Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41 (Proposition 1891:41)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

N:o 41.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anslag för anläggning af en bibana från norra stambanan
vid Mellansel till Örnsköldsvik; gifven Stockholms
slott den 13 Mars 1891.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver civilärenden för denna
dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under förbehåll
att uti statsrådsprotokollet omförmälda vilkor om kostnadsfri upplåtelse
af mark m. m. iakttagas, bevilja för anläggning af en bibana från
norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik och denna banas utrustning
med erforderlig trafikmateriel en million åttahundratjugotre tusen
kronor samt anvisa detta belopp att under år 1892 utgå från riksgäldskontor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

0 S C A R.

V. L. Groll.

Bill. till lliksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 23 Iläft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
mars 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: herr friherre von Otter,
herr Wennerberg,
friherre Palmstjerna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll och
WlKBLAD.

19:o

Departementschefen, statsrådet Groll anförde härefter:

»Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift hafva å kommunalstämma
med Örnsköldsviks köping utsedde deputerade, å köpingens
vägnar, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta
proposition om byggande på statens bekostnad af en bibana mellan Örnsköldsvik
och Mellansel å stambanelinien Skorped—Vännäs i hufvudsak -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

lig öfverensstämmelse med ett utaf ingeniören H. Groth upprättadt,
ansökningen bilagdt förslag.

Enligt detta förslag skulle banan utgå från stambanan vid Mellansel
8 kilometer öster om Anundsjö station och efter passerandet af en bergås
korsa Moelfven vid Mo kyrka samt slutligen, efter att hafva följt Rappstaoch
Själevadsfjärdarne förbi Själevads kyrka och derefter öfvergått en
större bergshöjd, inledas i Örnsköldsviks köping till en hamnplats vid
östra stranden af den der inskjutande halsviken, 29 kilometer från utgångspunkten.
Stationer skulle förläggas, utom vid ändpunkterna, jemväl
vid nämnda båda kyrkor. Anläggningen beräknas kosta 1,548,000
kronor, deri icke inbegripen kostnaden för rullande materiel och för
jordlösen, till hvilken sistnämnda kostnad Ornsköldsviks kommun erbjudit
sig att bidraga med 70,000 kronor.

Till stöd för ansökningen hafva deputerade andraga!: att, till följd
af norra stambanans aflägsna läge från kusten och dervarande rikt befolkade
områden, densamma icke komme att i önskvärd grad gagna
handel och andra näringar och ej heller lemna en tillräcklig afkomst
för förräntande af det å densamma nedlagda kapital, förr än banan på
lämpliga ställen sammanbundes med hafvet; att, då stambanan genom
Ångermanland genomskure betydande skogsbygder, som saknade lämpliga
vattendrag för virkets nedflottning till hafvet, dessa trakters skogsprodukter
måste på jernväg föras till hafvet; att, då Sundsvall för närvarande
vore den vid jernväg belägna utskeppningshamn, som läge
norra Ångermanland närmast, det vore uppenbart, att ingen möjlighet
funnes för befolkningen i berörda del af detta landskap att genom den
nu framgående stambanan på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig
och landet denna landsdels rika naturtillgångar; att Örnsköldsvik, som
hade en god hamn, vore en af Norrlands mera betydande handelsplatser
samt förmedlade ett stort varuutbyte med befolkningen i den vidsträckta
bygd, sota från Åsele och Lycksele lappmarker samt vestra och
norra Ångermanland af ålder haft sina naturliga utfartsvägar till Örnsköldsvik;
samt att statens skogsdomäner i trakten skulle genom jernvägsanläggningen
få ett ökadt värde.

Till följd af härå erhållen nådig remiss har jern vägsstyrelsen den 15
december 1890 afgifvit underdånigt utlåtande. Deruti har styrelsen, hvad
angår det i ansökningen påpekade behofvet af utfartsvägar från norrländska
stambanan till hafvet för banans tillgodogörande så väl för
samfärdseln som i finansielt hänseende, erinrat, att styrelsen för länge
sedan fäst uppmärksamheten på detta behof samt att styrelsens framställningar
derutinnan ledt till det resultat, att den sydligare sträcklina -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

gen af norra stambanan, efter inköp af förut befintliga enskilda banor,
satts i förbindelse med sjöhamnar vid Söderhamn, Hudiksvall och
Sundsvall. Nyttan af dessa utfartsvägar ansågé styrelsen ock vara
ådagalagd genom den större lifaktighet de framkallat i rörelsen äfven
å sjelfva stambanan och detta änskönt de allmänna handelsförhållandena,
särskild!, i trävarurörelsen, ingalunda varit gynsamma. Om bibanor
varit nödvändiga för den nedre sträckningen af norra stambanan,
vore dylika banor i ännu högre grad behöfliga för den nordliga
sträckningen, af skilj d som denna vore i hela sin längd från trakter,
der en någorlunda samlad befolkning kunde gifva upphof till en samfärdsel
af någon betydenhet, och utan tillgång till annan trafik än med
varor, som icke tålde längre jernvägstransport, men för att tillgodogöras
måste på kortaste vägen nedbringas till hafvet.

Beträffande läget för dessa bibanor hölle styrelsen före, att detsamma
borde bestämmas med ledning af erfarenheten om rörelsens
naturliga gång, så att, om en ort under förutvarande ogynsammare
transportförhållanden arbetat sig upp till en hufvudplats för samfärdseln
med upplandet, en bibana företrädesvis borde ledas dit för att
uppfylla sitt ändamål. Eu dylik ort vore, enligt styrelsens åsigt, Örnsköldsvik,
hvilken, ännu obetydlig med hänsyn till befolkningens antal,
redan vore ett centrum för ofvanför liggande vidsträckta områdens
handel och för en sågverksdrift, som hemtade sina råvaror, utom från
det innanför liggande landet, äfven från på andra ställen af kusten utmynnande
vattendrags dalfören, hvadan eu bibana till Örnsköldsviks
hamn borde från början kunna påräkna en ganska afsevärd trafik. Förläggandet
af en dylik bibana till Örnsköldsvik syntes ock styrelsen, i
förhållande till andra redan befintliga eller ifrågakommande bibanor,
vara lämpligt, då afståndet till närmaste statsbanehamn i söder utgjorde
110 kilometer och den bibana, som kunde ifrågasättas närmast norrut,
eller till Umeå, icke komme på närmare afstånd än 95 kilometer. Någon
konkurrens vore derföre icke att befara, då dels gränserna mellan
de nämnda banornas trafikområden vore af naturen tydligt angifna
dels ock rörelsen å den tillämnade enskilda banan mellan Hernösand
och Sollefteå komme att hufvudsakligen omfatta stränderna af nedre
Angermanelfven och möjligen de trakter, som läge vid den öfre delen
af samma eif och dess tillflöden.

