Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25 (Proposition 1895:25)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

N:o 25.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
anslag till kasernbyggnader i Kristianstad och å Karlsborg
in. in. gifven Stockholms slott den 29 januari 1895.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att

dels medgifva, att den rätt, som kronan eger eller kan ega ej
mindre till de å en af förste, landtmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad,
vid statsrådsprotokollet fogad karta med n:ris 1, la, 2, 3, 4, 5,
6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 12 a, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 19 a, 20, 22,
23, 23 a, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38,
39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48 och 49 betecknade områden i
och invid Kristianstad än äfven till de norr om nämnda stad framgående
fästningsgrafvar, sådana dessa å samma karta finnas med blå
färg angifna, må på de i stadsfullmägtiges i Kristianstad skrifvelse den
6 sistlidne december föreslagna vilkor till Kristianstads stad öfverlåtas;

dels bevilja, till de för förläggning i Kristianstad af hela Wendes
* artilleriregemente erforderliga kasernbyggnadsarbetena vid regementets
dervarande etablissement 304,000 kronor, deri inberäknadt, det belopp
40,000 kronor, som vid bifall till hvad här ofvan föreslagits skulle
komma att af staden Kristianstad såsom bidrag till kasernbyggnadsarbetena
erläggas, och till de för inqvartering å Karlsborg af Karlsborgs
artillericorps, Göta ingeniörbataljon och Göta trängbataljon nödiga
inredningsarbeten 26,400 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest
öfverskott å de sålunda beviljade beloppen uppkomma, använda desamma
till bestridande af kostnaderna för do kasernbyggnadsarbeten, till livilkas
utförande medel i enlighet med Riksdagens underdåniga skrifvelse den
9 maj 1894 redan anvisats; och

dels bemyndiga Kongl. Maj:t att till de förestående kasernbyggnadsarbetena
i Kristianstad och å Karlsborg, i mån af behof, använda
Bih. till Rik.id. Frat. 1895. 1 Stim/. 1 Afd. 19 Käft. (N:o 25.) 1

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 25.

de tillgångar, Riksdagen anslagit till nyssberörda i skrifvelsen den 9
sistlidne maj omförmälda kasernbyggnadsarbeten eller framdeles kan
komma att till de, med anledning af 1892 års urtima Riksdags beslut
rörande den förbättrade härordningen, nödiga arbeten af nämnda slaganvisa.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Axel Rappe.

in O

iTf-i t

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 25.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
januari 1895.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: friherre Åkerhielm, *

Östergren,

Groll,

Wikblad,

G ILL JAM,

friherre Rappe,

Ciiristerson,

Wersåll.

Chefen för landtförsvarsdepartementet statsrådet friherre Rappe anhöll Angåendeanatt
få inför Kongl. Magt anmäla dels chefens för fortifikationen underdåniga
skrifvelse den 24 sistlidne december angående ordnandet af inqvarterin- deriKristiangen
i slutvärnet å Karlsborg och dels stadsfullmäktiges i Kristianstad Karlsborg.
genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län öfversända
underdåniga skrifvelse den 6 december 1894 angående bidrag till kasern -

4 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

byggnader i nämnda stad jemte arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet
denna dag deröfver afgifna underdåniga utlåtande.

Departementschefen yttrade dervid:

))I den nådiga proposition om anslag till nya kasernetablissement,
som Eders Kongl. Maj:t med anledning af beslutet om den förbättrade
härordningen den 9 mars 1894 aflat till nämnda års Riksdag, var förutsatt,
bland annat, att Wendes trängbataljon skulle förläggas till Landskrona
och att såsom följd deraf Wendes artilleriregemente, af hvilket
6 batterier hitintills vant förlagda i Kristianstad och 4 i Landskrona
och som, enligt 1892 års organisation, skulle komma att bestå af tillsammans
8 batterier deribland 2 ridande, skulle i sin helhet sammandragas
till förstnämnda stad. I fråga om skälen till detta förslag och
de anordningar, som för detsammas genomförande måste vidtagas vid
Wendes artilleriregementes nuvarande etablissement i Kristianstad, hänvisar
jag till mina underdåniga anföranden till statsrådsprotokollen för
den 9 februari orh den 9 mars 1894, hvilka finnas fogade till Eders
Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga proposition, och erinrar nu endast,
att kostnaden för berörda anordningar, som skulle bestå i uppförandet
af en ny kasernbyggnad, en stallbyggnad, ett sommarstallskjul och ett
ridhus, af chefen för fortifikationen i hans derom afgifna yttrande beräknades
till 304,000 kronor. Vidare förutsattes i samma proposition,
att å Karlsborg skulle för inrymmande af den ökade truppstyrka, som
för framtiden komme att derstädes vara förlagd, dels företagas diverse
inredningsarbeten i slutvärnet och dels uppföras en beväringsbarack
för Göta trängbataljon och ett stallskjul för Göta ingeniörbataljon.
Kostnaden härför beräknades till 41,500 kronor och ingick så väl
nämnda summa som det för kasern byggnadsarbetena i Kristianstad
erforderliga beloppet 304,000 kronor i den anslagssumma 3,941,800
kronor, som Eders Kongl. Maj:t för samtliga de nödiga kasernbyggnadsarbetena
af Riksdagen äskade.

