Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883
Proposition 1883:1
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
(
KONGL. MAJ.-TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
iksdagen,
angående Statsverkets tillstånd och behof;
gifven Stockholms slott den 13 januari 1883.
Jemlikt grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådio- proDosition
angående statsverkets tillstånd och behof. proposi
. Dervif förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreirleringspenod
af statsverkets inkomster. siatsregle
finnn!5rd jiber°Par\de afnd? beslut’ hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver
•finansärenden för den 10 innevarande månad*) lemnar närmare upplysning
samt under^ förutsättning af bifall ej mindre till de af Kongl. Mak/den %
denna manad beslutade särskilda propositioner till Riksdagen ;J dels an
) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
Bih. till Rihsd. Prat. 1883. l:a Sami. l:a Afd.
1
2
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
sående afskrifning af grundskatter samt af rustnings- och roteringsbesvären,
m. m., dels med förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst, dels med förslag till förordning angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, dels med förslag till förordning
angående stämpelafgiften och dels angående nedsättning af lastpenningarne,
än äfven till den förhöjning i bränvinstillverkningsskatten,
hvarom Kongl. Maj:t den 10 i denna manad beslutat proposition till Riksdagen,
förestår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1884 upptagas
sålunda:
Ordinarie inkomster:
Grundskatt...........................................................................
Kyrkotionde.........................................................................
Vakansafgifter af rusthåll och rotar.........................
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål...............
Trosspassevolansafgift.......................................................
Båtsmansbeklädnadsmedel .............................................
Arrendemedel.....................................................................
Bergverkstionde...................................................................
Mantalspenningar................................................................
Bötesmedel...........................................................................
Kontrollstämpelmedel...................................................
Fyr- och båkmedel .........................................................
Telegrafmedel.....................................................................
Jernvägstrafikmedel .........................................................
Skogsmedel ........................................................................
Extra uppbörd ..................................................................
säger 20,381,000: —;
kronor
»
»
4.000. 000
250.000
879.000
300.000
22,000
60,000
3.000. 000
10,000
640.000
260.000
20,000
1,200,000
1.330.000
6.800.000
1,200,000
410,000
Bevillningar:
Tullmedel .................................................................................
Postmedel .................................................................................
Stämpelafgift ..........................................................................
Bränvinstillverkningsskatt ...................................................
Hvitbetssockertillverkningsafgift.........;.............................
Bevillning af fast egendom samt af inkomst..........
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig
heter
.....................................................................................
säger 55,660,000: —;
kronor 27,500,000
» 5,300,000
» 4,400,000
» 14,500,000
» 90,000
» 3,700,000
» 170,000:
summa kronor 76,041,000:
transport kronor 76,041,000: —.
3
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 76,041,000: —.
Kongl. Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll
öfver finansärenden *):
att hälften af riksbankens vinst för år 1882 må anvisas för
statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1884, som
af Riksdagen bestämmes; hvilken hälft här beräknas till kronor 1,300,000: _,
samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å
statsregleringarne för år 1881 och för föregående år » 4,100,000: —,
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla
beloppet af statsverkets tillgångar uppgår
till...................................................................................... kronor 81,441,000: —.
Första hufvudtiteln,
• ''
innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.
Nu gällande riksstat upptager:
för kongl. hofstaten.................................................................. kronor 1,214,900: —,
» kongl. slottsstaten ............................................................ » 123,100: —,
tillsammans kronor 1,338,000: —.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.
Ändra hufvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant....................................................................................... kronor 3,752,315: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:
friheter.............................................................................. » 655: —,
ersättningar..................................................................... » 30: —,
__ tillsammans kronor 3,753,000: —,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
4
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver justitiedepartementsärenden den 10 innevarande januari*),
föreslå1
svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:
[1.] att från denna anslagstitel uteslutes det under
rubriken, indelning och dermed jemförlig anvisning:
»friheter», upptagna belopp 255 kronor;
[2.] att, för delning af nuvarande Vesterbottens
södra domsaga i två nya domsagor, anslaget till löner
åt häradshöfdingarne under svea hofrätt måtte ökas
med 4,500 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar
åt nämnda tjensteman med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningarne
och öfriga löneförmåner fördelas,
på sätt åberopade statsrådsprotokoll upptager.
