Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41 (Proposition 1892:41)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

N:o 41.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående utvidgning
af undervisningen vid tekniska högskolan; gifven
Stockholms slott den 10 mars 1892.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att, till utvidgning af undervisningen vid tekniska högskolan under
innevarande och nästkommande år, på extra stat för år 1893 bevilja-:

till åtskilliga förändringar och inredningsarbete inom högskolans
lokaler ....................... kr. 17,250: —

till diverse vid undervisningen erforderlig matriel................ » 9,850: —

till förstärkning af undervisningen vid högskolan under

läroåret 1892 —1893 samt höstterminen 1893............ » 15,800: —

till diverse utgifter.................................................................... » 4,500: —

till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi för

tiden från den 1 april 1893 till årets slut ............. » 600: —

eller tillsammans 48,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Kongl. MajUs Nåd. Proposition Nio 41.

Ang. utvidgning
af
undervisningen
vid tekniska
högskolan.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 10
mars 1892.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve .Lewenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam.

22:o.

Föredragande departementschefen anförde härefter:

I underdånig skrifvelse den 22 sistlidne januari har styrelsen för
tekniska högskolan hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nu församlade
Riksdag aflåta, nådig proposition om beredande af nödigt anslag
för utvidgning af undervisningen vid högskolan, i syfte att högskolan redan
innevarande års hösttermin måtte kunna mottaga ökadt antal elever. Till
stöd för denna sin framställning har bemälta styrelse anfört i hufvudsak
följande.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N-.o 41.

Sedan några år tillbaka hade högskolan måst vidkännas betydande
svårigheter för undervisningen af det år för år’ stigande antalet elever;
och styrelsen hade i följd häraf varit nödsakad att upprepade gånger hos
Eders Kongl. Maj:t anhålla om extra anslag för undervisningens behöriga
uppehållande och att dessutom söka få antalet af elever, som mottoges i
högskolans första årskurs, begränsadt. Detta antal hade för de senaste
läsåren blifvit bestämdt till 80, men under åren 1889 och 1891 hade antalet
af kompetente inträdessökande betydligt stigit derutöfver, och sistnämnda
år hade styrelsen måst afvisa icke mindre än 24 sådana. Af den
utredning, som den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta komitén för tekniska
högskolans utvidgning och omorganisation i sitt nyligen afgifna underdåniga
betänkande lemnat rörande elevantalets ökning, framginge, att den
stora tillströmningen icke vore tillfällig, utan hade sin grund i ett ökadt
behof af högre teknisk bildning hos de industriidkande klasserna. Styrelsen,
som måst afvakta nämnda komités utredning, innan åtgärder vidtoges i
ändamål att sätta högskolan i stånd att mottaga ett ökadt antal elever,
ansåge sig icke kunna bära ansvaret för ett längre dröjsmål härmed, utan
funne tiden nu vara inne att söka erhålla för ändamålet nödiga medel.
Redan i slutet af år 1889 hade högskolans lärarekollegium gjort en framställning
i detta syfte, men styrelsen hade då, dels i följd af bristen på
tillräckliga lokaler inom skolan, dels emedan frågan om läroverkets utvidgning
då ännu ej blifvit tillräckligt utredd, ansett sig icke kunna tillstyrka
annat än förberedande åtgärder i detta hänseende. Sedan dess hade genom
nyssnämnda komité frågan vunnit vederbörlig utredning, och då derjemte
flere lokaler inom skolans hus blifvit tillgängliga eller utan stora uppoffringar
kunde göras tillgängliga för skolans utvidgning, funnes icke längre
något hinder för frågans återupptagande. Styrelsen kunde icke hoppas, att
det omfattande förslag till högskolans tidsenliga utvidgning och omorganisation,
som komitén afgifvit, skulle kunna framläggas för nu församlade
Riksdag, och i allt fall måste, förutsatt att detta förslag af Eders Kongl.
Maj:t och Riksdagen bifölles, i följd af de många och stora förändringar,
som detsamma afsåge, en tid af flere år förflyta, innan förslaget vunne full
tillämpning. Men att under ett eller flera år från högskolan utestänga en
stor del af den ungdom, som önskade egna sig åt de för vårt lands välstånd
så ytterst vigtiga tekniska värf, till hvilka högskolan förberedde,
syntes styrelsen vara en betänklig åtgärd. Det vore nemligen å ena sidan
för landets utveckling i ekonomiskt hänseende afgjordt fördelaktigt, att
tillfälle lemnades dem, som egnade sig åt teknisk verksamhet, att inhemta
de för sådan verksamhet erfordeidiga kunskaper, och å andra sidan föga
välbetänkt att genom högskolans inskränkning till en allt för trång verk -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

