Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8 (Proposition 1895:8)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

N:o 8.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående disposition
af förra länsmansbostället \ mantal Fintorp n:o 1
i Göteborgs och Bohus län; gifven Stockholms slott den
25 januari 1895.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver finansärenden för
denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att medgifva:

att vid försäljning af förra länsmansbostället £ mantal n:o 1 Fintorp
det åj en af vice kommissionslandtmätaren Ivan Hedén upprättad
karta utmärkta område må från hemmanet i vederbörlig ordning afsöndras,

att de å berörda område befintliga bebygda lägenheter, sådana
de vid fastställande af tomtindelning för området kunna varda till sina
gränser bestämda och i den mån hinder derför icke kan anses föreligga
i de vid laga skifte å egorna till krono- och skattehemmanen
Fintorp samt gymnasiehemmanen Klef och Råghult meddelade bestämmelser
angående afsättande af mark för skifteslagets gemensamma
begagnande, må innehafvarne till inlösen hembjudas mot de försäljningsvärden,
som vid å tomterna i vederbörlig ordning verkstäld uppskattning
kunna varda dem åsätta, samt med skyldighet för tomtiunehafvare
att vara underkastad de föreskrifter, hvilka såväl i fråga om skyldighet
för tomtinnehafvare att utan ersättning bortflytta byggnader, som
af honom innehafvas å mark, afsedd för fiskeläget Bovallsstrands gemensamma
behof eller till upplåtande af nya tomter, som ock i öfrigt
kunna vid tomtindelningens fastställande varda meddelade,

att, der hembud af dylik tomt ej inom tid, som Kongl. Maj:ts
befallningshafvande eger bestämma, antages eller för köpeskillingens
erläggande ställes sådan säkerhet, som här nedan omförmäles, tomten
skall å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas,

att hvad af omförmälda område i öfrigt befunnits lämpligt till
byggnadsplatser för enskilde må fördelas i tomter samt tomterna hvar
för sig å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas,

Bih. till liiksd. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

2 Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

att med köp af tomt jemväl skall följa rätt till andel i den mark,
som vid tomtindelningens fastställande kan komma att afsättas till
vägar eller i öfrigt för gemensamt begagnande af tomtinnehafvarne
och egaren af kufvudgården Fintorp såsom innehafvare af det till lastageocli
bryggeplats för hufvudgården afsedda utrymme,

att köpare af tomt, som enligt nu föreslagna bestämmelser försäljes,
skall, derest han sådant åstundan ega inbetala köpeskillingen
inom loppet af tio år med en tiondedel årligen, så vida han, förutom
inteckning för köpeskillingsbeloppet, ställer säkerhet, som af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande godkännes, der tomten är bebygd, för köpeskillingens
inbetalning på föreskrifvet sätt och, der tomten är obebygd,
för fullgörande af de afbetalningar, som erfordras för halfva köpeskillingens
erläggande, samt med det ytterligare vilkor i fråga om
obebygd tomt att, om tomten ej före utgången af det femte året blifvit
med byggnad försedd, ogulden köpeskilling då skall anses till betalning
genast förfallen,

att upplåtelserna skola eg a rum med iakttagande af de rörande
jordafsöndring i kongl. förordningen den 6 augusti 1881 meddelade
föreskrifter,

att köpeanbud å tomt, som utbjudes å auktion, skall af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande pröfvas,

att, sedan en tiondedel af köpeskillingen blifvit erlagd och för
återstoden stälts sådan säkerhet, som ofvan nämnts, Koogl. Maj:ts befallningshafvande
eger utfärda köpebref å tomten med deri intagen förpligtelse
för köparen ej mindre att ensam vidkännas lagfartskostnad
och andra med köpet förenade utgifter än äfven att till statsverket
erlägga den årliga afgäld, som i vederbörlig ordning kan varda bestämd,
samt

att de för försålda tomter inflytande köpeskillingar må på samma
sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas
till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Er. Gust. Boström.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 januari
1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll.

