Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53

Proposition 1897:53

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

1

N:o 53.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förändrade bestämmelser angående förn ältning sbidrag till
sjukkassor; gifven Stockholms slott den 12 mars 1897.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgifva,
att Kongl. Maj:t må ega för år 1898 använda de till underlättande af
åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
afsätta belopp, i mån af behof,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassa skall under föregående år haft egna inkomster
uppgående till minst tre gånger det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det
antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år
städse haft, med en krona för hvarje medlem, dock ej för något år
med sammanlagdt högre belopp än 1,500 kronor;

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet, i riket.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

bih. Ull Riksd. Prot. 1897. 1 Sami. 1 Afd. 43 Raft. (N:o 53.)

1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12
mars 1897.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

WlKBLAD,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

10.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde härefter:

Sedan arbetareförsäkringskomitén den 24 oktober 1889 afgifvit
förslag till lagbestämmelser angående de på senare tider inom landet
till ganska stort antal bildade föreningar för inbördes sjukhjelp eller
så kallade sjukkassor, framlades af Eders Kongl. Maj:t för 1891 års
Riksdag förslag i ämnét, hvilket af Riksdagen med vissa ändringar antogs,
hvarefter den 30 oktober 1891 utfärdades lag om sjukkassor att
lända till efterrättelse från den 1 juli 1892.

Enligt denna lag, hvars syftemål enligt dåvarande departementschefens
till statsrådsprotokollet den 31 januari 1891 afgifna yttrande
hufvudsakligen är att bereda sjukkassornas och deras medlemmars rättsliga
ställning stöd af uttryckliga i lag meddelade bestämmelser, kan

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

sjukkassa, som består af minst 25 medlemmar, varda registrerad. Såsom
vilkor för att registrering skall kunna beviljas är dock; stadgadt, att
kassan skall hafva i öfverensstämmelse med vissa i lagen meddelade
bestämmelser antagit stadgar och utsett styrelse. Lagen innehåller
vidare föreskrift, att registrerad sjukkassas räkenskaper och styrelsens
förvaltning skola årligen granskas af utsedde revisorer, äfvensom att
styrelsen för registrerad sjukkassa skall en gång årligen till registreringsmyndigheten
lemna uppgifter efter faststäldt formulär angående
kassans verksamhet föregående kalenderår samt insända ett exemplar al
senaste revisionsberättelse för kassan jemte uppgift om styrelseledamöternas
namn och adress; och eger registreringsmyndigheten, om den
så nödigt finner, låta å stället undersöka registrerad sjukkassas förvaltning.
Deremot åtnjuter registrerad sjukkassa förmånen att kunna
förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol
och annan myndighet söka, kära och svara; och äro för kassans förbindelser
styrelsens ledamöter och kassans medlemmar icke personligen
ansvarige, derest de ej dertill särskild! utfart sig.

Jemte dessa lagbestämmelser ansågs emellertid, enligt hvad departementschefens
ofvan omförmälda den 31 januari 1891 afgifna
yttrande gifver vid handen, att kassorna jemväl borde beredas något
understöd från det allmännas sida till bestridande af kostnaden för
deras förvaltning, hvarigenom de skulle kunna uppmuntras till att inrätta
sig efter sjukkasselagens stadganden och underkasta sig de förpligtelse^
som deri dem ålades. Redan vid 1890 års riksdag hade
beslut fattats om afsättande för år 1891 af 100,000 kronor till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande. Vid 1891 års riksdag afsattes för år 1892 för samma ändamål
ytterligare 100,000 kronor och medgafs tillika i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts förslag, att Kongl. Maj:t finge använda
de sålunda afsätta medlen i mån af behof

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor
l:o) att sjukkassan skulle vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enligthet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skulle under föregående år haft egna inkomster
uppgående till minst tre gånger det begärda förvaltningsbidragets belopp;
och

3:o) att förvaltningsbidraget skulle för år utgå i förhållande till
det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under nästföregående år
städse haft,

med 1 krona för hvarje medlem till och med 50,

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 250, samt
med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

dock ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 300 kronor,
och

dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Sedermera har för hvart af åren 1893—1895 för ifrågavarande
ändamål afsätta ytterligare 100,000 kronor, hvarjemte Riksdagen för
hvarje år till och med innevarande medgifvit, att de sålunda afsätta
medlen finge användas på enahanda sätt, som vid 1891 års riksdag beslöts.