Om jag undantager frågan om uppförande af ett stallskjul för Göta
ingeniörbataljon, till hvilket ändamål Riksdagen anslog 1,500 kronor,
vann Eders Kongl. Maj:ts proposition i dessa delar icke Riksdagens
bifall. Hvad beträffar de föreslagna åtgärderna för inqvarteringen af
Wendes trängbataljon och Wendes artilleriregemente, var, såsom af
Riksdagens skrifvelse framgår, anledningen till afslaget att söka deri,
att något bidrag från Kristianstads stad till de erforderliga kostnadernas
bestridande icke blifvit utfäst. Då staden Kristianstad, yttrade
Riksdagen, för närvarande disponerade åtskilliga kronan tillhöriga områden,
utan att derför utgifva ersättning, och genom uppförandet af de

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 25.

ifrågasatta kasernbyggnaderna och dermed i sammanhang föreslagna
anordningar staden skulle komma att beredas ytterligare sådan disposition
och andra fördelar, ansåge Riksdagen att, intill dess berörda förhållanden
blifvit nöjaktigt utredda och tillfredsställande ordnade, frågan
om uppförande af ytterligare kasernbyggnader i Kristianstad borde uppskjutas;
och syntes Riksdagen Wendes artilleriregementes två ridande
batterier utan olägenhet kunna tills vidare förläggas till kasernetablissementet
i Landskrona och den under uppsättning varande Wendes trängbataljon
beredas provisoriskt utrymme i de talrika, för sådant ändamål
användbara byggnaderna vid Iierrevadskloster.

Hvad åter angick de ifrågasatta arbetena å Karlsborg förklarade
Riksdagen, att då uppgjordt förslag till fördelning af utrymmet i slutvärnet
emellan de tre truppförband, Karlsborgs artilleri-corps, Göta
ingeniörbataljon och Göta trängbataljon, som skulle derstädes förläggas,
ej blifvit slutligen faststäldt och denna frågas afgörande syntes böra
föregås af en fullständig utredning angående truppförbandens verkliga
behof af kasernutrymme, samt i alla händelser ganska betydande utrymme
i proviantförrådsbyggnaden å Karlsborg, som under fredstid ej vore
för beläggning af proviant erforderligt, syntes Riksdagen kunna tagas
i anspråk för inqvarteringsändamål och svårighet ej heller torde möta
att under sommartid belägga äfven trängbataljonens kasernutrymme i
slutvärnet och exercishuset i fästningen med beväring, Riksdagen ej
ansåge sig för det dåvarande böra bevilja medel till de ifrågasatta inredningsarbetena
i slutvärnet samt till uppförande af särskild beväringsbarack
för Göta trängbataljon.

Med anledning af Riksdagens beslut i förstnämnda fråga behagade
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 18 Maj 1894 uppdraga åt
sin befallningshafvande i Kristianstads län att från stadsfullmäktige i
Kristianstad infordra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med yttrande,
huruvida och med hvilket belopp de voro villiga att, i enlighet med
hvad Riksdagen antydt, dels såsom gengäld för de fördelar, hvilka
genom uppförandet i Kristianstad af de för förläggning derstädes af
hela Wendes artilleriregemente ifrågasatta kasernbyggnaderna och dermed
i sammanhang föreslagna anordningar kunde komma att beredas
staden, och dels för att erhålla full eganderätt till de kronan tillhöriga
områden, öfver hvilka staden för det dåvarande förfogade utan att derför
utgifva ersättning, bidraga till kostnaderna för kasernbyggnadernas
uppförande. Dessutom anmodade jag genom embetsbref den 29 maj
samma år chefen för fortifikationen, hvilken redan förut till Eders Kongl.
Maj:t afgifvit yttrande beträffande frågan om inqvarteringens ordnande

Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 25.

i slutvärnet å Karlsborg, att nu med anledning af Riksdagens beslut i
samma fråga till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt förslag i samma
afseende, så uppstäldt att, så vidt möjligt, behof af särskild beväringsbarack
för Göta trängbataljon ej komme att göra sig gällande.

De sålunda infordrade yttrandena hafva nu inkommit, hvarförutom
arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, efter fortifikationsbefälhafvarens
i Skåne hörande, afgifvit utlåtande rörande antagligheten af
det utaf stadsfullmäktige i Kristianstad gjorda anbud beträffande bidrag
till kasernbyggnadsarbetena i nämnda stad; och torde alltså ärendet,
då Eders Kongl. Maj:t dessutom genom nådigt bref den 25 i denna
månad faststält det af chefen för fortifikationen afgifna förslag till fördelning
af inqvarteringsutrymmet i slutvärnet å Karlsborg, vara i skick
att kunna ånyo för Riksdagen framläggas.