Vidkommande derefter frågan hvem som borde bygga nu ifrågasatta
bibana ansåge -styrelsen staten böra bekosta banans anläggning,
emedan det vore så att säga en lifsfråga för stambanan, att bibanan
ju förr dess hellre komme till stånd, och det derjemte vore af stor

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ål.

vigt, att statsbaneförvaltningen hade i sin hand att oberoende af enskildas
intressen bestämma öfver trafikerandet af utfartsvägame från
stambanan till exporthamnar och öfver befordringsafgifterna derför.

I fråga om det ingifna förslaget till plan för bibanans byggnad
har styrelsen, med anmälan det styrelsen funne berörda plan vara ändamålsenlig
och så god som den starkt kuperade terrängen medgifvit
utan användande af öfver höfvan stora kostnader för jord- och sprängningsarbeten,
vidare meddelat, att mot den föreslagna riktningen intet
annat varit att anmärka, än att platsen för den blifvande stationen i
Örnsköldsvik blefve väl trång, synnerligen för mottagande af så skrymmande
laster som trävaror, och att vattnet derutanför saknade önskvärdt
djup, samt att banan inkräktade på köpingens bebyggda område,
men att, efter en med anledning häraf företagen ny undersökning, dessa
olägenheter befunnits kunna undvikas genom banans inledning utmed
vestra stranden af den till köpingen inskjutande hafsviken, på sätt å planen
vore angifvet med en brun linie. Ehuru styrelsen mot det med ledning
af arbets- och andra pris vid statsbanebyggnaden i dessa trakter
uppgjorda kostnadsförslagets slutsumma, 1,548,000 kronor, icke hade
något att i och för sig anmärka, ansåge dock styrelsen detta belopp
böra ökas med kostnaden för åtskilliga arbeten och anordningar, hvilka
vore af beskaffenhet att, om de icke vid banbyggnaden utfördes, de inom
närmaste framtiden blefve af behofvet, påkallade. Dessa poster vore
anordnande af en fullständigare bangård vid föreningspunkten Mellansel

50.000 kronor, ökad spårläggning å öfriga bangårdar 25,000 kronor samt
bostäder i Örnsköldsvik åt stations- och tågpersonal 50,000 kronor.
Härigenom höjdes anläggningskostnaden med 125,000 kronor eller till

1.673.000 kronor. Om härtill lades kostnaden för bibanans utrustande
med rörlig materiel, beräknad efter vanlig grund till omkring 5,000
kronor för hvarje kilometer, eller i rundt tal 150,000 kronor, skulle
hela kostnaden för bibanans anläggning och utrustning utgöra 1,823,000
kronor under förutsättning att för anläggningen erforderlig mark til 1-handahölles af vederbörande jordegare eller kommuner.

Huru snart en skälig afkastning å sistberörda kapitalbelopp kunde
påräknas ansåge styrelsen vara svårt att förutsäga, men en vid styrelsens
utlåtande fogad, af trafikdirektören i sjette trafikdistriktet af statens
jernvägar upprättad trafikberäkning, om hvilken beräkning, som i afskrift
torde få biläggas detta protokoll, styrelsen ansåge sig kunna
vitsorda att den vore upprättad med sakkännedom och med tillbörlig
varsamhet vid begagnandet af tillgängliga data, gåfve goda förhoppningar
i berörda hänseende, i det att såsom resultat af denna beräkning

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

framginge, att staten borde inom kort kunna påräkna såsom årlig behållning
å ifrågavarande bibana ett belopp af 91,700 kronor eller fem
procent å nyss angifna kapital, oafsedt hvad som tillflöte stambanan i
intägt för transportföremål, som å henne forslades till och från bibanan
och som till största delen skulle uteblifvit, om bibanan ej komme till
stånd.

Enär emellertid befolkningen i orten närmast droge fördel deraf,
att en jernväg komme till stånd, funne styrelsen det vara tillbörligt,
att äfven vid denna bibana kommuner och enskilde i de trakter, banan
genomginge, i någon mån bidroge till anläggningen och styrelsen ansåge
derföre att från deras sida borde ftdlgöras samma skyldigheter i
afseende å upplåtelse af mark m. m., som på senare tider varit bestämda
såsom vilkor för anläggningen af statsbanor.

Åberopande hvad styrelsen sålunda anfört samt i betraktande af
att en förbindelseled mellan stambanan och Örnsköldsvik med dervarande
hamn vore af största vigt, utom för de orter densamma närmast
genomginge, äfven för sjelfva stambanan genom den trafik, som
derå skulle framkallas, och att ifrågavarande handel jemväl kunde antagas
blifva eu af de i ekonomiskt hänseende fördelaktigare bandelarne
i det norrländska jernvägsnätet, har styrelsen, med förordande af den
underdåniga ansökningen, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att en bibana måtte på statens bekostnad anläggas
från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik enligt den ansökningen
bilagda planen med den deri af styrelsen föreslagna ändring,
samt att Riksdagen för denna banas anläggning och utrustning med
nödig materiel måtte under de vilkor och förpligtelser för kommuner
och enskilde, hvilka Riksdagen enligt dess underdåniga skrifvelse den
14 maj 1890 faststält beträffande anläggningen af stambanan genom
öfre Norrland, anvisa ett belopp af 1,823,000 kronor.