Enligt särskild! meddelad föreskrift hafva registreringsmyndigheterna
att till civildepartementet öfversända de till sagda myndigheter inkomna
uppgifter och revisionsberättelser rörande kassorna; och blifva med ledning
häraf genom försäkringsinspektörens försorg upprättade årliga redogörelser
öfver kassorna af trycket utgifna.

Uti en vid 1896 års riksdag i Andra Kammaren väckt motion föreslogs
ändring i dittills gällande bestämmelser om förvaltningsbidraget
till ifrågavarande sjukkassor. Under anförande hurusom en stor del af
de existerande sjukkassorna icke låtit registrera sig samt att anledningen
härtill vore den att förvaltningsbidraget vore för lågt för att betäcka
de med registreringen förenade kostnaderna, föreslog motionären
en ökning af förvaltningsbidraget sålunda, att detsamma skulle utgå
med 2 kronor för hvarje medlem till och med 50, med 1 krona för
hvarje medlem derutöfver till och med 250, med 50 öre för hvarje
medlem derutöfver till och med 500 samt med 25 öre för hvarje medlem
derutöfver utan någon begränsning.

Denna motion föranledde icke någon åtgärd af Riksdagen; men
Eders Kongl. Maj:t fann genom cirkulär den 5 juni 1896, enär erfarenheten
gifvit vid handen, att blott en mindre del af sjukkassorna i
riket ännu blifvit registrerade i öfverensstämmelse med lagen om sjukkassor,
samt anmärkt blifvit, att i vissa fall orsaken härtill antagligen
vore att söka deruti, att de af statsmedel enligt gällande bestämmelser
utgående förvaltningsbidrag till dylika kassor vore för låga, skäligt anbefalla
Eders Kongl. Maj:ts samtliga befallningshafvande att, jemte förebringande
af den utredning, som kunde åstadkommas angående icke
registrerade sjukkassor, afgifva underdånigt utlåtande, huruvida och i
hvad mån en förhöjning af nämnda förvaltningsbidrag syntes böra ega rum.

På sätt jag vid föredragning den 14 sistlidne januari af frågan om
reglerandet af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel anmälde, hade
yttranden från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande då inkommit men
ärendet ej hunnit undergå erforderlig förberedande behandling. Sedan från

5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

vissa län ytterligare infordrade upplysningar numera fullständigt inkommit
utom från ett län, hvarifrån sådana upplysningar enligt tillkännagifvande
icke äro att förvänta förr än efter ingången af april månad, torde det
tillåtas mig att utan afvaktan af upplysningarne från sistberörda län
inför Eder Kongl. Maj:t anmäla ärendet.

Vid det ofvan nämnda af arbetareförsäkringskomitén afgifna förslag
till lagstiftning angående sjukkassor var fogad en vidlyftig, på särskilda
undersökningar grundad redogörelse för de existerande sjuk- och
begrafningskassorna, afseende förhållandena vid slutet af år 1884.

Denna redogörelse visar, med inräknande af sådana kassor, som
jemte sjukhjelp lemnat äfven begrafnings- eller annan hjelp, men med
framräknande af de kassor, som lemnat endast begrafnings- eller annan
hjelp, hvilka sistnämnda ej äro hänförliga under sjukkasselagen, följande
siffror:

f

Utgifter

i kronor.

Antal

Antal

.

kassör.

medlemmar.

Kr.

Kontant sjuk-hjelp samt
begrafnings-hjelp.

Förvaltnings-

kostnader.

Öfriga ut-gifter. *)

Summa.

956

120,936

1,187,010

742,484

79,023

141,299

962,806

Af de genom försäkringsinspektörens försorg upprättade årsredogörelserna
för registrerade sjukkassors verksamhet under åren 1892,
1893 och 1894 inhemtas följande upplysningar rörande sagda kassor:

1 8 9 2.

Antal

Inkomster.

Ut

gifter.

Antal

kassor.

medlem-mar vid

årets slut.

Statens

förvalt-

nings-

bidrag.

Öfriga

inkomster.

Summa

inkomster.

Kontant
sjukhjelp
samt be-grafnings-hjelp.

Förvalt-

nings-

kostnader.

Öfriga
utgifter. l)

Summa j

utgifter.

(221)

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

,

Kr. 1 ö.

!) 206

24,686

8) 6,092

58

212,013

218,105

58

175,828

11,858

33

12,310

,7

199,996 601

!) Deribland medicin och läkarevård.