samhetskrets föranleda ytterligare öfverbefolkning på de redan öfverfylda
medicinska, juridiska och lärarebanorna. Det hade visserligen anmärkts, att
många af de ingeniörer, som vunnit sin utbildning vid högskolan, sedermera
vändt sig till utlandet, men dels vore detta i flere fall ett nödvändigt
vilkor för inhemtande af vidsträcktare erfarenhet och för införande i
landet af nya arbetsprocesser och nya industrigrenar, dels återkomme ett
stort antal af dem, som utvandrat, för att med förökade insigter gagna sitt
fädernesland. För öfrigt inflyttade icke få utländska ingeniörer till Sverige,
och deras antal skulle otvifvelaktigt tillväxa, om högskolans verksamhet
hämmades. Härtill kornme, att den art kunskaper, som vid högskolan bibringades,
vore af stort värde äfven för personer, som egnade sig åt andra
praktiska sysselsättningar än ingeniörens eller fabrikantens, och att sålunda
en öfverproduktion icke vore att befara, äfvensom att det allvarliga arbete
och den stränga pligtuppfyllelse, som vid högskolan fordrades, vore ett
uppfostringsmedel af gagn på hvarje lefnadsbana, som den från högskolan
utgående eleven kunde komma att välja.

De åtgärder, som för den nu af styrelsen ifrågasatta utvidgningen af
högskolans verksamhet erfordrades, vore dels anskaffande af flera lämpliga
lokaler för undervisningen, dels förstärkning af denna genom ökade lärarekrafter,
dels anskaffande af nödig materiel för undervisningen och dels
slutligen beredande af ökade tillgångar till bestridande af vissa omkostnader
af andra slag, som med utvidgningen vore förenade. För vinnande
af det med utvidgningen afsedda syftemål, eller möjlighet för högskolan
att mottaga ett ökadt antal elever, hade styrelsen ansett sig endast böra
föreslå sådana åtgärder, som, jemte det de så vidt möjligt bidroge till förbättrande
af undervisningen vid högskolan, icke strede mot den plan för
läroverkets tidsenliga utveckling, som af komitén framlagts, och som slutligen
icke innebure, att några större kostnader nedlades på tillfälliga anordningar.

Hvad först anginge lokalerna, så vore de, som nu i högskolan användes
för undervisningen, icke fullt tillräckliga ens för det nuvarande
behofvet, och de skulle blifva alldeles otillräckliga, om elevantalet ökades.
För laborationer och öfningar i allmän kemi, fysik och mineralogi saknades
tillräckliga arbetsrum. I afseende på undervisningen i ritning hade visserligen
en betydlig förbättring vunnits derigenom, att, på samma gång som
biblioteket förflyttats till den våning, som blifvit ledig genom förre föreståndarens
afgång, de salar, der detsamma förut inrymts, förvandlats till
ritsalar, men likväl erfordrades nya eller utvidgade lokaler för att flere
elever i de tre första årskurserna skulle kunna deltaga i denna undervisning.
Styrelsen ansåge, i likhet med hvad af komitén föreslagits, att härför borde

