Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44 (Proposition 1894:44)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

X:o 44.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken,
lag angående värdering af död mans bo och lag angående
ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden
den 16 juni 1875; gifven Christiania slott den 21 februari
1894.

. ... , -f; i ■ ■ ;

t.-iji 4 • ■ t; .''i i; / "■■..Vi t •• -r 11S /ilfO ‘i; !''U ''hi ;. > .i; i1; ii .YjoH

Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll vill Kongl. Maj:t härmed, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken;

2:o) lag angående värdering af död mans bo; och
3:o) lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående
särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16
juni 1875.

Kongl. Maj:t, förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Au g. östergren.

Bill. till Riksd. Prot. 18CJ4. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft. (N:o 44).

K orig l. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 44.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken.

Härigenom förordnas, att 9 kap. 4 § ärfdabalken skall erhålla följande
förändrade lydelse: . i

Nu är boet upptecknadt; då bör en afskrift.af bouppteckningen hos
domaren ingifvas inom en månad derefter; men i häradsrätten vid nästa
ting. År någon af arfvingarne omyndig eller utrikes stadd; varde ock den
rätt hos domaren intecknad, som omyndig eller utrikes vistande i arfvet

eger.

i ll''''likt

I.Hlgdl

V>l

n vi lin ligKiijr

»in. uiuojigm: ;i■,

• i\ ■.bil''" gill: \

j r} i > .''It'', I;,, ;i ij« i

UO/CHOK,

mgjuw/ti'' i

lort,

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 44.

ftj ''ioTith» "it,wniii|rrrf<
'' ■ fjto

- h to no 1)0 a i tu; läskarl
-iirélj f>oh> åq .(lotrfrr

ro Fvf *

V<j[ j Ky> vt ‘i : H j Vt tfa
förr!

Förslag

rir tv. in''sv;

till

.2 <:

lag angående värdering af död mans bo.

Med upphäfvande af hvad lag och författningar innehålla mot denna
lag stridande förordnas härigenom som följer:

1 §•

Den i 9 kap. 1 § ärfdabalken föreskrifna värdering af död mans bo
skall förrättas af två eller flere af domstol i den ordning, här nedan stadgas,
utsedde ..värderingsman. T,, , . ;

Desse skola egendomen så värdera, som de efter bästa förstånd och
samvete pröfva den vara värd, dervid värdet af aktier, obligationer och
dylika handlingar bestämmes med ledning af den vid dödstillfället för
hvarje slag af sådana handlingar gällande kurs eller eljest gängse pris,
samt värdet af fordringar, som ej anses säkra, efter hvad skäligt anses.

! i ■ ’ • 5 •. ? i f" •.; ä i .. • j * <. •

För hvarje kommun å landet och hvarje stad namne vederbörande
underrätt före hvarje års utgång minst två inom kommunen eller staden
bosatte gode män att under nästföljande året vara värderingsman vid bouppteckningar.

; 1 3 §.

Dödsbodelegare stånde fritt att af de sålunda utsedde värderingsmännen
tillkalla hvilka de helst sjelfve vilja, oberoende deraf för hvilken
kommun å landet eller stad de blifvit utsedde.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

4 §•

Värderingsman, som deltager i värderingsförrättning, eger derför åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning i likhet med hvad om nämndeman
i gällande resereglemente är stadgadt.

År bo vidlyftigt eller så beskaffad^ att värderingsman med nu stadgad
ersättning ej kan anses skäligen godtgjord, ege rätten, på gjord framställning,
derom förordna efter ty skäligt pröfvas.

Den ersättning, hvarom nu stadgadt är, skall gäldas af tillgångarna
i den dödes bo.

5 §•

Då bouppteckning, vid hvars upprättande värderingsman enligt bestämmelserna
i denna lag närvarit, ingifves till annan rätt än den, som
värderingsmännen utsett, skall värderingsmännens behörighet styrkas.

