Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62
Proposition 1899:62
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
1
N:o 62.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående jernväg
sanläggning ar för statens räkning samt inköp af handelen
Örebro—Frövi; gifven Stockholms slott den 6
mars 1899.
Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver
civilärenden för denna dag innehåller vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen,
dels att till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee för
år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgäldskontor,
dels ock att, med godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid
protokollet fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska
statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg
och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—
Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna
i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen
med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning
af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisa
till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi.
............................................................. •••••• kronor 237,500: —
till inköp af rullande materiel för linien
Spånga—Frövi—Örebro ............................................ » 300,000:
till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo
och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro............ »_500,000:
eller tillsammans kronor 1,037,500: —
att utgå af riksgäldskontoret.
BIL till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. (No 62.)
1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
E. von Krusenstjerna.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
3
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i Statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1899.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: herr friherre Åkerhielm,
Wikblad,
friherre Rappe,
Annerstedt,
von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson och
Dyrssen.
2:o.
Föredragande departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde
:
Då jag den 13 januari innevarande år anmälde behofvet af anslag
för år 1900 till fortsättning af statens pågående jernvägsbyggnader,
meddelade jag, beträffande statsbanan från Göteborg till Skee, att den
af Riksdagen fordrade ansvarighetsförbindelsen för byggandet af utfartsbanan
Skee—Strömstad då ännu icke kunnat utfärdas. Sedan denna
förbindelse numera inkommit och blifvit i dagens statsråd godkänd,
4
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
anhåller jag att härmed få anmäla behofvet af anslag för år 1900
till fortsättning af arbetena å statsbanan Göteborg—Skee.
I skrifvelse den 27 april 1898 anmälde Riksdagen sig hafva
beslutat anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla till
Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, samt till påbörjande
af denna bana för år 1899 anvisat 750,000 kronor, med rätt
för Kong!. Maj:t att närmare förordna om de orter, jern vägen borde
genomgå, allt under det af Kongl. Maj:t föreslagna förbehållet om sedvanlig,
kostnadsfri upplåtelse af mark m. in. för jernvägen, såvidt densamma
genomlöpte Göteborgs och Bohus län, '' samt med vilkor, att
landsting, kommuner eller enskilde genom förbindelse, som kunde af
Kongl. Maj:t godkännas, dels åtoge sig att två år efter tillsägelse, som
dock ej finge ske före år 1901, hafva anlagt och för trafik öppnat
jernväg från statsbanans mellan Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee
till Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt,
att statsbanans bantåg kunde med skälig hastighet derå framföras, dels
ock medgåfve att, om jernvägen Skee—Strömstad icke vore färdig å
utsatt. tid eller befunnes icke vara bygd enligt faststälda plan- och
profilritningar, staten skulle ega bygga jernvägen färdig eller försätta
densamma i det skick, samma ritningar utvisade, allt på dens eller
deras bekostnad, som förbindelsen utfärdat.
Förbehållet om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. för jernvägen,
såvidt densamma genomlöper Göteborgs och Bohus län, afsåg:
att af landsting, kommuner eller enskilde skulle kostnadsfritt
upplåtas:
dels för all framtid:
all mark till banbyggnad med dertill hörande afdikningar, vattenaflopp
och parallel vägar;
all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;
all mark för till följd af jernvägsbyggnaden erforderlig anläggning
af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar;
dels under arbetets fortgång:
all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- och
grustägter med dertill hörande vägar och sidospår behöflig mark, att
vid arbetets slut aflemnas i då befintligt skick;
samt att upplåtelsen jemväl skulle innebära förpligtelse att lemna
ersättning för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda
vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62. 5
måtte, som kunde anses härflyta af det genom jern vägens anläggning
orsakade intrång;
allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för
hvad i ett eller annat afseende härutinnan tilläfventyrs kunde komma
att brista.
Hvad beträffar den del af statsbanan Göteborg—Skee, som genomlöper
Göteborgs- och Bohus läns landstingsområde, har nämnda läns
landsting genom laga kraftvunnet beslut den 22 september 1898 förbundit
sig att fullgöra den nu omförmälda kostnadsfria upplåtelsen af
mark; och är denna förbindelse affattad i ordagrann öfverensstämmelse
med förbehållets lydelse.
Af banans sträckning inom Göteborgs och Bohus län återstår alltså
den del, som faller inom Göteborgs stad. Beträffande denna del af
jern vägen hafva, sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 13 maj
1898 anbefalt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län att vidtaga åtgärder för utrönande, huruvida de af Riksdagen för
anläggningen af ifrågavarande statsbana uppstälda vilkor blefve uppfylda,
stadsfullmäktige i Göteborg, jemlik! laga kraftvunnet beslut den 10 november
1898, förklarat sig villige att — sedan emellan Kongl. Maj:t
och kronan, å ena, samt staden, å andra sidan, träffats öfverenskommelse
angående statsbanans från Olskrokens station i Göteborg till Skee
sträckning inom Göteborgs stads område samt om nödiga öfvergångar
öfver samma bana — såväl till staten, i öfverensstämmelse med hvad
i den nådiga skrifvelsen begärts, för all framtid eller under arbetets
fortgång kostnadsfritt upplåta all den mark inom stadsområdet, hvilken
enligt skrifvelsen erfordrades för jernvägsanläggningen och för arbetets
utförande, som äfven att underkasta staden de i samma skrifvelse omförmälda
förpligtelser att lemna ersättning för olägenheter af det
genom banans anläggning orsakade intrång och att hålla staten skadeslös
för hvad i ett eller annat afseende derutinnan tilläfventyrs kunde
komma att brista, allt dock endast beträffande banans sträckning inom
stadsområdet.
Rörande anledningen dertill att stadsfullmäktiges i Göteborg utfästelse
sålunda gjorts beroende deraf, att öfverenskommelse träffades
mellan staten och staden angående banans sträckning inom stadsområdet
och om nödiga öfvergångar öfver samma bana, torde jag från de vid
stadsfullmäktiges skrifvelse fogade handlingar få meddela följande.
Till en början inhemtas beträffande den upplåtelse af jord, som
hittills egt rum från staden Göteborg till statens jernvägar,
att all den stadens mark, som vid vestra stambanans anläggning och
derefter till och med år 1876 tid efter annan tagits i anspråk för statens
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
bangård och banområde i Göteborg, lemnats med full eganderätt, utan
att betalning derför till stadskassan er lagts samt mot endast några
mindre väsentliga vilkor, innefattande hufvudsakligen skyldighet för
staten att underhålla ändamålsenligt vattenaflopp under banan samt frihet
för staden att bekosta hägnad kring det för jernvägen använda området;
att jernvägsstyrelsens år 1876 framstälda begäran om erhållande
af åtskilliga större områden å Gullbergsvass och Olskroken bifölls sålunda,
att dessa områden genom aftal af den 25 november 1882 lemnats
kronan i byte mot åtskilliga kronan tillhöriga områden, hvarjemte
kronan åtog sig, bland annat, att ombesörja och bekosta tre vägöfvergångar
öfver och en vägundergång under banan, att underhålla strand
och fördämning mot Gullbergsån samt att hägna kring banområdet och
underhålla ändamålsenliga vattenaflopp i detsamma; samt
att stadsfullmäktige genom beslut den 7 april 1892 ytterligare
öfverlåtit ett mindre område till statens bangård under enahanda vilkor,
i tillämpliga delar, som för nyssberörda byte; hvarförutom 37 qvadratmeter
af Drottningtorget den 10 maj 1894 upplåtits, på viss tids uppsägning,
för utvidgning af statens stationshus.
Vidare inhemtas att, sedan i sammanhang med uppdrag åt jernvägsstyrelsen
att uppgöra plan och kostnadsförslag öfver en bana genom
Bohuslän, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 juni 1896 anmodat
bemälda styrelse att från vederbörande i orterna införskaffa upplysning,
huruvida och i hvad mån bidrag till jernvägsanläggningen kunde vara
att från orterna påräkna, stadsfullmäktige den 29 oktober 1896 beslutat
att icke bevilja något ''penningebidrag till den ifrågasatta jernvägsanläggningen
samt att förklara, att stadsfullmäktige framdeles, efter erhållen
fullständig kännedom om jernvägens sträckning inom stadens
område, ville taga i öfvervägande, huruvida och på hvilka vilkor staden
kunde finnas böra afstå mark, erforderlig för jernvägens framdragande
inom sagda område.
Derutöfver framgår af handlingarne att, sedan stadsfullmäktige i
Göteborg remitterat ärendet till de af stadsfullmäktige utsedde delegerade
för behandling af frågan om centralbangård i Göteborg, desse
delegerade, bland annat, anfört att, vare sig Kungelfslinien eller Ytterbylinien
valdes, kunde jernvägen inom stadens område till sin allra största
del framdragas öfver mark, som tillhörde staden, utan att vara stadslikt
anordnad eller bebygd, och af sådan anledning vore möjlig att för
ifrågasatta ändamålet afstå utan alltför stora uppoffringar för staden.
Skedde jernvägens framdragande på nu angifna sätt, ansåge delegerade,
trots det att stadens fördel af denna jernväg ej torde vara jemförlig med
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
vigten för staden af den med fri mark af staden understödda stambanan,
likväl vara rigtigt att staden inginge på den gjorda framställningen om
kostnadsfri upplåtelse af mark in. m., i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de skedda jordafträdelserna till .stambanan samt alltså med
vilkor i främsta rummet om beredande af tillfälle till nödiga öfvergångar
öfver banområdet.
Å andra sidan kunde bohusbanans sträckning inom staden komma att
bestämmas på sådant sätt, att staden i händelse af bifall till framställningen
finge vidkännas ej blott högst betydliga utgifter till ersättning åt
enskilde, särskildt till Bergslagernas och Vestergötland—Göteborgs jernvägsaktiebolag
för korsning af deras jern vägar och bangårdsområden,
utan äfven stora olägenheter genom rubbning i faststälda stads- och
hamnplaner samt kostnader genom uppoffring af dyrbara byggnadstomter
och byggnader.
Då emellertid, innan banans sträckning inom stadens område blefve
bestämd, det vore omöjligt att bilda sig ens en ungefärlig uppfattning
af stadens uppoffringar, i händelse Kongl. Majrts ifrågavarande framställning
utan vidare af staden bifölles, och då det kunde inträffa, att
dessa uppoffringar blefve större, än som motsvarade stadens fördel af
att banan bygdes af staten, särskildt om Kungelfslinien valdes, hemstälde
delegerade, som å andra sidan ansåge klokt, att staden gjorde
allt hvad billigtvis kunde begäras för att tillmötesgå framställningen,
att stadens utfästelse skulle affattas på det sätt, som sedan blef stadsfullmäktiges
beslut.
Då stadsfullmäktiges beslut om upplåtelse af mark inom Göteborgs
stads område icke kan i sin nuvarande form anses vara affattadt med den
bestämdhet, som är önskvärd, då det gäller ett af Riksdagen uppstäldt
vilkor, har jag till stadsfullmäktige i Göteborg öfverlemnat »kostnadsförslag
för statsbanan genom Bohuslän 1896 och 1897» jemte tillhörande
ritningar, hvilka handlingar, bland annat, innehålla uppgifter rörande jernvägens
föreslagna sträckningar öfver såväl Kungelf som Ytterby, under
anhållan att stadsfullmäktige ville taga under öfvervägande och meddela,
huruvida stadsfullmäktige kunde vara villige att, derest jernvägen anlades
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ettdera af de båda, Göteborg rörande
förslagen, sådana de i dessa handlingar förekomme, eller åtminstone
om jernvägen anlades i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det
af förslagen, för hvilket kostnaderna stannade inom det af Riksdagen
för Bohuslänsbanan i dess helhet beräknade belopp eller Kungelfsförslaget,
kostnadsfritt upplåta mark för banan m. m. i enlighet med stadsfullmäktiges
beslut den 10 november 1898 men utan det vid sistnämnda
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
beslut fogade förbehåll om särskild öfverenskommelse angående banans
sträckning inom stadens område och beredande af nödiga öfvergångar.
Då svar på denna framställning ingår, lärer detsamma böra meddelas
Riksdagens vederbörande utskott.
Till fullgörande af det al Riksdagen uppstälda vilkor angående
anläggning af normalspårig jernväg mellan Skee och Strömstad, har
Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag genom skriftlig förbindelse, hvilken,
på sätt jag redan nämnt, blifvit i dagens statsråd godkänd, dels
åtagit sig att två år efter tillsägelse, som dock ej får ske före år
1901, hafva anlagt och för trafik öppnat jernväg från statsbanans mellan
Göteborg och Skee ändpunkt vid Skee till Strömstad af normal spårvidd
och i öfrigt af sådant byggnadssätt, att statsbanans bantåg må
kunna med skälig hastighet derå framföras, dels ock medgifvit att, om
jern vägen Skee—Strömstad icke är färdig å utsatt tid eller befinnes
icke vara bygd enligt faststälda plan- och profilritningar, staten må
ega bygga jernvägen färdig eller försätta densamma i det skick, samma
ritningar utvisa, allt på Strömstad—Skee jernvägsaktiebolags bekostnad.
I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kongl. Maj:t den
22 december 1898 beviljat Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag, för
hvilket bolagsordning samma dag faststälts, koncession å jernvägsanläggning
från Strömstad till Skee.
Vid koncessionsansökningen, öfver hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och jern vägsstyrelsen haft att yttra sig, fans fogadt ett
kostnadsförslag, enligt hvilket denna jernväg med en spårvidd af 1,435
meter och en längd i hufvudspår af 6,45 kilometer skulle komma att kosta
716,000 kronor, deruti emellertid icke inbegripits kostnad för rullande
materiel eller för jernvägens anslutning till den blifvande statsbanestationen
i Skee. Båda de hörda styrelserna hafva sammanstämmande
framhållit, att den understälda planen för banan syntes uppfylla den af
Riksdagen uppstälda fordran, att byggnadssättet skulle vara sådant, att
statsbanans bantåg skulle kunna med skälig hastighet derå framföras.
Utöfver vanliga vilkor är i koncessionen särskild! föreskrifvet, att
koncessionshafvaren skall vara pligtig tillåta att, på vilkor som mellan
jernvägsstyrelsen och koncessionshafvaren öfverenskommas eller, om
öfverenskommelse ej kan träffas, af Kongl. Maj:t bestämmas, låta statsbanans
tåg mellan Göteborg och Skee framgå jemväl å linien Skee—
Strömstad.
Med anslutning till de i Riksdagens vilkorsbestämmelse angifna
tider är i koncessionen föreskrifvet, att arbetet å jernvägsanläggningen
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
skall börja senast den 1 februari 1901 och derefter så bedrifvas, att
jernvägen må vara färdig att för trafik upplåtas senast den 1 februari
1903.
Enligt bevis från patent- och registreringsverket inregistrerades
Strömstad—Skee jernvägsaktiebolag den 6 februari 1899. Aktiekapitalet
uppgick då till 360,400 kronor och kan utgöra lägst 350,000, högst
900,000 kronor. Å aktiekapitalet hade inbetalts 180,200 kronor, och
skulle återstående inbetalning fullgöras å tider, som styrelsen bestämde,
dock före den 23 oktober 1900.
Då härtill kommer, att af de tecknade aktierna ett så stort antal,
som svarar mot minimikapitalet, 350,000 kronor, tillhör Göteborgs och
Bohus läns landsting och hushållningssällskap samt staden Strömstad,
och att nämnda läns landsting den 22 september 1898 beslutit att till
aktiebolaget utlåna såväl ett belopp af 380,000 kronor som äfven, derest
det skulle visa sig erforderligt, ytterligare ett belopp af 50,000 kronor,
allt mot den ränta, som landstinget sjelft finge betala, måste jernvägsanläggningen
mellan Skee och Strömstad anses vara fullt betryggad.
Beträffande det belopp, som bör till arbetenas fortsättande under
år 1900 äskas, tillåter jag mig erinra, att Kongl. Maj:t af 1898 års
Riksdag för ändamålet begärde 4,000,000 kronor, men att Riksdagen,
med afseende å omfattningen af de för statens räkning för närvarande
bedrifna jernvägsbyggnaderna och af de pågående enskilda jernvägsanläggningarne
i landet, ansåg lämpligt att arbetet å den ifrågasatta
statsbanan genom Bohuslän framflyttades ett år och förty för denna
banbyggnad anvisade för år 1899 endast det belopp af 750,000 kronor,
som i propositionen afsetts för förberedande arbeten under år 1898.
I anslutning härtill torde nu för år 1900 böra äskas 4,000,000
kronor; och får jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet,
omförmäla, att jag anser det angifna beloppet lämpligen böra anvisas
att utgå af riksgäldskontoret.
Sedan Riksdagen år 1897 beslutat anläggning enligt Kongl. Maj:ts
förslag af en statsbana från Krylbo till Örebro, för hvilken jernväg
kostnaden beräknats till 9,054,000 kronor, samt för denna bananläggning
anvisat å riksstaten utom hufvudtitlarne:
för år 1898 ......................................................................... 3,000,000 kronor
» » 1899 ...................................................................... 3,800,000 »
eller tillsammans 6,800,000 kronor,
B in. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Käft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
skulle af den beräknade anläggningskostnaden i det hela alltså återstå
oanvisadt ett belopp af 2,254,000 kronor.
