Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38 (Proposition 1894:38)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

N:o 38.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om anslag till
nya kasernetablissement m. rn.; gifven Stockholms slott
■ den 9 mars 1894.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollen öfver
landtförsvarsärenden för den 9 sistlidne februari och denna dag, vill
Kongl. Maj:t, som funnit inqvarteringen af de på grund af 1892 års
urtima riksdags beslut ny- och ombildade värfvade truppförbanden, för
hvilka plats i arméns nuvarande kasernetablissement icke kan beredas,
böra så ordnas, att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlägges
till Malmö, skånska husarregementets skolor och chefsexpedition till
Helsingborg, skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till
Ystad, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Christiansstad, Wendes
trängbataljon till Landskrona, Norrlands dragonregementes skolor och
chefsexpedition till'' Umeå, Andra Svea artilleriregemente till Upsala,
Andra Göta artilleriregemente till Jönköping och Norrlands trängbataljon
till Sollefteå, härmed föreslå Riksdagen att

dels medgifva

Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad,
med undantag endast af de med bokstafvera A och
A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf
belägna egofigurer, må få försäljas, etablissementet
i Ystad mot en köpeskilling, ej understigande
35,000 kronor, och tomterna och byggnaderna i Malmö
mot 498,000 kronor och de öfriga vilkor, som i Malmö
stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 finnas
närmare angifna; samt

att i köpslutet om Malmötomterna må få anses
inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild! omnämnda
delar af den egentliga stadens fästningsverk å
norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping
och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan
blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke
sedermera med full eganderätt till staden Malmö afträdts,
äfvensom samtliga de försålda områdena tillhörande
kanaler och grefvar;
dels till bestridande af kostnaderna för de i statsrådsprotokollet
för denna dag omförmälda kasernbyggnadsarbeten i
Malmö, Ystad, Helsingborg, Christianstad, Umeå, Upsala, Jönköping,
Sollefteå och Carlsborg äfvensom för anordnande af
skjut- och exercisfält för Andra Göta artilleriregemente och
exercisfält för Norrlands dragonregemente och Andra Svea
artilleriregemente bevilja — utöfver de bidrag till kasernbyggnaderna
å tillsammans 750,000 kronor, som vid förläggning af
skånska dragonregementets skolor och chefsexpedition till Ystad,
af Andra Svea artilleriregemente till Upsala och af Andra Göta
artilleriregemente till Jönköping äro från nämnda tre städer
att påräkna — ett belopp af 3,941,800 kronor, att utgå med
1,411,925 kronor af försäljningsmedlen för nyssnämnda tomter
och byggnader i Malmö och Ystad äfvensom för de i statsrådsprotokollet
omförmälda tomter och lägenheter m. m. i Stockholm
och Göteborg samt med återstående 2,529,875 kronor såsom
anslag på extra stat, deraf, på sätt i den till innevarande
års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof blifvit begärdt, 400,000 kronor för år 1895;

dels till landtförsvaret upplåta den så kallade Engeströmska
lyckan vid Malmö, den för närvarande till disposition af landshöfdingen
i Vesterbottens län stälda byggnad i Umeå, inegorna

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

till indragna majorsbostället 2I/34-dels mantal Ytterhiske eller
Hedlunda n:o 4 i Umeå landsförsamling, de å Upsala stads
skifteskarta med litt. D III, D V, D VI, D VII, D Vill, D IX,
*D X, D XI och D XII utmärkta egoområden äfvensom 50 har
af kronoegendomen Ryhof, att tillträdas å tider, då nuvarande
innehafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom eljest
öfverenskommelse med dem kan varda träffad, samt användas,
Engeströmska lyckan till tomt för Kronprinsens husarregementes
blifvande nya etablissement i Malmö med Kongl. Maj:t
dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten
af de lyckan tillhöriga områden, som kunna erfordras för att
bringa etablissementet i omedelbar beröring med den invid
detsamma af Malmö stad anlagda väg, landshöfdingebostället i
Umeå för kasernetablissementet i nämnda stad, inegorna till
för detta majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda till exercisfält
för Norrlands dragonregemente, de invid Upsala belägna
kronojordar till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente,
samt det till kronoegendomen Ryhof hörande område till exercisfält
för Andra Göta artilleriregemente;

dels slutligen bemyndiga Kongl. Maj:t att utaf för handen
varande tillgångar för kasernbyggnadsarbetena förskjuta ett belopp
af 913,925 kronor, motsvarande den behållning, som beräknas
uppkomma vid försäljningen af de så kallade gardestomterna,
af förut omförmälda tomter och lägenheter m. in. i
Göteborg och af kasernetablissementet i Ystad.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

O S C A It.

Axel Rappe.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Angående
aflåtande till
Riksdagen af
proposition
om anslag till
nya kasernetablissement.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet ä Stockholms slott
den 9 mars 1894.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe.

Christerson.

Efter öfverläggning med statsrådet och chefen för finansdepartementet
yttrade departementschefen:

»De ritningar och kostnadsförslag till nya kasern- och skoletablissement,
om livilkas upprättande Eders Kongl. Maj:t genom beslutet den
9 sistlidne februari lemnade föreskrift, hafva numera af chefen för fortifikationen
i underdånig skrifvelse den 28 i samma månad öfverlemnats
och lärer med anledning deraf proposition till Riksdagen nu böra aflåtas om
anslag till de kasern- och skoletablissement, som för de på grund af 1892
års urtima Riksdags beslut ny- och ombildade truppförbanden erfordras.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Då emellertid, på sätt jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet
för den 9 sistlidne februari yttrade, äfven frågan om uppförande af
nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente synes mig
nu böra komma till afgörande, torde det tillåtas mig att, innan jag öfvergår
till föredragningen af chefens för fortifikationen berörda skrifvelse, få
lemna en kortfattad redogörelse för den föregående behandlingen åt
berörda fråga och det skick, hvari densamma nu befinner sig.

Kronprinsens husarregementes etablissement i Malmö, har, såsom
Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, redan länge varit i det skick,
att ombyggning eller utvidgning af detsamma flera gånger utaf vederbörande
embetsmyndigheter påyrkats. Något fullständigt förslag i ämnet
har emellertid icke förelagts Riksdagen förr än år 1889, då Eders
Kongl. Maj:t, på framställning af dåvarande statsrådet och chefen för
landtförsvarsdepartementet, till Riksdagen aflät nådig proposition om
uppförande i Malmö af ett nytt etablissement för hela regementet och
försäljning i sammanhang dermed af de till regementet upplåtna tomter
och byggnader i nämnda stad, som med anledning af det nya etablissementets
uppförande blefve till afyttring disponibla.

Propositionen, som stäldes i samband med det 1889 års Riksdag
förelagda förslaget om ändrad organisation af hela svenska kavalleriet
och som, då sistnämnda framställning ej af Riksdagen antogs, genom
en senare proposition i vissa delar ändrades, lyckades emellertid ej att
tillvinna sig Riksdagens bifall, förnämligast, såsom det synes utaf Riksdagens
den 15 maj 1889 i ämnet afgifna skrifvelse, af den anledning,
att förslaget om ändrad organisation af kavalleriet ej godkändes.

Då detta skäl numera bortfallit, i det att, hvad angår organisationen
af de inom Skåne förlagda kavalleriregementena, en förändring af
i hufvudsak enahanda beskaffenhet, som år 1889 föreslogs, genom 1892
års förbättrade härordning kommit till stånd, måste, såsom jag redan
antydt, tidpunkten att å nyo för Riksdagen framlägga förslaget om uppförande
af nytt kasernetablissement för Kronprinsens husarregemente
nu så mycket snarare anses vara inne, som detta förslag, oafsedt. att
genom dess antagande do länge öfverklagade missförhållandena i fråga
om inqvarteringen af Kronprinsens husarregementes i Malmö förlagda
tre sqvadroner skulle blifva afhulpna, tillika innebär den billigaste och
ur militär synpunkt lämpligaste lösningen åt den ganska invecklade
frågan om de kasernerade skånska truppernas inqvartering. Det måste
nemligen ihågkommas, att genom 1892 års urtima Riksdags beslut skånska
husar- och skånska dragon-regementena erhållit en organisation, som

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

medför att, oberäknadt officerare, underofficerare och civilmilitär personal
samt officerares hästar, icke mindre än 279 man och 300 hästar,
således fullt den styrka, som motsvaras af Kronprinsens husarregementes
i Helsingborg förlagda 3 sqvadroner, komma att vid hvardera
regementet hållas i ständig tjenstgöring och att sålunda, om etablissementet
i Helsingborg ej blir disponibelt, ett nytt etablissement till ungefär
lika storlek måste inrättas för att upplåtas till ettdera af de omorganiserade
skånska kavalleriregementena. Då kostnaden för ett sådant
torde, att döma af kostnadsberäkningarna för det blifvande skolotablissementet
i Ystad, komma att uppgå till minst 700,000 kronor, under det
att, i följd af Malmö stads anbud, ett nytt etablissement för hela Kronprinsens
husarregemente kan, likaledes enligt de nu framlagda kostnadsberäkningarna,
åstadkommas mot ett kontant tillskott från statsverket
af. 272,000 kronor, lärer alltså ej kunna bestridas att uppförandet i
Malmö af nytt kasernetablissement för hela Kronprinsens husarregemente
under nuvarande förhållanden medför^ en verklig besparing för
statsverket; och hvad de militära fördelarne af en sådan anordning beträffar,
torde meningame icke kunna vara delade derom, att sammanförandet
af regementet till en garnisonsort bör gynsamt inverka på
dess utbildning och tjenstbarhet.

Hvad angår de närmare detaljerna i 1889 års proposition, tillåter
jag mig hänvisa till dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet
anförande till statsrådsprotokollet för den 1 februari 1889,
i hvilket jag, för så vidt detsamma angår platsen för det nya etablissementet,
och försäljningen af de till afyttring ledigvordna tomterna och
byggnaderna, till alla delar instämmer, och anhåller jag nu endast att
i Eders Kongl. Maj:ts minne få återkalla hufvudpunkterna i meranämnda
proposition.

Såsom tomt för etablissementet skulle användas den kronan tillhöriga,
invid Malmö belägna så kallade Engeströmska lyckan, hvilken,
enligt hvad domänstyrelsen hade upplyst, vore för en tid af 30 år, räknadt
från midfastan 1866, utarrenderad emot en vid tillträdet för en
gång erlagd städja af 2,094 kronor äfvensom ett årligt arrende af 183
kubikfot 4,80 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande
för arrendeåret 1882 till 1883 ett belopp af 471 kronor 55 öre;
och hade arrendatorns sterbhusdelegare skriftligen förbundit sig att, när
så påfordrades, till kronan afträda ifrågavarande mark emot erhållande
af en kontant ersättning af 500 kronor årligen och åtagande å kronans
sida att efter gode mäns värdering ersätta vid afträdet af marken

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

derå möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet
skett innan marken blifvit besådd.

Hvad derefter beträffar de tomter och byggnader, som kunde ifrågakomma
att till Malmö stad försäljas, hade chefen för fortifikationen anmält,
att följande å en statsrådsprotokollet bilagd karta med grönt betecknade
områden, hvilka dels, derest nytt kasernetablissement å den föreslagna
tomten uppfördes, icke vidare blefvo för kronan behöfliga och
dels redan då voro utan användning, enligt hans åsigt borde i sammanhang
med kasernfrågans slutliga lösning utaf kronan afyttras, nemligen
l:o. Nuvararande kasernområdet, å kartan angifven med bokstafven
M; ,

2:o. Fotexercisfältet öster om staden;

3:o. Fortifikations- och kommendantsängarne utanför eitadellet, å

kartan utmärkta med F, K, T XII och XX;

4:o. Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre
grafvar, å kartan angifven med bokstafven C;

5:o. Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos vid
upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan angifna med II, III,
IV och V;

6:o. för detta norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till
eitadellet, å kartan utmärkt med I, VI och VII;

7:o. Den så kallade Björkmanska tomten inuti staden, å kartan
betecknad med bokstafven B;

'' 8:o. En del af bastionen Nyköping, å kartan utmärkt med bok stäfverna

a, b, c, d och h samt

9:o. Den så kallade slottsplatsgatan;

Och hade dessa områden, af hvilka slottsplatsgatan dock redan af
staden innehades, genom fortifikationsbefälhafvarens i Skåne försorgunderkastats
värdering af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2
byggmästare, som dervid uppskattat områdena jemte de å desamma
uppförda byggnaderna till 424,000 kronor.

Stadsfullmägtige i Malmö, som anmodats yttra sig, i hvad mån
Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och jordar
in. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för uppförande
i Malmö af nytt kasernetablissement, hade vidare till svar derå
i skrifvelse den 7 mars 1887 anmält, att de ansåge nödigt, att staden,
oberäknadt nyssnämnda områden, jemväl under eganderätten erhölle ej
mindre de delar af citadellets emellan inre vallgrafvarne belägna mark,
som betecknades med E och G å kartan, än äfven, för att bereda lättare

Kongl. Hfaj:ts Nåd. Proposition N''-o 38.

tillträde till berörda egostycken, en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets
trädgård längs yttre fästningsgrafven från bron vid cellfängelset;
och hade fullmägtige tillika meddelat, att då staden hade att erlägga
vissa afgifter för områden, Indika blifvit med full eganderätt till densamma
af kronan öfverlåtna, det syntes fullmägtige af vigt, att staden,
i sammanhang med derr väckta frågan om förvärfvande af eganderätt
till omförmälda områden, vunne befrielse från nämnda afgifter, h vilka
fullmägtige ansågo dervid böra kapitaliseras -efter 5 procent.

Dessa afgifter angåfvos af fullmägtige vara följande:

a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut
den 21 mars 1855 skulle staden för den å kartan med
XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen erlägga
sex kronor och för de med XVI och XVII utmärkta delarne af
samma bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;

b) jemlikt samma bref och kompromissbeslut skulle för två till utvidgning
af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan
betecknade med XIII och XIV årligen till armé förvaltningen erläggas
100 kronor;

c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling
den 23 april 1878 hade staden att för de med XIX och a betecknade
andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa
erlägga en årlig afgäld af 122 kronor.

Dessutom hade staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848,
vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII. betecknade området*af
norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig plats för
garnisonens skjutöfningar; och ansågo fullmägtige, att staden borde söka
befrielse jemväl från denna skyldighet.

Samtliga de först omnämnda områdena tillsammans med det efter
fem procent kapitaliserade beloppet af de uppräknade afgiftema ansågo
fullmägtige kunna värderas till 306,098 kronor 68 öre; men erbjödo
sig emellertid till en början att derför betala 400,000 kronor, oberäknadt
det belopp i rundt tal 4,000 kronor, som ansågs böra tillfalla fortifikationens
besparingskassa, hvarförutom de tillika förklarade sig villige att
anlägga och bekosta väg öfver Hästhagen till platsen för det nya etablissementet.
Efter flere förhandlingar och sedan fångvårdsstyrelsen,
som jemväl afgifvit yttrande i ärendet, påpekat, att marken emellan
citadellets inre vallgrafvar icke borde i det tilltänkta köpslutet inbegripas,
höjde emellertid fullmägtige sitt anbud, så att, enligt skrifvelsen
den 29 mars 1888, den sista, som vid ärendets förra föredragning inför
Eders Kongl. Maj:t af fullmägtige aflåtits, fullmägtige, under förutsätt -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlädes till Malmö
och att nytt etablissement för dess behof å Engeströmska lycken uppfördes,
förbundo sig

att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af
494,000 kronor och till fortifikationens besparingskassa 4,000 kronor,
mot det att Malmö stad ej mindre tillerkändes full och oinskränkt
eganderätt dels till Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern,
stall- och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter,
dels till alla de öfriga å kartan med grön färg utmärkta områdena,
med undantag af de med A och AI betecknade, för fångvårdens behof
afsedda egolotterna emellan citadellets inre vallgrafvar, samt dels till
möjligen icke omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk
å norra fronten, norra glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping,
Indika enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kongl. Maj:t
och kronan förbehållne och icke sedermera med full eganderätt afträdts,
allt med tillhörande kanaler och grafvar, än äfven befriades från alla
förut omförmälda, till arméförvaltningen eller fortifikationens*besparingskassa
då utgående utgifter äfvensom från skyldigheten att tillhandahålla
plats för garnisonens skjutöfningar;

att låta anlägga och.bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till platsen
för det nya etablissementet; samt

att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område af
Hästhagen'' emellan Malmö—Ystad jernväg och Engeströmska lyckan.

Slutligen torde böra erinras, att med hänsigt till regementets föreslagna
nya organisation, som medförde, att endast regementets skolkommenderingar
skulle ligga i ständig tjenstgöring, kostnaden för det
nya etablissementet ansågs kunna begränsas till 600,000 kronor.

På grund af dessa sålunda upplysta förhållanden och sedan departementschefen
tillika erinrat, dels att någon rätt för fortifikationens besparingskassa
att erhålla de 4,000 kronor, som Malmö stad i sitt anbud
ansett böra tillkomma densamma, ingalunda förefunnes, utan att äfven
dessa medel voro att betrakta såsom en statsverkets tillgång, hvilken
kunde afses för samma ändamål, som den öfriga köpesumman, och dels
att utbyte af kronans mark mot stadens vore af nöden för att bringa
det nya etablissementet i förbindelse med den af Malmö stad invid detsamma
anlagda väg, behagade Eders Kongl. Maj:t genom den omnämnda
propositionen föreslå Riksdagen, att, hvad anginge platsen för etablissementet
och försäljningen af meranämnda tomter och byggnader, medgifva
:

liih. till Rikxd. Vrot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 ifäft.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern, stall
och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter
än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å kartan utmärkta,
kronan tillhöriga områden i Malmö stad finge, med undantag endast af
de med bokstäfverna A och AI å kartan betecknade, invid citadellets
inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor och de öfriga
vilkor som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7 mars 1887 funnos
närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt upplåtas;

att i köpslutet finge anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke
särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra
fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping, som
enligt 1805 års raseringsplan blifvit Eders Kongl. Maj:t och kronan
förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom
samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar; samt

att den kronan tillhöriga s. k. Engeströmska lyckan vid Malmö finge
begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement för Kronprinsens
husarregemente, med rätt för Eders Kongl. Maj:t. att vidtaga sådana
smärre utbyten af de tyckan tillhöriga egoområden, som för att
bringa det blifvande etablissementet i omedelbar beröring med den invid
detsamma af Malmö stad anlagda väg kunde erfordras.

Jag tillägger, att i den nya, den 8 mars 1889 dagtecknade proposition,
som, sedan förslaget om ändrad organisation af kavalleriet förkastats,
af Eders Kongl. Maj:t i ämnet till Riksdagen afläts. någon ändring
i nyssnämnda förslag angående platsen för etablissementet och
försäljningen af kronans tomter och byggnader i Malmö icke ifrågasattes.
Hvad åter angick kostnaden för etablissementet, var det naturligt,
att då regementet till följd af Riksdagens beslut skulle bibehålla
sin gamla organisation, enligt hvilken den ständigt tjenstgörande styrkan
Var vida större än den, som, derest 1889 års organisation antagits,
skulle kommit att sammandragas i regementets skolor, utrymmet i etablissementet
och såsom följd deraf också kostnaden måste blifva
större än förut.

Chefen för fortifikationen beräknade i sitt i ärendet afgifna utlåtande
kostnaden till 798,000 kronor och departementschefen hade för
sin del intet att erinra mot de gjorda beräkningarna, men ansåg emellertid,
att flera särskildt angifna byggnader och inrättningar såsom sjukhusbyggnaden,
vakt- och arrestbyggnaden samt förrådsbyggnaden m. m.
tills vidare kunde undvaras. Då dessa uteslötos från kostnadsförslaget,
uppkom en besparing, som beräknades till 90,000 kronor, och hemstälde
departementschefen, med'' anledning deraf, att af Riksdagen måtte för

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ändamålet äskas 708,000 kronor eller i rundt tal 710,000 kronor. Denna
departementschefens framställning behagade Eders Kongl. Maj:t bifalla
och afsåg alltså den nya propositionen, att berörda belopp skulle för
etablissementet anvisas.

Angående sakens nuvarande skick tillåter jag mig nämna, att dels
domänstyrelsen i underdånig skrifvelse den 5 i denna månad förmält sig icke
hafva något att erinra deremot, att den s. k. Engeströmska lyckan vid
nuvarande arrendetids slut eller äfven dessförinnan, derest uppgörelse med
lägenhetens innehafvare träffas om arrendets afträdande, användes till
byggnadstomt för det nya kasernetablissementet, dels stadsfullmägtige
i Malmö, som i sin förut omförmälda skrifvelse den 29 mars 1888 förklarat
sitt då gjorda anbud icke vara gällande längre än till utgången
af år 1889, numera i-underdånig skrifvelse den 24 februari 1893 meddelat,
att de fortfarande vidhålla sina uti skrifvelserna den 7 mars
1887 och den 29 mars 1888 gjorda anbud om eftertagande af ifrågavarande
kronan tillhöriga tomter och byggnader i Malmö jemte öfriga
i samma skrivelser, under förutsättning af hela Kronprinsens husarregementes
förläggande till Malmö, åtagna förpligtelser, och dels slutligen
chefen för fortifikationen i skrifvelse den 7 i denna månad inkommit
med yttrande, huruvida det af Malmö stad gjorda anbud fortfarande
kan anses vara för kronan antagligt och dervid, under förmälan,
att stadens byggnadsverksamhet icke under den tid, som efter anbudets
afgifvande förflutit, visat någon afse värd tillväxt och knappast berört
dess östra del, hvari husaretablissementet är beläget, funnit sig så mycket
snarare böra tillstyrka anbudets godkännande, som de ifrågavarande
tomterna och lägenheterna af statens egna värderingsmän uppskattats
till endast 424,000 kronor eller vida mindre än staden bjudit och, efter
chefens för fortifikationen uppfattning, ingen utsigt förefinnes att lägenheterna
utan stadens mellankomst skola kunna realiseras på så förmånligt
sätt som det nu ifrågasatta.

I sin förenämnda underdåniga skrifvelse den 28 sistlidne februari
lemnar chefen för fortifikationen till en början eu redogörelse för de
olika byggnader, som vid hvarje af de ifrågasatta kasern- och skoletablissementen
skulle uppföras; nemligen

vid husaretablissementet i Malmö kasernbyggnad, kokhusbyggnad,
ridhus, fem stallbyggnader, ett sjukstall och trossbod af sten samt
exercis- och gymnastikhus af trä;

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

vid dragonetablissementet i Ystad kasernbyggnad, matsalsbyggnad,
vakt- och arrestbyggnad, ■sjukpaviljong, exercishus, fyra stallbyggnader,
ridhus, två mindre sjukstallar, skostall med smedja samt uthus, samtliga
af sten.

vid artillerietablissementet i Christianstad en ny kasernhyggnad, en
stallbyggnad, ett sommarstallskjul samt ett ridhus likaledes af sten;

vid artillerietablissementen i Upsala och Jönköping, kansli och kasernbyggnad,
underofficersbyggnad, vakt- och arrestbyggnad, vinterstall och
skosmedja af sten, matinrättningsbyggnad, sjukpaviljong, exercishus, ridhus,
sommarstall och m arko ten t eribyggn a d af trä äfvensom två fordonsförråd
af plåt på trästomme;

vid dragonetablissementet i Umeå, kasernbyggnad och skosmedja af
sten samt vinterstall, sjukstall, ridhus, exercishus, fordons förråd, sommarbarack,
sommarstall och kokhus af trä; samt

vid träng etablissement^ i Sollefteå, kasern, kokhus och verkstadsbyggnad
af sten, samt sommarbarack, underofficersbyggnad, matinrättningsbyggnad,
exercishus, ridhus, vinterstall och sommarstall af trä äfvensom
fordonsförråd af plåt på trästomme.

Kostnaden för de olika etablissement en beräknas vidare af chefen

för fortifikationen till följande belopp:

Etablissementet i Malmö .................................................... kr. 770,000: —''

» i Ystad........................................................ » 721,300: —

» i Christianstad ............. » 304,000: —

» i Umeå ........................................................ » 500,000: —

» i Upsala........................................... » 935,000: —

» i Jönköping .......... » 945,000: —

» i Sollefteå ................................................ >> 370,000: —

hvartill böra läggas kostnaderna för inredningsarbeten

dels i Helsingsborgsetablissementet ........................ » 10,000: —

och dels å Carlsborg.............................................................. » 41,500: —

så att kostnaden för samtliga byggnadsarbetena skulle

uppgå till......................................................................... kr. 4,596,800: —

och anmärker chefen för fortifikationen härvid, att kostnaden för etablissementet
i Malmö, som ursprungligen beräknats till 810,000 kronor,
kan, derest ej vid entreprenadauktion lägre anbud erhålles, endast under
den förutsättning begränsas till det nu uppgifna beloppet, att det
från början såsom behöfligt ansedda stall- och kasernutrymmet inskränkes,
så att stallrum förefinnas för endast 68 hästar per sqvadron och
att 10 ogifta underofficerare beräknas ej vara inqvarterade i etablisse -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mentet; att någon förändring i kostnaden för etablissementet i Ystad
icke kan antagas uppkomma, om etablissementet förlägges på den för
densamma af stadsfullmägtige senast föreslagna tomt; att den högre
kostnad, som beräknats för . etablissementet i Jönköping i jemförelse
med det till alla delar liknande etablissementet i Upsala, beror på skiljaktigheten
de båda orterna emellan i arbets- och material-priser; att, då
i den till 1892 års urtima Riksdag framlagda kostnadsberäkning rörande
nya kasernetablissement 88,000 kronor upptagits såsom erforderliga för
nödiga inredningsarbeten å Carlsborg, men nu endast 41,500 kronor
beräknas vara för samma ändamål af nöden, detta beror derpå, att Riksdagen
ej lemnade sitt samtycke till den sagda år föreslagna förökningen
af artilleristyrkan å Carlsborg och att sålunda det för nämnda styrka
beräknade kasernutrymme blifvit disponibelt att på annat sätt användas;
samt slutligen att den nu i sistnämnda afseende uppgifna kostnadssumman
41,500 kronor anses erforderlig dels för diverse inredningsarbeten i
slutvärnet, dels för en beväringsbarack för Göta trängbataljon och dels
för ett stallskjul åt Göta ingeniörbataljon.

Förutom de sålunda för de egentliga kasernbyggnaderna erforderliga
kostnadsbeloppen måste emellertid, på sätt chefen för fortifikationen
erinrar, särskilda kostnader jemväl beräknas för förvärfvande och
ist ånd sättande åt Norrlands dragonregemente, Andra Svea artilleriregemente
och Andra Göta artilleriregemente af nödiga skjut- och exercisfält;
och antagas dessa, i enlighet med hvad chefen för fortifikationen
förut uppgifvit. i sina den 9 sistlidne februari inför Eders Kong!. Magt
föredragna skrivelser, komma att uppgå till 95,000 kronor, deraf 66,000
kronor för Andra Göta artilleriregemente, 14,000 kronor för Andra Svea
artilleriregemente och 15,000 kronor för Norrlands dragonregemente,
så att hela kostnaden för de nya etablissementen skulle belöpa sig till
4,691,800 kronor, deri ej inberäknadt hvad som erfordras för anskaffande
af kaserninventarier, hvilken anskaffning arméförvaltningen å intendentsdepartementet
i sitt vid 1892 års urtima riksdag anmälda yttrande
beträffande den förbättrade härordningen beräknat medföra eu
kostnad af 110,000 kronor.

Hvad beträffar sättet för gäldandet af kostnaderna för kasernetablissementen,
påpekar chefen för fortifikationen i en särskild, yttrandet
bilagd tablå, att då det kontanta bidrag, som af Sollefteå kommun och
municipaldistrikt erbjudits, måste komma att användas uteslutande för
inköp af den för det blifvande etablissementet derstädes erforderliga
mark, till sjelfva kasernbyggnaderna kunna afses följande tillgångar,
nemligen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

dels den af staden Malmö erbjudna köpesumma ......... kr. 498,000: —

» de af städerna Ystad, Upsala och Jönköping erbjudna
kontanta bidrag ............................................ » 750,000: —

och dels af tomtförsäljningsmedel följande belopp:

för de s. k. gardestomterna i Stockholm ....................... » 747,325: —

" kaserntomterna i Göteborg............................................. » 131,600: —

» kasernbyggnaden i Ystad............................................... » 35,000: — •

Summa kr. 2,161,925: —

då såsom kontant tillskott af statsverket för sjelfva

kasernetablissementen skulle erfordras.................... » 2,529,875: —

Summa kr. 4,691,800: —

Slutligen upplyser chefen för fortifikationen, att han, hvad angår
valet af byggnadsmaterialier och konstruktion för de olika etablissementen,
sökt lämpa ritningarna och kostnadsförslagen efter de lokala
förhållandena och sålunda för hvarje etablissement föreslagit det byggnadssätt,
som med afseende å tillgången inom vederbörande förläggningsort
på byggnadsämnen och dylikt visat sig vara det billigaste
och ändamålsenligaste; hvarjemte han i sammanhang dermed hemställer,
att hela det erforderliga kontanta tillskottsbeloppet måtte på en gång
beviljas. Det vore, yttrar han i detta afseende, synnerligen vanskligt
att äfven med iakttagande af största omtanka och noggrannhet i beräkningarna
komma till fullt tillförlitliga resultat i fråga om de många
och omfattande byggnadsföretag, som nu stäldes i utsigt, och hvilkas
utförande måhända komme att fortgå under en lång följd af år, allra
helst som arbetspriserna äfven inom byggnadsfacket visat sig vara underkastade
plötsliga stegringar, som icke kunde af någon förutses; och
då dertill komme, att man å andra sidan vid förslagens uppgörande haft
till ständigt ögonmärke att genom största sparsamhet söka nedbringa
kostnaderna så mycket som möjligt, vore det af dessa anledningar i
högsta måtto önskvärdt, att icke säga alldeles nödvändigt, att hela byggnadssumman
blefve på en gång beviljad och att dervid tillika lemnades
det medgifvande, att möjligen uppkommande besparingar å byggnadsanslagen
för ett eller annat etablissement finge användas till betäckande
af måhända sig yppande brister å anslagen till de andra. Endast under
förutsättning af en sålunda ordnad och tryggad medelstillgång och
derjemte af en icke allt för mångårig byggnadsperiod kunde öfver hufvud,
enligt chefens för fortifikationen åsigt, grundad förhoppning före -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

finnas, att samtliga de ifrågasatta byggnadsföretagen skulle kunna åstadkommas
inom den beräknade och angifna totalsumman.

Som jag nämnde i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den
9 sistlidne februari, hade domänstyrelsen då ännu ej afgifvit yttrande
i fråga om förslaget, att exercisfält för Andra Göta artilleriregemente
skulle beredas på förra landshöfdingebostället Ryhofs egor. Dylikt af
utlåtanden från Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande och tillförordnade
domänintendenten i Jönköpings län åtföljdt, den 6 i denna månad afgifvet
yttrande har nu inkommit, och framgår af dessa handlingar, att tillförordnade
domänintendenten, som skattat den årliga minskning i arrendeafgift,
hvilken såsom följd af upplåtelsen i fråga kunde vara att för närvarande
emotse, till högst 2,000 kronor, tillika förmält sig finna sannolikt, att
vid egendomens förnyade utarrendering från midfastan 1907 den återstående
delen af egendomen skall, med hänsigt till de stora förmåner, som
komma att beredas arrendatorn genom artilleriregementets förläggande
i egendomens omedelbara närhet, hafva så stigit i värde, att uppoffringen
för kronan genom nu ifrågavarande egorymds afstående bör blifva
ganska ringa, om ens någon; att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande,
under åberopande af hvad tillförordnade domänintendenten sålunda
anfört, för sin del förmält sig icke hafva något att mot upplåtelsen erinra,
men emellertid upplyst, att derest det tilltänkta exercisfältet förlägges
så, att dess kortsida berör vägen från Jönköping till Ljungarum,
mindre olägenhet för egendomen kommer att uppstå, än om längdsträckningen
kommer att följa nämnda väg, enär i sistnämnda fall
egendomens hela återstående åkerareal kommer att genom exercisfältet
afstängas från boställets bostadshus och ladugårdar, samt att domänstyrelsen,
som upplyst, att hela egendomen Ryhof innehåller en sammanlagd
areal af omkring 475 hektar, deraf omkring 165 hektar åker och
tomter, omkring 139 hektar äng samt återstoden betes- och skogsmark,
lika med Eders Kongl. Majfis befallningshafvande funnit den
förläggning af exercisfältet, som nämnda myndighet förordat, vara den
för brukningen af egendomen fördelaktigaste.

Då det nu åligger mig att sjelf yttra mig rörande ifrågavarande
omfattande byggnadsföretag, kan jag icke annat än i allo instämma
med chefen för fortifikationen. De af honom uppgjorda ritningar och
kostnadsförslag synas mig med synnerlig noggrannhet förena skyldig
hänsyn, ej mindre dertill, att de nödiga, för sekler afsedda etablisse -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

menten må blifva fullt lämpliga och för sina ändamål behörigen afpassade,
utan äfven till nödvändigheten att statens utgifter för desamma må
blifva begränsade till de minsta möjliga belopp. Kostnaden för Kronprinsens
husarregementes nya etablissement är nu upptagen till endast

770,000 kronor eller 28,000 kronor mindre än hvad som ansågs nödigt
enligt 1889 års senare beräkningar, och om äfven i den då aflåtna propositionen
kostnadssumman befanns kunna nedbringas till 710,000 kronor,
skedde det, såsom jag redan haft tillfälle erinra, endast derigenom
att flera vigtiga byggnader ansågos kunna för tillfället från det tilltänkta
byggnadsföretaget uteslutas.

Hvad vidare angår etablissementet för skånska dragonregementets
skolor och chefsexpedition, är kostnaden derför visserligen upptagen
till 721,300 kronor eller föga mindre än kostnaden för det för Kronprinsens
husarregemente med sina fem ständigt tjenstgörande sqvadroner
afsedda etablissement, men skilnaden dessa båda regementen emellan,
i fråga om den tjenstgörande styrkan, är vida mindre än man måhända,
med fästadt. afseende å deras olika organisation, är benägen föreställa
sig. I etablissementet för Kronprinsens husarregemente är beräknad
plats för 325 man och 380 hästar samt eventuel^ derest den
uppgifna kostnadssumman vid entreprenadauktion visar sig vara otillräcklig,
340 hästar, under det att utrymme i etablissementet i Ystad,
på sätt jag redan yttrat, bör beredas för 279 man och 300 hästar.

Att etablissementet i Umeå kommer att kosta mer än de utvidgningar
i Frösöetablissementet, som vid 1892 års urtima riksdag stäldes
i utsigt, kan ej bestridas, men meningen var då, att regementet skulle
erhålla endast tre värfvade sqvadroner, under det att nu utrymme måste
beredas för sammanlagdt fem sqvadroners skolkommenderingar, och,
som jag redan förut i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet
för den 9 sistlidne februari yttrade, är etablissementet å Kröson
i det skick, att det knappast ens ur ekonomisk synpunkt kan anses
lämpligt att derå nedlägga de kostnader, som skulle blifva nödvändiga
för att göra detsamma användbart för regementet i sitt nya skick.

