Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61 (Proposition 1892:61)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

N:o 61.

Kongl. Majds nådiga proposition till Riksdagen om anordnande i
Vadstena af en asyl för sinnessjuke; gifven Stockholms
slott den 20 april 1892.

Med åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att ej mindre bevilja ett anslag af 431,790 kronor samt deraf på
extra stat för år 1893 anvisa ett belopp af 200,000 kronor för inköp
af en i Vadstena belägen fabriksegendom, innefattande tomtnumren 100
—108 jemte stadsjordslotterna n:is 26, 27 och 28 samt innehållande
enligt en af landtmäteriauskultanten Alfred Eriksson år 1892 upprättad
karta 3 hektar 81 ar 85 qvadratmeter, å hvilken fastighet lagfart
den 23 juni 1890 meddelats Östergötlands enskilda bank, och för anordnande
å nämnda egendom af en asyl för sinnessjuke, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med för detta ändamål upprättade ritningar, äfvensom
för vidtagande af i sammanhang härmed föreslagna åtgärder i afseende
på förändring af vissa lägenheter vid Vadstena hospital samt anläggning
af spårväg och vattenledning till asylen m. m., än äfven medgifva, att
af den för statsverkets räkning till den 14 mars 1894 utarrenderade
egendomen Starby kungsladugård n:r 1 i S:t Pers socken, Dals härad,
må vid utgången af nu löpande arrendetid till asylen utan afgäld upplåtas
de å förenämnda karta med n:is 3 a, 3 b, 4, 5, 6 och 7 utmärkta
egofigurer, utgörande tillsammans 5 hektar 80 ar 35 qvadratmeter.

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 35 Raft. (N:o 61.)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR

G. F. Gilljam.

Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 61.

Utdrag'' af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
april 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Ottee,
friherre von Essen,
friherre Aherhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

Departementschefen, statsrådet Gilljam anförde:

»Oaktadt allt hvad under senare år åtgjorts för utvidgning af landets ^
hospital och asyler, förefinnes likväl stor brist på platser för vård af stena af en
dertill berättigade sinnessjuke. Antalet sådana platser utgör för när-asyl för sinnesvarande
3,299. Läggas härtill de platser, som vinnas genom nybygg- *JU e''
naderna vid Piteå och Vadstena hospital samt genom inrättande af 20
nya isoleringsrum å den redan i bruk tagna asylen vid Lund, stiger
platsernas antal till 3,633. Men äfven om det på Riksdagens pröfning

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

beroende förslaget om utvidgning af nyssnämnda asyl förverkligas, hvarigenom
antalet sjukplatser skulle komma att ökas med 152, blifver tillgången
på asylplatser derigenom ingalunda tillräcklig. Medicinalstyrelsen
har derför med Eders Kongl. Maj.-ts nådiga tillåtelse uppdragit åt en
kommission att uppgöra förslag till en större asyl, afsedd hufvudsakligen
för vård af obotligt sinnessjuke från mellersta Sverige. Kommissionen
har bestått af generaldirektören A. T. Almén, såsom ordförande, samt
medicinalrådet G. M. Bolling, hospitalsöfverläkarne, e. o. professorerna
N. G. Kjellberg och E. J. G. Hjertström jemte medicinalstyrelsens biträdande
arkitekt, hofintendenten A. Kumlien.