Chefen för finansdepartementet, hans excellens herr statsministern
Boström anförde i underdåninghet:

Med tillkännagifvande att det genom Eders Kongl. Majds och
rikets kammarkollegii kontrakt den 25 april 1870 på tjugu års tid från
midfastan 1871 utarrenderade indragna länsmansbostället £ mantal Fintorp
n:o 1 i Tossene socken och Sotenäs härad af Göteborgs och Bohus
län lemnade i årligt arrende endast trehundra kronor, hemstälde
domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 7 december 1888, att, enär
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet ansett anledning icke
förefinnas att åt kronan fortfarande bibehålla nämnda hemman, hvilket
icke heller lämpligen kunde för något skogsväsendets ändamål användas,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition A:o 8.

detsamma måtte få under de i nådiga brefvet den''29 maj 1874 omförmälda
vilkor å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1891.

Vid ärendets föredragning den 31 december 1888 fann Eders
Kongl. Maj:t, med afseende derå att, enligt hvad upplyst blifvit, fiskeläget
Bovallsstrand till en del vore beläget å det ifrågavarande hemmanets
område, godt anbefalla domänstyrelsen att föranstalta om utredning,
huruvida skäl kunde förefinnas att från försäljning undantaga
de delar af hemmanets område, som för närvarande vore använda till
tomtplatser i fiskeläget eller kunde dertill lämpligen afsättas, samt att
derefter ånyo underställa ärendet Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Sedan undersökning å stället verkstälts af vederbörande domänintendent
och länsmannen i orten, öfverlemnade domänstyrelsen med
underdånig skrifvelse den 24 januari 1890 ett af bemälde tjenstemän
afgifvet yttrande, deruti de upplyste, att hemmanets egoområde enligt en
vid laga skifte år 1840 af A. M. AVetterström upprättad karta med beskrifning
utgjordes af 25 tunnland tomter och åker, 2 tunnland äng samt 103
tunnland af berg hufvudsakligen bestående afrösningsjord; att den till
hemmanet hörande strand, der för närvarande 21 lägenheter vore upplåtna
åt fiskare mot en årlig afgäld af 261 kronor 50 öre och der tjenliga
platser till dylika lägenheter funnes till långt större antal, hade
en längd af 1,700 fot och så väl genom sin belägenhet som i öfrigt
lämpade sig synnerligen väl till tomter åt fiskare; samt att dylika
strandplatser under det pågående stora sillfisket vore särdeles eftersökta
och jemväl under vanliga förhållanden hade stort värde.

I berörda yttrande uttalade förrättningsmännen derjemte såsom
sin åsigt, att hemmanet, ifall det skulle försäljas, borde delas i två lotter,
af hvilka den del, som vore lämplig till tomtplatser, borde afyttras för
sig och återstoden säljas särskildt; att till tomtplatser lämpade sig det
område af hemmanet, som begränsades å eu sida af hafvet, i sydvest
af rågången mot skattehemmanet Fintorp från stranden intill det vid
egofiguren 456 å förutnämnda karta betecknade knäet, vidare af en
rät linie slutande vid en punkt å egogränsen mot Råghult, belägen
omkring 400 fot från hafvet och derifrån till hafvet till den med 481
betecknade figuren å kartan; samt att, sedan särskild karta och beskrifning
öfver denna del af landtmätare upprättats, densamma borde
från hemmanet afsöndras, hvarvid väg från hufvudgården till Bovallsstrand
och utrymme för lastageplats å sistnämnda ställe skulle undantagas.
Fästades åter afseende dervid, att nuvarande lägenhetsinnehafvare
måtte varda tryggade i besittningsrätten till de tomtplatser,

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

de innehade, ansåge förrättningsmännen, att hela egendomen, i stället
för att försäljas, borde utarrenderas under vilkor, att lägenhetsinnehafvarne
egde rätt att bibehålla sina tomter mot nu utgående afgälder.

