Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43 (Proposition 1897:43)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

N:o 43.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående
ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla—Venersborg—Herr
ljung a jemn äg saktiebolag beviljadt statslån;
gifven Stockholms slott den 12 februari 1897.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,

dels att det lånebelopp, som af det Uddevalla—Venersborg—HerrIjunga
jern vägsaktiebolag förut beviljade statslån vid slutet af innevarande
år är oguldet, må genom nytt låneunderstöd, att anvisas till
utgående från riksgäldskontoret, höjas till högst två millioner sex
hundra tusen kronor, under förbehåll att bolaget vid innevarande års
slut till riksgäldskontoret inbetalar all upplupen s. k. öfverränta och
att det nya låneunderstödet, som icke må öfverstiga 620,000 kronor,
användes för jernvägens ombyggnad till normalspårig i enlighet med
af Kongl. Maj:t denna dag faststäld plan, äfvensom under vilkor i
öfrigt att från och med 1898 erlägges en annuitet af fem procent
af hela lånebeloppet, deraf först beräknas fyra procent ränta å oguldna
kapitalet och återstoden utgör kapitalafbetalning, att, om förfallet
inbetalningsbelopp ej erlägges i föreskrifven ordning, derå skall gäldas
ränta efter sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalas,
samt att bolaget skall hafva före innevarande års utgång till riksgäldskontoret
aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse för behöriga
användandet af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte mot den
inteckning i jernvägen, riksgäldskontoret för närvarande innehar, en
af bolaget utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet,
intecknad i jernvägen och åtnjutande sådan rätt, att den efter förstnämnda
intecknings dödande eger förmånsrätt till betalning ur jernvägen
framför hvarje annan fordran hos bolaget;

Bih. till Rihd. Prat. 1897. 1 Barn/. 1 Afd. 33 Höft. (N:o 43).

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

och dels att bolaget må berättigas att erhålla upplåtelse af den för
jernvägens omläggning erforderliga, kronan tillhöriga jord utan annan
kostnad än att, hvad angår boställsjord eller annan åt enskild person
med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför lemnas
i enlighet med hvad nådiga förordningen den 14 april 1866 i
sådant afseende stadgar, äfvensom kostnadsfritt begagna för omläggningen
sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 12
februari 1897.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Douglas,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Wikblad,
friherre Rappe,

Christerson,

Wersåll,

Annerstedt,
von Krusenstjerna.

28:o.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde vidare i
underdånighet:

Vid 1862—1863 årens riksdag beviljade Rikets Ständer för byggande
af en till begagnande med ångkraft afsedd jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Uddevalla det för denna jernvägs anläggande
bildade bolag ett mot 73 af den till 4,860,000 riksdaler beräknade anläggningskostnaden
svarande lån att från riksgäldskontoret utgå med 3,240,000
riksdaler, hvilket lån skulle få räntefritt innehafvas under tre år från den
dag, hvarje särskild del deraf blifvit lyftad, hvarefter å lånebeloppet
skulle inom hvarje kalenderårs slut inbetalas 5 procent efter år räknadt,
hvaraf för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts beräknades
4 procent årlig ränta och återstoden utgjorde kapitalafbetalning, med
föreskrift derjemte att, om förfallet inbetalningsbelopp icke blefve i
föreskrifven ordning erlagdt, derför borde utgöras 6 procent årlig
ränta, till dess samma belopp vederbörligen inbetalades.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Genom nådiga bref den 22 april och den 9 december 1864 faststälde
derpå Eders Kongl. Maj:t. plan för jernvägsanläggningens utförande,
enligt hvilken plan jernvägens spårvidd utgjorde 4,io fot (1,217
meter), hvarefter Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 30 december
1864 godkände upprättadt kontrakt om arbetets utförande.