Domänstyrelsen, som jemväl blifvit i ärendet hörd, har uti underdånigt
utlåtande den 19 nästlidne januari åberopat hvad styrelsen anfört
uti ett på begäran af den år i885 af Eders Kongl. Maj:t tillsatta
komité för utredning af bland annat omfattningen och beskaffenheten
af den trafik, som vore att påräkna för en stambana genom öfre
Norrland mellan Sollefteå och Öfver-Luleå, afgifvet yttrande, deruti i
fråga om en sådan banas betydelse för statsskogarne i denna landsdel
framhållits bland annat, att, om ock svårighet mötte att bedöma, huru
stor qvantitet virke från dessa skogar kunde komma att forslas på
banan och genom densamma vinna direkt afsättning, framdragandet af
en jernbana genom öfra Norrland, hvarigenom de särskilda floddalarne

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

sattes i förbindelse med hvarandra, likväl otvifvelaktigt syntes komma
att utöfva inflytande på virkesprisen, som till följd af olika efterfrågan
vore mycket vexlande vid särskilda vattendrag; att sålunda, för att anföra
ett exempel, kronans virke vid Ume- och Vindelelfvarne knappast
betingade hälften af det pris, som betalades vid Ångerman eif ven, men
att, derest genom direkt järnvägsförbindelse mellan vattendragen virket
kunde fortskaflas från ett vattendrag till ett annat, det vore antagligt,
att å de trakter, der prisen vore låga, detsamma skulle röna efterfrågan
jemväl från andra orter, hvarigenom konkurrens och prisstegring kunde
förväntas. 1 sitt nu afgifna utlåtande yttrar styrelsen vidare att det
vore uppenbart, att denna stambanans emotsedda inflytelse å virkesprisen
måste vara i väsentlig mån beroende deraf, att stambanan
komme i förbindelse med kustorter, der sågverksrörelse i någon större
omfattning bedrefves och beqväm hamn för trävaruskeppning funnes.
En så beskaffad ort vore, enligt domänstyrelsens mening, Örnsköldsvik,
från hvars hamnområde under år 1889 utskeppats i rundt tal 25,600
standards trävaror från i orten belägna sex särskilda sågverk. På
grund af det anförda ansåge styrelsen ifrågavarande bibanas anläggning
vara af gagn för staten jemväl såsom skogsegare; och har styrelsen
förty hemstält om bifall till hvad jernvägsstyrelsen föreslagit.

Jemväl chefen för generalstaben bär på nådig befallning inkommit
med underdånigt utlåtande i ämnet och deruti anfört, att från militärisk
synpunkt icke något vore att erinra mot den föreslagna banan, om än
de fördelar, den kunde tillföra försvaret, icke vore af större betydelse,
men att banan, för att emellertid tillfredsställa de militära krafvel!,
borde ega. samma trafikförmåga som stambanan norr om Sollefteå.

Angående ordningen och sättet för utförandet af ifrågavarande
banbyggnad har chefen för jernvägsstyrelsen till mig aflemnat eu promemoria,
deri han, med förmälan att enligt det uppgjorda kostnadsförslaget
kostnaden för banvallens och bangårdarnes terrassering, broars
och afloppstrummors uppförande samt banans inhägnad utgjorde 499,130
kronor, anfört, att, derest detta belopp redan under innevarande år erhölles,
en ekonomisk fördel skulle vinnas derigenom, att dessa arbeten,
med undantag möjligen äf brobyggnaden öfver Moelfven, kunde utföras
under årets senare del af den till omkring 700 man uppgående arbetsstyrka,
som efter afslutandet, antagligen i nästinstundande juli månad,
af nu pågående kompletteringsarbeten mellan Gottne och Nyåker skulle,
i stället för att derifrån flyttas till stambanebyggnaden längre norrut,
kunna från och med nämnda tid lämpligen användas till utförande af
nämnda arbeten å bibanan. Alla återstående arbeten, nemligen ballast -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41

ning, skenläggning, uppförande af banbyggnader, uppsättning af telegraf
och signaler m. m., för hvilka kostnaden beräknats till 1,173,000
kronor, skulle utföras under år 1892, hvarigenom banan kunde på
hösten samma år upplåtas för allmän trafik. Ballastning och skenläggning,
som måste verkställas med stambanans egen, vid Mellansel
tillgängliga ballast- och transportmateriel — hvilken innan stambanesträckan
mellan Nyåker och Vännäs hunnit färdigterrasseras kunde för
nämnda bana till en del undvaras — måste således utgå från Mellansel;
och räler med tillbehör borde derföre, derest de ej kunde erhållas
inom landet å jernväg, levereras så tidigt nästkommande år vattenkommunikationerna
medgåfve, dock icke i Örnsköldsvik utan i Sundsvall,
för att derifrån å jernväg forslas till nyssnämnda utgångspunkt.
Under nu angifna förutsättningar kunde skenläggningen beräknas hafva
hunnit Örnsköldsvik redan i början af juli månad år 1892, vid hvilken
tid den derför använda ballast- och transportmaterielen åter behöfdes
vid norra stambanans då färdigterrasserade bansträcka Nyåker-Vännäs.
Enligt den sålunda framstälda arbetsplanen'' skulle alltså af den beräknade
kostnadssumman erfordras för innevarande år 500,000 kronor
samt för år 1892 såväl återstoden deraf, eller 1,173,000 kronor, som
ock den till 150,000 kronor beräknade kostnaden för anskaffande af
rörlig materiel, eller 1,323,000 kronor.

Hvad derefter vidkomme sättet för ifrågavarande banbyggnads utförande,
syntes ekonomisk fördel ej kunna vinnas genom entreprenad
af arbetet i dess helhet. En entreprenör måste nemligen utöfver de
kostnader, som alltid vore förenade med sjelfva arbetets utförande,
beräkna ett icke oansenligt penningebelopp för att deraf såväl bestrida
kostnaderna för transport af erforderligt antal arbetare, nödig materiels
anskaffande m. nr. som ock bereda sig skälig vinst för egen del —
allt utgifter, som för en jemförelsevis mindre banbyggnad, såsom den
nu ifrågavarande, måste medföra betydligt ökade kostnader öfver dem,
som betingades, om arbetena utfördes genom statens egen försorg,
hvarjemte oftaberörda materiels uthyrande, som vid en eventuel entreprenad
blefve nödvändigt, kunde af jernvägsstyrelsen medgifvas endast
under vilkor af en med kostnader förenad kontroll öfver dess användande.
Genom att deremot — i likhet med de senaste årens anordning
vid stambanebyggnaden genom öfre Norrland — till de arbetslag,
hvilka vid ofvan antydd tid instundande sommar antoges hafva af slutat
kompletteringsarbetena mellan Gottne och Nyåker, öfverlemna nu ifrågakomma
terrasseringsarbeten på ackord å längre eller kortare bansträckor
för hvarje lag samt från stambanebyggnaden öfverföra tillgänglig, er -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41. 9

forderlig’ arbetsmateriel för dessa terrasseringsarbetens behof skulle,
om nemligen stambanans vid ofvannämnda kompletteringsarbetens afsilande
å platsen redan befintliga och med de lokala förhållandena
förtrogna arbetsbefäl användes till ledning af det nya arbetet, alla
större extra omkostnader för detta undvikas, på samma gång terrasseringen
af hela banan Mellansel—Örnsköldsvik blefve på det i alla hänseenden
lämpligaste sätt verkstäld under senare delen af innevarande
år. Uppförandet af husbyggnaderna skulle, på sätt numera städse egde
rum, utbjudas på entreprenad, hvarjemte rälsläggning och ballastning
skulle verkställas enligt det för dylika arbeten använda ackordsystem.
På dessa skäl har chefen för jern vägsstyrelsen tillstyrkt, att utförandet
för statens räkning af jern vägsbyggnaden Mellansel—-Örnsköldsvik
finge ega rum enligt samma grunder, som för stambanebyggnaden
genom Norrland vore gällande och hvilka., tillämpade å denna mindre
banbyggnad, enligt bemälde chefs åsigt skulle lemna det såväl i tekniskt
som ekonomiskt hänseende mest fördelaktiga resultat.

