Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26
Proposition 1887:26 - janmar
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
1
N:o 26.
Kong!,. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående ändrade
bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken
och pedagogierna; gifven Stockholms slott den 14
Februari 1887.
Under hänvisning till innehållet af bilagda statsrådsprotokoll öfver
ecklesiastikärenden vill Kongl. Maj:t på grund deraf föreslå Riksdagen
att medgifva:
1) att för tillgodoseende af deras bildningsbehof, som vid tidigare
år böra utgå till det praktiska lifvets värf, eu femklassig s. k. praktisk
bildningslinie, i hufvudsak anordnad på sätt i statsrådsprotokollet angifva,
må upprättas vid högre allmänna läroverken i Norrköping, Örebro,
Jönköping och Malmö, vid högre realläroverket i Göteborg samt i Stockholm
vid högre latinläroverket å Södermalm äfvensom vid Jakobs och
Ladugårdslands femklassiga läroverk;
2) att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas
en läkare för att utöfva tillsyn öfver lärjungarnes helsotillstånd
och biträda rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid
läroverket; samt
att skolläkaren må såsom arfvode uppbära dels af läroverkets Ijusoch
vedkassa 1 krona om året för hvarje under höstterminen närvarande
lärjunge, dels af statsmedel årligen: vid de högre läroverken 150 kronor,
vid de femklassiga 100 kronor;
3) att lärjungarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken
må från och med vårterminen 1888, utom förut bestämda afgifter, åläggas
O > Cc5
Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
en terininlig, till statsverket ingående afgift till belopp af 10 kronor för
lärjunge i första, andra och tredje klassen, af 20 kronor för lärjunge i
fjerde och femte klassen samt af 30 kronor för lärjunge i sjette och
sjunde klassen, dock med den inskränkning, att lärjunge, tillhörande den
praktiska bildningslinien, blott må åläggas hälften af dessa nya afgifter
samt att, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder
fastställas, medellöse lärjungar till högst femton procent och mindre bemedlade
till högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet må
kunna befrias, de medellöse från afgiftens hela och de mindre bemedlade
från dess halfva belopp;
4) att — under förutsättning, att lästiden så utsträckes, att lärarnes
tjenstgöringstid kommer att uppgå till 40 veckor om året — löneförmånerna
för såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid de högre och
femklassiga allmänna läroverken må bestämmas att från och med år 1888
utgå med belopp, på sätt och under vilkor, som i statsrådsprotokollet
finnas upptagna;
5) att — under förutsättning af kyrkomötets bifall ■— de prebendehemman
och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro
lärarne vid de allmänna läroverken på lön anslagna, må, i den mån det
kan ske utan förnärmande af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning
uti enskildes genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden,
till statsverket indragas;
6) att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga
allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet
med afseende på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken;
samt
att, då till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar
ordinarie läraretjenst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock
att den, som dertill utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager
utöfningen af densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det
läroverk, Kongl. Maj:t med afseende på förekommande omständigheter
kan finna skäligt bestämma;
7) att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de
ordinarie ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1890, nemligen:
enklassiga pedagogierna i Oregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,
Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora,
Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga
allmänna läroverken i Vernaino, Sölvesborg och Ronneby;
att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare
Ö
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
må uppföras å indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande
ordinarie stat dem tillkomma;
att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet
må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till
såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning;
8) att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,
Alingsås, Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad,
Åmål, Filipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna
i Södertelge, Köping och Nora; samt enklassiga pedagogien i
Simrishamn må ombildas till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare
och sådan organisation, som i statsrådsprotokollet närmare angifvits;
under vilkor att vederbörande kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla
erforderliga och lämpliga undervisningslokaler och bostad
eller hyresersättning åt rektor, utan äfven att garantera inbetalningen
till statsverket af ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt
belopp, uppgående till 1,560 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet
med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan, men till 780 kronor,
om dervid den praktiska liniens läroplan följes;
att under samma vilkor, som i föregående moment nämnts, ett
Hytt lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare må upprättas i Motala;
att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Varberg må
ombildas till lägre allmänna läroverk med 4 ämneslärare; under vilkor
att vederbörande kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende
på undervisningslokaler och rektorsbostad, som stadgats beträffande
dylikt läroverk med tre ämneslärare, äfvensom att garantera inbetalningen
till statsverket af ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt
belopp, uppgående till 2,080 kronor, derest läroverket inrättas
i enlighet med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan, men
till 1,040 kronor, om dervid den praktiska liniens undervisningsplan
följes:
att vederbörande kommunalstyrelse må i sammanhang med beslutet
om förbemälda vilkors uppfyllande afgöra, dels enligt hvilkendera b i 1 d -ningslinies undervisningsplan läroverket bör inrättas, dels huruvida qvillra
lärjungar må, i mån af utrymme, vid läroverket mottagas, samt dels
äfven angående beloppet af de för statsverket afsedda terminsafgifterna
jemte vilkoren för och antalet af befrielser derifrån, dock att nämnda terminsafgifters
belopp icke må sättas högre än vid öfriga allmänna läroverk;
att, derest kommunen önskar frikallas från de förpligtelse!’ med afseende
å läroverket, hvilka den iklädt sig, anmälan derom bör ske hos
Kongl. Maj:t fem år förut;
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att läroverkets lokalstyrelse skall bestå af läroverkets inspektor och
rektor samt tre af vederbörande komrnunalstyrelse för viss tid valda
medlemmar, dock att, derest landsting eller grannkommuner deltaga i
kostnaderna för läroverkets underhåll, en eller tvenne af sistnämnda
ledamöter må af dessa utses;
att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämnes1
årare må utgöras af: eu rektor med eu aflöning af 3,500 kronor, deraf 1,000
kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 års
väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor jemte fri bostad; en adjunkt med
vanlig adjunktsaflöning; eu kollega med lön af 2,000 kronor jemte två
ålderstillägg å 250 kronor hvardera efter respektive 5 och 10 års väl
vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor; eu
gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstgöringsskyldighet
af 4 timmar i veckan; samt eu teckningslärare med ett arfvode af
500 kronor och undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan; äfvensom
att vid hvarje läroverk af detta slag må anställas en skolläkare med
arfvode af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer
skolläkarne vid öfriga allmänna läroverk;
att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna
läroverk med 4 ämneslärare må gälla samma bestämmelser som vid
läroverk med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen
ökas med en adjunkt;
att rektorerna vid de i de föregående momenten afsedda läroverken
må tillsättas på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid
ett dylikt läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör
eller förändras, öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna
skäl dem anvisa; samt
att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogi er,
som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas
eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som
hittills till dem utgått;
9) att profårskurs för blifvande lärare å den praktiska linien samt
vid allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs
femklassiga läroverk i Stockholm samt att nämnda läroverk må på för
ändamålet erforderligt sätt ombildas och dervid följande ändringar med
afseende på lärarepersonalen och dess aflöning vidtagas, nemligen: att
rektor erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk,
att ämneslärarnes antal ökas med 3 adjunkter, att teckningsläraren tilllägges
samma aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning af 3:dje
5
Kong!. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 26.
klassen vid allmänt läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen indrages,
äfvensom att en skolläkare må der anställas med ett årligt arfvode
af 100 kronor utom den afgift af lärjungarne, som tillkommer
skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;
10) att rektor och öfningslärare vid läroverket i Haparanda må erhålla
samma löneförmåner som rektor och öfningslärare vid femklassiga
läroverk;
11) att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må
meddelas äfven å latinlinien;
12) att undervisning å reallinien må meddelas vid högre läroverket
i Nyköping äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs
blott till och med femte klassen;
13) att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs
samt en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna
läroverket i Vesterås må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till
andra allmänna läroverk;
14) att — i den män tillgångar blifva disponibla genom tillämpning
af föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom
förut nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen:
i Stockholm: vid högre latinläroverket å Norrmalm en gymnastiklärarebefattning
samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk lydande läroverk gemensam stat tre lektors- och
femton adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Nyköping en lektorsbefattning;
vid högre läroverket i Malmö en lektorsbefattning; vid högre
läroverket i Helsingborg två lektors- och två adjunktsbefattningar; vid
högre realläroverket i Göteborg eu lektors- och tre adjunktsbefattningar;
vid högre läroverket i Karlstad tre adjunktsbefattningar; samt vid högre
läroverket i Umeå en lektorsbefattning; dock hvad lärarebefattningarna
vid läroverket i Helsingborg angår, med vilkor att stadsfullmägtige derstädes
åtaga sig att med det bidrag, som möjligen kan erhållas af stiftets
byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla läroverket
erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler äfvensom
bostad eller hyresersättning åt rektor;
15) att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk
examen, som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning
vid högre allmänt läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade
föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas, må ega rätt att
vid årsberäkning för uppflyttning i högre lektorslönegrad räkna sig till
godo den tid han från och med året näst efter det, hvarunder berörda
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
vilkor blifvit fullgjorda, med nit och skicklighet vid allmänt läroverk
tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande lektor eller
med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;
att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må
ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad
den tid utöfver tio år, som han varit berättigad att räkna för uppflyttning
i högre adjunktslönegrad;
att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie
öfningslärarebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till
godo för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året
näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort
såsom vikarierande öfningslärare med full tjenstgöring vid högre allmänt
läroverk, dock med undantag för de två första åren af hans så beskaffade
verksamhet; samt att vikarietjenstgöring vid lägre allmänt läroverk
härvid äfven må tagas i betraktande sålunda, att två års tjenstgöring
vid lägre läroverk må räknas lika med ett års tjenstgöring vid högre
läroverk;
att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet
och sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst,
åtnjuta samma rätt till lönetursberäkning, som genom kongl. kungörelserna
den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda
läroverk;
att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1858 angående rätt
till lönetursberäkning såsom ordinarie lärare först med året näst efter
det, under hvilket fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts
erhållande förminskar den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva
haft för likartad tjenstgöring;
att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående
rätt för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo
den tid, under hvilken han, efter det han undergått filosofie kandidatexamen,
såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid elementarläroverket
använd, dock med undantag för de tre första åren af hans
så beskaffade verksamhet, må upphöra att vara gällande för andra än
dem, som redan nu hafva rätt att räkna sig denna förmån till godo;
16) att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare
och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk skola hafva rättighet och, hvad
angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya lönestäten eller
som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit, äfven skyldighet
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med oafkortad lön
såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.
Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge (
den pensionsberättigade pröfvas i tjensten kunna på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå;
att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått
60 lefnadsår och minst SO tjenstår, skola under i öfrigt enahanda
vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva
samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,
som näst föregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;
att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som
i minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han
eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, må, derest det varder
behörigen styrkt, att anledning icke förefinnes till antagande, det
han eller hon kan återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning
före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande
under sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten,
hvilken pension skall för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad
i lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med
hela lönen, om han eller hon befinner sig i annan lönegrad än den högsta,
men för den, som redan uppnått högsta lönegraden eller innehar
tjenst, för hvilken inga lönegrader finnas, så beräknas, att för hvarje i
full pensionsålder felande tjenstår afdrages en procent af lönen, dock
icke mer än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning
icke är på förenämnda sätt fördelad, skall utgå med ett mot tre fjerdedelar
af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje
tjenstår, som felas i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent;
17) att ingen förändring eger rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning,
till ersättning för förlorad helgonskyld samt till
extra arfvoden åt teckningslärare, men att anslaget till resestipendier
åt lärare i främmande lefvande språk må upptagas å ordinarie stat till
enahanda belopp, hvarmed det förut varit uppfördt å extra stat, eller
6,000 kronor;
18) att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp
af 7,000 kronor;
19) att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna
utgå icke blott åt rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk
i Stockholm utan äfven åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
med ett synnerligen stort Lärjungeantal, samt att detta anslags belopp
må höjas till 17,000 kronor;
20) att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden
och oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages
å ordinarie stat till 175,000 kronor eller 20,000 kronor mindre än
det sammanslagna belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å
ordinarie, dels å extra stat uppförda;
21) att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt
gymnastiklärare samt till befrämjande af vapenöfningarna må uppföras
ett anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och
ledare af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande af ammunition
för målskjutning in. m.;
22) att anslaget till praktisk utbildning af blifvande lärare vid de
allmänna läroverken må höjas till 28,000 kronor;
23) att till reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskildt vid de läroverk, der profårskurs är inrättad, må uppföras ett
anslag å 4,000 kronor;
24) att — under förutsättning deraf, att samtliga pedagogier, vid
hvilka högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie
anslaget i kontant till pedagogier och folkskolor må, utöfver hvad redan
förut föreslagits, ytterligare nedsättas med 57,511 kronor 44 öre eller
till 5,035 kronor 56 öre; samt
att aflöningen till de på nämnda pedagogiers stat qvarstående lärare
må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; äfvensom
25) att Riksdagen, i stället för hittills å extra stat utgående anslag
till allmänna läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor
samt det till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till
pedagogier och folkskolor 57,511 kronor 44 öre, ville för betäckande af
kostnaderna för den nya normalstaten, beräknade till 2,597,600 kronor,
för de nuvarande lärarnes ålderstiHägg under år 1888 enligt nya staten,
beräknade till 750,950 kronor, samt för de i punkterna 17—23 omnämnda
särskilda anslagen till de allmänna läroverken, uppgående tillhopa till
321,951 kronor 43 öre, till ökande af nuvarande ordinarie anslag
till de allmänna läroverken anvisa ett belopp af 763,615 kronor 43 öre;
samt
26) att den inkomst af terminsafgifter, som kommer att till statsverket
inflyta, må i riksstaten för år 1888 upptagas bland statsverkets
inkomster under benämningen »skolafgifter» och beräknas till ett belopp
af 365,000 kronor.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ?6.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
C. G. Hammarskjöld.
Bih. till Rihsd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Käft.
2
10
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
Februari 1887.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Statsrådet Hammarskjöld föredrog i underdånighet betänkande, afgifvet
den 25 augusti 1884 af en den 20 oktober 1882 tillsatt komité
med uppdrag att undersöka den nuvarande organisationen af läroverken
för meddelande af elementarundervisning samt afgifva de yttranden och
förslag, hvartill en sådan undersökning kunde föranleda, samt i sammanhang
dermed äfven:
a) de med anledning af nämnda betänkande infordrade underdåniga
utlåtanden och yttranden af de akademiska myndigheterna, direktionen
för gymnastiska centralinstitutet, medicinalstyrelsen, domkapitlen, direktionerna
öfver Stockholms stads undervisningsverk och Nya-elementarskolan,
åtskilliga läroverkskollegier samt kommunala myndigheter i de
städer och köpingar, hvilkas läroverk komitén föreslagit till indragning
eller ombildning;
b) de från kanslersembetet för universiteten i Upsala och Lund samt
från de akademiska konsistorierna vid bemälda universitet och läroverks
-
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
kollegiet vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet infordrade utlåtandena
dels om och i hvad mån utsträckt rätt att aflägga akademiska examina
må kunna beredas studerande, som ej visat sig ega insigter i klassiska
språk, dels ock huruvida de i vissa fall föreskrift^ förberedande examina
må anses behöfliga, eller om gällande bestämmelser angående dem af
dessa examina, som finnas böra bibehållas, kunna tarfva förändring;
c) af eforus öfver Strengnäs stifts allmänna läroverk öfverlemnade
underdåniga ansökningar utaf stadsfullmägtige i Strengnäs och läroverkskollegium
vid dervarande läroverk om återställande af undervisning å
reallinien i läroverkets sjunde klass;
d) en af medlemmar utaf Södermanlands läns landsting samt invånare
i Nyköpings stad och landskapet Södermanland ingifven petition
om återställande af undervisning å reallinien i sjunde klassen af Nyköpings
läroverk jemte domkapitlets i Strengnäs deröfver afgifna utlåtande;
e)
en af invånare i Vesterås stad och kringliggande ort ingifven
petition om dylik åtgärd beträffande läroverket i Vesterås, jemte det af
domkapitlet derstädes i ärendet afgifna utlåtande;
f) direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk utlåtande
och förslag angående undervisningsplaner för Stockholms realläroverk
samt för vissa läroverk i Göteborg;
g) domkapitlets i Göteborg utlåtande angående uppgjordt förslag
till undervisningsplaner m. m. för latin- och realläroverken i Göteborg;
h) en af åtskilliga ledamöter af Riksdagens Andra Kammare från
Göteborgs och Bohus län ingifven framställning i fråga om undervisningens
ordnande vid läroverken i Göteborg;
i) en af stadsfullmägtige i Kungsbacka gjord framställning om tillsättande
af rektorstjensten vid dervarande pedagogi;
j) en af medlemmar af vetenskapsakademien, lärare vid universitetet
i Upsala och Karolinska mediko-kirurgiska institutet, lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. ingifven petition angående meddelande af undervisning
i naturalhistoria å latinafdelningen B i sjunde klassen vid de
allmänna läroverken m. m.
k) handlingar angående Laholms pedagogis förändring till elementarläroverk;
l)
handlingar angående tillsättandet af en kollegatjenst vid pedagogien
i Borgholm;
m) handlingar angående föreslagen indragning af pedagogierna i
Öregrund, Ulricehamn, Linde, Säter, Simrishamn, Ivungelf, Kungsbacka
och Falkenberg;
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
n) en framställning af statsrådet och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet
angående rätt för lärare vid sjökrigsskolan att vid öfvergång
till allmänna läroverk tillgodoräkna sig för uppflyttning i högre
lönegrad tjenstgöringstiden vid sjökrigsskolan;
o) petitioner, ingifna af åtskilliga lärare vid allmänna läroverk angående
rätt för adjunkter och kolleger, som blifvit befordrade till lektorer,
att i sistnämnda egenskap beräkna lönetur i enlighet med nådiga
cirkuläret den 1 juni 1877;
p) en petition af åtskilliga teckningslärare vid allmänna läroverk
angående förbättring af nämnda lärares ställning och vilkor;
q) en af stadsfullmägtige i Falköping gjord ansökning om dervarande
treklassiga läroverks förvandling till'' femklassigt, jemte domkapitlets
i Skara deröfver afgifna utlåtande;
_ r) en af invånare i Örnsköldsviks köping och kringliggande ort
ingifven petition om dylik åtgärd beträffande läroverket i Örnsköldsvik,
jemte det af domkapitlet i Hernösand häröfver afgifna utlåtande;
en framställning af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
om förökadt antal ordinarie lärare vid de allmänna läroverken
i Stockholm;
t) en af eforus öfver Lunds stifts allmänna läroverk öfverlemnad
underdånig framställning af läroverkskollegiet vid allmänna läroverket i
Helsingborg om tillökning i antalet ordinarie lärare vid nämnda läroverk
m. m.
a) en framställning af eforus öfver Linköpings stifts allmänna läroverk
angående ändring i planen för undervisningen i militäröfningar
vid dervarande allmänna läroverk;
v) en af eforus öfver ITpsala stifts allmänna läroverk öfverlemnad
underdånig framställning af läroverkskollegiet i Hudiksvall angående
militäröfningarnas förläggande ensamt till höstterminen;
•Ö en underdånig framställning af direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk angående gymnastikundervisning för kroppsligt svagare
lärjungar;
y) en underdånig ansökning af styrelsen för Motala enskilda elementarläroverk
om statsunderstöd åt läroverket; samt
z) en af eforus öfver Linköpings stift gjord framställning om inrättande
af en fjerde klass vid allmänna läroverket i Söderköping med
bidrag af donerade medel.
Efter att hafva redogjort för handlingarnas innehåll yttrade departementschefen:
En
af de största svårigheterna vid ordnandet af vårt skolväsen er -
13
Kovgl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
bjuder onekligen förenandet af deras behof af en grundlig vetenskaplig7”™”™^
förbildning, hvilka efter genomgången skolkurs skola egna sig åt veten-badningsimie.
skapliga studier, med deras kraf på i det praktiska lifvet omedelbart användbara
insigter och färdigheter, hvilka efter några års vistande vid
läroverket skola utgå till yrken och näringar. Då apologistskolorna
1849 indrogos, var det meningen att den reala liniens lägsta och mellanklasser
skulle sörja för deras bildning, som efter inhemtandet af en kortare
kurs ämnade lemna skolan. Det dröjde emellertid ej länge, innan denna
linie äfven i sina lägre klasser antog den metod, som bäst passade för
dem, hvilka eftersträfvade en vetenskaplig realbildning. Härtill drefs
den nästan af tvång dels derigenom att den i flere ämnen måste hafva
gemensam undervisning med den klassiska linien, dels deraf att den
skulle leda till studentexamen, hvarigenom utgången af denna examen
blef den offentlige mätaren på resultatet af dess verksamhet. Häraf
blef dock, såsom lätt inses, följden att skolan icke på tillbörligt sätt
kunde se dem till godo, hvilka efter några års studier ville egna sig åt
näringarna- Klagomål häröfver läto snart höra sig och föranledde åtskilliga
försök till afhjelpande af det öfverklagade onda. Det vigtigaste
och mest genomgripande bland dessa var den skolreform, som 1873
började genomföras. Genom att låta det första främmande språket,
tyskan, inträda i första klassen och uppskjuta det andra, latin å klassiska
och engelska å reallinien, till fjerde klassen samt genom att anordna
kursafslutningar i tredje och femte klasserna ansåg man sig nu hafva
på ett tillfredsställande sätt sörjt för dem, som måste afbryta studierna
före skolkursens slut. Att undervisningsplanen för dem, som ämnade
fortsätta sina studier, genom denna anordning blef mindre lämplig, insåg
man fullt väl, men man ansåg ett så vigtigt statsintresse ligga i en god
och tillfyllestgörande förbildning för blifvande näringsidkare, att man
trodde sig derför böra göra någon uppoffring på de lärda studiernas
bekostnad. Med afseende härå yttrade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 3 januari
1873: »Funnes vid uppgörande af en elementarundervisningsplan för ett
helt folks bildningssökande ungdom ingen annan grundsats att följa, än
den, att elementarundervisningens yttersta och högsta mål bör vara
bestämmande för det hela, och undervisningen således ordnas endast
med afseende å detta mål, d. v. s. så, som för de fortsatta studierna vore
det fördelaktigaste, så vore det tvifvelsutan icke välbetänkt att fördröja
latinets inträde bland läroämnena. Om åter, vid uppgörandet af en
dylik undervisningsplan, icke denna, men deremot en annan bestämmande
grundsats funnes, som icke heller tålde ett förbiseende, nemligen
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
deri, att elementarundervisningens första och närmaste mål bör främst
tillgodoses, och undervisningen alltså göras till den för detta mål bästa,
d. v. s. till den lämpligaste för studier, som skola afbrytas, så vore
latinets uppskjutande helt visst försvarligt.»
Erfarenheten har emellertid redan visat, att 1873 års skolreform
icke förmått tillfredsställa de bildningskraf, som blifvande näringsidkare
i vår tid måste ställa på den offentliga undervisningen.
Så väl af den utredning, som senaste läroverkskomitén åvägabragt
(Kap. V Tab. 5—7), som af den undersökning, som i departementet utförts
angående åtskilliga större läroverk (Tab. V.), framgår nemligen,
att de i 3:dje och 5:te klasserna anordnade afslutningskurserna icke utöfvat
något märkbart inflytande på tiden för de lärjungars afgång från
läroverken, hvilka icke fortsatt sina studier, då de, som afgått från
2:dra, 4:de och 6:te klasserna, äro tillsammans vida flere än de från 3:e och
5:te afgångne. Så skulle säkerligen icke hafva varit förhållandet, om de
ifrågavarande afslutningskurserna i verkligheten kunnat fylla särskilda
bildningsbehof. Också hafva klagomålen i berörda afseende ingalunda
tystnat. I samma mån konkurrensen ökas, framträder äfven skarpare
fordran på en ändamålsenlig utbildning af våra yrkesidkare. Senaste
läroverkskomitén har emellertid icke egnat denna fråga någon särskild
uppmärksamhet, utan endast i förbigående berört den dels vid behandlingen
af undervisningsplanen0 dels i kapitlet om indragning och ombildning
af åtskilliga läroverk. A förra stället inskränker sig komitén hufvudsakligen
till att bemöta en anmärkning, som kan göras med anledning
af dess förslag att på reallinien låta franska språket inträda i fjerde
klassen i stället för engelska och uppskjuta sistnämnda språk till sjette
klassen. För de lärjungar, som efter femte klassens genomgående ämna
sluta sina skolstudier, borde nemligen engelskan vara ett nyttigare
undervisningsämne än franskan, dels derför att det förra språket mera
förekommer i det praktiska lifvet än det senare, dels derför att lärjungarne
i 4:de och 5:te klasserna kunde hinna förvärfva något större
kunskaper i det engelska än i det svårare franska språket. Härpå
svarar komitén, att ehuru det icke kan bestridas, att det senare skälet
innehåller en sanning, någon synnerlig betydelse dock icke får deråt
tillmätas, då å ena sidan hela antalet af de lärjungar, som lemna skolan,
sedan de genomgått 5:te klassen, enligt komiténs beräkning, är betydligt
mindre än deras, som fortsätta sin skolgång, och studiet af franskan
tvifvelsutan medför större gagn för utbildningen af lärjungens språksinne
än studiet af engelskan, hvarför den föreslagna anordningen är den
ojemförligt lämpligaste för läroverket i dess helhet, och å andra sidan
15
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
lärjungarne vid den ålder, som här afses, icke förmå under tvenne
skolår, hvilka gifva dem arbete äfven i många andra läroämnen, inhemta
vare sig i det ena eller det andra språket en kunskap, hvaraf de i det
praktiska lifvet utan vidare kunna draga synnerlig fördel, men de ynglingar,
hvilka komma i sådana förhållanden, att de behöfva lära sig tala
och skrifva franska, befinna sig, om de i detta språk icke hafva några
förstudier, i en ojemförligt svårare belägenhet än de, som under liknande
omständigheter hafva att lära sig tala och skrifva engelska.
Hvad komitén sålunda anfört synes mig visserligen förtjena all uppmärksamhet.
Men äfven om franskans betydelse för det praktiska lifvet
icke kan förnekas, så torde det dock vara obestridligt och är icke heller
af komitén bestridt, att engelskan för våra handlanden och yrkesidkare
är vida mer behöflig och användbar. Och då det är allmänt erkändt,
att engelskan till det mått, som här afses, vida lättare och snabbare
inhemtas än franskan, så är tydligt, att lärjungar, som i två år med
tillsammans 14 timmar i veckan läst engelska, vida lättare kunna göra
sina kunskaper häri fruktbärande för lifvet än de, som i tvenne år läst
franska med tillsammans 10 timmar i veckan. Sant är visserligen, att
antalet af dem, som sluta sin skolkurs efter genomgåendet af just femte
klassen icke är öfvervägande stort, och häraf kan man väl sluta att den
afslutningskurs, som för närvarande är anordnad i nämnda klass, icke
medfört åsyftadt gagn för dem, som måste afbryta studierna, och att
det derför ej är skäl att för dessas skull uppoffra deras fördel, som
skola fortsätta på studiebanan, men häraf följer ingalunda, att icke någon
särskild åtgärd behöfver vidtagas för att tillgodose deras behof, som
efter en kortare skolkurs utgå till det praktiska lifvets särskilda yrken
och näringsfång. Att dessas antal är högst betydligt, torde vara allmänt
bekant och visar sig äfven af de upplysningar komitén i detta afseende
meddelat.
Också synes komitén hafva tänkt sig, att en för det praktiska lifvets
behof afpassad bildning skulle bibringas vid åtminstone några bland de
af komitén föreslagna s. k. kommunalskolorna, ty läroplanen vid dessa
skolor borde, enligt hvad komitén utvecklar i kapitlet om indragning
och ombildning af åtskilliga läroverk, ordnas på olika sätt för olika
skolor med afseende på olika orters behof och önskningar. Emellertid
skulle dessa skolor uteslutande förläggas till mindre städer, der det
kommersiella och industriella lifvet är föga utveckladt och der derför
krafvet på och intresset för en särskild utbildning för det samma icke
kunna vara synnerligen starka. Men det är i de stora städerna, handelns
och industriens medelpunkter, som en bildning af denna art är före
-
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
trädesvis behöflig, för att icke säga alldeles oumbärlig. Och att söka
fylla detta behof genom eu särskild anordning af de högre allmänna
läroverkens lägre stadium torde komma att visa sig lika fruktlöst hädanefter
som hittills. Med afseende härå yttrar ock en af komiténs
ledamöter, lektor Anderson, i sin reservation: »Om reallinien hittills
kunnat i någon mån bättre än latinlinien tillgodose det borgerliga lifvets
kraf, så kommer detta, i händelse komiténs förslag varder lag, att vida
mindre blifva fallet hädanefter, då denna linie, såväl som latinlinien,
skall hafva till uppgift att förbereda till universitetsstudier. Och det
hjelper icke, äfven om man ville införa än så noggranna föreskrifter på
papperet rörande denna realliniens dubbla uppgift. Nödvändigheten att
bereda en större mängd af lärjungarne i en klass till studentexamen
kommer att utöfva sin ofelbara verkan på undervisningen i de öfre klasserna,
och trycka på de lägre. — — — — —■ — — — —
Om derför för närvarande behofvet af särskilda realskolor för dem, som
vilja egna sig åt näringarna, kan undanskjutas, så skall det innan kort
framträda så mycket känbarare, just i de städer, som ega högre läroverk.
Det är derför som jag anser, att komitén bort gifva åtminstone
en antydan, huru den tänkt sig detta behof kunna fyllas.»
Omöjligheten af att på en gång i samma klasser af ett läroverk
tillgodose den praktiska och den lärda bildningens kraf, äfven om i undervisningsplanen
blott upptoges sådana ämnen, som äro erforderliga för
den förra bildningsarten, beror tydligen derpå, att undervisningens olika
mål förutsätta olika behandlingssätt. I det ena fallet måste man ofta
inskränka sig till meddelande af kunskap om att något förhåller sig på
ett eller annat sätt samt huru denna kunskap bör i enskilda fall användas,
under det att i det andra fallet synnerlig vigt måste läggas på
grunderna och skälen hvarför något förhåller sig just på detta och icke
något annat sätt. Undervisningen måste derför i senare fallet gifvas
en bredare bas och sålunda erhålla en större utsträckning, då mycket
måste inhemtas derför, att det är nödvändigt för insigten i grunderna
för en viss kunskap.
Till undvikande af missförstånd torde emellertid böra påpekas att
äfven i förra fallet grunder och skäl böra angifvas, så ofta detta låter sig
göra utan större tidsförlust, dels emedan dessa utgöra det bästa och
säkraste förbindelsemedlet mellan särskilda kunskaper och den pålitligaste
vägen till en noggrann uppfattning, dels emedan lärjungens omdömesoch
slutledningsförmåga eljest icke skulle erhålla nödig utbildning; men
då det härvid ligger synnerlig vigt uppå att vissa bestämda kunskaper
blifva inom eu viss tid inhemtade och så inhemtade, att de vid hvarje
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
förefallande behof kunna lätt och raskt användas, så måste ej sällan
mycket uteslutas ur undervisningen, som vore nödvändigt att känna, om
grunderna till det meddelade skulle inses, och måste stundom inpräglandet
i minnet och inöfvandet af ett visst förfaringssätt träda i stället
för insigten i det vetenskapliga sammanhanget. Såsom exempel på här
angifna olikheter i metoden vill jag blott hänvisa till det olika sätt,
hvarpå elementargeometrien måste studeras, å ena sidan af den, som
vill använda den såsom grundval för fortsatta matematiska studier, och
å den andra af den, som blott afser att vinna förmåga att beräkna storleken
af enklare ytor och kroppar med eu noggrannhet, som för det
praktiska lifvet är tillräcklig. Under det att den förre måste lägga sig
vinn om en noggrann begreppsbestämning och inhemta de särskilda satserna
i den ordning de följa ur hvarandra, så att han fullt inser deras
inbördes sammanhang, samt medtaga alla de satser, som ingå såsom en
länk i bevisningen af någon af samtliga följande satser, så kan den senare
nöja sig med en ofta blott på åskådningens väg vunnen insigt i de
grundläggande satserna samt kännedom om de behöfliga formlerna och
deras användning.
Att närmare inlåta mig på denna rent pedagogiska fråga torde icke
här vara rätta platsen, också torde det icke vara behöfligt, då behofvet
af särskild undervisning för de båda här omhandlade slagen af bildning
är bland sakkunnige allmänt erkändt och de flesta europeiska länder
för dess fyllande upprättat särskilda läroanstalter, i det att de jemte de
lärda, klassiska eller reala, läroverken anordnat skolor under mångahanda
namn såsom borgareskolor, lägre realskolor, yrkesskolor, mellanskolor
in. m., med uppgift att sörja för deras utbildning, som vid 14 ä IG
års ålder skola afsluta sina studier. Utförliga redogörelser angående
detta slag af läroanstalter meddelas såväl i bilagan B till senaste läroverkskomiténs
betänkande, som i det betänkande, som 1872 afgafs af
den 1870 tillsatta skolkomitén. Af dessa redogörelser inhemtas, att
klassantalet vid nämnda skolor varit ganska vexlande, beroende af lokala
förhållanden och speciella ändamål, men att det vid de omorganisationer,
som på senaste tiden egt rum, i allmänhet ökats. 1870 års läroverkskoinité
föreslog, att läroanstalter af ifrågavarande slag skulle såväl i
större som mindre kommuner upprättas under namn af pedagogier och
med 2 ä 3 klasser.
Senaste läroverkskomiténs framställning af de s. k. kommunalskolornas
inrättning är allt för sväfvande för att man skulle kunna bilda
sig en säker uppfattning af hvad som i sjelfva verket åsyftats, men
mycket deri erinrar om nyss berörda förslag, och då man betänker att
Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. W Höft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
halfva antalet af dessa skolor skulle hafva blott 2 lärare samt att såväl
vid dessa som vid dem med 3 lärare blott föreståndaren skulle hafva
vanlig adjunktskompetens, under det att de öfriga lärarne endast behöfde
folkskolelärarekompetens, torde man kunna antaga, att kursen vid
flertalet af dessa skolor tänkts såsom icke öfverstigande tre år.
Med bibehållande af nuvarande inträdesålder och inträdesfordringar
skulle dock icke på trenne år kunna inhemtas de kunskaper och färdigheter,
som i vår tid äro erforderliga för den, som med framgång skall
kunna upptaga täflan på det praktiska lifvets särskilda vädjobanor. Denna
kurs — hvilken jag tager mig friheten att i korthet kalla den praktiska
kursen, emedan den afser att förbereda för ett omedelbart utträdande i
det praktiska lifvet — torde för att kunna ändamålsenligt ordnas böra
utsträckas till 5 eller G år, från det 9:de till det 15:de året, samt fördelas
på 5 klasser, hvaraf de 4 lägre skulle vara ettåriga och den 5:te
tvåårig. I första klassen skulle ingå samma undervisningsämnen som
för närvarande och äfven behandlingssättet förblifva i hufvudsak det
samma. I andra klassen skulle dock redan i vissa ämnen behandlingssättet
blifva ett annat och kurserna annorlunda sammansättas än hittills
varit vanligt. Olikheterna i dessa hänseenden komme tydligen att växa
i de följande klasserna. I tredje klassen skulle engelska språket inträda
i undervisningen samt i femte klassen bokhålleri och eu enkel framställning
af svensk statskunskap, sistnämnda ämne såsom en afslutning af
fäderneslandets historia.
Såsom resultat af undervisningen skulle eftersträfvas:
i kristendom: insigt i bibliska historien och katekesen samt en kort
öfversigt af de bibliska böckernas innehåll;
i modersmålet: säkerhet i rättstafning och interpunktion samt öfning
i att redigt framställa sina tankar öfver lättare ämnen i tal och skrift
jemte derför erforderlig kännedom af form- och satslära, eu genom flitig
literaturläsning vunnen bekantskap med våra mer framstående författare
äfvensom en kort öfversigt af litteraturhistoriens senaste skeden;
i historia och geografi: fäderneslandets historia jemte enklare och
för det borgerliga lifvet synnerligen vigtiga delar af svensk statskunskap,
en kort öfversigt af allmänna historien, företrädesvis nyare tiden, eu
utförligare kurs i geografi, särskildt afseende hvad som är af vigt för
handel och industri;
i tyska och engelska språken: förmåga att läsa lättare text och att
från modersmålet öfversätta till det främmande språket lättare stycken,
att affatta affärsskrifvelser med stöd af kända formulär samt att tala
öfver alldagliga ämnen;
19
Kontjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
i matematik: stor färdighet i praktisk räkning, öfning i bruket af
tabeller, som allmännare användas för att underlätta svårare eller mer
tidsödande beräkningar, samt härför erforderlig insigt i algebra, geometrisk
åskådningslära och en företrädesvis derpå grundad insigt i beräkningen
af de geometriska storheterna;
i naturlära: en i det hela populärt hållen kurs, omfattande växtoch
djurrikets hufvudafdelningar och vigtigare klasser, elementen af
fysik och kemi till förklaring af de vanligaste naturföreteelserna och
enklare tekniska uppfinningar, grunddragen af läran om jorden, vårt
planetsystem och himlakropparne i (ifrigt;
i bokhålleri: enkelt och dubbelt bokhålleri, tillämpadt på särskilda
slags affärer, uppsättande af räkningar, reqvisitioner, skuldförbindelser,
fullmagter, kontrakt in. m., någon insigt i vexellära och utsökningslag;
i teckning: färdighet i frihands- och linearritning;
i välskrffning, hvari undervisningen skulle fortsättas till skolkursens
slut: utom en god och jemn vanlig skrifstil äfven öfning i s. k. tysk
stil och textning.
Det andra året i femte klassen skulle i synnerhet användas till uppöfvande
af färdigheterna i att tala .och skrifva modersmålet och de främmande
språken samt i räkning, bokhålleri, teckning och välskrifning äfvensom
till befästande af kunskaperna i öfriga ämnen med tillbörlig frihet
för de särskilda lärjungarne att företrädesvis egna sig åt de ämnen, hvari
de hade särskildt behof af ytterligare förkofran.
Kursen skulle afslutas genom en under särskild kontroll anstäld afgångsexamen.
Huruvida de, som på ett tillfredsställande sätt genomgått
densamma, skulle, om de eljest funnes lämpliga, vara behöriga att anställas
vid postverket, vid jernvägarne m. in., torde vara en fråga, som
icke nu behöfver afgöras, om jag också icke kunnat undertrycka den
tanken, att den bokliga bildning, de erhållit, borde vara tillräcklig för
en sådan anställning.
Då det är möjligt att denna kurs i följd af lokala förhållanden behöfde
anordnas något olika på olika ställen, skulle vederbörande kommunalmyndighet
ega att inkomma med underdånig framställning om önskvärda
ändringar i den faststälda undervisningsplanen. Ehuru enligt min
öfvertygelse en kurs af den art, jag nu i korthet angifvit, skulle vara
af gagn mångenstädes i vårt land, vill jag dock af åtskilliga skäl för
närvarande föreslå dess inrättande blott i några af våra större städer,
vid hvilkas allmänna läroverk å ena sidan lärjungeantalet i de fem lägre
klasserna är så stort, att samtliga dessa klasser äro delade i två eller
flere parallelafdelningar, och å andra sidan antalet af dem, som under de
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
senare åren afgått ur de fem lägre klasserna utan att hafva öfvergått
till annan undervisningsanstalt, varit tillräckligt stort för att göra det
sannolikt, att den nya luden skulle erhålla ett lämpligt antal lärjungar.
På intet område torde det vara farligare att lemna erfarenhetens
säkra mark än på undervisningens. De lagar, denna verksamhet följer,
äro af en så komplicerad natur, att det är ytterst svårt att beräkna
hvilka verkningar en hittills opröfvad åtgärd kommer att medföra. Då
något nytt skall pröfvas, bör försöket derför icke anställas i större skala
än som är nödvändigt för att de vunna resultaten må göras oberoende
af tillfälliga omständigheter.
Vidare är det naturligtvis önskvärd! att, åtminstone intill dess nödig
erfarenhet blifvit vunnen, åtgärden genomföres blott vid sådana läroverk,
der den icke skulle medföra särskilda kostnader för statsverket.
Detta mål vinnes, om man dertill väljer läroverk med två eller flere
parallelafdelningar i hvarje klass och för ändamålet använder en af dessa
parallelafdelningar. Slutligen är det en omständighet af icke ringa vigt,
om sådana läroverk kunna väljas, der ett flertal extralärare tjenstgöra,
emedan det der blir möjligt att förse den nya bildningslinien med derför
lämpliga lärare, i den mån sådana hinna utbildas.
I följd deraf att en undervisning af här omhandlade slag icke på
länge blifvit meddelad vid offentliga skolor hos oss, sakna vi nästan helt
och hållet lärare med tillräcklig insigt i denna undervisnings natur och
med nödig öfning i dess meddelande. Det är således nödvändigt att eu
särskild profårskurs upprättas för dem, som ämna ingå såsom lärare vid
den praktiska linien samt att nämnda profårskurs förlägges till ett läroverk,
der denna undervisning blifvit på lämpligaste sätt anordnad, äfvensom
att i sammanhang härmed anstalter vidtagas för åstadkommande af
läroböcker, lämpade efter den ifrågavarande liniens behof.
Enligt de undersökningar, som i detta afseende blifvit utförda i departementet
och hvilkas resultat meddelas i tabellerna la, b, II och V, skulle
upprättandet af den föreslagna praktiska linien företrädesvis vara behöflig
och äfven kunna utan särskilda kostnader genomföras vid realläroverket
i Göteborg, allmänna läroverken i Malmö, Norrköping, Jönköping och
Örebro äfvensom i Stockholm vid ett läroverk å Södermalm, ett å Norrmalm
och ett å Östermalm, och torde de för berörda ändamål lämpligaste
vara högre latinläroverket å Södermalm, Ladugårdslands femklassiga
läroverk samt Jakobs femklassiga läroverk, dit äfven den redan
omnämnda profårskursen skulle förläggas.
Den praktiska liniens upprättande skulle taga sin början hösten
1888 med anordnandet af en 2:dra klass och sedermera under hvart och
21
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
ett af de följande åren fortsättas med en 3:dje, 4:de och 5:te klass.
Sedan denna linie sålunda hunnit sin fulländning och tillräcklig erfarenhet
vunnits om dess resultat, torde tiden vara inne att taga i öfvervägande,
om och på hvad sätt en dylik praktisk undervisningslinie äfven
bör inrättas annorstädes.
På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag således att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:
att för tillgodoseende af deras bildningsbeliof, som vid tidigare dr böra
utgå till det praktiska lifvets värf, en femklassig s. k. praktisk bildningslinie,
i hufvudsak anordnad på sätt ofvan angifoits, må upprättas vid
högre allmänna läroverken i Norrköping, Örebro, Jönköping och Malmö,
vid högre realläroverket i Göteborg samt i Stockholm vid högre latinläroverket
ä Södermalm äfvensom vid Jakobs och Ladugårdslands femklassiga
läroverk.
Det förslag, läroverkskomitén framstält med afseende på undervis- vuroverisningsplanen
vid våra högre läroverk, innehåller följande hufvudpunkter:
att grekiskan måtte varda obligatorisk på den klassiska linien; visningspian.
att i följd häraf den hittills varande halfklassiska linien måtte indragas;
att,
till ersättning för denna sistnämnda, latin måtte införas såsom
valfritt ämne på realliniens högre stadium;
att på den klassiska linien, såsom hittills, latinet måtte inträda i
4:de klassen, franskan i o:te och grekiskan i nedre 6:te klassen;
att på reallinien franskan måtte inträda i 4:de klassen och engelskan
i nedre 6:te klassen;
att undervisningen i tyskan å båda linierna må upphöra med 5:te
klassen;
att nuvarande lärokurser i allmänhet må förbli oförändrade;
att tiden för den obligatoriska undervisningen i skolan må minskas,
så att den i Jäsämnena jemte välskrifning och teckning må för hvarje
vecka utgöra
i | l:sta |
| kl | lassen | 25 | timmar, |
| 2:dra |
|
| » | 26 | » , |
» | 3:dje |
|
|
| 28 | » , |
)> | 4:de |
|
| » | 28 | » - |
» | 5:te |
|
|
| 30 | » , |
| 6:te (1 | och | 2) | » | 28 | » , |
| 7:de (1 | och | 2) | » | 24 | » ; |
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att den valfria undervisningen i latin å reallinien må meddelas utom
skemat med 3 timmar i veckan i 6:te klassens båda afdelningar och
med 2 timmar i hvardera afdelningen af 7:de klassen, dock att för
dem, som deltaga i denna undervisning, befrielse må kunna lemnas från
engelska eller kemi eller teckning eller engelska och teckning eller kemi
och teckning;
att nämnda valfria latinkurs må omfatta l:o) det allmännaste af formläran
och syntaxen till sådan omfattning, att en lättare text kan öfversättas
med tillhjelp af ordbok; 2:o) öfversättning af valda delar af Cornelius
samt dessutom en. bok i Caesar eller något motsvarande pensum
i Curtius eller Sallustius;
att engelskan såsom hittills må å klassiska luden utgöra valfritt ämne
utom skemat i 7:de klassen;
att hebreiska språket icke längre må höra till de ämnen, hvari undervisning
valfritt meddelas i skolan;
att sångundervisningen bör vara obligatorisk för läroverkets fyra
nedersta klasser med en undervisningstimme i veckan för hvarje klass,
hvarvid dock sångläraren bör ega att befria dem, som sakna öra och
fallenhet för musik, hvaremot sångundervisningen må blifva helt och
hållet valfri från och med 5:te klassen med minst en undervisningstimme
i veckan;
att gymnastik dagligen bör öfvas med alla lärjungar, dock med den
jemkning, som i vissa klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning
skall anställas på gymnastiktiden;
att mindre än 3 timmar i veckan icke får vid något läroverk anslås
till gymnastik och vapenöfning för hvarje klass;
att gymnastiköfningen alltid skall fortgå minst en half timme, oberäknad
den tid, som åtgår för af- och påklädning samt för in- och utryckning;
att
läroverket bör bereda lärjungarne tillfälle att under tillräcklig
tid hvarje dag öfva fria lekar under lämplig tillsyn;
att rektor bemyndigas att, efter samråd med skolläkaren och gymnastikläraren,
för svagare lärjungar, der så lämpligen kan ske, anordna
särskilda, för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;
att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst 48
timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som
fortfarande böra förekomma; samt att dessa timmar må på lämpligt sätt
fördelas på 3 å 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid
inga gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och
samma inskränkning i lästiden som hittills skall göras;
23
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att det hemarbete, som af skolan ålägges lärjungarne, icke må
öfverstiga
i | lista | klassen | 7 | timmar | i veckan, |
| 2:dra | » | 9 | » | » , |
» | 3: d j e | » | 10 |
| » , |
y> | 4:de | » | 13 |
| » , |
y> | 5:te | y> | 15 | » | » , |
y> | 6:te | r | 20 | 7> | » , |
» | 7:de | )> | 27 | y> | » ; |
att läsåret förlänges till högst 39 veckor, deri inberäknade högst
12 dagars ledighet vid påsktiden och 4 dagars lof vid pingsten samt
den tid, som för vissa lärjungar kan upptagas af inträdes- och flytt.ningspröfningar;
att
de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den klassiska
luden må utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) en öfversättning
från svenska till latin, c) en öfversättning från latin till svenska, d) en
öfversättning från svenska till franska eller tyska; samt att lärjunge för
att till muntlig examen admittera^ bör vara godkänd i minst tre af dessa
prof och bland dessa alltid för uppsatsen på modersmålet, under det att
dock äfven lärjungar, som godkänts för uppsatsen på modersmålet och
endera af de latinska skrifningarna, må kunna få tillträde till den muntliga
examen, om minst två tredjedelar af lärarne i läroverkets högsta
klass förena sig härom;
att de skriftliga profven till mogenhetsexamen för den reala linien
må utgöras af a) en uppsats på modersmålet, b) ett matematiskt-fysikaliskt
arbete (bedömes i sin helhet och med ett betyg), c) en öfversättning
från svenska till franska (eller engelska efter fritt val), samt
att lärjunge för att admitteras till muntlig examen bör vara godkänd i
alla tre skrifningarna eller godkänd i den svenska och med beröm godkänd
i endera af de båda andra, under det att dock examinand, som är
godkänd i den svenska och endera af de båda andra skrifningarna må
kunna till muntlig examen admitteras, om minst två tredjedelar af lärarne
i högsta klassen rösta derför;
att muntlig mogenhetsexamen för privatister må så anordnas, att
tiden för dessas pröfning varder, om möjligt, dubbelt så lång som den,
hvilken beräknas för läroverkens egna lärjungar, och att i samband dermed
den nu bestämda maximitiden för muntlig mogenhetsexamen vid ett
läroverk må förökas;
24
Granskning
af komiténs
förslag till
undervisnings
plan.
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.
att de af lärjungarne utgående afgifterna för mogenhetsexamen må
höjas sålunda, att vid anmälan erläggas af läroverkets egna lärjungar
25 kronor och af examinander från enskild undervisning 50 kronor;
att privatister, som anmäla sig att vid årsexamen vid läroverken
undergå afgångsexamen i tyska och naturalhistoria, böra erlägga examensafgift
till belopp, öfverensstämmande med dem, som för närvarande äro
genom kongl. cirkuläret af den 12 mars 1875 föreskrifna vid vissa kompletteringsexamina;
samt slutligen
att båda bildningslinierna, den reala som den klassiska, skola förbereda
till samma lefnadsbanor, på det enda undantag när, att den reala
linien ej förbereder för den presterliga banan.
Sist anförda yrkande har af läroverkskomitén satts i spetsen för dess
behandling af frågan om undervisningsplanen, och detta tydligen der-för,
att komitén ansett detsamma böra utöfva ett bestämmande inflyttande
på komiténs hela förslag till skolorganisation. Granskar man
emellertid detta förslag, så finner man snart att, om det genomfördes,
båda linierna ingalunda skulle förbereda till samma lefnadsbanor. Komitén
har synnerligen skarpt framhållit bristerna i de kunskaper, som på
latinlinien, såsom den nu är organiserad, meddelas i matematik och
naturvetenskap. Med afseende å komiténs ofvan nämnda utgångspunkt
kunde man derför väntat ett förslag till stärkande af dessa ämnen på
latinlinien. Men i stället föreslår komitén deras ytterligare försvagande
på denna linie. Att genomgå densamma skulle derför blifva en synnerligen
otillfredsställande förberedelse för studier vid tekniska högskolan,
krigsskolan å Karlberg, inom universitetens matematisk-naturvetenskapliga
sektioner eller för afläggande af medicinsk-filosofisk examen. Endast
för presterliga eller klassiskt filologiska studier skulle denna skolform
vara den afgjordt lämpligaste förberedelsen. Den, som tror på gagnet
af de klassiska studierna för ungdomens utveckling och mognande för
fortsatt vetenskapligt arbete, skulle således tvingas att antingen försaka
dessa vigtiga mål eller välja en skolform, der flere för det praktiska
lifvet vigtiga ämnen vore synnerligen stjufmoderligt behandlade. Det
är all anledning att antaga, att man så skulle komma till ett resultat,
som komitén uttryckligen säger sig icke åsyfta, nemligen ett de klassiska
studiernas väsentliga bortdöende i vårt land.
Sjelfva det yrkande, hvarifrån komitén utgår, att båda bildningslinierna
skola, på ett undantag när, förbereda till samma lefnadsbanor,
torde emellertid förtjena en närmare undersökning.
I följd af vetenskapens specialisering och dess särskilda grenars
oerhörda utveckling under detta sekel har den fordran allt skarpare
25
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
frarnträdt, att de blifvande vetenskapsidkarne redan i skolan må erhålla
en grundläggande bildning i den vetenskapsgrupp, åt hvilken de i framtiden
företrädesvis skola egna sig. Länge sökte visserligen skolan tillbakavisa
denna fordran under framhållande af att det är själsförmögenheternas
utveckling och särskildt minnets och tankeförmågans uppöfning
till den grad af styrka och noggrannhet, som förutsättes för vetenskapligt
specialstudium, d. v. s. den formella bildningen, men icke meddelandet
af speciella kunskaper i den ena eller andra vetenskapsgrenen,
som utgör skolans hufvudändamål, och att derför i skolan den egentliga
vigten borde läggas vid de ämnen, som visat sig synnerligen egnade
att befordra den formella bildningen.
Häremot invändes emellertid, att formel bildning just vinnes i och
genom inhemtande af realkunskaper och att alla vetenskaper äro formelt.
bildande, om de på lämpligt sätt meddelas. Genom direkta försök ådagalades
äfven, att de, som i skolan fått inhemta en grundläggande insigt
i eu vetenskapsgrupp, sedermera vida raskare bedrefvo sina studier
derinom än de, som utan nämnda skolbildning egnat sig åt studier
af detta slag. Småningom fogade sig också skolan efter de nya
fordringarna och förgrenade sig i särskilda skolor eller olika linier,
hvar och en med uppgift att förbereda för ett visst studieslag eller
lefnadskall.
Sålunda uppstodo skolor, mycket vexlande till organisation och uppgift.
De mest typiska torde vara: a) skolor, som lägga hufvud vigten
vid de klassiska språken och historien (de klassiska gymnasierna i Tyskland,
A-linien hos oss), b) skolor, som söka bevara förbindelsen med
forntiden genom upptagandet af latinet, men som lägga mycken vigt vid
moderna språk och matematik, (realgymnasierna i Tyskland, B-linien hos
oss), c) skolor, som helt och hållet utesluta de klassiska språken och lägga
hufvudvigten vid matematik och naturvetenskaper (högre realskolor i
Tyskland, reallinien hos oss) samt slutligen d) skolor, som icke afse fortsatta
vetenskapliga studier utan ett direkt utträdande i det praktiska
lifvet och som derför lägga hufvudvigten vid de insigter, som der finna
omedelbar användning (högre borgareskolor i Tyskland, den föreslagna
praktiska luden hos oss).
Onekligt är att skolans förgrening i en mångfald arter eller linier
medför ej få vanskligheter. Dels måste nemligen lärjungen ganska tidigt
bestämma arten af den lefnadsbana, åt hvilken han vill egna sig; dels
är det ofta svårt att med förberedelsen för ett visst studieslag förena
den fordran på allmänbildning, som måste fyllas, om icke en förderfbringande
ensidighet skall insmyga sig i själsutvecklingen, äfvensom att
Bih. till Riksd. Prat. 1887. I Sami. I Afd. 1!) Höft. 4
26
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
i undervisningen införa hvarje läroämne och del deraf just vid det åldersstadium
hos lärjungen, på hvilket denna kunskap bäst passar och mest
bidrager till hans harmoniska utbildning; dels ligger det ändtligen i den
ständiga fortgången af vetenskapens och lefnadsbanornas specialisering
en tendens att genom dispenser och valfria ämnen så öka antalet af
skolans bildningslinier, att dess organisation helt och hållet spränges
och hon sjelf nedsättes till en anstalt för meddelande af mer eller
mindre vidlyftiga kunskaper i åtskilliga, godtyckligt valda ämnen.