På sätt jag i underdånighet anmälde den 13 januari 1899, hade
ock jern vägsstyrelsen i skrifvelse den 3 december 1898 begärt, att
detta belopp skulle af Riksdagen äskas, på det att denna banbyggnad
måtte kunna enligt beräkning fullbordas under år 1900. Men då vid
innevarande års början anledning uppkommit att antaga, att förhandlingarne
om inköp af bandelen Frövi—Örebro skulle kunna med utsigt
till framgång återupptagas, anhöll jag att framdeles få anmäla detta
ärende för den framställning till Riksdagen, hvartill förhållandena kunde
föranleda.
Då dessa förhandlingar nu ledt till ett resultat, som synes mig
tillfredsställande, torde tiden vara inne att anmäla frågan om inköpet
af bandelen Örebro—Frövi af jernvägen Örebro—Köping och i sammanhang
dermed behofvet af medel för fullbordande af statsbanan
mellan Krylbo och Frövi.
Den 13 november 1852 utfärdades nådigt privilegium för Kongl.
svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult att företaga
och fullborda anläggningen af en jernväg mellan nämnda orter samt
derå bedrifva rörelsen. Genom nådig resolution den 21 december 1883
medgaf Kongl. Maj:t, att bolagets ändamål finge anses inskränkt till
att, såsom egare af jernvägen mellan Örebro och Köping, å samma
jernväg underhålla regelbunden person- och godstrafik.
Sedan ofvannämnda aktiebolag för jernväg mellan Köping och
Hult vid bolagsstämmor under år 1897 antagit ett från trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund, såsom representant för ett konsortium, inkommet
anbud att för visst pris köpa Köping—Hultbolagets alla tillgångar,
och ett aktiebolag bildats för öfvertagande af detta köp, faststälde
Kongl. Maj:t den 23 juli 1897 bolagsordning för Örebro—Köpings
jernvägsaktiebolag, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade, att hinder
från Kongl. Maj:ts sida icke mötte för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag
att förvärfva, ega och trafikera jernvägen mellan Örebro och
Köping under benämning Örebro—Köpings jernväg i enlighet med
förut stadgade samt då särskildt ändrade eller tillagda vilkor.
Till liqviderande af köpeskillingen har Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag
upptagit ett obligationslån å 6,000,000 kronor, hvilket lån
icke kan återbetalas förrän efter den 20 december 1907.
Bandelen Örebro—Frövi är 25 kilometer lång och har räler af
stål af omkring 32,21 kilograms vigt per meter samt syllar till ett antal
11
Kong],. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
af 1,260 per kilometer. Banvallens krönbredd är 5,2 å 6 meter, ballastens
krönbredd 3,6 meter och dess djup omkring 0,45 meter. Den
största lutningen på banan är 7,5 på 1,000 och förekommer endast å eu
sträcka af 328 meter. Den minsta kurvradien är 380 meter i en enda
kurva, dernäst 520 meter likaledes blott i en kurva. Endast sex kurvor
hafva mindre radie än 600 meter.
Till jernyägen höra derjemte ej mindre fastigheter invid jernvägsstationen
i Örebro, hvilka fastigheter numera, efter det vissa mindre
afsöndringar egt rum, bestå af något öfver 10 tunnland jord med derå
befintliga spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader m. m.,
än äfven en bibana till Skebäcks hamn med dithörande lastplats vid
Svartån. Denna bibana löper utmed den tillämnade platsen för den
stora centralverkstaden å Alnängarne.
Dessutom må omförmälas, att bolaget på grund af kontrakt den
27 oktober 1895 under en tid af femtio år, räknadt från och med år
1897, har att ombesörja trafiken af den sistnämnda år öppnade Örebro—
Svartå jernväg.
Då Kongl. Maj:t den 19 juni 1896 uppdrog åt jernvägsstyrelsen
att gå i författning om upprättande af fullständig, af kostnadsförslag
åtföljd plan för anläggning af en statsbana från Krylbo till Örebro,
förordnade Kongl. Maj:t, bland annat, att dervid särskilt borde undersökas,
huruvida den redan befintliga jern vägssträckningen mellan Frövi
och Örebro lämpligen borde förvärfvas åt staten.
Jernvägsstyrelsen uppgjorde med anledning häraf alternativa förslagrörande
jernvägens sträckning söder om Spånga, nemligen dels, under
förutsättning att inköp af Frövi—Örebrolinien icke skulle ega rum,
en linie öfver Ullersäter samt öster om sjön^ Wäringen till Örebro och
dels, under förutsättning af inköp af sagda handel, en linie från Spånga
till Frövi. I den underdåniga skrifvelse den 31 december 1896, hvarmed
styrelsen öfverlemnade plan- och profilritningar jemte kostnadsförslag
rörande den föreslagna statsbanan från Krylbo till Örebro, framhöll
styrelsen, att enligt styrelsens förmenande linien Spånga—Frövi—
Örebro* i trafikekonomiskt hänseende erbjöde högst väsentliga fördelar
framför sträckan Spånga—Ullersäter—Örebro och från denna synpunkt
sålunda vore att föredraga. Då härtill komme, att statens inlösen af
bandelen Frövi—Örebro skulle utesluta den konkurrens med Köping—
Hults jernväg, som Ullersätersliniens tillkomst skulle medföra, samt att
anordningarna vid Örebro i sådant fall kunde blifva betydligt förenklade
emot hvad förhållandet blefve, om ytterligare en bana skulle å
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
nämnda station inledas, fann sig styrelsen böra förorda Fröviliuien
framför Ullersäterslinien under den förutsättning, att bandelen Frövi—
Örebro kunde för rimligt pris åt staten förvärfvas.
Vid föredragning i statsrådet den 26 februari 1897 af jernvägsstyrelsens
berörda skrifvelse yttrade jag, att goda skäl syntes hafva
andragits för att staten, i stället för att från Spånga bygga ny jernväg
öster om sjön Wäringen, lämpligen borde bygga allenast linien Spånga
—Frövi samt inköpa den del af Köping—Hults jernväg, som sträckte
sig mellan Frövi och Örebro på vestra sidan om sagda sjö, men att, då
Köping—Hults jernvägsaktiebolag icke vore skyldigt att på några förut
bestämda vilkor till staten afstå allenast denna handel och förty frågan
om inlösen af densamma måste blifva beroende på de vilkor, för hvilka
den kunde förvärfvas, samt bolaget ännu icke derom lemnat definitivt
besked, det för det dåvarande icke syntes kunna föreslås annat än att
draga fram linien från Spånga öster om Wäringen till Örebro, dock
att, derest antagligt saluanbud å linien Frövi—Örebro af bemälda bolag
afgåfves, förändrad framställning i anledning deraf kunde till Riksdagen
göras.
I enlighet med den mening, jag sålunda uttalat, afläts samma dag
proposition till Riksdagen angående byggande af en statsbana från
Krylbo till Örebro; och blef denna framställning af Riksdagen bifallen.
Rörande det ifrågasatta inköpet af bandelen Frövi—Örebro pågingo
under år 1897 förhandlingar med Köping—Hults jernvägsaktiebolag,
men ledde dessa i anseende till det af bolaget fordrade pris ej till
någon påföljd.
På förfrågan, om och i sådant fall till hvilket pris bolaget kunde
vara villigt att till staten försälja bandelen i fråga — deri inbegripet
ej mindre Frövi station med alla dertill hörande anläggningar än äfven
spårförbindelsen mellan Örebro och Skebäcks hamnplats jemte all den
fasta egendom, som bolaget å sistnämnda orter för jernvägens räkning
egde — förklarade i skrifvelse till jern vägsstyrelsen den 13 mars 1897
bolagets styrelse sig beredd att, med ett inlösningspris af 3,500,000 kronor
såsom utgångspunkt, träda i närmare underhandling om vilkoren för
liniens Frövi—Örebro öfverlåtande till staten, dervid inberäknade bibanan
till Skebäck, bolagets fastigheter i Örebro samt andel i Frövi station.
I underdånig skrifvelse den 16 mars 1897 framstälde jernvägsstyrelsen
vissa anmärkningar mot den af bolagsstyrelsen lemnade utredningen
rörande skäliga inlösningspriset för bandelen, hvilken utredning hufvudsakligen
grundade sig på 1895 och 1896 årens trafikresultat, samt förordade
af anförda skäl ett inlösningspris af 3,160,000 kronor för ban
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62. 13
delen Frövi—Örebro och dermed följande, ofvannämnda fastigheter i
Örebro och Frövi.
Genom nådigt bref den 1 juli 1897 anbefalde och bemyndigade
Kongl. Maj:t jernvägsstyrelsen att med Köping—Hults jern vägsaktiebolag
ytterligare förhandla rörande inköp för statens räkning af bandelen
Frövi—Örebro jemte n spårförbindelsen till Skebäcks hamnplats
samt bolagets fastigheter i Örebro och andel i Frövi station äfvensom
att, derest bolaget befunnes villigt att försälja bolagets berörda tillhörigheter
för en köpesumma, ej öfverstigande 3,000,000 kronor, och
under vilkor i öfrigt, som styrelsen funne vara för staten antagliga,
derom med bolagets styrelse träffa förberedande aftal. Med anledning
häraf återupptogos förhandlingarna, men sedan jernvägsstyrelsen från
Örebro—Köpings jern vägsaktiebolag, till hvilket Köping—Hults jernväg
under tiden blifvit försåld, erhållit meddelande, att bolaget vore
villigt att med styrelsen underhandla om försäljning till staten af bandelen
Frövi—Örebro med tillhörande, men att bolaget ansåge en sådan
underhandling fortfarande böra grunda sig på det af Köping—Hultbolagets
styrelse i ofvanberörda skrifvelse den 13 mars 1897 uppgifna
pris af 3,500,000 kronor, anmälde jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse
den 2 oktober 1897 att, då vid det af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag
sålunda angifna förhållande någon utsigt icke syntes förefinnas
att genom fortsatta underhandlingar aftal om ifråvarande handels
försälj ning till det af Kongl. Maj:t faststälda maximipris af 3,000,000
kronor skulle kunna komma till stånd, styrelsen ansåge sig icke böra
utan särskildt bemyndigande med bolaget vidare i frågan förhandla;
hvarefter genom nådigt bref den 3 december 1897 Kongl. Maj:t, som
fann frågan om förvärfvande för statens räkning af bandelen Frövi—
Örebro hafva förfallit, anbefalde styrelsen att, efter det ytterligare erforderliga
undersökningar blifvit anstälda, inkomma med förslag, bland
annat, till definitiv plan för statsbanans Krylbo—Örebro sträckning
från Spånga öfver Ullersäter till Örebro.
Sedan jernvägsstyrelsen till åtlydnad häraf utarbetat plan- och
profilritningar med tillhörande karta, utvisande förslag till berörda statsbanas
sträckning å sagda linie, hvilka handlingar med underdånig
skrifvelse den 23 december 1898 öfverlemnades till Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, hade styrelsen emellertid erhållit kännedom om, att
Örebro—Köpings jern vägsaktiebolag vore benäget att något nedsätta
den förut äskade försäljningssumman för bandelen Frövi—Örebro, vid
hvilket förhållande styrelsen ansåge sig böra hos bolagets styrelse under
14 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
hand göra förfrågan, till hvilket belopp bolaget vore villigt försälja
nämnda handel.
Till svar härå meddelade bolagets styrelse i skrifvelse den 27
december 1898, att styrelsen vore villig att, derest köp af bandelen
Frövi—Örebro med hvad dertill hörde skulle för statens räkning ifrågakomma,
till staten försälja denna handel till pris af 3,160,000 kronor
och med vilkor,
att köpeskillingen hos staten innestode mot fyra procent årlig
ränta till dess efter omkring nio år motsvarande belopp af Örebro—
Köpings jern vägsbolags obligationsskuld finge efter uppsägning betalas;
att staten öfvertoge det mellan bolaget och Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag
upprättade kontrakt, enligt hvilket Örebro—Köpings
jernvägsbolag förbundit sig att bedrifva trafiken å jernvägen mellan
Örebro och Svartå under en tid af femtio år från och med år 1897,
då nämnda jernväg öppnades för allmän trafik;
samt att staten läte på sin bekostnad anlägga en spårförbindelse
från lämplig punkt å Frövi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å
Örebro—Köpings jernväg mellan Frövi och Ullersäter, så att tåg kunde
från förstnämnda jernväg direkt ingå på den senare utan att beröra
Frövi station, och att denna spårförbindelse blefve Örebro—Köpings
jernvägsaktiebolags egendom;
hvarjemte bolagsstyrelsen förbehöll sig att, derest på grund af
förenämnda vilkor underhandling om ifrågavarande köp öppnades mellan
staten och bolaget, få framställa de ytterligare, men mindre väsentliga
vilkor, som skulle ingå i köpeaftalet, hvilket i hvarje fall måste af
Örebro—Köpings jernvägs bolagsstämma godkännas.
Med anmälan härom äfvensom att styrelsen hade anledning antaga,
att jemväl Frövi—Ludvika jernvägs andel i Frövi station skulle
genom Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags försorg till staten öfverlemnas
utan förhöjning i den uti skrifvelsen den 27 sistlidne december
angifna köpeskilling, anhöll härefter jernvägsstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 31 januari 1899 om nådigt bemyndigande att få med
Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag ytterligare förhandla rörande inköp
för statens räkning af ej mindre bandelen Frövi—Örebro, hela
Frövi station deri inberäknad, än äfven spårförbindelsen till Skebäcks
hamnplats och bolagets fastigheter i Örebro, samt att, derest bolaget
befunnes villigt att försälja berörda egendom till pris och under
vilkor i öfrigt, som styrelsen funne vara för staten antagliga, derom
med bolagets styrelse träffa förberedande aftal att sedermera underställas
Kongl. Maj:ts pröfning.
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 3 nästlidne februari
bifallit denna jernvägsstyrelsens hemställan, hafva fortsatta förhandlingar
egt rum mellan jernvägsstyrelsen och styrelsen för Örebro—
Köpings jern vägsaktiebolag; och hafva dessa förhandlingar ledt till
det resultat, att mellan de båda styrelserna ingåtts ett förslagskontrakt
angående bandelens förvärfvande för svenska statens räkning, hvilket
kontrakt, jemte bilagor nemligen ett förslagskontrakt angående öfvertagande
af trafikerandet af Örebro—Svärta jernväg och en förteckning
å personal, som skulle med jernvägen öfvertagas, torde böra fogas
vid protokollet i detta ärende.
Vid insändande af detta kontrakt med underdånig skrifvelse den
28 nästlidne februari har jernvägsstyrelsen anfört, att af handlingarne
framginge, bland annat, att af den egentliga köpeskillingen, 3,160,000
kronor, skulle mot 4 procent årlig ränta innestå ett belopp af 3,000,000
kronor till dess efter den 20 december 1907 Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags
obligationslån kunde inlösas och bandelen följaktligen
göras gravationsfri, men att återstående delen af köpeskillingen skulle
kontant erläggas vid tillträdet; att vid statens öfvertagande af kontraktet
rörande trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg skulle inträda
vissa modifikationer i kontraktsbestämmelserna, samt att den staten i
koncessionen å denna jernväg förbehållna rätt att inlösa jernvägen i
alla händelser skulle äfven under kontraktstiden qvarstå; att bolagsstyrelsens
i skrifvelsen den 27 sistlidne december framstälda fordran
att staten skulle på sin bekostnad anlägga en spårförbindelse från lämplig
punkt å Frövi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro—
Köpings jernväg mellan Frövi och Ullersäter ändrats derhän, att
staten skulle för bestridande åt kostnaden för denna spårförbindelses
utförande genom bolagets försorg till bolaget vid tillträdet öfverlemna
ett kontant belopp af 98,200 kronor; att i köpet, nu skulle, i motsats
till hvad under föregående förhandlingar varit förutsatt, ingå jemväl
Frövi—Ludvika jernvägs andel i Frövi station; att i köpet deremot
icke heller nu skulle inberäknas rullande materiel, sådana lösa inventarier,
som icke vore utlemnade å stationerna eller å linierna, samt i
förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar; samt att vissa å en
särskild förteckning upptagna, i bolagets tjenst nu anstälda tjenstemän
och betjente till ett antal af 113 skulle tillerkännas rätt att öfvergå i
statens jernvägars tjenst utan minskning i de enhvar enligt samma
förteckning tillkommande aflöningsförmåner, dock under förbehåll, bland
annat, att de icke skulle vara berättigade att erhålla konstitutorial å
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
ordinarie beställning vid statens jernvägar med ty åtföljande delaktighet
i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, utan tillsvidare anställas
på tre månaders ömsesidig uppsägning och att det således skulle blifva
beroende på statsbaneförvaltningens pröfning i hvarje särskildt fall,
huruvida de blefve till ordinarie befattningar konstituerade, med rätt
likväl för dem af ifrågavarande personal, som icke före den 1 februari
1901 blifvit till ordinarie befattningar konstituerade, att af statsmedel
erhålla lifräntor, att utgå vid fylda 65 eller, hvad tågpersonal beträffade,
60 år med belopp, motsvarande omkring två tredjedelar af en hvars
ordinarie aflöning, enligt förteckningen, allt under förutsättning att vederbörande
vid uppnåendet af sagda ålder af 65 resp. 60 år ännu qvarstode
i tjenst.