Jemte åberopade, af domänintendenten och länsmannen afgifna
yttrande öfverlemnade domänstyrelsen tillika inhemtadt utlåtande från
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, som anförde, att fiskeläget
Bovallsstrand vore ett samhälle, som gått framåt och med sitt,
särskilt med hänsyn till nu förekommande rikliga sillfiske, fördelaktiga
läge väl också fortfarande komme att så göra. För den händelse fiskeläget
Bovallsstrands intressen särskildt skulle tillgodoses, syntes det
önskligt och lämpligt att vid försäljning af ifrågavarande hemman undantaga
icke allenast det område deraf, som nu användes till tomtplatser
vid Bovallsstrand för att bereda innehafvarne deraf tryggad besittningsrätt
för framtiden på skäliga vilkor, hvilket antagligen icke skulle låta
sig göra, om äfven detta område försåldes på stadgadt sätt, utan jemväl det
område, som ytterligare vore till tomtplatser användbart för att på lämpligt
sätt upplåtas till boningsplatser å fiskeläget. Eders Kongl. Majrts befallningshafvande
tillstyrkte derföre, att det af domänintendenten och hans biträde
utmärkta område måtte från försäljningen undantagas för att på
nedau angifvet sätt disponeras, äfvensom att för sådant ändamål området
måtte af landtmätare uppmätas och å karta läggas, dervid väg
från hufvudgården till Bovallsstrand jemte utrymme för nödig lastageplats
borde undantagas för hufvudgårdens behof, och att återstoden af området
måtte i laga ordning från hemmanet afsöndras. I fråga om dispositionen
af det undantagna området ansåge Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
lämpligast, att innehafvarne af redan utlagda tomtplatser och
blifvande innehafvare af nya sådana platser tillförsäkrades rätt att mot
skälig afgäld till statsverket, som kunde af domänintendenten med
biträde af två nämndemän föreslås och af domänstyrelsen bestämmas,
arrendera tomterna med rätt för dem att efter anmälan kunna mot
köpeskilling, som på enahanda sätt kunde bestämmas, förvärfva eganderätten
till arrenderad tomtplats, för hvilket ändamål det icke bebygda
området borde indelas i lämpliga tomter i sammanhang med ofvanberörda
landtmäteriförrättning.

För egen del anförde domänstyrelsen, att då afsigten mod det
styrelsen genom förenämnda nådiga bref den 31 december 1888 gifna
föreläggande syntes vara, att sådana åtgärder med hemmanet vidtoges,
som lände de vid Bovallsstrand bosatte fiskare till gagn och fiskeläget
i dess helhet till framtida utveckling, styrelsen ansåge lämpligaste
utvägen härtill vara, att hemmanet i sin helhet fortfarande utarrende -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

rades med styrelsen förbehållen rätt att i kontraktet gifva nuvarande
tomtinnehafvare tryggad besittningsrätt till sina jordinnehaf mot afgälds
erläggande till arrendatorn af hufvudgården och med rätt derjemte
att från arrendet undantaga det af domänintendenten och Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i öfrigt föreslagna område för vidtagande
af för fiskelägets utveckling lämpliga åtgärder.

Då ärendet den 18 april 1890 inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes,
behagade Eders Kongl. Maj:t förordna,

att, sedan det af domänintendenten och länsmannen i orten till
utsträckningen närmare angifna område af hemmanet, hvilket område
dels redan vore användt till tomtplatser för fiskeläget, dels lämpade sig
att dertill afsättas, blifvit af landtmätare uppmätt och å karta lagdt,
detta område borde i laga ordning från hemmanet afsöndras, med
iakttagande dervid att väg från hufvudgården till Bovallsstrand och
utrymme för lastageplats å sistnämnda ställe för hufvudgårdens behof
undantoges;

att öfriga delen af hemmanet, med inberäkning af nyssnämnda
lastageplats, skulle genom domänstyrelsens försorg under de i nådiga
brefvet den 29 maj 1874 omförmälda vilkor å offentlig auktion till den
högstbjudande försäljas med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1891;

att den del af ofvan angifna, till tomtplatser afsedda område af
hemmanet, som icke redan vore bebygd, skulle i sammanhang med
nyssnämnda landtmäteriförrättning indelas i lämpliga lotter, hvilka
derefter hvar för sig skulle genom domänstyrelsens försorg under de
i nyssberörda nådiga bref stadgade vilkor å offentlig auktion till den
högstbjudande försäljas med tillträdesrätt för köparen påföljande midfasta;

att, hvad anginge dispositionen af den redan bebygda delen af
nyssnämnda område, de nuvarande tomtinnehafvarne egde att jemväl
efter midfastan 1891 tills vidare bibehålla sina lägenheter mot utgörande
till statsverket af den afgäld, som af dem för närvarande till hemmanets
arrendator erlades; samt

att, sedan dessa lägenheter blifvit å marken utstakade och å karta
lagda, domänstyrelsen skulle ega underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning
frågan om deras framtida disposition, då Eders Kongl. Maj:t ville
taga i nådigt öfvervägande, huruvida åt tomtinnehafvare, som sådant
önskade, kunde beredas rätt att till uppskattningsvärde, ej understigande
tjugu gånger den nuvarande afgäldens belopp, under eganderätt tillösa
sig de tomter, som af dem innehades.

