Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32 (Proposition 1882:32)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

N:o 32.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ny tulltaxa, m. m.; gifven Christiania slott den 28 februari
1882.

Sedan med föranledande deraf, att den med Frankrike den 14
februari 1865 afslutade handelstraktat blifvit från nämnda lands sida
uppsagd, Kongl. Maj:t den 29 september 1876 tillsatt en komité med
uppdrag att framlägga förslag till de ändringar i tulltaxan, som af
förhållandena kunde anses påkallade, hvilket uppdrag var komitén
lemnadt under förutsättning att de förenade rikenas handels- och sjöfartsförbindelser
med Frankrike fortfarande skulle komma att utgöra
föremål för särskild!, traktatsaftal, hvilande på likartade grunder med
den då gällande traktaten, förständigade Kongl. Maj:t genom nådigt
bref den 26 september 1879 komitén att taga i öfvervägande hvilka
förändringar i gällande tullsatser kunde böra vidtagas, derest ett dylikt
aftal icke komme till stånd.

Genom nådigt bref den 21 maj 1880 uppdrog Kongl. Maj:t vidare
åt samma komité att verkställa den omfattande och sorgfälliga
undersökning af rikets hufvudsakligaste näringars och industrigrenars
ställning, hvarom Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 7 maj
samma år anhållit.

Efter det komitén, på grund af omförmälda särskilda uppdrag,
den 18 innevarande månad afgifvit underdåniga betänkanden dels angående
näringarnes ställning, dels med förslag till tulltaxa, vill Kongl.
Maj:t härmed till Riksdagens kännedom öfverlemna berörda betänkanden.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Häft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Derjemte och under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl.
Maj:ts den 13 nästlidna januari aflåtna nådiga proposition angående
med Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater, vill Kongl.
Maj:t, med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag, föreslå Riksdagen att antaga bifogade förslag till tulltaxa
att tillämpas från och med den dag, då nämnda traktater träda i gällande
kraft.

De handlingar, som jemte ofvan omförmälda betänkanden till
ärendet höra, skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahallas,
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.

OSCAR.

O. R. Themptander.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
i statsrådet å Christiania slott den 28 februari 1882.

Närvarande statsrådsledamöter:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: von Steyern,

Friherre von Otter och

TlIEMrTANDER.

Departementschefen statsrådet Themptander anmälde, att tullkomitén
numera fullgjort de, komitén den 26 september 1879 och
den 21 maj 1880 lemnade uppdrag och under den 18 innevarande
månad afgifvit särskilda underdåniga betänkanden, dels med förslag
till tulltaxa och dels angående näringarnes ställning, hvilket senare
betänkande innefattade den af Riksdagen i underdånig skrifvelse den
7 maj 1880 begärda undersökning af landets hufvudsakliga näringars
och industrigrenars ställning.

I sammanhang härmed anmälde departementschefen:
dels generaltullstyrelsens underdåniga skrifvelse den 11 januari
1878, deruti styrelsen, jemte meddelande af infordradt underdånigt utlåtande
i särskildt mål, gjort framställning om borttagande af tullafgiften
för tomkärl af trä, afsedda för inpackning af sill;

dels en af åtskillige sejlare och repslagare i underdånighet gjord
ansökning om åsättande af införselstull å tågvirke;

öfver hvilka båda framställningar tullkomitén på grund af nådiga
remisser meddelat yttrande i ofvan omförmälda betänkande;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 32.

dels ock två af t. f. chefen för utrikesdepartementet till chefen
för finansdepartementet den 9 och den 26 augusti nästlidet år aflåtna
skrifvelser med öfverlemnande af särskilda utaf danske ministern vid
Kongl. Maj:ts hof gjorda framställningar rörande tullbehandlingen af
från Danmark infördt mjöl, deröfver ej mindre generaltullstyrelsen än
äfven landtbruksakademiens förvaltningskomité, den senare . efter att
hafva i ämnet hört vid akademien anstälde agrikulturkemisten och
växtfysiologen, afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden.

Efter att hafva redogjort för innehållet af dessa handlingar, anförde
departementschefen:

Den revision af gällande tulltaxa, komitén företagit, har ledt
till förslag, åsyftande såväl större reda och enkelhet vid taxans tilllämpning
som ock större egentlighet i fråga om tullbeskattningen af
artiklar, som äro hvarandra närstående eller mellan hvilka i förevarande
afseende måste förefinnas ett bestämdt, hittils i vår tullagstiftning
icke alltid nog uppmärksammadt förhållande. Den förändrade uppställning,
åtskilliga rubriker i tulltaxan enligt komiténs förslag erhållit, vittnar
derom att komitén egnat synnerlig uppmärksamhet åt de tullbehandlingstvister,
som under de senare åren egt rum, och med ledning deraf
sökt åt taxan gifva en lydelse, som skulle så vidt möjligt undanrödja
hittils förefunna brister, otydligheter eller rent af uppenbara, orimligheter.
Så har i fråga om papper komitén, med vidhållande af sin förut i särfskildt
betänkande af den 9 januari 1877 uttalade uppfattning, samman0ört
under en rubrik bland annat både tryck-, planch- och skrifpapper
ch derigenom sökt undanrödja den ständiga anledning till tvister, som
örefinnes i den nuvarande åtskillnaden i tullsatser mellan a ena sidan
planch- och tryckpapper och å andra sidan de papperssorter, som skola
hänföras till “alla andra slag“ af papper. De omfattande rubrikerna
j ern och väfnader hafva likaledes erhållit en i väsentliga afseenden förändrad
uppställning, som varit af ett länge insedt behof påkallad. Att
såsom hittils i vår tulltaxa göra förtullningen af väfnader beroende, af
olika benämningar på sådana, kan ej annat än vara ytterst olämpligt.
Nya benämningar, nya väfnadssätt framträda ständigt, de gamla komma
ur bruk och de största oegentligheter hafva ock blifvit följden af den
nuvarande rubriceringen. Komitén har ansett enda utvägen att, afhjelpa
dessa olägenheter vara införandet i åtskilliga fall af trådräkning, och
ehuru för tulltjenstemännen deraf måste uppkomma ett icke obetydligt
ökadt arbete, icke minst för att förvärfva sig nödig färdighet i metodens
användning, lära dock samma skäl, hvilka i flera andra länders
tullagstiftning föranledt trådräkningens tillämpning och detta ofta i

Kongl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 32.

vida större utsträckning än komitén nu ifrågasatt, äfven hos oss nödvändiggöra
systemets antagande, åtminstone i den mera begränsade
form komitéförslaget angifver.

De formella förändringar i tulltaxan, komitén föreslagit såväl för
nyssnämnda varugrupper som för åtskilliga andra, och rörande hvilka
förändringars närmare beskaffenhet jag torde få hänvisa till de af komitén
anförda specialmotiv, äro efter min tanke sådana verkliga förbättringar
i vår tulltaxa, att allt skäl förefinnes att icke låta anstå med
deras upphöjande till lag. Ett särskildt skäl att låta tullkomiténs förslag
till tulltaxa komma under pröfning redan vid innevarande riksmöte
förefinnes ock deri, att, i händelse den med Frankrike afslutade
handelstraktaten varder ratificerad, en ny tulltaxa måste utfärdas, upptagande
de af traktaten föranledda ändringar i den nu gällande, samt
det såväl för nödigt samband mellan taxans olika delar som ock för
att bereda erforderlig stabilitet och lugn åt de intressen, som af tulllagstiftningen
beröras, synes vara af vigt att detta ärende, sedan det
nu undergått en fullständig förberedande utredning, blifver i hela sitt
omfång af Riksdagen behandladt.

Då jag i främsta rummet yttrat mig om och lågt största vigten
på de af komitén föreslagna formella förändringarne i tulltaxan, beror
detta derpå, att komiténs förslag i allmänhet icke innehåller några vigtigare
och mera väsentliga principiella afvikelser från nu gällande tulltaxa.
Komitén har framhållit, hurusom den af komitén verkstälda undersökning
af näringarnes ställning icke gifver anledning att ifrågasätta
giltigheten af de grundsatser, hvilka under de tre senaste årtiondena
mer och mer vunnit tillämpning i vår tullagstiftning. Det störa
värdet af det omfattande och med lika mycken sakkunskap som intresse
för ämnet utförda arbete, komitén lemnat, ligger ock deri, att
man fått sammanförda i siffror åskådliggjorda öfversigter ur skilda synpunkter
af vår ekonomiska utveckling under de senaste tjugu åren, och
att man således kan bedöma, huruvida den lagstiftning eller, hvad nu
särskildt är i fråga, den tullagstiftning, som derunder tillämpats, visat
sig menlig för det inhemska näringslifvets förmåga af framgångsrik
utveckling. Huru komiténs omdöme utfallit, har jag redan antydt, och
det jäfvas ingalunda af de nedslående siffror, de båda sista åren på
1870-talet hafva att uppvisa beträffande åtskilliga af våra näringar, ty
för lagstiftaren måste det framstå klart, att han icke har att handla
efter hvarje skiftning i de ekonomiska konjunkturerna, utan att hans
uppgift i detta fall måste vara att hemta ledning af de resultat, hvilka
under en längre tidsföljd framgå af sådana undersökningar som de af
komitén anstälda.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

Lika med komitén anser jag derför den afslutade undersökningen
innebära en bestämd maning att icke öfvergifva eller inskränka det
system, som under de senaste årtiondena vunnit allt större tillämpning
i vår tullagstiftning, men jag delar ock komiténs uppfattning, att den
närvarande tidpunkten är föga gynnsam för ett fortgående på den hittills
inslagna banan genom mera betydande nedsättningar i det, vår
industri ännu beviljade skydd eller mera genomgripande förändringar
i öfrigt. Det förslag till tulltaxa, komitén uppgjort, och hvilket jag i
underdånighet hemställer må i hufvudsakliga delar läggas till grund
för Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen, hvilar således på
grundsatsen att för närvarande i fråga om denna beskattnings hufvudgrunder
vidblifva status quo. Detta har icke förhindrat komitén att
föreslå jemkningar i fråga om en mängd tullsatser, i några fall till
höjande af den nuvarande tullsatsen, isynnerhet der fråga varit om öfverflödsvaror,
i andra fall till sänkning af hittils gällande tullsatser,
hvarigenom särskildt ganska många allmänna förbrukningsartiklar blifvit
föremål för tull-lindring, såsom chocolad, åtskilliga färger och färgningsämnen,
garn, tråd och billigare väfnadsslag, m. m. Den vid korniténs
förslag till tulltaxa fogade tabell Ditt E. utvisar närmare beskaffenheten
af de ändringar i tullsatser, komitén ifrågasatt, samt verkningarne
deraf i ökad eller minskad tulluppbörd, såvidt dessa låta sig på
förhand beräkna.

En förändring, som af komitén föreslagits, kan visserligen synas
vara af mera principiel natur, nämligen borttagandet af de vid 1880
års riksdag beslutade inregistreringsafgifter på hvetemjöl, gryn och bönor
samt tullafgifter på majs och majsmjöl. Dessa afgifter äro emellertid
så nya, att de knappt ännu kunna anses fullt införlifvade med vårt
beskatt.ningssystem, och för borttagande af de nu stadgade afgifterna
på mjöl har komitén äfven anfört det formella skälet om angelägenheten
att undvika de svårigheter, som visat sig förbundna med tilllämpningen
af dessa afgifter. De yttranden, som i anledning af danske
ministerns framställning blifvit afgifna såväl af generaltullstyrelsen som
af landtbruksakademiens förvaltningskomité gifva nogsamt vid handen
de olägenheter, som måste uppstå så länge skiljaktiga tullbestämmelser
gälla för olika mjölsorter. Fem reservanter inom tullkomitén, hvilka
lika med majoriteten erkänt nyssnämnda olägenheter af en skiljaktig
tullbehandling för olika mjölsorter, hafva föreslagit en lika afgift för
allt inkommande mjöl, och de hafva på mycket goda skäl ansett afgiften
böra benämnas tull i stället för registreringsafgift. Tullfrihet
eller lika tull för allt mjöl äro således de enda alternativ, hvilka enligt
allas samstämmande omdömen böra ifrågakomma, och då jag vid valet

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

emellan dessa båda anser mig böra förorda det af komiténs majoritet
biträdda alternativet af tullfrihet, kan jag såsom skäl härför inskränka
mig till att erinra, att, om det vid tull-lagstiftningen är en erkänd
regel att icke med tullafgifter fördyra de oundgängligaste lifsförnödenheter,
denna regel väl aldrig med större berättigande kan vinna tillämpning
än när det gäller en sådan för lifvets nödtorft oumbärlig
artikel som rågmjöl Jag antydde ock, att de vid 1880 års riksdag
beslutade inregistreringsafgifterna icke kunde anses hafva blifvit fullt
införlifvade med vår tull-lagstiftning, och till stöd för min uppfattning
om denna deras mera tillfälliga natur tillåter jag mig hänvisa till Riksdagens
underdåniga skrifvelse den 14 maj 1880, deri Riksdagen om
denna afgift yttrat: “Då emellertid en sådan afgift till följd af sin
natur bör vara mera föränderlig och kunna underkastas en mera ofta
återkommande granskning samt höjas eller sänkas i samma mån som
statens behof af inkomster på denna väg till- eller aftaga, har densamma
icke bort sammanblandas med de i tulltaxan stadgade afgifter, utan
beredas ett särskildt namn och en från öfriga afgifter afskild plats.“
Då det rent fiskaliska ändamål, hvilket, att döma efter nyss åberopade
ord, synes hafva varit åsyftadt med denna afgifts införande,
kan på annan väg tillgodoses, torde någon betänklighet icke böra vidare
möta för afgiftens borttagande.

Då, såsom jag redan haft tillfälle i underdånighet nämna, jag i
allmänhet ansluter mig till det af komitén uppgjorda förslag till tulltaxa,
behöfver jag endast hänföra mig till den af komitén begagnade
motivering beträffande de särskilda tullsatserna; och torde det nu tilllåtas
mig att beröra de punkter, hvari den framställning till Riksdagen,
Eders Kongl. Maj:t torde komma att aflåta, bör efter min åsigt skilja
sig från komiténs förslag.

Då sistnämnda förslag är uppgjordt utan hänsyn till någon traktat med
Frankrike, och Eders Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen torde
böra aflåtas under förutsättning af Riksdagens bifall till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga proposition af den 13 sistlidne januari, angående med
Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater, lärer följden
deraf blifva att i det taxeförslag, som skall utgöra föremål för den
framställning, om hvars aflåtande nu är fråga, de uti traktaten förekommande
bestämmelser, som hafva afseende på vår tull-lagstiftning, måste
på sina respektive ställen behörigen iakttagas. Då emellertid den i
traktatstariffen B. förefintliga rubriceringen af deri upptagna artiklar
står i full öfverensstämmelse med tullkomiténs förslag, föranleder traktaten
endast ändring i vissa fall af tullsatsbeloppen, för att bringa
dessa till öfverensstämmelse med traktatens fordringar; blifvande dylika

8 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

jemkningar erforderliga äfven för en och annan artikel, som val ej
förekommer i traktaten men är i tullbeskattningshänseende likställig
med någon deri upptagen artikel.