6 §.

t Denna lag skall icke ega tillämpning i de fall, då borgmästare och
råd jemlikt 9 kap. 1 § ärfdabalken för egendomens uppteckning och värdering
ega nämna två eller flere redlige män, och ej heller med afseende
å bouppteckning, som ej upptager fastighet till ett taxeringsvärde af minst
1,000 kronor och vid hvars inregistrering styrkes, att den dödes sammanräknade
årsinkomster, deri inberäknade äfven efterlefvande makes, enligt
den vid dödstillfället senast förrättade bevillningstaxering icke uppgått till
500 kronor.

7 §.

Hvad i denna lag är stadgadt afser ej rubbning i gällande bestämmelser
om utseende af gode män vid arfskiften.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1895; dock att före utgången
af år 1894 värderingsman skola utses i den ordning och till det
antal, som i 2 § säges.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden

den 16 juni 1875.

Härigenom förordnas, att. 1 § i förordningen angående särskilda protokoll
öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16 juni 1875
skall erhålla följande förändrade lydelse:

öfver följande ärenden skola vid underrätt föras särskilda protokoll,
nemligen: ett öfver lagfarter med fång af fast egendom; ett öfver inteckningar
i sådan egendom; ett öfver äktenskapsförord; ett öfver förmyndares
tillsättande och entledigande samt ett öfver bouppteckningar, testamenten,
som vid domstolen bevakas, morgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp.
Uti lagfarts- och inteckningsprotokollen skall för hvarje ärende å
bredden tecknas namnet på den egendom, som lagfares eller intecknas,
samt uti öfriga protokollen för ärende, som angår inregistrering af bouppteckning
eller bevakning af testamente, den dödes namn och för annat
ärende namnet å den person ärendet rörer.

Vid rådstufvurätt skall ock föras särskildt protokoll öfver förlagsinteckningar.
I det protokoll skall för hvarje ärende å bredden tecknas
förlagstagarens namn jemte uppgift om rörelsens beskaffenhet och orten
hvarest den drifves.

Har någotdera. af de ärenden, nämnda äro, icke förevarit, varde det
i protokollet anmärkt.

Kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 44.

2MSl>!W''f

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför den under
- usbfieé^n. Hans Maj:t Konungens frånvaro-i nåder tillförordnade

''or,; regering a Stockholms slott den 27 oktober 1893.

.d\3i in;;; <->! neb

• I ■< ;)U! i:t- •(''">'' 1 > [• liv .*•

" !;>,|: härvarande:

•m!-;,.(''•>»i!''Ut of m i:<"''j .(din;

Statsråden: Östergren,

WIKBLAD, j j (i

GtILLJAM, ■ i ,i ■ • - (; : .

friherre Raite.

-•vi.V/u ‘fjrjifftlFnl-cd.Rj il----''. rndö7lägUugTOG» ''-.Åi. ■ •<! >:i f mo*

■ ••!•;! /•_, lö} itrrÅi-. # H .»lioåoj i.* »1 II'' G) >T« f r ;i :<» -= t''I J.l u i.t ii ?

Tillföroi’dnade expeditionschefen, kammarrådet Munthe föredrog

f hi A-or. um, , h r-n,; iö''i r-hfö hn Utur,

• ■ • ff. t ■■ r h ''•): : • !: ■ . “TT i : \r: ■ • TT"

• ''loi- ^no•>.ejq :!•.»!; • ofm-ni

efter gemensam beredning med justitiedepartementet,
komiterades för beredande af föreliggande frågor angående förändringar
i skatteväsendet denna dag afgifna betänkande och förslag angående
utvidgning af arfsbeskattningen och utsträckt tillämpning af stämpelskatten.

Enligt föredragandens hemställan fann kongl. regeringen
godt förordna, att statskontoret och kammarrätten
skulle skyndsamt afgifva gemensamt underdånigt
utlåtande öfver det af komiterade aflemnade förslag till
förordning angående stämpelafgiften, äfvensom att, för
det ändamål 87 § regeringsformen omförmäler, genom
utdrag af detta protokoll skulle infordras högsta domstolens
utlåtande öfver förslagen till lag angående ändrad
lydelse af 9 kap. 1 och 4 §§ ärfdabalken, lag an -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

gående ändrad lydelse af 22 kap. 20 och 21 §§ straff,
lagen, lag angående värdering af död mans bo samt

lag angående förändrad lydelse af 1 § i förordningen
angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar
och andra ärenden den 16 juni 1875.

