingskostnaderna,
att, med antagande af förenämnda tingshusbyggnadsskyldiges
i Södra Helsinglands .domsagas vestra tingslag erbjudande
och samma byggnadsskyldiges befriande för all framtid från skyldighet
att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte, Kongl. Maj:t täcktes
besluta att, i öfverensstämmelse med de öfverlemnade ritningarne
och förslag, i Bollnäs må uppföras ett krono- och transportfängelse om
36 celler med ekonomibyggnad, tingshus in. in., afsedt att vara kronooch
ransakningsfängelse för Södra och Vestra Helsinglands domsagor
samt tingsstad såväl i brottmål som i öfriga mål för Södra Helsinglands
domsagas Vestra tingslag, hvaremot frågan om häktets användande
såsom tingsstad i brottmål för Vestra Helsinglands domsaga och för Södra
Helsinglands domsagas östra tingslag skulle blifva beroende på framdeles
skeende underdånig anmälan.
Öfverintendentsembetet, hvars yttrande öfver omförmälda ritningar
och kostnadsförslag blifvit infordradt, har med anledning deraf anmält,
att embete!, mot dem icke funnit skäl till anmärkning.
eu.]
•sättning
förskott.
Andra lmfvudtiteln.
På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen upplyst och meddelat, torde
det fa anses uppenbart att anskaffandet af lokal ej mindre för transportfångars
förvarande vid Bollnäs jernvägsstation än äfven för beredande
af ytterligare utrymme för förvarande af fångar inom Ge de borgs län klaf
behofvet, påkalladt. Anläggandet af ett kronohäkte i denna trakt
skulle ock bespara staten kostnaderna för transport af fångar från vestra
delen af Helsingland till städerna Hudiksvall och Gefle, äfvensom möjliggöra
utförandet af den af Fångvårdsstyrelsen redan i verket satta anordning^
att låta fångtransporterna från söder till norr och tvärtom försiggå
på statens jernväg. Kostnaden för fängelsebyggnadens uppförande
synes ock, vid jemförelse med hvad Riksdagen beviljade 1874 till ett
kronohäkte i Ystad och 1875 till ett dylikt i Sundsvall, icke vara för högt
beräknad. Bidraget från det tingslag, som skulle få tingshus uppfördt i
sammanhang med fängelsebyggnaden, är vida större än det bidrag, som
Ljunits och. Herrestads härad för samma ändamål lemnade till häktes~yt?Sn^den
i Ystad. Med stöd i öfrigt af den utredning i ämnet, som
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse innehåller, och då enligt
uppgift af vederbörande tjensteman i Fångvårdsstyrelsen besparingarne
^ “ tin fångars vård och underhåll för år 1881 uppgår till omkring
;-u0,n°i fr0nor’ hemställer jag i underdånighet att nådig framställning
till Riksdagen gores derom, att till uppförande i Bollnäs å den af tingshus
byggnads skyldige i Helsinglands södra domsagas vestra tingslag
erbjudna byggnadstomt af ett nytt kronohäkte med 36 celler och nödiga
ekonomilokaler äfvensom tingshusbyggnad måtte beviljas 100,000 kronor
samt att Riksdagen måtte medgifva att detta belopp må utgå af förslagsanslaget
för år 1881 till fångars vård och underhåll.
, -n ^jhhhgen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott,
1 hvdka höra hos Riksdagen till ersättning anmälas, och i fråga om hvilka
beslut icke redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t fattadt. Dessa förskott
aro dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Juli 1881
966 kronor 15 öre till komitén för utarbetande af förslag till ny lagstiftning
rörande försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer, dels
pa grund af nådiga blefven den 10 December 1880 och 12 Augusti 1881
4,396 kronor 40 öre till komitén för revision af gällande föreskrifter om
ioriag, dels ock . på grand af nådiga brefvet den 6 Augusti 1881 772
kionor 76 öre till komitén för utarbetande af förslag till författningar
angående handelsfirma och procura samt angående skydd för varumärken.
_ Då enligt uppgift af vederbörande tjensteman i Statskontoret besparingar
å extra anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1^76 och
Andra hufvndtiteln.
17
1877 lemna tillgång till ersättande af nämnda förskott, hemställer jag
att, i öfverensstämmelse med hvad af Riksdagen i fråga om kostnaderna
för dylika komitéer liera gånger förut blifvit medgifvet, Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att omförmälda kostnader 6,135 kronor
31 öre till förenämnda tre komitéer måtte få bestridas af besparingarne
å Lagberedningens anslag för nämnda år.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet
expedieras, för behörigt iakttagande vid upprättandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.
Stormäktig ste, Allernådigste Konung!
Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda
instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för
sina arbeten under innevarande år.
Beredningen, som vid nästlidna års slut var sysselsatt med behandlingen
af frågan om ny rättegångsordning, har i öfverensstämmelse
med den af Eders Kongl. Maj:t faststälda plan under innevarande år
fortsatt detta arbete och dervid under gemensamma öfverläggningar
förehaft de vigtigare delarne af civilprocessen, hvarjemte Beredningens
ledamöter hvar för sig efter antagen arbetsfördelning genom verkstälda
utredningar till samfäld behandling förberedt kriminalprocessen äfvensom
andra delar af ämnet.
Bih. till Rissel. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afä.
3
18
Andra hufvudtiteln.
Vid Beredningens sammanträden under nästlidne Maj och Juni
månader har e. o. Professoren i processrätt vid universitetet i Upsala,
juris doktorn I. Afzelius, som, på sätt nästföregående års arbe.tsredogörelse
utvisar, enligt nådigt förordnande under en del af samma
år uppehållit sig i utlandet för att taga kännedom om processuella institutioner
och dermed sammanhängande ämnen, på anmodan af Beredningen
muntligen redogjort för den moderna civilprocessens allmänna grunder
och hufvuddragen af förfarandet i vissa främmande länder jemväl
med hänsyn till föreslagna förändringar deri; och har Afzelius, som deltagit
i Beredningens dervid i ämnet hållna öfverläggningar, tillika enligt
uppdrag af Beredningen gått i författning om ofvannämnda redogörelses
affattande i skrift.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtig^e
tjenare och undersåtar
K. J, Berg.
O. W. Stael v. Holstein. Axel Örbom. C. W. Hedenström.
0. Bergiu.s.
Wilk. Uppström.
Stockholm den 31 December 1881.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1882.
Tredje hufyudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:fc Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16
december 1881.
Närvarande:
s Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyebn,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
Då jag den 5 januari innevarande år inför Eders Kongl. Maj:t föredrog Kongl.
Norska Regeringens betänkande öfver förslaget till utrikes budget för 1882, redogjorde
jag i korthet för tvenne af mig alternativt uppgjorda förslag till ordnande af
frågan om användandet af Norges andel i kabinettskassans och konsulskassans behållningar.
Dessa förslag hade tillkommit för att lösa en svårighet, som uppstått derigenom,
att Storthinget funnit, att i afseende å Norges bidrag till de gemensamma utgifterna
för diplomatien och konsulatväsendet borde ske tillämpning af den för norska
statsanslag i allmänhet gällande regel, enligt hvilken allt hvad af ett beviljadt anslag
vid budgetårets utgång finnes i behåll skall ingå till statskassan. Enligt det ena alternativet
skulle den vid hvarje års slut befintliga behållningen i kabinettskassan och
konsulskassan, till så stor del som tillkomme Norge, återbetalas till norska statskassan
under förutsättning att Storthinget årligen beviljade ett lämpligt belopp till oförutsedda
utgifter; enligt det andra åter skulle vid framläggandet af budgetpropositionen
af Storthinget äskas formligt medgifvande för Kongl. Maj:t att för dessa utgiftsposter
få använda hvad från föregående års anslag funnes i behåll.
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Tredje hufvudtiteln.
I enlighet med Kongl. Norska Regeringens tillstyrkande behagade Eders Kongl.
Maj:t besluta att vid framläggande af budgetpropositionen för 1882 tillämpa det senare
alternativet.
Storthinget lemnade ock det sålunda äskade medgifvandet vid beviljandet för
budgetterminen 1 juli 1881—30 juni 1882 af anslagen till ifrågavarande gemensamma
utgifter, men bestämde tillika, att för framtiden skall tillses att »hvad efter slutlig utredning
finnes i behåll från ett kalenderårs anslag skall inbetalas till statskassan.»
Denna formulering återger väsendtligen den modifikation af den allmänna norska regeln,
hvilken jag af åtskilliga skäl funnit nödigt påyrka, derest indragning af behålluingarne
öfverhufvud skulle kunna ega rum.
Af vederbörande storthingskomités betänkande framgår, att komitén tillstyrkt
uppskof med den nya anordningen af hänsyn bland annat dertill, att tid kräfdes att
förbereda en dylik anordning för Sveriges del.
Visserligen kunna olägenheter uppstå, derest olika bestämmelser tillämpas i afseende
å de anslag som från svensk och från norsk sida utgå till gemensamma ändamål,
men å andra sidan kunna betänkligheter anföras mot införande af nya bestämmelser
rörande den af Riksdagen åt Kongl. Maj:t städse medgifna dispositionsrätt öfver
anslagen under tredje hufvudtiteln. Jag har derföre icke velat underlåta att före föredragningen
i sammansatt statsråd af förslaget till utrikes budget för 1883 nu inhemta
Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut i afseende å den Sverige ensamt rörande delen af
frågan. Jag anser mig böra genast uttala, att efter min förmening något bestämdt
hinder icke finnes för vidtagande af sådana ändringar i formen för redovisningen af de
gemensamma utgifterna, att den vidtagna proportionen rikena emellan för olika slag
af utgifter bevaras, oaktadt olika bestämmelser om anslagens natur äro gifna. Derest
således Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt att äfven framdeles af Riksdagen
äska beviljande af anslagen till kabinettskassan och konsulskassan att utgå med samma
rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, medan af Storthinget
begäres anvisande af särskildt anslag till bestridande af oförutsedda utgifter och betäckande
af brist i påräknade inkomster, så verkar detta omedelbart endast på den
gemensamma utrikesbudgetens uppställning.
Förändringen är emellertid icke endast formel. Den har tvärtom en ganska stor
reel betydelse derutinnan, att den skulle på ett fullständigare och säkrare sätt än för
närvarande är fallet trygga det behof af eu reserv, som både för kabinettskassan och
konsulskassan förefinnes, för den förra mot fluktuerande utgifter, för den senare mot
vexling i inkomsten af konsulatafgifter. Denna synpunkt, har emellertid icke varit den
Tredje hufviidtiteln.
3
för Storthinget bestämmande, och jag har nu blott velat påpeka den för den händelse
fråga om lämpligaste sättet för beredande af en sådan reserv framdeles skulle uppstå.
Jag har på förhand meddelat chefen för finansdepartementet de handlingar,
som innehålla upplysningar om frågans behandling i Norge, och får i underdånighet
anhålla det Eders Kongl. Maj:t nu behagade inhemta hans yttrande i ämnet.
Chefen för finansdepartementet statsrådet Themptander, som derefter af Hans
Maj:t Konungen anmodades att yttra sig, anförde i underdånighet:
Af den redogörelse för frågans uppkomst och föregående behandling i Norge,
som Herr Ministern för utrikes ärendena lemnat mig, synes framgå, att den af Storthinget
länge önskade och numera till iakttagande för framtiden beslutade förändringen
med kabinettskassans och konsulskassans behållningar skulle hafva sin grund i Storthingets
begäran af den 17 december 1868 om att för framtiden få sig förelagda specificerade
budgetförslag för de diplomatiska utgifterna och de gemensamma utgifterna
för konsulatväsendet. Den synes ock ega ett visst samband med den önskan, som
inom norska representationen uttalats, att en fullständigt genomförd bruttobudget måtte
upprättas. I förra afseende! har framhållits, att endast genom att årligen indraga behållningarne
skulle Storthinget kunna utöfva ett verkligt inflytande öfver ifrågavarande
anslags användande, medan i det senare afseendet — åtminstone hvad konsulskassan
beträffar — gjorts gällande, att i budgetförslaget borde upptagas alla utgifter, äfven
sådana som icke bestridas äf direkta statsanslag, utan för hvilka särskilda inkomster
finnas anvisade, hvadan ock för oförutsedda utgifter eller till betäckande af brist i påräknade
inkomster borde finnas uppförda särskilda anslag, men ej få användas behållningar
från föregående år.
Något behof att i nu antydda riktning och af nu omförmälda anledningar vidtaga
förändring i tredje hufvudtitelns anslag synes mig icke för Sveriges del förefinnas.
Denna hufvudtitels formella uppställning har icke visat sig medföra någon olägenhet
och den Kongl. Maj:t tillagda dispositionsrätt öfver vissa af hufvudtitelns anslag
har hittills lemnat tillfälle att på ett mot ändamålet svarande sätt bestrida under hufvudtiteln
ifrågakommande utgifter, utan att förhindra kontrollen i fråga om anslagens användande
och inkomsternas behöriga redovisande. Deremot skulle, i händelse besparingar
från ena året icke finge reserveras till ett kommande års utgifter, utan denna
anordning ersättas med särskilt anvisade anslag för oförutsedda eller på förhand icke
till beloppet beräkneliga utgifter, både en konstlad förhöjning af hufvudtitelns slutsumma
deraf blifva följden och — hvad som synes mig mera afsevärdt — icke den
garanti gifvas för iakttagande af hushållning i fråga om utgifterna, som efter min
tanke förefinnes just i tillvaron af den dispositionsrätt öfver anslagen, som nu är lagd
4
Tredje hufrudtiteln.
i Eders Kongl. Maj:ts hand. För kabinettskassan inträffa nämligen tid efter annan
tillfälliga utgifter af mera fluktuerande beskaffenhet, hvartill tillgångar hittills kunnat
beredas genom besparingar, såsom vid uppstående ledigheter af diplomatiska befattningar
m. m. Men att i stället för att nödvändiggöra dylika besparingar, så långt
dessa visa sig kunna utan olägenhet göras, anvisa särskilda anslag för de tillfälliga
eller mera vexlande behofven, skulle efter all anledning hos den svenska representationen
framkalla icke ringa betänklighet.
Afser man åter, såsom jag äfven inhemtat, med den förändrade anordningen att
bereda trygghet mot en vexling af de för konsulskassan beräknade inkomsternas belopp
genom uppförande af ett särskildt anslag för betäckande af uppkommande brist,
så — utan att förneka vigten häraf — tillåter jag mig påpeka, att inkomsterna då
hellre böra beräknas med så stor varsamhet, att en brist blifver mindre sannolik. I
enlighet med den uppfattningen synes man ock hittills hafva tillvägagått, då, efter
hvad jag erfarit, under åren 1875 och 1879 blifvit af konsulskassans besparingar till
de båda statsverken återbetalade tillsammans 210,000 kronor samt innevarande år ytterligare
105,000 kronor.
Då slutligen Herr Ministern för utrikes ärendena förklarat olägenhet väl kunna
vållas af inbördes olika bestämmelser för Sveriges och Norges del om anslagens natur,
men något bestämdt hinder icke mot en sådan anordning vara för handen, finner jag
mig på grund af det anförda böra i underdånighet afstyrka hvarje förändring för
Sveriges del uti den hittills brukliga form för begäran om anslag till kabinettskassan
och konsulskassan.
Sedan Herr Ministern för utrikes ärendena förklarat sig icke på frågans nuvarande
ståndpunkt hafva något att erinra mot hvad af chefen för finansdepartementet
blifvit anfördt samt öfrige statsrådsledamöter i detta anförande instämt,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder besluta, att anslagen
under riksstatens tredje hufvudtitel jemväl framdeles skola af
Riksdagen äskas att utgå med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills.
Ex protocollo
A. Cronhielm.
Tredje hufvndtiteln.
5
Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartemeutsärenden, hållet inför
Hans Magt Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott
den 16 december 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden Lovén,
von Stetern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
JOHANSEN,
Jensen.
1 :o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet
förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1883 och yttrade dervid:
De vid Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag och Storting
fogade beräkningar för kabinettskassans utgifter under år 1882 upptogo ett belopp
af 644,375 kronor.
För 1883 upptager beräkningen 641,350 kronor. Minskningen, 3,025 kronor, faller
hel och hållen på posten c. pensioner under rubriken 3. ministerstaten och är beroende
+ deraf, att denna utgiftspost, som plägat upptagas till det vid beräkningarnes uppgö
rande
faktiskt utgående belopp, under innevarande år minskats genom två pensions -
[1-5;]
K abinettskassan.
Pen
sioner.
6
Tredje hufvudtitelii.
Konsuls
kassan.
Konsulat nfgifter -
tagares afgång, af hvilka den ena, envoyén friherre Hochschilds enka, uppbar 2,800
och den andra, f. kabinettskuriren Öhmans enka, 225 kronor årligen.
Hvad ofri g a rubriker beträffar, vill jag icke för närvarande ifrågasätta några
ändringar, enär de af mig vid föredragning den 20 december 1880 af förslaget till
1882 års utrikesbudgét omförmälda utredningar ännu icke hunnit afslutas.
Af hela beloppet 641,350 kronor skulle efter den hittills följda proportionen
452,720 kronor falla på Sveriges och 188,630 kronor på Norges del.
I budgetförslaget för år 1882 beräknades konsulskassans inkomst af konsulat -
afgifter till följande belopp:
kronor
inom Barcelonas konsulsdistrikt......................................................................... 5,500
>3 Havres » 21,000
» Helsingfors » 8,000
» Leiths » 13,500
>3 Londons » ........................................;............................... 96,500
» Lybecks » 5,000
» Rio de Janerios » 2,000
Summa 151,500.
Enligt nådigt beslut den 9 februari innevarande år, har ett lönadt vicekonsulat
blifvit inrättadt i Liverpool. Den hälft af derstädes uppburna konsulatafgifter, som
förut tillföll vicekonsuln, ingår numera till konsulskassan, hvarigenom inkomsten inom
Londons distrikt kommer att något ökas. Ökningen har af generalkonsuln beräknats
till 5,400 kronor och af departementet för det inre till 6,300 kronor. Den 6 augusti
blef i sammanhang med ny reglering af konsulatet i Riga bestämdt, att jemväl för detta
distrikt konsulatafgifterna skulle för framtiden indragas, hvilken inkomst beräknats af
kommerskollegium till 9,900 kronor och af departementet för det inre till 10,500
kronor. Slutligen kommer, jemlikt Eders Kongl. Majits beslut den 12 oktober, samma
åtgärd att vidtagas hvad generalkonsulatet i Köpenhamn vidkommer. Konsulskassans
inkomst inom detta distrikt har af Kommerskollegium beräknats till 21,000 och af
departementet för det inre till 24,000 krono!-, hvilken senare beräkning dock grundar
sig endast på förhållandet under ett år.
Med ledning af dessa siffror samt de meddelanden rörande det sannolika beloppet
af innevarande års uppbörd, hvilka vederbörande konsuler för sina respektive distrikt
afgifvit, bär jag uppstält inkomstberäkningen för år 1883 på följande sätt:
Tredje liufvudtiteln.
7
för Barcelona
» Havre
» Helsingfors
» Köpenhamn
» Leith
» London
» Lybeck
» Kiga
» Rio de Janeiro
kronor
............ 6,000
............. 22,000
............ 8,000
............. 22,000
............. 14,000
............ 100,000
............. 5,000
............. 10,000
.......... 2,000
Summa 189,000.
Hvad konsulskassans utgifter beträffar, så upptager beräkningen följande ändringar,
hvilka betingas af redan inträdda förhållanden eller beslutade åtgärder.
Enligt hvad ofvan blifvit anfördt, har i Liverpool upprättats ett lönadt vicekon- vice
sulat, hvars innehafvare fått sig anvisad en årlig lön af 9,000 kronor samt ett anslag
till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet af 5,000 kronor. Liver
Den
27 april blef genom nådigt beslut ett dylikt anslag till belopp af 3,000 Anslag
kronor anvisadt för generalkonsulatet i Havana, medan till följd af nådigt beslut den toreiost6
augusti anslaget till konsulatet i Marseille blifvit minskadt från 2,500 till 1,500 naderkronor.
Konsuln i Riga skall, enligt ofvan åberopade nådiga beslut, ega att uppbära lön Konsuaf
9,000 kronor och anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet af 3,000 i ^
kronor.
Upprättandet af det lönade generalkonsulatet i Köpenhamn har medfört en ökning General
i utgifter derigenom att generalkonsulns lön blifvit bestämd till 15,000 och vicekonsulns iatet iKö.
till 4,500 kronor, hvarjemte till kontorskostnader mot redovisning blifvit anslagna 4,500 Penhamnkronor.
Om emellertid från summan af dessa belopp eller 24,000 kronor dragés den
lön, embetets förre innehafvare uppbar eller 12,800 kronor, är den verkliga ökningen
endast 11,200 kronor, hvilken mer än betäckes af de till konsulskassan ingående konsulatafgifterna,
beräknade — som förut är nämndt — till 22,000 kronor. Regleringen
bör sålunda komma att medföra en årlig vinst för konsulskassan af minst 10,000
kronor.
Den i sammanhang med det lönade vicekonsulatets i Liverpool upprättande verkstälda
indragning af kontoristbefattningen derstädes uppväges af den under den 6
augusti beslutade anställningen af en dylik tjensteman i West Hartlepool.
8
Tredje hufvudtiteln.
Perisioner.
Generalkonsulatet
i
London.
Konsulatet
i
Rom.
Ålder stillägg
för lönade
vicekonsuler.
Slutligen har Eders Kong!. Maj:t under den 12 oktober beviljat förre generalkonsuln
i Köpenhamn, Ewerlöf en årlig pension af 4,000 kronor, med hvilket belopp
pensionsstaten blifvit höjd.
I beräkningen upptages en lön af 5,000 kronor för den ene af kontoristeine vid
generalkonsulatet i London. Senaste innehafvaren af befattningen, hvilken den 6 augusti
innevarande år utnämndes till vicekonsul i Liverpool, uppbar, jemlikt nådigt beslut
den 9 januari 1880, utöfver sin lön på stat, 4,000 kronor, ett personligt tillägg af
1,000 kronor årligen. Generalkonsuln har framhållit behöfligheten deraf, att ett sådant
tillägg äfven'' beviljas den nuvarande äldre kontoristen, helst på det sätt, att lönen för
denne sättes till 5,000 kronor, eller åtminstone genom beviljande af ett personligt tillägg
för den nuvarande innehafvaren af befattningen. Jag kan icke annat än vitsorda behofvet
af denna lilla tillökning, så mycket mer befogad som stora fordringar ställas
och alltid måste ställas på personalen vid generalkonsulatet i afseende såväl å kunskaper
som arbetsförmåga.
För konsuln i Koin har anslaget till kontorskostnader blifvit i beräkningen höjdt
från 2,000 till 4,000 kronor. En sådan förhöjning har blifvit af Eders Kongl. Maj:ts
minister i Kom förordad och vunnit understöd af kommerskollegium. Den är betingad
af de mångahanda kraf, som ställas på denne tjenstemans tid och biträde af det stora
antal landsmän, som årligen besöka Rom.
Uti sitt den 4 november 1876 afgifna betänkande hemstälde komitén för konsulatväsendets
ordnande, att samtlige lönade vicekonsuler skulle erhålla ålderstillägg, efter
fyra års tjenstgöring, af 500 kronor och efter fyra års ytterligare tjenstgöring af 500
kronor samt lönade vicekonsuler utom konsulsstationen dessutom ett tredje ålderstillägg,
efter sammanräknade tolf års tjenstgöring, af likaledes 500 kronor. Komitén grundade
sitt förslag derpå, att vicekonsulerne icke alla kunna räkna på befordran och att de,
som blifva befordrade, ofta ganska länge få vänta derpå.
Billigheten af ett tredje ålderstillägg för vicekonsulerne utom konsulsstationen,
skulle, enligt komiténs förmening, ligga deruti, att de i regeln icke kunna såsom de
öfrige genom vikariatsarfvoden erhålla någon förhöjning i sina inkomster.
Grundtanken i komiténs förslag synes mig riktig. Eu löneförhöjning efter någon
tids tjenstgöring för tjensteman i de lönade vicekonsulernes ställning torde utgöra ett
lämpligt medel att till dessa befattningar draga och deri qvarhålla dugliga personer.
I likhet med hvad för åtskilliga tjenstebefattningar i Sverige och särskildt i utrikesdepartementet
finnes bestämdt, torde dock rätten till ålderstillägg först böra inträda efter
respektive fem och tio års tjenstgöring. Hvad det tredje ålderstillägget beträffar, synes
det mig icke vinna fullt stöd i hvad konsulskomitén anfört. Jag har alltså tänkt mig,
Tredje hufvudtiteln.
9
att bestämmelsen om ålderstilläggen skulle komma att formuleras ungefär sålunda, att
ålderstiliägg tillkommer lönad vicekonsul med femhundra kronor efter fem års samt
med ytterligare femhundra kronor efter tio års innehafvande af sådan befattning under
vilkor, att vicekonsuln utan längre tids afbrott skött sin egen befattning^eller förrättat
konsulstjenst samt med den inskränkning, att den högre aflöningen icke i någotdera
fallet får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd. Nuvarande vicekonsuler borde ock, i likhet med hvad
vid löneregleringen för utrikesdepartementet var fallet, få i fråga om antalet tjensteår
tillgodoräkna sig den tid, de före den nya bestämmelsens utfärdande innehaft lönad
vicekonsulsbefattning.
För bedömande af de kraf, som genom en sådan bestämmelse skulle komma att
ställas på konsulskassan, får jag i underdånighet upplysa, att för närvarande finnas
lönade vicekonsuler anstälde i Havre, Helsingör, Liverpool, London, Newcastle och
Shanghai, hvartill kommer Köpenhamn, der befattningen inom kortare tid kommer att
första gången tillsättas. Af dessa sju befattningar innehafvas tre af personer, som vid
1882 års ingång innehaft lönad vicekonsulsbefattning i mer än fem år, nemligen :
Vicekonsuln i Shanghai, Christiernsson, utnämnd den 23 juni 1874, 7 år,
» i Helsingör, Thulin, utnämnd den 22 februari 1875, 6 år,
» i Havre, Danielsson, utnämnd den 22 september 1876, 5 år.
För 1883 vore den behöfliga summan för ålderstiliägg således 1,500 kronor.
Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är höjdt, hvad posten a. be- Skrifma
.
. terialier
träffar, med 1,500 kronor, som visat sig behöfliga, sedan en riktigare fördelning mellan m, m.
kabinettskassan och konsulskassan af hithörande utgifter börjat ega rum.
Posten b. Konsulernes embetsutgifter är upptagen till oförändradt belopp 10,000
kronor och c. diverse utgifter är — med inberäknande af ålderstiliägg 1,500 — uppförd
för vinnande af rund slutsumma till 7,900 kronor.
Ett anslag till »under reglering varande konsulat» finnes fortfarande uppfördt med
5,000 kronor mot 15,000 kronor i budgeten för 1882.
Under året hafva, såsom redan blifvit nämndt, regleringar af Kiga, Liverpool och
Köpenhamn egt rum och närmast förestående äro nu regleringar af Neapel och Antwerpen.
Min afsigt hade varit att före årets slut förelägga Eders Kongl. Maj:t frågan
om ett lönadt konsulat i Neapel samt, oberoende deraf, vid föredragning af budgeten
för 1883 ett förslag att ordna ministerlönen i Rom, så att dertill utgående bidrag å
konsulsstaten kunnat ersättas med en förhöjning å ministerstaten. I fråga om Neapel
torde uppskofvet icke behöfva vara långt, men ordnandet af beskickningens i Rom
9
Bih. till Riksd. Prot. 1882. l:a Sami. ha Afd. *
10
Tredje liufvudtiteln.
löneförhållanden står i det närmaste samband med den omreglering af utgifterna å
ministerstaten, hvartill förslag äro under förberedelse, och då jag icke kan anse tjenligt,
att annorlunda än i ett sammanhang förelägga Eders Kongl. Maj:t dessa förslag,
hvilka kräfva Riksdagens och Storthingets bifall, torde frågan om konsulsstatens bidrag
till ministerlönen i Rom ännu ett år kunna anstå.
En sammanställning af de utaf mig nu omförmälda skiljaktigheter mellan 1882
och 1883 års beräkningar rörande konsulskassans inkomster och utgifter, utfaller sålunda:
Inkomster: 1882. 1883. Ökning. M!nsk
°
ning*
Statsverkens bidrag........................................ 280,000 280,000 —— ——
Inkomst af konsulatafgifter, förslagsvis........................ 151,500 189,000 37,500 --
| Summa kronor | 431,500 | 469,000 | 37,500 | — |
Utgifter: | |||||
Utrikesdepartementet |
| 11,450 | 11,450 | — |
|
Konsulsstaten: | |||||
a. löner och arfvoden............... |
| 274,400 | 299,100 | 24,700 | — |
b. anslag till kontorskostnader | mot redovisnings- | 31,000 | 38,500 | 7,500 |
|
c. anslag till kontorskostnader | utan redovisnings- | 61,000 | 70,000 | 10,000 | 1,000 |
d. anslag till under reglering | varande konsulat... | 15,000 | 5,000 | — | 10,000 |
e. pensioner |
| 20,050 | 24,050 | 4,000 | — |
Skrifmaterialier, expenser och | extra utgifter______ | 18,600 | 20,900 | 2,300 | — |
| Summa kronor 431,500 | 469,000 | 48,500 | 11,000 | |
|
|
|
| alltså ökning |
'' 37,500.
[a.]
Slcrif- Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts proposition rörande 10:de hufvudtiteln
lier m.m.af norska statsbudgeten: utrikes ärenden, uttalade konstitutionskomitén i sitt betänkande
till 1881 års Storthing, att den bland kabinettskassans utgifter uppförda 5:te
rubriken skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, hvilken jag beräknat i medeltal
kräfva 75,000 kronor årligen, borde kunna utan men för arbetet inskränkas.
I anledning häraf får jag vid detta tillfälle upplysa, att innevarande års räkenskap
sannolikt kommer att utvisa en stegring i denna utgiftsrubrik, beroende derpå,
dels att utrikesdepartementets embetslokal undergått en genomgripande förändring,
hvilken påkallat anskaffande af en del nya möbler samt renovering af gamla, delvis ny
Tredje liufvudtiteln.
11
biblioteks- och arkivinredning, samt ny belysningsapparat in. m., dels att rese- och
kurirkostnader samt utgifter för utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag af
flera mer tillfälliga anledningar ökats, och dels slutligen att den temligen långvariga
underhandlingen om nya handels- och sjöfartstraktater med Frankrike medfört särskilda
kostnader. Med framräknande af allt det tillfälliga häruti, som icke torde ofta
återkomma, kan jag emellertid icke ställa i utsigt, att denna utgiftsrubrik skall kunna
för framtiden nedsättas. Det är nämligen ett af vår tids så betydligt ökade samfärdsel
ovilkorligen betingadt förhållande, att utrikesdepartementets verksamhet småningom
och regelbundet tilltager i omfång och betydelse, och deraf följer att icke blott sådana
utgifter som för skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, inköp af böcker och
kartor, prenumeration å tidningar och tidskrifter, telegraf- och postporto samt resekostnader,
utan ock åtskilliga andra utgifter, som ej kunna upptagas i närmare bestämda
kategorier och derför fått namnet af extra eller diverse utgifter, skola lika
regelbundet växa. Den lättade samfärdseln medför äfven att de internationela artighetsbetygelser,
som kräfvas af en skyldig uppmärksamhet mot främmande nationer,
oftare återkomma. Det är kostnaderna härför, som upptagas under titlarne utomordentliga
beskickningar. En återgång i dessa förhållanden kan efter min förmening icke ske
utan men för eu mängd praktiska intressen, bland hvilka flera af stor vigt för vår
handel och sjöfart, och icke utan öfvergifvande af den ställning de förenade rikena
faktiskt intaga i det stora europeiska samfundet.
Konstitutionskomitén vid 1881 års Storthing har vidare i fråga om utgifterna för
det med beskickningen förenade konsulatet i Konstantinopel påpekat de jemförelsevis
höga belopp hvartill de uppgå. En inskränkning af dessa finner komitén derför böra
tagas under öfvervägande. Under förutsättning att komitén icke velat ifrågasätta en
omedelbar indragning af en eller annan tjenstebefattning derstädes, hvilket antagligen
endast skulle leda till en ökning i expektansstaten, är det först vid uppstående ledighet
af någon bland befattningarne, som jag kan komma i tillfälle att förelägga frågan till
Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Den skall emellertid icke lemnas ur sigte.
Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 17 sistlidne juni fattade nådiga beslut har under
september månad af konsulskassans behållning vid 1881 års slut återbetalats 60,000
kronor till svenska och 45,000 till norska statsverket eller sammanlagdt ett belopp af
105,000 kronor.
Enär Eders Kongl. Maj:t vid föredragning i svenskt statsråd denna dag beslutat,
att den disposition, som hittills alltjemt varit Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen medgifven
öfver anslagen under riksstatens tredje hufvudtitel, äfven för 1883 skall af
Riksdagen äskas, men Storthinget uttryckligen beslutat, att i afseende å utgifter i di
-
Konsulatet
i
Konstantinopel.
Konsuls
lcassans
behåll
ning.
12
Tredje hnfvudtiteln.
plomatiska ärenden samt gemensamma utgifter för konsulatväsendet skall för framtiden
tillses, att hvad efter slutlig uppgörelse kan finnas i behåll af anslagen för ett kalenderår
skall ingå i statskassan, hvilket beslut fattats under förutsättning att Storthinget årligen
beviljar ett lämpligt belopp till betäckande af bristande inkomster eller bestridande
af oförutsedda utgifter, så har jag slutligen att framlägga ett öfverslag af hvad
för sådant ändamål sannolikt kan behöfvas.
Hvad då först kabinettskassan beträffar, så antager jag, att till nödig reserv för
oförutsedda utgifter alltid bör finnas ett belopp af omkring 40,000 kronor. Fördeladt
på båda rikena enligt hittills gällande proportion skulle beloppet kunna sättas till 12,000
kronor för Norges del.
Hvad åter vidkommer konsulskassan, der det hufvudsakligen är fluktuationen i
inkomster, mot hvilken trygghet måste beredas, så torde vid det förhållande, att redan
nu inkomsten af konsulatafgifter beräknas till 189,000 kronor och efter reglering af
ytterligare ett eller två konsulat kommer att öfverstiga 200,000 kronor, den nödiga
reserven böra beräknas till tjugofem procent af detta belopp eller omkring 50,000
kronor. Norges andel häraf enligt hittills gällande proportion skulle då blifva i rundt
tal 20,000 kronor. Sammanlagda beloppet till oförutsedda utgifter och betäckande af
bristande inkomster bör således, enligt min förmening, icke sättas under 32,000 kronor.
Jag hemställer nu, att Eders Kongl. Maj:t behagade rörande de af mig uppgjorda
förslag och beräkningar anbefalla Sin Norska Regering att afgifva underdånigt betänkande.
Jemlikt öfrige närvarande statsrådsledamöters underdåniga
tillstyrkande, behagade Hans Maj:t. Konungen till denna hemställan
i nåder lemna bifall.
Ex protocollo
A. Cronhielm.
Tredje hufvudtiteln.
13
Utdrag åt'' protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott
den 9 januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden Lovén,
von Steyern,
Friherre von otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Eichert,
Themptander,
J OHANSEN,
Jensen,
3:o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog vidare Kongl. Norska
Regeringens på föredragning af chefen för departementet för det inre den 31 nästlidne
december afgifna underdåniga betänkande öfver det i sammansatt statsråd den 16 samma
månad af Herr Ministern framlagda förslag till de Förenade Rikenas gemensamma
utrikes budget för år 1883. — Herr Ministern yttrade:
»Departementet för det inre har vid beräkningen öfver kabinettskassans utgifter icke
haft något att erinra och har likaledes lemnat utan anmärkning beräkningen öfver
konsulskassans inkomster, men deremot i fråga om konsulskassans utgifter dels — under
14
Tredje liufvudtiteln.
åberopande af ett särskildt samma dag afgifvet betänkande — tillstyrkt, att anslaget
till kontorskostnader för konsulatet i Rom måtte höjas med endast 1,000 kronor att
utgå som personligt tillägg och således upptagas med sammanlagdt 3,000 kronor, dels
ock hemstält, huruvida icke de af mig föreslagna ålderstilläggen för de lönade vicekonsulerne,
hvilka tillägg departementet för sin del tillstyrker, borde uppföras under
posten 2. a. löner och arvoden, i stället för under posten 3. c. diverse utgifter.
Hvad då först vidkommer anslaget till konsulatet i Rom, så enär detsamma* jemlikt
Eders Kongl. Maj:ts nyss fattade beslut, kommer att utgå med endast 3,000 kronor,
dock utan den af departementet för det inre ifrågasatta inskränkning, böra beräkningarne
derefter rättas. Det härigenom uppkommande öfverskott torde lämpligen kunna
tilläggas anslaget till under reglering varande konsulat, hvilket sålunda skulle komma
att uppföras med 6,000 i stället för 5,000 kronor.
I fråga åter om uppförandet af ålderstilläggen för de lönade vicekonsulerna, får
jag i underdånighet erinra, att de från kabinettskassan utgående ålderstillägg väl finnas
angifna i den lönestat, till hvilken de höra, men att anslaget till deras bestridande, på
grund af utgiftens fluktuerande beskaffenhet, innefattas i rubriken skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter (se vidare härom Kongl. Maj:ts proposition n:o 1 om statsverket
1878, bil. 2. pag. 4, 8 och 9 samt Stil. Prp. 1. C 1878, pag. 253 och 265). I öfverensstämmelse
härmed har jag ansett, att ålderstilläggen under konsulskassan borde
uppföras under 3. c. diverse utgifter. För att departementets åsigt måtte vinna tillbörligt
afseende har jag emellertid — såsom ock från början varit afsedt — i de beräkningar,
jag nu får underställa Eders Kongl. Maj:t, i lönestaten vid hvarje befattning,
för hvilken ålderstillägg skulle komma att utgå, infört anmärkning härom. Dessutom
torde en uppgift på de vicekonsuler, som uppbära sådant ålderstillägg, hädanefter böra
tillställas departementet för det inre för att i sammanhang med budgetförslaget meddelas
Storthinget, på sätt med innehafvare af expektanslöner och pensioner eger rum.
Derest Eders Kong], Maj:t behagar gilla dessa mina åsigter, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte besluta, att det af mig uppgjorda förslag
till de Förenade Rikenas gemensamma utrikes budget för år 1883 med tillhörande beräkningar
öfver kabinettskassans och konsulskassans utgifter skola meddelas Riksdagen
och Storthinget, äfvensom att nödiga anslag för dessa utgifters bestridande skola af
Riksdagen och Storthinget äskas enligt den mellan de båda rikenas bidrag till ifrågavarande
gemensamma utgifter hittills gällande proportion af 1-/X1 och ä/17 för anslagen
till kabinettskassan samt 4/7 och 3/7 för anslagen till konsulskassan.
Af hänsyn till de olika statsregleringsperioderna samt med fästadt afseende derå,
att för Norges del bör begäras ett anslag till oförutsedda utgifter, medan Eders Kongl.
Tredje hufvndtiteln. 15
Maj:t beslutat att för Sveriges del begära samma dispositionsrätt som hittills öfver anslagen
under tredje hufvudtiteln, får jag slutligen hemställa,
att af Riksdagen måtte för 1883 äskas samma belopp som för 1882 blifvit beviljade,
nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000 kronor till konsulskassan
att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras
användande och under enahanda vilkor som hittills;
och att af Storthinget måtte för nästkommande budgettermin äskas 187,565 kronor
till kabinettskassan samt 120,000 kronor till konsulskassan, förutom hvad af norska fartyg
kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga
eller oförutsedda utgifter för första halfåret 1883 af 16,000 kronor hvaraf 6,000
kronor för kabinettskassan och 10,000 kronor för konsulskassan.»
Hvad Herr Ministern sålunda föreslagit och hemstält och deruti
öfrige närvarande statsrådsledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
A. Cronhielm.
16
Tredje hufvudtiteln.
Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1883.
I. KabinettsTcassan:
|
| Sverige. | Norge. | Tillsammans. |
|
| Kronor. | Kronor. | Kronor. |
1, Ministern för utrikes ärendena. |
| 24,000. | — | 24,000. |
2. Utrikesdepartementet ................ |
| 32,190. | 13,410. | 45,600. |
3. Ministerstaten ............................ |
| 342,175. | 142,575. | 484,750. |
4. Militärattachéer ......................... |
| 8,400. | 3,600. | 12,000. |
5. Skrifmaterialier, expenser och | extra utgifter......... | 45,955. | 29,045. | 75,000. |
| Summa kronor | 452,720. | 188,630. | 641,350. |
Konsulskassan: |
|
|
|
|
1. Utrikesdepartementet................ |
| 6,550. | 4,900. | 11,450. |
2. Konsulsstaten............................ | ................. 436,650. |
|
|
|
aferår hvad som häraf beräknas O | kunna be- |
|
|
|
stridas af inflytande konsulatafgifter... 189,000. | 141,500. | 106,150. | 247,650. | |
3. Skrifmaterialier, expenser och | extra utgifter ...... | 11,950. | 8,950. | 20,900. |
| Summa kronor | 160,000. | 120,000. | 280,000. |
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1883.
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena........................................................................ 24,000.
2. Utrikesdepartementet.......................................................................................... 45,600.
3. Minister staten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plénipotentiaire 48,000.
Legationssekreterare................................................... 6,000. 54,000.
Beskickningen i Briissel och Haag:
Ministerresident........................................................................ 20,000.
Transport 74,000.
69,600.
Tredje hufvudtiteln.
17
Transport
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministre Plénipotentiaire*.......................................... 10,000.
Drogman** ................................................................ 4,000.
74.000.
14.000.
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 36,000.
Legationssekreterare ................................................... 5,000. 41,000.
Beskickningen i Lissabon:
Ministerresident*** ...............
6,000.
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare ................................................... 8,000. 68,000.
Beskickningen i Madrid:
Ministerresident ....................................................................... 20,000.
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentaire 60,000.
Legationssekreterare ................................................... 8,000. 68,000.
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare................................................... 8,000. 68,000.
Beskickningen i Bio de Janeiro:
Chargé d’Affaires| ................................................................ 2,000.
Beskickningen i Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentaireff ...... 19,000.
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinaire o. Ministre Plénipotentaire fff 16,000.
Legationssekreterare................................................... 6,000. 22,000.
__ Transport 402,000.
* Uppbär från konsulskassan 10,000 kronor.
2,000 »
*** » såsom Generalkonsul 8,000 »
f » » » 17,000
•J-J* » » » 10,000 »
flb » » » 16,000 »
Bih. till Rilcsd. Prot. 1882. l:a Sami. l:a Afd.
69,600.
69,600.
3
18
Tredje hufvudtiteln.
Transport 402,000.
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentaire 40,000.
Legationssekreterare................................................... 6,000. 46,000- 448 000
b. Expektanslöner........................................................................... 10,800.
c. Pensioner .................................................................................... 25,950.
4. Militärattachéer:
1 Militärattaché..
1 d:o
6,000.
6,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a) Skrifmaterialier och expenser...................................................... 24,500.
b) Ekiperingspenningar ..................................................................... 10,000.
c) Hemliga utgifter........................................................................... 14,000.
it) Öfriga extra utgifter..................................................................... 26,500.
Summa kronor
Beräkning öfver konsnlskassans inkomster och utgifter för år 1883.
Inkomster:
Svenska statsverkets bidrag
Norska statsverkets bidrag..............
Konsulatafgifter, förslagsvis:
inom | Barcelonas konsulsdistrikt .............................. | .............................. 6,000. | |
» | Havres | » .............................. | .............................. 22,000. |
» | Helsingfors | » .............................. | .............................. 8,000. |
» | Köpenhamns | » .............................. | .............................. 22,000. |
» | Leiths | » ............................. | ............................ 14,000. |
» | Londons | » ....................... ..... | ............................. 100,000. |
» | Lybecks | » .............................. | .............................. 5,000. |
» | Rigas | » ............................... | ............................. 10,000. |
» | Rio de Janeiros | » .............................. | .............................. 2,000. |
Summa kronor
69,600.
484,750.
12,000.
75,000.
641,350.
Kronor.
160,000.
120,000.
189.000.
469.000.
Tredje hufvudtiteln.
19
Utgifter:
1. Utrikesdepartementet.............................................................................
2. Konsulsstaten:
a. Löner och arfvoden:
Alexandria, Generalkonsuln, lön................................. 12,000.
Archangel, Konsuln, »................................. 8,000.
Barcelona, Generalkonsuln, »................................. 12,000.
Hamburg, » » »................................. 8,000.
Håvre, » » ».................. 14,500.
Vicekonsuln, »................. 4,500.* 19,000.
Helsingfors, Generalkonsuln, »................................ 14,000.
Italien, » » »................................. 10,000.
Konstantinopel, Ministre Plénip., ».................. 10,000.
Drogman, ».................. '' 2,000.
Konsulatssekreteraren».................. 6,000.
Legationspredikanten ».................. 2,000.
Orgelnisten vid svensk-norska kapellet
derstädes, arfvode ............... 400.
Hamnmästaren, aflöning ............... 5,300.** 25,700.
Köpenhamn, Generalkonsuln, lön..................... 15,000.
Vicekonsuln, » ..................... 4,500.* 19,500.
Helsingör, » » » .................................... 3,900.*
Leith, Konsuln, » ................................... 16,000.
Lissabon, Generalkonsuln, » .................................... 8,000.
London, Generalkonsuln » 24,000.
Vicekonsuln, » 10,000.*
Kanslisten, » 6,000.
En kontorist, » 5,000.
» » » ..................... 4,000. 49,000.
Cardiff, Kontoristen, » .................................... 4,000.
West Hartlepool, » » .................................... 5,000.
Transport 214,100.
11,450.
11,450.
* Förutom ålderstillägg, som kan tillkomma innehafvaren af vicekonsulsbefattningen efter fem års tjenstgöring
med 500 och efter tio års tjenstgöring med 1,000 kronor.
** Häraf 700 kr. i personligt tillägg.
20
Tredje hufvudtiteln.
Transport 214,100. 11,450.
Liverpool, Vicekonsuln, lön................................... 9,000. *
Newcastle, » » .................................... 8,000. *
Lybeck, Konsuln » 8,000.
Riga, » » 9,000.
Rio de Janeiro Generalkonsuln, » .................................... 17,000.
Shanghai, Vice konsuln » .................................... 12,000.
Tunis, Konsuln » 6,000.
Washington, Generalkonsuln » .................................... 16,000. 299,100.
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Barcelona.................................................................. 2,000.
Havre ........................................................................ 4,000.
Helsingfors ............................................................... 2,000.
Köpenhamn............................................................... 4,500.
Leith........................................................................... 6,000.
London ................................................................... 11,000.
Lybeck ..................................................................... 2,000.
Riga........................................................................... 3,000.
Shanghai ................................................................. 4,000. 38,500.
c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandria ............................................................... 6,000.
Alger ........................................................................ 2,000.
Archangel.................................................................. 2,000.
Bahia ........................................................................ 2,000.
Bilbao........................................................................ 2,000.
Buenos Ayres............................................................ 4,000.
Dardanellerna............................................................ 500.
Gibraltar .................................................................. 2,000.
Hamburg .................................................................. 2,000.
Havana ..................................................................... 3,000.
Transport 25,500. 337,600. 11,450.
* Förutom alderstillägg, som kan tillkomma innehafvare!! af vicekonsulsbefattningen efter fem års tjenstgöring
med 500 ock efter tio års tjenstgöring ined 1,000 kronor,
f Lönen innefattar anslag för resor inom distriktet.
Tredje hufvudtiteln.
21
Transport 25,500. 337,600. 11,450.
Japan ........................................................................ 4,000.
Kiel ........................................................................... 4,000. ''
Lissabon .....A............................................................ 2,000.
Liverpool .................................................................. 5,000.
Marseille .................................................................. 1,500.
Montevideo ............................................................... 2,000.
Neapel ..................................................................... 3,000.
Newcastle.................................................................. 4,000.
New-York................................................................. 6,000.
Pireus........................................................................ 1,000.
Rio de Janeiro ........................................................ 4,000.
Rom........................................................................... 3,000.
Smyrna ................................................................... 1,000.
Tanger ..................................................................... 2,000.
Triest........................................................................ 1,000-* 69,000.
d) Anslag till under reglering varande konsulat m. m............ 6;000.
e) Pensioner: ................................................................................ 24,050. 436,650.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser .............................................. 3,000.
b. Konsulernes embetsutgifter..................................................... 10,000.
c. Diverse utgifter ........................................................... 7,900. 20,900.
Summa kronor 469,000.
* Personligt anslag.
22
Tredje hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: LovÉN,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
l:o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om reglering
af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för 1883.
Enligt Kongl. Maj:ts denna dag i sammansatt svenskt och norskt statsråd fattade
beslut, skulle af Riksdagen äskas samma belopp som för 1882 blifvit beviljade, nämligen
447,800 kr. till kabinettskassan och 160,000 kr. till konsulskassan. Enär de för
kabinettskassan beräknade utgifterna uppginge till 641,350 kr., hvaraf 12/17 utgjorde
452,720 kr., vore det sålunda afsedt, att skilnaden mellan sistnämnda belopp och det
som komme att af Riksdagen äskas, hvilken skilnad belöpte sig till 4,920 kr., skulle
kunna betäckas af de vid 1882 års slut befintliga besparingar. Herr Ministern ville
emellertid redan nu erinra, att det svårligen skulle låta sig göra, att ännu ett år anvisa
förutsedda utgifter på besparingarne, hvilka tvärtom måste afses hufvudsakligen för
oförutsedda eller öfver beräkningarne stegrade utgifter.
ö DO
Tredje liufvudtiteln.
23
Det i riksstaten uppförda anslag till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel
vore fortfarande behöfligt, hvadan Herr Ministern föreslog dess uppförande
utan förändring.
Hvad anslaget till svenska kyrkan i Paris beträffade, så finge Herr Ministern i
underdånighet anmäla, att Kongl. Maj:ts minister i Paris den 5 nästlidne december
inberättat, att kyrko- och skolbyggnaden numera vore afslutad, till fullo betald och sålunda
färdig att till staten aflemnas. Församlingens organisation borde derför ofördröjligen
företagas och möjligen komme dervid ett förhöjdt bidrag af statsmedel att tagas
i anspråk. Härom kunde Herr Ministern icke för närvarande hafva någon på utredning
af ärendet grundad åsigt och ville derföre nu endast föreslå bibehållandet af det
äldre anslaget, 1,800 kr.
Arbetet för utgifvandet af det stora verket, »Sveriges Traktater» hade under det
förflutna året oafbrutet fortgått, ehuru åtskilliga omständigheter väsentligen rubbat
den för nämnde tid uppgjorda planen. Tryckning af andra delens senare afdelning
påginge emellertid för närvarande, så att den snart kunde utkomma. Samlingarne till
den för närmaste utgifning afsedda delen, omfattande Gustaf den förstes tid, vore fullständigt
ordnade, så att äfven denna dels tryckning kunde under innevarande år påbörjas.
Herr Ministern hemställde att Kongl. Maj:t ville jemväl för 1883 äska beviljande
af ett extra anslag till belopp af 4,500 kr. för arbetets fortsättande.
I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda hemställan,
uti hvilken statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen, med gillande af det uppgjorda, härhos bilagda
förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för 1883, befalla att detsamma
jemte afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.
Ex protocollo
A. Cronhielm.
\
[9]
[10]
[11]
Extra
anslag.
24
Tredje liufrudtiteln.
Förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1883.
A. Ordinarie anslag:
I. Till JcabinettsJcassan:
Kronor. Kronor.
1. Departementschefen, ministern för utrikes ärendena............... 24,000.
2. Utrikesdepartementet ................................................ 32,190.
3. Ministerstaten............................................................................. 340,145.
4. Militärattachéer.......................................................................... 8,400.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... 43,065. 447;800.
II. Till konsulsJcassan:
1. Utrikesdepartementet................................................................. 6,550.
2. Konsulsstaten ............................................................................. 141,500.
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................... 11,950. 160 000
III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ... 4,200.
2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris....................................... 1,800. 6 000
Summa kronor 613,800.
B. Extra anslag:
För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» .................................... 4,500.
Summa Summarum kronor 618,300.
Stockholm 1882. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
1
Fjerde hufvudtiteln.
Utdra/j af protokollet öfver landtforsvarsärmden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott den 9 Januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube
Heder stier na,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Departementschefen Statsrådet Taube anhöll i underdånighet, att
få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1883 och att i
sammanhang dermed få föredraga följande till Kong]. Maj:t. inkomna
framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t
anmälda:
Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1881 så
vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde
fjerde hufvudtiteln;
Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga
memorial den 14 November 1881 angående Arméförvaltningens artilleridepartements
behof af statsanslag under år 1883;
1
2
[1.]
Uppskof med
reglerande af
anslaget till
kommendantsstaten.
Fjerde hufrudtiteln.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse
den 14 November 1881 angående departementets medelsbehof
för år 1883;
Chefens för fortifikationen särskilda underdåniga memorial dels
den 8 November 1881 i fråga om förändringar med vissa å fortifikationens
stat uppförda anslag och dels den 16 i samma månad angående
extra anslag till fästningsbyggnader under år 1883;
Arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse
den 30 November 1881 om departementets anslag för år 1883;
Arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den
25 November 1881 angående behofven år 1883 å de under departementets
förvaltning stälda anslag; samt
Chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga
memorial den 18 November 1881 i fråga om beliofvet af medel för de
topografiska arbetena under år 1883.
Departementschefen anförde härefter beträffande
Ordinarie anslagen.
Kommendantsstaten.
Genom den af Eders Kong!. Maj:t beslutade indragning vid 1882
års ingång af kommendantsbefattningarne i Malmö och Christianstad
samt å Carlstens fästning och af gränsbefälhafvarebefattningen i Haparanda
blifva å detta anslag lediga medel till belopp af sammanlagdt
3,607 kronor 50 öre. Då emellertid på anslaget måste, för utvecklingen
af kommendaturen å Carlsborg, ställas åtskilliga nya fordringar,
samt, framför allt, ett ordnande af polismyndigheten å Carlsborg,
till följd af den talrika och växande civila befolkningen derstädes,
framstode såsom en bjudande nödvändighet, har Arméförvaltningen å
civila departementet i sitt ofvanberörda underdåniga memorial af den
25 nästidne November ansett sig, enär sistnämnda fråga, hvars lösande
kräfde ökade anslag, icke ännu kunnat utredas, böra i underdånighet
hemställa, det med förslag till regleringen af anslaget för kommendantsstaten
måtte få till en senare Riksdag anstå.
Emedan, på sätt Arméförvaltningen erinrat, i anseende till den
fortgående betydande utvecklingen af förhållandena å Carlsborg, tillökning
i de till kommendanturen derstädes nu anslagna medel synes in
-
Fjerde hufvudtiteln. 3
om den närmaste tiden blifva nödig, men för närvarande, innan behörig
utredning hunnit verkställas rörande de förändrade anordningar,
som böra komma till utförande, anslagsbehofvet ej kan till siffran bestämmas,
anser jag, med hänsyn jemväl till det mindre ansenliga beloppet
af de genom ofvanberörda indragningar uppkommande besparingar
å anslaget, regleringen af detsamma lämpligen icke nu böra
eg a rum.
Kavalleri- och infanteriregementena.
Af'' ett i Statskontoret, på grund af 1880 års landsböcker, upprättadt
sammandrag har, enligt hvad Statskontoret i sin ofvanberörda
skrifvelse af den 10 sistlidne December tillkännagifvit, visat sig, att
de under anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena i 1882
års riksstat till ett belopp af 873,000 kronor uppförda indelningar eller
skattefriheter från ränta och tiondeafgift, — innefattande utgifter af den
beskaffenhet, att de, i mån utaf afgång bland löntagare på gammal
stat eller förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning
af ränta å indragna boställen, komme att upphöra — uppgått till endast
856,131 kronor, och har Statskontoret derföre hemställt, att å anslaget
till indelta kavalleri- och infanteriregementena må under rubrik
»Friheter» uti 1883 års riksstat i rundt tal uppföras 856,000 kronor.
Med bifall härtill, torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,
att det i förevarande anslag under rubrik »Friheter» innefattade förslagsanslag.
..................................................................................... kronor 873,000: —
med ........................................................................... »_17,000: —
nedsättes till ................................................................ kronor 856,000: —
hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från 1,573,500 kronor
minskas till 1,556,500 kronor.
Marinregementet.
Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå, att detta anslag må till
oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföras, för att, i
den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare
blifver disponibelt, äfven under år 1883 användas till underhåll af garnisonen
i Carlskrona.
[2.]
Nedsättning i
anslaget till
kavalleri- ock
infanteriregementena.
[3.]
Förnyadt beviljande
af anslaget
till
marinregementet.
4
Fjerde hufnultiteln.
[4-]
Öfverflyttning
till annat anslag.
Omföring
af ett belopp
till reservationsanslags
natur.
Fortifikationen.
Uti sitt ofvanberörda underdåniga memorial af den 8 sistlidne November
bär Chefen för fortifikationen anfört:
att å den för fortifikationen senast i nåder fastställda stat särskilda
anslag- funnes uppförda, bland annat:
till skrifmaterialier för uppbördsmännen i fästningsorterna, enligt
.kongl. brefvet den 16 April 1798, äfvensom till rit- och skrifmaterialier
för fortifikationen, pontonierbataljonen, sappörbataljonen och fältsignalkompaniet
samt till inköp af kartor och böcker kronor 2,000: —
till underhåll af sex krigsbryggeekipager................... » 9,000: —
och till underhåll af fältsignalmateriel............................. > 3,000: —
hvarjemte 1878 års Riksdag till underhåll af sappörba- 0
taljonens skanstygspark beviljat ett årligt anslag af ''» 1,500: —,
hvilka samtliga anslag, såsom ingående i det å riksstaten uppförda anslag
"Fortifikationen», vore ställda under Arméförvaltningens civila departements
förvaltning och redovisning.
Med hänseende till såväl de speciela ändamål, för hvilka dessa anslag
vore afsedda, som äfven, hvad särskildt beträffade de sist uppräknade
tre anslagen, den omständighet att vården om den materiel, hvilken
med samma anslag skulle vidmakthållas, tillkomme Arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet, syntes det emellertid Chefen för
fortifikationen i alla afseende» lämpligast, om jemväl kontrollen öfver
användandet af ifrågavarande anslag öfvertoges af sistnämnda departement,
hvilket måste företrädesvis eg a den för bedömande af hithörande
frågor erforderliga fackkunskap, och har derföre bemälde Chef
hemställt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ofvannämnda
fyra anslagsposter måtte från anslaget till fortifikationen öfverflyttas
till fortifikationsdepartementets andel i anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet. Derjemte och då enahanda skäl, som ursprungligen
legat till grund för uppförande såsom reservationsanslag af anslaget
till fortifikationens praktiska öfningar, talade för nödvändigheten
att till reservationsanslags natur omföra äfven de till fältsignalkompaniets
fältöfningar å anslaget till »Fortifikationen» anvisade särskilda
anslagsmedel 3,500 kronor, anhåller Chefen för fortifikationen i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen jemväl
måtte komma att omfatta vidtagandet af sist omförmälda åtgärd.
Till dessa framställningar har Arméförvaltningen å civila departementet
ansett sig så mycket hellre böra tillstyrka nådigt bifall, som
ofvan uppräknade underhållsanslag obestridligen hade en naturligare
5
Fjerde lmfvudtiteln.
plats inom anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, hvilket,
vore afsedt till materielens underhåll, än å fortifikationens aflöningsanslag,
och öfverflyttningen af deras förvaltning och redovisning från
civila departementet till fortifikationsdepartementet måste anses såsom
ett fullföljande af den grundsats om sakkunnig myndighets öfvervakande
af statsmedlens användande och redovisning, hvilken senast gjort
sig gällande vid Arméförvaltningens nyss verkställda omorganisation;
samt, hvad vidkomme anslaget till sappörernes fältöfningar, det jemväl
vore en i riksstaten för såväl arméns som flottans öfningsanslag godkänd
grundsats, att dessa anslag borde vara af reservationsanslags natur,
der de icke, såsom anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar, utginge
såsom förslagsanslag.
Hvad Chefen för fortifikationen och Arméförvaltningen sålunda
anfört, finner jag väl grundad! och tillstyrker, det Eders Kongl. Magt
täcktes föreslå Riksdagen att från nuvarande anslaget till Fortifikationen
................................................................................. kronor 294,4:20! —
måtte få till anslaget till försvarsverket
till lands i allmänhet öfverflyttas förenämnda
särskilda anslagsbelopp
till skrifmaterialier m. m............................ kronor 2,000: —
» underhåll af krigsbryggeekipager........ » 9,000: —
» underhåll af fältsignalmateriel.............. » 3,000: —
» underhåll af sappörbataljonens skans
tygspark
................................................ » 1,500: — 15,500: —
samt att återstoden............................................................ kronor 278,920: —
måtte få uppföras i riksstaten sålunda: Fortifikationen (derunder reservationsanslag
23,500 kronor till praktiska öfningar.)
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningen
s departement.
[5;] .
Enligt hvad jag angående anslaget till »Fortifikationen» hemställt, ^ån^nnat8
skulle från samma anslag öfverflyttas till anslaget till försvarsverket anslag,
till lands i allmänhet fyra uppgifna anslagsposter å tillsammans 15,500
Öfrig» ordinarie
anslag.
Jemförelse
emellan nuvarande
och föreslagen
ordinarie
stat.
[6.]
Anslag till
fyllnad i aflöningen.
6 Fjerde hufvudtiteln.
kronor; och skulle, under förutsättning af Riksdagens medgifvande till
nämnda öfverflyttning, anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,
nu ..................................................................................... kronor 2,118,916,
med tillägg af dessa.................,........................................... » 15,500,
komma att utgöra.................................................................. kronor 2,134,416.
I fråga om öfriga ordinarie anslagen har jag icke att föreslå
någon förändring.
Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå
nu till ..................................................................... kronor 17,222,000: —.
Vid bifall till det af mig framställda förslag
om minskning med 17,000 kronor å anslaget
till kavalleri- och infanteriregementena,
skulle de ordinarie anslagen med...... » 17,000: —
nedsättas till.................................................................. kronor 17,205,000: —.
Extra ordinarie anslag.
Departementschefen, som härefter öfvergick till frågan om erforderliga
anslag på extra stat, yttrade i detta ämne som följer.
Disciplinkompaiiiet.
Då den fyllnad i kompaniets aflöning, som för år 1883 blifver erforderlig,
kan beräknas till enahanda belopp, som blifvit anvisadt för år
1882, eller 1,700 kronor, torde Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen
äska ett lika stort extra anslag att för ifrågavarande ändamål utgå under
år 1883.
Fjerde Imf vildt! teln.
7
Artilleribehof.
Fiil tartillerimateriel,
Utaf de 4,600,000 kronor, hvartill den erforderliga kostnaden för
ny fältartillerimateriel blifvit beräknad, har Riksdagen för tre år, eller
åren 1880—1882, beviljat sammanräknadt 800,000 kronor. Uti sitt
memorial af den 14 sistlidne November har Generalfälttygmästare!! erinrat,
att efter en dylik proportion skulle för denna materiels anskaffning
åtgå omkring 17 år, i stället för ursprungligen beräknade 6 år,
men då ett sådant fördröjande med anskaffningen syntes betänkligt,
hemställde Generalfälttygmästare]! att större anslagsbelopp måtte för
år 1883 begäras.
Sedan återstoden af de 66 stycken kanoner, hvilka kontraktsenligt
borde tagas ifrån firman Krapp, enligt träffadt aftal blifvit under nästa
vår levererad, borde, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, den vidare
anskaffningen af fältartillerimateriel kunna ske inom landet, helst de
hittills utförda försöken med gjutstålskanoner från Bofors ådagalagt det
stor sannolikhet förefunnes att dylika blifva fullt jemförliga med de
från Krapp anskaffade kanonerna, hvarjemte antagligen Motala verkstad
skulle kunna leverera passande lavettsidor af stål.
Den anskaffning, som under år 1883 skulle ega rum, har Generalfälttygmästaren
ansett böra utgöras af följande:
24 st. kanoner med lavetter, förställare och tillbehör, eller 4 batterier,
efter 40,500 kronor för hvarje,.................................... kronor 162,000
48 st. ammunitionsvagnar med tillbehör, efter 3,750
kronor stycket......................................................................... ® 180,000
förändring af 70 st. packvagnar af äldre modell,
hvilka med erforderligt tillbehör kräfde eu kostnad af
300 kronor per vagn,............................................................. }) 21,000
rid- och anspannspersedlar för 3 batterier ........... » 90,000
ammunition till 4 batterier............................... » 147,000
Summa kronor 600,000.
Efter en dylik anskaffning skulle, med tillägg af den vid 1882 års
slut färdiga materiel, till hvilken anslag förut beviljats, finnas kanoner
samt erforderliga ammunitions- och packvagnar, jemte en del nya ridoch
-anspannspersedlar och en del ammunition, för tillsammans 15 batterier
af de 34, som, enligt den af Eders Kongl. Maj:t godkända plan
[7.]
Fortsatt anskaffning
af
fältartillerimateriel.
8
Fjerde hiifyudtiteln.
för fältartilleriets materiel, skulle behöfva nyanskaffas; och som, i fråga
om. materiel för krigsbehof, fältartilleriets förseende med sådan af tidsenlig
beskaffenhet för närvarande är den för landets försvar vigtigaste
angelägenhet samt af den betydelse, att med fullbordandet häraf ej bör
till en mera aflägsen tid anstå, hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för år 1883 till fortsatt anskaffning
af ny fältartillerimateriel anvisa å extra stat 600,000 kronor.
Positionsartilleri.
F Ptt
anskaffningnaf _ Sedan Generalfälttygmästaren uti memorial den 1 November 1876
i underdånighet anmält behofvet af ett positionsartilleri, äfvensom att
Artilleri! kostnaden för ordnande af ett sådant beräknats uppgå till 696,150
kronor, har Riksdagen för hvartdera af åren 1878—1882 härtill beviljat
större eller mindre belopp, sammanräknadt 350,000 kronor, hvaraf för
hvarje af åren 1880—1882 50,000 kronor, och har Generalfälttygmästaren
nu i sitt underdåniga memorial af den 14 sistlidne November hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om
beviljande äfven för år 1883 af ett extra anslag till positionsartilleri
af 50,000 kronor.
Denna Generalfälttygmästarens hemställan torde vinna Eders Kongl.
Maj:ts bifall.
Fästningsartilleri.
[9°.
ättnfugsartii- .Generalfälttygmästare!! har i sitt ofvanberörda memorial af den
levimateriel. 14 sistlidne November i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes af Riksdagen till fullföljande af bestyckning^ utaf Carlsborgs
fästning, för hvilket ändamål hitintills anvisats tillsammans 475,000
kronor, äska för år 1883 ett extra anslag af 100,000 kronor.
De af Generalfälttygmästaren sålunda begärda medel äro afsedda
att användas till anskaffande af 15 c. in. refflade bakladdnings haubitzer,
och som anskaffning af sådana pjeser är så mycket nödigare,
som, oaktadt kasteldens synnerliga vigt i fästningskriget, dugliga kastpjeser
för närvarande bland vårt fästningsartilleri nästan helt och
hållet saknas, får jag, som anser af vigt att detta behof snart fylles,
tillstyrka, det Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att bevilja å
extra stat för år 1883 till fästningsartilleri»!,ateriel 100,000 kronor. ''
Fjerde lmfvudtiteln.
9
Skjutförsök,
Till dylika försök har Eders Kong]. Maj:t, i anledning af Generalfälttygmästarens
i memorial den 13 November 1880 gjorda underdåniga
hemställan, utaf senaste Riksdag äskat ett belopp af 29,984 kronor,
hvilket ock blifvit af Riksdagen för år 1882 beviljadt. Sedan omfattningen
af de försök, som erfordrades innan gjutstålskanoner för fältocli
positionsartilleriet jemte dithörande lavettsidor af inhemsk tillverkning
borde antagas, äfvensom kostnaderna för samma försök kunnat
närmare bestämmas, har, enligt hvad Generalfälttygmästare!! i sitt underdåniga
memorial af den 14 sistlidne November anmält, förslag upprättats
öfver kostnaden för såväl nämnda, som de öfriga försök, hvilka
af Generalfälttygmästaren i memorialet den 13 November 1880 uppgifvits
såsom förestående, slutande sig detta kostnadsförslag på 104,600
kronor. Då af denna summa Riksdagen redan beviljat 29,984 kronor
och kostnaden för det till skjutningarne erforderliga krut, beräknad
till 44,600 kronor, syntes kunna bestridas från artilleridepartementets
andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet, utgjorde det
belopp, som återstode, 30,016 kronor. Generalfälttygmästaren bär
med anledning häraf i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t
behagade hos Riksdagen göra framställning om beviljande äfven för år
1883 af ett extra anslag till skjutförsök af 30,000 kronor.
Häruti får jag, då det är af vigt, att de påbörjade skjutförsöken
utan afbrott fullföljas, för att ändamålet med desamma skall kunna
uppnås, för min del instämma; dock att anslagets belopp, till jemnande
af de extra anslagens slutsumma, torde få föreslås till 29,663 kronor.
Fortifikationsbehof.
Carlsborg.
Uti underdånigt memorial den 15 November 1876, till sitt hufvudinnehåll
åberopadt uti statsrådsprotokollet för den 8 Januari 1877, åtföljande
Eders Kongl. Maj:ts proposition till sistnämnda års riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof, har Chefen för fortifikationen
i fråga om denna fästning framhållit de förenklingar uti landfrontens
utstakning, som vid samma tid blifvit föreslagna och af Eders Kongl.
Maj:t godkända, likasom ock i nämnda protokoll finnes intagen uppgift
2
[10.]
Anslag till
skjutförsök.
[IT]
Anslag till
fästningsbyggnaden
vid
Carlsborg.
10
Fjerde hulViultiteln.
å de summor, som enligt då gällande priser beräknats erforderliga för
fästningens fulländande, deruti ej upptagna de framskjutna verk utanför
hufvudfästningen, som framdeles kunde komma att beslutas. Detta
kostnadsförslag, uppgjordt år 1876, slutade på:
I för fästningsverk med kruthus och förrådshvalf.................4,610,000
II » hus och byggnader :............................................................... 485,000
III » hamnanläggning å östra stranden af fästningen............ 405,000
Summa kronor 5,500,000.
Chefen för fortifikationen har nu i sitt underdåniga memorial af
den 16 sistlidne November anfört, hurusom af landfronterna, på hvilka
arbetet för närvarande concentrerades, vore, med undantag af några
mindre arbeten för bestyckningen, hufvudvallen med dess anslutning
till sjön på östra sidan fulländad; hvaremot återstode den betydligare
delen af hufvudgrafvens yttre murbeklädnad, fältvallen med vapenplatser
och mingallerier samt anslutningen till Vettern å vestra sidan.
Likaså återstode påmurning och jordtäckning af den stora defensiva
kasernens öfre vallgång och i sammanhang dermed planering af fältet
emellan denna kasern och hufvudvallen samt ujipförande derå af vallar
till skydd mot insyn och beskjutning från Vaberget samt till skydd af
slutvärnets nedre våning.
Enligt det uppgjorda generela kostnadsförslaget skulle fordras till:
grafvens yttermur, mingallerier, täckvallar och betäckt väg 1,119,300
anslutningar till sjön.............................................................................. 495,800
slutvärnets täckning och skyddsvall med planering framför
kasernen.............................................................................................. 494,100
kruthus under slutvärnets skyddsvall och Lin. 1....................... 135,300
portar, bryggor och jernluckor........................................................ 131,000
gasonering, tvärvallar å landfrontens hufvudvallar m. m....... 107,500
Summa kronor 2,483,000.
Häraf vore anvisade:
till grafvens yttermur, mingallerier, täckvallar och betäckt
väg................................................................... 395,250
» östra anslutningen till sjön ....................................... 86,100 481,350
hvadan således återstode.................................................... kronor 2,001,650
till landfronternas fulländande.
Betydliga arbeten erfordrades således ensamt å landfronterna, innan
fästningen kunde anses vara sluten mot ett öfverfall, och för dess försättande
i stånd att uthålla ett bombardement fattades ytterligare bombsäkra
kruthus och förrådshvalf in. m. De arbeten, som nu påginge
Fjerde hufvudtiteln. 11
och äfven kunde anses vara de vigtigaste att få snart fulländade, voie.
hufvudgrafvens yttermur med fältvall, mingallerier och vapenplatser,
hvarför den återstående kostnaden vid 1882 ars utgång upp
ginge
till................................................................................................ 761,500
påmurning och jordfyllning å slutvärnets öfre vallgång............... 158,700
och skyddsvallen framför slutvärnet med tvärvallar.................... 318,400
Summa kronor 1,238,600,
enligt nu gällande arbetspriser. Dessa arbeten skulle således kunna
utföras på 5 år med ett årsanslag af 250,000 kronor.
En fästning, som vid ett krigsutbrott befunne sig uti halffärdig^
skick, blefve vanligen af föga eller intet gagn under kriget, stundom
till och med endast en anledning till oro och bekymmer.. Ty endast
undantagsvis blefve det möjligt att i hast fylla de befintliga, luckorna
uti befästningen och att genom provisoriska anläggningar, i alla fall
ofullständigt, ersätta de felande bombfasta hvalfven för besättning och
förråd. I detta halffärdiga skick befunne sig för närvarande Carlsborg,
och äfven om de summor, som Chefen för fortifikationen i underdånighet
ville föreslå, dertill anvisades, komme det att draga ut en ej ringa
tid, innan fästningen kunde anses någorlunda i stånd att motstå ett
kraftigare anfall. De arbeten, som alltid och under alla förhållanden
måste utföras vid ett krigsberedskap, äfven på en fullt färdigbygd fästning,
vore flera och större, än man vanligen föreställde sig, och skulle
särskild! i vårt, ej allt för rikligt med medel af alla slag försedda land
fordra de kraftigaste ansträngningar af såväl krigsstyrelsen, som befälet
på stället.
För att ådagalägga, huru omkostnader af alla slag stiga uti procent
af årets arbetstillgångar, i samma mån dessa tillgångar minskas
till siffran, hade Chefen för fortifikationen låtit upprätta tabeller, som
utvisade, att dessa omkostnader, hvilka uti det generela kostnadsförslaget
beräknats till 15% af byggnads summan, under åren 1876—1879,
då de vid fästningsbyggnaden använda summor uppgått till emellan
220,000 och 333,000 kronor, hållit sig under den sålunda beräknade
procent och varierat emellan 10,63 % och 15,87 % eller i medeltal 13,45 %,
men att deremot 1880, då endast 100,000 kronor varit anvisade och
127,800 kronor användes, samma omkostnader uppstigit till öfver 26 %.
Chefen för fortifikationen antoge visserligen, att sistnämnda procent
vore högre, än den i medeltal borde blifva, men den laga anslagssumman
hade dock dertill väsentligen bidragit, och af tabellerna syntes
äfven, att de af anslagssumman oberoende omkostnaderna vore stora
nog att inverka ofördelaktigt på samma procent, då det till arbetet
[12.]
Ersättning för
garnisonskommenderingar
ur indelta
armén till
Vaxholms
fästning.
12 Fjerde hufvudtiteln.
anvisade belopp sänktes. För några år sedan, då fästningsbjggnader
pågingo på tre och. något tidigare till och med på fyra ställen i Sverge,
hade äfven vid Riksdagen anmärkts, att det ej vore fördelaktigt att
fördela de begränsade anslagen på flera arbetsställen, utan att de hellre
borde concentreras på ett ställe i sender. Då Carlskrona befästningar
enligt faststäld plan nu blefve afslutade, återstode under arbete ensamt
Carlsborg, som således äfven af detta skäl borde ega förhoppning
att erhålla ett tillräckligt årsanslag.
_ På grund af nu anförda skäl har Chefen för fortifikationen i underdånighet
hemställt, det Eders Kongl. Maj:t behagade af Riksdagen äska
ett anslag af 250,000 kronor till Carlshorgs fästningsbyggnads fortsättande.
I likhet, med. Chefen för fortifikationen anser äfven jag, att Carlsborgs
fästning icke länge kan lemnas i sitt nuvarande ofullständiga
skick,, utan att arbetet derå bör, i den mån omständigheterna sådant
medgifva, bedrifvas med större kraft, än som under de senare åren
kunnat ske. Likaledes synes mig vara till fullo ådagalagdt, att arbetet
i väsentlig grad fördyras i samma mån det bedrifves med
allt för små medel. Jag skulle derför ej tvekat, att redan nu
tillstyrka nådigt bifall till hela det af Chefen för fortifikationen
föreslagna anslagsbelopp, derest det icke vid uppgörandet af statsregleringen
blifvit nödigt att för tillgodoseende af andra trängande behof
nedsätta den äskade summan. Då likväl, sedan vid 1882 års slut
de väsentligaste befästningsarbetena vid Carlskrona blifvit afslutade,
fästningsanslagen denna gång, i enlighet med ofvanberörda af Riksdagen
uttalade önskan, kunna användas på endast ett ställe, lärer dock
till Carlsborgs fästningsbyggnad nu kunna anslås större belopp än de
sista åren, och hemställer jag derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till Carlsborgs fästningsbyggnad anvisa för år
1883 ett extra anslag af 150,000 kronor.
Intendent ur behof.
Ersättning för underhåll af garnisonskommenderlngar.
För garnisonskommenderingarne till Vaxholms fästning ur indelta
armén har från Arméförvaltningens intendentsdepartement, sedan anmälan
i sådant afseende år 1880 egde rum, förskjutits tillsammans
40,636 kronor 69 öre, för hvilket belopp Arméförvaltningen nu anhållit
om ersättning; och torde Eders Kongl. Maj:t för detta ändamål vilja
af Riksdagen äska å extra stat under år 1883 40,637 kronor.
Fjerde hufvudtiteln.
13
Generalstabens topografiska afdelning.
„ , . [13-]
Rörande anslaget till fortsättande af de .topografiska arbetena har Anslas t111 a*
chefen för generalstabens ofvannämnda afdelning i sitt underdåniga ^betena™
memorial af den 18 sistlidne November anfört följande:
Under åren 1869—75 utgjorde de årliga anslagen till de topografiska
arbetena 60,000 och under åren 1876 och 1877 75,000 kronor.
På grund af derom i vederbörlig ordning gjord framställning höjdes
detta anslag för åren 1878 och 1879 till 90,000 kronor eller med 15,000
kronor, hvaraf begärdes och erhöllos 10,000 kronor till fortskyndande
af de geodetiska arbetena. Vid 1879 års riksdag nedsattes anslaget
till 60,000 kronor, med hvilket låga anslag generalstabens topografiska
afdelnings arbeten måst bedrifvas under åren 1880 och 1881.
Ett bland de vigtiga uppdrag, generalstabens topografiska afdelning
hade sig ålagdt, vore äfven landets fullständiga triangulering, hvarigenom
den första grunden lades till alla de allmänna kartverkens bearbetande.
Triangelmätningarne måste derföre hafva ett stort försteg
framför sjelfva kartläggningsarbetena, helst i ett sådant land som Sverge,
der skogar, markens ytformer i allmänhet och lokala förhållanden inom
det vidsträckta Norrland lade så svåra hinder i vägen mot framförande
af triangelnät, att detta arbete ofta vore dill tiden svårberäkneligt. En
följd af det minskade arbetsanslaget under åren 1880 och 1881 hade
naturligtvis varit, att de rent geodetiska arbetena och triangelmätningarne
ej kunnat bedrifvas i samma utsträckning som under åren 1876
—79. Skulle ett sådant förhållande fortgå, blefve det omöjligt för
generalstabens topografiska afdelning att allt framgent medhinna att
utföra triangelmätningar så, att dessas resultat funnes att tillgå, när de
behöfdes; och ansåge sig afdelningschefen böra anmäla detta beaktansvärda
förhållande innan def vore för sent. Derjemte erinrade afdelningschefen,
att denna fråga kunde behandlas alldeles oberoende af de beslut,
hvilka en gång komme att fattas angående de topografiska och ekonomiska
kartverkens vidare bearbetande, eftersom, huru än framdeles
kartläggningsarbetet komme att utföras eller kartor komme att utgifvas,
alla de återstående geodetiska arbetena måste ostörda och till behöflig
utsträckning fortgå för att möjliggöra sjelfva kartarbetena.
Afdelningschefen hemställde derföre, att i arbetsanslaget måtte beredas
förhöjning från 60,000 till 70,000 kronor; och har kartverkskommissionen
uti afgifvet yttrande i ämnet andragit, att kommissionen
[14.]
Understöd för
officerares anställning
i
främmande
arméer.
14 Fjerde hufvudtiteln.
ej kunnat lemna obemärkt den menliga inverkan på fortgången af
generalstabens topografiska arbeten och det allmänna ekonomiska kartverket,
som måst blifva en oundviklig följd af ovissheten om sättet
för deras framtida ordnande, och särskilt de svårigheter, hvarmed
det topografiska kartverket haft att kämpa med anledning af den betydliga
nedsättning i dess anslag, som från och med år 1880 inträdde.
Likasom derföre kommissionen ej haft någon möda ospard för att,
i hvad på densamma berodde, söka påskynda lösningen af de frågor,
hvaraf dessa kartverks framtida ordnande måste göras beroende, ansåg
kommissionen sig böra på det varmaste tillstyrka afdelningschefens
framställning, som hade till ändamål att under de för närvarande rådande
förhållanden åtminstone i möjligaste mån minska de olägenheter,
hvilka ännu någon tid, intill dess frågan om kartverkens ordnande blefve
slutligen afgjord, vore oundvikliga, och vore till den begärda anslagsförhöjningen,
enligt kommissionens åsigt, tvingande skäl för handen.
De sålunda andragna skäl synas mig ådagalägga, att medel till
förhöj dt belopp måste ställas till det topografiska kartverkets förfogande,
såvida kartarbetena skola utan menlig rubbning kunna fortgå,
men då Chefen för civildepartementet, enligt hvad jag tiar mig bekant,
bär för afsigt att framlägga förslag derom, att möjligen uppstående
behållning å anslaget till ekonomiska kartverket för mellersta och
södra delarne af riket måtte få delvis användas till bestridande af utgifter
för det topografiska kartverket, får jag, under förutsättning af bifall
till detta förslag, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
till fortsättande af de topografiska arbetena äska för år 1883 ett
extra anslag till samma belopp, som nu för ändamålet utgår, eller 60,000
kronor.
Officerares anställning vid främmande arméer.
För år 1883 täcktes Eders Kongl. Maj:t, likasom för de föregående
åren, äska af Riksdagen ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt
Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas till understöd åt officerare,
som antingen vinna anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en
större armécorps’ rörelser hos någon i vänskapligt förhållande till
Sverge stående makt, eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för
att i främmande land inhemta upplysningar rörande krigsväsendet eller
utbilda sig i yrket, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom
hittills, få under ett följande år använda hvad af anslaget kan under
året besparas.
Fjerde hufvud titeln.
15
Skarpskytteväsendet.
Ehuru frågan om ny arméorganisation fortfarande är under pröfning,
torde redan nu kunna och böra tillses, huruvida, aldeles oberoende
häraf, åtgärder utan större kostnader för staten skulle kunna vidtagas till
ökande af landets försvarskraft. En sådan åtgärd af synnerlig vigt,
huru än vårt försvarsväsende blifver organiseradt, har synts mig vara
skjutskicklighetens höjande i allmänhet hos landets befolkning. Skarpskytteföreningarne
och skyttegillena hafva i detta afseende, såsom af de
senare årens täflingsskjutningar otvetydigt framgår, verkat med allt större
framgång, och de af Riksdagen till skarpskytt?väsendets och skjutskicklighetens
befrämjande anvisade medel måste fördenskull anses vara
för Rikets försvar väl använda, på samma gång de redan vunna resultaten
synas mig mana till ett kraftigare befrämjande af nämnda frivilliga
föreningars verksamhet i syfte att åt deras skjutöfningar gifva
ytterligare utsträckning, bereda tillfälle till täflan om pris åt ett större
antal skyttar än hitintills samt för öfrigt åstadkomma sådan anordning
af täflingsskjutningarne, att ett lifligare deltagande för desamma väckes
och underliålles inom landets olika delar.
