Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:a 11 (Proposition 1871:11)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:a 11.

N:o 11.

Ank. till Eiksd. Kansli d, 30 Jan. 1871, kl. 1 e. m.

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets
ordnande; Gifven Stockholms Slott den SO
Januari 1811.

Efter hos Kongl. Maj:t genom Chefen för Landtförsvars-departementet
den 13 Oktober sistlidet år gjord framställning om behofvet att utan dröjsmål
bringa Rikets försvars väsende till lands i ett mera tillfredsställande och
för framtiden betryggande skick, än det för närvarande företer, faun Kong].
Maj:t godt åt bemälde departementschef uppdraga att utarbeta fullständigt förslag
till landtförsvarets ordnande, på följande grunder, nemligen:

”Svenska armén skall bestå af stam, innefattande befäl och trupp,
samt af beväring

”stammen skall utgöras af vår värfvade och indelta armé”;

”den för sjöförsvaret obehöflig^ del af båtsmanshåll et öfverflyttas till
landtförsvaret, för förstärkande af dess stamtrupper”;

”Marin-regementet öfverföres till landtförsvaret, der det efter omständigheterna
och efter fordringarna af den organisation, som kan blifva antagen,
reduceras eller indrages, hvarigenom äfven bör beredas medel till bestridande
af åtskilliga med reorganisationen af landtförsvaret förenade kostnader”;

”beväringsinrättningen, grundad på allmän värnepligt utan rätt till
lega eller friköpning, gifves en fastare organisation och större utveckling,
hvarjemte manskapet meddelas en, så långt våra förhållanden och tillgångar
medgifva, efter lord ringar ne på disciplin och krigsduglighet lämpad
öfning”;

”ur beväringen danas befäl till förstärkning af infanteriets fasta
kadrer”;

Bill. till Riksd. PrOt. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Raft.

Korist. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11

”åt de särskilda vapenslagen gifves en, med fästadt afseende å så val
militära som ekonomiska förhållanden, lämplig organisation”;

”Generalstaben omorganiseras i syfte att blifva en fristående korps”;
”förutom de vanliga vapenöfningarne, höra för alla vapenslag gemensamma
höst-fålttjenstöfningar hvart eller hvartannat år anordnas”;

”organisationen af sjukvården och intendenturen samt försvaret af Gotland
utvecklas på ett efter våra förhållanden lämpadt sätt”;

”hvarjemte löneregleringen för indelta arméns befäl bör syfta derhän,
att lönerna utgå i kontant och till lika belopp inom lika grader af armén”.

Det af Chefen för Landtförsvars-departementet till följd häraf afgifua
och uti bifogade underdåniga memorial innefattade förslag till landtförsvarets
ordnande har Kongl. Maj:t i nådigt öfvervägande tagit; och vill Kongl.
Maj:t, i öfverensstämmelse dermed, nu föreslå Riksdagen:

1 afseende å beväringsinrätininyen och landstormen:

Att hilagda, af Kongl. Maj:t för Dess del godkända förslag till Kungörelse,
angående den allmänna värnepligten, måtte af Riksdagen antagas;
viljande Kongl. Maj:t framdeles, när organisationsfrågan rörande
värnepligten blifvit af Riksdagen afgjord, taga i öfvervägande de
förändringar, som af berörda organisation kunna påkallas i Kongl.
Förordningen den 9 Februari 1861, angående den allmänna beväringens
mönstringar och möten.

Angående Infanteriet:

Att

från båtsinanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsrnanskompanier............ . . .

2 Hallands dito . -............

1 Westergötlands dito ..............

1 Östergötlands dito ..............

af 1 :sta Bohusläns dito ..............

„ Södra Möre härads dito ..............

samt af Blekinge dito ..............

tillhopa

662 man.

364

194

100

415

500

))

2,322 man.

Att rust- och rotehållare för de öfverflyttade båtsmansnumren må komma
i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet af
soldatens beklädnad, som soldat- rotehållarne numera åtnjuta;

Att de i Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar
af Örebro län belägna 1017/8 mantal, Indika blifvit från dem förut,

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

mot frihet från ordinarie rotering, åliggande tjenstbarheter till Bylta
svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering utgöra,
med rotehållarne medgifven rätt till fritt aftal med soldaten angående
dennes löneförmåner;

Att ett regemente, under benämning: Wester-Norrlcmds regemente, må i Wester-Norrland
bildas genom 550 båtsmansrotar af de fyra Norrlandskompanier,
Indika föreslagits att till landtförsvaret öfverflyttas, samt i
öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente till det nya regementet
af 450 rotar;

Att i Halland må bildas en korps, med benämning: Hallands fältjägarekorps,
medelst till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret föreslagna
tvänne i Halland förlagda båtsmanskompanier om tillhopa 364 man,
samt i öfrigt genom uppsättning af kontant Monad stamtrupp 136 man;

Att ett regemente, under benämning: Blekinge regemente, må bildas genom
öfverflyttande från Kalmare regemente af 85 inom Konga härad af
Kronobergs län förlagda rotar, samt i öfrigt medelst från Södra Möre
härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret öfverflyttade
915 man;

Att en reglering af samtliga indelta infanteri-regementens och korpsers
nummerstyrka och förläggningsområden, i syfte att hvarje regemente
må erhålla en nummer styrka af 1,000 och hvarje korps en nummerstyrka
af 500 man, måtte ske, på sätt bilagan iX:o 2 vid departementschefens
memorial närmare utvisar;

Att 1,892 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarekorps
redan vakanta 99, måtte, i mån af inträffad ledighet, få tillsvidare
hållas otillsatta, mot vakansafgifter, som höra inlevereras till Arméförvaltningen,
för att till indelta arméns aflönande, i öfverensstämmelse
med nedan framställda förslag, användas;

Att, till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och Hallands fältjägarekorpsers
samt Norra och Södra Skånska infanteri-regementenas
nummerstyrka, en kontant Monad truppstyrka af tillsammans 300 man
må för kronans räkning uppsättas;

Att, i sammanhang med beslutet om de i föregående punktör framställda
förslag till reglering af indelta infanteriet och dess nummerstyrka, må
beviljas dels 33,000 riksdaler till det kontant aflönade manskapets aflöning,
dels 50,974 riksdaler 80 öre till underhåll af samma manskaps
beklädnads-, remtygs-, utrednings- m. fl. persedlar; men då samma
anslag icke till hela sitt belopp blifva under år 1872 behöfliga, hafva
endast de för samma år beräknade summor, utgörande för manskapets
aflöning 18,040 riksdaler och för materielens underhåll tillhopa

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

48,275 riksdaler 20 öre, blifvit i förslaget till reglering af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvud titel upptagna;

Att kompanibefälets antal vid hvarje stångbataljon må bestämmas till 20
officerare och 20 underofficerare;

Att, på grund af hvad bär nedan i fråga om aftöningsväsendet vid indelta
armén förekommer om kompani- och sqvadrons-chefsbefattningars tillsättande
endast genom kommendering, kompaniofficers-graderna hädanefter
måtte utgöras af
kaptens,

löjtnants, l:ste och 2:dre,
underlöjtnants,

och att benämningen 2:dre kapten således för framtiden må komma
att upphöra;

Att de indelta regementen, hvilkas kompanibefäl redan består af 36 officerare,
må hvardera erhålla en tillökning af två kaptener, två 2:dre
löjtnanter och fyra sergeanter;

Att alla öfriga regementen må erhålla lika antal kompanibefäl inom de
olika graderna, som de nämnda, och korpserna hälften af detta antal;

Att kompani-underofficerare vid regemente må bestå af 8 fanjunkare, 12
förste sergeanter, 12 andre sergeanter och 8 furirer, samt vid en korps
hälften al detta antal;

Att, för hvarje stamkompani, korporalernas likasom vice korporalernas antal
bestämmes till 9, och att af de förra tron ne på hvarje kompani
benämnas förste korporaler:

Att de korpser, som sakna pastor och väbel, blifva dermed försedda;

Att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands
fältjägarekorps må erhålla samma antal befäl inom hvarje grad, äfvensom
samma antal civile tjensteman, som öfriga indelta regementen
och korpser;

Att befälsplatserna vid de nybildade korpserna, såsom ock de nya platserna
vid öfriga regementen och korpser, må tillsättas 1872—1874,
samt att, såsom följd häraf, hela den erforderliga tillökningssumman
630,290 riksdaler måtte af Riksdagen beviljas; varande endast det
redan år 1872 behöfliga beloppet 208,910 riksdaler upptaget i förslaget
till reglering af utgifterna under Riksstatens fjerde hufvudtitel.

Hvad sedan angår värf veide infanteriet:

Att Wermlands fältjägare-regemente må förändras till en korps och, formerad
på en bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd nummerstyrka
af 500 man, organiseras lika med de indelta korpserna;

Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 11. 5

Att flottans Marin-regemente må från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas
och att i sammanhang dermed de för nämnda regemente nu utgående
anslag, utgörande, enligt senast meddelade uppgift, tillhopa 248,228
R:dr 42 öre, må till statsverket indragas, mot det att Riksdagen i
stället anvisar nödiga medel under fjerde hufvudtiteln, till bestridande
af de kostnader, hvartill artilleriets förändrade organisation föranleder,
enligt det förslag, som här nedan kommer att framställas;

Att reduktionen af Wermlands fältjägare-regemente, äfvensom öfverflytts
ningen till landtförsvaret af Marin-regementet, må med 1872 års ingång
taga sin början;

Att befäl och underbefäl med vederlikar vid Wermlands fältjägare-regemente,
hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva
öfvertaliga, må, så vidt de icke varda till andra regementen eller
korpser transporterade, uppföras å allmänna indragningsstaten, med
rättighet att, intilldess de kunna blifva till andra allmänna befattningar
förflyttade, en mot sina nu innehafvande aflöningsförmåner svarande
pension uppbära ; dock emot skyldighet att vid Fältjägarekorpsen
tjenstgöra under de årliga vapenöfningarne, äfvensom att i händelse
af mobilisering tjenstgöra hvar helst sådant pakallas, intilldess full
pensionsålder är uppnådd, efter hvilken tid de endast underkastas
tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar, som erhållit afsked
med fyllnadspension; och

Att ofvannämnda bestämmelser må i tillämpliga delar äfven för Marinregemente
ts öfvertaliga personal, efter regementets öfverflyttning till
landtförsvaret, lända till efterrättelse, med iakttagande att regementets
befäl och underbefäl, som icke lämpligen torde kunna påräknas till
tjenstgöring vid ett artilleri-regemente, i stället bära förpligta^ tjenstgöra
vid det infanteri-regemente, der sådan tjenstgöring kan påkallas.

Angående Kavalleriet:

Att sqvadrons-officers-graderna hädanefter måtte utgöras åt
ryttmästare!?,

löjtnants, 1 :ste och 2:dre,
underlöjtnants,

och att benämningen 2:dre ryttmästare således för framtiden må komma
att upphöra;

Att officerarnes antal vid Jemtlands hästjägarekorps ma ökas med en ryttmästare,
en 2:dre löjtnant och en underlöjtnant;

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att ett nummer vid hvardera sqvadronen af nyssnämnda korps må anslås
till underhåll af l:ste trumpetare;

Att regements-stallmästare må af Kongl. Maj:t utnämnas uppå chefens
förslag, och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring såsom ordinarie
regements-stallmästare undfå löneförhöjning med 50 procent af den i
stat uppförda egentliga lönen, samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring
erhålla ytterligare förhöjning med lika procent af samma lön,
äfvensom att efter uppnådd pensionsålder undfå, derest han tillhör
indelta arméen, 1,000 riksdaler, men, om lian tillhör den värfvade,
1,500 riksdaler i årlig pension: — varande dock några medel till
otvanberörda löneförhöjningar icke i staten beräknade, utan kommer
behofvet deraf, i den män det uppstår, att hos Riksdagen anmälas;

Att regementspastor må anställas vid Husar-regementet Konung (jarl XV;

Att vid nämnda regemente äfven må anställas eu regements-sadelmakare
och eu sadelbomssltärare;

Att regementstrumpetare- och stockmakare-beställningarne vid berörda
husar-regemente må indragas;

Att utaf de vid Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung (jarl XV
å stat uppförde inalles 14 trumpetare med underofficers aflöning 4
vid det förra och ti vid det senare regementet må till trumpetare i
nummer, samt 4 vid det förra regementet till ryttare i nummer förändras
;

Att en ryttmästare och två löjtnanter på hvarje bataljon och eu löjtnant
vid Jemtlands hästjägare-korps må ega rättighet att, efter minst 10 års
tjenstgöring vid vapnet, ingå på half sold, i enlighet med de grunder,
här nedan för öfverflyttning till half sold föreslås, med skyldighet
att på egen häst tjenstgöra under de årliga befäls- och regementsmötena,
eller då mobilisering af armén eller större delen deraf eger rum;

Att vid hvarje sqvadron må årligen, bland det afgående manskapet, utses
två man, hvilka förbinda sig att, mot en årlig lön, qvarstå uti rullarna
i fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid,
eller då Kong]. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

Att årliga lönen för dessa reserv-kavallerister måtte bestämmas till 15
riksdaler per man; och

Att, i sammanhang med beslutet om sjelfva organisationen, äfven måtte
beviljas den derför erforderliga årliga anslagssumma, att i män af
behof utgå, och hvilken anslagssumma efter organisationens genomförande
utgör 31,600 riksdaler: varande det, enligt gjord beräkning,
för år 1872 behötliga beloppet, 8,910 riksdaler, upptaget i förslaget
till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Angående Artilleriet:

Att den artilleristyrka, som afses att åtfölja den aktiva armén och som
måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka, må, genom
uppsättning af fem nya batterier, hvardera med sex kanoner, upp-*
bringas till 180 kanoner;

Att ett reserv-artilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande förluster,
må bildas;

Att, utöfver redan befintliga inalles fem fastnings-kompanier, ett sjette sådant
kompani må uppsättas, för att å Waxholrns fästning förläggas;

Att de tre artilleri-regementena må hvartdera organiseras på tio fältbatteri-
om sex kanoner, samt Svea och Göta artilleri-regementen derjemte
erhålla hvartdera tre fästningskompanier;

Att antalet kaptener vid hvarje fältbatteri må bestämmas till två;

Att af artilleriets fältbatterier, 30 till antalet, två skola organiseras såsom
fot-artilleri, men de öfriga såsom åkande artilleri;

Att reserv-artilleriet, tillhopa 9 batterier, må fördelas till lika antal på
hvarje artilleri-regemente;

Att följande tillökning af befäl och trupp må å stat uppföras:

Vid Svea Artilleri-regemente:

Ofverste-löjtnaut...... 1.

Kaptener.......... 3, deraf 1 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter......... 9.

Styckjunkare........ 9.

Sergeanter......... 14.

Batteritrumpetare...... 4.

Bete konstaplar ...... 10.

2:dre d:o ...... 20.

Afdelningstrumpetare ... 2.

Artillerister.........141;

hvarjemte 5 kaptener i regementet må uppföras till yngre kaptens lön.

Vid Göta Artilleri-regemente:

Öfverste-löjtnant...... 1.

Kaptener.......... 2, deråt 1 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter...... 9.

Styckjunkare........ 8.

Sergeanter......... 15.

Kong!, Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Batteritrumpetare ..... 4.

l:ste konstaplar...... 13.

2:dre d:o ...... 19.

A idel ningstr utn peta re ... 9.

Artillerister.........188;

hvarjemte 5 kaptener i regementet må tilldelas yngre kaptens lön.
Vid Wendes Artilleri-regemente:

Öfverste-löjtnant...... 1 ■

Major............ 1 •

Kaptener.......... 9, deraf 3 med äldre kaptens lön.

Löjtnanter......... 10.

Underlöjtnant........ 1

Styckjunkare........ 10.

Sergeanter......... 12.

Batteritrumpetare...... 6.

l:ste konstaplar...... 16.

2:dre d:o ...... 26.

Afdelningstrumpetare ... 14.

Artillerister......... 228;

hvarjemte 2 kaptener i regementet må uppföras till yngre kaptens lön.

Att deremot följande beställningar må kunna indragas:

Vid Svea Artilleri-regemente:

Major............ 1-

Underlöjtnanter....... 3.

Stabstrumpetare...... 2.

Aid Göta Artilleri-regemente:

Major............ 1-

Underlöjtnanter....... 3.

Stabstrumpetare...... • 2.

Vid Wendes Artilleri-regemente:

Stabstrumpetare...... 1 •

Att de nuvarande tygstatskompanierna må såsom sådana upphöra och deras
nuvarande personal jemte Marin-regementets beräknas såsom tillgång
vid de nya batteriernas uppsättning;

Att 3 kaptener, 6 löjtnanter och 3 styckjunkare vid hvarje artilleri-regemente
må kunna på half sold öfverflyttas enligt de grunder, som här
nedan skola framställas;

Kong!,. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 11. 9

Ätt vid de tve artilleri-regementena må årligen bland konstaplar, trumpetare
och artillerister, som uttjent sin kapitulation, utses tillsammans
84 man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i rullorna
i 6 år, med tjänstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller då
Kong!. Maj:t finner nödigt uppbåda en eller flera beväringsklasser
eller delar deraf;

Att årliga lönen för detta reserv-manskap må bestämmas till 20 riksdaler
för 1 :ste konstapel och 15 riksdaler för 2:dre konstapel, afdelningstrumpetare
och artillerist;

Att hvarje åkande batteri må erhålla 20 och hvarje fotbatteri 10 hästar,
hvarigenom ej allenast antalet af artilleriets nuvarande egna hästar
kommer att ökas med 208, utan äfven, och till följd jemväl af de
ridande batteriernas föreslagna förändring till åkande, den legning af
hästar, som nu årligen eger rum för batteriernas i Landskrona exercis,
icke mera blifver behöflig; samt

Att, i sammanhang med beslutet om artilleriets organisation, måtte beviljas
de för densammas genomförande erforderliga medel, utgörande: för
personal och hästar årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof
utgå, och för materiel 1,102,743 R:dr; — varande i förslaget till
reglering af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel upptaget
dels den för år 1872 belöpande kostnaden för personal och hästar,
dels ock hela den för materiel en beräknade kostnadssumma

Angående Ingeniör-väsendet.

Att ett värfvadt kompani, benämndt ”Fältsignal-kompanief, och bestående
af 4 officerare, 4 underofficerare och 120 man korporaler, spel, handtverkare
och soldater, må uppsättas, samt att kompaniet erhåller 10
egna hästar;

Att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer af 360
man korporaler, spel, handtverkare och soldater jemte erforderligt
befäl;

Att befälspersonalen vid Fortifikationsstaben och ingeniörtrupperna må
förökas med:

för Fältsignal-kompaniet:

I Kapten af första klass,

1 Löjtnant af första klass,

Bill. till Riksd. Prat. 1870. 1 Sami. 1 Afä. 5 Höft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 11.

1 Löjtnant af andra klass,

1 Underlöjtnant,

1 Fanjunkare,

2 Sergeanter af första klass och
1 Sergeant af andra klass;

för Sappör-bataljonm:

1 Major,

3 Kaptener af första klass,

1 Kapten af andra klass,

3 Löjtnanter af första klass,

4 Löjtnanter af andra klass,

3 Underlöjtnanter,

3 Fanjunkare,

4 Sergeanter af första klass och
6 Sergeanter af andra klass;

för Fortifikatiomstaben och Pontonier-bataljonm:

3 Kaptener af första klass,

1 Löjtnant af första klass,

1 Löjtnant af andra klass,

2 Fanjunkare,

3 Sergeanter af första klass och

6 Sergeanter af andra klass;

Att Civilstaten må förökas med:

1 Auditör vid Pontonier-bataljonen, tillika Sekreterare
vid Fortifikationen,

I Auditör vid Sappör-bataljonen, tillika Fästningsauditör
å Carlsborg,

1 Kassör och Förrådsförvaltare, med lön i första klass
samt

1 Regementspastor;

Att deremot af Fortifikationens nuvarande civilpersonal må indragas:

Sekreteraren och Kanslisten,

1 Förrådsförvaltare af andra klass, samt

vid nuvarande innehafvarens afgång eller förflyttning
till annan befattning inom Fortifikationen,

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

liegementsskrifvaren, hvarefter reg ementsskrifvaregöromålen
kunna af auditören vid Pontonier-bataljonen
öfvertagas;

Att lönerna för bär upptagna nya beställningar må inom de olika graderna
utgå i enlighet med den föreslagna normalstaten för värfvade
armén;

Att vid hvarje af ingeniör-truppernas kompanier må årligen bland det
afgående manskapet utses två man, hvilka förbinda sig att mot en
årlig lön qvarstå i rullorna under fem år, med tjenstgöringsskyldighet
endast under krigstid, eller då Kongl. Näjd finner nödigt mobilisera
armén eller delar deraf;

Att årliga lönen för detta reserv-manskap må bestämmas till 15 riksdaler
per man;

Att Pontonier-bataljonen må erhålla 20 egna hästar;

Att, för Sappör-bataljonen, anslaget till ingeniörtruppernas praktiska öfningar
må med 3,000 Riksdaler förhöjas;

Att bär föreslagna organisation må, för fältsignal-kompaniet, taga sin början
redan under år 1871 samt för (ifrigt vidare fortgå under åren
''1872-1877; samt

Att, i sammanhang med beslutet om fortifikationstruppernas organisation,
äfven måtte beviljas de derför erforderliga medel, nemligen för personal
och hästar årligen, att i man af behof utgå, och, efter organisationens
genomförande, uppgående till 259,758 Riksdaler 7 öre,
samt för krigsbrygge-ekipagerna, fältsignalmaterielen och kasernbyggnaden
200,000 riksdaler: — varande i förslaget till reglering af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel upptaget, ej allenast
de för personal och hästar under åren 1871 och 1872 erforderliga
belopp af tillhopa 133,847 riksdaler 10 öre, utan ock hela den för
krigsbryggematerielen, fältsignalmaterielen och kasernbyggnaden beräknade
summa af 200,000 riksdaler.

Angående Halfsoldsbefäl.

Att vid Kavalleriet och Artilleriet på stat anställd officer eller underofficer
må, efter minst tio års tjenstgöring, kunna af Kongl. Näjd,
på derom gjord anmälan, förflyttas på halfsold;

Att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid fritages från annan
tjenstgöring än de årliga befäls-, regemente- och beväringsmötena
vid indelta kavalleriet och motsvarande öfningar vid det värfvade
kavalleriet äfvensom artilleriet, men deremot i krigstid, samt när

Kong!,. Mapis Nåd. Proposition, ,Y;o 11.

Kongl. Maj: t finner godt uppbåda större eller mindre de! af be vänligen,
vara underkastad samma tjenstgöring som det ordinarie befälet;

Att på half sold ställd officer bibehåller tur och befordringsrätt vid
regemente eller korps;

Att halfsoldsbefäl, efter uppnådd pensionsålder, vid afskedstagande erhåller
den för graden bestämda pension ur Arméns pensionskassa, så vida
stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet
annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed
kan komma att bestämmas; och

Att aflöningen för till half sold Överflyttad! befäl må bestämmas:

för Kapten eller Ryttmästare — 800 riksdaler lön och 200 riksdaler
tjenstgöringspenningar,

„ Löjtnant — 350 riksdaler lön och 150 riksdaler tjenstgöringspenningar,

„ Styckjunkare — 300 riksdaler lön och 100 riksdaler tjenstgöringspenningar
;

dock att tjenstgöringspenningar icke må utgå till dem, som af eu
eller annan anledning icke bevista föreskrifna vapenöfningar.

Angående Civilstaten.

Att regementsskrifvare- och auditörs-tjensterna vid hvarje regemente och
korps må, i man af inträffande ledigheter, förenas till en tjenst under
benämning: Auditör, dock med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i afseende
å dessa tjenstebefattningar vidtaga de förändrade anordningar,
hvartill det förslag till nytt Fältförvaltnings-reglemente, som från den
för utarbetande af sådant förslag nedsalta komité är att förvänta, möjligen
kan komma att föranleda;

Att mönsterskrifvare-befattningarne, i man af nuvarande innehafvares afgång,
helt och hållet indragas; samt

Att bataljonspredikants-beställningar, der sådana finnas, jemväl må i samma
ordning indragas.

Angående Generalitetet och Generalstaben.

Att Generalitetet må på stat utgöras af 3 Armé-korps-chefer, i Chef för
Generalstaben, 1 General-BAlhögmästare, 1 Inspektör för Kavalleriet
och 1 Chef för Fortifikationen, samt att för hvar och en af dessa sju
generals-personer lönen bestämmes till 9,000 riksdaler, med rättighet
tillika för dem att vid embetsresor erhålla för sjelfva resekostnaden
godtgörelse enligt gällande författningar;

Kong!,. Majits Nåd. Proposition, N:o 1.1.

Att Generalstaben må utgöra en fristående kår, med egen lönestat;

Att Topografiska korpsen må helt och hållet uppgå uti och förenas med
Generalstaben;

Att Generalstabens officerspersonal må, förutom Chefen, bestå af 1 Öfverste,
2 Öfverste-löjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener och 10 Löjtnanter;

Att för de geodetiska arbetena en Professor må finnas vid Generalstaben
anställd; samt

Att Generalstabens aftönings- och öfriga utgiftsstat må bestämmas i enlighet
med bil. N:o lo vid departementschefens memorial: — varande
förslaget om Generalitet^, med afseende å dess samband med det om
Generalstaben, bär framstäldt endast under förutsättning och vilkor af
jemväl det senares antagande —- samt

Att, då för denna organisation i sin helhet erfordras, utöfver redan befintliga
anslag, ytterligare ett belopp åt 97,570 Riksdaler årligen, detta
måtte beviljas, att i män af behof utgå: — varande till organisationens
påbörjande redan år 1872, uti förslaget till reglering af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvud titel, häraf äskad t en summa af

15,000 riksdaler.

Angående Krig sbildning en.

a) Vapenöfningarne.

Att, hvad angår indelta kavalleriet, följande årliga vapenöfning»!'' för detsamma
må bestämmas, nemligen:

Befälsmöte i 20 dagar med allt befäl, volontärer och trumpetare,
samt dessutom ryttare till det antal, att nummerstyrkan uppgår till
12 man per sqvadron;

Exereissqvadron, på sätt hittills egt ruin, i 90 dagar med 60 man
per bataljon, hvarvid manskap och hästar få efter behof ombytas
och i afseende hvarå för (ifrigt bör såsom regel antagas, att rekryt
och remont skola inställas till tvänne på hvarandra följande exercissqvadroner;
samt
Regementsmöte i 26 dagar;

in- och utryckningsdagarne öfver allt oberäknade;

Att, beträffande beväringsmanskapet, hvarje klass af de till infanteriet hörande
värnepligtige må inkallas:
första året till 42 dagars rekrytmöte;

andra året till 20 dagars möte, dels för rekrytbildningens fullbordande,
dels ock för samöfning med stammen; samt

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

tredje året likaledes till 20 dagars möte under fullkomligt införlifvande
med stammen;

kommande dessa begge senare års möten, till följd af förberörda med
desamma afsedda ändamål, att utgöras antingen å regementets mötesplats,
eller med hela eller någon del af styrkan annorstädes, dit regementet
kan kallas till öfning;

Ätt värnepligtig af specialvapnen må inkallas:

första året, om han tillhör artilleriet eller fortifikationen, till 52 dagars
öfning och, om han tillhör kavalleriet, till 60 dagars; samt
andra året till 30 dagars'' öfning; och
Att, i sammanhang med beslutet om förestående förslag rörande indelta
arméns och allmänna beväringens vapenömingar, äfven måtte beviljas
de derför erforderliga, i departementschefens memorial angifna årliga
anslagssummor, att i män af behof utgå: — varande de för år 1872
nödiga belopp, utgörande för stammen 206,824 R:dr 90 öre och för
beväringen 725,825 R:dr 10 öre, i hvilken sistnämnda summa äfven
inbegripa hvad för underhåll af manskapets materiel erfordras, upptagna
i förslaget till reglering af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel.

b) Skolorna.

Att nedannänmde, vid Krigsskolan med löner på stat enligt fullmakter
anställde lärare och tjensteman måtte, i man som de blifva för skolan
obehöflige och från sina befattningar afgå, få öfverftyttas på allmänna
indragningsstaten, till åtnjutande under sin öfriga lifstid af mot innehafvande
löner svarande pensioner med nedanstående belopp, nemligen:

Läraren i svenska språket, logik och ämnesskrifning

med........................... R:dr 3,000,

Läraren i historia och geografi med.......... „ 3,000,

Läraren i syntetisk och analytisk mathematik med „ 3,000,

Läraren i tyska språket med.............. „ 1,800,

Förste läraren i ridning med.............. „ 825,

samt nuvarande t. f. kamererare» med........ „ 2,000,

de två sistnämnde endast, så framt de ej kunna, vid skolans förestående
förändrade organisation, derstädes erhålla fortfarande anställning;
och

Att följande lärare åter måtte jemväl tilldelas pension å allmänna indragningsstaten,
dock endast med halfva beloppet af innehafvande löner,
nemligen:

Kongl. Maj.i-s Nåd. Proposition, N:o 11.

Begge lärarne i franska språket, hvardera med 750 R:dr, tillhopa
........................... R:dr 1,500: —

samt andre läraren i matematik och mekanik med „ 600: —

åtgörande dessa och de i nästföregående punkt föreslagna pensioner
ett sammanlagdt belopp af 15,725 R:dr.

Angående Intendentur-väsendet.

Att vid hvarje regemente eller korps af indelta armén må anställas eu
tjensteman, benämnd Regements-intendent. hvilken skall åligga att
handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller korps
hörande göromål;

Att dessutom vid hvarje indelt infanteri-regemente eller korps anställes en
förrådsförvaltare och eu vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena
endast en vaktmästare; och

Att aflöningen för donna personal, på sätt i afseende å de vid indelta armén
nu anställde regements-kommissarier och vaktmästare eger rum,
må utgå af vapenöfningsanslaget samt af Kongl. Näjd, uppå Arméförvaltningens
förslag, till beloppet bestämmas.

Angående Trosshästars anskaffning.

Att hvarje kommun inom riket, såväl städs- som lands-, må förklaras skyldig
att, mot kontant ersättning från statsverket, vid inträffande krig
genast anskaffa och på ort inom länet, som af Kongl. Maj ds Befall”
ningshafvande, i enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes,
tillhandahålla det antal hästar, för hvithet kommunen kan få
sig ålagdt ansvara;

Att grunden för beräknandet af det antal hästar, hvarje kommun har att
tillhandahålla, skall utgöras af taxeringsvärdet för inom kommunen
befintlig fast egendom;

Att en mönstringsgill häst tillhandahålles för hvarje fullt 200,000-tal af
kommunens sammanlagda fastighetstaxeringsvärde;

Att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett eller flera jemna
200,000-tal, skall, derest öfverskottet utgör mer än 100,000, jemväl
för sådant öfverskott aflemna en häst; hvaremot, om det Överskjutande
beloppet icke uppgår till mer än 100,000 R:dr, kommunen är från
tillhandahållande af häst för detta belopp fri;

Att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger 100,000
R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke uppgår till fullt 200,000
R:dr, likväl aflemna en häst; men att kommun, hvars taxeringsvärde

Kongli Maj ds Nåd. Proposition, N:o 11.

icke uppgår till mer än 100,000 R:dr, skall från skyldigheten att tillhandahålla
häst vara helt och hållet befriad;

Att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och hålla minst 4 fot
6 tum bakom sadeln samt vara försedd med grimma, täcke af ylle,
ryktdon, en särskild omgång hästskor samt foder för tre dygn;

Att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan inom vederbörande
regementens och korpsers förläggningsområden påräknas, upprättas
fögderivis och genom landshöfdinge-embetena tillställas vederbörande
regements- och korps-chefer, samt hvart tionde år förnyas;

Att hästarne skola sist tre månader efter deras aflemnande vederbörande
kommuner med kontant af statsverket ersättas efter det pris, som
vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit bestämdt;

Att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma krig
kunna någon kommun åläggas;

Att statsverket till de mottagna hästarne har full eganderätt; och

Att, om genom sådan hästleverans förlust skulle någon kommun tillskyndas,
derigenom att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan
för sådan häst bestämmer, donna förlust skall, i likhet
med ^ hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens
alla skattskyldige, efter den inom kommunen gällande beskattningsgrund,
fördelas.

Angående Extra Rote,ringen.

Att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig ålagdt att vid
utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap, i stället skall till staten
erlägga ett mot detta deras roteringsåliggande svarande, vid markegångssättning
till siffran bestämdt belopp, såvidt den icke förbundit sig att
vid sådant tillfälle prestera trosshäst.

Angående Sjukvården.

•Att alla indelta infanteri-regementen må erhålla ytterligare en 2:dre bataljonsläkare
;

Att alla indelta infanteri-korpser må erhålla hvardera en 1 :ste bataljonsläkare; Att

Wester-Norrlands och Blekinge regementen samt Hallands fältjägarekorps
må erhålla lika antal läkare, som för öfriga indelta regementen
och korpser är föreslaget;

Att hvartdera Gardes-infanteri-regementet må erhålla ytterligare en 2:dre
bataljonsläkare;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att;, i sammanhang med Wermlands fältjägare-regementes förändrade organisation.
dervarande andra bataljonsläkare-beställning må uppflyttas
till förste bataljonsläkare-befattning;

Att Svea, Göta och Wendes artilleri-regementen må ytterligare erhålla
hvardera en andre bataljonsläkare;

Att, i sammanhang med förändrad organisation af ingeniör-trupperna, Pontonierbataljonen
måtte förses med eu regementsläkare och en andre
bataljonsläkare;

Att vid den till uppsättning föreslagna Sappör bataljonen må anställas en
förste bataljonsläkare:

Att extra fältläkarekorpsen må ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas
reservläkare i fältläkarekorpsen;

Att dessa reservläkare indelas i tre klasser, af hvilka den första utgör 20
och de begge öfriga hvardera 30;

Att för fältläkarekorpsen må anställas eu särskild chef, hvilken, under benämning
af ”generalfältläkare”, utses af Kongl. Maj:t, uppå chefens
för Landtförsvars-departementet föredragning, samt eger såte och
'' stämma, såväl i Sundhets-kollegium som i Arméförvaltningen, då ärendena
beröra sådana frågor, som stå i sammanhang med den militära
helso- och sjukvården;

Att såsom tjensteman i generalfältläkarens expedition må anställas eu sekreterare,
som tillika är kamererare; en uppbördsman för fältläkarekontoret,
hvilken dock torde höra blott på förordnande anställas; eu
reservläkare såsom adjutant och en vaktmästare;

Att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas i enlighet
med de belopp, som bil. N:o 15 vid departementschefens memorial
upptager; och

Att de i nyss omförmälda bilaga, såsom tillgångar för läkarevården vid
armén, upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa utgörande 167,998
Riksdaler 24 öre må sammanföras och under särskild rubrik: Fältläkorekorpsm
i Riksstaten under fjerde hufvudtiteln uppföras, samt att
det till fyllnad i aflöningsstatens slutsumma ytterligare erforderliga
belopp 63,901 Riksdaler 76 öre må af Riksdagen beviljas, hvaraf
dock, enär genomförandet af fältläkarekorpsens organisation torde
kunna och höra fördelas på eu tidrymd af fyra år, eller åren
1872—1875, endast 15,000 Riksdaler erfordras för år 1872, och
liv! 1 ket belopp blifvit upptaget i förslaget till reglering af utgifterna
under Riksstatens fjerde hufvud ti tel: — kommande i händelse af bifall
till hvad nu föreslagits, det under åttonde hufvudtiteln uppförda
anslag för Sundhets-kollegium och Medicinal-staten att minskas med

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 5 Höft. 3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N-''o 11.

9,650 Riksdaler, samt för öfrigt beträffande arméns reservläkare
iakttagas, att desse under fredstid må kunna, der tjenstgöringen vid
armén \ det medgifver, få af Sund hets-kollegium, efter samråd med
general-fältläkaren, för den civila sjukvården disponeras, helst pensionärerne
och stipendiaterne för närvarande äro jemväl för den civila
sjukvården att påräkna.

Angående löneregleringen:

A) Indelta armén.

Att normalstat för indelta armén, i enlighet med de vid departementschefens
memorial fogade bilagorna Ras 16 och 17, måtte af Riksdagen
godkännas;

Att för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda varder i nåder
förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga och ombesörja vården
och fördelningen åt samtliga för aflöning åt indelta arméns befäl,
underbefäl och öfriga tjensteman afsedda tillgångar, hvilka för
sådant ändamål, med undantag endast hvad angår afkastningen af
bostadsboställen, så vidt de af indelningshafvare disponeras, skola för
nämnda år och framgent till Arméförvaltningen ingå och under benämning
”allmän löningsfond för befäl med vederlikar vid indelta
armén” utgöra en för nämnda del af armén gemensam aflöningstillgång; Att

så väl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden utarrenderade
boställen och ersättningsmedel för mistad boställsjord, som ock vakansafgifter
af de till aflöning eller för löneregleringens befrämjande anslagna
nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra af regementsskrifvarne
eller, i den mån deras tjenstår komma att med auditörsbefattningarne
förenas, åt de blifvande auditörerne uppbäras, skola
för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan, i den mån
de inflyta, men senast inom Mars månads utgång året näst efter
''det, för hvithet de äro beräknade, genom vederbörande Regementsoch
Korpschefsembeten till Arméförvaltningen inlevereras;

Att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i öfrigt åt de
uppgifter, som kunna finnas behöfliga och hvilka Arméförvaltningen
eget från vederbörande regementen och korps infordra, skall upprätta
och Kongl. Maj:ts pröfning underställa förslag till öfvergångsstat, att
gälla till efterrättelse vid löneutdelningen, intilldess tillgångarne vunnit
sådan tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för dem,
som å ny stat inträdt;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att, så snart afiöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning, förnyad
öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagdt är, upprättas och fastställas
;

Att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas:

a) att alla med boställen försedde löntagare, så länge de uti innehafvande
tjenst qvarstå, bibehålla sina boställen och erhålla derjemte ett
kontant belopp, motsvarande medeltalet af den kontanta lön, som under
senast förflutna fem år för tjensten uppburits;

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före 1833 års lönereglering
gällande stat, egen, så länge han i beställningen qvarstår,
att tillgodonjuta de enligt berörda stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1882 utnämnde, med kontant lön försedde
löntagare undfå, så länge de bibehålla innehafvande tjenst, ett kontant
aflöningsbelopp, motsvarande medeltalet af uppburen lön under
nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnde, med kontant lön försedde
löntagare, äfvensom de, hvilka år 1871 efter löneregleringens fastställande
utnämnas till beställning, hvarmed boställe varit förenad!,
inträda från och med år 1872 på ny stat, med rättighet för sistnämnde
löntagare att, för tiden intilldess deras inträde på nya staten
vidtager, tillgodonjuta ersättning för den förlorade boställsafkastningen;

e) att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning och såsom ersättning
för afskrifna räntor af mjöl- och sågqvarnar, anslagna oindelta
spanmål beräknas enligt årets fastställda medelmarkegångspris,
med bibehållen rätt för de före den 12 April 1853 antagne korporal
att uppbära sin spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris; f)

att för fältmusikanters aflönande och musikens underhåll vid infanteriet
beräknas 3,000 .Riksdaler per bataljon, och att för anskaffning
af musikalier och musikinstrumenter m. m. vid kavalleriet afses ett
belopp af 150 Riksdaler för hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega rum i de hittills utgående löner
för korporaler eller för de före löneregleringens fastställande antagne
fältmusikanter;

Att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliter till hvarje
regemente eller korps skall utbetala deras andel af de kontanta medel,
Förvaltningen under årets lopp för aflöningen disponerar, i hvilket
afseende det bör åligga vederbörande chefsembeten att årligen före
December månads utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de
kontanta lönebelopp, som enligt nästföregående punkt litt. a) och c)
tillkomma de löntagare, hvilka ej på en ny stat ingått;

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition, N:o 11.

Att afdrag å lönen för icke bevistade vapenöfningar må för hvar och en,
som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat, ske till följande
belopp för år, nemligen:

för regementschef med ..............

„ korpschef och öfrige regementsofficerare . . .

„ kaptener och ryttmästare...........

löjtnanter....................

underlöjtnanter ................

* fanjunkare...........,.......

„ öfriga underofficerare............

Riksdaler

300

250

200

150

100

Att besparingar, uppkomna -så val genom afdrag å lön för icke bevistade
vapenöfningar, som genom tillfälliga vakanser, må till den gemensamma
löningsfonden ingå;

Att, så framt, sedan afl öni ngen bl hvit i öfverensstämmelse med ofvanstående
grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens medelstillgång
för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma må reserveras och för
löningsfondens räkning å depositionsräkning i Riksbanken insättas,
samt att på samma sätt må förfaras med möjligen inflytande rester
å arrendemedel eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens
bestridande användas;

Att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning eller afgång,
tillgodonjuta tjenste- och fardagsår enligt lag, med skyldighet att derunder
afstå boställsräntan, hvilken af regementets eller korpsens uppbördsman
uppbäres och med de öfriga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen
insändes;

Att hvarje af indelningshafvare afträdt boställe skall för tiden från fardagsårets
utgång för allmänna löningsfondens räkning af vederbörande
boställsdirektion utarrenderas på 20 år, och arrendemedlen jemte den
öfriga uppbörden till Arméförvaltningen ingå;

Att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med boställe försedd
löntagare må medgifvas att, om lian sådant önskar, med frånträdande
af sitt boställe, redan innan han från sin innehafvande beställning
förflyttas, få på ny stat ingå;

Att inqvarteringspenningar för saknadt karaktershus å innehafvande boställe
må af löntagare, som sådana hittills uppburit, fortfarande åtnjutas,
dock ej för längre tid, än lian i nuvarande tjenst qvarstå!’;

Att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen i dess
hufvudbok öfver 4:de hufvudtitelr, och öfriga för landtförsvaret afsedda
anslag, under iakttagande att fondens medel insättas å särskild för
dem öppnad bankoräkning;

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Att de medel, som till följd af Kongl. B refvel den 28 Januari 1862 och
Krigskollegii derpå grundade Cirkulär den 25 Februari samma år förvaltas
af vissa boställsdirektioner vid indelta armén, må under dessa
direktioners förvaltning förblifva;

Att från och med år 1873 eller året näst efter det, hvarunder det nya
aflöningssättet kommer att tillämpas, ett mot de indelta räntorna och
kronotionde!! svarande belopp af omkring 800,000 Ridt'' årligen må i
Januari månad af Statskontoret tillhandahållas Arméförvaltningen, för
att till aflöningens bestridande för föregående året användas; samt

Att Staten måtte från och med år 1872 öfvertaga den på arméns befäl
nu hyllande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméns ackordsskuld,
dock endast i den mån samma befäl på ny stat inträder, för
hvilket ändamål ett extra anslag af 50,000 R:dr blifvit för nämnda
år af Riksdagen äskadt:

Och fästes vid förslaget om aflöningsväsendets reglerande, i öfverensstämmelse
med nu framlagda grunder, af Kongl. Maj:t det uttryckliga
vilkor: dels att samtliga uti departementschefens memorial beräknade
tillgångar blifva för aflöningen disponibla, dels att det ofvan
framställda förslaget om tillhandahållandet i Januari månad året efter
aflöningsåret af ett mot räntor och kronotionde svarande belopp varder
af Riksdagen bifallet; dels ock slutligen att amorteringen af arméns
ackordsskuld för framtiden varder på det bär ofvan ifrågaställda
sätt ordnad.

B) Värfvade armén,

a) Passevolansväsendet.

Att de, rörande rekrytering och remontering samt anskaffning och underhåll
af beklädnads- med flera persedlar, vid värfvade armén nu gällande
passevolaus-koutrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering,
beklädnad m. m. vid Pontonier-bataljonen, för hvilka kontrakt
och reglemente finnas stadgade olika uppsägningstider af 3, 6 eller 9
månader, må i behörig ordning uppsägas, så att de med i872 års utgång
upphöra att vara gällande, dock att uppsägningen af kontraktet
med Svea artilleri-regemente må blifva beroende af fortgången af det
byggnadsarbete för nämnda regementes behof, hvarom Kongl. Maj:t,
i sammanhang med förslaget till reglering af utgifterna under Riksstatens
fjerde hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning;

Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

att,, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra, ej mindre rekrytering
och remontering, än ock nyanskaffning och underhåll af
manskapets beklädnads-, remtygs- och personella utrednings- m. fl.
persedlar, äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden, som nu af
särskilda redan befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må
för framtiden besörjas direkte för kronans rakning, samt att nyssberörda
förvaltningsbestyr och ärenden vid hvarje regemente och korps
må uppdragas åt en under Arméförvaltningens öfverinseende ställd förvaltniugsdirektion,
i enlighet med de föreskrifter, som af Kongl. Maj:t
- varda meddelade;

Att, i den mån passevolansen kommer att upphöra, följande anslägsbelopp
må blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerna vid samtliga värfvade
regementen och kårer, utom Wermlands fältjägare-regemente, ett
förslagsvis beräknadt belopp, för en gång, af 375,000 Riksdaler.

till permitteringens befrämjande, årligen:

vid Svea lif-garde...................

„ Andra lif-gardet..................

„ Svea artilleri-regemente, jemte detachementet i

Hernösand....................

„ Göta artilleri-regemente..............

„ Wendes d:o ............- -

„ Pontonier-bataljonen................

Kali1 1,000: —
„ 1,000: —

))

3,000: —
3,000: —
1,000: —
800: —

att, efter vederbörande förvaltningsdirektioners pröfning och enligt de
närmare bestämmelser, som varda af Kongl. Maj:t meddelade, användas
såsom bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna,
der dylikt understöd för permitteringens upprätthållande finnes oundgängligen
nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och korps ett belopp årligen, motsvarande
1 Rall- per man af regementets och korpsens nummerstyrka,
att användas till gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid

värfvade armén.

b) Löneväsendet.

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt vederlikar
må, för tiden från 1873 års början, i den mån passevolansen derstädes

Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

kommer att upphöra, utgå i öfverensstämmelse med det förslag till
normalstat, som bil. N:o 18 vid departements-chefens memorial innehåller
;

Att såsom följd häraf den af ifrågavarande befäl och underbefäl med vederlikar
hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet
uppburna beklädnadspenningar, i mån som den nya staten vinner tillämpning,
icke vidare må komma löntagarns till godo;

Att det tillkomna nya befälet må, under tiden intilldess den nya staten kan
komma att vid de regementen och korpser, hvartill samma befäl hörer,
vinna tillämpning, ega uppbära aflöning till de belopp, som för motsvarande
beställningar enligt nu gällande stater utgå;

Att de från Stockholms stad till en del regementen utgående inqvarteringsoch
servis-medel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå från öfriga
städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande
utgöras, men, i samma mån som den nya normalstaten vinner tillämpning,
till statsverket ingå, intilldess öfverenskommelse om aflösning
af berörda åliggande kan med vederbörande städer varda
träffad; samt

Att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för nio månader om året,
eller Januari—Mars samt Juli—December, med undantag endast förde
vid fortifikations-trupperna tjenstgörande officerare, hvilka, när de
hela året äro i tjensieutöfning, höra få tillgodonjuta tjenstgöringspeuningar
för årets alla tolf månader.

Angående Försvarsväsmdet å Gotland.

I afseende å försvars väsendet på Gotland har Departements-chefen uti
sitt underdåniga memorial jemväl framlagt förslag; men då innevånarns på
Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttra sig rörande väckta förslag till
ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten derstädes särskild! gällande
bestämmelser, och en dylik förmån äfven i förevarande fall ansetts höra dem
medgifvas, bär Kongl. Näjd förordna!, att nämnda förslag skall innevånarns
på Gotland delgifvas, med förständigande att angående den deri för dem
ifrågasätta ökade tjenstgöring med underdånigt yttrande inkomma.

Kongl. Näjd, som redan i nådiga Propositionen angående Stats-verkets
tillstånd och behof fästa! Riksdagens uppmärksamhet på dels de hjelpmedel,
hvilka erfordras, för så vidt landets försvarskrafter skola kunna b ringas 4 till

Kongl. Maj do, Nåd. Proposition, N:o 11.

sin rätta användning, dels de kostnader, balka dermed äro förknippade och
hvartill särskilda medel höra anvisas, vill slutligen föreslå Riksdagen, att de
medel som i berörda hänseende komma att beviljas, må ställas till Kongl.
Maj:ts disposition, med rättighet för Kongl. Maj:t att, der behållning å eu
utgiftstitel förekommer, använda densamma till fyllande af möjligen uppstående
brist å en annan.

Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen.

CARL.

R. ABELIN.

U nderdånigt Me m o r i a, 1.

Sedan Eders Iiongl. Maj:t uti Stats-Rådet den 13 sistlidne Oktober,
i anledning af ruin då gjorda underdåniga framställning om behofvet att
utan dröjsmål bringa vårt försvarsväsende till lands i ett mera tillfredsställande
och för framtiden betryggande skick, än det för närvarande
Bil. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 1

företer, täckts meddela mig nådig befallning att på vissa jemväl angifna
grunder utarbeta ett fullständigt förslag till landtförsvarets ordnande, får
jag ett sådant förslag härmed till Eders Kong! Maj:ts nådiga pröfning
anmäla.

Enär emellertid de af Eders Kongl. Maj:t bestämda grunder icke
afvika från dem, på Indika jag byggt mitt i underdånigt memorial af den
31 December 1868 till Statsråds-protokollet för samma dag afgifna förslag,
och då de skäl, jag för mina deri uttryckta åsigter anfört, fortfarande
e»-a full giltighet, har jag ansett mig här höra endast för de fall, der
någon afvikelse från mina förra framställningar eger ruin, angifva de
skäl, som kunna dertill föranleda.

I fråga om styrkan af de stridskrafter, som äro af nöden för att
kunna med hopp om framgång mota en anfallande fiende, anser jag mig
fortfarande höra utgå från samma antagande, som i mitt nyssnämnda
förslag blifvit angifvet och närmare belyst, och jag håller således äfven
nu före att vår armé lämpligen bör organiseras så, att den under freden
endast eger en mindre, ständigt underhållen och öfvad styrka, men vid
försättandet på krigsfot må kunna svälla ut, inom den mindre eller större
styrka som af förhållandena påkallas, ända till den omfattning, som jag
i nyssnämnda memorial betecknat med den »större krigsfoten», och att
derjemte, för armens vidmakthållande i fulltaligt skick, tillräckligt antal
ersättningstrupper bör finnas att tillgå, äfvensom att för ortförsvaret särskilda
stridskrafter böra vara organiserade.

För erhållande af det för nyssberörda ändamål erforderliga antal
stridsmän anser jag ock fortfarande någon annan utväg icke finnas, än
den allmänna värnepligten, enligt hvilken hvarje vapenför svensk man
göres skyldig att deltaga i landets försvar. Grundsatsen härom kan ock
finna sin fidla och rätta tillämpning i vår nuvarande beväringsinrättning,
om den utsträckes till ett större antal åldersklasser och underkastas nödiga
bestämmelser, ej allenast i afseende å de värnepligtiges skyldighet
till tjenstgöring i aktiva armén, utan ock beträffande ortförsvaret.

Den sålunda, enligt nyssnämnda grundsats, hvarje svensk man åliggande
krigstjenstskyldighet bör nemligen fullgöras dels i linien, innefattande
fältarmén med dess rekryter och ersättningstrupper, dels ock i
landstormen, utgörande de för ortförsvaret afsedda trupper.

Den utväg jag i memorialet, af den 31 December 1868 angifvit
såsom den med afseende å våra förhållanden och tillgångar lämpligaste,
för att åt våra försvarskrafter gifva erforderlig fasthet och disciplinarisk
stadga, den nemligen att i möjligaste måtto till ett gemensamt helt sammansmälta
stam och beväring, donna utväg synes mig nu, i betraktande

af angelägenheten att med tillbörlig skyndsamhet kunna på ett tillfredsställande
sätt ordna vårt försvar, x ara den enda möjliga.

Såsom anordningar af mycken vigt med afseende å stammens lämplighet
för sina ändamål har jag i nyssnämnda memorial ifrågasatt, att
rekryteringen måtte besörja® af befälet och kostnaden derför af staten
bestridas samt att för manskapets ålder i tjensten måtte bestämmas en
gräns, inom hvilken den mognade mannens egenskaper kunna antaga®
vara förenade med den rörlighet, som krigstjenst^ nu, mer än förr, hos
soldaten tager i anspråk. Den störa vigt jag faster vid dessa anordningar
borde visserligen mana mig att nu förnya mina förslag i denna riktning;
men då dessa frågor ega nära sammanhang med en reglering af
soldatens löneförmåner och eu sådan reglering i den af Eders Kong!.
Maj:t gillade syftning af Riksdagen befunnits oantaglig samt Eders Kongl.
Maj:ts till 1869 års Riksdag afgifna nådiga proposition i förstnämnda
båda punktör icke heller rönt Riksdagens bifall, anser jag mig icke nu
böra åter upptaga dessa förslag i ändamål att bringa desamma under
Riksdagens pröfning, helst jag hyser förhoppning, att genom den tidigare
pensionering, hvartill Wadstena krigsmanshuskassa numera lemnar tillgång,
och genom noggrannare bestämmelser i afseende å vilkoren för rekryt®
antagande i krigstjenst, de hufvudsakliga ändamål, som med nämnda förslag
åsyftades, skola kunna uppnås på administrativ väg och utan någon
förändring i rotehållare^ och soldatens inbördes förhållanden.

Eu annan fråga, som jag i nämnda underdåniga memorial gjort till
föremål för utredning och hvilken på organisationen har ett icke oväsendtligt
inflytande, är den om de afsutna rusthållsregementenas förvandling
till roteradt infanteri, för att såmedelst kunna bestämma öfver den så
vigtiga regleringen af regementenas förläggningsområden. Enär emellertid
Riksdagen, som gillat grundsatsen om dessa regementens och corpsers
förvandling till roteradt infanteri, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, att rusthållare vid de afsutna regementena och corpserna må
erbjudas förlängning till 1873 års slut af nu gällande vakanskontrakt
och Eders Kongl. Maj:t till donna anhållan lemna! nådigt bifall, torde
jag icke böra redan nu påyrka frågans upptagande till afgörande, hvaremot
jag önskade kunna bygga på den förutsättning, att den ifrågasatta
förändringen må gå i clen riktning, att regementenas och corpsernas
nummerstyrka må blifva oförminskad och att rusthållare, såsom äfven
billigt synes, bibehållas vid i och för rustningens upprätthållande åtnjutna
räntor, mot erläggande likväl af en lämplig afgäld, motsvarande tungan
af det besvär, som de ursprungligen haft sig ålagt utgöra, men hvarifrån

de genom regementenas och corpsernas ofvannämnda förvandling skulle
blifva för alltid befriade.

, Då i öfrigt de modifikationer i mina förra förslag, jag finner mig
föranlåten i det följande föreslå, mindre afse de allmänna grunderna, än
vissa detaljer af organisationen, torde det tillåtas mig, att å behöriga
ställen anföra motiver för sådana modifikationer; och utbedjer jag mig
alltså, att nu få öfvergå till framställningen af sjelfva förslaget och att
dervid få göra början med frågan om organisationen af

Beväring sinrättningen.

De skal, som i mitt underdåniga memorial af den 31 December
1868 anförts för nödvändigheten af våra försvarskrafters ökande, och
den vigt, som i samma memorial fästats vid en omsorgsfull utveckling
af beväringsinrättningen, såsom den källa, hvarur de ökade försvarskrafterna
måste hemtas, och den institution, hvarpå bevarandet af vår sjelfständighet
hufvudsakligen måste hvila, hafva genom de störa tilldragelser,
som under den senaste tiden i vår verldsdel tima!, endast vunnit
i styrka och sanning. De olägenheter jag påvisat af de i vår nuvarande
beväringslag förekommande, mot rättvisa och billighet stridande och med
våra egna sanna fördelar oförenliga bestämmelser, angående inköp och.
lega; den vigt jag framhållit af ökade öfningar och en sådan beväringens
organisation, att snabb mobilisering möjliggöres, hafva ock genom samma
tilldragelser erhållit ännu större betydelse och gorå alltså förändrade
bestämmelser och anordningar härutinnan än mer oafvisliga.

I afseende å hvad jag i ofvanberörda memorial i öfrigt anfört, beträffande
dels tiden för inträde i värnepligten, dels vissa samhällsmedlemmars
befrielse från nämnda pligts fullgörande, dels strängare bestämmelser
för approbation till inträde i det aktiva försvaret, dels ock billigheten
deraf, att de, som af en eller annan anledning blifvit antingen
från beväringspligten helt och hållet eller ock endast från fredsöfningarne
befriade, icke derigenom må vara frikallade från hvarje förpligtelse att
deltaga i bördan af landets försvar, har jag icke funnit skål till någon
förändring.

Deremot och beträffande det i nämnda memorial förekommande förslag,
att öfningstiden för de värnepligtige utan undantag skulle bestämmas
till sarnmanlagdt 60 dagar, hvilket förslag kunnat framställas endast
under förutsättning'' att det otillräckliga i berörda öfningstid skulle ersättas
genom förberedande öfningar i hemorten, har jag, i anseende till
de med anordnandet af sådana förberedande öfningar förknippade prak -

tiska svårigheter och med hänsyn derjemte till nutidens fordringar på
större militärisk utveckling och strängare disciplin, funnit mig nödsakad
att, med frångående af förslaget om de förberedande öfningarne, i stället
påyrka längre ordinarie öfningstid å sjelfva mötesplatsen. Då jag likväl
härvid har till pligt att tillse, att öfningarne å ena sidan icke till omfånget
utsträckas utöfver det mått af uppoffringar landet kan utan allt
för kännbara olägenheter bära och, å andra sidan, komma att medföra
en så vidt möjligt tillfredsställande krigsduglighet, har jag ansett mig
icke höra utsträcka förslaget om de värnepligtiges öfningar längre, än
att de vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna komma att upptaga
sammanlagdt 82 dagar samt vid kavalleriet 90 dagar, motsvarande,
hvad infanteriet beträffar, den ungefärliga tid, hvarpå i lyckligaste
händelse rekryten kan tillegna sig erforderliga insigter och färdigheter för
att såsom soldat godkännas, och, hvad specialvapnen angår, den tid, som
skulle göra det möjligt för en del af de sålunda utbildade värnepligtige
att genast intaga plats i stamtruppens led och för de öfriga att utan
särdeles stor ytterligare beredelsetid fylla afgången derinom.

Härigenom skulle de värnepligtige vid kavalleriet komma att för
inhämtande af sin krigsbildning få vidkännas något tyngre börda än de
vid öfriga vapen anställde, men denna skiljaktighet torde fullt uppvägas
derigenom att de värnepligtige, tillhörande kavalleriet, få fullgöra sina
öfningar under'' loppet af tvänne år och derjemte, på sätt jag ämnar
föreslå, befrias från de målskjutningsöfningar inom kommunerna, dem
jag anser värnepligtige af andra vapen böra vara underkastade.