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

tagas i anspråk den boställsvåning, som nu innehades af professorn i kemisk
teknologi, hvilken vore förbunden att efter Eders Kongl. Maj:ts beslut
och mot ersättning, som af Eders Kongl. Maj:t bestämdes, afstå från
densamma. Beträffande storleken af denna ersättning vore visserligen i
nämnde professors lön boställsvåningen uppskattad till endast 600 kronor
årligen, men dess verkliga värde kunde ej anses understiga 1,200 kronor
årligen, och en ersättning af sistnämnda belopp syntes vara så mycket
mera berättigad, som det för högskolan vore af nytta, om ifrågavarande
lärare vore bosatt i dess närhet. Hans befattning vore för öfrigt en
af de mest svårskötta och ansträngande, som vid högskolan funnes,
hvadan en förminskning af de med densamma förenade löneförmåner ej
gerna borde ifrågakomma. Under förutsättning, att hyresersättningen för
boställsvåningen beräknades efter 1,200 kronor för år, erfordrades sålunda,
om våningen från den 1 april 1893 stäldes till högskolans förfogande, för
nästkommande år ett belopp af 900 kronor. I våningen skulle lämpligen
kunna, inrymmas den mineralogiska samlingen och dertill hörande arbetsrum,
ritlokaler och samlingar för arkitektoniska fackskolan, samt derjemte
af densamma ett rum med kök användas till bostadslägenhet för vaktmästaren
vid kemiska laboratoriet. Härigenom skulle de rum, som nu
användes för mineralogiska samlingen och till bostad för nämnde vaktmästare,
och hvilka läge omedelbart intill kemiska laboratoriet, kunna anordnas
för laborationsöfningar i allmän kemi under andra årskursen för
de elever, som sedermera skulle öfvergå till bergsskolan. Dessutom blefve
genom den föreslagna förflyttningen de båda salar, som nu begagnades af
fackskolan i arkitektur men härför vore mindre lämpliga, såsom ej belägna
intill hvarandra, lediga och kunde användas dels till utvidgning af de lokaler,
som vore afsedda för andra årskursens konstruktionsöfningar, dels
till modelleringsrum. Om den materiel, som erfordrades för mineralogiska
samlingen och för det nya laboratoriet, gjordes flyttbar och tillika af den
beskaffenhet, som i komiténs förslag afsåges för högskolans nya byggnad,
derest en sådan i framtiden komme till stånd, skulle genom de af styrelsen
föreslagna tillfälliga förändringarna af skolans lokaler inga nämnvärda belopp
förspillas på anordningar, som icke blefve af värde äfven för framtiden,
isynnerhet som de gas-, vatten- och afloppsledningar, hvilka nu vore nödvändiga,
äfven framdeles blefve af nytta, om ifrågavarande lokaler, på sätt
komitén föreslagit, toges i anspråk för ett fysiskt laboratorium. Kostnaden
för de förändringar, som närmast vore af nöden, kunde, hufvudsakligen
med ledning af tre vid styrelsens skrifvelse fogade kostnadsförslag, beräknas
sålunda:

Bill. till jRiksd. Prot. 1892. 1 Sami. 1 Afd. 23:e Häft.

Kongl. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Förändring af professorns i kemisk teknologi boställsvåning

till rum för samlingar och lektionssalar.......................... kr. 1,707:35

Förändring af södra flygelns bottenvåning till laboratorium

för allmän kemi jemte gas-, vatten- och afloppsledningar » 2,960: —

Förändringar och deraf föranledda reparationer i bottenvåningen
för beredande af ökadt utrymme för första

afdelningens ritöfningar...................................................... * 1,186:90

Förändring af den för mekaniska samlingen nu använda salen

till ritsal för tredje afdelningens maskinkonstruktioner.. » 1,250: o i

Anbringande af central uppvärmning med ånga i de förändrade
lokalerna samt förbättring af ventilationen........... » 7,675: —

Utsträckning af elektriska belysningen samt af vatten- och

afloppsledningar, förutom laboratorium............................. » 1,500: —

Derjemte erfordrades några smärre förändringar i lokalerna
dels för fast inredning af en ny säl för fysiskt-tekniska
öfningar, dels för ett nytt modelleringsrum och dels för
anordnande af rum till pappersspänning m. m............... » 970:7!

Ifrågavarande förändringar skulle således medföra en kostnad
af.....................................................................t.............. kr. 17,250: —

Af de 60,000 kronor, hvartill komitén beräknat kostnaderna för behöfliga
förändringar i hufvudbyggnaden, skulle sålunda blott en mindre del
för närvarande tagas i anspråk. Utan tvifvel vore åtskilliga andra af komitén
föreslagna arbeten önskvärda, men styrelsen hade icke ansett sig böra
ifrågasätta andra åtgärder än som påkallades af det mest tvingande behof.