Såsom kändt är, har årligen i September månad en för hela landet
gemensam täflingsskjutning om större statspris plägat hållas i hufvudstaden
emellan de skyttar, hvilka vid föregående skjutningar, verkstälda
hos föreningarne hvar för sig eller förenade i större eller mindre
grupper, visat sig besitta eu viss grad af skjutfärdighet. — Uti
en till Eders Kongl. Maj:t ställd underdånig skrifvelse hafva öfverbefälhafvaren
för Stockholms frivilliga skarpskytteförening E. Ekman,
sekreteraren vid det år 1881 hållna allmänna skarpskyttemöte A. Hedin
m. fl., efter uppdrag af nämnda skarpskyttemöte, anmält ett af mötet
godkändt förslag till förändrad anordning af täflingsskjutningarne sålunda,
att täflingsskjutningen om de större statsprisen visserligen allt
framgent borde ega rum i hufvudstaden, för att sålunda bibehålla karakteren
af en nationalfest, men att denna täflingsskjutning, till inskränkande
af de hitintills deraf föranledda känbara uppoffringar för de enskilde
af tid och penningar, då de täflandes antal icke stått i behörigt
förhållande till antalet pris, måtte begränsas till täflan mellan blott de
skyttar, som vid föregående, länsvis anordnade s. k. inskjutningstäflingar,
vid hvilka prisutdelning jemväl borde ega rum, uppnått ett bestämdt
högre antal points, under det kompetensvilkoren för deltagande
uti inskjutningarne åter skulle blifva desamma, som hitintills varit gällande
för rätt att deltaga i den allmänna täflingsskjutningen i Stock
-
[15.]
Anslag till
skarpskytteväsendets
och
skjutskicklighetens
befrämjande.
16
Fjerde lmfvudtiteln.
holm. Detta förslag har synts mig beaktansvärdt. Anordnades näm
ligen de i förslaget omförmälda inskjutningstäflingar, så vidt ske kan,
länsvis, — och med nutidens lätta förbindelser lärer sådant inom de
flesta orter kunna verkställas, — lemnades till dem pris af staten samt
möjligen äfven af landstingen och enskilde personer, och stäldes de tillika,
då omständigheterna gjorde sådant lämpligt, i samband med andra sammankomster
för länets angelägenheter, så skulle dessa täflingsskjutningar,
hvilkas anordnande kunde ske genom de skarpskyttebefälhafvare eller
andre lämplige personer, som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
dertill utsåges, kunna genom den pregel, de sålunda erhölle,
blifva verkliga länsbögtider samt genom desamma håg och deltagande
för ifrågavarande idrott inom de särskilda orterna väckas. Emellertid,
då af skyttarne såsom vilkor för deltagande uti inskjutningstäflingarne
måste fordras ett visst mått af skjutfärdighet, ådagalagdt, vid skarpskytteföreningarnes
eller gillenas skjutöfning^, torde jemväl, till uppmuntrande
af dessa vigtiga öfningar, de till föreningarne och gillena för
närvarande utgående bidrag till skjutpremier böra bibehållas. Till förekommande
i väsentlig mån deraf, att vid dessa olika täflingsskjutningar,
de hos föreningarne eller gillena, de länsvis skeende och den stora
för hela riket gemensamma, prisen skulle kunna tillfalla endast ett fåtal
skyttar, desamme år efter annat, torde möjligen föreskrifter böra gifvas
derom, att åtminstone en del af statens pris vid hvar och en af de
olika täflingarne först vissa år efter det pris vid täflingen vunnits,
kunde af samma skytt ånyo erhållas. ,
Kostnaderna för här ifrågasatta förändrade anordningar synas ej
blifva synnerligen betydliga i jemförelse med det gagn, som af desamma
borde kunna förväntas.
Enligt senast meddelade nådiga bestämmelser af den 20 Maj 1881,
utgå nu:
för hvarje skarpskytt
till ammunition ........................................................................................... 1;
)> instruktörs aflöning.............................................................................. 1; 25,
» målskjutningspremier...................................................... ^5,
Summa kronor 3: —
för hvarje medlem af skyttegillena
till ammunition ........................................................................................... 50,
» instruktörs aflöning.......................................................................... 50,
» premier............................................................................. lj
Summa kronor 3: —
17
Fjerde hufvudtitebi.
1 nyssnämnda underdåniga skrifvelse har, å 1881 års allmänna skarpskyttemötes
vägnar, anhållan hos Eders Kong!. Maj:t framställts derom,
att understödet måtte så ökas, att för hvarje man kunde, i stället för
nu utgående 3 kronor, få beräknas 4 kronor, deraf till ammunition 1
krona 75 öre, till instruktörsarfvode 1 krona 50 öre och till premier 75
öre, samt att dessutom till målskjutningspremier vid de länsvis skeende
täflingarne understöd måtte lemnas. Erkännande önskvärdheten deraf,
att den ifrågasatta förhöjningen från 3 kronor till 4 kronor kunde beredas,
tvekar jag dock, att nu tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå
Riksdagen att bevilja de härför nödiga medel, dels emedan under år
1881 bidraget höjts från 2 kronor 25 öre till 3 kronor per man och,
ehuru denna förhöjning närmast föranledts af den högre kostnaden för
ammunition, det kanske torde vara skäl att låta någon tid förflyta innan
samma bidrag ånyo höjes, dels ock hufvudsakligen derföre att än vigtigare
synes mig vara att bidrag lemnas till täflingsskjutningarne länsvis
samt emedan för detta ändamål och för att kunna bibehålla det öfriga
bidraget vid dess nuvarande belopp, anslaget måste icke obetydligt
höjas. Till premier vid länstäflingarne har jag ansett böra beräknas
1 krona för hvarje aktiv skarpskytt eller medlem af skyttegille, hvarvid
tillika efter omständigheterna kunde fastställas något visst belopp
såsom det minsta för hvarje län jemte vilkoren för att detta belopp
må kunna utgå.
A nu ifrågavarande extra statsanslag, som under åren 1871—1876
utgick med 100,000 kronor årligen, förefans vid 1877 års ingång eu
behållning af 137,897 kronor 95 öre. Under åren 1877—1879, då anslaget
utgjorde endast 50,000 kronor årligen, minskades behållningen
efterhand och hade vid slutet af år 1879 nedgått till 86,712 kronor
64 öre. Från och med år 1880 har anslaget utgått med endast 30,000
kronor årligen samt behållningen ytterligare nedgått, så att till år 1881
kunnat öfverföras endast 63,057 kronor 62 öre och utgjorde behållningen,
enligt hvad Arméförvaltningen å civila departementet i sitt
memorial af den 25 sistlidne November anmält, samma dag endast
34,971 kronor 32 öre, men som detta belopp ansåges innan slutet af
år 1881 komma att ytterligare något nedgå och behållningen kunde
med visshet förutses vara vid 1882 års utgång förtärd, så framt eljest
de ändamål, för hvilka anslaget hittills blifvit anvisadt, ansåges böra
fortfarande tillgodoses, vore det, enligt Arméförvaltningens åsigt, nödigt
att för år 1883 äskades ett årsanslag, som fullt uppginge till anslagets
beräkneliga utgifter för året.
3
18
[16.]
Anslag till
fullgörande af
ackordsamortering8fondens
förbindelser.
Fjerde Jmfnidtiteln.
Vid ett antal, såsom år 1881, af omkring 12,000 skarpskyttar
och medlemmar af skyttegillen skulle för år 1883 erfordras:
såsom bidrag efter 3 kronor pr man ...... kronor 36,000:
till länstäflingarne
» samma täflingars anordnande...............
» den allmänna skjuttäflingen.................
» befordrande af skjutfärdigheten på
Gotland, särskildt utgående ...............
»■ skjutbanors anläggande eller förhyrande
och underhåll samt anskaffning
af skott-taflor, beräknadt i enlighet
med utgifterna under år 1880,
omkring......................................................
» arfvode för öfverinstruktör vid Stockholms
skarpskytteförening ..................
12,000
1,800
8,500
1,000:
15,700: —
1,000:
76,000:
men torde, med afseende å möjligheten att antalet medlemmar
vid föreningarne och gillena redan under år
1883 vunnit tillökning, härtill böra beräknas ytterligare
omkring........................................................................ kronor 4,000: —
Summa kronor 80,000: —.
Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att å extra stat för år 1883 till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande bevilja 80,000 kronor.
Arméns ackordsamorteringsfond.
1 sammanhang med löneregleringen för armén medgaf 1875 års
Riksdag, uppå Eders Kong]. Maj:ts förslag, att arméns ackordsamorteringsfonds
förbindelser skulle öfvertagas af statsverket; och anvisades
till fullgörande af dessa förbindelser för år 1876 likasom sedermera
årligen ett extra anslag å 185,000 kronor. Enligt den amorteringsplan
för fonden, som var bilagd Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om statsverket till 1875 års riksdag, och som legat till grund
för nämnda nådiga förslag och Riksdagens beslut i ämnet, skulle slutamorteringen
ega rum år 1883 och dertill för sistnämnda år erfordras
något högre anslag än de under föregående åren för ändamålet bevil
-
19
Fjerde Imf tu Ati teln.
jade, nämligen 199,493 kronor. Då emellertid i November 1876 amorteringsfondens
räkenskaper för år 1875 kunnat af fondens förvaltning
slutligen uppgöras och till Arméförvaltningen öfverlemnas, visade sig,
enligt hvad Armé förvaltningen å civila departementet anmält, eu vid
uppgörande af ofvannämnda amorteringsplan icke beräknad behållning
af 94,676 kronor 47 öre, uppkommen hufvudsakligen af löntagarnes
afgifter för senare hälften af år 1875; och enär denna behållning, jemlik!
föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 16 Mars 1877,
äfven blifvit använd till amortering under sistnämnda år af fondens
förbindelser, hade dessa så sjunkit, att till slutamortering under år
1883 erfordrades endast 78,000 kronor.
Jag hemställer således, att sistnämnda belopp 78,000 kronor måtte
af Eders Kongl. Maj:t äskas, att för slutligt fullgörande af ackordsamorteringsfondens
förbindelser utgå såsom extra anslag under år 1883.
Landtforsvarskoniitén.
För den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 Juni
1880 nedsatta komité för afgifvande af förslag till landtförsvarets ordnande
har, enligt hvad Arméförvaltningen anmält, förvaltningen af
under händer egande medel förskjutit dels rese- och traktamentsersättning
åt komiténs ordförande och ledamöter, dels ock medel för aflöning
af komiténs kanslipersonal och till expenser, tillsammans 92,004
kronor 53 öre, varande deri, med stöd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 26 Mars och den 27 Maj 1881, inbegripen jemväl kostnaden
för det omfattande statistiska arbete, som, enligt nådigäföreskrift, blifvit
af särskild personal genom Arméförvaltningens försorg utfördt. Till
ersättning af detta förskott äro för Arméförvaltningen vid ingången af
år 1882 tillgängliga de af sistförsamlade Riksdag för ändamålet anvisade
17,600 kronor, hvaremot återstoden 74,404 kronor 53 öre torde af Eders
Kongl. Maj:t äskas af Riksdagen ersatt genom ett extra anslag å 1883
års riksstat, hvilket anslagsbelopp, enär komitén, såsom ännu icke afslutad,
kommer att medföra ytterligare kostnader, torde kunna bestämmas
i rundt tal till 75,000 kronor.
-r
[17.]
Ersättande af
förskott till
landtförsvarskomiténs
utgifter.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla
Fjerde hnfradtiteln.
delar gilla och bifalla livad nu i afseende på regleringen
af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt;
och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda
i nåder beslutit, utdrag af protokollet finansdepartementet
meddelas för att läggas till grund vid författande
af Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets
tillstånd och behof, hvarjemte de till detta statsregleringsärende
hörande handlingar skulle vederbörande
utskott tillhandahållas.
Ex protocollo
Emil Hallgren.
Stockholm, K. L. Beckman, 188 2.
1
Femte hufvudtiteln.
Protokoll öfver Sjöförsvarsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen, uti Statsrådet, å Stockholms slott den 9
Januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
ThEMPT ANDER.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet
frågan om reglering af utgifterna under riksstadens femte hufvudtitel för år 1883 och
föredrog härvid Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 23 September 1881 i
fråga om de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för flottan under förstnämnda
år.
Departementschefen yttrade härefter:
1
2
Femte hufvu dtiteln.
[1-]
Aflöning (Öl
Flottarn
kårer och
stater.
[2-]
Användande
af besparingarne
å anslaget.
Ordinarie anslag.
Aflöning för Flottans kårer och stater.
Enligt af Marinförvaltningen gjord beräkning, mot hvars riktighet jag ej har
någon anmärkning att framställa, skulle de under denna an slagstitel hänförliga
utgifter för år 1883 uppgå till ..........................................................Er. 1,371,484: —
Om från denna summa dragés det i riksstaten uppförda ordinarie
anslaget med......................................................................................... » 1,201,484: —
skulle, utöfver beloppet af nämnda anslag, under år 1883 erfordras för
aflöning åt flottans kårer och stater ......................................... » 170,000: —
Till fyllande af detta belopp lärer, i likhet med hvad under föregående år egt
rum, böra i första rummet anlitas afgifterna af do på grund af Kong], brefvet. den 10
Maj 1872 vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar
län. Det högsta belopp, hvartill dessa afgifter kunna, efter'' det den nu på tionde året
fortgående vakanssättningen blifvit fullständigt genomförd, beräknas uppgå, är emellertid
endast 121,000 kronor, hvadan för ändamålet ytterligare erfordras i rundt tal
50,000 kronor; och föranlåtes jag derföre tillstyrka likartad framställning till instundande
Riksdag som den af Eders Kong! Maj:t till föregående Riksdag aflåtna och då
bifallna eller att Riksdagen ville dels medgifva, att, utöfver do afgifter för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge flin och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt
1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan,
jemväl öfriga under år 1883 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens behof
under sistnämnda år användas; dels ock i öfrig!, för löneregleringens genomförande
under år 1883, för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt
med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
Som a detta anslag, hvilket vid 1877 års Riksdag i riksstaten uppfördes såsom
»förslagsanslag högst» med 282,000 kronor, under de följande åren uppstått icke obetydlig
brist, biföll Riksdagen 1880 och 1881, uppå Eders Kong!. Maj:ts förslag, att de
under åren 1881 och 1882 a anslaget möjligen uppkommande besparingar finge användas
till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som förut kunde hafva upp
-
Femte hufvudtiteln.
kommit; och behagade emellertid Eders Kong!. Maj:t under den 18 Juni 1880 anbefalla
Marinförvaltningen att, efter verkstäld utredning af orsakerna till anslagets öfverskridande,
taga i öfvervägande Indika åtgärder, som ansågos böra vidtagas, ledande
till besparing i kostnaderna för sjömans- och skeppsgossekårernas beklädnad samt inkomma
med det yttrande, som af sådan utredning och i öfrigt af förhållandena påkallades.
Af det underdåniga utlåtande Marinförvaltningen i anledning af denna nådiga
befallning afgaf inhemtades, att den ifrågavarande bristen hufvudsakligen uppkommit
derigenom, att dels uppfordringen af båtsmän år 1879 öfverstigit det antal, för hvilket
anslaget är beräknadt, dels kostnaden för indeiningsbåtsmäns beklädnad och sängservis,
beräknad till lika belopp som för roteringsbåtsmän, i verkligheten uppgått till
icke obetydligt högre summa .omkring 26 procent por man) dels ock att flere persedlar
blifvit enligt gällande föreskrifter utlemnade till den uppfordrade båtsmansstyrkan
vid Karlskrona station iin som motsvarade beklädnadsbehofvet enligt medeltalsberäkning.
Vid ärendets föredragning den 7 April 1881 behagade Eders Kong!
Maj:t förordna, att chefen för flottans militärpersonal skulle ega att, efter anmälan
af vederbörande militärchef, i likhet med hvad redan vore stadgadt för vintermånaderna,
under hvilken del af året som helst i tur hvardera stationens kompanier
emellan permittera uppfordradt manskap eller låta detsamma i landsorten qvarstanna,
i den män dessa åtgärder lämpligen kunde vidtagas och finnas behöfliga för åstadkommande
af besparing till godtgörande af blåst i beklädnadsanslaget. 1 sammanhang
härmed erhöll komitén för revision af reglementet för flottan befallning att,
vid fullgörande af det komitén redan förut meddelade uppdrag att yttra sig öfver
gjord framställning om ändring i afseende ä föreskrifterna för beklädnaden af flottans
trupper, särskild! taga hänsyn till önskvärdheten af besparing i beklädnadskostnaderna,
med förständigande derjemte för komitén att uppgöra fullständig beräkning
af kostnaderna för beklädnaden af flottans trupper under vanliga förhållanden,
för bedömande om och i hvad män nu i riksstaten för ändamålet uppfördt anslag
kunde anses derför tillräckligt.
De af komitén i anledning häraf framstälda förslag och meddelade utredningar
blefvo don 6 sistlidne Augusti understå!da Eders Kong!. Maj:ts nådiga pröfning, dervid
Eders Kong!. Maj:t behagade till efterrättelse från och med den 1 påföljande September
fastställa förändrade föreskrifter angående beklädnaden för flottans trupper, i hufvudsakligt
syfte att minska beklädnadskostnaden.
Ehuru otvifvelaktigt i följd häraf lärer kunna motses besparing å beklädnadsanslaget,
hav dock Marinförvaltningen i sin nu förevarande skrifvelse - jemte anmälan
att vid 1880 års slut den å anslaget balanserade bristen efter iakttagna omföringar
utgjorde 73,714 kronor 51 öre — hemstält att, enär besparingen under åren 1881
och 1882 icke torde komma att betacka hela bristen, Eders Kong!. Maj:t täcktes begära
Riksdagens medgifvande att den besparing, som under år 1883 kunde beredas
å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, måtte ställas till Eders
4
Femte hufvudtiteln.
Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å
samma anslag förut uppkommit;
Och får jag, med hänsyn till hvad i denna fråga sålunda förekommit, underdånigst
tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta förslag i enlighet
med Marinförvaltningens hemställan.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
I.
Sm ''för 1 sammanhanS med den framställning, hvartill den af Eders Kongl. Maj:t, på
Lotsstyrélsen föredragning af chefen för Finansdepartementet, beslutade beräkningen af fyr- och
båkmedlen Sifver anlednir|g) har jag ansett mig böra underställa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning, huruvida ej skäl vore för handen att för Riksdagen framlägga stater
för Lotsstvrelsen och lotsverket.
Väl har Lotsstyrelsen uti ett den 1 December 1880 afgifvet memorial uttalat
betänkligheter mot en sådan afvikelse från den alltifrån lotsverkets första uppkomst
såsom statsinstitution vid ordnandet af dess angelägenheter följda väg, att verkets
stater i detalj underkastades Riksdagens pröfning och godkännande, utom möjligen
hvad anginge styrelsens ordinarie personal och lotsbefälet, helst det stora flertalet
befattningar vid lotsverket borde vara ordnade på så rörlig fot, att icke allt för stora
hinder mötte att tillgodose sjöfartens behof af nya eller ändrade säkerhetsanstalter
eller indragning af platser, som i följd af nya förhållanden kunde undvaras. Under
förutsättning att nödig frihet fortfarande förbehålles Eders Kongl. Maj:t att använda
tillgängliga medel till säkerhetsanstalternas vidmakthållande och förbättring, anser jag
dock ifrågavarande betänkligheter icke vara af den vigt, att den undantagsställning,
som lotsverket hittills intagit, bör vidare fortfara, utan jemväl detta verk komma
i lika ställning till Riksdagen, som statens öfriga embetsverk. Det tillkommer visserligen
Eders Kongl. Maj:t att ensam bestämma den afgift — fyr- och båkafgiften —
hvarmed utgifterna under anslaget skola bestridas, inon beloppet af denna afgift har
sedan äldre tider intagits i beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster och motsvarande
summa upptagits såsom anslag- till lots- och fyrinrättningen. I öfrigt är
klart att, med afseende a sa. väl beskaffenheten af de utgifter, som med anslaget skola
bestridas, som ock ändamålet med den afgift, som under namn af fyr- och båkmedel
af sjöfarten uttages, uppkommande besparingar och öfverskott böra stå till Eders
Kong], Maj:ts förfogande för att användas till nya säkerhetsanstalter samt till aflöning
åt personalen vid desamma, intill dess denna aflöning kan varda i stat uppförd, och
att följaktligen de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott allt
fortfarande såsom hittills, utan sammanblandning med andra statsmedel, reserveras för
de med anslaget afsedda ändamål.
Femte hufrudtiteln.
5
För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt för Riksdagen framlägga
stater för Lotsstyrelsen och lotsverket, har jag, på grund af inkomna uppgifter från Lotsstyrelsen
rörande anslagsbehofven för år 1883, låtit uppgöra det statsförslag, som
torde få protokollet bifogas {Bil. A). och hvilket under nedanstående hufvudrubriker
slutar å det belopp, hvartill Eders lvongl. Maj:t beslutat ^beräkna inkomsten af fyroch
båkmedlen i fråga varande år, nemligen:
Afiöningsstaten..............................................................................
Öfvergångs- och indragningsstaten ............................................
Pensionsstaten..............................................................................
Underhålls- och omkostnadsstaten................................................
Till Eders Kongl. Maj:ts disposition afsätta medel för lotsverkets
utveckling.....................................................................
kronor | 613,357: | — |
» | 92,563: | 17. |
» | 30,000: | — |
» | 414,079: | 83. |
» | 50,000: | _ |
kronor 85,000: —
Tillsammans kronor 1,200,000: —
förutom det under rubrik indelta räntor upptagna belopp 409 kronor.
I afseende å det för underhålls- och omkostnadsstaten uppförda belopp torde
böra anmärkas, att detsamma beräknats sålunda:
till konsumtionsartiklar för fyrarne..............................................
» reparation och underhåll af fyr- och lutsbyggnader, fartyg och
båtar samt öfriga anstalter, fyrskeppens rustning, utläggning
och intagning, driftkostnader för lotsverkets ångfartyg,
anskaffning, utsättning och intagning af flytande sjömärken
samt kostnader för öfnings- och räddningsförsök vid lifrädd
ningsstationerna
m. m.......................................................
» skrifmaterialier och expenser, vod för Lotsstyrelsen och inom
lotsfördelningarna, hyra för Lotsstyrelsens embetslokal och
kontorshyror inom fördelningarna .......................................
» grundräntor och jordskyld m. m............................................
» rese- och traktamentskostnader ..............................................
» tillsyn och bemanning å tjenstefartvg samt ett lotsfartyg vid
Malmö .........................................................
» extra utgifter....................................................
Bidrag till underhåll af en fyr på Cap Spartel...
257,039: 83.
24.000
6,500
15.000
.................... » | 10,000: - |
.................... » | 16.000: - |
.................... » | 540: — |
Summa kronor | 414,079: 83 |
I afseende å de skiljaktigheter, som förefinnas mellan i fråga varande statsförslag
och de af Eders Kong]. Maj:t för innevarande år gillade stater för Lotsstyrelsen
och lotsverket, tillåter jag mig fästa uppmärksamhet å följande:
Afiöningsstaten. Någon jemkning i fråga om fördelningen i lön och tjenstgöringspenningar
har, med särskild hänsyn till de grunder för pensioneringen, som jaghär
nedan kommer att föreslå, egt rum i afseende å lotsdirektören, öfverfyringeniören,
fyringeniörerne, lotskaptenerne och öfverlotsarne af l:a grad till närmare likhet med
6
Femte hufviultiteln.
hvad för tjensteman i civila verk är bestämdt, i öfverensstämmelse med hvad nedanstående
tabell utvisar:
1882 års stat. | 1883 års stat. |
| |||||
|
| Tjenstgö- |
|
| Tjenstgö- | ||
Lön. |
| ringspen- | Lön. |
| ringspen- | ||
|
| ningar |
|
|
| ningar |
|
7,000 | — | 2,000 | — | 6,200 | — | 2,800 | — |
4,000 | — | 1,500 | — | O O no | — | 2,000 | — |
O ■“ O | — | 1,000 | — | 2,500 | — | 1,500 | — |
3,000 | ___ | 500 | — | 2,500 | — | 1,000 | — |
|
| 1 1,700*) | — |
|
| (1,500*) | — |
2,800 | — | å |
| 3,000 | — | a |
|
|
| 11,100 *) | — |
|
| 1 000 *) | — |
|
| 1,500 | — |
|
| 1,300 | — |
|
| å |
|
|
| å |
|
1,000 | — | 1,000 | — | 1,200 | — | 800 |
|
|
| 500 | — |
|
| å 300 |
|
Lotsdirektör ........
Öfverfyringeniör.....
Förste Fyringeniör
Fyringeniör...........
Lotskapten
Öfverlots af l:a grad
Ålder stillugg. Det för utbetalande af ålderstillägg i aflöningsstaten beräknade
anslag, i 1882 års stat upptaget till 16,600 kronor, har ansetts böra höjas till 18,100
kronor eller med 1,500 kronor för betäckande af de ökade utgifter, som för detta ändamål
med år 1883 äro att emotse.
Fyrpersonalen. I följd af tillkomsten under är 1882 af de nya fyrarno å Fjordskär
och Utlängan hafva upptagits ytterligare en fyrmästare för den förra och en
fyrvaktare med uppbörd vid den senare fyren med aflöning af 1,100 kronor för fyrmästaren
och 800 kronor för fyrvaktaren, hvarjemte anslaget för fyrbetjeningen beräknats
böra höjas med 1,500 kronor för tillsyn och vard af tillämnade smärre fvrar
i skärgårdarne, rörande hvilkas anläggning förslag från Lotsstyrelsen införväntas.
Lotsverkets ångfartyg. Under förutsättning att befälhafvare å ångfartyget Ring
kommer att från flottan kommenderas, har i förslaget för år 1883 upptagits det i
sådant fall för befälhafvare och besättning ä lotsverkets ångfartyg beräknade aflöningsbelopp,
25,690 kronor, i stället för det i 1882 års stat upptagna, 26,770 kronor.
Ofrergångs- och indragningsstat. Ehuru det kan antagas, att i följd af afgång
bland den å öfvergångs- och indragningsstat upptagna personal utgifterna under
) Uti tjenstgöringspenningar för lotskapten äro här inräknade i staten utförda inqvarteringsbidrag, 500
och. 400 kronor.
Femte lmfrndtiteln. 7
t
denna anslagstitel komma att ytterligare minskas, har dock i nu förevarande förslagstörre
nedsättning i förhållande till hvad som för år 1882 beräknats icke ansetts
kunna företagas än 915 kronor, motsvarande det belopp, hvarmed titelns utgifter
måste minskas i följd af afskedstagande under loppet af år 1882.
Pensionsstaten. I öfverensstämmelse med de beräkningar, för Indika jag torde få
redogöra här nedan i sammanhang med frågan om Lotsstyrelsens och lotsverkets pensionering,
och under förutsättning af bifall till hvad i afseende derå kommer att föreslås,
har för detta ändamål i staten upptagits ett förslagsanslag å 30,000 kronor, i sammanhang
hvarmed det hittills från lotsverket utgående bidrag af 3,500 kronor till
amiralitetskrigsmanskassan för gemenskapens pensionering uteslutits.
I öfrigt torde ifrågavarande anslags rubrik i riksstaten, hittills »Lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna», böra, i öfverensstämmelse med de i senast
utfärdade lotsförfattningar vedertagna benämningar, ändras till »Lotsstyrelsen och
lotsverket».
Vidare torde böra erinras, att enligt Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den
22 December 1876 och sedermera tid efter annan meddelade bestämmelser, vilkoren
för löneförmånernas åtnjutande äro hufvudsakligen följande:
för Lotsstyrelsen:
att embets- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, äfvensom, om i en framtid verkets ställning inom statsförvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan som sjelfständigt embetsverk
anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar,
efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den
tinnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i styrelsen; dock att
tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehade tjenst utom
styrelsen, finge densamma bibehålla, så länge den icke vore för tjenstgöringen i styrelsen
hinderlig;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring befriad utgå till den, som tjensten
förrättat;
att den, söm af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen;
men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina
Vilkor för
löneförmånernas
åtnjutande.
8 Femte luifvudtiteln.
tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras
eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester, tjensteman
af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning
inom styrelsen, den samma emot åtnjutande af tjenstgöringspenningar till det för
den högre graden bestämda belopp i stället för egna bestrida, dock ej längre än tre
månader under ett år;
att då inspektör utan särskildt nådigt förordnande förvaltar lotsdirektörsembetet,
han derför icke åtnjuter särskild ersättning;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjenst
anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må
föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan eger ram, efter ytterligare fem år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att
den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter
det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde
till tjensten;
att semester må åtnjutas af verkets chef samt sekreterare och kamrerare under
eu och en half samt af registrator, notarie, revisor och bokhållare äfvensom kassör
och bokhållare under en månad årligen;
för lotskapten samt underbefäl och betjening vid lots- och fyrinrättningarna:
att der till aflöningen hörer ålderstillägg, tiden för detsammas tillträdande beräknas
från och med början af kalenderåret näst efter det, under hvilket löntagaren
blifvit till tjenst inom graden förordnad eller befordrad, under iakttagande likväl, att
honom tillgodoräknas den tid han före den nya lönestatens tillämpning, vare sig på
grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om lotsverkets omorganisation,
varit i tjenst anstäld, lotskapten såsom lotsfördelningsehef och öfverlots såsom
lotsålderman;
att tjenstgöringspenningar i allmänhet uppbäras endast under den tid löntagaren
sin tjenst förrättar; dock att vederbörande må vid inträffad sjukdom eller beviljande af
tjenstledighet kunna, efter pröfning i hvarje särskildt fall, medgifva att tjenstgöringspenningarne
bibehållas af befäl under högst en och en half månad årligen samt af
underbefäl under högst en månad årligen, under vilkor likväl att kronan ieke tillskyndas
någon utgift för tjenstens uppehållande under tiden;
att uppmuntringspenningar uppbäras under den tid löntagaren sin tjenst förrättar
äfvensom under sjukdom, men kunna under tjenstledighet för svag helsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag innehållas till så stor del,
som för tjenstens uppehållande erfordras;
Femte lmfvudtiteln.
9
att öfverlots af l:a grad är skyldig att utan särskild godtgörelse förestå lotskaptenens
tjenst i det fall att lian, vid förfall för denne, förrättar tjensten jemte*
sin egen;
att mästerlots eller lots, som vid förfall för öfverlots förordnas att dennes tjenst
bestrida, samt fyrväktare eller fyrbiträde, som vid förfall för fyrmästare förordnas att
fyrmästaretjenst förestå, skall under tiden, jemte bibehållande af egna aflöningsförmåner,
åtnjuta tjenstgöringspenningar till det för den högre tjensten bestämda belopp;
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t behagat såsom ett för samtlige ernbets- och tjensteman
samt underbefäl gemensamt vilkor stadga:
att löntagare, som ingår på ny stat, skall vara underkastad de vilkor med hänsyn
till pensioneringen, som vid näst blifvande pension sreglering kunna varda bestämda,
äfvensom skyldig att vid uppnådd pensionsålder från tjensten afgå; Eders
Kongl. Maj:t eller, hvad löntagare, som Lotsstyrelsen eger tillsätta, angår, styrelsen
dock obetaget att, med den pensionsberättigades medgifvande, låta med afskedet anstå
derest och så länge häri pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna.
IT.
Pensions
reglering.
Hvad pensioneringen af personalen vid Lotsstyrelsen och lotsverket angår, så
torde jag få erinra derom att, sedan vid 1876 års Riksdag, på gjord nådig framställning,
nya grunder blifvit godkända för pensionering ej allenast af befäl och underbefäl
med vederlikar vid Kongl. flottan, utan ock af både flottans och lots verkets gemenskap,
blef vid 1877 års Riksdag förnyad pensionsreglering för, bland andre, embets-
och tjenstemännen vid Marinförvaltningen faststäld, hvaremot då jemväl föreslagen
reglering'' i enahanda syftning för tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt befäl
och underbefäl vid lotsverket icke vann Riksdagens bifall.
Under det således gemenskapens vid lotsverket pensionering blifvit förbättrad,
utgå pensionerna för tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt för befälet och underbefälet
vid lotsverket fortfarande i enlighet med äldre bestämmelser, nemligen dels enligt
reglementet för amiralitetskrigsmanskassan af den 26 Oktober 1838 och dels, hvad
fyllnadspension angår, enligt Kongl. cirkuläret don 20 November 1860.
Den livilande frågan om förbättrad pensionering för nämnde personal upptogs
ånyo af Lotsstyrelsen i underdånigt memorial den 1 December 1880, deri styrelsen
erinrade att, i sammanhang med utfärdandet af de nya lotsförfattningarne, som då
förväntades inom kort blifva faststälda, nya stater skulle komma att tillämpas och att
följaktligen en slutlig pensionsreglering för dessa löntagare ej syntes böra längre anstå,
utan åt dem, såsom delegare i amiralitetskrigsmanskassan, beredas enahanda
pensionsförmåner, som redan tillkomme kassans öfrigo delegare.
2
10
Femte lnifvudtiteln.
De nya lotsförfattningarne blefvo derefter af Eders Kong]. Maj:t faststälde den
15 Februari 1881. Den ombildning, som lotsverket ej mindre i afseende å personalens
antal, än i fråga om befälets och underbefälets tjenstgöring, i följd af dessa författningar
undergick, påkallade naturligen en förnyad pröfning af pensionsfrågan, och
jag uppdrog derföre åt Lotsstyrelsen att. oberoende af förut gjorda framställningar
i ärendet, inkomma med det yttrande derutinnan, som kunde finnas af sålunda och i
fiffigt förändrade förhållanden påkalladt. - .
1 don skrifvelse af den 8 November 1881, genom hvilken berörda uppdrag blifvit
fullgjordt, har Lotsstyrelsen hemstält om tillämpning vid pensionsregleringen af grunder,
som i viss mån afvika från dem, hvilka voro bestämmande vid föregående förslag i
ärendet, men deremot närma sig de i sammanhang med senare årens löneregleringar
för förvaltande verk i allmänhet bestämda pensioneringsgrunder. Vid redogörelsen
för Lotsstyrelsens förslag torde jag få hänvisa till eu uppgjord tabell, som upptager
ej mindre ilo fasta löner och ålderstillägg, hvilka, enligt staten för år 1883, skulle
tillkomma i fråga varande löntagare, än ock de pensionsbelopp, som vid olika ålder
föreslagits att till dem utgå, och hvilken tabell torde få såsom Bil. B vidfogas protokollet.
Beträffande först lotsdirektören, hvilkens aflöning är lika med chefernes för do
fleste öfrige förvaltande verk, har styrelsen ansett de för flottans officerare nu gällande
pensioneringsgrunder icke böra blifva å honom tillämpade. I öfverensstämmelse med
hvad för öfrige chefer med samma löneförmåner vore bestämdt, borde skyldigheten
att från embetet afgå inträda först vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjensteår, samt,
med iakttagande att löneförmånerna fördelades i 6,200 kronor lön och 2,800 kronor
tjenstgöringspenningar, han berättigas att komma i åtnjutande af pension och fyllnadspension
med lönens hela belopp.
I afseende a den d styrelsens kansli, och kammarkontor anställa personal sand
styrelsens vaktbetjening öfverensstämmer förslaget i allmänhet med hvad redan finnes
bestämdt för statens centrala embetsverk och särskild! med bestämmelserna för Marinförvaltningen,
med hvilket embetsverk Lotsstyrelsen i detta hänseende syntes böra
likställas.
Vidkommande öfrige tjensteman vid styrelsen, nemligen inspektören, samt öfverfyr-
och fyringeniörerna, har af styrelsen anförts, att, derest för desses pensionering
komme att, i likhet med hvad 1877 varit ifrågasatt, tillämpas samma grunder, som
vid pensionsregleringen för flottans officerskår, sa skulle de vara förpligtade att från
tjensten afgå vid den tidigare lefnadsålder, som för officerarne vore bestämd eller vid
55 år, och då berättigas att erhålla i pension och fyllnadspension ett belopp, motsvarande
vissa procent af den fasta lönen utan ålderstillägg; att den tjenstgöring,
som ålåge ifrågavarande tjensteman, emellertid icke vore så likartad med flottans officerares,
att samma grunder borde för dem gälla i afseende ä tiden för afskedstagandet
och öfrige med pensioneringen sammanhängande frågor, utan vore deremot deras
sysselsättning, om ej helt och hållet, dock i flere fall jemförlig med statens civile
Femte hnfvudtiteln.
11
tjenstemäns; att det visserligen ej syntes rådlig! att sätta den lefnads- och tjensteålder,
vid hvilken de skulle vara skyldiga att afgå med pension och fyllnadspension
till de i sådant afseende för statens civile tjensteman i allmänhet bestämda, men att
det dock vore lämpligt närma sig donna gräns så, att skyldigheten att afgå inträdde,
i stället för vid 55 lefnads- och 30 tjensteår, vid respektive 60 och 30 år; att, om
denna åsigt i afseende å åldern vid afskedstagande! skulle vinna godkännande, det
syntes billigt att summan af pensionen och fyllnadspensionen något nedsattes i förhållande
tillj dom, som tillkomme öfrige med dem jemförlig© civile tjensteman; samt
att Lotsstyrelsen ansåge att i detta hänseende den riktiga medelvägen funnes genom
det stadgande att pensionens och fyllnadspensionens sammanlagda belopp för i fråga
varande personer borde vid afskedstagande! utgå med en summa, motsvarande den
ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg.
Enahanda voro förhållandet dels med lotskapten, dels ock med öfverlots eif
ha grad, hvilken senare, genom arten af sin tjenstgöring icke oväsentligt skild
från det öfriga underbefälet, åtnjöte förmånen af ålderstillägg till lönen i likhet
med befälet.
Med tillämpning häraf skulle pension och fyllnadspension vid uppnådda 60 lefnads-
och 30 tjensteår, derest vederbörande innehade ålderstillägg till lönerna, utgöra:
För inspektör ...................................
» öfverfyringeniör .........................
» förste fyriugeniör och fyringeniör
» lotskapten ....................................
» öfverlots af l:a grad ................
kronor 4,500: -
» LOOO:
» 3,000:
» 3,500: -
1,700: —
Hvad öfver lotsar af 2:a grad och fyr mästare vidkommer, vore visserligen deras
aflöning fördelad i lön af 800 kronor för hvar och en samt tjenstgöringspenningar,
för de förstnämnda af 200 kronor och för de senare af olika belopp, men de åtnjöte
icke ålderstillägg till lönen. Deremot hade dessa personer andra inkomster, som
icke borde lemnas ur sigte vid bestämmandet af deras pension, så framt do skulle
vara skyldige att vid viss ålder lemna sin tjenst och dermed följande förmåner.
För öfverlotsar af 2:a grad utgjordes dessa förmåner, utöfver aflöningen, af lotsbåt,
hvilken vid de olika platserna uppgått till vexlande belopp, oftast öfver 1,000,
i vissa fall öfver 2,000 kronor om året, och ehuru denna inkomst antagligen numera
i följd af den medgifna lotsfriheten komme att flerstädes minskas, vore dock klart,
att skilnaden emellan inkomster före och efter afskedstagande! skulle blifva allt för
stor, om pensionen bestämdes till den, som är faststäld för vederlikar vid flottan,
Indika taga afsked vid 55 års ålder. Fyrmästarne åter egde utom den kontanta aflöningen
af 900—1,400 kronor förmånen af fri bostad, vedbrand och ljus äfvensom
å fyrskeppen portion, hvadan äfven för dem det blefve allt för känbart att vid uppnådd
pensionsålder finna sina inkomster nedsatta till det för underofficerare af 2:a
grad faststälda belopp.
12
Femte hufvudtitehi.
Med afseende härå och dä i öfrigt för öfverlotsar af 2:a grad och för fyrmästare
syntes böra bestämmas enahanda lefnads- och tjensteålder, då de skola vara pligtige
att taga afsked, som för befälet och för öfverlotsar af l:a grad, ansåge Lotsstyrelsen
pensionens och fyllnadspensionens sammanlagda belopp böra för i fråga varande personer
vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjenstår bestämmas till 1,000 kronor.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit af Lotsstyrelsen anfördt skulle,
enligt styrelsens förslag, de jemlik! nådiga kungörelsen den 24 November 1876 faststälda
grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar
tillämpas vid pensioneringen jemväl af personalen vid Lotsstyrelsen samt befälet och
underbefälet vid lotsverket under iakttagande af följande närmare bestämmelser,
nemligen:
att pension jemte fyllnadspension eldigt ha punkten i omförrnälda grunder äfvensom
pensionsafgift skall för löntagare, hvilken enligt gällande stat är tillerkänd ålderstillägg
efter vissa ars tjenstgöring i samma grad, beräknas efter den fasta, lönen ulan
ålder stillägg;
att fyllnadspensionen för lots direktör, sekreterare, kamererare, registrator, notarie,
revisor och bokhållare äfvensom kassör och bokhållare samt vaktbetjente, Indika, efter
uppnådda 65 lefnads- och minst idb tjenstår, erhålla afsked, skall utgå med skilnaden
emellan lönens hela, belopp, ålder stillägg inberäknade, och pensionen;
att fyllnadspension för inspektör\ tjensteman å hotsstyrelsens fyringeniörkontor samt
befäl och underbefäl vid lotsverket,, Indika efter uppnådda HO lefnads- och minst 30
tjenstear, erhålla afsked, skall utgå mal, skilnaden emellan den ursprungliga lönens belopp
tillika med ett ålder''stillägg, om sådant inneliafves, och pensionen, dock att öfverlots
af 2:a grad och fyrmästare i pensionsförmåner komma i åtnjutande af 1,000 kronor;
att den pensionsafgift, som det åligger löntagare att för åtnjutande af rutt till pension
och fyllnadspension utgifva, skall erläggas från och med, 1883 års ingång eller ock,
vid senare tillträde af lön hvarefter förhöjd, pension beräknas, från och med månaden
näst efter deri, under hvilken sådant tillträde egt ruin; samt
att den ålder, vid, hvilken vederbörande löntagare skall vara förpligtad att frän
innehafvande befattning söka, entledigande, bestämmes för lotsdirektören samt tjenstemännen
a Lotsstyrelsens kansli och kammarkontor äf vensom vedäbetjeningeu till Hd lefnadsovh
minst 35 tjenstår samt för inspektören, tjensternännen å fyringeniörkontor et, äfvensom
befälet och ''underbefälet vid lotsverket till HO lefnads- och minst SO tjenstår.
För egen del får jag åberopa hvad sålunda i fråga om grunderna för ordnandet
af pensioneringen af personalen vid Lotsstyrelsen och lotsverket blifvit anfördt af styrelsen,
med hvilken jag till alla delar instämmer,
Men i sammanhang härmed framställer sig äfven frågan, hvarifrån de för pensioneringen
erforderliga medel böra utgå. För närvarande bestrides, såsom kändt
Femte hufviultiteln.
13
är, pensioneringen af tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt af befälet och underbefälet
vid lotsverket dels af amiralitetskrigsmanskassan, till hvilken en afgift beräknad
efter 4 procent af pensionen årligen af löntagarne erlägges, dels ock från det å riksstatons
9:o hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering af flottans befäl och
underbefäl mod vederlikar. Gemenskapens vid lotsverket pensionering utgår, i likhet
med medlen för pensioneringen för flottans manskap, af det för sådant ändamål ä
samma hufvudtitel uppförda anslag, jemväl af förslagsanslags natur, dervid dock, enligt
1876 års Riksdags beslut, af lotsverket fortfarande lemnas ett bidrag till belopp af
3,500 kronor.
Det synes mig likväl med skäl kunna ifrågasättas, huruvida oj fyllnadspensionerna
till löntagarne vid Lotsstyrelsen och lotsverket, så ock pensioneringen
för lotsverkets gemenskap bör bestridas af samma medel, från hvilka öfrige
kostnader för lotsverket utgå. Redan i ofvannämnda memorial af den 1 December
1880 har Lotsstyrelsen gjort antydning om lämpligheten att för åstadkommandet
af eu förbättrad pensionering anlita fyr- och båkmedlen; och då donna
sjöfarten ålagda afgift är afsedd till lots- och fy.rinrättningarnes behöriga upprätthållande
och dertill utan tvifvel jemväl måste räknas kostnaderna för pensioneringen
af den personal som ognat sina krafter åt lotsverkets tjenst, så tvekar jag
desto mindre att tillstyrka en dylik öfverflyttning på lotsverkets stat af utgifterna
härför, som andra styrelsegrenar af de för deras verksamhet i allmänhet afsedda
medel pensionera sina löntagare.
Lämpligaste sättet att för närvarande ordna denna angelägenhet synes mig sålunda
vara, att tjenstemännen vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket
fortfarande qvarstå såsom delegare i amiralitetskrigsmanskassan och derifrån erhålla
pension, mot skyldighet att till kassan erlägga den högre afgift, som blcfve en följd
af den förhöjda pensionen, men bekomma fyllnadspensionen af fyr- och båkmedlen,
af hvilka model jemväl skulle utgå pensionerna till gemenskapen. Nämnda kassas
direktion lärer dock fortfarande höra bibehålla bostyret med utgifvande såväl af fyllnadspensionerna
som af gemenskapens pensioner.
Enligt uppgift från amiralitetskrigsmanskassans direktion har af fortjenta pensioner
för tjensteman vid Lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid lotsverket
don del deraf som utgjort fyllnadspensioner utgått för
1878 ......................................... med kronor 7,587: 33.
1879 .......................................... » » 6,642: 91.
1880 ........................................» » 6,038: 08.
1881 ..................................... » » 7,544: 84.
I följd af det jemförelsevis stora antal afsked som på grund af lotsverkets ombildning
meddelats åt befäl och underbefäl under år 1881, är det antagligt att fyllnadspensionen,
oafsedt den nu föreslagna pensionsförhöjningen, skulle under de närmast
följande åren utgå med något högre belopp än för år 1881 eller med, förslagsvis
beräknadt, omkring 10,000 kronor. Den föreslagna nya pensionsregleringen skulle i
14
Femte Jiufvudtiteln.
och för sig sannolikt icke i det hela verka någon förhöjning. Det bör nemligen ej
lomnas nr sigte att befälets och underbefälets antal genom ombildningen i betydlig
mån minskats. Så upptager staten nu i stället för 3 distriktchefer och 15 fördelningsehofer
allenast en inspektör vid styrelsen och S fördelningschefer, samt, i stället för
59 lotsåldermän, allenast 16 öfverlotsar. Till berörda antagande bidrager ock den
omständighet att afskedsåldern skulle för do flesta pensionstagare blifva senare än
för närvarande är förhållandet. Om således den summa, som för i fråga varande ändamål
skulle komma att utgå från fyr- och båkmedlen, beräknas, såsom ofvan är
nämndt, till 10,000 kronor, kommer sannolikt detta belopp icke, åtminstone ej i don
närmaste framtiden, att öfverskridas.
Hvad beloppet af den utaf gemenskapen vid lotsverket förtjenta pension angår,
har don utgjort
1878 .................. | ................. kronor 11,154 |
1879 .................. | .................. » 12,099 |
1880 .................... | ................... » 12,852 |
1881 .................... | ................. » 18,425 |
och torde, med afseende å den stegring dessa siffror utvisa, icke för framtiden böra
beräknas lägre än till 20,000 kronor.
Sammanlagda beloppet af de utgifter lotsverket komme att vidkännas i händelse
pensioneringen, till den utsträckning som ofvan är nämndt, komme att bestridas af
fyr- och båkmedlen, skulle sålunda utgöra 30,000 kronor, dervid dock bör anmärkas
att, då lotsverket för närvarande bidrager till gemenskapens pensionering med 3,500
kronor, den förökade utgiften, komme att utgöra allenast 26,500 kronor.
Beträffande frågan huruvida nedsättning i de å 9:de hufvudtiteln uppförda pensioneringsanslag
för flottan skulle, i händelse af bifall till detta förslag, kunna ske,
torde, hvad först angår anslaget till pensionering af befäl och underbefäl, den minskning
i anvisningarne å detsamma, som uppstår derigenom att lotsverket öfvertoge
pensioneringen af egne löntagare, komma att till hufvudsaklig del motsvaras af
förväntad stegring i beloppet af förtjenta pensioner åt flottans befäl och underbefäl.
I afseende å anslaget till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap — från
hvilket anslags rubrik orden »och lotsverket» lära böra utgå — har direktionen öfver
amiralitetskrigsmanskassan upplyst att detsamma under år 1880 öfverskridits med
mer än 9,000 kronor samt att anvisningarne derå förväntas blifva ännu större år 1881,
dels genom det högre antal under år 1881 inkomna pensionärer af gemenskapsklass,
dels ock till följd af föreskriften i Kongl. brefvet den 4 Juni 1880, enligt hvilket
underhållet för de från f. d. timmermans- och handtverksstaten på invalidstat öfverflyttade
daglönare skall, till belopp af högst 9,030 kronor, utgå af detta anslag. Vid
sålunda anförda förhållanden finner jag, med fästadt. afseende derjemte å anslagens
natur, ej skäl ifrågasätta någon minskning i desamma.
Femte liufvudtiteln.
15
I öfverensstämmelse med hvad sålunda är vordet anfördt, är min hemställan
under förevarande anslagsrubrik att Eders Kong! Magt täcktes föreslå Riksdagen:
dels att Riksdagen — med bifall dertill att de enligt nådiga kungörelsen den
24 November 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar må tillämpas vid pensionering jemväl af personalen vid Lotsstyrelsen
samt befälet och underbefälet vid lotsverket, under iakttagande dervid af
de utaf Lotsstyrelsen föreslagne, bär ofvan intagna närmare bestämmelser, äfvensom
att ej mindre do fyllnadspensioner, till hvilka ifrågavarande löntagare blifva
jemlikt berörde stadganden berättigade, än ock pensionerna till gemenskapen vid
lotsverket skola för år 1883 och framgent bestridas af lots- och fyrmedlen — ville för
sin del godkänna de vid detta protokoll fogade stater för Lotsstyrelsen och lotsverket
jemte de likaledes här ofvan upptagne vilkor för åtnjutande af de i staterna
uppförda aflöningar,
dels ock att för »Lotsstyrelsen och lotsverket» måtte i riksstaten uppföras såsom
reservationsanslag, att af fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda belopp som
det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för statsregleringsperioden beräknats
uppgå, eller, med inberäkning af de i anslaget ingående friheter och ersättningar,
1,200,409 kronor, och således med 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande
riksstat upptagna, . med Kong!. Maj:t fortfarande förbehållen rätt såväl att i staterna
vidtaga do jemkningar, hvilka kunna blifva af inträffade omständigheter påkallade,
som ock att för det med anslaget afsedda ändamål använda det öfverskott, som å
inkomsterna kan uppstå;
Och torde Eders Kong!. Maj:t i sammanhang härmed i nåder förklara, att Eders
Kong!. Magt, under förutsättning det äfven Riksdagen finner Lotsstyrelsens och lotsverkets
stater böra för framtiden af Riksdagen pröfvas, är sinnad att framgent till
Riksdagens godkännande årligen framlägga ifrägakommando förändringar vid regleringen
af omförmälda utgiftsstater.
Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att göra någon särskild framställning.
Visserligen har Marinförvaltningen i sin förevarande underdåniga skrifvelse
den 23 sistlidne September anmält, att det i gällande stat för navigationsskolorna i
riket upptagna belopp af 2,500 kronor till förhyrande af lokal för undervisning i
skeppsbyggeri vid navigationsskolan i Göteborg numera icke fullt åtginge, sedan
hyresbeloppet från och med den 1 sistlidne Oktober blifvit nedsatt till 2,000 kronor
för år, men denna tillfälliga omständighet lärer icke böra verka ändring af det i riksstat
uppförda anslaget till undervisningsanstalter för sjöfart.
Öfriga ordinarie
anslag.
16
Femte hufvudtiteln.
Jemförelse I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle i den ordinarie staten
rande^cli'' förekomma annan ändring, än att det till lots- och fyrinrättningen med lifrädd
föreslagen
or- ningsanstalterna uppförda anslag ökades med............................ kronor 100,000: —
dinane stat, hvadan, med tillägg af slutsumman af femte hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt gällande riksstat ................................... » 5,275,000: —
, ‘ sammanlagda beloppet häraf kronor 5,375,000: —
komme att utgöra den summa, hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för
är 1883 uppgå.
Extra anslag.
Komplettering af sjöbefästningarnes vid Karlskrona
inventarier m. m.
Sjöbefästningårm
vid
Karlskrona,
För detta ändamål erfordrades, såsom i statsprotokollet den 5 Januari 1881 omförmäles,
vid samma års början ett belopp af sammanlagdt 144,000 kronor. Då 1881
års Riksdag i enlighet med Eders Kong!. Maj:ts förslag å extra stat för år 1882 för
ändamålet beviljat 48,''000 kronor samt Eders Kong!. Maj:t genom nådigt bref den
11 Februari 1881 från andra tillgångar anvisat 19,400 kronor för byggande af en ängslig
af jern till uppehållande af förbindelse emellan Karlskrona och dess sjöfästningar,
hvilken ångslup ingår bland befästningarnes inventarier, så återstår ännu för
dessa befästningars förseende med fullständiga inventarier m. m. ett behof af 76,600
kronor, hvilket belopp Marinförvaltningen hemstält måtte af Riksdagen å extra stat
för år 1883 begäras.
Då emellertid ännu återstående anskaffningar torde utan olägenhet kunna fördelas
på två år, anser jag mig böra hemställa, att för fortsatt komplettering af i fråga
varande sjöbefästningars inventarier in. in. må å extra stat för sistnämnda år af
Riksdagen begäras endast ett belopp af 38,000 kronor.
Artillerimateriel.
[5] Enligt en Marinförvaltningens förberörde skrifvelse bifogad specifikation har kost
Artillenma-
na(:]GU fgr den artillerimateriel, till hvars anskaffning extra anslag för år 1883 ansetts
höra begäras, beräknats till 483,130 kronor, nemligen:
2 st. 15 cm kanoner af martinsmetall å 12,500 kronor .............. kronor 25,000: —
2 » lavetter till dito ä 8,000 kronor.......................................... » 16,000: —
Transport kronor 41,000: —
Femte hufvudtiteln.
17
Transport kronor
5 st. 12 om kanoner af martinsmetall å 5,800 kronor......
9 » lavetter till 12 om kanoner å 4,500 kronor ............
17 b 8,4 om kanoner af martinsmetall å 2,200 kronor......
17 » lavetter till dito å 1,200 kronor .............................
Spetsprojektiler ...................................................................
150 st. projektiler till 1 st. 27 cm kanon........................
Artilleriinventarier ..............................................................
Komplettering af skråförrådet ........................................
8 st. 25 mm. kulsprutor med sjölavetter och ammunition
å 7,000 kronor ...................................................
298 » revolvers å 35 kronor .............................................
4 » tubkanoner å 500 kronor .....................................
41.000
29.000
40,500
37.400
20.400
200,000
18.000
8,400
20,000
56,000
10,430
2,000
60.2
g <2 bi
M a -5
„ a h
o fl eä
8 Ss ^
•43
Summa kronor 483,130: —
Af ofvan nämnda materiel äro 2 st. 15 cm kanoner och 5 st. 12 cm kanoner
med tillhörande lavetter afsedda för skjutöfningar dels vid exercisskolan i Karlskrona
dels ombord å skolskeppet Stockholm; och torde med desammas anskaffande
kunna åtminstone tills vidare anstå, enär dessa kanoner med tillbehör utan olägenhet
kunna från sjöbefästningarne vid Karlskrona såsom lån bekommas.
Af det vid sistlidne års Riksdag beviljade anslag till artillerimateriel är afsedt
dels 20,000 kronor till komplettering af skråförrådet, dels erforderligt belopp till anskaffande
af 150 stycken projektiler för kanonbåten Eddas 27 cm kanon, vid hvilket
förhållande jag finner att med vidare utgifter för berörda ändamål jemväl kan för
närvarande anstå.
Vidare anser jag det, enligt ofvannämnda specifikation, till anskaffning föreslagna
antal 8,4 cm kanoner med lavetter till bestyckning å Kungsholms fästning
kunna för närvarande inskränkas till 10 samt behofvet af kulsprutor till hälften af
det i samma specifikation upptagna eller till 4.
Hvad beträffar anskaffning af spetsprojektiler, för hvilket ändamål Marinförvaltningen
beräknat 200,000 kronor, torde vid det förhållande att redan befintligt
antal spetsprojektiler i det närmaste motsvarar behofvet för sjöfästningarne samt
omkring 2V2 utredningar för fartygen — med undantag för 27 cm kanoner, för
hvilka endast l''/2 och för 17 om kanoner, för hvilka blott 1V6 utredning finnes, —
kostnaderne för komplettering utaf förrådet af spetsprojektiler kunna fördelas på 3 år,
och för år 1883 beräknas till 70,000 kronor.
Under förutsättning af bifall till hvad jag här ofvan anfördt skulle, derest Förvaltningens
beräkning i öfrigt, såsom jag hemställer, godkännes, för anskaffning af
artillerimateriel erfordras följande belopp:
4 st. lavetter till 12 cm kanoner...................
10 » 8,4 cm kanoner af martinsmetall ..........
.................. kronor | 18,000: - |
................... » | 22,000: — |
Transport kronor | 40,000: — |
18
Femte lmfvudtiteln.
[6]
Skjutförsök
m. m.
[7]
Omarbetning
af krut.
Transport kronor 40,000 | — | |
10 st. lavetter till 8,4 cm. kanoner af martinsmetall .................. | » 12,000 | _ |
Spetsprojektiler............................................................................. | » 70,000 | — |
Artilleriinventarier till kanonbåten Edda .................................. | » 8,400 | — |
. 4 st. 25 mm. kulsprutor mod sjölavetter och ammunition........ | » 28,000 | — |
298 » revolvers ......................................................................... | » 10,430 | — |
4 » tubkanoner ..................................................................... | » 2,000 | — |
Summa kronor 170,830 | — |
och tillstyrker jag alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till
Riksdagen att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1883 anvisa denna summa.
Skjutförsök och inskjutning af kanoner.
Med hänsyn till de tillgångar, som kunde afses för femte lmfvudtiteln fann Eders
Kongl. Maj:t, vid afgifvandet af sistlidet års statsverksproposition, icke skäl att, begära
anslag för skjutförsök och inskjutning af kanoner, för hvilket ändamål Marinförvaltningen
ansett ett belopp af 20,000 kronor erfordras år 1882. Nu bär emellertid flottans
skjutbana vid Karlskrona blifvit färdigbygd och då det är synnerligen angeläget att
inskjutningen af kanoner icke afbrytes, har Marinförvaltningen på grund häraf och
enär det vore af vigt att genom skjutförsök pröfva så väl olika krutsorter till flottans
nyare kanoner som uthålligheten af de kanoner, livilka blifva tillverkade af martinsmetall,
förnyat sin anmälan om i fråga varande behof samt hemstält att för skjutförsök
och inskjutning af kanoner måtte af Riksdagen begäras ett extra ordinarie
anslag för år 1883 af 20,000 kronor; och får jag med afseende å hvad härvid förekommit
biträda denna Marinförvaltningens underdåniga hemställan.
Omarbetning af krut.
Då med de för åren 1881 och 1882 af Riksdagen anvisade medel till omarbetning
af äldre styckekrut till grofkornigt icke kan erhållas för flottans 27 cm kanoner
lämpligt krut till så stor myckenhet att, med inberäkning af redan befintligt förråd,
ens halfva behofvet för dessa kanoner, enligt faststäld utredning, dermed blefve tillgodosett,
har jag, med hänsyn jemväl dertill att det med afseende å produktens
beskaffenhet är af vigt att tillverkningen af grofkornigt krut får oafbrutet, om ock
i mindre skala, fortgå, ansett mig böra tillstyrka, att till nu instundande Riksdag göres
framställning om anvisande å extra stat af medel för omarbetning af krut till belopp
af 30,000 kronor.
Femte hufvudtiteln.
19
Minväsendet.
På sätt jag till statsrådsprotokollet den 5 Januari 1881 anförde, hade Marinförvaltningen
ansett ett belopp af 75,500 kronor vara behöfligt för anskaffning af åtskillig
minmateriel till Karlskrona station. Då emellertid fyllandet af de anmälda behofven
syntes kunna anstå, utom hvad angick dels anskaffningen för 30,000 kronor
af en ångbåt, afsedd för utläggning af multipelkablar, och hvartill medel kundo beredas
från återstoden af anslaget till krigsfartygs byggande samt af en del stångminor
och mingafflar m. in. till en summa af 5,855 kronor, blef endast sistnämnda summa
inberäknad i det belopp, som för minväsendet af 1881 års Riksdag äskades och beviljades.
Med erinran att nyssberörda två belopp, tillsammans 35,855 kronor, sedermera
blifvit af Eders Kongl. Maj:t för sina ändamål anvisade, har Marinförvaltningen
nu framhållit, att behofvet derutöfver af extra ordinarie anslag till minmateriel i vissa
delar qvarstode oförändradt samt anmält att, enligt en af varfsehefen vid Karlskrona
station insänd specificerad uppgift, ytterligare 19,800 kronor vore för ändamålet behöfliga,
så att sammanlagdt 59,445 kronor nu erfordrades för anskaffning af minmateriel
till nämnde station.
Åberopande don utredning rörande behofvet af 14-tums 15-fots Whiteheads minor,
som återfinnes uti ofvan angifna statsrådsprotokoll, har Marinförvaltningen erinrat, att
återstående behofvet af dylika minor numera utgjorde 6 stycken, motsvarande en
kostnad af 37,998 kronor.
Vidare har Förvaltningen, med åberopande att behofvet af bomullskrut dels till
laddningar för samtliga flottan tillhöriga minor och dels i förråd sistlidne år beräknats
till en kostnad af 34,000 kronor, samt att af detta belopp endast 15,806 kronor
blifvit anvisadt, anmält att sålunda för fyllande af flottans behof af bomullskrut i angifna
omfattning erfordrades 18,194 kronor.
Då för åtskilliga andra för minväsendets utveckling nödvändiga arbeten och anskaffningar
m. m. kräfdes i rundt tal 20,400 kronor samt i öfrigt erfordrades 19,885
kronor 75 öre till minpersonalens aflöning, så länge denna personal ansåges böra
qvarstå å extra stat, uppginge slutsumman för behöfligt anslag under år 1883 för
minväsendet till 155,922 kronor 75 öre eller i rundt tal 156,000 kronor.
Hvad angår det anmälda behofvet af 59,445 kronor för anskaffning af minmateriel
vid Karlskrona station, anser jag — då häruti ingår kostnaden dels för reservförråd,
med hvars anskaffande tills vidare lärer kunna anstå, dels för öfningsattiralj,
hvartill enligt mitt förmenande den redan befintliga, för krigsbruk afsedda materielen
[8.J
Minväsendet.
20
Femte liufrudtiteln.
lämpligen bör användas — en nedsättning af 39,645 kronor kunna ega rum och alltså
för i fråga varande behof nu erfordras endast 19,800 kronor.
Jemte det jag anser det ofvan angifna beloppet, 37,998 kronor, böra afses för
tillverkning af ytterligare 6 stycken minor, får jag erinra, att i sammanhang med mintillverkningens
fortgång behofvet af en s. b. skjutbro för minors inskjutning gjort sig
allt mera känbart. Marinförvaltningen har ock upprepade gånger gjort framställning
i ämnet och afgifvit förslag, hvarvid kostnaden beräknats till alternativt 67,096 och
39,041 kronor, beroende af det omfång, i hvilket bostäder för manskapet, minverkstad,
minförrådshus o. s. v. kunde finnas erforderliga; men dels hafva dessa kostnader ansetts
allt för höga, dels har den för brons anläggning föreslagna plats befunnits icke
fullt lämplig, hvarför ock vidare åtgärder i det föreslagna syftet hittills icke blifvit
vidtagna. Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t numera befalt, att postångfartyget
Polhem skall för flottans behof inköpas, hvarigenom erhålles ett minskolefartyg som
derjemte kan inredas dels till bostad för befäl och besättning, dels till minverkstad,
i följd hvaraf annan fast byggnad än sjelfva bron och möjligen en vaktstuga ej behöfves,
lärer kostnaden för skjutbro med tillbehör kunna nedsättas till 20,700 kronor,
hvilket belopp alltså torde få inberäknas uti det extra anslag, som af Riksdagen begäres
för minväsendet.
Bland de behof, hvilka i öfrigt böra skyndsamligen tillgodoses, förekommer uppförandet
af kruthus, minmagasin m. in. å dertill tjenlig plats. "Visserligen är kostnaden
för i fråga varande anläggning i dess helhet ännu icke tillfyllest. utredd; men
då en för ändamålet synnerligen lämplig plats lärer kunna förvärfvas, derest köp
snart kommer till stånd, anser jag den af Marinförvaltningen för minväsendets utveckling
m. m. beräknade summa böra, med afseende härå, höjas till 26,400 kronor.
I likhet med Marinförvaltningen anser jag derjemte erforderliga belopp böra beräknas
för anskaffning af bomullskrut samt för minpersonalens aflöning, nemligen
18,194 kronor för det förra ändamålet och 19,885 kronor 75 öre för det senare.
Sammanlagda kostnaderna för de behof, hvilkas tillgodoseende jag anser icke
kunna undanskjutas, uppgår sålunda till 142,977 kronor 75 öre; och hemställer jag
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i öfverensstämmelse härmed af Riksdagen begära anslag
å extra stat för minväsendet för år 1883, dock till belopp, som för jemnande af
de extra anslagens slutsumma utföres med 142,813 kronor 83 öre.
Farty gsmateriel.
Fartygs- På de skål, hvilka till statsrådsprotokollet den 5 Januari 1881 finnas anförda,
materiel, bemstälde jag i underdånighet det täcktes Eders Kongl. Maj:t, att af det årets riks -
Femte hufvudtitelri.
21
dag begära ett anslag af 2,290,000 kronor till byggande af ett pansarfartyg af den typ,
som uti det af komiterade för afgifvande af förslag till fartygscerter för flottan den
28 Juni 1880 aflåtna betänkande betecknas med bokstafven A, samt att af detta
byggnadsanslag 650,000 kronor måtte anvisas att utgå för år 1882.
Till denna min underdåniga hemställan behagade Eders Kong!. Maj:t, på tillstyrkan
af Statsrådets öfriga ledamöter, lemna nådigt bifall, i öfverensstämmelse hvarmed
ock nådig framställning i ämnet blef till Riksdagen afliden.
I anledning af denna framställning yttrade emellertid statsutskottet i sitt utlåtande
till 1881 års riksdag bland annat följande:
»Först efter den fullständiga utredning, som af den nu samlade sjöförsvarskomitén
är att emotse, kan den frågan väntas blifva tillförlitligen afgjord, hvilken
ställning inom försvaret, sjövapnet för framtiden bör intaga, och på denna frågas
pröfning måste ytterst bero bedömandet hvilka fartygscerter må företrädesvis anses
för våra behof lämpliga. Detta förhållande synes utskottet innebära fullgiltigt skäl
för Riksdagen, att icke för närvarande bevilja medel till någon så stor och dyrbar
fartygsbyggnad som den nu af Kong! Maj:t föreslagna.»
Ehuru jag fortfarande till alla delar vidhåller min förut uttalade åsigt om pansarfartygs
såväl lämplighet som oumbärlighet för våra kusters försvar, har jag likväl
— då statsutskottets ofvannämnda mening jemväl synes hafva delats al flertalet
bland Riksdagens ledamöter, och det sålunda torde kunna antagas att Riksdagen
derpå grundade sitt afslag på den gjorda framställningen samt sjöförsvarskomitén ännu
icke afslutat sina arbeten och alltså enahanda anledning till afslag fortfarande qvarstår
— icke ansett lämpligt att redan till innevarande års Riksdag förnyad framställning
allåtes om medels beviljande till nybyggnad af dylika fartyg.
Deremot torde de ofvan anförda skälen icke kunna åberopas mot anslags beviljande
till byggande af ett öfningsfartyg i stället för den föråldrade ångkorvetten
»Gofle», hvilket fartyg är 34 år gammalt, och enligt hvad af statsrådsprotokollen den
7 Januari 1878 och 8 Januari 1879 framgår, redan då ansågs böra ersättas, och som
nu icke utan misshushållning och i allt fall endast för kortare tid kan lör ändamålsenliga
öfningars utförande med detsamma vidare underhållas.
Behofvet af ett nytt öfningsfartyg i stället för nämnde korvett, hvilket sålunda
länge varit för handen, gör sig för hvarje år alltmer gällande; och hvilken ställning
inom försvaret sjövapnet, än må komma att för framtiden intaga, äro och förblifva
dock fartyg, lämpliga för personalens öfvande, i alla hänseenden lika oumbärliga, och
hvarje uppskof med anskaffandet af sådan öfningsmateriel voro en för befälets och
manskapets utbildande till yrkesskicklighet förlorad tid.
På grund häraf får jag i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen om
medels anvisande till ett nytt öfningsfartyg. Då emellertid, oaktadt önskvärdheten af
det ifrågavarande fartygets snara fullbordande, det med fästadt afseende å dess framtida
varaktighet icke torde vara lämpligt att arbetet dermed på ett år utföres,
har jag ansett att af hela det för fartygets anskaffande erforderliga belopp, beräknadt
Femte Imfvudtiteln.
[10]
Ersättning
för brandskada
å kronovarfvet
i
Karlskrona.
O O
Cj U
att, förutom omkring 170,000 kronor till bestyckning och artilleri-inventarier, uppgå
till 1,480,000 kronor, det för år 1883 erforderliga anslaget kunde inskränkas till
650.000 kronor; cell får jag alltså hemställa det täcktes Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen
begära att till byggande af ett öfningsfartyg måtte å extra stat beviljas
1.480.000 kronor samt deraf anvisas 650,000 kronor att utgå år 1883.
Ersättning för brandskada å kronans varf i Karlskrona.
I nådigt bref af den 6 Augusti 1881 har Eders Kongl. Maj:t befallt Marinförvaltningen
att, i sammanhang med anmälan om de anslag, som bordo hos instundande
Riksdag begäras, jemväl inkomma mod framställning om ersättning för den
skada och förlust, som uppstått i följd af den å kronovarfvet i Karlskrona den 20
Januari 1881 uppkomna eldsvåda. Vid fullgörande af denna befallning- har Marinförvaltningen
erinrat att, enligt varfschefens vid stationen uppgift, denna skada och för
-
lust beräknats sålunda:
Instrument, som tillhört sjöinstrument- och sjökarteförrådct ......... kronor 48,087: 70.
Föremål, som tillhört minkontorets persedeluppbörd in. m........... » 3,041: 17.
Effekter, som tillhört sjökrigsskolan.............................................. » 2 314:__
Effekter, som tillhört materialförrådet.......................................... » 2 427: 38.
Förrådsbyggnadens värde före branden.......................................... » 35,000: —-
Summa kronor 90,870: 25.
Varfschefen hade dock härvid anfört: att det icke syntes vara skäl att ersätta sådana
förstörda sjöinstrument, såsom sextanter, oktanter, kikare och dylikt, hvilka, äldre
och mindre brukbara, flinnos utöfver verkliga behofvet; att glasinstrument, såsom
termometrar och hydrometer, tillsvidare icke behöfdo finnas i förråd till det antal, som
om samtlige fartyg skulle rustas, enär dylika instrument när som helst funnes i allmänna
handeln att tillgå och att kostnaden för dem, som tarfvades utöfver förrådets behållning,
påräknades kunna utgå af årsanslaget till nautiska instrument; att då loggmaskiner
och båtkompasser som oftast förbättrades, det icke vore lämpligt att för
närvarande hafva flera sadana i förråd, än som erfordrades för att kunna dermed
förse det antal fartyg, som i allmänhet årligen utrustades; att andra utländska sjökort
och seglingsbeskrifningar än öfver närmaste farvatten för närvarande icke bordo
anskaffas, emedan fartygsbefälhafvarne alltid voro i tillfälle att förse sig med sådana
kort och beskrifningar, som de under expeditionen funne sig behöfva utöfver dem
de från stationens förråd erhållit; äfvensom att, ehuru materialförrådets träpersedel
-
Femte hafvttdtiteln.
23
uppbörd för tillfället icke borde kompletteras, erforderliga medel dertill dock beräknats
för att, derest ersättning konrme att anvisas, godtgöras materialförrådets behållning;
och hade varfsehefen, på grund häraf, beräknat den erforderliga ersättningen
för reparationer och nyanskaffning af instrument till ................. kronor 35,552: 50.
anskaffning af uppbördspersedlar för minkontoret samt betäckande
af utgifterna för dagsverken och inventering m. m................ » 3,041: 17.
instrument för sjökrigsskolan ........................................................ » 2,314: —
materialförrådets ersättande för uppbrunne persedlar .................... » 2,427: 38.
Summa kronor 43,335: 05.
från hvilken summa dock kunde afdragas befintlig tillgång till underhåll
af nautiska instrument med .................................. kronor 3,000: —
da återstoden utgjorde 40,335: 05.
Denna beräkning har Marinförvaltningen för sin del gillat, med tilläggkikväl att
från ersättningssumman kunde utan olägenhet ytterligare afdragas den af varfsehefen
upptagne post å 2,427 kronor 38 öre för ersättning till materialförrådet och sålunda ersättningsbeloppet
inskränkas till 37,907 kronor 38 öre.
Med åberopande häraf och då undersökningen inför krigsrätt angående uppkomsten
af i fråga varande brand icke gifvit anledning att ställa någon till ansvar
såsom till densamma vållande, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra framställning att till betäckande af i fråga varande kostnader måtte å
extra stat för år 1883 anvisas ett belopp i jenmadt tal af 38,000 kronor.
Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för komitén
för afgifvande af förslag till sjöförsvarets ordnande.
Då Eders Kongl. Maj:t den 19 Juni 1880 beslöt uppdraga åt en komité att af- [H]
gifva förslag till sjöförsvarets ordnande, erhöll tillika Marinförvaltningen befallning för för^kotteatt
af tillgängliga medel förskottsvis utbetala kostnaderna för densamma mot ersätt- ra(le utgifter
ning uppå framdeles skeende anmälan. Enligt inkommen uppgift hafva kostnaderna ^ en^omit^
för denna komité till 1881 års slut uppgått till 49,356 kronor 17 öre;
och ehuru komiténs arbeten ännu icke äro afskräde, har jag likväl icke ansett
denna tidpunkt böra afvaktas för afgifvande af framställning om ersättning för redan
utbetalda kostnader i och för densamma. Jag får alltså i underdånighet hemställa
det Eders Kongl. Maj:t täcktes för detta ändamål af Riksdagen begära ett extra anslag
lör är 1883 till motsvarande belopp.
24
Femte hufrudtiteln.
Uppå tillstyrkan af statsrådets öffige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla hvad nu i
afseende å regleringen af femte hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets
behof blifvit af departementschefen i underdånighet
hemstäldt; och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl.
Maj:t sålunda beslutat finansdepartementet meddelas, för att
läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den afsåge
femte hufvudtiteln och sjöförsvaret.
In fidem protocolli
]j. T/i. Neijber.
Stockholm, K. L. Beckman, 1882.
Femte lnifvudtiteln
25
Bil. A.
Stater
för Lotsstyrelsen och lotsverket år 1883.
|
|
| . <13 | v §. fe- |
|
|
|
|
| CD § | g » 5 | Cfl |
|
A) Aflöiiingsstat. |
| t-1 o: | 5 rZt £ B “ erg | B’Ef § (W M. “ & | 3 3 so |
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
| |
Lotsstyrelsen. |
|
|
|
|
|
|
1 Lotsdirektör och Chef ................ |
| 6,200 | 2,800 | — | 9.000 | /"Efter 5 år kanj |
1 Inspektör ...................................... |
| 4,000 | 2,000 | — | 6.000 | |
1 Sekreterare ................................... |
| 3,000 | 1,500 | — | 4.500 | \ Efter 5 år kan i |
1 Kamererare................................... |
| 3,000 | 1.500 | — | 4,500 | t lönen höjas med! |
1 Registrator ................................... |
| 1.800 | 1.200 | — | 3,000 | /efter 10 år med'' |
1 Notarie........................................ |
| 1,800 | 1.200 | — | 3,000 | kronor. |
1 Ombudsman................................... 1 Revisor och bokhållare.................... |
| — | — | 2.000 | 2,000 3,000 |
|
| 1.800 | 1.200 | — | 1 lönen höjas med! | ||
| 3.000 | |||||
1 Dito dito .................... |
| 1.800 | 1.200 | — | /efter 10 år med; | |
1 Kassör och bokhållare ................... |
| ce — O | 1,200 | 500 | 2,500 | 1 ytterligare 500; |
1 Materialförvaltare .......................... |
|
| — | 2,000 | 2,000 |
|
1 Ofverfyringeniör ........................... |
| 3,500 | 2,000 | — | 5,500 | I Efter 5 år kan |
1 Förste Fyringeniör........................ |
| 2,500 | 1,500 | — | 4.000 | 1 lönen höjas med |
1 Fyringeniör................................... |
| 2.500 | 1,000 | — | 3,500 | /efter 10 år med 1 ytterligare 500 |
2 Dito ................................... Vikariatsersättningar samt arvoden och | flitpenningar åt | 5,000 | 2,000 |
| 7,000 | 1 kronor. |
extra ordinarie tjensteman ........... |
| — | — | — | 4,500 |
|
1 Förste Vaktmästare ....................... |
| 800 500 | 300 300 | — | 1,100 800 |
|
1 Vaktmästare ............................... |
| — | 1 lönen höjas med | |||
|
|
|
|
|
| (lOO kronor. |
| Summa | — |
| — | 68,900 |
|
3
26
Femte hnfvudtiteln
|
| H-3 |
|
|
|
|
|
| © | s| |
|
|
|
| tr1 5" | a e+- s-e§: | p: ^ | ff2 3 | Summa. |
|
|
| S5 «'' • CTQ i | a'' §• "p s, CQ | p |
|
|
Transport | __ | _ | _ | _ | 68,900 |
|
Lotsverket. |
|
|
|
|
| |
Befäl. |
|
|
|
|
|
|
1 Lotskapten i Stockholm........................... | 3,000 | 1,000 | 500 | 4,500 |
|
|
2 D:o i Göteborg och Malmö .................... | 6,000 | 2,000 | 1,000 | 9,000 |
|
|
1 D:o i Norrköping...................................; | 3,000 | 500 | 400 | 3,900 |
|
|
4 Iko i Kalmar, Visby, Sundsvall och Luleå... | 12,000 | 2,000 | 1,600 | 15,600 |
| Efter 5 år kan |
Underbefäl. |
|
|
|
|
| lönen höjas med |
1 Öfverlots af lista grad i Stockholm............ | 1,200 | 1,300 | — | 2,500 |
| efter 10 år med i |
3 D:o d:o i Göteborg, Malmö och Sundsvall ... | 3,600 | 3,900 |
| 7,500 |
| |
1 D:o d:o i Norrköping .............................. | 1,200 | 800 | — | 2,000 |
|
|
1 D:o d:o i Kalmar................................. | 1,200 | 800 | — | 2,000 |
|
|
1 D:o d:o i Visby ................................. | 1,200 | 300 | — | 1,500 |
|
|
1 D:o d:o i Luleå ................................. | 1,200 | 300 | — | 1,500 |
| . |
1 Eko af 2:dra grad, på större lotsplats......... | 800 | 200 | _ | 1,000 |
| I |
Högst 7 öfverlotsar af 2:a grad .................. | 5,600 | 1,400 | _ | 7,000 |
| /Jemte lotslott. |
70 fyrmästare med löner å 800 kr. och tjenstgöringspeuningar å |
|
|
| |||
högst 600 kr..................................... |
|
|
| 79,500 | 137,500 |
|
|
|
|
|
|
| |
O Ålder stillägg. |
|
|
|
|
|
|
Till Lotsstyrelsens embets- och tjensteman samt befäl och under- |
|
|
| |||
befäl vid lotsverket, förslagsvis.............. |
|
|
| 18,100 |
|
|
Lotsbetjeningen. |
|
|
|
|
|
|
Till arvoden åt lotsförmän å högst 500 kronor samt till uppmun- |
|
|
| |||
tringspenningar åt erforderligt antal kronolotsar | å högst 540 |
|
|
| ||
kronor och till förhöjda uppmuntringspenningar åt mästerlotsar |
|
|
| |||
å 100 kronor, allt för år rälcnadt ........ |
|
|
| 186,300 |
|
|
Fyrbetjeningen. |
|
|
|
|
|
|
Till aflöning åt erforderlig personal äfvensom till proviant åt perso- |
|
|
| |||
nalen å fyrskeppen m. m........................ |
|
|
| 167,915 |
|
|
Transport | 372,315 | 206.400 |
|
Femte hafva dtiteln
27
Transport Undervisningsanstalter. Till arvoden åt lärare och lärarinnor vid skolor för lots- och fyrbetje-ningens barn....................................................................... | 1 372,815 4,500 | - | 206,400 | — |
LotsverTcets ångfartyg. Till aflöning och portionsersättning åt befälhafvare, underbefäl och be- j | 25,690 |
|
|
|
Personalen vid lifräddnmgsanstalterna. Till arvoden åt uppsyningsman, båtstyraro, roddare och räddningsman-skap .................................................................................. | 4,452 |
| 406,957 |
|
B) Öfvergångs- och indragningsstat. |
|
| 613,357 | — |
Till f. d. Lotsdistriktehefon A. G. Nordonskjöld .............................. » » » C. W. B. J. Forsell ............................. » Lotsfördelningschefen''L. I. Cronstrand..................................... » » H. A. Natt och Dag............................... » » E. A. Pihl .......................................... | 3,500 2,666 896 896 896 | 67 50 50 50 |
|
|
» Underbefäl och gemenskap.................................................... | 8,856 83,707 | 17 | 92,563 | 17 ! |
C) Pensionsstat. |
|
| ||
Till fylnadspensioner för Lotsstyrelsens ombets- och tjensteman samt | _ | ____ | 30,000 | _ |
D) Underhålls- och omkostnadsstat. |
|
|
|
|
Till underhåll af fyr- och lotsbyggnader, sjömärken, fartyg och båtar m. m. förslagsvis................................................................... Särskilda omkostnader................................................................. | 342,039 72,040 | 83 | 414,079 | 83 |
E) För lotsverkets utveckling |
|
| ||
afsättes till Kongl. Maj:ts disposition............................................ | — | — | 50,000 | — |
F) Indelta räntor. |
|
|
|
|
Friheter och ersättningar ......................................................... | — |
| 409 | — |
Summa Kronor | — |
| 1,200,409 | |— |
Bil. B.
Tabell, utvisande de fasta löner och ålderstillägg, som skulle tillkomma nedan nämnda personer samt de pensionsbelopp, som vid olika ålder böra till dem utgå.