• Förutom ifrågavarande för krigsbildningen erforderliga ordinarie öfningar,
hvilka böra på de två till tre första åren af värnepligtstiden fördelas
och på stamregementenas mötesplatser eller annorstädes gemensamt
med stamregementena försiggå, anser jag nemligen af stor vigt, att derefter
särskilda målskjutningsöfningar för de värnepligtige under befälets
tillsyn såsom obligatoriska fortgå och hvarje år återkomma under hela
den tid de värnepligtige i linien qvarstå; hörande dessa öfningar årligen
utgöras under högst 2:ne dagar af alla infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna
tillhörande värnepligtige.

Såsom ett vilkor för sådana målskjutningsöfningars tillvägabringande,
utan att de värnepligtige derigenom blifva betungade med allt för långa
och tidsödande marscher eller kostsamma resor, anser jag nödigt att
skottbanor så allmänt som möjligt och så vidt ske kan, åtminstone inom
glest befolkade orter, en inom hvarje kommun anläggas. För sådant
ändamål och på det staten icke måtte behöfva att vidkännas allt för
dryga utgifter i detta hänseende torde landstingen höra uppmanas att,

der särskilda kostnader för skottbanors inrättande ifrågakomma, helt och
hållet vidkännas desamma eller åtminstone till dem lemna bidrag. Visserligen
kan häremot invändas, det hittills gjorda försök att från landstingen
erhålla bidrag till anläggning af skottbanor för stamkompaniernas
och de frivilliga skarpskytteföreningarnes gemensamma rökning, rörd föga
framgång på de flesta håll, men då det icke heller kan bestridas, att ett
motsatt förhållande på ett och annat ställe egt rum, torde det kunna
antagas, att dessa enstaka exempel i förening med den senaste tidens
störa politiska händelser skola väcka ett lifligare deltagande och större
villighet till uppoffringar för denna vigtiga angelägenhet, än hittills varit
förhållandet. Under donna förutsättning har jag åtminstone för närvarande
trött mig icke höra ifrågasätta särskildt anslag för tillvägabringa!!
de af andra skottbanor, än de för indelta armén och de frivilliga
skarpskytteföreningarnes gemensamma behof inom hvarje kompani nödvändiga.

I enlighet med hvad jag sålunda i underdånighet anfört och
med åberopande i öfrigt af hvad oftaberörda memorial af den 31 December
1868 innehåller, får jag såsom grunder för den värnepligt, hvilken
bör hvarje svensk man åligga, i underdånighet föreslå:

l:o. Att hvarje svensk man skall vara skyldig att, från och med
året näst efter det, då han fyllt 20 år, till och med det, då han
uppnått 40 års ålder såsom värnpligtig deltaga dels i linien dels
ock i landstormen, dock att från dessa skyldigheter må frikallas:

A. helt och hållet

a) de, som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde;

b) lotsåldermän och lotsar;

c) de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till
krigstjenst oförmögne eller alldeles oduglige;

cl) ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro
med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle
beroende;

B. endast hvad angår vapentjenst i krig

de, hvilka vid uppbåds utfärdande innehafva anställning såsom:

a) fyrmästare, fyrvaktare eller fyrbiträde;

b) mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning
å Artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevärings- samt sjövapnets timmermans-,
maskinist- och handtverksstater;

c) gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så
vidt de finnas derstädes behöflige;

d) vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedningen inlärda erbetare,
till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar; hvarförutan jemväl andre personer,
med afseende å rikets sannskyldiga nytta och behof, kunna af
Kong!. Maj:t, på derom för tillfället gjord underdånig framställning, undantagas
från krigstjenst^;

2:o. Att värnepligten fullgöres under de 7 första åren i linien och
sedermera i landstormen;

3:o. * Att Infanteriets 7 åldersklasser - tillhöra linien sålunda, att l:a
klassen utgör dess rekrytklass, 2:a och 3:dje klasserna arméns ersättningstrupper,
4:de och 5:te klasserna dess första'' uppbåd samt
6:te och 7:de klasserna dess andra uppbåd, och att af specialvapnens
klasser uti linien de två första utgöra rekrytklasserna samt de fem
öfriga dessa vapens förstärkningsklasser;

4:o. Att landet må indelas i beväringsområden, ett till hvarje infanteriregemente
och corps, hvithet område, så vidt möjligt, bör sammanfalla
med regementets eller corpsens förläggningsområde; dock
att, der så lämpligt pröfvas, äfven för specialvapnen må kunna
utses särskilda beväringsområden å sådana orter, der infanteri ej
finnes förlagdt och att hvarje regementes eller corps’ beväringsområde
må mellan dess kompanier fördelas;

5: o. Att beväringsmanskapet delas på alla vapen och att det till
specialvapnen érforderliga antalet utses inom derför bestämda kretsar,
företrädesvis bland dem, som dertill frivilligt sig anmäla;

6:o. Att beväringsmanskapet undergår hittills öfliga approbationsoch
kassationsmönstringar, hvarvid det approberande manskapet tilldelas
visst regemente eller viss corps samt inskrifves på det kompani
eller tilldelas det specialvapen, med hvars stamtrupp det skall
införlifvas; och att vid dessa mönstringar jemväl öfverföring från
linien till landstormen må ega rum;

7:o. Att beväringsyngling, som vid mönstringstillfälle befinnes lida
af sjukdom eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring,
och att den, som vid mönstring icke uppnått en längd af 5,4
fot, men är frisk och färdig, må ställas på ett års tillväxt; varande
den antingen på förbättring eller tillväxt ställde skyldig att vid
nästföljande års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid, allt efter
omständigheterna, antingen approbation, kassation eller inskrifning

i egenskap af trainsoldat vid vederbörande regemente eller corps
skall ega rum;

8:o. Att, efter skodd inskrifning, värnpligtig, så länge han tillhör
linien, skall, såväl under all tjenstgöring, i densamma samt under
marscher till och från mötesplatserna, som ock i fråga om åtlydnad
af de uppbåd, hvarigenom han till tjenstgöring inkallas, vara
underkastad krigslagarne;

9:o. Att beväringsskyldig, som under hela sin tjenstetid skall förblifva
vid det vid inmönstring^ bestämda vapen, må, hvad de å
Infanteriet inmönstrade beträffar, alltid tillhöra det kompani, inom
hvars beväringsområde han är bosatt, och hvad de specialvapnen
tillhörande angår, alltid det regemente eller den corps, hvarå inmönstringen
skott, äfvensom värfvad soldat, hvilken lemnat tj ensten
före beväringsålderns slut, skall, så länge han innehar sådan ålder,
vara skyldig att i händelse af mobilisering tjenstår a vid samma
regemente eller corps, som han tillförene tillhört; dock att, till följd
af förändrad vistelseort, öfverföring från ett till annat regemente
eller corps kan, efter derom gjord ansökan, ega rum;

10:o. Att, med afseende å kompanichefs åliggande att fora rullor
öfver och redovisa allt inom hans kompani boende beväringsmanskap,
såväl det infanteriet tillhörande som det å specialvapnen inskrifna,
hvarje värnepligtig, så länge lian tillhör limon, skall, ej allenast
då han inom kompaniets beväringsområde flyttar från en till
annan ort, utan ock då flyttningen sker till annat kompanis område,
anmäla förhållandet till närmast boende kompaniet tillhörande befäl;
hörande det i senare fallet tillika åligga sådan värnepligtig,
att, inom fjorton dagar efter inflyttningen, på enahanda sätt till
det nya kompaniets befäl härom göra anmälan;

ll:o. Att alla kallelser till möten eller uppbrott af liniens manskap
ske genom vederbörande militärbefäl, antingen medelst order eller
medelst kungörelse, hvilken senare, då den i kyrkan uppläses två
gånger och den sista gången minst fjorton dagar före inställelsedagen
vid kompaniets samlingsplats, eger med order lika bindande
kraft;

12:o. Att beväringsmanskapet under militärbefälets ledning föres från
samlingsplatserna till bestämmelseorten och. åter;

13:o. Att frihet från vapenöfning i fredstid medgifves:

a) åt alla i egenskap af trainsoldater å regementen och corpser inskrift]
a ;

b) åt

b) åt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som å sjömanshusen
eller i magistraternas raljör är inskrifvet, sjökaptener och
styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare eller styrmän å svenskt
handelsfartyg föreskrift^ kunskapsprof, samt maskinister å ångfartyg,
tillhörande enskilda personer eller bolag, med skyldighet
likväl för samtlige i denna punkt nämnde personer att under
krig tjenstgöra å flottan eller skärgårdsartilleriet från och med
året näst efter fyllda 20 år, till och med det år, då 35 års ålder
uppnås.

14:o. Att, med undantag af de i lista punkten under A. monn d och
under B. angifna, alla från värnepligten i mer eller mindre mån befriade
må indelas i två kategorier, innefattande den första dem, som från
värnepligtens fullgörande blifvit helt och hållet befriade, och den
andra dem, som blifvit från vapenöfning i fredstid frikallade;

15:o. Att alla till dessa två kategorier hörande skola erlägga en så
kallad värneskatt, hvilken betalas af de till första kategorien hörande
i 7 år och af dem, som tillhöra andra kategorien, i 3 år;

16:o. Att donna värneskatt skall för båda kategorierna utgå med minst
3 riksdaler, och för eu hvar som erlägger bevillning enligt 2: dra
art. till hälften af dess belopp, dock icke under 3 riksdaler, (hvartill
jag nu ansett minimibeloppet kunna bestämmas med afseende å den
ifrågasätta tillökningen i beväringsmanskapets öfningstid);

17:o. Att denna skatt debiteras och uppbäres af statens uppbördsman
i enlighet med hvad för öfriga ordinarie skatter är föreskrifvet;

, 18:o. Att nedsättning i eller fullständig befrielse ifrån värneskatten
må, till följd af ömmande omständigheter såsom stor fattigdom,
svårare lyte eller sjukdom,, efter anmälan af vederbörande bevillning^
beredning kunna af taxeringskomité medgifvas.

Då det är af vigt att beväringsskyldig, sedan han till krigstjenst
blifvit uppbådad, må vara pligtig tjenstgöra till krigets slut, äfven om
han under loppet af detsamma skulle ur beväringsåldern utträda, får jag
föreslå:

19:o. Att beväringsskyldig, sedan lian till krigstjenst blifvit uppbådad,
må vara skyldig tjenstgöra till krigets slut.

Enär den nyligen verkställda ombildningen af Eders Ivongl. Majits
flotta medgifver, att en del af båtsmanskompanierna må kunna till landtförsvaret
öfverflyttas, och då ej andra värnepligtige, än de i § 2 af nu
gällande béväringslag omnämnda, för sjöförsvaret påräknas, torda deraf
få anses följa, att till armén bör öfverföras, ej mindre det beväringsmanskap,
som inom de till öfverflyttning afsedda båtsmanskompaniers förBili.
till Rissel. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 2

läggningsområden äro boende, än äfven det öfriga sjöbeväringsmanskapet,
hvadan jag i underdånighet föreslår:

20:o. Att allt beväringsmanskap, endast med det undantag som nu
gällande beväringslag i 2 § stadgar, må tilldelas armén och med
densamma införlifvas och öfvas.

Då värnepligten hädanefter bör utan legnings- eller friköpsrätt
af hvar och en personligen fullgöras, kan med allt skål förutsättas, att
ur de värnepligtiges leder skall kunna till en del fyllas det behof af befäl,
som vid en allmännare mobilisering måste uppstå. Det allmännas
liksom de värnepligtiges fördel bjuder äfven att understödja en institution
i donna riktning. Det blir alltså af vigt att tillse att åt sådana
ynglingar, hvilkas håg och egenskaper gorå dem lämpliga att såsom befäl
tjenstgöra, lemnas tillfälle till en sådan teoretisk och praktisk undervisning,
att de må blifva för det med dem afsedda ändamålet användbara;
men då härvid icke lämpligen kan ifrågakomma att gifva dem den
mångsidigare utbildning, som erfordras för befälet vid specialvapnen,
torde förslaget om bildande af dylikt befäl, det jag i memorialet den 31
December 1868 benämnt reservbefäl, endast ega tillämplighet på infanteriet.

I nyssnämnda memorial har jag ifrågasatt, att yngling, som önskar
fullgöra sin värnepligt i egenskap af reservbefäl, borde i regel fullgöra
kompetensfordringarne under loppet af tre år; att början härmed skulle
göras redan två år före inträdet i värnepligtsåldern; samt att sålunda
öfvad befälsaspirant sedermera, på det staten redan under freden måtte
kunna draga någon fördel af kostnaderna för hans befälsuppfostran och
på det reservbefälet jemväl, genom att undervisa och handleda truppen,
måtte blifva i tillfälle att utveckla och stadga praktisk erfarenhet dervid,
herde i egenskap af befäl tjenstgöra under de med haris åldersklass återstående
tvär,no års möten.

Då det emellertid å ena sidan är af vigt, att redan med första året
af den nya beväringslagens tillämpning kunna bereda tillfälle för dertill
villige ynglingar att välja donna väg för fullgörande af sin värnepligt,
och då å andra sidan åter alla med institutionens ändamål förenliga lättnader
i vilkoren för vinnande af inträde vid reservbefälet höra medgifva^
har jag funnit mig nu höra i dessa hänseenden modifiera det tidigare
förslaget. Sålunda anser jag det höra tillåtas, att ynglingar^ ännu
det år, då beväringsåldern inträder, må kunna anmäla sin önskan att
tjenstgöra såsom reservbefäl; att de må samma år undergå ej allenast
rekryt möte utan äfven befälsskola; samt att de, efter året derpå fullgjordt
regementsmöte eller motsvarande öfningar, må vinna kompetens att så -

som reservbefäl anställas; börande det likväl vara tillåtet att redan före
inträdet i beväringsåldern, efter gjord anmälan och befunnen lämplighet,
vinna anställning såsom reservbefälsaspirant och genomgå de kurser och
öfningar, som för kompetens till reservbefäl erfordras. Rekryt- och''regementsmöte
synas mig höra i regel fullgöras vid det regemente eller corps,
hvarest aspiranten vunnit anställning, hvaremot, befälsskolan bör, beroende
af derom gjord ansökan och utrymme, genomgås antingen vid gardesregementena
i Stockholm eller vid den å Carlsborg inrättade befälsskola.

Man torde väl föreställa sig, att äfven dessa fordringar på förberedande
öfningar hos det blifvande reservbefälet befinnas så betungande, att
någon nämnvärd tillgång på dylikt befäl icke skall kunna på frivillighetens
väg beredas, och att således en betänklig lucka i organisationsplanen
härigenom är att befara. På förhand är det naturligtvis omöjligt att
med fullkomlig visshet gendrifva eu dylik förutsättning; men jag tillåter
mig dock antyda några skäl, hvarföre jag icke kan dela densamma. Rekryt-
och regementsmötena, som reservbefälsaspiranten har att genomgå,
motsvaras till tiden af de tvenne första årens beväringsmöten för den allmänna
beväringen, och det tillskott i öfningstid, som derutöfver belastar
befälsaspiranten, uppkommer således hufvudsakligen endast vid genomgåendet
af befälsskolan. Då nu befälsaspiranten under alla dessa öfningar,
enligt förslaget, skulle ega att uppbära dagtraktamente lika med
underofficer och slitningsersättning för underhållande af egen mundering,
samt jemväl sedan för tjenstgöring^ såsom reservbefäl tillgodonjuta lika
godtgörelse med hans vederlikar inom armén, torde dessa ekonomiska
fördelar, som skydda emot egna utgifter i och för värnepligtens fullgörande,
af det öfvervägande antalet beväringsynglingar ingalunda underskattas.
Bland dem deremot, för hvilka den ekonomiska fördelen saknar
betydelse, lärer åter företrädet att tjenstgöra såsom befäl icke minst värderas.
Enligt min öfvertygelse torde således vara att motse större svårigheter
vid urvalet bland öfvertaliga befälsaspiranter, än vid fyllande af
det erforderliga antalet; hvarföre jag vågar anse den antydda föreställningen
sakna skål för sig. Det må ock anmärkas att annan utväg, än
den nu ifrågavarande, svårligen torde gifvas att, utan statsverkets alltför
kännbara betungande, fylla den störa befälsbrist, som redan vid beväringens
ökade öfningar och ännu mera vid eu större mobilisering uppstode;
och om erfarenheten skulle, såsom ju är möjligt, jäfva min förutsättning,
torde ytterligare uppmuntringar för vinnande af nödigt reservbefäl
stå att finna dels i tillförsäkran af vissa företräden till anställning
vid sådana statsbestyr, der vana vid militärisk punktlighet och takt kan
ega särskild! värde, dels ock, i den mån militäröfningarne vid våra läro -

verk hini\a utvecklas, genom motsvarande eftergifter i anspråken på reservbefålsaspiranternes
förberedande öfningar. Till sådana föreskrifters meddelande
anser jag likväl liden ännu icke vara inne.

På grund af det anförda och med åberopande af hvad jag i memorialet
af den 31 December 1868 i öfrigt anfört får jag föreslå:

21:o) att, till fyllande af befälsbristen vid Infanteriet, måtte bildas
reservbefäl af ynglingar ur beväringen, och att följande dervid må
lända till efterrättelse:

att för kompetens till genomgående af de öfningar, som för bildande
af reservbefäl blifva bestämda, erfordras ett matt af skolbildning,
motsvarande för reservofficer hvad nu är eller framdeles blifver
föreskrifvet såsom vilkor för inträde vid krigsskolan, och för reservunderofficer
hvad nu är eller framdeles blifver stadgadt för anställning
såsom underofficer på stat;

att yngling, som önskar fullgöra sin värnepligt i egenskap af
reservbefäl, må, efter derom, sednast samma år han inträder i beväringsåldern,
hos vederbörande regements- eller corps-chef gjord ansökan
och efter pröfning af hans lämplighet och kompetens, kommenderas
till genomgående af 42 dagars rekrytskola tillsammans med
stammens rekryter, en befälsskola på 75 till 90 dagar, samt ett regementsmöte
eller deremot svarande öfningar med stammen på 20
dagar;

att han under dessa öfningar skall vara underkastad krigslagarne
samt åtnjuta underofficers aflöning jemte beklädnadsbidrag;

att han efter sålunda genomgångna öfningar, må kunna, antingen
på regements- eller corpschefens förslag, af chefen för Landtförsvarsdepartementet
utnämnas till reservofficer, eller ock af regementseller
corpschefen utnämnas till reservunderofficer;

att han må vara skyldig, att uti den befälsgrad, hvartill han
blifvit befordrad, tjenstgöra under återstående vapenöfning''^ med
den åldersklass af beväringen, hvilken han tillhör; och att han äfven
sedermera må, efter egen ansökan, och, om han dertill befinnes lämplig,
kunna användas såsom befäl vid beväringsmanskapets vapenöfningar,
så länge han i värnepligtsåldern qvarstår;

att han qvarstår i rullorna och redovisas såsom reservbefäl
intilldess han med sin åldersklass öfverföres till landstormen, der
han intager den plats — icke understigande hans grad såsom reservbefäl
— som af vederbörande bestämmes;

att lian under all tjenstgöring i linien skall åtnjuta samma
aflöning och samma förmåner samt vara samma skyldigheter underkastad,
som hans vederlikar bland det ordinarie befälet;

att flan, så länge han tillhör linien, skall, i händelse af fältarméns
mobilisering, vara skyldig att vid densamma inträda, för
den tjenstgöring som kan varda honom anbefalld;

att han må kunna befordras i fredstid till och med kaptensgraden,
men under krigstid äfven till högre grader; samt

att reservunderofficer, som under fred önskar vinna anställning
på stat, skall för sådant ändamål undergå fullständig pröfning,
• lika med dem, hvilka från krigsskolan utexamineras till officersanställning,
hvaremot under krigstid detta vilkor för befordran till
tjenst på stat kan eftergifvas.

Enär såsom följd af föregående förslag angående bildande af reservbefäl
den nuvarande elitinrättningen synes öfverflödig, får jag föreslå:

22:o) att den nuvarande beväringselitinråttningen måtte upphöra.

På grund af hvad jag rörande för värnepligtige erforderlig öfningstid
här ofvan yttrat och ämnar att längre fram i fråga om krigsbildningen
vidare utveckla, får jag föreslå:

2 3: o) att värnepligtig det år inträde i beväringsåldern eger rum må
inkallas, om han tillhör Infanteriet, till 42 dagars öfning, om lian
tillhör Artilleriet och Ingeniörtrupperna, till 52 dagars öfning och,
om han tillhör Kavalleriet, till 60 dagars öfning; samt

att värnepligtig vid Infanteriet må inkallas de derpå följande
två åren till 20 dagars öfning hvardera året och vid specialvapnen
året näst efter det då inträde i beväringsåldern egt rum till 30
dagars öfning; samt

24:o) att de värnepligtige vid Infanteriet, Artilleriet och Ingeniörtrupperna
må, så länge de i linien qvarstå, under de år de icke
äro till ordinarie öfningar sammandragne, kunna årligen under högst
.tvenne dagar inkallas till särskilda målskjutningéöfningar vid skottbanor
inom orten.

Landstormen.

Redan i underdåniga memorialet af den 31 December 1868 har jag
framhållit vigten och behofvet deraf, att, förutom fältarmén och dess
ersättningstrupper, särskilda för ortförsvaret afsedda stridskrafter finnas att
tillgå; och har jag för dessa stridskrafter föreslagit benämningen landstorm,

hvilken benämning äfven nu, på sätt ofvan framställda förslag rörande
beväringsinrättningen visar, blifvit bibehållen.

Liksom emellertid en fast organisation, hvarigenom hastig mobilisering
möjliggöres, är oeftergiflig! vilkor för att fältarmén skall kunna
uppfylla sitt ändamål, så är det ock för ortförsvaret af vigt, att de stridskrafter,
som dertill afses, äro så organiserade, att de må kunna utan
dröjsmål med ordnad styrka uppträda. För detta ändamål blir det af
nöden, att de på förhand äro fördelade i taktiska enheter och att dessa
blifva med tillräckligt, och, så vidt möjligt, erfaret befäl försedda.

I memorialet af 1868 voro landstormens samtliga åldersklasser underkastade
samma organisation och åligganden. Detta hade sin grund så
val i det färre antal åldersklasser, af hvilka landstormen, enligt samma
förslag, skulle bestå, som i den uppfattning, hvilken då ännu gjorde sig
gällande, att de landstormen närmast varande 3:ne åldersklasser af allmänna
beväringen kunde anses såsom arméns krigsreserv tillräckliga.

Då nu åter, enligt föreliggande förslag, sistnämnda 3:ne åldersklasser
ansetts böra hänföras till landstormen och, efter sista tidens krigserfarenhet,
svårligen kunna antagas fylla behofvet af eu tillräckligt stark krigsreserv,
bär jag funnit mig manad att genom eu annan anordning söka
fylla detta angelägna behof och i sådant hänseende trött mig höra föreslå,
att äfven landstormen, likasom den egentliga fältarmén, fördelas i 2:ne
uppbåd, af hvilka det första, i afseende å sä väl färdighållning före kriget
som tjenstgöringsskyldighet under detsamma, herde åläggas större
förpligtelse än det 2:dra uppbådet, hvithet skulle omfatta de äldsta
åldersklasserna inom landstormen och först vid yttersta fara vara skyldig!
att träda under vapen.

Landstormens lista uppbåd, hvithet, såsom afsedt att utgöra krigsreserv
och att äfven kunna sjelfständigt uppträda, måste i sig innefatta alla
vapenslag, hvart för sig i taktiska enheter organiserad!, synes mig, för
att, å ena sidan, kunna uppfylla sitt ändamål och, å andra, ej gorå det
2: dra uppbådet för sin bestämmelse otillräckligt, höra upptaga de fem
yngsta klasserna inom landstormen, eller värnepligtige från och med
28:de till och med 32:dra året. Detta uppbåd skall hafva till åliggande
ej allenast att, der alla för fältarmén afsedda ersättningstrupper blifvit
anlitade, fylla afgången inom densamma, så länge den opererar inom
landets egna gränser, utan och att utgöra garnison inom våra fästningar
eller på annat sätt deltaga i försvaret, hvarhelst inom landet sådan! kan
påfordras. I detta uppbåd skola ingå endast de värnepligtige, som blifvit
i vapen öfvade eller såsom trainmanskap inskrift, e, eller med andra ord
endast de, som efter uttjent tid i luden blifvit till landstormen öfver -

förde. I afseende å specialvapnen inom detta landstormens första uppbåd
mota visserligen störa svårigheter att deråt gifva eu fullt praktisk organisation;
men egnad, såsom den är, att i högst väsendtlig mån förstärka
försvaret och att för detsamma tillgodogöra den utbildning, som värnepligtige
af specialvapnen sig tillegna!, och hvilken, donna anordning
förutan, skulle, efter af dem fullgjord tjenstgöring i linien, gå förlorad,
anser jag att åt berörda anordnings förverkligande bör egnas all möjlig
omsorg. Största hindret för ernående af ett praktiskt resultat härutinnan
ligger tvifvelsutan i svårigheten ätt kunna förse dessa vapenslag med tillräckligt
antal kunnigt befäl, men omöjligt torde det dock icke vara att
till den relativt ringa styrka, som af ifrågavarande vapenslag inom landstormens
lista uppbåd förekommer, finna det erforderliga befälet bland
de officerare, underofficerare och manskap, som tillförene varit i aktiv
tjenst vid specialvapnen anställde. Då nemligen värnepligtslagen bör
komma att stadga, det alla inom en viss ålder skola tillhöra särskilda
klasser af nationalförsvaret, blifver häraf en följd, att äfven f. d. militärer
höra vara underkastade samma lagbud, dock att de icke må kunna förpligtas
att tjenstår a i lägre grad än den de sednast i militärtjenst tillhört,
men ock ega skyldighet att i donna eller högre grad tjenstår a inom de
olika kategorier af försvaret, Indika de enligt sin ålder tillhöra. Derjemte
anser jag hvarje med fyllnadspension afskeda^ militär, under den tid han
är tjenstgöringsskyldighet underkastad, vara pligtig att mottaga befäl inom
landstormen, hvarhelst sådant honom anvisas, dock äfven i detta fåll ej
i lägre grad än den han inom armén sednast innehaft.

Då jag sålunda, enligt hvad nu anförts, för landtstormens lista uppbåd
ifrågasätter jemförelsevis störa förpligtelse!'', hvilkas fullgörande det
blir af vigt att kunna med bestämdhet påräkna, är det äfven nödigt, att
sådana åtgärder vidtagas, att krigsstyrelsen må ega visshet om uppbådets
styrka och om förhållandet med dess sammansättning., I sådant hänseende
och för utöfvande af nödig kontroll, bör det åligga hvarje kompanichef,
att öfver sitt kompani ej allenast fora fullständig rulla, grundad
på mantalsskrifningsförrättarens uppgifter, utan äfven afgifva förslag till
vederbörande bataljonschef, hvilken derefter, på grund af kompaniuppgifterna,
sammanfatta!'' och till Landtförsvars-departementet insänder förslag
öfver bataljonen. Härförutan anser jag nödigt, att med landstormens
lista uppbåd årligen hållas mönstringar, indika de värnepligtige icke må
kunna utan laga påföljd försumma; och höra dessa mönstringar anställas
bataljons- eller kompanivis, allt efter lokala förhållandens föranledande.

Landstormens 2:dra uppbåd åter bör omfatta de åtta äldsta klasserna,
eller de värnepligtige från och med 33idje året, samt i öfrig! alla inom

värnepligtsåldern, hvilka icke tillhöra linien eller landstormens lista uppbåd
eller äro för försvaret på annat sätt tagna i anspråk. Detta 2:dra
uppbåd afses för det närmare ortförsvaret och dess tjenstgöring bör vara
begränsad inom ett trängre område, icke sträckande sig utom vederbörande
landstormsområden. Att för 2:dra uppbådet stadga samma slags
kontroller, som för det lista blifvit bär ofvan ifrågaställa, torde vara
mindre lämpligt och synes mig icke heller af behof påkalladt. En sådan
anordning, att t. ex. vissa socknars manskap tilldelas vissa bestämda kompanier
och bataljoner, och att mönstringar må, då förhållandena dertill
föranleda, af Kongl. Näjd kunna påbjudas, bör bär gorå tillfyllest.

Landstormens styrka kan endast approximativt beräknas. Utgående
från den i organisationsplanen angifna grund för de värnepligtiges fördelning
på de olika vapenslagen och med beräkning af den afgång inom
de särskilda ålderklasserna, som erfarenheten ådagalagt, kan man antaga
att styrkan af landstormen kommer att utgöra:

inom lista uppbådet............................................. 62,000.

« 2: dra » ............................................... 82,000.

eller tillsammans 144,000 man.

Huru fördelningen af dessa på de särskilda länen kommer att utfalla,
framgår af bil. Nio 1 , som äfven angifver organisationen af de
särskilda vapenslagen inom lista uppbådet.

För intetdera af landstorms-uppbåden anser jag några obligatoriska
vapenöfningar böra under vanliga förhållanden stadgas, enär sådant skulle
medföra dryga kostnader, hvilka med afseende å de uppoffringar, som
än vigtigare anordningar för försvaret taga i anspråk, möjligen skulle
blifva allt för kännbara. För att likväl under freden möjliggöra öfningar,
der de värnepligtige frivilligt önska att företaga sådana, men förnämligast
för att, i händelse af behof, kunna utan dröjsmål mobilisera landstormen,
är det af vigt att å någon centralt belägen ort inom hvarje landstoriysområde
hafva upplagdt ett för styrkan af derinom varande landstormsafdelningar
tillräckligt antal gevär med erforderlig utredning af fullgod
beskaffenhet, i den mån sådana effekter kunna anskaffas; hörande äfven
å de orter, inom hvilka värnepligtige för specialvapnen utses, vapen och
utredning för lista uppbådets behof finnas att tillgå.

Härvid anser jag mig höra fästa uppmärksamhet å angelägenheten
deraf, att tillfälle till deri så vigtiga skjutfärdighetens utveckling beredes
hela deri svenska manliga befolkningen, och synes irrig detta utan svårighet
kunna åstadkommas vid de baner, hvilka man bör hoppas komma
att så allmänt som möjligt inom de särskilda orterna anläggas. Det
intresse för målskjutningsöfningar, som de frivilliga skarpskytteföreningarne

redan

redan framkallat och hvilket, der dessa föreningar kunna komma att
upphöra, skall af de ur dem tvifvelsutan uppväxande skjutgillen ytterligare
befrämjas, ger anledning hoppas, att landstormens män icke skola
uraktlåta att med denna del af krigsbildningen gorå sig fullt förtrogna.

I afseende å landstormsuppbådens skyldighet att tråda under vapen, „
anser jag en sådan skyldighet höra inträda för lista uppbådet redan då
krigsfara hotar, men för 2:dra uppbådet först sedan krig utbrutit, och i
båda fallen efter det Kongl. Majrt i Stats-Rådet derom fattat beslut.

Det lista uppbådet, hvars öfningar kunna blifva ganska omfattande
och hvars tjenstgöringsskyldighet är mera obegränsad, bör vid afl laglikmätig
påbjuden tjenstgöring, med undantag endast af den, som blir
en följd af de årligen återkommande mönstringarne, ej allenast underhållas
på statens bekostnad, utan äfven, derest ej kläder jemväl på enahanda
sätt tillhandahållas, undfå viss slitningsersättning för begagnandet
af egna sådana, hvilka då böra bestå af en enkel, för alla lika drägt, så
anordnad, att den föga skiljer sig från den borgerliga. Huru fördelaktigt
det än vore, om hela landstormen försåges med en dylik för alla lika
drägt, och huru tydliga fingervisningar i detta hänseende de störa till.
dragelserna under innevarande år än gifvit oss, synes mig dock några
bestämda föreskrifter härutinnan icke nu höra meddelas.

Hvad åter 2:dra landstormsuppbådet angår, så anser jag detsamma,
äfven då det är till tjenstgöring uppkalladt, höra på egen bekostnad förse
sig med både kläder och föda.

I anledning af hvad sålunda rörande landstormen anförts, får jag
föreslå:

att alla vapenföra män inom värnepligtsåldern, så vidt de icke
tillhöra linien, må förklaras utgöra en landstorm;

att landstormen må indelas i två uppbåd, det lista och det
2:dra; samt

att följande bestämjnelser dervid må fastställas nemligen:

a) gemensamt för bägge uppbåden:

att hvarje län, i förhållande till dess vidsträckthet, må utgöra
ett eller flera landstormsområden;

att landstormen endast af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
efter Konungens i Stats-Rådet derom fattade beslut, må kunna till
tj enstgöring uppbådas;

att landstormen, uppbådad, skall vara krigslagarne underkastad;

att staten under krig tillhandahåller gevär åt dem, som icke
sjelfva ega sådana, äfvensom ammunition;

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

att högsta ortsmyndigheten öfver länets landstorm skall tillkomma
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, intilldess landstormen
varder till tjenstgöring uppbådad, och träder under militärbefäl;

att landstormen skall organiseras på kompanier och bataljoner;
att bataljonsstaben skall bestå af bataljonschef och två adjutanter
(1 regements- och 1 bataljonsadjutant);

att kompanibefälet skall utgöras af en kompanichef och tre plutonchefer,
samt för hvar 25:te man, en afdelningschef;

att till befäl skall företrädesvis förordnas officerare, som qvarstå
i armén, äfvensom sådana värnepligtige, hvilka i egenskap af
reservbefäl fullgjort sin värnepligt uti luden, dock att af dessa
senare ingen må tvingas att tjenstår a utom det uppbåd, hvilket
han genom sin ålder tillhör, samt slutligen med fyllnadspension
afskedade militärer, hvilka, såsom vilkor för fyllnadspensionens åtnjutande,
skola vid afskedet förpligta sig att, så länge de äro tjenstgöringsskyldighet
underkastade, mottaga befäl, icke understigande
deras grad inom landstormen, hvarhelst sådant kan dem anvisas;

att landstormens medlemmar skola hafva skyldighet att sig vid
påbjudna mönstringar inställa, vid vite för en hvar som sådant utan.
laga skål försummar; och

att landstormens män skola hafva samma rätt till krigsbelöning
för visad mandom och tapperhet, samt samma rätt till pension för
svår blessyr, som för armén är eller kan varda stadgad.

b) för l:sta uppbådet:

att detsamma skall utgöras af de fem yngsta åldersklasserna af
dem, hvilka efter uttjent beväringstid i limen blifvit till landstormen
öfverförda, och således i sig upptaga endast de värnepligtige af
8:e—12:e åldersklasserna;

att l:a uppbådet skall vid hotande krigsfara kunna till större
eller mindre de! till tjenstgöring uppkallas;

att detta uppbåd inom landstormsområdena må indelas i bataljoner
af 500 till 800 mans styrka, hvilka bataljoner inom sig delas
i fyra kompanier af så lika styrka som möjligt;

att bataljonschef förordnas af Kongl. Maj:t, men kompani- och
plutonchefer af chefen för Landtförsvars-departementet;
att afdelningschefer utses af kompanichefen;
att l:a uppbådet, sedan krig utbrutit, skall vara skyldigt ej
allenast att, der ersättningstrupperna redan utgått, fylla afgången
inom fältarmén, så länge kriget föres inom egna gränser, utan ock

att i särskilda cörpser uppträda, h varhelst inom landet sådant kan
erfordras; och

att detta uppbåd, uppkalladt till tjenstgöring, skall vara berättigad!
till underhåll på statens bekostnad, men hafva skyldighet att,
derest mundering icke af Kronan tillhandahålles, dermed sjelf sig
förse emot slitningsersättning i förhållande till munderingens värde;
samt

c) för 2:dra uppbådet:

att detta uppbåd skall hafva tj enstgöringsskyldighet endast inom
landstormsområdet, samt, då det till tjenstgöring uppkallas, vara
förbundet att förse sig med kläder och föda utan någon ersättning
derför från statens sida;

att bataljonschefer på Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes förslag
förordnas af Kongl. Maj:t;

att kompani- och plutonchefer förordnas af bataljonschefen och
afdelningschefer af kompanicheferne;

att de klasser af luden eller delar af dem, Indika icke äro till
armén inkallade, utgå med 2:dra uppbådet inom sin ort och vid
sådant tillfälle ega med nämnda uppbåd lika förpligtelse!’;

att hvarje sockens manskap skall bilda ett eller flera kompanier
eller utgöra del af samma kompani;

att kompaniernas styrka må kunna vexla emellan 100 och 250
man; samt

att en eller flera socknars manskap om 500 till 800 man må
bilda en bataljon.

I fråga om tillämpningen af de bestämmelser rörande allmänna värnepligten,
hvilka bär blifvit ifrågasätta, anser jag såväl fäderneslandets säkerhet
som rätt och billighet kräfva, att dessa bestämmelser genast efter
den nya värnepligtslagens trädande i kraft vinna tillämpning på alla inom
värnepligtsåldern varande svenske män, så att en hvar mellan 20—40
års ålder införes i rullorna öfver den klass af beväring eller landstorm,
hvartill han, enligt sin åldersklass hörer, dock att beväringsskyldig, hvilken
redan, enligt hittills gällande stadgande!!, blifvit i vapen öfvad, icke
med undantag af de för hans åldersklass påbudne målskjutningar, må,
såvida krigsfara ej hotar, underkastas vidare vapenöfningar i fredstid,
än berörda stadgande!! föreskrifva; äfvensom de beväringsskyldig^ hvilka
genom erlagd afgift förvärfva! befrielse från vapenöfning i fred, må,
med nyssnämnda undantag, njuta sådan befrielse till godo.

Infanteriet.

Enligt hvad jag tillförene inför Eders Kong! Maj:t i underdånighet
anfört, synes mig Infanteriets organisation i sina grunddrag höra förblifva
oförändrad.

Hvad först beträffar indelta infanteriets organisation, så förefinnes
dock deri en högst väsendtlig brist, å hvilken jag jemväl tillförene fästat
Eders Kongl. Majrts nådiga uppmärksamhet. Denna brist består i saknaden
af stamtrupp uti åtskilliga vidsträckta delar af landet, såsom Wester-Norrland,
Halland och södra delen af Kalmar län. För afhjelpande
af denna brist har jag i underdåniga memorialet af den 31 December
1869 föreslagit att bilda uti Wester-Norrland ett regemente och uti såväl
Halland som Södra Möre en corps af stamtrupper, dels förmedelst öfverflyttande
till landtförsvaret af de i dessa orter förlagda båtsmanskompanier,
dels förmedelst öfverföring af nödigt antal nummer från redan befintliga
stamregementen, dels ock slutligen, till någon mindre del, genom
uppsättning af ett antal kontant aflönadt manskap.

Sedan emellertid Chefen för Sjöförsvars-departementet förklarat sig
anse, att i stället för tillförene till öfverflyttning ifrågasätta 490 båtsmansnummer
från Södra Möre härad, endast 415 äro att derifrån påräkna,
men att deremot 500 man af de i Blekinge förlagda båtsmanskompanier,
såsom varande för sjöförsvaret obehöflige, ytterligare kunna till landtförsvaret
öfverföras, synes mig ett lämpligt tillfälle erbjuda sig att, i
stället för den corps, som tillförene varit ifrågasatt att bildas inom Södra
Möre, såsom stamtrupp för den i donna ort och i Blekinge befintliga talrika
beväring upprätta ett regemente. Genom donna anordning, som
närmare öfverensstämmer med och kompletterar det system, som utgör
hufvuddraget i vår arméorganisation, vinnes ock den fördelen, att Marinregementet,
hvilket nu är att betrakta såsom stamtrupp för Blekinge läns
beväring, göres härför öfverflödigt, och sålunda kan för andra vigtiga
ändamål till landtförsvarets ordnande afses.

Jemte de till uppsättning föreslagna Wester-Norrlands regemente och
Hallands Fältj ägare-corps, kan och bör på detta sätt ett Blekinge regemente
utan särdeles stor uppoffring uppsättas och bildas.

Lämpligheten af att sålunda från sjöförsvaret till landtförsvaret öfverflytta
de för det förra obehöfliga båtsmansnummer, hvarigenom de för
organisationen af det sednare enligt plan erforderliga nya regementen
och corpser utan synnerligt dröjsmål och utan känbara kostnader kunna
erhållas, har för öfrigt, sedan donna fråga vid afgifvande af proposition
rörande statsverkets tillstånd och behof till nästförlidne Riksdag var före -

mål för Eders Kong!. Maj:ts pröfning, vunnit ökadt stöd i den utredning
rörande båtsmanshåll i sin helhet, som af dertill genom Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 4 December 1868 förordnade komiterade numera blifvit
utarbetad och i deras till Eders Kongl. Maj:t den 10 dennes ingifna betänkande
återfinnes Det framgår af denna utredning, hurusom båtsmans
rustning och båtsmans rotering står på samma grund, som motsvarande
delar af indelningsverket för soldathållet, samt att likheten dem emellan
äfven sträcker sig till sättet för karlens underhåll, uti hvilket inom samma
ort ingå ungefär samma natura-prestationer för en båtsman, som för en
soldat. Komiterade hafva val fästat uppmärksamheten derpå, att rustoch
rotehållare i allmänhet erhålla en båtsman för billigare pris än en
soldat, samt att således kostnaden för den sednares underhåll skulle vara
något högre än för den förres. Enär likväl en sådan skiljaktighet i kostnad
till förmån för båtsmanshållet icke öfverallt lärer förekomma, samt
anledningen till densamma, der den verkligen egen rum, alltså torde vara
att söka mindre i sj elfva institutionen än i särskilda lokala förhållanden,
helst grunderna för rustning och rotering äro hufvudsakligen lika, vare
sig att de omfatta soldat- eller båtsmanshållet, lärer den anmärkta skiljaktigheten
icke utgöra något hinder för den ifrågaställa öfverflyttningen;
och då för öfrig! de båtsmansrotar, som blifva till landtförsvaret öfverflyttade,
äfven böra få tillgodonjuta de lindringar i roteringsbesväret,
som under sednare åren kommit soldat-rotehållare till godo, i det att en
del kostnader blifvit af statsverket öfvertagna, torde härigenom icke allenast
ofvanberörda skiljaktighet i kostnad försvinna, utan till och med en minskning
i roteringskostnad till följd af öfverflyttningen uppstå.

Då således, enligt hvad härutaf framgår, några våldsamma rubbningar
i nuvarande förhållanden icke för båtsmans-, rust- och rotehållare vore
att befara, och då äfven ändamålet med en bättre befälstillsyn samt större
duglighet hos karlen, som bemälda komiterade afsedt med den af dem
gjorda hemställan om ett talrikare ständigt befäl samt förändrade åldersbestämmelser
vid rekrytering, med än större visshet skulle vinnas genom båtsmännens
införlifvande med armén, så har jag trött mig finna, att af den
utredning, komiterade framlagt och till hvilken jag vågar i underdånighet
hänvisa, anledning gifvits att antaga, det ifrågavarande, ur militärisk
synpunkt högst vigtiga åtgärd, att till landtförsvaret öfverflytta de för
sjöförsvaret öfverflödigt båtsmansnummer, icke möter något hinder i båtsmanshållets
nuvarande inrättning, eller i de förslag komiterade derom
framställt, utan att densamma tvärtom, i den riktning komiterade åsyfta!,
torde vara egnad att utan rust- och rotehållares betungande leda till för -

bättring i sjelfva denna institution, i truppens sociala ställning och i dess
tj en steduglighet.

Då eu organisation i denna riktning, så fort ske kan, bör bringas
till verkställighet, synes mig lämpligt, att öfverflyttningen till de regementen
och corpser, till hvilka dessa nummer genom sin förläggning naturligen
höra, utan dröjsmål eger rum och att truppen, så långt ske
kan, göres för sin bestämmelse användbar. Der, hvarest, .genom denna
öfverflyttning, nummerstyrkan vid regemente eller corps öfverstiger det
blifvande högsta talet, bör densamma reduceras till denna siffra, i den
mån afgång eger rum och rotarna finnas benägna att på erläggande af
vakansafgift ingå, utan afseende derpå, om afgången inträffar bland nummer,
som tillhöra soldathållet eller det, fordna båtsmanshållet.

Indelta infanteriets stambataljoner, hvilka för det närvarande utgöra

ett antal af..........................................................................................................- 43

skulle genom bildande af ett regemente i Wester-Norrland och

ett i Blekinge samt af eu corps i Halland, komma att ökas med...... 5

och således uppgå till 48.
Vigten af en reglering af regementenas och corpsernas nummerstyrka
och förläggningsområden har jag tillförene inför Eders Kongl. Maj:t sökt
utveckla, hvarjemte jag i mitt underdåniga memorial af den 31 December
1869 framhållit nödvändigheten deraf, att i och för underlättande af
eu utaf behofvet högt påkallad reglering af löneväsendet vid indelta armén
inskränka arméns nummerstyrka så långt sådant utan åsidosättande
af nödig fasthet i organisationen kan låta sig gorå.

Med iakttagande häraf och i enlighet med hvad i nyssberörda memorial
anförts anser jag nummerstyrkan per bataljon icke böra bestämmas
lägre än till 500 man; men, enär vid Norrbottens och Westerbottens
Fältjägare-corpser eu sådan styrka ej kan uppnås ensamt genom anlitande
af de inom corpsernas områden befintliga indelta nummer, samt äfven vid
de Skånska infanteri-regementena förefinnes eu brist i den erforderliga
nummerstyrkan, torde den behöfliga fyllnaden, utgörande:

vid Norrbottens Fältjägare-corps............................................... 116 man

» Westerbottens D:o ........................... 27 »

» Norra Skånska infanteri-regementet ................................. 18 »

» Södra D:o d:o 3 »

eller tillhopa 164 man

böra, på sätt i ofvanberörda memorial jemväl föreslagits, anskaffas genom
kontant aflönadt manskap. Härvid torde böra erinras, att, då nu gällande
kontrakt med 99 vakanta rotar vid Norrbottens Fältjägare-corps år 1897

tilländalöper, nämnde 99 nummer kunna uppsättas, hvarigenom en motsvarande
minskning i kontant aflönade nummer kan vid nämnda tid åvägabringas.

Samma utväg, som sålunda bär är ifrågasatt, torde äfven höra anlitas
för uppnående af den bestämda nummerstyrkan af 500 man vid Hallands
Fäljägare-corps, emedan de tvänne båtsmans-kompanier, Indika äro
i Halland förlagde, och af hyilka den nya corpsen till hufvudsaklig del
skulle bildas, endast räkna 364 man. Den behöfiiga fyllnaden af 136
man torde alltså böra genom uppsättning af kontant aflönadt manskap
anskaffas.

Med afseende å de särskilda ändamål, hvartill den sålunda till 500
man per bataljon reglerade effektiva nnmmerstyrkan borde anslås, finner
jag ej skål för handen till annan förändring i den af mig i memorialet,
af den 31 December 1868 angifna plan, än den, att de till Volontärer
afsedda nummer, Indika, i berörda plan beräknades till 1 per kompani,
hädanefter bestämmas till 4 för hvarje kompani. Genom donna anordning
afser jag vinna fördelande af att bereda militärisk utbildning åt ett
ökadt antal befälsämnen; att binda eu del ynglingar med redan vunnen
skolbildning vid sjelfva ledet af de fasta kadrerna; samt att åt mindre
bemedlade, med fallenhet för yrket utrustade ynglingar förskaffa understöd
för fortsättande, intill dess ofticersanställning vunnits, af deras militära
bana.

1 likhet med hvad i memorialet den 31 December 1868 yttrats, anser
jag fortfarande nödigt, att, för jemnande och kompletterande af regementenas
nummerstyrka, ej allenast de till stadsvakt i Göteborg nu
anslagne 44 rotar i Säfvedahls härad tagas i anspråk, utan äfven de så
kallade frisocknarne i Örebro län underkastas effektiv rotering. Frisocknarnes
skyldighet härtill är obestridlig, men då det icke torde kunna förnekas,
att uppsättande af torp, der sådana ej redan finnas, förorsakar en
ganska känbar utgift, torde billigheten bjuda, att rotehållarne lemnas frihet
att aflöna soldaten vare sig kontant, eller genom jord och bostad.

Indelta infanteriets nummerstyrka, som för närvarande utgör... 23,176
skulle således komma att ökas med båtsmansnummer till ett an -

tal af ................ 2,322

ny rotering i Örebro län........................... 50

Götheborgs stadsvaktskompani................................................................. 44

kontant, aflönadt manskap tillhopa ......................................................... 300

och sålunda utgöra 25,892.

Då emellertid stambataljonerna, hvilkas antal, enligt hvad
ofvan är anfördt, skulle utgöra 48, och hvardera erhålla en nummerstyrka
af 500, blott taga i anspråk................................................ 24,000

återstår ett antal af.................................................................................. 1,892

nummer, hvilka kunna ställas på vakans, för att, i öfverensstämmelse
med hvad förut är antydt, användas till underlättande af nedan framställda
förslag, rörande reglering af indelta arméns löneväsende.

På grund af hvad här nu blifvit anfördt, och efter särskild öfverläggning
med Chefen för Sjöförsvars-departementet, i hvad rörer frågan om
öfverflyttning af en del af båtsmanshållet till landtförsvaret, får jag i
underdånighet hemställa:

att från båtsmanshållet må till landtförsvaret öfverflyttas:

4 Norrlands båtsmanskompanier ............................................. 662 man,

2 Hallands d:o 364 »

1 Westergötlands d:o 87 »

1 Östergötlands eko 194 »

af lista Bohusläns clio 100 »

Södra Möre härads....................................................................... 415 »

samt af Blekinge..........................................•••■........................... 500 »

Tillhopa 2,322 man;

att rust- och rotehållare för de Överflyttade båtsmansnumren
må komma i åtnjutande af enahanda frihet från deltagande i underhållet
af soldatens beklädnad, som soldatrotehållarne numera åtnjuta;

att de i Axbergs, Motstå, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby
socknar af Örebro län belägne 101J mantal, hvilka blifvit från dem
förut, mot frihet från ordinarie rotering, åliggande tjenstbarhet-;!- till
Bylta svafvelbruk befriade, måtte få sig ålagdt att effektiv rotering
utgöra, med ro tehål lame medgifven rätt till fritt aftal med soldaten
angående dennes löneförmåner;

att ett regemente, under benämning: Wester-Norrlands regemente,
må i W ester-N orrland bildas genom 550 båtsman sr otar af de
fyra Norrlands kompanier, hvilka föreslagits att till landtförsvaret
öfverflyttas, samt i öfrigt genom öfverflyttning från Helsinge regemente
till det nya regementet af 450 rotar;

att i Halland må bildas en corps med benämning: Hallands
Fältjägarecorps, medelst till öfverflyttning från sjö- till landtförsvaret
föreslagna tvänne, i Halland förlagda, båtsmanskompanier om tillhopa
364 man, samt i öfrigt genom uppsättning af kontant aflöna-!
stam trupp 136 man;

att ett regemente under benämning Blekinge Regemente må bildas
genom öfverflyttande från Kalmare regemente af 85 inom Konga
härad af Kronobergs län förlagde rotar, samt i öfrigt medelst från
Södra Möre härads och Blekinge båtsmanskompanier till landtförsvaret
öfverflyttade 915 man;

att en reglering af samtlige indelta infanteriregementens och corpsers
nummerstyrka och förläggningsområde i syfte att hvarje regemente
måtte erhålla en nummerstyrka af 1,000 och hvarje corps en nummerstyrka
af 500 man, måtte ske på sätt bilagan M 2 närmare utvisar;

att 1,892 indelta nummer, inberäknadt de vid Norrbottens Fältjägarecorps
redan vakanta 99, måtte, i man af inträffad ledighet,
få tillsvidare hålla otillsatta, mot vakansafgifter, som höra inlevereras
till Arméförvaltningen, för att till indelta arméns aflönande i
öfverensstämmelse med nedan framställda förslag användas;

att, till kompletterande af Norrbottens, Westerbottens och Hallands
Fältjägarecorpsers samt Norra och Södra Skånska infanteriregementenas
nummerstyrka, en kontant aflönad truppstyrka af tillsammans
300 man må för Kronans räkning uppsättas och för sådant
ändamål Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen åska ett anslag af

33,000 R:dr, att under särskilt titel »kontant aflönadt manskap vid
indelta armén» i Riksstaten uppföras;

Utöfver detta aflöningsanslag, skulle visserligen vid första uppsättningen
erfordras ett särskilt anslag för legningskostnads bestridande;
men, enär uppsättningen af ifrågavarande manskap endast småningom torde
komma att ega rum, bör en sådan kostnad genom besparing på aflöningsanslaget
kunna bestridas.

Hvad åter angår dels aflöningskostnaden för nyssnämnda manskap,
dels ock kostnaden för beklädnads-, remtygs-, utrednings- in. fl. persedlar
för den tillökade styrkan vid infanteriet, så torde första uppsättningen
af nyssnämnda persedlar kunna bestridas af de hos Beklädnadsdirektionerna
innestående behållningar, hvaremot särskild!: anslag erfordras så
väl för årliga underhållet af samma persedlar som ock till aflöning åt
ofvanberörda manskap; och kommer, efter organisationens fullbordande,
beloppet af de behöfliga anslagen att utgöra, för det kontant aflönande manskapet
33,000 R:dr och för materielen50,974R:dr 80 öre. Jag hemställer således,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att, i
sammanhang med beslutet om de i föregående punkter framställda
förslag till reglering af indelta infanteriet och dess nummerstyrka,
äfven bevilja ofvanstående anslagssummor; hvarjemte och enär samma
anslag icke till hela sitt belopp blifva under år 1872 behöfliga, de för
Bih, till Riksd. Prot. lull. 1 Sami, 1 Afd. 4

samma år beräknade summor, utgörande för manskapets aflöning
18,040 R:dr och för materielens underhåll tillhopa 48,275 R:dr 20
öre, torde få upptagas i det förslag till reglering af utgifterna under
Riksstatens Fjerde Hufvudtitel, som kommer att för den snart sammanträdande
Riksdagen framläggas.

Redan tillförene har jag i underdånighet fästat Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet å det ytterst menliga inflytande å vår armés stridbarhet
och användbarhet, som orsakas af det otillräckliga antal befäl, hvarmed
den är försedd, och uti underdåniga memorialen den 31 December 1868
och 1869 har jag ej allenast framhållit det ökade behofvet af befäl, de
förhållanden som framkalla detta, utan äfven föreslagit de åtgärder, hvilka
synts mig åtminstone till hufvudsaklig del leda till behofvets afhjelpande;
och får jag, på grund af hvad dervid blifvit anför dt, hemställa:

att kompanibefälets antal vid hvarje stambataljon må bestämmas
till 20 Officerare och 20 Underofficerare;

att, på grund af hvad bär nedan vid behandlingen af frågan
om aflöningsväsendet vid indelta armén förekommer om Kompani- och
Sqvadrons-chefsbefattningars tillsättande endast genom kommendering,
Kompani-officersgraderna hädanefter måtte utgöras af:

Underlöjtnants,

samt att benämningen andre Kapten således för framtiden må komma
att upphöra;''

att de indelta regementen, hvilkas kompanibefäl redan består
af 36 Officerare, må hvardera erhålla en tillökning af 2:ne Kaptener,
2:ne Andre Löjtnanter och 4 Sergeanter;

att alla öfråga regementen måtte erhålla lika antal kompanibefäl
inom de olika graderna, som de nämnde, och corpserna hälften
af detta antal;

att Kompani-underofficerare vid regemente må bestå af 8 Fanjunkare,
12 Förste Sergeanter, 12 Andre Sergeanter och 8 Furirer
samt vid en corps hälften af detta antal;

att, för hvarje stamkompani, Korporal er nas liksom vice Korporalernas
antal bestämmes till 9 och att af de förre trenne på hvarje
kompani benämnas Förste Korporaler;

att de corpser som sakna Pastor och Väbel blifva dermed
försedda; och

att de nybildade Wester-Norrlands och Blekinge regementen
samt Hallands Fältjägare-corps må erhålla samma antal befäl inom

Kaptens,

Löjtnants)

hvarje grad, äfvensom samma antal civile tjensteman, som öfrige
indelta regementen och corpser.

Då det är af vigt att de regementen och corpser,, som till uppsättning
blifva ifrågasätta och hvilka, om förslaget härutinnan kommer till
utförande, blifva nästan samtidigt till hela sin nummerstyrka kompletterade,
så snart som möjligt förses med fulltaligt befäl, anser jag nödigt,
att största delen af de fasta befälsplatserna vid dessa corpser blifva under
loppet af de 2:ne första åren tillsätta,, hvilket tvifvelsutan äfven,
hvad åtminstone Officers- och Underofficer splatserna beträffar, utan svårighet
later sig gorå. Vid tillsättande af föreslagna nya platser vid öfriga
regementen och corpser torde tiden ej behöfva lika knappt tillmätas.
Likväl synes mig nödigt att vice Korporalerna eller den, med afseende
å deras tjenstgöringsskyldighet, i aflöningsförmåner mest vanlottade graden,
böra, redan första året af organisationens tillämpning, till erhållande
af fast lön uppföras, helst saknaden af löner för donna befälsklass hittills
medfört väsendtliga svårigheter att till vice Korporaler erhålla fullt lämplige
personer. Vid uppsättning tif det öfriga nya befälet bör likväl tagas
hänsyn dertill, att detsamma må blifva kompletteradt till den tid då samöfning
af tvänne klasser beväring med stammen enligt organisationsplanen skulle
första gången komma att ega ruin, eller till 1874 års regementsmöte.

Enligt uppgjord beräkning uppgår kostnaden för befälets kompletterande
i enlighet med ofvan framställda förslag, för

år 1872 till............................................... 208,910

» 1873 » ..................-........................... 401,610

» 1874 och allt framgent till........... 630,290 (bil. N:o 3).

Såsom följd häraf får jag föreslå:

att befälsplatserna vid de nybildade corpserna, såsom ock de
nya platserna vid öfriga regementen och corpser, må tillsättas åren
1872—1874 och att såsom följd häraf hela den erforderliga tillökningssumman
630,290 K:dr må af Riksdagen begäras, men endast
det redan år 1872 behöfliga beloppet 208,910 R:dr upptagas i propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof för nämnda år.

Hvad sedan angår värfvade infanteriet har jag i memorialet den 31
December 1868 i afseende å de båda Gardesregementena föreslagit en
förminskning af hvardera regementet till eu bataljon. Genomförande af
detta förslag anser jag mig nu ej böra ifrågasätta, dels emedan det vilkor
jag dervid fästade, nemligen inkommenderande turvis till hufvudstaden
af indelta trupper till en styrka åt ett regemente eden tvänne corpser,
i anseende till de dermed förbundne kostnader svårligen skulle kunna uppfyllas,
dels ock emedan jag nu, för underlättande af eu reglering åt indelta
befälets löner, ansett mig böra ifrågasätta en sådan minskning i de äldre

stamregementenas styrka, att någon ytterligare, genom Gardesregementenas reduktion,
icke bör ifrågakomma, hvarförutan det skulle synas mig mindre välbetänkt,
att under en tid af politisk oro, sådan som den närvarande, förminska
eu val öfvad stamtrupp och, med afseende å vapnets behof, redan i sig sjelf t
otillräckliga kadrer, hvadan jag ock anser att någon förändring i afseende å
Lifgardesregementena icke nu bör ifrågakomma.