Förhållandenas magt har gjort, att komitén endast mycket ofullkomligt
kunnat genomföra sin tanke. För det första har den nemligen
redan från början upprättat tvenne skarpt skilda linier, om än den ena,
reallinien, är afsedd att vara den egentliga hufvudlinien, som skulle
upptaga det öfvervägande flertalet lärjungar, under det att den andra,
den klassiska, skulle vara nödvändig blott för blifvande prester, ehuru
den sedermera erkännes såsom den lämpligaste äfven för blifvande klassiska
filologer och lärda jurister. För det andra splittrar sig komiténs
reallinie, genom införandet af latinet såsom valfritt och deraf föranledd
befrielse från ett eller tvenne af ämnena: engelska, kemi och teckning,
i 7 olika linier. Det i 6:te klassen af reallinien inträdande latinet säges
nemligen vara valfritt, men eu närmare undersökning visar dock, att
dess ställning här är en helt annan än öfriga valfria ämnens och att
man skulle komma komiténs egentliga mening närmare, om man sade,
att å den genom latinets inträdande i 6:te klassen å reallinien uppkommande
linie äro engelska, kemi och teckning att betrakta såsom valfria
ämnen i den mening af uttrycket »valfritt ämne», hvari det hittills tagits i
vår skollagstiftning. Ty sedan komitén (I. s. 188) yrkat, »att rättighet
för lärjunge att deltaga i den helt och hållet valfria undervisningen i
vissa ämnen bör vara i hvarje särskildt fall beroende af rektors och
vederbörande lärares pröfning af lärjungens begåfning och helsotillstånd»,
yttrar den (I. s. 226), att »vid afgörande af, huruvida lärjunge skall eg a
rättighet att undervisas utom i latin i de ämnen, som under sådana
förhållanden för honom äro valfria, bör förfaras så, som ofvan föreslagits
med afseende på rättigheten att deltaga i undervisningen i valfria
ämnen öfver hufvud taget. Denna rättighet bör alltså i hvarje
särskildt fall bestämmas efter rektors och vederbörande lärares pröfning
af lärjungens begåfning och helsotillstånd». Liksom valet af bildningslinie
i allmänhet, beror således äfven här på lärjungen eller hans
målsman, om lärjungen skall läsa latin eller icke; men har han bestämt
sig för att börja läsningen af detta ämne, beror det åter på rektor och
lärare, huruvida han skall befrias från ett eller tvenne af de tre såsom
27
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
valfria betecknade ämnena, och det till och med så, att han emot sin
önskan kan derifrån uteslutas.
Att komitén icke vill kalla de på detta sätt uppkommande linierna
för latinlinier torde hafva sin grund deri, att den här ifrågavarande latinkursen
blott skulle hafva ett rent tekniskt ändamål, d. v. s. att latinet
här skulle läsas icke för den fördel, som deraf kan dragas för lärjungens
andliga utveckling och allmänbildning, utan endast för att så mycken
kunskap i latinska språket måtte vinnas, som komitén anser oundgänglig
för vissa fortsatta studier.
Men sjelfva det faktum, att komitén, som nedlagt så mycken möda
på undersökningen af latinets behöflighet eller obehöflighet för fortsatta
studier, ansett sig, för att tillförsäkra realliniens lärjungar en smula
kunskap i latin, böra införa ett för denna linie främmande läroämne i
undervisningsplanen, och dertill ett sådant, om hvilket man erkänner,
att det icke är afsedt att utöfva något inflytande på lärjungens allmänbildning,
men som det oaktadt är så tungt, att hela undervisningsplanen
derigenom splittras i en mångfald linier, att för hufvudlinien vigtiga
ämnen uppoffras och att sjelfva hufvudämnena derinom sättas i fara att
blifva undanträngda, detta faktum, säger jag, bevisar mer än annat,
huru stark latinets ställning i sjelfva verket ännu är inom vår tids lärda
bildning och att komiténs beslut att föreslå B-liniens indragning måste
anses såsom en förhastad åtgärd.
Men om således komitén till följd af förhållandenas makt icke kunnat^f0^™?®^
framställa ett förslag till skolorganisation, der hvarje högre skolbildnings förbildning.
skulle utgöra den omedelbart lämpliga förberedelsen till alla lefnadsbanor,
för hvilka fortsatta studier fordras, i det detta förslag skulle
skapa å ena sidan en klassisk linie, direkt passande blott för få lefnadsbanor,
och å den andra en reallinie, som i sina högre klasser skulle
splittras i en mångfald af former och dervid för en sent tillkommen
och ofullständig latinkurs få offra vissa af sina egendomliga företräden,
så utgör dock den af komitén uppstälda grundsatsen ett önskningsmål,
som man bör söka närma sig, så långt det låter sig göra utan uppoffrande
af vigtigare intressen. Fullständigt kan det icke vinnas. Vid
mångfalden af lefnadsbanor och olikheten af de kunskaper, som för dem
fordras, kan det aldrig hjelpas att den ena skolformen blir en mindre
lämplig direkt förberedelse för en lefnadsbana, den andra för eu annan.
Allt hvad man kan åstadkomma är att så ordna, att om någon fått sin
förberedande bildning i en skolform, som icke är den lämpligaste för
den bana han sedan vill välja, svårigheterna, som deraf uppstå, icke må
göras större än nödigt är. Denna regel har sin betydelse för ordnandet
28
Latinets ställning
till de
akademiska
studierna.
B~linien.
Kong!. MajUs Nåd. Proposition N:o 26.
af sjelfva skolundervisningen. Men den har det äfven i afseende å de
kunskapsfordringar, som böra uppställas såsom vilkor för inträde å. vissa
lefnadsbanor. Derest ett ämne icke eller endast ofullständigt förekommer
i en viss skolform och således der icke eller blott i ringa mån tjenstgör
såsom medel att lemna formel bildning, bör af lärjungar, som i denna
skolform fått sin skolbildning, för inträde å lefnadsbanor, der någon
kunskap i detta ämne är behöflig, kunskapsmåttet ej ställas högre, än
som fordras för meddelande af utbildningen för lefnadsbanan eller för
■nöjaktigt fullgörande af de densamma tillhörande göromål. I detta afseende
hafva realbildningens målsmän, i min tanke, icke saknat skäl till
klagan. I vårt land är det nu icke tillåtet för eu realstudent att aflägga
någon annan akademisk examen än bergsexamen, med mindre han underkastar
sig* det icke obetydliga arbetet att inhemta ett mått af latinkunskap,
motsvarande betyget »godkänd» i afgångsexamen från ett latinläroverk.
Det kan ifrågasättas och det har ifrågasatts, om en så sträng
fordran är nödvändig. De utlåtanden, som i denna fråga afgifvits af
kanslern för rikets universitet samt af de akademiska myndigheterna
hafva gått i ganska olika rigtningar. Hvad som blifvit i saken yttradt,
har emellertid stadfäst mig i den öfvertygelsen, att rätt bör
meddelas lärjungar, som aflagt afgångsexamen från allmänt läroverk å
den reala linien, att, om de visa sig ega vissa mindre kunskaper i latinska
språket, aflägga vissa akademiska examina, och instämmer jag helt
och hållet i de af universitetens kansler förordade förslag att sådan rätt
skulle omfatta hofrättsexamen samt examina inom medicinska fakulteten
och filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion; att det
mått af latinkunskap, som en realstudent borde visa sig ega, innan någon
af dessa examina af honom finge afläggas, skulle omfatta grundreglerna
i grammatiken och förmågan att öfversätta lättare prosaiska författare,
samt att realstudent skulle ega rätt att utan någon kunskap i latin aflägga
kansliexamen. Jag instämmer så mycket hellre i dessa förslag,
som enligt hvad jag erfarit, väsentligen motsvarande rättigheter i flera
år varit medgifna i Norge och der icke medfört svårighet vid meddelande
af undervisning i de ämnen, som behöfva inhemtas för juridiska
och medicinska embetsexamina och ej heller i matematik eller naturvetenskaper.
Om jag således i denna punkt närmar mig de af komitén uttalade
åsigter och önskningar, kan jag deremot icke med komitén instämma i
fråga om B-liniens indragning. Komiténs ofta omtalade grundsats synes
mig mera tala emot än för detta komiténs förslag. Ty ingen skolform
torde bättre än B-linien gifva möjligheterna att utan allt för stora svå
-
29
Kong!,, MajUs A å d. Proposition N:o 26.
righeter välja hvilken studiebana som helst. Men äfven andra skäl tala
för B-liniens bibehållande. Enligt hvad de af komitén meddelade tabeller
öfver lärjungeantal på olika bildningslinier utvisa, har denna linie
varit den, som dragit till sig de flesta lärjungarne. Denna omständighet
synes göra det betänkligt att borttaga just den linien och dymedelst
tvinga allmänheten att antingen låta den bildningssökande ungdomen
studera å den helklassiska linien eller låta den stå främmande för de
bildningselement, som klassiska studier gifva.
Frågan om värdes af dessa studier, särdeles i skolan, är som bekant
mycket omtvistad. A ena sidan talas om det gagn, studiet af dessa
språk, framför allt latinet, medför för lärjungarnes utveckling till vetenskapligt
arbete och särskildt för idkande af språkstudier, om den antika
bildningens egenskaper och värde, om dess sammanhang med och inflytande
på den moderna och dess skiljaktighet från denna samt vigten
af en jemförelse mellan båda o. s. v. Ä den andra sidan talas om det
i de flesta lefnadskall aftagande behofvet af kännedom af de klassiska
språken, om möjligheten att vinna samma pedagogiska fördelar genom
en väl ordnad undervisning i andra praktiskt mera användbara ämnen,
om nödvändigheten, att, dä nya ämnen tränga sig fram med kraf att i
skolundervisningen upptagas, låta de klassiska språken maka åt sig, då
de jemförelsevis äro mindre behöfliga o. s. v.
Striden emellan dessa olika åsigter kan ingalunda anses afgjord,
och först en längre erfarenhet torde kunna mellan dem fälla den säkra
domen. Den skolform, som på längden och i stort lemnar de bästa resultaten,
torde dermed hafva styrkt sin öfverlägsenhet. Lagarne för det
inenskliga själslifvets utveckling äro af för invecklad beskaffenhet och i
allt fall för litet grundligt genomstuderade och jemförelsen mellan den
olika verkan, som olika studier utöfva på denna utveckling, ännu för litet
genomförd, för att åtminstone ännu visshet skulle finnas i dessa svåra
frågor. Men hvad som är visst, det är att i hela den civiliserade verlden
de klassiska språken, särskildt latinet, hafva en ganska betydande plats
i den skola, som förbereder till vetenskaplig och embetsmannabildning,
och att derföre komiténs förslag, som faktiskt skulle leda till de klassiska
studiernas undanträngande till ett minimum, skulle vara ett experiment,
som ännu ingenstädes är gjordt. Om det misslyckades, så
hade vårt lands bildning lidit en skada, som det skulle fordra långtid
och synnerligen stora ansträngningar att bota. Och äfven om
experimentet icke rent af misslyckades, skulle under den tid, som närmast
följer, vår bildning hafva en icke oväsentlig olikhet med öfriga
kulturfolks. För ett litet och aflägse boende folk, sådant som vårt,
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
är en dylik hel eller half isolering ganska betänklig. — Här bör ej
heller förbigås att de af komitén verkstälda undersökningarna gifva vid
handen det procenttalet lärjungar, soin hafva svårt att följa med undervisningen
är större på reallinien än på latinlinien (II Kap. III Tab. 18)
samt att realisterna vid mogenhetsexamens afläggande visat sig underlägsna
i skrifvandet både af modersmålet och franska språket (II Kap.
V Tab. 8). Dessa bedröfliga erfarenheter kunna nu visserligen hafva sin
orsak i realisternas ofördelaktiga ställning till idkande af universitetsstudier.
Och jag håller visst icke för osannolikt att detta förhållande
utöfvar ett stort inflytande på beskaffenheten af de lärjungar, som välja
reallinien. Men innan man kastar bort den linie, som visat de bästa
resultaten för att väsentligen basera skolundervisningen på den, som
hittills visat de sämsta, borde man väl åtminstone afvakta den tid, då
den senare under gynsammare förhållanden visat sig i resultat kunna
täfla med den förra.
Nu är det väl sant, såsom ock af komitén med styrka framhållits,
att den grekiska bildningen har vissa företräden framför den romerska,
och att B-linien, der latin men icke grekiska studeras, derför lemnar
blott en ofullständig klassisk bildning. Hvar och en, för hvilken
klassiska studier i och för sig'' och såsom bildningsmedel framstå såsom
afgjordt öfverträffande alla andra ämnen, väljer naturligtvis med förkärlek
Å-linien. Men B-linien, äfven om grekiska der icke förekommer,
har dock bevarat mycket af det gagn, klassicitetens studium
medför. Det är företrädesvis latinet, hvars studium ansetts gifva öfning
och skärpa åt tanken. Latinet, mer än grekiskan, är till nytta vid
studiet af flera moderna språk. Och om också den grekiska bildningen
är ursprungligare och rikare än den romerska, har den senare
från den förra upptagit nog mycket för att sysselsättningen med latinet
och dermed med den romerska bildningens idéverld kan gifva en
god inblick i klassiciteten. Det låter sig derför väl förklara, att mången,
som sätter stort värde på klassiciteten såsom bildningsmedel men
tillika önskar, att hans söner må få någorlunda tillfredsställande kunskaper
i matematik och naturvetenskaper, för deras uppfostran väljer
B-linien.
Ser man nu på de utlåtanden, som af akademiska och skolmyndigheter
afgifvits öfver komiténs förslag att indraga B-linien, så finner man
detta förslag hafva mötts af ett temligen allmänt ogillande. Lärarekollegiet
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har ansett sig böra
afstå från hvarje yttrande om ifrågavarande förslags lämplighet i peda
-
31
Kongl. May.U Nåd. Proposition No 26.
logiskt afseende och blott uttala sig om undervisningsplanernas lämplighet
för blifvande läkare, i hvilket afseende kollegiet funnit den föreslagna
reallinien vara bättre än nuvarande klassiska linier eller den af
komitén föreslagna A-linien. Lärarekollegiet vid Jakobs läroverk godkänner
förslaget. Lärarekoilegiet vid Vesterviks läroverk uttalar intet
tydligt omdöme, men förutsätter, att B-linien skall bibehållas, hvilket
kollegiet tyckes anse önskvärdt för vinnande af eu jemförelse mellan
olika liniers företräden.
Ofriga myndigheter, som i frågan yttrat sig, hafva mer och mindre
skarpt afstyrkt den nuvarande B-liniens indragning. Så universitetens
kansler och konsistorier, fakulteter och sektioner icke mindre än läroverkskollegier
och ecklesiastika konsistorier. Teologer, läkare, jurister,
humanister och naturvetenskapsmän, representanter för skilda vetenskaper
och eljest, äfven i undervisningsfrågor, stridande rigtningar hafva, på
få undantag när, enats i den åsigten, att B-linien bör bibehållas. Om
jag också icke är viss om rigtigheten af alla de skäl, som myndigheterna
anfört för sitt afstyrkande, delar jag dock deras åsigt i fråga om resultatet.
Men äfven om jag det icke gjorde, skulle det hos mig fordras
ett stort sjelfförtroende för att våga tillstyrka en föreslagen opröfvad
nyhet, som mötts af en så förkrossande dom af det öfverväldigande
flertalet bland dem, som i vårt land sysselsätta sig med den högre
undervisningen.
Man måste derför se till, om icke de brister, som nu anmärkas
emot undervisningen å den klassiska och särskild!'' B-linien, kunna undanrödjas
eller åtminstone minskas.
De hufvudsakliga anmärkningar, som framstälts mot latinliniensAnmärkningar
• ,. ° ° mot latinliniens
organisation, ciro. organisation.
att matematiken och naturvetenskaperna på det högre stadiet undanträngts
af språken, särskildt de klassiska, så att de för fortsatta studier
nödiga förkunskaperna icke i de förstnämnda ämnena kunnat i skolan
inhemtas;
att B-liniens undervisningsplan icke erhållit vederbörlig sjelfständighet,
i följd hvaraf den tid, som för den samma blifvit ledig genom
grekiskans uteslutning, icke vunnit fullt ändamålsenlig användning;
att ämnesföljden är olämplig, i det att trenne språk inträda i undervisningen
under tre omedelbart på hvarandra följande år, nemligen latin
i fjerde klassen, franska i femte och grekiska eller engelska i nedre
sjette klassen; samt
att tyska språket, oaktadt den myckna tid, som egnats deråt i de
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
lägre klasserna, derigenom att det uteslutits ur de högsta, icke blifvit
så inlärdt, att lärjungarne sedermera med någon lätthet kunna begagna
sig deraf vid fortsatta studier.
Ämnesföljd och Den förnämsta grunden till här påpekade brister är utan tvifvel att
ning. söka deruti, att det andra främmande språket först inträder i fjerde
klassen. Ty då latinet uppsköts till fjerde klassen och utom detta språk
och tyskan äfven franska och grekiska eller engelska måste läsas, så
kunde franskan icke inträda senare än i femte och grekiskan eller engelskan
icke senare än i nedre sjette klassen, om någon afsevärd tid skulle
blifva öfrig för de andra ämnena i de högsta klasserna. Och tyskan
måste dock, för samma orsaks skull, inskränkas så mycket som möjligt i
sjette klassen samt helt och hållet uteslutas ur den sjunde. Men detta
oaktadt hafva de s. k. reala ämnena i de högre klasserna erhållit en allt
för svag ställning.
En direkt verkan af latinets uppflyttande från andra till fjerde
klassen blef borttagandet af det matematiska skrifprofvet i mogenhetsexamen,
en åtgärd, om hvilken komitén säger (I. s. 27), att »den haft
till följd, att detta ämnes studium, som under 1860- och 1870-talen
börjat höja sig till en ganska tillfredsställande ståndpunkt, hastigt sjunkit
tillbaka, så att ämnets ställning numera knappast skulle blifva sämre,
om det samma rent af uteslötes äfven ur den muntliga examen». Detta
påstående innebär visserligen, i min tanke, en öfverdrift, men deraf framgår
dock tydligt komiterades åsigt att genom latinets uppskjutande
till fjerde klassen matematikens ställning betydligt försvagats. Denna
komiténs säkerligen fullt rigtiga uppfattning framträder äfven i följande
yttrande med afseende härå (I. s. 24): »Då riksdagen fattade sitt ofvannämnda
vigtiga beslut af år 1873, väntade den visst icke och åsyftade
säkerligen ännu mindre, att följden deraf skulle blifva ett undanträngande,
inom läroverkens öfre klasser, af öfriga ämnen och i synnerhet
de reala till förmån för latinet.» Förklaringen till detta förhållande
söker komitén visserligen deruti, att fordringarna i latinet till mogenhetsexamen
ej undergått någon nämnvärd förändring sedan 1873 och
att detta språk inom de högre klasserna erhållit ersättning för den tid,
som det förlorat inom de nedre. En närmare undersökning visar emellertid,
att timantalet för latinet minskats från 66 till 48 eller med 18
timmar i veckan under hela skolkursen på det sätt, att 20 timmar bortfallit
i de lägre klasserna, men 2 timmar tillkommit i högsta klassen.
Undervisningstiden i skolan har således minskats med något öfver en
fjerdedel af hvad den var enligt 1869 års läsplan. Se vi åter på kurserna,
så befinnas de minskade med betydligt öfver en fjerdedel eller
33
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
med fullt eu tredjedel af hvad de utgjorde enligt 1869 års kursfördelning*).
Och i qvalitativt hänseende torde knappast kunskaperna i latin
hafva vunnit någon ersättning för denna förlust med hänsyn till qvantiteten.
Åtminstone har stilen i mogenhetsexamen på senare tiden måst
göras både lättare och kortare.
Det kan ej undgå att tilldraga sig uppmärksamhet, att samtidigt
med att nämnda förändring blifvit genomförd, insigterna i matematik
och naturvetenskap så betydligt sjunkit, på samma gång latinets ställning
väsentligt försvagats, utan att man kan angifva något enda af
skolans öfriga ämnen såsom det, hvilket skulle hafva erhållit en nämnvärdt
bättre ställning. Detta förhållande torde derför näppeligen kunna
förklaras annat än af den pedagogiskt felaktiga ämnesföljden och den
delvis deraf, delvis af afslutningskurserna i 3:dje och 5:te klasserna beroende
olämpliga kursfördelningen.
I följd deraf att tyska språket och matematiken erhållit en mängd
timmar i de lägre klasserna, men mycket litet tid i de högre, hafva den
besvärliga tyska syntaxen och eu del ganska svårfattliga saker i geometri
och algebra måst inläras redan i 4:de och 5:te klasserna, innan
lärjungarnes själsutveckling gjort dem fullt mogne för ett dylikt tankearbete,
under det att en mängd minnessaker måst uppskjutas till de
högre klasserna, der dessa vållat betydlig tidsförlust och större svårighet,
än de skolat åstadkomma i de lägre.
Lägger man härtill å ena sidan, att inträdet i undervisningen af
latin, franska samt grekiska eller engelska under tre omedelbart på
hvarandra följande år gjort det för lärjungarne svårt att hålla i sär
alla de grammatika regler och lexikaliska enskildheter, som de i alla
dessa språk måste på en gång inhemta, utan att tid lemnats det ena
språket att vinna fäste och organisation i medvetandet, innan det andra
*) Enligt 1869 års kursfördelning skulle Oornelius Nepos, Csesar de bello gallico ock Ovidii
Metamorfoser läsas under 3 år, ock genomgingos derunder i allmänhet 8 ä 12 fältherrar i
Cornelius, 2 å 3 böcker i Caesar samt 7 ä 800 vers af Ovidius. Under de 4 sista åren skulle
åter genomgås 3 ä 4 böcker af Livms, några tal eller bref samt en bok i Qvaestiones Tuseulanae
af Cicero, 6 böcker af Yirgilii iEneid och 2 böcker af Horatii Oder.
Enligt 1878 års skolstadga skola deremot Cornelius Nepos, Caesar de bello gallico
och Ovidii Metamorfoser läsas blott under 2 år, och medhinnas derunder i allmänhet 5 å 7
fältherrar i Cornelius, 1 ä 2 böcker af Caesar och omkring 300 vers af Ovidius. Under de
3 sista åren skola vidare genomgås 2V2 hok af Livius, delvis extempore, några valda tal
eller bref af Cicero, 2 böcker af Yirgilii iEneid samt 1 å 2 böcker af Horatii Oder.
Minskningen utgör således mer än ''/3 af kurserna i Cornelius Nepos, Csesar och Ovidius
samt 1 bok af Ciceros Tusculanae, 1 bok af Livius, 4 böcker af Yirgilius och 1/2 bok
af Horatius.
Bill. till lliksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1!) Höft.
5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
för sin del tagit i anspråk den skärpta uppmärksamhet och den särskilda
ansträngning, som ett nytt ämne i allmänhet förutsätter, för att tillegnandet
skall blifva tillfredsställande; och tager man å andra sidan i betraktande,
att kursafslutningarna i 3:dje och öde klasserna föranledt, att
ämnen, såsom historia, geografi och naturalhistoria, åt hvilka en ej obetydlig
tid blifvit anslagen, icke lemnat de resultat, man af dem eljest
kunde fordra, så torde man förstå, huru det anmärkta förhållandet
kunnat inträffa, och äfven den vigt, .som måste läggas på en ändamålsenlig
ämnesföljd och kursfördelning.
Ett stöd för denna uppfattning erbjuder komiténs hela behandling
af denna fråga. Komitén utgår nemligen från förutsättningen af tyskans
inträde i lista och latinets i 4:de klassen och undersöker, huruvida det
utan lärjungarnes öfveransträngning låter sig göra att vinna försvarliga
insigter i latin på samma gång som nöjaktiga kunskaper i matematik
och naturvetenskap, samt kommer dervid till den slutsatsen, att detta
icke låter sig göra, hvilket för densamma blir ett ytterligare skäl att
helt och hållet uppgifva B-linien samt att afstå från all fordran på grundligare
studier i matematik och naturvetenskap å A-linien.
Innan den fattat detta beslut, har den dock tillsett, huruvida ett
bättre resultat skulle vinnas genom att uppskjuta latinet till sjette klassen
eller nedflytta det till första eller andra klassen, men funnit sig, på angifna
grunder, icke kunna förorda någondera af dessa åtgärder.
Komitén har emellertid underlåtit att taga i betraktande den anordning,
som i detta fall synes ligga närmast till hands, nemligen att
låta tyskan inträda i första klassen och latinet i den tredje. Denna anordning
har förut varit pröfvad i vårt land under åtskilliga år eller
mellan 1865 och 1869 samt befunnits ändamålsenlig, hvarför äfven
Andra Kammaren vid 1870 års riksdag, medan minnet af berörda anordning
ännu var lifligt, för sin del beslöt, att hos Kongl. Maj it hemställa
om dess återinförande.
Men låter man tyskan inträda i lista och latinet i 3:dje klassen, så
kan man införa franskan i 5:te klassen med ett starkare timantal än
hittills, och under sådana förhållanden torde ej kunna anses olämpligt att
låta grekiskan eller engelskan börja i nedre sjette klassen. Då afsigten
ej är att särskildt stärka latinets ställning, vinnes härigenom, utom den
bättre ämnesföljden, ej så obetydlig tid i de högre klasserna för de
öfriga ämnena. Genom denna anordning äfvensom genom åtgärder,
hvilka längre fram skola föreslås, skulle sålunda icke blott undervisningen
i tyskan kunna fortsättas till skolkursens slut, utan äfven undervisningen
i matematik och naturvetenskap så förstärkas, att B-liniens
35
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
lärjungar blefve väl förberedda för akademiska studier i dessa ämnen,
och dock öfriga å läsplanen upptagna ämnen erhålla en bättre ställning
än för närvarande.
En följd af nu antydda organisation af latinlinien måste tydligen
blifva att det andra främmande språket å reallinien komme att inträda
i 3:dje i stället för i fjerde klassen. Nämnda språk har hittills varit
engelskan, men komitén har föreslagit att dess plats skulle intagas af
franskan.
Beträffande reallinien har anmärkts, att dess resultat med afseende
på språkbildning och humanistisk bildning i det hela varit mindre tillfredsställande.
Såsom ett bevis för detta påstående tjenar det redan påpekade
förhållande, att de betyg, som realliniens lärjungar erhållit för uppsatsen
i modersmålet och öfversättningen till franska språket i skriftliga
mogenhetsexamen varit betydligt underlägsna dem, som tilldelats lärjungarne
från latinlinien (II, Kap. V Tab. 8). Såsom förklaringsgrund till detta
missförhållande angifver komitén språkundervisningens olämpliga anordning
å reallinien. Denna linie saknar nemligen den enhet i språkundervisningen,
som kan vinnas genom ett hufvudspråk, vid hvilket den formella
språkbildningen kan bindas, då tyskan utgör hufvudspråket i de
tre lägsta klasserna, men förlorar sitt välde i mellanklasserna och är
helt och hållet utesluten ur den högsta, under det att engelskan tilldrager
sig mest uppmärksamhet i mellanklasserna, men lider intrång af
franskan, som inträder redan året efter densamma och på det högre
stadiet får den största betydelsen. Franskans ställning är dock icke
stark, ty den inträder så sent i undervisningen och med ett så ringa
timantal i begynnelseklassen, att mycket af den tid, som är anslagen
deråt i de högre klasserna, måste användas på inlärandet af formläran
och insamlandet af nödigt ordförråd. Studiet af den franska syntaxen,
som är af framstående värde för den formella språkbildningen, kan derför
icke erhålla erforderligt utrymme. Annat skulle, enligt komiténs
mening, förhållandet blifva, om franskan redan från mellanstadiet blefve
hufvudspråket samt engelskan först två år efter densamma finge inträda
och tyskan samtidigt dermed utgå ur undervisningsplanen.
Liksom komitén och flertalet af de skolmyndigheter, som yttrat sig
i ämnet, är jag af den öfvertygelsen, att franskan är vida lämpligare till
hufvudspråk på den vetenskapliga reallinien än engelskan och derför
bör i undervisningen inträda före denna, äfvensom att tvenne år böra
ligga mellan den enas och den andras inträde. Men hvad tyskan angår,
anser jag komiténs förslag ingalunda tillfredsställande. Ty med kännedom
af den ringa förmåga våra nyblifna studenter för närvarande hafva
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att betjena sig af det tyska språket vid sina studier, torde ej vara svårt
att inse, att om detsamma komme att utgå ur undervisningen två år
tidigare än nu, flertalet af de blifvande studenterna skulle sakna förmåga
att begagna sig deraf. Älven för de studier, åt hvilka realstudenterna
företrädesvis torde komma att egna sig, är emellertid tyskan
af så framstående värde, att umbärandet deraf måste kännas och erkännas
såsom en brist i den förberedande bildningen.. Man torde derför
böra sörja för att också på reallinien undervisningen i tyska må
kunna fortsättas till skolkursens slut.
Om engelskan säger komitén, att den är det språk, som talas af
flere bland den bildade verldens invånare än något annat och dertill det,
hvarpå eu ofantligt stor del af nutidens vetenskapliga literatur är författad,
samt att påståendet om lättheten att inhemta engelskan egen
giltighet endast inom en viss gräns, ty för så vidt man åsyftar en grundligare
insigt deri, är studiet af detta språk med dess rikhaltiga, från
två eller tre olika håll hemtade ordförråd ett företag, som kräfver både
tid och möda. Att komitén med denna, såsom mig synes, fullt rigtiga
uppfattning af engelskan, ansett sig böra nedsätta den deråt anslagna
undervisningstiden till blott tio timmar i veckan på reallinien, sedan
den helt och hållit uteslutits ur latinliniens obligatoriska läsplan, torde
ej bero på annat än omständigheternas tvingande magt. Då franskan
icke fick inträda förr än i 4:de klassen och två år borde ligga mellan dess
och engelskans inträde, så kunde den sistnämnda tydligen ej börja förr
än i nedre sjette klassen. Men i de högre klasserna är det nödvändigt
att i främsta rummet tillgodose de reala ämnena, som först der med
större framgång kunna meddelas, och derför måste engelskan inskränkas
till det minsta möjliga och tyskan helt och hållet uteslutas från det
högre stadiet.
Helt annat blir förhållandet, om franskan inträder redan i 3:dje
klassen, ty då kan engelskan lämpligen börja i öde och i denna klass
erhålla ett icke allt för obetydligt timantal. Då blir ock möjligt att i
de högre klasserna lemna tyskan en veckotimme.
Reallinien torde således komma att draga en ej mindre fördel än
latinlinien deraf, att det andra främmande språket får inträda i 3:dje i
stället för i 4:de klassen.
De väsentligaste anmärkningar, som kunna göras mot denna anordning,
äro att lärjungarne eller deras målsmän ett år tidigare än hittills
måste göra sitt val af bildningslinie samt att de lärjungar, som före
skolkursens slut afbryta sina studier, blifva sämre stälda än hittills.
Den första af dessa anmärkningar torde dock icke behöfva tillmätas
37
Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
någon synnerligt stor betydelse. Ty många föräldrar och målsmän finnas
utan tvifvel, som redan då de sätta sin son eller myndling i skolan,
hafva det fullt klart för sig, att de blott under några få år kunna hålla
honom der. Dessa komma tydligen att utan tvekan välja den praktiska
linien eller, der den icke finnes, reallinien. Andra föräldrar åter hafva
redan från början bestämt, att deras son skall, om han blott någorlunda
förmår taga sig fram i skolan, genomgå hela dess kurs och derpå egna
sig åt ett visst ganska noga bestämdt lefnadskall. Dessa råka icke heller
i någon villrådighet. Sant är visserligen att dessa beslut kunna ändras,
om en gosse af den förra kategorien visar ovanliga anlag för studier
eller eu af den senare ådagalägger en afgjord håg för ett annat studieslag
än det valda. Men för dessa undantagsfall hvarken kan eller behöfver
man lagstifta. Ty de skrankor, som skilja de olika linierna
från hvarandra, äro väl ganska svåra att komma öfver för de medelmåttigt
begåfvade, men för de öfverlägsna anlagen eller den afgjorda
fallenheten utgöra de icke något afsevärdt hinder.
En tredje ganska stor klass af föräldrar och målsmän finnes emellertid,
som alls icke gjort klart för sig, åt hvilket kall deras son eller
myndling skall egna sig, då han slutat sin skolgång. Men för dessa blir
valet af bildningslinie i allmänhet icke lättare, då gossen flyttats till
fjerde klassen, än det var, då han kom till tredje. Åtminstone finnes för
närvarande en hel skara lärjungar i de högre och högsta klasserna, som
icke det minsta veta, hvad de skola taga sig till, sedan de slutat skolan,
och för många fortsätter denna ovisshet en god tid efter det de aflagt
mogenhetsexamen Icke heller hafva de varit så få, som öfvergått från
ena linien till den andra, antingen i skolan eller genom komplettering
af mogenhetsexamen. Jag tror icke, att deras antal, som öfvergå från
en linie till en annan, kommer att ökas, om valet måste träffas ett år
tidigare, ty vid den ålder här är i fråga (11 :te och 12:te kret) utvecklas
icke anlagen under ett år så mycket, att deraf någon egentlig ledning
vid valet af lefnadsbana kan vinnas.
Hvad de i förtid ur skolan utträdande beträffar, så har redan blifvit
anmärkt, att flertalet bland dem icke lemnar skolan omedelbart efter
genomgåendet af 3:dje och 5:te klasserna, der de s. k. kursafslutningarna
äro anordnade. Detta flertal har derför intet gagn af dessa afslutningskurser;
och då, såsom ofvan nämnts, undervisningsmetoden i de lägre
klasserna rättat sig efter deras behof, som skola fortsätta, så har den
nytta, som de tidigare afgående haft af sin skolgång, hufvudsakligen bestått
i den själsutveckling de i teoretiskt och praktiskt hänseende vunnit
genom skolans undervisning och ordning å ena sidan samt umgänget
38
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.
med lärare och kamrater å den andra, äfvensom i de inhemtade grundläggande
kunskaperna, hvilka visserligen icke blifvit så inskärpta och
fullständigade, som de behöfde vara för att direkt kunna användas i det
praktiska lifvet, men hvilka dock väsentligen underlättat förvärfvandet
af de för den framtida verksamheten erforderliga insigterna. Men dessa
fördelar komma tydligen äfven efter den af mig föreslagna läsordningen
dem till del, hvilka skola utgå i lifvet efter att hafva genomgått några
klasser å endera af de lärda linierna, hvarför deras ställning i hufvudsak
icke kan sägas blifva sämre än förut.
En anmärkning, som någon gång göres, är att skolan egnar för mycken
tid åt språken och för liten åt realkunskaperna. Jag anser mig derför
böra påpeka, att ej blott språken genom den af mig föreslagna anordningen
skulle komma i en bättre ställning, utan att äfven realämnena
skulle vinna ej så obetydligt, då de skulle erhålla större utrymme i de
högre klasserna. Derjemte anhåller jag att få fästa uppmärksamheten
på, att språken äro af mer direkt gagn för alla skolans lärjungar vid
fortsatta studier än något annat läroämne. Vid en blick på de särskilda
studiebanorna, finna vi nemligen, att den blifvande pimsten och juristen
väl för sina fackstudier kunna hafva direkt nytta af grundligare skolkunskaper
i kristendom, filosofi och historia, men att vidsträcktare studier
i matematik och naturvetenskaperna icke för dessa äro af någon direkt
betydelse. För den blifvande läkaren äro åter goda insigter i matematik
och naturvetenskaper behöfliga, under det att hans fackstudier icke lida
något direkt afbräck genom frånvaron af vidsträcktare kunskaper i kristendom,
filosofi och historia. Bristen på grundliga insigter i sistnämnda
ämnen äfvensom i kemi och naturalhistoria lägger icke något direkt
hinder i vägen för fackstudier i matematik, mekanik och astronomi,
o. s. v. Men de stora kulturspråken behöfva de alla. Ty i vår tid,
med dess raska utveckling, är det nödvändigt att snabbt och noggrant
kunna taga kännedom om hvad som i hvars och ens ämne skrifves derå;
och det är omöjligt att angifva ett enda af dem, som den ene eller
andre skulle kunna undvara utan verklig afsaknad.
Med stöd af det sagda anser jag alltså:
att tyska språket må såsom hittills ingå bland läroämnena i första
klassen;
att å latinlinien latinet må inträda i undervisningen i tredje klassen,
franskan i femte och grekiska eller engelska i nedre sjette klassen;
att å reallinien franskan må börja i tredje och engelskan i femte
klassen; samt
att tyskan må å båda linierna fortsättas till skolkursens slut.
39
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Så goda verkningar jag än väntar mig af den föreslagna ändringen Lärjungarna
5 ämnesföljden vid våra läroverk, inser jag dock fullt väl, att sjelfva mogenhet.
hufvudanmärkningarna mot vårt högre skolväsen icke derigenom ensamt
kunna undanrödjas. Dessa innebära nemligen, att de lärjungar, som
efter slutad skolkurs komma till universitet eller högre tillämpningsskola,
i allmänhet icke ega de kunskaper och den förmåga af sjelfständigt
arbete, som förutsättes för idkande af vetenskapliga studier, samt
att lärjungarne, oaktadt denna deras ringa mognad, genom obligatoriskt
arbete i och för skolan på ett för deras helsa farligt sätt öfveransträngts.
Att dessa anmärkningar äro befogade, torde vara svårt att bestrida.
Hvad den förra af dem angår, framgår detta dels af en jemförelse
med de kurser, som i andra länders lärda skolor genomgås och som i
allmänhet, särskildt med afseende på hufvudämnena, visa sig betydligt
vidlyftigare än våra, dels af de klagomål, som i detta hänseende höras
från högskolorna och som få sin bekräftelse i den långa tid, som i regeln
erfordras för afläggande af de akademiska examina. Tydligt är att under
sådana omständigheter en minskning af de hittills gällande kurserna ej
gerna kan sättas i fråga, snarare torde en ökning vara behöflig. Ty i
följd af vetenskapens internationella karakter kunna förutsättningarna
för ett vetenskapligt akademiskt studium icke utan skada göras väsentligt
svagare hos oss än i andra länder. Emellertid tror jag bristen hos
oss mindre ligga i kursernas ringare omfång än deri, att de, i följd af
den för knappt tillmätta tiden, icke blifvit på tillbörligt sätt tillegnade.
Jag anser mig derför icke annat än i undantagsfall, såsom beträffande
matematik och naturvetenskap på B-linien, böra yrka på någon egentlig
ökning af kurserna, men så mycket mer verka för, att lärjungarne må
sättas i stånd att så tillegna sig det meddelade, att de få fullt herravälde
deröfver och sålunda kunna göra sjelfständigt bruk deraf.
Vända vi oss åter till öfveransträngningsfrågan, så har den blifvit
vidlyftigt behandlad af komitén såväl i dess betänkande som i en särskild,
af professor Key författad bilaga dertill. De resultat, till hvilka
komitén kommit, äro i sanning fasaväckande. En närmare granskning
torde visserligen visa att komiténs siffror understundom äro nog höga,
men hvad som efter erforderlig korrektion står qvar är dock tillräckligt
mycket för att ådagalägga, att våra lärjungar för närvarande äro under
lästerminerna så belastade, att deras dagliga arbete derunder ingalunda
får ökas, utan snarare bör ej så litet lindras*).
*) För att ådagalägga nödvändigheten att med mycken varsamhet upptaga af komitén
meddelade siffror rörande lärjungarnes arbetstid torde det vara tillräckligt att närmare
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Kornitén har tänkt sig, att denna lindring borde åstadkommas på
det sätt, att dels undervisningstiden i skolan både på det lägre och
undersöka dem för några klasser. Jag har för ändamålet valt nedre sjunde och öfre sjette
latinklasserna, fjerde realklassen och andra klassen vid de högre läroverken.
I komiténs betänkande (I. s. 125) uppgifves medeltiden för obligatoriskt arbete i
skolan och hemmet (gymnastiken oberäknad) för vecka till
63.4 timmar i L. 7: i,
62,8 » » L. 6: 2,
51,2 » » E. 4 och
43.4 » » 2.
Och anmärkes i en not till texten, »att enligt gällande läroverksstadga lärjungarne i
7:de klassen hvarje månad kunna åtnjuta 4 och lärjungarne i 6:te klassen 2 dagars s. k.
månadslof. Dessa lofdagar äro, hvad beträffar skolarbetet, icke afdragna i tabellens uppgifter;
huruvida den genom dem uppkomna minskningen i hemarbete vid uppgifterna tagits
i beräkning, kan icke bestämdt afgöras».
I bilagan E. (III. s. 295) uppgifves medeltiden för det obligatoriska arbetet i skolan
och hemmet med gymnastiken inberäknad till
68,2 | timmar | i veckan | eller | ii | t, | 22 | m. | för | dag i L. | V: 1, |
67,4 | » | » | » | ii | t. | 14 | m. | » | » » L. | 6: 2, |
54,5 | » | » | » | 9 | t. | 5 | m. | » | » » E. | 4 och |
46,6 | » | » | » | 7 | t. | 46 | na. | » | » » 2. |
|
Dessa siffror återfinnas äfven i komiténs jemförelsetabell (I. s. 140).
Ser man åter på de specialtabeller, ur hvilka dessa siffror äro sammandragna (IV. s.
44—81), så finner man, hvad arbetet i skolan angår, att medeltalen per vecka i L. 7: i
varit för bön 1,7 t., läsämnena 30 t-, teckning 2 t., sång 2 t., gymnastik 4,8 t. eller
summa 38,5 t. med inräkning och 33,7 t. med frånräkning af gymnastiken.
Vidare upplyses der, att af klassens lärjungeantal 6,8 procent varit befriade från teckning,
48,7 procent från sång och 18,6 procent från gymnastik.
En närmare granskning af specialsummorna visar tydligt, att kornitén vid beräkningen
af medelarbetstiden i skolan icke tagit i betraktande den ledighet, hvilken beredes lärjungarne
genom 10-minutersrasterna, eller den minskning i medelarbetstiden, hvilken måste
uppstå genom åtskilliga lärjungars befrielse från undervisningen i öfningsämnena. Då
emellertid 10-minutersrasten, ehuru inskjuten mellan tvenne arbetstimmar, icke derför bereder
lärjungarne mindre, utan snarare mer lättnad och vederqvickelse, än om denna ledighet
samlades till en större loftid, finnes intet skäl att inräkna den i arbetstiden. Och
då i allmänhet tre dylika raster förekomma hvarje dag, utgör den deraf uppstående loftiden
1/2 timme för dag eller tre timmar i veckan. Den genom åtskilliga lärjungars
befrielse från undervisningen i öfningsämnena uppkommande minskningen i medelarbetstiden
utgör för teckningen 0,14 t., för sången 0,9 7 t. och för gymnastiken 0,8 9 t. eller tillsammans
2 t. Anbringas dessa korrektioner och beräknas derpå det afdrag, som bör ske i följd
af månadslofvet, efter samma grund, som kornitén antagit vid sin beräkning af den faktiska
undervisningstiden i vissa ämnen, så befinnes detta afdrag böra upptagas till 5,5 8 t. eller
med frånräkning af gymnastiken 4,9 3 t. I sjelfva verket har således medelarbetstiden i
skolan blott uppgått till 27,92 t. i veckan eller med frånräkning af gymnastiken till 24,66 t.
Beträffande åter tiden för hemarbetet, hvilken uppgifves till 29,7 t. i veckan, består
41
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
det högre stadiet betydligt inskränktes, dels eu maximitid för det obligatoriska
hemarbetet bestämdes för lärjungarne i hvarje särskild klass.
deri af tvenne delar, nemligen tiden för lexläsningen 24 t. och tiden för de skriftliga arbetena
5,7 t. De siffror, som beteckna medeltiden för lexläsningen, vexla emellertid vid de
särskilda läroverken på ett så betänkligt sätt, att särskild uppmärksamhet måste deråt
egnas. I nu ifrågavarande klass utgör sålunda öfverläsningstiden vid ett läroverk 16,3 t.
och vid ett annat 30 t., och i följande klass vexlar denna tid mellan 13,2 t. och 30 t.,
i R. 4 mellan 6,G t. och 24 t. samt i klass 2 mellan 5,4 och 16,2 t. Att denna skarpa
vexling mer måste bero på en olika uppfattning af komiténs fråga och deraf föranledd olika
beräkningsgrund än på olikheten i den faktiska öfverläsningstiden, torde vara temligen
tydligt. Tager man komiténs fråga i betraktande, finner man ock olikheten i dess uppfattning
helt förklarlig. Frågan hade nemligen denna form: »Huru lång tid användes i
allmänhet dagligen för öfverläsning af skolans lexor (beräkningen göres efter 6 arbetsdagar
för veckan)?»
Då det här frågades efter tiden för lexläsningen i allmänhet och icke under den närmast
föregående tiden, försvårades härigenom betydligt uppskattningen af denna äfven eljest
svårbestämda siffra, och man kan derför ej undra på, att lärjungarne, som säkerligen härom
samrådt med hvarandra, på somliga ställen låtit påverka sig af minnet af den brådaste
tiden, som, i följd af sin aflägsenhet från den närvarande, åtskilligt förstorades, under det
att de på andra ställen höllo sig till det för handen varande. Och då det derjemte föreskrefs,
att beräkningen skulle göras efter 6 arbetsdagar för veckan, fattades detta utan
tvifvel mångenstädes på det sätt, att man skulle betrakta alla söckendagarne såsom arbetsdagar
och således icke anse någon vara månadslofdag, under det att man på andra ställen
kunde antaga, att denna bestämmelse blott afsåg, att ett arbete, som möjligen förrättats
på söndagen, skulle fördelas på söckendagarne.
Lägger man härtill, att tiden för lexläsningen är olika till olika dagar och att månadslofvet
än faller på den ena veckodagen än på den andra samt i 6:te klassen blott återkommer
hvarannan vecka, så blir sannolikheten ganska stor för det antagandet, att den
minskning i öfverläsningstid, som föranledts af månadslofvet, icke blifvit å de flesta ställen
tagen i beräkning samt att från den nu uppgifna medeltiden för lexläsning bör afdragas i 7:de
klassen minst V12 och i 6:te minst ’/24.
Medeltiden för lexläsningen i L. 7: 1 kan således högst antagas till 22 t. Och summan
af tiden för det obligatoriska skolarbetet blir således 55, G 2 t. i veckan eller 9 t. 16 m.
för dag, om tiden för gymnastiken inräknas, eller om denna frånräknas 52,3 c t. i veckan
och 8 t. 44 m. för dag.
Korrigeras enligt samma grunder de för klasserna L. 6: 2, R. 4 och 2 uppgifna siffrorna,
så erhållas följande tal för det obligatoriska skolarbetet med inräkning af tiden för gymnastikundervisningen
:
i | L. 7: 1 | ......... 55,6 | timmar i | veckan | eller | 9 t. 16 m. | om dagen |
» | L. 6: 2 | ......... 58.5 | » | » | » | 9 t. 45 m. | » |
» | R. 4 .. | ......... 50,1 | » | » | » | 8 t. 21 m. | » |
» | 2 .. | .......... 43,2 | » | » | » | 7 t. 12 m. | » |
*ånr i | åkning | af tiden för gymnastiken: | ellei | : 8 t. 44 m. | om dagen | ||
» | L. 6: 2 | ......... 54,9 | » | » | » | 9 t. 9 m. | » |
» | R. 4 .. | .......... 47,1 | » | '' » | » | 7 t. 51 m. | » |
» | 2 .. | .......... 40,2 | » | » | » | 6 t. 42 m. | » |
Bill. till Rilcsd. Prof,. 1887. 1 Sami. ,7 Afd. 11) Höft.
fi
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Men någon minskning vare sig i de obligatoriska ämnenas antal eller
kursernas längd har komitén icke ansett sig böra föreslå. Indragningen
af den valfria undervisningen i hebreiska utöfvar naturligtvis i detta
afseende högst ringa inflytande.
Af hvad jag redan haft tillfälle att yttra är tydligt, att jag icke
kan hafva något att invända mot komiténs yrkande på nödvändigheten
Läroämnenasaf att bibehålla de närvarande kurserna oförkortade. Äfven med afseende
på läroämnenas antal skulle jag icke haft något emot att sluta mig till
komiténs åsigt, om jag icke trott det nödvändigt att låta undervisningen
i tyska språket äfvensom på B-linien i naturalhistoria fortgå till skolkursens
slut och dermed öka ämnenas antal i högsta klassen samt i
mogenhetsexamen. Då en sådan ökning utan tvifvel är betänklig och
endast, i fall ingen annan utväg finnes, bör ega rum, så har jag deraf
uppfordrats till noggrann undersökning, huruvida icke något af de i
Fäster man vidare uppmärksamheten vid att lärjungarnes medelålder i L. 7: i utgjorde
18,3 år, i L. 6: 2 17,4 år, i R. 4 14,6 år och i 2 12,3 år, och erinrar sig att i
komiténs normaltabell för daglig arbetstid denna för lärjungar
i 10:de och ll:te lefnadsåret upptages till 6 timmar
» 12:te och 13:de » . » »7 »
» 14:de » » » 8 »
» 15:de och 16:de » » » 8,5 » samt
» 17:de och 18:de » » » 9 »
så finner man lätt, att medelarbetstiden för lärjungame i 2:dra, 4:de real- och 7:de nedre latinklassen,
hvilka i medeltal voro respektive i det 13:de, 15:de och 19:de lefnadsåret, ganska
väl stämma med normaltabellens siffror, i synnerhet om man får antaga, att arbetstiden i
13:de lefnadsåret utan skada kan upptagas till 7 t. 15 in., då det i den 12:te bestämts till
7 och i det 14:de till 8 timmar. Med öfre sjette klassen är deremot förhållandet ett helt
annat. Såsom redan antydts, har afsigten med denna lilla undersökning icke varit att
söka bevisa det öfveransträngning icke förekommit i våra skolor; något sådant kan tydligen
icke bevisas dermed, att det ådagalägges, att medelarbetstiden icke öfverstigit den såsom
maximum antagna arbetstiden. Tvärtom är det tydligt, att om medeltiden i det närmaste
uppnår maximitiden, så är denna maximitid öfverskriden af ett flertal lärjungar, för hvilka
således öfveransträngning är att befara. Men af det anförda torde hafva klargjorts, att
öfveransträngningen i våra skolor ingalunda är så oerhörd, som komiténs siffror läto oss tro,
äfvensom att öfveransträngningen företrädesvis förekommer i helt andra klasser än de af
komiténs siffror utpekade. Så finna vi t. ex. att lärjungarne i öfre 6:te latinklassen i sjelfva
verket varit vida tyngre belastade än de i nedre 7:de latinklassen, hvilken dock enligt
komiténs framställning angifves såsom den, i hvilken öfveransträngningen skulle kulminera.
Inom skolkretsar var också meningen allmänt den, innan komiténs undersökningar offentliggjorts,
att öfveransträngning vida mer vore att befara i öfre sjette än i nedre sjunde klassen.
Då fråga blir att i detalj bestämma undervisningsplan och kursfördelning, blir det
tydligen nödvändigt att underkasta samtliga uppgifterna angående arbetstiden i de särskilda
klasserna en noggrann granskning. För det nu afsedda ändamålet torde det redan anförda
göra till fyllest.
43
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
undervisningsplanen upptagna ämnena utan större afsaknad kunde undvaras.
Såsom ett sådant ämne torde den filosofiska propedevtiken kunna anses. om filoso fiska
Detta läroämne, hvaruti å de gamla gymnasierna undervisning meddelades
i alla klasser, inskränktes redan genom 1856 års skolstadga till två timmar
i veckan i hvardera af de båda högsta klasserna och förlorade genom
skolstadgan af år 1878 hälften af denna ringa undervisningstid, så att
undervisning deruti för närvarande blott meddelas under eu timme i
veckan i hvardera af sjunde klassens båda afdelningar.
Om det nu i allmänhet är mindre lämpligt att låta ett nytt ämne
inträda i undervisningen så sent som i högsta klassen, så växer tydligen
olägenheten deraf ej obetydligt, då ämnet är så svårt och krafvel'' så
mycken muntlig utläggning för att rätt kunna fattas, som förhållandet
är med den filosofiska propedevtiken, under det att dock den minsta
möjliga tid deråt blifvit anslagen. Kommer så härtill, såsom på åtskilliga
ställen varit fallet, att fullt lämplig lärare icke kunnat erhållas, så inses
lätt, att de vunna resultaten ofta måste vara högst obetydliga. Den
förlust i allmänbildning, som genom uteslutandet af detta ämne skulle
förorsakas, blir derför i de flesta fall ej af någon betydenhet, men dock
skulle derigenom vinnas ej så liten lättnad för en stor del lärjungar,
som måste lära sig utantill hvad de föga begripa. En blick på andra
länders undervisningsplaner visar ock, att detta ämne redan utgått från
de flesta.
Såsom redan antydt.s, har indragningen af den valfria undervisnin- Hebreiskan.
gen i hebreiska ej synnerlig betydelse för öfveransträngningsfrågan, då
de lärjungar, som deltaga i denna undervisning, äro ganska få i förhållande
till hela lärjungeantalet. Alldeles utan betydelse i detta afseende
är den dock icke, hvilket framgår deraf, att vida flere brukat börja läsa
hebreiska i nedre sjunde klassen, än som fortsatt dermed i öfre sjunde.
Mitt egentliga skäl att föreslå upphörandet af den valfria undervisningen
i detta språk är dock just fåtaligheten af de lärjungar, som vid hvarje
särskildt läroverk begagna sig af denna undervisning med något allvar,
d. v. s. icke blott på försök i nedre sjunde klassen, utan så att de fortsätta
dermed genom öfre sjunde och aflägga mogenhetsexamen deri.
Antalet af dem, som i öfre sjunde klassen läste hebreiska, utgjorde höstterminen
1884 45 och höstterminen 1885 31. Fördelas dessa på de 30
läroverk, der denna undervisning nu kan förekomma, blir det i medeltal
1 å 2 lärjungar på hvart och ett.
