Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9 (Proposition 1892:9)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:o 9.

Konql. Majt:s nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ny tulltaxa rn. m.; gifven Stockholms slott den 13 Januari
1892

Med hufvudsakligt bifall till Riksdagens i skrifvelse den 8 Maj 1888
angående tullbevillningen derom gjorda framställning tillsatte Kongl. Maj:t
den 18 Juni samma år en komité med uppdrag, bland annat, att efter behörig
utredning och med hufvudsakligt iakttagande af de tullsatser, som vid
nämnda års riksdag blifvit beslutade och under fortgången af komiténs arbeten
ytterligare kunde varda af Riksdagen antagna, afgifva förslag till tulltaxa,
innefattande de bestämmelser, som funnes böra gälla efter utgången af bestående
tarifftraktater.

Sedan komitén till fullgörande af berörda uppdrag den 24 Februari
nästlidet år inkommit med underdånigt betänkande jemte förslag till tulltaxa
samt Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen den 12 sistlidne September
deröfver gemensamt afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, vill Kongl. Maj:t
härmed till Riksdagens kännedom öfverlemna komiténs berörda betänkande
samt embetsverkens deröfver afgifna utlåtande.

Derjemte vill Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver
finansärenden för denna dag, föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag
till tulltaxa, ätt tillämpas från och med den dag under innevarande år, som
af Kongl. Maj:t bestämmes.

Bih. till Biltsd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4. Raft.

ä Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

De handlingar, som, jemte ofvan omförmälda betänkande och utlåtande,
till ärendet höra, skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse väl
bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

F. v. Essen.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Förslag

till

TULL-TAXA.

N:r.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Absint; hänföres under Likör.

Adresskort; se Visitkort.

Affall, ej specificeradt........................................................

Agar-Agar, s. k. kinesiskt eller japanesiskt gelatin;

tullbehandlas såsom Lim, andra slag.

Agat:

oarbetad ..............................................................................

arbetad.................................................................................. 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Alabaster:

oarbetad ..........................................................................

arbetad, ej specificerad..................................................... 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt!
omslag.

Album eller delar deraf........................................................ 1 kg.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-1
omslag.

Albumin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater,j
ej specificerade.

Alizarin; se Färger och Färgningsämnen.

Aloe; hänföres under Apoteksvaror.

Alun, alla slag .................................................................... 100 kg.

Alunkakor (Alumcakes); se Lerjord, svafvelsyrad.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fritt.

fri

fri.

1 25

Kongl. Maj.is^Nåd. Proposition N:o 9.

—		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	Ammoniak:
1 8	kaustik................................................................................	1 kg.	—	5
9	kolsyrad (hjorthornssalt).................................................	1 kg.	—	7
10	salpetersyrad....................................................................	1 kg.		10
11	saltsyrad (salmiak) .........................................................	—	fri■
12	svafvelsyrad........................................................................	—	fri.
	Anilin; se Färger och Färgningsämnen.			25
13	Anis och Stjernanis ..........................................................	1 kg.
14	Antimonium crudum eller spetsglans .................................		fri
15	Apelsiner................................................................................. Apelsinskal, torra; tullbehandlas såsom Pomeransskal,	1 kg.		20
	torra.
16	Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla eller
	sammansätta, till införsel af apotekare eller, efter Medicinalstyrelsens, Vetenskapsakademiens eller ve-
	derbörande universitetsfakultets hörande, af veten-skapsmän till begagnande för vetenskapliga ända-mål, eller ock, efter Kommerskollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof af dylika
	varor för åstadkommande af sina tillverkningar....;	—	fria.
17	Arseniksyrlighet eller hvit arsenik, till införsel af apo-
	tekare, efter af Medicinalstyrelsen erhållet tillstånd, och för fabriksbehof, efter tillstånd af Kommers-
	kollegium ...........................................................................	—	fri.
18	Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten deraf.....................	—	fria.
19	Asfalt, nativ och konstgjord..............................................	—	fri-
	Asfaltjilt; hänföres irnder Papp, förhydnings-, press-
	och tak-.
	Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne,
	arbetadt, hvaraf de bestå.
20	af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specifice-rade ämnen ..................................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget af askar,	1 kg.	1	—
	papper eller dylikt omslag.
21	Balsam, nativ, alla slag...................... .................................	—	fn	•

Kongl. Maj:ts 1Säd. Proposition N:o 9.


		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
		ningen.	ironor	öre
	Band:
\| 22	silkessammets- och helsiden-.......................................	i kg.	12
; oq		1 kg.	4
d o 24	andra slag, derunder inbegripna sådana elastiska,
	äfven af silke, hvari kautschuk eller likartadt
	ämne ingår........................................................................	1 kg.	1	75
	Anm. 1. Är i sidenband inväfdt annat spånadsämne till någon
	obetydlig del, skall bandet dock förtullas såsom helsiden. Såsom
	halfsidenband tullbehandlas hvarje annan icke elastisk band väfnad,
	deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa beståndsdel.
	Anm, 2. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och
	inlägg.
25	Bark, alla ej specificerade slag .......................................	—	fn
	Barometrar; se Instrumenter.
i 26	Bast, Bastrep och Bastmattor ...........................................	—	fria.
27	Beck, kärlens vigt inberäknad .......................................	100 kg.	2
	Ben:
! 28	oarbetad!., alla slag........................................................		fnt	t.
	arbetadt:
29	benmjöl.........................................................................		fritt.
30	tangentskifvor, knifskaft och ämnen dertill samt
	klufvet, spjelkadt eller sågadt ben ...................	'' ''	fria.
31	knappar, ej specificerade ...........................................	1 kg.	—	50
	ej specificerade arbeten:
32	af elfenben eller hvalrosständer ...........................	1 kg.	2	—
33	andra slag................................................................	1 kg.	1	20
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt om-
	slag eller för kartor.
34	Benkol och Bensvart..............................................................	j 1 kg-	—	2
	Benzin och Benzol; hänföras till Oljor, fossila.
	Bernsten:	j		1
35	oarbetad............................................................................		fn.
36	arbetad......................................................... .....................	I 1 kg-	2
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dyliki
	omslag.
37	Bijouterivaror, af annat ämne än guld eller silfver
	enkla eller sammansatta, såsom armband, ärm- och	j

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9.

\| Qvantitet för	Föreslagen
\| tullberäk-	tullsats.
ningen. -	Kronor	r~-
ore
l kg.	2

N:r.

giller, spännen, urhakar m. m..............................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller
dylikt omslag, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor,
hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

konstnärsarbeten.................................................................

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom Trävaror, svarfvarearbeten.

af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i

taxan specificeradt ...............................................

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade .................

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Lervaror, ej specificerade
arbeten af äkta porslin.

Bladguld och Bladsilfver, äkta eller oäkta.....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och mellanlägg
Blanketter till räkningar och dylikt; tullbehandlas såsom
Litografiska arbeten, oinfattade, andra slag,

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax .....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller dylikt
omslag.

Bleckslagarearbeten; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Block till skoarbeten; se Trävaror.

Blodiglar ........................................................................

Blodlutsalt, gult och rödt..............................................

Blommor:

naturliga, afskurna, äfvensom qvistar och blad, friska
eller torkade, ej specificerade:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna: blommor.

.............................................................

qvistar och blad ..............................................

andra slag..................................................................

1 kg.

1 kg.
1 kg.

fria.

fria

fria.

fritt.

fria.

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

Blommor:

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra

dylika ämnen ...............................................................

delar till konstgjorda blommor ...................................

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås endast blad
i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v., utan tillsats
eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och dylikt
omslag.

Blomsterlökar ..........

Blonder; se Spetsar.

Bly; se Metaller.

Blyerts

Blyertspennor, alla slag

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Blyhvitt; se Färger och Färgningsämnen
Blysocker

Blår, hamp- och lin- ..........................................................

Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad .........................

Bobiner; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg
Bokguld och Boksilfver; se Bladguld och Bladsilfver.
Bokpermar, lösa, äfvensom permar till infattning af
bref, räkningar m. m.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Bokstafsstämplar och Boktrycksstilar .................................

Boktryck, ej specificeradt...................................................

Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg; se Färger och Färgningsämnen.

Bolus; hänföres till Jordarter, ej specificerade.

Bomull, ofärgad och färgad ................................................

Borax; se Natron, surt borsyradt.

Border; se Papperstapeter.

Borst; hänföres till Hår, andra slag.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor! öre

fria.

fri.

fritt.

fria.

— 110

— 25

fritt.

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

Borstbindarearbeten:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska ämnen,
utan afseende å infattningen ...........................

af andra ämnen:

med infattning af opoleradt eller måladt trä eller
jern, äfvensom penslar, murare- och målare borstar

........................................................................

med annan infattning................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt
omslag samt kartor.

Bor syr a......................................................................................

Bref kuverter och Papperspåsar .........................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade;
draga lika tull med det tyg eller annat ämne, hvarå
broderiet är anbragt, med tillägg af 50 procent.
Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, pappersomslag,
kartor och inlägg.

Broder duk och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader.
af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten,
andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Brom, Bromkalium och Bromnatrium................................

Bronspulver ............................................................................

Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

Brännmaterialier, ej specificerade.....................................

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

af säd, potates eller andra jordfrukter

af ris (arrak).................................................

af socker (rom) .........................................

af vindrufvor (konjak).............................

af annan frukt ..........................................

Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
	Kronoröre
1 kg.	—	15
1 kg.		50
1 kg.	1	20
__	fri
1 kg.		30
	frie	z.
—	fritt. '' 1
	frii	z.
1 liter af 50%	\_	75
alkoholhalt
vid + 15°C.	I
dito	—	75
dito	—	75
dito	—	75
dito	—	75

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

W:r.

Bränvin och Sprit:

på andra kärl: alla slag ........................................j

Anm. 1. Vid förtullning af bränvin och sprit i kolli, innehållande
mindre än 250 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda
grunder, skall tullafgiften förhöjas med 15 öre per liter.

Anm. 2. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt än den här ofvan
angifna reduceras till normalstyrka, eller 50 procent, på sätt
derom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller annat främmande
ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt å profvaren,
erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med
flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till
konfityrer, närmaste emballagets vigt inberäknad
andra slag .....................................................................

Båtar; se Fartyg.

Bälten; se Hängslen.

Bär; se Frukter.

Böcker:

på svenska språket tryckta:

oinbundna ...................................................................

bundna:

biblar och psalmböcker:

i band af papper eller cloth utan guldsnitt.

i andra band, äfvensom med guldsnitt ........

andra slag....................................................................

på främmande språk tryckta samt med upphöjda
bokstäfver till begagnande af blinda ..
med inbundet rent eller linieradt papper
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappersomslag.

Bönor, alla slag, ej specificerade; se Spanmål.

Caraghen eller Perlmossa .......................................

Cassia jistida

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 liter utan
afseende på
alkoliolhalten

i kg.
l kg.

i kg.
1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

4,3

fria.

- 35

fri.

JBih. till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. å Raft.

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för	Föreslagen
Celluloid:	tullberäk-ningen .	tullsa Kronor	ts. öre
84	oarbetad ............................................................................... arbetad :	—	fn
85	tangentskifvor samt knifskaft och ämnen dertill	—	frie.	i.
86	andra slag, äfven i förening med väf..................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller dy-likt omslag, hvari arbeten af celluloid inkomma, eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.	i kg.	1	20
87	Cement, kärlens vigt inberäknad ..............................	100 kg.		60
88	Chokolad ................................................................................... Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper eller dylikt omslag. Cigarrfodral; tullbehandlas såsom Portföljer. Cigarrmunstycken; tullbehandlas såsom Piphufvuden.	1 kg.		50
89	Cikorierot.................................................................................... bränd eller malen; tullbehandlas såsom Kaffe, brändt.	1 kg.	—	5
90	Cirklar, Passare och Cirkelbestick..................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral och pappers-omslag.	1 kg.	1	50
91	Citroner...................................................................................... Citronskal, torra; tullbehandlas såsom Pomeransskal, torra.	1 kg.	—	20
92 93	Citronsyra och citronsyrade salter...................................... Clichéer, Stereotyper, Elektrotyper, Träsnittsstockar och	—	frie	i.
94	Plåtar, etsade eller graverade för tryck.....................	—	fria.
Cokes ...............................................	—	fria.
95	Cyankalium ...........................................................................	—	fritt.
96	Dadlar .................................................................................... Deglar; se Lervaror.	1 kg.	—	50
97	Dextrin eller Dextringummi ................................................ Dosor; se Askar.	1 kg.	—	17
98	Dref och Drefmat ................................................................ Drufsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker. Dun; tullbéhandlas såsom Fjäder, spritad.		fria

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

■

Qvantitet för
tullberäkningen.

Föreslagen

tullsats.

Kronor

öre

100

101

102

103

104

105

Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.

Ekollon, malna och omalna.................................................

Elektricitetsmätare...................................................................

Elektrotyper; se Clichéer.

Emaljmassa, äfven pulveriserad..........................................

Emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt,
såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och
dylikt, när det inkommer i retur eller för att återutföras
med varor, efter pröfning af vederbörande

tullförvaltning ....................................................................

Essenser, konjak-, rom- och arrak-; se Eterarter.

Eter och s. k. Hoffmans droppar (Aeter spirituosus),|
till införsel af apoteksföreståndare eller, efter Kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som styrker
sig hafva behof af dylika varor för åstadkommande

af sina tillverkningar, kärlens vigt inberäknad.........

Eterarter, sammansatta och blandningar deraf, såsom
salpetereter, ättiketer, frukteter, konjak-, rom- och

arrak-essens, kärlens vigt inberäknad ........................

Etiketter af papper; tullbehandlas såsom Litografiska
arbeten, oinfattade, andra slag.

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller,
såsom arbetade, ej. specificerade ämnen .....................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och
inlägg.

100 kr.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

fria.

10 -

fri.

fritt.

106

107

108
109

Fajans; se Lervaror.

Fartyg och Båtar, med tillbehör .....................................

Fenkol......................................................................................

Fernissa:

sprit-.....................................................................................

andra slag......................................................................

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande mer
än 20 kilogram, och i hvilken spriten före tullbehandlingenj

1 kg.

1 kg.
1 kg.

fria.

— 25

1 20

— 30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

110

111

112

113

114

115

116

117

118

denaturerats, på sätt derom särskildt föreskrifvet är, utgår tullen
med endast 40 öre för 1 kilogram.

Fiber, ej specificerad, af bast, blad eller stjelk. ..

Fikon ..............................................................................

Filt; se Väfnader.

Anm. Filtar, hopsydda eller kantade, tullbehandlas såsom Kläder.

Fingerborgar och Syringar, af annat ämne än guld eller

silfver ...................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller dylikt
omslag.

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk,

kärlens vigt inberäknad.....................................

alla andra slag ........................................................

Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.

Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.

Fj edrar:

till jern vägsfordon; se Jernvägsmateriel.
s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller
väfda; tullbehandlas såsom Karkasser.
ur-; hänföras till delar af Ur.

andra slag, ej specificerade; förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Fjäder:

ospritad ..............................................................................

spritad ..................................................................................

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de
af vederbörande tullkammare eller tullinspektion

finnas ej öfverstiga hans behof under resan.........

gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,
när de inkomma för sådana personers

om -

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fri.

50!

fri.

fria.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

..		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	räkning, hvilka inflytta från utlandet eller vistats utomlands en tid af minst ett år, och egaren på tro och heder skriftligen intygar sådant, äfven-
	som att han dem sjelf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsigt infört, samt veder-börande tullkammare eller tullinspektion pröfvar
	dem icke öfverstiga egarens behof..........................	—	fria.
119	öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds-
	eller andra lösörepersedlar, alla slag, ej speci-ficerade ...........................................................................	100 kr.	15
	Fläsk:
120	rökt....................................................................................	1 kg.	—	25
121	andra slag......................................................................... Foglar:	1 kg.	—	10
122	lefvande .................................................................................	—	fria.
	slagtade; hänföras under Kött. preparerade till naturaliesamlingar; hänföras till
	Naturalier.
	Folier; se Metaller: Bly och Tenn. Formar:
	för industriens behof; tullbehandlas såsom Maskiner,
	Redskap och Verktyg. andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!,
	hvaraf de bestå.
123	Fosfor.....................................................................................	—	fri.
124	Fosforsyra................................................................................	100 kr.	5	—
	Fotografiska arbeten; se Litografiska arbeten. Frukter, Bär och Grönsaker, ej specificerade:
125	friska...................................................................................	1 kg.	—	10
126	inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad	1 kg.	—	50
127	torkade eller saltade ......................................................... syltade; hänföras under Konfityrer.	1 kg.		25
	Frö:
128	kanarie- ...........................................................................	1 kg.	—	10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
		ningen.	—
			Kronor\|öre
	Frö:
129	tall- och gran- .................................................................	1 kg.	—	50
130	timotej-...............................................................................	1 kg.	—	5
131	andra slag, ej specificerade..........................................		fria.
132	Fyrapparater och delar deraf, ej specificerade.............	100 kr.	10	—
133	Fyrverkeriarbeten ...................................................................	1	2	—
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
	omslag.
	Färger och Färgning sämnen:
134	alizarin samt anilin och andra tjärfärger .................	——	fria.
135	blyhvitt, alla slag.............................................................	1 kg.	—	5
136	bok-, sten- och koppartrycksfärg ................................	1 kg.	—	7
137	kimrök................................................................................	1 kg.	—	5
138	målarefärger, beredda med olja ...................................	1 kg.	—	15
139	smör- och ostfärg, kärlens vigt inberäknad..............	1 kg.	—	7
140	zinkhvitt...............................................................................	1 kg.	—	5
141	andra slag, ej specificerade, oberedda eller beredda		fria.
	Anm. Såsom målarefärger, beredda med olja, tullbehandlas äfven
	s. k. bottenfärger till bestickning af fartygs bottnar. Innehåller
	sådan färg sprit och inkommer den i kärl, innehållande mer än
	20 kilogram, må den före tullbehandlingen denatureras, på sätt
	särskildt är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas sådan
	bottenfärg såsom spritfernissa.
142	Färglådor, med tillbehör, äfvensom färger i tuber,			j
	musslor, glas o. s. v. samt till färglådor afsedda
	färger............................................................................	1 kg.	1	50
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset eller
	annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt omslag.
143	Färgträ, helt och oraspadt, alla slag, samt andra till
	färgning användbara, oberedda växter och växt-
	delar, i taxan ej specificerade .......................................	—	fria.
	Gafflar, bords-; se Knifvar.
144	Galanteriv ar or, ej specificerade, af sammansatta eller,
	såsom arbetade, ej specificerade ämnen ....................	1 kg. O	2	—
	Anm. 1. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
	omslag.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för j tullberäk-	\| Föreslagen tullsats.
145	Anm. 2. Om eu till Galanteri varor, ej specificerade, hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den för öfverskj utande vigten med en tull af endast 1 krona per kilogram. Galläpplen .......................................	ningen.	Kronor frie frii	öre 2,
146	Garfskidor ...........................................	—	i.
147	Garfsyra ..................................................................................		fri.
148	Garn: ull-, alla slag: enkelt: ofärgadt och oblekt...................................................	i kg.		20
149	färgadt, blekt eller tryckt.......................................	i kg.	—	35
150	två- eller flertrådigt: ofärgadt och oblekt................................................	1 kg.		25
151	färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillantgarn derunder inbegripet ..........................................	1 kg.		40
152	linne- och hamp-: enkelt: ofärgadt och oblekt...	1 kg. 1 kg.		20 40
153	färgadt, blekt eller tryckt...................................	_
154	två- eller flertrådigt; förtullas såsom Tråd. Anm. S. k. Kabelgarn tullbehandlas såsom Tågvirke, bomulls-: enkelt: ofärgadt ...................................................................	1 kg.		15
155	färgadt eller tryckt..............................................	1 kg.	—	30
156	två- eller flertrådigt: ofärgadt .......................................................................	1 kg.		20
157	färgadt eller tryckt ...........................................	1 kg.	—	35
158	jute-: enkelt: ofärgadt och oblekt.................................................	1 kg.		6
159	färgadt, blekt eller tryckt.........	1 kg.		18
	två- eller flertrådigt; förtullas såsom segel- och bindgarn.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

1 160
161

162

163

j 164

165

166

167

168
169

Garn:

af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med
segel- och bindgarn,
segel- och bind-:

ofärgadt och oblekt ....................................................

färgadt, blekt eller tryckt ..........................................

Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller tvinnadt af till
färg eller råämne olika garnsorter, hvilka hvar för sig draga
olika tull, skall införseltullen, utan hänsigt till den större eller
mindre andel, hvarmed olika råämnen eller garnsorter deri ing
beräknas efter den högre afgiftsbestämmelsen; skolande dock
afseende ieke fästas å i garn inspunnet silke, som ej sammanhängande
följer garnets längd.

Gas- och Vattenmätare............................................................

Gelatin: se Lim.

Gelé; hänföres till Konfityrer.

Gevär:

skjut-, alla slag, äfvensom färdiga delar deraf, vigten

af fodral och tillbehör inberäknad ...........................

ej färdiga delar af gevär; förtullas såsom det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

Gips:

bränd och malen, kärlens vigt inberäknad..............

andra slag.............................................................................

Gipsarbeten, ej specificerade .............................................

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och hållet
oslipade:

af mörkgrön eller brun massa..............................

af annan massa ......:...............................................

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, med slipade
kanter eller bottnar eller inslipade proppar men
utan annan slipning och utan målning eller annan
dekorering, äfvensom kemiska glas, patentglas
och glastakpannor samt för fartyg afsedda sid
ventilglas med eller utan ramar .............................

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.
1 kg.

100 kr.

1 kg.

100 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

,20

;40

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	Glas:
170	optiska glas, lösa och oinfattade, samt emaljögon..	—	fria.
	fönster- och spegel-:
	oslipade och ofolierade, s. k. glasämnen derunder
	inbegripna:	1 kg.
171	af t. o. m. \ qv.-m. yta ...................................	—	7
! 172	af större dimensioner .........................................	1 kg.	—	10
	ofolierade, mattslipade eller slipade och polerade:
173	af t. o. m. \ qv.-m. yta........................................	1 kg.	—	20
174 i	af större dimensioner.............................................. folierade:	1 kg.	—	30
! 175	af t. o. m. £ qv.-m. yta........................................	1 kg.	—	30
176	af större dimensioner .............................................	1 kg.	—	50
177	andra slag, ej specificerade, karafiner och pressade
	eller slipade flaskor derunder inbegripna ........... Anm. Glasvaror, försedda med flätning eller annan beklädnad, som icke utgör varuemballage, tullbebandlas såsom Glas, andra slag. Glasmästare-diamanter, infattade; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg.	1 kg. 1 kg.		60
178	Glaspulver ................................................................................		2
179	Glasskärf.................................................................................	—	fn.
	Glasögon och andra infattade optiska glas; se Instru-
	menter.
	Glaubersalt; se Natron, svafvelsyrad!,.
180	Glete eller Silfverglitt, alla slag.........................................	—	fritt.
	Glimmer; hänföres till Mineralier, ej specificerade. Glober, med eller utan ställning .......................................
181	—	fria.
182	Glycerin....................................................................................... Gr ep ar; se Skyfflar.	100 kr.	5
183	Grifflar af sten, infattade eller oinfattade .....................	—	fria.
	Gryn:
	af spanmål; se Spanmål.			30
184	ris- och rismjöl ................................................................	100 kg.	4
185	andra slag ......................................................................	1 kg.	—	17

Bih. till Bilcsd. Prof. 1892. 1 Samt. 1 Afd. 4 Höft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	Gräs, ej specificeradt:
186	oarbetadt, äfvensom gräsrep ..........................................	—	fria.
187	färgadt, trensadt eller upprispadt................................. Grönsaker; se Frukter. Guld; se Metaller. Gulddrag are arbeten;	i kg.		7
188	aiguilletter, kantiljer, paljetter, galoner, gramaner, snören och andra ej specificerade, äkta eller oäkta.	1 kg.	12
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och
	inlägg.
189	Gummi, nativt, alla slag, ej specificerade....................... Anm. Gummi, flytande, tullbehandlas såsom Lim, flytande.	—	fritt.

	Gummi elasticum; se Kautschuk. Guttaperka; se Kautschuk. Gödningsämnen:
190	superfosfater .......................................................................	100 kg.	—	25
191	andra slag, ej specificerade............................................	—	fria.
	Hagel; se Metaller: Bly. Hakar och Hyskor: se Häktor.
	Halm:
192	oarbetad, äfvensom halmrep ........................................	—	fria.
	arbetad:
193	buteljhylsor, lösa.........................................................	1 kg.	-—■	7
194	andra arbeten, ej specificerade ..............................	1 kg.	1
195	Hampa, ohäcklad och häcklad............................................	—	fri.
196	Handskar, alla slag ............................................................	1 kg.	6
	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.
197	Harts och Harpoes ..............................................................	—	fria.
	Hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna
	till hattar synbarligen ämnade s. k. filtstumpar:
198	af hel- eller halfsiden, felbhattar inberäknade,
	äfvensom med blommor, plymer eller spetsar monterade fruntimmershattar, alla slag ............	1 st.	2
199	vaxduks- och oljade hattar eller s. k. sydvester	1 st.	—	40

Kongl. Maj.is Nåd.^jProposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
200	Hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna till hattar synbarligen ämnade s. k. filtstumpar: andra slag: försedda med foder, svettrem eller band ........	ningen. 1 st.	Kronor	öre 75
201	utan något af dessa tillbehör ..............................	1 st.	—	50
202	Anm. Äro hattarna sammansatta af flera materialier, förtullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå. Hattfoder af siden eller annan väfnad i förening med annat material ...................................................................	1 kg.	1	80
203 204	Hattfodral; se Nattsäckar. Hattstommar af väf, med eller utan styfning; tullbe-handlas såsom Kläder. Hjorthornsalt-, se Ammoniak, kolsyrad. Hoffmans droppar; se Eter.	1 kg.		10
Horn: oarbetadt eller raspadt....................................................	frit	;.
205	arbetadt: plattor och skifvor samt knifskaft och ämnen dertill .........................................................................		fria	!.
206	knappar, med eller utan fernissning........................	1 kg.	—	50
207	andra slag .......................................................................	1 kg.	1	20
208	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, kartor och pappers-omslag. Hudar och Skinn: ej hänförliga till pelsverk: oberedda, alla slag....................................................		frie	r.
209	beredda: sulläder och bindsulläder ...................................	1 kg.	_	40
210	andra slag.....................................................................	1 kg.	—	65
211	pelsverk: oberedda, alla slag.......................................................	—	fru	i.
212	beredda; lösa: blåräf-, bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närtz-, sobel-, svarträf-, s. k. kapska säl- samt utter-	1 kg.		50
213	andra slag...............................................................	1 kg.	—	25

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r. 214	Hudar och Skinn: pelsverk: beredda; hopsydda skinn samt delvis arbetade eller fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg: af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla, mård, närtz, sobel, svarträf, s. k. kapsk säl samt utter andra slag ............................................................... konstgjordt fjäderpelsverk; tullbehandlas såsom pels-verk, beredda, hopsydda, af blåräf etc. Anm. Vid tullbehandling af hudar och shinn, alla slag, göres intet afdrag i vigten för askar, papper och dylikt omslag.	tullberäk* ningen.	tullsa Kronor	bs. öre
	1 kg.	6
215	1 kg.	3	—
216	Humle.........................................................	1 kg.	_	10
217	Hummer.......................................... Husbiås; se Lim. Hvalraf; se Spermaceti. Hvitbetor:		fri
218	råa ......................................................................................	1 kg.	_	i
219	sönderskurna och torkade............................................. Här:	1 kg.	—	5
220	tagel ..................................................................................	1 kg.	—	20
221 222	andra slag, ej specificerade........................................... Hår- och Tagelarbeten, ej specificerade, med eller utan infattning och lås ............................................................. Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag. Härtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.	1 kg.	fria 2
223	Häktor, Hakar och Hyskor................................................ Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna äro fastade, eller för askar och papper, hvari de äro inlagda. Hängslen äfvensom Bälten, Strumpeband, Klädnings-och Årmhållare med flera dylika persedlar eller delar deraf:	1 kg.		50;
224 225	af hel- eller halfsiden.................................................. andra slag, derunder inbegripna äfven sådana af	1 kg.	4
	silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, kartor och pappersomslag.	1 kg.	1	75

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
ET:r.		tullberäk- ningen.	tullsa Kronor	ts. öre
226	Hö.............................................................................................. Högafflar; se Skyfflar. Ingefära:	—	frit	t.
227	torr......................................................................................... syltad; hänföres till Konfityrer.	1 kg.		25
228 229 230	Insektpulver................................................................................. Instrumenter: kirurgiska, matematiska, fysiska, kemiska och na-vigations-, alla slag, ej specificerade........................ optiska, derunder inbegripna kikare, glasögon och infattade optiska glas af alla slag; barometrar,	100 kr.	frit 10
	manometrar och termometrar ................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, papper och dylikt omslag. musikaliska: fortepianon:	1 kg.	2
231	tafflar och pianinon..................................................	1 st.	150	—
232	%glar .........................................................................	1 st.	200
233	positiv, äfven begagnade.............................................	1 st.	10
234	speldosor ......................................................................	1 kg.	3
235 236	accordion eller delar deraf.......................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag, i hvilka speldosor och accordion inkomma. andra slag, äfvensom särskildt inkommande delar och tillbehör, ej specificerade................................. Anm. 1. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument. Anm. 2. Instrument, hvilka genom sina mindre dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra endast leksaker, hän-föras till art. Leksaker. Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.	1 kg. 100 kr.	1 15
237	Ister ............................................................................................. Jalappa; hänföres under Apoteksvaror. Jern och Stål; se Metaller. Jernvägsmateriel:	1 kg.		20
238	lokomotiver..........................................................................	100 kr.	10	—

Kongl. Majds Nåd. Proposition K/:o 9.

N:r.	Jernv ägsmateriel:	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föresli tullsa Kronor	igen ts. öre
239	jernvägs- och spårvägsvagnar, äfvensom tendrar ... Anm. Till jernvägs- eller spårvägsvagnar hänföras äfven sådana, i hvilka motor finnes anbragt.	100 kr.	15	—
240 241	axlar, fjedrar, hjul och hjulband.................................... andra slag, ej specificerade, eller delar deraf ......	1 kg. 100 kr.	10	5
242	Jod, Jodkalium och Jodnatrium ...........................	_	frio frie	t. i.
243	Jordarter, ej specificerade....................................................	—
i 244	Jute ..................................................................	_	fritt. fria.
245	Juveler, oinfattade .......................................	_
246	Jäst, alla slag...........................................	1 kg.	_	25
247	Kaffe...................................................................................	1 kg.	_	12
248	brändt, och kafifesurrogat, alla slag............................. Kakao:	1 kg.	—	20
249	bönor och skal...............................................	1 kg.	_____	5
250	malen eller rifven............................................................. Kakel; se Lervaror. Kali:	1 kg.	—	30
251	kansli k t ..............................................................................	—	frit
252	klorsyradt ......................................................................	—	fritt.
253	kolsyradt (pottaska) och surt kolsyradt .....................	—	fria. fria.
254	kromsyradt och surt kromsyradt .............................	—
255	salpetersyradt (kalisalpeter)......................................	—	fritt.
256	svafvelsyradt och surt svafvelsyradt ...........................	—	fria.
257 258 259	surt vinsyradt (vinsten) .................................................. Kalk, osläckt och släckt .................................................... Kamfer, oraffinerad och raffinerad ........	—	fritt. fri. fri.
260	Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea ........................... Kappsäckar; se Nattsäckar.	1 kg.	—	85
261	Kapris, kärlens vigt inberäknad ...................	1 kg.	—	50
262	Karbolsyra och Karbolsyrad kalk ..............		fria
263	Kar dborr ar...............................................	_	fria.
264	Kardemummor........................................................................ Kardor och Kardläder; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg.	1 kg.	1	20

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk- ningen.	tullsats. Kronor] öre
265	Karkasser och Karkassband.................................................. Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg. Kartor: med svensk text:	1 kg.	1	—
266	i exemplar eller häftade .............................................	1 kg.	1	50
267	kartonerade, bundna eller på väf uppfodi-ade ......	1 kg.	2	—
268	andra slag............................................................................		fria.
269	Kastanier ................................................................................... Kautschuk eller Gummi elasticum, vulkaniserad eller icke, samt Guttaperka:	1 kg.		25
270 271	oarbetad............................................................................. arbetad:......................................................................... i skifvor utvalsad:.................................................... af 1 mm. tjocklek eller deröfver, med eller		fri
	utan väfinlägg ................................................... af mindre tjocklek än 1 mm.:	—	fri
272 273	utan väfinlägg ................................................... med väfinlägg; tullbehandlas såsom Väf-nader, vattentäta. rör, slangar, buffers, maskinremmar och pack-ningar, äfvensom knifskaft och ämnen der-		fri
274	till .............................................................................. andra slag, ej specificerade, härunder inbegripna	—	fria	.
	skodon och i trähylsa infattad kautschuk...... Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, kartor och pap-persomslag.	1 kg.	1	20
275	Kaviar......................................................................................	1 kg.	2	50
276	Kemisht-tekniska preparater, ej specificerade ................. Kimrök; se Färger och Färgningsämnen.	100 kr.	15	—
277	Kinabark ...................................................................................	—	fn.
278	Kitt, alla slag......................................................................	1 kg.	—	5
279	Kli, alla slag ...................................................................	100 kg.	—	30
280	. Klorlcalium ..............................................................................	—	fritt.
281	Klorkalk.................................................................................... Klortenn; tullbehandlas såsom Tennsalter.		fri

Kongl. Maj:ts Råd. Proposition R:o 9.

Qvantitet för	Föreslagen
tullberäk-	tullsats.
	Kronor j öre

N:r.

282

283

Kläder, ej specificerade:

nya gångkläder eller delar deraf samt nya sydda
duktyg, handdukar, lakan, örngått med flera dylika
hushållspersedlar, äfven då sådana klädeseller
hushållspersedlar eller delar deraf äro märkta
eller försedda med broderier, galoner, fransar,
spetsar eller blonder; förtullas med 50 procents
förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget
eller det ämne, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen,
tages till beräkningsgrund det material, som drager högsta
tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för askar, pappersomslag,
kartor och inlägg.

Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid,
arbetad, andra slag, utan förhöjning.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej inbegripna
sådana, som äro öfverdragna med kautschuk,
beräknas tullafgiften efter hvad för tyget
är bestämdt, utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder att utröna, af hvad slags tyg
oljade eller fernissade kläder äro tillverkade, hänföras de till
Yäfnader, vattentäta, med annan vattentät massa belagda, andra
slag.

kläder, som utgöras af knutna, stickade, virkade
eller på strumpstol tillverkade persedlar, eller
som äro förfärdigade af strumpstolsalngods; förtullas,
utan förhöjning, efter hvad för art. Strumpor
och Strumpstolsarbeten är bestämdt.

gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande, när
kläderna äro synbart brukade eller, af egarne
sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras

personliga behof .......................................................

Knallhattar, askarnes vigt inberäknad.............................

1 kg.

fria.

'' 1 |20

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

Kronor | öre

N:r.

285

286

287

288

289

290

284

Knappar, ej specificerade:
af ben; se Ben.
af horn; se Horn.

af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen ............................................................

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar icke annorlunda äro af sammansatta ämnen
tillverkade, än att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt
taxan stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sj elfva knapparne
äro förfärdigade.

Anm. 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag ej rum
för vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade, eller för
askar och papper, hvari de äro inlagda.

Knif var:

rak- och penn-....................................................................

Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari jemte
pennknif blad äfven finnas andra knifblad eller redskap.

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets- ..............................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, förgyld eller försilfrad metall,
perlemor, porslin, elfenben eller hvalross tänder

........................................................................

med skaft af andra ämnen.........................................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af silfver, nysilfver
eller annat ämne, förtullas de såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor
eller pappersomslag.

Knytningar; hänföras till Strumpor och Strumpstolsarbeten.

Koboltoxid ...............................................................................

Koeffyr er:

försedda med konstgjorda blommor eller plymer ..
andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Bih. till Riksd. Prot. 1892■ 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 st.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
291	Koffertar: af läder eller skinn eller dermed öfverdragna; tull-behandlas såsom Nattsäckar, andra slag ........................................................................	ningen. 1 kg.	Kronor	öre 60
292	Kol, trä- ...................................................................................		fria.
293	Kollodium, kärlens vigt inbegripen..................................	1 kg.	'' 2	—
294	Kolsyra, flytande; hänföres till Kemiskt-tekniska pre-parater, ej specificerade. Konftyrer..................................................................................	1 kg.		50
295	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget, så-som papper, askar, burkar, flaskor m. m. Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl för-varade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad: kött af nötboskap och får ..........................................	1 kg.		12
296	andra slag .......................................................................	1 kg.	—	50
297	Kopal; hänföres under Harts. Koppar; se Metaller. Kopparaska och Kopparoxid ...............................................		frie	i.
298	Kopparrök; hänföres under Vitriol. Kopp» ar sticks-, Stålsticks- och Träsnittsaftryck-, se Lito-grafiska arbeten. Koraller, äkta, oarbetade äfvensom arbetade men oin-fattade ...................................................................................		fria	i.
299	Korf............................................................................................	1 kg.	—	50
300	Korgmakarearbeten: af oskalade qvistar och gröfre spån ...........................	1 kg.		10
301	andra slag .........................................................................	1 kg.	1
302	Koriander.................................................................................	1 kg.	—	25
303	Korinter.........................................................................	1 kg.	—	25
304	Korkar, skurna: utan beslag, äfvensom korksulor .............................	1 kg.		10
305	med beslag ..........................................................................	1 kg.	1	20
306	Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen delvis bearbetadt korkbarksaffall..................................	fria

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
307	Kreatur: hästar: föl under ett år...............................................................	ningen.	Kronor fria	öre !.
308	andra slag ........................................................................	1 stycke	50
309	nöt- .......................................................................................	1 stycke	10
310 311		1 stycke 1 kg.	1	_
svin .....................................................................................		15
312	andra slag ..........................................................................	—	fria.
313	Kreatursfoder, ej specificeradt .............................................	—	fritt.
314	Kreosot, Kreosotolja och Kreosottjära; tullbehandlas så-som Karbolsyra. Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller garn omspunna eller omväfda och sammanhållna genom vidsydda band; förtullas såsom Kläder af band. äro de af tyg, försedda med fjedrar, tullbehandlas de såsom Kläder af det tyg, hvaraf krinolinen består. Krita, hvit, omalen ............................................................... malen eller slammad, kärlens vigt inbe-räknad ............................................................		fri
315	100 kg.	1
316	röd och svart samt pastellkrita ...........................	—	fri.
317	infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor. Krukmakarearbeten; se Lervaror. Krut och andra sprängämnen...........................................	1 kg.		25
318	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar ooli pappersomslag. Kryolit; hänföres till Mineralier, ej specificerade. Kräftor .......................................................................................		fria
319	Kräftstjertar ...........................................................................	1 kg.	—	20
320	Kubeber; hänföres under Apoteksvaror. Kulör eller s. k. vintinktur: innehållande sprit; tullbehandlas såsom Likör, annan; tullbehandlas såsom Sirap. Kummin.......................................................................................	1 kg.		4
321	Käppar, ej specificerade ......................................................	1 kg.	2	70
	Anm. För pappersomslag göres ej afdrag i vigten.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för	Föreslagen
Kött:	tullberäk- ningen.	tullsa Kronor	ts. öre
322	af fogel, alla slag.......................................................	i kg.	_	20
323	andra slag, ej specificerade....................................	i kg.		7
324	Lack........................................................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.	i kg.	—	75
325	Lagerblad och Lagerbär, torkade ...........................	1 kg.		12
326 327	Lakrits .................................................................................. Lampor och Lyktor; förtullas såsom det ämne, arbe-tad!, hvaraf de hufvudsakligen bestå. Anm. Medföljande glaskupor förtullas särskildt efter hvad för Glas, andra slag, är bestämdt. Lampvekar; se Vekar. Lapis-, se Silfveroxid, salpetersyrad. Leksaker: af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning, målning eller lackering andra slag; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå. Anm. Yid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag i vigten ej rum för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro in-lagda, eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.	1 kg.		12
	1 kg.	2
328 329	Lera........................................................................................... Lerjord, svafvelsyrad, äfvensom s. k. Alunkakor (Alum- cakes) .................................................................................. Lervaror, ej specificerade: tegel:	100 kg.	fri 1
330	eldfast, äfvensom s. k. fagadtegel samt trottoarsten golf- och väggplattor (tiles, flisor):	100 kg.	—	20
331	af 3 cm. tjocklek och deröfver............................. af mindre tjocklek, äfvensom byggnadsornament:	100 kg.	—	20
332	oglaserade, enfärgade .......................................... oglaserade, flerfärgade, äfvensom glaserade; hänföras till andra arbeten af lera.	100 kg.	3
333	andra slag, ej specificerade .................................... *'' Anm. Derest ett och samma kolli innehåller flera slag af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.		frie

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r. 334	Lervaror, ej specificerade: deglar (äfven af blyerts), muffiar och retorter, hela	tullberäk- ningen.	tullsat Kronorj	S. öre
	eller i delar..................................................................	—	fria.
335	rör och rördelar.................................................................. arbeten af äkta porslin:	100 kg.	- !	75
336	hvita eller enfärgade...................................................	1 kg.		30
337	förgylda, försilfrade, målade eller tryckta ............ andra arbeten af lera, såsom kakel och kakelugns-ornament, krukmakaregods, arbeten af terracotta, terralith, majolika, s. k. oäkta porslin och andra slag af fajans m. m.:	1 kg.		60
338	hvita eller enfärgade...............................................	1 kg.	—	10
339	förgylda, försilfrade, målade eller tryckta......... Liar; hänföras till Maskiner, Redskap och Verktyg.	1 kg.	—	16
340 341	Likör ...................................................................................... Lim: husbiås, äfvensom gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets vigt inberäknad.......................	1 liter	l	50
	1 kg.	i	70
342	flytande lim, diamantkitt, syndetikou o. d................ Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget, såsom burkar, flaskor m. m.	1 kg.	l
343	andra slag.............................................................................	1 kg.	frit	20
344 345	Lin1 ohäckladt och häckladt.............................................. Lins; hänföres till Spanmål. \| Litografiska och Fotografiska arbeten samt Koppar sticks-) Stålsticks- och Träsnittsaftryck, med eller utan färg-beläggning, äfvensom Oljetryck, utan afseende å materialet, hvarå de äro anbragta: oinfattade: som tillhöra tryckta verk och med dem in-		t.
	komma ....................................................................	—	fria.
346	andra slag.................................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag. infattade; tullbehandla lika med Tafvelramar.	1 kg.	4	50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

347

348

349

350

351

352

353

354

Ljus:

talg- ......................................................................................

andra slag ...............;....................................................