Vidkommande åter Wermlands Fältjägare-regemente, så ega de skal, som,
för detsamma^ reduktion i förcnämnda underdåniga memorial uttalats, fortfarande
giltighet, hvadan förminskning af regementets nummerstyrka till 500 man och
i sammanhang dermed dess formering på en corps af fyra kompanier torde
höra ega rum.

Hvad angår den i berörda underdåniga memorial ifrågasätta och här ofvan
antydda öfverflyttning af flottans Marinregemente från sjö- till landtförsvaret,
så torde en sådan åtgärd, oaktadt det förslag jag nyss framställt om ett indelt
stamregementes bildande i ändamål att i sig upptaga äfven Blekinge beväring,
icke destomindre vara af behofvet påkallad; men då jag i nämnda memorial
tillåtit mig föreslå, att regementet efter öfverflyttningen måtte reduceras till eu
corps med bibehållande af dess egenskap utaf infanteri, finner jag mig nu af
omständigheterna manad påyrka dess förvandling till artilleri, så mycket heldre
som behofvet af ökadt fältartilleri härigenom skulle kunna med jemförelsevis
ringa kostnad och med största möjliga skyndsamhet tillgodoses; och torde jagvid
behandling af artilleriets organisation få närmare utveckla mitt förslag i
detta hänseende.

Jag får sålunda, och efter öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-Departementet
i hvad angår Marinregementets öfverflyttning, nu i underdånighet hemställa: att

Wermlands Fältj ägareregemente må förändras till en corps och,
formerad på en bataljon af fyra kompanier med en sammanlagd nummerstyrka
af 500 man, organiseras lika med de indelta corpserna;

att Flottans Marinregemente må från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas,
och att, i sammanhang dermed, de för nämnda regemente nu utgående
anslag, utgörande, enligt senast meddelade uppgift, tillhopa B:dr
248,228: 42 må till statsverket indragas, mot det att Riksdagen i stället
anvisar nödiga medel under fjerde hufvudtiteln till bestridande af de kostnader,
hvartill artilleriets förändrade organisation föranleder, enligt det
förslag, som här nedan kommer att framställas;

att reduktionen af Wermlands Fältjägareregemente äfvensom öfverflyttningen
till landtförsvaret af Marinregementet måtte med 1872 åi;s
ingång taga sin början;

att befäl och underbefäl med vederlikar ''vid Wermlands Fältjägareregemente,
hvilka, till följd af nu föreslagna reduktionsåtgärd, blifva

öfvertaliga, må, så vidt de icke varda till andra regementen eller corpser
transporterade, uppföras å allmänna indragningsstaten. med rättighet att,
intilldess de kunna blifva till andra allmänna befattningar förflyttade, en
mot sina nu innehafvande aflöningsförmåner svarande pension uppbära,
dock emöt skyldighet att vid Fältjägarecorpsen tjenstgöra under de årliga
vapenöfningarnc, äfvensom att i händelse af mobilisering tjenstgöra hvarhelst
sådant påkallas, intilldess full pensionsålder är uppnådd, efter,hvilken
tid de endast underkastas tjenstgöring i likhet med dem af deras vederlikar,
som erhållit afsked med fyllnadspension; och

att ofvannämnda bestämmelser må i tillämpliga delar äfven för Marinregementets
öfvertaliga personal efter regementets öfverflyttning till landtförsvaret
lända till efterrättelse, med iakttagande att regementets befäl och
underbefäl, som icke lämpligen torde kunna påräknas till tjenstgöring vid
ett artilleriregemente, i stället bör förpligtas tjenstgöra vid det infanteriregemente,
der sådan tjenstgöring kan påkallas.

Då, såsom ofvan är nämndt, indelta infanteriets bataljoner komme att uppgå

till ett antal af .................................................................................................... 48.

och värfvade infanteriets nuvarande 6 bataljoner, genom Wermlands Fältjägare-regementes
reduktion, nedsättas till......................................................... 5,

skulle infanteri-stambataljonernes sammanlagda antal komma att utgöra...... 53,

Indika, om min ofvan uttryckta åsigt angående åliggande för f. d. värfvade sol -

dater att intill 28 års ålder, i händelse af uppbåd, vara skyldige inställa sig vid
det regemente eller corps hvar och en tillförene tillhört, vinner tillämpning,
hvarigenom tvifvelsutan de båda Gardes-regementenas stambataljoner vid mobilisering
skulle komma att uppgå till 500 man hvardera, sammanlagda representera
en nummerstyrka af 26,500 man.

För fyllande af den befälsbrist, som, sedan det fasta befälet blifvit, på
sätt ofvan är föreslaget, kompletterad t, inom arméns olika vapen qvarstå!'', har
jag i memorialet af den 31 December 1868 ifrågasatt inrättandet af halfsoldsbefäl
och. hvad infanteriet beträffar, äfven af reservbefäl. Då emellertid bristen
af befäl inom infanteriet, så snart det fasta befälet blifvit på nyss föreslaget
sätt kompletterad!, antagligen bör kunna fyllas genom reservbefäl, torde förslaget
om upprättande inom detta vapen af så kalladt halfsoldsbefäl så mycket
heldre kunna öfvergifvas, som, i betraktande af befälets tjenstgöringsskyldighet
inom indelta armén eller hufvudstyrkan af vårt infanteri, institutionen torde
komma att sakna en mot ändamålet svarande praktisk betydelse.

Inom kavalleriet och artilleriet åter, der, på tillförene angifna skäl, reservbefäl
ej kan upprättas, vore skapande af halfsoldsbefäl en lämplig anordning
att utan alltför störa kostnader åstadkomma eu behöflig tillökning af befälet.

De ökade kostnader, hvartill genomförande af infanteriets organisation på
om föreslaget sätt kommer att föranleda, utgöra enligt gjorda beräkningar:

Under år 1872.................................................................... E:dr 247,525: so.

För år 1873 ........................................................................ -> 457,884: so.

» » 1874 cell sedermera årligen efter organisationens
fullbordande.......................................................................... » 689,849: so.

Kavalleriet.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 har jag framställt
behöfligheten af en förökning af kavalleriet, dervid jag, i afsigt att undvika
de störa kostnader, hvartill kavalleriets förstärkande medelst, värfvad trupp
skulle leda, sökt vinna målet genom tillgodoseende af inom indelta kavalleriet
redan befintliga tillgångar, och föreslog jag i sådant afseende att de till musikens
underhåll, hingsthållning, hästläkare och underofficerare anslågne och indragne
nummer skulle med ryttare besättas.

Indelta kavalleriets underofficerare, hvilka äro å nummerhästar beridna,
skulle emellertid, i följd af den föreslagna åtgärden, kommit att sjelfva anskaffa
och underhålla häst och hästutredningspersedlar, och de derigenom ledigblifna
numren med ryttare till kavalleriets förstärkande förses och en tillökning
i kavalleriets styrka derigenom beredas; men huru önskvärd en uppsättning af
dessa och öfriga dertill föreslagna nummer än vore, nödgas jag likväl frångå
förslaget derom, dels och lmfvudsakligast på grund af den svårighet, som för
underofficerarne otvifvelaktigt skulle uppstå att med de lönebelopp jag ansett
mig kunna för dem ifrågasätta, tillfyllestgörande besörja remontering och underhåll
af häst, dels äfven till följd deraf, att jag, såsom jag redan i fråga om
indelta arméens lönereglering närmare kommer att utveckla, finner mig nödsakad
inskränka donna reglering inom redan befintliga eller till aflöning nu
anvisade tillgångar. I dessa tillgångar ingå nemligen vakansafgifterna ej allenast
från de till underofficerarne anslagne nummer, utan äfven de till hästläkare
anslagne och till musikens underhåll indragne, och då samtlige dessa afgifter
således måste såsom tillgång för löneregleringen beräknas och till den gemensamma
löningsfonden ingå, kunna nämnde nummer följaktligen icke heller med
ryttare besättas, med mindre löningsfonden erhölle ersättning för det belopp,
hvartill afgifterna från desamma uppgå, hvithet jag åter icke ansett mig för
närvarande böra ifrågasätta. Af kavalleriets anslagne och indragne nummer
kunna således, för dess tillökning, blott de till hingsthållning använda 59 numren
tagas i anspråk, men, om äfven det mål, som med dessa nummers användande
till hingsthållning varit afsedt, hittills icke i synnerlig män vunnits,
lärer dock kavalleriets förökande med blott 59 man knappast medföra så stort
gagn, att derigenom uppväges olägenheten deraf, att ifrågavarande nummer
måste för sitt nuvarande ändamål undvaras, hvarföre ej heller dessa nummers
besättande med ryttare torde böra nu ifrågakomma.

Då således kavalleriets förstärkning på det sätt, jag tillförene ifrågasatt
synes mig af har anförda skäl nu icke höra åvägabringas, samt kavalleriets förökande
medelst varfvad trupp tager i anspråk kostnader, för hvilka jag måste
skygga tillbaka samt då de åtgärder, hvilka jag är sinnad föreslå i fråga om
vapenöfning af det kavalleriet tilldelade beväringsmanskap, tillförsäkra kavalleriet
en jemförelsevis stor reserv, så pass öfvad att den, efter någon tids repetition
af tidigare ofmngar, kan till dess förstärkande användas, anser jag mig nu
icke hora ifrågasätta någon tillökning af nummerstyrkan, hvaremot jag af de
La n, r b infanteriet anförts, anser nödigt att, till beredande af erforderlig
tillgång å befalsamnen, 2 tjenstbar» Yolontärer per sqvadron må kunna ant»-gas och, vid de indelta regementena och corpserna, tilldelas hvardera eu nummerlön
I öfverensstämmelse härmed och i öfrig! på skäl, som återfinnas i mitt
underdåniga memorial den 31 December 1868, får jag föreslå- "

må UtgÖraS af: fyttMstares, Löjtnants
( -S •’ och Dnderlojfrants samt att benämningen 2''dre Ryttmästare

således för framtiden må komma att upphöra; hyttmästare

att officerarnes antal vid Jemtlands Hästjägarecorps må ökas med eu
Ryttmästare, eu andre Löjtnant och eu Underlöjtnant;

att ett nummer vid hvardera sqvadronen'' af Jemtlands Hästjägareooi
ps må anslas till undorhåll af försto Irumpotaro''

att Regements-stallmästare må af Kongl. Näjd utnämnas, uppå cheens
oi slag och tillförsäkras att efter 10 års tjenstgöring såsom ordinarie
Regements-stallmastare undfå löneförhöjning med 50 procent af den i stat
uppförda egentlig» lönen, samt att efter 15 års enahanda tjenstgöring erhålla
ytterligare förhöjning med lika procent af samma lön; äfvensom att

farin UDPalMd ‘Pensionsålder. undfå, derest lian tillhör indelta arméen

1,000 R:dr, men, om lian tillhör den värfvade, 1,500 R:dr i årlio- pension;
varande dock några medel till ofyanberörda löneförhöjningar icke i
staten beräknade, utan torde sådan» framdeles i mån af behof böra hos
Riksdagen begäras;

att Regementspastor måtte anställas vid Husar-regementet Konung Oart XVatt
vid namnda regemente äfven må anställas en Regements-sadelmakare
och en Sadelboms-skärare;

att Regements-trumpetare- och Stockmakare-beställningarne vid berörd»
llusar-regemente må indragas;

atA utaf de Vld Lifgarde! till häst och Husar-regementet Konung
jarl XV å stat uppförda inalles 14 Trumpetare med Underofficers aflöning,
4 vid det förra och 6 vid det sednare regementet må till Trumpetare
i nummer, samt 4 vid det förra regemente! till ryttare i nummer förändras •
att en Ryttmästare och två Löjtnanter på hvarje bataljon och en Löjtnant
vid Jemtlands Hästjägarecorps må eg» rättighet att, efter minst tio års

tjenstgöring vid vapnet, ingå på half sold, i enlighet med de grunder jag
nedan för öfverflyttning till half sold föreslår, med skyldighet att på
e^en häst tjenstgöra under de årliga befäls- och regements-mötena,
eller då mobilisering af armén eller större del deraf egen rum;

att vid hvarje sqvadron måtte årligen, bland det afgående manskapet,
utses tvenne man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön qvarstå i
r o borna i fem år, med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid, eller
då Kong!. Maj:t finner nödigt mobilisera armén eller delar deraf; och
att örliga lönen för dessa reservkavallerister måtte bestämmas till

15 R:dr per man. .

De ökade kostnader, hvartill ifrågavarande förändringar i kavalleriets

organisation föranleda, utgöra: ,

för år 1872 .................................................................................. 8,910 R.dr

och efter organisationens genomförande åren 1876 och framgent
årligen ................................................-..............................y 31,600 R:dr

på sätt bilagan J/s 5 visar; och får jag i anledning häraf underdamgst
hemställa: det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att,
i sammanhang med beslutet om 8jelfva organisationen, äfven bevilja den
derför erforderliga årliga anslagssumma, att i man af behof utgå, och
hvilken anslagssumma efter organisationens genomförande utgör 31,600
R:dr, lärande det enligt gjord beräkning för 1872 behöfliga beloppet,
8,910 R:dr, få i propositionen om Statsverkets tillstånd och behof för
nämnda år på behöriga ställen upptagas.

Artilleriet.

Ett af hufvudvilkoren för att en krigshär skall kunna, under nutidens
krigföringssätt, påräkna framgång i striden, är att den eger ett. talrikt
och val öfvadt artilleri, och behofvet af detta vapen gör sig mera
gällande i samma mån som den öfriga armén saknar öfning och erfarenhet.
Ett artilleri, som skall kunna motsvara sitt ändamål, låter sig dock ej skyndsamt
uppsättas; anskaffningen af den erforderliga materielen fordrar tid,
och anspråket på dess råtta användande måste blifva beroende icke allenast
af den bildning man kunnat förskaffa befälet, utan äfven af den
öfning som kommit truppen till del, hvaraf följer, att detta vapen måste
vara redan i fredstid så organiseradt, att det må, efter en jemförelsevis
kort förberedelse, kunna utrycka. Betydliga medelbelopp tagas sålunda
i anspråk för detta vapens uppsättning och underhåll, men de uppoffringar,
som dermed äro förenade kunna också otvifvelaktigt hänföras till
de vigtigaste utgifter för ett lands försvarsväsende. Det förslag, som finnes
intaget uti mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet den 31 December -

cember 1868, afsåg, beträffande artilleriet, att åt detta vapen gifva en organisation,
som kunde anses närmare, än den nuvarande, motsvara behofvet
vid en möjligen skeende mobilisering, och derigenom underlätta öfvergången
från freds- till krigsfot. Med afseende å de icke obetydliga kostnader,
som redan detta förslag medförde, ansåg jag mig ej då böra ifrågasätta
en tillökning af det egentliga fältartilleriets styrka, som alltså bibehölls
vid det nuvarande kanon-antalet, eller 150 kanoner, hvilket efter
eu beräkningsgrund af 21 kanoner för hvarje tusende man, antogs vara
tillräckligt för en infanteristyrka af 56,000 man. Men då, med ett sådant
förhållande mellan artilleriet och de öfriga vapnen, artilleristyrkan blef
den minsta möjliga som då kunde ifrågasättas, samt mindre än hvad numera
inom andra arméer eger ruin, har jag, i anledning häraf och i betraktande
af den störa betydelse artillerivapnet under det nu pågående
kriget tillvunnit sig, ansett mig icke kunna underlåta att såsom ett oafvisligt
behof framhålla fältartilleriets ökande till en styrka, som mera
motsvarar nutidens fordringar, och får jag alltså i underdånighet föreslå:

att den artilleristyrka, som afses att åtfölja den aktivå armén
och som måste vara färdig att genast vid krigs utbrott utrycka måtte,
genom uppsättning af fem nya batterier, hvardera å sex kanoner,
uppbringas till 180 kanoner; samt

att ett reservartilleri om 54 kanoner, ämnadt att ersätta inträffande
förluster, måtte bildas.

När de uti Stockholms skärgård nu under byggnad varande befästningar
blifva fullbordade, påkalla deras bestyckning ett så stort antal
pjeser, att till dessas behöriga betjenande under krigstid kommer att erfordras
befäl och trupp till vida större antal, än det hvartill de å Waxholm
nu förlagda kompanier, äfven endast såsom stam betraktade, kunna
lemna tillgång, och får jag på grund häraf föreslå:

att utöfver redan befintliga inalles fem fästningskompanier ett sjette
sådant kompani måtte uppsättas, för att å nämnda fästning förläggas.''
h>6 grunder för artilleriets organisation, som blifvit framställda uti
mitt förra förslag, anser jag fortfarande böra hufvudsakligen tillämpas,
och har jag endast att deruti föreslå följande förändringar:

att de tre Artilleri-regementena må hvardera organiseras på tio
fältbatterier ä sex kanoner, samt Svea och Göta Artilleri-regementen
derjemte erhålla hvartdera tre fästningskompanier;

att med afseende å den befintliga tillgången af materiel, förhållandet
mellan den större och de mindre kalibrarne något förändras och tills
vidare må bestämmas enligt en proportion, som 2:3, hvilket äfven öfverensstämmer
med de åsigter, som under nu pågående krig blifvit omfattade;

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5*

att, i enlighet härmed, utaf de för fält-artilleriet föreslagna 30
batterier,

12 må erhålla............................ 3",24 kanoner,

16 » » .............................. 2",58 » och

2 » » .............................. 2".25 »

att de tvänne 2",25 batterierna måtte, i likhet med de öfriga
fältbatterierna, hvardera tilldelas tvänne kaptener.

Då jag nu, i den förläggning af batterierna jag går att föreslå, icke
ifrågasätter någon förändring i förut afgifna förslag rörande de båda batterierna
uti Norrland, anser jag mig likväl böra fästa Eders Kong!. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på nödvändigheten deraf att dessa batterier förflyttas
till annan för ett fiendtligt anfall mindre blottstäld plats än Hernösand,
och har jag trött att de herde lämpligast förläggas till den depot
för Norrland, om hvars anordnande jag här nedan går att gorå underdånig
framställning. Intilldess emellertid platsen för denna depot blifver
bestämd, anser jag artilleriets fältbatterier höra förläggas på sätt som följer
och hvarom jag nu i underdånighet hemställer nemligen:

4 batterier i Carlskrona, 6 i Christianstad, 8 i Göteborg, 2 ä
Carlsborg, 8 i Stockholm och 2 i Hernösand.

Artilleriet skulle sålunda komma att utgöras af:

A. Fältartilleriet.

Svea Artilleri-regemente.

4	st.	3",24 batterier	i	Stockholm.
4	st.	2", 58 d:o	i	d:o
2	st.	2",25 d:o	i	Hernösand.
10	batterier.
		Göta Artilleri-regemente.
4	st.	3",24 batterier	i	Göteborg.
4	st.	2", 58 d:o	i	d:o
2	st.	d:o d:o	å	Carlsborg.
10	batterier.
		Wendes Artilleri-regemente.
2	st.	3",24 batterier	i	Christianstad.
2	st.	d:o d:o	i	Carlskrona.
4	st.	2", 58 d:o	i	Christianstad.
2	st.	d:o d:o	i	Carlskrona.
10	batterier.

Tillsammans 30 batterier, utaf hvilka de tvärnie i Hernösand förladda
organiseras såsom fot-, och alla de ofrige såsom åkande.

13. Rcscrvartilleriet.

3 st. 3",24 fotbatterier.

6 st. 2",58 åkande batterier.

Tillsammans 9 batterier, fördelade till lika antal på hvardera af de
trenne regementena.

C. FnstiiingsartiHeriet.

Svea Artilleri-regemente.

3 kompanier å Waxholm,

Göta Artilleri-regemente.

2 kompanier å Carlsborg.

1 kompani å Carlsten.

Tillsammans 6 kompanier.

En jemförelse mellan den bär föreslagna och den nuvarande organisationen
visar, enligt Bilagan N:o 6, eu brist uti personal af: 3 Öfverstelöjtnanter,
14 Kaptener, 28 Löjtnanter, 27 Styckjunkare, 41 Sergeanter,
14 Batteritrumpetare, 39 förste Konstaplar, 65 andre Konstaplar, 25
Afdelningstrumpetare, 557 Stam arti Uerister, 53 Handtverkare, 6 Läkare,
36 Hästläkare, 48 Hofsmeder samt 39 Redogörare.

En del af denna personal blifver dock, på sätt åberopade bilaga
jemväl utvisar, först behöflig vid en skeende mobilisering, och dess tillsättande
i fredstid kan alltså icke ifrågasättas, helst det är att antaga
att åtminstone vissa af dessa beställningar kunna utan synnerlig svårighet
vid krigs utbrott kompletteras.

Den personal, som jag anser ovilkorligen böra redan i fredstid tillsättas,
finnes särskildt upptagen i Bilagan N:o 7, som äfven utvisar dess
fördelning på regementena.

Genom förändringen af organisationen uppstår deremot ett öfverskott
af: 1 Major, 5 Underlöjtnanter och 5 Divisionstrumpetare. (Bil. N:o 6).

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet föreslå,

att följande tillökning af befäl och trupp måtte blifva upptagen
att å stat uppföras:

vid Svea Artilleri-regemente.

Öfverstelöjtnant........................ 1.

Kaptener .................................... 3, hvaraf 1 med äldre Kaptens lön.

Löjtnanter ................................. 9.

Styckjunkare................	.............. 9.
Sergeanter ..................	.............. 14.
Batteritrumpetare.......	.............. 4.
Förste Konstaplar.......	.............. 10.
Andre Konstaplar........	.............. 20.
Afdelningstru mpetare	............ 2.
Artillerister...................	......... 141.
hvarjemte 5 Kaptener i regementet torde få uppföras till yngre Kaptens lön;
vid	Göta Artilleri-regemente.
Öfverstelöjtnant..........	.............. I.
Kaptener ......................	............. 2, hvaraf 1 med äldre Kaptens lön.
Löjtnanter ...................	............. 9.
Styckjunkare ..............	............. 8.
Sergeanter ...................	.............. 15.
Batteritrumpetare.......	.............. 4.
Förste Konstaplar......	............... 13.
Andre Konstaplar.......	.............. 19.
Afdelningstrumpetare	.............. 9.
Artillerister..................	............... 188.
hvarjemte 5 Kaptener i regementet torde få tilldelas yngre Kaptens lön;
vid	Wendes Artilleri-regemente.
Öfverstelöjtnant.........	............... 1. -
Major ...........................	.............. 1.
Kaptener ......................	............... 9, hvaraf 3 med äldre Kaptens lön.
Löjtnanter ..................	............... 10.
Underlöjtnant ............	............. 1.
Styckjunkare...............	............. 10.
Sergeanter ..................	.............. 12.
Batteritrumpetare......	............... 6.
Förste Konstaplar......	............... 16.
Andre Konstaplar......	............... 26.
Afdelningstrumpetare	............... 14.
Artillerister..................	............... 228.

hvarjemte 2 Kaptener i regementet torde få uppföras till yngre Kaptens lön;
att deremot följande beställningar måtte komma att indragas:

> ''

vid Svea Artilleri-regemente.

Major.................. l.

Underlöjtnanter............................. 3.

Stabstrumpetare ........................ 2.

vid Göta Artilleri-regemente.

Major............................................... 1.

Underlöjtnanter.............................. Z.

Stabstrumpetare ........................... 2.

vid Wendes Artilleri-regemente.
Stabstrumpetare ........................... 1.

samt att de nuvarande Tygstatskompanierna må såsom sådana
upphöra, och deras nuvarande personal jemte Marinregementets beräknas
såsom tillgång vid de nya batteriernas uppsättning.

Från förslaget äro uteslutna 3 Bataljonspredikants- och 3 Regementsskrifvarebeställningar,
hvilka äro afsedda att vid nuvarande innehafvarnes
afgång indragas, på sätt bär nedan kommer att, i sammanhang
med frågan om civilstaterna vid armén, i öfrigt föreslås.

Vidare får jag föreslå:

att 3 Kaptener, 6 Löjtnanter och 3 Styckjunkare vid hvarje artilleriregemente
må kunna på half sold öfverflyttas enligt de grunder
jag här nedan för sådan öfverflyttning går att framställa;

att vid de tron ne artilleriregementena måtte årligen, bland konstaplar,
trumpetare och artillerister, som uttjent sin kapitulation, utses
tillsammans 84 man, hvilka förbinda sig att mot en årlig lön
qvarstå i rullorna i 6 år, med tjenstgöringsskyldighet endast under
krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner nödigt uppbåda eu eller flera
beväringsklasser eller delar deraf;

att årliga lönen för detta reservmanskap måtte bestämmas till
20 R:dr för Förste Konstapel och 15 R:dr för Andre Konstapel, Afdelningstrumpetare
och Artillerist;

att hvarje åkande batteri måtte erhålla 20 och hvarje fotbatteri
10 hästar, hvarigenom ej allenast antalet af artilleriets nuvarande egna
hästar kommer att ökas med 208, utan äfven och till följd jemväl af
de ridande batteriernas föreslagna förändring till åkande, den legning
af hästar, som nu årligen eger ruin för batteriernas i Landskrona exercis,
icke mera blifver behöflig.

Uti memorialet den 31 December 1868 har jag föreslagit att ur hvarje
årsklass af beväringen borde 1,200 man tilldelas artilleriet, och enär donna

beväringsstyrka, äfven för deri organisation, som nu är i fråga, är enligt
mobiliseringsplanen tillräcklig, torde någon annan förändring i detta hänseende
ej vara af nöden, än att beväringsmanskapets fördelning på artilleriets
olika stationer lämpas efter den förändring, som, i fråga om
dessa stationer, är i det föregående ifrågasatt.

Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet uppgår
till 276,554 K:dr 20 öre, men genom organisationens gradvisa genomförande
bör denna kostnad kunna bestridas af den för öfvergångsåren
beräknade underhållskostnad.

Denna sednare kostnad åter, eller den ökade årliga kostnad för
aflöning och underhåll, hvartill artilleriets organisation på nu föreslaget
sätt kommer att föranleda, är beräknad att utgöra: för år 1872,
med iakttagande af de indragningar, som af organisationen jemväl blifva
eu följd, 172,799 R:dr 36 öre, och efter organisationens genomförande,
år 1877 och framgent årligen 473,278 R:dr 92 öre (Bil. N:is 8 & 9).

Hvad slutligen angår kostnaden för erforderlig fältartillerimateriel,
så uppgår denna summa till inalles 1,102,743 R:dr (Bil. N:is 10 & 11).

I anledning af det sålunda framställda förslaget till artilleriets organisation
och de uppgjorda beräknangarne öfver deraf uppkommande
kostnader, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att i sammanhang med beslutet om sjelfva organisationen
äfven bevilja de för densammas genomförande erforderliga
medel, utgörande, enligt hvad nyss nämndt är, för personal och hästar
årligen 473,278 R:dr 92 öre, att i mån af behof utgå, och för materiel
1,102,743 R:dr; och torde i den Proposition om Statsverkets tillstånd och
behof, som kommer att till den snart sammanträdande Riksdagen afl åtas,
få upptagas dels den för'' år 1872 belöpande kostnaden för personal och
hästar, dels ock hela den för materielen beräknade kostnadssumma.

tngeuiörväseiidet.

Den uti mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 framställda
plan för ingeniörväsendets organisation, finner jag så mycket nödvändigare
att vidhålla, som erfarenheten från det nu pågående kriget,
hvaruti fälttelegraf-, kommunikations- och befästningsväsendet spelat en
så framstående rol, ytterligare visat vigten af att hafva någorlunda fullständiga
och fullt utbildade ingeniörtrupper samt ett för dem tillräckligt

befäl. , ,

Jag torde derföre, med hänvisning till och med stöd af hvad jag

uti nämnda underdåniga memorial anfört rörande behofvet af ingeniörväsendets
utveckling samt styrkan af de för särskilda delar deraf erfor -

derliga trupper, endast böra särskild!, omnämna de mindre förändringar,
jag härutinnan funnit nödiga, hufvudsakligen rörande fältsignalväsendet,
hvars skyndsamma ordnande jag anser vara af väsendtlig vigt och för
hvilket Eders Kongl. Maj:t redan anvisat medel till anskaffning af större
delen utaf den erforderliga materielen.

Beträffande uppsättningen af ett fältsignal kompani anser jag början
dermed böra göras, om möjligt, redan under nästkommande år, och att
detta kompani, ehuru tillhörande ingeniörtrupperna och, i likhet med
hvad i andra länder eger ruin, utgörande ett specialkompani af berörda
trupper, likväl, såväl under fälttåg, som under de större fredsöfningarne,
bör komma att ställas till Generalstabens omedelbara disposition samt
erhålla en någorlunda sjelfständig organisation.

Eältsign alkompani et bör således bland manskapet ega handtverkssoldater,
samt förses med ett mindre antal egna hästar, hvarjemte särskilda
medel höra anvisas för kompaniets fältöfningar och för fältsignalmaterielens
underhåll. Dessutom erfordras för kompaniet en kasern- och
förrådsbyggnad, hvarför plats finnes å den på Kungsholmen åt pontonierbataljonen
för närvarande upplåtna tomt.

Med afseende på den erforderliga skyndsammare uppsättningen af
fältsignalkompaniet, måste särskild uppsättningskostnad härvid beräknas,
hvilket icke är förhållandet med de öfråga föreslagna nya ingeniörtrupperna
eller med hästarne, för hvilka första årets underhållskostnad beräknas
betacka uppsättningskostnaden.

Hvad angår lönerna för de nya beställningarne vid Fortifikationen,
torde den föreslagna nya normalstaten för värfvade armén böra lända till
efterrättelse, med iakttagande af deruti upptagne förhöjning i tjenstgöringspenningar
för befälspersonalen vid trupperna, hvilken förhöjning betingas
deraf, att detta befäl icke kommer i åtnjutande af semester.

Redan i mitt förenämnda underdåniga memorial af den 31 December
1868 har jag framställt behofvet af egna hästar äfven för Pontonierbataljonen,
hvarvid till stallhyra beräknades ett belopp af 1,066 rdr 60
öre; men sedan numera en särskild stallbyggnad blifvit för nämnda bataljons
räkning uppbörd, har berörda stallhyrebelopp blifvit ur kostnadsberäkningarne
uteslutet.

Med stöd af hvad jag här anfört och i öfverenstämmelse för öfrig!
med den plan, som uti mitt ofvannämnda underdåniga anförande blifvit
närmare utvécklad, får jag således i afseende på ingeniörväsendet i underdånighet
föreslå:

att ett värfvadt kompani, benämndt fältsignalkompaniet och bestående
af 4 officerare, 4 underofficerare och 120 man korporaler,

spel, handtverkare och soldater må uppsättas, samt att kompaniet
erhåller 10 egna hästar;

att likaledes genom värfning må uppsättas en bataljon sappörer
af 360 man, korporaler, spel, handtverkare och soldater samt erforderligt
befäl;

att sappörbataljonen må förläggas å Carlsborg, men fältsignalkompaniet
i Stockholm, samt att för detsamma må uppföras erforderlig
kasern och förrådsbyggnad å den för Pontonierbataljonen upplåtne
tomt:

att befälspersonalen vid Fortifikationen må förökas med:
för fältsignalkompaniet

1 kapten af lista klass, 1 löjtnant af lista klass, 1 löjtnant af
2:dra klass, 1 underlöjtnant, 1 fanjunkare, 2 sergeanter af lista klass
och 1 sergeant af 2:dra klass;

för sappörbataljonen

1 major, 3 kaptener af lista klass, 1 kapten af 2:dra klass, 3 löjtnanter
af lista klass, 4 löjtnanter af 2:dra klass, 3 underlöjtnanter, 3
fanjunkare, 4 sergeanter af lista klass och 6 sergeanter af 2:dra klass;

för fortifikationsstaben och pontonierbataljonen

3 kaptener af lista klass, 1 löjtnant af lista klass, 1 löjtnant af
2:dra klass, 2 fanjunkare, 3 sergeanter af lista klass och 6 sergeanter
af 2:dra klass;

att civilstaten må förökas med: 1 auditör vid pontonier batalj on,
tillika sekreterare vid Fortifikationen, 1 auditör vid sappörbataljonen,
tillika fästningsauditör vid Carlsborg, 1 kassör och förrådsförvaltare
med lön i lista klass samt en regementspastor;

att deremot af Fortifikationens nuvarande civilpersonal må indragas:
sekreteraren och kanslisten, 1 förrådsförvaltare af 2:dra klass
samt, vid nuvarande innehafvares afgång eller förflyttning till annan
befattning inom Fortifikationen, regementsskrifvaren, hvarefter regementsskrifvaregöromålen
torde få af auditören vid Pontonierbataljonen
öfvertagas;

att lönerna för bär upptagna nya beställningar måtte inom de
olika graderna få utgå i enlighet med den föreslagna normalstaten
för värfvade armén;

att vid hvarje af ingeniörtruppernas kompanier måtte årligen
bland det afgående manskapet utses tvänne man, hvilka förbinda sig
att mot en årlig lön qvarstå i rullorna under fem år, med tjenstgöring^- -

ringsskyldighet endast under krigstid, eller då Kongl. Maj:t finner
nödigt mobilisera armén eller delar deraf;

att årliga lönen för detta reservmanskap må bestämmas till 15
R:dr per man;

att pontonierbataljonen må erhålla 20 egna hästar;
att, för sappörbataljonen, anslaget till ingeniörtruppernas praktiska
öfningar må förhöjas;

att, till komplettering af fältsignalinaterielen, anskaffning må ega
ruin af materiel till en fälttelegrafafdelning samt af optisk fältsignalmateriel
in. in.;

att, till kompletterande af felande krigsbryggemateriel, anskaffning
må eg a ruin af 2:ne kr igsbry ggeekipager;

att bär föreslagna organisation må för fältsignalkompaniet taga
sin början redan under år 1.871 samt för öfrig! vidare fortgå under
åren 1872—1877.

Den uppsätta1 ngskostnadj som här föreslagna organisation af ingeniörväsendet
fager i anspråk, uppgår för fältsignalkompaniet till 39,556 k:dr
80 öre, samt för sappörbataljonen till 118,551 R:dr 60 öre, hvarjemte för
uppsättning af hästar erfordras 15,450 R:dr (Bil. N:o 12).

Såsom förut är nämndt, behöfver dock endast för fältsignalkompaniet,
i anseende till vigten af dess skyndsamma organisation, särskilda medel
för bestridande af uppsättningskostnaden anvisas; för sappörbataljonen
och hästarne bör denna kostnad kunna betäckas genom de första årens
underhållsanslag.

Enligt uppgjord approximativ beräkning, kommer årliga ökade kostnaden
för ingeniörväsendets organisation att utgöra:

för år 1871............................................................ h’:dr 34,935: 40;

’> 1872............................................................... « 98,911: 70; samt

efter organisationens genomförande, år 1877, och framgent årligen 159,758
B:dr 7 öre, derest regementsskrifvaretjensten då kunnat indragas, men i
annat fall 260,758 B:dr 7 öre, intilldess sådan indragning kan ske.

Härförutan erfordras till anskaffning af två krigsbrygge-ekipager

och fältsignalmateriel.............................................................. R:dr 140,000: —

och till kasern för fältsignalkompaniet ..................... » 60,000: —

eller tillhopa............................................................... R:dr 200,000: —

Jag får på grund häraf i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes i nåder, föreslå , Riksdagen, att, i sammanhang med beslutet
om ingeniörtruppernas organisation, äfven bevilja de derför erforderliga
medel, nemligen: för personal och hästar årligen, att i mån af behof
utgå och efter organisationens genomförande, uppgående till 259,758 R:dr
Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Af cl. 6

7. öre; samt för krigsbrygge-ekipagerna, ialtsign al m a term] en och kasernbyggnaden
200,000 R:dr; lärande i propositionen till nästa Riksdag om statsverkets
tillstånd, och behof få upptagas ej allenast de för personal och hästar under
åren 1871 och 1872 erforderliga belopp af tillhopa 133,847 R:dr 10 öre utan
ock hela den för krigsbrygge-materielen, fältsignal-materielen och kasernbyggnaden
beräknade summa af 200,000 Rdr.

Halfsoldsbefäl.

I det föregående har jag till fyllande af befälsbristen vid kavalleriet och
artilleriet, föreslagit att vid hvardera af dessa vapen ett visst antal befäl
må finnas på sfi kallad halt sold anställda, och får jag, med hänvisning till
hvad i sådant afseende är anfördt i mitt underdåniga memorial den 31 December
1868, såsom vilkor för öfverflyttning å half sold föreslå:

att på stat anstånd officer eller underofficer må, efter minst tio års
tjenstgöring, kunna af Kong!. Näjd, på derom gjord anmälan, förflyttas
på half sold;

att halfsoldsbefäl i allmänhet under fredstid intages från annan
tjenstgöring än de årliga befäls-, regenjents- och beväringsmötena vid indelta
kavalleriet, och motsvarande öfningar vid det värfvade kavalleriet,
äfvensom artilleriet; men deremot i krigstid, samt när Kong!. Maj:t finner
godt uppbåda större eller mindre clel af beväringen, vara underkastad
samma tjenstgöring, som det ordinarie befälet;

att på half sold ställd officer bibehåller tur- och befordringsrätt vid
regemente eller corps;

att halfsoldsbefäl, efter upnådd pensionsålder, vid afskedstagande! erhåller
den för graden bestämda pension ur Arméens Pensionskassa, såvida
stadgade inbetalningar till nämnda kassa egt rum, eller, om pensionsväsendet
annorlunda ordnas, den pension, som i sammanhang dermed
kan komma att bestämmas; samt

att aflöningen för till half sold Överflyttad! befäl måtte sålunda bestämmas
:

För Kapten eller Ryttmästare 800 R:dr lön. 200R:dr tjenstgöringspenningar,

» Löjtnant.......................... 350 » » 150 » d:o.

» Styckjunkare.................... 300 » » 100 » d:o.

dock att tjenstgöringspenningar icke må utgå till dem, som af en eller
annan anledning icke bevista föreskrifna vapenöfningar.

Civilstaten.

Rörande Civilstaten vid regementen och corpser. torde jag i öfverensstämmelse
med de i detta afseende i mitt underdåniga memorial den 31 December
1868 uttalade åsigter få föreslå:

att regementsskrifvare- och auditörstjensterna vid hvarje regemente
och corps måtte i mån af inträffande ledigheter förenas till eu tjenst
under ''benämning: Auditör; dock med Eders Kong!. Näjd förbehållen
rätt att. i afseende å dessa tjenstebefattningar vidtaga de förändrade anordningar,
hvartill det förslag till nytt fältförvaltnings-reglemente, som
från den för utarbetande af sådant förslag nedsätta komité är att förvänta,
möjligen kan komma att föranleda;

att mönsterskrifvarebefattningarne, i mån af nuvarande innehafvares
afgång, helt och hållet indragas; samt

att bataljonspredikantsbeställningar, der sådana finnas, jemväl måtte i
samma ordning indragas.

Generalitetet och Generalstaben.

De åsigter, jag i fråga om Generalitetet och Generalstabens organisation
tillåtit mig uttrycka i" memorialet den 31 December 1868, har jag icke i något
afseende funnit anledning frånträda, hvarföre jag, under åberopande af de
motiv, som i nämnda memorial blifvit anförda, i underdånighet föreslår:

att Generalitetet måtte på stat utgöras af 3 Armékorpschefer, 1 Chef
för Generalstaben, 1 Generalfälttygmästare, 1 Inspektör för Kavalleriet
och 1 Chef för Fortifikationen samt att, för hvar och eu af dessa sju generalspersoner,
lönen bestämmes till 9,000 R:dr,med rättighet tillika för
dem att vid embetsresor erhålla, för sjelfva resekostnaden, godtgörelse enligt
gällande författningar;

att Generalstaben måtte utgöra eu fristående corps med egen lönestat;
att Topografiska corpsen måtte helt och hållet uppgå uti och förenas
med Generalstaben;

att Generalstabens officerspersonal måtte, förutom Chefen, bestå af:
1 Öfverste, 2 Öfverstelöjtnanter, 10 Majorer, 16 Kaptener och 10 Löjtnanter
;

att för de geodetiska arbetena en Professor måtte finnas vid Generalstaben
anställd;

att Generalstabens aflönings- och öfriga utgiftsstat, måtte bestämmas
i enlighet med Bil. N:o 13; samt

att förslaget om Generalitetet, med afseende å dess samband med
det om Generalstaben, måtte framställas endast under förutsättning
och vilkor af jemväl det sednares antagande. ,

Kostnaden för Generalstabens organisation i öfverensstämmelse med här

afgå tv et förslag uppgår enligt Bil. N:o 13 till....................... B:dr 161.120: —

och då härtill finnas att disponera:
nuvarande anslag till Landtförsvars-departementets Kommandoexpedition.
till Generalstabs-officerares bildande och till
Topografiska corpsen, tillhopa utgörande B:dr 57,200: —
samt beloppet af de från generalitets-staten

utgående stabschefsarvoden...................... >» 6,350: — gg 55Q. _

uppgår den ökade årliga kostnaden till.................................... B:dr 97,570: —

hvilket belopp jag alltså i underdånighet anhåller, att Eders Kongl. Näjd måtte
täckas af Riksdagen begära, att i mån af behof utgå; och torde det belopp,
som till organisationens påbörjande redan år 1872 erfordras och hvithet jag
anser kunna beräknas till 15,000 B:dr, få i propositionen till nästa Riksdag,
angående statsverkets tillstånd och behof, upptagas.

Krig sbildningen,

a) Vapenö fningarne.

Utan ändamålsenlig och i tillräcklig utsträckning anordnade vapenöfningar
kan en försvarsorganisation, hvilken som helst, ej uppfylla sin bestämmelse.
Oöfvade massor, vore de än försedda med den bästa materiel, kunna föga uträtta.
God ledning, sammanhållning och disciplin, hvilka endast genom öfning
förvärfvas, kunna af intet annat ersättas. En skyldig omtanka bjuder alltså
att åt denna del af försvarsväsendet, truppens och befälets utbildning, egna
alla de åtgärder, som härens ändamål krafvel’ och landets tillgångar medgifva,
På samma gång det derföre å ena sidan blir ett krigsstyrelsens oeftergifliga
åliggande att tillse det den militära utvecklingen, de krigsbildande öfningarne
med urskiljning och i ändamålsenlig riktning ledas, blir det å andra sidan en
statsmakternas uppgift, hvarpå i fosterlandets intresse kan ställas berättigade
fordringar, att bereda tillräckliga medel för att åt dessa öfningar gifva den
omfattning, som för ändamålets vinnande oundgängligen är af nöden.

För den värfvade i garnison förlagda stammen måste den tid, som för
utbildning i teoretiskt och praktiskt hänseende är anvisad, anses vara fullt
tillräcklig och de göda frukterna äro här blott beroende af det sätt, hvarpå
tiden användes, hvarpå undervisningen meddelas.

Inom indelta arméen åter är förhållandet i detta hänseende icke lika tillfredsställande;
ty med huru mycken urskiljning och sorgfällighet den för öfningarne
hittills anslagna tiden än må användas, kan donna likväl icke blifva
för sina ändamål i allo tillräcklig. Enär emellertid, hvad infanteriet beträffar,
åtskilliga å sista tiden dels redan genomförda, dels i någon man tillämpade och
vidare afsedda anordningar, såsom årligen återkommande skolor både å mötesplatserna
och vid Carlsborgs fästning, målskjutningsöfningarnes förflyttning inom
kompaniernas områden och en betydligare tillökning uti den till befäls-, rekrytsoeh
beväringsmötena kommenderade styrkan otvifvelaktigt skola gifva infanteriets
öfningar inom dertill anslagna lider en mera än tillförene bildande förmåga,
anser jag mig nu i fråga om öfningstiden för infanteriets stam icke höra
ifrågasätta annan utsträckning, än den jag här nedan för tillvägabringande af
gemensamma fälttjenstöfningar för alla vapen kommer att föreslå, särdeles som.
derest den här ofvan omförmälda tillökning i öfningstiden för beväringen biff ver
medgifven, äfven stammen derunder beredes tillfälle till egen vidare utbildning
genom att undervisa och handleda yngre trupper.

Hvad deremot beträffar indelta kavalleriet, sä och med afseende å den
mångsidigare utbildning detta vapenslag krafvel-, anser jag en tillökning i den
bestämda mötestiden vara af högsta behofvet påkallad.

Då kavalleriets användbarhet efter den nya tidens fordringar förnämligast
synes kräfva icke blott ridkonstens vidare utveckling utan ock förtrolighet med
fälttjenstgöringens särskilda detaljer, såsom förposttjenstgöring med patrullering
och rekognoscering samt marcheöfningar och fältridning i olika mark, höra vapenöfningarne
hufvudsakligast afse kavalleriets utbildning i dessa riktningar.

För sådant ändamål synes mig af nöden, dels att, på sätt jag redan i
memorialet den 31 December 1868 framhållit, åt de så kallade exercissqvad
rons mötena, vid Indika rekryt- och remontbildningen försiggå och tillfälle till
eu omsorgsfullare undervisning i enskild ridning förefinnes, gifves eu i afseende
å den dertill kommenderade styrkan större omfattning än hittills och
att såsom regel antagen att så väl rekryter som remonter skola till två på
hvarandra följande exercissqvadronsmöten inställas; dels ock att åt regementsmötena,
vid Indika fålttjenstöfningarne hufvudsakligast förekomma och först
kunna gifvas sin allmänna tillämpning, beredes en större utsträckning i tid.
För att uppnå dessa vigtiga ändamål, utan att alltför mycket öka kostnaderna
för kavalleriets öfningar, har jag ansedd mig höra frångå mitt i memorialet af
den 31 December 1868 gjorda förslag om särskilda sqvadronsmöten till fot
och i stället förorda dessa mötens sammanslående med regementsmötena, för
Indika jag vid sådant förhållande anser en förlängning till 26 dagar vara
oundgängligen nödig. Derjemte och på det befälet må göras fullt förtroligt
med fälttjenstgöringens mångfaldiga kraf, böra ej allenast befälsmötena till ti -

den utsträckas så, att öfningarne må kunna med tillbörlig följdriktighet ledas
och utföras, utan äfven antalet af den till dessa möten kommenderade personal
så ökas, att öfningarne må kunna göras tillfyllest åskådliga, och att — så stor
del af truppen som möjligt — må blifva delaktig af den omsorgsfullare instruktion,
som i vissa detaljer här bör kunna meddelas. Af dessa skål synes
mig den tid, hvarunder befälsmötena skola fortgå, böra från 10 dagar förlängas
till 20 dagar med eu nummerstyrka af minst 12 man per sqvadron.

Således och ehuru jag, enligt hvad förut är nämndt, anser den hittills bestämda
ordinarie öfningstiden för indelta stammens infanteri icke för närvarande
böra? förlängas, får jag dock, på grund af det anförda, i afseende å det
indelta kavalleriets vapenöfningar, såsom årligen återkommande sådana föreslå:

Befälsmöte i 20 dagar med allt befäl, volontärer och trumpetare, samt
dessutom ryttare till det antal, att nummerstyrkan uppgår till 12 man
per sqvadron.

Éxcercissqvadron, på sätt hittills egt ruin, i 90 (lagar med 60 man
per bataljon, hvarvid manskap och hästar få efter behof ombytas och i
afseende hvarå för öfrig!, bör såsom regel antagas, att rekryt och remont
skall inställas till tvänne på hvarandra följande exercissqvadroner; samt
Regementsmöte i 26 dagar;
in- och utryokningsdagarne öfverallt oberäknade.

I afseende å beväringsmanskapets öfningar har jag redan uttala! de skäl,
som synas mig oeftergifligen fordra dessa öfningars jemförelsevis betydliga förökande.
lag har äfven föreslagit och redan i memorialet af den 31 December
1868 framhållit de skäl, som tala- för öfningstidens fördelning på 3:ne år vid
infanteriet och på 2:ne år vid specialvapnen: men då jag i nämnda memorial föreslog,
att beväringens öfningstid under de två sista åren skulle utgöra endast 15
dagar hvardera året, finner jag mig nu föranlåten ifrågasätta eu utsträckning af
samma öfningstid till 20 dagar, på sätt här ofvan vid behandlingen åt frågan
rörande den allmänna värnepligten redan blifvit föreslaget. Med donna anordning,
framkallad i första hand af behofvet utaf längre öfningstid, vinnes äfven
den i militäriskt hänseende vigtiga fördelen att beväringsmanskapet, som
härigenom kommer att vid uppbrottet till mötet med vederbörande stamkompanier
infinna sig å de för dem bestämda samlingsplatserna och tillsammans med
dem föras till och från mötena, skall känna sig införlifvadt med det kompani
det tillhör och so sig utgöra medlemmar af den ordinarie krigsmakten och icke
såsom nu en derifrån afsöndrad del.

Med anledning af det anförda får jag alltså föreslå:

att hvarje klass af de till infanteriet hörande värnepligtige må inkallas,

första året till 42 dagars rekrytmöte:

andra året till 20 dagars möte, dels för rekrytbildningens fullbordande,
dels ock för samöfning med stammen; samt

tredje året likaledes till 20 dagars möte under fullkomligt införlifvande
med stammen; — hörande dessa begge senare års möten, till följd af
förberörda med desamma afsedda ändamål, utgöras antingen i regementets
mötesplats eller, med någon del af styrkan, annorstädes dit regementet kan
kallas till öfning.

För det specialvapnen tillhörande beväringsmanskap torde, med fästadt afseende
å beskaffenheten af de öfningar, Indika vid dessa vapen ega ruin, öfningstiden,
på sätt Jag jemväl förut anfört, lämpligare och med mera nytta böra
fördelas på bränne år och, på det första liden af rekrytdaningen med beväringsskyldig!)
af dessa vapen må kunna i så oafbruten följd som möjligt fortgå, synes
mig det första möte, dessa värnpligtig!: hafva att genomgå, höra gifvas en jemförelsevis
vida större utsträckning i tid, än det andra. Om än den öfnings- och
tjenstgöring''^!!, jag nu för specialvapnens beväringsskyldig!; ifrågasatt, långt
ifrån kan anses tillräcklig för att utbilda dem till fullt pålitliga och med tj existens
alla delar hemmastadda soldater, torde det likväl icke kunna förnekas, att
de artilleriet och ingeniörtrupperna tillhörande beväringsskyldig^ böra å den
ifrågasätta liden kunna bibringas den skicklighet, som erfordras för att genast
vid mobilisering kunna fullgöra de med vissa inom dessa vapen förekommande
mindre vigtiga platser förenade åligganden, äfvensom att kavalleribeväringen,
hvars öfningstid af 90 dagar, derunder manskapet måste undervisas såväl i ridning
som hästens vård och skötsel, visserligen icke heller kan vara tillräcklig
för att gorå deri skicklig att genast taga plats i stammens luder, härigenom likväl
erhållit en sådan utbildning att den efter eu kort ytterligare beredelsetid
må befinnas tjenlig att ersätta afgången inom stammen.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag föreslå,
att värnepligtig af specialvapen må inkallas:
första året, om han tillhör artilleriet eller fortifikationen, till 52 dagars
öfning och om lian tillhör kavalleriet till 60 dagars; samt
andra året till 30 dagars öfning.

Förutom ofvarmämnda, för de olika vapnen ifrågasätta särskilda öfningar,
återstå sådana, som omfatta och till samöfning förena alla vapenslagen. Nyttan
af dessa större, hos ''oss blott alltför mycket försummade, gemensamma öfningar,
dessa tillämpningsskolor för arméns krigsbildning, der ej allenast högre befälhafvare
och staber vänjas vid att leda större trupprörelser, utan äfven de olika
vapnen ega tillfälle till öfning i samverkan och ömsesidigt understöd, har likväl
ofta blifvit framhållen och är äfven af sednare års krigshändelser till fullo ådagalagd.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868, der jag framhöll
den störa betydelsen af dessa för alla rapert gemensamma öfningsläger, har

jag ifrågasatt att de borde försiggå under den för indelta arméens regementsmöten
anslagna tid, och att dessa möten, för de trupper som voro afsedda att i
de gemensamma öfningslägren deltaga, borde''för det året inställas.

I betraktande emellertid af den ringa öfningstid, som för den indelta
arméen i allmänhet är tagen i anspråk, och vigten deraf att regementsmötena,
hvilka hufvudsakligast äro egnade att åstadkomma eu närmare samöfning och
införlifning mellan stam och beväring, utan afbrott eller inskränkning fortgå,
och med hänsyn slutligen dertill att de större, för samöfning de olika vapenslagen
emellan, afsedda manövren skulle vinna uti åskådlighet och praktisk betydelse,
om de kunde fortgå under en årstid, då fälten kunde så allmänt och
till så stor utsträckning som möjligt beträdas, anser jag nödigt att, utom de
vanliga regementsmötena och oberoende af dessa, särskilda fälttjenstöfningar,
upptagande eu till af 14 dagar, årligen under boston anställas och så anordnas,
att hvarje regemente eller corps inom armén må kunna deri deltaga minst
hvart 6:te år. För detta ändamål är emellertid nödigt, att eu tillökning uti
arméns mötesanslag eger ruin, hvilken tillökning, derest ändamålet skall kunna
vinnas, icke kan beräknas lägre än 200,000 R:dr, så framt ej för trupperna
kan beredas kostnadsfri transport å statens jernvägar, derom jag ansett mig nu
ej böra gorå framställning; men då, vid truppsammandragningar af ifrågavarande
slag, berörda kommunikationsanstalter, hvilkas användande dervid ingå såsom
eu vigtig öfning, otvifvelaktigt komma att i stor utsträckning anlitas, torde,
derest fri trupptransport å jernvägarne framdeles varder medgifven, anslagssumman
derigenom kunna i ej ringa män nedsättas.

Enligt uppgjord approximativ beräkning komma de ökade kostnaderna för

vapenöfningarne enligt här föreslagna plan att utgöra:

för indelta armén årligen (Bil. N:o 14)...................... R:dr 206,824: 90.

» beväringsmanskapet (Bil. N:o 14) år 1872 ............ » 725,825: 10.

samt år 1874, då två klasser värnepligtige första gången
komma att samtidigt öfvas, och sedermera årligen................ » 1,152,466: 60.

och får jag på grund häraf i underdånighet hemställa:

. det Eders Kong!. Maj:t måtte täckas i nåder föreslå Riksdagen att, 4
sammanhang med beslutet om förestående förslag rörande indelta arméns
och allmänna beväringens vapenöfning''^, äfven bevilja de derför, enligt
hvad nyss blifvit angifvet, erforderliga årliga anslagssummor, att i mån af
behof utgå; och torde de för år 1872 nödiga belopp, utgörande förstammen
206,824 R:dr 90 öre och för beväringen 725,825 Exil- 10 öre, i
sistnämnda summa äfven inbegripet hvad för underhåll af manskapets
materiel erfordras, få i propositionen till näst sammanträdande Riksdag,
angående statsverkets tillstånd och behof, på behöriga ställen upptagas.

Uti

b) Skolorn a.

Uti mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868, angående
landtförsvarets organisation, hade jag dels hemställt att, för underbefälets ändamålsenliga
utbildning inom de olika vapnen vid indelta armén, årligen sammanträdande
skolor måtte inrättas, såväl särskilda förberedande skolor å vederbörande
regementens och corpsers mötesplatser, som ock gemensamma underbefälsskolor,
upptagande för såväl kavalleri- som infanteri-vapnet medlemmar af
indelta arméns samtliga regementen och corpser, dels ock, med fästadt afseende
derpå, att officersbildningen i närvarande ti cl krafvel" vida mångsidigare
msigter, än förut i allmänhet vant af nöden, föreslagit såväl eu fullständig
ombildning åt krigsskola!!, som ock eu högst väsendtlig förändring af krigshögskolan,
åsyftande icke allenast att åstadkomma eu fullständigare och mera
ändamålsenlig officersbildning i allmänhet, utan jemväl att bereda officerare
åt Generalstaben. Artilleriet och Fortifikationen grundliga, och tillräckligt omfattande
kunskaper i alla de vigtiga vetenskapliga ämnen och öfningar, Indika
stå i omedelbart samband med deras yrke.

Sedan Eders Kong!. Maj:t, med gillande af min förberörda underdåniga
hemställan, angående underbefälsskolors inrättande, till den år 1869 församlade
Riksdagen aflåtit. nådig proposition i ämnet, och Riksdagen, med bifall dertill,
anvisat nödiga medel för ifrågavarande undervisningsanstalters upprättande,
hafva dels förberedande dels centrala sådana skolor under loppet af innevarande
ar för första gången kommit i verksamhet, och den deraf redan inliemtade,
ehuru korta, erfarenheten synes gifva grundade anledningar till det antagande,
att dermed åsyftade vigtiga gagn för arméens utbildning skall vinnas.
Utan att således nu ifrågasätta någon förändring i sjelfva organisationen af
dessa underbefälsskolor, finner jag mig dock föranlåten at.t föreslå eu förändrad
förläggning utaf den ena af dem. Enär nemligen, om mitt afgifna underdåniga
förslag i afseende på kavalleri-beväringens öfningar vinner tillämpning,
den åt kavalleriets underbefälsskola hittills vid Lifgardet till häst upplåtna
lokal och materiel, äfvensom de af skolan begagnade hästar torde
blifva för nämnda regementes beväringsmanskap behöfliga, alldenstund detta
manskaps öfningstid skulle komma att sammanfalla med den tid, som kunnat
anslås för kavalleriets underbefälsskola, får jag af sådan anledning föreslå, att
nämnda skola må förflyttas från hufvudstaden till Carlsborg. Ehuru skolan
genom denna förflyttning kommer i mistning af det hittills åtnjutna direkta
inflytandet af högre befälhafvares inseende och ledning, vinner hon dock, till
ersättning härför, en annan högst vigtig fördel derigenom, att hon, ställd vid
sidan af infanteriets underbefälsskola, kommer i tillfälle att med donna utföra
gemensamma öfningar, egnade att gifva de särskilda vapnen en rätt uppfattning
Bill. till Riksd. Pr oi. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 7

af såväl hvarandra^ stridssätt som af egen användbarhet under olika förhållanden,
hvilken fördel skulle erhålla ännu större vigt och betydenhet, om mitt
underdåniga förslag, rörande förläggning af tv änne fältbatterier ur Göta artilleriregemente
till Carlsborg, koinme till utförande.

