Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:Q 53
Proposition 1896:53
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:Q 53.
1
N:o 53.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående vissa
ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften;
gifven Stockholms slott den 10 april 1896.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna
dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att §§ 3 och 37
i nådiga förordningen angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894 skola i
nedannämnda delar erhålla följande förändrade lydelse:
§3-
I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
Bevis, produktions-, —--
„ om registrering, tecknadt a
ordning för aktiebolag eller
stadgar för förening för ekonomisk
verksamhet eller å
protokoll om beslut angående
ändring i sådant bolags ordning
eller sådan förenings
stadgar eller å framställning
om medlems inträde i eller afgång''
-
ur sådan förening
1 Afd.
Kr. ö.
2 Afd.
Kr. ö
3 Afd.
Kr. ö.
4 Afd. 5 Afd.
_
Kr. | ö. Kr.
fritt
Bill. till Piksd. Prot. 1896. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. (N:o 53.)
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
Instrument; — — — — — — | 1 Afd. | 2 Afd. | 3 Afd. | 4 Afd. | 5 Afd. | |||||
Kr. 1 | ö. | Kr. 1 | ö. | Kr. fri | Ö. tf. | Kr. | Ö. | Kr. | ö. | |
Kallelsebref i anledning af ansök-ning om tillstånd att nedsätta Protokoll vid underdomstol, om för-ordnande eller entledigande af förmyndare--— -trt — „ vid underdomstol, om för-ordnande af gode män eller | ||||||||||
. ..._ |
|
|
| .... - _fri | tf |
|
|
| — | |
Resolution, kommunikations--- „ angående föreläggande enligt |
|
|
|
| fri |
|
|
|
|
|
Underrättelse eller uppgift rörande |
|
|
|
| fri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
| - |
|
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
3
, § 37.
Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt ändamål
obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så’framt det blad,
hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas mot annan
stämpel. Dylikt utbyte må äfven ega rum för stämpel å vexel, som på grund
af uteblifvet godkännande återgått till vexelutställaren, då af denne blifvit
ådagalagdt, att vexeln icke blifvit för sitt ändamål använd. Vid utbyte, som
här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel betalas 3 öre.
Stämplar — —--erhållits.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och
ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Claes Wersäll.
4
Kongi. Majds Nåd. Proposition N:o 53.
'' it [f.''Vi ; ,)''■[ , ;: ,.i 30 ''ifi , "i.i, v ''"''i '' I."'',; ■ ''il; , (j
->pg. " t: i i''u .il,ii; o i»u.f;»i f f Dop. k</jiidotJJ.-, In
1! iK./ J» til . !W •: / ji ■ iild ! ;li'' 7JS! - jf-gfik '' . iiå
. .i i T''! •'' .fi)l > 1;;
. fli* -..... vill v
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 10 april 1896.
Närvarande:
, 1Å 1 O U rJ
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Åkekhielm,
Groll,
Wikblad,
Gilljam,
friherre Rappe,
Christerson,
Wersåll,
Annerstedt.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wersäll anförde:
Sedan Kongl. Maj:t under den 28 juni 1895 besluta lagar om
aktiebolag, om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, om aktiebolag,
som drifva försäkringsrörelse, samt om registrering af bankaktiebolag,
har inom justitiedepartementets lagbyrå blifvit uppgjord en promemoria om de
ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften, hvilka af omförmälda
lagars innehåll ansåges böra föranledas; och har chefen för nämnda
5
Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 53.
departement med skrifvelse den 11 oktober 1895, för den vidare behandling,
som kunde finnas erforderlig, till finansdepartementet öfverlemnat berörda promemoria,
som är af följande lydelse:
l:o. Nya tariffsatser infogas:
för kungörelse i anledning af ansökan om tillstånd att nedsätta aktiebolags
kapital (Lagen om aktiebolag 26 § 2 mom.);
för kungörelse i anledning af ansökan om upplösning af aktiebolag eller
registrerad förening (Lagen om aktiebolag 55 § 1 inom., Lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet 37 § 1 inom.).
För båda slagen af kungörelser lära stämpelpapper böra vara desamma
som för offentlig stämning.