~ |
|
|
|
|
|
| Vid tiden för | skyldighet att från tjensten söka afsked. |
| |||||
|
| liden | Vid 55 ars ålder. | Om ålderstillägg icke | Om ett ålderstillägg | Om två ålderstillägg | ||||||||
| lön. | tillägg. |
|
|
|
| ätnjutes. |
|
| ätnjutes. |
|
| atnjutas. |
|
|
|
|
| Fyinads- |
| Pension. | Fyinads- | Summa. | Pension. | Fyinads- | Summa. | Pension. | Fyinads- | Summa. |
Kanyl. Lotsstyrelsen. |
|
|
| pension. |
|
| pension. |
|
| pension. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Lotsdirektör................................................................................ | 6,200 | —_ | 3,100 | 1,550 | 4,650 | 3,100 | 3,100 | 6,200 | — | — |
| — | — | — |
Inspektör ..................................................................................... | 4,000 | 1 å 500 | 2,133 | 1,067 | 3,200 | 2,133 | 1,867 | 4,000 | 2,133 | 2,367 | 4,500 | — | — | — |
| 3,000 | 2 ä 500 | 1,600 | 800- | 2,400 | 1,600 | 1,400 | 3,000 | 1,600 | 1,900 | 3,500 | 1,600 | 2,400 | 4,000 |
Registrator................................................................................. | 1,800 | 2 ä 500 | 960 | 480 | 1,440 | 960 | 840 | 1,800 | 960 | 1,340 | 2,300 | 960 | 1,840 | 2,800 |
Kamererare ................................................................................ | 3,000 | 2 ä 500 | 1,600 | 800 | 2,400 | 1,600 | 1,400 | 3,000 | 1,600 | 1,900 | 3,500 | 1,600 | 2,400 | 4,000 |
Revisor och bokhållare ........................................................... | 1,800 | 2 ä 500 | 960 | 480 | 1,440 | 960 | 840 | 1,800 | 960 | 1,340 | 2,300 | 960 | 1,840 | 2,800 |
Kassör och bokhållare .................................................................. | 800 | 2 ä 500 | 533 | 267 | 800 | 533 | 267 | 800 | 533 | 767 | 1,300 | 533 | 1,267 | 1,800 |
Öfverfyringeniör .......................................................................... | 3,500 | 2 ä 500 | 1,867 | 933 | 2,800 | 1,867 | 1,633 | 3,500 | 1,867 | 2,133 | 4,000 | 1,867 | 2,133 | 4,000 |
Fyringeniör................................................................................... | 2,500 | 2 ä 500 | 1,333 | 667 | 2,000 | 1,333 | 1,167 | 2,500 | 1,333 | 1,667 | 3,000 | 1,333 | 1,667 | 3,000 |
Förste vaktmästare ....................................................................... | 800 | — | 533 | 267 | 800 | 533 | 267 | 800 | — | — | — | — | — | — |
Vaktmästare................................................................................... | 500 | 1 ä 100 | 333 | 167 | 500 | 333 | 167 | 500 | 333 | 267 | 600 | ---- | — | — |
Befäl och underbefäl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lotskapten....................................................................................... | 3,000 | 2 ä 500 | 1,600 | 800 | 2,400 | 1,600 | 1,400 | 3,000 | 1,600 | 1,900 | 3,500 | 1,600 | 1,900 | 3,500 |
Öfverlots af lista grad .................................................................. | 1,200 | 2 ä 500 | 667 | 333 | 1,000 | 667 | 533 | 1,200 | 667 | 1,033 | 1,700 | 667 | 1,033 | 1,700 |
öfverlots af 2:dra grad.................................................................. | 800 | — | 533 | 267 | 800 | 533 | 467 | 1,000 | — | — | — |
|
| — |
| Fyrmästare ..................................................................................... | 800 | — | 533 | 267 | 800 | 533 | 467 | 1,000 | 1 | — |
|
|
| — |
Sjette hufvudtiteln.
Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms slott den 9 Januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre IIochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna
under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande
anslagstitlarne:
Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Sjette hufyudtitelu.
Ordinarie anslag.
Kommerskollegium.
[1—2]. Uti mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den 5
Rätt för Januari 1881 erinrade jag derom att eu slutlig lösning af frågan om
^egZTatt" Kommerskollegiets indragning icke kunde åvägabringas innan åtskilliga
disponera hyllande lagförslag, deribland det angående ny grufvestadga, kommit
lediga laner, j det sl{ick5 att de kunde hos Eders Kongl. Maj:t till afgörande an
neförbättrin
mälas’ oc^ J*ag omnämnde tillika, att det från Högsta Domstolen införKommers-
fordrade utlåtande öfver nyss berörda förslag då icke hunnit afgifva^.
samt^^Ts Detta utlåtande har visserligen sedermera inkommit under senare hälfSamstateTJS
ten af år 1881, men vid granskning af förslaget har jag, såsom jag
den 4 i denna månad hade nåden att inför Eders Kongl. Magt
till statsrådsprotokollet anföra, kommit till den uppfattning, att inmutningsrätten
numera skulle kunna, utan men för bergverksnäringen, alldeles
afskaffas, och deraf funnit mig förhindrad att till Eders Kongl.
Maj:ts pröfning framlägga berörda förslag, hvilket är bygd! på grundsatsen
om inmutningsrättens bibehållande, utan har jag i stället låtit
inom departementet uppgöra ett nytt förslag till grufvelagstiftning.
Öfver detta nya förslag hafva åtskilliga myndigheter nyssnämnda dag
erhållit Eders Kongl. Maj ds befallning att yttra sig, och är det icke
sannolikt att deras yttranden inkomma så tidigt, att jag kan få föreslå
framställning i ämnet till innevarande års riksdag. Det ofvan angifna
hindret mot framläggande af förslag till kollegiets indragning qvarstår
således ännu. Uti samma här förut åberopade yttrande till statsrådsprotokollet
uttalade jag äfven den mening, att den omständigheten att
frågan om kollegiets indragning icke kunde komma till afgörande icke
behöfde lägga hinder i vägen för att redan derförinnan från kollegiet
till andra myndigheter öfverflytta göromål af den art, att desamma
kunde lika väl af andra än kollegiet handläggas, och hvilka icke berördes
af några förestående lagförändringar, och jag ansåg, att till dessa
göromål borde i främsta rummet hänföras bestyret med upprättandet
af statistiska redogörelser rörande handeln, fabrikerna och bergverksröreisen,
hvilket bestyr enligt sin natur borde tillkomma den myndighet,
som har den officiella statistiken i öfrigt sig anförtrodd eller Sta
-
3
Sjette hufrudtiteln.
tistiska Centralbyrån. Vid den närmare utredning af ärendet, som under
sistlidet år egt rum, har det emellertid visat sig, att den ifrågavarande
öfverflyttningen skulle nödvändiggöra en betydlig tillökning i
Statistiska Centralbyråns stat, under det att endast en relativt ringa
nedsättning i kollegiets kunde företagas, så länge samtliga öfriga kollegiet
tillhörande ärenden skola af detsamma handläggas, och att denna
öfverflyttning således ej skulle kunna genomföras utan en förökad
statsutgift. Jag anser mig derföre icke nu böra förelägga Eders Kongl.
Maj:t något förslag derom, utan torde dermed böra få anstå till dess
frågan om Kommerskollegiets indragning kan i sin helhet afgöras.
Vid sådant förhållande och då för nöjaktigt upprätthållande af
de kollegiet åliggande göromål är nödigt, att kollegiet äfven under
nästkommande år må kunna förfoga öfver samma arbetskrafter som
hittills, torde i afseende å kollegiet böra hos Riksdagen för år 1883
utverkas samma medgifvanden som för innevarande och flera föregående
år blifvit lemnade, likasom ock, då någon lönereglering för bergmästarne
icke kan genomföras så länge frågan om ny grufvestadga
ännu är oafgjord, de bland bergmästarne, hvilka icke äro med boställen
försedde, samt tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra under
nästkommande år komma i åtnjutande af löneförbättring i likhet med
hvad för flera föregående år egt rum.
Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att
dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra
ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende
å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1883, i den mån de för bestridande af
göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.
Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela
Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och
tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1883 till samma belopp som för innevarande år beviljats,
på extra stat för år 1883 anvisa 8,740 kronor;
dels ock likaledes på extra stat för år 1883 anvisa såsom tillfällig
löneförbättring för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre
tjenstemän vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående
löner eller tillsammans 2,420 kronor.
4
Sjette hufmdtiteln.
[3]
Anslag till
rikets ekonomiska
kartverk.
Rikets ekonomiska kartverk.
Den af Eders Kongl. Maj:t med anledning af 1880 års Riksdags
anhållan tillsatta kommission för de allmänna kartarbetena, hvilken fått
sig anbefaldt, bland annat, att anordna och låta verkställa praktiska
försök för att utröna hvilka besparingar af tid och kostnader må kunna
ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken till
ett kartverk med begagnande af en gemensam fältmätning och billiga
reproduktionsmetoder, afgaf den 22 Januari 1881 redogörelse för hvad
kommissionen dittills i berörda afseende åtgjort, och tillåter jag mig
att ur denna arbetsberättelse i minnet återkalla följande:
Då kommissionen ansåg af högsta vigt, att omförmälda försök,
synnerligast i hvad de rörde förändrade arbetsmetoder ute å fältet,
inom möjligast korta tid kunde bringas till fullbordan utan vidare förryckningar
i de ordinarie kartarbetenas fortgång än hvad af omständigheterna,
oundgängligen påkallades, beslöt kommissionen, ätten samfäld
ekonomisk-topografisk fältmätning i skalan 1 : 20,000 samt i förening
med höjdmätning skulle utföras öfver ett område, inom hvilket triangelmätning
och afvägning redan blifvit verkstälda till den omfattning,
att tillräckligt antal stödjepunkter förefunnes såväl för stomkartans
sammansättning som för de ytterligare höjdbestämmelser, hvilka i sammanhang
med fältmätningen borde utföras. Dessutom borde detta område,
inom en ej alltför stor utsträckning, erbjuda den omvexling mellan
öppen och odlad samt bruten och skogbeväxt terräng, som erfordrades
för att genom bearbetandet af en relativt mindre yta kunna draga
någorlunda sannolika slutsatser i fråga om tid och kostnad för större
områdens kartläggning. Såsom bäst uppfyllande dessa fordringar utvaldes
den redan förut såväl ekonomiskt som topografiskt kartlagda
trakt inom Hellestads och Tjellmo tingslag af Östergötlands län, som
inrymmes å de ekonomiska kartbladen Tjellmo och Skönnarbo, hvarförutom,
då en fullständig ekonomisk beskrifning öfver Tjellmo socken
ansågs böra upprättas, fältmätningen äfven borde utsträckas öfver de
delar af nämnda socken, hvilka inskjuta å angränsande kartblad. Genom
valet af denna trakt afsåga äfven att vinna den fördel, att de
efter den nya metoden utförda arbeten måtte kunna efter deras fullbordande
jemföras med efter annan metod redan upprättade kartor,
hvilken jemförelse sannolikt borde lemna värdefulla bidrag för lösningen
5
Sjette hnfrodtiteln.
af de med försöksarbetena sammanhängande frågor. Arealen af det
område, som enligt kommissionens sålunda fattade beslut skulle kartläggas,
utgjorde omkring 2,5 qvadratmil. Kommissionen både härvid
ingalunda förbisett, att valet af en icke undersökt trakt äfven kunde
erbjuda vissa fördelar, såsom att man undveke att befara någon sådan
vägledning af redan förut utförda arbeten, som kunde i någon mån
minska tillförlitligheten af de på försöksarbetena grundade beräkningar,
samt att dessa försöksarbeten, om de förlädes till en sådan trakt, skulle
komma framtida kartarbeten till godo; men då dessa fördelar icke
kunnat vinnas utan fullkomligt uppgifvande af flera af de här förut
uppräknade högst väsentliga vilkor och framför allt skulle betingat vida
större rubbningar, än hvad nu blifvit fallet, i planen för de ekonomiska
och topografiska arbeten, hvilka redan voro under utförande, hade
dem ej kunnat tillmätas någon större betydelse, helst kommissionen,
i hvad det befarade tillgodogörandet af förut befintliga kartor vidkomme,
såväl genom försegling som genom uttrycklig föreskrift till
arbetets ledare för sin del gjort sig förvissad om, att något sådant
användande af förut befintliga arbeten, som skulle kunna hafva något
egentligt inflytande på tiden och sättet för det nya arbetets utförande,
icke skulle komma att ega rum.
De för stomkartan erforderliga transporteringar af landtmätarekartor
hade bedrifvits med den skyndsamhet, att arbetet i orten i och
för denna stomkartas sammansättning kunde den 1 Augusti 1880 börjas
och hvarvid, förutom tre kartografer af ekonomiska kartverkets personal,
en officer och två civila biträden från Generalstabens topografiska
afdelning användes, i afsigt att på samma gång bibringa dessa
tre sistnämnde, hvilka skulle deltaga i 1881 års fältmätningsarbeten,
nöjaktig insigt i de för dem nya förrättningar och metoder, på hvilka
den rent ekonomiska kartläggningen grundades. Stomkartarbetet i
orten afslutades i slutet af påföljande September månad, sedan i och
för erhållandet af stöd af de utanför det egentliga området belägna
triangelpunkter åt detta arbete måst gifvas en utsträckning af omkring
4,5 qv.-mil, af hvilka 0,53 mil blifvit till följd af bristande eller felaktiga
geometriska kartor nymätta. Till ytterligare stöd för kartans sammansättning
hade s. k. vägmätningar, sammanbindande de trigonometriska
punkterna, blifvit efter grafisk metod utförda till en längd af
något öfver 12 mil, hvarjemte för att utröna såväl den olika grad af
precision som den skilnad i tid och kostnad, som uppstode vid olika
mätningsmetoder, en vägsträcka af omkring 2,5 mil äfven uppmätts
medelst nivelleringsteodolit.
6
Sjette hufvudtiteln.
Uti underdånigt memorial den 26 sistlidne November anmälde kartverkskommissionen
vidare, att, sedan i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de i förberörda berättelse angifna grunder fältmätningsarbeten blifva
under sistlidne sommar efter olika metoder utförda, kommissionen
för vinnandet af fullt tillförlitliga utslag öfver dessa metoders olika
företräden, såväl i afseende å resultatens beskaffenhet som kostnaderna,
ansett lämpligt och nödigt att låta i tryck efter olika metoder framställa
de under sommaren upprättade konceptkartorna. Först sedan
de i sådant hänseende pågående gravering^- och tryckningsarbeten afslutats
och de i tryck fullbordade kartorna blifvit för kartverkskommissionen
tillgängliga, kunde afgörande öfverläggningar företagas och
med bestämdhet afgöras, huruvida några ytterligare försöksarbeten blefve
erforderliga. Innan sådant skett vågade kommissionen icke uttala den
förhoppning att kunna till Eders Kongl. Maj:t afgifva slutligt yttrande
i så god tid, att något derpå grundad! förslag rörande i fråga satta
förändringar i de allmänna kartverkens organisation m. in. skulle kunna
framläggas för innevarande års riksdag.
Då kartverkskommissionen således ännu icke afslutat sina arbeten
och af hvad jag ur kommissionens senaste yttrande tillåtit mig anföra
framgår, att något slutligt förslag till landtkartverkets ordnande svårligen
torde hinna framläggas under loppet af årets riksdag, lärer någon
ändring i planen för de båda ekonomiska kartverken ännu icke böra
i fråga sättas, utan synas dessa böra äfven under år 1883 fortgå i hufvudsakligen
enahanda omfattning som hittills.
För dessa båda kartverk — det för mellersta och södra delarne
af riket och det för Norrbottens län — har afdelningschefen för generalstabens
topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial
af den 19 nästlidne November afgifvit förslag till inkomst- och utgiftsstat;
och har Eders Kongl. Magt, sedan kartverkskommissionen i ärendet
sig yttrat, den 8 sistlidne December faststält utgiftsstater för innevarande
års ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa af 67,300
kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne af riket, samt
å 32,600 kronor för arbetena inom Norrbottens län.
Till dessa utgifter äro att påräkna:
för mellersta och södra delarne af riket:
beräknad behållning för år 1881 6,000 kronor, anslag på ordinarie
stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget
till landtmäteristaten besparade 23 andra landtmätarelöner 20,700 kronor
samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1881 försålda kartor
200 kronor eller sammanräknadt 77,900 kronor; och
Sjette hiifyiidtiteln.
7
för Norrbottens län:
motsedd behållning af 1881 års anslag 1,300 kronor, anslag på extra
stat 31,000 kronor samt beräknad inkomst för försäljning af kartor
300 kronor eller tillsammans 32,600 kronor.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut af nyssberörda dag skola af
den uppstående behållningen bestridas kostnaderna för kartverkskommissionens
verksamhet under år 1882.
Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under
år 1883 borde af Riksdagen äskas, anförde afdelningschefen för generalstabens
topografiska afdelning, hurusom stora svårigheter nu mötte
vid utredning af hvad i sådant hänseende vore bedröfligt, då allt berodde
på det beslut, Eders Kongl. Maj:t kunde komma att fatta angående
det vidare bearbetandet af landtkartverken. Emedan möjligt
vore att kartverkskommissionen i början af år 1882 till Eders Kongl.
Maj:t inkomnre med det utlåtande och de utredningar, Indika det åligger
kommissionen att afgifva, och att således frågan om kartverkens
vidare bearbetande vore afgjord innan 1883 års arbetsplan skulle uppgöras,
torde det ock vara nödvändigt att då i och för arbetspersonalens
förökning och för möjliggörande af förändrade arbetsmetoder, om
så skulle anses behöfligt, hafva medel att tillgå. Skulle åter frågan
om sättet för landtkartverkens bearbetande ej vara afgjord vid ofvan
angifna tid, blefve visserligen deraf en följd, att en bestämd plan för
dessa kartverks arbeten under 1883 års sommar ej fullständigt kunde
uppgöras på nu föreskrifven tid, under November månad 1882; men
oberoende af detta komme antagligen arbetena under år 1883 att
ordnas så, att omkostnaderna för dem ej blefve mindre, kanske något
större än för år 1882. Med anledning häraf har afdelningschefen anhållit,
det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det nu
utgående extra anslaget för det allmänna ekonomiska kartverket af
45,000 kronor måtte beviljas äfven för år 1883.
Beträffande arbetena inom Norrbottens län har afdelningschefen
meddelat, att, med tillämpning af de i nådiga brefvet den 16 Juni 1875
gifna bestämmelser angående aflöningsvilkoren för den vid rikets ekonomiska
kartverk anstälda personal, Kartografen L. Lind från och
med den 1 Januari 1883 skall uppflyttas till högre arfvodesklass, eller
från ett ärligt arfvode af 1,500 till 2,000 kronor. Denna ökade arfvodesutgift
under år 1883 kunde måhända tyckas ej böra hafva något
känbart inflytande å tillgångarna för detta kartverks fortgång; men då
under nämnda år eu betydligare utgift vore att emotse i och för gravyr
-
[4].
Användande
af indragna
kronofogde-,
häradsskrifvare-
och
länsmanslöner.
8 Sjette hufvudtiteln.
omkostnader, har afdelningschefen ansett sig böra föreslå, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att det
för bearbetande af Norrbottens läns ekonomiska kartverk beviljade
anslag måtte för år 1883 höjas från 31,000 kronor till 31,500 kronor.
Kartverkskommissionen har förordat afdelningschefens förslag.
Då, på sätt afdelningschefen erinrat, ännu icke med någon visshet
kan bestämmas i hvilken utsträckning de ekonomiska kartarbetena i
mellersta och södra delarne af riket komma att under år 1883 bedrifvas,
synes någon ändring i det hittills utgående anslaget icke böra i fråga
sättas. Skulle någon behållning uppstå, torde densamma böra användas
till fyllande af kostnaderna för det topografiska kartverket, för hvars
arbeten, såsom chefen för landtförsvarsdepartementet till dagens statsrådsprotokoll
anfört, de för detta kartverk anvisade medel icke förslå.
Hvad åter Norrbottens läns ekonomiska kartverk angår, lärer det för
den omnämnda arfvodesförhöjningen erforderliga belopp af 500 kronor
kunna genom kartförsäljning eller annorledes beredas utan att någon
förhöjning i anslaget göres nödvändig.
Jag hemställer alltså, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1883 anvisa dels till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län
31,000 kronor dels ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar
af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,
att möjligen uppstående behållning å det sistnämnda anslaget
må få användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska
kartverket.
Landsstaterna i länen.
Till nådig pröfning föreligga för närvarande åtskilliga, af vederbörande
länsstyrelser gjorda samt af Kammarkollegiet och Statskontoret
förordade framställningar om bildande af nya fögderier och länsmansdistrikt.
Bland dessa torde i främsta rummet böra vara förtjenta
af uppmärksamhet framställningarna från Yermlands, Elfsborgs, Norrbottens,
Vesterbottens och Blekinge län.
Yermlands län, innefattande sju domsagor och egande en areal af
nära 166 qvadratmil samt en befolkning, som vid 1880 års utgång,
städernas invånare oräknade, uppgick till 252,960 personer, är förde
-
Sjette liufvudtiteln. 9
ladt i 6 fögderier och 17 länsmansdistrikt, hvadan i medeltal belöper
på hvarje fögderi 27,66 qvadratmil och 42,160 personer och å hvarje
länsmansdistrikt 9,76 qvadratmil och 14,880 personer. Af fögderierna
äro Vestersysslets fögderi, som utgöres af Jösse härad och Fryksdals
nedre tingslag, med en befolkning af 61,575 personer på 29,12 qvadratmil,
det till folkmängden största. Det vidsträcktaste åter, med en areal af 56,27
qvadratmil och en befolkning af 45,225 personer, är Norrsysslets fögderi,
som består af Fryksdals öfre tingslag och Elfdals härad. Myndigheterna
hafva nu hemstält, att berörda båda fögderier med afseende
å deras stora folkmängd och areal samt svårigheten, om icke omöjligheten
för kronofogdarne derstädes att på ett tillfredsställande sätt fullgöra
sina göromål sålunda minskades att Fryksdals härads båda tingslag
(med en areal af 23,88 qvadratmil och en befolkning af 42,468 personer)
derifrån utbrötos och sammanslogos till ett nytt fögderi, Fryksdals
fögderi, hvarigenom den fördel jemväl vunnes, att dessa båda
tingslag, som bildade en domsaga, äfven blefve i administrativt hänseende
förenade. Vidare är föreslaget dels att Elfdals öfre tingslags
vidsträckta länsmansdistrikt (innehållande 26,88 qvadratmil med en befolkning
af 10,769 personer), hvarest alltsedan år 1877 en extra länsman
måst anställas, blefve deladt i två distrikt, så att Njr och Dalby
socknar, med en befolkning af 6,587 personer, bildade det ena samt
Norra och Södra Finskoga socknar jemte Nyskoga kapell, med en befolkning
af 4,182 personer, det andra, dels ock att Fryksdals nedre
tingslags länsmansdistrikt (innehållande 11,76 qvadratmil med 26,823
personer), som hade 22 mil landsväg och en talrik, rörlig befolkning,
som i andra orter sökte arbetsförtjenst, hvilket förorsakade att länsmannen
för utskyldernas indrifvande finge göra särdeles vidsträckta
resor och icke utan biträde kunde uppehålla tjensten, jemväl måtte
delas i två länsmansdistrikt med sjön Fryken till gräns mellan båda.
För dessa regleringar, hvilkas behöflighet torde vara uppenbar, skulle
således erfordras inrättandet af en kronofogde- och en häradsskrifvaresamt
två länsmanstjenster.
Uti Elfsborgs län är i fråga satt bildandet af två nya länsmansdistrikt,
det ena omfattande Trollhättans socken i Väne härad och det
andra Vårviks, Torrskogs, Årtemarks och Nössemarks socknar af Vedbo
härad. Trollhättans socken^ med de många der belägna industriella
verk och inrättningar eger en lös arbetarebefolkning, uppgående till
öfver 3,500 personer. Inom det vidsträckta Vedbo härad, med en befolkning
af 27,026 personer, finnas för närvarande endast två ordinarie
Biksd. Prot. 1882. 1 Smil 1 Afd. 2
10
Sjette hufvud titeln.
länsmän, och det har ock redan befunnits nödvändigt att såväl der som
vid Trollhättan anställa extra länsmän.
Enahanda åtgärd har ock allt sedan 1877 befunnits nödvändig
inom Pajala länsmansdistrikt af Norrbottens län. Detta distrikt har
visserligen en folkmängd af endast 3,901 personer, men dess areal
utgör ej mindre än 56,92 qvadratmil; och vid sådant förhållande är det,
enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet vitsordat, med
hänsyn till de ofantliga afstånd en och de många indrifningarna inom
distriktet omöjligt för en person att såsom sig bör derstädes uppehålla
länsmanstjensten.
Jemväl inom Vesterbottens län hafva sedan flera år tillbaka måst
anställas extra länsmän, eu inom Byske socken samt en inom Malå
socken, och då erfarenheten till fullo ådagalagt behofvet att särskilda
länsmän fortfarande varda derstädes anstälda, torde, på sätt Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länet hemstält samt Kammarkollegium och
Statskontoret förordat, två nya länsmansdistrikt böra inom länet inrättas,
omfattande det ena Byske socken med en ytvidd af 9,23 qvadratmil
och en folkmängd af 6,116 personer och det andra Malå socken
med en ytvidd af öfver 17 qvadratmil och en folkmängd af 1,508 personer.
För närvarande tillhöra dessa socknar, Byske Skellefteå norra
länsmansdistrikt och Malå Norsjö länsmansdistrikt, af hvilka det förra
är det folkrikaste och det senare det till ytvidden största bland länets
länsmansdistrikt. Af myndigheterna är visserligen föreslaget att ytterligare
en länsmanstjenst skulle inom ifrågavarande län inrättas, nämligen
för Tärna kapellförsamling, men med afseende å församlingens
ringa folkmängd, 921 personer, torde härmed ännu böra någon tid anstå.
Hvad slutligen vidkommer Blekinge län, hvars landtbefolkning vid
1880 års slut utgjorde 111,370 personer och hvilket nu är deladt i 4
domsagor, men endast 2 fögderier med tillhopa 9 länsmansdistrikt,
hafva myndigheterna erinrat, att detta län vore af alla rikets-län, med
undantag af Vermlands, sämst lottadt i afseende på antalet kronobetjente,
hvarföre en tillökning i antalet kronofogde- och länsmanstjenster
vore oundgängligen nödvändig, helst hvad länsmännen beträffade
desse tjenstemän för ordningens upprätthållande, hvilket i anseende
till befolkningens rörliga och lifliga lynne ingalunda vore lätt, ej kunde
påräkna något synnerligen verksamt biträde af kommunalpolisen. Det
är derföre föreslaget, att länets östra fögderi, bestående af östra och
Medelstads härad, hvars folkmängd med 13,896 personer öfverstiger
vestra fögderiets och der kronofogdetjensten så väl i följd deraf som
af det betydligt större antal brott, som i detta fögderi föröfvades, re
-
11
Sjette hufvudtiteln.
dan nu vore i hög grad svårskött, skulle delas i två fögderier, Ostra
härads och Medelstads härads, samt att länsmansdistriktens antal skulle
ökas från nio till tretton. Nuvarande Kristianopels och Ramdala distrikt
i Östra härad, Tvings distrikt i Medelstads härad, Hobj distrikt i
Bräkne härad, Gammalstorps distrikt i Listers härad och Asarums distrikt,
tillhörande både Bräkne och Listers härad — af hvilka hvartdera
utgör ett tingslag med tingssammanträden, som samtidigt börjas, hvadan
länsmannen i detta distrikt svårligen kan längre nöjaktigt fullgöra
de honom såsom allmän åklagare och tingsuppvaktande åliggande
skyldigheter — skulle nämligen delas i tio distrikt, omfattande Kristianopels
distrikt: Kristianopels köping och socken samt Torhamns
och Sturkö socknar; Ramdala distrikt: Ramdala, Jemjö och Lösens
socknar; Augerums nya distrikt: Augerums och Rödeby socknar; Tvings
distrikt: Tvings och Eringsboda socknar; Fridlefstäds nya distrikt: Fridlefstads
och Sillhöfda socknar; Hoby distrikt: Hoby och Öljehults socknar;
Hellaryds nya distrikt: Hellaryds och Åryds socknar; Asarums distrikt:
Asarums socken och Mörrums socknedel i Bräkne härad; Gammalstorps
distrikt: Gammalstorps och Elleholms socknar jemte Mörrums
socknedel i Listers härad samt Mjelby nya distrikt: Mjelby, Ysane
och Sölvesborgs socknar. De återstående tre distrikten, Hjortsberga,
Ronneby och Gemsjö, skulle förblifva oförändrade.
Om än med den i fråga satta delningen af Östra och Medelstads
fögderi i två fögderier synes möjligen kunna ännu någon tid anstå,
lärer deremot länsmansdistriktsregleringen böra så snart som möjligt
genomföras.
För inrättandet utaf de af mig nu, såsom företrädesvis behöfliga
omnämnda nya fenster, eller en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst
i Vermlands län, två länsmanstjenster i samma län, två länsmanstjenster
i Elfsborgs län, en länsmanstjenst i Norrbottens län, två
länsmanstjenster i Vesterbottens län och fyra länsmanstjenster i Blekinge
län, kunna nödiga medel utan någon ökad kostnad för statsverket
beredas från de aflöningsbelopp, som blifvit eller blifva tillgängliga
genom de af Eders Kongl. Maj:t redan beslutade regleringar inom
andra orter af riket. I följd af den reglering utaf fögderierna och
länsmansdistrikten inom Vestmanlands län, hvilken blifvit anbefald den
10 September 1869 hvad fögderierna och den 8 Februari 1878 hvad
länsmansdistrikten angår, hafva nämligen under år 1881 en kronofogdeocli
en länsmanslön blifvit disponibla, och komma framdeles, i den
mån regleringen genomföres, ytterligare sex länsmanstjenster och eu
häradsskrifvaretjenst att indragas. Vidare har, på grund af Eders
12
Sjette liufvudtiteln.
Kong!. Maj:ts beslut af den 14 December 1877 om länsmansdistriktens
i Gotlands län minskning från tio till sex, en länsmanstjenst derstädes
redan blifvit indragen, hvarförutom framdeles ytterligare tre länsmanslöner
blifva inom samma län disponibla,
Jag tillåter mig derföre i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att aflöningsbelopp, som blifvit
eller blifva tillgängliga i följd af de utaf Eders Kongl. Maj:t beslutade
indragningar af fögderi- och länsmanstjenster inom Vestmanlands och
Gotlands län, må få användas för inrättande af en kronofogde- och en
häradsskrifvaretjenst i Vermlands län, två länsmanstjenster i samma
län, två länsmanstjenster i Elfsborgs län, en länsmanstjenst i Norrbottens
län, två länsmanstjenster i Yesterbottens län och fyra länsmanstjenster
i Blekinge län.
Derest sådant medgifvande lemnas, torde, intill dess lönebeloppen
blifva disponibla, Eders Kongl. Maj:t vilja af tillgängliga besparingar
anvisa medel för upprätthållande tills vidare genom extra tjenstemän
utaf dem bland ifrågavarande befattningar, med hvilkas inrättande något
uppskof icke vidare kan ega rum.
Förr eller senare torde äfven inom flera andra delar af riket
blifva nödvändigt att öka fögderitjenstemännens och länsmännens antal.
Särskildt torde sådant inom kort befinnas oundgängligt inom det vidsträckta
Jemtlands län, som fortfarande är deladt i blott två fögderier,
ehuru domsagornas antal nyligen ökats från två till fyra. Äfven inom
öfriga delar af Norrland kommer ock, i den mån näringslifvet derstädes
utvecklas och befolkningen tillvexer, behofvet af ökadt antal
polis- och exekutionstjenstemän att göra sig alltmera kännbart. Å
andra sidan torde möjligen inom ett eller annat län en ytterligare indragning
af tjenster kunna verkställas. Sålunda är fråga väckt, ehuru
ännu icke afgjord, om minskning af fögderierna i Upsala län äfvensom
om indragning af en länsmanstjenst i Östergötlands län.
För att emellertid undvika behofvet af ett särskildt samtycke af
Riksdagen för hvarje gång det framdeles kan ifrågakomma att för inrättande
af ett nytt fögderi eller länsmansdistrikt använda eu disponibel
lön, hemställer jag det Eders Kongl. Maj:t måtte derjemte äska
Riksdagens medgifvande att framgent de genom kronofogde-, häradsskrifvare-
eller länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp
må få användas för inrättande af nya dylika tjenster, der sådana pröfvas
vara erforderliga.
13
Sjette liufvudtiteln.
Väg- och Vattenbyggnadsstaten.
Efter det då varande chefen för civildepartementet ej. mindre i [5].
det statsrådsprotokoll för den 8 Januari 1877, hvilket åtföljde Eders
Kongl. Maj:ts proposition till samma års riksdag angående statsverkets rélsema för
tillstånd och behof, erinrat hurusom en fullständig lönereglering för
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och i sammanhang vattenbyggdermed
en eller annan förändring i detta embetsverks organisation
länge varit af behofvet påkallad, än äfven i sitt vid Eders Kongl. jernvägsbyggMaj:ts
proposition till 1878 års riksdag om statsverket fogade yttrande
till statsrådsprotokollet den 7 Januari 1878 vidrört angelägenheten af styrelse m. m.
en sådan reglering, utan att likväl organisations- och löneregleringsfrågan
då kunde Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning underställas, erhöll
den 20 December 1878 komitén för afgifvande af betänkande
och förslag angående lönereglering för de centrala embetsverken nådigt
uppdrag att till behandling företaga frågan om reglering af styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Denna komité, uti hvilken ordförandebefattningen utöfvades åt
den genom nådigt beslut den 10 Augusti 1877 förordnade gemensamma
chefen för detta embetsverk och för styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,
afgaf betänkande i ämnet den 19 Maj 1879, deruti komiten
uttalade såsom sin åsigt, bland annat: att styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader, för hvilken benämningen: Väg- och Vatten
byggnadsstyrelsen
torde kunna dädanefter lämpligen antagas, icke syntes
längre böra på extra stat bibehållas, utan borde omregleras och
uppföras å ordinarie stat med nyssberörda benämning; att det nya
embetsverket borde särskiljas i en teknisk och en administrativ afdelning;
att i allt väsentligt enahanda grunder och vilkor skulle tillämpas i afseende
å detta embetsverk, som följts vid omreglering under de senare
åren af åtskilliga andra embetsverk; samt att, i fråga om den lokala
förvaltningen, den ändring borde vidtagas, att då det norra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, hvilket omfattade hela Norrland samt Upsala
och Stockholms län äfvensom östra delen af Kopparbergs län, hade
ett i förhållande till de öfriga fyra distrikten, Indika icke syntes kunna
väsentligen utvidgas, alltför vidsträckt omfång, riket hädanefter borde
indelas i sex väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Beträffande ordnandet
af styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader yttrade komitén, att särskild
förvaltning för ledningen af dessa byggnader och hvad dermed
egde gemenskap icke torde, sedan då under arbete varande stambanor
fulländats, blifva behöflig, utan syntes de göromål, som af möjligen
äfven framdeles ifrågakommande jernvägsanläggningar för statens räk
-
14
Sjette liufrodtiteln.
ning blefve en följd, kunna öfverflyttas på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
om ökade arbetskrafter då i erforderlig mängd åt denna
''"''styrelse bereddes.
Med gillande i de flesta delar af hvad komitén föreslagit behagade
Eders Ivongl. Maj:t förelägga 1880 års riksdag förslag till styrelsens
för allmänna väg- och vattenbyggnader omorganisation till ett
nytt embetsverk på ordinarie stat med benämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
För detta förslag, hvilket icke berörde frågan om
framtida ordnandet af tillsynen öfver jern vägsanläggningar för statens
i åkning, lärer jag icke nu behöfva lemna någon närmare redogörelse,
utan tillåter jag mig hänvisa till dåvarande chefens för civildepartementet
yttrande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880. Jag torde
endast få erinra derom, att staten för det nya embetsverket slutade å
en summa af 58,300 kronor, deraf 31,300 kronor för sjelfva styrelsen och
27,000 kronor för den lokala förvaltningen; att den senare skulle utgöras
af 6 distriktschefer på stat och 6 extra distriktsingeniörer med
arfvode; att distrikts chefs aflöning, hvilken skulle helt och hållet utgå
i form af lön, skulle utgöra 3,000 kronor med rätt för honom att med
befattningen förena annan tjenst, samt att distriktsingeniörs arfvode
var föreslaget till 1,500 kronor.
. Förslaget blef icke af Riksdagen bifallet. Uti sin underdåniga
skrifvelse den 14 Maj 1880 angående regleringen af utgifterna under
sjette hufvudtiteln yttrade Riksdagen angående detta ärende:
»Då de hittils beslutade statsbanorna, enligt den uppgjorda planen,
skola vara fullbordade under loppet af år 1882 samt tidpunkten
för den ifiagasatta förändringen i afseende å tillsynen öfver statens
jernvägsbyggnader alltså icke är långt aflägsen, bär det synts Riksdagen,
som vore det mest ändamålsenligt, om med den slutliga organisationen
af väg- och. vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå och
detta ärende företagas i sammanhang med fråga om förändring beträffande
tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader. Sannolikt komma
nämligen, sedan de nu under arbete varande stambanorna fulländats, statens
jernvägsbyggnader, äfven om de blifva fortsatta norr om den
Norrländska tvärbanan, icke att derefter bedrifvas i den omfattning,
att någon särskild styrelse för utöfvandet af tillsynen derå vidare blifver
behöflig; och vill det derför synas, som om det vore lämpligt, att bestyret
dermed då öfverflyttades på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
hvilken redan nu handlägger en mångfald ärenden rörande enskilda
jernvägsbyggnader.
»På grund häraf och i betraktande särskildt deraf att en blifvande
definitiv stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, så väl i
15
Sjette imf vild titeln.
fråga om antalet tjenstår, som med afseende å de särskilda lönebeloppen,
bör rättas efter de göromål, som åligga styrelsen, samt dessa
åter måste i ej oväsentlig mån bero deraf, dels huruvida tillsynen
öfver statens jern vägsbyggnader blifver å styrelsen Överflyttad eller
icke, dels huruvida och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande
komma att ega rum, har Riksdagen funnit sig icke böra för
närvarande reglera ifrågavarande stat samt vid sådant förhållande icke
heller ansett sig behöfva ingå i någon granskning af detaljerna af
Eders Kongl. Majrts förevarande nådiga framställningar.»
I enlighet härmed blef ock den för styrelsen och dess tjenstebiträden
på extra stat för år 1880 anvisade aflöning jemte tillfällig
löneförbättring, uppgående sammanlagdt till 42,310 kronor, bibehållen
för år 1881 utan annan ändring, än att den tillfälliga löneförbättringen
för kamreraren och för registratorn i styrelsen höjdes med 600 kronor
för den förre och med 960 kronor för den senare, hvarigenom styrelsens
stat för sistnämnda år kom att uppgå till 43,870 kronor, med
dervid fästadt förbehåll dock, att af chefens arfvode, så länge hans
befattning vore förenad med chefskapet i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,
utginge blott det belopp, som utgjorde skillnaden
emellan den aflöning, han i sistnämnda egenskap uppbure, och 14,000
kronor. Nyssberörda belopp, 43,870 kronor, är under enahanda förbehåll
uppfördt å extra stat äfven för år 1882.
Sedan 1880 års Riksdag fattade sitt ofvanomförmälda beslut, hafva
arbetena å norra stambanan fullbordats och de å tvärbanan genom demtland
så fortskridit, att densamma i sin helhet kan under år 1882 upplåtas
för allmän trafik. Med afseende såväl härå som att 1881 års Riksdags
beslut att för påbörjandet af en stambana från tvärbanan genom
Jemtland till Angermanelfven anvisa allenast 2,000,000 kronor
för år 1882, i stället att hittils under en längre tidsföljd varit för
statsbanebyggnader årligen anslagna 6,000,000 kronor, måste föranleda
en motsvarande inskränkning för framtiden i personalen vid och omfånget
af dessa byggnader med deraf följande minskning i de göromål,
som hittils ålegat styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,
har jag för min del ansett tidpunkten för denna styrelses upphörande
såsom särskildt embetsverk vara inne, och hemstälde jag derföre
underdånigst i Statsrådet den 19 Augusti sistlidet år att Eders
Kongl. Maj:t måtte anbefalla Generaldirektören C. G. Beijer, såsom
chef för styrelserna för allmänna väg- och vattenbyggnader
och öfver statens jernvägsbyggnader, att inkomma med underdånigt
förslag till dessa styrelsers förening, med iakttagande att ärenden angående
så väl statens som enskilda jernvägar borde, så vidt ske kunde,
16
Sjette liufyudtiteln.
handläggas på samma byrå, samt till stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i dess sålunda utvidgade skick.
Denna hemställan täcktes Eders Kongl. Maj:t bifalla, och Generaldirektören
Beijer har nu till åtlydnad af den honom sålunda gifna befallning
under den 19 nästlidne December afgifvit underdånigt utlåtande
och förslag i ämnet, så lydande:
»Hvad först angår de båda embetsverkens förening har jag,
under förutsättning, att statens jern vägsbyggnader komme att utföras
på ett enda arbetsdistrikt och således för ledning, tillsyn och öfvervakande
ej tarfvade på olika områden inom landet spridda krafter med
deraf följande ökade bestyr inom det lokala embetsverket, sökt inskränka
antalet af det i fråga satta gemensamma embetsverkets personal
till det minsta möjliga, som efter mitt underdåniga förmenande
vore behöfligt för ärendenas behöriga handläggande, — allt under vilkor
likväl, hvad jernvägsbyggnaderna beträffar, att chefen finge rättighet
att vid möjligen påkommande nya undersökningar och dermed sammanhängande
utredning samt i öfrigt i fråga om uppdrag, som ej tillhöra
den för året bestämda arbetsplan, inkalla extra biträden emot
ersättning, som då torde för hvarje särskildt fall anvisas.
Utgående ifrån denna grund, och då den i fråga satta föreningen
endast komme att såsom sådan taga förökade krafter i anspråk vid
det blifvande embetsverket i hufvudstaden, har jag ansett mig till en
början böra redogöra för den personal, som jag med hänsyn till denna
reglering tänkt mig blifva erforderlig. Personalen vid det lokala embetsverket
i hufvudstaden borde sålunda, enligt min underdåniga åsigt,
utom chefen, bestå af
Tvä Byråchefer för de tekniska ärendenas handläggande, hvaraf
den ene skulle, med undantag af ärenden rörande enskilda jernvägar,
omhänderhafva de göromål, som åligga byråchefen i nuvarande styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, och den andre få på sig
öfverflyttadt bestyret med enskilda jernvägar jemte de åligganden, som
nu tillkomma Byråchefen i styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader.
Såsom skäl för den fördelning af göromålen, jag här i underdånighet
föreslagit och för behofvet af två tjenstemän i förenämnde grad,
får jag anföra, att jag sedan det förra löneregleringsförslaget för vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen uppgjordes, blifvit i tillfälle närmare erfara
icke allenast omfattningen af de mångahanda åligganden, som nuvarande
byråchefen har att fullgöra, utan äfven huru dessa oupphörligen
tillväxa, så att det med fog kan emotses, att deras behöriga skötande
och utförande blifver inom kort alltför ansträngande för en enda
17
Sjette lmfyudtiteln.
tjensteman, hvarförutom tillräcklig tid och tillfälle väl borde dessa tjensteman
genom tjensteresor i orterna beredas att underhålla och fullkomna
den för deras ställning nödvändiga kunskap om och insigt uti
landets kulturförhållanden och topografiska beskaffenhet samt att på
stället närmare erfara de vunna resultaten af med statsbidrag utförda
arbeten. I följd häraf synes behandlingen af mål rörande enskilda
jernvägar, hvilkas antal för närvarande uppgår till 69, omfattande en
våglängd af 380 mil, och som med visshet kan antagas komma att i
den närmaste framtiden än ytterligare ökas, lämpligen böra anförtros
åt den tjensteman, som skulle biträda chefen vid expedierandet af
ärenden angående statens jernvägsbyggnader. Då vidare hos dessa
båda tjenstenit! måste förutsättas ej mindre omfattande teknisk bildning
än äfven vana vid administrativa göromåls handläggning, förutom
att deras tid betydligt upptages af de upplysningar och råd, hvarmed
de å tjenstens vägnar tillmötesgå allmänheten, torde dem böra beredas
en med byråchefer i andra förvaltande verk likartad ställning;
en Kamrerare, hvilken, utöfver de honom såsom sådan tillkommande
åligganden, skulle såsom ledamot i styrelsen inför chefen föredraga
ekonomiska och administrativa ärenden, i sådana frågor uppsätta
infordrade underdåniga utlåtanden äfvensom de öfriga skrifvelse!’ och
handlingai’, som af dessa mål föranledas, hvarförutom han skulle närmast
utöfva tillsyn öfver de till den civila afdelningen hörande ärendens
behöriga gång;
två Byrå-ingeniörer till biträden åt de tekniska byråcheferne.
Enär det vid tider, då ingeniörsverksamheten i landet ökas, rätt
ofta erbjudes tillfällen för skicklige ingeniörer att vid enskilda arbetsföretag
erhålla anställning med ganska förmånliga arfvoden, och det
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är angeläget att, då hon deraf
har mest behof, ej gå miste om deras biträde, har jag, oaktadt de förmåner,
som statens tjenst i öfrigt bereder, ansett nödigt att sätta dessa
tjenstemäns löner så pass höga, att de kunna innebära någon fördel för
dem att bibehålla sina befattningar, och till de ungefärliga belopp, som i
aflöning uppbäras af de under mariningeniörsstaten lydande ingeniörer,
med hvilkas ställning ifrågavarande byråingeniörers synes mig kunna
jemföras;
en Registrator, tillika Aktuarie.
Då jag har afsett, att registrator!! skulle, utom denna sin tjenst,
derjemte såsom aktuarie handhafva vården om verkets bibliotek och
arkiv, hvilket senare är stådt i stark tillväxt ej minst i följd af de
kopior af kartor och ritningar, som nu mera skola af antagna arbetsBih.
till Riksd. Prof. 1882. 1 Smil. 1 Afd.
•>
18
Sj ette Imfvudtl tel n.
planer till styrelsen aflemnas och der förvaras, samt, utom af verket
sjelft vid ständigt förefallande behof, tidt och ofta anlitas af den sökande
allmänheten, har jag icke dragit i betänkande att för den sålunda
strängt sysselsatt blifvande tjenstemannen i underdånighet föreslå de
aflöningsförmåner, som i mitt här nedan förekommande förslag till stat
finnas upptagne, helst han i öfrigt måste vara så qvalificerad, att han
vid förfall för kamreraren kan påräknas sköta dennes tjenst;
en Kassör och Bokhållare.
Åberopande hvad jag ofvan i underdånighet yttrat i afseende på
personalens antal i det blifvande embetsverket har jag trott mig äfven
här böra hos en person förena tvenne befattningar under förutsättning,
att de sålunda på eu hand hopade göromål komme att betalas så, att
eu fullt skicklig och pålitlig person kunde för denna i viss mån maktpåliggande
plats vinnas;
en Revisor.
Som jag förestält mig att de till denna tjenst hörande göromål
åtminstone under närmast förestående förhållanden icke komma att uteslutande
upptaga en persons tid, har jag icke förutsatt att revisorn
skulle upptagas på ordinarie stat, utan att han endast skulle uppbära
ett arfvode till det af mig föreslagna belopp och utan rätt till ålderstillägg;
lemnande åt framtiden att afgöra, huruvida han under möjligen
då ändrade förhållanden bör med sådan förmån hugnas;
två Vaktmästare, af hvilka den ene skulle utöfver föreslagen lön
åtnjuta fördelen af fri bostad.
I anseende till den föreslagna personalens fåtalighet behöfvas
vidare biträden såväl på den tekniska som på administrativa afdelningen;
men då jag ansett det vara eu fördel för embetsverket att dessa biträden
ej sattes på ordinarie stat, utan kunde på förordnande antagas,
har jag inbegripit ersättningen till dem i det belopp, som jag ansett
nödvändigt för vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän
samt för skrif- och ritbiträde.
Hvad nu i allmänhet vidkommer de aflöningsförmåner, som skulle
af denna personal åtnjutas under de vilkor, som för de redan omreglerade
embetsverken finnas stadgade, har jag med hänsyn till chefen,
på de skäl, som finnas intagna i min reservation till komiterades underdåniga
betänkande och förslag angående lönereglering m. in. för
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, afgifvet den 19
Maj 1879, och då nu genom den i fråga varande föreningen hans ansvar
och åligganden komme att så väl till omfång som vigt betydligen
ökas, trott mig böra i underdånighet föreslå denna aflöning till 10,000
19
Sjette liufvudtiteln.
kronor, dock utan rätt till ålderstillägg. I afseende på de öfriga här
ofvan uppräknade embets- och tjenstemäns samt betjentes aflöningar
har jag utom här förut angifna förhållanden ansett mig böra i tillämpliga
delar dels lägga till grund såväl Eders Kongl. Maj:ts stat för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, sådan den förekommer i den till 1880
års riksdag nådigst aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, som de stater, hvilka faststälts för de under senare tider
omreglerade embetsverken, dels i underdånighet anföra, att de till styrelserna
för väg- och vattenbyggnader och öfver statens jernvägsbyggnader
under åren 1875—1880 ankomna skrivelser i medeltal utgjort
ett antal af resp. 904 och 827 samt att de afgångna expeditionerna
under samma tid, likaledes i medeltal, belöpt sig till resp. 971
och 646.
Med fästadt afseende på dessa i korthet anförda grunder tillåter
jag mig att i underdånighet föreslå följande aflöningsbelopp för de
embets- och tjensteman samt betjente, som skulle blifva behöfliga vid
det lokala embetsverket i hufvudstaden i dess utvidgade skick, nämligen:
|
| Tjenstgö- |
|
|
| Lön. | ringspett- | Summa. |
|
|
| ningar. |
|
|
Chefen ........................................................ | 7,600 | 2,400 | 10,000 |
|
Tekniska af delningen: |
|
|
|
|
En Byråchef för landsvägs-, bro- och vattenbyggnader | 4,400 | 2,000 | 6,400 | 1 Efter 5 år kan lönen |
vägsbyggnader ......................................... | 4,400 | 2,000 | 6,400 | |
En Byråingeniör ........................................... | 3,000 | 750 | 3,750 |
|
En dito ........................................... | 2,600 | 650 | 3,250 | Efter 5 år kan lönen |
A dministrativa afdelningen: |
| 900 | 4,500 | höjas med 500 kronor |
En Kamrerare och föredragande ........................ | 3,600 | ytterligare 500 kronor. | ||
En Registrator tillika Aktuarie........................... | 2,800 | 700 | 3,500 |
|
En Kassör och Bokhållare ................................. | 2,800 | 700 | 3,500 |
|
En Revisor, arfvode...................................... | — | — | 3,000 |
|
Till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie |
|
|
|
|
tjensteman samt rit- och renskrifningsbiträden | — | — | 12,000 | |4s g "g |
En Vaktmästare .......................................... | 500 | 300 | 800 | jemte bostad! to ;§ ^ |
1 En dito ......................................... | 500 | 300 | 800 | , t. t n « o utan dito | £ n .SI © |
|
|
|
| 1 c3 ro tH |
Summa kronor | — | — | 57,900 |
|
20
Sjette hufmdtiten.
1 anser jag mig böra i underdånighet erinra
derom, att Eders Kongl. Maj:t för år 1882 i nåder faststält följande
aflöningsstat för den i hufvudstaden vid styrelsen för allmänna'' vägoch
vattenbyggnader anstälda personal, nemligen:
Chefen (som dock såsom tillika chef
i styrelsen öfver statens jernvägs
byggnader
derifrån i lön ytter- Aflöning. Dyrticutiiiägg. summa.
hgare uppbär 7,000 kronor)......... 6,000 ......... 1,000 ... 7,000
Byråchefen ................................................... 4,500 900 5,400
Kamreraren................................................ 3,000 1,200 4,200
Förste Adjutanten....................................... 3,000 600 3,600
Andre Adjutanten.................................... 2,000 400 2,400
Registratorn ................................................ 1,800 1,320 3,120
Kanslisten..................................................... 1,000 200 1,200
Vaktmästaren .............. 600 150 750
Tillsammans kronor 21,900 ......... 5,770 27,670.
Bägges till denna sistnämnda summa dels det arfvode,
som under innevarande år utgått till ett biträde
dels den för renskrifning nödiga kostnad..................... 600, 3 oqq
utgöra utgifterna för nyssnämnda personal jemte
biträden.................................................... 31,270,
under det att motsvarande utgifter för styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader, deruti ingår ett belopp af 6,000 kronor
till extra biträden, för samma tid äro beräknade till..................... 44,550,
eller för bada lokalverken i hufvudstaden, tillsammans kronor 75,820.
. Om från denna summa dragés mitt här ofvan föreslagna
aflöningsbelopp för det förenade embetsverkets personal i hufvudstaden.
....................................................................................................... 57,900
uppstode således genom mera nämnda förening och om mitt
underdåniga förslag vunne framgång en besparing för statsverket
af.................................................................................. 17,920
kronor, på samma gång som, efter min mening, embets- och tjenstemännen
1 väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen i dess sålunda utvidgade
skick bereddes aflöningsvilkor, som komme att i jemförliga delar motsvara
hvad deras vederlikar i de under senare tider omreglerade embetsverken
i sådant hänseende fått åtnjuta.
21
Sjette hufvud ti teln.
Jemföras åter de af mig föreslagna aflöningar för ensamt lokalstyrelsen
i hufvudstaden och dess tjenstebiträden med de i jemförliga
delar upptagna aflöningar i den ofvan åberopade stat för väg- och.
vattenbyggnadsstyrelsen i hennes gamla skick, som Eders Kongl. Maj:t
föreläde 1880 års riksdag, och hvilka aflöningar, med afdrag af sådana
till distrikts chefer och distriktsingeniörer, deruti beräknades till 31,300
kronor, så visar sig att mitt underdåniga förslag öfverstiger detta belopp
med 26,600 kronor. Denna skilnad har sin grund deri, att i följd
af den tillämnade sammanslagningen med deraf följande ökadt ansvar
och bestyr personalen måst dels förstoras, dels beredas bättre löneförmåner.
Så har jag ansett dels att chefens aflöning borde i anseende
till förändrade förhållanden höjas med........................ kr. 1,000
dels att följande fenster nu borde tillkomma, nämligen:
en ny teknisk byråchef med ......................................................... » 6,400
en ny byråingeniör » » 3,250
en kassör och bokhållare » » 3,500
en särskild revisor » )> 3,000
dels att lönen för byråchefen för landsvägs-, bro- och
vattenbyggnader, den ene byråingeniören och registratorn
borde höjas med resp. 900, 250 och 500 kronor eller tillsammans
............................................................................................... » 1,650
dels att ersättningen för vikariat, behöfliga extra ordinarie
tjenstemän och renskrifning höjts med ........................ » 7,000
dels att lön för en ny vaktmästare tillkommit med ...... » 800
Summa kronor lika med skilnaden 26,600.
Ofvergående härefter till de af den blifvande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tjenstebiträden i landsorten, eller distriktscheferne
och distriktsingeniörerne, hvilka, såsom oumbärlige för utöfvandet af
styrelsens permanenta verksamhet, hafva sin plats på dess stat, men
hvilka genom de båda embetsverkens förening icke komme att undergå
någon rubbning med hänsyn till sina göromåls ansvar eller omfång,
bär jag trott mig med allt skäl kunna i afseende å dem i underdånighet
föreslå det antal, de aflöningsförmåner och bestämmelser, som i
Eders Kongl. Maj:ts mera nämnda nådiga proposition till 1880 års riksdag
innehållas och hvartill jag tillåter mig i sådant hänseende i underdånighet
hänvisa.
Enligt mina nu i underdånighet yttrade åsigter borde sålunda hela
staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och hennes biträden såväl
i hufvudstaden som landsorten efter styrelsernas för väg- och vattenbyggnader
och öfver statens jern vägsbyggnader förening blifva följande:
22
Sjette lmfvudtiteln.
1 '' ............... ...... | i | jxjenstgö- |
|
|
| 1 Lön. | | ringspen- | Summa. |
|
■ |
| j ningar. |
|
|
| Er. | Er. | Er. |
|
| Cbefen ....................................................... | 7,600 | 2,400 | 10,000 |
|
Tekniska afdelningen: |
|
|
|
|
i Eu Byråchef för landsvägs-, bro- och vattenbyggnader | 4,400 | 2,000 | 6,400 | l Efter 5 år kan lönen |
vägsbyggnader .......................................... | 4,400 | 2,000 | 6,400 | 1 |
En Byråingeniör ........................................... | 3,000 | 750 | 3,750 |
|
En dito ............................................ | 2,600 | 650 | 3,250 . | Efter 5 år kan lönen |
Administrativa af delningen: |
|
|
| liöjas med 500 kronor |
En Kamrerare och föredragande på denna afdelning | 3,600 | 900 | 4,500 | ytterligare 500 kronor. |
En Registrator, tillika Aktuarie......................... | 2,800 | 700 | 3,500 |
|
En Kassör och Bokhållare ................................. | 2,800 | 700 | 3,500 |
|
En Revisor, arfvode....................................... | — | — | 3,000 |
|
Till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie |
|
|
|
|
tjenstemän, rit- och skrifbiträde .................. | — |
| 12,000 | («§ §3 . emte bostad<v ^ ^ |
En Vaktmästare ................. | 500 | 300 | 800 | |
En dito ........................... | 500 | 300 | 800 | 2 ö -2,° |
En Distriktschef ............................................. | 3,000 |
| 3,000 |
|
Fem dito ........................................... | 15,000 | — | 15,000 |
|
En extra Distriktsingeniör, arfvode .................. | — | — | 1,500 |
|
Fem dito dito ..................... | — | — | 7,500 |
|
Summa kronor | — | — | 84,900 | )) 1 |
Mot detta förslag, hvilket synes mig vara väl afpassadt efter de
kraf, som böra ställas på ett embetsverk, afsedt att ersätta hittills varande
styrelser för allmänna väg- och vattenbyggnader och öfver
statens jernvägsbyggnader, har jag, i hvad detsamma rör organisationen
af erabetsverket, ingenting väsentligt att erinra, om än ifrågasättas
23
Sjette hufvndtiteln.
kan, huruvida det må vara fullt lämpligt, att förslaget icke innehåller,
att kamreraren och föredraganden på den administrativa afdelningen,
lika med hvad löneregleringskomiténs ofvanomförmälda förslag till ombildning
af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader förutsätter
i fråga om innehafvare!! af motsvarande befattning i denna styrelse,
bör ega juridisk bildning för att kunna fylla platsen äfven af
ombudsman. Då likväl det torde få antagas att, åtminstone så länge
jernvägsanläggningar för statens räkning komma att pågå, biträde af
juridiskt bildad person oftare blir af nöden för styrelsen inom den ort,
der jernvägsbyggnadsarbeten ega rum, än inom embetsverket i hulvudstaden,
och då med kamrerarens embetsåligganden hos styrelsen
icke rimligtvis låter sig förenas utförandet åt sådana juridiska uppdrag
eller rättstvister, som kunna föranledas af pågående jernvägsbyggnader
i möjligen aflägse belägna orter, medan deremot den person, som af
styrelsen lärer antagas att mot ersättning från anslaget till jernvägsbyggnader
tillhandagå styrelsen med biträde i förekommande dylika
fall, bör kunna medhinna att, då beliofvet sådant påfordrar, handlägga
äfven de juridiska göromålen vid sjelfva styrelsen, anser jag utlemnande!
af stadgande härom icke böra föranleda någon olägenhet eller
påkalla ändring.
Deremot och då, hvad angår det föreslagna arfvodet af 3,000
kronor till eu revisor, Generaldirektören Beijer sjelf anser, att revisionsgöromålen
inom styrelsen icke skulle uteslutande upptaga eu persons
tid, synes lämpligare vara att icke ens på extra stat anställa någon
särskild tjensteman för dylika göromål, utan låta revisionskostnaderna,
till det belopp, hvartill de kunna det ena eller andra året uppgå,
bestridas af anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie
tjenstemän etc. och således höja detta anslag med 3,000 kronor.
Den närmare pröfningen af den form, hvarunder det nya embetsverket
bör organiseras, lärer böra ega rum först i sammanhang med fastställande
af instruktion för verket. Grunddragen af organisationen
torde emellertid enligt min uppfattning kunna sammanfattas sålunda:
att styrelserna för allmänna väg- och vattenbyggnader och
öfver statens jernvägsbyggnader sammanföras och deras åligganden
uppdragas åt en på ordinarie stat uppförd förvaltning,
benämnd Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, med två afdelningar,
en teknisk och en administrativ;''
att sjelfva styrelsen skall utgöras af: en Chef, eu. Byråchef
och föredragande af ärenden angående landsvägs-, bro- och vattenbyggnader
samt sjösänkningar och dylika arbeten; en Byråchef
24
Sjette hufvudtiteln.
och föredragande af ärenden angående statens och enskilda jernvägsbyggnader;
samt eu Kamrerare och föredragande af ekonomiska
och administrativa ärenden;
att chefen ensam eger beslutanderätt i alla mål, sedan han
hört vederbörande föredragande, hvilken är ansvarig för fattadt
beslut, mot hvilket han icke reserverat sig;
att i chefens frånvaro styrelsen utöfvas gemensamt af minst
två bland föredragandena och, derest olika meningar dem emellan
uppstå, beslutet utfärdas i enlighet med föredragandens;
att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skola, utom byråchefen
och kamreraren, anställas: å den tekniska afdelningen, två Byråingeniörer
samt å den administrativa afdelningen, eu Registrator
och Aktuarie samt en Kassör och Bokhållare;
att norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet delas i två, så att
distriktens antal hädanefter blifver sex, hvardera med eu chef
och en distriktsingeniör;
att hos styrelsen anställas två vaktmästare, hvaraf den ene
förses med bostad;
att chefen och, efter underdånigt förslag af honom, båda byråcheferne
och kamreraren utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, som
jemväl nämner distriktscheferne efter förslag af styrelsen;
att styrelsen deremot må eg a tillsätta ö frige tjenstemän och
vaktmästarne hos styrelsen, äfvensom förordna distriktsingeniörer
och antaga extra ordinarie tjenstemän i styrelsen.
Beträffande åter de föreslagna aflöningsbeloppen kan jag icke i
allo tillstyrka hvad Generaldirektören Beijer derutinnan hemstält. Dels
synas, med hänsyn till rättigheten till två ålderstillägg, aflöningarna
för de båda byråingeniörerna icke skäligen böra bestämmas högre än
till respektive 3,500 och 3,000 kronor. I sådant fall skulle visserligen
den nuvarande förste adjutanten, hvilken uppbär i aflöning och dyrtidstillägg
tillhopa 3,600 kronor, komma, i händelse han utnämndes till
förste byråingeniör, att få sina aflöningsförmåner nedsatta med 100
kronor, men godtgörelse härför, intill dess han blefve berättigad till
ålderstillägg, torde kunna beredas honom från anslaget till vikariatsersättning
etc. Vidare och då i öfriga, under senare tider reglerade
embetsverk registratorn och kassören tillhöra första lönegraden och
således i aflöning åtnjuta 3,000 kronor, lärer samma aflöning böra bestämmas
för registratorn och kassören i den nya styrelsen. Slutligen
bör förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar bringas till öf
-
25
Sjette hufvudtiteln.
verensstämmelse med den norm, som vid andra löneregleringar iakttagits,
och således för chefen, byråingeniörerna, kamreraren, registratorn
och kassören tjenstgöringspenningarna ej obetydligt höjas och lönen
följaktligen sänkas med motsvarande belopp. I fråga om den ändring
anslaget till vikariatsersättning etc. torde böra undergå, åberopar
jag hvad jag här ofvan anfört i afseende å det föreslagna arfvodet till
en revisor.
Då befattningarna såsom chef i styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader och i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader för
närvarande äro förenade hos Generaldirektören Beijer och aflöningarna
för dessa båda befattningar utgöra tillhopa 14,000 kronor, men den
föreslagna aflöningen för chefen i den nya styrelsen är 10,000 kronor,
lärer Generaldirektören Beijer, derest han varder till chef utnämnd, böra,
så länge han såsom sådan qvarstår och statens jernvägsbyggnader
fortgå, från anslagen till dessa byggnader uppbära särskild! arfvode
till belopp af 4,000 kronor.
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
4
26 Sjette hufyudtitein.
Enligt min åsigt skulle således staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
från och med år 1883 blifva följande:
|
| Tjenstgö- |
|
|
| Lön. | ringspen- | Summa. | i |
|
| n in gar. |
|
|
| Kronor. | Kronor. | Kronor. |
|
1 Chef ........................................................ | 7,000 | 3,000 | 10,000 |
|
Tekniska afdelningen: |
|
|
|
|
1 tredje gradens tjensteman (Byråchef) ............... | 4,400 | 2,000 | 6,400 | [Efter 5 år kan lönen |
o rö o ^3 | 4,400 | 2,000 | 6,400 | f höjas med 600 kr. |
1 Byråingeniör ................................................ | 2,300 | 1,200 | 3,500 |
|
1 d:o ................................................ | 1,800 | 1,200 | 3,000 |
|
A dministrativa af delningen: |
|
|
| Efter 5 år kan lönen |
1 andra gradens tjensteman (Kamrerare)............... 1 första gradens tjensteman, (Registrator, tillika Ak- | 3,000 | 1,500 | 4,500 | " och efter 10 år med \ |
tuarie)...................................................... | 1,800 | 1,200 | 3,000 |
|
1 d:o (Kassör och Bokhållare) ........................ | 1,800 | 1,200 | 3,000 |
|
Till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie |
|
|
|
|
tjensteman, rit- och skrifbiträde..................... | — | — | 15,000 |
|
1 Vaktmästare ............................................... | 500 | 300 | 800 | 1 |
|
|
| jemte | (Efter 5 år kan lö- |
|
|
| bostad | > nen höjas med 100 |
1 d:o ................................................ | 500 | 300 | 800 |
|
I Distriktschef................................................ | 3,000 | _ | 3,000 |
|
5 d:o ................................................ | 15,000 | — | 15,000 |
|
1 extra distriktsingeniör, arfvode ........................ | — | — | 1,500 |
|
B d:o d:o d:o ........................ | — | — | 7,500 |
|
Summa kronor | — | — | 83,400 |
|
I afseende å rättigheten att åtnjuta de nu föreslagna löneförmånerna
torde, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för de under
senare tiden reglerade verk i allmänhet blifvit stadgadt, följande vilkor
och förbehåll böra bestämmas:
att embete- eller tjensteman i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyl
-
27
Sjette hufvudtiteln.
dighet eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom,
derest i en framtid verkets ställning inom statsförvaltningen så
förändras att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk
anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den
tjenstegrad och aflöning lian innehar, sköta de med tjensten efter
den nya arbetsordningen förenade göromål;
att med embete eller tjenst med lön å stat — distriktschefsbefattnihgarna
allena undantagna ■— icke må förenas annan
tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan
tjenstebefattning med mindre den finnes icke vara hinderlig för
fullgörandet af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman,
som från anställning bos styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
eller styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader
öfvergår till befattning inom motsvarande grad i den nya styrelsen,
må, derest han vid regleringens inträdande redan innebar.
tjenst utom dessa embetsverk, densamma bibehålla så
länge den icke är för tj enstgöringen hos styrelsen hinderlig;
att, der tjenstgöringspenningar äro med befattning hos styrelsen
förenade, desamma få uppbäras endast för den tid tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå
till den som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet
för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild!
uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,
der sådana åtnjutas, afstå så mycket af lönen,
som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
.skäligt;
att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af tjensteresor
eller för beredandet af semester, tjensteman af lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattninginom
styrelsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall,
af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men
eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under
ett år;
28
Sjette hufvudtiteln.
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjenst i samma lönegrad är enligt stat medgifven,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under vilkor att innehafvaren iller än fyra år af denna
tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjenst; dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester; och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor,
under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd, börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit
från det han inom styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
eller styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader på grund
af konstitutorial eller förordnande tillträdt befattning, motsvarande
den han inom den nya styrelsen erhållit;
att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå;
Eders Kongl. Maj:t eller styrelsen, der det tillkommer denna
att utfärda afskedet, dock obetaget att låta med detsamma anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i
tjensten på tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan
finnas villig att i densamma qvarstå; samt
att semester må, när sådant, utan hinder för göromålens behöriga
gång kan eg a rum, åtnjutas: af styrelsens chef, byråcheferne
och kamreraren under en och en half månad, samt
af byråingeniörerne, registrator!! och kassören under en månad
årligen.
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten har sedan
flera år tillbaka af Riksdagen anvisats ett extra anslag. Detta anslag
torde, likasom anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, böra uppföras
å ordinarie stat, dervid, enär de utgifter, som skola derifrån bestridas,
kunna uppgå till väsentligen olika belopp det ena året mot
det andra, åt anslaget bör gifvas egenskap af reservationsanslag, på
det att en möjligen befintlig behållning å anslaget må kunna tagas
i anspråk under år, då utgifterna äro större än vanligt. Anslaget har
4
29
Sjette hufnidtiteln.
under senare åren utgjort 45,000 kronor. Då emellertid härifrån, såsom
Generaldirektören Beijer i sitt utlåtande omförmält, utgått dels
arfvode till ett extra biträde hos styrelsen dels godtgörelse för
renskrifningskostnad med tillhopa 3,600 kronor, men i den stat för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jag nu framlagt ett särskildt belopp
är upptaget för bland annat dylika ändamål, torde anslaget kunna minskas
till, i jemnt tal, 40,000 kronor.
Det sedan lång tid tillbaka jemväl årligen utgående anslaget af
3,000 kronor till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor, i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten, lärer likaledes nu böra å ordinarie stat uppföras.
Åberopande hvad jag sålunda anfört, tillstyrker jag, under anhållan
att få vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» yttra mig i fråga
om anvisande af de för bestridande af nu föreslagna ålderstillägg
nödiga medel, att Eders Kong!. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
att
dels för sammanförande af styrelsen för allmänna väg-, och vattenbyggnader
och styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader i en gemensam
styrelse med benämning Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen samt med
godkännande ej mindre af det nu framlagda förslaget till stat för
nämnda styrelse, än ock af de vilkor och förbehåll, som blifvit för
åtnjutande af deri upptagna löneförmåner föreslagna, bevilja ett anslag
å ordinarie stat af....................................................................... kronor 83,400,
dels till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag till belopp af » 40,000,
dels ock till stipendier åt medlemmar af väg- och
vattenbyggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål att
studera andra länders arbeten bevilja ett årligt anslag till
belopp af.................................................................................... » 3,000,
samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette liufvudtiteln
efter »Landsstaterna i länen» uppföra ett ordinarie anslag under
benämning » Väg- och Vattenby ggnadsstatem, motsvarande aflöningsmedlens
och de särskilda anslagens sammanräknade belopp, — deraf särskildt
reservationsanslag 40,000 kronor till undersökningar och expenser för
allmänna arbeten — eller 126,400 kronor.
30
Sjette hufyudtiteln.
Då nu gällande riksstat upptager:
aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden...................................................... kronor 43,870,
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
.......................... » 45,000,
till resestipendier åt medlemmar af väg- och
vattenbyggnadskorpsen ......................................................... » 3,000.
Summa kronor 91,870,
och härtill skall läggas utgifterna för styrelsen öfver
statens jern vägsbyggnader................................................... » 44,550.
Summa kronor 136,420,
men det nu äskade anslaget för väg- och vattenbyggnadsstaten
utgör .................................. » 126,400,
uppstår således en besparing för statsverket af ...... » 10,020.
Föredragande departementschefen anförde vidare:
Då samtlige i styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
nu anstälde embete- och tjensteman samt vaktmästare skulle kunna i
det nya embetsverket erhålla mot deras nuvarande svarande befattningar
med undantag åt kanslisten O. V. Modig, och åt den sistnämnde,
så länge han såsom extra ordinarie tjensteman fästes vid den nya
styrelsen, torde böra från det på den nya styrelsens stat uppförda
anslaget till vikariatsersättning m. m. beredas en godtgörelse, svarande
mot den honom enligt konstitutorial tillförsäkrade kanslistaflöning,
erfordras icke någon öfvergångsstat för styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader.
Vidkommande åter de styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader nu
tillhörande tjensteman, har styrelsens chef Generaldirektören Beijer uti
en till mig aflemnad promemoria hemstält, att bland dem byråchefen
för den ekonomiska och administrativa afdelningen Carl Alfred Grandinson
och bokhållaren Carl Emil Strömberg, för Indika båda några
platser i den nya styrelsen icke funnes, måtte erhålla pension från all
-
31
Sjette hufvudtiteln.
manna indragningsstaten; och har Generaldirektören Beijer föreslagit,
att pensionsbeloppet måtte bestämmas för Grandinson, hvars arfvode
såsom byråchef utgör 6,000 kronor, till 4,500 kronor och för Strömberg,
som uppbär 3,500 kronor i arfvode, till 2,500 kronor.
I afseende å desse tjensteman har jag inhemtat: att Grandinson,
som är född den 2 September 1826 och år 1849 antogs till extra ordinarie
kanslist i civildepartementets expedition, der han den 30 Juli
1859 befordrats till kopist och den 24 Oktober 1862 till kanslist, blifvit
den 11 Maj 1858 utnämnd till regementsskrifvare vid Eders Kongl.
Maj:ts Andra Lifgarde och den 9 Januari 1863 förordnad till sin innehafvande
byråchefsbefattning, hvilken han, enligt Generaldirektören
Beijers vitsord, på ett utmärkt och förtjenstfull t sätt bestridt; samt att
Strömberg, som är född den 22 Juli 1825, alltsedan den 16 Mars 1855
varit såsom bokhållare anstäld vid statens jernvägsbyggnader och derunder,
enligt Generaldirektören Beijers intyg, med nit och ordning fullgjort
sina tjensteåligganden.
Mot hvad Generaldirektören Beijer i fråga om bemälde tjenstemän
hemstält har jag ej annan erinran att framställa än att vid bestämmande
af pensionsbeloppet för byråchefen Grandinson afdrag synes
böra göras för den pension han kan erhålla från civilstatens pensionsinrättning.
Grandinson, hvilken qvarstår såsom ordinarie kanslist å civildepartementets
stat, ehuru han icke för denna befattning uppbär lön,
är nämligen, såsom redan innehafvande mera än 55 lefnads- och 30
tjensteår, berättigad att vid afskedstagande från kanslist^’ensten erhålla
pension från civilstatens pensionsinrättning till belopp af 1,200 kronor,
under vilkor dock att Grandinson, som först från 1859 och således
ännu icke i 30 år erlagt afgifter till inrättningen, före afskedet retroaktivt
inbetalar afgift för den tid som kan brista i 30 år.
Jag får således i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen medgifva
att åt byråchefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
Carl Alfred Grandinson och bokhållaren i samma styrelse Carl Emil
Strömberg, hvilkas befattningar icke ingå i den föreslagna organisationen
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, må å allmänna indragningsstaten
uppföras årliga pensioner, för Grandinson till belopp af 3,300
kronor att jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning å
1,200 kronor, hvartill han såsom kanslist i civildepartementet vard elever
erlagda retroaktiva afgifter berättigad, utgå från och med månaden
näst efter den, hvarunder han från sistberörda befattning erhåller afsked,
dock ej före ingången af år 1883, samt för Strömberg till belopp af
32
Sjette hiifriultiteln.
2,500 kronor att utgå från och med år 1883; dock att, derest Grandin
son och Strömberg framdeles skulle erhålla anställning å rikets stat,
pensionsbeloppen skola minskas med ett belopp, svarande mot den nja
aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra
att utgå.
Ålderstillägg.
[6]. Om den af mig föreslagna lönereglering för väg- och vattenbygg
Älderstillägg.
nadsstyrelsen varder bifallen, torde de medel, som äro erforderliga för
bestridande af de embets- och tjenstemän samt betjente enligt den föreslagna
nya aflöningsstaten tillkommande ålderstillägg böra anvisas att
utgå af förevarande anslag. För sådant ändamål skulle, under förutsättning
att samtlige nuvarande befattningshafvare inom styrelserna
för allmänna väg- och vattenbyggnader och öfver statens jernvägsbyggnader,
med undantag af två, öfverflyttades till motsvarande befattningar
å den nya aflöningsstaten, erfordras 4,000 kronor; och jaghemställer
således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva, att de för embets- och tjenstemän samt betjente vid vägoeh
vattenbyggnadsstyrelsen ifrågakommande ålderstillägg må få utgå
af sjette lmfvudtitelns förslagsanslag »ålderstillägg», samt för sådant
ändamål höja nämnda anslag från 202,500 kronor till 206,500 kronor
eller med 4,000 kronor.
[7, 8].
Förhöjning i
årsarfvodet
för storskifteslandtmätwre
m. fl.
Anslag till
storskiftesoch
afvittringsverken.
Skiften och afvittringar.
Vidkommande denna anslagstitel torde det tillåtas mig erinra, att,
sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens
och Norrbottens län i enlighet med gällande föreskrifter till
landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar i afseende
å de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansåges
erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken, bemälda styrelse med
eget utlåtande den 14 sistlidne November till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade
dessa handlingar, af hvilka inhemtades, bland annat, följande:
Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kopparbergs län förslag
till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverket under år 1882
upptog eu slutsumma af 83,050 kronor, uti hvilken kostnaden för er
-
33
Sjette hufvudtiteln.
forderlig handtlangning inom Sårna socken, hvilken kostnad år 1881
uppgått till 19,532 kronor 35 öre, blifvit, med afseende derå att flere
landtmätare derstädes borde användas än under sistnämnda år, beräknad
till 25,000 kronor, och derest Eders Kongl. Maj:t fortfarande föresloge
och Riksdagen beviljade den nu för styresmannen och storskifteslandtmätare
utgående förhöjning i årsarfvodet, 400 kronor till en hvar
af desse, ansåge Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att vid upprättandet
af statsregleringen för år 1883 förändring icke borde ifrågakomma
uti omförmälda belopp såsom åt allmänna medel erforderligt
för fortsättning af storskiftes- och afvittringsarbetena.
Afvittringsverket i Vesterbottens län var åt Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet beräknadt att för år 1882 kosta 131,435
kronor, deraf till gode män och handtlangare 47,000 kronor eller 5,000
kronor mera än för år 1881 upptagits; och hade Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande såsom skäl för förhöjningen anfört, att dagsverksprisen
år 1881 stält sig ovanligt höga och möjligt vore, att än ytterligare
förhöjning uti dem kunde komma att inträffa under år 1882, äfvensom
att, derest rågångsutstakningar inom Lycksele socken komme
att då ega rum, större antal handtlangare torde behöfvas. Beträffande
åter de utgifter, som vid afvittringsverket i Vesterbottens län kunde
ifrågakomma under år 1883, meddelade Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande
att, då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förestälde sig
att under sist nämnda år arbetena komme att försiggå enligt ungefärligen
samma plan, som antagits skola ega rum under år 1882, eller
atf 5 till 6 landtmätare sysselsattes med skattläggningsarbeten och de
öfrige med mätningar, områdesutstakningar och dermed jemförliga arbeten,
hvilka kräfde dryga dagsverkskostnader, samt någon anledning
icke förefunues till vare sig ökning eller minskning af de belopp, som
upptagits uti förslaget till stat för år 1882, så antog Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, att kostnaden för afvittringsverket under
år 1883 komme att belöpa sig till ungefärligen enahanda belopp som
för år 1882, med undantag deraf att kostnaderna för de renovationer,
som jemlikt 29 § i nådiga afvittringsstadgan den 30 Maj 1873 samt
nådiga brefvet den 12 Juli 1878 borde till vederbörande delegare och
skogstjenstemän utgifvas, hvilka kostnader uti 1882 års stat upptagits
till 2,500 kronor, torde till följd af det utslag, hvilket Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande hade för afsigt att under förra hälften af
år 1882 meddela angående afvittringen i Lycksele socken, komma att
uppgå till ett större belopp, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshaf
Bih.
till BOcsd. Prof. 1882. 1 Sami 1 Afd, 5
34 Sjette liufvudtiteln.
vande icke vågade anslå lägre än till 20,000 kronor. Med anledning
häraf beräknade Eders Kong! Maj:ts Befallningshafvande att kostnaderna
för afvittringsverket inom Vesterbottens län skalle år 1883 uppgå
till 148,935 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som
ansåg ett belopp af 102,100 kronor erforderligt för afvittringens fortsättande
år 1882, hemstälde att i afseende å beräkningen af de allmänna
medel, som erfordrades till afvittringsarbetenas fortsättande
under år 1883, det för förstnämnda år uppgjorda utgiftsförslaget måtte
läggas till grund.
För egen del anförde landtmäteristyrelsen, att styrelsen vid granskning
af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes framställningar i
ämnet funnit sig böra anmärka att, då den af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Vesterbottens län, med föranledande hufvudsakligen
af möjligen inträffande stegring i dagsverksprisen, förslagsvis
beräknade utgift af 47,000 kronor för godtgörelse till gode män och
för handtlangare uppginge till 5,000 kronor mera, än hvad i staten
för år 1881 blifvit för enahanda ändamål anvisadt, och till omkring
6,200 kronor mera än det belopp, hvartill dessa kostnader uppgått under
sist nämnda år, ehuru, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
upplyst, dagsverksprisen då stält sig ovanligt höga, landtmäteristyrelsen
ansett skäl förefinnas till bibehållande af ifrågavarande anslag
vid samma belopp, som för år 1881 anvisats eller 42,000 kronor,
desto hellre som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län icke ifrågasatt någon förestående förhöjning i dagsverksprisen inom
detta län för år 1882.
Det åt landtmäteristyrelsen, på grund häraf och då styrelsen
saknade skäl att föreslå några vidare ändringar uti de af Eders Kongl.
Majds Befallningshafvande beräknade utgifter för år 1882, uppgjorda
förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under sagda
år slutade på en summa af ...... ........................... kr. 311,585: —
och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes
på riksstatens sjette hufvudtitel
ett ordinarie anslag å ........................... kr. 63,000: —
och ett extra anslag å.. .......................... » 229,300: - 292 300- —
understege detta belopp förstnämnda summa med......... kr. 19,285: —
men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 10 sistlidne
November uppgjord kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften
och afvittringar, sedan utgifterna under år 1881 blifvit bestridda, be
-
35
Sjette hufvudtiteln.
hållningen derefter skulle utgöra 26,549 kronor 89 öre, så vore, under
förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda
brist å 19,285 kronor, ett öfverskott å 7,264 kronor 89 öre
att påräkna till bestridande af utgifterna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1883.
Då ärendet angående fastställande af stat för sagda, verk under
år 1882 den 2 nästlidne December inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes,
blef, med afdrag endast af en uti landtmäteristyrelsens förslag till
stat för afvittringen i Vesterbottens län upptagen arfvodesförhöjning
till eu afvittringslandtmätare med 500 kronor samt med godkännande
i öIligt af landtmäteristyrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1882, sådan stat af Eders Kongl. Maj:t
faststäld, deri samtliga utgifterna äro upptagna till ett sammanlagdt
belopp af 311,085 kronor, hvaraf belöpa på
Kopparbergs län .................................................................. kronor 83,050:
Vesterbottens » ................................................. » 125,935:
Norrbottens >» ...................................................................” 102,100:
Uti ofvan omförmälda utlåtande den 14 November 1881 har landtmäteristyrelsen
vidare anfört, att beträffande utgifterna till storskiftesoch
afvittringsarbetenas fortsättande under år 1883, hvilka af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs och Norrbottens län
beräknats till lika belopp som för år 1882, styrelsen i afseende å dessa
beräkningar saknade skäl att i fråga om nyss nämnda båda län framställa
någon anmärkning, hvarvid styrelsen dock vågat förutsätta, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes, såsom styrelsen ock hemstälde, bereda
styresmännen, föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och
afvittringsverken imder år 1883 enahanda förmåner, som blifvit för
innevarande och flera föregående år särskild! beviljade.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, hvilkens
förslag till utgiftsstat för afvittringsverket under år 1882, på sätt
ofvan blifvit omförmäldt, slutade å 131,435 kr., hade visserligen beräknat
att i fråga varande utgifter skulle för år 1883 kräfva ett belopp af
148,935 kronor, hvilken förhöjning i utgifterna orsakats deraf, att de
kostnader, som erfordrades för renovationer, skulle'' för år 1883 komma
att stiga till 20,000 kronor; men enär, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande antagit, lika stort antal afvittringslandtmätare skulle
komma att i Vesterbottens län tjenstgöra under åren 1882 och 1883,
torde det enligt landtmäteristyrelsens åsigt skäligen kunna påräknas,
att om, såsom sannolikt vore, renovationskostnaden blefve högre under
år 1883 än under år 1882, så borde ock minskning i samma mån vara
36
Sjette hiifyudtiteln.
att emotse i den för afvittringslandtmätarne i öfrigt beräknade betalning
jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode
åt afvittringslandtmätare af den 3 December 1880, och då härtill komme,
att en afvittringslandtmätare i Vesterbottens län redan i Februari
månad 1882 vore berättigad till afsked med pension enligt Riksdagens
skrifvelse den 19 Maj 1875, hvarigenom, om han begagnade
sig af denna rätt och tjensten icke vidare återbesattes, besparing i
utgifterna för åren 1882 och 1883 vunnes, så förestälde sig landtmäteristyrelsen
att beloppet af de allmänna medel, som erfordrades för
afvittringsarbetenas fortsättande i Vesterbottens län under år 1883,
icke borde antagas blifva högre än det belopp, som styrelsen beräknat
för samma arbeten under år 1882.