Kostnaderna för etablissementen för Andra Svea artilleriregemente,
Andra Göta artilleriregemente och Norrlands trängbataljon äro slutligen
beräknade till respektive 935,000, 945,000 och 370,000 kr., under det
att Riksdagen till etablissementet för Norrlands artilleriregemente, hvars
organisation i allo öfverensstämmer med de båda förstnämnda regementenas,
funnit 981,300 kronor vara erforderliga och på sin tid endast
till nödiga förändringar och utvidgningar i byggnaderna å den seder -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mera till kasernetablissement åt Svea trängbataljon upplåtna kronoegendomen
Marieberg beviljat 273,000 kronor.

Ej heller mot chefens för fortifikationen förslag, att till bestridande
af byggnadskostnaderna för de nya kasernetablissementen skulle användas
det af honom angifna öfverskott å försäljningsmedeln för kronans
förut till landtförsvaret upplåtna tomter i Stockholm och Göteborg äfvensom
den inflytande köpesumman för det äldre etablissementet i Ystad,
har jag någon erinran att göra. I och för sig torde det vara helt naturligt,
att, då i följd af beslutet om den förbättrade härordningen, ej
allenast en betydlig ökning i den ordinarie utgiftsbudgeten är af nöden
utan äfven extra ordinarie anslag till afsevärda belopp erfordras, man
till förringande af de senare, hvilka eljest måst genom skatt i eu eller
annan form åvägabringas, tillgriper utvägen att fylla en del af de extra
ordinarie anslagsbehofvcn med försäljningsmedel för kronolägenheter, som,
från äldre tider afsedda för landtförsvaret, nu ej mera behöfva derför
tagas i anspråk. Man har visserligen häremot invändt, att nämnda försäljningsmedel
ej äro disponibla, i det att den mark, de representera,
ännu är oförsåld i kronans hand, men denna invändning träffar till en
början ej försäljningsmedlen för tomterna i Göteborg, hvilka, såsom
jag strax skall visa, utgöra verkliga, redan fullt beräknelig^ öfverskottsmedel;
och äfven om invändningen, hvad angår försäljningsmedlen för
tomterna i Stockholm och Ystad, eger sin rigtighet, lärer å andra sidan
böra medgifvas, att dessa medel med full säkerhet kunna antagas skola
förr eller senare i statens kassa inflyta och att sålunda hela tillvägagåendet
ytterst reducerar sig dertill, att man, till täckande af de stola
tillfälliga utgifterna, så att säga på förhand använder en statstillgång
af den beskaffenhet att, derest den redan varit realiserad, den derför
influtna köpeskillingen otvifvelaktigt skulle under nuvarande förhållanlanden
hafva blifvit till gäldande af ifrågavarande utgifter anslagen.
Hvad särskild! Stockholmstomterna beträffar, har resultatet af den redan
skedda försäljningen ingalunda varit ogynsam, i det att såsom köpeskilling
för de försålda tomterna erhållits ett belopp, som med i rundt
tal 100,000 kronor öfverstigit hvad som vid styckningsförslagens uppgörande
beräknats skola för dessa tomter inflyta, och äfven om afyttringen
utaf de återstående tomterna, under nu rådande för byggnadsverksamheten
i Stockholm ogynnsamma konjunkturer, icke kan fortgå
med samma snabbhet som för någon tid sedan, har den dock ej helt
och hållet afstanna!. Så har under år 1893 eu tomt försålts och aftal
om försäljning af ytterligare tre sådana mot antagliga pris hafva, enligt
Bih. till TI i/cad. Prot. 1834. 1 Sund. 1 Afd. 22 juft. 3

18 Kong!. Majds Nåd. Proposition No 88.

hvad vederbörande försäljningsman för mig anmält, under nu förflutna
vinter afslutats.

Då emellertid någon närmare redogörelse för det sätt, hvarpå de
till användande för de nja kasernerna disponibla öfverskottsmedlen beräknats,
icke blifvit af chefen för fortifikationen lemnad, torde jag derom
få nämna några ord. Den behållning, som år 1885, då förslag i ämnet
väcktes, ansågs uppkomma å försäljningen af de så kallade gardestomterna
i Stockholm, sedan af köpeskillingen guldits kostnaden. för de
båda fotgardesetablissementen äfvensom för de af försäljningen föranledda
gatuläggningsarbeten, beräknades såsom bekant till 973,825 kronor.
Lägges härtill det belopp 143,500 kronor, hvarmed den verkliga kostnaden
för fotgardesregementenas kaserner understigit den beräknade
och af Riksdagen beviljade, samt från den uppkomna summan 1,117,325
kronor dragas de 370,000 kronor, som af sistlidne Riksdag å ifrågavarande
behållning anvisats för kasernetablissementet i Östersund och för förbättringsarbeten
å Svea ingeniörsbataljons härvarande etablissement, återstår
det åt chefen för fortifikationen såsom eventuel behållning å försäljningen
af Stockholmstomterna uppgifna belopp 747,325 kronor, och
torde dervid böra märkas, att i summan icke är inräknad det af
mig nyss omförmälda öfverskott, som på redan försålda tomter uppkommit,
utan att beräkningen endast utvisar den behållning, som är att
emotse, derest den slutliga försäljningen af alla tomterna skulle i sin
helhet komma att utfalla så, som år 1885, vid de ursprungliga styckningsförslagens
uppgörande, antagits.

Hvad behållningen å försäljningen af Göteborgstomterna beträffar,
torde böra erinras, att i den af Eders Kongl. Magt. till 1891 års Riksdag
aflåtna proposition om försäljning af vissa tomter i Göteborg in. m.
antogs, att staden Göteborg skulle dels i löseskilling för den så kallade
exercisheden med flera lägenheter dels för befrielsen från den staden
åliggande inqvarteringsskyldighet erlägga ett samman]agdt belopp af
460,900 kronor och att vidare lägenheterna Lilla Otterhällan, en plats
vid för detta Sahlgrenska sjukhuset samt kronobageritomten, hvilka lägenheter
och tomter jemte åtskilliga andra, enligt propositionen, voro afsedda
att försäljas, skulle vid afyttringen tillsammans inbringa 298,500
kronor; att då samtliga de lägenheter m. m., som kunde ifrågakomma
till afyttring, icke beräknades representera högre värde än 1,440,000
kronor, under det att för kasernetablissementet erfordrades 1,525,000
kronor, Eders Kongl. Maj:t i propositionen föreslog Riksdagen, att till
kasernetablissementet skulle få användas sistnämnda belopp endast under
den förutsättning, att vid skeende försäljning kunde för berörda lägen -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

heter erhållas en till samma belopp uppgående köpesumma; att emellertid
Riksdagen, med godkännande af propositionen i öfrigt, dels förmälde
sig anse staden Göteborg böra i ofvan om förmälda afseende
erlägga 600,000 kronor eller 139,100 kronor mera än af Eders Kongl.
Magt föreslagits och dels vid sådant förhållande utan något vilkor medgaf,
att af försäljningsmedlen 1,525,000 kronor finge till kasernetablissementet
användas; samt att då staden Göteborg sedermera verkligen
höjt sitt anbud till 600,000 kronor och vid den skedda försäljningen
utaf Lilla Otterhällan, platsen vid Sahlgrenska sjukhuset och kronobageritomten
för dessa lägenheter betingats en köpeskilling af tillsammans

376,000 kronor eller 77,500 kronor mera än som i propositionen beräknats,
den behållning, som sålunda nu är disponibel att till de blifvande
nya kasernetablissementen användas, uppgår till skilnaden emellan å ena
sidan öfverskottet å Göteborgs stads

ursprungliga anbud .................................................................. kr. 139,100

och den högre köpeskillingen för nyssnämnda lägenheter » 77,500

S:ma kr. 216,600

och å den andra den högre kostnaden för kasernetablisse -

mentet.......................................................................................... » 85,000

eller, på sätt chefen för fortifikationen uppgifva .................. kr. 131,600

Hvad slutligen angår den beräknade köpeskillingen för det nuvarande
etablissementet i Ystad, hvilket, på sätt arméförvaltningen flera
gånger anmält, är i det förfallna och otidsenliga skick, att dess användande
för landtförsvaréts behof icke vidare kan ifrågasättas, har redan
på grand af värdering, som af arméförvaltningen uppgjorts, till statsutskottet
vid 1892 års Riksdag anmälts, att etablissementet vid försäljning
kan beräknas inbringa 35,000 kronor och har sedan dess
ingenting förekommit, som gifver stöd åt antagandet, att en köpeskilling
till berörda belopp ej skall kunna vid slutlig afyttring för detsamma
erhållas.

Det af chefen för fortifikationen framstälda förslag, att hela det
till 2,529,875 kronor uppgående extra anslag, som för kasernbyggnaderna
erfordras, skulle på en gång beviljas, anser jag mig likaledes
böra understödja. Såsom chefen för fortifikationen påpekar, torde det
endast under denna förutsättning blifva möjligt att så ordna de omfattande
byggnadsföretagen, att de anslagna medlen varda för ändamålet
tillräckliga; och detta hindrar naturligtvis icke att, om sedermera under
den tid af 3 till 4 år, under hvilka de erforderliga extra anslagen synas

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mig böra utgå, tillgångar uppkomma af beskaffenhet att kunna till
kasernbyggnaderna användas, extra anslaget i mån derefter minskas.
Särskild! har jag härvid för ögonen den ännu å anslaget till de värfvade
truppernas rekrytering och aflöning qvarstående, till omkring

180,000 kronor uppgående reservation, hvilken utan all fråga lämpar
sig att för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, men som emellertid
torde böra å anslaget bibehållas, åtminstone intill dess, i sammanhang
med den slutliga regleringen af 4:de hufvudtitelns anslag, blifvit med
fullkomlig visshet utrönt, att anslaget är tillräckligt för bestridande af
de utgifter, som å detsamma äro anvisade. Likaledes lära, enligt hvad
chefen för fortifikationen anmält, några kronan tillhöriga byggnader i
Landskrona under den närmaste framtiden kunna afyttras; och är uppenbart,
att, om en sådan försäljning kommer till stånd, köpeskillingen
torde böra användas till gäldande af motsvarande del af det beviljade
extra anslaget. Möjlighet att under byggnadstiden en del landtförsvarets
redan till försäljning afsedda lägenheter synnerligen i Göteborg
kunna komma att afyttras till pris öfverstigande den af Riksdagen bestämda
försäljningssumman torde vidare ej heller vara utesluten; och
lära naturligen jemväl sådana öfverskottsmedel böra till enahanda ändamål
användas. Emellertid äro, såsom Eders Kongl. Maj:t behagade finna,
alla dessa sålunda uppgifna tillgångar af den art, att vid bestämmandet
af det erforderliga extra anslagets belopp något afseende icke kan å
desamma fästas.

Chefens för fortifikationen hemställan, att vid byggnadsanslagens
beviljande tillstånd måtte lemnas att till täckande af möjligen uppkommande
brist å anslaget till ett kasernetablissement använda öfvcrskottet
å anslaget till ett annat, synes mig vara grundad i sakens natur.
Antagligen komma minst 4 till 5 år att förflyta, innan etablissementen
blifva färdiga, och uppenbarligen kunna under denna tid, helst arbetena
lära samtidigt böra bedrifvas å alla de på långt afstånd från hvarandra
i vårt vidsträckta land belägna etablissementen, så många vexlande
byggnadskonjunkturer vara att emotse, att utan ett sådant med gifvande
säkerhet för byggnadsanslagens tillräcklighet icke lärer finnas. Emellertid
torde det af chefen för fortifikationen åsyftade ändamål lättast
vinnas på det sätt, att Eders Kongl. Maj:t, utan att i den blifvande
propositionen angifva hvad som till hvarje byggnadsarbete anses åtgå,
af Riksdagen äskar ett odeladt anslag att till samtlige etablissementen
användas.

Slutligen anhåller jag att få fästa Eders Kong]. Maj:ts uppmärksamhet
derpå, att för kasernfrågans lösning icke endast anslag böra af

Kongl. Majds Xåd. Proposition N-.o 38.

Riksdagen begäras. Att ej nämna, det Riksdagens samtycke erfordras
till de nu till återupptagande ifrågasatta förslagen om försäljning till
Malmö stad af förut omförmälda, kronan tillhöriga tomter och byggnader
derstädes samt om upplåtande till Kronprinsens husarregemente
af den så kallade Enges krom ska lyckan, har nemligen, såsom af mina
anföranden till statsrådsprotokollen för den 9 sistlidne februari och denna
dag framgår, af vederbörande myndigheter ifrågasatts, att åtskilliga
kronolägenheter skulle jemväl för de öfriga kasernetablissementen tagas
i anspråk. Så är afsedt, att till Umeåetablissementet skulle användas,
förutom den nu till disposition af landsliöfdingen i Vesterbottens län
upplåtna byggnad, delar af förra majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda
n:o 4, att de vid Upsala belägna löningsjordar skulle upplåtas till
excercisfält för Ändra Svea artilleriregemente och att för Andra Göta
artilleriregemente sådant fält skulle anordnas å förra land shö fdingebostället
Ryhofs egor; och dessutom har chefen för fortifikationen hemstält,
att det nuvarande etablissementet i Ystad måtte få försäljas.

Jag har så mycket mindre något att emot dessa förslag erinra,
som, livad angår upplåtelsen från förra landshöfdingebostället Ryhof,
den enda, hvarom någon tvekan kunde förefinnas, generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet under hand upplyst, att, enligt hans uppfattning,
hinder icke möter att förlägga det blifvande exercisfältet på det
sätt, som af Eders Kong!. Maj;ts bafallningshafvande i Jönköpings län
och domänstyrelsen förordats. Framställning i nyssangifna syften lärer
alltså i den blifvande propositionen böra göras; och torde dervid tillika
af Eders Kongl. Maj:t böra föreslås, att tillträdet af de till upplåtande
åt landtförsvaret föreslagna lägenheterna må ega rum å tid, då nuvarande
innehafvares nyttjanderätt löper till ända eller hvarom öfverenskommelse
med dem kan varda träffad. För den händelse, att nu gällande
arrendekontrakt utgå långt efter den tid, då de nya kasernetablissementen
böra vara färdiga, och att ej heller i kontrakten finnes
stadgad skyldighet för arrendator!! att, då så från kronans sida anses
nödigt, afstå större eller mindre delar af den arrenderade marken, måste
nemligen genom enskild öfverenskommelse med vederbörande arrendator
möjlighet beredas kronan att komma i besittning af lägenheterna å den
tidpunkt, då desamma böra af de olika truppförbanden tagas i bruk;
och torde medel till gäldande af de jemförelsevis obetydliga ersättningsbelopp,
som härför erfordras, kunna beredas, utan att särskilda anslag
för detta ändamål af Riksdagen äskas.

Vidare och som det belopp 400,000 kronor, som Eders Kongl.
Maj:t, jemlik! innevarande års statsverksproposition, för år 1895 äskat

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

af Riksdagen i och för kasernbyggnadsarbeten icke kan anses tillräckligt
att bestrida de kostnader för omförmälda arbeten, som under
nämnda år måste utgå, lärer förslag till Riksdagen jemväl böra aflåtas
om bemyndigande för Eders Kongl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis
bestrida större eller mindre delar af de belopp, som å andra
ännu ej disponibla tillgångar komma att anvisas. Jag ifrågasätter emellertid
ej, att ett sådant bemyndigande skulle afse högre belopp än det,
som motsvarar de försäljningsmedel, hvilka beräknas blifva disponibla
vid afyttringen af tomterna i Stockholm, Göteborg och Ystad. Visserligen
komma ej heller bidragen från städerna Malmö, Ystad, Upsala
och Jönköping att inflyta förr än i mån af byggnadsarbetenas fortgång
och delvis åtminstone först efter vederbörande byggnadsföretags afslutande,
men då förstnämnda försäljningsmedel uppgår till 913,925 kronor,
så att derest motsvarande belopp finge af tillgängliga medel förskjutas,
en summa af tillsammans 1,313,925 kronor, deri inberäknadt extra anslaget
för år 1895, skulle stå till Eders Kongl. Maj:ts förfogande att
intill nämnda års slut användas i och för kasernbyggnadsarbetena, torde,
äfven om bemyndigandet inskränkes till sistnämnda belopp, någon svårighet
att behörigen bedrifva byggnadsarbetena icke böra uppstå.

Deremot anser jag ej nödigt, att medel till anskaffande af inventarier
till de nya etablissementen utaf Riksdagen äskas. Såsom Eders
Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har utaf 1893 års uppsättningsanslag
kostnaden för nödiga inventarier åt Norrlands artilleriregemente kunnat
bestridas och torde hinder icke möta att i likhet dermed jemväl för de
truppförband, som nu äro i fråga, från vederbörande nppsättningsanslag
bereda medel till anskaffningen af de nödiga kaserninventarierna. Någon
framställning till Riksdagen om rätt för Eders Kong!. Maj:t att till
byggnadstomt för Andra Svea artilleriregemente begagna den redan till
landtförsvaret, ehuru till utvidgning af Uplands regementes mötesplats
upplåtna kronolägenheten Ruddamsvreten torde ej heller vara af nöden.

Jemte det jag anhåller, att utdrag af statsrådsprotokollen för den 1
februari 1889 och den 9 februari innevarande år må, i hvad desamma afse
frågorna om försäljning till Malmö stad af förut omförmälda tomter och
byggnader samt om platserna för de nya kasernetablissementen, få bifogas
den blifvande propositionen i ämnet, hemställer jag alltså, under åberopande
af hvad jag den 9 gistlidne februari och denna dag i nu förevarande
ämne anfört, att Eders Kongl. Maj:t, som torde finna inqvarteringen
af de på grund af 1892 års urtima Riksdags beslut ny- och oinbildade
värfvade truppförbanden, för hvilka plats i arméns nuvarande kasernetablissement
icke kan beredas, böra så ordnas, att Kronprinsens husarrege -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mente i sin helhet förlägges till Malmö, Skånska husarregementets skolor
och chefsexpedition till Helsingborg, Skånska dragonregementets
skolor och chefsexpedition till Ystad, Wendes artilleriregemente i sin
helhet till Christianstad, Wendes trängbataljon till Landskrona, Norrlands
dragonregementes skolor och chefsexpedition till Umeå, Andra
Svea artilleriregemente till Upsala, Andra Göta artilleriregemente till
Jönköping och Norrlands trängbataljon till Sollefteå, täcktes föreslå
Riksdagen att

dels medgifva

att såväl skånska dragonregementets nuvarande
etablissement i Ystad som Kronprinsens husarregementes
nuvarande kasern, stall och ridhus samt
vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter
äfvensom öfriga af mig förut omförmälda, med grön
färg å den vid statsrådsprotokollet för den 1 februari
1889 bilagda karta utmärkta, kronan tillhöriga
områden i Malmö stad, med undantag endast af
de med bokstäfverna A och A I å kartan betecknade,
invid citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, må
få försäljas, etablissementet i Ystad mot en köpeskilling,
ej understigande 35,000 kronor, och tomterna
och byggnaderna i Malmö mot 498,000 kronor och
de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse
den 7 mars 1887 finnas närmare angifna; samt
att i köpslutet om Malmötomterna må få anses
inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild t omnämnda
delar af den egentliga stadens fästningsverk
å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping
och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan
blifvit Eders Kong!. Maj:t och kronan förbehållna
och icke sedermera med full eganderätt till staden
Malmö afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena
tillhörande kanaler och graf var;
dels till bestridande af kostnaderna för de af mig förut
omförmälda kasernbyggnadsarbetena i Malmö, Ystad, Helsingborg,
Christianstad, Umeå, Upsala, Jönköping, Sollefteå och
Carlsborg äfvensom för anordnande af skjut- och exercisfält
för Andra Göta artilleriregemente och exercisfält för Norrlands
dragonregemente och Andra Svea artilleriregemente be -

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

vilja — utöfver de bidrag till kasernbyggnaderna å tillsammans

750,000 kronor, som vid förläggning af skånska dragonregementets
'' skolor och chefsexpedition till Ystad, af Andra Svea
artilleriregemente till Upsala och af Andra Göta artilleriregemente
till Jönköping äro från nämnda tre städer att påräkna —
ett belopp af 3,941,800 kronor, att utgå med 1,411,925 kronor
af försäljningsmedlen för nyssnämnda tomter och byggnader i
Malmö och Ystad äfvensom för de förut omförmälda tomterna
och lägenheterna m. in. i Stockholm och Göteborg samt med
återstående 2,529,875 kronor såsom anslag på extra stat, deraf,
på sätt i den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof blifvit begärdt, 400,000
kronor för år 1895;

dels till landtförsvaret upplåta den så kallade Engeströmska
lyckan vid Malmö, den för närvarande till disposition af
landshöfdingen i Vesterbottens län stälda byggnad i Umeå, inegorna
till indragna majorsbostället 21/3i:dels mantal Ytterhiske
eller Hedlunda N:o 4 i Umeå landtförsamling, de å Upsala stads
skifteskarta med litt 1) III, DV, D VI, D VII, DVIII, DIX, DX,
D XI och D XII utmärkta egoområden äfvensom 50 liar af kronoegendomen
Ryliof, att tillträdas å tider, då nuvarande inneliafvares
nyttjanderätt löper till ända eller hvarom eljest öfverenskommelse
med dem kan varda träffad, samt användas, Engeströmska
lyckan till tomt för Kronprinsens husarregementes
blifvande nya etablissement i Malmö med Eders Kongl. Maj:t
dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten
af de lyckan tillhöriga områden, som kunna erfordras för att
bringa etablissementet i omedelbar beröring med den invid
detsamma af Malmö stad anlagda väg, landshöfdingebostället i
Umeå för kasernetablissementet i nämnda stad, inegorna till
för detta majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda till exercisfält
för Norrlands dragonregemente, de invid Upsala belägna
kronojordar till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente
samt det till kronoegendomen Ryhof hörande område till exercisfält
för Andra Göta artilleriregemente;

dels slutligen bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att utaf för
handen varande tillgångar för kasernbyggnadsarbetena förskjuta
ett belopp af 913,925 kronor, motsvarande den behållning, som
beräknas uppkomma vid försäljningen af de så kallade gardes -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

tomterna, af förut omförmälda tomter och lägenheter med mera
i Göteborg och af kasernetablissementet i Ystad.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter
täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och godkänna,
hvad departementschefen sålunda yttrat ^ och
hemstält; och skulle nådig proposition i ämnet, sådan
densamma finnes detta protokoll bilagd, till Riksdagen
aflåtas.

Ex protocollo
Emil Hallgren.

Tlih. till It lind. Prof. 1834. 1 Sami. I'' J/d. 22 Tf ii/t.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Protokoll öfver landtforsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den 9 februari
1894.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre von Essen,
friherre Åkerhieem,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gili.jam,
friherre Rappe.

Christerson.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet friherre Rappe, Angående

yttrade: förläggnings J

ca • -ii* • ilo* r*- oi platserna for

bom jag antydde i mitt underdåniga anförande till statsradsproto- de på grund
kollet för den 13 sistlidne januari i det då föredragna ärendet om uiuma^Riks
regleringen af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel för år dags beslut
1895, var frågan om erforderliga nya kasern- eller skoletablissement. n''J''
för de, enligt 1892 års urtima riksdags beslut, ny- eller ombildado trupp- truppförbanförbanden
då ännu ej i det skick, att densamma kunde underställas denlull.
till ltiksd. Prot. 1894. 1 Hand. 1 Afd. 22 Haft. 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. *

Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Sedan emellertid numera från
alla de orter, som önskat erhålla ett eller annat af nämnda truppförband
till sig förlagdt, inkommit definitiva erbjudanden och nödiga yttranden
deröfver af vederbörande myndigheter afgifvits, torde föredragning
af ärendet nu böra eg a- rum i den omfattning, att beslut, till
ledning för chefen för fortifikationen, må kunna fattas rörande do orter,
till Indika de olika truppförbanden lämpligen synas böra förläggas och
för Indika sålunda fullständiga ritningar och kostnadsförslag lära böra
uppgöras.

Jag erinrar dervid, att frånsedt det delvis redan färdiga ''för Norrlands
artilleriregemente afsedda kasernetablissementet i Östersund följande
nya kasern- eller skoletablissement, i följd af 1892 års urtima
Riksdags beslut i härordningsfrågan, erfordras, nemligen för hvart och
ett af skånska husarregementet, skånska dragonregementet och Norrlands
dragonregemente ett skoletablissement och för hvarje af Andra
Svea artilleriregemente, Andra Göta artilleriregemente, Norrlands trängbataljon
och Wendes trängbataljon ett kasernetablissement. Dessutom
torde vid frågans slutliga hänskjutande till Riksdagen det år 1889 framlagda
förslaget om försäljning af kronans till Kronprinsens husarregemente
upplåtna tomter i Malmö och uppförande af nytt kasernetablissement
jemväl för detta regemente böra återupptagas.

Då emellertid, hvad angår sistnämnda etablissement, någon tvekan
rörande platsen för detsamma så mycket mindre kan råda, som Malmö
stad såsom vilkor för sitt ännu gällande anbud att, såsom mig synes,
på för kronan ganska fördelaktiga vilkor inköpa omförmälda tomter
funnit sig böra stadga, att etablissementet förlägges till Malmö, saknar
jag anledning att för närvarande ingå i någon närmare redogörelse för
hvad beträffande sistnämnda fråga förekommit.

Dagens föredragning torde alltså böra omfatta följande underdåniga
framställningar och yttranden, nemligen:

Stadsfullmägtiges i Ystad’ skrifvelse till statsrådet och chefen för
landtförsvarsdepartementet den 7 november 1892 med erbjudande af
mark m. m. till uppförande af ett nytt kasernetablissement för skånska
dragonregementet.

Stadsfullmägtiges i Landskrona skrifvelse den 29 december 1892
till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet med erbjudande
af bidrag till utvidgning af dervarande militäretablissement, derest
skånska dragonregementets skolor komme att förläggas till Landskrona;

Inspektörens för trängen skrifvelse till statsrådet och chefen för

Kongl. Maj:ts Nqd. Proposition N:o 38.

landtförsvarsdepartementet den 10 juni 1893 angående förläggningsort
för Wendes trängbataljon.

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 6 december 1893
angående utvidgningar och ändringsarbeten åkasernetablissementen i Skåne;

Stadsfullmägtiges i Ystad underdåniga skrifvelser den 14 och 23
december 1893 angående uppförande af ett dragonetablissement i Ystad;

Stadsfullmägtiges i Östersund underdåniga skrifvelse deri 15 september
1893 angående erbjudande af mark för uppförande af ett skoletablissement.
för Norrlands dragonregemente.

Stadsfullmägtiges i Umeå af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
Vesterbottens län jemte eget yttrande öfverlemnade underdåniga skrifvelse
den 17 oktober 1893 med erbjudande af mark för kasernbyggnad m. in.
för samma regemente;

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 24 november
1893 angående Norrlands dragonregementes förläggning, äfvensom dervid
fogadt yttrande af inspektören för kavalleriet;

t. f. chefens för generalstaben den 30 november 1893 i frågan
om samma regementes förläggning afgifna underdåniga utlåtande;

Stadsfullmägtiges i Umeå underdåniga skrifvelse den 29 december 1893
angående upplåtande af jordområden m. in. för Norrlands dragonregemente
;

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 26 januari 1894 i anledning
af ifrågasatt upplåtande af kronan tillhörig mark till exercisfält för
Norrlands dragonregemente.

Stadsfullmägtiges i Upsala underdåniga skrifvelse den 27 januari 1893
med erbjudande af mark m. m. för uppförande af ett kasernetablissement
i Upsala för Andra Svea artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Gefle underdåniga skrifvelse den 27 maj 1893 med
dylikt erbjudande, derest nyssnämnda regemente förlädes till Gefle;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för
fortifikationen öfver nysgberörda framställningar den 11 september
1893 afgifna underdåniga utlåtande;

Stadsfullmägtiges i Upsala underdåniga skrifvelse den 20 oktober
1893 angående upplåtande af plats till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente
in. m.;

Stadsfullmägtiges i Gefle underdåniga skrifvelse den 27 december
1893 angående ändrad plats för det ifrågasatta kasernetablissementet;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse deu 3 januari 1894 angående
lämpligheten åt den till kasernetablissement i Upsala föreslagna plats;

Domänstyrelsens underdåniga skrifvelse den 12 januari 1894 angå -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ende användande af vissa invid Upsala stad belägna, kronan tillhöriga
områden till exercisfält för Andra Svea artilleriregemente, äfvensom Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Upsala län i ärendet afgifna underdåniga
yttrande;

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 19 januari 1894 angårnde
upplåtande till Andra Svea artilleriregemente af vissa nu af predikanten
och vaktbctjente .vid länscellfängelset. i Upsala disponerade jordlägenheter;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens för
fortifiakationen underdåniga skrifvelse den 24 januari 1894 i anledning af
stadsfullmägtiges i Gefle uti ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 27
december 1892 gjorda erbjudande af annan byggnadsplats till kasernetablissement
för Andra Svea artilleriregemente;

Telegram af gårdagen från stadsfnllmägtige i Upsala och Gefle om
ytterligare bidrag till kasernetablissement för Andra Svea artilleriregemente.

Stadsfullmägtiges i Jönköping underdåniga skrifvelse den 6 mars 1893
angående upplåtande af mark samt erbjudande af bidrag till uppförande af
ett kasernetablissement för Andra Göta artilleriregemente, derest regementet
blefve förlagdt till Jönköping;

Stadsfullmägtiges i Eksjö underdåniga skrifvelse den 23 maj 1893
med dylikt erbjudande, derest nyssnämnda regemente förlädes till Eksjö;

Stadsfullmägtiges i Linköping underdåniga skrifvelse den 30 maj 1893
med enahanda erbjudande, derest regementet förlädes till Linköping;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet samt chefens
för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 november 1893 angående
Andra Göta artilleriregementes förläggning;

Stadsfullmägtiges i Jönköping underdåniga skrifvelse den 22 december

1893 med ytterligare erbjudande af mark till kasernetablissement för
Andra Göta artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Linköping underdåniga skrifvelse den 26 januari

1894 angående upplåtelse af annan bjrggn^dsplats samt höjdt bidrag
till uppförande af kasernetablissement i Linköping för Andra Göta
artilleriregemente;

Stadsfullmägtiges i Jönköping skrifvelse den 7 i denna månad
rörande ytterligare bidrag till etablissement för nyssnämnda regemente.

Stadsfullmägtiges i Östersund underdåniga skrifvelse i januari 1893
med erbjudande af mark till kasernbyggnader och öfningsfält, derest
Norrlands trängbataljon blefve förlagd till Östersund;

Ordförandens i Sollefteå sockens kommunalstämma underdåniga

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

skrifvelse den 20 februari 1893 med enahanda erbjudande från Sollefteå
kommun, derest bataljonen förlädes till Sollefteå;

Samme ordförandes underdåniga skrifvelse den 25 september 1893
med erbjudande af kostnadsfri upplåtelse af ett jordområde, derest
Norrlands trängbataljon, annat Norrländskt regemente eller militäre tablissement
blefve förlagdt till Remsele mo invid Sollefteå handelsplats;

Samme ordförandes underdåniga skrifvelse den 30 oktober 1893
med erbjudande af, utöfver i nyss berörda skrifvelse omförmälda jordområde,
ett belopp af 30,000 kronor för inlösen af ytterligare erforderlig
jord.

Ordförandens i Sollefteå municipaldistrikt underdåniga skrifvelse
den 5 december 1893, med anmälan att municipal distriktet iklädt sig
betalningsskyldighet för det belopp, hvarmed förvärfvandet af jord för
Norrlands trängbataljons etablissement och öfningsläger kan komma att
öfverstiga ofvan omförmälda 30,000 kronor.

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 december

1893 angående Norrlands trängbataljons förläggning;

Chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 5 januari

1894 angående vattenledning vid det ifrågasatta kasernetablissementet
för Norrlands trängbataljon i Sollefteå;

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Vesternorrlands län underdåniga
skrifvelse den 17 januari 1894 med yttrande öfver chefens för
fortifikationen ofvan berörda skrivelser samt utdrag af protokollet vid
sammanträde med röstberättigade i Sollefteå municipaldistrikt samt vid
kommunalstämma med röstberättigade inom Sollefteå socken, i anledning
af de i nämnda skrivelser gjorda framställningar.

Hvad beträffar gången af föredragningen, ber jag få nämna, att
frågorna om nya kasernetablissement för de till lista arméfördelningen
hörande truppförbanden med hvarandra stå i det inbördes sammanhang,
att de svårligen kunna särskild! för sig upptagas till behandling. Jag
anhåller alltså att samtidigt få redogöra för dessa frågor och torde jag
vid föredragningen lämpligen få börja med dem för att sedermera öfvergå
till hvad rörande kasernetablissementen för de öfriga truppförbanden
förekommit.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

De värfvade truppförband, som tillhöra lista arméfördelningen.

Då jag i mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet för
den 14 oktober 1892 rörande den förbättrade härordningen yttrade mig
om förläggningen af nu ifrågavarande truppförband, förutsatte jag, i enlighet
med ett af armé förvaltningen i ämnet afgifvet utlåtande, att Vendes
artilleriregemente skulle i sin helhet förläggas till Christian stad, skånska
husarregementets skolor till Helsingborg uti dervarande husaretablissemenf,
som genom förflyttning till Malmö af Kronprinsens husarregementes
för närvarande i Helsingborg förlagda tre sqvadroner antogs
blifva ledigt, skånska dragonregementets skolor i Landskrona uti dervarande
artillerietablissement samt Wendes trängbataljon å Herrevadskloster.

Kostnaden för de utvidgningsarbeten, som med en sådan förläggning
af nämnda trupper erfordrades, skulle vidare enligt hvad jag, i
öfverensstämmelse med de utaf arméförvaltningen gjorda öfverslagsberäkningame,
tillkännagaf, komma att uppgå till följande belopp, nemligen:

Utvidgningar i kasernetablissementet i Christianstad ... kr. 268,000: —
Andrings- och inredningsarbeten i lmsaretablissementet

i Helsingborg.................................................................. » 10,000: —

UtvidgningsarbeteniartillerietablissementetiLandskrona » 279,000: —

Dylika arbeten i etablissementet vid Herrevadskloster » 172,000: —

Summa kr. 729,000: —.

1 följd af de anbud om bidrag till kostnaden för vissa af dessa
arbeten, som under och omedelbart efter 1892 års urtima Riksdag gjordes
af städerna Landskrona och Ystad, kom emellertid frågan om meranämnda
truppers förläggning i ett alldeles förändradt skick.

I sina berörda den 29 december och den 7 november 1892 dagtecknade
skriftliga anbud förklarade nemligen dessa städer, Landskrona,
att staden, derest skånska dragonregementet förlädes dit, vore villig att
såsom bidrag till kostnaden för deraf föranledda arbeten erlägga 100,000
kronor, samt Ystad, att, derest skånska dragonregementets skolor, »sådana
dessa, enligt det nya härordningsförslaget, tänkts skola förläggas
till Landskrona», i stället blefvo jemte chefsexpeditionen till Ystad förlagda,
staden erbjöde sig att till staten lemna erforderlig jord å den
s. k. Sanden för ett nytt etablissement och till uppförande af ett sådant

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38. 7

bidraga med ett belopp af 200,000 kronor äfvensom att till staten upplåta
det nuvarande exercisfältet för så lång tid, detsamma för sådant
ändamål beböfdes och mot samma årliga arrende, som nu derför erlägges.