2) Enligt redogörelsen utgjorde de registrerade kassornas antal år 1892 221. men Horn fullständiga
uppgifter rörande do förhållanden, som afses i de följande kolumnerna, inkommit allenast beträffande
206, afse de i sagda kolumner upptagna siffrorna endast berörda 200 kassor.

8) Enligt uppgift från statskontoret har i förvaltningsbidrag till sjukkassor för året utanordnats
tillhopa 8,717 kronor 19 öre.

6

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 53.

1 8 9 3.

Antal

kassor.

Antal

medlem-mar vid

årets slut.

Inkomster.

l

Utgifter.

Statens

förvalt-

nings-

bidrag.

Öfriga

inkomster.

Summa

inkomster.

Kontant
sjukhjelp
samt be-grafnings-hjelp.

Förvalt-

nings-

kostnader.

öfriga

utgifter.

Summa

utgifter.

Kr. 1 ö.

Kr. j ö.

Er. I ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

(344)

1

») 318

41,471

*) 23,060 93

357,43555

380,496 48

279,493

80

25,073

07

21,074

87

325,641

74

1 8 9 4. * 2 3 4

Antal

kassor.

Antal

medlem-mar vid

årets slut.

''

I n k o m s

ter.

Utgifter,

Statens

förvalt-

nings-

bidrng.

Öfriga

inkomster.

Summa

inkomster.

Kontant
sjukhjelp
samt be-grafnings-hjelp.

Förvalt-

nings-

kostnader.

Öfriga

utgifter.

Summa

utgifter.

Kr. | ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr. '' 1 ö.

Kr.

Ö.

(477)

3) 466

62,431

*) 31,359j91

517,650

94

549,010

88

379,636

35

35,888

37

37,035 99

452,560

71

*) De registrerade kassornas antal utgjorde enligt redogörelsen under år 1893 344, men endast
318 hafva lemnat fullständiga uppgifter om öfriga angifna förhållanden. Jfr not 2 å sid. 5.

2) Enligt statskontorets uppgift har i förvaltningsbidrag till sjukkassor under året utanordnats
28,852 kronor 80 öre.

3) De registrerade kassornas antal utgjorde enligt redogörelsen under år 1894 477, men endast
466 hafva lemnat fullständiga uppgiften om öfriga angifna förhållanden. Jfr not 2 å sid. 5.

4) Enligt statskontorets uppgift liar i förvaltningsbidrag till sjukkassor under året utanordnats
32,960 kronor 86 öre.

I

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

För år 1895 hafva uppgifter från alla registrerade sjukkassor ännu
icke inkommit. Hittills inkomna uppgifter visa emellertid för nämnda
år ett antal registrerade sjukkassor af 547 med tillhopa 76,849 medlemmar,
och har förvaltningskostnaden för dessa kassor uppgått till
45,645 kronor 92 öre. Sannolikt uppgår antalet kassor för nämnda år
till omkring 560. I förvaltningsbidrag för samma år har enligt uppgift
från statskontoret utbetalts tillhopa 40,364 kronor 39 öre. Omförmälda
547 kassor äro i afseende å antalet medlemmar fördelade på
följande sätt:

Antal

Summa

kassor.

medlemmar.

Kassör med mindre än

25

medlemmar ...

3

53

» n

öfver

25 och högst

50 medlemmar..................

94

3,663

n »

»

50

»

»

100

»

217

16,530

» »

»

100

»)

»

200

»

155

21,444

» »

»

200

»

»)

250

»

25

5,618

» »

250

»

»

300

» .........

21

5,822

n »

n

300

W

»>

400

» ...................

15

5,090

» n

»

400

n

))

500

»

9

4,002

» »

»

500

»

n

600

M

1

527

» »

»

600

»

■>

700

»

3

2,019

»

»

700

»

»

800

» ...............

....

» n

»

800

»

»

900

))

» »

»

900

»

. »

1,000

» ...................

2

1,922

Kassör med

öfver

1.000

medlemmar, hvar

för sig angifna.......

( 1

1,521

l 1

>) 8.638

Summa

547

76,849

Rörande förhållandena för år 1896 finnas tillräckliga uppgifter ännu
icke att tillgå; men med hänsyn till den ökning i de registrerade sjukkassornas
antal, som hittills årligen egt rum, torde antalet dylika kassor
för sagda år kunna beräknas till omkring 650.

) NykterlietBVttnnf*rnHH allmänna BjukkuButi i Ottkarsliumn.