Hos Eders Kongl. Maj:t har nu styrelsen för Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag, hvilket bolag utfört jernvägsanläggningen
och uppburit förenämnda låneunderstöd, uti en den 18
november 1896 ingifven skrift, med bifogande af en utaf ingeniören
K. Rosenqvist för jernvägens ombyggande till normal spårvidd (1,435
meter) upprättad plan med tillhörande kostnadsberäkning, slutande å
ett belopp af 620,283 kronor, anhållit ej mindre om fastställelse af
denna plan än äfven om ökning i återstående oguldna kapitalbeloppet
af ofvan nämnda lån samt ändring i vilkoren för detsamma. Uti berörda
ansökan, hvilken, så vidt den afser fastställande af plan för
jernvägens ombyggnad, blifvit under föregående § i protokollet anmäld,
har bolagsstyrelsen anfört hufvudsakligen följande:

Skälen hvarför vid jernvägens anläggning valts en spårvidd af
allenast 1,217 meter hade varit dels nödvändigheten att så mycket som
möjligt nedbringa anläggningskostnaden, hvilken vid nämnda tidpunkt
stälde sig vida högre än för närvarande, dels ock den omständigheten
att den då redan anlagda Borås—Herrljunga jernväg haft nämnda spårvidd,
hvadan, om jemväl jernvägen mellan Uddevalla och Herrljunga
bygdes med enahanda spårvidd, skulle mellan det betydande industridistriktet
omkring Borås samt vestkusten ernås en ny likspårig jernvägsled
af 134 kilometers längd. Efter Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernvägs öppnande för allmän trafik hade emellertid inom kort
framträdt många och känbara olägenheter deraf att jernvägen ej hade
samma spårvidd som vestra stambanan och Sveriges öfriga statsbanor,
hvilka olägenheter än mer ökats efter anläggandet af den jernvägen
korsande normalspårigt bygda bergslagsbanan. Redan tidigt hade derför
åtgärder vidtagits för främjande af banans framtida ombyggnad
till normalspårig. I sådant hänseende hade alltsedan år 1874 vid inköp
af jernvägsskenor anskaffats skenor af högre skenvi^t än den ursprungliga
eller 24,8 kilogram för meter i stället för 22,3 kilogram för meter,
och hade numera banans hela hufvudspår omlagts med skenor af den
angifna tyngre vigten. Under senare tider hade tillkommit nya förhållanden,
som i än högre grad än tillförene manade till kraftiga ansträngningar
från bolagets sida att åstadkomma en tillfredsställande
lösning af ifrågavarande för det allmänna och bolaget lika betydelse -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

fulla angelägenhet. I detta hänseende ville styrelsen särskild! framhålla
dels öppnandet af en ny normalspårig jernväg från Göteborg till
Borås, hvilken såsom betydligt kortare än förbindelseleden Uddevalla—
Herrljunga —Borås måste ogynsamt inverka på denna handels trafikförhållanden,
och detta så mycket mera som Borås—Herrljunga jernvägs
ombyggnad till normalspårig kunde förväntas snart komma att verkställas
samt dels anläggningen af en ny jernväg af 0,891 meters spårvidd
från Göteborg öfver Vara och Håkantorps stationer å Uddevalla—
Venersborg—Herrljunga jernväg till Skara, hvilken jernväg med all
sannolikhet äfven komme att byggas under de närmaste åren och hvilken,
såsom å ena sidan lemnande en direkt förbindelse emellan vestkusten
och Skaraborgs läns förutvarande, med den ifrågasatta banan
likspåriga bansystem samt å andra sidan afsedd att genomgå en bördig
och följaktligen i trafikhänseende vigtig del af Uddevalla—Venersborg
Herrljunga jernvägs nuvarande trafikområde ofelbart måste minska trafiken
för sistnämnda bana, derest ej vederlag kunde beredas densamma
genom dess utläggande till samma spårvidd som vestra stambanan.
Ett skäl slutligen, som talade för frågans snara lösning, vore den för
bolagets ekonomi betydelsefulla omständigheten, att dess lokomotiv
inom den närmaste framtiden måste utbytas mot nya eller undergå
dyrbara reparationer, hvarför kostnaderna blefve utan gagn, derest
jernvägens ombyggnad i framtiden möjliggjordes, då ny normalspårig
materiel måste anskaffas.

Efter att sålunda hafva angifvit de skäl, som föranledt beslutet
om uppgörande af omförmälda plan för jernvägens ombyggnad, har
styrelsen vidare i fråga om bolagets finansiella ställning andragit.