Men att bestå särskild lärarekraft för 1 å 2 lärjungar blir tydligen
staten allt för dyrt. Lämpligare torde då vara att i universitetsstäderna
anordna en särskild kurs för nybegynnare i detta ämne. Innan ännu
44
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 26.
den teologisk-filosofiska examen blifvit obligatorisk, var det eu afgjord
fördel att hafva läst hebreiska i skolan, ty den, som erhållit betyg i
nämnda ämne, kunde då'' omedelbart efter ankomsten till universitetet
blifva inskrifven i teologiska fakulteten och börja sina teologiska fackstudier.
Detta låter sig nu ej göra, och den, som i skolan egnar den
tid han kunnat afvara för hebreiskan åt ett eller flere af de öfriga ämnen,
som ingå i teologisk-filosofisk examen, torde kunna aflägga denna
examen lika raskt och lätt, som om han läst hebreiska i skolan.
/"fsfwAK « * öfverensstämmelse med komitén anser jag äfven att de skriftliga
‘ arLiena!!,a''f-r^etenaJ särskilt latinskrifningen i de högsta afdelningarna, kunna något
inskränkas utan fara för studiernas grundlighet.
Huruvida, såsom äfven blifvit ifrågasatt, den skriftliga öfversättningen
från svenska till latin skulle utan skada kunna ersättas af en skriftlig
öfversättning från latin till svenska, är en fråga, som jag icke tror
böra afgöras förr än i saken erfarne skolman vid rektorsmöte eller eljest
fått tillfälle att derom uttala sina åsigter.
hingst”™- . K°ndténs förslag att minska tiden för den obligatoriska undervismames
antal.Mogen i skolan anser jag likaledes välbetänkt, ehuru jag icke tilltror
mig att gå så långt i detta afseende, som komitén föreslagit.
Skolstadgan förcskrifver, att heinlexor i de nedersta klasserna sparsamt
må begagnas och endast småningom ökas, i den mån lärjungens
kropps- och själskrafter utvecklas till förmåga så väl af ett mera ansträngdt
arbete som af en icke blott till minnesöfning inskränkt studieverksamhet
på egen hand. Och komitén säger sig instämma i denna
föreskrift samt tillägger, att lärokurserna på dessa stadier till stor del
inhemtas genom lärarens undervisning, under det att öfverläsningen i
hemmet först småningom och gradvis bör inträda såsom ett allt mer och
mer vigtigt medel för utvecklingen. Det oaktadt föreslår emellertid
komitén, att undervisningstimmarnes antal i de tre lägsta klasserna skall
minskas med tillsammans 8 timmar i veckan och i de fem lägre klasserna å
reallinien med tillsammans 14 veckotimmar. Men då fråga icke är om att
nedsätta lärokurserna utan snarare yrkas, att de böra bibehållas till sin
längd och grundligare inläras, så kan det näppeligen vara ändamålsenligt
att i sådan grad inskränka arbetstiden i skolan; ty deraf blefve helt
säkert följden att arbetstiden i hemmet i ännu högre grad ökades, hvi 1-ket utan tvifvel vore högst olämpligt. Jag anser mig derför icke böra
föreslå någon större nedsättning af lärotimmarnes antal i de fem lägre
klasserna, än att detta i ingen klass öfverstiger 30 och att någon ytterligare
lindring beredes andra klassen.
I de öfre klasserna, der mer utrymme bör lemnas åt lärjungarnes
45
Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
sjelfverksamhet, torde deremot en betydligare inskränkning af den obligatoriska
undervisningstiden kunna vidtagas, helst om månadslofvet indrages.
Och i likhet med komitén anser jag detta böra ske. Föreskriften Månadslofvet.
om månadslofvet medför nemligen åtskilliga ganska afsevärda olägenheter.
Dels tillämpas den olika vid olika läroverk både med afseende på inånadslofvets
utsträckning och dess användning, dels innebär den ett slöseri
med lärarekraft, och dels har den till följd att lärarne i de högsta
klasserna icke med säkerhet kunna beräkna den tid de hafva för kursernas
genomgående, dels förorsakas slutligen lätt deraf, i fall andra omständigheter
tillstöta, att undervisningen i ett eller annat ämne under
ett par, tre veckor kan få ligga nere. Den fördel har emellertid månadslofvet
medfört, att derigenom beredts tillfälle att låta lärjungarne i
skolan och under lärarnes tillsyn förrätta en del skriftliga arbeten, som
eljest skulle hafva Utförts i hemmet. Och denna fördel har af många
ansetts så stor, att de blott derför önska bibehålla månadslofvet och ingalunda
finna, hvad komitén i detta afseende föreslagit, tillräckligt. Nämnda
fördel kan dock, äfven utan månadslofvet i dess nuvarande form, lätt
vinnas derigenom, att läsordningen för öde och 7:de klasserna så uppgöres,
att en viss dag hvarannan vecka blir fri från all undervisning i
läsämnena och i stället användes till skrifningar å lärorummet under
vederbörlig tillsyn såsom nu under månadslofdagar. För denna anordning
fordras blott att lärotirnmarnes antal i berörda klasser icke blir
större, än att den utan andra olägenheter må kunna genomföras.
Med anledning häraf skulle jag för sjette klassen vilja sänka tim- Minskning i.
antalet något under det af komitén föreslagna, men beträffande sjunde larot^°rnes
klassen anser jag mig ej kunna gå fullt så långt som komitén. Med de
talrika afdelningar, som i denna klass förekomma vid många af våra läroverk,
skulle det nemligen, om undervisningstiden allt för mycket inskränktes,
blifva omöjligt att tillbörligt tillgodose de säi’skilda lärjungarnes
behof, hvaraf ojemnhet eller betydligt ökadt hemarbete blefve en
följd.
Vid ordnandet af sångundervisningen skulle jag deremot vilja gå ett undervisning
längre, än komitén föreslagit, och göra den valfri i alla klasser shninrJen * sånotill
vida, att lärjunge kunde på skriftlig anhållan af fader eller målsman
derifrån befrias. Enligt af komitén meddelade upplysningar är denna
undervisning i de flesta länders högre skolor valfri, och intresset för
sång- och musikundervisningen är, såsom bekant, hos allmänheten så
stort, att ofta betydande uppoffringar göras för privatundervisning i detta
ämne. Det torde derför icke vara att befara, att lärjungar, som kunna
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
hafva verklig fördel af att deri deltaga, skola, annat än i undantagsfall,
erhålla sina målsmäns tillstånd att derifrån uteblifva. Också hafva på
senare tiden stämmor höjts för den åsigten, att den tidiga ansträngning,
som skolsången pålägger särskild! de bättre rösterna, kan vara skadlig
för deras framtida utveckling.
Gymnastik- Hvad vidare angår undervisningen i gymnastik, instämmer jag i
"ningen.'' komiténs förslag så väl med afseende på de fullt friska och starka lärjungarne
som beträffande behofvet af särskild tid för de kroppsligt svagare.
Likaledes anser jag det vara af synnerlig vigt, att tillfälle beredes
lärjungarne att under lämplig tillsyn och ledning öfva fria lekar.
Fria lekar. Till alla sanna skolvänners sorg hafva de fria lekarne vid våra skolor
på senare tider blifvit mer sällsynta och deltagandet deri mindre lifligt,
än förhållandet fordom varit. Orsakerna härtill hafva somliga velat
se i den stora tid skolarbetet kräfver och de vekligare vanor och nöjen,
som i vår tid gjort sig gällande i familjerna. Andra mena åter, att den
skolmessiga gymnastiken och vapenöfningarna bära den egentliga skulden.
Då dessa öfningar, som i vissa klasser upptaga 5 timmar i veckan,
bedrifvas med ifver och skärpa, såsom vanligen sker, äro de nemligen
af så kraftig verkan, att icke blott rörelsebehofvet fylles, utan äfven
verklig trötthet inträder, åtminstone hos de mindre starka. Men häraf
blir tydligen följden, att lärjungarne, då de äro lediga, helst sitta stilla
och egna sig åt nöjen, som icke medföra någon större kroppslig ansträngning.
Hvar nu den egentliga orsaken till det anmärkta förhållandet må
ligga, torde dock vara obestridligt, att den konstmessiga gymnastiken
icke kan ersätta den fria leken. Denna får nemligen sitt stora behag
och sin verkliga betydelse derigenom, att lärjungen derunder rår sig sjelf,
att han, som under lektionerna och lexöfverläsningen måste följa och
tillegna sig andras tankar eller lyda andras kommando, här uppfordras
till eget initiativ så väl för att uppfinna medel till öfvervinnande af personliga
motståndare eller tekniska svårigheter som till praktiskt utförande
af det uttänkta. Ingenstädes tages hans fantasi, uppfinningsförmåga,
själsnärvaro och sjelfverksamhet mer i anspråk. Utan fri lek blir derför
skolungdomen lätt passiv, bortkommen, genomprosaisk och utan märkbar
individualitet. I dessa hänseenden förmår den konstmessiga gymnastiken
intet; ty deri ingår för mycket kommando, för mycket soldatdressyr
för att gifva det egna initiativet något verkligt utrymme. Det
är derför nödvändigt att ställa den fria leken vid sidan af gymnastiken,
hvilken visserligen äfven den medför sin nytta och har sin stora betydelse
för harmonien i den kroppsliga utvecklingen. Men svårigheten är
47
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att finna det sätt, hvarpå man säkrast och lämpligast må befordra återupplifvandet
af fria lekar vid våra skolor. Komitén har icke framstält
något förslag, huru dess yrkande i detta afseende skulle sättas i verket,
och annorstädes har jag icke heller funnit något fullt antagligt.
Jag måste derför, trots mitt stora intresse för denna fråga, inskränka
mig till att föreslå, dels att gymnastiklärarne uppmanas att understundom
använda den åt gymnastiken anslagna tiden till fria lekar för att sätta
ungdomen in deri och vänja den dervid, dels att lämplig person, der
sådan finnes, förordnas att hvarje dag å viss tid vara å lekplatsen tillstädes
för att ordna, leda och sätta lif i deras lekar, som frivilligt infinna
sig för att leka. Sedan sålunda någon närmare erfarenhet på detta
område vunnits, torde kraftigare åtgärder kunna träffas.
Med afseende på ordnandet af vapen- och militäröfningarna föreslår
komitén:
att nu gällande bestämmelser böra bibehållas beträffande fäktoch
vapenöfningarna med den förändring, att samtliga fäktöfningarna,
såväl de med bajonett som de med sabel och florett, göras frivilliga
för lärjungarne i G:te och 7:de klasserna; men att 5:te klassen fortfarande
bör såsom rekrytklass öfvas i handgrepp och marsch eu timme i
veckan, hvilken timme dock må kunna ersätta gymnastiken under den
dag, då den förekommer;
att för de egentliga s. k. militäröfningarna må användas minst 48
timmar, oberäknad tiden för målskjutningsöfningar och utmarscher, som
fortfarande böra förekomma; samt att dessa timmar må på lämpligt sätt
fördelas på 3 ä 6 veckor vid höstterminens början, under hvilken tid
inga gymnastiköfningar för 6:te och 7:de klasserna böra ega rum och
samma inskränkning som nu skall göras i lästiden.
att en officer bör kommenderas till den ordinarie lärarens biträde
under exercistiden vid läroverk, der de exercerandes antal öfverstiger
100; samt
att den inspektion af militäröfningarna, som nu årligen förrättas af
regementsofficer, i stället må förekomma hvart annat eller hvart tredje år.
Åtskilliga omständigheter gifva emellertid vid handen, att föreskrifterna
angående dessa öfningar kräfva en mer genomgripande förändring.
Sedan genom skolstadgan af 1878 inträdesåldern nedsatts från 10 till
9 år, har normalåldern för 5:te klassen blifvit 13 och för nedre sjette
14 år. Om nu ock medelåldern i allmänhet kommer att ställa sig något
högre, så är dock antagligt, att det stora flertalet af lärjungarne i femte
klassen kommer att vara under 15 år samt att ganska många lärjungar
i nedre sjette klassen ännu icke fylt 15 år. Det har derför synts mig
Vapen- och
militäröfningarna.
48
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
tvifvelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt att låta gevärsexercis taga
sin början i 5:te och bajonettfäktning i nedre sjette klassen. Dessa mina
tvifvel hafva fått ökad kraft dels af en anmärkning, som förekommer i
öfversten in. in. E. Ribbings rapport öfver verkstäld inspektion af militäröfningarna
vid de allmänna läroverken i Stockholm under år 1885,
dels af ett särskildt yttrande till medicinska fakultetens i Upsala protokoll
den 1 juni 1886 af anatomie professorn E. Clason. Den förre af
dessa, hvar i sitt fack framstående män, säger nemligen: »Bland mängden
af storväxte och kraftige ynglingar, som deltogo i exercisen, märktes
vid alla fyra läroverken eu hel del små och klent bygde gossar;
dessa senare buro lika tunga gevär, som deras äldre och starkare kamrater,
och då dessa små vanligen besitta hög ambition och icke utan i
yttersta nödfall vilja gifva tappt, torde fara vara, att de under exercis
och längre utmarscher öfveranstränga sig och ådraga sig frön till framtida
sjukdomar». Derför borde antingen lättare gevär anskaffas eller
ungdomen delas i två afdelningar, hvilket dock alltid förutsatte, att tvä
instruktörer funnes.
Efter att hafva förklarat sig icke vara öfvertygad om militäröfningarnas
nytta, yttrar åter den senare: »Såsom kroppsöfningar äro de ensidiga
och förutsätta en utveckling af skelettet, som först uppnås under
det 21:sta lefnadsåret. Ett oeftergitiigt vilkor för dem borde åtminstone
vara, att lärjungarne förses med gevär, som icke blott, såsom
delvis nu, till tyngden utan äfven till formen äro för dem afpassade».
Redan innan dessa yttranden kommit till min kännedom, hade
emellertid utlåtande infordrats från direktionen öfver gymnastiska centralinstitutet
angående lämpligheten af nu gällande bestämmelser rörande
gevärsexercis i femte och bajonettfäktning i sjette klassen, hvarjemte
upplysning begärts, om och i hvilken utsträckning lättare gevär funnes
vid läroverken tillgängliga och användbara. 1 skrivelser af den 22
september 1884 och den 27 februari 1885 har bemälda direktion med
anledning häraf meddelat, att den icke med full tillförlitlighet har sig
bekant, huruvida och i hvilken utsträckning lättare bajonettfäktningsgevär,
särskildt afsedda för skolungdom, för närvarande funnes att tillgå
vid de allmänna läroverken. Sådana lättare gevär hade för längre tid
tillbaka blifvit åtminstone vid några läroverk inköpta, men äfven der
så skett, torde de numera hafva lemnats å sido och ersatts med nyare,
större gevär, hvilka i annat afseende hade en fördelaktigare konstruktion.
Vidare anför direktionen, att såsom en i allmänhet gällande regel
torde kunna antagas, att gossar först vid omkring 15 års ålder erhållit
den kroppsliga utveckling, att de utan fara för öfveransträngning kunna
49
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
öfvas i exercis med vanliga, derför afsedda gevär, för så vidt nemligen
öfningarna skulle pågå under någon nämnvärd tid, exempelvis 1 timme.
I nu gällande föreskrifter finnes det visserligen, enligt direktionens
mening, icke något hinder för att meddela partiel befrielse från gymnastiköfningarna
till hvilken utsträckning som helst och således ej heller
för. att särskildt från exercis befria en lärjunge, som deltager i den
öfriga gymnastiken, men då erfarenheten gifvit vid handen, att skilnaden
mellan olika slag af gymnastik i afseende på det för deltagande
i desamma erforderliga måttet af kroppskrafter icke på alla ställen
tillräckligt uppmärksammas, föreslår direktionen ett tillägg till § 5 i
den genom kungliga cirkuläret den 19 juni 1866 föreskrifna undervisningsplanen
för gymnastiköfningarna af följande lydelse: »särskildt från
dessa öfningar med vapen må rektor, efter samråd med läkare och
gymnastiklärare, kunna befria fysiskt svagare lärjungar, ''äfven om de i
öfriga gymnastiköfningar anses böra deltaga». Då det likväl torde vara
möjligt, att ej ens ett dylikt påpekande i författningen medförde tillräcklig
trygghet mot ett allt för starkt anlitande af kroppsligt svagare
lärjungars krafter, anser direktionen att utom nyssnämnda tillägg äfven
må införas ett stadgande, att handgevärsexercis först må förekomma
med lärjungar efter fylda 15 år. Men om en sådan bestämmelse utfärdades,
kunde gevärsexercis icke lämpligen på samma sätt som hittills
förekomma i femte klassen, enär åtminstone flertalet lärjungar icke
torde fylla 15 år förr än under femte klassens vårtermin eller senare.
Genom att sålunda uppskjuta exercisöfningarnas inträde vid läroverket
rubbades emellertid anordningen i sin helhet af nämnda öfningar.
Under exercistimmen i femte klassen erhölle nemligen lärjungarne för
det närvarande en förberedande rekrytöfning, så att de kunde inmönstras
för att tillsammans med mera försigkomna kamrater deltaga i de genom
kongl. cirkuläret den 23 mars 1870 anbefalda öfningarna i utsträckt
krigsbildning, utan att på ett allt för störande sätt försvåra den i och
för sig icke lätta ledningen af dessa. Vid införandet af de utsträckta
militäröfningarna från och med nedre sjette klassen förutsattes ock att
gevärsexercis skulle börja redan i femte klassen. Planen för de militära
öfningarna vid läroverken borde derför i det hela omarbetas, för
den händelse någon rubbning af exercisen i femte klassen skulle vidtagas.
Beträffande bajonettfäktningen i nedre sjette klassen yttrar åter
öfverläraren vid institutets pedagogiska afdelning i en till direktionen
stäld skrifvelse, som af densamma blifvit till departementet öfverlemnad,
att anledningen till att bajonett blifvit satt i främsta rummet, då det
Bih. till Rilcsd. Prof. 1X87. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft. 7
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
galt fäktöfningars införande vid de allmänna läroverken, sannolikt
varit, att bajonettgeväret vore det allmännaste vapnet inom armén
och att bajonettfäktning vore en jemförelsevis ganska lättvunnen
färdighet. Härvid måste likväl förutsättas, att de, som skulle inöfva
denna färdighet, vore nog utvecklade och kraftige för att utan fel i
kroppsställningen kunna handtera ett så tungt vapen. I nedre sjette
klassen funnes många lärjungar under 15 år, ja, ett icke ringa antal
under 14 år. Desse vore vanligen både små och svaga. För dem och
deras vederlikar i öfre sjette och nedre sjunde klasserna vore det fördelaktigt,
om fäktöfningarna icke bedrefves med ett så tungt vapen som
bajonettgeväret, hvars tyngd i de flesta fall hos dessa skolynglingar
framkallade fel i hållningen vid fäktställningarna och således äfven i
rörelserna. Då dessa fel ej kunde nöjaktigt motarbetas, vore det nödvändigare
än eljest att börja fäktöfningarna med ett lätt vapen, i synnerhet
som det derigenom äfven kunde blifva möjligt att genom fäktöfningarna
något bidraga till kroppens harmoniska utveckling, hvilket
— jemte motvigt till allt stillasittande — borde vara hufvudsyftet med
skolungdomens kroppsöfningar.
I de rapporter, som under de senare åren afgifvits af de regementsofficerare,
som verkstält inspektionen af de utsträckta militäröfningarna,
har den tanken städse återkommit, att dessa öfningar hafva sin hufvudsakliga
nytta i den kroppsrörelse i fria luften, som derigenom beredes
skolungdomen, samt att det skulle fordras mer tid och mer befäl, om
något egentligt gagn i militäriskt hänseende skulle deraf skördas. Eu
och annan yrkar äfven på, att berörda öfningar borde koncentreras till
några veckor i böi’jan af höstterminen. Denna mening har äfven uttalats
från åtskilliga läroverk och vunnit anslutning af direktionen för
gymnastiska centralinstitutet. De skäl, hvarpå densamma företrädesvis
grundats, äro: att militäröfningarna lida af brist på koncentration och
att undervisningen i skolans öfriga ämnen störes genom den långvariga
oregelbundenhet och de många afbrott i skolarbetets jemna gång, hvilka
vållas af nämnda öfningar, då dessa äro utsträckta öfver en längre
tidrymd och omfatta de för repetitionen af årskurserna vigtiga slutveckorna
af vårterminen; samt vidare att vårterminens öfningar icke äro
egnade att medföra afsedt resultat, dels derför att öfre sjunde klassens
lärjungar, hvilka äro inöfvade till befäl, på grund af mogenhetsexamen
äro hindrade att i denna egenskap tjenstgöra, så att nytt, mindre öfvadt
befäl måste tagas från de öfriga klasserna, dels derför att den ordinarie
gymnastikläraren och ledaren af militäröfningarna, som vanligen är
tjenstgörande officer, hvart annat eller hvart tredje år måste deltaga i
51
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.
sitt regementes möten och vid läroverket ersättas af eu vid skolungdomen
och dess handledning ovan, tillfällig lärare.
En sammanträngning af militäröfningarna till några veckor i början
af höstterminen medför emellertid åtskilliga betydande olägenheter. Å
ena sidan blir nemligen derigenom gymnastikläraren så mycket upptagen,
att det torde blifva nödvändigt att, såsom komitén föreslagit,
helt och hållet inställa gymnastiköfningarna i 6:te och 7:de klasserna
under den tid militäröfningarna pågå. Men härigenom skulle de lärjungar,
som i följd af kroppslig svaghet eller underårighet icke deltaga
i militäröfningarna, under åtskilliga veckor komma att sakna ordnade
kroppsöfningar. A andra sidan kan det sättas i fråga, huruvida
det verkligen kan vara gagneligt för lärjungarnes helsa att, sedan de
under lida sommarferien varit utan ordnade kroppsrörelser och många
i följd deraf fört ett allt för stillasittande lif, under några veckor underkasta
dem högst ansträngande kroppsöfningar, som derpå plötsligt afbrytas,
i synnerhet som den stora kroppsliga ansträngningen ålägges
dem på en tidpunkt, då de hafva att utföra ett tungt själsarbete. Vid
höstterminens början måste nemligen allt det, som afglömts under sommaren,
hastigt återkallas i minnet, för att de nya kurserna må kunna
med framgång angripas, hvilket för de fleste icke låter sig göra utan
mycken ansträngning. Och denna ansträngning skulle icke i någon
väsentligare mån minskas, om man nedsatte de öfriga lektionernas antal
i vida högre grad, än nu gällande föreskrifter medgifva och komitén
föreslagit, men en dylik nedsättning skulle dock medföra en annan, ej
obetydlig svårighet. Af hvad ofvan andragits torde nemligen framgå
nödvändigheten af att föreskrifva, det endast lärjungar, som fylt 15 år
och som vid eu noggrann undersökning befunnits nog kraftigt bygda
och starka, må i exercis och militäröfningar deltaga. Men följden af
en dylik föreskrift måste blifva dels att gevärsexercis icke gerna längre
kan förekomma i 5:te klassen, dels att ett betydligt antal lärjungar i
nedre Inte samt ganska många i öfre 6:te och 7:de klasserna måste
befrias från militäröfningarna. Läte man dessa gå sysslolösa under den
lektionstid, från hvilken de i militäröfningarna deltagande måste befrias,
så förspildes för det första deras tid, för det andra utsattes de lätt för
faror i sedligt hänseende. Hölles de åter till studier på lärorummet
eller i hemmen, så skulle deraf förorsakas eu betänklig ojemnhet i klasserna,
och de bland deltagarne i militäröfningarna, som voro ifriga att
icke blifva efter sina kamrater, skulle utsättas för stor fara att öfveransträngas.
För öfrigt komme utan tvifvel ej så litet bryderi att uppstå,
då militäröfningarna skulle ordnas inom den föreslagna korta tiden;
52
Hemarbete.
Kongl. Maj:t« Nåd. Proposition N:o 26.
ty i följd af gevärsexercisens upphörande i 5:te klassen torde det blifva
nödvändigt att upprätta eu särskild rekrytafdelning.
Jag. kan på grund häraf icke tillstyrka en dylik anordning, utan
föreslår i stället att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, så att
tva timmar i veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta
ändamål och upptagas på den allmänna arbetsordningen. Under den
hårdare årstiden och vid oblid väderlek skulle dessa timmar egnas åt
gevärsexercis, fäktning, meddelande af instruktioner in. m. å gymnastiksalen.
Men da årstid och väderlek sådant medgåfve, skulle så väl dessa
som alla eller eu del af de till gymnastik anslagna timmarne användas
till öfningar i fria luften. På detta sätt ordnade skulle de ifrågavarande
öfningarna, utan att förlora i intensitet, upphöra att verka störande för
.skolans ordning, samt lärjungarnes helsa och behof af kroppsrörelse
bättre tillgodoses. Att svårigheter äfven vid denna anordning uppstå,
särskilt med afseende på gymnastiklärarnes tjenstgöring, är onekligt,
men dessa äro icke oöfvervinneliga. Det förslag till ändringar med afseende
på gymnastiklärares aflöning och tjenstgöring, som jag strax
skall för Eders Kongl. Maj:t framlägga, torde undanrödja de väsentligaste.
Sedan jag nu genomgått de hufvudsakliga förändringar jag har att
föreslå i undervisningsplanen, öfvergår jag till frågan om hemarbetet.
Med rätta anmärker komitén med afseende härå, att hvarje försök att
genom inskränkning af antalet undervisningstimmar i skolan förebygga
lärjungarnes öfveransträngning i fysiskt och psykiskt afseende är fåfängt,
derest icke hänsyn äfven tages till den arbetstid i hemmet, som
skolan pålägger för lexläsning och skriftliga arbeten. Och komitén har
med anledning häraf ansett sig böra jemte undervisningsplanen uppställa
en normaltid för hemarbetet i hvarje klass. Denna s. k. normaltabell
skulle visserligen icke upptagas i skolstadgan, men genom särskildt
cirkulär meddelas rektorer och lärare samt anbefallas till noggrant
beaktande.
Utan att bestrida lämpligheten af att i bestämda siffror fixera normaltiden
eller kanske rättare maximitiden för skolarbetet i hvarje klass och
utan att förneka nyttan af att rektorer och lärare taga noggrann kännedom
härom, anser jag dock föga ändamålsenligt att genom ett nådigt cirkulär
auktorisera dessa siffror. Dels anmärker nemligen den kommission,
som 1882 fick i uppdrag att undersöka det sanitära tillståndet vid de
danska skolorna, att någon vetenskapligt grundad tidsbestämning för
de särskilda klassernas arbete icke kan angifvas, då hvarje sådan tidsbestämning
blott kan fastställas genom ett godtyckligt uppskattande,
53
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
och meningarne ännu torde vara något delade om huru långt man härvid
törs gå. Dels skulle lätt kunna hända, att föreskrifterna om arbetstiden
komrne i strid med skollagens bestämmelser angående kurser,
skriftliga arbeten m. m., och det kunde väl icke i dessa fall öfverlåtas
åt den enskilde läraren eller rektorn att afgöra, hvilkendera föreskriften
som borde uppoffras. Komiténs s. k. normaltabell torde derför böra
betraktas såsom eu beaktansvärd pedagogisk anvisning, som isynnerhet
kan vara dem till gagn, som hafva att utarbeta kursbestämmelserna för
de särskilda klasserna samt att öfvervaka skolorna och deras verksamhet.
De bästa medlen att motverka öfveransträngning genom hemarbete
anser jag derför vara en lämplig och omsorgsfullt utarbetad kursfördelning
och en ändamålsenlig arbetsordning samt ett noggrant öfvervakande
af att dessa i praktiken så tillämpas, som de blifvit tänkta.
Den väg, som man för detta ändamål har att beträda, torde i allmänhet
vara angifven genom cirkulären den 12 maj 1865 och den 5
december 1867 angående undervisningen och lärjungarnes hemarbete
vid elementarläroverken, om än enskilda föreskrifter deri kunna tarfva
ändring. Det hade varit önskvärdt, att komitén fäst någon uppmärksamhet
vid dessa cirkulär, då åtskilliga der angifna grundsatser och åtgärder
torde förtjena en närmare undersökning.
Tydligt är emellertid att, om kursernas storlek måste bestämmas Lärokurserna.
efter andra grunder än den för deras inlärande anslagna tiden, kan det
blifva omöjligt att uppgöra en ändamålsenlig kursfördelning; och äro
kurserna för stora i förhållande till lärotiden och öfvervakas med allvar
deras inhemtande, så kunna inga föreskrifter, huru omständliga samt i
och för sig lämpliga de än må vara, förebygga öfveransträngning.
I sjelfva verket förhåller det sig äfven så, att vissa delar af de
särskilda läroämnena företrädesvis lämpa sig för skolan och dess metod
och således der böra inhemtas, under det att andra delar deraf lika väl
kunna förläggas till universitetet som till skolan. Med afseende på
dessa sistnämnda eger man dock icke full frihet, utan är i viss mån
beroende af bruket i andra länder, då vid de akademiska studierna i
allmänhet måste användas utländska böcker och dessa förutsätta, för att
kunna fullt uppfattas, de förkunskaper, som i författarens hemland anses
tillhöra skolstadiet. Skolkursernas längd kan derför icke godtyckligt
bestämmas; och minskas de mera än tillbörligt, ökas derigenom i betydlig
proportion tiden för de akademiska studierna.
Såsom redan blifvit anmärkt, tåla våra nuvarande skolkurser inga- Lärotidens
lunda någon förminskning, ehuru de onekligen äro för stora i förhållande f°rlan3nm9-till den för deras inlärande hittills anslagna tiden. En ökning af läro
-
54
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 26.
tiden är derför oundgänglig. Denna ökning kan ega rum på trenne sätt,
antingen derigenom att årsafdelningarnas antal och dermed skoltidens
längd ökas, eller derigenom att fordringarna för inträde i skolan skärpas,
hvarigenom förlängningen i lärotid förlägges utom skolan, eller derigenom
att mera lästid hvarje år beredes genom inskränkning af ferierna.
Den förstnämnda af dessa utvägar torde dock knappast kunna på allvar
sättas i fråga. Ty redan nu klagas icke utan skäl deröfver att en
del af skolungdomen afslutar sin skolgång vid en senare lefnadsålder än
nyttigt och tillbörligt är. En annan utväg vore att höja inträdesfordringarna
till skolans lägsta klass. Förslag dertill hafva understundom
framstälts, men då i sammanhang med önskningar om indragning af
en eller flera af skolans lägsta klasser. Ett dylikt förslag till första
klassens indragning har läroverkskomitén underkastat en närmare pröfForsia
idas- ning och funnit sig böra på det bestämdaste afstyrka. I detta afstyrsrnsnhit?''3''
bände hafva de myndigheter, som yttrat sig öfver komiténs betänkande
i berörda afseende, enhälligt instämt. På skäl, som blifvit af komitén
och nämnda myndigheter anförda, kan icke heller jag tillstyrka ett indragande
af första klassen, hvilken för den här föreslagna skolorganisationen
får en ännu större betydelse än för den nuvarande eller den af
komitén föreslagna. Eu höjning af inträdesfordringarna till det mått af
kunskap, som nu fordras för inträde i andra klassen, skulle i alla tall,
om den vore förenad med indragning af första klassen, alls icke minska
trycket på de följande klasserna. Hvad jag anser riktigt, är att sådan
jemkning vidtages i de nu gällande inträdesfordringarna till första
klassen, att de utan att minskas bättre stämma öfverens med folkskolans
undervisningsplan. Att väsentligt höja inträdesfordringarna
skulle blifva eu för de mindre bemedlade klasserna mycket betungande
åtgärd och äfven af detta skäl icke böra ifrågasättas.
Minskning af g)å således skolans årsklasser icke kunna ökas eller inträdesfordrinfei
garna till dess lägsta klass väsentligen höjas, återstår intet annat medel
för att erhålla tillräcklig tid till ett noggrant och metodiskt genomgående
af de erforderliga skolkurserna än att förlänga lästerminerna
och förkorta ferierna, särskildt den långa sommarferien.
Nödvändigheten af denna åtgärd har på senare tider hos oss
blifvit allt mer insedd. Redan den år 1870 tillsatta läroverkskomitén
förordade en, ehuru temligen ringa, förlängning af lästiden. Och i anledning
af nådiga propositionen angående förändrad anordning af vissa
delar af rikets elementarläroverk uttalade sig 1873 års Riksdag för läsårets
utsträckning till 39 veckor, hvaruti dock skulle inräknas ledighet
under en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst. Senaste läro
-
55
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
verkskomitén föreslår äfven, att läsåret må bestämmas till 39 veckor,
men anser, att deri böra inräknas 12 dagars ledighet vid påsktiden och
4 dagars lof vid pingsten samt den tid, som för vissa lärjungar kan
upptagas af inträdes- och flyttningspröfningar.
Komiténs egentliga skäl att föreslå en ökning af den årliga lästiden
är detsamma som ofvan angifvits, nemligen nödvändigheten af att minska
den dagliga arbetstiden, under det att de kurser, som skola genomgås,
ingalunda tåla någon nedsättning. Fråga är emellertid om hvad komitén
föreslagit är för ändamålet tillräckligt.
Komitén framhåller å ena sidan, att skolåret hos oss knappast kan
beräknas till 8 472 veckor, under det att detsamma utgör i Norge 4372,
i Danmark 43, i Tyskland och Österrike 42, i Frankrike 41 veckor, och
å andra sidan påpekar den vigten af att våra lärjungar på de särskilda
skolstadierna icke äro väsentligen underlägsna sina kamrater i andra
länder. Ty eljest vore fara att vi skulle nedsjunka under andra folks
bildningsnivå. Samma tankegång återfinna vi i nyss berörda kongl.
proposition, der det med afseende på förslaget att nedsätta kunskapsforrlringarna
i stället för att öka arbetstiden heter, att vi i sådant fäll
snart skulle, »såväl i afseende på allmän bildning som på det mått af
förkunskaper, hvilket vår tid anser nödigt för fruktbringande fackstudier,
sjunka ned från den jemnhöjd, der vi med heder stått och ännu hålla
oss uppe bredvid de bildade folken, och inom kort mista förmågan att
upprätthålla ett sjelfständigt vetenskapligt lif. Beroende i detta afseende
skulle alstra beroende i andra; och slutföljderna kunna ej blott, de
måste blifva beklagliga. Men böra vi, med afseende på den allmänna
undervisningen, som är grundläggningen för all nationel bildning, verksamt
och utan veklighet häfda vårt anseende bland de öfriga kulturländerna,
så böra vi ock söka att göra det på ett sätt, som aflägsna!-onödiga och vådliga ansträngningar».
Tydligt är emellertid att våra lärjungar under nuvarande förhållanden
icke utan farlig öfveransträngning skulle kunna försöka att hålla
jemna steg med kamraterna i utlandet, då desse årligen åtnjuta undervisning
och drifva sitt skolarbete 7 å 9 veckor längre än våra. Det
skulle således fordras en 11-årig skolkurs hos oss för att arbets- och
undervisningstiden här skulle blifva densamma som hos dem under en
9-årig. År det derför verkligen af vigt att vi icke stanna efter andra
folk i bildning, så är ock nödvändigt att lästiden så ökas, att det blir
möjligt för våra lärjungar att någorlunda följa andra länders.
Många finnas dock, som, ehuru de icke kunna neka det bindande
i detta bevis, högst ogerna vilja medgifva feriernas, och särskild!, som
-
56
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
marferiernas, förkortning. Bland dessa torde i första rummet uppmärksamhet
böra fästas vid komiténs i hygieniskt afseende företrädesvis
sakkunnige ledamot, som i den af honom författade bilagan söker att
häfda den långa sommarferiens stora gagn för den kroppsliga utvecklingen
och lielsan. Han yttrar (III. s. 648): »Då jag fogade mig i beslutet
om den förlängning (af läsåret), som komitén gjorde till vilkor
för sitt antagande af förslaget till den dagliga arbetstidens inskränkning,
så var det endast, emedan jag ansåg denna senare så absolut
nödvändig, att för dess säkra vinnande betänkligheterna mot feriernas
förkortning måste trängas åt sidan. De qvarstå emellertid och hafva
mera ökats än minskats efter den ytterligare kännedom, jag sedermera
vunnit om barnens nedsättning i utveckling under vintermånaderna,
alltså under läsåret, och den kompensation, som härför vinnes under
sommarhalfåret (jfr kap. om kroppsutvecklingen, sid. 559—573)». Och
derpå frågar han, »huruvida det ej kan vara förenadt med fara att öka
den nedpressning, som under vintern och våren eger rum, och förkorta
tiden för den absolut nödvändiga kompensationen under sommaren,
framför allt innan vi ännu hafva mera kännedom om lagarna för dessa
för barnets helsa, tillväxt och utveckling så utomordentligt vigtiga vexlingar
och alla på dem inverkande omständigheter, än hvad vi ännu
hafva. Att trafven på längre sommarferier för vår ungdom hos oss
måste vara mycket större än i sydligare länder, det visa de gjorda
undersökningarna otvetydigt».
Det enda egentliga skäl till denna uppfattning, som, såvidt jag kunnat
finna, i bemälda bilaga åberopas, är emellertid resultatet af dagliga
vägningar och mätningar af några tjugutal elever vid en döfstumanstalt
i Köpenhamn under IV2 år. Af dessa undersökningar framgick
visserligen, att vigttillökningen under sommarferierna var ungefär dubbelt
så stor, som den tillökning stigningskurvan angaf, samt att en period
af stillastående i vigttillökningen med derpå följande förlust i vigt
sträckte sig från början af maj ända till midten af juli, då läsåret slutade.
Men deraf visade sig äfven, att vigttillökningen i september och
oktober var ungefär 3 gånger så stor som medeltillökningen; och verkställaren
af dessa undersökningar, anstaltens föreståndare, pastor R.
Malling-Hansen, påpekar de oupphörliga vexlingarna i elevernas vigtförhållanden
samt anser, att ofvan berörda minskning och ökning i vigt
icke ensamt kunna förklaras ur elevernas förslappning under slutet af
skolåret eller deras förändrade lefnadssätt under ferierna. Bevisande i
det här ifrågavarande hänseendet kunna dessa undersökningar således
icke sägas vara.
57
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26,
Men antoge man äfven, hvilket ju är mycket sannolikt, att lärjungarnes
vegetativa och animala funktioner under våra långa, från andligt
arbete fritagna sommarferier vinna betydligt i kraft och att den
kroppsliga utvecklingen sålunda derunder skjuter eu utomordentlig fart,
månne detta verkligen vore någon så stor fördel för deras helsa och
harmoniska utveckling i det hela? Man kan nemligen befara, dels att
det skarpa ombyte i lärjungarnes lefnadssätt, som med skolgångens
början måste inträda, kan verka skadligt på deras helsa, dels att de
lägre drifterna och begären vinna en sådan styrka, om arbetet och den
intellektuel verksamheten under en längre tid få ligga nere, att de
sedermera icke låta sig beherskas, utan alstra en förderfbringande maklighet,
arbetsskygghet och njutningslystnad. Åtminstone framhållas dessa
synpunkter oupphörligt vid diskussioner i utlandet om feriernas längd.
Äfven i vårt land hafva dylika farhågor blifvit offentligen uttalade; särskild!
vill jag i detta afseende erinra om diskussionen i Andra Kammaren
vid 1873 års Riksdag angående lästerminernas förlängning. Dervid
framhöll en af våra mest framstående män på helsovårdens område,
f. d. generaldirektören m. m. M. Huss, att en af hufvudorsakerna till
våra lärjungars svaghet och sjuklighet, särskild! under läsårets första
månader, utan tvifvel vore att söka i det tvära afbrottet mellan deras
lif i hemmet under ferierna och deras lefnadssätt under vistelsen i skolan.
Också förklarade han sig, från sin ståndpunkt såsom läkare, icke
hafva något att invända mot den då föreslagna förlängningen af läsåret,
under den förutsättning likväl, att antalet undervisningstimmar per
dag under skolgången minskades. Ändra ledamöter af Riksdagen, sjelfva
näringsidkare, framhöllo, i min tanke med skäl, den skada, sysslolösheten
under de långa ferierna ej sällan medför för ynglingarnes vanor,
särdeles deras ihärdighet i arbete, och anstälde jemförelser med det
trägna arbete, som plägar åligga ynglingar, anställa i praktiska yrken.
Såsom ett från statistiken hemtadt bevis för att långa ferier i sjelfva
verket icke äro gagneliga för helsan, torde kunna anföras, att procentantalet
sjuka lärjungar hos oss är hela skolan igenom betydligt högre
än i Danmark. Med frånräkning af närsyntheten utgjorde nemligen enligt
den danska hygieniska kommissionens undersökningar procentantalet
sjuke lärjungar vid de danska latinskolorna tillsammans 32, vid realskolorna
28 och vid mellanskolorna 26, under det att samma procentantal
enligt läroverkskomiténs beräkning hos oss utgjorde vid de högre
läroverken tillsammans 36,l, vid de femklassiga 37,9 och vid de treklassiga
34,5. Och af eu närmare jemförelse mellan de i bilagan E sid.
188—189 upptagna tabellerna framgår, att vår sorgliga öfverlägsenhet
Bill. till Rihsd. Prot. .1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft,. 8
58
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
i detta afseende icke blott gäller lärjungeantalet i dess helhet utan äfven
klass för klass. Då nu den dagliga arbetstiden vid våra skolor, om
siffrorna derför vederbörligen korrigeras, icke torde i det hela ställa sig
högre än vid de danska skolorna; och andra sanitära förhållanden, såsom
skollokaler, arbetsdagens indelning, gymnastik och andra kroppsrörelser
m. in., torde vara väl så fördelaktiga hos oss som i Danmark,
och då vidare intet skäl finnes att antaga, att svensken till sin ursprungliga
konstitution är svagare och sjukligare än dansken, så synes den
enda väsentligare olikheten mellan den svenske och danske lärjungens
sanitära förhållanden vara att finna i de så betydligt olika långa ferierna.
Icke heller inom svenska lärarekåren är helsotillståndet synnerligen
godt. Under läsåret 1879—1880, det sista, för hvilket statistik i detta
hänseende uppgjorts, voro 125 lärare vid allmänna läroverk och pedagogier,
eller 12 % af samtliga dåvarande ordinarie lärare vid dessa anstalter,
tjenstledige för sjukdom under längre eller kortare tid, en sjukprocent,
som,. om den jemföres med den för andra tjensteman, torde
visa sig ovanligt stor.
Tager man åter i betraktande betydelsen af de långa ferierna för
det intellektuella arbetet, för studierna, så torde de, som varit i tillfälle
att något närmare följa våra skolförhållanden, vara ense om, att flertalet
af lärjungarne under loftiden alls icke idka några studier, under det
att åtskilliga erhålla privat undervisning och andra meddela sådan, samt
ett fåtal drifver studier på egen hand. Då de, som under de tre månader
långa sommarferierna låtit studierna ligga helt och hållet nere,
återkomma till läroverket, så hafva de tydligen glömt en stor del af
det, som de vid slutet af föregående läsår hade inhemtat, och de måste
derför sa fort som möjligt söka återerinra sig detta för att derpå kunna
med framgång börja med de nya kurserna. Men genom den långa ledigheten
hafva de icke blott kommit ur arbetstakten utan rent af blifva
ovana vid eu allvarlig intellektuel verksamhet, och de finna denna
derför tråkig, tung och tröttsam. Sakna de nu lifligare fattningsgåfva
och större energi, sa förmå de icke på den korta tid, som deråt kan
anslås, erinra sig det glömda och kunna således icke följa med undervisningen
i det nya,, utan blifva redan från början ohjelpligt efter. Ega
de åter större energi och ambition, anstränga de sig till det yttersta
och öfvervinna verkligen svårigheterna, men hlifva ock redan vid läsarets
början öfveransträngda; och arbetet blir dem derigenom under
hela året tungt, sa att de vid dess slut väl behöfva den långa feriens
59
Kong!. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 26.
sysslolöshet för att återliemta sig. Endast de lyckligast begåfvade
kunna utan märkbarare olägenhet bestå detta svåra prof.
Den fysiologiska förklaringsgrunden till detta förhållande torde vara
gifven i hvad som säges i bil. E till läroverkskomiténs betänkande (sid.
70), der det heter: »Den lifligare verksamheten åtföljes alltid af ökade
tillgångar till ytterligare förkofran och tvärtom. Detta är eu lag, som
genomgår hela naturen, ingen förkofran utan arbete och strid. All försumlighet,
all sömnaktighet leder till förfall och undergång. I den
overksamma eller för litet öfvade muskeln cirkulerar en jemförelsevis
liten qvantitet blod; muskeln näres dåligt och utvecklas klent, ja, om
overksamheten är allt för stor, undergår den sjukliga förändringar, den
''degenererar’».
Deras ställning, som drifvas framåt genom privatundervisning, är
emellertid ofta icke mycket bättre. Under tiden, medan man i skolan
repeterar och läser det pensum, desse redan genomgått, finna de sig
hafva föga att lära på skolrummet och litet att läsa öfver i hemmet,
de bry sig derför icke om att följa så noga med i skolan och skaffa
sig andra sysselsättningar under loftiderna. När man så i skolan hunnit
in på för dem obekanta pensa, så komma de sig icke genast för
att ändra förfaringssätt, och snart befinna de sig efter sina kamrater
och måste under nästa ferier drifvas med privatundervisning för att
kunna få flyttning till nästa klass.
Den ojemnhet i lärjungarnes kunskaper, som af nu antydda omstän- Lärjmgam
digheter föranledes, är en af de största svårigheter, med hvilka vår skola
har att kämpa. Om storleken af denna ojemnhet kan man få en föreställning
dels af läroverkskomiténs undersökning af lärjungarnes förmåga
att följa med undervisningen, för hvilken undersökning närmare redogörelse
lemnas i bil. E, kap. VII, dels af de beräkningar, som i den officiella
statistiken angående undervisningsväsendet förekomma beträffande
det antal terminer utöfver normaltiden, som en del lärjungar hafva behof!
använda för genomgående af de särskilda klasserna.
Af komiténs undersökning framgår, att de lärjungar, som haft svårt
att i allmänhet följa med undervisningen i den klass, de tillhört, utgjorde
vid de högre läroverken sammanlagdt 14,8 procent och vid de femklassiga
20,9 procent af hela lärjungeantalet, under det att procenttalet vid de
öfriga slagen af läroverk vexlade mellan de nämnda siffrorna. Dessutom
har emellertid en hel skara lärjungar haft svårt att följa med undervisningen
i särskilda ämnen. Vidare finna vi, att det relativa antalet af dem,
som i allmänhet haft svårt att följa med, är störst i de lägsta klasserna
samt större å reallinien än å klassiska linien. Detta förhållande är i full
-
60
Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
komlig öfverensstämmelse med hvad man har skäl att vänta. Ty ju yngre
eu lärjunge är, ju mindre han lärt och ju färre gånger han repeterat det
eu gång inhemtade, dess mer glömmer han och dess långsammare återhemtar
han det förlorade. På samma sätt gäller äfven att ju mindre koncentrerade
studierna äro, dess mer äro de vunna kunskaperna utsatta för
att falla bort och dess svårare är det att fylla de luckor, som ligga i vägen
för fortsatta studier.
Lärjungarnes
bostadsförhål
landen.
Af de hittills utkomna delarne af läroverksstatistiken, omfattande läsåren
. 187It—1880, upplyses att i allmänhet något mer än 10 procent af de
hvarje år till högre klass flyttade varit qvar sitt are eller suttit mer än ett
år i den närmast lägre klassen, under det att något öfver 1 procent »hoppat
öfver» eu klass, d. v. s. icke suttit i närmast lägre klass. Då emellertid,
i följd af de äldre primäruppgifternas form, härvid hvarken skilts
mellan dem, som flyttats vid vårterminens slut och dem, som först vid
höstterminens början erhållit flyttning, ej heller hänsyn tagits till dem, som,
flyttade eller utan flyttning, lernnat läroverket före den följande terminens
början, sa har jag låtit utarbeta eu i bilaga III upptagen öfversigt
af förhållandet i det ifrågavarande hänseendet vid de högre läroverken
under ar 1885, för livilket — sedan formuläret för primäruppgifterna
blifvit ändradt — dessa uppgifter föreligga i den form, att bestämdare
resultat kunna vinnas. Af denna öfversigt framgår, att 7/io af samtlige lärjungar
flyttats å normaltid, yi0 efter att hafva suttit qvar i klassen, och
att 2/10 icke blefvo flyttade. Vid vårterminens slut flyttades något mer än
7io al hela lärjungeantalet och vid höstterminens början icke fullt 2/10. De
ojemförligt största procenttalen af de icke flyttade komma på reallinien,
under det att dessa procenttal för latinlinien dels äro något lägre, dels
något högre än de å den gemensamma linien. Men procentantalet af dem,
som vid vårterminens slut flyttats efter att hafva tillbragt normaltiden i
klassen,^ d. v. s. af dem, som visat sig fullt kunna följa med, är afgjordt
större å latinlinien än i de tre lägsta klasserna. Af synnerlig vigt" i nu
ifrågavarande hänseende är tydligen det stora antalet af dem, som icke
flyttats, samt af dem, som flyttats först vid höstterminens början.
Bland de invändningar, som ytterligare blifvit gjorda mot feriernas
inskränkning, vill jag blott fästa mig vid tvenne, nemligen att den tid,
som lärjungarne få tillbringa i sina hem, och dermed det välgörande inflytande,
som familjelifvet och föräldrarnes personliga tillsyn på dem kunna
utöfva, genom läsårets utsträckning komma att minskas, samt att föräldrarnes
kostnad för lärjungarnes underhåll vid läroverket derigenom blir större.
Genom den utredning, läroverkskomitén åvägabragt, har utrönts,
att mer än */å af samtliga lärjungarne vid våra läroverk under skol
-
61
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
tiden bo i sina föräldrahem, under det att 7io äro inackorderade i andra
familjer och icke fullt 1/w hafva s. k. eget hushåll eller lefva under andra
förhållanden.
Beträffande de lärjungar, som hafva sitt föräldrahem i läroverksstaden,
gälla de framstälda anmärkningarna alldeles icke. De få fortfarande vistas
i skötet af sin familj och kostnaderna för dem torde icke ökas, utan snarare
tvärtom. Och då flertalet af dessa lärjungars föräldrar icke hafva så
stora inkomster, att de kunna hålla sig särskild sommarbostad å landet,
och då dertill bra många af dem sakna tid eller insigt och kraft nog, för
att utfinna och anordna lämplig sysselsättning för sina söner under den
långa ledighetstiden, så få dessa löpa omkring i staden i sällskap med lika
lottade kamrater och på egen hand söka finna medel till att fördrifva tiden.
Men de utvägar, som de dervid påfinna, äro långt ifrån alltid gagneliga
eller ens oskadliga. Också lärer erfarenheten, att just till denna klass af
lärjungar hörer största antalet af dem, som skolorna måste förvisa, emedan
de visat sig farliga för sina kamrater samt för god anda och ordning
inom skolan. Lästidens förlängning måste således medföra en obetingad
fördel för alla de lärjungar, som äfven under sommaren bo i läroverksstaden,
och dessa torde dock vara ej så litet öfver hälften af lärjungarnes
totalantal.
De inackorderades ställning är naturligtvis temligen olika allt efter
den familjs beskaffenhet, hos hvilken de bo. Men föräldrar, som äro omsorgsfulla
vid valet och hvarken se företrädesvis på den yttersta prisbillighet
eller på yttre fördelar, kunna i allmänhet tillförsäkra sina söner en
ganska god familjevård. De, som hafva s. k. eget hushåll, äro merendels
åtföljda af en äldre qvinlig slägting eller pålitlig tjenarinna och besökas
vanligen oftare af sina föräldrar, hvarför de icke äro alldeles utan tillsyn.
Hvad slutligen angår dem, som lefva under andra förhållanden, så äro
de som oftast något äldre, fattiga gossar, som af sin läslust drifvits till
studier, och mot hvilkas uppförande sällan något är att anmärka.
Någon allvarlig betänklighet torde man derför icke, med hänsyn till kostnader no,
den sedliga vården af de lärjungar, som höra till sistnämnda kategorier,„es underhåll.
behöfva hysa för en förlängning af läsåret på några veckor. Sant är deremot
att kostnaderna för en del lärjungars årliga underhåll derigenom
något ökas, men härvid är dock att märka, att kostnaderna för deras fortsatta
studier komma att i ännu större mån minskas, samt att de torde
kunna träda ut i lifvet ett eller annat år tidigare än hittills, hvithet icke
är af så ringa värde.
Tydligt är nemligen att för afläggande af en examen eller skötande
af en befattning fordras vissa kunskaper och en viss andlig utveckling,
62
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
och hvad som är undangjordt i skolan, det behöfver ej göras vid högskolan.
Men skolgossens underhåll är alltid billigare än studentens; ty
behofven växa med åren.
LaSiämniJ°r~ Mager man sålunda de fördelar, som kunna vinnas genom lästidens
cuiymny. ökning; mot (]e olägenheter, som deraf förorsakas, synas de förra så öfvervägande,
att man val deraf kunde föranledas att föreslå en betydligare
förlängning af läsåret. Men då jag icke anser rådligt, att alltför tvärt
bryta mot sekelgamla vanor, vill jag inskränka mig till att föreslå läsårets
utsträckning för samtliga lärjungar till 39 veckor, deri såsom hittills inräknad
iy2 veckas ledighet vid påsk och pingst, samt på annat sätt söka
inspara någon tid, så att den effektiva lästiden kommer att uppgå till fulla
36 veckor.
För detta ändamål har jag nemligen för afsigt att hemställa, att examen
med de fem lägre klasserna vid höstterminens slut må upphöra; att den
genom skolstadgan cforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket
ledighet, när härd väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan
giltig anledning förekommer, må så till vida inskränkas” att den sålunda,
meddelade ledigheten under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6 arbetsdagar;
att den tid, som för förberedelser till årsexamen gifves lärjungarne
fri, icke må öfverstiga 2 eller 3 dagar, hvilken tid dessutom må kunna
användas till målskjutningar och militära utmarschera samt att att den tid,
som vid terminens början erfordras för inträdes- och flyttningspröfningar,
icke må inräknas i lästiden.
höstterminens ■ ^et 8a§''n’ som höstterminsexameu kan anses medföra, torde näppe°S
a!u"ens ligen kunna uppväga den tidsuppoffring, som derför måste göras, och den
deraf härflytande olägenheten, att lärjungarne i de högre klasserna blifva
lediga ett par dagar tidigare än kamraterna i de lägre.
hedfår • ^tan att något sätt vilja bestrida det lifvande och gagnande
° "''Jai'' inflytande, som några timmars eller eu hel dags ledighet vid passande
tillfälle då och då under lästiden kan utöfva på skolungdomen, anser
jag dock mindre välbetänkt att tillerkänna skolans närmaste styresman
obegränsad myndighet i detta afseende. Ty erfarenheten har visat att
denna rätt blifvit på olika ställen mycket olika tillämpad samt här
pcb hvar använd på ett sätt och till en utsträckning, som säkerligen
icke varit af skollagen afsedda.