Jag anhåller alltså att få lemna en redogörelse för innehållet af
omförmälda utlåtanden.

I sitt med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18
sistlidne maj afgifna yttrande förklara stadsfullmäktige i Kristianstad att
de, såsom ersättning för kronans i Riksdagens skrifvelse omförmälda jordområden
och gengäld för fördelarne af hela Wendes artilleriregementes
förläggning i Kristianstad, erbjuda statsverket ett bidrag till kostnaderna
för uppförande af kasernbj^ggnader derstädes af 40,000 kronor äfvensom
den del af norra folkskolans trädgård, som är erforderlig för reglering
af kronans angränsande tomt och hvilken å en här vid protokollet
fogad, af stadsingeniören C. J. Palm gjord kopia af en utaf förste
landtmätaren A. E. Modée år 1881 upprättad karta är utmärkt med
fig. A. under vilkor

att Kronan afhänder sig och tillegnar staden eganderätten

till samtliga de områden, hvari kronan uti stämningen i den
genom Eders Kongl. Maj:ts dom den 22 november 1893 afgjorda
rättegång emot staden framstält anspråk,

till de norr om staden befintliga gamla fästningsgrafvarne, sådane
de äro upptagna å nämnda karta,

till det lägenheten Skottenburg tillhörande jordområdet, samt
till kronans vattningsväg; dock med kronan förbehållen besittningsrätt
till nuvarande Skottenburgs-området till den 1 mars 1906
och rätt till bibehållande af badhus å nuvarande platsen vid Helgeå
och för väg till detsamma; och

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

att det erbjudna kontanta bidraget från staden till statsverket inbetalas
inom viss af Eders Kongl. Maj:t bestämd tid, efter det samtliga till
regementet börande batterier blifvit till staden förlagda; samt
att området af norra folkskolans trädgård afträdes, då, efter fattadt beslut
om förläggning till Kristianstad af regementet i sin helhet, vid skeende
rasering af fästningsverken området, hvars inhägnad kronan
ensam bekostar och underhåller, är för reglering af kronans angränsande
tomt erforderligt.

Enligt hvad ett vid den underdåniga skrifvelsen fogadt yttrande
utaf drätselkammaren i Kristianstad gifver vid handen, kafva de jordområden,
som staden sålunda skulle förvärfva, vid en den 17 december
1881 af staden föranstaltad värdering uppskattats till 12,016 kronor 46
öre; och torde i öfrigt, hvad angår innehållet i nämnda yttrande, böra
nämnas, att beskattningsbara löneinkomsten från den till Kristianstad
förlagda del af regementet i dess vid tiden för 1892 års urtima Riksdag
gällande organisation af drätselkammaren beräknas till 183,590 kronor
88 öre, att i följd af den vid samma riksdag beslutade omorganisation
af regementet nämnda inkomst skulle komma att minskas med 31,845
kronor 41 öre, att, om åter alla åtta till regementet hörande batterier
förlädes till Kristianstad, den beskattningsbara löneinkomsten skulle
komma att uppgå till 201,590 kronor 73 öre, samt att sålunda i sistnämnda
fall en förhöjning i den på endast sex batterier belöpande
beskattningsbara inkomsten skulle vinnas med 49,845 kronor 26 öre,
motsvarande, efter beräkning af 4 kronor 15,3 öre på hvarje bevillningskrona,
hvarmed kommunal-, kyrko- och skol-skatter för år 1893 i Kristianstad
utgått, eu skatt af 2,070 kronor 6 öre.

Beträffande jordområdenas läge och storlek m. m. framgår af fortifikationsbefälhafvarens
i Skåne yttrande, i hvilket arméförvaltningen å
fortifikationsdepartementet uti sitt i ärendet afgifna utlåtande förklarar
sig i allo instämma, hufvudsakligen följande.

Hvad angår de i punkten I af stadsfullmäktiges skrifvelse omförmalda
områden yrkade arméförvaltningens ombudsman genom stämningen
i den rättegång, som stadsfullmäktige i sitt yttrande afse, att kronan
måtte förklaras vara egare till följande, med nedan angifna nummer å
Modées karta utmärkta egofigurer.

a) den mark, der norra boulevarden skulle framgått, figurerna n:ris
40—42 och 44—49;

b) ett vester om teaterbyggnaden beläget område n:ris 1, 1 a och 2;

c) ett område vid f. d. bastionen Konungen n:ris 38 och 39;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

d) ett område vid östra hörnet af f. d. bastionen Konungen n:r 43;

e) hvad som af fästningsverken åtgått till tvärgatornas utdragning
n:ris 3—11 samt 30—37;

f) del af vestra boulevarden n:ris 12, 12 a, 13, 15, 16 och 18;

g) del af östra boulevarden n:ris 28 och 29;

h) del af södra boulevarden n:ris 24—27;

i) del af vestra storgatan n:ris 23 och 23 a;

k) delar af den öster om landshöfdingeresidenset framgående gatan
n:ris 19 och 19 a;

l) tvärgatorna söder om landshöfdingeresidenset och den s. k.
Ljunggrenska trädgården n:ris 20 och 22; samt

rn) utvidgade gränser för lägenheten Skottenburg n:r 17.