Ex protocollo

■ Fr. N:son Thrfelt.

Y,W\ csåjvvvA} e.\ v,)

.Puff Msri •Uiaö''1

; o bil slaf. fi*. /

■''ltl.ii)

ifaiiiioVl

.»ihuv.ai.u» i
^.jli
ni Mani
.HOAHu/jJ

ra * i r. t.i r i * /

uafwmithé.ih

''Hit1

,ijii ånoiolfeutoi/ turism j»ifimaj mil»; v*.

; i it ii n <>•, ‘>hii livt fr t a •ibl <j*''''*;iramob isiagöd di; -d
Hi .iilg-idi .-b, !■. in åtiiiiu-!'' hli.-i -

"Hl t ii

.It	i.-U7	i W t i )» >	1; , i			j M '' , / j	•: *»•''! i ii	i f	! i I	torv
		i il	j,);/ ;		ujii !>»"•!	!h 11		*»bi!\>Ki:nr.		i < >:£
	i1	I- •>,!<•1 i» 1			11*	!• f. vi	1 i--t J »u *t	!,	''il.1	(i •: i •
	t 1 * > i * l! ‘ ‘	[tf? •» r, !t*ii			,1 n ''*•>		••rij.tg.ui	{}■/ {o i1 * *	t i< »''ft	,j j;!h !>«<:>.
11 ,!		Öl : ■ .) ■	i*Ml» i	*! r- • ''i	.‘l i.’ fif J»f>'' •		»1> . . j IM		?iir	: r.''i''J. in»!i
	1.: ulV.i	'' • 1 i! It 1	i •;, j,«j		*: i »i i u-i a; -		h\|T .• '' u :	^ifir!^ li» i		^''K>1 r->:*»!)
							.1 r ;>	,i . I-f.	1 Jft 1	• M

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts
högsta domstol fredagen den 15 december 1893.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Glimstedt,
Norberg,
Lilienberg,
Huss,
Isberg,
Lindbäck,
WlJKANDER.

Sedan jemlikt högsta domstolens beslut den 23 nästlidne november
de till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande öfverleinnade, af särskild
komité utarbetade förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 1 och 4 §§ ärfdabalken; 2:o)

lag angående ändrad lydelse af 22 kap. 20 och 21 §§ strafflagen
;

3:o) lag angående värdering af död mans bo; samt
4:o) lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående
särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16
juni 1875; mellan högsta domstolens ledamöter cirkulerat, så företogos nu
dessa förslag till slutlig behandling; varande desamma bilagda detta protokoll;
och framstäldes härvid följande anmärkningar.

Kong!. Maj:is Nåd. Proposition N:o 44.

l:o).

Angående förslaget till lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 1 oeli 4 §§

ärfdabalkeu.

• '' * ''l4 5’.'' V - V ''Kl? \ r V. '' v \\ s* . (’ ''! ■ i.i i'' ‘ . > . i

Då de bestämmelser i fråga om edfästande af bouppteckning, livilka
för betryggande af kronans rätt till arfsskatt kunde finnas! nödiga, vore af
uteslutande ti na risrätt stig natur och följaktligen syntes icke tillhöra allmänna
civillagens område, hemstälde högsta domstolen, att det föreslagna
tillägget till 1 § måtte utgå och de stadganderi i ämnet, som kunde anses
erforderliga, i stället intagas i den af komiterade föreslagna förordning om
stämpelafgift en.

För den händelse emellertid det föreslagna stadgandet ansåges böra
bibehållas såsom ett tillägg till nämnda §, tillstyrkte högsta domstolen att
detsamma, till undvikande af missförstånd vid tillämpningen, affattades så,
att deraf tydligen framginge, att den allmän åklagare leinnade befogenhet
att påkalla bouppteckningsed tillerkänts honom allenast i syfte att bevara
statens rätt till arfsskatt. .. m n >?• ■ .<

.Bj i i / I ''..b :if )!> al. ) ii.; -\ \ ; * v. »v» /. ii ii fiS

iiin . vj.oclnu-i:- i I m - • 2:o).

