Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29 (Proposition 1888:29)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

N:o 29.

Kongl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående stambanans
genom öfre Norrland sträckning mellan Skorped
och Vännäs; gifven Stockholms Slott den 15 februari
1888.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokoll öfver civilärenden
för denna dag vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen besluta, att
stambanan genom öfre Norrland skall mellan Skorped i Vesternorrlands
län och Vännäs i Vesterbottens län framdragas öfver Anundsjö, Björna,
Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma
de orter, banan skall genomgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

E. von Krusenstjerna.

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. i A/d. 13 Käft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans May.t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 15 februari
1888.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Lovén,

friherre von Otter,
von Krusenstjerna,

Wennerberg,

Bergström,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen och
Lönegren.

l:o.

Departementschefen statsrådet von Krusenstjerna anförde:

»Den af Eders Kongl. Maj:t till 1886 års riksdag gjorda framställning
angående anläggandet af en stambana genom öfre Norrland
blek af Riksdagen på det sätt bifallen, att Riksdagen beslöt, att en
stambana af samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som de
öfriga stambanorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa
förenklingar i byggnadssättet skulle anläggas från Sollefteå eller lämplig
punkt i dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för Eders

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter å linien mellan banans
utgångspunkt och Skorped, hvilka jernvägen borde genomgå, samt
under vilkor i öfrigt, att förslag till jernvägens sträckning mellan
Skorped och Vännäs blefve. för eu kommande riksdag framlagdt, och
att landsting, kommuner eller enskilde antingen kostnadsfritt för staten
afstode all för anläggningen erforderlig mark eller ock lemnade staten
ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full dispositions- och
eganderätt till sådan mark kunde medföra.

Genom nådigt, bref den 7 mars 1887 bestämde Eders Kongl. Maj:t
Långsele station å Rräcke—Sollefteåbanan till utgångspunkt för den
ifrågavarande stambanan och faststälde densammas sträckning derifrån
till Skorped. Arbetena å den sålunda faststälda linien påbörjades genast
derefter och fortgå så, att innan detta års utgång hela linien fram
till Skorped torde vara färdigterasserad och till större delen skenlagd.

Vid de jernvägsundersökningar, som, enligt hvad jag till statsrådsprotokollet
den 29 januari 1886 i underdånighet anmälde, föregått
Eders Kongl. Maj:ts ofvan berörda framställning till samma års riksdag,
hade å eu del af sträckan mellan Skorped och Vännäs alternativa
linier utstakats, nemligen en inre, den s. k. Björnalinien, och en yttre,
den s. k. Gideålinien. Enligt dessa undersökningar skulle Björnalinien
blifva 27 kilometer längre och i anläggningskostnad omkring 1,300,000
kronor dyrare än Gideålinien. Uti mitt yttrande till nyssnämnda statsrådsprotokoll
uttalade jag emellertid den uppfattningen, att det närmare
bestämmandet af rigtningen borde, på sätt vid andra stambanor
egt rum, förbehållas Eders Kongl. Maj:ts närmare afgörande, sedan de
fullständiga detaljundersökningar, hvilka måste föregå banans definitiva
utstakning på marken, hunnit verkställas. Några sådana undersökningar
hade då icke skett, emedan desamma, såsom förenade med ganska
betydliga kostnader, icke bort vidtagas förr än afgjordt, vore, att banan
komme till stånd. Men under sistlidna år hafva noggranna och
detaljerade undersökningar egt rum, afseende att dels närmare undersöka
och jemföra de förut uppgångna alternativa liniernas företräden
sinsemellan i tekniska och ekonomiska hänseenden, dels ock tillse, om
och hvilka förbättringar kunde och borde åstadkommas uti de förut
undersökta jernvägslinierna emellan Skorped och Vännäs i deras helhet.
Sedan derefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 20
december 1887 afgifvit redogörelse härför och förslag till banans sträckning
mellan Skorped och Vännäs, samt ej mindre Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Vesternorrlands och Vesterbotfens län än äfven
chefen för generalstaben uti ärendet sig yttrat, torde jag nu få inför

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmäla denna fråga, så att nådig
proposition derom må kunna till nu församlade Riksdag aflåtas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uti sin ofvan berörda skrifvelse
hufvudsakligen anfört följande:

De under sistlidna år verkstälda utstakningarna hade alltigenom
blifvit utförda i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag och Riksdagens
beslut, att banan genom öfre Norrland skulle anläggas med
iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet. Dessa förenklingar
hade i väsentligaste mån åstadkommits derigenom: att, då man förut
vid stambanans utstakning sökt undvika ett samtidigt användande af
tillåtna skarpaste lutningar och krökningsradier, detta icke vid de nu
skedda undersökningarne tillämpats, der man genom frångående af
denna princip kunnat erhålla några afsevärda besparingar i anläggningskostnaderna,
och vore minsta krökningsradien 300 meter och skarpaste
lutningen 1 : 62,5 eller 16 millimeter per meter; att, vid utläggning af
balanslinien, markens yta följts med begagnande af skarpa lutningar
öfverallt, der någon nämnvärd nedsättning i terrasseringskostnaden
kunnat derigenom vinnas; att inskränkningar blifvit iakttagna i afseende
å stationernas antal och beskaffenhet i det att, bland annat, stationer
blifvit beräknade att anläggas endast å de punkter, der för närvarande
någon trafik kunde vara att upphemta eller der större eller mindre i
ådalarne framgående vägar korsades och hvarifrån trafik kunde tillföras
banan; att vattenstationer icke alltid blifvit förlagda å trafikstationerna,
utan endast i de fall, då sådant kunnat ske utan dyrbarare vattenledningar
och pumpverk, hvarför ock eu del vattenstationer blifvit beräknade
att anläggas å platser utmed banan, der vatten utan svårighet
kunde erhållas, och med iakttagande af ett afstånd af högst 35 kilometer
från hvarandra eller närmaste trafikstation; att minskning i banvaktstugornas
antal egt rum, i det att endast tre sådana beräknats å
hvarje bansträcka om 10 kilometer; samt att för hela banlinien beräknats
endast enkel telegrafledning.

De förkortningar i vägens längd, Indika man vid undersökningarne
sökt åstadkomma, hade i anseende till terrängförhållandena och de i
allmänhet djupt nedskurna vattendragen stundom visat sig medföra
höga och dyrbara brobyggnader, Indika, hvad beträffade detaljkostnaderna,
visade en dyrbarare anläggning. Men detta system, att medelst
mera dyrbara brobyggnader öfvergå vattendragen för åstadkommande
af vägförkortning, hade icke tillämpats utom i de fall, då just derigenom
kunnat vinnas motsvarande och större besparingar i afseende
å anläggningskostnaden i dess helhet.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Genom sistlidna års undersökningar, fänika omfattat dels bandelen
från Skorped till Yttersel dels ock två alternativa linier mellan Yttersel
och Vännäs, hade förstnämnda sträcka kunnat något förbättras, såsom
genom en fördelaktigare uppgång från Skorped till Mosjö äfvensom
genom förbättrad nedgång från Gensjö fäbodar till Anundsjö station.
Det erfordrades emellertid å denna handel fortfarande högst betydliga
sprängnings-, gräfnings- och fyllnadsarbeten, såväl vid nedgång till
och öfvergång af Ufsjön som vid uppgång derifrån till Gensjö fäbodar
och vidare öfver Tvärbäcksdalen till Anundsjö. A denna Sansträcka
mellan Skorped och Yttersel, hvilken hade en längd af 32,481 meter,
hade i afseende å lutnings- och krökningsförhållanden iakttagits: att
summan af höjningen och sänkningen vore 340 meter; att sammanräknade
längden af lutningar 1 : 62,5 vore 9,300 meter eller 28,6 procent
af hela längden; att lutningar mellan 1 : 62,5 och 1 : 100 förekomme
till en sammanräknad längd af 12,026 meter eller 37,i procent
af hela längden; att lutningar af 1 : 100 och deröfver förekomme till
en längd af 5,476 meter eller 16,8 procent af hela längden; att horizontal
bana funnes å sammanlagd! 5,679 meter eller 17,5 procent af hela
längden; att kurvor med 300 meters radie förekomme å sammanlagd!
1,546 meter eller 4,8 procent af hela längden; att kurvor med öfver 300
meters och till och med 500 meters radier förekomme å sammanlagdt
8,143 meter eller 25 procent af hela längden; samt att rak bana förekomme
till eu sammanräknad längd af 17,841 meter eller 54,9 procent
af hela längden. Anläggningskostnaden vore beräknad till 1,639,000 kronor
utan rörlig materiel samt till 1,801,500 kronor med dylik materiel.