I underdånig skrifvelse den 9 juni 1893 har nu domänstyrelsen,
jemte det styrelsen redogjort så väl för de förhållanden, som dittills

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 8.

vållat uppskof med de enligt nyssberörda nådiga beslut anbefalda åtgärder,
som ock för de beslut, bvilka tid efter annan meddelats angående
hemmanet Fintorps utarrendering under tiden från den 14 mars
1891 till samma dag 1894, öfverlemnat en af vice kommissionslandtmätaren
Ivan Hedén, enligt meddeladt förordnande, upprättad karta
öfver fiskeläget Bovallsstrands reglering och indelning i tomter jemte
dertill hörande beskrifning äfvensom ett på föranstaltande af styrelsen
utaf samme landtmätare med biträde af gode män uppgjordt förslagtill
mantals åsättande å de särskilda tomterna.

Af berörda handlingar och karta inhemtas,

att det å kartan utmärkta området innefattar en areal af sarnmanlagdt
8 hektar 79 ar 62 qvadratmeter, fördelad på följande sätt:

lastageplats för hemmanet ...................		............. 11	ar	58 qvadratmeter
24 bebygda och af fiskare disponerade landtomter.............................................		............. 73	11	48
70 obebygda landtomter.......................	2	hektar 46	11	02	11
9 bebygda salteritomter .......................		6	11	20	11
29 obebygda salteritomter....................		23	11	10	11
oindelade bergområden..........................	3	„ 16	11	33	11
vid tomtindelningen bestämda samfäl-liga undantag för gator, torg m. m.	1	„ 96	11	88	11
skifteslagets väg, utlagd till 5 meters bredd, jemte bryggeplats...................		............ 0,6	11	03	11

att tomterna bestämts till en areal af 225—400 qvadratmeter med
jemkning efter lokala förhållanden och gatorna till 5 meters bredd,
dock att, der utrymmet ej annorlunda medgåfve, tvärgator tagits till
4 meters bredd;

att strandplatser med fritt utrymme till djupvatten för bryggor,
sjöbodar eller salterier bestämts till cirka 12 meters bredd;

att de redan befintliga tomtplatserna reglerats på samma gång
som de mellan dem befintliga upplagsplatser och hagar, hvilka såsom
åker häfdades och innehades af vissa tomtinnehafvare, äfvensom den i öfrigt
till bebyggande lämpliga delen af området indelats till nya tomtplatser;

att vid tomtindelningen aftal träffats dels om utbyte i visst
fall af bebygd tomt mot föreslagen ny tomt, dels ock derom att smärre
ekonomihus, som af tomtinnehafvare innehades vare sig å föreslagna
allmänna platser, torg eller gator eller ock å andra än de såsom bebygda
antecknade tomterna, skulle af husegarne sjelfva utan ersättning
inom viss tid bortflyttas;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

att till det för hufvudgårdens behof af lastageplats afsätta område
väg ansetts böra vara gemensam för hufvudgården och fiskeläget;

samt att enligt instrumentet öfver den föreslagna mantalsfördelningen
såväl vägen till som ock de s. k. östra sjöbryggorna äfven före
det å egorna till krono- och skattehemmanen Fintorp samt gymnasiehemmanen
Klef och Råghult verkstälda laga skifte varit af samfäld
natur och till följd deraf nödigt vattenområde härtill jemväl samfäldt
för hela skifteslaget, hvarföre från mantalsfördelningen undantagits de
å Hedéns karta med n:ris 134, 135 och 136 betecknade salteritomter.

Vid öfverlemnandet af dessa handlingar har domänstyrelsen hemstält,
att Eders Kong]. Maj:t måtte godkänna den uppgjorda tomtindelningen,
hvarjemte domänstyrelsen, som ansett fördelning af mantalet
mellan hvarje särskild tomtplats och hemmanet i öfrigt böra ske,
anhållit om bemyndigande att, sedan särskildt mantal i behörig ordning
sålunda åsatts tomterna hvar för sig äfvensom återstående delen af
hemmanet, dels åt innehafvarne af de bebygda tomterna hembjuda desamma
till öfvertagande med full eganderätt under de vilkor och i den
ordning, som i allmänhet kunde varda stadgad för särskild föryttring
utan auktion af lägenheter å kronans egendomar, dels ock föranstalta
om utbjudande å offentlig auktion af samtliga obebygda tomter äfvensom
hemmanets hufvuddel med de bebygda tomter, hvilkas innehafvare
ej begagnat sig af den dem erbjudna lösningsrätt, och den för hemmanets
behof undantagna väg till Bovallsstrand och lastageplats.