För två i traktatstariffen upptagna artiklar, nemligen glas; fönsteroch
spegel-, oslipade eller mattslipade och ofolierade, s. k. glasämnen
derunder inbegripna, hvarför tullen nu är 7 öre och af komitén föreslagits
till 6 öre per kilogram, samt porslin: oäkta, hvitt eller enfärgadt,
men omåladt, som enligt komiténs förslag skulle draga 8 öre per
kilogram, medgifver traktaten tullsatser till belopp af 7 öre för den
förra och 10 öre för den senare artikeln. Med afseende å hvad af
fem reservanter inom komitén blifvit rörande dessa artiklar anfördt och
med hänsyn till den varsamhet, som eljest gjort sig gällande i fråga
om minskning i det hittilsvarande skyddet för den inhemska industrien,
tillåter jag mig hemställa, att tullsatserna å nämnda båda artiklar må
i förslaget upptagas till de belopp, traktaten medgifver, eller 7 och 10
öre. För alla. de porslinsvaror, denna tullsats afser, utom tallrikar,
medför förändringen i allt fall en nedsättning med 2 öre per kilogram
i den nu gällande tullen.

Den betydliga nedsättning i tullen på papperstapeter, som inträder
i följd af franska traktaten, synes mig följdriktigt påkalla, att
bronspulver, som är ett beredningsämne för tapetfabrikationen, och nu
är belagdt med en tull af 35 öre per kilogram, hvari komitén icke
ifrågasatt någon ändring, göres tullfritt. Införseln af denna artikel år
1880 uppgick till ungefär 3,000 kilogram och den genom tullfriheten
inträdande minskning i tullinkomst blifver derföre endast något öfver
1,000. kronor.

Redan i mitt yttrande till protokollet för den 13 sistlidne januari
i sammansatt statsråd angående den med Frankrike afslutade handelstraktaten
framhöll jag fördelen deraf, att den nya traktaten medgaf en
mera tillfredsställande reglering af tullen å likör. Enligt den förra
traktaten har denna tull varit bestämd till 76 öre för liter och icke
kunnat, såsom tullen för öfriga spirituösa drycker af högre alkoholhalt,
höjas i samma mån som den inhemska tillverkningsskatten på
bränvin, hvaraf följden ock blifvit, att, under det t. ex. cognac på
buteljer dragit i tull 88 öre per liter, likörtullen icke kunnat höjas
öfver 76 öre. Tullkomitén har föreslagit tullen å likör till 90 öre per
liter eller samma belopp som för cognac å buteljer, men då traktaten
medgifver, att likör må draga lika hög tull som vanlig ren alkohol, och
denna artikel således kan, med beräkning af den inhemska tillverkningsskatten
å 50-gradigt bränvin till 40 öre per liter, åsättas en tull -

Rongl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 32.

afgift af 1 krona 20 öre per liter, tvekar jag icke med afseende å varans
beskaffenhet att tillstyrka tillämpning af sistnämnda tullsats.

I tullen å cigarrer och cigaretter har komitén föreslagit en nedsättning
från 3 kronor till 2 kronor 50 öre per kilogram; och betraktas
frågan, såsom af komitén, endast ur synpunkten af det skydd, som
må kunna medgifvas den inhemska cigarrtillverkningen, så möter visserligen
icke heller efter mitt förmenande den minsta betänklighet vid
att stadga den föreslagna lägre tullsatsen; men lika med en reservant
inom komitén anser jag det kunna antagas, att priset å svenska cigarrer
hufvudsakligen regleras genom den stora konkurrensen emellan de
många tillverkarne af denna artikel inom landet, och då denna tull har
stor betydelse såsom en finanstull, hvilken under de senaste tio åren
visat sig lemna statskassan en starkt tillväxande inkomst, finner jag
icke något skäl att föreslå tullnedsättning å denna artikel.

A tågvirke, som nu är tullfritt, har komitén föreslagit en tull af
5 öre per kilogram, men på samma gång velat medgifva restitution af
tullen, när utländskt tågvirke blifvit användt för fartyg, som vid svenskt
skeppsvarf repareras eller nybygges. Att för tågvirke, som är en allmän
förbrukningsartikel och af synnerlig betydelse ej blott för sjöfarten
utan ock för åtskilliga andra näringar, låta den tullfrihet, som nu
egt rum under tio års tid, efterträdas af ett tullskydd, synes mig innebära
ett afsteg från de grundsatser, hvilka eljest uti komiténs förslag
vunnit tillämpning. Den förmån af tullrestitution, komitén velat bereda
sjöfarten, är dessutom icke på långt när tillräcklig att för denna näring
afvärja olägenheterna af tullbeskattningen, eftersom tågvirke är en artikel,
hvarmed det för fartyg ofta kan ifrågakomma att förse sig äfven
vid andra tillfällen, än då fartyg vid skeppsvarf nybyggas eller repareras.
Jag hemställer derföre, att den för ifrågavarande artikel hittils
gällande tullfrihet må i förslaget bibehållas.

Beträffande oljor har komitén framhållit svårigheten att vid tullbehandlingen
särskilja de olika slagen och derföre, med bibehållande
af den nu stadgade tullsatsen 7 öre per kilogram för lin-, rof- och rapsolja,
hvilka äro de enda slag, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning,
sammanfört öfriga feta, icke flygtiga oljor samt de rektificerade
mineraloljorna uuder en gemensam tullsats af 2 öre per kilogram, hvilken
tullsats skulle för de flesta oljor innefatta en nedsättning från 5
till 2 öre; och har komitén till stöd för denna nedsättning framhållit
dels vissa oljors egenskap att utgöra vigtiga beredningsämnen för näringarne
och dels lysoljornas allmänna användning. Tullen å oljor
är företrädesvis af financiel natur och den nedsättning komitén förejBih.
till Piksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 20 Häft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

slagit skulle, beräknad efter 1880 års import, medföra en minskning i
statsinkomst af omkring 475,000 kronor. Med hänsyn till svårigheten
att på förhand beräkna verkningarne i financielt afseende utaf åtskilliga
af de tullförändringar, som eljest föreslås, kan jag icke tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att för närvarande godkänna komiténs förslag, och
detta så mycket mindre som två reservanter inom komitén synas mig
hafva bjudit goda skäl för den af dem omfattade mening, att man bör
i sin fulla utsträckning tillämpa grundsaten om oljornas lika tullbeskattning
och icke göra ett undantag för de tre slag, som tillverkas
här i landet, och för hvilkas särskiljande det ofta möter samma svårigheter
som de af komitén eljest påvisade. På de skäl, komiténs ledamöter
Styffe och Lönegren utförligt framstält, tillstyrker jag derföre,
att den af dem föreslagna lydelse af rubriken oljor må af Eders Kongl.
Maj:t godkännas.

För allt vin af till och med 25 procents alkoholhalt har komitén
föreslagit en gemensam bestämmelse med olika tullsatser allt efter
sättet för varans emballerande. Vid de sålunda föreslagna tullsatserna
finner jag ej något att erinra, utom att den inskränkning måste göras
för tillämpningen af en dylik bestämmelse, som betingas af franska
traktaten. Såsom kändt är, gälla de enligt traktaten bestämda tullsatser
endast för i Frankrike producerade eller tillverkade varor, då de
sjöledes direkt inkomma till Sverige. Den ställning, vi intaga till de
flesta andra länder, i det vi genom särskilda traktater tillförsäkrat dem
att i fråga om varuinförsel hit till riket åtnjuta behandling lika med
den mest gynnade nation, hindrar oss emellertid att begränsa tillämpningen
af den franska traktatens bestämmelser till franska varor, utan
måste vi låta de i sistnämnda traktat förekommande tullsatser gälla
alla de varor, som sjöledes direkt inkomma från det land, der de äro
producerade eller tillverkade, så vida nemligen Sverige med det landet
afslutat handelstraktat af nyss angifna innehåll. Deremot äro
vi af den franska så väl som af öfriga traktater oförhindrade att tilllämpa
differentialtullar å varor, som annorledes än sjövägen direkt
ankomma från produktionslandet. Det är lätt insedt, hvilka olägenheter
dylika differentialtullar i allmänhet skulle vålla oss sjelfva, då
vi derigenom hindrades att för varornas forsling till landet begagna
den väg och det transportmedel, som vi eljest kunde finna för oss
mest lämpliga, en mängd andra olägenheter att förtiga. Att deremot
för en enda artikel, af den beskaffenhet som vin, tillämpa en dylik
differentialtull, bör deremot icke kunna möta någon synnerlig betänklighet
och medför onekligen den fördel, att man icke behöfver längre
än nödigt är utsträcka den tullindring, som genom traktaten bestäm -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.

mes för svagare viner. När dylika svagare viner icke hitföras sjöledes
direkt från produktionsorten, skulle de följaktligen blifva underkastade
den högre allmänna tullsatsen för vin. Jag tillstyrker derföre, att

n i franska traktaten upptagna
det minsta omfång, som deråt

lian .gilvas.

Sedan ett förslag till tulltaxa blifvit af mig uppgjordt med iakttagande
af de ändringar i tullkomiténs betänkande, för hvilka jag nu
redogjort, tillåter jag mig i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes dels till Riksdagens kännedom öfverlemna tullkomiténs
ifrågavarande båda betänkanden och dels i nådig proposition, under förutsättning
af Riksdagens bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående med Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater,
föreslå Riksdagen till antagande ofvanberörda förslag till tulltaxa, att
tillämpas från och med den dag, då nämnda traktater träda i gällande
kraft.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt, deruti
statsrådets öfriga närvarande ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilagan vid detta protokoll utvisar.

In fidem protocolli:

Hans Wachtmeister.

rubriken må affattas på det sätt, att d
tullsatsens tillämpning inskränkes till

FÖRSLAG

TILL

TULL-TAXA.

—		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
			Kronor	öre
	Absint; hänföres under Likör.
	Adresskort; se Visitkort.
1.	Aeter och Aeter spirituosus eller s. k. Hoffmans
	droppar......................................................................	1 liter	1	20
2.	Aetherarter, sammansatta och blandningar deraf,
	såsom salpeteraeter, ättikeaeter, fruktaeter, kon-
	jak-, rum- och arrak- essens eller olja o. s. v.	1 liter	1	20
3.	Affall, Spillning och Spån, ej specificerade............	—	fria.
	Agat:
4.	oarbetad .....................................................................		fn.
.5.	arbetad, men oinfattad, vigten af närmaste em-
	ballage inberäknad ............................................	1 kilogram	—	80
	Alabaster:
6.	oarbetad ..................................................................		fri.
7.	arbetad, ej specificerad ........................................	1 kilogram	—	50
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers-
	omslag.
8.	Album.................................................................................	1 kilogram	1
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral och pappers-
	omslag.
	Albumin; hänföres under Kemiskt-tekniska prepa-
	rater.
9.	Alcanncerot......................................................................	—	fn.
	Aloe; hänföres under Apoteksvaror.			1
10.	Althecerot ..........................................................................	—	fn.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Haft.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
—	fri
—	fri
1 kilogram		25
—	fri.
1 kilogram	—	25
1 kilogram		25
__	fria	i.
—	fri
—	fri
—	fri
	fri.

11.

12,

13.

14.

15.

16.
17.

19.

20.

21.

Alun, alla slag .............................................................

Amykos; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Angelikarot.......................................................................

Anilinfär ger ;\hänföras under Kemiskt-tekniska preparater.

Anis och Stjernanis ......................................................

Antimonium crudum eller spetsglans och regulus ...

Apelsiner ............................................................................

Apelsinskal, torra.........................................................

Apoteksvaror, alla i taxan ej specificerade, enkla
eller sammansatta, till införsel af apotekare eller,
efter Medicinalstyrelsens, Vetenskaps-akademiens
eller vederbörande universitets-fakultets
hörande, af vetenskapsmän till begagnande för
vetenskapliga ändamål, eller ock, efter Kommerskollegii
pröfning, af näringsidkare, som
styrka sig hafva behof af dylika varor för

åstadkommande af sina tillverkningar ............

Arsenik, till införsel af apotekare och, efter erhållet
tillstånd af Kommerskollegium, för fabriks inrättningar.

.............................................................

Aseptin; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Asfalt ...............................................................................

Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhy dnings-,
press- och tak-.

Aska:

rå, af trä eller andra vegetabilier .....................

pott-, vällad eller oraffinerad, äfvensom raffinerad
eller halcinerad.............................................

Askar och Dosor; tullbehandlas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
	Askar och Dosor:	ningen.
22.	af sammansatta eller såsom arbetad© ej speci-		Krono	rj öre
	ficerade ämnen......................................................	1 kilogram	—	47
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för närmaste emballaget
	af askar, papper eller dylikt omslag.
	Auripigment; hänföres under Färger, ej specifice-
	rade.
23.	Balsam, kopaive-, peruviansk och annan nativ ...	--	fn
	Band:
24.	silkessammets- och helsiden- ..............................	1 kilogram	2	80
25.	halfsiden-...................................................................	1 kilogram	2	35
26.	andra slag, derunder inbegripna sådana elasti-
	ska, äfven af silke, hvari kautschuk, gutta
	percha eller likartade ämnen ingå ...............	1 kilogram	1	10
	Anm. 1. Är i sidenband inväfdt annat spånadsämne till
	någon obetydlig del, skall bandet dock förtulla* såsom
	helsiden. Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan
	bandväfnad, deri silke ingår, äfven om detta utgör blott
	en ringa beståndsdel.
	Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.
27.	Bark, alla ej specificerade slag................................	—	fri.
	Barometrar; se Instrumenter.
28.	Bast och Bastrep.........................................................	—	fria.
29.	Bastmattor ...........................................................	_
30.	Beck och Beckolja ........................................................		j, fria.
	Ben:
31.	oarbetadt, alla slag, derunder inbegripna tan-
	gentskifvor till s. k. klaviaturer, klufvet,spjel-
	kadt och sågadt ben..........................................		fritt
	arbetadt:		\|
32.	benmjöl ................................................................	—	fritt
33.	elfenben och hvalrosständer ..........................	1 kilogram	'' 1	18
34.	andra slag ..........................................................	1 kilogram		35
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dy-
	likt omslag.
35.	Bensvart, Benkol eller Bister.....................................	1 kilogram	—	2
36.	Berberisrötter...................................................................	—	fria.
	Bernsten:		\|
37.	oarbetad .....................................................................	—	fri.

41.

42.

43.

44.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Bernsten:

arbetad, oinfattad, ej specificerad, närmaste emballagets
vigt inberäknad.................................

Bijouterivaror, af annat ämne än guld och silfver,
enkla eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar,
kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen,

urhakar m. m.....................................................<■.....

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper
eller dylikt omslag, hvari bijouterivaror inkomma, eller
för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Bildhuggeri- och arkitektoniska arheten:

konstnärsarbeten ......................................................

andra slag:

af trä; tullbehandlas såsom svarfvarearbeten.
af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej

är i taxan specificeradt.................................

Bin, i kupor eller på annat sätt förvarade............

Biscuit, arbeten deraf; hänföras till Porslin, äkta.

Blanketter till räkningar och dylikt...........................

Blanksmörja, Blanksvärta och Skovax .....................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och flaskor eller
dylikt omslag.

Bleckslag ar earbeten; tullbehandlas såsom det ämne
arbetadt, hvaraf de bestå.

Blod, alla slag..................................................................

Blodiglar ...........................................................................

Blommor:

naturliga, friska eller torkade..............................

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller

andra dylika ämnen ..........................................

delar till konstgjorda blommor........................