Hvad vidare beträffar sträckningen mellan Yttersel och Vännäs,
hade för densamma, såsom förut blifvit nämndt, vid de föregående
preliminärundersökningarna två alternativa linier blifvit utstakade, nemligen
Björnalinien och Gideålinien. Den förra eller Björnalinien hade
utstakats från Yttersel i ostlig rigtning genom Gunnsjöåns dalgång till
Fors och derefter böjts i spetsig vinkel mot norr för att öfver Björna
uppgå till Trehörningsjö. Härifrån hade limon åter fått göra eu
högst betydande från hufvudrigtningen mellan Skorped och Vännäs afvikande
krökning vesterut och uppgått i Lögdeelfs dalgång till Johannisbo,
der den vändt i spetsig vinkel och nedgått på södra sidan
af den s. k. Ångermanbahlen samt följt Öreelfs dalgång till Agnäs.
För att derifrån kunna uppstiga och öfvergå den norr om detta vattendrag
belägna höjden, hade det varit nödigt draga linien i sydostlig rigtning
utmed Öreelf och att ingå i en i detta vattendrag utmynnande
bäckdal samt följa densamma till Hvitvattnet i nordlig rigtning. Från

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Hvitvattnet hade limen måst göra en betydligare böjning åt öster och
framfört-s öfver Brännland och Pengsjö till Vännäs.

Denna plan för jernvägsliniens framdragande vore på grund af
angifna betydliga vägkrökningar så ofördelaktig, att, då raka linien
mellan Yttersel och Vännäs vore 94 kilometer, nyssnämnda utstakning
uppginge i längd till öfver 155 kilometer eller 155,165 meter. Härtill
komme, att såväl kröknings- och lutningsförhållandena som anläggningskostnaderna
lemnade ett högst ofördelaktigt resultat.

I anledning häraf hade under sistlidna år gjorts försök att, i
stället för att från Yttersel och i Gunnsjöåns dalgång öfver Fors
uppgå till Björna, genom Utteråns dalgång uppstiga å vattendelaren.
Detta försök hade krönts med den framgång, att den nya linien, öfvergående
Björnsjön samt följande sjön Ledungens norra strand, kunde i
donna rigtning framkomma till den lågt belägna Björnadalen, hvarigenom
en vägförkortning af omkring 9 kilometer vunnits, utan att terasseringsarbetena
försvårades eller en högre öfvergång af vattendelaren
erfordrades. Emellan Björna och Trehörningsjö följde den nya linien
någorlunda den förut utstakade sträckningen öfver Mattarbodum och
Långvattnet till Trehörningsjö.

Sedan det från Trehörningsjön utgående vattendraget korsats, öfverginge
linien Lögdeelf i närheten af Vestansjö samt framginge vidare öfver
Vackerås och Grönnäs till Brattsbacka. Några större terrängsvårigheter
både icke lagt hinder i vägen för denna med hänseende till
hufvudrigtningen lämpliga sträckning, och å den nya linien hade betydligt
lägre öfvergångar af vattendelarne mellan Lögdeelf och Leduån
samt mellan detta vattendrag och Oreelf erhållits än å den gamla
linien, hvarjemte den väsentliga afvikning, som den gamla sträckningen
gjorde genom att uppgå till Johannisbo, kunnat undvikas. Som öfvergång
af Oreelfs djupt nedskurna vattendrag och dalgång vore förenad
med stora svårigheter och ej kunde verkställas utan att gifva linien
betydliga krökningar, vore från Brattsbacka till Vännäs två alternativa
sträckningar utstakade.

Af dessa luder hade den ena framdragits öfver Öreelf vid Agnäs för
att der kunna inkomma i den äldre öfver Agnäs utstakade linien; men
då densamma å sin sträckning härifrån till Vännäs gjorde en betydande
S-krökning, hade en linie försökts, som, utgående från Lågsjö, framdrogs
öfver Hvitvattnet och Pengforsen till Vännäs. Å denna sträckning
mötte emellertid ej allenast i uppstigningen från Agnäs till Lågsjö
utan ytterligare å nästan hela sträckningen till Umeelf svåra terränghinder,
hvarför linien, med en betydlig krökning mot norr, hade måst

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

framdragas till Braxele och sedan i långa och svåra lutningar nedgå
till och öfvergå Umeåelf vid Pengforsen samt vidare framdragas öfver
Norrmalm till Vännäs. Till följd af de ogynsamma terrängförhållandena
i denna linie, hvilka förorsakade en betydlig afvikning från hufvudrigtningen
och deraf uppkommande vägförlängning samt svåra och skarpa
krökningar, hade det. varit nödigt söka en annan öfvergång af samt
uppstigning från Oreelf å vattendelaren mellan detta vattendrag och
Hörneå.

Utgående från Brattsbacka hade linien derför följt Leduåns vattendrag
till Nyåker och nedginge derifrån till Oreelf för att efter öfvergång
af detta vattendrag uppstiga och nedom Tallbergs by framgå på
södra sluttningen af den mellan Hvitvattnet och Tallberg befintliga
höjden till Hörnsjö och Ostanbäck. Här korsades den äldre, år 1884
undersökta linien; och hade det lyckats att, med undvikande af liniens
böjning nedåt Pengsjö, kunna i fördelaktig rigtning framdraga den nya
linien öfver Nyland och Fagernäs samt derifrån fortsätta densamma
med öfvergång af Umeelf vid Nyby till Vännäs.

Med undantag af en för öfvergång af Oreelf nödig, särdeles högbrobyggnad
och betydande terrasseringsarbeten i de å båda sidor om
elfven uppgående långa lutningarna samt eu bergtunnel vid Tallbergom
150 meters längd vore terrängen i allmänhet fördelaktig för liniens
framdragande.

Genom Björnaliniens omstakning från Trehörningsjö till Vännäs
eller öfver Brattsbacka, Nyåker och Tallberg i stället för öfver Johannisbo,
Ägnäs, Hvitvattnet och Pengsjö hade vägens längd förkortats
med öfver 25 kilometer.