Den tid, som måste lemnas fri från undervisning i följd af förberedelser
till årsexamen, kan tydligen icke hänföras till ledighet af nyss
nämnda slag och måste derför särskild! upptagas. Äfven med afseende
derå hafva ej obetydliga olikheter förekommit, hvarför en bestämmelse
derom icke torde sakna fog.
63
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Beträffande slutligen tiden för inträdes- och flyttningspröfningarna, och
så vexlar den högst betydligt, beroende af de inträdes- och flyttnings- nZ^arna!''
sökandes antal; och det är tydligen just vid de talrikt besökta läroverken
med de öfverfylda klasserna, der undervisningstiden bäst behöfves,
som dessa pröfningar kräfva längsta tiden, och der undervisningstiden
således i sjelfva verket blir minst, om deri skall inräknas
tiden för berörda pröfningar. Också synes det vara temligen oegentligt
att till lästiden räkna en tid, på somliga ställen uppgående till en
hel vecka, hvarunder det stora flertalet lärjungar icke ens beliöfver
vara i läroverksstaden närvarande. Sant är emellertid att lärarne derunder
äro upptagne, hvarför det torde blifva nödvändigt att beräkna
de ordinarie lärarnes tjenstgöringspenningar samt arfvoden för extralärare
och vikarier efter 40 läsveckor per år.
Dagar för terminernas början och slut hafva hittills bestämts af DarJar för
eforus på vederbörande rektors förslag för hvarje skola särskildt. Det ITrjanoch
har icke kunnat undvikas, att åtskilliga oegentligheter derigenom upp- sluL
stått. Då det icke visat sig olika behof i detta afseende i olika
landsändar, och då det, i synnerhet efter feriernas inskränkning, torde
vara af vigt för såväl föräldrar som lärare att tidigt erhålla kännedom
om lästerminernas början och slut, anser jag lämpligast, att dagarne
härför bestämmas af lagen, men att Kongl. Maj:t, om de faststälda dagarne
i följd af lokala förhållanden befinnas mindre ändamålsenliga för
en eller annan orts skolor, må på särskild derom gjord ansökan för
denna eller dessa skolor bestämma andra dagar.
I min tanke skulle höstterminen lämpligen kunna taga sin början
den 26 augusti och sluta den 20 december samt vårterminen börja den
16 januari och sluta den 20 juni, hvarvid den bestämmelsen kunde tillfogas,
att om sålunda en termins början skulle infalla på söndag, den
må uppskjutas till näst följande söckendag, samt att, om en termins
sista dag skulle inträffa på en söndag, afslutningen må ske å närmast
föregående söckendag.
De ändringar i nu gällande bestämmelser om undervisningsplan och Ändringar i
undervismngstid, som enligt mm tanke borde vidtagas, aro således: plan och under
att
antalet af skolans undervisningsämnen minskas, i det att filo- ^mn^nd.
sofisk propedevtik och hebreiska språket utgå ur undervisningsplanen;
att de skriftliga hemarbetena, särskildt öfningarna i latinskrifning
i de högsta afdelningarna, något inskränkas;
att antalet undervisningstimmar i läsämnena minskas, i synnerhet
i de högre klasserna;
64
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att månadslofvet i dess nuvarande form upphör och ersättes af
regelbundna, genom arbetsordningen bestämda skrifningar å lärorummet;
att sångundervisningen i alla klasser blir så till vida valfri, att
lärjunge på målsmans skriftliga anhållan derifrån befrias;
att gymnastik dagligen må öfvas med alla lärjungar, som icke af
helsoskäl blifvit derifrån befriade, dock med den jemkning, som i vissa
klasser kan anses böra ifrågakomma, om vapenöfning under dagen
skall ega rum;
att 3 timmar i veckan anslås till gymnastik och vapenöfning för
hvarje klass;
att rektor bemyndigas att, der så lämpligen kan ske, efter samråd
med skolläkaren och gymnastikläraren, för svagare lärjungar anordna
särskilda, för dem lämpade gymnastiklektioner en half timme dagligen;
att gymnastikläraren må, så ofta han finner sådant lämpligt, använda
den åt gymnastik anslagna tiden till öfvande af fria lekar, samt
att lämplig person, der sådan står att finna, förordnas att dagligen å
viss tid vara tillstädes å lekplatsen för att ordna och leda lärjungarnes
fria lekar;
att militäröfningarna utsträckas till hela läsåret, samt att 2 timmar
i veckan, tid för utmarscher oberäknad, anslås för detta ändamål;
att sådan jemkning vidtages i de nu gällande inträdesfordringarna
till första klassen, att de, utan att minskas, bättre stämma öfverens med
folkskolans undervisningsplan;
att läsåret förlänges till 39 veckor, hvari dock inräknas ledighet
under en vecka vid påsk och en half vecka vid pingst, men icke den
tid, som för vissa lärjungar upptages af inträdes- och flyttningspröfn
in gar;
att, der icke Kongl. Maj:t på gjord framställning annorlunda bestämt,
höstterminen skall taga sin början den 26 augusti och sluta den
20 december samt vårterminen börja den 16 januari och sluta den 20
juni, äfvensom att, i fall någon af de för terminernas början eller slut
bestämda dagande infaller på söndag, början må uppskjutas till näst
följande, men afslutningen framflyttas till näst föregående söckendag;
att ordinarie lärares tjenstgöringspenningar samt vikariers och
extra lärares arfvoden må beräknas efter 40 arbetsveckor om året;
att examen med de fem lägre klasseima vid höstterminens slut må
upphöra;
att den eforus och rektor medgifna rätt att bevilja läroverket ledighet,
när hård väderlek, marknad, allmän högtidlighet eller annan giltig
anledning förekommer, må så begränsas, att den sålunda meddelade
65
Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
ledigheten under ett läsår icke må tillhopa öfverstiga 6 arbetsdagar, i
hvilken tid dock icke inräknas den ledighet under 2 eller 3 dagar,
som gifves för förberedelser till årsexamen.
Såsom resultat af sina hygieniska undersökningar yrkar läroverks-®6 kyfeniska
, . , ^ ° J forhallanaena.
komiten:
att någon lindring i arbetstiden å lärorummet bör beredas de allmänna
läroverkens lärjungar;
att föreskrifter om tiden för lärjungarnes hemarbeten, afseende att
begränsa och reglera dessa, böra lemnas; samt
att större uppmärksamhet än hittills bör egnas åt de hygieniska
förhållandena vid läroverken.
Angående de båda förstnämnda yrkandena har jag redan i det föregående
yttrat mig. Hvad åter angår det i sista punkten upptagna, så
förtjena!- det utan tvifvel ett noggrant beaktande, då det, såsom äfven
förut blifvit antydt, visat sig att antalet svaga och sjukliga lärjungar
vid våra läroverk är synnerligen stort på alla skolstadier.
Med afseende på anordnandet af den påyrkade hygieniska tillsynen
föreslår åter komitén, att vid de fullständiga och femklassiga läroverken
må anställas dels eu skoiläkare, dels ett hygieniskt biträde.
Skolläkaren, för hvilken instruktion skulle fastställas af eforalstyrelsen
eller, om denna upphörde, af lokalstyrelsen, skulle hufvudsakligen
hafva till åliggande:
att hvarje läsår å bestämda tider anställa noggrann undersökning
rörande samtlige lärjungars kroppsbeskaffenhet och helsotillstånd, hörseloch
synförmåga, längd och vigt;
att kostnadsfritt vårda medellöse lärjungar;
att, då smittosam sjukdom yppas bland lärjungarne eller inom deras
närmaste omgifning, lemna nödiga föreskrifter och vidtaga på honom
ankommande åtgärder;
att minst en gång i månaden verkställa hygienisk inspektion i läroverket
och öfver resultatet afgifva rapport;
att vid hvarje läsårs slut afgifva redogörelse för de hygieniska och
sanitära förhållandena vid läroverket; samt
att vid uppförande af nya skolbyggnader meddela utlåtande samt
tillhandagå med råd och upplysningar.
Skolläkaren skulle äfven hafva säte och stämma i skolstyrelsen vid
behandling af frågor, som röra lärjungarnes fysiska vård samt skolans
hygien.
Det hygieniska biträdet skulle åter, efter tillsägelse hos rektor och
Bih. titt Riklid. Brok 1887. 1 Samt. 1 Afä. 19 Höft. 9
66
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
på hans anmodan, biträda läkaren vid dennes förrättningar i skolan
och särskild! gå honom till banda vid undersökningarna i början och
slutet af läsåret. Vidare skulle till dess åliggande höra att förrätta
mätning och vågning af lärjungarne samt att verkställa undersökning
af luften i skolrummen.
Skolläkarens lön skulle utgöras dels af en årlig afgift af 1 krona
för hvarje lärjunge, dels af ett af statsmedel utgående belopp, som vid
fullständigt läroverk föreslås till 150 kronor och vid femklassigt läroverk
till 100 kronor. Det hygieniska biträdet skulle af statsmedel uppbära
i årligt arfvode vid fullständigt läroverk 200 kronor, vid femklassiskt
150 kronor.
Vid de af komitén föreslagna kommunalskolorna skulle deremot den
hygieniska tillsynen utöfvas af skolläkaren ensam »mot föreslaget arfvode».
Behofvet af läkares biträde vid öfvervakandet af läroverkens hygieniska
förhållanden har hos oss länge varit erkändt. Också föreskrifter
nu gällande skolstadga, att vid läroverk, der erforderliga medel för
sådant ändamål finnas, genom rektors försorg må antagas en läkare,
som våi''dar medellöse lärjungar vid inträffande sjukdomsfall, undersöker
de omständigheter, som kunna menligt inverka på lärjungarnes helsotillstånd,
samt tillhandagå!- rektor med råd och upplysningar om undanrödjande
af för handen varande olägenheter. Och med afseende på
skolläkarens särskilda åligganden är vidare bestämdt, att han vid hvarje
lästermins början och mot dess slut bör anställa besigtning å läroverkets
samtlige lärjungar samt på grund af deröfver gjorda anteckningar
icke allenast afgifva utlåtande, hvilka bland dem böra från samtliga
gymnastik- och vapenöfningar eller från vissa af dem afhållas,
utan ock senast eu månad efter hvarje lästermins slut till rektor aflemna
redogörelse för helsotillståndet bland lärjungarne under terminen
enligt formulär, som af medicinalstyrelsen meddelas.
Då emellertid medel för ifrågavarande ändamål vid åtskilliga läroverk
helt och hållet saknats, vid andra varit otillräckliga till ersättning
för fullgörandet af alla ofvan angifna åligganden, så har skolläkareinstitutionen
icke kunnat vinna nödig fasthet. Jag anser mig derför
böra instämma i hvad komitén i afseende å skolläkare föreslagit, hvilket
ock blifvit af de medicinska myndigheterna tillstyrkt. Blott i en punkt
afviker min uppfattning från komiténs. Jag kan nemligen icke finna,
hvarför olika instruktioner skulle behöfva utfärdas för de särskilda
skolornas läkare, ej heller synes mig läroverkens vare sig eforal- eller
lokalstyrelser fullt lämpliga att uppgöra och utfärda dessa instruktioner,
utan anser jag detta böra tillkomma medicinalstyrelsen, som dervid ju,
67
Konql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
om så finnes nödigt, kan inhemta skolmyndigheternas yttranden i
ämnet.
Då den aflöning, komitén föreslagit för skolläkarne, är skäligen
knapp, och jag icke för närvarande finner mig kunna deri föreslå någon
höjning, torde det möjligen blifva nödvändigt, att något inskränka de
fordringar, som af komitén ställas på skolläkaren. Särskild!, torde han
kunna befrias från skyldigheten att mäta och väga lärjungarne. Genom
dessa hvarje termin återkommande mätningar och vägningar skulle
nemligen samlas ett material, som i sitt obearbetade skick vore utan
värde och hvars bearbetning skulle kosta betydliga summor, såsom
man lätt kan finna, om man kastar en blick på kostnaderna för läroverkskomiténs
arbeten i detta afseende"'').
Men kunna berörda mätningar och vägningar, åtminstone för det
närvarande, lemnas å sido, så torde det hygieniska biträdet blifva i det
närmaste obehöfligt. Ty sedan dessa undantagits, synas biträdets göromål
antingen vara af tillfällig art, såsom undersökningen af luften i
skolrummen, eller något, som egentligen redan åligger rektor, såsom
tillsynen öfver renhållning, ventilation, belysning, uppvärmning m. m.
Skulle det visa sig, att rektor ej kan medhinna att sjelf utföra alla de
magtpåliggande göromål, som blifvit honom ålagda, synes det vara
ändamålsenligare att höja anslaget till rektorernas skruf biträden, så att
dessa kunna af rektorerna användas äfven till uppdrag af nu ifrågavarande
art, än att skapa eu ny tjensteman, hvars verksamhetsfer blefve
så obestämd som den hygieniske assistentens.
Såsom ofvan nämnts, har komitén ansett, att skolläkare bör anställas
äfven vid de s. k. kommunalskolorna samt förses med arfvode.
I den för berörda skolor föreslagna staten har dock intet dylikt arfvode
upptagits. Det måste derför antagas, att komiténs mening varit, att
den afgift af 1 krona för hvarje lärjunge, som från någon åt skolans
kassor skulle utbetalas till skolläkaren, för läkaren vid dessa skolor
skulle utgöra lämpligt arfvode. Mig synes emellertid detta blifva väl
litet, helst lärjungeantalet vid skolor med 3 å 4 lärare icke kan blifva
synnerligen stort och läkaren vid dessa skolor torde böra halva ungefär *)
*) Härmed vill jag ingalunda hafva sagt, att icke mätningar och" vägningar af detta
slag kunna hafva stor vetenskaplig betydelse, men jag håller före att det dervid är af vigt,
att det är just samma lärjungar, som mätas och vägas den ena gången efter den andra.
Ty kan man ej vara säker härpå, förlora de största delen af sitt vetenskapliga värde.
Jag anser derför lämpligast, att dylika undersökningar utföras af en eller annan derför
intresserad skolläkare under en längre tidrymd och att det sålunda samlade materialet derpå
med understöd af statsmedel bearbetas.
68
KongI. Maj:ts Aråd. Proposition N:o 26.
samma åligganden i afseende å besigtning^]-, rapporter m. in. som läkarne
vid öfriga skolor. Härom får jag emellertid tillfälle att längre
fram närmare yttra mig.
Med afseende på den hygieniska tillsynen vid läroverken hemställer
jag således att Eders Kongl. Maj:t må föreslå Riksdagen:
att vid hvarje högre eller femklassigt allmänt läroverk må anställas en
läkare för att utöfva tillsynen öfver lärjungarnes helsotillstånd och biträda
rektor vid öfvervakandet af de hygieniska anordningarna vid läroverket; samt
att skolläkaren ma såsom arfvode uppbära dels af läroverkets ljus- och
vedkassa 1 krona om året för ''hvarje under höstterminen närvarande lärjunge,
dels af statsmedel ärligen: vid de högre läroverken 150 kronor, vid
de femklassiga 100 kronor.
^sionsreghring 0 Se(Jan särskilde komiterade i ett den 17 maj 1879 afgifvet betänkande,
för lärare, angående lönereglering för lärare vid rikets allmänna läroverk, vissa pedagogier,
folkskolelärareseminarierna samt seminarium för bildande af lärarinnor,
meddelat redogörelse rörande dessa lärares tjenstgöringsskyldigliet
och löneförmåner samt afgifvit förslag till lönereglering, gjorde Eders
ÄS-KongL Ma:i;t framställning till 1882 års Riksdag om löne- och pensionsårs
Riksdag, reglering för lärarne vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna äfvensom angående
beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid såväl de treklassiga
allmänna läroverken som de två- och enklassiga pedagogierna, under
förutsättning af förhöjda terminsafgifters införande vid de allmänna läroverken
och pedagogierna, De härvid föreslagna närmare bestämmelserna voro:
att lärjungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna
skulle utom förut bestämda utgifter erlägga en tenninlig, till
statsverket ingående afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette
och sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock
att medellöse lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade till
högst 20 procent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen
af klasser skulle kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre bemedlade
från halfva den nya afgiften; äfvensom
a) med afseende på de högre allmänna läroverken,
att lärarne vid dessa läroverk finge åtnjuta följande aflöning: rektorer:
lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,500
kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100
kronor, 4) 3,600 kronor, tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:
lönegrader 1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000
kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)
69
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
1,000 kronor, 2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader
1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckningslärarc:
lönegrader l) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter
dittills gällande grunder; samt
att teckningslärare skulle vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16
timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar i
veckan skulle af eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75 kronor
för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och andra
lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; att i öfrigt
de i nådiga cirkuläret den 18 maj 1878 meddelade bestämmelser rörande
teckningslärarne skulle lända till efterrättelse;
b) i afseende på de femklassiga läroverken,
att lärarne vid dessa läroverk skulle sålunda aflöna®: rektorer vid läroverk
i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor;
rektorer vid öfrig a läroverk: två lönegrader l) 2,700 kronor, 2) 3,200
kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter
vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; gymnastik-
och teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves lärarne efter
då gällande grunder;
c) med afseende på de treklassiga allmänna läroverken samt de tväoch
enklassiga pedagogierna:
att lärarne vid dessa läroverk skulle erhålla tillfällig löneförbättring,
så att hela aflöningen uppginge till följande belopp: rektorer vid de treklassiga
läroverken: lönegrader 1) 2,500 kronor, 2) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar
1,000 kronor; rektorer viol tvåklassiga pedagogik'': lönegrader
1) 2,000 kronor, 2) 2,500 kronor, 3) 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar
1,000 kronor; kolleger vid de treklassiga läroverken och de
tvåklassiga pedagogierna: lika med adjunkter vid högre allmänna läroverk;
lärare vid enklassiga pedagogik'': lön 2,000 kronor; musik-, gymnastik- och
teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgåfves kollegerna
efter dittills gällande grunder, men att rektorerna vid de treklassiga läroverken
och tvåklassiga pedagogierna måtte efter 10 års tjenstgöring, räknadt
från början af kalenderåret näst efter det, då fullmagt första gången erhölls
såsom ordinarie lärare, uppflyttas i andra lönegraden och de sistnämnda
efter ytterligare 5 års tjenstgöring i tredje lönegraden;
att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare och lärarinnor, rektorerne
undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal läs
-
70
Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
veckor; att de i rektorernas aflöning ingående tjenstgöringspenningar skulle
beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret och för
ferierna efter särskilda bestämmelser, som af Kong! Maj:t faststäldes; samt
att tjenstgöringspenningarna icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras
under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,
endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna
icke skulle ske;
att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
berörda lönereglering komme lärare till del, skulle gälla som vilkor: 1) att
lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till ersättning för
indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda, ersättning; 2) att innehafvare
af löner, i livilka inginge afkomst af prebendehemman och lägenheter
eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, finge tillträda
ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor att, sedan en
undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning af deras
ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen förmånernas indragning
till statsverket mot ersättning i penningar till det belopp, hvartill
de vore i Stat beräknade, eller den minskning i statsverkets löneanslag
lör tjensten, som kunde i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke
till större belopp än som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren
vid nu föreslagen lönereglering komme att vinna; 3) att den genom nådiga
cirkulären den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet
för vissa lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar
skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst
inom stiftet, skulle åligga äfven öfrige vid de högre och de femklassiga,
allmänna läroverken anstälde lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder;
samt 4) att lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension
enligt de bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering komme
att fastställas;
att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till
särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning
i aflöning från statsverket, som Kong], Maj:t framdeles kunde finna, lämpligt
besluta, till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående
särskilda förmåner efter skälig uppskattning uppginge;
att, med undantag för gymnastiklärarne, öfrige ordinarie lärare och
lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk skulle hafva
rättighet och, hvad angår de lärare och lärarinnor, som ingå på den nya
lönestaten eller som utnämnas efter det kungörelse i ämnet utkommit,
äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjen
-
71
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
sten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att i
densamma qvarstå;
att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, dä de uppnått
60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skulle under i (ifrigt enahanda vilkor
och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva samma
rätt och skyldighet att från tj ensten afgå med pension, som nästföregående
moment innehåller beträffande öfrige lärare;
att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i
minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han
eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, måtte, derest det blefve
behörigen styrkt, att anledning icke förefunnes till antagande, det han
eller hon kunde återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning
före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas mot åtnjutande under sin
återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken
pension skulle för lärare eller lärarinna, hvars aflöning är fördelad i lön
och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen, om
han eller hon befunne sig i annan lönegrad än den högsta, men för den,
som redan uppnått högsta lönegraden eller innehade tjenst, för hvilken
inga lönegrader funnes, skulle så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder
felande tjenstår afdroges en procent af lönen, dock icke mer än tio
procent, samt att för lärare och lärarinna, hvars aflöning icke vore på
förenämnda sätt fördelad, pensionen skulle utgå med ett mot tre fjerdedelar
af lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje
tjenstår, som felades i pensionsåldern, dock icke öfver tio procent; samt
slutligen
att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del medgifva,
att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner af
privilegii natur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna
på. lön anslagna, finge, i den män det kunde ske utan förnärmande
af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom testamenten
eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.
Denna Kongl. Maj:ts framställning tillstyrktes af statsutskottet i hvad statsutskottet»
den rörde förhöjda terminsafgifter af de allmänna läroverkens lärjungar utatandeobetingadt,
men beträffande löneregleringen för lärarne vid de allmänna
läroverken blott så till vida, att de för ändamålet äskade beloppen skulle
beviljas på extra stat för år 1883; och ansåg utskottet, att vid sådant förhållande
hvarken de vilkor, som uppstälts för löneförhöjningens åtnjutande
72
Kong], Maj:Is Nåd. Proposition N:o 26.
på ordinarie stat, eller förändring i sättet för lärarnes pensionering för tillfället
borde ifrågakomma.
I sin motivering af detta beslut yttrar sig utskottet sålunda:
»Den grundsats, som nu är i fråga att här införas, eller att lärjungarne
vid statens allmänna läroverk böra i någon mån bidraga äfven till
bestridandet af kostnaderna för lärarnes aflöning, är visserligen i denna
form ny i vårt land, men på sätt komiterade jemväl anfört, deremot tillämpad
i andra länder och särskild! i våra grannländer. Enligt utskottets
åsigt kan det äfven anses rätt och skäligt att personer, som befinna sig i
den ekonomiska ställning, att de kunna bekosta eller i allt fall bidraga
till utgifterna för sina barns undervisning, icke erhålla denna undervisning
så godt som för intet af staten. Genom bestämmandet af en högre
afgift vinnes dessutom den ur så väl allmän som enskild synpunkt beaktansvärda
fördelen, att ej allt för många ynglingar lockas in på den
mödosamma studiebanan eller frestas till att för länge fortsätta sin skolgång
utan att derför hafva tillräckliga anlag eller i längden kunna bära
de uppoffringar, som dermed äro förenade, om de skola vinna verklig
eller för staten afsevärd förkofran i bildning. För desse är det nemligen
utan tvifvel mycket lyckligare att i tid välja en annan lefnadsrigtning
och sålunda på en gång mer gagna sitt land och vida bättre vinna sin
utkomst.»
»Väl torde å andra sidan mot afgiftsförhöjningen invändas, att derigenom
tilläfventyrs begåfvade ynglingar ur de fattigare samhällsklasserna
skulle kunna beröfvas tillfälle till förvärfvande af kunskaper, som kunde
göra dem skickliga till utöfvande af eu gagnande verksamhet; men, enligt
utskottets öfvertygelse, saknar en dylik invändning väsentlig betydelse, enär
helt säkert, med den föreslagna rättigheten till befrielse för ett ej oväsentligt
antal lärjungar antingen från hela, eller ock för de så kallade
mindre bemedlade från halfva den ifrågasatta nya afgiften, knappast någon
yngling, som visar verklig håg och fallenhet för studier samt genom
flit och godt uppförande gör sig förtjent af sådan befrielse, på grund af
bristande tillgångar skulle behöfva försaka den högre offentliga undervisningen,
utan tvärtom sådana ynglingar i och genom förändringen med
större lätthet skulle komma framåt än nu är fallet, då anlagen hafva
mindre att betyda i fråga om möjligheten till skolgång.»
»Beträffande vidare frågan om lärarnes löne- och pensionsreglering,
har utskottet velat erinra derom, att hittills icke någon dylik reglering
för dem blifvit stäld i samband med de löneregleringar, som under senare
tiden egt rum för flertalet öfrige tjensteman, hvaraf också följt, dels att
lärarnes löneförmåner ej, såsom andre tjenstemäns, äro fördelade i lön och
73
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
tjenstgöringspenningar och dels att lönebeloppen för lärarne i allmänhet
äro lägre. Att detta förhållande påkallar rättelse, torde vara så mycket
mer uppenbart, som det är att befara att, om än sökande till lärarebeställningar
_ fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock icke skulle vilja
egna sig personer med den duglighet och förmåga, som de allt mer ökade
anspråken på undervisningen nu mer än förr med nödvändighet ställa på
läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt särdeles vigtiga och ansvarsfulla
värf.»
»Då emellertid i båda de motioner, öfver hvilka det tillhör utskottet
att här äfven yttra sig, frågan om lärarnes lönereglering blifvit stäld i
samband med ifrågasatta förändringar i afseende å läroveidcens organisation
samt ett sådant samband jemväl blifvit i statsrådsprotokollet antydt, torde
höra tillses, att löneregleringen icke må genomföras på sådant sätt, att derigenom
hinder läggas i vägen för de påyrkade förändringarna, derest dessa
i öfrigt skulle befinnas ändamålsenliga, i hvilket hänseende, enligt hvad
till statsrådsprotokollet blifvit yttradt, utredning torde vara att förvänta
utaf en komité af sakkunnige och för den allmänna bildningen intresserade
män.»
Mot utskottets beslut reserverade sig de af Andra Kammaren valde
ledamöterna, hvilka yrkade, att utskottet på angifna skäl skulle förklara,
att det, ehuru med allt erkännande af ärendets stora vigt och betydelse
samt af lärarens berättigade anspråk på erhållande af en efter omfattningen
och vigten af hans tjensteåligganden afpassad aflöning, äfvensom
af billigheten att de mera bemedlade, hvilkas söner i regeln torde få
anses, om icke mest anlita, dock fullständigast begagna sig af de allmänna
läroverken, böra genom högre terminsafgifter mera än nu bidraga till
kostnaden för den offentliga undervisningen, icke för närvarande kunnat
biträda Kongl. Maj:ts föreliggande proposition.
Första Kammaren biföll statsutskottets hemställan, under det att Andra
Kammaren beslöt i öfverensstämmelse med reservanternas förslag, dervid
särskild! betonande de skäl och omständigheter, som i reservationen vid
punkten I blifvit anförda. Sedan Kamrarne sålunda stannat vid olika beslut,
beslöts genom gemensam oumöstning att för beredande af löneförbättring
för lärarne vid de allmänna läroverken, med tillämpning af de
i statsrådsprotokollet angifna grunder, med hälften af de belopp, som
blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna, skulle på extra stat för år 1883 anvisas
såsom förböjning i anslaget till de allmänna läroverken 336,975
kronor.
De följande Riksdagarne hafva år för år för detta ändamål beviljat
Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft. 10
Riksdagens
beslut.
74
Lärarnes nuvarande
löneförmåner.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
samma belopp och dertill äfven för beredande af löneförbättring för lärarne
vid pedagogierna enligt samma grunder ett belopp af 8,750 kronor.
Under de senare åren hafva sålunda lärarne vid de allmänna läroverken
och pedagogierna åtnjutit följande aflöning:
rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter
tio års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid
de femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfrig a femklassiga
läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom rektor
vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken 3,000
kronor och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie lärare 3,500 kronor;
vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor samt efter femton års tjenstgöring
i egenskap af ordinarie lärare 3,000 kronor och efter tjugu års
dylik tjenstgöring 3,500 kronor; hvarförutom dessa rektorer af vederbörande
kommuner åtnjutit fri bostad eller hyresersättning;
lektorer vid de allmänna läroverken: fem lönegrader å 2,500, 3,000,
3.500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt från lägre till närmast
högre lönegrad efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
adjunkter
vid de högre läroverken samt kolleger vid de lägre läroverken
och de tvåklassiga pedagogierna: fem lönegrader å 1,500, 2,000,
2.500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som lektorer;
lärare vid enklassiga pedagogier: 1,500 kronor jemte fri bostad;
musiklärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 750, 1,000 och
1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad
enligt samma grunder, som gälla för lektorer och adjunkter; vid de
femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga läroverken 300 kronor;
vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;
teckning slärare: vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250
och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder som lektorer
och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor, vid de
treklassiga läroverken 300 kronor; hvarjemte samtlige teckningslärare
eg a rätt att efter vissa grunder åtnjuta särskildt arfvode för de undervisningstimmar,
som åläggas dem utöfver ett visst antal i veckan;
gymnastiklärare vid de högre läroverken tre lönegrader å 1,000, 1,250
och 1,500 kronor, med rätt till uppfattning från lägre till högre lönegrad
enligt samma grunder som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga
läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken och de tvåklassiga
pedagogierna 300 kronor;
75
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
hvartill bör läggas den löneförbättring, som Riksdagen på extra
stat beviljat för åren 1883—1887, utgörande för
rektorer vid allmänt läroverk och tvåklassig pedagogi 250 kronor;
lektorer, adjunkter och kolleger i första, andra, tredje eller fjerde
lönegraden 500 kronor, i femte lönegraden 250 kronor;
lärare vid enklassig pedagogi 250 kronor;
musiklärare vid högre läroverk, hvilken uppbär lön i första lönegraden,
125 kronor, i andra lönegraden 100 kronor och i tredje lönegraden
75 kronor;
musiklärare vid femklassigt läroverk 25 kronor;
gymnastik- och teckning slär are vid högre läroverk, Indika uppbära
lön i första lönegraden, 100 kronor, i andra lönegraden 75 kronor och
i tredje lönegraden 50 kronor.
De skäl, som af förbemälde komiterade äfvensom af statsutskottet vid Ny^nj..
1882 års riksdag anfördes för höjandet, af de terminliga afgifter, som ''XZ/''”''
utgå från de allmänna läroverkens lärjungar, samt för behöfligbeten
och billigheten af löneförbättring för nämnda läroverks lärare, qvarstå
ännu lika giltiga. 1882 års Riksdag kan äfven anses hafva i princip
godkänt dessa förslag, ehuru den icke fann lämpligt att för tillfället lemna
sitt bifall till deras genomförande, emedan den ansåg, att dessa frågors
definitiva lösning borde ske i sammanhang med en ifrågasatt förändring
af läroverkens organisation och en förlängning af läsåret. Då emellertid
nu en fullständig plan till läroverkens omorganisation föreligger och
deri ingår såsom ett vigtigt moment en rätt betydlig förlängning af
lärarnes arbetstid; och då intet af vigt anmärkts mot de särskilda bestämmelser,
som innehållas i Kongl. Maj:ts framställning till Riksdagen
angående löneförbättring för lärare vid de allmänna läroverken,, utan
dessa fastmera godkändes så till vida, att det å extra stat beviljade
beloppet bestämdes att utgå i enlighet med de i.omförmälda framställning
angifna grunder, så anser jag mig böra i det hela oförändrade
ånyo framlägga berörda förslag. Endast i några få punkter har jag
att föreslå mindre väsentliga ändringar.
Hvad först förhöjningen af terminsafgifterna vidkommer, föres! år Förhöjning af
läroverkskomitén i detta hänseende följande bestämmelser: terminsafgif
1)
att lärjunge, som är vid allmänt läroverk inskrifven, skall för ‘er.
hvarje termin erlägga:
A) till statsverket:
inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna kr. 10;
» 4:de och 5:te klasserna kr. 20;
» 6:te och 7:de » » 30;
76
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 26.
B) till läroverkets kassor:
1:° till ljus- och vedkassan den afgift, hvarom i läroverksstade-an
§ 136 mom. 1 talas; 8
2:o till biblioteks- och materielkassan 4 kronor 50 öre;
3:o till byggnadsfonden 5 kronor;
2) att befrielse från samtliga de under A) samt B) 2:o och 3:o i föregående
punkt nämnda afgifterna kan beviljas medellöse lärjungar, så vida
de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra till
erhållande af denna förmån komma i åtanke;
. ufd befrielse från halfva beloppet af samtliga dessa afgifter kan
beviljas mindre bemedlade lärjungar, som uppfylla det för hel befrielse
i föregående moment stadgade vilkor;
att lärjunge ej må från erläggande af ifrågavarande afgifters vare
sig hela eller halfva belopp erhålla befrielse för den termin, under
hvilken han blifvit vid läroverket inskrifven; dock att denna bestämmelse
icke skall gälla den lärjunge, som vid höstterminens början söker
inträde vid högre läroverk, efter att vid näst föregående vårtermins slut
hafva vid lägre allmänt läroverk vunnit flyttning från detta läroverks
högsta klass;
. 3) utt ej i någon år saf delning mer än 15 °jo af afdelningens hela
lärjungeantal må erhålla hel befrielse och ej mer än 20 % half sådan,
hvarvid dock, om så pröfvas nödigt, tvä halfva befrielser må kunna
ersätta en hel sådan eller omvändt, blott att hela det för hvarje termin
inom årsafdelningen debiterade afgiftsbeloppet ej understiger 75 % af
hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift (de
olika linierna inom samma årsafdelning betraktas vid denna beräkning
såsom ett helt);
att vid bestämmandet af det antal lärjungar, som inom hvarje årsafdelning
kan erhålla sådan befrielse, hvarom här talas, de lärjungar
ej må tagas i° beräkning, hvilka enligt föregående punkt ej kunna för
terminen till sådan befrielse ifrågakomma;
4) att befrielsen beviljas, efter företedda'' intyg om de härvid ifrågakommande
lärjungarnes lefnadsvilkor, genom läroverkskollegiets beslut,
hvilket underställes efori eller möjligen blifvande lokalstyrelses pröfning
och stadfästelse;
5) att uppbörden af samtliga de i första punkten nämnda afgifterna
verkställes på utsatt tid, 14 dagar efter det tillkännagifvande blifvit
gjoidt om de enligt föregående punkt beviljade afgiftsbefrielser, och
senast 6 veckor efter terminens början;
77
Kongl. Mar.ts Nåd. Proposition N:o 26.
6) att uppbörden af den under A) i första punkten nämnda afgiften
redovisas af rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till
statskontoret, för vårterminen före juni och för höstterminen före december
månads slut; samt att de öfriga afgifterna förvaltas och redovisas
så, som i §§ 136 och 137 af gällande läroverksstadga föreskrifves;
7) att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade
utgifter, skall från läroverket uteslutas och ej må vare sig i detta eller
annat af staten bekostadt eller understödt läroverk intagas, förr än den
resterande afgiften blifvit gulden;
att, om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket
utesluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas;
dock att å detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han
häftar på grund af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga.
Hvad komitén här föreslagit, synes mig i allmänhet väl grundad!.
Särskild!, torde dess förslag att nedsätta terminsafgiften för lärjungarne
i de tre lägsta klasserna till 10 kronor förtjena beaktande. Derigenom
att afgiften i dessa klasser göres så låg, kunna föräldrar och målsmän
utan större uppoffringar låta sina söner och myndlingar pröfva sin håg
och förmåga för studier; och en icke ringa del af de olägenheter, förhöjda
terminsafgifter medföra, är dermed undanröjd. Emellertid torde
en ytterligare nedsättning i terminsafgifterna icke blott i de tre lägsta
utan äfven i 4:de och 5:te klasserna böra ega rum å den s. k. praktiska
linien. Då denna linie är afsedd att upptaga lärjungar, som efter några
få års studier skola utgå i det praktiska lifvet, är tydligt att denna
linie företrädesvis kommer att väljas af medellöse och mindre bemedlade
lärjungar, med afseende å hvilka de beräkningar, komitén gjort
angående lärjungarnes förmåga i allmänhet att bära förhöjda terminsafgifter,
icke gälla. Lämpligt torde derför vara att för lärjungarne å
den föreslagna praktiska linien bestämma de till statsverket ingående
terminsafgifterna till blott hälften af det belopp, med hvilket de utgå af
lärjungarne å öfriga linier.
Beträffande de följande punkterna af komiténs förslag, synes mig
den i 2:dra punktens 3:dje moment innehållna bestämmelsen väl sträng,
ty mer än en gång torde komma att inträffa, att en nyintagen lärjunge
kan med fullt tillförlitliga intyg styrka framstående fallenhet för studier,
synnerlig flit, godt uppförande och stor fattigdom; och det vore dock
hårdt, om eu sådan icke skulle kunna komma i fråga till befrielse ens
från de afgifter, från hvilka han nu på grund af sin medellöshet eger
rätt att befrias.
Äfven bestämmelserna i 3:dje och 4:de punkterna skulle jag vilja
78
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
formulera något annorlunda. Jag anser visserligen att frågan om befrielserna
bör närmast afgöras för hvarje årsklass eller årsafdelning
särskild!; men om härvid befrielse i någon klass eller afdelning icke
blifvit medgifven till 25 % af det totala beloppet, skulle ytterligare
befrielse kunna medgifvas i annan till samma skolstadium (klasserna
1—3, 4—5 eller 6 — 7) hörande klass, blott icke befrielse medgåfves från
mer än 25 °j0 af det belopp, som utan befrielse skulle erlagts af de till
ifrågavarande skolstadium hörande lärjungarne.
Att, såsom komitén föreslår i 4:de punkten, fortfarande öfverlåta
åt lärarekollegiet ensamt att besluta angående befrielser från terminsafgifterna,
synes mig ej vara fullt lämpligt. Ty sedan dessa afgifter
blifvit så betydligt höjda, torde för fullgörande af detta uppdrag fordras
noggrannare kännedom om ortens befolkning och dess förmögenhets
vilkor, än som kan förutsättas hos kollegiets medlemmar. Jag anser
derför ändamålsenligast att uppdraga detta värf åt en nämnd, bestående
af läroverkets rektor såsom ordförande, klassföreståndaren för
den klass eller afdelning, som frågan i hvarje fall gäller, samt två af
lärarekollegiet, en af läroverksstadens kommunalstyrelse och två af landstinget
valde ledamöter.
Beträffande beräkningen af den inkomst, som af berörda afgifter
skulle tillflyta statsverket, så har komitén dervid dels utgått från lärjungeantalet
vid en enda tidpunkt, höstterminens början 1882, dels vid
sjelfva räkningen gjort ett par misstag, hvarigenom det lärjungeantal,
af hvilket afgifter beräknats, blifvit med 342 för stort. Å ena sidan
har nemligen komitén i den tabell öfver lärjungarnes ekonomiska vilkor
(II. Kap. VIII, Tab. 6—10), som lagts till grund för beräkningen,
uppgifvit lärjungeantalet vid de högre läroverken 43 och vid de femklassiga
20 högre, än det i sjelfva verket var, enligt hvad tabellerna
öfver lärjungeantalet höstterminerna 1873—1883 (II. Kap. IX, Tab. 5. 6)
upplysa; och å andra sidan har komitén underlåtit att frånräkna lärjungarne
vid läroverken i Norrtelge, Enköping, Mariestad och Arhoga,
ehuru dessa läroverk, enligt komiténs förslag, skulle ombildas till kommunalskolor
och lärjungarnes terminsafgifter i följd deraf ingå till kommunen
och icke till statsverket. Jag har derför låtit utföra ny beräkning
af nämnda afgifter vid de högre och femklassiga läroverken och
dervid utgått från medelantalet lärjungar vid början af höstterminerna
1881—1885. Enligt denna beräkning, som finnes upptagen i bil. VI e,
skulle, sedan den nedsatta afgiften för lärjungarne å den praktiska linien
tagits i betraktande och 10 °j0 afdragits för möjlig minskning i
79
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
lärjungeantalet, statens behållna inkomst af ifrågavarande afgifter uppgå
till 337,000 kronor i rundadt tal.
De ändringar och tillägg till de i kongl. propositionen till 1882
års Riksdag föreslagna lärarelönerna, hvarpå jag ofvan hänsyftat, angå
lärarne i teckning och gymnastik samt extralärare och vikarier.
Såsom i en underdånig petition angående löneförbättring åt teck- uneförbättninffslärarne
blifvit framhållet, vexlar dessa lärares undervisningstid vid rtn9 at,teck''
de högre läroverken högst betydligt, oa varierade den under lasaret.
1884—1885 mellan 14 och 37 timmar i veckan. Enligt nu gällande bestämmelser
är teckningsläraren vid ett högre läroverk skyldig att mot
sin till 1,000, 1,250 eller 1,500 kronor uppgående lön undervisa 15 timmar
i veckan samt åtnjuter för hvarje undervisningstimme derutöfver,
om han uppbär lön i lista eller 2:dra lönegraden, 75 kronor, men om
han är i 3:dje lönegraden 100 kronor. Eu teckningslärare, som undervisar
30 timmar i veckan, uppbär således årligen 2,125 kronor, om han
är i lista lönegraden och, om han är i 3:dje, 3,000 kronor. Men blefve
han sjuk och erhölle tjenstledighet, så förlorade han tydligen arfvodet
för öfvertimmarne och måste dessutom afstå fjerdedelen af sin lön åt
vikarien. Det återstode honom då att lefva af i förra fallet 750 kronor,
i senare fallet 1,125 kronor. Äfven på den blifvande pensionens belopp
utöfvar detta aflöningssätt ett ogynsamt inflytande. Ty en lärare, som
haft 30 timmars undervisning hvarje vecka i skolan och sålunda deråt
egnat i det närmaste hela sin tid samt under tjenstetiden uppburit
3,000 kronor årligen, erhåller i pension endast 1,500 kronor. Dessa
missförhållanden kunna emellertid utan någon större direkt kostnad för
staten afhjelpas derigenom, att teckningslärarebefattningarna indelas i
olika klasser med olika aflöning och tjenstgöringstid. Vid befattningar
af lista klassen torde aflöningen böra bestämmas till 2,000 kronor med
tvenne ålderstillägg å 250 kronor hvardera och en tjenstgöring af 25
timmar i veckan, vid befattningar af 2:dra klassen till 1,500 kronor med
två ålderstillägg å 250 kronor och en tjenstgöring af 20 timmar i veckan,
samt vid befattningar af 3:dje klassen till 1,200 kronor med två
ålderstillägg å 200 kronor hvardera samt en tjenstgöring af 16 timmar
i veckan. Af lista klassens teckningslärarebefattningar torde erfordras
7 och af 2:dra klassens likaledes 7, under det att de öfriga 21 skulle
höra till 3:dje klassens befattningar, vid hvilka såväl aflöning som tjenstgöringstid
helt och hållet öfverensstämma med dem, som i förut omförmälda
kongl. proposition föreslås för samtlige teckningslärare vid
högre läroverk.
Emellertid borde det icke vara en gång för alla bestämdt, till hvil -
80
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
ken klass teckningslärarebefattningen vid hvarje läroverk skulle höra,
då härigenom, i följd af vexlande förhållanden, stora oegentligheter
kunde uppstå, utan borde, innan teckningslärarebefattning tillsättes, af
Kongl. Maj:t afgöras, till hvilken klass den borde räknas. För den närmaste
framtid en ^ torde dylika befattningar af lista klassen blifva företrädesvis
behöfliga vid högre realläroverket i Stockholm, högre latinläroverket
å Norrmalm, högre realläroverket i Göteborg samt högre
läroverken i Malmö, Jönköping, Norrköping och Örebro. Befattningar
åt 2:dra klassen torde åter erfordras vid högre latinläroverket å Södermalm
samt läroverken i Lund, Linköping, Upsala, Skara, Karlstad och
Kalmar.
°i''äZrnes" Gymnastiklärarnes tjenstgöringsskyldighet har hittills icke varit be
tjenstgöring
s- stämd i visst timantal för vecka, utan hafva gymnastiklärarne vid de
Skyaflönil°:h^gre läroverk, hvarest lärjungarnes antal i betydligare mån öfverstiger
afloma. 2oo, J följd af kongl. cirkuläret den 11 december 1863, för sitt ökade
arbete erhållit ett extra arfvode, hvarförutom särskildt arfvode äfven
utgått för ledningen af de utsträckta militäröfningarna.
Vid genomförandet af nu föreslagna anordning af gjunnastik-, vapen-
och militäröfningar vid de allmänna läroverken torde emellertid
blifva nödvändigt, att, såsom läroverkskomitén äfven föreslagit, ordna
gymnastiklärarnes aflöning på samma sätt som teckningslärarnes, så att
de för den i stat bestämda lönen åläggas ett visst antal undervisningstimmar
i veckan samt erhålla särskildt arfvode för hvarje Överskjutande
timme. Och torde härvid böra upprepas den föreskrift, som redan finnes
upptagen i kongl. cirkuläret den 11 december 1863, nemligen att
gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig
skicklighet att meddela undervisning i exercis och militäröfningar, på
egen bekostnad skall aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas
behöfligt och af vederbörande godkännes.
Möjligen kommer det att i framtiden visa sig ändamålsenligt att
på samma sätt, som nu föreslagits beträffande teckningslärarebefattningarna,
indela gymnastiklärareplatserna i olika klasser, men då erfarenhet
på detta område för närvarande helt och hållet saknas, så torde
vara lämpligast att för gymnastiklärarne fastställa samma vilkor, som
föreslagits för teckningslärare med befattning af 3:dje klassen.
Arfvoden åt Extralärare och vikarier uppbära i enlighet med kongl. cirkuläret
oct^^ikatder. 30 december 1876, om de efter aflagd filosofie kandidatexamen behörigen
genomgått det af gällande läroverksstadga föreskrifna profår,
ett arfvode efter 1,500 kronor, men eljest efter 1,200 kronor för år räknadt;
och läroverkskomitén har icke föreslagit någon höjning af dessa
81
Kongl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
arfvoden. Men tager man i betraktande att ifrågavarande lärare hafva
att på eget ansvar fullgöra alldeles samma tjenstgöring, som åligger
adjunkt eller lektor samt att det högsta af berörda arfvoden vid den
tid, då de bestämdes, var lika med ordinarie adjunkts lön i lägsta lönegraden,
och lägger man härtill, att lärarnes arbetstid enligt den nya
undervisningsplanen kommer att utsträckas med flere veckor, så kan
man icke undgå att finna, det dessa arfvoden äro alldeles för små både
såsom ersättning för det fordrade arbetet och såsom medel till nödigt
lifsuppehälle. Jag anser mig derför böra föreslå att vikarierande lektor,
som icke innehar annan ordinarie läraretjenst, må, om han fullgjort
stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära arfvode
efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för år räknadt, samt
att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extralärare må, om han
efter aflagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,
vederbörligen genomgått stadgad profårskurs, uppbära arfvode
efter 1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för år räknadt.
Med afseende på lärarnes vid de allmänna läroverken uppflyttning
i högre lönegrad samt lönetursberäkning gälla för närvarande följande
föreskrifter:
enligt kongl. cirkuläret den 20 mars 1858:
att ordinarie lärare (hvars lön är bestämd att utgå i vissa lönegrader)
må ega att efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring,
räknadt från och med början af kalenderåret näst efter det, under
hvilket fullmagt erhållits, uppflyttas från den första till den andra
lönegraden och efter lika mellantider till hvar och en af de följande;
enligt kongl. cirkuläret den 11 december 1863:
att rektorerna vid de fullständiga högre läroverken må efter 10 års
tjenstgöring i sådan egenskap erhålla 500 riksdalers tillökning i lönen,
samt att rektorerna vid de 3-klassiga efter 15 års tjenstgöring, räknad
från början af kalenderåret näst efter det, då de först erhållit fullmagt
såsom ordinarie lärare, må uppbära ett lönebelopp lika med den högsta
kollegalönen:
att adjunkt eller kollega, som innehar högre lönegrad vid elementarläroverken
än lägsta lektorslön, må, om han erhåller lektorsbefattning,
komma i åtnjutande af enahanda lönebelopp, som han dittills haft;
att vid årsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad hvarje lärare
eger tillgodoräkna sig äfven den tid efter inträdet af nästa statsregleringsperiod,
under hvilken han, efter det han undergått filosofie
kandidatexamen, såsom extra lärare, duplikant eller vikarie varit vid
Bill. till Rihsd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Af cl. 19 Häft. 11
Lärarnes
löneturs
beräkning.
82
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
elementarläroverket använd, dock med undantag'' för de tre första åren
af hans så beskaffade verksamhet;
enligt kongl. cirkuläret den 13 maj 1864:
att de lektorer, sorn, innan de blefvo till sådan tjenst befordrade,
egt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkter eller kolleger
tillgodoräkna sig mer än tio tjenstår och, om de qvarstått vid adjunktseller
kollegabefattning, skulle varit berättigade att tidigare än på grund
af sin tjenstgöring såsom lektorer uppflyttas i de närmast följande lönegraderna
å 2,500 och 3,000 riksdaler, må bibehålla så väl de löneförmåner
de redan innehaft, som äfven den uppflyttning,srätt de förut egt att beräkna,
och således från och med början af innevarande statsregleringsperiod
tillgodonjuta sagda uppflyttningsrätt; egande de i öfrigt att enligt
de för lektorers aflöning i allmänhet gällande grunder efter femton års
väl vitsordad tjenstgöring i sistnämnda egenskap uppflyttas i den fjerde
lönegraden för lektorer och efter tjugu års sådan tjenstgöring i den femte;
enligt kongl. cirkuläret den 29 juni 1866:
att relctorerne vid de femklassiga läroverken utom Stockholm må efter
tio års tjenstgöring i sådan egenskap erhålla 500 riksdalers tillökning
i lönen;
enligt kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni 1883:
att filosofie kandidat eller filosofie doktor, som i behörig ordning
genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk
är eller kan varda föreskrifven, samt inför vederbörlig myndighet
aflagt godkändt undervisningsprof, må vid befordran till adjunkts-, kollegaeller
lektorsbefattning vid sådant läroverk ega att för framtida lönetur
räkna sig till godo den tid han från och med året näst efter bemälda
profs afläggande tjenstgjort såsom lärare vid enskilda af minst fem klasser
bestående läroverk, så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen
lika med adjunkts, kollegas eller lektors tjenstgöring vid statens
elementarläroverk, samt han företer vederbörligt intyg derom, att han med
nit och skicklighet fullgjort sina åligganden; dock att i intet fall den tid,
som för lönetur beräknas, får öfverskrida tio år;
enligt kongl. cirkulären den 1 juni 1877:
att filosofie kandidat eller filosofie doktor, hvilken i behörig ordning
genomgått den profårskurs, som för anställning vid statens elementarläroverk
är eller kan varda föreskrifven, samt i öfrigt fullgjort stadgade vilkor
för att kunna till lektor, adjunkt eller kollega vid sådant läroverk utnämnas,
må vid skeende befordran räkna sig till godo den tid, han från
och med året näst efter berörda vilkors fullgörande såsom extra ordinarie
lärare tjenstgjort vid statens elementarläroverk eller tvåklassiga pedagogier,
83
KongI. Maj:U Nåd. Proposition N:o 26.
så framt hans förenämnda tjenstgöring varit väsentligen lika med den,
som åligger lektor, adjunkt eller kollega vid dylika läroverk;
att docent, som vid eller efter ingången af år 1878 tillträder ett af
de på universitetens stater uppförda docentstipendier, må, i händelse han
öfvergår i elementarläroverkets tjenst, för bestämmande af lönegrad räkna
sig till godo högst fem år af den tid han deltagit i undervisningen vid
universitetet;
enligt kongl. cirkuläret den 18 maj 1878:
att, utöfver de med statens stipendier försedda docenter vid universiteten,
af de vid nästkommande års ingång redan anstälde eller sedermera
inom teologiska och filosofiska fakulteterna antagne docenter ett antal af
tjugu vid universitetet i Upsala och ett antal af tio vid universitetet i
Lund, i den ordning de vid hvartdera universitetet efter utnämningsdagen
sins emellan intaga, må, så vidt de genom aflagda examina och fullgörande
af det för blifvande elementarlärare stadgade profår vunnit behörighet till
anställning vid offentligt elementarläroverk, ega att för bestämmande af
lönegrad vid sådant läroverk räkna sig till godo högst fem år af den tid,
under hvilken de styrkt sig hafva, vare sig genom föreläsningars hållande
eller genom biträde vid ledning af öfningarna i något vid universitetet
inrättadt seminarium eller på annat deremot svarande sätt, med goda vitsord
deltagit i undervisningen vid universitetet; skolande vid denna beräkning
hvarje lästermin anses lika med ett hälft år.
Med anledning af bestämmelserna i de tre sist anförda cirkulären af
den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878 har till ecklesiastikdepartementet
inlemnats en af en mängd lärare vid de allmänna läroverken undertecknad
petition, hvari framhålles, hurusom ordinarie adjunkter och kolleger, i följd af
dessa bestämmelser, med hänsyn till lönetursberäkning såsom lektor kommit
i sämre ställning än extra ordinarie lärare och docenter. Ordinarie adjunkt,
som efter flere års väl vitsordad tjenstgöring, till och med såsom
tillförordnad lektor, lyckades vinna befordran till ordinarie lektorsbeställning,
finge nemligen icke räkna sig till godo den föregående tjenstetid
han enligt de nådiga cirkulären skulle haft rätt att räkna, derest han i
stället tjenstgjort såsom extra ordinarie lärare eller till och med som docent
med väsentligen mindre och helt olikartad tjenstgöring. Om således två
lektorsaspiranter efter samtidigt vunnen lektorskompetens skötte lektorstjenst,
den ene såsom extra ordinarie lärare, den andre såsom ordinarie
adjunkt, till dess de båda samtidigt efter exempelvis fem års tjenstgöring
befordrades till ordinarie lektorer, så skulle inträffa, att den förre extra
ordinarien genast uppflyttades i andra lektorslönegraden, under det att
den förre ordinarie adjunkten måste qvardröja fem år i första lektors
-
84
KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
lönegraden. Då detta förhållande knappast kunnat vara afsedt och inom
lärarekåren väckt liflig klagan och allvarliga bekymmer, anhålla petitionärerna
att Eders Kong! Maj:t täcktes medgifva, att samma rätt till lönetursberäkning,
som genom nådiga cirkuläret af den 1 juni 1877 tillerkändes
extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, måtte utsträckas till de
ordinarie adjunkter, som från cirkulärets giltighetsdatum blifvit till lektorer
befordrade, så att äfven de må få beräkna sin lönetur från året näst
efter det de fullgjort vilkoren för att kunna till lektorer befordras.