De inkomna skrifvelserna remitterades till chefen för fortifikationen
och har han i sitt med anledning deraf den 6 december 1893 afgifna
underdåniga utlåtande i ämnet, för hvilket jag nu gar att redogöra, till
förnyad behandling upptagit hela frågan om de värfvade skånska truppernas
förläggning.

Han anmärker deri till en början, att han, som utgått från den förutsättningen,
att ifrågavarande remisser hufvudsakligen afsåge utredning,
i hvad mån förläggningen af skånska dragonregementet till den ena
eller andra af ofvannämnda städer kunde anses ekonomiskt fördelaktig
med hänseende till ordnandet af inqvarteringen i sin helhet af samtliga
de skånska truppförbanden, af sådan anledning funnit sig böra för frågans
fullständiga utredande låta i detalj utarbeta ej mindre ofvan omförmälda
för 1892 års urtima Riksdag framlagda förläggningsförslag än
äfven två särskilda af staden Ystads ombud föranledda dylika förslag.

Enligt dessa sistnämnda skulle, jemte det skånska dragonregementets
skolor i båda fallen förlädes till Ystad, förläggningen af Wendes
artilleriregemente och Wendes trängbataljon ordnas så, att i ena fallet
de två ridande batterierna vid förstnämnda regemente, äfvensom Wendes
trängbataljons skolor inrymdes i det nuvarande artillerietablisseinentet i
Landskrona, under det att vid Herrevadsd<loster inrättades ett särskildt beväringsetablissement
för bataljonens öfningar i samlad trupp, och att i
det andra hela Wendes artilleriregemente förlädes till Christianstad,
under det att etablissementet i Landskrona i sin helhet upplätes till
Wendes trängbataljon, hvilken såsom följd deraf kunde undvara det särskilda
beväringsetablissementet vid Herrevads-kloster.

Slutligen har chefen för fortifikationen i förbigående framkastat äfven
ett fjerde förläggningsalternativ, som han dock icke ansett sig böra i
detalj utarbeta. Eldigt detta skulle, utan att något afseende fastades
vid de af Landskrona och Ystad gjorda anbud, till förläggningsort för
ettdera af de båda stora skånska kavalleriregementena utses Herrevadskloster,
under det att Wendes artilleriregemente och Wendes trängbataljon
i sin helhet förlädes, det förra till Christianstad och den senare till
Landskrona.

Hvad angår kostnaderna för de olika alternativa förslagens utförande,
är i fråga om det sistnämnda något belopp derför ej af chefen
för fortifikationen uppgifvet. Han förmäler emellertid, att då vid Herre -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

vadskloster redan finnes eu del af de för ett skoletablissement erforderliga
lokaler och det icke torde kunna ifrågasättas att der uppföra dyrbara
logementsbyggnader för befälspersonalen, hvars skoltjenstgöring endast
vore att betrakta som en tillfällig kommendering, det synes honom
kunna, i enlighet med hvad en verkstäld öfverslagsberäkning jemväl
gåfve vid handen, såsom sannolikt antagas, att totalkostnaderna för de
tre nu ifrågavarande truppförbandens förläggning enligt nyssberörda
alternativ icke skulle blifva högre utan måhända till och med något litet
lägre än kostnaderna enligt det. första för 1892 års urtima Riksdag framlagda
alternativ.

För de öfriga alternativen''som jag för korthetens skull anhåller få
benämna alternativen I, II, III efter den ordning, i hvilken jag redogjort
för desamma, skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler,
kostnaden, oafsedt de till 10,000 kronor uppgående utgifterna för nödiga
anordningar i etablissementet i Helsingborg, hvilka i alla fallen blifva
oförändrade, ställa sig på följande sätt:

Alt. Ii

Utvidgningar i Christianstads artillerietablissement........... kr. 304,000.

Utvidgningar i Landskrona artillerietablissement ............... » 250,000.

Arbeten vid Herrevadskloster................................................... » 236,500.

hvartill kommer ett för Wendes trängbataljon inom 2:dra
arméfördelningens område förlagdt fordonsskjul (66
fordon) jemte inköp af tomt derför ............................ » 30,000.

Summa kr. 820,500,

eller med afdrag för det af Landskrona stad erbjudna

bidrag .................................................................................... kr. 100,000.

Rest kr. 720,500.

Alt. II.

Arbeten i Christianstad .................................... kr.--.

Utvidgningar i Landskrona .................................................... » 174,000,

Beväringsetablissementet vid Herrevadskloster.................... » 79,700.

Fordonsskjul .............................................................................. » 30,000.

Skånska dragonregementets expedition och skolor i Ystad » 721,300.

Summa kr. 1,005,000,

eller med afdrag för det af Ystad utfästa bidrag.............. kr. 200,000.

Rest kr. 805,000.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

V? ^ :s I:-!.:-’!

Alt. in.

Utvidgningar i Christianstad ......!.............................................. kr. 304,000.

Utvidgningar i Landskrona......................................................... » 70,000.

Etablissement för skånska dragonregementet i Ystad ...... » 721,300.

Fordonsskjul ............. » 30,000.

Summa kr. 1,125,300,

eller med afdrag för det af Ystad erbjudna bidrag ......... kr. 200,000.

Rest kr. 925,300.

De i detalj utarbetade förläggningsförslagen gifva sålunda vid
lianden att, hvad angår alt. I eller det för 1892 års urtima Riksdag framlagda,
kostnaden derför skulle komma att ställa sig 101,500 kronor högre
än som ursprungligen, enligt det då endast approximativt beräknade förslaget,
antagits. På sätt chefen för fortifikationen anmäler, faller emellertid
ökningen med sitt vida största belopp eller 94,500 kronor på
anordningarna för Wendes trängbataljon, under det att sammanlagda
kostnaden för de båda öfriga etablissementen med endast några tusen
kronor öfverstiger hvad som till en början för dem beräknats.

Orsaken till den ganska afsevärda stegringen i kostnaden för trängbataljonens
kasernering skulle, enligt hvad chefen för fortifikationen
anmäler, vara att söka dels deri, att, enligt numera verkställd utredning,
utrymme måste beredas för ett vida större antal fordon än som ursprungligen
antagits och dels i den omständigheten, att, under det
arméförvaltningen i sitt ursprungliga förslag förutsatt, att enskild inqvartering
mot vanlig ersättning skulle kunna i bataljonens förläggningsort
beredas för bataljonens ständigt tjenstgörande officerare med vederlikar,
sådan!, enligt en af inspektören för trängen den 10 juni 1893
aflåten skrifvelse, visat sig omöjligt och att följaktligen i förslaget måste,
oaktadt den så kallade borgen vid Herre vadskloster antagits kunna för
inqvarteringsändamål tagas i anspråk, beräknas kostnad för jemväl två
befälsbyggnader. Då dessa byggnader betingade en kostnad af 100,000
kronor och dertill äfven borde läggas den förut ej beräknade utgiften
för ett fordonsskjul, blefve alltså kostnaden för etablissement^, sådant
det ursprungligen antagits skola uppföras, i sjelfva verket något mindre
än som af arméförvaltningen till en början beräknats.

Såsom Eders Kongl. Maj: t torde finna, framgår i öfrig! af beräkningarna,
att alternativet I, således det, enligt hvilket endast Landskrona
Bill. till Riksd. Viol. 1334. 1 Ram!. 1 Afl. 22 Käft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

stads anbud kan tagas i betraktande, skulle ställa sig’ 84,500 kronor
billigare än alternativet II och att detta senare, hvilket förutsätter att
af de båda städernas anbud endast Ystads skulle antagas, i sin ordningskulle
ställa sig 120,300 kronor billigare än alternativet III, som jemväl
utgår från sistnämnda förutsättning.

Chefen för fortifikationen fäster emellertid uppmärksamheten derpå,
att andra hänsyn än de rent ekonomiska måste i en fråga af förevarande
beskaffenhet få göra sig gällande, och har han med anledning deraf i
sitt förenämnda yttrande ansett sig böra i detalj redogöra för de fördelar
eller olägenheter, som med antagande af de olika alternativen
kunna anses ur öfriga synpunkter vara förenade.

Hvad dervid först angår alternativet I, erinrar lian, alt, med antagande
af detsamma, skånska dragonregementets skoletablissement skulle
komma på jemförelsevis ringa afstånd (50,5 kilometer landsväg och 56
kilometer jernväg) från regementets mobiliserings- och depot-ort, Ljungbyhed,
äfvensom att hela Wendes artilleriregemente skulle komma att förläggas
på en gemensam, för mobilisering väl belägen ort, men att å
andra sidan trängbataljonen derigenom skulle få en för fredsförhållandena
mindre lämplig förläggningsort, inom hvilken tillfälle till utbildning
i sjukvårdstjenst under större delen af året saknades, att värfningen,
derest bataljonen förlädes till Herrevadskloster, sannolikt skulle blifva
svår att upprätthålla i konkurrensen med de öfriga i angränsande städer
förlagda beridna trupper, helst dessa senares skolor och tjenstgöringen
vid desamma i och för sig mera torde tilltala det skånska allmogelynnet,
att förläggningen till Herrevadskloster skulle medföra nödvändigheten
att nedlägga betydliga kostnader på utvidgningen af ett etablissement,
som i och för sig vore i ganska otillfredsställande skick och som kanske
inom kort komme att. kräfva ytterligare kostnader samt att befälet vid
bataljonen, hvilket till största delen måste_ under hela sin tjenstetid vara
bosatt å förläggningsorten, i Herrevadskloster skulle såväl för egen del
som för sina familjer blifva i kännbar saknad af de fördelar, vistelsen
i ett stadssamhälle erbjuder.

Alternativet II medförde åter, fortsätter chefen för fortifikationen,
bland annat fördelarne, att trängbataljonen finge eu för fredsförhållandena
förmånligare förläggningsort med bättre tillfällen till stammanskapets
utbildning i sjukvårdstjenst och gynnsammare utsigter för rekryteringen,
att den årliga underhållskostnaden för de vid bataljonens förläggning
till Herrevadskloster nödvändiga befäl sbyggnaderna med antagande
af detta alternativ komme att bortfalla samt att, då med anlitande
af det utaf staden Ystad erbjudna bidrag ett särskilt, etablisse -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

merit skulle i nämnda stad uppföras för skånska dragonregementets chefsexpedition
och skolor, ett ytterligare tidsenligt etablissement komrae
att stå till krigsstyrelsens förfogande; hvaremot å andra sidan med
detta alternativs antagande vore förenade olägenheterna, att Wendes artilleriregemente
blefve fördeladt å två förläggningsorter, af hvilka den
ena vore en kustort, att tvenne olika vapenslag komme att dela samma
exercisfält, en olägenhet så mycket större som exercisfältet i och för
sig vore ganska otillräckligt, att utbildningen af stammanskapet vid
trängbataljonen och samma bataljons beväringsöfningar komme att försiggå
på skilda orter, hvilket med nödvändighet måste föranleda särskilda
kostnader både för staten och bataljonens personal; att afståndet
emellan skånska dragonregementets skoletablissement och dess mobiliseringsort
blefve ungefär dubbelt så stort som enligt första alternativet
samt slutligen att, då staden Ystad saknade vattenledning, särskilda
anordningar måste vidtagas för det till uppförande derstädes
ifrågasatta etablissementets förseende med vatten.

Hvad slutligen angår alternativet III, som i en särskild handlingarna
bilagd skrifvelse synnerligen lifligt förordats af inspektören för
trängen, skulle det, enligt hvad chefen för fortifikationen vidare yttrar,
medföra de utan all fråga synnerligen beaktansvärda fördelarne, att så
väl Wendes artilleriregemente som Wendes trängbataljon blefve samlade
i en garnisonsort, som dessutom för båda truppförbanden blefve en
stad, under det att å andra sidan dermed vore förenad olägenheten, att
trängbataljonen finge till mobiliseringsort en kustort. Denna sistnämnda
omständighet anser visserligen inspektören för trängen i sitt nyssomförmälda
yttrande icke böra tillmätas någon egentlig betydelse, då de
vid eu trängbataljon efter verkstäld mobilisering befintliga förråden
icke kunna anses erbjuda större lockelse för fiendtliga företag och
dessutom jemförelsevis lätt böra kunna undanskaffas. Chefen för fortifikationen
åter förmäler sig finna den anmärkta omständigheten vara
förtjent af mycket beaktande, äfven om man måste medgifva, att
olägenheten för närvarande icke vore af synnerligen afsevärd beskaffenhet.

I fråga om detaljerna i samtliga de olika alternativa kostnadsförslagen
upplyser chefen för fortifikationen, att, hvad angår trängbataljonens
tilltänkta beväringsetablissement, utrymme, såsom vid andra skoletablissement,
är i detsamma beräknadt endast för personlig inqvartering
af den nödiga befälspersonalen, hvarjemte beväringsmanskapets
baracker icke antagas skola komma till begagnande under den kallare
årstiden, att vid de föreslagna anordningarna i Christianstad för mot -

12 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

tagande af hela Wendes artilleriregemente särskild! afseende måst fästas
vid det otillfredsställande skick, i hvilket dervarande garnisonssjukhus
befinner sig och som föranledt upprepade, ännu på Eders Kongl. Maj:ts
pröfning beroende framställningar om inrättande å denna garnisonsort af
ett nytt- tidsenligt militärsjukhus; att detta förhållande föranledt, att
uti den, under fortsättning åt hela nämnda regementes förläggande till
Christianstad, nödiga nya kasernbyggnaden för 3 batterier ett särskild!
logement inom hvarje batteri antagits blifva erforderligt för att emellan
repetitionsöfningarna användas till sjukrum; att äfven i regementets
äldre kaserner några af de mindre logementen antagits blifva till samma
ändamål disponibla; att visserligen häraf blefve en följd, att under repetitionsöfningarna,
då styrkan vore störst, inga sjukrum skulle finnas
att tillgå; att emellertid, med afseende å den årstid då dessa pågingo,
någon utväg antagligen skulle kunna utfinnas att genom en eller annan
åtgärd af mera tillfällig art förekomma de svåraste olägenheterna häraf;
att chefen för fortifikationen vid sådant förhållande icke ansett sig i nu
förevarande ordning böra återupptaga frågan om nytt sjukhus för garnisonen
i Christianstad; att sjukutrymmet i det nya etablissementet i
Ystad beräknats för 3 procent af tjenstgörande styrkan eller de så
kallade sjuke i kasern och att då, såsom följd deraf, plats ej komme att
finnas för mottagande af svårare sjuke i större antal, chefen för fortifikationen
antagit, att dylika sjuka skulle kunna erhålla vård å stadens
sjukhus eller, om detta ej läte sig göra, uti för ändamålet förhyrda lokaler
i närheten af etablissementet; att hvad angår trängetablissementetvid
Herrevadskloster 2 sjukrum afsetts att inrättas i kasernbyggnaden
för att jemte lokalerna i det nuvarande sjuketablissementet vara disponibla
för erforderlig sjukvård; att det nuvarande sjukhuset å citadell!
i Landskrona under alla förhållanden kunde anses tillräckligt; att beträffande
alternativen II och III eller dem, i hvilka förutsattes att
skånska dragonregementets chefsexpedition och skolor skulle förläggas
till Ystad, borde tagas i betraktande, att den uppgifna kostnaden så till
vida blefve större, som för begagnande af dervarande exercisfält fortfarande
skulle erläggas nu utgående årsarrende 605 kr.; samt slutligen att då
för samtliga byggnader föreslagits sten och ej trä såsom byggnadsmaterial,
orsaken härtill vant den, att prisskifnaden befunnits så ringa,
att den genom användande af sistnämnda byggnadsmaterial uppkommande
obetydliga minskningen i byggnadskostnaden icke motvägde den
större eldfarlighet, den kortare varaktighet och den drygare underhållskostnad,
som vore förenad med byggnader af trä.

Då i detta chefens för fortifikationen yttrande, för hvilket hufvud -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

sakliga innehåll jag nu redogjort, förutsattes, att, derest skånska dragonregementets
chefsexpedition och skolor förlädes till Ystad, i det
blifvande etablissementet icke skulle anordnas sjukhus för svårare sjuke,
livilka antogos kunna vårdas antingen å stadens sjukkus eller i enskilda
dertill förhyrda lokaler, och chefen för fortifikationen dessutom uti
samma yttrande i förbigående erinrade, att såsom förläggningsplats för
etablissementet föreslagits ett område å den till exercisfält begagnade
så kallade Sanden utanför staden, men att denna plats så till vida
kunde anses mindre lämplig, som dels utrymmet å exercisfältet genom
dess användande till byggnadstomt något förminskades och dels byggnadsgrunden
derstädes icke vore fullgod, utan nödvändiggjorde något
fördyrad grundläggning under de större byggnaderne, anmodades genom
nådig remiss den 16 sistlidne december stadsfullmägtige i Ystad att
afgifva yttrande, huruvida de, under förutsättning af ifrågavarande skoletablissementets
förläggande till nämnda stad, voro villiga att till byggnadsplats
anskaffa annat lämpligt område än det föreslagna äfvensom
medgifva, att till vård å stadens sjukhus finge intagas sådana svårare
sjuke från dragonkommenderingen, som ej kunde i det blifvande militärretablissementet
intagas.

Innan svar härå hann aflåtas, tillkännagåfvo fullmägtige i sin den
14 december 1893 dagtecknade och den 20 i samma månad till landtförsvarsdepartementet
inkomna skrifvelse, att de, under den i skrifvelsen
den 7 november 1892 angifna förutsättning, beslutit erbjuda staten
ett bidrag af 300,000 kronor till etablissementets uppförande; och meddelade
de vidare i den till svar å remissen aflåtna skrifvelsen den 23
december 1893, att de dels vore villiga att till byggnadsplats för etablissementet
afgiftsfritt upplåta ett omedelbart invid den bebyggda delen
af staden och i närmaste grannskap till exercisfältet beläget område,
hvars afstående, enligt hvad de yttrade, skulle innebära en ej obetydlig
ytterligare uppoffring från stadens sida, och dels medgåfvo att å
stadens sjukhus finge intagas sådana såväl af epidemisk som annan
svårare sjukdom angripne sjuke från dragonkommenderingen, som oj
kunde å etablissementet vårdas.

Öfver sistnämnda båda erbjudanden bär jag ej ansett nödigt infordra
någon embetsmyndighet^ utlåtande.

Norrlands dragonregemente.

Tre eller noga räknadt fyra platser hafva ifrågakomma att såsom
förläggningsort för Norrlands dragonregemente användas, nemligen dels

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

städerna Sundsvall, Östersund och Umeå och dels Frösön, der för närvarande
finnes ett för den fordna Jemtlands hästjägarecorps’ två sqvadroner
afsedt etablissement.

Då Eders Kongl. Maj:t redan genom beslut den 10 sistlidne november
förklarat Sundsvalls stads då gjorda anbud om upplåtande af
mark in. m. till det blifvande etablissementet icke kunna till någon
Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, lärer någon mera omfattande föredragning
af ärendet i denna del nu ej vala af nöden. För fullständighetens
skull tillåter jag mig emellertid att i korthet erinra om hvad
som beträffande nämnda anbud förekommit.

Sedan nemligen stadsfullmägtige i Sundsvall i skrifvelse den 19
september 1893 låtit tillkännagifva, att de, derest Norrlands dragonregementes
skolor förlädes till Sundsvall, vore villiga att till odlingsfält
åt skolorna kostnadsfritt upplåta viss angifven mark, som, enligt
hvad i skrifvelsen tillika meddelades, skulle hafva ett värde af 50,000
kronor, dock under vilkor dels att staten, derest kommenderingen upphörde,
antingen till staden erlade 50,000 kronor eller ock återlemnade
jorden i fråga, och dels att »skolorna» skulle vara skyldiga att vid behof
biträda stadens fasta brandcorps vid släckning af eldsvådor, behagade
Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga remisser den 23 september
och den 1 november 1893 anbefalla chefen för fortifikationen
och t. f. chefen för generalstaben att i ärendet inkomma med underdåniga
yttranden.

I de underdåniga utlåtanden, som nämnda chefer till åtlydnad af
berörda befallningar den 26 oktober och den 7 november 1893 afgåfvo,
hemstälde de båda, att ifrågavarande anbud icke måtte till någon Eders
Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

De anförde dervid hufvudsakligen: chefen för fortifikationen, att, då
fullmägtige väl erbjudit sig att anskaffa mark till exercisfält för Norrlands
dragonregementes skolor men icke ens ifrågasatt att till staten
öfverlemna något område af den storlek, att hela regementet kunde dit
förläggas, staten blefve nödsakad att inköpa den derför erforderliga
mark, hvilken, att döma af det värde, som åsatts det i och för sig
otillräckliga till exercisfält afsedda området, måste blifva synnerligen
dyr; att, då dessutom omfattande arbeten voro nödiga att, till öfningsfält
aptera det erbjudna och angränsande områden, kostnaden för hela
regementets förläggande till Sundsvall skulle komma att vida öfverstiga
den, som skulle betingas af regementets förläggande till annan ort t. ex.
Östersund, samt slutligen att utvägen att förlägga skolorna till Sundsvall
men sommaröfningarnaoch depoten till det omkring 20 mil aflägsna Frösön

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

visserligen stode öppen, men att eu sådan anordning skulle dels försvåra
mobiliseringen och dels medföra högst betydligt ökade kostnader;
och t. f. chef en för generalstaben, att Sundsvalls stad vore belägen endast 25
kilometer från 6:te arméfördelningsområdets sydliga gräns, men deremot
rundt 500 kilometer, fågelvägen räknadt, från områdets nordliga gräns,
Norrbottens läns gränstrakter vid Torne eif; att sålunda af alla de kustorter,
som kunde ifrågasättas till förläggningsort för Norrlands dragonregemente,
Sundsvalls stad vore den, som läge mest aflägse från den
krigsskådeplats, för hvilken G:te arméfördelningen vore i första hand
afsedd; att Sundsvall i detta afseende jemväl stode efter Östersund, i
det att från Bräcke, utgångspunkten för stambanan till öfre Norrland,
vore ett afstånd af 125 kilometer till Sundsvall men endast 71 km. till
Östersund; att detta Sundsvalls aflägsna läge från den eventuella krigsskådeplatsen
i förevarande fall vore så mycket ofördelaktigare, som
frågan gälde förläggningen af fördelningens kavalleriregemente, hvilket
med afseende derå att arméfördelningsområdets gräns vore en landgräns
måste få uppgiften att så vidt möjligt skydda arméfördelningens
uppmarsch och fördenskull först borde inträffa på krigsskådeplatsen; att
då dertill komme, att den för trupptransporter inom Norrland disponibla
rullande jernvägsmaterielen antagligen skulle komma att vid mobilisering
blifva ganska knapp, så att måhända åtskilliga dygn komme alt
åtgå, innan regementet, derest det förlädes till Sundsvall, skulle kunna
stå samladt och operationsberedt på krigsskådeplatsen, förläggningen
till Sundsvall af regementet blefve än mera betänklig; att hela Vesternorrlands
län, med hänsigt till markens kuperade beskaffenhet, erbjöde
ytterst få lämpliga punkter för ett rytteriregementes öfningar och utbildning
i fredstid; att i hvarje fall den krigsskådeplats, Norrbottens
läns flacka kuststräckor, inom hvilken regementet antagligen komme
att operera, erbjöde helt olika naturliga förhållanden; att Vesternorrlands
län vidare af alla länen inom sjette arméfördelningsområdet vore
det minst hästrika och att det ej heller, med hänsigt såväl till beskaffenheten
af länets hufvudnäringar som till befolkningens lynne, lämpade
sig såsom rekryteringsområde för ett kavalleriregemente; att sålunda
staden Sundsvall icke ur någon af de rent militära synpunkter, hvilka
borde vara de bestämmande i frågan om förläggning af ett kavalleriregemente,
motsvarade de kraf, som på en sådan förläggningsort måste
uppställas; samt slutligen att, hvad anginge den af chefen för fortifikationen,
i anledning af Sundsvalls städs förevarande anbud, ifrågasatta
utväg att förlägga regementets skolor i Sundsvall men dess depot
och sommaröfningar till Kröson, t. f. chefen för generalstaben i allo

16 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

delade de betänkligheter, som mot nämnda förslag af chefen för fortifikationen
uttalats. '', >

Som jag förut nämnt, behagade Eders Kongl. Maj:t besluta, i
enlighet med hvad chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben
sålunda hemstält.

Sedermera har visserligen staden Sundsvall i en af stadsfullmägtige
derstädes den 30 sistlidne december aflåten skrifvelse förklarat,
att staden är villig att dels, om Norrlands dragonregementes skolor förläggas
till Sundsvall, till staten erlägga 125,000 kronor utöfver hvad de
förut erbjudit, och dels, derest regementet i sin helhet förlägges till Sundsvall,
derjemte efter statens val antingen till statens begagnande öfverlemna
ett område af 85 tunnland 15 kappland, deri inberäknadt det
först erbjudna fältet, eller ock till staten kontant erlägga 100,000
kronor.

De skäl mot förläggande till Sundsvall af Norrlands dragonregemente,
som af chefen för fortifikationen och t. f. chefen för generalstaben
gjorts gällande, hafva emellertid i och för sig synts mig så väl
grundade, att jag icke ansett mig böra infordra vederbörande myndigheters
yttrande jemväl öfver detta anbud, så mycket mindre, som, enligt
hvad chefen för fortifikationen i en afgifven embetspromemoria
meddelat mig, de undersökningar, han i anledning af det första anbudet
låtit anställa, gifvit vid handen, att det område, om hvilkets upplåtande
till kronan är fråga, till sin naturliga beskaffenhet är sådant, att en stor
del af det erbjudna kontanta bidraget skulle åtgå för att dels sätta det i
skick att till sitt ändamål användas och dels förvärfva ytterligare erforderlig
mark och att återstoden af bidraget mer än väl behöfdes för att
täcka den ökade byggnadskostnad, som förläggningen till Sundsvall af regementet,
jemförd med förläggningen i Östersund och Umeå, skulle medföra.

Alla tankar på att förlägga regementet till Sundsvall synas mig
alltså böra öfvergifvas; och anhåller jag derföre att nu få öfvergå till
hvad som beträffande de öfriga ifrågasatta förläggningsplatserna förekommit.

I särskilda skrivelser den 15 september och den 17 oktober 1893
hafva städerna Östersund och Umeå erbjudit sig att, derest Norrlands
dragonregemente till dem förlägges, till kronan öfverlemna, Östersund
antingen ett förut till byggnadsplats för Norrlands trängbataljons etablissement
erbjudet, till det under staden lagda hemmanet n:o 3 Odensala
hörande skogsskifte eller ock ett i skrifvelsen närmare angifvet
delvis inom staden beläget område, samt Umeå dels mark, afsedd till
byggnadsplats för etablissementet, dels en å denna mark belägen, år

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

1888 uppförd tvåvåningsbyggnad af trä och dels slutligen, under förutsättning
att till exercisfält toges i anspråk f. d. majorsbostället Hedlunda
n:o 4 i Ytterhiske by af Umeå landsförsamling, den mark, som
dessutom kan vara behöflig för att detta exercisfält må få en för ändamålet
tillräcklig utsträckning; och bär Umeå, med tillkännagifvande, att
staden förväntade sig medgifvande af Eders Kongl. Maj:t, att regementets
manskap eller någon del deraf finge biträda vid eldsläckning
inom staden och för duglighet dertill finge undergå erforderlig öfning,
tillika vid anbudets afgifvande hemstält, att, då de förbindelser staden
sålunda iklädde sig kunde anses representera ett värde af 110,000
kronor, staden måtte, derest dragonregementet framdeles af någon anledning
komme att förflyttas från Umeå utan att ersättas af någon deremot
svarande truppstyrka, förklaras berättigad att antingen utan lösen
återbekomma den mark, som för sagda regementes behof upplåtits,
eller ock derför undfå skälig ersättning.

Öfver dessa sålunda af städerna Östersund och Umeå gjorda anbud
har chefen för fortifikationen genom särskilda remisser den 9 och 25
oktober 1893 anmodats att inkomma med underdåniga yttranden, hvarjemte
t. f. chefen för generalstaben, med anledning af desamma, genom
remiss den 25 november samma år anbefallts att afgifva utlåtande beträffande
frågan, hvilkendera af städerna Östersund och Umeå ur militära
synpunkter kunde anses vara att föredraga såsom förläggningsort
för Norrlands dragonregemente.

I det yttrande, chefen för fortifikationen till följd deraf den 24
sistlidne november afgifvit, erinrar han till en början, att i det vid
1892 års urtima Riksdag framlagda förslag till förbättrad härordningvore
förutsatt, att Norrlands dragonregemente, som då antogs komma
att bestå af två indelta och tre värfvade sqvadroner, för sina skolor
skulle kunna begagna sig af det redan befintliga lägeretablissementet
å Kröson och att kostnaden för de kompletterings- och nybyggnadsarbeten,
som med anledning af tillkomsten af de tre nya värfvade
sqvadronerna blefvo af nöden, beräknats till 175,000 kronor. Med den
ändrade organisation, regementet vid nämnda riksdag erhållit, hade emellertid,
fortsätter chefen för fortifikationen, behofvet af utrymme för
vinterskolorna så ökats, att det icke syntes rådligt att på ett etalissement
af så dålig och delvis provisorisk beskaffenhet som det å Frösön
nedlägga så stor kostnad som den, hvarom nu blefve fråga. Dels skulle
det nemligen, enligt chefens för fortifikationen förmenande, ur rekryteringssynpunkt
möta synnerligen stora svårigheter att, i en provins
Bih. till Riks!. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 3

18 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

med så hårdt klimat som Jernband förlägga en skola för ett helt värfyadt
regemente på så långt afstånd från bebygd ort, som skulle blifva
fallet, derest Frösön bestämdes till förläggningsort, och dels vore tillgången
på vatten i de vid Frösö läger befintliga brunnarne vissa tider
under vintern och sommaren så knapp, att redan under nuvarande förhållanden,
då dock den derstädes förlagda styrkan vore mycket fåtalig,
vatten måste på åkdon forslas från Storsjön.

Då sålunda de arbeten, som kunde ifrågakomma att vid Frösöetablissementet
utföras, syntes chefen för fortifikationen böra, för kostnadernas
inskränkning till det minsta möjliga, afse endast etablissementets
försättande i sådant skick, att det kunde användas för regementets
sommaröfningar, förklarar lian sig, vid ifrågavarande remissers besvarande,
hafva utgått från det antagande, att, derest. Östersund utses
till regementets förläggningsort, i staden skulle uppföras för vinterskolorna
erforderliga byggnader, så att Frösölägret komme till användande
endast under sommaröfningarna, och att, om beslut fattas om
regementets förläggande till Umeå, derstädes skulle, i anseende till
omöjligheten att då använda det aflägsna Frösöetablissementet ens till
sommaröfningar, dels beredas för regementet i dess helhet erforderligt
exercisfält och dels uppföras samtliga de byggnader, som för så väl
sommar- som vinteröfningarna voro af nöden.

Under dessa förutsättningar hafva nu, med hänsigt jemväl till de
från så väl Östersund som Umeå infordrade uppgifterna rörande det i
de olika orterna gängse priset för arbeten af ifrågavarande beskaffenhet,
uppgjorts olika approximativa beräkningar, dervid, enligt hvad chefen
för fortifikationen tillika anmäler, följande antaganden i öfrigt lagts
till grund, nemligen

a«, hvad Umeå angår, den för närvarande af landshöfdingen bebodda,
staten tillhöriga byggnad derstädes skulle kostnadsfritt få af
regementet öfvertagas för att jemte några å den af Umeå stad erbjudna
kaserntomten belägna byggnader för etablissementet. användas;

att i Östersund ej skulle uppföras något exercishus, då dragonregementet
förmenas kunna begagna sig af den för Norrlands artilleriregemente
uppförda, omedelbart intill dragonregementets byggnadsplats belägna,
för motsvarande ändamål afsedda byggnad;

att etablissementet å Frösön skulle, oberäknad! diverse inredningsarbeten,
förses med följande nya byggnader, nemligen en barack, en
sjukhusbyggnad, ett kokhus, ett proviantmagasin, en byggnad för underofficersmessen,
förrådsförvaltaren och vaktmästaren, 2 sommarstallar,
hvartdera för 100 hästar samt 2 mindre uthus;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att såväl i Umeå som Östersund kasernen skulle uppföras af sten
och beräknas för 142 man med möjlighet att dessutom belägga dagrummen
med 28 man, men deremot ridhuset af trä med 4 volter;

att i Östersund snille komma att uppföras kasern, tillika innehållande
expeditionslokaler och befälsbostäder, ridhus, vinterstall för 151
hästar, skosmedja, sjukstall och några mindre uthus, samt i Umeå dessutom
exercishus, tillika afsedt till matsal under sotiimaröfningarna,
barack för 3 sqvadroner, kokhus för sommarbehof, sommarstall för 355
hästar, vagnbod och några mindre uthus; samt slutligen

att kasernen i Umeå skulle göras något mindre än motsvarande
byggnad i Östersund, då kanslilokal och några boställslägenheter förutsättas
kunna inrymmas i landshöfdingens nuvarande bostad.

Beräkningarna hafva gifvit till resultat, att anordnandet af regementets
förläggning i Östersund med Frösön som sommaröfningsort
skulle medföra en kostnad af 496,000 kronor, under det att motsvarande
kostnad, med Umeå som förläggningsort för regementets så väl
vinter- som sommaröfningar, skulle uppgå till 500,000 kronor, i dessa
summor dock ej inbegripne utgifterna för respektive exercisfälts iordningsställande,
som i båda orterna beräknats uppgå till högst 15,000
kronor.

I detta fall liksom då frågan om de skånska truppernas förläggning
var , på tal har emellertid chefen för fortifikationen ansett sig ej
böra betrakta de olika förläggningsförslagen uteslutande ur ekonomisk
synpunkt, utan anstält en jemförelse dem emellan äfven i andra hänseenden;
och har lian dervid kommit till följande resultat, att hvad angår
truppens utbildning Umeå måste anses hafva företrädet, då hela
regementets exercisfält derstädes korame att ligga omedelbart invid regementets
skoletablissement, såsom följd hvaraf skolorna, så ofta klimatiska
förhållanden sådant medgåfve, kunde komma att begagna sig deraf,
under det att i Östersund afståndet emellan skoletablissementet och
regementets egentliga exercisfält komme att uppgå till 1 mil och anordnandet
af ett särskild! exercisfält för skolorna utaf tillfredsställande
beskaffenhet skulle medföra betydliga svårigheter; att vidare trakten omkring
Umeå och särskild t de så kallade Ilcdlandon väl lämpade sig för terrängridning
i olika slags mark, liksom en mängd vägar i olika riktningar
der förefunuos, under det att Frösön och trakten närmast kring Östersund
deremot lemnade kavalleri föga tillfälle till öfningar i olika terräng,
hvarförutom vägarne derstädes, i brist på lämpliga fyllnadsämnen, synnerligen
höst och vår voro mycket dåliga, så att sålunda förhållandena i fråga
om denna för truppens utbildning mycket vigtiga omständighet jemväl

20 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

skull eställa sig gynnsammare i Umeå; att å andra sidan, beträffande möjligheten
för samöfning med olika vapen Östersund, i hvilken stad ett artilleriregemente
är förlagdt och som i sin närhet har ett infanteriregemente,
vore att föredraga ; att med hänsigt till sistnämnda omständighet
rekryteringen i Umeå antagligen komme att försiggå lättare än i Östersund;
att remonteringen visserligen, åtminstone till en början, lättare
torde kunna upprätthållas i Östersund än i Umeå men att emellertid
hästafveln i Vesterbotiens län lätt kunde uppdrifvas, om ett kavalleriregemente
förlädes dit; att mobiliseringen med all säkerhet lättare kunde utföras
i Umeå än i Östersund, då vid mobiliseringstillfälle jernvägen till
sistnämnda stad komme att i hög grad tagas i anspråk för Norrlands artilleriregementes
räkning, hvartill komme, att om arméfördelningen skulle
göra front mot norr eller kusten, kavalleriregementet, om det förlädes till
Umeå, befunne sig ett afsevärdt stycke på väg i den rätta rigtningen; att,
då Umeå är beläget vid kusten och inom kort torde komma i jernvägsförbindelse
med stambanan, kostnaden för proviantering och fourragering,
hvilken vid de till Östersund och Umeå närbelägna mötesplatserna Frösön
och Gumboda en tid ej obetydligt vexlat, så att den än stält sig
dyrare vid det förstnämnda och än vid det sistnämnda stället, antagligen
för framtiden komme att blifva mindre i Umeå; att utsigterna, i
afseende å möjligheten att utackordera hästarne eller anordna depotsfallar,
torde ställa sig något ljusare vid förläggning af regementet i Östersund,
då antagligen förutvarande rotehållare i Jemtland skulle visa sig
benägna att mottaga hästar till utfodring emellan mötena och å Frösön
funnes något stallutrymme, som äfven vintertiden kunde tillgodogöras, men
att emellertid denna angelägenhet måhända lätt nog skulle’låta ordna
sig jemväl i Vesterbottens län; samt slutligen att, då Umeå stad saknar
vattenledning, särskilda anordningar för det dit förlagda etablissementets
förseende med vatten måste vidtagas, men att emellertid utgiften derför
vore inräknad i den för Umeåetablissementet uppgifna kostnadssumma.