Anm. För askar, papper och dylikt omslag göres ej afdrag i vigten.
Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas
lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå, och utan afdrag i vigten för påsatta glas.
Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen

Lumpor ........................................................................

Lyktor; se Lampor.

Läd er arbeten, ej specificerade; tnllbehandlas såsom
Sadelmakarearbeten.

Läster till skoarbeten; se Trävaror.

Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Frukter.

Maccaroni och Vermiceller; tullbehandlas såsom Gryn,
andra slag.

Madrasser; hänföras till Sängkläder.

Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar, tullbehandlas
de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Magnesia och Magnesiasalter.............................................

Maj olika; se Lervaror.

Majs; se Spanmål.

Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.

Malm, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom
Mineralier, ej specificerade.

Malt; se Spanmål.

Maltdrycker:

på fat, större eller mindre, fatens vigt inberäknad

på andra kärl .....................................................................

Maltsocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker.

Mandel ......................................................................................

Manometrar; se Instrumenter.

Margarin; hänföres till Smör, konstgjordt.

Marienglas; hänföres till Mineralier, ej specificerade.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats.
Kronor\|öre
1 kg.		7
1 kg.		12
1 kg.	2
—	fria.

1 kg.
1 liter

1 kg.

fria.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk- ningen.	tullsats. Kronor j öre
355 356	Masker ....................................................................................... Maskiner, Bedskap och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade..........................................................................	1 st.	—	50
	100 kr.	10	—
357 358	Maskin- och Vagnsmörja, kärlens vigt inberäknad...... Mattor: af spån, strå, rötter, gräs, vass, säf, kokostågor	1 kg.		2
	eller rotting .................................................................... Anm. Använda vid varutransport till skiljande eller skyddande af gods; fria. af bast; se Bast m. m. af andra ämnen, väfda eller stampade; se Väfnader. Anm. Mattor, hopsydda, kantade eller försedda med fransar, för-tullas såsom Kläder.	1 kg.		7
359	Medaljer, alla slag ................................................................ Melass; se Socker. Metaller och ei’ specificerade arbeten deraf: A. Bly:		fria	t.
360	oarbetadt, äfvensom skrot ......................................... arbetadt:		fritt.
361	plåt och tråd ..............................................................	—	fria.
362	rör och rördelar .......................................................	1 kg.	—	5
363	hagel och kulor ........................................................	1 kg.	—	10
364	folier .......................................................................... andra arbeten:	1 kg.	—	50
365 366	förgylda eller försilfrade .................................. förnicklade, fernissade, lackerade eller med	1 kg.	1	50
	annan ytbetäckning försedda ........................	1 kg.	—	75
367	andra slag ............................................................... B. Guld:	1 kg.	~	20
368	oarbetadt, äfvensom skrot .......................................... arbetadt:	—	frii	t.
369 370	tråd................................................................................ andra arbeten, äfven med infattade stenar, perlor m. m.	1 kg. 1 kg.	2 T5	50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
		tullberäk-	tullsats.
	Metaller och ej specificerade arbeten deraf: C. Jer7i och Stål: tack- och barlastjern samt skrot .........................	ningen.	Kronor	öre
371	100 kg.		80
372	jern- och stålgöten samt smältstycken ................	100 kg.	2
373	jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, bottenplåtar, syllar och skarfjern dertill, äfven-som flyttbara jernvägar . ...		fri''	i.
374	balk-, hörn- och annat till jernvägsskenor ej hän-förligt s. k. fagonjern: vägande 20 kg. eller deröfver per löpande meter.................		frie 2	1.
375	af mindre vigt per löpande meter ................	100 kg.	50
37G	andra valsade eller smidda stänger, utan afseende på genomskärningens storlek och form ............	100 kg.	2	to
377 378	rälsspik, skarfbultar med muttrar till jernvägs-skenor äfvensom alla andra, ej särskildt speci-ficerade muttrar, gängade eller ogängade, skrufvar och naglar om 12 mm. eller deröfver i diameter.............. plåtar, valsade eller smidda, äfven om de äro klippta, böjda, med hål försedda eller hafva kanterna uppvikta: utan slipning eller polering och utan öfver-drag af annan metall eller annan å dem anbragt ytbetäckning: af 3 mm. tjocklek och deröfver..............	100 kg. 100 kg.	6 3
379	af mindre tjocklek ...........	100 kg.	4
380	slipade, polerade, målade, fernissade, lacke-rade, emaljerade, äfvensom med tenn, zink eller annan oädel metall öfverdragna: af 4 mm. tjocklek och deröfver...............	100 kg.	6
381	af mindre tjocklek	—	fria.
382	rör och rördelar: gjutna: af mer än 15 cm. inre diameter .....................		fru
383	af 15 cm. inre diameter eller derunder.........	100 kg.	1	50
384	smidda, valsade eller dragna.....	100 kg.	4	—

Köngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

385

386

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
C. Jern och Stål:
tråd:

Qvantitet för	Föreslagen
tullberäk-	tullsats.
ningen.	Kronor	öre

af 1,5 mm. tjocklek och deröfver........................ 100 kg.

af mindre tjocklek...................................................... 100 kg.

öfverspunnen med silke, annat textilämne eller
papper; tullbehandlas såsom Karkasser.

Anm. Dragen tråd öfver 10 mm. i diameter samt valsad
men ej dragen tråd (valstråd) tullbehandlas såsom valsade
eller smidda stänger.

arbeten deraf:

linor, stängselduk och annan duk; beläggas
med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de
äro förfärdigade.

andra arbeten; tullbehandlas såsom ej specificerade
Jern- och Stålvaror.

387	ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar,
	roderjern och skeppsknän.....................................
	kedjor och kettingar, hvari länkjernet har en dia-
	meter af:
388	25 mm. och deröfver .........................................
389	från och med 10 till 25 mm..........................
390	under 10 mm.
	spik:
391	af 45 mm. längd och deröfver..............................
392	af mindre längd, äfvensom nubb, trådstift och
	skostift ................ ...........................
	träskrufvar:
393	af 12 mm. eller deröfver i diameter ..................
394	af 8 intill 12 mm. i diameter .............................
395	under 8 mm. i diameter.........................................
396	gjutna balkar, eldstadsroster, hällar, lod och vigter
397	spisar, ugnar, kaminer, kolonner, lyktstolpar,

staket, grafvårdar samt gjutna, icke med emalj
eller annan ytbetäckning försedda grytor, pannor,
mortlar, krubbor och afloppstrattar.....................

Bih. till Tliksä. Frot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft,

100 kg.	4	—
100 kg.	3	50
100 kg.	7
100 kg.	10	—
1 kg.	—	5
1 kg.	—	15
1 kg.	—	6
1 kg.	—	20
1 kg.	—•	30
1 kg.		2
1 kg.	5	4

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o i).

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	Metaller och ej specificerade arbeten deraf:
	C. Jern och Stål:
398	bord, sotfor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port-och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och stryk-
	jern samt gjutna, med emalj eller annan yt-betäckning försedda grytor, pannor, mortlar, krubbor och afloppstrattar......................................	i kg.		10
399	kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blom-sterställningar, trädgårdsurnor, kaffe- och kött-qvarnar, fruktskalnings- och andra dylika för			20
	hushållsbehof afsedda maskiner .........................	1 kg.	—
400	finare ej specificerad! gjutgods, såsom blomster-
	vaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljus-kronor, ljusstakar, medaljonger, pappershållare, presenterbrickor, skrifdon, tändsticks- och ur-ställ med flera likartade, ej till bijouterivaror hänförliga artiklar...................................................	1 kg.		50
401	kassaskåp och kassakistor .......................................... floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och	100 kr.	15
	dylika vapen, äfvensom delar deraf:
402	förgylda eller försilfrade ..................................	1 kg.	2	—
403	andra slag ..........................................................	1 kg.	1	—
	andra, ej specificerade och till Jernvägsmateriel
	eller Maskiner, Redskap och Verktyg ej hän-förliga Jern- och Stålvaror:
404	förgylda eller försilfrade ...................................	1 kg.	1	—
405	förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade		50
	eller lackerade ...............................................	1 kg.	—
406	andra slag .............................................................	1 kg.	—	20
	Anm. 1. Om en till andra, ej specificerade Jern- och Stålvaror
	hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 10 kg., belägges den för den Överskjutande vigten med en tull af endast 4 öre per kg.
	Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan gängan.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
407	Metaller och ej specificerade arbeten deraf: D. Koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel metall framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall m. fl.: oarbetad, äfvensom skrot..........................................	ningen.	Kronor fri	öre
408	arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning, äfvensom bult och spik..................................	1 kg.		5
409	rör och rördelar..........:.......................................	1 kg.	—	10
410	tråd: förgyld eller försilfrad ..................................	1 kg.	2	50
! 411	öfverspunnen uteslutande med silke, annat textilämne eller papper; tullbehandlas såsom Karkasser. öfverdragen på annat sätt, äfvensom elek-triska ledningskablar....................................	100 kr.	10
412	andra slag..........................................................	1 kg.	—	10
413	duk; belägges med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf den är förfärdigad, andra arbeten: förgylda eller försilfrade ...............................	1 kg.		50
414	förnicklade, fernissade, lackerade eller med annan ytbetäckning försedda ...................	1 kg.	.	75
415	andra slag.........................................................	1 kg.	—	50
416	E. Platina, oarbetad eller arbetad ............................	—	fri	.
417	F. Qvicksilfver ............................................................	—	fritt.
418	G. Silfver: oarbetadt, äfvensom skrot.........................................	_	fritt.
419	arbetad!: tråd................................................................................	1 kg.	2	50
420	andra arbeten, äfven förgylda och med infattade stenar, perlor m. m. ............................................	1 kg.	15	—
421	Ii. Tenn: oarbetadt, äfvensom skrot......................................	—	frit	t.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Qvantitet för
tullberäk-

Föreslagen

tullsats.

Kronor| öre

N:r.

422

423

424

425

426

427

428

429

430

431

432

433

434

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

H. Tenn:
arbetadt:

rör och rördelar ......................................................

folier eller Stanniol ..................................................

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade.....................................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda........................

andra slag ..............................................................

Zink:

oarbetad, äfvensom skrot .............................................

arbetad:

plåt, spik och tråd ................................................

rör och rördelar .................................................

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade.....................................

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda ......................

andra slag ...........................................................

Andra, ofvan ej upptagna metaller, enkla eller

sammansatta, samt arbeten deraf, ej specificerade;
tullbehandlas såsom Koppar.

Anm. 1. Yid tullbehandling af metaller, alla slag, göres ej afdrag
i vigten för askar, papper och dylikt omslag samt kartor

Anm. 2. Pläterade metallarbeten tullbehandlas såsom förgylda
eller försilfrade.

Mineralier, ej specificerade, i stycken eller pulveriserade

Mirbanolja; se Nitrobenzol.

Mjöd; förtullas lika med Maltdrycker.

Mjöl:

af spanmål; se Spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medi•cinalier
.........................................................................

1 kg.

1 kg 1

kg.

1 kg.
1 kg.

100 kg.

50:

—	fri-
—	frio	t.
1 kg.		5
1 kg.	1	50
1 kg.	—	75
1 kg.	—	20

fria.

4 30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	Mjölksocker; tullbehandlas såsom Stärkelsesocker. Mosaikarbeten, omfattade; hänföras till Sten, ej speci-
	ficerad, arbetad, polerad. Munharmonikor; hänföras under Leksaker.
435	Munlack......................................................................................	1 kg.	1
	Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papperspåsar eller
	dylikt omslag.
	Murklor-, se Svampar. Musilcalier:
436	bundna..................................................................................	1 kg.	1	—
437	andra slag............................................................................	fria.
438	Muskott och Muskottblomma.................................................	1 kg.	1	20
439	Musslor, ej specificerade....................................................		fria.
440	Mynt, guld-, silfver- eller koppar- ...................................	—	fritt.
441	Myrrha ....................................................................................	—	fri
442	Mys k .....................................................................................	—	fn
443	Målningar och Ritningar, för hand utförda, oinfattade
	eller infattade.....................................................................	—	fria.
	Mätstockar och Mätband; tullbehandlas såsom Instru-menter, matematiska. Mössfoder; tullbehandlas såsom Ilattfoder.
444	Möss-skärmar, alla slag, pappersomslagets vigt inbe-räknad ................................................................................. Natron:	1 kg.	1	20
445	surt borsyradt (borax) .....................................................	—	fritt.
446	kaustikt .............................................................................	—	fritt.
447	klorsyradt ......................................................................	—	fritt.
448	kolsyradt (soda) och surt kolsyradt ..........................	—	fria.
449	kromsyradi och surt kromsyradt..................................	—	fria.
450	salpetersyradt (chilisalpeter)..........................................	—	fritt.
451	svafvelsyradt (glaubersalt) och surt svafvelsyradt.....	—	fria.
452	svafvelsyrligt, surt svafvelsyrligt och undersvafvel-
	syrligt..............................................................................	—	fria.
453	ättiksyradt............................................................................	1 kg.	—	10
454	Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral .........................	1 kg.	1	20
	Anm. För askar, papper och dylikt omslag göres ej afdrag i vigten.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk- ningen.	tullsats. Kronor öre
455	Naturalier till vetenskapliga samlingar ...........................	_	t 1 fria-
456	Nejlikor och Nejlikstjelkar ...................................................	1 kg.	—	25
457	Nicht ....................................................................................... Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade.	—	fri.
458 • 459	Nitrohenzol eller Mirbanolja, kärlens vigt inberäknad Nysilfver; se Metaller. Nålar, af annat ämne än guld eller silfver och ej hän- förliga till Bijouteri varor ................................................. Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar eller papper, hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna.	1 kg.		10
	1 kg.		50
460	Näfver........................................................................................ Nät: till fiske; förtullas lika med det garn, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10 procent, andra slag; tullbehandlas såsom Strumpor och Strumpstolsarbeten.		fri
461	Nötkärnor................................................................................... Nötter:	1 kg.	—	35
462	kokos- ................................................................................	1 st.	—	10
463	hassel-, val- och andra slag........................................... Oblat och Oblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.	1 kg.	—	25
464	Olein.........................................................................................	—	fri.
465	Oleomargarin.............................................................................	1 kg.	—	20
466	Oliver, kärlens vigt inberäknad ....................................... Oljekakor .................................................................................. Oljetryck; se Litografiska arbeten. Oljor: feta, icke flygtiga: kroton-; hänföres till Apoteksvaror.	1 kg.		50
467	frie	i.
468	lin-, rof- och raps-..................................................... andra slag:	1 kg.	—	7
469	på fat, större eller mindre.....................................	—	fria.
470 ; 471	på andra kärl, kärlens vigt inberäknad.............. kokade; tullbehandlas såsom Fernissa, flygtiga, vegetabiliska, ej specificerade, flaskornas	1 kg.		5
•	vigt inbegripen ............................................................	1 kg.	2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats. Kronor] öre
	frie	t.
—	fria.
1 kg.	—	20
1 kg.	—	15
1 kg.	_	1
1 kg.		5
1 kg.		50
1 kg.	2
_	frii	t
1 kg.	—	2
1 kg.		20
1 kg.		10

N:r.

472

473

474

475

476

477

478

479

480

481

482

483

Oljor:

fossila eller mineraloljor, samt genom torr destination
framstälda:

nativa eller råa...........................................................

renade ......................................................................

Ost, alla slag .......................................................................

Anm. För omslag af papper, stanniol, väf eller dylikt ämne göres
ej afdrag i vigten.

Ostron, kärlens vigt inberäknad........................................

Paljetter; se Gulddragarearbeten.

Papp:

förhydnings-, press- och tak- .....................................

andra slag.............................................................................

Anm. Papp, sammansatt af två eller flera genom något bindemedel
förenade pappersark (lameller), tullbehandlas såsom Papper.

Papp-, Pappers- och Pappersmassearbeten, ej specificerade
:

olackerade ............................................................................

lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade ......

Anm. 1. Bukettpapper i förening med väf eller försedt med
spetsar, band eller dylikt tullbehandlas såsom Yaror, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappersomslag.

Papper:

polér- och smergel-........................................................

kardus-, makulatur- och annat groft, till skrifning,

ritning eller tryckning ej tjenligt ..........................

förgyldt, försilfradt eller med annan metall belagdt
eller annorlunda än i massan färgad!, hvartill
med hvit färg bestruket s. k. glacépapper jemväl
hänföres, äfvensom papper i förening med

bomulls- eller linneväfnad .......................................

andra slag, linieradt derunder inbegripet ................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget af
askar och pappersomslag.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

484

485

486

487

488

489

490

491

492

493

Pappersmassa .......................................................................

Papperspåsar; se Brefkuverter.

Papperstapeter och Border .................................................

Par af fin:

oraffinerad ......................................................................

raffinerad, närmaste emballagets vigt inberäknad ...
Paraplyer och Parasoller:

af hel- eller halfsiden ...................................................

andra slag..........................................................................

delar deraf:

ställningar, sammansatta, äfvensom käppar, synbarligen
afsedda till paraplyer eller parasoller
öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas lika med
det väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tilllägg
af 50 procent.

andra delar; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå,
fodral:

af läder, lösa eller påsatta; tullbehandlas såsom
Sadelmakarearbeten.

af tyg, lösa; förtullas lika med väfnaden, hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af 50 procent.

Anm. Yid tullbehandling af delar eller fodral till paraplyer eller
parasoller göres intet afdrag i vigten för askar, papper och
dylikt omslag.

Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt

inberäknad ......................................................................