Då det blef kändt, att en större fabriksbyggnad vid Vadstena med
tillhörande tomt om 3 hektar 81 ar 85 qvadratmeter eller 7 tunnland
22,8 kappland jemte fyra andra derå befintliga mindre byggnader var
till salu för ett mycket lågt pris, och fabriksbyggnaden vid derå verkstäld
besigtning syntes vara fullt lämplig att förändras till asyl, utverkades
af fastighetens nuvarande egare, Östergötlands enskilda bank, ett medgifvande,
att samma fastighet skulle för statens räkning få inköpas för ett
pris af 63,600 kronor, derest köpet afslutades före den 1 nästinstundande
maj, eller enligt ett senare medgifvande före slutet af nämnda månad, och
skulle köpeskillingen komma att ökas med 5 procents ränta från den 1
maj 1892 till den 8 januari 1893, derest betalning vid sistberörda tidpunkt
egde rum, hvarigenom det slutliga priset då blefve 65,790 kronor 67
öre. Enligt beskrifning af hofintendenten Kumlien, som jemte generaldirektören
Almén besigtigat ifrågavarande fastighet, utgör fabriksbyggnaden,
som för tjugu år sedan uppförts för att användas till sockerbruk,
en större byggnadskomplex dels i fyra, dels i tre, dels i två
våningar med solida väggar af kalksten i godt murbruk och med bjelklag
af utmärktaste beskaffenhet. Bottenvåningen är på de flesta ställen
belagd med antingen stora, hela, väl hopfogade kalkstensplattor eller
ock ett cementskift på cementbeton, hvarför byggnaden vid besigtningen
föreföll att vara torr och sund. Byggnadskomplexens vattentak var vid
besigtningen, hvad allt trävirke beträffar, godt och solidt, men takpappet,
hvarmed det betäcktes, bristfälligt. Inom byggnadskomplexen
finnes ett ångpannehus med två ångpannor samt en 140 fot hög ångpanneskorsten.
Allt trävirke inom byggnadskomplexen befans vid besigtningen
i fullgodt skick, likasom murarna voro i godt stånd. En annan,
å tomtens sydöstra del belägen byggnad, innehållande en större smedja,
snickareverkstad och retorthus för gasverk, befans äfven vara solidt uppförd
med väggar af kalksten i godt murbruk och allt i fullt användbart
skick med undantag af takets pappbeklädnad. Ett tredje, mindre hus

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61. 5

af trä innehåller en större bassin, murad och med cement beslagen,
samt deröfver en gasklocka. Ett fjerde, vid Slottsgatan beläget hus,
likaledes af trä, täckt med tegel och innehållande tre större rum, var
ej i fullt brukbart skick. Den femte byggnaden, en i nordvestra delen
af tomten liggande villa, innehållande fem rum och kök, i två våningar,
är uppförd af reveteradt trä och täckt med takpapp samt var vid besigtningen
i godt skick. Denna byggnad står i en stor, vacker park,
prydd med stora träd, och är omgifven af ett staket i bästa skick. I
öfrigt omgifves byggnadskoinplexen af ett omkring åtta fot högt plank
i brukbart stånd. Fastigheten, som år 1891 taxerats till 87,600 kronor,
lär hafva vid fabrikens anläggning betingat en kostnad af omkring 400,000
kronor.

För att få den vidlyftiga frågan, huru asylen skulle ordnas, nöjaktigt
utredd, uppgjordes af hofintendenten Kumlien preliminära förslag dels
till fabriksbyggnadernas förändring, dels ock till de ändringar vid Vadstena
gamla hospital, som blefve nödvändiga, derest den nya asylen
komme till stånd och skulle förvaltas tillsammans med hospitalet såsom
en gemensam anstalt. De preliminära förslagen öfverlemnades derefter
till ofvannämnda kommission med anhållan om dess utlåtande öfver berörda
förslags lämplighet. Sedan de preliminära förslagen på kommissionens
begäran omarbetats, besöktes Vadstena af kommissionens samtliga
ledamöter, hvilka då på ort och ställe granskade så väl de nuvarande
fabriksbyggnaderna som ock uppgjorda ritningar samt togo alla
öfriga hithörande frågor i betraktande. Efter då öfverenskomna grunder
har hofintendenten Kumlien, i samråd med medicinalstyrelsens ordförande
och föredraganden för hospitalsärenden, utarbetat fullständiga
byggnadsritningar m. m., hvilka öfverlemnats till kommissionens granskning
för afgifvande af det begärda utlåtandet.