Genom bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget
skulle anslaget till svea hofrätt med derunder lydande . ''
justitiestat minskas med 255 kronor men ökas med 4,900
kronor, och följaktligen förhöjas från 583,810 kronor
till 588,455 kronor, eller med ............................................... kronor 4,645: —;
göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:
[3.] att från denna anslagstitel uteslutes det under
rubriken, indelning och dermed jemförlig anvisning: »friheter»,
upptagna belopp 400 kronor;
skrifmaterialier, expenser, ved, m. m.:
[4.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
detta anslag höjes från 62,856 kronor till 63,611 kronor,
eller med .................<......................................................................... » 755: —.
Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke
att föreslå någon förändring. ____
Summa kronor 5,400: —;
- transport kronor 5,400: —;
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Andra hufvudtiteln».
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1883.
5
transport kronor 5,400: —;
um till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagens å andra hufvudtiteln slutsumma enligt gällande
riksstat................................ kronor 3,753,000: —,
efter afdrag af den föreslagna
nedsättningen å anslaget
till göta hofrätt med derunder
lydande justitiestat........ » 400: —
således kronor.................................................''_ 3,752,600: —
skulle andra hufvudtiteln enligt Kongl. Maj-ts förslag
uppgå till .................................................................... kronor 3,758,000:
Extra anslag.
K°ngl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll,
föreslå Riksdagen, r
dels att bevilja såsom extra anslag för år 1884:
[5.] till arvoden åt krigshofrättens ordförande och
trenne militäre ledamöter......................................................... kronor
[6.] för nya lagberedningen .......................................... »
[7.] till uppförande af ett transportfängelse vid
Bollnäs jernvägsstation .................................................... »
[8.] till uppförande af en tillbyggnad vid länsfängelset
i Gefle.................................................................. »
[9.] till förräntande och kapitalafbetalning af förbättringskolonien
Halls skuld ................................................ »
5,000: —,
40,000: —,
20,000: —,
51,000: —,
15,000: —,
tillsammans kx-onor 131,000: —;
dels ock att medgifva,
[10 ] att ett belopp af 7,189 kronor 39 öre, som blifvit förskottsvis
utbetaldt till komitéerna för utarbetande af förslag till författningar angående
handelsfirma och procura, m. in., angående försvarslöse och till allmänt
arbete förfallna personer samt angående förhållandena mellan de
svenske lapparne och de bofaste i Sverige, måtte få bestridas af besparingarna
å anslaget till nya lagberedningen för år 1877.
6
Kongl. Maj tis nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1883 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1888: 1884:
ordinarie anslag 3,753,000: —, 3,758,000: —; således ökning kronor 5,000: —;
extra » 45,000:—, 131,000:—; » » ” 86,000:—;
summaTkronor 3,798,000: —, 3,889,000: —; således ökning kronor 91,000: —
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas . uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 10 innevarande
månäd förcsläj
att nedannämnde anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu
gällande redovisningsskyldighet samt med samma, rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittils, nemligen:
I. till kabinettskassan:
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena..............................
[2.] utrikesdepartementet .......................
[3.] ministerstaten.......................................
[4.] militärattachéer....................................
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter......................................
kronor 24,000: —,
)> 27,495: —,
» 345,000: —,
» 8,400: —,
» 42,905: —, 447,800: —;
transport kronor 447,800: —,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Tredje hufvudtiteln».
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 447,800: —,
II. till konsulskassan:
[6.] utrikesdepartementet.................... kronor 10,000: —,
[7.] konsulsstaten...................................... » 136,700: —,
[8.] skrifmaterialier, expenser och
extra utgifter.............................. ,, 13,300: —. 160 000: —•
III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel.................. kronor 4,200: —,
[10.] till svenska kyrkan i Paris ......... » 1,800: —, 6,000-
tillsammans kronor 613,800: —.
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 10 innevarande
månad finnes antecknadt,_vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja
[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.
Vid jemförelse med 1883 års riksstat finnas anslagen under denna hufvudtitel
vara till slutsummorna oförändrade.
Fjerde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I ° afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
1883 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
8
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
kronor 15,655,600:
» 856,000
» 693,400
kontant.......................................................................-.............
indelning och dermed jemförlig anvisning, påförslag:
friheter......................................................................
ersättningar.........................................................................
tillsammans kronor 17,205,000: —.
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver landtförsvarsärenden den 10 innevarande januari*),
härmed,
under vilkor att Riksdagen godkänner de förslag till lagar, Kongl.