Då stadsfullmäktige i sitt ofvan omförmälda anbud hemställa, att
samtliga i stämningen uppräknade jordområden måtte till staden afträdas,
skulle alltså, ehuru kronan under loppet af rättegången af olika skäl
tills vidare afstod från sina anspråk på egofigurerna n:ris 2, 37, 46,
47, 48. och 49 äfvensom 12, 18, 20, 22 och 23 a samt kronans påstående,
i hvad det rörde tvärgatornas förlängning, i sista instansen ogillades,
äfven den rätt till sistberörda områden, som ännu kan tillkomma
kronan, böra till staden afstås; och anser fortifikationsbefälhafvaren berörda
områden lika litet som de öfriga, hvilka genom domen förklarades
tillhöra kronan, numera vara för något dess behof af nöden.

De områden, hvilka utgöra förlängning af tvärgatorna, blefvo, yttrar
fortifikationsbefälhafvaren, frånkända kronan och det synes honom ej
heller kunna ifrågasättas, att områdena n:ris 12, 18, 20, 22 och 23 a,
som äro utlagda till allmän väg, och tomten n:r 37, som noga räknadt.
också måste anses utgöra förlängningen af en tvärgata, skulle för kronans
räkning tagas i anspråk.

Hvad vidare beträffar områdena n:ris 2, 46, 47, 48 och 49, inneliafvas
dessa för närvarande af Kristianstad—Hessleholms jernvägsaktiebolag;
hvadan och ehuru Eders Kongl. Maj.ds dom i den ofvan
omförmälda rättegången gifver stöd åt det antagande, att desamma
rätteligen äro kronans egendom, fortifikationsbefälhafvaren anser kronan
så mycket . snarare kunna uppgifva sina anspråk på dem, som nyssnämnda
aktiebolag enligt den för detsamma gällande koncession är berättigad!
att erhålla kostnadsfri upplåtelse å sådan för jernvägsanläggningen
behöflig, kronan tillhörig mark, som står under statsverkets omedelbara
disposition, och sålunda den eganderätt, till dessa områden, som staten
genom en eventuel ny rättegång skulle kunna tillvinna sig, i hvarje fall
komme att blifva af uteslutande formell art.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 25.

Icke heller deremot att de i andra punkten af stadsfullmäktiges
skrifvelse omförmälda fästningsgraf v ar till staden afträdas har fortifikationsbefälhafvaren
någon invändning att göra. De delar af dessa grafvar,
hvilka falla utanför den projekterade, å Modées karta med prickade
svarta streck betecknade norra boulevardens yttre gränslinie, äro, enligt
hvad fortifikationsbefälhafvaren anmäler, redan år 1855 till staden
Kristianstad afträdda, hvadan den nu ifrågasatta öfverlåtelsen endast
kan afse de delar af grafvarne, som ligga innanför den projekterade
boulevardens yttre gränslinie; och hvad dessa angår, äro de med den
begränsning, som å kartan genom den blåa färgen angifves, redan på
det sätt till staden öfverlåtna, att staden genom nådiga brefven den
23 april och 3 november 1857 berättigats att »fritt disponera» dem för
anläggande af en kanal kring staden. Det är således nu endast frågan
om att å staden öfverlåta den formella eganderätten, som naturligtvis
för kronan saknar betydelse, under det att staden genom densammas
förvärfvande kommer i tillfälle att i en framtid kunna försätta den
norra delen af gamla fästningsområdet, der raseringsarbetet genom
stadens eget förvållande afbröts, i ett ändamålsenligare och prydligare
skick än nu är fallet.

Det i tredje punkten af stadsfullmäktiges skrifvelse omförmälda
Skottenburgsområdet, som år 1783 af kronan inköptes och som år 1881
af landtmätaren Modée uppmättes till 14,625 qvadratfot eller 1,289,2
qvadratmeter deri jemväl inberäknad den utvidgning, som lägenheten
genom Eders Kongl. Maj:ts dom i ofvan omförmälda rättegång erhållit, är
för närvarande bebygdt med 2 små, med hvarandra förenade låga korsvirkshus
och disponeras af fortifikationsbefälhafvarens ombud i Kristianstad,
hvilken mot en årlig ersättning af 100 kronor och förmånen af
fri bostad åtagit sig att hafva tillsyn öfver fortifikationens arbeten i
nämnda stad.