8

Kong!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

Beträffande de icke registrerade sjukkassorna inhemtas af de utaf
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande till följd af nådiga cirkuläret
den 5 juni 1896 afgifna redogörelser, hvilka afse förhållandena under
sommaren och hösten 1896, att ett antal af 1,080 icke registrerade
sjukkassor är kändt. Deras verkliga antal torde dock vara högre och
med säkerhet kunna beräknas till minst 1,100. Det kända antalet icke
registrerade kassor är fördeladt mellan de olika länen på följande sätt:

Stockholms stad ..
Stockholms

län...............

164

31

Upsala

» ...............

21

Södermanlands

» ...............

40

Östergötlands

D ..............

104

Jönköpings

»...............

26

Kronobergs

» ..............

7

Kalmar

» .............

22

Gotlands

»...............

5

Blekinge

» ...............

16

Kristianstads

» ...............

27

Malmöhus

» ...............

177

Hallands

» ...............

19

Göteborgs o. Bohus » ...............

130

Elfsborgs

» ...............

38

Skaraborgs

» ...............

19

Vermlands

» ...............

25

Örebro

» ..............

37 .

Vestmanlands

» ...............

28

Kopparbergs

» ...............

.34

Gefleborgs

)> ...............

59

Vesternorrlands

» ...............

37

Jemtlands

» ...............

5

Vester bottens

» ..............

8

Norrbottens

» ...............

1

1,080.

Rörande åtskilliga af dessa kassor hafva närmare upplysningar ej
kunnat erhållas. Så hafva t. ex. 25 kassor i Stockholm vägrat att
lemna någon som helst upplysning om sina förhållanden. För 929

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

9

kassor har antalet medlemmar uppgifvits och uppgår detta antal till
127,763 med följande fördelning:

Antal

Summa

■i.

kassor.

medlemmar.

Kassör

med

mindre än

25

medlemmar .

77

1,377

»

•»

öfver

25 och högst

50 medlemmar................

195

7,392

i: »>■'':

»

M

50

»

»

100

» .................

315

24,899

»

O

..

100

»

200

» .................

200

28,035

0

, »

»

200

M

250

» ................

44

10,066

»

»

»

250

»

300

» .................

29

8,064

»

»

M

300

400

.................

24

8,342

. j »

M

»

400

»

500

.................

14

6,200

»

f

»

500

600

» .................

9

4,916

! )>

»

»

600

»

»

700

» ................

4

2,536

»

»

»

700

800

»

6

4,495

u

»

))

800

»

900

»

If

. n

»

900

»

»

1.000

n

4

3,835

1

1,015

1

1,100

1

1,142

Kassor med

öfver

1.000

medlemmai-, hvar för sig angifna.....

1

1,289

1

1,310

1

1,338

1

1,424

1

>) 8,988

Summa

929

127,763

I öfrigt hafva för åtskilliga kassor lemnats uppgifter angående stadgar,
förvaltningskostnader, inkomster och utgifter o. s. v., dock icke i tillräcklig
omfattning för att någon sammanfattning deraf lämpligen kan
verkställas.

Enligt de nu meddelade siffrorna skulle antalet sjukkassor, som
vid 1884 års slut utgjorde 956, vid 1896 års slut hafva stigit till om -

M Föreningen »Enighet ger styrka» i Stockholm.

Bih. till Rihd. Prat 1897. 1 Sami. 1 Af i. 43 Haft.

2

10

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 53.

kring 1,750, deraf omkring 650 registrerade och omkring 1,100 icke
registrerade. Af hela antalet skulle således endast något mera än Va
hafva låtit registrera sig.

Såsom skäl hvarför ett jemförelsevis så betydligt antal kassor
underlåtit registrera sig hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i de inkomna yttrandena angifvit åtskilliga omständigheter. I sådant
afseende har då först åberopats, att statens förvaltningsbidrag för närvarande
vore för obetydligt i förhållande till de omkostnader och det
besvär, som registreringen förorsakade. Sjelfva registreringen måste
nemligen ofta föregås af en grundlig omarbetning af stadgarne för att
bringa dem i öfverensstämmelse med lagens stadganden, och de föreskrifna
statistiska uppgifterna kräfde för de stora kassorna mycket
arbete till följd af materialets vidlyftighet och för de små kassorna
särskilda i bokföring kunniga biträden, hvartill beträffande sådana kassor,
som vore upprättade i samband med föreningar för jemväl annat ändamål
än sjukhjelp och begrafningshjelp, komme de svårigheter, som
uppstode i följd af stadgandet i 7 § sjukkasselagen att i sådant fall
särskilda stadgar skola vara uppgjorda för kassan och dess medel särskilt
förvaltas. Vidare hafva såsom anledningar till underlåten registrering
angifvits: motvilja hos kassorna för att underkasta sig något
förmynderskap eller någon kontroll från myndigheterna, bristande kunskap
om sjukkasselagens syfte och innebörd, stundom till och med
okunnighet om lagens tillvaro, samt slutligen de omständigheter att
i vissa fall antalet medlemmar icke uppgått till 25 eller att kassa icke
kunnat uppfylla det för statsbidrags erhållande stadgade vilkoret, att
föregående års inkomster uppgått till minst tre gånger statsbidraget.