Vid jemförelse mellan de nu angifna alternativa sträckningarne å
linien från Brattsbacka till Vännäs visade sig linien öfver Nyåker hafva
följande företräden framför en dylik öfver Agnäs, nemligen: att vara
3,091 meter kortare; att hafva sammanräknad! 166 meter mindre höjningar
och sänkningar; att ega 2,355 meter mindre bansträcka i krökningar
om 300 å 400 meters radier; att vid Nyåker erbjuda lämpligare
läge för en station än vid Agnäs; samt att kräfva en till 182,000 kronor
beräknad mindre anläggningskostnad, i det att kostnaden för en linie
från Brattsbacka till Vännäs öfver Agnäs beräknats till 2,930,000 kronor
och öfver Nyåker till 2,748,000 kronor.

På grund af dessa företräden ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
liniens sträckning mellan Brattsbacka och Vännäs öfver Nyåker
och Tallberg vara att föredraga framför den öfver Agnäs.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 29.

Den s. k. Gidedlinien, hvilken jemväl blifvit under nästlidna år
ånyo undersökt, framgår, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vidare anför, i nordostlig rigtning öfver Klingre, Fors fäbodar, Landsjö,
Sörgissjö till Gideåelfs utlopp ur Storsjön. Efter öfvergång af
detta vattendrag fortgår linien förbi Idundsjöarne till Flärke och uppstiger
utmed Grysjön till Aborrtjern samt inkommer sedermera i Vesterbottens
län för att derefter med en stor böjning vesterut nedgå till
och öfvergå Lögdeelf. På andra sidan detta djupt nedskurna vattendrag
uppstiger linien till Stafsjöholm och nedgår derefter med långa
och skarpa krökningar för att dragas öfver Leduån och sedan genomgå
trånga och brutna dalgångar förbi Djupsjö samt vid Torsböle öfvergå
Oreelf. Under gynsamma terrängförhållanden fortgår linien sedermera
förbi Gräsmyr och följer Pengsjöns vestra strand samt sammanfaller
vid Fagernäs med linien öfver Björna.

Genom de senaste undersökningarna hade å denna linie hvarken
åstadkommits någon väsentlig förändring i liniens sträckning eller
kröknings- och lutningsförhållandena i nämnvärd mån förbättrats; men
deremot hade terrasseringsarbetena blifvit betydligt förminskade.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit anfördt om minskning
i stationernas antal, hade å linien Skorped—Vännäs beräknats anläggning
af endast följande stationer, nemligen:

A den gemensamma linien Skorped—Ytter sel:

vid Skorped och vid Anundsjö, 21 kilometer från Skorped, hvarjemte
i kostnadsförslaget upptagits en mötesplats vid Yttersel, hvilken, om och
när eu bibana till Örnsköldsvik komme till stånd, beräknats böra, såsom
lämpligaste utgångspunkten för denna bibana, utvidgas till fullständig
station.

A den s. k. Björnalinien:

vid Björna, 24 kilometer från Anundsjö;

vid Trehörning sjö, 26 kilometer från Björna; och

vid Nyåker, 31 kilometer från Trehörningsjö.

Å den s. k. Gidedlinien:

vid Gottne, 16 kilometer från Anundsjö;

vid Gideå, 42 kilometer från Gottne;

vid Flärke, 11 kilometer från Gideå;

vid Stafsjöholm, 25 kilometer från Flärke;

vid Torrböle, 22 kilometer från Stafsjöholm.

Slutligen skulle station anordnas- vid Vännäs, den gemensamma
ändpunkten för de båda alternativa linierna, belägen 42 kilometer från
Nyåker och 32 kilometer från Torrböle.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 29.

Derjemte hafva, då afståndet mellan stationerna varit för stort, i
öfverensstämmelse med föreskriften i Eders Kongl. Majits nådiga bref
den 16 mars 1877, planering och ballastning beräknats mellan Skorped
och Vännäs för 6 mötesplatser, om linien dragés öfver Björna, och för
5 dylika, om linien dragés öfver Gideå.

Af den jemförelse, hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anstalt
i tekniskt hänseende emellan de båda under sistlidna år ifrån
Yttersel till Vännäs utstakade linierna, hvarvid för Björnalinien valts
alternativet öfver Nyåker och Tallberg, framgår:

att Björnalinien, hvilken är 120,578 meter lång, är 6,634 meter
kortare än den 127,212 meter långa Gideålinien;

att summan af höjningar och sänkningar å Björnalinien är 1,194
meter och å Gideålinien 1,280 meter eller 86 meter mindre å den förra
linien;

att beträffande lutningsförhållandena sammanräknade längden af
lutningar om 1 : 62,5 utgör å Björnalinien 55,280 meter och å Gideålinien
55,938 meter eller 658 meter mera å den senare linien;

att lutningar mellan 1 : 62,r> och 1 : 100 förekomma på Björnalinien
till en sammanlagd längd af 13,323 meter och på Gideålinien till en
sammanlagd längd af 19,205 meter eller 5,882 meter mera å den senare
linien;

att lutningar från och med 1 : 100 till 1 : 200 förefinnas å Björnalinien
på eu sammanlagd längd af 10,522 meter och å Gideålinien på
11,835 meters längd eller 1,313 meter mera å den senare linien;

att horizontal bana förekommer å Björnalinien till en sammanlagd
längd af 29,968 meter och å Gideålinien till en längd af 31,054 meter
eller 1,086 meter mera å Gideålinien;

att, beträffande kurvor, sådana med 300 meters radie förekomma
å Björnalinien till en längd af 12,844 meter och å Gideålinien till eu
längd af 20,296 meter eller 7,452 meter mera å Gideålinien;

att kurvor med radier från och med 325 till och med 550 meter
förekomma å Björnalinien till en längd af 26,056 meter och å Gideålinien
till en längd af 21,003 meter eller 5,053 meter mera å Björnalinien
;

att kurvor med radier af 600 meter och derutöfver förekomma å
Björnalinien till eu längd af 13,369 meter och å Gideålinien till en
längd af 13,749 meter eller 380 meter mera å Gideålinien;

att rak bana förekommer till eu längd af 68,309 meter å Björnalinien
och till en längd af 72,164 meter å Gideålinien eller 3,855 meter
mera å den senare linien;

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Åfd. 13 Raft.

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 29.

att den erforderliga jordflyttningen å Björnalinien uppgår till
1,482,097 kubikmeter och å Gideålinien till 1,504,837 kubikmeter eller
22,740 kubikmeter mera å den senare linien; samt

att förekommande bergsprängning uppgår å Björnalinien till
24,035 kubikmeter och å Gideålinien till 47,193 kubikmeter eller 23,158
kubikmeter mera å den senare linien.

Hvad beträffade anläggningskostnaden för de särskilda linierna mellan
Yttersel och Vännäs, hade denna beräknats för Björnalinien till

6.391.000 kronor utan rörlig materiel och till 6,994,000 kronor med
rörlig materiel, och för Gideålinien till 6,348,000 kronor utan rörlig
materiel och till 6,984,500 kronor med dylik materiel.