Maj:t den 8 januari 1883 beslutat i särskild nådig proposition för Riksdagen
framlägga, om ny härordning, om upprätthållande af härens stamtrupp,
om allmänna värnpligten samt om öfvergång från den nuvarande
till den nya härordningen, äfvensom de af Kongl. Maj:t samma dag gillade
grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad,
föreslå Riksdagen, . , . » , , , ,... ,
att, med ändring af de ordinarie anslagen under fjerde hutvudtitein,
sådana desamma finnas upptagna i nu gällande riksstat, hufvudtitelns oi~
dinarie anslag må uppföras på följande sätt och till nedannämnda belopp:
landtförsvarsdepartementet:
[1.] departementschefen .....................................
[2.] departementets afdelning af Kongl.
kansli samt kommandoexpeditionen.
[3.] arméförvaltningen........................................
[4.] kommendantsstaten ....................................
Maj:ts
kronor 17,000:
» 52,000
» 142,700
» 20,000
säger 231,700
hären:
[5.] fasta löner och arvoden, m. in. ...
[6.] ålderstillägg, förslagsanslag, .........
[7.] tjenstgöringspenningar .....................
[8.] dagaflöning:
för stammen, reservationsanslag,
för värnpligtige, förslagsanslag,
[9.] beklädnad och underhåll:
för stammen, reservationsanslag,
för värnpligtige, förslagsanslag
kronor
6.029.000
15,000
735,500
1,145,000:
60,000:
2.838.000
637,000
transport kronor 11,459,500
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Fjerde hufvudtiteln».
9
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o f om statsverket 1883.
transport kronor 11,459,500: —,
[10.] inqvartering:
inqvartering, kasernomkostnader, m. in.,
förslagsanslag,................................................ » 390,000: —,
[11.] inqvarteringens ordnande i Stockholm,
reservationsanslag, ....................................... » 21,450: —
[12.] mönstrings- och marschkostnader,
reservationsanslag, ....................................... » 300,000: —,
[13.] sjukvårdskostnader,
reservationsanslag ...... kronor 81,500: —,
förslagsanslag............... » _18,500: —, » 100,000: ,
[14.] lifbeväringsregementet, förslagsanslag, ...... » 7,700: —,
[15.] marinregementet, förslagsanslag,.........•......... » 160,000: —,
[16.] roteringsunderstöd, förslagsanslag, ............ » 12,500: ,
[17.] härens hästar:
tjenstehästar för officerare........................... » 693,700: —,
stamhästar och legda hästar,
förslagsanslag, ............................................. » 1,265,000: —,
säger kronor 14,409,850: —;
materielen:
[18.] krigsmaterielens underhåll, m. m.,
reservationsanslag.............................................. kronor 1,000,000: —
[19.] underhåll af fästningar och kronans
byggnader, reservationsanslag,..................... » 200,000: —-
säger kronor 1,200,000: —.
diverse anslag:
[20.] öfningskostnader, reservationsanslag,............ kronor 200,000: —,
undervisningsanstalter:
[21.] krigshögskolan ............................................. » 34,500: —,
[22.] artilleri- och ingeniörhögskolan ............ » 45,400: —,
[23.] krigsskolan...................................................... » 80,000: — ’
[24.] regementenas skolor................................... » 10,000: —,
[25.] ridskola............................................................ » 30,000: — ’
[26.] skjutskolor................................ » 40,000: —,
transport kronor 439,900: —,
Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. pa Sami. Pa Afd. 2
10
[27.]
[28.]
[29.]
[30.]
[31.]
[32.]
[33.]
[34.]
[35.]
[36.]
[37.]
[38.]
[39.]
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor
artilleriskjutskolor ...................................... »
militärläkarekursen....................................... »
intendenturskola .......................................... »
volontärskolor, förslagsanslag,................. »
korpralskolan å Karlsborg, förslagsanslag, »
reseunderstöd åt officerare och militärläkare,
m. fl., reservationsanslag,.................. »
rese- och traktamentskostnader,
förslagsanslag,..................................................... »
generalstabens särskilda omkostnader ......... .»
diverse kostnader för musikkårerna ............ »
skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.
för arméförvaltningen, m. fl. verk ........... »
skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.
för departementets afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli, förslagsanslag, ........................ »
extra utgifter ..................................................... »
disciplinkompaniet:
bestämdt anslag........... kronor 12,600. —, .