Det låneunderstöd å 3,240,000 kronor, som Rikets Ständer, på sätt
ofvan nämnts, beviljat bolaget, hade från riksgäldskontoret utbetalts
under åren 1865, 1866 och 1867 och skulle enligt lånevilkoren amorteras
från och med 1868 genom erläggande af en annuitet af 162,000
kronor samt vara slutbetaldt år 1910.

Enligt amorteringsplanen skulle å lånet vid 1896 års slut återstå
oguldet ej förfallet kapitalbelopp af 1,617,927 kronor 70 öre; men då
nettobehållningen af trafiken särskild! under senaste treårsperiod, hvarunder
bolaget nödgats utbyta de ursprungliga jernskenorna i hufvudspåret
mot nya af stål, ej lemnat tillgång till att inom behörig tid
erlägga föreskrifna annuiteter, komme bolagets skuld till riksgäldskontoret
vid 1896 års slut att uppgå till, förutom ofvannämnda ej förfallna
kapitalbelopp 1,617,927 kronor 70 öre, omkring 400,000 kronor i

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

oguldna förfallna annuiteter, således tillhopa omkring 2,000,000 kronor,
hvadan å ursprungliga lånet skulle vara amorteradt 1,240,000 kronor.

Till detta ogyn samma resultat hade naturligtvis bidragit, att bolaget,
utom annuiteten 162,000 kronor, fått vidkännas 6 procent öfverränta
å förfallna oguldna annuiteter, hvilken öfverränta under de sista
tio åren varit en dryg och känbar tilläggskostnad att bära och för år
1893 medfört en utgift af 15,720 kronor.

Nettobeliållningen af jernvägens trafikrörelse, hvilken ännu under
femårsperioden 1881 —1885 utgjort i medeltal 173,000 kronor årligen
och således lemna! tillgång till gäldande af annuiteten å statslånet, hade
under påföljande tioårsperiod 1886—1895 till följd af förenämnda utbyte
af jernvägsskenor minskats till i medeltal 145,000 kronor om
året. Bruttoinkomsten af trafikrörelsen hade dock under senaste femårsperiod
något ökats eller till i medeltal omkring 436,000 kronor årligen
mot omkring 400,000 kronor årligen under föregående tioårsperiod.

Af denna redogörelse ansåge styrelsen framgå, att föga utsigt för
bolaget förefunnes att med behållna trafikinkomster kunna ej mindre
bestrida annuiteten å statslånet 162,000 kronor jemte öfverränta å hittills
oguldna annuiteter, än äfven bära ränta och amortering å den beräknade
ombyggnadskostnaden omkring 600,000 kronor.

Under sådana förhållanden ansåge bolaget den enda utvägen för
att kunna åstadkomma nämnda ombyggnad vara att vinna ändring i
de faststälda vilkoren, för det bolaget beviljade statslån på sätt bolagets
ansöken angåfve.

På grund af hvad sålunda anförts har bolagsstyrelsen, jemte det
framställning gjorts om Eders Kongl. Maj:ts godkännande af planen
för jernvägens ombyggnad, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om sådan ändring
i vilkoren för det bolaget från riksgäldskontor beviljade lån, att det
belopp deraf, som vid slutet af år 1897 kunde befinnas oguldet,
finge genom nytt låneunderstöd förhöjas till högst 2,600,000 kronor,
samt att på detta belopp bolaget skulle tillkomma att från och med år
1888 i stället för den nu faststälda annuiteten erlägga en annuitet af
5 procent med 130,000 kronor, deraf 4 procent skulle utgöra ränta å
oguldna kapitalet och 1 procent amortering, intill dess lånet i sin helhet
sålunda guldits, dock om möjligt med rätt för bolaget att efter 10 års
förlopp från 1898 års början tidigare än vid amorteringstidens slut
inbetala ogulden återstod af lånet, allt under vilkor att det nya låneunderstödet
af bolaget användes för jernvägens ombyggnad till normalspårig
enligt af Eders Kongl. Maj:t derför godkänd plan.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Vid sin anmälan har styrelsen fogat den af vederbörande revisorer
afgifna revisionsberättelsen för år 1895, hvari meddelats följande uppgifter: -

Bolagets ställning den 1 januari 1895.