Äfven denna lägenhet, som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts efter
Riksens Ständers hörande den 14 april 1863 aflåtna nådiga bref redan
får på vissa ännu ej af staden uppfylda vilkor till staden upplåtas,
anser fortifikationsbefälhafvaren numera vara för kronan obehöflig, helst
tomtens ringa storlek och afskilda läge invid stadens gamla begrafningsplats
ej gör den lämplig att användas som byggnadsplats för nya
militära byggnader och underhållet af de å lägenheten uppförda gamla
korsvirksbyggnaderna är förenadt med så stora kostnader, att den ökning
i arfvodet till fortifikationsbefälhafvarens ombud i Kristianstad, som
möjligen erfordras, derest fri bostad ej vidare kan åt ombudet upplåtas,
i det närmaste torde däraf uppvägas.

Bih. till RiM. Prot. 1895. I Sami. 1 Afd. 19 Haft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

Hvad slutligen angår den i fjerde punkten af stadsfullmäktiges
skrifvelse omnämnda vattning sv äg en, hvilken egofigur å kartan betecknas
med n:o 14, anser fortifikationsbefälhafvaren densamma ej heller vara
för kronan behöflig. Området utgöres nemligen egentligen af en
vattningsplats vid Helgeå med dit ledande väg och var afsedt att sätta
Wendes artilleriregemente i tillfälle att för vattning af regementets
hästar föra desamma ned till nämnda å, ett behof, som numera, sedan
staden Kristianstad erhållit vattenledning, helt och hållet bortfallit.
Fortifikationsbefälhafvaren anmärker visserligen, att vägen jemväl begagnats
af regementets personal vid besök i regementets invid vattningsplatsen
belägna kallbadhus, men finner så mycket mindre behöfligt
att af denna anledning bibehålla vägen, som rättighet att hafva badhus
vid Helgeå och fritt tillträde dertill redan förut tillförsäkrats kronan
och nu ytterligare genom stadsfullmäktiges förslag till öfverenskommelse
skulle tilläggas densamma.

I fråga om värdet af de kronan tillhöriga jordområden, som vid
antagande af staden Kristianstads nu förevarande anbud skulle af kronan
till staden öfverlåtas, upplyser fortifikationsbefälhafvaren, att af de egofigurer,
hvilka uppräknas i stämningen uti ofvannämnda rättegång, ett
sammanlagt område af 7,210 qvadratmeter kan med afseende å belägenheten
betraktas som trädgårdstomter, egoområdet 1 och 1 a som bygnadstomt,
ett område af sammanlagdt 19,895 qvadratmeter som gatumark
och det område om 364 qvadratmeter, hvarmed lägenheten Skottenburg
genom domen i samma rättegång ökades, som kyrkogårdsjord.

Värdet å trädgårdstomterna finner fortifikationsbefälhafvaren, i enlighet
med den af staden år 1881 föranstaltade värdering, kunna bestämmas
till 2,r öre per qvadratfot motsvarande 1,500 kronor per tunnland,
då följaktligen ofvannämnda såsom trädgårdstomter betraktade
områden om tillsammans 7,210 qvadratmeters ytvidd skulle ega ett
värde af 2,163 kronor.

Egoområdet 1 och 1 a eller den s. k. theatertomten, hvilken år
1881 efter 20 öre per qvadratfot värderades till 723 kronor 60 öre,
anser deremot fortifikationsbefälhafvaren vid fri försäljning väl kunna
betinga ett pris af 5 kronor per qvadratmeter, utgörande efter en ytvidd
af 374 qvadratmeter ett värde af 1,870 kronor.

Hvad gatumarken beträffar, förmenar fortifikationsbefälhafvaren densamma
svårligen kunna åsättas något bestämdt värde, då den icke rimligen
torde kunna för annat ändamål tagas i anspråk och fråga att
för trafik afstånga de gator och boulevarder, som staden förpligtats till
kronan afträda, ej heller torde kunna väckas. Beräknas emellertid, i

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 25.

enlighet med hvad som varit fallet år 1860, då jemväl åtskillig gallmark
af kronan öfverläts till staden, värdet för dylik mark till 17 öre
per qvadratmeter, skulle ofvannämnda 19,895 qvadratmeter gallmark
representera ett värde af 3,382 kronor 11 öre, derifrån dock afdrag
till ett belopp af 900 kronor synes fortifikationsbefälhafvaren i hvarje
fall böra medgifvas såsom ersättning derför, att i den beräknade arealen
ingå jemväl gatorna utmed södra artillerietablissementets östra och södra
sidor, hvilka staden ej förpligtats att till kronan afträda.