2:o. Stämpelfrihet medgifves:
för bevis om registrering, tecknadt å ordning för aktiebolag eller stadgar
för förening för ekonomisk verksamhet eller å protokoll om beslut angående
ändring i sådant bolags ordning eller sådan förenings stadgar eller å framställning
om medlems inträde i eller afgång ur sådan förening (Lagen om
aktiebolag 69 § 3 mom. eller 70 § 2 inom., Lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet 50 § 2 mom., 59 § 3 mom. eller 60 §
2 monn);
för bevis, att registrering af anmälan till aktiebolagsregistret eller föreningsregistret
blifvif vägrad, (Lagen om aktiebolag 68 § 2 mom., Lagen om
registrerade föreningar för‘ekonomisk verksamhet 58 § 2 mom.);
för kallelsebref i anledning af ansökan om tillstånd att nedsätta aktiebolags
kapital (Lagen om aktiebolag 26 § 2 inom.);
för kallelsebref till aktieegare om bolagsstämma eller till medlem af
registrerad förening om sammanträde (Lagen om aktiebolag 38 §, Lagen om
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet 21 §);
för protokoll, vid underdomstol, om förordnande af gode män eller liqvidatorer
enligt Lagen om aktiebolag 55 § eller Lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet 37 §;
för protokoll eller resolution om föreläggande enligt Lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet 58 eller 66 §; huruvida protokoll
skall i dylikt ärende föras, beror på lydelsen af den till handläggning inom
civildepartementet öfverlemnade, ifrågasatta kungörelsen om föreningsregistrens
förande in. m.
Uti infordradt, den 20 sistlidne mars inkommet underdånigt utlåtande
hafva statskontoret och kammarrätten anfört, hurusom uti ifrågavarande promemoria,
med hänvisning till § 26 mom. 2 i lagen om aktiebolag samt till
§ 55 mom. 1 i samma lag och § 37 mom. 1 i lagen om registrerade före
-
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
ningar för ekonomisk verksamhet, föreslagits, att i stämpelförordningen skulle
införas nya tariffsatser dels för kungörelse i anledning af ansökning om tillstånd
att nedsätta aktiebolags kapital, dels ock för kungörelse i anledning af
ansökning om upplösning af aktiebolag eller registrerad förening, i båda dessa
fall till samma belopp som för offentlig stämning eller 1 krona.
Beträffande det förra af dessa tillägg hafva embetsverken endast anmärkt,
att åt rubriken syntes böra gifvas samma benämning, hvarmed den
stämpelpligtiga handlingen i åberopade lagrum betecknades, eller: “kallelse å
okände borgenärerHvad det senare tillägget vidkomme, ansåge embetsverken,
att, då enligt deras förmenande kungörelse i dessa fall icke komme
att utfärdas i sådan form, att den kunde anses såsom utgående expedition
och såsom sådan med stämpel beläggas, den för dylik kungörelse föreslagna
stämpelafgiften icke borde ifrågakomma.
Mot det föreliggande förslaget, så vidt det afsåge stadganden om stämpelfrihet
för vissa deri angifna handlingar, hade embetsverken ej annat att
erinra, än dels att åt den föreslagna rubriken: “bevis att registrering af anmälan
till aktiebolagsregistret eller föreningsregistret blifvit vägrad" syntes
riktigare böra gifvas följande lydelse: “Underrättelse angående beslut om vägrad
registrering", och dels att de två föreslagna nya rubrikerna: “kallelsebref“
lämpligen borde sammanslås till en.
I enlighet med hvad sålunda förekommit hafva embetsverken föreslagit
vissa tillägg till § 3 i nådiga förordningen angående stämpelafgiften den 9
augusti 1894 samt dervid tillika meddelat, att, då ännu icke vore afgjordt,
huruvida protokoll skulle föras i ärende rörande sådant föreläggande, som omförmäldes
i §§ 58 och 66 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, i det af embetsverken uppgjorda förslaget icke intagits bestämmelse
om stämpelfrihet för protokoll i dylikt ärende.
Med afseende å hvad sålunda anförts hemställer jag, att Kongl. Maj:t
måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, att § 3 i nådiga förordningen
angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894 måtte inedannämnda
delar erhålla följande förändrade lydelse:
I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.