Vid domänstyrelsens berörda hemställan har kammarkollegium i
afgifvet underdånigt utlåtande icke funnit annat att erinra, än att, då
en sådan mantalssättning, som den domänstyrelsen föreslagit, ej öfverensstämde
med gällande författningar, kollegium ansåge, att upplåtelsen
af de till tomter afsedda områden borde ega rum med iakttagande åt
de rörande jordafsöndring i nådiga förordningen den 6 augusti 1881
meddelade föreskrifter, samt att tomterna och lastageplatsen borde försäljas
med rätt till andel i de för fiskelägets gemensamma behof afsätta
vägar m. m.

I sammanhang med infordrandet af nyssberörda, af kammarkollegium
afgifna utlåtande bemyndigade Eders Kongl. Maj:t genom nådigt
bref den 30 december 1893 domänstyrelsen att under ett år från den
14 mars 1894 ombesörja hemmanet Fintorps skötsel och vård på de
för kronan fördelaktigaste vilkor, med iakttagande att såsom vilkor
för den tomtinnehafvarne å redan bebygda delar af det till tomtplatser
för fiskeläget Bovallsstrand afsedda område af hemmanet medgifna
rätt att tills vidare bibehålla sina lägenheter skulle för tiden

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

intill den 14 mars 1895 gälla, att de till den brukare, som å hemmanet
kunde varda antagen, fortfarande skulle erlägga för lägenheterna förut
utgående afgälder.

Med anledning af en utaf Erik Tilländer och Amandus Tilländer
gjord underdånig ansökning har Eders Kongl. Maj:t derjemte enligt
nådigt bref den 6 juli 1894 förklarat, att hinder från kronans sida ej
mötte, att sökandena, derest nuvarande arrendatorer af hemmanet
Fintorp dertill lemnade tillstånd, finge å de tomter, som å den af
Hedén upprättade kartan öfver fiskeläget Bovallsstrand vore betecknade
med n:ris 112, 113 och 114, uppföra magasin för sillsaltning, med rätt
för sökandena att jemväl efter nu löpande arrendeperiods utgång, så
länge marken vore i kronans ego, tills vidare och intill dess Eders Kongl.
Maj:t annorlunda förordnade, för angifna ändamålet disponera samma
tomter; och skulle domänstyrelsen ega att bestämma beloppet af den
afgäld, som af sökandena borde för ifrågavarande tomtupplåtelse utgöras
för tiden efter den 14 mars 1895.

I nådig proposition den 10 april 1891 föreslog Eders Kongl.
Maj:t Riksdagen att medgifva, att, der å kronoegendom, som med tillämpning
af gällande bestämmelser försåldes, funnes lägenhet, hvilken
ansåges kunna, utan att hufvudgårdens försäljning till skäligt pris
derigenom försvårades, från egendomen afsöndras och särskilt lör sig
afyttras, på Eders Kongl. Maj:t finge ankomma att utan auktion med
full eganderätt upplåta sådan lägenhet åt innehafvaren under vilkor,
att, sedan värdet å lägenheten blifvit i den för arrendeuppskattningar
stadgade ordning utrönt, för lägenheten erlades en köpeskilling motsvarande
detta värde, att köparen skulle, derest han sådant åstundade,
ega inbetala köpeskillingen under loppet af tio år med en tiondedel
årligen, såvida han för fullgörande häraf stälde godkänd säkerhet,
samt att upplåtelsen skulle ega rum med iakttagande af de rörande
jordafsöndring i nådiga förordningen den 6 augusti 1881 meddelade
''föreskrifter. Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning, som, enligt
hvad det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokollet utvisar,
afsåg äfven sådana lägenheter, hvilka mera egde karaktären af byggnadstomter
än jordbrukstorp, har, enligt hvad Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 13 maj 1891 anmält, af Riksdagen bifallits. I öfverensstämmelse
med grunderna för detta Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
beslut, hvilket, jemte åtskilliga i fråga om beslutets verkställande medBih.
till Biksd. Prat. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 8 Håft. 2

10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

delade närmare bestämmelser, kungjorts genom nådiga brefvet till
domänstyrelsen den 22 december 1893, anser jag, att de nu redan
bebygda lägenheterna å ofvan omförmälda, till afsöndring från hemmanet
Fintorp afsedda område, hvilka lägenheter icke kunna antagas
vara för hufvudgårdens brukning erforderliga, böra med de förbehåll
och vilkor, jag nedan kommer att föreslå, hembjudas innehafvarne till
inlösen mot den köpeskilling, som i vederbörlig ordning kan varda
för lägenheterna bestämd.

Beträffande dispositionen i öfrigt af hemmanet Fintorp har Eders
Kongl. Maj:t redan den 18 april 1890 meddelat nådigt beslut, hvilket,
sedan de i samma nådiga beslut föreskrifna förberedande åtgärderna
numera blifvit verkstälda, synes mig böra, med några mindre af förhållandena
betingade ändringar, afseende, bland annat, att upplåtelsen
af nya tomter skulle ega rum med iakttagande af de i nådiga förordningen
den 6 augusti 1881 meddelade föreskrifter, samt att den afgäld,
som för dessa tomter kunde varda bestämd, skulle, likasom ock afgälder
för de redan bebygda tomterna, ingå till statsverket, bringas
till verkställighet.

I afseende å sistberörda nådiga beslut anser jag mig böra i
korthet erinra om innehållet af nu gällande bestämmelser angående
försäljning af mindre kronoegendomar.

På derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning medgaf Riksdagen
år 1874, att sådana kronan tillhöriga, under kammarkollegii förvaltning
stälda och för statsverkets räkning utarrenderade hemman
och lägenheter, för hvilka årliga arrendeafgiften icke öfverstege 200
kronor och hvilkas bibehållande åt kronan icke på grund af befintlig
skogstillgång eller af annan särskild anledning påkallades, finge, i den
mån derom gällande arrendekontrakt efter uppsägning eller eljest
närmade sig sitt slut, under iakttagande af de föreskrifter Eders Kongl.
Maj:t kunde finna lämpligt meddela, på offentlig auktion försäljas till
den högstbjudande under vilkor, att köpare, som sådant åstundade,
skulle ega att, efter derom vid auktionen gjord anmälan, inbetala
köpeskillingen under loppet af sex år med eu sjettedel årligen, så
vida han för fullgörandet deraf vid auktionstillfället stälde säkerhet,
att högsta anbudets antaglighet understäldes Eders Kongl. Maj:ts
pröfning, att försäljningen skulle ega rum utan förbehåll af någon
kronotionde eller sådan grundränta, som utginge endast af kronoskatteegendomar,
samt att, sedan köpebref utfärdats, de sålda hemmanen
och lägenheterna skulle komma att i jordeboken upptagas under titel
jutsockne eller allmänt frälse» och för betecknande af denna deras

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälsehemman i
orten. Detta beslut meddelades vederbörande till efterrättelse genom
nådiga brefvet den 29 maj 1874 och har sedermera på Riksdagens
derom gjorda framställning enligt nådigt bref den 6 juni 1879 vunnit
tillämpning jemväl å de egendomar med enahanda arrendeinkomst,
hvilka efter den 29 maj 1874 kommit under kammarkollegii eller numera
domänstyrelsens förvaltning. Vidare har Riksdagen år 1885 lemnat
sitt bifall till ett af Eders Kongl. Maj:t framstäldt förslag att, när
fråga uppstode om försäljning af kronolägenhet, hvilken ej varit för
statsverkets räkning utarrenderad, men som uppenbarligen vore eller
vid verkstäld arrendeuppskattning funnes vara af sådan beskaffenhet,
att för densamma icke kunde påräknas högre årligt arrende än 200
kronor, det finge ankomma på Eders Kongl. Maj:t att bestämma om
lägenhetens försäljning under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874
stadgade vilkor.

I underdånig skrifvelse den 14 juni 1887 har Riksdagen derefter,
med bifall till en af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning, medgifvit,
att, med några få undantag, kronans samtliga i de norrländska länen
belägna utarrenderade jordegendomar, hvilkas arrenden öfverstege 200
kronor, men ej 500 kronor och hvilkas bibehållande i sin helhet eller
delvis åt kronan icke af befintlig skogstillgång eller annan särskild
anledning påkallades, finge, i den mån arrendekontrakten efter uppsägning
eller eljest närmade sig sitt slut, å offentlig auktion till den högstbjudande
försäljas under de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 bestämda
vilkor och med iakttagande att, der egendomen tillhörande skogsmark
undantoges från försäljning, den till försäljning afsedda delen af egendomen
före dess utbjudande värderades i den ordning, som vore stadgad
för arrendeuppskattningar. Hvad sålunda beslutits har meddelats till
efterrättelse genom nådiga brefvet den 27 juni 1887.

Derjemte har Riksdagen år 1888, jemväl på framställning af
Eders Kongl. Maj:t, medgifvit, att vid inträffande arrendeledighet af
sådana söder om Norrland belägna, under förvaltning af domänstyrelsen
stälda och för statsverkets räkning utarrenderade egendomar, hvilka i
arrende lemnade mer än 200 kronor, men icke utöfver 400 kronor,
det finge bero af Eders Kongl. Maj:t att, efter omständigheterna i
hvarje fall, förordna, huruvida egendomen fortfarande borde för kronan
bibehållas eller till större eller mindre del försäljas, samt att, der
Eders Kongl. Maj:t pröfvade försäljning böra ega rum, densamma skulle
ske i den ordning och under de vilkor, som enligt nådiga brefvet den
29 maj 1874 gälde för försäljning af mindre hemman och lägenheter,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

med iakttagande derjemte af de särskilda bestämmelser, Eders Kongl.
Maj:t kunde finna lämpligt att, i allmänhet eller i vissa .fall, för försäljningen
meddela; varande detta Riksdagens beslut till efterrättelse
kungjordt genom nådiga brefvet den 18 maj 1888.

Slutligen har Riksdagen år 1891, med bifall till Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning, medgifvit, att vid inträffande arrendeledighet
af sådana söder om Norrland belägna, under förvaltning af
domänstyrelsen stälda och för statsverkets räkning utarrenderade egendomar,
hvilka i arrende lemnade mer än 400 kronor, men icke utöfver
500 kronor, det finge bero af Eders Kongl. Maj:t att, efter omständigheterna
i hvarje fall, förordna, huruvida egendomen fortfarande borde
för kronan bibehållas eller till större eller mindre del försäljas, samt
att, der Eders Kongl. Maj:t pröfvade försäljning böra ega rum, densamma
skulle ske i den ordning och under de vilkor, som enligt nådiga
brefvet den 29 maj 1874 gälde för försäljning af mindre hemman
och lägenheter, med iakttagande derjemte af de särskilda bestämmelser,
Eders Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt att, i allmänhet eller i vissa
fall, för försäljningen meddela. Hvad sålunda beslutits har till efterrättelse
kungjorts genom nådiga brefvet den 29 maj 1891.

Dessa af Riksdagen meddelade bestämmelser angående försäljning
af mindre kronolägenheter hafva förut alltid ansetts innefatta rätt för
Eders Kongl. Maj:t att låta på auktion försälja kronolägenhet antingen
i dess helhet eller fördelad i lotter, äfven om lotterna icke varit afsedda
att brukas såsom jordbrukslägenheter, och på denna uppfattning
af bestämmelsernas innehåll grundar sig äfven Eders Kongl. Maj:ts den
18 april 1890 meddelade beslut, att vid försäljning af hemmanet Fintorp
en del af hemmanets egoområde skulle fördelas i lotter, hvilka derefter
skulle hvar för sig å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas.

I underdånig skrifvelse den 9 maj 1894, hvari Riksdagen anmält
sitt beslut i anledning af Eders Kongl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda
tillfälle att bilda egna jordbruk, har emellertid Riksdagen nu, bland
annat, förklarat sig anse, att, då vid försäljning af kronodomän det
befunnes lämpligt att i större eller mindre mån stycka densamma till
tomtplatser, frågan derom borde göras till föremål för Riksdagens pröfning.

Med afseende å hvad Riksdagen sålunda anfört anser jag, att
frågan om hemmanet Fintorps disposition, i hvad den afser styckning
af en del af hemmanets egoområde till tomter och tomternas försäljning
vare sig genom hembud åt nuvarande innehafvarne eller på offentlig
auktion, bör underställas Riksdagens pröfning.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen att medgifva,

att vid försäljning af förra länsmansbostället | mantal n:o 1 Fintorp
det å Hedéns karta utmärkta område må från hemmanet i vederbörlig
ordning afsöndras,

att de å berörda område befintliga bebygda lägenheter, sådana
de vid fastställande af tomtindelning för området kunna varda till sina
gränser bestämda och i den mån hinder derför icke kan anses föreligga
i de vid ofvan omförmälda laga skifte meddelade bestämmelser
angående afsättande af mark för skifteslagets gemensamma begagnande,
må innehafvarne till inlösen hembjudas mot de försäljningsvärden, som
vid å tomterna i vederbörlig ordning verkstäld uppskattning kunna
varda dem åsätta, samt med skyldighet för tomtinnehafvare att vara
underkastad de föreskrifter, hvilka såväl i fråga om skyldighet för tomtinnehafvare
att utan ersättning bortflytta byggnader, som af honom
innehafvas å mark, afsedd för fiskelägets gemensamma behof eller till
upplåtande af nya tomter, som ock i öfrigt kunna vid tomtindelningens
fastställande varda meddelade,

att, der hembud af dylik tomt ej inom tid, som Eders Kongl.
Maj:ts befallnigshafvande eger bestämma, antages eller för köpeskillingens
erläggande ställes sådan säkerhet, som här nedan omförmäles,
tomten skall å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas,

att med köp af tomt jemväl skall följa rätt till andel i den mark,
som vid tomtindelningens fastställande kan komma att afsättas till
vägar eller i öfrigt för gemensamt begagnande af tomtinnehafvarne
och egaren af hufvudgården Fintorp såsom innehafvare af det till
lastage- och bryggeplats för hufvudgården afsedda utrymme,

att köpare af tomt, som enligt nu föreslagna bestämmelser försäljes,
skall, derest han sådant åstundar, ega inbetala köpeskillingen
inom loppet af tio år med en tiondedel årligen, så vida han, förutom inteckning
för köpeskillingsbeloppet, ställer säkerhet, som af Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande godkännes, der tomten är bebygd, för köpeskillingens
inbetalning på föreskrifvet sätt och, der tomten är obebygd, för
fullgörande af de afbetalningar, som erfordras för halfva köpeskillingens
erläggande, samt med det ytterligare vilkor i fråga om obebygd tomt att,
om tomten ej före utgången af det femte året blifvit med byggnad försedd,
ogulden köpeskilling då skall anses till betalning genast förfallen,
Bih. till lliksd. Prof. 1895. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

att upplåtelserna skola ega ruin med iakttagande af de rörande
jordafsöndring i nådiga förordningen den 6 augusti 1881 meddelade
föreskrifter,

att köpeanbud å tomt, som utbjudes å auktion, skall af Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvas,

att, sedan en tiondedel af köpeskillingen blifvit erlagd och för återstoden
stälts'' sådan säkerhet, som ofvan nämnts, Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande eger utfärda köpebref å tomten med deri intagen
förpligtelse för köparen ej mindre att ensam vidkännas iagfartskostnad
och andra med köpet förenade utgifter än äfven att till statsverket
erlägga den årliga afgäld, som i vederbörlig ordning kan varda bestämd,
samt

I afbidan på Riksdagens beslut i ärendet hemställer jag slutligen,
att domänstyreleen må bemyndigas att under ett år från den 14 mars
1895 ombesörja hemmanet Eintorps skötsel och vård på de för kronan
fördelaktigaste vilkor med iakttagande, att såsom vilkor för den tomtinnehafvarne
å redan bebygda delar af det till tomtplatser för fiskeläget
Bovallsstrand afsedda område af hemmanet medgifna rätt att tills vidare
bibehålla sina lägenheter skall för tiden intill den 14 mars 1896 gälla,
att till den brukare, som å hemmanet kan varda antagen, erlägges af
innehafvare af de enligt nådiga brefvet den 6 juli 1894 upplåtna
tomter den afgäld, som enligt samma nådiga bref blifvit eller varder
bestämd, och af innehafvarne af öfriga tomter den afgäld, som för
lägenheterna förut utgått.

Hvad herr statsministern sålunda yttrat och
hemstält, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Adolf von Hofsten.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1895,