Med afseende å de sålunda uppstäda särskilda köpevilkoren har
jern vägsstyrelsen erinrat om följande.
Då styrelsen för Köping—-Hults jern vägsaktiebolag i sin skrifvelse
af den 13 mars 1897 uppstälde fordran på en köpeskilling af 3,500,000
kronor, framhöll bolagsstyrelsen tillika, att bolaget för fullbordandet
af bandelen Arboga—Köping år 1866 erhållit ett statsbidrag af 160,000
riksdaler, hvilket skulle återbetalas, derest bolagets jernväg försåldes, samt
att eftersom, i händelse Örebro—Frövilinien köptes af staten, den icke
kunde öfverlemnas gravationsfri, med mindre den återstående delen
Frövi—Köping såldes till ett nytt bolag, det torde komma att åläggas
Köping—Hultbolaget att återställa det nämnda statsbidraget, i hvilket
fall köpeskillingen för Örebro—Frövilinien komme att minskas med
motsvarande belopp. I sammanhang dermed att Köping—Hultsjernvägen
i dess helhet försålts till Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag
hade sedermera inbetalning till staten af ifrågavarande belopp egt
rum, men fordrade bolaget nu att vid försäljningen af Örebro—Frövilinien
återbekomma detsamma genom köpeskillingens bestämmande till
3,160,000 kronor.
Hvad anginge öfvertagandet för Örebro—Köpingsbolagets del af
kontraktet angående trafikerandet af Örebro—Svartå jernväg, så hade
detta öfvertagande ingått bland köpevilkoren redan vid föregående förhandlingar
i ämnet; och torde bolaget i sjelfva verket icke kunna försälja
bandelen i fråga, om det icke befriades från fullgörandet af sina
förpligtelse!’ på grund af berörda kontrakt. Statsbaneförvaltningen
skulle nu öfvertaga samma kontrakt med vissa modifikationer; och vore
styrelsen öfvertygad att förvaltningen kunde göra detta utan risk för
staten, då Örebro—Svartåbanan torde ega goda förutsättningar att lemna
ett tillfredsställande ekonomiskt resultat och kontraktet icke syntes
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
vara ofördelaktigt för den trafikerande förvaltningen. I detta hänseende
ville styrelsen framhålla att, enligt hvad styrelsen inhemtat, den
SO kilometer långa Örebro—Svartåbanan under år 1898 — det första
hela kalenderår, hvarunder banan trafikerats — lemnat en bruttotrafikinkomst
af 144,690 kronor 76 öre, samt att, medan Örebro—Köpings
jernvägsaktiebolag kontraktsenligt till bestridande af driftkostnaderna
uppburit ett belopp af 70 procent deraf eller i rundt tal 101,000 kronor,
dess verkliga driftkostnader kunnat begränsas inom ett belopp af 95,000
kronor. Svartåbanan hade i öfrigt under år 1898 tillfört Örebro—
Köpingsbanan eu icke obetydlig trafik och trafiken å förstnämnda bana
befunne sig jemväl i stigande.
Det direkta förbindelsespår mellan Frövi—Ludvika och Örebro—
Köpings jernvägar, som bolaget ville hafva till stånd vid Frövi, hade
af jern vägsstyrelsen beräknats komma att med jordlösen samt vexeloch
signalsäkerhetsanordningar kosta 98,200 kronor, hvarvid afsetts,
att spåret skulle framdragas under statsbanelinien från Spånga. Härtill
komme emellertid kostnaden för ökade terrasseringsarbeten m. m.
vid sagda statsbanelinie i och för dess förande öfver förbindelsespåret,
16,800 kronor, hvadan alltså anordningen i dess helhet skulle betinga
en kostnad för staten af 115,000 kronor.
Frövi—Ludvikabanans andel i Frövi station, hvilken andel Örebro
—Köpingsbolaget nu skulle med full eganderätt kostnadsfritt öfverlemna
till staten, besutte ett icke obetydligt värde. Frövi—Ludvikabanan
egde nemligen vid nämnda station dels ett jordområde om tillhopa
42 qvadratref 60 qvadratstänger, hvilket i inköp betingat eu
kostnad af omkring 2,400 kronor, dels 2,320 meter spår med 10 st.
vexlar, korsningar m. m. till värde af omkring 19,400 kronor, dels slutligen
två boställshus, hvilka vore brandförsäkrade för tillhopa 16,000
kronor. Då härtill komme, att åtskilliga bergsprängnings-, grusningsoch
planeringsarbeten utförts för en af bolaget till 45,000 kronor angifven
kostnad, visade det sig att, äfven om jordområdet icke beräknades
till högre värde än det ursprungliga inköpspriset, Frövi—Ludvikabolagets
andel i Frövi station icke kunde uppskattas lägre än till
omkring 82,000 kronor.
Den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst änstälda personalen
egde icke delaktighet i de enskilda jernvägarnes pensionskassa
utan hade bildat en egen kassa, hvartill bolaget lemnade något årligt
bidrag. Från denna kassa, i hvilken jemväl verkstadsarbetare o. d.
vore delegare, kunde emellertid tillfredsställande pensionering icke bestridas,
utan hade praxis varit den att, då en ordinarie tjensteman eller
Bih. till lliksd. Prot. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Raft. 3
18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
betjent funnits till följd af ålder eller sjukdom icke längre kunna på
ett nöjaktigt sätt fullgöra sina åligganden, han af bolaget beviljats
afsked med pension till belopp ungefärligen motsvarande två tredjedelar
af den egentliga lönen. Bolagsstyrelsen hade nu uppstält såsom
ett oeftergifligt vilkor för köpet, att staten skulle ej mindre taga viss
angifven personal till ett antal af 113 i sin tjenst utan äfven i
pensioneringshänseende sörja för den del af samma personal, som i
följd af sin ålder eller andra orsaker ej funnes lämpligen kunna beredas
delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning; och hade
statens mellankomst i detta senare hänseende under för handen varande
förhållanden ansetts bäst kunna ske under den form, att staten åt
denna del af personalen inköpte lifräntor att vid viss ålder utgå under
förutsättning att vederbörande ända till dess blefve i tjensten qvarstående.
Under antagande att enligt regeln alla af ifrågavarande personal,
som icke vore äldre än 40 år, skulle vinna inträde i statens
jernvägstrafiks pensionsinrättning, kunde, enligt hvad styrelsen inhemtat,
kostnaden för inköp af lifräntor till de återstående — tillsammans
några och tjugu personer — beräknas komma att uppgå till omkring
75,000 kronor, dervid premiebeloppet skulle till staten återbetalas för
dem, hvilka före den för enhvar utsatta tiden toge afsked eller blefve
från tjensten entledigad. För den händelse fyra under åren 1858 och
1859 födda personer tillätes inträda i pensionsinrättningen, skulle emellertid
kostnaden nedgå till omkring 58,000 kronor.
Då jernvägsstyrelsen derefter öfvergått till frågan, huruvida det kunde
anses med statens intresse förenligt, att bandelen Örebro—Frövi med hvad
dertill hörde inköptes på de vilkor, som, enligt hvad förslagskontraktet
utvisade, blifvit från bolagsstyrelsens sida uppstälda, och att således
söder om Spånga nybyggnad egde rum endast från Spånga till Frövi,
eller om staten hellre borde fortsätta nybyggnaden från Spånga öfver
Ullersäter till Örebro, har styrelsen till en början funnit en jemförelse
böra göras mellan de kostnader, som i ena eller andra fallet kunde
komma att drabba staten.
Hvad då först anginge kostnaden för det fortsatta banbyggandet
öfver Ullersäter, så hade i det förslag, som legat till grund för Kongl.
Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag angående Krylbo—örebrobanans
byggande, anläggningskostnaden för linien Spånga—Ullersäter
—Örebro beräknats till 1,946,000 kronor, eller efter afdrag af kostnaden
för expropriation af erforderlig mark, hvilken kostnad enligt
Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut skulle bestridas af landsting,
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
kommuner eller enskilda, 1,872,000 kronor. Oafsedt att de sedermera
inträffade ökningarna i arbetslöner och pris på materialier torde
komma att höja denna siffra, hade emellertid, sedan beslutet om Krylbo
—Örebrobanans byggande fattades, en omständighet mellankommit,
som torde böra föranleda till en ökad utgift i fråga om denna banbyggnad.
Då Köping—Hults jernvägsaktiebolag, hvilket bolag vid
kostnadsförslagets uppgörande egde banan mellan Örebro och Köping,
icke varit skyldigt att medgifva anslutning för ny bana, innefattade
den ursprungliga planen för Krylbo—Ullersäter—Örebrolinien en öfvergång
af ifrågavarande bana vid Ullersäter medelst viadukt. Den nuvarande
egaren af Örebro—Köpingsbanan, Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag,
vore deremot enligt Kongl. Maj:ts bestämmelse i nådig
resolution den 23 juli 1897 skyldig medgifva dylik anslutning, och
vid sådant förhållande torde någon tvekan icke kunna råda derom att,
för den händelse staten bygde en banlinie från Spånga öfver Ullersäter
till Örebro, en föreningsstation borde i det allmännas intresse
anordnas vid Ullersäter. Enligt af styrelsen uppgjord beräkning betingade
en dylik anläggning en kostnad för staten af omkring 200,000
kronor, med hvilket belopp alltså kostnaden för Ullersäterlinien skulle
komma att ökas.
Då, såsom styrelsen redan i sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse
den 16 mars 1897 framhållit, genom användande af bibanan till
Skebäck en lämplig förbindelse skulle utan nämnvärd kostnad erhållas
från Örebro station till den tillämnade centralverkstaden på Alnängarna
vid Örebro, samt denna omständighet vore en af de faktorer, som gjorde
Örebro-Frövibandelens förvärfvande önskvärdt, torde vid en jemförelse
mellan de båda nu föreliggande alternativen jemväl böra tagas i betraktande
den kostnad, anläggningen af ett förbindelsespår från statsbanan
till sagda verkstad skulle komma att kräfva, för den händelse
Skebäcksspåret ej skulle af staten förvärfvas. Uti ifrågavarande
hänseende hade styrelsen låtit uppgöra ett förslag, som slutade å ett
belopp af 135,000 kronor, dervid emellertid vore att märka att, då
jordvärdena vid Örebro vore i starkt stigande, beloppet kunde komma
att ökas derigenom, att expropriationskostnaderna blefve större än nu
beräknats.
Sammanstäldes nu anförda siffror, så visade det sig, att Ullersäteralternativet
skulle betinga en beräknad kostnad af (1,872,000 + 200,000
4- 135,000 =) 2,207,000 kronor.
Hvad derefter anginge kostnaden för Frövialternativet, så framginge
af det föregående, att följande belopp i detta hänseende redan
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
vore gifna, nemligen: bandelens inköpspris, 3,160,000 kronor, kostnaden
för förbindelsespåret vid Frövi, 115,000 kronor, samt kostnaden
för beredande af lifräntor åt äldre personal, 7 5,000 kronor eller eventuel
58.000 kronor. Men härtill måste läggas dels kostnaden för banbyggnaden
från Spånga till Frövi, hvilken beräknats komma att uppgå till
308.000 kronor, oafsedt det belopp af 16,800 kronor, som banans ledande
öfver förbindelsespåret vid Frövi skulle betinga och hvithet redan
inberäknats i den nyss angifna kostnaden för detta spår, dels ock kostnaden
för Örebro—Fröviliniens försättande i samma skick, som afsetts
för linien från Spånga öfver Ullersäter till Örebro. I detta senare hänseende
hade de närmare undersökningar, styrelsen nu företagit, gifvit
vid handen, att en utgift af 510,000 kronor vore erforderlig, af hvilket
belopp dock endast 269,000 kronor torde i sammanhang med öfvertagandet
af bandelen behöfva nedläggas å densamma, medan återstoden,
241.000 kronor, torde kunna successivt ingå i kostnaderna för bandelens
underhåll. Af ofvannämnda belopp, 269,000 kronor, representerade
största delen kostnaden för utbyte af äldre och lättare, före år
1883 nedlagda räler mot sådana af 40 kilograms vigt äfvensom ny
öfverbyggnad m. m. å befintliga broar.
Vid beräkning af de utgifter, inköpet komme att medföra, torde
äfven för fullständighetens skull böra tagas hänsyn till den omständigheten,
att staten jemlikt kontraktet skulle komma att under en tid af
8 år binda sig vid en räntefot af 4 procent å ett kapital af 3,000,000
kronor. I betraktande deraf att man under senare tid vid motsvarande
beräkningar utgått från förutsättningen af en räntefot af 3,8 procent,
torde den kostnad, staten i följd af nyssnämnda bestämmelse i kontraktet
komme att få vidkännas, kunna beräknas till omkring 50,000 kronor.
En sammanställning af nu angifna utgiftsbelopp gåfve vid handen,
att bandelens inköp skulle betinga följande kostnader:
inköpspris ....................................................''.................................... kr. 3,160,000
förbindelsespår vid Frövi .......................................................... » 115 000
linien Spånga—Frövi.................................................................... » 308^000
omedelbar kompletteringskostnad ............................................ » 269,000
lifräntor ........................................................................................... » 7ö’oOO
ränteskilnad...................................................................................... » 50,000
Summa kr. 3,977,000
eller, om kostnaden för lifräntornas inköp skulle begränsas till 58,000
kronor, 3,960,000 kronor.
Under det att alternativet Spånga—Ullersäter—Örebro skulle kräfva
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
en utgift af 2,207,000 kronor, skulle alltså alternativet Spånga—Frö vi
—Örebro representera en kostnad af åtminstone 3,960,000 kronor,
hvarvid vore att märka, att kostnaden för anskaffandet af rullande materiel
icke inginge i någotdera beloppet, men att deremot å båda sidor
upptoges en summa af 75,000 kronor — hvad det senare alternativet
anginge, inbegripet i kostnadssumman, 308,000 kronor, för linien
Spånga—Frö vi — för sådana spårutvidgningar vid Örebro station,
hvilka vore erforderliga för mottagandet af den nya trafiken från
Krylbo.
Ehuru alternativet Spånga—Frö vi—Örebro alltså skulle betinga
en betydligt större kostnad, erbjöde det enligt styrelsens förmenande
betydligt större fördelar. Till en början erhölles genom detta någonting
mera än en jernvägslmie från Spånga till Örebro, nemligen
bolagets fasta egendom i Örebro jemte bibanan till Skebäck med
lastplatsen vid Svartån. Vid en af baningeniören Hj. Renborg i november
månad år 1896 på styrelsens uppdrag verkstäld approximativ
värdering uppskattades denna egendom, bestående af 19 tunnland
16 kappland jord inom Örebro stad och Längbro socken, med
spår, vexlar, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader af olika slag,
lokomotivstall, boställshus, vagnbod, vändskifvor, lyftkran och vagnvåg
m. m. till ett värde af 432,000 kronor. Sedan dess hade visserligen
ett mindre jordområde frånsålts, men å andra sidan jordvärdet betydligt
stegrats. Vid sådant förhållande och då bolagsstyrelsen förklarat
sig villig att försälja ifrågavarande egendom särskildt för sig
för ett pris af 450,000 kronor, med vilkor, bland annat, att till bolaget
med eganderätt lemnades lämplig plats i närheten af Örebro norra
station för ett lokomotivstall med dertill hörande verkstad och ditledande
spår, torde samma egendoms värde numera icke kunna beräknas
lägre än till 460,000 kronor. Om från den ofvan angifna kostnadssumman
för Frö vialternativet, 3,960,000 kronor, droges sagda belopp,
460,000 kronor, skulle alltså återstående beloppet, 3,500,000 kronor,
angifva den verkliga kostnaden för detta alternativ i jemförelse med
kostnaden för Ullersäteralternativet, 2,207,000 kronor.
Genom förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi skulle emellertid
— anför jernvägsstyrelsen vidare —- staten kunna redan från början
påräkna en betydande inkomst på jernvägslinien Örebro—Spånga. Afkastningen
af jernvägen mellan Örebro och Köping hade nemligen
— jemväl om inkomsten för malmtransporterna å linien Frövi—Valskog
frånräknades — sedan flera år tillbaka befunnit sig i ständigt och snabbt
stigande. Hvad särskildt anginge linien Örebro—Frövi, så utvisade en
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
af bolagsstyrelsen tillhandahållen detaljerad tabell, (bilagd vid detta
protokoll) att hela trafikbruttoinkomsten på linien Örebro—Frövi utgjort:
för år 1896.................................................................................... kr. 331,529: —
» » 1897 » 346,318: —
» » 1898................................................................................... » 385,084:—;
och hade, enligt hvad jern vägsstyrelsen inhemtat, motsvarande tal varit:
för år 1892.................................................................................. kr. 312,402: —
» » 1893............................................................................... » 316,964: —
» » 1894 ................................................................................. » 317,985: —
» » 1895.................................................................................. » 322,125: —
Då styrelsen sökt uppgöra en beräkning öfver den nettoinkomst,
staten, om den beslöte sig för Frö vialternativet, skulle under den
närmaste tiden kunna påräkna å linien Örebro—Frövi—Spånga, hade
styrelsen, med hänsyn till den alltjemt stegrade trafiken, ansett tillfylles
att till grund för denna beräkning lägga trafikresultaten under
de tre senaste åren. Beräkningen hade utfallit sålunda:
»Bruttoinkomst: | 1896 Kr. | 1897 Kr. | 1898 Kr. | Medeltal Kr. |
Enligt ofvan åberopade tabell, hvilken granskats i den |
|
|
|
|
utsträckning, som med ledning af hos styrelsen be-fintliga samtrafikshandlingar kunnat ske, utgjorde | 331,529 | 346,318 | 385,084 | 354,310 |
Om staten under dessa år varit egare af linien, skulle |
|
|
|
|
densamma emellertid ej inbragt. motsvarande brutto-inkomst. I det enskilda bolagets hand lemnar linien |
|
|
|
|
Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 62.