förslagsanslag............... » 32,000: —, »
säger kronor 1
summa kronor 17
439,900
20,000
10,000
10,000
285.000
105.000
20,000:
100.000
26,000
52,800
15,000:
5,150:
95,000:
44,600
228,450
,070,000
I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t under enahanda vilkor, som
ofvan sagdt är, föreslå Riksdagen,
att de från Stockholms stad till en del trupper utgående inqvarteringsoch
servismedel äfvensom dylika medel, der sådana utgå,* från andra städer,
hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande utgöras,
men för tiden från och med år 1884 till arméförvaltningen inlevereras,
för att jemte de för ändamålet anvisade statsmedel användas till inqvarteringskostnadernas
bestridande;
att anslaget till marinregementet må inom det föreslagna beloppet af
160,000 kronor, i den mån anslaget genom marinregementets indragning
är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1884 användas till underhåll
af garnisonen i Karlskrona;
samt att Riksdagen, i fråga om de nu föreslagna ordinarie anslag, hvilka
icke blifvit, uppförda såsom förslagsanslag, må för år 1884 medgifva att,
der behållning å ett anslag förekommer, densamma får användas till fyllande
af möjligen uppkommande brist å ett annat.
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n;o 1, om statsverket 1883.
11
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll
öfver landtförsvarsärenden, att såsom extra anslag för år 1884 må
under denna hufvudtitel beviljas till:
[40.] genomförande af ny härordning ..................... kronor 200,000: —,
[41.] fältartillerimateriel .............. » 400,000: •—,
[42.] Karlsborgs fästningsbyggnad ...........................'' » 200,000: —,
[43.] byggnader och exercisfält för hären ............ » 900,000: —,
[44.] ersättning för underhåll åt garnisonskom
menderingar
....................................................... » 29,752: —,
[45.] fortsättande af de topografiska arbetena...... » 60,000: —,
[46.] skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande............................ » 80,413: —,
[47.] ersättning för bestridda kostnader för landt
försvarskomitén.
................................................ » 41,835: —,
[48.] ersättning till regementen och kårer för indragna
vakansafgifter, förslagsanslag,......... » 388,000: —,
tillsammans kronor 2,300,000: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1883 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1883: 1884:
ordin, anslag 17,205,000:—, 17,070,000:—; således minskning kr. 135,000:—;
extra » 1,224,000:—, 2,300,000:—; » ökning _» 1,076,000: —;
summa kr. 18,429,000:—,19,370,000:—; således ökning kr. 941,000:—.
12
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:
kontant.......................................................................................... kronor 5,272,691: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter........................ ® 77,705: ,
ersättningar....................................... ”_24,604: ,
tillsammans kronor 5,375,000: —,
vill Kongl. Maj:t, under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts
förslag angående sjöförsvarets ordnande i enlighet med de beslut, som innefattas
uti bilagde statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 10 innevarande
månad, föreslå, beträffande
aflöning för flottans kårer och stater,
[1.] att detta anslag, nu utgörande ........................ kronor 1,201,484: —,
måtte förhöjas med följande belopp:
till ersättande af det utaf vakansafgifter till aflöning
anvisade belopp ......................................................... » 75,000: ,
för tillökning i matros- samt eldare- och handt
verkskompaniernas
styrka ............... » 6,000: - ,
till aflöning åt mintillverkningspersonalen ......... » 13,200: —,
till inqvarteringsbidrag åt en del officerare........ » 8,800: ,
för genomförande af senaste lönereglering ......... »_83,000: —,
eller till kronor 1,387,484: —;
äfvensom att Riksdagen måtte medgifva:
att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet
officerare vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener
af lista klass, 2 kommendörkaptener
af 2:a klass, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under
anslaget till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna,
för permanenta reservstatens aflöning anvisade
114,000 kronor få, i den mån dessa medel
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
13
blifva tillgängliga, användas till ‘aflöning åt nämnda
antal officerare;
äfvensom, i händelse af bifall härtill,
att, derest Kongl. Maj:t skulle besluta, att redan
under år 1883 indraga chefens för flottans militärpersonal
embete och i stället tillsätta den 3:dje
flaggman, med hvilken officerskåren skulle tillökas,
till dennes aflöning för år 1883 må användas, jemte
lönen för en af de i stat upptagne kommendörstjenster,
som i så fall under året komme att lemnas
otillsatt, de 2,000 kronor, hvilka, på grund af Riksdagens
beslut år 1876, såsom årligt tillägg till fasta
lönen tillkomma förenämnde chef, så framt han icke
uppbär flaggmans lön;
beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
samt yärnpligtige,
[2.] att nuvarande anslag härtill, högst.................. kronor 282,000: —,
måtte med här ofvan angifna förändrade rubrik förhöjas:
dels
med för mintillverkningspersonalen erfor
derlige.