I enlighet med hvad styrelsen sålunda yttrat skulle alltså erfordras
till fortsättning under år 1883 af
storskiftena i Kopparbergs län ............................ | ........ kronor | 83,050: — |
afvittringsarbetena i Vesterbottens län ............. | ....... » | 126,435: — |
d:o i Norrbottens län ................ | » | 102,100: — |
eller tillsammans .................................................... | ....... kronor | 311,585: — |
och som till betäckande af detta utgifts-belopp funnes dels en behållning från före- | ||
gående år å ............................................................ | 7,264: 89 |
|
och dels ett på Riksstatens sjette hufvudtitel | ||
afvittringar å.......................................................... | 63,000: — | 70,264: 89 |
så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras till belopp
af .............................................................................. kronor 241,320: 11,
eller i jemnadt tal 241,300 kronor; och har landtmäteristyrelsen alltså
hemstält, att sist nämnda belopp måtte blifva af 1882 års riksdag i
nåder äskadt för att, jemte nyss uppgifna 70,264 kronor 89 öre,
användas till storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättning under
år 1883.
Då jag icke finner mig ega anledning att emot hvad Landtmäteristyrelsen
härvid föreslagit framställa någon annan erinran, än att äfven
för år 1883 från den för afvittringsverket i Vesterbottens län af bemälda
styrelse beräknade utgiftssumma bör afdragas enahanda belopp,
37
Sjette hufyudtiteln.
hvarmed den af samma styrelse för 1882 års afvittringsarbeten i sagda
län föreslagna utgiftsstat blifvit af Eders Kongl. Maj:t minskad, eller
500 kronor, i följd hvaraf och då genom sistberörda nedsättning den
för år 1883 disponibla behållning ökats med 500 kronor eller till
7,764 kronor 89 öre, det erforderliga fyllnadsanslaget kan nedsättas
till i jenmadt tal 240,300 kronor, får jag, instämmande för öfrigt uti
hvad landtmäteristyrelsen i förevarande hänseende yttrat och hemstält,
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå
Riksdagen:
dels, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, att för
år 1883 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde
sjutton storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje samt i
styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kr.;
att medgifva det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens
och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1883 kunde
komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder
i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå, att för år 1883 åt föredragandena af afvittringsärendena
i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt
dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för
afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för ar 1883 med 200
kronor;
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
afvittringsverken under år 1883, för samma år, utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 240,300 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och. landtmanna
näringar.
Jag anhåller härefter att få i underdånighet anmäla särskilda af
Landtbruksakademiens förvaltningskomité och bestyrelsen för det femtonde
allmänna svenska landtbruksmötet i Malmö år 1881 gjorda framställningar
i fråga om anordnande af högre undervisning i mejerihushållning.
Uti underdånigt memorial den 16 September 1881 har nämligen
Landtbruksakademiens förvaltningskomité — jemte erinran att under
-
[9.]
Högre undervisning
i
mejerihushållning:
-
38
Sjette liufvudtiteln.
visningen såväl vid statens mejeriskolor som vid de enskilda mejeristationer,
der elever med understöd af statsmedel vore anstälda, endast
afsåge att utbilda qvinligt elever till dugliga tjenarinnor vid mejerihandteringen
— anfört, att i vårt land tillfälle ännu saknades för manliga
elever att i denna vigtiga del af landtliushållningen vinna de insigter
och den praktiska erfarenhet, som fordrades för att kunna ordna
och leda ekonomien dervid, samt att denna omständighet otvifvelaktigt
utgjorde egentliga orsaken dertill att mejeriprodukterna hos oss, oaktadt
de obestridliga framsteg, som under senare tiden egt rum, likväl
ännu i allmänhet saknade den jemnhet och den likartade utmärkta
beskaffenhet, som betecknade den högre fulländning, utan hvilken dessa
produkter aldrig på verldsmarknaden kunde vinna stadgadt förtroende
och deraf härflytande efterfrågan till högsta gällande pris. Det vore
derföre nödvändigt att i fråga varande brist blefve undanröjd och att
tillfälle bereddes för manliga elever att i mejerihushållningen erhålla
den fullständiga och mer vetenskapliga undervisning, utan hvilken de
icke kunde blifva skickliga till att vare sig anordna och leda eller
kontrollera samma hushållning. Ordnandet af en högre mejeriundervisning
vore derjemte af vigt för att bereda tillgång till erforderligt
antal undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, af hvilka landtbrukare
kunde i förekommande frågor erhålla råd och upplysningar.
För närvarande funnes endast två med aflöning af statsmedel försedde
dylike undervisare, men detta antal vore alldeles otillräckligt, enär,
med de talrika reqvisitioner som nu mera årligen till förvaltningskomitén
inginge om biträde af desse undervisare, sådant på hvarje
ställe endast kunde meddelas under en eller högst få dagar, hvilket
mycket förringade det gagn, som af dylikt biträde stode att vinna.
Derest sådane undervisare skulle vara till verklig nytta, måste nämligen
tillfälle lenmas dem att någon längre tid qvarstanna vid hvarje
mejeri; och borde derföre minst en dylik undervisare finnas inom området
för hvarje af de särskilda hushållningssällskapen, hvilka nu mera
egde medel till deras aflöning och helt visst skulle låta sig angeläget
vara att dem anställa, allenast några funnes att tillgå.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts samt under framhållande
af den betydliga vinst, jordbruket och landet i dess helhet
skulle skörda genom mejerihandteringens utveckling och fullkomnande,
så att dess alster kunde motsvara verldsmarknadens allt jemt stegrade
anspråk, har förvaltningskomitén anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att på ordinarie stat anvisa ett anslag af 10,000
kronor årligen till anställande af lärare i mejerihushållning samt full
-
39
Sjette hufvudtiteln.
ständigt ordnande af undervisningen häruti vid rikets båda landtbruksinstitut,
på det att tillfälle måtte beredas för dem af dessa instituts
elever, som särskildt ville egna sig häråt, äfvensom för andra personer,
som önskade besöka landtbruksinstituten endast för att förvärfva insigt
och praktisk skicklighet i nämnda hushållning, att vinna de kunskaper,
som kräfdes så väl af husbonden och förvaltare!) af eu mejeriegendom
som af dem, hvilka såsom kringresande undervisare borde i
denna del af landthushållningen gå allmänheten till hända.
Vidare har, efter det 1881 års allmänna landtbruksmöte i Malmö
vid behandling af frågan huru eu tidsenlig undervisning i mejeriskötsel
skidle kunna inom vårt land åstadkommas uppdragit åt sin bestyrelse
att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om
samma undervisnings ordnande på lämpligt sätt och efter nutidens
fordringar, mötesbestyrelsen i underdånigt memorial den 20 September
1881 förmält, att betyrelsen ansett sig böra såsom mötets upptaga
och å nyo frambära den af Malmöhus läns hushållningssällskap i underdånigt
memorial den 27 September 1880 i ämnet gjorda framställning,
enär bestyrelsen vore fullt förvissad derom att, såvida en verkligt
grundlig, högre undervisning inom i fråga varande gren af landthushållningen
skulle åstadkommas, dervid borde följas den af hushållningssällskapet
föreslagna organisation, enligt hvilken vid Alnarp skulle
inrättas en högre för hela landet ansedd, med särskild föreståndare
försedd mejeriskola, der fri undervisning skulle årligen meddelas åt
12 med fri bostad vid skolan försedda elever, fördelade i två kurser,
med 6 elever och 6 månaders undervisning i hvarje kurs. För detta
ändamål erfordrades dels ett ordinarie anslag af 7,500 kronor årligen,
dels ock för en gång till uppförande af nödig byggnad för skolan ett
belopp af 24,575 kronor samt till anskaffande af en 4 hästars ångmaskin,
erforderliga instrument och undervisningsmateriel 4,000 kronor.
Landtbruksakademiens förvaltningskomité, som undfått nådig befallning
att afgifva utlåtande öfver mötesbestyrelsens i fråga varande
framställning, har till fullgörande häraf dels åberopat hvad komitén i
nyss omförmälda underdåniga memorial af den 16 sistlidne September
anfört, dels ock ytterligare andragit, att, då ett fullständigt och väl
ordnadt mejeri funnes såväl vid Ultuna som vid Alnarp samt derjemte
vid hvardera institutet icke blott en utan tvänne lärare i kemi
jemte laboratorier äfvensom lärare i de öfriga naturvetenskaperna,
komitén ansåge, att den af komitén begärda mindre summa skulle åtminstone
för närvarande vara tillräcklig för hvad landtbruksmötet i
40
Sjette hufvudtiteln.
Malmö åsyftat, eller åvägabringande på lämpligt sätt och efter nutidens
fordringar af fullständig mejeriundervisning, hvilket borde kunna
åstadkommas genom anställande vid hvardera landtbruksinstitutet af
skicklige lärare i mejerihushållningen samt genom anskaffande af härvid
möjligen ytterligare behöfliga inventarier och undervisningsmateriel.
Slutligen har förvaltningskomitén uti en till mig afbiten skrifvelse
af den 18 sistlidne November meddelat, att den af komitén begärda
anslagssumman, 10,000 kronor, vore afsedd . att på följande sätt användas,
nämligen:
till aflöning med 4,000 kronor åt eu lärare i mejerihushåll -
ning vid hvartdera landtbruksinstitutet...................................... kr. 8,000,
och till årliga försök samt komplettering af undervisningsmaterielen
1,000 kronor för hvartdera institutet...................... » 2,000,
tillsammans kr. 10,000.
Efter att sålunda hafva redogjort för det väsentliga innehållet af
de i förevarande ämne nu gjorda framställningar tillåter jag mig i minnet
återkalla, att under de senaste åren vid flera tillfällen förslag förut
blifvit väckta rörande anordnande af eu högre undervisning i mejerihushållningen
för att såmedelst främja denna hushållnings utveckling och
fullkomnande, men att omständigheterna hittills icke ansetts medgifva
dessa förslags sättande i verket. Enligt mitt förmenande är emellertid
denna fråga af så maktpåliggande betydelse, att densamma icke vidare
får hos oss undanskjutas. Icke någon bland landthushållningens olika
grenar torde nämligen under de senare åren hafva ådragit sig större
uppmärksamhet än mejerihandteringen eller varit stadd i snabbare utveckling
än denna, och då i den täflan, som i detta hänseende eger
rum mellan de olika landen, det land, som ej går framåt, otvifvelaktigt
kommer att intaga en underordnad ställning, synes det vara nödvändigt
att i Sverige något göres för denna hushållnings höjande, hvilket, på
sätt så väl Landtbruksakademiens förvaltningskomité som bestyrelsen
för nästlidet års allmänna landtbruksmöte framhållit, bäst kan ske genom
anordnande af en högre undervisning i mejeriväsendet. Så har redan
skett i våra grannland Danmark och Finland, hvilka båda i hvad beträffar
denna gren af landthushållningen intaga en framstående plats.
Dylik undervisning meddelas nämligen i Danmark vid Landboliöiskolen
i Köpenhamn, der särskilde lärare i mejerihushållning äro anstälde, och
i Finland vid landtbruksinstitutet på Mustiala, hvilket under nästlidet
år omorganiserats och der eleverna i den högre afdelningen undervisas
41
Sjette hufvudtiteln.
1 tvänne jemsides gående kurser, den ena omfattande allmän landthushållning
och den andra mejerihan dtering, af hvilka kurser den förra
är två-årig och den senare ett-årig.
Då jag alltså i betraktande af de fördelar, som med jemförelsevis
ringa uppoffringar torde vinnas genom främjande på föreslaget sätt af
förevarande vigtiga gren af jordbruksnäringen, anser mig böra tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska det för ändamålets ernående
nödiga anslagsbeloppet, tillhör det mig att yttra mig rörande hvilketdera
af de framstälda förslagen till den högre mejeriundervisningens
ordnande bör tillerkännas företrädet. I sådant hänseende synes det
mig att Landtbruksakademiens förvaltningskomité bjudit giltiga skäl
för sin i ämnet gjorda framställning, enligt hvilken dylik undervisning
skulle anordnas vid båda landtbruksinstituten, helst förhållandena äro
så olika i skilda delar af vårt vidsträckta land, att en enda i sydligaste
delen af detsamma förlagd högre mejeriskola svårligen skulle kunna för
landets alla provinser afhjelpa behofvet af undervisning och handledning
i rationel mejeriskötsel; och biträder jag alltså förvaltningskomiténs
ofvan omförmälda förslag.
På grund af hvad jag sålunda haft nåden anföra får jag, jemte
anhållan att, derest erforderliga medel blifva för ändamålet anvisade,
framdeles få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning frågan om meddelande
af närmare bestämmelser rörande ofta nämnda undervisnings
ordnande, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att på ordinarie stat under titeln: »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» anvisa ett belopp af 10,000
kronor, att användas till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.
Inom de särskilda delarne af riket hafva tid efter annan inrättats
lägre landtbruksskolor, hvilka åtnjuta bidrag af statsmedel. Antalet
sådana skolor utgör för närvarande 28, nämligen 3 i Kalmar län, 2 i
hvartdera af Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län samt 1 i hvarje
af samtliga öfriga länen med undantag af Upsala län, inom hvilket
sådan skola icke finnes inrättad. För eu skola inom hvarje län utgör
statsbidragets belopp 4,000 kronor, men för öfriga skolorna, eller för
2 inom Kalmar samt 1 inom hvarje af Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands
län utgår årligt statsunderstöd endast till belopp af 2,000 kronor
emot förbindelse för hushållningssällskapet eller landstinget inom den
ort, der skolan är upprättad, att till densammas underhåll tillskjuta ett
lika belopp.
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä.
[10.]
En landtbruksskola
pä Dalsland.
U
42
Sjette Irafyudtiteln.
Fråga är nu väckt om anvisande af bidrag till ytterligare en dylik
skola inom Elfsborgs län. Detta läns norra hushållningssällskap har
nämligen under den 4 Februari 1881 gjort underdånig framställning
om erhållande af statsbidrag till belopp af 2,000 kronor årligen för
upprättande af en lägre landtbruksskola inom provinsen Dalsland, hvars
jordbruk, till följd af egendomliga naturförhållanden olikt jordbruket
inom länets öfriga delar, vore i behof af en för detsamma särskild!
afsedd skola; och hade hushållningssällskapet vid sammanträde den
28 förutgående Januari förbundit sig ej mindre att till. skolan årligen utbetala
ett lika stort belopp, än äfven att, derest statsbidrag ej under första
året kunde tillgodokomma skolan, hvilken vore afsedd att öppnas den
24 Oktober 1881, under tiden ansvara för hela den för densamma erforderliga
kostnaden.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Landtbruksakademiens
förvaltningskomité vitsordat, att ytterligare en landtbruksskola
kan anses behöflig för det vidsträckta Elfsborgs län och särskilt för
provinsen Dalsland, som i mycket hvad landtbruket beträffar ännu står
efter länets öfriga lyckligare lottade delar; vid hvilket förhållande och
då det för jordbrukets förkofran vore af största vigt att kännedom
om landtliushållningens rätta och ändamålsenliga anordning och bedrifvande
blefve allmän och tillämpad, särdeles inom de orter, der
landets modernäring ännu befunnes i allmänhet mindre ändamålsenligt
handhafd, förvaltningskomitén understödt hushållningssällskapets förevarande
framställning.
Då hvad sålunda blifvit anfördt synes ådagalägga att en landtbruksskola
på Dalsland är väl behöflig för jordbrukets höjande inom
denna provins, samt billigheten lärer fordra att hushållningssällskapet
för skolans underhåll får åtnjuta enahanda bidrag, som i dylika fall
plägar beviljas, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att — på det Eders Kongl. Maj:t må komma
i tillfälle anvisa ett årligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af
ytterligare en landtbruksskola inom Elfsborgs län, belägen inom provinsen
Dalsland, emot förbindelse för länets norra hushållningssällskap
eller dess landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta ett lika
belopp — bevilja tillökning med 2,000 kronor i ordinarie anslaget
»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar».
43
Sjette lnifyiidtiteln.
I fråga om förevarande anslagstitel har jag slutligen att i andel- [H-J
ö , , t* i.-i t i n • r*” ,1_____-i-A ■! W,w. n/ndi
dårlighet anmäla, hurusom Landtbrnksakademiens förvaltningskomite i
underdånigt memorial den 2 sistlidne November hemstält, att undervisaren
i boskapsskötsel och mejerihushållning, i redrik Cederborgh,
hvilken år 1867 i dylik egenskap antagits samt från och med år
1878, då lian uppflyttats i tredje lönegraden, uppburit i årsarfvode 1
3,000 kronor, måtte i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29
Maj 1874 från och med år 1883 varda uppflyttad i den för statens
undervisare i särskilda delar af landthushållningen bestämda fjerde
lönegraden med årlig aflöning af 3,500 kronor.
Då Cederborgh med utgången af innevarande år tjenstgjort såsom
undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning i femton år, det ai
oberäknad! då lian till befattningen utnämndes, samt han, enligt
förvaltningskomiténs vitsord väl och berömligt fullgjort sina tjensteåligganden,
lärer, jemlikt de åt Eders Kongl. Maj:t. och Riksdagen
antagna aflöningsgrunder, omförmälda uppflyttning i högre löneo-rad
böra ega rum för tiden från och med år 1883 samt den för sådant
ändamål erforderliga anslagsförhöjning förty böra beredas. Jagfår
alltså tillstyrka nådig framställning till Riksdagen derom, att förberedande
af tillgång till den från och med år 1883 för en undervisare
i boskapsskötsel och mejerihushållning i fråga kommande lönetillökning
ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar» må höjas med 500 kronor;
kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad
jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 12,500
kronor, eller från nu varande beloppet 172,900 kronor till 185,400
kronor.
En imdervisares
i boskapsskötsel
och mejerihushållning
uppflyttning
högre lönegrad.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
I särskilda underdåniga memorial den 16 September och den 16 [12.]
December 1881 har Landtbruksakademiens förvaltningskomité hemstält,
dels att landtbruksingeniören Ludvig. Rosén, hvilken den 18 Oktober avers upp flytt1872
utnämnts till sin innehafvande tjenst samt från och med år 1878
uppburit arfvode enligt den för landtbruksingeniörer medgifna andra
lönegraden med 2,500 kronor, måtte i öfverensstämmelse med nådiga
brefvet den 29 Maj 1874 från och med år 1883 varda uppflyttad i
44
Sjette lmfyudtiteln.
tredje lönegraden med aflöning till belopp af 8,000 kronor om året, dels
ock att landtbruksingenören Knut Arthur Schönmeyr, hvilken år 1876
utnämnts till landtbruksingeniör och i sådan egenskap från och med
ar. 1877„ uppburit i årsarfvode 2,000 kronor, måtte i enlighet med berörda
nådiga bref från och med innevarande år 1882 varda uppflyttad
i andra lönegraden med årlig aflöning af 2,500 kronor; varande af
förvaltnirigskomitén vitsordadt. att båda dessa landtbruksingeniörer alltid
på ett berömligt sätt fullgjort sina tjensteåligganden.
Med underdånig erinran att Eders Kongl. Maj:t den 30 nästlidne
December _ af tillgängliga besparingar anvisat den för innevarande år
landtbruksmgemören Schönmeyr tillkommande lönetillökning, tillstyrker
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för beredande af tillgång från och med år 1883 till de två landtbruksingemorer
tillkommande löneförhöjningar höja anslaget »Landtbruksingeniörer
och deras biträden» från nu varande beloppet 52 500
kronor till 53,500 kronor, eller med 1,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.
] Med anledning af nådig framställning anvisade rikets åren 1856—
01 1858 församlade ständer under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
. jordbruk och landtmannanäringar» ett belopp af 3,000 rdr rmt årligen
såsom bidrag till inköp af så väl in- som utländska åkerbruksredskap,
maskiner och apparater, för att uppställas vid Landtbruksakademiens
experimentalegendom och såsom modeller tillhandahållas landets
jordbrukare och redskapstillverkare. Den genom inköpen förvärfvade
redskapssamlingen jemte akademiens äldre samling af enahanda
art har sedermera förvarats å berörda egendom till år 1868, då akademien,
efter det den för ändamålet dittills begagnade lokalen blifvit
disponerad till akademiens vid experimentalfältet anordnade agrikulturtemiska
. laboratorium, bekom ny lokal för modellredskapen uti huset
n:r 36 vid Mäster Samuelsgatan här i staden.
^iar 1111 blifvit väckt om delvis förändrad användning af
omföl mälda anslag. Uti underdånigt memorial den 16 September 1881
har nämligen Landtbruksakademiens förvaltningskomité — under anförande,
bland annat, att den fiskerierna tillhörande afdelning af akademiens,
på sätt nyss är nämndt, här i staden upprättade museum dels
genom inköp och dels genom gåfvor samt senast genom hvad som er
-
45
Sjette hufrudtiteln.
hållits från 1880 års internationella fiskeriutställning i Berlin äfvensom
från Blekinge och Vesterbottens läns hushållningssällskap vunnit så
betydlig tillväxt att den rikhaltiga samlingen af fiskredskap och modeller
till fiskodlingsanstalter, båtar och laxgårdar m. m. ej kunnat
inrymmas i förenämnda museum, utan att särskild lokal måst af akademien
förhyras för dessa samlingar, hvilka för sig ordnade kunde
betraktas såsom början till ett särskildt museum af sådana redskap,
som i olika delar af landet eller i främmande land begagnades vid
fiskerinäringens bedrifvande — hemstält, att, enär akademien saknade
medel att framgent bestrida kostnaderna för den erforderliga lokalens
förhyrande, tillgång härtill måtte beredas, samt att, derest hyresmedel
för fiskerisamlingarna ej kunde erhållas af de till fiskeriernas förkofran
anvisade statsmedel, en del, högst hälften af förut nämnda till inköp
af modellredskap anvisade anslag å 3,000 kronor måtte tills vidare få
användas till hyresmedel för i fråga varande samlingar, hvilka, för
vinnande af med desamma åsyftadt gagn, borde, ändamålsenligt ordnade
och i särskild lokal uppstälda, för allmänheten hållas tillgängliga.
Då det, på sätt förvaltningskomitén jemväl framhållit, för den inhemska
fiskerinäringens vidare utveckling och förkofran måste anses
vara af synnerlig vigt att nu befintliga samlingar af fiskredskap samt
modeller till fiskodlingsanstalter och fiskarbåtar in. m. varda på ett sådant
sätt uppstälda och ordnade, att de kunna tillhandahållas fiskeriidkare
och redskapstillverkare samt äfven vara för den öfriga allmänheten
tillgängliga, och medel till förhyrande af för sådant ändamål erforderlig
lokal lämpligen synas kunna utan statsverkets särskilda betungande
beredas på det af förvaltningskomitén föreslagna sätt, finner jag mig
böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att medgifva det högst hälften, eller 1,500 kronor, af det
under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
uppförda anslag å 3,000 kronor till inköp af modeller till
landtbruksredskap, maskiner m. m. må tills vidare få användas till förhyrande
af lokal för förvarande af Landtbruksakademiens samling af
modeller och redskap för fiskerierna.
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå
annan förändring för år 1883 än i afseende å förslagsanslaget
k
Öfriga ordinarie
anslag.
46
Sjette Imfvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
[14.] hvilket för jemnande af hufvndtitelns slutsumma torde böra minskas
Skrifmaten- mec[ 92 kronor, eller från 117,768 kronor till 117,676 kronor.
(ther m. ni. 1 1 1
Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå nu till kronor 4,280,352.
Vid bifall till de af mig nu
framstälda förslag om uppförande å
ordinarie stat af ett nytt anslag under
titel »väg- och vattenbyggnads
staten»
till belopp af ........................... kronor 126,400,
samt om höjning i anslagen till ål
derstillägg
............................................... » 4,0’00,
undervisningsanstalter för j ordbruk
och landtmannanäringar........................ » 12,500,
landtbruksingeniörer och deras biträden
......................................................... » 1,000.
Summa ökning kronor 143,900,
äfvensom om minskning i anslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved
m. in. ........................................................ » 92,
skulle de ordinarie anslagen höjas med ..................... » 143,808,
till
kronor 4,424,160.
4
Sjette hufva (It! teln.
47
Extra ordinarie anslag.
T fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver
de ofvan omförmälda 11,160 kronor till tillfällig löneförbättring för
kommerskollegium och bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekono-,
miska kartverk och 240,300 kronor till fullföljande af storskiftes- och
afvittringsarbetena, anförde Departementschefen beträffande
Justeringsstyrelsen.
I enlighet med hvad under de tre föregående åren egt rum till- [15.]
styrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för år ^wäenJU
1883 anvisa till arfvoden åt den vid justeringsstyrelsen anstälda per- ringsstyrelsen
sonat ett. belopp af 9,300 kronor. anstälda per
1
sonat.
Öfverståthållareembetet.
I underdånig skrifvelse den 9 November nästlidet år har Öfver- [16.]
ståthållareembetet hemstält att, då det för utgifvande af tidningen bortsatt ut»Polisunderrättelser»
beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt en- ^polisunderdast
för år 1882, men tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år rättelser».
otvifvelaktigt blefve af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning
i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen
åsyftade ändamål skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t måtte för i fråga
varande tidnings utgifvande under år 1883 af Riksdagen äska enahanda
anslag som det för innevarande år beviljade.
Då denna framställning torde vara förtjent af bifall tillstyrker jag,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande
under år 1883 af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af
Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma
år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
[17.]
Bidrag till
aflöning åt
exekutionsbetjeningen.
[18.]
Särskild
polisstyrka
på landet.
48 Sjette hufvudtiteln.
Då enahanda belopp, 12,200 kronor, som för innevarande år är på
extra stat anvisadt såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj eningen
i Stockholm, enligt hvad öfverståthållareembetet i underdånig skrifvelse
den 7 nästlidne December anmält, jemväl för år 1883 är för ändamålet
erforderligt, får jag i öfverensstämmelse med Öfverståthållareembetets
hemställan tillstyrka, det Eders Kongl. Maj :t behagade föreslå
Riksdagen att på extra stat för år 1883 anvisa till öfverståthållareembetets
förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.
Landsstaterna i länen.
Från och med år 1875 har årligen anvisats ett extra anslag till
aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan
kunde af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre
brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande. Anslaget
utgjorde under de två första åren 20,000 kronor, men höjdes
från och med år 1877 till 40,000 kronor, med hvilket belopp det sedermera
utgått.
Uti mitt underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet den 5 Januari
sistlidet år, vid föredragning af förslag till reglering af utgifterna under
Riksstatens sjette hufvudtitel för innevarande år, tillät jag mig att
erinra derom att en ytterligare förhöjning af i fråga varande anslag
torde inom kort blifva erforderlig. Erfarenheten under år 1881 har
bekräftat detta. Förutom att det för nyssnämnda år beviljade anslag
blifvit till fullo taget i anspråk, hafva nämligen redan från 18 af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkommit ansökningar om bidrag
från anslaget för innevarande år till sammanlagdt belopp af icke mindre
än 47,650 kronor eller 7,650 kronor mera än hela anslagssumman,
och Eders Kongl. Maj:t har derföre, ehuru samtlige bemälde Befallningshafvande
anfört talande skäl för behofvet af det belopp eu hvar
äskat, varit nödsakad att vidtaga nedsättningar. Att här föreligger
ett verkligt behof att fylla torde ock ytterligare framgå deraf, att
kommunerna sjelfva börja finna sig manade att, för ändamålet lemna
tillskott — så hafva, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län anmält, flere kommuner inom nämnda
län anslagit ej obetydliga belopp för polisväsendets ordnande — och
jag föreställer mig att hädanefter vid i fråga varande statsanslags fördelning
bidrag företrädesvis bör tilldelas de kommuner, hvilka förklarat
49
Sjette hufvudtiteln.
sig vilja sj elfva lemna motsvarande tillskott. Oaktadt dylika bidrag
från kommunerna bär emellertid, såsom nyss är nämndt, det hittills
utgående anslaget funnits otillräckligt; och jag tillåter mig derföre i
underdånighet hemställa, det Eders Kong! Maj:t täcktes i nåder föreslå
Riksdagen att för år 1883 ställa till Eders Kong!. Majds förfogande
ett extra anslag af 50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll
åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan åt förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
näringar.
I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial
den 15 September 1881 derom gjorda framställning torde Eders Kongl.
Majd vilja i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1883 fortfarande
anvisa:
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor;
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor;
till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt
af akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.
Efter det Riksdagen under flera år anvisat till underhåll af fyra
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof 3,000 kronor
för hvarje station eller tillsammans 12,000 kronor, samt senast församlade
''Riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning, för
innevarande år höjt i fråga varande anslag till 15,000 kronor att utgå till
fem dylika stationer med 3,000 kronor för hvarje station, har Eders
Kongl. Maj:t, som förut tillagt statsunderstöd åt kemiska stationerna i
Kalmar, Skara, Halmstad och Vesterås, under den 6 Maj 1881 funnit
o*odt medgifva, att den för Örebro län i staden Örebro inrättade kemiska
station för jordbrukets och näringarnas behof i förening med
eu byrå för kontrollundersökning af säd och frö finge utaf det af
Riksdagen för innevarande år anvisade bidrag till underhåll af dylika
stationer bekomma ett anslag af o,000 kronor, under vilkor att stationen
behörigen ordnades med lämpligt laboratorium samt erforderliga
Bill. till Rikad. Prof. 1882. 1 Sami- 1 Af<1- t
[19.]
Allmänna
landtbruksmöten.
[20.]
Prisbelönmf/ar
vid dito.
[21.]
Botanist vid
La/ndtbrulcsakademiens
försöksanstalt.
[22.]
Agrikulturkemiska
stationer.
[23.]
Geologiska
Undersöknin
garna.
50 Sjette hufvudtiteln.
instrument, apparater och böcker, äfvensom att ej mindre bostad anskaffades
eller hyresmedel anvisades åt stationens kemist och assistent,
än ock öfriga för statsbidragets tillgodonjutande föreskrifna vilkor
uppfyldes. Jemte det jag tillåter mig erinra härom, får jag, i öfverensstämmelse
med Landtbruksakademiens uti ofvan berörda underdåniga
memorial den 15 September 1881 gjorda framställning, underdånigst
tillstyrka, det Eders Kong! Maj:t behagade föreslå Riksdagen att jemväl
för år 1883 på extra stat anvisa såsom bidrag till fem kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behof — inom de orter, der
hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta
lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
samt bekosta aflöningen till clessa och laboratorietjenaren äfvensom
årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker
och inventarier för stationens behof — ett anslag af 3,000 kronor för
hvarje station eller tillsammans 15,000 kronor.
Under denna an slagstitel har jag vidare att anmäla frågan om
anskaffandet af medel för fortsättandet af de geologiska undersökningarna.
Uti underdånig skrifvelse den 30 November sistlidna år har chefen
för Sveriges geologiska undersökning dels lemna! redogörelse för
hvad som under år 1881 vid undersökningen åtgjorts, dels ock afgifvit
förslagsberäkning öfver de för undersökningen under år 1883 erforderliga
medel; hvarvid bemälde chef bland annat anfört:
att undersökningar i skalan 1 : 50,000 utförts inom Stockholms
och Malmöhus län öfver en sammanräknad yta af 7,23
att hela det i denna skala hittills rekognoscerade området utgjorde omkring
414,5 qvadratmil;
att undersökningar i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat
en areal af 15,73 qvadratmil inom Jönköpings, Göteborgs och Bohus,
Hallands och Elfsborgs län, hvarigenom den i nämnda skala geologiskt
kartlagda arealen nu stigit till ungefär 232,2 qvadratmil;
att öfversigtsresor för åstadkommande af en bergartskarta i skalan
1 : 1,000,000 öfver rikets nordligare trakter utförts inom Jemtland,
Ångermanland samt Vester- och Norrbottens lappmarker, hvarjemte
undersökningar pågått för att öfver hela landskapet Dal utsträcka den
för flera år tillbaka offentliggjorda kartan i skalan 1 : 200,000 öfver
berggrunden inom detsammas östra del;
51
Sjette lutfviidtiteln.
att i skalan 1 : 20,000 de af Brukssocieteten bekostade undersökningarna
inom mellersta Sveriges bergslag blifvit fortsatta och åtskilliga
gruffält gjorts till föremål för mera speciela studier;
att med anslag af Vesternorrlands samt Elfsborgs läns norra hushållningssällskap
ekonomiskt geologiska utredningar åvägabragts inom
områdena för dessa sällskaps verksamhet;
att under årets lopp utgifvits de af beskrifningar åtföljda geologiska
kartbladen Gustaf sberg, Helsingborg, Landskrona, Engelholm, Kullen
och Höganäs samt Norsholm, utgörande n:ris 73—79 af kartbladen i
skalan i : 50,000, samt kartbladet Nissafors (n:r 6 af kartbladen i skalan
1 : 200,000); samt
att samtidigt härmed blifvit utdelade n:ris 36—44 af geologiska
afliandlingar och uppsatser.
Förutnämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningar
under år 1883 erforderliga medel upptager utgifterna till kronor
88,800.
Häraf beräknades för
Aflöning eu,:
löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden
.................................................................................... kronor 49,650: —
Fältarbetena:
rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation
af undersökningseffekter m. m. kr. 19,000: —
omkostnad för resor och traktamenten,
reseberättelser in. in., som på
enskild bekostnad utföras .................• » 2,500: — » 21,500: --
Byråafdelning en:
inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier,
in. in. ........................................................................... 11 2,000:
Biblioteket och samlingarna:
inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,
fraktkostnad in. m............................................................. ” 2,000:
Transport kronor 75,150: —
52
Sjette hufriultiteln.
Transport kronor 75,150: —
Kart- och Boktrycket:
tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,
beskrifningar och uppsatser, ritning och färglägg
-
ning af diverse originalkartor m. m......................... » 12,000: —
Värme- och diverse utgifter:
omkostnad................................................................................. » 1,650: —
kronor 88,800: -
Då emellertid till utgifternas bestridande äro att påräkna inflytande
medel för genom bokhandeln försålda kartor m. in.,
omkring ....................................................................................... kronor 800: —
anslag af Brukssocieteten...................................................... » 1,000: —
>> » Vesternorrlands läns hushållningssällskap... :» 1,500: —
eller tillsammans kronor 3,300: —
minskas härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet
till 85,500 kronor eller samma belopp, som för år 1882 blifvit
beviljadt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
att till 1 ortsättande under år 1883 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag
för samma år till belopp af 85,500 kronor.
Hästafvelns förbättrande.
[24.] I enlighet med stuteriöfverstyrelsens uti underdånig skrifvelse
betjenmgm den -6 September 1881 gjorda hemställan och i likhet med hvad undd
Flyinge der liera föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet, att
sluten in. m. Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:
att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt
förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år
1883 på extra stat bevilja 5,937 kronor.
Sjelf e lin bni(1 ti tel n.
53
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
1 enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial
den 15 September 1881 gjorda framställning torde Eders Kong!. Maj:t
vilja föreslå Riksdagen att, på sätt under flera föregående år egt rum,
för år 1883 på extra stat bevilja:
dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, . [25.]
hvilken bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd, för att af denne t^J^ree ,thandledas
och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, husslöjd och
ett anslag å 3,000 kronor; _ _ enda.
dels och till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie ( [26.]
stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt an- a/llm^den.
slag å 10,000 kronor.
Sedan 1881 års Riksdag, med bifall till derom gjord nådig fram- [27.]
ställning, på extra stat för innevarande år anvisat dels, på sätt förut
egt rum, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås 3,800
kronor, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom
orten tillskötes ett belopp motsvarande minst hälften af statsanslaget,
dels ock såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma
skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp blefve för ändamålet
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet,
har uti eu till Eders Kongl. Maj:t stäld underdånig skrift af den 24
Oktober nästlidet år styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås,
jemte erinran att länets senast församlade landsting för år 1882 beviljat
ett belopp af 1,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt en andre
lärare vid väfskolan, samt under framhållande att denna skola för sin
tillvaro fortfarande vore i största behof af ökade lärarekrafter, äfvensom
att det vore förenadt med stora svårigheter att anställa en lärare
för ett enda år utan kännedom om huruvida medel till dennes aflöning
för framtiden vore att påräkna, anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
till nu sammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition om anvisande
på ordinarie stat af ett årligt anslag å 1,000 kronor såsom bidrag
till aflöning åt en andre lärare vid mera nämnda väfskola. .
Kommerskollegium, som öfverlemnat denna ansökning, har dervid,
jemte åberopande af kollegiets i underdånig skrifvelse den 12 November
1880 meddelade redogörelse för beliofvet af anställande vid väfskolan
i Borås af eu andre lärare och det aflöningsbelopp, som lämpligen
syntes böra denne tillkomma, tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t
54 Sjette liiifvudtiteln!
måtte täckas vidtaga åtgärd för fortsatt anvisande af statsmedel till
aflöning åt en dylik lärare.
Ehuru de till väfskolan i Borås för närvarande anvisade statsbidrag
fortfarande torde blifva för skolans behöriga upprätthållande
erforderliga, lärer likväl öfverflyttning till ordinarie stat af anslaget
till andre lärarens aflöning desto mindre böra ifrågakomma, som det
till skolan i öfrig! utgående statsanslag är på extra stat anvisadt och
förslag icke ens blifvit väckt om någon förändring härutinnan. Jag
anser mig alltså nu endast böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t i
nåder behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1883 anvisa
dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med
vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjut
es ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800
kronor;
dels ock såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma
skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för
ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.
Under denna anslagstitel får jag slutligen, med anledning af framsiöjäförenin-
ställning från styrelsen för svenska slöjdföreningen, i underdånighet
oeH- tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska äfven för år 1883, på
sätt för innevarande och flera föregående år blifvit beviljadt, ett extra
anslag af 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens
museum.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
[29]. Jag tillstyrker i underdånighet [nådig framställning till Riksdagen
Bergsskolor- .pa [ likhet med hvad under nästlidet och flera föregående år varit
iici t jjiitjo stcia p.. i o it i ^
och Falun, torhallandet,
under vilkor åt! bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1883 fortsätta
sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af
14,000 kronor att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.
Sjette Imfvudtiteln.
55
Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i
allmänhet kontrolleras af styrelsen för allmänna väg’- och
vattenbyggnader.
Nämnda styrelse liar under den 1 December nästlidet år i vanlig
ordning inkommit med generalförslag rörande de bidrag, som under
år 1883 blifva erforderliga för understödjande af allmänna arbeten.
Främst bland dessa förekomma följande arbeten, till livilka Riksdagen
redan beviljat statsbidrag, af k vilka likväl hittills endast vissa
belopp blifvit till utgående anvisade, nämligen:
Anläggning af väg från Sårvele kyrka till Strycksele by jemte Ado- [30]._
väg från Lycksele öfver Ulriksdal, Gårig är d och Husbond Hd en till Ruskträsk
i Vesterbottens län. Detta företag är enligt den gillade planen Stryckseie
beräknadt att kosta 515,680 kronor och Riksdagen bär till detsamma m- m''
beviljat ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats till utgående
under år 1878 kronor 24,093: 86, under år 1879 kronor 60,000, under
år 1880 kronor 25,000, under år 1881 kronor 35,000 samt under innevarande
år kronor 80,000 eller tillsammans kronor 224,093: 86.
Adjutanten i Norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Kaptenen
A. F. O. Cederberg, hvilken å styrelsens vägnar förliden sommar
verkstält besigtning å ifrågavarande arbetsföretag, har derom meddelat,
att arbetet så raskt bedrifvits, att bankläggningen för vägen och
alla öfriga arbeten derå utom grusningen kunde, enligt den plan för
arbetenas bedrifvande, som de i företaget intresserade kommunerna
ämnade följa, antagas vara fullbordade på hösten år 1882, så att
grusningen kunde påbörjas under vintern 1882—1883 och fullbordas
under vintern 1883—1884; samt att, då vid 1883 års slut omkring
hälften af grusningen torde befinnas ogjord, och kostnaderna för densamma
vore beräknade till ej fullt 20 procent af hela arbetskostnaden,
något mindre än 10 procent af denna kostnad alltså borde vid sistnämnda
tidpunkt återstå till utbetalning.
Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst har styrelsen för
sin del föreslagit, att till omförmälda företag må för år 1883 äskas ett
belopp af 80,000 kronor; och får jag i enlighet härmed tillstyrka,
att Eders Kong!. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att i ytterligare
afräkning å förutnämnda anslagssumma anvisa till utgående under år
1883 ett belopp af 80,000 kronor.
¥
56
Sjette hufyudtiteln.
[31] . Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren är, enligt derom
Hjeimarem vid 1877 års riksdag fattadt beslut, beviljad t ett lånebidrag af 2,000,000
rens stink- kronor, hvaråt redan anvisats 1,800,000 kronor; och då återstoden,
mnfl- enligt Riksdagens bestämmande, bör under år 1883 utgå,
lärer ifrågavarande belopp eller 200,000 kronor böra här upptagas
;
[32] , och torde jag i sammanhang härmed böra erinra, att enligt 1881
Låneunckr- års riksdags beslut blifvit för år 1883 anvisade
skilda jern- till understödjande, medelst län, af enskilda jernväg sanläggning ar
cugar. 1,000,000 kronor.
[33].
Anläggning
m. in. eif
vägar.
[34].
Brobyggnader
och mindre
hamnbyggnader
m. m.
Vidare har styrelsen afgifvit underdånigt yttrande i fråga om
de för vissa bestämda ändamål afsedda anslagssummor, Indika Riksdagen
årligen plägar ställa till Eders Kong!. Maj:ts förfogande.
Beträffande dervid i första rummet anslaget till bidrag för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, livilket anslag till och med nästlidet år utgått
med 200,000 kronor årligen, men för innevarande år ökats till
ett belopp af 300,000 kronor, har styrelsen, enär många afsevärda
planer och förslag till vägbyggnadsföretag, erfordrande tillsammans,
enligt beräkning, ett belopp af omkring 2,200,000 kronor, till styrelsen
inkommit, väl ansett en ytterligare förhöjning i förevarande anslag af
behofvet påkallad och önskvärd, men dock icke velat sådant nu ifrågasätta;
och jag hemställer derföre, lika med styrelsen, att Eders Kong!.
Maj:t täcktes
till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest, mindre göda vägar af Riksdagen äska för år 1883
samma belopp, som för innevarande år dertill anvisats, eller 300,000
kronor.
Jemte det, beträffande den »till understödjande af mindre hamnoch
brobyggnader samt upprensning af åar och farleder» hittills af
Riksdagen anvisade fond, styrelsen föreslagit, att rubriken derå måtte
ändras så, att den komme att lyda: »till understödjande af brobyggnader
och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder»,
har styrelsen anhållit, att ifrågavarande anslagsbelopp, som utgått
med 20,000 kronor årligen utom för år 1875, då detsamma utgjorde
40,000 kronor, måtte för år 1883 höjas till 70,000 kronor, och såsom
skäl härför anfört, att dels redan inkommit flera vigtiga brobyggnads
-
57
Sjette lmfvudtiteln.
förslag, derför sammanlagda kostnaderna beräknats uppgå till omkring
150,000 kronor, äfvensom ett till en kostnad af 20,560 kronor beräknadt
strömrensningsförslag, dels ytterligare vore att emotse flera hithörande
förslag, som påkallade understöd till större belopp, än att behofvet
kunde på långt när tillfredsställas med det hittills anvisade alltför
ringa anslaget.
Då vidare det anslag å 30,000 kronor, som Riksdagen under eu
följd af år anvisat »till understöd för byggande vid större fiskelägen af
smärre båthamnar)), i ändamål all derigenom uppmuntra och befrämja
hafsfiske!., så att detta må uppbringas till en högre utveckling, fortfarande
visat sig vara behöflig^, enär nya planer till dylika hamnanläggningar
alltjemt utarbetades och ansökningar om anslag dertill till
Eders Kongl. Maj:t inkomme, har styrelsen hemstält att äfven för år
1883 samma anslag måtte till oförändrad! belopp utgå.
Lika med styrelsen anser jag en förhöjning i anslaget till brobyggnader
och mindre hamnbyggnader vara behöflig. Förhöjningen
torde dock äfven böra till godo komma anslaget till smärre båthamnar
och såväl af denna grund som derföre att det förra anslaget egentligen
omfattar äfven de ändamål, för hvilka det senare är afsedt, torde lämpligast
vara att dessa båda anslag sammanföras under en titel, hvarvid
den af styrelsen för det förra anslaget föreslagna rubrik, såsom omfattande
de med båda anslagen åsyftade ändamål, synes böra godkännas.
Jag får således tillstyrka, att till understödjande af brobyggnad er
och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder måtte
för år 1883 utaf Riksdagen äskas ett belopp af 100,000 kronor.
»Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldig- [35].
het, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädes- Myrutdikninvis
afse att minska frostländigheten», har från och med 1873 års riks -dag årligen anvisats ett belopp af 80,000 -kronor att fördelas öfver anslag.
hela landet till företag, som kunde vara deraf förtjenta, med bidrag,
motsvarande en tredjedel af den beräknade kostnaden. Under framhållande
af det stora gagn, som tillskyndats odlingen och jordbruket
genom företag af nu i fråga varande beskaffenhet, äfvensom af otillräckligheten
af de för närvarande dertill anvisade medlen hafva nu ej
allenast Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens och
Vesterbottens län inkommit med underdåniga framställningar om en förhöjning
uti förevarande anslag, hvars belopp af sistnämnda läns styrelse
föreslagits till 200,000 kronor; utan äfven hushållningssällskapet
i Vesternorrlands län, uti eu af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derstädes insänd och förordad skrift uttalat den önskan, att af
Bill. till Biksd. Prat. 1882. 1. Sami. 1 Afd.
8
58
Sjette Irafvudtiteln.
detta anslag, hvilket syntes böra höjas till 200,000 kronor och företrädesvis
utlemnas till torrläggning af frost orsakande myrar, men äfven
till sjöaftappningar, om sjön fullkomligt torrlädes, understöd kunde
komma att utgå med två tredjedelar af den beräknade kostnaden för
arbetet, äfvensom att tiden för sådana torrläggningsarbetens utförande
bestämdes olika allt efter arbetenas omfång, dock ej till mindre tid
än tre år. Härötver hörd har styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
uti sitt ofvan berörda generalförslag hufvudsakligen anfört,
att — ehuru styrelsen fortfarande vidhölle den åsigt, hvilken styrelsen
uttalat uti ett den 14 December 1877 afgifvet underdånigt utlåtande
med anledning af då gjorda enahanda framställningar, nemligen att
styrelsen, på grund af vunnen erfarenhet, hade kommit till den öfvertygelse,
att det i allmänhet vore lämpligare och för vissheten att
understödsmedlen rätt användes mer betryggande, om vattenaftappningsföretag
i vidsträcktare mån, än hittills, synnerligast inom de norra
länen, varit fallet, understöddes medelst lån i stället för med anslag
styrelsen likväl, enär den i fråga varande anslagsfonden otvifvelaktigt
medfört stort gagn för landet och bidragit till dess odling samt
med fästadt afseende på de stora kraf, som stäldes på understöd i
form af anslag, ansåge sig böra under nu varande förhållanden i underdånighet
hemställa, att framställning gjordes hos Riksdagen om
fondens ökande till ett belopp af 100,000 kronor; hvaremot styrelsen
icke funne skäl att understödja den gjorda framställningen om förhöjandet
af proportionen mellan statsbidraget och den för ett företag
beräknade kostnaden, helst företag af den beskaffenhet som de i fråga
varande likväl i de flesta fall medförde vinst af odlingsbar mark och
anslagen, med nu stadgade vilkor för deras åtnjutande, visat sig särdeles
begärliga.
De olägenheter, hvilka det nu i fråga varande anslaget afser att
undanrödja, äro utan tvifvel af den allvarsammaste betydelse för jordbruket
inom många delar af riket, särdeles inom de nordligare länen,
och af ett närmare aktgifvande på ändamålet med de arbetsföretag,
till hvilka samma anslag lemnar bidrag, torde sjelfmant framgå det
erkännandet, att statens mellankomst här om någonsin påkallas. Flerstädes.
inom landet förekomma myrar och vattensjuka trakter, hvilka i
befintligt skick icke blott äro utan allt värde för egaren, utan derjemte
genom de frostskador, hvilka ifrån dem leda sitt egentliga upphof,
hafva det förderfligaste inflytande på den omgifvande nejden och der
växande gröda. Sålunda framhålles af hushållningssällskapet i Vesternorrlands
län, hurusom på inånga ställen säden nästan årligen i mer
59
S,j ette 1 infvndtitel n.
eller mindre män skadas af frost och skördarne endast undantagsvis
få utveckla sig till fullkomlig mognad, emedan de kalla dimmor, som
tidigt på hösten uppstiga från angränsande myrar och betydligt nedsätta
temperaturen, drifva landtmannen att skörda säden, innan den
blifvit mogen, på det icke frosten måtte helt och hållet förstöra densamma.
Hvad som genom dylika myrars torrläggande vinnes är
egentligen icke en mer eller mindre betydlig areal odlingsbar jord, då
i de flesta fall desamma utgöras till större del af mossar, som först
efter lång tids torrläggning kunna göras för odling tjenliga, utan det
oeftergifliga vilkoret för ett ordnadt jordbruk i den kringliggande trakten
eller mera gynsamma klimatiska förhållanden. Då sålunda här afses
afhjelpandet af ett allmännare ondi, som verkar hinderlig! för jordbrukets
utveckling på många ställen inom riket; då många af de i
fråga varande arbetsföretagen äro af den omfattning, att de icke kunna
utan statsbidrag bringas till utförande, och då, enligt hvad styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader upplyst, uti styrelsens arkiv
för närvarande inneligga ansökningar om understöd utan återbetalningsskyldighet
till dylika arbeten, förutsättande statsbidrag till ett sammanlagdt
belopp af ej mindre än 366,527 kronor, så tvekar jag icke att
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
till understödjande, medelst andag utan återbetalning sskyldighet, af
sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att
minska frostländigheten, anvisa för år 1883 ett belopp åt 150,000 kronor.
Lika med styrelsen får jag slutligen, enär ansökningshandlingar
med planer inkommit för 11 stycken, till en kostnad af 222,508 kronor
beräknade, sjösäukningsföretag, till hvilkas utförande begäres låneunderstöd,
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade
hos Riksdagen göra framställning derom, att äfven för år 1883 måtte,
till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af
sänka trakter och sjöar till beredande af odlings för stag, anvisas 100,000
kronor.
Och torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att äfven för
år 1883 bibehålla nuvarande bestämmelser angående vilkoren för erhållande
och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna arbeten, äfvensom
i fråga om kontrollen derå att sådana arbeten enligt faststälda
planer utföras.
y
[36],
Utdikningar
och aftappningar;
lan.
60
[37].
Ersättning
för af statskontoret
gjorda
förskott.
Sjette lnifviultiteln.
Uti styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda
generalförslag äro vidare upptagna följande, på Eders Kong].
Maj ds . nådiga pröfning beroende, uti statsrådsprotokollet förden 5
Januari 1881 redan omnämnda ansökningar om statsbidrag, nämligen:
I;0 t]11 fullbordande af den påbörjade hamnanläggningen rid Höganäs,
lör livilket arl)et.e, afsedt att kosta 350,000 kronor, upptagits till utgående
under ar 1883 ett belopp af 77,000 kronor, motsvarande två
tredjedelar af hvad som erfordrades för afsilande] af arbetena å den
norra vagbrytaren derstädes; och 2:o för upprensning af segelrännan
genom Kalmar rund, till hvilket företag, beräknadt att kosta omkring
400,000 kronor, föreslagits ett statsbidrag under nämnda år af 150,000
kronor; och har styrelsen derjemte i underdånighet anmält en af Eders
Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Norrbottens och Vesterbottens län
samfäld! gjord underdånig'' ansökning om statsbidrag till anläggning af
mg från Byske kyrkoby t, Vesterbottens lön till Risnabbens by i Norrbottens
lön, för hvilken anläggning i fråga satts anvisande antingen af ett
anslag till belopp af två tredjedelar utaf den till 179,900 kronor beräknade
kostnaden för företaget eller ock af understöd utaf den till
Eders Kongl. Majds förfogande stälda fonden till anläggning af nya
samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre göda
vägar, . hvilken fond likväl, enligt styrelsens förmenande, icke kunde
under innevarande ar till i fråga varande ändamål bidraga.
Ehuru nu omförmälda, af behofvet påkallade företag, hvart för
sig, synas väl värda att behjertas, torde likväl, vid det förhållande att
för närvarande många andra stora anspråk ställas på statsverket, andra
nya anslag icke höra i fråga sättas än sådana, hvilkas beviljande icke
kan utan synnerligt men uppskjutas, och får jag förty hemställa, att
samtliga ofvan berörda ansökningar icke måtte för närvarande till
någon annan åtgärd föranleda, än att förslaget till anläggning af väg
iioup Byske återlemnas till styrelsen att tagas i ompröfning vid fördelning
af de medel, som Riksdagen framdeles kan komma att ställa
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för anläggning af nya samt ''omläggning
eller förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
Enligt den statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och
behof åtföljande förteckning a förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas
till ersättande, har statskontoret under åren 1880 och 1881 förskjutit:
-
61
Sjette hufvmltitelii.
ersättning till landsstatstjensteman för frånträdt boställe kr.
till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande
på landet ...............................................................................”
till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af
befintliga oregelbundenheter i rikets administrativa,
judiciela, ecklesiastika och kommunala indelningar
till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga
författningar, som beröra fiskerinäringen ................. »
500:
21,2 7 6 : 54.
6,338: 27.
5,527: !*/.
kr. 33,642: 7».
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Kong! Maj:t, med
tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal åt
kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmäkla åt
statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till
belopp af 33,643 kronor.
Styrelsen för statens jernvägstrafik.
Uti underdånig skrifvelse den 30 December 1881 bär styrelsen
för statens jernvägstrafik — enär trafikens utsträckning öfver nya jernvägslinier,
äfvensom densammas betydliga tillväxt i intensivt hänseende
å de äldre banorna under de senaste två åren nödvändigt påkallade
åtskilliga nya byggnader, anläggningar och utvidgningar vid statens
jern vägar, jemte ytterligare förstärkning af den rörliga materiel on med
dertill hörande inventarier in. in., — hemstält, att Eders Kong!. Maj:t
måtte till innevarande års Riksdag aflåta nådig framställning om beviljande
af nödiga medel att under år 1883 utgå:
till nya byggnader och anläggningar med........................ kr. 350,000,
till ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och
ui rust ningsin veni arior med ........................................... » 1,500,000,
samt till andra inventarier.................................................” 100,000,
tillsammans kr. 1,950,000;
hvarjemte styrelsen anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande år 1883 ställa återstoden
af det utaf 1881 års riksdag beviljade anslag till nybyggnad
å statens jern vägstrafiks tomter i qvarteret Svanen här i staden 200,000
kronor; och har styrelsen i fråga om användandet af ofvanberörda
1,950,000 kronor afgifvit följande förslag:
[38],
Anslår) till
n\ja byggnader
och anläggningar
samt mj rörlig
materiel vid
statens jernvägar.
62
Sjette hufvudtiteln.
"A) Nya byggnader och anläggningar.
Kronor.
Till uppförandet af en virkesbod jemte spänd- j
läggningar för reparationsverkstaden vid Öster-1
sunds station ..............................................................I
Då det redan vid flera tillfällen visat sig nödigt att j
anordna tågmöten vid den å norra stambanan mellan I
j Karsjö och Arbrå, med bidrag af ortens befolkning, ny- j
i anlagda stationen Vallsta och endast ett kortare sido-1
spår derstädes förefinnes, erfordras en
utvidgning af sparsystemet vid Vallsta station,!
beräknad till.............................................................|
Till fullbordandet af den under innevarande år I
påbörjade mindre reparationsverkstaden vid Bollnäs
nation, med tillhörande spårläggning och för-!
rådsbodar ..................................................................I
Enär Bollnäs efter norra stambanans förlängning
blir nattstation för tågen å linierna såväl norr som so- j
der om denna punkt, erfordras vid nämnda station plats:
för flera lokomotiv och ökadt spårutrymme, hvarföre |
beräknas:
för tillbyggnad af lokomotiv stallen vid Bollnäs
station för ytterligare 3 lokomotiv..............................
och för utvidgning af sparsystemet å samma
station...........................................................................
I anledning af den stegring, som inträdt i samtrafiken
med Upsala—Gefle och Upsala—Länna-banorna,
erfordras
utvidgning af spårsystemet vid Upsala station,
beräknad till.................................................................
Transport |
12,000
5,000 !
i
28,000
17,000
8,000
4,500
74,500
Sjette hufvudtitelii.
63
Transport
Då tågmöten vid Väsby station numera dagligen
förekomma och endast ett sidospår derstädes finnes, å
hvilket jemväl den lokala trafiken måsts skötas, så uppstå
emellanåt ganska besvärliga hinder för rörelsen,
hvarföre upptages:
till ett tredje spår vid Väsby station .................
För spårläggning till det beslutade lokomotivstallet
vid Tomteboda ................................................
och för tillbyggnad, af samma stall för ytterligare
4 lokomotiv, med. derför nödig terassering ..
Till inhysande af de å Stockholms skeppsbro och
i Stadsgården tjenstgörande lokomotiv, hvilka hittills j
icke käft annat skydd än bron under Östra Slussgatan, j
erfordras:
uppförande af ett mindre lo komotiv stall i Stads- j
gården ..........................................................................j
Vid anläggningen af bibanan till Södertelje lemnadei
staden kostnadsfritt det för banan behöfliga jordområdet,!
under förbehåll att erhålla nödiga vägöfvergångar, hvaribland
en till Värsholmen, hvilken genom banan skildes
från stadens öfriga mark. Vägen till den utmed södra I
kanalen belägna Värsholmen ledde då öfver det område,
som upplåta till Södertelje nedre station, och kunde icke
bibehållas då stationen terasserades, utan medgafs de vägfarande
att färdas längs stationsspåren till stationens
södra ända, der eu öfvergång i plan anlades öfver spåren.
Sedan rörelsen numera betydligt ökats och statio-j
nens spårsystem innevarande år utvidgats, medför emellertid
ett dylikt färdande både fara och hinder för tra-j
Transport j
Kronor.
74,500
8,000
5,500
28,000
9,000
125,000
64
Sjette liufviidtiteln.
Transport
! fiken, hvarföre följande anordning anses behöflig, nämI
ligen:
förbättring af en gammal egoväg från allmänna \
landsvägen och uppförandet af en vägbro öfver \
banan, sträft söder om Södertelje nedre station......
I Stjernhofs stationshus, som är af minsta storleken!
för dylika hus, äro såväl väntsalar och expeditionsrum |
som föreståndarens boställslägenhet ytterst trånga, eld-i
farliga och osunda, hvarföre länge varit ifrågasatt att!
söka åstadkomma någon förbättring af dessa lokaler, och)
kan en sådan lämpligast ske genom husets ominredning,!
så att det endast kommer att innehålla tjenstelokalerna, j
samt uppförandet af ett särskildt boställshus för föreståndaren.
Med hänsyn till stationens ökade rörelse bör på
samma gång stationen utvidgas och landsvägen, som nu
korsar spåren i banans plan, ledas till en vester om stationen
belägen vägport. På grund af det nu anförda
upptages:
för utvidgning af spår systemet, ominredning af
stationshuset, uppförandet af ett boställshus samt
idig omläggning vid Stjernhofs station.......................
För tillbyggnad af lokomotiv stallen vid Linkö- \
långs station för ytterligare 2 lokomotiv..................j
För tillbyggnad af lokomotiv stallet vid Hallsbergs
station för ytterligare 2 lokomotiv ................
Då vid flera tillfällen befogade klagomål från de
resande försports deröfver, att den i stationshuset vid
Charlottenberg inredda matsalen är alltför trång och att
Transport
Kronor.
125,000
6,000
30.000
13.000
13,000
187,000
Sjette hufvudtiteln.
65
| Kronor. |
Transport | 187,000 |
matsal för 3:dje klassen helt och hållet saknas, upp-tages för tillbyggnad af södra boställshuset vid Char-lottenbergs station med 2:ne matsalar för jernvägs-resande ............................................................................. | 10,000 |
Enär marken, hvarå Olskrokens stationshus är upp-fördt, ligger sankt och lägre än banan, erfordras en ut-fyllning kring samma hus, hvarjemte en del nödiga ut-hus saknas, hvadan upptages för utfyllning och planering omkring stations-huset vid Olskroken jemte uppförandet af uthus | 10,000 |
I följd af den betydligt ökade godsrörelsen erfordras | 10,000 |
Då afståndet mellan Lamhult och Moheda uppgår till anläggning af en mötesplats vid Lidsjön | 15,000 |
För att lokomotiven med nödig lätthet och skynd-samhet må kunna intaga vatten erfordras uppförandet af en fristående vattenkran jemte | 5,000 |
Vid Åkarps station saknas för den tyngre gods- |
|
Transport Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. | 237,000 9 |
66
Sjette liufrudtiteln.
Transport | Kronor. 237,000 |
rörelsen en behöflig lastplats med ett tillhörande spår, till inköp af jord för områdetso utvidgning samt | 5,000 |
Enligt hvad styrelsen i sin underdåniga skrifvelse '' föreslagit, skulle 3:ne nya banvakter komma att tillsät-1 tas å bandelen Hallsberg—Mjölby. För desse äfvensom för uppförandet af 4 banvaktstugor med uthus, | 8,000 |
Slutligen torde, i likhet med hvad under föregående för oförutsedda nya byggnader och anläggnin-gar under år 1883, hvaribland med visshet kan | 100,000 |
Summa kronor | 350,000 |
B) Förstärkning af (lön rörliga materielen.
I det ursprungliga kostnadsförslaget för anläggning och utrustning
af norra stambanans fortsättning norr om Storvik till Ange samt
för den så kallade tvärbanan genom Jemtland emellan riksgränsen mot
Norge och Torpshammars station på Sundsvalls—Torpshammars jernväg
om tillsammans 52 mils längd var ett belopp af 2,860,000 kronor,
67
Sjette hufviultiteln.
grundadt på beräkning af 55,000 kronor per mil, anslaget till anskaffning
af rörlig materiel med dertill hörande inventarier.
Den för öppen dag liggande otillräckligheten af detta anslag föranledde,
efter derom af styrelsen för statens jernvägstrafik ingifven
underdånig framställning, Eders Kongl. Maj:t att i nådig proposition
till 1877 års riksdag föreslå och Riksdagen att bevilja ett särskilt anslag
af 5,400,000 kronor till fyllnad af bristen uti förstnämnda kostnadsberäkning
för den till de nya banorna behöfliga rörliga materielen
och dessutom 100,000 kronor till verktyg och fasta maskiner, hviiket
särskildta anslag sedermera af. Riksdagen anvisats att utgå med
1,100,000 kronor år 1878, 1,500,000 kronor hvardera af åren 1879 och
1880’samt återstoden 1,400,000 kronor år 1881.
Till anskaffning af rörlig materiel jemte verktyg, fasta maskiner
och inventarier för ofvanomförmälda jernvägar har Trafikstyrelsen sålunda
haft till sin disposition:
år 1876
» 1877
» 1878
» 1879
» 1880
» 1881
kronor | Bijcianadsmedel. 200,000 | Extra anslagsmedel. |
| 130.000 515.000 | — |
» | 1,100,000 | |
» | 250,000 | 1,500,000 |
| 450,000 | 1,500,000 |
» | 822,000 | 1,400,000 |
Summa kronor 2,367,000 5,500,000
och återstå af byggnadsmedel ännu icke bekomna 493,000 kronor,
som först lära utfalla under början af nästinstundande år,, ehuru beställningar
redan derför blifvit gjorda. Om denna återstod inberäknas,
utgör således hela anslagssumman af byggnadsmedel kronor 2,860,000
och af extra anslag ............................................................. ^ 5,500,000
eller tillsammans under alla åren kronor 8,360,000.
I den mån som den för ofvannämnda belopp helt och hållet, vid
inhemska verkstäder beställda materiel under åren 1878—1881 blifvit
successivt levererad, har densamma tagits i bruk och efter behof begagnats
på samtliga statsbanelinierna, hvilka derigenom under dessa
år egt en den växande rörelsen jemnt motsvarande tillgång på transportmedel,
intill dess att nu vid innevarande års slut, genom norra
stambanans fullbordande till Ange och tvärbanans förening med det
öfriga statsbanenätet, detta på en gång erhållit en tillökning af 410
68
Sjette hufvudtiteln.
kilometer och dessutom kommit i omedelbar förbindelse med den norska
Merakerbanan om 102 kilometers längd från riksgränsen i Jernband
till Irondhjem.
Efter denna utsträckning af de sammanhängande linierna och
oaktadt endast 2:ne ordinarie dagliga bantåg ännu gå i hvardera riktningen
på luden Storvik—Ljusdal, 161 kilometer, och 1 d:o på öfriga
bandelar norr om Ljusdal, 406 kilometer, taga dock dessa, jemte behofuga
lokala extra godståg, för närvarande inemot två tredjedelar af
den nya materielen i anspråk, och kan utan tvifvel en så väsentlig tillökning
i^ rörelsen på dessa linier emotses redan under de nästföljande
tvenne åren, att återstoden af den i och för desamma afsedda materielen
kommer att derstädes behöfvas, och detta så mycket mera som
den öppnade förbindelsen emellan de norra och södra bansträckningarna
numera möjliggör godsbefordring på vida längre transportlinier än tillföl
ene, hvaraf följer, att en motsvarande längre tid måste åtgå, innan
de af sådana långväga transporter upptagna godsvagnar åter blifva
disponibla för^ nya försändelser. Så t. ex. fordra nu pågående direkta
transporter från Skåne till Östersund en tid af minst 7 å 8 dagar eller
mera samt lika mycket för de återgående vagnarne, och obestridligt
är, att dessa nya förhållanden, i den mån de vidare utvecklas, måste
föi anleda ett stegradt behof af isynnerhet lokomotiv och godsvagnar.
Men i samma mån som de nya linierna taga den nya materielen
i anspiåk är det ock klart, att den tillgång på transportmedel, som under
aren 1879—1881 medelst de för norra stambanan beviljade anslagen
j erij n(^ blifvit anskaffad och till större delen kunnat användas på
de äldre statsbanorna, måste förminskas och blifva otillräcklig för den
äfven å dessa linier växande rörelsen.
Erfarenheten under den korta tid, som förflutit sedan hela norra
stambanan öppnades för trafik, har, oaktadt förbindelsen mellan Östersund
och Norge ännu ej är fullständigt färdig, dock redan bestyrkt
detta förhållande i det att förflyttningen af eu ej ringa del af den
förut för de sydligare linierna disponibla materielen till de nya norra
bandelarne förorsakat brist på de förra, så att de trafikerandes billiga
anspråk på. snabb expedition af ifrågakommande varuförsändelser under
den sista tiden stundom endast med svårighet kunnat på ett tillfredsställande
sätt uppfyllas.
Det lider intet, tvifvel,, att en riklig tillgång på transportmedel är
ett af. de^hufvudsaldigaste vilkoren för trafikinkomsternas uppbringande,
och likaså litet att de båda sista årens, jemförelsevis med de nästföregående,
i ekonomiskt hänseende fördelaktiga resultat af statens jern
-
69
Sjette liufvudtiteln.
vägstrafik i hög grad gjorts möjligt genom den under dessa år befintliga
tillgången på lokomotiv och vagnar; samt att, om, såsom det af
anförda orsaker är att befara, denna tillgång ej kan vidmakthållas i
förhållande till rörelsens jemna tillväxt och transportliniernas utsträckning,
statens jernvägsindustri skall deraf erfara ett högst menligt inflytande,
som hufvudsakligast kommer att visa sina verkningar i förminskade
årliga behållningar på rörelsen.
Det förhåller sig nemligen så att, om tillgången på transportmedel
ej motsvarar trafikanters billiga anspråk på befordran på rätt
tid och i erforderlig mängd af deras varuförsändelser, ej allenast rörelsen
och de deraf beroende inkomsterna lida afbräck utan äfven omkostnaderna
för driften förökas, det senare emedan förvaltningen, för
att i denna händelse i möjligaste måtto ändock tillfredsställa trafikens
fordringar, ser sig nödsakad att, i vida större mängd och på större
afstånd samt oftare än som under ett motsatt förhållande vore nödvändigt,
låta försända tomvagnar mellan vidt skilda delar af jernvägsnätet
och ofta med särskild! anordnade bantåg, som eljest vore obehöfliga.
Härom vittnar nogsamt erfarenheten under den ej längesedan
förflutna tid, då bristen på behöfliga transportmedel xitgjorde en stående
orsak till klagomål mot trafikförvaltningen.
Fullkomligt öfvertygad att enahanda förhållande skall uppkomma
i den närmaste framtiden, derest medel icke beredas att ytterligare
öka tillgången på transportmedel vid de äldre statsbanorna, bär styrelsen
för statens jernvägstrafik ansett sig förpligtad att häruppå fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet och derföre i underdånighet
vågat hemställa, att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes föreslå
Riksdagen att till Eders Kongl. Maj:ts disposition under år 1883 ställa
ett extra anslag af 1,600,000 kronor för att efter den detaljerade specifikation
af behofven, som det må åligga styrelsen att i underdånighet
framdeles till Eders Kongl. Maj:t ingifva, användas till anskaffande af
dels lokomotiv och vagnar, hufvudsakligen afsedda för godstransport,
jemte dertill behöfliga axlar med hjul samt till den rörliga materielen
hörande reservdelar, belysnings- och uppvärmningsinrättningar, pressenningar
med flere utrustningspersedlar, allt inom ett belopp af 1,500,000
kronor, dels till diverse fasta maskiner och inrättningar vid banorna
och i verkstäderna, såsom timmeruppfordringsverk vid norra stambanan,
beräknade till omkring 30,000 kronor, dels slutligen till pumpar, verktygsmaskiner,
belysnings- och värmapparater i de nya lokomotivstallen,
reparationsverkstäderna och förrådshusen för vid pass 25,000 kronor,
70
Sjette lmfvudtiteln.
äfvensom till diverse inventarier för maskin-, ban- och trafikafdelningarnas
behof inom ett belopp af 45,000 kronor.»
Hvad nu angår det belopp af tillhopa 450,000 kronor, som
af styrelsen ansetts erforderligt, dels till nya byggnader och anläggningar,
dels till inventarier, så, och ehuru jag icke vill förneka, att
det kunde vara önskvärdt om hela detta belopp blefve för angifna
ändamål tillgängligt redan år 1883, anser jag likväl, utan att ingå i
närmare granskning af de tilltänkta byggnadernas och anläggningarnas
större eller mindre inbördes angelägenhet, att ett uppskof med vissa
bland dem ännu något år torde kunna utan synnerlig olägenhet ega
rum och anslagsbeloppet förty kunna nedsättas till 300,000 kronor att
användas till utförande under år 1883 af sådana byggnader och anläggningar
bland de nu i fråga satta och till anskaffande af sådana inventarier,
som Eders Kong!. Maj:t, efter förslag af styrelsen, finner företrädesvis
vara af behofvet påkallade.
Den af mig sålunda förordade minskning i nyssberörda anslagsbelopp
synes mig desto mera lämplig och berättigad, som jag i allo
instämmer i hvad styrelsen anfört till ådagaläggande af behofvet utaf
ett särskildt anslag till förstärkande af den rörliga materielen vid statens
jernvägar och ett uppskof med detta förstärkande skulle kunna menligt
inverka på statsbanornas afkastning under tiden, samt det belopp, som
kommer att till trafikens befrämjande äskas, derest styrelsens framställning
i denna del, på sätt jag hemställer, vinner Eders Kongl. Majfis
nådiga bifall, sålunda ändock uppgår till 1,800,000 kronor.
Jag tillstyrker alltså, på grund af det anförda, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens redan trafikerade jernvägar och till anskaffande af inventarier
bevilja ett särskildt anslag för år 1883 af 300,000 kronor;
dels att till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande
reservdelar och utrustningsinventarier anvisa likaledes ett särskildt anslagsbelopp
för år 1883 af 1,500,000 kronor;
dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens
jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af eu byggnad, innehållande
expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, ställa
till Eders Kong]. Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden, 200,000
kronor, af det särskilda anslagsbelopp å 400,000 kronor, som 1881 års
Riksdag för ändamålet beviljat;
71
Sjette hufvudtiteln.
lärande Eders Kongl. Maj: t täckas, uppå chefens för finansdepartementet
föredragning, fatta beslut angående sättet för anskaffande
af härtill erforderliga medel0).
Statens jernvägsbyggnader.
Sedan nästlidet års Riksdag beslutat, att en stambana af samma
spårvidd och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland [39.]
skall anläggas med utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig
punkt i dess närhet och, med genomlöpande af de orter och ställen af stambanan
Eders Kongl. Maj:t med anledning af anstälda undersökningar kan geno^mfor>''
finna godt närmare bestämma, framföras till Hellgumsjön och vidare
till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,
samt för påbörjandet af berörda stambana, derför kostnaden
beräknats till 11,250,000 kronor, för innevarande år anvisat 2,000,000
kronor, får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till fortsättning af i fråga varande jernvägsanläggning af Riksdagen
äska för år 1883 ett anslag å enahanda belopp eller 2,000,000 kronor;
och torde Eders Kong], Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för
finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande af
härtill erforderliga medel0'').
Hvad föredragande departementschefen i ofvan berörda
hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans
Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets öfrige
ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika att
utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
Otto Sjögreen. *)
*) So bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Sjunde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1882.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hociischild,
Statsråden: LovéN,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Themptander.
Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,
anhöll departementschefen, statsrådet Themptander att få anmäla de
frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde
härvid beträffande anslagstitlarne:
Bill. till Rilcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Sjunde liufvudtiteln.
Ordinarie anslag:
Statskontoret.
[11 i det förslag till lönereglering för statskontoret, som af Eders Kongl.
stats- Maj:t afläts till 1876 års Riksdag, var bland vilkoren för åtnjutande af
kontoret, de nya löneförmånerna upptaget, att de med hvarje tjenstebefattning förenade
tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester,
utan att annan måst under tiden för honom förordnas, men skulle för
den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som
tjensten förrättat. Riksdagen, som fann billigheten fordra, att tjenstgöringspenningar
finge under semester af tjensteinnehafvaren uppbäras,
ehvad annan måst förordnas att sköta tjensten eller icke, ändrade''i öfverensstämmelse
härmed nyssberörda bestämmelse. Då likväl Riksdagen
icke tillika förhöjde det för statskontoret afsedda anslag till vikariat,
m. m., i hvilket icke ursprungligen inberäknats ersättning för semestervikariat,
har nämnde anslag visat sig för sitt ändamål otillräckligt, hvarföre
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 maj 1879 bemyndigat
statskontoret att inkomma med underdånig framställning om särskilda
medel för betäckande af kostnaderna för semestervikariat inom
verket. På statskontorets i öfverensstämmelse härmed gjorda framställningar
om godtgörelse af de för nämnde ändamål förskjutna belopp,
hafva derefter genom nådiga bref af den 6 februari 1880 och den 28
januari 1881 medel till betäckande af berörde kostnader under åren
1879 och 1880 anvisats å sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar;
och har statskontoret i underdånig skrifvelse den 31 december 1881
gjort enahanda framställning i afseende å semestervikariatet för sistnämnda
år.
Enligt från statskontoret erhållen upplysning uppgå, då samtlige
löntagare inom verket begagna sig af dem medgifven semesterförmån,
kostnaderna för semestervikariat till 2,225 kronor.
Då det icke torde öfverensstämma med god ordning, att, för bestridande
af ifrågavarande, årligen återkommande kostnader, medel särskildt
för hvarje år måste af Eders Kongl. Maj:t anvisas, anser jag mig
böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att det
i statskontorets stat uppförda anslag till vikariat, renskrifning, flitpenningar
och tillfälliga biträden måtte förhöjas med ett belopp, motsva
-
Sjunde liufvudtiteln. •>
rande kostnaderna för semestervikariatet, hvilket belopp dock härvid
lämpligen torde böra afrundas till 2,200 kronor.
Nämnde anslag, som för närvarande utgör 15,000 kronor, skulle
således komma att ökas till 17,200 kronor.
Med underdånig skrifvelse den 22 oktober 1880 öfverlemnade statskontoret
en af samtlige tjenstemännen inom första tjenstegraden i verket
gjord underdånig ansökning om allåtande af nådig proposition till
Riksdagen om en sådan förändring af lönestaten för dessa tjensteman, att
genom förhöjning af lönen med 200 kronor för dem hvardera, räknadt
från och med 1881 års början, löneförmånerna blefve lika med dem,
som bestodes deras vederlikar i andra nyreglerade centrala embetsverk
i hufvudstaden; och anförde dervid statskontoret, att berörde ansökning
syntes statskontoret väl grundad samt förtjent af behjertande, och att
statskontoret ansåge den dermed afsedda förbättring åt löneförmånerna
desto mer nödvändig, som inom detta embetsverk en betänklig brist på
e. o. tjensteman uppstått, hvilken till väsentlig del (inge tillskrifvas den
omständigheten, att de unge män, som sökte inträde på den civila tjenstemannabanan,
dervid naturligen icke valde ett embetsverk, der, utom mer
begränsade utsigter till vidare befordran, lägre löne- och pensionsförmåner
erbjödes än som fallet vore inom andra dermed jemförliga verk,
hvarföre statskontoret icke kunde annat än underdånigst tillstyrka, att
nådig proposition till Riksdagen måtte aflåtas om beviljande af den sökta
löneförhöjningen, med vilkor att med ifrågavarande fenster icke finge
förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller
annan tjenstebefattning med mindre den funnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen i statskontoret, dock med rätt för en särskildt
omförmäld tjensteman — hvilken å annan stat egde fast anställning,
den han likväl innehaft redan innan statskontorets n^a organisation
med 1877 års ingång trädde i verket — att bibehålla samma tjenst
utom statskontoret, så länge denna icke vore för tjenstgöringen derstädes
hinderlig. „
Vid föredragning den 30 december 1880 af detta ärende fann tiders
Kongl. Maj:t, med afseende å den korta tid, som förflutit sedan lönerna
inom statskontoret reglerades, godt förklara den gjorda ansökningen icke
föranleda till någon Eders Kongl. Maj ds åtgärd.
Emellertid har statskontoret i underdånig skrifvelse den BO nästlidne
december anmält, att den omständighet, som, enligt statskontorets
4 Sjunde hufvudtiteln.
omförmälda yttrande i frågan jemte andra orsaker, nödvändiggjorde den
begärda ^ likställigheten i afseende å aflönings- och pensionsförmåner
eller svårigheten för verket att vinna tillräckligt antal extra biträden’
under nu tilländagångna året visat sig i än högre grad än förut vara
för handen; hvarjemte statskontoret anfört, att hvilken menlig inverkan
denna omständighet måste hafva på ärendenas jemna och behöriga gång
lätt insåges, när i betraktande toges, att vid den nya organisationens
införande med ty åtföljande stora inskränkning af den ordinarie tjenstemannapersonalen
afsågs, att eu icke obetydlig del af göromålen skulle
kunna besörjas af extra biträden. På grund af anförda förhållande och
med jemväl fästadt afseende å tjenstemännens, enligt statskontorets
åsigt, otvifvelaktigt billiga anspråk på likställighet i aflöningsväg med vederlikar
i andra statens embetsverk, har statskontoret ansett sig icke
kunna underlåta att hos Eders Kongl. Maj:t nu göra underdånig framställning
om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om beviljande
från och med innevarande år af den utaf tjenstemännen begärda löneförhöjning
med det af statskontoret föreslagna, af mig förut omförmälda vilkor.
Första gradens tjensteman i statskontoret äro elfva till antalet,
och deras aflöning utgör 1,600 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöiingspenningar,
tillsammans 2,800 kronor för hvar, under det att aflöningen
till deras vederlikar i andra centrala embetsverk utgör 3 000
kronor, deraf 1,800 kronor i lön.
Hvad statskontoret i denna fråga anfört synes mig ådagalägga, att
den mindre gynsamma ställning, hvaruti statskontoret i afseende på
löneförmånerna för första gradens tjensteman befinner sig i jemförelse
med öfriga centrala embetsverk, svårligen kan undgå att i längden utöfva
ett menligt inflytande på statskontorets verksamhet. Af denna orsak
och då någon annan grund till den skiljaktighet i lönebelopp, som
eger rum mellan första gradens tjensteman i detta och öfriga centrala
verk, icke torde förefinnas, än att, efter det statskontoret fors! i ordningen
af de administrativa verken blifvit regleradt, andra åsigter sedermera
gjoide sig gällande i fråga om de aflönings-och pensionsförmåner,
som bolde tillkomma första gradens tjensteman; men å andra sidan
medgifvas måste, att detta förhållande billigtvis krafvel’, att. enahanda
asigter vinna tillämpning jemväl för det tidigare reglerade verket, helst
göromålen i statskontoret äro af den trägna beskaffenhet, att der icke
mindre än i öfriga verk för första gradens tjensteman påkallas förbudet
mot innehafvande! af annan tjenst, anser jag mig böra till nådigt bifall
förorda statskontorets ifrågavarande framställning, dock att, till undvikande
af rubbning i den redan faststälda riksstaten för år 1882, den
ifrågasatta löneförhöjningen torde böra inträda först med 1883 års början.
Sjunde hufvudtiteln.
o
Jag hemställer fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå
, Riksdagen, att, för beredande åt första gradens tjensteman i statskontoret
af en förhöjning i lönen med 200 kronor för dem hvardera, anslaget
till nämnde embetsverk måtte från och med år 1883 med 2,200 kronor
förhöjas, samt att, såsom vilkor för åtnjutande af den förhöjda lönen,
måtte, i likhet med hvad för närvarande gäller i fråga om chefsplats
äfvensom tredje eller andra gradens tjenst i statskontoret, föreskrifvas,
att med första gradens tjenst i samma embetsverk icke må förenas
annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i statskontoret; dock att tjensteman, som vid
löneförhöjningens inträdande redan innehar tjenst utom statskontoret, må
densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring i statskontoret
hinderlig.
Under förutsättning af bifall så väl härtill som till min förut gjorda
framställning om förhöjning i anslaget till vikariat, m. in., skulle anslaget
till statskontoret komma att från sitt nuvarande belopp, 89,400 kronor,
förhöjas till 93,800 kronor.
Postverket.
Innan jag redogör för post- och telegrafverkens anslagsbehof för
år 1883, torde jag böra yttra mig rörande den fråga, som behandlas i Riksdagens
underdåniga skrifvelse den 12 maj 1880 med begäran om utarbetande
af förslag till post- och telegrafverkens förenande under en gemensam
styrelse. Sedan de båda styrelserna enligt nådig befallning afgifvit särskilda
yttranden i anledning af Riksdagens berörda skrifvelse, förordnade
Eders Kong], Maj:t den 24 december 1880, att styrelserna skulle i
samråd uppgöra förslag dels till stat för den ifrågasatta gemensamma
styrelsen och dels till ordnande af de båda verkens pensionsväsende.
Till åtlydnad deraf hafva styrelserna den 6 sistlidna maj afgifvit gemensamt
utlåtande, åtföljdt af förslag i nyssnämnda hänseenden, uppgjorda
särskildt af hvardera styrelsen på grund af den skiljaktighet i uppfattning
rörande såväl en gemensam styrelses organisation som pensionsväsendet,
hvilken mellan de båda styrelserna gjort sig gällande och för
hvilken i det gemensamma utlåtandet närmare redogöres. Sedermera
hafva enligt Eders Kongl. Maj:ts bemyndigande samtliga handlingar i
V detta ärende blifvit till trycket befordrade. Rörande den sedan lång tid
tillbaka flere gånger å bane bragta frågan om en sammanslagning af
styrelserna för post- och telegrafverken föreligger således nu en fullstän
-
f2.]
Postverket.
(i
Sjunde hufvudtiteln.
dig utredning, såvidt densammas åstadkommande beror af de båda styrelserna
sjelfve, och det kan derföre synas, som skulle förhållandena nu
påkalla en definitiv lösning af frågan, vare sig i den ena eller andra
riktningen. Skäl, hvilka jag sedermera skall närmare utveckla, gifvas
dock, på grund hvaraf jag måste anse den närvarande tidpunkten synnerligen
olämplig för denna frågas behandling af Eders Kongl. Maj:t
eller Representationen, åtminstone såvida detta skulle ske i syfte att
åstadkomma en förening af de båda styrelserna.