Hvad beträffade undervisningens anordning, så skulle, äfven om, såsom
nu vore fallet, endast 80 elever mottoges i första årskursen, den af
komitén föreslagna utsträckningen af den obligatoriska lärokursen från tre
till fyra år ej kunna sättas i verket och ej heller nya fullständiga afdelningar
för elektroteknik och skeppsbyggeri upprättas, utan att en ny byggnad
uppfördes, på sätt komitén äfven föreslagit; men deremot läte det sig
göra att med de förändringar af skolans lokaler, som ofvan omförmälts,
och med bibehållande i det väsentligaste af nu gällande läroplan anordna
undervisningen för ett större antal elever än det nuvarande. Hvad anginge
föreläsningarna vid högskolan, blefve kostnaden väsentligen densamma, vare
sig de bevistades af flere eller färre åhörare, men för de mångsidiga och
vidsträckta öfningar och repetitioner, hvilka utgjorde en så ytterst vigtig
del af högskolans undervisning, vore det, om elevantalet ökades, nödvändigt,
att högskolan komme i besittning af ökade medel till aflöning af extra
lärare och assistenter. Ty uppenbart vore, att öfningarna, hvilka utgjordes

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

dels af problemräkning, dels af beräkning och konstruktion af maskindelar
och maskiner samt af hus-, bro-, väg- och vattenbyggnader af olika slag,
dels af kemiska, kemiskt-tekniska, metallurgiska, fysiska och fysiskt-tekniska
laborationer, dels af grafiska arbeten af olika slag, dels af geodetiska mätningar,
dels ock slutligen af mekaniska laborationer samt andra arbeten i
den mekaniska verkstaden m. m., måste, likasom de repetitioner, som företoges
för att undersöka huru eleverna gjort sig till godo det, som i föredragen
afhandlats, vid förökadt elevantal kräfva förstärkning af lärarekrafterna,
i synnerhet om, såsom vid skolan nu vore händelsen, yttersta
gränsen i detta afseende vore uppnådd, så att, om ännu flere elever der
vunne inträde, en indelning i grupper vid undervisningen i åtskilliga ämnen
måste verkställas. Enligt komiténs beräkning skulle de för extra lärares
och assistenters aflöning erforderliga beloppen vara respektive 21,500 och
18,450 kronor, under det att de nu utgjorde blott respektive 5,850 och
7,000 kronor. För den utvidgning, som nu borde ifrågakomma, vore följande
belopp, för år räknadt, erforderliga:

För förstärkning af undervisningen i ren matematik............. kr. 1,500: —

i teoretisk mekanik................................-.....—..........—----------- » 900: —

» maskinlära och maskinkonstruktioner för tredje årskursen » 2,000: —

» konstruktioner af enkla maskindelar m. m. för andra » » 1,800: —

» allmän fysik...............................................-.........................— » 900: —

» tillämpad fysik (konstruktionsöfningar beträffande värme och

ventilationsapparater).................... » 500: —

» mineralogi och geologi............................-.............-................. » 400: —

» allmän kemi och kemiska laborationer dels å högskolans,

dels å bergsskolans laboratorier................. » 2,000: —

» beskrifvande geometri och linearritning................................ » 1,000:

» geodesi och topografi jemte dertill hörande öfningar på fältet » 1,000: —

» väg- och vattenbyggnadskonst------------- » 1,400: —

» allmän byggnadskonst (byggnadskonstruktionslära), bygg nadsstatik

samt husbyggnadskonst................................— » 1,600: —

» frihandsteckning.... ............................................................... » 400: —

» verkstadsarbete...........................................------------------------------- » 400: —

Summa kr. 15,800: —

Genom denna förstärkning af undervisningen skulle tillika åtskilliga
förbättringar, som af komitén i dess utlåtande angifvits såsom behöfliga,
kunna delvis genomföras. Så skulle genom anställande af en extra lärare
i ren matematik undervisningen häruti kunna anordnas på två grupper,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

den ena omfattande de fackskolor, i livilka en vidsträcktare matematisk
förbildning erfordrades, och den andra de öfrig;) fackskolorna, hvilket vore
en särdeles vigtig och länge önskad förbättring. Vidare skulle särskilda,
efter elevernas olika fackstudier afpassade konstruktionsöfningar för blifvande
kemister och bergsmän kunna åstadkommas likasom en fördelaktigare anordning
af undervisningen i byggnadskonstruktionslära och i den elementära,
för samtlige eleverna afsedda kursen i husbyggnadskonst; och äfven
undervisningen i beskrifvande geometri och linearritning, i topografi, geodesi
samt allmän kemi och fysik m. m. skulle vinna genom fördelning af
eleverna i grupper vid repetitioner och öfningar. Derjemte skulle man
erhålla en väl behöflig utsträckning af undervisningen om skyddsmedlen
för arbetare i maskinfabriker och andra industriella anläggningar samt af
konstruktionsöfningarne för uppvärmning och ventilation af dylika anstalter,
särskildt med hänsyn till den nya lagstiftningen om arbetares skydd i fabriker.
Slutligen skulle för biträde vid de vigtiga konstruktionsöfningarne
inom de mekaniska samt väg- och vattenbyggnadsfackskolorna, hvilka vore
de talrikast besökta, fackmän med någorlunda skälig aflöning kunna anställas.
Dessa fördelar skulle uppnås i samband med och genom samma
medel, som erfordrades för att sätta läroverket i stånd att mottaga ett
ökadt antal elever. Styrelsen ville emellertid uttryckligen framhålla, att
särskildt undervisningen vid högskolan i de kemiska kunskapsgrenarne icke
kunde vara tillgodosedd genom dessa tillfälliga åtgärder, hvilka, hvad
nämnda undervisning beträffade, endast kunde anses berättigade genom
omöjligheten att snart erhålla fullt tidsenliga lokaler; och det vore jemväl
förutsatt, att laborationsöfningarna för bergselever med fyraårig lärokurs
skulle förläggas till bergsskolans laboratorium äfven under tredje och ej
blott, såsom nu, under sista läråret, så att på detta sätt bergsskolans laboratorium
skulle fullständigt tillgodogöras.

För att den ifrågasatta utvidgningen af undervisningen skulle kunna
sättas i verket redan från början af innevarande års hösttermin, tillkomme
kostnaden för nämnda termin, men då å andra sidan icke hela, utvidgningen
behöfde utföras under år 1893, ansåge styrelsen beloppet 15,800 kronor
likväl vara tillräckligt.

Vid beräkningen af beloppet hade styrelsen icke ansett sig böra skilja
på anslag för extra lärare å ena och assistenter å andra sidan, af det skäl
att den ena eller andra klassen af dessa lärare kunde komma att tagas i
anspråk allt efter elevernas fördelning i de särskilda fackskolorna; och styrelsen
ansåge det af samma skäl lämpligt, att de för de särskilda läroämnena
föreslagna beloppen kunde efter behof jemkas, dock så att slutsumman
ej öfverskredes.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Vidare erfordrades anslag för den materiel, som måste anskaffas för

de nya lokalerna:

Enligt beräkning af professorn i allmän kemi skulle utaf den
i komiténs förslag upptagna utgiftsposten för nya flyttbara
arbetsbord, kapeller, reagensskåp, glasvaror m. in.

för närvarande blott erfordras en mindre del eller.......... kr. 5,400: ■—

För den mineralogiska samlingens inrymmande erfordrades,
enligt beräkning af lektorn i mineralogi och geologi, för
nya flyttbara skåp, arbetsbord m. m. af det i komiténs

förslag upptagna belopp nu endast.................................... » 2,500: —

Derjemte behöfdes nya. ritbord, stolar, taflor, skrufstycken,

diverse apparater m. m. till ett värde af--------------------------- » 1,950: —

Således behöfdes för ny materiel sammanlagdt ..................... kr. 9,850: -—

Den sålunda anskaffade materielen skulle vara användbar äfven sedan
ny byggnad uppförts för de kemiska, kemiskt-tekniska och mineralogiska
institutionerna.

Slutligen påkallades medel för bestridande af de kostnader, som omedelbart
åtföljde de nya lokalernas användande och ökningen af elevernas

antal. De kunde beräknas sålunda:

Förökade omkostnader för kemiska, kemiskt-tekniska, metallurgiska
och fysiska laborationer, för verkstadsarbetet

och mekaniska laborationer samt andra öfningar_____________ kr. 2,500: —

Förökade omkostnader för belysning, uppvärmning, vattenförbrukning,
renhållning, städning, underhåll af inventarier
samt för andra diverse utgifter................................ » 2,000: —

Summa kr. 4,500: —

Till detta belopp komme ökningen i omkostnaderna under höstterminen
1892, men då å andra sidan icke hela utvidgningen försigginge under
år 1893, vore nämnda belopp af 4,500 kronor tillräckligt för läsåret 1892
—1893 samt höstterminen 1893.

Styrelsen ansåge sig böra framhålla, att samtliga anförda kostnadsberäkningar
vore alldeles oberoende af det underdåniga förslag till utsträckning
af undervisningen i elektroteknik, som styrelsen nyligen till Eders
Kongl. Maj:t afgifvit, och som vore föremål för nådig proposition till nu
församlade Riksdag.