..........................■.............................................................. » 540: —,
dels för beklädnad af beväring och värnpligtige
med....................................................................................... » 4,460: —,
eller till kronor 287,000: —;
samt att den besparing, som under år 1884 kan
å detta anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts
förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den
brist, som å samma anslag förut kan hafva uppkommit;
natura-underhåll,
[3.] att det härtill för närvarande anvisade förslagsanslag,
................................................................................. kronor
må höjas,
med hänsyn dertill att anslaget öfverskridits, med »
för mintillverkningspersonalen med ........................ »
och för värnpligtige med..............................:............ »
eller till kronor 554,000: —;
452,450:
90,942
2,208
8,400
14
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883,
lega och hemkall,
[4.] att till lega och hemkall åt 100 till ersätt-ning för afgången inom båtsmanshållet anskaffade | kronor | 15,500: —; |
båtsmansindelningen, |
|
|
[5.] att de under denna titel anvisade friheter |
|
|
flottans materiel, |
|
|
[6.] att anslaget till flottans nybyggnad och un-derhåll, ............................................................................... | kronor | 1,078,800: —, 3,935: —, |
må förhöjas med den för mintillverkningspersonalens | )) | |
eller till | kronor | 1,082,735: —; |
flottans öfningar, |
|
|
[7.] att anslaget till flottans öfningar, nu upp-taget till...................................................................................... må förhöjas, för åstadkommande af erforderlig utsträckning af öfningarne, med................................. samt till dagaflöning för värnpligtige med............ | kronor » » | 550,000: —, 120,000: —, |
eller till kronor | 671,000: —; | |
durchmarschkostnader, |
|
|
[8.] att anslaget till durchmarschkostnader,........... må förhöjas med ........................................................... | kronor )) | 30,000: —, |
eller till | kronor | 40,000: —; |
sjukvård, |
|
|
[9.] att anslaget till sjukvård,.................................... må förhöjas med ..............:........................................... | kronor » | 39,000: —, |
eller till | kronor | 40,000: —; |
Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
15
rese- och traktamentspenningar,
[10.] att nuvarande anslaget,....................................... kronor 15,000: —,
må förhöjas med ........................................................... » 15,536: ,
eller till kronor 30,536: —;
skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.,
[11.] att nuvarande anslagsbelopp,......................... kronor 46,412: ,
må förhöjas
dels, med hänsyn dertill att detsamma öfverskridits,
raed ....................;■•••;............................................................ » 33,596: —,
dels för värnpligtiges inqvartering med.................. » 842: ,
eller till kronor 80,850: —;
lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
[12.] att, med uteslutande af de under denna anslagsrubrik
för närvarande anvisade friheter till belopp
405 kronor och ersättningar till 4 kronor, anslaget
må i riksstaten utföras med det under inkomsttiteln
fyr- och båkmedel beräknade belopp.................. kronor 1,200,000: —,
eller enahanda belopp med det i nu gällande '' -----~
riksstat upptagna anslag i penningar, hvarvid Kongl.
Maj:t tillika förutsätter, att de å nämnda inkomsttitel
uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittils,
få användas för de med anslaget afsedda ändamål;
undervisningsanstalter för sjöfart och nautisk-meteorologiska hyrån,
[13.] att, i ändamål att bereda föreståndaren för
nautisk-meteorologiska byrån det honom tillkommande
ålderstillägg från det under rubriken undervisningsanstalter
för sjöfart anvisade förslagsanslag
å 13,000 kronor, de under ofvanberörda titlar anvisade
anslag må sålunda upptagas:
undervisningsanstalter för sjöfart............................. kronor 94,650: —,
nautisk-meteorologiska byrån ................................... » 9,000: —,
transport kronor 103,650: —,
16
Kongl. Maj:ts nådiga prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 103,650: —,
för ålderstillägg åt personalen vid undervisningsilterna
för sjöfart och föreståndaren för nautiskmeteorologiska
byrån, förslagsanslag, ............................. .»______13,000: —,
tillsammans kronor 116,650: —,
I afseende å öfrige under femte hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t
icke att föreslå någon förändring.
Summan af de sålunda föreslagna förhöjningarna
uppgår till ............................................................................... kronor 493,959: ;
lägges härtill 5:te hufvudtitelns
slutsumma enligt gällande
riksstat, .............................. kronor 5,375,000: —,
med afräkning af nu uteslutna
ersättningar och friheter, ». 102,309: —, » 5,272,691: —,
så skulle 5:te hufvudtitelns ordinarie anslag enligt
Kongl. Maj:ts förslag uppgå till................................. kronor 5,766,650: —.