De fleste af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande hafva ansett
det verksammaste medlet att undanrödja de anmärkta svårigheterna
och förmå kassorna att mera allmänt låta registrera sig vara att finna
i en väsentlig höjning af förvaltningsbidraget, i hvilket afseende framstälts
många olika förslag. Dock hafva sex af Eders Kongl Maj:ts
befallningshafvande afstyrkt dylik förhöjning, såsom skäl hvarför åberopats
dels att förvaltningsbidraget ansetts vara tillräckligt i förhållande
till det med registreringen förenade besvär, och dels att anledningen
till underlåtenheten att registrera ansetts vara hufvudsakligen andra
omständigheter än hänsynen till förvaltningsbidragets belopp.

Förutom nu omförmälda yttranden från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
hafva vidare i ärendet inkommit skrifter från dels
af Stockholms sjukkassestyrelser utsedda komiterade och dels centralstyrelsen
för den ofvan omförmälda nykterhetsvännernas allmänna sjuk -

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

kassa; och förordas i begge dessa skrifter att statsbidraget förhöjes
till de belopp, som vid ett den 29 november 1896 i Stockholm hållet
allmänt möte i sådant afseende föreslagits.

Den förut lemnade redogörelsen för sjukkasseväsendets utveckling
visar, att detta under de två senaste årtiondena varit stadt i raskt
framåtskridande. Den funktion dessa sjukkassor fylla eller att åt arbetare
och andra mindre bemedlade bereda tillfälle att genom association
till inbördes bistånd skydda sig mot de, särskild! för personer i denna
ställning, olycksdigra följderna af sjukdomsfall är af synnerligt stor
betydelse och deras verksamhet är väl värd att af staten omhuldas och
skyddas. I sådant hänseende har staten, på sätt förut omförmälts,
dels sökt att genom sjukkasselagen reglera dessa inrättningars rättsliga
ställning, dels äfven anvisat medel till bidrag för deras förvaltningskostnader.
I sammanhang härmed har emellertid staten sett sig föranlåten
pålägga kassorna vissa förpligtelser, som för dem medföra både
kostnad och besvär.

Den i detta ärende förebragta utredningen gifver emellertid vid
handen, att ett stort antal, närmare två tredjedelar af samtliga sjukkassor
underlåtit att registrera sig, och de flesta uttalandena så väl af
myndigheterna som af kassornas målsmän gå ut derpå att detta förhållande
förorsakas hufvudsakligen deraf att förvaltningsbidraget anses
för litet i förhållande till de med registreringen förbundna kostnader
och besvär, samt att, derest detta bidrag höjes, sannolikt betydligt flera
kassor skola komma att låta registrera sig.

För bedömande af frågan om och i hvilken mån en ökning i statsbidraget
lämpligen bör ega rum är det, särskildt med hänsyn till att
detta bidrag är afsedt att vara ett förvaltningsbidrag, af intresse att
jemföra det förvaltningsbidrag, som hittills till de registrerade kassorna
åtgått, med de förvaltningskostnader samma kassor haft. I sådant hänseende
visa de förut meddelade utdragen af redogörelsen för de registrerade
sjukkassorna följande siffror:

Å r.

Antal

kassor.

Summa

förvalt-

ningsbidrag.

Summa för-valtnings-kostnader.

1892 ............................

206

6,092

58

11,858

33

1893 .............................

318

23,060

93

25,073

07

1894 .............................