Skulder:

Återstoden af statslånet:

Icke förfallet kapital ......... kr. 1,801,412: 44

För året förfallet amorte ringsbelopp

................. » 86,484: 14

Återstod af räntan å statslånet för år 1893 kr.

Riksgäldskontorets räntekonto ................. »

Aktiekapitalet................................................... »

Aktieegarnes delaktighetskonto.................. »

Skulder: a) å stationernas konti kr. 132: 44

b) Venersborgs spar bank.

.................... » 130,000: —

c) till enskild person » 4,000: —

Vinst- och förlustkonto .............................. kr.

1,887,896: 58
100,000: —
75,515: 86
1,620,000: —
1,268,945: 60

134,132: 44

217,010:— 5,303,500: 48

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen ................................ kr. 4,325,663: 78

Rörliga materielen........................................ » 713,028:80

Materialier och inventarier ........................ » 168,772: 82

öfvertagna aktier......................................... » 36,500: —

För bristande betalning till bolaget hemfallna
aktier........................... » 57,331: 99

Fordringar å åtskilliga stationers konti... » 2,104: 23

Kontant i kassan ......................................... » 98: 86 g 3Q3 qqq. 4g

Inkomster under år 1895.

Af trafiken.............

» hyror .................

j> höskörd, in. m.

kr. 444,120: 72

d 1,253: 66

» 566: ~ 445,940: 38

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Utgifter under år 1895.

För trafik, jern vägens underhåll
och materiel............... kr. 307,221: 55

» räntor ................................... j> 90,747: 35

» bidrag till nya pensionskassan.
................................... » 3,266: 20 40 ^ 235- 10

Årets vinst.................................................................. 44,705: 28 445 940: 38

Bolagets ställning den 31 december 1895.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen ............	.................... kr.	4,325,663: 78
Rörliga materielen....................	..................... »	713,028: 80
Materialier och inventarier______	.................... »	121,875:46
Öfvertagna aktier ..................	...................... »	36,500: —
För bristande betalning till bolaget hem-
fallna aktier.......................	...................... »	57,331: 99
Fordringar: å giroräkuing......	kr. 19,500: —
å åtskilliga statio-
ners konti......	» 2,137:30	21,637: 30
Kontant i kassan......................		10,124: 32

5,286,161: 65

Skulder:

Återstoden af statslånet:

Förfallet kapital .................. kr. 259,585: 46

Icke förfallet kapital ......... » 1,711,468: 94 ^ 971 054- 40

Riksgäldskontorets räntekonto .................. kr. 164,414: 54

Aktiekapitalet................................................. » 1,620,000: —

Aktieegarnes delaktighetskonto.................. » 1,268,945: 60

Skulder å åtskilliga stationers konti ...... y> 31: 83

Vinst- och förlustkonto................................. » 261,715: 28 5 g86 161- 65

Kostnaderna för jernväg sanläggning en vid 1895 års slut hade upptagits
lika som vid 1894 års slut eller till ............................... kr. 4,325,663: 78

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

1895 års amortering å bolagets skuld till riksgäldskontor et uppgick

till........................................''.................................. kr. 89,943:50

1895 års ränta å d:o eko ............................. » 72,056: 50 ^gg 000-_

Med afseende på trafikuppbörden, omkostnaderna och nettobehållningen
af trafikrörelsen har upplysts:

att bruttoinkomsten af trafikrörelsen år 1895 utgjorde kr. 444,120: 72
hvilken inkomst uppgick:

år 1894 till................................................. kr. 441,611: 94

» 1893 » .................................................. » 437,538: 06

x> 1892 » .......................................... » 412,002: 14

>“ 1891 » ................................................... » 443,468: 78

att omkostnaderna för trafikrörelsens särskilda af delningar år 1895

uppgå!t till ............................................................................. kr. 307,221: 55

hvilka omkostnader utgjorde:

år 1894 ......

» 1893 .....

» 1892 .....