Parian; hänföres till Lervaror, arbeten af äkta porslin.
Pastil jer; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Patroner:

laddade med krut eller annat sprängämne ...............

oladdade eller endast försedda med tändsats............

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Pelsverk; se Hudar och Skinn.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats.
Kronor	öre
—	fn
1 kg.	—	25
—	fn
1 kg.	—	5
1 st.	1	25
1 st.	—	50!
1 kg.		50
1 kg.	2
1 kg.		25
1 kg.		50

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
494	Penningbörsar; tullbehandlas såsom Portföljer. Pennor, skrif- .........................................................................	ningen. 1 kg.	Kronor	öre 60
495 496	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, kartor och pappers-omslag. Pennskaft samt Rit- och Skrif stift, alla slag, utom af guld eller silfver................................................................ Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, kartor och pappers-omslag. Penslar; se Borstbindarearbeten. Peppar, alla slag.....................................................................	1 kg. 1 kg.	i	25
497	Anm. Yid förtullning af peppar, inkommande i flaskor eller burkar, inberäknas dessa i vigten. Perlemor: oarbetad ...........................................................................		fri
498	arbetad: knifskaft och ämnen dertill ......................................		fria.
499	andra slag .....................................................................	1 kg.	2
500	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, kartor och pappersomslag. Perlor: äkta, oinfattade ...............................................................		frie	i.
501	oäkta: glas-....................................................................................	1 kg.		60
502	andra slag .......................................................................	1 kg.	2	—
503	Anm. 1. Armband och halsband af glasperlor hänföras till Bijouteri varor. Anm. 2. För askar, kartor och pappersomslag göres ej afdrag i vigten. Persikokärnor; tullbehandlas såsom Mandel. Perukmakarearbeten; hänföras under Hår- och Tagel-arbeten. Pimpsten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad, oarbetad. Piphufvud en, med eller utan beslag: af sjöskum, äkta eller oäkta .........................................	1 kg.	2
Bill. till Bilesd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.			6

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronor	öre
	Piphufvuden, med eller utan beslag:
504	andra slag............................................................................. Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper ocli	1 kg.	—	80
	dylikt omslag.
	Pipor, tobaks-; hänföras under Piphufvuden. Pistacier; hänföras under Frukter och Bär, ej specifi-cerade, torkade. Platina; se Metaller.
505	Plommon, torkade.................................................................	1 kg.	—	25
506	Plymer ....................................................................................	1 kg.	15
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
	omslag.
	Plånböcker; tullbehandlas såsom Portföljer. Plåtar, etsade eller graverade för tryck; se Clichéer. Pomada, kärlens vigt inberäknad:
507	i kärl, vägande brutto 3 kg. eller deröfver...............	1 kg.	—-	35
508	i kärl af mindre bruttovigt..........................................	1 kg.	1	—
509	Pomeransblomvatten, kärlens vigt inberäknad................	1 kg.	—	10
510	Pomeranser..............................................................................	1 kg.	—	20
511	Pomeransknopp ar och Pomeransskal, torra ..................... Porslin; se Lervaror. Portmonnäer; tullbehandlas såsom Portföljer. Porter; hänföres under Maltdrycker. Portföljer:	1 kg.		25
512	af hel- eller halfsiden .....................................................	1 kg.	4	—
513	andra slag......................................................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt	1 kg.	1	20
	omslag eller för inlägg.
514	Potates, äfven krossad eller rifven.................................... Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates; tullbehand-	1 00 kg.	—	50
	las såsom Stärkelse.
	Pottaska; se Kali, kolsyrad!. Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vatten-
	täta, mattor. Prustrot; hänföres under Apoteksvaror.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

i 515

516

517

518

519

i 520

521

522

523

524

Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Qvicksilfver; se Metaller.

Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner,
Redskap och Verktyg.

Remmar, läder-, hopsydda, hopnitade eller på annat
sätt hopfästade, samt andra ej specificerade, syn
barligen ämnade att begagnas såsom dragremmar
till maskiner .....................................................................

Ris, oskaladt, eller Paddy ..................................................

Risgryn och Rismjöl; se Gryn.

Ritningar; se Målningar.

Ritstift; se Pennskaft.

Rotting; se Rör.

Rullgardiner af bomulls-, linne- eller hampväfnad,

målade eller tryckta ........................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för pappersomslag ocli inlägg.

Russin.........................................................................................

Russinstjelkar .......................................................................

Räfkakor-, hänföras under Apoteksvaror.

Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer.

Rör:

vegetabiliska:

bambu-, spanska, vass, rotting och andra slag,

utan bearbetning...................................................

polerade, lackerade, svarfvade, hyflade eller på likartadt
sätt bearbetade, äfvensom klufven eller

skalad rotting

ej specificerade arbeten af rör, vegetabiliska ......

andra slag; hänföras under det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Rötter, ej specificerade:

ätbara .................................................................................

andra slag..........................................................................

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats.
Kronor öre
100 kr.	10	,
100 kg.	2	50
1 kg.		90
1 kg.	_	25
	fria	!.
—	fria	.
1 kg.	_ ! 1	25
1 kg.	1
100 kg. i	_ F	SO

fria.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

525

526

527

528

529

530

Qvantitet för
tullberäkningen.

531

532

533

534

Sablar; se Metaller: Jern och Stål.

Saccliarin; hänföres under Apoteksvaror.
Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag .................................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Saffran ....................................................................................

Saft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin.
Salmiak; se Ammoniak, saltsyrad.

Salpeter:

Chili-; se Natron, salpetersyradt.

Kali-; se Kali, salpetersyradt.

Salpetersyra eller Skedvatten, kärlens vigt inberäknad

Salt, kok-, alla slag ..............................................................

Saltsyra...................................................................................

Sand.........................................................................................

Sandarak; hänföres under Harts.

Saxar:

skräddare-, trädgårds- och ull- samt saxar till klippning
af plåtar och bleck; hänföras till Maskiner,
Redskap och Verktyg,
andra slag:
opolerade:

af mer än 15 cm. längd........................................

af 15 em. längd och derunder.............................

polerade:

af mer än 15 cm. längd.........................................

af 15 cm. längd och derunder............................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral, kartor och
pappersomslag.

Schalar, Schaletter och andra Dukar:
väfda; tullbehandlas såsom Väfnader.

Anm. Fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar hänföras
till kläder.

på strumpstol eller genom stickning, virkning eller
knytning tillverkade; hänföras till Strumpor etc.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg -

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fritt.

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

		Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk-	tullsats.
			Kronoriöre
	Schellak; hänföres under Harts.

Segel; förtullas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,
	utan förhöjning. bergade från förolyckade fartyg; hänföras till Skepps-
	inventarier.
	Senap:	1 kg.
! 535	omalen..............................................................................	—	7
! 536	malen, kärlens vigt inberäknad ...............................	1 kg.	—	30
! 537	preparerad, kärlens vigt inberäknad ..........................	1 kg.	—	50
538	Shoddy eller konstull, alla slag, färgad eller ofärgad	—	jn.
539	Siktar och Såll .......................................................................	1 kg.	-—	60
	Silfver; se Metaller. Silfverglitt; se Glete.	100 kr.		1
; 540	Silfveroxid, salpetersyrad (lapis)........................................ Silke:	5

541	rått, ofärgadt.....................................................................	—	fritt.
542	färgadt eller blekt.............................................................	1 kg.	1	-1
	Sirap; se Socker. Skedvatten; se Salpetersyra.
543	Skeppsinventarier, ej specificerade och ej hänförliga till
''	husgerådssaker eller beklädnadsartiklar, äfvensom skeppsinventarier, alla slag, tillhörande förolyckade
	eller sjöskadade fartyg....................................................	—	fria. \|
	Skodon, ej specificerade:	1 kg.
544	af hel- eller halfsiden ......................................................	6	1
545	af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor	1 kg.	1	50
546	af annan väfnad, äfvensom af saffians-, karduans-,
	färgade, pressade eller lackerade skinn .................	1 kg.	4	—
\| 547	med bottnar af trä, äfvensom becksöms- och sjö-
	stöflar .............................................................................	1 kg.		60
548	andra slag............................................................................. Anm. 1. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas såsom Skodon Anm. 2. Ingå i öfverdelar till skodon olika materialier, tullbe-	1 kg.	2
	handlas varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta tullafgiften är bestämd; skolande dock afseende ej fästas å foder, resårer och stroppband.
	Anm. 3. För askar, papper och dylikt omslag äfvensom för inlägg
	\| göres intet afdrag i vigten.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats.
Kronor \|öre
	fru	i.
100 kr.	10
—	fri
100 kr.	15
	fri
1 kg.		20
1 kg.		20
1 kg.	6	—
1 kg.	1	75

N:r.

549

550

551

552

553

554

555

556

557

Skovax; se Blanksmörja.

Skrifstift; se Pennskaft.

Skrift aflor :

infattade i permar med eller utan gångjern; tullbehandlas
såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

andra slag................................................................

Skyfflar, Spadar, Grepar och Högafflar, af jern e

stål, med eller utan skaft ....................................

Sköldjiadd; tullbehandlas såsom Horn.

Slagg, äfven pulveriserad, ej hänförlig till gödningsämnen
................................................................................

Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufak
turvaror, i taxan ej nämnda; förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå

eller, om detta ej kan bestämdt urskiljas...............

Smergel ...................................................................................

Smergelduk; hänföres till Maskiner, Redskap och Verktyg Smink

och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i
taxan ej nämnda, arbetade.

Smör:

naturligt............................................................................

konstgjordt ....................................................................

Snickarearbeten; se Trävaror.

Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier.

Snören; se Gulddragare- eller Snörmakarearbeten.
Snörmakarearbeten^ såsom fransar, galoner, gramaner,
aiguilletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade:

af hel- eller halfsiden..................................................

andra slag, derunder inbegripna sådana, äfven af
silke, hvari kautschuk eller likartadt ämne ingår
..........................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag, kartor och
inlägg.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 kg.	Föreslagen tullsats.
558	Socker: raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak-samt krossadt eller pulveriseradt socker . .	Kronor	öre I : 33
559	oraffineradt: a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln gällande holländska standard, hvarå normalprof genom Generaltullstyrelsens försorg hållas vederbörande tullkammare till-handa........................................	1 kg. 1 kg. 1 ku-		j 33 23,5 10
560	b) till färgen mörkare än nämnda standardnummer, äfven om varan inkommer i upplöst eller fly-tande tillstånd ....................................
561	sirap och melass .............................................
562	Anm. Derest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet. Soda; se Natron, kolsyradt. Soja; hänföres till Såser. Solfjädrar..................................................................	Ö * 1 kg. 100 kg.	5
563	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag. Spadar; se Skyfflar. Spanmål: o malen: a) råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor..	2	50
564	b) hafre och vicker ...................................	100 ko-	1 3
565	c) malt, äfven krossadt.........................................	100 kg.	_
566	d) andra slag, ej specificerade .............................	100 kg.	2	50
567	malen: mjöl och gryn, alla slag .............................................	100 kg.	4	30
568	Spanska flugor; hänföras under Apoteksvaror. Sparris, emballagets vigt inberäknad ..........................	1 kg. 1 kg.	_ ''	30 60
569	Speglar och Speqellarnpetter................................................	___
570	Anm,. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag. Spelkort........................................................	1 kortlek	1	10
Amn. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakttaga, innan de till egaren utlemnas, är särskildt stadgadt.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

571

572

573

574

575

576

577

578

579

[ 580
i 581

;

! 582

| 583

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats, i Kronor[öre
—	fri
1 kg.	12	_1
1 kg.	4	“
100 kr.	10
—	fr it	t. \|
1 kg.		9;
—	fri
1 kg.	—	6
	fri
	frie	l.
	fri. 1
—	frit	t.
1 kg-	6

Spermaceti eller Hvalraf ......................................................

Spetsar och Blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne...

andra slag.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg,
Spetsglans; se Antimonium crudurn.

Sprutor:

brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör..............

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de bestå.

Späck:

af hafsdjur ....................................

andra slag; hänföres till Ister.

Stanniol; se Metaller: Tenn.

Stearin (stearinsyra) .....................

Sten, ej specificerad:

oarbetad eller pulveriserad .....

arbetad:
polerad

andra slag

Anm. Om en till Sten, arbetad, polerad, hänförlig vara, i den form
den inkommer, väger per stycke mer än 100 kg., utgår tullen
för den öfverskjutande vigten med endast 2 öre per kg.

Stenkol .............................................................................

Stenkolstjära ....................................................................

Stereotyper; se Clichéer.

Stickmaskiner; se Symaskiner.

Stjernanis; se Anis.

Stoft, ofärgadt eller färgadt .........................................

Storax; hänföres till Balsam.

Strumpeband; se Hängslen.

Strumpor och andra på strumpstol eller genom st:
ning, virkning eller knytning tillverkade arbe
ej specificerade:

af hel- eller halfsiden ..........................................

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
			Kronor	öre
584 585 1 586	Strumpor och andra på strumpstol eller genom stick-ning, virkning eller knytning tillverkade arbeten, ej specificerade: andra slag ......................................................................	1 k er.	1	75
Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappersomslag och inlägg. Strumpstickor.....................................................	j. ivö. 1 k ,o\		50 20
Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag, askar och fodral. Strutsfjädrar; tullbehandlas såsom Plymer. Strängar: af metall, icke öfverspunna; tullbehandlas såsom Metaller, tråd. andra slag........................................................................	1 k 2*.	1
587	Anm. Intet afdrag i vigten eger rum för askar, pappersomslag och inlägg. Stubintråd och antändningsrör ..........................................	1 kg.		15
588	Stuckarbeten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad, arbetad, polerad. Stål och Stålarbeten; se Metaller: Jern och Stål. Stålsticksaftryck; se Litografiska arbeten. Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen ................................................................................	1 kg.		17
589	Anm. Afdrag i vigten medgifves icke för askar och pappersomslag. Stärkelsesocker ecb Stärkelsesirup .......................................	1 kg.		23,5
590	Superfosfat; se Gödningsämnen. Svafvel och Svafvelblomma ...................................................		fr	ia.
591	J J Svafvelsyra, kärlens vigt inberäknad.........................	1 kg.		0,5
592	Svamp, sug- eller tvätt- ....................................................		fr	i.
593	Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor och tryffel, kärlens vigt inberäknad ....................................	1 kg.	50
594	Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon. Symaskiner och Stickmaskiner eller delar deraf, ej spe-cificerade .......................................................................	100 kr.	10
595 \| 596 1	Syring ar; se Fingerborgar. Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen (otandade sågblad). Såll; se Siktar. Såpa...........................................................................................	100 kr. :{ 1 kg.	10	5 ''

Bill. till Biksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:ö 9.

N:r.

597

598

599

600

601

602

603

Såser, kärlens vigt inberäknad ..........................................

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.

tydligen brukade och slitna.............................................

Sängkläder; beläggas med den tullafgift, som är bestämd
för öfvertyget.

Anm. Ingår i sängkläder stoppningsmaterial, som drager högre
tull än öfvertyget, skall tullafgiften beräknas efter den högre
tullsatsen.

tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna
äro synbart brukade eller, af egarnesjelfva medförda,
pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof ...
Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag i vigten
för täflan, derå anbragt glas m. m. Är tafvelramen
af beskaffenhet att böra förtullas efter värde, tages
dock icke hänsyn till den infattade täflan, derest
denna eljest skulle vara tullpligtig, utan må egaren
densamma tullfritt utbekomma.

Anm. Tafvelramar, i hvilka målningar eller ritningar äro infattade;
se Målningar och Ritningar, infattade.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificiel tagel samt till stoppningsmaterial
preparerad mossa; tullbehandlas lika m ed
Gräs, ej specificeradt,färgad!,trensadteller upprispadt.

Talg............................................................................................

Tamarinder............................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej
nämnda, arbetade.

Tandtinktur; tullbehandlas såsom Parfymer.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Té ...............................................................................................

Tegel; se Lervaror.

Tenlikor eller Möbelspik......................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tenn; se Metaller.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fria.

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
			Kronor \| öre
604	Tenn- och Blyaska.........................................................		fn fru fn	1
605	Tennsalter, alla slag^............................................................		2.
606	Termometrar; se Instrumenter. Terpentin, nativ eller rå...................................................
607	Terpentinolja och Terpentinspiritus ..............................	1 kg.	! 7
608	Terracotta och Terralith, arbeten deraf; se Lervaror. Tjära och Tjärbärma .................................•......	frii 1	2m
609	Tobak: oarbetad, blad och stjelk............................................	1 kg. 1 kg. 1 kg. 100 kg.
610	arbetad: cigarrer och cigarretter ................................................	4
611	andra slag .................................................................	1	20
612	Torfmull och Torf strö ..........................................		30
613	Tran, alla slag .........................................................	fn
614	Trikot och Trikotage; hänföras under Strumpor m. m. Trippel; hänföres till Jordarter, ej specificerade. Tryffel; se Svampar, ätbara. Tråd: af metall; se Metaller, linne- och hamp-: oblekt ..............................................................................	1 kg- 1 kg. 1 kg. 1 kg.	40
615	blekt eller färgad........................................................		60
616	bomulls- ...........................................................................		40
617	af silke, lin eller bomull, öfverspunnen med guld, silfver eller annan metall; tullbehandlas såsom Gulddragarearbeten. Träsnittsaftryck; se Litografiska arbeten. Träsnittsstoclcar; se Clichéer. Träsprit ...............................................................................		30
Trävaror: a virke, oarbetadt, alla slag..........................................	O
	b bjelkar och sparrar, alla slag ................................
618*	c. bräder och plankor, sågade, alla slag ..................
rf cevärsstoeksämneu .... ...................		■ fria.
	e. läkter och ribbor, alla slag, samt lister, ej spe-cificerade ................................................................	_

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
	Kronor öre
—	; fri	i.
—
1 kg.		5
1 kg.	—	10
—	fria.
1 kg. 1 kg.	1	10
1 kg.		1
1 kg.		8''
1 kg.		5
1 kg.		10
1 kg.		30

N:r.

618

619

620
621
622
623

624

625

626

627

628

Trävaror:

f. lådämnen, sågade, ej specificerade ..................

master, bogspröt, spiror, pumpstockar och arämnen,
alla slag................................................

stäfver, lagg- och botten-, ej specificerade ...

tunnband och bandstakar ....................................

ved, alla slag .........................................................

fanérskifvor af 7 mm. tjocklek och derunder, äfvensom
till cigarrlådor ämnade träskifvor inom samma
dimensioner:

g''-

af furu eller gran

af annat träslag .........................................................

tangentskifvor af ebenholz.............................. .............

block och läster till skoarbeten, äfvensom träskor ...
svarfvare- och bildhuggarearbeten, ej specificerade...
Anm. 1. Ofverstiger vigten per stycke 2 kilogram, utgår för öfverskjutande
vigten den tull, som för snickarearbeten är bestämd.
Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappers
omslag.

tunnbindarearbeten:

af furu eller gran ........................................................

af annat träslag.............................................................

Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och bottenstäfver,
som äro så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till kär
sammansättas.

snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre
bearbetade trävaror, ej specificerade:
af furu eller gran:

utan betsning, målning eller lackering..........

med betsning, målning eller lackering..........

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,
ej specificerade träslag, massiva eller dermed
fanerade, äfvensom arbeten, belagda mec
massa, utan målning: eller annan ytbetäck -

nmg

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats.
Kronor	öre
1 kg.		60
—	fri
1 kg.	—	75
1. kg.		10
1 kg.		10
1 kg.		5
1 kg.	—	20
	fri
1 stycke.	1	—
1 stycke.	—	50

N:r.

629

630

631

Trävaror:

snickarearbeten samt alla andra mer eller mindre
bearbetade trävaror, ej specificerade:

af päron ocb valnöt, samt af mahogny, jakaranda
och andra utländska träslag, mass''
eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, försedda
med äkta eller oäkta förgyllning c
belagda med färgad eller förgyld massa...

Anm. Är arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullni:
efter det slag deribland, som drager högsta tnflafgift.

möbler, försedda med stoppning:

utan öfvertyg; förtullas efter ofvanstående bestämmelser
med 20 procents förhöjning,
med öfvertyg; förtullas efter nämnda bestämmelser
med 40 procents förhöjning.