För utförandet af arbetet enligt den angifna planen erfordrades
emellertid redan under innevarande år en del af den summa, hvartill
kostnaden för hela arbetet beräknats uppgå, hvarefter återstoden deraf
borde utgå under nästkommande år; och har chefen för jernvägsstyrelsen
derföre, under åberopande af hvad han anfört angående fördelen
af arbetets bedrifvande på angifvet sätt, framhållit önskvärdheten af
att hos Riksdagen gjordes framställning om anvisande för ifrågavarande
banbyggnad af 500,000 kronor för innevarande år samt 1,323,000 kronor
för år 1892.

Genom hvad jernvägsstyrelsen och domänstyrelsen i ärendet anfört
synes mig önskvärdheten af att ifrågavarande bana kommer till
stånd vara till fullo ådagalagd. Med hänsyn till ofvanom för mälda, af
jernvägsstyrelsen utan anmärkning lemnade trafikberäkning, har man
anledning antaga att banans inkomster kunna blifva ganska tillfredsställande,
och dertill kommer att den uppåtgående stambanan måste
af denna utfärtsväg komma att tillföras ej obetydlig trafik, då Örnsköldsvik
med sin redan stora utskeppning af trävaror blifver den närmaste
exportorten för många produkter, som komma att transporteras
å stambanan genom norra Ångermanland och södra delen af Vesterbottens
län. Eu annan fördel, som domänstyrelsen påpekat, är den
ökning i prisen af virke från kronan tillhöriga, i närheten belägna skoBih.
till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 1 Åfd. 23 Haft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

gar, som genom banans tillkomst är att motse. Jag tvekar derför icke
att tillstyrka att banan varder för statens räkning anlagd.

Chefen för jern vägsstyrelsen har framhållit, hurusom genom arbetets
påbörjande redan under innevarande år skulle vinnas den fördel
att den till omkring 700 man uppgående arbetsstyrka, hvilken för närvarande
sysselsattes vid stambanebyggnaden mellan Gottne och Nyåker,
kunde efter dessa arbetens afsittande innevarande år användas vid arbetena
å den ifrågasatta banan. Detta synes mig värdi beaktande, och
jag föreställer mig med hänsyn dertill, att banans byggande bör påbörjas
redan i år, emedan sådant antagligen skulle medföra någon besparing
i utgifterna derigenom att dels en stam af vid jernvägsarbeten
vana arbetare genast kunde påräknas och dels de erforderliga arbetsredskapen
funnes i orten tillgängliga. De för årets omkostnader nödiga
medel, hvilka af jernvägsstyrelsen beräknats till omkring 500,000
kronor, torde genom förskott från statskontoret kunna beredas, men
då, enligt den uppgjorda planen, banan skulle blifva under nästkommande
år fullbordad, synes i allt fall nödvändigt att redan af innevarande
Riksdag äskas hela det belopp, som beräknats för banans färdigbyggande,
eller 1,823,000 kronor.

Med afseende å det i ekonomiskt afseende förmånliga resultat,
som banan synes kunna lemna, torde någon betänklighet icke böra
möta mot att, på sätt ock chefen för finansdepartementet, med hvilken
jag härutinnan samråd!, ansett lämpligt, genom upplåning anskaffa det
för banbyggnaden erforderliga belopp, hvilket alltså torde böra anvisas
till utgående från riksgäldskontoret.

Med afseende å de fördelar, som genom den ifrågasatta jernvägsanläggningen
skulle beredas befolkningen i orten, torde för denna anläggning
böra stadgas samma vilkor i afseende å upplåtelse af mark
in. in., som enligt Riksdagens skrifvelse den 14 maj 1890 bestämts
för stambanebyggnaden norr om Vännäs, nemligen

att af landsting, kommuner eller enskilde kostnadsfritt skall upplåtas:
dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med dertill hörande afdikningar, vattenaflopp
och parallelvägar;

all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;
genom skogsmark en bredd af 15 meter å hvardera sidan af banans
medellinie samt, der arbetets beskaffenhet betingar en större bredd,
hvad som i sådant hänseende erfordras, med all å den upplåtna marken
växande skog;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

all mark för till följd af jernvägsbyggnaden erforderlig anläggning
af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda vägar;
dels under arbetets fortgång:

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- och
grustägter med dertill hörande vägar och sidospår behöflig mark, att
vid arbetets slut aflemnas i då befintligt skick;

att upplåtelsen jemväl skall innebära förpligtelse att lemna ersättning
för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda vägar
eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara må,
som kunna änses härflyta af det genom jernvägens anläggning orsakade
intrång;

samt att landsting eller kommuner åtaga sig att, när och hvar Eders
Kongl. Maj:t så pröfvar nödigt, vid banlinien till i orten gångbart pris
tillhandahålla jernvägsbyggnaden sågtimmer till ett sammanlagdt antal
af omkring 200 stycken per kilometer af banans längd;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för
hvad i ett eller annat afseende härutinnan tilläfventyrs kan komma att
brista.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, under förbehåll att ofvanangifna
vilkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. iakttagas, bevilja för
anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik
och denna banas utrustning med erforderlig trafikmateriel
en million åttahundratjugotretusen kronor samt anvisa detta belopp att
under år 1892 utgå från riksgäldskontoret.»

Uti hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält instämde statsrådets öfrige ledamöter; och
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla hvad
statsrådet sålunda hemstält samt befalde, att i enlighet
dermed nådig proposition skulle till Riksdagen
aflåtas af den lydelse bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Adolf Berencreutz.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Trafikberäkning

för

Jernväg mellan Örnsköldsvik och Mellansel.