» 1891 ......

kr. 309,297:50
» 297,563: 80
» 269,073: 76
» 289,980:06

Utgifterna jemförda med bruttoinkomsterna hafva utgjort:

för år 18 9 5 ............................................... 69,02 procent,

» » 1894.............................................. 70,oo »

x> » 1893.............................................. 68,oo »

» » 1892.................................................... 65,31 »

» » 1891................................................. 65,39 »

Nettobehållningen af trafiken har uppgått till:

för år 1895 .............................. kr. 136,899: 17

* » » 1894 » 132,314:44

» » 1893 » 139,974: 26

» » 1892 » 142,928: 38

» » 1891 » 153,488: 72

Bih. till Hiksd. Prat. 1837. 1 Sami. 1 Afd. 33 Raft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Till följd af erhållen remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkommit med underdånigt utlåtande af den 12 december 1896 och deruti,
med tillkännagifvande att styrelsen icke hade någon anmärkning emot
de tekniska bestämmelserna i den för jernvägens ombyggnad uppgjorda
plan, ansett, att den föreslagna utvidgningen af jernvägens spårvidd
obestridligen skulle medföra stora fördelar för det allmänna, och att
vigtiga skäl talade för att understödja företaget med statsbidrag; och
har styrelsen härvid särskild! erinrat om, att erfarenheten tydligt ådagalagt
de många olägenheter, som användandet af olika spårsystem inom
landet medförde för en rationel jernvägsdrift.

Hvad anginge ansökningen om ändring i de föreskrifna lånevilkoren
syntes styrelsen de ekonomiska förhållanden, hvarunder bolaget numera
arbetade, vara af den art, att någon annan utväg för anfkafifande af
erforderligt byggnadskapital icke torde kunna anlitas än en anordning
i den af bolagsstyrelsen angifna riktning. Af bolagets revisionsberättelse
för år 1895 framginge nemligen, att bolaget icke egde tillgångar
att genomföra det ifrågasatta ombyggnadsarbetet. Då bolaget dessutom
icke ens mäktat fullgöra den årliga amorteringen å statslånet, torde —
helst för detta lån tagits i anspråk den bästa säkerhet i jernvägen,
bolaget kunde bjuda — föga utsigt förefinnas för bolaget att på enskild
väg erhålla ytterligare försträckning för ändamålet. Ej heller torde det
under nuvarande förhållanden vara möjligt att genom ytterligare aktieteckning
åstadkomma det behöfliga kapitalet. Bolaget vore derför hänvisad!
uteslutande till statens mellankomst, hvarför på sätt förut framhållits
skäl ej heller saknades, då bolaget derigenom blefve satt i stånd
att öka jernvägens trafikförmåga samt, jemte det en väsentlig fördel
komme den allmänna trafiken till godo, bolagets förmåga att uppfylla
detsamma åliggande förbindelser i afsevärd mån ökades. I sistnämnda
hänseende eller för beräknande af bolagets förmåga att med sin afkastning
betala den annuitet, som i händelse af bifall till ansökningen
blefve faststäld, kunde resultatet af jernvägens nuvarande rörelse i första
hand lemna en ledning. De uppgifter, som af statens ombud i de årliga
revisionerna af bolagets räkenskaper lemnats, gåfve vid handen, att
nettobehållningen af trafiken jemte mindre extra inkomster under år
1891—1895 utgjort i medeltal 142,625 kronor 4 öre. Då ingen vidare
anledning funnes till det antagande, att nettobehållningen af jernvägens
trafikrörelse skulle än vidare nedgå, utan snarare utsigt syntes vara för
dess ökande, om jernvägen genom ombyggnad vunne större trafikförmåga,
kunde man så mycket säkrare antaga, att bolaget skulle kunna
fullgöra sin årliga betalningsskyldighet till staten, derest statslån bevil -

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 43.