Kommissionen, hvars utlåtande afgafs den 9 sistlidne mars, yttrade
dervid, bland annat, att kommissionen, som insåge nödvändigheten af
att skaffa snar hjelp åtminstone åt en del af det stora antal patienter,
som nu förgäfves sökte vård å rikets hospital och asyler, funne detta
ändamål fortast och billigast kunna ernås, derest den för asyl afsedda
fabriksbyggnaden för billigt pris förvärfvades och sedan förändrades på
föreslaget sätt, hvarigenom densamma inom kort tid kunde blifva fullt
användbar till en vårdanstalt för obotliga sinnessjuke. Då de föreslagna
anordningarna syntes skola åstadkomma icke blott en brukbar, utan ock
en god anstalt, förutsatt att dess verksamhetsområde vederbörligen begränsades
till en asyl för vård af obotligt sinnessjuke, ansåg kommissionen
sig böra tillstyrka förslaget såsom fullt lämpligt, dock med vilkor

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

att anstalten användes såsom asyl för obotligt sinnessjuke af manligt
kön samt den för asylen disponibla, fabriken redan tillhöriga jordarealen
ökades med de å en af landtmäteriauskultanten Alfred Eriksson år 1892
upprättad karta med n:is 3 a, 3 b, 4, 5, 6 och 7 utmärkta, Starby kungsladugård
n:o 1 nu tillhöriga egofigurer, utgörande 3 hektar 11 ar 25
qvadratmeter eller 6 tunnland 9,8 kappland åker och 2 hektar 69 ar
10 qvadratmeter eller 5 tunnland 14,4 kappland park jemte vägar, eller
tillsammans 5 hektar 80 ar 35 qvadratmeter, motsvarande 11 tunnland
24,2 kappland.

I fråga om asylens beläggning ansåg kommissionens flertal, att utrymmet
medgåfve fullt ändamålsenlig vård för 400 patienter, hvaremot
två af kommissionens ledamöter, e. o. professorerna Kjellberg och Hjertström,
uttalade såsom sin mening, att enligt af dem gjorda beräkningar
anstalten kunde beläggas med högst 350 patienter. Derjemte ansågo
sistnämnde två ledamöter sig böra betona, att under nuvarande förhållanden
äfven tomtens utrymme icke medgåfve förläggande till anstalten
af ett större antal patienter än det nämnda.

I underdånig skrifvelse den 14 sistlidne mars har medicinalstyrelsen,
med öfverlemnande af de till ärendet hörande handlingar, deribland tolf
ritningar, två fotografier af nuvarande fabriksbyggnaden jemte landtmäteriauskultanten
Erikssons karta deröfver med uppmätning äfvensom
en karta öfver Vadstena stad samt fem kostnadsförslag och beskrifning
öfver det hela, för sin del anfört följande.

Den ifrågavarande fabriksbyggnaden, som läge i sydvestra delen af
Vadstena stad, skulle, sedan byggnaden förändrats till asyl, förenas med
de i stadens nordöstra del belägna hospitalsbyggnader medelst en efter
Decauvilles system byggd smalspårig jernväg, afsedd för trafik med hästar
och menniskor. Afståndet fogelvägen mellan närmaste hospitalshus och
den till asyl afsedda byggnaden uppginge till omkring 1,840 fot. Nämnda
jernvägsspår skulle derjemte ledas ned till lämplig plats vid hamnen
för att sålunda underlätta tyngre varors transport derifrån till gamla
hospitalet och asylen. Hospitalet skulle dessutom förenas med asylen
genom ett gröfre, i stadens gator nedlagdt vattenledningsrör, förenande
hospitalets nuvarande och asylens blifvande vattenreservoarer. Läget af
omförmälda jernväg och vattenledningsrör åskådliggöres å den styrelsens
skrifvelse bilagda karta öfver staden.

Medicinalstyrelsen hänvisar till en af Vadstena stadsfullmägtige, på
framstäld förfrågan, till medicinalstyrelsen aflåten, handlingarna bifogad
skrifvelse af den 1 nästlidne mars, deri stadsfullmägtige medgifvit: l:o)
att en jernväg enligt Decauvilles system får anläggas från sockerbruks -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