Tiit. A. Tabell öfver afätande! mellan de föreslagna stationerna å Örnsköldsvik—Mollansels
jernväg.

Lit. B. Trafikberäkning för en jernväg mellan Örnsköldsvik och Mellansel. Beräknad inkomst
per år.

Lit. C. Trafikberäkning för on jernväg mellan Örnsköldsvik och Mellansel. Beräknad utgift för
drift och underhåll per år, under förutsättning att jornvägen trafikeras såsom statsbana.

Lit. I). Upplysande anmärkningar till dessa trafikberäkningar.

På uppdrag af Örnsköldsviks Jernvägskomité

upprättad af

I. A. Örtendahl.

Trafikdirektör vid Sveriges statsbanor.

1888.

Itth. till Rilcsd. Prof. 1891. 1 Samt. 1 Afd.

23 Hdft.

it; i ''-T

Je^\£ll8M ifoo Jlx isMöjlamÖ iiallom $sv.fn9t

•i i,:		v.:. J; f''•		■ ''	;; u-iuT A
	■		'' if] :		i-niMaT E ■ W
		■ ..i . !■			i• «*Ti!ii 1:; r .‘i
			nät ::

iA -.i: ,-fi’f >1, U: s.‘l

A i ■ i: A:;.:

.fit/.».!*fft»JTlÖ .& J.

- .1 • A/V''. !

.0881

. A .'' i.. • -

.\VH

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41.

Lit. A.

Tabell

öfver afstånden mellan de föreslagna stationerna å
Örnsköldsvik—Mellansels jernväg.

Mellansel

Örnsköldsvik
	Själevad	7,4
		16,8
Mo	9,4
12,1	21,5	28,9

kilometer.

Beräkning af tåg- och vagnkilometer per är.

Ordinarie dagliga tåg: 2 tåg Örnsköldsvik—Mellansel.................................... 58 kilometer.

2 » Mellansel—Örnsköldsvik.................................... 58 »_

por dag 116 tågkilometer.

Tågkilometer af ordinarie tåg per år......................................................... 42,340 »

För transport af 470,000 timmer från Mellansel till Örnsköldsvik erfordras 750
tåg, lastade med 630 timmer per tåg och fördelade på 150 dagar; således

290 tågkilomoter per söckendag under 6 månader................................... 43,500_»_

Summa 85,840 tågkilometer.

Personvagnkilometer. Godsvagnkilometer.
De ordinarie tågen beräknas föra i medeltal 4 person- och 10 gods -

vagnar........................................................................... 169,360 423,400

Hvarje extratåg anses föra 1 person- och BO godsvagnar............. 43,500_1,305,000

Summa 212,860 1,728,400

Östersund i december 1888.

I. A. Örten däld.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ål.

IAt. B.

Trafikberäkning för en jernväg

mellan

Örnsköldsvik och Mellansel.

Beräknad trafikinkomst per år.

-*-	-!-	-T-	--^	—	------,-
				K r o n	o r.
	Antal per	Person-
liesande
mellan	dag.	o ar.	kilometer.
Örnsköldsvik och Själcvad ................	150	54,000	399,600
Själcvad och Mo..............................	130	46,800	439,920
Mo och Mellansel...........................	30	10,800	130,680
Summa personkilometer	970,200
Efter beräkning af 1 resande i 2:dra	klass mot 6 resande i 3:dje
klass blir medolafgifton per persönkilometer enligt deri för
Statens jornvägar gällande taxa	3,7 5 öro och således hela
inkomsten för 970,200 personkilometer.....			—	36,382	36,382
Resgods och post...........................					3,500
					3,500
Raket- och ilgods ci SO kr. per hankilometer.			——	2,312	2,312
Fraktgods.
Timmer:
110,000 st. från Björnafallot, der norra	stambanan skår	Gidcå eif,
till Örnsköldsvik, 44,9 km. för	Örnsköldsviks, Domsjö och
Alno sågar å 45 öro.
Liniens Örnsköldsvik—Mellansel fraktande!......		31,860	—	_
110,000 st.			Transport	31,860	—	42,194

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o ål.

		Krön	o r.
110,000 st. Transport 20,000 st. från Skorped till Örnsköldsvik, 51,7 km. för Home-	31,860	—	42,194
borgs, Alfredshoms och Aloe sågar å 52 öre. Liniens Örnsköldsvik—Mellansel fraktandol....................	3,880
240,000 st. från Mellansel till Örnsköldsvik, 28,9 km. för Örnskölds-
viks, Hörneborgs, Alfredsliems och Alne sågar å 29 öre...	98,600	134,340
470,000 timmer = 141,000 tenn.
Sågadt virke: 6,200 standard från Mo sågverk till Örnsköldsvik ä 8,200 kilogram
por standard, 19,840 tonn å kr. 1,12................................	22,220	22,220

Träkol: 4,500 läster från Mo sågverk till Örnsköldsvik.

1,440 tonn å kr. 1,42....................................................	2,045	2,045

Tjära: 2,700 tunnor från Björna till Örnsköldsvik, beräknad våglängd

50 km., 413,100 kg. ä 85 öro por 100 kg. Liniens Örnsköldsvik—Mellansel fraktandol.. ................	835
5,000 tunnor från Nyåker till Örnsköldsvik, beräknad väglängd
90 km., 765,000 kg. ä 59 öro por 100 kg. Liniens Örnsköldsvik—Mellansel fraktandol.......................	1,450	2,285
7,700 tunnor = 1,178 tonn å kr. 1,94. Bomull, garn, våfnader och diverse (såsom frö, färger, glas, oljor,

papper, porslin, maskingods, såpa och tvål samt tobak m. m.) 1,646 tonn å kr. 2,098......................................................	3,454
Bränvin och maltdrycker:		3,454
850 tonn ä kr. 2,185 ...................................	1,857	1,857

Fisk och matvaror, rotfrukter och sparmål:
1,798 tonn å kr. 2,028.............................................	3,637	3,637

Specerier, socker, syrup och salt m. m.:
977 tonn ä kr. 2,550........................................	2,491	2,491

Hudar, skinn, kalk, gödningsämnen, jern, stenkol och käx m. in.
591 tonn å kr. 2,864 .........................................	1,397	1,397

Tillsammans 169,320 tonn fraktgods..................		173,726 1,280
Lefvande djur, telegramporto och diverse inkomster

Summa	—	—	217,200

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ål.