7
1 Afd.
Bevis, produktions-, — — — -„ om registrering-, tecknadt å
ordning för aktiebolag eller
stadgar för förening för ekonomisk
verksamhet eller å
protokoll om beslut angående
ändring i sådant bolags ordning
eller sådan förenings
stadgar eller å framställning
om medlems inträde i eller
afgång ur sådan förening ..
Kr.
2 Afd.
Kr. ö.
3 Afd.
Kr. 8.
_fritt_
4 Afd.
Kr.
5 Afd.
Kr. 5
Instrument; — — — — — -Kallelse å okände borgenärer i anledning
af ansökning om tillstånd
att nedsätta aktiebolags
kapital .................................
Kallelsebref i anledning af ansökning
om tillstånd att nedsätta
aktiebolags kapital eller till
aktieegare om bolagsstämma
eller till medlem af registrerad
förening om sammanträde
„ i mål angående —--
_fritt_
Protokoll vid underdomstol om förordnande
eller entledigande
af förmyndare----
„ vid underdomstol, om förord
nande af gode män eller liqvidatorer
enligt lagen om aktiebolag
eller lagen om registrerade
föreningar för eko
nomisk verksamhet ..............
-fri».
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.
1 Afd.
Kr.
2 Afd. I 3 Afd.
Kr.
ö. Kr.
4 Afd.
Kr. ö
5 Afd.
Kr. ö.
Resolution, kommunikations---
» angående föreläggande enligt
lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet
................................
-fri -
Underrättelse eller uppgift rörande
utmätning — — — — —
„ angående beslut om vägrad
registrering af anmälan till
aktiebolagsregistret eller föreningsregistret.
.........................
Jri_
Med förmälan att vid Sveriges allmänna handelsförenings årsmöte den
13 augusti 1895 upplysts, att sådant utbyte, som enligt § 37 i gällande förordning
angående stämpelafgiften är medgifvet för den händelse, att stämpel
genom misskrifning eller annorledes blifvit för sitt ändamål obrukbar, vägrats
hvad an ginge stämpel, åsatt vexelblankett, hvarå accept sedermera icke erhållits,
samt att föreningen med anledning häraf beslutit öfverlemna åt sin
styrelse att, på sätt denna funne lämpligt, söka åstadkomma sådan rättelse
med afseende å tolkningen af nämnda §, att utbyte ej måtte vägras för stämpel,
som blifvit åsatt dylik vexelblankett, har i en till Kongl. Maj:t ingifven
skrift styrelsen för nämnda förening, med åberopande af innehållet i ett skriften
bilagdt protokoll öfver mötesförhandlingarne, i underdånighet anhållit, att
Kongl. Maj:t täcktes taga berörda angelägenhet i nådigt öfvervägande, hvarvid
styrelsen tillika hemstält, huruvida icke, till undanrödjande af det omförmälda
missförhållandet, lämpligen kunde till ofvan åberopade § fogas ett tillägg,
så lydande: “Dylikt utbyte må äfven ega rum för stämplar till handlingar,
innefattande uppdrag om inkassering af penningar, anvisningar eller icke accepterade
vexlar, som på grund af bristande betalning eller uteblifvet godkännande
9
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 53.
återgått till utfärdarne, och af handlingen otvetydigt framgår, att den icke
för sitt ändamål blifvit använd".
Häröfver hafva statskontoret och kammarrätten, på nådig befallning,
afgifvit underdånigt utlåtande och deruti till en början anmärkt, att i den
föreliggande framställningen åt det föreslagna tillägget till § 37 gifvits en vida
större omfattning än den, hvartill det åt bemälda styrelse lemnade uppdragbort
föranleda, i det att enligt styrelsens förslag rätt till utbyte af stämplar
skulle medgifvas icke blott då stämpel blifvit åsatt vexel, som på grund af
uteblifvet godkännande återgått till utställaren, utan jemväl då stämpel blilvit.
åsatt handling, innefattande uppdrag om inkassering af penningar, anvisning
eller vexel, då dylik handling på grund af bristande betalning återgått till utställaren.