Vidkommande härefter krigsskolan å Carlberg, har Eders Kongl. Maj:t,
med gillande af de utaf mig i mitt ofvanberörda underdåniga memorial af den
31 December 1868 föreslagna grunder för skolans ombildning, genom nådigt
bref af den 9 November 1869 anbefallt krigsundervisningskommmissionen att,
med tillämpning af berörda grunder, uppgöra förslag till förändrad organisation
af nämnda skola samt tiden och sättet för den nya organisationens genomförande,
äfvensom att afgifva underdånigt utlåtande, huruvida och i hvad man
deri delen af skolans nuvarande personal, som efter förändringen icke vidare
b [ifver derstädes behöflig, må höra med innehafvande aflöning på indragningsstat
förflyttas, samt om de åtgärder och anordningar, Indika i afseende å såväl
krigsskolans särskilda lokaler som i öfrig! må af den förändrade organisationen
föranledas; och har krigsundervisningskommissionen, till underdånigt tillydande
häraf, den 31 Mars innevarande av utlåtande i ämnet afgifvit. Då emellertid
det vidare fullföljandet af krigsskolans sålunda till hufvudgrunderna bestämda
och, enligt Eders Kongl. Maj ds nådiga beslut af den 5 sistlidne Juli, äfven till
någon del förberedda ombildning icke lämpligen bör ega ruin, så länge eu efter den
nya organisationens införande obehöflig personal dels medtager eu betydlig del
af skolans medelstillgångar, dels upptager åtskilliga för hennes ändamål behöflig
lokaler, men de vid krigsskolan nu anställde lärare och tjensteman, Indika
på grund af innehafvande fullmakter är o lagligen berättigade att fortfarande
åtnjuta innehafvande löneförmåner, ej kunna utan motsvarande ersättning derifrån
skiljas, torde, såsom ytterligare förberedande åtgärd, i berörda hänseende,
nådig framställning till Riksdagen höra göras om pension eller annan godtgöra^
åt dem, som dertill kunna finnas vid deras tjenstebefattningars indragning
berättigade.

Angående donna fråga hav krigsundervisningskommissionen i underdånighet
anfört:

att, på grund af innehafvande fullmakter, följande personer äro lagligen
berättigade, att, derest deras tjenstebefattningar indragas, komma i åtnjutande
af pension på allmänna indragningsstaten, motsvarande den med befattningarne
förenade kontanta lön, nemligen:

Läraren i Historia, Geografi och Statistik ................................. R:dr 3,000.

D:o i Svenska språket.................................................................... » 3,000.

Förste läraren i Matematik och Mekanik................................... » 3,000.

Läraren i Tyska språket.......................................................... » 1.800,

samt nuvarande t. f. kamererare» vid skolan, för de med tillhopa 2.000 B:dr
aflönade tjänster, hvilka lian vid skolans senaste ombildning år 1866 innehade,
och nuvarande Förste Läraren i ridning 825 B:dr, de två sistnämnde, så
framt de ej kunna, vid skolans nu förestående förändrade organisation, derstädes
erhålla fortfarande anställning;

att Läraren i sång, enligt nu gällande reglemente, redan är berättigad
att vid afgång undfå pension å allmänna indragningsstaten med halfva beloppet
af innehafvande lön, och att kommissionen anser enahanda förmån äfven
höra tillkomma ene Läraren i Franska språket, hvilken tjenstgjort vid läroverket
i nära 20 år och deraf såsom ordinarie Lärare i nära 11 år; kommande
dessa två lärare härigenom att undfå, den förre 250 B:dr och den senare
750 B:dr årligen; samt

att, för Girigt, kommissionen anser jemväl andre Läraren i Matematik och
Mekanik samt den sednast antagne Läraren i Franska språket vara berättigade
till någon ersättning för den aflöning, hvaraf de vid indragning af deras befattningar
gå i mistning; hvadan kommissionen föreslagit, för den förre 600
B:dr och för den senare 400 B:dr.

1 anledning af hvad krigsundervisningskommissionen sålunda anfört, och
enär, hvad särskilt^ angår sistnämnde Lärare i Franska språket, hvilken alltsedan
i Juli månad 1862 innehaft ordinarie lärarebefattning vid läroverket,
jag anser äfven honom billigtvis icke höra tilldelas lägre pension än med hälften
af innehafvande lön, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kong!. Maj:t
täcktes till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom:

att nedannämnde vid krigsskolan med löner på stat enligt fullmakter
anställde lärare och tjenstemän måtte, i mån som de blifva för skolan
obehöflig» och från sina befattningar afgå, fä öfverflyttas på allmänna
indragningsstaten till åtnjutande under sin öfriga lifstid af mot innehafvande
löner svarande pensioner med nedanstående belopp, nemligen :

Läraren i Svenska språket, Logik och ämnesskrifning med B:dr 3,000.

Läraren i Historia och Geografi med.................................. » 3,000.

Lärare» i Synthetisk och Analytisk Matematik med ...... » 3,000.

Lärare» i Tyska språket med............................................. » 1,800.

Förste Lärare» i ridning med............................................ » 825,

samt nuvarande t. f. Kamererare» med .......................... » 2,000,

de två sistnämnde dock endast under det af krigsundervisningskommissionen
ifrågaställda vilkor;

att följande Lärare åter måtte jemväl i nåder föreslås
till pension å allmänna indragningsstaten, dock endast med
halfva beloppet af innehafvande löner, nemligen:

Transport B:dr 13,625.

Transport K: dr 18,625.

bägge Lärarne i Franska språket, hvardera med 750

R:dr, tillhopa................................................................................. " 1,500,

samt Andre Läraren i Matematik och Mekanik med...... » 600,

tillhopa B:dr 15,725,

lärande, till följd af stadgandet i 79 § af Reglementet för Krigsskolan,
någon framställning till Riksdagen, rörande pension för Läraren i sång
icke vara af behof påkallad.

Vidkommande härefter Krigshögskolan, så ehuru den uti mitt ofvan åberopade
underdåniga memorial af den 31 December 1868 jemväl ifrågaställda
förändring af nämnda högskola icke står i omedelbart samband med, eller är
beroende af Krigsskolans af mig föreslagna ombildning, och således skulle
kunna till utförande företagas, innan Riksdagen meddelat sitt yttrande i afseende
på förenämnda lärares vid Krigsskolan uppförande på allmänna indragningsstaten,
får jag likväl, då jag anser lämpligt att bägge läroverken samtidigt
erhålla förändrad organisation, i underdånighet hemställa,

ätt frågan om verkställandet af Krigshögskolans förändring måtte få
underställas Eders Kongl. Maj:ts slutliga pröfning först sedan Riksdagen
afgifva svar på den nådiga framställningen i förberörda hänseende.

Inteiiclenturvåsendet.

I ändamål att i någon mån tillgodose intendenturens behof af tjenstemän,
med erfarenhet i dithörande förvaltningsbestyr, får jag, med åberopande af de
i detta hänseende uti underdåniga memorialet den 31 December 1868 uttalade
åsigter, men med tillkännagifvande derjemte att de bestämmelser jag här ifrågasätter
måste blifva föremål för granskning i sammanhang med det förslag till
fältförvaltningsreglemente, som nyss omförmälta komité har att utarbeta, nu föreslå:

att vid hvarje regemente eller corps af indelta arméen må anställas
en tjensteman, benämnd: Regements-intendent, hvilken skall åligga att
handhafva de till intendenturen vid samma regemente eller corps hörande
göromål:

att dessutom vid hvarje in del t infanteriregemente eller corps anställes
en Förrådsförvaltare och en Vaktmästare, men vid de indelta kavalleri-regementena
endast eu Vaktmästare; samt

att afiöningen för denna personal, på sätt i afseende å de vid indelta
arméen nu anställde Regementskommissarier och Vaktmästare eger
ruin, må utgå af vapenöfningsanslaget, samt af Kongl. Maj:t uppå Arméförvaltningens
förslag till beloppet bestämmas.

Ehuru den sålunda föreslagna intendenturpersonalen är afsedd endast för
behofvet under fred samt alltså vid inträffande krig blifver i hög grad otillräcklig,
anser jag likväl, att, med anlitande af den utväg jag i memorialet af
den 31 December 1868 föreslagit och af de tjensteman, hvilka måste finnas
att tillgå bland de värnepligtige, någon svårighet icke bör uppstå att fylla intendenturens
behof i detta hänseende.

Trosshästars anskaffning.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag fästat
Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den störa olägenhet, som förefinnes
deri, att armén, i. händelse af mobilisering, är i saknad af en lämplig
och på förhand väl ordnad tillgång på hästar för fortskaffning af artilleriets
och ingeniörtruppernas materiel samt af arméens proviant, ammunition och öfriga
krigsförnödenheter.

. För afhjelpande af donna högst betänkliga brist i vår arméorganisation
får jag, på de i samma memorial anförda grunder, föreslå:

att hvarje kommun inom riket, såväl städs- som landskommun, må förklaras
skyldig att, mot kontant ersättning från statsverket, vid inträffande
krig genast anskaffa och på ort inom länet, som af Kong! Maj:ts Befallningshafvande,
i enlighet med reqvisition af vederbörande befäl, utsattes,
tillhandahålla det antal hästar, för hvithet kommunen kan få sig ålagdt
ansvara;

att grunden för beräknandet af det antal hästar hvarje kommun
har att tillhandahålla skall utgöras af taxeringsvärdet för inom kommunen
befintlig fast egendom;

att en mönstergill häst tillhandahålles för hvarje fullt 200,000-tal af kommunens sammanlagda fastighets-taxeringsvärde;

att kommun, hvars fastighets-taxeringsvärde öfverstiger ett eller flera
jemna 200,OOO-tal, skall, derest öfverskottet utgör mer än 100,000, jemväl
för sådant öfverskott aflemna en häst, hvaremot, om det Överskjutande
beloppet icke uppgår till mer än 100,000 B:dr, kommunen är från tillhandahållande
af häst för detta belopp fri;

att kommun, der sammanlagda fastighets-taxeringsvärdet öfverstiger

100.000 R:dr, skall, äfven om nämnda värde icke uppgår till fullt

200.000 B:dr, likväl aflemna en häst, men att kommun, hvars taxeringsvärde
icke uppgår till mer än 100,000 B:dr, skall från skyldigheten att
tillhandahålla häst vara helt och hållet befriad:

att häst, för att vara mönstergill, skall vara kraftig och hålla
minst 4 fot 6 tum bakom sadeln samt vara försedd med grimma, täcke
af ylle, ryktdon, en särskild omgång hästskor, samt foder för tre dygn:

att längder öfver det hästantal, som på sådant sätt kan inom vederbörande
regementens och corpsers förläggningsområden påräknas, upprättas
fögderi vis, och genom Landshöfdinge-embetena tillställas vederbörande
regements- och corpschefer, samt hvart 10:de år förnyas;

att hästarne skola sist tre månader efter deras aflemnande vederbörande
kommuner med kontant af statsverket ersättas efter det pris, som
vid markegångssättning inom hvarje distrikt blifvit bestämdt;

att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma
krig kunna någon kommun åläggas;

att statsverket till de mottagna hästarne har full eganclerätt; och
att, om genom sådan hästleverans förlust skulle någon kommun tillskyndas
derigenom att de levererade hästarne betingat högre pris än markegångstaxan
för sådan häst bestämmer, denna förlust skall, i likhet med
hvarje annan kommunens gemensamma utgift, mellan kommunens alla
skattskyldige, efter den inom kommunen gällande beskattningsgrund, fördelas.

Vid denna frågas tidigare behandling har jag ifrågasatt, att den extra
rotering underkastade jorden, så vidt den icke kommer att effektiv rotering utgöra,
måtte, i stället för skyldigheten att vid krigs utbrott uppsätta antingen
manskap eller trosshäst, få sig ålagdt, att till statsverket, vid utbrott af krig,
erlägga kontant afgift till lika belopp med den, som statsverket enligt då gällande
markegångssättning har att, på sätt föreslaget är, för trosshäst utgifva;
men då genom ifrågasätta förändrade anordningar i organisationen våra försvarskrafter
vid mobilisering blifva i behof af ett icke obetydligt större antal
hästar, än som genom kommunernas föranstaltande på ofvannämnda sätt kan
vinnas, anser jag lämpligt och nödigt att den extra roterade jord, som nu har
till förbindelse att vid utbrott af krig prestera trosshästar för ett antal af tillsammans
2,261 nummer, vid samma åliggande förblifver; hvaremot, och då
genom extra roteringen uppsatt manskap icke kan vara till någon nytta för
försvaret, jag får i afseende derå hemställa:

att den extra rotering nu underkastade jorden, som har sig ålagdt
att vid utbrott af krig uppsätta och utrusta manskap, i stället måtte tillförbindas,
att vid sådant tillfälle till staten erlägga ett mot detta deras åliggande
svarande kontant belopp, hvilket bör vid markegångssättning till
siffran bestämmas.

Sjukvården.

Den strid, som pågår i hjerta!, af Europa och de härjningar som sjukdomar
och vapen derunder åstadkomma i de kämpande arméernas led, erm- /

rar liggare än någonsin om pligten och nödvändigheten att vidtaga sådana åtgärder,
genom hvilka, i händelse af arméns försättande å krigsfot, sårades
och sjukes vård måtte blifva på ett så tillfredsställande sätt som möjligt besprjd.

Att vidtaga anordningar i dylikt syfte till hela den vidd behofvet, vid
arméens mobilisering, kommer att kräfva, torde emellertid, af lätt insedda skäl,
icke låta sig gorå, utan lärer man i detta hänseende nödgas inskränka sig till
arméens förseende med så stort antal ordinarie och extra läkare, att, med biträde
af ett talrikt, för ändamålet någorlunda inöfvadt sjukvårdsmanskap och
med den hjelp af civila läkare och den frivilliga sjukvården, som under sådana
omständigheter torde kunna med visshet påräknas, arméns behof i förevarande
afseende blifver, så vidt sig gorå later, temligen nöjaktigt tillgodosedd.

I mitt underdåniga memorial den 31 December 1868 har jag, till vinnande
af detta mål, och på det att hvarje regemente eller corps åtminstone måtte blifva
försedd med ett antal läkare, lika stort som en bataljon på krigsfot bör ega,
föreslagit att alla indelta infanteriregementen och corpser skulle tilldelas ytterligare
en Bataljonsläkare, och härtill anser jag mig äfven nu höra begränsa
mitt förslag, i hvad det rörer de ordinarie läkarne.

I nyssnämnda underdåniga memorial, der förslag framställdes om reduktion
af hvardera fotgardesregementet till en corps, kunde en förökning af läkareantalet
derstädes ej ifrågakomma, men då eu dylik reduktion nu icke är i fråga,
torde ock berörda regementen, Indika komma att vid sin nuvarande styrka bibehållas,
böra, i likhet med de indelta, förses med ytterligare en Bataljonsläkare
vid hvardera regementet, och detta desto hellre som läkarnes vid gardesregementena
tid och arbete torde mer än annorstädes komma att för undervisning
åt sjukvårdsmanskap tagas i anspråk.

Läkarepersonalen vid kavalleriet, som för närvarande motsvarar hvad jagför
infanteriet ifrågasätter, torde i betraktande al den ringa beväringsstyrka
som detta vapen tilldelas, icke med nödvändighet taga någon förökning af antalet
i anspråk, hvaremot af den tillökning i artilleriets styrka, utöfver hvad
jag i ofvannämnda underdåniga memorial föreslagit, äfvensom af den fördelning
på liera stationer jag för detsamma i det föregående ifrågasatt, torde blifva en
gifven följd, att Göta och Wendes Artilleriregementen förses med lika antal
läkare, som för Svea Artilleriregemente finnes i nyssberörda underdåniga memorial
föreslaget.

Rörande extra Fältläkare-corpsens förökning och bildande af sjukvårdsmanskap,
samt i fråga om Fältläkare-corpsens ställande under en egen chef, i

hvilka afseende!! jag anser mig böra vidhålla hvad jag i memorialet den 31
December 1868 föreslagit, får jag till berörda underdåniga memorial hänvisa;
samt hemställer på grund af hvad ofvan är anfördt, och med åberopande i öfrig!
af nyssnämnda underdåniga memorial:

att alla indelta infanteri-regementen måtte erhålla ytterligare en andre
Bataljonsläkare;

att alla indelta infanteri-oorpser måtte erhålla hvardera en förste Bataljonsläkare
;

att Wester-Norrlands och Blekinge regementen, samt Hallands Fältjägarecorps
måtte erhålla lika antal läkare, som för öfriga indelta regementen
och corpser är föreslaget;

att hvardera Gardes-infanteri-regementet måtte erhålla ytterligare en
andre Bataljonsläkare;

att, i sammanhang med Wermlands Fältjägare-regementes förändrade
organisation, dervarande andre bataljonsläkare-beställning måtte uppflyttas
till förste bataljonsläkare-befattning;

att Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen måtte ytterligare erhålla
hvardera en andre Bataljonsläkare:

att, i sammanhang med förändrad organisation af Ingeniörtrupperna,
Pontonierbataljonen måtte förses med en Regementsläkare och en andre
Bataljonsläkare;

att, vid den till uppsättning föreslagna Sappörbataljonen, må anställas
en förste Bataljonsläkare;

att extra Fältläkare-corpsen måtte ökas till ett antal af 80, hvilka benämnas
reservläkare i Fältläkare-corpsen;

att dessa reservläkare indelas i tre klasser, af hvilka den första utgör
20 och de öfriga båda hvardera 30;

att reservläkare af första klassen bör vid antagande! hafva genomgått .
medicine kandidat-examen och kunna förete betyg öfver att å Serafimer
lasarettet hafva utsluta! sin tjenstgöring för licentiatexamen;

att sådan läkare af andra klassen bör vid antagande hafva genomgått
medicine kandidat-examen, och kunna förete intyg öfver tjenstgöring
under minst ett hälft års tid vid garnisonssjukhuset eller annat sjukhus:

att reservläkare af tredje klassen bör vid antagande! hafva genomgått
rnedico filosofisk examen samt kunna förete samma betyg om tjenstgöring
å sjukhus, som för andra klassen blifvit föreslaget;

att vid infanteriet må utbildas till sjukvårdssoldater ett antal af sex
på hvarje stamkompani, och att antalet vid specialvapnen bestämmes till
tvenne på hvarje sqvadron, batteri eller kompani;

att

att undervisning vid militärsjukhusen må åt dessa sjukvårdssoldater,
så snart lämpligen ske kan, anordnas;

att den sålunda undergångna lärokurs må, vid de årliga mötena, af
vederbörande läkare repeteras och vidare utsträckas i alla de ämnen, der
sådant för sjukvårdssoldaternas duglighet och användbarhet är af nöden;

att för Fältläkare-corpsen må anställas en särskild Chef, hvilken, under
benämning af Generalfältläkare, utses af Kong!. Näjd, uppå Chefens för
Landtförsvars-departementet föredragning;

att alla militärläkare ställas under Generalfältläkarens inseende och
kontroll i allt som rörer den egentliga sjukvården under deras tjenstgöring
vid arméen;

att Generalfältläkaren må ega säte och stämma såväl i Sundhets-kollegium
som i Arméförvaltningen, då ärendena beröra sådana frågor, som
stå i sammanhang med den militära helso- och sjukvården;

att Generalfältläkaren, på derom gjord ansökan, för tillfället förordna!-
extra läkare vid arméen, samt att han till reservläkare i Fältläkarecorpsen
utser behöriga personer;

att Generalfältläkaren under fred må årligen inspektera militärsjukhusen
och ega öfverinseende öfver undervisningen och i sammanhang dermed
stående praktiska öfningar med sjukvårdsmanskapet, samt vid större
öfningsläger eller truppsammandragningar anordna hvad med helso- och
sjukvården eger sammanhang;

att Generalfåltläkaren må ega öfverinseende öfver nuvarande fältläkarekontoret
med dess medicinal-, förbinder!-, instrumental- och öfriga utredning,
samt öfver hela den militära helso- och sjukvården i allmänhet;

att såsom tjensteman i Generalfältläkarens expedition må anställas: eu
sekreterare, som tillika är kamererare: en uppbördsman för fältläkarekontoret,
hvilken dock torde höra blott på förordnande anställas; en reservläkare
såsom adjutant och en vaktmästare; samt

att löner och arvoden må inom de särskilda graderna bestämmas i
enlighet med de belopp Bil. N:o 15 upptager.

Beträffande de för Fältläkare-corpsens aflöning enligt nyssnämnda bilaga
beräknade anslagsbehof och tillgångar, bland Indika sednare förekommer äfven
det till arvoden åt pensionärer och stipendiater i Fältläkare-corpsen nu utgående
å Åttonde Hufvudtiteln uppförda och under anslaget till Sundhets-kollegium med
medicinalstaten inbegripna belopp af 9,650 B:dr, får jag, efter öfverläggning
rörande nyssnämnda anslagsbelopp med Chefen för Ecklesiastik-departementet,
i underdånighet hemställa, att de i ofvan omförmälda bilaga såsom tillgångar
för läkarevården vid arméen upptagna särskilda medelsbelopp, tillhopa utgörande
167,998 R:dr 24 öre må sammanföras och under särskild rubrik: Fältläkare Bih.

till Rihscl. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 8

corpsen, i Riksstaten under Fjerde Hufvudtiteln uppföras, samt att det till fyllnad
i aflöningSstatens slutsumma ytterligare erforderliga belopp 63,901 R:dr
76 öre må hos Riksdagen i nåder begäras; men, enär genomförandet af Fältläkarecorpsens
organisation torde kunna och höra fördelas på en tidrymd af
fyra år, eller åren 1872—1875, samt den särskilda anslagstillökning, som under
första året af öfvergångstiden eller år 1872 erfordras, enligt uppgjord beräkning
kan antagas komma att utgöra 15,000 R:dr, torde alltså i förslaget till
reglering af utgifterna under Riksstadens Fjerde Hufvudtitel för år 1872 endast
nämnda tillökningsbelopp 15,000 R:dr höra såsom nytt anslag upptagas; lärande,
i följd af hvad nu föreslagits, det under • Åttonde Hufvudtiteln uppförda anslag
för Sundhetskollegium och medicinalstaten höra med 9,650 R:dr minskas, samt
för (ifrigt beträffande arméens reservläkare iakttagas, att desse under fredstid
må kunna, der tjenstgöringen vid arméen det medgifver, få af, Sundhetskollegium,
efter samråd med Generalfåltläkaren, för den civila sjukvården disponeras,
helst pensionärerne och stipendiaterne för närvarande äro jemväl för den
civila sjukvården att påräkna.

Löneregleringen.

a) Indelta arméen.

Uti underdåniga memorialen af den 31 December 1868 och samma dag
1869 har jag framställt förslag till en sådan reglering af indelta arméens aflöningsväsende,
att lika aflöning för lika tj enstebefattningar derigenom beredes
och att aflöningsbeloppen ställdes i ett riktigare förhållande till löntagarnes
åligganden än dittills egt rum. Begge förslagen grundade sig på successiv indragning
till statsverket af de för aflöningen nu anvisade indelta lönetillgångar
och dessas utbyte mot kontant statsanslag, att till aflöningens bestridande användas.

Enär likväl, till följd deraf, att de indelta tillgångarne inflyta först året
efter aflöningsåret, dessa tillgångar, under det år det kontanta aflöningssättet skulle
börja tillämpas, icke tillfölle statsverket utan arméen såsom aflöning för nästföregående
året, komme härigenom de indelta tillgångarnes indragning att kräfva
ett förskott från statens sida, hvilket, vid det förhållande att boställshafvare vid
indelta arméen icke kunde förvägras att vid afgång från de indelta lönerna
tillgodonjuta laga fardag å innehafvande boställen, måste komma att motsvara ej
allenast indelta lönetillgångarnes sammanlagda belopp för ett är utan äfven två
års afkastning af alla bostadsboställen samt alltså, på sätt i memorialet den
31 December 1869 visats, uppgå till ett sammanlagd! belopp af omkring

3,978,000 R:dr.

Om än detta förskott, på sätt i nyssnämnda underdåniga memorial äfven
blifvit ifrågasatt, skulle kunna på flera år fördelas och derigenom blifva för
staten mindre betungande, har jag likväl, i betraktande af förskottssununans
storlek, trött mig höra uppsöka utvägar, hvarigenom förskottet kunde helt och
hållet undvikas. I sådant afseende och ehuru jag fortfarande anser det i ofvanberörda
memorial framställda löneregleringsförslag bäst motsvara det åsyftade
ändamålet, har jag i underdånigt anförande till Statsrådsprotokollet den 23 sistlidne
Mars, hvithet anförande blifvit, med nådig skrifvelse den 10 påföljande
Maj, Riksdagen meddeladt, underställt Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning
vissa allmänna grunder, genom hvilkas tillämpning en möjlighet vore beredd
att, endast medelst anlitande af de för indelta arméens aflöning redan anvisade
tillgångar af boställen, indelta räntor, kronotionde, vakansafgifter och kontanta
medel, åvägabringa en, om ock icke tillräcklig, så åtminstone jemnare fördelad
aflöning än den nu utgående, och dessa grunder torde således höra utgöra utgångspunkten
för den förnyade framställning i ämnet, jag nu går att för Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.

Enligt berörda grunder, Indika åsyftade att, så vidt sådant utan förnärmande
af äldre löntagares genom fullmakter försäkrade rätt kunde ske, bereda
lika aflöning för lika tjenstebefattningar, borde samtliga för aflöning åt indelta
arméens befäl, underbefäl och öfrige tjensteman anvisade tillgångar, i den mån
de upphörde att af enskilde löntagare omedelbart disponeras, till Arméförvaltningen
ingå och bilda en för donna del af arméen gemensam aflöningsfond,
som af nämnda embetsverk borde förvaltas och till löntagarne enligt fastställd
stat utdelas.

Enär likväl, på sätt i ofvanberörda underdåniga yttrande af den 23 sistlidne
Mars visats, de för indelta arméens aflöning redan anvisade tillgångar
med ett belopp af omkring 160,000 R:dr understege den summa, hvartill aflöningen,
enligt nämnda anförande vidfogadt förslag till normalstat, komme att
uppgå, bonde under tiden intilldess, efter boställshafvarnes afgång och genom
boställenas utarrendering på längre tid, samt deraf följande högre afkastning,
löningsfonden vunnit för normalstatens tillämpning nödig tillväxt, aflöningen utgå
enligt särskild! för sådant ändamål upprättad öfvergångsstat.

Donna sålunda föreslagna reglering afsåg emellertid hufvudsakligen endast
det vid Indelta arméen för närvarande anställda befäl.

Då jag nu deremot här ofvan ifrågaställt bildande af två nya regementen
och en ny corps samt jemväl föreslagit tillökning af befälet vid alla förutvarande
indelta regementen och corpser af infanteriet, äfvensom vid femtian ds
hästjägarecorps, har aflöningen för de nya beställningarne naturligen beräknats
till samma belopp inom de olika graderna, som ofvan åberopade förslag till
normalstat upptager och hvilka belopp äfven i den normalstat, som nu kommer

att föreslås, blifvit bibehållna. Enär likväl de nya löntagarne, under den öfvergångstid,
som måste; förflyta, innan redan befintliga löntagare komma att åtnjuta
full aflöning enligt nyssnämnda stat, icke lämpligen torde böra tillgodonjuta
högre aflöningsförmåner, än dessa sistnämnda, anser jag den för de nya
beställningarna beräknade aflöningssumma böra ingå till den gemensamma aflöningsfonden,
från hvilken sedermera alla löntagarne, såväl de redan befintlige
som innehafvarne af de nya beställningarne, erhålla sina aflöningsbelopp enligt
uppgjord och fastställd öfvergångsstat.

1 det föregående har jag i förslaget till reglering af nummerstyrkan vid
indelta infanteriet ifrågasatt, att det antal nummer, hvarmed styrkan öfverstiger
500 man per bataljon, eller sammanlagdt 1,892 borde hållas otillsatta och att
vakansafgifterna från desamma skulle till löneregleringens verkställande användas.
Af dessa 1,892 nummer äro dock redan nu 1,453 anslagna till aflöning
åt underbefäl och gevärshandtverkare och 3 nummer i Sårna socken af Dalarne
äro från vakansafgifter befriade, hvadan alltså vakansafgifter endast från
436 nummer äro såsom ny tillgång i detta afseende att betrakta.

Enär jag vid behandlingen af frågan om arméens sjukvård föreslagit,
att Fältläkare-corpsen bonde erhålla en egen, från arméens skiljd lönestat, följer
deraf, att från indelta arméens aflöningstillgångar bör till det blifvande anslaget
för Fältläkare-corpsen öfverföras ett belopp af 117,848 R:dr 24 öre, motsvarande
hvad för närvarande till läkarepersonalen vid indelta arméen enligt
stat utgår.

Med tillämpning af den normalstat, Bil. N:is 16 och 17 upptager, hvilken
stat jag anser såsom det mål, som med ifrågavarande lönereglering ytterst afses,
skulle aflöningssumman för indelta arméen, läkarecorpsen deri ej inberäknad,
efter dess förändrade organisation komma att utgöra:

för infanteriet........................................................................... B:dr 2,939,040,

» kavalleriet......................................................................... » 636,730,

eller tillhopa R:dr 3,575,770.

På sätt i mitt förut åberopade underdåniga anförande af den 23 sistlidne

Mars närmare visats kunna indelta arméens nuvarande aflöningstillgångar, inberäknadt
det särskilda anslag af 100,000 R:dr, som under sednare åren varit
till löneförbättring åt indelta arméen anvisadt, approximativt beräknas till sam -

manlagdt...................................................................................... R:dr 2,956,841: 29.

och då härifrån afgår det belopp som, enligt hvad nyss
nämndt är, bör till Fältläkare-corpsens stat öfverflyttas
med......................................................................................... » 117,848: 24,

återstår alltså för indelta arméen............................................. R:dr 2,838,993: ÖL.

Transport R:dr 2,838,993: os.

Till denna summa bör dock läggas:

beloppet af aflöningen för föreslagna nya beställningar...... « 636,340: —

samt vakansafgifter från 436 rotar ä 109 R:dr 42 öre » 47,707: 12.

Summa R:dr 3,523,040: 17,
hvartill samtliga aflöningstillgångarne för indelta arméen, läkare-corpsen deri ej
inberäknad, härigenom komma att uppgå.

Enligt det föregående utgör den för indelta arméen

erforderliga summa........................................................... » 3,575,770: —

och då härifrån afdrages beloppet af ofvan beräknade tillgångar.
................................................................................. » 3,523,040: 17,

uppstår alltså eu brist af......................................................... R:dr 52,729: 83-

Då likväl i afseende å de sålunda beräknade tillgångarne förekommer,
såsom jag i mitt ofvanberörda anförande af den 23 nästlidne Mars jemväl erinrat,
dels att vissa deri ingående belopp kunnat endast approximativt beräknas,
dels att bland tillgångarne upptagna vakansafgifter icke genast blifva till
det beräknade beloppet tillgängliga, dels att ersättning för mistad boställsafkastning
bör utgå till dem, som under nästkommande år 1871, efter löneregleringens
fastställande, utnämnas till beställning, hvarmed boställe hittills varit förenadt,
dels att afkastningen af bostadsboställen, under det de af afträdande indelningshafvare
under tjenste- och fardagsår irmehafvas, går för löningsfonden
förlorad, dels ock slutligen, att de före den 8 April 1862 utnämnda löntagare,
så länge de i sina nuvarande beställningar qvarstå, äro berättigade att vid sina
hittills åtnjutna aflöningsförmåner bibehållas, kommer berörda brist i aflöningstillgångarne
under många år efter det löneregleringen vunnit tillämpning att i
verkligheten uppgå till vida högre belopp, än det nyss angifna, och kan endast
småningom komma att minskas, i den mån vakansafgifterna till falla beloppet
blifva disponibla, och löntagare på gammal stat från innehafvande beställningar
afgå, samt genom utarrendering på längre tid af samtlige bostadsboställen
eu ökad afkastning af dessa boställen kan beredas.

1 afseende å den föreslagna normalstaten bör jag i öfrig! underdånigst
anmäla:

att, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående tillfällen i denna
fråga anförts, jag fortfarande anser sqvadrons- och kompanichefer böra
tillsättas medelst kommendering af dertill lämplige Ryttmästare och Kaptener
och att beloppet af skilnaden emellan ryttmästare- och sqvadronschefsaflöning
vid kavalleriet samt emellan kaptens- och kompanichefs-aflöning
vid infanteriet enligt den uppgjorda normalstaten, alltså skall anses
såsom godtgörelse för bestridande af sqvadrons- och kompanichefsbefattning.

På grund af hvad sålunda anförts och med hänvisning i öfrig! till mitt
underdåniga anförande af den 23 sistlidne Mars, får jag, med hemställan att
ofvanberörda förslag till normalstat för indelta arméen (Bil. N:is 16 och 17)
måtte för Riksdagen till godkännande framläggas, derjemte, beträffande regleringen
af sjelfva aflöningsväsendet, i underdånighet föreslå:

afl för tiden från 1872 års början och intilldess annorlunda varder
i nåder förordnadt, Arméförvaltningen må öfvertaga och ombesörja vården
och fördelningen af samtliga för aflöning åt indelta arméens befäl, underbefäl
och öfriga tjenstemän afsedda tillgångar, hvilka för sådant ändamål,
med undantag endast hvad angår afkastning^! af bostadsboställen, så vidt
de af indelningshafvare disponeras, skola för nämnde år och framgent till
Arméförvaltningen ingå och under benämning: allmän löningsfond för befäl
med vederlikar otc/ indelta arméen. utgöra en för nämnda del af arfhéen
gemensam aflöningstillgång;

att såväl arrendemedel af de för allmänna löningsfonden utarrenderade
boställen och ersättningsmedel för inistad boställsjord, som ock vakansafgifter
af de till aflöning eller för löneregleringens befrämjande anslagna
nummer, hvilka samtliga medel fortfarande böra af regementsskrifvarne
eller, i den män regementsskrifvaretjensterna komma att med auditörsbefattningarne
förenas, af de blifvande auditörerne uppbäras, skola
för år 1872 och framgent så tidigt möjligen ske kan, i den män de inflyta,
men sednast innan Mars månads utgång året näst efter det, för
hvilket de äro beräknade, genom vederbörande regemente- och corpschefsembeten
till Arméförvaltningen inlevereras;

att Arméförvaltningen, med ledning af normalstaten och i öfrig! af
de uppgifter, som kunna finnas behöfliga och hvilka Arméförvaltningen
egen från vederbörande regementen och corpser infordra, skall upprätta
och Kongl. Maj:t,s pröfning underställa förslag till öfvergångsstat, att gälla
till efterrättelse vid löneutdelningen, intill dess tillgångarne vunnit sådan
tillväxt, att de medgifva 5 procents förhöjning för dem som å ny stat
inträd!:

att, så snart aflöningstillgångarne medgifva nyssnämnda förhöjning,
förnyad öfvergångsstat skall, på sätt ofvan sagd! är, upprättas och fastställas
;

att vid uppgörandet af förslag till öfvergångsstat skall iakttagas:
a) att alla med boställen försedda lönetagare, så länge de uti innehafvande
tjenst qvarstå, bibehålla sina boställen och erhålla derjemte ett
kontant belopp, motsvarande medeltalet af den kontanta lön, som under
sednast förflutna fem år för tjensten uppburits:

b) att löntagare, som innehar indelning på gammal, före 1833 års lönereglering
gällande stat, egen, så länge lian i beställningen qvarstå!'',
att tillgodonjuta de enligt berörda stat honom tillförsäkrade förmåner;

c) att alla före den 8 April 1862 utnämnda, med kontant lön försedda
löntagare undfå, så länge de bibehålla innehafvande tjenst, ett kontant
aflöningsbelopp, motsvarande medeltalet af uppburen lön under
nästförflutna fem år;

d) att alla efter den 8 April 1862 utnämnda, med kontant lön försedde
löntagare, äfvensom de, Indika år 1871 efter löneregleringens
lastställande utnämnas till beställning, hvarmed boställe varit förenad!,
inträda från och med år 1872 på ny stat, med rättighet för sistnämnde
löntagare att, för tiden intill dess deras inträde på nya staten
vidtager, tillgodonjuta ersättning för den förlorade boställsafkastningen; e)

att värdet å den, till fyllnad i korporalernas aflöning och såsom ersättning
för afskrifna räntor af mjöl- och sågqyarnar, anslagna oindelta
spanmål beräknas enligt årets fastställda medelmarkegångspris,
med bibehållen rätt för de före deri 12 April 1853 antagna korporaler,
att uppbära sill spanmål jemte forsellönsersättning efter årsmarkegångspris; f)

att för fältmusikanters • aflönande och musikens underhåll vid infanteriet
beräknas 3,000 R:dr per bataljon, och att för anskaffning af
musikalier och musikinstrumenter in. in. vid kavalleriet afses ett belopp
af 150 R:dr för hvarje sqvadron; samt

g) att någon minskning icke må ega ruin i de hittills utgående löner
för korporaler eller för de före löneregleringens fastställande antagna
fältmusikanter;

att Arméförvaltningen under löpande aflöningsåret qvartaliteter till
hvarje regemente eller corps skall utbetala dess andel af de kontanta
medel, förvaltningen under årets lopp för aflöningen disponerar, i hvilket
afseende det bör åligga vederbörande chefsembeten att årligen före
December månads utgång meddela Arméförvaltningen uppgift å de kontanta
lönebelopp, som enligt nästföregående punkt lift. a) och c) tillkomma
de löntagare, Indika ej på ny stat ingått;

att afdrag å lönen för försummade vapenöfningar må för hvar och
en, som kommit i åtnjutande af full lön enligt normalstat, ske till följande
belopp, nemligen:

för Regements-chef med.....................................................................

» Corps-chef och öfrige regementsofficerare .............................

» Kaptener och Ryttmästare.........................................................

» Löjtnanter ...................................................................................

-> Underlöjtnanter .........................................................................

» Fanjunkare.................................................................................

» Öfrige underofficerare.................................................................

att besparingar, uppkomna såväl genom afdrag å lön för
släde vapenöfningar som genom tillfälliga vakanser, må till den gemensamma
löningsfonden ingå;

att, så framt, sedan aflöningen blifvit i öfverensstämmelse med ofvanstående
grunder utbetald, någon behållning å löningsfondens medelstillgång
för aflöningsåret skulle förefinnas, densamma må reserveras och för
löningsfondens räkning å depositionsräkning i riksbanken insättas, samt
att på samma sätt må förfaras med möjligen inflytande rester å arrendemedel
eller vakansafgifter, intilldess medlen behöfva för aflöningens bestridande
användas;

att med boställe försedd löntagare skall ega, vid förflyttning eller
afgång, tillgodonjuta tjenst»- och fardagsår enligt lag, med skyldighet att
derunder afstå boställsräntan, hvilken af regementets eller corpsens uppbördsman
uppbäres och med de öfluga aflöningsmedlen till Arméförvaltningen
insändes;

att hvarje af indelningshafvare alträd! boställe skall för tiden från
fardagsårets utgång för allmänna löningsfondens rakning af vederbörande
boställsdirektion utarrenderas på 20 år, och arrendemedlen jemte den
öfriga uppbörden till Arméförvaltningen ingå;

att på Kongl. Maj:ts pröfning må ankomma, huruvida med boställe
försedd löntagare må medgifvas att, om han sådant önskar, med frånträda
af sitt boställe, redan innan lian från sin innehafvande beställning förflyttas,
få på ny stat ingå;

att inqvarteringspenningar för saknad! karaktershus å innehafvande
boställe må af löntagare, som sådana hittills uppburit, fortfarande åtnjutas,
dock ej för längre tid, än han i nuvarande tjenst qvarstår;

att den från, regementes eller corps’ löningsdirektion till Kammarrätten
ingående årsredogörelse för regementets eller corpsens aflöningsmedel skall
åtföljas af ett exemplar af den för året gällande stat;

att allmänna löningsfonden skall redovisas af Arméförvaltningen i dess
hufvudbok öfver fjerde hufvudtiteln och öfriga för landtförsvaret afsedda
anslag, under iakttagande, att fondens medel insättas å särskild för dem
öppnad bankoräkning; samt afl

R:dr 300.
), 250.

» 200.
150.

,, 100.
» 50.

» 30.

icke bevi -

att de medel, som till följd af Kong!. Maj:ts nådiga bref den 28
Januari 1862 och Krigsko]legii derpå grundade cirkulär den 25 Februari
samma år förvaltas af vissa boställsdirektioner vid indelta arméen må
under dessa direktioners förvaltning förblifva.

Ehuru genom den sålunda föreslagna regleringen af aflöningsväsendet vid
indelta arméen, de mest öfverklagade olägenheterna af det närvarande förhållandet
torde hafva blifvit afhulpna, i det att aflöningen för framtiden, åtminstone
så småningom, kommer att utgå med belopp, som äro lika för beställningar
af samma tjenstegrad, samt derjemte något närmare än de nuvarande
lönerna motsvara behofvet inom hvarje grad, har jag dock icke kunnat förbise,
att äfven den nya regleringen icke kan anses fullt tillfredsställande, så länge
lönerna, icke, på sätt för öfrige med kontant aflöning försedda löntagare eger
rum, i sin helhet utfalla under aflöningsåret, utan till en ganska väsendtlig del
först under nästpåföljande året: och anser jag derföre nödigt att, till beredande,
åtminstone i någon män, af minskning i berörda olägenhet, det statsanslag,
som till ersättning för de åt indelta arméen anvisade men för framtiden till
statsverket ingående indelta räntor och kronotionde, kommer att i riksstat^
uppföras, redan vid början af året näst efter hvarje atiöningsår blifver för aflöningens
bestridande tillgängligt.

På grund häraf får jag alltså i underdånighet föreslå:

att från och med det år, hvarunder det nya aflönangssättet kommer
att tillämpas, ett mot de indelta räntorna och kronotionde!! svarande belopp
af omkring 800,000 R:dr må i Januari månad näst efter hvarje aflöningsår
af Statskontoret tillhandahållas Arméförvaltningen, för att till aflöningens
bestridande för föregående året användas.

Eu annan fråga, som med regleringen af indelta arméens aflöningsväsende
eger nära samband, är den om amorteringen af arméens ackordsskuld, eller
med andra ord frågan om den arméens befäl ålagda skyldigheten att genom
betydande afdrag å sina löner afbetala den summa, hvilken år 1833 vid tjensteackordens
afskaffande upplånades, för att dermed ersätta de utbetalda ackordsbeloppen
till alla dem som erlagt sådana. Ifrågavarande löneafdrag äro till
sina belopp olika inom samma grader vid olika regementen; vissa regementen
äro från utgifter till ack ordsamorteringen helt och hållet fria och de till uppsättning
nu föreslagna nya regementena kunna naturligen icke ifrågakomma
att med sådana utgifter betungas. En följd häraf är, att ackordsamorteringen,
hvilken för öfrig! i lika hög grad menligt inverkar på den värfvade som på
den indelta arméens aflöningsförhållanden, skall, så länge det tillhör arméens
befäl att bestrida densamma, komma att, om icke omöjliggöra, så åtminstone i
hög grad försvåra, ett ändamålsenligt ordnande af arméens aflöningsväsende,
alldenstund ett åt de mål som med hvarje atlöningsreglering måste afses, nemBth.
till Rikta. Prat. 1871. 1 Sami. 1 A/d. 9

ligen lika . aflöning för befattningar af lika grad, i väsendtlig män motverkas
genom det olika belopp, hvarmed ackordsafgifterna för likartade beställningar
utgå. lag har ock vid alla de föregående tillfällen, då jag inför Eders Kong!.
Näjd framställt förslag rörande reglering af löneväsendet vid indelta arméen,
tillåtit mig att fästa Eders Kong] . Maj ds nådiga uppmärksamhet å frågan om
ackordsamorteringen, och i memorialet af den 31 December 1868 har jag sökt
framlägga en fullständig utredning rörande ackordens uppkomst, ''fortgång och
slutliga afskaffande. I anledning af hvad dervid förekommit jemte hvad bär
ofvan nu blifvit anförd t, anser jag mig således nu höra förnya min framställning
om befrielse för arméens befäl från skyldigheten att till ackordsamorteringen
bidraga, helst lönebeloppen såväl i ofvannämnda förslag till normalstat
för indelta armén, som i det förslag till dylik stat för vårsäde armén, som här
nedan kommer att framställas, blifvit under förutsättning af en sådan befrielse
beräknade.

Då likväl en ej ringa del af befälet såväl vid indelta som värfvade armén
kommer att tills vidare vid sina nuvarande aflöningsförmåner bibehållas, torde
vid sådant förhållande och på det icke ett alltför betydligt anslag må behöfva
på eu gång för ändamålet begäras, befrielse från ackordsafgifter böra ega rum
endast i den mån befälet på ny stat intrader. Ehuru antalet af dem som
redan med år 1872 komma att på den nya staten ingå ej kan på förhand
tillförlitligt beräknas, torde dock kunna antagas, att sådant kommer att inträffa
ej allenast med flertalet af dem, som äro med kontanta löner försedde, utan
äfven med de löntagare, Indika år 1871 efter löneregleringens fastställande utnämnas
till beställning, hvarmed boställe hittills varit förenad; och då den på
förstnämnde löntagare belöpande amorferingssumman utgör omkring 47,000 11:dr.
anser jag det för ändamålet under år 1872 erforderliga anslag kunna bestämmas
till 50,000 Hide.

Jag får alltså i underdånighet föreslå:

att staten måtte från och med är 1872 öfvertaga den på arméns
befäl nu hyflande skyldigheten att bestrida amorteringen af arméns ackordsskuld,
dock endast i den mån samma befäl på ny stat inträder, samt att
för sådant ändamål ett extra anslag af 50,000 R:dr må för nämnda år
hos Riksdagen begäras.

Derjemte och i betraktande af de från den föreslagna nya löneregleringen
oskiljaktiga olägenheter deraf, att en del af aflöningen först året. efter aflöningsåret
utfaller, samt att lönerna sannolikt först efter flera års förlopp
kunna bringas till de i normalstaten upptagna belopp, hemställer jag i underdånighet,

att förslaget om atiöningsväsendets reglerande i öfverensstämmelse med
nu framlagda grunder måtte i nåder framställas endast under uttryckligt
vilkor: dels att samtliga för aflöningen här ofvan beräknade tillgångar

blifva för aflöning?,!! disponibla, dels att det ofvan framställda förslaget
om tillhandahållande i .Januari månad året efter aflöningsåret af ett mot
räntor och kronotionde svarande belopp varder af Riksdagen bifallet, dels
ock slutligen, att amorteringen af arméns ackordsskuld för framtiden varder
på det här ofvan ifrågaställda sätt ordnad.

B) Värfvade arinéeu

a) Passevolans-väsendet.

I mitt underdåniga memorial af den 31 December 1868 har jag angifvit
det nära sammanhang, frågan om lönernas reglering vid värfvade armén eger
med det derstädes införda s. k. passevolans väsendet, eller den inrättning, hvarigenom
kompani-, sqvadrons- och battericheferne åtagit sig att mot bestämd
årlig ersättning ombesörja rekrytering samt anskaffning och underhåll af en del
materiel in. in. för de till värfvade armén hörande regementen och corpser,
äfvensom jag sökt fullständigt framlägga ej allenast de skäl, på grund hvaraf
jag såväl i ekonomiskt som synnerligen i rent militäriskt och disciplinärt hänseende
ansåg ifrågavarande inrättning såsom olämplig höra afskaffas, utan äfven
förslag till ordnande direkte x för kronans räkning af de anskaffnings- och
underhållsbestyr, hvilka dittills varit på passevolans besörjda. Enär likväl
denna fråga då icke kunde bringas till slutlig lösning och densamma icke heller
sedermera kunnat i sin helhet definitivt regleras, torde det tillåtas mig att nu
upptaga den till förnyad behandling.

Härvid bör jag till en början i underdånighet erinra: dels att passevolansen
vid Wermlands Fältjägare-regemente, likasom ock vid det till öfverflyttning
till landtförsvaret utsudda Marin-regementet, redan med innevarande år
kommer, till följd af skodd uppsägning, att upphöra; dels att kontrakten med
öfriga värfvade regementen och corpser blifvit för liden till 1872 års utgång
förnyade, hvadan derstädes något afskaffande af passevolans?.!! före nyssnämnda
tidpunkt icke kan ifrågakomma, dels ock att. enär någon förminskning af Lifgardesregementenas
till fot styrka, på sätt vid förra tillfället föreslogs, nu icke ifrågasättes,
deraf föranledes förändring i beräkningen af den kostnadsbesparing, som
genom passevolans^ afskaffande ansetts böra uppkomma.

Hvad särskild! angår Svea Artilleriregemente, som fortfarande är i saknad
af egen kasern med dertill hörande byggnader, synes mig, i betraktande af
de svårigheter, hvarmed den ifrågavarande förändringens genomförande under
sådant förhållande skulle, vid nyssnämnda regemente, vara förknippadt, passevolansinrättningen
höra derstädes bibehållas, intilldess regementet kan blifva
med ett fullständigt kasernetablissement försedt. Och på det saknaden af ett
sådant etablissement icke må komma att för er. alltför lång tid utgöra hinder

ej allenast för passevolansens afskaffande'' vid sistberörda regemente utan äfven
för tillvägabringande af den deraf i viss mån beroende organisationen af artilleriet
i allmänhet, som i det föregående blifvit af mig föreslagen, torde jag,
i sammanhang med framläggandet af förslag till reglering af utgifterna under
Riksstatens Fjerde hufvud titel för år 1872, äfven få ånyo upptaga den för lång
tid tillbaka väckta, men i brist af erforderliga medelstillgångar under Hora äril
vilande frågan om ordnandet af ett fullständigt kasernetablissement för Svea
Artilleriregemente.

Enär likväl ett etablissement af ifrågavarande beskaffenhet först efter flera
års förlopp torde kunna bringas till fullbordan, samt, på sätt nyss nämndt är,
passevolansaftalen vid de regementen och corps er, der sådana aftal ännu ega
rum, fortfara att till 1872 års utgång vara gällande, lärer frågan, så vidt den
föranleder förändrad reglering af vissa för värträde armén anvisade anslag,
ej heller nu kunna slutligen afgöras; men, då donna för värfvade armén vigtiga
fråga synes mig höra komma under pröfning i sammanhang med ordnandet
af försvarsväsendet till lands i allmänhet, emedan den i annat fall kunde
komma att till en obestämd framtid uppskjutas, torde det tillåtas mig att samma
fråga nu till behandling åter upptaga; hvarvid jag dock anser mig kunna inskränka
min framställning till angifvandet af formerna för framtida handhafvande!
af de förvaltningsbestyr. som förut varit å passevolans besörjda; och
då jag i detta hänseende icke funnit anledning till afvikelse från de i memorialet
den 31 December 1868 uttalade åsigter; får jag, med hänvisning till hvad
berörda memorial i ämnet innehåller, och under åberopande för öfrig! af hvad
här ofvan nu anförts, underdånigst hemställa:

att de rörande rekrytering och remontering samt anskaffning och
underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid värfvade armén nu gällande
passevolans-kontrakt, äfvensom reglementet angående rekrytering, beklädnad
m. m. vid Pontonierbataljonen, för hvilka kontrakt och reglemente
finnas stadgade olika uppsägningstider af tre, sex eller nio månader,
måtte i behörig ordning varda uppsagda, så att de med 1872 års
utgång upphöra att vara gällande; dock att uppsägningen af kontraktet
med Svea Artilleri-regemente må blifva beroende af fortgången af kasernbyggnaden
för nämnda regemente;

att, i den mån passevolansen sålunda kommer att upphöra, ej mindre
rekrytering och remontering än ock ny anskaffning och underhåll af manskapets
beklädnads-, remtygs-, och personela utrednings- m. fl. persedlar,
äfvensom öfriga hit hörande förvaltningsärenden, som nu af särskilda redan
befintliga direktioner eller passevolantörer utöfvas, må för framtiden besörjas
direkte för Kronans räkning; samt nyssberörda förvaltningsbestyr och
ärenden vid hvarje regemente och corps må uppdragas åt en under Armé -

förvaltningens öfverinseende ställd förvaltningsdirektion, i enlighet med de

föreskrifter, som framdeles torde af Eders Kong!. Maj:t i nåder meddelas.

Enligt hvad i memorialet den 31 December 1868 närmare omförmäles,
beräknades passevolansens afskaffande då komma att medföra en minskning af
121.995 R:dr 71 öre i de för värfvade arméns beklädnad m. m. dittills utgående
utgifter, hvarvid dock tillika anmärktes, hurusom berörda minskning i
utgift komme till stor del att uppvägas af den aflöningstillökning, som billigtvis
borde tilldelas ej allenast kompani-, sqvadrons- och batterichefer såsom
ersättning för förlorad inkomst af passevolansen, utan äfven underofticerarne i
följd af indragningen af deras förut åtnjutna beklädnadspenningar. Då derjemte
i betraktande tages att någon nedsättning i Lifgardes-regementenas till
fot styrka, på sätt vid förra tillfället föreslogs, nu icke ifrågasättes, måste af
det anförda blifva eu följd, att någon väsendtlig besparing i kostnad icke genom
passevolansväsendets upphörande kommer att uppstå. Det är ock, på sätt
i memorialet af den 31 December 1868 jemväl anmärktes, icke ur synpunkten
af statsbesparing, som den ifrågavarande förändringens nytta och behöflighet
bör företrädesvis bedömas, utan anser jag berörda förändring hufvudsakligen af
de rent militära skäl, som i berörda memorial närmare utvecklats, och till beredande
jemväl af mera enhet i förvaltningen, vara af behof högt påkallad.

Derest passevolansen vid värfvade armén skulle komma att på nu föreslaget
sätt upphöra, böra, på grund af äldre bestämmelser, passevolantörerne, vid
afleveringen till kronan af den förut å passevolans underhållna materielen, tillerkännas
ersättning dels för utöfver stat befintliga, men nödiga persedlar, dels
ock för det bättre skick, än hvad kontrakten stadga, hvaruti de reglementerade
persedlarne kunna vid afmönstringen befinnas. Ifrågavarande ersättning, hvilken,
såsom beroende på värdering vid afmönstringstillfället, icke kan på förhand
till siffran bestämmas, beräknades vid förra tillfället till omkring 400,000
R:dr; och ehuru denna summa, i anseende bland annat dertill, att Wermlands
Fältjägare-regemente nu icke ingår i beräkningen, torde komma att i någon mån
minskas, anser jag den dock icke böra beräknas lägre, än omkring 375,000
R:dr. Enär likväl kronan måste anses härför erhålla full valuta i den afmönstrade
materielen, lärer ett i någon mån större eller mindre belopp i detta hänseende
icke kunna blifva af någon hufvudsaklig betydelse.

I öfrig! har, vid föregående behandlingen af frågan om passevolansens afskaffande,
uppmärksamheten fästats dels å den svårighet, som under sednare
åren mott, att åt permitteringen vid värfvade armén gifva den utsträckning, som
enligt passevolanskontrakten varit afsedd, och hvilken svårighet, derest den äfven
för framtiden komme att fortfara, skulle i väsendtlig man öka kostnaderna
för regementenas mathållning, beklädnadsunderhåll m. in., dels och å behofvet

af särskilda medels anvisande för att, medelst gratifikationer ''till värfvare och
rekapitulanter, underlätta rekryteringen vid värfvade armén.

I anledning af dessa förhållanden och på grund af hvad derom i memorialet
af den 31 December 1868 anförts, anser jag nödigt att, i den mån passevolänsen
kommer att upphöra, följande anslagsbelopp blifva att tillgå, nemligen:

till inlösande af materiel från passevolantörerne vid samtlige värfvade
regementen och corpser, utom Wermlands Fältjägare-regemente, ett förslags -

vis beräknad! belopp för en gång af R:dr 375,000;
till permitteringens befrämjande, årligen:

Vid Svea Lifgarde ...............i......................................................... Rall- 1,000.

» Andra Lifgarde!....................................................................... » 1.000.

» Svea Artilleri-regemente, inberäkna»!! detachement!;! i Her nösand.

.............................................................................. » 3,000.

» Göta Artilleri-regemente ........................................................ » 3,000.

» Wendes d:o ....................................................... » 1,000.

» Pontonierbataljonen ................................................................. » 800.

att, efter vederbörande förvaltnings-direktioners pröfning och enligt de
närmare bestämmelser, som framdeles torde varda i nåder meddelade,
användas såsom bidrag till permitterade soldaters uppehälle under vintermånaderna,
der dylik! understöd för permitteringens upprätthållande finnes
oundgängligen nödigt; samt

för hvarje värfvadt regemente och corps, ett belopp årligen, motsvarande
1 R:dr per man af regementets och corpsens nummerstyrka, att anyändas
till gratifikationer åt värfvare och rekapitulanter vid värfvade armén.

b) Lönwiismdef.

Enligt hvad här ofvan blifvit antydt, är frågan om reglering af sj elfva
lönerna vid värfvade armén så nära och omedelbart förbunden med den om
passevolansväsendets afskaffande, att den förra af berörda frågor, efter mitt förmenande,
endast i sammanhang med den sednare kan på ett tillfredsställande
sätt ordnas.

Enär således, på sätt i det föregående blifvit visadt, passevolans^ vid de
värfvade regementen, der den ännu är bibehållen, först med utgången af år
1872 kan komma att upphöra, följer ock deraf, att eu ny reglering af afföningen
vid dessa regementen icke heller kan förr än med början af år 1873
vidtaga.

Ett sådan! förhållande bör dock desto mindre utgöra hinder för mig, att
frågan om reglering af värfvade arméns löner nu till behandling ånyo upptaga,
som nämnda fråga synes mig vara af beskaffenhet att lämpligen höra i

sammanhang med ökriga till försvarsväsendets ordnande hörande ämnen komma
till afgörande. Vid Wermlands Fältjägare-regemente, hvarest, på sätt redan är
i underdånighet erinradt, passevolansen kommer att med innevarande år upphöra,
äfvensom vid Fortifikationen, der aflöningen icke i något hänseende är
ställd i beroende af persedelunderhållet, skulle visserligen redan med 1872 års
ingång aflöningen kunna ordnas efter de nya grunder, som för värfvade armén
blifva bestämda, men då eu allmännare, tillämpning af berörda grunder först
med början af 1873 kan vidtaga, anser jag mig icke böra för tiden dessförinnan
ifrågasätta äskandet af anslag till regleringens genomförande särskild! vid
ifrågavarande två corpser; dock, alldenstund kompani-cheferne vid Fältjägareregementet
skäligen torde redan från 1871 års början böra komma i åtnjutande
af ersättning för de inkomster, hvaraf de genom passevolans»;^ upphörande gått
i mistning, torde det tillåtas mig att i förslaget till reglering af utgifterna under
Riksstatens Fjerde Hufvndtitel för år 1872 fä gorå den framställning i
detta ämne, som af omständigheterna påkallas. *

Beträffande de i memorialet af den 31 December 1868 för aflöningen vid
värfvade armén i allmänhet föreslagna grunder, har jag, i likhet med hvad
vid behandlingen af indelta arméns aflöningsväsende egt ruin, nu ansett mig
äfven för värfvade arméen höra frånträda det tillförene väckta förslaget om
lönernas bestämmande att utgå i spannmål. Derjemte och enär, hvad angår
Lifgardesregementena till fot, någon förminskning af dessa regementen, på sätt
vid föregående tillfälle! föreslogs, nu icke ifrågasättes, anser jag ock så val
sekundchefs-, som förste majorsbefattningarne derstädes fortfarande höra åtföljas
af lika aflöning som motsvarande befattningar vid andra regementen af
värfvade armén, hvadan ock, i det uppgjorda förslaget till normalstat för
nämnda del af armén, aflöningen för öfverste och sekundchef vid infanterigardesregemente
äfvensom för öfverstelöjtnant och förste major derstädes upptagits
till lika belopp som för öfverste och regementschef samt öfverstelöjtnant
vid artilleriet finnas utfärda. I flinga till detta ämne hörande delar har jag
deremot icke funnit anledning att, afvika från de i oi Vanberörda memorial uttalade
åsigter. Sålunda anser jag fortfarande den vid värfvade armén nu utöfver
lönerna utgående ständiga inqvartering för befäl och underbefäl med
vederlikar, samt underbefälets beklädnadspenningar böra för framtiden upphöra,
äfvensom att aflöningen bör bestämmas i fast lön och tjenstgöringspenningar.