Upprepade gånger hafva äfven, ehuru icke genom särskild petition,
yrkanden framstälts om sådan ändring i nådiga cirkuläret den 13 maj 1864,
att ordinarie adjunkt eller extra ordinarie lärare, som vid sin befordran
egt att för uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkt tillgodoräkna sig
mer än tio års tjenstgöring, må icke blott åtnjuta de. löneförmåner han
såsom adjunkt skulle innehaft och den uppflyttningsrätt, som honom såsom
sådan tillkomma, utan äfven, sedan hans lönetur såsom lektor med
hänsyn härtill blifvit bestämd, ega samma rätt som öfriga lektorer att
efter fem års väl vitsordad tjenstgöring i en lönegrad uppflyttas i den
närmast högre. För närvarande är förhållandet sådant, att om en adjunkt
t. ex. samtidigt med sin uppflyttning i näst högsta adjunktslönegraden
befordras till lektor, så får han visserligen genast uppbära lön i andra
lektorslönegraden och uppflyttas efter fem års ytterligare tjenstgöring i
tredje lektorslönegraden, men der måste han stanna, tills lian i femton år
tjenstgjort såsom lektor, det vill i detta fall säga tio år eller dubbelt så
länge som andra lektorer. En extra ordinarie åter, som vid sin befordran
till lektor egt att räkna sig till godo femton tjenstår för uppflyttning
såsom adjunkt och som således, om han först utnämnts till adjunkt och
derpå till lektor, skulle haft rätt att genast uppbära lön i 2:dra lektorslönegraden,
får, om han direkt utnämnes till lektor, alls icke räkna sig
sin förra tjenstgöring till godo.
Hvad sålunda blifvit anmärkt, synes mig särdeles behjertansvärdt.
Att den omständigheten, att eu lärare erhållit adjunktsfullmagt, icke bör
betaga honom den rätt att för lektorstjenstgöring räkna lönetur såsom
lektor, hvilken han utan dylik fullmagt skulle hafva haft, torde vara alldeles
klart. Och billigheten talar högt för att en adjunkt, som först vid
äldre år vinner befordran till lektor, må få med hvart femte år, på samma
sätt som kamraterna, flytta upp i högre lönegrad och icke under en längre
tid hejdas vid den punkt, der han såsom adjunkt skulle hafva stannat.
Ej mindre billigt synes det äfven, att en extra ordinarie lärare, som tjenstgjort
så länge, att lian eger rätt att för uppflyttning såsom adjunkt räkna
85
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
mer än tio år, må vid befordran till lektor få något gagn af denna sin
långa tjenstgöring utan att behöfva först söka adjunktsbefattning.
Vidare hafva framställningar gjorts derom, att lärare vid folkskolelärareseminarierna,
högre lärarinneseminariet och sjökrigsskolan må på
samma sätt som extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken eller
åtminstone såsom lärare vid privata goss-skolor erhålla rätt att räkna sin
tjenstgöring sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad efter befordran
till ordinarie lärareplats vid de allmänna läroverken. Då undervisningen
vid dessa statens läroanstalter i mycket stämmer öfver ens med den, som
meddelas vid de allmänna läroverken, torde dylik rätt näppeligen böra
helt och hållet förvägras berörda anstalters lärare; men då ej obetydliga
olikheter såväl med afseende på sjelfva undervisningen som beträffande
sätten att uppehålla disciplinen förefinnas mellan de allmänna läroverken
och ifrågavarande läroanstalter, torde ej vara lämpligt att lärare efter en
allt för lång tids tjenstgöring vid de sistnämnda öfvergå i de allmänna
läroverkens tjenst, hvarför det torde vara ändamålsenligast att samma
rätt, som genom kongl. kungörelserna den 29 maj 1874 och den 29 juni
1883 tillagts lärarne vid åtskilliga privata skolor, äfven medgifves lärare
vid folkskolelärareseminarierna, högre lärarinneseminariet och sjökrigsskolan.
Ofningslärarne hafva hittills varit missgynnade i det afseende^ att
ingen extraordinarie tjenstgöring, huru långvarig och huru väl vitsordad
den än varit, hittills berättigat dem till tidigare uppflyttning i högre
lönegrad efter erhållen ordinarie befattning. Detta innebär utan tvifvel
eu orättvisa, hvilken springer dess mer i ögonen, som dessa lärare
varit och äro skäligen klent aflönade. Jag anser mig derför böra föreslå
att vikarierande öfningslärare, som uppfylt vilkoren för att kunna
utnämnas till ordinarie öfningslärare vid högre allmänt läroverk, må
ega rätt att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den
tid, som han efter fullgörandet af berörda vilkor tjenstgjort såsom
vikarie med full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med
undantag för de två första åren; äfvensom att tjenstgöring vid lägre
allmänna läroverk i detta afseende sålunda räknas, att två års dylik
tjenstgöring anses motsvara ett års tjenstgöring vid högre läroverk.
Vid tillämpningen af föreskrifterna angående lärares uppflyttning i
högre lönegrad har visat sig att hufvudregeln, enligt hvilken ordinarie
lärare räknar lönetur från och med året näst efter det, under hvilket
fullmagt erhållits, understundom kommer i strid med de särskilda föreskrifter,
som i detta afseende äro gifna. Så kan t. ex. inträffa att en
lärare, hvilken på grund af nådiga cirkuläret den 1 juni 1877 egt rätt
att räkna vårterminen sig till godo för uppflyttning i högre lönegrad,
86
Konffl. Mops Nedi. Proposition N:o 26.
före eller i början af höstterminen utnämnes till ordinarie lärare och
under höstterminen har alldeles samma tjenstgöring som under vårterminen.
Vid sträng tillämpning af gällande föreskrifter kan denne
lärare ej börja räkna tjenstår såsom ordinarie förr än med följande
året, och hans uppflyttning i högre lönegrad försenas med ett av, i fall
icke händelsevis hans extraordinarie tjenstgöring varit afbruten under
en termin och han sålunda haft att räkna ett hälft års tjenstgöring utom
nu afsedda vårtermin. Hade hans utnämning åter skett omedelbart efter
höstterminens slut, och han således under hela året tjenstgjort såsom
extraordinarie, vore hans rätt att räkna detta år obestridlig. Att detta
är en orimlighet, torde vara uppenbart. Missförhållandet skulle undanrödjas
genom ett stadgande, att föreskriften om rätt till lönetursberäkning
såsom ordinarie lärare först med kalenderåret näst efter det, under
hvilket fullmagt å ordinarie tjenst erhållits, ej må leda derhän, att fullmagts
erhållande förminskar den rätt lärare derförutan skulle hafva haft
för likartad tjenstgöring.
Genom nådiga cirkuläret den 11 december 1863 tillägges lärare
vid de allmänna läroverken rätt att för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig den tid, under hvilken han, efter det han undergått
filosofie kandidatexamen, såsom extra lärare eller vikarie varit vid nämnda
läroverk använd, med undantag för de tre första åren af hans så beskaffade
verksamhet. Detta stadgande torde numera icke vara tidsenligt
och sålunda böra upplhifvas beträffande alla, som icke redan ega
rätt att räkna sig denna förmån till godo. Vid den tid, då berörda
föreskrift utfärdades, var aflagd filosofie kandidatexamen egentligen det
enda kompetensvilkoret för adjunkts- och kollegabefattningar; men för
närvarande fordras för dylik kompetens utom filosofie kandidatexamen i
en viss bestämd form äfven nöjaktigt genomgången profårskurs. Det
kan derför hända och händer äfven oupphörligt att lärare, som hvarken
aflagt filosofie kandidatexamen i vederbörlig form eller genomgått stadgad
profårskurs och som således äro inkompetenta att söka ordinarie
lärarebeställning, med stöd af berörda cirkulär räkna tjenstår för uppflyttning
i högre lönegrad. Ännu skarpare skulle emellertid detta missförhållande
komma att framträda, om Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla
det förslag till ombildning af examina inom filosofiska fakulteten, som
jag har för afsigt att inom kort framlägga och enligt hvilket filosofie
kandidatexamen skulle upphöra att utgöra kompetensvilkor för lärareplatser
vid allmänna läroverken.
mei för tai- Med afseende på tillsättningen af rektorer vid de allmänna läro
saltning
a/ , ~ 1 ° ‘111 i
rektorer, verken galler ior närvarande att rektorer vid de högre läroverken,
87
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
efter af eforus gjord framställning, af Kongl. Maj:t tillsättas på förordnande,
der Kongl. Maj:t icke genom utnämning vill tillsätta rektorsembetet,
under det att rektorsbefattningarna vid de lägre läroverken
äro fasta och efter gjord ansökning tillsättas af vederbörande domkapitel
eller direktion.
Erfarenheten har nogsamt visat, huru stort inlåtande den närmaste
styresmannens verksamhet och hela personlighet utöfvar på andan vid
ett läroverk och framgången af dess arbete. Det är derför af största
vigt att fullt lämplig person väljes för denna befattning samt att hans
kraft och ifver icke genom ålderdom, sjukdom eller andra omständigheter
försvagas. Men tillsättas berörda befattningar för lifstiden, kan
knappast undvikas att åtskilliga bland dem under en längre tid komma
att skötas med mindre insigt, kraft och omsorg än vederborde. Jag
anser sålunda att äfven beträffande rektoraten vid de lägre läroverken
bör gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende på dem
vid de högre.
En sådan anordning förutsätter emellertid åtskilliga andra bestämmelser.
Då den, som förordnas till rektor, i regeln torde böra vara
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk, skulle tydligen detta läroverk
under en längre följd af år komma att umbära en af sina ordinarie
lärare, om ingen åtgärd till förebyggande af berörda missförhållande
vidtoges. Genom kongl. cirkuläret den 11 juli 1862 är visserligen
stadgadt att, i händelse till rektor vid högre elementarläroverk blifver
utsedd någon lärare, som vid annat läroverk innehar ordinarie tjenst,
denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som dertill
utnämnes, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen af densamma,
vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk Kongl.
Maj:t med afseende å förekommande omständigheter kan finna skäligt
bestämma. Men olägenheterna deraf, att en ordinarie lärares befattning
under längre tid måste uppehållas genom vikarie, blifva tydligen icke
mindre derigenom att den ifrågavarande ordinarie läraren bestrider
annan befattning vid samma läroverk. Sist nämnda stadgande synes
derför böra så utsträckas, att det omfattar ej mindre lägre allmänna
läroverk än äfven det fall, då den till rektor förordnade är ordinarie
lärare vid samma läroverk, der han tjenstgör såsom rektor.
Billigt torde äfven vara, att tillförordnad rektor, i följd af sin
lika magtpåliggande som ansträngande befattning, må, i fall han uppfylt
vilkoren för att kunna utnämnas till lektor, räkna sin tjenstgöringstid
såsom rektor sig till godo för uppflyttning till högre lektorslönegrad.
88
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Titeln kollega j detta sammanhang: torde det slutligen tillåtas mig att fästa uppadjunkt,
märksamheten på det egendomliga förhållandet, att adjunkter och kolleger,
ehuru alldeles samma bestämmelser gälla med afseende på dem
rörande såväl kompetensvilkor och tjenstgöringsskyldighet som aflöning
och uppflyttningsrätt m. m., likväl bära dessa olika benämningar, allt
eftersom de tjenstgöra vid högre eller lägre läroverk. Då emellertid
denna olikhet i benämning blott föranleder missförstånd och vidlyftighet,
torde den lämpligen kunna bortfalla, och alla dessa lärare, vare sig de
tjenstgöra vid högre eller lägre läroverk, benämnas adjunkter, hvarvid
dock tydligen bör förklaras att allt hvad som stadgas beträffande
adjunkter också gäller alla dem, som hittills burit namn af kolleger.
Ett särskildt skäl att yrka på denna ändring har jag deruti, att sistnämnda
titel behöfver tagas i anspråk för annat ändamål. Med anledning
häraf torde böra bestämmas:
att de ämneslärare vid lägre allmänna läroverk, som hittills burit
namn af kolleger, hädanefter skola benämnas adjunkter; samt
att hvad som finnes föreskrifvet angående adjunkter, äfven skall
gälla beträffande alla de lärare, som hittills burit namn af kolleger.
På grund af det sålunda anförda hemställer jag att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
Förhöjning af A) med afseende på terminsafgifternas förhöjning:
termins- L 0 .jo
att lärjunge, som är rid allmänt läroverk inskrifven, skall, förutom nu
utgående avgifter, frän och med vårterminen 1888 för hvarje termin erlägga
till statsverket:
inom lista, 2:dra och 3:e klasserna 10 kronor,
» 4:de och 5:te klasserna........... 20 »
)) 6:te och 7:de )) ........... 30 »
dock att lärjunge, tillhörande praktiska linie/n, blott ålägges hälften af dessa
af gifter;
att befrielse frän nämnda afgift må kunna beviljas medellöse lärjungar,
sä vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande anses böra
till erhållande af denna förmån komma i åtanke;
a,it befrielse frän af giftens halfva belopp må kunna beviljas mindre bemedlade
lärjungar*, som uppfylla det för hel befrielse stadgade vilkor;
att å hvarje skolstadium (klasserna 1—3, 4—5 samt 6—7) icke mer
än 15 % af stadiets hela lärjungeantal må erhålla hel befrielse och icke mer
än 20 % half sådan, hvarvid dock, om sä pröfvas nödigt, två halfva befrielser
må kunna ersätta en hel sådan eller1 omvändt, blott att hela det för
89
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
hvarje termin inom stadiet debiterade af giftsbeloppet ej understiger 15 % af
hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade full afgift;
att förslag ä de lärjungar, som skola komma i åtnjutande af befrielse,
upprättas af em nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,
klassföreståndaren för den klase eller afdelning, som frågan i hvarje fall
gäller, samt två af lärarekollegiet, en af läroverksstadens kommunalstyrelse
och två af vederbörande landsting välde ledamöter, hvilket förslag derpå
underställes ef orus till pröfning och stadfästelse;
att uppbörden af samtliga terminsafgifter verkställes på utsatt tid, minst
14 daga,r efter det tillkännagifvande skett angående'' de beviljade befrielserna,
och senast 8 veckor efter terminens början;
att uppbörden af de till statsverket ingående afgifterna redovisas af
rektor, i länen till landtränteri erna och i Stockholm till statskontoret, för
vårterminen före juni månads och för höstterminen före december månads slut;
att lärjunge, som ej före lästerminens utgång erlagt stadgade af gifter,
skall från läroverket uteslutas och ej må, vare sig i detta eller annat statens
läroverk, intagas, förr än den resterande eif giften blifvit gulden;
att om lärjunge, som enligt näst föregående punkt blifvit från läroverket
utrsluten, önskar erhålla afgångsbetyg, sådant må för honom utfärdas; dock
att ä detsamma skall antecknas den skuld, i hvilken han häftar på grund
af uraktlåtenheten att de stadgade afgifterna erlägga;
B) med afseende på lärarnes aflöning vid de högre och femklassiga
allmänna läroverken:
att — under förutsättning att lästiden så utströ,ekes, att lärarnes tjenstgöring
stid lummer att uppgå till 40 veckor om året — för lärarne vid berörda
läroverk må bestämmas följande löneförmåner, att utgå från och med
av 1888:
för rektorer: vid högre läroverk tvä lönegrader å 1) 3,500 kronor och
2) 4,000 kronor jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning
i andra lönegraden efter tio års val vitsordad tjenstgöring såsom
‘rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken i Stockholm lön
3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öfriga femklassiga
läroverk foa lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar
1,300 kronor, med rätt till uppflyttning i andra lönegraden
efter tio års val vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt läroverk;
hvarförutom dessa vektorer må af vederbörande kommuner såsom hittills åtnjuta
fri bostad eller hy reser sättning;
för lektorer: vid högre läroverk fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor,
2) 2,600 kronor, 3) 3,100 kronor och 4) 3,600 kronor jemte tjenstgörings
Bih.
till lliksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd. It) Haft. 12
Lärarnes
aflöning.
90
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
■penningar 1,400 kronor; med rätt till uppflyttning från lägre till högre lönegrad
efter fem ars för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
för adjunkter: vid högre och femklassiga läroverk ''fyra lönegrader å
1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000 kronor
jemte tjenstgöring spenning ar 1,000 kronor, med uppflyttning sr ätt lika som
lektorer;
för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,
2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till
närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och
adjunkter; vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;
för gymnastiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader ä 1) 1,200 kronor,
2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med. uppflyttning sr ätt lika som musiklärare;
vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;
för teckningslärare: vid högre läroverk med befattning af 1:sta klassen
tre lönegrader ä 1) 2,000 kronor, 2) 2,250 kronor och 3) 2,500 kronor;
med befattning af 2:dra k/assen tre lönegrader ä 1) 1,500 kronor, 2) 1,750
kronor, 3) 2,000 kronor; med befatning af 3:dje klassen tre lönegrader å
1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor och 3) tf600 kronor, alla klasserna med uppflyttning
sr ätt lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600 kronor;
att vikarierande lektor, som icke innehar ordinarie läraretjenst, må, om
han fullgjort stadgade vilkor för att kunna till lektor utnämnas, uppbära
arfvode efter 2,000 kronor, men eljest efter 1,800 kronor för är räknad,t;
samt att vikarierande adjunkt eller kollega äfvensom extra lärare må, om
han efter afiagd akademisk examen, som medför behörighet till lärarebefattning,
vederbörligen genomgått stadgad prof årskurs, uppbära arfvode efter
1,800 kronor, men eljest efter 1,500 kronor för är räknadt;
att gymnastiklärare skall vara skyldig tjenstgöra för den faststälda lönen
vid högre läroverk 16 timmar i veckan, vid femklassiga läroverk 8 timmar,
samt teckningslärare vid högre läroverk med befattning af lista klassen 25
timmar i veckan, med befattning af 2:dra klassen 20 timmar, med befattning
af 3:dje klassen 16 timmar; vid femklassiga läroverk 8 timmar i veckan;
men att ytterligare tjenstgöringsskyldighet må kunna åläggas desse lärare
mot ersättning af 75 kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt
lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden vid högre
läroverk samt af 100 krono!• åt lärare i tredje lönegraden;
att gymnastiklärare vid högre läroverk, som icke sjelf eger erforderlig
skicklighet att ineddela undervisning i exercis och militäröfningar, skall
på egen bekostnad aflöna det biträde, som i sådant hänseende pröfvas behöflig!
och af vederbörande godkännes;
att tjenstgöringspenningarna skola för alla lärare, rektorerna undan -
91
Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
tagne, beräknas utgå för läsår med 40 läsveckor; att de i rektorernas aflöning
ingående tjenstgöring spenningar skola beräknas utgå för kalenderår,
men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda bestämmelser.
som af Kongl. Maj:t fastställas; samt att tjenstgöringspenningarna icke
fä af tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor
eller lektor, som‘ är domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från
domkapitel.^)romålen, afdrag ä tjenstgöringspenningarna icke må ske;
att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
förbemälda lönereglering korning lärare till del, skola gälla såsom vilkor:
1) att lärare, som enligt hittills gällande stat av berättigad till ersättning
förn indelt lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande
innehafvare eif löner, i hvilka ingå afkomst af prebendehemman och
lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar, skall
vara pligtig att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt
uppskattning af deras ekonomiska värde egt ruin, rara underkastade antingen
förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar till
''det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i statsverkets
löneanslag till tjensten, som kan / vederbörlig ordning varda beslutad,
dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring, som löntagaren
vid, nu föreslagen lönereglering kan komma att vinna; 3) att clen
genom nådiga cirkulären den 20 mars 1838 och den 29 december 1860 stadgade
skyldighet för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar
skulle finnas umbärlige vid det läroverk, der de äro anställde, inträda
i tjenstgöring vid, annat, läroverk helst inom stiftet, skall åligga äfven
öfriqe rid de högre mh femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare,
intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig
att från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang
med denna lönereglering fastställas;
att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till
särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning, i aflöning
från statsverketj som Kongl. Majd framdeles kan f lina. lämpligt besluta,
till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda
förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa; äfvensom
att — under förutsättning af kyrkomötets bifall — de prebendehemman,
och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur, som äro lärare vid
de allmänna, läroverken på lön anslagna, må, i den män det kan ske utan
förnärmande af nuvarande inneha]''rares rätt eller rubbning uti enskildes
genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket, indragas;
-
92
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
pensionering. med afseende på pensionering af lärarne vid de allmänna läro
J''
verken:
samma bestämmelser, som i detta hänseende innehållas i förbemälda
nådiga proposition till 1882 års Riksdag;
beräkning med afseende på särskilda bestämmelser för lärares löneturs
beräkning:
att
ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken ajlagt sådan akademisk examen,
som utgör vilkor för behörighet för att söka lektorsbefattning vid högre allmänt
läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att kunna
till lektor utnämnas, må ega rätt att vid årsberäkning för uppflyttning i
högre lektor slönegrad räkna sig till godo den tid han från och med året näst
efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, med. nit och skicklighet
vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande
lektor eller med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som åligger lektor;
att lärare, som vunnit befordran till lektor vid allmänt läroverk, må
ega rätt att räkna sig till godo för uppflyttning i högre lektorslönegrad den
tid utöfver tio år, som han vard berättigad, att räkna för uppflyttning i
högre adjunktslönegrad;
att öfningslärare, som fullgjort vilkoren för kompetens till ordinarie
öfning slär a,rebefattning vid högre allmänt läroverk, må räkna sig till godo
för uppflyttning i högre lönegrad den tid han från och med året näst efter
det, hvarunder berurcla vilkor blifvit fullgjorda, tjenstgjort. såsom vikarierande
öfningslärare med. full tjenstgöring vid högre allmänt läroverk, dock med.
undantag för de två första åren af hans sä beskaffade verksamhet; samt att
vikarietjenstgöring vid lägre allmänt läroverk härvid äfven må tagas i betraktande
sålunda, att två års tjenstgöring vid lägre läroverk må räknas lika
med ett års tjenstgöring vid högre läroverk;
att lärare vid folkskolelärareseminarier, högre lärarinneseminariet och
sjökrigsskolan må, om de öfvergå i de allmänna läroverkens tjenst, åtnjuta
samma rätt till lönetur sberäkning, som genom kongl. kungörelserna den 29 maj
1874 och den 29 juni 1883 medgifvits lärare vid vissa enskilda läroverk;
att föreskriften i kongl. cirkuläret den 20 mars 1838 angående rätt till
lönetur sberäkning såsom ordinarie lärare först med aret näst efter det, under
hvithet fullmagt erhållits, icke må leda derhän, att fullmagts erhållande förminskar
den rätt till uppflyttning, lärare eljest skulle hafva Käft för likartad
tjenstgöring;
att föreskriften i kongl. cirkuläret den 11 december 1863 angående rätt
för lärare att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo den tid,
under hvilken lian, efter det han undergått filosofie kandidatexamen, såsom
93
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
o.riva lärare, duplik ant aller vikarie vant vid elementarläroverket använd,
dock med undantag för de tre första uren af hane sä beskaffade verksamhet,
må upphöra att vara gällande för andra än dem, som redan nu hafva
rätt att räkna, sig denna förmän till godo;
E) med afseende på tillsättningen af rektorsbefattningar vid all-™s““^j/
manna läroverk: ning ar.
att beträffande tillsättning af rektorsbefattningar vid de femklassiga
allmänna läroverken må gälla hvad för närvarande är föreskrifvet med afseende
på tillsättning af dylika befattningar vid de högre läroverken; samt
att, dä till rektor vid allmänt läroverk utsetts lärare, som innehar ordinarie
lär ar eif enst, denna tjenst må i vanlig ordning tillsättas, dock att den,
som dertill utnämnes, skall, när förre inne Imf''varen återtager utöfningen af
densamma, vara skyldig att träda i tjenstgöring vid det läroverk Kongl.
Majå med afseende på förekommande omständigheter kan finna skäligt bestämma.
Redan länge har det klagats öfver resultaten af pedagogiernas och ''fffHfjf
de treklassiga allmänna läroverkens verksamhet. Härvid har man före- ning af vissa
trädesvis framhållit, dels att undervisningens omfång vid dessa läroanstal- läroverkter
är så ringa, att någon afsevärd bildning icke der står att vinna, vare
sig det gäller studiernas fortsättning eller en omedelbar öfvergång till det
praktiska lifvet, dels att lärjungarnes antal vid de flesta af nämnda skolor
är så obetydligt, att kostnaden för deras undervisning blir allt för dyr.
Förslag hafva ock upprepade gånger framstälts angående berörda skolors
indragning eller ombildning; och med anledning deraf hafva äfven åtskilliga
läroanstalter af detta slag utvecklats till fullständigare läroverk
samt en och annan blifvit indragen; men ännu återstå dock 19 treklassiga
allmänna läroverk och 18 pedagogier, 9 med två och 9 med en ämneslärare.
Mot indragning af dessa läroverk invändes att de högre läroverk,
som skulle upptaga lärjnngarne från de sålunda indragna, ofta redan
förut äro öfverbefolkade samt att det både är en stor ekonomisk fördel
för föräldrarne och af synnerligt gagn för lärjungarnes moraliska uppfostran,
om en så stor del som möjligt af dessa under sin skolgång få bo
i föräldrahemmet eller åtminstone i dess omedelbara närhet. Skolor, som kunde
påräkna ett mot lärareantalet något så när svarande lärjungeantal, borde
derför icke indragas, utan så ombildas, att de bättre fylde sitt ändamål.
Från denna synpunkt har läroverkskomitén utgått och föreslår sålunda
att läroverk, bvilkas lärjungeantal öfvcrstiger 30, böra bibehållas,
ehuru med förändrad organisation, under det att skolor med ett mindre
94
Komité tis förslag
till vissa
läroverks indragning.
Komiténs förslag
ang.
kommunalskolor.
Kong!. Majds Nåd. Proposition No 26.
lärjungeantal böra indragas. Det ringa lärjungeantalet vid sist omnämnda
skolor kunde nemligen icke berättiga anställandet af mer än en lärare.
Men härvid vore skolan helt och hållet beroende af denne endes duglighet,
och den under det sträfsamma skolarbetet välbehöfliga sporre, som
läge i täflan och samarbete, saknades helt och hållet. Också blefve olikheten
mellan de vid sådana skolor och de vid folkskolor i städerna vunna
resultaten ganska obetydlig.
För att utröna, huruvida staten, vid nu ifrågavarande läroverks grundande,
eller under deras utveckling, möjligen, mot åtagna uppoffringar
från vederbörande stadskommuners sida, iklädt sig några sådana förpligtelse!*,
att en indragning eller ombildning af läroverken kunde möta rättsliga
hinder samt, äfven om så icke vore, huruvida dock billighetshänsyn
borde förbjuda de ifrågasatta förändringarna, har läroverkskomitén verkstält
en utredning af dessa skolors ställning, särskild! i ekonomiskt afseende,
hvilken utredning linnes upptagen såsom bilaga D till dess betänkande.
Af berörda utredning anser komitén framgå att några laga
hinder icke möta att med dessa läroverk vidtaga de förändringar, som
kunna befinnas lämpliga. Ej heller skulle derigenom några mer känbara
rubbningar i stadskommunernas ekonomiska förhållanden vara att befara.
Ty endast tre af de pedagogik-, hvilka kunde komma i fråga till indragning,
egde särskilda skolhus, och der ett treklassigt läroverk skulle blifva
bestämdt till indragning, skulle eu förmånlig utväg för tillgodogörandet
af den forna läroverksbyggnaden för stadskommunens räkning utan tvifvel
ej blifva svår att finna.
Till indragning, i mån af lära nies afgång, skulle, enligt komiténs
mening, ifrågakomma följande läroverk, hvilkas lärjungeantal i medeltal
under aren 1873—82 ej uppgått till 30, nemligen: enklassiga pedagogierna,
i Oljegrund, Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mönsterås;
tväklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf och
Kungsbacka samt treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby,
Vernamo, Sölvesborg och Marstrand.
(Kriga till dessa grupper hörande läroverk skulle åter enligt komiténs
förslag ombildas till s. k. kommunalskolor.
Dessa skolor, som skulle bekostas af staten och vederbörande kommuner
gemensamt, skulle hafva till uppgift att inom mindre kommuner,
der upprättandet af vanliga allmänna läroverk ej kunde sättas i fråga,
med större kraft och till större omfång, än i folkskolan vore möjligt, efter
bästa förmåga utveckla ungdomens själs- och kroppskrafter: ett mål, som
utan tvifvel kunde nås på många olika vägar. Derför skulle ock hvarje
kommunalskolas styrelse, som borde bestå af en af Kongl. Maj:t förordnad
95
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
ordförande, skolans föreståndare samt tre af kommunen valda medlemmar,
ega rätt att uppgöra stadga för undervisningen och ordningen vid skolan.
Ty berörda skolstyrelse kände bäst såväl ortens behof och önskningar som
de lärarekrafter, öfver hvilka skolan hade att förfoga i och för dessa behofs
fyllande. Emellertid borde staten äfven i dessa hänseenden ega att
öfver nämnda skolor utöfva den kontroll, hvartill dess bidrag till kostnaderna
berättigade och som äfven för hvarje skolas eget bästa vore af
största vigt. Såsom allmänna regler skulle dessutom gälla,
att skolan skulle vara i verksamhet minst lika många veckor af året,
som för de allmänna läroverken är stadgadt;
att lärarnes tjenstgöring för vecka skulle hafva samma omfattning
som adjunkternas vid de allmänna läroverken, dock med skäligt afdrag
för rektor;
att inträdesåldern ej finge understiga fylda 9 år; samt
att minst ett främmande lefvande språk skulle på läroplanen upptagas.
För öfrigt skulle en kommunalskolas styrelse ega den befogenhet och
myndighet öfver skolan, som hittills tillkommit eforus och domkapitel,
blott med någon inskränkning beträffande tillsättning af lärare.
Antalet lärare skulle bero af det normala antalet lärjungar vid skolan,
så att
då dessa vore 30—44, borde anställas 2 ämneslärare,
» » » 45—54, » » 3
» » » 55—64, » » 4 »
» » » 65—74, » » 5 »
Först då lärjungeantalet nppginge till 75, borde upprättandet af ett
vanligt 5-klassigt allmänt läroverk ifrågasättas.
Då sålunda antalet lärare vore beroende af lärjungeantalet, finge vid
kommunalskola ledig lärarebefattning ej till ansökning kungöras, förr än
Kongl. Maj:ts tillstånd dertill erhållits.
Af ämneslärarne skulle eu vara rektor och de öfrige adjunkter eller
s. k. »andre-lärare».
Af rektorer och adjunkter skulle fordras vanlig adjunktskompetens.
För »andre-lärare» skulle det vara nog med vanlig folkskolelärarekompetens.
Rektorer vid kommunalskolor med 4 eller 5 ämneslärare skulle åtnjuta
samma löneförmåner som rektorer vid femklassiga allmänna läroverk, men
för rektorer vid skolor med två eller tre ämneslärare skulle lönen bestämmas
till 3,000 kronor, med två ålderstillägg å 500 kronor efter resp.
5 och 15 års tjenstgöring, utom fri bostad. Adjunkter vid ifrågavarande
skolor skulle hafva samma löneförmåner som vid allmänna läroverk, och
96
Kargt. May.ls Nåd. Proposition N:o 26.
»andre-lärarne» skulle i lön uppbära 2,000 kronor med två ålderstillägg å
250 kronor efter resp. 5 och 10 års tjenstgöring. Vid skolor med 2
eller 3 ämneslärare skulle utom rektor anställas 1 eller 2 »andre-lärare»
och vid skolor med 4 eller 5 lärare utom rektor och 2 »andre-lärare» 1 eller
2 adjunkter.
Kostnaderna för kommunalskolorna skulle sålunda fördelas, att staten
bekostade % af lärarnes minimilöner jemte ifrågakommande ålderstillägg,
under det att kommunerna bekostade Vi af lärarnes minimilöner och öfriga
för skolorna erforderliga utgifter samt sörjde för skollokal och fri bostad
åt skolans föreståndare. Kommunernas kontanta bidrag skulle sålunda
komma att uppgå
för eu kommunalskola med 2 lärare till 1,867 kronor
» » » » 3 » » 2,633 »
» » » » 4 » » 4,100 »
» » » » 5 » » 4,933 »
Terminsafgifterna, der sådana funnes, skulle ingå till kommunerna.
Beträffande dessa afgifters belopp synes komiténs mening- hafva varit, att
kommunerna inom vissa gränser borde ega rätt att, om så ansåges lämpligt,
uttaga högre afgifter af lärjungar, som bodde utom kommunerna, så vida
ej genom öfverenskommelse mellan den kommun, der skolan vore belägen,
och grannkommuner eller landstinget andra bestämmelser kunde träffas;
dock att termin saf gifter vid dessa läroverk icke finge åläggas lärjungarne
till högre belopp än vid de allmänna läroverken.
Ehuru komitén ansett att kommunalskolornas hufvudändamål borde
vara att förbereda för direkt utträde i det praktiska lifvet, finner den dock
icke obilligt, särskildt med hänsyn till förutvarande förhållanden i många
af de här ifrågakommande städerna, att möjligheten af en öfvergång från
dem till de allmänna läroverken åtminstone icke allt för mycket försvårades.
Komitén har derför föreslagit att kommunalskola må kunna erhålla så
kallad dimissionsrätt till allmänt läroverk på derom gjord ansökning och
efter pröfning af ifrågavarande skolas särskilda förhållanden.
Till kommunalskolor med 2 lärare skulle enligt komiténs förslag ombildas
enklassiga pedagogierna i Linde och Simrishamn, tväklassiga pedagogierna
i Söclertelge, Köping, Kora och Borgholm, samt treklassiga läroverken
i Askersund, Sala, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och Skellefteå;
o till kommunalskolor med 3 lärare: de treklassiga läroverken i Alingsås,
Amål, Filipstad, Arvika och Örnsköldsvik;
till kommunalskolor med. 4 lärare: de treklassiga läroverken i Engelholm
och Varberg;
91
Konyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
till kommunalskola mod 5 lärare: tvekbissicj a läroverket i Falköping.
Detta läroverkskomiténs förslag har i allmänhet icke rönt gynsamt
mottagande af kommunalstyrelserna i de städer och köpingar, hvflkas intressen
det närmast rör.
De hufvudsakligaste anmärkningar, som deremot blifvit gjorda, äro:
att, med afseende på den föreslagna indragningen af en de! lägre läroverk,
statens rätt att vidtaga en sådan åtgärd möjligen måste medgifvas,
äfven der ifrågavarande läroverk upprättats på grund af ömsesidig öfverenskommelse
mellan staten och enskild kommun, hvarvid hvardera parten
gentemot den andra iklädt sig vissa förpligtelse!’; men att, om staten vill
indraga ett sålunda pa grund af ömsesidig öfverenskommelse upprättadt
läroverk, utan att andra parten, kommunen, brustit i fullgörandet af sina
åtagna förpligtelse^ statens skyldighet att gifva fullt vederlag för de utgifter,
som kommunen under förutsättning af öfverenskommelsens bestånd
underkastat sig, torde vara obestridlig;
citt de uppoffringar kommunerna gjort för anskaffande af läroverkshus,
gymnastiksalar in. in. icke afsett att främja blott ett lokalt intresse,
utan ett, som framför alla andra måste vara hela landets, nemligen dess
medborgares uppfostran; samt att kommunerna ingalunda alltid skulle
kunna finna annan lämplig användning för nämnda byggnader, åtminstone
icke en användning, som stode i rimligt förhållande till de på dessa byggnader
nedlagda kostnader;
att betydliga svårigheter möta i fråga om användningen af de donationer,
som äro fästade vid ett till indragning bestämdt läroverk, enär det
ingalunda går an att utan närmare utredning, än den komitén förebragt,
öfverflytta dessa donationer till folkskolan;
att då de mindre läroverkens uppgift är att i vårt glest befolkade
land sprida allmän, medborgerlig bildning å orter, som äro aflägse belägna
från de större läroverken, och bland en befolkning, hvars ekonomiska
ställning i allmänhet utgör ett nästan oöfvervinneligt hinder för att
bekosta barnens undervisning vid ett på längre afstånd från deras hemvist
beläget läroverk, det hvarken kan vara rätt att blott på grund af det ringa
lärjungeantalet under ett visst antal år indraga dessa mindre läroverk eller
att göra deras tillvaro beroende af en nuvarande kommunalstyrelses vilja
och behag;
att den omständigheten, att ett stort antal lärjungar vid de lägre läroveiken
icke fortsätta sina studier, utan utgå i lifvet med den kunskap
och bildning, de der vunnit, ingalunda utgör något skäl för deras indragning,
då det ju måste ligga i statens intresse icke blott att embetsman och
lärde utbildas, utan äfven att någon högre bildning sprides bland de prak
Bih.
till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 18
Komnwnalslyrehernas
anmärkningar.
98
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
tiska yrkenas utöfvare, och förhållandet vid de högre läroverken ju är
alldeles detsamma, att flere afbryta sina studier i de lägre klasserna än
som fortsätta dem till mogenhetsexamen;
att klagomålen öfver elevernas fåtalighet vid de lägre läroverken lätt
kunde afhjelpas, om flickor finge der mottagas, en tillåtelse, som i en
mindre stad, der alla förhållanden lätt kunna öfvervakas, icke borde innebära
någon fara, och som skulle göra skolan dubbelt gagnande för ett
samhälle, hvilket i följd af sin litenhet har att kämpa med stora svårigheter
vid försöket att åt den qvinliga ungdomen förskaffa en tillfredsställande
bildning.
Med afseende åter på den föreslagna ombildningen af vissa lägre läroverk
till s. k. kommunalskolor anmärkes:
att, ehuru någon oklarhet och obestämdhet råder beträffande de s. k.
kommunalskolornas uppgift och organisation, det dock synes framgå af
komiténs framställning att de företrädesvis afsetts för lärjungar, som hade
för afsigt att derifrån direkt utgå i det praktiska lifvet, eu uppgift, som
för flertalet af nämnda skolor torde blifva den enda möjliga, då de, i följd
af den föreslagna lärarebesättningen, ej torde blifva i stånd att meddela
en undervisning, motsvarande den, som gifves i de lägre klasserna af ett
allmänt läroverk; men att det kommersiella och industriella lifvet i de
flesta af de små städer och köpingar, der dessa läroverk skulle hafva sitt
säte, är så litet utvcckladt, att endast ringa intresse för en bildning af
detta slag, utöfver hvad folkskolan kan erbjuda, förefinnes, under det att
ett jemförelsevis stort antal lärjungar, söner till embets- och tjensteman,
förmögnare borgare och den kringliggande traktens allmoge, gerna önskade
att i sin hembygd få börja med och pröfva sin förmåga för lärda studier,
som sedan vid ett högre läroverk kunde fortsättas. En sådan organisation
af kommunalskolorna, som omöjliggör deras användning för sist
berörda ändamål, måste derför tillintetgöra en stor del af det gagn, som
dermed afsetts, och betaga kommunernas medlemmar, särskilt de mera
inflytelserika bland dem, allt Jifligare deltagande för dessa skolor;
att det visserligen vore en fördel, att kommunen finge större inflytande
än hittills på det derinom förlagda läroverket, men att det utan tvifvel
vore att tilltro de små städerna för mycket, då det öfverlätes åt deras
förtroendemän, såsom utgörande majoriteten i skolans lokalstyrelse, att bestämma
undervisningsplan och lärokurser, lämpade efter ortens behof och
intressen, ett uppdrag alldeles nytt i vårt land och som det säkerligen
skulle vara svårt äfven för de ,större stadskommunerna att få på tillfredsställande
sätt fullgjordt, ehuru de tydligen ega vida rikare tillgång på män
med praktisk blick för bildningskrafvet inom och för orten;
99
Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
att då det visat sig, att de nuvarande två- och treklassiga läroverken,
hvilka till sin disposition hafva lärare med samma aflöning och kompetens
som de högre läroverken, icke lemnat tillfredsställande resultat och erhållit
ett tillräckligt antal lärjungar, det är föga troligt att kommunalskolor med
tvä eller tre lärare, af hvilka i förra fallet en, i senare fallet två skulle
hafva betydligt mindre aflöning och blott folkskolelärarekompetens, skulle
kunna bättre lösa sin uppgift eller ens vinna det förtroende hos allmänheten.
som kommit de gamla skolorna till del;
att de bidrag, som enligt komiténs förslag skulle af kommunerna utgå
till kommunalskolorna, äro allt för stora i förhållande till de små kommunernas
förmåga att dem utgöra, hvarför förslaget till ombildning af de
nuvarande lärcfverken under nämnda förutsättning i de flesta fall blefve
liktydigt med ett förslag till deras indragning; samt
att det ej vore öfverensstämmande med rättvisa och billighet, att ett
litet och fattigt samhälle skulle af staten tvingas att åtaga sig betydligt
ökade pålagor för att få behålla sitt mindre läroverk, då deremot de större
och vida förmögnare samhällena finge behålla sina högre läroverk utan
någon ökad kostnad å samhällenas sida.
Ehuru åtskilliga af dessa anmärkningar utan tvifvel förtjena uppmärk- indragning
samhet, hafva dock derigenom icke anförts giltiga skäl mot statens rätt ^ZgZf^dé
vare sig att indraga eller ombilda redan befintliga läroverk, då dessa, i mindre förföljd
af förändrade förhållanden, icke längre motsvara dermed åsyftade
ändamål. Tydligt är emellertid att, då beslut fattas om läroverks indragning
eller ombildning, dermed sammanhängande speciella omständigheter,
såsom frågorna om läroverkshus, rektorsbostad, löningsjordar, donationer,
kassor in. in., måste särskild! undersökas för hvarje enskildt fall med hänsyn
till natur, uppkomst o. s. v., samt först derefter afgöras.
Den visserligen icke enda beaktansvärda men den kanske allvarsammaste
anmärkningen emot de lägre läroverken är fåtaligheten af deras lärjungar.
Der denna fåtalighet öfverskrider en viss gräns, delar jag komiténs mening,
att deras bibehållande är ett slöseri med statsmedel, som kunna bättre användas.
Men äfven å öfriga ställen bör man se till att läroverken så ordnas, att
de bättre motsvara de kostnader de ådraga staten. En orsak till lärjungarnes
fåtalighet torde nu vara, att berörda läroverk i följd af deras kursers
ringa utsträckning i allmänhet blott under två eller tre år kunna behålla
hvarje särskild lärjunge. Många föräldrar, som skulle hafva största
fördel af att för sina söner använda ett dylikt läroverk, föredraga dock
att genast sända dem till ett fullständigare, emedan de i alla fall snart
skulle blifva tvungna att öfverflytta sönerna till detta och anse täta ombyten
af läroverk föga gagneliga för dem de träffa. För att ett läroverk
100
De mindre
läroverkens
organisation.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
i en mindre stad skall kunna erhålla ett tillräckligt antal lärjungar, torde
derför erfordras att det må kunna behålla hvarje lärjunge under 5 å 6
ar och således utsträcka sina kurser till ett omfång, som motsvarar kurserna
för de fem lägre klasserna vid ett allmänt läroverk. Under denna
förutsättning skulle utan tvifvel i många af de städer, der skolorna nu
äro _ ganska fåtaligt besökta, ett ej obetydligt lärjungeantal kunna påräknas.
Lärjungeantalet kan emellertid vid nu berörda skolor icke antagas blifva
så stort, att det kan berättiga upprättandet af ett vanligt femklassigt
läroverk. *
Ett medel måste derför utfinnas att med ett mindre antal lärare drifva
undervisningen till angifvet omfång. Ett sådant medel behöfver man emellertid
icke söka aflägse. Vid de gamla lärdoms- och apologistskolorna var
det icke ovanligt att en lärare samtidigt läste med två årsafdelningar, och
utan exempel var till och med icke att eu och annan skola med 3 å 4
lärare dref undervisningen ända till de kurser, som fordrades i studentexamen.
På senare tider hafva äfven några tvåklassiga pedagogier utsträckt
sin undervisning till fjerde klassens kurs och sålunda förberedt sina
lärjungar för inträde i femte klassen vid allmänt läroverk. Vid privata
skolor, exempelvis privata elementarskolan i Lund, har detta förfaringssätt
med framgång användts äfven i de högre klasserna.
Med tillämpning af berörda anordning skulle sålunda med 3 lärare
undervisningen kunna utsträckas till femte klassens kurs, ehuru tydligen
blott på endera af de tre bildningslinierna, den klassiska, den reala
eller den praktiska. För vinnande af ett godt resultat förutsattes emellertid,
att lärjungeantalet i de särskilda klasserna icke är för stort, att den
eljest föreskrifna timplanen och kursfördelningen för de fem lägre klasserna
icke behöfver slafviskt följas, utan att nödiga modifikationer med
afseende derpå få göras, blott samma slutresultat som i nämnda klasser
nås, samt att lärarne äro fullt inne i det egendomliga förfaringssätt,
som i eu sålunda inrättad skola måste följas.
hör närvarande har minnet af metoden vid eu dylik undervisning
inom. vår lärarekår nästan gått förloradt, hvilket man kan se af den
motvilja, med hvilken äfven ganska små afdelningar i de högre klasserna
sammanslås. Det torde derför blifva nödvändigt att upprätta eu
särskild skola, der profår kunde genomgås af de lärarekandidater, som
hafva för afsigt att egna sig åt berörda skolors tjenst, och der äfven
tillfälle kunde blifva att genom försök utröna lämpligaste sättet att vid
en dylik skola ordna arbetet.
Då vid en skola af nu antydda slag samma kurser skola genomgås
som i de fem lägre klasserna af ett allmänt läroverk, måste i sjelfva verket
101
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
samma kompetens i teoretiskt afseende fordras af densammas lärare
som af dem vid ett femklassigt läroverk. Men jag anser likväl att
man, på af komitén anförda skäl, kunde försöksvis upplåta en af de tre
lärareplatserna åt en lärare med mindre teoretisk kompetens än den
för adjunkter föreskrifna. Vanlig folkskolelärarekompetens anser jag
dock för liten. Ty det nära samband, som bör ega rum mellan undervisningen
i de särskilda, till de lägre klasserna hörande läroämnena
och i synnerhet mellan undervisningen i modersmålet och den i de
främmande språk, som läsas i skolan, gör det nödvändigt för hvarje
lärare i en sådan skola att hafva nödtorftig kunskap i alla dess läroämnen.
Utom folkskolelärareexamen och profårskurs, genomgången vid
ofvan omnämnda profårsläroverk, skulle således fordras särskild examen
i de främmande språk, som läsas vid skolan, aflagd enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva. Lönen vid ifrågavarande
lärarebefattning, hvars innehafvare skulle bära namn åt kollega,
skulle i öfverensstämmelse med komiténs förslag utgöra 2,000 kronor
med två ålderstillägg, hvardera å 250 kronor efter resp. 5 och 10 års
tjenstgöring.
Af de båda öfriga lärarne skulle den ene vara rektor och åtnjuta
samma löneförmåner, som i nådig proposition till 1882 års Riksdag
föreslogs för rektor vid treklassigt läroverk, den andre åter adjunkt
med vanlig adjunktsaflöning och kompetens. Dessutom skulle vid dessa
skolor anställas en teckningslärare, en gymnastik- och eu musiklärare
samt en skolläkare. Teckningsläraren skulle i årligt arfvode uppbära
500 kronor mot en undervisningsskyldighet af 7 timmar i veckan, gymnastikläraren
skulle åtnjuta 300 kronor mot en undervisningsskyldighet
af 4 timmar i veckan, musikläraren 300 kronor och skolläkaren 50 kronor
jemte samma afgift af hvarje lärjunge, som tillkomme skolläkare
vid annat allmänt läroverk.
Rektor, för hvilken borde gälla samma kompetensfordringar som
för rektor vid femklassigt läroverk, skulle liksom öfriga rektorer tillsättas
på förordnande å viss tid. Hvarje vid skola af ifrågavarande
slag anstäld lärare eller lärarinna skulle vara skyldig att, ifall läroverket
upphörde eller förändrades, mottaga den tjenstgöring vid annat
lik artad t läroverk, der Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt sådan anvisa.
Vore lärjungeantalet större, än att det lämpligen kunde skötas al
tre ämneslärare, skulle eu fjerde ämneslärare, eu adjunkt, tillsättas,
utan att undervisningen derför utsträcktes utöfver kurserna för de tern
lägre klasserna.
Vid hvarje läsårs slut skulle afgångsexamen hållas, under den kon -
102
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
troll Kong]. Maj:t kunde finna godt förordna, med de lärjungar, som
genomgått skolans högsta afdelning; och lärjunge, som blifvit i denna
examen godkänd, skulle ega rätt till inträde i nedre sjette klassen vid
allmänt läroverk å den linie, enligt hvilkens undervisningsplan skolan
varit ordnad, eller, derest denna varit den praktiska liniens, de rättigheter,
som möjligen komma att medfölja afgångsexamen å nämnda linie.
>'' De särskilda kommunalstyrelserna hafva mot de af komitén föreslagna
bidrag, som skulle utgå af kommunerna till kommunalskolornas
underhåll, med mycken skärpa framhållit det orättvisa och obilliga deruti,
att de små och fattiga kommunerna skulle nödgas dyrt betala förmånen
af eu undervisning, som staten tillhandahölle de större och
läkare kommunerna utan att af dem fordra dylik utgift. Utan att alldeles
förneka befogenheten af denna klagan, vill jag fästa uppmärksamheten
på att staten ej gerna kan vara skyldig att betala hvarje
lärjunges undervisning vida dyrare i eu liten kommun än i en större,
vid ett lägre läroverk än vid ett högre. På senare tider har emellertid
förhållandet varit, att hvarje lärjunge vid de treklassiga allmänna läroverken
och de tvåklassiga pedagogierna kostat staten betydligt mer i
undervisning än lärjungarne i motsvarande klasser vid de högre och
femklassiga läroverken. Enligt den utredning i detta afseende, som
meddelas i bilagorna till statsutskottets utlåtande n:o 14 b vid 1882 års
Riksdag, utgjorde statens medelkostnad för hvarje lärjunge under åren
1877—1881 vid de högre läroverken 180 kr. 27 öre, vid de femklassiga
läroverken 156 kr. 60 öre, vid de treklassiga 222 kr. 62 öre och vid
de tvåklassiga 192 kr. 83 öre. Och tager man härvid i betraktande
att kostnaden för undervisningen i de högre klasserna är vida större
än för undervisningen i de lägre, inses lätt att staten gjort ganska
känbara uppoffringar genom att såsom hittills underhålla dessa mindre
läroverk.
Ville man tillämpa eu abstrakt rättsgrundsats, skulle man således
kunna fordra att staten endast då skulle bifalla en kommuns önskan
om upprättandet eller bibehållandet af ett läroverk derinom utan särskild
kostnad för densamma, ifall kommunen kunde garantera att lärjungeantalet
vid detta läroverk icke blefve mindre än lärjungeantalet i
medeltal i motsvarande klasser af de öfriga läroverken. En sådan garanti
kan emellertid en kommun ej gerna gifva.
Deremot skulle en kommun mycket väl kunna garantera att de
till statsverket ingående terminsafgifterna inflöte till ett belopp, svarande
emot ett visst antal lärjungar. Utginge man från medelantalet lärjungar
i hvarje afdelning med särskild lärare i de lägre klasserna vid de
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26. 103
högre läroverken, hvilket medeltal befunnits vara nära 28 för de 3
lägsta klasserna och nära 24 för 4:de och 5:te klasserna, och beräknades
med anledning deraf det erforderliga lärjungeantalet vid ett läroverk
med fem klasser och tre lärare till 56 lärjungar i klasserna 1—3
och 24 lärjungar i klasserna 4—5, så skulle, med afräkning af 25 % för
medgifna befrielser, den summa, som för ett dylikt läroverk skulle garanteras
statsverket, uppgå till 1,560 kronor, om läroverket vore inrättadt
i enlighet med den klassiska eller reala liniens undervisningsplan,
men till 780 kronor, om den praktiska liniens undervisningsplan dervid
följdes.
Vid en skola med 4 lärare måste man antaga lärjungeantalet en
tredjedel högre än vid en skola med 3 lärare, och de garanterade terminsafgifternas
summor skulle sålunda i detta fall blifva resp. 2,080
kronor och 1,040 kronor.
De belopp, som på sådant sätt tillförsäkrades statsverket, aro föga
betydande i jemförelse med de kostnader underhållet af de ifrågavarande
läroverken komme att medföra. För eu del kommuner torde de
likafullt kännas betungande. En lättnad för dessa skulle det utan tvifvel
vara, om tillträde till sådana läroverk kunde lemnas åt qvinliga
lärjungar, för livilka det i små städer ofta är svårt att bereda tillfälle jungar.
till högre undervisning. Och just i dylika mindre samhällen med deras
enklare och lättare öfverskådade förhållanden, synes det vara särdeles
lämpligt att anställa försök med den af många högt prisade Barnuppfostran
af gossar och flickor, helst åtskilliga kommunalstyrelser redan
uttalat sig för eu sådan anordning. Om flickor, till det antal utrymme
och lärarekrafter utan skada medgåfve, finge tillträde till läroverket,
borde emellertid en lärarebefattning, i allmänhet den, för hvilken lägre
kunskapsfordringar ansåges tillräckliga, beklädas af en qvinna, som
utom sin undervisning skulle hafva i uppdrag att vara föreståndarinna
för flickorna. Såsom kompetens för sådan lärarinna skulle fordras att
med nöjaktiga betyg hafva genomgått högre lärarinneseminariet jemte
ofvannämnda profårskurs.
Den omständighet, att kommunen skulle garantera en viss summa®* /“5,re
i terminsafgifter, kan tydligen icke betaga läroverket dess karakter af farande siastatsläroverk
eller berättiga kommunen eller dess förtroendemän till en ten* läroverk.
så vidsträckt myndighet öfver läroverket och dess lärare, som komitén
velat åt dem inrymma. Ifrågavarande läroverk synas derför fortfarande
böra benämnas lägre allmänna läroverk; och kommunens direkta inflytande
öfver det till densamma förlagda läroverket synes böra bestå
deruti, att kommunalstyrelsen dels i sammanhang med beslutandet af
104
Terminsaf
giller.
Läroverkshus
ock rektorsbostarf.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
den ofvan berörda garantien egde välja den bildningslinie, enligt hvilken
läroverket skulle inrättas, samt bestämma, huruvida qvinliga lärjungar
skulle, i mån af utrymme, få vid läroverket mottagas, dels hade
att utse vissa medlemmar af läroverkets lokalstyrelse. Denna styrelse
skulle nemligen utgöras af läroverkets inspektor, såsom ordförande,
läroverkets rektor, såsom sekreterare och kassaförvaltare, samt tre af
kommunen valda medlemmar.
Styrelsen skulle det tillkomma: att noga följa och öfvervaka skolans
verksamhet samt deröfver afgifva berättelse till vederbörande myndigheter;
att föreslå timplan, kursfördelning och arbetsordning för skolan;
att fastställa maximiantalet af lärjungar, som finge i hvarje klass och
afdelning intagas; att vid behof meddela rektor och lärare tjenstledighet,
dock ej för längre tid än två veckor; att förvalta skolans ekonomi
samt bestämma befrielserna från terminsafgifter.
Angående afgifterna till ljus- och vedkassan, biblioteks- och materialkassan
samt byggnadsfonden skulle gälla samma bestämmelser som
vid öfriga allmänna läroverk; men då det torde vara lämpligast att
kommunalstyrelsen direkt till landtränterierna inbetalte de belopp, som
i följd af kommunens garanti borde tillflyta statsverket, så skulle de
utgifter, som eljest borde tillfalla statsverket, redovisas till kommunen.
Dessa afgifters belopp borde ej af kommunen få höjas öfver hvad som
är föreskrift för öfriga allmänna läroverk. Deremot skulle kommunen
eg a rätt att, om den så funne för godt, nedsätta sist berörda afgifter
eller öka antalet af dem, som kunde befrias.
Deltoge hvarken landstinget eller grannkommuner i den åt staten
lemnade garantien, skulle kommunen äfven ega bestämma att nedsättningen
i terminsafgiften blott gälde lärjungar från kommunen samt att
befrielse från terminsafgiften blott kunde medgifvas sådana lärjungar
äfvensom att, om flere inträdessökande anmälde sig till en klass eller
afdelning, än som deruti kunde mottagas, lärjungar från kommunen
skulle hafva företräde. Deltoge åter landsting eller grannkommun i
utgörandet af bidraget till skolans underhåll, finge tydligen dylika bestämmelser
icke ifrågakomma, och skulle efter öfverenskommelse en
eller två af de valde ledamöterna i skolans lokalstyrelse utses af landstinget
eller grannkommuner i stället för af kommunalstyrelsen i läroverksstaden.
Såsom hittills skulle den kommun, inom hvilken skolan vore
förlagd, sörja för läroverkshus, bostad eller hyresersättning åt rektor
in. m.
105
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Önskade kommunalstyrelsen frånträda den lemnade garantien och Upphörande
sålunda föreslå skolan till indragning, borde anmälan derom göras hos Jns garanti.
Kongl. Maj:t 5 år, innan indragningen skulle träda i verket.
Sedan jag nu redogjort för grunddragen af den organisation, som
jag tänkt mig för de mindre läroverk, hvilka fortfarande skulle ega bestånd,
öfvergår jag till frågan om hvilka mindre läroverk som böra indragas,
hvilka å angifvet sätt ombildas.
I likhet med hvad komitén i detta hänseende föreslagit anser jag ™n
härvid att till indragning böra ifrågakomma enklassiga pedagogierna i stägn/läroÖregrund,
Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mön- verksterås,
tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf och
Kungsbacka samt treklassiga allmänna läroverken i Vernamo och Sölvesborg.
Alla dessa läroverk hafva nemligen såväl under tioårsperioden
1873—1882 som under femårsperioden 1881—1885 haft ett obetydligt
lärjungeantal, som dessutom på de flesta ställena varit stadt i sjunkande.
De äro också i allmänhet förlagda till orter, som numera ega eller i den
närmaste framtiden komma att få lätta kommunikationer med städer,
der allmänna läroverk finnas. Men dessutom anser jag att till indragning
böra ifrågakomma enklassiga pedagogien i Linde, tvåklassiga pedagogien
i Borgholm och treklassiga läroverket i Ronneby. Pedagogien i
Linde hade visserligen under tioårsperioden 1873—82 i medeltal något
öfver 34 lärjungar, men lärjungeantalet har sedermera sjunkit, så att
det under femårsperioden 1881—85 utgjorde 24 och höstterminen 1886
22. För denna ort, som är försedd med jernväg, finnas dessutom nära
belägna läroverk i Kora, Arboga och Örebro. Vid pedagogien i Borgholm
var lärjungeantalet under 1873—82 i medeltal 23, under åren
1881—-85 20, och vid början af höstterminen 1886 utgjorde det 12.
Komiténs skäl att föreslå denna skolas bibehållande var, att den är det
enda offentliga läroverket på en så stor ö som Öland. Men sedan
kommunikationerna mellan denna ö och Kalmar på senare tider mycket
förbättrats och pedagogiens lärjungeantal ytterligare förminskats, kan
detta skäl knappast rättfärdiga berörda skolas bibehållande. Såsom
skäl mot indragningen af Ronneby läroverk, vid hvilket lärjungeantalet
under tioårsperioden 1873—82 blott uppgick till 28, anför komitén att
lärjungeantalet vid nämnda läroverk var i stigande. Denna stigning
var emellertid blott tillfällig. Ty under femårsperioden 1881—85 utgjorde
lärjungeantalet 26 och sjönk vid början af höstterminen 1886
till 14 samt, enligt hvad eforus i särskild skrifvelse anmält, vid början
af innevarande vårtermin till 10. Att under sådana förhållanden uppe
Bih.
till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1,9 Haft. It
Till ombildning
föreslagna
läroverk.
106 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
hålla ett allmänt läroverk på en ort, som eger lätta förbindelser med
ett föga befolkadt, högre läroverk, torde knappast kunna sättas i fråga.
Deremot anser jag mig icke kunna föreslå indragning af treklassiga
läroverken i Söderköping, Vimmerby och Marstrand. Vid läroverket i
Söderköping utgjorde lärjungeantalet under åren 1873—82 nära 32,
men komitén föreslår dock skolans indragning, emedan lärjungeantalet
under de sista åren varit stadt i tillbakagående. Detta tillbakagående
fortgick äfven under åren 1881—85, så att medelantalet lärjungar derunder
icke utgjorde mer än 26. Emellertid har ett stigande redan åter
inträda så att lärjungeantalet vid början af höstterminen 1886 utgjorde
35. Dessutom eger detta gamla läroverk dyrbara läroverkshus och
betydliga donationer, särskildt de Forsemanska.
Vid läroverket i Vimmerby har lärjungeantalet en längre tid hållit
sig i närheten af 30-talet, men på sista tiden stigit ej obetydligt; åren
1873—82 utgjorde det i medeltal 29, åren 1881 — 85 33 och höstterminen
1886 43. Läroverkshusen äro i godt skick, och afståndet till andra
städer med allmänna läroverk ej obetydligt.
Beträffande läroverket i Marstrand gäller åter att dess lärjungeantal
under den tid här varit i fråga föga öfverstigit 20 och snarare
varit stadt i sjunkande än stigande, men staden har under de sista 10
a 12. åren utgifvit betydliga summor för skolbyggnader, och dess kommunikationer
med närliggande städer äro under vintertiden osäkra och
besvärliga. Också har dess kommunalstyrelse uttalat sig för att försök
der gjordes med Barnundervisning af gossar och flickor, i hvilket fall
lärjungeantalet vid skolan torde komma att ökas.
Jag anser derför att såväl treklassiga läroverken i Söderköping,
Vimmerby och Marstrand som treklassiga läroverken i Alingsås, Askersund,
Sala, Trelleborg, Engelholm, Strömstad, Åmål, Filipstad, Arvika,
Skellefteå och Örnsköldsvik böra bibehållas såsom lägre allmänna läroverk
med tre ämneslärare, ehuru med ofvan angifven förändrad organisation,
äfvensom att till läroverk af detta slag böra ombildas tvåklassiga
pedagogierna i Södertelge, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien
i Simrishamn. Treklassiga läroverken i Falköping och Varberg
borde åter erhålla en något ökad lärarekraft och sålunda blifva lägre
allmänna läroverk med fyra ämneslärare. Allt under förutsättning, att
vederbörande kommunalstyrelser äro villiga att ikläda kommunerna den
fordrade garantien för till statsverket ingående terminsafgifter äfvensom
för tillhandahållandet af lämpliga skollokaler och bostad för skolans
föreståndare.
Komitén har visserligen föreslagit att åtskilliga af berörda läro -
107
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
anstalter skulle ombildas till kommunalskolor med blott tvenne lärare, samt
att skolorna i Engelholm och Varberg skulle erhålla hvardera fyra och
den i Falköping fem ämneslärare. Men såsom redan förut blifvit anmärkt,
hafva skolor med endast två ämneslärai''e, helst så qvalificerade som komitén
föreslagit, föga utsigt att bättre än de nuvarande tvåklassiga pedagogierna
fylla sitt ändamål;, och hvad läroverken i Engelholm och Falköping
angå, hafva de icke på senare tider haft flere lärjungar än att dessa
böra kunna undervisas vid det förra läroverket af 3 och vid det senare
af 4 ämneslärare. Lärjungeantalet vid läroverket i Varberg var visserligen
under perioden 1873—82 mindre än det vid läroverket i Engelholm,
men under perioden 1881—85 hade det ökats vid det förra och
minskats vid det senare läroverket, så att då läroverket i Varberg höstterminen
1886 räknade 64 lärjungar, var deras antal vid läroverket i
Engelholm vid denna tidpunkt blott 42. Genom indragningen af skolorna
i Kungsbacka och Falkenberg torde äfven lärjungeantalet vid den
i Varberg komma att något stiga. För öfrigt torde tillfälligt behof af
ökad lärarekraft vid eu eller annan skola kunna afhjelpas, om, såsom
hittills ej sällan varit fallet, vederbörande kommunalstyrelse befinnes
villig att anslå arfvode åt en extra lärare.
Utom de redan befintliga mindre läroverk, som blifvit föreslagna
till ombildning, torde emellertid ett nytt, på angifvet sätt organiseradt
läroverk böra upprättas i Motala. Denna plats har på senare tider, i
följd af de storartade industriella anläggningar, som der förefinnas, och
de lätta kommunikationer den eger såväl sjöledes som medelst jernväg,
vunnit en ej ringa betydelse. Också har behofvet af en högre läroanstalt
der gjort sig lifligt gällande och föranledt att derstädes redan
för tio år sedan upprättades ett enskildt elementarläroverk, hvilket derefter
uppehållits genom bidrag af kommunen, mekaniska verkstaden
och enskilda personer jemte lärjunganres terminsafgifter. Denna skola
har från och med läsåret 1882—83 utsträckt sin undervisning till det
omfång, som meddelas i de fem lägre klasserna vid allmänt läroverk,
och erhöll genom kongl. beslut den 13 april 1883 rätt för de lärjungar,
som under af Kongl. Maj: t föreskrifven kontroll aflagt sådan afgångsexamen,
som i § 33 mom. 2 af stadgan för rikets allmänna läroverk
omförmäles, att utan särskild pröfning vid näst följande hösttermins
början vinna inträde i sjette klassens nedre afdelning vid statens högre
allmänna läroverk. Lärjungeantalet vid Motala enskilda läroverk har
under femårsperioden 1882—86 utgjort 52. Ett lägre allmänt läroverk
med tre ämneslärare synes alltså här vara påkalladt af ett verkligt
behof.
Nytt allmänt
läroverk i
Motala.
108
Prof år slär O''
verk.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Såsom redan förut, dels vid framställningen af den nya s. k. praktiska
bildningsliniens organisation, dels vid förslaget om de lägre läroverkens
ombildning, blifvit påpekadt, behöfves ett särskildt läroverk, der profårskurs
må kunna genomgås af blifvande lärare å den praktiska linien och vid
de afsedda lägre allmänna läroverken. Till ett sådant skulle lämpligen
Jakobs femklassiga läroverk i Stockholm kunna ombildas. För vinnandet af
det åsyftade ändamålet erfordrades vid berörda läroverk dels en praktisk linie
med fem årsklasser, dels eu afdelning, bestående af tre klasser, af hvilka två
vore 2-åriga och en 1-årig. Denna afdelning, hvilken tydligen skulle arbeta
alldeles oberoende af den praktiska linien, skulle inrättas efter samma grunder,
som blifvit föreslagna beträffande de lägre allmänna läroverken med
tre ämneslärare. Lärjungeantalet skulle icke i någon klass af sist berörda
afdelning få öfverstiga 20, och samtlige lärjungar borde vara befriade från
den till statsverket ingående afgiften, då undervisningen å denna linie
måste blifva mindre tilldragande å en ort, der särskild undervisning för
hvarje årsklass i rikt mått erbjudes.
För uppehållandet af undervisningen och handledandet af profårskandidaterna
torde vid detta läroverk erfordras en rektor med samma
löneförmåner, som tillkommer rektor vid högre läroverk, nio adjunkter
med vanlig adjunktsaflöning, en teckningslärare med samma aflöning och
tjenstgöringsskyldighet, som äro förenade med teckningslärarebefattning af
tredje klassen vid högre läroverk, en musiklärare med arfvode af 600 kronor
och en skolläkare med arfvode af 100 kronor jemte samma afgift af lärjungarne
som vid andra allmänna läroverk. Deremot synes icke någon
särskild gymnastiklärarebefattning blifva behöflig vid denna skola, då den
skyldighet, som åligger Gymnastiska centralinstitutet att meddela gymnastikundervisning
åt lärjungarne vid högre latinläroverket å Norrmalm,
torde böra tagas i anspråk för Jakobs läroverk, under det att särskild
gymnastiklärarebefattning upprättas vid berörda latinläroverk. I följd af
det särdeles stora lärjungeantalet vid sistnämnda läroverk och de svårigheter,
som deraf föranledas vid meddelandet af gymnastikundervisning
annorstädes än vid läroverket sjelft, har nemligen redan sedan någon tid
särskild gymnastiklärare förskaffats detsamma genom utbyte med Nya
elementarskolan. Då jag emellertid ämnar hos Eders Kongl. Maj:t hemställa
om nådig proposition till Riksdagen att förflytta Nya elementarskolans
lokal till en från Gymnastiska centralinstitutet långt aflägsen plats,
kan jag icke tillstyrka att till Nya elementarskolan öfverflytta rätten att
genom institutets försorg erhålla gymnastikundervisning för sina lärjungar.
Staten för Jakobs läroverk komme således att ökas med tre adjunkter
109
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
och en skolläkare samt minskas med en gymnastiklärare, hvarjemte rektorn
och teckningsläraren erhölle höjd aflöning.
Både i följd af sitt läge och på grund af de rymliga lokaler, hvaröfver
det disponerar, synes Jakobs läroverk särdeles väl egnadt till ett
profårsläroverk af här afsedt slag; och hehofvet af ett dylikt läroverk,
ifall de föreslagna nya. undervisningsformerna skola hafva någon utsigt
att i den närmaste framtiden vinna insteg och utveckling, synes ligga så
i öppen dag, att några ytterligare skäl i detta hänseende icke torde vara
erforderliga.
De läroverk, hvilkas indragning blifver beslutad, skulle, derest samtTljo-a
ämneslärarebefattningarna vid desamma redan äro vakanta, vid slutet dragningens
af läsåret 1887—88 upphöra, men eljest med slutet af det läsår, under
hvilket ledighet i samtliga ämneslärarebefattningar vid läroverket inträdt, förande.
dock att undervisningen vid intet af dessa läroverk må fortgå längre än
till slutet af läsåret 1889—90. De vid denna tidpunkt qvarvarande lärare,
hvilka icke kunna till annan läraretjenst öfverflyttas, skulle uppföras å
indragningsstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande ordinarie
stat dem tillkomma. Under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks
verksamhet borde vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med
hänsyn till såväl läroplan och lästid som lärarnes aflöning.
Vid de läroverk åter, angående hvilkas ombildning beslut kommer att
fattas, skulle den nya organisationen börja att införas med läsåret 1888—89,
derest icke Kong! Maj:t på grund af sig företeende omständigheter kan
finna skäl med afseende å ett eller flere af dessa läroverk annorlunda bestämma.
För att underlätta öfvergången torde blifva af nöden att ålägga domkapitlen
samt direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att,
då adjunktsbefattning blifvit ledig vid något under dem lydande allmänt
läroverk, derom hos Kongl. Maj:t göra anmälan och afvakta Dess beslut,
huruvida nämnda befattning skall till ansökning anslas eller besättas med
lärare från något af de till indragning eller ombildning bestämda läroverken,
derest sådan kan anses till befattningen lämplig och enligt gällande
bestämmelser är skyldig densamma öfvertaga eller eljest kan befinnas
dertill villig. För nämnda ändamål torde äfven visa sig nödvändigt att,
sedan Jakobs läroverk hunnit på föreslaget sätt ombildas, dit inkalla åt- Pb™^kg
skilliga lärare dels från de högre läroverk, der praktisk linie skall upp- lärare.
rättas, dels från de lägre läroverk, vid hvilka undervisningen skall på
annat sätt anordnas, på det att desse lärare må erhålla tillfälle att närmare
sätta sig in i de nya metoder och anordningar, som de i sin blifvande
110 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
verksamhet hafva att iakttaga. Kostnaderna härför skulle betäckas af reservationerna
å anslagen till de allmänna läroverken.
DeiIrTverkm3a Beträffande de femklassiga läroverken har läroverkskomitén föreslagit
att läroverken i Enköping, Norrtelge, Mariestad och Arboga skulle förvandlas
till kommunalskolor samt att vid läroverken i Borås, Lidköping,
Eskilstuna, Göteborg, Kristinehamn, Piteå och Haparanda skulle indragas
den ena bildningslinien och dermed äfven en adjunktsbefattning vid hvardera
med undantag för Haparanda, der adjunktsbefattningarna för närvarande
blott äro fyra. På grund af hvad vederbörande domkapitel, läroverkskollegier
och kommunalstyrelser med afseende härå anfört, anser jag
emellertid berörda förslag icke tillrådliga. De förhållanden, som föranleda
dessa förslag, synas nemligen åtminstone å de flesta ställen hafva varit af
tillfällig art, och det torde derför vara rådligast att icke vidtaga några
genomgripande förändringar vid de femklassiga läroverken, förrän erfarenheten
hunnit visa, hvilka verkningar med afseende på dem den nu föreslagna
reformen af de allmänna läroverkens undervisningsplan kommer
att medföra. Med hänsyn till de femklassiga läroverken har jag således
endast att föreslå att Haparanda läroverk, som hittills med afseende på
rektors och öfningslärares aflöning hört till de treklassiga, äfven i dessa
hänseenden må likställas med öfriga femklassiga läroverk, samt att vid
läroverket i Oskarshamn, som har lika stora lärarekrafter som öfriga läroverk
af detta slag, undervisning må meddelas å båda bildningslinierna och
icke, såsom hittills, blott på den reala. Haparanda läroverk skulle nemligen
eljest blifva ensamt i sitt slag, och vid det i Oskarshamn skulle full
tjenstgöring icke kunna åläggas samtlige lärare.
De högre lära- Hvad de högre läroverken vidkommer, har komitén föreslagit att läroiei
en'' verket i Hudiksvall pa grund af dess ringa och i sjunkande stadda lärjungeantal
måtte förvandlas till femklassigt läroverk. Häremot har emellertid
invändts: att lärjungeantalet aldrig varit synnerligen stort vid Hudiksvalls
läroverk, hvarken på den tid, då det förvandlades till fullständigt
läroverk eller sedermera, samt att visserligen vexling i berörda lärjungeantal
på senare tiden förekommit, men icke något afsevärdt sjunkande;
att endast ett par årtionden förflutit,'' sedan läroverket utvidgades till fullständigt
under vilkor, att kommunen åtoge sig att tillhandahålla erforderliga
lokaler för undervisning och öfningar, hvilket vilkor kommunen till
alla delar uppfylt och derigenom ådragit sig betydliga kostnader, som
vore i det närmaste gagnlöst gjorda, om läroverket nu reducerades till
femklassigt; äfvensom att genom de kommunikationer, som på sista tiden
kommit till stånd, läroverkets lärjungeområde blifvit betydligt utvidgadt,
hvarför man kunde vänta en väsentlig tillväxt i lärjungarnes antal. Med
in
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
anledning af hvad sålunda förekommit torde ifrågavarande förslag icke
böra till någon åtgärd föranleda.
Vidare hafva med afseende på undervisningens utsträckning vid de
högre läroverken inkommit: underdåniga ansökningar utaf stadsfullmägtige
i Strengnäs och läroverkskollegium vid dervarande läroverk om återställande
af undervisning å reallinien i läroverkets sjunde klass; en af
medlemmar utaf Södermanlands läns landsting samt invånare i Nyköpings
stad och landskapet Södermanland ingifven petition om återställande af
undervisning å reallinien i sjunde klassen af Nyköpings läroverk; en af
invånare i Vesterås stad och kringliggande ort ingifven petition om dylik
åtgärd beträffande läroverket i Vesterås; en hemställan af direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk, att vid hufvudstadens under
direktionen lydande läroverk måtte få inrättas dels tre nya lektorstjenster
att uppföras å högre realläroverkets stat, dels ock 15 adjunktsbefattningar
att uppföras å en för samtliga dessa läroverk gemensam stat; samt en
framställning af eforus öfver Lunds stifts allmänna läroverk om tillökning
i antalet af de å staten för Helsingborgs högre allmänna läroverk uppförde
lärare med 2 lektorer och 4 adjunkter.
Hvad först angår frågan om utsträckning af undervisningen till och
med sjunde klassen å reallinien vid ofvan berörda trenne läroverk, synas
de förhållanden, som föranledde indragningen af undervisningen i nämnda
klass vid dessa läroverk, icke sedan dess hafva undergått någon sådan
förändring, som borde medföra upphäfvande af detta beslut. Lärjungeantalet
å reala linien har vid ifrågavarande läroverk fortfarande varit obetydligt.
Under femårsperioden 1881—1885 utgjorde lärjungeantalet å reala
linien vid läroverket i Strengnäs: i 4:de klassen 4, 5:te 3, 6:te nedre 3,
6:te öfre 1, summa 11; vid läroverket i Nyköping i 4:de 9, 5:te 5, 6:te
nedre 2, 6:te öfre 1, summa 17; vid läroverket i Vesterås i 4:de 9, 5:te 6,
6:te nedre 3, 6:te öfre 1, summa 19. Något skäl för undervisningens utsträckning
kan ej gerna hemtas af dessa lärjungeantal. Emellertid skulle
möjligen lärjungeantalet å reala linien komma att äfven i de lägre klasserna
något ökas, om undervisningen å denna linie fortsattes vid läroverket
till skolkursens slut; och då det ej skulle medföra större kostnader för
statsverket, om undervisningen utsträcktes till och med sjunde klassen vid det
ena och slutade med femte klassen vid det andra af läroverken i Nyköping
och Strengnäs, än om den, såsom hittills, meddelades till och med sjette
klassen vid båda, anser jag mig böra föreslå en dylik utsträckning af
realundervisningen vid läroverket i Nyköping, der såväl det totala lärjungeantalet
som realisternas antal varit större, och dit bättre kommunikationer
leda, hvaremot undervisningen i sjette realklassen vid läroverket i Strengnäs
112
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
skulle indragas. I följd af denna förändring behöfde lärarepersonalen vid
Nyköpings läroverk ökas med en lektor, under det att två af lektorerna
vid läroverket i Strengnäs der blefve öfverflödiga och kunde till annat
läroverk flyttas.
Vid läroverket i Vesterås torde deremot realundervisningen fortfarande
böra ega samma utsträckning som hittills, men då lärarepersonalen vid
detta läroverk utgöres af rektor, 7 lektorer och 10 adjunkter, under det
att af uppgifterna angående lärjungeantalet under de sista 5 åren framgår
att ingen af de särskilda klasserna varit så stor att delning deraf med
nödvändighet fordrats, torde, helst lärjungeantalet under den närmaste
framtiden antagligen kommer att något minskas, 1 lektor och 2 adjunkter
kunna till annat läroverk öfverflyttas.
Vidkommande åter den ifrågasatta ökningen af den ordinarie lärarebesättningen
vid läroverken i Stockholm och Helsingborg, så är behofvet
af en dylik ökning obestridligt, icke blott hvad läroverken i dessa städer
angår, utan äfven beträffande åtskilliga andra läroverk, der på senare tider
måst anställas ett större antal extra lärare. Visserligen måste man, såsom
redan blifvit anmärkt, antaga att lärjungeantalet med anledning af terminsafgifternas
höjning kommer att något sjunka, men denna minskning torde
ej i det hela uppgå till 10 % och ingenstädes öfverstiga 20 % af det nuvarande
lärjungeantalet. Och vid många läroverk, der undervisningsafdelningarnas
antal icke genom en minskning af lärjungeantalet inom dessa
gränser förändras, vinnes derigenom ingen inskränkning i behofvet af
lärarekraft, hvarför lärarnes antal ingalunda kan minskas i samma proportion
som lärjungeantalet sjunker.
Under de senaste fem åren hafva vid de högre läroverken varit anstälde
i medeltal årligen 110 extra lärare, under det att antalet ordinarie
lektors- och adjunktsbefattningar vid berörda läroverk utgjort 551, af
hvilka dock en stor mängd, omkring 80, uppehållits af vikarier. Antalet
extra ordinarie lärare har sålunda uppgått till mer än en fjerdedel af
hela lärareantalet, ett förhållande, som ingalunda kan anses normalt eller
verka helsosamt på skolarbetets jemna gång. De extra ordinarie lärarne,
som förordnas för högst ett år i sänder, ombytas nemligen ganska
ofta, dels emedan de förutvarande vunnit befordran till ordinarie platser,
dels emedan de sjelfva eller vederbörande rektorer af en eller annan anledning
önska förändring. Men dessa ständiga ombyten förorsaka oupphörliga
afbrott i undervisningens jemna fortgång. Då den nye läraren
ej känner hvarken lärjungarne och deras olika ståndpunkt eller det
sätt, hvarpå de förut blifvit undervisade, eller de fordringar, som ställas
på lärjungarne af andra lärare i samma ämne vid läroverket, blir det
113
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
omöjligt för honom att genast finna det rätta sättet för ämnets behandling,
och åtskillig tid går för lärjungarne förlorad under hans trefvande försök
att komma fullt in i sin uppgift. Kommer så härtill, hvilket ej sällan är
fallet, att extraläraren, i följd af den klena aflöningen, måste genom ett
eller annat privatarbete söka skaffa sig bidrag till sitt lifsuppehälle, är det
tydligt att han icke kan egna det odelade intresse åt skolans undervisning
och de särskilda lärjungarnes individuella förhållanden, som fordrades för
att han snart skulle kunna fylla sin plats och göra det gagn, som vederborde.
Att läroverk, som måste anförtro en stor del af sin undervisning
åt extra ordinarie lärare, derigenom måste lida betydligt afbräck i sin
verksamhet, är derför uppenbart. Extra ordinarie lärare måste väl alltid
användas såsom vikarier för tjenstlediga ordinarie lärare eller vid inträffande
ledigheter. Och äfven eljest är det icke möjligt att helt och hållet
undvara extra lärare, dels emedan det icke är en gång för alla bestämdt,
huru många lärjungar, som högst få mottagas i hvarje klass vid hvarje
läroverk, dels derför att vid en öfvergång, sådan som den nu ifrågasatta,
förhållanden komma att inträda, hvilkas verkan man icke kan fullt
beräkna. Ändamålsenligt torde likväl vara att inskränka extra lärarnes
antal så mycket som kan ske, utan att någon som helst fara uppstår, att
flere ordinarie lärare anställas än som i framtiden komma att behöfvas.
Och då enligt all sannolikhet den möjliga minskningen i lärjungeantalet
icke gerna kan föranleda större minskning i behofvet af lärarekrafter vid
de högre läroverken, än att hälften af de hittills der sysselsatta extra
lärarne blifver öfverflödig, skulle minst 55 dylika lärare der framdeles behöfva
användas, i fall de ordinarie lärarnes antal icke ökades. Detta antal
synes mig dock vara allt för stort, helst det komme att fördelas på några
få läroverk, der de ordinarie lärarnes antal är synnerligen litet i förhållande
till lärjungeantalet, och högst antagligt är att det inom kort komme
att i samband med lärjungeantalet växa ej obetydligt. Jag anser mig derför
böra föreslå upprättandet af åtskilliga ordinarie ämneslärarebefattningar
vid läroverk, der extra lärarnes antal på senare tider varit synnerligen
stort i förhållande till de ordinarie lärarnes eller der andra beaktansvärda
förhållanden kunna dertill föranleda. Jag gör det så mycket hellre, som,
såsom jag strax skall visa, den förhöjning i anslagen till de allmänna läroverken,
som ett antagande af samtliga de af mig gjorda förslagen skulle
medföra, mera än ersättes af de inkomster de föreslagna terminsafgifterna
skulle bereda statsverket.
Störst är behofvet vid Stockholinsläroverken. Vid de under direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk lydande läroverken hafva i
medeltal under de fem sista åren tjenstgjort 34 extra lärare, under det att
Bill. till lUIcsd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. W Haft. 15
114 Körtel. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
de ordinarie lektors-, adjunkts- och kollegabefattningarna utgjort tillsammans
59, af hvilka flere hela tiden uppehållits af vikarier. De båda sista läsåren
har extralärarnes antal vid nämnda läroverk till och med uppgått till 37,
af hvilka 4 varit extra ordinarie lektorer. Jag anser derför direktionens
förslag, att vid de under densamma lydande läroverk må inrättas 3 nya
lektorstjenster, att uppföras å högre realläroverkets stat, samt 15 nya adjunktsbefattningar,
att uppföras å en för samtliga dessa läroverk gemensam
stat, högst behjertansvärdt, endast att jag anser lämpligare att äfven
de 3 lektorstjensterna uppföras på en för samtliga berörda läroverk gemensam
stat. Det skäl direktionen anfört för denna åtgärd beträffande adjunktsbefattningarna,
att lärjungeantalet vid de särskilda läroverken i följd
af åtskilliga omständigheter är underkastadt icke obetydliga vexlingar,
under det att lärjungeantalet vid alla läroverken tillsammans är temligen
konstant, synes mig nemligen ega tillämpning icke blott på de lägre utan
äfven på de högre klasserna; och då det icke är otänkbart att realläroverket
genom att förflyttas till annan plats kan förlora en del af sitt
stora lärjungeantal i de högre klasserna, i det att undervisning för en del
af dessas lärjungar måste beredas vid annat läroverk, så vore olämpligt
att hafva fäst de nya lektorsbefattningarna vid detta läroverk.
Äfven vid läroverken i Helsingborg, Malmö, Karlstad och Umeå samt
vid högre realläroverket i Göteborg är behofvet af ett ökadt antal ordinarie
lärare särdeles känbar!
Staten för det å båda linjer fullständiga läroverket i Helsingborg upptager
för närvarande blott 4 lektors- och 7 adjunktsbefattningar, under det
att de derstädes tjenstgörande extra lärarne de senaste åren utgjort 7 ä 8.
I öfverensstämmelse med hvad läroverkskollegiet i detta hänseende
hemstält, anser jag derför giltiga skäl finnas för ökandet af lektorernas
antal med 2, då 6 lektorer utan tvifvel äro behöfliga vid ett å båda
linjer fullständigt läroverk, der lärjungeantalet i de högre klasserna är
så stort att sammanslagning af särskilda afdelningar icke i större utsträckning
kan ega rum. Deremot synes kollegiets framställning om
4 adjunktsbefattningar under nu varande förhållanden icke böra bifallas,
utan torde antalet nya adjunktsbefattningar kunna inskränkas till 2. I
sammanhang med framställningen om ökadt antal ordinarie lärarebefattningar
har emellertid lärarekollegiet framhållit de befintliga undervisningslokalernas
otillräcklighet och olämplighet för det för handen varande
stora lärjungeantalet samt upplyst att rektor, som ursprungligen
haft boställslägenhet sig anvisad i läroverkshuset, sedermera afstått
densamma till undervisningslokaler och såsom vederlag härför enligt
kong], brefvet den 8 april 1870 uppburit ett belopp af 600 kronor ur
115
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
läroverkets enskilda byggnadsfond. Med anledning häraf torde såsom
vilkor för inrättandet af de föreslagna nya ordinarie lärarebefattningarna
vid läroverket i Helsingborg böra stadgas att stadsfullmägtige derstädes
åtaga sig såväl att, med det bidrag de möjligen kunna erhålla
af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond, tillhandahålla
läroverket erforderliga och fullt ändamålsenliga lokaler, som.
ock att förse rektor med bostad eller deremot svarande hyresersättning.
Kunna tillräckliga och lämpliga lokaler icke anskaffas för läroverkets
nuvarande lärjungeantal, torde det nemligen blifva nödvändigt att så
begränsa lärjungeantalet, att detsamma utan hinder för undervisningen
och utan fara för lärjungarnes helsa må kunna inrymmas i nu tillgängliga
lokaler, i hvilket fall den nu ifrågasatta ökningen af lärarepersonalen
kunde blifva öfverflödig.
Vid läroverket i Malmö tjenstgöra för närvarande 6 lektorer, 14
adjunkter och 7 extra lärare och vid läroverket i Umeå 5 lektorer, 8
adjunkter och 2 extra lärare. Vid hvardera af dessa läroverk torde
inrättandet af en ny lektorsbefattning vara af behofvet påkalladt. Båda
de nämnda läroverken äro fullständiga så väl å klassiska som å reala
linien, och det i Malmö är ett af våra största läroverk med ett städse
växande lärjungeantal i de högre klasserna. Vid läroverket i Umeå är
lärjungeantalet i det hela visserligen icke så synnerligen stort, men der
eger det egendomliga förhållande rum, att lärjungarne i sjette och sjunde
klasserna äro tillsammans talrikare än lärjungarne i de fem lägre klasserna
tillsammans. Afdelningarna i de högre klasserna äro ock i allmänhet
så stora, att sammanslagning endast i inskränkt mån kan ega
rum, i följd hvaraf de nuvarande lektorerna endast ofullkomligt räcka
till för undei-visningen å det högsta stadiet.
Karlstads läroverk är det enda fullständiga läroverk i Karlstads
stora stift, och der fortsättas studierna i allmänhet af de lärjungar, som
utgått från de lägre läroverken i Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Åmål.
Det är derför antagligt att lärjungeantalet vid Karlstads läroverk fortfarande
kommer att blifva ganska stort. För närvarande tjenstgöra der
7 lektorer, 9 adjunkter och 8 extra lärare. De sistnämnda utgöra således
i det närmaste en tredjedel af samtliga ämneslärarne. Jag anser
mig derför böra föreslå att vid detta läroverk må inrättas 3 nya adjunktsbefattningar.
Hvad slutligen angår Göteborgs högre realläroverk, så har dess
lärjungeantal varit stadt i en synnerligen rask tillväxt, och sedan det
inflyttat i sitt nya, präktiga läroverkshus, torde det blifva ännu talrikare
besökt. Dess nuvarande lärarepersonal, som utom rektor och 8 extra
116
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Jemförelse
mellan den
nuvarande
oeh den föreslagna
lärarestaten.
Normalstat
oeh ålderslillägg.
Särskilda
anslag till de
allmänna
läroverken.
lärare blott räknar 4 lektorer och 9 adjunkter, torde derför erfordra en
icke obetydlig tillökning. Emellertid torde försigtigheten kräfva att för
närvarande inskränka sig till en ökning af 1 lektor och 3 adjunkter.
Genom en blick på bilagan VII, som upptager en sammanställning
af den nuvarande och den föreslagna lärarestaten med lärjungeantalet
under femårsperioden 1881 — 85, torde insigten i befogenheten af de här
förordade förändringarna i lärarebesättningen ytterligare stärkas.
Genom nu föreslagna ändringar i lärarestaten för de högre allmänna
läroverken skulle denna komma att ökas med 6 lektors- och 21
adjunktsbefattningar samt 1 gymnastiklärarebefattning. De femklassiga
läroverkens lärarestat skulle förblifva oförändrad. Vid de till ombildning
föreslagna läroverken skulle lärarestaten komma att ökas med 1
rektors-, 20 kollega-*) och 3 öfningslärarebefattningar samt minskas
med 10 adjunktsbefattningar**) och 1 lärarebefattning vid enklassig
pedagogi. Genom det till nybildning föreslagna läroverket i Motala
skulle lärarepersonalen ytterligare ökas med 1 rektor, 1 adjunkt, 1 kollega
och 3 öfningslärare. Genom upphörande af de till indragning
föreslagna läroverken skulle slutligen lärarestaten vid rikets läroverk
för högre undervisning komma att minskas med 9 rektors-, 12 adjunktsoch
21 öfningsläraretjenster samt 8 lärarebefattningar vid enklassiga
pedagogier. I det hela skulle således antalet ämneslärarebefattningar
komma att ökas med 11, under det att öfningsläraretjensterna minskades
med 14. Tillsättningen af de nya befattningarna borde emellertid, i
min tanke, ske endast i den mån penningar genom afgång af lärare,
som varit anstälda vid till indragning bestämda läroverk, eller eljest
dertill blefve disponibla.
Normalstaten för samtliga allmänna läroverk enligt den föreslagna
organisationen skulle, efter hvad bilagan VI/. närmare utvisar, uppgå till
2,597,600 kronor; ålderstilläggen för nu anstälda lärare skulle åter,
såsom af bilagan VI h. framgår, efter de nya bestämmelserna komma
att utgöra 750,950 kronor.
A de allmänna läroverkens stat torde vidare följande anslag böra
uppföras till samma belopp, med hvilka de hittills utgått, nemligen:
djeknepenningeersättning, ej inräknad i kontanta lönebeloppen till lärarne,
4,307 kronor 10 öre; ersättning för förlorad helgonskyld 2,644
kronor 33 öre; samt till extra arfvoden åt teckningslärare 36,000 kronor.
Det anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk,
*) Här afses det. nu föreslagna slaget af kollegabefattningar.
**) Dessa platser hafva hittills burit namn af kollegabefattningar.
117
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
6,000 kronor, som under en följd af år varit uppfördt å extra stat, blir
för framtiden allt fortfarande behöflig!, på det undervisningen i detta
vigtiga ämne må blifva praktisk. Det synes derför böra uppföras å
ordinarie stat.
Till arfvoden åt bibliotekarierna vid stifts- och läroverksbiblioteken
har hittills varit anslaget ett belopp af 4,542 kronor 64 öre. I följd
af den stora utveckling åtskilliga af dessa bibliotek under de båda sista
årtiondena vunnit, och med hänsyn till de fordringar, som nu för tiden
måste ställas på skötseln och underhållet af en offentlig boksamling af
den omfattning, som flertalet af dessa bibliotek eger, bar emellertid
nämnda anslag visat sig otillräckligt. De framställningar om ökade
årliga arfvoden eller tillfälliga anslag till förbättrad anordning och vård
af berörda boksamlingar, som understundom inkommit, hafva derför i
allmänhet måst afslås, för så vidt icke medel kunnat från annat anslag
erhållas. Jag anser derför nödigt att i den nya staten för detta ändamål
upptages ett belopp af 7,000 kronor.
För att så mycket som möjligt befria rektorerna vid de högre och
de talrikare besökta femklassiga läroverken från besväret med de kamerala
och ekonomiska bestyr, som åtfölja deras befattning, utgår för
närvarande ett anslag af 10,000 kronor. Då vid genomförandet af nu
föreslagna organisation af de allmänna läroverken rektorernas göromål
af ifrågavarande art måste ytterligare ökas, särskild! genom uppbörd
och redovisning af de till statsverket ingående tenninsafgifterna jemte
dermed sammanhängande göromål, vidare genom den noggrannare tillsyn
och omtanke, som iakttagandet af de hygieniska föreskrifterna erfordrar,
och slutligen i följd af det ökade statistiska arbete, som blir
nödvändigt för att meddela de detaljerade upplysningar angående läroverken,
som nutiden kräfver: så torde detta anslag, som redan visat sig
vara val knappt, behöfva en väsentlig förhöjning, helst det är af största
vigt att en rektor icke af tillfälliga och mindre maktpåliggande bestyr
dragés från sin egentliga och hufvudsakliga uppgift. Jag anser mig
derför böra föreslå att anslaget till arfvoden åt rektorernas skrifbiträden
höjes till 17,000 kronor, samt att arfvode till dylikt biträde må kunna
beviljas icke blott rektorer vid högre läroverk och femklassiga läroverk
i Stockholm, utan äfven åt rektorer vid lägre allmänna läroverk i landsorten
med ett synnerligen stort lärjungeantal.
Till arfvoden åt extralärare utgå för närvarande å ordinarie stat
100,000 kronor och å extra stat 40,000 kronor samt till vikariearfvoden
och oförutsedda behof 55,000 kronor, för dessa ändamål tillsammans
således 195,000 kronor. Med afseende på dessa anslag, hvilka lämp
-
118
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
ligen torde kunna sammanslås till ett enda, är att anmärka att visserligen
å ena sidan de extra ordinarie lärarnes arfvoden, enligt hvad föreslaget
är, skulle höjas från 1,500 eller 1,200 kronor till 2,000, 1,800
eller 1,500 kronor, men att å andra sidan det är högst antagligt att
extralärarnes antal skall kunna betydligt inskränkas, dels på grund af
det ökade antalet ordinarie ämneslärarebefattningar, dels i följd af det
sannolikt något minskade lärjungeantalet. Berörda anslag torde derför
kunna tåla en nedsättning af 20,000 kronor och således böra i den nya
staten uppföras med tillsammans 175,000 kronor.
I sammanhang med det förslag, som ofvan framstälts till ordnandet
af undervisningen i gymnastik-, vapen- och militäröfningar samt
till befrämjandet af fria lekar bland skolungdomen, har jag framhållit
det lämpliga uti att äfven gymnastiklärarnes aflöning ordnades på
samma sätt som hittills varit fallet med teckningslärarnes, så att eu
viss undervisningsskyldighet faststäldes för den ordinarie lönen och
särskild! arfvode utbetalades för hvarje timme i veckan, hvarmed tjenstgöringen
höjdes derutöfver. De belopp å 7,000 och 13,500 kronor,
som nu äro anvisade dels till extra gymnastiklärarearfvoden vid dem
bland de fullständiga läroverken, hvarest lärjungarnes antal i betydligare
mån öfverstiger 200, dels till förhöjda arfvoden åt gymnastiklärare,
till rese- och traktamentsersättning åt officerare, som särskildt förordnas
att leda vapenöfningarna, samt till anskaffande af ammunition för
målskjutning och inrättande af skjutbanor, torde, hvad det förra angår,
helt och hållet och, hvad beträffar det senare, till en del kunna tagas
i anspråk för de extra arfvoden åt gymnastiklärarne, som af det ifrågasatta
aflöningssättet måste blifva en följd. Men då gymnastikundervisningen
skulle utvidgas sålunda, att särskilda öfningar anordnades för
de kroppsligt svagare och då dertill särskilda anordningar måste träffas
för ledningen och öfvervakandet af de fria lekarne, kunna de härför
disponibla beloppen icke anses tillräckliga, utan torde anslaget till
extra arfvoden åt gymnastiklärarne och ledarne af de fria lekarne samt
till anskaffande af ammunition för målskjutning, inrättande af skjutbanor
in. m. behöfva höjas till 42,000 kronor.
Såsom förut blifvit föreslaget, skulle för praktisk utbildning af blifvande
lärare dels å den praktiska linien, dels vid de lägre allmänna
läroverken med 3 eller 4 ämneslärare särskild profårskurs inrättas vid
Jakobs för ändamålet ombildade läroverk i Stockholm. Till anordnande
af profårsundervisningen derstädes samt till någon förhöjning af de väl
knappa arfvodena för lärarekandidaternas handledning torde det anslag
119
Konrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
å 20,500 kronor, som för närvarande utgår till praktisk utbildning af
blifvande lärare vid de allmänna läroverken, böra höjas till 28,000 kronor.
Hittills hafva endast lärarne i främmande lefvande språk varit hugnade
med särskilda stipendier för att i utlandet studera sitt ämne; och
otvifvelaktigt är att dessä företrädesvis hafva behof af dylikt understöd,
då de svårligen i hemmet kunna vinna det herravälde öfver sitt
ämne och den lätthet vid dess behandling, som vid undervisningen är
af så stor betydelse. Men äfven lärare i öfriga ämnen skulle ofta hafva
stort gagn af att taga personlig kännedom om huru deras ämnen behandlades
i utlandet. I synnerhet skulle det vara af vigt för lärarne
vid de läroverk, der profår genomgås, att blifva satta i tillfälle att på
ort och ställe lära känna de metoder, som i utlandet redan stadgat sig
eller hölle på att utbildas för behandlingen af det ämne, hvari de skulle
handleda blifvande lärare. Sålunda skulle lättast utlandets erfarenhet
komma samtliga våra läroverk till godo. Då det emellertid helt och
hållet måste bero på den uppgift, som sattes för eu hvars resa, huru
lång tid och huru stort belopp som för densamma erfordrades, i det
att den ene kunde behöfva vistas i utlandet ett helt år, under det att
några veckor kunde vara nog för den andre, så skulle ifrågavarande
reseunderstöd icke vara fixerade till bestämda belopp, utan skulle det
tillkomma Kongl. Maj:t att vid understödets beviljande fastställa såväl
beloppet som tiden för vistelsen i utlandet efter det mål, som i hvarje
fall sattes för resan. Då dessa reseunderstöd företrädesvis äro afsedda
för lärarne vid de läroverk, der profår genomgås, torde något större
belopp icke vara erforderligt, utan torde 4,000 kronor kunna anses för
ändamålet tillräckligt.
Vid sammanräkning af de sålunda af mig föreslagna särskilda utgiftsposterna
befinnes totalsumman af utgifterna för de allmänna läroverken
uppgå till 3,670,501 kronor 43 öre.
Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter bör, åtminstone till
dess annorlunda varder i laga ordning bestämdt, användas den afkomst
af donationer eller andra såsom särskilda fonder förvaltade tillgångar,
som i statsliggaren antecknas under rubrik »inom kolumn specificerade
inkomster» och som torde kunna beräknas till 40,000 kronor. Det kontanta
anslag, som behöfves, utgör alltså 3,630,501 kronor 43 öre.
För närvarande utgår i kontant af statsverket till de allmänna läroverken
å ordinarie stat 2,866,886 kronor och ä extra stat 382,975 kronor
samt till pedagogier med högre undervisning: å ordinarie stat 57,511
kronor 44 öre och å extra stat 8,750 kronor. Nuvarande anslag till
den högre skolbildningen utgör alltså tillsammans 3,316,122 kronor 44
Kostnads
beräkning.
120
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
öre. Genomförandet af den nya organisationen fordrar således en årlig
utgift, som med 314,378 kronor 99 öre öfverstiger nu utgående utgifter.
Men å andra sidan skulle statsverket erhålla inkomster genom
de föreslagna terminsafgifterna. Dessa afgifter från de högre och femklassiga
läroverken hafva enligt grunder, för hvilka jag förut redogjort
och på sätt bilagan VI e. närmare utvisar, beräknats till 337,000 kronor
om året. De terminsafgifter, som skulle garanteras af de kommuner,
i hvilka lägre allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare äro föreslagna
att upprättas, kunna, såsom beräkning i bilagan VI g. utvisar,
upptagas till 28,000 kronor. Inkomsterna af terminsafgifter skulle alltså
uppgå till 365,000 kronor och med 50,621 kronor 1 öre öfverstiga de
ökade utgifter den nya organisationen skulle medföra.
Enligt den utredning, som meddelas i bilaga VI n., erfordras för uppehållande
af undervisningen vid de till indragning föreslagna läroverken
under år 1888 76,205 kronor. Denna summa kommer sedermera att
minskas i mån af de vid dessa läroverk anstälde lärarnes afgång. Då
emellertid de nya lärarebefattningar, hvilkas inrättande blifvit föreslaget,
blott skulle tillsättas i den mån medel till deras aflöning blefve disponibla
genom förbemälde lärares afgång, så utöfvar berörda förhållande
intet inflytande på den gjorda beräkningen.
Med hänsyn till hvad jag senast anfört, får jag alltså hemställa att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att efter nästa läsårs slut följande läroverk må indragas med de ordinarie
ämneslärarnes afgång, dock senast den 1 juli 1890, nemligen:
enklassiga pedagogierna i Öregrund, Ulricehamn, Mariefred, Linde, Säter,
Falkenberg, Laholm och Mönsterås; tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora,
Grenna, Kungelf, Kungsbacka och Borgholm; samt treklassiga allmänna
läroverken i Vernamo, Sölvesborg och Ronneby;
att de vid läroverkens indragning å dessas stat qvarstående lärare må
uppföras å indragning sstat med de löneförmåner, som enligt nu gällande
ordinarie stat dem tillkomma;
att under den återstående tiden för ifrågavarande läroverks verksamhet
må vid dem tillämpas nu gällande bestämmelser med hänsyn till såväl läroplan
och lästid som lärarnes aflöning;
att treklassiga allmänna läroverken i Söderköping, Vimmerby, Alingsås,
Askersund, Sala, Trelleborg, Engelholm, Marstrand, Strömstad, Amål, Filipstad,
Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik; tvåklassiga pedagogierna i Södertelge,
Köping och Hora; samt enklassiga pedagogien i Simrishamn må ombildas
till lägre allmänna läroverk med tre ämneslärare, under vilkor att
vederbörande kommun åtager sig ej blott att tillhandahålla erforderliga
121
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
och lämpliga undervisningslokaler och bostad eller hy reser sättning åt rektor,utan
äfven att garantera inbetalningen till statsverket af ett såsom terminsafgifter
af lärjungarne betraktadt belopp, uppgående till 1,560 kronor, derest läroverket
inrättas i enlighet med. den klassiska eller reala lini ens undervisning
spion, men till 780 kronor, om dervid den praktiska liniens läroplan
följes;
att under samma vilkor, som i föregående punkt nämnts, ett nytt lägre
allmänt läroverk med. tre ämneslärare må upprättas i Motala;
att treklassiga allmänna läroverken i Falköping och Förberg må ombildas
till lägre allmänna läroverk med fyra ämneslärare, under villkor att vederbörande
kommun åtager sig samma skyldigheter med afseende på undervisningslokaler
och rektor sbostad, som stadgats beträffande dylikt läroverk
med tre. ämneslärare, äfvensom att garantera inbetalningen till statsverket af
ett såsom terminsafgifter af lärjungarne betraktadt belopp, uppgående till
2,080 kronor, derest läroverket inrättas i enlighet med den klassiska eller
reala liniens undervisnings plan, men till 1,040 kronor, om dervid den praktiska
liniens läroplan följes;
att vederbörande kommunalstyrelse må, i sammanhang med beslutet
om förbemälda vilkors uppfyllande, afgöra dels enligt hvilkendera, bildningslinies
undervisning spion läroverket bör inrättas, dels huruvida qvinlig a lärjungar
må, i män af utrymme, vid. läroverket mottagas, samt dels äfven
angående beloppet af de för statsverket af sedda, terminsafgifterna jemte
vilkoren för och antalet af befrielser derifrån, dock att nämnda terminsafgifter
s belopp icke må sättas högre än vid öfrig a allmänna läroverk;
att, derest kommunen önskar frikallas från de förpligtelser med afseende
ä läroverket, Indika den iklädt sig, anmälan derom bör ske hos Kongl. Majd
fem år förut;
att läroverkets lokal styrelse skall bestå af läroverkets inspektor och
rektor samt tre af vederbörande kommunalstyrelse för viss tid valda medlemmar,
dock att, derest landsting eller grannkommuner deltaga, i kostnaderna,
för läroverkets underhåll, en eller tvenne af sistnämnda ledamöter
må af dessa utses;
att lärarepersonalen vid ett lägre allmänt läroverk med tre ämneslärare
må utgöras af: en rektor med en aflöning af 3,500 kronor, deraf
1,000 kronor tjenstgöringspenningar, och ett ålderstillägg å 500 kronor
efter 10 års väl vitsordad, tjenstgöring såsom rektor, jemte fri bostad; en
adjunkt med vanlig adjunktsaflöning; en kollega med lön af 2,000 kronor
jemte 2 ålderstillägg å 250 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10
års väl vitsordad tjenstgöring; en musiklärare med arfvode af 300 kronor;
en gymnastiklärare med arfvode af 300 kronor och tjenstg öring sskyl
Bih.
till Jiiksd. Prat. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1,9 Höft. 16
122
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
dyighet af 4 timmar i veckan, samt en teckningslärare med ett arfvode af
500 kronor och undervisning sskyldighet af 5 timmar i veckan; äfvensom
att vid hvarje läroverk af detta slag md anställas en skolläkare med arfvode
af 50 kronor jemte samma afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkarne
vid öfriga allmänna läroverk;
att angående lärarepersonalen och skolläkaren vid lägre allmänna
läroverk med 4 ämneslärate må gälla samma bestämmelser som vid läroverk
med 3 ämneslärare med undantag deraf, att lärarepersonalen ökas med en
adjunkt;
att rektorerna vid de i föregående punkter af sedda läroverken må tillsättas
på förordnande under viss tid samt att samtlige lärare vid dylikt
läroverk må vara förbundne att, derest läroverket upphör eller förändras,
öfvertaga den tjenstgöring, som Kongl. Maj:t kan finna skäl dem anvisa;
att lärarne vid de treklassiga allmänna läroverk och de pedagogier,
som föreslagits till ombildning, må, intill dess ombildningen hunnit verkställas
eller annorlunda varder bestämdt, åtnjuta de löneförmåner, som hittills
till dem utgått;
att profårskurs för blifvande lärare ä den praktiska Union samt vid
allmänna läroverk med 3 eller 4 ämneslärare må anordnas vid Jakobs
femklassiga läroverk i Stockholm samt att nämnda läroverk må på för
ändamålet erforderligt sätt ombildas, och dervid följande ändringar med
afseende på lärarepersonalen och. dess aflöning vidtagas, nemligen: att rektor
erhåller samma löneförmåner som rektorerna vid högre läroverk, att ämneslärarnes
antal ökas med 3 adjunkter, att teckning släraren tillägges samma
aflöning, som åtföljer teckningslärarebefattning afl 3:dje klassen vid allmänt
läroverk, samt att gymnastiklärarebefattningen indrages; äfvensom att en
skolläkare der må anställas med ett årligt arfvode af 100 kronor utom den
afgift af lärjungarne, som tillkommer skolläkare vid öfriga allmänna läroverk;
att rektor och öfning slär are vid läroverket i Haparanda må erhålla
samma löneförmåner som rektor och öfning slärare vid femklassiga läroverk
;
att undervisning vid femklassiga läroverket i Oskarshamn må meddelas
äfven ä latinlinien;
att undervisning å reallinien må meddelas vid högre läroverket i Nyköping
äfven i sjunde klassen, men vid högre läroverket i Strengnäs blott
till och med femte klassen;
att två lektorsbefattningar vid allmänna läroverket i Strengnäs samt
en lektorsbefattning och två adjunktsbefattningar vid allmänna läroverket
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. 123
i Vesteräs må indragas, sedan innehafvarne öfverflyttats till andra allmänna
läroverk;
att —■ i den män tillgångar blifva disponibla genom tillämpning af
föreslagna bestämmelser om indragning af vissa läroverk — utom förut
nämnda, följande nya lärarebefattningar må upprättas, nemligen: i Stockholm
vid högre latinläroverket ä Norrmalm en gymnastiklärarebefattning
samt å en för samtliga under direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
lydande läroverk gemensam stat 3 lektors- och 15 adjunktsbefattningar;
vid högre läroverket i Nyköping 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket
i Malmö 1 lektorsbefattning; vid högre läroverket i Helsingborg 2
lektors- och 2 adjunktsbefattningar; vid högre realläroverket i Göteborg
1 lektors- och 3 adjunktsbefattningar; vid högre läroverket i Karlstad 3 adjunktsbefattningar
samt vid högre läroverket i Umeå 1 lektorsbefattning;
dock hvad lärarebefattningarna vid läroverket i Helsingborg angår, med
vilkor att stadsfullmägtige derstädes åtaga sig att med det bidrag, som
möjligen kan erhållas af stiftets byggnadskassa och läroverkets enskilda byggnadsfond,
tillhandahålla läroverket erforderliga och ändamålsenliga undervisningslokaler
äfvensom bostad eller hyresersättning åt rektor;
att ingen förändring må ega rum i afseende å anslagen till djeknepenningeersättning,
till ersättning för förlorad helgonskyld samt till extra
arfvoden åt teckning slär are, men att anslaget till resestipendier åt lärare i
främmande lefvande språk må upptagas ä ordinarie stat till enahanda belopp,
hvarmed det förut varit uppfördt å extra stat, eller 6,000 kronor;
att anslaget till arfvoden åt bibliotekarier må höjas till ett belopp af
7,000 kronor;
att af anslaget till skrifbiträden åt rektorer bidrag må kunna utgå icke
blott åt rektorer vid högre läroverk och fernklassiga läroverk i Stockholm,
utan äfven åt rektorer vid fernklassiga läroverk i landsorten med ett synnerligen
stort lärjungeantal, samt att detta anslags belopp må höjas till 17,000
kronor;
att anslagen till arfvoden åt extra lärare samt till vikariearfvoden och
oförutsedda behof må sammanföras till ett anslag, som upptages å ordinarie
stat till 175,000 kronor eller 20,000 kronor mindre än det sammanslagna
belopp, hvartill berörda anslag hittills varit dels å ordinarie, dels ä extra
stat uppförda;
att i stället för hittills utgående anslag till extra arfvoden åt gymnastiklärare
samt till befrämjande af vapenöfning ärna må uppföras ett
anslag af 42,000 kronor till extra arfvoden åt gymnastiklärare och ledare
af skolungdomens fria lekar samt till anskaffande aj ammunition för målskjutning
to. in.;
124
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
ctii anslaget till praktisk utbildning aj bli! rande lärare vid de allmänna
läroverken må höjas till 28,000 kronor;
att till ^understöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, der prof årskurs är inrättad, må uppföras ett anslag ä
4,000 kronor;
att — under förutsättning deraf att samtliga pedagogi, vid hålka
högre undervisning meddelas, indragas eller ombildas — ordinarie anslaget
i kontant till pedagogi'' och folkskolor må, utöfver hvad redan förut föreslagits,
ytterligare nedsättas med 57,511 kronor 44 öre eller till 5,035 kronor
56 öre;
att aflöning en till de på nämnda pedagog iers stat qvar stående lärare
må utgå af anslaget till de allmänna läroverken; samt
att, i spillet för hittills å extra stat utgående anslag till allmänna
läroverken 382,975 kronor och till pedagogierna 8,750 kronor samt det
till indragning föreslagna beloppet af ordinarie anslaget till pedagogik
och folkskolor 57,511 kronor 44 öre, ma, för betäckande af kostnaderna
för den nya normalstaten, beräknade till 2,597,600 kronor, för de nuvarande
lärames ålderstillägg under år 1888 enligt nya staten, beräknade till
750,950 kronor, samt för aftåga förut angifna särskilda anslag till de allmänna
läroverken,'' uppgående tillhopa till 321,951 kronor 43 öre. till ökande
a.f nuvarande ordinarie anslag till de allmänna läroverken anvisas ett belopp
af 763,615 kronor 43 öre.
Om det sätt, hvarpå inkomsten af de föreslagna terminsafgifterna
bör bland. statsverkets inkomster upptagas, hemställer jag att Eders
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla chefen för finansdepartementet att afgifva
yttrande.
Chefen för finansdepartementet friherre Tamm anförde derefter:
Då den statsinkomst, som skulle tillfalla statsverket, derest de föreslagna
nya terminsafgifterna varda beslutade, enligt hvad chefen för
ecklesiastikdepartementet nyss upplyst, lärer kunna beräknas till 365,000
kronor, hemställer jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att 365,000 kronor må i riksstaten för år 1888 upptagas bland statsverkets
inkomster under benämning »skolafgifter».
Statsrådets öfriga ledamöter instämde uti hvad cheferna för ecklesiastik-
och finansdepartementen sålunda hemstält.
Statsrådet friherre Tamm yttrade:
I förslaget att med förminskande af de för hvarje dag anslagna
lärotimmarne förlänga terminerna med 4 veckor eller från 36 till 40
om året, kan jag icke instämma, emedan den för lärjungarne hittills
anslagna fritiden under sommaren icke synes mig böra förkortas till
125
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
men såväl för desse som för deras föräldrar, då flertalet familjer vanligen''
tillbringa sommaren på landet i eu luft, som i alla afseende!! är
renare och friskare än den som erbjudes i stad. Den till grund för
den förändrade anordningen anförda förmenta olägenheten af försvagad
helsa hos lärjungarne genom öfveransträngning under terminerna torde,
om den verkligen existerar, snarare vara framkallad af långvarigt vistande
i stadsluften och inom skolornas lokaler, och en återgång till förra tiders
hemarbete i följd af de för examens afläggande för uppflyttning i högre
klass vid höstterminernas början anstälda pröfningar torde på det sätt
vara fördelaktigare, att en del af den för repetitioner anslagna lärotiden
förflyttas från lärotimmarne i skolan till hemarbete under sommarferierna,
isynnerhet som derigenom lärjungarne måste såsom vilkor för
uppflyttningen ådagalägga, att de i minnet bevarat de kunskaper, som
de under föregående år inhemtat. Öfveransträngning synes mig bäst
motverkas genom minskning i antalet läroämnen, hvilket ock blifvit i
förslaget iakttaget.
1 öfrigt instämmer jag i de af chefen för ecklesiastikdepartementet
gjorda hemställande!!.
Till hvad af chefen för ecklesiastikdepartementet
blifvit hemstäldt såväl som till det af chefen för finansdepartementet
framstälda förslag angående upptagande
af skolafgifter bland statsverkets inkomster täcktes
H. Maj:t Konungen lemna bifall samt befäkle att nådig
proposition i ämnet, af den lydelse bilagan A vid detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Herm. Lundstedt.
Bilaga I. a.
Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början åren 1881—85.
Högre allmänna |
|
|
| K | 1 | a | s | S | e r | och 1 | i | n | i | e | r |
|
|
| ||
1 | 2 | 3 | Summa 1—3 | 4 | 5 | Summa 4—5 | Summa 1—5 | 0: 1 | 0: 2 | 7 | 1 | 7 | 2 | Summa! 0—7 | Summa 1—7 | |||||
Gemensam | linie | R. | L. | R. | L. | R. | L. | R. | L. | R. | L. | R. | L. | |||||||
Stockholms Norra Latinlärov. | 70 | 87 | 85 | 242 | 35 | 46 | 19 | 43 | 143 | 385 |
| 70 |
| 54 |
| 42 |
| 35 | 201 | 586 |
» Södra b | 50 | 03 | 60 | 173 | 33 | 21 | 19 | 21 | 94 | 267 | — | 34 | — | 23 | — | 19 | — | 19 | 95 | 362 |
b Realläroverk...... | 29 | 33 | 30 | 92 | 31 | — | 31 | — | 62 | 154 | 64 | — | 47 | — | 43 | — | 36 | — | 190 | 344 |
b Nya Elementarsk. | 27 | 39 | 47 | 113 | 74 | — | 26 | 22 | 122 | 235 | — | — | 23 | 36 | — | — | 6 | 7 | 72 | 307 |
Upsala .......................... | 58 | 72 | 69 | 199 | 23 | 52 | 13 | 46 | 134 | 333 | 12 | 49 | 8 | 44 | 8 | 44 | 7 | 40 | 212 | 545 |
Gefle ............................. | 31 | 55 | 52 | 138 | 21 | 28 | 13 | 27 | 89 | 227 | 9 | 29 | 4 | 20 | 0 O | 14 | 3 | 10 | 92 | 319 |
Hudiksvall........................ | 23 | 27 | 18 | 68 | 8 | 7 | 3 | 9 | 27 | 95 | 1 | 8 | — | 6 | — | 5 | — | 6 | 26 | 121 |
Linköping ........................ | 42 | 57 | 54 | 153 | 15 | 44 | n | 49 | 119 | 272 | 7 | 56 | 7 | 45 | 7 | 37 | 8 | 39 | 206 | 478 |
Norrköping .................... | 34 | 59 | 61 | 154 | 32 | 26 | 19 | 25 | 102 | 256 | 9 | 26 | 5 | 21 | 5 | 18 | 4 | 13 | 101 | 357 |
Vestervik ........................ | 20 | 30 | 28 | 78 | 24 | 5 | 18 | 5 | 52 | 130 | 14 | — | 10 | — | 7 | — | 6 | — | 37 | 167 |
Skara ............................. | 28 | 43 | 49 | 120 | 10 | 45 | 8 | 42 | 105 | 225 | 8 | 52 | 5 | 36 | 6 | 31 | 4 | 24 | 166 | 391 |
Venersborg........................ | 19 | 29 | 29 | 77 | 13 | 21 | 9 | 22 | 65 | 142 | 6 | 20 | 5 | 18 | 5 | 17 | 4 | 10 | 85 | 227 |
Strengnäs ........................ | 12 | 16 | 13 | 41 | 4 | 8 | 3 | 11 | 26 | 67 | 3 | 16 | 1 | 11 | — | 10 | — | 9 | 50 | 117 |
Örebro.......................... | 49 | 58 | 76 | 183 | 36 | 30 | 24 | 31 | 121 | 304 | 14 | 38 | 12 | 29 | 12 | 26 | 12 | 24 | 167 | 471 |
Nyköping ........................ | 22 | 28 | 27 | 77 | 9 | 22 | 5 | 20 | 56 | 133 | 2 | 17 | 1 | 13 | — | 12 | — | 13 | 58 | 191 |
V.-storas........................... | 25 | 31 | 30 | 86 | 9 | 25 | 6 | 25 | 05 | 151 | 3 | 22 | 1 | 18 | — | 13 | — | 9 | 66 | 217 |
Falun ............................ | 28 | 30 | 33 | 91 | 13 | 23 | 12 | 19 | 07 | 158 | 9 | 17 | 6 | 14 | 4 | 9 | 2 | 10 | 71 | 229 |
Vexjö .............................. | 32 | 50 | 57 | 139 | 4 | 48 | 4 | 48 | 104 | 243 | — | 48 | — | 43 | — | 39 | — | 26 | 156 | 399 |
Jönköping ........................ | 27 | 59 | 65 | 151 | 21 | 48 | 17 | 53 | 139 | 290 | 13 | 53 | 11 | 42 | 9 | 35 | 8 | 37 | 208 | 498 |
Lund .............................. | 50 | 56 | 64 | 170 | 13 | 67 | 7 | 63 | 150 | 320 | 4 | 67 | 4 | 61 | 3 | 62 | 3 | 44 | 248 | 568 |
Malmö ........................... | 60 | 76 | 71 | 207 | 26 | 53 | 16 | 48 | 143 | 350 | 9 | 47 | 5 | 37 | 4 | 26 | 3 | 21 | 152 | 502 |
Karlskrona....................... | 23 | 46 | 42 | in | 22 | 22 | 14 | 19 | 77 | 188 | 9 | 21 | 8 | 17 | 6 | 13 | 6 | 11 | 91 | 279 |
Kristianstad .................... | 27 | 49 | 52 | 128 | 17 | 34 | 8 | 28 | 87 | 215 | 5 | 29 | 1 | 18 | — | 15 | — | 13 | 81 | 296 |
Helsingborg ..................... | 27 | 46 | 54 | 127 | 28 | 30 | 13 | 30 | 101 | 228 | 6 | 30 | 3 | 23 | 2 | 21 | 2 | 17 | 104 | 332 |
Göteborgs Latinläroverk *)... | 50 | 67 | 65 | 182 | — | 56 | — | 57 | 113 | 295 | 5 | 71 | 5 | 47 | 5 | 40 | 7 | 36 | 216 | 511 |
b Realläroverk **)... Halmstad ........................ | 45 | 66 | 75 | 186 | 95 | — | 64 | — | 159 | 345 | 33 | — | 17 | — | 10 | — | 7 | — | 67 | 412 |
31 | 40 | 39 | no | 14 | 29 | 7 | 23 | 73 | 183 | — | 20 | — | 14 | — | 12 | — | 10 | 56 | 239 | |
Kalmar .......................... | 49 | 64 | 66 | 179 | 12 | 46 | 5 | 52 | 115 | 294 | 4 | 37 | 2 | 27 | 2 | 20 | 3 | 16 | in | 405 |
Karlstad........................... | 32 | 47 | 50 | 129 | 20 | 35 | 18 | 41 | 114 | 243 | 9 | 43 | 8 | 30 | 8 | 33 | 10 | 27 | 174 | 417 |
Hernösand....................... | 30 | 28 | 27 | 85 | 5 | 27 | 3 | 24 | 59 | 144 | — | 25 | — | 24 | — | 19 | — | 13 | 81 | 225 |
Östersund ....................... | 28 | 38 | 29 | 95 | 9 | 21 | 6 | 20 | 56 | 151 | 5 | 16 | 2 | 15 | — | 12 | — | 10 | 60 | 211 |
Umeå ............................ | 15 | 25 | 23 | 03 | 5 | 19 | 4 | 19 | 47 | no | 5 | 25 | 5 | 24 | 6 | 24 | 5 | 20 | 114 | 224 |
Luleå .............................. | 12 | 17 | 13 | 42 | 2 | 10 | 1 | 9 | 22 | 64 | — | 10 | — | 8 | — | 8 | — | 7 | 33 | 97 |
Sundsvall ........................ | 44 | 42 | 33 | 119 | 17 | 7 | 11 | 5 | 40 | 159 | 8 | — | 5 | — | 5 | — | 3 | — | 21 | 180 |
Visby ............................ | 32 | 32 | 34 | 98 | 14 | 19 | 10 | 17 | 60 | 158 | 6 | 18 | 4 | 15 | 3 | 11 | 4 | 10 | 71 | 229 |
Summa | 1,181 1,605 1,620 | 4,406 | 714 | 974447|973 | 3,108 | 7,514 | 282 | 1,014 | 215 839|l63 687|l53 586 | 3,939 | 11,453 |
*) För realisterna i 6 och 7 afse medeltalen resp. 1, 2, 3 och 4 år. — **) För klass 6—7 afse medeltalen resp. 4, 3, 2 och 1 år.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26. 127
Bilaga 1. b.
Antal lärjungar vid höstterminens början år 1886.
Högre allmänna |
|
|
| K | 1 | a | s | S | e r | o c | h | 1 i | n | i | e | r |
|
|
| |
1 | 2 | 3 | Summa 1-3 | 4 | 5 | Summa 4—5 | (summa 1—5 | 6: i | 6: 2 | 7: i | 7: 2 | Summa 6-7 | Summa 1—7 | |||||||
Gemensam | linie | R. | L. | R. | L. | R. | L. | R. | L. | R. | L. | R. | L. | |||||||
Stockholms Norra Latinläroverk | 70 | 100 | 96 | 266 | 48 | 53 | 30 | 55 | 186 | 452 |
| 82 |
| 64 |
| 55 |
| 31 | 232 | 684 |
» Södra b | 44 | 70 | 61 | 175 | 26 | 24 | 26 | 21 | 97 | 272 | — | 36 | _ | 16 | _ | 26 | _ | 17 | 95 | 367 |
» Realläroverk......... | 30 | 35 | 35 | 100 | 36 | — | 35 | — | 71 | 171 | 80 | _ | 65 | _ | 42 | _ | 30 |
| 217 | 388 |
» Nya Elementarskola | 30 | 40 | 44 | 114 | 78 | — | 41 | 12 | 131 | 245 | — | _ | 19 | 26 | _ | _ | 7 | 7 | 59 | 304 |
Upsala ............................ | 57 | 60 | 57 | 174 | 21 | 40 | 16 | 40 | 117 | 291 | 14 | 35 | 7 | 33 | 4 | 36 | 6 | 29 | 164 | 455 |
Gefle ........................ | ■27 | 47 | 54 | 128 | 27 | 17 | 8 | 26 | 78 | 206 | 13 | 12 | 7 | 20 | 5 | 14 | 3 | 15 | 89 | 295 |
Hudiksvall...................... | 25 | 24 | 25 | 74 | 10 | 8 | 11 | 4 | 33 | 107 | _ | 5 | _ | 7 | _ | 3 |
| 4 | 19 | 126 |
Linköping ........................ | 35 | 53 | 54 | 142 | 14 | 35 | 10 | 45 | 104 | 246 | 10 | 53 | 4 | 28 | 3 | 36 | 5 | 39 | 178 | 424 |
Norrköping ........................ | 31 | 58 | 50 | 139 | 38 | 25 | 24 | 31 | 118 | 257 | 9 | 18 | 4 | 18 | 4 | 23 | 7 | 14 | 97 | 354 |
Vestervik ............ | 18 | 31 | 36 | 85 | 22 | 5 | 25 | 3 | 55 | 140 | 13 | ___ | 12 | _ | 12 | _ | 9 |
| 46 | 186 |
Skara ................................. | 30 | 31 | 54 | 115 | 10 | 29 | 6 | 36 | 81 | 196 | 8 | 47 | 6 | 48 | 7 | 41 | 2 | 29 | 188 | 384 |
Venersborg........................... | 18 | 25 | 31 | 74 | 16 | 14 | 11 | 11 | 52 | 126 | 5 | 19 | 2 | 16 | 4 | 9 | 2 | 17 | 74 | 200 |
Sti-engnäs ........................... | 14 | 14 | 15 | 43 | 5 | 10 | 2 | 6 | 23 | 66 | 2 | 17 | — | 22 | — | 16 | _ | 11 | 68 | 134 |
Örebro................................. | 53 | 63 | 53 | 169 | 28 | 40 | 18 | 25 | in | 280 | 14 | 24 | 8 | 30 | 8 | 11 | 8 | 25 | 128 | 408 |
Nyköping ........................... | 25 | 23 | 31 | 79 | 14 | 23 | 7 | 17 | 61 | 140 | 6 | 14 | 1 | 12 | _ | 13 | _ | 14 | 60 | 200 |
Vesteras.............................. | 24 | 31 | 19 | 74 | 9 | 22 | 7 | 17 | 55 | 129 | 5 | So | 2 | 19 | _ | 20 | _ | 14 | 93 | 222 |
Falun ............................... | 21 | 40 | 30 | 91 | 13 | 15 | 4 | 20 | 52 | 143 | 2 | 21 | 6 | 15 | 9 | 19 | 5 | 10 | 87 | 230 |
Vexjö ............................. | 28 | 41 | 48 | 117 | 8 | 41 | — | 47 | 96 | 213 | — | 47 | _ | 40 | _ | 37 | _ | 29 | 153 |
|
Jönköping ........................... | 2G | 49 | 56 | 131 | 20 | 53 | 18 | 59 | 150 | 281 | 7 | 55 | 9 | 33 | 9 | 46 | 7 | 26 | 192 | 473 |
Lund ................................. | 40 | 47 | 72 | 159 | 17 | 56 | 5 | 63 | 141 | 300 | 8 | 66 | 4 | 52 | 6 | 62 | 5 | 44 | 247 | 547 |
Malmö .............................. | 64 | 85 | 81 | 230 | 26 | 39 | 18 | 46 | 129 | 359 | 7 | 53 | 7 | 39 | 3 | 26 | 4 | 32 | 171 | 530 |
Karlskrona..................... | 28 | 43 | 48 | 119 | 20 | 14 | 16 | 12 | 62 | 181 | 12 | 17 | 5 | 13 | 7 | 26 | 3 | 7 | 90 | 271 |
Kristianstad ........................ | 18 | 50 | 45 | 113 | 20 | 26 | 8 | 30 | 84 | 197 | 1 | 30 | i | 25 |
| 15 |
| 11 | 831 | 280 |
Helsingborg ....................... | 34 | 50 | 63 | 147 | 32 | 30 | 15 | 36 | 113 | 260 | 9 | 23 | 5 | 24 | 4 | 21 | 3 | 11 | 100 | 360 |
Göteborgs Latinläroverk......... | 35 | 60 | 60 | 155 | — | 51 | — | 51 | 102 | 257 | _ | 62 |
| 63 |
| 49 |
| 40 | 214 | 471 |
» Realläroverk ....... | 70 | 70 | 90 | 230 | 96 | — | 53 | — | 149 | 379 | 50 | _ | 21 |
| 20 |
| 5 | 96 | 475 | |
Halmstad .................... | 33 | 28 | 39 | 100 | 7 | 24 | 5 | 20 | 56 | 156 | _ | 17 |
| 14 |
| 10 |
| 15 | 56 | 212 |
Kalmar ............................. | 31 | 48 | 59 | 138 | 17 | 46 | 8 | 28 | 99 | 237 | 4 | 37 | 1 | 28 | 1 | 30 | 1 | 20 | 122 | 359 |
Karlstad.............................. | 23 | 42 | 49 | 114 | 24 | 40 | 13 | 30 | 107 | 221 | 10 | 38 | 9 | 28 | 5 | 32 | 4 | 35 | 161 | 382 |
Hernösand........................... | 34 | 26 | 21 | 81 | 8 | 18 | 3 | 22 | 51 | 132 | _ | 21 |
| i5 | _ | 17 |
| 16 | 69 | 201 |
Östersund ........................... | 26 | 39 | 40 | 105 | 14 | 17 | 3 | 13 | 47 | 152 | 7 | 19 | 3 | 9 | _ | 18 | _ | 8 | 64 | 216 |
Umea ................................. | 14 | 15 | 18 | 47 | 5 | 15 | 7 | 22 | 49 | 96 | 7 | 23 | 2 | 21 | 3 | 24 |
| 17 | 99 | 195 |
Luleå ................................. | 6 | 17 | 18 | 41 | 3 | 15 | — | 17 | 35 | 76 | _ | 16 | _ | 11 | _ | 6 | _ | 9 | 42 | 118 |
Sundsvall .......................... | 46 | 38 | 32 | 116 | 30 | 10 | 8 | 6 | 54 | 170 | 5 | _ | 7 | _ | 4 |
| 5 |
| 21 | 191 |
\ isby ................................ | 18 | 29 | 24 | 71 | 13 | 16 | 10 | 18 | 57 | 128 | 5 | 10 | 1 | 7 | 2 | 14 | 2 | 7 | 48 | 176 |
Summa | l,126|l,522|l,608 | 4,256 j775 87l|47]|889 | 3,006 | 7,262 |313|950 | 218|796162 | 755 | 12ö|g03 | 3,922 | 11,184 |
Kong!. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 26
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
129
Bilaga I. c.
Antal lärjungar i medeltal vid höstterminernas början
åren 1881—85.
Femklassiga allmänna |
|
| K | a s s | 3 r | och 1 i | n i | e r |
| |
1 | 2 | 3 | Summa 1-3 | 4 | 5 | Summa 4-5 | Summa 3-5 | |||
Gemensam linie | E. | L. | E. | L. | ||||||
Stockholm: Jalcob.............. | 44 | 39 | 34 | 117 | 20 | 2 | 11 | 2 | 35 | 152 |
» Katarina ........ | 20 | 30 | 31 | 81 | 21 | 13 | 17 | 12 | 63 | 144 |
» Ladugårdsland | 65 | 91 | 89 | 245 | 46 | 35 | 25 | 35 | 141 | 386 |
Norrtelge.............................. | 18 | 16 | 14 | 48 | 5 | 7 | 2 | 6 | 20 | 68 |
Enköping............................ | 12 | 13 | 11 | 36 | 5 | 4 | 2 | 5 | 16 | 52 |
Söderhamn.......................... | 19 | 17 | 16 | 52 | 7 | 6 | 4 | 5 | 22 | 74 |
Eksjö................................... | 15 | 20 | 19 | •54 | 6 | 20 | 3 | 15 | 44 | 98 |
Vadstena.............................. | 11 | 18 | 18 | 47 | 7 | 7 | 5 | 9 | 28 | 75 |
Mariestad .......................... | 20 | 15 | 17 | 52 | 6 | 5 | 4 | 6 | 21 | 73 |
Borås.................................... | 19 | 19 | 14 | 52 | 9 | 4 | 2 | 4 | 19 | 71 |
Lidköping ......................... | 17 | 20 | 18 | 55 | 13 | 5 | 10 | 4 | 32 | 87 |
Sköfde ............................... | 24 | 24 | 19 | 67 | 8 | 9 | 5 | 8 | 30 | 97 |
Eskilstuna .......................... | 21 | 21 | 17 | 59 | 9 | 6 | 6 | 4 | 25 | 84 |
Arboga................................. | 15 | 18 | 15 | 48 | 9 | 3 | 7 | 3 | 22 | 70 |
Ystad ................................. | 17 | 24 | 27 | 68 | 11 | 12 | 8 | 13 | 44 | 112 |
Karlshamn......................... | 33 | 43 | 40 | 116 | 17 | 13 | 8 | 10 | 48 | 164 |
Landskrona ....................... | 20 | 27 | 22 | 69 | 11 | 9 | 4 | 9 | 33 | 102 |
Uddevalla ........................... | 23 | 26 | 24 | 73 | 10 | 12 | 7 | 9 | 38 | in |
Göteborg............................. | 52 | Öl | 44 | 147 | 22 | 8 | 12 | 7 | 49 | 196 |
Oskarshamn........................ | 24 | 23 | 21 | 68 | 12 | — | 6 | — | 18 | 86 |
Kristinehamn .................... | 17 | 19 | 17 | 53 | 8 | 5 | 4 | 5 | 22 | 75 |
Piteå.................................... | 15 | 13 | 10 | 38 | 6 | 3 | 4 | 3 | 16 | 54 |
Haparanda.......................... | 20 | 20 | 12 | 52 | 2 | 6 | 1 | 4 | 13 | 65 |
Summa | 541 | 607 | 549 | 1,697 | 1270 | 194 | 157 | 178 | 799 | 2,496 |
Bill. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft.
IT
130
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga I. d.
Antal lärjungar vid höstterminens början år 1886.
Femklassiga allmänna |
|
| K | lass | e r | O C | h 1 | n i | e r |
|
1 | I* | 3 | Summa 1—3 | i | 5 | Summa 4-5 | Summa 1-5 | |||
Gemensam linie | K. | L. | E. | L. | ||||||
Stockholm: Jakob............... | 66 | 55 | 37 | 158 | 24 |
| 17 |
| 41 | 199 |
» Katarina........ | 19 | 22 | 33 | 74 | 11 | 5 | 15 | 4 | 35 | 109 |
» Ladugårdsland | 69 | 103 | 94 | 266 | 56 | 36 | 20 | 29 | 141 | 407 |
Norrtelge.............................. | 12 | 7 | 12 | 31 | 1 | 4 | 2 | 6 | 13 | 44 |
Enköping......................... | 11 | 9 | 6 | 26 | 4 | 6 | 2 | 4 | 16 | 42 |
Söderhamn........................ | 17 | 16 | 16 | 49 | 12 | 4 | 3 | 9 | 28 | 77 |
Eksjö................................... | 10 | 26 | 12 | 48 | 5 | 10 | 3 | 14 | 32 | 80 |
Vadstena.............................. | 10 | 11 | 15 | 36 | 7 | 9 | 2 | 4 | 22 | 58 |
Mariestad .......................... | 23 | 20 | 11 | 54 | 3 | 13 | 1 | 7 | 24 | 78 |
Borås.................................. | 21 | 15 | 14 | 50 | 6 | 2 | 7 | 3 | 18 | 68 |
Lidköping ......................... | 12 | 19 | 15 | 46 | 8 | 10 | 8 | 9 | 35 | 81 |
Sköfde ................................. | 27 | 34 | 16 | 77 | 10 | 5 | 8 | 10 | 33 | no |
Eskilstuna .......................... | 29 | 17 | 12 | 58 | 10 | 3 | 3 | 2 | 18 | 76 |
Arboga................................. | 13 | 22 | 20 | 55 | 9 | 3 | 6 | 1 | 19 | 74 |
Tstad ............................... | 19 | 31 | 25 | 75 | 9 | 14 | 4 | 9 | 36 | in |
Karlshamn......................... | 29 | 49 | 43 | 121 | 27 | 8 | 11 | 13 | 59 | iso |
Landskrona ....................... | 24 | 16 | 23 | 63 | 16 | 7 | 4 | 5 | 32 | 95 |
Uddevalla ........................... | 23 | 26 | 24 | 73 | 14 | 7 | 9 | 9 | 39 | 112 |
Göteborg............................. | 67 | 60 | 48 | 175 | 25 | 9 | 15 | 6 | 55 | 230 |
Oskarshamn ........................ | 15 | 21 | 21 | 57 | 12 | — | 9 | — | -31 | 78 |
Kristinehamn .................... | 20 | 17 | 16 | 53 | 11 | 7 | 6 | — | 24 | 77 |
Piteå................................... | 15 | 16 | 13 | 44 | 6 | 3 | 4 | 1 | 14 | 58 |
Haparanda........................... | 9 | 13 | 9 | 31 | 3 | 2 | 1 | 9 | 8 | 39 |
Summa | 560 | 625 535; | 1,720 | 289 | 167 | 160 | 147 | 763 | 2,483 |
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 26.
131
Bilaga I. e.
Antal lärjungar vid de till ombildning föreslagna
läroverken.
Läroverk | Medeltal vid höstterminernas | Höstterminen 1886 | ||||||
Klasse | r | Summa | Klasser | Summa | ||||
1 | 2 | 3 | 1 | 2 | 3 | |||
Treklassigci: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Söderköping ............................. | 10 | 9 | 7 | 26 | 9 | 12 | 14 | 35 |
Vimmerby ............................. | 12 | 11 | 10 | 33 | 15 | 12 | 16 | 43 |
Alingsås...................................... | 14 | 14 | 18 | 46 | 24 | 13 | 20 | 57 |
Falköping.................................... | 17 | 20 | 33 | 70 | 9 | 17 | 32 | 58 |
Askersund.................................. | 11 | 9 | 8 | 28 | 7 | 12 | 11 | 30 |
Sala............................................. | 11 | 10 | 8 | 29 | 19 | 14 | 9 | 42 |
Trelleborg................................... | 8 | 11 | 16 | 35 | 7 | 11 | 5 | 23 |
Engelliolm ................................ | 10 | 13 | 26 | 49 | 19 | 10 | 13 | 42 |
Var ber g....................................... | 20 | 16 | 16 | 52 | 22 | 24 | 18 | 64 |
Marstrand.................................. | 8 | 7 | 7 | 22 | 7 | • 6 | 6 | 19 |
Strömstad.................................... | 17 | 11 | 10 | 38 | 25 | 18 | 13 | 56 |
Åmål ......................................... | 13 | 13 | 17 | 43 | 13 | 14 | 8 | 35 |
Filipstad .................................. | 12 | 12 | 25 | 49 | 11 | 10 | 20 | 41 |
Arvika....................................... | 15 | 16 | 13 | 44 | 18 | 17 | 9 | 44 |
Skellefteå.................................... | 8 | 9 | 13 | 30 | 7 | 8 | 18 | 33 |
Örnsköldsvik ............................. | 11 | 13 | 32 | 56 | 13 | 5 | 23 | 41 |
Tvåklassiga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södertelge ................................. | 12 | 27 | — | 39 | 18 | 35 | — | 53 |
Köping ...................................... | 18 | 21 | — | 39 | 22 | 13 | — | 35 |
Nora ......................................... | 16 | 14 | — | 30 | 16 | 7 | — | 23 |
Enklassiga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Simrishamn................................ | 37 | — | — | 37 | 30 | — | — | 30 |
Summa | 280 | 256 | 259 | 795 | 311 | 258 | 235 | 804 |
132
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga I. f.
Antal lärjungar vid de till indragning föreslagna
läroverken.
Läroverk | Medeltal vid höstterminernas | Höstterminen 1886 | ||||||
Klasser | Summa | Klasser | Summa | |||||
1 | 2 | 3 | 1 | 2 | 3 | |||
Treklassiga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vernamo ................................. | 4 | 8 | 12 | 24 | 7 | 4 | 11 | 22 |
Sölvesborg ................................ | 3 | 4 | 8 | 15 | 7 | 4 | 3 | 14 |
Ronneby .................................. | 5 | 14 | 7 | 26 | 2 | 8 | 4 | 14 |
Tvåklassiga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hjo ............................................ | 6 | 8 | — | 14 | 3 | 3 | — | 6 |
Hedemora.................................... | 6 | 5 | — | 11 | 9 | 6 | — | 15 |
Grenna ....................................... | 7 | 13 | — | 20 | 5 | 17 | — | 22 |
Kungelf...................................... | 18 | 7 | — | 25 | 8 | 5 | — | 13 |
Kungsbacka...........:..................... | 8 | 12 | — | 20 | 9 | 5 | — | 14 |
Borgholm.................................... | 11 | 9 | — | 20 | 5 | 7 | — | 12 |
Enklassiga: |
|
|
|
|
|
|
|
|
öregrand................................... | 11 | — | — | 11 | 13 | — | — | 13 |
Ulricehamn................................. | 10 | — | — | 10 | 6 | — | — | 6 |
Mariefred................................... | 10 | — | — | 10 | 7 | — | — | 7 |
Lindesberg ................................. | 24 | — | — | 24 | 22 | — | — | 22 |
Säter ......................................... | 11 | — | —. | 11 | 19 | — | — | 19 |
Falkenberg ................................ | 11 | — | — | 11 | 8 | — | — | 8 |
Laholm ....................................... | 24 | — | — | 24 | 24 | — | — | 24 |
Mönsterås................................... | 14 | — | — | 14 | 11 | — | — | 11 |
Summa | 183 | 80 | 27 | 290 | 165 | 59 | 18 | 242 |
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
133
Bilaga II.
Antal afdelningar med särskild undervisning’ inom de högre allmänna
läroverkens fem lägre klasser.
■ - ... ... - | 1881 | 1882 | 1883 | 1884 | 1885 | |||||
Läroverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1-3 | 4-5 | 1-3 | 4-5 | 1-3 | 4-5 | 1-3 | 4-5 | 1-3 | 4-5 | |
Stockholms Norra Latinläroverk | 7 | 4 | 8 | 5 | 8 |
| 8 | 61 | 8 | 6 |
» Södra » | 6 | 4 | 6 | 4 | 6 | 4 | 6 | 6 | 34 | |
» Realläroverk ......... | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 |
» Nya Elementarskola | 4 | 4| | 4 | 41 | 4 | 41 | 41 | 41 | 4 | Öl |
Upsala ................................... | 7 | 5 | 7 | 51 | 6 | 51 | 6 | 51 | 6 | 44 |
Gcfle ...................................... | 5 | 4 | 5 | 3J | 5 | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 |
Hudiksvall .............................. | 3 | 24 | 3 | 24 | 3 | 24 | 3 | 24 | 3 | 24 |
Linköping................................. | 6 | 44 | 6 | 44 | 6 | 44 | 6 | 44 | 6 | 44 |
Norrköping .............................. | 5 | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 |
Yestervik................................. | 4 | 24 | 3 |
| 3 | 2] | 3 | 24 | 3 | 24 |
Skara....................................... | 5 | u 3| | 5 | 41 | 5 | 44 | 4 | 44 | 5 | 4 |
Venersborg .............................. | 3 | 3 | 3 | 3 | 24 | 3 | 24 | 3 | 2^ | |
Strengnäs................................. | 3 | 24 | 3 | Öl | 3 | 24 | 3 | 21" | 3 | 24 |
Örebro .................................... | 7 | 4 | 7 | 4 | 6 | 5| | 6 | 5 | 6 | 5 |
Nyköping................................. | 3 | 24 | 3 | 21 | 3 | 24 | 3 | 24 | 3 | 24 |
Vesterås ................................. | 4 | 34 | 4 | 41 3* | 4 | 4 | 3 | 4 | 3 | 4 |
Falun...................................... | 3 | 3? | 3 | 3 | 31 | 3 | 24 | 3 | 21 | |
Vexjö....................................... | 5 | M | 5 | 41 | 5 | 44 | 5 | 41 | 5 | 41 |
Jönköping................................. | 5 | 6 | 5 | 6 | 5 | 6 | 5 | 6 | •5 | 6 |
Lund...................................... | 6 | 5 | 6 | 5 | 6 | 64 | 6 | 6i | 6 | 6^ |
Malmö .................................... | 6 | 5} 3f | 7 | 5 i | 8 | 5} | n | 6 | 7 | 54 |
Karlskrona .............................. | 5 | 5 | 4 | 4 | 4 | 5 | 3? | 44 | 34 | |
Kristianstad.............................. | 5 | 31 | 5 | 3* | 5 | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 |
Helsingborg............................. | 4 | 4 | 5 | 2 | 5 | 2 | 5 | 4 | 5 | 4 |
Göteborgs Latinläroverk............ | 7 | 4 | 6 | 4 | 5 | 4 | 5 | 4 | 6 | 4 |
» Realläroverk ............ | 5 | 5 | 6 | 6 | 7 | 6 | 7 | 6 | 6 | 6 |
Halmstad................................. | 4 | 2\ | 4 | 31 | 3f | 3? | 3 | 4 | 3 | ^2 |
Kalmar.................................... | 6 | 44 | 6 | 44 | 6 | 44 | 6 | 44 | 6 | 44 |
Karlstad ................................. | 5 | 54 | 5 | 54 | 5 | 54 | 5 | 44 | 5 | 4 |
Hernösand .............................. | 3 | 3J | 3 | 3? | 3 | 2| | 3 | 24 | 3 | 24 |
Östersund................................. | 3 | 31 | 4 | 24 24 | 4 | 24 | 3 | 3\ | 4 | 31 |
Umeå....................................... | 3 | 21 | 3 | 3 | 24 | 3 | 24 | 3 | 24 | |
Luleå...................................... | 3 | 21 | 3 | 2| | 3 |
| 3 | 21 | 3 | 2 |
Sundsvall................................ | 5 | 24 | 5 | 24 | 5 | ?4 | 5 | 24 | 6 | 24 |
Visby...................................... | 5 | 4 | 6 | 4 | 5 | 4 | 4 | 24 | 4 | 3j |
Summa afdelningar | 163 | 1311 | 167 | 1321 | 163f | 1344 | 1594 | 1354 | 1614 | 1334 |
Medeltal under perioden 1881—85: Afdelningar. Lärjungar. Lärjungar i hvarje afd.
i klass 1—3 .................. 162,95. 4,406. 27,04.
» » 4—5 ................. 133,40. 3,108. 23,so.
» » 1—5 .................. 296,35. 7,514. 25,36.
Anm. Särskild undervisning under vissa timmar har upptagits såsom bråk af afdelning.
134
Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga III.
Lärjungar vid de högre allmänna läroverken flyttade till högre klass.
Från klass | 1 Närvarande vid vårtermi- | nens slut före flyttningen | Vårterminen | 1885 | Höstterminen 1885 | Summa flyttade | Icke flyttade 1 | |||||||||
Flyttade vid vårterminens slut | Flyttade vid höstterminens början | ||||||||||||||
0 | i | 2 | 3 | 4 | 5 eller flere | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 eller flere | ||||
1 ................ | 1,173 | _ | 52 | 584 | 9 | 93 | 3 |
| 17 | 174 | 2 | 27 |
| 961 | 212 |
2 ................. | 1,503 | — | 31 | 779 | 2 | 118 | 1 | 13 | 13 | 247 | 2 | 38 | _ | 1,231 | 272 |
3 .................. | 1,439 | — | 17 | 772 | 3 | 91 | 1 | 19 | 5 | 245 | i | 24 | — | lil59 | 280 |
4 R............. | 601 | — | 2 | 219 | 1 | 56 | — | 1 | 2 | 86 | i | 16 | _ | ''383 | 218 |
4 L............. | 967 | — | 7 | 549 | 3 | 76 | 1 | 1 | 3 | 139 | _ | 22 | _ | 800 | 167 |
5 11............. | 399 | — | — | 188 | 2 | 23 | — | 1 | — | Öl | __ | 1 | _ | 265 | 134 |
ÖL............ | 837 | — | 2 | 485 | 1 | 54 | 4 | 2 | 1 | 89 | i | 11 | _ | 648 | 189 |
6: i K........... | 256 | — | 2 | 142 | 2 | 14 | — | — | — | 35 | _ | 1 | _ | 196 | 60 |
6: i L............. | 1,035 | — | 6 | 555 | 4 | 89 | 1 | 1 | 2 | 168 | 6 | 12 | _ | 843 | 192 |
6: 2 R............. | 179 | — | 1 | 100 | — | 8 | — | — | 1 | 25 | _ | _ | _ | 135 | 44 |
6: 2 L............. | 724 | — | 1 | 421 | 3 | 36 | — | 1 | 1 | 121 | — | 14 | _ | 597 | 127 |
7: l R............. | 122 | — | — | 63 | — | 14 | — | — | 1 | 18 | _ | 1 | _ | 97 | 25 |
7: i L............. | 680 | — | 2 | 382 | 3 | 30 | 1 | — | — | 116 | 1 | 7 | — | 542 | 138 |
Summa | 9,915 | — | 123 | 5,239 | 33 | 702 | 12 | 39 | 46 | 1,514 | 14 | 174 | — | 7,857 | 2,058 |
Från klass | Närvarande vid vårtermi-nens slut före flyttningen | Vårterminen 1885 | Höstterminen | 1885 | Summa flyttade | Icke flyttade | |||||||||||
Flytta! | e vid | vårterminens slut | Flyttade vid höstterminens | ||||||||||||||
efter att | å normaltid | efter qvar-sittning i | efter att | å normaltid | efter | ||||||||||||
|
|
|
|
| ":''o |
| % |
| % |
| % |
| % |
| % |
| 0'' |
1........... | 1,173 | — | — | 636 | 54,22 | 105 | 8,95 | _ | _ | 191 | 16,28 | 29 | 2,47 | 961 | 81,92 | 212 | 18,08 |
2.............. | 1,503 | — | — | 810 | 53,89 | 121 | 8,05 | 13 | 0,80 | 260 | 17,30 | 40 | 2,66 | 1,231 | 81,90 | 272 | 18,10 |
3............... | 1,439 | — | — | 789 | 54,83 | 95 | 6,00 | 19 | 1,32 | 250 | 17,3 7 | 25 | 1,74 | 1,159 | 80,54 | 280 | 19,46 |
4 R.......... | 601 | — | — | 221 | 36,7 7 | 57 | 9.48 | 1 | 0,17 | 88 | 14, G 4 | 17 | 2,83 | 383 | 63,7 2 | 218 | 36,28 |
4 L.......... | 967 | — | — | 556 | 57,50 | 80 | 8,27 | 1 | 0,10 | 142 | 14,08 | 22 | 2,28 | 800 | 82,73 | 167 | 17,27 |
5 R.......... | 399 | — | — | 188 | 47,12 | 25 | 6,27 | 1 | 0,25 | 51 | 12,78 | 1 | 0,25 | 265 | 66,42 | 134 | 33,58 |
5L.......... | 837 | — | — | 487 | 58,19 | 59 | 7,05 | 2 | 0,24 | 90 | 10,75 | 12 | 1,43 | 648 | 77,42 | 189 | 22,58 |
6: 1 R....... | 256 | — | — | 144 | 56,25 | 16 | 6,25 | — | — | 35 | 13,67 | 1 | 0,39 | 196 | 76,56 | 60 | 23,44 |
6: l L....... | 1,035 | — | — | 561 | 54,21 | 94 | 9,08 | 1 | 0,10 | 170 | 16,42 | 18 | 1,74 | 843 | 81,45 | 192 | 18,55 |
6: 2 It....... | 179 | — | — | 101 | 56,42 | 8 | 4,47 | — | — | 26 | 14,53 | — |
| 135 | 75,42 | 44 | 24,58 |
6: 2 L....... | 724 | — | — | 422 | 58,29 | 39 | 5,89 | 1 | 0,14 | 122 | 16,85 | 14 | 1,92 | 597 | 82,45 | 127 | 17,55 |
7: i R....... | 122 | — | — | 63 | 51.04 | 14 | 11,48 | — | — | 19 | 15,57 | 1 | 0,82 | 97 | 79,51 | 25 | 20,49 |
7: i L....... | 680 | — | — | 384 | 56,47 | 34 | 5,00 | — | — | 116 | 17,00 | 8 | 1,18 | 542 | 79,71 | 138 | 20,29 |
Summa | 9,915 | — |
| 5,362 | 54,08 | 747 | 7,53 | 39 | 0,39 | 1,560 | 15,73 | 188 | 1,90 | 7,857 | 79,24 | 2,058 | 20,76 |
Anm. De lärjungar, som vid höstterminens början »hoppat öfver» en klass, äro upptagna bland de vid
vårterminens slut flyttade.
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26.
135
Bilaga IV.
Antal lärjungar i 7:de klassen af rikets högre allmänna läroverk, hvilka
åtnjutit undervisning i grekiska och hebreiska.
|
| 1 8 8 S |
|
| 18 8 4 |
| ||
Läroverk | 7 | 2 | 7 | 1 | 7 | 2 | 7 | 1 |
I grekiska | I hebreiska | I grekiska | I hebreiska | I grekiska | I hebreiska | I grekiska | I hebreiska | |
Stockholms Norra Latinläroverk... | ii | 4 | 10 | 4 | 8 | i | 16 | 6 |
» Södra » | 9 | 3 | 2 | i | 4 | 2 | 9 | 3 |
» Nya Elementarskola... Upsala ...................................... | 13 | Unde | •visning 6 | i hebr | åska fö 16 | rekomm 4 | er ej. | 1 |
G efle ......................................... | 5 | — | 9 | — | 10 | 1 | 5 | 2 |
Hudiksvall ................................ | 1 | — | 2 | 1 | — | — | 2 | 2 |
Linköping................................... | 19 | 3 | 20 | 10 | 19 | 3 | 16 | 3 |
Norrköping ................................. | 6 | 2 | 4 | — | 8 | — | 7 | 2 |
Skara......................................... | 17 | 1 | 14 | 2 | 22 | 2 | 19 | 3 |
Yenersborg ................................. | 3 | — | 4 | 1 | 8 | — | 6 | — |
Strengnäs.................................... | 5 | 2 | 3 | 1 | 4 | 2 | 4 | O |
Örebro ...................................... | 6 | — | 11 | — | 13 | — | 7 | 5 |
Nyköping.................................... | 7 | 1 | 3 | 2 | 6 | 2 | 7 | 2 |
Vesterås .................................... | 1 | — | 6 | 1 | 8 | 2 | — | — |
Falun.......................................... | 2 | — | 5 | 1 | 3 | 2 | 2 | 1 |
Vexjö.......................................... | 13 | — | 17 | 8 | 14 | i | 20 | 9 |
Jönköping ................................. | 14 | — | 12 | 3 | 21 | 3 | 16 | — |
Lund .......................................... | 22 | 1 | 28 | 4 | 35 | 3 | 34 | 7 |
Malmö ....................................... | 14 | — | 9 | 4 | 10 | — | 16 | 8 |
Karlskrona ................................ | 3 | — | 7 | 3 | 4 | 2 | 3 | 3 |
Kristianstad................................ | 7 | 2 | 6 | 5 | 10 | 6 | 7 | 3 |
Helsingborg................................. | 8 | 3 | 7 | 2 | 6 | — | 9 | 3 |
Göteborgs Latinläroverk............... | 11 | — | 16 | 10 | 16 | 1 | 13 | 4 |
Halmstad.................................... | 8 | 3 | 7 | — | 7 | 2 | 9 | 5 |
Kalmar....................................... | 8 | — | 18 | 3 | 11 | 2 | 9 | 2 |
Karlstad .................................. | 6 | 1 | 12 | 2 | 12 | 2 | 7 | 2 |
Hernösand ................................. | 5 | 2 | 12 | 5 | 3 | 1 | 11 | 5 |
Östersund................................... | 6 | 2 | 4 | 1 | 3 | — | 6 | — |
Umeå.......................................... | 5 | — | 6 | — | 10 | — | 5 | — |
Luleå......................................... | — | — | 2 | — | 1 | — | — | — |
Visby.......................................... | 6 | 1 | 2 | — | 1 | 1 | 6 | 4 |
Summa | 241 | 31 | 264 | 80 | 293 | 45 | 285 | 87 |
136
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga v. Lärjungar afgångne från nedannämnda
Klass 1. | Klass 2. | Klass 3. | |||||||||
r .. -i '' U2 \ Läroverk : r- ; i ! P | | Deraf | Summa | Deraf | G0 3 3 p | Deraf | ||||||
till allmänt j läroverk | till annan läroanstalt | O: tf?’ Ct5 | till allmänt | till annan | ofri ge | till allmänt | till annan | öfrige | |||
Stockholms Norra Latinläroverk: Summa i 40 | | 6 | 7 | 27 | 39 | 3 | 10 | 26 | 57 | 12 | ii | 34 ; |
Årligt medeltal i 8 j | 1,2 | 1,4 | 5,4 | 7,8 | 0,6 | 2 | 5,2 | 11,4 | 2,4 | 2,2 | 6,8 |
% af klassens medelstyrka ......j |
|
| 7,7 |
|
| ......j | 6 |
|
|
| 8 |
Stockholms Södra Latinläroverk: Summa 35 | 11 |
| 20 | 29 | 9 | 2 | 18 | 50 | 12 | 4 | 34 |
Årligt medeltal j 7 | 2,2 | 0,8; | 4 | 5,8 | 1,8 | 0,4 | 3,6 | 10 | 2,4 | 0,8 | 6,8 |
°/o af klassens medelstyrka ! ...... |
|
| 8 |
|
|
| 5,7 |
|
| ...... | 11,4 |
Stockholms Realläroverk: Summa 18 | 9 | 2 | 7 | 23 | 7 | 4 | 12 | 11 | 2 | 1 | 8 |
Årligt medeltal! 3,6 | 1,8 | 0,4 | 1,4 | 4,o | 1,4 | 0,8 | 2.4 | 2,2 | 0,4 | 0,2 | 1,6 |
°/0 af klassens medelstyrka j ...... |
|
| 4,8 |
|
|
| 7,3 |
|
|
| 5,3 |
Stockholm, Jakobs läroverk: Summa 57 j | 29 | 11 | 17 | 45 | 7 | 12 | 26 | 58 | 17 | 18 | 23 |
Årligt medeltal! 11,4i | 5,8 | 2,2; | 3,4 | 9 | 1,4 | 2,4 | 5,2 | 11,6 | 3,4 | 3,o | 4,o |
% af klassens medelstyrka ......| | ...... |
| 7,8 |
|
|
| 13,i |
|
|
| 14,2 |
Stockholm, Ladugårdslands lärov.: Summa j 36 I | 11 | 13 | 12 | 48 | 18 | 8 ! | 22 | 54 | 10 | 11 | 33 |
Ärligt medeltal 1 7,2 | 2,2 | 2,o | 2,4 | 9,6 | 3,6 | 1,0 | 4,4 | 10,8 | 2 | 2,2 | 6,6 |
°/o af klassens medelstyrka ......j |
|
| 3,7 |
| ...... |
| 4,8 | ...... |
|
| U |
! Stockholm, Katarina läroverk: Summa 19 j | 4 | 9 | 6 | 31 | 9 | 6 | 16 | 39 | 9 | 4 | 26 |
Årligt medeltal! 3,8i | 0,8 | 1,8 | 1,2 | 6,2 | 1,8 | 1,2 | 3,2 | 7,8 | 1,8 | 0,8 | 5,2 |
% af klassens medelstyrka j ...... |
| ......1 | G |
|
|
| 10,7 |
| ...... |
| 16,8 |
Norrköpings läroverk: Summa 10 j | 2 | 1 _ | 8 | 35 | 7 | 4 | 24 | 26 | 5 | 4 | 17 |
Årligt medeltal! 2 | | 0,4 | - j | 1,6 | 7 | 1,4 | 0,s | 4,8 | 5,2 | 1 | 0,8 | 3,4 |
°/o af klassens medelstyrka ......j |
|
| 4,7 |
|
|
| 8,1 |
|
|
| 5, G |
Örebro läroverk: Summa j 14 | 4 | 2 | 8 | 25 | 5 | 4 | 16 | 55 | 10 | 6 | 39 |
Årligt medeltal j 2,8 ; | 0,8 | 0,41 | 1,6 | 5 | 1 | 0,8 | 3,2 | 11 | 2 | 1,2 | 7,8! |
% af klassens medelstyrka | ......j |
|
| 3,3 |
|
|
| 5,5 |
| ...... |
| 10,3 |
Jönköpings läroverk: Summa! 7 i | 2 | 1 — 1 | 5 | 29 | 3 | 2 | 24 | 39 | 3 | 1 | 35 |
Årligt medeltal j 1,4 | 0,4 |
| 1 | 5,8 | 0,6 | 0,4 j | 4,8 | 7,8 | 0,6 | 0,2 | 7 |
% af klassens medelstyrka ! ......i |
| ......1 | 3,7 |
|
| ......j | 8,2 |
|
|
| 10,7 |
Malmö läroverk: Summa 24 ; | 2 | 7 | 15 | 41 | 5 | 4 | 32 | 53 | 3 | 5 | 45 |
Årligt medeltal 4,81 | 0,4 | 1,4 | 3 | 8,2 | 1 | 0,8 | 6,4 | 10,6 | 0.6 | 1 | 9 |
% af klassens medelstyrka ...... |
|
| 5 |
|
|
| 8,4 |
|
|
| 12,7 |
Göteborgs Realläroverk: Summa 31 | 11 | 2 : | 18 | 48 | 5 | 3 | 40 | 95 | 27 | 8 | 60 |
Ärligt medeltal! 6,2 | 2,2 | 0,4 | 3,6 | 9,6 | 1 | 0,o | 8 | 19 | 5,4 | 1,0 | 12 |
% af klassens medelstyrka ...... |
| ... | 8 |
| ...... | ...... | 12,1 |
|
|
| 16 |
137
Kongl. Maj:ts Aåd. Proposition N:o 26.
läroverk och klasser under åren 1881—85.