	Krön	o r.
7,490 2,53	Tonn. 1,517	Tonnkilom. 12,136
—	22,188	377,196
—	144,908	4,202,332
---	255	2,295
*--	426	9,372
---	26	312
—	169,320	4,603,643

Trafikinkomst per år och bcmkilometer.
D:o per tägJcilometer............

Inkomst för fraktgods per tonnkilometer:

Mellan Örnsköldsvik och Själevad, 8 km.

D:o » Mo, 17 »

D:o » Mellansel, 29 »

Själevad » Mo, 9 »

D:o » Mellansel, 22 »

Mo » D:o 12 »

Summa

Efter en inkomst för fraktgods af 173,726 kronor blir medelafgiften per tonnkilometer 3,77 öre.

Östersund i December 1888.

I. A. Ortendahl.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

Lit. C.

Trafikberäkning för eu jernväg

mellan

Örnsköldsvik och Mellansel.

Beräknade utgifter för drift och underhåll per år under förutsättning att
jernvågen trafikeras såsom statsbana.

K r o	n o r.
918
4,752
2,890
3,300
4,740
1,400	18,000
11,078
1,698

Banafdelningen:

1 banmästare å 918 kr.................................................................

9 banvakter å 528 kr.,,,................................................................

Grindvakter och extra .arbetare..................................,,...................

Underhåll af husbyggnader och spårvexlar........................................

Underhåll af signaler och stängsel samt materialier, inventaricförbrukning,

snöskottning och tillfälliga utgifter.............................................

58 räler, 116 skärjern och 232 bultar i reserv .................................

Trallkafdelningeii:

Örnstculdsviks station:

1 stationsinspektor................................................................. kr. 3,000

1 stationsskrifvare............................ » 1,800

2 kontorsbiträden å 1,000 ..................................................... » 2,000

1 stationskarlsförman......................... » 1,086

4 stationskarlar å 798...................................... » 8,192

Själevads station:

1 stationsmästare ................................................................. kr. 1,080

1 station skarl ....................................................................... » 618

Transport

12,776

18,000

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

Transport

Mo station:

1 stationsmästare.................4.:.....;...... kr. 1,080

1 stationskarlsförman.............................................................. » 1,086

1 stationskarl............................................................... » 618

Vs af utgiften för Mellansels station beräknad till kr. 4,442 ...............

Kostnad för uppfordring af 470,000 timmer ä 5 öre ...........................

2 konduktörer, 1 ä 1,400 kr. och 1 ä 1,260 kr............................ kr. 2,660

8 extra konduktörer under 6 månader å 540 kr......................... » 1,620

8 bromsare å 2 kr. per dag under 150 dagar............................ » 2,400

Materialie- och inventarieförbrukning å stationer och tåg samt tillfälliga utgifter
...........................................................................................

Maskinafdelningen:

2 lokomotivföraro ä kr. 1,800 ................................................... kr. 8,600

3 eldare, hvilka tjenstgöra under 6 månader såsom förare å extra tågen

å kr. 1,500 ........................................................... » 4,500

5 extra eldare under 6 månader å kr. 650.................................. » 3,250

Tillkommer åt lokomotivpersonalen för stationstjenst, nattjenst samt

inqvartering 10 procent af förestående aflöning.................... » 1,135

Bränsle för 85,840 lokomotivkilometer å 10 kilogram = 858 tonn å 18,20
Lokomotivens underhåll å 9,4 öre per lokomotivkilometer...........................

Lokomotivens smörjning och putsning å 8,5 öre per lokomotivkilometer..
Personvagnarnas underhåll och smörjning, 212,860 vagnkilometer å 1,05 Öre
Godsvagnarnas underhåll och smörjning 1,728,400 vagnkilometer å 0,75 Öre
För diverse utgifter tillägges 5 procent af samtligo förestående utgifter
kr. 50,081 .............................................................................

Förvaltningskostnad (under hvilken benämning räknas aflöning till befäl öéh
ersättning för ökade göromål vid de särskilda afdelningarnas expeditioner
inom distriktet, kontroll, rosor och sjukvård m. m.) ...............

Summa

Inkomstöfverskott (behållning)...............................................

lika med 5,92 procent å den för anläggningen af Örnsköldsvik—
Mellansels jernväg beräknade kostnaden, kr. 1,548,000.

Kro	n o r.
12,776	18,000
2,784	!
1,481
23,500
0,680
3,779	51,000
12,485	MSilv-i-r:''}
11,326
8,069
3,004
2,235
12,962
2,504	52,585
	3,915
—	125,500
I	91,700

Kong], Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41. 9

	K rono r.
Utgifterna för drift och underhåll belöpa sig per år och bankilomoter till.................................................		4,328
per tågldlometcr till............................................................	— .	1,16
och till 57,7 procent af bruttoinkomsten. inkomstöfverskoitet (behållningen) uppgår		3,162 1,07
1 0 per tagkilometer .................................................................	--

Östersund i December 1888.

I. A. Örtendahl.

Bill. till Bifall. Frat. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 23 Haft.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 41.

Lit. D.

Till Jernvägskomitén, Örnsköldsvik.

Öfverlemnande härmed de trafikberäkningar öfver eu statsbana mellan Örnsköldsvik
och Mellansel å norra stambanan, indika I anmodat mig uppgöra, har
jag ansett mig böra till dessa beräkningar foga några upplysande anmärkningar
samt uttrycka den åsigt, till hvilken jag kommit rörande behofvet af den föreslagna
banan samt utsigterna för dess framtida räntabilitet.

Bilagan Lit. A upptager afståndstabell, sådan den finnes angifven i af herr
ingeniör H. Grroth under sistlidne november månad afgifna »utlåtande öfver verkstälda
undersökningar för bibana från Örnsköldsvik till norra stambanan».

Under antagande att ingen rubbning i nu rådande tåganordning å norra stambanan
kommer att’ under närmaste tiden ske, bar jag, alldenstund tågen komma
att inträffa i Mellansel, det uppgående omkring kl. 10 f. m. och det nedgående
omkring kl. 5,ao e. m., ansett af nöden att med tåg från Örnsköldsvik passa dessa
tider i Mellansel och sålunda utgått från anordnandet af 2:ne ordinarie tåg i
hvarje riktning.

De högst betydande transporter af gods — bufvudsakligast trävaror — som
från stationerna å norra ..stambanan samt stationerna å den föreslagna banan
komma att ega rum till Örnsköldsvik, kräfva dock flera tåg och har jag derföre
i beräkningen intagit ytterligare 750 extra godståg med beräkning af 30 godsvagnar
i hvarje tåg, ett ..vagnantal, som kan förutsättas, då banans lutningsförhållanden
i riktning mot Örnsköldsvik äro högst fördelaktiga.