Under medräkning af den för båda de alternativa sträckningarna
gemensamma bandelen mellan Långsele och Yttersel, hvilken i längd
utgjorde 94,481 kilometer och hvarför kostnaden utan rörlig materiel
beräknats till 5,314,000 kronor och med rörlig materiel till 5,786,000
kronor, utgjorde linien Långsele—Skorped—Björna—Vännäs 215,059
kilometer i längd, med en beräknad anläggningskostnad af 11,705,000
kronor, förutom kostnad för rörlig materiel, hvilken, beräknad efter

5.000 kronor för kilometer, skulle belöpa sig till 1,075,000 kronor,
hvadan hela kostnaden för banan blefve 12,780,000 kronor. Linien
Långsele—Skorped—Gideå—Vännäs innehölle i längd 221,093 kilometer
och skulle kosta i anläggning 11,662,000 kronor förutom kostnaden
för rörlig materiel, hvilken efter nyssnämnda beräkning uppginge till
1,108,500 kronor, så att banans hela kostnad blefve 12,770,500 kronor.

Till denna jemförelse mellan de båda alternativa linierna, genom
hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser Björnaliniens företräden
framför Gideålinien vara ådagalagda, fogar bemälda styrelse den
upplysningen, att Gideålinien är Björnalinien underlägsen i trafikförmåga
på grund af de ovanligt svåra lutnings- och krökningsförhållanden,
som i förening förefinnas å Gideålinien mellan Vesterbottensgränsen
och Oreelf.

Då den större eller mindre folkmängden i den landsort, en jernväg
genomgår, naturligen har ett stort inflytande på rörelsen å den stambana,
som kommer att genomskära densamma, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
med ledning af statistiska centralbyråns uppgift å
folkmängden den 31 december 1886, uppgjort eu tablå öfver befolkningens
storlek inom ett område af 60 kilometers bredd eller 30 kilometer
å ömse sidor om hvardera af de båda linierna. Inom dessa
områden fördelar sig befolkningen sålunda:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 11

för Björnalinien:

å vestra sidan .......................................................... 5,564 personer,

å östra sidan ............................................................. 26,338 »

tillsammans 31,902 personer,

för Gideålinien:

å vestra sidan.............................................................. 11,276 personer,

å östra sidan ............................................................. 24,530 »

tillsammans 35,806 personer.

Medtages hela den vesterut intill riksgränsen och den österut till
kusten boende befolkningen, blifver antalet invånare:

för Björnalinien:

å vestra sidan.............................................................. 19,427

å östra sidan ............................................................... 32,453

tillsammans 51,880

för Gideålinien:

å vestra sidan............................................................... 27,350

å östra sidan ........''..................................................... 24,530

tillsammans 51,880.

Styrelsen yttrar härefter:

»Af ofvan angifna befolkningssiffror visar sig, att den lokaltrafik,
som torde vara att påräkna från de orter, banan i ena eller andra rigtningen
skulle genomgå, för närvarande är ternligen lika, så att det
torde vara svårt att på förhand afgöra, hvilken sträckning som i detta
afseende skulle vara att föredraga; men äfven om man på grund af
tillvaron af en något tätare befolkning närmast Gideålinien förutsätter,
att persontrafiken der skulle blifva större, är dock antagligt att betydligare
trafik af virke, tjära med flera skogsprodukter, som för eu jernbana
i dessa trakter äro mera inkomstbringande, skulle erhållas från
trakten omkring den inre än omkring den yttre linien. Och då båda
linierna öfvergå Gideåelfs vattendrag vid ändpunkterna af dess mellan
Gideå kyrka och Gideå by segelbara lopp och segelledens öfre ändpunkt
är belägen på ett afstånd af endast 3 kilometer från den föreslagna
stationen vid Björna, skulle linien öfver Björna, jemte det att
den så väsentligt underlättade rörelsen för det inre landet, kunna vara
till synnerligt gagn äfven för den utmed berörda vattendrag österut
boende befolkning.))

»Genom jernvägens utläggning efter den inre sträckningen eller
öfver Björna skulle det på alla lättare kommunikationer vanlottade

Kongl. Majds Nåd. Proposition No 29.

inre landet blifva i detta hänseende tillgodosedt, och då det är att
antaga, att härigenom befolkningsförhållandena i en ej aflägsen framtid
komma att ändras, torde ej för mycket afseende böra fästas vid
den jemförelsevis ringa skilnad, som för närvarande i detta hänseende
är rådande, helst som områdena kring Gideålimen redan äro bättre
lottade i afseende å kommunikationer genom här befintliga naturliga
vattenvägar».

»Deremot torde det icke böra lemnas oanmärkt, att den inre linien
genomgår trakter, som öfverträffa det mera ostligt och utmed kusten
belägna landet i afseende å jordmånens goda beskaffenhet och det tillfälle
till framtida utveckling, som detta innebär.»

Slutligen yttrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att, enligt hvad
ofvan omförmälda jemförelse gåfve vid handen, Björnalinien egde följande
beaktansvärda fördelar, nemligen:

att till fördel för den genomgående trafiken, som i dessa trakter
torde blifva af vida större betydelse än den lokala, förkorta förbindelsen
med det öfre Norrland med 6,634 meter;

att bäst motsvara den för en lång stambana vigtiga principen att
göra så små afvikningar som möjligt från hufvudrigtningen;

att erbjuda bättre kröknings- och lutningsförhållanden än Gideålinien
och derigenom äfven vara billigare i afseende å drifts- och underhållskostnader
;

att bättre gagna det inre, å goda kommunikationer vanlottade
landet; samt

att öfverensstämma med den grundsats, som förut följts vid anläggning
af stambana på statens bekostnad, att den nemligen bör framdragas
förnämligast genom de orter, Indika i anseende till sin aflägsenhet
från vattenkommunikationer af dessa icke kunna draga fördel.

På dessa grunder och under åberopande af de strategiska skäl,
chefen för generalstaben anfört i ett utlåtande af den 25 juni 1885, till
hvilket jag torde få återkomma, samt då köpingen Örnsköldsvik och
dess omnejd skulle, så snart en grenbana till nämnda köping komme
till stånd, hafva stora fördelar af Björnalinien, genom att derigenom
sättas i förbindelse med ett större uppland, förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för sin del Björnalinien öfver Nyåker och Tallberg.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesternorrlands län
har uti utlåtande af den 5 December 1887, — med framhållande hurusom
Björnalinien hufvudsakligen skulle vara till fördel för Björna, Trehörningsjö
och Bjurholms socknar samt en liten del af Nordmalings
socken, under det att Gideålinien hufvudsakligen skulle tillskynda fördel

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29. 13

åt Arnäs, Gideå och Grund sunda socknar samt hufvudparten och den
i alla hänseenden mest betydande delen af Nordmalings socken, — i
underdånighet anfört, att, om dessa socknar jemfördes med hvarandra
i afseende på folkmängd, folkmängdstäthet, fastighetsvärde och uppskattadt
inkomstbelopp eller de faktorer, som vid bestämmande af eu
jernvägs rigtning borde tillerkännas ett väsentligt inflytande, så inhemtades: att

folkmängden den 31 December 1886 utgjorde i Björna, Trehörningsjö
och Bjurholms socknar 7,186, men i Arnäs, Gideå, Grundsunda
och Nordmalings socknar 18,854;

att folkmängdstätheten på 1 qvadratmil den 31 december 1883 upp -

gick i medeltal för hela socknen:

i Björna............... socken till 306, och i Arnäs......... socken till 1,562,

» Trehörningsjö » » 523, » Gideå ........... » » 755,

» Bjurholms ...... » » 343; » Grundsunda » » 1,196,

» Nordmalings )> » 736;

att sistlidna års fastighetsvärden blifvit af vederbörande pröfningsnämnder
faststälda i Björna, Trehörningsjö och Bjurholms socknar till
sammanlagdt 2,793,400 kronor, men i Arnäs, Gideå, Grundsunda och
Nordmalings socknar till sammanlagdt 7,649,800 kronor;

att sammanlagda uppskattade inkomstbeloppet för sistlidna år, likaledes
enligt pröfningsnämndernas beslut, utgjorde i förstnämnda tre
socknar 67,892 kronor och i de fyra sistnämnda socknarne 538,346 kronor.