Tungspat, äfven malen ...............................................

Tusch; hänföres till Färger, ej specificerade.

Tvål:

parfymerad, äfvensom annan tvål i formade handstycken,
kulor, figurer o s. v...............................

Anm. Afdrag i vigten görei
och annat dylikt omslag.

632

633

i 634

635

636

637

638

andra slag...........................................................................

Tågvirke, nytt......................................................................

Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor,
taxan ej nämnda, arbetade.

Tändstickor, närmaste emballagets vigt inberäknad:

af trä....................................................................................

andra slag..........................................................................

Ull, ofärgad och färgad....................................................

Ur:
fick-:

med boett af guld ....................................................

med boett af annat ämne........................................

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
639	Ur: fick-: urverk, lösa ........................................................	ningen. 1 stycke.	Kronor	jöre 50
640	boetter, lösa; förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå. skeppskronometrar............................................................	1 stycke.	l
641	vägg- och studsare- i foder, äfvensom urfoder, lösa: af metall, alabaster eller porslin.............................	1 kg.	i	50
642	af trä eller andra ämnen ....................................	1 kg.	_	80
643	lod till ur, äfvensom tornur eller delar deraf; för-tullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå. lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsare-ur, äfvensom delar af ur, ej specificerade...............	1 kg.	i	50
\| 644	Anm. För omslag af papper eller annat ämne, äfvensom för askar, hvari vägg- och studsareur inkomma, lem nas ej afdrag i vigten, ej heller för askar och omslag till urdelar och verk till vägg- eller studsareur. Vadd: med lim eller gummi bestruken: silkes-..................................................................	1 kg.	3
645	andra slag ................................................................	1 kg.	—	20
1 646	annan, äfven för medicinskt behof beredd ............		fri.
647	Vagnar och Åkdon, ej specificerade, obegagnade och begagnade, äfvensom Vagnmakarearbeten, ej speci-ficerade .......................................................................	100 kr.	'' 15
648	Vagn-smörja; se Maskinsmörja. Valsmassa ............................................................	1 kg.		20
649	Vanilj och Vanilin..............................................................	1 kg.	13
650	Vantar: hel- eller halfsiden-.........................................	1 kg.	6
651	andra slag............................................................................	1 kg.	1	75
652	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag och inlägg. öfverkladda med skinn; tullbehandla^ såsom Handskar. Vaselin, emballagets vigt inberäknad ..............................	1 kg.	''	2
653	Vatten, mineral-........................................................................		fritt	.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 9.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Föreslagen tullsats. Kronor \|öre
1 kg.	—	1
1 kg.	—	15
1 kg.	1	—
100 kr.	15
1 kg.		50
1 liter.	1	50
1 liter.	—	80
—	fri
1 kg.	_	30
—	fri
1 kg.	—	50

N:r.

654

655

656

657

658

659

660

661

662

663

664

Vattenglas (i vatten lösligt eller upplöst kiselsyradt

kali eller natron)..........................................................

Vattenmätare; se Gasmätare.

Vax, alla slag..................................................................

Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Vekar, lanip- och ljus- ........................................................

Anm. Afdrag i vigten. eger ej rum för askar och pappersomslag.

Velocipeder eller delar deraf................................................

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskiner,
Redskap och Verktyg.

Anm. Verktyg, tydligen af sedda till leksaker, tullbehandlas såsom
Leksaker.

Verktyg slådor:

innehållande verktyg, tydligen afsedda till leksaker;

tullbehandlas såsom Leksaker,
innehållande andra verktyg; tullbehandlas såsom
Maskiner, Redskap och Verktyg.

Vermiceller; se Maccaroni.

Vin:

af till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre ..........................................

på andra kärl:

mousserande................................................................

icke mousserande........................................................

af högre alkoholhalt; tullbehandlas såsom Likör.

Vindraf, torr .........................................................................

Vindrufvor...............................................................................

Vinsten, rå eller renad; se Kali, surt vinsyradt.

Vinsyra eller Vinstenssyra ................................................

Visitkort och Adresskort, äfvensom s. k. gratulationskort
samt pappkort till uppklistring af fotografier,

till matsedlar m. m.............................................................

Anm. 1. Gratulationskort i förening med väf eller försedda med
spetsar, band eller dylikt tullbehandlas såsom Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.		Qvantitet för tullberäk-	Föreslagen tullsats.
		ningen.	Kronorjöre
GG5	Vismut; hänföres till Metaller, ej specificerade. Vitriol, alla slag ..............................................................	100 kr.	10
Vågar: kemiska; hänföras till Instrumenter, kemiska, andra slag; tullbehandlas såsom Slöjdvaror. Väfnoder: helsiden-, guld- och silfvertyg derunder inbegripna halfsiden.................................................................................
6GG 667	1 kg. 1 k.o\	12 4
Anm. 1. Ingår i sidenväfnad annat spånadsämne till någon obe-tydlig del, skall den dock förtullas såsom helsiden. Såsom half-siden tullbehandlas hvarje annan väfnad, deri silke ingår; sko-lande dock afseende icke fästas å silke, som, inspunnet i garn af annat spånadsämne, ej sammanhängande följer garnets längd. Anm. 2. Sammet, felb och plys tullbehandlas såsom helsiden-väfnad, då hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar annat spånadsämne.	O. JVÖ.
	ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del med lin, bomull eller andra ämnen utom silke:
! 668 669 670	pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt för fabriks- behof........................................................................ mattor, alla slag, samt stampad (icke väfd) filt andra slag: ..............................................................	1 kg. 1 kg. 1 kg. 1 kg.	1	25 60 75
! 671	af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull eller jute; a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mön-sterväfd), satin eller atlasväfnad undantagen: som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all segelduk .....................................		25
672	som på en yta af 1 cm. i qvadrat inne-hålla tillsammans mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar ....................................	1 kg-		45
673	som på en yta af 1 cm. i qvadrat inne-hålla tillsammans mer än 35 till och med 50
	varp- och inslagstrådar ......................................	1 kg.	1

Kongl. Mnj:ts Nåd Proposition N:o 9.

	J	Qvantitet för	Föreslagen
N:r.		tullberäk- ningen.	tullsats.
		Kronor	öre
	V äfnåder:
	af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetabiliska
	spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull eller jute:
	släta, tvåskaftade och sådana kjprade, hvilkas
	hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd), satin eller atlasväfnad undan-
	tagen:
074	som på en yta af 1 cm. i qvadrat inne-hålla tillsammans mer än 50 varp- och inslags-trådar .....................................................................	1 kg.	1	75
075	b) till a) ej hänförlig mattväfnad..........................	1 kg.	--	40
070	c) till a) ej hänförlig bolstervar- och s. k.	1 kg.		90
	korsettväf.................................................................	—
077	d) andra slag.............................................................	1 kg.	1	50
	bomulls-:
078	maskinfilt, ändlös för fabriksbehof .........................	1 kg.	--	20
079	segelduk ..........................................................................	1 kg.	—	20
080	mattor................................................................................	1 kg.	—	40
081	bokbindarecloth, klistrad och pressad eller med en
	täckande färg öfverdragen .......................................	1 kg.	—	50
082	felb och plys, äfvensom filtar och parkum ...........	1 kg.	—	90
083	tyll...................................................................................	1 kg.	2	50
084	andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader,
	såsom gaz, stramalj m. fl., äfvensom täta två-skaftade sådana, som öfverallt eller delvis på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla tillsammans minst 80 varp- och inslagstrådar...........................	1 kg.	1	75 ''
	Anm. Med glesa väfnader förstås sådana, der mellan-
	rummet mellan trådarne är minst så stort som tjock-leken af en tråd.
	andra slag:			50
085	oblekta, ofärgade och otryckta ..............................	1 kg.	—
080	blekta eller färgade ...................................................	1 kg.	—	90
087	tryckta eller pressade..............................................	1 kg.	1	10

Bill. till Riksd. Frot. 1892. 1 Sand. 1 Afd. 4 Iläft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

N:r.

688

689

690

691

692

693

694

695

696

Väfnader:
jute-:

oblekt och ofärgad säck- eller packväf..................

andra slag ....................................................................

Anm. Juteväfnad med blandning till större eller mindre del af
bomull tullbehandlas såsom likartade väfnad er af bomull allena.

hår- eller tagel-:
nöthårsfilt:

stampad .......................................................................

väfd.............................................................................

andra slag ......................................................... .........

vattentäta:

med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla väfnader,
sammansatta medelst kautschuk eller annat

ämne ...........................................................................

med annan vattentät massa belagda, vaxduk samt
andra lackerade eller fernissade väfnader derunder
inbegripna:

mattor........................................................................

andra slag .............................................................

elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat
likartadt ämne; tullbehandlas lika med Band, andra
slag.

Anm. Yid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i vigten för
omslag af papper eller väf kring de särskilda styckena samt ej
heller för askar och inlägg.

Värjor; se Metaller: Jern och Stål.

Väskor; tullbehandlas såsom Portföljer.

Växter:

lefvande, alla slag..............................................................

Anm. 1. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballage,
såsom balja eller kruka med jord, bastmattor m. m.

Anm. 2. Yäger en växt mer än 10 kilogram, skall för den Överskjutande
vigten tullen beräknas efter endast 3 öre per kilogram.

konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor, konstgjorda.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kg.
1 kg.

1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg -

Föreslagen

tullsats.

Kronor öre

fri.

Kongl. Maj:ts Nåd. 1 roposition N:o 9.

N:r.

698

699

700

701

702

Zink; se Metaller.

Zinkhvitt; se Färger och Färgningsämnen.

697 Ångmaskiner, ej specificerade, och Ångpannor.........

Ä gg ...............;;..........................................................................

Ättika och Ättiksyra, alla slag:
på fat:

af till och med tio procents syrehalt......................

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften
med 1 öre per kilogram.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ...............

Öl; hänföres under Maltdrycker.

Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i
denna tulltaxa upptagna bestämmelser:

råämnen...........................................................................

mer eller mindre arbetade .........................................

Anm. 1. Till förgylda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,
äfvensom till emaljerade, glaserade, målade, fernissade
eller lackerade arbeten äro alla sådana att hänföra, som till
någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnda sätt
bearbetade; till polerade arbeten åter sådana, som till en större
eller mindre del äro så polerade, att fil- eller slipningsstreck
derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor inkomma,
då dermed synbarligen afses endast varans skydd samt
ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget skall inbegripas
i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.

Qvantitet för	Föreslagen
tullberäk-	tullsats.
ningen.	Kronor	öre
100 kr.	10

kg.

1 kg.

100 kr.

fria.

fria

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 9.

TJ nderrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

§ l.

Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes,
och räknas deremot för ett öre hvad af sådant brutet tal stiger
till eller öfver ett hälft.

§ 2-

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås
de, som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning om mått och vigt den 9
Oktober 1885 äro föreskrifna.

§ 3.

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke
underkastade andra eller högre afgifter, än om de med svenska fartyg
införas.

§ 4-

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp
af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad
efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande
och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår
gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa
umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del deraf
lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas
lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet;
i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 44 i Kongl. förordningen
angående lotsverket den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum lyder
enligt Kongl. kungörelsen den 17 November 1882 rörande ändringar i
vissa delar af nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis
på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;

fartyg, som under resa utrikes orter emellan anlöper svensk
hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras
effekter eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;
fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres
för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer
lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter
för besättning, medförde resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och der lossar sin last samt efter
verkstäld reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och
densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning
inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna
bevisligen erfordrats; samt
fartyg, som under resa mellan utrikes orter i. svensk hamn lossar
eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet,
för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola
tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse
de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste
tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt i tillämpliga delar
jemväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande
af tullpass.

§ 5-

Å inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent
af värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af embal -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

lagets värde jemte assurans, frakt och arman derå använd kostnad,
intill dess de till lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall,
såvidt ske kan, styrkas af faktura och konnossement. Företes icke
dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är
berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunniga personer låta besigtiga
varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras godkännande
af det uppgifna värdet eller den tillökning deri, som de anse
skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter
det af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom
å angifningsinlagan tecknas och varan derefter, så fort sig göra
låter samt sist inom en månad från angifningen, genom tullkammaren
å offentlig auktion försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet,
derest detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men
alltid minst efter denna senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen,
skall behållna auktionssumman godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke
utgöra handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder
stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana
ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse
en eller flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de
till särskilda yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar
förtullade; dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens
företagande och fortgång.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning
och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,
förtullning och utlemnande, äfvensom till förhindrande af införsel
utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller firma
eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., derom länder till
efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder stadgadt.

§ 8.

1. Innehafvare af svenskt skeppsvarf eller verkstad, der fartyg

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

af mer än 40 tons afgiftspligtig drägtighet, vare sig svenskt eller utländskt,
blifvit nybygdt, förbygdt eller reparerad!, vare berättigad att
för dervid använda, från utrikes ort införda tullpligtiga materialier och
skeppsförnödenheter, som ej äro hänförliga till husgerådssaker eller
proviantartiklar, restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften,
under vilkor:

a) att afsigten med de införda materialiernas och skeppsförnödenheternas
användning till förberörda ändamål vid deras införsel och
angifning till tullbehandling skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket materialierna och skeppsförnödenheterna
användas, inom två år efter deras införsel till riket styrkes vara
i fullfärdigt skick;

c) att varfvets eller verkstadens innehafvare eller föreståndare,
när fartyget är fullt färdigt, till Generaltullstyrelsen aflemnar en af
honom under edlig förpligtelse afgifven och af tvenne hans biträden,
som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver
myckenheten af alla till fartyget använda olika materialier och skeppsförnödenheter,
materialförlusten vid arbetet deri inberäknad, för h vilka
restitution af tullafgift sökes, jemte under samma förpligtelse afgifven
försäkran, att dessa materialier och förnödenheter äro af utländskt ursprung,
och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd, samt
uppgift om tiden, då de till riket inkommit, och den lägenhet, med
hvilken införseln skett; samt

d) att varfs- eller verkstadsinnehafvaren är förbunden att underkasta
sig all den kontroll i öfrigt, hvilken Generaltullstyrelsen kan
finna skäligt föreskrifva.

2. De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt, från utrikes ort
återvändande fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade
tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- och kak- ...... 28,2 öre

» 1 dito chokolad, alla slag.................................................. 5 »

» 1 dito karameller och andra konfityrer ........................ 30 »

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

för 1 kilogram bröd.......................................................................... 4 öre

» 1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter..................... 1 krona — »

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom

			i stänger.......................................		70	»
			malen eller snus................................		48	»
			andra slag ........................................		55	»
»	1	dito	s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt,	af bomull	15	»
»	1	dito	s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt,	af ull.......	20	»
»	1	dito	bomullsväfnad ........................................		15	»
»	1	dito	linneväfnad...............................................		20	»
»	1	dito	sjulda bomulls- och linneartiklar, såsom skjor-

tor, kragar, manschetter med flera, under vilkor
att de icke hufvudsakligen bestå af
lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bom -

ullsväfnad.............................................................. 50 »

hvarvid för öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera
skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock
denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utfores för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under
edlig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full
införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att
de äro inom landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt
garn, och, i fråga om sydda bomulls- och linneartiklar, att de
äro inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade
väfnader; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen
å den tullplats, hvarifrån varan utfores;

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet
å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket
intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda
ort finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln
skett i fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver och vid utförseln
iakttagits den kontroll, som i 42 § tullstadgan för reexportgods finnes
föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten
ej må för restitutionens beviljande erfordras; och

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 9.

d) att beträffande bröd, det mjöl, för hvilket restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex
månaderna till riket infördt.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes från stapelstad eller transito med jernväg öfver
Norge till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden restitutionsvis
af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de under punkten
1 upptagna bestämmelser jemte de vilkor och kontroller i fråga om
varuemballagets transitoförsändning öfver Norge, Generaltullstyrelsen i
öfrigt bestämmer; skolande dock den försäkran om varans ursprung,
som det enligt punkten 1 b åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan,
i det fall, hvarom bär är fråga, afgifvas af tillverkaren af den
vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd, samt innehålla,
att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken full
införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vigt; vederbörande
tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning dertill
förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets
vigt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock Generaltullstyrelsen
lemna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll,
kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock åt idkare af qvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af följande vid qvarnen framstälda produkter, nemligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande qvantitet
från utlandet införd omalen spanmål af samma slag, hvarvid iakttages,
att 100 kilogram hvete anses lemna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram
råg eller korn 66f- kilogram mjöl och 100 kilogram hvete eller korn
66f kilogram gryn, samt i öfrigt under vilkor:

a) att afsigten att af den införda spanmålen förmala mjöl eller
gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang
med spanmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af
qvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln
af den förmalna spanmålen ega rum vid en och samma tullplats, från
hvilken, derest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och
utförseln jemte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den
liufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på en gång
utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpligtelse afgifna och af två vittnen till rigtigheten be Bih.

till Bihsd. Prot. 1892. 1 Sami. 1. Afd. 4 Uäft. 9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

styrkta försäkran derom, att den till utförsel angifna varan är exportörens
egen förmalningsprodukt, samt om varans art ock beskaffenhet
i öfrigt;

c) att den omalna spanmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån utförseln
sker, skall, efter varans undersökning och nettovigtens utrönande
samt säckarnes tullplombering och bevakning under transporten till
och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken såsom verifikation
jemte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas hufvudtullkammarens
utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt
beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spanmål för förmalning
till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till
hvilket formulär af Generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
eg a att hvarje månad uti till Generaltullstyrelsen stäld, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning derom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels vederbörligt bevis, att sökanden
sjelf idkar qvarnrörelse, dels utdrag af tullkammarens afräkningsdiarium
och dels qvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som
belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spanmålsqvantiteter.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel
till Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, karameller,
(sockertillverkningar, hufvudsakligen bestående af brändt eller kokadt
socker), arbetad tobak, finsiktadt mjöl och gryn af spanmål samt bröd.
För dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike,
enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande för landväga
utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti
nådiga förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen
mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare
å afsändningsorten till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt
samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning
får ega rum, stäld förpassning, hvilken skall godset under
transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran af

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b eller, beträffande mjöl oeb
gryn, i punkten 3 b är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten
skall styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering
samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen
öfverensstämmande.

5. Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade i förening med inhemskt eller icke tullpligtigt
utländskt råämne till produkt, som i mom. 1 omförmäles, eller
ock bearbetade, med eller utan tillsats af sådant råämne, till annan
produkt, än förut i denna paragraf sagdt är, må, så vidt Generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig kontroll kunna åstadkommas, vid införseln
erlagd tullafgift kunna återfås uuder iakttagande af följande vilkor:

a) att den, som vill af sådan förmån komma i åtnjutande, skall
derom hos Generaltullstyrelsen göra skriftlig anmälan med uppgift om
den varas beskaffenhet, som för vidare bearbetning skall till riket införas,
samt om bearbetningens art äfvensom om den tullkammare, vid
hvilken införseln skall ske; hvarefter Generaltullstyrelsen bestämmer
så väl den grund, efter hvilken restitution må åtnjutas, dervid hänsyn
jemväl må tagas till vid exportvaras framställning oundviklig råämnesförlust,
som ock den minsta qvantitet, hvilken får till utförsel angifvas;

b) att i hvarje förtullningsinlaga afsigten med införseln angifves;

c) att utförseln sker vid samma tullkammare, der införseln egt rum,
så vida icke Generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda medgifvit;

d) att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpligtelse afgifna och af två trovärdige män till
rigtigheten bestyrkta försäkran, att exportvaran blifvit inom landet tillverkad,
och att till dess framställning användts en viss uppgifven mängd
af för sådant ändamål från utlandet af tillverkaren införda, anmälda
och förtullade varor;

e) att de, i enlighet med hvad ofvan föreskrifvits, vid utförseln
lemnade uppgifter, så vidt möjligt är, af tullförvaltningen kontrolleras,
för hvilket ändamål tullförvaltningen eger, om så anses nödigt, låta
tekniskt undersöka varan;

f) att utförseln verificeras på sätt förut i denna paragraf sagdt är;

g) att återutförseln eger rum och restitutionen sökes inom ett år
från varans införsel, skolande restitutionsansökningen innehålla uppgift
om tiden, då råvaran blifvit införd, och lägenheten, med hvilken införseln
skett; samt

h) att varuegaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare före -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

skrifter, hvilka Generaltullstyrelsen må ega meddela till förekommande
af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån, samt godtgör alla de i
och för restitutionsförmånens åtnjutande uppkommande kostnader.