Extra anslag.
Såsom extra anslag under denna hufvudtitel vill Kongl. Maj:t härjemte
föreslå Riksdagen att bevilja till:
[14.] fortsättande af ett öfningsfartyg .................. kronor 650,000: —,
[15.] påbörjande af eu pansarbåt............................. » 838,000: ,
[16.] anskaffande af en minbåt ................................. » 190,600: ,
[17.] artilleri- och utredningsmateriel för redan
befintliga fartyg............................................................... ........ " 221,400: ,
[18.] kruthus och minmagasin, m. m. å Björnholmen.
......................................................................................... * 67,310: ,
[19.] laddhus för minor vid Carlskrona station... » 7,000: —,
[20.] syft-och tändstationer vid Vestra Hästholmen » 8,900: ,
[21.] minväsendets utveckling.................................... » 16,790: ,
[22.] nya kasernbyggnader.......................................... » 250,000: ,
[23.] ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader
för sjöförsvarskomitén och för tryckning af
deröfver infordrade underdåniga utlåtanden.................. ”____2-4,550: ,
tillsammans kronor 2,274,550: —.
17
Kongl. Majtfs nåd. prop. n:o 1 om statsverket lö83.
En jemförelse mellan denna liufvudtitel, sådan den linnes i 1883 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
ordinarie anslag
efter afräkning af
friheter och er- 1883: 1881:
sättningar........... 5,272,691 extra d:o...... 1,189,000 | 5,766,650 | —; således ökning kr. 493,959 | ? > |
summa kronor 6,461,691 | —, 8,041,200 | —; således ökning kr. 1,579,509 | —. |
Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant...................................................................................... kronor 4,201,933:—,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter............................................................................ » 19,082:—,
ersättningar................................................................... » 175,345:—,
tillsammans kronor 4,396,360: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 10 innevarande månad*), föreslå,
beträffande
komnierskollegium,
[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att de lönebelopp,
som äro i kommerskollegiets stat anvisade ej
mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra
ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet,
i afseende å hvilka indragning synes kunna ega
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.
Bih. till Riksd. Prof. 1883. l:a Sami. l:a Afd.
18
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet
af år 1884, i den mån de för bestridande af görornålen
inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af
Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras,
[2.] dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess
i stat uppförda embets- och tjensteman, med undantag
af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under
år 1884 till samma belopp, som för innevarande år
beviljats, på extra stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor,
dels ock likaledes på extra stat för år 1884 anvisa
såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjensteman vid
Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående
löner, eller tillsammans 2,420 kronor;
rikets ekonomiska kartverk,
[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisa dels till
fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 31,000 kronor och dels för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000
kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom
medgifva, att möjligen uppstående behållning å det
sist nämnda anslaget må få användas äfven till bestridande
af utgifter för det topografiska kartverket;
landsstaterna i länen,
[4.] att Riksdagen må dels, med de i statsrådsprotokollet
föreslagna grunder och vilkor i afseende
å lönereglering för landträntmästarne, godkänna det
i protokollet intagna förslag till stat för bemälde
tjensteman, dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat
höja det under titeln »landsstaterna i länen»
uppförda penningeanslag med............................................ kronor
53,344
transport kronor 53,344
19
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor
[5.] att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget
under »landsstaterna i länen» må ytterligare
höjas med det belopp, hvartill fyra under år 1882
indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad,
eller tillhopa........................................................... kronor
[6.] att från denna anslagstitel må uteslutas det
i riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», uppförda belopp af 8,500
kronor;
kommande hela ordinarie anslaget: »landsstaterna
i länen», i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,
att höjas med 56,294 kronor och minskas med
8,500 kronor samt således att uppgå till 2,497,389
kronor,
[7.] att Riksdagen må medgifva, att de aflöningsbelopp,
som blifva tillgängliga i följd af anbefald
fögderireglering inom Upsala län, må användas för
inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst
inom Jemtlands län, äfvensom att för uppehållande
af berörda båda fögderitjenster under år