Beträffande det antal elever, som efter den nu ifrågasatta utvidgningen
skulle kunna i första årskursen mottagas, ansåge styrelsen det vara
lämpligast, att äfven hädanefter såsom hittills detsamma hvarje år af Eders

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Ivongl. Maj:t bestämdes. Ivomitén för högskolans utvidgning hade ansett,
att äfven efter genomförandet af dess förslag till nybyggnad ej flere elever
än 120 skulle kunna i första årskursen årligen vinna inträde. Ett så stort
antal kunde med den nu föreslagna utvidgningen naturligtvis icke ifrågakomma,
utan skulle antalet elever, som hvarje år kunde mottagas i första
kursen, efter de nu föreslagna förändringarne sannolikt ej kunna öfverstiga
100, motsvarande en tillökning af 50—60 i högskolans hela elevantal.

I en styrelsens underdåniga skrifvelse bilagd promemoria har högskolans
tillförordnade föreståndare för att bemöta den invändningen mot
högskolans utvidgning, som man ofta hört framställas, att en stor del af
de ingeniörer, som der utbildats, lemna fäderneslandet för att taga anställning
utrikes, framhållit, dels att de fleste af dem, som sålunda lemna landet,
efter några års vistelse utrikes, hvarunder de varit i tillfälle att vidga
sina insigter, återvända till Sverige, dels ock att visserligen många af de
utvandrade qvarstanna i utlandet, men att äfven dessa gagna sitt hemland
icke blott genom att göra det svenska namnet kändt och aktadt utan äfven
genom de handelsförbindelser, som af dem inledas; och har föreståndaren
vid sin framställning fogat en förteckning på nittioen svenska ingeniörer,
hvilka, sedan de efter genomgången kurs vid högskolan lernnaf landet,
efter någon tid hit återvänd t och här vunnit anställning, eller börjat sjelfständig
industriel verksamhet.

Med underdånig skrifvelse af den 19 februari innevarande år har
högskolans styrelse härefter öfverlemnat utdrag af protokoll, hållet vid
sammanträde af högskolans lärarekollegium och utvisande, att kollegiet,
med hänsyn till det högeligen behjertansvärda ändamålet med de af styrelsen
föreslagna, härofvan omförmälda åtgärderna, under uttryckande af
sin förhoppning om en snar definitiv lösning af frågan om högskolans omorganisation
och utvidgning samt med särskildt betonande af de nu föreslagna
åtgärdernas förberedande egenskap, enhälligt och på det lifligaste
biträdt styrelsens underdåniga hemställan.

Till sagda protokoll hade professorn i kemisk teknologi vid högskolan
P. Klason särskildt anfört, att han önskade framhålla, hurusom det
vore icke blott önskvärdt utan nödvändigt, att läraren i nyssnämnda ämne
bodde om ej i sjelfva högskolan, åtminstone i dess omedelbara närhet. All
hans laboratorieundervisning, med undantag af handledningen i qvantitativ
analys, förutsatte nemligen en personlig samverkan mellan lärare och hvar
och en elev särskildt; och läraren måste ständigt vara elevens icke blott
ledare utan äfven vikarie, enär arbetena öfver hufvud vore af den natur,
att de icke kunde afbrytas, innan de afslutats, såvida de skulle gifva något
resultat, i följd hvaraf läraren städse måste vara till hands för att gripa in
i arbetet, icke blott då eleven på grund af bristande öfning beginge någon

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

försumlighet, utan äfven då eleven af annan sysselsättning hindrades att
lägga hand vid arbetet. Då läraren i följd häraf måste uppehålla sig i
laboratoriet ofta långt in på nätterna, och då hans tid derjemte upptoges,
utom af föreläsningar, jemväl af andra embetsåligganden, framginge häraf,
huru nödvändigt det vore, att hans bostad läge beqvämt i förhållande till
laboratoriet. Resultatet af hans undervisning kunde i motsatt fall ej blifva
tillfredsställande. Vid det störa flertalet universitets- och högskolelaboratorier
i Skandinavien och Tyskland hade också lärarne för de mera försigkomna
eleverna för närvarande boställsvåningar; och på de ställen, der man
afskaffat dessa, hade man efter kortare eller längre tids förlopp åter nödgats
införa dem. Så hade en gång förut varit fallet vid högskolan, och så hade
jemväl skett vid Köpenhamns Polyteknicum samt på flere andra ställen.