Derest utländskt råbränvin endast för förädling till export under
tullverkets kontroll införes och förädlas i derför särskildt inrättad fabrik,
må restitution af belöpande tullafgift beviljas ej mindre för den myckenhet
förädladt bränvin, som, på sätt här ofvan sägs, behörigen styrkes
hafva från fabriken blifvit utförd, än äfven för den qvantitet bränvin,
hvilken efter verkstäld inventering tillförlitligen utrönes hafva genom
förädling gått förlorad, dock icke för denna förlust i något fall med
mera än en procent af den utförda myckenheten normalliter.

6. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna paragraf lemnat uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan Generaltullstyrelsen förvägra honom
rätt att vidare erhålla sådan restitution.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt,
å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd
och beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda
förordning bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof
till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra
afgifter i lossningsorten.

Till provision må under sådana vilkor jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter vin, bränvin, kaffe och té, nemligen: för fartyg, kommande
från Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs
och Bohus län från Nor dsjö orter samt Holland, England och franska
Vester sjöhamnar, 6 liter vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1
hektogram té, räknadt på hvarje person af besättningens och passagerarnes
antal; samt för fartyg, kommande från orter utom Östersjön,
med undantag af nyssnämnda fart till Halland och Bohus län, 9 liter
vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kaffe och 2 hektogram té, på enahanda
sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin
icke mot hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej
får för sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att,
hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda
bestämda förråd, i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart
å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År från

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt att
omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid
sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin,
kaffe och té i större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara
berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter
det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och
tjenligt rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar,
då den kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods
finnes föreskrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott, under
sådant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till
begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas,
hvarvid motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel
uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar än här ofvan nämnda må likaledes, under
iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande
i svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas,
med fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset med fartyget
bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten,
liksom utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada,
må ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill
detsamma disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke
kunna draga den i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till
upplysning om förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning
å godset, hvilken då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige
och ojäfvige män verkställas i närvaro af vederbörande tullkammareföreståndare,
som eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för
bevakande af kronans rätt, besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock,
derest godset är emot sjöskada försäkradt, assuradörernas ombud, om
sådant i orten finnes att tillgå, genom magistratens försorg bevisligen
kallas till besigtningsförrättningen, likväl utan att denna genom ombudets
frånvaro må uppehållas. Befinnes godset hafva under transporten undergått
förskämning, skola besigtningsmännen ej allenast härom utfärda
intyg utan jemväl efter granskning af behöriga lasthandlingar attestera
värdet af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning

Kongl. Maj:ts Nåd. Troposition N:o 9.

emot förrättningen icke förekommer, antecknar tullkammareföreståndaren
sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som icke edsvurne besigtningsmän
äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa. Tullkammaren
försäljer sedermera, efter föregången kungörelse, på öppen auktion i
behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att
godset såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt försäljes, införseltullen
för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter
faststäld tullprocent å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen
minskas i samma mån, som auktionspriset understiger det
vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande
behållna auktionssumman att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren
tillställas. Försummar godsegaren fullgörandet af bevisningen
om varans förskämning utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid,
hvarinom angifningsinlagan, jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till
tullkammaren aflemnad, ansvare för tullafgifternas fulla erläggande,
derest han icke genom skriftlig anmälan hos tullkammaren inom samma
tid afstår sin rätt till den skadade varan, som då medelst offentligt
utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade,
utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas är i kap. 5 af tullstadgan
förordnadt.

§ 12.

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden
länder till efterrättelse hvad derom är eller varder stadgadt.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 9.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å
Stockholms slott den 13 Januari 1892.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Boström,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Lewenhaupt,

Statsråden: Herr Friherre von Otter,

Friherre Paemstierna,

Friherre von Essen,

Friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Essen anmälde i
underdånighet, att, sedan Kongl. Maj:t den 27 Februari nästlidet år i
nåder förordnat, att Kommerskollegii och Generaltullstyrelsens gemensamma
underdåniga utlåtande skulle infordras öfver det betänkande med
förslag till tulltaxa, som den 24 i samma månad afgifvits af de under
den 18 Juni 1888 dertill i nåder förordnade komiterade, så hade embetsverkens
den 12 sistlidne September på grund häraf afgifna utlåtande
till finansdepartementet inkommit.

Efter att hafva redogjort för innehållet af såväl komiténs betänkande
som embetsverkens utlåtande anförde departementschefen:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

»Komiténs föreliggande förslag till tulltaxa synes mig, hvad till
en början beträffar de delar, som direkt beröra det inhemska näringslifvet,
i det stora hela utgöra en följdrigtigt genomförd tillämpning af
de grundsatser, hvilka, enligt Riksdagens uttalanden i dess underdåniga
skrifvelse den 8 Maj 1888 angående tullbevillningen, borde vid en blifvande
fortsatt revision af taxan iakttagas; och de undersökningar, på
hvilka förslaget i dessa delar hvilar, hafva, enligt hvad som framgår af
den mer eller mindre utförliga redogörelse derför, hvilken innehålles i
förslagets speciela motivering, blifvit med synnerlig noggranhet och omsorg
utförda. Af sakens egen beskaffenhet följer emellertid, att resultatet
af sådana undersökningar svårligen kan blifva så exakt, att detsamma
bestämdt angifver till hvilken siffra de särskilda tullsatserna böra sättas
för att rättvist tillgodose de olika intressen, som påyrka högre eller
lägre tull, isynnerhet som de faktorer, hvilka dervid måste tagas med i
beräkning, ofta vexla ganska betydligt. Längre än till utrönande af
vissa ungefärliga gränser, öfver eller under hvilka tullsatserna icke böra
sättas, kan man på denna väg i allmänhet näppeligen komma. Om derföre
bestämmandet af tullsatsernas belopp inom nyssberörda gränser i
många fall blifver en fråga, hvilken icke kan på grundvalen af fullt
bindande objektiv bevisning lösas utan vid hvars afgörande man är
hänvisad till meningarne hos sakkunnige inom de särskilda näringsgrenarne,
förtjena, enligt min åsigt, komiténs uttalanden i sådant hänseende
att vinna synnerligt afseende. Ty jemte det att komitén sjelf
representerat en omfattande praktisk erfarenhet på olika områden af
näringslifvet, har komitén vid sitt arbete tillika, då sådant funnits erforderligt,
begagnat sig af den komitén i nåder medgifna rätt att för
hörande och meddelande af upplysningar inkalla fackmän i landets särskilda
näringsgrenar. Med afseende härå anser jag också nedsättning
i de af komitén upptagna tullsatser för industrialster i regeln icke böra
ifrågasättas i den nådiga framställning till Riksdagen, som torde komma
att grundas på komiténs betänkande.

Tullsatser, som särskildt tarfva ändring, äro de, hvilka äro åsätta
öfverflödsvaror. På sätt komitén erinrat, torde det allmänt erkännas, att
sådana varor äro framför andra egnade att åsättas införselafgift, vid
hvars bestämmande man numera, då tarifftraktaterna komma att upphöra,
erhåller full frihet. Åt begreppet öfverflödsvara kan emellertid
gifvas en större eller mindre omfattning, beroende på olika uppfattning
af hvad till lifvets nödtorft hörer; men obestridligt lärer väl i allt fall
vara, att huru än detta begrepp begränsas, de artiklar, åt hvilka egenskapen
af öfverflödsvaror tillägges, måste anses besitta denna egenskap

Kongl. Majds Nåd4 Proposition N:o 9.

i olika grad; och häraf följer, att jemväl i afseende å hithörande artiklar
svårighet möter att afgöra till hvad belopp tullsatserna lämpligen
böra fastställas. Frågans lösning försvåras dessutom än ytterligare
deraf, att man beträffande många af dessa varuslag måste taga särskild
hänsyn till faran för smuggling. Det är ock företrädesvis ur sistberörda
synpunkt embetsverken funnit sig föranlåtna att hemställa om nedsättning
i åtskilliga af de tull satser, som för öfverflöds varor blifvit af komitén
föreslagna. Komitén har dock, enligt hvad af det underdåniga
betänkandet inhemtas, ingalunda förbisett faran för oloflig varuinförsel.
Hänsynen till sådan fara angifves nemligen uttryckligen såsom skäl dertill,
att tullsatserna för öfverflödsvaror föreslagits vida lägre än desamma,
enligt komiténs åsigt, borde sättas, ifall afseende gjordes endast å varuvärdet
eller egenskapen af öfverflödsartikel. Mig vill det äfven synas,
att komitén i detta afseende iakttagit nödig varsamhet. De tullsatser,
komitén å ifrågavarande område föreslagit, äro visserligen till en del
rätt höga i jemförelse med de nu gällande, hvilka dock, såsom jag förut
antydt, i allmänhet äro traktatstullar och på grund häraf ytterligt låga.
I förhållande till varuvärdet åter torde desamma ingalunda få anses
öfverdrifvet höga. Många omständigheter torde ock lyckligtvis numera
göra en smugglingsindustri, sådan den i forna tider förekom, till en omöjlighet.
Särskildt har den stigande folkupplysningen äfven å detta område
medfört en rigtigare uppfattning af skilnaden mellan rätt och orätt;
och föga anledning torde derföre vara att befara, att smugglaren numera
skulle af allmänheten betraktas annorlunda än såsom lagbrytare,
vid hvilket förhållande endast mycket höga tullsatser kunna antagas
framkalla någon mera afsevärd fara för oloflig varuinförsel. Skilnaden
mellan de tullsatser, komitén föreslagit, och de af embetsverken förordade
torde väl för öfrigt näppeligen vara nog stor för att under några omständigheter
kunna antagas komma att i väsentligare mån inverka på
smugglingsförsökens större eller mindre omfattning. Med afseende härå
och då icke heller eljest någon befogad anmärkning synes mig kunna
göras mot de tullsatser, komitén föreslagit för öfverflödsvaror, derunder
komitén, enligt min åsigt, icke inbegripit andra varuslag än sådana, som
skäligen kunna dit hänföras, anser jag mig böra tillstyrka, att samma
tullsatser, oförändrade, upptagas i Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen.

Med afseende å den ökning af tullinkomsten, som de nya eller förhöjda
tullsatserna skulle komma att medföra, har komitén föreslagit
nedsättning af gällande tull å socker och sirup. Då jag emellertid,
hufvudsakligen på grunder, som af embetsverken anförts, delar deras
Bill. till Iltksä. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 10

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 9.

åsigt, att eu dylik åtgärd för närvarande icke bör vidtagas, anser jag
mig icke kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen någon sådan
nedsättning.

De förändringar i formelt afseende, som taxan enligt komiténs
förslag skulle undergå, innebära otvifvelaktigt väsentliga förbättringar,
och någon tvekan om deras antaglighet kan derför icke gerna ifrågakomma.

Af hvad jag sålunda anfört torde framgå, att jag anser det af
komitén upprättade förslag till tulltaxa böra i hufvudsakliga delar läggas
till grund för Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen. Till hvad
komitén i dessa delar anfört till stöd för förslaget har jag i regeln funnit
något tillägg från min sida icke erfordras. Endast i några, jemförelsevis
få fall hafva af embetsverken framstälda anmärkningar, hvilka jag
icke kunnat biträda, synts mig innebära anledning att närmare utveckla
de af komitén anförda skäl eller att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
å någon af komitén icke berörd omständighet, som kan anses stärka
komiténs motivering. I sammanhang med denna komplettering af motiveringen
torde det tillåtas mig att redogöra för de punkter, i hvilka jag
anser Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen böra afvika från komiténs
förslag, samt skälen för denna min åsigt; anslutande jag mig i allt
öfrigt till komiténs förslag.

För band, andra slag, hvilken artikel för närvarande, i öfverensstämmelse
med franska lian delstraktatens bestämmelser, drager en tull
af endast 1 krona 10 öre per kilogram, har komitén föreslagit samma
tullsats som för ylleväfnader, andra slag, eller 1 krona 75 öre per kilogram.
Embetsverken hafva, under medgifvande att emot det föreslagna
beloppet icke vore något att, erinra, försåvidt ylle- och linneband anginge,
men med erinran att äfven bomullsband, hvaraf jemväl ansenliga qvantiteter
infördes, vore hänförliga under ifrågavarande rubrik och att dessas
värde betingade en lägre tull, mera öfverensstämmande med tullen å
bomullsväfnader, funnit sig böra, då af tulltekniska skäl olika tullsatser
för, å ena sidan, ylle- och linneband samt, å andra sidan, bomullsband
icke kunde förordas, hemställa att ifrågavarande tullsats måtte upptagas
till allenast 1 krona 30 öre per kilogram; men då till den omständighet,
att band i värde vida öfverstiga öfriga motsvarande väfnader, efter vigt
räknadt, jemväl kommer, att, om äfven de qvantiteter linneband, som
införas, icke äro särdeles betydande, införseln af ylle- och linneband
tillsammans dock i allt fall lärer kunna antagas vara större än införseln
af bomullsband, anser jag komiténs förslag om tullsatsens höjning till
1 krona 75 öre — hvilket belopp i det närmaste öfverensstämmer med

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

det före traktaten med Frankrike gällande, 75 öre per skålpund — välgrundad!
och kan derföre icke tillstyrka någon ändring deri.

Tullsatsen för ej specificerade arbeten, andra slag, af 6en, hvilken
tullsats nu, på grund af franska traktaten, är bestämd till 35 öre per
kilogram, har komitén upptagit till samma belopp, som föreslagits för
arbeten, andra slag, af horn och celluloid, eller 1 krona 20 öre per kilogram.
Den till ifrågavarande rubrik för närvarande hänförliga artikeln
knappar af ben har dock ansetts icke böra åsättas en så hög tull
utan upptagits under egen rubrik med en tullsats af 50 öre per kilogram.
Embetsverken, som ansett benarbeten i allmänhet på grund af sin bebeskaffenhet
ega ett i förhållande till vigten icke obetydligt lägre
värde än ofvanberörda arbeten af horn och celluloid, hafva med afseende
härå hemstält, att förstnämnda tullsats icke måtte sättas högre än 60
öre per kilogram samt att i så fall äfven artikeln knappar måtte derunder
inbegripas. — Härvid är dock att märka, att, ehuruväl oarbetadt
ben torde vara icke obetydligt billigare än horn och celluloid, oarbetade,
förhållandet icke är alldeles detsamma med deraf förfärdigade
varor. Hufvudsakliga införseln af benarbeten, andra slag, omfattar
— förutom knappar — åtskilliga finare varuslag, såsom penn- och
virkskaft, schackpjeser, tärningar o. d., hvilkas förnämligaste värde
grundar sig på det å dem nedlagda arbetet; och dessa lära i pris föga
understiga de allmännast förekommande artiklar, som hänföras till arbeten,
andra slag, af horn och celluloid. Redan denna omständighet
torde icke obetydligt förringa betydelsen af hvad embetsverken anfört.
Tager man emellertid derjemte i betraktande, att hufvudsakliga införseln
af de benarbeten, hvarom nu är fråga, omfattar just den mindre
värdefulla artikeln knappar, hvilken, derest embetsverkens hemställan
bifölles, skulle åsättas tull med 10 öre högre belopp per kilogram än
enligt komiténs förslag, torde det få anses visst, att de af embetsverken
förordade bestämmelser skulle befinnas mindre väl afpassade efter varuvärdet
än de af komitén föreslagna.

För cirklar, passare och cirkelbestick, hvilka artiklar enligt gällande
taxa hänföras till matematiska instrumenter och sålunda åtnjuta tullfrihet,
har komitén, som för sistnämnda artikel föreslagit förtullning efter värde,
upptagit vigttull till belopp af 1 krona 50 öre per kilogram. Embetsverken
hafva med afseende å dels den föreslagna tullsatsens förhållande
till värdet af gröfre, tunga och billiga cirklar och passare samt dels den
omständighet, att behof af ändring i det nuvarande förtullningssättet
icke visats, hemstält om bibehållande af gällande taxas bestämmelser.
Mig synes emellertid, att hvad vid rubriken instrumenter, kirurgiska,

Kongl. Maj:s Nåd. Proposition N:o 9.

matematiska m. fl. anföres angående behofvet af tull å dylika instrumenter,
eger tillämplighet äfven i fråga om cirklar, passare och cirkelbestick.
Dessa artiklar äro föremål för ganska stor inhemsk förbrukning,
hvilken dock hittills icke motsvarats af någon mera betydande
tillverkning inom landet, enär de svenske tillverkarne icke kunnat täfla
med de utländske i prisbillighet. Det nu anförda gäller egentligen om
finare hithörande artiklar. Hvad angår gröfre cirklar och passare —
hvilka snarast borde likställas med redskap och verktyg, ehuru de af
tulltekniska skäl måste hänföras under ifrågavarande rubrik — lärer
väl vårt land ega alla naturliga förutsättningar för tillverkning af sådana,
och torde förty tullen icke böra befaras medföra någon afsevärdt
menlig verkan för konsumenterna. Förslaget att bestämma tullsatsen
under förevarande rubrik efter vigt synes äfven utgöra en fullt rigtig
tillämpning af hvad komitén i sitt underdåniga betänkande anfört rörande
grunden för tullafgiftens beräknande i allmänhet. Den ifrågasatta
tullsatsen torde icke heller kunna anses för hög beträffande de
artiklar, som hufvudsakligen importeras, nemligen cirkelbestick samt
finare cirklar och passare. Hos en af Stockholms större importörer
verkstälda profvägningar och erhållna prisuppgifter hafva gifvit vid
handen, att tullsatsen skulle för de billigare slagen af cirkelbestick,
som äro föremål för införsel, uppgå till i medeltal omkring 17 procent
af varuvärdet, under det att för de finare slagen tullen skulle blifva
så ringa i förhållande till varans värde, att den i vissa fall icke belöpte
sig till fullt 3 procent deraf.

Sedan senast församlade Riksdag fattat beslut om tullfrihet för
fartyg och båtar, hvilket beslut, jemlikt den af Kongl. Maj:t under den
16 sistlidne Oktober i nåder gillade och faststälda tulltaxa, länder till
efterrättelse från och med den 1 innevarande Januari, tillstyrker jag,
att ifrågavarande rubrik i förslaget erhåller den lydelse, som embetsverken
föreslagit.

Komitén, som af anförda skäl funnit sig i allmänhet icke böra
föreslå någon ändring i de delar af tulltaxan, hvilka under de sista
åren varit föremål för Riksdagens behandling, har i öfverensstämmelse
härmed upptagit oförändrade, bland andra tullsatser, den af 1888 års
Riksdag för fläsk, andra slag, bestämda, 20 öre per kilogram. Då tull
åsattes artikeln fläsk, skedde detta under antagande, att derigenom den
inhemska svinafveln skulle kunna väsentligen uppdrifvas, hvilket skulle,
jemte öfriga fördelar, äfven medföra det gagn, att den under senare
tider ansenligt utvecklade mejerihandteringen kunde tillgodogöra sig
eljest värdelöst affall. Det lärer icke heller kunna bestridas, att först -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

nämnda handtering efter fläsktullens införande gjort icke obetydliga
framsteg. Derom vittnar icke allenast den tilltagande exporten utan
äfven det växande antalet svinslagterier inom landet. Medgifvas måste
dock, att den nuvarande tullsatsen, uppgående till ungefär en tredjedel
af varuvärdet, är väl hög, och att det med afseende å de stegrade
prisen på åtskilliga andra lifsförnödenheter vore af hänsyn till den
konsumerande allmänheten önskvärdt, att en nedsättning af berörda
tullsats kunde ega rum. Vid sådant förhållande och då jag icke hyser
någon farhåga, att en dylik nedsättning kommer att medföra någon
afsevärd olägenhet för de näringsgrenar, som deraf beröras, får jag i
underdånighet hemställa, att i Kongl. Maj:ts förslag tullsatsen för fläsk,
andra slag, måtte upptagas till endast 10 öre per kilogram.