Beträffande de för åtskilliga befattningar vid Artilleriet och Fortifikationen
nu bestämdt), arvoden, anser jag likaledes sådana bära jemväl framgent utgå i
öfverensstämmelse med hvad i förenämnda memorial föreslagits, dock med iakt
tagande att, i anseende till den nu föreslagna förändrade organisationen af
Artilleriet, arvodena vid Wendes Artilleriregemente måtte bestämmas lika med

hvad vid Göta Artilleriregemente för närvarande eget rum och alltså utgå med

följande belopp, nemligen:

för Informations-kaptenen.................................................................B:dr 800.

» Informations-officern......................................................................... » 400.

» undervisning i gymnastik................................................................. » 700.

» två Informations-underofficerare ä 75 k:dr.................................... » 150.

» två d:o ä 50 » ................................... » 100.

» två Tygskrifvare, uppbördsåroden.................................... »_420.

Summa R:dr 2,570.

1 anledning af hvad sålunda nu i underdånighet yttrats och med hänvisning
i öfrig! till innehållet af memorialet den 31 December 1868, äfvensom,
beträffande de särskilda regementen»» och corpsernas sammansättning, till hvad
derom här ofvan blifvit i förslaget rörande sjelfva vapnens organisation anfördt,
får jag i underdånighet föreslå:

att aflöningen till värfvade arméns befäl och underbefäl samt vederlikar
må, för liden från 1873 års början, i den män passevolansen derstädes
kommer att upphöra, få utgå i öfverensstämmelse med det förslag
till normalstat för värfvade armén, som Bil. N:o 18 innehåller; -

att,, såsom följd häraf, den af ifrågavarande befäl och underbefäl med
vederlikar hittills åtnjutna inqvarteringsförmån samt de af underbefälet
uppburna beklädnadspenningar, i mån som den nya staten vinner tillämpning,
icke vidare må komma löntagarne till godo;

att det tillkomna nya befälet må, under tiden intilldess den nya staten
kan komma att vid de regementen och corpser hvartill samma befäl
hörer vinna tillämpning, ega uppbära aflöning till de belopp, som för
motsvarande beställningar enligt nu gällande stater utgå:

att de från Stockholms stad till en del regementen utgående inkvarterings-
och servismedel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå från
öfrig» städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande
utgöras, men, i samma man som den nya normalstaten vinner tillämpning,
till statsverket ingå, intill dess öfverenskommelse om aflösning af
berörda åliggande kan med vederbörande städer varda träffad; samt

att tjenstgöringspenningarne må beräknas endast för 9 månader om
året, eller Januari—Mars, samt Juli—December, med undantag endast för
de vid fortifikationstrupperna tjenstgörande officerare, hvilka, när de hela
året äro i tjensteutöfning, höra få tillgodonjuta tjenstgöringspenningar för
årets alla tolf månader.

Hvad angår kostnaderna för värfvade arméns aflöning på grund af den
nu föreslagna staten, får jag i underdånighet anmäla, att, enligt uppgjord beräkning,
berörda aflöning kommer att utgöra:

A) Löner.

Vid Infanteriet...........................................

» Kavalleriet...........................................

» Artilleriet med Fyrverkare-corpsen..
» Fortifikationen..............

R:dr 344,160
» 244,900
» 871,225
» 218,684

1,678,969:

B) Arvoden.

Vid Artilleriet med''Fyrverkare-corpsen............ R:dr 10,935:

» Fortifikationen.........;...................................... „ 4,450:

15,385:

Summa R;dr 1,694,354: -

till motsvarande utgifter finnas nu, inberäknadt inqvarteringsersättning
och beklädnadspenningar för underofficerare,
anvisade:''

1,259,672: 24.

A) Löner.

Vid Infanteriet........................ R:dr 305,149: 74.

» Kavalleriet...-.................... » 209,323: —

» Artilleriet med Fyrverkare-corpsen.
................ » 627,152: so.

» Fortifikationen.................. » 118,047: —

B) Arvoden.

V id Artilleriet och Fyrverkare corpsen.

.............................R:dr 14,232: 66.

» Fortifikationen...................... « 16,560: — 7QO ,,

------ ---------------- '' 1,290,104: do.

Skilnaden emellan de utförda beloppen visar en årlig ökad kost nad

af-.......................-............................................................. R:dr 403,889: lo.

I donna summa ingår aflöning för tillkomna nya beställningar
:

Vid Artilleriet ................................................R:dr 195,750: —

» Fortifikationen.............................................. » 98,526:

Summa R:dr 294,276:

Transport R:dr 294,276: — 403,889: ro.

Bih. till Rikad. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Åfd.

403.889: eo:

Transport R:dr 294,276: —

Härifrån afgår:
för indragna beställningar:

Vid Artilleriet.............................. R:dr 11,990: —

» Fortifikationen....................... » 3,925: —

» Kavalleriet............................ » 4,050: — 19,965: _

om återstående beloppet.......................................................... R:dr 274,311:

frånräknas ofvan utförda kostnaden för löneregleringen, så

utvisar återstoden................................................................ R:dr 129,578: to,

den ökade årliga kostnad, som löneregleringen, oberoende af den föreslagna
nya organisationen, skulle komma att förorsaka.

Fömarsväsendet å Gotland,

1 afseende å försvarsväsendet på Gotland anser jag mig icke ega anledning
afvika från hvad memorialet af den'' 31 December 1868 innehåller, och
för jag således, med åberopande deraf, i underdånighet föreslå:

A. Såsom allmänna grunder.

l:o. att värnepligten på Gotland skall vara allmän och utan rätt till
lega eller friköp, utsträckt till hvarje man, endast med följande undantag,
nemligen:

A) Från all beväringspligt:

a) De till krigstjenst genom lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet oförmögna
eller alldeles otjenliga;

b) de som äro i krigstjenst vid armén eller sjövapnet anställde;

c) Lotsåldermän och lotsar;

d) ende sonen af gamla orkeslösa föräldrar, så länge de med sonen äro
sammanboende och af dennes arbete för sitt uppehälle beroende;
hvarjemte

e) läkare, som aflagt medicine-kandidat-examen, och prester icke höra
åläggas annan tjenstgöring, än den som tillhör deras yrke.

B) Från vapentjenst i lerig:

a) Fyrmästare, Fyrvaktare och Fyrbiträden;

b) till artilleriets tyg- eller liandtverksstater hörande personer; samt för

öfrigt de i allmän tjenst anställde, som Kong!. Näjd, med afseende

på rikets sannskyldiga nytta och behof, kan finna skäligt att från

krigstjenst^ frikalla.

2:o. att värnepligten inträder med Kret näst efter fyllda 18 år och
fortfar till och med det år, hvarunder 50 lefnadsår uppnås, under liv il*
ken tid värnepligtig skall vara skyldig underkasta sig föreskrifna vapenöfningar; 3:o.

att värnepligtige åligger att, efter 50:de lefnadsåret och intill
fyllda 60 år, efter uppbåd, biträda såsom arbetsmanskap vid fältarbeten,
som förekomma under försvar af Gotland;

4:o. att det värnepligtiga manskapet indelas i 32 åldersklasser, af
hvilka de 5 yngsta utgöra rekrytklasserna och de återstående 27 klasserna
den allmänna beväringen;

5:o. att de värnepligtige delas på både infanteriet och artilleriet, och
att det till sednare vapnet erforderliga antal utses inom derför bestämda
kretsar, företrädesvis bland dem, som sig frivilligt dertill anmäla;

6:o. att de värnepligtige undergå approbation^ och kassationsmönstringar,
Indika tillika äro att såsom generalmönstringar anse, och hvarvid de
approberande, hvad infanteriet angår, enrolleras på det kompani, inom
hvars område de äro kyrkskrifne, och hvad det till artilleriet hörande
manskap beträffar, på det batteri, med hvars stamtrupp det skall införlifvas;
dock att till artilleriet inmönstrad värnepligtig må mönstras i den
ort der han är kyrkskrifven;

7:o. att värnepligtig, som vid approbation- och kassations-mönstring
befinnes lida af sjuklighet eller svaghet af tillfällig art, ställes på ett års
förbättring och må vara skyldig att vid nästföljande års mönstring sig
ånyo inställa;

8:o. att det manskap, som öfverskridit värnepligtsåldern, skall vid
berörda mönstringar ur rullorna afföras;

9:o. att, efter skedd enrollering, de värnepligtige skola vara underkastade
krigslagarna, såväl när de äro samlade i trupp och under befäl,
som i fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom de till tjenstgöring
inkallas;

10:o. att de nationalbeväringen tillhörande korporaler skola, så länge
de i sådan, egenskap qvarstå, oafbrutet vara underkastade krigslagarne;

11 ro. att alla kallelser till samling, af hvad beskaffenhet det vara
må, vapenöfning eller uppbrott må ske genom militärbefälet, under hvars
ledning de värnepligtige föras från samlingsplatserna till bestämmelseorterna
och åter;

12:o. att värnepligtig, som under hela sin tjenstetid skall tillhöra det
vapen, som vid inmönstringen bestämdes, må, hvad infanteriet beträffar,
alltid tillhöra det kompani, inom hvars område han är kyrkskrifven, och
hvad artilleriet angår, det stambatteri, hvarå inmönstring skett;

13:o. att värnepligtig må vara skyldig att till vederbörande kompanichef,
hvilken har sig ålagdt att fora rullor öfver och redovisa alla
inom hans kompani boende värnepligtige, såväl de kompaniet tillhörande
som de å artilleriet enrollerade, anmäla, ej allenast då lian inom kompaniets
område flyttar från en till annan ort, utan ock då flyttningen sker
till annat kompanis område, i hvilket sednare fall det ock tillhör den
värnepligtige att, inom 14 dagar efter inflyttningen, anmäla förhållandet
hos chefen för det kompani, inom hvars område han fått sin nya bostad;

14:o. att från vapenöfning i fredstid befrias: till handelsflottan hörande
sjöman, som å sjömanshuset i Wisby äro inskrift] e; sjökaptener
och styrman, Indika aflagt de för befälhafvare och ''styrmän å svenskt
handelsfartyg föreskrifna kunskapsprof, samt maskinister å ångfartyg, tillhörande
enskilda personer eller bolag; dock endast så vidt verklig sjöfart
idkas, och med förpligtelse att, så vida sjöfarten upphör före 40 års
ålder, underkasta sig de vapenöfningar, som nedan i detta afseende föreslås
;

15:o. att, med undantag af de i lista punkten inom. d) uppräknade,
alla från värnepligten till större eller mindre del frikallade, må, i gengäld
för sin befrielse, under hela den tid de i värnepligtsåldern qvarstå, erlägga
eu årlig så kallad värneskatt, och för sådant ändamål indelas i
tvänne kategorier, omfattande den törsta dem, som äro från värnepligtens
personliga utgörande helt och hållet befriade, och den andra dem. som
endast äro fria från vapenöfningar under fred;

16:o. att första kategorien må sönderfalla i 2:ne klasser, omfattande:
första klassen dem, Indika äro emellan 18—30 år och den andra, alla
inom öfrige åldersklasser skattskyldige;

17:o. att värneskatten må för hvar och en till första kategoriens första
klass hörande utgå med minst 1, högst 25 R:dr, men inom dessa gränser
bestämmas för en hvar, som erlägger bevillning enligt 2:dra artikeln, till

fjerd flen af "bevillningéns belopp, och för de till andra klassen hörande,
med hälften af det belopp, som skolat i första klassen erläggas;

18:o. att värneskatten för andra kategorien beräknas till samma belöps»,
som i första kategoriens andra klass erlägges;

19:o. att nedsättning i, eller fullständig befrielse'' från värneskatten,
må till följe af , ömmande omständigheter, såsom stor fattigdom, svårare
lyte eller sjukdom, efter anmälan af vederbörande bevillningsberedning,
kunna af taxeringskomité!» medgifvas;

20:o. att, då omtankan om Gotlands säkerhet sådant påkallar, Kongl.
Näjd må ega, genom högste befälhafvare!! derstädes, uppbåda antingen
alla åldersklasserna, eller ock större eller mindre delar af den eller de
klasser, som befinnes nödigt, vare sig öfver hela ön, eller endast från
vissa delar deraf; och

21 :o. att Gotlands värnepligtige aldrig må till tjenstgöring utom öns
gränser kommenderas.

B) Såsom speciela grunder:

att Gotlands försvarsstyrka skall organiseras: dels såsom infanteri och
dels såsom artilleri;

att infanteriet skall utgöras af stam och beväring samt artilleriet af
dels värfvad, dels indélt stam. och. i mån af behof, utaf beväring;

att stammen vid infanteriet skall bestå af underbefäl i alla grader, af
spel, trumslagare, sjukvårdsmanskap och timmermän, samt bestämmas till
ett sammanlagdt antal af 1,200 man;

att stammen vid artilleriet må, förutom redan befintlige värfvade 74
man. bestå af de 2:ne å Gotland förlagda indelta kompanier, hvilka för
sådant ändamål från sjö- till landtförsvaret öfverflyttas;

att de värnepligtige, hvar inom sitt kompani, må ega att inom sig
välja till lägsta underbefälsgraden eller vice korporaler;

att vald!, eller befordradt underbefäl och öfrige beställningspersoner
skola ega skyldighet att i donna egenskap tjenstgöra i minst förn på hvarandra
följande år, och derunder deltaga i förekommande vapenöfningar,
såväl befälets som manskapets.

C) Rörande organisationen utaf
a) Infanteriet:

att Gotlands nationalbeväring indelas i 2:ne regementen, hvaraf det
ena kallas Gotlands norra och det andra Gotlands södra regemente, hvardera
bestående åt 4 bataljoner och 16 kompanier;

att, af de nuvarande kompanierna, de två till numerären största fördelas
hvardera i 2:ne, hvarigenom antalet kompanier kommer att uppgå
till 32;

att, i sammanhang med nämnda delning, eu reglering af samtliga
kompaniers områden må ega ruin, med syfte att till hvarje kompani indela
ungefärligen lika stort antal värnepligtige, dock med iakttagande att
samma sockens manskap, såvidt möjligt, icke splittras till olika kompanier;

att allt befäl af officers grad må vara fast aflönadt, men att allt
underbefäl förses med arvoden;

att nya löner måtte å nationalbeväringens stat uppföras för 2:ne Regementschefer,
2:ne Öfverstelöjtnanter, 2:ne Majorer, 2:ne Regementsqvartermästare,
8 Regementsadjutanter och 15 Löjtnanter;

att nya arvoden måtte anvisas för 8 Bataljonsadjutanter, 2 Regementsväblar,
1 Regementstrumslagare, 10 Fältmusikanter och 8 Gevärshandtverkare; att

å hvarje kompani må finnas 4 l:ste Korporaler, 8 Korporaler,
12 vice Korporaler, 2 Trumslagare, 2 Spel, 2 Timmermän och 2 Sjukvårdssoldater;
och å hvarje bataljon en sjukvårdskorporal, samt att arvoden
må åt här nämnda personer anvisas;

att civilstaten må vid hvardera regementet bestå af: 1 Regementsauditör
med fast lön och 1 Regements-intendent, till hvars biträde eu
vaktmästare anställes, båda med arvoden, utgående från mötesanslagen;

att arvoden må anvisas åt 2:ne prestman, för upprätthållande af
gudstjensten under vapenöfningarne;

att en Kaptens- och sex Underlöjtnants-löner samt fem Underofficersarvoden
måtte indragas;

att, i mån af inträffande ledighet, jemväl måtte indragas nuvarande
Sekreterare- och Auditörstjenst, samt Fältkamererare, Kanslist- och Kontorsskrifvare-tj
ensterna:

b) Artilleriet:

att artilleristyrkan å Gotland bestämmes till fem fotbatterier å sex
kanoner, eller tillsammans 30 kanoner;

att dessa batterier måtte organiseras såsom en särskild, med eget
befäl försedd, corps, benämnd: Gotlands artilleri-corps;

att, med fästadt afseende å befintlig materiel, tvenne af nämnda batterier
erhålla 3//24 kanoner och de tvenne öfrige 2" 25 kanoner;

att de tvenne 3"24 batterierna erhålla hvartdera 74 och de trenne
2"25 batterierna hvardera 62 man stamtrupp;

att det ena 3"24 batteriet må bildas af manskapet från nuvarande
artilleri-corpsens stamtrupp och de öfriga batterierna af den indelta stamtruppen
;

att bland de vämepligtige må, under benämning bevärings-arUllerister,
utses ett antal af 480, på det sätt. att ett antal af 40 hvarje år inskrifvas
i fältartilleriet och qvarstå der i 12 år, efter hvilken tids förlopp de
öfvergå till fästningsartilleriet;

att å Gotlands artilleri-corps stab må uppföras beställningar för eu
chef af Öfverstelöjtnants grad, 1 Major, 7 Kaptener — hvaraf 5 äro
batteri-chefer — 10 Löjtnanter och 8 Underlöjtnanter;

att till artilleri-corpsens stat, från nationalbeväringens, må öfverföras:
2:ne Styckjunkare, 1 Sergeant, 1 förste och 4 andre Konstaplar, samt att
nya beställningar må uppföras för 8 Styckjunkare, 14 Sergeanter, 5
Batteri trumpetare, 19 förste och 31 andre Konstaplar, men att deremot
nu utgående arvoden till 5 Sergeanter, 11 förste och 20 andre Konstaplar
samt 4 Trumpetare må indragas;

att å hvarje batteri må anställas eu handtverkare, samt bland truppen
utses och inöfvas 2:ne sjukvårdssoldater;

att civilstaten vid artilleri-corpsen må bestå af: 1 B ogemen ts-pastor
och 1 Regements-auditör, bägge med fast lön, samt 1 Regements-intendent
med arvode utaf mö tesanslaget;

att enahanda kompetens må erfordras vid Gotlands artilleri-corps,
som vid det öfriga artilleriet, för vinnande af befordran till löjtnantsgraden,

D) I fråga om behofvet af hästar, såväl ständigt underhållna, som under
exercistiderna hyrda sådana och jemväl vid mobilisering behöfliga:

att för artilleriet å Gotland må uppställas och framgent underhållas
ett stall af 25 hästar, hvithet stall förlägges vid depöten i Wisby;

att Konungens Befallningshafvande å Gotland må berättigas utsluta
kontrakt med hästegare derstädes om tillhandahållande under exercistiderna
af hästar för artilleriet;

att antalet af dessa hästar må besjtämmas så stort, som enligt utredningsplanen
för 2:ne batterier erfordras, och att dessa hästars utfodring
och skötsel under exercistiden bestrides genom kronans försorg;

att samma bestämmelser, som blifvit för fastlandet föreslagna i fråga
om anskaffning af hästar vid arméns mobilisering, äfven må blifva för
Gotland gällande, fastän med den skillnad, att, inom donna provins, hvarje

kommun förpligtas leverera en häst för hvarje fullt 50,000 riksdalerstal
af kommunens sammanlagda taxeringsvärde, och att ringare anspråk ställas
på dessa hästars storlek än hvad för fastlandet är ifrågasatt, samt att de
icke få föras utom öns gränser.

E) beträffande vapenöfningarne,

a) för Infanteriet:

att de värnepligtige, som tillhöra de båda yngsta åldersklasserna, skola
vara skyldige undergå förberedande militäröfningar i sin hemort, en eftermiddag
i veckan under Juli och Augusti månader;

att dessa öfningar anordnas kompani vis och ställas under ledning af
från kompaniet beordradt befäl;

att de dernäst" följande 3:ne årsklasserna skola sammandragas till
rekrytskola under tillsammans 60 dagar, sålunda fördelade: att första årets
skola omfattar 30 dagar och hvardera af de 2:ne följande årens 15 dagar;

att beväringen under de 6 år, som förflyta närmast efter slutad rekrytskola,
sammandrages till vapenöfning hvart annat år, och under den i
värnepligtsåldern återstående tiden hvart fjerde år;

att öfningarne under hvarje af de sålunda bestämda åren fortgå under
6 dagar;

att befälsmöten, till liv lika allt befäl, trumslagare, spel, timmermän «
och sjukvårdssoldater kommenderas, årligen skola hållas i 12 dagar;
in och utryckningsdagar i alla här nämnda öfningar oberäknade;
att sjöfarts-idkande värnepligtig, som på donna grund blifvit från vapenöfningarne
under fred befriad, skall, om lian med sjöfart upphör före fyllda
35 år, vara skyldig genomgå fullständig rekrytskola, i öfverensstämmelse
med hvad i fråga om sådan är stadgadt, samt derefter under 4 nästföljande
år deltaga i påbjudna öfningsmöten;

att den, som med sjöfart upphör emellan 35 och 40 års ålder, jemväl
må, intilldess sistnämnda ålder uppnås, vara förpligta»! att dylik rekrytskola
undergå;

att, efter fyllda 40 år, befrielse från rekrytskola eger rum, fastän
med skyldighet att deltaga i förekommande öfningsmöten med den åldersklass,
till hvilken den värnepligtige hörer;

att värnepligtig, som, efter fullgjord beväringsexercis vid indelta eller
värfvade trupper å fasta landet, öfverflyttar till Gotland, må vara skyldig
deltaga i vapenöfningarne med den åldersklass, till hvilken han efter de
Gotländska förhållandena hörer;

att en hvar värnpligtig inom Gotland, som af en eller annan orsak
icke genomgått fullständig rekryt-skola å ön, eller alla årens exercis med
beväringen på fasta landet, skall, intill fyllda 40 år, vara pligtig att, så
framt ej laga hinder fortfarande möter, underkasta sig den för rekrytklasserna
fastställda öfning, samt derefter deltaga i öfningarne med den
åldersklass, han tillhör;

att den, som utan laga förfall undanhåller sig från någon af de för
rekrytklasserna föreskrifna 3:ne årens vapenöfningar, skall qvarstå i rekrytklass,
intilldess sagda öfningar blifvit författningsenligt genomgångna;

att den, som tillhör allmänna beväringen och förfallolöst undanhåller
sig från vapenöfning med den åldersklass, till hvilken lian rätteligen hörer,
skall fullgöra den försummade vapenöfningen med andra åldersklasser;

att, såsom laga förfall vid uppbåd till samling, mönstring, vapenöfning
eller krig, må anses de bestämmelser, hvilka i sådana hänseenden varda
för fastlandets beväring gällande;

b) för Artilleriet:

att såsom årliga öfningar för indelta Artilleriet må bestämmas:
Befälsmöte i 12 dagar med allt befäl, underbefäl, trumpetare och handtverkare
;

Rekrytmöte i 62 dagar med 12 procent af verkliga nummerstyrkan,
tillfälliga vakanser ej beräknade, och hvarunder manskapet får efter behof
ombytas: samt

JRegementsmöte i 30 dagar,
in- och utryckningsdagar öfverallt oberäknade;

att de å Artilleriet enrollerade värnepligtige må undergå vapenöfning
under lika lång tid, som för de värnepligtige å fasta landet blifvit föreslaget,
dock med den skilnad att, efter afslutade förberedande öfningar i
hemorten, första krets öfning omfattar 30 dagar och andra årets jemväl
30, hvaremot under tredje året ingen öfning egen rum;

att öfningarne derefter, intill fyllda 30 år, skola, samtidigt med motsvarande
års-klasser af infanteriet, fullgöras vid fältartilleriet, och sedermera
vid fästningsartilleriet under samma tider, som blifvit föreslagna för
den del af infanteriets bevaring, hvilken tillhör de 20 sista årsklasserna;

F) hvad angår nationalbeväringens förseende under mötestiderna med -portion
in natura och slitningsersåtining för begagnande af egna kläder:

att nationalbeväringens exercerande styrka må under de årliga vapenöfningarne
åtnjuta portion in natura och portionsskilling, i likhet med hvad
för indelta armén bestås;

Bill. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

att nationalbeväringens korporaler, manskap och spel må, för begagnande
under vapenöfningarne af egna beklädnadspersedlar, ega uppbära
slitningsersättn ilig. motsvarande klädespersedlarnas förbrukning under mötestiden
;

G) rörande, sjukvården:

att den nu på nationalbeväringens stat upptagna regementsläkare-beställning
må ä Artilleri-corpsens stat öfverflyttas, med skyldighet för inneliafvaren
att förena inseendet öfver den militära sjukvården på ön med
vården om all utlemnad medicinal- och instrumental-attiralj, samt att lemna
den undervisning åt sjukvårdsmanskapet, som lämpligen kan åstadkommas;

att a infanteriets stat må uppföras arvoden för 8 tillförordnade Bataljonsläkare,
hvilkas tjenstgöringsskyldighet i fredstid inskränkes till de årliga
vapenöfningarne och till skyldighet att turvis tjenstgöra vid sjukhuset i
Wisby under de lider, dä undervisning åt sjukvårdsmanskap derstädes
meddelas;

att militärlä kamé på Gotland, ställes under Generalfältläkarens inseende
och kontroll i allt hvad sura rörer den egentliga sjukvården under deras
militära tjenstgöring.

I fråga om löner och arvoden för befäl och tjensteman vid nationalbeväringens
infanteri samt Artilleri-corpsen, torde jag äfven få i allt hufvudsakligt
hänvisa till hvad i sådant afseende finnes anfördt i mitt underdåniga memorial
den 31 December 1868.

I berörda underdåniga memorial har jag emellertid ifrågasatt att, i likhet
med hvad för indelta armén i detta hänseende jemväl föreslagits, lönerna skulle
beräknas i viss qvantitet spannmål, äfvensom att af de föreslagna lönebeloppen
till en början blott skulle utbetalas vissa procent, Indika procent småningom
under loppet af 6 år skulle ökas, tills lönens lulla belopp omsider utginge:
men dä jag i förslag till reglering af indelta arméns löner, på skål som i memorialet
den 31 December 1869 äro utvecklade, frångått nämnda grunder för
lönernas beräkning i spannemål och deras successiva höjande till normalbeloppet,
och samma skäl äro i allt gällande äfven hvad angår Gotlands nationalbeväring,
så torde de anförda grunderna ej heller höra å nationalbeväringens löner
vinna tillämpning, utan får jag således blott föreslå,

IT) i fråga om löner och arvoden

att dessa må bestämmas i enlighet med det förslag till normal-stat,
som bil. N:o 19 upptager.

Då likväl innevånarne å Gotland hittills alltid lemnats tillfälle att yttra
sig rörande väckta förslag till ändringar i de angående krigstjenstskyldigheten
derstädes särskild! gällande bestämmelser, och en dylik förmån äfven
i förevarande fall torde höra dem medgifvas, anser jag mig i detta hänseende
nu endast höra hemställa, att ofvannämnda förslag, måtte innevånarne på Gotland
delgifvas, med förständigande att angående den deri ifrågasätta ökade
tjenstgöring med yttrande inkomma.

Efter att i det föregående hafva framställt förslag rörande sj elfva
organisationen af landets försvarskrafter, återstår mig nu att inför Eders
Kongl. Maj:t angifva de hjelpmedel jag anser af nöden, för så vidt dessa
krafter skola kunna bringas till sin råtta användning, äfvensom ock att
redogöra för de kostnader, som dermed äro förknippade och hvartill särskilda
medel höra anvisas.

Till sådana hjelpmedel höra: deri för truppernas utrustning erforderliga
materiel af vapen, ammunition, beklädnad och utredning; belastade
platser, h vilka afse, dels att skydda våra förnämsta militära etablissementer
samt andra i strategiskt och politiskt hänseende vigtiga punkter,
dels att försvåra fiendtliga men underlätta egna truppers rörelser;
vidare sådana i olika delar af landet på förhand uppförda förrådsbyggnader
för krigsmateriel, sjukvårdspersedlar och proviantartiklar som för
fältarméns derstädes möjligen inträffande operationer kunna vara af nöden;
samt slutligen kommunikationsleder, som beröra någon företrädesvis
vigtig eller genom sitt läge blottställd punkt, dit trupper måste
kunna hastigt och till större antal förflyttas, eller som i öfrig!, t. ex.
för upprätthållande af förbindelserna mellan armén och dess hufvudsakligaste
depoter, må anses ega någon framstående strategisk betydelse.

Då omfattningen af behofven i ena eller andra rigtningen måste
vara beroende af försvarskrafternas blifvande storlek, sammansättning och
indelning, har jag, vid bedömande häraf, ansett mig höra utgå från den
förutsättning, att den organisationsplan jag i sistnämnda hänseende framlagt
vinner såväl Eders Kongl. Maj:ts som Riksdagens bifall och sålunda

blifvit till slutligt genomförande antagen, samt att alltså förrberörda behof
böra afse att kunna möjliggöra en mobilisering till den utsträckning,
att ej allenast fältarmén, bestående af stammen och fyra klasser bevä''
ring, samt ännu en klass af donna senare såsom ersättningstrupper sammandragen
i depoterna, utan äfven landstormens begge uppbåd måtte,
om så erfordras, kunna tråda under vapen.

Om till en början det under sådana förhållanden >uppstående gevärsbehofvet
tages i betraktande och man såsom beräkningsgrund derför uppställer,
antingen den af tre gevär för hvarje man Infanteri af den aktiva
armén, eller ock den mera vanliga, — hvilket jag anser närmare ange
ifrågavarande behof — att med nya tidsenliga gevär höra förses hela
den aktiva armén, en klass ersättningstrupper samt landstormens båda
uppbåd, och att 50 procent derutöfver finnas i reserv, så skulle anskaffningen
på det hela i runda tal komma att omfatta en slutsiffra af,
i förra fallet 252,000, och i det sednare 360,000 st. Då jag emellertid
håller före att till beväpning af landstormens andra uppbåd böra tillsvidare
kunna användas i förråd befintliga refflade mynningsladdnings.
gevär, skulle det behof af gevär enligt senast fastställda modell,
som i första hand borde fyllas, kunna inskränkas till hvad som ererfordras
för att dermed förse fältarmén (84,000 man infanteri), en klass
ersättningstrupper (18,000 man) samt landstormens första uppbåd (56,000
man infanteri), eller, enligt sistnämnda beräkningsgrund, till sammanlagd!
omkring 237,000 st. gevär. Detta antal är dock det minsta som
måste finnas att tillgå, så framt ej i farans stund fosterlandets försvar
skall äfventyras. Det bör i sådant hänseende bemärkas, att redan i närvarande
stund hela stående armén finnes försedd med gevär af ny modell
samt att, efter det dylika gevär, enligt derom meddelad nådig föreskrift,
hunnit utdelas jemväl för en klass af beväringsmanskapet, förråden
derutöfver ändock, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästaren anmält, innehålla
omkring 20,000 st. hvadan alltså antalet på det hela af ifrågavarande
slags gevär uppgår till 76,000 st. Då härtill kommer att
. ytterligare 20,000 st. kunna med redan anvisade medel åstadkommas,
skulle, för uppnående af nyssberörda minimisiffra, endast erfordras att
med nya tillgångar anskaffa 141,000 st., hvilket belopp jag emellertid,
för betäckande af tid efter annan skeende afgång, anser böra höjas till i
rundt tal 150,000 st., som, efter beräkning af 30 R:dr per gevär, komma
att medföra eu kostnad af 4,500,000 R:dr.

öfvergår jag härefter till det icke mindre vigtiga behofvet af den
erforderliga gevärsammunitionen, så förekommer härvid att, enligt hvad
t. f. Generalfälttygmästare!! upplyst, behållningen af kopparpatroner bör

för närvarande utgöra omkring 8£ millioner; samt att således, för fyllandet
af det antal, som enligt den hittills följda planen för anskaffningen
ständigt borde i förråden finnas, ytterligare erfordrades l£ milion. Då
emellertid i följd af förändrade förhållanden jag anser oundgängligen
nödigt att öka reservtillgången af berörda ammunition till 12,000,000 st.,
men det anslag för tillverkning af kopparpatroner, hvarom Generalfälttygmästaren
hos Eders Kong!. Maj:t gjort underdånig hemställan, endast
afser förrberörda \\ million, jemte hvad som till betäckande af den under
åren 1871 och 1872 förväntade förbrukningen af dylik ammunition erfordras,
så återstår alltså att med nya tillgångar fylla de i nyssnämnda
normalbelopp felande 2 millioner; hvarföre således det af t. f. Generalfälttygmästaren
ifrågast,Bilda anslagsbelopp 134,000 It:dr, torde höra ökas
med för sistnämnda ändamål beräknade 70,000 It:dr, och hvarigenom
medelsbehofvet på det hela således för ifrågavarande ändamål uppgår till
inalles 204,000 It:dr. Det reservförråd af 12 millioner patroner, som härigenom
skulle komma att finnas, utgörande omkring 90 patroner per
man för fältarmén och krigsreserven, företer för visso ingalunda något
synnerligen fördelaktigt förhållande, men då härvid i betraktande tages
dels att två fabriker för patrontillverkning finnas inom landet inrättade,
hvilka, i händelse af behof, kunna medgifva en ganska högt uppdrifven
produktion, dels att ett reservupplag af patronmetall finnes att tillgå, för
den händelse förhållandena skulle påkalla en betydligt ökad tillverkning, så
torde emellertid det förslag jag i förevarande hänseende framställt kunna
befinnas tillfredsställande.

I fråga åter om materielen vid specialvapnen, der den icke redan är
till behöflig myckenhet tillgodosedd, anser jag mig hufvudsakligen höra
hänvisa till hvad härom i sammanhang med förslagen rörande vapnens
organisation blifvit af mig här ofvan yttradt. Hvad särskilt artilleriet
beträffar, bör jag dock, — jemte det jag i minnet återkallar att, enligt
{flanell för artilleriets organisation, medelsbehofvet för uppsättning af erforderlig
fältartillerimateriel utgör sammanlagdt 1,102,743 It:dr, — i underdånighet
tillkännagifva att, enär härigenom erhålles endast hvad till komplettering
af materielen för de föreslagna fält- och reservbatterierna erfordras,
jag anser eu skyndsam anskaffning af berörda materiel vara desto angelägnare,
som, enligt hvad t. f. Generalfälttygmästaren anmält, en ej ringa
del af den nu befintliga fältartillerimaterielen, i anseende till ålder, torde
inom eu ej särdeles aflägsen tid behöfva mot ny utbytas. I öfrig! erfordras
till anskaffning af fästnings- och positionskanoner med ammunition
och lavetter enligt uppgjord beräkning 551,000 K:dr; och anser jag mig,
för att visa angelägenheten af donna anskaffning, endast behöfva påpeka,

att berörda kanoner äro afsedda till bestyckning ej allenast af en del
utaf de till hufvudstadens skydd i dess skärgård uppförda befästningar,
utan äfven af landets hufvuddcput-fästning Carlsborg, samt af den för
Norrlands försvar afsedda befästade depot, om hvars anläggande jag
bär nedan kommer att framställa förslag.

Hvad angår behofvet af materiel för Fortifikationen, hvilken jag,
enligt hvad ofvan blifvit yttradt, ansett kunna för närvarande inskränkas
till anskaffande af två krigsbryggeekipager samt så kallad fältsignaleringsmateriel
för det till uppsättning föreslagna fältsignalkompaniet, torde
jag höra här endast i underdånighet erinra, att för fyllandet deraf erfordras
ett belopp af tillsammans 140,000 tv:dr.

Bland de vid organisationens genomförande uppstående behof torde
anskaffandet af beklädnad och personel utredning icke vara det minst
angelägna. Riktigast vore visserligen, om fyllandet af nämnda behof
kunde ske till den omfattning att de fyra beväringsklasser, som, jemte
stammen, bilda fältarmén, samt en klass af det ersättningsmanskap, som
bör i depoterna sammandragas, blefve med allt hvad härtill hörer fullständigt
utrustade. Men då största delen af den materiel, som här är
i fråga, dels är i hög grad underkastad tidens åverkan samt kräfver en
omsorgsfull och dyrbar vård, dels, i händelse af behof, inom icke allt
för lång tid torde kunna kompletteras, har jag ansett att endast för tre
beväringsklasser fullständiga munderingar behöfva finnas jemte reqvisita
i förråd till munderingar för en fjerde klass; men att deremot personel
utredning, deri inbegripet skyddstält, remtygs- och utredningspersedlar
in. in. dylikt höra anskaffas för fyra klasser, eller den största styrka som
kan ifrågakomma, att i första hand inträda i den aktiva armén. Om
denna plan för tillgodoseende af ifrågavarande behof följes, skulle, enär
med redan för ändamålet anvisade medel tvänne klasser beväring jemte
stammen kunna blifva fullt utrustade samt beklädnads-reqvisita i förråden
derutöfver finnas för en tredje klass, alltså återstå att med nya
tillgångar bestrida följande utgifter nemligen:

för förfärdigandet af beklädnadspersedlar samt ny anskaffning af
personel utrednings in. tf. persedlar för en tredje klass bevä -

ringsmanskap .............................:............................... 719,000 B,:dr.

» beklädnads-reqvisita för eu fjerde klass.............. 1,179,000 »

» personel utredningspersedlar jemte skyddstält

och öfriga trosseffekter till samma klass............ 847,000 »

» kokkittel'' och proviantsäckar in. in. dylikt till

2:ne klasser.................................................................. 26,640 »

Summa 2,771,640 R:dr.

Om jag, oaktadt långt större behof ifrågakomma när en gång krigsfara
på allvar hotar, likväl anser mig kunna stadna vid detta förslag,
så sker det, dels derföre att jag, med hänsyn till våra begränsade tillgångar,
har velat i detta som i andra fall inskränka mig till det oundgängligen
nödvändiga samt alltså afsett endast det väsendtligaste af hvad
som erfordras för att utan synnerligt dröjsmål kunna mobilisera stammen
jemte fyra klasser beväringsmanskap, dels ock derföre att i nödfall och
i behof af största skyndsamhet en beväringsklass skulle kunna utrustas
med den indelta armén tillhörande mundering, som af donna vid uppbrottet
icke medtages.

I afseende ä <let för armén vid mobilisering erforderliga antal trossfordon
får jag i underdånighet anmäla:

att för närvarande linnés att tillgå inalles 738 trossfordon af
olika slag;

att medel blifvit anvisade för anskaffning af ytterligare 831
trossfordon, bestående af stabsvagnar, packvagnar, timmermanstrossvagnar,
lätta bataljonsförbinderivagnar, packvagnar för flyttande sjukhus
och ambulanser, intendentur- och expeditionsvagnar, ekonomiutredningsvagnar,
apotheksvagnar och fältbageri vagn ar;

att, vid dessa förhållanden och då, hvad angår de för transport
af proviant och fourage erforderliga fordon, dessa torde i behofvets
stund kunna påräknas utaf krigsortens egen tillgång å fordon, jag
anser några särskilda åtgärder för anskaffning af ytterligare trossfordon
för armén icke för närvarande af behof påkallade.

En vigtig del af intendenturväsendet utgöres af den för armén behöfliga
sjukvårdsmateriel. Utom den vid regementenas mötesfält för den
årligen exercerande styrkan af stam och beväringsmanskap befintliga sjukvårdsmateriel
finnes för närvarande, enligt hvad Arméförvaltningens Intondents-departement
anmält, sjukhuspersedlar för 3,500 sängar, eller
hvad som erfordras för arméns flyttande sjukhus och ambulanser, dock
med undantag af åtskilliga yllepersedlar jemte andra skrymmande artiklar
af ringare värde, hvilka snart och utan svårighet kunna erhållas.

Dessutom har Eders Kongl. Maj:t under den 21 sistlidne Oktober
anbefallt anskaffning af materiel för ytterligare 500 sjuksängar att användas
för stående sjukhus, och ehuru den sjukvårdsmateriel, som enligt
det nu anförda är att påräkna, icke kan anses i allo tillräcklig i händelse
af arméns mobilisering, torde dock, enär hithörande effekter höra vid behof
kunna utan synnerlig svårighet eller tidsutdrägt anskaffas, några
vidare åtgärder i detta hänseende för närvarande icke finnas af nöden.

Hvad slutligen angår den under Sundhet,s-kollegii vård ställda sjukvårdsmateriel
af instrumenter in. fl. effekter, har Eders Kongl. Maj:t
under den 18 sistlidne November meddelat bemälda kollegium föreskrift
om anskaffning af hvad till komplettering af ifrågavarande materiel enligt
af kollegium lenm ad uppgift erfordrades; och lärer alltså för närvarande,
äfven i detta hänseende, någon vidare åtgärd icke vara behöflig.

Om undersökningen af ifrågakominande behof härefter rigtas till de
hjelpmedel som befästade platser erbjuda, så möter först och främst frågan
om hufvudstadens befästande. Den för hela landet störa politiska vigt
donna plats eger såsom administrationens medelpunkt samt eu af pulsådrorna
för dess commerciella och industriella lif, hvartill äfven kommer
dess utomordentliga betydelse i strategiskt hänseende, har redan länge
gjort, frågan om Stockholms befästande till föremål för nationens uppmärksamhet,
och flerfaldiga gånger föranledt, dess öfverlemnande till utredning
af särskilt tillsätta kommitéer, hvilka fatt sig uppdraget att
behandla förslagen om Stockholms befästande å såväl sjö- som landsidan.
Ett hinder för genomförande af hvarje framlagdt, förslag har dock alltid
mott i de mycket störa kostnader, hvartill äfven en i mindre skala anlagd
plan uppgår. Så t. ex. sluta de beräkningar den år 1861 tillsätta
Landtförsvarskomité uppgjorde på omkring 15 millioner Riksmynt, och
de förslag, som framlades af den för donna fråga år 1864 särskild! tillsatta
komité, upptaga en kostnadssumma af öfver 18 millioner samma
mynt. Ehuru synnerligen efter den erfarenhet senare tider lemna!, jag
icke kan annat än till fullo erkänna den vigt Stockholms befästande åt
landsidan eger, samt den trygghet och kraft, som åt landets försvar i
sin helhet dermed skulle gifvas, anser jag mig emellertid, i betraktande
af de mångfaldiga andra behof, som i alla riktningar förekomma, ej nu
höra ifrågasätta att äfven härför taga nationens offervillighet i anspråk,
helst de med hvarje år ökade jern vägsförbindelserna emellan hufvudstaden
och landsorterna, jemte flen af mig föreslagna nya organisation af
de lefvande försvå,rskrafterna, synas mig gifva grundade förhoppningar
att en vida större truppstyrka än förr skall kunna hastigt sammandragas
till hufvudstadens skydd. Då dessutom genom befästningar åt sjösidan
en anfallande fiende måste se sig tvungen till de omfattande matt och
steg, som med en landstigning äro förenade, och härigenom äfven försvaret
vunne tid att ordna sig och förstärka sig genom tillfälliga befästningar,
så har jag ansett mig i förevarande fall höra inskränka mig till
att föreslå, att de pågående befästningsarbetena uti inloppen till Stockholm -

holm matte till sin snara fullbordan med största skyndsamhet bedrifvas.
Genom de sednast förliden sommar vidtagna anordningar till försvarets
förstärkande i nämnda skärgård har ett vigtigt steg framåt till inloppens
försvar blifvit taget. För vinnande af fullständig trygghet från detta
håll, återstår emellertid fullbordandet af befästa]''ngarne vid Fredriksbor^ssundet,
jemte dessas bestyckande; och det är således det inedclsbehof,
som för utförande häraf uppstår, uppgående till ett sammanlagdt belopp
af 1,133,760 R:dr Funt, jag nu anser mig böra anmäla.

Fullbordandet af Carlsborg, landets hufvudförrådsfästni ng, utgör tvifvelsutan
eu angelägenhet af högsta vigt. Dess egenskap att utgöra en
central-hufvuddepöt för alla slags inilitäriska förråder, jemte den icke
mindre vigtiga uppgiften, att, i händelse af behof, emottaga och skydda
Rikets Bank in. in. gorå äfven nödvändigt att dess fulländning icke till
en alltför aflägsen framtid undanskjutas. Då emellertid hvarje härför
uppgjord plan är beräknad för eu längre följd af år samt slutar på jemförelsevis
högst betydliga belopp, och jag uti förevarande underdåniga
framställning rörande behof ven för vårt försvarsväsendes ordnande till
ett nöjaktigt skick, i hvad beträffa!'' de hjelpmedel som den nyorganiserade
armén erfordrar för att blifva ett hållfast och kraftigt vapen, endast
ansett mig höra upptaga det angelägnaste och det som inom en beräknad
kortare tidrymd kan och bör anskaffas, så har jag trött mig äfven
i förevarande fall höra så tillvägagå. I detta hänseende och hvad Carlsborg
angår, framstår för mig såsom ett oundgängligt behof först och
främst att förrådsbyggnader uppföras för inrymmande af arméns reservmateriel
samt för intendentur- och artilleribehof i öfrig! Häraf är för
närvarande under byggnad det för intendenturen afsedda persedelförrådet.
Sedan detsamma blifvit fullbordadt, återstår ännu ett förrådshus för intendenturens
och fortifikationens gemensamma behof samt ett för artilleridepartementets
räkning. Samtidigt med uppförandet af dessa de nödvändigaste
förråden, hvithet bör på tvenne år kunna verkställas, borde
den nu under arbete varande så kallade hufvudvallen fullbordas. Så
länge detta icke skett; torde platsen knappast förtjena ens namnet af
fästning, och om äfven derefter mycket återstår innan den får anses vara
i nöjaktigt försvarbart skick mot en verklig belägring, så blir dock fästningen
derigenom sluten, och kan, med tillhjelp af fältförskansningar, afhålla
ett tillfälligt angrepp. F örsta vilkoret för dess användbarhet blir
således härigenom uppfyldt, hvithet otvifvelaktigt är ett stort mål, hvars
uppnående synes mig höra påskyndas med alla möjliga medel. De härtill
beräknade kostnaderna uppgå till 1,520,000 R:dr Runt.

Bill. till Riktsd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

Carlskronas befästande är likaledes eu fråga som sedan länge förevarit
vid våra riksdagar; och tvifvelsutan är hon af den art, att ingen
för landets försvar nitälskande krigsrörelse kan undgå att ånyo upptaga
den, för att bringa den under statsmakternas ompröfning och afgörande.
Angelägenheten att skydda Svenska flottans hufvudstation, att kunna
lemna en allierad flotta eu säker tillflygtsort, samt att förhindra en fiendtlig
magt att sätta sig i besittning af vår förnämsta örlogshamn, äro skäl
redan ofta börda, och som måhända af senare tiders, händelser hafva erhållit
eu än djupare betydelse. Hvad gestalt Sveriges sjöförsvar än må
komma att få, så lärer Carlskrona dock fortfarande förblifva den ort der
nybyggnad och reparation af våra krigsfartyg företrädesvis komma att
ske. ^Härtill behöfvas förråder, dockor, verkstäder och anläggningar af
fyrfaldiga slag och uppgående till högst betydliga värden. Att en ort,
afsedd till sådant ändamål, ej bör bli oförsvarad, är, synes det mig, alldeles
obestridligt. Det värde Carlskrona hamn och anläggningar kunna
komma att ega för en allierad flotta, som uppträder i Östersjön, bär ock
ofta blifvit framhållet och förtjena!'' tvifvelsutan allt afseende. Slutligen
må ej förbises bebo A et af att äfven för lan ^försvarets räkning i södra
Sverige hafva eu sluten fast plats till förrådsort, i händelse af eu fiendtlig
landstigning'' å våra sydliga trakter.

På samma Lång jag af nu i korthet anförda in. fl. skäl, och icke
minst med hänseende till den störa strategiska betydelse äfven för landtförsvaret
ifrågavarande plats eget, måste fästa eu utomordentlig vigt vid
att detta hittills så försummade befästningsarbete utan uppskof företages,
har jag trött mig höra uppmärksamma, att de hinder som hittills deremot
rest sig hufvudsakligen synes hafva legat, dels deruti att man ej
velat dela de begränsade summor, som årligen kunnat anvisas till fästningsbyggnad
erna på flera orter, dels deri, att de uppgjorda planerna
ansetts allt för vidlyftiga, samt såsom sådana komma att medföra allt
för störa kostnader. Med afseende på dessa sednare invändningar får
jag i underdånighet anmäla, att Befälhafvare!! för fortifikationen har fatt
''i uppdrag, att med görligaste första inkomma med fullständiga ritningar
och kostnadsförslag'' till en befästningsplan, som, utan att vara allt för
omfattande, kunde uppfylla .de förnämsta fordringarne på eu sådan, och
ehuru jag icke nu kan framlägga några närmare detaljer härom, är jag
dock i tillfälle upplysa att kostnaden för den befästning, som är i fråga,
enligt approximativ beräkning icke bör öfverstiga 3,750,000 B:dr, äfvensom
att för densamma kräfves mindre besättning än det af 1867 års
komité framställda; skolande jag inom kort underställa samma förslag,
fullständigt utarbetad t, Eders Kongl. Maj:t,s Nådiga pröfning, för att se -

(jernlera Riksdagen till kännedom meddelas. Hvad åter den förra invändningen
angår, förfaller den naturligtvis, om det af mig framställda
förslag att med tillräckliga medel bedrifva alla tre fästningsbyggnaderna
vinner bifall.

Förutom att jag sålunda ansett mig böra påyrka de verksammaste
mått och steg för att till ett någorlunda afslutadt helt skyndsammeligén
bringa ofvannämnde tvenne, redan sedan lång tid tillbaka påbörjade befästningsarbeten,
hvarigenom det lefvande försvaret skulle vinna stödjepunkter,
som i hög grad skulle öka dess kraft, har jag slutligen trött mig höra fästa
uppmärksamheten derpå, att man icke utan våda längre kan uppskjuta att
på fullt allvar taga under öfverläggning den frågan, huruvida icke något
bör i förevarande hänseende äfven göras för försvaret af rikets nordligare
provinser. Fn och hvar, som söker gorå sig förtrogen med de förhållanden,
h''vilka vid ett fiendtligt anfall på vårt land kunna uppstå, lärer inse, att
samtidigt med ett angrepp på mellersta Sverige ett sådant äfven kan komma
att riktas emot Norrland. Denna landsdel, med sin glosa befolkning, sina jemförelsevis
små resurser, sin brist på jernvägsf örbindelser inom sig och med det öfriga
landet, skulle då, när härtill äfven kommer det med kriget följande afbrottet i
dess sjökommunikationer, snart nog kunna befinna sig i en ställning, der dess
öfverlemnande åt egna krafter icke längre hörde till omöjligheterna. Att i
tid föreslå erforderliga åtgärder såväl för att förekomma ett dylikt förhållande,
som ock för att möjliggöra ett kraftigt försvar äfven uti donna
del af landet måste vara eu af krigsstyrelsens allvarligaste uppgifter. Fn
af de angelägnaste åtgärder i donna syftning vore, vill det synas mig -förutom öppnandet af de kommunikationer om Indika jag längre ned ämnar
tala — att i Norrland anlägga en befästad hui"vild-depot, som kornme att
utgöra den plats, på hvilken den i Norrland opererande försvarsstyrkan
kunde repliera och hvarifrån den under krigets fortgång efter behof förseddes
med redan i fredstid derstädes upplagda vapen och krigsförnödenheter
af alla slag, samt der truppernas ersättningsmanskap kunde samlas,
öfvas och utrustas. Den naturligaste utvägen uti detta hänseende vore
visserligen anläggningen af eu central fästning någorstädes i Norrland, såsom
redan förr blifvit ifrågasatt, om man än cj varit ense om den lämpligaste
platsen för en dylik.

Då emellertid en sådan fästning skulle medföra så störa kostnader
samt så sent visa sig för sina ändamål användbar, att tvifvelaktigt är om
nödiga medel dertill nu kunna beviljas, så anser jag en annan, mindre
kostsam och dock, såsom mig synes, till målet ledande utväg höra väljas,
bestående deri, att någorstädes i Jemtland, helst måhända på Frösön, uppföra
de byggnader, som äro behöfiiga, för att bilda ofvan omförmälda

hufvuddepöt för den truppstyrka, som kan ifrågakomma att i Norrland
operera, samt att, till betryggande af de derstädes upplagda förråden, till
stärkande af ett från Jemtland utgående centralförsvar, samt till beherrskande
af förbindelsevägarne mellan kusten vid Bottniska vikon och Trondhjemstrakten
i Norige, å lämpliga ställen, isynnerhet vid vissa flodölvergångar,
anlägga åtskilliga mindre befästningar, för hvilket allt kostnaderna
anses kunna begränsas inom eu summa af 750,000 B:dr. Saken synes
mig af så stor vigt, att noggranna undersökningar med kartläggning af
de vigtigaste positionerna inom kort böra till företagande anbefallas, hvarefter
jag torde blifva i tillfälle, att närmare uttala mig i den vigtiga fråga
jag nu blott antydningsvis och utan att derom hafva velat uttrycka någon
bestämd mening tillåtit mig vidröra.

Då jag härmed afslutar framställningen af de befästningsarbeten, Indika,
såsom de oundgängligaste och af beskaffenhet att icke utan våda kunna
åsidosattas, höra i försvarsplanen ingå, så har jag visserligen icke kunnat
förbise, att äfven derefter ännu mycket återstår att gorå, för så vidt i detta
hänseende landets försvar skall kunna anses så starkt, så kompletterande
organisationen i öfrigt, som det herde vara. Af sådana återstående arbeten
må det tillåtas mig att särskild! nämna: befästande af Stockholm äfven åt
landsidan; fulländandet af Carlsborg; anläggande af eu depot på Gotland,
samt uppförandet af batterier vid Göta elfs mynning äfvensom ä andra
vigtiga positioner dels vid våra kuster och dels inuti landet.

Bland de många lärdomar från den senaste tidens händelser är tvifvelsutan
den icke minst vigtig, som visat oss olägenheten för att icke såga
faran åt att ensamt på några få platser hopa de förnödenheter och förråd
i af alla slag, som för ett fälttåg äro behöfliga. Wapen, ammunition, beklädnad,
utredning, med ett ord, allt hvad till manskapets utrustning vid
uppbrott hörer, måste finnas inom truppernas förläggningsområden, så framt,
i farans stund, armén skall kunna mobiliseras med den skyndsamhet som
för uppnående af dess ändamål erfordras. Härigenom underkännes dock
ingalunda, hvad reservförråden angår, behofvet eller nödvändigheten af deras
förläggande till några få befästade platser, från hvilka de allt efter behofvet
utspridas å arméns operationslinie^ men den ena åtgärden utesluter icke
den andra,| och i afseende å den för ett fälttågs första behof nödvändiga
materiel och utredning anser jag, af nu anförda skäl, en så vidt möjligt
fullständig (^centralisation höra med alla medel befordras.

Till befrämjande af nyss angifna ändamål erfordras för beväringsmanskapets
och landstormens räkning anordnande af ett betydligare antal förråds -

lokaler, dels genom inredning af redan befintliga lägenheter, dels ock genom
uppförande af nya byggnader, der äldre sådana af lämplig beskaffenhet
saknas. Dessutom påkallas för specialvapnen uppförandet af åtskilliga
kasern- in. fi. byggnader, hvaraf behofvet till eu del redan länge gjort
sig gällande och till eu del uppstått i och med den nu föreslagna förändrade
organisationen af artilleriet och fortifikationstrupperna samt i följd
af förändrad förläggning af vissa värfvade trupper. Och anhåller jag här
nedan få vidare yttra mig öfver hvart och ett af de sålunda nu antvdda
behof.

Bland dessa möter, såsom det närmaste och måhända allmännast insedda,
frågan om uppförande af särskildt kasernetablissement för Svea Artilleriregemente,
hvarföre ock, samt med hänseende till de omständigheter, som härmed äro
förknippade, jag för densamma torde höra något utförligare redogöra. Redan
för mer än tretio år sedan väcktes förslag i denna syftning och frågan om
en sådan kasern har sedermera vid flera tillfällen utgjort föremål för
behandling såväl hos Eders Kongl. Maj:t som hos Representationen.
Sednast vid 1865— 1866 års riksdag faun Eders Kongl. Maj:t skäl. att i
den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof af Rikets
Ständer åska ett anslagsbelopp för 1867 af 250,000 R:dr till påbörjande
åt ett kasernetablissement för ifrågavarande regemente vid artillerigården
bär i staden, hufvudsakligen genom påbyggnad och utvidgning af derstädes
redan befintliga byggnader, hvarjemte, i det vid den Kongl. propositionen
fogade statsrådsprotokoll för den 13 Oktober 1865 tillkännagafs, att i
sammanhang med förslaget om berörda kasernbyggnad fråga äfven uppstått
om åtskilliga artillerivapnets gemensamma etablissementers förflyttning. De
härom uppgjorda förslag jemte ritningar både dock då ännu ej hunnit
undergå slutlig granskning, men blefvo sedermera under riksdagens lopp
från Landtförsvars-departementet till Rikets Ständer öfverlemnade.

I sitt svar å donna nådiga framställning tillkännagåfvo Rikets Ständer,
hurusom hos dem jemväl blifvit väckta särskilda förslag, Indika afsågo att
vid beviljande af den i Kongl. propositionen till påbörjande af en kasernbyggnad
för år 1867 begärda summa fästa det vilkor, att byggnaden måtte
förläggas å den höjdsträckning, som är belägen ofvanföre och emellan Svea
lifgardes och Lifgardets till häst kaserner; och hade jemväl till Rikets Ständer
ritningar och kostnadsförslag i ämnet, upptagande äfven behöfliga stall och
ridhus, blifvit öfverlemnade, slutande nämnda kostnadsförslag på en summa
af 867,171 R:dr 80 öre.

Med förmälan vidare, att, då ofvanberörda till Eders Kongl. Maj:t
ingifna och derefter till Rikets Ständer öfverlemnade ritningar och förslag
dä ännu ej varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, hvadan

det icke heller kunde antagas för visst, att någondera af dem komme att
af Eders Kongl. Maj:t godkännas, Rikets Ständer, som alltså saknade tillförlitlig
ledning för bedömande af de kostnader, som af bifall till Eders
Kongl. Maj:ts framställning kunde föranledas, ansett sig icke kunna samma
framställning bifalla — anhöllo Rikets Ständer i underdånighet, med öfverlemnande
tillika af ofvanberörda, hos Rikets Ständer framlagda ritningar
och kostnadsförslag, att samma förslag måtte underkastas Eder Kongl. Maj:ts
pröfning, och att Eders Kongl. Maj:t måtte till nästföljande riksdag afgifva
nådig proposition, med tillhörande kostnadsförslag och ritningar, till ett
kasern-etablissement för Svea Artilleriregemente, förlagdt på höjdsträckningen
emellan Fredrikshof och Lifgardets till häst kaserner eller å någon annan
lämplig och i närheten af exercisfältet belägen plats.