466

31,359

94

35,888

37

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Dessa siffror visa således, att förvaltningsbidraget är något mindre
än de uppgifna förvaltningskostnaderna. Härvid är dock att märka,
att de nu uppgifna förvaltningsbidragen äro de, som uppburits under
året och således, med hänsyn till stadgandet derom att förvaltningsbidragets
belopp bestämmes i förhållande till det antal medlemmar
hvarje kassa under föregående året egt, egentligen afse ett föregående
år. Till närmare utredning i förevarande hänseende har, med ledning
af de inkomna uppgifterna angående de registrerade sjukkassorna under
år 1895, verkstälts en särskild beräkning, dervid antalet medlemmar
upptagits i enlighet med uppgifterna derom för 1895 års slut, förvaltningsbidraget
beräknats till hvad som med nu gällande bestämmelser
skulle under år 1896 tillfalla kassorna under förutsättning att de hela
året 1895 haft minst det för slutet af samma år uppgifna antal, samt
förvaltningskostnaderna upptagits med de belopp, som i sådant hänseende
uppgifvits hafva under år 1895 åtgått. Denna beräkning visar
följande resultat:

Antal kassor. *)

Antal

medlemmar.

Förvaltnings-

Förvaltning

kostnader.

s-

Kassor, der förvaltnings-kostnaden öfverstiger
förvaltningsbidraget.

Antal.

Procent af
hela antalet.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

94

25-50

3,663

1,651

67

9

9,6

217

51-100

13,690

8,047

95

38

17,5

155

101—200

14,597

9,709

53

30

19,4

46

201-300

6,727

5,792

05

14

30,4

15

301-400

2,585

2.525

64

6

40,0

9

401-500

1,788

1,958

21

5

55,6

1

501—600

219

25

266

67

1

100, o

3

601-700

767

25

483

20

2

901—1,000

600

218

1

1,521

300

530

87

1

100,o

1

8,638

300

14,438

89

1

100,o

Summa 544

45,236

50

45,622

68

105

19,3

eller om den sista
stora kassan fr&n-räknas 543.

44,936

50

31,183

79

104

19,2

*) De 3 kassorna med medlemsantal understigande 25 upptagas ej här.

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Af denna sammanställning, deri dock förvaltningsbidraget* som
måst beräknas efter antalet medlemmar vid årets slut i stället för efter
högsta antalet medlemmar under hela året, antagligen upptagits till
något högre belopp än det som i verkligheten utgått, framgår, att
summan af förvaltningsbidraget ungefär motsvarar summan af förvaltningskostnaden,
samt att hvad de särskilda kassorna angår förvaltningsbidraget
för ungefär fyra femtedelar af kassorna öfverstiger förvaltningskostnaden,
och att således allenast en femtedel af kassorna har högre förvaltningskostnader
än bidraget utgör. Om man strängt fasthåller vid grundsatsen
att statsbidraget till dessa kassor skall utgöra endast ett förvaltningsbidrag,
skulle måhända denna utredning kunna föranleda dertill att någon
förhöjning i statsbidraget icke ansåges erforderlig. Emellertid är det
att märka, att dessa kassor, utom de utgifter de hafva för kontant
sjuk- och begrafningshjelp jemte läkarevård och medicin, tillika hafva
rätt betydande poster å »andra utgifter», hvilka stå mycket nära förvaltningskostnader.
Äfven med iakttagande af grundsatsen att staten
icke bör lemna bidrag till sjelfva utgifterna för sjuk- och begrafningshjelp
kan således en höjning af statsbidraget anses vara af omständigheterna
påkallad. Dertill kommer att, enligt hvad den uppgjorda tabellen
visar, förhållandet mellan förvaltningsbidraget och förvaltningskostnaden
blir allt ogynsammare ju större medlemsantalet är. Under det att
af kassorna med medlemsantal af 25—50 allenast 9,6 procent har
större förvaltningskostnader än förvaltningsbidrag, uppgår samma procenttal
för de kassor, som hafva 51—100 medlemmar, till 17 procent,
för kassor med 101—200 medlemmar till 19,4 procent, för kassor
med 201—300 medlemmar till 30,4 procent och för kassor med 300—400
medlemmar till 40 procent. Detta visar tydligt, att särskildt de större kassorna
äro i behof af ökadt förvaltningsbidrag. Med afseende jemväl å
önskligheten deraf att de icke registrerade kassorna varda i så stort
antal som möjligt registrerade samt å den af myndigheterna och kassornas
målsmän uttalade uppfattningen att detta skulle verksamt främjas
genom förvaltningsbidragets ökande, synes det mig att öfvervägande
skäl tala för att en dylik ökning kommer till stånd.