Likaledes hemställer jag i underdånighet, att, med anledning af
hvad embetsverken vid artikeln frö erinrat och anfört, förslagets bestämmelser
rörande ifrågavarande artikel måtte affattas i enlighet med
embetsverkens hemställan.

Enligt komiténs förslag, skulle, likasom enligt gällande taxas bestämmelser
under artikeln färger, jemförda med bestämmelserna under
artiklarne oljor och fernissa, målarefärger, beredda med olja eller fernissa,
förtullas på följande sätt, nemligen:

a) beredda med icke kokad olja: hänföras till »målarefärger, beredda
med olja», dragande tull af 15 öre per kilogram;

b) beredda med kokad olja eller annan icke sprithaltig fernissa: förtullas
såsom »fernissa, andra slag», med en tull af 30 öre per kilogram;
samt

c) beredda med sprithaltig fernissa: tullbehandlas såsom spritfernissa,
dragande tull af 1 krona 20 öre per kilogram, försåvidt varan
icke, i fall då sådant enligt anmärkningen under »Fernissa» får ega rum,
denatureras, då densamma får införas mot en tull af 40 öre per kilogram.

Från dessa bestämmelser skulle dock undantag göras för s. k.
bottenfärger till bestrykande af fartygs bottnar. Dessa skulle nemligen
tullbehandlas såsom målarefärger, beredda med icke kokad olja, — de med
spritfernissa tillredda dock endast ifall de, inkommande i viss minimiqvantitet,
före tullbehandlingen denaturerades. Under det motsvarande
bestämmelse i gällaude taxa afser endast bottenfärger till bestrykande
af jernfartygs bottnar, skulle enligt förslaget undantaget gälla dylika
färger, afsedda till bestrykning af fartygsbottnar i allmänhet utan afseende
å om fartygen vore af jern eller af trä, en förändring, som väl
torde få anses af billighetsskäl betingad. — Embetsverken hafva, med

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

anslutning till den åsigt, som i förevarande ämne häfdats af en reservant
inom komitén, hemstält om vissa ändringar i anförda bestämmelser.
Enligt embetsverkens förslag skulle den för målarefärger, beredda
med icke kokad olja, stadgade tullsats gälla äfven för alla målarefärger,
beredda med kokad olja eller annan icke sprithaltig fernissa, äfvensom,
under viss förutsättning, för dylika färger, tillredda med sprithaltig
fernissa, nemligen ifall de, inkommande i ofvanberörda minimiqvantitet,
före tullbehandlingen denaturerades. Jag tillåter mig dock i afseende
härå erinra, att då vid 1889 års riksdag nu gällande bestämmelser
i ämnet blefvo, i enlighet med Bevillningsutskottets på af tullkomitén
afgifvet utlåtande grundade hemställan, antagna, ett ändringsförslag
af liknande innehåll som det af embetsverken nu gjorda framstäldes
utan att vinna bifall. Gent emot de fördelar, förslaget skulle
medföra, antyddes svårigheten att i vissa fall afgöra, huruvida fernissa,
tillsatt med en mindre qvantitet målarefärg, skulle såsom färg
anses eller, på grund af färgämnets ringa mängd, vara att hänföra
till fernissa. Denna synpunkt torde ock förtjena beaktande; och
möjligt torde vara, att den ifrågasatta ändringen skulle framkalla försök
att införa fernissa mot den lägre, för beredda målarefärger afsedda
tullsatsen. Med hänsyn härtill anser jag försigtigheten bjuda att,
enlighet med komiténs förslag, vidblifva nu gällande bestämmelser.

Till galanteriv ar or har komitén ansett böra hänföras »prydnadsartiklar
af glas och porslin m. m. i förening med brons eller annan
oädel metall» utan inskränkning på grund af varans vigt. Embetsverken
hafva funnit denna uppfattning af omfånget för begreppet galanterivara
utgöra en nyhet och hållit före, att vid rubrikens införande
i taxan dermed afsetts endast mindre dylika pjeser, samt, till förebyggande
af de oegentligheter, som, enligt deras förmenande, skulle
föranledas af komiténs förslag, och till åstadkommande af enhet i tullbehandlingen,
hemstält, att begreppet galanterivara i taxan måtte begränsas
till artiklar af ifrågavarande slag, vägande högst 500 gram
per stycke. — Vid upptagandet af artikeln galanterivaror under särskild
rubrik i taxan definierades dylika varor visserligen såsom »mindre artiklar
af glas och porslin med mera i förening med brons eller annan
oädel metall», hvarjemte anfördes, att de varor, som vore till denna
rubrik hänförliga, »till värde och beskaffenhet närmast liknade bijouterivaror»;
men med afseende derå, att först under de senare åren större
och tyngre prydnadsartiklar, på förenämnda sätt sammansatta, börjat
att föras i marknaden, torde ej allför stor vigt böra fästas vid bestämningen
»mindre». Någon skilnad till beskaffenheten mellan större och

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

mindre dylika artiklar förefinnes icke, och de förra likaväl som de senare
hafva egenskapen af lyxvaror. Vid sådant förhållande synas de
jemväl böra på ett och samma sätt förtullas, ehuru — hvad äfven
komitén föreslagit — någon lindring i tullsatsen för pjeser, öfverstigande
en viss vigt, torde af billighetshänsyn böra ifrågakomma. Den af
embetsverken påpekade oegentligheten, att, med tillämpning af komiténs
förslag, större pjeser, ifall de på grund af användning och sammansättning
vore hänförliga till galanterivaror, skulle underkastas flere
gånger högre tull än i händelse de förtullades såsom det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestode, torde icke vara större än om
af två till såväl form som beståndsdelar enahanda men till storleken
olika prydnadspjeser den större och dyrbarare skulle draga lägre tull
än den mindre och billigare, såsom förhållandet skulle kunna blifva
enligt embetsverkens förslag. Till att, på sätt embetsverken hemstält,
inskränka rubrikens omfång till pjeser, sammansatta af endast »glas
eller porslin» i förening med brons eller annan oädel metall, lärer
jemväl anledning saknas, då ju prydnadspjeser af andra likartade
ämnen, såsom marmor eller alabaster i förening med oädel metall, likaväl
torde böra hänföras till galanterivaror. På grund häraf och då
motiveringen vid ifrågavarande rubrik bör lemna tillräcklig ledning
får åstadkommande af erforderlig enhet i tullbehandlingen, hemställer
jag, att dess af komitén föreslagna lydelse måtte bibehållas oförändrad.

Gällande taxas bestämmelse angående tullbehandlingen af hattstommar,
med eller utan styfning, har i komiténs förslag utbytts mot
ett stadgande, att »hattstommar af väf, med eller utan styfning», skola
tullbehandlas såsom kläder. Häremot hafva embetsverken anmärkt,
att, då å hattstommar af sistnämnda slag icke nedlagts något arbete,
likartadt med sömnaden å kläder, skäl saknades att tillämpa den betydliga
förhöjning af väfnadens tull, som drabbade artikeln kläder,
samt att för öfrigt ett uteslutande af den nuvarande bestämmelsen,
för så vidt hattstommar af annat ämne än väf anginge, skulle kunna
föranleda tvekan vid tullbehandlingen af dessa senare; och hafva på
grund häraf embetsverken hemstält, att, med uteslutande af förenämnda
af komitén föreslagna stadgande, måtte återupptagas bestämmelsen
derom, att »hattstommar, med eller utan styfning, tullbehandlas lika
med det ämne, arbetadt, hvartill de närmast kunna hänföras». — Hvad
först beträffar hattstommar af väf, är det väl sant, att i allmänhet
något sömnadsarbete icke derå nedlagts; men tillklippning, formning
och klistring lära ingalunda innefatta mindre arbete eller få anses förtjena
mindre afseende vid tullsatsens bestämmande än t. ex. fållning

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

af en handduk eller näsduk, hvilket sistberörda arbete dock verkar,
att persedeln hänföres till kläder. Vidkommande åter andra hattstommar
än sådana af väf torde väl, äfven om uttrycklig bestämmelse angående
deras tullbehandling saknas, svårligen något annat förtullningssätt kunna
ifrågakomma än det i nu gällande taxa särskildt föreskrifna, hvilket
öfverensstämmer med den allmänna regeln för tullbehandling af varor,
hvilka såsom arbetade icke äro i taxan specificerade. På grund häraf
anser jag embetsverkens ändringsförslag beträffande ifrågavarande artikel
icke böra till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

I bestämmelserna rörande hudar och skinn har komitén föreslagit
den ändring, att, i anledning af den ifrågasatta tull förhöjningen för
kläder, tullsatsen för pelsvarupersedlar, andra slag, måtte höjas från 2
kronor till 3 kronor per kilogram, hvarjemte, då komitén icke velat
rubba det nuvarande förhållandet mellan denna tullsats och tullsatsen
för de finare pelsvarorna af blåräf etc., den senare upptagits till 6
kronor, i stället för 4 kronor, per kilogram. Embetsverken, som ansett
de till pelsvarupersedlar, andra slag, hänförliga artiklar, hvilka äro
föremål för import, såsom pelsfoder, kragar, muffar och dylikt, utgöra varor
af helt annan beskaffenhet än vanliga kläder och den för dem föreslagna
tullsats alltför hög, hafva på grund deraf hemstält, att de för pelsvarupersedlar
nu gällande tullsatser måtte bibehållas oförändrade. I anledning
af embetsverkens uttalande har jag ansett mig böra erinra, att
värdet af det arbete, som nedlagts å pelsvarupersedlar, äfven sådana,
som af embetsverken omförmälts, icke i allmänhet lärer understiga
kostnaden för sömnaden af klädespersedlar; att flera slag af ylletyg
icke torde vara dyrbarare, per vigtenhet räknadt, än skinn, äfven om
dessa senare äro af simpel beskaffenhet; samt att de föreslagna tullsatserna
icke belöpa sig till mera än 15 procent af varuvärdet, sådant
detta beräknats i Kommerskollegii senast afgifna berättelse angående
utrikes handeln. Jag finner vid sådant förhållande icke skäl att tillstyrka
ändring i komiténs förslag.

För instrumentera kirurgiska, matematiska m. Ji. slag, hvilka för
närvarande, på grund af traktaten med Frankrike, åtnjuta tullfrihet,
föreslår komitén en tullsats af 10 procent af värdet, i ändamål att
möjlighet till en mera betydande utveckling måtte beredas den inhemska
instrumenttillverkningen. Embetsverken, som förmält sig ingalunda
förbise vigten af det anförda skälet för åsättande af tull å ifrågavarande
artiklar, hafva dock, dels på grund af befarad prisförhöjning för åtskilliga
för rent praktiska behof allmänt erforderliga artiklar, hvilka
hänföras under förevarande rubrik, och dels till följd af ovisshet, huru -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

vida förbrukningen inom landet af mera komplicerade och dyrbara
instrumenter af de slag, hvarom nu är fråga, vore tillräckligt stor för
att någon lönande inhemsk tillverkning deraf skulle kunna komma till
stånd, hemstält om bibehållande af tullfrihet för samtliga under förevarande
rubrik upptagna slag af instrumenter. — Naturligt är, att en
delning af rubriken i syfte att bereda tullfrihet för ofvannämnda för
rent praktiska behof mera allmänt erforderliga instrumenter och förvissa
slags mera komplicerade vetenskapliga instrumenter, hvilka kunna
antagas icke komma att inom landet tillverkas, vore egnad att undanrödja
de af embetsverken framhållna betänkligheter mot tulls åsättande;
men en sådan delning kan af lätt insedda tulltekniska skäl icke
ega rum. Dessa betänkligheter torde dock icke böra tillmätas alltför
stor betydelse. Med det förra af de begge nyssnämnda slagen af
instrumenter torde embetsverken företrädesvis hafva afsett sådana, som
i gällande taxa benämnas »handtverksinstrumenter». Men någon bestämd
gräns mellan dessa samt redskap och verktyg lärer svårligen
kunna uppdragas. Oafsedt det tulltekniska skäl, som sålunda talar för
lika tullbehandling af dessa varuslag, torde väl ur ren skyddssynpunkt
samma skäl, som föranledt embetsverken att icke göra någon erinran
mot den föreslagna tullen å redskap och verktyg, böra få göra sig
gällande äfven med afseende å sistberörda instrumenter, hvilka dessutom
till största delen lära redan nu tillverkas inom landet. Beträffande
åter mera komplicerade vetenskapliga instrumenter lära de olägenheter,
som tullen i afseende å dessa kan komma att medföra, hufvudsakligen
drabba vetenskapsmännen, för hvilka dessa olägenheter torde
uppvägas af den möjlighet, som en utvecklad inhemsk instrumenttillverkning
bereder dem att få instrumenter reparerade och nya sådana
konstruerade inom landet. Med hänsyn till hvad jag sålunda anfört,
anser jag, att i afseende å förevarande rubrik Kongl. Majrts framställning
till Riksdagen bör affattas i öfverensstämmelse med komiténs
förslag.

Lika med embetsverken anser jag, att för kakao, malen eller rifven,
hvilken artikel, enligt komiténs förslag likasom enligt gällande
taxa, skulle hänföras till chokolad, bör bestämmas en särskild, lägre
tullsats; och hemställer jag, på grund af hvad embetsverken föröfrigt
i denna fråga anfört, att i Kongl. Majrts förslag berörda tullsats måtte
upptagas till det af embetsverken förordade belopp, 30 öre per kilogram.

I fråga om artikeln maltdrycker har komitén föreslagit, dels att
den i nu gällande taxa förekommande åtskilnaden mellan porter och
maltdrycker, andra slag, måtte upphäfvas, dels att varan, som förtid.
till Biksd. Prot. 1892. 1 Samt. 1 Afd. å Häft. 11

82 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

farande borde draga olika tull, allt efter som den inkomme på fat eller
på andra kärl, måtte åsättas högre införselafgift än den nu gällande,
och dels slutligen att, då varan inkomme på fat och förtullningen sålunda
skedde efter vigt, fatens vigt måtte i varans inberäknas. Ehuru
embetsverken såtillvida varit af samma åsigt som komitén, att de medgifvit
ändamålsenligheten af lika tull för porter och andra maltdrycker
samt af den föreslagna bruttoförtullningen, hafva de likväl ej ens i
berörda delar biträdt komiténs förslag utan med afseende å den omständighet,
att frågan om beskattning af maltdrycker öfverlemnats till
utredning åt en för sådant ändamål i nåder tillsatt komité, och då,
enligt embetsverkens förmenande, beloppet af den tillverkningsskatt,
som kunde varda sådana drycker åsatt, i viss mån måste verka bestämmande
å tullafgiften, ansett att i afvaktan på de åtgärder, hvartill sistbemälde
komités förslag kunde föranleda, taxans bestämmelser rörande
maltdrycker borde lemnas oförändrade. Då emellertid, såsom bekant
är, de maltdrycker, hvilka i någon afsevärd myckenhet importeras, äro
af väsentligt olika beskaffenhet med det svenska ölet och i allmänhet
måste anses såsom öfverflödsvaror, saknas, enligt min åsigt, skäl att
begränsa tullsatserna för ifrågavarande artikel till så låga belopp, som
skulle betingas endast af den möjligen blifvande tillverkningsafgiften.
Jag anser derföre dessa tullsatsers belopp kunna och böra bestämmas
alldeles oberoende af nyssberörda fråga; och då den utländska varans
förenämnda egenskap synes mig innefatta fullt giltigt skäl för den
ifrågasatta tullförhöjningen, finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka,
att Kongl. Maj:ts förslag till bestämmelser i ämnet affattas i
enlighet med tullkomiténs betänkande.

Bland de flere ganska väsentliga förändringar i nu gällande taxas
bestämmelser, hvilka komitén under gruppen Metaller föreslagit, är
det isynnerhet åsättandet af tull å de nu tullfria artiklarne tackjern
och jernvägsskenor, hvarom meningarne inom landet måste antagas
vara mycket delade. Redan inom komitén hafva olika åsigter uttalats
om ändamålsenligheten af dessa artiklars beläggande med tull. Enahanda
har ock förhållandet varit vid förslagets granskning inom embetsverken.

Beträffande först frågan om tull å tackjern tillåter jag mig erinra,
att 1888 års Riksdag beslöt, att å denna artikel jemte barlastjern och
skrot skulle sättas en tull af 80 öre per 100 kilogram; att emellertid
med afseende derå, att den emellan de förenade rikena och Spanien
år 1883 afslutade handelstraktat bland varor, som i Sverige tillförsäkrades
tullfrihet, upptog jemte »bly i tackor» äfven »andra metaller,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

oarbetade», underhandlingar inleddes med spanska regeringen i syfte att
från spansk sida erhålla en förklaring, att tackjern icke inbegrepes
under den nämnda rubriken och således bland de artiklar, för hvilka
tullfrihet vore genom traktaten utfäst; samt att, då spanska regeringen
icke kunde förmås att lemna ett sådant medgifvande, Kongl.
Maj:t dels den 28 Juli samma år fann Riksdagens beslut om tull å
tackjern icke kunna till vidare åtgärd föranleda, dels ock, efter inhemtande
af ej mindre tullkomiténs yttrande än äfven Kommerskollegii och
Generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande, huruvida vid sådant förhållande
skäl kunde förefinnas för genomförande af Riksdagens beslut
rörande tull å, bland annat, barlastjern och skrot, den 5 April 1889
fann hvad i denna fråga förekommit icke föranleda till annan åtgärd
än att handlingarne i ärendet meddelades Riksdagens bevillningsutskott
till kännedom.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då spanska traktaten,
efter af Spanien gjord uppsägning, den 1 instundande Februari
tilländalöper, anser jag mig väl böra hemställa, att Kongl. Maj:ts framställning
till Riksdagen såtillvida göres öfverensstämmande med komiténs
förslag, att tull föreslås för artikeln tackjern likasom äfven, till
följd deraf, för barlastjern och skrot; men då jag stöder denna min
hemställan på Riksdagens omförmälda beslut, kan jag icke förorda bifall
till komiténs förslag, oförändradt, enligt hvilket tack- och barlastjern
skulle åsättas en tull af 1 krona samt skrot 80 öre per 100 kilogram,
utan tillstyrker jag i underdånighet, att, i öfverensstämmelse med Riksdagens
åberopade beslut, för samtliga förenämnda artiklar upptages en
gemensam tullsats till belopp af 80 öre per 100 kilogram.

Tull å jernvägsskenor skulle onekligen ur vissa synpukter vara
befogad. En inhemsk tillverkning af denna artikel skulle genom eu
tillräckligt hög tullsats kunna anses tryggad, och en sådan industri
blefve för våra förhållanden ganska storartad samt komme till följd af
den invecklade och mångsidiga procedur, tillverkningen kräfver, att
bereda arbetstillfälle åt en talrik personal. Genom inhemsk rälstillverkning
skulle ock, till fördel för den svenska jerntillverkningen, konkurrensen
å den utländska marknaden mellan svenske säljare inbördes i
väsentlig mån minskas. Och slutligen får icke förbises fördelen såväl
af att inom landet ega tillgång till skenor och icke vara helt och hållet
beroende af tillförseln från utlandet som ock af att kunna åt landet
bespara de ansenliga belopp, hvilka nu till utlandet årligen utbetalas
för ifrågavarande artikel.

För ernående af dessa fördelar skulle dock, såsom jag redan an -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

tydt, fordras, att tullen sattes tillräckligt högt, d. v. s. så högt, att
utländska skenor i allmänhet icke kunde härstädes säljas billigare än
till det pris, som de svenska skenorna måste betinga för att de inhemske
tillverkarne skulle hafva tillverkningskostnaden betäckt och derjemte
skälig vinst. Af en jemförelse mellan de olika pris, till hvilka svenska
och utländska skenor under de senare åren för statens behof inköpts,
torde erforderlig ledning kunna hemtas för bedömande af frågan, huru
hög tullsats som för berörda ändamål skulle kräfvas. Jag tillåter mig
i sådant afseende att ur en af mig från vederbörande infordrad promemoria
rörande rälsleveranserna till statens jernvägar under åren 1887—1892
meddela följande:

Leveranserna från Domnarfvet utgöra:

år	1887..	.8000 ton å 107 kronor	per	ton,	enligt kontrakt den 26 Juni 1886,
ti	1888.	.7000	11	11	107	11	11	11	11 11 11 11 11 11
11	1889.	..4000	11	)1	102	11	11	11	11 11 11 11 11 11
11	11	.4000	11	11	96	11	11	11
11	1890.	.4000	11	11	102	11	11	11	enligt kontrakt den 26 Juni 1886,
11	11	.7500	11	11	102	11	11	11
11	1891.	.4000	11	11	102	11	11	11	enligt kontrakt den 26 Juni 1886,
11	1892	.4000	11	11	102	11	11	11	11 11 11 11 11 11
11	11	..3000	11	11	106	11	11	11

Summa 45,500 tona 103,38 kronor i medeltal.