Att få de båda nu befintliga särskilda styrelserna för post- och
telegrafverken sammanförda till ett styrelseverk är, såsom ock i Riksdagens
skrifvelse erkännes, icke i och för sig hufvudsyftet med den af
Riksdagen framstälda begäran. Den af embetsverken lemnade utredning
gifver ock vid handen, att någon ens nämnvärd besparing af arbetskrafter
eller kostnader derigenom icke står att vinna och att någon
längre sträckt förenkling i de centralverket tillhörande göromåls gäng
icke är att af sammanslagningen påräkna. Ser man åter på post- och
telegrafverkens tidsenliga utveckling och på det sätt, hvarpå desamma
sökt fylla sin uppgift att betjena allmänheten, så vittnar erfarenheten,
att den nuvarande anordningen med skiljda styrelser för de båda förvaltningarne
icke lemnar något öfrigt att önska, som skulle hafva bättre
tillgodosetts genom en gemensam centralförvaltning. Af Riksdagens skrifvelse
framgår ock, att den gemensamma styrelsen icke af Riksdagen
uppfattas såsom annat än ett medel eller vilkor för ett genomförande i
större utsträckning af post- och telegraftj en sters förening i orterna; och
vill man fullständigt tillämpa ett sådant system i fråga om den lokalförvaltning,
som för post- och telegraftjenstgöringen erfordras, så är jag
för min del lika med Riksdagen öfvertygad om lämpligheten att i sådant
fall äfven förena de båda nu skiljda styrelserna, om jag än på samma
gång vågar påstå, att en förening af post- och telegraftjenster i orterna
i vida större grad än hittills och en större samverkan mellan de båda
styrelserna i andra afseenden, såsom i fråga om beredande af gemensamma
lokaler, der sådant låter sig göra, böra kunna åvägabringas äfven
under nuvarande förhållanden med särskilda styrelser. I fråga om
lämpligheten och vinsten för det allmänna af en mera genomförd förening
i vårt land af de båda verkens lokalförvaltningar kunna väl tankarne
vara delade, men för visso kan antagas, att ett sådant system
låter sig genomföras och kan till allmänhetens gagn fylla sin uppgift, under
förutsättning att andra eller flera fordringar icke ställas på personalens
verksamhet än som nu ifrågakomma med afseende på post- och telegraftjenstgöringen.
Men — och härvid kommer jag till det skäl, som för
mig är bestämmande att tillstyrka den af Riksdagen å bane bragta frå
-
Sjunde hufyudtiteln.
7
gans undanskjutande för det närvarande — det torde kunna antagas,
, att snart äfven i vårt land liksom redan i flera andra af Europas stater
ett nytt fält öppnar sig för postförvaltningens verksamhet. Jag syftar
naturligtvis härmed på den fråga, för hvilken jag redan förut haft tillfälle
att några gånger påkalla Eders Kongl. Maj :ts uppmärksamhet, nemligen
den om inrättande af en under statens garanti och förvaltning
stäld allmän postsparbank, hvilken genom de särskilda postanstalterna
i orterna träder i beröring med allmänheten. För denna vigtiga frågas
närmare utredning och bearbetande har Eders Kong], Maj:t den 16 sistlidne
december förordnat eu särskild komité, och om, såsom jag hoppas,
resultatet af de förarbeten, som äro denna komité anförtrodda, skall blifva,
att äfven Sverige tillegnar sig en institution, hvars stora betydelse för
sparsamhetens befrämjande i andra länder icke ens behöft mer än ett
fåtal af år för att till fullo bekräftas, komma i följd deraf att postverket
påläggas nya trägna och ansvarsfulla göromål i den omfattning, att jag
neppeligen kan antaga, att telegraftjenstgöringen derefter åtminstone i
allmänhet kan handhafvas af samma personal, som bestrider de med
postbefordringen och sparkasserörelsen förbundna bestyr.
Detta är det hufvudsakliga skäl, hvarföre jag anser Riksdagens
framställning icke för närvarande höra till någon Eders Kongl. Maj ds
vidare åtgärd föranleda, men det finnes äfven ur telegrafverkets synpunkt
anledning att icke under just denna tid rubba verkets nuvarande organisation.
Man torde nämligen ännu icke kunna bedöma, hvilket inflytande
telefonens användning kan komma att utöfva med afseende på
telegrafverkets framtida förhållanden och ställning, och det saknar icke
sin betydelse, att under en tid, som möjligen kan medföra en ganska
väsentlig omgestaltning af formerna för telegrafverksamheten, verket har
till sitt förfogande en personal, som är fullt förtrogen med och kan mera
uteslutande egna sig åt dess tjenst, och att förvaltningen öfvervakas och
ledes af en styrelse, som odeladt kan rikta sin uppmärksamhet och sin
omtanke på tillgodogörande och tillämpning till korrespondensens gagn
af de resultat, hvilka af den senaste tidens vetenskapliga upptäckter på
detta område kunna framgå.
T underdånig skrifvelse den 12 december 1881 har generalpoststyrelsen
afgifvit förslag till postverkets stater för år 1883.
Beträffande aflöning sstaten hemställer generalpoststyrelsen om inrättande
af eu fjerde byrå i poststyrelsen och uppförande af aflöning för
en fjerde byråchef med 6,400 kronor.
8
Sjunde liufvudtiteln.
Af generalpoststyrelsens framställning visar sig väl, att ärendenas
antal inom styrelsen tillvuxit i så betydlig grad, att desammas handläggning
med behörig skyndsamhet icke kan medhinnas af styrelsens nuvarande
medlemmar, hvilket ock föranledt, att Eders Kongl. Maj:t, på
framställning af generalpoststyrelsen, förordnat en adjungerad ledamot
att biträda hemälda styrelse under fyra månader af hvart och ett af de
senast förflutna åren och under fem månader af innevarande år, men
då jag det oaktadt anser förhållandena ännu icke vara sådana, att
de med nödvändighet fordra inrättandet af en ny byrå inom generalpoststyrelsen,
grundar jag denna min åsigt dels derpå att göromålens
antal ännu icke påkallat anlitande af extra biträde under längre tid än
fyra eller fem månader årligen, hvarföre ännu icke torde kunna anses
fullt utredt, att behofvet kräfver uppförande på ordinarie stat af ytterligare
en fjerde byråchef, dels ock derpå att någon lättnad i byråchefernes
nuvarande arbete äfven torde kunna beredas genom tillämpning af
§ 52 i den för generalpoststyrelsen gällande instruktion, som medgifver
generalpostdirektören att, i mån af behof, förordna någon af de hos generalpoststyrelsen
anstälde tjenstemän att biträda med föredragning af
en del ärenden. Jag hemställer derföre, att detta generalpoststyrelsens
förslag ej må vinna Eders Kongl. Maj ds bifall.
Under erinran att vid den reglering af postverkets stater, som
verkstäldes år 1875, antalet af de tjenstemän, som borde vara att tillgå
för postbehandlingen i jernvägskupé, bestämdes till 79, och att detta
antal sedermera icke blifvit ökadt, vare sig i de aflöningsstater, hvilka
fortfarande upptagit särskild personal för fasta och för ambulanta postanstalter,
eller i den för postverket senast faststälda aflöningsstaten, i
hvilken resepostexpeditörer och kontorsskrifvare blifvit sammanförda till
en enda tjenstemannaklass med benämningen postexpeditörer, oaktadt
jern vägsförbindelserna i riket under tiden vunnit en så betydlig utvidgning,
att antalet kilometer till trafik upplåten jernväg, som vid 1875 års
utgång utgjorde omkring 3,720, för närvarande uppginge till omkring
6,130, fäster generalpoststyrelsen uppmärksamhet derå, att orsaken, hvarför
jernvägspostbefordran likväl kunnat å nya linier anordnas och underhållas,
hade sin grund deri att för tjenstgöringen i postkupé till en stor
del användts extra biträden i stället för resepostexpeditörer, till hvilka
extra biträden anordnats arvoden af det för extra biträden vid postanstalterna
i allmänhet å aflöningsstaten uppförda anslag, och att vid
sådant förhållande skäl ej saknades att till uppförande å aflöningsstaten
föreslå ett ytterligare antal postexpeditörer. Men då ännu icke kunnat
vinnas någon erfarenhet rörande verkningarne af den år 1881 beslutade
sammanföringen af resepostexpeditörer och kontorsskrifvare till eu tjenste
-
Sjunde liufvudtiteln.
9
mannaklass, hvarigenom möjlighet blifvit beredd att använda samma
personal för tjenstgöring å fast postanstalt och i postkupé, och, enligt
generalpoststyrelsens åsigt, ökad tillgång å användbar personal för tjenstgöring
i postkupé skulle kunna vinnas genom vissa anordningar i afseende
å tjenstgöringen vid de fasta postanstalterna, har generalpoststyrelsen
ansett böra tills vidare anstå med förstärkningen af den ordinarie
postexpeditörspersonalen, samt behofvet af ökadt biträde för tjenstgöringen
såväl å nya järnvägslinjer som å en del fasta postanstalter, hvilkas
postutvexling under senare tid vunnit större tillväxt, lämpligast tillgodoses
på det sätt, att anslaget till extra biträden vid postanstalterna varder
förhöjdt med 30,000 kronor, eller från senast faststälda beloppet, 285,000
kronor, till 315,000 kronor.
Mot denna generalpoststyrelsens framställning har jag ingenting att
erinra.
Med afseende å de utvidgade jernvägsbyggnaderna i Norrland och
då den i Stockholm stationerade inspektören för centralpostdistriktet icke
lämpligen kunde öfvervaka tjenstgöringen i postkupéerna å jernvägslinierna
Bollnäs—Norska gränsen och Sundsvall—Torpshammar—Ange äfvensom
å de poststationer, som voro belägna vid dessa jernvägar, har
generalpoststyrelsen ansett behöfligt vidtaga särskilda åtgärder för ordnande
och öfvervakande af jernvägspostbefordringen norr om Bollnäs.
Generalpoststyrelsen föreslår i detta hänseende, att de göromål, som i
allmänhet tillhöra postinspektörerne, skola tills vidare uppdragas åt någon
af de inom distriktet anstälde ordinarie postförvaltarne, och då den postförvaltare,
som erhölle ett dylikt uppdrag, icke skulle komma att under
tiden åtnjuta ledighet från sin postmästarebefattning, hvadan hans göromål
blefve i väsentlig mån ökade, hemställer generalpostyrelsen, att särskild
ersättning i form af arvode måtte denne postförvaltare beredas
med 1,500 kronor för år.
Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag innefattar väl en afvikelse
från den eljest tillämpade anordningen, att för postinspektionen
använda särskilda inpektörer, hvilka samtidigt icke utöfva annan befattning,
men då förslaget synes mig ändamålsenligt och väl förtjent att på
praktisk väg pröfvas, bland annat, äfven derföre att man må kunna bedöma,
i hvad mån en dylik anordning skulle kunna vinna en vidsträcktare
tillämpning inom postförvaltningen, har jag allt skäl tillstyrka bifall
dertill. Likaledes får jag, under åberopande af den utredning, som förekommer
i statsrådsprotokollet den 30 december sistlidna år, då Eders
Ivongl. Maj:t beslöt nådig proposition till Riksdagen i anledning af generalpoststyrelsens
förslag om upphörande af den s. k. brefbärareafgiften och
Bih. till Rilesd. Prof. 1SS2. 1 Smil. 1 Afd. 2
10
Sjunde liufvudtiteln.
höjning i portot för lokalbref, tillstyrka generalpoststyrelsens framställning,
att anslaget till aflönande af brefbärare må förhöjas med 70,000
kronor från 145,000 kronor till 215,000 kronor.
Hvad generalpoststyrelsen slutligen i fråga om anslagen å aflöningsstaten
hemstält derom, att anslaget till ålderstillägg må ökas med 4,100
kronor, eller från 110,900 kronor till 115,000 kronor, det högsta belopp,
hvartill utgifterna å detta anslag skulle kunna uppgå under år 1883,
anser jag mig böra biträda, hvadan, under förutsättning af bifall till
hvad jag sålunda föreslagit, aflöningsstaten, som för år 1882 är faststäld
till ................................. .................
skulle komma att ökas med följande belopp
förhöjning i anslaget till aflönande af extra biträden
vid postanstalterna........................
utgifter för postinspektionen å jernvägslinierna
norr om Bollnäs ..............................
ökning i anslaget till aflönande af brefbärare
„ „ ,, „ ålderstillägg ..............
och komma att uppgå till .................
kronor 1,885,975: —,
„ 30,000: —,
1,500: -,
„ 70,000: —,
,, 4,100: -,
kronor 1,991,575: —.
Generalpoststyrelsen anmäler vidare, att åtskilliga personer afgått
från öfver g äng sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater för
år 1883 kunna minskas, den förra med 2,400 kronor, från 13,400 kronor
till 11,000 kronor, och den senare med 1,495 kronor, från 10,075 kronor
till 8,580 kronor.
I afseende å pensionsstaten upplyser generalpoststyrelsen, att i följd
af tirnade dödsfall derifrån skola afföras följande pensionsbelopp, nämligen
:
till f. d. öfvermaskinisten A. C. Pahl ...... | ............ kronor | 600: —, |
,, ,, kanslivaktmästaren H. Sundqvist | ........... | 320: —, |
,, ,, brefbärare!! O. Mårtensson''......... | ........... n | 280: —, |
,, ,, postexpeditören C. G. Stuart ...... | ........... )? | 1,500: —, |
„ „ postexpeditören I). Janse ......... | ........... n | 1,500: —, |
| tillhopa kronor | 4,200: —, |
men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit
beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nämligen:
till f. d. postexpeditören i Öregrund M. Lindstedt...... kronor 1,200: —,
transport kronor 1,200: —
Sjunde hufvudtiteln.
11
transport kronor 1,200: —
till f. d. postmästaren i Eskilstuna B. A. Lind......... „ 900: —,
„ „ postmästaren i Vexiö E. F. Vrangel ......... ,, 2,700: —,
hvartill kommer
f. d. postmästaren i Jönköping Paul Christoffer Billing,
som vid erhållet afsked den 23 december sistlidna
år förklarats berättigad att å postverkets
pensionsstat uppbära en årlig pension till belopp
af.................................... ...... ■ ,, 1,500: —,
tillhopa kronor 6,300: —.
I sammanhang med en större utvidgning af postförbindelserna inom
riket öfverlemnades, genom nådigt bref den 27 mars 1830, åt dåvarande
öfverpostdirektörsembetet att tillförordna föreståndare vid de nya postkontor,
som till följd af regleringen skulle komma att inrättas, och förständigades
öfverpostdirektörsembetet tillika att sedermera göra framställning
om samma tjensters definitiva tillsättande. Någon dylik framställning
har dock icke egt rum under den sedermera förflutna tiden. I en
till Eders Kongl. Maj:t stöld, af generalpoststyrelsen insänd ansökning
har en bland de postförvaltare, öfverpostdirektörsembetet på grund af
nämnda nådiga bref tillförordnade, nämligen postmästaren i Ödeshög,
Olof Åkesson Cervin, anhållit, att han, som i lön och till lön hänförlig
andel af ålderstillägg för närvarande uppbure 1,200 kronor årligen och
vore berättigad att efter afskedstagande komma i åtnjutande af 900
kronors pension från civilstatens pensionsinrättning, måtte förklaras berättigad
att, efter afgång ur postverkets tjenst, af postmedel uppbära en
årlig pension af 300 kronor.
Generalpoststyrelsen upplyser, att Cervin är född den 27 maj 1808
och den 4 september 1840 förordnats att tills vidare vara postmästare
i Ödeshög, samt att Cervin således icke så obetydligt öfverskridit den
lefnads- och tjensteålder, som i allmänhet berättigar till pension vid afskedstagande!.
Då den omständigheten, att Cervin icke erhållit fullmakt å den
tjenst, han i mer än fyratio år innehaft och för hvilken stadgade afgifter
till civilstatens pensionsinrättning blifvit Cervin affordrade och af
honom erlagda, icke kan anses härflyta af något förhållande, som det
berott på Cervin att förekomma, anser jag, lika med generalpoststyrelsen,
billigheten påkalla, att Cervin af postmedel tillägges en årlig fyllnadspension
af 300 kronor, att utgå från och med månaden näst efter
den, då Cervin erhåller afsked ur postverkets tjenst; och hemställer jag
derföre, att Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad som år
12 Sjunde hufyudtiteln.
1871 egde rum i likartad! fall, behagade härom göra framställning till
Riksdagen och tillåta, att beloppet uppföres i postverkets pensionsstat
för år 1883.
Under förutsättning af bifall härtill och med iakttagande af de
nyss anmärkta, redan inträffade förändringarne i pensionsstaten, skulle
denna stat, som för år 1882 är upptagen till 68,015 kronor, komma att
ökas med 2,400 kronor och för år 1883 sluta å 70,415 kronor.
Hvad derefter angår de å omkostnadsstaten uppförda anslag föreslår
generalpoststyrelsen åtskilliga förändringar, afseende dels förhöjning, dels
minskning i anslagens belopp. De förhöjningar, generalpoststyrelsen
ifrågasätter, afse i första rummet anslaget till postbefordran å jernväg.
Då icke allenast nya jernvägars öppnande för trafik måste i betydlig
mån öka utgifterna å detta anslag, och en tillväxt i postföringskostnaden
jemväl vore att motse till följd deraf, att det befunnits nödigt upplåta
mer än en jernvägsvagn för postbefordringar å nattåget mellan Malmö
och Nässjö, föreslår generalpoststyrelsen en ökning i detta anslag med
70.000 kronor, eller från 730,000 kronor till 800,000 kronor. Den utvidgade
jernvägspostföringen kräfver naturligtvis äfven en förhöjning i
anslaget till rese- och traktamentsersättning för tjenstemän i jernvägspostkupé,
och föreslår generalpoststyrelsen i sådant hänseende en förhöjning
af 16,200 kronor, så att anslaget skulle höjas från 133,800 kronor
till 150,000 kronor. Då till förekommande af missbruk, hvilka under
den senare tiden icke sällan öfverklagats i Sverige likasom annorstädes,
påkallades förändringar i tillverkningen af frimärken, och då utgifterna
å anslaget för tillverkning af frimärken, frankokuvert och brefkort
under tiden från och med den 1 juli 1880 till och med den 30
juni 1881 öfverstigit de i 1881 och 1882 års stater uppförda belopp med
8.000 kronor, hemställer generalpoststyrelsen, att detta anslag måtte ökas
med 15,000 kronor, från det nuvarande beloppet, 30,000 kronor, till
45.000 kronor. Deremot anser generalpoststyrelsen minskning kunna
ske i anslaget till diverse utgifter och föreslår, att detta anslag, som i
staterna för hvartdera af åren 1877—1881 upptagits till 40,000 kronor,
och som i staten för år 1882 blifvit förhöjdt till 82,700 kronor endast
af den anledningen, att af samma anslag skulle bestridas utgifterna för
uppförande af ett posthus i Sundsvall, måtte varda i staten för år 1883
nedsatt till sitt förutvarande belopp, 40,000 kronor.
De förändringar i omkostnadsstaten, generalpoststyrelsen sålunda
föreslagit, synas mig vara af förhållandena påkallade och böra af Eders
Kongl. Maj:t bifallas.
Då de föreslagna ökningarna å denna stat uppgå till sammanlagdt
101,200 kronor och minskningen åter till 42,700 kronor, skulle slutsum -
Sjunde liufvudtiteln.
13
man å staten, som för närvarande utgör 2,871,500 kronor, komma att
ökas med 58,500 kronor, eller till 2,930,000 kronor.
Lika med generalpoststyrelsen anser jag anslaget till afkortning ar
och restitutioner, m. m. böra upptagas till 26,530 kronor.
Enligt generalpoststyrelsens nu anförda förslag, såvidt detsamma
blifvit af mig biträdt, skulle postverkets stater för år 1883 komma att
förete följande slutsummor:
aflöningsstaten....................................... | kronor | 1,991,575: —, |
öfvergångsstaten ................................ |
| 11,000: —, |
indragningsstaten................................... | >> | 8,580: —, |
pensionsstaten....................................... | n | 70,415: —, |
omkostnadsstaten.................................... | >j | 2,930,000: —, |
afkortningar, restitutioner, m. m................... | >> | 26,530: —. |
Om nu anslaget till oförutsedda utgifter bestäm- |
|
|
mes till ..................................... | n | 61,900: —, |
skulle samtliga staternas slutsumma uppgå till | kronor | 5,100,000: —, |
innefattande förhöjning i nu gällande riksstat med 200,000 kronor och
utgörande samma belopp, hvartill inkomsterna för år 1883 ansetts kunna
beräknas.
Jag tillstyrker derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att
Riksdagen, dels med beviljande af eno årlig fyllnadspension å 300 kronor
åt postmästaren i udeshög, Olof Åkeson Cervin, att utgå från och
med månaden näst efter den, då Cervin erhåller afsked ur postverkets
tjenst, dels ock med godkännande af öfriga nu tillstyrkta förändringar
i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda
anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till
samma belopp, 5,100,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år
1883 antagits komma att uppgå.
I sin skrifvelse angående förslag till postverkets stater för år 1883
har generalpoststyrelsen jemväl gjort framställning i syfte att framtida
öfverskott å postmedel skola användas uteslutande för postverkets egna
ändamål.
Generalpoststyrelsen anför i detta hänseende, att, ehuru postförbindelserna
under senare tiden vunnit en betydlig utvidgning, det dock icke
14
Sjunde hufvudtiteln.
vore något tvifvel, att folkmängdens tillväxt och en ökad rörelse skulle
i en icke aflägsen framtid komma att med oafvislig makt påkalla inrättande
af nya postgångar och landtbrefbäringslinier samt utsträckande
till flera turer af postföringen å vägar, der densamma nu vore inskränkt
till en eller två gånger i veckan. Den erfarenhet, som vunnits rörande
postkassans inkomst af de många nya postgångar, som i förra årtiondet
inrättats för att ersätta den ordinarie kronobrefbäringen, gåfve visserligen
icke ringaste anledning betvifla, att de utgifter, postverket finge vidkännas
för de utvidgningar af postgångarne, som ytterligare kunde finnas
erforderliga och tjenliga, ju icke skulle varda till fullo ersatta framdeles
och sannolikt efter endast några få års förlopp. Men deremot förekomme
å andra sidan icke något skäl att i detta mera än i andra fall påräkna,
att inkomsterna af postutvexlingen å nya eller utvidgade linier skulle
redan de första åren lemna tillgång till bestridande af samtliga de utgifter,
som vore oskiljaktiga från vidtagande af dylika åtgärder till korrespondensens
främjande. De flesta länders erfarenhet bore jemväl vittnesbörd
derom, att nedsättningar i porto och andra reformer till underlättande
af postutvexlingen ofta under de första åren verkade till minskning i
postuppbörden, hvilken minskning dock snart mer än betäcktes af senare
års växande portoinkomst. Riktigheten af dessa åsigter ansåge generalpoststyrelsen
hafva blifvit indirekt erkänd af Rikets Ständer, som, i sammanhang
med införandet af ett medelporto för bref, i skrifvelse den 25
oktober 1854 anmält sitt beslut derom, att blifvande öfverskott å postverkets
inkomster skulle få af Eders Kongl. Maj:t disponeras till postanstalternas
utvidgande och förbättrande samt postföringens ordnande
på ett ändamålsenligare och efter tidens fordringar mera lämpadt samt
för postförare mindre betungande sätt, m. m. Sedan emellertid de besparingar,
postverket gjorde under de följande åren, uppgått till betydligt
belopp och förvandlats i räntebärande obligationer, förordnade Eders
Kong! Maj:t den 24 juli 1868, på framställning af Riksdagen, att de
postverkets besparingar, som utgjordes af räntebärande obligationer, skulle
öfverlemnas till riksgäldskon törel, samt a tt de öfverskott och besparingar,
som efter verkstäldt bokslut för hvarje år kunde förefinnas, borde öfverlemnas
till statskontoret, med afdrag af det belopp, som erfordrades till
kassaförlag. På grund af detta förordnande blefvo under tiden till 1874
års slut dels till riksgäldskontoret, dels till statskontoret levererade postmedel
till ett sammanlagdt belopp af 1,554,577 kronor 11 öre. Följden
häraf kunde icke blifva annan än den, att då under loppet af det nästförflutna
årtiondet den förutvarande kronobrefbäringen skulle ersättas
med nya postgångar, samt icke allenast posthemmanen indrogos utan
äfven de gästgifveri-, håll-och reservskjutsskyldige frikallades från åliggan
-
Sjunde hufvudtiteln. 15
det att biträda med fortskaffande af ordinarie poster, postverkets egna
tillgångar befunnos aldeles otillräckliga till bestridande af de utgifter,
till hvilka nämnda genomgripande förändringar i postinrättningens verksamhet
gåfvo anledning, hvarför ock nödigt blef att under loppet af fyra
år anlita statskontoret om förskott till ett sammanlagdt belopp af nära
en och en half million kronor. Ett dylikt sätt att tillvägagå vore allt
annat än förmånligt för postinrättningens fortgående utveckling, likasom
generalpoststyrelsen ansåge en anordning af den beskaffenhet, att det
vissa år blefve nödigt att under en eller annan form bispringa postverket
med kontanta medel, höra vara förenad med olägenheter för statsverket.
Sedan generalpoststyrelsen härefter erinrat, att förut nämnda kassaförlag,
som genom nådigt bref den 17 december 1875 faststäldes till
400,000 kronor, toges i anspråk ensamt för postanvisnings- och postför
skottsrörelsen, som egde rum å omkring 1,680 olika orter inom riket,
samt att, till följd af det år för år starkt ökade användandet af ifrågavarande
penningeförsändningssätt, det snart skulle blifva nödvändigt att
för denna rörelse hålla en vida större kassa än den, hvarmed hithörande
utgifter för närvarande kunde bestridas, yttrar generalpostsyrelsen slutligen,
att, då hinder icke borde läggas i vägen vare sig för postförbindelsernas
fortgående utvidgande i den mån sådant af behof påkallades, eller
för vidtagande af ytterligare portoreformer, hvilka kunde vara af beskaffenhet
att bereda fördelar för såväl allmänheten som efter hand äfven postverket,
generalpoststyrelsen ansåge, att, i öfverensstämmelse med den af
Rikets Ständer år 1854 uttalade åsigt och i likhet med hvad i afseende
å telegrafverket funnes medgifvet, postverket borde sättas i tillfälle att
för åtgärder till postutvexlingens underlättande disponera blifvande öfverskottsmedel,
så att någon leverering till statskontoret af postmedel icke
komme att ega rum i annat fall, än att möjligen i en framtid Eders
Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle finna ifrågavarande öfverskottsmedel
hafva uppgått till så stort belopp, att hela summan icke ansåges böra
användas ensamt för postutvexlingens främjande.
1 sammanhang härmed torde jag få meddela, alt förutnämnda af
statskontoret postverket lemnade förskott under den senaste tiden blifvit
af postverket ersatt, med undantag allenast af 150,000 kronor, hvilka
efter all anledning skola inom kort statskontoret återgäldas.
Vårt nuvarande inländska porto för vanligt bref, som är 12 öre,
visar sig särdeles högt vid jemförelse med förhållandet i en del andra
länder. Motsvarande porto utgör nemligen:
i Norge ............................................................................................. 10 öre,
„ Danmark ...................................................................................... 8 „
16
Sjunde hufvudtiteln.
i Tyskland 10 pfennige, motsvarande omkring
„ Frankrike, 15 centimes, „ „
„ Belgien, 10 centimes, „ „
„ England, 1 penny,
„ Nederländerna, 5 cents, „ ,,
10,8 „
8,8 öre,
7,2 „
7,5 „
7,5
Nedsättning i vårt inländska porto från 12 till 10 öre har äfven länge
ansetts såsom ett önskningsmål. Andra nedsättningar i postafgifter torde
jemväl inom den närmaste framtiden visa sig vara af hehofvet påkallade.
Men då andra länders erfarenhet lärer, att nedsättning i porto verkar
minskning i de närmast följande årens postuppbörd, är det nödvändigt,
att vid genomförandet af portonedsättningen, i synnerhet om den skulle
vara af så stor betydenhet som från 12 till 10 öre, vara betänkt på att
med andra tillgångar godtgöra hvad som i följd af denna nedsättning
kommer att brista i inkomst för postverket.
Att för sådant ändamål likasom för att bereda tillgång för bestridande
af ökade utgifter i följd af postförbindelsernas framtida utvidgning
reservera postverkets öfverskottsmedel från föregående år, anser jag vara
en synnerligen lämplig åtgärd, helst postverket, likasom telegrafverket,
är en institution, hvars inkomster icke äro jemförliga med vanliga statsinkomster,
utan synas mig böra, i den mån de öfverskjuta de normala
utgifterna, i första rummet användas till institutionens tidsenliga utveckling
och förbättring samt för att bereda allmänheten förmånen af skäliga
nedsättningar i portosatserna; samt härtill kommer, att det utan allt
tvifvel skall blifva betydligt lättare att genomföra behöfliga reformer inom
postväsendet, om deraf föranledda ökade kostnader kunna bestridas af
för ändamålet samlade postmedel, än om samma kostnader skola trycka
på budgeten, i bvilket senare fall befaras kan, att en reform, huru
lämplig den än i och för sig må vara, likväl får stå tillbaka för tillgodoseende
af andra statsbehof, som för tillfället kunna anses mera
trängande. Besparingarnes reserverande på dylikt sätt utesluter icke
heller, såsom ock generalpoststyrelsen erinrat, tillfället för statsmakterna,
att, om fonden växer till belopp, som anses öfverstiga postverkets behof
af en reservfond, disponera en del deraf för statsverkets allmänna behof.
På nu anförda grunder anser jag mig böra biträda generalpoststyrelsens
förslag, hvarvid jag dock i afseende å förvaltningen af ifrågavarande
öfverskottsmedel finner densamma böra öfverlemnas åt statskontoret,
såsom förvaltare af andra statsverkets fonder.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att, sedan återstoden, 150,000 kronor, af de under åren 1875—
1878 postverket försträckta medel återlevererats till statskontoret, blifvande
Sjunde liufvudtiteln.
17
öfverskott å postmedlen, i den mån desamma ej erfordras till kassaförlag
för postverket, må, förvaltade af statskontoret i öfverensstämmelse
med de grunder, Eders Kongl. Maj:t finner skäligt föreskrifva, tills vidare
enligt Eders Kongl. Majds bestämmande användas ensamt för postverkets
egna ändamål.
Telegrafverket.
Sistlidna års Riksdag antog, på derom af Eders Kongl. Maj:t framstäldt
förslag, de för samma år faststälda staterna för telegrafverket såsom
gällande äfven för år 1882, med rätt för Eders Kongl. Majd att deri
göra de jemkningar, som kunde finnas af omständigheterna påkallade.
På grund af detta bemyndigande har Eders Kongl. Majd under år 1881
i telegrafverkets stater besluti t följande ändringar, Indika nu böra för
Riksdagen anmälas, nämligen:
a) uteslutning ur aflöningsstaten af tjenstebefattningarna vid de
indragna elektriska stationerna i Avesta, Ludvika och Nya varfvet, äfvensom''
vid de likaledes indragna optiska stationerna Brännö, Nya varfvet
och Vinga;
b) uppförande i nämnda stat af en 2 alra klassens telegrafistbefattning
vid hvardera af de under året nyinrättade elektriska stationerna i
Brännö, Stocka och Sunne, samt
c) uppflyttning af kommissariebefattningarna i Hudiksvall och Landskrona
från 2:dra klassen med 2,700 kronors aflöning till lista klassen
med aflöning af 3,000 kronor.
De af Eders Kongl. Maj d, med iakttagande af dessa och några andra
mindre betydande ändringar, den 26 augusti 1881 faststälda staterna
för år 1882 sluta å följande belopp:
aflöningsstaten .............................................................. kronor 890,670: —,
öfvergångsaflöningsstaten............................................ ,, 5,550: —,
pensions- och understödsstaten.............................. ,, 85,162: —,
underhållsstaten ................................................... ,, 308,128: —,
summa kronor 1,289,510: —,
hvilken summa med 2,230 kronor understiger slutsumman i 1881 års
stater.
Vid flera föregående tilliällen har telegrafstyrelsen framhållit det
synnerliga behofvet att för personalen vid telegrafverkets stationer bereda
JM. till Eiksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. ~ 3
18 Sjunde hufvudtitein.
någon förbättring i de nuvarande särdeles knappa löneförmånerna. Förslag
i dylikt syfte, afseende att, i sammanhang med minskning af antalet
löneklasser och nedflyttning af en del högre aflönade tjenstebefattningar
till telegrafisttjenster, utsträcka den rättighet till ålderstillägg, som nu
tillkommer assistenter och telegrafi ster, äfven till den öfriga personalen
och samtidigt för assistenter och telegrafister bereda förmånligare vilkor i
afseende på ålderstilläggens åtnjutande, har af telegrafstyrelsen senast
varit framstäldt i den underdåniga skrifvelse, hvaruti statsanslag för år
1880 af styrelsen afgafs; men då detta förslag den 30 december 1878
inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, fann Eders Kongl. Maj:t i telegrafverkets
dåvarande ekonomiska ställning, som icke medgaf den ifrågasatta
regleringens genomförande utan tillskott af andra statsmedel, ett hinder
för att upptaga den väckta frågan till närmare pröfning. Till underlättande
af den åsyftade regleringen har Eders Kongl. Maj:t dock dels genom
särskilda beslut bemyndigat telegrafstyrelsen att i förekommande
fall endast på förordnande tillsätta befattningar vid telegrafverkets stationer,
dels ock med den rätt, som varit Eders Kongl. Maj:t lemnad att,
vid fastställande af årliga stater för telegrafverket, göra de jemkningar,
som kunde finnas af omständigheterna påkallade, "i mån af inträffade
ledigheter förordnat om indragning eller nedflyttning i lägre löneklasser
af en del tjenstebefattningar, med hvilka en dylik åtgärd varit i telegrafstyrelsens
regleringsförslag afsedd.
Under förmälan att, hufvudsakligen i följd af sålunda af Eders
Kongl. Maj:t vidtagna ändringar i telegrafverkets ''utgiftsstater, dessa blifvit
efter hand nedbragta derhän, att staternas slutsumma för år 1882
med 36,450 kronor understiger den för år 1879, har telegrafstyrelsen nu,
i underdånigt memorial den 11 november 1881 angående telegrafverkets
stater för år 1883, med några mindre förändringar förnyat sitt år 1878
framstälda regleringsförslag och då till en början hemstält om följande
förändringar i tjensteklasserna och antalet befattningar inom de olika
klasserna, nämligen:
att andra direktörsklassen måtte indragas och de till denna klass
hörande tre direktörsbefattningarne vid stationerna Gefle, Jönköping och
Norrköping, med aflöning af 3,600 kronor för hvardera, nedflyttas till
kommissariebefattningar af lista klassen, med 3,000 kronors aflöning;
att likaledes första assistentklassen, inom hvilken aflöningen utgjort
2,000 kronor, måtte indragas, och af de 13 till denna klass hörande befattningar
7, nämligen de vid stationerna Grisslehamn, Marstrand, Nordmaling,
Norrtelje, Nyland, Nässjö och Stockholm (byrån vid Brunkebergstorg),
uppflyttas till kommissariebefattningar af 3:dje klassen med 2,400
kronors aflöning, men öfriga 6, eller de vid stationerna Arboga, Engel
-
Sjunde hufvudtiteln.
19
holm, Furusund, Norberg, Råneå och Åmål, utbytas mot telegrafisttjenster;
att
2 assistentbefattningar i Göteborg af den nuvarande 2:dra klassen
måtte indragas, och 10 befattningar af samma klass, nämligen en å
hvardera af stationerna Borås, Gefle, Helsingborg, Karlshamn, Köping,
Landskrona, Norrköping, Strömstad, Sundsvall och Örebro, utbytas mot
telegrafisttjenster;
samt att, med indragning af den nuvarande lista telegrafistklassen,
inom hvilken aflöningen utgjort 1,000 kronor, de två telegrafistklasserna
måtte sammanslås till en med den aflöning, som nu är bestämd för den
lägre klassen, eller 800 kronor med särskildt tillägg, såsom hittills, af
100 kronor för telegrafist, som icke i egenskap af stationsföreståndare
åtnjuter förmån af fri bostad, ljus och vedbrand.
Med dessa förändringar .skulle personalen vid telegrafverkets stationer
komma att utgöras af:
|
| Ti enstgö rings- |
| Summa för hela |
| Lön. | penningar. | Summa. | lön eklassen. |
4 direktörer med ......... | 3,000: —, | 1,000: —, | 4,000: —, | 16,000: —, |
29 kommissarier af l:a klas- |
|
|
| |
sen eller kontrollörer | 2,250: —, | 750: —, | 3,000: —, | 87,000: —, |
25 kommissarier af2:aklas |
|
|
|
|
sen eller kassörer ... | 2,025: -, | 675: —, | 2,700: —, | 67,500: —, |
23 kommissarier af 3:e |
|
|
|
|
klassen ........................ | 1,800: —, | 600: —, | 2,400: —, | 55,200: —, |
135 assistenter .................. | 1,200: —, | 400: —, | 1,600: —, | 216,000: —, |
157 telegrafister................ | 600: —, | 200: —, | 800: —, | 125,600: —, |
och
summa kronor 567,300: —;
då slutsumman af de för stationspersonalen i 1882 års stat uppförda
lönebelopp utgör 590,700 kronor, skulle alltså en minskning i denna del
af staten uppstå med 23,400 kronor, hvilken minskning, enligt hvad
telegrafstyrelsen anmärkt, framdeles torde blifva ännu något större i den
mån ytterligare ett antal af omkring 20 assistentbefattningar skulle
kunna förändras till telegrafisttjenster.
Vidare och med erinran, att för närvarande endast assistenter och
telegrafister vore berättigade till ålderstillägg, hvilka ålderstillägg utginge
efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring inom samma grad med 200 kronor
till assistent och 100 kronor till telegrafist samt efter 15 års tjenstgöring
i graden ökades till dubbla beloppet, men att öfriga tjensteman,
som icke egde rätt till ålderstillägg, deremot under de senare åren fått
i afbidan på en aflöningsreglering uppbära dvrtidstillägg med tio procent
af aflöningen, har telegrafstyrelsen hemstält,
20
Sjunde hufvudtiteln.
att, med upphörande af de nu utgående dyrtidstilläggen, hela den
vid telegrafverkets stationer anstälda personal måtte berättigas att uppbära
två ålder sti Hägg, utgående det första efter 5 och det andra efter
10 års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp hvardera
gången, nämligen:
för direktör, kommissarie af l:a klassen och kontrollör kronor 500: —,
„ kommissarie af 2:a klassen och kassör .................... „ 400: —,
„ kommissarie af 3:e klassen ........................................... ,, 300: —,
„ assistent................................................................................ ,., 200: —,
„ telegrafist ............................................................................. „ 100: —;
samt att assistenter och telegrafister derutöfver, i betraktande af
den ringa utsigt till befordran, som komme att för dem förefinnas, måtte
efter 15 års väl vitsordad tjenstgöring få uppbära ytterligare ett 3:dje
ålderstillägg å samma belopp som hvartdera af de två första ålderstil
läggen ;
och har telegrafstyrelsen tillika föreslagit, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad i allmänhet vore för uppbärande af ålderstillägg
stadgadt och senast under sistlidna år blifvit i dylikt afseende föreskrifvet
i fråga om fenster vid postverket, måtte, såsom vilkor för åtnjutande
af de nu ifrågasatta ålderstilläggen, stadgas:
att med tjenst vid telegrafverkets stationer ej må förenas annan
tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat —- befattning i postverket
likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som finnes vara
hinderlig för tjenstgöringen vid telegrafverket;
att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig icke allenast den
utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen uppkommande
förening af post- och telegrafi]ensten kan föranledas, utan ock den förflyttning
till annan tjenstgöringsort, som kan varda honom ålagd;
att tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande af ålderstillägg,
redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar
till pension från telegrafverkets pensionsinrättning, ej må samma ålderstillägg
tillträda, samt att den, som börjat uppbära ålderstillägg, skall,
då han derefter uppnår pensionsåldern, vara skyldig ålderstillägget frånträda
;
att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skall inträda 5
år efter det tjenstemannen tillträdt sin befattning inom graden, under
vilkor att tjensteinnehafvaren mer än fyra år af nämnda tid sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst i telegrafverket,
med iakttagande härvid, att kommissarierne af de särskilda löneklasserna
anses tillhöra en och samma tjenstegrad, så att kommissarie af högre
klass eger för åtnjutande af ålderstillägg inom klassen räkna sig tillgodo
äfven den tid, han tillhört lägre löneklass inom graden;
Sjunde hufvudtiteln. 21
att andra ålderstillägget får uppbäras efter ytterligare 5 år, och
det assistenter samt telegrafister tillkommande tredje ålderstillägget 5 år
efter det andras erhållande, allt under enahanda vilkor, som gälla i afseende
på det första ålderstillägget;
att för öfrigt, hvad hvart och ett af de särskilda ålderstilläggen
angår, skall iakttagas, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blilvit
uppnådd, dervid löntagaren bör tillgodoräknas den tid, som före de
nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde till befattningen,
vare sig på grund af fullmagt, konstitutorial eller förordnande, i
de fall då, med anledning af väckt fråga om omorganisation eller indragning,
endast förordnande tills vidare skolat å befattningen meddelas; samt
att af ålderstilläggen tre fjerdedelar skola anses tillhöra lönen och
en fjerdedel tjenstgöringspenningarne;
hvarjemte telegrafstyrelsen ansett det böra i sammanhang härmed
föreskrifvas,
att de nuvarande assistenter och telegrafister, hvilka icke vilja underkasta
sig ofvan nämnda vilkor för åtnjutande af ålderstiHägg enligt
de nya bestämmelserna, fortfarande skola vara berättigade till ålderstillägg
efter hittills gällande grunder,
äfvensom att en hvar, som efter 1883 års ingång befordras till
ordinarie tjenstebefattning vid telegrafverkets stationer, skall vara pligtig
underkasta sig de föreskrifter, hvilka blifvit stadgade såsom vilkor för
rättighet till ålderstilläggs åtnjutande.
För bestridande af de sålunda föreslagna ålderstilläggen, har^ telegrafstyrelsen
funnit ett förslagsanslag för år 1883 erforderligt åt 125,000
kronor, hvarvid styrelsen dock anmärkt, att i följd af den relativt höga
tjensteålder, som för närvarande innehades af stationspersonalens flertal,
det för ålderstilläggen erforderliga beloppet komme att under de första
åren ställa sig något högre än under normala förhållanden, då, enligt
verkstälda beräkningar, ålderstilläggen icke borde komma att för år
öfverstiga 100,000 kronor. Åfräknas från det af styrelsen för år 1883
beräknade beloppet, 125,000 kronor, de anslag, som å aflöningsstaten
nu äro uppförda dels för dyrtidstillägg, 21,070 kronor, och dels för ålderstillägg
åt stationspersonalen, 36,100 kronor, återstår ett belopp af 67,830
kronor, hvarmed aflöningsstaten skulle för de ifrågavarande lönetilläggens
bestridande komma att ökas.
Enligt hvad telegrafstyrelsen anfört, skulle af den ifrågasatta aflöningsregleringen
ökning ytterligare komma att föranledas:
dels i det å aflöningsstaten uppförda anslag för lönetillägg åt telegrafister
af 2:dra klassen, som ej åtnjuta bostad, hvilket anslag, i 1882
22
Sjunde hufvudtiteln.
års stat utfördt med 4,400 kronor, borde, i följd af den föreslagna förändringen
af 10 assistentbefattningar till telegrafisttjenster, ökas med
1,000 kronor till 5,400 kronor; och
dels å öfvergångsaflöningsstaten, å hvilken senare stat blefve nödigt
att för 5 assistenter och 25 telegrafister af de nu varande lista klasserna,
hvilka komme att nedflyttas till telegrafister, uppföra skilnaden
mellan deras nu innehafvande aflöning och den föreslagna aflöningen
för telegrafist, eller för hvar och en af de 5 assistenterna ett belopp af
1.200 kronor och för hvardera af de 25 telegrafisterna 200 kronor, tillsammans
11,000 kronor;
hvaremot, å andra sidan, det belopp, som nu vore å öfvergångsaflöningsstat
uppfördt för tjenstförrättande kommissarien vid Venershorgs
station, direktören H. R. Rhen, 200 kronor, motsvarande skilnaden mellan
kommissarieaflöningen, 3,000 kronor, och förut åtnjuten direktörsaflöning,
3.200 kronor, blefve öfverflödigt, i händelse Rhen komme i åtnjutande
af ålderstillägg till högre belopp, likasom, i följd af de föreslagna nya bestämmelserna
rörande ålderstillägg, de å öfvergångsaflöningsstaten anvisade
belopp för assistenterne G. Th. C. Feuk och C. F. Askenstedt med 400
kronor för hvardera, motsvarande skilnaden mellan 2:dra klassens assistentaflöning,
1,600 kronor, och förut uppburen lista klassens assistentaflöning,
2,000 kronor, kunde minskas till 200 kronor för hvardera.
Sammanställas de ökningar och minskningar, som med det föreliggande
regleringsförslagets genomförande komme att i lönestaterna ega
rum, visar det sig, att ökning komme att uppstå:
för bestridande af ålderstillägg med kronor 67,830: —,
i anslaget till lönetillägg åt telegrafister.
................................................ „ 1,000: —,
å öfvergångsaflöningsstaten för beredande
åt en del tjensteman af
ersättning för minskad aflöning ,, 11,000: —, 79,830: _.
under det att å andra sidan minskning
komme att ega rum:
i de normala lönebeloppen med......... kronor 23,400: —,
och å öfvergångsaflöningsstaten med ,, 600: —, 24 000: _
så att följaktligen en ökning på det hela komme att uppstå
af........................................................................... kronor 55,830: —.
Härvid bör dock icke förbises, att en del af de indragningar och
förändringar af tjenstebefattningar, som ingått i den nu framlagda regleringsplanen,
på sätt jag förut omnämnt, blifvit under de senare åren
Sjunde hufvudtiteln.
28
efter hand verkstälda, och att derigenom sedan år 1879 en nedsättning
i telegrafverkets löneslater åstadkommits med mer än 30,000 kronor,
likasom ock att, enligt hvad telegrafstyrelsen påpekat, de föreslagna
ålderstilläggen, till följd af särskilda förhållanden, de första åren komme
att taga vida större medel i anspråk än i framtiden kan antagas blifva
fallet.
Det af telegrafstyrelsen sålunda afgifna förslaget går onekligen i
den erkännansvärda riktningen att å ena sidan, så långt för göromålens
behöriga uppehållande låter sig göra, inskränka antalet af tjenstebefattningar
och låta dessa, der sådant kan ske, uppehållas af mindre dyrlegda
qvinliga biträden eller telegrafister,1 samt å andra sidan söka bereda
den för verkets gång oumbärliga personalen en skälig förbättring i dess
löneförmåner.
Behof vet af en sådan förbättring synes mig i detta fall vara så
uppenbart och de anspråk, telegrafstyrelsen i sådant afseende framställ.,
så måttliga, att jag icke tvekar att lemna min tillstyrkan till det framlagda
förslaget, och detta så mycket mindre som telegrafverkets ekonomiska
ställning, i följd af såväl stigande inkomster som minskad driftkostnad,
under de senare åren så betydligt förbättrats, att något tvifvel
icke bör förefinnas om telegrafverkets förmåga att utan olägenhet bära
äfven den större ökning i aflöningsutgifter, som under de första åren af
förslagets tillämpning komme att inträda.
Till underhåll af telegrafverkets linier och stationer samt anskaffning
af materiel för verkets drift, m. m. äro för närvarande å telegrafverkets
stat i olika poster anvisade förslagsanslag å tillsammans 308,128 kronor.
Enligt hvad telegrafstyrelsen anmält, har under de senare åren, till följd
deraf att dels erforderlig materiel kunnat erhållas till billigare pris än vid
den tid, då nämnda anslag bestämdes, dels förändrade anordningar vidtagits
så väl för telegrafliniernas tillsyn och underhåll som i afseende
å de för telegramexpeditionen erforderliga förbrukningsartiklar, en betydlig
del af det beräknade underhållsbeloppet kunnat besparas, och under
de fem åren 1876—1880 utgifterna å underhållsstaten i medeltal utgjort
endast 236,796 kronor, hvilket belopp med 71,332 kronor understiger
hvad som för ändamålet blifvit i staten förslagsvis upptaget.
Med afseende å detta förhållande har telegrafsstyrelsen ansett sig
hafva anledning föreslå följande ändringar i de å underhållsstaten upptagna
förslagsanslag, nämligen:
att det till liniernas öfvervakande, besigtning och underhåll för
närvarande uppförda anslag af 100,000 kronor, hvaraf under de fem
åren 1876—1880 i medeltal årligen utgifvits 65,817 kronor, måtte nedsättas
till 75,000 kronor;
24
Sjunde hufvudtiteln.
att anslaget till inköp och underhåll af inventarier, hvartill under
nämnda tid i medeltal årligen åtgått 29,055 kronor, måtte nedsättas från
40,000 till 30,000 kronor;
att det till böcker, kartor, tryckningskostnad, blanketter, kuverter,
pappersremsor, in. m. anvisade anslag af 50,000 kronor, hvaraf under
den omförmälda femårsperioden i medeltal årligen användts 32,407 kronor,
måtte nedsättas till 35,000 kronor; samt
att anslaget till batteriförnödenheter, hvarå utgifterna under samma
period i medeltal årligen utgjort 6,306 kronor, måtte från 15,000 kronor
nedsättas till 10,000 kronor.
Mot dessa styrelsens förslag finner jag icke något att erinra, annat
än så vidt det rör anslaget till inköp och underhåll af inventarier. Då
utgifterna å detta anslag de nämnda fem åren i medeltal utgjort 29,055
kronor, synes mig försigtigheten bjuda, att ej vid en nedsättning gå detta
belopp så nära som till 30,000 kronor, och jag hemställer derföre, att
berörda anslag måtte få i staten upptagas till 35,000 kronor.
Äfven med denna förändring komme genom de föreslagna förändringarne
en betydlig minskning att ske i underhållsstaten, eller med 50,000
kronor, hvilket belopp i det närmaste motsvarar ökningen å de öfriga
staterna.
I öfverensstämmelse med telegrafstyrelsens nu föredragna förslag,
sådant det blifvit af mig tillstyrkt, och med iakttagande derjemte att, då
telegrafinkomsterna blifvit beräknade 20,000 kronor lägre än telegrafstyrelsen
föreslagit, det å telegrafverkets pensions- och understöds stat upptagna,
med 5 procent af telegrafinkomsterna utgående anslaget till telegrafverkets
pensionsinrättning utförts med 66,500 kronor i stället för af
telegrafstyrelsen beräknade 67,500 kronor, har förslag till stater för telegrafverket
under år 1883 blifvit upprättadt; och utvisar detta förslag
följande slutsummor å de särskilda staterna:
aflöningsstaten ........................................ | ...................... kronor | 936,100: —. |
öfvergångsaflöningsstaten..................... | ....................... n | 15,950: —, |
pensions- och understödsstaten ......... | ....................... )) | 85,162: —, |
underhållsstaten .................................... | ....................... >) | 258,128: —, |
| summa kronor | 1,295,340: —. |
Åberopande hvad jag nu anfört och med erinran, att de täta förändringar,
telegrafnätet i följd af samfärdselns utveckling är underkastadt,
torde nödvändiggöra ett förbehåll för Eders Ivongl. Maj:t att fortfarande
få vidtaga jemkningar i de af Riksdagen pröfvade staterna, tillstyrker
jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
Sjunde liufvudtiteln.
25
att, med godkännande ej mindre af de nu tillstyrkta ändringarne i
telegrafverkets utgiftsstater än äfven af de förändrade bestämmelser i afseende
å ålderstillägg för tjenstepersonalen vid telegrafverkets stationer och
vilkoren för dessa tilläggs åtnjutande, hvilka i sammanhang dermed blifvit
föreslagna, måtte, under Eders Kongl. Maj:t likväl förbehållen rätt att i
nämnda stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,
såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket
för år 1883 anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna
för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott,
som å telegrafinkomsterna kan uppstå, må af Eders Kongl. Maj:t
användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.
Tullverket.
Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 7 november
1881 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1883.
Sedan generaltullstyrelsen häri förmält sig ej ega anledning ifrågasätta
någon ändring i aflöning sstaten utan hemstält, att densamma måtte
utgå med enahanda belopp som det i 1882 års stat upptagna, eller
1,688,100 kronor, anmäler generaltullstyrelsen, att åtskilliga personer afgått
från öfvergångsaflöningsstaten och från in dragnings st åt en, så att dessa
stater för år 1883 kunna minskas, den förra med 4,900 kronor, från
46,750 kronor till 41,850 kronor, och den senare med 7,410 kronor,
från 66,645 kronor till 59,235 kronor.
Beträffande öfrig a utgifts staterna föreslår generaltullstyrelsen ingen
annan förändring än i afseende å två i omkostnadsstaten upptagna förslagsanslag,
det ena till skeppsmätningskostnad och det andra till diverse
utgifter. Hvad angår anslaget till skeppsmätningskostnad anför generaltullstyrelsen,
att detsamma, hvars ursprungliga belopp var 27,000 kronor,
men i 1879 års stat nedsattes till 19,000 kronor, för att begränsa staternas
slutsumma inom visst belopp, och sedermera i 1880 års stat höjdes till
23,000 kronor, visat sig otillräckligt att betäcka de utgifter, som dermed
borde bestridas, och hvilka utgifter i medeltal under de senast förflutna
fyra åren, under hvilka desamma bestridts af tullmedlen, uppgått till
26,300 kronor om året, ett belopp,''som generaltullstyrelsen, med hänsyn
y till förestående ommätningar i följd af de nya skeppsmätningsförfattnin
garne,
anser böra blifva snarare högre än lägre för de närmast komBih.
till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afä. 4
[4.]
Tullverket.
26 Sjunde liufvudtiteln.
mande åren. Generaltullstyrelsen anser derföre anslaget böra uppbringas
till sitt ursprungliga belopp och föreslår dess höjande med 4,000
kronor, från 23,000 kronor till 27,000 kronor. Då anslaget till diverse
utgifter, i 1882 års stat upptaget till 11,355 kronor, under de senaste
åren ständigt måst öfverskridas, och medeltalet af dessa utgifter för
de sistförflutna fem åren uppgått till 16,600 kronor, hemställer generaltullstyrelsen
om detta anslags förhöjning, hvarvid styrelsen, med afseende
derå att ifrågavarande anslag plägat utföras med det belopp, som
erfordras för jemnande af samtliga staternas slutsumma, föreslår en
ökning med 3,310 kronor, eller från 11,355 kronor till 14,665 kronor.
Omkostnadsstatens slutsumma, som i 1882 års stat är 204,705 kronor,
skulle; således komma att ökas med 7,310 kronor till 212,015 kronor.
Då jag icke har någon anledning till anmärkning mot de af
generaltullstyrelsen sålunda framstälda förslag, hemställer jag, att samma
förslag må vinna Eders Kong!. Maj:ts bifall.
Under förutsättning häraf skulle tullverkets stater för år 1883
komma att förete följande slutsummor:
allomngsstaten .............................................................................. 1,688,100
öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... 41,850
ålderstilläggsstaten ..................................................................... 250,000
indragningsstaten ........................................................................ 59,235
pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente...... 197,000
pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn ..................... 31,800
omkostnadsstaten ....................................................................... 212,015
summa kronor 2,480,000
hvilket belopp utgör en minskning i 1882 års staters slutsumma med
5,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, med godkännande af de för år 1883 ifrågasatta förändringar''
i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,480,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen.
Domänstyrelsen.
[5.]
Domän
styrelsen.
I enlighet med den af Eders Kong]. Maj:t den 23 sistlidne december
beslutade proposition till Riksdagen i fråga om domänförvaltnin
-
+
Sjunde liufvudtitelu. 27
gens ordnande, bör, för inrättande af eu för statens jordbruksdomäner
och skogar gemensam domänstyrelse, under sjunde hufvudtiteln upptagas
ett anslag på ordinarie stat af 95,000 kronor.
Skogsväsendet.
För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1882, utom indelning
och dermed jemförlig anvisning................................... kronor 1,470: —,
uppfördt:
dels bestämdt anslag ...........
hvaraf utgår:
till skogsstyrelsen .............
o
ii
skogsstaten.
kronor 31,300
398,413
statens skogsskolor .........
dels reservationsanslag till kronoskogarnes förvalt -
ii
ii
22,800
ning, m. m.
452,513:
267,630: —,
summa kronor 721,613:
På grund af det under näst föregående anslagstitel åberopade
beslutet om framställning till Riksdagen rörande inrättandet af en för
jordbruksdomänerna och skogarne gemensam centralstyrelse, bör från
det bestämda anslaget till skogsväsendet afgå hvad som hittills varit
från detta anslag för skogsstyrelsen anvisadt, eller 31,300 kronor.
I sitt den 29 september 1881 afgifna underdåniga memorial angående
anslagsbehofven för skogsväsendet under år 1883 har skogsstyrelsen
anmält, att med sistnämnda års ingång nya ålderstillägg böra
utgå till en jägmästare för intjenta 20 år, till elfva jägmästare för intjenta
15 år och till fyra jägmästare för intjenta 10 år med 500 kronor
till hvardera, eller tillsammans 8,000 kronor, men att å andra sidan,
enär under år 1881 två jägmästare, med aflöning af 3,000 kronor
hvardera, afgått, hvilka komme att ersättas med jägmästare, som i
aflöning egde åtnjuta endast 1,500 kronor hvardera, en besparing i det
för ålderstillägg nu beräknade belopp komme att uppstå med 3,000
kronor.
I anledning af hvad skogsstyrelsen sålunda anmält, torde den för
skogsstaten beräknade del af det bestämda anslaget få ökas med 5,000
kronor, eller till 403,413 kronor, då hela det nämnda anslaget, efter
afräknande af ofvan omförmälda belopp af 31,300 kronor, skulle komma
att utgöra 426,213 kronor.
Af reservationsanslaget till skogsväsendet är i 1882 års riksstat
beräknadt:
[6.]
Skogs
väsendet.
28
Sjunde hufvudtiteln.
för skogsingeniörer............................................................ kronor
„ undersökning af vattendragen i Norrbottens län „
,, skogsinstitutet ............................................................
„ enskilda skogsskolor ................................................ v
„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet ...................................
15,000
7,000
21,300
11,400
212,930:
1
1
5
1
i hvithet sistnämnda belopp ingått äfven beräknadt anslag för skogsstyrelsen
med 16,040 kronor.
Såsom jag antydt vid handläggningen af frågan om domänförvaltningens
ordnande blir, i händelse den centrala skogsförvaltningen
regleras på det sätt Eders Kongl. Maj:t beslutit föreslå Riksdagen, det
belopp, som hittills från reservationsanslaget utgått till skogsstyrelsen,
icke vidare erforderligt, med undantag endast af en post på 2,400
kronor, afsedd för tidtals hos styrelsen mot månadsarvode biträdande
skogsingeniörer, och hvilken styrelsen ansett böra för centralförvaltningen
fortfarande vara att påräkna, då skogshushållningsplaner i större
mängd inkomma till granskning. En minskning i reservationsanslaget
kan således i följd af domänstyrelsens inrättande ske med 13,640 kronor.
Enligt hvad skogsstyrelsen anmält, har den undersökning af
vattendragen i Norrbottens län, för hvilken medel varit från reservationsanslaget
anvisade och hvilken, på grund af särskilda nådiga beslut, utsträckts
äfven till vattendrag i Vesterbottens län, numera fortskridit
derhän, att densamma, i afseende å utarbetet, kan förväntas inom loppet
af detta år blifva i det hufvudsakligaste fullbordad, så att derefter endast
kommer att återstå bestämmandet och beräknandet af vissa strömbyggnader
i gränselfvarne mot Finland, hvilken åtgärd åter är beroende
på fortgången af öfverläggningarne inom en af svenska och finska
ledamöter bestående, år 1878 nedsatt komité. För att emellertid de
verkstälda undersökningarne må medföra påräknadt gagn, har skogsstyrelsen
ansett angeläget att, med ledning dels af de upplysningar,
som vid undersökningarne vunnits, och dels af en föranstaltad uppskattning.
af virkestillgången å kronans skogar i de ifrågavarande orterna,
eu fullständig plan för den successiva virkesförsäljningen derstädes
varder upprättad, och har styrelsen hemstält, att för detta ändamål
äfvensom för de återstående undersökningarne i gränselfvarne mot
Finland, derest det nämnda komitéarbetet hinner till år 1883 afslutas,
måtte för sist nämnda år beräknas ett belopp af 3,000 kronor, hvartill
således den ofvan berörda, under reservationsanslaget uppförda posten:
för “undersökning af vattendragen i Norrbottens län“ 7,000 kronor,
skulle kunna minskas.
Sjunde Imfvudtiteln.
29
Vidare och då af det belopp, 11,400 kronor, som under reservationsanslaget
beräknats för bidrag åt tre enskilda skogsskolor, under
en följd af år utgått endast 7,600 kronor till understöd åt två dylika
skolor, hvaraf en i Södermanland och en i Vermland, men någon framställning
om bidrag till en tredje skola icke ingått, och den skriftvexling
i ämnet, skogsstyrelsen fört med åtskilliga länsstyrelser, icke
gåfve anledning antaga, att återstående beloppet af ifrågavarande anslagspost,
3,800 kronor, komme att för ändamålet tagas i anspråk, har
skogsstyrelsen ansett densamma böra med nämnda belopp minskas och
i 1883 års stat utföras med endast 7,600 kronor.
Med de minskningar, skogsstyrelsen sålunda ifrågasatt, och mot
hvilka jag ej finner något att erinra, samt efter afdrag af det ofvan
omförmälda anslagsbelopp, som i följd af skogsstju-elsens föreslagna
reglering icke vidare komme att erfordras, skulle reservationsanslaget
till skogsväsendet nedgå till 246,190 kronor.
På grund af hvad jag nu anfört och med erinran, att, under förutsättning
af bifall till förslaget om inrättande af en <iomcmstyrelse
med anslag på ordinarie stat, det extra anslag, som är i 1882 års stat
uppfördt för tillfällig löneförbättring åt skogsstyrelsen, varder obehöflig!,
får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen:
att det bestämda anslaget till skogsväsendet, nu i staten upptaget
till 452,513 kronor, måtte, med afräknande af det belopp, 31,300
kronor, som hittills utgått till skogsstyrelsen, men med tillägg af
5,000 kronor för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare,
i 1883 års stat utföras med 426,213 kronor;
samt att reservationsanslaget måtte minskas med sammanlagdt
21,440 kronor, eller från 267,630 kronor till 246,190 kronor, sistnämnda
anslagsbelopp sålunda fördeladt:
till skogsingeniörer..................... kronor
„ undersökning af vattendragen i
Norrbottens län..................... ,,
„ skogsinstitutet ..................... „
,, enskilda skogsskolor......... ,,
,, kronoskogarnes förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet...........................
15,000: —,
3,000: —,
21,300: —,
7,600: —,
199,290: —, 246,190: —.
30
Sjunde hvifvudtiteln.
t7’]
Kontroll å
tillverkningsafgifter.
Kongl.
teatrarne.
Kontroll å tillverkningsafgifter.
Derest den af Eders Kongl Maj:t den 4 innevarande månad beslutna
proposition till Riksdagen om ny förordning angående tillverkning
af bränvin bifalles af Riksdagen, och kontrollapparater följaktligen
jemlikt författningsförslaget varda införda vid de svenska brännerierna,
blifva de nuvarande s. k. brännerivittneua öfverflödiga, likasom antalet
brännerikontrollörer kan betydligt inskränkas. Häraf följer i motsvarande
mån besparing å förslagsanslaget för kontroll å tillverkningsafgifter,
hvadan, under förutsättning af bifall till Eders Kongl. Maj:ts
proposition, bör föreslås nedsättning i nämnda anslag, helst jag har
för afsigt att vid föredragningen af hufvudtitelns behof af anslag å
extra stat göra framställning om anvisande af ett dylikt anslag för anskaffandet
af de ifrågavarande apparaterna, med hvilken tillfälliga utgift
jag icke anser lämpligt betunga det ordinarie anslaget för kontrollen
å tillverkningsafgifter.
Då emellertid är antagligt, att under de första månaderna år 1883
eu del brännerier ej ännu hunnit förses med kontrollapparater, och
kontrollen vid dem kommer att under tiden handhafvas på samma sätt
som hittills, samt det dessutom torde vara nödigt, att minskningen i
kontrollörernas antal ej sker omedelbarligen så snart kontrollapparaterna
blifvit satta i verksamhet, utan att särskild kontrollör bibehålies
någon tid vid hvarje bränneri, för att genom den dubbla kontrollen
bereda förtroende till apparaterna hos tillverkarne, anser jag mig, för
närvarande, ej kunna tillstyrka större nedsättning uti ifrågavarande
anslag än 50,000 kronor, ett belopp ungefärligen motsvarande kostnaden
för de nuvarande s. k. brännerivittnena.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen, att, under förutsättning att hvad Eders Kongl. Maj:t i särskild
proposition den 4 innevarande månad om ny förordning angående
tillverkning af bränvin föreslår om införande af kontrollapparater vid
brännerierna vinner Riksdagens bifall, anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,
för närvarande upptaget till 500,000 kronor, nedsättes till
450,000 kronor och således minskas med 50,000 kronor.
Kongl. teatrarne.
Genom beslut den 27 april 1881 förordnade Eders Kongl. Maj:t,
att de kongl. teatrarne skulle skiljas från Eders Kongl. Maj:ts hofför
-
Sjunde liufvudtitela.
Bl
vältning- och tills vidare lyda under finansdepartementet, hvars chef
hade att inför Eders Kongl. Maj:t föredraga de ärenden, som rörde
teatrarne, samt att deras verksamhet skulle under det med den 1 påföljande
juli inträdande spelåret fortgå efter hufvudsakligen enahanda
plan som dittills, dock med iakttagande af all den sparsamhet i förvaltningen,
som af omständigheterna medgåfves.
Denna de. kongl. teatrarnes förändrade ställning och den interimistiska
anordning, hvilken för närvarande i afvaktan på Riksdagens
beslut i frågan måst vidtagas, lära med nödvändighet påkalla en framställning
af Eders Kongl. Maj:t till innevarande års Riksdag, huru med
teatrarne skall efter den 1 nästkommande juli förhållas, men då detta
ärende lämpligen torde göras till föremål för en särskild proposition,
samt det förslag, Eders Kongl. Maj:t då kan komma att framlägga i
fråga om de kongl. teatrarnes verksamhet för framtiden, synes mig icke
böra för år 1883 medföra någon förhöjning i det för dessa teatrar på ordinarie
stat anvisade anslag, eger jag ej anledning att med afseende
å detta anslag för närvarande ifrågasätta någon ändring i gällande stat.
Då jag ej heller finner mig böra tillstyrka någon ändring i öfriga
förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln, tillåter jag
mig endast hemställa, att förslagsanslaget till
Skrifmaterialier och expenser; ved m. m.,
hvars utgifter under år 1880, enligt hvad statskontoret upplyst, uppgått
till 35,612 kronor, må för afrundande af de ordinarie anslagens
slutsumma förhöjas från 33,177 kronor till 35,517 kronor, eller med
2,340 kronor.
Jag har här ofvan tillstyrkt:
förhöjning i anslagen:
till statskontoret med..................
,, postverket „ ..................
,, skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. med........................
samt nytt anslag:
„ domänstyrelsen med ...............
kronor 4,400: —,
„ 200,000: —,
„ 2,340: -,
„__________95,000: —, 301,740:
transport kronor 301,740:
* [8-]
Skrifmaterialier
och
expenser,
ved m. in
-
Jemförelse
mellan nuvarande
och
föreslagen
ordinarie
stat.
32
Sjunde hufvudtiteln.
transport kronor 301,740: —
Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:
till tullverket med .................. kronor 5,000: —,
„ skogsväsendet med.............. ,, 47,740: —,
„ kontroll å tillverkningsafgift med „ 50,000: —, 102,740: —,
hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie
anslagen efter inberäkning af den tillökning
i postverkets utgiftsstater med 200,000
kronor som motsvaras af en med samma belopp
beräknad höjning af postmedlen, skulle blifva kronor 199,000: —.
Lägges härtill summan af hufvudtitelns
ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ... ,, 13,100,000: —,
skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag
sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag för år 1883 blifva ..... kronor 13,299,000: —.
Extra anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade
departementschefen:
Genomförandet af statskontorets nya organisation.
j-g -j För ifrågavarande ändamål är för närvarande å extra stat anvi
Anslag
för sadt 10,240 kronor. Detta belopp kan i följd af timade förändringar
9det°af stats ^norn ämbetsverkets personal minskas med 500 kronor, och jag hemkontorets
nya ställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet af
organisation, statskontorets nya organisation af Riksdagen äska ett belopp af 9,740
kronor att å extra stat för år 1883 utgå.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.
[10.J Af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra sjunde
Ersättning hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro enf07kontoretS~
uppgifter från statskontoret följande:
gjorda förskotter.
Sjunde hufvudtiteln.
33
till reparationer under år 1881 å Tranebergs, Nockeby och Drottningkronor
7,052: 46,
holms broar
kronofogdarne C. A. Ekström och A. Platin
såsom ersättning för till statsverket afträdda
^byggnader å indragna boställen, enligt synerätt^
eller domstols laga kraftvunna beslut, ...
arrendatorerne af Billesholms kungsgård, Korsängs
hofstalläng och indragna sergeantsbostället
Karsmossen n:o 1, såsom ersättning för
afkomst af exproprierad eller genom domstols
laga kraftvunna beslut frånvunnen jord, jemte
ådömd skadeersättning och rättegångskostnad
transport och andra kostnader för statsverkets
bergseffekter.......................*...............
godtgörelse för kostnader vid laga skifte, m. m.
å f. d. militiebostället Jersta n:o 1, enligtjsyne
rätts
laga kraftvunna beslut,.....................
komitén för öfverseende af gällande bränvins-,
lagstiftning ...........................''............
komiterade för utarbetande af förslag till de
räkenskapsformulär och föreskrifter för redovisningen
i länen, som kunde anses erforderliga
för länsräkenskapernas tidigare afslutande,
m. m..............................................
biträden för utarbetande inom finansdepartementet
af förslag till domänförvaltningens definitiva
ordnande .................................
godtgörande af kostnader för upprättande eller
öfverseende af kartor och beskrifningar öfver
åtskilliga statens domäner, hvartill det för förvaltningen
af nämnda domäner å extra stat
anvisade anslag ej lemnat tillgång, ............
10,465: —,
2,885: 60,
300: —,
3,062: 09,
44,553: 90,
14,987: 22,
3,874: 83,
6,830: 28,
eller tillhopa kronor
94,011: 38.
Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra
framställning, att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat
för år 1883 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af
öretal i riksstaten torde få utföras med 94,012 kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
o
34
Sjunde liufvudtiteln.
[ilo
Anslag för
genomförandet
af öfverintendentsembetets
nya
organisation.
[12.]
Anslag för
genomförandet
af Icammarleollegii
nya organisation.
[13-]
Anslag för
jordebolcsarbetet.
Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.
Då behofvet af särskildt anslag för genomförandet af detta embetsverks
nya organisation fortfarande är oförändradt, tillstyrker jag,
i öfverensstämmelse med hvad embetsverket i underdånigt memorial
den 4 oktober 1881 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att å extra stat för år 1883, för genomförandet af öfverintendentsembetets
nya organisation, anvisa samma belopp som hittills,
eller 1,000 kronor.
Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.
På extra stat för år 1882 är på framställning af Eders Kongl.
Maj:t för detta ändamål anvisadt 5,000 kronor, hvaraf bland annat utgår
aflöning till kammarskrifvaren å kammarkollegii gamla stat Lars
Magnus Viktor Örnberg. Med anledning af en utaf Örnberg gjord
underdånig ansökning ämnar jag, vid föredragning af de till nionde
hufvudtiteln hörande ärenden, föreslå Örnbergs öfverflyttande å allmänna
indragningsstaten. Under förutsättning af bifall härtill och då
före 1883 års ingång en annan af de öfvertalige tjenstemännen uppnått
pensionsåldern, kan förevarande anslag minskas med 2,600 kronor.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
att för genomförandet af kammarkollegii nya organisation anvisa
ett anslag å extra stat för år 1883, och att detta anslag, under
förutsättning att Örnberg varder förflyttad å allmänna indragningsstaten,
bestämmes till 2,400 kronor.
För granskning af nya jordeböeker.
Angående jordeboksarbetet inom kammarkollegium under år 1881
har kollegium i skrifvelse den 23 sistlidne december inberätta!: att
nya jordeböeker blifvit faststälda för Kalmar, Örebro och Gefleborgs
län; att granskning påginge af nya jordeböckerna för Göteborgs och
Bohus samt Jemtlands län; samt att det återstående arbetet kunde
verkställas under åren 1882 och 1883; hvarjemte kollegium tillkännagifvit,
att af de sex biträden, som för närvarande mot ett årligt arvode
Sjunde Imfvudtiteln. 35
al 600 kronor voro anstälda hos föreståndarne för jordeboksarbetet,
ett biträde kunde indragas vid 1882 års utgång.
Med anledning häraf och då anslaget för närvarande utgör 13,600
kronor, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
'' att, för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år 1883
anvisa ett anslag af 13,000 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens domäner.
Det torde tillåtas mig få erinra, att, enligt den af Eders Kong],
Maj:t den 23 sistlidne december beslutade proposition angående domänförvaltningens
ordnande, följande anslag för den lokala domänförvaltningen
böra på extra stat för år 1883 äskas, nämligen:
till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöro
målen
hos länsstyrelserna........................................ kronor 60,000: —,
,, resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsvis,
...................................................................................... „ 20,000: —.
Anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna.
I den af mig förut omnämnda särskilda propositionen till Riksdagen
den 4 innevarande månad om ny förordning angående tillverkning
af bränvin, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, bland annat,
att kontrollapparater skola införas vid brännerierna, samt att dessa apparater
skola anskaffas af statsverket, med skyldighet för bränvinstillverkarne
att på egen bekostnad låta afhemta kontrollapparaterna samt
bestrida kostnaden för deras uppsättning.
I händelse af bifall till denna proposition måste således medel
finnas tillgängliga för att anskaffa nämnda apparater.
Hvad först angår det erforderliga antalet kontrollapparater, har
chefen för kontrollbyrån i afgifven promemoria erinrat, att bränneriernas
antal, som under de senare åren minskats, för närvarande utgjorde
omkring 300, och att det icke vore antagligt, att detta antal under den
närmaste framtiden skulle komma att i nämnvärd grad ökas. Då emellertid
vore angeläget att ega tillgång till reservapparater, anser byråchefen
den första uppsättningen af apparaterna böra bestämmas till
350 stycken. Priset för hvarje apparat utgjorde enligt meddelande
från Gebriider Siemens i Berlin 684 kronor, eller för 350 stycken
239,400 kronor, hvilken summa byråchefen, med afseende derå att en
[14. 15.]
Anslag till
den lokala
förvaltningen
af statens
domäner.
[16.]
Anslag för
anskaffande
af kontrollapparater
vid
brännerierna.
36
Sjunde Imfvudtiteln.
del af apparaterna borde ega större dimensioner och följaktligen blefve
dyrare, ansåge böra afrundas till 245,000 kronor.
I nämnda promemoria fäster byråchefen vidare uppmärksamhet
derå, att apparaternas införande jemväl kommer att medföra andra
kostnader för statsverket än utgiften för deras inköp, och anför i detta
hänseende till en början, att för apparaternas uppsättande inom brännerierna
måste företagas vissa förberedande anordningar, hvilka vid
flertalet brännerier komme att blifva af en ej ringa omfattning, i det
att i allmänhet tillräcklig höjdskilnad ej förefunnes mellan den s. k.
lyktan och sprithållaren. Enligt författningsförslaget ålåge det visserligen
bränvinstillverkarne att bekosta apparaternas uppsättning; men
för att uppsättningen ej skulle vålla alltför mycken svårighet, och för
att apparaterna måtte blifva uppstäda å den lämpligaste platsen inom
brännerierna, vore det oundgängligt att i god tid före tillverkningsårets
början antaga och ställa till länsstyrelsernas förfogande sakkunnige
personer, för att meddela tillverkarne kännedom om de behöfliga
förberedande anordningarne inom brännerierna och äfven kunna biträda
vid sjelfva apparaternas uppsättande. Då emellertid apparaterna
ej voro allmänt kända, borde dessa särskildt anstälde personer, hvilkas
antal ej finge vara allt för ringa, beredas tillfälle på statens bekostnad
att inhemta kännedom om apparaterna och vilkoren för uppsättningen.
Byråchefen erinrar vidare, att då kontrollapparaternas utslag skulle
blifva ensamt bestämmande för beskattningen, det vore nödvändigt,
att deras justering verkstäldes genom svenske justeringsmän, och att
detta justeringsarbete lämpligast kunde verkställas å tillverkningsorten.
Då apparaternas införande påkallade en helt och hållet ny ordningsstadga
för brännerierna, vore byråchefen i behof att för dess utarbetande
erhålla nödigt biträde, hvarjemte byråchefen anser, att, sedan
ordningsstadgan blifvit utarbetad, öfverkontrollörerne böra, i likhet med
hvad förut egt rum, sammankallas för att gemensamt inhemta kännedom
såväl om de nya bestämmelserna som om kontrollapparaterna och
deras verkningssätt. Tillfälligt ökadt biträde inom kontrollbyrån blefve,
enligt byråchefens åsigt, äfven erforderligt för att under den sannolikt
korta tiden mellan författningens antagande och apparaternas införande
medhinna utarbetandet af speciela instruktioner samt erforderliga formulär
till journaler, tabeller, m. m., likasom det äfven, åtminstone under
den närmaste tiden efter apparaternas införande, vore nödvändigt
för kontrollbyrån att tillgå en eller annan tekniskt bildad person med
fullständig insigt i apparaternas konstruktion och verkningssätt, och
som för förvärfvande af dylik insigt borde sättas i tillfälle att under
någon tid närvara vid apparaternas förfärdigande. Slutligen komme
Sjunde hufvudtiteln.
äfven apparaternas transport från tillverkningsorten hit till landet och
vidare till de respektive länen äfvensom deras magasinering och vård,
intill dess de blefvo på brännerierna fördelade, att medföra kostnader
för statsverket. Under erinran, att det svårligen vore möjligt att med
någon grad af noggranhet uppgifva storleken af de kostnader, som
genom dessa anordningar kunde föranledas, anser. byråchefen med
hänsyn till arbetenas omfattning dessa kostnader ej kunna beräknas
lägre än 50,000 kronor.
Då jag icke har någon erinran att framställa mot hvad chefen
för kontrollbyrån i ofvannämnda hänseenden anfört, och för kontrollapparaternas
första anskaffande och uppsättande enligt den gjorda beräkningen
erfordras ett belopp af omkring 300,000 kronor, hemställer
lag att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för detta tillfälliga
behof å extra stat för år 1883 till Eders Kongl. Maj:ts disposition
anvisa ett belopp af 300,000 kronor.
Anskaffande af ett isbrytande ångfartyg för uppehållande af kommunikation
vintertiden mellan Öland och fastlandet.
I underdånig skrifvelse den 27 april nästlidna år i fråga om regleringen
af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel anmälde
Riksdagen, hurusom i särskilda inom Riksdagen väckta motioner förslag
blifvit framstälda om anvisande af nödiga medel, att ställas till generalpoststyrelsens
förfogande i och för anskaffande af lämpligt ångfartyg
till uppehållande af vinterkommunikation mellan Oland och fasta landet,
dervid tillika anfördes, att Riksdagen vid behandling af nämnda förslag
ansett befolkningens på Öland anspråk på erhållande af en förbättrad
vinterkommunikation med fastlandet och särskild^ med staden Kalmar
vara särdeles behjertansvärda, samt derför funnit någon åtgärd höra
vidtagas, som kunde leda till det åsyftade målets vinnande; att derför
emellertid kunde gifvas äfven andra sätt, än det i omförmälda förslag
angifna, i ty att måhända något enskildt bolag kunde finnas villigt att
anskaffa en för den ifrågavarande vinterkommunikationen nog kraftig
isbrytande ångbåt samt mot lämplig afgift för passagerare och gods
dermed uppehålla trafiken mellan Öland och fastlandet, derest staten
erlade ett årligt bidrag till trafikutgifternas betäckande, eller tilläfventyrs
derjemte lemnade något tillskott till bestridande af kostnaden föi
fartygets anskaffande; men att för utrönandet af möjligheten och ända
-
[17.]
Anskaffande
af ett inbrytande
ångfartyg
för
uppehållande
af kommunikation
vintertiden
mellan
Öland och
fastlandet.
Sjunde Iiufvudtiteln.
målsenligheten af en dylik anordning erfordrades särskild utredning;
med afseende hvarå, och då jemväl beträffande de kostnader, som skulle
för statsverket uppkomma, derest detsamma åtoge sig att med eget
ångfartyg ombesörja ifrågavarande kommunikations uppehållande, undersökningar
borde föregå slutligt afgörande af förevarande fråga, Riksdagen
ansett sig böra i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes efter vederbörlig utredning för näst sammanträdande Riksdag
framlägga förslag till upprättande af en ordnad och tidsenlig vinterkommunikation
mellan Oland och Kalmar, vare sig genom aftal med
enskildt ångfartygsbolag eller genom statens försorg.
I anledning af Riksdagens omförmälda framställning anbefalde
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 6 påföljde maj generalpoststyrelsen
att, efter företagande af den utaf Riksdagen äskade utredning
rörande sättet för ordnande af en regelbunden och tidsenlig
vinterkommunikation mellan Öland och Kalmar, afgifva det utlåtande
och förslag, hvartill en sådan utredning kunde föranleda.
. Under ärendets handläggning hos generalpoststyrelsen hafva två
enskilda bolag till nämnda styrelse ingifvit särskilda anbud i afseende
å uppehållande af ifrågavarande vinterkommunikation.
Det först inkomna anbudet är afgifvet af ett hösten 1880 bildadt
bolag, benämndt “Mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag“, hvilket bolag
dock ännu icke synes hafva trädt i verksamhet. Detta bolag erbjuder
sig att, derest pa statsverkets bekostnad anskaffas ett “nytt eller dermed
jemngodt“ ångfartyg, lämpligt för vinterkommunikation i Kalmar
sund och ej mera djupgående än att det, äfven under lågt vattenstånd,
kan anlöpa hamnen vid Färjestaden å Öland, öfvertaga nämnda ångfartyg
på minst femton års tid, för uppehållande af ordnad vinterkommunikation
mellan Öland och Kalmar från och med november till
och med april månad, mot rättighet att uppbära lämplig afgift för
passagerare och gods, äfvensom att, der bolaget så önskar, jemväl
under den öfriga tiden af året begagna fartyget för person- och godstrafik
mellan Öland och fastlandet, utan att derför erlägga någon ersättning
till staten. Derjemte föreslår bolaget följande vilkor: att postverket
under vintertiden, eller från och med november till och med
apiil månad, aflönar befälhafvare och maskinist å fartyget; att Kongl.
Maj.t eller generalpoststyrelsen antager befälhafvare och maskinist å
fartyget, men bolaget befrias från skyldighet att hafva fartyget försäga
adt för sjöskada; att bolaget dels underhåller fartyget i sjövärdigt
skick under minst femton år med inventarier och allt, som bolaget
emottager, dels bekostar fartygets driftkostnader, med undantag af förut
nämnda aflöning till befälhafvare och maskinist, dels ock besörjerom
39
Sjunde liufvudtiteln.
postens öfverförande utan särskild kostnad för postverket; hvaremot
bolaget vill vara fritt från sådana kostnader, som genom förslitning
af maskin eller maskindelar, eller genom sjöolycka eller forcering af
is kunna uppstå.