I fråga om de belopp, hvarmed en sådan ökning lämpligen bör
ske, hafva många olika förslag under ärendets handläggning förekommit.
Det längst gående af dessa förslag är det vid ofvan nämnda möte i
Stockholm antagna, enligt hvilket bidraget skulle utgå
med 2 kronor för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300 samt
med 50 öre för hvarje medlem derutöfver utan någon begränsning.

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Detta förslag synes mig icke lämpligt särskildt derutinnan att det
skulle bereda de minsta kassorna större bidrag, än dessa verkligen behöfva,
men deremot för litet tillgodose de större kassorna. Hvad angår
de kassor, som hafva allenast 25—50 medlemmar, så visar den förut
lemnade utredningen, att allenast 9,6 procent af de registrerade kassorna
med detta medlemsantal hafva större förvaltningskostnader än
förvaltningsbidrag. Då dessa kassor derjemte ur försäkringssynpunkt
till följd af det ringa medlemsantalet äro mindre lämpliga associationer
af förevarande art, torde skäl ej förefinnas att för dessa kassor höja
det nu bestämda bidraget eller 1 krona för hvarje medlem. För kassor
med mer än 50 medlemmar åter synes bidraget, med hänsyn till de
upplysningar, som erhållits angående förvaltningsbidraget och förvaltningskostnaden
för de registrerade kassorna af denna storlek, lämpligen
böra höjas till en krona för hvarje medlem, dock med nödig begränsning
uppåt. De största nu kända kassorna äro den registrerade »nykterhetsvännernas
allmänna sjukkassa» i Oskarshamn, som 1895 hade 8,638
och nu uppgifver sig hafva 16,000 medlemmar, samt den icke registrerade
föreningen »Enighet ger styrka» i Stockholm, som 1896 hade
8,988 medlemmar. Dessa kassor kunna uppenbarligen icke räknas
såsom sjukkassor i egentlig mening utan utgöra i sjelfva verket försäkringsanstalter.
Öfver hufvud torde kassor med öfver 1,500 medlemmar
kunna sägas åtminstone närma sig sagda kategori. Med afseende
härå har jag ansett 1,500 kronor böra utgöra maximum för
statsbidraget.

Regeln skulle alltså blifva att statsbidraget skulle utgå med en
krona för hvarje medlem, dock högst med 1,500 kronor.

En jemförelse mellan nu gällande bestämmelser, det nu framlagda
förslaget och Stockholmsmötets förslag utfaller sålunda:

Antal

medlemmar.

Statsbidrag
enligt nu
gällande be-stämmelser.

Statsbidrag
enligt det
framlagda
förslaget.

Statsbidrag -enligt Stock-holmsmötets
förslag.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

50

'' 50

50

100

100

75

100

200

200

125

200

300

250

'' 150

250

350

300

162

50

300

400

— ''

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

15

Antal

medlemmar.

Statsbidrag
enligt nu
gällande be-stämmelser.

Statsbidrag
enligt det
framlagda
förslaget.

Statsbidrag
enligt Stock-holmsmötets
förslag.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

400

187

50

400

450

500

212

50

500

t

500

000

237

50

600

550

700

262

50

700

600

800

287

50

800

650

850

300

850

675

900

300

900

700

1,000

300

1,000

750

1,500

300

1,500

1,000

2,000

300

1,500

1,250

5,000

300

1,500

2,750

10,000

300

1,500

5,250

En tillämpning af de nu föreslagna bestämmelserna å de år 1895
befintliga registrerade kassorna skulle lemna följande resultat:

Antal kassor.

Antal

medlemmar.

Förvaltnings-

bidrag.

Förvaltning

kostnader.

s-

Kassor, der förvaltnings-kostnaden öfverstiger
förvaltningsbidraget.

Antal.