Anm. 1. Med »delar till konstgjorda blommor» förstås
endast blad i bundtar, ax för sig, knoppar för sig o. s. v.
utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar och
dylikt omslag.

Blomsterlökar....................................................................

Kronor

1 kilogram

kilogram

Tullsats.

fria.

fritt.

fria.

2
1

fria.

		Qvantitet för
51.	Blonder; se Spetsar. Bly: oarbetadt....................................................................	tullberäk- ningen.	Tullsats. Kronorj öre \| fritt.
52.	arbetadt, ej specificeradt: plåt och bleck ....................................................	_______	fria.
53.	omåladt och olackerad t ....................................	1 kilogram	—	7
54.	måladt eller lackeradt ......................................	1 kilogram	—	35
55.	Blyerts................................................................................	—	fri
56.	Blyertspennor, alla slag ................................................	1 kilogram	—	35
57.	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper och dylikt omslag. Blysocker ...........................................................................		frit	t.
58.	Bly tran; hänför es under Kemiskt-tekniska pre-parater. Blår, hamp- och lin-....................,•.................................		fria.
59.	Bläck, skrif-, kärlens vigt inberäknad....................	1 kilogram	—	6
60.	Bläckpulver eller Bläcksubstans...................................	1 kilogram	—	35
61.	Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg. Bokguld; se Guld. Bokpermar, lösa........................................................	1 kilogram		60
62. 63.	Boksilfver; se Silfver. Bokstaf sstämplar, Boktrycksstilar, Clichéer, Stereo-typer, Elektrotyper, Träsnittsstockar och Plåtar, etsade eller graverade för tryck ...................... Bok-, Sten- och Koppartrycksfärg ..............................	1 kilogram	frie	i. 7
64.	Bolus ...................................................■''..........................	—	fn.
65.	Bomull: ofärgad ........................................................................	__	fn
66.	färgad...........................................................................	—	fn	•
67. 68.	Borax och Borsyra ......................................................... Borst; hänföres till Hår, andra slag. Bor stlindar earbeten: med infattning af opoleradt eller måladt trä eller jern ...............................................................	1 kilogram	frie	!. 10
69.	med infattning af poleradt eller lackeradt trä	1 kilogram	—	24

Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
ningen.

70.

Borstbindarearbeten:

med infattning af ben, horn eller andra ämnen 1 kilogram

Kronor

71.

72.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller
dylikt omslag.

murare- och målareborstar....................................

Bref kuverter och Papperspåsar................................... 1

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Britanniametall; hänföres under Metaller, ej specificerade.

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade,
draga lika tull med det tyg, hvarå brode-!
riet är anbragdt, med tillägg af 20 procent;!
men om tyget är tullfritt, utgår tullen med
10 procent af varans värde.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, kartor
och inlägg.

kilogram

fria. I
— |20''

73.

74.

75.

76.

77.

Brodérduk, Marie och Stramalj:

af väfnadsämnen; hänföras till Väfnader.
af papper; hänföras till Papp- och Pappersarbeten.

andra slag; hänföras till Slöjdvaror.

Bronspulver........................................................................

Bruneller; tullbehandlas såsom Plommon.

Brunsten..............................................................................

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

fritt.

fri.

af säd, potatis eller andra jordfrukter

af ris: arrak

af socker: rum.

i 1 liter af 50 i
) procents alko- [
) holhalt vid t
{ + 15" C. j

r 1 liter af 50 1
J procents alko- (
) holhalt vid (
{ + 15° C. J

( 1 liter af 50 j
J procents alko- l
1 holhalt vid (
| l + 15° C. J

Qvantitet för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.

78.

79.

80.
81.

83,

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:
af vindrufvor:

då varan är i Frankrike tillverkad och
derifrån sjöledes direkte införes ............

då varan är annorstädes tillverkad eller
på annat sätt införes.................................

af annan frukt......................................................

på andra kärl]: alla slag .......................................

Anm. 1. För tillgodonjutande af den för bränvin och
sprit af fransk tillverkning här ofvan medgifna nedsättning
i tullafgiften skall vid införseln för tullmyndigheten
antingen genom en officiel förklaring, afgifven inför
embetsmyndighet å produktionsorten, eller ock genom
ett af föreståndaren för tullkammaren å utskeppningsorten
utfärdadt intyg styrkas, att varan är af vindrufvor
och i Frankrike tillverkad; börande båda dessa
slag af intyg vara bekräftade medelst intyg, utfärdadt
af svensk konsul eller vice konsul i den hamn, der inlastningen
egt rum.

Anm. 2. Bränvin och sprit af annan alkoholhalt än den
här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50
procent, på sätt derom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Finnes varan vara försatt med socker eller annat
främmande ämne, hvarigenom alkoholhalten angifves origtigt
å profvaren, erlägges tull såsom för Likör.

Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor
med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras
till konfityrer, närmaste emballagets

vigt inberäknad ..................................................

andra slag.................................................................

Bälten, Strumpeband, Klädnings- och Ärmhållare
med flera dylika persedlar; tullbehandlas efter
hvad taxan bestämmer för art. Hängslen.

liter af 50
procenta alko|
holhalt vid
i + 15» C.
r 1 liter af 50
J procents alkoi
holhalt vid
1 + 15» C.

I" 1 liter af 50
J procents alko|
holhalt vid
{ + 15" C.

i 1 liter utan
< afseende på
I alkoholhalten.

1 kilogram

Kronor öre

60
90

fritt.

84.

86.

87.

88.

89.

90.

91.

92.

93.

94.

95.

96.

Böcker:

tryckta, äfvensom Boktryck, ej specificeradt...
med inbundet rent eller linieradt papper; draga
lika tull som papperet med tillägg af 20
procent.

med upphöjda bokstäfver till begagnande för

blinda ....................................................................

Bönor, alla slag, ej specificerade ..............................

Carayh.en eller Perlmossa ...........................................

Cassia fistula...................................................................

Celluloid:

oarbetad ...................................................................

arbetad, ej specificerad ........................................

Cement.........................................,....................................

Chokolad............................................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, papper
eller dylikt omslag.

Cigarrfodral; hänföras till Portföljer.
Cigarrmunstycken; tullbehandla^ såsom Piphufvuden.

Cikorierot ...........................................................................

bränd eller malen; hänföres till hvad under
rubriken Kaffe är bestämdt för alla till kaffesurrogat
användbara brända växter.

Cirklar, Passare och Cirkelbestick; hänföras under
Instrumenter.

Citroner.............................................................................

Citronsalt eller kristalliserad Citronsyra; tullbehanlas
såsom Kemiskt-tekniska preparater.

Citronskal, torra.............................................................

Clichéer; se Bokstafsstämplar.

Cokes..................................... ..................-................;......

Cyankalium; hänföres under Kemiskt-tekniska
preparater.

Dadlar .............................................................................

Decimalvågar; tullbehandlas såsom Slöjdvaror af
sammansatta ämnen.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	cCronor öre
	fria	*
	fria
—	fria.
——	fri.
—	fri.
—	fri.
1 kilogram	—	80
—	fritt.
1 kilogram		50 !
1 kilogram	—	5
1 kilogram	—	25
1 kilogram	—	25
---	fri	7,.
1 kilogram	—	50 1


Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
—	fria
... - -	fria
__	fri
—	fria	.
—	fritt
1 kilogram	—	15
1 kilogram	—	80
—	fria
1 kilogram	—	25
1 kilogram		25
i kilogram		25
1 kilogram		35

98,

99.

100.

101.

102.

103.

104.

105.

106.
107.

108.

109.

Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg.

Dividvi eller Libidvi; tullbehandlas såsom Garfskidor.

Bref och Drefmat ........................................................

Drufsocker; tullbehandlas såsom Socker, oraffineradt,
till färgen mörkare än N:o 18 af den
i verldshandeln gällande holländska standard.
Dun; tullbehandlas såsom Fjäder, spritad.
Dyfvelsträck; hänföres under Apoteksvaror.

Ekollon och Knapergall, malna och omalna .........

Elektrotyper; se Bokstafsstämplar.

Emalj, i massa ...............................................................

Enbär.................................................................................

Enbärsmos .......................................................................

Essenser; se Aetherarter och Oljor, flygtiga.

Etiketter af papper ....................................................

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta
eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag
och inlägg.

Fartyg och Bätar, med tillbehör..............................

Fayence; tullbehandlas såsom Porslin, oäkta.

Fenkål ............................................................................

Fernissa..............................................................................

Anm. S. k. fernissa af sprit, med en obetydlig tillsats af
harts eller andra ämnen, tullbehandlas under tillämpning
af hvad taxan stadgar för art. Bränvin och Sprit.

Fikon .........................................................................

Fingerborgar och Syring ar ....................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper eller
dylikt omslag.

Bih. till Biksd. Prot. 1882. 1 Sand. 1 Afd. 20 Häft.

I 110.
111.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

118,

119.

120.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Fisk:

saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thunfisk,
kärlens vigt inberäknad;......................... 1 kilogram

alla andra slag .........................................................

Fiskben; tullbehandlas såsom Ben.

Fiskrom, saltad; tullbehandlas såsom Kaviar.

Fiskskinn, oberedda eller beredda.............................

Fjedrar:

till begagnande för jernvägsmateriel..................

s. k. krinolin-, öfverklädda, omspunna eller
omväfda; tullbehandlas såsom Karkasser.
ur-; hänföras till delar af Ur.
andra slag, ej specificerade; förtullas lika med
det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Fjäder:

ospritad......................................................................

spritad ....................................................................... 1 kilogram

Fjäll, hvalfisk- eller .Ossa Sephe .............................

Flottholtz; hänföres under Korkbark.

Flyttsaker:

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då
de .af vederbörande tullkammare eller tullinspektion
finnas ej öfverstiga hans behof

under resan ..!......................................................

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds-
eller andra lösörepersedlar, när, efter
det egaren på tro och heder afgifvit intyg,
att han dem för eget bruk och icke i
hadelsafsigt infört, vederbörande tullkammare
eller tullinspektion pröfvar dem icke

öfverstiga egarens behof...................................

Flädermos; tullbehandlas såsom Sirup.

Fläsk ................................................................................

Fnöske, beredt..................................................................

Fågellim; tullbehandlas såsom Fernissa.

Kronor öro

— 20
fri.

fria.

fri.

— |20

fria.

fritt.

121.

122.

123,

124.

125.

126.

127.

128,
129

130.

131.

132.

133.

134.

135.

Foglar:

lefvande ....................................................................

slagtade; hänföras under Kött.
preparerade till naturalie-samlingar; hänföras
till Naturalier.

Folier, bly- samt tenn- eller Stanniol.....................

Formar, af hvilket ämne som helst för näringarnes
behof; hänföras till Maskinerier, Redskap
och Verktyg.

Fosfor ................................................................................

Fotografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.
Frukter och Bär samt Grönsaker, ej specificerade:

friska ...........................................................................

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad.
.................................................................

torkade eller saltade.............................................

insyltade; hänföras under Konfityrer.

Frö:

kanarie-.......................................................................

andra slag, ej specificerade ................................

Fyrverkeriarbeten.............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt
omslag.

Fällar; hänföras under Hudar och Skinn, pelsverk.
Färger och Färgning sämnen:

blyhvitt, kremzerhvitt och zinkhvitt................

indigo, indigoextrakt, indigokarmin och koche .

nilj ...........................................................................

kimrök ........................................................................

målarefärger, beredda med olja...........................

andra slag, ej specificerade, oberedda eller beredda
.....................................................................

Färglådor, med färger och annat, tillbehör, äfvensom
färger i tuber, musslor, glas o. s. v.......

Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, musslan, glaset
eller annat tillbehör.

Qvantitet för
tullberäkningen.

1 kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor

fria.

/«•

fria.

fria.
— 60

fria.

136. 137. 138.	Färgträ, helt och oraspadt, alla slag, samt andra till färgning användbara, oberedda växter och växtdelar, i taxan ej specificerade..................... Galangarot ................................................................ Galanteriv ar or, ej specificerade, af sammansatta	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsa Kronor fria "fri	ts. öre
	eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dy-likt omslag.	1 kilogram	—	80
139. 140.	Galläpplen ....................................................................... Gardiner, rull-, af bomulls-, linne- eller hamp- väfnad, målade eller tryckta................................. Garfskidor ..................................................................... Garn: bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor el-ler å bobiner:	—	fria
141.	1 kilogram	fria	90
142.	ofärgadt ...................................................................	1 kilogram	—	15
143.	färgadt eller tryckt, alla slag........................... Anm. I händelse hos vederbörande tulltjensteman villrå-dighet uppstår, huruvida icke en under benämning af dubbleradt bomullsgarn angifven vara rätteligen bör till bomullstråd hänföras, åligger godsegaren, såsom vilkor för tillgodonjutande af de för dubbleradt bomullsgarn stadgade lägre tullumgälder, med sakkunnige personers efter besigtning å godset afgifna intyg styrka, att varan utgör garn af sistnämnda beskaffenhet. kamel- och ull-, alla slag:	1 kilogram		30
144. 145.	ofärgadt och oblekt........................................... färgadt, blekt eller tryckt, s. k. brillantgarn	1 kilogram	—	20
	derunder inbegripet ....................................... linne- och hamp-:	1 kilogram	—	35
146.	ofärgadt och oblekt............................................	1 kilogram	—	20
147.	färgadt, blekt eller tryckt ................................ jute-:	1 kilogram	—	40
148.	ofärgadt och oblekt.............................................	—	fritt.
\| 149.	färgadt, blekt eller tryckt .............................. af andra vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med segel- och bindgarn.	1 kilogram		10

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
	1	ningen.
	Garn:		Kroncu	öre
150.	segel- och bind-, alla slag....................................	1 kilogram	—	20
	Anm. För garn, spunnet af olika råämnen eller dubble-
	radt af till färg eller råämne olika garnsorter, bvilka
	hvar för sig draga olika tull, beräknas införseltullen
	utan hänsigt till den större eller mindre andel, hvarmed
	olika råämnen eller garnsorter deri ingå, efter den
	högre afgiftsbestämmelsen.
151.	Gasmätare..................................................................	100 kronor	5
Gelatin; se Lim.
	Gelé; hänföres till Konfityrer.
152.	Gentianarot .................................................
Gevär:		J11
153.	skjut-, alla slag, vigten af fodral och deri in-
	lagda tillbehör inberäknad ..............................	1 kilogram	—	50
	delar af gevär; förtullas såsom det ämne, ar-
	betadt, hvaraf de bestå.
154.	Gips ................................-....................................................	---	fri
155.	Gipsarbeten, ej specificerade..........................................	1 kilogram		10
	Glas:
156.	bunkar, burkar, buteljer och flaskor, helt och
	hållet oslipade ......................................................	1 kilogram	—	2
157.	burkar och flaskor med inslipade proppar, men
	utan annan slipning, äfvensom apotekare-
	ståndkärl med inbränd signatur .....................	1 kilogram	—	10
158.	kemiska........................................................................	—	fria
159	optiska, lösa och oinfattade
160.	patent- och glastakpannor....................................	—	fria.
161.	sidventil- till fartyg, icke under 7 millimeters
	tjocklek och ej öfver 10 qvadratdecimeters
	yta, med eller utan ramar ..............................	---	fria.
	fönster- och spegel-:
162.	oslipade eller mattslipade och ofolierade, s. k.
	glasämnen derunder inbegripna.........;........	1 kilogram	—	7
	ofolierade, slipade och polerade:
163.	af t. o. m. \ qv.-m yta.................................	1 kilogram	—	15;

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
	Glas:		Kronor	öre
164.	af större dimensioner...................................	1 kilogram	—	25
	folierade:
165.	af t. o. m. \ qv.-m. yta ..............................	1 kilogram	—	25
1 66	derutöfver .. ....................................	1 kil no-ram	_	40
167.	andra slag, ej specificerade, karafiner och
	pressade eller slipade flaskor derunder
	inbegripna .........................................................	1 kilogram	—	35
168.	Glasflusser, oslipade samt slipade, men oinfattade	1 kilogram	1	40
169.	Glasgalla ...........................................................................	—	fri.
	Glasmästare-diamanter, infattade; hänföras till
	Maskinerier, Redskap och Verktyg.
170.	Glasskärf eller Krossglas .............................................	—	fritt. 1
	Glasvaror, försedda med flätning eller annan be-
	klädnad, som icke utgör varuemballage; tull-
	beha''ndlas såsom Glas, andra slag.
	Glasögon, lorgnetter och andra monterade optiska
	glas; se Instrumenter.
	Glaubersalt; se Salt.
171.	Glete eller Glitt, alla slag.............................................	—	fritt.
172.	Glober, med eller utan ställning.................................	—	fria.
	Glycerin; hänföres under Kemiskt-tekniska prepa-
	rater
173.	Granatäppleskal ..............................................................	—	fria.
174.	Grifflar af sten, infattade eller oinfattade ...........	—	fria.
	Gryn:
	af spanmål; se Spanmål.
175.	ris- och rismjöl.........................................''................	—	fria.
176.	andra slag..............................................................	—	fria.
	Gräs, ej specificeradt:
\| 177.	oarbetad t ................................................................••••	:----	fritt.
178.	färgadt, trensadt eller upprispadt .....................	1 kilogram	—	7
179.	Gräsmattor och Gräsrep ................................................	—	fria.
	Grönsaker; se Frukter.
	Guld:
\| 180.	oarbetadt ...................................................................	---	fritt.

