Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18 (Proposition 1872:18)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

N:o 18.

Ank. till Kiksd. Kansli den 24 Febr. 1872, kl. 3 e. in.

Kongl. Ma.j:ts nadigo. Proposition, angående dels stadgande a f förändrade
vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran
samt dels åtskilliga andra postväsendet rörande frågor: Gifven
Stockholms Slott den 16 Februari 1872.

Uti underdånig skrifvelse den 28 Februari 1871 har General-poststyrelsen
fästat uppmärksamhet på angelägenheten af att förändrade vilkor blefve
för tidningars och tidskrifters postbefordran fastställda; och har Styrelsen i
sådant afseende till en början erinrat:

att i äldre tider tidningar och tidskrifter, som skulle med post befordras,
utom de s. k. privilegierade tidningarne, hvilkas utgifvande understöddes
af staten, voro underkastade samma utgifter till Postverket, som belöpte
för bref af motsvarande vigt;

att naturligtvis vid sådant förhållande Postverket endast i ringa män
kunde för tidningarnes spridning anlitas, hvarföre ock ännu, enligt Kongl. brefvet
den 20 December 1774, det borde ankomma på tidningsutgifvarne ”att sjelfva,
på sätt som dittills skett, besörja om tidningarnes kringsändande till landsorterna”
;

att Postverket först år 1820 i någon vidsträcktare män öfvertagit utkommande
dagblads spridande till särskilda delar af landet, sedan genom
nådiga brefvet den 15 December samma år blifvit stadgadt, att alla slag af
tidningar skulle genom posterna befordras emot en afgift, motsvarande en
åttondedel af brefportot med vanlig portomoderation;

att då emellertid detta betalningssätt, utom det att den stadgade afbiten,
i den mån tidningsbladen tilltogo i omfång, blef ganska tryckande,
äfven medförde olägenheten såväl af att hvarje tidningsbundt måste särskild!
vägas, som äfven deraf att olika taxering af tidningarne måste ega rum allt
Bih. till Riksd. Prat. 1872. 1 Sand. 7 Afä. .9 Höft. 1

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18.

efter som de skulle till mer eller mindre aflägsna orter befordras, Rikets
Ständer, till afhjelpande häraf, enligt underdåniga skrifvelse!! flen 18 November
182o, beslöto, att alla utkommande tidningar, jemte åtföljande bihang,
offentliga bulletiner likväl undantagna, skulle förses med en särskild kartasigillata
stämpel och deremot åtnjuta en allmän postfrihet ”så att alla dagblad
kunde, oberoende af i förväg lagda hinder, portofritt kringsändas till
landsorterna utan all annan förhöjning för läsare derstädes än det postförvaltare
tillkommande arvode”;

att sedermera genom Kong], kungörelse den 2b Januari 1830 berörda
förmån af afgiftsfri postbefordran emot åsättande af bevillningsstämpel blifvit
utsträckt äfven till periodiska skrifter och så kallade broschyrer, hvarmed
skulle förstås ”tryckta afhandlingar, fullända! le i ett häfte, som ej öfvers teg
tillhopa 1,200 qvadrat-decimaltums yta”;

att den afgift, som nu genom bevillningsstämpels åsättande drabbar
hvarje särskild! exemplar af inländsk tidning, periodisk skrift eller broschyr,
sistnämnda slags skrifter likväl endast då General-poststyrelsen uppå särskild
framställning medgifvit deras försändande med posterna, enligt Kongl. kungörelsen
den 30 November 1860 utgör 0,2 öre, då papperets ena yta icke
öfverskjuter 200 qvadrat-decimaltum, och förhöjes med 0, i öre derutöfver för
hvarje tillökning i papperets yta af högst 200 qvadrat-decimaltum; samt

att det nämnda postförvaltarearvodet för närvarande på grund af Kongl.
brefvet den 27 Mars 1863 utgår, för år rälmadt,

med 3 R:dr för tidning, som utkommer 6 eller flera gånger i veckan

„ 2 „ 50 öre „ „ 5 gånger i veckan

•> 4

v 4 v r> 1> * »> »

„ 1 „ 50 öre „ ,, 3 „ ,,

n 1 ,, n ^ . ”

„ 50 öre för tidning eller tidskrift som utgifves 1 gång i veckan

eller mindre ofta,

och vid prenumeration för kortare tid än ett år minskas i förhållande derefter.

Då således stämpelafgiften, såsom af sättet för dess tillkomst visade
sig, utgjorde ersättning för det porto, som förut skolår för postbefordrade tidningar
och tidskrifter m. in. erläggas, så läge en oegentlighet deruti, att
densamma drabbade äfven alla de exemplar af tidningar in. in., för hvilka
någon postbefordran icke påkallades. En annan oegentlighet vore den, att
inkomsten af berörda afgift icke inginge till postkassan.

Sistnämnda omständighet kunde emellertid anses vara af jemförelsevis
mindre betydelse, så länge ännu ett ärligt bidrag till bestridande af de allmänna
statsutgifterna påräknades från Rostverk et, och följaktligen genom tidningsportots
ingående omedelbart till Riksgälds-kontoret endast beloppet åt

Kolig!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

nämnda bidrag minskades. Men sedan, i sammanhang med medel portots införande,
Postverkets inkomster förklarats höra utan afkortning användas för
verkets egna ändamål, till utvidgande af postförbindelserna och underlättande
af postutvexlingen, och endast sådana öfverskottsmedel, som icke för detta
ändamål behöfdes, herde till statsverket levereras, hade förhållandet bl Hvit
väsendtligen förändradt; och då nu dertill komma, att en sådan omreglering
af sättet för postpersonalens aflönande, som Riksdagen i underdåniga skrifvelsen
den lo Maj 1868 förordat, så att åtminstone största delen af de med
posttjensterna nu förenade sportler indrogos, vore för Postverkets tidsenliga
ordnande oundgängligt, och att en dylik förändring icke kunde genomföras
utan en väsendtlig tillökning i Postverkets nuvarande årliga inkomster, så
syntes svårligen någon tvekan kunna ega rum om att inkomsten för tidningars,
tidskrifters och broschyrers postbefordran icke längre herde dragas ifrån
Postverket.

Om således donna inkomst finnes höra ingå till postkassan, torde emellertid
för uppbörden deraf helt andra bestämmelser höra meddelas än de nu
gällande.

Emot det nuvarande uppbördssätt kunde nemligen anmärkas, dels att
sjelfva beskaffenheten af den tidningsstämpel, som för närvarande begagnas,
lemnade mycket ringa skydd emot missbruk, och dels att stämplingskostnaden,
som i några fall uppgänga ända till 50 procent af inkomsten, år 1869 för
hela riket utgjort icke mindre än 17,iso procent deraf.

Det funnes dock intet verkligt hinder för vidtagande af en sådan anordning,
att, jemte det en ökad kontroll å uppbörden vunnes, densamma komma
att verkställas utan annan kostnad än de 2 procent, som utgjorde posttjenstemännens
provision å postmedel uppbörden i allmänhet.

I sådant afseende hade General-poststyrelsen i dess den 25 Augusti
1869 afgifna förslag till allmän poststadga, i ungefärlig öfverensstämmelse
med hvad som vore vedertaget i andra länder, der postverket öfvertagit bestyret
icke allenast med tidningarnas fortskaffande utan ock med deras distribution
och uppbörden af de för dem belöpande prenumerationsafgifter, föreslagit
att tidningsportot skulle fastställas till 20 procent af prenumerationspriset
å sådana tidningar in. in., som utkomma minst en gång i veckan,
och till 10 procent af nämnda pris å sådana tidskrifter m. in., som utgåfves
mindre ofta än en gång i veckan och för hvilkas expedierande följaktligen
postpersonalens tid vida mindre toges i anspråk.

Den inkomst, som genom en sådan reglering af tidningsportot skulle
för Postverket uppkomma, beräknades på grund af postförvaltarens uppgifter
om antalet af de tidningar och tidskrifter, som under föregångna år blifvit
genom postanstalterna förshrifna och under antagande, att något särskild!

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

porto icke ålades tidning eller tidskrift, som från utgifningsorten befordrades
i lösväska, skola uppgå till omkring 75,000 R:dr årligen.

Men utom de periodiska skrifter, som genom postanstalterna förskrefvos1
befordrades derjemte med posterna ett mycket stort antal dylika skrifter
på det sätt, att de från tryckningsorten utan något slags afgift till postkassan
eller postpersonalen försändas under korsband, till största delen, för att
å adressorten genom kommissionärer afyttras, hvilket expeditionssätt säkerligen
icke varit afsedt då vid tidningsstämpelns införande stadgades, att de
tidningar som med post befordrades icke borde, utöfver stämpelafgiften, drabbas
af någon annan afgift ”än det postförvaltarne tillkommande arvode”.

För att rörande antalet af dylika försändelser vinna upplysning både
General-poststyrelsen genom cirkulär den 15 Augusti 1870 anbefallt vederbörande
postförvaltare att under en följande månad noggrann! aktgifva på de
tidningar och tidskrifter, som, utan att vara genom Postverket förskrifna, inlemnades
å postanstalterna för att såsom försedda med tidningsstämpel portofritt
befordras, och att deröfver fora sådana anteckningar, att på grund deraf
kunde uppställas en sannolikhetsberäkning öfver antalet och tyngden m. m.
af de så beskaffade försändelser, som under loppet af ett år blefve med
posterna befordrade.

Med ledning af de uppgifter, som till följd häraf till Styrelsen inkommit,
kunde — helst beräkningen skott under en del af året, då antalet af
ifrågavarande försändelser i allmänhet vore undre än under andra delar af
året — med säkerhet antagas, att, utöfver de genom postanstalterna förskrifna
tidningar och tidskrifter, för hvilka postförvaltarearvode erlades, mer
än 5 millioner exemplar af dylika skrifter blifvit under nämnda år med
posterna fortskaffade.

Hade äfven för dessa tidningar och tidskrifter stadgadt postförvaltarearvode
utgått, så skulle postpersonalen derigenom hafva erhållit eu ökad
sportelinkomst af omkring 79,700 R:dr, eller nära två gånger så mycket som
under 1870 å interimsstat utbetalts till ersättande af uppkommen minskning
i den för nämnda personal påräknade sportelinkomst;

både vidare nu ifrågavarande tidningar och tidskrifter blifvit, i enlighet
med hvad i andra postverk eger ruin, behandlade såsom bandförsändelser
och taxerade till det för dylika försändelser belöpande, ingalunda dryga portot
af ti öre för 8 ort, så skulle postkassan derigenom beredts en inkomst af
något mer än 240,000 R:dr, under det att nu bruttointägten af de samma
tidningar och tidskrifter åsätta bevillningsstämplar föga öfverstigit 17,500
R:dr;

och om slutligen berörda tidningar och tidskrifter förskrifvits genom
Postverket och dervid taxerats enligt de af General-poststyrelsen, på sätt

Koin)!. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.

°fvan förmäles, föreslagna grunder, så skulle Postverket derigenom hafva

erhållit eu årsinkomst af omkring..............R;(jr 73 000- --

så att med tillägg af här förut beräknade......... „ 7;/,000: —

Postverkets årliga inkomst af tidningars och tidskrifters

postbefordran skulle hafva uppgått till...........R,:f]r 148,000: _

Emellertid vore det icke ensamt billigheten deraf, att inkomsten för
tidningars och tidskrifters postbefordran inginge till den kassa, som hade att
bestrida utgifterna för samma befordran, eller Postverkets behof att för genomförande
o af eu länge påyrkad reglering af sättet för postpersonalens aflönande
erhålla ökade inkomster, som talade för den ifrågaställa förändringen,
utan påkallades denna jemväl af andra .skäl.

att nemligen postinrättningen skulle kunna, såsom vederborde, uppfylla
sin bestämmelse och i mån af rörelsens tillväxt fortfarande utvidga sin
verksamhet, fordrades nödvändigt att, i samma man ett stigande antal postforsändelser
kräfde användande af en ökad personal å postanstalterna och
ett okad t hästantal, Postverkets tillgångar för bestridande af deraf föranledda
kostnader vunne eu ungefärligen deremot svarande förökning. Skedde icke
detta och Postverket derjemte ålades att utan all ersättning fortskaffa försändelser,
hvilkas antal och tyngd vore i ständigt stigande, så måste sådant
icke allenast motverka vidare utveckling åt postinrättningen, utan kunde äfven
i en framtid gorå det nödvändigt att i någon mån inskränka postbefordrmgen
på en och annan linie.

Grundsatsen att Postverket för hvarje tillökning i postgods också borde
kunna påräkna en ungefärligen motsvarande förökning i portoinkomst hade
™n’ England, Tyskland, Italien, Spanien och nu sednast i Danmark ledt
till fribrefsrättens upphäfvande. Om också bär i Sverige ett sådant steg icke
för närvarande funnes lämpligt, så borde dock tiden anses vara inne att
undanrödja det anmärkta missförhållandet i afseende å vilkoren för tidningars
och tidskrifters postbefordran, hvilken, såvidt General-poststyrelsen hade °sig
bekant, ensamt bär i landet verkställdes utan all ersättning"till postkassan.

lyngden af det postgods, som sålunda af svenska Postverket befordrades,
vore ock ingalunda ringa.

På grund af de ofvan omförmälda uppgifterna från postanstalterna
kunde nemligen vigten af de tidningar och tidskrifter, som under år 1870
af Postveiket befordrats, utan att vara genom detsamma förskrift^, antagas
hafva, broschyrer oberäknade, uppgått till icke mindre än 3,022,5 centner,
hvilket för hvarje dag af året gjorde 8,28 centner eller mer än hvad som
må fortskaffas efter två hästar.

Af dessa försändelser både visserligen flertalet bl hvit till större eller
mindre del fortskaffade å jernväg, hvilket transportsätt i de flesta fall icke

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.

föranledde till någon ökad kostnad för Postverket, men härvid borde dock
erinras, att den våglängd, hvarå tillfälle förefunnes till posternas fortskaffande
med bantåg,'' icke uppginge till mer än 157 mil, under det deremot
den våglängd, hvarå landsvägspostcrna befordrades, utgjorde mer än 11 gånger
så mycket eller omkring 1,750 mil.

Ehuru det icke vore möjligt att åstadkomma någon fullständig utredning
af de omständigheter, som vid olika tillfällen påkallat användande af
förstärkt anspann för posternas fortskaffande, leda det dock intet tvifvel att
i de aldra flesta fall det varit tyngden af postbefordrade tidningar och tidskrifter,
som på sednare tider gjort det nödvändigt att för ett stort antal
poster, än regelbundet hvarje gång, än allenast vid särskilda tillfällen använda
ett större antal hästar än förut varit erforderligt.

Detta antagande bestyrktes också tillfullo af deu ppgifter, Styrelsen från
åtskilliga af de mera betydande postanstalterna infordrat rörande det förhållande,
hvari de särskilda slagen af postförsändelser befunnits i afseende ä
vigten stå till hvarandra.

Af dessa uppgifter framginge nemligen, att af de försändelser, som med
post befordras, utgöres i allmänhet

icke fullt 13 procent af bref, postanvisningar och bandförsändelser, för
Indika porto till Postverket erlägges;

något mer än 8 procent af fribref;
icke fullt 15 procent af paketpostförsändelser; och
icke mindre än 64 procent af tidningar, tidskrifter och broschyrer, som
portofritt befordras.

Till bestridande af de betydliga, årligen växande utgifterna för postbefordringcn
både Postverket således för närvarande icke att påräkna bidrag
af mer än 28 procent bland de försändelser verket både att fortskaffa; och
långt ifrån att detta missförhållande kunde anses öfvergående, förefunnes
full anledning till de c antagande att, om ej nuvarande vilkor för tidningars
och tidskrifters postbefordran ändrades, förhållandet skulle i eu framtid gestalta
sig ännu ogynnsam ma ro för Postverket. Ty, ehuru tillväxten i brefvexlingen,
särdeles under de sednare aren, varit ganska betydlig, så uppvägdes
den likväl mångdubbelt af den fortgående tillökningen i antalet af
tidningar och tidskrifter, som postbefordrades. En fullständig statistik i detta
hänseende vore väl numera icke möjligt att åstadkomma, men någon ledning
för omdömet härutinnan kunde dock lemnas af en jemförelse emellan den
olika tillökningen under särskilda år af å ena sidan Postverkets inkomst af
brefbefordringen och å den andra mängden af tidningar och tidskrifter,
som varit berättigade till portofri postbefordran.

Om nemligen till utgångspunkt för en sådan jemförelse toges förhållandet
år 1839, samt beräkningen af tidningar och tidskrifter grundades på

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18.

beloppet af den genom tidningsstämplingen lemnade inkomst, med dervid
fästad nödig hänsyn till de förändringar i samma inkomst, som måst blifva
en följd af nådiga kungörelserna den 14 November 1845, den 21 November
1851, den 21 November 1854, den 27 November 1857 och den 30 November
18(50, så visade sig att

medan, i jemförelse med förhållandet år 1839, Postverkets inkomster
af den inländska brefbefordringen varit ökade:

år 1849 .............................med 20 procent,

,, 1859 ............................. „ 54

„ 1869 ................. „ 145

så både deremot under samma tid tillökningen i mängden af tidningar
in. ro.., som på grund af åsatt bevil!ningsstämpel varit berättigade till
portofri postbefordran, utgjort:

år 1849 ........................... 282 procent,

„ 1859 ........................... 419

och „ 1869 . . 1,283

Slutligen ansåge sig General-poststyrelsen ock höra fästa uppmärksamhet
på det förhållande att, ehuru, i anseende till den störa massan af
tidningar och tidskrifter, som, utan att vara genom Postverket förskrift!a, af
utgifvare, förläggare och andra enskilde dagligen till postbefordran aflemnades,
det icke vore för postpersonalen möjligt att fullständigt öfvervälta, huruvida
tilläfventyrs bref eller andra skriftliga meddelanden funnos inneslutna i
de korsbandsförsändelser, för hvilka, på grund af åsatt bevillningsstämpel,
portofrihet påyrkades, likväl tillvaron af ett sådant missbruk tidt och ofta
genom tillfälliga upptäckter ådagalades.

Med afseende å alla de sålunda anförda omständigheterna och på
grund jemväl af den noggrannare upplysning i ämnet, som genom de ofvan
omförmälda, från postförvaltare infordrade uppgifterna vunnits, funne sig
General-poststyrelsen ega giltiga skål att förnya sin redan i skrifvelse!! den
25 Augusti 1869 gjorda framställning om fastställande af förändrade vilkor
för tidningars och tidskrifters postbefordran.

Vid detta förslag, som med anledning af enskild motion utgjort föremål
för behandling vid 1870 års riksdag, hade icke utan allt skål blifvit
anmärkt, att, då den por toned sättning, som funnits höra medgifvas för tidningar
och tidskrifter, hvilka utkomme mindre ofta, blifvit i förslaget inskränkt
till endast de tidningar och tidskrifter, som utgifvas mera sällan än
en gång i veckan, och befordringsafgiften, äfven med berörda nedsättning,
icke i något fall skulle enligt förslaget understiga 10 procent af prenumerationspriset,
så komma genom de föreslagna taxeringsbestämmelserna befordringsafgiften
att för eu del veckotidningar och tidskrifter blifva oskäligt
förhöjd.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 18.

Till förekommande af en dylik olägenhet hade i Danmark genom den
nya postlagen af den 7 Januari nästlidna år afgiften för tidningars och tidskrifters
reqvirerande genom postanstalt nedsatts från 20 till 8 procent af
abonnementspriset, men derjemte för sjelfva postbefordringen fastställts en
särskild afgift af en fjerdedels skilling för hvarje tidningsnummer som postbefordrades.

General-Poststyrelsen ansåge dock för sin del den erforderliga lindringen
i afgift för tidningar och tidskrifter, som endast mera sällan utkomme,
kunna enklare och med mindre omgång vinnas derigenom, att i stället för
de förut af Styrelsen föreslagna två taxeringsklasserna å respektive 20 och
10 procent af prenumerationspriset, tre sådana klasser fastställdes, så att
postbefordringsafgiften bestämdes :

till 20 procent af prenumerationspriset för tidningar och tidskrifter, som utkomme
mer än en gång i veckan;

„ 10 „ af nämnda pris för tidningar och tidskrifter, som utkomme

från och med en gång i veckan till och med en gång i
månaden; samt

„ 5 „ af samma pris för tidskrift, som utkomme mindre ofta än en

gång i månaden.

Och skulle genom dessa nya bestämmelse!'', hvilkas antagande Generalpoststyrelsen
nu tillstyrkte Kongl. Maj:t att hos Riksdagen förorda, Postverkets
enligt de förut föreslagna bestämmelserna bär ofvan till 148,000
R:dr beräknade inkomst af ifrågavarande befordringsafgifter tilläfventyrs
komma att i någon mån nedgå, men enligt Styrelsens öfvertygelse säkerligen
icke understiga 135,000 R:dr.

Hvad General-poststyrelsen sålunda och i öfrig! i förevarande ämne
anfört, bär Kongl. Näjd tagit i nådigt öfvervägande; och då det måste . anses
vara mindre billigt, icke allenast att den afgift, hvars erläggande nu utgör
vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran, drabbar jemväl de
exemplar af tidningar och tidskrifter, för hvilka någon sådan befordran icke
ifrågakommer, utan äfven att Postverket, för befordrande af ifrågavarande
slags i stark tillväxt stadda försändelser, har att vidkännas ständigt stigande
kostnader, utan att för deras bestridande kunna använda någon del af samma
afgift.

Då

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 18.

då uppbörden åt'' denna utgift, sådan den nu är anordnad, medför
kostnader, som icke stå r rimligt förhånande till behäiliiiiigen a i samma afgift
och i afseende på en del af de i landsorterna utkommande tidningar
uppgå ända till 50 procent af bruttoinkomsten;

då vidare icke allenast för genomförandet af en länge såsom nödig
erkänd, på sportel väsendets indragning grundad omreglering af postpérsonalens
aflöning, utan äfven pa det Postverket ma vara i stånd att genom eu
fortgående utveckling af sin verksamhet motsvara en växande rörelses kraf
på utvidgade och underlättade tillfällen till postutvexling, det är nödvändigt
att åt samma verk beredes den ökade inkomst, som det genom rättigheten
att uppbära betalning för tidningars och tidskrifters postbefordran skulle erhålla;
och

da slutligen det skäl, som hittills hufvudsakligen anförts emot en sådan
förändring som den nu föreslagna, eller att inkomsten af tidning,sstämplingsafgiften
icke kunde för de allmänna statsutgifterna undvaras, icke torda,
under nuvarande förhållanden, kunna tillmätas någon afgörande vigt *å delar
Kong!. Maj: t General-poststyrelsens åsigt om lämpligheten deraf, att den
genom Kong! kungörelsen den :50 November 1860 stadgade stämpelafgiften
för tidningar och tidskrifter utbytes emot en endast för verkligen postbefordrade
exemplar af tidningar och tidskrifter till postkassan utgående afgift,
hvilken uppbäres pa samma sätt som andra postbefordringsafgifter och
med hvars införande det nu postförvaltare tillkommande särskilda arvode
för tidningars och tidskrifters postbehandling skulle upphöra.

Beträffande nu beloppet af denna afgift för olika försändelser af ifrågavarande
slag, så lärer vid dess bestämmande afseende höra fästas vid det
olika arbete! för postpersonalen och den olika kostnad för Postverket, som
befordringen åt den ena eller andra tidningen eller tidskriften kan antagas
medföra. Detta arbete och donna kostnad bero åter väsendtligen dels deraf,
huru otta tidningen eller tidskriften utkommer och dels af dess storlek; och
som båda dessa omständigheter vanligen finna ett uttryck i tidningens eller
tidskriftens prenumerationspris, anser Kong!. Maj:t lämpligt, att detta pris
i allmänhet lägges till grund för af giftens beräknande. Men då hvarje tidningsnummer,
som till postbefordran afiemnas, erfordrar sin särskilda expedition
och följaktligen eu tidning, hvilken utkommer dubbelt så ofta som en
annan, för postpersonalen medför dubbelt så mycket arbete som den sednare,
fastän möjligen bådas prenumerationspris är detsamma, så fordrar billigheten,
att befordringsafgiften icke fästställes till samma proportion af prenumerationspriset
för de tidningar, som utkomma t. ex. flera gånger i hvarje vecka
och för dem, som utkomma mera sällan, utan bör donna proportion för de
förra sättas högre. Och då vidare vid
Pilt. till Jiilcsd. Pro!. 7,87,5. 1 Sand 1 Afd. !> Höft.

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition Ko 18.

hänsyn måste tagas äfven till andra omständigheter än tidningens storlek och
huru* ofta densamma utkommer, nemligen hufvudsakligen till beskaffenheten
af tidningens innehåll, så att t. ex. en tidning, hvars innehåll är med mer
än vanlig omsorg utarbetad! och derföre värderikare, eller som sysselsätter
sif med ett ämne af mera specifikt vetenskaplig eller teknisk natur och derföre
icke kan påräkna någon större läsatekrets, eller som innehåller eller
åtföljes af kostbara illustrationer eller planche!-, betingar ett högre prenumerationspris
än en lika stor och lika ofta utkommande tidning, som t. ex.
hufvudsakligen innehåller annonser, men dessa omständigheter, i fråga om
arbetet och kostnaden vid tidningens postbefordran, äro utan all betydelse,
så bör äfven i detta hänseende eu jemkning i förhållandet emellan befordringsafgiften
och prenumerationspriset ega ruin, hvithet lämpligen synes
kunna ske på det sätt, att vid beräknandet af befordringsafgiften för 2 tidningar,
hvilka t. ex. ega ungefär samma ytinnehåll och utkomma lika ofta,
men af hvilka den ena, i anseende till innehållets beskaffenhet, drager ett
högre prenumerationspris än den andra, donna skilnad i prenumerationspriset
icke får leda till eu deremot svarande skilnad i postbefordringsafgift.
Sålunda, om erfarenheten lärer, att det vanliga prenumerationspriset för eu
tidning, ’ som utkommer eu gång i veckan och hvars ytinnehåll icke öfverstiger
ett tusen qvadrattum, är under ö Rall-, men att en lika ofta utkommande
illustrerad tidning kan betinga ett prenumerationspris af 12 R:dr,
utan att dess ytinnehåll är större än det angifna, så bör, då postbefordran
af den sednare tidningen näppeligen kan för Postverket medföra större kostnad
eller tunga än befordran af en tidning med mindre dyrbart innehåll,
befordringsafgiften icke sättas högre än i förhållande till ett prenumerationspris
af 6 R:dr. Skulle deremot någon vilja eu gång i veckan utgifva ett
mycket stort annonsblad med t. ex. 2,000 qvadrattums yta och betinga Bigott
i förhållande till dess storlek stående pris af 12 R:dr, så vore det ju
ock billigt att afgiften för befordringen af denna dubbelt så tunga tidning
utginge utan någon moderation.

Att vid så mångfaldigt vexlande pris och ytinnehåll som de svenska
tidningarnes, angifva en regel, hvilken i hvart och ett särskild! fall med
säkerhet träffar det absolut rätta, torde icke vara möjligt; men efter omsorgsfull
pröfning af alla på frågan inverkande omständigheter och med
tillämpning af den grundsats, att någon förhöjning af det belopp, som enligt
nu gällande stadgande!! skall i form dels af stämpelafgift och dels af postför
val tarear vode utgöras för hvarje särskild tidning eller tidskrift, hvilken
efter förskrifning genom postverket med posterna befordras, i regeln icke bör
ega ram, finner Kong!. Maj:t postbefordringsafgiften för tidningar och tidskrifter
kunna, med största sannolikhet att i de speciel fallen öfverensstämma
med billighetens fordringar, fastställas:

Kongi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.

för tidning eller tidskrift, som utgifves mer än en gång i veckan, till
20% af prenumerationspriset samt för tidning eller tidskrift, som utgifves
en gång i veckan eller mindre ofta, till 10% af nämnda pris, med iakttagande
dock dervid att detta pris

för tidning eller tidskrift, som utkommer 3 eller flera gånger i vecka»
och ej tiar större yta än 1,000 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än
till 20 Riksdaler;

för tidning eller tidskrift, som utkommer 2 gånger i veckan och ej har
större yta än 500 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än till (i Riksdaler;

för tidning eller tidskrift, som utkommer 1 gång i veckan och ej har
större yta än 1,000 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än till 6 Riksdaler;
samt

för tidning eller tidskrift, som utkommer mindre ofta än 1 gång i vecka»
och ej har större yta än 2,500 qvadrat-decimaltum, icke beräknas högre än
till 5 Riksdaler;

så att för de 4 nu nämnda klasserna af tidningar eller tidskrifter berörd
ringsafgiften för år räknad t icke komme att i något fall öfverstiga resp.
4 Riksdaler, 1 Riksdaler 20 öre, 60 öre och 50 öre.

Vidare och då postpersonalens arbete vid hvarje prenumerationstillfalle
är ungefär detsamma och således i afseende å eu tidningsårgång större, då
prenumerationen sker månads- eller qvartalsvis, än då den sker på en gång
för hela aret, anser Ivongl. Maj:t det höra stadgas, att den postbefordringsafgift,
som vid prenumeration å tidning eller tidskrift eller eljest vid aftal
om regelbunden postbefordran af en sådan skall erläggas, icke må för hvarje
gång understiga 30 öre, eller om vid samma tillfälle prenumeration tages ä
flera exemplar af samma tidning eller tidskrift, 30 öre för hvarje exemplar.

Härvid bilagd a tablå utvisar, huru för hvarje särskild tidning eller tidskrift,
som här i riket utgifves, tillämpning af dessa bestämmelser skulle utfalla
i jemförelse med hvad som nu bör för samma tidning eller tidskrift i
stämpelafgift och postförvaltarearfvode erläggas.

För de tidningar och tidskrifter åter, som, utan att vara för viss tid
reqvirerade, af tillfällig anledning kunna komma att i enstaka nummer med
posten försändas, bör hädanefter enligt Ivongl. Maj:ts åsigt vanligt korsbandsporto
erläggas; och, hvad brochyrer angår, lärer någon giltig anledning icke
förefinnas, hvarföre de skulle i post!)Anseende behandlas annorlunda än andra
böcker, helst om de» nedsättning i portot för småpaketer, hvarom Kongl.
Maj:t kommer att härnedan gorå nådig framställning, skulle vinna Riksdagens
godkännande.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anförd t, vill Kongl. Maj:t,
som redan i den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof
meddelat, hurusom en portoafgift för tidningar och tidskrifter, beräknad efter

Kongil. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

ofvan angifna grunder, kali antagas komma att bereda Postverket eu årlig
inkomst af åtminstone 130,000 Riksdaler, härmed föreslå att, med upphäfvande
af Kong!, kungörelsen den 30 November I 860 angående den af Rikets
Ständer fastställda bevillningsafgift för stämpling af tidningar samt andra
periodiska skrifter och tryckta afhandlingar, följande bestämmelser må stadgas
att rörande vilkorcn för tidningars och tidskrifters postbefordran lända till
efterrättelse från och med ingången af nästkommande år.

§ I Mom.

1. Önskar någon att tidning, som inom riket utgifves å annan
ort än der häri bor eller vistas, skall honom genom Postverkets försorg tillhandahållas,
och anmäler han sig för sådant ändamål vid postanstalt till
prenumeration å samma tidning, har lian dervid att i förskott för den tid,
hvarföre prenumerationen sker, utöfver belöpande prenumerationspris, till postkassan
erlägga en särskild afgift för tidningens postbefordran, hvilken afgift
skall i allmänhet motsvara, för tidning, som utkommer mer än en gång i
veckan, eu femtedel af prenumerationspriset och för tidning, som utkommer
endast en gång i veckan eller mindre ofta, en tiondedel af samma pris, men
ej må för år öfverstiga

4 Exil*, om tidningen utkommer oftare än två gånger i veckan, och hvarje
nummers ytinnehåll, beräknadt efter papperets ena yta, icke öfverstiger
1 OCH i q vad rat-decimaltum;

1 R:dr 30 öre. om tidningen utkommer två gånger i veckan och hvarje nummers
ytinnehåll icke öfverstiger 500 qvadrat-tum;

BO öre, om tidningen utkommer en gång i veckan och hvarje nummers ytinnehåll
icke öfverstiger 1,000 qvadrat-tum; eller
50 öre, om tidningen utkommer mindre ofta än en gång i veckan och hvarje
nummers ytinnehåll icke öfverstiger 2,500 qvadrat-tum.

Rörande dock härvid tillika iakttagas, att, för hvarje gång prenumeration
å tidning vid postanstalt sker, beloppet af ifrågavarande afgift, ehvad
prenumerationen afser längre eller kortare tid och ehvad tidningens prenumerationspris
är högre eller lägre, alltid skall utgöra minst 30 öre för hvarje
särskild t tidningsexemplar.

Mom. 2. Planche!1, hörande till tidning, som genom postanstalt blifvit
förskrifven, varda afgiftsfritt med posten befordrade, när de utan särskild betalning
utöfver prenumerationspriset åtfölja tidningen samt tillkännagifvande
derom i donna linnés infördt. .

Enahanda förmån tillkommer under samma vilkor äfven tidningen åtföljande
af dess redaktion utgifna bihang dertill, dock med förbehåll, beträffande
bihang till tidning, för hvilken på grund af mom. 1 nedsättning i den

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 18.

mot prenumerationspriset svarande befprdringsafgift åtnjutes, att tidningens
ytinnehåll, sammanlagdt med bi hangets, icke är större än som motsvaras åt''
den enligt åberopade moment för tidningen beräknade postbefordringsafgift.

Mom. 3. För befordran med post af andra biläger till tidning än
planche!’ och sådana bihang som i nästföregående moment omförmälas, erlägges
enahanda afgift som för försändelser under band, der icke, i särskilda
fall, sådana omständigheter förekomma, att General-poststyrelsen finner samma
biläger kunna och höra jemte de» tidning, till hvilken de höra, med post
befordras antingen utan särskild godtgörelse eller mot lägre porto än det, som
med tillämpning af taxan för försändelser under band skolat erläggas.

För sådana officiel» berättelser eller meddelanden, som enligt Kong!.
Maj:ts föreskrift med Post- och Inrikes-Tidningar till allmänheten utdelas,
eget'' postbefordringsafgift ej ruin.

Mom. 4. Skulle tidning, för hvilken i taxa, som af General-poststyrelsen
utfärdas, befordringsafgiften blifvit upptagen till mindre än en
femtedel af prenumerationspriset, upprepade gånger utkomma med större
antal nummer eller med större ytinnehåll, än som jemlik! inom. 1 utgör vilkor
för en sådan lägre afgiftsberäkning, eget'' på anmälan härom General-poststyrelsen
förordna om afgiftens förhöjande vid den prenumeration å samma
tidning, som derefter verkställes; och åligga dessutom i sådant fall tidningens
utgifvare eller den till hvilken prenumerationsmedlen skola af Postverket redovisas
att för hvart exemplar af tidningen, som efter det qvartal, hvarunder
förordnande om afgiftens förhöjning meddelats, blifvit genom posta »statt förskrifvct,
till postkassan erlägga ett emot skilnad»» i befordringsafgift svarande
belopp, hvithet, der så ske kan, må vid sedermera skeende redovisning
för influtna prenumerationsmedel innehållas.

§ 2. ,

Hvad i nästföregående § är stadgadt rörande tidningar gäller äfven i
afseende å tidskrifter, nummervis utkommande författningssamlingar eller handlingar
utgifna af sällskap eller föreningar o. s. v., när prenumeration derå
vid postanstalt sker; och iakttaga dervid, att Svensk Författningssamling och
Riksdagens Protokoll med dertill hörande bihang, Länsstyrelsernas tryckt»
kungörelse!’ samt Krigs-Vetenskaps-Akademiens handlingar och tidskrift, i
fråga om befordringsafgiftens belopp, alltid utan afseende vare sig å det antal
nummer, som i hvarje vecka utgifves, eller å ytinnehållet, hänföras till den
klass af försändelser, för hvilken nämnda afgift är bestämd till en tiondedel
af prenumerationspriset, men ej må för år öfverstiga (10 öre.

Kongl. Maj:t< Nåd. Proposition S:o 18.

De i föregående §§ gifna bestämmelser angående den postbefordringsafgift,
som bör erläggas, när å postanstalt prenumeration sker å tidning, tidskrift,
författningssamling, handlingar, utgifna af Sällskap eller Föreningar
<>• s. v., gälla äfven, när å postanstalt göres framställning om regelbunden
postbefordran af dylikt tryckerialster utan att tillika prenumeration derå vid
postanstalten sker; hörande dervid afgiften, som äfven i detta fall icke må
per exemplar understiga 30 öre för hvarje gång aftal om sådan postbefordran
eger ruin, erläggas vare sig af afsändare!! eller emottagare!! i förskott för
den tid, hvarunder det träffade af fåle t skall vara gällande, och dess belopp,
i händelse något prenumerationspris å den ifrågavarande försändelsen ej skulle
finnas faststäldt, beräknas efter det pris, hvartill densamma i bokhandeln
försäljes.

§ 4.

Mom 1. Skulle tidning eller tidskrift upphöra att vidare utgifvas, innan
den tid tilländagätt, för hvilken prenumeration derå eller sådant aftal
om dess regelbundna befordran, som i § 3 omförmäles, vid postanstalt skott,
eger prenumeranten eller den som befordringsafgiften erlagt att å postanstalten
vid anmälan återbekomma så mycket af den erlagda befordringsafgiften, som
belöper för hvarje helt qvartal af den efter tidningens eller tidskriftens upphörande
återstående prenumerationstiden.

Mom. 2. För don fö Dus t, som i fiffigt drabbar prenumerant genom
upphörande af tidning eller tidskrift, hvarå prenumeration vid postanstalt skott,
ikläder sig Postverket icke någon ansvarighet; åliggande det dock vederbörande
posttjenstemän att lemna prenumeranten allt det biträde, som skäligen
kan ifrågakomma, för att han må komma i åtnjutande af den ersättning,
som i dylikt fall möjligen kan erhållas.

§ 5.

General-poststyrelsen tillkommer att meddela de ordningsregler, som
för behörig tillämpning af de bär ofvan gifna föreskrifter kunna finnas
erforderliga.

Kongl Majds Nåd. Proposition N:o 18. 15

Vidare har General-poststyrelsen uti underdånig skrifvelse den 18 nästan0
December fästat uppmärksamhet på, hurusom åstadkommandet af eu
säker postföring i hög grad hindrades derigenom, att postiljoner och postförare,
under det de färdades med posten, egde att af enskilda personer
emottaga bref med åtföljande kontant portoafgift för att å närmaste postanstalt
aflemnas. Det vore icke nödigt påpeka den frestelse till oredlighet,
för hvilken eu mindre pålitlig postiljon eller postförare utsattes genom det
tillfälle, som såmedelst för honom erbjuda sig att för egen räkning behålla
den uppburna afsutten och antingen låta brefvet förblifva obefordradt eller
ock draga försorg om att brefvet till adressaten fortskaffades utan att portot
redovisades. Dessutom kunde det, sa snart eu gång i principen medgifvats
att postiljon eller postförare vore berättigad att af enskilda till befordran
emottaga det ena eller andra slaget åt försändelser, svårligen förekommas,
att ett dylikt postbefördringmått tidt och ofta anlitades äfven för andra försändelser,
helst det mången gång vore för postiljonen omöjligt att vid emottagande!
afgöra, om försändelsen vore af sådan beskaffenhet, att den finge
af honom på ifrågavarande sätt emottagas eller ej.

Då numera alla af postiljoner torda poster åtföljdes af breflådor, hvari alla
slags bref utom fribref kunde vinna befordran, och det icke mötte någon synnerlig
svårighet att utsträcka denna anordning äfven till ökriga poster, linnés
icke något annat verkligt hinder för stadgande af ett ovilkorlig! förbud emot
Krets eller paketers emottagande af postiljoner eller postförare än den omständigheten,
att portot för lösbref, hvarmed i allmänhet förstodes bref, hvilka
under postforslingen icke passerade mer än en postanstalt, jemlik! Kongl.
kungörelsen den 9 Mars 1855 skulle, utgående med ett belopp af endast Ö
öre, tillfalla vederbörande postförvaltare.

Sportelväsendets afskaffande, flera gånger påyrkad t af Riksdagen och
för postinrättningens tidsenliga ordnande oundgängligt, vore emellertid eu
åtgärd som numera icke länge kunde uppskjutas; Och då det i afvaktan på
genomförandet åt donna reform icke motto någon svårighet att tillägga postförvaltarne
personel ersättning för den sportelförlust, som lösbrefportots indragning
till postkassan för dem skulle medföra, så herde också icke den
omständighet, att berörda porto nu vore postförvaltare tillerkändt, hindra
vidtagandet af en sådan anordning, att de s. k. lösbrefven blefve behandlade
efter samma grunder som andra till postbefordran aflemnade bref.

Genom en sådan anordning vunnes ock den störa fördelen, att portot
äfven för de nu så kallade lösbrefven kunde åt afsändarne utgöras med frimärken,
hvilket frankeringssätt deremot nu, då porto! utgjorde en sportel
för postförvaltare!!, i allmänhet icke kunde för dylika försändelser användas
och endast undantagsvis bl hvit genom Kongl. brefvet den 23 Januari 185(5
medgifvet för sådana lösbref, som utvexlades med postkontoret i Stockholm.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

År 1861 hade visserligen fråga varit å bane om frimärkesfrankeringens utsträckande
äfven till lösbref, men i anseende till det störa beloppet af de ersättningsanspråk,
som af vederbörande postförvaltare framställdes, farm Kongl.
Maj:t då den ifrågaställda förändringen höra tills vidare anstå. Sedan den tiden
både emellertid dels genom inrättning af nya postanstalter antalet af lösbrefven
väsendtligen nedgått och dels tillika antalet af de postförvaltare minskats,
liv lika icke voro ovilkorligen skyldiga att underkasta sig reglering af sina
tjensteinkomster, så att efter tillgängliga uppgifter General-poststyrelsen ansåge
den ersättning, som nu borde ifrågakomma, icke kunna uppgå till mer
än omkring 10,000 Riksdaler.

Hvad åter anginge den omständigheten, att, om de med posten befordrade
lösbref ven underkastades samma bestämmelser, som gällde för andra
bref, portobeloppet för dem skulle komma att förhöjas från 3 till 12 öre.
så bolde dervid erinras, dels att, särdeles i de norra länen, dy luta bref otta
med posten befordrades vida längre afstånd än mångenstädes skedde med så
kallade vanliga bref, för Indika portot alltid utgjorde 1 2 öre, äfven då de endast
fortskaffades t. ex. emellan Huddinge och Tumba, samt dels att behandlingen
af lösbrefven för postpersonalen medförde, icke mindre, men ofta mera
arbete än de i breflåda nedlagda blefven.

Utan tvifvel både det också endast varit afseende å det önskliga deri,
att postpersonalen bibehölles vid de åt densamma anslagna löneinkomster,
som verkat, att vid det uniforma portots införande år 1855, dä någon fråga
om sportelväsendets upphörande ännu ej bl! fri t väckt, detta porto icke bär
lika so in annorstädes förklarades höra utgå för alla bref, Indika postbefordrades.
En antydning om att något sådant för framtiden åsyftades läge
dock deri, att den bestämmelse i § 5 af Kongl. kungörelsen den 9 Mars
1855, hvarigenom lösbrefven undantogos från tillämpning af det uniform^
portot, uttryckligen meddelades endast tillsvidare.

Slutligen vore det icke ens alla de bref, som under postbefordringen
icke passerade mer än m postanstalt, Indika åtnjöto förmånen af att behandlas
såsom lösbref. Först och främst måste nemligen alla bref, som upphemtades
ur en till postanstalt ankommen breflåda, behandlas såsom vanliga bref, utan
att dervid någon skilnad kunde göras emellan de bref, som i lådan nedlagts
före afgången från nästföregående postanstalt och dem som tilläfventyrs sedermera
tillkommit. V idare funnes, vid det förhållande, att postiljon aldrig
åtföljde de numera mycket talrika ångbåts posterna, ingen möjlighet att med
dem få bref befordrade såsom lösbref, huru närbelägen än adressorten kunde
vara till afgångsorten; varande det genom Kongl. brefvet den 15 Oktober
1869 uttryckligen förklarad!, att vanligt porto (12 öre), skulle uppbäras för
sådana bref, som med fartyg, hvarå ängbåtspostexpedition funnes inrättad,
befordrades från ort till annan utan passerande af annan postanstalt; och

Kongl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 1.8* 17

tunnes, enligt General-poststyrelsens åsigt, icke någon rimlig anledning att,
då sådant icke längre af omständigheterna påkallades, bibehålla ett helt och
hållet olika stadgande för bref, som med landsposten bortskaffades, helst som
derigenom, enligt hvad - visad t blifvit, störa och väsendtligt olägenheter tillskyndades
postutvexlingen.

Vid öfvervägande åt'' hvad General-poststyrelsen sålunda anfört har
Kongl. Maj:t lika med Styrelsen funnit något giltigt skål icke vara förhanden,
hvarföre i afseende å portot för de lösbref, hvilka med posten från ort till
annan befordras, andra bestämmelser vidare skola tillämpas än de som gälla
i afseende på portot för vanliga bref; hvaremot de lösbref, som icke med
■posten till postanstalt inkomma eller derifrån affärdas, rätteligen synas vara
att hänföra, till sa kallade lo k adb ref, om Indika nu icke är fråga och för
hvilka följaktligen befordringsafgiften kommer att hädanefter som hittills utgöras
med 3 öre; Och vill Kongl. Maj:t på grund häraf samt då upphäfvande
af de i afseende på förstnämnda slags lösbref nu gällande undantagsbestämmelser
skulle, utom annat gagn, medföra den synnerligen vigtiga fördelen
att möjliggöra ett ovilkorlig! förbud för postiljon^- och postförare att
af enskilda personel- till postbefordran emottaga något slags försändelser, härmed
hos Riksdagen föreslå, att § 5 i Kongl. kungörelsen den 9 Mars 1855
må med utgången af innevarande år upphöra att vara gällande och att efter
nämnda tidpunkt de lösbref, som med posten befordras, skola i afseende å
portots belopp och dess ingående till postkassan vara underkastade samma
bestämmelser som vanliga bref.

1 sammanhang med förestående förslag rörande lösbrefsportot har General-poststyrelsen,
med förmälan att antalet af så^ kallade lösbref för närvarande
uppginge till omkring 400,000, deraf ungefär tre fjerdedelar antagligen
utgjordes af sådana lösbref, som med posten befordrades, och att följaktligen,
genom deras taxerande såsom vanliga bref, Postverket skulle beredas
en ökad inkomst af ungefär 86,000 R:dr, tillika föreslagit, att såsom
ersättning för den utgiftsförhöjning, som genom berörda förändring skulle i
vissa fall drabba korrespondenterna, samtidigt dermed några åtgärder till
postutvexlingens underlättande skulle åvägabringas.

De åtgärder, som i sådant hänseende syntes kunna ifrågakomma, och
hvilka väl äfven i öfrig! voro af omständigheterna påkallade, men, såsom till
en del egnade att i början verka någon minskning i postuppbörden, lämpligast
herde vidtagas i sammanhang med någon åtgärd, som medförde förstå.
till Riksd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. S Höft. 3

* Kong!. Maj:k Nåd. Proposition N:o 18.

höjning i samma uppbörd, rörde dels lösväskbefordringen, dels brefvigten,
dels införande åt uniformt, porto äfven för småpaketer och dels nedsättning
af nu stadgade afgift för bref kort.

Hvad först anginge lösväskbefordringen, så hade, sedan Riksdagen uti
underdånig skrifvelse den 3 April 1869 anhållit om kronobrefbäringens skiljande
från jordbruket, Kammar-kollegium uti deröfver afgifvet utlåtande, som
blifvit till General-poststyrelsen remitteradt, val funnit sig icke kunna i hufva
dsaken tillstyrka bifall till den gjorda framställningen, men bland annat
såsom en åtgärd, ledande till någon lättnad i kronobrefbäringens utgörande,
ifrågaställa att, der sådant funnes lämpligt, kommunerna skulle tillförbindas
att å närmaste postanstalt hålla lösväska, hvari ej allenast kronobref och
kungörelser utan äfven enskildas bref kunde fortskaffas.

Då emellertid genom Kongl. brefvet den 2 Oktober 1857 vore stadgadt,
att socken, som förenade sig om hållande af en för socknen gemensam
lösväska, skulle till vederbörande postförvaltare erlägga den honom derför
författningsenligt tillkommande ersättning, och det svårligen torde kunna förutsättas,
att kommunerna skulle finnas benägna för en sådan anordning af
deras postutvexling, som Kollegium sålunda satt i fråga, derest någon särskild
afgift för lösväskans postbehandling vore för dem dermed förenad;

då vidare den större trygghet, som lösväskas begagnande skulle bereda
ifrågavarande postutvexling, antagligen äfven skulle medföra förökning af
korrespondensen;

och då ett allmännare införande af sockenlösväskor skulle bespara utgifterna
för inrättande af poststationer å flera orter, som eljest måste med
särskild postanstalt förses,

ansåge sig General-poststyrelsen höra tillstyrka, att, under vilkor dels
af särskild ersättning till postförvaltarne, intilldess sportelväsendet kunde
varda afskaffadt, och dels af bifall till bär ofvan gjorda förslag i afseende
på lösbref, afgiftsfri postbefordran och behandling å postanstalterna måtte medgifvas
för sådana lösväskor, som voro utsudda för en hel sockens brefvexling.

Beträffande dernäst brefvigten, i afseende å hvars beräkning nu enligt
enligt Kongl. kungörelsen den 12 Juli 1860 gäller, att för bref intill 4 ort
betalas enkel portosats, för bref från och med 4 till 7 ort dubbel sådan
o. s. v. med tillägg af eu portosats för hvarje vigttillökning af 8 ort, intilldess
brefvigten uppgår till 22 ort, hvarefter någon vigtmoderation vidtager, som
likväl först i fråga om bref af 31 ort och deröfver är af någon större be -

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 18.

tydenhet, hade General-poststyrelsen redan vid ett föregående tillfälle fästat
uppmärksamhet å de omständigheter, som talade för medgifvande af en större
moderation vid beräkningen af vigtsatserna för de postbefordrade blefven. I
sådant afseende hade, utom den omständigheten, att nu medgifna moderation,
som först efter uppnådda 31 ort vore af någon betydenhet, följaktligen endast
mycket sällan k om me korrespondenterna tillgodo, äfvensom att det för räkenskaperna
och postbehandlingen medförde stor lättnad, om icke alltför många
olika portosatser behöfde tillämpas, anmärkts hufvudsakligen det förhållande,
att tyngre bref i allmänhet icke underginge annan postbehandling eller förorsakade
postpersonalen mera arbete än de mindre tunga samt att följaktligen
de förstnämnda borde draga en högre afgift endast med afseende å den ökade
transportkostnad, deras större tyngd kunde antagas medföra. Ur sådan synpunkt
vore det icke billigt, att särskildt porto fordrades för hvarje enkel
brefvigt. Ännu mindre riktigt vore det, att t. ex. för ett bref af 16 orts
vigt, hvithet, då enkla brefvigten finge uppgå ända till ”ej fullt 4 ort”, åtminstone
icke borde erfordra mer än 5 enkla portosatser, deremot enligt nu
gällande bestämmelser måste utkräfvas en afgift, motsvarande portot för 6
enkla bref.

Förslag om ändring af dessa bestämmelser både ock redan vid 1870
års riksdag blifvit af Kongl. Maj: t framstäldt, ehuru det då icke kom att
till någon åtgärd föranleda. Detta förslag gick ut derpå,

att den enkla vigtsatsen, för närvarande bestämd till ej fullt 4 ort,
skulle till fulla 4 ort fastställas,

att till bref af dubbel vigt, för hvilka portot borde utgöras med två
gånger så mycket som belöpte för enkelt bref, skulle hänföras alla bref, hvilkas
vigt öfverstege 4, men ej 25 ort, samt

att tredubbelt porto skulle utgöras för bref af mer än 25 och högst
50 ort, hvaremot tyngre försändelser skulle till paketer hänföras.

Då nu i Danmark fordrades enkelt porto för hvarje bref, som ej vägde
mer än 250 gram, och i Tyskland vigtsatserna voro bestämda till endast två,
nemligen enkel å 1 lod och dubbel å ,% skålpund, under det att i Norge vigtsatserna
från och med innevarande år voro fastställda till fem, nemligen den
första till högst 15 gram, den andra till 15—30 gram, den tredje till 30—
100, den fjerde till 100—250 och den femte till 250—500 gram, samt äfven
i England eu liknande anordning nyligen blifvit vidtagen, så intoge således
omförmälda nådiga förslag en medelväg emellan å ena sidan de Danska och
Tyska och å andra sidan de Norska och Engelska bestämmelserna;

Och då General-poststyrelsen nu hemställde, att i sammanhang med
frågan om stadgande af en likartad taxering för alla bref, som postbefordrades,
äfven den om beredande af eu utvidgad portomoderation ånyo måtte underställas
Riksdagens pröfning, så ansåge den sig för närvarande icke ega

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

anledning att i afseende å vigtsatsernas antal och omfång tillstyrka någon
afvikelse från de bestämmelser derom, som innefattades i ofvänberörda redan
till 1870 års Riksdag atiåtna nådiga förslag.

I närmaste samband med nyss afhandlade ämne stode frågan om införande
af ett uniformt porto äfven för smäpaketer. Om nemligen Generalpoststyrelsens
förslag i afseende på vigtberäkningen bletve antaget, så skulle
t. ex. en försändelse, som icke vägde mer än ''/2 skålpund och affardades från
(lefle till Carlskrona, kunna såsom bref vinna befordran mot en afgift af endast
36 öre, under det att samma försändelse, om den aflinge såsom paket,
skulle enligt nu gällande pakettaxa erfordra ett porto af 1 R:dr 40 öre; ett
så stort missförhållande kunde visserligen i någon man häfvas genom en allmän
nedsättning af den nu alltför höga pakettaxan, men — såvida icke i
sammanhang dermed ett uniformt porto stadgades likaväl för lättare paketer
som för tyngre bref skulle alltid många fall komma att qvarstå, i hvilka
de trafikerandes intresse manade dem att anlita brefposten för försändelser,
hvilka eljest, utan olägenhet för dem och till fördel för Postverket, kunde åt
paketposten öfverlemnas.

I den nådiga Propositionen, hvarigenom Kongl. Maj:t föreslog J 870
års Riksdag antagandet af här ofvan förordade vigtberäkningsbestämmelser
gjordes äfven den framställning, att för smäpaketer, hvarmed herde förstås
sådana, som vägde högst 2 skålpund, befordringsafgiften skulle utan afseende
å afståndet emellan afgångs- och adressorterna få utgöra, då paketets vigt
icke öfverstege 1 skålpund, 50 öre och, då vigten öfverstege 1 men icke 2
skålpund, 75 öre. Penna framställning blef dock, ehuru af Utskottet tillstyrkt,
icke bifallen af Riksdagen.

Sedan dess hade i de nya Norska och Danska postlagarne paketportot
blifvit bestämdt:

i Norge

för paketer, hvilka innehölle böcker, till 6 skilling (— 20 öre) för
vigt af högst 1 skålpund (500 gram) med tillägg af 4 skilling för hvarje
öfver skjutande vigt af högst 1 skålpund;

samt för paketer med annat innehåll till 14 skilling (= 46 Va öre) för
vigt af högst 3 skålpund och 4 skilling för hvarje Överskjutande vigt af
högst I skålpund;

i Danmark

utan afseende å innehållet till 6 skilling (= 12 V2 öre) för hvarje paket
med tillägg af 2 skilling för hvarje skålpund af paketets vigt.

Med omförmälande häraf tillstyrkte General-poststyrelsen, att i den
framställning, som nu kunde komma att till Riksdagen aflåta® om införande
af uniformt porto för småpaketer, beloppet af detta porto skulle föreslås till

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

.10 öre för paketer åt högst 1 skålpund? vigt och till 50 öre för paketer,
hvilkas vigt öfverstege 1 men icke 2 skålpund.

Vidkommande derefter af gift en för bref kort, så hade General-poststyrelsen
redan i den underdåniga skrifvelse den 3 April nästlidna år, hvaruti
styrelsen föreslagit införande äfven här i landet af dylika kort, fästat uppmärksamhet
derå, att afgiften för dessa kort, hvilken till eu början och intilldess
Riksdagen haft tillfälle att yttra sig i ämnet, måste fastställas till
samma belopp som brefportot eller 12 öre, framdeles torda böra i någon mån
nedsättas. Väl vore äfven i de flesta andra länder ifrågavarande afgift lika
med portot för vanliga bref, men i England utginge den endast med hälften
af brefportot eller med 1/2 penny, och då det vore i allmänhet fördelaktigt
om utgifter, sådana som den förevarande, bestämdes i decimaltal, sä ansåge
General-poststyrelsen, att, på grund häraf och såsom en öfvergång till vidtagande
af enahanda åtgärd med brefportot, afgiften för brefkort nu borde
nedsättas till 10 öre.

De åt General-poststyrelsen sålunda gjorda förslag och hemställanden
hafva af Kongl. Maja tagits i nådigt öfvervägande; och som hvad angår det
första al dessa förslag eller det om medgifvande i afseende å sockenlösväskor
af frihet från den afgift till vederbörande postförvaltare, som eljest för lösväskor
i allmänhet är stadgad, berörda förslag synes lämpligt och ändamålsenligt,
så har Kongl. Maj:t för afsigt att, i händelse ofvan gjorda framställning
rörande lösbref? taxerande såsom vanliga bref varder af Riksdagen bifallen,
meddela förordnande om en sådan afgåftsfrihet för sockenlösväskor,
som General-poststyrelsen tillstyrkt.

Beträffande åter de öfriga förslagen, så och då den föreslagna förminskningen
i antalet af brefvigtsatser, hvilka nu för bref, vägande högst 50 ort,
utgöra icke mindre än I t, men enligt förslaget komma att reduceras till
endast 3, skulle medföra högst väsendtlig a fördelar både för posttjens tgöringen
och för den korresponderande allmänheten; då stadgandet af uniform:
porto för paketer, vägande öfver 50 ort till och med 2 skålpund, otvifvelaktigt
skulle kraftigt bidraga till förökande af den bär i landet ännu jemförelsevis
föga utvecklade paketpoströrelsen och dessutom, i händelse den
högsta brefvigten fastställes till 50 ort, kan anses påkallad! af billigheten deruti
att försändelser, som förut kunnat vinna befordran såsom bref, men nu i
följd af berörda förändring måste anlita paketposten, icke tillika beröfvas den
af dem hittills åtnjutna förmånen af uniförmt porto; samt då brefkortsafgiftens

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

bestämmande till 10 öre synes utgöra ett lämpligt förberedande steg till det
allmänna enkla brefportots bestämmande till samma belopp, en åtgärd, emot
hvars genomförande andra betänkligheter än rent fmansiela icke torde kunna
anföras, finner sig Kongl. Maj:t på dessa och öfriga af General-poststyrelsen
andragna skål höra hos Riksdagen härmed i nåder föreslå,

dels att den enkla brefvigten, för närvarande bestämd till ”ej fullt 4
ort” må till ”högst 4 ort” fastställas;

att till bref af dubbel vigt, för hvilka portot skall utgöras med två
gånger så mycket som belöper för enkelt bref, må hänföras alla bref, hvilkas
vigt öfverstiger 4, men ej 25 ort; samt

att tre gånger det enkla portot skall erläggas för bref af mer än 25
och högst 50 orts vigt, men tyngre försändelser behandlas såsom paketer;

dels att för småpaketer eller sådana puke ter, som väga högst 2 skålpund,
portot må, utan afseende å afståndet emellan afgångs- och adressorterna,
bestämmas till 30 öre, då paketets vigt icke öfverstiger 1 skålpund, och
till 50 öre, då vigten öfverstiger ett, men icke 2 skålpund;

dels ock att utgifter! för brefkort må fastställas till 10 öre.

Slutligen har uti underdånig skrifvelse den 2 nästlidna Oktober General-poststyrelsen
framhållit de störa och kännbara olägenheter, som äro oskiljaktiga
från det mycket allmänna bruket att i orekommenderade bref med
posten försända penningar, och i afseende derå anfört att, då bref, hvilka
icke afgått under rekommendation, bär liksom annorstädes måste från postanstalt
utlemnas till hvem helst som anmälde sig till dess utbekommande, såvida
ej någon särskild anledning till misstanke iörekomme, att lian icke vore till
brefvets uttagande berättigad, och då dylika bref äfven genom brefbärarne
utdelades, utan att qvitto öfver emottagande! meddelades, så kunde någon fullt
säker kontroll icke erhållas derå, att försändelser af berörda slag alltid komme
råtta adressaterna tillhanda. Vid sådant förhållande måste den omständigheten.
att, enligt hvad allmänt vore kändt, penningar dagligen i orekommenderade
; bref försändes, icke allenast för oärliga postbetjente utan äfven
för de personer, som af postbetjeningen emottoge ankomna bref för att till
adressaterna aflemnas, likasom för de enskilda bud, som användas till aflemnande
eller afbördande af bref å postanstalterna, innebära en stark frestelse
till tillgrepp.

1 hvilken betydlig utsträckning utvägen att i orekommenderade bref
innesluta värdesaker ännu under den sednaste tiden anlitades, ådagalades nog -

Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 18.

samt af det förhållande att bland de till postbefordran aflemnade, orekommenderade
bref, som under år 1870 anmälts icke hafva kommit adressaterna tillhanda,
icke mindre än 38 °/0 uppgåfvits hafva innehållit penningar eller andra
värdesaker; och icke sällan upphemtades ur breflådorna, nu likasom tillförene,
bref. Indika äfven vid ett flyktigt - betraktande röjde omisskänliga spår deraf
att i dem penningar finnas inneslutna.

Den fara äfven för eu stor del af ofri ga postförsändelsers riktiga fortkomst,
som försändningen af penningar i orekommenderade bref medförde,
hade i flera andra länder fnranledt till stadgande af bötesansvar för ett dylikt
penningeförsändningssätt. 1 Frankrike utginge sådana böter med belopp af
50 till 500 francs, och enligt den norska postlagen af den 3 Maj 1871 vore
underlåtenhet att i behörig ordning angifva värdet å bref, som, innehållande
penningar, till postbefordran aflemnades, belagd med böter af från 60 skilling
till 5 speciedaler. I den danska postlagen af den 7 Januari 1871 stadgades
för enahanda underlåtenhet en plikt, motsvarande en femtedel af det i brefvet
inneslutna penningebeloppet, hvilken plikt dock aldrig skulle utgå med mer
än 10 danska riksdaler.

T England, der, likasom i Sverige, eu underlåtenhet af ifrågavarande
slag ansetts icke höra med bötesansvar beläggas, både man sökt förebygga
olägenheterna af bruket att försända penningar i orekommenderade bref genom
det stadgande, att, då ett s. k. vanligt bref, som aflemnats till postbefordran,
tunnes antagligen innehålla penningar, brefvet skulle af vederbörande posttjensteman
rekommenderas och rekommendationsafgiftens dubbla belopp erläggas
åt adressaten, såvida ej vid brefvets öppnande visade sig, att detsamma
ej innehölle penningar; och hade af Storbritanniska postförvaltningen
blifvit meddeladt, att detta stadgande medfört störa och väsendtligt fördelar.

Sedan förevarande ämne sednast i det år 18611 afgifna förslag till allmän
poststadga blifvit af General-poststyrelsen behandladt, hade erfarenheten alltmera
stärkt Styrelsens öfvertygelse om det oafvisliga behofvet af någon åtgärd
till förekommande af de olägenheter, som voro oskiljaktiga från penningeförsändning
i orekommenderade bref. En åtgärd, som utan tvifvel mer
än något annat skulle verka till häfvande af berörda länge öfverklagade missbruk,
vore meddelande af det stadgande, att penningar, hvilka funnes, emot
gifven föreskrift, vara inneslutna i or e k o ram en d er adt bref, skulle till större
eller mindre del vara förbrutna och tillfalla postkassan. Men, om Kong!.
Maj:t icke skulle finna lämpligt att ett sådant stadgande meddela, återställa
dock den utvägen att, i enlighet med hvad Styrelsen i nyssnämnda poststadgeförslag
tillstyrkt, bär införa samma anordning, som i England redan
blifvit uti ifrågavarande hänseende vidtagen; och som verkan af en sådan
anordning måste väsendtligen ökas, derest posttjenstemännen äfven af eget
intresse manades att, oaktadt den brådska, som under brefexpeditionen van -

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition• N:o 18.

ligen vore rådande, vaka deröfver att deri foreskrifna rekommenderingen genom
postanstalten verkligen komme att ega rum i alla de fall, der anledning dertill
förefunnes, så hemställde Styrelsen att af den afgift, som för sådan rekommendering
till postkassan infiöte, hälften, eller 18 öre för hvarje bref, måtte
få tillfalla den posttjensteman, som dragit försorg om brefvets rekommenderande.

Med afseende å de tidt och ofta förekommande klagomålen deröfver,
att bref, innehållande penningar, som orekommenderade till posten aflemnats,
icke kommit vederbörande adressater tillhanda och då berörda öfverklagade
förhållande svårligen lärer kunna förebyggas, så länge allmänheten, oaktadt
dess rätt förstådda intresse herde mana att alltid rekommendera dylika bref,
likväl fortfar att i många fall icke begagna donna utväg, finner Kongl. Maj:t
lika med General-poststyrelsen nödigt att någon åtgärd från statens sida
vidtages för att, så vidt möjligt, hindra, att penningebref med posten afgå
utan rekommendation. Den i sådant afseende i flera andra länder anlitade
utväg att förbjuda afl penningeförsändning i orekommenderade bref vid stadgadt
äfventyr af böter eller konfiskation afl det försända penningebeloppet
synes dock Kongl. Maj:t mer än behöfligt sträng, och vill Kongl. Maj:t derföre
heldre föreslå att, efter föredöme af det förfarande, som i England i
förevarande hänseende eger rum och der befunnits ändamålsenligt, äfven bär
må stadgas, att, då skålig anledning förekommer till antagande, att ett till
postbefordran aflemnadt orekommenderadt bref innehåller kontanta penningar,
brefvet skall rekommenderas af den postanstalt, der förhållandet anmärkes,
och adressaten vara skyldig att, för utbekommande af brefvet, till lika fördelning
emellan postkassan och den posttjensteman, som ombesörjt brefvets
rekommenderande, erlägga dubbel rekommendations-afgift eller 36 öre, såframt
ej vid brefvets öppnande å postanstalt eller i närvaro af trovärdig person visar
sig, att detsamma ej innehåller penningar, då brefvet utan afl dylik afgift
bör till adressaten utlemnas.

De till förevarande ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det
Utskott, till hvars behandling detsamma afl" Riksdagen öfverlemnas; och förbli
tv er Kong!. Maj:t Riksdagen med afl Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. Fr. Wcp.rn.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Sammanställning

af de afgifter för tidningars och tidskrifters postbefordran, som utgå enligt nu gällande författningar,
och de belopp, hvartill en postbefordringsafgift af 20 resp." 10 procent af prenumerationspriset,
skulle med föreslagen begränsning komma att uppgå.

Anm. De med * betecknade tidningar och tidskrifter ävo utan stämpel.

Tidningarnea och tidskrifternas namn.

Utgifningsort.

Antal

p* ö*

S 5*

Oq
| a

Z.Z

2! ?
eg g.

E |

Tidningar och
tidskrifter, som
utgifvas mer än
en gång i veckan.

Tidningar och
tidskrifter, som
utgifvas en gång
i veckan eller
mindre ofta.

nummer.

£ a-

. | |
p 2"

20 °/0 af tidnin-gens inköpspris.

10 °/0 af tidnin-gens inköpspris.

p ^

o" 3

Priset begrän-sad till

20 R:dr. 6 R:dr.

Priset begrän-sad till

6 It:dr. 5 R:dr.

				R:dr.	öre.	E:dr.	Öre.	R:dr.		R:dr.	öre.	R:dr.	öre.	R:dr.	öre.
. Aftonbladet..................	Stockholm.	6	i veck.	20		4	50	4	_
Alingsås veckoblad..............	Alingsås.	2	i veck.	5		1	31		_	i
Allmogebladet.................	Örebro.	1	i mån.	_	50		52				_				30
Amerika....................	Göteborg.	1	i veck.	3	50		76						35
Arbetarebladet................	Gefle.	2	i man.	1			57		__						30
Arboga tidning................	Arboga.	2	i veck.	5	—	1	31			i		_
Askersunds tidning.............	Askersund.	1	i veck.	4	50		66				_		45
Barnens tidning................	Stockholm.	1	i man.	1	50		54								30
‘^Blekinge läns allmänna kungörelser.....	Carlskrona.	1	i veck.	1	50		50			_			30
Blekinge läns tidning............	Carlskrona.	3	i veck.	6	—	1	96	1	20
Bohusläns tidning...............	Uddevalla.	2	i veck.	6	50	1	31			i	20
Borås tidning.................	Borås.	2	i veck.	6	—	1	31			i	20
Botaniska notiser...............	Lund.	6	h. årl.	2	50		55								30
Budbäraren..................	Stockholm.	1	i man.	1	50		54			_					30
Carlshamn...................	Carlshamn.	2	i veck.	6		1	42			i	20
Carlshamns allehanda ............		2		5		1	31
Carlskrona veckoblad.............	Carlskrona.	2	i veck.	6		1	31			i	20
Carlstads stiftstidningar...........	Carlstad.	1	i man.	1	75		52								30
Christinehamns allehanda..........	Chris tinehamn.	1	i veck.	5	—		66			_			50
Dagens nyheter; dagliga upplagan.....	Stockholm.	6	i veck.	10	—	3	90	2
„ halfveckoupplagan.....	„	2	i veck.	6	—	1	31	—	—	i	20	—	—	—	—

Bih. till Riksd. Prot. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Tidningarnes och tidskrifternas namn. i	Utgifningsort.	Antal nummer.	Tidningens hel-firspris hos redaktionen.	■ Postförvaltarearvodet jemte \| bevillningsstämpelafgiften. I L .......... _i	Tidr tidsk utgif en gå 20 7 gens	lingar och rifter, som ras mer än ng i veckan.	Tidningar och j tidskrifter, som j utgifvas en gång! i veckan eller j mindre ofta. \
o af tidnin-inköpspris.	10 0/ gens	0 af tidnin-inköpspris.
		Priset begrän-sad! till 20 B: dr. 6 B: dr.	Priset begrän-sad! till 6 B:dr. 5 B:dr.
					R:dr.\|	öre.	R:dr.	öre.	B:dr.j	i \| öre.jR-.dr. i	öre.	R:dr.	öre. R:dr. j	öre.
j Dalpilen....................	Falun.	i	i	veck.	4	—	—	71	—		i i	—		40
"Elfsborgs läns allmänna kungörelser ....	W enersborg.	i	i.	veck.	2	5o	—	50	—	—				30
Engelholms tidning..............	Engelholm.	2	i	veck.	5	—	i	31	~	—	xj
1 Enköpings veckoblad.............	Enköping.	i	i	veck.	4	50	—	66		—				45
Eskiltuna tidning...............	Eskilstuna.	2	i	veck.	6	—	i	31	—	—.	i	20
Evangelisk-luthersk kyrko-tidnihg......	Falun.	1	i	man.	1	25	—	54	—	—	—	—		—		oO
Evangelisten.................	Stockholm.	1	i	man.	1	—	—	54		—		—		—		30
Falu-posten..................	Falun.	2	i	veck.	5	—	i	31	—	—	i	—
Farmaceutisk tidskrift............	Stockholm.	2	i	mån.	8	—	—	58	—	—		—				50
Filipstads städs och bergslags tidning. . . .	Filipstad.	1	i	veck.	4	50	—	66	—	—	—	—		45
Folkets tidning................	Lund.	2	i	veck.	6	—	i	31	—	—	i	20	~~
Framåt!....................	Göteborg.	40	n:r årl.	3	50	—	58	—	—		—		—		35
Framåt!....................	Malmö.	2	i	veck.	4	—	i	31	—	—		80	—	—
Fridstiftaren..................	Stockholm.	1	i	män.	1		—	54	—	—		—	—	—		30
Förr och nu .................	Stockholm.	1	i	man.	7	—	—	61								50
Församlingsvännen..............	Christianstad.	1	i	mån.	1	—	—	54	—	—		--	.—			30
"Gefleborgs läns allmänna kungörelser ....	Gefle.	obestämdt	2	—	—	50	—	—				7		30
"Gotlands läns allmänna kungörelser.....	Wisby.	i	i	veck.	1	—	—	50	—	—		—		30
Gotlands läns nyaste tidning........	Wisby.	i	i	veck.	4	—	—	66	—	—		—		40
Gotlands tidning...............	Wisby.	i	i	veck.	4	—	—	66	—	—	—			40
Gren na nya tidning.............	Grenna.	i	i	veck.	4	—	—	66	—			—		40 —
Göteborgs handels- och sjöfartstidning . . .	Göteborg.	6	i	veck.	18	—	4 50	3	60		—
"Göteborgs och Bohusläns allra, kungörelser	Göteborg.	obestämdt	3	—	—	50	—	—		—				50
Göteborgs och Bohusläns Hushållningssäll-
skaps qvartalsskrift...........	Göteborg.	8	h. arl.	2		—	53	—	—	—					SO
Göteborgs-posten...............	Göteborg.	6	i	veck.	15	—	4 20	3	—	—	—	—
Göteborgs statstidning............	Göteborg.	2	i	man.	3	—	—	55	—	—	—					30
"Hallands läns allmänna kungörelser ....	Halmstad.	2	i	veck.	2	—	1	—	—	—	—	40
i Hallandsposten................	Halmstad.	2	i	veck.	4	50	1	31	—	—	—	90	—	—
Halmstads-bladet ..............	Halmstad.	2	1	veck.	4	50	1	31	—	—	—	90	—r
1 Handlingar rörande landtbruket etc.....	Stockholm.	2	h. årl.	2		—	52	—		—	—	—	—		30
Hedelnora tidning..............	Hedemora.	1	i	veck.	3	50		66	—	—	—		—	35
Helsingborgs tidning.............	Helsingborg.	3	i	veck.	6		1	97	1	20	—	—	—	—
Hjo veckotidning...............	!Hjo.	1	i	veck.	4	_	—	66	—	—	—	—	—	40
Hudiksvalls-posten..............	\| Hudiksvall.	1	i	veck.	4	50		66	—	—	—		—	45
Hvad nytt? ..................	; Eksjö.	3	i	veck.	5	25	1	81	i 1	5	—	—	—	—	~
Hygien....................	{Stockholm.	i	i	man.	10	—	—	58	1 —	—	—		—			50

Kong!,. Maj dt Nåd. Proposition N:o 18.

Tidningarnes och tidskrifternas namn.	Utgifningsort.	Antal nummer.	Tidningens hel-årspris hos redaktionen.	iPostförvaltarearvodet jemte bevillningsstämpelafgiften.	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas mer än en gång i veckan.	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas en gång i veckan eller mindre ofta.
20 % af tidnin-gens inköpspris.	10 % af tidnin-gens inköpspris.
Priset begrän-sad! till 20 It:dr. 0 B:dr.	Priset begrän-sad! till 6 B:dr. 5 R:dr.
				K-.dr.	öre.	R:dr.	öre.	R:drJöre.l K:dr. öre.	R:dr.	öre.	Ii:dr.	öre.
Ingeniörs-föreningens förhandlingar.....	Stockholm.	4	i. årl.	9	50	—	35	—:-1 —	—	—	—	—	50
*Jemtlands läns allmänna kungörelser ....	Östersund.	obestämdt	2	75	—	50	_ __ _	—	—	—	—	30
Jemtlands nya tidning............	Östersund.	i	veck.	4	50	—	66	--,-: T-	—	—	45	—	—
Jönköpingsbladet...............	Jönköping.	3	veck.	6	50	i	97	1 30 —	—	__	_	—	—
*Jö o köpings läns allmänna kungörelser . . .	Jönköping.	i	veck.	3	-—	—	50	— —j —	—	—	30	—	—
Jönköpings läns Hushållningssällskaps tidning	Jönköping.	i	man.	2	—	—	54	— j— —	—-	—	_	—	30
Jönköpingsposten...............	Jönköping.	2	veck.	5		i	31	—•— 1	—	—	—	—	—
Jönköpings tidning..............	Jönköping.	2	veck.	5	—	i	31	---- 1	—	—	—	—	—
Kalmar....................	Kalmar.	3	veck.	6	—	i	97	1 20 —	—	—		—	—
^Kalmar läns allmänna kungörelser.....	Kalmar.	obestämdt	. 3			50	— — —	—	—	—	—	30
Kalmar stiftstidningar............	Kalmar.	1	män.	1	50	—	52	——	—	—	—	—	30
Kapten Puff.................	Stockholm.	1	veck.	4	50	—	66	—:—i —	—	—	45	—	—
Kasper.....................	Stockholm.	1	veck.	4	50	—	66	— i—; —	—	—	45	—	—
*Kongl. Krigsvetenskaps-akademiens kandi. .	Stockholm.	2	man.	6	—	—	50	—i— —	—	—	_	—	50
Kong!. Landtbruksakademiens tidskrift . . .	Stockholm.	6	i. årl.	4	—	—	55	-j—* i -	—	—		—	40
^Kopparbergs läns allmänna kungörelser . . .	Falun.	i	veck.	2	—	—	50	— — —		—	30	—	—
Korrespondenten från Landskrona......	Landskrona.	2	veck.	6	—	i	31	— — i	20	—	—	—	—
Kristianstads allehanda...........	Kristianstad.	2	veck.	t»	—	i	42	-i- 1	20	—		—	—
^''Kristianstads läns allmänna kungörelser . .	Kristianstad.	2	veck.	3	_	i	—	— — —	60		_	—	—
"^Kronobergs läns allmänna kungörelser . . .	Wexiö.	I	veck.	2	—	—	50	—!_ —	—	—	30	—	—
Kronobergs läns tidning...........	Wexiö.	2	veck.	6	—	i	31	—i	20	—			—
Köpings tidning...............	Köping.	1	veck.	4	50	—	66	—!—\| —	—	—	45	—	—
Lidköpings nya tidning...........	Lidköping.	2	veck.	6	—	i	31	—- i	20	—	—	—	—
Lilla Barntidningen..............	Stockholm.	1	man.	1	—	—	54	—— —	—	—	—	—	30
Lille Sändebudet.............. .	Göteborg.	2	mån.	1	50	—	58	—— —	—	—	—	-----	30
Linköpings stifts-tidningar..........	Linköping.	1	mån.	1	50	—	52	——1 —	-	—	—	—	30
Linnés.....................	Linköping.	1	mån.	2	50	—	55	—i— —	—	—	—	—	30
Lunds missions-tidning............	Lund.	1	man.	1	--	—	54	i ■	—	—	—	—	30
Lunds statstidning..............	Lund.	2	man.	2	—	—	55	—1 i	—	—	—	—	30
I Lunds veckoblad...............	Lund.	3	veck.	t;	—	i	97	120 —			—	—	—
^Läsning för folket..............	Stockholm.	4	h. årl.	i		—	50	__!_ _	—	—	-—	_	30
I Malmö handels- och sjöfartstidning.....	Malmö.	2	veck.	5	_	i	31	1	—	—	—	_	—
\|*Malmöhusläns allmänna kungörelser ....	Malmö.	lå2iveek.	2	—	i	—	—i— —	40	—	—	—	—
; Malmö nya allehanda............	Malmö.	2	veck.	5	__	i	31	— —! i	—	—	_	—	—
j Mariestads veckoblad.............	Maricstad.	2	veck.	525	i	31	lj 5 —	—	—	_	—	—
Medborgaren.................	Stockholm.	1	i veck.	2 50	—	66	— — 1 —		—	30	—	—
1 Missions-tidning ...............	Stockholm.	1	män.	1	—	—	54	_1_ _	—	—	_	—	30

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 18.

1 Tidningarnes och tidskrifternas namn.	! Utgiftingsort. \| 1	Antal nummer.	Tidningens hel-årapris hos redaktionen.	Postförvaltarearvodet jemte! bevillningsstämpelafgiften. j	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas mer än en gång i verkan.	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas en gång i veckan eller mindre ofta.
20 °/0 af tidnin-gens inköpspris.	10 °/0 af tidnin-gens inköpspris.
		Priset begrän-sadt till 20 It: dr. 6 K: dr.	Priset begrän-sad! till 6 R:dr. 5 R:dr.
					R:dr.		R:dr.	öre.	rH	öre. R:dr.	öre.\|R:dr. öre.	R-.dr.	öre.
Motala tidning................	Skeninge.	2	i	veck.	5	—	i	31	_!	—!	1	—	—		—
Nerikes allehanda........,......	Örebro.	2	i	veck.	7		i	42	—	— I	1	20	—	__	—
Natt och morgon...............	Kalmar.	1	i	mån.	1	—	—	54	—	—i	—	—	—	—	30
Nora städs och bergslags tidning......	Nora.	2	i	veck.	5	—	i	31	—	—	1	—	----	—	—
Nordisk boktryckeritidning .........	Stockholm.	1	i	man.	2	—	—	52	_	—	—	—	—	—	30
Nordisk tidskrift för byggnadskonst.....	Stockholm.	1 h.	i man.	17	50	—	56	—	—	—	—	—	—	50
Norra Hallands tidning...........	Warberg.	2	i	veck.	5	—	i	31	—	—	1	—	—	—	—
Norrbottens-kuriren..............	Luleå.	1	i	veck.	4	—	—	66	—	—	—		40	—	—
*Norrbottens läns allmänna kungörelser . . .	Luleå.	1	i	veck.	2	—	—	50	—	—	—		30	—	—
Norrbottens-posten..............	Piteå.	1	i	veck.	3	50	—	66	—	—	—	—	— 35	—	—
Norrköpings tidningar............	Norrköping.	6	i	veck.	10	—	4	24	2	—	—	—	—- —	—	—
Norrland och dess framtid..........	Sundsvall.	1	i	man.	2	—	—	54	—	—	—	—	—	—	30
Nörrlands-posten................	Gefle.	3	i	veck.	7	—	2	12	1	40	—	—	—	—	—
Nya barometern i Kalmar..........	Kalmar.	3	i	veck.	6	—	1	97	1	20
Nya Cimbrishamnsbladet...........	Cimbrishamn.	2	i	veck.	5	—	1	31	—	—	1	—	---		-
Nva dagligt Allehanda; dagliga upplagan .	Stockholm.	6	i	veck.	20	—	4	50	4	—	—	—	—
„ halfveckoupplagan .		2	i	veck.	7	—	1	52	—	—	1	40	—	—	—
Nya Ekilstuna allehanda...........	Eskilstuna.	2	i	veck.	5	—	1	31	—	—	1		— —	—
Nya förposten.................	Göteborg.	1	i	veck.	4		—	71	—		—	—	— 40	—
Nya Gefleposten...............	Gefle.	3	i	veck.	6	—	1	97	1	20	—	—	—	—
Nya Helsingen................	Söderhamn.	1	i	veck.	4	—	—	66	—	—	—	—	— 40	—
Nya Marstrandsposten............	Marstrand.	2	i	veck.	5	—	1	31	—	—	1	—	—	—-
Nya Norrländska korrespondenten.....	Sundsvall.	3	i	veck.	6		1	97	1	20	—	—	—	—
Nya Norrteljebladet .............	Norrtelje.	1	i	veck.	4		—	61	—	—	—	—	— 40	—
Nya Oskarshamnsposten...........	Oskarshamn.	2	i	veck.	4	50	1	31	—	—	—	90	-;-	—
Nyare Landskrona tidning..........	Landskrona.	2	i	veck.	6		1	31	—	—	1	20	—	—
i Nyare Skeninge tidning...........	Skeninge.	2	i	veck.	5		1	31	—	—	1	—	—	—
\| Nya skolvännen................	Gefle.	1	i	man.	1	50	—	55	—	—	—	—	—	—	3
Nya Skånska posten.............	Kristianstad.	\|2	i	veck.	5	50	1	31	—	—	1	10	--	—
Nyaste Blekingsposten............	Karlskrona.	2	i	veck.	6		1	31	—	—	1	20	— —	■—
Nyaste Hernösandsposten..........	iHernösand.	2	i	veck.	6		1	31	—	—	1	20	-!-	—
Nyaste Kristianstadsbladet .........	jKristianstad.	3	i	veck.	6	50	1	97	1	30	—	—	—	—
Nyaste Wadstena läns tidning.......	iWadetena.	3	i	veck.	6		1	97	1	20	—		-\| -	—
Nyaste Öresundsposten ...........	Helsingborg.	\|4	i	veck.	7		2	62	1	40	—		— -	—	-
Nya Söderhamnsposten ...........	Söderhamn.	i 2	i	veck.	4	—	1	31	—	—	—	80	--j-	—
Nya Södermanlandsposten..........	Mariefred.	jl	i	veck.	! 4		—	66	—	—	—		-.40	—
Nya Södertelje tidning............	Södertelje.	11	i	veck.	1 4		—	66	—	—	—		—ko	—

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Tidningarnes och tidskrifternas namn. ! Utgifningsort.

Antal

nummer.

5 5.

" B

„ n

3 §

o- **

5 o

3* ^

-rq L.

Tidningar och
tidskrifter, som
utgifvas mer än
en gång i veckan.

Tidningar och
tidskrifter, som
utgifvas en gång
i veckan eller
mindre ofta.

P-- cv

3 »

20 °/o tidnin-gens inköpspris.

10 °/o af tidnin-gens inköpspris.