jades på de af bolaget föreslagna vilkor, som annuiteten derigenom
skulle nedsättas från 162,000 till 130,000 kronor. Styrelsen förordade
således ansökningen jemväl i denna del.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som lemnats tillfälle att afgifva
yttrande i ärendet, hafva i utlåtande den 14 nästlidne januari anfört,
att det af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag beviljade lånebeloppet,
som i riksgäldskontoret lyftats under åren 1865—1867, skulle,
derest de bestämda inbetalningar ne blifvit verkstälda, vid 1896 års utgång
hafva amorterats med 1,622,072 kronor 30 öre och derigenom
nedgått till 1,617,927 kronor 70 öre. Bolaget, hade emellertid icke
kunnat fullgöra de stadgade liqvidema, utan hade vid sagda tidpunkt
varit skyldigt riksgäldskontoret, utöfver sistnämnda belopp, en summa
af 424,000 kronor, såsom framginge af följande öfversigt af kontorets
fordran hos bolaget vid 1896 års slut:

Icke förfallet kapital................................. kr. 1,617,927: 70

Förfallet kapital.......................................... b 269,968: 88 1,887,896: 58

Förfallen ränta ............................................................................... 154,031: 12

Summa kr. 2,041,927: 70

Vid slutet af hvart och ett af de sista femton åren hade bolagets
förfallna skuld å statslånet utgjort:

år	1882...............................	........................... kr.	62,000
»	1883...............................	............................ B	82,000
b	1884................................	............. ............... B	100,000
b	1885...............................	......................... B	100,000
B	1886 .............................	............................. B	100,000
»	1887 ............................	.............................. B	162,000
»	1888.............................	.............................. B	100,000
B	1889...............................	.............................. B	100,000
B	1890..............................	.............................. B	100,000
B	1891...............................	.............................. B	162,000
B	1892...............................	............................... B	182,000
B	1893................................	............................. B	262,000
B	1894...............................	........................... B	262,000
B	1895 .............................	............................... B	424,000
B	1896 ..........................	............................. B	424,000

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

Under förutsättning att bolaget under innevarande år till riksgäldskontoret
inbetalade ungefär enahanda belopp som år 1896, skulle bolaget
vid årets utgång till kontoret häfta i skuld för:

Icke förfallet kapital............................. kr. 1,520,644: 81

Förfallet kapital.......................................... » 280,767:63 1,801,412:44

Förfallen ränta ............................................................................... 143,232: 37

Summa kr. 1,944,644: 81

Bolagets förfallna skuld skulle alltså äfven vid 1897 års slut
komma att uppgå till 424,000 kronor.

Efter meddelande af dessa upplysningar, hafva fullmäktige beträffande
frågan om Uddevalla—Venersborg—Herrljungabanans ombyggande
till samma spårvidd som den, statens jernvägar egde, vidare anfört, att
hvad bolagsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta afseende
andragit syntes tydligt ådagalägga den ifrågasatta åtgärdens
stora betydelse ur allmän trafiksynpunkt.

För riksgäld skontoret såsom fordringsegare hos bolaget med inteckning
i jernvägen skulle dennas omläggande till normalspårig och
annuitetens nedsättande till ett mindre belopp än det nu faststälda medföra
eu gifven fördel, enär derigenom såväl banans värde som bolagets
förmåga att fullgöra sina inbetalningar otvifvelaktigt skulle ökas. Med
hänsyn härtill och då nämnda ombyggnadsarbete, till följd af bolagets
ekonomiska ställning, ej torde kunna komma till utförande utan bidrag
från statens sida, hade fullmäktige ej något att erinra mot beviljande
åt bolaget af ytterligare låneunderstöd af statsmedel. Och då, enligt
uppgjord af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskad plan, kostnaden
för jernvägens ombyggande beräknats till 620,283 kronor, torde detta
belopp vara det högsta bolaget borde erhålla såsom nytt lån.

Af den underdåniga ansökningen framginge, att bolaget önskade
att vid 1897 års slut få kapitalisera sin då egande skuld till riksgäldskontor
samt dertill lägga det begärda nya låneunderstödets belopp
och å den sålunda uppkommande summan inbetala en annuitet af fem
procent, deraf fyra procent ränta. Genom ett sådant förfarande skulle
visserligen återbetalningstiden för den äldre kapitalskulden komma att
förlängas, men då det nuvarande annuitetsbeloppets minskande torde
utgöra ett vilkor för framgången af bolagets sträfvan att förbättra sin
ställning, ansåge fullmäktige anförda omständighet icke böra föranleda
någon anmärkning, helst en utsträckning af amorteringstiden, på sätt fullmäktige
förut i andra liknande fall påpekat, vore till gagn för statsverket,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