1884 må på extra stat för samma år anvisas ett anslag
af 6,800 kronor;
ålderstillägg,
[8.] att Riksdagen må medgifva, att de för landträntmästare
i fråga kommande ålderstillägg må utgå
af sjette hufvudtitelns förslagsanslag till »ålderstillägg»,
samt för sådant ändamål höja nämnda anslag från
205,000 kronor till 213,500 kronor, eller med........... kronor
gästgilvares friheter,
[9.] att från denna anslagstitel uteslutes det^i
riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», uppförda belopp|af 6,635
kronor, och anslagets slutsumma således minskas med
samma belopp, eller från 19,575 kronor till 12,940
kronor; ___________
transport kronor
53,344: —,
2,950: —,
8,500: —;
64,794: —,
20
Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 64,794
färjor och färjekarlar,
[10.] att från denna anslagstitel utesluta det i
riksstaten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», uppförda belopp 25 kronor,
och anslagets slutsumma således minskas med samma
belopp, eller från 385 kronor till 360 kronor;
skiften och afvittringar,
[11.] att Riksdagen må dels för år 1884 bevilja
förhöjning i årsarvodet med 400 kronor till hvarje
storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke
kommer att åtnjuta arvode efter taxa, samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarvode likaledes med
400 kronor; dels medgifva, det de belopp, hvarmed
inkomsterna af tjensten under år 1884 för afvittringslandtinätare
i Vesterbottens och Norrbottens län och
de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka
åtnjuta arvode efter taxa, kunna komma att understiga
2,500 kronor för dem. som tillhöra första lönegraden,
och 3,000 kronor för dem, soin, på grund af
ålder i tjensten, åtnjuta arvodesförhöjning, må desse
tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken; dels för år 1884 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;
dels ock bevilja .tillfällig förhöjning i styresmannens
för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarvode
för år 1884 med 200 kronor,
[12.] att, till bestridande af kostnaderna för stoi--skiftes- och afvittringsverken under år 1884, för samma
år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra
stat anvisas 237,000 kronor;
landtbruksingeniörer och deras biträden,
[13.] att Riksdagen må medgifva, att ytterligare
två landtbruksingeniörer, med enahanda aflönings
transport
kronor 64,794
21
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor
förmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade,
må anställas samt, för beredande af tillgång å härför
erforderliga aflöningsmedel, höja ordinarie anslaget:
»landtbruksingeniörer och deras biträden» med............ kronor
[14.] att, för beredande af tillgång från och med
år 1884 till två landtbruksingeniörer tillkommande
löneförhöjningar å 500 kronor till hvardera, ordinarie
anslaget: »landtbruksingeniörer och deras biträden»
må höjas med .................................''..................................... kronor
kommande i fråga varande anslag, i händelse, af
bifall härtill, att höjas med sammanlagdt 5,000 kronor,
eller från nuvarande beloppet 53,500 kronor till
58,500 kronor;
hästafvel^ förbättrande,
[15.] att å denna anslagstitel uteslutes det i
riksstaden under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», uppförda belopp 2,300 kronor
och att i stället det å anslagstiteln under rubrik:
»indelning och dermed jemförlig anvisning, ersättningar»,
uppförda belopp höjes med 1,100 kronor;
kommande i följd häraf anslagets slutsumma att
minskas med 1,200 kronor, eller från 95,850 kronor
till 94,650 kronor;
Sala bergslag,
[16.] att å denna anslagstitel utslutes det i riksstaten
under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», uppförda belopp, 62 kronor,
och anslagets slutsumma således minskas från 6,382
kronor till 6,320 kronor;
jordförluster genom kanal- och väganläggningar,
[17.] att å denna anslagstitel uteslutes det i riksstat^
under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», uppförda belopp 1,560 kronor___
transport kronor
64,794: —,
4,000: —,
1,000: —;
69,794:
22
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 69,794: —,
och anslagets slutsumma sålunda nedsättes från 10,260
kronor till 8,700 kronor;
skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.,
[18.] att detta anslag måtte höjas från 117,376
kronor till 165,822 kronor, eller med............................. kronor 48,446: —,
summa ökning kronor 118,240: —.
Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag, har Kongl. Maj:t icke
att föreslå någon förändring.
Om till förestående ökning lägges de ordinarie
anslagensnuvarande slutsumma, kronor 4,396,360: —,
efter afdrag af de föreslagna
minskningarne å anslagen till
landsstaterna i länen, gästgifvares
friheter, färjor och färjekarlar,
hästafvelns förbättrande,
Sala bergslag, jordförluster genom
kanal- och väganläggningar,
tillsammans ................................... » 17,982: —,
således ............................................ » 4,378,378: —,
komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå
till........................................................................................... kronor 4,496,618: —.