?.■: r" • t; •'' > i n h;- »*r< i ; m; > ? .?•*, t; i oo K j n

Beträffande förslaget till lag angående ändrad lydelse af 22 kap. 20 och 21

§§ strafflagen.

Då den föreslagna bestämmelsen om ansvar för meddelande, till förfång
för kronan, af origtiga uppgifter vid bouppteckning uteslutande hade
sin grund'' i den ifrågasatta förhöjningen af stämpel till dessa handlingar
och det i anledning deraf ökade behofvet för kronan att tillse, att bouppteckningarne
måtte kunna erbjuda ett, såvidt möjligt, tillförlitligt materiel
för beräknande af denna stämpelskatt, ansåg högsta domstolen samma bestämmelse
icke hafva sin rätta plats i den allmänna strafflagen; utan hernstälde
högsta domstolen, att det stadgande i ämnet, som kunde anses erforderligt,
infördes i den föreslagna, förordningen om stämpelafgift en, cler
redan föreskrift funnes inrymd om skadestånd, som af ifrågavarande förseelse
kunde följa.

I öfrigt erinrade högsta domstolen, att vid affattningen af ifrågavarande
lagförslag icke aktgifvits på den förändrade lydelse, 21 § erhållit
genom lagen den 9 juni 1893. _•> . ■ y. i

Bill. till Riksd. Prof. 1X94. 1 Sami. 1 Afd. 2X lläft.

■i

Kong!. May.ts Nåd. Proposition N:o 44.

3:o).

Villkorn mande förslaget till lag angående värdering af död mans ko.

Justitieråden Norberg, Lilienberg, Huss, Isberg, Lindbäck och Wijkander
erinrade vid 6 §, att, enär fal] kunde förekomma, då afliden person
efterlemnade tillgångar af betydande värde utan att dock vare sig ega
fastighet till taxeringsvärde af minst 1,000 kronor eller vara bevillningstaxerad
för en årsinkomst af 800 kronor, denna, § torde böra till lydelsen
förändras, så att stadgandena i förevarande lagförslag komme att ega
tillämpning jemväl i nu antydda fall.

Vidare anmärktes af bemälde justitieråd dels att, enär förslaget innefattade
ändring i nu befintliga bestämmelser om boupptecknings förrättande,
förslaget borde förses med ingress, utmärkande att hvad lag och författningar
innehölle mot förslaget stridande genom detsamma upphäfdes, dels
ock, med afseende å stadgandet i 12 kap. 2 § ärfdabalken, att i förslaget
borde uttryckligen angifvas, att detsamma ej afsåge rubbning i den sterbhusdelegare
i allmänhet hittills medgifna rätt att till gode män vid arfskifte
kalla dem de helst vilja.

Slutligen ville justitieråden Norberg, Lilienberg, Huss, Isberg och
Wijkander hafva erinrat att, derest förslaget blefve lag, i förordningen om
stämpelafgiften syntes böra meddelas föreskrifter, hvarigenom åt domstol,
som emottoge bouppteckning för inregistrering, lemnades befogenhet att,
der sterbhusdelegare funne värderingsmännens uppskattning för hög och
derom vid inregistreringen gjorde anmälan, beräkna stämpeln för bouppteckningen
efter det lägre värde, hvartill behållningen rätteligen kunde
finnas böra uppskattas. Behofvet, af dylika föreskrifter torde särskilt göra
sig gällande, då värderingen afsett aktier eller andra värdepapper.

Justitierådet Glimstedt ansåg erforderligt att bestämmelse blefve meddelad,
hvarigenom ej mindre sterbhusdelegare än äfven ki-onan lemnades
utväg att söka rättelse i värderingen.

4:o).

Beträffande förslaget till lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen
angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden

den 16 juni 1875.

Högsta domstolen anmärkte, att bestämmelsen derom, att å bredden
af protokollet öfver bouppteckningar, testamenten, som vid domstolen be -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

vakades, morgongåfvobref oeli »{''handlingar om lösöreköp skulle för hvarje
ärende antecknas »namnet å den person ärendet rörde», syntes, hvad anginge
testamentsbevakningar, kunna föranleda missförstånd, enär eu testamentsbevakning
egentligen rörde den bevakande, men förslagets syfte uppenbarligen
vore att testaters namn skulle å bredden af protokollet antecknas

Ex protocollo
Carl Boheman.