Det andra anbudet, som inkommit några dagar senare, är afgifvet
af Kalmarsunds ångbåtsaktiebolag, som för närvarande besörjer trafiken
mellan Öland och fastlandet med fem särskilda fartyg. Detta
bolags anbud innehåller, att, såvida för vinterpostbefordringen mellan
Öland och fastlandet ny ångbåt kommer att inköpas för postverkets
räkning, “öfvertaga densamma och besörja trafiken på samma sätt och
vilkor, hvartill Mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag förbundit sig“, eller
ock, för den händelse sådan särskild ångbåt icke kommer till stånd,
för ett belopp af 5,000 kronor årligen föra all post med Kalmarsundsbolagets
ångbåtar å deras reguliera tider till och från Öland och fasta
landet å alla punkter, som nämnda ångbåtar trafikera, samt vintertiden
föra post och passagerare mellan Öland och Kalmar med en af bolagets
ångbåtar, så länge naturhinder icke omöjliggöra kommunikationen,
men i sådant fall fortfarande uppehålla densamma med isbåt, bemannad
med en del af bolagets pålitligaste och raskaste ångbåtsbesättningar
samt, då fast is finnes, med skjuts öfverföra posten.
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i Malmö har efter skriftvexling
med generalpoststyrelsen framstält förslag att bygga ett isbrytningsångfartyg
för ifrågavarande vinterkommunikation, 91 fot långt
i vattenlinien och 23 fot bredt vid däcket, afsedt att med jemn hastighet
genombryta cirka sex tums tjock fast is, med ett medeldjupgående
af 8|- fot med last af 25 tons, men som under isbrytning ökades i följd
af användningen af en akterut inrättad s. k. barlasttank; och skulle
fartygets maskin under jemt arbete utveckla en kraft af 225 indicerade
hästkrafter. Kostnaden för ett dylikt fartyg skulle uppgå till 146,300
kronor.
Alternativt har bolaget föreslagit byggande af ett annat isbrytningsfartyg,
som, med bibehållande af det förras hufvuddimensioner,
skulle ligga allenast 8 fot djupt, förses med en maskin af 180 indicerade
hästkrafter och kunna genombryta fyra tums is under jemn hastighet.
Priset å detta alternativt föreslagna fartyg skulle vara 136,900
kronor.
I begge fallen skulle skrofvet byggas af svenskt jern, propellern
utföras af gjutstål, axlar och öfriga rörelseorganer tillverkas extra
starka af svenskt stål, samt en passande barlasttank med injektor och
rörledningar anbringas.
Generalpoststyrelsens biträde i frågor rörande postångfartygen,
40 Sjunde liufvudtiteln.
mariningeniören J. L. Frykholm, som efter uppdrag af generalpost
styrelsen nedrest till Kalmar och inhemtat kännedom om förevarande
förhållanden, har i till generalpoststyrelsen ingifna skrifvelser anfört
hufvudsakligen: att Kalmarsundsbolagets fartyg under vanliga förhållanden
kunde ombesörja postföringen mellan Öland och fastlandet; att
hvad deremot anginge ovanliga förhållanden och särskild! sådana vintertiden,
då ishinder förekomma, det vore en sjelfklar sak, att så små
och svaga fartyg som de ifrågavarande ganska snart blefve urståndsätta
att trafikera; att om ock, med hänsyn dertill att under loppet af
många år postförbindelsen mellan Öland och fastlandet icke någon
gång varit afbruten längre tid än en eller två på hvarandra följande
dagar, postförhållandena vintertiden icke ådagalade behofvet af en ny
isbrytareångare för Kalmarsund, kunde deremot för detta behof ur
erfarenheten om persontrafiken hemtas desto flera skäl, och dessa af
“upprörande beskaffenhet"; att då Kalmarsundsbolagets båtar vore, om
icke alldeles förkastliga till vintertrafik i Kalmarsund, likväl dertill
mycket olämpliga, en kraftig isbrytareångare vore för ändamålet högeligen
påkallad; att, beträffande det ifrågasatta nya isbrytareångfartyget,
dess djupgående till följd af farledens beskaffenhet borde begränsas till
7 fot; att en sådan förändring med säkerhet kunde vidtagas med det
af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i första alternativet föreslagna
fartyget genom någon jemkning i dess öfriga dimensioner och
utan att dess allmänna egenskaper nämnvärdt förändrades; samt att
Frykholm vore lifligt öfvertygad, att icke något mindre fartyg än det
större af de båda alternativen kunde i förevarande fall med fördel
användas, enär det erfordrades stor maskinkraft och ett starkt fartyg
för att bekämpa ström och isförhållandena i Kalmarsund, hvilka voro
de svåraste på Sveriges östersjökust söder om Åland. Hvarjemte
Frykholm förklarat sig anse en dylik jemkning i dimensionerna icke
kunna anses medföra någon minskning i priset för fartyget.
Chefen för sjökarteverket har i afgifvet intyg upplyst, att, enligt
den nyaste år 1874 upplodade sjömätningskartan öfver Kalmarsund,
vattendjupet i segelleden mellan Kalmar stad och Färjestadens hamn
på Oland icke på något ställe vid lågt vatten understege 8 fot, så att denna
farled kunde begagnas af 7 fots djupgående fartyg, samt att den del
af farleden, hvarest djupet vore endast 8 fot, inskränkte sig till en
sträcka af 600 fot närmast färjestaden, hvaremot i öppningen mellan
hamnarmarne vid färjestaden djupet vore 10 fot, men inne i hamnen
6 fot och derunder, allt vid lågt vatten.
Härtill fogar mariningeniören Frykholm den upplysningen, att
man, enligt sjömätningskartans vittnesbörd, kan erhålla ända till 10
41
Sjunde hufvudtiteln.
fots vattendjup genom att taga en något längre väg till färjestaden
än den direkta vanligen begagnade, samt att ett fartyg af 7 fots djupgående
vid lågt vattenstånd visserligen icke kan anlöpa lastbryggan
vid färjestaden, men deremot då kan intaga sin last vid hamnarmen.
Mariningeniören Frykhelm har tillika uppgjort approximativ beräkning
angående trafik-utgifter och inkomster för det ifrågasatta isbrytarefartyget,
hvarvid han dels upptagit aflöningen till befälhafvare
och maskinist till 5,400 kronor, dels ock ansett årliga drift- och underhållskostnaderna
komma att öfverstiga inkomsterna med 10,000 å
15.000 kronor.
Generalpoststyrelsen har den 19 december 1881 afgifvit underdånigt
utlåtande i ämnet, deri generalpoststyrelsen, som anser postföringen
i och för sig icke påkalla anskaffande af ett nytt isbrytarefartyg
för Kalmarsund, och att användande af postmedel för sådant ändamål
för den skull icke bör ifrågakomma, tillika förklarar någon erinran
från postverkets sida icke skäligen kunna göras deremot, att, derest
ett af statsverket anskaffadt nytt ångfartyg åt enskildt bolag upplåtes
för uppehållande af den ifrågavarande vinterkommunikationen, postverket
under månaderna november-april aiiönar fartygets befälhafvare
och maskinist, mot det att postverket ej behöfver vidkännas vidare
kostnader för den postföring, som genom fartyget bestrides.
Det kan icke förnekas, att det sätt, hvarpå kommunikationen
vintertiden mellan Öland och fastlandet för närvarande underhålles,
icke är tillfredsställande, och jag delar desto hellre Riksdagens åsigt
derom, att den öländska befolkningens anspråk på förbättring i detta
hänseende äro särdeles behjertansvärda och af beskaffenhet att böra
af staten tillgodoses, som denna del af riket med en folkmängd af cirka
38.000 personer hittills ej kommit i åtnjutande af synnerligt bidrag
från det allmännas sida för kommunikationernas befrämjande. Hvad
åter angår lämpligaste sättet för statens medverkan i detta fall, så
skulle det otvifvelaktigt vara mera naturligt och för staten fördelaktigt,
om det allmänna genom ett årligt bidrag understödde ett enskildt
bolag, som forbonde sig att sörja för kommunikationens uppehållande
med ett dertill lämpligt fartyg. Af hvad jag förut anfört framgår
emellertid, att någon väsentlig förbättring af den nuvarande vinterkommunikationen,
åtminstone hvad angår person- och godsbefordringen,
icke står att vinna genom användande af Kalmarsunds ångbåtsaktiebolags
nuvarande båtar, och någon anledning till antagande, att
vare sig enskilde personer eller bolag skola finnas villige och i stånd
att bekosta byggandet af ett sådant för isbrytning afsedt fartyg, som
är för ändamålet behöfligt, torde så mycket mindre vara för handen,
Bih. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 6
42
Sjunde liufvudtiteln.
som något anbud i sådant hänseende icke till generalpoststyrelsen afgifvits,
utan fastmera båda de förutnämnda bolagen i sina anbud förutsätta,
att lämpligt fartyg skall dem kostnadsfritt tillhandahållas och
statsverket dessutom lemna bidrag till trafikkostnadens betäckande.
Anser man Riksdagens framställning förtjena afseende — och till grund
för en sådan uppfattning ligger, såsom jag redan antydt, ganska
mycken billighet — lärer det derföre icke återstå annat sätt att tillvägagå
för målets vinnande än att låta det behöfliga fartyget anskaffas genom
statens försorg och på dess bekostnad.
Deremot hyser jag vissa tvifvel om lämpligheten af att öfverlemna
det staten tillhöriga fartyget till disposition åt ett enskildt trafikbolag
på nyss angifna vilkor. Enligt dessa skulle staten, bland annat,
dels bestrida aflöningen för fartygets befälhafvare och maskinist under
vintertiden, hvilken kostnad af'' mariningeniören Frykholm beräknats
till 5,400 kronor, dels ock vidkännas en väsentlig del af fartygets
underhåll, och detta, under det fartyget vore stäldt till disposition af
ett enskildt bolag, som följaktligen hade i sin hand att bestämma öfver
fartygets användning, utan all risk för den skada, som kunde drabba
detsamma. Jemföras dessa omständigheter å ena sidan och på den
andra den af Frykholm beräknade årliga förlusten af 10,000 å 15,000
kronor på denna trafikleds- uppehållande, synes det vara mera tillrådligt,
att, sedan isbrytareångfartyget blifvit på statens bekostnad anskaffadt,
trafiken med detsamma ock uppehälles genom statens försorg
och för dess räkning. Detta kan åter ske antingen genom fartygets
öfverlemnande för sådant ändamål till postverket, som för närvarande
med eget fartyg uppehåller vinterkommunikationen med Gotland, eller
ock på annat sätt, såsom genom att använda flottans befäl och manskap
för ändamålet, ehuru äfven i senare fallet kostnaden för trafikens
uppehållande synes böra drabba postverket. Derigenom kommer väl
postverket att drabbas af större kostnader än som kunna anses nödiga
för postföringen i och för sig, men dessa kostnader lära dock icke
kunna anses oskäliga, med hänsyn dertill att det å en farled sådan
som denna icke torde vara oegentligt, att postverket befordrar icke
allenast post utan jemväl passagerare, och postverket för dylik befordran
till Gotland vidkännes en årlig kostnad af 45,000 kronor. Det
torde emellertid icke vara nödigt att Eders Kongl. Maj:t redan nu
fattar beslut om det sätt, hvarpå fartyget, när det blifvit anskaffadt,
skall disponeras, utan lärer det, i händelse Eders Kongl. Maj:t
gillar hvad jag i underdånighet yttrat om önskvärdheten af fartygets
anskaffande på statsverkets bekostnad, för närvarande endast böra
ifrågakomma, att af Riksdagen dertill äska erforderliga medel.
Sjunde hnfvudtiteln. 4,5
På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders
Kongl. Makt behagade föreslå Riksdagen, att, för anskaffande af ett
lämpligt isbrytareångfartyg till besörjande af vinterkommunikationen
mellan lämplig hamn å Oland och fastlandet, å extra stat för ar 1883
anvisa ett belopp af 140,300 kronor.
sättande af
slcadad teatermateriel.
Reparation af operahuset och iständsättande af genom vådeld skadad
teatermateriel.
Genom en vådeld, som den 10 oktober sistlidna år utbröt inom [18 ]
operahuset, skadades såväl sjelfva byggnaden som en stor del af de filset
kongl. teatrarnes, statsverket tillhöriga materiel. och istånd.
I skrifvelse den 22 påföljde november anmalde ofvermtendentsembetet:
att botandet af de skador å byggnaden, som uppstått i följd
af branden, och hvilka nödvändigt måste afhjelpas för att byggnaden
skulle kunna för sitt ändamål fortfarande begagnas och ej taga vidare
skada, kräfde ett belopp af ............ •• ...... kr0Mr 3o-650:
att till betäckande af dessa kostnader forefunnes
en brandskadeersättning till belopp,......... .......g_n-^ '' -ftt
men att för bestridande af återstoden,...... ... ... ••• kronor 17,725: 50,
icke funnos tillgängliga medel, enär det å sjunde hufvudtrteln uppförda
anslaget till byggnader och reparationer ej kunde harfot anlitas utan
åsidosättande af angelägna reparationsarbeten vid kronans ofriga hus
i Stockholm och landsorterna. Med anledning af denna framställa ö
har Eders Kongl. Maj:t bemyndigat öfverintendentsembetet att åt tor
händer varande medel förskjuta nämnda för reparationsarbetena erfor
lig-a
belopp*. 17,725 kronor 50 öre. . , •
Direktionen öfver de kongl. teatrarne har i skrifvelse till in g
den 5 innevarande månad tillkännagifvit, att den genom vadelden oisakade
skadan å teatrarnes materiel, lågt beräknad, utgjorde:
för rustkammaren.
„ kostymer ... .
„ dekorationer .
kronor 25,000
43,100
71,500
V
V)
eller tillhopa kronor 139,600
hvarvid teaterdirektionen tillika fäst uppmärksamhet dels derå att förlusten
af rustkammaren upptagits efter i förra tider gällande anskaft
44
Sjunde hufvudtiteln.
ningskostnad, hvilken kostnad numera ej obetydligt stegrats, dels ock
derå att af kostymer och dekorationer i kalkylen ingått endast sådana,
hvilka tillhöra pjeser, som kunna i fråga komma att ånyo uppföras under
den nuvarande och närmast kommande tiden.
Såsom öfverintendentsembetet anfört, lemnar anslaget till byggnader
och reparationer ej tillgång till godtgörande af kostnaden för afhjelpande
af de genom vådelden operahuset tillfogade skador, och torde
det äfven vara uppenbart, att detta anslag, med hänsyn till dess belopp,
icke är afsedt att bestrida reparationer, föranledda af vådeld och
tillika af den omfattning som de ifrågavarande. Kostnaden härför lärer
således böra ersättas genom särskildt anslag.
Enligt hvad jag förut nämnt, är teatrarnes materiel statsverkets
tillhörighet, upplåten till teaterinstitutionen för begagnande. Vid sådant
förhållande synes mig ligga i sakens natur, att särskilda statsmedel.
böra anvisas för iståndsättande af den genom branden skadade
materielen, da sadant är nödvändigt för teatrarnes verksamhet, och
teatrarnes egna inkomster ej lemna tillgång till denna kostnads bestridande.
Väl hafva häraf föranledda utgifter redan blifvit till betydliga
belopp af teaterdirektionen bestridda, för att icke kongl. stora teatern
skulle nödgas inställa sin verksamhet, men då dessa utgifter icke kunna
hänföras till den normala kostnaden för uppehållandet af teaterverksamheten,
lärer ersättning derför böra beredas nämnde direktion. Då
det emellertid icke torde vara nödigt att, efter de redan verkstälda
och närmast förestående arbetena för denna materiels nyanskaffnino’
eller iståndsättande, annorlunda än efter hand och småningom ersätta
den skadade materielen, har jag ansett mig nu icke böra ifrågasätta
högre anslag för materielen än ungefär 50,000 kronor, hvilket anslag
jemte det för byggnadens reparation erforderliga torde, för jemnande
af slutsumman å hufvudtitelns extra anslag, böra upptagas till 69 548
kronor.
På grund häraf hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1883 anvisa ett särskildt anslag
af 69,548 kronor till Eders Kong]. Maj:ts disposition, att användas
dels till godtgörande af de kostnader, öfverintendentsembetet förskottsvis
bestridt för operahusets reparation efter branden, dels ock för iståndsättande
af den genom branden skadade materielen.
Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år
1883 utgör alltså 716,000 kronor.
Sjunde hufvudtiteln. 45
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen
sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde
hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt
bifall.
Ex. protocollo:
A. L. Fris.
4
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
7
Åttonde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-är end en, hållet inför Hans
Maja Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 9
Januari 1882.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande
ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och
de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid
och efter erinran derom, att vid föredragningen den 30 sistlidne
December af Universitetskanslerns, Vetenskapsakademiens, Vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademiens samt Medicinalstyrelsens underdåniga
framställningar om anslag för åtskilliga ändamål Kongl. Maj:t befalt,
att samma framställningar skulle i vissa, nedan nämnda deiar å nyo
Bill. till Rilcsd, Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Åttonde hnfrudtiteln.
anmälas i sammanhang med förslag till reglering af utgifterna under
denna hufvudtitel, Departementschefen yttrade, beträffande
Ordinarie anslag:
Universiteten.
[1.] I underdånigt memorial den 30 September 1881 har Kanslern
Ang. meteoro- för universitetet i Upsala bland annat anmält och till bifall förordat en
10tutioneTTaf det Akademiska konsistoriet på vederbörandes anhållan gjord framUpsaia.
ställning om förhöjning af årsanslaget för den meteorologiska institutionen
vid nämnda universitet. Dervid har anförts, att, då vid 1878
års riksdag på Eders Kongl. Maj:ts framställning medel beviljades till
upprättande af denna institution, anslogs, förutom lön åt föreståndaren
och arfvode åt en amanuens, ett belopp af 1,500 kronor till institutionens
samtliga öfriga utgifter. Denna summa, hvilken af dåvarande
prefekten för den astronomiska institutionen föreslagits, utgjorde medeltalet
af de årliga utgifterna under de närmast föregående åtta åren
för den meteorologiska afdelningen af nämnda institution. Då emellertid
just under dessa åtta år den meteorologiska verksamheten varit
stadd i hastig utveckling, hvilken sedermera ytterligare fortgått, vore
det helt naturligt, att den anslagna summan numera måste vara för
liten. Den hade ock under de nu gångna åren visat sig fullkomligt
otillräcklig. Att på något sätt öka institutionens verksamhet eller
anskaffa nya instrument eller ens att fullständigt underhålla det befintliga
instrumentförrådet, hade alls icke kunnat komma i fråga. Ej
heller både någon materiel för undervisningen vid institutionen eller
för de föreståndaren såsom tillika extra ordinarie professor åliggande
föreläsningar kunnat i nämnvärd mån anskaffas. Anslaget hade ej ens
på långt när varit tillräckligt för bestridande af institutionens löpande
utgifter, utan hade föreståndaren måst af egna medel tillskjuta det
oundgängligaste. År 1880 hade detta förskott uppgått till 700 kronor,
hvilket belopp sedan blifvit af universitetets medel ersatt; och äfven
under sistförflutna året hade han nödgats göra betydliga tillskott. Då ett
sådant förfarande vore föga lämpligt och för föreståndaren ganska betungande,
och då ingen möjlighet funnes att vidtaga ytterligare besparingar,
så vida ej institutionens verksamhet skulle i betydlig mån inskränkas,
så att den ej komme att motsvara sitt ändamål, hade det
ansetts nödvändigt att begära förhöjning i anslaget med 1,000 kronor,
hvarigenom detsamma skulle i sin helhet utgå med 2,500 kronor. Med
Åttonde hufvudtiteln. 3
det sålunda ökade anslaget skulle det blifva möjligt att bestrida de
löpande utgifterna för hvarje år samt att äfven erhålla ett ringa öfverskott
till instrumentens och undervisningsmaterielens komplettering och
underhåll. Äfven om det äskade tillskottet beviljades, blefve dock institutionens
anslag ganska obetydligt i jemförelse med dem, som bestodes
dylika observatorier i utlandet. .
Hvad sålunda blifvit anfördt synes mig innefatta fullt giltiga skäl
för den begärda tillökningen i anslaget, för ifrågavarande så väl i vetenskapligt
som i praktiskt hänseende vigtiga anstalt. Jag tillstyrker derför
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att höja det årliga anslaget till materiel för den meteorologiska institutionen
vid universitetet^i Upsala med 1,000 kronor.
Sedan Riksdagen beviljat medel för inköp af eu del utaf den Carl [2.]
von Linné fordom tillhöriga''egendomen Hammarby i Upsala län jemt
derå uppförda byggnader och på stället befintlig lösegendom, har Clver- ning sman vid
intendentsembetet, enligt erhållet nådigt uppdrag, dels afslutit köp på ^ZTy.
grund hvaraf ifrågavarande egendom blifvit i behörig ordning till kronan
öfverlåten, och dels afgifvit förslag i fråga om de bestämmelser, som
ansetts nödiga och lämpliga rörande tillsyn och vård af samma.egendom.
Enligt berörda förslag skulle högsta tillsynen öfver Lmnéanska
stiftelsen å Hammarby utöfvas, hvad anginge dit hörande byggnader af
Öfverintendentsembetet, samt, i fråga om stiftelsens samlingar, park
och öfriga område, af någon bland Upsala universitets oidinane eller
extra ordinarie professorer, hvilken Eders Kongl. Maj:t komme att, efter
förslag af det Större akademiska konsistoriet i Upsala, till inspektor i
berörda hänseende förordna för en tid af fem år i sender. Närmaste
vården om såväl stiftelsens byggnader som dess samlingar och omgå
tillhörigheter skulle anförtros åt en å stället boende tillsyningsman, hvilken
antoges af inspektor. Bemälde tillsyningsman, hvilken borde hafva
gjort sig känd för synnerlig pålitlighet samt kunna räkna och skrifva
äfvensom hafva någon vana vid trädgårdsskötsel, skulle åligga att, jemte
den på honom ankommande vård i allmänhet om stiftelsens byggnader
och öfriga tillhörigheter, verkställa efter inspektörs anvisning de blomsteranläggningar,
hvilka med hänsyn till minnet af Linné kunde ifråga
komma, så ock i öfrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
i afseende å ifrågavarande vård och tillsyn kunde vaida honom af
Länsstyrelsen, å Öfverintendentsembetets vägnar, eller af inspektor meddelade;
och skulle tillsyningsmannen ega åtnjuta fri bostad samt aflöning
af staten.
4 Åttonde lnifvudtiteln.
Efter det Universitetskanslern anbefalts att, efter vederbörandes
ilande öfver namnda förslag, inkomma med underdånigt utlåtande i
ärendet jemte utredning i fråga om kostnaderna för den föreslagna
tillsynen öfver Lmnéanska stiftelsens samlingar, park cell öfriga område
bär Kanslern infordrat yttrande från det Större akademiska konsistoriet
i Upsala, som, lika med Professoren Th. M. Fries och universitetets
, ratselnainnd, uti afgifvet och af Kanslern biträdt utlåtande instämt i
lonnet KV|der flSemb r/6*8 /°r?mg Samt hemstält> att det kontanta bebestLt
tmrntonol. vid Hammarby mätte
1881 förordnadtende “ ^ K°ngL Maj’:t den 11 Februari
att de vid ifrågavarande egendom befintliga byggnader hvilka
hus ntvåaiflvfdbUtgJ°r<^eS ^ JLinnéanska museibyggnaden, ett bonings
inseende
och föS^61’ ?Vn • magf^sbyggnad, skulle stå under
eende och förvaltning åt Ofvenntendentsembetet, som egde att desamma
underhalt med anlitande derför af det å riksstafens sjunde
iakttagande ^öfrT^ byggnader och reparationer samt hinder
som betSffa, do ? ^ enahanda stadgande!! i fråga om husens vård,
som beträffande andra under embetets inseende stälda egendomar i
landsorten vore eller framdeles kunde blifva föreskrifna
embetets
magasi»sbyggnad skulle genom Öfverintendents
antam
ft ^8 mredas bostad åt eu tillsyningsman, som kunde varda
antagen oi den narmaste värden om så väl stiftelsens byggnader som
dess samlingar och öfriga tillhörigheter; ^ 1
törn, a!t df Linnéanska Parken jemte det öfriga området af den inkopta
egendomen äfvensom den Linné fordom tillhöriga lösegendomen
tills vidare skulle_ stå under Upsala universitets tillsyn och vård; samt
från den II bestridande af kostnaderna härför under ett år, räknadt
besnnvKo H M ''S ,1881’ etJt beloPP af 500 kronor finge af allmänna
besparingarna a anslagen under nksstatens åttonde hufvudtitel till universitetets
disposition utbetalas.
egendom1 °*dna?.de f förbåHandena vid ifrågavarande
egendom, hvilket synes lämpligen kunna ske i hufvudsaklig öfverens
stammeise
med ofvan berörda förslag, erfordras nu endast anslag för
ti lsyningsmannens aflönande. Till följd deraf hemställer jag i underlighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå framställning
derom, att ett årligt belopp af 500 kronor måtte föfifrågavS ande
ändamål beviljas samt å ordinarie staten för Upsala universitet uppföras.
Åttonde linfrö dtiteln.
5
Allmänna läroverken.
Vid underdånig föredragning den 7 innevarande månad har Eders [3.]
Kongl. Maj:t godkänt af mig framlagdt förslag till löneförbättring för Ang. anslag
lärare vid allmänna läroverk och pedagogier, Högre lärarinneseminariet
i Stockholm och folkskolelärare-seminarierna samt dervid tillika beslutit lönereglering
att i detta ämne till Riksdagen göra framställning, hvilken, i anseende,,(å''de ''''högre
till beskaffenheten och omfattningen af ifrågavarande ärende jemte andra »ek de f»mi
sammanhang dermed förekommande frågor, borde särskilt för sig lärö
aflåtaS.
verken.
På det att emellertid de särskilda anslag, som blifva erforderliga
för tillämpning af ifrågasatt lönereglering och för de tillfälliga löneförbättringar,
som i samband dermed äro i afseende å en del läroverk
föreslagna, må varda upptagna i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till förestående riksdag angående statsverkets tillstånd och behof, anhåller
jag att få till dagens protokoll å nyo anmäla dessa anslagsbehof,
i den ordning deras plats i riksstaten föranleder; och hemställer alltså,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för tillämpning af
ny lönereglering vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken
anslaget till dessa läroverk måtte, på sätt och under de vilkor den särskilda
propositionen i ämnet innehåller, höjas med 643,000 kronor.
För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill [4.]
lärare vid de allmänna läroverken äro enligt faststälda grunder b er ätti- Ang. läraresgade,
erfordras, enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord ^ksgffiöneapproximativ
beräkning, från och med år 1883 ett belopp af 50,000 radkronor
utöfver de för innevarande år anvisade lönemedel. Jag får derför
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda
ändamål hos Riksdagen föreslå en förhöjning i anslaget till de
allmänna läroverken med 50,000 kronor.
Bland de löneförmåner, som rektor vid högre allmänna läroverket [5.]
i Lund, enligt staten för detta läroverk, eger åtnjuta, är inberäknadt ring. inneett
belopp af 46 kr. 67 öre, hvilket enligt den för Lunds domkyrka ^rektor vid,
år 1839 faststälda stat utgått från samma domkyrka; men uti de af högreallmänKongl.
Maj:t för domkyrkan faststälda aflönings- och pensionsstater afna
åren 1859, 1869 och 1879 har angående berörda belopp endast den bestämmelse
meddelats, att detsamma för Rektorn G. M* Sommelii tjenstetid
skulle af domkyrkans medel utgå.
6
Åttonde hutVudtiteln.
Efter det Sommelius den 30 Juni 1881 afträdt från rektorstjensten,
har Domkapitlet i Lund i underdånig skrifvelse den 10 derpå
följande Augusti, under åberopande af nyssnämnda förhållanden, anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda rektor vid Lunds allmänna
läroverk ersättning af statsmedel för sagda årliga lönebidrag, som från
och med den 1 Juli samma år icke vidare utginge af domkyrkans medel.
1 detta ärende har Statskontoret afgifvit infordradt utlåtande och
deruti dels meddelat, att lönen för rektor vid ifrågavarande läroverk är
uti gällande stat sålunda upptagen:
afkomst af Kjellby löningsjord .............................. 356: —
från Lunds domkyrka ..............................................- 46: 67 402: 67
penningar af statsverket............................................................... 4,097: 33
Kronor 4,500: —;
dels ock vidare anfört: att omförmälda belopp, hvilket i den af Kongl.
Maj:t för Lunds domkyrka den 21 Juni 1839 faststälda utgiftsstat
var upptaget såsom tillkommande förste collega schola^ vid dåvarande
katedralskolan i Lund, blifvit vid den år 1858 skedda reglering af
läroverken tillagdt rektor vid Lunds högre elementarläroverk, såsom
katedralskolan derefter benämndes, hvarvid beloppet, enligt grunderna
för denna reglering frånräknats den af statsmedel utgående rektorslönen;
att emellertid, jemlikt föreskrift i den stat för domkyrkan, som
den 25 Juli 1879 faststälts att gälla för eu tid af tio år från den 1
Januari 1880, endast dåvarande rektorn Sommelius för sin tjenstetid
egde uppbära berörda lönebidrag från domkyrkan, och att detsamma
följaktligen med sistlidne Juni månads slut, då rektorstjensten
af honom frånträddes, upphört att af domkyrkans medel utgå; och
har Statskontoret vid sådant förhållande och med stöd derjemte af flera
i likartade frågor tillförene meddelade beslut, hvarvid särskildt erinrats
om den vid 1880 års riksdag anslagna lönefyllnad åt rektor och äldste
kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall i stället för afkomst af dem
förut anslagen, men dåmera till staden indragen jord, i underdånighet
tillstyrkt framställning till Riksdagen om beviljande af ett mot ofvannämnda
lönebidrag svarande belopp.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att för
beredande af lönefyllnad till belopp af 46 kronor 67 öre åt rektor vid
högre allmänna läroverket i Lund, i stället för omförmälda, från domkyrkan
numera icke utgående lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt
till 47 kronor, måtte uppföras å anslaget till allmänna läroverken.
Åttonde hufvudtiteln.
7
Högre skolor för qvinlig ungdom.
Sedan Riksdagen år 1878, på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda [6.]
framställning, anslagit på ordinarie stat ett belopp af 50,000 kronor till Ang. förhöjunderstöd
åt högre skolor för qvinlig ungdom, så har detta belopp dels m^get till
utdelats åt 38 sådana skolor för åren 1879 — 1881, dels ock beviljats {högre smör
understöd åt samma antal för åren 1882—1884. Derjemte hafva till 4
andra skolor utaf besparingar å det extra anslag, som första gången
beviljades till dylika läroanstalter, utdelats för hvartdera af åren 1879
—1881 tillsammans 1,900 kronor och för år 1882 beviljats 1,850 kronor,
utgörande återstoden af nämnda besparingar. Sistbemälda fyra skolor,
Indika endast haft ett mindre understöd hvardera, hafva för innevarande
år icke kunnat komma i åtnjutande af någon förhöjning af understödsbeloppet,
och för nästkommande år finnes till understöd för dem ingen
vidare tillgång. Sex skolor, som i slutet af sistlidna år begärde understöd
och otvifvelaktigt förtjent att deraf komma i åtnjutande, kunde icke
erhålla något sådant, och de skolor, som förut, haft anslag och begärt
någon förhöjning af understödsbeloppet, kunde icke heller fa sig någon
sådan beviljad. Åt de skolor, som i slutet af förlidna ar begärt understöd,
hafva vederbörande domkapitel och eforalstyrelser, som öfver de
inkomna ansökningarna afgifvit infordrade utlåtanden, tillstyrkt ett understödsbelopp
af tillsammans 87,000 kronor.
Att elementarundervisningen för flickor på de senare åren gjort
betydande framsteg i vårt land, torde ej kunna bestridas. Om ock erkännas
må, att förtjensten häraf i första rummet tillkommer^ det Högre
lärarinneseminariet, från hvilket under en följd af år utgått många skickliga
och nitiska lärarinnor, och hvars så kallade normalskola för flickor varit
det mönster, efter hvilket en stor del af de öfriga flickskolorna anordnats,
så torde derjemte kunna med skäl sägas, att det af Riksdagen beviljade
anslag till''understöd åt dylika skolor dertill ej oväsentligen bidragit
dels genom att i någon mån minska svårigheten att upprätta och
uppehålla en god flickskola, dels ock genom att i spridda delar af riket
framkalla och underhålla intresset hos kommuner och enskilde för dylika
skolor, ett intresse, som i flera orter visat sig i anslag och uppoffringar
långt utöfver hvad genom understöd af statsmedel erhållits. Det
bör för öfrigt ihågkommas, att detta understöd icke lemnas för intet.
Hvarje skola måste såsom vilkor för erhållande af statsbidrag undervisa
dels ett visst antal elever utan afgift, dels ock ett antal elever för en
afgift, som icke får öfverstiga 50 kronor för år. På detta sätt hafva
[7.]
Ang. anslag
till lönereglering
vid Högre lärarinneseminariet.
[8.]
Ang. lönereglering
vid folkskolelärareseminarierna.
8 Åttonde hufvudtiteln.
under hvartdera af åren 1879—1881 vid de af staten understödda flickskolorna
151 elever haft kostnadsfri undervisning, och 290 elever hafva
undervisats mot en afgift, som understiger hälften af den vanliga skolafgiften.
I den öfvertygelsen att de af staten beviljade understöd för flickskolor
burit god frukt och all den frukt, som deraf skäligen kunnat
förväntas, samt med afseende på de statistiska uppgifter jag nyss meddelat,
hvaraf framgår bland annat, att, derest inga nya tillgångar till
understöd beredas, en del skolor, som redan åtnjuta understöd, måste
med nästa år gå miste derom, och andra, som väl förtjent att understödjas,
icke kunna blifva delaktiga af något bidrag, finner jag mig
manad att göra underdånig hemställan om någon förhöjning af det förut
beviljade anslaget för ifrågavarande ändamål, hvilken jag dock, med
afseende på de många andra vigtiga ändamål, för hvilka statens medel
måste tagas i anspråk, icke vågar föreslå till högre belopp än 20,000
kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning
derom att anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom måtte
varda förhöjdt med ett belopp af 20,000 kronor.
Högre lärarinneseminariet.
För tillämpning af den i tredje punkten af dagens protokoll omnämnda
lönereglering i afseende å lärare och lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet
torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen en förhöjning
af anslaget till detta läroverk med 7,000 kronor, på sätt och
under de vilkor den särskilda propositionen i ämnet innehåller.
Folkundervisningen.
På grund af hvad förut, enligt protokollets tredje punkt, af mig
anförts, hemställer jag om nådig framställning till Riksdagen, att förhöjning
af anslaget till folkskolelärareseminarierna måtte för tillämpning
af ny lönereglering, på sätt och under de vilkor den särskilda propositionen
i ämnet innehåller, beviljas med följande belopp:
Åttonde hufvudtiteln. 9
till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid dessa
seminarier ................................................................................. kronor 64,600: —
till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring.
......................................................................................... » 500: —
till extra arfvoden åt musiklärare........................ » 1,500: —
eller tillhopa kronor 66,600: —.
För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer lärare vid [9.]
folkskolelärareseminarierna, erfordras, enligt en inom Eeklesiastikdepar-^»?. »eminatementets
afdelning för folkskoleärenden verkstäld beräkning, från /"Äj"
och med år 1883 ett belopp af 2,900 kronor utöfver hvad förut blifvitlängre inneför
detta ändamål anslaget; och får jag med anledning häraf i under- grad"
dånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra
framställning derom, att för lärares vid folkskolelärareseminariernä uppflyttning
i högre lönegrad enligt gällande grunder anslaget till dessa
seminarier måtte ökas med omförmälda belopp, 2,900 kronor.
V etenskapsakademien.
Vetenskapsakademien, som har sig anförtrodt inseendet öfver sta- [10.]
tens meteorologiska centralanstalt, har i underdånig skrifvelse den 14 Ang. meteoSeptember
nästlidet år anmält, att det i anstaltens stat för bestridande™^^"''
af dess årliga utgifter, tjenstemännens löner oberäknade, uppförda reserva- ™ ten. “
tionsanslaget å 12,0.00 kronor, under de sista åren visat sig otillräckligt
för tillgodoseende af de allt mer växande anspråken på anstaltens verksamhet.
I afseende härpå har akademien anfört, bland annat, att, då
under ett ständigt tilltagande intresse för meteorologien hos den stora
allmänheten ett högst betydande antal privatstationer i olika delar af
landet anmält sig vilja utan arfvodesersättning anställa meteorologiska
iakttagelser, men anstalten saknat medel till bestridande af alla härför
erforderliga utgifter, hade anstalten vändt sig till Kongl. hushållningssällskapen
och af dem rönt det mest frikostiga understöd, i det att dessa
sällskap bekostat den instrumentala utrustningen för flere hundra mer
eller mindre fullständiga privatstationer. Genom att åtaga sig uppsigten
öfver och ledningen af denna vidsträckta privata meteorologiska
verksamhet hade anstalten visserligen sökt verka för ett af sina hufvudändamål,
nämligen anskaffande af ett rikligt och fullgodt material för
studiet af vårt lands klimatologiska förhållanden, men detta åtagande
Bih. till RiJcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä. 2
10 Åttonde hufvudtiteln.
hade på samma gång blifvit för anstalten ganska betungande, derigenom
att detsamma, oafsedt det förökade arbetet för anstaltens tjensteman,
medfört icke obetydliga extra utgifter. I medeltal för åren 1877—
1881 hade anstaltens förenämnda reservationsanslag, på sätt en framlagd
redogörelse utvisar, öfverskridits med nära 600 kronor årligen; och
totalsumman af utgifterna för år 1881 beräknades till 14,289 kronor 75 öre,
hvadan bristen för samma år uppginge till 2,289 kronor 75 öre. Härvid
förekomme, att de utgiftsposter, som företedde den största tillväxten
från föregående år, vore just de, som blifvit en följd af privatstationernas
mångfaldigande. Men äfven utöfver sistberörda belopp borde
för framtiden beräknas en ytterligare tillökning i de årliga utgifterna
till belopp af 1,710 kronor 25 öre, af anledning dels att genom öfverenskommelse
med Upsala meteorologiska observatorium från och med
hösten 1881 ett vidsträckt observationssystem komme att till meteorologiska
centralanstalten öfverflyttas, hvilket medförde nya årliga utgifter
för beräkningar och observationernas bokföring, dels att denna post
drabbades af utgifter för utdrag och sammanställningar af iakttagelser
ur äldre journaler och manuskript, hvilka under sista åren i ganska stor
mängd blifvit till centralanstaltens arkiv öfverlemnade, dels ock att det
arfvode, som enligt nådiga brefvet den 12 Maj 1876 borde utgå till
anstaltens telegrafist och vaktmästare med 700 kronor årligen, men
hvilket visat sig otillräckligt för hans och hans familjs underhåll samt
icke heller kunde anses motsvara de många honom åliggande göromål,
tarfvade en förhöjning, som akademien funne sig böra föreslå till 300
kronor. I enlighet med dessa beräkningar har akademien hemstält om
beredande af en tillökning å tillhopa 4,000 kronor i meteorologiska centralanstaltens
ofvan omförmälda anslag.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser jag mig ock böra
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att i det uti gällande stat för meteorologiska centralanstalten
uppförda reservationsanslag å 12,000 kronor bevilja eu förhöjning
till belopp af 4,000 kronor
-
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
[11.] Sedan Eders Kongl- Maj:t den 18 Maj 1878 — i sammanhang
Ang. fördel- med gifna föreskrifter, huruledes vården om de på statens bekostnad
nslaget till undervisade blinda skulle skiljas från Allmänna institutet vid Manilla
Allmänna in- för döfstumma och blinda samt anförtros åt ett särskildt institut för
stitvtet för
döfstumma
och b linda.
Åttonde hufvudtiteln.
11
blinda — tillika förordnat, bland annat, att den för sistnämnda institut
tillsatta direktion skulle ega att tills vidare årligen, från den tid, då
blindafdelningen vid Manilla dit öfverflyttades, af de tillgångar, som
stode under direktionens öfver Allmänna institutet för döfstumma och
blinda förvaltning, disponera 21,000 kronor ''för att jemte de af Riksdagen
särskildt anslagna medel äfvensom inflytande elev-afgifter för Blindinstitutets
behof användas; så hafva, på sätt direktionerna för de båda instituten
i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne Oktober förmält, ofvanberörda
21,000 kronor årligen, under de tre år Blindinstitutet varit i verksamhet,
till detta institut utgått af det å åttonde hufvudtiteln för Allmänna
institutet för döfstumma och blinda uppförda ordinarie anslag å
81,000 kronor; hvarjemte numera, i enlighet med de af Eders Kongl.
Maj:t genom nådigt bref den 17 December 1880 faststälda grunder, öfverenskommelse
blifvit mellan direktionerna träffad angående fördelning
vid 1881 års slut mellan de båda instituten af de under direktionens
för institutet vid Manilla förvaltning stälda donationsfonder.
Med anledning häraf och på det att efter denna fördelning de två
instituten måtte komma att i afseende å sina penningeangelägenheter,
liksom i öfrigt redan vore fallet, blifva fullt oberoende af hvarandra,
hafva direktionerna framstält förslag till sådan förändrad anordning i afseende
å förenämnda årliga statsanslag å 81,000 kronor, att detsamma
blefve, i enlighet med den redan tillämpade grunden, mellan instituten
definitivt fördeladt, så att Institutet för döfstumma bibehölles vid ett
årligt belopp af endast 60,000 kronor, under det 21,000 kronor skulle
såsom anslag för Institutet för blinda särskildt i riksstaten uppföras.
Då detta förslag, som hvarken afser någon anslagsförhöjning eller
eljest förutsätter någon förändring af de antagna grunderna för de
båda anstalternas skilda verksamhet, synes mig vara i alla hänseenden
ändamålsenligt, får jag på grund deraf hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att i stället för
ofvanberörda under riksstatens åttonde hufvudtitel för Allmänna institutet
för döfstumma och blinda uppförda anslag å 81,000 kronor måtte
från och med år 1883 upptagas såsom anslag till:
Allmänna institutet för döfstumma................................. 60,000 kronor och
Institutet för blinda............................................................... 21,000 kronor.
Till den af direktionen öfver Institutet för blinda tillika framstälda
anhållan om samma anslagsbelopp å extra stat för år 1883, som redan
för innevarande och föregående år till detta institut anvisats, anhåller
jag att få återkomma i sammanhang med redogörelsen för öfriga frågor
rörande extra anslag.
12
Åttonde hufvudtiteln.
Öfriga ordinarie anslag.
[12.] I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke
Curialier att föres^ annan förändring än att, för jemnande af hufvudtitelns slutoch
expenser,samma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
ved m. m. för närvarande uppgående till 21,846 kronor, minskas med 390 kronor.
Extra anslag:
Domkapitlens expeditioner.
[13.] ^ För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afseende
Aiig''iöneför- ~ ^vilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning,
Vattring åt ännu ej. kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring under år
nentuTtln- j likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt belopp;
Kapitlens1 ock får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställning till Riksaeped
it laner, dagen derom att för berörda ändamål måtte å extra stat för år 1883
anslås 3,716 kronor.
Riksarkivet.
[14.] _ I fråga om medel, till fortsatt utgifvande i tryck af sådana i Riks
Ang.
utgif- arkivet och andra samlingar befintliga skrifter och handlingar, som äro
a.f vigt för . fäderneslandets historia, för hvilket ändamål vid senaste
handlingar, riksdag beviljades ett extra anslag af 3,000 kronor, har Riksarkivarien inkommit
med underdånig , framställning och dervid anhållit, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta förnyadt förslag om uppförande
under Riksarkivets stat af ett belopp af 3,000 kronor såsom reservationsanslag
för ifrågavarande ändamål.
Med afseende å det. af Riksdagen år 1881 fattade beslut i anledning
af. Eders Kongl. Maj:ts då gjorda framställning i ämnet samt hvad
derom, i Riksdagens underdåniga skrifvelse anförts, anser jag mig icke
böra tillstyrka bifall till Riksarkivariens anhållan om ansiagets uppförande
a ordinarie stat, utan hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att för ofvan berörda ändamål på extra stat jemväl
för år 1883 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
13
Universiteten.
Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande [15, 16.]
understöd af statsmedel för de vid universiteten befintliga seminarier förn.,- —
språkvetenskap får jag, under åberopande af livad vid föregående rits spr<veten.,
dager anförts i detta afseende och särskild» hvad angår det Akade-.^«J~-miska konsistoriets i Upsala nu förnyade anhållan om det begarda an
slagets uppförande å ordinarie stat, i underdånighet tillstyrka, det hd ers
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven
för år 1883 bevilja extra anslag till samma belopp, som under liera
år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala 3,000
kronor och till det i Lund 2,950 kronor.
Vid de tre senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å [17.]
1,500 kronor för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund
äf särskilda observationer, afsedda att främja ett vetenskapligt företag, s){a 0ismali
vartill åtskilliga observator^ i Europa och Amerika bidraga. Om fort -tioner i Lund.
gången af dessa observationer bar Professoren A. Möller afgifva redogörelse
för tiden intill Maj månad 1881. ,
Då, på sätt vid föregående riksdagar erinrats, för utförande åt
omförmälda undersökningar beräknats en tid af fem år och eu kostnad
af 7,500 kronor, får jag i underdånighet hemställa,, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med det Akademiska konsistoriets i
Lund, af Universitetskanslern biträdda, anhållan,, föreslå Riksdagen att för
fortsättande af ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag
för år 1883 till belopp af 1,500 kronor.
I början af sistförflutna år anslogs af Kanslern för universitetet i [18.]
Lund, på vederbörandes derom gjorda framställning, medel ur universi- Ang. magn«-tetets reservfond till uppförande af eu mindre byggnad., afsedd tioner i Lund.
anställande af magnetiska iakttagelser. Det Akademiska konsistoriet
har nu, på hemställan af föreståndaren för den fysiska institutionen,
anhållit och Kanslern förordat, att åt det sålunda tillkomna magnetiska
observatoriet måtte beredas ett anslag för en gång af 2,500
kronor, hvaraf 2,000 kr. skulle användas till anskaffande af ett för absoluta
magnetiska observationer erforderligt instrument och 500 kr. för
att vid observatoriet bestrida de löpande utgifterna under det extraordinära
observationsåret 1882 —1883 eller tiden för de störa internationella
expeditioner, som komma att företagas för fysikaliska undersök
-
[19.]
Ang. universitet
byggnaden
i Upsala.
14 Åttonde hufvudtiteln.
ningar i polartrakterna och hvilka utgjort en hufvudsaklig anledning att
just nu anlägga ett magnetiskt observatorium i Lund. Bemälda institutions
föreståndare har i ämnet upplyst och anfört, att redan i den till
Kanslern mgifna ansökningen om observatoriets inrättande uppgafs, att
utom anslaget för sjelfva byggnaden behöfdes omkring 2,000 kronor
till ett instrument för absoluta mätningar, på det att de magnetiska variationerna
måtte kunna hänföras till ett fast normalstånd. Ett sådant
instrument vore det enda, som nu fattades, för att Lunds universitet
skulle kunna värdigt fylla sin plats i det störa vetenskapliga företag,
hvarom flera nationer förenat sig och hvilket borde kunna anses komma
till stånd redan under nu ingångna år. Det vore således mycket snart
som Lunds magnetiska observatorium borde hålla sig färdigt att börja
sitt arbete, och då dettas värde väsentligen berodde af ifrågavarande
instrument, vore det nödvändigt att i tid söka anskaffa detsamma. I saknad
af medel hade instrumentet icke kunnat beställas, men genom undeihandlingar
med skicklig fabrikant hade vunnits, att det kunde erhållas
i rätt tid, om beställning skedde senast inom nästkommande April
månad. Sakens utgång berodde följaktligen uteslutande på anskaffandet
af det nödiga penningebeloppet; och som den fysiska institutionens
tillgångar, ehuru ifrågavarande instrument alltid skulle ega ett stort
värde, måste påräknas för andra utgifter, och man hvarken ansett sig
kunna, utöfver hvad som redan skett, anlita universitetets tillgångar eller
velat ifrågasätta enskildes uppoffringar för befrämjande af ändamålet,
återstod ej annan. utväg, än att af staten begära detta jemförelsevis
ringa understöd vid universitetets ansträngningar att i sin mån gagna
ett internationelt vetenskapligt arbete.
Till berörda framställning anser jag mig böra tillstyrka nådigt bifall
och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, för ofvan omförmälda magnetiska observationers anställande, å
extra stat för år 1883 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
Med anmälan att, enligt den med entreprenören för uppförande af
den nya universitetsbyggnaden i Upsala senast träffade öfverenskommelse,
samtliga arbeten vid byggnaden skola vara afslutade under år
1883, så att afsyning kan hållas före den 1 Oktober samma år, har
det Akademiska konsistoriet derstädes anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen gorå framställning derom, att återstoden af det
vid 1877 års riksdag för nämnda byggnad beviljade anslag å 740,000
kronor måtte anvisas att utgå under år 1883 med''120,000 kronor.
Åttonde hufvudtiteln. 15
Till denna, af Universitetskanslern förordade, anhållan får jag i
underdånighet tillstyrka bifall.
Den af det Akademiska konsistoriet i Upsala redan år 1877 gjorda
och sedermera hvarje år upprepade framställning om anslag för tillbyggnad
och förändring af den anatomiska institutionens nuvarande
byggnad har konsistoriet jemväl till nu instundande riksdag förnyat.
Beträffande de skäl, som tala för nödvändigheten af nämnda åtgärds
vidtagande, har konsistoriet åberopat hvad förut blifvit i frågan anfördt.
Då för dessa skäl redogöres i det utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden,
som åtföljde Uders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till
1878 års riksdag om statsverkets tillstånd och behof, tillåter jas- miff
derur anföra följande:
»Genom en fortgående utveckling af de anatomiska läroämnena
och den i dessa ämnen lemnade undervisning, en ständig tillväxt af
lärjungarnes antal samt en jemn och ganska betydlig förökning af samlingarna
hade behofvet af ökadt utrymme vid den anatomiska institutionen
redan länge gjort sig känbart samt allt mera och under de senaste
åren i så hög grad tilltagit, att en tidsenlig undervisning inom
de nuvarande lokalerna endast med största svårighet kunde lemnas och
snart vore nästan omöjlig att meddela.
För det vid tiden för den nuvarande institutionsbyggnadens uppförande
i allmänhet ännu föga uppmärksammade histologiska studiet
var denna byggnad egentligen icke afsedd, och den med praktiska öfningar
förenade undervisning i detta ämne, som under de femton sistförfluten
åren ändock lemnats inom institutionen och derunder så utvecklat
sig, att den, synnerligen sedan de praktiska öfningarna numera
blifvit obligatoriska, kräfde sin egen man, skulle icke varit möjlig, om
icke prosektorns boställsrum dertill upplåtits. Så vore ock ännu fallet;
återfordrade prosektorn dessa rum för eget begagnande, hvilket vore
hans rättighet och således när som helst kunde inträffa, måste antingen
föi den histologiska undervisningen eller för en rätt betydlig del af
samlingarna lokal anskaffas utom institutionsbyggnaden.
Dissektionssalen, ursprungligen för då varande antal dissekanter
särdeles rymlig och ännu under läseåren 1860—1869, då medelantalet
af dissekanter utgjorde under höstterminerna 28, under vårterminerna
35, fullt tillräcklig, visade, sig redan under åren 1870—1875, då den
måste inrymma ett fördubbladt medelantal af dissekanter — 57 under
höst-, 72 under vårterminerna — vara allt för liten och hade under de
närmast derpå följande läseåren, då medelantalet stigit till 67 under
[20.]
Ang. tillbyggnad
af anatomiska
institutionens
i
Upsala hus.
16 Åttonde hufvudtiteln.
höst- och 95 under vårterminerna, ofta varit ända till trängsel fyld samt
genom brist på både dagsljus och utrymme i hög grad försvårat det
arbete, som der bedrifvits. Derjemte befunnes temperaturen icke sällan
stiga till en värmegrad, som både för dissekanternas helsa och dissektionsmaterialets
bevarande i relativt friskt tillstånd vore allt annat än
fördelaktig. Ett särskilt rum för dissektionen af mindre partier saknades
nu mera, sedan det förut dertill använda rummet blifvit, i stället
för prosektorsrummen, som nu hyste en del af samlingarna, inredt till
ett histologiskt arbetsrum för lärarne. Till följd häraf måste föreläsningssalen
begagnas såsom dissektionsrum, hvilket vore särdeles olämpligt
och tidsödande, då denna sal före hvarje föreläsning måste af dissekanterna
utrymmas och egentligen alltid borde kunna af läraren ostördt
begagnas för de stundom rätt långa förberedelser med ordnande af preparater
och utförande af teckningar, som föreläsningarna i anatomi ej
sällan erfordrade. _ .
För sitt egentliga ändamål vore emellertid denna föreläsningssal,
hvilken för öfrigt äfven måste tjena till kapprum, fullkomligt otjenlig.
Dess ringa höjd tilläte icke den amfiteatraliska, med stark stigning förenade
anordning af bänkraderna, som på ett anatomiskt auditorium vore
nödvändig, om eljest förevisningen af preparaterna ej skulle komma
blott de allra närmast föreläsaren sittande till godo. Den i och för sig
allt för sparsamma belysningen vore dessutom så anordnad, att den infölle
midt emot åskådarne, hvarigenom det tydliga seendet af preparaterna
och det å täflan tecknade än mera försvårades.. En förändrad inredning,
som kunde afhjelpa denna olägenhet, tilläte icke rummets form.
Ett särskildt verkstadsrum eller så kalladt anatomiskt kök egde
institutionen icke. Macerationerna måste derför, oaktadt den svåra stank
de ej sällan medförde, företagas dels i dissektionssalen dels i lärarnes
arbetsrum. Ett biblioteks- och skrifrum, der de studerande vid ofta
förekommande tillfälliga, men relativt korta uppehåll i arbetet kunde
finna en nyttig sysselsättning eller studera specialafhandlingar öfver de
partier, hvarmed'' de voro sysselsatta, egde de allra flesta, utländska
anatomiska institutioner, men icke den i Upsala. Utrymmet i samlingssalarne
medgåfve numera ej uppställandet af något nytt skåp, och utrymmet
i de redan befintliga skåpen hade ej tillåtit att vid preparaternas
ordnande fästa något egentligt afseende vid den önskvärda möjligheten
att kunna studera dem på den plats de intaga. Samlingspieparaterna
komme också derför egentligen endast vid föreläsningarna
de studerande till godo.»
Af denna redogörelse, jemförd med det kända lörhallandet, att
Åttonde hufvudtiteln.
17
antalet dissekanter under de senaste åren icke aftagit, torde klart nog
framgå, att den nuvarande anatomiska institutionsbyggnaden icke längre
kan anses på ett tillfredsställande sätt motsvara något af de ändamål,
för Indika den är afsedd. Ett längre dröjsmål att afhjelpa dess brister
skulle otvifvelaktigt menligt och hämmande inverka på de för hela
läkarebildningen så vigtiga anatomiska studierna.
Hvad den ifrågasatta tillbyggnaden företrädesvis måste afse att
anskaffa vore, på sätt konsistoriet nu vidare anfört, en ljus och tillräckligt
rymlig dissektionssal, en genom två våningar gående föreläsningssal
med riklig och helst från taket infallande belysning, en större
sal för de praktiska öfningarna i histologi samt ökadt utrymme för samlingarna.
Då man icke ville ifrågasätta den visserligen ändamålsenligare
men ock dyrbarare utvägen att uppföra en helt och hållet ny byggnad,
och det behöfliga större utrymmet icke heller kunde vinnas genom
påbyggnad af det gamla huset, hade föreslagits uppförande af tre mindre
byggnader, hvar och en genom en kort täckt gång förenad med
den gamla hufvudbyggnaden, såsom flyglar till denna förlagda en vid
hvardera gafveln och en vid midten af nordvestra långsidan.
Denna byggnadsplan kunde likväl numera icke följas. En del af
anatomiska institutionens tomt hade nemligen blifvit af Upsala stad exproprierad
för utvidgning af Vestra Agatan. I anledning häraf hade
af Arkitekten Kihlberg uppgjorts en ny byggnadsplan, hvilken blifvit af
medicinska fakulteten och konsistoriet godkänd. Dervid hade visat
sig, att, med hänsyn till så väl byggnadstomtens form och storlek som
önskligheten att å densamma bevara plats för andra medicinska instituti
onsbyggnader, den nuvarande anatomiska byggnaden endast i det
fall kunde med någon verklig fördel bibehållas, att den ursprungliga
byggnadsplanen i hufvudsaken, men med vidtagande af
de förändringar, som tomtens förminskade storlek gjorde nödvändiga,
kunde tillämpas. Genom borttagande af två mellangångar,
som enligt denna plan skulle med den nuvarande byggnaden förena
de vid dess båda gaflar förlagda flygelbyggnaderna, och genom
att i stället direkt sammanbygga dessa flyglar med hufvudbyggnaden
kunde detta ske; och med iakttagande af nödig försigtighet vid läggandet
af grunden till flyglarne samt förminskadt djup af deras källare
borde, enligt Arkitekten Kihlbergs förklaring, ett sådant sammanbyggande
ej kunna skadligt inverka på den gamla byggnaden, ehuru den
farhåga, man förut i detta hänseende uttalat, och som till en del föranledt.
förslaget om mellangångar, visserligen ej kunde anses ogrundad.
Enligt de i öfverensstämmelse med den nya planen utarbetade
Bi}t. till Rilcsd. Prat. 1882. 1 Sarnl. 1 Afd. 3
18
Åttonde hufvudtiteln.
förslagsritningar vore således det nuvarande huset direkt sammanbygdt
med två gafvelflyglar och från midtpartiet af dess nordvestra långsida
utginge såsom i det ursprungliga förslaget en mellangång, som med
detsamma förenade en tredje flygel. De tre flyglarnes bestämmelse
vore oförändrad. Den nordöstra gafvelflygeln innehölle sålunda i jordvåningen
dissektionssalen, i öfvervåningen salen för de allmänna histologiska
öfningarna; den sydvestra gafvelflygeln åter i jordvåningen
arbetsrum för ordinarie professorn, ett biblioteksrum, boningsrum för
prosektorn samt en förstuga med särskild ingång, hvilken i följd af
mellangångens borttagande måst hit förläggas, och i den öfre våningen
en större sal för samlingarna; långsidsflygeln vore hufvudsakligen afsedd
för en genom två våningar gående och med takbelysning försedd
föreläsningssal. Användandet af midtpartiet, som bildades af den nuvarande
byggnaden, öfverensstämde i det allra närmaste med det förut
föreslagna. Hela byggnaden komme att erhålla en slående och för dess
ändamålsenlighet talande likhet med den nya anatomiska byggnad, som
nyligen invigts i Halle.
Af gafvelflyglarnes sammanbyggande med det gamla huset hade
dock åtskilliga smärre afvikelse!- från den ursprungliga planen blifvit
en följd. Så hade nordöstra eller anatomisalsflygeln härigenom förlorat
några för dess belysning, som nödvändigt måste vara riklig, erforderliga
fönster och derför i stället måst förlängas, hvilket äfven föranledt
en motsvarande förlängning af den sydvestra flygeln. Åt båda dessa
flyglar kunde enligt den förra planen till följd af deras fria läge gifvas
en för de stora salar, de skulle inrymma, behöflig, öfver midtbyggnaden
uppskjutande höjd. Sammanbyggandet fordrade nu en förhöjning af
denna byggnad eller egentligen af den för sitt ändamål alltför låga öfre
våningen. — Källrarne i gafvelflyglarne skulle enligt förra planen erhålla
åtta fots höjd och deras golf läggas två fot djupare än golfvet till
de endast sex fot höga källrarne i den nuvarande byggnaden, och de
hade derigenom erhållit en användbarhet, som de nu komme att sakna,
då farhågan för en menlig inverkan på den gamla grunden ej tilläte
att lägga den nya till större djup än den förra. Derför inginge ock i
den nya planen att äfven anbringa källare under långsids- eller auditoriiflygeln,
som förut saknade sådana, och att der gifva dem det djup,
som deras afsedda användning fordrade. I den sålunda till utrymmet
betydligt förökade källarevåningen kunde nu likväl förläggas större delen
af de lokaler, som enligt det förra förslaget skulle inrymmas i en
särskild uthusbyggnad, hvarigenom denna blefve mindre behöflig. — I
de förut föreslagna mellangångarne till gafvelflyglarne vore trappor till
Åttonde hafva (Ititeln.
19
öfre våningen anbragta. Då dessa nu försvunne och den relativt smala
spindeltrappan i den nuvarande byggnaden ej kunde anses tillräcklig
för hela det nya institutionshuset, hade det blifvit nödvändigt att i auditoriiflygeln
anbringa en större trappa. — Enligt det förra förslaget
skulle sistnämnda flygel blott innehålla den genom två våningar gående
föreläsningssalen samt en under högsta delen af dennes amfiteater anbragt
mindre demonstrationssal. Föreläsningssalen skulle således egentligen
legat i jordvåningen. Denna sal kunde dock utan all olägenhet
— och tvärt om med en viss fördel, då den sålunda komme i samma
våning med samlingssalarne, hvarifrån preparater skulle dit införas —
förläggas en trappa upp, och sålunda för den relativt lindriga kostnad,
som uppförandet af ännu en våning på samma grund och under samma
tak medförde, ett betydligt ökadt utrymme i jordvåningen vinnas. Det
vore afsedt att användas dels till inrymmande af den torkapparat, som
för närvarande hade sin i flera hänseenden olämpliga plats på sjukhuset
och derför äfven blifvit derifrån uppsagd, dels till ett korrosionsrum
samt dels och hufvudsakligen för den undervisning i topografisk anatomi
och kirurgisk operationslära, som borde lemnas åt medicine kandidater,
men i saknad af lokal hittills ej kunnat med tillbörlig ifver
bedrifvas.
Kostnaden för utförande af det ursprungliga byggnadsförslaget
var beräknad till 140,000 kronor. De förändringar i förslaget, hvartill
den verkstälda expropriationen gifvit anledning, hafva ökat den beräknade
kostnadssumman med 10,000 kronor; och har konsistoriet till
följd häraf anhållit och universitetets kansler tillstyrkt, att proposition
måtte till Riksdagen göras om anvisande af ett anslag af 150,000 kronor
för den föreslagna tillbyggnadens verkställande. Den för ändamålet
nu upprättade och företedda ritningen med tillhörande kostnadsförslag
är af Öfverintendentsembetet granskad och i allt hufvudsakligt
lemnad utan anmärkning.
Af hvad i detta ärende blifvit anfördt och upplyst föranlåtes jag
att till konsistoriets, af Universitetskanslern förordade, anhållan om nödigt.
anslag för ifrågavarande ändamål tillstyrka bifall. Då det emellertid
icke synes obilligt att till betäckande af den förhöjda kostnad af
10,000 kronor, som har sin yttersta grund i den verkstälda expropriationen,
användes den, enligt hvad jag inhemtat, till ungefär enahanda belopp
uppgående ersättning, som för den exproprierade marken jemte
derå uppförda byggnader tillfallit akademien, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillbyggnad
af den anatomiska institutionens hus, i hufvudsaklig öfverens
-
20
Åttonde hufvudtiteln.
[21.]
Ang. ny bygg■
nåd för fysiska
institutionen
vid
universitetet
i Lund.
stämmelse med det senast uppgjorda förslaget, må beviljas en summa.
af 140,000 kronor, samt att deraf må såsom extra anslag i 1883 års
stat uppföras ett belopp af 50,000 kronor.
Det Akademiska konsistoriet i Lund har jemväl gjort förnyad anhållan
om beredande af anslag till uppförande af en byggnad för den
fysiska institutionen vid universitetet derstädes, på sätt föreståndaren
vid nämnda institution begärt. Till stöd för denna årligen sedan 1876
återkommande och af Universitetskanslern nu såsom tillförene förordade
anhållan har konsistoriet åberopat de skäl, som förut derför anförts och
Indika äfven föranledt, att till 1878 års riksdag aflåtits nådig framställning
i ämnet, åtföljd af nedanstående, i dertill hörande statsrådsprotokoll
upptagna redogörelse för dessa skäl.
Ifrågavarande institution, som för närvarande vore inrymd i zoologiska
museets byggnad, saknade så väl tillräckligt utrymme för sina
samlingar som ock tjenliga arbetsrum. Bristen i dessa hänseenden måste
nödvändigt inverka hämmande på det fysiska studiets utveckling, enär
den icke allenast i hög grad försvårade de mera försigkomne studerandes
laborationsöfningar, utan jemväl lade hinder i vägen för förvärfvandet
af den för en hvar, som studerade fysik, behöfliga förtrogenheten
med de fysikaliska apparaternas användning. De vetenskapliga öfningar,
som åsyftades i 118 § af universitetsstatuterna, kunde derför, hvad
fysiken anginge, inom institutionens nuvarande lokal endast på det
mest ofullkomliga sätt komma till stånd, ett förhållande som icke kunde
annat än verka menligt, i betraktande af huru olika de inhemtade
kunskaperna blefve, om man sjelf framkallade de fenomen, som skulle undersökas,
eller om man dervid blott vore åskådare. Under dessa för fysikens
studium tryckande omständigheter hade dock intresset för denna
vetenskap vid universitetet i betydande män tilltagit. Att detta studium
under sådana förhållanden rättvisligen kunde göra anspråk på det materiela
understöd, som för dess rätta utveckling vore af nöden, torde
så mycket mindre kunna förnekas, som de praktiska öfningarnas nödvändighet
redan blifvit till fullo erkänd beträffande de i detta afseende
med fysiken jemförliga vetenskaperna kemi och astronomi.
För afhjelpande af de berörda olägenheterna funnes ingen annan
utväg än anskaffandet af en särskild byggnad för den fysiska institutionen.
Till en sådan byggnad hade af Arkitekten, numera Intendenten
vid Qfvermtendetsembetet, H. Zettervall uppgjorts ritning, enligt hvilken
hufvudbyggnaden skulle innehålla: i källarvåningen, förutom tvättstuga
och vanliga förvaringsrum, tillika ett arbetsrum för sådana experiment,
Åttonde hufvudtiteln.
21
i afseende på h vilka den vexlande temperaturen ofvan jord skulle inverka
störande, i hufvudvåningen en större och en mindre sal för instrumentsamlingen,
en föreläsningssal, fem arbets- och ett verkstadsrum äfvensom
två mindre rum, afsedda att användas det ena såsom skrifrum och
det andra såsom materialrum, samt i vindsvåningen ett biblioteksrum,
ett rum för meteorologiska observationer och två boställsrum för en
amanuens. Boställsrum åt vaktmästare skulle beredas i en särskild byggnad.
Kostnaden för en sådan byggnad hade uti arkitektens deröfver
upprättade förslag beräknats sålunda:
för anskaffande af tomt........................................................ kronor 20,000: —
fur uppförande af den nya byggnaden jemte inredning » 78,655:17
eller tillsammans kronor 98,655: 17.
Konsistoriet hade dock, enär erfarenheten visat, att byggnadsarbeten
ofta icke kunna utföras för det beräknade boloppet, hvartill i förevarande
fall jemväl komme, att en och annan, ehuru jemförelsevis mindre,
post ej vore i kostnadsförslaget upptagen, liemstält, att det till
sjelfva byggnadsarbetet beräknade beloppet måtte höjas till 85,000 kronor,
hvarigenom hela det anslag, som för ifrågavarande ändamål borde
af Riksdagen äskas, komme att uppgå till sammanlagdt 105,000 kronor.
Öfverintendentsembetet har i afgifvet utlåtande förklarat sig icke
hafva något att anmärka vare sig mot ritningen eller mot det af konsistoriet
beräknade kostnadsbeloppet.
Med anledning deraf att Riksdagen bland skälen, hvarför ofvanberörda
nådiga proposition ej blef bifallen, anfört, det Riksdagen förestält
sig, att förevarande behof skulle kunna, sedan den nya universitetsbyggnaden
blifvit fullbordad, med jemförelsevis ringa kostnader tillgodoses
genom omflyttningar inom universitetets nuvarande byggnader,
har det Akademiska konsistoriet i sin den 18 September 1878 aflåtna
förnyade framställning meddelat, att det enda hus, som genom den nya
universitetsbyggnadens uppförande blefve ledigt, vore det så kallade
konsistoriihuset, men att detta ingalunda kunde anses användbart för
ändamålet. En våning i detsamma vore nemligen otillräcklig för behofvet,
och fysiska institutionens ömtåliga, tunga och dyrbara apparater
skulle icke utan våda kunna utsättas för ofta upprepade transporter
från våning till våning. Vidare skulle huset icke ens med dryga kostnader
kunna omändras i öfverensstämmelse med det fysikaliska arbetets
egendomliga förutsättningar, hvilka dessutom husets belägenhet vid en
större stadsgata föga motsvarade. Och den omständigheten, att huset
vore omgifvet af träd och höga byggnader, hvarigenom det direkta
22 Åttonde hufvudtiteln.
solljusets fria tillträde helt och hållet förhindrades, gjorde detsamma
enligt konsistoriets förmenande alldeles olämpligt, enär en stor del af
läran om ljuset icke skulle kunna blifva föremål för undersökning och
studier i en sådan lokal. Ett försök till afhjelpande af de nuvarande
svårigheterna genom hyrande af rum i staden för de studerandes laborationsöfningar,
hvartill medel anvisats från universitetets reservfond, hade,
enligt hvad professorn i ämnet upplyst, visat sig medföra så stora olägenheter
och så litet leda till målet, att dermed ej vore skäl att vidare
fortsätta.
Hvad sålunda blifvit andraget och upplyst har synts mig utgöra
tillräckliga skäl att å nyo för Riksdagen framlägga denna byggnadsfråga.
Jag får derför, under instämmande tillika i hvad till statsrådsprotokollet
den 7 Januari 1878 i ämnet anfördes af dåvarande Departementschefen,
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte till
Riksdagen aflåta framställning derom, att till uppförande af en ny byggnad
för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den företedda ritningen må beviljas ett anslag
af 105,000 kronor och deraf anvisas 50,000 kronor att utgå under år
1883.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
[22.] . Vid de två senaste riksdagarne har, på derom af Eders Kongl.
Ang. arfvode w&y.t gjorda framställningar, till arfvode åt eu amanuens vid KarolinIns
vid Karo- s^a mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik anvisats för hvartumka
insti- derå af åren 1881 och 1882 ett extra anslag af 900 kronor. Då insti“
e'' tutets lärarekollegium nu anmält det fortfarande behofvet af detta anslag,
har kollegiet tillika förnyat sin förut framstälda, af Universitetskanslern
jemväl nu förordade, anhållan om utverkande deraf, att omförmälda
amanuensarfvode måtte såsom varande oundgängligen erforderligt för
fortsatt klinisk undervisning i gynekologi varda, i likhet med arfvodena
för öfriga kliniska amanuenser vid institutet, uppfördt på ordinarie stat.
Ehuruväl detta anslag tvifvelsutan är fortfarande behöfligt för dermed
afsedt ändamål, anser jag mig likväl icke böra tillstyrka detsammas
uppförande på ordinarie stat, en åtgärd, hvartill det, enligt lärarekollegiets
skrifvelse i ämnet, oförändrade förhållandet i afseende å ifrågavarande
klinik ej mera nu än förut synes föranleda; och får jag således
allenast hemställa, det Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska
klinik må jemväl för år 1883 på extra stat anvisas ett belopp af 900 kronor.
Åttonde hufvudtiteln.
23
Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegium har i
skrifvelse till Universitetskanslern den 1 sistlidne September å nyo, likasom
vid flera föregående tillfällen, framstält behofvet af nya lokaler för
en del af läroverkets institutioner eller dem, som afse undervisningen i
anatomi, histologi, fj^siologi, allmän helsovårdslära och farmakologi.
Kollegiet bar dervid hufvudsakligen hänvisat till den fullständiga utredning
af ärendet, som förut och senast i skrifvelse den 15 September
1880 lemnats. I denna skrifvelse har kollegiet — efter meddelad upplysning,
att för undervisningen i allmän helsovård och till förvaring af
de farmakologiska samlingarna, i brist på annan lokal, provisoriskt upplåtits
två mindre rum i den för de patologiskt-anatomiska och kemiska
institutionerna uppförda byggnad, samt att undervisningen i histologi
måst meddelas i sjelfva det patologiskt-anatomiska museet, men att
dessa lägenheter, oafsedt deras otillräcklighet och olämplighet, numera
behöfdes uteslutande för den patologiskt-anatomiska institutionen —
vidare anfört följande:
Behofvet af passande lokaler — vid all undervisning känbart —
vore det i än högre grad vid undervisningen i ämnen, utihvilka, såsom
förhållandet vore med de här ifrågavarande, den väsentligaste delen
deraf måste meddelas på det sätt, att lärjungarne sjelfva finge under
lärarens ledning praktiskt öfva sig och studera vare sig på anatomisalen
vid dissektionsbordet eller på de fysiologiska och histologiska laboratorierna,
korteligen på särskilda för de olika ämnena afsedda arbetsrum,
hvarest de studerande således måste vistas större delen af dagen för
att bearbeta och undersöka det material, som blifvit hvar och en af
dem förelagdt. Det vore naturligt, att denna undervisningsmetod, hvilken
för öfrigt vore af den betydelse, att olägenheterna af dess åsidosättande
aldrig kunde uppvägas al lärarens ansträngningar och framstående
egenskaper, för sin behöriga tillämpning förutsatte temligen stort
utrymme och särskildt för ändamålet afpassade lokaler.
I högsta grad gälde detta om anatomien. Tillsåge man då, huruvida
de betydande anspråk, som i följd häraf kunde och borde ställas
på en anatomibyggnad, vore genom den nuvarande byggnaden vid institutet
tillgodosedda, funne man lätt, att så ingalunda vore förhållandet,
och att dervarande lokalers beskaffenhet vore sådan, att undervisningen
i detta för all medicinsk bildning grundläggande ämne deraf måste
blifva lidande. Redan af den omständigheten, att ifrågavarande byggnad
ursprungligen icke varit annat än ett ekonomihus vid den glashytta,
som tillförene vant å institutets tomt förlagd, följde, att från första bör
-
[23.]
Ang. ny bygg
nåd för Kara
linska insti
tutet.
24
Åttonde hufvudtiteln.
jan vid densammas inredning många, af ämnets säregna beskaffenhet
betingade kraf i afseende å lokalernas anordning icke kunnat såsom sig
bort beaktas. Bland mera väsentliga brister i detta hänseende förekomme,
att ingen annan lokal än auditoriet vore att tillgå för de erforderliga
preparationerna till föreläsningarna eller förvaring af material
för dessa samt att rum saknades så väl för den nödiga osteologiska
samlingen som för finare anatomiska arbeten. Dessa senare, hvilka inginge
i förberedelserna till medicine kandidatexamen, hade måst verkställas
på auditoriet, som härtill vore i hög grad olämpligt, särskildt med
afseende å de afbrott i arbetena, som tidt och ofta måste uppkomma.
Lärarnes arbetsrum, 17 fot långt, 12 fot bredt och 8 l/i fot högt, visade
under vintern temligen regelbundet en temperaturskilnad mellan golf
och tak af 6 till 8 grader, ett förhållande som gjorde, att detsamma
vore för sitt ändamål oanvändbart och att auditoriet måst jemväl härtill
begagnas. Allt detta bidroge ock att göra auditoriet illaluktande och
osundt. Bristen på särskildt omklädningsrum för dissekanterne vore
äfvenledes högst känbar.
Men ännu tydligare framstode byggnadens fullkomliga olämplighet,
om tillika toges i betraktande det förfallna skick, hvari densamma
befunne sig. Den grund, hvarpå byggnaden från början uppförts, hade
varit allt för svag, och för det tillbygda auditoriet hade densamma så
förskjutit sig, att det hela i stora sträckor vore stadt i sprickning. Murarna
vore i följd häraf mycket skadade och luften inträngde vid fönsterfoder
och golf till den grad, att vissa ställen af anatomisalen icke
kunde begagnas till dissektionsplatser. Vid en på Öfverintendentsembetets
föranstaltande år 1872 företagen besigtning å institutets lägenheter hade
ock anmärkts, att ifrågavarande byggnad genom svåra sättningar i
bjelklag, skiljeväggar och eldstäder m. in. i den äldre delen af huset,
äfvensom svåra sättningar och skjutningar å yttermurarne och vindsbjelklaget
i den nyare delen var så bristfällig, att, med fästadt afseende
på dess obeqväma inredning och vanprydliga utseende, bekostande af
en grundlig reparation och ombyggnad i vissa delar icke syntes vara
med god hushållning förenligt; med hänseende hvartill af besigtningsmännen
föreslagits, att huset endast nödtorftligen måtte underhållas,
till dess medel kunde anskaffas för en ny ändamålsenligare byggnad.
Under de år, som förflutit sedan detta yttrande afgafs, hade de då anmärkta
bristfälligheterna naturligtvis i ej ringa mån ökats, om ock desamma,
i följd af en under sommaren 1880 verkstäld upputsning af
byggnaden invändigt, blifvit mindre i ögonen fallande.
Hvad derefter beträffade museibyggnaden, vore förhållandet föga
Åttonde lmfvudtiteln. 25
bättre. Till en början kunde med skäl anmärkas det olämpliga i att
sjelfva museet, som borde vara nära och lätt tillgängligt för undervisningen
i anatomi, vore förvaradt i ett särskilt hus, aflägse från anatomibyggnaden.
Nu ifrågavarande byggnad ansågs vid eu år 1877
verkstäld besigtning,. oaktadt ofta företagna reparationer, så bristfällig,
att någon ominredning, på- eller tillbyggnad deraf icke borde
ifrågakomma, utan byggnaden i stället nedrifvas. I denna byggnad
vore för närvarande, utom det anatomiska museet, den fysiologiska institutionen
inrymd; der måste ock beredas lokal för den histologiska undervisningen.
De rum i bottenvåningen, hvilka begagnades för museet,
vore oaktadt flera reparationer så fuktiga, att preparaten deraf lede,
och rummen kunde under den kallare årstiden icke uppvärmas. Den
lokal, som användes för den fysiologiska institutionen, vore i följd af
rummens ringa höjd och ogynsamma belysning så beskaffad, att den i
hög grad försvårade och understundom omöjliggjorde utförandet af
experimentelt-fysiologiska undersökningar och demonstrationer. Huru
ofullständigt de fordringar, som borde ställas på en lokal för undervisning
i ett ämne sådant som histologi — der de studerandes arbete nästan
uteslutande måste fortgå på lärorummet under lärarens ledning och icke
kunde utföras utan mikroskopets tillhjelp samt sålunda förutsatte ett
ganska godt utrymme och riklig dager — kunde uppfyllas i de lägenheter,
som här för denna undervisning stode till buds, borde icke vara
svårt att inse. Någon annan lokal än den, som i våningen en trappa
upp vore upplåten för sjelfva museet, vore ej möjlig att dertill använda,
ehuru ostridigt torde vara, att ett sådant museum, med hänseende så
väl till den noggranna vården om dervarande ömtåliga och värderika
samlingar som till de anspråk, hvilka med fog kunde ställas på samlingarnas
tillgänglighet för personer, som för vetenskaplig forskning måste
anlita dem, icke lämpade sig till arbetsrum för studerande.
Då sålunda, om ock nödvändigheten af en ny byggnad för institutets
normal-anatomiska anstalt vore mest i ögonen fallande, det icke
kunde förnekas, att ett trängande behof af nya lokaler för öfriga här
omförmälda institutioner jemväl gjorde sig gällande, då reparation eller
tillbyggnad af de nuvarande byggnaderna hvarken i ekonomiskt hänseende
eller för åstadkommande af fullt tjenliga lokaler för alla de
speciela ändamål, som här måste tagas i betraktande, vore tillrådlig och
jemväl afstyrkts af de sakkunnige personer, som i ärendet sig yttrat,
samt då slutligen någon annan fullt lämplig och tillräcklig plats för en
större byggnads uppförande å institutets tomt ej funnes än den på dess
östra sida, hvarå museibyggnaden nu är belägen, kunde lärarekollegiet
Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 4
26
Åttonde hnfvudtiteln.
icke annat än vidhålla sin förut nttalade, af Universitetskanslern biträdda
och af Eders Kongl. Maj:t i nådig framställning till 1878 års
riksdag godkända, åsigt att, efter museibyggnadens nedrifvande, å denna
del af tomten en gemensam nybyggnad för institutets anatomiska, histologiska,
fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska
samlingar borde uppföras.
Sedan omförmälda nådiga framställning afläts, hade emellertid inträffat
en omständighet, som gjort åtskilliga förändringar i planen för
den ifrågasatta nybyggnaden nödvändiga. Enligt den uppgjorda planen
för gaturegleringen å Kungsholmen skulle nemligen Handtverkaregatan
å en viss sträcka, hvilken till en del befunne sig framför institutets
tomt, utvidgas till 16 meters bredd, för hvithet ändamål ett stycke
af institutets område komme att afskäras. Då ritningarna till det förut
framlagda byggnadsförslaget voro uppgjorda under förutsättning, att
byggnaden med sin ena gafvel skulle sträcka sig ända intill Idandtverkaregatans
dåvarande gränslinie, men i anseende till tomtens beskaffenhet,
hvilken ej tilläte bygge adens förläggande med södra gafveln närmare
sjöstranden, byggnaden numera måste förkortas i den mån gatan
utvidgades, hade på anmodan af lärarekollegiet Arkitekten F. G. A.
Dahl, hvilken uppgjort de förra ritningarna, efter samråd med vederbörande
lärare vid institutet utarbetat nya sådana, å hvilka den nämnda
förkortningen af byggnaden genomförts.
Enligt dessa ritningar skulle byggnaden uppföras med sin större
del i rät vinkel mot institutets patologiskt-anatomiska byggnad och på
minst 60 fots afstånd från denna, till en höjd af blott två våningar i
den del, som komme att ligga midt framför nj^ssnämnda byggnads östra
gafvel, men i öfrigt bestå af tre våningar. Den nya byggnaden skulle,
förutom källare, i hvilken komme att anordnas likbod, värmeapparat,
förvaringsrum för bränsle och dissektionsdjur m. in., innehålla dels i bottenvåningen:
för den histologiska afdelningen en föreläsningssal samt
fyra medelstora och två mindre arbetsrum, för den fysiologiska afdelningen
ett större och ett medelstort arbetsrum samt ett mörkt rum, för
den farmakologiska afdelningen två större museisalar och ett arbetsrum,
för den hygieniska afdelningen ett arbetsrum för professorn i ämnet, ett
större rum för samlingar och ett laboratorium äfvensom ett för professorerne
i farmakologi och hälsovård slära gemensamt auditorium samt
slutligen bostäder åt tre vaktmästare och en eldare; dels i våningen en
trappa upp: för fysiologiska afdelningen en föreläsningssal, en laborationssal,
tre arbetsrum för lärarne samt ett rum till förvaring af instrument
och anställande af elektriska undersökningar, för anatomiska af
-
Åttonde hufvudtiteln. 27
delningen sex större och fyra mindre museisalar, två arbetsrum för professorn
i ämnet, ett preparationsrum och en mindre materialkammare
äfvensom ett ruin för en laborator; dels i väningen två trappor upp: för
anatomiska afdelningen fem större dissektionssalar, en föreläsningssal,
ett större rum, afsedt för bibliotek och bensamling, ett arbetsrum för en
amanuens, ett preparationsrum, ett rum för anatomiskt kök och för injektioners
verkställande, två omklädningsrum för dissekanter samt en
verkstadskammare.
Vid jemförelse mellan de äldre och de nyare ritningarna, mot
hvilka Öfverintendentsembetet vid verkstäld granskning ej funnit skäl
till anmärkning, har lärarekollegiet funnit skiljaktigheterna i afseende
å inredningen och rummens fördelning å de särskilda institutionerna icke
vara af någon väsentligare betydelse.