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
	Guld:
181.	arbetadt, äfven med infattade juveler, perlor,		Krono	Öre
	m. m..............................................................	1 kilogram	11	70
182.	bok-, äkta och oäkta .............................................	1 kilogram	2	35
	Anm. Vigten af pappersbladen, mellan bvilka guldet lig-
	ger, inberäknas.
183.	musiv-, puder- eller unsen- ..............................	1 kilogram	2	35
	spinn-; se Tråd.
	Gulddragarearbeten:
	aiguilletter, kantiljer, paljetter, galoner, gra-
	maner, snören och andra ej specificerade:
184.	äkta eller oäkta ....................................................	1 kilogram	2	35
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag ocb
	inlägg.
185.	Gummi, alla slag, ej specificerade..............................	—	frit	t.
	Gummi elasticum; tullbehandlas såsom Kautschuk.
	Gutta percha, se Kautschuk.
186.	Gödningsämnen, alla slag, ej specificerade ............	—	fria.
187.	Hagel ................................................................................	1 kilogram	—	7
188.	Halm..................................................	__	fri
189.	Halmarbeten, ej specificerade.......................................	1 kilogram	1	—
	Hammar filt; tullbehandlas såsom Filtar af ylle
	under art. Yäfnader.
190.	Hampa, ohäcklad och häcklad, s. k. jute derunder
	inbegripet ..................................................................	—	fri.
191.	Handskar, alla slag.........................................................	1 kilogram	1	80
	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar ocb pappers-
	omslag.
192.	Handskskinn, tillskurna till handskar .....................	1 kilogram	_	70
193.	Harts och Harpoes ........................................................	—	fria.
	Hattar, färdiga eller halffärdig^:
194.	af siden eller halfsiden, felbhattar inberäknade,
	äfvensom med blommor, plymer eller spet-
	sar monterade fruntimmershattar, alla slag	1 stycke	1	50
195.	andra slag, derunder inbegripna vaxduks-, vax-
	tafts- och oljade hattar eller s. k. sydvester	1 stycke	—	40
	Anm. Äro battarne sammansatta af flere materialier, för-

196.

197.

198.

199.

200.
201.

202.

203,

204.

205.

206.

tullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.

Hattfoder af siden eller annan väfnad i förening
med annat material ................................................

Hattfodral; se Nattsäckar.

Hattstommar, med eller utan styfning; tullbehandlas
lika med det ämne, arbetad!, hvartill de
närmast kunna hänföras.

Hjorthornssalt; tullbehandlas såsom Kemiskt-teki
iska preparater.

Honing.................................................................................

Horn:

oarbetadt eller raspadt .........................................

arbetadt:

plattor och skifvor ............................................

knappar med eller utan fernissning...............

andra slag .................................-...........................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Hudar och Skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

oberedda, alla slag .............................................

beredda:

sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade
(alunerade) äfvensom sämskade
hudar och skinn ...

andra slag ..................

pelsverk:
oberedda:

get-,

ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,

kalmuck-.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
1 kilogram	1	80
1 kilogram		10
—	frit	t.
—	frit	i.
1 kilogram	—	40
1 kilogram	1	18
—	fru	l.
1 kilogram		15
1 kilogram		47
	fru	i.
1 kilogram	2	40

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor öre
1 kilogram		50
1 kilogram	—	25
1 kilogram	fri	10
1 kilogram	_	1
1 kilogram	—	5
1 kilogram	fria	20
1 kilogram	—	80
1 kilogram	—	30
1 kilogram	2 <	35 i

207.

208.

Hudar och Skinn:

andra slag ................................................

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs-, har- samt får- och lamskinn,
med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck-....................................

alla andra slag; förtullas lika med
samma slag, oberedda, med tillägg
af 20 procent.

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom skinnpelsar, muffar, kragar,
m. m.; förtullas lika med pelsverket, beredt,
hvaraf de bestå, med tillägg af 20
procent.

Humle ...............:.............................................._s............. .....

Hummer............................................................................

Husbiås; se Lim.

Hvitbetor:

råa...............................................................................

sönderskurna och torkade .................................

Här:

tagel.............................................................................

andra slag, ej specificerade....................................

215.j Hår- och Tagelarbeten, med eller utan infattning

och lås ...................................................................

j Härtinktur; tullbehandla^ såsom Varor, i taxan ej
nämnda, arbetade.

Häktor, Hakar och Hyskor......................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för kartor, hvarå häktorna
äro fastade, eller för askar och papper, hvari de äro
inlagda.

Häng slen eller delar deraf:

af siden eller halfsiden .................... ....................

andra slag, derunder inbegripna äfven sådana
Bih. till Bilcsd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 20 lläft.

209.

210.

211.

212.

213.

214.

216.

217.

I 218.

	af silke, hvari kautschuk, gutta percha eller likartade ämnen ingå.........................................	Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 kilogram	Tullsal Cremor —	S. öre 50
219.	Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar och pappers-omslag. Hö...................................................................................		fritt
220.	Ingefära: torr .............................................................................	1 kilogram	_ j	25
221.	syltad; hänföres till Konfityrer. Insektpulver........................................................................	__	J frit	(m
‘ 222.	Instrumenter: kirurgiska, matematiska, fysiska och naviga-tions-, alla slag, derunder inbegripna baro-metrar och termometrar m. fl. ej specifice-rade, äfvensom handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, optiska, derunder inbegripna kikare, glasögon, infattade optiska glas af alla slag..................	1 kilogram		1 35
223.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, papper och dylikt omslag. musikaliska: flöjter, klarinetter, oboer, gitarrer, lutor, vio-ler, violonceller, kontrabasar, valdhorn, trumpeter, post- och signalhorn, trummor, pukor, klavér, positiv samt harpor............	1 stycke	1
224.	fortepianon: tafflar och pianinon .....................................	1 stycke	60	—
225.	•lyglar...............................................................	1 stycke	100	__
226.	speldosor .............................................................	1 kilogram	2
j 227.	Anm. Utgöres infattningen af guld, silfver eller sköldpadd, tullbehandlas hela dosan såsom arbeten af nämnda slag. accordion .............................................................	1 kilogram		50
228	Anm. '' Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers-omslag. orgelverk, äfvensom harmonium och fyshar-monika ..........................................................	1()0 kronor	5	—

Qvantitet för
tullberäkningen.

Instrumenter:

ej specificerade; förtullas lika med sådana
bland ofvan uppräknade, hvarmed de närmast
kunna jemföras.

Anm. a) Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare
må få åtfölja vid instrumentets förtullning. De öfriga
äfvensom särskildt inkommande tillbehör till instrumenter
förtullas efter 10 procent af värdet, b) Instrumen- [
ter, hvilka genom sina mindre dimensioner och sin beskaffenhet
i öfrigt synbarligen endast utgöra leksaker, i
hänföras till artikeln Leksaker.

Tullsats.

Kronor

229.

Inventarier, skepps-, ej specificerade, och icke
hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar,
äfvensom skeppsinventarier, alla
.slag, tillhörande förolyckade eller sjöskadade

230.

fartyg ................................................................

Ipecacuanha; hänföres under Apoteksvaror.

Ister, alla slag.......................................................

Jalappa; hänföres under Apoteksvaror.

fria.

fritt.

23!.

232.

233.

234.

235.

236.

Jern och Stål:

tack- och barlastjern samt skrot ........................j

jern- och stålgöten samt smältstycken ............

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, I
jemte tillhörande skarfjern, skarfbultar, mutt-;

rar och spik .........................................................

andra valsade eller smidda stänger, utan afse-i
ende på genomskärningens form, balk-, hörnoch
annat till jernvägsskenor ej hänförligt

s. k. fagonjern inbegripet ................................!

till jernvägsskenor ej hänförliga muttrar, skruf- 1
var och naglar af 12 mm. eller deröfver i

diameter..................................................................

valsade eller smidda plåtar, med eller utan;
öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan
vidare bearbetning, än att de äro böjda eller
med hål försedda, äfvensom plåtar af 3 mm.''
tjocklek eller deröfver, mer eller mindre be-1

fria.

237.	arbetade, samt andra ämnen för vidare be-arbetning ............................................................... ankare, draggar, kettingar och kedjor, hvari länkjernet har en diameter af 6 mm. eller deröfver, kettingetoppare, kettingkrokar, ra-derjern och skeppsknän .............................	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsf Kronor fria fria	ts. öre # . i
238.	kedjor med länkjetnet under 6 mm. diameter	1 kilogram		Ib!
239. 240.	spik af 45 mm. längd eller deröfver ............... spik af mindre längd än 45 mm. samt nubb	1 kilogram	—	O
	och trådstift............................................................	1 kilogram	—	15
241.	skostift ........................................................................	1 kilogram	—	7
242. 243.	knappar........................................................................ gjutua balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer, grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och	1 kilogram		15
244.	vigter........................................................................ spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna icke emaljerade, glaserade eller förtenta grytor,	1 kilogram		1:
245.	pannor och mortlar............................................. bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port-och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och strykjern, samt alla ej specificerade gjutna artiklar, som äro emaljerade, glaserade eller	1 kilogram		2
246.	förtenta .................................................................. kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ, blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings- och andra dylika för hus-	1 kilogram		8
247.	hållsbehof afsedda maskiner ........................... finare ej specificeradt gjutgods, såsom blom-stervaser, byster, fruktskålar, korgar, lam-por, ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pap-pershållare, presenterbrickor, skrifdon, tänd-sticks- och urställ med flera likartade, ej till	1 kilogram		15
	bijouteri varor hänförliga artiklar.....................	1 kilogram	—	25
248.	kassakistor, kassaskåp och sängar.................... andra ej specificerade eller till Jernvägsmate-	100 kronor	10

249.1
250.:

251.1

252

253.

254

255.

256.

257.

258.

259.

260.
261.
262.
263.

| 264.
| 265.

riel, eller Maskinerier, Redskap och Verktyg
ej hänförliga jern- och stålvaror:

1) förgylda eller förs i Ifra de...........................

2) förnicklade, polerade eller lackerade...

3) andra slag ................................................

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och stålvaror
hänförlig vara per stycke, i den form den inkommer,
väger mer än 10 kilogram, så belägges den för
den öfverskjutande vigten med en tull af endast 2 öre
per kilogram.

Anm. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som äro
inlagda i askar, papper eller annat dyl. omslag, medgifves
ej afdrag derför i vigten.

Jernbeta; hänföres under Kem iskt-t ek niska preparater.

Jerntråd; se Tråd.

Jernväg smat er iel, ej specificerad, eller delar deraf

Jord, polér ........................................................................

Jute; se Hampa.

Juveler, oinfattade............................................................

Jäst, alla slag’......................................

Kaffe...................................................................................''

brändt och alla till kaffesurrogat användbara,

brända växter ...................................................

Kakao .................................................................................

malen eller’ rifven; hänföres till Chokolad.

Kakaoskal......................................................................

Kakel, alla slag ...........................................................

Kalk, osläckt och släckt ........................................

Kalmus rot.........................................................................

Kamfer, oraffinerad och raffinerad ...........................

Kamfin; tullbehandlas lika med de genom rektificering
renade flygtiga, fossila eller mineraloch
genom torr destination framstälda oljor.

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea........................

Kappsäckar; se Nattsäckar.

Kapris, kärlens vigt inberäknad ..........................

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
kilogram	_	70
kilogram	—	35;
kilogram		15 1 Lr
	fri
—	fri
--’	frio	t.
—	fri
kilogram	—	26
kilogram	—	35
kilogram	—	30
kilogram	—	10
kilogram	—	5
—	fri.
—	fn.
	fri.
kilogram		85
kilogram	_	50

266.	Karbolsyra .......................................................................	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tu llsats. [Cronorj öre\| fri.
267.	Kardborrar och Stråkardor ....................................	—	fria.
268.	Kardemummor ..........................................................	1 kilogram	1	20
269. 270.	Kardor och Kar dläder-, hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg. Karkasser och Karkassband....................................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg. Kartor...............................................................................	l kilogram	1 fria	10 1 • !
271.	Kastanier .........................................................................	1 kilogram	—	15
272.	Kautschuk, vulkaniserad eller icke, samt Gutta-percha: oarbetad ..................................................................	—	fri	! i
273.	arbetad: i skifvor utvalsad, af 1 millimeters tjock-lek eller derutöfver, med eller utan väf-inslag..............................................................		fn	1
274.	af mindre tjocklek än 1 millimeter utan väfinslag...................................................	1 kilogram	1
275.	med väfinslag; tullbehandlas såsom Väf-nader, vattentäta. rör, slangar och bufifers.............................. i trähylsa infattad .....................................		fru	! 1.
276.	1 kilogram	1	—" 1
277.	skodon, äfvensom andra slag, ej specifice-rade, och som ej äro hänförliga till Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf ...............................................	1 kilogram	1
278.	Anm. Intet afdrag i vigten medgifves för askar och pap-persomslag. Kaviar...............................................................................	1 kilogram	1	80
279.	Kemiskt-tekniska preparater, ej specificerade............ Kimrök; se Färger och Färgningsämnen. Kinabark ...........................................................................	100 kronor	5	-i
280.	—	fn
281.	Kitt, alla slag ............................................................	1 kilogram	—	1 5
282.	Kli, alla slag.................................................................	--—	fritt.
283.	Klorkalk.......................................................................	—	fn

284.

285.