Leveranserna från utländska (engelska) verkstäder omfatta:

år 1887...1530 ton å 88,16 kronor per ton,

„ 1890...1530 „ „ 92,42 „ „ „

„ 1891.. 4700 „ „ 92,75 „ „ „

„ 1892...6000 „ „ 77,33 „ „ „

Summa 13,760 ton å 85,4 8 kronor i medeltal.

»Rälerna äro till angifna pris levererade, de inhemska å jernvägsvagn
vid verkstaden och de utländska ombord å fartyg i svensk hamn.

För att de utländska rälerna skulle betingat samma pris som de
svenska vid dessa leveranser, hade erfordrats ett tillägg till inköpspriset
af:

år 1887 . 18,84 kronor per ton eller 21,37 %.

„ 1890... 9,58 „ „ „ „ 10,36 %.

ii 1891... 9,25 ,, ,, ,, ,, 9,97 %.

„ 1892...26,38 „ „ „ „ 34,11 %.

eller i medeltal 18,22 kronor per ton eller 21,34 %.y>

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

I medeltal har sålunda skilnaden i pris å svenska och utländska
skenor under de senare åren belöpt sig till endast något mera än 18
kronor per ton. I betraktande af den omständighet, att prisskilnaden
under innevarande år uppgår ända till 28 kronor och då derjemte
priset å utländska skenor visar tendens att ytterligare falla, lärer det
dock få antagas såsom visst, att till och med den af komitén föreslagna
tullsats, 20 kronor per ton, skulle vara alltför låg för att betrygga en
inhemsk rälstillverkning. Men redan en tull till nämnda belopp skulle
alltför känbart drabba vårt vigtigaste samfärdsmedel, jernvägarne. Enligt
hvad den officiela statistiken utvisar, hafva under decenniet 1881—1890
införts i medeltal 25,600 ton jernvägsskenor årligen; och att importen
snarare är i stigande än i fallande, torde framgå deraf, att exempelvis
ett handelshus i Stockholm förmedlat reqvisitioner i utlandet af icke
mindre än 35,000 ton att under år 1892 levereras till Sverige. Från
Domnarfvet hafva dessutom, enligt hvad jag förut anfört, under de
senare åren levererats till statens jernvägar i medeltal nära 7,600 ton
om året, hvilken qvantitet torde, då derutöfver endast högst obetydligt
lärer hafva levererats till enskilda jernvägar, i det närmaste sammanfalla
med årliga tillverkningsqvantiteten, efter medeltal räknadt. Årliga
förbrukningen af jernvägsskenor inom landet skulle sålunda i medeltal
uppgå till något mera än 33,000 ton, vid hvilket förhållande en
prisstegring af 20 kronor per ton skulle förorsaka jernvägarne en ökad
utgift af i medeltal inemot 700,000 kronor om året. Om man nu ock
lemnar utan afseende statens jernvägar och tager hänsyn endast till de
enskilda, återstår dock alltid största delen af nyssnämnda summa de enskilda
jernvägarne till tunga. Under åren 1887—1891 hafva, enligt hvad
jag nyss omförmält, för statens räkning införskrifvits från utlandet tillsammans
7,760 ton skenor, hvarjemte för år 1892 reqvirerats 6,000 ton,
d. v. s. för de ofvannäinnda sex åren 1887-—1892 i medeltal icke fullt
2,300 ton årligen. Då nu under samma sex år staten dessutom användt
i medeltal nära 7,600 ton svenska skenor årligen, skulle alltså statens
behof af skenor kunna skattas till i medeltal mindre än 10,000 ton om
året, under det att mera än 23,000 ton årligen skulle åtgå för de enskilda
jernvägarne. Den ökade utgift, dessa senare till följd af tullen skulle
få vidkännas, komme alltså att belöpa sig till nära 500,000 kronor
om året. Då nu många af våra enskilda jernvägar ännu äro försedda
med jernskenor, hvilka under de närmaste åren antagligen komma att
i rätt stor omfattning utbytas emot stålskenor, är det otvifvelaktigt,
att den stegring af skenornas pris, som komme att följa af tullen,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

skulle, äfven hvad underhållet af redan befintliga banor beträffar, komma
att kännas ganska tung, helst bördan ofta nog icke kunde till någon
väsentligare del öfverflyttas på den trafikerande allmänheten. Anläggningen
af nya jernvägar skulle också säkerligen komma att ganska
betydligt försvåras. Särskildt vore det, enär de för projekterade nya
jernvägars anläggning tillgängliga medel vanligen i förhållande till den
beräknade anläggningskostnaden äro synnerligen knappa, att befara, att,
derest skenorna så väsentligt stege i pris, många jernvägsföretag, hvilka
ännu icke påbörjats, men för hvilka koncession redan beviljats eller
sökts, till följd af prisförhöjningen icke skulle komma till utförande eller
åtminstone möta afsevärda ekonomiska svårigheter; och sådana koncessionerade
eller på koncessionsansökning beroende jernvägsföretag
utgjorde vid nästlidet års slut ett antal af icke mindre än 37 stycken,
för hvilkas byggande skulle, enligt beräkning, åtgå nära 61,000 ton
skenor.

I betraktande af dessa omständigheter och vid öfvervägande af
hvad för öfrigt i denna fråga inom tullkomitén reservationsvis anförts
af en af komiténs ledamöter, f. d. öfverdirektören K. Styffe, har jag
kommit till den uppfattning, att en tull å jernvägsskenor, tillräckligt
hög för att någon allmän tillverkning deraf enligt hittills godkänd
metod kunde med fördel inom landet bedrifvas, skulle medföra större
olägenheter än nytta. Lämpligare än att understödja rälstillverkningen
genom tulls åsättande synes mig då vara att, för såvidt sådant kan
ske utan alltför stor uppoffring, uppmuntra denna industri genom fortsatta
inköp för statens räkning af svenska skenor till pris, hvartill
dessa kunna utan förlust för tillverkarne levereras. Jag kan derföre
och då jag, på grund af hvad f. d. öfverdirektören Styffe anfört, anser,
att de artiklar, som komitén sammanfört i gemensam rubrik med jernvägsskenor,
böra tullbehandlas lika med sistnämnda artikel, icke annat
än tillstyrka, att Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att besluta
tullfrihet för jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, bottenplåtar,
syllar och skarfjern dertill, äfvensom flyttbara jernvägar.

Sedan, på grund af 1891 års Rikdags beslut, tullfrihet numera
eger rum för jernplåtar, slipade m. m., af mindre tjocklek än b mm.,
lärer den ändring i komiténs förslag böra vidtagas, hvarom, i sammanhang
med embetsverkens gemensamma underdåniga utlåtande, Generaltullstyrelsen
i fråga om artikeln plåtar af jern hemstält.

Tullsatsen för oliver, hvilken i komiténs förslag upptagits till samma
belopp som tullsatsen för konserver, andra slag, eller 50 öre per kilogram,
hafva embetsverken, under förmenande att varan till hufvudsaklig del in -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

komme på fat, ansett böra bibehållas vid samma tull som saltade frukter
eller 25 öre per kilogram; men då, enligt hvad jag inhemtat, ifrågavarande
artikel, hvilken visserligen förut mest införts på fat, under de senare åren
till allra största delen inkommit på flaskor, finner jag icke anledning att
tillstyrka ändring i komiténs förslag.

Embetsverkens erinringar i fråga om papp- och pappersarbeten
hafva, i betraktande af hvad komitén med afseende å dessa artiklar
till stöd för sitt förslag anfört, synts mig icke böra föranleda annan
ändring än att i rubriken »Visitkort och Adresskort» upptagas äfven
»s. k. gratulationskort samt pappkort till uppklistring af fotografier,
till matsedlar m. m.»

Med afseende å hvad embetsverken anfört emot komiténs förslag
att höja tullen å pennor, skri/-, från 60 öre till 1 krona per kilogram,
hemställer jag i underdånighet, att ifrågavarande tullsats måtte
bibehållas vid nuvarande belopp.

Då jag, lika med embetsverken, finner någon afsevärd betänklighet
icke böra möta mot att åsätta såväl russin som korinter samma
tull som torkade frukter i allmänhet, hemställer jag i underdånighet,
att för dessa artiklar tullsatserna, hvilka komitén föreslagit till 15
öre per kilogram, måtte i Kongl. Maj:ts förslag i stället upptagas till
25 öre per kilogram.

Enär embetsverkens anmärkning mot den af komitén föreslagna
tullsats för sadelmakarearbeten grundats på det antagande, att sulläder
skulle eg a någon allmännare användning såsom material för dylika
arbeten, men detta antagande icke öfverensstämmer med verkliga förhållandet,
lärer hvad embetsverken i berörda hänseende anfört icke
böra föranleda ändring i komiténs förslag.

Deremot anser jag mig, på grund af hvad embetsverken vid artikeln
saft anfört, böra tillstyrka, att den för ifrågavarande artikel af komitén
föreslagna rubrik uthytes mot en hänvisning af den lydelse, hvarom
embetsverken hemstält.

Likaledes får jag med anledning af det Riksdagens beslut, hvarom
embetsverken vid artikeln skeppsinventarier erinrat, tillstyrka, att åt
rubriken för nämnda artikel gifves den af embetsverken föreslagna
lydelse.

Beträffande artikeln spanmål har jag endast att erinra, att Kongl.
Maj:t förut denna dag beslutit till Riksdagen aflåta nådig framställning
om nedsättning för år 1892 af tullsatserna för vissa slag af spanmål;
och tillåter jag mig rörande detta ämne hänvisa till hvad jag vid föredragningen
af nyss berörda fråga yttrat.

Kongl. Maj:ts nåd. Proposition N:o 9.

Att, på sätt embetsverken förordat, vid artikeln sparris tillägga
bestämningen »frisk» till utmärkande deraf, att konserverad sparris
icke är dit bänförlig, lärer icke kunna anses nödigt, så länge en motsvarande
bestämning saknas vid åtskilliga andra i taxan specificerade
ätbara varuslag, livilka jemväl förekomma såsom konserver.

Med anledning af hvad embetsverken i fråga om artikeln vågar
anfört, tillstyrker jag i underdånighet, att den af komitén föreslagna
bestämmelse, att vågar, alla slag, skulle draga en tull af 15 procent
af värdet, utbytes mot föreskrift, att kemiska vågar skola hänföras
till instrumenter, kemiska, samt andra slag tullbehandlas såsom slöjdvaror.

I 8 § 1 mom. af underrättelserna till gällande tulltaxa stadgas,
bland annat, att varfs- eller verkstadsinnehafvare, som önskar anstånd
med erläggande af tullafgiften för materialier och skeppsförnödenheter,
som i detta moment afses, till dess frågan huruvida — på sätt förut
i momentet omförmäles — befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord,
kan, efter hos Generaltullstyrelsen derom gjord anhållan, erhålla
sådant anstånd, om han för samma afgift ställer säkerhet, som Generaltullstyrelsen
finner betryggande. Denna bestämmelse, som på förslag
af enskild motionär beslöts af sistlidet års Riksdag, innefattar ett till
förmån för en enda klass af näringsidkare meddeladt undantag från den
eljest undantagslösa regeln, att tullafgiften skall genast, då vara till
disposition inom landet uttages från tullverket, eller, i fall tullverket
eger säkerhet för tullafgiften, inom viss kortare tid derefter gäldas;
och medgifvandet borde redan af denna anledning väcka betänklighet.
Så mycket mera bör emellertid detta blifva förhållandet i betraktande
deraf, att bestämmelser saknas, genom hvilka undantaget kan inskränkas
till att, såsom med Riksdagens beslut åsyftats, gälla endast för sådana
materialier och förnödenheter, som verkligen finna användning för det
i momentet angifna ändamål. Jag vill icke förutsätta, att någon varfseller
verkstadsinnehafvare skulle enligt ifrågavarande författningsrum
förskaffa sig anstånd med erläggande af tullafgift för sådana varor af
ifrågavarande slag, hvilka han aldrig ens haft för afsigt att använda
till fartygs nybyggnad, förbyggnad eller reparation, ehuru stadgandet
i och för sig icke lägger något hinder i vägen för ett sådant förfaringssätt,
allenast varorna angifvas såsom afsedda för dylikt ändamål; men
deremot torde det väl kunna antagas inträffa, att materialier och förnödenheter,
som vid införseln varit ämnade att användas på förenämnda
sätt, på grund af förändrade konjunkturer eller af annan anledning
komma att annorlunda tillgodogöras. Möjligt vore visserligen att i viss

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9.

man inskränka dessa fall genom föreskrift om böter eller annan menlig
påföljd; men dels fruktar jag, att en sådan föreskrift skulle komma
att möta vissa svårigheter vid tillämpningen, och dels anser jag medgifvandet
i och för sig innebära en betänklig nyhet i tullagstiftningen,
lätteligen föranledande anspråk på en liknande förmån från andra
näringsidkares sida till hinder för tullinkomstens jemna inflytande.
Med afseende härå och då någon större olägenhet icke gerna kan förorsakas
varfs- och verkstadsinnehafvare af den jemförelsevis obetydliga
ränteförlust, som blifver den enda menliga följden af skyldigheten för
dem att — i likhet med alla andra näringsidkare, hvilka införa varor
i ändamål att desamma i förädladt skick återutföra — vid varornas
disponerande erlägga belöpande tull med rätt att under stadgade vilkor
i sinom tid restitution svis återbekomma densamma, anser jag mig böra
i underdånighet hemställa, att i Kongl. Maj:ts förslag ifrågavarande
bestämmelse måtte uteslutas. Derjemte får jag med anledning af de
anmärkningar emot den af Riksdagen beslutade lydelsen af ifrågavarande
moment, som Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen framstält i
sitt den 4 sistlidne September afgifna gemensamma underdåniga utlåtande
öfver Riksdagens skrifvelse angående tullbevillningen, tillstyrka,
att momentet omredigeras så, att dels vissa oegentligheter i språkligt
hänseende undanrödjas och dels bestämdt angifves, hvem som eger åtnjuta
den i momentet medgifna förmån af tullrestitution.

Enär bröd, bakadt i Sverige af utländskt mjöl, drager hel tull vid
införsel till Norge, bör artikeln bröd upptagas bland de varuslag, för
hvilka, enligt 9 § 4 mom. tulltaxeunderrättelserna, tullrestitution medgifves
vid utförsel till nämnda land.

Beträffande de förändringar i tullinkomsten, hvilka kunde antagas
följa af komiténs förslag till tulltaxa, inhemtas af en komiténs betänkande
bifogad tabell, att de föreslagna nya eller förhöjda tullsatserna skulle,
under förutsättning af en fortfarande lika stor import som år 1889 och
i den mån berörda förändringar kunde beräknas, tillföra statskassan en ökad
årlig inkomst af något mera än 5,600,000 kronor, samt att de afkomitén
föreslagna tullnedsättningar beräknats föranleda en minskning i tullinkomsten
af något mera än 2,700,000 kronor. Till förenämnda afkomitén
beräknade ökning i tullinkomsten har jag dock ansett kunna läggas
för åtskilliga artiklar, i afseende å hvilka verkningarne af tullförhöjningen
kunna delvis beräknas, ytterligare omkring en half million
kronor. Då vidare siffrorna för de artiklar, beträffande hvilka jag ansett
Kongl. Maj:ts förslag böra afvika från komiténs, ändrats i enlighet
härmed, har jag funnit den beräknade ökningen i tullintrader, efter afBih.
till Biksd. Prof. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 12

Kongl. Majrfs Nåd. Proposition N:o 9.

drag af beräknad minskning, uppgå till ungefär 5 millioner kronor.
Den minskning i importen, som otvifvelaktigt kommer att följa af de
förhöjda tullsatserna, torde likväl böra antagas blifva så pass betydande,
att med hänsyn dertill från sistnämnda summa bör göras ett afdrag
af åtminstone 1 million. I öfverenstämmelse med denna beräkning har
jag ansett mig kunna i och för statsregleringen antaga ökningen i
tullinkomsten till, i ett för allt, 4 millioner kronor.

Slutligen får jag, jemte erinran att, enär tarifftraktaterna upphöra
att gälla den 1 nästkommande Februari, det lärer få anses vara af vigt,
att de tullförhöjningar, som kunna varda af Riksdagen beslutade, träda
i kraft snarast möjligt efter det Riksdagen fattat sina beslut derom,
anmäla, att jag på grundval af komiténs förslag men med de afvikelser
derifrån, hvilka jag, enligt den af mig nu lemnade redogörelse,
anser böra ega rum. samt med iakttagande af vissa smärre, af embetsverken
föreslagna formela ändringar, hvilka icke synts mig vara af
beskaffenhet att påfordra något närmare omförmälande, låtit upprätta
ett förslag till tulltaxa; och hemställer jag i underdånighet, det täcktes
Kongl. Maj:t dels till Riksdagens kännedom öfverlemna tullkomiténs
ifrågavarande betänkande samt embetsverkens deröfver afgifna
utlåtande dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen till antagande
berörda, på mitt föranstaltande upprättade, förslag till tulltaxa, att tilllämpas
från och med den dag under innevarande år, som af Kongl.
Maj:t bestämmes.»

Hans Excellens Herr Statsministern Boström yttrade:

»Då jag ej har något att erinra mot hvad Departementschefen
vid föredragning af tullkomiténs betänkande hemstält, ehuru dervid
åtskilliga ändringar förordats i komiténs förslag, i hvilket jag på grund
af nådigt förordnande att vara komiténs ordförande deltagit, anhåller
jag i underdånighet få i korthet anföra de skäl, som härvid varit för
mig bestämmande.

Det är egentligen endast i tvenne punkter, som väsentliga afvikelser
blifvit af Departementschefen föreslagna, nemligen beträffande
artiklarne jernvägsskenor och socker. Hvad den förra artikeln beträffar,
har den förändring i prisförhållandena inträffat, att medan vid tiden
för förslagets upprättande priset å inhemska skenor understeg priset
på de utländska med tillägg af den föreslagna tullen, förhållandet nu
är helt annat, i det att de sednare kunna äfven med tillagd föreslagen
tullafgift säljas billigare än de inhemska. Det mål, man genom den
föreslagna tullen velat ernå, eller en inhemsk skentillverkning, synes
sålunda under närvarande förhållanden ej med komiténs förslag stå att

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 9. 91’

vinna, och då af hänsyn till de enskilda jernvägarne en i erforderliggrad
ökad tullsats icke torde böra ifrågasättas, synes mig skälet för den
ifrågasatta tullsatsens påläggande hafva för närvarande förfallit. Hvad
åter sockertullen angår, har under år 1891 genom en väsentligt ökad
betsockertillverkning inom landet och deraf betingad minskad införsel''
af utländskt socker en icke obetydlig minskning i statens inkomst af
sockertullen egt rum, hvilken det ej torde vara skäl att ytterligare öka
genom tullens nedsättning.

I öfrigt äro de af Departementschefen föreslagna ändringar i
allmänhet sådana, som betingats af Riksdagens, sedan komitén afgaf
sitt betänkande, fattade beslut, eller af rättelser och tillägg, föreslagna
af embetsverken, och mot h vilka ej något synes vara att anmärka; och
i de få fall der Departementschefen eljest funnit sig böra frångå komiténs
förslag till tullsatser, anser jag mig så mycket mindre böra häremot
göra någon erinran, som icke i något af dessa fall några objektiva
grunder torde kunna påvisas för tullsatsens bestämmande till den ena
eller andra siffran.»

Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti hvad föredragande Departementschefen
hemstält.

Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten gilla och bifalla;
och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af
den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Fr. N:son Ihrfelt.