emedan staten derigenom under en längre tid bereddes lättnad i utgifterna
för statsskulden. Hvad åter det nya lånebeloppet anginge, skulle räntan,
fyra procent, komma att understiga den af 1896 års Riksdag bestämda
ränta af 4V-» procent för de lån, som blefve tilldelade jernvägsaktiebolag
ur den för åren 1897—1901 anslagna summa af 7,500,000 kronor
till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar. Härvid förekomme
dock att sistnämnda ränta faststälts med hänsyn dertill att bolagen
åtnjöte anstånd med räntans erläggande under de tre första åren. . Som
denna förmån icke skulle tillkomma Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag för dess nya lån, utan bolaget deri genast skulle
erlägga en effektiv ränta af fyra procent, skulle staten icke tillskyndas
någon ränteförlust, om den af bolagsstyrelsen föreslagna annuiteten
vunne gillande. På grund häraf och med fästadt afseende å det belopp,
hvartill bolagets skuld till riksgäldskontoret sannolikt komme att uppgå
vid innevarande års slut, hade fullmäktige ej något att erinra mot bifall
till bolagets ansökan, under förutsättning likväl att det nya lån, bolaget
tilläfventyrs undfinge, ej öfverstege i jemnadt tal 620,000 kronor samt
att bolaget vid årets slut till riksgäldskontoret inbetalade all upplupen
s. k. öfverränta. Skulle det emellertid, om bolaget erhölle nytt låneunderstöd,
befinnas lämpligare, att detta understöd icke utbetalades på
en gång med hela sitt belopp utan i mån af arbetets fortgång under
den till två år uppskattade byggnadstiden, torde med tillämpning af
ofvannämnda vilkor böra föreskrifvas, att bolaget skulle vid innevarande
års slut, sedan det betalt upplupen öfverränta, kapitalisera sin skuld till
riksgäldskontoret; att å det kapitalbelopp, som sålunda bildades, skulle
före hvarje års utgång från och med år 1898 inbetalas en annuitet af
fem procent, deraf fyra procent ränta å ogulden kapitalåterstod; samt
att å lyftade andelar af det nya lånebeloppet skulle erläggas fyra
procent ränta för år från lyftningsdagen till slutet af det år, hvarunder
lyftning skett, med annuitet af fem procent, deraf fyra procent ränta,
från och med det år, vid hvars början bolaget innehaft sådan andel,
allt under förutsättning att summan af den vid 1897 års slut återstående
kapitaliserade skulden och det nya lånebeloppet icke öfverstege 2,600,000
kronor.

Rörande det statslån å högst sistnämnda summa, hvilket kunde
varda bolaget beviljadt, ansåges för öfrigt böra stadgas, dels att, om
förfallet inbetalningsbelopp ej erlades i föreskrifven ordning, derå skulle
gäldas ränta efter sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalades,
dels ock att bolaget skulle hafva före innevarande års utgång
till riksgäldskontoret aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

för behöriga användandet af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte
mot den inteckning i jernvägen, riksgäldskontoret för närvarande innehade,
en af bolaget utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet,
intecknad i jernvägen och åtnjutande sådan rätt, att den efter
förstnämnda intecknings dödande egde förmånsrätt till betalning ur
jernvägen framför hvarje annan fordran hos bolaget.

Vidkommande slutligen bolagets anhållan, att det måtte berättigas
att, efter det tio år förflutit från 1898 års början, få tidigare än vid
amorteringstidens slut inbetala lånets oguldna återstod, kunde fullmäktige
icke annat än bestämdt afstyrka bifall härtill. Om bolaget
finge en dylik rätt sig tillerkänd och gjorde bruk af densamma, skulle
nemligen förlust kunna tillskyndas staten såsom långifvare, beroende
på vid den tidigare återbetalningen rådande penninge- och ränteförhållanden.
Af denna anledning hade också ett medgifvande af ifrågavarande
art aldrig lemnats vare sig bolag, kommuner eller andra korporationer,
som erhållit statslån, och en afvikelse från denna grundsats
skulle säkerligen medföra alla de olägenheter, som oundvikligen skulle
vidlåda ett prejudikat i sådan riktning.

Genom förut i dag meddeladt nådigt beslut har Eders Kongl. Maj:t
beviljat bolaget rättighet att ombygga sin jernväg till normal spårvidd
samt faststält ofvan omförmälda plan derför.

På sätt bolaget anfört synes denna ombyggnad icke kunna verkställas,
med mindre staten bispringer bolaget med förskjutande af det
för ombyggnaden nödiga kapitalet omkring 600,000 kronor. Då denna
ombyggnad otvifvelaktigt kommer att såväl medföra stora fördelar för
det allmänna som äfven öka jernvägens trafikförmåga och inkomster
samt god utsigt synes förefinnas att, derest i sammanhang med beviljande
åt bolaget af låneunderstöd till nämnda belopp lånevilkoren ändras
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad styrelsen föreslagit, bolaget
kommer att blifva i stånd att uppfylla sina förbindelser till staten, anser
jag fullgiltigt skäl förefinnas att för Riksdagen framlägga förslag i
nämnda syfte.

På de af fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skäl anser jag, att
räntan för hela lånet bör bestämmas till 4 procent; och torde betänklighet
ej förefinnas mot att på en gång utlemna hela det nya låneunderstödet.

I följd af hvad fullmäktige anfört lärer bolagets framställning om
rätt att få före den bestämda amorteringstidens slut inbetala lånet icke
kunna vinna afseende.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

I sammanhang med fastställande af plan för ombyggnaden har
Eders Kongl. Maj:t berättigat bolaget att i enlighet med gällande författning
om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof inlösa
och med full eganderätt besitta den enskilda personer, menigheter eller
inrättningar tillhöriga mark, som för jernvägens anläggning enligt faststäld
plan erfordras. Då det medgifvande, som Riksdagen årligen
brukar lemna till upplåtelse af den för jern vägsanläggningar erforderliga,
kronan tillhöriga mark, ännu icke blifvit af innevarande års Riksdag
beslutadt, och följaktligen sådan upplåtelse ej kunnat af Eders Kongl.
Maj:t i sammanhang med fastställelsen af planen meddelas, torde jemväl
sådant medgifvande i afseende å förevarande ombyggnad böra af Riksdagen
äskas.

Jag hemställer alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
medgifva,

dels att det lånebelopp, som af det Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag förut beviljade statslån vid slutet af innevarande
år är oguldet, må genom nytt låneunderstöd, att anvisas
till utgående från riksgäldskontoret, höjas till högst 2,600,000 kronor,
under förbehåll att bolaget vid innevarande års slut till riksgäldskontoret
inbetalar all upplupen s. k. öfverränta, och att det. nya
låneunderstödet, som icke må öfverstiga 620,000 kronor, användes
för jernvägens ombyggnad till normalspårig i enlighet med af Eders
Kongl. Maj:t denna dag faststäld plan, äfvensom under vilkor i öfrigt
att från och med 1898 erlägges en annuitet af fem procent å hela
lånebeloppet, deraf först beräknas fyra procent ränta å oguldna kapitalet
och återstoden utgör kapitalafbetalning, att, om förfallet inbetalningsbelopp
ej erlägges i föreskrifven ordning, derå skall gäldas ränta efter
sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalas, samt att
bolaget skall hafva före innevarande års utgång till riksgäldskontoret
aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse för behöriga användandet
af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte mot den inteckning
i jern vägen, riksgäldskontoret för närvarande innehar, en af bolaget
utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet, intecknad i jernvägen
och åtnjutande sådan rätt, att den efter förstnämnda intecknings
dödande eger förmånsrätt till betalning ur jernvägen framför hvarje
annan fordran hos bolaget,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 43.

sättning derför lemnas i enlighet med hvad nådiga förordningen
den 14 april 1866 i sådant afseende stadgar, äfvensom kostnadsfritt
begagna för anläggningen sådana å kronans egor belägna kalk- och
stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skulle till
Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:
E. K. Almqvist.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1897.