Qvantitet för
tullberäk-	Tullsats.
ningen.
—	Kronor \| öre fritt.

Klor syr adt kali.............................................................

Klortenn; se Tennsalt.

Kläder, ej specificerade:

nya gångkläder eller delar deraf samt nya
färdigsydda duktyg, handdukar, lakan, örngått
med flera dylika hushållspersedlar, äfven
då sådana klädes- eller hushållspersedlar
eller delar deraf äro märkta eller försedda
med broderier, galoner, fransar, spetsar eller
blonder, förtullas med 20 procents förhöjning
i den tull, som är bestämd för tyget
eller det ämne, hvaraf klädes-eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för
tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma
hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material,
som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vigten medgifves för pappersomslag,
kartor och inlägg.

för oljade eller fernissade kläder, derunder ej
inbegripna sådana, som äro öfverdragna med
kautschuk eller guttapercha, beräknas tullafgiften
efter hvad för tyget är bestämdt,
utan förhöjning.

Anm. Möter i något fall hinder för utrönande af hvad
slags tyg oljade eller fernissade kläder äro tillverkade,
hänföras de till Väfnader, vaxade, andra slag.

kläder, som utgöras af knutna eller stickade
eller på strumpstol tillverkade persedlar, såsom
hufvor, tröjor, underkläder m. m., äfven
om dessa äro färdigsydda, försedda med
knappar och band o. s. v.; förtullas utan
förhöjning efter hvad för art. Strumpor och
Strumpstolsarbeten är bestämdt,
gångkläder, tillhöriga sjöfarande eller resande,
när kläderna äro synbart brukade eller, af
egarne sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga
deras personliga behof.......................

fria.

286,

i 287,

288,

289.

290.

291.

292.

293.

Klöf var; hänföras under Horn, oarbetad!.

Knallhattar, askarnas vigt inberäknad ....................

Knappar:

af horn; se Horn.
af jern; se Jern och Stål.

af sammansatta eller, såsom arbetade ej specificerade
ämnen..........................................

andra slag; tullbehandlas såsom det ämne, arbetad!,
hvaraf de bestå.

Anm. 1. Då knappar af glas, horn, metall, perlemor eller
stenkol icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade,
än att öglan är olikartad, höra de förtullas på
sätt taxan stadgar för det ämne, arbetadt., hvaraf sjelfva
knapparne äro förfärdigade.

Anm 2. Vid förtullning af knappar, alla slag, eger afdrag
ej rum för vigten af papperskartor, hvarå de äro
uppfästade, eller för askar och papper, hvari de äro
inlagda.

Knif var:

rak- ..........................................................................

penn- ......................................................................

Anm. Såsom pennknifVar förtullas äfven knifvar, hvari
finnas pennknifblad jemte andra knifblad eller redskap.

talj-, sjömans- eller gröfre arbets-...................

bords- och andra slag, ej specificerade, samt
gafflar:

med skaft af silfver, förgyld eller försilfirad
metall, elfenben eller hvalrosständer
med skaft af andra ämnen...........................

Anm. 1. Äro knifvar eller gafflar helt och hållet af
silfver, nysilfver eller andra ämnen, förtullas de såsom
det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral,
kartor eller pappersomslag.

Knytning ar; hänföras till Strumpstolsarbeten.

Kobolt: malm och metall .....................................

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
1 kilogram	1	20
1 kilogram	—	50
1 kilogram		59
1 kilogram	1	18
1 kilogram	—	14
1 kilogram	1	18
1 kilogram		24
	A*

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

294.

295.

296.

297.

298.

299.

300.

301.

302.

303.

304.

305.

306.

307.

Koeffyr er:

försedda med konstgjorda blommor eller plymer
..........................................................................

andra slag; tullbehandlas såsom Kläder.

Kol, trä- ..........................................................................

Kollodium; hänföres under Kemiskt-tekniska preparater.

Konfityrer......................................:....................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballaget,
såsom papper, askar, burkar, flaskor m. m.

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl
förvarade ätbara varor, kärlens vigt inberäknad:
sardiner och anjovis, inlagda i olja, i lödda

dosor ..................................................................

andra slag ...........................................................

Kopal; hänföres under Gummi.

Koppar:

rå eller garad.........................................................

smidd, valsad eller gjuten:

plåtar och andra ämnen för bearbetning......

bult och spik till fartygs byggande och förhydning
...................;........................................

andra helfärdiga arbeten: opolerade ............

polerade ..............

Kopparaska.......................................................................

Kopparrök; hänföres under Vitriol.

Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnitts aftryck^ fvensom
litografiska och fotografiska arbeten, med
eller utan färgbeläggning:
oinfattade:

som tillhöra tryckta verk..............................

andra slag ...........................................................

infattade; tullbehandlas lika med Tafvelramar.

Koppartråd; se Tråd.

Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom, arbetade, men
oinfattade..................................................................

1 stycke

1 kilogram

Kronor öre

fria.

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

!20

■30

fri fria.

fria.

|35

170

fri

fria.
— 15

fria.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afä. 20 Iläft.

308.

309.

310.

311.

312.

313.

314.

315.

316.

317.

318.

319.

320.

321.

323.

Korf ..................................................................................

Korgmakarearbeten:

af oskalade qvistar och gröfre spån..................

andra slag .................................................................

Koriander ...........................................................................

Korinter.............................................................................

Korkar, skurna: utan beslag.....................................

med beslag.......................................

Korkbark, äfvensom s. k. Cols eller till korkämnen

delvis bearbetadt korkbarksaffall ........................

Korksulor ................................................:......................

i förening med väfnad eller skinn...................

Kreatur, alla slag..........................................................

Kreatursfoder, ej specificerad! ....................................

Krinoliner, förfärdigade af fjedrar, med tråd eller
garn omspunna eller omväfda, och sammanhållna
genom vidsydda band, förtullas såsom
Kläder af band;

äro de af tyg, försedda med fjedrar, tullbehandlas
de såsom Kläder af det tyg, hvaraf
krinolinen består.

Kristallarbeten; hänföras under Glas, andra slag.
Krita, hvit, och Kr it st en, om alen och malen, äfvensom
röd och svart samt pastellkrita..................

infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor.

Krokar till fiske..............................................................

Kromsyradt kali; hänföres till Färger, ej specificerade.

Kronessens; tullbehandlas såsom Likör.

Krukmakarearbeten och annat lergods, äfvensom
arbeten af terracotta och terralith, ej specificerade
...........................................................................

Krut och andra sprängämnen ....................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Kubeber; hänföres under Apoteksvaror.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
1 kilogram	Kronor	öre 25
1 kilogram	—	10
1 kilogram	—	60
1 kilogram	—	25
il kilogram	—	25
1 kilogram	—•	35
i kilogram	l	20
__	1 \| fria.
1 kilogram	—	35
100 kronor	10
—	fria.
	frit
	fn
.	fru	1.
1 kilogram		7
1 kilogram		12

—	--------- - -	----	—
324.	Kulör eller s. 1c. vintinktur: blandad med vatten; hänföres under Sirap, blandad med sprit; hänföres under Likör. Kummin .........................:..................................................	} Qvantitet för tullberäk-ningen. 1 kilogram	Tullsats. 1 Kronof örel ! i 1 — 4
325	Käppar, alla slag..............................-.............................. Kött, alla slag..................................................................	1 kilogram	2	j70
326.	—	frit	t. •
327.	Lack....................................................................................	1 kilogram	—	47
328.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappers-omslag. Lagerblad och Lagerbär ................................................	1 kilogram		12
329.	Lahn, oäkta; se Metaller, ej specificerade. Lakrits.................................................................................	1 kilogram		12
330.	Lakritsrot..........................................................................	—	fri.
331.	Lampor och Lyktor förtullas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå. Anm. Medföljande glaskupor förtullas särskildt efter hvad för glas, andra slag, är bestämdt. Lampvekar; se vekar. Latun och Trådband; se Metaller, ej specificerade. Leksaker: af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning, målning eller lackering.........	1 kilogram	1	50
332., 333.1	andra slag; förtullas lika med det ämne, ar-betadt, hvaraf de bestå. Anm. Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag ej rum för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro inlagda. Lera ............................................................................... Liar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg. Likör..................................................................................	1 liter	fri 1	i 20
334.	Lim : husbiås och gelatin, pappersomslagets vigt inberäknad ..........................................................	1 kilogram	1 i	70
335.	andra slag .................................................................	L kilogram		10.

Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
ningen.

B36.

337.

338.

339.

340.

Limoner, friska; hänföras under Citroner.

saltade; hänföras under Frukter.

Lin, ohäckladt och häckladt.......................................

Linser; hänföras till Spanmål.

Litografiska arbeten; se Kopparsticksaftryck.

Ljus:

talg-.............................................................................

andra slag ..................................................................

Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade; förtullas
lika med det ämne, arbetadt, hvaraf
de hufvudsakligen bestå, och utan afdrag i
vigten för påsatta glas.

Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen...
Lumpor och för pappersbrukens behof beredd lump
Lyktor; se lampor.

Läderarbeten, ej specificerade; förtullas med 20
procents förhöjning å tullen för det läder,
hvaraf arbetet hufvudsakligen består.

Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar hopnitade
eller eljest synbarligen ämnade att begagnas till
maskinerier, tullbehandlas såsom delar af maskinerier.

1 kilogram
1 kilogram

kilogram

341.	Läster till skoarbeten ..................................................	—	fria.
342.	Lök, alla slag, ej specificerade ................................. Madrasser; hänföras till Sängkläder. Anm. När madrasser äro försedda med ramar och fjedrar, tullbehandlas de såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade. Magnesia; hänföres under Kemiskt-tekniska pre-parater.	1 kilogram		5
343.	Magnetsten, oinfattad.................................................... infattad; tullbehandlas såsom Instrumenter.	--	fri
344.	Mais, omalen och malen ............................................ Maizena; tullbehandlas såsom Stärkelse.		fri.
! 345.	Malm, alla slag, ej specificerade ..............................		fn
; 346. I	Malmstuff er....................................................................... Maltdrycker: på fat, större eller mindre:		fria

Kronor öre

fritt.

In fria.

347.	Maltdrycker:	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats. Kronor öre!
348.	porter ....................................................................	1 kilogram	—	7!
349.	andra slag............................................................... på andra kärl:	1 kilogram	—	5
350.	porter ...................................................................	1 liter	_	12
! 351.	andra slag..............................................................	1 liter	_	8
352.	Mandel ............................................................................. Manna; hänföres under Apoteksvaror. Manometrar; hänföras till Instrumenter.	1 kilogram		35!
j 353.	Marienglas ......................................................................	___	frii	t.
! 354.	Masker ........................................................................... Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf,	1 stycke		25
355.	ej specificerade ........................................................	—	fria.
356.	Maskin- och Vagnssmörja............................................ Mattor: af spån, strå, rötter, vass, säf, kokostågor	1 kilogram		5!
	eller rotting........................................................... Anm. Använda såsom garnering eller till skyddande af lasten under transporten; fria. bast-; se Bastmattor, golf-; se Väfnader. hopsydda, kantade eller försedda med fran-sar; hänföras till Kläder, gräs-; se Gräsmattor.	1 kilogram		7
357.	Medaljer, alla slag ......................................................... Messingstråd; se Tråd. Metaller, ej specificerade, enkla eller sammansatta:		frie	. 1
; 358. 359.	oarbetade ................................................................. arbetade: plåtar, latun och trådband, äfvensom andra		fria	■
i 360.	ämnen för ytterligare bearbetning ............. bult och spik till fartygs byggande och för-	—	fria
	hydning ............................................................ andra slag, oäkta lahn och metallduk der-under inbegripna:		fria ]

: Metaller:

361.: mer eller mindre förgylda, försilfrade, pläte rade

eller med s. k. guldfernissa öfver strnkna

..................................................................

362/ utan sådan beläggning eller bestickning............

Anm. För askar, papper och dylikt omslag samt kartor
göres ej afdrag i vigten.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
1 kilogram	_	70
1 kilogram		35

363.

364.

! 365.

366.

367.

368.

369. ]

370.
371.1
372.]

3 73.]

Metallskrot, äfvensom söndriga och obrukbara metallarbeten,
alla slag, ej specificerade...............

Metronomer, eller musikaliska taktmätare; hänföras
till Instrumenter.

Metvurst; tullbehandlas såsom Korf.

Mikroskop; hänföras till Instrumenter.

Mjöd.................................................................................

Mjöl:

af spanmål; se Spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej
kunna inbegripas under spanmål eller hänföras
till medicinalier ......................................

Mosaikarbeten, oinfattade; hänföras till Sten, arbetad,
polerad.

Munharmonikor; hänföras under Leksaker.
Munlack .........................................................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar, papperspåsar
eller dylikt omslag.

Murldor; se Svampar.

Musikalier..................................................................

Muskott, torr, och Muskottblomma...................''...

insyltad; tullbehandlas såsom Konfityrer.

Muskus eller Desman ........,.......................................

Musslor, ätbara:

fiiska. ■ •.........kärlens vigt inberäknad

insyltade eller saltadej °

Mynt, guld-, silfver- eller koppar- ..........................

Myrrlia; hänföres under Apoteksvaror.

Målningar och Ritningar, oinfattade.......................

1 liter

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

fria.

fritt.

fria.

L 120
i

fri

— jl

fritt.

fria.

lO o

374.

375.

370.

377.

378.

379.

i 3S0.

381.

382.

383.

384.

385.

386.

387.

388.

Målningar:

infettade; se Tafvelramar.

Mössfoder; tullbehandla^ såsom Hattfoder.
Möss-skärmar alla slag, pappersomslagets vigt inberäknad
.....................................................................

Natron:

kaustikt, äfvensom kolsyradt eller Soda .........

ättiksyradt; hänföres under Kemiskt-tekniska
preparater.

Nattsäckar, Kappsäckar och Hattfodral ..................

Naturalier till vetenskapliga samlingar ..................

Neglikor.............................................................................

Nicht, gul..........................................................................

Nickel; hänföres under Metaller, ej specificerade.
Nys- eller Prustrot; hänföres under Apoteksvaror.
Nysilfver; hänföres under Metaller, ej specificerade.
Nålar af annat ämne än guld och silfver och ej
hänförliga till Bijouterivaror ..............................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar eller för papper,
hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna.

Näfver...............................................................................

Nät, alla slag; förtullas lika med det garn, hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af 10 procent.
Nötter:

kokos-.........................................................................

hassel-, val- och andra slag.................................

Oblat och Oblatskifvor; tullbehandlas såsom Munlack.

Olein.................................................................................

Oliver, kärlens vigt inberäknad .................................

Oljekakor ................................................................-...........

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror,
andra slag:

på fat, större eller mindre...........................

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad ...