Hvad tillförordnade chefen för generalstaben angår, förklarar han
sig uti sitt ofvanberörda betänkande obetingadt gifva företräde åt Umeå.
Han framhåller dervid i främsta rummet, under åberopande af hvad
han yttrat i sitt förut afgifna utlåtande rörande regementets förläggning
till Sundsvall, staden Östersunds relativa aflägsenhet från regementets
sannolika operationsfält. Afståndet från Boden till Vännäs vore, yttrar
han, 288-kilometer, hvadan, om dertill lades de 25 kilometer, som utgjorde
afståndet per jernväg emellan Umeå och sistnämnda ort, regementet,
förlagdt till Umeå, komme att hafva endast 313 kilometer till
Boden, under det att från Östersund till samma ort är 710 kilometer.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N''-o 38.

Förlädes sålunda regementet till Östersund, blefve dess eventuella uppmarsch
till krigsskådeplatsen försenad med i bästa fall 19 timmar men
sannolikt med rundt 2 hela dygn, då, till följd af den vid mobilisering
jemförelsevis obetydliga tillgången på rullande materiel vid den norrländska
stambanan, samma bantåg antagligen finge tagas i anspråk för
två olika sqvadroners transport.

Mobiliseringsförhållandena skulle vidare ställa sig ogynnsammare i
Östersund, då jernvägslinierna i närheten af nämnda stad skulle komma
att anlitas för så väl dragonregementets som Jemtlands fältjägareregementes
och Norrlands artilleriregementes transport, men motsvarande
kommunikationsvägar vid Umeå för endast två truppförband, Vesterbottens
regemente och Norrlands dragonregemente. Dessutom vore det
ej transporten af personal, utan framforslandet af de s. k. iitskrifna
hästarne och fordonen, som vid mobilisering vållade de största svårigheterna
och, med fästadt afseende härå, blefve förhållandena i Östersund
ännu ogynsammare. Jemtlands fältjägareregementes och Norrlands artilleriregementes
behof af hästar vid mobilisering uppginge nemligen till rundt
1,200 stycken eller ett antal så stort, att för dess fyllande Jemtlands läns
tillgång på hästar ej försloge. Sådana måste alltså, till ökande af anspråken
på östersundsjernvägarnas transportförmåga, hemtas jemväl från
angränsande län. Komme så dertill dragonregementets behof af hästar,
som uppginge till 260, insåges lätt, att, derest regementet förlädes till
Östersund, dervarande jernvägars transportförmåga skulle öfver höfvantagas
i anspråk till men för mobiliseringens snabba genomförande. Med
regementets förläggning till Umeå komme dessa förhållanden att gestalta
sig helt annorlunda. Regementets behof af hästar skulle i sådant fall
kunna fyllas från de närmast till Umeå gränsande socknarna och någon
jernvägstransport beliöfde ej alls ifrågakomma.

Vesterbottens läns kustland hade dessutom ett topografiskt skaplynne,
som obetydligt skilde sig från skaplynnet hos den norra krigsskådeplatsefi,
under det att Östersunds närmare och fjärmare omgifningar
utgjorde ett bergland, hvars topografiska förhållanden knappast i
något afseende vore lika med dem å norra krigsskådeplatsen, allt omständigheter,
som för regementets utbildning till den uppgift, detsamma
i krig efter afl sannolikhet skulle komma att erhålla, vore af mycken
vigt. Och slutligen kunde, hvad som vore af den allra största betydelse,
Östersund i fråga om utsigterna för rekryteringen i ingen män mäta
sig med Umeå. Sistnämnda omständighet anser t. f. chefen för generalstaben
till och med vara för frågan afgörande, i det han förmäler sig
finna förläggningen af regementet till Umeå vara enda möjligheten att

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

i någon mån håfva de betänkligheter, som, då förslaget till den förbättrade
härordningen af honom afgafs, reste sig mot ett förordande
från hans sida af den sedermera beslutade vakanssättningen af Jemtlands
hästjägarecorps’ två indelta sqvadroner och dessas ombildning till
värfvade. Han åberopar i detta afseende det af honom, vid nämnda
förslags afgifvande, påpekade förhållandet, att Jemtlands län under åren
1888—1891 bidragit till rekryteringen af arméns stammanskapsstyrka
med 0,825 per mille af sin folkmängd, under det att motsvarande siffra
för Vesterbottens län utgjorde 0,225, samt framhåller att, då dels det
län, hvarinom ett värfvadt regemente erhåller sitt etablissement, af helt
naturliga skäl också blifver dess egentliga rekryteringsområde, dels förläggningen
af stamtrupp till län, inom hvilka sådan förut ej varit till
finnandes, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen är af beskaffenhet
att nästan omedelbart uppdrifva rekryteringssiffran för detsamma, och
dels slutligen inga utsigter förefinnas, att rekryteringssiffran för Jemtlands
län, som redan förut öfverstigit riksmedeltalet, skall kunna nämnvärdt
ökas, det synes honom våra oundgängligt nödvändigt, så framt
det numera till Östersund förlagda nybildade artilleriregementet skall,
såsom ur alla militära synpunkter är önskligt, kunna påräkna Jemtlands
liin såsom sitt egentliga rekryteringsområde, att Norrlands dragonregemente
icke samtidigt förblifver inom samma län, utan får sig anvisadt
annat rekryteringsområde, hvartill just Vesterbottens län med sin låga
rekryteringssiffra vore i synnerligen hög grad egnadt.

Till alla dessa skäl, som enligt t. f. chefens för generalstaben åsigt,
ur rent militära synpunkter måste göras gällande för regementets förläggande
till Umeå, komme dessutom, fortsätter han, ett, som väl ej
kunde anses vara af uteslutande militär art, men som dock ej vore
utan vigt, det nemligen, att de klimatiska förhållandena äro bättre i
Umeå än i Östersund. Sistnämnda stad med sitt 300 meter öfver hafvet
höga läge och sitt omedelbara grannskap till fjällen i Jemtlands läns
vestra del vore i detta afseende mycket sämre lottadt än*Umeå, som
väl vore beläget ungefär 2/3 breddgrad längre mot norr men deremot endast
några få meter öfver hafsytan och på långt afstånd från Lappmarksfjellen;
och en vinterköld till så omättligt låga grader och för så lång tid i följd
som i Östersund vore också en sällsynthet i Umeå, hvilket naturligtvis
ej kunde vara utan betydelse för fred söfnin garn as behöriga skötande.

Emellertid förmäler t. f. chefen för generalstaben sig icke vilja
bestrida, att Östersund har företräde framför Umeå uti de omständigheterna
att dels regementet, vid förläggning till nämnda stad, skulle
komma i tillfälle att erhålla samövning jemväl med artilleri, dels till -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

gången på hästar för närvarande är proportionsvis något större i Jemtlands
än i Vesterbottens län och dels förstnämnda län sedan århundraden
tillbaka uppsatt den rytteriafdelning, ur hvilken regementet i fråga
skall bildas. Han tillmäter dock dessa omständigheter ingen nämnvärd
betydelse vid sidan af de obestridliga företräden, Umeå, efter hans
åsigt, i alla öfriga afseenden besitter. Hvad Jemtlands relativa rikedom
på hästar beträffar, borde dessutom, yttrar han, tagas i betraktande,
att just ett kavalleriregementes förläggande till en provins vore
egnadt att uppdrifva hästafveln inom densamma och att, om detta icke
i högre grad visat sig vara fallet inom Jemtland, sådant, efter hans
förmenande, berott derpå att det derstädes förlagda truppförbandet varit
ett indelt, med hvars organisation ej varit förenad möjligheten att från
de delar af landet, der hästafveln stode högre, införa lämpliga remonter.
Numera, sedan staten öfvertagit remonteringen för regementet, komme
detta att ändra sig, och all sannolikhet syntes honom tala för, att hästafveln
inom Vesterbottens län, hvars landtbefolkning redan nu sysselsätter
sig med hästuppfödning till afsalu, lika väl som inom Jemtlands
län skall kunna bringas derhän, att regementet må kunna uteslutande
från detsamma förse sig med nödiga remonter. Att slutligen Norrlands
enda kavalleritrupp hitintills varit förlagd i Jemtland och att derigenom
inom länet skapats vissa rytteritraditioner, vore visserligen en sanning,
men ännu så sent som 1830 hade dock truppen bestått af endast en
sqvadron, hvars officerare voro inrangerade i fältjägareregementets officerscorps
och som stått under chefens för nämnde regemente befäl;''
och i hvarje fall syntes det t. f. chefen för generalstaben föga lämpligt
att under nuvarande förhållanden, då det gälde att till ett värfvadt
regemente ombilda den fordna indelta Jemtlandscorpsen, låta hänsynen
till dessa traditioners bevarande spela den roll, att man derför afstodé
att till förläggningsplats för regementet välja en ort, som fullt motsvarade
de kraf, livilka ur öfriga militära synpunkter kunde ställas på
en sådan ort.

Innan jag lemnar frågan om lämpligaste förläggningsorten för
Norrlands dragonregemente, vill jag nämna, att inspektören för kavalleriet,
som redan sistlidne sommar anmodats att yttra sig huruvida staden
Umeå egnade sig att till detta ändamål användas, i sitt med anledning
deraf afgifna, handlingarna bilagda yttrande förklarat sig icke
hafva något annat att i berörda afseende mot staden erinra, än att dels
det föreslagna exercisfältet måhända vore väl trångt och dels den ifrågasatta
platsen för skjutbanan ej medgåfve, att banan erhölle eu fullt
tillfredsställande rigtniug.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Dessutom har jag att redogöra för ytterligare två i ärendet inkomna
skrifvelser, nemligen en från stadsfullmägtige i Umeå och en från domänstyrelsen.

Hvad förstnämnda skrifvelse angår, förklarade nemligen chefen för
fortifikationen i sitt ofvannämnda yttrande sig finna nödigt att, derest Eders
Kongl. Magt skulle vilja antaga Umeå som förläggningsort, visshet erhölles
att staden vore sinnad dels till kronan kostnadsfritt öfverlemna
de å de erbjudna tomterna belägna, för befälets inqvartering afsedda
åbyggnaderna, dels, då sådant af kronan påfordrades, till kaserntomten
framdraga stadens afloppsledning, dels medgifva, att i stadens gator
finge af kronan nedläggas vattenledningsrör från elfven till etablissementet
och dels slutligen för kronan utverka rättighet att å länslasarettets
tomt uppföra ett pumphus för etablissementets vattenledning;
och anbefaldes, med anledning deraf, genom nådig remiss den 6 sistlidne
december Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens
län att från stadsfullmägtige i Umeå infordra yttrande, huruvida de,
under förutsättning att regementet förlädes dit, voro benägna åtaga sig
jemväl nämnda förpligtelser.

I sin ifrågavarande den 29 december 1893 såsom svar härå aflåtna
skrifvelse förklarade fullmägtige sig obetingadt medgifva hvad chefen
för fortifikationen ifrågasatt beträffande skyldighet för staden att till
kaserntomten framdraga stadens afloppsledning samt rättighet för kronan
att i stadens gator nedlägga vattenledningsrör, hvarjemte de förbundo
sig att till kronan öfverlemna alla de byggnader å de erbjudna tomterna,
som tillhörde tomternas nuvarande egare.

Hvad åter angår frågan om rättighet för kronan att å länslasarettets
tomt uppföra ett pumphus, tillkännagåfvo de, att nämnda tomt tillhörde
Vesterbottens län, men öfverlemnade på samma gång en skrifvelse från
basarettsdirektionen, deri den förklarade sig vilja hos landstinget göra
framställning i frågan och jemväl, derest vattenledningen anlades vid
och utefter lasarettstomtens vestra gräns, förorda densamma.

Dessutom tillförbundo fullmägtige sig, i anledning af anmärkningarna
i ofvannämnda vid remissen fogade skrifvelse från inspektören
för kavalleriet, att under vissa förutsättningar, för livilka redogörelse
nu ej synes mig af nöden, dels föranstalta derom att det område, som
ansåges erforderligt för det ursprungligen tilltänkta exercisfältets utvidgning,
blefve till kronans disposition upplåtet och dels medverka dertill,
att den blifvande skjutbanan för regementet finge en för sitt ändamål
lämplig rigtning.

Den underdåniga, den 26 sistlidne januari dagtecknade skrifvelsen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

från domänstyrelsen, är föranledd af framställningen, att till exercisfält
för regementet skulle användas vissa delar af indragna majorsbostället
2Ve4-dels mantal Ytterliiske eller Hedlunda n:o 4 i Umeå landtförsamling,
och utgör svar å ett af mig den 25 i samma månad till styrelsen
aflåtet embetsbref, deri jag anmodat styrelsen att till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med yttrande, huruvida den hade något att mot nämnda
framställning erinra.

Styrelsen upplyser deri, att bostället är bevillningstaxeradt till
10,500 kronor, att det för närvarande är utarrenderadt för en tid af
fem år från den 14 mars 1894 mot ett årligt arrende af 250 kronor,
att till bostället hörer en sammanlagd areal af 158 tunnland 31 kappland,
fördelade i två skiften: inegoskiftet, om hvars upplåtande till
exercisfält nu är fråga och som innehåller 67 tunnland 31V2 kappland,
deraf 12 tunnland 4l72 kappland åker samt återstoden äng eller nybruk
och uppodlingar, och skogsskiftet, som omfattar 90 tunnland 31''/2 kappland,
samt slutligen att, enligt nuvarande utstakning, den tilltänkta jernvägen
emellan Umeå och Vännäs är afsedd att framdragas tvärs öfver
boställets inegoskifte.

Hvad angår frågan om upplåtelse af inegoskiftet till exercisfält
förmäler sig styrelsen, lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet, som vid öfverlemnande af stadsfullmägtiges i Umeå förstnämnda
underdåniga skrifvelse yttrat sig i ämnet, så mycket mindre
hafva något att deremot erinra, som den del af bostället, som afses
att på sådant sätt användas, icke är behöflig för något af de statsintressen,
styrelsen har att bevaka; och tillkännagifver styrelsen i sammanhang
dermed, att den framdeles, sedan sig visat om inegoskiftet
kommer att för regementet tagas i anspråk, skall hos Eders Kongl.
Maj:t göra framställning i frågan om lämpligaste sättet att för framtiden
disponera det bostället tillhörande skogsskifte.

Andra Svea artilleriregemente.

Som förläggningsplats för Andra Svea artilleriregemente ifrågasattes,
såsom Eders Kongl. Maj: t täcktes erinra sig, vid 1892 års urtima riksdag
städerna Upsala och Gefie; och hafva dessa båda samhällen också
erbjudit sig att, under förutsättning att regementet förlägges till det
ena eller andra af dem, medverka till uppförande af det derför erforliga
kasernetablissement.

Upsala städs första anbud i frågan innefattas i underdåniga skrifBih.
till Piksd. Prut. 1834. 1 Sami. 1 Afd. 22 Haft. 4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

velsen den 27 januari 1893, deri stadsfullmägtige, under förutsättning
af regementets förläggande till nämnda stad, å stadens vägnar förbinda
sig att dels af stadens mark till kronan kostnadsfritt upplåta de jordområden,
som med anledning af det blifvande etablissementets tilltänkta
förläggning å en angifven plats invid Upsala centralfängelse för detsamma
erfordrades utöfver för ändamålet tillgänglig kronan tillhörig
mark och dels till kasernetablissementet anslå ett bidrag i penningar
till belopp af 150,000 kronor, deraf 50,000 kronor skulle erläggas det
år etablissementets uppförande påbörjades och 50,000 kronor under hvardera
af de två derefter följande åren,

Staden Gefles första anbud i frågan åter innehålles i underdåniga
skrifvelsen den 27 maj 1893, enligt hvilken stadsfullmägtige i nämnda
stad, under vilkor att Andra Svea artilleriregemente med en styrka af
befäl och manskap samt med den organisation i öfrigt, som enligt Eders
Kongl. Maj:ts proposition blifvit vid 1892 års urtima riksdag bestämd, till
Gefle förlägges och beslut derom meddelas före 1894 års utgång samt
under förutsättning, att ett å en bifogad karta närmare angifvet område
inom södra villaqvarteret, godkännes såsom plats för artillerietablissementet,
förbinda sig

att kostnadsfritt för ändamålet upplåta nämnda område och förty
inköpa vretarne å Sörby n:is 44 och 45 för att tillsammans med stadens
egande vret n:o 47, med afdrag dock af hvad som enligt berörda karta
åtgår till reglering och utläggning till behörig bredd af Nygatan och
andra utefter tomtens gränser löpande vägar, öfverlemnas till Eders
Kongl. Maj:t och kronan att egas och besittas, så länge de till ofvannämnda
ändamål brukas och begagnas;

att, såsom bidrag för uppförande derstädes af nytt etablissement
för Andra Svea artilleriregemente, af stadens medel anvisa ett kontant
belopp af 300,000 kronor;

att, när sådant erfordras, låta på stadens bekostnad till etablissementets
tomtgräns framdraga gas- och vattenledning, samt derifrån
anlägga afloppsledning; samt

att hos Eders Kongl. *Maj:t göra underdånig framställning om nödiga
ändringar i vissa delar af den faststälda planen för södra Villastaden.

I anledning af dessa sålunda utaf städerna Upsala och Gefle gjorda
anbud hafva utlåtanden infordrats dels af generalfälttygmästaren och
chefen för artilleriet samt chefen för fortifikationen, och dels — sedan af
dem, på sätt jag längre fram kommer att nämna, såsom tomt- och
exercisplats för regementet, derest detsamma förlädes till Upsala, föreslagits
ett kronan tillhörigt, i närheten af dervarande centralhospital

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

beläget område, som delvis disponeras af domänstyrelsen och fångvårdsstyrelsen,
men farhåga emellertid uttalats, att, med ctablissementcts förläggning
till nämnda plats, regementets öfningar, som i sådant fall
skulle försiggå å ett fält framför etablissementet, kunde störande inverka
på vården af de i hospitalet intagna sjuke — från medicinalstyrelsen samt
domän- och fångvårdsstyrelserna.

I sitt med anledning deraf den 11 september 1893 afgifna utlåtande
lemna chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen till en
början en närmare redogörelse för läget och beskaffenheten af de föreslagna
tomt- och exercisplatserna i de båda städerna.

Hvad angår Upsala hade stadsfullmägtige föreslagit, att kasernetablissementet
skulle uppföras på åkerskiftena mellan Upsala cellfängelse
och den så kallade grindstugan på vestra sidan om landsvägen
mellan staden och Flottsund, äfvensom ifrågasatt, dels att Uplands regementes
nuvarande exercisfält, den så kallade Polacksbacken, hvilket,
sedan detsamma på föreslaget sätt blifvit utvidgadt, komme att innefatta
ett område af 77 bär, skulle begagnas äfven af artilleriregementet, och
dels att för uteslutande begagnande af sistnämnda regemente skulle,
strax vester om stora landsvägen och omedelbart intill kaserntomten
anordnas ett mindre exercisfält med en areal af omkring 25 har.

Enligt de båda chefernas åsigt vore emellertid de platser å det för
kasernetablissement föreslagna område, hvilka kunde ifrågasättas till
byggnadstomter, härtill mindre lämpliga, en sydlig i närheten af grindstugan,
emedan den läge långt från staden, och en längre norrut belägen,
emedan marken bär läge lägre än vägen och byggnadsgrunden
vore dålig.

Deremot förklara de, att en mycket fördelaktig byggnadstomt finnes
öster om stora landsvägen till Flottsund å den till utvidgning af Uplands
regementes mötesplats enligt nådiga brefvet den 27 maj 1892 upplåtna
så kallade Ruddamsvreten. Denna tomt hade ett smult och högt läge
å en grusås, som crbjöde mycket god byggnadsgrund, och dess afstånd
från stadens centrum vore icke mer än 1,5 kilometer; och hade chefen
för Uplands regemente på gjord framställning förmält sig icke hafva
något att erinra mot artillerietablissementets uppförande å nämnda vret.

Någon nödvändighet för artilleriet att till sin exercis begagna
Polackbacken, hvilket chefen för Uplands regemente med hänsigt till
nämnda exercisfälts delvis sandiga beskaffenhet förmält sig anse i viss
mån betänkligt, förelåge ej heller, naturligtvis om man undantoge de
mera sällan förekommande fall, då artilleriet skulle öfva samexercis
med infanteriet. Då nemligen vestorut från det föreslagna tomtområdet

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

voro belägna dela omkring 20 bär kronojord och dels 30 har stadsjord,
hvilken senare, enligt hvad som för de båda cheferna uppgifvits,
staden vore villig att till artilleriet kostnadsfritt afstå, mötte
intet hinder att utan mera betydliga kostnader anskaffa ett exercisfält,
som till så väl längd som bredd vore mer än tillräckligt för att möjliggöra
manöver med tre batterier, den största styrka, som under nuvarande
förhållanden kunde antagas komma att exercera på en gång.

Hvad Gefle åter anginge, hade, såsom de båda cheferna yttra, den
af stadsfullmägtige föreslagna kaserntomten, belägen omedelbart invid
och vester om staden på södra sidan om Gefleån, ett sundt och vackert
läge, men grunden erbjöde icke tillräcklig bärighet för kasernbyggnader,
utan måste för sådant ändamål med stora kostnader förstärkas.

Vidare kunde ett exercisfält af 40 å 50 härs areal visserligen erhållas
å den i närheten af den föreslagna kaserntomten belägna kronodomänen
Walls egor. De delar af denna egendoms öppna jord, som
kunde ifrågasättas att användas till exercisfält, läge emellertid ej i ett
sammanhang, utan skiljdes åt genom ett stenbundet bälte, hvilket väl
utan allt för stor kostnad kunde göras trafikabelt, ehuru fältet i alla
händelser dock komme att erhålla en för manöver med anspända batterier
ganska olämplig form. Bredden å omkring halfva fältet blefve
nemligen alldeles otillräcklig, och någon ökning af detsamma kunde,
till följd af den bredvidliggande markens stenbundenhet, icke utan högst
betydlig kostnad åvägabringas. Ett exercisfält af erforderlig areal och
med lämpligare proportioner mellan längd och bredd skulle deremot
möjligen kunna erhållas på en till ofvannämnda kronodomän hörande
med barrskog beväxt sandmo, men marken derstädes vore, enligt uppgift,
af så lös beskaffenhet, att den mindre väl egnade sig till exercisfält
för ett beridet vapen.

Sedan de båda cheferna sålunda redogjort för läget och beskaffenheten
af de områden, som i de olika städerna kunna ifrågakomma att
användas till byggnadstomter och exercisfält, öfvergå de till en jemförelse
dem emellan i fråga om de fordringar i öfrigt, som måste ställas
å en ort, derest densamma skall kunna anses lämplig till förläggningsplats
för ett fältartilleriregemente.

Beträffande dervid först den vigtigaste af fältartilleriets utbildningsgrenar,
nemligen skjutöfning ärna, förmäla de sig anse de föreslagna förläggningsorterna
likstälda, då det nemligen ej kan antagas, att Andra
Svea artilleriregemente, vare sig'' det blifver förlagdt till Upsala eller
Gefle, kommer att begagna sig af något annat skjutfält än Marma. Afståndet
till denna skjutplats vore visserligen, yttra de, två dagsmarscher

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

från Upsala ‘och endast en från Gefle, men som marschöfningar vore
att anse som fältartilleriets vigtigaste öfningar näst skjutningarna, borde
åt det större afståndet mellan Upsala och Marma ej tillmätas någon
betydelse, allra helst som Marma skjutfält allt framgent vore afsedt att
begagnas äfven af Första Svea artilleriregemente, som vore förlagdt i
Stockholm, hvarifrån afståndet till Marma vore två dagsmarscher längre
än från Upsala till Marma.

Hvad åter angår utbildningen i exercis, förklara de, att enligt deras
åsigt af den ofvan lemnade redogörelsen för de föreslagna olika exercisfälten
i Upsala och Gefle framgår, att förstnämnda stad i nämnda
afseende har vida gynsammare betingelser än Gefle.

För de för fältartilleriet så vigtiga öfningarna i utväljande och besättande
af ställningar vore vidare, fortsätta de, trakten kring Upsala
ovanligt gynsam, emedan derstädes förekomme ett stort antal kala höjder
med fri utsigt öfver den vidsträckta slätten; hvarförutom man äfven
från den föreslagna kaserntomten hade en mycket vidsträckt utsigt,
hvilket i hög grad underlättade riktöfningarnas utförande på stora
afstånd. För artilleriofjicer ar nes taktiska utbildning finge äfvenledes trakten
omkring Upsala anses som synnerligen förmånlig; och slutligen
kunde i Upsala, i motsats mot hvad som blefve fallet, derest regementet
förlädes till Gefle, tillfälle till samöfning med infanteri erbjudas
regementet. Den i sistnämnda stad förlagda infanteriskola vore nemligen
icke att räkna, då den under exercistiden upplöstes.

Regementets utbildning i sin helhet skulle sålunda, enligt de båda
chefernas åsigt, försiggå under gynsammare förhållanden, derest regementet
förlädes till Upsala, än om Gefle bestämdes till förläggningsort.

Flvad angår rekryterings- och hästlegningsförhållandena på de olika
orterna förmäla de båda cheferna sig ej hafva skäl att antaga det någon
nämnvärd skillnad dem emellan skulle komma att visa sig.

Bedömdes frågan vidare ur ekonomisk synpunkt, hade man, såsom
de båda cheferna påpeka, att taga hänsyn såväl till kostnaden för etablissementets
anläggning och underhåll som ock till den årliga kostnaden
för truppens underhåll. För utrönande af den förra hade uppgifter om
material- och arbetspriser infordrats från de respektive städerna, och
framginge af dessa, att priserna i Gefle öfverstego de i Upsala med
10 å 15 procent, så att, enligt de kostnadsberäkningar, som på nämnda
prisuppgifter grundats, byggnadskostnaden för hela etablisscmentet,
undergrunderna oberäknade, blefve cirka 100,000 kronor högro i Gefle
än i Upsala. För bedömande af kostnaden för undergrunderna åter
både undersökningar å båda platserna utförts och en härför kompetent

Kong!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

person särskildt skickats till Gefle för att uppgöra förslag, huru dessa
grunder derstädes borde utföras. De med anledning häraf uppgjorda
kostnadsberäkningarna utvisade, att för hela etablissementet undergrunderna
i Gefle blefve cirka 110,000 kronor dyrare än i Upsala. I sin
helhet skulle således etablissementet i Gefle blifva cirka 210,000 kronor
dyrare än i Upsala, hvadan och ehuru det af Gefle för etablissementets
uppförande erbjudna bidrag med 150,000 kronor öfverstege det tillskott
Upsala i enahanda afseende förklarat sig villig lemna, det blefve
ekonomiskt fördelaktigare att bygga etablissementet i sistnämnda stad,
och vore uppenbart, att äfven den årliga underhållskostnaden för byggnaderna
under sådana förhållanden blefve lägre i Upsala än i Gefle.

I fråga vidare om den årliga kostnaden för truppens underhåll
hade uppgift erhållits från arméförvaltningens intendentsdepartement
rörande portionspriset för Uplands regemente å Polacksbacken och för
Helsinge regemente å Mohed, som vore den närmast intill Gefle belägna
mötesplats; och visade dessa uppgifter, att portionspriset å Polacksbacken
under åren 1891, 1892 och 1893 varit respektive 50,70,
53,30 och 44,70 öre, under det att motsvarande pris å Mohed för
samma år varit respektive 61, 60,70 och 46,50 öre, så att, äfven om
prisskilnaden till en del måste tillskrifvas den längre transporten till
Mohed, det dock vore påtagligt, att lifsmedlen i Gefle vore icke obetydligt
dyrare än i Upsala.

Hvad slutligen beträffar frågan om de begge städernas ömsesidiga
företräden med hänsigt till eu eventuell mobilisering af regementet, fästa
de båda cheferna uppmärksamheten derpå, att mobiliseringen af våra
nuvarande fältartilleriregementen med anledning af deras synnerligen
svaga fredskadrer af såväl manskap som framförallt af hästar måste
komma att kräfva jemförelsevis lång tid och att det vid sådant förhållande
synes vara förenadt med en viss risk att förlägga ett dylikt regemente
i en stad, belägen vid öppna kusten; och förmäla de sig anse
olägenheten af detta exponerade läge fullt ut uppväga de fördelar, som
Gefle ur mobiliseringssynpunkt möjligen kan erbjuda framför Upsala i
följd af den något kortare tid, som åtgår för att till den förra staden
samla till Andra Svea artilleriregemente indelade beväringsmän och
hästar. Att åter anordna ett minförsvar för inloppet till Gefle skulle,
fortsätta de, komma att medtaga betydliga kostnader, för hvilkas betäckande
endast en ringa tillgång funnes uti den lösesumma, som erhållits
genom Fredriksskansholmens öfverlemnande till staden; och att
vid mobilisering flytta depoten från Gefle längre inåt landet, exempelvis
till Storvik, skulle af många skäl vara mindre lämpligt.

.31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38-

Cheferna för artilleriet och fortifikationen, som sålunda finna öfvervägande
skäl tala för regementets förläggande till Upsala, tillstyrka
alltså, att Eders Kongl. Maj:t, vid valet emellan nämnda stad och Gefle,
måtte bestämma sig för den först om förmälda, dervid de dock förklara
sig finna nödigt att såsom vilkor härför ytterligare stadgas, att staden
dels utan ersättning öfverlåter det till exercisfält erforderliga området
vester om vägen till Flottsund till en ytvidd af omkring 30 har, dels
äfven, i likhet med Gefle, åtager sig att kostnadsfritt till kaserntomten
framdraga erforderlig gas- och vattenledning, äfvensom att från tomten
anlägga en afloppsledning.

Medicinalstyrelsen, hvars yttrande, på sätt jag förut nämnt, infordrats
med anledning af den af cheferna för artilleriet och fortifikationen
föreslagna kaserntomtens närbelägenhet till centralhospitalet i Upsala,
förmäler i sitt med anledning deraf den 3 sistlidne januari afgifna,
af yttrande i ämnet från liospitalsdirektionen åtföljda underdåniga utlåtande,
att styrelsen ej kan bestrida, att eu större lägerplats med der
rådande lägerlif och oro måste medföra många och beaktansvärda olägenheter
för sjukvården vid ett i omedelbar närhet deraf beläget hospital,
att det nu ifrågasatta öfningsfältet visserligen är långt mera aflägset
från hospitalet än den nyligen från hospitalets närmaste granskap
flyttade äldre skjutbanan för Uplands regemente, men att det emellertid,
med hänsyn till vunnen erfarenhet om skjutöfningars menliga inflytande
på oroliga sinnessjuke och dessas vård, varit önskligt om de
ifrågasatta skjutöfningarna med kanoner kunnat förläggas till en ännu
mera från hospitalet aflägsen plats, att dock liospitalsdirektionen enligt
hvad den tillkännagifvit, efter å skjutfältet anstälda skjutförsök med eu
kanon och samtidigt iakttagande af verkningarna deraf inom hospitalets
olika afdelningar, icke ansett sig befogad att afstyrka förslaget; och
att styrelsen under sådana förhållanden och då frågan ej finge bedömas
ensidigt och med uteslutande hänsyn till hospitalets intressen ansett
sig böra instämma med direktionen i det slut, hvartill densamma
kommit.''

De kronan tillhöriga områden, som, derest etablissementet förlägges
till Upsala å den af cheferna för artilleriet och fortifikationen föreslagna
plats, för detsamma skulle tagas i anspråk, utgöras dels af
sjelfva tomtplatsen den s. k. Ruddamsvreten, hvilken redan blifvit, på
grund af Riksdagens medgifvande i skrifvelscn den 5 maj 1892 n:r 52,
till Uplands regemente upplåten, och dels utaf 9 å Upsala stads skifteskarta
med flit. D III, D V, D VI, I) VII, D VIII, D IX, D X, D
XI och D XII utmärkta egoområden. Och framgår beträffande dessas

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 38.

områdens storlek in. in. utaf de, på sätt jag redan nämnt, från domänstyrelsen
och fångvårdsstyrelsen i frågan infordrade yttranden jemte ett
vid domänstyrelsens utlåtande fogadt yttrande från Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Upsala län; att områdena innehålla en areal, det med
D III betecknade af 2,63 har, området D V af 1,96 har, områdetD VI
af 3,61 har, området D VII af 2,95 har, området D VIII af2,56 har, området
D IX af 1,76 har. området D X af 1,66 har, området D XI af 1,02
har samt området D XII af l,i7 har; att af ifrågavarande lägenheter de
med D V, D VI, D IX, D X, D XI och D XII betecknade, på grund af
Commissorial-rättens sentens och dom den 5 oktober 1664, bekräftad
genom nådiga brefvet den 15 februari 1803 innehafts och ännu innehafvas
af predikanten och betjeningen vid länsfängelset, dock utan att
någon å gällande stat grundad rätt till aflöningsförmån af denna beskaffenhet
tillkommer dem; att de återstående trenne, med D III, D
VII och D Vill betecknade egofigurerna äro löningsjordar, hvilka varit
anslagna, den förstnämnda åt landskamreraren i länet och de-båda öfriga
åt vaktmästarne hos länsstyrelsen men vid den senaste löneregleringen
indragits till statsverket och numera äro för dess räkning utarrenderade
på tjugu års tid, lägenheten D III till den 14 mars 1901
emot årligt arrende af 175 kronor, den med D VII utmärkta lägenheten
till den 14 mars 1909 mot årsarrende af 112 kronor samt lägenheten
D VIII till den 14 mars 1913 mot en årlig arrendeafgift af 110
kronor; att i arrendekontraktet rörande lägenheten I) III något som
helst förbehåll rörande skyldighet för arrendatorn att för allmänt ändamål
afstå lägenheten i sin helhet eller del deraf icke finnes stadgad
men att deremot vid utarrenderandet af de båda öfriga blifvit, i enlighet
med 26:te punkten af Kongl. kungörelsen den 10 november 1892
angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,
af vederbörande stadgadt, att arrendatorn skulle vara skyldig
att, der sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar
fordras, afstå den upplåtna lägenheten tillhörig mark mot åtnjutande
af minskning i arrendeafgiften, motsvarande den förlust, honom tillskyndas,
samt slutligen att då ingen anledning finnes att åt de befattningshafvande
vid TJpsala länsfängelse, som innehafva förstnämnda
lägenheter, medgifva särskilda förmåner utöfver i stat upptagen aflöning,
så väl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande som fångvårdsstyrelsen
ansett berörda jordlägenheter kunna för framtiden utan
någon särskild godtgörelse aflåtas för det ifrågasatta ändamålet, äfven
om billigheten fordrade att, nuvarande innehafvare af samma lägenheter

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 38. 33

för sin återstående tjenstetid tillädes skälig ersättning för desammas
afstående.