tomten utefter Slottsgatan, Sjögatan, Myntbacken och Lasarettsgatan till
hospitalstomten jemte ett sidospår till hamnen å derför lämplig plats,
enligt stadsfullmägtiges eller hamnstyrelsens anvisning, och 2:o) att ett
vattenledningsrör må nedläggas från hospitalstomten till sockerbrukstomten
utefter Lasarettsgatan, Myntbacken, Torggatan, Storgatan och
Slottsgatan, med två brandposter och två vattenkastare, dock under vilkor
att staden ej vidkännes några utgifter härför samt att framtida underhållet
af gatorna mellan jernvägsspåren bestrides genom hospitalsdirektionens
försorg. Stadsfullmägtige hafva emellertid i sammanhang härmed
framhållit önskvärdheten af att omförmälda vattenledningsrör lades från
den nuvarande vattenledningens slutpunkt vid biträdande läkarens bostad
förbi allmänna läroverket samt öfver Stora torget och Rådhustorget med
tre brandposter och tre vattenkastare i närheten af dessa ställen, hvilket
förslag icke lär öka kostnaderna med mer än ett par hundra kronor.

Då Vadstena stads och hospitalets intressen sammanfölle beträffande
åtgärder till förekommande af eldsolycka, och en afgiftsfri förbrukning
af vatten från tre vattenkastare för hushållsbehof, utan rättighet att
derifrån köra vatten, för hospitalet icke kunde medföra arman utgift än
den relativt obetydliga, som föranleddes deraf, att den redan befintliga
vattenpumpen finge dagligen hållas i gång omkring en half timme längre
än eljest vore nödigt, samt då staden, som af hospitalets närhet redan
hade icke blott fördelar utan äfven olägenheter, nu visat stort tillmötesgående
beträffande spårvägen och vattenledningens sträckning genom
stadens gator, har medicinalstyrelsen förordat bifall till stadens framställning
härutinnan.

Medicinalstyrelsen har vidare anfört, hurusom af de två handlingarna
bilagda kartorna syntes, att sockerbrukstomten genom Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs
jernväg vore delad i en mindre, obebyggd del om 1
tunnland 8,9 kappland och en större, bebyggd del om 6 tunnland 13,9
kappland. Denna för vanliga byggnader rymliga tomt vore dock alldeles
otillräcklig för en asyl, hvars patienter skulle delvis sysselsättas
med jordbruk och trädgårdsskötsel. Skulle en asyl å nämnda plats
komma till stånd, måste derför sockerbrukstomten, på sätt kommissionen
föreslagit, utvidgas med angränsande mark från Starby kungsladugård
n:o 1, som vore utarrenderad för statsverkets räkning och hvarå arrendet
utginge med våren 1894. Den å landtmäteriauskultanten Erikssons karta
med n:o 2 betecknade andelen af sockerbrukstomten borde förenas dels
med å samma karta med n:is 3 a och 3 b utmärkta egofigurer, bestående
af en med höga löfträd bevuxen park, samt dels ytterligare med
ett stycke af en förr begagnad, men ej vidare underhållen körväg, ut -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

märkt med n:is 6 och 7, hvarigenom asylen skulle få en sammanhängande
regulier egofigur af ungefär 6V2 tunnland. Den bebyggda andelen af
sockerbrukstomten åter borde förenas med den med n:o 5 betecknade
lilla delen af körvägen samt med den triangulära egofiguren, å kartan
angifven med n:o 4, hvarigenom erhölles en oregelbunden, men sammanhängande
egofigur af nära 13 tunnland, deraf öfver 6 utgjordes af
åker.

Det bebyggda eller egentliga asylområdet borde genom ett högt
plank skyddas från jernvägens område och en vägundergång göras genom
banken under jernvägen till parken på andra sidan derom jemte den
mindre köksträdgård, som der kunde anordnas. Den sydöstra delen af
den stora arealen, nu åker, skulle åter bibehållas för patienternas sysselsättning
med jordbruk och trädgårdsskötsel. Den nuvarande sockerbrukstomten
kornme att upptagas af byggnader på sätt plankarteplanschen
n:o 1 utvisade. Skulle en större jordareal i en framtid blifva
behöflig för patienternas sysselsättning med jordbruksarbeten, hvilket
syntes mindre troligt, då endast ett fåtal af asylpatienterna, att döma
af vid hospitalet vunnen erfarenhet, vore i egentlig mening arbetsdugliga,
borde sådan utvidgning utan svårighet kunna erhållas af närgränsande
jord, tillhörig Starby kungsladugård.