23
| 1896 | 1897 | 1898 | Medeltal |
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
detta belopp beräknadt till s/''3 af hela inkomsten för I stället för ofvanstående belopp erhållas då såsom | 305,692 | 318,432 | 354,445 | 326,190 |
För den till följd af statens inköp af Örebro—Frövi-linien såsom anknytningsled till statsbanan Spånga | 12,256 | 14,796 | 13,700 | \ 13,584 |
Såsom bruttoinkomst för hela linien Örebro—Spånga | 317,948 | 333,228 | 368,145 |
|
eller i medeltal för åren 1896—1898........................... | — | — | — | 339,774 |
Driftkostnad: Beräknad efter den procent af bruttoinkomsten, som | 179,863 | 176,844 | 210,284 |
|
eller i medeltal för åren 1896—1898........................... | — | — | — | 188,997 |
24
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 62.
K ettobeliållning: | 1896 Kr. | 1897 Kr. | 1898 Kr. | Medeltal Kr. |
Sedan från bruttoinkomsten afdragits driftkostnaden, |
|
|
|
|
återstår såsom nettobehållning ............................. | 138,085 | 156,384 | 157,861 |
|
eller i medeltal för åren 1896—1898......................... |
|
|
| 150,777 |
Kapitaliserad efter en räntefot af 4 % gifver denna |
|
|
| |
nettobehållning ett värde af.................................. | 3,452,125 | 3,909,600 | 3,946,525 |
|
eller i medeltal för åren 1896—1898........................... | — | — | — | 3,769,425» |
Den angifva nettobehållningen borde, anför styrelsen ytterligare,
sammanställas med kostnadssumman för linien Spånga—Frövi—Örebro,
3,500,000 kronor, ökad med värdet af den rullande materiel, som kunde
böra beräknas för samma linie. I detta senare hänseende hade vid
uppgörandet af kostnadsförslagen för Krylbo—Örebrobanan upptagits
ett belopp af 75,000 kronor för hvarje banlängd af 10 kilometer; och
då linien i fråga skulle få en längd af c:a 30 kilometer, skulle alltså
enligt denna beräkningsgrund rullande materiel behöfva anskaffas för
en summa af 225,000 kronor. Med hänsyn till den stora trafik, som
vore att förvänta å linien, torde emellertid ett något högre belopp böra
beräknas; och hade styrelsen, med fästadt afseende jemväl derå att en
icke ringa del af trafiken skulle komma att utgöras af transitotrafik,
ansett en förhöjning med c:a 33 procent vara skälig. Den erforderliga
rullande materielens värde skulle alltså upptagas till 300,000 kronor,
vid hvilket förhållande kostnadssumman för bandelen ökades till 3,800,000
kronor.
Äfven med beräkning af en så betydande kostnad för bandelens
förvärfvande skulle emellertid, enligt hvad den uppgjorda kalkylen utvisade,
staten kunna på bandelen beräkna en afkastning af omkring 4
procent. I sjelfva verket torde emellertid afkastningen blifva vida
större. Ty om också tilläfventyrs den i kalkylen ingående mindre betydande
faktorn bruttoinkomst på linien Frövi—;Spånga upptagits till
väl högt belopp, funnes å andra sidan, då linien Örebro—Frövi i trafiktekniskt
hänseende erbjöde stora fördelar, sannolikhet för, att utgiftsprocenten
för bandelen i fråga komme att icke obetydligt understiga
den nu beräknade utgiftsprocenten; och härtill komme, att med undantag
för linien Frövi—Spånga hänsyn i kalkylen icke tagits till den nya
trafik, som måste uppstå genom Krylbobanans tillkomst.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
25
Styrelsen ansåge sig för den skull fullt berättigad uttala den mening,
att förvärfvandet af bandelen Örebro—Frövi på de i förslagskontraktet
uppstälda vilkor skulle för statsverket vara en förmånlig
affär, oafsedt den fördel, som låge i undvikandet af konkurrens med
Örebro—Köpings jernväg å sträckan mellan Ullersäter och Örebro.
Hvad särskilt anginge den förmån, som skulle beredas statens
jernvägar genom förvärfvandet af bolagets område i Örebro jemte spåret
till Skebäck, så hade redan förut framhållits betydelsen för den
ifrågasatta verkstadsanläggningen på Alnängarna af att, staten erhölle
dispositionsrätt öfver sagda spår. Men besittningen af jordområdet vid
Örebro station vore af ej mindre vigt för statens jernvägar. Det belopp
af 75,000 kronor, som i de olika kostnadsberäkningarna för Krylbo—
Örebrobanan upptagits för utvidgning af Örebro station, afsåge endast
att åstadkomma för den nya trafikens mottagande direkt erforderliga
spårförändringar. Den alltjemt fortgående stegringen i rörelsen vid
Örebro station måste emellertid inom en nära liggande framtid nödvändiggöra
en betydande utvidgning af denna station, och kostnaden härför
skulle kunna i afsevärd mån begränsas, om staten egde bolagets nuvarande
jordområde. Exempelvis skulle, då en förflyttning af det nu
öster om spårsystemet befintliga godsmagasinet under alla förhållanden
måste ingå i planen för en utvidgning af stationen, detta magasin lämpligen
kunna flyttas till bolagets likaledes öster om spårsystemet belägna
område, medan åter, om staten ej egde detta område, plats icke gerna
kunde anskaffas för magasinet öster om spårsystemet, utan man blefve
nödsakad förlägga detta vester derom, hvilket i sin ordning skulle medföra,
att hufvudvägen till godsmagasinet måste anordnas medelst en vägport
under spårsystemet, då korsning i plan icke utan väsentliga olägenheter
och stor fara för trafiksäkerheten skulle kunna ifrågakomma.
Vägporten skulle emellertid på grund af lokala förhållanden icke kunna
anordnas utan en betydlig höjning af bangårdens hela spårsystem och
eljest obehöfliga förflyttningar af husbyggnader.
Vid bedömandet af nu föreliggande fråga torde icke heller böra
lemnas utan afseende, att staten genom försäljning till tomter af en
del af ifrågavarande område skulle kunna återbekomma en icke obetydlig
del af köpeskillingen för detsamma.
På grund af hvad sålunda anförts har jernvägsstyrelsen hemstält,
det Kongl. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag aflåta nådig proposition
om förvärfvande för statens räkning af bandelen Örebro—
Frövi af Örebro—Köpings jernväg mot den köpeskilling och på de vilkor
i öfrigt, som angåfves i det mellan styrelsen och styrelsen för
Bih. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 1 Afd. 46 Haft. 4
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag upprättade förslagskontrakt, äfvensom
om framdragande af den under byggnad varande statsbanan mellan
Krylbo och Örebro i ändrad rigtning från Spånga, nemligen till
Frö vi med nämnda plats såsom slutpunkt.
Rörande kostnaderna för fullbordandet af linien Krylbo—Frö vi, under
förutsättning att bandelen Frö vi — Örebro inköpes för statsverkets
räkning, får jag hänvisa till följande af vederbörande föredragande inom
jernvägsstyrelsen lemnade utredning:
»Den af Kongl. jernvägsstyrelsen år 1896 verkstälda utredningen,
hvilken ligger till grund för 1897 års Riksdags beslut rörande statsbaneanläggningen
Krylbo—Örebro, utvisar, bland annat, att denna statsbana
med sträckning öfver Ullersäter till Örebro skulle draga en kostnad af
sammanlagdt 9,053,823 kronor 75 öre — häruti inberäknadt kostnaden
för anskaffande af rullande materiel men icke expropriationskostnader.
Kostnaden för berörda statsbanas framdragande till Frö vi, i stället
för Örebro, och anslutning till Örebro—Köpings jernväg å förstnämnda
plats erhålles genom fråndragande från förenämnda summa af såväl den,
oafsedt expropriationskostnaden, till 1,871,836 kronor 75 öre beräknade
anläggningskostnaden för sträckan Spånga—Örebro som äfven å samma
sträcka belöpande andel i kostnaden för anskaffande af rullande materiel,
217,500 kronor, samt tillägg af dels den ursprungligen beräknade anläggningskostnaden
för bandelen Spånga—Frövi, 308,000 kronor (innefattande
jemväl expropriationskostnaden, 12,639 kronor 25 öre), dels
ock en summa af 16,800 kronor, afseende uppförande af en sedermera
såsom nödvändig befunnen vägport för Frövi—Ludvika jernvägs framdragande
i förändrad sträckning under statsbanan och deraf föranledda
ökade terasseringskostnader, och uppgår sålunda till ett belopp af
7,289,287 kronor, hvaraf tillsammans 6,800,000 kronor redan blifvit af
Riksdagen beviljade, och erfordras följaktligen ytterligare ett anslagsbelopp
af 489,287 kronor, eller i afrundadt tal 500,000 kronor för ifrågavarande
statsbanas framdragande till Frövi, dock utan att omfatta
bandelens Spånga—Frövi förseende med rullande materiel samt under
förutsättning att de på senare tider väsentligt stegrade arbets- och
materialprisen icke föranleda högre anläggningskostnad för banan i dess
helhet, än hvad ursprungligen dertill beräknats.»
Till närmare utredning angående behofvet af förbättringar å bandelen
Frövi-Örebro bifogas vid detta protokoll en af vederbörande föredragande
inom jernvägsstyrelsen mig meddelad »öfversigt af kostnaderna
för erforderliga kompletteringsarbeten in. m. å bandelen Frövi
-
27
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
Örebro vid statens eventuella öfvertagande af sagda handel», hvilken
utredning, såsom förut nämnts, slutar å ett belopp af 510,000 kronor,
derå emellertid, då i köpet ingår Frö vi—Ludvika jernväg nu tillhöriga
boställshus vid Frövi, bör, enligt hvad jag under hand erfarit från jernvägsstyrelsen,
afdragas den beräknade kostnaden för uppförande af betjeningshus
i Frövi 30,000 kronor jemte motsvarande andel af de till
5 procent å kostnaden beräknade allmänna utgifterna eller 1,500 kronor,
således tillsammans 31,500 kronor.
Då detta belopp ingår uti summan för de arbeten, som borde omedelbart
verkställas, bör alltså afdrag å denna summa, 269,000 kronor,
göras med nyssnämnda belopp, 31,500 kronor, eller till 237,500 kronor,
hvarigenom också den sammanlagda kostnaden för inköpet af bandelen
i fråga minskas med 31,500 kronor.
Mot de af jernvägstyrelsen ingifna båda förslagskontrakten angående
förvärfvande för statens räkuing af bandelen Örebro—Frövi af
Örebro—Köpings^ jernväg och angående öfvertagande af kontraktet om
trafikerande af Örebro—Svartå jernväg har jag icke något att erinra.
Sistnämnda förslagskontrakt innehåller, såsom jern vägsstyrelsen redan
påpekat, uttrycklig bestämmelse derom, att trafikkontraktet upphör att
gälla, om svenska statsverket begagnar sig af den i nådiga koncessionen
för Örebro—Svartå jernväg den 23 november 1894 statsverket förbehållna
rätt att inlösa jernvägen.
Kostnaden för inköpet åt bandelen Örebro—Frövi, i synnerhet då
dertill läggas de ytterligare belopp, hvilkas utbetalande enligt jernvägsstyrelsens
utredning blifver nödvändigt, om inköpet beslutas, skulle
visserligen medföra en betydligt större statsutgift än byggandet af linien
Spånga—Ullersäter—Örebro; men då jern vägsstyrelsen efter en grundlig
utredning kommit till det resultat, att trafikinkomsten å bandelen i fråga
redan från början skall komma att gifva en så stor afkastning, att skälig
ränta beredes å alla nedlagda kostnader, synes mig den med det förra
alternativet förenade större utgiften icke böra blifva för frågans afgörande
bestämmande, helst flera goda skäl tala för inköpet såsom
fördelaktigare för staten än byggandet af den nya linien.
Det är visserligen förenadt med svårighet att tillförlitligen utreda,
huru stor del af den ifrågakommande trafiken skulle, om inköpet ej
sker, komma att belöpa på bandelen Örebro—Frövi och huru mycket
skulle falla på bandelen Ullersäter—Örebro. Men så mycket är i allt
fall tydligt, att det är för staten fördelaktigt att, om möjligt, den
fraktkonkurrens undvikes, som skulle blifva en följd af byggandet af
linien Ullersäter—Örebro.
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
Inköpet af bandelen i fråga skulle ock medföra, att trafiken å Örebro
vigtiga station blefve uteslutande statsbanetrafik, så att skilda trafikintressen
icke vidare der förekomme, i hvilket sammanhang jag jemväl
vill erinra derom, att enligt förslagskontraktet hela Frövi station blir,
i motsats till hvad förut varit ifrågasatt, uteslutande statsegendom.
Jernvägsstyrelsen har redan framhållit fördelen för statsverket af
att komma i besittning af bolagets sällsynt välbelägna fastigheter i
Örebro och af bibanan till Skebäcks hamn, hvilken bana kommer
att utgöra den lämpligaste spårförbindelsen med verkstadsområdet vid
Alnängarne.
Om jag till det anförda lägger, att vid den nu allmänt öfverklagade
svårigheten för jordbruket att anskaffa tillräckligt antal arbetare
en viss lättnad kan vinnas, om på en, om ock ej alltför afsevärd,
sträcka en redan befintlig bana köpes i stället för att ny jernväg bygges, så
anser jag mig hafva tillräckliga skäl att föreslå, att denna fråga förelägges
Riksdagen, och dervid, i nära anslutning till den ställning jag förut i
frågan intagit, tillstyrka, att det föreslagna köpet må komma till stånd.
Såsom en sista invändning deremot skulle kunna räknas, att t. f.
chefen för generalstaben i utlåtande den 5 februari 1897, för hvilket
är närmare redogjordt uti statsrådsprotokollet för den 26 i samma
månad, uttalat sig till förmån för byggandet af linien Spånga—Ullersäter—Örebro
på den grund, att man på detta sätt skulle erhålla två
sjelfständiga transportlinier norr och vester om Mälaren, nemligen Krylbo
—Örebro—Hallsberg och Tillberga—Frövi—Örebro—Svartå. Häremot
vill jag nu endast erinra att, enligt hvad jag inhemtat, bandelen Örebro
—Frövi genom sitt fördelaktiga läge i tekniskt hänseende har en ovanligt
stor trafikförmåga, hvartill kommer att, till följd af bestämmelserna i
1852 års privilegiebref för Köping—Hults jernväg, den till inköp föreslagna
bandelen å hela sträckan redan har mark för dubbelspår samt
alla broars landfästen anordnade för dubbelspår, om ock, till följd af
ökade fordringar på utrymme mellan spåren, dessa landfästen nu äro
något för smala. Det skulle sålunda icke möta synnerligen stora svårigheter
att vid behof utlägga dubbelspår å den 25 kilometer långa sträckan
mellan Frövi och Örebro, då de omförmälda dubbla transportlinierna
skulle vara minst lika fördelaktigt anordnade, som om Ullersäteralternativet
nu valdes.
Om beslut fattas angående inköp af bandelen Örebro —Frövi, skulle
kostnaden för hela jernvägen mellan Krylbo och Örebro komma att
blifva följande, dervid jag i afseende å detaljerna får hänvisa till jernvägsstyrelsens
utredning:
Kong},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
29
Bandelen Krylbo—Frövi:
redan anvisadt........................... kr. 6,800,000: —
ytterligare behöfligt anslag,
hvari ock ingå 75,000 kronor
för spårutvidgningar i Örebro,
............................................ » 500,000: — kr, 7,300,000: —
Bandelen Frövi—Örebro:
köpeskilling (deraf kontant
160,000 kronor) .................. kr.
med afdrag af värdet å verkstadsområdet
och Skebäcksspåret
......................................»
Förlust å ränteskilnad ....................
För förbindelsespåret vid Frövi ..
Komplettering af banan ...............
Lifräntors inköp...............................
Rullande materiel ............................