Procent af
hela antalet.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

94

25-50

3,663

1,651

67

9

9,6

217

51—100

16,530

8,047

95

24

11,0

155

101—200

21,444

9,709

53

16

10,8

46

201-300

11,440

5,792

05

5

10,9

15

301—400

5,090

2,525

64

1

6,7

9

401-500

4,002

1,958

21

1

11,1

1

501—600

527

266

67

3

601-700

2,019

483

20

; 1 ,

2

901—1,000

1,922

218

■—

1

1,521

1,500

530

87

1

8,638

1,500

14,438

89

1

100,o

Summa 544

69,637

45,622

68

57

10,6

16

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Genom en sådan fördelning skulle, såsom sista kolumnen visar, ett
proportionsvis temligen lika och endast obetydligt antal kassor för hvarje
klass hafva att vidkännas större förvaltningskostnader än statsbidraget
skulle utgöra. Hvad de större kassorna med ett medlemsantal af 600—1,500
angår, så vill det väl synas, som om bidraget för dem skulle blifva
väl högt, men då dessa kassor äro få, och det väl kan hända, att tillfälliga
förhållanden föranledt att förvaltningskostnaderna för dem blifvit
jemförelsevis låga, samt det* för åstadkommande af en tillförlitlig sjukkassestatistik
är af särskild betydelse att dessa kassor blifva registrerade,
torde tillräcklig anledning att i fråga om dem föreslå annan grund
för statsbidragets åtnjutande icke föreligga.

Hvad angår frågan om hvilka kostnader nu föreslagna bestämmelser
skulle föranleda har uppgjorts följande beräkning.

De inkomna uppgifterna rörande de registrerade kassorna för 1895
utvisa ett antal af 547 med 76,849 medlemmar. Om man frånräknar
de tre kassorna med mindre än 25 medlemmar och räknar den stora
kassan med 8,638 medlemmar till allenast 1,500, erhåller man såsom
medeltal för medlemmarnes antal 128. Då såsom förut nämnts de
registrerade kassornas antal för närvarande kan antagas uppgå till
omkring 650, skulle förvaltningsbidraget för dem belöpa sig till omkring
83,000 kronor.

Beträffande de icke registrerade kassorna finnas uppgifter angående
medlemsantalet för 929, hvilka hafva sammanlagdt 127,763 medlemmar.
Om härifrån borträknas de 77 kassorna med mindre än 25 medlemmar
och den stora kassan å 8,988 medlemmar beräknas till allenast 1,500,
skulle medlemmarnes antal i medeltal utgöra 140. Med en beräkning
af 1,000 kassor med öfver 25 medlemmar skulle, derest samtliga kassor
läte registrera sig, kostnaden utgöra i rundt tal 140,000 kronor.
Sammanlagda statsbidraget till alla såväl nu registrerade som för närvarande
icke registrerade kassor skulle således utgöra omkring 223,000
kronor. Med tillämpning af Stockholmsmötets förslag skulle enligt
verkstäld beräkning samma kostnader uppgå till omkring 345,000 kronor.
Uppenbart är dock att kostnaden icke kommer att för det nu beräknade
antalet genast stiga så högt, enär det kan antagas, att äfven
oafsedt den nu ifrågasatta höjningen af statsbidraget en del kassor till
en början kommer att underlåta registrering.

Af de enligt hvad förut nämnts till underlättande af åtgärder för
arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp
återstodo enligt uppgift från statskontoret vid 1895 års slut 384,552
kronor 48 öre. Under antagande att för åren 1896 och 1897 utbetal -

17

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

ningarna komme att uppgå till omkring 100,000 kronor, skulle vid
1898 års början återstå omkring 280,000 kronor. Detta torde vara fullt
tillräckligt till de utgifter, som kunna ifrågakomma för sagda år. Sedermera
lärer det, då det uppenbarligen icke bör ifrågasättas att till förevarande
ändamål anlita den så kallade arbetareförsäkringsfonden, blifva
nödvändigt att för bidrag till sjukkassorna i riksstaten uppföra ett
särskild! anslag.

I fråga om de i öfrigt gällande bestämmelserna för ifrågavarande
statsbidrags utgående bär jag icke anledning föreslå någon ändring.
Deremot är det min afsigt att för registreringens underlättande låta
utarbeta anvisningar att tjena till ledning vid upprättande af reglementen
för sjukkassor; och torde jag derefter få hos Eders Kongl.
Maj: t göra framställning om sådana anvisningars utdelning till sjukkassorna
samt vidtagande af öfriga åtgärder för spridande bland allmänheten
af kännedom om sjukkasselagen och öfriga hithörande bestämmelser.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag alltså, att Eders
Kongl Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1898 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors
bildande afsätta belopp, i mån af behof,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:
l:o) att. sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassa skall under föregående år haft egna inkomster
uppgående till minst tre gånger det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det
antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år
städse haft, med en krona för hvarje medlem, dock ej för något år
med sammanlagdt. högre belopp än 1,500 kronor;

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skulle till
Riksdagen aflåtas.

Itih. till liiksd. Prat. 1837. 1 Sami. 1 A/d. 43 Käft.

Ex protocollo:
Pehr Thyselius.

3

Tillbaka till dokumentetTill toppen