Af byggnadsritningarna med tillhörande beskrifning framginge, att
den egentliga asylbyggnaden skulle bestå af en större hufvudbyggnad
med två flyglar, uppförda till tre våningars höjd, utan källare, men med
en ofvan brandbotten befintlig vindsvåning, med verkstäder för skräddare
och skomakare samt boningsrum för dessa handtverkare, uppsyningsman
och sjukvårdsbetjening. På sidan om vestra flygeln funnes en utbyggnad,
innehållande ett stort rum, som skulle förändras till kyrksal. Byggnaden
vore enligt förslaget i bottenvåningen försedd med 11 olika ingångar och
6 från hvarandra lämpligen afskilda trappor af sten, gående från bottenvåningen
till vinden och försedda med brandposter m. m. Brandmurar med
jerndörrar skulle gå från bottnen och sträcka sig ofvan takplåten, hvarigenom
den stora komplexen blefve delad i flera olika från hvarandra skilda
smärre afdelningar. Då vidare enligt förslaget samtliga celler och enkelrum
i fiyglarne vore försedda med på jernbjelkar murade hvalf, och
asylens i tornet högt belägna vattenreservoar vore förenad med hospitalets
stora vattenreservoar, syntes medicinalstyrelsen nödiga åtgärder
vara nöjaktigt vidtagna så väl med hänsyn till förekommande af större
eldsolyckor som ock för den stora byggnadskomplexens delande i flera
skilda sjukafdelningar, dessa försedda med olika sof-, dag-, mat- och badrum
m. m. Faran för eldsvådor vore för öfrigt minskad derigenom, att

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 61.

anstalten korame att uppvärmas med ånga från i ett annat hus belägna
ångpannor och derjemte förses med elektrisk belysning.

Den från ångmaskinerna bortgående ångan jemte färskånga kunde
användas till uppvärmning af vatten till de i husets tre våningar belägna
badrummen och för té- eller diskkökens behof samt ytterligare
till uppvärmning medelst flensrör, förlagda i genom huset gående friskluftskanaler,
och vidare till de i korridorer och ruin anbringade värmeelementerna.
Den i varmkanalerna uppvärmda luften leddes sedan
genom i de varma innermurarne förlagda kanaler till värmeelementerna
in uti murarne, hvarefter den orena luften genom andra kanaler söges
upp till vinden för att utsläppas ofvan taket. Värmeledningen skulle
alltså anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det system, som
komme att användas vid Piteå hospital.

För sjukvårdens behof skulle finnas två mindre och två större,
behörigen afskilda promenadgårdar. Derest flera sådana skulle erfordras,
funnes utrymme dertill å tomtens sydöstra del. Det här befintliga stora
envåningshuset af kalksten skulle bibehållas nära oförändradt och användas
till smedja, snickare- och målareverkstad samt ångpannehus och
maskinrum. Det vid Slottsgatan belägna trähuset skulle behörigen iståndsättas
för att användas till bostadslägenheter åt portvakt och ekonomibetjening.
Det i nordvestra delen af tomten uppförda trähuset skulle
användas till bostad åt asylläkaren med flera, hvarjemte den bredvid
liggande trädgården och parken skulle blifva gemensamma för läkaren
och andra, dock icke för patienterna.

Beträffande asylens beläggning, hvarom, såsom förut är nämndt, meningarna
inom kommissionen voro delade, anför medicinalstyrelsen, att
kommissionens alla ledamöter dock enats derom att 50 qvadratfot och
625 kubikfot för hvarje sofplats i de väl ventilerade sofrummen vore
fullt tillräckliga, och hårdare beläggning hade icke blifvit ifrågasatt.
Då ingen anmärkning gjorts mot sof-, dag- och matrummens storlek och
beskaffenhet och härtill komme att enligt förslaget asylen hade, efter
husets hela längd och genom flyglarne i alla våningar, korridorer af i
medeltal 13 fots bredd, större än vid öfriga hospital, hvilka korridorer
vid behof kunde användas till dag- och matrum, ja äfven till sofrum,
när vid reparationer eller andra tillfälliga behof något sofrum behöfde
evakueras; då vidare här vore fråga om vård af obotlige sjuke; samt
då för närvarande förefunnes och länge komme att finnas stor brist på
platser för många fattige sjuke, hvilka i egna hem saknade, om ej hvarje,
så åtminstone ändamålsenlig vård, ansåge medicinalstyrelsen, lika med
flertalet inom kommissionen, att vid asylen lika väl som vid hospitalen

Bih. till Riksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 2

Kongl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 61.

sjuke borde mottagas, så långt det ofvan angifna utrymmet det medgåfve,
eller 400 patienter. Betänkligt vore utan tvifvel, om så många sjuke
skulle vårdas sammanblandade inom ett enda hus; men då asylbyggnaden
genom brandmurar, jerndörrar, stentrappor och 11 olika utgångar
med mera vore nöjaktigt skyddad för eldfara och dertill delad i ett
stort antal sjelfständiga afdelningar med skilda sof-, dag-, mat- och badrum
samt skilda promenadgårdar, syntes ingen svårighet förefinnas att
här mottaga 400 asylpatienter. Detta antal kunde visserligen synas vara
rätt stort, men vore dock ringa, om det jemfördes med förhållandena
flerstädes i utlandet eller vid asylen i Lund, afsedd för vård af 830
asylpatienter, om ock i flera skilda hus.

Till minskande af utgifterna så väl för asylens första anläggning
som ock för den årliga driftkostnaden borde asylen och hospitalet förvaltas
såsom en gemensam anstalt, och asylen på grund af dess läge
användas uteslutande för män samt hospitalet för vård af qvinnor, dock
så att de 13 sinnessjuke män af första klassens patienter, hvilka nu vårdades
å mansafdelningen, skulle tills vidare der förblifva, till dess de
härför begagnade, eldfarliga och för öfrigt mindre tjenliga husen kunde
för andra ändamål användas och lämpliga platser beredas samma sjuke
annorstädes.

Vid Vadstena hospital funnes för närvarande platser för 173 män
och 187 qvinnor eller tillsammans 360 patienter, deraf 13 män och 13
qvinnor af första betalningsklassen. Genom nu pågående om- och tillbyggnad
erhölles med nästa år platser för ytterligare 24 qvinnor. I den
blifvande asylen kunde 400 män emottagas, då vid det gamla hospitalet
erhölles platser för 371 qvinnor och 13 män. Vid hospitalet och asylen
tillsammans kunde således vårdas 413 män och 371 qvinnor eller 784
patienter.

Enär patientantalet alltså komme att mer än fördubblas, blefve ock
derigenom vissa för hospitalet ensamt afsedda lägenheter, såsom kök,
tvätt- och bagarstuga, alldeles otillräckliga för både hospitalet och asylen
såsom en gemensam anstalt. Häraf betingade förändringar kunde emellertid
af tillfälliga omständigheter genomföras för relativt helt obetydliga
utgifter. Den nu pågående nybyggnaden, afsedd för kök och tvätt,
behöfdes uteslutande för köket samt till matrum och bostad för kökspersonalen.
Den gamla utdömda tvättstugans kalkstensmurar kunde påmuras
med en half vånings höjd, då härigenom kunde beredas nödigt
utrymme för tvätt-, tork- och mangelrum samt bostadslägenheter åt tvättpersonalen.
Det på senare år inrättade bageriet hade medfört så stor
ekonomisk vinst, att anstalterna borde hafva eget bageri och derigenom

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

Söra sig oberoende af det fåtal leverantörer, som kunde påräknas; hvarför
ock nuvarande bageriet borde tillbyggas och förses med två nya bakugnar,
då samma hus blefve tillräckligt för bagerirörelsen och personalens
behof af bostäder. Samtliga häraf föranledda utgifter borde icke uppgå
till mer än omkring 20,000 kronor, hvilka inberäknats i de slutliga
kostnaderna för det hela.

Vidkommande dessa slutliga kostnader framginge af kostnadslörslaget,
att för den blifvande asylen med dithörande spårväg, vattenledning,
förändringar och tillbyggnader vid det gamla hospitalet m. m.
erfordrades 361,000 kronor. Denna summa borde dock ökas med blifvande
utgifter för anbringande af en uteslutande för asylens behof afsedd
körväg genom jernvägsbanken under jernvägsspåret, samt för plank
och staket mellan asylens och jernvägens områden, af medicinalstyrelsens
biträdande arkitekt beräknade till 5,000 kronor, då slutsumman blefve
366,000 kronor. Härtill komme inköpspriset för sockerbrukstomten med
dithörande hus och inventarier, uppgående till 63,600 kronor, derest
betalning erlades före innevarande april månads utgång, men 65,790
kronor f jemnt tal, derest betalning ej skedde förr än den 8 januari 1893.
I sistnämnda fall blefve slutsumman för det hela alltså 431,790 kronor.

Jemfördes dessa af en blifvande asyl föranledda utgifter med motsvarande
utgifter för under senare år uppförda hospitals- och asylbyggnader
å andra orter inom landet, borde från den nyss angifna slutsumman
afräknas värdet af tomten, vid pass 8 tunnland hufvudsakligen stadstomter,
eller omkring 16,000 kronor, så ock ofvannämnda ränta å köpeskillingen,
2,190 kronor, jemte kostnaden för stängsel kring tomten, ungefär 2,000
kronor, eller tillsammans 20,190 kronor, då för återstående 411,600
kronor erhölles en asyl, hvarest 400 sjuke män kunde få ändamålsenlig
vård, och der kostnaden för hvarje sjukplats alltså blefve 1,029 kronor.

Denna kostnad måste erkännas vara i och för sig mycket billig, såsom
ock framgår af en jemförelse med motsvarande kostnad vid andra
af våra hospitals- och asylbyggnader, i hvilket hänseende må åberopas
uppgifterna härom i medicinalstyrelsens underdåniga, förliden höst afgifna
förslag till uppförande af en ny flygel vid Lunds asyl. Enligt dessa
uppgifter har kostnaden för hvarje sjukplats beräknats vid Lunds hospital
till 4,591 kronor, vid tillbyggnaden af Hernösands hospital till 3,160
kronor, vid Upsala hospitals mansafdelning till omkring 4,700 kronor,
vid Kristinehamns hospital till 3,030 kronor, vid Piteå hospital till 3,328
kronor samt vid Lunds asyl till 1,726 kronor. Leräknas skilnaden i pris
för sjukplats vid den föreslagna Vadstena-asylen och asylen vid Lund i
rundt tal till 700 kronor, fås för 400 patienter en besparing af 280,000

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

kronor. Vid enahanda jemförelse med det billigaste hospitalet, det vid
Kristinehamn, blifver prisskilnaden i jemnadt tal 2,000 kronor och för
400 patienter alltså en besparing af 800,000 kronor.

På ofvan anförda skäl har medicinalstyrelsen i underdånighet tillstyrkt
:

1) att förenämnda i Vadstena belägna fabriksegendom med tomtnumren
100—108 samt stadsjordslotterna n:is 26, 27 och 28, hvarå lagfart
den 23 juni 1890 meddelats Östergötlands enskilda bank, måtte för
statens räkning inköpas för att på ofvan angifna sätt användas till en
asyl för vård af obotligt sinnessjuke män;

2) att vid första blifvande utarrendering af staten tillhöriga egendomen
Starby kungsladugård n:o 1 måtte från arrendet undantagas ofvan
omförmälda ä landtmäteriauskultanten Erikssons karta med n:is°3 a, 3 b,
4, 5, 6 och 7 utmärkta egofigurer, utgörande 6 tunnland 9,8 kappland
åker och 5 tunnland 14,4 kappland park jemte vägar eller tillsammans
11 tunnland 24,2 kappland, för att till framtida begagnande för asylens
räkning få disponeras af öfverstyrelsen för hospitalen;

3) att vid en blifvande nedläggning af vattenledningsrör mellan
gamla hospitalet och nya asylen på statsverkets bekostnad måtte anbringas
tre brandposter och tre vattenkastare, hvarifrån tills vidare skulle
utan afgift fa hemtas vatten för vanliga hushallsbehof, enligt de närmare
bestämmelser medicinalstyrelsen egde meddela; samt

4) att för anordnandet af ifrågavarande asyl m. m. måtte hos nu
församlade riksdag äskas ett extra anslag af 431,790 kronor, att utgå
med 200,000 kronor under år 1893 och med återstoden under år 189&4.