3,160,000: —
460,000: — » 2,700,000: —
....................... » 50,000: —
...................... » 98,200: —
...................... » 237,500: —
....................... » 75,000: —
........................ )> 300,000: —
tillsammans kr. 10,760,700: —
Beträffande beliofvet af anslag för köpeskillingens liqviderande och
öfriga erforderliga utgifter är först att märka, att den för fullständighetens
skull upptagna posten för ränteskilnad 50,000 kronor icke är
någon utgift, som kräfver anslag, äfvensom att, då enligt förslagskontraktet
frågan derom, för hvilka med banan öfvertagna tjensteman
och betjente lifräntor skola anskaffas, icke behöfver komma till slutligt
afgörande förrän under år 1901, något anslag för detta ändamål icke
bör äskas af den nu församlade Riksdagen.
Köpeskillingens hufvuddel, 3,000,000 kronor, skall enligt kontraktet
innestå till slutet af år 1907. Vid sådant förhållande synes något anslag
för fullgörande af denna liqvid icke för närvarande vara erforderligt,
utan torde det lämpligaste vara att riksgäldskontoret erhåller
bemyndigande att i sinom tid fullgöra denna liqvid äfvensom att fullgöra
den räntebetalning intill viss förfallodag, som är i kontraktet föreskrifven.
På det att hela köpeskillingen må blifva liqviderad i en och samma
ordning, torde ock vara lämpligast att riksgäldskontoret bemyndigas
att utbetala till bolaget dels den kontanta liqviden af 160,000 kronor,
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
efter ifrågakommande behöriga afdrag, och dels godtgörelsen för spåranläggningen
vid Frövi med 98,200 kronor.
Hvad derefter beträffar utgifterna
för komplettering af bandelen Frövi—Örebro............ kr. 237,500: —
för rullande materiel till linien Spånga—Frövi—Örebro » 300,000: —
och till färdigbyggande af jernvägen Krylbo—Frövi
jemte spårutvidgningar i Örebro............................ » 500,000: —
eller tillsammans kr. 1,037,500: —
torde anslag för dessa ändamål böra i vanlig ordning äskas, dervid jag,
efter samråd med chefen för finansdepartementet, anser mig höra föreslå,
att beloppet begäres att utgå från riksgäldskontoret.
På grund af hvad jag rörande nu ifrågavarande jernvägar anfört,
får jag alltså hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
dels att till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee för
år 1900 anvisa 4,000,000 kronor att utgå af riksgäldskontoret,
dels ock att, med godkännande till hufvudsakliga delar af de vid
detta statsrådsprotokoll fogade förslagskontrakt angående förvärfvande
för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—
Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande
af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af
köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse
för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi än äfven för år 1900
anvisa
till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kr. 237,500: —
till inköp af rullande materiel för linien Spånga—
Frövi—Örebro.................................................................. » 300,000: —
till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi
jemte spårutvidgningar i Örebro.............................. j> 500,000: —
eller tillsammans kr. 1,037,500: —
att utgå af riksgäldskontoret.
31
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 62.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnade, att i enlighet dermed proposition
till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande som
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
E. K. Almqvist.
BILAGOR.
Bilaga 1.
(Köpekontrakt.)
Under förutsättning, för Kongl. jernvägsstyrelsens del, af Kongl.
Maj:ts nådiga stadfästelse och, för styrelsens för Örebro-Köpings jernvägsaktiebolag
del, af bolagsstämmans godkännande, hafva sagda styrelser
träffat nedannämnda aftal och derom upprättat följande
Kontrakt
angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—
Frövi af Örebro—Köpings jernväg.
§ !•
Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag försäljer till svenska staten
bandelen Örebro—Frövi af den bolaget tillhöriga Örebro—Köpings jernväg
med allt hvad till nämnda handel hörer utom den i 2 § här nedan
omförmälda egendom.
I den försålda bandelen inbegripas ej allenast bansträckan från och
med Örebro till och med vägöfvergången öster om Frövi jernvägsstations
östra ingångsvexel utan äfven bolagefs fastigheter i Örebro och
bibana till Skebäck med dithörande lastplats vid Svartån.
Köpet omfattar således:
l:o) hela det jordområde å denna handel, som tillhör jernvägsbolaget
enligt kartor och beskrifningar;
2:o) sjelfva jernvägen å denna handel till öfver- och underbyggnad,
bro- och trumbyggnader, utlagda syllar, skenor, spårvexlar samt
vändskifvor och vagnvågar jemte stängsel;
3:o) alla jernvägsbolaget tillhöriga, å denna handel befintliga hus,
byggnader, signalerings- och andra inrättningar äfvensom alla inventarier
af den beskaffenhet, att de enligt lagen den 24 maj 1895 äro
att till fast egendom hänföra; samt
4:o) alla jernvägsbolaget tillhöriga, å bandelen befintliga telegrafoch
telefonapparater med dertill hörande ledningar äfvensom sådana
lösa inventarier, som äro å de till bandelen hörande stationer och banlinier
utlemnade.
4
§ 2.
I köpet ingå icke utan förblifva alltså i säljarens ego all rullande
materiel med dertill hörande reservdelar, alla ofvan ej nämnda lösa inventarier
och alla i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar.
§ 3''
Bolaget förbinder sig att samtidigt med att bandelen Örebro—Frövi
öfverlåtes utan särskild köpeskilling till svenska staten med full eganderätt
öfverlemna Frövi—Ludvika jernvägsaktiebolags nu egande andel i
Frövi station, räknad från och med vägöfvergången öster om stationens
östra ingångsvexel, med hvad dertill hörer och således hela det
vester om denna linie belägna, Frövi-Ludvika jernvägsaktiebolag tillhöriga
jordområdet med derå nedlagda spår samt uppförda byggnader.
Uti den genom detta kontrakt försålda egendom inbegripes alltså äfven
det i denna § omförmälda jordområde med spår och byggnader.
§ 4-
Förteckning öfver den i § 1 mom. 4:o) upptagna egendom skall
under december månad 1899 af Kongl. jernvägsstyrelsens och bolagets
ombud upprättas och till Kongl. jernvägsstyrelsen öfverlemnas. I händelse
något af hvad i förteckningen upptagits icke kan vid tillträdestiden
af bolaget tillrätta skaffas eller någon del deraf aflemnas i sämre
skick än det, hvari egendomen med skäligt afseende å den nötning
och inventarieförbrukning, egendomen efter förtecknandet måste hafva
undergått, bör befinnas, skall köparen derför njuta ersättning medelst
afqvittning å köpeskillingen.
Vid skiljaktiga meningar mellan ofvannämnda ombud, angående
hvilka föremål skola i förteckningen upptagas, likasom mellan de i § 5
omförmälda ombud angående sådan ersättning, hvarom nyss nämnts,
tillkallas en af Kongl. jernvägsstyrelsen och bolaget eller, i brist af
öfverenskommelse dem emellan, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Örebro län för sådant ändamål utsedd besigtningsman, som eger i
omtvistade punkter skilja mellan ombuden.
§ 5-
Tillträdet sker den 1 januari 1900, då all den enligt §§ 1 och 3
försålda egendomen af bolagets ombud öfverlemnas till det ombud,
som af Kongl. jernvägsstyrelsen förordnas att emottaga densamma.
Dervid aflemnas tillika af bolagets ombud slutlig öfverlåtelsehandling,
5
Kongl. Maj:ts tillstånd till delning af Örebro—Köpings jernväg och
afsöndring från Frö vi—Ludvika jernväg och de åtkomsthandlingar till
den försålda egendomen, som af bolaget innehafvas, hvarigenom bolaget
dock icke tillförsäkrar statsverket annan eller bättre rätt än den
bolaget sjelft eger.
Den försålda egendomen öfverlemnas fri från annan gravation än
den inteckning, som faststälts till säkerhet för det af Örebro—Köpings
jernvägsaktiebolag genom kontrakt med skandinaviska kreditaktiebolaget
af den 19 november 1897 upptagna obligationslån å sex millioner
kronor; och förpligta!'' sig bolaget att icke härefter söka någon inteckning
i jemvägen, förrän delningen af jernvägen blifvit i behörig ordning
till fullo genomförd.
§ 6.
Köpeskillingen utgör tre millioner ett hundra sextiotusen kronor
och liqvideras på följande sätt:
Ett hundra sextiotusen kronor — med eventuel afqvittning derå
enligt § 4 — utbetalas kontant till bolaget i riksgäldskontorets kassa
den 2 januari år 1900, med vilkor att bolaget dervid medelst behöriga
bevis styrker, att i den försålda egendomen icke finnes inteckning för
annan gäld än ofvannämnda obligationslån.
Återstående delen af köpeskillingen, eller tre millioner kronor,
skall mot fyra procent årlig ränta, som gäldas den 20 december hvarje
år, innestå hos svenska staten till och med den 20 december 1907
(nittonhundrasju), hvarefter sagda belopp, å hvilket svenska staten
under inga förhållanden bär skyldighet att gälda ränta för längre tid
än till utgången af år 1907, i riksgäldskontorets kassa utbetalas till
bolaget, mot det att bolaget med behörigt bevis styrker, att den till
säkerhet för omförmälda obligationslån meddelade inteckning blifvit
dödad, i hvad den inköpta bandelen angår.
§ 7.
För anläggning genom bolagets försorg af en spårförbindelse från
lämplig punkt å Frö vi—Ludvika jernväg till lämplig punkt å Örebro—
Köpings jernväg mellan Frö vi och Ullersäter, så att tåg kunna från
förstnämnda jernväg direkt ingå på den senare utan att beröra Frövi
station, utbetalar svenska staten den 2 januari 1900 i riksgäldskontorets
kassa till bolaget kontant ett belopp af 98,200 kronor; skolande
emellertid planen för denna spårförbindelse, i hvad densamma rör statsbanan,
godkännas af Kongl. jern vägsstyr elsen.
6
§ 8.
I enlighet med ett emellan Kongl. jernvägsstyrelsen å ena, samt
styrelsen för Örebro—Svärta jernvägsaktiebolag, å andra sidan, den 20
februari 1899 upprättadt, härvid såsom bil. A. fogadt kontrakt öfvertager
Kongl. jernvägsstyrelsen den Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag
åliggande skyldighet att för en tid af femtio år, räknade från början
af år 1897, ombesörja trafiken å jernvägen emellan Örebro och Svartå.
§ 9.
Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag förbinder sig att, till dess den
försålda egendomen till staten afträdes, behörigen underhålla samma
egendom.
# § 10.
De rättigheter och skyldigheter, som åligga bolaget på grund af
aftal angående gemensamt begagnande af stationer och spår och angående
spåranslutningar äfvensom på grund af öfriga af bolaget för
jernvägsdriften ingångna öfverenskommelser öfvergå, i hvad på bolaget
ankommer, på svenska staten.
Beträffande Frö vi—Ludvika jernvägs begagnande af Frövi station
skall dock ny öfverenskommelse ingås, att gälla från och med 1900
års början samt affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med grunderna
i nådiga brefvet till jernvägsstyrelsen den 31 oktober 1896.
§ 11-
De i bolagets tjenst vid Örebro—Köping eller Örebro—Svärta
jernväg anstälda 113 tjenstemän och betjente, hvilka finnas upptagna
å en härvid såsom bil. B. fogad förteckning, skola ega rätt att öfvergå
i statens jernvägars tjenst utan minskning i de enhvar enligt samma
förteckning tillkommande atlöningsförmåner, dock med förbehåll:
l:o) att de åtnöja sig med de befattningar, som statsbaneförvaltningen
åt dem anförtror;
2:o) att de varda skyldige underkasta sig alla för statens jernvägspersonal
nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt
vilkor för antagande, bibehållande af anställning, befordran och entledigande,
i den män samma reglementen, instruktioner och vilkor förklaras
vara med afseende å dem tillämpliga;
3:o) att i händelse någons enligt åberopade förteckning utgående
atlöningsförmåner öfverstiga hvad honom enligt aflöningsreglementet
7
vid statens jernvägar skulle för år räknadt tillkomma, skilnaden för
honom kommer att utgå såsom fyllnadsarfvode;
4:o) att i händelse någons enligt åberopade förteckning utgående
aflöningsförmåner understiga hvad honom enligt nyssnämnda aflöningsreglemente
skulle för år räknadt tillkomma, han må vid de i förteckningen
upptagna eller mot dem svarande aflöningsförmåner bibehållas,
till dess statsbaneförvaltningen kan finna lämpligt höja aflöningen till
hvad sagda reglemente föreskrifver;
5:o) att vederbörande icke må vara berättigade att erhålla konstitutorial
å ordinarie beställning vid statens jernvägar med ty åtföljande
delaktighet i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning samt dess enkeoch
pupillkassa, utan att de tillsvidare skola anställas på tre månaders
ömsesidig uppsägning och att det således blifver beroende på statsbaneförvaltningens
pröfning i hvarje särskilt, fall, huruvida de må till ordinarie
befattningar konstitueras; skolande emellertid för dem af ifrågavarande
personal, som före den 1 februari 1901 icke blifvit till ordinarie befattningar
konstituerade, af statsmedel beredas lifräntor, att utgå vid
fylda 65 år eller, hvad tågpersonalen beträffar, 60 år med belopp,
motsvarande omkring % af en hvars ordinarie aflöning enligt förteckningen
(inqvartering, beklädnad o. d. ej inräknad), allt under förutsättning
att vederbörande vid uppnåendet af sagda ålder af 65 resp. 60
år ännu qvarstår i tjenst.
Stockholm den 28 februari 1899.
För Kongl. jernvägsstyrelsen:
TH. NORDSTRÖM.
SVEN GYLLENSVÅRD.
För styrelsen för Örebro—
Köpings jern vägsaktiebolag:
AX. G. SVEDELIUS.
MARCUS AGRELIUS.
Per Kjellin.
8
Bil. A.
(till köpekontraktet).
Under förutsättning att svenska staten förvärfvar bandelen Örebro
—Frövi af Örebro—Köpings jernväg att tillträdas den 1 januari 1900,
förbinder sig Kongl. jern vägsstyrelsen att från samma tid mot åtnjutande
af deremot svarande rättigheter öfvertaga de förpligtelser, Köping
—Hults jernvägsaktiebolag iklädt sig enligt bifogade, med Örebro—
Svartå jernvägsaktiebolag den 27 oktober 1895 ingångna kontrakt rörande
ombesörjandet af trafiken å Örebro—Svartå jernväg under en tid
af femtio år, räknadt från början af det kalenderår, då sistnämnda
jernväg öppnades för fullständig trafik, m. m., hvilket kontrakt sedermera,
i hvad på Köping—Hults aktiebolag ankommer, öfvertagits af
Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag; skolande dock efter Kongl. jernvägsstyrelsens
öfvertagande af kontraktet — förutom det att §§ 1, 3,
9 andra stycket och 14 icke längre äro tillämpliga — följande ändrade
bestämmelser gälla, nemligen:
beträffande § ihatt
denna § icke, hvad angår Kongl. jernvägsstyrelsen, skall vara
i annat hänseende tillämplig, än att den rullande materiel, hvilken
jemlikt denna § af Örebro—Svartå jernväg förvärfvats, och som, enligt
ett af V. Klemming, F. Bseckström och E. Andersson den 26 november
1898 undertecknadt värderingsinstrument, representerar ett värde af
290,400 kronor, från den 1 januari 1900 af Kongl. jernvägsstyrelsen
öfvertages till begagnande utan afgift under kontraktets återstående
giltighetstid och för sådant ändamål skall i stället för med Örebro —
Köpings jern vägs märke förses med statens jern vägars märke;
beträffande § 5;
att den i denna § föreskrift^ årliga besigtning icke skall eg a rum,
för så vidt icke Örebro—Svartå jernvägsaktiebolags styrelse sådant
påkallar, och att, derest enighet icke uppnås i valet af tredje besigt
-
9
ningsman, detta val skall öfverlemnas till Kongl. Mapts befallningshafvande
i Örebro län;
beträffande § 11:
att inkomsten å Örebro—Svartå jernväg för gräsgrödor, annonsering,
telefonering, gångbiljetter, tillvaratagna effekter och outlöst gods
skall tillgodoföras statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa.
beträffande § 12:
att uppgift å tillfälliga taxeförändringar endast på särskild framställning
skall lemnas styrelsen för Örebro—Svartå jernväg; samt
beträffande § 15:
att bestämmelsen i denna § om kontraktets intecknande skall anses
förfallen.
För den händelse svenska statsverket begagnar sig af den i nådig
koncession å jern vägsanläggning från Örebro till Svartå den 23 november
1894 statsverket förbehållna rätt att inlösa jernvägen, upphör
detta kontrakts giltighet.
För Kongl. jernvägsstyrelsen:
För Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag: -
TH. NORDSTRÖM. AX. G. SVEDEL1US.
SVEN GYLLENSVÅRD.
Per Kjellin.
Afskrift.
Kontrakt
mellan Köping—Hult jern vägsaktiebolag (här nedan betecknadt med
K. H.) och Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag (här nedan
betecknadt med ö. S.)
§ I
K.
H. skall teckna B-aktier i Ö. S. till antal af 3,500 eller för
350,000 kronor.
2
10
§ 2.
Af det sålunda tecknade aktiebeloppet, 350,000 kronor, skall, för
2,731 aktier, kronor 273,100 inbetalas på det sätt, att Ö. S. köper
af K. H. 3 lokomtiv, 9 personvagnar, af hvilka bogievagn skall räknas
såsom 2 vagnar, och 59 godsvagnar, hvaraf 8 med bromsinrättning,
hvilken materiel skall motsvara i värde så nära som möjligt det belopp,
kronor 273,100, som i det för Ö. S. jernväg upprättade kostnadsförslag
beräknats utgöra kostnad för rullande materiel till ofvan angifna
antal.
Värdet af den sålunda till Ö. S. af K. H. sålda rullande materiel
skall omedelbart efter det köpesumman, i den ordning nedan sägs, blifvit
erlagd bestämmas af tre värderingsmän, af hvilka K. H. och Ö. S.
utsett en hvar och dessa båda gemensamt valt den tredje. Enas de
icke i detta val, skall öfverlemnas åt Kongl. jernvägsstyrelsen att välja
den tredje värderingsmannen. Materielen skall, då denna värdering
företages, hafva varit godkänd af maskininspektören vid statens jernvägar.
Befinnes det på detta sätt uppskattade värdet öfverstiga kronor
273,100, skola B-aktier i 0. S. lemnas K. H. till det belopp, som motsvarar
skilnaden mellan denna summa och värderingssumman. Uppskattas
deremot värdet lägre än till 273,100 kronor, skall det åligga
K. H. att snarast möjligt lemna så många flera godsvagnar, att denna
summa fylles.
I förskott på köpesumma^, kronor 273,100, äfvensom vid slutbetalning
af densamma, skall Ö. S. lemna till K. H. qvitto å af K. H.
i Ö. S. inbetalda aktier med det belopp och å den tid för hvar gång,
som för 2,731 aktier i ö. S. motsvarar hvad som varder bestämdt
för inbetalning af öfriga B-aktier i Ö. S.
I den mån den rullande materielen sålunda betalas, varder den
Ö. S. egendom och skall förses med ö. S. märke, bokstäfverna Ö. och
S., målade på underredenas inre sida men förblifva i K. H. vård.
Från och med den dag, då Ö. S. öppnats för trafik, skall Ö. S.
rullande materiel vara märkt i likhet med K. H. egen materiel och
upplåtas till K. H. med rätt för K. H. att densamma utan afgift använda
för sin trafik.
§ 3.
Under byggnadstiden skall K. H. hålla Ö. S. tillhanda den för
jernvägsarbetet behöfliga rullande materiel, dock ej mer än 2 lokomotiv
bbh 40 godsvagnar, mot afgift för lokomotiv af 20 kronor för hvar
dag lokomotivet användes och af 100 kronor per år för vagn.
11
§ 4.
K. H. förbinder sig att från och med den dag, då Ö. S. jernväg
öppnas för trafik, ombesörja jernvägens trafikerande, underhåll i fullgod!
skick och förvaltning; och skall K. H. ställa sig till efterrättelse
de förpligtelser i afseende på jernvägens trafikerande och underhåll,
som i koncessionen för Ö. S. jernväg äro bestämda eller till hvilka
denna koncession kan föranleda.
Från och med den ofvan i denna § sagda dag skola K. H. och
Ö. S. jernvägar med hänsyn till trafiktaxa och trafikförvaltning anses
såsom en jernväg.
§ 5.
Till kontroll deröfver, att ö. S. jernväg varder i fullgodt skick
underhållen, skall densamma årligen i augusti månad besigtigas af
tre sakkunnige män, af hvilka hvardera bolaget utsett en och de sålunda
utsedda valt den tredje. Hafva de icke enats i valet af den
tredje besigtningsmannen, skall valet öfverlemnas till Kongl. jernvägsstyrelsen.
Anmärkta bristfälligheter skola under återstoden af året afhjelpas.
§ 6.
Ny anläggning eller stationsutvidgning, som K. H. finner vara för
trafiken å Ö. S. jernväg nödvändig, och om hvars behöflighet öfverenskommits
med Ö. S. genom aftal eller hvarom kompromiss, vald
enligt nedanstående § 17, fattat beslut, skall utföras af K. H.
Betalning för sådan anläggning eller stationsutvidgning skall af Ö. S.
gifvas till K. H. enligt af K. H. lemnad verificerad räkning antingen
kontant eller medelst B-aktier efter ö. S. val; dock att ränta å räkningens
belopp ej får beräknas eller kostnaden öfverstiga det förslag,
som, innan arbetet företages, skall vara af Ö. S. granskadt och godkändt.
§ 7.
K. H. eger att bestämma om trafiktaxan och tågordningen å ö. S.
jernväg, dock efter det ö. S. styrelse deröfver blifvit hörd.
§ 8.
K. H. ansvarar för och fullgör betalning af annuiteterna å ö. S.
obligationslån, kronor 825,000, enligt den detta kontrakt bilagda ränteoch
amorteringsplan Litt. A, intill dess lånet blifvit i sin helhet betaldt.
12
§ 9.
K. H. tillerkännes såsom räntefri fordran hos ö. S. kapitalafbetalningarne
å den ö. S. obligation sskuld, som förräntas och amorteras
enligt näst förestående §; och skall, i den mån K. H. sålunda blir
fordringsegare, denna fordran betalas af Ö. S. medelst till fullo inbetalda
C-aktier i Ö. S.
Räntan efter 4 procent per år å sagda obligation sskuld, 825,000
kronor, skall, till dess Ö. S. jernväg varder öppnad för fullständig
trafik, betalas och gäldas af ö. S.
§ io.
K. H. eger uppbära alla de från Ö. S. jernväg inflytande trafikinkomster,
magasins- och platshyror, arrendeafgifter, afgifter för annonsering,
gångbiljetter, post- och telegrambefordring, telefoneringsafgifter
m. m., allt så bokfördt, att det kan visas, huru mycket
deraf sig belöper särskildt på Ö. S. enligt bestämmelserna i nedanstående
§11.
Af bruttoinkomsten å Ö. S., räknad för hvarje kalenderår eller del
deraf, som infaller näst efter det O. S. öppnats för fullständig trafik,
har K. H. att tillgodoföra sig driftkostnaden å O. S. i enlighet med
den detta kontrakt bilagda tabell Litt. B, och derutöfver det belopp,
som för motsvarande tid utgör annuiteten å Ö. S. obligationsskuld
enligt den bilagda tabellen Litt. A.
Finnes utöfver dessa båda belopp och sedan obligationsskulden
blifvit betald, utöfver det förstnämnda beloppet, öfverskott, skall detta
öfverlemnas till ö. S., dock ej mer än som motsvarar 6 procent å alla
utelöpande A- och B-aktier i ö. S.
öfverstiger den ifrågavarande bruttoinkomsten alla dessa här ofvan
angifna belopp, tillfaller detta öfverskott K. H. ensamt; hvilket bolag
till följd häraf ansvarar för den utdelning å C-aktierna, som möjligen
kan dem tillkomma, dock ej öfverstigande sex procent.
Redovisning för ofvan sagda inkomster, lemnas af K. H. för hvarje
kalenderår senast den 15 derpå följande mars; och skola till utdelningåt
aktieegarne tillgängliga medel öfverlemnas till Ö. S. före utgången
af näst derpå följande maj månad.
§ n.
Inkomsten af Ö. S. lokala trafik och telegramporton äfvensom upplags-
och magasinshyror föras 0. S. jernväg ensam tillgodo.
13
Inkomsten för å K. H. och Ö. S. banorna gemensamt befordradt
paket eller telegram delas lika banorna emellan.
Inkomsten för all annan å båda banorna gemensam trafik fördelas
dem emellan enligt de för den allmänna samtrafiken gällande regler.
Inkomsten å Ö. S. jernväg för gräsgrödor, annonsering, telefonering,
gångbiljetter, tillvaratagna effekter pcb outlöst gods föres
Ö. S. tillgodo för att dermed bilda fond till 0. S. jernvägsfolks pensionering.
§ 12.
Uppgift på trafikinkomsten å ö. S. jernväg äfvensom på tillfälliga
taxeförändringar skall af K. H. för hvar kalendermånad lemnas
styrelsen för Ö. S. under loppet af den andra näst derefter följande
månad.
Nämnda styrelse likasom äfven ö. S. revisorer skola efter tillsägelse
hos K. H. styrelse ega att taga kännedom af de hos K. H.
förda räkenskaper öfver ö. S. trafikinkomst och andra i detta kontrakt
omförmälda inkomster.
§ 13-
Kartor, planer och ritningar för Ö. S. jernväg jemte densamma
rörande expropriations- och öfriga handlingar skola i original eller afskrift
lemnas K. H. i förvar, hvad färdigt och afslutadt är, den dag,
då Ö. S. öppnas för trafik och det, som återstår, sedermera i mån af
dess afslutning. Alla dessa handlingar skola hållas tillgängliga för
O. S. styrelse.
§ 14-
K. H. skall under den tid Ö. S. jernväg är under anläggning ega
att utan kostnad för Ö. S. låta sin ingeniör taga kännedom om byggnadsarbetets
gång och beskaffenhet.
§ 15-
Detta kontrakt skall gälla från den dag, det undertecknats, och
under en tid af femtio år, räknad från början af det kalenderår, då
0. S. öppnats för fullständig trafik, och må af hvartdera bolaget intecknas
i det andra bolagets jernväg.
Ej uppsagdt ett år före utgången af nämnda tid skall det gälla
ytterligare tio år.
14
§ 16-
Närhelst detta kontrakt upphör att vara gällande, skall Ö. 8. jernväg
med allt hvad dertill hörer, fast som löst, af K. H. öfverlemnas
till Ö. S. i fullgodt skick enligt bedömande af synemän, valda på sätt
är bestämdt i ofvanstående § 5, samt med skyldighet för K. H. att
gälda det belopp, hvartill af hjelpande! af de vid afträdande! befintliga
brister af synemännen uppskattats.
§ 17-
Tvist angående tydningen eller tillämpningen af detta kontrakt får
ej dragas inför domstol utan afgöres genom kompromiss enligt lagen
om skiljemän af den 28 oktober 1887.
§ 18.
Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade, hvaraf
ett för hvardera parten.
Örebro den 27 oktober 1895.
För Köping—Hults jern vägsaktiebolag
:
C. FR. WiERN.
E. von KRUSENSTJERNA.
MARCUS AGRELIUS.
För Örebro—Svartå jernvägsaktiebolag:
AX.
G. SVEDELIUS.
H. B. HEGARDT.
JOHN LILLIEHÖÖK.
CARL VOGEL. TH. DIEDEN.
ER. BACKSTRÖM.
De Köping—Hult jern vägsaktiebolag enligt förestående kontrakt
åliggande förpligtelser öfvertagas af Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag.
Stockholm den 1 juni 1898.
För Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag:
AX. G. SVEDELIUS. K. LANGENSKIÖLD. MARCUS AGRELIUS.
Herrar A. G. Svedelius, friherre K. Langenskiölds och M. Agrelius’
namnteckningar bevittnas af:
C. J. W. Köhler. Emil Kinander.
Att afskriften är lika lydande med originalet intygas:
Oscar Nettelbladt.
A. Lindblom.
15
Afskrift. Tabell Litt. A.
(till trafikkontraktet.)
Örebro—Svartå jernvägs obligationslån.
Utlottnings-Tabell.
År. | Antal | obligationer | Summa | År | Antal obligationer | Summa | |||||||
å kr. | å kr. | ä kr. | å kr. | ||||||||||
kr. | kr. | kr. | kr. | ||||||||||
18% | Ingen | utlotta | ing. |
|
| Transport | _ | 27 |
| 125 |
| 260,000 | |
97 | clio |
| d:o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
98 | lj |
| 4 |
| 9,000 |
| 1918 | 2 |
| 9 |
| 19,000 |
|
99 | 1 |
| 4 |
| 9,000 |
| 19 | 2 |
| 10 |
| 20,000 |
|
1900 | 1 |
| 4 |
| 9,000 |
| 20 | 2 |
| 11 |
| 21,000 |
|
1 | li |
| 5 |
| 10,000 |
| 21 | 3 |
| 7 |
| 22,000 |
|
2 | lj | 5 | 5 | 22 | 10,000 | 47,000 | 22 | 3 | 12 | 7 | 44 | 22,000 | 104,000; |
1903 | lj |
| 6 |
| 11,000 | 1923 | 3 |
| 8 |
| 23,000 | ||
4 | 1 |
| 6 |
| 11,000 |
| 24 | 3 |
| 9 |
| 24,000 |
|
5 | lj |
| 7 |
| 12.000 |
| 25 | 3 |
| 10 |
| 25,000 |
|
6 | 1 |
| 7 |
| 12,000 |
| 26 | 3 |
| 11 |
| 26,000 |
|
7 | lj | 5 | 7 | 33 | 12.000 | 58,000 | 27 | 4 | 16 | 7 | 45 | 27,000 | 125 000 |
1908 | lj |
| 8 |
| 13,000 | 1928 | 4 |
| 8 |
| 28,000 |
| |
9 | 1 |
| 8 |
| 13,000 |
| 29 | 4 |
| 9 |
| 29,000 |
|
10 | lj |
| 9 |
| 14,000 |
| 30 | 4 |
| 10 |
| 30,000 |
|
11 | 2 |
| 5 |
| 15,000 |
| 31 | 4 |
| 11 |
| 31,000 |
|
12 | 2j | 7 | 5 | 35 | 15,000 | 70,000 | 32 | 4 | 20 | 13 | 51 | 33,000 | 151,000 |
1913 | 2i |
| 6 |
| 16,000 | 1933 | 5 |
| 9 |
| 34,000 | ||
14 | 2 |
| 6 |
| 16,000 |
| 34 | 5 |
| 10 |
| 35,000 |
|
15 | 2 |
| 7 |
| 17,000 |
| 35 | 5 |
| 12 |
| 37,000 |
|
16 | 2 |
| 8 |
| 18,000 |
| 36 | 5 |
| 14 |
| 39,000 |
|
IT | 2j | 10 | 8 | 35 | 18,000 | 85,000 | 37 | 5 | 25 | 15 | 60 | 40,000 | 185,000 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Transport | — j | 27 | — | 125 | — | 260,000 | Summa | — | 100 | — | 325 | _ | 825,000 |
Att afskriften är lika lydande med originalet intygas :
Oscar Nettelbladt.
A. Lindblom.
Afskrift.
Tabell Litt. A 2.
(till trafikkontraktet.)
Örebro—Svartå jernvägs obligationslån.
Rånte- och Amorterings-Tabell.
År | Kap. | Ränta | j Amort. | Återst. | Kr. | År | Kap. | Ränta | | Amort. | Återst. | Kr. |
1896 | 825,000 | 33,000 | \ingen | 825,000 |
| Transp. | _ | _ | — | — | 260,000 |
97 | 825,000 | 33,000 | /amort. | 825,000 |
|
|
|
|
|
|
|
98 | 825,000 | 33,000 | 9,000 | 816,000 |
| 1918 | 565,000 | 22,600 | 19,000 | 546,000 |
|
99 | 816,000 | 32,640 | 9,000 | 807,000 |
| 19 | 546,000 | 21,840 | 20,000 | 526,000 |
|
i 1900 | 807,000 | 32,280 | 9,000 | 798,000 |
| 20 | 526,000 | 21,040 | 21,000 | 505,000 |
|
1 | 798,000 | 31,920 | 10,000 | 788,000 |
| 21 | 505,000 | 20,200 | 22,000 | 483,000 |
|
2 | 788,000 | 31,520 | 10,000 | 778,000 | 47,000 | 22 | 483,000 | 19,320 | 22,000 | 461,000 | 104,000 |
1903 | 778,000 | 31,120 | 11,000 | 767,000 | 1923 | 461,000 | 18,440 | 23,000 | 438,000 |
| |
4 | 767,000 | 30,680 | 11,000 | 756,000 |
| 24 | 438,000 | 17,520 | 24,000 | 414,000 |
|
5 | 756,000 | 30,240 | 12,000 | 744,000 |
| 25 | 414,000 | 16,560 | 25,000 | 389,000 |
|
6 | 744,000 | 29,760 | 12,000 | 732,000 |
| 26 | 389,000 | 15,560 | 26,000 | 363,000 |
|
7 | 732,000 | 29,280 | 12,000 | 720,000 | 58,000 | 27 | 363,000 | 14,520 | 27,000 | 336,000 | 125.000 |
1908 | 720,000 | 28,800 | 13,000 | 707,000 | 1928 | 336,000 | 13,440 | 28,000 | 308,000 |
| |
9 | 707,000 | 28,280 | 13,000 | 694,000 |
| 29 | 308,000 | 12,320 | 29,000 | 279,000 |
|
10 | 694,000 | 27,760 | 14,000 | 680,000 |
| 30 | 279,000 | 11,160 | 30,000 | 249,000 |
|
11 | 680,000 | 27,200 | 15,000 | 665,000 |
| 31 | 249,000 | 9,960 | 31,000 | 218,000 |
|
12 | 665,000 | 26,600 | 15,000 | 650,000 | 70,000 | 32 | 218,000 | 8,720 | 33,000 | 185,000 | 151,000 |
1913 | 650,000 | 26,000 | 16,000 | 634.000 | 1933 | 185,000 | 7,400 | 34,000 | 151,000 |
| |
14 | 634,000 | 25,360 | 16,000 | 618,000 |
| 34 | 151,000 | 6,040 | 35,000 | 116,000 |
|
15 | 618,000 | 24,720 | 17,000 | 601,000 |
| 35 | 116,000 | 4,640 | 37,000 | 79,000 |
|
16 | 601,000 | 24,040 | 18,000 | 583,000 |
| 36 | 79,000 | 3,160 | 39,000 | 40,000 |
|
17 | 583,000 | 23,320 | 18,000 | 565,000 | 85,000 | 37 | 40,000 | 1,600 | 40,000 | — | 185,000 |
Transp. | _ | — | — | — | 260,000 |
|
|
|
|
| 825,000 |
Att afskrift*!! är lika lydande med originalet intygas:
Oscar Nettelbladt.
A. Lindblom,
17
Afskrift.
Tabell Litt. B.
(till trafikkontraktet.)
Af brutto trafikinkomsten på Örebro—Svartå jernväg har KöpingHult
jernvägsaktiebolag att såsom driftkostnad sig tillgodoföra
den procent, som visas af nedanstående tabell.
Bruttoin-komst pr år | Procent |
Kr. | % |
137,500 | 70 |
150,000 | » |
160,000 | T> |
170,000 | 69 |
180,000 | 68 |
190,000 | 67 |
200,000 | 66 |
210,000 | 65 |
220,000 | 64 |
230,000 | 63 |
240,000 | 62 |
250,000 | 61 |
260,000 | 60 |
270,000 | 59 |
280,000 | 58 |
290,000 | 57 |
300,000 | 56 |
310,000 | 55 |
320,000 | 54 |
330,000 | 53 |
340,000 | 52 |
350,000 | 51 |
360,000 | 50 |
Då bruttoinkomsten per ett år uppgår intill.
Att afskriften är lika lydande med originalet intygas:
Oscar Nettelbladt.
\
A. Lindblom.
3
18
Bil. B.
(till köpekontraktet.)
Förteckning
öfver den i Örebro—Köpings jernvägsaktiebolags tjenst nu austälda personal,
som jemlikt § 11 i det den 28 februari 1899 upprättade förslagskontrakt
angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro
—Frövi skall ega rätt att öfvergå i statens jernvägars tjenst.
Traflkafdelningen rid | Fö- delse- år. | Befattning. | A Af- löning | f 1 ö n In- qvarter. | ing per år T, . , Snm- Bekl. ma | Anmärkningar. | |
Kr. | Kr. | Kr. | Kr. | ||||
|
|
|
|
|
| i | |
kontrollkontoret. |
|
|
|
|
|
| i |
G. Steele ..................... | 1862 | trafikchefsassistent |
|
|
|
|
|
|
| ocli kontrollör | 4,320 | — | — | 4,320 |
|
A. G. Nilsson............... | 1868 | bokhållare | 1,200 | — | _ | 1,200 |
|
V. Eriksson.................. | 1878 | » | 1,200 | — | — | 1,200 |
|
G. Sjöberg................... | 1877 | » | 1,200 | — | — | 1.200 |
|
B. Valentin.................. | 1879 | n | 1,200 | — | — | 1,200 |
|
H. Nettelbladt ............. | 1880 | )) | 1,020 | — | — | 1,020 |
|
C. P. Larsson............... | 1862 | vaktmästare och |
|
|
|
|
|
|
| kontorsbiträde | 1,020 | — | — | 1,020 | fri bostad och ved. |
J. L. Staaf .................. | — | telegrafist | 960 | — | — | 960 |
|
Frövi station. |
|
|
|
|
|
|
|
G. Elgstånd.............. | 1855 | stationsinspektor | 2,400 | bostad | _ | 2,400 |
|
G. Hökerberg............... | 1874 | stationsskrifvare | 1,200 | „ | _ | 1,200 |
|
C. W. Wendt............... | 1872 | » | 1,080 | » | — | 1,080 |
|
A. J. Hökerberg........... | 1880 | .. | 780 | » | — | 780 |
|
0. Wallmo .................. | 1877 | telegrafist | 720 | 60 | — | 780 |
|
A. W. Johansson.......... | 1866 | stationskarlsförman | 768 | bostad | 72 | 840 |
|
19
| Fö- delse- år. |
| Aflöning per år |
| |||
| Befattning. | Af- löning. | In- qvarter. | Bekl. | Sum- ma. | Anmärkningar. | |
|
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
G. Andersson............... | 1862 | stationskarl, vexlare | 600 | bostad | 72 | 672 |
|
A. Morsell.................... | 1861 | )) » | 600 | » | 72 | 672 |
|
A. F. Jansson.............. | 1848 | stationskarl | 588 | » | 72 | 660 |
|
C. A. Carlsson.............. | 1846 | » | 570 | 72 | 72 | 714 |
|
G. Thorell.................... | 1844 | » | 570 | bostad | 72 | 642 |
|
C. J. Ramqvist............. | 1872 | )) | 570 | » | 72 | 642 |
|
1 J. E. Lindgren............. | 1871 | » | 540 | 100 | 72 | 712 |
|
i 0. Walstedt................. | 1878 | » | 540 | bostad | 72 | 612 |
|
! C. J. Hagström............. | 1877 | » | 540 | » | 72 | 612 |
|
j A. Larsson ................. | 1877 | » | 540 | .» | 72 | 612 |
|
1 K. Petersson................ | 1878 | )) | 540 | » | 72 | 612 |
|
Ervalla station. |
|
|
|
|
|
|
|
C. E. Larsson .............. | 1849 | stationsinspektor | 2,100 | bostad | —— | 2,100 |
|
j A. E. Brunmark........... | 1873 | stationsskrifvare | 1,200 | » | — | 1,200 |
|
: Fr. Jansson................. | 1880 | » | 780 | » | — | 780 |
|
1 C. Flink...................... | 1853 | stationskarlsförm. | 708 | » | 72 | 780 |
|
1 A. Andersson............... | 1871 | stationskarl, vexlare | 576 | » | 72 | 648 |
|
1 C. J. Hallberg ............. | 1869 | » » | 540 | 60 | 72 | 672 |
|
C. O- Olsson................. | 1847 | stationskarl | 540 | 60 | 72 | 672 |
|
j S. W. Willén............... | 1862 | » | 528 | bostad | 72 | 600 |
|
Hofsta station. |
|
|
|
|
|
|
|
1 C. Åkerström............... Å linien Örebro—Frö vi. | 1859 | stationsmästare | 1,200 | bostad |
| 1,200 | Milpengar pr år |
0. Norman................... | 1868 | konduktör | 600 | 192 | 120 | 912 | kr. 250. |
P. J. Olsson ................ | 1864 | 1) | 600 | 192 | 120 | 912 | » 250. |
A. Korvin.................... | 1871 | » | 600 | 192 | 120 | 912 | » 250. |
0. A. Grass Holmberg.. | 1873 | » | 600 | 192 | 120 | 912 | .. 250. |
Karlslnnds station. |
|
|
|
|
|
|
|
E. G. Eriksson............. | 1864 | stationsmästare | 900 | bostad | — | 900 |
|
Gräfveby station. |
|
|
|
|
|
|
|
G. Erikson .............. ... | 1850 | stationsmästare | 900 | bostad | — | 900 |
|
20
|
|
| Aflöning per år |
| |||
| Fö- delse- år. |
|
|
|
|
|
|
| Befattning. | Af- löning | In- qvarter. | Baki. | Sum- ma | Anmärkningar. | |
|
|
| Kr. | Kr. | Kr. | Kr. |
|
Latorps Bruks station. G. A. Gustafsson ......... | 1850 | s tationsinsp aktor | 1,200 | bostad | _____ | 1,200 |
|
E. Eriksson.................. | 1871 | stationskarl | 540 | » | 72 | 612 |
|
Vintrosa station. |
|
|
|
|
|
|
|
P. J. Lundqvist............ | 1855 | stationsmästare | 900 | bostad | — | 900 |
|
J. L. Skog................... | 1870 | stationskarl | 504 | 60 | 72 | 636 |
|
Hidingebro station. |
|
|
|
|
|
|
|
M. Schultz................... | 1869 | stationsinspektor | 1,200 | bostad | — | 1,200 |
|
| 1870 | stationskarl | 540 |
| 72 | 612 |
|
Fjugesta station. |
|
| |||||
A. Borg....................... | 1860 | stationsinspektor | 1,500 | bostad | — | 1,500 |
|
G. Eklöf...................... | 1871 | stationskarl | 540 | » | 72 | 612 |
|
Gropen station. |
|
|
|
|
|
|
|
C. Heffner.................... | 1867 | stationsmästare | 900 | bostad | — | 900 |
|
Qvisbro station. |
|
|
|
|
|
| 1 |
S. W. Moselius............. | 1861 | stationsinspektor | 1,200 | bostad | — | 1,200 |
|
C. Pägerqvist............... | 1875 | stationskarl | 540 | » | 72 | 612 |
|
Mullhyttemon station. H. Larsson.................. | 1869 | stationsmästare | 900 | bostad |
| 900 |
|
G. H. Nyh................... | 1877 | stationskarl | 504 | 60 | 72 | 636 |
|
Å linien |
|
|
|
|
|
| Milpengar pr år |
0. Ekman.................... | 1861 | konduktör | '') 760 | bostad | 120 | 880 | kr. 240 |
0. Högsten................. | 1870 | » | 600 | » | 120 | 720 | » 240 |
A. Johansson............... | 1869 | » | 600 | 150 | 120 | 870 | » 240 |
A. Roos ...................... | 1872 | » | 480 | 150 | 120 | 750 | » 240 |
l) Häraf kr. 100 för tillsyn öfver Svärta b o ställshus.
21
| Fö- delse- år. | Befattning. | A f 1 ö n i | n g per år | Antal kass. sliprar. | |||
Af- löning | In- qvarter. | Boplats | Sum- ma | |||||
Kr. | Kr. | Kr. | ||||||
Banafdeluingen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
L. J. Johansson............ | 1841 | banmästare | 1,080 | bostad | Ervalla | 1,080 | 100 | sliprar. |
B. J. Petersson........ ... | 1861 | banvakt | 600 | » | Frö vibro | 600 | 50 | » |
C. Andersson *)............. | 1865 | » | 576 | » | Afdala | 576 | 50 | » |
O. Olsson.................... | 1846 | » | 615 | » | Sundtorp | 615 | 50 | » |
A. Olsson.................... | 1863 | » | 660 | » | Er valla | 660 | 50 | » |
P. Olsson..................... | 1848 | )> | 600 | » | Berga | 600 | 50 | » |
C. Carlsson.................. | 1868 | » | 600 | 60 | enskild | 660 | 50 | » |
A. Larsson .................. | 1860 | » | 600 | bostad | Axberg | 600 | 50 | » |
P. G. Lindberg2).......... | 1869 | )) | 588 | » | Hagaby | 588 | 50 | » |
J. Wickman................. | 1838 | n | 696 | » | Hagaby | 696 | 50 | » |
A. Johansson............... | 1867 | » | 660 | »> | Gryt | 660 | 50 | » |
T. G. Landgren............ | 1871 | banmästare | 1,200 | 120 | enskild | 1,320 | 100 | » |
A. K. Lidman.............. | 1866 | banvakt | 642 | bostad | Örebro | 642 | 50 | » |
G. A. Alm................... | 1872 | » | 552 | 60 | enskild | 612 | 50 | » |
P. J. Johansson, förestår |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lindbacka hållplats ... | 1862 | » | 720 | bostad | Lindbacka | 720 | 50 | » |
A. T. Tollin ................ | 1874 | •) | 552 | 60 | enskild | 612 | 50 | » |
J. A. Kindell ............... | 1870 | » | 552 | bostad | Latorp | 552 | 50 | » |
H. Larsson................... | 1871 | » | 552 | 60 | enskild | 612 | 50 | » |
C. A. Cedervall............ | 1863 | » | 642 | bostad | Via | 642 | 50 | » |
G. W. Helting.............. | 1870 | » | 612 | » | Hidinge | 612 | 50 | » |
C. W. Olsson............... | 1871 | » | 552 | » | Berga | 552 | 50 | » |
E. Petersson................ | 1873 | » | 552 | » | Edsborg | 552 | 50 | » |
J. E. Lindberg............. | 1870 | » | 552 | 60 | enskild | 612 | 50 | » |
K. E. Björk................. | 1369 | U | 642 | bostad | Bålsås | 642 | 50 | » |
C. Gustafsson............... | 1870 | ») | 552 | 60 | enskild | 612 | 50 | » |
E. Carlsson.................. | 1871 | » | 582 | bostad | Dormen | 582 | 50 | » |
W. Johansson.............. | 1864 | »» | 642 | » | Hemsjö | 642 | 50 | » |
P. A. Ström................. | 1870 | » | 552 | » | Ängslätt | 552 | 50 | » |
C. G. Vahlin................ | 1868 | » | 552 | » | Svartå | 552 | 50 | » |
r) År berättigad till kr. 600 från och med år 1900.
*) Är berättigad till kr. 600 under år 1900, till kr. 612 under år 1901, derefter till kr. 636.
22
Aflöning per år
| delse- | Befattning. | Af- | Mil- |
| Sum- | Anmärkningar. |
| år. |
| löning | approx | Boplats | ma | |
Mask iiuifdelnin gen. |
|
| Kr. | Kr. |
| Kr. |
|
|
|
|
|
|
|
| |
R. Wallin.................... | 1855 | lokomotivförare | 1,440 | 425 | — | 1,865 |
|
J. Östlund....... .......... | 1851 | .» | 1,440 | 380 | — | 1,820 |
|
J. Smith...................... | 1859 | » | 1,320 | 300 | — | 1,620 | Ö. S. |
W. Tyresson................ | 1857 | n | 1,320 | 425 | — | 1,745 |
|
A. Johnsson ................ | 1851 |
| 1,200 1,080 | 380 360 |
| 1,580 1,440 |
|
J. Tolkstam................. | 1866 | » |
| M (fri bostad i bo- | |||
F. 0. Ljungdahl........... | 1868 | » | 960 | 360 | — | 1,320 | \ lagets hus. |
Hj. Larsson................. | 1869 | lokomotiveldare | 840 | 300 | — | 1,140 |
|
Nils Larsson................ | 1873 | » | 840 | 250 | — | 1,090 |
|
C. Werner.................... | 1872 | » | 780 | 300 | — | 1,080 | » |
E. Olsson................... | 1873 | 1) | 720 | 210 | - . | 930 | n |
C. Blomqvist .............. | 1874 | » | 660 | 260 | — | 920 |
|
C. F. Kömer............... | 1870 | .. | 660 | 250 | _ | 910 |
|
A. Törnqvist................ | 1877 | )) | 660 | 250 | — | 910 | n |
C. Kull........................ | 1870 | lokomotivputsare | 660 | — | — | 660 | » |
I. Wictorin.................. | 1881 | » | 600 | — | _ | 600 |
|
J. A. Nilsson....... | 1881 | » | 600 | — | _ | 600 |
|
Arvid Jonsson.............. | 1882 | » | 600 | — | — | 600 | n d:o d''.o |
P. Andersson.......... | 1863 | kolvakt | 780 |
|
| 780 | |
J. A. Pettersson........... | 1872 | pumpare | 720 | — | _ | 720 | |fri bostad i bo-1 lagets hus; skö- |
C. Bodin............... | 1870 | » | 600 |
|
| 000 | I ter elektriska |
A. Larsson ...... A. Östergren ........... | 1880 1886 | vagnförman | 600 840 | — | — | 600 840 | v belysn. i Frövi. » fri bostad. |
|
|
| |||||
Kontorspersonal. |
|
|
|
|
|
|
|
A. Lindblom............. | 1858 | förrådsförvaltare | 3,440 | — | _ | 3,440 |
|
A. Elgstrand................ | 1859 | bokhållare | 3,000 | — | — | 3,000 |
|
Verkstadspersonal. P. A. Karlsson............. | 1865 | materialvakt | 720 | • |
| 720 |
|
P. A. Ringholm ........ | 1864 | nattvakt | 720 | — | — | 720 |
|
Örebro den 8 Februari 1899.
För Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag.
Marcus Agrelius.
23
Bilaga 2.
Uppgifter meddelade af styrelsen för Örebro—Köpings jernvägsaktiebolag
rörande den å bandelen Örebro—Frövi fallande andelen
af hela jern vägens inkomst för person- och godstrafik
under åren 1896, 1897 och 1898.
| 1 8 9 (i | 1 8 | 97 | 1898 | ||
| Kronor. | Kronor. | Kronor. | |||
''■ Lokaltrafik å linien Örebro—Frövi | 32,478 |
| 30,826 |
| 34,545 |
|
Andel af lokaltrafik mellan stationer |
|
|
|
|
|
|
å Örebro—Frövilinien och sta- |
|
|
|
|
|
|
tioner å linien Frövi—Köping... | 40.680 | 73,158 | 36,632 | 67,458 | 44,141 | 78,686 |
Andel af samtrafik med främmande |
|
|
|
|
| |
banor |
|
|
|
|
|
|
via Örebro............................ | 28,650 |
| 36,675 |
| 40,552 |
|
> Ervalla.......................... | 25,289 |
| 26,008 |
| 27,709 |
|
> Frövi............................. | 26,386 |
| 26,256 |
| 27,696 |
|
Valskog......................... | 4,757 |
| 4,955 |
| 5,730 |
|
» Köping.......................... | 33.844 | 118,926 | 37,837 | 131,731 | 39,329 | 141,016 |
Andel af transitotrafik |
|
|
|
|
| |
Örebro—Ervalla.................... | 22,566 |
| 24,172 |
| 25,861 |
|
» Frövi....................... | 59,164 |
| 58,318 |
| 54,958 |
|
Valskog................... | 1,061 |
| 1,416 |
| 2,010 |
|
* Köping.................... | 48,534 |
| 52,624 |
| 70,169 |
|
Ervalla—Frövi...................... | 3,138 |
| 3,819 |
| 4,986 |
|
Valskog.................. | 1,516 |
| 1,653 |
| 2,034 |
|
> Köping................... | 3,466 | 139,445 | 5,127 | 147,129 | 5,364 | 165,382 |
Summa trafikinkomst å linien Öre- |
|
|
|
|
|
|
bro—Frövi .............................. | — | 331,529 | — | 346.318 | — | 385,084 |
24
Bilaga 3.
Kostnadsförslag
för
erforderliga koinpletteringsarbeten m. ni. å bandelen Frö vi—Örebro
vid statens eventuela öfvertagande af sagda handel.
Arbetsqvantiteter. | å | Kostnad | Summa | |||
Kronor | öre | Kronor | öre | Kronor | öre | |
A. Arbeten, som omedelbart efter statens Öfverbyggnaden. Hufvudspårets längd från sekt. 526,4 till 25,739,6 = Sidospårens längd: Hofsta 160 m., Dylta bruk 520 m„ Sliprama. Nuvarande antalet sliprar per lön. 1,260 st. med 140 st. per km. = 3,250 st. å 2,25...................... Vid inläggning af nya räler och reglering af sliprama torde räknadt till 2 st. per 10 m. spår: 5,044 st. å 2,25....... Räler. Inläggning af 40 kg:s räler med tillbehör af 9,03 kr..................................................... 77,685: 09 Inläggning af begagnade, men brukbara stål-räler i sidospår, der nu stålhufvade jernräler | 7,312 11,979 | 50 | * |
|
|
|
Summa 94,135: 09 | ||||||
Transport 94,135: 09 | 19,291 | 50 |
| 1 |
|
25
Arbetskvantiteter.
Kronor öre
Transport 94,136: 09
Af går: Värdet för upptagna räler m. m., stålhufvade
jemräler, nedlagda 1871—72: hufvudspår
1,445 m. och sidospår 3,290 m., summa
4.735 m. spår å 56 kg. per m. = 265,16 ton
å 40 kr..................................... 10,606: 40
Stål. nedi. 76—79: 2,184 m. sp. å 64
kg. per m. = 139,7 8 t. å 40 kr— 5,591: 20
Stål. nedi. 80—82 : 4,974 m. sp. å 64
kg. per m. 318,34 t. ä 45 kr........ 14,325: 30 522* 90
Spårvexlingar: Inläggning af nya vexlar af statsbanans
1896 års modell: Hofsta 2, Dylta bruk 5, Ervalla 9,
Frövi 7: summa 23 st. å 700 kr................ 16,100: —
Af går: Värdet af 23 st. upptagna, brukbara spårvexlingar
å 75 kr................................... 1,725: —
Broar och trummor:
Bro öfver Lillån vid Örebro (sekt. 762,5) 1 sp. å 5,75 m.
Fullständigt nya landfästen c:a 60 m. norr om den
nuvarande bron 3,5 m. höga å pålgrund jemte
ställningar och provisoriska anordningar under
arbetet...............................................................
Ny öfverbyggnad af jern till samma bro...................
Omgräfning af Lillån: 2,000 kbm. å 1,50....................
Bro vid Ervalla (16,151,65) den s. k. Ervalla flodbro: 1 sp.
å 5,65 m., tillbygges för ytterligare ett spår med
anledning af spårsystemets å bangården utvidgning.
Landfästen i bruk å pålgrund...................
Ny öfverbyggnad för tre spår af helvalsade I-balkar:
500X189X32 m/m. å 500 kr................................
Bro öfver Bylta å vid Ervalla (16,232,6) 1 sp. å 24,2 in.
Om- och tillbyggnad af landfästena för ytterligare
ett spår m. m....................................................
Ny öfverbyggnad för två spår å 17,500 kr...............
Transport
19,291
63,612
14,375
50
19
14,000
2,200
3,000
7,000
1,500
9,000
35,000
71,700
Kostnad
Kronor öre
97,278
97,278
69
69
Summa
Kronor öre
4
26
Arbetsqvantiteter. | å | Kostnad | Summa | |||
Kronor | öre | Kronor | öre | Kronor | 1 i öre | |
Transport | 71,700 |
| 97,278 | 69 |
|
|
j Syo vid Frövi (24,083,2), 1 sp. å 22,15 m. ny öfverbyggnad... | 10,000 | — |
|
|
|
|
Nya öfverbyggnader af helvalsade götmetallsbalkar, |
|
| er . |
|
|
|
400 m/m höga å följ. öppna trummor: sekt. 9,004,05 |
|
|
|
|
|
|
1 sp. å 3,6 m.; sekt. 16,725,86 1 sp. å 3,7 m.;sekt. |
|
|
|
|
|
|
17,254,5 1 sp. å 3,7 m.; sekt. 17,704 1 sp. å 3,7 m. |
|
|
|
|
|
|
och sekt. 20,927,6 1 sp. å 3,6 m.: 5 st. å 400 kr. | 2,000 | — |
|
|
|
|
j Täckt trumma vid sekt.- 11,782, nu af trä, ombygges af sten |
|
|
|
|
|
|
till 0.9X0,6 in.................................................... | 800 | — | 84.500 |
|
|
|
Bangårdar och stationer: |
|
|
|
|
|
|
Hofsta. Vexel- och signalsäkerhetsanläggning.................. | 1,200 | — |
|
|
|
|
Dylta bruk. Vexel- och signalsäkerhetsanläggning............ | 4.000 | — |
|
|
|
|
i Ervalla. Rifning af nuvarande pumphuset...................... | 400 | — |
|
|
|
|
Uppförande af nytt pumphus med vattentorn ............ | <»,000 | — |
|
|
|
|
Rifning af gamla lok.-stallet.................................... | 500 | — |
|
|
|
|
Utfyllning för spårsystemets utvidgning med ett nytt | • |
|
|
|
|
|
rundspår och vexelgatornas utflyttning i södra ändan |
|
|
|
|
|
|
70 m. och i norra ändan 60 m. 8,000 kbm. å 1 kr. | 8.000 |
|
|
|
|
|
Flyttning af N. E. J:s vändskifva.............................. | 1.500 | — |
|
|
|
|
Andrad inledning af linien från Frövi genom 450 meters |
|
|
|
|
|
|
omläggning af spåret utanför bron. Fyllning 3,000 |
|
|
|
|
|
|
kbm. å 1 kr.................... | 3,000 | — |
|
|
|
|
Spårläggningar å bangården 950 m. å 10 kr. .. ........... | 9,500 | — |
|
|
|
|
Spårvexlingar. nya, 2 st. å 700 kr............................ | 1.400 | — |
|
|
|
|
Ballastning. 1,400 m. spår å 3 kbm.. 4,480 m3 å 1,25 | 5.600 | — |
|
|
|
|
Utfyllning af det sjunkna området å lastplan 500 |
|
|
|
|
|
|
kbm. å 1 kr....................................................... | 500 | —. |
|
|
|
|
Gräfning af nytt afloppsdike 500 kbm. å 0,70 ............ | 350 | — |
|
|
|
|
Omläggning af landsvägen 140 in; å 3 kr................... | 420 | — |
|
|
|
|
Frövi. Uppförande af betjeningshus af sten med åtta lä- |
|
|
|
|
|
|
genlieter å 1 rum och kök ................................ | 30,000 | — | 75,370 | _ |
|
|
För arbetets ledning, förrådsomkostnader samt diverse |
|
|
|
|
| I | |
smärre arbeten tillägges c:a 5 procent af förestående |
|
|
|
|
|
|
summor ............... | — | — | 11,851 | 31 | 269,000 |
|
T ransport |
|
|
|
| 269,000 | - |
27
Arbetskvantiteter.
Kronor öre
Kostnad
Summa
Kronor öre Kronor öre
Transport
B. Öfriga erforderliga kompletteringsarbe- ]
ten, som framdeles behöfva utföras.
Öfverbyggnaden.
Ökning af ballasten genom en fullständig lyft 0,15 in. hög:
29,184 m. bana å 0,5 kbm. per meter = 14,592 kbm.
ä 1.25 .....................................................................
Räler: Inläggning af 40 ltg:s räler med tillbehör af skarfjern.
bult och spik å 16,611 m. hufvudspår å 9,03
kr. — ................................................... 149,997: 33
! Af går: Värdet för upptagna räler m. m.:
Stål. nedi. 83—85: 4,196 m. spår å 64 kg. per
m. 268,54 t. å 50 kr............. 13,427: —
Stål, nedi. 86—88: 11,565 m. spår
å 64 kg. per m. 740,16 t. å
60 kr.................................. 44.409: 60
Stål. nedi. 91—92; 850 in. spår å
64 kg. per m. 54,40 t å 65 kr. 3,536: — 61 372- 60
Uppförande af vägbru vid Ervalla med tillhörande lands
vägsomläggning
......................................................
Uppförande af vägbro vid Afdela jemte vägomläggning ...
Bangårdar och stationer:
Hofsta: Stationshus af trä i godt stånd, innehållande expeditionsrum,
väntsal samt två rum och kök å
nedre botten med dessutom en större veranda som
väntrum under sommartiden. A vinden tvenne
vindsrum, af Indika det ena är inredt och användes
af stins. För inredning af det andra vindsrummet
som bostad för ogift stationskarl och för
diverse smärre reparationer.................................
269,000
18,240
88.624 | 73 |
5,500 |
|
6,500 | — |
Transport
350
106,864
12.000
73
350
118,864
73 269.000!
28
Arbetsqvantiteter. | å | Kostnad | Summa | |||
Kronor | öre | Kronor | öre | Kronor | öre | |
Transport | 350 | _ | 118,864 | i 73 | 269,000 | — |
Godsboden tillbygges med ett mindre rum för redskap |
|
|
| | |
|
|
och brandmateriel ........................................... | 200 | _ |
|
|
|
|
Bylta bruk. Nytt stationshus af sten .............................. | 30,000 |
|
|
|
|
|
Godslastkajen ombygges af sten 20 m. a 20 kr.......... | 400 | _ |
|
|
|
|
Omgräfning af diket framför stationshuset 600 kbm. |
|
|
|
|
|
|
å 1 kr............................................................... | 600 | — |
|
|
|
|
Utfyllning och planering å bangården 800 kbm. å 1 kr. | 800 | — |
|
|
|
|
Läggning af personplattform af sten 50 m. å 12 kr.... | 600 | _ |
|
|
|
|
| Ervalla. Uppförande af ekonomihus af sten.................... | 4,000 | __ |
|
|
|
|
Vexel- och signalsäkerhetsanläggning........................ | 10,000 | _ |
|
|
|
|
Godslastkaj af sten 30 m. å 20 kr............................ | 600 | _ |
|
|
|
|
Uppförande af betjeningshus af sten med åtta lägen- |
|
|
|
|
|
|
heter å 1 rum och kök....................................... | 30,000 | _ |
|
|
|
|
Frövi. Vexel- och signalsäkerhetsanläggning .................. | 12,000 | — | 89,550 |
|
|
|
Banbevakningsbostäder. |
|
|
|
|
| |
Hagaby vaktstuga (1,337,5). Fyra lägenheter å ett rum och |
|
|
|
|
|
|
kök med dessutom en gemensam bagarestuga å |
|
|
|
|
|
|
nedre botten. Vedbodar, källare och brunn finnas. |
|
|
|
|
|
|
Uppföres ladugård med foderbod för en banvakt | 1,100 |
|
|
|
|
|
Gryt vaktstuga (4,346,6). Hållplats för tåg. En lägenhet |
| — |
|
|
|
|
om två rum och kök. Bevakade grindar. Diverse |
|
|
|
|
|
|
smärre reparationer ........................................... | 300 | — |
|
|
|
|
Uppföres ladugård med foderbod................................ | 1,100 | — |
|
|
|
|
Hofsta vaktstuga (7,853). Ny af sten med två rum och kök för- |
|
|
|
|
|
|
sedd med alla erforderliga uthus. |
|
|
|
|
|
|
Axberg vaktstuga (9,190,4). Bevakade grindar. En lägenhet |
|
|
|
|
|
|
om ett rum och kök. Jordinköp för uthus och träd- |
|
|
|
|
|
|
gårdsland............................ | 200 | — |
|
|
| |
Uppförande af källare....................... | 800 | — |
|
| I | |
D:o af ladugård med foderbod....................... | 1,100 | — |
|
|
|
|
Berga vaktstuga (13,002,6). En lägenhet om ett rum och kök. |
|
|
|
|
|
|
Diverse smärre reparationer........... | 300 | — |
|
|
|
|
Uppförande af ladugård med foderbod....................... | 1,100 | — |
|
| 1 |
|
Transport | 6,000 | — | 208,414| | 731 | 269,000 | — i |
29
Arbetsqvantiteter
Kronor öre
Kostnad
Kronor öre
Summa
Kronor öre
Transport
Ervalla banmästarestuga. En lägenhet om ett rum och kök.
Uppförande af ny banmästarebostad med källare, ladugård
m. m.....................•........._..........................
Ervalla banvaktstuga (15,417). Sex lägenheter om ett rum
och kök. Bebos af en banvakt och fem stationskarlar.
Stugan rifves.
Sundtorp vaktstuga (17,977) = Hofsta.
Afdala vaktstuga (20,016). Bevakade grindar. Fyra lägenheter
om ett rum och kök. Ladugård saknas, men.
enär endast grindvakt torde behöfva tills vidare bibehållas
torde uppförande deraf ej vara af behofvet påkalladt.
Nyby vaktstuga (22,656,2) = Hofsta och Sundtorp.
Frövi bro vaktstuga (24,207,5). En lägenhet om ett rum och
kök. Stugan rifves och ny stuga uppföres ...............
Uppförande af ett mindre uthus inn. vedbod och
visthusbod .......................................................
För arbetets ledning, förrådsomkostnader samt diverse,
här ofvan ej upptagna smärre arbeten, tillägges cirka
5 proc. af förestående summor .................................
6,000
7,500
208,414
5,000
250
78
18,750
- 13,835
27
269,000
241,000
Summa
510,000
5
& ■
vy
''JsUutsja^
•v:;-jp.
V-twv.s\'' ydyX
0<%£lpP(fiY
JtcA.^bn
Xv''.
J ‘•JTr&n'' c7/fc J-rfa
{ XlfJltlttA
''$inthfyajTberif
j 5
’/// /,;/<>•
I rlfcr Q
.VZ/rifr
/T-ro (fii
.?t''rfcfa tarf)
ssTta.
127 •-■
rr/i.r/7ff{\
ymfm
wkesiiy^
frsrr/rr \
l. fm ’?
jlV-v.ö., $,
rt/yt/ty
(iTZyfrfarp
wlsSi''
Ztc^Si-jLj''
p^jVS, VR * ors
.t ''M<-in,tg,e
''''Zfbvii
liVallij
"\V ä V V W A «
Fy™'' i .JLnHbacfan
- HrtcÅä>tt (0
\iauistorp
Trycka
■“fm
//•urpcfrfå
•Jtiortfanc/ •>''.
T**''**»?f
Sutnll?y , %x. ?
crt^/Å
Pwm
,lväg^fth<.jliiv
,?; O.leby:h.
,„ ;
• fi
AVS a\V(/‘ J&mtfl
X T i/a: il MjBKaci^W
* '' ''*%,i# J
/ifadme.
\''MX
Wyfg:
Säteri
Åj //rrrttSJTt.
Kfjryfti,
ÉfeiP
>baUa
tyta*
funjlf
z«sm
. Atyj& m
''Mm
Vakta
\ \A(iiq/cttorp
dy/ctill
V^ioVp -
\o7rtv-\
. ft
Esi/élunda
/r.,.,\/i
"SoTra.
4tod.-u.-k
aL ^
Ö T l\l T 0
Y ^ cvv ök. t/w
''Vis Vt cx
yi/u-titcA
uitorp
•rfiy .''•
(hrrnestd
iHMf
fc £ M
sam
Bta/O^of
--lAÅyvfvsCt W k^a
c>Ivxtc ctykko <3vt
aXt-i^t^at-vua ^vas^v S^ocuw^cc,
4''t''<ar''vv
3^
C^p-A-H-O-A- - &X0
ovw
c^ar^vÅi^Cekt- c^n-övi»(S^ie^-u? -^-p-ct-V tv-t-C .
k^vn-Xt^ö vi-3
C? «vtaV ^5-t <CkV^Cva^V?-<J''i^i-?ta.3
cf7la.fa 1> 100,000
ldOO^JljOO^^^OO^J|O^^W
Gen Stål). Iät.Anst.