Sedan, i anledning af detta Rikets Ständers svar och deras dervid
framställda nyssberörda anhållan, Eders Kongl. Näjd under den 4 Juli
1866 åt Arméförvaltningen i nåder uppdragit, bland annat hvarom nu ej
är fråga, att låta undersöka den hos Rikets Ständer föreslagna eller annan
för anläggningen af det ifrågavarande artilleri-etablissementet i närheten af
exercisfältet mera lämplig plats samt låta häröfver upprätta fullständiga ritningar
med dertill hörande kostnadsförslag — så bär nämnda embetsverk
uti underdånig skrifvelse den 3 Januari 1867, till fullgörande af berörda
nådiga uppdrag, öfverlemnat ritningar och kostnadsförslag till ett fullständigt
kasern-etablissement å den midt framför den numera fullbordade genomsprängningen
af Tyskbagarebergen belägna delen af Djurgården.

I afseende härå inhemtas af Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse:
att, sedan, på föranstaltande af Generalfälttygmästare!! och Chefen för Artilleriet,
flera för etablissementets anläggning ifrågakomma platser blifvit genom
en derför särskilda tillsatt komité undersökta, hvarvid den ofvan nämnda,
midt för genomsprängningen af Tyskbagarebergen belägna platsen befunnits
för ändamålet mest lämplig, så hade, genom nämnda komités försorg, ofvanberörda
af Arméförvaltningen insända ritningar och kostnadsförslag blifvit
uppgjorda; att Arméförvaltningen funnit det genom berörda ritningar föreslagna
artilleri-etablissementet anordnadt på ett ändamålsenligt och fullt
tillfredsställande sätt; att den enda betänkligheten mot förslaget utgjordes
af kostnaden, hvilken uppginge till det betydliga beloppet af 1,314,546
R:dr; — men att denna vore en naturlig följd af föreskriften om etablissementets
förläggande i närheten af exercisfältet.

Ehuru ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag, på sätt nämndt är,
redan i början af år 1867 till Eders Kongl. Maj:t inkommit, har förslaget
likväl, i anseende till de dermed förenade betydliga kostnader, hittills icke
kunnat bringas till utförande; men om ock de för ändamålet erforderliga

medlen icke heller nu kunna, inom Statsverkets vanliga tillgångar vara att
påräkna, har jag dock ansett mig icke kunna längre uppskjuta att söka
bringa denna fråga till slutlig lösning, helst det redan af Rikets Ständer
erkända behofvet af ett fullständigt etablissement för Svea Artilleri-regemente
numera synes mig desto mer oafvisligt, som saknaden deraf i icke
ringa man lägger hinder i vägen för genomförandet åt en lämplig organisation
af artilleri vapnet i dess helhet, samt för öfrigt vid hvarje år allt större
svårigheter mota att kunna mot hyra anskaffa för nämnda regemente nödiga
kasernlägenheter, och jag dessutom har anledning antaga, att den nyssberörda
af Arméförvaltningen i dess ofvan omförmälda skrifvelse uppgifna
kostnadssumma skall, utan ändamålets åsidosättande, kunna i icke ringa
män nedsättas. För utrönande häraf har jag gatt i författning om. företagande
af nya undersökningar i ämnet, och torde jag, så snart härpå grundade
ritningar och kostnadsförslag hunnit upprättas samt till mig inkommit,
få detta ärende ånyo hos Eders Kong!. Maj:t i underdånighet anmäla,
på det de införväntade ritningar ne och kostnadsförslag''^ må blifva till Riksdagen
öfverlemnade. Emellertid anser jag mig kunna förslagsvis beräkna
kostnaden för det ifrågavarande etablissementet till i rundt tal 1,000,000 R:dr.

Härefter torde jag i underdånighet få framhålla behofvet af eu kasernbyggnad
i Wisby för Gotlands nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp,
hvilken fråga ej heller nu blifvit för första gången väckt eller statsmakternas
pröfning underställd. Sedan militärbefälet på Gotland, uti underdånig
skrifvelse af den 28 Juli 1865, jemte andra framställningar i åtskilliga
det Gotländska försvaret rörande ämnen, framhållit den bristfälliga beskaffenheten
af den utaf staden Wisby upplåtna kasern för berörda stamtrupp
samt de i såväl sanitärt som militäriskt hänseende mångfaldiga olägenheter
som deraf vore en följd, samt Eders Kongl. Magt med anledning
häraf vid den samma år infallande Riksdagen till Rikets Ständer aflätit
nådig proposition om anvisande af medel till uppförande af en ny
kasern i Wisby, förklarade Rikets Ständer, uti en till svar härå den 6
Juni 1866 afbiten underdånig skrifvelse, att hinder mott för bifall till nyssberörda
nådiga proposition, dervid Rikets Ständer, utan att bestrida befogenheten
af den mot kasernens mindre lämplighet gjorda erinran, likväl,
vid det förhållande att det ålåge staden Wisby, att ombesörja den ifrågavarande
stamtruppens inqvartering, och nämnda stad icke i frågan meddelat
hufvudsakligt yttrande, på dessa sednare omständigheter synas hafva
grundat sitt förenämnda afslag.

Efter det Eders Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers nyssberörda
skrifvelse anbefallt militärbefälet på Gotland att efter Stadsfullmäktiges i
Wisby hörande sig ånyo i ämnet utlåta, inkom militärbefälet, till åtlydnad

häraf, under den 6 Oktober 1866 med ett af bemälde Stadsfullmäktige af1
gifvet yttrande i ämnet, dervid Stadsfullmäktige medelst utredning öfver
stadens i ekonomiskt hänseende betryckta ställning sökt ådagalägga omöjligheten
för staden att på egen bekostnad uppföra den erforderliga kasernen,
men med förklarande likväl att, derest staten åtoge sig att bygga och
underhålla ny kasern, staden Wisby vore villig att till staten afstå det nu
till kasern använda, staden tillhöriga hus; — och förmälte sig militärbefälet,
med upplysning tillika att berörda till kasern begagnade, staden
tillhöriga byggnad, ehuru brandförsäkra,! till 5,000 Rall-, knappast kunde
vid försäljning anses komma att inbringa sä högt belopp, böra Stadsfullmäktiges
förrberörda. uppgifter vitsorda; vidhållande militärbefälet för öfrigt
sina förut uttalade åsigter rörande nödvändigheten af ny kasernbyggnads
uppförande.

Härefter har Arméförvaltningen, enligt nådig befallning, under den 28
Mars 1867 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet samt dervid tillika öfverlemna!
ritning och kostnadsförslag till den ifrågaställa nybyggnaden.

Oaktadt det ådagalagda behofvet af den föreslagna nya kasernbyggnaden
har likväl frågan derom sedan nämnda tid måst, med anledning af de
många andra angelägna behof som tagit Statsverkets tillgångar i anspråk,
hittills förblifva hvilande; men efter det militärbefälet på Gotland, uti ett
den 29 Oktober innevarande år i ämnet afgifvet nytt memorial, dels fastat
uppmärksamheten derpå, att den hittills varande kasernbyggnaden snart
nog kunde såsom nära nog bofällig betraktas, samt att frågan om ny kasernbyggnads
uppförande således blefve alltmera trängande, dels ock framhållit
billigheten deraf, att det i ekonomiskt hänseende betryckta samhället, Wisby
stad, icke betungades med en jemförelsevis så betydande utgift som den
för ifrågavarande ändamål erforderliga, — har jag ansett mig böra, i denna
min framställning rörande åtskilliga för landtförsvaret erforderliga hus och
byggnader, äfven upptaga frågan om uppförande af ny kasernbyggnad åt
Gotlands nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp, för hvilket ändamål
jag i underdånighet anhåller, att medel till det härför enligt uppgjorda
kostnadsförslag upptagna belopp. 42,875 R:dr, deruti kostnaden för anskaffning
af kasernservis in. in. jemväl bitnes inräknad, måtte i sammanhang med
öfriga byggnadsbehof af Riksdagen begäras.

Öfriga för specialvapnen erforderliga byggnader, å b vilka jag anser
arbetena med görligaste första höra påbörjas och hvarföre medel således
höra i sammanhang med förestående begäras, äro:

Kasern för det föreslagna nya Fältsignal-kompaniet;

Stall och ridhus för de fyra batterier af Wendes Artilleri-regemente,
som äro ifrågasätta att förläggas till Carlskrona;

Stall

Stall för ett ökadt antal hästar till de i Göteborg förlagda batterier
af Göta Artilleri-regemente;

Stall för de batterier af samma regemente, som enligt plan höra
förläggas å Carlsborg;

Ridhus och stall å Carlsborgs fästning med afseende å kavalleriunderbefälsskolans
förläggande dit, i sammanhang hvarmed kasernservis
torde för samma skolas rakning höra anskaffas; samt slutligen

Stall och ridhus i Landskrona för 3:ne sqvadroner af Husar-regementet
Konung Carl XV.

I afseende å sistnämnda byggnader, hvilka erfordras för de i Engelholm,
Helsingborg och Ystad nu förlagda sqvadroner af nämnda Hussarregemente,
derest de, enligt derom vackt förslag, komma att förläggas till
Landskrona, får jag i underdånighet anföra, att, sedan den kronan tillhöriga,
i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona, hvilken hittills varit åt
Wendes Artilleri-regementes derstädes nu förlagda batterier till begagnande
upplåten, genom nyssnämnda Artilleri-regementes ofvan föreslagna förändrade
organisation och förläggning blifver ledig, alla såväl ekonomiska som
militära skål synas tala för omförmälda tre husar-sqvadroners förflyttning
till och sammanförande i Landskrona, helst, hvad den ekonomiska sidan
angår, husaretablissementen i Engelholm och Helsingborg äro af den bristfälliga
beskaffenhet, att, derest de i nämnda städer stationerade sqvadroner
skola derstädes qvarblifva, nya etablissementer måste för dem innan kort
uppföras, och kostnaderna derför sannolikt komma att ej obetydligt öfverstiga
dem, som för ordnandet af ett gemensamt etablissement i Landskrona
komma att uppstå

Då jag härefter öfvergår att omnämna det redan tillförene vid flera
tillfällen anmälda behofvet af baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna,
torde jag knappast behöfva fästa uppmärksamheten derpå, att
de förändrade förhållanden, som med den nu ifrågasätta ombildning af
landtförsvaret i sin helhet äfven inom donna del af organisationen uppstå,
gifva än mera ökad kraft åt de skäl, som mången gång förut ur
såväl sanitär som militärisk synpunkt härför blifvit anförda. De ökade
öfningar, hvilka beväringsynglingarne hädanefter skulle underkastas, hafva
naturligtvis till följd att samling till första beväringsmötet hädanefter
måste ske tidigare på våren än hittills, samt att till följd deraf skydd
emot en oblid väderleks för helsan menliga verkningar mera än förr blifver
behöflig!; men till dessa med flera skäl, som för sådana anordningar ur
förevarande synpunkt kunna anföras, torde jemväl höra läggas, att kronans
och dermed också det allmännas bästa skulle äfven direkt härigenom
befordras, i det att den noggrannare och omsorgsfullare persedelvård,
Bil), till Rikad. Prot. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 13

som af lätt insedda skäl är så önskvärd, härmed i icke ringa mån skulle
möjliggöras och befrämjas.

Slutligen må jag såsom icke minst angeläget bland det som i förevarande
riktning bör åtgöras anmäla anordnandet af vapenförrådslokaler
för landstormen samt utvidgade gevärs- och persedelförrådshus å mötesplatserna,
hvarigenom den utspridning och fördelning af vapen och utredningspersedlar,
jag ofvan angifvit såsom ett oeftergiflig! vilkor för en
snabb mobilisering, skulle komma till stånd.

Måhända skall, i fråga om den summa af 150,000 R:dr jag ifrågasätter
för inrättande af vapenförrådslokaler åt landstormen, den anmärkning
framställas att densamma synes vara allt för lågt tilltagen; men
jag torde få bemöta denna anmärkning med den erinran, att, endast några
få slags persedlar behöfva i dessa förråd förvaras samt att i de flesta fall
tj en liga förrådslokaler torde med jemförelsevis ringa kostnad kunna anordnas
i länsresidensen eller andra inom residensstäderna befintliga, kronan
tillhörande hus, hvarför jag också vågar antaga, att omförmäla
summa skall för ändamålet befinnas fullt tillräcklig.

De kostnader, som af försvarsverkets ordnande enligt den af mig nu
framlagda plan föranledas, utvisa sammanlagda ett efter våra förhållanden
tvifvelsutan ganska stort belopp. Den tanken torde emellertid vara timligen
allmän, att det bär icke är fråga om annat, än sådana förberedelser,
som sätta oss i stånd att uthärda en fiendes första anfall, äfvensom
att hvad som i sådant hänseende i fredlig tid försummas knappast, ens
genom långt vidsträcktare uppoffringar, kan, om kriget står för dörren,
till fullo ersättas. I den förhoppning derföre att Eders Kongl. Maj:t
skall hos nationen finna den offervillighet, som en vaken fosterlandskänsla
framkallar, får jag nu framlägga en sammanfattning af de utgifter
som, i händelse af bifall till mina sålunda framställda förslag, statsverket
skulle komma att vidkännas. Dessa äro nemligen för:

l:o. Artilleri behof:

0) Fältartilleriet, enligt uppgjord plan ...... R:dr 1,102,743: —

deruti inbegripna 70,000 R:dr, om hvilkas
användande särskild! förslag blifvit af t. f. Generalfälltygmästaren
under den 25 sistlidne
Oktober, afgifvet;

1) Fästnings- och positionskanoner med tillhö rande

lavetter och projektiler........... 551,000: —

Transport R:dr 1,653,743: —

c) Infanterigevär, 150,000 st. ä 30 R:dr ......... 4,500,000: —

varande häruti innefattade 923,000 R:dr.
angående hvilka t. f. Generalfälttygmästare»
jemväl under nyssnämnda dag afgifvit förslag.

d) Koppar patroner................................................... 204,000: —

hvaraf 134,0000 R:dr ingått i t. f. Generalfälttygmästarens
beräkning.

2:o. Fortifikationsbehof:

Garlsborg:

a) Hufvudvallen ..................... R:dr 600,000: —

S) Förrådsbyggnader ..................... 920,000: — 1,020,000:

hvaraf 374,300 R:dr varit af Befälhafvare»
för Fortifikationen beräknade att användas

före slutet af år 1872.

Waxholm:

a) Fredriksborgssundets befästning

enligt plan ........................... 158,680: —

b) Fullbordande af försänkningarna 188,400: —

c) Jerntornen.................................... 616,680: —

Bepansringarua........................... 4 70,000:— ^ 33.760:

varande derutaf i Befälhafvareus för Fortifikationen
förslag 364,200 R:dr upptagna
för arbete» till 1872 års slut.

Carls krona:

Befästning:» vid hamnen och vid Hvita Krog 3,750,000: —
Norrland:

Depot och befästningar derstädes ........................ 750,000: —

Ingeniör trupperna:

Fortiiikationsmateriel............................................. 1 40,000: —

Transport R:dr

6,357,743: —

7,293,760: —
13,651,503: —

100

Transport R:dr 13,651,503: —

3:o. Intendenturbehof:

För utrustning med full beklädnad åt tre klasser beväring och
* reqvisita i förråd för eu fjerde, samt full uppsättning af

personel utredning åt fyra klasser, allt inberäkna»!! redan
befintlig och till anskaffning anbefalld materiel..................... 2,771,640: —

4:o. Byggnadsbehof:

a) Svea Artilleriregementes etablissement....... 1,000,000: —

60,000: —

65.000: —

36,100: —

28,000: —

23,000: —

138,000: —

350,000: —

42,875: —

150,000: —

150,000: — 2.042,975: —

hvaraf tf. Generalfälttygmästare»:) i sikt förslag upptagit25,000
R:dr för år 1872. __ >

Summa R:dr 18,466,1 18: —

Af denna summa anser jag sex millioner kunna med fördel
och på fullt ändamålsenligt sätt användas före slutet af år
1872, samt deraf två millioner redan under loppet af innevarande
år.

Då i ofvanståeride utgifter innefattas sådana, till hvilkas bestridande
vissa bland de under Arméförvaltningens vård ställda
kassor och fonder höra lemna bidrag, får jag i underdånighet

Transport R:dr 18,466,118: —

V) Fältsignalkompaniets kasern............................

cj Stall och ridhus i Carlskrona .......................

cl) Stall i Göteborg................................................

ej D:o vid Carlsborg för batterier af Göta Artilleriregemente.
..............................................

/) D:o och ridhus jemte kasernservis för kavalleriuaderbefälsskolans
förflyttning till Carlsborg
.................................................................

</) D:o och ridhus för Husarregementet Konung

Garl XV i Landskrona ................................

K) Baracker för beväringsmanskapet å mötesplatserna
......................................................

*) Kasern i Wisbv ...............................................

4) Anordnande af vapenförråd för land storm en
1) Utvidgning af gevärs- och persedelförråden å
mötesplatserna..............................................

101

Transport kurir 18,466,1 18: —

föreslå, det Eders Kong!. Maj:t, under förutsättning och vilkor,
att de, för genomförande af förslaget rörande landtförsvarets organisation
och i sammanhang dermed slående, här ofvan omförmälda
byggnadsföretag samt anskaffningar af materiel, erforderliga
medel varda af Riksdagen beviljade, täcktes i nåder
föreslå Riksdagen att såsom bidrag dertill må användas:

а) Behållningen å allmänna beväringsfonden, ut görande

vid innevarande års sint omkring.
....................................................... R:dr

б) Åt de hos Beklädnads- och Beväringsbekläd nadsdirektionerna

innestående behållningar...

c) Behållning i Norrbottens Bäst jägaresis vad rons

fond .................................................................

d~) D:o i Volontärvakansmedelsfonden .................

e) D:o i »En per milis fonden» ..........................

230,000: —

400,000: —

218,000: —
340,000: —
70,000: —

1,258,000: —

hvarigenom den summa, som för ändamålet bör af Riksdagen
anvisas, kommer att utgöra ....................................... R:dr 17.208,118: --

De anordningar, som med ifrågavarande utgift åsyftas, synes mig vara af
den beskaffenhet, att de höra så skyndsamt so in möjligt bedrifvas, hvadan ock
jag anser det synnerligen önskvärd t, om de härför behöfliga medelstillgångar
kunde ställas till krigsstyrelsens disposition under loppet af en jemförelsevis kortare
tid, exempelvis 4 år. Visserligen skulle eu stor del af den ifrågasätta materielen
kunna redan detta år anskaffas; men då jag såväl af statsekonomiska, som
förnämligast af militära skäl anser att industrien för krigsmateriel inom landet
bör gifvas en sådan utvidgning, att vi, i händelse af behof, må kunna trygga
oss uteslutande till densamma samt gorå oss oberoende af utlandets tillverkningar,
så skulle jag endast för högst trängande fall vilja i strid med denna
åsigt handla; och att målet i detta fall utan synnerlig svårighet skall kunna
uppnås, derom hyser jag numera, sedan jag erfarit att äfven mekanismer och band
till grofva kanoner kunna förfärdigas inom landet, eu till visshet gränsande förhoppning.
Priserna uti förestående förslagssnminor äro ock derefter beräknade och
skulle vid annat tillvägagående i vissa fall ställa sig vida högre. Då emellertid
kostnadsförslagen äro uppgjorda efter approximativa beräkningar och i ett och annat
hänseende fullständiga undersökningar icke medhunnits, torde det befinnas nödvändigt,
att de medel som kunna komma att beviljas ställas till Eders Kongl.
Maj:ts disposition med rättighet för Eders Kongl. Maj:t, att, der öfverskott å eu

102

utgiftstitel förekomme, detsamma använda till fyllande af möjligen uppstående
brist å eu annan.

Förutom ofvannämnda för eu gång erforderliga kostnader, torde jag. med
hänvisande till hvad ofvan rörande de särskilda vapnens organisation är yttrad t,
äfven härstädes höra i ett sammanhang redogöra för de ökade årliga kostnader,
hvartill sjelfva organisationen föranleder.

Dessa äro för

Infanteriet....................................................................	.....................		689,840:	80.
Kavalleriet ................................................................			31,600:	—
Artilleriet.....................................................................			472,218:	92.
Ingeniörväsendet..........................................................			259,758:	07.
Generalitetet och Generalstaben...............................			93,820:	—
Vapenöfningarne:
Indelta arméns ........................................................	206,824:	90.
Beväringsmanskapets................................................	1.152.466:	KO.	1.359,291:	50.
Sjukvården...................................................................			63,901:	76.
Värfvade arméns lönereglering omkring...................			129,000:	—
Försvarsväsendet å Gotland........................................			313,487:	46.
	Summa R:dr	3,412,927:	51.
Härifrån höra afräknas:
Inkomst af värneskatten förslagsvis..........................	. 300,000:
Besparing genom marinregementets indragning.....	. 248,228:	42.
Besparing af beklädnadsanslaget af de till landt-
försvaret Överflyttade båtsmän.........................	56,165:	93.	604,394:	35.
Återstår årlig ökad kostnad......................................			2,808,533:	16.

hvilken kostnad dock först efter organisationens fullständiga genomförande
kommer att i sin helhet drabba statsverket.

Innan jag afslutar denna inför Eders Kong!. Näjd framlagda redogörelse
för de åtgärder som synas mig nödvändigt böra vidtagas för afhjelpande af de
väsendtligaste bristerna i våra försvarsanstalter, torde det tillåtas mig fästa
Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å eu omständighet, som på försvaret
af vårt land eger ett högst väsendtligt inflytande.

103

De senaste krigshändelserna hafva gifvit de mest talande bevis för riktigheten
af den gamla satsen, att lämpliga och på förhand beredda kommunikationer
utgöra nödvändiga lifstrådar i en opererande armés taktiska och strategiska
rörelse, och sålunda i icke ringa mån bestämma öfver krigförande staters
öden. Väsendtligen lucker i detta hänseende förefinnas dock ännu, hvilkas fyllande
synes desto heldre höra utgöra föremål för statsmakternas allvarliga bemödanden
som derföre tan våra försvarsanstalter, huru de än ordnas, icke kunna
fullgöra sin bestämmelse.

Största möjliga snabbhet ej mindre i försvarskrafternas försättande på
krigsfot, än i deras förflyttning, utgör under alla förhållanden en högst väsendtlig
faktor i kngförandet och måste blifva af ökad betydelse i samma mån
som landet, hvilket skall försvaras, är vidsträckt och kan på vidt skilda punkter
blifva föremål för angrepp. De på förhand ordnade kommunikationsmedlen
böra följaktligen vara af beskaffenhet att befrämja denna hastighet och sålunda,
så vidt ske kan, utgöras af j omvägar.

Att dessa, nutidens yppersta kommunikationsanstalter, äfven der de inrättas
med uteslutande hänsyn till landets industriel behof, måste för försvaret
blifva af stor betydelse, låter icke förneka sig; men om man än i allmänhet
måste medgifva att, då kriget är ett undantagsförhållande, nämnda dyrbara anläggningar,
som för landets fredliga utveckling erfordras, icke böra för militära
ändamål förryckas ur sina af hufvudändamålet betingade riktvägar, synes dock,
åtminstone när dessa ändamål vid jernbansanläggningar låta sig förena, dessas
inflytande på landets försvar ej höra lemnas ur sigte. Några särskilda jernvägsanläggningar,
endast åsyftande försvaret, torde icke heller, med ett enda
undantag, hvartill jag i det följande vill återkomma, hos oss nu kunna ifrågasättas.
Och ehuru jag således vågar antaga, att någon uteslutande hänsyn till
försvaret i allmänhet icke behöfver inrymmas i besluten om jernvägarnes läge.
helst redan de ekonomiska synpunkterna med de strategiska sammanfalla derutinnan,
att jernvägarne höra underlätta samfärdseln mellan landets skilda delar
och i allmänhet anläggas i det inre af landet, hvarigenom de undvika faran
att af en på våra kuster landstigande fiende lätt uppnås och tagas i besittning,
tror jag mig likväl ur rent strategisk synpunkt böra framhålla vigten af vissa
jernvägars snara utförande.

Till dessa räknar jag en jernväg norr om Mälaren, förbindande hufvudstaden
ej mindre med de betydliga områden, hvilka omfatta Upland, Westmanland,
Dalame och de norrländska landskapen, än ock med det jern vägsnät, som,
fullbordadt till Köping, erbjuder lätt kommunikation äfven i donna riktning
med vestra och södra orterna. Visserligen eger hufvud staden redan nu, genom
vestra stambanan, en dylik förbindelse med sistnämnda orter; men hufvudstadens
betydelse både såsom sådan och såsom en ytterst vigtig strategisk

104

punkt samt dess mot öster långt framskjutna läge kräfva utom allt tvifvel
donna dubbla jernvägsförbindelse, helst vestra stambanan på flera ställen i
trakten af Södertelge är synnerligen blottställd för en der landstigande fiende,
som ej skulle uraktlåta att utskära eller sätta sig i besittning af densamma och
sålunda afbryta den enda nu befintliga jernvägstörbindelsen med mellersta och
södra delarne af vårt land. Utan att underkänna betydelsen äfven för försvaret
af Mälarens och Hjelmarens segelbara och djupt i landet inskärande vattendrag,
Indika vid Köping, Arboga och Örebro hafva anknytningspunkter med
det redan befintliga vestra j ernvägssystemet, måste dock anmärkas, att donna
vattenväg hvarken är tillräcklig eller under vissa årstider ens användbar för
strategiska rörelser af sådan omfattning och skyndsamhet, som vid ett krigstillfälle
må behöfva tagas i anspråk. Så länge frågan om norra stambanans
riktning nära var oafgjord, underlät jag icke heller att, i hvad på mig kunde
ankomma, förfäkta den bansträckning, som enligt min öfvertygelse bäst skulle
hafva tillfredsställt landets militära behof; men då Riksdagen funnit dessa syften
höra tillmätas ett underordnadt inflytande på sitt beslut, återstår för mig
att i detta hänseende endast framhålla vigten deraf, att en bana norr om Mälaren
bringas till utförande och, så skyndsamt omständigheterna möjligen medgifva,
sättes i förbindelse med den redan på Mälarens norra strand, befintliga
jernväg. Härigenom bildas en andra från hufvudstaden utgående militär väg,
hvarigenom det blir möjligt att underhålla snabb kommunikation med de vestra
och södra orterna och med arméens under krigföring så ytterst vigtiga hufvuddepöt
på Carlsborg.

Sistnämnda angelägenhet, hvars störa betydelse icke lärer kunna jäfvas,
förer ovilkorligen fanken på vigten af en visserligen endast strategisk, men
lyckligtvis icke heller särdeles dyrbar jern vägsanläggning mellan Carlsborg och
vestra stambanan.

De vattenvägar, genom hvilka donna hufvuddepot ensamt stål i samband
med'' landets jernvägsnät, kunna icke under kritiska tider tillfredsställa behofvet.
Både i och för sig otillräckliga och under en del af året oanvändbara,
kunna dessa vattenvägar hvarken i skyndsamhet eller omfattning underhålla
den jemna förbindelse, som för krigsmaterielens obehindradt; försändning till
olika delar af landet under krigföring ifrågakommer och som jernväg kan behöfva
tagas i anspråk för förflyttning till det centrala och belastade Carlsborg,
så val af vissa delar af administrationen som af landets dyrbaraste i hufvudstaden
förvarade rörliga egendom.

Vigten att medelst jernväg förbinda Carlskrona med det störa jernvägsnätet
är ej mindre ögonskenlig. Uti en tid, da endast några dagar ligga mellan
den djupaste fred och fiendtligheternas utbrott, skulle Carlskrona hvars
egenskap af den förträffligaste örlogshamn och en högst vigtig strategisk punkt

samt

samt sålunda äfven af ett afundsvärd! och eftersträfvadt pris, tvifvelsutan skulle
göra det till första föremålet för de fiendtliga operationerna — svårligen kunna,
utan jernvägskommunikationer med det inre länder, förses vare sig med de
trupper eller de förnödenheter, som voro behöfliga för någon tids försvar, och
sålunda måhända icke kunna undgå att öfvergifvas för att icke mera återvinnas.

I det föregående har jag fästat hd ers Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
på vigten för vårt försvar utaf eu depot i Norrland. Det är likväl påtagligt
att donna först genom lättade förbindelser kan få sitt råtta värde. Eu
jern vägsförbindelse mellan Norrland och det mellersta Sverige skulle ej allenast,
till fördel för det förra, möjliggöra att förstärkningar af trupper, materiel
och lifsförnödenheter kunde med tillbörlig skyndsamhet, der så behöfdes, sändas
till dessa med relativt ringa försvarskrafter försedda traktör, utan äfven i
väsendtlig grad stärka försvarsanstalterna i sin helhet. Till de högst vigtiga
anstalterna föi Norrlands försvar och särskild! för de ändamål jag med den
ifrågasätta deputera åsyftat, hörer dock i främsta rummet eu jernvägsförbindelse
mellan Nordsjön och Bottniska viken. Det lider nemligen intet tvifvel, att ju.
intill dess en direkt jernvägsförbindelse mellan Norrland och det öfriga Sverige
kommer till stånd och äfven sedermera, da donna förbindelse antagligen kommer
att sträcka sig ej särdeles långt från kusten och således blifva blottställd
för fiendtliga afbrott, all ersättning af lidna förluster i manskap samt alla
transporter af vapen, materiel och lifsmedel, som under krigets gång fordras,
komma ätt gå öfver Norge. Eu förbindelse, som sålunda möjliggör transporten
öfver Norge till de inre delarne af Norrland, synes mig lämpligen böra utgå
från Trondhjem öfver Östersund till Bottenhafvet. Varu sig nu att den i sin
fortsättning från Östersund kommer att gå öfver Jemt-skogen utefter Ljungans
floddal direkte till Sundsvall eller öfver Indalselfven till Sollefteå -— om Indika
båda förbindelser varit fråga — och derifrån till Sundsvall, synes mig dock i
hvarje fall angeläget att en depot för Norrland anlägges i det inre af Jemtland,
i närheten af Östersund, emedan den der, i följd af det betydliga afståndet
från kusten och af gynnarinna terrängförhållanden, bör kunna utan synnerligt
dyrbara befästningar skyddas emot fiendtligt öfverfall, på samma gång, som
man, genom jernvägsförbindelse med kusten, bör från en sådan depot kunna
förse våra r Norrland opererande stridskrafter med deras förnödenheter.

Dessa äro de jernvägsförbindelser, Indika jag vågar anse vara för vårt
försvar af den framstående vigt, att en antydan derom i sammanhang med
redogörelsen för förslaget till ordnandet af våra försvarsanstalter icke bort af
mig underlåtas.

Slutligen och ehuru jag väl inser och villigt erkänner, att, om vid uppgörandet
af förslag till vårt förs vars väsendes organisation, man finge lemna ur
Bill. till. Riksd Prat.. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 14

106

sigte ett sorgfälligt afvägande af landets förmåga att under fortgående fredlig
utveckling bära de ökade bördor, som åstadkommandet af högsta möjliga försvårskraft
skulle kräfva, eu vida kraftigare organisation af försvaret nog kunde
framläggas, vågar jag likväl uttala den bestämda öfvertygelsen, att ett sådant
ordnande af vårt förs vars väsende, som det jag nu tillåtit mig föreslå, skall, om
det genomföres med allvar samt omfattas och våndas af eu sann fosterländsk
anda, fullkomligt uppfylla sin höga bestämmelse, att värna landets frihet och
sjelfbestämningsrätt samt kraftigt tillbakavisa den öfvermodets eller modlöshetens
föreställning, som aldrig skall slå rot i svenska sinnen, att vårt fosterland vore
för svagt att försvara sig sjelft.

Stockholm den 29 December 1870.

R. Abelin.

Stockholm, tryckt hos Joh, Beckman, 1871.

Rättelser.

Sid. 38, 6:te rad. uppifrån:

Står: Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet uppgår till
Läs: Uppsättningskostnaden för personal och hästar vid fältartilleriet, hvithet bör med
1874 års utgång vara komplett organiserad!, uppgår till ....

Sid. 41, 12 råd. nedifrån:

Står: R:dr 159,758
Läs: » 259,758

Sid. 47, 6:te råd. uppifrån:

Står: med någon del af styrkan

Läs: med hela eller någon del af styrkan

Bil. N:o 2, Not. 4):

Står: i Södra Möre påräknade 405
Läs: » » » » 415

Approximativ beräkning

öfver Landstormens styrka inom de olika länen.

Bil. n:o 1.

		i		lista uppbådet.			2: di	a uppbådet.
Infanteri.	Kavalleri.	Artilleri.	Pontonier- och sappörtrupper.	Summa.	Infanteri.
Antal bataljoner.	Bataljons styrka.	Summa.	Antal bataljoner.	i Bataljons styrka.	Summa.
Stockholms stad		2	570	1,140	130	520	195	1,985	4	650	2,600
Stockholms	län	2	613	1,226	—	520	195	1,941	4	645	2,580
Upsala	d:o	2	661	1,322	170	—	—	1,492	3	655	1,965
Södermanlands	d:o	3	682	2,046	—	—	—	2,046	4	675	2,700
Östergötlands	d:o	5	774	3,870	—	—	--	3,870	7	730	5,110
Jönköpings	d:o	4	675	2,700	85	—	—	2,785	5	736	3,680
Kronobergs	d:o	4	617	2,468	—	--	—	2,468	5	654	3,270
'' Kalmar	d:o	5	696	3,480	85	—	—	3,565	6	786	4,716
Blekinge	d:o	2	638	■ 1,276	—	520	—	1,926	4	640	2,560
Kristianstads	d:o	4	632	2,528	190	780	—	3,368	6	744	4,464
Malmöhus	d:o	6	677	4,062	650	—	—	4,712	8	780	6,240
Hallands	d:o	3	642	1,926	—	—	—	1,926	4	640	2,560
Göteborgs	d:o	4	702	2,808	—	650	—	3,458	6	760	4,560
Elfsborgs	d:o	5	774	3,870	—	390	—	4,260	8	705	5,640
Skaraborgs	d:o	4	756	3,024	—	260	390	3,674	7	690	4,830
Wermlands	d:o	5	795	3,975	—	—	—	3,975	7	750	5,250
Örebro	d:o	3	780	2,340	170	—	—	2,510	5	664	3,320
Westmanlands	d:o	3	563	1,689	—	—	—	1,689	3	750	2,250
Kopparbergs	d:o	4	662	2,648	—	—	—	2,648	5	700	3,500
Gefleborgs	d:o	3	732	2,196	—	—	—	2,196	4	730	2,920
W ester-N orrlands	d:o	3	570	1,710	—	260	—	1,970	4	650	2,600
Jemtlands	d:o	2	476	952	100	—	—	1,052	2	700	1,400
W esterbottens	d:o	2	670	1,340	—	—	—	1,340	3	595	1,785
Norrbottens	d:o	2	572	1,144	—	—	—	1,144	2	750	1,500
Summa	82	. ~	55,740	O CO	03 "cd o o	3)780\| 62,000	116	—	82,000

1) Härigenom erhålles manskap till 10 å 15 sqvadroner.

2) Häraf böra 1,500 man beräknas afgå till Artilleriets fästningskompanier, hvarefter det återstående manskapet är
tillräckligt för upprättande af 12 batterier.

3) Härigenom erhålles manskap för 4 ingeniörkompanier

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 1 Sami. 1 Afd.

För till

förändrad indelning af Regementen och Corpser, be -

Blifvande Regementen
sammansättas af

Sfs

y «»

aq tti

B do2

Sti k -

- Q

® S2

3 P

« qs

3 §

y y

Oq o
3 O

« g*
5-

y «h

Lif-reg:tets Grenad.-corps
lista Lif-Grenadier-regem
2: dra Lif-Grenadier-regem

Westgöta Regemente........

Smålands Grenadier-corps
Uplands Regemente
Skaraborgs
Södermanlands
Kronobergs
Jönköpings
Dal Helsinge

Elfsborgs

Westgöta-Dals

d:o

Bohus läns
Westmanlands
Norrbottens Fältj äg -corps
Westerbottens d:o
Kalmar Regemente.........

Nerikes d:o .........

Wermlands d:o .........

Jemtlands Fältjägare-corps
Norra Skånska Infant.-reg.
Södra Skånska Infant.-reg.
Hallands Fältjägare-corps
Wester-Norrlands Regera.
Blekinge Regemente.........

116

136

500

1,244

1,000

500

1,200

1,123

1,050

150

1,100

1,137

750

450

Summa 300 500 1,244 1,000 1,000 500 1,200 1,200 1,2001,1001,100I1) 1,200 1,200

1) Häraf 3 vakanta rotar i Sårna.	4) Samman	af båtsmän...... .......................	................ 2,322.
2) Brutne rotar 2.	erhålles af de	i 1868 års förslag upptagne.......	....... 1,407.
3) Brutne rotar 5.		i Södra Möre påräknade...........	...... 405.
	samt	i Blekinge........................ ...	...... 2.322.

slag

Bil. n:o 3.

gränsad inom Indelningsverkets nu befintliga tillgångar.

Elfsborgs Regemente.	Westgöta-Dals Regemente.	1 F § co ®	Westmanlands Regemente.	Norrbottens Fältjägare-corps.	§ < !'' e i 1	Kalmar Regemente.	Nerikes Regemente.	J?\| 1 -s g p s*	Jemtlands Fältjägare-corps.	Norra Skånska Infanteriregementet. ... .	Södra Skånska Infanteriregementet.	Båtsmän.	Göteborgs stadsvaktskompani.	Ny rotering i Örebro län.	Summa.	Indragas.	Återstå.
										_					500		500
—	—											194	—	—	1,438	438	1,000
															1,000	—	1,000
—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—	1,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	500	—	500
—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	1,200	200	1,000
—	—	—	—-	—	—	—	—	—	—	—	■—	—	—	—	1,123	123	1,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,050	50	1,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,100	100	1,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,100	100	1,000
												—	—	—	1,137	'')137	1,000
—	—	—	88	—	—	—	—	—	—	—	—	99,	—		1,000	—	1,000
1,200															1,200	200	1,000
—	1,200	—	—		—	—	—	—	—	—	—	87	—	—	1,287	287	1,000
—	—	904	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100	44	—	1,048	48	1,000
—	—	—	1,057	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	1,057	57	1,000
				483								—	—	—	599	99	500
—	—	—	—	—-	460	—	—	—	—	—	—	13	—	—	500	—	500
—	—	—	— ,	—	—	1,015	—	—	•—	—	—	—	—	—	1,015	15	1,000
—	—	—	55	—	—	•—	668	—	—	—	—	- ,	—	50	1,000	—	1,000
—	—	—	—	—		—	98	908	—	—	—	—	—	—	1,006	6	1,000
—	—		—	—	—	—	—	—	525	—	—	—		—	525	25	500
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2)984	—	—	—	—	1,002	2)2	1,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3) 1,002	—-	—		1,005	3)5	1,000
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	364	—	—	500	—	500
—	—	—	—	—-	—	—	—	—	—	—	—	550	—	—	1,000	—	1,000
—	—	—	—	—	—	85	—	—	—	—	—	915	—	—	1,000	—	1,000
1,200 1,200\|904 1,200 483 460 1,100 766\|908\|ö25	CD ce rf*.	3)1,102	TM TM ce c<f	44	50	25,892	1,892^4,000

Bil. n:o 3.

Beräkning

öfver den kostnad, hvartill befälets tillökning vid indelta Arméen,
i enlighet med framstäldt förslag, föranleder.

	. ^ ^	0.2. ''S “ \| o Z'' L	O:	aflöni bele för rege eller c	C/D ti 3 3_
Infanteriet.	3 _ 2		3 p oi	f	4 1^1	&
Lif-regementets Grenadier-corps.
9 Kaptener...............................................................	1,800	—	5.400	—
1 2:e Löjtnant............................................................	750	—	750	—
2 1:e Sergeanter........................................................	600	—	1,200	—
2 2:0 ,!:» ..........................................................	500	—	1,000	—
4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer) .........	100	—	400	—
12 l:e Korporaler......................................................	100	—	1,200	_
36 vice Korporaler........................................................	30	—	1,080	-	11,030
l:a Lif- Grenadier-regementet.
2 Kaptener..............................................................	1,800	___	3,600	_
2 2:e Löjtnanter.......................................................	750	—	1,500	--
4 l:e Sergeanter........................................................	600	—	2,400	--
8 2:e eko (som uppflyttas från furirer) ...........	100	—	800	—		i
24 l:e Korporaler.......................................................	100	—	2,400	—
72 vice Korporaler......................................................	30	—	2,160	—	12,860	—i
\| 2:a Lif-Grenadier-regementet.					1
1 2 Kaptener................................................ ................	1,800	—	3,600	—
6 2:e Löjtnanter..........................................................	750	—	4,500	—
4 l:e Sergeanter.........................................................	600	—	2,400	—		,
4 2:e eko .........................................................	500	—	2,000	—
8 2:e (ko (som uppflyttas från furirer)............	100	—	800	—
24 l:e Korporaler.......................................................	100	—	2,400	—
72 vice Korporaler.......................................................	30	—	2,160	—	17,860
1 Westgöta Regemente, lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.	—	—	—	—	17,860	—
Smålands Grenadier-corps.
1 Kapten.................................................................	1,800	—	1,800	—
1 2:e Löjtnant.............................................................	750	—	750
2 l:e Sergeanter..........................................................	600	—	1,200
2 2:e Sergeanter..,........................................................	500 i	—	1000	-
Transport	—	—	4,750	___	59,610 \|	-I

-	09* ££> " o 2 *.		<3 “ <n P 05 “ P S" & "	o % il''.	X I 3 3 i 3 i P»
	r g ”		5 ^ ? o? »» O? ''	O y hd D ^ eg	^ ! & i tre 1
Transport			4,750		i 59,610
4 2:6 Sergeanter (som uppflyttas från furirer)........	100	—	400	—
12 liv Korporaler........................................................	100	—	1.200	—
36 vice Korporaler.................................................	30	—	1,080	—	7,430 1	-___
1)plands Regemente, lika med l:a Lif-Grenadier-reg.	—	—			12,860
Skaraborgs d:o, d:o d:o	—	—	—	—	12,860	—
Södermanlands d:o, d:o d:o	- ''	—	—	—	12,860	—
Kronobergs d:o, d:o d:o	—	—	—	—	12,860	—
Jönköpings d:o, d:o d:o	—	—	—	—	12,860	—
Dal- d:o, d:o d:o	-•	—	—	—	12,860	—
Helsinge d:o, d:o d:o	—	—	—	—	12,860	—
Elfsborgs d:o, d:o d:o	—	—	■—	—	12,860	—
Westgöta Dals d:o, d:o d:o	—	—	—	—	12,860	—
Bohusläns d:o, lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.	—	—	—	—	17,860	—
Westmanlands d:o, lika med l:a Lif-Grenadier-reg.	—	—„	—•	—	12,860	—
Norrbottens Fältjägare-corps■
1 Regements-pastor...............................................	600		600	—
1 Regements-väbel.........................................•...........	600		600	—
1 Kapten..................................................................	1,800		800	—
1 2:e Löjtnant..........................................................	750		750	—
2 l:e Sergeanter.......................................................	600		1,200	—
2 2:e d:o .....................................................	500	—	1,000	—
4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer)............	100	—	400	—
12 l:e Korporaler..........*.........................................	100	—	1,200	—
36 vice Korporaler....................................................	30		1,080	—	8,630	—
Westerbottens Fältjägare-corps, lika med Norrbottens
Fält) ägare-corps..........................................,.........			—	—	8,630	—
Kalmar Regemente, lika med l:a Lif-Grenadier-reg.	—		—	—	12,860
Nerikes d:o, lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.	—		—	—	17,860
Wermlands d:o, d:o d:o	—		—	—	17,860	—
Jemtlands Fältjägare-corps.
1 Regements-väbel....................................................	600		600	—
1 Kapten..................................................................	1,800		1,800	—
1 2:e Löjtnant........................................................	750	_	750	—
2 l:e Sergeanter.........................................................	600		1,200	—
2 2:e d:o ....................................................	500		1,000	—
4 2:e d:o (som uppflyttas från furirer) ..........	100		400	—
12 l:e Korporaler.......................................................	100		1,200	—
36 vice Korporaler......................................................	30		1,080	—	8,030	—
Transport			\| —	_	287,370"	__

			O:		c
	<n- o \|» E ~ i *		^belopp föi- särskilda väderil a.	3a O:	.flönings-belopp regemente ler corps.	1
Transport	_				287,370
Norra Skånska Regent., lika med 2:a Lif-Grenadier-reg.	—	—	—	—	17,860	—
Södra d:o d:o d:o	—	—	—	—	17,860
Hallands Fältjägare-corps, enl. normalstat bil. N:o 16.	—	—	—	—	63,680	—
Wester-Norrlands Regemente d:o bil. N:o 16.		—	—	—	121,760	—
Blekinge d:o d:o bil. N:o 16.			■ —	—	121,760	—
Summa	—	—	—	—	630,290	—
Kavalleriet.
Jemtlands Hästjägare-corps.
1 Ryttmästare............................................ ................	2,800	—	2,800	—
1 2:e Löjtnant...........................................................	1,550	—	1,550	—
1 Underlöjtnant...........................................................	1,300	—	1,300	—
2 l:e Trumpetare.......................................................	200	—	400	—	6,050	—
Summa summarum	—			—\|	636,340!	; I

Bil. n:o 4.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Infanteriets organisation

på föreslaget sätt.

l:o. Indelta Infanteriet.
a) Underhåll: Aflöning för 300 man kontant aflönadt inansk.å 110 R:dr b) Beklädnad och utredning: Underhåll af beklädnads-, remtygs- in. fl. persedlar för 2,568 man1)................................................. å 19,85 c) Aflöning: Löner för det tillökade befälet och underbef. (bil. N:o 3) d) Vapenöfning: Inbegripen i ökade kostnaden för indelta Arméens vapenöfning (bil. N:o 14) ....................................	—	—	33,000 50,974 630,290 '' -	80 —	714,264	so:
2:o. Värfvade Infanteriet.
Wermlands Fältjägare-corps. a) Aflöning: Beloppet utaf aflöning enligt ny normalstat för befäl, underbefäl och manskap, uppgår till........................ och då nuvarande stat i motsvarande utgifter upptager	79,280 63,063	—
uppstår en ökad aflöningskostnad af........................... b) Underhåll: Genom reduktion af nummer styrkan, samt genom passe-volansens upphörande, uppstår följande besparingar: Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar........... Gevärspersedlar, rekryterings- och inqvarteringspen-i ungar..............................................................	11,870 1,062	—	16217 12,932		3,285
. Summa	—	—	—	—	717,549	80
Denna summa minskas dock genom besparing af nu utgående anslag till Wester-Norrlands- och Hallands Beväringsbataljoner. ... ..........,..............................					27,700
och ökade kostnaden utgör således........................		—		—	689,849	.80

1) Enligt förslaget kommer effektiva nummerstyrkan att blifva..................... 24,000,

och då den för närvarande är...................................,...................... 21,432,

är den föreslagna effektiva tillökningen 2,568.

Bil. n:o S.

Approximativ beräkning

öfver den ökade kostnad, som uppstår genom Kavalleriets organisation.

a) Aflöning:

Löner för föreslagna nya beställningar vid Jemtlands Hästjägare-

corps (bil. N:o 3).....................................................................

Aflöning för halfsoldsbefål............................................. ............

b) Underhåll:

För 470 reserv-kavallerister....................................... å 15 R:dr

6,050

18,500

24,550

7,050

—

Summa R:dr Kant —

31,600

F ö r öfver

Artilleriets personal

X									s	t	a b 6 n.								Bat-
							W		td so £ i hd S- B? So 9									Regementstrumpetai				1 Officerare.
	Öfverstå!-.	Öfverste-löjtnantei	. Majorer.	Kaptener.	Löjtnanter.	Under-löjtnanter;	CD CTC5 l l B w	Regements-pastore:	Auditörer.	Regementsläkare.	l:e Bataljonsläkare	2:e Bataljonsläkare	Regementsskrifvare	Hästläkare.	Styckjunkare.	Sergeanter.	Division-trumpetare	Stabstrumpetare.	, Summa.	Kaptener.	Löjtnanter.	Cd 9 s s So 9	Summa.
							p											CD						i*
Enligt nuvarande stat:
Svea Artilleri-regemente............	1	1	5	7	7	7	1	1	i	1	1	1	2	1	1	—	—	1	3	—	42	19	10	15	44
Göta D:o .........	1	1	5	7	7	7	1	1	i	1	1	1	2	1	1	—	—	1	3	—	42	20	10	15	45
Wendes D:o .............	1	1	3	5	5	5	1	1	i	1	1	1	2	1	1	1	—	1	2	—	34	12	8	10	30
Fyrverkare-corpsen.................								-							-
Summa	3	3	13	19 '')	19	19	3	3	8	3	3	3	6	3	3	1	—	3	8	—	118	Öl 2)	28	40	119
Enligt föreslagna staten:
Svea Artilleri-regemente...........	1	2	4	6	3	6	1	1	—	1	1	1	2	—	1	3	6	—	—	2	41	23	23	13	59
Göta D:o .............	1	2	4	6	3	6	1	1	—	1	1	1	2	—	1	3	ti	—	—	2	41	23	23	13	59
Wendes- D:o .............	1	2	4	6	3	6	1	1	—	1	1	1	2	—	1	3	6	—	—	2	41	20	20	10	50
Fyrverkare-corpsen...................							—																		—
Summa	3 6	12	18	9	18	3	3	—	3	3	3	6	—	3	9	18'' -	—	ti	123	titi	titi	36	168

Anmärkningar: '') 3ne Kaptensplatser, som hållas vakante äro ej beräknade.

2) 12 Kaptener uppbära löjtnants lön.

3) Den nuvarande staten jemförd med den föreslagna visar

Öfverskott. Major.............................	1.	Brist. Öfverste-löjtnanter.........................	. 3.
Underlöjtnanter..................	5.	Kaptener.....................................	. 14.
Bataljonspredikanter..........	3.	Löjtnanter...................................	. 28.
Regementsskrifvare.........;...	3.	Styckjunkare...............................	. 27.
Regementstrumpetare., 3.		Sergeanter...................................	. 41.
Divisions D:o ... 8.		Batteritrumpetare.,......................	. 14.
11.		l:e Konstaplar....:..........................	. 39.
Stabs- D:o ti....	5.	2:e Konstaplar...............................	. 65.
Summa	17.	Afdelnings trumpetare....................	. 25.
Artillerister och Sjukvårdssoldater...	. 557.

Summa 813.

Hästar................................... 208.

Bil. n:o 6.

slag

och hästar på fredsfot.

terierna	och Fästningskompanierna.		Tygstaten.	Fyrverkare- corpsen.
Under- officerare.	Nummerstyrka.						ti													in £ B
Styckjunkare.	Sergeanter.	Batteritrumpetare.	Summa.	l:e Konstaplar.	2:e Konstaplar.	Afdelningstrumpetare. j	Trumpetare.	Handtverkare.	Sjukvårdssoldater.	> "	Summa.	Summa.	F örrådsförvaltare.	Styckjunkare.	Tygskrifvare.	Verkmästare.	esigtningsrustmästare.	Handtverksmästare.	Handtverksgesäller.	Rustkammarsmeder.	Stockmakare.	Tunnbindare.	Summa.	l:e Öfverfyrverkare.	2:e Öfverfyrverkare.	Fyrverkare.	Verkmästare.	Handtverkare.	Summa.	ma summarum.	Hästar.
17	28	6	51	37	62	25		12	14	821	971	1,066	2	3	6	1	4	9	10	8	3	1	47							1,155	130
18	27	6	51	34	63	24	—	12	12	830	975	1,071	4	2	4	—	2	5	7	8	4	—	36							1,149	118
12	24	4	40	28	44	16	—	10	12	640	750	820	2	2	4	—	1	4	7	5	2	—	27							881	124
																				—				1	2	22	1	4	30	30	—
47	79	16	142	99	169	65	—	34	38	2,291	2,696	2,957 *)	8	7	14	1	7	18	24	21	9	1	no;	1	2	22	1	4	30	3,215	372
23	36	10	69	47	82	24	3	12	30	946	1,144	1,272	2	3	6	1	4	9	10	8	3	1	tp» _							1,360	180
23	36	10	69	47	82	30	3	12	30	1,000	1,204	1,332	4	2	4	—■	2	5	7	8	4	—	36!							1,409	200
20	30	10	60	44	70	30	_	10	30	850	1,034	1,144	2	2	4	-	1	4	7	5	2	_	27							1,212	200
																								1	2	22	1	4	30	30	—
66	1021 30	198	138,234 84	6	34 90	2,796	3,382	3,748	8	7	14	1	7 18 24	21	9	1	no	1	2	22	1	4 30\| 4,Olif 5801

4) Vid öfvergång till krigsfot bör den föreslagna *) Tygstatskömpanierna häri inberäknade.

staten ökas med:

Läkare........................... 6.

Hästläkare..................... 36.

Handtverkare.......:.......... 53.

Hofsmeder..................... 48.

Redogörare.................... 39.

Beväringsmanskap.......... 2,672.

Hästar........................ 4,664.

Bil. n:o 7.

Förslag

till personalens och hästars fördelning i regementen på fredsfot.

Svea Artilleri-regemente. Staben.............................. Fyra 3",24 batterier............ Fyra 2",58 eko ........... Två 2",25 eko ............ Tre fästningskompanier.......	Öfverstar.	Öfverste-löj tnanter.	Majorer.	1 Kaptener.	Löjtnanter.	Under-löjtnanter. -	Styckjunkare.	Sergeanter.	Stabs-trumpetare.	Batteri-trumpetare.	Förste Konstaplar.	Andre Konstaplar.	Afdelnings-trumpetare.	Stamartillerister.	Batteri-handtverkare.	Hästläkare.	Hästar.
1	2	4	6 8 8 4 3	3 8 8 4 3	6 4 4 2 3	3 8 8 4 3	6 12 12 6 6	2	4 4 2	20 16 8 3	28 28 14 12	12 12 3	352 352 122 150	8 8 4	3 1 2	80 80 20
Summa	1	2	4	29	26	19	26	42	2	10	47	82	27	976	20	13	180
Tillgång	1	1	5	26	17	22	17	28	4	6	37	62	25	835	12	1	130
Brist	—	1	—	3	9	—	9	14	—	4	10	20	2	141	8	12	50
Göta Artilleri-regemente. 1 Staben...............................	1	2	4	6	3	6	3	6	2							3
Fyra 3",24 batterier...........	—	—	—	8	8	4	8	12	—	4	20	28	12	352	8	4	80
j Sex 2",58 eko ............	—	—	—	12	12	6	12	18	—	6	24	42	18	528	12	6	120
\| Tre fästningskompanier.......	—	—	—	3	3	3	3	6	—	—	3	12	3	150	—	—	_
Summa	1	2	4	29	26	19	26	42	2	10	47	82	33	1,030	20	13	200
Tillgång	1	1	5	27	17	22	18	27	4	6	34	63	24	842	12	1	118
Brist	—	1	—	2	9	—	8	15		4	13	19	9	188	8	12	82
Wendes Artilleri-regem.
j Staben .............................	1	2	4	6	3	6	3	6	2	—	—	—	—	—	—	3	—
Fyra 3”,24 batterier...........	—	—	—	8	8	4	8	12	—	4	20	28	12	352	8	4	80
1 Sex. 2",58 eko ............	—	—	—	12	12	6	12	18	—	6	24	42	18	528	12	6	120
Summa	1	2	4	26	23	16	23	36	2	10	44	70	30	880	20	13	2001
Tillgång	1	1	3	17	13	15	13	24	3	4	28	44	16	652	10	1	124
Brist	—	1	1	9	10	1	10	12	_	6	16	26	14	228	10	12	76
Summa summarum	3	6	12	84	75	54	75	120	6	30	138	234	90	2,886	—	39 580!
Summa tillgång	3	3	13	70	47	59	48	79	11	16	99	169	65	2,329	34	3	372!
Summa brist	—	3		14	28		27	41	—	14	39	65*] 25	557	) 26)) 36 208

*) Hållas vakanta för kronans räkning.

Bil. ilo 8.

Beräkning

af kostnaden för1 fyllandet af den enligt bil. N:o 6 uppkommande brist
i personal och hästar för fredsfot.

Uppsättningskostnad.				\|		\|
A. Personal.
Rekryteringspenningar för 686 man..,........	.......... å 51 R:dr	34,986	—
Beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar...... ä 201,70	138,366	20
Beväpningspersedlar..............................	.......... å 13 Ridt''	8,918	—
Sjukvårdspersedlar för ständigt tjenstgörande228man & 3 »	684	—	182,954	20
B. Hästar.
Remonteringspenningar för 208 hästar........	....... å 450 R:di	—	—	93,600	—	276,554 20;
Underhållskostnad.
A. Personal.						\| \|
Löner för 3 Öfverste-löjtnanter...............	..... å 5,400 R:dr	16,200	—
D:o för 5 äldre Kaptener.....................	...... å 3,500 ..	17,500	—
D:o för 9 yngre Kaptener.....................	...... ä 2,300 »	20,700	—
12 Kaptener i regementet, uppföras till yngre					\| '' ''
Kaptens lön.........................................	. . a oOO »>	9,600	—
Löner för 28 Löjtnanter .......................	...... å 1,500 »	42,000	—
D:o för 27 Styckjunkare.....................	..... ä 1,100 »	29,700
D:o för 41 Sergeanter...........................	... å 900 »	36,900
D:o för 14 Batteri-trumpetare................	...... ä 700 »	9,800	—
D:o för 39 l:e Konstaplar:
lön.....................................	å 150,oo 5,850,oo
underhåll............................	ä 374,25 14,595,75	20,445	75
D:o för 65 2:e Konstaplar:
lön.....................................	ä 100,oo 6,500,o o
underhåll............................	ä 363,19 23,607,35	30,107	35
D:o för 25 Afdelnings-trumpetare:
lön...................................	ä 40,oo 1,000,oo
underhåll...........................	å 363,76 9,094,oo	10,094	—
Underhåll för 557 artill.erister i medeltal (med beräknad 33 %
permittering mellan exercistiderna).......	............ & 238,26	132,710	82	375,757	92	i
Härifrån afgår:
1 Naj orsten.........................................	....... ä 4,740 R:dr	4,740	—
5 Under-löjtnantslöner....., ...................	....... ä 800 »	4,000	—
5 Bivisions-trumpetarelöner......................	....... ä 650 »	3,250	—	11,990	—	363,767 92
B. Hästar.
Fouragering, skoning m. m. för 208 hästar	............. ä 410,75	—	—	85,436	—
Härifrån afgår:
Lega och underhåll för 60 hästar i Landskrona..... ä 90 R:dr	—	—	5,400	—	80,036!—
	, Summa	—	—	— —	443,803 !92

Fördelning

Bil. n:o 9.

af Reserv-artilleriets personal å ''regementen (fredsfot).