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Krono	öre
1 kilogram	—	60
•*	fri	1 tt.
1 kilogram	_	50
—	fria. j
I 1 kilogram	—	50
	fn
1 kilogram	—	40
—	fri
1 stycke		10
1 kilogram	~ \	25:
—	1 fri
1 kilogram	_ !	25
	fria 1
1 kilogram i	1	5\|
1 kilogram]	-	5

	- . - j	Qvantitet för		\|
389.	Oljor; kokade; tullbehandlas såsom Fernissa, flygtiga, vegetabiliska: konjak-, rum- och arrak-essenser; se Aether-arter. ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen... j	tullberäk- ningen. 1 kilogram	Tullsats. ironor öre ! 1 i —
390. 391.	fossila eller mineraloljor samt genom torr de- ^ stillation framstälda: nativa eller råa, af jord- eller brännhart-j ser m. m. förorenade, af mörkbrun till ! svartbrun färg ........................................... genom relctificering renade, färglösa eller af gul till gulbrun färg, rektificerad sten-kolsolja eller fotogen, rektificerad jord-olja, nafta, petroleum eller bergolja, solarolja, paraffinolja med flera till lyse användbara vätskor...................................	1 kilogram	fria !	5
392.	Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit, förtullas lika med de genom rektificering re-nade, flygtiga, fossila eller mineral- och genom torr de-stination framstälda oljor. Ost, alla slag ........................................................	1 kilogram		7
393.	Ostron; hänföras under Musslor. Paljetter; se Gulddragarearbeten. Papp: förhydnings-, press- och tak- ..............................		frit	t. 5
394.	andra slag ................................................................	l kilogram
395.	Papp- och Pappersarbeten, ej specificerade: olackerade .................................................................	1 kilogram		35
396	lackerade, bronserade, förgylda eller försilfrade, arbeten af papier-maché derunder inbegripna Anm. Intet afdrag i vigten göres för askar och pappers-omslag. Papper: polér- och smergel- ...............................................	1 kilogram		60
397		fr it	t.
398	kardus-, makulatur- och annat groft till skrif-ning, ritning eller tryckning ej tjenligt......	] 1 kilogram	—	1 2

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
	Papper:		Kronoi	öre
399.	förgyldt, försilfradt eller med annan metall be-
	lagdt, eller annorlunda än i massan färgadt, hvartill med hvit färg bestruket s. k. glacé-papper jemväl hänföres, äfvensom papper i förening med bomulls- eller linne väfnad ...	1 kilogram		20
400.	andra slag, linieradt derunder inbegripet......... Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för närmaste emballa-	1 kilogram	—	10
	get af askar och pappersomslag.
	Papperspåsar; se Brefkuverter.
401.	Papperstapeter och Border .......................................... Paradiskorn; hänföras under Kardemummor.	1 kilogram	—	13
	Par af fin:
402.	oraffinerad ..............................................................	—	fri.
	raffinerad; hänföres under Kemiskt-tekniska''pre-
	parater.
	Paraplyer och Parasoller:
403.	af siden eller halfsiden ..........................................	1 stycke	—	75
404.	andra slag............................................................... delar deraf:	1 stycke	—	25
405.	ställningar............................................................. öfvertyg, tillskurna eller sydda; förtullas	1 kilogram	—	35
	lika med det väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 20 procent.
	fodral:
	af läder, lösa eller påsatta; tullbehandlas såsom Läderarbeten. af tyg, lösa;förtullas lika med väfnaden,hvaraf
	de äro gjorda, med tillägg af 20 procent.
406.	Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt inberäknad.......................................................... Parian; tullbehandlas såsom Porslin, äkta. Pastellkritor; se Krita. Pastiljer; tullbehandlas såsom konfityrer. Patroner:	1 kilogram	1
407.	laddade med krut eller annat sprängämne......	1 kilogram	—	12
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.			5

		Qvantitet för
! 408.	Patroner: oladdade eller endast försedda med tändsats...	tullberäk- ningen. 1 kilogram	Tulla Kronor	jts. öre 35
\| 409.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, pappor och dy-likt omslag. Pelsverk; se Hudar och Skinn. Penningebörsar; se Portföljer. Pennor, skrif-.....................................................................	'' 1 kilogram		60
410.	Anm. Askars, kartors och pappersomslags vigt inbegripes. Pennskaft samt rit- och skrifstift, alla slag, utom af guld eller silfver ................................................	1 kilogram		60
411.	Anm. Askars, kartors och pappersomslags vigt inbegripes. Penslar; hänföras till Maskinérier, Redskap och Verktyg. Peppar, alla slag............................................................	1 kilogram		30
412.	Anm. Vid förtullning af cayennepeppar inberäknas vigten af de flaskor eller burkar, hvarpå denna vara inkommer. Pergamentsskinn; hänföres under Hudar och Skinn, ej pelsverk, beredda, andra slag. Perlemor: oarbetad .....................................*.............................		fri
413.	arbetad, oinfattad .................................................	1 kilogram	80
! 414.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, fodral, kartor och pappersomslag. Perlor: äkta, oinfattade ......................................................		frie	!.
415.	oäkta: g^s- .....................................................................	1 kilogram	_	35
416.	andra slag ..........................................................	1 kilogram	1	18
417.	Anm. 1. Armband och halsband af glasperlor, försedda med plattor eller knäppen af glas, hänföras till bijouteri-varor. Anm. 2. För askar och pappersomslag göres ej afdrag i vigten. Persikokärnor; tullbehandla® såsom Mandel. Perukmakarearbeten ........................................................	1 kilogram	1	20
418.	Pimpsten .........................................................................	—	fri.

		Qvantitet för
419.	1 Piphufvuden, med eller utan beslag: af sjöskum, äkta eller oäkta .............................	tullberäk- ningen. 1 kilogram	Tulle Kronoi 2	ats. öre
420.	andra slag .................................................................	1 kilogram	—	80
421.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag. Pipor, tobaks-; hänföras under Piphufvuden. Pistacier; hänföras under Frukter och Bär, ej spe-cificerade, torkade. Platina, oarbetad eller arbetad .................................		fri
422.	Plommon, torkade ........................................................	1 kilogram		20
\| 423.	Plymer...............................................................................	1 kilogram	2	50!
424.	Anm. Afdrag i vigton göres ej för askar, papper och dy-likt omslag. Plåtar, etsade eller graverade för tryck; se Bok-stafsstämplar. Pläter; hänföres under Metaller, ej specificerade. Pomada, burkarnes vigt inberäknad .....................	1 kilogram		35
425.	Pomeransbl''omvatten, kärlens vigt inberäknad.........	1 kilogram	—	10
426.	Pomer anser .........................................................................	1 kilogram	—	25\|
427.	Pomeransknopp ar och Pomeransskal, torra...............	1 kilogram		25
'' 428.	Porslin: oäkta: hvitt eller enfärgadt, men omåladt ..............	1 kilogram		10
429.	måladt .eller tryckt .............................................	1 kilogram	—	161
430.	äkta: hvitt eller enfärgadt ..........................................	1 kilogram		24
431.	förgyldt, försilfradt eller måladt .....................	1 kilogram	—	47
• 432.	Portemonnaier; se Portföljer. Porter; se Maltdrycker. Portföljer, Penningebörsar, Väskor och Cigarrfodral: af hel- eller halfsiden .......................................	1 kilogram	2
433.	andra slag .......■.........................................................	1 kilogram	■ —	50
434.	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, papper och dylikt omslag eller för inlägg. Potates, äfven krossad eller rifven ..........................		fri.

435.

436.

437.

438.

439.

440.

441.

442.

443.

Potatesmjöl eller stärkelseämnet i potates ; se Stärkelse.

Pottaska; se Aska.

Pressenningar; tullbehandlas såsom Väfnader, vaxade,
mattor.

Puder, alla slag; tullbehandlas såsom Varor i taxan
ej nämnda, arbetade.

Qvicksilfver .......................................................................

Rabarberrot; hänföres under Apoteksvaror.
Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier,
Redskap och Verktyg.

Res filtar, hopsydda eller kantade; tullbehandlas
såsom Kläder.

Rigabalsam; tullbehandlas efter hvad taxan stadgar
för art. Bränvin och Sprit.

Ris, oskalad eller Paddy ...........................................

Risgryn och Rismjöl; se Gryn.

Ritningar; se Målningar.

Rosmarin ..........................................................................

Rotting; se Rör.

Russin................................................................................

Russinstjelkar ................................................................

Räfkakor eller Räfkryddor; hänföras under Apoteksvaror.

Rökelse; tullbehandlas såsom Parfymer,
jBör, vegetabiliska:

bambu- och spanska.............................................

rotting, vass och andra slag ..........................

arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra
korgmakarearbeten, äfvensom klufven rotting
......................................................................

inkommande såsom underbäddningförskepps laddningar.

..........................................................

Rör, tillverkade af metaller eller andra ämnen; hänföras
till Maskinerier, Redskap och Verktyg.
Rötter, för apotekares behof, ej specificerade; hänföras
till Apoteksvaror.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Kronors öre

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Tullsats.

fri

fria.

Rötter:

444J andra slag, ej specificerade................................

I Sablar ocli Sabelklingor; hänföras till Jern och Stål.

445. Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med eller utan

beslag''.......................................................................

446. | Saffran ..........................................................................

| Sqft, bär- och frukt-; tullbehandlas såsom Vin.

447. ! Saleprot ...........................................................................

448. j Salmiak ..........................................................................

Salmiakspiriius eller Kaustik ammoniak; tullbehandlas
såsom Kemiskt-tekrxiska preparater.

449. ! Salpeter, oraffinerad eller raffinerad, äfvensom chi lisk

eller salpetersyradt natron..........................

450. Salpetersyra eller Skedvatten .......................................

451. Salt, oraffineradt och raffineradt, alla slag, ej spe cificerade

...............................................................

452. Saltsyra.......................................................................

453. Sand.................................................................................

Sandarak; hänföres under Gummi.

Saxar:

skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare-
samt saxar till klippning af plåtar
och bleck; hänföras till Maskinerier, Redskap
och verktyg,
andra slag:

454.1 opolerade ...........................................................

455.! polerade ...............................................................

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, fodral)
kartor och pappersomslag.

j Schalar, Schaletter och andra Dukar \ tullbehandlas
såsom Väfnader.

fållade eller med tillsydda eller påknutna fransar;
hänföras till Kläder.

Schellak; hänföres under Gummi.

Segel; införseltullen bestämmes efter den å väfnaden,
hvaraf de bestå.

Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
ningen.

kilogram

Kronor öre

fria.

— |50

fri.

fritt.

fri.

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
	Segel: bergade från förolyckade fartyg; se Inventarier. Senap:		Kronor	öre
456.	omalen ....................................................................	1 kilogram	—	7
457.	malen eller preparerad, kärlens vigt inberäknad Senetsblad; hänföras under Apoteksvaror.	1 kilogram	—	30
458.	Shoddy eller konstull, alla slag, färgad eller ofärgad	----.	fri.
459.	Siktar och Såll...............................................................	1 kilogram	—	60

460.

461.

462.

463,

464.

465.

466.

467.

468.

469.

470. j
471.i

Siktduk:

af metall; tullbehandlas såsom det ämne, arbet.
adt, hvaraf den består,
af annat material; tullbehandlas såsom Väfnader.

Silfver:

oarbetadt ..................................................................

arbetadt, äfven förgyldt och med infattade

stenar, perlor m. m..........................................

bok-, äkta och oäkta...............................................

Anm. Vigten af pappersbladen, mellan hvilka silfret ligger,
inberäknas.

musiv-, puder- eller unsen- ................................

Silfverglitt; se Glete.

Silke:

rått, o färgad! ..........................................................

färgad! ....................................................................

Sirap...............................................................................

Skedvatten; se Salpetersyra.

Skeppsinventarier; se Inventarier.

Skodon, ej specificerade:

af siden eller halfsiden........................................

af yllefilt eller segelduk, med eller utan lädersulor
....................................................................

af annan väfnad samt af saffians-, karduans-,
färgade, pressade eller lackerade skinn

becksöms- och s. k. sjöstöflar.............................

med bottnar af trä...............................................

L kilogram
l kilogram

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

l kilogram
1 kilogram

1 kilogram

fritt.

1 140

fria.
fria.

	Skodon:	Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tulls Krono	ats. öre
472.	andra slag.............................................................. Skovax; se Blanksmörja. \| Skriftaflor:	1 kilogram	''	94
473.	infattade i permar med eller utan gångjern ...	100 kronor	10
474.	andra slag............................................................. 1 Skyfflar och skaror af jern eller stål; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg. Sköldpadd:		fria
475.	oarbetad ...................................................................	—	fn
476. 477.	arbetad ...................................................................... Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manu-fakturvaror, i taxan ej nämnda, förtullas lika med det ämne, arbetad!, hvaraf de hufvudsak-ligen bestå, eller om detta ej kan bestämdt ur-skiljas ......................................................................	1 kilogram 100 kronor	5 10
478.	Smergel .......................................................................... Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap och V erktyg. Smink och Sminkflor; tullbehandlas såsom Varor, i taxan ej nämnda, arbetade. Smör, äfven konstgjord!............................................... Snickarearbeten; se Trävaror. Snäckor; tullbehandlas såsom Naturalier. Snören; se Gulddragare- och Snörmakarearbeten. tarm-;tullbehandlassåsom Strängar, andra slag. Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, grama-ner, aiguiletter, snodder, snören m. fl., ej speci-ficerade :		fri
479. 1		fritt
o ^ oo oo -tf	af hel- och halfsiden ....................................... andra slag, derunder inbegripna sådana, äf-ven af silke, hvari kautschuk, gutta percha	1 kilogram	2	80
	eller likartade ämnen ingå........................... Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag, kar- j tor och inlägg.	1 kilogram	1	10

		Qvantitet för
		tullberäk-	Tullsats.
		ningen
	Socker:		Kronor	öre
482.	raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och
	kak- samt krossadt eller pulveriseradt socker	1 kilogram	—	33
i	oraffineradt: .............................................................		.
\| 483.	a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af
	den i verldshandeln gällande holländska
	standard, hvarå normalprof genom Gene-
	raltullstyrelsens försorg hållas veder-
	börande tullkammare till handa.............	1 kilogram	—	33
484.	b) till färgen mörkare än nämnda standard-
	nummer, äfven om varan inkommer i
	upplöst eller flytande tillstånd..................	1 kilogram	—	23,5
	Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda
	sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den
	högre tullsatsen för hela innehållet.
	Soda; se Natron.
485.	Soja och Såser, kärlens vigt inberäknad ...............	1 kilogram	—	50
486.	Solfjädrar........................................................................	1 kilogram	1	20
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
	Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och
	Verktyg.
487.	Spanmäl, alla slag, omalen eller malen..................	——	fn
	Spanska flugor; hänföras under apoteksvaror.
	Spanskgröna; hänföres till Färger och Färgnings-
	ämnen, ej specificerade.
488.	Speglar och Spegellampetter.........................................	1 kilogram	—	40
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.
489.	Spelkort .........................................................................	1 kortlek	—	10
	Anm. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakt-
	taga, innan de till egaren utlemnas, är särskildt stadgadt.
490.	Spermaceti eller Hvalraf...........................................	—	fri
	Spetsar, Uddar och Blonder:
491.	silkes-, med eller utan blandning af annat ämne	1 kilogram	2	80
492.	andra slag.............................................................	1 kilogram	2	35
	Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och
	inlägg.
493.	Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör	100 kronor	5	—

Qvantitet för
tullberäkningen.

Spån för bokbindning, tillverkning af värjslidor
m. m.; hänföras till fanérskifvor under art.
Trävaror.

494. ! Späck ...............................................................................

j Stanniol; se Folier.

495. Stearin.................................................................................

Sten, ej specificerad:

496.1 oarbetad .....................................................................

497. | arbetad: polerad .....................................................

498. ! andra slag ...............................................

499.1 Stenkol och Stenkolsstybb...............................................

| Stenkolsarbeten, oinfattade eller infattade med annat

ämne än guld eller silfver; tullbehandlas såsom
Bijouteri varor.

Stenkolstjära ....................................................................

Stereotyper; se Bokstafsstämplar.

Stoft, ofärgadt eller färgadt, till begagnande vid

tapettillverkning ....................................................

Storax ...............................................................................

Strumpor och andra på strumpstol eller genomstickning
tillverkade arbeten, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden .......................................

kilogram

; 500.
| 501.
[ö02.

503.

501. andra slag..............................................................

Anm. 1. Alngods, tillverkadt på strumpstol, tullbehandlas
såsom väfnader.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och
inlägg.

505. Strumpstickor..................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och
fodral.

Strutsfjädrar; tullbehandlas såsom plymer.
Strängar:

506. af metall ....................................................................

507. andra slag..................................................................

Anm. Intet afdrag i vigten eger rum för pappersomslag
- och inlägg.

Bih. till Biksd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Haft.

kilogram

1 kilogram

kilogram

Tullsats.

Kronor öre

fritt.

'' J

fri. |

fri.

fria.

fri.

fritt,
fri.

80:

181

fria.

1 20

Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
ningen.

508.

509.

510.

511.

512.

513.

514

515.

516.

Stuckarbeten; tullbehandlas såsom Sten, ej specificerad,
arbetad, polerad.

Stål ocb Stålarbeten; se Jern och Stål.

Stålsticks af tryck; se Kopparsticksaftryck.

Ståltråd; se Tråd.

Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska

ämnen.........................................................................

Svafvel.................................................................................

Svafvelblomma ...........................................................;......

Svafvelsyra ......................................................................

Svamp, sug- eller tvätt- .............................................

Svampar, ätbara, såsom champignoner, murklor

och tryffel, kärlens vigt inberäknad ..................

Sviskon; tullbehandlas såsom Plommon.
Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg.

Syring ar; se Fingerborgar.

Sågar, Sågblad och Sägbladsämnen (otandade sågblad);
hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg.

Såll; se Siktar.

Såpa................................................................................

Såser; se Soja.

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den väfnad,
hvaraf de bestå.

synbart brukade ......................................................

Sängkläder beläggas med den tullafgift, som är
bestämd för öfverdraget.
stoppade med tagel eller annat tullpligtigt
ämne, men med tullfritt öfvertyg; hänföras
till Slöjdvaror, ej specificerade,
tillhöriga sjöfarande eller resande, när sängkläderna
äro synbart brukade eller, af egarne
sjelfva medförda, pröfvas icke öfverstiga deras
personliga behof.............................................

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

1 kilogram

Kronor

10
fritt,
fri.
fri.

— ;40

— i30

— I 7

fria.

Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
ningen.

517

518.

519

520.

521,

522,

523.
I 524,

| 525.
! 526.

i 527.

Tafvelramar; förtullas lika med det ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå, utan afdrag
i vigten för täflan, derå anbragt glas, m. m..
för fotografier, af papp, med eller utan glas;
tullbehandlas såsom Papp- och Pappersarbeten.

Anm. Skulle sådana ramar inkomma, som böra tullbehandlas
efter värde, må dock denna behandling icke sträcka
sig till den infattade målningen eller ritningen, som
egären har att tullfritt utbekomma.

Tagel; se Hår.

Tagelsurrogat eller s. k. artificiel! tagel samt till
stoppningsmaterial preparerad mossa; tullbehandlas
lika med Gräs.

Talg ...............................................................................

Tamarinder........................................................................

Tandpulver; tullbehandlas såsom Varor, i taxan
ej nämnda, arbetade.

Tapeter af papper; se Papperstapeter.

Tegel:

golf- och vägg- (s. k. Tiles) af högst 2 centimeters
tjocklek.....................................................

andra slag...........................................................

Tenlikor eller Möbelspik ................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper och annat omslag.

Tenn:

oarbetadt ................................................................

arbetadt, ej specificeradt:

förgyldt, försilfradt, lackeradt eller måladt
andra slag...............................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och inlägg.

Tenn- och Blyaska .........................................................

Tennsalt eller Klortenn..................................................

Termometrar; se Instrumenter.

Terpentin, nativ eller rå................................................

1 kilogram

kilogram

Kronor; öre

fri.

fria.

fritt.

135

fri.

fritt.

fri.

528,

529.

530.

531.

532.

533.

534.

535.

536,

537,

538,

539

540,

541

542

543

Terpentinolja och Terpentinspiritus ...........................

Terracotta och Terralith, arbeten deraf; se Krukmakarearbeten.

The......................................................................................

Tjära och Tjärbärma ..................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk......................................

arbetad:

cigarrer och cigarretter ................................

andra slag..............................................................

Tran, alla slag ..............................................................

Trikot och Trikotage; hänföres under Strumpor m. m..

Trippel ............................................................................

Tryffel; se Svampar, ätbara.

Tråd:

guld- och silfver-......................................................

jern- och stål-............................................................

arbeten deraf:

duk.....................................................................

andra slag; draga den tull, som taxan bestämmer
för jern-och stålvaror, ej specific..
koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad .....................

andra slag...............................................................

bomulls-, alla slag...................................................

linne- och hamp-:

oblekt ..................................................................

blekt eller färgad ............................................

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med
guld, silfver eller annan metall; tullbehandlas
såsom Gulddragarearbeten.
af metall, öfverspunnen med silke, tråd eller
papper; tullbehandlas såsom Karkasser.
Träsnittsaftryck; se Kopparsticksaftryck.
Träsnittsstockar; se Bokstafsstämplar.

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Krono i	öre
1 kilogram	—	7
1 kilogram	1	40
—	frie	i.
1 1 kilogram	1	—
1 kilogram	3	_
1 kilogram	1	20
	fri. !
—	fri
1 kilogram	2	35
—	fri
1 kilogram	—	15
1 kilogram	2	35
—	fri.
1 kilogram	—	40
1 kilogram	_	40
1 kilogram ■		60

544.

545.

546.

547.

548.

	Qvantitet för
	tullberäk-	Tullsats.
Trävaror:	ningen.

a. virke, oarbetadt, alla slag...............		Kronor	öre
b. bandstakar...................................................
c. bjelkar och sparrar, alla slag.............................	__
d. bräder och plankor, sågade, alla slag...............	—
e. enträn och enstafrar..................................
f. eevärsstocksämnen..................................
g. handspakar och handspaksämnen....................	___
h. lister och läkter, alla slag...............................	__
i. lådämnen, sågade.........................................		J'' u
Jc. master, bogspröt, spiror och pumpträn, alla slag	___
l. ribbor, alla slag...........................................	__
m. stäfver, lagg- och botten-, alla slag...........
n. tunnband ...................................................	___
o. ved“ alla slag ..........................................	__
p. årträn.........................................................
fanérskifvor och hyflade lådämnen af 7 mm.
tjocklek och derunder draga hälften af den
tull, som är bestämd för snickarearbeten af
samma träslag.
tangentskifvor af ebenholz........................	__	fria
svarfvare- och bildhuggarearbeten, ej speci-
ficerade ..........................................	1 kilogram	—	59
Anm. 1. Ofverstiger vigten per stycke 1 kilogram, utgår
för öfverskjutande vigten den tull, som för snickarear-
beten är bestämd.
Anm. 2. Afdrag i vigten medgifves ej för askar ocb pap-.
persomslag.
tunnbindarearbeten:			i ''
af furu eller gran................................................	1 kilogram		1
af annat träslag ...................................................	1 kilogram		4!-
Anm. Såsom tunnbindarearbeten förtullas lagg- och botten-
stäfver, som äro så färdigarbetade, att de kunna omedel-
bart till kärl sammansättas.
alla andra mer eller mindre arbetade trävaror,		''» 1 M
derunder inbegripna snickare- och stolma-
karearbeten:

Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
1 kilogram	—	2
1 kilogram	—	4
1 kilogram	—	8
L kilogram	—	15
1 kilogram		CO
1 kilogram	—	10
	fritt
1 kilogram		5

549. !

550. j
551.1

552.

553.

554.

555.

556.

Trävaror:

af furu eller gran, utan betsning, målning

eller lackering......................................

af nyssnämnda träslag med betsning, målning

eller lackering ....................................................

af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska,
ej specificerade träslag, massiva
eller dermed fanerade .....................

af päron och valnöt, samt af mahogny,
jakaranda och andra utländska träslag,
massiva eller dermed fanerade, äfvensom
arbeten, försedda med äkta eller oäkta

förgyllning ..................................................

Anm. Är arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen
efter det slag deribland, som drager högsta
tullafgift.

möbler, försedda med stoppning, men utan
öfvertyg, förtullas efter ofvanstående bestämmelser
med 20°/0 förhöjning,
försedda med stoppning och öfvertyg, förtullas
efter nämnde bestämmelser med
40 °/0 förhöjning.

Tumstockar; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap
och Verktyg.

Tungspat, omalen; tullbehandlas såsom Sten.

malen; tullbehandlas såsom blyhvitt.

Tusch1; hänföres till Färger, ej specificerade.

Tvål:

parfymerad.................................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, burkar, flaskor,
papper och annat dylikt omslag.

andra slag...............................................................

Tågvirke, nytt ..............................................................

Tänder, konstgjorda; tullbehandlas såsom Varor,
i taxan ej nämnda, arbetade.

Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äfvensom
Tändsvamp, närmaste emballagets vigt
inberäknad.........................................................

		Qvantitet för
557.	f Ull: ofärgad ....................................................................	tullberäk- ningen.	Tullsats. Kronorj örej fri.
558.	färgad..........................................		fr 1
559.	Ur: fick-: med boett af guld............................................	1 stycke
560.	med boett af annat ämne................................	1 stycke	—	50
561.	boetter, lösa; förtullas såsom det ämne, ar-betadt, hvaraf de bestå, skeppskronometrar..................................................	1 stycke	1
562.	vägg- och studsare- i foder: af brons eller annan metall, äfvensom af alabaster och porslin.......................................	1 kilogram		70
563.	af trä eller andra slag....................................	L kilogram	—	47!
564.	urfoder, lösa, lod till ur, äfvensom tornur eller delar deraf; förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, lösa eller oinfattade urverk, eller delar af ur, ej specificerade.....................................................	■ 1 kilogram	1	1
i 565.	Anm. För omslag af papper eller annat ämne, äfvensom för askar, hvari vägg- och studsareur inkomma, lemnas ej afdrag i vigten, ej heller för askar och omslag till urverk och urdelar. Vadd: silkes-.......................................................	1 kilogram 1 kilogram	2	80
\| 566.	andra slag................................................................		20
! 567.	Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna: arbetsfordon och lastvagnar ...............................	1 stycke	5	J
! 568.	tvåhjuliga och slädar ...........................................	1 stycke	15	—
569.	fyrhjuliga: trillor.....................................................................	1 stycke	25
570.	hal fräck t a mindre ...............................................:	1 stycke	50	-1
571.;	andra slag..............................................................!	1 stycke	L00	_:
	Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hän-föra, utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock j ej utöfver hundra kronor.

572.

573.

574.

575.

576.

577.

578.

579.

Vagnmakarearbeten, ej specificerade; hänföras under
Slöjdvaror, ej specificerade.

Vagnssmörja; se Maskinsmörja.

Vanilj...............................................................................

Vantar:

hel- och halfsiden-...................................................

andra slag.................................................................

. Anm. Afdrag i vigten medgifves ej för askar, pappersomslag
och inlägg.

öfverkladda med skinn; tullbehandlas såsom
Handskar.

Vatten, mineral- ..........................................................

Vattenglas eller en lösning af kiselsyra i kali eller
natron.........................................................................

Vax, alla slag...............................................................

Vaxarbeten, ej specificerade; hänföras till Varor, i
taxan ej nämnda, arbetade.

Vekar, lamp- och ljus- ...............................................

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för askar och pappersomslag.

Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier,
Redskap och Verktyg.

Verktyg slådor:

för barn, med verktyg, hvilka icke kunna såsom
sådana begagnas; tullbehandlas såsom
Leksaker.

innehållande användbara, men för industriens
behof synbarligen ej afsedda, verktyg m. m.;
hänföras till Varor, i taxan ej nämnda, arbetade.

Vin, alla slag:

af till och med 15 procents alkoholhalt, såvida
varan inkommit sjöledes direkt från produktionslandet.
.............................................................

Anm. När i ofvannämnda fall vin införes på buteljer,
förhöjes tullen med 1 öre för hvarje butelj.

1 Qvantitet för tullberäk-ningen.	Tullsats.
	Kronor	öre
1 kilogram	13	—
! 1 kilogram	2	80
1 kilogram	1	18
__	fritt
100 kronor	5	_
—	fritt
1 kilogram	1	i
1 liter	_	16,5

580,

581,

582

583

584

585.

586.

587.

588.

589.

590.

591.

592.

593.

Vin, alla slag:

af till och med 15 procents alkoholhalt, såvida
varan inkommit annorledes, eller af mer än
15 procents till och med 25 procents alkoholhalt: på

fat, större eller mindre ........................

på andra kärl ................................................

af högre alkoholhalt än 25 procent; tullbehandlas
såsom likör.

Vindraf, torr...............................................

Vindrufvor..................................

Vinsten, rå eller renad, samt Chrystalli tartari

och Cremor tartari...................................................

Vinstenssalt....................................................

Vinstenssyra och Vinsyra; hänföras till Kemiskttekniska
preparater.

Violrot......................................................

Violsirap; hänföres under Sirap.

Visitkort och Adresskort ................................................

Vismut...................................................

Vitriol, alla slag.............................................................

Vitriololja och Vitriolspiritus; tullbehandla såsom
Svafvelsyra.

Väfnadev;

helsiden-:

felb och plys ......................................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna
.........................................•

halfsiden-:

felb och plys, äfvensom filtar...........................

andra slag...........................................................

Anm. 1. Ingår i sidenväfnad annat spånadsämne till någon
obetydlig del, skall den dock förtullas såsom helsiden,
Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan väfnad,
deri silke ingår, äfven om detta utgör blott en ringa
beståndsdel.

Anm. 2. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag, då
hela ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar bomull.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Samt. 1 Afd. 20 Häft.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

I kilogram
1 liter

1 kilogram

Kronor öre

1 kilogram

1 kilogram
1 kilogram

fri.
—	25
fria
fritt
fn
	15
fn
fn
2	35
2	80
2	35
2	35

		Qvantitet för
	Väfnader: bomulls-:	tullberäk- ningen.	Tullsa Kronor	;s. Öre
594.	maskinfilt, rundväfd för fabriksbebof............... segelduk..................................................................... bokbindarecloth, klistrad och pressad eller	—	fri.
595. 596.	1 kilogram		14
	med en täckande färg öfverdragen ............	1 kilogram	—	50
597.	felb och plys, äfvensom filtar och parkum...	1 kilogram	—	90
598. 599.	tyll.............................................................................. andra, helt och hållet eller delvis glesa väf-nader, såsom gaz, stramalj m. fl. äfven-som täta sådana, som öfverallt eller del-vis på en yta af 1 cm. i qvadrat inne-hålla i ränning och inslag tillsammans 80	1 kilogram	2	50
	trådar eller derutöfver .................................... Anm. Med glesa väfnader förstås sådana, der mellanrum-met mellan trådarne är så stort som tjockleken af en tråd. andra slag:	1 kilogram	1	75
600.	oblekta, ofärgade och otryckta.....................	1 kilogram	—	50
601.	blekta eller färgade ........................................	1 kilogram	—	90
602.	tryckta eller pressade....................................... ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del med bomull, lin eller an-dra ämnen utom silke:	1 kilogram	1	10
603.	maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof .........	—	Jn-
604.	filtar och mattor .................................................	1 kilogram	—	6U
605.	pressduk ...............................................................	1 kilogram		20
606.	andra slag........................................................... af lin, hampa eller andra ej specificerade ve-getabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning af bomull eller jute: a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd), satin eller 1 atlasväfnad undantagen:	1 kilogram	1	t 5

		Qvantitet för
607.	Väfnader: som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla tillsammans högst 25 varp-och inslagstrådar, äfvensom all se-	tullberäk- ningen.	Tullsa Kronor	ts. öre
608.	gelduk ...................................................... som på en yta af 1 cm. i qv. inne-hålla tillsammans mer än 25 till och	1 kilogram		19
609.	med 35 varp- och inslagstrådar ...... som på en yta af 1 cm. i qv. inne-hålla tillsammans mer än 35 till och	1 kilogram		35
610.	med 50 varp- och inslagstrådar ...... som på en yta af 1 cm. i qv. inne-hålla tillsammans mer än 50 varp-	1 kilogram		90
	och inslagstrådar....................................	1 kilogram	1	50
611. 612.	b) till a) ej hänförlig mattväfnad ............... c) till a) ej hänförlig bolstervar- och s. k.	1 kilogram		40
	korsettväf .........................................................	1 kilogram	—	90
613.	d) andra slag...................................................... jute-:	1 kilogram	1	50
614.	oblekt och ofärgad säck- eller packväf .........	—	fn.
615.	andra slag................................................................ Anm. Juteväfnad med blandning till större eller mindre del af bomull; tullbehandla såsom likartade väfnader af bomull allena. hår- eller tagel-:	1 kilogram		40
616.	nöthårsfilt...............................................................	—	fn	60
617. 618.	andra slag .............................................................. vattentäta: med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla väfnader, sammansatta genom upplösning	1 kilogram
	af kautschuk m. m......................................... med annan vattentät massa belagde, vaxduk samt andra lackerade eller fernissade väf-nader derunder inbegripna:	1 kilogram	1	75

619

620

621

622

623.

624

625.

626.

627.

628.

629.

630.

631.

Väfnåder:

mattor ..............................................

andra slag.............................................

elastiska, innehållande trådar af kautschuk
eller annat likartadt ämne; tullbehandlas
lika med Band, andra slag.

Anm. Vid tullbehandling af väfnader göres ej afdrag i
vigten för omslag af papper eller väf kring de särskilda
styckena samt ej heller för inlägg.

Värjor och Värjklingor ; hänföras under Jern o. Stål.

Väskor; se Portföljer.

Växter:

lefvande alla slag.......................''..............................

konstgjorda; tullbehandlas såsom Blommor,
konstgjorda.

Ympvax.............................................................

Zink:

oarbetad...................................................................

arbetad:

plåt och bleck, äfvensom spik till fartygs

förhydning ........................................................

förgyld eller försilfrad .......................................

utan målning, fernissning eller annan ytbe täckning.

..............................................................

andra slag.......................................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och omslag af
papper eller annat ämne.

Zitveffot............................

9 t 6 .........................................

Ångmaskiner och Ångpannor ....................................

4.99 .............,•••;..........................................................’,"''Z

Ättika och Ättiksyra, alla slag:

af till och med 10 procents syrehalt .............

lör hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften
med 2 öre per kilogram.

Qvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

kilogram

1 kilogram

kilogram

1 kilogram

Kronor öre

fria.

fritt.

fri.

fria.

fri.

fria.

		Qvantitet för tullberäk-	Tullsats.
		ningen.
	Öl; se Maltdrycker. Varor, som icke kunna hänföras under någon af		Kronor	öre
	de i denna tulltaxa upptagna bestämmelser:
632.	råämnen...............................................................	—	fria.
633.	mer eller mindre arbetade.................................	100 kronor	10

Anm. 1. Till förgylda, forsilfrade eller med annan metall öfverdragna, äfvensom till
emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade arbeten äro alla sådana att
hänföra, som till någon om ock ringa del blifvit på något af förenämnde sätt bearbetade;
till polerade arbeten åter sådana, som till en större eller mindre del äro så
polerade, att fil- eller slipningsstreck derå ej äro synliga.

Anm. 2. Kärl och omslag eller s. k. Emballage, hvari varor inkomma, då dermed synbarligen
afses endast varans skydd samt ej, enligt särskilda stadganden i taxan, emballaget
skall inbegripas i vigten för tullberäkningen, äro från tullafgift fria.

Umlerrätlelier

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas hör.

§ 1.

Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till hälft öre uteslutes,
och räknas deremot för ett öre, hvad af sådant brutet tal stiger till
eller öfver ett hälft.

§ 2.

Med de i taxan förekommande mått- och vigtbestämmelser förstås de,
som uti Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 22 November 1878 äro föreskrifna.

§ 3.

Varor, som med främmande fartyg införas, äro i Sverige icke under
kastade andra eller högre afgifter än om de med svenska fartyg införas

§ 4.

Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras till lika belopp af
svenska som af främmande fartyg med 14 öre för hvarje ton, beräknad
efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande
och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår gör flera
resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet
allenast första resan och vid förnyadt inkommande endast när fartyget innehar
last samt större eller mindre del deraf lossar, och må härvid jemväl
såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande till
deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvilket hänseende bestämmelserna
uti § 2 mom. 2 punkten 2 af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Juni
1874 angående förändrade föreskrifter i afseende å utgörande af fyr- och
båkafgifter samt uppbörden deraf skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar
endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis på
märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:
fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer
och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk hamn
och der endast aflemnar medförde resande jemte deras effekter,
eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;
fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres för
vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer lossning
och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för
besättning, medförde resande och fartyg;
fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,
anlöper svensk hamn och der lossar sin last, samt efter verkstäld
reparation densamma åter intager och utför;
fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma
till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning
inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen
erfordrats; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar
eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för
beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse
de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste tullbetjent
äfvensom om märkrullans aflemnande samt, i tillämpliga delar, jemväl iakttaga
hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande af tullpass.

§ 5-

A inkommande varor, som enligt taxan förtullas med vissa procent af
värdet, bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af assurans, frakt
och annan derå använd kostnad, intill dess de till lossningsorten anländt.
Godsegarens uppgift skall, så vidt ske kan, styrkas af faktura och konossement.
Företes icke dessa handlingar, vare tullkammaren pligtig, likasom
den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade tvenne sakkunnige personer
låta besigtiga varan och å angifningsinlagan anteckna antingen deras
godkännande af det uppgifna värdet eller den tillökning deri, som de anse
skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter det
af besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifningsinlagan
tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist
inom en månad från angifningen, genom tullkammaren å offentlig auktion
försäljas. Sedan tullafgiften, beräknad efter försäljningsbeloppet, derest
detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift, men alltid minst efter denna

senare, blifvit jemte auktionsomkostnaderna afdragen, skall behållna auktionssumman
godsegaren tillställas.

Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra
handelsgods, förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.

§ 6.

På vederbörande fabriks- och handtverksföreningar eller, der sådana
ej finnas, på vederbörande kommunalstyrelse ankommer att utse en eller
flera personer i hvarje stapelstad, som ega att tillse, det de till särskilda
yrken hörande varor blifva efter rigtiga värden och benämningar förtullade;
dock må dessa ombuds frånvaro icke hindra tullbehandlingens företagande
och fortgång.

§ 7-

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning
och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,
förtullning och utlemnande m. in., derom länder till efterrättelse hvad i
särskilda författningar stadgas.

§ 8.

Egaro af fartyg, som vid svenskt skeppsvarf repareras eller nybygges,
äro berättigade att, sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick och sådant
inför Generaltullstyrelsen styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution af erlagda
införselafgifter för segel och segelduk, som egaren genom behöriga
intyg visat hafva varit till fartygets utredning använda och för sådant ändamål
från utrikes ort införda.

De skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande
fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull,
så länge de förblifva i samma fartygs bruk.

§ 9.

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne
inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffinerad! socker, topp-, kandi- och kak-............. 28,2 öre.

1 kilogram chokolad, konfityrer eller blandad chokolad och

konfityrer........................................................................................ 30 „

1 liter punsch ........................................................................................ 30

för 1 kilogram tobak, arbetad:

1 dito

,, 1 dito

hvarvid för öfrigt iakttages:

1:° att af de i vigt här upptagna varor minst 50 kilogram af hvardera,
men af blandadt chokolad och konfityrer 50 kilogram tillhopa och af punsch
minst 50 liter skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande
dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken
tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda varor
skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

_2:o att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under
edelig förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att
varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införseltull
blifvit erlagd, eller, beträffande flamgarn och väfnader, att de äro
inom. landet tillverkade af utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn,
och i fråga om maskinsydda. bomulls- och linneartiklar, att de äro inom
landet tillverkade af utrikes ifrån införda, behörigen förtullade väfnader;
och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarejournalen å den tullplats,
hvarifrån varan utföres; och

3:o att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet
å lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg
bör vara af svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort
finnes anstäld, behörigen legaliseradt; dock att, derest utförseln skett i
fartyg af 30 tons drägtighet eller derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte
till utrikes ort, blifvit af tullbetjening bevakadt till öppen sjö samt
Bih. till Bihsd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 20 Raft. '' 8

cigarrer och cigaretter.................................

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom
i stänger.............................................

malen eller snus.............................................

andra slag......................................................

s. k. flamgarn, färgadt'' eller tryckt af

bomull.........................................................

s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af

ull.................................................................

bomullsväfnad .............................................

linneväfnad ...................................................

maskinsydda bomulls- och linneartiklar,
såsom skjortor, kragar, mansketter,
med flera, under vilkor att de icke
hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad
väfnad än oblekt bomullsväfnad
.....................

1 krona —

ore.

den till utförsel angifna vara, för hvilken tullrestitution äskas, tillika blifvit
af tullkammare vid utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass,
något bevis om varans ankomst till den utländska lossningsorten ej ma för
restitutionens beviljande erfordras.

Den här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till
Norge, utom i afseende å artiklarne raffineradt socker, punsch och arbetad
•tobak.’ För dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till
nämnda rike, enahanda restitution, som här förut är bestämd, under följande
för landväga utförseln gällande särskilda vilkor:

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga
förordningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen
mellan de förenade rikena, varit hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten
till utförsel angifvet och der blifvit journaliseradt samt försedt
med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får ega
mm, stäld förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas sådan försäkran af tillverkaren,
som här ofvan i första delen af 2:dra punkten är föreskrifven,
samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall
styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering
samt till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma i
annorlunda bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan säges, land- eller
sjövägen åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma,
må sådant vara tillåtet under vilkor, att en dylik afsigt med
införseln redan i sammanhang dermed vid varans angifning till tullbehandling
skriftligen anmäles, samt att varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse
de föreskrifter, hvilka Generaltullstyrelsen eger meddela till förekommande
af missbruk utaf en sålunda medgifven förmån; skolande derjemte,
för tillgodonjutande af denna förmån, återutförseln hafva egt rum
och sådant behörigen styrkas inom natt och år efter det införseln skedde.

§ io.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i 1 kap. af tullstadgan är förordnadt,
å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och
beskaffenhet, vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda föroidning
bestämmer; och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande
om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter
i lossningsorten.

Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter vin, bränvin, kaffe och thé, nemligen: för fartyg kommande från
Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs och Bohus län
från Nordsjö orter samt Holland, England och franska Vester sjöhamnar 6 liter
vin, 3 liter bränvin, 1 kilogram kaffe och 1 hektogram thé, räknadt på
hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg,
kommande från orter utom Östersjön, med undantag af nyssnämnda fart till
Halland och Bohus län, 9 liter vin, 6 liter bränvin, 2 kilogram kafle och
2 hektogram thé, på enahanda sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt
iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra utbytas, så att den, som
har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersättning i den andra
varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger
en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget
icke omedelbart å nyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas.
År från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt
att omedelbart å nyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid
sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver vin, bränvin, kaffe
och thé i större qvantiteter än genom denna paragraf bestämmes, vara berättigad
att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga, hvarefter
det bör under tullförsegling i packhuset eller i något säkert och tjenligt
rum ombord å fartyget förvaras, till dess skepparen åter afseglar, då den
kontroll iakttages, som i 42 § tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven.
Likväl och derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre
qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till begagnande om skeppsbord
finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid motsvarande
afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter bör ske.

Andra provisionsartiklar, än här ofvan nämnda, må likaledes, under
iakttagande af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i
svensk hamn ombord användas eller till qvarvarande i riket förtullas, med
fartyget åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget
bevisligen utförda provisionsartiklar öfverblifvit må vid återkomsten, liksom
utländska icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11.

För gods, som‘under transporten genom tillfällighet tagit skada, må
ej någon minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma
disponera. Anser godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga
den i tulltaxan utsatta tull, må han, sedan skepparen till upplysning om
förhållandet afgifvit sjöförklaring, äska laga besigtning å godset, hvilken

då skall af magistratsperson med biträde af två sakkunnige och ojäfvige
män verkställas i närvaro. af vederbörande tullkammareföreståndare, som
eger att under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af kronans rätt,
besigtningsåtgärden kontrollera; börande ock, derest godset är emot sjöskada
försäkradt, assuradörernas ombud, om sådant i orten finnes att tillgå,
genom magistratens försorg bevisligen kallas till besigtningsförrättningen,
likväl utan att denna genom ombudets frånvaro må uppehållas. Befinnes
godset hafva under transporten undergått förskämning, skola besigtningsmännen
ej allenast härom utfärda intyg, utan jemväl efter granskning af
behöriga lasthandlingar attestera värdet af enahanda vara i oskadadt skick.
Derest fog till anmärkning emot förrättningen icke förekommer, antecknar
tullkammareföreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrumentet, som
icke edsvurne besigtningsmän äro pligtige att, der så äskas, med ed fästa.
Tullkammaren försäljer sedermera efter föregången kungörelse, på öppen
auktion i behörig ordning hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att
godset, såsom å nederlag befintligt eller oför-tulladt, försäljes, införseltullen
för det, som enligt taxan förtullas efter värde, beräknas efter faststäld tullprocent
å auktionspriset samt för annat gods emot taxebestämmelsen minskas
i samma mån, som auktionspriset understiger det vid besigtningen för
oskadad enahanda vara bestämda värde; kommande behållna auktionssumman
att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren tillställas. Försummar
godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning utöfver
fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifningsinlagan,
jemlikt tullstadgans 21 §, bör vara till tullkammaren aflemnad, ansvare för
tullafgifternas fulla erläggande, derest han icke genom skriftlig anmälan hos
tullkammaren inom samma tid afstår sin rätt till den skadade varan, som
då medelst offentligt utrop för kronans räkning genom tullkammaren försäljes.

Hvad vid tullbehandlingen i öfrigt af varor, bergade från strandade,
utrikes ifrån komna fartyg, skall iakttagas, är i kap. 5 af tullstadgan förordnadt.

§ 12-

I afseende på Sveriges och Norges inbördes handelsförhållanden länder
till efterrättelse hvad derom är eller varder stadgadt.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.