Öfverintendentsembetet, som erhållit nådig befallning att inkomma
med utlåtande i frågan, har i underdånig skrifvelse den 19 sistlidne mars
anfört att embete!, vid granskning af ärendet tillhörande situationsplan,
byggnadsritningar och kostnadsförslag, så vidt det anginge byggnadsarbeten,
för sin del ej funnit skäl till anmärkning vare sig mot de föreslagna
anordningarna _i arkitektoniskt och konstruktivt hänseende eller
mot totalkostnaden, hvilken i förhållande till det ändamål, som vore afsedt
att här vinna, syntes embetet kunna betraktas såsom billig.

Sedan ärendet derefter remitterats till domänstyrelsen för afgifvande
af° underdånigt utlåtande beträffande den föreslagna upplåtelsen af mark
från Starby kungsladugård, har bemälda styrelse derom hört tillförordnade
domänintendenten och Eders Kongl. Majrts befallningshafvande i
Östergötlands län, hvilka myndigheter ansett ifrågavarande jordområde

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

utan synnerligt men för kungsladugården kunna derifrån afskiljas; varande
af tillförordnade domänintendenten upplyst, att å området . funnes en
lägenhet, bestående af boningshus med bod, svinhus och hemlighus, hvilken
lägenhet utan kontrakt innehades af repslagaren A. Andersson, som
vore egare af byggnaderna och erlade 10 kronor i årlig afgäld till arrendatorn
af kungsladugården. För egen del har domänstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 7 innevarande månad, med vitsordande att lotten
n:o 1 af Starby kungsladugård, dit ifrågavarande område hörde, blefve
arrendeledig'' den 14 mars 1894, vidare anfört, att då det jordutrymme,
som genom föreningen af berörda område med den gamla sockerbrukstomten
skulle för den tillämnade asylen erhållas, ej syntes större än som
med hänsyn till det betydliga antal patienter, som skulle i asylen inrymmas,
torde vara behöfligt, och då, med afseende å hvad myndigheterna
i orten yttrat, det ej kunde antagas, att genom upplåtelsen af
nämnda område, deraf mer än hälften vore genom Fogelsta—Vadstena—
Ödeshögs jernväg frånskild kungsladugårdens öfriga egor, skulle uppstå
någon afsevärd olägenhet för kungsladugården, styrelsen, för den händelse
beslut fattades om anläggning af den föreslagna asylen, icke hade
något att erinra mot den begärda upplåtelsen från kungsladugården, dervid
undantag icke syntes böra ifrågakomma för den del af området, som
upptoges af ofvan omförmälda byggnader, hvilka blifvit utan vederbörligt
tillstånd uppförda.

Enär behofvet af ökad tillgång på asylplatser för sinnessjuke är
trängande, och då ett gynsamt tillfälle nu yppat sig att genom de af
medicinalstyrelsen förordade anordningar, hvilka synas mig i allo ändamålsenliga,
för en jemförelsevis ringa kostnad i icke obetydlig mån afhjelpa
den allmänt öfverklagade bristen på sådana platser, får jag, efter samråd
med chefen för finansdepartementet, i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att ej mindre bevilja ett anslag af
431,790 kronor samt deraf på extra stat för år 1893 anvisa ett belopp
af 200,000 kronor för inköp af förenämnda i Vadstena belägna fabriksegendom
och anordnande derstädes af en asyl för sinnessjuke, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de för detta ändamål upprättade ritningar,
äfvensom vidtagande af de i sammanhang härmed föreslagna åtgärder i
afseende på förändring af vissa lägenheter vid Vadstena hospital samt
anläggning af spårväg och vattenledning till asylen m. m., än äfven medgifva,
att ofvan omförmälda del af den för statsverkets räkning utarrenderade
egendomen Starby kungsladugård n:o 1 må vid utgången af nu
löpande arrendetid till asylen utan afgäld upplåtas.»

Bih. till liiksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Af cl. 39 Haft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och
skulle proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse
bilagan C till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

Carl Tornérhielm.

Stockholm, Ivar Hoeggströms boktryckeri, 1892.