	På half	Afskedade med
''		sold			årlig lön.
					▻
	w			1	1	ET B*	l
		b"	pr.	w		eg
	1	B		i	1	fl	E
			1		Jl"	£
Svea Artilleri-regemente.				?	E-

Ett 3z,.24:s fotbatteri..........................................	1	2	i	7	7	1	33
• Två 2",58:s åkande batteri .................................	2	4	2	14	14	8	84
Summa	3	6	3	21	21	9	117
Göta Artilleri-regemente.					K	18
Ett 3",24:s fotbatteri .........................................	1	2	1	7	7	1	33
Tvä 2",58:s åkande batterier ............... ..-...........	2	4	2	14	14	8	84
Summa	3	6	3	21	21	9	117
Wendes Artilleri-regemente.					168
Ett 3",24:8 fotbatteri ............................................	1	2	1	7	7	1	33
Två 2".S8:8 åkande batterier .............................	2	4	2	14	14	8	84
Summa	3	6	3	21	21	9	117
				168
* Summa summarum	9	18	9	63	63	27	351
				''-		——-

504

Underhållskostnaden för reserv-artilleriet uppgår till:

9 halfsolds-Kaptener å 1,000 rdr.............................................. 9,000.

18 d:o Löjtnanter a 500 rdr..................... 9,000.

9 d:o Styckjunkare ä 400 rdr .......................................... 3,600.

63 Förste Konstaplar ä 20 rdr.................................................. 1,260.

441 Andre Konstaplar, Afdelningstrumpetare och Artillerister
å 15 rdr...................................................................... 6,615.

Summa rdr 29,475.

Bil. n:o 10.

Uppgift

å den materiel, som utöfver nu befintlig erfordras vid mobilisering
af Artilleriet, enligt föreslagen plan.

	ti			F i	n	n 6	8.
	i-h,		P							to
	O			B <j			-			CD
	p_,	7- g		3 a.	CO crq $		K	1?	p5
Fält-artilleriet. Till 12 st. 3",24:s batterier.	P	4 <	CD — OQ O cv o: 5 p"	B ^ \| »	§:	O: po ^ Od	1		B p	Hq>

Kanoner........................................	72	16	16	24	—	—	—	1 6	72	—
Lavetter med föreställare..............	72	16	16	24	—	—	—	16	72	—
Ammimitionsvagnar.......................	96	16	16	24	—	—	—	21	77	19
Reservlavetter................................	12	2	2	3	—	—	•—	2	9	3
Till 16 st. 2",58:s batterier.
Kanoner.......................................	96	32	32	24	8	—	—	—	96	—
Lavetter med föreställare..............	96	32	32	24	8	—	—	—	96	—
Ammimitionsvagnar.......................	96	32	32	24	8	—	—	—	96	—-
Reservlavetter .............................	16	4	4	3	5	—	—	—	16	—
Till 2 st. 2”,25:s batterier.
Kanoner....................................	12	—	—	—	6	—	6	—	12	—
Lavetter med föreställare ...........	12	—	—	—	6	—	6	—	12	—
Ammimitionsvagnar.......................	12	—		—	6	—	6	___	12	—
Reservlavetter... ...........................	2	—	—	—	1	—	1		2	—
Till för en minda. 30 batterier. Fältsmedjor..................................	30	6	6	6					18	12
Packvagnar..................................	120	6	6	6	70	13	1		102	18
Reserv-artilleriet.
Till 3 st. 3",24.-s batterier.
Kanoner .......................................	18	—	—	—	4	—	—	—	4	14
Lavetter med föreställare...............	18	—	—	—	—	—	—	—	—	18
Ammimitionsvagnar.......................	24	—	—	—	—	—	—	—	—	24
Reservlavetter..............................	3	—		—	—	—	—	—	—	3

- Till 6 st. if,58:s batterier.

Kanoner....................................

Lavetter med föreställare.......

Ammunitionsvagnar.................

Reservlavetter

Till Reserv-artilleriets 9 batterier.]

Fältsmedjor
Packvagnar

Till Armé-corpsernas och Fördelningarnes
staber, parker och tross.

Ammunitionsvagnar till 3",ans hatt.
D:o till 2",58:8 d:o

D:o till 2",25:s d:o

D:o till infanteriammunition

Reservlavetter till 3",ans batterier

D:o till 2",58:s d:o

I):o till 2".ans d:o

Fältsmedjor.................................

Packvagnar..................................

M			F i n	n e	s.
Wi''		p	»						ti
O p	Vid Svea iilleri-regementc. >	Vid Göta tilleri-regemente.	Vid Wendes iilleri-regemente.	I Stockholms tygförråd.	L Kristianstads tygförråd.	I Hernösand.	Ä Karlsborg.	Summa.	CD O J-b
36				6				6	30
36	—	—	—	6	—	—	—	6	30
36	—	—	—	17	—	—	—	17	19
6	—	—	—	3	—	—	—	3	3
9									9
36				~~		—	—	—	36
36									36
48	—	—	—	—	—	—	—	—	48
6	—	—	—	—	—	--	—	—	6
144 6 6 1 12	—	—	—	—	—	—		—	144 6 6 1 12
—	—	—	—	—		—	—
							z
90	—	—	—	—	—	—	—	—	90

Redskap sper sedlar finnas för 6 st. 3",ans batterier, 17 st. 2",5S:s batterier samt
2 st. 2",ans batterier. Dylika persedlar återstå således att anskaffa för 9 st. 3",ans
och 5 st. 2",58:s batterier.

Rid- och anspanns- samt stall-persedlar finnas att tillgå för g st. 3",ans batterier,
17 st. 2",5s:s batterier och 2 st. 2",ans batterier. Af sådana persedlar höra således
anskaffas till 7 st. 3",ans batterier, 5 st. 2",S8:s batterier samt till Armé-corpsernas och
Fördelningarnes trossfordon.

Ammunitionspersedlar finnas uti förråden till ett antal beräknadt till trenne omgångar
till 6 st. 3",ans, 17 st. 2",58:s och 2 st. 2",ans batterier. Behofvet af dylika
persedlar för de återstående 14 batterierna och trenne omgångar per batteri utgöres af:

För de 9 st. 3",24.-s batterierna:

Granater å 648 per omgång........................ 17,496.

Brandgranater å 48 d:o ....................... 1,296.

Granatkartescher å 234 d:o ....................... 6,318.

Kartescher å 186 d:o ....................... 5,022.

Perkussionsrör		å	723 per omgång............	........... 19,521.
Antändningsrör		å	1,550	d:o ...........	......... 41,850.
Tidsrör		å.	309	d:o .............	.......... 8.343.
Laddningar å 3 ®		k	1,240	d:o .........	........... 33,480.
D:o å 0,30		k	1,550	d:o ............	.......... 41,850.
För de	5	st.	2",S8.-s batterierna:
Granater		k	882 per omgång........	.......... 13.230.
Brandgranater		k	18	d:o .....	.......... 270.
Granatkartescher		k	248	d:o ............	........... 3,720.
Kartescher		k	256	(ko ........	........... 3,840.
Perkussionsrör		k	942	(ko .........	......... 14,130.
Antändningsrör Tidsrör		k	1,900	(ko .............	....... 28,500.
	k	308	(ko ..........	.......... 4,620.
Laddningar ä 1,80	It	k	1,480	eko ...........	..........22,200.
D:o å 0,2o		k	567	(ko ..........	...... 8,505.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1871

1 Sami. 1 Afd.

Bil. n:o 11.

Kostnadsförslag

för anskaffning af den Artilleri-materiel, som utöfver nu befintlig
erfordras för mobilisering af artilleriet.

Kanoner och fordon.
Kanoner 3",m:s 14 st. a 375 Budi''..................................	5,250	—
I 2",58:s 30 st. å 275 » ...................................	8,250	—
Lavetter och föreställare 3",24;S 18 st. å 1,350 R:dr..........	24,300	—
D:0 » d:o 2",58;s 30 st. å 1,250 » .........	37,500	—
Ammunitionsvagnar 3",24:s 79 st. å 1,000 R:dr..................	79,000	—
D:o 2",S8:s 67 st. å 1,000 « ..................	67,000	—
D:o 2",25:» 6 st. å 900 « ..................	5,400	—
Reservlavetter 3",st:s 12 st. k 1,420 R:dr.........................	17,040	—
D:o 2",58:8 9 st. å 1,320 » ..........................	11,880	—
D:o 2",25.-8 1 st. å 1,120 » .........................	1,120	—
Fältsmedjor 33 st. å 1,500 R:dr .....................................	49,500	—
Packvagnar 144 st. å 650 » ........................................	93,600	—
Infanteri-ammunitionsvagnar 144 st. å 650 R:dr...............	93,600	—	493,440	—
Redskap
till 3",24;s batterier 9 st. ä 7,460 Rall’ .............................	67,140	—
» 2",5S:« d:o 5 st. ä 6,777 » ............................	33,885		101,025	—
Rid-, Anspanns- och Stallpersedlar
till 3",24;s batterier 7 st. ä 25,636 Rall''.............................	179,452	—
» 2",58:8 eko 5 st. ä 21,717 » ..........................	108,585	—
» parkernas och stabernas fordon, förslagsvis..............	100,000	—	388,037
Ammunitionspersedlar.
Granater 3",24:8 17,500 st. å 1,75 Rall''............................	30,625	—
D:o 2",58:8 13,300 st. å fisa » ...................''.........	17,290	—
Brandgranater 3",24:8 1,300 st. å 3,00 Rall’.........................	3,900	—		j
D:o 2",S8:s 300 st. å 2,10 » .....................	630			1
Granatkartescher 3",24:8 6,400 st. å 2,35 Ralr...................	15,040
D:o 2",5s:s 3,800 st. å 1,55 » ...................	5,890
Kartescher 3",24:8 5,100 st. å l,so R:dr........................	7,650
1 ):o 2",58:8 3,900 st. å >,»> » *.......................	4,290
Perkussionsrör 33,7,00 st. å 0,so » ...............................	16,850
Tidsrör 13,000 st. å 0,so » ..............................	6,500
Antändningsrör 70,400 st.............................................-......	3,(XX)
\| Kardustyg 26,800 fot å 0,32 Rd:r.........................	8,576		120,241	—
Summa R:mt Ralr	1,102,743 —

Bil. n:o 12.

Beräkning

af den tillökning i kostnaden för Fortifikationen, som uppstår genom föreslagen

organisation af Ingeniör-väsendet.

Kostnad för en gång. A. Personal.
Uppsättning af ett fältsignal-kompani (se bil. Ser. E.			39,556	80
N:o 6 af mena. den 31 December 1868)..................	—	—
Uppsättning af en sappör-bataljon (d:o N:o 5 d:o).....	—	—	118,551	60
B. Hästar.
Remonteringspenningar för 30 hästar................ å 450	—	—	13,500	—
Stallinventarier d:o ............. å 65 Årlig kostnad. A. FortifiJcations-stdben. Eoner för:			1,950
3 Kaptener af l:a klass................................... å 3,500	—	—	10,500	—
1 Löjtnant af l:a klass...............................................	—	—	1,500	—
1 Fanjunkare,...........................................................	—	—	1,100	—
3 Sergeanter af l:a klass................................ å 900 4 Sergeanter af l:a klass (öfverflyttas från pontonier-bataljonen).			2,700
1 Auditör och Sekreterare..........................................	—	—	3,000	—
Förhöjning i arfvode för lärare..................................	—	—	130	—
D:o d:o elever vid krigshögskolan.....	—	—	600	—
D:o i anslag för skrifmaterialier och kartor. .. B. Pontonier-bataljonen. Eoner för:			208	57
1 Löjtnant af 2:a klass................................................	—	—	1,370	—
I Fanjunkare................................................................	—	—	1,100	—
6 Sergeanter af 2:a klass ................................. å 800	—	—	4,800	—
1 Regementspastor...............,......................................	—	—	1,000	—
1 Kassör och Förrådsförvaltare af l:a klass................ Förhöjning i tjenstgöringspenningar för befäl, som öfverflyttas från Fortifikations-staben: 1 Kapten af 2:a klass.................................................. 1 Löjtnant af 2:a klass................................................	180 120	—	1,200
1 Under-löjtnant...........................................................	90	--	390	—
Transport	—	I-	9,860	-

158,108

15,450

19,738

173,558

	Transport		I	9,860		19,738	57	\| !
! Arfvode för:
I Tygkapten............................................		—		i 500	—
11 Ridlärare............................................		—	—	300	—
1 Informations-underofficer.....................		—	—	: 50	—
i Löner för 30 reserv-soldater......................	...... å 15	—	—	! 450	—
Underhåll af 20 hästar..............................	... ä 410,75	—	—	8,215	—	19,375	—
C. Fält signal-kompaniet-
Löner för:
1 Kapten af l:a klass.................................		3,680	—
1 Löjtnant af l:a klass............................		1,620	—						i
1 Löjtnant af 2:a klass..............................		1,370	—
1 Under-löjtnant.........................................		1,090	—
1 Fanjunkare.............................................		1,100	—						I
2 Sergeanter af l:a klass..........................	...... å 900	1,800	—
1 d:o af 2:a klass............................		800	—
4 l:e Korporaler (jemte natura underhåll)	..... å 150	600	—
10 Korporaler d:o d:o	..... å 100	1,000	—
10 vice Korporaler d:o d:o	...... å 50	500	—						•
2 Hornblåsare '' d:o d:o	..... å 36	72	—
18 Handtverkssoldater d:o d:o	...... a 30	540	—	14,172
Underhåll för 120 man i medeltal ............	.. å 298,74	—	—	35,848	80
Löner för 10 reserv-soldater......................	....... å 15	—	—	150
Underhåll af 10 hästar...........................	.. å 410,75	--	—	4,107	50
Underhåll af materielen.............................		—	—	3''000
Anslag för kompaniets fältöfningar.............		—	—	3,500	—	60,778	30
D. Sappör-bataljonen.
Löner för:
I Major.....................................................		5,040	—
3 Kaptener af La klass.............................	. . å 3,680	11,040	—
1 Kapten af 2:a klass..................................		2,480	—
3 Löjtnanter af La klass.........................	... å 1,620	4,860	—
1 d:o af 2:a klass (regementsadjutant).............	1,770	—
3 Löjtnanter af 2:a klass............................	... å 1,370	4,110	—
3 Under-löjtnanter .......................................	... å 1,090	3,270	—
3 Fanjunkare................................................	... å 1,100	3,300	—
4 Sergeanter af La klass...........................	..... å 900	3,600	—
6 d:o af 2:a klass.............................	..... å 800	4,800	—
6 Le Korporaler (jemte natura underhåll).	...... å 150	900	—
12 Korporaler d:o d:o ..	...... å 100	. 1,200	—
18 vice Korporaler d:o d:o •	..... å 50	900	—
6 Hornblåsare d:o d:o ..	...... å 36	216	—
54 Handtverkssoldater d:o d:o .	..... å 30	1,620	—
1 Auditör ................................................		3,000	—	52,106	—		i
Transport	-		52,106	-\|	99,89l\|87f

Transport Underhåll för 360 man, i medeltal............. å 298,57 Löner för 30 reserv-soldater........................ å 15 Arfvode för: 1 Park-kapten........................................................... 1 Informations-underofficer........................................... De presterliga göromålens ''bestridande ....................	500 50 200		52,106 107,485 450 750	20	99,891
Förhöjning i anslaget till Ingeniör-trupp.örnas praktiska öfningar.................................................................	—	—	3,000		163,791	20	263,683	07
Härifrån af går:
Löner för: 1 Förrådsförvaltare af l:a klass................................ 1 Sekreterare...................,.............................................. 1 Kanslist............................................................... Arfvode för: Bestridande af de presterliga göromålen vid pontonier-bataljonen................................................................	900 1,275 630 12-0	—					2,925	_
Återstår årlig tillökning	—	—	—	—	—	—	260,75807
hvilken summa vid nuvarande Regementsskrifvarens af-gång minskas med...................................................			—				DOM
hvarför den årliga tillökningen blott utgör	—	—	_				259,758	07

Bil. n:o 13.

Förslag

till aflöningsstat för Generalstaben.

- ''	cd ^ Egentlig lön.	Häst- och furagemedel. :0	ti cv ^.ckT B O: crq P. p p r* CJQ	Arvoden m. m.	Summa.
1 Chef (uppförd å Generalitetets stat)			_
1 Öfverste .............................................	4,920	400	1,440	—	6,760
1 Öfverstelöjtnant .................................	3,880	400	960	—	9,240
1 D:o .................................	3,880	400	960	—	5,240
1 Major...................................................	3,280	400	960	—	4,640
9 D:o ...................................................	29,520	3,600	8,640	—	41,760
1 Kapten med lön i l:a klass.........	2,960	400	720	—	4,080
7 D:o d:o .........	20,720	2,800	5,040	—	28,560
1 D:o med lön i 2:a klass.........	1,760	400	720	—	2,880
-a ö Ö B" ö	12,320	2,800	5,040	-—	20,160
1 Löjtnant .............................................	1,140	400	480	—	2,020
9 D:o .............................................	10,260 4,500	3,600	4,320	—	18,180
1 Professor..........................................	—	—	—	4,500
1 Vaktmästare .......................................	600	—	—	—	600
1 D:o ......................................	600	—	—	—	600
1 D:o .....................................	500	—	—	—	500
Till Generalstabs-aspiranters1 aflönande	—	—	—	2,400	2,400
» Generalstabens fältöfningar .........	—	—	—	4,000	4,000
» utrikes resor..................................	—	—	—	3,000	3,000
» krigsarkivet och bibliotheket.........	—	—	—	3,000	3,000
» expenser...........................................	—	—	—	3,000	3,000
Summa 100,840	15,600 29,28015,400	161,120

Bil. n:o 14.

Approximativ beräkning

öfver årliga kostnaden för indelta arméens, Wermlands Fältjägare-corps’
och beväringsmanskapets vapenöfningar, enligt föreslagen plan.

Indelta Arméen och Wermlands Fältjägare-corps.

A. Vapenöfning å mötesplatserna.
l:mo Indelta infanteriet.

a) Kostnad för manslcapet.

Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 4 marschdagar
fram och åter mellan kompanisamlingsplatsen och
regementsmötesplatsen; således för 24,000 man

96,000 portioner å 65 öre (portionsskilling inberäknad).
.................:................................................

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar med 5,760 man (30 per kompani).
......................................... 57,600 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar med 2,400 man

(10 proc. af nummer styrkan) ,. 100,800 »

Skarpskyttemöte, 8 dagar med 1,536

man (8 per kompani)................ 12,288 »

Regementsmöte, 20 dagar med 24,000

man....................................... 480,000 »

Summa 650,688 portioner
I å 56 öre (portionsskilling inberäknad).....................

b) Kostnad för befälet.
Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, för 21 kaptener...........

96 sub.-officerare...

27 fanjunkare.......

96 underofficerare.

å 4 R:dr
k 3 »
a 2,5o i>
å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 48 sub.-officerare å 3 »

48 underoffic......å 2 »

Transport

3,528

12,096

2,835

8,064

1,152

768

62,400

364,385

*126,523
'') 1,920

455,228

Transport

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.......................................................

Sjukvårdskostnader .....................................................

Inventariepersedlars underhåll......................................

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

infanteriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger in. in.

2:o Indelta kavalleriet.

a) Kostnaden för manskapet och nummerhästarne.
Marsch-kostnad:

För hvarje man beräknas i medeltal 5 marschdagar
fram och åter mellan sqvadronssamlingsplatsen
och regementsmötesplatsen; således
för 3,374 man (3,300 + 74) 16,870 portioner å 65 öre
» 3,559 hästar (3,300 + 111148) 17,795 rationel'' å 1,so

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 20 dagar
med 444 man 8,880 portioner.

» 629 hästar (444 + 37+148) 12,580 rationel-.

Exercissqvadron, 90 dagar
med 450 man 40,500 »

» 508 hästar 45,720 »

Regementsmöte, 26 dagar
med 3,374 man 87,724 »

» 3,559 hästar_92,534 »

Summa 137,104 portioner å 56 öre
» 150,834 rationel- å 1 R:dr

b) Kostnad för'' befälet.

Aflöning under:

Exercissqvadron, 90 dagar, för 7 ryttmästare... å 4 R:dr

• »22 sub.-offic...... å 3 »

» 7 fanjunkare ■ • å 2,so >>

» 22 underoffic..! å 2 »

Vidare tillkommer:

Transportkostnader.......................................................

Sj ukvår dskostnader.......................................................

Inventariepersedlars underhåll................................... ■

Förvaltningskostnader, mötesanslagets del deraf för

kavalleriet...............................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger, ved och
ljus vid exercissqvadronerna m. m........................

3.000

8.000
6,000

38,000

6,000

455,228128

10,965150
21,354

Transport

76,778

150,834

61,000]-

32,319

2,520

5,940

1,575

3,960

3.000

4.000

3.000

8.000
7,000

227,612124

13,995

25,000

516,228

] 298,926

-1815,155

Transport

3:o Wermlands Fältjägare-corps.

a) Kostnad för manskapet.
Marsch-kostnad:

Marschpengar för 500 man ............................... å 1»

Mötes-kostnad:

Befälsmöte, 10 dagar, med 120 man (30 per kompani)
........................................... 1,200 portioner

Rekrytmöte, 42 dagar, med- 100 man

(20 proc. af styrkan) ................. 4,200 »,

Skarpskyttemöte, 8 dagar, med 32 man

(8 per kompani)........................... 256 »

Regementsmöte, 20 dagar, med 500 man 10,000 »

Summa 15,656 portioner
å 56 öre (portionsskilling inberäknad) ........................

— 750 —

8,767 36

815,155

b) Kostnad för befälet.

Aflöning under:

Rekrytmötet, 42 dagar, för 1 kapten...........å 4 R:dr

» 4 sub.-officerare.. ä 3 »

» 1 fanjunkare.......å 2,so»

» 4 underofficerare å 2 »

Skarpskyttemötet, 8 dagar, för 1 sub.-officer ä 3 »

1 underofficer å 2 »

Vidare tillkommer:

Sjukvårds-, förvaltnings- in. fl. kostnader.....................

Kostnaden för indelta arméns och Wermlands Fältjägare-corps’
vapenöfningar utgör således.............

hvartill kommer: underhåll af mötesplatser med dertill
hörande byggnader................................................

Summa

B. Öfningsläger (höstmanövrer).

Kostnaden för dessa manövrer, hvilka, enligt framstäldt
förslag, skulle'' ega rum årligen, under 14 dagar,
med så stor styrka att hvarje regemente eller
corps finge åtminstone hvart 6:te år deri deltaga,
upptages bär förslagsvis till................................

Summa sumiparum

Nuvarande anslag till indelta arméns och Wermlands
Fältjägare-corps’ vapenöfningar (med afdrag af för
underbefälsskolorna anvisade medel) utgör..........

Fn förhöjning i detta anslag erfordras således af......

168

504

105

336

1,113

3,000

13,67036

828,82538

—	30,000	—
	858,825	38
	200,000
—	1,058,825*38
	852,000 48
—	206,824\|90

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 1 Rami. 1 Afd.

Beväringsmanskapet.

Af beväringsmanskapet öfvas blott de 3:ne yngsta
årsklasserna, af hvilka den första beräknas utgöra omkring
19,000, och de båda sednare hvardera omkring
18,500 man. 2,000 man tilldelas specialvapnen och
öfvas 2:ne år; de kavalleriet tillhörande 480 man, 60
dagar första och 30 dagar andra året, samt de öfrige
52 dagar första och 30 dagar andra året. Allt öfrigt
beväringsmanskap tillhör infanteriet och undergår
vapenöfning, första året 42 dagar, samt andra och
tredje åren hvardera 20 dagar.

A. Vapenöfningen.

a) Kostnad för manskapet.

Mönstringskostnad..........................................................

Marsch-kostnad:

För 37,500 man, eller sammanlagda beräknade styrkan
af första och andra klasserna, jemte 16,500 man
af tredje klassen, tillhopa 54,000 man. För hvarje
man beräknas i medeltal 5 marschdagar, fram och
åter mellan samlingsplatsen i hemorten och mötesplatsen;
således för 54,000 man, 270,000 portioner
å 65 öre (portionsskilling inberäknad)..................

Möteskostnad:

För sta, klassen:

Infanteri 17,000 man i 42 dagar 714,000 portioner

Kavalleri 480 -> 60 » 28,800 «

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 52 dagar.................................. 79,040 »

Åndrä/ klassen *

Infanteri 16,500 man i 20 dagar 330,000 »

Kavalleri 480 » 30 » 14,400 »

Artilleri och Ingeniörtrupp 1,520 man

i 30 dagar................................. 45,600 »

Tredje klassen:

Infanteri 16,500 man i 20 dagar 330,000 «

Summa 1*,541,840 portioner
å 56 öre (portionsskilling inberäknad).........................

Underbefäl och spel:

1,696 man 71,232 portioner........................... å 60 öre

20,000

175;500

Transport |

863.430

42,739

1,101,669

6,300	—
22,848	—
40,068	—
14,280	—
29,232	—
3,780	—
3,936
9,102	—
2,460	—
3 444
2,214	—
2,520
7,290	—
1,575	—
3-600	—
2,160	-
20,000	—
6,000	—
16,000	—
10,000	—
35,000
10,000	—
—	—

Transport

b) Kostnad för befälet.

\ Rese- och traktamentsersättning för beväringsmanskapets
(första klassens) afhemtning och återföring
till samlingsplatserna i hemorten........................

Aflöning under 42 dagar:

För 30 majorer............................................ å 5 R:dr

» 136 kaptener och regementspastorer ...... å 4 »

» 318 subalternofficerare.......................... å 3 »

» 136 fanjunkare och bataljonsadjutanter... å 2,so»

» 348 underofficerare och regementsväbler.. å 2 »

» BO läkare............................................. ä 3 »

. Aflöning under 82 dagar:

För 12 kaptener........................................... å 4 »

» 37 subalternofficerare............................. å 3 »

» 12 fanjunkare........................................ å 2,so»

I » 21 underofficerare.................................. å 2 »

» 9 läkare.................................. ä 3 »

Aflöning under 90 dagar:

För 7 ryttmästare........................................ å 4 »

» 27 subalternofficerare................................ å 3 ».

» 7 fanjunkare........................................... å 2,so»

| » 20 underofficerare................................ å 2 »

| » 8 läkare................................................ ä 3 »

Härtill kommer:

Rationel? för kavalleribeväringens hästar: 500 hästar
under 90 dagar, 45,000 rationer å 1 R:dr...........

Vidare tillkommer:

Underhåll af mötesfält och byggnader.........................

Transportkostnader.....................................................

Sjukvårdskostnader......................................................

Inventariepersedlars underhåll.........................................

Förvaltningskostnader, som från beväringsanslaget höra

utgå.............r.......................................................

Diverse kostnader, såsom lägerhalm, kokstänger m. m.

Kostnad för reservbefälets utbildning.......... förslagsvis

Då kostnaden för vapenöfningarne för närvarande i
medeltal utgör omkring.........................................

uppgår den ökade kostnaden för vapenöfningen således
till..................................................................

1,101,669

8,000

(i!)

;) 116,508

'') 21,156

!) 17,145,!

45,000

97,000j 75,

000,!-

;

1,481,478

700,000

781,478160

B. Materielen. Underhåll af beväringsmanskapets beklädnad och ut-redning m. in. under 1,541,840 slitningsdagär, k 45 öre per dag.................................................. Underhåll af hästutredningspersedlar under 43,200 slit-ningsdagar å 5 öre per dag.................................	—	-----	693,828 2,160		695,988	1 1 -
Kostnaden för beväringsmanskapets beklädnad och ut-redning utgör nu...................................................	__				325,000	\|
hvarföre den ökade kostnaden för materielen uppgår till........................................................................	—	—	-''	—	370,988	—
Enär ökade kostnaden för vapenöfningen beräknats till	—	—	—	—	781,478	60
kommer således sammanlagda ökade kostnaden för beväringsmanskapets vapenöfning äfvensom för under-håll af dess materiel att uppgå till.............................					1,152,466	60

'') Antalet befäl under rekryt- och skarpskyttemötena är beräknadt i öfverensstämmelse med
den tabell, som i sådant afseende är anbefald till efterrättelse genom nåd. Generalordres
den 23 November 1869''

-) Beväringsmanskapet af infanteriet formeras vid hvarje regemente på 4 och vid hvarje
corps på 2 kompanier. Vid hvarje regemente eller corps beräknas: 1 bataljonschef, 1
regementspastor, 1 läkare, 1 regementsväbel och 1 bataljonsadjutant. Vid hvarje kompani
beräknas: 1 kapten, 3 subalternofficerare, 1 fanjunkare, 3 underofficerare, 14 korporaler
och 2 spel.

3) Vid specialvapnen beräknas:

Kavalleriet: 7 ryttmästare, 27 subalternofficerare, 7 fanjunkare och 20 underofficerare.
Artilleriet: 9 kaptener, 27 subalternofficerare, 9 styckjunkare och 18 underofficerare.
Ingeniörtrupperna: 3 kaptener, 10 subalternofficerare, 3 fanjunkare och 3 underofficerare.

Bil n:o 15.

Beräkning

öfver kostnaden för Fältläkare-corpsen, enligt föreslagen organisation.

Staben.
1 Generalfältläkare............................................... lön	6,000	—
1 Öfverfältläkare för Stockholms garnison....... arvode	1,800	—			''
3 Fältläkare................................. ä 300 R:dr d:o	900	—
1 Garnisonsläkare å Carlsborg.......................... d:o	500	—
1 D:o å Carlsten............................ d:o	500	—
1 Sekreterare i Ger eralfältläkare-expeditionen....... lön	2,500	—
1 Adjutant i d:o arvode	900	—
1 Uppbördsman i Fältläkare-kontoret............... d:o	1,200	—
1 Vaktmästare........................................................ lön	500	—	14,800	__
Läkare vid regementen och corpser.
41 Regementsläkare ....................... å 2,500 R:dr lön	102,500	—				!
42 l:ste Bataljonsläkare .................. å 1,200 » d:o	50,400	—
39 2:dre D:o lista klass . å 900 » d:o	35,100	—
21 » D:o 2:dra » .. å 600 » d:o	12,600	—	200,600
Extra Fältläkare-corpsen.
20 Reservläkare af lista klass....... ä 300 Ridt’ arvode	6,000	—
30 D:o » 2idra » ...... å 200 » dio	6,000	—
30 D:o » 3:dje » ....... å 150 » dio	4,500		16,500	—	231,900
Nu anvisade tillgångar för läkarevården vid Arméen äro:
a) å indelta Arméens stat.............................................	—	—	117,848	24
b) » värfvade d:o	37,950	—
c) » Generalitetets dio ............................................	750	—
d) nu utgående arvoden till pensionärer och stipén-
diater.......................................................................	9,650	—
e) å garnisonssjukhusets stat.....................................	1,800		50,150		167,99824
hvithet belopp bör å Fältläkare-corpsens stat uppföras,					!
hvarefter återstår att med nya tillgångar bestrida	—	—	—	—	63,901 76

Bil. n:o 16.

Förslag

till normalstat för aflöningen vid indelta infanteriet.

	Aflöning för Fast lön.	embet	eller	tjenst.	< t> » fcäs ''ce* 3	1 \| 3 B
	ti	>—K	>	H ce*	C/D	ce ^	b i • ® ®
				B L			L. o?
	B	3 OQ £-		3	3 3	gf	® 3.
Lif-regementets Grenadier-corps.	Öq* ot	l\|				§ O?	o 05 •! A ■
Staben:
1 Öfverstelöjtnant, Corpschef .....................	4,500	400	—	400	5,300	5,300
1 Major..................................................	3,200	400	—	200	3,800	3,800
I Regementsqvartermästare ........................	900	400	—	300	1,600	1,600
1 l:ste Regera entsadj utant........................	600	400	—	200	1,200	1,200
1 Regementsauditör.....................................	3,000	—	—	—	3,000	3,000
1 Regementspastor!......................................	600	—	—	—	600	600
1 Bataljonsadjutant......................................	600	—	—	—	600	600
1 Regementsväbel .......................................	600	—	—	—	600	600
1 Regementstrumslagare..............................	600	—	—	—	600	600
1 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön).	150	—	—	—	150	150
Kompani-staten: .
7 Kaptener................................................... För 4 till Kompanichefs-tj enstgöring beor-	1,800	—	—	—	1,800	12,600
drade Kaptener..................................	—	—	700	450	1,150	4,600	J
4 l:ste Löjtnanter......................................	1,000	—	—	—	1,000	4,000
5 ''Jr.Itc D:o ......................................	750	—	-''	—	750	3,750
4 Underlöjtnanter......................................	500	—	—	—	500	2,000
4 Fanjunkare.................-...............................	700	—	—	300	1,000	4,000
6 l:ste Sergeanter.........................................	600	—	—	—	600	3,600
6 Julro I):o .......................................	500	—	—	—	500	3,000
4 Furir er.....................................................	400	■-	—	—	400	1,600
12 l:ste Korporaler (jemte nummerlön)......	100	—	—	—	100	1,200
24 Korporaler (d:o) .....	75	—	—	—	75	1,800
36 vice Korporaler (d:o)	SO	—	—	—	30	1,080
5 Fältmusikanter och musikens underhåll...	—	—	--	—	—	3,000	63,680
Transport	-		-		—	—	63,680

	Aflöning för	embete eller	tjenst.
	—					s	CM “
	Fast					'' a. ol	\| 3
	t=j		>	^ g''	tZi	ce öq	P p p
	aq	5 a p		5.a?	s 5 2	Ei	B- O: CD* 2. ^ Ö
	aq''	\| =	P	°!U p* aq	?	aq ”	O ^
	?			''
Transport	—	—	—	—	—	—	63,680
lista Lifgrenadier-regementet.
Staben:
1 Öfverste, Regementschef..........................	6,000	800	—	900	7,700	7,700
1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..................	4,000	400	—	200	4,600	4,600
1 2:dre Major...............................................	3,200	400	—	200	3,800	3,800
1 3:dje D:o ...........................,..................	2,700	400	—''	200	3,300	3,300	•
1 Regementsqvartermästare..........................	900	400	—	300	1,600	1,600
1 list» Regementsadjutant........................	600	400	—	200	1,200	1,200
] 2:dre L):o ........................	400	400	—	100	900	900
1 Regementsauditör.....................................	3,000	—	—	—	3,000	. 3,000,1
1 Regementspastor..................................	600	—	—	—	600	600
1 l:ste Bataljonsadjutant...........................	600	—	—	—	600	600
1 2:dre l):o .............................	500	—	—	—	500	500
1 Regementsväbel......................................	600	—	_	—	600	600
1 Regementstrumslagare...............................	600	—	—	—	600	600
2 Gevärshandtverkare (jemte nummerlön)...	150	—	—	—	150	300
Kompani-staten:
14 Kaptener.................................................	1,800	—	—	—	1,800	25,200	I
För 8 till Kompanichefs-tjenstgöring beor-
bräde Kaptener..................................	—	—	700	450	1,150	9,200
8 l:ste Löjtnanter.......................................	1,000	—	—	—	1,000	8,000;
10 2:dre D:o .......................................	750	—	—	—	750	7,500i
8 Underlöjtnanter.........................................	500	—	—	—	500	4,000
8 Fanjunkare..............................................	700	—	—	300	1,000	8,000
12 l:ste Sergeanter.....................................	600	—	—	—	600	7,200
12 2:dre D:o ....................................	500	—	—	—	500	6,000
8 Furirer.....................................................	400	—	—	—	400	3,200
24 l:ste Korporaler (jemte nummerlön).......	100	—	—	—	100	2,400
48 Korporaler.............................................	75	—	—	•—	75	3,600
72 vice Korporaler........................................	30	—	—	—	30	2,160
10 Fältmusikanter och musikens underhåll..	''-	—	—	—	—	6,000	121,760
Transport \| —	-	-	—		—	185,440

			Summa
			aflöning för regemente eller corps.
		Transport	185,440
2:dra Lifgrenadiep-régementet, lika med lista Lifgrenadier-regementet........	121,760
Westgöta regemente,	clio	d:o ......	121,760
Smålands Grenadier-corps	, lika med Lif-regementets Grenadiercorps.........	63,680
Uplands regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet................	121,760
Skaraborgs d:o,	d:o	dm .................	121,760
Södermanlands d:o,	dio	clio	121,760
Kronobergs d:o,	d:o	dm ..................	121,760
Jönköpings d:o,	d:o	dio ..................	121,760
Dal- d:o,	d:o	clio ..................	121,760
Helsinge d:o,	dio	dm ..................	121,760
Elfjborgs d:o,	d:o	dm ..................	121,760
Westgöta-Dals d:o,	dio	clio ..................	121,760
Bohus läns d:o,	clio	d:o .................	121,760
Westmanlands d:o,	dio	dm ..................	121,760
Norrbottens Fältjägare-corps, lika med Lif-regementets Grenadier-corps.....	63.680
Westerbottens d:o,	d:o	d:o	63,680
Kalmar regemente, lika med lista	Lifgrenadier-regementet...................	121,760
Nerikes d:o,	d:o	clio .....................	121,760
Wermlands d:o,	d:o	d:o .....................	121,760
Jemtlands Fältjägare-corps	, lika med Lif-regementets Grenadier-corps........	63,680
Norra Skånska regementet, lika med	lista Lifgrenadier-regementet............	121,760
Södra clio,	d:o	dm ............	121,760
Hallands Fältjägare-corps,	lika med Lif-regementets Grenadier-corps.........	63,680
Wester-norrlands regemente, lika med lista Lifgrenadier-regementet........	121,760
Blekinge d:o,	d:o	clio	121,760
		Summa Riksdaler Riksmynt	2,939,040

Förslag

Bil. n:o 17.

till normalstat för aflöningen vid indelta Kavalleriet.

Aflöning för embete eller tjenst.

Lif-regementets Dragon-corps.

Staben:

1 Öfverste, Corpschef............... ............

1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..............

1 2:dre Major.......-.................................

1 Regera entsqvartermästär e...................

1 l:ste Regementsadj utan t.....................

1 2clre V:o ..............-......

1 Régementsauditör................................

1 Regementspastor.................................

1 Regementsstallmästare.....................

1 Regementshästläkare........................

1 Sadelmakare. ...................................

1 Pistolsmed........................................

Sqvadrons-staten:

6 Ryttmästare.......................................

För 5 till Sqvadrpnschefs-tjenstgöring

ordrade Ryttmästare.....................

5 l;ste Löjtnanter.....................,..........

2 2:dre d:o ..............................

5 Underlöjtnanter................................

5 Fanjunkare...................... ................

5 l:ste Sergeanter................................

5 2:dre d:o ................................

5 3:dje eko ..................................

5 S qvadronshästläkare............................

5 l:ste Korporaler (jemte nummerlön)..
10 Korporaler d:o

15 vice Korporaler d:o

5 l:ste Trumpetare '' d:o

Till musikens underhåll. .....................

er- v

be -

Bill. till Riksd. Prot. 1871.

Transport]

'' Sami. 1 Afd.

Fast	lön.	Arvoden.	"Z cd'' g D B.cre 1	Summa.	\flöningsbelopp för varje särskild grad.
Egentlig lön.	Kavalleritillägg samt häst- och furage-medel.
6,000 1,800		900	8,700	8,700
4,000; 1,400	—	400	5,800	5.800
3,200 1,400	—	200	4,800	4,800
900	800	—	300	2,000	2,000
600	800	—	200	1,600	1,600
400	800	—	100	1,300	1,300
3,000	—		—	3,000	3,000
600	—	—	—	600	600
700	800	—	—	1,500	1,500
—	—	250	—	250	250
250	—	—	—	250	250
250	—	—		250	250
1,800	1,000		—	2,800	16,800)
		O o	450	1,150	5,75o\|
1,000	800	—	_	1,800	9,000
750	800	—	—	1,550	3,100
500	800	—	—	1,300	6,500
700	200	—	300	1,200	6,000
600	200	—	—	800	4,000
500	200		—	700	3,500
400	200	—	—	600	3,000
700	—	—	—	700	3,500
80	—	—	—	80	400
! 50	—	—	—	50	500
: 20	—	—	—	20	300
i 2001 —	—	—	200	1,000
—	! —	—	—	—	750
1 -	! -	—	—	— \| -

ds
- §:

94,150

	Aflöning för	embete eller tjenst.

	Fast	lön.				■2 g?	B 3 s b
	W	* B %	>	"0 CD* g s		CD S p:Oq «L g''	=_ 55 ® p
	9 dq"	ds 02 ct> Eif CD \| £ g o &	o CD*	g.<g. crq 2 *. ö e	1 B	aq	ning för ler corps.
		P''CR
Transport		—	—-	—			94,150
Lif-regementets Hussar-corps.
Lika med Lif-regementets Dragon-corps.....	—	—	—	—	—	—	94,150
Smålands Hussar-regemente.
Lika med Lif-regementets Dragon-corps.....	—	—	—	—	—	—	94,150
Skånska Hussar-regementet.
Staben:
1 Öfverste, Regementschef.........................	6,000	1,800	—	900	8,700	8,700
1 Öfverstelöjtnant, l:ste Major..................	4,000	1,400	—	400	5,800	5,800
1 2:dre Major..............................................	3,200	1,400	—	200	4,800	4,800
1 Régementsqvartermästaré.........................	900	800	—	300	2,000	2,000
1 l:ste Regementsadjutant...........................	600	800	—	200	1,600	1,600
1 2:dre d:o ..........................	400	800	—	100	1,300	1,300
1 Regementsauditör....................................	3,000	—	—	—	3,000	3,000
1 Regementspastor.....................................	600	—	-	—	600	600
1 Regementsstallmästare..............................	700	800		—	1,500	1,500
1 Regementshästläkare................................	900	—	—	—	900	900
1 Sadelmakare............................................	250	—	—	—	250	250
1 Pistolsmed..............................................	250	—	—	—	250	250
Sqvadrons-staten:
12 Ryttmästare............................................	1,800	1,000	—	—	2,800	33,6001
För 10 till Sqvadronschefs-tjenstgöring be-
ordrade Ryttmästare.............................	—	—	700	450	1,150	11,500)
10 l:ste Löjtnanter...................................	1,000	800	—	—	1,800	18,000
4 2:drv d:o ......................................	750	800	—	—	1,550	6,200
10 Underlöjtnanter........................................	500	800	—	—	1,300	13,000
10 Fanjunkare.................-...........................	700	200	—	300	1,200	12,000
10 l:ste Sergeanter.....................................	600	200	—	—	800	8,000
10 2:dre d:o ...................................	500	200	—	—	700	7,000
10 3:dje .ko ....................................	400	200	_	—	600	6,000
10 Sqvadronshästläkare........,............-..........	700	—	-	—	700	7,000
Transport	—	—	—	—	— 1153,000	282,450

	Aflöning för	embete	eller tjenst.
					•	c ;>	era ep j
	Fast	lön.				» 92 O:	3 B CD 9
	■tel	c g p		"ti CD* * 9	in	cd 9 p:Cg	S- S“ 2- i?
		o\| ^ É: 5 ! E	1	3 O: en? !2.	1	er?173	cT 3‘ O CR
	F	* £3-Oq					?
Transport				„		153,000	282,450
10 l:ste Korporaler (jemte nummerlön).....	80	—	-	—	80	800
20 Korporaler d:o ......	50	—	—	—	50	1,000
30 vice Korporaler d:o ......	20	—	—	—	20	600
10 l:ste Trumpetare d:o ......	200	—	—	—	200	2,000
Till musikens underhåll.............................. •	—	—	—	—	--	1,500	158,900
Skånska Dragon-regementet.
Lika med Skånska Hussar-regementet........	—	_	__		—	—	158,900
Jemtlands Hästjägare-corps.
Staben:
1 Major, Corpschef....................................	2,800	1,400	—	600	4,800	4,800
1 Regementsqvartermästare..........................	900	800	—	300	2,000	2,000
1 Beridare. ..............................................	—	—	500	—	500	500
1 Sadelmakare..............''.............................	250	—	—	—	250	250
Sqvadrons-staten:
3 Ryttmästare..........................................	1,800	1,000	—	—	2,800	8,4001
För 2 till Sqvadronschefs-tjenstgöring be-						>
ordrade Ryttmästare.............................	—	—	700	450	1,150	2,300)
2 l:ste Löjtnanter......................................	1,000	800	—	—	1,800	3,600
1 2:dre d:o ......................................	750	800	—	—	1,550	1,550
3 Underlöjtnanter.......................................	500	800	—	—	1,300	3,900
2 Fanjunkare..............................................	700	200	—	300	1,200	2,400
2 Läte Sergeanter......................................	600	200	—	—	800	1,600	''
2 2:dre d:o .......................................	500	, 200	—	—	700	1,400
2 3:dje d:o ....................................	400	200		—	600	1,200
2 Sqvadronshästläkare................................	700	—	—	—	700	1,400
2 l:ste Korporaler (jemte nummerlön)......	80	—	—	—	80	160
4 Korporaler d:o .........	50		—	i -	50	200
6 vice Korporaler d:o .........	20		—	—	20	120
12 l:ste Trumpetare d:o ........	200	--	—	—	200	400
Till musikens underhåll...............................	—	—	—	—	—	300	36,480
Summa R:dr	1 -t-	1 —		i	—	1 -	636,730

eu. Lits c.

Uppgift på mantal eller, der sådana finnas, hyttor i en extra soldatrote inom en hvar af nedanskrifna privilegiera de tackjerusbergslager
i riket samt uträkning af värdet dels efter medeltalet af 1865—1869 årens och dels efter 1870 års marlcegångspris å den rotefrihet,
samma orter, enligt Kongl. Kammar- och Kommers-kollegiernas underdåniga Utlåtande den 31 December 1867, i och för bergsbruk åtnjuta.

I en rote.

Mantal.

Från och med i mena
och med , deltal,

Hyttor.

Från och med
till och med

i Hemman.

Sura m a.

Botar å

i me-!
deltal.!

1,75—4,90

1,75—5,21

3,42—6,50

3,76

Mantal.

— !; 210,95

Hyttor.

Antal.

2,96

4,72

1,25—6,04 | 3,82

1,78—3,12

2,25—5,16

1,08—2,75

27,91

Hemman.

5-6,06

Hyttor.

Bergstorp
och andra
lägenheter.;

ÖB

o zn
p B
7- B
B

9,44

171,29

2,54--

3,28

2,01

1—4,25 I 3,29

1—2,83

1,05—2,91

2,12

1,69

— 1 67,69

29,96

29,28

65,11

104,33

119,92

39,85

0,13

2,00

36,33

17,73|

0,16; 56,22

9,44

36,33

0,5

11,81

8,92

32,31

31,69

56,68

23,55

2,33

0,75

0,05|| 17,78

1 81 15,95

9,67

0,74

33,05

l,07j| 32,76

56,68

0,05

0,Q7|j 23,62

Nora bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Hjulsjö bergslag.
Vid Kongl. Nerikes regemente

Lindes bergslag.

Vid Kongl. Nerikes regemente

Ramsbergs bergslag.
Vid Kong], Nerikes regemente

Grythytte bergslag.
Vid Kongl. Nerikes regemente

Helleforss bergslag.
Vid Kongl. Nerikes regemente

Carlskoga bergslag.
Vid Kongl. Nerikes regemente

Lekebergs bergslag.
Vid Kongl. Nerikes regemente

Lerbäcks bergslag.

Nya Kopparbergs bergslag.
Vid Kongl. Nerikes regemente .

Oms Vid Kongl. Westmanlands regemente . . .

Värden å roterings-skyldigheten efter
medeltalet, af 1865—1869 årens marke-gångspris.	1870 ars marke-gångspris.
It: dr.	öre.	B: dr.	öre
5,055	86	4,167	03
848	94	699	69
3,267	16	2,692	78
1,598	96	1,317	85
1,434	38	1,182	21
869	62	716	74
2,972	19	2,449	67
ce ce CO oT J	41	2,373	46
jj 4,902	25	4,106	47
2,124	15	1,750	71
4	50	3	71
!l 2,128	65	1,754	42
II \|l
\| 4,455	78 ■	4,380	80
3,665	98	3,604	28
1,874		1,812	61
[ 35,907	18	31,258	01

39,98

1,85

1—2,50

1,44; 14,83

27,94

23,60!

0,07 23,67''!

0,37—1,75

1,33—2,25

1,001--

— I! 29,oo

1,84

29,6o!

Filipstads bergslag.

Nyeds bergslag.

Tabergs bergslag.

— ;j 41,75!--! 22,74

22,74

— Jj 952 ! 30,44! 344,91! 22.5» 12.54 380

A v rn. Att det här förekommande mantalet äfvensom antalet af hyttor i allmänhet är lägre än det i det underdåniga Utlåtandet till redovisning
upptagna, härleder sig deraf, att i det sednare mantalet och hytteantalet ingå, ej blott ecklesiastik- och militie-boställen,
säterier, rå- och rörshemman^ samt delvis äfven gästgifverier och posthemman, h vilka till följd af dessa sina egenskaper är o blott
extra roterade, utan ock de inom Filipstads bergslag varande ordinarie roterade rekognitionshemman, hvilka alla, med undantag åt
prestgårdar och stommar inom Filipstads bergslag, om Indika tillförlitlig upplysning icke kan i jordeboken eller roteringslängden
erhållas, härstädes^äroJuteslutne;*"$och att åter mantalet inom Lerbäcks bergslag öfverskjuter det i det underdåniga Utlåtandet antecknade,
förorsakas deraf, att af anledning som i Utlåtandet, pag. 68 och 69, närmare angifves, här tillkomma hemman från Sundbo
och Grimstens härader, Indika för sin belägenhet i bergslag njuta rotefrihet, men ingen annan förmån.

Stockholm och Kongl. Kammar-kollegii Första och Ändra Provinskontor den 23 December-1870.

Alt) Anderson

J. Löfdahl.

Bil. n:o 18.

Förslag

till Normalstat för aflöningen vid värfvade Arméen.

				Inf	a n t e r i e	t.				K a v a 1 1 e	r i e t.	A	r t	lits	r i e	t.	Fortifikationen.
		G	a, r d	e t.		Wermlands Fältj ägare-corps.														h-5
											Fast					Fast
	Fast	1 ö n.				F a s.t	1 ö n.		£3				Jt									B 09

		o1 1 s	>	ckT" C: os	a'' g		O UJ	j>	0:	\|	09	S*§P g 3 g	\|	b" 99	i 1	F	B a	1	1	B g	t=j 09	B y	g*	B eg	s \|
		°<§ 7"	£	-B	g	B	7-	»		\|	B	rg gr"		B.		B	09 in 7 T		2.		B	09 c\|_		2.
	¥	S-( §-		b		=	1 g		b" CTQ		F	3 É-1 0 BT 0 09 • B" 09		eg		r	l g		09		09 ST	i §		09 ; E5

wlaUvlii
Öfverste: Regementschef, Sekundchef; Öfverste vid Fortifikationen	6.120	800	__ 1	1,080	8,000		_	_			6,120	1,800		1,080	9,000	6,120	800		1.080	8,000	4,920			1,080	1 6,000
Öfverstelöjtnant, Corpsclief...................................................	—	-	—	—	—	4,500	400	—	400	5,300	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—		—
D:o . 1 :<• Major................................................	8,880	SOU	--\|	720	5,400	—	—	—	—	—	3,880	1,400	—	720	6,000	3,880	800	—	720	5,400	3,880		_	720	4,600
Major, Chef för Pontonier- och Sappör-bataljonerna..............	—	—	- !	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,280	800	-	960	5,040
D:o .............................................................................	8,280	800	—	720	4,800	3,200	400	—	200	3,800	3.280	1,400	—	720	5,400	3,280	Sou	—	720	4,800	3,280	—		720	4,000
Kapten, l:a klass.................................................................	‘—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	--	—	—	—	—	2,960	—	—	540	3,500
D:o , 2:a eko ................................................................	---	- ;	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,760	—	—	540	2,300
Regementsqvartermästare.....................................................	1,260	400	— !	540	2,200	900	400	—	300	1,600	1,260	800	—	540	2,600	—	—	—	--		—	_	_
Löjtnant, La klass......................................................................	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,140	—	--	360	1,500
D:o , 2:a eko ..................................................................	—	—	'' —	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	890	—	—	360	1,250
1:e Regementsadjutant....................................... .................	940	400	—	360	1,700	600	400	—	200	1,200	940	800	—	360	2,100	—	—	—	—	—	—	—	—
2:e eko ............................................................	730	400	—	270	1,400	—	—	—	—	—	730	800	—	270	1,800	—		—	—	—	890	400	—	480	1,770!
Underlöjtnant..........................................................	—	j	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	—	—	—	730	—	—	270	1,000!
Regementsstallmästare...................................................	—		—	—	—	—	—	—		—	730	800	—	270	1,800	730	sou	—	270	1,800	—	—	—	—
Regementspastor................................................................	1,000	- 1	—	—	1,000	600	—	—		600	1,000	—	—	—	1,000	1.000	—	—	''-	1.000	1,000	—	—	—	1,000
Regementsauditör......................................................................	3,000	— ;	—	—	3,000	2,500	—	—	—	2,500	3,000	—	—	—	3,000	3,000	__	—	—	3,000	—				—
Auditör och Sekreterare.......................................................	—	— !	— !	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—				—	—	__	3,000				3,000
D:o och Förrådsförvaltare................................................		— !	—	—	'' -	‘ -	—	—	_	—	—	_	—	_		_		—	_	— -	3,000			_	3J300
Kassör och Förrådsförvaltare, l:a klass..............................			—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—			—	—	1,200		_		1.200
D:o d:o . 2:q eko ................................	—	— ;	— 1	--	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—			—	—	900		_		900
Regementshästläkare.............................................. ......... ...	—	—	— i	—	—	—	—	—	—	—	1,000	—	—	—	1,000	800	—	_	—	800	—		_
Bataljonsadjutant......................................................	800	—	— 1	—	800	500	—	—	—	500	—	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—		_	—
Regementsväbel.....................................................................	800	j	—	—	800	500	—	—	—	500	800	100	—	—	900	—	—	—	—	—	—		__	—
Regementstrumslagare.........................................................	800	— j	—	— !	800	500	—	—	—	500	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	—	_	—	—
Hautboist; l:e trumpetare; Stabstrumpetare.........................	700	—	—	—	700	—	;-	—	—	—	700	100	—	—	800	700	—	—	—	700	—	—	—	—
Gevärshandtverkare (jemte natura underhåll)............................	150	— i	—	—	150	150	—	—	—	150	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	_	_ i
Sadelmakare; Pistolsmed; Sadelbomsskärare................................	—	—	_	—	—	—	—	--	—	--	200	-—	—		200	—		—		—	—			_
Vaktmästare (vid Fortifikationen)........................................				——	—	—		—	—	—	—		—	—		—	—	—	—	—	500	—	—	—	500!
Kompani-, Sqvadrons- och Batteri-staten.																									i
Kapten; Ryttmästare.....................................................	1,760			540	2,300	1,800		—		1,800	1,760	1,000	—	540	3.300	1,760			540	2,300	1,760			720	2,480
För bestridande af Kompani-, Sqvadrons- eller Batteri-chefs-
beställning.....................................................................	—	—	1,200	—	1,200	—	—	700	450	1,150	-r-	—	1,200	—	1,200	—	—	1,200	—	1,200	—	—	1,200		1,200
l:e Löjtnant; Löjtnant, l:a klass..............................................	1,140	—	—	360	1,500	1,000		—	—	1,000	1,140	800	—	360	2,300	1.140	—		. 360	1,500	1,140	—		480	1,620
2:e d:o eko , 2:a eko ...........................................	890	—	—	360	1,250	750		—	—	750	890	800	—	360	2.050	—	—	—	—	—	890	—	—	480	1,370
Underlöjtnant........................................................ ................	730	—	—	270	1,000	500	__	—	—	500	730	800	—	270	1.800	730	—	—	270	1,000	730	,_	—	360	1,090
Fanjunkare; Styckjunkare.....................................................	1,100	—	—	—	1,100	800	—	—	—	800	1,100	100	—	—	1,200	1,100	—	—		1.100	1.100		—		1.100
l:e Sergeant; Sergeant. l:a klass............................................	900	—		—	900	500	—	—	—	500	900	100	—	—	1,000	900	——	—	—	900	900	_	_		900
2:>- (ko ; d:o , 2:a d:o .................................................	800	—	—	—	800	400	—	—	—	400	800	100	—	—	900	—	—		—	—	800	_		__	800
Furir.......................................................................	700	—	—	—	700	300	—	—	—	300		--	—	_		—	_		—	_			_
Sej vadronxhiisf läkare..............................................	_	—	—	—	—	—	—	—	—		600	—	—	—	600	—	_	_	—	—	_
Batteritrumpetare...................................................................	—	-	—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	^ -		700	—		—	700	—	_		_
Trumslagare; Afdelningstrumpetare; Hornblåsare (jemte natura
underhåll)............................................................. ................	36	—	—		36	40	—	—	—	40	40	—	—	—	40	40	—	—	—	40	36	—			36
Le Korpral; Le Konstapel (jemte natura underhåll) .................	150	—	—	—	150	BO	—	—	—	80	150	—	—	—	150	150	—	—	—	150	150	—			150
Korpral; 2:e Konstapel eko d:o ................	100	—	—	—	100	50	--	—		50	100	—	—	—	100	100	—	—	—	100	100	—			100
Vice Korpral eko eko ..............	50	—	—	—	50	20	—	—	—	20	50	—	—	’ -	50	—	—	—	—	—	50	_			50
Jägare; Handtverkssoldat.................................................	—	—	—-	—	—	40	—	—	—	40		—	—	_		_		_	—	—	30	_
Batterihandtverkare............................................................	—	-	—	—	—		—	—	—				—		___	50	_		—	50
Reservkonstapel (Le).......................i............................................	—	—	—	—	-.	__	—	—	—	—	—	—	—	—		20	—		—	20	—
Iko (2:e); Reservsoldat. .........................................						—					15				15	15	—	—		15	15	—	—	—	15
Artilleriets tygstat.
Förrådsförvaltare...............................................................		—	_		__											1,350				1,350
Tygskrifvare..............................................................................	.—	—	—	—	—	—	—	—	__		—			—		600			—	600	_
Verkmästare.............................................................................	! —	—	—	—	—	—	—	—	—		—		—	—		2,000			—	2,000
Besigtningsrustmästare..............................................................	\| —	—	—	__	—	—	—	—	—	--	--.	—	—	—		950	_		—	950
Tygunderofficer (Styckjunkare) ............................................	—	—	—	'' -	—	—	—		—	—		—	—	—		1.100	—		—	1,100
Handtverksmästare.....................................................................	—		—	—	—	—	—		_	—		_	—	—		500	_.''	_		500
Handtv erksgesäll..... ...........................................................	—		—	—	—		—		—	—	—	—	--	—		350	—			350
Rustkammarsmed och Stockmakare..............................................	—	—	—	_	—	—	—		—	.—-	—	—	--	—		450	_			450
Tunnbindare..................................... ......................................	—	—.	—		—	—	—		_	—			—	—		175	_	_		175
Verkmästare (vid Fyrverkare-corpsen)........................................	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—		1,000	—	—		1,000			_
Handtverkare eko eko .......................................	—	.—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	—	—	—		400	—	—		400	_		_
Le Öfverfyrverkare (jemte natura underhåll)...........................	—	. —	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		100	.—	''-		100	—
C O c OJ				_						—		—			—	50	-—	—	—	50	—		—		—
Särskilda arvoden.
Artilleriet i allmänhet .............................................................		! -	—			_						_	_				_			2,250
Svea Artilleri-regemente (med batterierna i Hernösand)...............	—	—	. —	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	_-		—	—		3,595				_
Göta eko (ko	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	__		—	_	—	2,570
Wendes d:o eko ............................................................	! —	\| _	—	—	—	—	—	--		—	—	—	—	—			—	_	—	2,570			__
F yrverkare-corpsen ................................................................	i —	—	—	—	—	—	—			—	—	—	—	—	—-		—	_	—	2,200				-	__
Fortifikationen...........................................................................	! —	! —	—	—	—	—	—	i _	1 -	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2.720	—	—	—	—	—

Bil, n:o 19,

Förslag

till normalstat för Gotlands national-beväring.