Vidare skulle, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
förmenande, om Björnalinien antoges utan att någon station inrättades
emellan Anundsjö och Björna, — en förutsättning, hvilken dock, såsom
jag ofvan anfört, ej kommer att inträffa, enär den mellan dessa båda stationer
belägna mötesplatsen vid Yttersel komme att inrättas till fullständig
station — Mo, Själevads och Nätra socknar samt Örnsköldsviks köping
få söka sin närmaste järnvägsstation i Anundsjö, under det att, om Gideålinien
antoges, Mo och Själevads socknar samt Örnsköldsvik och hufvuddelen
af Nätra socken träffade jernvägsstation vid det vida närmare belägna
Gottne. Häraf framginge, att under nämnda förutsättning jemväl för
dessa fyra kommuner Gideålinien vore fördelaktigare än Björnalinien.
Toges ofvan berörda faktorer i betraktande jemväl för dessa socknar,
visade sig, att folkmängden 1 dem utgjorde 13,015; att folkmängdstätheten
uppginge i Mo socken till 1,243, i Själevads socken med Örnsköldsvik
till 2,370 och i Nätra socken till 1,591; att fastighetsvärdet för .socknarne
utgjorde sammanlagdt 6,358,425 kronor; samt att uppskattade
inkomstbeloppet i dem slutade å 798,425 kronor.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

Enär vederbörande jernvägskomitéer ansett s. k. banrayoner icke
böra omfatta mer än tre mil å båda sidor om jernvägen, och 1870 års
komité ansett dylika områden lämpligen böra beräknas till endast två
mil å ömse sidor om banan, hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
vid ofvan stående sammanställningar icke berört de i lappmarken
liggande Fredrika socken och Örträsks kapell, hvilka vore belägna på
ett afstånd, Fredrika af öfver 60 kilometer och Örträsk af öfver 40 kilometer
från de närmaste jern vägsstionerna å Björnalinien, Björna och Nyåker.
För dessa två kommuner, hvilka skulle hafva mera gagn af Björnalinien
än af Gideålinien, stälde sig förhållandena sålunda, att folkmängden
uppginge till sammanlagdt 1,764; att fastighetsvärdet utgjorde 787,800
kronor; att det uppskattade inkomstbeloppet fastställs till 53,745 kronor;
samt att folkmängdstätlieten, rörande hvilken bestämda uppgifter icke
förelåge, icke i någondera kommunen uppginge till ens hälften af den
för Björna socken här ofvan angifna.

Sammanfattades nu dessa förhållanden och inberäknades jemväl
Fredrika socken och Örträsks kapell, oaktadt deras aflägsenhet, bland
de kommuner, som af Björnalinien skulle hafva största nyttan, stälde
sig till fördel för Björnalinien kommuner med en folkmängd af 8,950
invånare, ett fastighetsvärde af 3,581,200 kronor och ett uppskattadt
inkomstbelopp af 121,637 kronor, under det att å andra sidan Gideålinien
skulle medföra hufvudsaklig fördel för kommuner med en folkmängd
af respektive 18,854 eller 31,869 invånare, ett fastighetsvärde
af respektive 7,649,800 eller 14,008,225 kronor och ett uppskattadt
inkomstbelopp af respektive 538,346 eller 1,336,771 kronor, siffror,
hvilka, äfven med beräkning att eu del af dem, i hvad de anginge
Nordmalings socken, borde öfverflyttas från den senare till den förra
kategorien, enligt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande
så öfvervägande talade till förmån för Gideålinien, att i jemförelse med
dem den ökade våglängd af endast 6,634 meter, som Gideålinien skulle
medföra, icke syntes böra utöfva något afgörande inflytande, helst om
derjemte toges i betraktande, hvilken större fördel det skulle vara för
alla de utom ifrågavarande banrayon boende, hvilka af jernvägen ville
begagna sig, att medelst densamma kunna komma till grannskap af
bygd i stället för nästan uteslutande obygd.

Uti ett af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens
län den 17 december 1887 afgifvet underdånigt utlåtande anföras deremot
till stöd för Björnaliniens företräde framför Gideålinien hufvudsakligen
följande skäl:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 29.

att, ehuru vägen otvifvelaktigt, om Gideålinien komme till stånd,
skulle till eu början antagligen erhålla större trafik af både personer och
varor, denna trafik likväl alltid komme att få en svår konkurrent uti
sjökommunikationerna under den tid hafvet vore öpj^et, enär frakterna å
sjön stälde sig billigare;

att, då Gideåliniens afstånd från kusten blefve mindre än två mil,
det område, som folie på östra sidan af jernvägen, blefve till sitt omfång
väl obetydligt;

att befolkningen i det inre af landet vore i större behof af lättnad
i kommunikationer än befolkningen i kustlandet;

att Nordmaling nu vore den förnämsta utfartsvägen för Bjurholms,
Örträsks, Fredrika och Åsele samt till en del för Dorotea och Vilhelmina
socknars befolkning, men att dessa socknar genom Björnaliniens
antagande finge sin naturligaste och kortaste utfartsväg inom
Vesterbottens län till det omkring 24 kilometer från Notholmen belägna
Nyåker, under det att, om Gideålinien antoges, nämnda befolkning
finge sin närmaste utfartsväg inom samma län till Vännäs eller
Stafsjöholm, båda 16 kilometer längre aflägsna än Nyåker;

att dessa socknar hade tillsammans 15,792 invånare, hvilken folkmängd,
sedan afvittringen inom dessa delar af lappmarken numera afslutats,
borde ganska fort vinna eu betydlig tillväxt genom hemmansklyfningar
och utflyttningar på de vidsträckta områden, som tillfallit
de olika byarne;

att Björnalinien komme att hafva stor betydelse för Bjurholms
socken, hvilken, med en ytvidd af 11,7 qvadratmil och sålunda i det
närmaste lika stor som Nordmalings socken, hade den bördigaste jordmånen
af alla kustlandssocknarne, ehuru, delvis till följd af dåliga
kommunikationer, odlingen ännu icke erhållit någon större utveckling,
och i hvilken funnes mera betydande skogstillgångar än i Nordmalings
socken;

att Björnalinien äfven inom Ångermanland skulle beröra skogrikare
trakter än Gideålinien; samt

att jernvägens framdragande genom skogrika trakter egde en särskild
betydelse för tillverkningen af träkol, som framdeles torde komma
att tillföra jernvägen betydande frakter.

Från Björna och Trehörningsjö samt Fredrika socknar hafva underdåniga
petitioner inkommit med anhållan, att Björnalinien måtte
väljas.