Med dessa antaganden till grund äro tåg- och vagnkilometer beräknade.

Bilagan Lit. B. innehåller den beräknade trafikinkomsten. Vid beräkning
af den blifvande personbefordran har ortens folkmängd samt bestyrkta intyg öfver
vid gästgifvaregårdarna i orten under året utgångna hästar och antalet resande
å köpingens hoteller legat till grund.

De jernvägslinien närmast omgifvande socknarna, Anundsjö, Skorped, Sidensjö,
Nätra, Mo, Själevad och Arnäs, utgöra, som af nedanstående tabell framgår,
en af Norrlands tätast befolkade bygder, hvartill kommer, att Äsele och
Lycksele störa lappmarker med en folkmängd af respektive 11,734 och 11,978
personer hafva sin naturliga utfartsväg öfver Örnsköldsvik, synnerligast sedan nu
pågående landsvägsomläggningar och förbättringar blifvit fullbordade.

Socken.	Folkmängd
år 1880.	år 1884.	år 1887.	pr qv.-mil år 1888.
Anundsjö ............................	4,385	4,848	5,076	203
Skorped................................	1,682	1,696	1,734	435
Sidensjö................................	2,468	2,509	2,502	757
Nätra..................................	4,777	4,921	4,921	1,556
Mo.......................................	1,739	1,831	1,879	1,191
Själevad.................................	5,470	6,001	6,215	2,206
Arnäs......................,............	4,397	4,581	4,708	972

Eller i medeltal inom dessa socknar per qv.-mil i det närmaste 1,046
personer.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

I betraktande såväl häraf, som ook med fästadt afseende derå, att köpingens
kyrka är belägen vid Själevads station samt att vid Mo station finnes ett
större sågverk, som åtnjuter privilegier af staten, anser jag det beräknade antalet
resande ingalunda för högt, helst som ofvanstående tabell visar eu stadig tillväxt
i folkmängd inom nästan alla socknar.

För postbefordran är inkomsten beräknad enligt nu gällande afgift för eu
half postvagn i hvarje ordinarie tåg.

Resgods, paket- och ilgods har ej kunnat beräknas annat än approximativt
och har jag härvid följt samma norm, som tillämpats i allmänhet i detta fall och
senast vid beräkningen af inkomsterna utaf Hudiksvall—Ljusdals jernväg, hvilken
beräkning visat sig ej vara för högt tilltagen.

Beträffande inkomsten af fraktgodsbefordran, så är vid dennas beräkning
använda endast faktiskt bestyrkta källor såsom den vid köpingen förda statistik
öfver ankomna och afsända varor och utdrag ur reviderade räkenskaper vid sågverken
och hos flottcheferna m. fl.

Det hufvudsakligaste godsslaget utgöres af trävaror, och försågas det från
de inre orterna afverkade timret dels vid Mo sågverk och dels vid Ornsköldsviks,
Domsjö, Alfredshems, Alne, Jerfeds och Hörneborgs ångsågar, alla belägna
vid den för huru djupgående fartyg som helst rymliga och för vindar skyddade
Lungångerfjärden, som sträcker sig in till Örnsköldsviks köping.

Vid dessa sågar försågas nu omkring 1,100,000 timmer med tillsammans 22
finbladiga ramar, men äro under insättning vid de olika verken ytterligare 6
ramar, hvilka komma att under år 1889 och framgent öka tillverkningen och
följaktligen behofvet af timmer,

Det till försågning vid Mo sågverk erforderliga timret har ej medtagits i
beräkningen, enär detta virke uttagits från skogar i närheten af Ånundsjösjön
och i sammanhang med denna stående vattendrag och i Moelfven framflottats
till sågen, ett förhållande som nog sannolikt kommer att under den närmaste
framtiden fortfara. Deremot är trafikinkomst beräknad._af det sågade virket, som
från Mo skall transporteras till skeppningsplatsen, Örnsköldsvik. Detta virke
har hittills fraktats i pråmar utför den mycket obeqväma Moelfven, hvilket transportsätt
ovilkorligen kommer att upphöra, så snart något annat transportmedel
kommer till stånd.

Det för sågarna omkring Lungångerfjärden erforderliga timmer har hittills
flottats i Windel- och Umeå elfvar, Öre eif, Stora Lögdan, Husumsån, Grideå eif,
Moelfven och Nätraån m. fl. vattendrag'' till kusten samt der flottlagts och bogserats
i hafvet till sågarna. Ehuru denna bogsering naturligen är förenad med
stor risk, har jag dock ej vågat antaga, att något af detta virke kan blifva föremål
för transport på jernvägen mera än det, som i Gideå eif nedkommer till
Björnafallet, och det virke, som från trakten omkring Skorped och Anundsjö nu
flottas i Moelfven och Nätraån. Detta virke hafva sågverksegarne förklarat sig
villige att till i beräkningen angifvet fraktpris transportera på jernvägen; men
det lider intet tvifvel, att, då jernvägen kommer att beröra skogstrakter, som
hittills varit oåtkomliga, den i beräkningen upptagna mängden timmer kommer
att betydligt ökas, likasom ock att, då virkesegarne komma i erfarenhet af de
stora fördelar, som jernvägstransporten medför, såsom regelbundenheten, den
hastigare befordran, tryggheten, att intet förkommer, den sågade varans högre
värde, då virket legat endast kort tid i vattnet, samt undvikande af förlagskapital
för sådant virke, som till följd af ogynsamma flottningsförhållanden måste stanna

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 41

i flottlederna till ett påföljande år, transporterna på jernväg komma att utsträckas
till virke från Trehörningsjöarna, som nu flottas i Husumsån, Stora Logdan och
Öre eif.

För bedömande af mängden af öfriga godsslag, som kunna blifva föremål
för transport & jernvägen, har jag haft att tillgå dels ofvannämda statistik och
dels styrkt uppgift å in- och utfördt gods från det vid Själevad belägna stora
ängbryggeriet.

Af träkolstransport är upptagen endast den qvantitet, som styrkts vara årliga
tillverkningen vid Mo sågverk. Intet af de 300,000 centner eller 12,750 tonn
träkol, som i »Betänkandet öfver stambanan genom Norrland» antagits skola
komma att från stambanan öfvergå till Örnsköldsvik, har jag, då säkerhet härutinnan
ej förefinnes, vågat medtaga i beräkningen.