A. Löner.

Staben:

Regementschef.....................................

Öfverstelöjtnant, Corpschef..................

Major..............................................

Regementsqvartermästare....................

Regementsadjutant............................

Regementspastor...................................

Regementsläkare................................

Regementsauditör................................

Vaktmästare.......................................

Kompani- och Batteri-staten:

Kompanichef, Batterichef.....................

Kapten..................................................

l:ste Löjtnant....................................

2:dre D:o .............................

Underlöjtnant.....................................

Styckjunkare.....................................

Sergeant...............................................

Batteritrumpetare..............................

l:ste Konstapel (jemte nummerlön).....

2: dre D:o (clio)

Batterihandtverkare (d:o)

Ty g staten:

Tygofficer...........................................

Tygförvaltare........................................

Pistolsmed (jemte 17,520 kub.fot span nemål).

..............................................

! Stockmakare ............................

Infanteriet.	Artilleriet.
Fast lön (arvode).	I^enstgöri lös- penningar.	Summa.	Fast lön (arvode).	«-Z B S''§ 1 §* • eg	Summa.
Egentlig lön (arvode).	Häst- och fouragemedel.	Egentlig lön (arvode).	Häst- och fouragemedel.
! 5,300	800	900	7,000
3,900	400	200	4,500	4,200	800	600	5,600
\| 3,000	400	200	3,600	4,000	400	—	4,400
! 800	400	300	1,500	—	—	_
500	400	100	LOGO	—	—	—
—	—	—	—	600	—	—	600
—		—	—	2,500	—	—	2,500
2,000	—	—	O o	2,000	—	,- :	2,000
_	"			150		—	150
2,000		450	2,450	2,750		450	3,200
—	—	—	—-	2,000	—	_-	2,000
900	—	-—	900	1,200	—	__	1,200
700	—		700	—	—	_
500	—	—	500	700	---1	__	700
•—	■ •	—	—	900	- .	—	900
—	—	—	—	700	—	—	700
—	_ -	—	-	500	—	—	500
—	—	—	—	100	—	—	100
—	—	—	—	75	—	—	75
				30 .		—	30
_			_	1,000			1,000
		—	--i	1,200	—	—	1,200
—	—	—	—	350		__	350
—	—	—	—	350	-	—	350

	Infanteriet.	Artilleriet.	!
	Fast	lön			Fast	Öl!		1
	(arvode).			(arvode).
				CZ2				ce
	ti ^.Oq l 1	o1 K E	\|-CR Sb	p B B	Ed ,_oq S s_	\| EU 09 g.	s ^ 5''CR eg O:	1 B
B. Arvoden. Staben:	-gr	B o g. g.				3 o cL g.

Militärbefälhafvare..............................	1,200''	800	—	2,000	—	—	—	- I
Stabsadjutant......................................	300	400	—	700	—	—	—	— 1
Regementsqvartermästare.....................	—	—	—	—	750	—	—	750
Regementspastor ...............................	300	—	—	300	_	—	—	—
Bataljonsläkare...................................	500	—	—	500	—-	—	—	—
Stallmästare.........................................	—	—	—	—	500	—	—	. 500
Hästläkare. ..>...................................... Regementstrumslagare; Regementsvä-		—	—		200	—	—	200
bel; Bataljonsadjutant ....................	200	—	—	200	—	—	—	—
Kompani- och Batteri-staten: Batterichef (tjenstgörande på värfvade
batteriet)	—	—	—	—	540	—	—	540
Kapten (d:o)	—	—	—	—	540	—		540
Löjtnant (d:o)	—	—	—	—	360	—		360
Underlöjtnant (d:o)	300	—	—	—	270	—	_	270
Fanjunkare; Styckjunkare (d:o)	—	—	300	200	—	—	200
l:ste Sergeant; Sergeant (d:o)	200	—	—	200	200	—	—	200
2:dre D:o Batteritrumpetare (d:o)	150		—	150	200	—	—	200
Furir; Fältmusikant (d:o)	100		—	100	—	—	_	— !
Gevärshandtverkare (d:o)	75	—	—	75	—	—	—	—
Läte Korporal; l:ste Konstapel (d:o) Korporal; Sjukvårdskorporal; 2:dre	75 50			75 50	50 25			50 25
Konstapel (d:o)	—	—	—	—
Batterihandtverkare (d:o) Sjulivårdssoldat; Timmerman; vice Kor-	“		"		15		_	15
poral.............................................	25	—	—	25	—	—	_	—
Trumslagare; Spel...............................	25	—	—	25	—	—	__	—
Tygstaten:
Tygmästare ........................................	—	—	—	—	750	—	—	750
Informationsverket:
Informations-officer..............................	—	—	—	—	500	—	—	500
D:o ...........................	—	—	—	—	400	—	—	400
Informations-underofficer...................	—	—	—	—	150	—	-;	150
D:o .....................	—	—	—	—	75	—	--r	75
!):<> .....................	—	—	—	—	50	—	—	50

-Stockholm , Joll, Beckman, 1871

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

F örslag

till Kungörelse angående den allmänna värnepligten.

Med upphäfvande af Kong). Kungörelsen den 13 November 1860 angående
den allmänna beväringen, Kong!. Förordningen den 4 Februari 1862
angående beväringseliter och Kong!. Kungörelsen den 11 Augusti 1863 angående
tillägg i 15 § af förstnämnda författning stadgas, som följer:

Art. I.

Om värnepligten och tiden för dess fullgörande.

§ I Mom.

/. Hvarje svensk man skall vara skyldig att från och med året
näst efter det, då han fyllt tjugo år, deltaga i allmänna beväringen till och
med det år, då han uppnår tjugosju års ålder, samt i landstormen till och
med det, under hvithet han fyller fyratio år. Dessa skyldigheter, sådana ds
bär nedan närmare bestämmas, utgöra den allmänna värnepligten.

Mom. 2. Undantag derifrån ega rum endast i de fall, som i §§ 2,
4 och 21 af donna författning omförmälas.

§ 2.

Allt det till rikets handelsflotta hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen
eller i magistraternas rullor inskrifvet; så och sjökaptener och styrmän,
hvilka aflagt de för befälhafvare eller styrmän å svenskt handelsfartyg
i författningarna föreskrifna kunskapsprof; äfvensom maskinister på ångfartyg,
tillhörande enskilda personel- eller bolag, skola, emot det att de äro befriade
Bik. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 5 Håft. 4

Kongl. May.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

från all vapenöfning eller tjänstgöringsskyldighet med beväringsmanskapet i
fredstid samt i (ifrigt åtnjuta de i §§ 22 och 29 bestämda förmåner, vara
pligtige att under krig tjenstgöra a Kongl. Flottan eller i Skärgårdsartilleriet
från och med året näst efter fyllda tjugo år till och med det ar, da tretiofem
års ålder uppnås, samt tillhöra derefter landstormen intill värnepligtsålderns
slut.

Art. II.

Om den allmänna beväringen och dem som är o derifrån nndantagne.

§ ;i.

Mom. 7. * Beväringsmanskapet, med undantag af det uti § 2 omför -mälda, indelas årligen i sju mot beväringsåren svarande åldersklasser, som
alla tillhöra arméens linie.

Mom. Z. Sedan manskapet blifvit enligt §§ 7 och 13 fördeladt mellan
infanteri, kavalleri, artilleri och ingeniörtrupp, skola vid infanteriet första
klassen utgöra arméens rekrytklass, andra och tredje klasserna arméens ersättningstrupper,
fjerde och femte klasserna innefattas i dess första uppbåd,
samt sjette och sjunde klasserna i andra uppbådet; men inom kavalleriet,
artilleriet och ingeniörtruppen utgöra de två första rekrytklasser samt de fem
öfriga dessa vapens förstärkningstrupper.

Mom. 3. Öfverflyttning från en åldersklass till en annan kan ske af
den anledning som i § 24 sägs.

§ 4.

Från skyldigheten att deltaga i allmänna beväringen undantagas:

l:o) de, som äro i krigstjenst vid arméen eller sjövapnet anställde;

2:o) lotsåldermän och lotsar;

3:o) de, som till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro till
krigstjenst oförmögne eller alldeles oduglige;

4:o) ende sonen af gamla och orkeslösa föräldrar, så länge dessa äro
med sonen sammanboende och af hans arbete för sitt uppehälle beroende.

§ b.

Mom. 7. Den, som på grund af stadgande i § 4 under 2:o eller 3:o
undgår att i allmänna beväringen deltaga, skall i stället derför under hvarje

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

af de sju beväringsåren erlägga till Staten en skatt under benämning värnskatt,
hvilken icke må understiga 3 R:dr, men i öfrig! för en hvar, som
enligt andra artikeln i Bevillningsstadgan erlägger bevillning, uppgår till
hälften af dess belopp.

Mom. 2. Från donna skatt, som i sammanhang med allmänna bevillningen
påföres och uppbäres, eger vederbörande taxeringskomité att, efter
anmälan af Bevillningsberedningen frikalla dem, h v lika lida af svårare lyte
eller sjukdom, eller af stor fattigdom.

Skulle någon, hvars beväringsskyldighet ännu fortfar, önska att blifva
från densamma fri för att kunna till främmande land utflytta, vill Kong!
Maj:t, på derom gjord underdånig anmälan, för hvarje fall meddela beslut,
dock skall ingen, som eger tillgång, erhålla sådan befrielse, med mindre han
erlägger den i § 5 omförmälda skatt, som på hvarje återstående beväringsår
belöper.

Art. in.

Om beväringsmanskapets mönstring och tjenstefördelning m. m.

§ 7-

Efter bestämmande i hvilka orter beväringsmanskap skall uttagas till
kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp, vill Kongl. Maj:t till hvarje regemente
eller korps af infanteriet anslå visst beväringsområde, hvilket derefter mellan
regementets eller korpsens särskilda kompanier fördelas med iakttagande, så
vidt lämpligen ske kan, att ungefärligen lika antal beväringsskyldig^ anslås
till hvarje kompani, men att samma kommuns beväring icke tilldelas olika
kompanier.

§ 8.

Vederbörande mantals- och skattskrifning sförrättare åligger att, genast
efter det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna
och i enlighet med det formulär, som finnes vid denna författning fogadt,
upprätta fullständiga listor på alla i hvarje stad och socken, hvilka
genom sin ålder eller eljest tillhöra de sju beväringsklasserna, med uppgift å
deras hemvist samt dop- och faders- eller tillnamn utan förkortning. Dessa

38 Kongl. Maj:ts''Nåd Proposition. N:o 11.

listor skola, inom den 15 påföljande Januari, för granskning öfversändas till
vederbörande pastorseinbeten, hvilka genom anteckning å dem bära upplysa,
dels om någon af deruti upptagne beväringsskyldige aflidit eller afflyttat till
annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka beväringsskyldige,
utom de å listorna upptagne, efter mantalsskrifningen inflyttat
i församlingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrift,
skola af dem inom Januari månads slut till skattskrifningsförrättaren
återsändas. Före den 15 Februari skall skattskrifningsförrättaren till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända icke allenast dessa listor, transporterade
och summerade, utan ock ett för hvarje fögderi eller stad uppgjordt
sammandrag af dem.

§ 9.

Mom. 1. Kongl. Majsts Befallningshafvande läte, på sätt Kongl. Maj:t
vill derom närmare bestämma, upprätta fullständiga mönstringsrullor öfver
länets beväringsskyldige.

Mom. S. För Stockholm skall Öfverståthållare-embetet och för öfriga
sjöstäder vederbörande magistrat inom den 1 Februari hvarje år till Sjöförsvars-departementet
insända specifik uppgift å antalet af de i staden skattskri
fne eller för öfrig! i dess sjömansrullor inskrifne beväringsskyldige sjökaptener,
styrmän och sjöfolk af handelsflottan samt maskinister på enskilde
personers eller bolags ångfartyg.

Dessa maskinister åligge det fördenskull att låta sig å sjömanshus eller
i magistratens rullor öfver sjöfolket inskrifvas och dessutom, så vida de finnas
inom riket och fortfarande utöfva sitt yrke, att en gång hvarje år till sjömanshuset
eller magistraten anmäla sin vistelseort och den sjöfart, de för året
eller tillfället antagit.

§ io.

Hvarje år skola mönstringar förrättas med första klassens beväring
samt de till äldre årsklasser hörande beväringsskyldige, hvilka förut, af en
eller annan anledning, ej undergått mönstring eller vapenöfning. I afseende
på dessa mönstringar, äfvensom de beväringsskyldiges besigtning till utrönande
af deras duglighet till krigstjenst, gäl le hvad derom särskild! är eller
framdeles kan varda af Kongl. Maj:t förordnadt.

§ 11.

Beväringsyngling, som vid mönstring befinnes lida af sjuklighet eller
svaghet af tillfällig art, ställes på ett års förbättring; och den, som icke upp -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

nätt en längd af 5 fot 4 decimaltum, men är frisk och färdig, må ställas
på ett års tillväxt; varande den sålunda på förbättring eller tillväxt ställde
skyldig att vid nästföljande års mönstring sig ånyo inställa, hvarvid han,
allt efter omständigheterna, approbera^ kasseras, eller i egenskap af trainsoldat
vid regemente eller korps antages.

§ 12.

Mom. 1. Till mönstring skola vederbörande tjensteman införskaffa de
beväringsskyldig^ prestbetyg.

Mom. 2. Vill beväringsskyldig, som efter det prestbetygen blifvit från
någon ort afsända, dit ankommer, med den ortens beväringsskyldig^ undergå
mönstring, åligger det honom att sjelf medhafva sitt prestbetyg, vid det äfventyr
§ 24 mom. 3 utsätter.

§ 13.

Mom. I. 1 område, inom hvithet beväring dels till infanteri, dels ock
till kavalleri, artilleri eller ingeniörtrupp, skall uttagas, bör vid mönstringen
utses och bestämmas, Indika beväringsskyldige skola tillhöra kavalleriet, artilleriet
eller ingeniör truppen, hvarvid afseende, så vidt ske kan, fästes å de
beväringsskyldig^ egen önskan; och varda de, som till dessa vapen uttagas,
genast tilldelade visst regemente eller viss korps.

Mom. 2. I den beväringsrvilla, som härefter upprättas för hvarje infanterikompanis
enligt § 7 bestämda område, skola äfven de, som blifvit de
andra vapnen tilldelade eller till trainsoldater antagne, införas, med anteckning
om sådant förhållande.

Mom. 3. I ort, der infanteri icke finnes, skall beväringen, likaledes
med särskild anteckning för trainsoldater, uppföras i rulla för den trupp, som
derstädes är förlagd.

§ 14.

Till beväringen hörande läkare, som aftaga medicine-kandidat examen,
och präster ålägges hvarken i freds- eller krigstid annan tjenstgöring, än
den, som tillhör deras yrken.

§ 15-

Efter verkställd mönstring och inskrifning i rulla är hvarje beväringsskyldig
underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, så väl under all tjenst -

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition, N:o 11.

göling i 1 i nien samt under marscher till och från mötesplatserna, som ock i
fråga om åtlydnad af de uppbåd, hvarigenom lian till tjenstgöring inkallas.

§ 16.

Mönstringsförrättningen tillkommer slutligen att förordna om manskapets
öfverföring, vid behörig tid, från beväringen till land stormen.

§ 17-

Sedan årets mönstringar och möten äro afslutade, skola för hvarje
kompani, sqvadron eller batteri förslag öfver dithörande beväringsmanskap af
alla sju klasserna upprättas af befälet och genom vederbörande chefsembeten
insändas till Landtförsvars-departementet, senast inom den 15 Augusti.

Alt. IV.

Om beväringsmanskapets vapenöfning i fred.

§ 18.

Mom. /. 1 fredstid må, när det bär nedan i § 20 o in förmälda förhål lande

icke inträffar, beväringsmanskapet uppbådas till vapenkonst endast sålunda,
att öfningen för hvarje beväringsskyldig upptager:

vid infanteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna högst åttatiotvå, dagars
tid, fördelad vid infanteriet på de tre, men vid öfriga vapen på de två första
beväringsåren, jemte högst två dagars målskjutning, vid skottbana inom orten,
under hvarje af de påföljande år manskapet qvarstå!'' i limon; men vid
kavalleriet högst nittio dagar, fördelade på de två första beväringsåren.

Mom. L. Den af beväringen, hvilken önskar att i egenskap af befäl
eller underbefäl fullgöra sin värnepligt, må, efter uppfyllandet af de i detta
hänseende, enligt hvad särskild t stadgas, gällande behörighetsvilkor och derest
han, sednast samma år han inträder i beväringsåldern, hos vederbörande
regemente- eller korpschef gjort ansökning om dylik anställning samt funnits
dertill lämplig, kommenderas till genomgående af 42 dagars rekrytskola tillsammans
med stammens rekryter, 75 till 90 dagars befälsskola samt 20
dagars regementsmöte, eller deremot svarande öfningar med stammen.

Mom. o. Den, som, efter sålunda genomgångna öfningar, varder antingen
af Chefen för Landtförsvars-departementet, på regements- eller korps -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

chefens förslag, till reserv-officer, eller ock af sistnämnde chef till reservunderofficer
befordrad, åligger att i den sålunda vunna befälsgrad tjenstgöra
under återstående vapenöfningarna med den åldersklass af beväringen, hvilken
han tillhör, med rätt för honom, så vida han dertill sig anmäler och
lämplig befinnes, att äfven sedermera, under den tid han i beväringsåldern
qvarstå^, varda såsom befäl vid beväringsöfningarna använd, allt under enahanda
tj ensteförpligtelser, som åligga hans vederlikar bland ordinarie befälet.

Mom. 4. Från vapenöfning i fred frikallas de, som tillförene innehaft
officers- eller underofficersanställning vid värfvade eller indelta arméen,
eller blifvit såsom soldater derstädes approberande, men erhållit afsked före
beväringsålderns slut; samt de, hvilka på grund af § 11 blifvit i egenskap
af trainsoldater antagne; skolande dock desse sistnämnde, i stället för hvarje
åt de tre första beväringsåren, till staten erlägga värnskatt; och gäller härvid,
i fråga om skattens belopp, påförande och uppbörd samt frihet derifrån
på grund af stor fattigdom, hvad i § 5 sägs.

§ 19.

Finnas bland beväringsmanskapet van frej dåde personer, må de kunna
uteslutas ur led med de öfriga och antingen särskild! vapenöfvas eller till
andra lämpliga arbeten användas.

Art. V.

Om beväringsmanskapets åligganden i krig eller vid fara för krig.

§ 20.

Mom. 1. När krig eller fara för krig är för handen, vill Kongl.
Maj:t till vapenkonst uppbåda antingen alla de till armé-ens första och andra
uppbåd samt förstärkning hörande beväringsklasserna, eller ock den större
eller mindre del af dem, som Kongl. Maj:t finner nödig, vare sig från hela
Riket eller endast från vissa landsorter, eller af vissa vapenslag, utan afseende
derpå, huruvida eller till huru stor del den öfriga beväringen kallas
till vapen.

Mom. 2. På enahanda sätt må under fortgående krig jemväl de beväringsklasser,
som utgöra arméens ersättningstrupper, äfvensom rekrytklasserna
uppbådas till vapenkonst.

32 Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 5. Den, som blifvit uppbådad, vare skyldig att tjenstgöra till
krigets slut.

§ 21.

Från den i nästföregående § otnförmälda vapenkonst skola undantag
ega rum för dem, Indika vid uppbåds utfärdande innehafva anställning
såsom:

l:o) fyrmästare, tygvaktare eller fyrbiträden;

2:o) mästare eller underbefäl, gesäller eller timmermän med aflöning
på artilleriets fyrverkare-, tyg- och bevaring»- samt sjö vapnets timmermans-,
maskinist- och handtverksstater;

3:o) gevärsfaktoriers, ammunitionsfabrikers och krutbruks arbetare, så
vidt de finnas derstädes behöflige;

-ko) vid svafvelbruk skattskrifne och i svafvelberedning inlärde arbetare,
till antal af högst fem vid hvarje bruk;

allt så länge dylik anställning fortfar;

hvarförutan jemväl andra personer, med afseende på Rikets sannskyldiga
nytta och behof, kunna af Kongl. Maj:t på derom för tillfället gjord
underdånig framställning, undantagas från krigstjensten.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som tillförene haft anställning i egenskap
af officer eller underofficer vid värfvade eller indelta arméen, eller som tillhör
reservbefälet, skall, då i anseende till krig eller krigsfara någon del af arméen
försättes på krigsfot, vara pligtig att derstädes inträda i den tjenstgöring,
som, med iakttagande af den befälsgrad han vid arméen innehaft eller inom
reservbefälet tillhör, kan varda honom anbefalld.

Mom, Z. Sjökaptener och styrmän vid handelsflottan samt maskinister
på ångfartyg, hvilka under krigstid såsom beväring tjenstgöra vid sjöförsvaret,
skola der användas, de förre såsom befäl eller underbefäl och maskinisterna
i maskinistbefattning eller, om de anses lämplige och skicklige till maskinistofficerare,
såsom sådane.

§ 23.

Beväringsskyldig, som, i afsigt att undandraga sig beväringspligten, afstympa!''
sig någon lem, skall i krigstid på sin bekostnad sätta duglig karl i
sitt ställe.

Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition, N:o 11.

Art. VI

Om påföljd för beväringsskyldig» uteblifvande från mönstring eller
tjenstgöring, och om laga förfall.

§ 24.

Mom. 1. Uteblifver beväringsskyldig från mönstring, böte första gången
tio R:dr och, om han ånyo dermed beträdes, tjugo R:dr; vare ock underkastad
äfventyret att blifva på egen bekostnad hemtad. Undandrager han sig,
sedan han biifvit inmönstrad, den honom åliggande tjenstgöring, straffes efter
krigslag.

Mom. 2. Beväringsskyldig, som förfallolöst uteblifvit från mönstring
eller eljest afhållit sig från anbefaldt öfningsmöte, skall utom den bestraffning,
hvartill han derför gjort sig förfallen, tillika, för hvarje år det sker,
qvarstadna i beväringen ett år utöfver den tid honom eljest ålegat och värde
förthy öfverflyttad, om han tillhör första klassen, till nästa års första klass,
och om han tillhör andra eller vid infanteriet tredje klassen till motsvarande
klass för nästa år, samt fullgöra med den klass, till hvilken
Öfverflyttning sålunda skett, sill återstående beväringspligt; dock må han ej,
på grund af sådan försummelse nu sagd är, kunna i beväringen qvarhållas
längre än till slutet af det år, då han uppnår fyratio års ålder.

Mom. 3. Har beväringsskyldig, hvilken, efter hvad i § 12 stadgas,
det ålegat att till mönstring sjelf medhafva sitt prestbetyg, sådant försummat
och till följd deraf icke kunnat inmönstras, vare lag som om uteblifvande från
mönstring bär ofvan stadgadt är.

§ 25.

Mom. 1. Beväringsskyldig, som af laga förfall varit hindrad att till
mönstring sig inställa eller vid mönstring, på grund af stadgandet i § 11,
biifvit ställd på förbättring eller tillväxt, skall, om han vid ett års senare
mönstring approbera», med det årets första klass deltaga i dennas vspenöfningar
så val då som framdeles. Lag samma vare för den som, ehuru inmönstrad,
förhindrats att bevista första årets öfningsmöte, eller biifvit enligt
4 § 4:o befriad från beväringspligt, men, till följd af förändring i der
nämnda förhållanden, sedermera i beväringen inmönstras.

Bill. till liihsd. Prof, 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 5

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 2. År beväringsskyldig, som tillhör andra eller vid infanteriet
tredje klassen, af laga förfall hindrad att bevista för den klassen anbefaldt
öfningsmöte, fullgöre han med motsvarande klass för nästa år den vapenöfningsskyldighet,
som för donna återstår.

Mom. 5. På grund af stadgande i donna paragraf må dock beväringsskyldig,
som der afses, icke, utom i krig eller vid krigsfara, underkastas vapenöfning
efter utgången af det år, då han uppnått tjugusju års ålder. Intill
nämnda tid vare han, i fråga om uppbåd till krig eller annan tjenstgöring,
utan afseende på ålder, räknad till den klass, med hvilken han, enligt mom.
1 eller 2 skall i vapen öfvas.

§ 26.

Mani. 1. Vid uppbåd till mönstring, vapenöfning eller krig skall såsom
laga förfall anses: om man är sjuk; om man är i Kongl. Maj:ts och Rikets
tjenst uppbådad eller faren; eller om man sitter i häkte; vederbörande dock
obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af
den vigt, att de såsom ursäkt må gälla.

Mom. 2. Utom de i föregående moment uppräknade omständigheter
skall, så vidt . angår den i § 2 omförmälda sjöbeväringen, såsom laga förfall
för inställelse till sjökrigftjenst räknas: att vara på utrikes sjöresa stadd eller
på inrikes sjöresa för tillfället aflägsnad från sin hemort; att före den dag,
sjöbeväringen eller någon del deraf blifvit genom allmän kungörelse kallad
till krigstjenstgöring, vara å fartyg inmönstrad till förestående sjöresa; eller
ock att genom kontrakt eller annan laglig öfverenskommelse redan tillförene
hafva förbundit sig att någon viss, ännu ej tilländalupen tid tjena enskild
man eller bolag å dess fartyg; inträdande dock skyldigheten till sjökrigstjenst
i de tre första fallen den dag efter resans slut, då sjölagen medgifver befrielse
från deri innehafda enskilda sjötjenst^, och i sista fallet trettio dagar
efter det fartyget första gången kommit i svensk hamn, sedan sjöbeväringens
kallande till krigstjenst blifvit kungjordt eller krigsförklaring utfärdad.

§ 27.

Är någon till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet icke allenast
till krigstjenst oförmögen, utan ock ur stånd att vid den mönstringen föregående
läkarebesigtning sig inställa, skall sådant vid mönstringen styrkas med
behörig läkares betyg, hvithet den beväringsskyldig^ sjelf låter anskaffa. —
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med
intyg af pastor i församlingen och ordföranden i kommunalstämma eller
kommunalnämnd.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Art. VII.

Om beväringsmanskapets underhåll och förmåner.

§ 28.

Mom. 1. Då bevaring,smanskapet till vapenöfning eller till rikets försvar
uppbådas, skall dess underhåll besörjas af Kronan, äfvensom ock manskapet
på Kronans bekostnad förses med erforderlig beklädnad, beväpning
och annan utrustning, allt på sätt i gällande författningar är derom bestämdt.

Mom. 2. Dock är beväringskarl, som det önskar, berättigad att, efter
derom vid mönstringsförrättningen gjord anmälan, sjelf anskaffa sin beklädnad
eller densamma ur Kronans förråd sig tilläsa mot det pris, korn derför
varder bestämdt, och att för begagnandet under vapenöfningarne åtnjuta sliten
gsersättn ing i förhållande till statsverkets kostnader för enahanda ändamål.

Mom. 3. Det i § 2 omförmälda sjöfolk af handelsflottan erhåller under
tjänstgöringstiden af Kronan underhåll och, med undantag af beklädnaden,
äfven nödig utredning samt derjemte den månadshyra, som i enrolleringsorten
är gångbar.

§ 29.

Mom. 1. De af beväringen, hvilka, för vinnande af behörighet att i
egenskap af befäl eller underbefäl fullgöra sin beväringspligt, genomgå de i
§ 18 mom. 2 omförmälda öfningar, ega att derunder åtnjuta underofficers aflöning
jemte beklädnadsbidrag i förhållande till de med munderingens uppsättande
förenade kostnader, och de, som derefter, enligt mom. 3. i samma §,
vunnit befordran till reservbefäl, erhålla vid befälstjenstgöring enahanda aflöning
och förmåner, som tillkomma ordinarie befälet i motsvarande grad.

Mom. 2. Beväringsskyldige sjökaptener och styrmän af handelsflottan,
hvilka under krigstid användas såsom befäl eller underbefäl vid flottan eller
skärgårdsartilleriet, äfvensom till maskinistofficerare befordrade maskinister,
skola under tjänstgöringstiden erhålla lön och dagtraktamente i likhet med
sina vederlikar å sjövapnets ordinarie stat, samt dessutom, till anskaffande
af uniformspersedlar in. in., i ekiperingspenningar ett belopp motsvarande
tre månaders lön.

Mom. 3. Öfrige såsom sjöbeväring anställde maskinister skola erhålla
sjöaflöning och månadslön; öfvermaskinisterna såsom flaggunderofficorare och
undermaskinisterna såsom underofficerare af lägsta grad, så vida de icke hellre

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o ll.

önska tjenetgöra för månadskyra, i hvilken händelse de erhålla aflöningsförmåner
till lika belopp med hvad de på enskildes ångfartyg senast bevisligen
åtnjutit.

§ 30.

Mom. 1. Allt beväringsmanskap befrias i krigstid från erläggande af ,
personalbevillning och mantalspenningar för det år, hvarunder det gör minst
tre månaders garnisons- eller fälttjenst, äfvensom detta manskap skall ega
lika rätt till gratial och pensioner, som ordinarie soldater och sjöman i lika
belägenhet.

Mom. 2. De af landt- och sjöbeväringen, som varit i egenskap af befäl
eller underbefäl använde, skola jeiriväl i anseende till gratial och pensioner
åtnjuta samma förmåner, som tillkomma arméens eller sjö vapnets eget
befäl och underbefäl inom motsvarande grader.

§ 31.

Beväringsmanskapet skall under sin tjenstgöring vara befriad t från
alla arbetskommenderingar af hvad beskaffenhet som helst; sådana arbeten
och handräckningar likväl undantagna, som under vapenöfning eller tjenstgöring
i krigstid förefalla.

§ 32.

Beväringsmanskapet skall åtnjuta den sorgfålligaste omvårdnad till
bibehållande af helsa och krafter; äfvensom de, hviska utmärka sig genom
håg och fallenhet för krigareyrket, ordentlig lefnad och god vandel under
tjenstgöringen, skola, under de vilkor, som för öfrigt gälla, ihågkomma^ till
lämplig vidare befordran inom krigareståndet.

Art, Vill.

Allmänna bestämmelser rörande bevfiringen.

§ 33.

Mom. 1. Den, som är till deltagande i allmänna be vänligen förbunden,
skall, utan hinder från husbondes eller mästares sida, om han är i
tjenst eller lära antagen, inställa sig i behörig tid till mönstring, vapen -

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

öfning eller annan tjenstgöring; men blifver han icke nyttjad i verklig krigstjenst,
utan från tjenstgöringen hemförlofvad under den tid, städselaftal eller arbetskontrakt
'' omfattar, bör han, för fullgörande af sin förbindelse, ofördröjligen
anmäla sig hos husbonden eller mästaren.

Mom. 2. Har han för vapenöfningen eller tjenstgöringen varit frånvarande
endast eu kortare tid, högst åtta veckor, vare han berättigad att i
tjensten återgå, men i annat fall må det på husbonden eller mästaren ankomma
att honom i tjensten återtaga eller icke.

§ 34

Mom. /. Beväringsskyldig skall under hela sin tjenstetid förblifva vid
samma vapen, som vid inmönstringen bestämdes. — Den, som varit värfvad
soldat, men lem nät denna tjenst före beväringsålderns slut, fullgöra, i händelse
af krig eller krigsfara, sin beväringspligt vid samma regemente eller
korps, som han tillförene tillhört.

Mom. 2. Vid flyttning från en till annan kommun skall beväringsskyldig
derom gorå anmälan hos närmast boende befäl, tillhörande det kompani
af infanteriet, inom hvars område han är bosatt, eller, der i någon ort
intet infanteri finnes förlagdt, hos befälet vid den trupp, som den beväringsskyldige
tillhör.

Mom. 3. Beväringsskyldig skall tillika, när flyttningen sker utom
kompaniets område, inom fjorton dagar efter ankomsten till sin nya boningsort,
anmäla sig hos närmast derintill boende befäl af infanteriet, eller, derest
sådant i orten icke linnés, af det vapen, som är derstädes förlagdt.

Mom. 4. Önskar beväringsskyldig, som tillförene varit värfvad soldat
eller vid inmönstring blifvit tilldelad kavalleri-, artilleri- eller ingeniörtrupp,
att, till följd af förändrad vistelseort, öfverföras från ett till annat regemente
eller korps af samma vapen, må ansökning derom göras hos chefen
för det regemente eller den korps, som han dittills tillhört.

Mom. 5. Underlåter beväringsskyldig i de fall, som ofvan äro sagda,
att i föreskrifven ordning anmäla inträffad flyttning, böte Fem Riksdaler.

§ 35.

Mom. /. Beväringen kallas till möten, målskjutningsöfningar eller
uppbrott af militärbefälet vare sig genom ordres eller genom kungörelse,
som i kyrkorna uppläses två gånger, sednare gången minst fjorton dagar
före inställelsen vid kompaniets, sqvadronens eller batteriets samlingsplats,
hvarifrån manskapet under ledning af samma befäl föres till bestämmelseorten.

38 Kong!,. Maj.4$ Nåd. Proposition, N:o 11.

Mom. 2t. I fråga om hvad mera vid beväringens uppbådande bör
iakttagas, gälla hvad derom särskild t är eller framdeles kan varda af Kongl.
Maj:t stadgadt.

§ 36.

Mom. /. Den stående arméens rättighet att värfva och rekrytera äfven
bland de beväringsskyldige fortfar; och anses den beväringsskyldig^,
som t)enär för nummer i stående arméen, derigenom uppfylla sin beväringspligt.

Mom. 2. Vill delegare i båtsmans-, ryttare- eller ständigt rotehåll,
hvilken är beväringsskyldig, sjelf utgå för ledig rote- eller rusthållsnummer,
och hav han bevisligen blifvit dertill antagen, vare honom förbehållet att, i
likhet med beväringsmanskapet, afgå från tjensten vid slutet af det år, med
hvilket hans beväringspligt skulle tilländalöpa,

§ 37.

Af alla de viten och böter, som enligt värnepligtsförfattningame ådömae,
skall ena hälften tillfalla åklagaren, men den andra afsätta till bildande
af en invalid- eller pensionsfond för dem af beväringsmanskapet, som
under tjenstgöring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större
eller mindre män oförmögne att sig med arbete försörja, samt för i krig
aflidne beväringskarlars enkor och barn; dock utan att sådant för närvarande
medför någon rubbning af den beväringsmanskapet i § SO tillförsäkrade
rätt till understöd från Krigsmanshuskassan eller Amiralitetskrigsmanskassan.

Art. IX.

Allmänna bestämmelser rörande landstormen.

§ 38.

Alla vapenföre svenske män af den för värnepligten här ofvan i § 1
bestämda ålder, Indika icke, i beväringen eller eljest, tillhöra Union, utgöra
landstorm, som kan till fäderneslandets försvar inom dess egna gränser uppbådas,
på sätt bär nedan närmare sägs, och hvars medlemmar, när de blifvit
sålunda uppbådade, äro underkastade de i krigslag gifna bestämmelser.

Kongl. Majfa Nåd, Proposition, N:o 11.

§ 39.

De fem yngsta åldersklasserna af det manskap, som, efter uttjent beväringstid
i luden, blifvit till landstormen öfverfördt, bilda dess första uppbåd,
och allt öfrig t till landstormen hörande manskap andra uppbådet.

§ 40.

Mom. ''/. Enligt de föreskrifter, som Kongl. Maj:t eger meddela, skall
hvarje län, i förhållande till sin vidsträckthet, utgöra ett eller flera landstormsområden,
samt manskapet för mönstringar och vapenkonst fördelas på
bataljoner och kompanier, med dervid fästadt hufvudsakligt afseende på landets
indelning i kyrkosocknar.

Mom. 2. Den, som tillförene varit officer eller underofficer vid värfvada
eller indelta arméen eller under sin beväringsålder innehaft anställning
i reservbefälet, intager i- landstormen, när han med sin åldersklass dit öfverföres,
den plats, hvilken, icke understigande hans förra befälsgrad, varder för
officer af Chefen för Landtförsvars-departementet, men för underofficer af vederbörande
bataljonschef bestämd.

§ 41.

Efter Kongl. Maj:ts i Stats-Rådet fattade beslut tillkommer det Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, hvar inom sitt län, att genom kungörelse, som i
kyrkorna uppläses, till vapenkonst uppbåda landstormen, hvilken, när den
efter sålunda sked! uppbåd samlas, träder under militärbefäl.

§ 42.

Under krig tillhandahåller Staten gevär och ammunition åt de landstormsmän,
som icke sjelfve ega sådana.

§ 43.

Landstormsman har samma behörighet att för visad tapperhet erhålla
krigsbelöning och enahanda rätt att, derest han blifver svårt sårad, åtnjuta
pension, som för andra krigsmän är eller kan varda stadgad.

Kongl Maj ds Nåd, Proposition, N:o 11.

Art, X.

Om landstormeus första uppbåd eller krigsreserven.

§ 44.

Landstormens första uppbåd är krigereserv, afsedd att vid hotande krigsfara
kunna till större eller mindre del kallas till vapenkonst inom rikets
gränser.

§ 45.

Mönstring med detta manskap, bataljons- eller kompanivis, förrättas årligen
å tid och ställe, hvarom kungörelse af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
utfärdas samt i kyrkorna uppläses två gånger, senare gången minst
fjorton dagar före mönstringen; och skall den af manskapet, som från sådan
mönstring förfallolöst uteblifver, bota Tio riksdaler.

§ 46.

Mom. I. Sedan krig utbrutit, skall första uppbådet åligga icke allenast
att i särskilda korpser uppträda, hvarhelst det inom landet kan erfordras,
utan ock att, sedan arméens ersättnings trupper utgått, fylla afgången
inom fältarméen så länge kriget föres inom rikets gränser.

Mom. L. Under sådan vapen tjenst underhålles manskapet på Kongl.
Maj ds och Kronans bekostnad, men är skyldigt att, derest Kronan icke tillhandahåller
mundering, sjelf! sig dermed förse, mot slitningsersättning i förhållande
till munderingens värde.

Art. XI,

Om laudstormens andra uppbåd.

§ 47.

När Kongl. Näjd kan, med afseende på särskilda förhållanden, finna
skäligt att anbefalla mönstring med landstormens andra uppbåd, gäller derom
hvad för första uppbådet är i § 45 bär ofvan stadgadt.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

§ 48.

Mom. 4. Sedan krig utbrutit, kan andra uppbådet kallas till vapendans
t för hemortens försvar, dock endast inom dess bestämda landstormsområde.

Mom. S. Under sådan tjenstgöring är manskapet förbundet att sjelf!,
utan ersättning af staten, förse sig med kläder och föda.

§ 49.

De beväringsklasser eller delar deraf, Indika icke äro till armén inkallade,
utgå med andra landstormsuppbådet inom sin ort och hafva med
detta vid sådant tillfälle lika förbindelser.

Donna författnings föreskrifter, Indika icke medföra någon rubbning af
uationalbeväringen på Gotland, sådan densamma nu är eller framdeles kan
blifva ordnad, skola i öfrig! från och med år 1872 tillämpas på alla inom
värnepligtsåldern varande svenske män; dock att beväringsskyldig, hvilken
redan, enligt hittills gällande stadganden, blifvit i vapen öfvad, icke, med
undantag af de för hans åldersklass påbud na målskjutningar, må, såvida
krigsfara ej hotar, underkastas vidare vapenöfning i fredstid, än nämnda stadganden
föreskrifva; äfvensom den, hvilken genom erlagd afgift förvärfva! befrielse
från vapenöfning i fred, må, med nyssnämnda undantag, njuta sådan
befrielse tillgodo.

Bih. till Riksd. Prof, 1871. 7 Samt. 7 Afd. 5 Käft,

Formulär

^ i ... 111- i Forsta ! Andra

De bevarma-sskyldiges 1 ,, . . ,,

° J ° klassen, klassen.

Tredje

klassen.

Fjerde 1 Femte
klassen, j klassen.

Sjette

klassen.

Sjunde

klassen.

Anmärk-

ningar.

I Socken.

Hemvist.

By eller
hemman.

För- och tillnamn
Gård. ! utan förkortning.
M. ''

Yrke eller
näringsfång. 1 £L

j Antal.

Antal.

Födelse-år.

Antal.

Födelse-år.

Antal.

j Antal.

så-

rk»

i - -

! I

Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Utdrag af protokollet öfver LandtfÖrsvars-ärenden, hdllet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott, den 7 5 Oktober 7 87 0.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitiestatsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Bredberg,

Abelin,

Berg,

Friherre Leijonhufoud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin föredrog
underdånighet:

Departementschefen, Statsrådet Abelin anförde:

ll:o.

”Då jag redan tillförene framställt behofvet att bringa Rikets försvarsväsende
till lands i ett mera tillfredsställande och för framtiden betryggande
skick, än det nu företer, finner jag mig af inträffade förhållanden och särskild!
af de erfarenheter, som äro att hemta från det pågående kriget mellan
Frankrike och Tyskland,1 uppfordrad att ånyo väcka donna fråga. Eu
omorganisation af Sveriges landtförsvar har länge erkänts vara högst ange -

Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition, N:o 11.

lagen och måste, enligt min tanke, bringas till utförande med så litet dröjsmål
som möjligt. Då förnyad t förslag i ämnet således torde höra framläggas
för den vid början af nästa år sammanträdande Riksdagen, vore det ömkligt
att förslaget ofördröjligen blefve till sina hufvudgrunder bestämdt, för
att derefter hinna fullständigt utarbetas under den till Riksdagen återstående
tid.”

”Mina åsigter i hithörande frågor och de skäl, hvarpå dessa åsigter
hvila, har jag hatt tillfälle att den 31 December 1868 inför Eders Kongl.
Maj:t i Stats-Rådet framlägga uti ett underdånigt memorial, som jemväl till
Riksdagen åtföljde den nådiga Propositionen den 19 Januari 1869, angående
landtförsvarets organisation. Utan att nu upprepa eller vidare utveckla hvad
jag sålunda redan underställt Eders Kongl. Maj ds nådiga pröfning, får jag
förklara, att mina då uttalade åsigter icke genom förhållanden, som sedermera
inträffat, blifvit något väsendtligt förändrade, om än jag skulle vilja i
eu eller annan underordnad del vidtaga någon jemkning. Med afseende särskilt
på de olika meningar, som både vid Riksdagen och eljest gifvit sig
tillkänna i den synnerligt vigtiga frågan om lämpligheten att bibehålla indelningsverket
såsom stam för eu utvecklad beväringsinrättuing eller folkbeväpning,
har jag ansett en sida af saken, nemligen de uppoffringar, som
försvarsväsendets ordnande på detta eller annat sätt ådrager landet, förtjena
att tagas i betraktande, och derför låtit inom Departementet utarbeta eu beräkning
öfver kostnaderna för de armé-organisationer, hvilka ega rum i
grannriket Danmark efter dess senaste krig samt i den nu så segerrika
preussiska monarkien, och enligt donna, här vid protokollet fogade, beräkning
visar sig, att Sveriges lan dt förs var, ordnadt efter samma grunder som
landtförsvaret inom Danmark, skulle kräfva eu kostnad af 21,297,000 R:dr
och ett användande af 7,900,000 öfningsdagar; och att det, organisera»!!:
efter det preussiska försvarssystemet, skulle fordra en kostnad af 25,000,000
R:dr och ett användande af 16,000,000 öfningsdagar, hvarförutom hvardera
af dessa system skulle medföra eu kostnad för en gång af omkring 17,000,000
R:dr, för uppförande af nödiga kasernbyggnader, då deremot en försvarsorganisation,
i öfverensstämmelse med det af mig senast afgifna fullständiga
förslag, skulle kräfva en kostnad, om indelningsverkets alla omkostnader
tagas i beräkning, af omkring 17,000,000 Rall'' och ett användande
af omkring 4,000,000 öfningsdagar.”

Ståts-Rådets öfriga ledamöter förklarade sig vara med Departementschefen
ense om de grunder, på Indika förslag till landtförsvarets ordnande
herde uppgöras för framställning till nästa Riksdag; och Statsrådet, Friherre

Kongl. Majits Nåd. Proposition, N:o 11. 45

Alströmer anhöll att härvid, i fråga om indelningsverkets bibehållande, få
tillägga det skäl, att anlitande af donna redan befintliga och ordnade styrka
vore ett oundgängligt vilkor för att under öfvergångstiden kunna, i händelse
af behof, med erforderlig skyndsamhet och sammanhållning uppställa en
krigsmakt.

Hans Maj:t Konungen behagade härefter yttra:

”Efter de förberedande arbeten, som under liera år ognats åt den vigtiga
frågan om ett bättre ordnande af värf land (försvar; finner Jag tiden nu
vara inne och icke kunna utan våda förspillas att bringa donna fråga till
slutligt afgörande. Jag är derföre sinnad att derom framlägga förslag redan
till nästa riksmöte.”

”På rikssalen vid öppnandet af 1868 års riksdag och vid flera andra
tillfällen, offentligen och enskild!, har Jag uttala! Min öfvertygelse om vigten
och ändamålsenligheten deraf, att vårt ur inhemska, egendomliga förhållanden
uppvuxna indelningsverk, hvars helgd är genom grundlagen befästad,
bibehålies till sina'' hufvudgrunder orubbadt. Denna min öfvertygelse står
fäst, och Jag anser följaktligen det nya organisationsförslaget höra, i väsendtlig
likhet med det, som förlidet år förelädes den då församlade representationen,
byggas på samma nationel grundval. Derigenom undvikes ock
den alltid, och synnerligen under en tid af oro, betänkliga olägenhet, som
skulle åtfölja antagandet af ett helt nytt organisationssystem, att nemligen
försvarsverket under öförgången, innan det hunne ordna sig i nya förmer,
kunde råka i ett tillstånd af osäkerhet och slapphet.”

”Jag vill derföre hafva det förslag till landtförsvarets ordnande, som
bör med afseende på framställning till nästa riksdag utarbetas, bygd! på följande
grunder:

Svenska Armén skall bestå af Stam, innefattande befäl och trupp,
samt af Beväring;

Stammen skall utgöras af vår värfvade och indelta armé;

Den för sjöförsvaret obehöflig» del af båtsmanshållet öfverflyttas till
landtförsvaret för förstärkande af dess stamtrupper;

Marinregemente! öfverförés till landtforsvaret, der det efter omständigheterna
och efter fordringarna af deri organisation, som kan blifva antagen,
reduceras eller indrages, hvarigenom äfven bör beredas medel till bestridande
af åtskilliga med reorganisationen af land (försvaret förenade kostnader;

Beväringsinrättningen, grundad på allmän värnepligt utan rätt till lega
eller friköpning, gifves eu fastare organisation och större utveckling, hvar -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

jemte manskapet meddelas eu, så långt våra förhållanden och tillgångar medgifva,
efter fordringarne på disciplin och krigsduglighet lämpad öfning;

Ur beväringen danas befäl till förstärkning af infanteriets fasta kadrer;

Åt de särskilda vapenslagen gifves en, med fästadt afseende å såväl
militära som ekonomiska förhållanden, lämplig organisation;

Generalstaben omorganiseras i syfte att blifva en fristående korps;

Förutom de vanliga vapenöfningarna bära för alla vapenslag gemensamma
höst-fälttjenste-öfningar hvart eller hvart annat år anordnas;

Organisationen af sjukvården och Intendenturen samt försvaret af Gotland
utvecklas på ett efter våra förhållanden lämpadt sätt; hvarjemte

Löneregleringen för indelta arméns befäl bör syfta derhän, att lönerna
utgå i kontant och till lika belopp inom lika grader af armén.”

På tillstyrkande af Stats-Rådet täcktes Hans Maj:t Konungen
i Nåder anbefalla Departements-chefen, Statsrådet Abelin,
att på de nu angifna grunder utarbeta samt, så vidt sig
gorå låter, före nästa riksdag underställa Kongl. Näjd
underdånigt förslag till den förändrade organisation af
rikets landtförsvar, som borde göras till föremål för Riksdagens
pröfning.

Ex protocolio
J. H. E. von Knorring.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

P. M.

från Landtförs vars-departementets Kommando-expeditions statistiska afdelning,
utvisande svenska landtförsvarets styrka i krigstid samt dess
kostnad och behöflig!, antal öfningsdagar i fredstid, om det skulle ordnas efter
samma grunder, som följas uti Körd ty ska förbundet eller uti Danmark.

	Sveriges landtförsvar, ordnadt efter samma
	grunder som	landtförsvaret uti:
	Danmark		Nord tyska Förbundet
-	IT nderofficerare	Kanoner.	Underofficerare	Kan o-
i Fälttrupper:	och manskap.	och manskap.	ner.


Infanteri........	Linie 46,800Lo CAA O >1 O AA (DO.öUU Reserv *21,800] ''		52,800
		■
Rytteri.........	Linie 3,7001 . -.... Reserv l,80o) 3''60U	——	6,860	—
Artilleri........	Linie 4,300) . AA o ,’.An 5,800 Reserv l,o00\| ’		7,520	1 so
Inaeniörtruvmer ....	!;inie*) f W 3,ooo Reserv 1,800J ’	J ,700
i o	,
Förvaltningstrupper . .	9,600		5,760
	Förstärknings-1
Besättningstrupper. . .	manskap och L0 QAA Fästnings- ( w’	—	29,720	32
	artilleri. >
! Ersättningstrupper. . .	37,100	—	25,640	36
Summa	162,500	248	130,000	248

*) TJtgöras af infanteri-pionierer och fortifikationsmanskap till arbetskolonner.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Sveriges landtförsvar, ordnadt efter danskt mönster, krafvel’ en kostnad
af 21,297,000 riksdaler och ett användande af 7,900,000 öfmngsdagar om
året; under det detsamma, ordnadt efter nordiskt mönster, skulle fordra eu
årlig kostnad af 25,000,000 riksdaler och ett användande af omkring 10,000,000
öfningsdagar.

Härvid är dock att iakttaga:

att den nordtyska arméorganisationen såväl under 1866 års som nuvarande
krig visat sig kunna åstadkomma åtminstone 25 proc. mera trupper
än den här anställda beräkningen utvisar, hvilken dock är i öfverensstämmelse
med organisationsplanen; under det att förstärkningsbataljonerna, enligt
den danska organisationen, endast med svårighet torde kunna sättas på
krigsfot;

att till den danska organisationen höra 16 klasser värnepligtigt manskap;
till den nord tyska deremot endast 12;

att enligt den nordtyska organisationen hvarje soldat vapenöfvas under

2 till 3 års garnisonstjenst, under det i Danmark den värnepligtige inkallas
till omkring 6 månaders rekrytbildning, hvarefter eu mindre del, hufvudsakligast
efter befälets godtfinnande, qvarhålles till ytterligare 9 till 12 månaders
tjenstgöring; — till båda organisationerna höra repetitionsöfningår;

att till en organisation såväl efter nordtyskt som danskt mönster omkring
3,250 officerare behöfvas vid arméns försättande på krigsfot; att utaf
dessa, enligt den nordtyska organisationen, omkring 1,800 fast aflönade och
ständigt tjenstgörande officerare skulle finnas vid armén i fredstid, men
enligt den danska knappast 1,400, hvaremot enligt den senare 368 värnepligtige
officerare beräknats vara i tjenstgöring året om;

att enligt den nordtyska organisationen alla underofficerare och korporaler
äro fast aflönade och hafva gjort ständig garnisonstjenst från och med

3 till och med 12 år, under det att nästan allt underbefäl enligt den danska
organisationen består af värnepligtige, som blifvit utbildade under loppet
af 15 till högst 20 månader; samt slutligen

att kostnaden för en organisation enligt nordtyskt mönster är beräknad
— alldeles såsom i nordtyska förbundet — till 225 preussiska thaler
eller 600 riksdaler för hvarje man af fredsstyrkan — eu procent af befolkningen
— 41,587 — under det att kostnaden för eu organisation enligt danskt
mönster är upptagen efter en inom statistiska afdelningen uppgjord ”Beräkning
af kostnaden för Sveriges landtförsvar, ordnadt efter samma grunder
som i Danmark”; och torde härvid höra anmärkas, att utgifterna för en
organisation enligt nordtyskt mönster blifva betydligt högre än här angifna
25,000,000 Rall’, om vid beräkningen af kostnaderna för eu sådan organisation,
/utgifterna för underhåll, beklädnad m. in. äfvenledes skola upptagas
enligt nuvarande kostnader derför inom svenska armén, såsom förhållandet

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

är uti den ofvannämnda beräkningen enligt danskt mönster. Tager man endast
hänsyn till den olika folkmängden uti Sverige och Danmark, och på
grund deraf vill beräkna kostnaden för det svenska landtförsvaret enligt
danskt mönster med ledning af de belopp, som i Danmark blifvit beviljade
från och med den 1 April 1867 till och med den 31 Mars 1871
(deruti äfven inberäknad den föreslagna, men ännu ej beviljade tilläggsbevillningen
för året 18V470 till 1831/371), eller 43,586,446 R:dr 10 öre, så
meter dervid den svårigheten, att uti denna summa flera poster äro tvänne
gånger upptagna, i det en utgiftspost, som en gång blifvit beviljad för ett år,
men under detta år ej blifvit använd, måste ånyo upptagas till bevillning,
om den ett kommande år skall få användas för det afsedda ändamålet. Om
emellertid 2,586,446 R:dr 10 öre afdragas för sådana tvänne gånger beviljade
utgiftsposter, hvithet icke torde vara för lågt räknadt, så visar det sig,
att införandet af den nya organisationen i Danmark kostat omkring 41,000,000
R:dr under loppet af de 4 första åren af dess tillvaro, eller omkring 10,250,000
R:dr årligen, hvithet i förhållande till folkmängden skulle för Sverige komma
att motsvaras af en årlig kostnad af 25 millioner riksdaler.

Stockholm den 10 Oktober 1870.

HUGO RAAB.
Major, generalstabs-offic-er.

Bill. till Biksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 11.

Utdrag af protokollet öfver Barnlif öisvurs-ärendem, hållet, inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rädel -/ Stockholms Slott
den 29 December tSTO.

N ärv arande:

Hans Excellens Hen’ Justitie-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena. Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Bredberg,

Abelin,

F vill orre Leijonhufvud,

Wcern,

Wennerberg,

Bergström,

Friherre Alströrner.

Statsrådet Berg anmäldes vara af sjukdom hindrad att vara närvarande.

b:o.

Departements-chefen anmälde härefter, att lian, till åtlydnad af Kong!.
Maj:ts under den 13 sistlidne Oktober honom meddela nådiga befallning och
i öfverensstämmelse med de af Kongl. Näjd dervid bestämda grunder, utarbetat
förslag till ordnande af försvarsväsendet till lands, och redogjorde Departements-chefen
för de särskilda delarne af samma förslag, hvilket finnes
detta protokoll Inlagd!, samt hemställde derefter i underdånighet, att, derest
förslaget i nåder gillades, Kongl. Näjd måtte täckas föreslå Riksdagen till
antagande såväl ifrågavarande organisation som en dermed öfverensstämmande
författning om den allmänna värnepligten, enligt bilaga vid detta protokoll,

Öl

Kongl. Maj.ifi Nåd. Proposition, N:o 11.

att bringas till verkställighet på sätt och i den ordning, som i organisationsförslaget
funnes angifvet, dock med undantag hvad anginge försvarsväsendet
å Gotland, i afseende hvarå Departements-chefen, i enlighet med hvad sjelfva
organisations-memorialet derom innehölle, i underdånighet hemställde, att förelaget
måtte innevånarne på Gotland delgifvas, med förständigande att angående
den för dem ifrågasatta ökade tjenstgöring med underdånigt yttrande
inkomma.

Vidkommande den i sammanhang med organisationsförslaget gjorda
framställning i fråga om de hjelpmedel af olika slag, som för framgången af
krigsmaktens verksamhet vore af nöden, anhöll Departements-chefen i underdånighet,
att framställning om anvisande af dertill erforderliga medel måtte
få ingå i den proposition om statsverkets tillstånd och behof, som till den
snart sammanträdande Riksdagen komme att afl åtas.

Denna underdåniga hemställan, som Stats-Rådets öfrige
ledamöter biträdde, behagade Hans Maj:t Konungen i
Nåder gilla; hvadan proposition till Riksdagen angående
landtförsvarets ordnande skulle i öfverensstämmelse dermed
affattas.

Ex protocollo
K. E. Kindblad.

Kong/ Maj:ts Nåd. Proposition. N:o 11.

Utdrar/ af protokollet öfver Landtförsvar s-ärenden, halhet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats- Rådet d Stockholms Slott
den £>> Januari 187 i.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justi ide-statsministern Adlercreutz,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes ärendena. Grefve Wachtmeister,
Statsråden: Bredberg,

Abdin,

- Berg,

Friherre Leijonhufmd,

TFberw,

JPenner&erg'',

Bergström.,

Friherre Alströmer.

Chefen för Landtförsvars-departementet, Statsrådet Abelin, uppläste till
justering-; ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets enhälliga
tillstyrkan, förut fattade nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets ordnande;

Och täcktes Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkan, i nåder gilla nämnda förslag, sådant det finnes
detta protokoll bilagdt, samt förordna att, i enlighet dermed,
nådig proposition skulle till Riksdagen aflåtas;
—- hvarvid borde åtfölja utdrag af statsråds-protokollen
för den IS Oktober och 29 December sistlidna år, i hvad
de omfatta förevarande ämne.

Ex protocollo
F. H. E. von Knorring.

STOCK HOT., X!, TRYCKT HOS 1SAAC M ARGUS, Ml