Slutligen har chefen för generalstaben uti utlåtande af den 23
december 1887 på det kraftigaste uttalat sig för valet af Björnalinien

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 29.

och förklarat, att ur politisk och militärisk synpunkt måste öfver Gideålinien
fällas en bestämd förkastelsedom. Chefen åberopar i detta afseende
de skäl, som finnas närmare utvecklade i ofvan omförmälda,
af honom den 25 juni 1885 i samma ärende afgifna yttrande, der det,
bland annat, heter:

»Det torde vara tydligt, att den blifvande stambanans sträckning
i sjelfva verket kommer att spela en afgörande roll i afseende på
möjligheten att åvägabringa ett ändamålsenligt försvar. Gifves åt
sträckningen af jernvägen mellan Sollefteå och Umeå en sådan utstakning,
att eu någorstädes å norra delen af Vesternorrlands eller i
sydligaste delen af Vesterbottens läns kuststräcka landsatt fiendtlig
ströftrupp lätteligen kan från sin landstigningsplats uppnå någon punkt
å jernvägen, måste en särskild mindre truppstyrka afdelas till den sålunda
hotade punktens omedelbara försvar. En dylik detachering är
alltid militäriskt ofördelaktig och varda de punkter af jernvägen, som
fordra sådana särskilda försvarsåtgärder för många, kan följden blifva,
att försvaret i sin helhet, för att icke alldeles söndersplittras, måste
dragas längre söderut eller med andra ord att det ordnade försvaret
måste helt och hållet öfvergifva landskap, som med en riktigare utstakad
jernvägslinie kunnat och bort behållas.»

»Såsom jernvägslinie n (— Gideålinien) mellan Sollefteå och Umeå
blifvit på kartan upptagen, kan Umeå icke försvaras. Örnsköldsvik,
Gideå och Nordmaling, till hvilka punkter jernvägen närmar sig på afstånd
understigande l''é> mil och från hvilka en "landsatt fiendtlig ströftrupp
sålunda med några timmars marsch kan hinna fram till och afbryta
jernvägen, komma att fordra så betydliga truppstyrkor till sitt
omedelbara försvar, att den afdelning, som komme att blifva öfver i
och för Umeås tryggande, alldeles icke skulle vara tillräcklig för sitt
ändamål.»

»Den alternativt utmärkta linien (Björnalinien), hvilken, med undantag
endast för eu kortare sträcka i närheten af Örnsköldsvik, håller
sig på samma afstånd af 3Va å 4 mil, det vill säga närmare tvenne
dagsmarscher, från Bottenhafvets kust som jernvägen genom Norrland
i öfrigt, är vida att föredraga, enär med densammas antagande, ehuru
Örnsköldsvik alltid måste hafva en stark besättning, försvarets utsträckande
till Umeå dock varder möjligt.»

Uti sitt senare utlåtande af den 23 december 1887 anför chefen
för generalstaben vidare:

»Den del af norra stambanan, om hvilken här är fråga, är emellertid
af vigt icke blott för den trakt hon genomlöper. Jernvägssträck -

Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 29.

ningen genom Ångermanland är, ur militärisk synpunkt, basen för hela
den fortsatta jernvägen till Norrbotten och Luleå—Ofotenbanan. Försvaret
af vårt gränslandskap mot Ryssland och den nordligaste delen
af riket hänger helt och hållet på ifrågavarande bansträckning. Detta
förhållande gör spörsmålet om de alternativa banrigtniugarna Björnaeller
Gideålinien till en lifsfråga för Sveriges sjelfbestånd. DeÅ störa
etapplinien, som i fred och krig skall sammanhålla det aflägsna Norroch
Vesterbotten med moderlandet, får icke sväfva i ständig fara att
när som helst besättas eller obrulcbargöras af eu ringa fiendtlig landstigningsstyrka.
Ja, än mer, svenska staten kan och får icke bygga
en jernväg, som vid krig endast gagnar fienden och icke oss sjelfva.
Den fiende, som beherrska!- hafvet, kan nemligen använda kustbanan
genom Norrland till etappväg för sig, så vidt han från sin landgräns
vill genaste väg infalla i vårt land. Sist framstälda anmärkning mot
Gideålinien är af den allvarsamma art, att jag anser det för min pligt
uttala den meningen, att hellre ingen jernväg bör byggas genom
Ångermanland än Gideålinien godkännas.»

Hvad Björnalinien vidkommer, föreligga, såsom jag förut omnämnt,
för dess nordligaste sträckning från B rattsbacka till Vännäs två alternativa
utställningar, den ena öfver Nyåker och den andra öfver Agnäs.
Af dessa förordar chefen för generalstaben den senare sträckningen
såsom varande ur militärisk synpunkt fördelaktigare, enär derigenom
banan till en längd af omkring 40 kilometer konnne omkring 10 kilometer
längre från kusten.

För sträckningen Skorped—Yttersel har ej någon annan linie än
den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen undersökta och förordade
blifvit ifrågasatt. För sträckningen Yttersel—Vännäs åter är att välja
mellan den inre och den yttre linien.

Om än å den yttre linien på grund af den något tätare befolkningen
hos de trakter, den berör, persontrafiken och till en början
möjligen äfven godstrafiken skulle blifva större än å den inre linien
och således det finansiela utbytet af den förra blifva något mera tillfredsställande
än af den senare, synes mig dock denna omständighet
icke uppväga de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållna beaktansvärda
företrädena hos Björnalinien:

att till fördel för den genomgående trafiken förkorta förbindelsen
med det öfre Norrland med 6,634 meter;

att bäst motsvara den för en lång stambana vigtiga principen att
göra så små afvikuingar som möjligt från hufvudrigtningen;

Bih. till Biksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 13 Käft.

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 29.

att erbjuda bättre kröknings- och lutningsförhållanden än Gideålinien
och derigenom äfven vara billigare i afseende å drifts- och
underhållskostnad;

att bättre gagna det inre, å goda kommunikationer vanlottade landet;
samt

att öfverensstämma med den grundsats, som förut xöljts vid anläggning
af stambana på statens bekostnad, nemligen att den bör
framdragas förnämligast genom de orter, hvilka, i anseende till sin
aflägsenhet från vattenkommunikationer, icke kunna af dessa kommunikationer
draga någon fördel.

Då härtill komma de af chefen för generalstaben med synnerlig
styrka framhållna militära skäl, hvilka synas mig utgöra ett alldeles
afgjordt hinder att välja kustlinien, så vida man ej vill helt och hållet
lemna ur sigte ett af hufvudändamålen med den öfre norrländska
stambanan, tvekar jag ej att förorda Björnalinien, dervid dock, dåden
af chefen för generalstaben påyrkade ännu vestligare linien öfver
Agnäs är dyrare och i tekniskt hänseende ofördelaktigai e än den af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade linien öfver Nyåker och
denna senare i allt fall ligger pa ganska betydligt afstånd flan kusten,
sistnämnda linie torde böra väljas för den nordligaste sträckningen af

banan.. . . .

Jag får alltså i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen besluta, att stambanan genom_ öfre Norrland
skall mellan Skorped i Yesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens
län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker,
med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter,
banan skall genomgå,))

Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt, deruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt
befalde, att nådig proposition i enlighet med ett nu af
departementschefen uppläst, detta protokoll bilagdt.
förslag skulle till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Carl G. Edman.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1888.

•A''vf\dt . * Hd Ib er,f

Vtorjukla

WesterSs

JiranlidenA

Basta nspi

‘Kaxbehf

R.W7

Näfverliden

AnkarSund

Svensbytf

yjusku

Sandsele

W""/''

''Hobnfars

Kdiktråsk

Bäckertjaur

''Sträsunä’

\ • Bäcktnark

r unksijd

(jremträsku u

''j" sf \

KU tils /y

^VAV/t ils fint/,.

tiraniuis

Tlåsmaa

Vanksele

Skans

Mörtbeiy

pf.Lomft

DfunuFp

So mitt.

ipUn^daVs V.