Af tj ära har upptagits endast 7,700 tunnor, men kommer .förvisso denna
qvantitet att mångdubblas genom framförande på jernvägen till Örnsköldsvik af
störa massor tjära, som nu till följd af kortare landsvägstransport köras till de
små hamnplatserna vid Nordmaling, Husum, Köpmanholmen och Näske och
derifrån dels skeppas och dels flottas till skeppningsplats. Af samma skäl, som
varit för mig bestämmande i afseende å träkolen, har jag af det i omnämnda
»Betänkande» intagna qvantum 90,000 centner eller 3,825 tonn tjära medtagit
endast 1,178 tonn eller den qvantitet, som styrkts vara från Örnsköldsvik utskeppad.

Köpmännen i Örnsköldsvik bedrifva nu en högst betydlig handel med de
folkrika och starkt konsumerande lappmarkerna, hvilkas produkter af renkött,
fogel, hudar och skinn m. m. i stora qvantiteter nedföras för export från nämnda
hamnplatser. Transporten sker nu med foror, som af Örnsköldsviks köpmän utrustas
från de olika platserna, men, så snart jernvägen kommer till stånd, kommer
utan tvifvel allt godset att samlas till Örnsköldsvik och den ojemförligt billigare
jernvägstransporten att föredragas framför landsvägstransport.

Intet sådant gods har, då faktiska uppgifter ej varit för mig tillgängliga,
medtagits i beräkningen.

Det hufvudsakliga af gods förutom skogsprodukter, som upptagits i kalkylen,
utgör gods från och till ångbryggeriet vid Själevad samt spanmål och specerier,
rörande bvilket tillförliga uppgifter kunnat af mig kontrolleras.

Fraktpriset för timmer är visserligen satt lågt, men öfverskrider ej obetydligt
nuvarande flottningspriser och kan enligt min öfvertygelse ej sättas högre,
så vidt transport på jernväg skall kunna med visshet beräknas. Ä andra sidan
äro de satta i öfverensstämmelse med fraktprisen per jernväg för timmer i allmänhet
inom hela Norrland, der konkurrens med flottleder ifrågakommer eller
omkring 1 öre per kilometer per enkelt timmer. Sålunda bestämdes t. ex. vid
byggandet af banan Hudiksvall—Ljusdal fraktpriset per timmer från Hybo till
Hudiksvall, 56 kilometer, till 60 öre och från Hybo till Näsviken, 40 kilometer,
till 40 öre o. s. v.

Till grund för beräkning af utgifterna för drift och underhåll (Lit. O) har
blifvit lagd den vid statens jernvägar nu gällande aflöningsstat med medeltalsberäkning.

Vid bestämmande af tjenstepersonalens antal har tagits i betraktande såväl
qvantiteten transportföremål, som ock den erfarenhet, hvilken trafiken å de norrländska
jernvägarna gifvit vid handen.

För uppfordring och lastning af timmer har jag debiterat 5 öre per timmer,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 41.

ehuru det visat sig, att detta arbete, utfördt med tidsenliga anordningar och van
personal, hör kunna ske för 3 å 3 ’/4 öre per timmer.

I beräkningarna har ej kunnat undvikas en och annan oegentlighet beroende
på uteslutandet af decimaler och deraf föranledd höjning eller sänkning af
den sista medtagna decimalen eller siffran, men de på detta sätt uppkomna
oegentligheterna äro af så ringa värde, att de ej märkbart inverka på det slutliga
resultatet.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört anser jag mig kunna våga det uttalande,
att de utförda trafikberäkningarna hvila på faktiska nu rådande förhållanden
samt att de sannolikhetsberäkningar, som ej kunnat undvikas, hafva för sig
tillförlitliga förutsättningar.

En blick på komiténs »Betänkande öfver stambanan genom Norrland» och
den qvantitet gods, som . af komitén anses böra komma att af denna stambana
tillföras en bibana till Örnsköldsvik, jemfördt med den godsmängd, som medtagits
i nu föreliggande trafikberäkning, skall förvisso gifva stöd åt mitt här afgifna
uttalande.

Den föreslagna jernvägens vigt och betydelse ej endast för Örnsköldsviks
köping, den folkrika bygd, genom hvilken den är stakad, och de ofantliga landsträckor,
hvilkas afstånd från tidsenliga kommunikationsleder kommer att genom
densamma högst betydligt förkortas, utan äfven för stambanan genom Norrland,
hvilken genom denna utfartsväg till en ypperlig hamn utan tvifvel kommer att
tillföras en betydlig trafik, har jag ej ansett mig böra lemna ur sigte.

Den i stark utveckling stadda köpingen Örnsköldsvik, hvilken hos Kongl.
Maj:t anhållit om stadsprivilegier och hvarest förutom förutnämnda sågverk äro
anlagda ett större ångbryggeri och ett gjuteri med mekanisk verkstad vid Jerfed,
hvilka i början af 1889 skola utveckla sin verksamhet, kommer utan tvifvel att
utväxa till en af Norrlands vigtigaste kuststäder, derest den genom den nu föreslagna
jernvägen komitier i åtnjutande af en lättad kommunikation med inre
landets befolkning och till de betydande skogstrakter, hvilkas rikedomar ännu,
såsom snart sagdt otillgängliga, äro värdelösa.

Afståndet mellan Sundsvall, hvarest statsbanan utmynnar till hafvet,. och
Umeå, hvarest är föreslaget att nästa beröringspunkt med hafvet skulle blifva,
är så stort, att en betydlig del af den trakt, som norra stambanan genomlöper
mellan dessa hamnplatser, ej kan begagna sig af dessa utfartsvägar eller för orternas
exportartiklar begagna jernvägstransport, utan nödgas framgent hålla sig
till nuvarande trafikleder, derest ej en för aessa trakter mera beqväm utfartsväg
beredes genom anläggning af den nu föreslagna jernvägen.

Med stöd af såväl hvad trafikberäkningarna gifva vid handen, som ock hvad
jag haft äran här ofvan anföra, anser jag mig kunna uttala min fasta öfvertygelse,
att en statsbana Örnsköldsvik—Mellansel både är för den ort den komme att
betjena af aldra högsta vigt och för norra stambanan en högst vigtig och inkomstbringande
föreningslänk med den stora trafiken på hafvet.

Östersund i December 1888.

I. A. Örtmdahl.

23 Häft.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd.