Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14 (Proposition 1891:14)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

M:o 14.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag till
ändrad lydelse af 5 § i den emellan Sverige och Norge
upprättade riksakt; gifven Stockholms slott den 31
januari 1891.

Under åberopande af bifogade protokoll öfver justitiedepartementsärenden,
förda i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 17, 23 och
28 innevarande januari och i svenskt statsråd denna dag, vill Kong].
Maj:t härmed föreslå Riksdagen att för sin del besluta ändring af och
tillägg till 5 § i den emellan Sverige och Norge upprättade riksakt i
enlighet med närlagda förslag till ny lydelse af nämnda §; dock med
förbehåll att beslutet icke blifver gällande med mindre dels Riksdagen
antager det förslag till ändrad lydelse af 11 § regeringsformen, hvilket
i särskild proposition af denna dag framställes, dels ock sådan ändrad
lydelse af 5 § riksakten, som nu föreslagits Riksdagen till antagande,
för Norges del beslutes af det Storting, som tidigast kan i ämnet fatta
beslut.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Aug. Östergren.

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 14.

Förslag

till bestämmelse om ändring af och tillägg till 5 §

i riksakten.

Riksaktens 5 § skall erhålla följande lydelse:

Såväl den norske statsministern som de tvenne statsråd, livilka
åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det
svenska statsrådet, enär ämnen der föreliafvas, livilka angå begge rikena.
I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande
inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant
icke medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det är
samladt, ämnen föreliafvas, som angå båda rikena, skola trenne ledamöter
af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma; och
bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa
ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda
rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det
andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud hos främmande magter
och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af
tre ledamöter af hvartdera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende,
der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt,
som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen
af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar
tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande
statsrådsledamöter innan Konungen fattar beslut till protokollet yttra
sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.

Alla meddelanden i ministeriella (diplomatiska) mål till främmande
magt eller Konungens sändebud i utlandet skola utan afseende å ärendets
beskaffenhet ske genom ministern för utrikes ärendena.

Svenska Riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt
Storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo
ledamöter ege att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska)
ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt
kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola
protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas
på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som ofvan föreskrifves
i fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej
må utlemnadt protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der
ej sådan åtgärd påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106
eller 107 § eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan
ordning än nu är sagd!, må Riksdagen eller Stortinget icke kunna
fordra utlemnande af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska)
ärenden. «

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14

Utdrag af protokollet öfver ett ju s t i ti e d ep) av te men t sär ende, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och
norskt statsråd å Stockholms slott lördagen den 17 januari
189 f

i närvaro af:

Hans excellens lierr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder yttra:

»Af min konungsliga pligt manad att efter förmåga söka betrygga
och främja den förening, som till mina tvenne folks lycka nu redan
under tre fjerdedel sekel egt bestånd, tror jag det vara angeläget undanrödja
allt, som skulle kunna framkalla misstroende och misshälligheter
emellan brödrafolken, försvaga föreningen samt sålunda motverka
det höga mål jag i mitt valspråk uttalat.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.

De förenade folkens önskningar icke mindre än rikenas välförstådda
intressen anvisa dem en fredlig utveckling inom deras likasom af sjelfva
naturen utstakade gränser. Men de måste icke desto mindre vara tillreds
att skydda dessa intressen och önskningar, såsom det anstår fria
och sjelfständiga stater, Båda måste derför samvetsgrann! deltaga i
det gemensamma försvarets bördor på ett sätt och i eu utsträckning,
som motsvarar hvardera rikets folkmängd och läge.

Hvad i detta hänseende återstår att göra blifver föremål för framtida
pröfning i lagbestämd ordning. För ögonblicket och vid detta
tillfälle framträder för min tanke önskvärdheten af förändring af nu
gällande riksakt i syfte att vid behandlingen af ministeriella (diplomatiska)
mål äfven åt Norge må inrymmas ett deltagande, rättvist motsvarande
dess genom föreningen tillförsäkrade statsrättsliga sjelfständighet.

Detta kan naturligtvis nu endast ske under iakttagande af oundvikliga
hänsyn till de alltsedan lång tid tillbaka bestående faktiska förhållandena,
äfvensom ock i möjligaste måtto med anknytning till grundsatserna
i redan tillförene å bane bragta förslag rörande samma sak.

Ett mål, så vigtig^ för brödrafolkens framtida styrka, frid och
lycka, så magtpåliggande äfven för hvarje unionskonung, hvilken önskar
med oveld skipa rätt åt båda sidor är i sanning väl värdi ett ömsesidigt
och ärligt tillmötesgående. Det bör ock fordra detta.

Förtröstansfullt räknar jag derpå hos begge rikenas upplysta
statsråd.

Emellertid tror jag, att ett så grannlaga ärende lättast skall kunna
bringas till godt slut i fall det först blifver förberedt, mellan två af mig,
på hvartdera rikets statsråds hemställan utvalda statsrådsledamöter, en
svensk och en norsk, innan det företages till behandling inför mig i
statsråd.

När ärendet af desse tvenne förtroendemän blifvit nöjaktigt beredt
och alltså utsigterna till öfverenskommelse befästade — livilket jag
varmt önskar ej måtte länge dröja — dä
att företaga denna frågas realitet i ett statsråd af samma art, som det
här nu församlade. Sedan derefter den norska regeringens betänkande
såsom vanligt blifvit in hemta dt, kommer saken åter till slutligt afgörande.
))

Hans Maj:t Konungen uppmanade derefter det svenska och det
norska statsrådet att hvart för sig föreslå en statsrådsledamot att förbereda
ofvanberörda ärende.

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition No 14.

Hans excellens svenske herr statsministern hemstälde å det svenska
statsrådets vägnar, att Hans Maj:t Konungen ville lemna det ifrågasatta
uppdraget åt statsrådet och chefen för justitiedepartementet.

Hans excellens norske herr statsministern anförde, att statsrådsafdelningen
vore med den norska regeringen enig i att tillråda den
föreslagna åtgärden och att från norsk sida statsrådet Roll vore utsedd
att deltaga i det förberedande arbetet.

Hans Maj:t Konungen täcktes i nåder uppdraga
åt chefen för justitiedepartementet och statsrådet Roll
att, med hänsyn till hvad Hans Maj:t Konungen till
dagens protokoll yttrat, gemensamt utarbeta förslag
till ändring i och tillägg till den nu gällande riksakten.

Ex protocollo
Carl Boheman.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Utdrag af protokollet öfver ett justitiedeparlementsärende, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och
norskt statsråd å Stockholms slott fredagen den 23 januari
1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkekhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Leweni-iaupt,
Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Sedan det, genom beslut i sammansatt statsråd den 17 innevarande
januari, blifvit uppdraget åt chefen för justitiedepartementet och statsrådet
Roll att gemensamt utarbeta förslag till riksaktsbestämmelser om
behandlingen af ministeriella (diplomatiska) mål, så föredrog nu chefen
för justitiedepartementet två, detta protokoll bilagda, med litt. A och
B märkta underdåniga skrifter, affattade den ena på svenska och den

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

andra på norska språket; ock inhemtades af dessa skrifter, att chefen
för justitiedepartementet och statsrådet Roll efter hållna öfverläggningai''
i ämnet gemensamt afgifvit ett i skrifvelserna intaget förslag till bestämmelser
angående ändring i och tillägg till § 5 i den emellan Sverige
och Norge upprättade riksakt.

På statsådets enhälliga tillstyrkande täcktes Hans
Maj:t Konungen i nåder besluta, att norska regeringens
yttrande öfver ofvan omförmälda förslag skall
inhemtas.

Ex protocollo
Carl Boheman.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, No 14.

Bil. litt. A.

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt beslut, fattadt i sammansatt svenskt-norskt statsråd
den 17 innevarande januari, liar det blifvit uppdraget åt undertecknade
ledamöter af Eders Kongl. Maj:ts svenska och norska statsråd att
gemensamt utarbeta förslag till riksaktsbestämmelser om behandlingen
af ministeriella (diplomatiska) mål, och få vi, efter hållna öfverläggningar
i ämnet, såsom resultat af dessa öfverläggningar afgifva följande:

Förslag

till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den mellan
Sverige och Norge upprättade riksakt.

Riksaktens § 5 skall härefter lyda som följer:

Så väl den norske statsministern som de tvenne statsråd, hvilka
åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det
svenska statsrådet, enär ämnen der föreliafvas, hvilka angå begge rikena.
I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande inhemtas,
så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden sådant icke
medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det
är samladt, ämnen förehafvas, som angå båda rikena, skola trenne
ledamöter af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma;
och bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa
ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Ministeriella (diplomatiska) mål, ehvad de omedelbart angå båda
rikena eller omedelbart blott det ena men tillika medelbart äfven det
andra, så ock frågor om tillsättande af sändebud bos främmande magter
och tjenstemän vid beskickningarne afgöras af Konungen i närvaro af
tre ledamöter af hvardera rikets statsråd. Dock kan sådant ärende,
der Konungen finner det lämpligt, föredragas i statsråd, så sammansatt,
som i första eller andra stycket af denna § är nämndt. Föredragningen
af de ministeriella (diplomatiska) målen och ofvan nämnde utnämningar
tillhör ministern för utrikes ärendena; skolande samtlige närvarande
statsrådsledamöter, innan Konungen fattar beslut, till protokollet yttra
sina meningar under den ansvarighet, hvartdera rikets grundlag bestämmer.

Svenska Riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt
Storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo
ledamöter ega att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska)
ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt kända
och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola protokollen
eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas på Konungens
befallning, meddelad i den ordning, som ofvan föreskrifves i fråga om
beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt protokoll
eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd påkallas
af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 § eller i norska
grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning än nu är sagdt,
må Riksdagen eller Stortinget icke kunna fordra utlemnande af protokoll
eller handlingar i ministeriella (diplomatiska) ärenden.

I det vi, såsom af förslaget synes, för öfrig! hållit oss inom omfånget
för de tidigare i frågan förda förhandlingar, hafva vi ansett oss
böra föreslå, att det skall vara Konungen förbehållet att låta ministeriella
mål behandlas i sammansatt statsråd, hvarigenom icke allenast
den hittills i detta hänseende följda praxis blefve lagfäst, utan äfven
tillfälle öppnades att i större utsträckning än hittills öfverföra ministeriella
mål till behandling i sådant statsråd. Derjemte hafva vi trott oss
böra begagna tillfället att i andra stycket af riksaktens 5:te § införa

Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 14..

tillägg om inhemtande af den i Sverige tillförordnade regeringens betänkande
i mål, som behandlas i norskt-svenskt statsråd, hvilket tilläggfullständigt
motsvarar bestämmelsen i första stycket om inhemtande af
den i Norge varande regeringens betänkande i mål, som handläggas i
svenskt-norskt statsråd. Det har synts oss vara så mycket mera skäl
att på angifvet sätt fullständiga det ifrågavarande stycket, som, efter
hvad ofvan är antydt, det sammansatta statsrådets verksamhetsfält kunde
komma att utvidgas. Tillägget skulle, så vidt de faktiska förhållandenas
olikhet medgifver, på det här ifrågavarande området införa full ömsesidig
likställighet, ty, likasom den motsvarande bestämmelsen i §:ns första
stycke, häntyder tillägget på det i regeln bestående förhållandet, att i
det rike, af hvars statsråd blott tre ledamöter skola vara närvarande i
det sammansatta statsrådet, finnes tillsatt eu regering, som fungerar
under Konungens frånvaro.

På sätt förut är nämndt, hafva vissa ministeriella mål, enligt gammal
praxis, blifvit behandlade i sammansatt statsråd. Häraf har följden
varit, att protokoll och handlingar i dessa mål blifvit förelagda riksdagen
och stortinget till konstitutionel granskning; och vi förutsätta,
att så äfven kommer att förhållas, om det af oss afgifna förslaget
antages.

Underdånigst

Aug.

Östergren.

Ferd. Boll.

Stockholm den 22 januari 1891.

<•

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No lå.

Bil. litt. B.

Til Kongen!

Ved Deres Majestaäts naadigste Bestemmelse, afgiven i sammensat
svensk-norsk Statsraad den 17:de Januar sidstleden, er det överdraget
undertegnede Medlemmer af Deres Majestsets norske o g svenske Statsraad
i Förening åt udarbeide Förslag til Rigsaktsbestemmelse angaaende
Behandlingen af diplomatiske (ministerielle) Sager. Som Resultat af
vore Overlsegninger tilläde vi os i Underdanighed åt fremlasgge fölgende

Förslag

til Bestemmelse angaaende Förändring af og Tillseg til § 5 i
den mellem Norge og Sverige oprettede Rigsakt.

Rigsaktens § 5 skal härefter lyde som fölger:

»Saavel den norske Statsminister, som de tvende norske Statsraader,
der fölge Kongen, have Ssede og delibererende Stemme i det svenske
Statsraad, naar sammesteds forhandles Gjenstande, som angaa
begge Riger. I saadanne Sager bör till ige den i Norge vserende Regjeriugs
Betänkning indhentes, medmindre Sagerne udfordre saa hastig
Afgjörelse, åt Tid dertil ei gives.

Saa ofte hos Kongen i det norske Statsraad, naar og livor det er
sand et, Gjenstande forhandles, som angaa begge Riger, skulle tre Medlemmer
af det svenske Statsraad ogsaa der have Saede og Stemme og bör,
forsaavidt ikke en hastig Afgjörelse paakrseves, Udtalelse angaaende
disse Gjenstande indhentes fra den tilforordnede Regjering i Sverige.

Diplomatiske (ministerielle) Sager, hvad enten de umiddelbart angaar
begge Riger eller umiddelbart blot det ene, men tillige middelbart
ogsaa det andet, saavelsom Spörgsmaal om Udneevnelse af Gesandter
hos fremmede Magter og Tjenestemsend ved Gesandtskabeme afBih.
till Rihd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl. 8 Käft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

gjöres af Kongen i Overvaer af tre Medlemmer af livert Riges Statsraad.
Dog kan saadant Anliggende, hvis Kongen finder det tjenligt,
foredrages i Statsraad sammensat saaledes som i förste eller andet
Afsnit af denne § er sagt. Ministeren for de udenrigske Anliggender
har åt foredrage diplomatiske (ministerielle) Säger og de ovenomhandlede
Udnsevnelser. Samtlige tilstedevserende Statsraadsmedlemmer skulle,
inden Kongen fatter sin Beslutning, til Protokollen udtale sin Mening
under den Ansvarlighed, livert Riges Grundlov bestemmer.

Alle Meddelelser i diplomatiske (ministerielle) Sager til fremmede
Magter eller til Kongens Gesandter i Udlandet skulle liden Hensyn til
Gjenstandens Beskaffenhet ske gjennem Ministeren för de udenrigske
Anliggender.

En af Norges Storthing ved Begyndeisen af dets Forhandlinger
udmevnt Komité af indtil 20 Medlemmer samt Sveriges Rigsdags Konstitution
s-Utskott er hver for sig berettiget til åt fordre sig förelagt
de over diplomatiske (ministerielle) Sager förte Protokoller, dog kun forsaavidt
angaar almindelig kjendte og af Ivomitéen eller Utskottet angivne
Tilfselde, og skulle Protokollerne eller Afskrifter deraf udleveres
Komitéen eller Utskottet efter Beslutning fattet af Kongen paa samme
Maade som förän bestemt med Hensyn til Beslutninger i diplomatiske
(ministerielle) Sager. Hverken udleveret Protokol eller noget af dens
Inhold maa offentliggjöres, medmindre saadan Forloining paakrmves af
Bestemmelserne i den norske Grundlovs § 30 eller i den svenske Regjeriugsforms
§ 106 eller § 107. T andre Tilfadde eller paa anden
Maade end nu er sagt har Storthinget eller Rigsdagen ikke Rot til åt
erholde sig udleveret Protokoller eller Aktstykker angaaende diplomatiske
(ministerielle) Sager.

Idet vi, som det vil sees, forövrigt har holdt os indenfor Rammen
af de tidligere om Spörgsmaalet förte Forhandlinger, har vi fundet os
foranledigede til åt foreslaa, åt det skal va?,re Kongen forbeholdt åt
lade diplomatiske Sager behandle i sammensat Statsraad, saaledes åt
ikke alene den hidtil i saa Henseende befulgte Fremgangsmaade derigjennem
erholder Stadfästelse, men ogsaa Adgang aabnes til i videre
IJdstråkning åt överföre diplomatiske Sager til Behandling i saadant
Statsraad. Derhos har vi fundet åt burde benytte Leiligheden til ogsaa
åt söge Rigsaktens § 5, 2:det Afsnit, givet et Tilla?g om Indhentelse
af den i Sverige tilforordnede Regjerings Betänkning i Sager, der be -

i!)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

handles i norsk-sven sk Statsraad, fuldstsendigt svarende til Paabudet om
Indhentelse af den norske Regjerings Betänkning i Sager, der behandles
i svensk-norsk Statsraad. Det bär förekommet os, åt der var saa
meget större Opfordring til nu åt give det nmvnte Afsnit denne Udfyldning,
som der, efter livad ovenfor er antydet, er Tale om åt udvide
det sammensatte Statsraads Virkekreds. Tillsegget vil, saavidt de
faktiske Forbolds Forskjellighed medgiver, paa det lier omhandlede
Omraade indföre fuld gjensidig Ligestillethed, idet Tillmgget ligesom
den tilsvarende Bestemmelse i §:ens förste Afsnit sigter til det regelmsessigt
bestaaende Forhold, åt i det Rige, af hvis Rand kun tre Medlemmer
skulle deltage i det sammensatte Statsraad, er under Kongens
Fravser indsat en Regjering.

Som förän mevnt har visse diplomatiske Sager efter gammel Praxis
vseret behandlede i sammensat Statsraad. Heraf bar fulgt, åt Protokoller
og Aktstykker i disse Sager er blevet forelagte Storthinget og
Rigsdagen til konstitutionel Granskning, og vi forudsastter, åt saa ogsaa
vil blive forholdt, om det af os afgivne Förslag antages.

Stockholm den 22 Januar 1891.

Ferd. Roll,

Underdanigst

Aug. östergren.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

Utdrag af protokollet öfver ett justitiedepartementsärende, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt och
norskt statsråd å Stockholms slott onsdagen den 28
januari 1891,

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Hans excellens norske herr statsministern Gram,

Svenske statsråden: herr friherre von Otter,

herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,

rf 1

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Norske statsråden: Roll,

Thorne.

Chefen för svenska justitiedepartementet statsrådet Östergren anmälde
i underdånighet:

l:o) det af honom och statsrådet Roll utarbetade, i sammansatta
statsrådets protokoll för den 23 innevarande januari omförmälda förslag
till bestämmelser angående ändring i och tillägg till § 5 i den emellan
Sverige och Norge upprättade riksakt, enligt hvilket förslag nämnda
§ skulle erhålla följande lydelse:

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

»Så väl den norske statsministern som de tvenne statsråd, hvilka
åtfölja Konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma i det
svenska statsrådet, enär ämnen der förehafvas, hvilka angå begge
rikena. I dylika mål skall den i Norge varande regeringens betänkande
inhemtas, så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande, att tiden
sådant icke medgifver.

Då inför Konungen i det norska statsrådet, enär och ehvar det är
samladt, ämnen förehafvas, som angå båda rikena, skola trenne ledamöter
af det svenska statsrådet der äfven hafva säte och stämma; och
bör, så vida ej ett hastigt afgörande är af nöden, utlåtande i dessa
ämnen inhemtas från den tillförordnade regeringen i Sverige.

Svenska riksdagens konstitutionsutskott samt en af hvarje norskt
storting vid början af dess förhandlingar utvald komité af högst tjugo
ledamöter eg a att, hvar för sig, äska de öfver ministeriella (diplomatiska)
ärenden förda protokoll, dock endast i det, som rörer allmänt
kända och af utskottet eller komitén uppgifna händelser; och skola
protokollen eller afskrifter deraf till utskottet eller komitén utlemnas
på Konungens befallning, meddelad i den ordning, som föreskrifves i
fråga om beslut i ministeriella (diplomatiska) ärenden. Ej må utlemnadt
protokoll eller något af dess innehåll offentliggöras, der ej sådan åtgärd
påkallas af bestämmelserna i regeringsformens 106 eller 107 §
eller i norska grundlagens 30 §. I annat fall eller i annan ordning
än nu är sagdt må riksdagen eller stortinget icke kunna fordra utlemnande
af protokoll eller handlingar i ministeriella (diplomatiska)
ärenden.»

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

2:o) Norska regeringens öfver ofvan intagna förslag afgifna underdåniga
betänkande af den 26 januari, hvilket betänkande finnes detta
protokoll bilagdt.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet af nämnda betänkande,
afgaf det svenska statsrådet följande gemensamma yttrande:

»Ehuru hvarken riksakten eller någon annan unionen lag åt Norge
inrymmer delaktighet i de ministeriella målens behandling, har dock
härvarande norske statsministern, enligt ett i ministerielt statsråd fattadt
samt den 13 april 1835 af Kongl. ''Maj: t i norskt statsråd tillkännagifvet
och i Norge offentliggjordt beslut, derefter öfvervarit behandlingen
af dylika mål. Sedan Norge sålunda blifvit representeradt i det
ministeriella statsrådet, var det att emotse, att den år 1885 vidtagna
ändringen af 11 § i Sveriges regeringsform skulle frammana och i
viss mån gifva stöd åt de anspråk, hvilka från norsk sida tid efter
annan framstälts om inrymmande åt det norska statsrådet af ett ökadt
inflytande vid ministeriella målens afgörande. Den nämnda grundlagsändringen,
hvarigenom antalet af de i behandlingen af dylika mål deltagande
svenska statsråden ökats från två till tre, synes väl icke utgöra
anledning att i den ministeriella konseljen bereda plats åt mer än en
ledamot af det norska statsrådet jemte den norska statsministern. Men
då vid de förhandlingar i förevarande ämne, hvilka egde rum åren
1885 och 1886, Eders Kongl. Maj:t på tillstyrkande af statsrådet gifvit
befallning om utarbetandet af förslag till lag, enligt hvilken den ministeriella
konseljen skulle bestå af tre ledamöter af det svenska och
tre ledamöter af det norska statsrådet, samt en sådan anordning synes
vara egnad att så vidt sådant är möjligt utan väsentligen genomgripande
ändringar i de för föreningen gällande bestämmelser utjemna
den olika uppfattning, som råder i fråga om det inflytande hvardera
riket bör hafva på de ministeriella ärendenas behandling, finner det
svenska statsrådet den ståndpunkt i samma fråga, hvilken sålunda vid
ett föregående tillfälle från svensk sida intagits, böra vidhållas. Vid
detta förhållande och enär det af chefen för justitiedepartementet och
en ledamot af härvarande norska statsrådsafdelning nu utarbetade förslag
till ändring af riksaktens 5 §, ordnar den ministeriella konseljens
sammansättning så, som nyss är nämndt, samt med förslaget tillika
åsyftas dels att reglera och lagfästa en länge följd praxis, enligt hvilken
ministeriella mål kunna föredragas och afgöras jemväl i sammansatt
statsråd, dels ock att i andra stycket af ifrågavarande § införa en bestämmelse
om inhemtandet af den i Sverige tillförordnade regeringens

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

utlåtande i mål, som handläggas i norskt-svenskt statsråd, alltså biträder
det svenska statsrådet samma förslag.

Härvid vill svenska statsrådet emellertid, med afseende å de
skiljaktigheter, som förefinnas mellan det 1885 från svensk sida framlagda
förslaget och det nu förordade, särskildt betona, att det sistnämnda
förslaget utöfver hvad ofvan angifvits, icke gör någon som
helst rubbning i det nu bestående sättet för de ministeriella ärendenas
handläggning och att således dylika ärendens föredragning fortfarande
tillkommer den ledamot af svenska statsrådet, som är chef för utrikesdepartementet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer det svenska
statsrådet, att Eders Kongl. Maj:t, med gillande af det ifrågavarande
förslaget till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i
den mellan Sverige och Norge upprättade riksakt, täcktes besluta dels
att föreslå Sveriges Riksdag och Norges Storting att antaga samma
förslag, dels ock att i hvartdera rikets särskilda statsråd utfärda propositioner
i ämnet.»

Hans excellens norska statsministern och de norska statsråden
åberopade den norska regeringens betänkande samt instämde uti hvad
det svenska statsrådet hemstält.

Härefter anmälde departementschefen i underdånighet, att han,
för den händelse Hans Maj:t Konungen bifölle hvad det svenska och
norska statsrådet hemstält,'' vore beredd att i svenskt statsråd, föreslå
nådig proposition till Riksdagen om antagande af ett tillägg till 11 §
regeringsformen för att bringa stadgandena i denna § till öfverensstämmelse
med den i riksakten föreslagna bestämmelsen derom, att
ministeriella mål må kunna handläggas jemväl i sammansatt statsråd.

Till hvad statsrådet tillstyrkt behagade Hans Maj:t
Konungen lemna nådigt bifall.

Ex protocollo
C. P. Hagbergli.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

Gjenpart

af den Kongelige Norske Regjerings underdanigste Indstilling af 26:de
Januar 1891, bifaldt ved Kongelig Resolution af 28:de s. M.

Chefen for Justits- og Politi-Departementet, Statsraad Arneberg,
har underdanigst föredraget Fölgende:

Ifölge derom modtagen Meddelelse har det i sammensat Statsraad
den 17:de Januar sidstleden behaget Deres Majestset åt overdrage Medlem
af den Norske Statsraadsafdeling i Stockholm, Statsraad Roll, og
Chefen for det Svenske Justitie-Departement i Förening åt udarbeide
Förslag til Förändring af og Tillseg til den nu gjseldende Rigsakt med
Hensyn til Behandlingen af diplomatiske (ministenelle) Säger.

De mc väte Msend liave derpaa afgivet sit Förslag i underdånig
Skrivelse af 22:de Januar saalydende:

»Ved Deres Majestsets naadigste Bestemmelse, afgiven i sammensat
svensk-norsk Statsraad den 17:de Januar sidstleden, er det överdraget
undertegnede Medlemmer af Deres Majestsets norske og svenske Statsraad
i Förening åt udarbeide Förslag til Rigsaktsbestemmelse angaaende
Behandlingen af diplomatiske (ministerielle) Sager. Som Resultat af
vore Overlsegninger tilläde vi os i Underdanighed åt fremlsegge fölgende

Förslag

til Bestemmelser angaande Förändring af og Tillseg til § 5 i den niellera
Norge og Sverige oprettede Rigsakt.

Rigsaktens § 5 skal härefter lyde som fölger:

»Saavel den norske Statsminister, som de tvende norske Statsraader,
der fölge Kongen, halm Ssede og delibererende Stemme i det

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

svenske Statsraad, naar sammesteds forhandles Gjenstande, som angaa
begge Riger. I saadanne Säger bör tillige'' den i Norge vaerende Regjerings
Betänkning indhentes, medmindre Sagerno udfordre saa hastig
Afgjörelse, åt Tid dertil ei gives.

Saa ofte hos Kongen i det norske Statsraad, naar og hvor det er
sanitet, Gjenstande forhandles, som angaa begge Riger, skulle tre Medlemmer
af det svenske Statsraad ogsaa der have Ssede og Stemme, og
bör, forsaavidt ikke en hastig Afgjörelse paakrseves, Udtalelse angaaende
disse Gjenstande indhentes fra den tilforordnede Regjering i
Sverige.

Diplomatiske (ministerielle) Sager, hvad enten de mniddelbart angaa
begge Riger eller mniddelbart blot det ene, men tillige middelbart ogsaa
det andet, saavelsom Spörgsmaal om Udneevnelse af Gesandter hos
fremmede Magter og Tjenestemmnd ved Gesandtskaberne afgjöres af
Kongen i Overvser af tre Medlemmer af hvert Riges Statsraad. Dog
kan saadant Anliggende, hvis Kongen finder det Renligt, foredrages i
Statsraad sammensat saaledes som i förste eller andet Afsnit åt denne
§ er sagt. Ministeren for de udenrigske Anliggender har åt foredrage
diplomatiske (ministerielle) Sager og de ovenomhandlede Udnaivnelser.
Samtlige tilstedevmrende Statsraadsmedlemmer skulle, inden Kongen
fatter sin Beshitning, til Protokollen udtale sin Mening under den Ansvarlighed,
hvert Riges Grundlov bestemmer.

Alle Meddelelser i diplomatiske (ministerielle) Sager til fremmede
Magter eller til Kongens Gesandter i Udlandet skulle liden Hensyn til
Gjenstandens Beskaffenhed ske gjennem Ministeren for de udenrigske
Anliggender.

Eu af Norges Storthing ved Begyndeisen af dets Forhan (Ringeludnmvnt
Komité af indtil 20 Medlemmer samt Sveriges Rigsdags Konstitutions-Utskott
er hver for sig berettiget til åt fordre sig förelagt de
over diplomatiske (ministerielle) Sager förte Protokoller, dog kun forsaavidt
angaar almindelig kjendte og af Komitéen eller Utskottet angivne
Tilfmlde og skulle Prötokollerne eller Afskrifter deraf udleveres
Komitéen eller Utskottet efter Beslutning fattet af Kongen paa samme
Maade som förän bestemt med Hensyn til Beslutninger i diplomatiske
(ministerielle) Sager. Hverken udleveret Protokol eller noget af dens
Indhold maa offentliggjöres, medmindre saadan Forföining paakrseves
af Bestemmelserne i den norske Grundlovs § 30 eller i den svenske
Regjeringsforms § 106 eller § 107. I andre Tilfmlde eller paa anden
Maade, end nu er sagt, •har Storthinget eller Rigsdagen ikke Ret til åt

Bill. till Rihd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afl, 8 Jläft. 4

26 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition,'' N:o li.

erliolde sig udleveret Protokoller eller Aktstykker angaaende diplomatiske
(ministerielle) Säger.»

Idet vi, som det vil sees, forövrigt har holdt os indenfor Rammel!
af de tidligere om Spörgsmaalet förte Förhandlinger, har vi fundet os
foranledigede til åt foreslaa, åt det skal vane Kongen forbeholdt åt
lade diplomatiske Sager behandle i sammensat Statsraad, saaledes åt
ikke alene den hidtil i saa Hänseende befulgte Fremgangsmaade derigjermem
erholder Stadfästelse, men ogsaa Adgang aabnes til i videre
Udstraekning åt överföre diplomatiske Sager til Behandling i saadant
Statsraad. Derhos har vi fundet åt burde benytte Leiligheden til ogsaa
åt söge. Rigsaktens § 5, 2:det Afsnit, givet et Tillasg om fn d hen tel se
af den i. Sverige tilforordnede Regjerings Betänkning i Sager, der behandles
i norsk-svensk Statsraad, fuldstamdigt svarende til Paabudet om
Indhentelse af den Norske Regjerings Betänkning i Sager, der behandles
i svensk-norsk Statsraad. Det har förekommet os, åt der var saa
moget större Opfordring til nu åt give det nanm te Afsnit denne Udfyldning,
som der, efter hvad ovenfor er antydet, er Påle om åt udvide
det sammensatte Statsraads Virkekreds. Till aegget vil, saavidt de faktiske
l orholds Forskjellighed medgiver, paa det her omhandlede Omraade
indföre fuld gjensidig Ligestillethed, idet Ti l hugget ligesom den
tilsvarende Bestemmelse i §:ens förste Afsnit sigter til det regelnnessigt
bestaaende Forhold, åt i det Rige, af hvis Rand kun tre Medlemmer
skulle deltage i det sammensatte Statsraad, er under Kongens Travan
indsat en Regjering.

Som förän naevnt har visse diplomatiske Sager efter gammel Praxis
vrnret behandlede i sammensat Statsraad. Heraf har fulgt, åt Protokoller
og Aktstykker i disse Sager er blevet forelagte Storthinget og Rigsdagen
til konstitutionel Granskning, og vi forudssetter, åt saa ogsaa
vil blive forholdt, om det af os afgivne Förslag antages.»

Efteråt denne Skrivelse var föredraget for Deres Majestät i sammensat
Statsraad den 23 Januar behagede det Deres Majestät, overensstennnende
med hvad Statsraadet enstemmigt tilraadede, åt bestemme,
åt den Norske Regjerings Betänkning skulde indhentes angaaende det
i Skrivelsen indeholdte Förslag. #

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

I Heiihold hertil skal Justits-Departementet, hvem Behandlingen
af denne Sag tilfalder, tilläde sig i Underdanighed åt anföre Fölgende:

Forslaget skiller sig fra det af Departementet under 15 Marts 1886
fremlagte Udkast hovedsagelig deri, åt det aabner Adgang til åt indbringe
diplomatiske Sager til Behandling i sammensat Statsraad. Som
det af Departementets i Aftryk vedliggende Föredrag (Stil. Prp. N:o 62
for 1886 Pag. 27) vil sees, var det Forudseetningen ved Departementets
Udkast, åt der ikke skulde ske nogen Förändring i de gjmldende Regler
om, hvilke Sager der er Gjenstand for ministeriel Behandling, og åt
Sager angaaende udenrigske Forhold saaledes fremdeles i samme Udstrsekning
som hidtil vilde blive åt behandle i almindeligt sammensat
Statsraad. Denne Forudsaetning ligger, som det sees, ogsaa til Grund
for det nu udarbeidede Förslag; men ved Siden deraf vil der ifölge
Forslaget blive Adgang til efter Omstmndighederne åt överföre tillige
andre Sager til sammensat Statsraad. Da Behandlingen i sammensat
Statsraad i Almindelighed maa antages åt afgive större Betryggelse end
Behandlingen i ministeriel!, maa den heromhandlede Förändring utvivlsomt
ansees for åt vsere en Forbedring, og man gaar ud fra, åt Fölgen
af en Bestemmelse som den foreslaaede vil värre, åt alle diplomatiske
Sager af nogen Betydenhed efterhaanden vil, forsaavidt ikke i de foreliggende
Tilfaelde saeregne Forhold er tilstede, blive inddragne under
sammensat Statsraad. Fn Betingelse for, åt diplomatiske Sager i videre
Uds träckning skal kunne behandles i sammensat Statsraad, antages det
imidlertid åt vane, åt der haves Sikkerhed for, åt Forhandlingerne i
Statsraadet og de sammesteds fremlagte Dokumenter kan, om det ansees
nödvendigt, holdes hemmelige; i modsat Fald vil selvfölgelig de
Sager, hvis Offentliggjörelse er utilraadelig, maatte afgjöres i ministeriel!
Statsraad. Overensstemmende med denne Betragtning sees ogsaa
Forslaget i det Vaesentlige uforandret åt ha ve gjengivet de i det tidligere
Udkast indeholdte Bestemmelser, ifölge hvilke diplomatiske Sager
er undtagne fra åt forelsegges den samlede Nationalrepresentation, hvorunder
det er forudsat, åt — förliden Sager af den Slags, som hidtil
har vteret behandlede i sammensat Statsraad — ogsaa andre i saadant
Statsraad behandlede Sager i Regelen vil blive Gjenstand for sedvanlig
Forekeggelse.

Efter den norske Grundlov har Storthinget hidtil i det Store taget
ikke havt nogen statsretlig begrundet Adgang til åt blive bekjendt med
og öve konstitutionel Kontrol over diplomatiske Sagers Behandling,
idet der — bortseet fra § 26 — i Grundloven ingen anden Regel haves

Kongl. Ma,j:ts Nåd. Proposition, N:o 14.

om diplomatiske Sagers Behandling end, åt Sagerne ikke skal föredragés
i Statsraadet (§ 28), hvoraf, naar den sidst citerede § sammenholdes
med § 75 /, fölger, åt Storthinget i Medhold af Grundloven
ingen Adgang har til åt öve kontrollerende Indflydelse paa andre diplomatiske
Anliggender end de i § 75 g naevnte Förbund og Traktater.
Den videre Adgang, Storthinget i saa Henseende faktisk har havt,
stofter sig paa administrative Anordninger, der ved åt överföre visse
diplomatiske Sager til sammensat Statsraad indirekte har medfört, åt
disse Anliggender er blevet undergivne almindelig Kontrol fra Storthingets
Side. Heri vil ske Förändring ved de nu foreslaaede ovenfor
naevnte Bestemmelser, der gjennem sine Forskrifter i Tilslutning til den
bestaaende Praxis vil give Storthinget en statsretlig begrundet Adgang
til konstitutionel Granskningsret med Hensyn til diplomatiske Sager,
svarende til den, som den svenske Bigsdag har. Ligestillethed mellem
Rigerne vil saaledes i dette Punkt opnaaes gjennemfört.

Forslaget afviger ligeledes fra Departementets tidligere Udkast deri,
åt Ord ene »hos Kongen» i sidste Afsnit samt Slutningstiradens 3:die
Afsnit (»i Overensstemmelse med, hvad hvert Riges Grundlov beröm
föreskriver») er udeladte. Slöifningen af de förstnaevnte Ord begrundes
i den i Forslaget givne udvidede Adgang til åt behandle diplomatiske
Sager i sammensat Statsraad, der medförer, åt den norske — ligesom
eventuelt den svenske — Regjerings Betänkning kan komme til åt
indhentes i Sager, hvis Hemmeligholdelse er nödvendig. Paa Foreheggelsen
af Betaenkninger i Sager af den Slags, som tidligere er foreskrevet
henlagt til sammensat Statsraad, vil Udslettelsen efter det ovenfor
anförte ikke liave nogen begramdsende Indflydelse. Udeladelsen
af den omhandlede Slutningstirade maa fra norsk Synspunkt snarest
regnes for en Fordel. Ordene kan, som det tildels alt bär vist sig,
värre Gjenstand for forskjellig Tydning. Hvad de antageligvis nsermest
har tilsigtet åt skulle sikre, tiltrmnger formentlig ikke att omgjaerdes
med nogen smregen Udtalelse i Rigsakten, idet det siger sig selv, åt
det maa tilkomme hvert Riges Grundlov, forsaavidt Rigsakten intet
Modsat indeholder, til enhver Tid åt bestemme, hvilke af Statsraadets
Medlemmer der skal tiltraede Behandlingen af diplomatiske Sager.

De öfrige /Endringer, der er foretagne, er af underordnet Betydning
og har vassentlig kun eu redaktionel Karakter, naar undtages det
Tillasg, der er givet §:ens andet Afsnit om, åt den tilforordnede svenske
Regjerings Betänkning betingelsesvis skal indhentes, för en Sag behandles
i sammensat norsk-svensk Statsraad. Dette Tillägg tiltraenger

Kongl. Majds Nåd. Proposition, No 14. 29

imidlertid, efter det i Praemisserne til Forslaget anförte ingen nsermere
Belysning.

Med Hensyn til Spörgsmaalet om Udenrigsministerens Nationalitet
ligger det i Forslaget, ligesom i Departementets tidligere Udkast, åt
det i saa Henseende bestaaende Forliold lades uforandret.

Skjönt det Förslag, der saaledes nu er udarbeidet, ikke fuldt ud
fyldestgjör, hvad der fra norsk Side maa fastholdes som det endelige
Mani, antages Forslaget dog — ved åt tilveiebringe Ligestillethed med
Hensyn till Antallet af Medlemmer for hvert Rige i det ministerielle
Statsraad, ved åt give udtrykkelig grundlovsmeessig Hjemmel for diplomatiske
Sagers Behandling i almindeligt sammensat Statsraad, samt ved
åt skaffe Storthinget densamme Adgang til konstitutionel Kontrol med
Hensyn til diplomatiske Sagers Behandling, som der tilkommer Sveriges
Rigsdag — åt frembyde saa veesentlige Fordele for Norge, åt Departementet
ikke kan vaere i Tvivl om åt maatte anbefale det. Åt der er aabnet
Adgang til åt indhente svensk tilforordnet Regjerings Betänkning i
Tilfeelde lignende dem, hvori der efter Grundlov og Rigsakt er Adgang
til åt indhente den Norske Regjerings Betänkning, findes tilsagt af
Hensyn til Gj ensidighedens Krav og turde derhos i enkelte Tilhelde
ställe sig som en faktisk Betingelse for åt Behandling i sammensat
norsk-svensk Statsraad vil blive benyttet istedetfor ministeriel t Statsraad.

Departementet tillader sig saaledes i Underdanighed åt tilraade, åt
der overensstemmende med det foreliggende Förslag befales udarbeidet
Udkast til naadigste Propositioner til Norges Storthing og Sveriges
Rigsdag angaaende Förändring i Rigsaktens § 5, idet tilföies, åt Departementet
i Tilfselde vil vrnre betänkt paa samtidig med Fremssettelsen
af saadan Proposition betraeffende Rigsakten åt foranledige fremsat for
Storthinget naadigst Proposition til en i Samklang med den eventuelle
nye Rigsaktsbestemmelse staaende Förändring i Grundlovens §§ 28 og 75.

I Henhold til Foranförte, der af Statsraadets övrige Medlemmer
tiltrsedes, indstilles underdanigst:

»Åt det naadigst maa behage Deres Majestät åt
befale Gj enpart af nmrvaerende underdanigste Indstilling
tilstillet det Kongelige svenske Justitie Departementet.
»

In fidem.

H. Schlytter.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 31 januari 1891r

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre Åkeriiielm,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: lierr friherre von Otter,
herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkeriiielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

2:o.

Sedan Hans Maj:t Konungen i sammansatt svenskt-norskt statsråd
den 28 innevarande januari besluta dels att föreslå Sveriges Riksdag
och Norges Storting att antaga ett i det sammansatta statsrådet framlagdt
förslag till bestämmelser angående ändring af och tillägg till § 5 i den
emellan Sverige och Norge upprättade riksakt, dels ock att i hvartdera
rikets särskilda statsråd utfärda propositioner i ämnet, så uppläste departementschefen
statsrådet Östergren nu förslag till sådan proposition,
hvarefter departementschefen anförde, att då en sådan ändring af riksakten,
hvarigenom denne skulle komma att innehålla en bestämmelse,
som afveke från motsvarande stadgande i regeringsformen, ej lämpligen

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, No 14.

borde vidtagas utan att öfverensstämmelse emellan de begge lagarne
samtidigt åstadkommes, samt riksakten ej kunde ändras utan sammanstämmande
beslut derom i begge rikena, hade det föreslagna stadgandets
giltighet i propositionen gjorts beroende på förbehåll, som af nyss
anförda skäl påkallades.

På statsrådets tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen
i nåder gilla det upplästa förslaget sådant det
finnes detta protokoll under litt, B bilagdt; och skulle
i enlighet dermed nådig proposition till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
C. P. Hagbergh.