''OJslat

■Thorviksöt

%Sandsjö

irdeistdn

>dv*

jStenhmd

/ •[ ainemur
Keype jord -

WuUber<fa\

Sandfors

Klintträsk

Bon don

St-Ransav

Xqrrddl

thinäset

Guhbträsk

JtOTktlJj

StJMui. V.

+ M..1Ä

-fors Br.

''(ortrask

Di ka dyks

«»* Jtidneiittt

Os/ff Fp j^\(>kik a Si

WcsterFj.

''''''•Jffintpen,

Sed Lontlors

Rörträsk

Me\Vvrf<js Y

I.uspe,

'' Lafskäck * vital- ~\ ,g
V

^ ^ LP kpspen / V.

ay‘''~X^^gjsteiisel

^Forsrik

.Tvära iräijk

Deqerträsk

JSodarne. "**■
Rentfern -

IDa/kiJtroik.

\ V

\ (rtjin ?s I

U* ^vKswJUf

'' O- \V_.£/(y,

mö strå sk

nn fras

tf rån s ele.

''aimo malis

hei/fSfrs

Järns Kap.

"Huskon

(Xäsvattrui

lekatt.

{tvärträsk

Murs

Tame,

iursele -

-iiträsk

-To msvar ten

Xtork/ujeträsk

irrse/e''

S\iys\kjt

nias V

l ver ed

åt t ne t

[Skårfejd

/i/l''t /.st

Skäneqt

(Satsnäs

.Indijäsk

S örsjö

Vf Jhrrntjsi

Jiankasjö

Worrnfrask

S Butsele.

(irundti

1 Rom r Isdn

Xtstvik

K o vs jö ''

Frostkäyi

JfKusinar,

Orättn t

Tlftukajt

,* j tf
* jnmu

''“Sj/V

ASikai

T Knös

S/i t sva ro Fy.

Sötas f ''''

: Worrnsett -

Helt

Osta/isji

furvdtti

TreSiuid

Svaker

JF.rsmark''

Bönåker -

~j film''i k

istafstorp

''Umini

•gårm

istntnisk

1odvik’i,

t ro/id nas

,/lötf nästat

Loliiäs^P^ä f v
•>V ro 11m ds L^J,

/ / IVa/är-T^L

/^J JWrfofK
mJ.lerqtnork
Hedmark ■ Kattisa

Jt. Z9S■

Storsets

lAAs -

filta ''

. Holm t läslig

r<&c.

/s«jv /

%-JArflidén

Falt ro Si

(rrundsji

Fikensqt

SkejxefteA

■j Wastnasjo1
Björn B ,

OraaF''

\TttSVCi

träsjj

• kina//en-’

Tv erse te

t tätt it av

K!utmål

Tutt V.

liken

ttylitet

Herrbertfi

''Va/tfsele

it fträsk

(Bisbäck

<*JL(rostviknip

BakV

{/‘Skräp

itfvallstr.''

* K ^

I*1? |^^Stalepnik

fäktartlale

X pJori
''Fvr/w^mM ty&hägvattnet ^

‘''Storhäek

Risaträsk

nttiJib,

»s men
kräsV»

, iiifllvnrn

F/elltorp

B. m

uvrksld

''area

letsete

I.aj/ä

Mall t tysk

■aUnel

[VUhfbnj

Ovcrlialfde,,

nymön- ./ .

t/out/flndset

\y%~öfnviken

O •B/ol

b‘iitr/rö.d

Böfvel

■k seid

Wi livat!

Stor Ön

Tonaséle

Svamla

Åineele/

Jo ost er t

mamma

\ltyn

^''^^Jjufitlal

ur träsk.

/V.vÅ-,7''

Breäscle

Ttaqlöstefv

Sval!sele!

8C-W

It/Satyrlt,lei

Sten sele

rostviken

-sFussvattnet

Hedlund

Fj Kl

itfordlid

./■/kartrask

P vilt t

lim

''‘Hans,

hmesn

‘brsshde

Gojrkn.
-» *r£''

rits

Mörtens/iden

Q^jgd

Bjurö Wskläyt

tlvarnrixef]

hiva lille/

Myrträsk

Santls/t

St..Vä t va r trä sk

Stor/ide}

^ Bota öset i

''fFlypdernäset

! läsele

Swvork

•V Or nisele
,<l Qvterselc

xT"‘//r''*d$

Jfönigslund/

1 tmerträsk

Hton tr)\sk

a flen

Vrask

ftrvkfors

VTorfsjc

Mårlensma

I. .Säivavtväsk

''\liädtltra.e£

tona,.

ftrnnsnuu

\W. Ta sjö''

Åträsk Hy''ä‘

Strvksele

\Kallviken

.Öretorp

Tjädenäs

•y°S<{Afvatr.

Thor*1,

Sna insföbv

KarbäeJen

S)-tand

'' (iranträs

hnsele.

Syaninat

---------

v '' - 4 « Fl
**^älnnsyattnet •/’
X ^repstvikens S£n)

1 lYofvet

Granbeiifct

sqtlrn

» .. JkMärdsjö

or o then

.Talthe,

Ikalf/jo .yYj

fatiqsele

isetY \ G''“tll>äek, n \ \\

r ^BeUvfken Aj >

Cl Täv/Ö IT fn

rf/t

\ i , Raströ

[Wcirrmi

[Flaekt

lljuksby

Sakta

sy titten

Sorlid

Hy va/i t tf t

SuldiJiöt/eiTy

Riffgvättnet

>P7 * {‘vittring

S’ylidcn

tr ridfors.

(i valp Fr.

Strömöker

(rärtlnt

^Bötfskor
^Wänns-kör

''■''SluVk?

Rjfbntflörs

''aVVntV

1Bom sjö

Sör.isvle

Skutt rd,

flejw^rroRSS -

dor/in/t/a

ll/ltp

Intntui

Miekelträsk

yStais/ö

v!* Hrdnös

Hi/fsand

Vill S1

lAku/h

sOrträi

Ii åt-6.i

\f tlödÖ

Ö\ åt/träsk

Ojemt tu et

JRödälunt

3KI Si

''Kräk.yä

Xtf Röda

Metr.nibttr

A Liva 11

Österrik

■AT''A

Stor sjäk er

’ Kiucj'' Sy.

t Urna!

> tu-vattnet*^

^ (r rubb drif

sUrndglsn

Vattnet

ÖkYaUnel

teboda

Ström

taskärs Jtäk

Steril

Orcstiönf

Slwl

■rfsitud 1

TalisHiark

''Trehörning!

tagens Kap.

diset

tet tvätta.

vattnet

il Mjölk vattnet

\ Bana*

1 vattnet

. fnfhap er,

lok adb

deri tv.

BordänasC

Xtismärk.''

M/iHnarlc

täififsjö

mtiolmsjS.