Vattningsvägen, hvilken enligt en den 7 december 1858 upprättad
beskrifning angifvits till en ytvidd af 30,690 qvadratfot, värderades
då efter dels 1 öre dels 2 öre per qvadratfot till sammanlagdt 485
kronor 55 öre, men år 1881 vid den då verkstälda värderingen efter
12,5 öre per qvadratfot till 3,828 kronor 12 öre, hvilket värde fortifikationsbefälhafvaren
dock anser väl högt, synnerligen som staden redan
genom bytesbrefvet den 10 oktober 1860 erhållit rättighet att trafikera
vägen och densamma således icke rimligen kan af kronan till annan
än staden försäljas.

Hvad slutligen angår Skottenburgsområdet uppskattades detta vid
1881 års värdering efter en areal af 14,625 qvadratfot och 10 öre per
qvadratfot till 1,462 kronor 50 öre, hvaremot fortifikationsbefälhafvaren
anser samma område, efter afdrag af det genom Eders Kongl. Maj:ts
dom tillvunna, till 364 qvadratmeter beräknade jordstycket, hvilket såsom
utgörande en del af den angränsande kyrkogården icke kan till
byggnadsändamål afses, kunna uppskattas till samma värde som den
s. k. theatertomten eller 5 kronor per qvadratmeter, utgörande efter
925 qvadratmeter ett belopp af 4,625 kronor.

Hela värdet af den mark, som på grund af Kristianstads städs anbud
skulle af kronan till staden afträdas, kan sålunda, efter fortifikationsbefälhafvarens
beräkning, anses uppgå till 14,968 kronor 23 öre
eller 2,951 kronor 77 öre mera än det belopp, hvartill drätselkammaren,
i enlighet med 1881 års uppskattning, värderat samma mark, men anser
emellertid fortifikationsbefälhafvaren denna skilnad uppvägas dels af
värdet å den omkring 1,200 qvadratmeter stora, för kronan val behöfliga
del af folkskoletomten, som staden skulle till kronan afstå och dels af
den utaf stadsfullmäktige kronan erbjudna rättigheten att till 1906
disponera lägenheten Skottenburg.

Fortifikationsbefälhafvaren förmäler sig sålunda finna stadens anbud
i allo antagligt, dervid särskildt. betonande, dels att, efter hans åsigt,
staden sannolikt icke skulle vilja afgifva skilda anbud för kronans tomter
och för fördelen att få till staden förlagda ytterligare två batterier

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

af Wendes artilleriregemente eller öfverhufvud i annan ordning erbjuda
något kontant vederlag för kronans gatudelar än i sammanhang med
bidraget till kostnaden för hela Wendes regementes förläggande till
staden och dels att då staden redan innevarande år skall till kronan
afträda de jordområden, som genom Eders Kongl. Maj:ts oftanämnda
dom den 22 november 1893 förklarats tillhöra kronan, det äfven ur
kronans synpunkt måste anses önskligt att få frågan om gatumarkens
öfvertagande utaf staden i en nära framtid ordnad.

Det förslag till ordnandet af inqvarteringen i slutvärnet å Karlsborg,
som af chefen för fortifikationen i skrifvelsen den 24 sistlidne
december öfverlemnats och som, på sätt jag redan antyd t, den 25 i
denna månad blifvit af Eders Kongl. Maj:t till efterrättelse faststäldt,
är, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, af honom uppgjordt
efter samråd med vederbörande truppchefer och kommendanten å Karlsborg
samt utgår från den förutsättningen, att till Göta ingeniörbataljon
skulle upplåtas hela den vester om kyrkan belägna delen af slutvärnet
med undantag af hvalfven n:r 1, 2 och 33 i öfra våningen, som skulle
användas, de båda förstnämnda af Karlsborgs artillericorps och det
sistnämnda af fortifikationen för förvaring af fästningsbyggnadens arkiv,
att nämnda artillericorps dessutom skulle erhålla de båda öfre våningarne
af mellersta tornet, våningen under kyrkan samt öster om sistnämnda
byggnad hvalfven n:r 1—16 i nedre och n:r 1—13 i öfre våningarne,
samt slutligen att för inqvartering af Göta trängbataljon med
dithörande beväring skulle användas hela den öfriga delen af slutvärnet.

Någon beläggning af exercishuset skulle sålunda ej ifrågakomma,
hvaremot artilleribeväringen, för hvilken plats ej kunnat'' beredas i slutvärnet,
skulle inqvarteras i proviantförrådsbyggnaden, i hvilken några
mindre kostsamma inredningsarbeten med anledning deraf skulle blifva
af nöden.

Frånsedt sistnämnda arbeten, som enligt hvad chefen för fortifikationen
anmäler kunna bekostas af medel, som stå till arméförvaltningens
å intendentsdepartementet förfogande, beräknas de erforderliga inredningsarbetena
komma att kosta 26,400 kronor eller 13,600 kronor
mindre än som, enligt de för 1894 års Riksdag framlagda kostnadsberäkningarne,
ansetts vara för inqvarteringens ordnande å Karlsborg
erforderligt. Minskningen i kostnad beror, på sätt af chefens för for -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

tifikationen skrifvelse framgår, dels derpå att till följd af den något
trängre förläggningen inom .slutvärnet hela den ifrågasatta, till 8,000
kronor beräknade beväringsbaracken för Göta trängbataljon kunnat från
byggnadsarbetena uteslutas och dels derpå att åtskilliga arbeten, som
upptagits i de äldre kostnadsberäkningarna men som varit af beskaffenhet
att ej kunna uppskjutas, redan blifvit utförda, dervid kostnaden
bestridts af medel, som arméförvaltningen endast genom anlitande af
för oförutsedda behof afsedda tillgångar kunnat åvägabringa.

Såsom Eders Kongl. • Maj:t behagade finna, hafva med anledning
af den utredning, som sålunda åstadkommits, de skäl, bvilka hvad angår
beslutet om de ifrågasatta kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad
och å Karlsborg varit för Riksdagen bestämmande, numera helt och
hållet bortfallit.

Fördelning af utrymmet i slutvärnet å Karlsborg emellan de truppförband,
som för framtiden skola vara derstädes förlagda, är nu af
Eders Kongl. Maj:t faststäld och de öfriga anordningar, som Riksdagen
för minskning af den beräknade kostnaden för inqvarteringens ordnande
derstädes förmält sig finna af nöden, äro jemväl vidtagna. Resultatet
deraf har också blifvit, att till ifrågavarande arbeten numera anses åtgå
endast 26,400 kronor eller, såsom redan nämndt, 13,600 kronor mindre
än som sistlidne år derför beräknades.

Hvad vidare angår det af staden Kristianstad gjorda anbud om
bidrag till kostnaden för hela Wendes artilleriregementes förläggande
till nämnda stad finner jag, lika med de i ärendet hörda myndigheterna,
det samma fullt antagligt. Det måste ihågkommas att af de områden,
staden nu skulle tillösa sig, endast de af fortifikationsbefälhafvaren
såsom trädgårdstomter betecknade jordstycken äfvensom den s. k.
teatertomten och Skottenburgsområdet noga räknadt hafva något försäljningsvärde.
Att kronan skulle vilja sätta sig i besittning af och
till tredje man föryttra den s. k. gatumarken, som dessutom ej i sin
helhet förklarats tillhöra kronan, lär väl nemligen knappast kunna ifrågasättas
och ej heller den s. k. vattningsvägen, till hvilken staden
redan så till vida har nyttjanderätten, att staden berättigats- att obehindradt
trafikera densamma, kan i kronans hand användas till försäljning.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

Då af de öfriga jordområdena teatertomten af fortifikationsbefälhafvaren
värderats till 1,870 kronor, trädgårdstomterna till 2,163 kronor
och Skottenburg till 4,625 kronor, är det alltså jord till värde af 8,655
kronor, som staden skalle erhålla i utbyte mot den s. k. folkskoletomten och
det kontanta bidraget. Folkskoletomten, som innehar en ytvidd af
1,200 qvadratmeter, representerar emellertid efter 5 kronor qvadratmetern
eller samma värde som af fortifikationsbefälhafvaren åsätta den s. k. teatertomten
och Skottenburgsområdet, ett belopp af 6,000 kronor, så att det öfver
skjutande jordvärde, som staden skulle erhålla, icke uppgår till fullt
3,000 kronor. Skilnaden emellan nämnda belopp och det af staden
erbjudna kontanta bidraget, eller minst 37,000 kronor, skulle sålunda
ur stadens synpunkt anses motsvara den till sitt verkliga värde ganska
svårberäkneliga fördelen att få till staden förlagda de båda ridande
batterierna af Wendes artilleriregemente och det torde knappast kunna
påstås, att detta bidrag är för ringa. I hvarje fall bör ej förglömmas,
att de militära skälen i och för sig ansetts tillräckliga att motivera
regementets sammandragning till Kristianstad och att, enligt hvad jag i
mitt anförande till det vid Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition i kasernfrågan
fogade statsrådsprotokoll för den 9 februari 1894 tror mig hafva
ådagalagt, den plan för ordnandet af inqvarteringen utaf lista arméfördelningens
kasernerade trupper, som jag då förordade och i hvilken
förslaget om förläggning af Wendes trängbataljon till Landskrona och
Wendes artilleriregemente i dess helhet till Kristianstad ingick som en
integrerande del, äfven ur ekonomisk synpunkt är den fördelaktigaste.

Jag finner fördenskull nådig proposition om anslag till kasernbyggnadsarbetena
i Kristianstad och å Karlsborg nu böra på nytt till
Riksdagen aflåtas; och lärer i densamma Riksdagens samtycke till afyttringen
utaf de i stadsfullmäktiges i Kristianstad skrifvelse omförmälda
jordområden jemväl böra inhemtas.

I öfrigt torde, hvad angår innehållet i propositionen, böra erinras
att då 1894 års Riksdag i anledning af Eders Kongl. Maj:ts till densamma
aflåtna proposition i kasernfrågan väl anslog ett visst belopp
till hvart och ett af de olika kasernetablissement, hvilkas uppförande
då medgafs, men emellertid berättigade Eders Kongl. Maj:t att, derest
brist uppstode å det belopp, som sålunda för ett etablissement anvisades,
till täckande deraf använda möjligen uppkommande öfverskott å
anslaget till ett annat, enahanda bemyndigande i fråga om de belopp,
som kunna varda till kasernbyggnadsarbetena i Kristianstad och å Karlsborg
torde böra äskas; och lärer dessutom, då det naturligtvis ingalunda
kan vara min mening att numera, sedan förslag till reglering af riksstatens

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 25.

fjerde hufvudtitel för år 1896 redan blifvit till Riksdagen aflåtet, för
nämnde år påyrka beviljandet af ytterligare anslag för försvarsändamål,
den nådiga propositionen böra innehålla hemställan från Eders Kongl.
Maj:t att få, i mån af behof, till de ifrågasatta kasernbyggnadsarbetena i
Kristianstad och å Karlsborg använda de medel, som af Riksdagen
redan till kasernbyggnadsarbeten anvisats eller som framdeles kunna
komma att för samma ändamål anvisas.

Då slutligen för ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten torde böra
äskas de belopp, som chefen för fortifikationen ansett vara derför erforderliga
och mot hvilka jag för min del icke har någon erinran att
göra, hemställer jag alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

dels medgifva, att den rätt, som kronan eger eller kan eg a ej
mindre till de å den af första landtmätaren A. E. Modie år 1881 upprättade
karta med n:ris 1, 1 a, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 12 a,
13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 19 a, 20, 22, 23, 23 a, 24, 25, 26, 27, 28

29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46,

47, 48 och 49 betecknade områden i och invid Kristianstad än äfven
till de norr om nämnda stad framgående fästningsgrafvar, sådana dessa
å samma karta finnas med blå färg angifna, må på de i stadsfullmäktiges
i Kristianstad skrifvelse den 6 sistlidne december föreslagna vilkor
till Kristianstads stad öfverlåtas;

dels bevilja, till de för förläggning i Kristianstad af hela Wendes
artilleriregemente erforderliga kasernbyggnadsarbeten vid regementets
dervarande etablissement 304,000 kronor, deri inberäknadt det belopp
40,000 kronor, som vid bifall till hvad här ofvan föreslagits skulle

komma att af staden Kristianstad såsom bidrag till kasernbyggnads arbetena

erläggas, och till de för inqvartering å Karlsborg af Karlsborgs
artillericorps, Göta ingeniörbataljon och Göta trängbataljon nödiga
inredningsarbeten 26,400 kronor, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att, derest
öfverskott å de sålunda beviljade beloppen uppkomma, använda desamma
till bestridande af kostnaderna för de kasernbyggnadsarbeten, till hvilkas
utförande medel, i enlighet med Riksdagens underdåniga skrifvelse den
9 maj 1894, redan anvisats; och

dels bemyndiga Eders Kongl. Magt. att till de förestående kasernbyggnadsarbetena
i Kristianstad och å Karlsborg, i mån af behof, använda
de tillgångar, Riksdagen anslagit till nyss berörda i skrifvelsen
den 9 sistlidne maj omförmälda kasernbyggnadsarbeten eller framdeles
kan komma att till de, med anledning af 1892 års urtima Riksdags

16 Rongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 25.

beslut rörande den förbättrade härordningen, nödiga arbeten af nämnda
slag anvisa.

Uppå tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen besluta i enlighet
med hvad departementschefen sålunda hemstält; och
skulle nådig proposition af den lydelse, som i bilagan
A. till detta protokoll finnes angifven, till Riksdagen
aflåta s.

Ex protocollo
Eugene Peyron,

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1895.

Hör till Kong!. Maj t prop. N*2S.

KAR T A

öfver

KongL.Majt och Kronan tillhörige ,

KRISTIANSTAD

bclägne, tomter och gatudelar.

A.EModée.

Östra, B o vete vard, en.

-I«q

_■ V~es ''.ra, Storgodan,

Vestra, Boulevardens

Jfristianstad, - ffessleholms

Skala 1: ‘±000

Alun K (jo fly A, Del af Norra, folkskalansträdgörct, ansedd, att afträdas till, kronans.
„ B. fn rank, del af narra ur a framt,, tillhörig kronan

woo Meter

Gen.Stab.lit.Anse