'' I

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

n. '' ,r.H,i aii:- *■ .-f<!,. .? 1^-..,,,,, '' i ''

i . •. i t M ■. • • i; -''in t.

Transsumt af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Halm
Maj-.t Konungen i statsrådet ä Christiania slott den 21
februari 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,

Östergren.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde
i underdånighet:

»Då jag den 13 sistlidne januari inför Eders Kong]. Maj:t anmälde
frågan om beräkningen af statsverkets inkomster för nästa statsregleringsperiod,
erinrade jag, att Eders Kong). Maj:t den 19 maj 1893 bemyndigat
mig att för beredande af föreliggande frågor angående förändringar i
skatteväsendet, såsom frågorna om utvidgning af arfsbeskattningen, om
utsträckt tillämpning af stämpelbeskattningen samt om revision af förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte dermed
sammanhängande ämnen, tillkalla de personer, hvilkas biträde jag för beredningen
af omförmälda frågor funne nödigt anlita, samt dervid tillika
förklarat, att vid nämnda beredning, hvilken skulle ega rum enligt de
närmare föreskrifter, jag egde meddela, hänsyn borde tagas till de uttalanden,
som innefattades i mina anföranden till statsrådsprotokollet den 13 januari
och den 14 oktober 1892 samt i Riksdagens underdåniga skrifvelse den
27 november samma år äfvensom till hvad i öfrigt vid hithörande frågors
behandling inom Riksdagen förekommit. Jag erinrade vidare, att, sedan
jag den 24 maj nästlidet år uppdragit åt vissa personer att deltaga i beredningen
af omförmälda frågor, de sålunda tillkallade komiterade, Indika,
jemlikt min föreskrift, till en början företagit frågorna om utvidgning af
arfsskatten och utsträckt tillämpning af stämpelbeskattningen, den 27 okto -

Kongl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

ber samma år afgifvit betänkande rörande dessa frågor, innefattande förslag.
till ny förordning angående stämpelafgiften jemte vissa dermed sammanhängande
författningar af civillags natur, nemligen lag angående ändrad
lydelse af 9 kap. 1 och 4 §§ ärfdabalken, lag angående ändrad lydelse af
22 kap. 20 och 21 §§ strafflagen, lag angående värdering af död mans
bo samt lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16
juni 1875, att högsta domstolen inkommit med infordradt utlåtande öfver
sistnämnda fyra lagförslag; samt att. förslaget till stämpelförordning vore
remitteradt till statskontoret och kammarrätten, hvilkas utlåtande då ännu
icke afgifvits, men snarligen vore att förvänta. Med framhållande att enligt
min åsigt arfsskatt och stämpelskatt, Indika i den utsträckning, hvari
deras anlitande blifvit af komiterade föreslaget, beräknats lemna en ökad
statsinkomst af 2,500,000 kronor, borde tagas i anspråk för täckande af
1895 års statsbehof, hemstälde jag, under erinran att den föreslagna artsskatten
vore afsedd att utgå under formen af stämpelafgift för vissa handlingar,
att beräkningen af inkomsttiteln stämpelmedel, af statskontoret beräknad
till 3,500,000 kronor, måtte i riksstaten för år 1895 upptagas med
ett till 6,000,000 kronor förhöjdt belopp.: Penna min hemställan blef af
Eders Kongl. Maj:t bifallen.

Sedan statskontoret och kammarrätten numera till Eders Kongl. Maj:t
inkommit med det infordrade utlåtandet öfver komiterades förslag, anhåller
jag att få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning frågorna om utsträckt
tillämpning af arfsskatt och öfriga slag af stämpelskatt, dervid jag till eu
början går att yttra mig angående den föreslagna utvidgningen åt arfsbeskattningen.

Jag har redan erinrat, att komiterade, utom förslag till ny förordning
angående stämpelafgiften, jemväl afgifvit förslag till följande författningar,
nemligen

lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 1 och 4 $§ ärfdabalken;

lag angående ändrad lydelse af 22 kap. 20 och 21 §§ strafflagen;

lag angående värdering af död mans bo; samt

lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16
juni 1875;

äfvensom att högsta domstolen afgifvit infordradt utlåtande öfver
sistnämnda fyra lagförslag.

Beträffande förslaget till lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 1
och 4 §§ ärfdabalken har högsta domstolen hemstält, att, då de bestäm -

Kottgl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 44.

•nelser i fråga om edfästande åt bouppteckning, livilka för betryggande af
kronans rått till nässkatt kunde: finnas nödiga, vore af uteslutande finansrättslig
natur och följaktligen syntes icke tillhöra allmänna civillagens område,
det föreslagna tillägget till 1 § måtte utgå och de stadgande!! i
ämnet, som kunde anses erforderliga, i stället intagas i den af komiterade
föreslagna förordning om stämpelafgiften.

Då vidare den i förslaget till lag angående ändrad lydelse af 22
kap. 20 och 21 §§ strafflagen intagna bestämmelsen om ansvar för meddelande,
till föi-fång för kronan, af origtiga uppgifter vid bouppteckning
uteslutande hade sin grund i den ifrågasatta förhöjningen af stämpel till
dessa handlingar och det i anledning deraf ökade behofvet för kronan att
tillse, att bouppteckningarna måtte kunna erbjuda ett, så vidt möjligt,
tillförlitligt materiel för beräknande af denna stämpelskatt, har högsta
domstolen ansett samma bestämmelse icke hafva sin rätta plats i den allmänna
strafflagen, utan har högsta domstolen ansett, att det stadgande i
ämnet, som kunde anses erforderligt, borde införas i den föreslagna förordningen
om stämpelafgiften, der redan föreskrift funnes inrymd om
skadestånd, som af ifrågavarande förseelser kunde följa.

1 öfverensstämmelse med de af högsta domstolen sålunda uttalade
åsigter hemställer jag, efter samråda med chefen för justitiedepartementet,
att lagförslagen angående ändring i 9 kap. ärfdabalken och 22 kap. strafflagen,
det förstnämnda i hvad det afser ändrad lydelse af 1 § i förevarande
kapitel af ärfdabalken, må förfalla och att bestämmelser, motsvarande de
sålunda uteslutna, måtte med den förändrade affattning, som påkallas af
den förändrade platsen för desamma, inrymmas i § 52 af komiterades
förslag till stämpelförordning såsom ett nytt inom. 8, då således det förutvarande
mom. 8 varder mom. 9. 1 sammanhang härmed bör § 58 mom.

3 i komiterades förslag utgå.

Hvad åter angår lagförslaget angående ändring i 9 kap. ärfdabalken,
i hvad det afser ändrad lydelse af 4 § i samma kapitel, samt de föreslagna
lagarne angående värdering af död mans bo samt angående ändrad lydelse
af 1 § i förordningen angående särskilda protokoll öfver lagfarter,linteckningar
och andra ärenden den 16 juni 1875, hemställer jag, att komiterades
betänkande i dessa delar måtte, jemte det af högsta domstolen afgifna
utlåtande och utdrag åt dagens protokoll, få öfverlemnas till chefen för
justitiedepartementet för den vidare behandling af nyssnämnda lagförslag,
som på honomälärer ankomma.

I sammanhang med yttrande öfver den föreslagna lagen angående
värdering åt död mans bo hafva emellertid fem justitieråd erinrat, att,
derest förslaget blefve lag, i förordningen om stämpelafgiften syntes böra

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

meddelas föreskrifter, hvarigenom åt. domstol, som emottoge bouppteckning
för inregistrering, lemnades befogenhet att, der sterbhusdelegare funne
värderingsmännens uppskattning för hög och derom vid inregistreringen
gjorde anmälan, beräkna stämpeln för bouppteckningen efter det lägre
värde, hvartill behållningen rätteligen kunde finnas höra uppskattas; och
hafva justitieråden ansett behofvet af dylika föreskrifter .särskilt komma
att göra sig gällande, då värderingen afsett aktier eller andra värdepapper.

Instämmande i den af justitieråden sålunda uttalade mening, hemställer
jag, under förutsättning att den föreslagna lagen angående värdering
af död mans bo i hufvudsak vinner Eders Kong]. Maj:ts godkännande, att
bestämmelser i det af justitieråden angifna syfte måtte upptagas i en ny
§ efter 14 § af komiterades förslag till förordning angående stämpelafgiften.»

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i öfverensstämmelse
med hvad han sålunda anfört, uppsatt förslag till förordning
angående stämpelafgiften, hemstälde departementschefen, att Kong]. Maj:t
måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga samma förslag.

På tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad föredragande
departementschefen sålunda hemstält; och skulle nådig
proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan
litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex . protocollo
G. Villi. Smerlinq.

Konpl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

:■>; )''<U

»bu->

Utdrag af protokollet öfver just!tiedep artementsärendm, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Christiania slott
onsdagen den 21 februari 1994,

.J i:! t>‘ ■. - it A '' ''*? p.'' i c > * li1'''''' ''i: {''ti »5 f F.i» ‘ '' f ? • iiO: l\ .-flit ■ Mi iiH* !''

: M\ .{"Jffo;! , MT ,if:./5äur •• • -om ‘f''i,;;?>?,• •• ri’.- :.}> - :i

i närvaro af:

- luförm.i)*;, H. . O-t. • - ''''i1- i

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,

Östergren, ■■■>■■ ii-.> . ;

Justitieråden: Herslow,

Isberg.

Efter det. undertecknad blifvit i nåder förordnad att denna dag föra
protokollet öfver justitiedepartementsärenden, yttrade'' chefen för justitiedepartementet
statsrådet Östergren i underdånighet:

»På underdånig föredragning af chefen för finansdepartementet har
liders Jvongl. Maj:t förut i dag beslutat att till justitiedepartementets handläggning
öfverlemna af särskilda komiterade upprättade förslag till:

»lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 1 och 4 §§ ärfdabalken»,
dock allenast i hvad förslaget afsåge ändrad lydelse af sistnämnda §,

»lag angående värdering af död mans bo», och

»lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16
juni 1875»; öfver hvilka samtliga lagförslag högsta domstolen afgifvit infordradt
utlåtande.

Kongl. Alajrts Nåd. Proposition N:o 44.

Af berörda utlåtande inhemtas, att högsta domstolen lemna! den af
komiterade föreslagna förändrade lydelsen af 9 kap. 4 § ärfdabalken utan
anmärkning.

Beträffande komiterades förslag till »lag angående värdering af död
mans bo» torde samma förslag böra undergå någon jemkning. Efter samråd
med chefen för finansdepartementet har det synts mig lämpligt ätt
ordalagen i 3 § förändrades i syfte att tillfälle till större valfrihet i afseende
å värderingsman måtte dödsbodelegarne beredas, hvilket vid vissa
tillfällen kan vara nödvändigt, särskild! då t. ex. i dödsbo å landet finnes
ett större bibliotek eller en dyrbarare samling konstföremål, men bland de
för domsagan utsedde värderingsmännen till äfventyrs ej finnes någon i
afseende å sådana föremåls värde fullt sakkunnig person.

Vid 6 § har högsta domstolen erinrat, att enär fall kunde förekomma,
då afliden person efterlemnade tillgångar af betydande värde utan
att dock vare sig ega fastighet till taxeringsvärde af minst 1,000 kronor
eller vara bevillningstaxerad för en årsinkomst af 800 kronor, denna §
borde till lydelsen förändras, så att stadgandena i förslaget komme att ega
tillämpning jemväl i nu antydda fall. Befogenheten af denna anmärkning
kan icke förnekas; men säkerligen kommer det icke ofta att inträffa, att
en afliden person, som icke egt fastighet till värde af 1,000 kronor och ej
heller varit uppskattad till en årlig inkomst af minst 800 kronor, efterlemnar
någon förmögenhet af större betydenhet. Då emellertid''sådana, fall
skulle blifva än mera sällsynta, om beloppet af den uppskattade årsinkomsten
bestämdes till 500 kronor, torde en ändring af §:n i sådant hänseende
kunna anses lämplig.

Med afseende å hvad högsta domstolen i öfrigt mot förslaget anmärkt
torde det finnas nödigt dels att förse förslaget med ingress och dels att i
detsamma införa en ny §, innehållande att förslaget ej afsåge rubbning
af gällande bestämmelser om utseende af gode män vid arfskiften».

Härefter yttrade chefen för finansdepartementet:

»Statskontoret och kammarrätten hafva i sitt den 22 sistlidne januari
afgifna utlåtande öfver komiterades förslag till förordning angående stämpelafgiften
uttalat den åsigt, att den af komiterade föreslagna värderingen af
död mans bo skulle blifva så val för det stora flertalet dödsbon onödigt
betungande som för tillgodoseende af statens skatteintresse i det hela obehöfligt.
Hvad fast egendom anginge, syntes nuvarande bestämmelse, enligt
hvilken sådan egendom icke finge beräknas till lägre värde än nästföregående
årets taxeringsvärde, vara tillfyllestgörande, och, hvad lös egendom
beträffade, skulle det, enligt embetsverkens mening, säkerligen vara
för det ändamål, hvarom här vore fråga, i de! stora hela tillräckligt, om

Bill. till Pilcsd. Prof. 1894. 1 Sand. 1 Afd. 28 Uäft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

det t. ex. föreskrefves, att vid beräkningen af stämpeln för värdet å aktier,
obligationer och öfriga dylika värdepapper i ett dödsbo detta icke finge
upptagas lägre än till det vid tiden för bouppteckningen i allmänhet gällande,
och att angående detta värde skulle vid bouppteckningen fogas intyg
af med saken förtrogna personer.

Den af embetsverken sålunda uttalade åsigt om obehöfligheten af den
föreslagna lagen angående värdering af död mans bo kan jag icke dela.
Äfven om enligt regeln de värdefullaste beståndsdelarne i ett bo utgöras
af fastigheter samt aktier, obligationer och andra dylika papper, ligger ofta
ett icke ringa värde i yttre och inre inventarier af olika slag, såsom kreatursbesättningar,
maskiner vid fabriker med mera dylikt. Att vid bouppteckning
lösegendom ofta upptages med allt för låga värden är vidare ett
känd! förhållande. Då nu förslag framlägges till eu på förändrade grunder
fotad, väsentligen utsträckt arfsbeskattning, vore det tvifvelsutan att anse
såsom en brist i den nya lagstiftningen, derest beträffande betydande delar
af qvarlåtenskapen bestämmandet af de värden, som skola ligga till grund
för skattens utgörande, skulle helt och hållet undandragas all offentlig
kontroll. Då härtill kommer, att, enligt lagförslaget minst två värderingsman
skola utses för hvarje kommun å landet och hvarje stad samt att
lagen icke skulle ega tillämpning å de minsta sterbhusen, vid hvilket förhållande
den föreslagna värderingen icke torde komma att för dödsbodelegarne
kännas synnerligen betungande, anser jag hvad embetsverken anfört
icke böra föranleda till lagförslagets förkastande.»

Föredragande departementschefen anförde härefter vidare:

»I komiterades förslag till »lag angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen
angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och
andra ärenden den 16 juni 1875», lärer, af anledning högsta domstolen
anmärkt, en jemkning i förslagets ordalydelse finnas erforderlig.»

Härefter uppläste föredragande departementschefen tre särskilda, i
enlighet med hvad sålunda yttrats, inom justitiedepartementet upprättade
förslag till »lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken», »lag
angående värdering af död mans bo», och »lag angående ändrad lydelse af
1 § i förordningen angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar
och andra ärenden den 16 juni 1875», samt hemstälde, att samma förslag
måtte genom nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas.

Justitierådet Isberg åberopade hvad han vid förslagens granskning
i högsta domstolen yttrat.

Statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkte bifall till föredragande departementschefens
hemställan.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Och täcktes, med bifall till denna hemställan, Hans
Maj:t Konungen i nåder förordna, att till Riksdagen
skulle aflåtas nådig proposition i ämnet af den lydelse
bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
G. Vilh. Smerling.