Wesfert,

Läfber,

Lanefvattnel

fttuet

dnoret

YttVatuiJ eb

Ansätt

dira/nid

< Höltnsjo

lökvattnet''

Itilläsa

Gox Si

,y .»•:

loiiuriSyi

Lodauu

pttnet

1 ) FV1 r-tysGäaml

"dmilen^ 1 Slrivm~}.%£ Hä/Ö
\ 1''n/RnqsösyI V

Flank.

unnas

t k vattnet

,Stennäs

./(i

S/ätthr1

Bullins

O rust,q

trsbotla

bränna

iä/en \

iStknd Sjj

XSkärvdin

Lajvt ken

täaeroäåj

Holjtii

Nyland

VBredträsk X.

, , -tö Xy.'' Y>} 11 äkn

■ •

A Önska n/is,

Sténbxikew f f •>%

kj OnsVtdSyf^S X

5? f Sor,
■„ t .. . eu

Malm

yFtö trfpj

^Stlljäderätfi/s Fyr
•djobnön -

-fndälei

fcavj a. tv''

k.USt

Akersberrf

Hrmitöorrn -

Öfärrbtu/a SkraBels/ö

\fj. ffxsknlil ä/en -

Suiuiansji''‘''^''^^\_

Silsiönö^ö^^y

Åker Si

Lägsta!

sy<Veka

pd/de

Massa/rask

’ Stöeksjö/

PfeknebÖle

■n ’Ft»nsäter Ö^Chit/lran
Barken j ■lo,''''>biberi/\. X'' ^1

■;Badvattnet

Hvviksbräunt

N\T eslra

Ärelös

Ihufcrsji.

.Slätt/

OrrboU

Meribertf

eusjov^

.A,.i''dsta\
Slöts ta isj/./i

5X.f/ei7fc^s

&\Ntamsele

«ek,uTsj

Risiförd -

''JVenget

livselds

O.v ark

las an

JffediäfF

Öfret-kont

Alvtiden

''Orassqrmul -

''tords O it

\R"/ms/ö

Mayottnet

Sikds J®V

Tät/snia ■

''åttio rs.

Woidont/öy

“ATäpps/Ö.

häsen

■J/a ff.r/oh njdrn

; Halm

(råddens

Of Mila

^S‘Täi^

QMÖ°

Meäiörss

k#"''''

\Bratfsfö ^

llypt/s/o

Oustot

Bred liv

B./6S9

Skarp!

-----* »736''

V/ r StaUÖern^
.. *

Koppai-wyk''

irdland

''KnutIt,

.Bjelkes qr,^

ilfsved

iant(ria,.‘

S u.wX«l„

Vardhåll

pKavuSj*

‘JterysfiTy

■''/bide

A o>''Jh\ /,

Fy. Ovan,näs''

Hädsatbt*S^_ \<~''y

*Kubbe

V. Val tuff orden- \ 1

,\.Fonby \ \

. ''ali—— —n—rrr~T]

— * flatnar.
''.Vtafrc

uns el

■ aildvai/en
Ottersf/änl

1 Lanqse/e

Jfikeny

1 Höstvatten

Sotkera

kyattneT

^Jffa?Ver‘sjS

ifqrdantftli;

Hull vattna

•ft örke

Sfon/drd

Skallsjö^ ;

t Fal/s/Éy f i XdhrnsfdALl

Jooröva \ \

” \l/,ieksjö \

^ lRjörkhö/ih i

iorpe*''

idetiBr.

dif/nö) S1

liöyarye{\,

Ömyelirörtn)

I-idem

.v östtniTy
vXh (rens/,

\Aiui

Johannis#

Norr,}

T£

[t/et/hn/Sq.,

Edséle

f Skytt mai
Aftala Sj. _/

liansa'',

Mas

Atsc ns

''luckei

atken

rruitdsunc

Jävnäsudd,

Robber

Titani

SörrlanHo

/Handöl L

''SeJöyV,

»vöpUn^A

: Morell]

■''flörke1

11''jälffmbö.l

SkorpeuA^

^ä,?nrMsj~

1 Rober/j^1 /

\y '' .

fdrds/ö ^y.Xelsälarufet

VHckjae
• llandotf

•nbotti

■^trjmonK^X

Hiltsia

Veqersjö

dbäek.

Öfvern

, A,jii lss/,,

Win q näs /t

lev.it

Ro do i

■"Såll Si

t liftS

itlensjö -

A/äfanq /* f/örin

Rursj

Kött Si

Jlotnu

.Mai,lian

X stolk*KRjS$[

yyniraöyXniujs^in

Fe-iiJnqi

''.uqnet\J

fätåiLile,

ilffiny^ei

ÖB. Anm

fyäkersherq

tifö,

»It» |t

(>jsOTväLh

njnie

Lagen» Kap.

:ksund

PO.

.''endels

gillra

ln#m@

Senns-pland

IIfjnuifdJqud

Hosjöbodarnr Xybodg

Sko i/s lidd

isrts

''utsele™

se Bänk ,

Stråna**

LAGA

^Ppen

tefta.

k 60«5

/skate

r f '' ‘'' e ‘"t V

»JCiiriebw

'' s.Sujberq''

Nyland

Mu Osäker

vj''HY1 lärd
^^Udmmai:,

M»tand

Sitt (Si

£jAilet

SRagiuidir

11 it it tf it ö ö N

•nas''

\sksjöjnint

///i^TQlor^

diättstl

•Hätta

till Kong L Maj ti nådigas proposition/
angdendes stambanans

Lång sele-Yänn äs sträcknirig

mellan/

Ttofksti

I ySund

^kafisstmfao

3-i 00 *

Skarf: **",
döh-n k r

'' Ulfän

bVh//ern\

Skidstä
_ Utvika

ikai-fdj

. Hi stan,-, le

''liv SS

''IVTkeiis

, Östövn -

Nätei-y,,

.SV Utfå

Öllrrlinj^jy -

Hi*Marat \

$estK>“*‘“e

AtriM*1

'' örnhjn,),

Ro lista. M

Vii/jBvi

ttyniis

, (inssjöltni

L/nupdatciis

Ullrik

"BerifvaUe.

Häl/111,1../,

ledvsEuu

Fräna*

ain/s/tuiösj

tttafftöistöl

Jmeksföä.

sjPtif/''

,1 m/sv i k

-jt«sne Si

''Xn/ansjö

[ Wi t teln

Finne

Rarlse/änt

Gru/välal,

triii/ixiken,

kaeke/i

Jffin\(ilei.

Sl rj it,/åker

IfögsjtP

SKORPED

Tf uthålla.

VANNAS

1 Asbenf,

• ''A..,,.

birätt Fr

lletnnin/e.

•Rrä eko''

Brörkl

'' Mahn 1

.Vitter

äuksval/a,

(Noketa

^S-pötvetds

1 Kdävik

Bdsfdqafhn,

•Hatten,

/n^J^lvallenj\

''1 Malmbaekvfk .
j/äqkäUa.
\,S/orf/ervatl

imagen

i>nui([k Xybodarn
(ap. Atorkin

Skala laoooooo

So..land

LSevtjSi

N/u,/u.,yö

Os/Arnse

(bele «=Q«

allen 4

•ZJ/arUg

tils- Bruk

ihgsfö

kléeln

frrvalf

b.STEMSTnfe

sbnXtå\\lhss/fi

''NO SAKD

Mark

Stenh1

¥Ust*i

KLafsiä

lOJ^STfj.

''tiVMöÅti %

anfall

Ky/7 J

Kwnmelsk

S’ ''i

Lapparen

J yBJörko

tern. ro 5 c

jrrFTktXIJU-1

Gen. vSfab. Lit. Anst.