I det kostnadsförslag, som åberopades vid 1878 års nådiga framställning,
beräknades utgifterna för byggnadens uppförande och inredning,
värmeapparat och vattenledning inbegripna, uppgå till 360,000
kronor, hvarifrån likväl skulle afdragas 5,000 kr., hvartill värdet af materialierna
i den gamla museibyggnaden efter rifningskostnadernas betäckande
uppskattats. I följd af den sänkning i arbetslöner och materialpris, som
derefter inträda skulle, enligt det år 1880 uppgjorda kostnadsförslaget,
samtliga ofvannämnda arbeten för den nu ifrågasatta byggnaden kunna
utföras för 320,000 kronor, hvadan med förberörda afdrag för värdet af
gamla materialier skulle för ändamålet erfordras ett belopp af 315,000
kronor.
Lärarekollegiet har på grund häraf anhållit, att förslag om sistnämnda
summas beviljande måtte vid nu instundande riksdag framläggas
för byggnadens uppförande enligt den senast uppgjorda planen med de
mindre förändringar deri, som under arbetets utförande kunna, utan att
kostnaden derigenom ökas, anses tjenliga.
Denna anhållan är af Universitetskanslern i underdånighet förordad.
Till ofvanstående redogörelse för det skick, hvari de två der omförmälda
byggnaderna sig befinna, och för bristen på lokaler för flera i
senare tider tillkomna institutioner torde intet behöfva tilläggas för att
ytterligare ådagalägga befogenheten af lärarekollegiets upprepade framställningar
derom att, genom beredande af nya lokaler, det skadliga inflytande
på den medicinska undervisningen, som det nuvarande tillståndet
medför, måtte undanrödjas. Då jag således är af den åsigt, att
afhjelpandet af berörda missförhållanden icke längre kan eller bör uppskjutas,
och då den för den ifrågasatta nya byggnaden beräknade kostnaden
ingalunda torde kunna anses för hög, får jag i underdånighet till
-
Åttonde hufvudtiteln.
styrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till uppförande,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de senast ingifna ritningarna,
af en ny byggnad för Karolinska institutets anatomiska, histologiska,
fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska samlingar
bevilja ett anslag af 315,000 kronor och deraf till utgående under
år 1883 anvisa 100,000 kronor.
Allmänna läroverken.
[24.] Med åberopande af hvad tredje punkten af dagens protokoll inne
Ang.
tiUfäi- håller, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå RiksdalMttrin{°åt
Sen ati för tillfällig löneförbättring för lärare vid de treklassiga alllärare
i tre- männa läroverken enligt de grunder, som angifvas i den särskilda nådiga
^läroverk™''propositionen om lönereglering för lärare vid allmänna läroverk m. m.,
på extra stat för år 1883 bevilja ett belopp af 50,500 kronor.
[25.] I likhet med hvad under flera föregående år skett, får jag i under
Ang.
resesti- dånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att
UrmTl ^lef- äfven för år 1883 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor att af Eders
vande språk. Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande
språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska
och engelska språken.
[26.] Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken beviljades
Ang. arfvo- af Riksdagen sistlidna år, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
den åt extra (}erom aflatna framställning, å extra stat ett anslag af 40,000 kronor.
allmänna I ill detta belopp ansags anslaget da kunna nedsättas tran den aret iorut
läroverken. beviljade gumman af 50,000 kronor, under förutsättning att bestämmelser
skulle komma att meddelas, som antingen medelbart verkade en
minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart faststälde en gräns
för mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der lärjungeantalet i förhållande
till antalet ordinarie lärare vore alltför stort. Sedermera har
genom nådigt cirkulär den 10 sistlidne Juni och genom särskilda skrifvelser
samma dag till eforalstyrelserna Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang
med pröfning af underdåniga ansökningar om extra lärares anställande
vid åtskilliga läroverk, meddelat bestämmelser rörande det högsta
antal lärjungar, som i de lägre klasserna af dessa läroverk får mottagas;
och hafva dessa bestämmelser genom senare af Eders Kongl.'' Maj:t fattade
beslut förklarats skola tillämpas vid ännu några läroverk. Att på
denna väg, derest motsvarande bestämmelser framdeles komma att med
-
Åttonde hufvudtiteln. 29
delas äfven för de högre klasserna, behofvet af extra lärare skall
kunna inskränkas, lider väl icke något tvifvel, men då inskränkningen
är afsedd att ske småningom, på det inga större rubbningar må ske i
undervisningen, är dock tillsvidare särskildt anslag för nämnda ändamål
fortfarande behöfligt. På grund häraf, och enär jag icke anser mig
kunna föreslå någon ytterligare minskning af anslagsbeloppet, innan nu
meddelade bestämmelsers verkan i afsedt syfte af erfarenheten bekräftats,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken
bevilja för nästkommande år ett extra anslag till samma belopp
som för innevarande år, eller 40,000 kronor.
Pedagogier.
Äfvenledes torde Eders Kongl. Maj:t, för tillfällig löneförbättring [27.]
åt lärare vid de två- och enklassiga pedagogierne, enligt de grunder, som
angifvas i den särskilda propositionen om lönereglering för lärare vid bättring åt
allmänna läroverk m. m., hos Riksdagen föreslå anvisande af ett extra ^argechmedn_
anslag för år 1883 till belopp af 21,000 kronor. klassiga pe
dagogier.
Folkundervisningen.
Som Riksdagen år 1881, med anledning af der väckt förslag, till [28.]
uppförande i staden Falun af nödiga byggnader för det derstädes upp-^yyjw®“[
rättade folkskolelärarinneseminariet beviljat ett extra anslag af 62,000 skolelärarinkronor,
— i hvilken summa, efter hvad Riksdagens förhandlingar i frågan
utvisa, ingår beräknad kostnad för byggnadstomtens dränering och
planering samt nödig trädgårdsanläggning — samt deraf anvisat 30,000
kronor att under innevarande år utgå, får jag i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t, som den 30 April sistlidna år, med gillande
af upprättad ritning till seminariibyggnaden, beslutit ställa det
redan anvisade beloppet-till Domkapitlets i Vester ås disposition för byggnadsarbetenas
påbörjande, nu täcktes hos Riksdagen göra framställning
derom, att återstoden af det för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget,
eller 32,000 kronor, måtte varda anvisadt att utgå under år 1883.
De tekniska läroverken.
På Eders Kongl. Maj:ts framställning beviljades vid senaste riks- [29.]
dag, i stället för tillförene anvisade extra anslag å 20,000 kronor till A”^nld^ae
•yrkesskolor.
SO Åttonde hufvudtiteln.
understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, ett till 25,000 kronor
förhöjdt belopp för år 1882, att användas till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor. Då sistnämnda belopp otvifvelaktigt är för samma ändamål
fortfarande erforderligt,. tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att jemväl för år 1883 till understöd
åt lägre tekniska yrkesskolor anvisa 25,000 kronor.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
. J30/,''t t \ Gn Eders K°ngl- Maj:t ingifven skrift har Provincialläkaren
ligjöneför''- Lundblad, å egna och etthundrafem andra provincialläkares vägb
ätt ring åt nar, anhållit, att nådig framställning måtte hos näst sammanträdande
VrVikare. '' Riksdag göras om nödiga medels anvisande för en sådan reglering af
provmcialläkarnes löner och pensioner, att dem beviljades en första lön
å 3,000 kronor och derutöfver fyra ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor,
så att desse tjensteman efter 20 års anställning såsom ordinarie
eller efter legitimationen tillförordnade provincialläkare erhölle en lön
af 5,000 kronor, samt att de efter uppnådda 55 lefnadsår och 25 års
tjenst, hvarutaf 20 år såsom provincialläkare, undfinge sistnämnda lönebelopp
i pension vid afskedstagandet.
I anledning häraf torde till en början få erinras, att enligt beslut
vid 1878 års riksdag samtlige provincialläkares löner numera utgå med
2,000 kronor jemte ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 års tjenstgöring;
att bär förutom åtskillige provincialläkare, nemligen de som äro
anstälde uti de i fråga om annan inkomst eller mödosam tjenstgöring
sämst lottade distrikten, åtnjuta af dertill särskildt anslagna medel tjenstgöringspenningar,
utgående med högst 1,000 kronor för hvar; samt att
provincialläkare, som uppnått 60 lefnadsår och 30 tjenstår, eger att
efter erhållet afsked undfå lönens belopp såsom pension under sin återstående
lifstid.
Medicinalstyrelsen, hörd öfver den gjorda ansökningen, har i underdånigt
utlåtande, den 10 sistlidne Oktober, med åberopande af en på
åtskillige provincialläkares anhållan af styrelsen den 27 September 1880
gjord framställning beträffande ifrågavarande ämne, hvilken framställning,
dock icke föranledde någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd, anfört,
att vid nästlidne riksdag enskild motion väcktes om sådant anslag till
enahanda belopp, som nu i den underdåniga ansökningen blifvit begärdt,
och att, ehuru denna motion ej vann Riksdagens bifall, densamma likväl
gaf anledning till åtskilliga uttalanden så väl inom Statsutskottet
Åttonde hufvudtiteln. 31
som inom båda Kamrarne, hvari behofvet af löneförbättring för provincialläkarne
erkändes, hvarjemte Statsutskottet i sitt öfver motionen afgifna
utlåtande yttrade, bland annat, att en reglering af desse läkares
löner vore önskvärd, men att den förbättring i deras ekonomiska ställning,
som torde vara af behofvet påkallad, syntes böra åstadkommas
icke så mycket genom någon allmän förhöjning af de fasta aflöningsbeloppen,
utan snarare genom beredande af ökade tillgångar för att höja
tjenstgöringspenningarne inom de distrikt, der provincialläkarne icke
kunde anses under nuvarande förhållanden åtnjuta tillräcklig godtgörelse
för sitt mödosamma arbete eller hade att påräkna någon större inkomst
genom enskild praktik.
De funktioner i statens intresse, för hvilka provincialläkaren af
staten uppbure lön, vore, på sätt Medicinalstyrelsen vidare yttrat, öfverinseendet
å den allmänna helso- och sjukvården inom distriktet, verkställandet
af derstädes förekommande rättsmedicinska förrättningar, tillsynen
öfver skyddskoppympningen, barnmorske- och apoteksväsendet,
förandet af journal och konceptbok öfver alla till hans tjensteverksamhet
hörande expeditioner, årliga berättelser till Medicinalstyrelsen om
denna verksamhet in. m. Genom 1874 års helsovårdsstadga hade provincialläkarnes
åligganden blifvit betydligt ökade, och de ökades fortfarande
allt mer i samma mån som denna stadgas föreskrifter blefve
tillämpade och den allmänna helsovårdens vigt och betydelse vunne erkännande.
Provincialläkaren vore ock den naturlige målsmannen för de
sträfvanden, som inom den allmänna helsovårdsläran numera gjort sig
gällande; honom tillhörde att sprida kännedom om och väcka förtroende
för desamma och att motverka rådande fördomar, okunnighet, liknöjdhet
och vidskepelse. Fördenskull framträdde mer och mer önskvärdheten
deraf, att provincialläkaren icke, såsom hittills vanligen skett,
måtte betraktas som hufvudsakligen sjukvårdare, utan i främsta rummet
som helsovårdare, hvars vigtigaste åliggande vore att egna sina omsorger
åt bevarandet af befolkningens helsa samt åt undanrödjande! af befintliga
och förekommandet af befarade sjukdomsorsaker; och just i detta
den allmänna helsovårdens intresse vore det af största vigt, att han
genom en tillräcklig aflöning blefve satt i tillfälle att mera än förr egna
sin tid åt dessa sina tjenstegöromål. Ur denna synpunkt hade ock det
af Medicinalstyrelsen till nådig pröfning och stadfästelse öfverlemnade
förslag till ny instruktion för provincial- med flere läkare upprättats,
hvaruti provincialläkarnes tjensteåligganden i berörda hänseenden blifvit
betydligt utsträckta och närmare bestämda; hvartill komme, att, enligt
det af särskilde komiterade afgifna förslag till’ ny liospitalsstadga, åt
32 Åttonde hufvudtiteln,
vederbörande provincialläkare äfven skulle anförtros uppsigten öfver de
inom distriktet befintliga, enskildt vårdade sinnessjuka.
Beträffande sättet för åstadkommande af den förbättring i provincialläkarnes
vilkor, som deras förberörda mångartade och vigtiga ålig,
ganden. syntes påkalla, har Medicinalstyrelsen ansett densamma icke
kunna tillvägabringas genom ökade tjenstgöringspenningar vid vissa distrikt,
enär en sådan löneförhöjning hvarken komme alla provincialläkare
till godo eller finge såsom pension åtnjutas; och lika mycket som förhöjd
^ lön vore förbättrad pensionering för desse läkare af nöden. För
en sådan talade äfven både rättvisa och billighet, då man sammanstälde
provincialläkarnes pensioner med de pensionsbelopp, som tilldelades
öfrige med dem jemförlige tjenstemän i länen, nemligen häradshöfdingar,
landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar. Om man äfven
i de biförtjenster, Indika provincialläkarne kunde genom enskildt meddelad
sjukvård förvärfva, skulle finna ett skäl dertill, att deras löner
blifvit stälda lägre än de nämnde tjenstemännens, så bortfölle likväl
detta skäl helt och hållet, när fråga vore om pensionerna, ty då provincialläkaren
blifvit uttjent eller uppnått den ålder, att han ej längre kunde
anses förmå, på ett tillfredsställande sätt sköta sin tjenstebefattning,
skulle han ej heller kunna påräkna stor, om ens någon, inkomst af enskild
praktik, och likväl måste han, efter en mödosam tjenstgöring i
statens tjenst för ringa lön, enligt nu gällande förhållanden åtnöjas på
ålderdomen med en pension af ungefär halfva det belopp, som staten
bestode hans jemlikar bland öfrige tjenstemän, hvilkas befattningar, utan
att vara mera magtpåliggande, vore vida mindre mödosamma och fordrade
vida mindre långvariga och kostsamma studier.
Att nu utgående tjenstgöringspenningar vid de sämre lottade distrikten
fortfarande maste anlitas såsom det enda medlet att någorlunda
utjemna de olika förhållandena, vore enligt Medicinalstyrelsens åsigt
likväl nödvändigt, och häri läge äfven skälet, hvarföre styrelsen icke
kunde förorda hela den af provincialläkarne sökta löneförbättringen,
utan ansåge sig böra inskränka sin begäran till en slutlön och pension
för desse läkare af 4,000 kronor. Denna summa skulle visserligen kunna
uppnås genom fyra successiva ålderstillägg utöfver den nuvarande lönen,
i likhet med hvad förhållandet vore för lärarne vid allmänna läroverken;
men i betraktande af den stora vigten för provincialläkarne att
tidigt komma i åtnjutande af löneförbättring för att kunna afbetala de
genom gällande examensfordringar särdeles dryga kompetenskostnaderna,
hvilka för flertalet medfört större eller mindre skuldsättning, äfvensom
deras jemförelsevis korta förvärfstid och medel-lifslängd, hade Medici
-
Åttonde hufvudtitein.
33
nalstyrelsen ansett rättare att förorda lönens höjande till 3,000 kronor
samt ännu ett ålderstillägg å 500 kronor efter 15 års tjenst, utom det
redan beviljade å samma belopp efter 10 års tjenstgöring.
Enligt detta förslag skulle, med beräkning af provincialläkaretjensternas
antal och innehafvarnes nuvarande tjensteålder, vid 1883 års
ingång erfordras: till 1,000 kronors löneförhöjning åt 137 provincialläkare
137,000 kronor och till 500 kronors ålderstillägg åt 55 provincialläkare,
som tjenat 15 år, 27,500 kronor, eller tillhopa 164,500 kronor.
Vidkommande pensionsvilkoren hade Medicinalstyrelsen, i anseende
till vigten deraf, att tillräcklig pension blefve provincialläkarne beredd
vid sådan ålder, att de icke, både sig sjelfva och distrikten till skada,
nödgades allt för länge bibehålla sina tjenster, funnit sig böra förorda
deras nu gjorda anhållan.
Behofvet af förbättrade lönevilkor åtminstone för provincialläkarne
i de genom befolkningens gleshet och fattigdom eller andra omständigheter
minst inkomstgifvande distrikten torde få anses erkändt
och vinner äfven bekräftelse af den yppade bristen på sökande till lediga
läkarebeställningar i vissa sådana distrikt. Detta behof synes mig derför
vara af beskaffenhet att nu ej böra åsidosättas, äfven om man tager
i betraktande, att så nyligen som år 1878 beslut fattats, hvarigenom samtlige
desse läkares löneförmåner och pensionsvilkor blifvit i större eller
mindre mån tillgodosedda.
Den särskilda ställning, provincialläkarne intaga såsom statens
tjenstemän, väsentligen olik andre tjenstemäns, de der icke på långt när
i samma grad som de förre kunna eller få dela tid och krafter mellan
egentliga embetspligter och eu verksamhet egnad åt enskildes tjenst och
af dem godtgjord, — denna ställning, hvilken i sjelfva verket föga medgifver
någon i nu föreliggande fråga tillämplig jemförelse mellan aflöningsförhållandena
å ena och andra sidan, föranleder ock, efter min åsigt,
dertill, att provincialläkarnes löpe- och pensionsvilkor böra vara''skäligen
afpassade efter vidden och vigten af de fordringar, staten för egna ändamål
på dem ställer, och de inskränkningar i den enskilda praktiken,
som deraf följa. Då nu, på sätt äfven Medicinalstyrelsen anmärkt, ett
förslag till ny instruktion för ifrågavarande läkare nyligen blifvit utarbetadt,
utan att detsamma ännu kunnat till Eders Kongl. Maj:ts slutliga
pröfning framläggas — hvilket förslag, på samma gång det tydligare, än
hittills skett, bestämmer desse läkares skyldigheter i afseende på den
allmänna helsovården, äfven afser att fastställa, i hvilken mån provincialliikare
är berättigad att fordra ersättning af enskilde eller af kommun för
af honom lemnad sjukvård — men de skyldigheter, samt de inskränkningar
Bill. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 5
34 Åttonde hufvudtiteln.
i möjligheten till enskildt förvärf, som Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt
att för provincialläkarne stadga vid den antagligen snart förestående
pröfningen af nämnda förslag, synas mig hafva en väsentlig betydelse för
bedömandet, om och i hvilken mån löneförbättring för desse läkare i
allmänhet må varda af rättvisa och billighet påkallad, eller om, såsom
Statsutskottet vid senaste riksdag antagit, en förhöjning i löneförmåner
är behöflig blott för dem, hvilka fatt sin verksamhet i distrikt, der af en
eller annan anledning läkarne icke kunna anses åtnjuta tillräcklig godtgörelse
för sitt arbete, eller tillfällena till enskild förtjenst äro jemförelsevis
mindre betydande; så har jag trott det icke vara lämpligt att nu
ifrågasätta någon definitiv reglering af provincialläkarnes löner eller ändring
i de deraf beroende pensionsbestämmelserna.
På det att emellertid och utan hinder häraf Eders Kongl. Maj:t
må sättas i tillfälle att åt provincialläkare i sådana distrikt, hvarest, till
följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och distriktens vidd eller
besvärlighet i afseende å sjukvårdens handhafvande, svårighet vid inträffade
ledigheter uppstått att finna sökande till tjensterna, eller der läkarnes
inkomster befinnas allt för knappa i förhållande till deras lefnadsbehof,
ytterligare lemna någon skälig lönetillökning, utgående i form af
tjenstgöringspenningar, erfordras ytterligare anslag, hvars belopp för nästkommande
år, på grund af för handen varande omständigheter, ej lärer
böra sättas under 20,000 kronor. Jag får derför i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, för beredande
af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provincialläkare,
å extra stat för år 1883 anvisa nyssnämnda belopp, 20,000 kronor.
V eterinärundervisningen.
[31.J För uppehållande af undervisningen vid Veterinärinrättningen i
Ang. Veteri- Skara erfordras, enligt hvad inrättningens direktion förmält, anslag till
"ningen*^ samma belopp som förut dertill utgått; och får jag i anledning häraf
skara, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att jemväl
för år 1883 ett extra anslag af 12,900 kronor måtte för berörda ändamål
anvisas.
Vetenskapsakademien.
[32.] I underdånig skrifvelse den 14 September 1881 har Vetenskaps
iustationL
akademien, i likhet med hvad under närmast föregående åren egt rum,
vid Kristinelerg.
Åttonde hufvudtiteln.
35
anhållit om framställning till Riksdagen derom, att det belopp af 2,000
kronor, som för hvart och ett af åren 1879—1882 blifvit på extra stat
anvisadt till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs-
och Bohuslän samt för främjande af arbetena vid densamma,
måtte i syfte af stationens framtida betryggande varda uppfördt på ordinarie
stat.
Emellertid och med afseende å hvad vid föregående riksdagar
* rörande denna fråga förekommit, anser jag mig icke heller nu böra
å den gjorda framställningen tillstyrka bifall i vidsträcktare mån, än att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till omförmälda ändamål
jemväl för år 1883 å extra stat bevilja ett belopp af 2,000 kronor, att
ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.
[33.]
Med anledning af Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens Ang_ arfvo.
uti skrifvelse den 17 Augusti 1881 gjorda framställning, hemställer ja g den för vård
i underdånighet, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kronor^lutotie^och
som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för inne- antiqvitetsvarande
år likasom för de närmast föregående åren beviljade, äro för tung™
samma ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, Eders Kongl. m.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1883 bevilja enahanda anslagsbelopp,
nemligen:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till
aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning
................................................................................................... 4,000 kronor;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m............................ ............................................. 3,200 »
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum 2,000 »
Summa 9,200 kronor.
Uppfostringsanstalter för döfstumma och blinda.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Direktionen öfver Institutet för blinda [34.]
i underdånighet anhållit, att ett statsanslag af 21,000 kronor måtte äfven Ang. instituför
år 1883 institutet beredas för att jemte dess öfriga tillgångar användas
i enlighet med de för enahanda anslagsbelopp under de närmast
36 Åttonde hufvudtiteln.
föregående åren bestämda grunder; och får jag med anledning häraf
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för
ifrågavarande institut anvisa å extra stat för år 1883 ett belopp af
21,000 kronor.
[35.] _ Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara
A''staiur°m °Ch ’ bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroanSöfverä/iga
stalterna för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1883, i enlighet med
döfstumma, förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna
16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag alltså i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att sistnämnda belopp, 49,200 kronor, måtte varda för år 1883 i likhet
med föregående år på extra stat anvisadt för undervisningens uppehållande
vid ifrågavarande tre anstalter.
Hospitalsvården.
[36.] Angående fortsättning af beslutade nybyggnader vid Upsala hospi
Ang.
hospi- tal har öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 4 sistlidne
den i Upsala. Oktober föreslagit, att under år 1883 skulle derstädes verkställas uppförande
af hospitalsafdelningarna III och VI till grund, väggar, bjelklag,
karmar och takstolar, varande kostnaden för dessa byggnadsarbeten beräknad
till 190,000 kronor; och tillstyrker jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1883 å extra stat anvisa
nämnda belopp, 190,000 kronor, till omförmälda arbeten.
[37.] _ Sedan Riksdagen år 1881, på Eders Kongl. Maj:ts framställning,
Ang. inköp för inköp af den å Kristinehamns stads grund befintliga egendomen
^Marieb™™ Marmberg till plats för anläggning af ett hospital, hufvudsakligen afsedt
nu plats för för sinnessjuke från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, beviljat
hospital. 10,000 kronor att användas till handpenning å köpeskillingen för nämnda
egendom, och efter det Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf bemyndigat
Medicinalstyrelsen att för berörda inköp träffa uppgörelse med egaren
af Marieberg,. Häradshöfdingen S. Löwenhielm, på de vilkor, som finnas
angifna dels i det vid Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse i ämnet
den 30. September 1878 fogade förslag till köpekontrakt, dels i de af
Löwenhielm sedermera vid särskilda tillfällen skriftligen meddelade förbindelser
oclp erbjudanden i afseende på köpet; så har Medicinalstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne September anfört: att styrelsen
redan vidtagit sådana förberedande åtgärder för uppgörelsen om
Åttonde hufvudtiteln.
37
egendomen Mariebergs inköp, hvilka stode i sammanhang med ofvanberörda
förslag till köpekontrakt och dertill hörande handlingar, nem-.
ligen bestämmandet af den del utaf egendomen Ålskärr, som mot ersättning
af skogsmark från landeriet Marieberg skulle af Häradshöfdingen
Löwenhielm för det blifvande hospitalets räkning inköpas att tillsammans
med Marieberg användas för samma hospitals behof m. m.;
att, enär alla förberedande åtgärder syntes kunna under loppet af år
1882 medhinnas, och då vid den tiden inga hinder i öfrigt mötte för köpets
afsilande, så att egendomen Marieberg kunde tillträdas midfastan
1883, Medicinalstyrelsen borde dessförinnan hafva till sin disposition
återstoden af den betingade köpeskillingen, eller 75,000 kronor; samt
att, då, enligt hvad i ofvan åberopade handlingar äfven förekomme, för
hospitalsområdets ordnande erfordrades, att en inom Mariebergs egor
helt och hållet belägen skogsmark, i areal uppgående till 9 tunnland
20,3 kappland, likaledes blefve för hospitalets räkning förvärfvad, utgörande
kostnaden för densamma enligt verkstäld värdering 1,962 kronor
62 öre, Medicinalstyrelsen funne sig böra anhålla, att medel jemväl för
detta inköp måtte ställas till dess förfogande.
Under erinran att, beträffande nyss nämnda skogsmark, hvilken
redan i det vid Kongl. propositionen till 1881 års riksdag bilagda protokoll
i ämnet omförmäldes såsom behöflig för ifrågavarande anläggning,
Eders Kongl. Maj:t, på särskild framställning af Medicinalstyrelsen,
den 7 sistlidne Oktober bemyndigat samma styrelse att för Kronans räkning
inköpa lägenheten för det uppgifna beloppet, som finge förskjutas
af de till hospitals underhåll anslagna medel, får jag, på grund af hvad
sålunda förekommit, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att till gäldande af dels återstående köpesumman
för egendomen Marieberg med dertill hörande byggnader, 75,000
kronor, och dels köpesumman för ofvannämnda skogsmark, 1,962 kronor
62 öre, eller tillhopa 76,962 kronor 62 öre, ett till fullt krontal jemnadt
belopp af 76,963 kronor måtte varda såsom extra anslag för år 1883
anvisadt.
På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen beviljat senast
för hvardera af åren 1881 och 1882, i likhet med närmast föregående
år, ett extra anslag af 20,000 kronor, att i enlighet med uppgiga
grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa
barn.
Med tillämpning af dessa grunder, enligt hvilka de allmänna bestämmelser,
som blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant
[38.]
Ang. uppfostringsanstalter
för
sinnesslöa
barn.
38
Åttonde hufvudtitelu.
understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å
.lägenheten Johannesberg vid Mariestad, ej heller den af föreningen i
Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola, har Eders Kongl.
Maj:t af ofvannämnda anslag för så väl 1881 som 1882 anvisat åt
idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever
der underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor,
med vilkor att minst 35 elever skulle derstädes uppfostras och bland
dem 10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse
att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift,
hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning
och vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre
personer, som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit
underkastade inspektion, som chefen för Ecklesiastikdepartementet egt
att bestämma.
Sedan vidare, beträffande andra sådana inrättningar, hvilkas styrelser
kunde önska bidrag af omförmälda anslag för år 1881, Eders
Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 28 Maj 1880 meddelat de af
Riksdagen godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets
erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att iakttaga vid
derom skeende ansökningar, hafva, på gjorda underdåniga framställningar
och efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda anslag till
ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter inom
Gefleborgs, Östergötlands och Malmöhus län; och har Eders Kongl. Maj:t
låtit utfärda nådig kungörelse af den 13 Maj 1881 rörande vilkoren för
åtnjutande af understöd för år 1882 utaf det till detta ändamål beviljade
anslag.
Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet
å Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola
måtte äfven för år 1883 beredas understöd till enahanda belopp som
tillförene, men med den förändring i vilkoren, hvad angår sistnämnda
anstalt, att antalet frielever skulle nedsättas från tio till sex; samt framställningar
om statsbidrag under nästkommande år jemväl åt de öfriga,
här ofvan omförmälda anstalterna utan tvifvel kunna förväntas, får jag
— som för närvarande, och då någon egentlig utredning om behofvet
af den ifrågasatta inskränkningen i Stockholms idiotskolas förbindelser
för anslags åtnjutande icke förekommit, anser mig sakna skäl att understödja
den i detta afseende gjorda anhållan — i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom understöd
för år 1883 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000
Åttonde hufvudtiteln.
39
kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid
beviljandet af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen
godkända.
I skrifvelse den 28 September 1881 bär Eders Kongl. Maj:ts Be- [39.]
fallningshafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets Landsting, un- Ang. speteiderdånigst
anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen met^jer/ss.
att äfven för år 1883 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag
åt det inom Jerfsö socken i Helsingland befintliga sjukhem för
spetelske, under enahanda vilkoi’, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet
af dylikt bidrag.
Medicinalstyrelsen har i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande,
enär särdeles inom provinsen Helsingland, der antalet spetelske sjuke
under år 1880 varit något högre än under föregående år, ifrågavarande
sjukdom egde en icke ringa spridning, och då det vore af synnerlig
vigt att sådane sjuke egde tillfälle till tjenlig behandling och vård å eu
för dem inrättad anstalt, hvarigenom äfven sjukdomens ytterligare spridning
kunde motverkas, tillstyrkt att, på det å anstalten skulle kunna
mottagas det högsta antal sjuke, som utrymmet medgåfve, den underdåniga
framställningen måtte bifallas.
Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1883 bevilja ett extra anslag
af 7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken,
under vilkor att 4,000 kronor dertill af Landstinget anvisas för samma
år och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda
till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant
medgifva.
Diverse anslag.
1 likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma [40, 41.]
skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska Ang. dels Sv.
fornskriftsällskapet, och dels till beredande af religionsvård åt svensk & säUsh^etoch
sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande dels reiigilandsmän,
torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att jern- "Znske sji
väl för år 1883 på extra stat anvisa: män m. fl. i
till Svenska fornskriftsällskapet.................................... 2,000 kronor hamnar*
och till beredande af religionsvård åt svenske sjö
män m. fl. i utländska hamnar.................................................. 10,000 »
40
Åttonde hufvudtiteln.
[42.] På sätt Linköpings domkyrkostyrelse i underdånig skrifvelse hem
Ang.
Testan- stält, torde Eders Kongl. Magt föreslå Riksdagen att af det till restauraTöpZgfdom-
ti°n af domkyrkan i Linköping utaf Riksdagen beviljade extra anslag
kyrka, å 68,500 kronor, hvaraf tillhopa 48,000 kronor anvisats att utgå under
åren 1877 — 1882, äfven för nästkommande år anvisa ett belopp af 8,000
kronor för berörda ändamål.
[43.] Då det af särskilde komiterade upprättade förslag om beredande
Ang. Ufrust- af annan och lämpligare lokal för Lifrustkammaren ännu icke kunnat
kammaren. jnf(jr {?(}erö Kongl. Magt till slutlig pröfning anmälas, får jag emellertid,
under åberopande af den utredning och de skäl, som i ämnet framlades
vid 1880 års riksdag, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren
och dermed förenade samlingar bevilja jemväl för år 1883
ett extra anslag till enahanda belopp, som blifvit för innevarande år
anvisadt, eller 1,700 kronor.
[44.] Med åberopande af den år 1881 församlade Riksdagens beslut om
Ang. Nordi- anvisande af ett extra anslag för år 1882 af 16,000 kronor till det Norska
museet. (]''s]<;a museet har styrelsen för samma museum i skrifvelse den 28 September
nästlidet år anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning
om beviljande jemväl för år 1883 af enahanda anslag för ifrågavarande
museum.
Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1883
anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för Nordiska
museet förfogande, för att enligt dess bestämmande användas för
museet tillhörande ändamål.
[45.] Sedan Riksdagen år 1881, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställ
Ang.
veten- ning, beviljat till vetenskaplig bearbetning af de genom Vega-expeditioarbetning
“afnen hemförda samlingar och af de under resan utförda fysikaliska
Vega-expedi- och geografiska observationer ett anslag af 50,000 kronor samt deraf
tWniingaram'' anvisat på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kronor, att utgå
på sätt och under de vilkor, Eders Kongl. Maj:t föreslagit, får jag i
underdånighet hemställa det Eders Kongl. Maj:t nu täcktes föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1883 anvisa det återstående beloppet
Åttonde hufvudtiteln. 41
25,000 kronor, att, i enlighet med hvad förut föreskrifvits, genom Vetenskapsakademien
tillhandahållas Professoren m. m. friherre Å. E. Nordenskiöld
i mån af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt
under de af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnas öfverlemnande
till staten.
I en till Vetenskapsakademien ingifven och af bemälda akademi [46.]
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift har Chefen för Sveriges geo- ^anslag^
logiska undersökning, e. o. Professoren O. M. Torell hemstält, att akademien undersöknmmåtte
förnya sitt uti underdånig skrifvelse den 8 December 1880 lexa-gar ^ Spetsnade
förord för hans då framstälda anhållan, att tillfälle matte beredas
för två geologer att medfölja den sjöexpedition, som skiille komma att
till Spetsbergen afgå i och för inrättandet derstädes af en svensk fysikalisk
observationsstation, och att ett anslag af 5,500 kronor af allmänna
medel måtte beredas till bestridande af de kostnader, som dessa geologers
forskningsresa beräknades skola medföra. Med anledning häraf
har Vetenskapsakademien i underdånig skrifvelse den 14 nästlidne December
dels anmält, att förberedelserna för Spetsbergsstationens inrättande
framskridit så långt, att, så framt akademiens underdåniga hemställan
''om stationspersonalens och dess effekters transport till Spetsbergen
och tillbaka genom Eders Kongl. Maj:ts Flottas försorg och på
dess bekostnad varder i nåder bifallen, och så vidt eljest icke några
ofönitsedda hinder mellankomma, expeditionen för upptransporteringen
till Spetsbergen bör kunna afgå i början af Juli innevarande år, och
dels förordat Professoren Torells nu förnyade anhållan om anslag af
allmänna medel för ifrågavarande ändamål.
I sin förenämnda skrifvelse den 8 December 1880 hade Vetenskapsakademien
till stöd för sitt tillstyrkande åberopat ett särskildt inhemtadt
yttrande af tvänne sakkunnige ledamöter af akademien, Professoren
friherre A. E. Nordenskiöld och Geologen .A. E. Törnebohm,
hvilka anfört bland annat: att, på sätt Torell i en dem meddelad
promemoria framhållit, alla expeditioner, hvilka från Sverige afgått
till Spetsbergen, varit åtföljda af geologer, och att de geologiska undersökningar,
som af dessa expeditioner utförts, väsentligt bidragit att
belysa mer än en dunkel fråga rörande vår jords utvecklingshistoria,
hvaremellertid inom det rika geologiska forskningsfält, som Spetsbergen
hade att erbjuda, mycket dock ännu återstode att inhemta särskildt derigenom,
att i öns storartade naturliga profiler bättre än på något annat
ställe borde kunna erhållas värdefulla upplysningar rörande de för SveBih.
till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afä, 6
42
Åttonde hufvudtiteln.
[47.]
Ang. af Statskontoret
anmälda
förskott.
rige så vigtiga bergbildningarne från de äldsta geologiska perioderna,
äfvensom möjligen kunde vinnas något bidrag till bestämmande af de
kristalliniska skiffrars geologiska plats, hvilka i mäktiga massor deltoge
i Skandinaviens fjellbyggnad, hvarjemte genom ett närmare studium af
det sätt, hvarpå Spetsbergens jöklar utförde sitt geologiska arbete, månget
bidrag borde kunna vinnas till en närmare kännedom af de förhållanden,
under hvilka Sveriges lösa aflagiingar en gång bildades; att
bland dessa och andra af Torell anförda skäl, som talade för önskvärdheten
af det utaf honom väckta förslagets utförande, isynnerhet
borde betonas vigten deraf, att ett tillfälle sådant som det nu förevarande
icke måtte försummas att på Spetsbergen söka bidrag till
de skandinaviska fjellskiffrarnas geognosi, hvilket borde blifva hufvudföremålet
för geologernas uppmärksamhet; att, så länge man endast
kände de nämnda skifferbildningarnas södra gräns, deras geognosi dock
svårligen kunde blifva nöjaktigt utredd, innan äfven den norra gränsen
blefve uppsökt och undersökt, hvartill icke funnes någon möjlighet annat
än på Spetsbergen, samt att på dessa, i det afgifna yttrandet än vidare
utvecklade grunder akademiens förenämnde två ledamöter tillstyrkte utverkande
för ifrågavarande ändamål af statsanslag till det enligt uppgjordt
och företedt kostnadsförslag angifna beloppet.
Med stöd af hvad sålunda förekommit och enär de för ändamålet
erforderliga medlen, hvilka behöfva disponeras redan under innevarande
år, torde — derest de varda af Riksdagen anvisade för år 1883 — kunna
af förhanden varande tillgångar förskjutas, anser jag mig böra tillstyrka,
det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för
år 1883 bevilja ett belopp af 5,500 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen
för att der anställa undersökningar enligt af akademien meddelad
plan; och torde dervid tillika böra föreskrifvas, att de vetenskapliga
samlingar, som af bemälde geologer kunna varda hemförda, skola tillhöra
staten samt enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, på förslag
af Vetenskapsakademien, mellan vederbörande institutioner fördelas.
De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln,
gjorda förskott, hvilka böra hos Riksdagen till ersättning anmälas, äro,
enligt Statskontorets i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp,
utgörande:
dels arfvoden till ledamöter i komitén för ordnande af undervisningen
för döfstumma och blinda................................................... kr. 860: —
Åttonde hufvudtiteln.
43
godtgörelse åt två ledamöter i komitén för särskilda
arbeten med insamlande och bearbetande af åtskilliga för
komitén behöfliga statistiska arbeten............................................. kr. 300: —
ersättning för bestridande af sekreteraregöromålen
inom komitén samt till renskrifning och gratifikationer åt
komiténs vaktmästare ....................................................................... » 935: 65
och dels till arrendatorn af Yexiö liospitalsgård förskjuten
ränta från den 14 Mars 1880 till samma dag 1881
å medel, som af Karlskrona—Vexiö jernvägsbolag erlagts
för exproprierad mark från nämnde liospitalsgård ............... » 348: 65.
Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott
å tillhopa 2,444 kronor 30 öre, ett till fullt krontal jemnadt belopp af
2,445 kronor måtte varda såsom extra anslag för år 1883 anvisadt.
Hvad föredragande Departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika
att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo:
Carl Tornérhielm.
1
Nionde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansårenden, Mllet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1882.
N Svarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit p)å föredragning
af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementscheBih.
till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1
2
Nionde hufvudtiteln.
fen statsrådet Themptander att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen
af
Nionde hufvudtiteln,
omfattande pensions- och indragningsstaten.
Hvad först angick
pensionsstaten,
förklarade departementschefen sig icke ega anledning föreslå någon förändring
i de å denna stat uppförda anslagens belopp.
Beträffande åter
indragningsstaten
erinrade departementschefen om Kongl. Maj:ts på nedannämnda departements
föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet tillhandakomna
protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen
af följande framställningar, nemligen
[1.] på justitiedepartementets föredragning: {se bil. 1 vid detta prof. pag. 1)
Pensionering att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som under förut
fångvården
sättning åt Riksdagens bifall till den af Kongl. Maj:t beslutade framafilare
mfl om fastställande af lönestat för vissa vid fångvården anstälde
jun a, em. fanjunkare^ underofficer are, vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar
och fånggevaldiger skulle tillkomma desse tjenstinnehafvare, må inträda vid
uppnadda 60 lefnads- och 30 tjenstår, derest löntagaren minst 20 år innehaft
ordinarie tjenst på fångvårdens stat;
Nionde hufvudtiteln.
3
på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta prot. pag. 4) [2.]
att åt registratorn i fångvårdsstyrelsen Gustaf von Post må å all-r^e^“"Jr"r,
manna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 2,800 kronor, attfångvårdssty
utgå från och med månaden näst efter den, då afsked varder honomrdsenp®''t v0’
beviljadt;
på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta prof. pag. 6) [3.]
att bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund Gustaf f^hntngåbeFredrik
August Pornander må uppföras å allmänna indragningsstaten till fäihafvaren
åtnjutande från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom j^^^nelund
beviljadt, af en pension af 800 kronor årligen; g.f.å.fot
nander.
på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof. pag. 8) [4.]
att underofficeren vid kronoarbetscorpsen Johan Otto Wahlström underofficeren
berättigas att från och med månaden näst efter den, då han erhåller af- vid kronoarsked
från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, ^o^wahuwsm.
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor;
på justitiedepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta pr ot. pag. 10) [5.J
att vaktqvinnan vid länsfängelset i Venersborg Carolina Eriksson må ?llf™n{öarn
erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller vid lämfänafsked,
å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 250
kronor; Eriksson.
på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prof. [6.]
nnn 19} Pension förf.
pag. i*) .. d_ regemenU.
att auditören vid lifregementets husarcorps Maths Svala Backström, shrifvaren vid
hvilken förut tillika tjenstgiort såsom regementsskrifvare vid samma corps, lifresementeis
må från och med månaden näst efter den, hvari han tran auditörstjensten auditören m.
afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningssta-E- Bäckström.
ten fyllnadspension till det belopp, som tillsammans med Bäckströms audi
törspension
från arméns pensionskassa, 450 kronor, motsvarar den för re -
4 Nionde liufvudtiteln.
gementsintendent bestämda pension af 2,240 kronor, eller således 1,790
kronor;
t7-J på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta mot.
Pension förf y^
d. regements- Jr^U *
skrifvaren vid att f. d. kaptenen vid Jemtlands fältjägarecorps, majoren i armén
häsTochfält- Edvard Theodor Fredrik Nordbeck, hvilken efter erhållet afsked från kapjägarecorpser,
tensbeställningen tjenstgjort såsom regementsskrifvare vid Jemtlands hästTZdlL:0^
fältjägarecorpser, må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension, motsvarande skilnaden
mellan den kaptenspension af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbär, och
den för kapten af första klassen eller regementsintendent numera bestämda
pension af 2,240 kronor, eller således 1,240 kronor årligen, att utgå från
och med månaden näst efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen;
-
E.Lundberger.
I8-J på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 8 vid detta prot.
Pension for o/T\
förste batal- Jr™9* &U)
jonsiäkaren a. att förste bataljonsläkaren vid Svea lifgarde Anders Erik Lundber
ger
må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension
ur arméns pensionskassa afgår från förste bataljonsläkaretjensten, för sin
återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten
till det belopp, som tillsammans med pensionen från nämnda pensionskassa,
450 kronor, motsvarar hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor, eller
således 1,350 kronor;
[9-J på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 9 vid detta prof.
Ää5i» *)
faren vid So- att förre regementskommissarien, numera förrådsförvaltaren vid SöderffZZtePA.
manlands regemente, f. d. majoren i armén Johan August von Feilitzen
von Feilitzen. må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension
utaf 600 kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den,
i hvilken han erhåller afsked från förrådsförvaltaretjensten, äfvensom att
medgifvas må, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra hinder
Nionde hufyudtiteln.
5
för von Feilitzen att uppbära den honom enligt kongl. brefvet den 9
februari 1858 tillkommande fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående
kaptenspension;
på landtförsvarsdepa/rtementets föredragning: (se bil. 10 vid detta prof. [10.]
paa. 26) Understöd åt
att till understöd åt f. d. landtvärnsman ma lör ar 1888 a all värnsmän.
inänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, under vilkor att understödsbeloppen
icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare;
på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 11 vid detta prot. [11.]
Paff- 2°) . „ . föreståndaren
att å allmänna indragnmgsstaten må anvisas 1,466 kronor 67 öre, för navigaatt
årligen utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan i tionsskoian i
Kalmar, kaptenlöjtnanten a flottans lndragnmgsstat Johannes Christoner chr. Limjn.
Livijn under lians återstående lifstid från och med månaden näst efter den,
i hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid nämnda skola varder
honom beviljadt;
på civildepartementets föredragning: (se bil. 12 vid detta pr ot. pag. 32) [12.]
att landskamreraren i Blekinge län Olof Rudolf Hammar må från Pension för
och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens ren o. k.
pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta Hammar.
från allmänna indragnmgsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att
detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 4,000 kronor,
eller 1,600 kronor årligen;
på civildepartementets föredragning: (se bil. 13 vid detta prof. pag. 36) [18.]
att häradsskrifvaren i Gotlands läns södra fögderi Carl Änders Pensum för
Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i hvilken han med ren c. A.
pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin Ljungholm,
återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragnmgsstaten fyllnadspension
till så stort belopp, att detta tillhopa med pensionen från sagda inrättning
utgör 2,500 kronor, eller 1,300 kronor årligen;
6
Nionde hufvudtitelu.
[14 — 15.] på civildepartementets föredragning: (se bil. 14 vid detta
^stations fn-** a^'' en hvar af följande vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjenste
ande»
g. f. män, nemligen stationsingeniören Gustaf Frithiof Waldenström, materialm.
aji.tjenste- förvaltaren Nils Fredrik Hedenskoug, nivellören Lars Theodor Fredrik
män vid sta- Nisbeth samt bokhållarne Olof Gustaf Hjelm, Robert Edvard Lycbou, GuJanndpr3
^^ Stolpe och Ådolf B curling inå från och med månaden näst efter
byggnader.
den, hvarunder han entledigas från anställning vid statens jernvägsbyggnader,
åtnjuta från allmänna indragningsstaten årlig pension under sin återstående
lifstid till belopp
Waldenström af............................................ kr. 4,000:—
Hedenskoug » ............................................. » 2,400:—
Nisbeth » ............................................. » 1,500:—
Hjelm » » 1,200:—
Lychou » ............................................. )> 1,200:—
Stolpe » » 1,200:—
och Beurling » ............................................. » 1,200:—;
Pension för samt att c^e^en för styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och för
generaidirek- styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, generaldirektören Carl
t0r<Beipr. ° ^ottreich. Beijer *) må förklaras berättigad att, då han ur statens tjenst
afgår, varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under
sin återstående lifstid af eu mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning
svarande pension af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från
och med månaden näst efter den, i hvilken entledigande varder honom
beviljadt;
[16.] Pa civildepartementets föredragning: (se bil. sjette hufvudtitelnpag. 31)
Pension för att åt byråchefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader Carl
bAr<GrlndinsoJ^X^i ^rail(Hnson och bokhållaren i samma styrelse Carl Emil Strömoch
bokhålla- berg, hvilkas befattningar icke ingå i den föreslagna organisationen af
strömbefg va§'' och vattenbyggnadsstyrelsen, må å allmänna indragningsstaten uppföras
årliga pensioner, för Grandinson till belopp af 3,300 kronor, att
jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning å 1,200 kronor, hvartill
han såsom kanslist i civildepartementet varder efter erlagda retroaktiva
*) Se bil. 14 pag. 42.
Nionde hufvudtiteln.
7
afgifter berättigad, utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
han från sistberörda befattning erhåller afsked, dock ej före ingången af
år 1883, samt för Strömberg till belopp af 2,500 kronor, att utgå från
och med år 1883; dock att, derest Grandinson och Strömberg framdeles
skulle erhålla anställning å rikets stat, pensionsbeloppen skola minskas
med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår
till samma eller högre belopp, upphöra att utgå;
på ecklesiastikdepartementets föredragning {se bil. 15 vid detta prat. [17—19.]
pag. 45) Pension Jäv
att förra lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm,^weidZlayn.
enkan Johanna Carolina Weidenhayn, född Lundgren, må från och med
innevarande år under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp af 575 kronor årligen;
att öfverläkaren vid Stockholms hospital för sinnessjuka Wilhelm Pension för
Ferdinand Öhrström*) må från och med månaden näst efter den, då af-h°maren^w.
sked från öfverläkarebefattningen jemte den dermed förenade extra ordi-F■ öhrström.
narie professorsbeställning i psykiatri vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp af 4,500 kronor; samt
att för sysslomannen vid Göteborgs hospital Sigfrid Emanuel Sjö- Pension för
berg**) må å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af^mlenT^E.
1,725 kronor, att till honom från och med månaden näst efter deh, då Sjöberg.
han erhåller afsked från hospitalets tjenst, under hans återstående lifstid
utgå.
Föredragande departementschefen anförde vidare: i-oa -i
»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning har kam- penSion för
marskrifvaren å kaminarkollegii gamla stat Lars Magnus Victor Örnberg, kammarshrifmed
bifogande af läkarebetyg, anhållit att varda Överflyttad på allmänna ''”vTönierg.
indragningsstaten med rätt att derifrån uppbära den lön af 1,600 kronor,
som, enligt kaminarkollegii gamla stat, åtföljt sökandens numera indragna
tjenstebefattning.
Ornberg, som är född den 17 september 1839 och den 24 februari
1860 inträdde i statens tjenst såsom e. o. kammarskrifvare i kammarkol
-
*) Se bil. 15 pag. 47.
**) Se bil. 15 pag. 49.
8
Nionde hufvudtiteln.
legium, utnämndes den 20 september 1872 till innehafvare af en ordinarie
kammarskrifvaretjenst i kollegii dåvarande första provinskontor, men har,
sedan kollegium med 1880 års ingång erhållit en förändrad organisation
och kammarskrifvaretjensterna dervid indragits, utan att lämplig anställning
i den nya organisationen kunnat Örnberg beredas, varit såsom öfvertalig
tjensteman uppförd å kollegii öfvergångsaflöningsstat. I sådan egenskap
har Örnberg af det för genomförande af kammarkollegii nya organisation
anvisade extra anslag uppburit ett belopp, som till en början,
enär Örnberg då hade inkomstgifvande sysselsättning på annat håll och
någon väsentligare tjenstgöring inom kollegium icke af honom påkallades,
kunnat inskränkas till endast 1,000 kronor för år. Sedan emellertid örnberg,
som redan under den tid, han bestridde kammarskrifvaretjenst, varit
sjuklig och af sådan anledning vid flere tillfällen åtnjutit ledighet, under
sistlidet år genom tilltagande sjuklighet blifvit otjenstbar, har först kammarkollegium
och derefter Eders Kongl. Maj:t, för en tid af ett år från
den 17 september samma år, beviljat Örnberg fullständig tjenstledighet,
i sammanhang hvarmed Örnberg genom nådigt beslut den 11 sistlidne
november berättigats att under ledigheten, enligt gällande författningar,
uppbära 3/4:delar af den å gamla staten honom tillkommande kammarskrifvarelön
med 1,200 kronor årligen.
Det vid Örnbergs omförmälda ansökning fogade, den 31 augusti 1881
af läkare på embetsed utfärdade betyg innehåller: att Örnberg redan för
15 år sedan lidit af sockersjuka, för 11 år sedan af ledvattensutgjutning
i knäna, för 7 år sedan och ännu af muskelrheumatism samt de sista 12
åren af stigande och nu i åtminstone 5 år höggradig blodbrist med deraf
följande ögonsvaghet och allmän afmattning; att Örnberg, som äfven har
benägenhet för nafvelbråck, befinner sig i ett sådant tillstånd af kraftlöshet,
att han ej kan underkasta sig någon nämnvärd själs- eller kroppsansträngning;
samt att, då Örnberg derjemte lider af djup nedstämdhet, som
ytterligare utestänger hoppet om tillfrisknande, och hans ohelsa under så
lång tid utvecklat sig samt sjukdomarne envist fortfarit och tilltagit, Örnberg
befinner sig i så betänkligt och oroande tillstånd, att han högst osannolikt
någonsin kan återfå sådana krafter, att han vidare kan egna sig åt
någon stadigvarande och trägen sysselsättning.
Kammarkollegium, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har
dervid anfört, att Örnberg, enligt den för honom utfärdade fullmakt, vore
skyldig att för åtnjutande af den honom i fullmakten tillförsäkrade lön
underkasta sig tillämpning af bestämmelserna i kongl. cirkuläret den 9
Nionde hufvudtiteln.
9
november 1860, och således äfven jemkning i sina tjensteåligganden, samt
att med afseende härå och då kollegium, som egde på bestämd eller obestämd
tid anställa amanuenser, kunde för dessa anordna aldeles enahanda
göromål som dem, hvarmed de vid kollega omreglering qvarstående kammarskrifvare
varit sysselsatte, Örnberg icke kunde ega något berättigadt
anspråk att i följd af kollega omreglering varda försatt å indragningsstat;
och då sökanden, född år 1839, lika litet vore på grund af sin ålder
dertill berättigad, samt det af honom företedda läkarebetyget, sådant detsamma
vore affattadt, enligt kollega åsigt, icke heller utgjorde tillräckligt
stöd för förordande af en sådan åtgärd, har kollegium funnit sig sakna
skäl att tillstyrka bifall till ansökningen.
Från detta yttrande var . dock eu ledamot skiljaktig och hemstälde,
under framhållande af Örnbergs sjuklighetstillstånd samt oanvändbarhet
och olämplighet för tjenstgöring i kollegium, att, då af det företedda läkarebetyget
åtminstone syntes kunna dragas den slutsats, att Örnberg, som
under sin ordinarie tjenstetid af omkring 9 år mer än halfva tiden eller
5 år 10 månader icke utöfvat någon verksamhet inom kollegium, för
framtiden ännu mindre blefve i stånd att derstädes göra något verkligt
gagn samt hans qvarstående under sådana förhållanden på kollegii stat
vore utan ändamål och endast komme att leda till nya ansökningar om
ledighet, som icke, vid företeende af läkarebetyg, kunde honom förvägras,
ansökningen måtte på det sätt bifallas, att ett belopp af 1,000 kronor
blefve å allmänna indragningsstaten uppfördt, att af Ornberg årligen åtnjutas
från och med månaden näst efter den, då han begärt och erhållit
afsked från sin tjenst i kollegium.
Sedan Örnberg derefter, med förklarande, att han åtnöjdes, derest en
sådan anordning vidtoges, som föreslagits af den från kollegii utlåtande
skiljaktige ledamoten, ytterligare ingifvit och åberopat ett nytt den 5
november 1881 för honom utfärdadt läkarebetyg, enligt hvilket lian dåmera
befunnits lida jemväl af en såsom följd af sockersjuka stundom
uppträdande sjukdom »oxaluri», hvilken yttrade sig, bland annat, i stor
matthet och förslappning samt hypokondri, har jemväl statskontoret i
ärendet inkommit med infordradt utlåtande, deruti detta embetsverk, hufvudsakligen
instämmande med reservanten i kammarkollegium, anfört, att,
då genom läkarebetyg vore styrkt, att Örnberg, efter långvarig och tilltagande
sjuklighet, befunne sig »i så betänkligt och oroande tillstånd, att
han högst osannolikt någonsin kunde återfå sådana krafter, att han vidare
kunde egna sig åt någon stadigvarande och trägen sysselsättning»; då det
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 2
10
Nionde hufvudtiteln.
följaktligen måste antagas, att örnberg icke komme att i tjenstgöring åter
inträda, utan att honom, på förnyade ansökningar, måste beviljas tjenstledighet,
hvarunder han, enligt författningarna, vore berättigad att af kammarskrifvarelönen,
1,600 kronor, uppbära tre fjerdedelar eller 1,200 kronor,
samt då Örnberg förklarat sig nöjd med ett till 1,000 kronor årligen
nedsatt belopp, om ständig tjenstledighet honom beviljades, statskontoret
funne giltiga skäl vara för handen till sökandens öfverflyttning å allmänna
indragningsstaten med rätt till uppbärande derifrån af sistnämnda belopp,
dock att, emedan innehållet af läkarens betyg icke helt och hållet uteslöte
möjligheten, att Örnberg åter kunde blifva i mer eller mindre mån tjenstbar,
vid berörda förmån borde fästas det vilkor, att, i händelse Örnberg efter
öfverflyttningen blefve befordrad till annan tjenst å rikets stat, han skulle
vara pligtig att i allo frånträda lönen på indragningsstat, derest denna
understege eller vore lika med den nya lönen, samt att å den förra vidkännas
motsvarande afdrag, i den mån den öfverstege den nya lönen.
Da den vitsordade beskaffenheten och långvarigheten af Örnbergs
sjukdomstillstånd utesluter sannolikheten för hans återställande, och, äfven
om Örnberg framdeles skulle blifva i större eller mindre grad tjenstbar,
kammarkollegium, enligt hvad handlingarne utmärka, icke torde af hans
tjenstgöring kunna hemta något afsevärdt gagn, anser jag mig, med fästadt
afseende äfven å den besparing för statsverket, som vinnes genom den af
statskontorer förordade åtgärden, böra hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
i öfverensstämmelse med statskontorets tillstyrkande täcktes föreslå Riksdagen:
att
kammarskrifvaren Örnberg må å allmänna indragningsstaten
öfverflyttas med rätt att derifrån uppbära ett belopp af 1,000 kronor
årligen, dock att, derest örnberg framdeles skulle vinna befordran till
annan tjenst a rikets stat, det a indragningsstaten för honom uppförda
anslag skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen,
eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.
[21.] Det torde vidare tillåtas mig att påkalla Eders Kongl. Maj:ts upp
jägmåstZeng.
märksamhet för en af jägmästaren i Östersunds revir Georg''Edvard
e. Brandberg. Brandberg gjord underdånig ansökning att varda på allmänna indragningsstaten
Överflyttad.
Nionde hufvudtiteln.
11
Brandberg, hvilken under flere år såsom blind och lam åtnjutit
tjenstledighet, har, med åberopande häraf samt under förmälan, att han
saknade all enskild tillgång, anhållit att för sin återstående lifstid få från
allmänna indragningsstaten uppbära samtliga de löneförmåner, som tillhöra
hans nuvarande befattning.
Af ansökningen bifogade och sedermera ingifna handlingar inhemtas,
att Brandberg, som är född den 13 november 1823, efter att hafva år
1847 aflagt utgångsexamen vid skogsinstitutet och under flere år förvaltat,
uppmätt och indelat bruks- och allmänningsskogar, den 12 mars 1855
blifvit förordnad att under en kortare tid förestå jägmästaretjensten i
Stockholms län, hvarefter han samma år antagits till extra öfverjägare i
samma län; att Brandberg år 1856 konstituerats till öfverjägare i Vesterbottens
län, år 1859 till jägmästare i Jemtlands län och den 30 december
1876 erhållit förordnande å sin nu innehafvande befattning; att han såsom
jägmästare i fjerde eller högsta lönegraden, oberäknadt resepenningar, åtnjuter
i aflöning 3,000 kronor, deraf han under tjenstledigheten uppbär
sjelfva lönen, 2,250 kronor, men är skyldig att till vikarien afstå den
del, som har natur af tjenstgöringspenningar, eller 750 kronor; att Brandberg,
enligt läkares på embetsed afgifna intyg, är obotligt blind å båda
ögonen och lam i båda benen.
Öfver den underdåniga ansökningen hafva yttranden inhemtats från så
väl statskontoret som skogsstyrelsen, af hvilka det förra embetsverket anfört,
att, då Brandberg icke hunnit den lefnads- och tjensteålder, som författningsenligt
utgjorde vilkor för civile embets- och tjenstemäns rätt att vid
afskedstagande undfå pension å allmänna indragningsstaten, hvilken rätt
numera tillkomme jemväl skogsstyrelsens samt skogsstatens embets- och
tjensteman, statskontoret icke funne sig kunna tillstyrka bifall till ansökningen
i hela dess utsträckning; men enär, enligt läkares intyg, Brandberg
till följd af blindhet och förlamning vore för all framtid oförmögen att
sin tjenst bestrida, samt, på sätt skogsstyrelsen erinrat, förvaltningen af
det till Brandbergs jägmästare tjenst hörande revir måste lida synnerligt
men, om han, ehuru på grund af sjukdom ständigt tjenstfri, nödgades till
upphunnen pensionsålder qvarstå vid tjensten och denna under tiden skulle
uppehållas genom en otillräckligt lönad vikarie, har statskontoret, med
åberopande jemväl af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag meddelade
förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller sinnessvag tjensteman
skiljande från ordinarie beställning i rikets tjenst, hemstält, att nådig
proposition måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande af rättighet för
12
Nionde hufvudtiteln.
Brandberg att, oaktadt han icke uppnått föreskrifven lefnads- och tjenstealder,
efter erhållet afsked från jägmästare^ensten under sin återstående
lifstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta en emot hans nuvarande lön
svarande pension af 2,250 kronor årligen; i hvilken hemställan äfven
skogsstyrelsen förenat sig.
Da olägenheterna af Brandbergs qvarstående i tjenst under närvarande
förhållanden synas mig uppenbara, och, enligt läkarebetyg, all möjlighet
saknas för hans framtida återställande till tjenstbarhet, tillstyrker jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med de hörda
myndigheternas hemställan, täcktes föreslå Riksdagen:
att jägmästaren Brandberg må förklaras berättigad att, utan hinder
deraf att han icke uppnått för pensions erhållande stadgad lefnads- och
tjensteålder, från och med månaden näst efter den, under hvilken afsked
från jägmästarebefattningen varder honom beviljadt, under sin återstående
lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära en emot hans nuvarande
lön svarande pension af 2,250 kronor årligen.
[22.] Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å spanmål
Krattning för^ g,ren ] 87 9—1881 utgjort i medeltal 2 kronor 24 öre för kubikfoten,
/»•»er isående motsvarande 14 kronor 13 öre för tunnan eller 3 kronor 63 öre utöfver
spanmni. det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—41
års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom jemlikt då
stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering tillträdt lön
med derunder beräknad spanmål, är försäkrad, böra af Riksdagen bestämmas
till utgående från allmänna indragningsstaten efter nämnda prisskilnad,
3 kronor 63 öre för tunnan; och kommer sålunda den ersättning, som
utgår för den ende återstående löntagaren, hvilken eger rätt till dylik
förhöjning för en lönespanmål af 15 tunnor, att utgöra 54 kronor 45 öre.
deBe^ordinarie ^ det förslag, Eders Kongl. Maj:t, på justitiedepartementets föredrag
ansiagen
å ni- ning beslutit framställa i afseende å pensionering af en del af den till
°ndetiteilmd"fångvården hörande personal icke lärer behöfva för närvarande föranleda
någon ökning i det å allmänna indragningsstaten uppförda förslagsanslag,
och summan af de nya anvisningar å detta anslag, som eljest dels enligt
Nionde hufvudtiteln.
13
Eders Kongl. Maj:ts redan fattade, här omförmälda beslut, och dels på
grund af nu utaf mig framstälda förslag skulle komma att hos Riksdagen
äskas, icke är större, än att en mosvarande minskning i anslaget kan
antagas uppstå genom äldre pensionstagares afgång, anser jag mig, med
afseende jemväl derå, att en reglering af det nämnda anslaget egt rum
så nyss som vid nästlidet års riksdag, icke böra ifrågasätta någon ändring
i det belopp, hvartill anslaget är i nu gällande riksstat beräknadt, och
torde således de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln få såsom för
närvarande upptagas:
anslaget för pensionsstaten till ................................................... 1,286,022: —
» » allmänna indragningsstaten till ........................... 1,143,978: —
tillsammans kronor 2,430,000
Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel bör vid statsverks- [23.]
propositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts den 30 december Kreditiv för
1881 på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 16 vid detta
prat. pag. 51) fattade beslut att af Riksdagen äska, pensionskassa.
så väl att å extra stat för år 1883 må anvisas ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu fastställa pensionsbelopp, mot skyldighet för
pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till
fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för
sådana pensioners utgående,
som ock att hvad af de till pensioneringen under år 1882 anslagna medel
kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.
Hvad departementschefen sålunda rörande nionde hufvudtiteln anfört och
hemstält biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen
i nåder gilladt och godkändt; och behagade Hans Maj:t Konungen,
på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu anmälda, för statsregleringen
erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.
Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
Ex protocollo:
A. L. Fris.
3
Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
1
Utdrag af protokollet öfver fustitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven, ■
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Thempt ander,
Departementschefen, statsrådet von Steyern anförde:
»Derest den i sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna Pensionering
under riksstatens andra hufvudtitel beslutade nådiga framställning till få™Xden
Riksdagen, angående fastställande af lönestat för vissa vid fångvården an- anstaide >»-stälde tjensteman och betjente, af Riksdagen godkännes, blifver deraf på iunhare m- A
grund af Riksdagens år 1877 fattade beslut en följd, att samtlige de
bland nämnde tjenstinnehafvare, som fått sin aflöning fördelad i lön och
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1
2 Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
tjenstgöringspenningar, nemligen 5 fanjunkare, 30 underofficerare, 17 vaktmästare,
16 förste konstaplar och 350 konstaplar, erhålla rätt till pension
å allmänna^ indragningsstaten till lönens hela belopp. Enahanda rätt
torde för fånggevaldigerna, hvilkas lön skulle bestämmas till 500 kronor,
utan tjenstgöringspenningar, följa af 1875 års Riksdags beslut, att fångvårdens
a ordinarie stat uppförde embets- och tjensteman samt betjente
skola erhålla pension å allmänna indragningsstaten enligt de i sådant hänseende
för civile tjensteman i allmänhet gällande grunder. Till dessa grunder
hör att, da lönen ej öfverstiger 3,000 kronor, pensionen utgår med
lönens hela belopp.
Pensionsåldern bestämdes af 1877 års Riksdag till 65 lefnads- och
minst 35 tjenstear, der ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller
blefve meddelade. Enligt de äldre, på fånggevaldigerna tillämpliga reglerna.
fordras för rätt till pension 70 lefnads- och 30 tjensteår, eller, derest
sjuklighet. eller^ försvagadt helsotillstånd kunde styrkas, 65 lefnads- och
vid pass 40 tjensteår. Redan i den underdåniga framställning fångvårdsstyrelsen
gjorde före 1862 års Riksdag angående pensionering af fångvårdens
personal och som föranledde ett förslag från Kongl. Maj:ts sida till
Riksdagen, vitsordade fångvårdsstyrelsen, på grund af då vunnen erfarenhet,
att, enär de åligganden, som tillhörde större delen af fångvårdsanstalternas
tjenstebefattningar, vore af särdeles mödosam och svår samt kroppsoch
själskrafter hastigt medtagande beskaffenhet, innehafvarne af dessa befattningar
icke med den ständiga vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordrades,
kunde medium fenster fortfara till 65 års ålder, hvarför fångvårdsstyrelsen
och pa dess tillstyrkan Kongl. Maj:t föreslog pensionsrätter inträdande
vid 60 lefnadsår. Visserligen förföll detta förslag i följd deraf
att hela pensionsfrågan af Riksdagen uppsköts, men då nu denna af Eders
Kongl. Maj:t ånyo upptages, har jag ej ansett mig kunna underlåta att
fästa uppmärksamheten vid fångvårdsstyrelsens ifrågavarande, såsom mig
synes, väl grundade framställning. Nedsättning af pensionsåldern, der sådan
af särskilda förhallanden pakallats, har ock sedan nämnde tid i flere fall
af Riksdagen beviljats, exempelvis för gymnastiklärare och provinsialläkare.
Derest 60 lefnadsår skulle berättiga till pension, fordras en motsvarande
nedsättning i tjensteåldern till 30 år, helst fångvårdsbetjeningen ej plägar
och ej heller bör antagas vid allt för tidig ålder. Deremot borde det,
till förekommande af missbruk, stadgas, att den, som vill göra anspråk på
rätt till pension, skall hafva under ett visst antal år, förslagsvis 20, innehaft
någon af de på fångvårdens ordinarie stat uppförda tjenster.
Nionde hufyudtiteln: bil. 1.
8
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att den pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som under förutsättning
af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning om fastställande
af lönestat för vissa vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare,
vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar och fånggevaldiger skulle tillkomma
dessa tjenstinnehafvare, må inträda vid uppnådda 60 lefnads- och
BO tjensteår, derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på
fångvårdens stat.
Jag torde ej behöfva erinra derom, att detta förslag ej afser att
rubba Riksdagens vid särskilda tillfällen, senast 1863, gjorda medgifvande,
att tjensteman och betjente vid fångvården, som genom våld af fångar blifvit
till helsa och lemmar så skadade, att de icke vidare kunna sin tjenst
bestrida, skola, oberoende af ålder och tjenstetid, bibehållas vid sin aflöning».
Denna af statsrådets öfrige ledamöter understödda .
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
Och skulle utdrag af detta protokoll meddelas
finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Tli. Wilh. Malm.
i
4
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Riciiert och
Themptander.
Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:
Pension för Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 28 nästlidne må
registratorn
r • . ^
fångvårdssty- nåd, hvarmedelst öiverlemnats en åt registratorn i styrelsen Gustaf von .
reUenpo8t 1 underdånighet gjord ansökan, att, enär han under senare åren lidit
af ögonsjukdom, hvilken, enligt ett af medicine doktorn Anton Bergh
den 21 i samma månad utfärdadt, vid ansökningen fogadt intyg, vore
obotlig och gjorde honom alldeles oförmögen att vidare bestrida sina
tjensteåligganden, Kongl. Maj:t täcktes bereda honom, som icke egde en
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 2. 5
skilda tillgångar, pension å allmänna indragningsstaten^ till belopp motsvarande
registratorslönen i fångvårdsstyrelsen jemte alderstillägg eller
2,800 kronor; och har fångvårdsstyrelsen för egen del anfört:
att von Post, hvilken vore född den 29 januari 1825, den 22 juni
1850 inträdt i statens tjenst och den 25 oktober 1865 blifvit till registrator
hos styrelsen befordrad,
att de för registratorsbefattningen bestämda löneförmåner utgjordes
af: lön 1,800 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, ålderstillägg 500
kronor efter fem och ytterligare 500 kronor efter tio års tjenstgöring,
att von Post, som allt sedan den 28 juni 1875 på grund af sjukdom
haft sig fortfarande tjenstledighet beviljad, under denna tid uppburit och
allt framgent vid fortfarande sjukdomsförfall jemlikt kongl. kungörelsen
den 1 juni 1877 skulle vara berättigad att uppbära samtliga löneförmånerna
vid tjensten med undantag af tjenstgöringspenningarne, samt
att fångvårdsstyrelsen desto hellre till ansökningen tillstyrkte bifall,
som det icke kunde vara lämpligt eller till båtnad för tjenstens behöriga
bestridande, att densamma än vidare skulle komma att för obestämd tid
förrättas af vikarie.
Departementschefen anförde härvid:
»Då enligt läkares intyg den sjukdom, som hindrar von Post att förrätta
sin tjenst, är obotlig, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten bevilja honom en årlig
pension af 2,800 kronor, att utgå från och med månaden näst efter
den, då afsked varder honom beviljadt.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält och deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och
skulle utdrag af detta protokoll till finansdepartementet
expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Th. Wilh. Mahn.
6
Nionde hufvudtiteln: bil. 3.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Thempt änder.
Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 7 sistlidne oktober,
fäihafvaren hvarmedelst till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af Konungens befallnings8f/rrlf-''hafvande
1 Göteborgs och Bohus län till styrelsen insänd och förordad
sund G. F. ansökning af bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund GuA.
Fomander. gtaf Fredrik August Fomander att, enär han nu vid uppnådda 67 års
ålder saknade krafter att förrätta bevakningsbefälhafvarebefattningen vid
nämnda häkte, honom måtte vid afskedstagandet beredas en mot hans nuvarande
lön 1,000 kronor svarande pension.
Nionde liufvudtiteln: bil. 3.
7
Departementschefen anförde härvid:
»Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas, att sökanden, som är
född den 11 juni 1814 och sedan år 1832, då han antogs till furir vid
Kronobergs regemente, varit anstäld vid samma regemente till våren år
1855, då han på begäran undfått afsked ur krigstjensten, den 9 september
1866 blifvit anstäld såsom fanjunkare vid straffängelsets i Karlskrona inre
bevakning samt den 27 september 1872 erhållit styrelsens förordnande
såsom bevakningsbefälhafvare vid kronohäktet i Svanesund, hvilken befattning
han ännu innehar; att han enligt Konungens befallningshafvandes
vitsord med nit, ordning och skicklighet fullgjort sina åligganden samt
att han, hvilken sistlidne sommar åtnjutit tjenstledighet för vårdande af
sin brutna helsa, fortfarande är lidande af hjernanemi och allmän svaghet
jemte nedsatt hörselförmåga; och har fångvårdsstyrelsen underdånigst hemstält,
det Ivongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom, att
Fornander måtte komma i åtnjutande af en årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af åtta hundra kronor, hvilket belopp ungefärligen
motsvarade hvad honom skulle tillkomma, derest fortfarande
tjenstledighet på grund af sjukdom blefve honom beviljad.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Fornander, hvars befattning icke är
upptagen på den af Riksdagen faststälda stat för vissa fångvårdstjenstemän,
måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från
och med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, af
en pension till belopp af 800 kronor årligen.»
1 denna hemställan instämde statsrådets öfrige ledamöter;
och täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält; skolande utdrag af
detta protokoll till finansdepartementet expedieras, för
behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo
TJi. Wilh. Malm.
8
Nionde hufvudtiteln: bil. 4.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, Mllet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1882.
N ärvar ande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyeen,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Riciiert och
Themptander.
Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:
Pension för Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 30 september 1881,
TiJ ™«nolr- hvarmedelst öfverlemnats en af direktören vid kronoarbetsstationen å Tjurkö
betscorpsen j. till styrelsen insänd och förordad ansökning af underofficeren vid krono’
arbetscorpsen Johan Otto Wahlström att blifva tilldelad pension å allmänna
indragningsstaten.
Departementschefen anförde härvid:
Nionde hufvudtiteln: bil. 4.
9
»Af de vid ansökningen fogade betyg inhemtas, att Wahlström, hvilken
är född den 26 oktober 1817 samt, sedan han år 1843 blifvit antagen
såsom volontär och derefter tjenstgjort dels vid Skaraborgs regemente
och dels vid Hallands infanteribataljon, den 1 oktober 1854 blifvit antagen
till underofficer vid kronoarbetscorpsen på Karlsborg, att han år 1872
kommenderats att i nämnde egenskap åtfölja corpsen till Tjurkö, der han
sedermera oafbrutet tjenstgjort och ännu är tjenstgörande, att han i berörda
tjenstgöring städse väl sig förhållit samt att han, till följd af ålder
och dermed aftagande krafter, icke längre i sin ifrågavarande befattning
är fullt tjenstbar; och har med afseende härå fångvårdsstyrelsen, jemte
anmälan, att Wahlströms lön, deruti inberäknade två ålderst il lägg, uppginge
till 800 kronor jemte beklädnadsbidrag SO kronor eller tillsammans
880 kronor, underdånigst hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Wahlström
till erhållande af en årlig pension å allmänna indragningsstaten af
sexhundra kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, då han
undfinge afsked.
På grund af hvad sålunda förekommit och under erinran, att, om
Riksdagen bifaller Eders Kongl. Maj:ts denna dag beslutade framställning
om pensionsrätt å allmänna indragningsstaten för vissa af fångvårdsstatens
betjente, sådan rätt för Wahlström dock icke deraf blir en följd, enär
hans lön ej uppförts å den stat, hvarå Riksdagens fastställelse begärts,
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att Wahlström
måtte berättigas att från och med månaden näst efter den, då han
erhåller afsked från underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å
Tjurkö, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid uppbära
en årlig pension af sexhundra kronor;»
I hvilken hemställan statsrådets öfrige ledamöter instämde.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att utdrag
af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Th. Wilh, Mahn.
Bill. till Rikad. Prof. 1881, 1 Sami. 1 Afä.
o
10
Nionde hufvudtiteln: bil. 5.
Pension för
vaJetqvinnan
vid länsfängelset
i Venersborg
C.
EriJcsson.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den
9 januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Themptander.
Departementschefen, statsrådet von Steyern anmälde i underdånighet:
Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 1 sistlidne juli, hvarmedelst
till Kongl. Maj:t öfverlemnats en af vaktqvinnan vid länsfängelset
i Venersborg, Carolina Eriksson gjord ansökning om pension vid afskedstagandet,
utvisande de vid ansökningen fogade betyg, att Eriksson, som är
född år 1810 och sedan den 28 oktober 1854 varit anstäld såsom vakt
-
Nionde liufvudtiteln: bil. 5.
11
qvinna vid nämnde fängelse, med nit och pålitlighet fullgjort sina tjensteåligganden
samt att hon på grund af hög ålder .och allmän sjuklighet är
oförmögen att sköta sin tjenst vid fängelset; och har på grund häraf
fångvårdsstyrelsen — med tillkännagifvande, att Eriksson i egenskap af
vaktqvinna skulle, derest hon varit i tjenstgöring, enligt stat egt att uppbära,
förutom särskild gratifikation, i lön 850 kronor, beklädnadshidrag
40 kronor och två ålderstillägg 100 kronor årligen, men att Eriksson, som
i anseende till sjukdom alltsedan augusti månad 1879 varit tjenstledig,
åtnjutit endast tre fjerdedelar af förenämnda inkomster för den tid ledigheten
varat öfver två månader — underdånigst hemstält, att Ivongl Maj:t
täcktes hos Riksdagen föreslå Eriksson till erhållande å allmänna indragningsstaten
af en årlig pension å 300 kronor att utgå från och med månaden
näst efter den, då hon undfinge afsked.
Departementschefen yttrade härvid:
»Lika med fångvårdsstyrelsen tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta framställning om rätt för Carolina
Eriksson att från och med månaden näst efter den, då hon erhåller
afsked, å indragningsstaten uppbära årlig pension, hvilken jag dock vid
jemförelse med de pensioner, som i öfrigt ifrågasatts för fångvårdsbetjeningen,
finner mig icke kunna föreslå till högre belopp än 250 kronor.»
Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande departementschefen
sålunda tillstyrkt,
och täcktes Hans Maj:t Konungen dertill lemna
nådigt bifall; skolande utdrag af detta protokoll meddelas
finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Th. Wilh. Malm.
12
Nionde lmfvndtiteln: bil. 6,
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj-.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hociischild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Pension för f.
d. regementsskrifvaren
M.
E. Bäckström.
Departementschefen föredrog härefter:
En af auditören vid lifregementets husarcorps Maths Evald Bäckström
till Kongl. Maj:t stäld samt af vederbörande militärbefäl öfverlemnad skrift,
hvari Bäckström, — under förmälan, att han enligt förordnande bestridt
regementsskrifvaretjensten vid nämnda corps från den 26 december 1867
till dess tjensten den 1 oktober 1880 indrogs, men icke kunnat erhålla
fullmakt a densamma af den anledning, att tjenstens förre innehafvare,
hvilken rymt och efterlemnat balans, ansetts först efter balansens utred
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
13
ning kunna från tjensten skiljas, och det under tiden blifvit genom kongl.
brefvet den 4 juni 1868 bestämdt, att regementsskrifvarebefattningarnä
derefter skulle tillsättas endast medelst förordnande, — i underdånighet
anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning
antingen derom, att Bäckström måtte, i likhet med de före den 4 juni
1868 tillsatte regementsskrifvarne, undfå pension, motsvarande de löneförmåner
jemte provisioner, tillsammans 4,582 kronor 64 öre, som han
för år 1877 åtnjutit, eller ock, derest Kongl. Maj:t ansåge denna anhållan
ej kunna bifallas, derom, att Bäckström måtte beviljas pension till ordinarie
lönens belopp, omkring 3,000 kronor, eller åtminstone 80 procent deraf.
Uti afgifvet yttrande häröfver hade sekundchefen för lifregementets
husarcorps, med vitsordande, att Bäckström allt sedan den 26 december
1867 oafbrutet och oförvitligt skött regementsskrifvaretjensten och endast
till följd af omförmälda formella skäl''icke kunnat å tjensten erhålla
fullmakt, tillstyrkt bifall till Bäckströms alternativt gjorda framställning
om pension till belopp motsvarande den ordinarie lönen eller åtminstone
80 procent deraf, till stöd hvarför sekundchefen vidare anfört, bland annat,
att då i kongl. brefvet den 1 april 1848, som gälde när Bäckström
erhöll auditörstjensten, blifvit förordnadt, att sistnämnda tjenst skulle vid
första inträffande ledighet förenas med regementsskrifvaretjensten, Bäckström
på grund häraf vid regementsskrifvarebefattningens öfvertagande,
under förutsättning att erhålla tjensten, och till åtlydnad af föreskriften
i nämnda kongl. bref, lemnat alla de andra befattningar och enskilda
uppdrag han innehaft, för att odeladt egna sig åt corpsens angelägenheter;
äfvensom sekundchefen upplyst, att Bäckström, hvilken numera, enligt
ansökningshandlingarne bifogadt läkarebetyg, lider af s. k. skrifvaresjuka,
af denna orsak ej kunnat föreslås till erhållande, efter regementsskrifvaretjenstens
indragning, af den i stället inrättade regementsintendentsbefattningen
vid corpsen.
Arméförvaltningen, som jemväl afgifvit underdånigt utlåtande, hade
hufvudsakligen på enahanda skäl och då Bäckström numera till följd af
regementsskrifvaretjenstens indragning och den skrifvaresjuka, han ådragit
sig, befunne sig jemte familj i bekymmersam ekonomisk ställning utan
förmåga att i mera nämnvärd mån bereda sig inkomster utöfver den
otillräckliga auditörslönen, som, inberäknadt tjenstgöringspenningar och
dagaflöning, uppginge till 1,420 kronor, ansett det vara af billighet påkalladt,
att Bäckström åtminstone i någon mån bereddes ersättning för
den oförvållade förlust af inkomst, han genom regementsskrifvaretjenstens
14
Nionde liufvudtitelu: bil. 6.
indragning måst vidkännas, hvarför arméförvaltningen hemstält, det Kongl.
Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå, att ett belopp af 2,400 kronor, motsvarande
i rundt tal 80 procent af regementsskrifvarelönen, blefve anvisadt
såsom pension åt Bäckström, att utgå från den 1 oktober 1880, då han
frånträdde regementsskrifvarebefattningen.
Då Bäckström redan den 26 december 1867 blifvit antagen att bestrida
regementsskrifvarebefattningen, ehuru, i anseende till den tid, som
åtgått för utredning af den efter hans företrädare uppkomna balans, han
ej kunnat till tjensten utnämnas innan genom nådigt beslut den 4 juni
1868 föreskrift meddelats derom, att regementsskrifvaretjensterna derefter
skulle tillsättas endast medelst förordnande på obestämd tid;
då Bäckström, enligt hvad sekundchefsembetet vitsordat, allt ifrån berörde
den 26 december 1867 oafbrutet och oförvitligt skött regementsskrifvaretjensten
ända till dess han den 1 oktober 1880 d"följd af tjenstens
indragning nödgats frånträda densamma;
då, med anledning af föreskriften i kongl. brefvet den 1 april 1848
om auditörs- och regementsskrifvarebefattningarnas förenande, Bäckström
vid regementsskrifvareförordnandets emottagande haft skäligt anledning
antaga, det lian, så länge han behörigen fullgjorde sina tjensteåligganden,
skulle blifva vid regementsskrifvaretjensten bibehållen och i följd häraf
afsagt sig åtskilliga med ej obetydlig inkomst förenade befattningar och
enskilda uppdrag för att kunna egna sin tid och sina krafter uteslutande
åt kronans tjenst;
då vidare Bäckström härunder ådragit sig s. k. skrifvaresjuka, hvilken
omständighet föranledt, att han gått i mistning af den nyinrättade
regementsintendentstjensten, och äfven utgjorde hinder för honom att till
sin och sin familjs bergning erhålla annan med skrifgöromål förenad
befattning;
och då vid nu anförda förhållanden billigheten syntes kräfva, att
Bäckström åtminstone i någon mån bereddes ersättning för den förlust,
han lidit genom regementsskrifvaretjenstens indragning, j på samma gång
tillfälle kunde lemnas Bäckström att afgå från auditörstjensten, den han
numera endast genom anlitande af skrifbiträde utaf annan person, till
hvilken han måste afstå eu del af den ringa auditörsaflöningen, förmådde
Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
15
sköta, men dock af ekonomiska skäl eljest nödgades behålla, enär han vid
afsked från samma tjenst vore berättigad till endast 450 kronor pension
ur arméns pensionskassa; tillstyrkte statsrådet, det Kongl. Maj:t täcktes
föreslå nästsammanträdande Riksdag, väl icke att medgifva fläckström
samma förmån, som de före den 4 juni 1868 utnämnde regeinentsskrifvare
af Riksdagen beviljats, eller att i pension å allmänna indragningsstaten
uppbära hvad som motsvarade samtliga de med regementsskrifvaretjensten
förenade inkomster, hvilket för Bäckström skulle uppgått till sammanlagdt
omkring 4,500 kronor, men att Bäckström finge från och med manaden
näst efter den, hvari han från auditörstjensten afginge, under sin återstående
lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till
det belopp, som tillsammans med pensionen från arméns pensionskassa
motsvarade den för regementsintendent bestämda pension af 2,240 kronor,
eller således 1,790 kronor.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att
utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslag
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel. /
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
16
Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
ThEMPT ANDER.