•a

S, 2,

Oq ^

o 5

ö g-

Priset begrän-sadt till

20 R:dr. 6 R:dr.

Priset begrän-sad! till

6 R:dr. 5 R:dr.

				K: av.	öre.	B: dr.	öre.	R:dr.	Öre.	RidrJöve.	R:dr.	öre.	R:dr. öre.
Nya Wermlands tidningar..........	Karlstad.	2	i veck.	5	—	131	—	—	1	—	—	-	—
Nya Wexiöbladet . . . ............	Wexiö.	2	i veck.	6	—	1 31	—	—	1 20	—		-j—
Ny illustrerad tidning............	Stockholm.	1	i veck.	12	—	—	71	—		—	—	—	60	—1_
Olivebladet..................	Stockholm.	6	n:r årl.	—	50	—	51	—		—	-.	—	_	—''so
Pietisten....................	Stockholm.	4	h. årl.	1	50	—	51	—	—	—		—	—	— 30
Post- och inrikes tidningar.........	Stockholm.	6	i veck.	12		4	20	2	40	—	—	—	_	-’-
Pedagogisk tidskrift.............	Stockholm.	6	h. årl.	4	—	—	54	—		—	—	—	—	- 40
^Riksdagsförhandlingar............	Stockholm.	obestämdt	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
				3		1								30
Andra Kammarens protokoll . .				3		1								30
Bihang till båda protokollsamlingarnc . .	—			6	_	1						—		— 501
Sala tidning..............	Sala.	1	i veck.	4	—	—	66	—	—	—		—	40	-1 —
Samtiden ................	Stockholm.	1	i veck.	9	50	—	66	—	_	—	—	—	60	- -
\| Sjunde fäderneslandet............	Stockholm.	2	i veck.	9	—	1	42	—	_	1	80	—	—	-;-
^Skaraborgs läns allmänna kungörelser . . .	Mariestad.	1	i veck.	2	—	—	50	—	_	—	—	—	30	—!—
Skaraborgs läns Hushållningssällskaps tidning	Mariestad.	1	i mån.	1	—	—	54	—	—	_	—	—	—	— 30
Skara tidning................	Skara.	2	i veck.	5	—	1	31	—	—	1	—	—		-1-
Skara statstidning..............	Skara.	2	i mån.	i	50	—	55	—		—	---	—	—	—130
Skellefteå nya tidning............	Skellefteå.	1	i veck.	3	—	—	66	—		—		—	30	—i—
Skånska Telegrafen..........	Ystad.	2	* vpf>k	6		1	31			1 90
Sköfde tidning...............	Sköfde.	2	i veck.	- 0		1	31	—	_	1
Smålands missionstidning ..........	Eksjö.		1	50									— 30
1 Smålandsposten.......... .	Wexiö.	2	i veck.	ti		1 31			1	20
Stadsmissionären.............	Stockholm.	1	i veck.	3	—	—	60	—					30	-1-
Statistisk tidskrift.............	Stockholm.	obestämdt	obestämdt	—			—			_■-
1 Stockholms aftonpost.............	Stockholm.	6	i veck.	9	--	3	94	1	80	_	—	—	__	_ _
Stockholms dagblad; hufvudstadsupplagan .	Stockholm.	6	i veck.	18	—	4	50	3	60	—	- —	—	—	-i-
„ landsortsupplagan . . .			—	8	—	3	90	1	60	—	—	—	—	- -
^Stockholms läns allmänna kungörelser . . .	Stockholm.	obestämdt	3	—	—	50	—		—	—	_	—	— 30
Strengnäs stiftstidningar...........	Strengnäs.	1	i mån.	1	50	—	52	--		—	--	—	—	— 30
Sirengnäs tidning...............	Strengnäs.	1	i veck.	3	75	—	66	—		—	—	—	38	-;-
Strengnäs veckoblad............	Strengnäs.	1	i veck.	4	—	—	66	—		—	—	—	40	—
Strömstads tidning..............	Strömstad.	2	i veck.	5	—	1	31	—		1			_	_\|_
Sundsvallsposten...............	Sundsvall.	3	i veck.	7	—	1	97	1	40		_	—		—
Svalan.....................	Stockholm.	1	i veck.	4	50	—	66	_			_	_	45
Svenska familj-journalen...........	Stockholm.	1 h. i man.	8	50	—	63	—						— 50
Svenska Jägareförbundets nya tidskrift . . .	Stockholm.	4	h. årl.	3	50	_	53	—	—	—	—	—	—	— 35

Kongl. Maj:ts Säd. Proposition N:o 18.

Tidningar»^ och tidskrifternas namn.	Utgifningsort.	Antal nummer- I	Tidningens hel-årspris hos redaktionen.	o* i-y 2 © 2. Ef O; II f! Si?, g 5	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas mer än en gång i veckan	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas en gång i veckan eller mindre ofta.
20 °/ gens	0 af tidnin-inköpspris.	10 °/ gens	o af tidnin-inköpspris
Friskt begrän-sadt till 20 R:dr. 6 It:dr.	Friskt begrän-sadt till 6 R:dr. 5 R:dr,
				R:dr. j	öre.	R:dr.	öre.	R:dr.J	öre.	R:dr.	oro.:	R:dr.	öro	R:dr.	öre.
Svenska medborgaren............	Stockholm.	i	i veck.	2 50	—	66	—	—	—	_!	—	30	—	—
Svenska missionssällskapets tidning.....	Stockholm.	i	i mån.	1	—	—	54	—	—	__1		--1	—	-1	30:
Svenska veckobladet.............	Stockholm.	i	i veck.	2	50	—	66	—	—	1 \|		-!	30	—
Svenska veckobladets bilaga.........	Stockholm.	i	i veck.	—1	50	—	60	—	—				30	—	—r
Svensk bokhandelstidning..........	Stockholm.	i	i veck.	2 50	—	60	—	—		-	— \|	30	—	-1
Svensk ecklesiastik-lidning..........	Stockholm.	i	i män.	3	—		54	—	—	—	i	— i	—	—	30
^Svensk författningssamling..........	Stockholm.	obestämdt	5	—	i	—	—	-—	—	__i	—	—	—	50
Svensk Handels- och Industritidning ....	Stockholm.	1	i veck.	6	—	—	71	—	—	—	—		60	—
Svensk tidskrift för litteratur, politik . . .	Stockholm.	6	h. årl.	7 j 50	—	54	—	—	—	—;		—	—	50
Sverige och Amerika.............	Jönköping.	1	i veck.	2:50	—	66	—	—	—	—J		30	—	—!
Sveriges kommunikationer..........	Stockholm.	1	i veck.	O	—	—	72	—	—	—	—;	. -	30	—	—
Sydsvenska dagbladet snällposten......	Malmö.	G	i veck.	10	—	4	20	2	—	—	—		—	—	— i
Söderköpings nya tidning..........	Söderköping.	1	i veck.	4	—		66	—	—	—	—	*—	40	—	—
^Södermanlands läns allmänna kungörelser .	Nyköping.	1	i veck.	2		_	50	—	—	—	—	—	30	—
Södermanlands läns tidning.........	Nyköping.	2	i veck.	6	—	1	31	_	—	i	20	—	—	—
Sölvesborgs posten..............	Sölvesborg.	2	i veck.	5	—	1	31	_	—	i	—	—	—		—
Söndags-Nisse ................	Stockholm.	1	i veck.	4	75	—	66	_		—	—	—	48	—	—.
Theologisk tidskrift .............	Upsala.	6	h. årl.	4	—	—	57	—	_	—	—	—	—	—	40
Tidningen komet..............	Wisby.	1	i mån.	1	—	—	52	—	—	—	—	—	—	—	30
Tidning från Falköpings stad och Falbygden	Falköping.	2	i veck.	5	50	1	31	—	—	i	It)	—	—
Tidning för Falu län och stad.......	Falun.	2	i veck.	6	—	1	31	—	—	i	20	—	—
Tidning för folkskolan............	Linköping.	2	i man.	1	50	—	58	—			—	—	—	—	30
Tidning för hästvänner .............	Jönköping.	2	i man.	6	—	—	58	—	--		—	—	—	—	50
Tidning för trädgårdsodlare.........	Stockholm.	\|l	i man.	1	50	—	54	—	—	—	—	—	—	—	30
Tidning för Wenersborgs stad och lön . . .	iWenersborg.	2	i veck.	6	—	1	31	—	—	i	20	—	—	—	—
Tidskrift för hemmet ............	Stockholm.	6	h. årl.	4	—	—	56	—	—	—	—	—	—	—	40
Tidskrift för lagstiftning ..........	Stockholm.	1	i mån.	8	50	—	64	—	—	—	—	—	—	—	50
Tidskrift för Landsstatens tjensteman . . .	Stockholm.	4	h. årl.	3	—	—	52	—	—	—	—	—	—	—	30
Tidskrift för sjöväsendet...........	Karlskrona.	1	i mån.	2	—	—	58	—	—	—	—	—	—	—	30
Trelleborgs tidning..............	Trelleborg.	2	i veck.	5	—	1	31	—	—	i	—	—	—	—	—
Ulricehamns tidning.............	Ulricehamn.	1	i veck.	3	50	—	66	—	—	—	—	—	35	—	i-
Umebladet..................	Umeå,	il	i veck.	3	—	—	66	—	—	—	—	—	30
	Upsala.	2	i veck.	7	50	1	81	—	—	i	20		—	—
Upsala erkestift^ tidningar.........	Upsala.	2	i man.	2	50	—	55	-	—	—		—	—	—	Iso
Upsala läkareförenings förhandlingar ....	Upsala.	\|8	h. årl.	7	50	—	56	i _						—	50
"HJpsala läns allmänna kungörelser......	jUpsala.	1	i veck.	3	—	—	50	1 -	—	. —	—	—	30	—	—
Upsala-posten.................	iUpsala.	''''2	i veck.	\| 8	—	1	42	1 —	—	\| 1120		—	!

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Tidningarnas och tidskrifternas namn.	Utgift! i ngsort.	Antal nummer.	Tidningens hel-årspris hos redaktionen.	j Postförvaltarearvodet jemte ! bevillningsstämpelafgiften.	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas mer än en gång i veckan	Tidningar och tidskrifter, som utgifvas en gång; i veckan eller mindre ofta. ;
20 0 gens	/o af tidnin-inköpspris.	JO 0 gens	/0 af tidnin-i inköpspris.
Priset begrän-sad! till 20 It:dr. 6 R:dr	Priset begrän-sad!: till 6 It: dr. 5 K: dr.
		i		R:dr. öre.	R:dr	I	It:dr.	öre.	'' Ridt.	öre	R:dr.löre	R-.dr	1
\| Wecko-posten.................	Stockholm.	1	i veck.	2 —		66		_				30		\|
Wenersborgs-posten..............	Wenersborg.	2	i veck.	5 —	1 31	_	_	1
[^Wermlands läns allmänna kungörelser . . .	Karlstad.	obestämdt	1 75		50								30
Wermlands läns tidning...........	Karlstad.	2	i veck.	5 —	1	31			1					" \|
\| Westerbotten.................	Umeå.	i	i veck.	2 50		71						30
,#"Westerbottens läns allmänna kungörelser . .	Umeå.	i	i veck.	2;—		>50						30
Westerbottens läns Kongl. Hushållnings-
sällskaps handlingar............	Umeå.	4	h. årl.	1 50		55								30
*Westernorrlands läns allmänna kungörelser	Hernösand.	obestämdt	3 —		50								30
Westerviks veckoblad............	Wcstervik.	2	i veck.	5 —	1	31			1
Westerås stiftst.idningar...........	Westerås.	1	i man.	1 —		52		_					.	30
*Westmanlands läns allmänna kungörelser . .	Westerås.	1	å 2 i veck.	2*50	1			__		50
Westmanlands läns tidning.........	Westerås.	2	i veck.	7i—	1	31	__		1	20
XVexiö stift stidningar.............	Wexiö.	1	i man.	1 75		52	__	_						30
Wi mm erby veckotidning...........	Wimmerby.	1	i veck.	4 -	—	66			_			40
Wisby-posten.................	Wisby.	1	i veck.	4 —	_	66		_				40
Wäktaren...................	Stockholm.	1	i veck.	5]—		71						50
Ystads tidning................	Ystad.	2	i veck.	6 —-	1	31			1 20
Amåls veckoblad...............	A mål.	1	i veck.	4 —		66			_!		_	40
Öfversigt af Kong!. Wetenskaps-akademiens
förhandlingar................	Stockholm.	10 h. årl.	6 —		59		....	_					50
Ölandsbladet.................	Borgholm.	1	i veck.	3 50		66		_	_i	__	_	35
^Örebro läns allmänna kungörelser.....	Örebro.	1	i veck.	3\|-		50			_1			BO	_
''^Östergötlands läns allmänna kungörelser . .	Linköping.	1	i veck.	3 50		50		— 1				35
Östergötlands nya tidning..........	Norrköping.	3	i veck.	8j—	2	12	1 60	_1
Östgöta correspondenten...........	Linköping.	3	i veck.	8;—	1	97	1 [60	__i !		—	—	—	—

Kong!. Majis Nåd. Proposition N:o 18.

Utdrag af Protokollet Öfver Finansärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i StaisSadet å Stockholms
Slott den 16 Februari 1812.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena,

Grefve von Plåten,

Statsråden: Bredberg,

Berg,

Friherre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer,

Weidenhjelm.

Departementschefen uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande fattade
beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner till Riksdagen,
nemligen: — — — . — - ~ “. ~ "T, ,~7

b) enligt nådigt beslut den 29 nästlidne December angående dels stadgande
af förändrade vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran samt

dels åtskilliga andra postväsendet rörande frågor.

Hans Maja Konungen behagade, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag, sådana
de finnas detta protokoll hilagda, och besluta att i enlighet
dermed nådiga Propositioner skulle till Riksdagen
aflåtas.

In fidem protocolli
Aug. Ekmarck.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1872.