Klass 4 R. | Klass 4 L. | Klass 8 R. | Klass 8 L. | Klasser 1—8. | |||||||||||||||
Summa | Deraf | U2 0 B B p | Deraf | U2 0 B B p | Deraf | U1 0 B B p | Deraf | U2 0 B B p | Deraf | ||||||||||
pt —1 O £L ^ B | pt 2; 6 ~ Is ■rf o P p ^ P | O: dq* CD | p: —1 C < *— 2 3 | P= C. 6 II p p £? C | O: dq’ CD | p: •—1 o £L « 3 | p: C. *-J ''—1 O g £ S- o p p B | O: dq* CD | p7 ~ O P CD B | p: C. o —- g s D P p | O: dq* CD | p: O » < >0 | P? 2; o 1--g p 5. § p p ££ p | O: dq* CD | |||||
59 6 11,8: 1,2 | 11 2,2 | 42 8,4 23,9 | 30 6 | 5 1 | 9 1,8 | 16 3,2 7 5 1 4,8 | 75 15 | 39 7,8 | 8 1,6 | 28 5,6 29,8 | 29 5,8 | » 0,6 | 11 2,2 | 15 3 7 | 329 65,8 | 74 14,8 ...... | 67 13,4 | 188 37,6 9,8 | |
......1 ...... | ..... |
|
|
| ...... 85 17 | 42 8,4 |
|
|
|
|
|
| 1 | ||||||
56 n-2 | 8 1,6 | 8 1,6 | 40 8 24,4 | 11 2,2 | 4 0,8 | 2 0,4 | 5 1 | 38 7,6 39,2 | 23 4,6 | 2 0,4 | 7 1,4 | 14 2,8 13,5 | 289 57,8 | 88 17,6 | 32 6,4 | 169 33,8 12,7 | |||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
30 6 | 3 0,6 | 7 1,4 | 20 4 12,9 | — | — |
| — | 48 9,6 | 1 0,2 | 8 1,6 | 39 7,8 25,2 | _ | — |
| — | 130 26 | 22 4,4 | 22 4,4 | 86 17,2 11,1 |
|
| ...... | ...... |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
45 9 | 2 0,4 | 1» 3 | 28 5,o 29,2 |
|
| _ | — | 61 12,2 | 28 5,6 | 7 1,4 | 26 5,2 48,1 |
| ...... | — | — | 266 53,2 | 83 16,6 | 63 12,6 ...... | 120 24 16,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||||
63 l‘2,c | 1 0,2 | 23 4,6 ...... | 39 7,8 17 | 18 3,6 | 10 2 | 2 0,4 | 6 1,2 3,4 | 108 21,6 | 52 10,4 | 22 4,4 | 34 6,8 27 | 142 28,4 | 121 24,2 | 8 1,6 | 13 2,6 7,5 | 469 93,8 | 223 44,6 | 89 17,8 | 157 31.4 8,i |
| |
|
|
|
|
| ...... |
|
|
|
|
| ||||||||
■ 32 6,4 | 5 1 | 4 0,8 | 23 4,6 21,9 | 23 4,6 | 5 1 | 3 0,6 | 15 3 ''23,i | 85 17 | 33 6,6 | 11 2,2 | 41 8,2 48,2 | .55 11 | 48 9,6 | 5 1 | l 3,3 | 284 56,8 | 113 22,6 | 42 8,4 | 129 25.8 17.9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||
45 9 | 4 0,8 | 7 1,4 | 34 6,8 21,3 | 10 2 | 3 0,6 | 3 0,6 | 4 0,8 3,1 | 49 9,8 | __ | 24 4,8 | 1 26,3 | 18 3,6 | — | 7 1,4 | . 11 2,2 8,8 | 193 38,6 | 21 4,2 ...... | 49 9,8 | 123 24,6 9,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 |
| ||||||||
'' 63 12,6 | 2 0,4 | 20 | 41 8,2 22,8 | 7 1,4 | 1 0,2 | 1 0,2 | 5 1 3,3 | 59 11,8 | 4 0,8 | 23 4,6 | 32 6,4 26,7 | 23 4,6 | 5 1 | 8 1,6 | 10 2 1 0,5 | 246 49,2 | 31 6’2 | 64 12,8 | 151 30,2 9,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||||
24 4,8 | 1 0,2 | — | 23 4,6 22,3 | 16 3,2 | l 4 . 0,8 | i 2 '' 0,4 | 10 2 4,2 | 33 6,6 | 2 0,4 | 3 0,6 | 28 5,6 33,3 | 29 5,8 | 2 0,4 ...... | 4 i 0,8 | 23 ! 4,6 1 8,''6 | 177 35,4 | 17 3,4 | 12 2,4 1...... | 148 |
83 16,c |
| ..... |
|
|
|
|
| ! |
| 1 | 1 |
|
| ||||||
5 | 13 j 2,o | 65 13 16,5 | I Uppgifter gem en -1 samma för båda | 66 13,2 | 1 ; o | 12 2,4 | 48 9,6 j 15 | I Uppgifter gemen-> samma för båda | 267 53,4 | 21 4,2 | 1 ! 41 8,2 | 205 41 | H,7 | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||||||||||
130 I 26 | i 18 3,6 | 18 | 3,6 | 94 | 1 | — | — | — | 136 27,2 | — | 47 9,4 | 89 ! 17,8 | — | — | — | I 1 ~~ | 440 88 | 61 12,2 | 78 15,6 | 301 |
1 _ |
| ...... |
|
|
|
| _ | 1...... |
|
|
|
|
Bill. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft.
18
Bilaga VI. a.
Kostnadsberäkning.
co
co
Inkomster:
Afkomst af donationer eller andra såsom särskilda fonder
förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas under
rubrik »inom kolumn specificerade inkomster», omkring.
............................................ Kr. 40,000: —
Till statsverket ingående afgifter af
lärjungarne vid de högre och fem
klassiga
läroverken ........................ » 337,000: -—
Bidrag af de kommuner, i hvilka lägre
allmänna läroverk med 3 eller 4
ämneslärare äro föreslagna att upprättas.
............................................ » 28,000: —
Anslag af statsverket........................ » 3,266,501: 43
Summa Kr. 3,670,501: 43
Utgifter:
Föreslagen normalstat....................... | Kr. | 2,597,600: | — |
De nuvarande lärarnes ålderstillägg |
|
|
|
enligt nya staten........................... | » | 750,950: | — |
Arfvoden åt bibliotekarier................. | » | 7,000: | — |
Arfvoden till skrifbiträden åt rekto- |
|
|
|
rerna vid de högre samfvissa fem- |
|
|
|
klassiga läroverk ........................... | » | 17,000: | — |
Djeknepenningeersättning, ej inräknad |
|
|
|
i kontanta lönebeloppen till lärarne | » | 4,307: | 10 |
Ersättning för förlorad helgonskyld ... | » | 2,644: | 33 |
Arfvoden åt extra och vikarierande |
|
|
|
lärare samt till oförutsedda behof... | » | 175,000: | — |
Extra arfvoden åt teckningslärare...... | » | 36,000: | — |
Extra arfvoden åt gymnastiklärare samt |
|
|
|
till befrämjande af vapenöfningar |
|
|
|
och fria lekar .............................. | » | 42,000: | — |
Till praktisk utbildning af blifvande |
|
|
|
lärare vid de allmänna läroverken |
| 28,000: | — |
Till resestipendier åt lärare i fram- |
|
|
|
mande lefvande språk .................. | » | 6,000: | — |
Till resestipendier åt lärare i öfriga |
|
|
|
ämnen .......................................... | » | 4,000: | — |
Summa | Kr. | 3,670,501: | 43 |
Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 26.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
139
Bilaga. VI. b.
Anslag till allmänna läroverken och vissa pedagogik’ enligt
staten för är 1887.
Löner och ålderstillägg vid allmänna
läroverken, ordinarie anslag .........
D:o extra ordinarie anslag...............
Löner och ålderstillägg vid pedago
gierna,
ordinarie anslag...............
D:0 extra ordinarie anslag...............
Åtkomsten åt donationer eller andra
såsom särskilda fonder förvaltade
tillgångar, som i statsliggaren antecknas
under rubrik: »Inom kolumn
specificerade inkomster», om
-
Kr.
2,613,391:
336,975:
57,511:
8,750:
93
44
kring ......................................... | » | 40,000: | —- | Kr. | 3,056,628: | 37 |
Arfvoden åt extra lärare, ordinarie |
|
|
|
|
|
|
anslag.......................................... | » | 100,000: | — |
|
|
|
D:o extra ordinarie anslag............... | » | 40,000: | — |
|
|
|
Vikariearfvoden, ordinarie anslag...... | » | 55,000: | — | » | 195,000: | _ |
Extra arfvoden åt teckningslärare ... | » | 36,000: | — |
|
|
|
D:o åt gymnastiklärare..................... | » | 7,000: | — |
|
|
|
Till befrämjande af gymnastik och |
|
|
|
|
|
|
vapenöfningar.............................. | » | 13,500: | — | » | 56,500: | — |
Arfvoden åt bibliotekarier ............... | » | 4,542: | 64 |
|
|
|
D:o åt rektorernas skrifbiträden...... | » | 10,000: | — | » | 14,542: | 64 |
Till praktisk utbildning af blifvande |
|
|
|
|
|
|
lärare vid de allmänna läroverken | » | 20,500: | — |
|
|
|
Till resestipendier åt lärare i främ- |
|
|
|
|
|
|
mande lefvande språk.................. | » | 6,000: | — | » | 26,500: | — |
Djeknepenningeersättning, ej inräk- |
|
|
|
|
|
|
nåd i kontanta lönebeloppen till |
|
|
|
|
|
|
lärarne ...................................... | » | 4,307: | 10 |
|
|
|
Ersättning för förlorad helgonskyld | » | 2,644: | 33 | » | 6,951: | 43 |
Kr. 3,356,122: 44
140
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga VI. c.
Fördelning af kontanta anslaget till de allämnna läroverken
enligt staten för år 1887.
A. Ordinarie anslag.
Till löner och ålderstillägg ............................
» bibliotekarier........................ Kr. 4,542: 64
» arfvoden till skrifbiträden åt
rektorerna vid de högre läroverken
äfvensom de femklassiga
läroverken i Stockholm.
................................ » 10,000: —
» djeknepenningeersättning, ej
inräknad i kontanta lönebeloppen
till lärarne......... » 4,307: 10
» ersättning för förlorad helgonskyld
.............................. » 2,644: 33
» arfvoden för extra lärare...... » 100,000: —
» vikariearfvoden och oförutsedda
behof ..................... » 55,000: —
» befrämjande af gymnastik- och
vapenöfningar .................. » 13,500: —
» extra arfvoden åt gymnastik
lärare
vid de allmänna läroverken
........................... » 7,000: —
» praktisk utbildning af blif
vande
lärare vid de allmänna
läroverken........................ » 20,500: —
» extra arfvoden åt tecknings
lärare
vid de allmänna läroverken
........................... » 36,000: •—
B. Extra ordinarie anslag.
Till tillfällig löneförbättring åt lärare vid de allmänna
läroverken .......................................
» arfvoden åt extra lärare .................................
» resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk ......:.................................................
Kr. 2,613,391: 93
253,494: 07 Kr. 2,866,886:
336,975: —
40,000: —
6,000: —
382,975:
Summa Kr. 3,249,861: —
Anm. Härtill kommer det belopp af omkr. 40,000 Kr., som i statsliggaren antecknas under rubrik.
»Inom kolumn specificerade inkomster®.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
141
Bilaga VI. d.
Fördelning af anslaget till pedagogier och folkskolor enligt
staten för år 1887.
A. Ordinarie anslaget ...................................... Kr. 62,622: —-
Deraf till pedagogien i Trosa ............ Kr. 11:12
» » garnisonsskolan i Kristianstad
................................. » 360: —
» » Ålems pedagogi..................... » 14:44
» för befrämjande af barnaunder•
visningen i de nya kapellförsamlingarna
uti Verm
lands
finnmarker............ » 225: —
» till Sällskapet för folkundervisningens
befrämjande (f. d.
Vexelundervisningssäll
skapet).
............................ » 4,500: — » 5,110:56
Återstoden, utgående till högre undervisning ....................................... Kr. 57,511:44
B. Extra ordinarie anslag för tillfällig löneförbättring åt lärare
vid de en- och tvåklassiga pedagogierna.................. » 8,750: —
Summa Kr. 66,261: 44
Anm. I Kong], Maj:ts proposition n:o 1 till innevarande års Riksdag föreslås en nedsättning
dels af totalanslaget, dels af anslaget till befrämjande af barnaundervisningen i de nya kapellförsamlingarna
uti Vermlands finnmark, hvardera å 75 kronor, men då dessa belopp härvid taga ut hvarandra,
medför denna nedsättning ingen ändring i här afsedda slutsiffra.
142
Kongl. Maj:(s Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga VI. e.
Beräkning af till statsverket ingående afgifter för
lärjungarne vid:
A. De högre allmänna läroverken.
I klasserna 1—3 af 4,406
lärjungar å Er. 20: — Er.
efter afdrag af 25 %...... »
1 klasserna 4—5 af 3,108
lärjungar å Er. 40: — »
efter afdrag af 25 %...... »
I klasserna 6—7 af 3,939
läijungar ä Er. 60: •— »
efter afdrag af 25 %...... »
88,120: —
22,030: — Kr. 66,090: —
124,320: —
31,080: — , 93,240: —
236,340: —
59,085: — , 177,255: —
B. De femklassiga läroverken.
I klasserna 1—3 af 1,697
lärjungar å Er. 20: -— Er. 33,940: —
efter afdrag af 25 %..... » 8,485: —
I klasserna 4—5 af 799
lärjungar å Er. 40: — » 31,960: —
efter afdrag af 25 %....... » 7,990: -—
Af g år:
för nedsättning af terminsafgifterna
med hälften å den
praktiska linien vid 8 läroverk
.................................... » 10,800: —
för möjlig minskning af lärjungeantalet
10 % af beloppet
................................ » 37,521: —■
Beräknad årlig inkomst af terminsafgif''terna
eller i rundt tal............................................
25,455: -
23,970: — Kr. 386,010:
48,321: —
337,689: —
337,000: —
Anm. Antalet lärjungar beräknare i medeltal för höstterminernas början åren 1881—1885.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
143
Bilaga VI. f.
Föreslagen normalstat.
A. Vid de högre allmänna läroverken |
|
|
| |||
35 Rektorer | ä Kr. | 5,000 | — Kr. 175,000 | — | ||
208 Lektorer | å | » | 3,500 | - » | 728,000 | — |
370 Adjunkter | å | » | 2,500 | - » | 925,000 | — |
35 Musiklärare | å | » | 1,000 | - » | 35,000 | — |
35 Gymnastiklärare | å |
| 1,200 | - » | 42,000 | — |
7 Teckningslärare | å | » | 2,000 | — » | 14,000 | — |
7 D:0 | å | » | 1,500 | - » | 10,500 | — |
21 D:0 | å | » | 1,200 | — » | 25,200 | — |
35 Skolläkare | å | » | 150 | — » | 5,250 | — |
B. Vid de femklassiga läroverken: |
|
|
| |||
2 Rektorer (i Stockholm) ä Kr. 4,500 | — Kr. | 9,000 | — | |||
20 Rektorer | å | » | 4,000 | - » | 80,000 | — |
113 Adjunkter | å | » | 2,500 | - » | 282,500 | — |
22 Musiklärare | å | » | 500 | - » | 11,000 | — |
22 Gymnastiklärare | å | » | 600 | - » | 13,200 | — |
22 Teckningslärare | å | » | 600 | — » | 13,200 | — |
22 Skolläkare | å | » | 100 | - » | 2,200 | — |
C. Vid Jakobs läroverk: |
|
|
|
|
|
|
1 Rektor | å Kr. 5,000 | — Kr. | 5,000 | — | ||
9 Adjunkter | å | y> | 2,500 | - » | 22,500 | — |
1 Musiklärare | å | » | 600 | - » | 600 | — |
1 Teckningslärare | å | » | 1,200 | - » | 1,200 | — |
1 Skolläkare | å |
| 100 | - » | 100 | — |
Kr. 1,959,950:
D.
E.
Vid 2 lägre allmänna läroverk med
'' å Kr. 11,650 för hvarje läroverk.....
ämneslärare
Vid 19 lägre allmänna läroverk med 3 ämneslärare
å Kr. 9,150 för hvarje läroverk ..........................
411,100: —
» 29,400: —
23,300:
173,850: — Kr. 2,597,600:
144
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 26
Bilaga VI. g.
Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 3 ämneslärare:
1 | Kektor .............................. | ........................... Kr. | 3,500 | — |
1 | Adjunkt.............................. |
| 2,500 | — |
1 | Kollega................................ | ............................. » | 2,000 | — |
1 | Teckningslärare.................... | ............................. » | 500 | — |
1 | Musiklärare........................ | * | 300 | — |
1 | Gymnastiklärare ................ | ............................. » | 300 | — |
1 | Skolläkare ......................... | ............................ » | 50 | — |
|
| Summa Kr. | 9,150 | — |
Af kommunen garanterade, till statsverket ingående terminsafgifter, beräknade
efter 56 lärjungar i klasserna 1—3 och 24 lärjungar i klasserna 4—5, 1,560 Kr.;
eller, om praktiska linien väljes, hälften deraf, 780 Kr.
Normalstat för ett lägre allmänt läroverk med 4 ämneslärare:
1 | Rektor................................ | .............................. Kr. | 3,500 | — |
2 | Adjunkter.......................... | ................... ......... » | 5,000 | — |
1 | Kollega ............................ | ............................. » | 2,000 | — |
1 | Teckningslärare.................. | ............................. » | 500 | — |
1 | Musiklärare........................ | .... ....................... » | 300 | — |
1 | Gymnastiklärare ............... | ............................. » | 300 | — |
1 | Skolläkare........................... | ............................. » | 50 | — |
|
| Summa Kr. | 11,650 | — |
Af kommunen garanterade, till statsverket ingående terminsafgifter, beräknade
med en tredjedels förhöjning af det för ett läroverk med 3 ämneslärare upptagna
beloppet, 2,080 Kr. eller, om praktiska linien väljes, hälften deraf, 1,040 Kr.
Under antagande att en tredjedel af de föreslagna 19 läroverken med 3 och 2
med 4 ämneslärare kommer att följa den praktiska liniens arbetsordning, kunna inkomsterna
af dessa läroverk beräknas till omkring 28,000 kronor.
145
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2ft.
Bilaga VI. h.
De nuvarande lärarnes ålderstillägg för år 1888 enligt den
föreslagna staten.
A. Vid de högre allmänna läroverken:
14 | Rektorer | å | Kr. 500 | — Kr. | 7,000 | — |
48 | Lektorer | å | » 500 | - » | 24,000 | — |
36 | D:0 | å | » 1,000 | - » | 36,000 | — |
93 | D.o | å | > 1,500 | - » | 139,500 | — |
69 | Adjunkter | å | » 500 | - » | 34,500 | — |
76 | D:0 | a | » 1,000 | --» | 76,000 | — |
161 | D.o | å | » 1,500 | - » | 241,500 | — |
9 | Musiklärare | å | » 200 | - » | 1,800 | — |
20 | D:o | å | » 400 | - » | 8,000 | — |
7 | Gymnastiklärare | å | » 200 | — » | 1,400 | — |
16 | D:o | å | » 400 | - » | 6,400 | — |
2 | Teckningslärare | å | » 200 | - » | 400 | — |
i | D:0 | å | » 250 | - » | 250 | — |
13 | D:0 | å | » 400 | --» | 5,200 | — |
7 | D:0 | å | » 500 | - » | 3,500 | — |
Vid | de femlclassiga | läroverken (inbegripna Jakobs | och | |||
| Haparanda): |
|
|
|
|
|
11 | Rektorer | å | Kr. 500 | — Kr. | 5,500 | — |
23 Adjunkter | å | » 500 | - » | 11,500 | — | |
31 | D:0 | å | » 1,000 | - » | 31,000 | — |
52 | D:0 | å | » 1,500 | — » | 78,000 | — |
2 | D:o (i Haparanda) å | » 500 | - » | 1,000 | — | |
1 | D:0 » | å | » 1,000 | - » | 1,000 | — |
1 | D:0 » | å | » 1,500 | - » | 1,500 | — |
Vid | de till ombildning föreslagna treklassiga läroverken: | |||||
8 | Rektorer | å | Kr. 500 | — Kr. | 4,000 | — |
5 | Adjunkter | å | » 500 | --» | 2,500 | — |
6 | D:0 | å | » 1,000 | --». | 6,000 | — |
13 | D:0 | å | » 1,500 | - » | 19,500 | — |
Vic | l de till ombildning föreslagna ivåklassiga pedago- | |||||
| gierna: |
|
|
|
|
|
i | Rektor | å | Kr. 500 | — Kr. | 500 |
|
i | Adjunkt | å | » 500 | — » | 500 | — |
2 Adjunkter | å | » 1,500 | - » | 3,000 | — |
585,450: —
129,500: —
32,000: —
4,000: —
Kr. 750,950: —
Bill. till liiksd. Prot. 1887. 1 Sand. 1 Afd. 19 Höft.
19
146
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga VI. i.
Summarisk uppgift å antalet lärare inom hvarje lönegrad vid de allmänna
läroverken och tvåklassiga pedagogierna år 1887.
A) Högre allmänna läroverk.
|
| Rektorer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tecknings | och | |||||
Läroverk | såsom rek | såsom lektorer |
| köKiurer i lönegraden | auj uiiKier i lönegraden | MiiöiKiam i lönegraden | Gymnastiklärare i lönegraden | ||||||||||||||||
| i | 2 | i | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | i | 2 | 3 | 4 | 5 | i | 2 | 3 | i | 2 | 3 |
Stockholms Norra | i |
|
|
| 1 |
|
| 1 | 2 | 1 | 1 | 2 |
| 1 | 2 | 2 | 2 |
| 1 |
|
|
| 1 |
Stockholms Södra | i |
|
|
| 1 |
|
| 2 | 1 | 2 | 1 | 1 |
|
| 1 | 2 | 4 |
| 1 |
| i |
| 1 |
Stockholms Real-läroverk ......... | i |
|
|
| 1 |
|
| i | 2 | 1 |
|
| i | 3 |
| 2 | 1 | i |
|
| i | 1 |
|
Stockholms Nya | i |
|
| 1 |
|
|
|
| 1 | 2 | 2 | 2 |
| 1 | 2 | i | 7 |
| 1 |
| i |
| 1 |
Upsala....... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | i | 1 | 3 | — | 2 | 4 | 3 | 3 | 2 | 4 | — | — | 1 | — | — | 2 |
Gefle . | i | — | — | 1 | — | — | — | 2 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 1 | 3 | 1 | 2 | i | — | _ | _ | _ | 2 |
Hudiksvall........ | — | 3 | — | — | — | — | 1 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | — | 2 | _ | — | 1 | _ | _ | 2 |
Linköping ......... | — | 1 | — | — | — | 1 | — | — | 3 | — | — | 4 | 2 | 2 | 2 | 3 | 5 | i | — |
| i | 1 | — |
Norrköping ...... | i | — | — | — | 1 | — | — | 3 | — | — | 1 | 2 | — | 1 | 5 | 2 | 2 | — | — | 1 | i | — | 1 |
Vestervik . | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 1 | — | — | 1 | 1 | — | 2 | — | 1 | 4 | i | — | — | 2 | — | — |
Skara ............ | i | — | — | 1 | — | — | — | 1 | 2 | — | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 6 | 4 | — | — | 1 | — | — | 2 |
Venersborg......... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | — | — | 1 | 2 | — | 1 | 3 | 2 | 4 | i | — | 1 | 2 | — | — |
Strengnäs .. | i | — | — | — | 1 | — | — | 4 | 1 | — | — | 2 | — | — | 6 | — | 1 | — | — | 1 | — | 1 | |
Örebro.... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 3 | 2 | 1 | — | i | 1 | 3 | 3 | 4 | 6 | — | — | 1 | 1 | 1 | — |
Nyköping .... | i | — | — | — | — | — | 1 | — | 2 | — | 1 | 2 | — | — | 5 | 2 | i | — | 1 | — | — | 1 | 1 |
Vesteräs .... | i | — | — | 1 | — | — | — | 3 | 1 | 1 | — | 2 | 1 | 3 | 2 | 1 | 3 | — | — | 1 | — | 1 | 1 |
Falun ... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 1 | 3 | 1 | 1 | 1 | 4 | 1 | 3 | 1 | 2 | — | — | 1 | — | 1 | 1 |
Vexjö ........ | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 2 | 1 | 4 | 3 | 2 | 2 | — | — | 1 | — | — | 2 |
Jönköping ... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 2 | 1 | 4 | — | — | 2 | 1 | 4 | 3 | 3 | — | — | 1 | — | — | 2 |
Lund .. | i | — | — | 1 | — | — | — | 1 | 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 7 | 3 | 1 | 3 | — | 1 | — | 1 | — | 1 |
Malmö............ | i | — | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 1 | 4 | 2 | 4 | 3 | _ | __ | 1 | _ | _ | 2 |
Kristianstad .. | — | 1 | — | — | 1 | -i- | — | 1 | — | 1 | 1 | 2 | — | 4 | — | 3 | 3 | — | — | 1 | 1 | — | 1 |
Karlskrona.... | i | — | — | 1 | — | — | — | 2 | 1 | 1 | — | 2 | 2 | 1 | 2 | 1 | 4 | _ | __ | 1 | 1 | — | 1 |
Helsingborg .. | i | — | — | — | — | — | — | 1 | — | — | 2 | 1 | — | 2 | 1 | 2 | 2 | — | — | 1 | — | 1 | 1 |
Göteborgs Latin-läroverk ........ |
| 1 |
|
|
|
| 1 | 2 |
| 1 |
| 4 | 4 | 2 | 1 | 1 | 3 |
| 1 |
| 1 | 1 |
|
Göteborgs Real-läroverk ........ | i |
| i |
|
|
|
| 2 | 1 | 1 |
|
| 4 | 2 | 2 | 1 |
| i |
|
| 2 |
|
|
Halmstad ... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 1 | — | 2 | — | 1 | 1 | 2 | 2 | 1 | 1 | — | — | 1 | _ | _ | 2 |
Kalmar .... | i | — | — | 1 | — | — | — | 3 | 2 | 2 | — | — | 3 | 4 | 2 | 2 | 3 | _ | — | 1 | 1 | _ | 1 |
Karlstad... | i | — | — | — | 1 | _ | — | 5 | 1 | — | — | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | — | — | 1 | 1 | — | 1 |
Hernösand....... | i | — | — | — | —. | — | — | — | 2 | — | 1 | 3 | — | 3 | 1 | 1 | 2 | — | 1 | — | _ | _ | 2 |
Östersund .... | — | 1 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | 3 | 1 | — | 1 | 2 | 1 | 4 | __ | 1 | — | 1 | _ | 1 |
Umeå ............... | — | 1 | — | — | — | — | 1 | 3 | 1 | — | — | 1 | 2 | — | 2 | 2 | 2 | — | _ | 1 | _ | _ | 2 |
Luleå ............... | i | — | — | 1 | — | — | — | 1 | 1 | — | — | 2 | 1 | 1 | 1 | i | 2 | — | — | 1 | 1 | 1 | — |
Sundsvall .. | i | — | — | 1 | — | — | — | 1 | 3 | — | — | — | — | 3 | 1 | i | 1 | — | 1 | — | 1 | 1 | —A |
Visby ............... | i | — | — | 1 |
| — | — | 1 | 1 | — | — | 3 | 1 | -1 | 2 | 2 | 5 | — | — | 1 | 1 | - 1 | l |
Summa | 21 | 14 | i | 10 | 7 | 1 | 12 | 55 | 38 | | 29 | 24 | 56 | 43 | 69 | 76 | 63 | 98 | 6| | 9 | | 20 | 23 | 10 | | 36 | |
| 35 |
|
| 31 |
|
|
| 202 |
|
|
| 349 |
|
|
| 35 |
|
| 69 |
|
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
147
Bilaga VI. k.
B) Femklassiga läroverk.
Läroverk | Rektorer i lönegraden |
| K o i | 1 1 e g e r lönegraden |
| ||
i | 2 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
Stockholm: Jakob.................... | i |
|
| 1 | 3 | 1 | i |
» Katarina .............. | l | — | — | 1 | — | 2 | 4 |
» Ladugårdsland...... | i | — | 1 | — | 4 | 2 | — |
Norrtelge .............................. | — | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | — |
Enköping ................................ | i | — | 2 | — | — | 1 | 2 |
Söderhamn................................. | — | 1 | — | 3 | 2 | — | — |
Eksjö...................................... | — | 1 | — | 1 | 1 | 2 | 1 |
Vadstena................................. | — | 1 | 1 | — | 3 | — | 1 |
Mariestad .............................. | — | 1 |
| — | 2 | 1 | 2 |
Borås ..................................... | l | — | — | 1 | 1 | — | 3 |
Lidköping .............................. | — | 1 | 1 | — | — | — | 4 |
Sköfde..................................... | i | — | — | — | 3 | 1 | 1 |
Eskilstuna ............................ | i | — | — | 1 | 2 | 1 | 1 |
Arboga.................................. | l | — | — | — | 1 | 3 | 1 |
Ystad .................................. | — | 1 | 1 | 2 | — | — | 2 |
Karlshamn................................. | i | — | — | 2 | 1 | — | 2 |
Landskrona ............................. | — | 1 | — | 2 | 1 | — | 2 |
Göteborg................................. | — | 1 | — | 1 | 1 | 2 | 1 |
Uddevalla ............................... | i | — | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Oskarshamn ............................ | i | — | — | 3 | — | 1 | 1 |
Kristinehamn ........................... | — | 1 | — | 2 | 1 | 1 | 1 |
Piteå..................................... | — | 1 | 1 | 1 | 3 | — | — |
Summa | il | 11 | 9 | 23 | 31 | 21 | 31 |
| 22 | 115 |
Anm. Haparanda läroverk är icke här upptaget, enär rektors och öfningslärares löner utgå efter
den för treklassiga läroverk bestämda stat. — Rektorerna vid Stockholmsläroverken, som åtnjuta i lön
4,000 kronor utan rätt till ålderstillägg, äro här upptagna i lista lönegradeD.
148
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga VI. 1.
C) Treklassiga läroverk.
1 Läroverk | Rektorer i lönegraden |
| K o i | 1 1 e g e r lönegraden |
| ||
i | 2 | i | 2 | 3 | 4 1 | 5 | |
Söderköping........................... | i | — | 1 | — | — | i | — |
Vimmerby............................... | — | 1 | 1 | — | — | — | 1 |
Alingsås ................................... | i | — | l | — | — | i | — |
Falköping ............................... | i | — | — | 2 | .- | — | — |
Askersund ................................. | i | — | — | — | 1 | — | 1 |
Sala .......................................... | i | — | 1 | — | -— |
| 1 |
Vernamo................................. | — | 1 | 1 | — | 1 |
| — |
Sölvesborg................................ | — | 1 | 1 | — | 1 | — | — |
Ronneby ................................... | — | 1 | _ | — | 1 | — | 1 |
Trelleborg ................................ | — | 1 | — | — | 2 | — | — |
Engelholm................................ | i | — | — | 1 | 1 | — | — |
Yarberg ................................. | — | 1 | 1 | — | — | i | — |
Marstrand ................................ | . | 1 | 2 | — | — | — | — |
Strömstad ................................ |
| 1 | 1 | 1 | — | — | — |
Åmål....................................... | i | -— | — | — | 1 | — | 1 |
Filip stad.................................. | — | 1 | — | — | — | — | 2 |
Arvika ...................................... | — | 1 | — | — | — | i | 1 |
Skellefteå ................................ | — | 1 | — | — | 1 | i | — |
Örnsköldsvik.............................. | i | — | — | 1 |
| —• | 1 |
Haparanda *) ........................... | — | 1 | — | 2 | 1 | i | — |
Summa | 8 | 12 | 10 | 7 | 10 | 6 | 9 |
| 20 | 42 |
'') Se amn. å bilagan Yl k.
Kanal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
149
Bilaga VI. m.
D) Tvåklassiga pedagogier.
Pedagogier | Rektorer i lönegraden |
| K o i | 1 1 e g e r önegraden | i | |||
i | 2 | 3 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
Hjo....................................... | — | — | 1 | — | — | — | — | 1 |
Södertelge............................... | i | — | — | — | — | — | — | 1 |
Köping.................................... |
| — | 1 | — | 1 | — | — | | |
Nora......................................... | i | — | — | — | — | — | — | 1 |
Hedemora ............................... | i |
| — | — | — | 1 | — | — |
Grenna.................................... | — |
| 1 | — | 1 | — | — | — |
K imgolf ............................... | _ | — | 1 | 1 | — | — | — | — |
Kungsbacka .............................. | i |
| — | 1 | — |
| — | — |
Borgholm ............................... | — | — | 1 | 1 | — | — | — | — |
Summa | 4 | — ! 5 | 3 | 2 | 1 | — | 3 |
150
Kovgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
Bilaga VI. n.
Lönestat vid de till indragning föreslagna läroverken, hvilkas alla
ordinarie ämneslärare ännu icke afgått.
| Lön Kr. | Ålders- tillägg Kr. | Löneför- bättring Er. | Summa Kr. |
A. Trelelassiga läroverken i Vernatno: 1 Rektor ......... | 3,000 | 500 | 250 | 3.750 |
1 Kollega ........... | 1,500 | 1,000 | 500 | 3,000 |
1 Vikarie.............. | 1,500 | — | — | 1,500 |
1 Musiklärare....... | 300 | — | — | 300 |
1 Gymnastiklärare... | 300 | — | — | 300 |
1 Teckningslärare ... | 300 | — | — | 300 |
Sölvesborg: 1 Rektor............... | 3,000 | 500 | 250 | 3,750 |
1 Kollega .......... | 1,500 | 1.000 | 500 | 3,000 |
1 Vikarie.............. | 1.500 | — | — | 1,500 |
1 Musiklärare......... | 300 | — | — | 300 |
1 Gymnastiklärare... | 300 | — | — | 300 |
300 | — | — | 300 | |
Ronneby: 1 Rektor .... | 3,000 | 500 | 250 | 3,750 |
1 Kollega ........... | 1,500 | 2,000 | 250 | 3,750 |
1 D:0 | 1,500 | 1,000 | 500 | 3,000 |
1 Musiklärare........ | 300 | — | — | 300 |
1 Gymnastiklärare... | 300 | — | — | 300 |
1 Teckningslärare ... | 300 | — | — | 300 |
B. Tvåklassiga pedagogierna i Hjo: 1 Rektor ... | 2,500 | 1,000 | 250 | 3,750 |
1 Kollega ............ | 1,500 | 2,000 | 250 | 3,750 |
''1 Musiklärare......... | 200 | -- | — | 200 |
1 Gymnastiklärare . | 300 | — | — | 300 |
Hedemora: 1 Rektor............... | 2,500 | — | 250 | 2,750 |
1 Kollega ............ | 1,500 | 1,000 | 500 | 3,000 |
1 Musiklärare......... | 200 | — | — | 200 |
1 Gymnastiklärare... | 300 | — | — | 300 |
Grenna: 1 Rektor ............. | 2,500 | 1,000 | 250 | 3,750 |
1 Kollega ........... | 1,500 | 500 | 500 | 2,500 |
1 Musiklärare......... | 200 | — | — | 200 |
1 Gymnastiklärare... | 300 | — | — | 300 |
Kungelf: 1 Rektor ... | 2,500 | 1,000 | . 250 | 3,750 |
1 Vikarie.............. | 1,500 | — | _ | 1,500 |
1 Musiklärare........ | 200 | — | — | 200 |
1 Gymnastiklärare... | 300 | — | — | 300 |
Borgholm: 1 Rektor......... | 2,500 | 1,000 | 250 | 3,750 |
1 Vikarie.............. | 1,500 | — | — | 1,500 |
* 1 Musiklärare........ | 200 | — | _ | 200 |
1 Gymnastiklärare ., | 300 | — | — | 300 |
C. Enklassiga pedagogierna i Oregrund: 1 Lärare | 1,300 | — | 250 | 1,550 |
Ulricehamn: 1 D:o | 1.500 | — | 250 | 1,750 |
Linde: 1 D:o | 1,500 | — | 250 | 1,750 |
Falkenberg: 1 D:o ............... | 1,500 | — | 250 | 1,750 |
Mönsterås: 1 D:o ............... | 1,500 | — | 250 | 1,750 |
Summa Kr. | 50,500 | 14,000 | | 6,250 | | 70,750 |
Till ofvanstående summa ............................................................................................. Kr 70 750* —
bör läggas: dels för uppehållandet af undervisningen till slutet af läsåret 1*887—188S vid de till indragning
föreslagna läroverk, hvilkas ämneslärare redan afgått, nemligen:
Tvåklassiga Pedagogien i Kungsbacka........................................................ Kr. 2,375: —
Enklassiga Pedagogien i Mariefred ........................................................... „ 750: —
X>:o cuo i Säter ...............................................................» 750: —
D-o d:o i Laholm .............................................................] * » 750: — 4 _
dels på indragningsstat uppförd lön för en kollega vid Ulrika Eleonoras redan indragna läroverk » 2,000: —
men deremot fråndrages: »inom kolumn specificerade tillgångar» vid de till indragning före"
slagna eller redan indragna läroverken....................................................................... Kr. 1170: —
hv&rfor det från statsverket utgående beloppet för dessa läroverk kommer att under år 1838 uppgå
Kr. 76,205: —
Kongl. Maj:t,s Nåd. Proposition N:o 26.
151
Bilaga VII.
Jemförande öfversigt af den nuvarande och den föreslagna
lärarestaten.
Medeltal lärjungar
åren 1881—1885
Högre allmänna läroverk | Klasserna | Summa | W CD | CD | > Q- | s. | O s EJ P | *-3 CD CD TT" EJ | W | fc“« CD | > & | a 2. | O 3 3 CO | CD CD TT 2. | |
| 1—5 | 6-7 | O cd'' | O CD | CD Tr- es | g! P -1 CD | £ eT p i CD | Huslärare | o CD | O CD | 3 TT" CD | klarare | TT P? P CD | ttgslärare | |
A. Fullständiga å båda Nya Elementarskolan i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholm.............. | 235 | 72 | 307 | 1 | 7 | 1 1 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 11 | l | 1 | l |
Upsala...................... | 333 | 212 | 545 | 1 | 7 | 16 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 16 | l | 1 | i |
Gelle......................... | 227 | 92 | 319 | 1 | 7 | 9 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 9 | l | 1 | i |
Linköping ............... | 272 | 206 | 478 | 1 | 7 | 14 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 14 | l | 1 | i |
Norrköping................ | 256 | 101 | 357 | 1 | 6 | 10 | 1 | 1 | l | 1 | 6 | 10 | l | 1 | i |
Skara ..................... | 225 | 166 | 391 | 1 | 7 | 15 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 15 | l | 1 | i |
Venersborg................ | 142 | 85 | 227 | 1 | 5 | 10 | 1 | 1 | l | 1 | 5 | 10 | l | 1 | i |
Örebro ..................... | 304 | 167 | 471 | 1 | 7 | 17 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 17 | l | 1 | i |
Nyköping ’) ............... | 133 | 58 | 191 | 1 | 5 | 8 | 1 | 1 | l | 1 | 6 | 8 | l | 1 | i |
Falun .................... | 158 | 71 | 229 | 1 | 5 | 11 | 1 | 1 | i | 1 | 5 | 11 | l | 1 | i |
Jönköping ................. | 290 | 208 | 498 | 1 | 7 | 13 | 1 | 1 | i | 1 | 7 | 13 | l | 1 | l |
Lund......................... | 320 | 248 | 568 | 1 | 7 | 15 | 1 | 1 | i | 1 | 7 | 15 | l | 1 | i |
Malmö....................... | 350 | 152 | 502 | 1 | 6 | 14 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 14 | l | 1 | l |
Karlskrona................ | 188 | 91 | 279 | 1 | 6 | 10 | 1 | 1 | l | 1 | 6 | 10 | l | 1 | l |
Helsingborg ............... | 228 | 104 | 332 | 1 | 4 | 7 | 1 | 1 | l | 1 | 6 | 9 | l | 1 | i |
Kalmar....................... | 294 | in | 405 | 1 | 7 | 14 | 1 | 1 | i | 1 | 7 | 14 | l | 1 | i |
Karlstad ................... | 243 | 174 | 417 | 1 | 7 | 9 | 1 | 1 | l | 1 | 7 | 12 | l | 1 | i |
Umeå ....................... | no | 114 | 224 | 1 | 5 | 8 | 1 | 1 | l | 1 | 6 | 8 | 1 | 1 | i |
Visby.......................... | 158 | 71 | 229 | 1 | 5 | 10 | 1 | 1 | i | 1 | 5 | 10 | l | 1 | i |
B. Fullständiga på latinlinien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hudiksvall................ | 95 | 26 | 121 | 1 | 4 | 7 | 1 | 1 | i | 1 | 4 | 7 | l | 1 | i |
Vesterås .................... | 151 | 66 | 217 | 1 | 7 | 10 | 1 | 1 | l | 1 | 6 | 8 | l | 1 | i |
Transport 4,712 2,595 | 7,307 | 21 128 238 21 21 ;21 | 21 132 241 21 21 21 |
Nuvarande lärarestat
Föreslagen lärarestat
152
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
| Medeltal lärjungar | Nuvarande lärarestat | Föreslagen lärarestat j | ||||||||||||
Högre allmänna | Klasserna | Summa | w er* | cd | > Gj | a a | O V! 3 o SO | H3 Cfc CD 7? 2. |
| t"* CD | Cu | t* G ce | G> 3 c SO | CD i pr* 1 | |
| 1—5 | 6-7 | o CO | o -t cd | CD | s»? as cd | Bi p: cs a | eg sB so eu | Ct- o ce -t | O ct | B CD | 1^, SO: SO CD | Ei SÖ! aå CD | w? : ce i p: i SO j | |
Transport! 4,712 | 2,595 | 7,307 | 21 | 128 | 238 | 21 | 21 | 21 | 21 | 132 | 241 | 21 | 21 | 21 | |
Kristianstad .............. | 215 | 81 | 296 | 1 | 5 | 10 | 1 | 1 | 1 | 1 | 5 | 10 | 1 | 1 | 1 |
Östersund .................. | 151 | 60 | 211 | 1 | 5 | 8 | 1 | 1 | 1 | 1 | 5 | 8 | 1 | 1 | 1 |
Luleå........................... | 64 | 33 | 97 | 1 | 4 | 6 | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 6 | 1 | 1 | 1 |
C, Fullständiga på latinlinien Stockholms Norra la-tinläroverk -)........... | 385 | 201 | 586 | 1 | 7 | 7 | 1 |
| 1 | 1 | 7 | 19 | 1 | 1 | 1 |
Stockholms Södra la-tinläroverk''1)......... | 267 | 95 | 362 | 1 | 7 | 7 | 1 | 1 | 1 | 1 | 7 | 10 | 1 | 1 | 1 |
Strengnäs4) .............. | 67 | 50 | 117 | 1 | 7 | 7 | 1 | 1 | 1 | 1 | 5 | 7 | 1 | 1 | 1 |
Vexiö........................ | 243 | 156 | 399 | 1 | 7 | 12 | 1 | 1 | 1 | 1 | 7 | 12 | 1 | 1 | 1 |
Halmstad ................ | 183 | 56 | 239 | 1 | 4 | 7 | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 7 | 1 | 1 | 1 |
Hernösand ................. | 144 | 81 | 225 | 1 | 6 | 7 | 1 | 1 | 1 | 1 | 6 | 7 | 1 | 1 | 1 |
D. Fullständiga på reallinien Yestervik................... | 130 | 37 | 167 | 1 | 6 | 7 | 1 | 1 | 1 | 1 | 3 | 7 | 1 | 1 | 1 |
Sundsvall .................. | 159 | 21 | 180 | 1 | 4 | 6 | 1 | 1 | 1 | 1 | 4 | 6 | 1 | 1 | 1 |
E. Fullständigt med undervis-ning endast på latinlinen: Göteborgs latinlärov. | 295 | 216 | 511 | 1 | 7 | 11 | 1 | 1 | 1 | 1 | 7 | 11 | 1 | 1 | 1 |
F. Fullständiga med undervis-ning endast på reallinien: Stockholms reallärov.1’) | 154 | 190 | 344 | 1 | 4 | 7 | 1 | 1 | 1 | 1 | 7 | 7 | 1 | 1 | 1 |
Göteborgs realläroverk | 345 | 67 | 412 | 1 | 4 | 9 | 1 | 1 | 1 | 1 | 5 | 12 | 1 | 1 | 1 |
Summa | 7,514 3,939 11,453 | 35 | 202 | 349 | 35 | 34 | 35 | 35 208370 | 35 35 35 |
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
153
Femklassiga allmänna | Medeltal lärjungar | Nuvarande lärarestat | Föreslagen lärarestat | |||||||||
Klasserna 1-3 j 4-5 | Summa | Rektorer | Adjunkter | Musiklärare | O 3 D s p: P 6 | Teckuingslärare | Rektorer | Adjunkter | Musiklärare | Teckuingslärare Gymnastiklärare | ||
Stockholm: Katarina............ | 81 | 63 | 144 | i | 7 | i | 1 | i | i | 7 | 1 | i l |
» Ladugårdsland... | 245 | 141 | 386 | i | 7 | l | 1 | i | i | 7 | l | l i |
Norrtelge............................... | 48 | 20 | 68 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | i: l |
Enköping................................. | 36 | 16 | 52 | l | 5 | i | 1 | i | i | 5 | l | 1! l |
Söderhamn.............................. | 52 | 22 | 74 | i | 5 | i | 1 | l | i | 5 | i | 1 l |
Eksjö...................................... | 54 | 44 | 98 | l | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | 1 i |
Vadstena................................. | 47 | 28 | 75 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | l l |
Mariestad .............................. | 52 | 21 | 73 | l | 5 | i | 1 | i | l | 5 | l | l 1 |
Borås...................................... | 52 | 19 | 71 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | l | l l |
Lidköping ............................ | 55 | 32 | 87 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | l l |
Sköfde ................................... | 67 | 30 | 97 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | l | i l |
Eskilstuna .............................. | 59 | 25 | 84 | i | 5 | i | 1 | i | i | 5 | l | i! i |
Arboga .................................. | 48 | 22 | 70 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | i i |
Ystad...................................... | 68 | 44 | 112 | i | 5 | i | 1 | i | i | 5 | i | 1! 1 |
Karlshamn............................. | 116 | 48 | 164 | i | 5 | i | 1 | i | i | 5 | l | 1 1 |
Landskrona ........................... | 69 | 33 | 102 | i | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | i! i |
Göteborg................................ | 147 | 49 | 196 | i | 5 | i | 1 | i | i | 5 | l | i i |
TJddevalla .............................. | 73 | 38 | in | i | 5 | l | 1 | l | i | 5 | l | i i |
Oskarshamn ......................... | 68 | 18 | 86 | i | 5 | i | 1 | i | i | 5 | l | i i |
Kristinehamn ....................... | 53 | 22 | 75 | i | 5 | i | 1 | l | l | 5 | i | i i |
Piteå...................................... | 38 | 16 | 54 | l | 5 | i | 1 | i | l | 5 | i | i i |
Haparanda6).......................... | 52 | 13 | 65 | i | 4 | i | 1 | i | i | 4 | l | i i |
Summa | 1,580 764 | 2,344 | 22113 22 22 22 | 22 113 22 22 22 |
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 19 Raft.
20
154
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
, Till ombildning föreslagna | j Medeltal i 1881— : 1885 | Nuvarande lärarestat | Föreslagen lärarestat | ||||||||||
w ce pr o ce | Adjunkter | Lärare vid en- klassig pedagogi | B 00 P: P ce | Gymnastiklärare | Teckningslärare | Rektorer | > Cu C ?r c | Kolleger | B S= ce PT P? P ce | Gymnastiklärare | Teckningslärare | ||
j A. Femk/assigt läroverk: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Stockholm: Jakob ....................... | 152 | 1 | 6 | — | 1 | i | i | l | 9 | — | 1 | — | i |
B. Trek/assiga läroverk: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Falköping....................................... | 70 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 2 | i | 1 | l | l |
Varberg........................................ | 52 | 1 | 2 | — | 1 | l | i | i | 2 | i | 1 | i | l |
Söderköping ................................. | 26 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
Vimmerby .................................... | 33 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
Alingsås.......................................... | 46 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | l | 1 | i | 1 | i | l |
Askersund....................................... | 28 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | i |
Sala.......................................... | 29 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
Trelleborg.................................... | 35 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | i |
Engelholm ............................... | 49 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | i |
Marstrand.................................... | 22 | 1 | 2 | — | i | i | i | i | 1 | l | 1 | i | l |
Strömstad....................................... | 38 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
Åmål .......................................... | 43 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
Filip stad ............................... ... | 49 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | i |
Arvika......................................... | 44 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
'' Skellefteå ................................. | 30 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
Örnsköldsvik ....>.......................... | 56 | 1 | 2 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | l |
1 C. Tvåk/ass/ga pedagog ier: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södertelge ................................. | 39 | 1 | 1 | — | 1 | i | i | i | 1 | l | 1 | i | i |
Köping ....................................... | 39 | 1 | 1 | — | 1 | i | i | i | 1 | i | 1 | i | i |
Kora ............................................ | 30 | 1 | 1 | — | 1 | i | — | i | 1 | i | 1 | i | l |
D. Enk/assig pedagogi: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Simrishamn.................................... | 37 | — | — | i | — | — | — | l | 1 | l | 1 | i | l |
£. Enskildt läroverk: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Motala'') ...................................... | 52 |
|
|
|
|
|
| l | 1 | i | 1 | i | l |
| Summa | | 999 | 20 | 41 | l | 20 20 19 22 32 21 22 21 | 22 |
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.
155
Till indragning föreslagna | Medeltal lärjungar åren 1881— 1885 | Rektorer | & g’ P? rD | Lärare vid en- klassig pedagogi | Musiklärare | Q B Ö p OG ert- £ p: P *-s CD | Teckningslärare |
A. Treklassiga läroverk: |
|
|
|
|
|
|
|
Vernamo.............................................. | 24 | 1 | 2 | — | 1 | 1 | 1 |
Sölvesborg ........................................ | 15 | 1 | 2 | — | 1 | 1 | 1 |
Ronneby ............................................. | 26 | 1 | 2 | — | 1 | 1 | 1 |
B. Tvåk/assiga pedagogier: |
|
|
|
|
|
|
|
Hjo...................................................... | 14 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — |
Hedemora .......................................... | 11 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — |
G-renna................................................... | 20 | 1 | 1 | -— | 1 | 1 | — |
Kungelf ............................................. | 25 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — |
Kungsbacka ......................................... | 20 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — |
Borgholm ......................................... | 20 | 1 | 1 | — | 1 | 1 | — |
C. Enklassiga pedagogier: |
|
|
|
|
|
|
|
Öregrund.............................................. | 11 | — | — | 1 | — | — | — |
Ulricehamn ....................................... | 10 | — | — | 1 | — | — | — |
Mariefred ............................................ | 10 | — | — | 1 | — | — | — |
Linde................................................... | 24 | — | — | 1 | — | — | — |
Säter ............................................... | 11 | — | — | 1 | — ■ | — |
|
Falkenberg................:.......................... | 11 | — | — | 1 | — | — | — |
Laholm ............................................ | 24 | — | — | 1 | — | — | — |
Mönsterås ........................................... | 14 | — | — | 1 |
| — | — |
Summa | 290 | 9 | 12 | 8 | 9 | 9 | 3 |
'') Detta läroverk har hittills tillhört gruppen B. — 2) 12 här upptagna adjunktsbefattningar äro föreslagna
att uppföras å en för Stockholmsläroverken gemensam stat. — 3) 3 här upptagna adjunktsbefattningar
äro föreslagna att uppföras å en för Stockholmsläroverken gemensam stat. — 4) Detta läroverk har hittills
tillhört gruppen B. — 5) 3 här upptagna lektorsbefattningar äro föreslagna att uppföras å en för Stockholmsläroverken
gemensam stat. — 6) Detta läroverk har hittills tillhört de treklassiga läroverken. — 7) Det upptagna
lärjungeantalet utgör medeltal för åren 1882-—1886.
Stockholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1887.
►—i
Ox
Oi
Sammandrag’.
L ä r o y e r k |
| Nuvarande lä | rarestat |
|
| Före | slagen lä | rarestat |
| ||||
Rektorer | Lektorer | Lärare vid enklassig pedagogi Adjunkter | Musiklärare | Gymnastiklärare | Teckningslärare | Rektorer | Lektorer | Adjunkter | Kolleger | Musiklärare | Gymnastiklärare | Teckningslärare | |
Högre allmänna läro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verk....................... | 35 | 202 | 349 — | 35 | 34 | 35 | 35 | 208 | 370 | — | 35 | 35 | 35 |
Femklassiga allmänna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läroverk ................. | 22 | — | 113 — | 22 | 22 | 22 | 22 | — | 113 | — | 22 | 22 | 22 |
Till ombildning före- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slagna läroverk..... | 20 | — | 41 ■ 1 | 20 | 20 | 19 | 22 | — | 32 | 21 | 22 | 21 | 22 |
Till indragning före- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slagna läroverk..... | 9 |
| 12 ; 8 | 9 | 9 | 3 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa | 86 | 202 | 515 9 | 86 | 85 | 79 | 79 | 208 | 515 | 21 | 79 | 78 | 79 |
| 812 | 250 | 823 | 236 |
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.