Departementschefen föredrog härefter:
Pension för Fn af majoren i armén, £ d. kaptenen vid Jemtlands fältjägarecorps
Edvard Theodor Fredrik Nordbeck till Kongl. Maj:t stäld och af generaljoren
e. t. jvpefaJhafvaren i öde militärdistriktet med förord öfverleinnad ansökan,
Noidbeck. c-jeru^ Jordbeck andragit:
Nionde hufyudtiteln: bil. 7.
17
att han år 1867 begärt och erhållit afsked från kaptensbeställningen
vid Jeintlands fältjägarecorps för att söka den då lediga regementsskrifvarebefattningen
vid Jemtlands häst- och fältjägarecorpser, till hvilken
befattning han erhållit löfte om förord;
att ansökan till regemerytsskrifvaretjensten också blifvit i april 1868
inskickad till arméförvaltningen, men att, enär ärendet ännu icke varit
afgjordt, då Kongl. Majtts nådiga bref den 4 juni 1868 utkom med föreskrift,
att regexnentsskrifvaretjensterna derefter skulle endast medelst förordnande
på obestämd tid tillsättas, Nordbeck allenast erhållit förordnande
att tills vidare bestrida regementsskrifvaretjensten;
och att Nordbeck derefter uppehållit regementsskrifvaretjensten vid
corpserna ända till den 15 oktober 1880, då, i enlighet med Kongl. Maj:ts
nådiga förordning den 9 april samma år, regementsintendent förordnats att
öfvertaga de tjensteåligganden, som förut tillkommit regementsskrifvaren;
anhållande nu Nordbeck, att, då endast en oförutsedd, af hans åtgörande
oberoende tillfällighet föranledt, att han icke blifvit utnämnd till
regementsskrifvare på ordinarie stat, samt han, såsom endast tillförordnad,
icke vore lagligen berättigad att, i likhet med de regementsskrifvare, som
erhållit fullmakter, blifva Överflyttad på indragningsstat, och sålunda, efter
så många års ytterligare arbete i kronans tjenst, icke hade att för sitt och
sin familjs underhåll påräkna större inkomst än den honom vid afskedstagandet
från kaptensbeställningen tillerkända pension af 1,000 kronor,
Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva, att han, i likhet med de regementsskrifvare,
som erhållit fullmakt, måtte få öfverflyttas på indragningsstat
med åtnjutande af de löneförmåner, som voro förenade med regementsskrifvaretjensten
den tid, densamma indrogs, eller ock, för den händelse
denna hans underdåniga framställning icke kunde vinna nådigt bifall, det
Kongl. Maj:t, — med afseende derå, att Nordbeck såsom tjenstförrättande
regementsskrifvare nästan oafbrutet från den tid, han afgått från sin kaptens-
och kompanichefsbeställning och till den 15 oktober 1880 tjenstgjort
med åligganden, som, hvad arbete och ansvar beträffade, varit fullt
jemförliga med dem, hvilka nu tillkomme regementsintendent, samt att
han vid afskedandet uppnått 64 års ålder, och således innehade den tjensteoch
lefnadsålder, som ej allenast fullt berättigade kompanichef utan äfven
regementsintendent till pension af 2,240 kronor, — täcktes i nåder medgifva
honom att på indragningsstat få för sin återstående lifstid tillgodonjuta
så stor tillökning i hans nu innehafvande pension å 1,000 kronor,
Bill. till Biksd. Prof. 1882. 1. Sami. 1 Afd. 3
18
Nionde liufvudtiteln: bil. 7.
att Nordbeck erhölle hvad som motsvarade en kompanichefs eller regementsintendents
pension efter nu gällande pensionsstat.
Arméförvaltningen, som i afgifvet underdånigt utlåtande upplyst, att
det af majoren Nordbeck i ansökningen omförmälda dröjsmål med ifrågakomna
regementsskrifvaretjensts tillsättande vållats deraf, att handlingarne
i befordringsärendet varit ofullständiga och måst kompletteras, hade i öfrigt
hufvudsakligen anfört, att rigtigheten af Nordbecks uppgift, att han
begärt afsked från kaptensbeställningen på grund af förhoppning att, i
anseende till gifvet löfte om förord, komma i åtanke vid återbesättandet
af regementsskrifvaretjensten, vunne bekräftelse deraf, att Nordbeck sedermera
af vederbörande förordats till tjenstens erhållande, ehuru befordringsfrågan
först efter det Kongl. Maj:t, genom nådiga brefvet den 4 juni 1868
förklarat regementsskrifvaretjensterna böra besättas endast medelst förordnande,
kunnat till slutlig pröfning af arméförvaltningen företagas; men
ehuru Nordbeck till följd af de i nämnda kong], bref meddelade förändrade
föreskrifter drabbats af en missräkning, så mycket svårare som
han vid afskedstagandet från kaptensbeställningen tyckts ega grundad förhoppning
att medelst konstitutorial komma i åtnjutande af regementsskrifvaretjensten
och dermed förenade löneförmåner, ansåg arméförvaltningen
sig icke kunna tillstyrka bifall till Nordbecks anhållan att tillerkännas
pension efter enahanda grunder, som de före den 4 juni 1868
vid indelta armén tillsatte regementsskrifvare. Det syntes arméförvaltningen
dock vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, derest
sökanden, hvilken i tolf år uppehållit regementsskrifvaretjensten och derunder,
enligt hvad vederbörande generalbefälhafvare vitsordat, städse ådagalagt
nit och välförhållande, nu, sedan han nödgats från nämnda befattning
och densamma åtföljande löneförmåner afgå utan att vid uppnådd hög
ålder kunna för sig med familj påräkna annan bestämd inkomst än den
honom vid afskedet från kaptensbeställningen beviljade pension å 1,000
kronor, kunde af allmänna medel beredas någon förhöjning i denna pension,
och hemstälde arméförvaltningen derföre, det Kong!. Maj:t täcktes
hos Riksdagen föreslå, att ett''belopp af 1,240 kronor, motsvarande skilnaden
emellan hans nu utgående kaptenspension, 1,000 kronor, och den
pension af 2,240 kronor, hvartill äldre kaptener och regementsintendenter
numera vore vid afgång ur tjenst berättigade, måtte å allmänna indragningsstaten
anvisas att till .sökanden årligen utbetalas från och med månaden
näst efter den, då han från regementsskrifvaretjensten afträda
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
19
Enär majoren Nordbeck, hvilken år 1867 lemnat sin befattning såsom
kapten och kompanichef på grund af utsigt att erhålla den då lediga
regementsskrifvaretjensten vid Jemtlands häst- och fält]ägarecorpser, genom
att sålunda tidigare afgå från militärt]ensten för att i annan icke mindre
maktpåliggande befattning egna sina krafter åt statens tjenst, gått i mistning
af den högre pension, som numera tillkommer kapten af första klassen,
utan att Nordbeck sedermera i regementsskrifvaretjensten kunnat förvärfva
pensionsrätt, emedan, innan denna hunnit besättas, Kongl. Maj:t
genom nådiga brefvet den t juni 1868 meddelat föreskrift om regementsskrifvaretjensternas
tillsättande endast medelst förordnande tills vidare,
ansåg statsrådet, om än skäl saknades att göra Nordbeck i fråga om pension
likstäld med de före sagda dag utnämnde regementsskrifvare, sig
likväl, — med hänsigt till Nordbecks långvariga och väl vitsordade verksamhet
i statens tjenst, och då Nordbeck, efter det lian med anledning af
regementsskrifvaretjenstens indragning måst i oktober månad 1880 lemna
densamma, vid numera uppnådda 65 lefnadsår, för sitt och sin familjs
uppehälle ej hade annan bestämd inkomst att påräkna än den honom vid
afskedet från kaptensbefattningen tillagda pension af 1,000 kronor, — höra
underdånigst hemställa, huruvida icke Kongl. Maj:t kunde finna skäligt
att i denna pension bereda Nordbeck sådan förhöjning, att han komme
att åtnjuta pension till det belopp, som numera, jemlikt kongl. brefvet
den 22 juni 1877, tillkommer kapten af första klassen eller regementsintendent,
och alltså hos Riksdagen föreslå, det finge Nordbeck å allmänna
indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af
pension, motsvarande skilnaden mellan nuvarande pension för kapten af
första klassen och den pension af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbär,
eller sålunda 1,240 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst
efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält, samt befalde, att
utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
20
Nionde hufvudtiteln: bil. 8.
Utdrag af protokollet öfver lanätför sv ar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott deri
23 December 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
ThEMPT ANDER.
Departementschefen föredrog härefter:
jonsläkaren Sekundchefens för Svea lifgarde i underdånigt memorial den 5 innebtrg^öfvtr-
varande månad gjorda och af chefen för lifgardesbrigaden tillstyrkta hemflyttande
på ställan, det Kong! Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta prodragningssta-
Pos^°n om förste bataljonsläkaren vid Svea lifgarde, medicine licentiaten
ten. och kirurgie magistern Anders Erik Lundbergers öfverflyttande på rikets
Nionde hufvudtiteln: bil. 8:
21
allmänna indragningsstat med bibehållande af sin nuvarande lön, 1,800
kronor, enär Lundberger, hvilken sedan flere år tillbaka lidit af sinnessjukdom
och af sådan anledning allt sedan den 12 december 1878 haft
tjenstledighet, fortfarande vore i det tillstånd, att förhoppning icke förefunnes,
att Lundberger framdeles skulle kunna återtaga sin tjenstgöring
vid regementet, upplysande sekundchefen, att Lundberger, i följd af sinnessjukdomen
varit förhindrad att anmäla sig till delaktighet i den nya pensionsstaten
för armén.
Vid memorialet var fogadt ett af öfverläkaren vid Upsala hospital
för sinnessjuke den 7 sistlidne November utfärdadt intyg, att Lundberger,
hvilken såsom sinnessjuk intagits å hospitalet den 21 augusti 1879 och,
enligt de till hospitalet aflemnade intagningshandlingarne, lidit af sinnessjukdom
sedan hösten 1878, efter sin intagning å hospitalet fortfarande
lidit af samma sjukdom och att Lundbergers tillstånd vid betygets utfärdande
icke ingåfve någon förhoppning, att han framdeles kunde återtaga
sin tjenstgöring vid regementet.
Medicinalstyrelsen hade uti afgifvet utlåtande anfört:
att bataljon släkaren Lundberger, född den 22 oktober 1828 och således
numera 53 år gammal, sedan den 21 april 1863, då han utnämndes
till andre bataljonsläkare vid Bohusläns regemente, eller i 18 år, varit,
med undantag af omkring 2 månader, ordinarie militärläkare samt
under hela sin tjenstetid, intill dess för omkring 3 år sedan sjukdom satte
honom ur stånd till vidare tjenstgöring, med nit och skicklighet fullgjort
sina åligganden;
att, då den sinnessjukdom, Lundberger hösten 1878 iråkat, sedan dess
oafbrutet fortfarit och, enligt det af öfverläkaren vid Upsala hospital meddelade
intyg, icke vore af beskaffenhet att ingifva någon förhoppning, att
Lundberger framdeles skulle kunna återtaga sin tjenstgöring vid regementet,
det syntes blifva nödvändigt att, i fall den sökta öfverflyttningen på
indragningsstaten icke komme till stånd, fortfarande år från år vid Svea
lifgarde förordna extra läkare mot dagtraktamente, hvarigenom helso- och
sjukvården derstädes ej blefve, såsom sig borde, tillgodosedd och derjemte
staten ådroges en ej ringa kostnad;
samt att, då således, jemte det ömmande i Lundbergers ställning, med
hänsyn till så väl den militära läkarevårdens bästa som statens ekonomiska
fördel skäl funnes att behjerta förevarande framställning, medicinalstyrelsen
för sin del ville på det kraftigaste tillstyrka bifall till densamma,
22
Nionde hufvudtiteln: bil. 8.
Med afseende å hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört och då Lundberger
den 1 november 1882 är berättigad att tillträda 450 kronor i
pension från arméns pensionskassa, vid hvilket förhållande Lundbergers
öfverflyttande på indragningsstaten syntes kunna derefter verkställas utan
att statsverkets nu utgående kostnader för bataljonsläkaretjenstens uppehållande
blefve ökade, tillstyrkte statsrådet i underdånighet, att Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att Lundberger finge från och
med månaden näst efter den, hvari han med pension ur arméns pensionskassa
afginge från förste bataljonsläkaretjensten, för sin återstående lifstid
åtnjuta fyllnadspension från allmänna indragningsstaten till det belopp,
som tillsammans med pensionen från arméns pensionskassa motsvarade
hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor eller således 1,350 kronor.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att
utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
Nionde hufvudtiteln: bil. 9.
23
Utdrag af protokollet öfver landtförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
december 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempt ander.
Departementschefen föredrog härefter en af chefsembetet vid Södermanlands
regemente med memorial den 12 sistlidne November insänd ansökning,
hvari förrådsförvaltaren vid samma regemente, f: d. majoren i
armén m. in. Johan August von Feilitzen, jemte förmälan, att han, som
numera uppnått 67 lefnadsår, ansåge sig i anseende till försvagade krafter
och aftagande synförmåga böra inom kort afgå från förrådsförvaltaretjensten,
i underdånighet begärt, det Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
Pension för
för rads för valtaren
vid Södermanlands
regemente J. A.
von Feilitzen.
24
Nionde hufvudtiteln: bil. 9.
framställning derom, att sökanden, efter erhållet afsked från förrådsförvaltaretjensten,
måtte undfå 600 kronor pension af statsmedel.
Till stöd för denna underdåniga framställning hade sökanden åberopat
vid ansökningen fogad styrkt tjensteförteckning, utvisande, att han vid
Södermanlands regemente tjenat i 34 år såsom officer och från maj månad
1870 till och med september månad 1880 såsom regementskommissarie
samt, efter det regementskommissarietjensten då indragits, fortfarande
gjort tjenst i egenskap af förrådsförvaltare; och hade sökanden, hvilken
för närvarande uppbär 1,600 kronor i arvode såsom förrådsförvaltare jemte
den från arméns pensionskassa utgående kaptenspension af 600 kronor,
tillika anfört, hurusom detta sistnämnda belopp och den fyllnad i kaptenspensionen
af 400 kronor, hvaraf han efter erhållet afsked från förrådsförvaltaretjensten
skulle komma i åtnjutande, blefve för sökanden, som helt
och hållet saknade enskilda tillgångar, aldeles otillräckligt för hans framtida
bergning.
Chefsembetet hade i sitt ofvan omförmälda memorial, hvilket beledsagats
af förord utaf generalbefälhafvaren i 4:de militär-distriktet, andraga,
att sökanden, efter afgång från förrådsförvaltaretjensten, veterligen
icke egde. annan tillgång än kaptenspensionen från arméns pensionskassa
jemte fyllnadspension af statsmedel, tillsammans 1,000 kronor, hvilket belopp,
då sökanden vid nu uppnådda 67 års ålder icke kunde anses ega
förmåga att vidare genom tjenstebefattning eller annorledes i väsentligare
mån bidraga till sin utkomst, syntes otillräckligt, samt att i betraktande
häraf och med fästadt afseende å den tid af mer än 40 år sökanden varit
i statens och regementets tjenst anstäld först såsom officer och sedermera
såsom civil tjensteman, derunder han städse med utmärkt nit och
skicklighet fullgjort sina åligganden och ådagalagt ett hedrande uppförande,
samt med hänsyn jemväl till fördelen för det allmänna att vid
förrådsförvaltaretjenstens bestridande hafva att tillgå en person med oförsvagade
krafter, chefsembetet funnit sig böra tillstyrka nådigt bifall till
ansökningen, hvarvid chefsembetet erinrat, att sökanden, derest han erhölle
det begärda pensionsbeloppet, komme att i pension åtnjuta sammanlagdt
det belopp 1,600 kronor, som motsvarade hans arvode såsom förrådsförvaltare.
Efter erhållen nådig remiss hade arméförvaltningen den 21 innevarande
månad i ärendet afgifvit utlåtande och i underdånighet hemstält,
det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva sökanden att, efter
erhållet afsked från förrådsförvaltaretjensten, komma i åtnjutande af 600
Nionde hufvudtiteln: bil. 9.
25
kronor pension och att innehafvandet af denna pension ej skulle utgöra
hinder för sökanden att uppbära den honom enligt kongl. brefvet den 9
februari 1858 tillkommande fyllnadspension.
På grund af förrådsförvaltaren von Feilitzens långvariga och väl vitsordade
tjenstgöring såsom regementskommissarie och då Riksdagen gång
efter annan ansett pension å allmänna indragningsstaten böra medgifvas
åt de förre regementskommissarierne, hvilka, såsom aflönade endast med
arvode, icke varit inbegripne uti den allmänna pensioneringen för armén,
hemstälde statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att ej mindre uppföra sökanden å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af en årlig pension af 600 kronor, att utgå från ingången af
månaden näst efter den, i hvilken han erhölle afsked från förrådsförvaltaretjensten,
än äfven medgifva, att innehafvandet af denna pension ej
skulle utgöra hinder för sökanden att uppbära den honom enligt kongl.
brefvet den 9 februari 1858 tillkommande fyllnadspension.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda hemstält och förordnade, att
protokollsutdrag i ämnet skulle till finansdepartementet
expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Eugéne Peyron.
Bih. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.
4
26
Nionde hufvudtiteln: bil. 10.
Understöd å
f. d. landtvärnsmän.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
December 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochsciiild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstieena,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande reglering
för år 1883 af de anslag å riksstatens nionde hufvudtitel, hvilka
röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande
Nionde hufvudtiteln: bil. 10.
27
Understöd åt f. d. landtvärnsman.
»Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande
ändamål äfven för år 1888 anvisa å allmänna indragningsstaten 10,000
kronor under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags beslut, att
understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje understödstagare.
»
Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar
gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af
utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit
af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och
skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit
utdrag af protokollet finansdepartementet meddelas,
för att läggas till grund vid författandet af Kongl.
Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof;
hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden hörande
handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo:
Eugéne Peyron.
28
Nionde hufvudtiteln: bil. 11.
Pension för
föreståndaren
för navigationsskolan
i
Kalmar J. Chr.
Livijn.
Utdrag äf protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott den
30 december 1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
Friherre von Ottee,
Taube,
Heoerstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Themptander.
Departementschefen, statsrådet friherre von Otter, föredrog i underdånighet: -
Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 8 sistlidne november,
deri förvaltningen, pa grund af en utaf inspektören för navigationsskolorna
i riket gjord framställning, tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder
Nionde lmfvu dtiteln: bil. 11.
29
föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten anvisa 2,166 kronor
67 öre att årligen utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan
i Kalmar, kaptenlöjtnanten å flottans indragningsstat m. in. Johannes
Christoffer Livijn under hans återstående lifstid från och med månaden
näst efter den, uti hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid berörda
skola varder honom beviljadt.
Departementschefen yttrade härvid:
»Af handlingarne i ärendet inhemtas:
att Livijn, som är född den 6 Oktober 1824 och år 1845 inträdt i
statens tjenst såsom sekundlöjtnant vid Kongl. Majfls flotta samt den 20
april 1859 befordrats till kaptenlöjtnant, blifvit den 10 juli 1866
öfverflyttad på flottans nya reservstat, derifrån den 25 april 1867
öfvergått på flottans indragningsstat, och den 29 april 1864 erhållit
nådigt förordnande att vara ordinarie lärare vid navigationsskolan i
Kalmar;
att Livijn från flottans indragningsstat uppbär 1,833 kronor 33 öre
årligen samt, såsom föreståndare för navigationsskolan i Kalmar, åtnjuter
2,500 kronor i fast lön och 1,000 kronor i två ålderstillägg, förutom
fri bostad, som af kommunen bekostas; samt
att Livijn på grund af sjuklighet allt sedan 1879 vid flere tillfällen
åtnjutit tjenstledighet och för närvarande af samma anledning fått sig
sådan beviljad från höstterminens början 1881 till den 15 maj 1882.
I handlingarne bilagdt, på embetsed afgifvet intyg har stadsläkaren
i Kalmar, doktor E. Engdahl förklarat, att Livijn, som under de senare
åren icke under någon längre tid förmått fullgöra sin undervisningsskyldighet
vid navigationsskolan, utan upprepade gånger till följd af benägenhet
för svindel och svag helsa i öfrigt måst begära och erhållit tjenstledighet,
vid flere tillfällen lidit af yrsel, sinnesfrånvaro eller sjuklig
sinnesstämning samt att anledning vore att befara en ytterligare försämring
af hans helsa, om honom skulle åläggas eu fortsatt och isynnerhet
mera ihållande tjenstgöringsskyldighet, på grund hvaraf doktor Engdahl
ansåge Livijn icke tjenstbar såsom föreståndare och öfverlärare vid navigationsskola.
Då nu Livijn icke öfverflyttats på den under den 1 juni 1877 faststälda
nya stat för navigationsskolorna, enligt hvilken föreståndare för
sådan skola eger att vid erhållet afsked vid 65 lefnads- och 35 tjenstår
uppbära hela lönen i pension från allmänna indragningsstaten, är han
sålunda icke till dylik pension berättigad, men kan ej heller för annat
30
Nionde hufvudtiteln: bil. 11.
än fel i tjensten från densamma skiljas, under det att han åter vid åtnjutande
af tjenstledighet för sjuklighet, styrkt genom läkarebetyg, är, då
ledigheten ej öfverstiger två månader, befriad från något afdrag af lönen
till vikarien, hvilkens aflöning utgår af statsmedel, samt för tjenstledighet
under längre tid icke är skyldig afstå mer än en fjerdedel af sin
fasta lön.
Med åberopande af dessa förhållanden och enär det vore i hög grad
angeläget för undervisningens jemna gång vid ifrågavarande skola, att
ombyte af föreståndare derstädes ju förr desto hellre egde rum, hvilket
mål syntes kunna vinnas, derest den nuvarande föreståndaren tillförsäkrades
skälig pension å allmänna indragningsstaten, sedan han från befattningen
erhållit afsked, har marinförvaltningen, under erinran, att pension
till skolföreståndare, som vore dertill berättigad och innehaft sin befattning
så länge, att han kommit i åtnjutande af två ålderstillägg, utginge
med 2,800 kronor, anfört, att, då Livijn ännu icke uppnått pensionsåldern,
förvaltningen ansåge pensionen till honom skäligen kunna nedsättas till
2,166 kronor 67 öre, och således Livijn, som fortfarande uppbure 1,333
kronor 33 öre från flottans indragningsstat, komma att under sin återstående
lifstid åtnjuta sammanlagd t 3,500 kronor.
På samma gång jag, lika med marinförvaltningen, anser det vara
angeläget, att kaptenlöjtnanten Livijn beredes tillfälle att genom undfående
af skälig pension lemna sin beställning såsom föreståndare och öfverlärare
vid navigationsskolan i Kalmar, finner jag likväl denna pension skäligen
kunna bestämmas till något lägre belopp än af marinförvaltningen föreslagits
eller till 1,466 kronor 67 öre, hvarigenom Livijn, med tillägg af
aflöningen på flottans indragningsstat, komme efter afskedet att åtnjuta
2,800 kronor eller enahanda belopp, hvarmed pension till navigationsskoleföreståndare,
som ingått å ny stat, utgår; och hemställer jag förty, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten
anvisa ett tusen fyra hundra sextio sex kronor 67 öre att årligen
utgå såsom pension till föreståndaren för navigationsskolan i Kalmar, kaptenlöjtnanten
å flottans indragningsstat Johannes Christoffer Livijn under
hans återstående lifstid från och med månaden näst efter den, uti hvilken
afsked från föreståndarebefattningen vid berörda skola varder honom beviljadt,
med tillstyrkan tillika, att, i händelse af bifall härtill, protokollsutdrag
i ärendet finge meddelas finansdepartementet till efterrättelse vid
uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens 9:de
hufvudtitel.))
Nionde hufvudtiteln: bil. 11.
31
Uti denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets
e ledamöter.
Hvad statsrådet uti förestående fyra mål underdånigst
tillstyrkt och hemstält, behagade Hans Maj:t
Konungen nådigst gilla och bifalla.
Ex protocollo:
(Jarl Silfverswärd.
32
Nionde lmfvudtiteln: bil. 12.
Pension för
landshamreraren
O. R.
Hammar.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 December
1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempt ander.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Hederstierna anförde vidare:
Med underdånigt memorial af den 13 september 1881 har Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län öfverlemnat en af landskamreraren
i nämnda län m. m. Olof Rudolf Hammar till Eders Kongl.
Maj:t stäld, af prest- och läkarebetyg jemte tjensteförteckning åtföljd skrift,
deruti Hammar tillkännagifvit, att, då han på grund af sjukdom en längre
tid varit och fortfarande vore förhindrad att sin landskamreraretjenst be
-
Nionde hufvodtiteln: bil. 12.
33
strida och han icke kunde hoppas att under den närmaste framtiden återvinna
sådan helsa, att han kunde i tjenstgöring inträda, han vore benägen
och önskade från tjensten afgå, derest honom blefve beviljad pension till
belopp, motsvarande hans ålder och tjenstetid, eller omkring 4,000 kronor,
deraf 2,400 kronor från civilstatens pensionsinrättning och återstoden från
allmänna indragningsstaten, att utgå från och med månaden näst efter
den, då afsked blefve Hammar beviljadt;
och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande för egen del anfört,
att landskamreraren Hammar under den tid af 32 år, han varit anstäld
i statens tjenst, städse utmärkt sig för en framstående tjensteduglighet samt
isynnerhet för en utomordentlig pligttrohet i fråga om fullgörandet af
sina med en maktpåliggande och ansvarsfull embetsbefattning förenade
åligganden, äfvensom att Hammar, i egenskap af ledamot uti de af Eders
Kongl. Maj:t tillsatta komitéer för afgifvande af underdåniga betänkanden
och förslag rörande dels lönereglering för landsstaten och dels reglering
af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden, ostridigt
gjort sig förtjent af vitsord om en sällspord arbetsamhet och ihärdighet
samt en pligttrogenhet ända derhän, att det skäligen kunde befaras,
att Hammar, som vid inträdet i denna komitéverksamhet åtnjöt god helsa,
genom detta uppdrag ådragit sig den sjukdom, hvaraf han enligt det företedda
läkarebetyget lede; med afseende hvarå samt då det varit och vore
förenadt med största svårighet för Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att kunna vederbörligen uppehålla landskamreraretjensten, hvilken allt sedan
år 1872, då Hammar inträdde i ofvanomförmälda komitéverksamhet, måst
förvaltas af vikarie, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom,
att landskamreraren Hammar, som vore berättigad till pension från civilstatens
pensionsinrättning till belopp af 2,400 kronor årligen, måtte få
uppföras å allmänna indragningsstaten för åtnjutande derifrån under sin
återstående lifstid af en årlig fyllnadspension med 1,600 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, då afsked från landskamreraretjensten
honom beviljas.
Af handlingarne i målet inhemtas, att Hammar är född den 28 maj
1822 och således mer än 59 år gammal samt att han, som den 20 januari
1842 antagits till auskultant i hofrätten öfver Skåne och Blekinge, den
1 februari 1849 befordrats till länsnotarie i Blekinge län och den 16 mars
1855 utnämnts till sin nu innehafvande landskamreraretjenst, sålunda varit
i statens tjenst öfver 39 år; och innehåller det för Hammar utfärdade
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afd. . 5
34
Nionde lmfvudtiteln: bil. 12.
läkarebetyg, att han lider af kronisk inflammation i ryggraden med åtföljande
förlamning i själs- och kroppskrafter, så att han är helt och hållet
urståndsatt att för närvarande sköta sin tjenst, samt att han aldrig kan
återvinna helsa och krafter i den grad, att han kan återgå till utöfningen
deraf.
Efter det direktionen för civilstatens pensionsinrättning uti infordradt
yttrande af den 22 september 1881 meddelat, att landskamreraren Hammar,
jemlikt det för pensionsinrättningen gällande reglemente, är berättigad
att från och med månaden näst efter den, hvarunder nådigt afsked
från landskamreraretjensten varder honom beviljadt, tillträda för sin öfriga
lifstid pension af 2,400 kronor årligen i första klassen af nämnda pensionsinrättning;
har statskontoret uti afgifvet underdånigt utlåtande af den
20 oktober 1881, — jemte erinran, att uti nådigt bref den 1 juni 1877
vore, bland annat, stadgadt, att civile embets- och tjensteman, hvilkas aflöning
på grund af reglering vid 1876 års riksdag eller sedermera fördelats
i lön och tjenstgöringspenningar, skulle vara berättigade att, då de
uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vid afskedstagandet från tjensten
å allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp,
äfvensom att, enligt den vid 1878 års riksdag skedda lönereglering för
vissa af de till landsstaten hörande fenster, landskamrerarens i Blekinge
län aflöning numera utgöres af lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar
1,500 kronor, hvarjemte till nämnda lön för landskamreraren Hammar,
jemlikt nådigt bref den 17 januari 1879, kommer ett ålderstillägg
af 600 kronor, så att denna lön uppgår till ett sammanräknadt belopp
af 5,000 kronor, — hemstält, att, då, på grund af bestämmelserna i 1877
års ofvanberörda nådiga bref, Hammar, hvilken redan varit längre tid i
statens tjenst än som erfordras för berättigande till pension å allmänna
indragningsstaten, inom mindre än sex år, vid uppnådd ålder af 65 år,
egde tillträda en emot hela lönen svarande årlig pension af 5,000 kronor,
samt det icke kunde vara lämpligt, att ifrågavarande landskamreraretjenst,
hvilken från medlet af mars månad år 1873 varit bestridd af vikarie, än
vidare på förordnande uppehölles, Eders Kongl. Maj:t täcktes, med afseende
jemväl å så väl det företedda läkarebetygets innehåll som det synnerligen
fördelaktiga vitsord Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifvit rörande
Hammars tjenstgöring, till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,
att landskamreraren Hammar, som, enligt hvad direktionen för civilstatens
pensionsinrättning upplyst, vore berättigad att från och med månaden näst
efter den, hvarunder nådigt afsked från landskamreraretjensten blefve honom
Nionde hufvudtiteln: bil. 12.
35
beviljadt, tillträda för sin öfriga lifstid pension från nämnda inrättning af
2,400 kronor årligen, måtte få uppföras å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande från och med samma tid af en fyllnadspension af 1,600 kronor
för år räknadt.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva, att
landskamreraren Hammar må från och med manaden näst efter den, hvari
han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under
sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension
till så stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda
inrättning utgör 4,000 kronor, eller ett tusen sex hundra kronor årligen.
Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
och hvari statsrådets öfrige ledamöter instämde
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla; och skulle
utdrag af detta protokoll meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
A. Wennberg.
36
Nionde hufvudtiteln; bil. 13.
Pension för
häradsskrifvaren
C. A.
Ljungholm.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 december
1881.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otteb,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Tiiemptander.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Hederstierna anförde derefter
:
»Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län har insändt
och förordat en underdånig ansökning af häradsskrifvaren i nämnda läns
södra fögderi Carl Anders Ljungholm, att han, som sedan den 17 mars
1877 varit ur stånd satt att bestrida sin innehafvande häradsskrifvaretjenst,
måtte erhålla afsked från samma tjenst med rättighet att på all
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 13.
37
manna indragningsstaten uppbära pension till belopp, motsvarande lönen
jemte ålderstillägg eller 2,500 kronor.
Till stöd för denna ansökning har Ljungholm åberopat tjensteförteckning
samt ett af stadsläkaren i Visby den 4 april 1881 utfärdadt
läkarebetyg, af hvilka handlingar inhemtas: att Ljungholm är född den
17 februari 1825, att han inträdt i statens tjenst i oktober 1846, då han
vunnit anställning såsom extra ordinarie kontorsskrifvare vid Gotlands
nationalbevärings fältkontor och i samma egenskap vid tullkammaren i
Visby, att han, efter afgång år 1856 från tullverkets tjenst och år 1863
från sin då innehafda befattning såsom tygförvaltare vid Gotlands nationalbeväring,
den 25 september 1863 utnämnts till häradsskrifvare; samt
att Ljungholm, som för några år sedan angreps af en blödning i hjernan
(haemorrhagia cerebri), hvarefter en halfsidig lamhet och förlust af talförmågan
följde, numera visserligen återvunnit rörelseförmågan, men högst
litet af förmågan att tala och skrifva, hvadan med största sannolikhet
kunde antagas, att han aldrig skulle kunna återinträda i tjenstgöring.
Direktionen för civilstatens pensionsinrättning, hvars utlåtande öfver
ansökningen infordrats, har med anledning deraf insändt så väl särskilda
af vice stadskomministern i Visby O. Öfverberg samt ordföranden och vice
ordföranden hos stadsfullmäktige i Visby utfärdade intyg, att Ljungholm
befunne sig med hustru oeh fyra oförsörjda barn i sadana omständigheter,
att, då han ej längre åtnjöte löneinkomst såsom häradsskrifvare, han vore
i verkligt behof af allmänt understöd, som äfven ett af tvenne delegare
i pensionsinrättningen meddeladt skriftligt yttrande, att Ljungholms sjukdomstillstånd
medförde oförmåga för honom att sin tjenst utöfva; hvadan
och då Ljungholm erlagt stadgade afgifter till pensionsinrättningen, direktionen
förklarat honom berättigad att efter erhållet afsked från häradsskrifvaretjensten
uppbära pension i fjerde klassen af civilstatens pensionsinrättnings
tjenstemannafond med 1,200 kronor.
Slutligen har statskontoret, till följd af nådig remiss, under den 15
sistlidne juli afgifvit infordrad t underdånigt utlåtande i ärendet och
dervid, med tillkännagifvande, att Ljungholms aflöning i egenskap af häradsskrifvare
utgjordes af lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 950
kronor och stadgadt ålderstillägg till lönen 500 kronor, tillsammans 3,450
kronor, samt att pensionen å allmänna indragningsstaten för Ljungholm,
då han författningsenligt gjort sig dertill berättigad, skulle likmätigt nådiga
skrifvelsen den 1 juni 1877 utgå med ett lön och ålderstillägg motsvarande
belopp af 2,500 kronor, vidare anfört, att statskontoret visser
-
38
Nionde hufvudtiteln; bil. 13.
ligen, enär Ljungholm icke uppnått de för ett sådant berättigande stadgade
65 lefnads- och minst 35 tjensteår, i hvilka senare likväl då återstode
blott ett par månader, vore häraf förhindradt att tillstyrka det den begärda
pensionsförmånen redan nu beviljades honom; men att, då statens
tjensteman förut vid flera tillfällen, när deras oförmåga att vidare tjenstgöra
behörigen styrkts, blifvit före uppnåendet af stadgad pensionsålder,
jemlikt Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut, hugnade med pension å allmänna
indragningsstaten, statskontoret i betraktande häraf samt Ljungholms
enligt det företedda läkarebetyget iråkade sjukdomstillstånd, i följd hvaraf
hans häradsskrifvare tjenst måste, på sätt redan länge skett, ännu under
många år genom vikarie uppehållas, ansåge sig böra tillstyrka, att Kongl.
Maj:t i anledning af förevarande underdåniga ansökning måtte till Riksdagen
aflåta nådig proposition om berättigande för Ljungholm att från
och med månaden näst efter den, då han med pension ur civilstatens pensionskassa
afginge från tjensten, å allmänna indragningsstaten uppföras till
åtnjutande af understöd till så stort belopp, som motsvarade skilnaden
emellan nyssberörda båda pensioner eller 1,300 kronor årligen.
Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att
häradsskrifvaren Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i
hvilken han med pension från civilstatens pensionsinrättning afgår från
tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten
fyllnadspension till så stort belopp, att detta, tillhopa med pensionen
från sagda inrättning, utgör två tusen fem hundra kronor, eller ett
tusen tre hundra kronor årligen.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt och hvari statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla;
och skulle utdrag af detta protokoll meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget
till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
A. Wennberg.
Nionde hufvudtiteln: bil. 14.
39
Utdrag
af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december
1881.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert och
Themptander.
Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog i underdånighet:
En af styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader ingifven underdånig stZZZilgeskrifvelse
af den 22 innevarande månad, deruti styrelsen anmält, att, då nioren g. f.
bland de vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjensteman funnes sju m. ^ tjewtepersoner,
hvilka i anseende till hög ålder eller sjuklighet icke kunde vi-män vid sta~
dåre användas i befattningar vid dessa jernvägsbyggnader och svårligen e”byggnader''!
40
Nionde liufvudtiteln: bil. 14.
torde på annat håll kunna vinna anställning, enär de endast i ringa mån
förmådde bidraga till sitt uppehälle, styrelsen så mycket mera funnit sin
pligt fordra att hos Kongl. Maj:t göra hemställan om beredande åt dem
af någon pension för deras återstående dagar, som de, enligt hvad styrelsen
hade sig bekant, alla befunne sig i knappa ekonomiska omständigheter
och således utan statens mellankomst skulle komma i nödstäld belägenhet;
varande bemälde tjenstemän följande:
l:o) stationsingeniören, kaptenen vid flottans mekaniska corps m. m.
•Gustaf Fritliiof Waldenström;
2:o) materialförvaltaren Nils Fredrik Hedenskoug;
3:o) nivellören Lars Theodor Fredrik Nisbeth;
4:o) bokhållaren Olof Gustaf Hjelm;
5:o) bokhållaren Robert Edvard Lychou;
6:o) bokhållaren Gustaf Ulrik Stolpe och
7:o) bokhållaren Adolf Beurling.
Af handlingarne inhemtas beträffande desse tjenstemän:
att Waldenström, som är född den 16 september 1828 och i 31 år
varit i statens tjenst anstäld, deraf i 24 år såsom stationsingeniör vid statens
jernvägsbyggnader, lider ej mindre af kronisk sjukdom i venstra ögat,
som endast i ringa mån uppfattar ljus, och hvilken sjukdom ingifver fara
äfven för det högra ögat, än ock af lomhördhet på venstra örat och
tidtals påkommande rheumatiska åkommor, tillkomna under tjenstgöringen,
samt till följd häraf endast föga kan genom arbete bidraga till sin framtida
bergning; varande af styrelsen vitsordadt, att Waldenström, som med
sin ännu lefvande hustru eger nio oförsörjda barn, hvaraf det yngsta endast
4 år gammalt, med synnerlig skicklighet, omtanke och redbarhet
samt outtröttligt nit skött sin maktpåliggande befattning;
att Hedenskoug, född den 6 November 1809, varit vid statens jernvägsbyggnader
anstäld sedan den 1 juli 1860, till en början såsom bokhållare
och från den 1 januari 1862 i nu innehafvande egenskap af materialförvaltare;
och har styrelsen, som ansett hans höga ålder ensamt tala
derför, att Hedenskoug, som är gift, icke varder lemnad utan hjelp till
sitt uppehälle för återstående dagar, vitsordat hans redbara och förtjenstfulla
verksamhet;
att Nisbeth, som är född den 22 april 1829 och sedan år 1863 tjenstgjort
vid statens jernvägsbyggnader, lider af värk och stelhet i ledgångarne,
hvilka vid ringa anledning ansvälla, äfvensom af digestionsoordningar,
hvarigenom hans arbetsförmåga i icke ringa grad aftagit;
Nionde hufvudtiteln: bil. 14. 41
att Hjelm, som är född den 14 april 1820 och sedan maj månad
1860 tjena! vid jernvägsbyggnaderna, numera till följd af ålder och försvagad
syn eger inskränkt förmåga att med arbete försörja sig;
att Lychou, född den 14 juni 1822 och sedan år 1863 anstäld vid
statens jernvägsbyggnader, numera till följd af svag och vacklande helsa
eger inskränkt förmåga att med arbete försörja sig och hustru jemte tva
minderåriga barn;
att Stolpe, som är född den 27 augusti 1828 och sedan år 1863 innehaft
anställning vid statens jernvägsbyggnader såsom bokhållare, nu till
följd af en kronisk inflammation i högra knäleden och lårbenet jemte
fistelsår och benröta är till all tjenstgöring oduglig;
att Beurling, hvilken är född den 3 September 1831 och sedan år
1860 anstäld vid statens jernvägsbyggnader, der han från och med år
1863 innehaft sin nuvarande beställning, lider af elephantiasis arabum
samt har genom förfrysning förlorat alla sina fingrar, hvarigenom han
blifvit fullkomligt oförmögen till all tjenstgöring;
samt att bemälde tjensteman för närvarande uppbära i aflöning, förutom
inqvarteringsersättning, Waldenström 6,000 kronor, Hedenskoug och
Nisbeth hvar 3,600 kronor samt en hvar af Hjelm, Lychou, Stolpe och
Beurling 2,100 kronor;
och har styrelsen, jemte tillkännagifvande, att äfven sistomförmälde
fem tjensteman med redbarhet och nit fullgjort hvad dem alegat, föreslagit,
att såsom årliga pensioner åt ifrågavarande 7 tjensteman måtte
äskas belopp, motsvarande:
för Waldenström och Hedenskoug tva tredjedelar;
för Nisbeth fem tolftedelar, och för hvardera af bokhållarne Hjelm,
Lychou, Stolpe och Beurling fyra sjundedelar af den aflöning de för närvarande,
utom inqvarteringsersättning, åtnjöte, eller för
Waldenström ................................................................. kr. 4,000,
Hedenskoug................................................................... 50 2,400,
Nisbeth................................... }> 1»500,
Hjelm, Lychou, Stolpe och Beurling hvardera ...... » 1,200.
Bih. till Biksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
6
42
Nionde hufvudtiteln: bil. 14.
Då af hvad sålunda förekommit syntes otvetydigt framgå, att samtlig0
ofvanuppräknade tjensteman vid statens jern vågsbyggnader, hvilkas
långvariga verksamhet i statens tjenst af styrelsen väl vitsordats, icke längre
vore i innehafvande eller andra befattningar vid dessa byggnader användbare,
och derjemte till följd af ålder eller iråkad sjuklighet helt och hållet
saknade eller blott i inskränkt mån egde förmåga att med arbete bidraga
till sitt och, der de vore gifte, de sinas uppehälle, samt rättvisa
och billighet syntes bjuda, att, då de från statens tjenst afskedades, dem
förunnades ett nödtorftigt understöd, tillstyrkte statsrådet, att Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att en hvar af stationsingeniören Waldenström,
materialförvaltaren Hedenskoug, niveliören Nisbeth samt bokhallarne
Hjelm, Lychou, Stolpe och Beurling finge från och med månaden
näst efter den, hvarunder han entledigades från anställning vid statens
jernvägsbyggnader, åtnjuta från allmänna indragningsstaten årlig pension
under sin återstående lifstid till det af styrelsen för statens jernvägsbyggnader
föreslagna belopp, nemligen:
för Waldenström............ kr. 4,000,
» Hedenskoug ............ » 2,400,
» Nisbeth .................... )> 1,500,
» Hjelm........................ » 1,200,
» Lychou ..................... » 1,200,
» Stolpe........................ » 1,200
och » Beurling..................... » 1,200.
Pension för
generaldirektören
C. G.
Beijer.
Departementschefen, statsrådet Hederstierna anförde härefter:
»Sedan jag nu föredragit förslaget om pension för åtskillige vid statens
jernvägsbyggnader anstälde tjensteman, torde det slutligen tillåtas
mig att hos Eders Kongl. Maj:t hemställa, det framställning måtte aflåtas
till Riksdagen om beredande åt rätt till pension för chefen i styrelsen öfver
berörda jernvägsbyggnader och i styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
generaldirektören m. in. Carl Gottreich Beijer.
Generaldirektören Beijer, som är född den 25 januari 1811, inträdde
Nionde hufVudtitelu: bil. 14.
43
i statens tjenst såsom sekundlöjtnant i flottan 1832, tjenstgjorde åren
1841 — 1855 såsom chef i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, och
åren 1855 — 1862 såsom ledande ingeniör för södra stambanan, samt har
på grund af nådigt förordnande innehaft alltifrån den 30 december 1862
chefskapet i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och'' derjemte från
den 10 augusti 1877 chefsembetet saväl i styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader som för väg- och vattenbyggnadscorpsen. I nära
tjugu år har således generaldirektören Beijer haft sig anförtrodd den ansvarsfulla
ledningen och tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader samt
öfver de tid efter annan derunder verkstälda omfattande jernvägsundersökningar,
och under denna tid hafva blifvit bygda statsbanor till eu
längd af ej mindre än 136,5 mil och till en anläggningskostnad af omkring
110,000,000 kronor.
Generaldirektören Beijer, som uppnått en ålder af öfver 7 0 ar och
varit i statens tjenst anstäld i nära 50 år, har visserligen i fråga om ålder
och tjenstetid mer än uppfylt de vilkor, som i allmänhet fordras
för rätt till pension från allmänna indragningsstaten, men någon dylik
rätt tillkommer honom i allt fall icke, enär de befattningar han innehar
icke äro på ordinarie stat uppförda.
Vid sådant förhållande torde det emellertid tillhöra Konung och
Riksdag att, såsom ett erkännande af det synnerliga nit och den utmärkta
skicklighet generaldirektören Beijer ådagalagt under sin langvariga tjenstetid,
särskilt i den vigtiga befattningen såsom chef för statens jernvägsbyggnader,
bereda honom rätt till pension; och jag hemställer derför i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t matte föreslå Riksdagen att förklara
generaldirektören Beijer berättigad att, da han ur statens tjenst afgar,
varda å allmänna indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin
återstående lifstid af en mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning
svarande pension af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från och
med månaden näst efter den, i hvilken entledigande varder honom beviljadt.
»
Uti hvad statsrådet Hederstierna sålunda hemstält instämde statsrådets
öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla
hvad statsrådet beträffande de under nästförestående
44
Nionde liufvudtiteln: bil. 14.
två punkter upptagna ärenden tillstyrkt; och skulle
protokollsutdrag härom öfyerlemnas till finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande af förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Axel Hegardt.
Nionde hufvudtiteln: bil. 15.
45
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
januari 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherrre
Hochsciiild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Ricin: rt,
Themptander.
Vidare anförde statsrådet Hammarskjöld i fråga om vissa anslag under
nionde hufvudtiteln:
»Hos Eders Kong! Maj:t har förra lärarinnan vid slöjdskolan och Pmsionforiätekniska
skolan i Stockholm, enkan Johanna Carolina Weidenhayn, född Tekniska skoLundgren,
i underdånighet anhållit om någon pension a allmänna indrag- lan i stockningsstaten
för sig och tva oförsörjda döttrar; varande vid ansökningen (,ar<)-lina Wei.
fogade dels vederbörliga intyg, att sökanden, som är född den 2 oktober denhayn.
46
Nionde hufvudtiteln: bil. 15.
1822 och enka efter vågskrifvaren S. Weidenhayn, befinner sig i medellösa
omständigheter, dels ock ett af styrelsen för tekniska skolan sökanden
meddeladt tjenstebetyg af innehåll, att hon, som under tiden från
den 1 oktober 1859 till den 31 maj 1881 upprätthållit undervisningen
i gravyr i trä och inom sagda tid i 20 år äfven i gravyr i metall så väl
vid slöjdskolan intill den 1 september 1879, i egenskap af öfverlärarinna,
som ock, efter denna skolas reorganisation till teknisk skola, såsom extra
lärarinna, under denna tid med skicklighet samt utmärkt ordning och nit
fullgjort sina åligganden.
Öfver ifrågavarande ansökning har kommerskollegium, till följd af
nådig remiss, infordrat yttrande af styrelsen för nämnda läroanstalt samt
dermed jemte eget utlåtande inkommit.
Bemälda styrelse har — efter meddelande af redogörelse rörande
sökandens tjenstgöring dels såsom öfverlärarinna och dels såsom extra
lärarinna vid skolan äfvensom angående den årliga aflöning, som i sådant
afseende henne tillkommit och hvilken från lägre belopp efter hand stigit
till 1,150 kronor, som hon uppburit under de tvä sista läroåren — vidare
förmält, att, da sökanden under 22 år haft anställning såsom lärarinna
vid skolan och under denna tid, på sätt ofvanberörda tjenstebetyg innehöll,
med skicklighet samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden,
samt dertill komme, att så väl de ifrågavarande läroämnenas öfverflyttning
från den ordinarie undervisningen, hvilken de under de första 11 åren tillhört,
till den extra ordinarie undervisningen, som ock den nyligen skedda indragningen
äfven såsom extra läroämne af det dittills bibehållna ämnet
gravyr i trä föranledts af omständigheter, hvilka, oberoende af hennes
lärareverksamhet, tillkommit i samband med skolans tid efter annan försiggångna
omdaning, styrelsen ansåge sig, på grund häraf och i betraktande
jemväl af sökandens vitsordade medellöshet, böra tillstyrka, att hon
måtte komma i åtnjutande af pension till det belopp, Eders Kongl. Maj:t
kunde finna lämpligt.
För egen del har kommerskollegium anfört, att, ehuru de för pensionering
af statsmedel i allmänhet faststälda grunder visserligen icke
lemnade omedelbart stöd för beviljande af den ifrågastälda pensionen,
kollegium likväl, med afseende ej mindre å sökandens väl vitsordade
lärareverksamhet och styrkta medellöshet, än ock derå, att uti ett af sökanden
inlemnadt läkarebetyg blifvit intygadt-, att hon af trägen sysselsättning
med undervisning och arbete i xylografi fått sin synförmåga betydligt
försvagad och af denna anledning samt till följd af sin framskridna
Nionde liufvudtiteln: bil. 15.
47
ålder mist största delen af sin arbetsförmåga, ansåge sig, jemväl i betraktande
af hvad år 1880 blifvit för förre öfverläraren vid ifrågavarande
skola J. Z. Blackstadius medgifvet, kunna i underdånighet hemställa, huruvida
icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt vidtaga åtgärd för beredande
af något årligt understöd åt sökanden för hennes återstående
lifstid.
I anledning af hvad sålunda förekommit, får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
derom, att förra lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm,
enkan Johanna Carolina Weidenhayn, må från och med innevarande
år under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension
till belopp af 575 kronor årligen, motsvarande hälften af den aflöning
hon under de senaste åren vid skolan uppburit.
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har öfverläkaren vid Stock- Pension för
holms hospital för sinnessjuka, medicine och filosofie doktorn samt kirurgi^^atenw^F
magistern Wilhelm Ferdinand Öhrström underdånigst anhållit, att, då han, ökrström:
som är född den 20 augusti 1821 och år 1851 utnämndes till andre hospitalsläkare
i Vadstena samt år 1861 till sin nu innehafda befattning,
efter att sålunda hafva i 30 år varit i rikets tjenst anstäld såsom hospitalsläkare,
vid nu uppnådda sextio lefnadsår manades att snart åt yngre
och bättre krafter lemna den befattning, han innehade, men bestämmelse
saknades angående hospitalsläkares pensionering, nådig framställning om
pensionsrätt för sökanden vid afskedstagande! måtte till Riksdagen aflåtas;
hvarvid sökanden uttalat den förhoppning, att, då hans aflöningsförmåner
för närvarande utgjorde vid öfverläkarebefattningen 4,500 kronor i lön,
jemte bostad och vedbrand, och vid det med nämnda befattning tills vidare
förenade extra ordinarie professorsembetet i psykiatri vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet 3,500 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar,
beloppet af den pension, som kunde varda sökanden tillerkänd,
måtte, för att någorlunda motsvara nyssnämnda aflöningsförmåner,
bestämmas till 5,000 kronor, helst sökanden till följd af vissa föreskrifna
vilkor i afseende å öfverläkarebefattningen varit beröfvad utvägen att genom
enskild praktik bereda sig extra inkomster och sålunda i någon mån
blifva för sin ålderdom oberoende af den nu sökta pensionsförmånen.
48
Nionde lmfvudtiteln: bil. 15.
Öfver denna ansökning har medicinalstyrelsen, efter erhållen remiss,
sig yttrat och under vitsordande, att sökanden med nit och skicklighet
samt utmärkt administrativ förmåga fullgjort sina vigtiga och ansvarsfulla
åligganden såsom öfverläkare vid Stockholms hospital, ansett tillfälle böra
sökanden beredas att vid nu uppnådda lefnads- och tjensteår afgå från
denna befattning med pension å allmänna indragningsstaten samt föreslagit,
att pensionen för Öhrström såsom öfverläkare måtte bestämmas till
lika belopp med lönen för samma befattning eller 4,500 kronor, hvarförutan
medicinalstyrelsen, i betraktande deraf att med öfverläkaretjensten
äfven extra ordinarie professorssysslan vid Karolinska institutet måste frånträdas,
anmärkt, hurusom en viss billighet syntes tala derför, att pensionen
ökades med 500 kronor till det af sökanden ifrågastälda belopp.
Statskontoret, hvars underdåniga utlåtande i denna fråga jemväl infordrats,
har i ämnet anfört, bland annat, att, jemlikt nådigt bref den 2
juni 1876, extra ordinarie professorer vid Karolinska institutet äro berättigade
att efter uppnådda 65 lefnadsår vid afskedstagandet från tjensten
åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten till belopp af 2,500 kronor,
men att deremot läkare vid rikets hospital icke genom allmän föreskrift
tillförsäkrats pensionsrätt å nämnda stat, ehuru något tvifvel icke torde
kunna ega rum derom, att pensionsförmån borde genom Riksdagens medverkan
beredas dessa i statens tjenst anstälda personer, då de, vid uppnådd
pensionsålder eller derförinnan, om sjukdom eller andra afsevärda
omständigheter skulle dertill föranleda, lemna sin befattning. Med afseende
å de vilkor, som i nådiga brefvet den 12 november 1823 blifvit
stadgade i allmänhet för civile einbets- och tjenstemäns pensionsrätt å indragningsstat,
nemligen att den afskedstagande skulle hafva hunnit en lefnadsålder
af 65 år, tillbragt vid pass 40 år i statens tjenst och styrkt
sig vara till helsan försvagad, förekomme väl i nu förevarande fall, att
sökanden, såsom handlingarne utvisade, endast vore något öfver 60 år
gammal och varit i statens tjenst anstäld dels såsom uppbördsläkare å
flottan under 3''/2 månader år 1849 och dels sedan den 24 april 1851
såsom hospitalsläkare, eller sammanlagdt en tid af nära 31 år, äfvensom
att sökanden icke företett något intyg om försvagadt helsotillstånd; men
då i detta hänseende, efter hvad medicinalstyrelsen yttrat, de med hospitalsläkaretjenst
och isynnerhet öfverläkaretjensten vid ett större hospital,
såsom Stockholms med 260 sjukplatser, förenade åligganden vore af den
själ san strängan de art, att innehafvaren af dylik tjenst, äfven om han icke
kunde åberopa kroppslig sjukdom eller aftagande själskrafter, torde böra,
rr
Nionde hufvudtiteln: bil. 15.
49
icke allenast för sin egen skull, utan fast mer för tjenstens oeh i likhet
med hvad för provinsialläkare för närvarande funnes stadgadt, berat i
att afgå från tjensten med pension redan vid uppnadda 60 lemade
efter 30 år såsom hospitalsläkare, liar statskontoret, med biträdande af
medicinalstyrelsens åsigt härutinnan, tillstyrkt framställning till Riksdagen
om sökandens uppförande å allmänna indragmngsstaten till åtnjutande af
pension från och med månaden näst efter afskedstagande!; hvarjemte statskontoret
hemstält, att pensionen måtte föreslås till samma be opp, som i
sådant hänseende blifvit bestämdt för universitetens Professorer och ordinarie
professorer vid Karolinska institutet, eller till rono^
På orund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt, ansei j B
mitr böra& i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl Maj:t tacktes hos
Riksdagen göra framställning derom, att öfverläkaren Ohrstrom ma från
och med månaden näst efter den, då afsked från öfverläkarebefattnmgen
iemte den dermed förenade extra ordinarie professorsbeställmngen varder
honom beviljadt, under sin återstående lefnad å allmänna indragning a en
åtnjuta eu årlig pension till belopp af 4,500 kronor, motsvarande han.
nuvarande öfverläkarelön.
Till Ed™ Kongl. Maj:t har medicinalstyrelsen med
velse den 26 september 1881 öfverlemnat en af direktionen för Göte s. e.
hospital insänd och förordad ansökning af sysslomannen vid nämnda ho- "*■
spital Sigfrid Emanuel Sjöberg, att åt honom matte a rikets allmänna mdragningsstat
beredas lämplig pension efter afskedstagande!
Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas: att Sjöberg, som ai
född den 1 oktober 1820, blifvit år 1840 anstäld i statens tjenst såsom
extra ordinarie landskanslist samt 1851 befordrats till ordinarie landskanslist;
att han den 29 mars 1858 blifvit af serafimerordensgillet utnämnd
till syssloman vid Göteborgs hospital och den 8 juli 187Si t
porterad till samma befattning vid Göteborgs nya hospital, att Sjob g,
enbet intyg af tillförordnade öfverläkaren vid hospitalet, ar lidande åt
kronisk magkatarr och i öfrig!, företer så försvagade kropps- och sja skrafter,
att han är oförmögen att sköta sm tjenst; samt att, efter hvad
Siöbero- till stöd för sin begäran andragit, han, som under sm fyratioariga
anställning i statens tjenst icke kunnat göra några besparingar for fram
Bih.
till Biksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
50 Nionde hufvudtitelu: bil. 15.
tida behof, ej egde andra tillgångar än lönen för sin och sin hustrus
bergning.
För egen del har medicinalstyrelsen — jemte meddelande, att lönen
för sysslomannen vid Göteborgs hospital utgjorde 2,300 kronor utom naturaförmåner,
samt att Sjöberg, hvilken sedan ett år tillbaka, på grund
af oförmåga till tjenstens bestridande, åtnjöte ledighet, derunder såsom
bidrag till vikaries aflönande afstode en fjerdedel af sin lön — i underdånighet
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
framställning om anvisande åt Sjöberg af ett belopp, motsvarande tre
fjerdedelar af hans kontanta sysslomanna-aflöning, eller 1,725 kronor, att
såsom årlig pension utgå, sedan han från hospitalets tjenst erhållit afsked.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att,
ehuru Sjöberg väl .ej kunde hänföras till de tjensteman, som författningsenligt
vore berättigade till pension å allmänna indragningsstaten, likväl
och då han, hvilken redan tillbragt i statens tjenst den tid af 40 år, som
för civile tjensteman i allmänhet stadgats såsom vilkor för sådan rättighet,
derjemte styrkt sig vid nu uppnådd ålder af sextioett år vara oförmögen
att sköta sin tjenst, hvarifrån han icke skulle kunna afgå utan förmånen
af pension, statskontoret ansåge skäl vara för handen, att denna
förmån måtte honom beredas, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på allmänna
indragningsstaten bevilja sysslomannen Sjöberg en årlig pension af 1,725
kronor, att till honom från och med månaden näst efter den, då han erhåller
afsked från hospitalets tjenst, under hans återstående lifstid utgå.»
Hvad föredragande departementschefen beträffande
de under nästförestående tre punkter upptagna ärenden
hemstält och föreslagit behagade Hans Maj:t Konungen,
på tillstyrkande af statsrådets öfrige ledamöter,
i nåder gilla; och skulle protokollsutdrag härom till
finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof.
r> Ö
Ex protocollo:
Carl Tornérhielm.
Nionde hnfvudtiteln: bil. 16.
51
Utdrag af protokollet öfver landtfor svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stocltholms slott den o O
december 1881.
N Svarande:
Haris Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierra,
Hammarskjöld,
Richert,
'' 1''hempT A ND E R.
Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande reglering
för år 1883 af de anslag å riksstadens nionde hufvudtitel, hvilka
röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande
Arméns pensionering’:
»1 fråga om beloppet af det kreditiv, som for år 1883 kan blifva
erforderligt för detta ändamål, har direktionen öfver armens pensionskassa donering.
52
Nionde hufvudtiteln: bil. 16.
uti underdånig skrifvelse den 28 sistlidne september meddelat, att, efter
verkstäld beräkning, uppgjord under enahanda förutsättning som hitintills,
eller att samtlige i anseende till lefnadsåren pensionsberättigade afgå ur
tjenst och inträda å pensionsstaten, samt med iakttagande tillika af så väl
beräknad afgång genom dödsfall bland pensionstagarne, som den sannolika
bristen i pensionskassans inkomster, skulle för år 1888 erfordras eu
summa af omkring 1,100,000 kronor; men att, med användande af det
öfverskott, som antagligen komme att förefinnas å 1882 års kreditiv
900,000 kronor, förhöjning af sistnämnda belopp emellertid icke syntes
blifva behöflig.
Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad sistlidet år egde rum, såväl å
extra stat för år 1883 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas
dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med
nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå
det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket
indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet
med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående;
som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år 1882 anslagna
medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering
användas.»
Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar
gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af
utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit
af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och
skulle angående livad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit
utdrag af protokollet finansdepartementet meddelas,
för att läggas till grund vid författandet af
Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och
behof; hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden
hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo:
Eugéne Peyron.
Stockholm, tryckt i Central-Tryckeriet, 1882.
Finansplanen.
Utdrag a,f protokollet öfver fnansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den ,9 januari
1882.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hociischild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Themptander:
De anslag Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes
föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1883 utgöra sålunda:
Bill. till Bilcsd. Prof. 1882. 1 Samt, 1 Afä. 1
Sammanfattning
af utgifterna
under
hufvudtitlarne.
1
2
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
I hufvudtiteln :
|
| ordinarie |
| ...... 1,338,000:—, |
II | JJ | 55 | 3,751,000 | : —? |
| 5) | extra | 45,000 | i 3,796,000: —, |
III | >1 | ordinarie | 613,800 |
|
| 5? | extra | 4,500 | 618.300:—, |
IV | 55 | ordinarie 17,205,000 | 5 | |
| 57 | extra | 1,274,000 | —i 18,479.000: —. |
V | 55 | ordinarie | 5,375,000 | 7 |
| ’5 | extra | 1,189,000 | — 6,564,000:—. |
VI | 55 | ordinarie | 4,424,160 | 7 |
| » | extra | 1,330,840 | > 5,755,000: —, |
VII | >7 | ordinarie 13,299,000 | 7 | |
| 15 | extra | 716,000 | —, 14,015,000: —, |
Vill | 57 | ordinarie 10,849,526 | 7 | |
| 55 | extra | 991,474 | —, 11,841,000: —, |
IX | 5» | ordinarie | 2,430,000 | 7 |
| V | extra | 900,000 | —, 3,330,000: —, |
kronor 65,736,300:—.
Härtill kommer sista återstoden af det bevillarne.
jade låneunderstödet för sänkning af sjöarne Hjelmaren
och Qvismaren, hvilken bör utgå under år
1883, ......_.......................................... „ 200,000: —,
Riksgälds- I skrifvelse den 13 december 1881, som torde
^ställning. ^ biläggas dagens protokoll'' under litt. b., hafva
fullmäktige i riksgäldskontor lemnat uppgift å de
riksgäldskontorets utgifter för år 1883, hvilka böra
i riksstaten uppföras, hvarjemte fullmäktige i skrifvelse
den 29 i samma månad meddelat, att då statskontoret
under tiden, sedan förra skrifvelsen afläts,
afbetalt ytterligare 1,000,000 kronor å sin skuld, till
riksgäldskontor för erhållen kassaförstärkning och
derigenom minskat denna skuld från 10,000,000 kronor
till 9,000,000 kronor, de i förra skrifvelsen beräknade
utgifterna kunde minskas med ett belopp af
45,000 kronor, motsvarande 4} procent ränta å
1,000,000 kronor. Enligt fullmäktiges beräkning,
transport kronor 65,936,300: —,
Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3
transport kronor 65,936,300: —,
vid hvilken jag icke har något att erinra, och med
iakttagande af nyssberörda minskning af 45,000 kronor,
utgöra riksgäldskontorets utgifter för år 1883:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m.m.,
förslagsvis .................................... 620,800: —,
annuiteter å de fonderade statslånen
samt räntor å
öfrig statsskuld 12,219,252: —,
med afdrag likväl af
den undersamma
år beräknade
inkomst
af ränte- och
kapitalbetalningar
.................. 2,617,120: —,
förslagsvis.................................... 9,602,132: , „ 10,222,932: —.
Summan af statsverkets utgifter för år 1883
uppgår således till............................................................ kronor 76,159,232: .
Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äxo beräknade
till................................................;....................... kronor 78,680,000: —.
Efter afdrag af nyssnämnda utgiftssumma,...... „ 76,159,232: ,
återstår ett belopp af..................................................... kronor 2,520,768: —,
hvilket belopp torde få användas till förstärkande af statsverkets grundfond,
i likhet med de vid 1881 års riksdag för sådant ändamål anslagna 1,501,700
kronor. Att använda öfverskott och behållningar från föregående statsreglermgar
till förstärkande af statsverkets grundfond och såmedelst till minskande
af statskontorets behof af kassaförstärkning från riksgäldskontoret läier oafvisligen
påkallas af omsorgen att bereda tillgångar för återgäldande af det tillfälliga
lån, 1879 års Riksdag bemyndigade riksgäldskontoret att upptaga i och
för "de till statskontoret gjorda försträckningarne. Den skuld, hvari statskontoret
häftade till riksgäldskontoret utgjorde vid början af nästlidna år
14,500,000 kronor, hvaraf dock 1,500,000 kronor återbetaltes redan i mars
månad, så att skulden minskades till det belopp af 13,000,000 kronor, hvarunder
den under de föregående åren icke kunnat nedbringas. Under nästlidna
år hafva emellertid ytterligare 4,000,000 kronor kunnat till riksgäldskontoret
återgäldas, och skulden utgör nu, såsom redan är erinradt, 9,000,000
kronor, eller iust det belopp riksgäldskontoret upptagit genom 1879 aistill
-
StatsverTcets
grundfond.
Allmän
bevillning.
Utgifter
utom
riksstat.
4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.
fälliga lån. Den yttersta tiden för infriandet af nämnda tillfälliga lån infaller
under år 1885 och det kräfves sålunda, att den under förra riksdagen
vidtagna åtgärden att förstärka statsverkets grundfond fullföljes, såvida
statskontoret skall kunna i behörig tid frigöra sig från den skuld till riksgäldskontor,
som föranledde behofvet för sistnämnda verk af den tillfälliga
upplåningen. Det lyckliga förhållande, att ett betydande öfverskott från
föregående statsregleringar af ungefär 2| millioner kunnat upptagas bland
tillgångarne i den nu föreliggande staten, gör emellertid denna gång annan
åtgärd obehöflig för grundfondens förstärkning än att dertill anvisa ett mot
nämnda öfverskott ungefärligen svarande belopp, till nyss angifna siffra
2,520,768 kronor.
Det har af nu nämnda skäl icke påfordrats att för år 1883 taga i
beräkning någon särskild förhöjning i allmänna bevillningen, utan har inkomsten
deraf, som i innevarande års riksstat är upptagen till 5,600,000
kronor, nu beräknats till endast 4,100,000 kronor; och torde Eders Kongl.
Maj:t således för år 1883 af Riksdagen äska allmän bevillnings utgörande
efter de grunder, som kunna finnas erforderliga för ernående af sistnämnda
inkomstbelopp.
På föredragning af chefen för civildepartementet *) har Eders Kongl.
Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1883 anvisa till utgående
under samma år:
till nya byggnader och anläggningar, m. m. vid statens redan trafike -
rade jernvägar ................................................ kronor 300,000: —,
anskaffande af ny rörlig materiel, m. m. ... „ 1,500,000: —,
fullbordande af byggnader i Stockholm för
statens jernvägstrafik..................................... ,, 200,000: —,
fortsättande af statens jernvägsbyggnader i
Norrland........................................................... „ 2,000,000: —,
tillsammans kronor 4,000,000: —.
Då dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel bestridas,
torde, i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, beloppet böra anvisas
att utgå från riksgäldskontoret; och är jag i tillfälle meddela, att enligt
fullmäktiges i riksgäldskontoret till mig afgifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
inkomster och utgifter från och med den 14 december 1881
till slutet af år 1883, sådana de på grund af Riksdagens redan fattade beslut
ställa sig, kontoret vid sistnämnda års utgång skulle ega en behållning af
2,786,546 kronor 45 öre. ''T''
*) Se bil. till statsverkspropositionen: “Sjette hufvudtiteln“ [38. 39].
Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5
Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla
hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga att,
sedan han erhållit protokolisutdrag om hvad som efter de öfriga departementens
föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen, uppsätta
och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med Kongl. Maj:ts
nu i ämnet fattade beslut.
Ex protocollo:
A. L. Fris.
Bih. till Bilisd. Prof. 1882. 1 Sarnl. 1 Afd.
9
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontor et yttrande mig. riksgäldskontorets ställning
1
Bil. litt. 1).
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.
Med anledning af eder skrifvelse den IT sistlidne november hafva
fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till eder
öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgaldskontorets
sannolika ställning vid slutet af hvardera aret 1881 och 1882 samt redan
nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1883.
Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster, utgifter
och behållningar för de särskild! förvaltade fonderna, nemligen
jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen
för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra al de till fonden ingående
rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ejfinnes
bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och 1878
års län som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom hvilkas
försäljning medel till utlåningen från jernvägshypoteksfonden anskaffats.
''Med den under innevarande år verkstälda konvertenngen åt 1858
års lån, 1860 års Ti procents lån samt 1861, 186T och 1866 års lån äro
förenade åtskilliga dels redan af riksgäldskontoret bestridda, dels ytterligare
förestående utgifter, bestående af den vissa utländska banker och
bankirer tillkommande inlösningsprovision å de obligationer af nämnda
lån hvilka utomlands infriats, af riksgäldskontoret åliggande stämpelkostnad
för obligationer af 1880 års lån, genom hvilkas försäljning medel
till konverteringen anskaffats, äfvensom af den kursförlust, som vid
indragningen af valutan för dessa försålda 1880 års obligationer uppkommit.
Ej heller dessa utgifter hafva i de öfverlemnade förslagsberakningarne
upptagits. Fullmäktige anse nemligen nödigt, att i {låga häiom
Bill. till Riksd. Frot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 1
Finansplanen: fullmäktiges iriksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
inhemta Riksdagens föreskrift om sättet, huru de redan häfda utgifterna
i förevarande hänseende må böra riksgäldskontoret godtgöras och huru
de återstående enahanda kostnaderna skola bestridas; och då fullmäktige
härvid ansett samtliga berörda utgifter lämpligen kunna betäckas
utan desammas uppförande på riksstaten, hafva fullmäktige saknat anledning
att i de öfverlemnade förslagsberäkningarne uppföra dem. De
konverterade, ofvan uppräknade lånens liqvidations-och amortissementsfonder,
hvilkas behållningar vid sistlidne års slut utgjorde 2,281,440 kronor
80 öre och kunna beräknas vid innevarande års" slut hafva ökats med
ytterligare omkring 100,000 kronor, öfverstiga nemligen vida ifrågavarande
utgifter; och ämna fullmäktige till den härnäst sammanträdande Riksdagen
göra framställning derom, att dessa fonder må dels till bestridda
eller blifvande konverteringsutgifter få användas, dels med deras derefter
återstående belopp åt riksgäldskontoret bevaras för mötande af sådana
med det nya lånets förräntande och amortering gemenskap egande
utgifter, som äro likartade med dem, hvilkas betäckande ursprungligen
varit med liqvidations- och amortissementsfondernas bildande afsedt och
hvartill tillgång eljest skulle komma att saknas, helst de till parikurs beräknade
årliga annuiteterna ej förslå till gäldande af kursförluster, inlösningsp
ro visioner m. m.
Vid slutet af sistlidne år, innan ännu kändt var, om konvertering
af 1858 års lån, 1860 års 4-J> procents lån och 1861 års lån komme att,
med begagnande af den låneconsortiet i sådant afseende gifna optionsrätt,
under innevarande år verkställas, uppgjordes i riksgäldskontoret
och delgafs statskontoret en beräkning öfver de riksgäldskontorets utgifter
år 1881, för hvilka riksgäldskontoret vore berättigadt att af statskontoret
erhålla ersättning. Enligt denna beräkning, upprättad så noggrant
som den då kunde anställas, utgjorde förenämnda utgifter, efter
afdrag af de kapital- och räntebetalningar, som antogos under året komma
att till riksgäldskontoret inflyta, 10,864,023 kronor 39 öre, att till riksgäldskontoret
inbetalas med 800,000 kronor under januari månad,
2,600,000 kronor under mars, 2,300 000 kronor under maj, 700,000
kronor under juni, 2,500,000 kronor under september och 1,964,023 kronor
39 öre under november månad, allt innevarande år. Som emellertid
statskontoret var i tillfälle att tidigare än å berörda terminer gälda dessa
belopp, blefvo desamma af statskontoret till riksgäldskontoret förskottsvis
inbetalta, så att sista andelen af detta förslagsanslag redan i början af maj
månad var till riksgäldskontoret erlagdt. Det har sedermera visat sig, att
ifrågavarande utgifter i verkligheten komma att ej obetydligt understiga
ofvannämnda, vid slutet af nästlidne år beräknade belopp, och hafva
fullmäktige fördenskull bland utgifterna år 1882 upptagit en återlevere
3
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
ring till statskontoret af dylika medel, hvilken för det närvarande, innan
sig visat i hvad mån de påräknade inkomsterna för återstående delen af
innevarande år komma att inflyta, ej kunnat antagas till högre belopp
än 500,000 kronor, men måhända torde komma att uppgå till en något
högre summa.
I riksstaten för år 1882 finnas annuiteter å de fonderade statslånen
samt räntor å öfrig statsskuld förslagsvis uppförda till 12,399,794
kronor 70 öre, hvaremot dessa utgifter i den härmed öfverlemnade förslagsberäkningen
för samma år kunnat upptagas till endast 12,277,283
kronor 18 öre. Skilnaden beror hufvudsakligen derpå, att statskontorets
skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning numera minskats.
Vid riksstatens uppgörande utgjorde den 13,000,000 kronor, å hvilket belopp
således beräknades en motsvarande ränteutgift för riksgäldskontoret.
Sedan emellertid statskontoret under sistlidne oktober och innevarande
december månader å berörda skuld afbetalt tillhopa 3,000,000 kronor,
har densamma numera nedgått till 10,000,000 kronor, i följd hvaraf
riksgäldskontorets beräknade ränteutgift för berörda ändamål nu kunnat
i motsvarande mån minskas.
Stockholm den 13 december 1881.
C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.
J. NORDENEALK. A. V. ÅBERGSSON. C. G. HIERTA.
Herman Wikblad.
4
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang.riksgäldskontorets ställning.
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
O
P örsl ags!) e r ii kniTi gar
öfver
riksgäldskontorets ställning
för tiden från och med den 14 december 1881 till och med år 1883.
G
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontor ställning.
Förslagsberäkning öfvei* rikugäldskontorets inkomster och
Behållning den 14 december enligt riksgäldskontorets kassaräkning.
.............................................................. 1,026,002: 54.
Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:
mot revers eller depositionsbevis 1,591,400: —,
„ obligationer, efter inköpspris,
.......................................... 56,718: 25.
Hos utländske låneöfvertagare mot
ränta innestående, för annuitetsliqvider
afsedda mede1.
..................................... 1,001,000: —, 2,649,118: 25;
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd .................................... 1,222,200: —.
Genom förräntande af innestående behållningar 6,900: —;
Af riksgäldskontoret inlösta konverterade obligationer, äfvensom
inlösta räntekuponer, att ersättas dels af utländske
låneöfvertagare dels genom upplåning,....................................
Kronor. j ö.
3,675,120
79
1,229,100
1,042,954 | 70
summa kronor j 5,947,175 j 49
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
7
utgifter frän oeli med den 14 december 1881 till årets slut.
Utgifter:
Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret.
för Riksdagens hus och bibliotek.........
0 lånet, å konung Carl XIII:s
samt å Göta och Södertelje
2,500
10,000
3,000
11,403: as;
Riksdagskostnader
Kostnader
Ränta & gamla 5-°
hemgiftskapital
kanalers reparationsfonder
Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
lån för enskilda jernvägar......................
Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisadt anslag för anläggning af
jernväg från Karlberg till Lilla Yärtan, återstoden
.................................................................•......
Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisa,dt anslag å högst 4,000,000
kronor för inköp af
250,000:
100,000:
Mjölby jernväg, d:o
Hallsberg—-Motala -
Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisade anslag:.
för statens jernvägsbyggnader i
Norrland....................................
10,000:
„ anskaffande af rörlig materiel
a norra
Storvik
stambanan norr om
7 (JO,000:
925,000: —5
Kronor.
26,903
8 3!
Beräknad behållning
vid 1881 års slut
1,285,000
4,635,271
summa kronor | 5,947,175
66
49
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsfoeräkniiig öfver riks
Beräknad behållning'' vid 1882 års början samt fordringar för
tillsvidare förräntade medel........................................................
Inkomster:
Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd ................................ 2,853,474: 70.
Af betalningar å lån till undsättningar inom
Kronobergs och Kalmar län, i anledning
af 1868 års missväxt, .................................. 1,120: —.
Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;
Ersättning af statsverkets medel:
motstående för år 1882 upptagna riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar m. m., äfvensom annuiteter å de fonderade
statslånen samt räntor å öfrig statsskuld.
.................................................................... 12,898,083: is,
efter afdrag af den för riksgäldskontoret under
samma år beräknade inkomst af ränteoch
kapital-inbetalningar ............................. 2,404,594: 70;
Genom utlemnande af obligationer för 1879 års tillfälliga lån
eller genom återbetalning från kongl. statskontoret till
betäckande af riksgäldskontorets återstående fordran för
lem nåd kassaförstärkning............................. 10,000,000: —,
efter afdrag af redan upplånta....................... 9,000,000: —;
transport
iMskonlorets
Kronor. i ö.
4,635,271 66
2,404,594 7o
10,493,488 4 8
1,000,000 —
187533,354 sr!
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäld skontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
9
inkomster och utgifter år 1882.
Kronor.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar rn. m.:
500,000
12,000
2,000
62,207: bo,
22,792: so,
riksdags- och revisionskostnader
...................................
kostnader för Riksdagens hus
„ „ „ bibliotek
löner, arfvoden och expenser
vid riksgäldskontoret ......
löner å indragnings- och pen
sionsstat
vid d:o ...............
aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen
och hans expedition
.........................................
Annuiteter och räntor:
till H. M. Konungen ............ 300,000:
anslag till ränta och amortissement
å de fonderade
lånen:
1860 årslån emot premieobligationer
293,000: —,
1868 års lån 1,096,410: —,
o.
21,800:
620,800:
transport 1,389,410: —; 300,000:
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
620,800:
2
10
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoretyttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Kronor. i ö
. transport
Vid 1880 års riksdag medgifven upplåning för
jernvägsbyggnader.......... 6,800,000: —
Vid 1881 års d:o d:o ............... 4,050,000: — ; 10,850,000: _
efter afdrag af redan upplånta ........................ 7,048,725: 21;
18,533,354
3,801,274
84
79 I
transport j 22,334,629! 63
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoretyttrande ang. riksgåldskontorets ställning.
11
Kronor.
transport 1,389,410:
1870 års lån 925,000
1872 „ „ 1,166,726
1875 „ „ 1,650,000
1876 „ „ 1,816,000
1878 „ „ 1,076,942
300,000:
620,800:
1880
3,335,904
48,
—; 11,359,982: 4)
ränta å 1879 års tillfälliga lån
för betäckande af kassaförstärkning
till kongl.
statskontoret äfvensom å
ytterligare upplåning för
samma ändamål, tillhopa
10,000,000 kronor, å
procent ..............................
ränta å ny upplåning för andra
ändamål........................
ränta å gamla 5 procents lånet,
å konung Karl XIII:s
hemgiftskapital samt å
Göta och Södertelje kanalers
reparationsfonder..
450,000:
150,000:
17,300: 7 0_; 12,277,283: is;
Aterleverering till kongl. statskontoret:
af till riksgåldskontorets förvaltning öfver
lemnad
kassabehållning .................................
återleverering till kong! statskontoret af
derifrån för mycket öfverlemnade medel
till bestridande af annuitetsliqvider m. m.
Vid 1880 års
1,000,000: —,
500,000:
riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt tomtreglering slån åt staden Hudiksvall .
12,898,083
1,500,000
100,000
18
transport! 14,498,083 118j
12
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
| Kronor. | ö. |
transport | 22,334,629 | 63 |
summa kronor | 22,334,629 | 63 |
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
13
|
| Kronor. | ö. |
| transport | 14,498,083 | 18 |
Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an-visade anslag och lån: |
|
| |
till statens jern vägsbyggnader i Norrland .. „ utförande af nya byggnader och anlägg-ningar vid statens redan trafikeradejern- vägar................................................................. „ uppförande af byggnader i Stockholm för statens jernvägstrafik ........................... „ låneunderstöd för enskilda jernvägar...... | 2,500,000: —, 350,000: —, 200,000: —, | 4,050,000 |
|
Beräknad behållning vid 1882 års slut............... |
| 3,786,546 | 46 |
| summa kronor | 22,334,629 | 63 |
14 Finansplanen; fullmägtiges i rikgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
| Kronor. | ö. |
Beräknad behållning vid 1883 års början samt fordringar för | 3,786,546 | 45 |
Inkomster: |
|
|
Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd....................................... 2,566,000; —. Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt...................................... 1,120: —. Genom förräntande af innestående behållningar 50,000; —; | 2,617,120 |
|
Ersättning af statsverkets medel: |
| |
motstående för år 1883 upptagna riksdags- och revisionskost-nader, aflöningar m., m., äfvensom annuiteter å de fon-derade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld....................................................... 12,885,052; —, efter afdrag af den för riksgäldskontoret un-der samma år beräknade inkomst af ränte-och kapital-inbetalningar ............................. 2,617,120: —; | 10,267,932 |
|
* |
|
|
transport | | 16,671,598 | 46 |
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontor ställning.
fö
inkomster och utgifter år 1883.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:
riksdags- och revisionskostna-der .......................................... | 500,000: —, |
kostnader för Riksdagens hus | 12,000: —, |
>i it ii bib- liotek | 2,000: —, |
löner, arfvoden och expenser | 62,207: so, |
löner å indragnings- och pen-sionsstat vid d:o ............... | 22,792: so, |
aflöning, resekostnad och ex-penser för justitieombuds-mannen och hans expedi-tion .................................... | 21,800: —; |
Kronor.
Annuitet er och räntor:
till Hans Maj:t Konungen ...... 300,000:
anslag till ränta och amortissement
å de fonderade lånen:
1860
års lån emot premieobligationer.
........... 293,000: —,
1868 års lån
1,096,410
transport
1,389,410
—; 300,000: —;
620,800:
620,800:
16 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontorets yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
transport
Kronor.
o.
16,671,5981 4 b
summa kronor | 16,671,598
45
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
17
transport |
| 1,389,410: —; |
1870 årslån 925,000: —, | ||
1872 | V | „ 1,149,315: —, |
1875 | 11 | „ 1,650,000: —, |
1876 | 11 | „ 1,816,000: —, |
1878 | 11 | „ 1,076,914: so, |
1880 | 11 | „ 3,315,312: —; |
300,000:
620,800: —;
S 11,321,951: so,
ränta å 1879 års tillfälliga lån
för betäckande af kassaförstärkning
till kongl. statskontoret
äfvensom å ytterligare
upplåning för samma
ändamål, tillhopa 10,000,000
kronor, å 4| procent ...........
ränta å medgifven och beräknad,
men ännu icke verk
stäld
upplåning .....................
ränta å gamla 5 procents lånet,
å konung Karl XIII:s liemgiftskapital
samt å Göta
och Södertelje kanalers reparationsfonder
.....................
Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt
låne-understöd för enskilda jernvägar .......................
Beräknad behållning vid 1883 års slut
450,000:
175,000: —,
17,300: 7o; 12,264,252:
Kronor.
o.
12,885,052
1,000,000
2,786,546
45
summa kronor j 16,671,598| 45
Bill. till RiJcsd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afä.
3
Statsverkspropositionen» justering,
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari
1882. ''
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Taube,
Hedekstieena,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander.
Departementschefen, statsrådet Themptander uppläste härefter
till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade,
af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Hugo Malm.