Emellertid hafva städerna Upsala och Gefle icke stannat vid de
först af dem gjorda anbud.

Utom det nemligen att, hvad förstnämnda stad angår, fullmägtige
i densamma uti underdåniga skrifvelsen den 20 oktober 1893 på gjord
framställning förklarat sig villige att, i anledning af den af cheferna för
artilleriet och fortifikationen i deras ofvan omförmälda yttrande gjorda
framställning, dels till exercisfält för regementet utan ersättning upplåta
ett vester om vägen till Flottsund beläget område af omkring 30 har
och dels kostnadsfritt för kronan så väl till den föreslagna kaserntomten
å Ruddamsvreten framdraga erforderlig gas- och vattenledning som ock
från samma tomt anlägga afloppsledning, hafva fullmägtige derstädes i
telegramet den 8 i denna månad ytterligare såsom bidrag till kasernetablissementet
erbjudit 50,000 kronor; och fullmägtige i Gefle å sin
sida hafva dels med hänsigt till de anmärkningar mot lämpligheten af
det till byggnadsplats för etablissementet i nämnda stad föreslagna område,
som af nyssnämnda båda chefer framstälts, i skrifvelsen den 27
december 1893 förklarat sig villige att, derest den förut erbjudna marken
af en eller annan anledning skulle befinnas olämplig till byggnadsplats,
af vretarne N:ris 20, 21, 22, 23, 24 och 25 i Sörby upplåta det
område, som utgörande 4,944 hektar, funnes närmare angifvet å en vid
skrifvelsen fogad plankarta öfver staden, med skyldighet derjemte att,
bekosta dränerings-, vatten- och gasledningars framdragande jemväl till
sistnämnda byggnadsplats och dels i telegram den 8 i denna månad
utfäst sig att derest regementet förlädes till Gefle, bidraga till kostnaden
för det derför erforderliga etablissements uppförande med tillsammans
400,000 kronor.

Rörande det utaf stadsfullmägtige i Gefle i skrifvelsen den 27
december 1893 gjorda nya anbud har yttrande infordrats från cheferna
för artilleriet och fortifikationen; och hafva bemälde chefer i sitt med
anledning deraf den 24 sistlidne januari afgifna, utaf yttrande i ämnet
från marin förvaltningen åtföljda utlåtande hufvudsakligen anfört, att utrymmet
å den senast föreslagna kaserntomten, hvilken är belägen 700
meter längre från staden än den från början ifrågasatta, till följd af
tomtens oregelbundna form är ganska knappt, så att någon utvidgning
af densamma antagligen måste blifva af nöden; att byggnadsgrunden å
den nya tomten är jemförelsevis god, men att emellertid äfven der för
vissa byggnader fordras något djupare- undergrund, så att, inberäknadt
utgifterna för en eventuel utvidgning af tomten, kostnaden för underBih.
till Itikul. Prot. 1834. 1 Sami. 1 Åfä, 22 Haft. 5

34 Kong!. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.

grunderna derstädes kan anslås till 30,000 kronor eller 20,000 kronor mera
än motsvarande kostnad i Upsala; att visserligen närmare nndersökningar
å platsen numera gifvit vid lianden, att priserna på byggnadsarbeten
i Upsala till en början beräknats väl låga, så att den verkliga skilnaden
i byggnadskostnad emellan Upsala och Gefle kunde antagas blifva 60,000
kronor till förstnämnda stads förmån i stället för 100,000 kronor, som ursprungligen,
med stöd af de från de båda städerna erhållna prisuppgifterna,
beräknats, men att å andra sidan kostnaden för iordningsställande af ett
exercisfält till den vidd af omkring 50 hektar, som ansåges behöflig,
enligt gjorda beräkningar i Gefle skulle komma att uppgå till omkring
50,000 kronor mot omkring 14,000 kronor, som för motsvarande
ändamål i Upsala blefve erforderliga; att emellertid frånsedt nämnda
ökade kostnad, som skulle uppkomma, derest regementet förlädes till
Gefle, och hvilken äfven om den nu föreslagna nya tomten komme till
användande, dock uppginge till 116,000 kronor, ytterligare borde tagas
i betraktande, att derest Gefle bestämdes till förläggningsort, det blefve
nödvändigt att med hänsigt särskildt till stadens blottade läge och den
lockelse till fiendtliga anfallsförsök, staden redan i och för sig genom sin
handel erbjöde, vidtaga anordningar i syfte att genom hamnens spärrande
med minlinier åtminstone från sjösidan trygga regementets mobilisering
och bereda tid för depoternas undanflyttande; att en sådan
spärrning af billigaste slag eller med s. k. handminor, skulle, enligt
hvad marinförvaltningens förut omförmälda skrifvelse utvisade, betinga
en kostnad af omkring 70,000 kronor, hvartill dessutom måste läggas
nödiga batterianläggningar till en kostnad af åtminstone några tiotusental
kronor; att emellertid af en dylik anordning af minförsvaret
kraftigare verkan ej vore att emotse än att enstaka fiendtliga kryssare
skulle kunna för någon kortare tid utestängas, under det att å andra
sidan hamnen derigenom blefve spärrad jemväl för egna fartyg; att
derest en fullt ändamålsenlig spärrning af hamnen åstundades, det
blefve nödvändigt att i norra hamninloppet anordna elektriska minor,
som medgåfvo genomfärd för egna fartyg; att kostnaden derigenom
stege till 300,000 kronor, deri ej inberäknadt hvad som erfordrades
för försvarsanordningama; att dertill vidare komme, att till de blifvande
minliniernas försvar måste afses en tillräcklig truppstyrka, hvilkens
anskaffande under pågående mobilisering skulle erbjuda betydliga
svårigheter; att sålunda, äfven om endast de lägre af de för
min försvarets anordning upptagna siffrorna toges i beräkning, kostnaden
för uppförande af ett etablissement i Gefle ändock komme att med
större belopp än skilnaden mellan de af de båda städerna erbjudna

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kontanta bidrag öfverskjuta kostnaden för ett etablissements uppförande
i Upsala; att dertill ytterligare borde läggas, att, enligt hvad från fångvårdsstyrelsen
inkomna uppgifter utvisade, portionspriserna vid länscellfängelset
i Gefle under de senare tre åren med i medeltal 5,784 öre
öfverstigit motsvarande priser vid Upsala länscellfängelse, så att då
soldatportionen vore betydligt större än fångportionen, prisskilnadeu för
dylik portion de båda orterna antagligen komme att blifva än större;
att denna omständighet vore af synnerligen stor betydelse, då verkställda
beräkningar gifvit vid handen, att kostnaden för regementets utspisning
med hvarje öres höjning i portionsprisen stege med icke mindre än
1,500 kronor årligen; samt att de båda cheferna på dessa och de af
dem förut anförda skälen ansågo sig fortfarande böra vidhålla sina förut
uttalade åsigter om Upsalas företräde såsom förläggningsort för Andra
Svea artilleriregemente.

Andra Göta artilleriregemente.

Såsom förläggningsorter för detta regemente hafva ifrågasatts städerna
Jönköping, Eksjö och Linköping, hvilka också erbjudit sig att i
en eller annan form bidraga till kostnaden för det erforderliga kasernetablissementets
uppförande.

Så erbjuda sig i underdåniga skrifvelsen den G mars 1893 stadsfullmägtige
i Jönköping att, derest regementet förlägges till nämnda stad,
dels såsom bidrag till anläggning på stadens område af kasernetablissement
för detsamma lemna ett belopp af 150,000 kronor att utan ränta
utgå med 30,000 kronor årligen under 5 år, dels utan ersättning
till staten upplåta behöflig plats för etablissementet å den plan, som
söder om allmänna landsvägen till Ingaryd sträcker sig emellan den
s. k. Oxbacken och Upsalaängen å egendomen Ryhofs egor samt å
fjerde sidan begränsas af en dalsänkning mot Ryhofs öfriga egor, äfvensom
nödig mark till vägar från denna plan och dels slutligen, när så
påfordras, kostnadsfritt för staten till planen för etablissementet framdraga
de i östra stadsdelen belägna hufvudrören för stadens gas- och
vattenledningar mot skyldighet för staten att för gas och vatten erlägga
utgifter i likhet med öfriga konsumenter.

Stadsfullmägtige i Eksjö åter hafva uti underdåniga skrifvelsen den
23 maj 1893 såsom bidrag till anläggning af kasernetablissement på
stadens område eller förvärfvande af skjutfält i dess närhet erbjudit ett
belopp af 100,000 kronor, att utgå med 20,000 kronor årligen utan

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38-

ränta under fem år samt dessutom förbundit sig att utan ersättning
till staten afstå dels 5 å 6 bär mark för uppförande af sådant etablissement
antingen på de så kallade Sjöängsegorna, nordost om staden
eller ock å de med n:is 361 och 362 å eu öfverlemnad karta betecknade
egor, och dels 20 å 25 har mark till utvidgande, i enlighet med hvad
nämnda karta utvisar, af mötesplatsen Ränneslätt på östra sidan, hvarigenom
nämnda mötesplats skulle erhålla en ytvidd af omkring 120 har,
och slutligen hafva stadsfullmägtige i Linköping i underdåniga skrifvelsen
den 30 maj 1893 anmält, att stadsfullmägtige i syfte att få
regementet förlagdt till nämnda stad äro villige att dels lemna ett belopp
af 150,000 kronor, att utbetalas antingen på en gång eller i mindre
poster under vissa år såsom bidrag till anläggningen å stadens område
af regementets blifvande kasernetablissement dels utan ersättning inom
sitt egoområde till staden upplåta behörig plats för kasernetablissementet
jemte nödigt mindre öfniugsfält, och dels slutligen, när så påfordras,
kostnadsfritt till planen för etablissementet låta framdraga hufvudrör
från gas- och vattenledningarne inom staden samt för nödigt aflopp,
dock med skyldighet för kronan att för gas och vatten erlägga afgifter
i likhet med öfriga konsumenter.

Öfver dessa underdåniga framställningar har yttrande infordrats
från generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet och chefen för
fortifikationen, och hafva dessa chefer, efter att på ort och ställe tagit
kännedom om de särskilda platser för regementets förläggning, som
sålunda blifvit ifrågasatta, till åtlydnad häraf den 30 november 1893
med gemensamt underdånigt utlåtande i ämnet inkommit.

De underkasta deri de tre städerna en jemförelse beträffande deras
lämplighet såsom förläggningsort för regementet ur nedannämnda synpunkter
och anföra derom hufvudsakligen följande.

Skjututbildningen.

Hvad Jönköping beträffar kunde 3 mil söder om staden ett, lämplig!
skjutfält erhållas, beläget i Byarums socken och Östbo härad.
Fältet kornrne att innefatta en areal af tillsammans 228 har, deraf omkring
80 har egdes af grefve J. G. von Seth och återstoden tillhörde
hemmanet Jorarp; och hade dels egarne af sistnämnda hemman skriftligen
förbundit sig att, derest köp komme till stånd före den 15 juli
1894, försälja hela hemmanet, hvilket innefattade en areal af 640 har,
för en summa af 69,500 kronor, dels grefve Seth förklarat sig villig

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 38.

att antingen till ett pris af 100 kronor per har försälja det honom tillhöriga
område, som behöfde för skjutfältet tagas i anspråk, eller ock
utbyta detsamma mot lika stor areal af hemmanet Jorarp. Derförutom
måste ett mindre hemman, benämndt Löiveryd, om 26 härs areal, som
läge i skottliniens förlängning, af kronan inköpas; och hade egaren
deraf hembjudit hemmanet åt staten för ett pris af 4,000 kronor.

Kostnaden för de en areal af tillsammans 666 har omfattande hemman,
som kronan för detta skjutfälts förvärfvande måste inköpa, uppginge
sålunda till 73,500 kronor, derifrån emellertid måste dragas ett
belopp af 20,000 kronor, som domänstyrelsen förklarat sig villig att
erlägga för det område af omkring 370 bär, hvilket såsom för skjutfältet
ej behöflig^ kunde till kronopark utläggas; och borde från kostnaden
ytterligare afräknas det till 14,000 kronor uppgående värdet af
den på skjutfältet nu växande skog, hvilken måste nedhuggas, så att
sammanlagda kostnaden för den för skjutfältet erforderliga mark komme
att uppgå till omkring 40,000 kronor. Kostnaden för fältets iordningställande
hade efter approximativ beräkning befunnits uppgå till 20,000
kronor.

Skjutfältet bestode till hufvudsakligaste delen af skogbeväxt sandmo
med jemn stigning uppåt från söder till norr och en höjdskilnad
mellan nollpunkten och fältets norra ända af omkring 12 meter eller
ungefär samma lutningsförhållanden som å södra delen af Manna skjutfält.
Förlängningen af skottlinien gånge på en längd af något öfver
3,000 meter dels genom öde skogsmarker och dels öfver den så kallade
Eckersjön. Vester om fältet, men på så stort afstånd från detsamma,
att någon olägenhet för trafiken icke vore att befara, ginge
jernvägen Jönköping—Vaggeryd med en station Ammelund i höjd med
fältets midt och en annan station Byarum omkring 3 kilometer söder
om nollpunkten och öster derom den föga trafikerade landsvägen Jönköping—Vernamo,
hvilken dock ej heller, derest vid skjutning från de
östra delarne af fältet uppställningsplatserna förlädes till fältets vestra
del, kunde i någon mån af skjutningen beröras.

Fältets bredd, som utgjorde 600 meter, vore mer än tillräcklig för
skjutning med en division om 3 batterier, den största styrka, hvarmed
regementet med nuvarande organisation kunde samtidigt företaga skjutöfningar;
och hvad anginge de för utbildningen af högre befälhafvare
i ledning af elden vid större förband, såsom t. ex. ett fördelningsartilleri,
synnerligen vigtiga skjutöfningarna med 2 divisioner, hade
regementets förläggande till Jönköping så till vida företrädet, som första
Göta artilleriregementes skjutfält Remrnene, hvilket vore bredt nog

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att medgifva skjutning med sex batterier på en gång och dit alltså en
division af Andra Göta artilleriregemente vid behof kunde förflyttas för
att öfva skjutning tillsammans med Första Göta artilleriregemente, läge
på ej synnerligen mycket större afstånd från Jönköping än från Göteborg,
eller endast 80 kilometer, under det åter afståndet till nämnda
skjutplats från Eksjö utgjorde 167 kilometer och från Linköping 267
kilometer.

Hvad anginge ordnandet af Andra Göta artilleriregementes skjutöfningar,
för den händelse regementet förlädes till Eksjö, hade föreslagits
att dylika öfningar skulle i sådant fall ega rum på ett 3,500
meter långt och 300 meter bredt område, som toge sin början omkring
500 meter söder om den på omkring 2,5 kilometer från den föreslagna
kasernplatsen belägna Qvarnarpssjön och slutade vid en vester om Ryningsholm
befintlig berggrupp. Skjutfältets norra del till eu längd af
omkring 700 meter utgjordes af delvis skogbevuxen, delvis kalhuggen
sandmo, som väl lämpade sig till uppställningsplatser för batterierna.
Derefter följde på en längd af omkring 1,200 meter kärlig skogsmark,
som vid östra stranden af Långanässjön öfverginge i ett smalt odladt
bälte och slutligen utgjordes återstoden af skjutfältet eller den de!, som
vore belägen emellan Långanässjön och den bäck, som bildade densammas
utlopp i Hafravikssjön, å ena sidan och höjdpartiet mellan
Ryningsholm och Alfversjö å andra sidan af eu mosse, hvilken enligt
uppgjord beräkning skulle kunna torrläggas för omkring 14,000 kronor.
Markens beskaffenhet syntes emellertid chefen för artilleriet och chefen
för fortifikationen göra detta skjutfält mindre lämpligt för sitt ändamål.
Den kärriga skogsmarken norr om Långanässjön skulle nemligen
lika litet som den torrlagda mossen söder om densamma medgifva de
förflyttningar, som erfordrades vid fältmässiga skjutningar, och icke
heller erbjuda lämpliga uppställningsplatser för batterierna, så att skjutning
i regeln skulle kunna företagas uteslutande från skjutfältets norra
del; och dessutom skulle markens öfvervägande lösa beskaffenhet medföra
äfven den olägenheten, att projektilerna ofta nog icke skulle komma
att krevera vid nedslaget och att verkan af nedslagskrevaden blefve
ytterst ringa.

Hvad slutligen beträffade frågan om skjutöfningarnes ordnande vid
förläggandet af regementet till Linköping, så kunde, enligt hvad upplyst
blifvit, ett skjutfält af 3,500 meters längd med lämplig profil och
med till större delen hård och fast mark beredas på ett afstånd af omkring
5 kilometer från nämnda stad vid Distorp i Rystads socken och
Åkerbo härad. Skottliniens förlängning ginge på en längd af omkring

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 38.

2,000 meter genom skogsmark, som dock vester om skottlinien vore
ganska tätt bebyggd, och derefter ut i sjön Roxen, hvarest segelleden
till Linköping träffades på ett afstånd från nollpunkten af omkring 6,000
meter. Terrängens profil lade intet hinder i vägen för att gifva skjutfältet
en bredd af 600 meter, men komme dess utläggande till denna
bredd att på grund af jordens höga värde medföra mycket stor kostnad.
Den mark, som erfordrades för att åt skjutfältet gifva en bredd
af endast 300 meter, skulle åter enligt genom stadens försorg uppgjord
värdering representera ett värde af 63,533 kronor 40 öre, hvarjemte
för flyttning af åtskilliga boningshus erfordrades ett belopp af 7,900
kronor. Någon förbindelse af jordegarne att för ofvannämnda pris försälja
marken vore emellertid ej afgifven, och det syntes sannolikt, att
de, då fråga om jordens afstående verkligen väcktes, skulle göra anspråk
på ej oväsendtlig! högre belopp, helst de vid med dem inledda
underhandlingar om markens upplåtande på arrende under 50 år icke
kunnat förmås att ingå härpå, med mindre de erhöllo en arrendesumma,
som sammanlagdt komme att uppgå till omkring 4,750 kronor.

Exercisutbildningen.

Derest Andra Göta artilleriregemente förlädes till Jönköping, kunde,
i omedelbar närhet af den föreslagna platsen för kasernetablissementet,
på kronoegendomen Ryhofs egor beredas ett exercisfält af erforderlig
storlek och lämpliga proportioner emellan längd och bredd. Egendomen
vore visserligen utarrenderad till den 14 mars 1907, men arrendatorn
hade enligt det med honom upprättade kontrakt skyldighet att
för allmännyttigt ändamål afstå egendomen tillhörig mark mot åtnjutande
af vederbörligt afdrag å arrendeafgiften; och antogo de båda
cheferna, att det högsta skadestånd, som eu kompromiss skulle kunna
tillerkänna arrendatorn, voro 50 kronor för har, så att, då för fältet
erfordrades minst 40 har, kronans årliga förlust i följd af exercisfälts
anläggning å nämnda kronoegendom komme att uppgå till 2,000
kronor.

Jordmånen å fältet utgjordes af hård sand delvis blandad med
lera, och hade landtbruksingeniörer, med Indika de båda cheferna i
ämnet rådgjort, förklarat detsamma kunna genom besåning med lämpliga
grässorter utan svårighet starkt rotbindas. Kostnaden härför äfvensom
för täckdikning m. fl. för fiiltets apterande till exercisfält erforderliga
åtgärder hade af sakkunnige beräknats uppgå till 6,000 kronor;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

och borde fältet för verkställigheten häraf till kronan afträda» 2 å 3 år
innan detsamma skulle till exercis användas.

För daglig samöfning med andra vapen funnes visserligen icke
tillfälle i omedelbar närhet af Jönköping, men då Skillingaryd, Jönköpings
regementes mötesplats, icke läge på längre afstånd från det föreslagna
skjutfältet än 17 kilometer, kunde samöfning med detta regemente
i sammanhang med artilleriregementets skjutöfningar utan svårighet
anordnas.

Vid regementets förläggning till Eksjö vore afsigten att såsom
exercisfält för regementet använda Smålands grenadiercorps’ och Smålands
husarregementes gemensamma, omedelbart intill den föreslagna
kaserntomten belägna mötesplats Ränneslätt, som för ändamålet skulle
utvidgas med 20 å 25 har. Tillfälle till samöfning med infanteri och
kavalleri blefve sålunda beredt, men den mark, som skulle läggas till
mötesplatsen, vore kuperad och stenbunden samt fördenskull såsom
öfningsfält föga värdefull, hvartill komme att då en del af det nuvarande
fältet upptages af lägerbyggnader, återstoden knappast blefve
tillräcklig för 3 regementen af olika vapenslag. Den staden Eksjö omgifvande
terrängen syntes deremot erbjuda gynnsamma betingelser för
de vigtiga öfningarne i positioners intagande, rigtöfningar på stora afstånd
in. in. dylikt.

Förlädes regementet till Linköping, borde naturligtvis såsom exercisfält
användas det stora för de båda lifgrenadierregementena gemensamma
mötesfältet Malmen, hvilket med eu areal af 140 har härtill
vore fullt tillräckligt, förutom det att markens beskaffenhet särskildt
gjorde detsamma väl egnadt till exercisplats för artilleri. Det stora
afståndet emellan Malmen och den föreslagna platsen för kasernetablissementet,
utgörande icke mindre än 4 kilometer, komme emellertid
härvid att enligt de båda chefernas åsigt blifva till mycken olägenhet,
desto större, som tiden för artilleriets repetitionsöfningar, 22 dagar,
vore mycket knappt tilltagen och andra årsklassens beväring framdeles
städse komme att. under denna tid samöfvas med stammen. Då det
vore af stor vigt att den dagliga öfningstiden, hvilken ej borde utsträckas
öfver 9 timmar, icke inkräktades af tidsödande marscher, skulle
sålunda af regementets förläggning till Linköping blifva en följd att
detsamma under repetitionsöfningarne måste qvarstanna i läger å Malmen,
en anordning, som komme att medföra ganska afsevärda kostnader, då
ju i sådant fall sommarstallar, mathallar, kanonskjul m. m. dylikt måste
för artilleriregementet anskaffas.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

Rekryteringen.

Enligt de båda chefernas åsigt vore det omöjligt att afgöra, hvilken
af de föreslagna platserna i detta afseende egde företrädet, men de antaga
emellertid, att såväl Linköping som Jönköping ega goda förutsättningar
för rekryteringens vidmagthållande.

Manskapets underhåll.

Hvad denna fråga angår, hade, upplysa de båda cheferna, portionspriset
å Malmen under en lång följd af år varit lägre än å någon
annan mötesplats eller någon garnisonsort. Så hade t. ex. nämnda
pris år 1893 å Malmen uppgått till endast 40,09 öre, då det deremot
utgjort vid Eksjö 47 öre och å Skillingaryd, den närmaste mötesplatsen
till Jönköping, 44,7 öre. A andra sidan hade portionspriset å cellfängelset
i Jönköping under de tre sista åren varit i medeltal 0,7 öre
och under senaste halfår icke mindre än 6,50 öre lägre än å cellfängelset
i Linköping. u

Mobiliseringen.

I detta afseende syntes samtliga de tre ifrågasatta städerna erbjuda
lika stora fördelar, då de alla voro belägna så långt in i landet att
mobiliseringsarbetet kunde beräknas komma att fortgå ostördt af fiendtliga
företag. Emellertid anse de båda cheferna att det för ett artilleriregementes
vid mobilisering erforderliga stora antal hästar skulle kunna
något hastigare samlas till Linköping än till någon af de båda andra
ifrågasatta städerna.

Kaserntomtens beskaffenhet och kostnaden för etablissementets anläggande.

Den af stadsfullmägtige i Jönköping erbjudna kaserntomt, hvilken
innefattade en areal af 5 har, hade ett fördelaktigt läge mellan stora
landsvägen till Ingaryd och Ryliofs egor med en höjd af omkring 10
Bill. Ull It it sd. Prof. 1834. 1 Samt. I Afd. 22 lliift. 6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

meter öfver Vetterlig yta samt vore, då grunden bestode af sandblandadt
grus, icke allenast i hygieniskt afseende god, utan erbjöde äfven
en pålitlig byggnadsterräng. Tomtens triangulära form gjorde den emellertid
mindre lämplig för ett ändamålsenligt bebyggande, synnerligast
som utrymmet dessutom vore knappt och det syntes de båda cheferna
derför lämpligt att de längst österut belägna jordlotterna utbyttes mot
ett triangulärt fält mellan Ingarydsvägen och jernvägsbanken.

Den i Eksjö erbjudna tomtplatsen, innehållande en areal af 5 å 6
har, vore belägen öster om staden vid den så kallade Husanässjön.
Läget vore sund!, och vackert samt byggnadsgrunden tillförlitlig men
till följd deraf att marken sluttade starkt emot sjön kräfdes icke obetydliga
planeringskostnader. Vattenledning saknades i staden, hvarföre
vatten måste med ångkraft upphemtas ur ofvan nämnda sjö och blefve,
då gas- eller elektricitetsverk ej heller vore derstädes anlagda, nödvändigt
att med oljelampor upplysa samtliga lokaler i det blifvande etablissementet.

Den tomt, som af staden Linköping örbjöds till plats för kasernetablissementet,
utgjorde i areal 8,5 bär och vore afsedd att lemna
utrymme jemväl för fotexercis och ridning. Som stadsplanen för Linköping
upptoge en bred esplanad från jernvägsstationen till norra sidan
af tomten samt marken å den till denna esplanad gränsande del af
tomten läge högre och vore jenmare och dessutom erbjöde en bättre
byggnadsgrund än södra delen, borde etablissement^ förläggas å den
norra delen med fayad åt nämnda esplanad; och syntes lämpligast, att
lmfvudbyggnaden dervid förlädes midt emot det blifvande Birger Jarls
torg, för hvilket ändamål dock några nu bebyggda tomter måste inlösas
och tilläggas den föreslagna tomten, Vore staden ej villig härtill, måste
lmfvudbyggnaden förskjutas mot vester och komme då att ligga snedt
emot ofvannämnda torg; hvarförutom kaserngården, såvida ej den till
öfningsfält disponibla del af tomten skulle blifva alltför obetydlig, måste
trängas väl mycket tillsammans.

Hvad kostnaderna för kasernetablissementets uppförande beträffade,
vore, enligt inhemtade upplysningar, byggnadsplan i de tre orterna,
Jönköping, Eksjö och Linköping så litet från hvarandra skiljaktiga att
det vore omöjligt att afgöra, hvilken af orterna i detta afseende hade
företrädet och frågan om kostnaden för sjelfva etablissementet kunde
derföre icke utöfva något väsentligt inflytande på valet af förläggningsort.
Deremot skulle, om etablissementet förlädes i Eksjö, särskild kostnad
böra beräknas såväl för eget vattenuppfordringsverk som för svårare

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

planeringsarbete, och ansågs denna kostnad komma att uppgå till omkring
40,000 kronor.

Sedan de båda cheferna sålunda redogjort för de olika städernas
större eller mindre lämplighet såsom förläggningsort för ifrågavarande
regemente, sammanfatta de sitt slutomdöme derhän, att Eksjö icke synes
dem kunna anses såsom ‘lämplig förläggningsort, då dels skjutfältet
derstädes komme att blifva af mindre tillfredsställande beskaffenhet dels
bristen på gas-, vatten- och afloppsledningar nödvändiggjorde särskilda
anordningar för det blifvande etablissementets förseende med vatten och
dess belysning samt markens dränering och dels slutligen stadens bidrag
understege de öfriga båda städernas med 50,000 kronor, under det att
etablissementets anläggningskostnad komme att blifva omkring 40,000
kronor högre än i Jönköping och Linköping; att således endast återstode
att välja emellan sistnämnda städer, hvilka båda erbjudit samma
kontanta bidrag och som med afseende å kostnaderna så väl för
etablisementets uppförande som för truppens underhåll voro temligen
likstälda; att Linköping kunde anses hafva företräde framför Jönköping
derigenom att artilleriregementet, vid förläggning till förstnämnda stad,
med mindre svårighet kunde komma i tillfälle att öfvas tillsammans med
annat vapen samt att förutsättningarne för en snabb mobilisering i Linköping
vore något gynsammare än på den senare platsen ; att hvad åter anginge
truppens utbildning, Linköping med afseende på dervarande exercisfälts
relativa aflägsenhet icke kunde såsom förläggningsort mäta sig med
Jönköping, der exercisfältet komme att ligga i kasernens omedelbara närhet;
att, då frågan gällde anskaffande af skjutfält jemförelsen de båda platserna
emellan ställde sig än ogynnsammare för Linköping, då nemligen
i trakten af Jönköping ett fullt tillräckligt skjutfält, 3,800 meter långt
och 600 meter bredt, kunde anskaffas för en kostnad af 60,000 kronor
med möjlighet att för en ringa kostnad deröfver förlänga skottbanan
söder ut med omkring 500 meter, under det att den plats, som i trakten
af Linköping skulle till skjutfält användas, komme att i inköp betinga
eu köpeskilling af minst 70,000 och sannolikt ännu mera, samt
att dertill ytterligare komme, dels att sistnämnda skjutfält ändå blefve
300 meter kortare än det vid Jönköping belägna, dels att skottlinie])s
förlängning vid detsamma komme att skära segelleden till Linköping,
eu omständighet, som utan all fråga vore af beskaffenhet att medföra
alvarsamma olägenheter, dels att, derest man till följd af sistnämnda
skjutfälts i förhållande till de stegrade fordringarne på artilleriets skjututbildning
allt för ringa bredd i eu framtid funne sig nödsakad att utvidga
detsamma, sådant i anseende till närmast kringliggande trakters göda

44 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

jordmån och närbelägenheten af många boningshus icke utan högst betydande
kostnader läte sig verkställas, och dels slutligen att med regementets
förläggning till Jönköping ingen nämnvärd svårighet mötte att
till gemensamma skjutöfningar å Remmene sammanföra delar af såväl
Första som Andra Göta artilleriregementen.

Emellertid förmälde chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen,
som på grund af hvad de sålunda anfört förordade Jönköping
såsom förläggningsort, sig i hvarje fall anse nödigt, att vare sig Eders
Kongl. Maj:t bestämde sig för den ena eller andra staden, åtskilliga
ytterligare medgifvanden af vederbörande äskades, och hemstälde de
att Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende täcktes föreskrifva, derest
regementet förlädes till Jönköping, att staden åtoge sig

dels att utan ersättning till kaserntomt upplåta hela det å en bifogad
kartecroquis inom vissa angifna linier belägna område äfvensom
att omlägga Ingarydsvägen så, att den komme att följa kaserntomtens
norra gräns,

dels att ej mindre så snart sådant från kronans sida fordrades, till
etablissementet framdraga förutom gas- och vattenledningar jemväl på
sätt, som af chefen för fortifikationen godkändes, eu atloppsledning till
Vettern, än äfven att för framtiden underhålla dessa ledningar,

och dels att ordna och icke vidare till sandtägt använda ett vester
om det blifvande etablissementet beläget lägre fält äfvensom åt kronan
inrymma rättighet att deröfver framdraga en bred väg med uppfart till
midten af etablissementets vestra gräns; samt, derest etablissementet
förlädes till Linköping,

att denna stad förbunde sig

dels att till den till tomtplats för kasernetablissementet afsedda
mark ytterligare lägga de bebyggda tomter, som behöfde afrödjas, på
det att kasernbyggnaden skulle kunna få sitt läge midt emot Birger
Jarls torg,

dels att vid den tid då etablissementet vore färdigt hafva de
intill detsamma stötande gator ordnade och stensatta, så att lätta förbindelser
derifrån bereddes till öfriga delar af staden och

dels att, så snart sådant från kronans sida fordrades, i nämuda
gator framdraga gas- och afloppsledningar till den del af tomten, som
vore ämnad att bebyggas.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra ytterligare
yttranden i ämnet från stadsfullmägtige i Jönköping och Linköping; och

hafva stadsfullmägtige i förstnämnda stad uti skrifvelsen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

den 22 sistlidne december förklarat sig villige att åtaga sig samtliga
de förpligtelse^ chefen för artilleriet och chefen för fortifikationen sålunda
ansett böra staden ytterligare affordras.

Stadsfullmägtige i Linköping åter anmäla uti. underdåniga skrifvelsen
den 26 sistlidne januari att, hvad beträffar bemälde chefers fordran
på den föreslagna kaserntomtens utvidgning, stadsfullmägtige icke kunna
till kronans disposition ställa de tomter, som i de båda chefernas underdåniga
yttrande afses, enär deras inlösen skulle medföra alltför stor
kostnad. Deremot erbjuda de sig att kostnadsfritt till kaserntomt och
öfningsfält upplåta qvadraterna n:ris 10, 11, 26 och 27 i S:t Pers qvarter
om tillhopa 9 hektar 19 ar eller 18 tunnland 19,72 kappland, att af
kronan egas och besittas, så länge de till ofvannämnda ändamål brukas
och begagnas; att då etablissementet är färdigt, hafva de till dess
område stötande gator, nemligen S:t Persgatan framför etablissementets
hufvudfagad det vill säga mellan Vasavägen och Berzeligatan, Vasavägen
mellan Birger Jarls torg och Platensgatan samt Platensgatan
mellan Vasavägen och staden behörigen iordningsstälde äfvensom bibehålla
Tornbygatan till dess S:t Persgatan kan öppnas mellan Vasavägen
och staden samt från vestra sidan af tomten bereda utfartsväg till Bergsvägen;
att, så snart sådant från krönans sida påfordras, i dessa gator,
der så ej redan skett, låta framdraga gas-, vatten- och afloppsledningar
till den deL af den blifvande tomten, som är ämnad att bebyggas; samt
att utöfver förut erbjudna 150,000 kronor ytterligare anvisa till kronan
såsom bidrag till artilleriet ett belopp af 70,000 kronor, att utbetalas
på tider och sätt som stadsfullmägtige efter öfverenskommelse med
kronan kunna närmare bestämma.

Slutligen får jag tillägga, att stadsfullmägtige i Jönköping i underdåniga
skrifvelsen den 7 i denna månad förklarat sig vilja höja anslaget
till Andra Göta artilleriregementes kasernetablissement från 150,000
kronor till 250,000 kronor.

Norrlands tränybataljon.

Såsom förläggningsort för ifrågavarande truppförband hafva endast
två orter blifvit ifrågasatta, nemligen Östersund och Sollefteå, Indika
bägge kommuner, i gengäld för do förmåner, som förläggningen af bataljonen
inom deras samhälle skulle medföra, hvar för sig erbjudit staten
kostnadsfri upplåtelse af erforderligt jordområde m. in.

Sålunda hafva Östersunds stadsfullmägtige uti skrifvelsen i ja -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

nuari 1893, under åberopande af sitt den 6 och 30 december 1892 i
ärendet förda protokoll, förklarat sig1 villige att, derest Norrlands trängbataljon
blefve till Östersund förlagd, till tomt och öfningsfält för bataljonen
utan ersättning upplåta erforderlig mark från ett staden tillhörigt
skogsskifte å hemmanet n:o 3 Odensala.

Å andra sidan har Sollefteå kommun dels genom underdåniga skrifvelsen
den 20 februari 1893 erbjudit sig att utan ersättning tillhandahålla
för bataljonens etablissement och öfningsfält erforderligt
jordområde, afröjdt och försatt i ett för sitt ändamål erforderligt skick,
dock utan att närmare angifva läget härför, dels i skrifvelsen- den 25
sistlidne september förklarat sig villig att derest bataljonen förlädes till
Remsele mo invid Sollefteå handelsplats kostnadsfritt öfverlemna så stort
afröjdt område, som för trängbataljonens behof kunde anses erforderligt
af tre å eu handlingarne bilagd karta med litt. A B och C utmärkta
jordlotter å Remsele mo med eu sammanlagd yta af 57,os hektar,
och dels i skrifvelsen den 30 sistlidne oktober utfäst sig att, såsom
bidrag till bestridande af de kostnader, som kunde för statsverket uppstå
till följd af inköj) af jord för militära etablissement å Remsele utöfver
det af kommunen förut erbjudna jordområde, betala ett belopp af 30,000
kronor, emot det att kommunen befriades från den genom föregående
beslut åtagna förbindelsen angående markens afrödjande och försättande
i brukbart skick; och har dessutom Sollefteå municipaldistrikt, enligt
underdåniga skrifvelsen den 5 sistlidne december, å allmän stämma
iklädt sig garanti för betalningsskyldigheten af det belopp, hvarmed
förvärfvandet medelst expropriation af jord för Norrlands trängbataljons
etablissement och öfningsfält tilläfventyrs kunde komma att öfverstiga
det af Sollefteå kommun beviljade anslaget 30,000 kronor.

Öfver dessa anbud har chefen för fortifikationen, till åtlydnad af
erhållna nådiga remisser, under den 30 sistlidne december och den 5
sistlidne januari afgifvit underdåniga utlåtanden. Bemälde chef, som
besigtigat de ifrågasatta platserna, anför härvid, beträffande det af staden
Östersund erbjudna jordområde å hemmanet n:r 3 Odensala, att den
södra, närmast staden belägna delen af denna mark genom sitt höga och
sunda läge samt sin goda byggnadsgrund rätt väl lämpar sig till kaserntomt,
ehuruväl dess starka sluttning i öster och vester kom me att orsaka
icke oväsentliga terrasseringskostnader. Likaledes kunde, fortsätter chefen
för fortifikationen, stadens vatten- och afloppsledningar utan svårighet
framdragas till kaserntomten. Af den öfriga, till exercisfält afsedda terrängen,
som vore mycket stenbunden och i rigtningen öster och vester
både en ännu ofördelaktigare lutning af i medeltal 1:16, syntes vidare den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

södra delen till en längd af omkring 500 meter genom stubb- och stenbrytning
samt planering kunna göras användbar för köröfningar, hvaremot
den norra delen vore så stenbunden och sluttande, att den knappast
kunde användas till annat än fotexercis i spridd ordning.

Hvad åter angiuge Sollefteå skulle, såsom följd af kommunalmyndigheternas
i nämnda ort anbud, sådana dessa slutligen blifvit formulerade,
kronan kostnadsfritt kunna förvärfva sig det jordområde, som
bäst lämpade sig till kaserntomt eller skiftet C jemte angränsande
emellan uppkörsväg^ från elfbron och skiftets östra gränslinie belägna
mark. Dettas läge vore högt och suudt, marken jemn och byggnadsgrunden
tillförlitlig, och kunde till eu början den redan afröjda delen
vara tillräcklig såsom exercisfält. Sedermera borde detta fält genom
stubb-brytning småningom och utan nämnvärd kostnad kunna utvidgas
till den areal, som erfordrades för trängbataljonen, utgörande högst det
område, som å eu genom fortifikationens försorg särskildt upprättad,
handlingarne bilagd karta funnes inom röda linier begränsad!, hvartill
dock borde komma ett å skiftet A behöfligt område för skjutbana.
Vatten för etablissementet kunde emellertid icke erhållas ur brunnar,
som voro belägna å det blifvande etablissementets område, utan måste
ledas till etablissementet vare sig från källor å närliggande bergshöjder
eller, om vattnet derstädes skulle visa sig vara af mindre god beskaffenhet,
från elfven genom en särskild dertill afsedd pumpinrättning.

Beträffande öfriga omständigheter, som vid valet af förläggningsort
måste tagas i betraktande, anför chefen hufvudsakligen följande.

Hvad anginge anläggningskostnaden uppginge denna i Sollefteå till
355,000 kronor, hvartill komme kostnaden för pumpverk med vatteuoch
afloppsledningar till omkring 15,000 kronor. I Östersund åter vore
byggnadspriserna så mycket högre än i Sollefteå, särskildt hvad anginge
grund-, sockel- och tegelmurar, att anläggningskostnaden derstädes blefve
omkring 20,000 kronor större i in i Sollefteå, pumpverk och tillhörande
ledningar inberäknade. Dessutom tillkomme i Östersund exercisfältets
iordningställande och kaserntomtens planering, Indika arbeten måste uppskattas
till minst 30,000 kronor, samt måhända äfven vatten- och afloppsledningars
framdragande till kaserntomten, så vida staden icke
åtoge sig att utföra detta arbete.

Beträffande åter underhållskostnaden hade portionspriserna år 1893
å Frösön utgjort 51/.>o (öro och å Sånga mo 54,35 öre, under det att å
andra sidan priset för fångportion vid cellfängelserna de 3 senaste uren
varit G öre högre i Östersund än i Hernösand. Någon visshet om den
eller den andra ortens företräde i detta afseende kunde alltså ej

ena

Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 38.

erhållas, men det syntes chefen för fortifikationen sannolikt, att portionspriset
borde ställa sig något lägre i Sollefteå, som framför Östersund
egde lätta förbindelser jemväl till sjös.

I afseende å truppens utbildning erbjöde, enligt chefens för fortifikationen
åsigt, Sollefteå ett långt förmånligare exercisfält än Östersund,
hvarjemte vägarne i omgifningarne af Sollefteå vore i mycket
bättre skick än omkring Östersund. Det något blidare klimatet i Sollefteå
gjorde också, att öfningarne derstädes en längre tid af året kunde
bedrifvas ute. Hvad vidare beträffade sjukvårdsutbildningen, så syntes
Sollefteå såsom förläggningsort erbjuda åtminstone icke mindre fördelar
än Östersund, enär å förstnämnda ort ett nytt tidsenligt sjukhus
med enligt uppgift 56 sängar på sista tiden blifvit uppfördt, under det
att sjukhuset i Östersund utgjordes af en äldre otidsenlig byggnad med
ungefär samma antal sängar. Deremot stälde sig förhållandena i Östersund
något fördelaktigare i fråga om samöfning med andra vapen, enär
uti denna stad också linnes artilleri, hvarjemte Östei-sund äfven erbjöde
tillfälle till umgänge mellan olika officerscorpser, eu fördel som för den
militära andan inom bataljonen icke vore att underskatta.

För rekryteringen vore det för bataljonen fördelaktigare att förläggas
i Sollefteå, hvarest ingen täflan med annat värfvadt truppförband kunde
uppstå, än i Östersund, der ett artilleri- och eventuel! ett kavalleriregemente
samtidigt skulle hafva att värfva rekryter, en omständighet
som dock till följd af bataljonens ringa stamstyrka icke kunde tillmätas
någon större betydelse.

Så mycket vigtigare vore det i stället, enligt chefens för fortifikationen
åsigt, att vid valet af förläggningsort för trängbataljonen
hänsyn toges till möjligheten af en snabb mobilisering. Då det stora
antal fordon och hästar, som en trängbataljon för sin mobilisering kräfde,
obehindradt borde på jernväg kunna tillföras mobiliseringsorten och
den mobiliserade truppen sedan hastigt transporteras till fördelningens
samlingsort, vore det af synnerlig vigt, att den till mobiliseringsorten
ledande jernvägen icke för mycket belamrades med andra transporter.
Vid ett mobiliseringstillfälle skulle i Östersund samtidigt mobiliseras
ett artilleri- och ett, infanteriregemente, och då härför vore att tillgå
jernväg i endast en rigtning, skulle dess trafikförmåga redan deraf
blifva så tagen i anspråk, att ganska stora svårigheter komme att
möta att ytterligare på samma väg mobilisera äfven fördelningens
träng. I Sollefteå deremot skulle trängbataljonen ensam eller måhända
tillsammans med Vesternorrlands regemente disponera-så väl jernvägen
till Hernösand som ock förbindelsebanan med norra stambanan, hvarjemte

Rongl. May.ts Nåd. Proposition No 38.

sjöfarten under en stor del af året förmedlade samfärdseln med hufvudstaden
och öfriga kustorter. Längden å landsväg upp till stambanan
vore för öfrigt endast omkring 15 kilometer.

Sedan chefen för fortifikationen härefter i förbigående omnämnt,
att Östersund egde fullständigt högre läroverk, då Sollefteå deremot
endast hade ett af kommunen ordnadt lägre läroverk, hvilket naturligtvis
alltid vore af någon betydelse, förklarar han slutligen, att han, med
hänsigt dels till de större fördelar Sollefteå erbjöde i afseende å trängens
utbildning och mobilisering och dels till den i Sollefteå antagligen något
lägre anläggningskostnaden för etablissementet, funne sig böra i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, med antagande af de utaf
Sollefteå kommun och municipaldistrikt gjorda anbud, behagade bestämma,
att Norrlands trängbataljon skall förläggas till Sollefteå; dock
att såsom vilkor för bataljonens förläggning till denna ort måtte bestämmas,
dels att bataljonen för såväl personal, som hästar och fordon
för all framtid tillerkändes afgiftsfri passage öfver bron öfver Ångermanelfven,
dels att afgiftsfri trafik å bron bereddes för den vid
byggnadsarbeten anställa personal under byggnadstiden och för alla
materieltransporter till byggnadsplatsen, och dels att kronan genom
vederbörande kommunalmyndigheters försorg erhölle rätt att till elfven
neddraga erforderlig afloppsledning äfvensom att från källorna å närliggande
bergshöjder anlägga en bassin med vattenledning till etablissementet
eller, för den händelse en sådan vattenledning icke befunnes
lämplig, att municipaldistriktet förbunde sig att, för uppsättande af ett
pumpverk vid elfstranden, kostnadsfritt för kronan anskaffa lämplig plats
vid gamla tegelbruket närmast vester om bron samt äfven bereda tillfälle
till rörledningars framdragande från pumpverkets plats till kronans
tomt.

Efter det Eders Kongl. Maj:t härpå genom särskilda nådiga remisser
befalt dess befallningshafvande i Vesternorrlands län att dels afgifva
underdånigt yttrande, huruvida fri passage öfver den vid Sollefteå belägna
bron öfver Angermanelfven kunde, derest Norrlands trängbataljon
förlädes till Sollefteå, nämnda bataljon beredas och dels från Sollefteå
kommunalmyndigheter infordra yttrande, huruvida dessa under nyssberörda
förutsättning voro villiga att, utöfver de förpligtelse!- de för sådan
händelse redan åtagit sig, jemväl ikläda sig de förbindelser, hvilka
chefen för fortifikationen i sina ofvanberörda skrivelser ansett böra
fordras såsom vilkor för etablissementets förläggande till denna ort, så hur
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande uti skrivelser! den 17 sistlidne
Bill. till ltiksd. 1‘rot. 1834. 1 Sami. 1 Afl. 22 Häft. 7

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

januari öfverlemnat två vid särskilda allmänna stämmor den 15 i samma
månad med Sollefteå kommun och municipaldistrikt hållna protokoll, enligt
hvilka dels kommunen för sin del, under förutsättning af bataljonens
förläggande till Sollefteå, för dess personal m. m. medgifvit afgiftsfri
trafik å bron öfver Angermanelfven i enlighet med hvad chefen för
fortifikationen i sin nyss omnämnda framställning föreslagit, och dels
municipaldistriktet förbundit sig så väl att kostnadsfritt för statsverket
lemna erforderlig mark för vattenreservoirer och anordnande af vattenledning
till bataljonens etablissement från källor å närliggande höjder, som
äfven att, om så skulle finnas behöflig!, likaledes kostnadsfritt för kronan anskaffa
lämplig plats för uppsättande af ett pumpverk vid elfstranden i närheten
af gamla tegelbruket närmast vester om bron öfver Angermanelfven vid
Sollefteå, dock med det förbehåll att ersättningen för berörda jordupplåtelser
skulle, för den händelse godvillig öfverenskommelse med vederbörande
jordegare icke kunde komma till stånd, bestämmas medelst expropriation
genom statsverkets försorg; och har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
för egen del erinrat, att genom nådiga brefvet den 15
augusti 1892 rättighet för Sollefteå socknemän att af dem, som färdas
öfver bron öfver Angermanelfven invid Sollefteå, uppbära avgifter
icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t socknemännen beviljad för
längre tid än till innevarande års utgång, hvadan, i händelse förnyad
concession i detta hänseende blefve sökt och beviljad, befrielse
från broafgifters uppbärande kunde förbehållas Norrlands trängbataljon.

Då jag nu går att sjelf yttra mig i frågan om lämpligaste förläggningsplatserna
för ifrågavarande ny- och ombildade truppförband, kan
jag icke underlåta att redan från början betona, att jag vid de förslagjag
kommer att i nämnda afseende inför Eders Kongl. Maj:t framlägga
icke ansett mig böra uteslutande, ja ej ens företrädesvis fästa mig vid de
kostnader, som med truppförbandens förläggning i den ena eller andra
orten kunna uppkomma. Utan all fråga måste det ur alla synpunkter betraktas
såsom synnerligen vigtig^, att statens utgifter för de nya kasernoch
skoletablissementen må kunna begränsas till det minsta möjliga, men
å andra sidan får ej lemnas obeaktadt, att det nu gäller att för sekler
bestämma de olika truppernas förläggningsorter och att valet deraf kan
komma att i afsevärd mån inverka ej mindre på deras utbildning i och
för sig än äfven på deras mobiliseringsförmåga och utsigterna för dem

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

att vid krigsutbrott med största möjliga skyndsamhet inträffa å de olika
krigsskådeplatser, der deras medverkan kan erfordras. Det torde böra
medgifvas, att om en af två eller flera till förläggningsplatser föreslagna
orter erbjuder öfvervägande fördelar i nämnda afseenden, på samma
gång som emellertid anläggningskostnaden för det blifvande etablissementet
derstädes komme att ställa sig något högre, det icke kan anses
vara med sund statshushållning förenligt att för undvikande af de något
högre byggnadskostnad^-^ till förläggningsort utse den i militäriskt afseende
mindre gynnade orten och sålunda skapa missförhållanden, som
i all framtid kunna störande inverka på truppförbandets i fråga tjenstduglighet.
Dessutom måste ej förglömmas, att relativt låg anläggningskostnad
icke alltid, i synnerhet då det gäller inrättningar, sådana som
de nu ifrågavarande, hvilka äro afsedda att ega en lång varaktighet,
kan anses såsom ekonomiskt fördelaktig. För att använda ett från
affärslifvet lånadt uttryckssätt kunna driftkostnaderna såsom följd af
den låga anläggningskostnaden blifva så mycket större, och det synes
mig i sjelfva verket icke osannolikt, att om t. ex., såsom ifrågasatt
blifvit, Wendes trängbataljon förlädes på två orter med sommaröfningarne
på den ena och vinteröfningarne på den andra, kostnaderne
för personalens förflyttning och öfriga af en sådan förläggning
vållade utgifter i längden vida skulle öfverväga den besparing i kostnad
för etablissementens anläggning, som måhända kunde beräknas.

Hvad jag sålunda yttrat, eger i viss mån tillämplighet redan på
frågan om de till l:sta arméfördelningen hörande truppers förläggning,
till hvilken jag nu anhåller att få öfvergå.

Att af dessa Kronprinsens husarregemente bör förläggas till Malmö
är, såsom jag redan påpekat, en gifven konseqvens af Malmö stads vid
anbudet att inköpa kronans dervarande tomter gjorda förbehåll; Och
torde äfven med nödvändighet deraf följa, att det genom Kronprinsens
husarregementes sammanförande till eu garnisonsort ledigvordna, i
Helsingborg befintliga etablissementet, som, derest i detsamma vidtagas
några smärre föga kostsamma förändringar, är fullt tillräckligt att inrymma
ettderas af de stora skånska kavalleriregementena skolor, för
nämnda ändamål bör upplåtas åt skånska husarregementet, som hittills
varit förlagdt i nordvestra Skåne och der haft sin hufvudsakliga rekryterings-
och remonteringsort.

Hvad angår förläggningsorlerne för de öfriga till lista arméfördelningen
hörande kasernerade truppförbanden eller Wendes artilleriregemente,
skånska dragonregementet och Wendes trängbataljon, hafva,
såsom jag förut nämnt, i fråga derom 4 alternativa förslag framstälts,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

innebärande det första, att Wendes artilleriregemente skulle i sin helhet
förläggas till Christianstad, skånska dragonregementets skolor till Landskrona
samt Wendes trängbataljon till Herre vadskloster, det andra att
Wendes artilleriregemente fortfarande skulle vara förlagdt i Christianstad
och Landskrona, att i etablissementet i sistnämnda stad skulle
beredas utrymme jemväl för Wendes trängbataljon, som emellertid skulle
hafva ett särskildt beväringsetablissement i Herrevadskloster samt att
skånska dragonregementets skolor skulle förläggas till Ystad, det tredje,
att af ifrågavarande tre truppförband Wendes artilleriregemente i sin
helhet skulle förläggas i Christianstad, Wendes trängbataljon i Landskrona
och skånska dragonregementets skolor likaledes till Ystad samt
det fjerde, att skånska dragonregementets skolor skulle förläggas till
Herrevadskloster, då naturligen Wendes trängbataljon måste inrymmas
i etablissementet i Landskrona och Wendes artilleriregemente såsom
följd deraf sammandragas i Christianstad.

Af dessa förslag finner jag det första och det fjerde, enligt hvilka
Herrevadskloster skulle bestämmas till vinterförläggningsort för ett
helt truppförband, icke vara af beskaffenhet att vidare böra komma under
öfvervägande. Hels är nemligen, efter hvad numera blifvit upplyst,
dervarande etablissement i det skick, att, såsom chefen för fortifikationen
också påpekar, det knappast kan vara tillrådligt att derå
nedlägga några större kostnader och dels tillkommer härvid ett
annat skäl, som synes mig vara af om möjligt ännu större vigt.
Förr eller senare måste nemligen krigsstyrelsen vara betänkt på att
anordna ett eget etablissement för uppställandet i depot af det stora
antal kavallerihästar, som med hänsigt till de skånska rytteriregementenas
framtida organisation icke komma att året om hållas i
tjenstgöring och för hvilka sålunda plats i de blifvande skoletablissementen
ej heller kommer att beredas. Enligt den vid 1892 års urtima
Riksdag framlagda plan för skånska husar- och skånska dragonregementenas
nya organisation, skulle, sedan densamma blifvit till fullo
genomförd, endast vid dessa regementen 690 hästar hållas i depot och
om dertill lägges antalet till uppställning i depot afsedda hästar vid
Kronprinsens husarregemente, inses lätt, att särskilda anordningar måste
vidtagas för inrymmande af ett så stort hästantal, och för sådant ändamål
skulle utan all fråga etablissementet å Herrevadskloster svnnerligen väl
egna sig. Het torde alltså så mycket mera vara i sin ordning, att
nämnda etablissement reserveras härför, som tack vare staden Ystads
anbud en förläggning af de skånska trupperna numera kan åstadkommas,
som, utan att Herrevadskloster derför tages i anspråk, icke bör

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

medföra större kostnader än som från början afsetts och som nr alla
militära synpunkter torde blifva mycket tillfredsställande.

Valet emellan de återstående båda förläggningsalternativen synes
mig icke vara svårt, i det att det tredje eller det, enligt hvithet Wendes
artilleriregemente skulle i siu helhet förläggas till Christianstad,
Wendes trängbataljon till Landskrona och skånska dragonregementets
skolor till Ystad, torde ega afgjordt företräde. Visserligen har chefen
för fortifikationen mot detsamma erinrat, att Wendes trängbataljon
med antagande af detsamma skulle till mobiliseringsort erhålla
eu sjöstad. Men denna olägenhet kan utan nämnvärd kostnad afhjelpas,
derest bataljonens depot anordnas i Herrevadskloster, som sålunda
också skulle blifva bataljonens mobiliseringsort, och i öfrigt lära grundade
erinringar mot nämnda förslag icke kunna göras. Wendes artilleriregemente,
som länge varit fördeladt på två stationer, komme såsom följd
af detsammas antagande att sammandragas i en garnisonsort, hvilket, såsom
lätt inses, ur alla militära synpunkter måste vara synnerligen önskligt,
Wendes trängbataljon erhölle till förläggningsort en stad, hvarpå med
rätta af så väl chefen för fortifikationen som inspektören för trängen
lagts mycken vigt, den från andra förläggningsalternativet oskiljaktiga olägenheten
att två olika truppförband skulle sammandragas i en kasern
och att det ena deraf eller Wendes trängbataljon dessutom skulle hafva
ett annat etablissement, till hvilket bataljonen årligen under sommarmånaderna
skulle förläggas, komme att helt och hållet bortfalla och
slutligen erhölle skånska dragonregementet till förläggningsort en stad,
till hvilken dess skolor redan länge varit sammandragna och i hvars _
omnejd regementet redan nu är förlagdt. Särskildt denna sistnämnda
omständighet måste tillmätas mycken vigt. Blifver regementet förlagdt
till Landskrona eller i närmaste grannskap till skånska husarregementet
i Helsingborg och Kronprinsens husarregemente i Malmö, lärer svårligen
kunna undvikas, att dessa tre regementen med sina 2,500 manskaps-
och häst-nummer, representerande jemt hälften af hela landets
kavalleristyrka, till föga fromma för regementenas tjenstduglighet råka
i en allvarlig konkurrens i fråga om så väl rekryteringen som remonteringen,
under det att, derest regementet förlägges till det jemförelsevis
mera aflägse Ystad, förhållandena i nyssnämnda afseende!! måste
för alla tre regementena blifva gynnsammare, på samma gång skånska
dragonregementet till hufvudsaklig'' rekryterings- och remonteringsort
erhölle trakten omkring Ystad eller södra Skåne, der regementet sedan
gammalt är kändt och af befolkningen uppburet.

Emellertid kan ej bestridas, att det af mig förordade förläggnings -

Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

förslag är åtminstone skenbart det dyraste. Enligt de af chefen för
fortifikationen framlagda beräkningar skulle kostnaden för förläggningen
på nämnda sätt af ifrågavarande tre regementen, äfven om från
anläggningskostnaden dragés det senast af Ystad erbjudna bidrag, uppgå
till 825,300 kronor, under det att första alternativet för samma truppers
förläggning beräknas kosta 720,500 kronor och det andra, enligt
hvilket jemväl Ystads stads senaste anbud får tagas i beräkning, 705,000
kronor. Härvid måste dock märkas, att chefen för fortifikationen i nu
förevarande alternativ beräknat 70,000 kronor såsom erforderliga för
diverse inrednings- och kompletteringsarbeten i Landskrona, men att dessa
arbeten, som föreslagits hufvudsakligen för att bereda bättre inqvartering
åt bataljonens talrika beväringsstyrka, dock, enligt hvad chefen för
fortifikationen för mig anmält, icke äro så oundgängligen nödvändiga, att
icke genom andra, mera tillfälliga anordningar det afsedda behofvet kan
åtminstone tills vidare nöjaktigt tillgodoses. Hela denna utgiftspost torde
alltså kunna ur förslaget utgå och om härtill ytterligare lägges den till
30,000 kronor beräknade kostnaden för ett trängskjul inom 2:dra arméfördelningsområdet,
hvilken kostnad icke lärer vara af beskaffenhet att
böra påföras de nya kasernetablissementen och till hvilkens gäldande
medel torde kunna från andra anslagstillgångar så småningom beredas,
skulle kostnadssumman för det tredje alternativet minskas till 725,300
kronor eller endast obetydligt mera än det första och i allt fall icke
afsevärdt mera än det andra. Dessutom tillkommer härvid ytterligare
en annan omständighet, som noga räknadt låter vågskålen äfven i ekonomiskt
afseende sjunka till förmån för nu ifrågavarande förslag. Såsom
följd af dess antagande skulle nemligen, på sätt som framgår af min
förut lemnade redogörelse för de anordningar, hvilka enligt chefens
för fortifikationen åsigt böra vidtagas i Christianstad, derest hela Wendes
artilleriregemente förlägges dit, den sedan länge å bane varande frågan
om nytt sjukhus i nämnda stad i viss mån erhålla sin lösning; och då
jag erinrar, att arméförvaltningen i sitt senaste den 3 mars 1890 i
frågan afgifna utlåtande beräknat kostnaden för det ifrågasatta nya
sjukhuset till 179,000 eller alternativt 155,500 kronor, måste medgifvas,
att, äfven om den nu ifrågasatta lösningen af denna fråga i ett och
annat kan lemna åtskilligt öfrigt att önska, den åtminstone tillsvidare
minskade utgiften för sjukvårdens i Christianstad ordnande, som deraf
blir en följd, dock i hvarje fall kan anslås så högt, att skilnaden i kostnad
emellan det andra och det tredje alternativa förläggningsförslagen
deraf mer än väl uppväges.

Då slutligen ett jemväl framkastadt förslag att förlägga Wendes

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

trängbataljon, såsom afsedd att mobilisera äfven 2:dra fördelningens
träng, inom nämnda fördelnings område eller åtminstone till någon närmare
detta, utom Skåne belägen ort så mycket mindre synes mig förtjena
afseende, som, med hänsigt ''till Skånes relativt stora folkmängd
och rikedom på hästar, bataljonens behof af beväringsmanskap och dragare
vid mobilisering måste till större delen fyllas från nämnda provins,
anser jag fördenskull, att kaserneringen af de till första arméfördelningen
hörande värfvade truppförband bör ordnas så, att Kronprinsens
husarregemente förlägges till Malmö, skånska husarregementets skolor
till Helsingborg, Wendes artilleriregemente i sin helhet till Cliristianstad,
skånska dragonregementets skolor till Ystad och Wendes trängbataljon
till Landskrona.

För frågan om Norrlands dragonregementes förläggning kan den
ekonomiska synpunkten icke anses vara af någon större betydelse. Som
jag redan nämnt utgör nemligen skilnaden i kostnad emellan de båda
alternativa förslag, som rörande detta regementes förläggning blifvit
uppgjorda, endast 4,000 kronor. Visserligen skulle häremot kunna
erinras, att någon beräkning öfver kostnaden för förläggning af regementet
å Frösön i dess gamla läger icke blifvit uppgjord, men jaganser
lika med chefen för fortifikationen det icke rimligen kunna ifrågasättas,
att regementet med dess nya helt och hållet från indelningsverket
lösta organisation skulle förläggas i nämnda etablissement. Dels är
nemligen detta, på sätt chefen för fortifikationen upplyser, i det skick,
att några mera betydande reparations- och utvidgningskostnader icke
synas böra å detsamma nedläggas, dels kan det icke bestridas, att regementet
med en sådan förläggning efter all sannolikhet skulle möta
alvarliga svårigheter att upprätthålla sin rekrytering, och dels slutligen
är det uppenbart, att de militära skål, som med så mycken styrka
af t. f. chefen för generalstaben gjorts gällande mot regementets förläggande
till Östersund eller Sundsvall, kunna med lika och delvis med
ännu större fog tillämpas å förläggningen å Frösö. Invändningen att
den forna Jemtlands hästjägarecorps’ byggnader sålunda skulle komma
att stå obegagnade, hvilken invändning måhända af eu och annan kan
göras, lär ej heller vara af någon afsevärd betydelse, då, enligt hvad
jag i arméförvaltningen inhemta!, de få af dessa byggnader, som ännu
äro i någorlunda godt skick, mer än väl behöfvas för fältjägareregementet,
som ju enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skall högst betydligt
förstoras och hvars byggnadsutrymme redan förut ej varit synnerligen
stort.

Hvad åter angår valet emellan Östersund och Umeå, de enda orter,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

som, sedan jemväl Sundsvall ej ansetts kunna såsom förläggningsplats
ifrågakomma, sålunda ännu '' skulle återstå att i nämnda afseende användas,
lärer afgörandet ej vara svårt. De skäl för regementets förläggning
till Umeå, som af chefen för fortifikationen och t. f. chefen
för generalstaben framhållits, synas mig så talande och uttömmande,
att jag icke har något att i detta afsende tillägga. Frånsedt de öfriga
till förmån för Umeå af nämnda chefer åberopade omständigheter,
torde också i sig sjelft vara klart, att då det synnerligen vidsträckta
sjette arméfördelningsområdet har sin största utsträckning i norr och
söder och fördelningens krigsskådeplats efter all sannolikhet måste blifva
områdets nordöstra gränstrakter, det icke kan vara lämpligt att förlägga
fördelningens kavalleri, hvilket, såsom t. f. chefen för generalstaben
rigtigt anmärker, måste nästan omedelbart efter ett krigsutbrott
inträffa vid den hotade gränsen, till arméfördelningsområdets sydvestra
delar.

Jag anser alltså, att Norrlands dragonregemente bör förläggas till
Umeå; och torde jag framdeles, då förslag i ärendet skall till Riksdagen
aflåtas, få återkomma till frågan om upplåtande till regementet af
de delar af indragna majorsbostället 2l,64:dels mantal Ytterhiske n:o 2,
å hvilka, derest regementet förlägges till nämnda stad, dess blifvande
exercisfält torde böra anordnas.

Slutligen anhåller jag, hvad angår etablissementet i Umeå, få nämna,
att statsrådet och chefen för finansdepartementet, med hvilken jag
i frågan samrådt, förklarat hinder från hans sida icke möta att för
anordnandet af detsamma taga i anspråk den mot redan af Riksdagen
ersatt förskott för 22,000 kronor inköpta byggnad i Umeå, som upplåtits
till provisorisk bostad åt dervarande landshöfding.

Valet af förläggningsplats för Andra Svea artilleriregemente synes
mig erbjuda större svårigheter. Såsom bekant förmälde sig t. f. chefen
för generalstaben i siit den 24 Augusti 1892 afgifna förslag till förbättrad
härordning anse både Upsala och Gefle lämpligen kunna såsom
förläggningsorter för nämnda regemente ifrågakomma, och det kan icke
nekas, att den senare orten har många förutsättningar, som skulle
göra det önskligt, att regementet förlädes dit. Särskildt skulle, synes
mig, ur synpunkterna af regementets rekrytering, remontering och mobilisering
Gefle i viss mån hafva varit att föredraga. Regementet skulle
nemligen derstädes hafva kommit på längre afstånd från Stockholm
och sålunda mindre känt verkningarna af den svåra konkurrens i fråga
om rekryteringen och remonteringen, som, derest regementet förlägges
till Upsala, måste uppkomma emellan detsamma och de inånga i Stock -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

liolm förlagda värfvade truppförbanden. I Upsala måste regementet'',
just till följd af konkurrensen med Stockholmsregementena, blifva
nödsakadt att till hufvudsaklig rekryteringsort för stammanskapet välja
andra trakter af landet än dem, som ligga omedelbart omkring Upsala,
hvilket ur militärisk synpunkt ingalunda är önskligt, och hvad regementets
behof af beväringsmanskap och hästar vid mobilisering angår, hafva
anstälda undersökningar gifvit vid handen, att detta omöjligen kan fyllas,
med mindre stora delar af Gestrikland och Helsingland derför tagas i
anspråk. Med regementets förläggning till Upsala kommer alltså eu
eventuel mobilisering att medföra, att beväringsmanskap och hästar måste
i stor myckenhet från dessa jemförelsevis aflägsna orter transporteras
till regementet och uppenbarligen är detta i vår tid, då man vid den
vigtiga mobiliseringen räknar endast med dagar, en omständighet af
mycken vigt och som, då förhållandena i Gefle i dessa afseenden skulle
hafva blifvit helt annorlunda, talar för regementets förläggning till
nämnda stad.

Emellertid är staden Gefles för äfven i mindre skala företagna fiendtliga
anfall synnerligen blottade läge ett moment vid valet af förläggningsplatser
utaf den vigt, att jag icke tilltror mig att förorda regementets
förläggning dit. För ett kavalleriregemente med dess jemförelsevis
enkla och föga tidsutdrägt kräfvande mobilisering kan en sjöstad
såsom förläggningsort utan större betänklighet godkännas, men
till förläggningsort för ett artilleriregemente med dess många verkstäder
och förråder och dess stora behof af beväringsmanskap och särskildt
vid mobilisering anskaffade hästar kan en sådan stad, helst om den
såsom Gefle lemnar öppet tillträde åt äfven den obetydligaste fiendtliga
kryssare, svårligen antagas. 1 hvarje fall måste, såsom cheferna
för artilleriet och fortifikationen också anmärka, under sådana omständigheter
särskilda anordningar vidtagas, på det att mobiliseringen
af det derstädes förlagda regementet må kunna försiggå i fullkomlig
trygghet och den utredning, som numera åstadkommits, synes mig
gifva vid handen, att dylika anordningar, hvad Gefle angår, skola
visa sig så kostsamma, att endast derför hvarje tanke att till förläggningsort
för regementet använda nämnda stad måste öfvergifvas.

Visserligen har ifrågasatts, att vid staden skulle anordnas ett minförsvar
endast med handminor och kostnaden derför skulle, enligt hvad
af handlingarna framgår, icke blifva större än att det täcktes af det
större bidrag till etablissementets anläggning, som Gefle stad numera
förklarat sig villig att lemna, så att i sådant fall och äfven om man
medräknar den högre anläggningskostnad, som kasernetablissementet
Bih. till Rikta. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Af A. ‘22 Haft. 8

58 _ Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 38.

och anordnandet af exercisfält i Gefle medför, Gefle i ekonomiskt afseende
skulle hafva företrädet framför Upsala eller åtminstone vara med
nämnda stad i det närmaste likstäldt. Men man måste härvid ihåg:-komma, att med minförsvarets anordning på nämnda sätt stadens egen
sjöfart jemväl blefve stängd och jag fruktar högeligen, att Gefle med
sin lifliga handel skulle finna sig föga tillfredsstäldt med en anordning,
som vid den minsta fara för krigsutbrott skulle omöjliggöra all sjöfart till
eller från staden. Skall alltså regementet förläggas till Gefle, synes mig
oundgängligt nödvändigt, att det kostsammare minförsvaret anordnas, men
i sådant fall varda kostnaderna för förläggningen, äfven om derifrån
dragés det högre bidrag, som från nämnda stad är att emotse, så stora,
att de fördelar i fråga om regementets rekrytering, remontering och
mobilisering, som onekligen med en sådan förläggning i viss mån
skulle stått att vinna, finge anses vara för dyrt köpta; och det måste
dessutom ihågkommas, att enligt hvad cheferna för artilleriet och fortifikationen
synas mig hafva ådagalagt, utsigterna för regementets utbildning
äro gynnsammare i Upsala än i Gefle och att jemväl underhållskostnaden
i förstnämnda stad torde blifva billigare.

Lika med nämnda chefer anser jag alltså, att Andra Svea artilleriregemente
bör förläggas till Upsala och torde det, i enlighet med hvad
jag redan hemstält beträffande etablissementet i Umeå, tillåtas mig att
framdeles få återkomma till frågan om upplåtande åt regementet af den
kronojord, som för dess blifvande exercisfält i Upsala torde erfordras.

Äfven valet af förläggningsplats för Andra Göta artilleriregemente
synes mig ej vara lätt. Att ej Eksjö bör dertill ifrågakomma, anser jaglika
med cheferne för artilleriet och fortifikationen vara uppenbart.
Svårare ställa sig förhållandena, då det gäller att bestämma sig för en
åt de båda öfriga städerna. Utan tvifvel måste Linköping betecknas såsom
andra arméfördelningens militära centrum, och lika visst torde vara, att
artilleriterrängen inom andra arméfördelningsområdet är att söka ej på
det Småländska höglandet, utan på Östergötlands slätter och att, om
andra arméfördelningsområdet någonsin varder utsatt för fiendtligt anfall,
det blifver Östgötabygden, en af de sårbaraste delarne af vårt land,
som kommer att bilda den egentliga krigsskådeplatsen. Att under sådana
förhållanden det varit önskligt, om fördelningens artilleriregemente kunnat
förläggas till Linköping, lärer icke kunna bestridas, helst regementet
med en sådan förläggning hade, frånsedt fördelen att vid alla fredsöfningar
operera i de trakter, inom hvilka detsamma under vissa förutsättningar
äfven skall hafva att i krig uppträda, tillika kommit i så
nära beröring med en stor del af fördelningens infanteri-styrka, de båda

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 38.

i Östergötland förlagda lifgrenadierregementena, som med nuvarande
arméorganisation öfver hufvud är möjligt. En af hufvudtankarna i den
förbättrade härordningen eller den, som afsåg att redan under freden
med hvarandra sammansluta de större strategiska enheter, hvilkas behöriga
samverkan under krig är vilkoret för framgång, skulle sålunda,
hvad angår andra arméfördelningen, hafva blifvit i möjligaste mån förverkligad.
Då dertill kommer, att Linköping i afseende å alla på
truppens utbildning inverkande omständigheter torde kunna anses vara
fullt likstäldt med Jönköping, kan jag icke neka, att jag varit mycket
böjd att förorda Linköping såsom förläggningsplats för regementet.
Härvid har emellertid förekommit en omständighet, som gjort mig tveksam
och som torde vara af den vigt, att, oaktadt allt som talar för
Linköping, Eders Kongl. Maj:t dock lärer böra bestämma sig för Jönköping,
jag menar omöjligheten att i Linköpings, närhet anordna ett
fullt tillfredsställande skjutfält. Redan i sitt förenämnda underdåniga
utlåtande hafva cheferna för artilleriet och fortifikationen fäst uppmärksamheten
å de brister, som i flera anmärkta hänseenden skulle komma
att vidlåda det enda skjutfält, som vid Linköping ifrågasatts, och i en till
mig ytterligare afgifven embetspromemoria har generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet än mera framhållit, huru otillfredsställande anordningarna
för detta skjutfält i de flesta afseenden skulle blifva.

Kulfånget, yttrar han, komme ej att få tillräcklig utsträckning, så
att i hvarje fall möjligheten att förlupna kulor skulle kunna slå ned ett
godt stycke i Roxen ej vore utesluten; banan vore vidare för smal, så
att skjutning i divisionsförband vore omöjlig och det icke heller läte
sig göra att ens tillnärmelsevis å densamma uppställa infanteri- och
kavallerimål om hvarandra på sätt som i det verkliga kriget förekomme;
och slutligen funnes, hvad som vore det vigtigaste af allt, icke någon säkerhet
att den för banan erforderliga mark skulle kunna erhållas för det uppgifna
priset, då dels bindande anbud från jordegarne i detta afseende
ej förelåge, dels särskilda kostnader ej beräknats för att godtgöra de
jordegare, som med anledning af deras hemmans närbelägenhet till
skottlinien blefve nödsakade att under skjutningarne utrymma sina derå
uppförda hus, och dels slutligen de anspråk på ersättning, som en och
annan jordegare redan framstält för den händelse de i följd af skjutfältets
anläggning blefve nödsakade att helt och hållet bortflytta sina boningshus,
vida öfverstege hvad vid värderingsförrättningen ansetts böra dem
såsom godtgörelse i nämnda afseende tilläggas.

Generalfälttygmästaren, som under sådana förhållanden förmäler
sig ej finna osannolikt, att statens utgifter för skjutfältets förvärfvande

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:0 38.

kunna komma att vida öfverstiga livad som derför beräknats och måhända
uppgå ända till 100,000 å 120,000 kronor, och dessutom ytterligare
betonar, att om skjutfältet, hvilket. är mycket antagligt, inom
några år skulle befinnas för litet, ingen möjlighet förefinnes att utan
högst betydande kostnader utvidga detsamma, afstyrker alltså på det
bestämdaste, att Linköping utses till förläggningsplats för regementet.

Det måste medgifvas, att de sålunda af generalfälttygmästaren åberopade
skäl väga tungt, och jag kan icke annat än instämma med honom,
då ju af alla de frågor, som vid förläggningen af ett artilleriregemente
böra tagas i betraktande, ingen torde vara vigtigare än den, huruvida
med den tilltänkta förläggningen regementets skjutöfningar kunna anses
vara behörigen tillgodosedda. Jag anser alltså, att Andra Göta artilleriregemente
bör förläggas till Jönköping, och anmärker endast i förbigående,
att denna lösning af frågan om Andra Göta artilleriregementes
förläggning jemväl torde blifva den billigaste, i ty att i Jönköping
exercisfält väl måste särskildt anskaffas, men å andra sidan det af Jönköping
numera erbjudna bidrag är större än det, som från Linköping skulle
erhållits, hvarförutom förläggningen till Linköping skulle nödvändiggjort
ej obetydande arbeten å Malmen, att ej tala om kostnaden för
skjutfältets anskaffande, som till beloppet ej kan bestämmas.

Slutligen erinrar jag, att, om Eders Kongl. Maj:t gillar min nyss
uttalade åsigt, kronojord måste äfven för Andra Göta artilleriregemente
tagas i anspråk, i det att, såsom redan antydts, regementets exercisfält
vid Jönköping skulle utläggas å förre landshöfdingebostället Ryhofs
egor. Jag saknar emellertid anledning att nu sysselsätta mig med
denna fråga, helst domänstyrelsens yttrande derom ännu ej hunnit inhemtas,
men anhåller att framdeles, vid föredragning af frågan om anslag
till de erforderliga kasernbyggnaderna, få till densamma återkomma.

Hvad till sist Norrlands tv ängbataljons förläggning angår, lära delade
meningar derom knappast kunna råda. Med bataljonens förläggning
till Östersund skulle man bland annat komma i strid med den vigtiga
grundsats, som bjuder att i det glest befolkade Norrland icke förlägga
artilleri- och trängtrupper, som hvar för sig vid mobilisering äro i behof
af mycket folk och hästar, till samma ort, och det måste vidare vara
uppenbart, att då sjette arméfördelningen för sin koncentrering förfogar
öfver endast en jernvägslinie, det icke kan vara gynnsamt för koncentreringsrörelsernas
snabbhet, om de olika truppförbanden sammanföras
till en plats i stället för att förläggas på olika orter längs efter jernvägslinien.
Ensamt dessa skäl torde vara afgörande och då dertill

KongV. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

kommer, att, på sätt som af chefens för fortifikationen yttrande synes
mig framgå, förläggningen till Sollefteå af bataljonen både med hänsigt
till truppens utbildning och i ekonomiskt afseende är fördelaktigare,
torde lätt inses, att jag lika med chefen för fortifikationen finner bataljonen
böra förläggas till berörda ort.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag
alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes,

med öfverlemnande till chefen för fortifikationen
af handlingarna rörande samtlige de af städerna Ystad,
Umeå, Upsala och Jönköping äfvensom Sollefteå kommun
och municipaldistrikt afgifna anbud, öfver hvilka
yttrande af'' bemälda chef ännu ej afgifvits, i nåder
uppdraga åt honom att, så fort ske kan, upprätta och
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med detaljerade ritningar
och kostnadsförslag till erforderliga kasernoch
skoletablissement för de, på grund af 1892 års
urtima Riksdags beslut, ny- eller ombildade värfvade
truppförband, som ej kunna i arméns nuvarande kasernetablissement
inrymmas,

äfvensom i sammanhang dermed föreskrifva, att
vid utarbetandet af ritningarne och kostnadsförslagen
skall förutsättas,

att Kronprinsens husarregemente kommer
att förläggas i Malmö, skånska husarregementet
i Helsingborg, skånska dragonregementet
i Ystad, Wendes artilleriregemente
i sin helhet i Christianstad, Wendes trängbataljon
i Landskrona, Norrlands dragonregemente
i Umeå, Andra Svea artilleriregemente
i Upsala, Andra Göta artilleriregemente i Jönköping
och Norrlands trängbataljon i Sollefteå;

att särskilda anordningar för inrymmande
af Wendes trängbataljons beväring i bataljonens
blifvande etablissement icke varda af
nöden och att ej heller trängskjul inom 2:dra
arméfördelningsområdet för närvarande erfordras
;

att Norrlands dragonregementes blifvande
etablissement kommer att uppföras å den för
1 ändamålet af stadsfullmägtige i Umeå erbjudna

Bih. till llihd. Blot. 1834. 1 Sand. 1 AJd. 22 Haft. 9

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N.-o 38.

tomt äfvensom att för etablissementet kan
tagas i anspråk den för närvarande till embetsbostad
åt landshöfdingen i Vesterbottens
län upplåtna byggnad;

att etablissementen i Upsala och Jönköping
komma att uppföras, det förra å den s.
k. Ruddamsvreten och det senare å den för
ändamålet af stadsfullmägtige i Jönköping
anvisade tomt; samt

att till beredande af nödiga exercisfält
åt Norrlands dragonregemente, Andra Svea
artilleriregemente och Andra Göta artilleriregemente
kunna tagas i anspråk de delar af
förra majorsbostället Ytterhiske eller Hedlunda,
de invid Upsala belägna löningsjordar samt
förre landshöfdingebostället Ryhof, som ansetts
vara för nämnda ändamål af nöden.

I hvad departementschefen sålunda yttrat och föreslagit instämde
statsrådets öfriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder besluta
i öfverensstämmelse med statsrådets hemställan.

In fidem protocolli
Eugene Peyron.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Utdrag af protokollet öfver landtfÖr sv ar särenden, hållet
inför Hans May.t Konungen uti statsrådet å Stockholms
slott den 1 februari 1889.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrenswård,
Statsråden: herr Lowén,

friherre von Otter,
von Krusenstjerna,

Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,

Örbom,

friherre Åkerhielm.

l:o.

Efter gemensam öfverläggning med cheferne för justitie- och
finansdepartementen anförde departementschefen, statsrådet friherre
Palmstierna:

»Frågan om uppförande af nytt kasernetablissement åt den i
Malmö förlagda afdelning af Kronprinsens husarregemente har sedan
lång tid tillbaka stått på dagordningen. Den nuvarande kaserntomten
blef för att underlätta Malmö stads inqvarteringsbesvär år 1835 inköpt
för en summa af 26,666 rdr 32 sk. banko, dervid dock de båda i norr
och vester liggande stallbyggnaderna ingingo i köpet. Sedan kronan
blifvit egare af tomten, uppfördes under femtiotalet å densamma en

Bih. till Rihd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 Uäft. 10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kasernbyggnad och en ytterligare stallbyggnad. Dessutom böra till
etablissement^, förutom ett i senare tider uppfördt, skostall med smedja,
ridhus och sjukhus, af hvilka dock ridhuset är beläget å det staden
tillhöriga Drottningtorget och sjukhuset på en kronan tillhörig särskild
tomt invid norra hamnkanalen.

Etablissementet befans redan år 1865 för trångt, hvadan arméförvaltningen,
sedan chefen för regementet uti ett nämnda år till Kongl.
Maj:t ingifvet underdånigt memorial framhållit de brister, som vidhäftade
regementets dåvarande etablissement såväl i Malmö som i Heilsngborg
och Engelholm, uti sitt deröfver afgifna underdåniga utlåtande
föreslog att, hvad Malmö anginge, den öfverklagade bristen på utrymme
skulle afhjelpas derigenom att till kaserntomtens utvidgning inköptes
den öster om etablissementet belägna, enskild person tillhöriga s. k.
Gaddska tomten, hvilken tillsammans med kronotomten bildar det vid
hörnet af norra och östra hamnkanalen belägna qvarter. Det Riksdagen
understälda förslag härom vann emellertid ej dess bifall, hvadan frågan
tills vidare förföll.

År 1874 upptogs den på nytt af regementschefen, men hans framställning
medförde, på grund af den då påtänkta förändrade arméorganisationen,
som möjligen kunde föranleda regementets förflyttning, intet
annat resultat än uppförandet bredvid kasernbyggnaden af ofvannämnda
skostall med smedja.

Någon framställning om etablissementets utvidgning eller ombyggnad
förekom derefter icke förr än år 1883, då i chefens för fortifikationen
nedannämnda underdåniga memorial uppslag gafs till frågans
lösning på nu föreliggande sätt. Riksdagens revisorer hade dock under
tiden genom delegerade besökt etablissementet och för sin del gjort
erinringar om det skick, hvari detsamma befann sig. Deras till 1884
års Riksdag afgifna berättelse om af dem verkstäld granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 innehåller i
detta afseende, att kasernens utrymme är så inskränkt, att endast omkring
40 man af hvarje sqvadron kan derinom beredas bostad; att rustkamrarne
äro belägna i vindsvåningarne öfver stallarne, hvarigenom
persedlarne utsättas för stallångornas skadliga inflytande; att sqvadronschefernes
och rustkammarunderofficerarnes expeditioner äro inrymda i
rustkamrarne, hvarest eldstäder icke finnas, och der således de vidlyftiga
skrifgöromålen vintertiden icke kunna i god ordning försiggå;
att köket, beläget i kasernbyggnaden under markens yta, ej lemnar aflopp
för ångan, hvilken deremot intränger i byggnaden; att vaktrummen
för underbefäl och manskap, belägna i samma jordvåning, äro

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

genomträngda af fukt, hvilket jemväl är förhållandet med arrestrummen,
deribland i synnerhet det för sträng arrest afsedda, enligt hvad ''revisorerne
vitsorda, är af särdeles olämplig beskaffenhet; samt att samtliga
kasern- och stallbyggnader äfven i öfrigt. äro synnerligen oändamålsenliga
och delvis förfallna.

Äfven arméförvaltningen, som afgaf utlåtande öfver revisorernes
berörda berättelse, instämde i revisorernes uttalande, dervid särskild!
åberopande en af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne afgifven embetspromemoria,
af hvilken i detta ämne ytterligare inhemta^, bland annat,
att kasernbyggnaden, som uppfördes på en tid då man beräknade, att
endast 40 man per sqvadron skulle vara i tjenstgöring emellan mötena,
från början afsågs att rymma allenast 120 man; att äfven med denna
styrka det reglementerade utrymmet af 570 kubikfot per man icke uppnås;
att i kasernen saknas tvättrum, puts- och torkrum, dagrum, korridorer,
handrustkammare, lektionsrum samt utrymme för de expeditionshafvande
fanjunkarne, chefsexpedition och förvaltningsdirektionen; att
matinrättningens lokaler äro alldeles otillräckliga och icke lemna rum
för halfva den garnisonerade styrkan att äta samtidigt; att exercis-och
gymnastikrum saknas; samt slutligen att de båda stallbyggnader, som
förefunnos å -tomten då kronan inköpte densamma och hvilka uppförts
i utfylda fästningsgrafvar, äro så till materialier som byggnadssätt synnerligen
oändamålsenliga och i det närmaste fallfärdiga.

Behofvet af ett nytt etablissement synes alltså oafvisligt; men äfven
efter det genom Malmö stads nedan omförmälda anbud att inköpa åtskilliga
kronan tillhöriga, i Malmö belägna jordområden, som vid nytt
kasernetablissements uppförande komma att delvis sakna användande,
utsigter öppnades att kunna med jemförelsevis obetydliga tillskott från
statens sida få ett alldeles nytt etablissement till stånd, har dock det
nära samband, denna fråga eger med det å bane bragta förslaget om
svenska kavalleriets omorganisation, föranledt, att det definitiva afgörandet
deraf undanskjutits i afvaktan på de beslut, krigsstyrelsen kunde
komma att fatta rörande nyssnämnda förslag. Sedan Eders Kongl.
Maj:t den 12 sistlidnc januari, på min föredragning, beslutat att till
Riksdagen aflåta nådig proposition om kavalleriets omorganisation, har
jemväl detta hinder för frågans lösande undanröjts, så att saken nu är
i det skick, att den kan underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Med hänsigt till frågans omfattning och den vidlyftiga behandling,
den undergått hos vederbörande förvaltningsmyndigheter, beder jag att
få låta redogörelsen för densamma sönderfalla i två hufvudafdelningar,
den ena omfattande frågan om platsen för det nya etablissementet och

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

de åtgärder, som vidtagits i syfte att på fördelaktigaste sätt för kronan
afyttra ofvannämnda kronan tillhöriga jordområden i Malmö, och den
andra upptagande de olika förslag till nytt kasernetablissement, som tid
efter annan uppgjorts.

I. Uti embetsskrifvelse den 22 oktober 1883 fäste chefen för
fortifikationen dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvaret uppmärksamhet
på de brister och olägenheter, som vidlådde husaretablissementet
i Malmö och hvilka, oaktadt de ej ringa kostnader, som under
de senare åren blifvit. på både kasernen och stallarne nedlagda, enligt
chefens för fortifikationen åsigt snarare till- än aftagit. En hufvudsaklig
svårighet, som ditintills hindrat frågans vidare behandling, hade
emellertid legat deruti, att någon för etablissementet passande tomt
icke funnits att tillgå för måttligt pris.’ Uti den å bilagda karta med
bokstäfverna E. L. utmärkta egolott, Engeströmska lyckan kallad, ansåg
chefen för fortifikationen en sådan vara funnen. Innefattande eu
areal af omkring 9 tunnland, erbjöde den fullt tillräckligt utrymme för
etablissementet, hvars gård borde blifva stor nog för att lemna ersättning
för det nuvarande så kallade fotexercisfältet öster om staden. Dess
läge vore högre än de framför liggande vattensjuka så kallade fortifikations-
och kommendantsängarne. Dess afstånd från den bebyggda staden
utgjorde mindre än 1,000 meter, då en föreslagen väg öfver Hästhagen
blefve utförd; ett jernvägsspår berörde dess ena hörn och underlättade
således alla transporter; och slutligen vore regementets exercisfält
beläget ej långt ifrån och i hvarje fall betydligt närmare det föreslagna
nya etablissementet än det gamla.

Med uppgift tillika å de fastigheter och tomter i Malmö, som kronan
skulle kunna afyttra i ändamål att med försäljningssumman underlätta
det nya etablissementets uppbyggande, ansåg sig chefen för fortifikationen
derför böra inhemta departementschefens föreskrift, huru vida
den föreslagna tomten kunde anses passande samt om de uppräknade
tomterna borde föreslås till försäljning.

Departementschefen, som inhemtat att den till byggnadsplats föreslagna
tomten vore hospital^ ord, infordrade med anledning häraf
domänstyrelsens yttrande, huru vida och under hvilka vilkor egolotten
kunde för omförmälda ändamål till landtförsvaret upplåtas. I sitt den
7 december 1883 afgifna utlåtande upplyste domänstyrelsen, att ifrågavarande
lägenhet genom serafimerordensgillets kontrakt den 28 september
1865 utarrenderats till Anders Pettersson för en tid af 30 år
från midfastan 1866 emot dels ett årligt arrende af 183 kubikfot 4,86
kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, motsvarande för arrende -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

året 1882 till 1883, efter spanmålens förvandlande i penningar enligt
arrendekontraktets bestämmelse, 471 kronor 55 öre, dels en vid tillträdet
erlagd städja af 2,094 kronor; att bemälde Anders Petterssons
sterbhusdelegare i skriftlig, handlingarne bilagd utfästelse förbundit sig
att när så påfordrades till kronan afträda ifrågavarande mark emot
erhållande af en kontant ersättning af 500 kronor årligen, att lyftas
vid hvarje arrendeårs slut, och åtagande derjemte å kronans sida att
efter gode mäns värdering ersätta'' vid afträdandet af marken derå
möjligen befintlig gröda, så framt icke tillsägelse om afträdandet skett
innan marken blifvit besådd; att magistraten i Malmö och tillförordnade
domänintendenten i Malmöhus län uti infordrade utlåtanden meddelat,
att lägenheten, som under arrendetiden minskats med 1 qvadratref,
exproprierad för Malmö—Ystad jernvägs behof, numera innehölle 50
qvadratref 32,75 qvadratstänger, äfvensom förklarat, att de, med fäst
afseende å ej mindre jordens lämplighet för trädgårdsskötsel, på grund
af dess läge intill Malmö stad än äfven beloppet af det vid arrendets
tillträdande af Anders Pettersson erlagda städjekapitalet, ansåge sterbhusdelegarnes
omförmälda anspråk på ersättning för arrendets afträdande
icke vara för högt, samt att Eders Kongl. Majrts befallningshafvande
i Malmöhus län, som jemväl afgifvit utlåtande i ämnet, med
instämmande i magistratens och t. f. domänintendentens yttranden,
derjemte uttalat den öfvertygelse, att, om kronan skulle inköpa för
ändamålet passande jord, priset skulle ställa sig så högt, att den utgift
kronan finge vidkännas genom att utlösa arrendatorn och genom mistningen
af årliga arrendeafgiften för lägenheten blefve en obetydlighet
i förhållande till räntan å den inköpta jordens handelsvärde; och hade
domänstyrelsen för egen del ej något att erinra mot lägenhetens användande
för det'' nu ifrågasatta ändamålet, för den händelse Eders
Kongl. Maj:t skulle finna de af lägenhetens innehafvare uppstälda vilkor
för arrendets afträdande vara antagliga.

Sedan domänstyrelsens yttrande afgifvits, anbefaldes chefen för
fortifikationen bland annat att låta undersöka byggnadsgrunden å den
s. k. Engeströmska lyckan. Resultatet af denna undersökning föreligger
i chefens för fortifikationen underdåniga utlåtande den 30 mars
1885. Marken derstädes utgör, enligt detsamma, en naturlig formation
af olika lerlager, egande i sig sjelf god bärighet, men har olägenheten
att lida af grundvatten, som till eu del uppmjukar leran. Att
alldeles aflägsna detta vatten låter sig, enligt hvad. chefen för fortifikationen
anmäler, icke göra till följd af markens ringa höjd öfver hafvel.
Genom att leda grundvattnet till ett i citadellgrafven utmynnande dike

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kan man dock sänka det till ett djup, som chefen för fortifikationen
finner tillräckligt, helst de byggnader, som komma att uppföras derstädes,
i allmänhet icke skola förses med källare och dessa, der de
måste anordnas, ganska väl kunna delvis läggas ofvan jord. Enligt
hvad chefen för fortifikationen upplyste, hade också erfarne byggmästare
i Malmö, som tagit platsen i betraktande, förklarat det icke
vara förenadt med någon risk att bygga på denna grund, så mjmket
mindre som grundläggningen i alla fall måste göras med beton, af orsak
att gråsten icke finnes att tillgå i trakten af Malmö. Chefen för
fortifikationen ansåg alltså, att, oip Engeströmska lyckan dränerades,
inga betänkligheter mötte mot dess användande för ifrågavarande ändamål.
Ett särskildt företräde funne chefen för fortifikationen denna
byggnadsplats besitta deruti, att den efter all anledning ej löper fara
att blifva kringbyggd, då den närbelägna Hästhagen endast under förutsättning
att den betydligt liöjes, lämpar sig för bebyggande, och sålunda
antagligen kommer att utläggas till plantering.

Deremot ansåg chefen för fortifikationen nödigt att, ehuru Engeströmska
lyckan lemnade tillräcklig plats för samtliga byggnader, som
kunna komma att i och för husaretablissementet erfordras, dertill dock
lades en del af Hästhagen, åtminstone det stycke, som ligger emellan
lyckan, dess utdragna södra gränslinie, ett å kartan angifvet, under
jernvägen framgående afloppsdike samt jernvägen. Härigenom skulle
beredas behöflig! utrymme framför byggnaderna äfvensom tillfälle att
dit inleda ett jernvägsspår, till besparing ej mindre för sjelfva byggnadsarbetena
än ock sedermera för leverans af fourage in. in., samt
slutligen full säkerhet att inga enskilda byggnader komma till stånd
emellan etablissementet och jernvägen.

Redogörelsen för det sätt, hvarpå chefen för fortifikationen tänkt
sig att kronan skulle förvärfva detta område, torde få göras i sammanhang
med framställningen af den tilltänkta afyttringen utaf åtskilliga
kronans tomter i Malmö.

Denna sistnämnda fråga om afyttring till Malmö stad af åtskilliga
derstädes belägna, kronan tillhöriga tomter har gifvit anledning till
långvariga underhandlingar med stadsmyndigheterna i Malmö.

I sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse redogjorde chefen för
fortifikationen för de så beskaffade områden, som enligt hans åsigt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

kunde komma i fråga till afyttring; varande dessa områden, som å
bilagda karta äro utmärkta med grönt, följande:

l:o) Nuvarande kasernområdet, å kartan betecknad med bokstafven
M;

2:o) Fotexercisfältet öster om staden;

3:o) Fortifikations- och kommendantsängarne utanför citadellet, å
kartan betecknade med F. K. T. XII och XX;

4:o) Circa hälften af arealen emellan citadellets yttre och inre
grafvar, å kartan betecknad med bokstafven C;

5:o) Fyra norra kurtiner af gamla fästningen, som undantogos
vid upprättandet af raseringskontraktet 1805, å kartan betecknade med
II, III, IV och V;

6:o) f. d. norra frontens glacis, vester om gamla hamnen till citadellet,
å kartan betecknad med I, VI och VII;

7:o) Den s. k. Björkmanska tomten inuti staden, å kartan betecknad
med bokstafven B; samt

8:o) Fn bit af bastionen Nyköping, å kartan betecknad med bokstäfverna
a, b, c, d och li.

Områdena jemte derå uppförda byggnader, för hvilka närmare redogöres
i fortifikationsbefälhafvarens i Skåne bilagda promemoria, blefvo
i enlighet med dåvarande statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet
föreskrift genom fortifikationsbefälhafvarens försorg värderade
af förste landtmätaren i Malmöhus län och 2 byggmästare.

Värderingsinstrumentet, som jemväl här bifogas, upptager värdet
å nuvarande kasernetablissementet med ridhus samt sjukhus och vaktbyggnad
äfvensom å fotexercisfältet, fortifikations- och kommendantsängarne
samt citadellets mark omed en derstädes uppförd qvarn till
sammanlagdt 424,000 kronor. Å öfrige områden,, deri inberäknad den
s. k. slottsplatsgatan, som utöfver de af chefen för fortifikationen angifna
områden upptages i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, ansåge
värderingsmännen sig ej böra sätta några värden, då nyttjanderätten
till dem redan afhändts kronan och den fördel, vederbörande
nyttjanderättsinnehafvare kunde anses hemta deraf att nämnda rätt ombyttes
till full eganderätt, funnes lämpligen böra utgöra föremål för särskilda
underhandlingar emellan kronan och nyttjanderättsinnehafvarne.

Sedan detta värderingsinstrument inkommit, anmodade fortifikation
sbefälhafvaren i Skåne, likaledes enligt honom på grund af dåvarande
statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet befallning
genom chefen för fortifikationen meddelad föreskrift, uti skrifvelse
den 20 juni 1884 stadsfulhnägtige i Malmö att afgifva yttrande, i hvad

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

mån Malmö stad kunde vara villig att inlösa ifrågavarande tomter och
jordar m. m. samt i öfrigt bidraga till bestridande af kostnaderna för
uppförande i Malmö af nytt kasernetablissement; och blef frågan af stadsfullmägtige
öfverlemnad till utredning af särskildt utsedde komiterade.

1 sitt med anledning deraf afgifna utlåtande förklarade komiterade
sig anse nödigt, att staden utöfver den i värderingsinstrumentet upptagna
andel af citadellets emellan inre vallgräfvare belägna mark
sökte förvärfva sig de med E och G å kartan betecknade områden
äfvensom för beredande af lättare tillträde till ifrågavarande områden
en 40 fot bred remsa af länscellfängelsets trädgård långs yttre fästningsgrafven
från bron vid cellfängelset, hvarjemte komiterade i öfrigt
hemstälde, att då förutom de årliga utgifter till kronan, som omnämnas
i fortifikationsbefälhafvarens promemoria, staden hade att erlägga
en del utgifter för områden, hvilka blifvit med full eganderätt till densamma
af kronan öfverlåtne, staden nu måtte, i sammanhang med frågan
om förvärfvande af eganderätt till ofvanomförmälda byggnader och
områden, söka att genom kapitalisering efter fem procent vinna befrielse
från nämnda afgifter.

Enligt komiterades utredning voro dessa följande:

a) på grund af nådiga brefvet den 14 november 1854 och kompromissbeslut
den 21 mars 1855 erlägges årligen för den å kartan
med XV betecknade andel af bastionen Nyköping till arméförvaltningen
6 kronor samt för de med XVI och XVII utmärkta delar af samma
bastion till fortifikationens besparingskassa 14 kronor;

b) jemlik! samma bref och kompromissbeslut erlägges för tvenne till
utvidgning af gamla begrafningsplatsen använda jordstycken, å kartan betecknade
med XIII och XIV, årligen till arméförvaltningen 100 kronor; och

c) enligt kongl. brefvet den 5 oktober 1877 och öfverlåtelsehandling
den 23 april 1878 har staden att för de med XIX och a betecknade
andelarne af bastionen Nyköping till fortifikationens besparingskassa
erlägga eu årlig afgäld af 122 kronor.

Dessutom har staden genom kongl. brefvet den 25 februari 1848,
vid förvärfvande af eganderätten till det med VIII betecknade området
af norra glacisen, fått sig ålagd skyldighet att tillhandahålla tjenlig
plats för garnisonens skjutöfningar, och hemstälde komiterade att staden
jemväl måtte söka befrielse från denna skyldighet.

Stadsfullmägtige godkände dessa komiterades framställningar och
hade ej heller annan erinran att göra mot den af de utsedde värderingsmännen
anstälda värdering, än att de ansågo kaserntomten icke kunna
uppskattas till högre värde än 2 kronor per qvadratfot.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 38.

I sin skrifvelse till fortifikationsbefälhafvaren den 15 december
1884, som utgjorde svar å dennes ofvannämnda skrifvelse den 20 juni
samma år, förklarade de sig alltså anse värdet af meranämnda tomter
och byggnader m. m. böra beräknas på följande sätt:
Husaretablissementets tomt........................................... kronor 135,552: —

Byggnaderna derstädes ...................................................

Ridhusbyggnaden ...............................................................

Sjukhus- och vaktbyggnaden......................................

Fotexercisfältet....................................................................

Fortifikations- och kommendantsängarne ..................

De å kartan med C, E och G betecknade andelar
af citadellets mark med slottsqvarnbyggnaden
jemte en 40 fot bred remsa af cellfängelsets

trädgård........................................................................

Den för östra delen af f. d. bastionen Nyköping
till fortifikationens besparingskassa utgående
afgift af 38 kronor efter 5 proc. kapitalisering

till..................................................................................

Afgiften till samma kassa för den med VI betecknade
delen af norra glacisen 15 kronor till ...
Afgiften till samma kassa för den med VII betecknade
andel af nämnda glacis 20 kronor till ...
Den för den s. k. Björkmanska tomten till arméförvaltningen
utgående afgift 37 öre till ........

Afgiften till arméförvaltningen för det å kartan med

XV betecknade område 6 kronor till................

Den till fortifikationens besparingskassa för de med

XVI och XVII utmärkta områdena utgående

afgift 14 kronor till .............................................

Till arméförvaltningen utgående 100 kronor för områdena
XII och XIV till.........................................

Den för områdena XIX ab-a utgående afgift af
122 kronor, hvaraf 112 kronor till fortifikationens
besparingskassa och 10 kronor till arméförvaltningen
............................................................

18,239

5,000

40.000

73.000

51.000

37,000:

760:

300:

400:

7: 40

120:

280:

2,000:

2,440:

Summa kronor 366,098: 68.

De fyra norra kurtinerna, som å kartan betecknas med II, III,
IV och V, den med I utmärkta andelen af norra glacisen samt slottsplatsgatan
äfvensom området öster om sjukhuset, hvilka jordlotter af
Bih. till Riksd. Blot. 181)4. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

staden disponeras utan att afgift derför erlägges, ansågo deremot stadsfullmäktige
icke kunna åsättas något bestämdt värde, ehuruväl de medgåfvo,
att det kunde förtjena någon uppoffring från stadens sida att få
de sväfvande rättsförhållandena rörande äfven dessa områden slutligen
ordnade.

För att emellertid så mycket som möjligt bidraga till att kasernetablissementet
blefve förlagdt till Malmö, förklarade stadsfullmägtige,
med erinran, att af den beräknade värdesumman 3,980 kronor, som de
ansågo kunna afrundas till 4,000 kronor, skulle tillgodokomma fortifikationens
besparingskassa och återstoden kronan, det de voro villige höja
den kronan direkt tillfallande lösesumma till 400,000 kronor och att
dessutom låta anlägga och bekosta eu väg öfver Hästhagen till den
föreslagna platsen för det nya etablissementet, hvilken väganläggning
af stadsfullmäktige beräknades kosta 40,000 kronor eller eventuelt,
derest lägenheten DavidshaH, som läge i sträckningen af densamma,
komme att exproprieras, till 00,000 kronor.

Slutligen erbjödo sig äfven stadsfullmäktige att afstå den emellan
Engeströmska lyckan och Malmö—Ystads jernväg belägna andel af
Hästhagen mot samma pris, som i värderingsinstrumentet åsatts fortifikations-
och kommendantsängarne, eller 2,000 kronor per tunnland, allt
dock under förutsättning dels att tre sqvadroner af regementet jemte
dess chefsexpedition och förvaltningsdirektion fortfarande blefvo förlagda
i Malmö och att etablissement för dessa sqvadroner blefve å
Engeströmska lyckan uppfördt, dels ock att staden tillerkändes full
egandenätt till alla ofvan omförmälda, i skrifvelsen särskildt uppräknade
byggnader, tomter och jordområden, som icke redan blifvit till full
eg o åt staden upplåtne, jemte öfrige i skrifvelsen möjligen icke omnämnda
delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten,
norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping med dertill
hörande kanaler och grafvar samt för framtiden befriades ej mindre
från alla de afgifter, för hvilka ersättning blifvit i lösesumman inberäknad,
än äfven från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens
skjutöfningar.

Stadsfullmägtiges underdåniga skrifvelse öfverlemnades den 30 mars
1885 till Eders Kongl. Maj:t af chefen för fortifikationen, som dervid
tillika yttrade sig öfver antagligheten af detta stadsfullmäktiges anbud.
Mot de af värderingsmännen åsätta värden å kronans tomter,
hvilka utom hvad anginge värdet å käserntomten af stadsfullmägtige
godkändes, funne chefen för fortifikationen någon erinran från kronans
sida icke vara att göra. Det kunde tyckas, yttrade han, som om 2,000

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 38.

kronor per tunnland för kommendants- och fortifikationsängarne icke
vore mycket, då bekant vore, att ännu högre pris villigt betalades i
stadens omedelbara närhet, men ifrågavarande ängar både ej så stort
värde, såsom varande mycket lågländta, delvis sänka samt bildande
smala långsträckta egofigurer långs yttre kanterna af fästningsgrafvarne,
hvilka utgjorde afloppskanaler för stadens orenlighet. För att de
skulle kunna blifva till byggnadstomter användbara, måste stora kostnader
nedläggas på deras påfyllning, grafvarnes reglering samt väganläggningar.
Marken emellan citadellgrafvarne, som utgjordes af utplanerade
bastioner och kurtiner i det gamla citadellet läge deremot
högre och sundare och vore också värderad till 2,500 kronor per tunnland,
hvilket, enligt chefens för fortifikationen åsigt, vore det lägsta
pris, hvarför kronan kunde afhända sig den. För staden vore i öfrigt
af vigt att komma i besittning af marken på ömse sidor om citadellgrafvarne,
emedan den derigenom finge tillfälle att ordna grafvarne
och afloppsväsendet, hvarefter, enligt chefens för fortifikationen åsigt,
ett bebyggande af citadellmarken med enskilda hus väl kunde ifrågakomma.

Mot värderingsmännens tillvägagående att icke åsätta några värden
å de tomter, till hvilka kronan redan förut åt staden afhändt sig
nyttjanderätten, ansåge chefen för fortifikationen någon befogad anmärkning
ej heller kunna göras. Det handlade i denna fråga, förmenade
han, hufvudsakligen om att reglera ett missförhållande, så att staden
fritt måtte kunna vidtaga de förändringar med sina kanaler och sitt
hamnområde, som eu ständigt växande trafik kräfde och fördelen deraf
vore det bestämmande för värdet af dessa tomter.

Det af staden åsätta pris för Hästhagens mark ansåg chefen för
fortifikationen likaledes kunna godkännas, ehuru ifrågavarande tomt
ligger mera aflägsen än de kronans jordar, som blifvit värderade till
enahanda belopp. Deremot syntes honom stadsfullmäktiges åtgärd att
med eu tredjedel nedsätta det af värderingsmännen bestämda värde å
kaserntomten vara af beskaffenhet att böra föranleda anbudets förkastande.
Han medgaf emellertid, att det vore ganska svårt att bestämdt
säga i hvad mån denna nedsättning kunde vara berättigad. De byggmästare,
som verkstält värderingen, voro visserligen ansedda som do
förste och mest erfarne i dylika frågor. Vid bestämmandet af värdet
å kaserntomten både de emellertid tagit i betraktande, att möjligen
några af de derstädes uppförda byggnader, af hvilka särskildt kasernen
vore i jemförelsevis godt skick, kunde bibehållas; hvaremot stadsfullmägtige
tydligen mera tänkt på tomtens värde, sedan alla byggnaderna

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 38.
blifvit nedrida. Etablissementet hade vidare ett fördelaktigt läge vid

o o

Öppet torg och östra hamnkanalen, men brist på byggnadstomter rådde
ej i Malmö och det syntes, som om rörelsen hade benägenhet att draga
sig från östra till vestra delarne af staden.

Å andra sidan borde dock erinras, att staden icke velat erbjuda
något i aflösen för den inqvarteringsbörda, som ålåge staden i följd af
bristande kasernutrymme soch hvilken, såsom, enligt komiterades utredning,
medförande en årlig utgift för staden af 4,632 kronor, kapitaliserad
efter fem proc., motsvarade ett belopp af 92,640 kronor.

Då denna chefens för fortifikationen skrifvelse inkom hade emellertid
arbetena för upprättande af förslag till förändrad organisation af
kavalleriet tagit sin början, dervid tillika uppstått fråga att. till Malmö
förlägga hela Kronprinsens husarregemente. Dåvarande statsrådet och
chefen för landtförsvarsdepartementet anbefalde med anledning deraf
chefen för fortifikationen att genom vederbörande fortifikationsbefälhafvare
inhemta, stadsfullmägtiges i Malmö yttrande, i hvad mån staden
kunde vara villig att medverka till åstadkommande af ett nytt kasernetablissement
i Malmö afsedt för hela Kronprinsens husarregemente.

Svar på den framställning, fortifikationsbefälhafvaren till följd häraf
gjorde hos stadsfullmägtige i Malmö, meddelades den 4 oktober 1886.
Stadsfullmägtige vidhöllo deri sitt förra anbud endast med den förändring,
att de erbjödo sig att, derest regementet i sin helhet blefve
förlagdt till Malmö, och ett nytt etablissement för dess behof uppfördt,
utan särskild ersättning till kronan öfverlemna det område af Hästhagen,
innehållande omkring 4,7 tunnland, som vid kasernetablissementets förläggande
å Engeströmska lyckan ansågs erforderligt för byggnadstomtens
utvidgning, att af kronan disponeras så länge detsamma begagnades
endast för husaretablissementets behof.

Chefen för fortifikationen, som med underdånigt utlåtande den 29
oktober 1886 till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade stadsfullmägtiges i
Malmö underdåniga svarsskrifvelse, förklarade sig dock anse omtormälda
af staden gjorda medgifvande icke vara af beskaffenhet att rubba
den uppfattning, rörande anbudets antaglighet, han förut uttalat. .Kostnaden
för inköpet af den erforderliga marken i Hästhagen vore i
kostuadsförslagen beräknad till 6,000 kronor och det vore denna jemförelsevis
obetydliga summa, som i följd af det nya anbudet biefve
disponibel för sjelfva kasernetablissementets uppförande.

Fråga om ökadt bidrag från staden Malmö för kasernetablissementets
förläggande derstädes blef emellertid å nyo väckt af enskild

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

motionär inom stadsfullmägtige. Resultatet af denna motion föreligger
i en genom Edfers Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län
öfverlemnad skrifvelse från stadsfullmägtige i Malmö den 7 mars 1887,
deri de, med vidhållande af öfriga bestämmelser i erbjudandet den 24
september 1886, förklara sig villige att höja det belopp, som skulle
omedelbart tillkomma kronan, till 500,000 kronor.

Det slutliga anbudet innehåller alltså följande bestämmelser:

Under förutsättning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet
varder förlagdt till Malmö och ett nytt etablissement för dess behof å
Engeströmska lyckan uppfördt, erbjuda sig stadsfullmägtige:

att till Eders Kongl. Maj:t och kronan erlägga ett belopp af femhundratusen
(500,000) kronor och • till fortifikationens besparingskassa
fyratusen (4,000) kronor, mot det att Malmö stad tillerkännes full och
oinskränkt eganderätt till kasern, stall- och ridhus samt vakt- och
sjukhusbyggnaderna med tillhörande tomter samt till alla de å kartan
med grön färg utmärkta områden, äfvensom möjligen icke omnämnde
delar af den egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra
glacisen samt bastionerne Nyköping och Norrköping, hvilka enligt 1805
års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållne, och icke
sedermera med full eganderätt afträdts, allt med tillhörande kanaler
och grafvar, samt befrias från alla förut omförmälde, till arméförvaltningen
eller fortifikationens besparingskassa nu utgående afgifter äfvensom
från skyldigheten att tillhandahålla plats för garnisonens skjutöfningar;

att låta anlägga och bekosta lämplig väg öfver Hästhagen till
platsen för det nya etablissementet;

samt att kostnadsfritt afstå för etablissementet erforderligt område
af Hästhagen mellan Malmö—Ystadsjernvägen och Engeströmska lyckan.

Uti de områden, som Malmö stad önskade att tillösa sig af kronan,
ingick emellertid större delen af marken emellan citadellets inre vallgrafvar,
som genom Kongl. Maj:ts bref den 1 februari 1850 är, med
undantag af en till enskild person utarrenderad qvarntomt, upplåten
till disposition af fångvårdsstyrelsen; och anmodades af sådan anledning
nämnda styrelse genom nådig remiss den 21 oktober 1887 att yttra sig,
huruvida från dess sida något vore att erinra deremot, att ifrågavarande
mark öfverlemnades till Malmö stad.

Efter att hafva i ämnet infordrat yttrande från direktören vid
centralfängelset i Malmö, som mot förslaget att till Malmö öfverlemna
ifrågavarande område, framstälde åtskilliga erinringar, väsentligen gående
derpå ut, att fängelserna i följd deraf skulle dels komma att lida brist
på utrymme och dels till men för fångvården bringas i omedelbar be -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

röring med stadens planlagda område, afgaf fångvårdsstyrelsen underdånigt
utlåtande den 18 november 1887, rrti hvilket deri, med påpekande
för egen del, att fängelsernas nuvarande område, som är inneslutet af
yttre fästningsgrafven, derigenom eger en naturlig gräns, på detta och
de i öfrigt af fängelsedirektören åberopade skäl, afstyrkte den ifrågasatta
upplåtelsen.

I ett senare den 17 januari 1888 dagtecknadt utlåtande förklarade
dock nämnda styrelse, i anledning af förnyad remiss, att, derest ett
väckt förslag om utdragande i vestlig eller nordvestlig rigtning af en
långs med f. d. bastionen Norrköping framgående kanal blefve satt i
verket, hinder från styrelsens sida icke mötte för afståendet af den del
af det till styrelsen upplåtna område, som komme att ligga söder om
denna kanal, förutsatt likväl att den nya kanalen icke komme att dragas
allt för nära den inre fästningsgrafven utan tvärs öfver den treangulära
figur, hvarå bastionen Stenbock jemte den med S. å kartan betecknade
s, k. qvarntomt är belägen, samt utfalla i den vinkel, nuvarande yttre
fästningsgrafven vester om nyssnämnda tomt bildar.

Med anledning af hvad fång vårds styrel sen i omförmälda yttranden
anfört, anmodade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
chefen för fortifikationen att från stadsfullmägtige i Malmö
infordra utlåtande rörande de förändringar i fråga om de för det tilltänkta
köpslutet bestämda vilkof, som ansågos böra ega rum, derest
Eders Kongl. Maj:t funne godt från försäljning undantaga hela det till
fångvårdsstyrelsen upplåtna, uti köpeanbudet inbegripna jordområde
eller ock den del deraf, som afsåges i fångvårdsstyrelsens senare utlåtande.

Stadsfullmägtiges svar afgafs den 29 mars 1888. De förklarade
deri, att då nu ifrågavarande område vore för staden det jemförelsevis
värdefullaste af allt, som blifvit ifrågasatt att inlösas, det i stadsfullmägtiges
underdåniga skrifvelse den 7 mars 1887 gjorda köpeanbud
måste anses i sin helhet förfallet, derest Eders Kongl. Maj:t skulle
finna för godt från försäljning undantaga hela området emellan inre
och yttre fästningsgrafven.

Vidkommande ^åter förslaget att den del af området, som vid en
blifvande kanalreglering kunde komma att ligga innanför den nya kanalen,
skulle bibehållas under fångvårdsstyrelsens disposition, upplyste
stadsfullmägtige att enligt det enda förslag till kanalreglering, som
förelåge och som ännu ej af stadsfullmägtige antagits, den nya kanalen
skulle komma att dragas alldeles intill inre fästningsgrafven; och som
dessutom frågan oro kanalens reglering stode i nära samband med andra

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

ärenden, som tarfvade vidlyftig utredning, kunde för det dåvarande
hvarken bestämmas arealen af det område, som enligt fångvårdsstyrelsens
senare förslag skulle komma att för fångvårdens behof bibehållas,
eller beräknas det afdrag, som derför kunde böra göras å den af stadsfullmägtige
erbjudna köpesumman. Stadsfullmägtige ansågo sig alltså
icke heller kunna gå in på detta förslag.

Deremot förklarade de sig villige att i så måtto tillmötesgå fångvårdsstyrelsens
önskningar, att de afstodo från anspråket på de å kartan
med A och A 1, betecknade områden om ungefär två och ett tredjedels
tunnland mot ett afdrag af 6,000 kronor å den åt Eders Ivongl. Maj:t
och kronan erbjudna lösesumma; hvarjemte de, då det särskildt med
hänsyn till vexlingen i fastighetsvärdena vore för staden af vigt att det
gjorda köpeanbudet snarast möjligt blefve slutligen pröfvadt, funno sig
böra tillkännagifva, att de icke ville anses bundna af samma anbud
längre än till utgången af år 1889.

Öfver sistnämnda, utaf stadsfullmägtige i Malmö afgifna yttrande
har jag ansett mig böra inhemta fångvårdsstyrelsens utlåtande. I detsamma,
som är dateradt den 27 sistlidne december, förklarar sig fångvårdsstyrelsen
väl finna fängelsernas närvarande behof af utrymme vara
tillgodosedt genom stadsfulhnägtiges medgifvande, att ett område af
2V3 tunnland eller omkring 130,600 qvadratfot finge af det ursprungligen
till upplåtelse afsedda området åt kronan bibehållas, men hemställer,
derest Eders Kongl. Maj:t skulle vilja för sin del antaga det
af stadsfullmägtige gjorda anbud, att, då den gynsamma afstängning,
som fängelsernas i Malmö nuvarande område egen i den yttre fästningsgrafven,
genom den ifrågasatta öfverlåtelsen skulle komma att gå
förlorad, den måtte blifva ersatt genom en stängselmur kring de delar
af samma område, från hvilka stadsfullmägtige i sitt förnyade förslag
afstått; och anser fångvårdsstyrelsen kostnaden för denna omkring
1,500 fot långa murs uppförande kunna approximativt beräknas till ett
belopp af 25,000 kronor.

Vidare och som den bro öfver yttx-e fästningsgrafven, som i
Vestergatans förlängning utgör enda infartsvägen från staden till citadellet,
hittills bekostats och underhållits af fångvården, men staden
genom den föreslagna öfverlåtelsen skulle blifva egare af marken på
båda sidor om nämnda bro, samt, enligt hvad handlingarne gåfvo vid
handen, ämnade anlägga en utfartsväg å den mark, hvaraf staden skulle
komma i besittning, anser fångvårdsstyrelsen att, till förekommande af
stridiga meningar härutinnan, vid öfverlåtelsen till staden af ifrågava -

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

rande jordområden bör fästas det vilkor, att byggnads- och underhållsskyldigheten
af denna bro skall ensam åligga staden.

Slutligen beder jag få nämna, att så väl armé förvaltningen å fortifikationsdepartementet
som chefen för Kronprinsens husarregemente och
generalbefälhafvaren i lista militärdistriktet afgifvit yttrande i fråga om
antagligheten af det utaf Malmö stad gjorda anbud, 06h att samtliga
dessa myndigheter hemstält om detsammas antagande, dervid emellertid
regementschefen, med hvilken generalbefälhafvaren instämt, för sin del
hemstält, att, som nuvarande kasernetablissement är beläget på ett afstånd
af 5Va kilometer från regementets exercisfält å Limhamn, samt
nämnda fält är det enda ställe, hvarest regementets skjutöfningar kunna
försiggå, efter det den af Malmö stad till regementet för närvarande
upplåtna skjutplats icke vidare Lomme att stå till dess förfogande,
staden måtte bibehållas vid skyldigheten att tillhandahålla skjutplats åt
garnisonen, intill dess det nya kasernetablissementet blifvit färdigt och
tagits i bruk.

II. Då jag nu öfvergår till redogörelsen för de förslag till sjelfva
kasernetablissementet, som tid efter annan upprättats, synes mig densamma
lämpligen kunna inskränkas till sådana, som afgifvits efter det
den s. k. Engeströmska lyckan definitivt ifrågasatts till byggnadsplats.
Föregående förslag, hvithet afsåg etablissementets förläggande å den
s. k. kommendantsängen invid Malmö och hvartill fullständiga ritningar
dessutom icke blefvo upprättade, har numera förlorat allt intresse.

Såsom jag redan nämnt, väcktes frågan om uppförande af nytt
kasernetablissement i Malmö till förnyadt lif genom chefens för fortifikationen
förenämnda skrifvelse den 23 oktober 1883, deri den. s. k.
Engeströmska lyckan föreslogs till byggnadsplats. Sedan erforderliga
upplysningar inhemtats om tomtens beskaffenhet och vilkoren för dess
upplåtande till ifrågavarande ändamål, anbefalde dåvarande statsrådet
och chefen för landtförsvarsdepartementet i skrifvelse den 1 maj 1884
chefen för fortifikationen att upprätta alternativa förslag till etablissementer
för 2 eller 3 sqvadroner, beräknade en hvar för 100 man och
106 hästar. Fullständiga ritningar och kostnadsförslag härtill inlemnades
den 30 mars 1885, och beräknades kostnaden för ett etablissement för
3 sqvadroner till 713,000 kronor, och för ett dylikt för 2 till 563,000
kronor. Dessutom blef på grund af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet
muntliga begäran ett generelt kostnadsförslag till

Kongl. Majds Kärf. Proposition N:o 38.

ett etablissement för 240 man och 260 hästar upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren
i Skåne; och slutade detta kostnadsförslag på en summa
af 633,000 kronor.

Uti ingen af dessa tre kostnadssummor ingick emellertid kostnaden
för anskaffning af inventarier, beräknad till 25,000 kronor för det första,

18.000 kronor för det andra och 32,000 kronor för det tredje förslaget.
Ej heller var deri medräknad kostnaden för inköp af den för etablissementet
erforderliga del af den s. k. Hästhagen, som Malmö stad sedermera
erbjöd sig att kostnadsfritt afstå.

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 4 december 1885 faststält,
nya grunder för manskapets antagning och tjenstgöring vid, jemte
andra värfvade regementen, Kronprinsens husarregemente, måste naturligtvis
förslaget till kasernetablissementet lämpas efter de förändrade
tjenstgöringsförhållanden, som dermed inträdde; och blef med anledning
deraf, på departementschefens befallning nytt förslag till etablissement
upprättadt, afsedt för 5 sqvadroner med 25 å 30 underofficerare,
220 man, 12 nummerspel och 280 hästar. Detta förslag, som aflemnades
den 3 maj 1886, upptog kostnaden för etablissementet, inventarier
oberäknade, till 713,000 kronor, hvartill dock eventuel! borde läggas

65.000 kronor för ett mindre ridhus och en underbefälsbyggnad.

Då emellertid denna summa öfversteg det belopp, hvarmed Malmö
stad förklarat sig vilja bidraga till åstadkommande derstädes af ett nytt
kasernetablissement. för hela regementet, och det syntes angeläget att
kostnaderna inskränktes till det belopp, hvaröfver kronan vid antagande
af detta anbud komme att förfoga, lät min närmaste företrädare i embetet
från chefen för fortifikationen infordra ytterligare ett förslag, vid
hvilkets upprättande jemväl skulle tagas hänsyn till de förändringar,
som dåmera vidtagits i det under utarbetande varande förelaget till förändrad
organisation af kavalleriet; och skulle förslaget afses för 2
regementens chefsexpeditioner och 2 skolsqvadroner, hvardera beräknad
till 1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 läkare, 1 fanjunkare, 5 sergeanter,
1 musikunderofficer, 1 volontär, 124 man samt 14 officers- och
136 nummerhästar. För förslaget uppgjordes två alternativer, af hvilka
det ena utvisade en kostnad af 693,000 kronor, och det andra, som af
chefen för fortifikationen förordades, 687,000 kronor. Under förutsättning
att endast ett regemente förlädes till Malmö, och att sålunda en
sqvadronskasern och en stallbyggnad kunde uteslutas, ansågs emellertid
kostnaden komma att uppgå till 485,000 kronor, om stabsbyggnaden
uppfördes i endast 2 våningar, men till 498,000 kronor, om den upp Bih.

till Riktd. Prot. 1894. 1 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 12

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

fördes till full höjd med 3 våningar; och var i intet af dessa förslag
kostnaden för inventarier inberäknad.

De från min närmaste företrädares något afvikande åsigter beträffande
kavalleriets tilltänkta nya organisation, som af mig hysas och
som redan af Eders Kongl. Maj:t blifvit gillade, nödvändiggjorde dock
ännu ett förslags upprättande. Som Eders Kongl. Maj:t. behagade erinra
sig, är i det Riksdagen nu understälda förslag i nämnda afseende
åt skolsqvadronerna gifven en något större styrka än ifrån början föreslagits
och är jemväl förordadt, att i fråga om de tjenstfria hästarnes
uppfödande det s. k. depotsystemet särskildt. vid Kronprinsens husarregemente
måtte komma till något vidsträcktare användning. Utgående
härifrån, har jag anbefalt chefen för fortifikationen att inkomma med
förslag till nytt kasernetablissement, lämpadt efter dessa förändringar
i det vid mitt tillträde af statsrådsembetet delvis färdiga förslaget till
kavalleriets förändrade organisation.

Sådant förslag har den 12 sistlidne december inkommit. Enligt
detsamma, hvilket är upprättadt af fortifikationsbefälhafvaren i Skåne
och i hvilket, till vinnande af ett prydligare utseende utaf etablissementet
i dess helhet, äfven någon förändring i de tilltänkta byggnadernas
förläggning sins emellan är vidtagen, skulle etablissementet.
komma att bestå af: 1 kasernbyggnad, afsedd att lemna utrymme för
1 ryttmästare, 6 subalternofficerare, 1 regementsintendent, 1 läkare, 1
veterinär, 1 expeditionshafvande underofficer, 8 andre underofficerare,
1 förrådsförvaltare och 182 man, äfvensom chefsexpedition, offlcersmess,
arrest och vaktlokaler samt skräddare- och skomakareverkstäder, vidare
kokhus, sjukhus, förrådsbyggnad, ridhus, två stallbyggnader, hvardera
för 108 hästar, ett exercis- och gymnastikhus, ett sjukstall, en smedja
med skostall, en afträdesbyggnad och två gödselstadar. Kostnaderna,
deri inberäknade utgifterna för inköp af en kokapparat jemte vattenledning,
dränering af byggnadsplatsen, afloppsledningar, inhägnad, planering,
schaktning, makadamisering, stensättning och grusning af ridbanor,
åskledare och inledning af jernvägsspår, upptagas till 600,000
kronor, och upplyser fortifikationsbefälhafvaren slutligen, att den numera
af Malmö stad anlagda väg förbi det tilltänkta etablissementet icke
omedelbart berör den s. k. Engeströmska lyckan, utan är skild derifrån
genom en mindre jordremsa, öfver hvilken staden förfogar. Han anser
emellertid, att en del af Engeströmska lyckan måste utläggas till den
jemväl förbi etablissementet framgående s. k. Plantagevägens utvidgning,
och torde, efter hans förmenande, något hinder för utbyte af dessa
jordstycken icke komma att från stadens sida möta.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

Af hvad jag redan yttrat torde framgå, att jag anser mig kunna
förorda de af vederbörande myndigheter gjorda framställningar så väl
i fråga om de s. k. Engeströmska lyckans användande till byggnadstomt
som beträffande Malmö stads köpeanbud å de kronan tillhöriga, i
Malmö belägna jordområden, som vid nytt kasernetablissements uppförande
kunna ifrågakomma till afyttring. Den s. k. Engeströmska
lyckan ligger visserligen, enligt hvad chefen för fortifikationen upplyser,
något lågt, men då källare endast undantagsvis erfordras i de tilltänkta
bj^ggnaderna, torde vidare afseende på denna omständighet så mycket
mindra böra fästas, som, enligt hvad chefen för fortifikationen’erinrar,
hinder för dess torrläggning till nödigt djup ej möter, och marken erbjuder
god bärighet. I öfrigt'' förenar platsen hos sig flera företräden.
Den ligger nära till staden och regementets öfningsfält å Limhamn,
hvarest, såsom jag längre fram kommer att nämna, skjutbana för regementet
jemväl torde böra inrättas. Den kan utan afsevärda kostnader
sättas i omedelbar förbindelse med provinsens och dymedelst hela landets
jernvägsnät, och slutligen torde, på sätt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus län anmärkt, kostnaden för dess förvärfvande till
byggnadsplats vida understiga de utgifter, som skulle blifva nödiga, derest
staten nödgades för ändamålet inköpa en lika välbelägen tomt invid
Malmö. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, utgöres nämnda
kostnad dels af den årliga afgift, 500 kronor, som intill midfastan 1896
skall erläggas till nuvarande innehafvare af lyckan och till hvilkens
gäldande de under arméförvaltningens fortifikationsdepartement stälda
arrendejordsskylds- och tomtöremedlen, enligt hvad chefen för fortifikationen
anmält, lemna tillgång, dels ock af årliga arrendeafgiften för
lyckan, som för närvarande utgår med 470 kronor i rundt tal. Då
förstnämnda afgift skall utgå endast för 6 år, eller med sammanlagdt

3.000 kronor, och den årliga arrendeafgäld, hvaraf staten vid platsens
användande till byggnadstomt går förlustig, kapitaliserad efter 5 procent,
motsvarar en summa af i rundt tal 9,000 kronor, skulle alltså statens
utgift för den vidsträckta kaserntomtens anskaffning komma att, uppgå
till allenast 12,000 kronor.

Äfven i fråga om antagligheten af Malmö stads köpeanbud har
jag inga erinringar att göra. Sedan staden numera höjt detsamma till

500.000 kronor eller, med afdrag för de 6,000 kronor, som belöpa på
de för fångvårdsstyrelsens behof afsedda delarne af platsen mellan citadellgrafvarne,
till 494,000 kronor, torde chefens för fortifikationen erinran,
att staden ej beräknat någon ersättning för den lättnad i dess
infjvarteringsbörda, som blifver eu följd af ett nytt kasernetablissements

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

uppförande, hafva förlorat sin giltighet. Nämnda summa motsvarar
nemligen i det närmaste sammanlagda beloppet af dot värde, som vid
den af statens egna myndigheter föranstaltade värdering åsatts statens
till föryttring afsedda tomter och byggnader i Malmö, och den kapitaliserade
årliga inqvarteringstungan; och dertill kommer ytterligare dels
värdet af den del utaf Hästhagen, som staden erbjudit sig att under
nyttjanderätt till kronan upplåta och som af chefen för fortifikationen
värderats till 6,000 kronor, dels ock förpligtelsen för Malmö stad att
anlägga^ väg till etablissementet, hvilken förpligtelse, äfven om den ej
kan anses innebära någon egentlig uppoffring från stadens sida, då
staden af andra skäl lärer varit nödsakad att bringa detta vägarbete
till stånd, dock besparat kronan de ej oansenliga utgifter, som eljest
erfordrats för att sätta kasernetablissementet. i förbindelse med staden.

Hvad angår detaljerna af det tilltänkta aftalet med Malmö stad,
förekomma emellertid några omständigheter, som, ehuru af ringa betydenhet,
torde böra i korthet beröras. Till en början är den s. k.
Björkmanska, vid hörnet af Södergatan i Malmö belägna tomt, af hvilken
staden önskar att komma i besittning, genom nådigt bref den 20
augusti 1802 på evärdliga tider mot tomtören upplåten till egaren af
angränsande tomt; hinder för staten att till Malmö stad afstå den rätt
till jorden, staten ännu eger, möter dock på grund deraf icke, och,
enligt hvad som framgår af merauämnde komiterades utlåtande, är det
i sjelfva verket endast denna rätt, staden önskar att få på sig öfverlåten,
för att sedermera komma i tillfälle att med egaren till angränsande
fastighet träffa en för reglering af nämnda gata erforderlig
öfverenskommelse.

Beträffande derefter den summa, 4,000 kronor, som Malmö stad
i sitt köpeanbud anser böra tillkomma arméförvaltningens fortifikaiionsdepartement
såsom ersättning för åtskilliga till nämnda departement
för närvarande ingående årliga afgälder, hvaraf departementet vid antagande
af köpeanbudet skulle gå förlustig!, beder jag få erinra, att
ifrågavarande afgälder tillfalla fortifikationens besparingskassa, men att
någon rätt för denna kassa att, sedan de jordområden, för hvilka afgifterna
utgå, icke mera tillhöra staten, erhålla godtgörelse för förlusten
deraf icke kan anses förefinnas. Omförmälda 4,000 kronor kunna alltså
betraktas såsom en statsverkets tillgång och afses för enahanda ändamål
som den öfriga köpesumman.

Det är vidare att märka, att, derest Malmö stads köpeanbud godkännes,
Kronprinsens husarregementes skjutöfningar icke kunna såsom
hittills försiggå å den plats, som staden jemlikt sitt åtagande för ända -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

målet anvisat. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, har emellertid
arméförvaltningen redan erhållit befallning att söka träffa öfverenskommalse
med vederbörande om inrättande af ny skjutplats å regementets
exercisfält vid Limhamn; och torde hinder icke möta att, om densamma
till följd af sin aflägsenhet från det nuvarande etablissementet
icke kan begagnas under den tid, det nya etablissementet uppföres,
mot särskild ersättning af Malmö stad utverka rättighet för regementet
att tills vidare begagna den nuvarande skjutplatsen.

Slutligen torde med anledning af de erinringar som fångvårdsstyrelsen
framstält mot förslaget om upplåtelse till Malmö stad af jorden emellan
de båda vallgrafvarne, från upplåtelsen böra undantagas det område
af cirka 2 13 tunnland, som å kartan är omgifvet med en röd gränslinie
och hvars bibehållande åt staten vederbörande stadsmyndigheter
mot deremot svarande afdrag å köpeskillingen numera medgifvit. Att
åter, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, å gränsen till nämnda område,
som sålunda skulle komma att fortfarande stå under fångvårdsstyrelsens
disposition, uppföra eu särskild mur af den jemförelsevis
dyrbara beskaffenhet, som af nämnda styrelse ifrågasatts, anser jag ej
erforderligt; ett plank af enahanda dimensioner och hållfasthet, som de
vid flera af rikets cellfängelser uppförda, lärer göra samma nytta; och
torde den härför nödiga kostnad, hvilken, enligt från chefens för fortifikationen
expedition lemnado upplysningar, uppgår till omkring 2,000
kronor, kunna bestridas af tillgängliga medel, utan att särskildt anslag
derför behöfver af Riksdagen äskas. Jag anser äfvenledes mindre
lämpligt att, såsom fångvårdsstyrelsen förslagit, genom förnyade underhandlingar
söka i sammanhang med köpslutet på Malmö stad öfverflytta
skyldigheten att underhålla bron vid cellfängelset, utan torde
frågan derom böra göras till föremål för särskild äfverenskommelse,
hvilken lärer kunna träffas utan Riksdagens hörande. Jag tillstyrker
alltså, att anbudet i dess föreliggande skick varder antaget.

I fråga om sjelfva kasernetablissementet och kostnaden för detsammas
uppförande, beder jag få erinra, att i senast utarbetade förslag
utrymmet beräknats något större än förut i syfte att dels bereda bostäder
för åtskilliga af regementets ej till den årliga skolsqvadronen
kommenderade underofficerare, dels och lemna tillfälle i depot insätta
en del af regementets tjenstfria hästar; och då vidare ett särskildt
sjukhus är afsedt att vid etablissementet uppföras, hvarförutom materialier
och arbete numera ställa sig något dyrare än vid den tidpunkt,
de öfriga förslagen upprättades, torde lätt inses, att slutsumman måste
blifva något högre. Genom de föreslagna förändringarne synes mig

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 38.

emellertid etablissementet hafva vunnit i ändamålsenlighet, och har jag
i öfrigt intet annat att i detta afseende tillägga än att, då etablissementet
är afsedt för hela Kronprinsens husarregemente och sålunda de
i regementets nuvarande etablissement i Helsingborg befintliga kaserninventarier
böra efter det n}ra etablissementets i Malmö färdigbyggande
dit öfverflyttas, det icke lärer vara erforderligt att i kostnadsberäkningen
upptaga någon särskild utgiftspost för kaserninventariers inköpande.

Hvad angår sättet för anskaffande af den erforderliga kostnadssumman
600,000 kronor, torde, på sätt jag vid underdånig föredragning
af förslaget till kavalleriets förändrade organisation redan yttrat, den
del deraf, som ej täckes af den utaf Malmö stad erbjudna köpesumma,
böra utgå af blifvande reservationer å anslaget till kavalleriet.

Med erinran slutligen, att, då utbyte af kronans mark mot stadens
är af nöden för att bringa det nya etablissementet i omedelbar
förbindelsen med den af Malmö stad invid detsamma anlagda väg, bemyndigande
dertill jemväl bör af Riksdagen äskas, hemställer jag alltså,
att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att ej mindre Kronprinsens husarregementes nuvarande kasern,
stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader med tillhörande tomter
än äfven öfriga ofvan omförmälda med grön färg å hosföljande karta
utmärkta, kronan tillhöriga områden i Malmö stad må, med undantag
endast af de med bokstäfverne A och A 1 å kartan betecknade, invid
citadellets inre vallgraf belägna egofigurer, mot 498,000 kronor
och de öfriga vilkor, som i Malmö stadsfullmägtiges skrifvelse den 7
mars 1887 finnas närmare angifna, till Malmö stad under full eganderätt
upplåtas;

att i köpslutet må anses inbegripna jemväl sådana möjligen icke
särskildt omnämnda delar af den egentliga stadens fästningsverk å
norra fronten, norra glacisen samt bastionerna Nyköping och Norrköping,
som enligt 1805 års raseringsplan blifvit Kongl. Maj:t och kronan
förbehållna och icke sedermera med full eganderätt afträdts, äfvensom
samtliga de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar;

att vid bifall härtill dels den kronan tillhörande s. k. Engeströmska
lyckan vid Malmö må begagnas till byggnadsplats för nytt kasernetablissement
lör Kronprinsens husarregemente, med rätt för Kongl.
Maj:t att vidtaga sådana smärre utbyten af de lyckan tillhöriga egoområden,
som för att bringa det blifvande etablissementet i omedelbar
beröring med den invid detsamma af Malmö stad anlagda väg kunna
erfordras, dels den af Malmö stad erhållna köpeskilling äfvensom af
reservationerna å anslaget till kavalleriet en summa af 102,000 kronor

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 38.

må, med tillsammans sexhundratusen kronor, användas för uppförande
å nämnda byggnadsplats af ett sådant etablissement.))

Hvad departementschefen sålunda yttrat och
hemstält behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan
af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och
skulle följaktligen proposition i ämnet till Riksdagen
aflåtas af det innehåll, bilagan 4 vid detta protokoll
utvisar.

Ex protocollo
F. Lagerfelt.

Bil. till Kornjl. Maj*? prof). NS 38

^ A-RT^

utvisande

de KRONAN tillhöriga områden

M A LM Q STAD

som ifrågasättas till försäljning.

400 5oo meter.

ooo iot.

t tv ez

Yvcvyyviv e/rv

Skala 1: 8000

a 11 e t

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

livré/

É ] utmärker deri mark, som fortfarande
HM /*.. •»/•/» yy~........zt

'' ‘ -‘j förbi ifver Kronans eu eu dom .

Vurm,

utmärker den mark, hvartill Kronan
af händ t sig eganderätten sedan 1S05

TUMV

fiimät ker den mark, som. Malmö
död älutkar tilläsa sig

Ifeliinn ->

(Stab. Lit. An£t.

''nXköping

€lpsbong