Att medgifva stämpelutbyte på den grund, att betalning icke erhållits
för stämpelbelagd handling af ifrågavarande slag, vore dock att i fråga
om stämpelfrihet införa en grundsats, som, följdriktigt genomförd, skulle kräfva
eu fullständig omarbetning af lagstiftningen i detta ämne; och redan af detta
skäl ansåge embetsverken något afseende å framställningen i denna del icke
böra fästas.
Embetsverken hafva vidare framhållit, att begagnande af vexlar vid
köpekontrakt, der kontant betalning icke ifrågakomme, måste lända till reda
och ordning samt sålunda och äfven i öfrigt medföra fördel för dem, som
hade sin verksamhet inom affärslifvets område; och hafva embetsverken erinrat,
hurusom i motiverna till det förslag till ny stämpelförordning, hvilket af dertill
utsedde komiterade afgifvits den 27 oktober 1893 och som i hufvudsakliga
delar läge till grund för nu gällande förordning i ämnet, anförts, att de utgifter,
som till staten utginge under form af stämpel, till sin natur vore af
två väsentligen olika slag, nemligen dels sådana, som erlades för expeditioner
från offentliga myndigheter, och dels sådana, som utgjordes med anledning af
vissa rättshandlingar enskilde emellan, samt att, då det förra slaget af stämpelafgifter
allenast afsåge att ersätta staten vissa tjänster, vore deremot det senare
slaget att anse såsom en skatt på öfverflyttning af värdebelopp från eu
hand till en annan, alltså ett komplement till inkomstbeskattningen. Äfven
med detta vexelstämpelns syfte vore, efter embetsverkens tanke, förenligt, att
sådana bestämmelser i fråga om denna stämpel vidtoges, att vexelutställaren
icke i något fall nödgades att för samma aftal vidkännas vexelstämpel två
gånger, hvilket skulle inträffa, om köparen af en vara af någon anledning,
exempelvis i fråga om betalningstiden, icke godkände vexeln, utan återsände
densamma till utställaren och denne utfärdade ny vexel, ändrad i öfverensstämmelse
med köparens önskan. Det kunde ock inträffa, att, då säljaren hos
köparen företedde eu vexel för accept, den sistnämnde föredroge att erlägga
Bill. till Ililcsd. Prof. 1830. 1 Sami. 1 Afd. 35 Käft. 2
10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 53.
kontant betalning. I sådant fall hade den af säljaren utfärdade vexeln icke
vid aftalet kommit till användning, och den å vexeln anbragta stämpeln borde
derföre få utbytas, helst stämpelpligtighet för räkningar icke vore påbjuden.
Till förekommande deraf, att stämpel å vexel, som varit för sitt ändamål använd,
komme att utbytas mot ny stämpel, erfordrades dock, att vexelutställare,
som anmälde stämpel å vexel till utbyte, skulle ådagalägga, att vexeln ej
kommit till användning, h vilket syntes embetsverkeu kunna ske genom framläggande
af bref rörande det aftal, vexeln afsåge, eller annorledes.
På grund af hvad sålunda blifvit. anfördt hafva embetsverken hemstält,
att första stycket af § 37 i nådiga förordningen angående stämpelafgiften
måtte erhålla följande lydelse: “Har genom misskrifning eller annorledes stämpel
blifvit för sitt ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl
allenast så framt det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman
utbytas mot annan stämpel. Dylikt utbyte må äfven ega rum
för stämpel å vexel, som på grund af uteblifvet godkännande återgått till
vexelutställaren, då af denne blifvit ådagalagdt, att vexeln icke blifvit för sitt
ändamål använd. Vid utbyte, som här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel
betalas 3 öre“.
Från den mening, som innehålles i embetsverkens berörda utlåtande,
hafva tre ledamöter varit skiljaktige; och hafva dessa reservanter anfört, att
med den af omförmälda komiterade uttalade uppfattning af vexelstämpelns
syfte blefve vexels stämpelpligtighet icke beroende af den omständighet, huruvida
vexeln kunde användas såsom fordringsbevis och diskonteras, utan fast hellre
af det förhållande att den ansåges utgöra ett uttryck för varu- eller penningetransaktion;
att i följd häraf såsom vilkor för ett sådant utbyte af vexelstämpel,
som nu blifvit ifrågasatt, måste stadgas skyldighet för vederbörande
att behörigen styrka, att den transaktion, som föranledt vexelns utställande,
icke kommit till stånd; att för fullgörande af en dylik skyldighet så afsevärda
svårigheter syntes möta, att medgifvandet i sjelfva verket skulle blifva utan
betydelse; samt att i den föreliggande underdåniga framställningen hvarje utredning
saknades angående beskaffenheten af de skäl, som kunde förmå eu
vexelgifvare, till hvilken vexel på grund af uteblifvet godkännande återgått,
att genom utställande af en ny vexel rörande samma affär som den förra betala
dubbel stämpel. Tillika hafva reservauterne erinrat, att enligt § 22 i
vexellagen godkännande af vexel finge inskränkas till en del af vexelsumman,
äfvensom att vexlar och anvisningar, betalbara vid uppvisandet, i stor mängd
utstäldes endast för inkassering af förfallna bokfordringar: och i fråga om
dylika vexlar hände antagligen ofta, att accept uteblefve på den grund, att
varuemottagaren föredroge kontant liqvid. På grund af det sålunda anförda
hafva reservanterne ansett sig icke kunna till nådigt bifall förorda den under
-
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.
dåniga framställningen, utan för sin del hemstält, att densamma icke måtte
till någon Kongl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Strängt principielt taget är man visserligen i likhet med nyssnämnde
reservanter berättigad säga, att, då vexelstämpeln är afsedd att utgöra en skatt
på öfverflyttning af värdebelopp från eu hand till en annan, det för medgifvande
af utbyte af stämpel till vexel, som icke accepterats, icke är uog att
styrka, att vexeln icke användts, utan att det derjemte borde bevisas, att
sjelfva den transaktion, som föranledt. vexelns utställande, icke kommit till
stånd, i hvilket fall åter medgifvandet blefve i det närmaste värdelöst. Detta
betraktelsesätt borde också utan tvifvel vara bestämmande för afgörandet af
den föreliggande frågan, derest vår stämpellagstiftning, i likhet med ett flertal
främmande länders, vore bygd på den grundsats, att hvarje handling, som utgör
ett uttryck för öfverflyttningen af ett värdebelopp från en hand till en
annan, skulle vara underkastad stämpel. Detta är emellertid så långt ifrån
fallet; att talrika i rörelsen förekommande dylika handlingar, såsom ointecknade
skuldebref, räkningar, qvittenser o. s. v., hos oss äro stämpelfria. Vid sådant
förhållande och då en vexel, derå accept icke erhålles, närmast är jemförlig
med en icke accepterad räkning, synes mig något hinder ur synpunkten af
följdriktighet i stämpelförordningens bestämmelser icke böra möta för medgifvandet
af den af Sveriges allmänna handelsförening begärda rätten till utbyte
af stämpel, i hvad den afser vexel, som på grund af uteblifvet godkännande
återgått till utställaren. Då det i öfrigt är önskvärdt, att bestämmelserna i
stämpelförordningen i möjligast minsta mån verka besvärande på användandet
af vexlar vid köpeaftal, der kontant betalning icke eger rum, samt faran för
missbruk förebygges genom fordran, att vexelutställaren skall ådagalägga, att
vexeln icke bl hvit för sitt ändamål använd, anser jag mig ega giltiga skäl
att tillstyrka, det Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen att besluta, att § 37
i gällande förordning angående stämpelafgiften skall erhålla följande förändrade
lydelse:
Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt ändamål
obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så framt det blad,
hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas mot annan
stämpel. Dylikt utbyte må äfven ega rum för stämpel å vexel, som på grund
af uteblifvet godkännande återgått till vexelutställaren, då af denne blifvit
ådagalagdt, att vexeln icke blifvit för sitt ändamål använd. Vid utbyte, som
här är omförmäldt, skall för hvarje stämpel betalas 3 öre.
Stämplar — — — — erhållits.
Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
12
Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 53.
och hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla
och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
Fredrik Zethelius.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAG, 189G.