Liksom tekniska högskolans styrelse och lärarekollegium finner äfven
jag det vara högst angeläget, att tillgång till högre teknisk bildning beredes
ett så stort antal som möjligt af de ynglingar, som önska förvärfva
sig sådan, och jag tror, att. en icke ringa skada skulle vållas vårt lands
ekonomiska utveckling, derest tillträdet till den högre tekniska undervisningen
äfven under kortare tid hindrades eller försvårades. Mången yngling,
som helst velat egna sig åt något tekniskt yrke, men som förgäfves
sökt inträde vid högskolan, skulle utan tvifvel i stället begifva sig till universitetet
och sålunda öka trängseln på de s. k. lärda banorna. Genom att
redan nu i den lägsta afdelningen vid högskolan mottaga ett större antal
elever än hittills skulle ock antalet i de högre afdelningarna under de följande
åren komma att växa, så att, derest den af förenämnda komité föreslagna
utvidgningen af högskolan korame till stånd, en lämplig öfvergång
till sistberörda utvidgning vore beredd.

Kostnaderna för den ifrågasatta, utvidgningen har styrelsen beräknat

sålunda:

Till åtskilliga förändringar och inredningsarbeten inom högskolans
lokaler..................................................................... kr. 17,250: —

Till diverse vid undervisningen använd materiel.................... » 9,850: —

Till förstärkning af undervisningen vid högskolan under läroåret
1892—1893 samt höstterminen 1893....................... » 15,800:-—

Till diverse utgifter..................................................................... » 4,500: —

Till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi från den

1 april 1893 till årets slut................................. »__900: —

eller tillsammans.................... ..................................................... kr. 48,300: —

Mot de föreslagna beloppens storlek har jag intet att invända, utom

hvad angår det sist anförda. I den nuvarande staten är nemligen aflöningen
för professorn i kemisk teknologi upptagen till 5,400 kronor jemte fri

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

bostad, hvilken således är uppskattad till 600 kronor, och i sitt den 15
december 1891 afgifna, betänkande angående utvidgning och omorganisation
af högskolan hafva komiterade föreslagit bemälde professors aflöning till
6,000 kronor utan fri bostad eller särskild hyresersättning. Fullt tillräcklig
grund synes mig ej heller förefinnas dertill, att bemälde professors aflöningsförmåner
skulle, sedan han afflytta! från högskolans byggnad, utgå
med högre belopp än de öfrige vid högskolan anstälde professorernas löner.
För de särskilda olägenheter och omkostnader, som äro förenade med utrymmandet
af den nuvarande boställsvåningen och flyttning till annan lägenhet,
synes dock någon godtgörelse böra honom lemnas, i hvithet hänseende ett
belopp af 150 kronor torde finnas skäligt. För tiden från april månads ingång
1893 till årets slut blefve alltså bostadsersättningen 450 kronor och godtgörelsen
i dess helhet, med inräkning af nyssnämnda 150 kronor, 600 kronor.

De ifrågastälda anslagsbeloppen afse delvis innevarande år. Derest
Eders Kongl. Maj:t finner skäligt att till Riksdagen göra framställning om
deras beviljande, torde de emellertid böra i sin helhet äskas å extra stat
för år 1893. Varder Eders Kongl. Maj:ts framställning af Riksdagen bifallen,
lärer den del, som för innevarande år erfordras, af Eders Kongl.
Maj:t anvisas af tillgängliga medel för att efter anslagsårets ingång ersättas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag alltså hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, till utvidgning af
undervisningen vid tekniska högskolan under innevarande och nästkom -

mande år, på. extra stat för år 1893 bevilja:
till åtskilliga förändringar och inredningsarbeten inom högskolans
lokaler.......................... kr. 17,250: —

till diverse vid undervisningen erforderlig materiel................ » 9,850: —

till förstärkning af undervisningen vid högskolan under läroåret
1892—1893 samt höstterminen 1893...................... » 15,800: —

till diverse utgifter...................................................................... » 4,500: —

till hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi för tiden

från den 1 april 1893 till årets slut........... » 600: —

eller tillsammans.......................................................................... kr. 48,000: —

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält
täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla; och skulle proposition
till Riksdagen afl åtas af den lydelse, bilagan C till
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Carl Tornérhielm.

Stockholm 1892. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.