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen,
under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för
kommerskollegium och bergsstaten.......................... kronor 10,960: —,
under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk » 76,000: —,
under punkten 7, för uppehållande af en kronofogdetransport
kronor 86,960: —,
23
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor
och en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län »
och under punkten 12, till fullföljande af storskiftes
och
afvittringsarbétena.................................................. »
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja
till:
[19.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an -
stälda personal ......................................... »
[20.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... »
[21.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm........................................... »
[22.] aflöning, m. m. åt särskild polisstyrka på
landet................................................................... »
[23.] beredande af boställe åt länsmannen i Enon
tekis
distrikt af Norrbottens län.................. »
[24.] anordnande af tillsynen öfver statens jern
vägsbyggnader.
.................................................. »
[25.] anordnande af högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut
.................................................... »
[26.] bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten............................. »
[27.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner, m. m....... »
[28.] arvode åt en botanist vid landtbruksakademiens
agrikulturkemiska och fysiologiska
försöksanstalt......................................... »
[29.] bidrag till underhåll af fem kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof »
[30.] de geologiska undersökningarna..................... »
[31.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri,
rn. m. ............................................................ «
[32.] anställande af en andre undervisare i husslöjd
och en elev................................................ »
[33.] befrämjande af husslöjden............................... »
[34.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås och till aflönande af en andre lärare
vid samma skola................................... »
transport kronor
86,960: —,
6,800: —,
237,000: —,
9,300: ,
10,000: —,
12,200: —,
50,000:
19,300: —,
20,000: —,
10,000:
5,000: —,
10,000: —,
1,000: —,
15,000: —,
85,500: —,
5,937: —,
3,000: —,
10,000: —,
4,800: j—,
601,797: —,
24
Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1883.
transport kronor 601,797: —,
[35.] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens
museum.......................................... » 4,000: —,
[36.] bergsskolorna i Filipstad och Falun........... » 14,000: —,
[37.] godtgörande af kostnaderna för deltagande
i utställningarne i Madrid och London..... » 105,000: —,
[38.] ersättning för åtskilliga utaf statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter......*............... » 25,898: — ,
samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag
anvisa för år 1884 till
[39.] väganläggning från Sorsele kyrka till
Strycksele by, in. in. i Vesterbottens län » 39,687: —,
Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja till
[40.] fulländande af norra hamnarmen vid Höganäs.
......................................................................... » 77,000: —,
Vidare anmärkes här,
[41.] att enligt 1881 års Riksdagsbeslut blifvit
för år 1884 anvisade till understödjande,
medelst lån, af enskilda jernvägsanläggnirigar
1,000,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja
till:
[42.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar................................ » 300,000: —,
[43.] understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af
åar och farleder................................................. » 100,000: —,
[44.] understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, som företrädesvis
afse att minska frostländigheten.................. » 150,000: —,
[45.] utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jern vägar
och anskaffande af nya inventarier........... » 500,000: —,
tillsammans kronor 1,917,382: —.
Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
[46.] att till fortsättning af arbetena å stambanan emellan Bräcke
och'' Sollefteå för år 1884 anvisa ett anslag af 2,500,000 kronor*)
) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 46.
25
Kongl. Majits nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1883.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1883 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1883: 1884:
ordinarie anslag 4,396,360 | —, 4,496,618 | —; således ökning kronor 100,258:—; |
summa kronor 6,167,000 | —, 6,414,000 | —; således ökning kronor 247,000: —. |
Sjunde hufvudtite!n?
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes
i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant ....................................................................................... kronor 13,280,350: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter.............................................................................. » 9,930: —,
ersättningar ...................................................................... » 2,720, —,
tillsammans kronor 13,293,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver finansärenden den 10 innevarande månad*), föreslå,
beträffande
stämpelpappersomkostnader,
[1.] att förslagsanslaget till stämpelpappersomkostnader,
under förutsättning att Kongl. Maj:ts här
ofvan under sjette hufvudtiteln framstälda förslagtill
lönereglering för landträntmästarne varder af
Riksdagen bifallet, må nedsättas från 224,000 kronor
till 200,000 kronor, eller med 24,000 kronor;
postverket,
[2.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre
af det i ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden
*) Sa bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.
Bih. till Riksd.'' Prat. 1883. l:a Sami. l:a Afd.
4
26
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1883.
omförmälda förslag om :ålderstillägg för en del posttjenstemän,
som hittils ej; varit af sådan förmån i
åtnjutande, och om vilkoren för ålderstilläggets erhållande,
än äfven af öfriga enligt samma protokoll
i fråga satta förändringar i postverkets stater, må
bestämma det till postverket uppförda anslag, förslagsvis
beräknadt att utgå direkte af postmedlen,
till samma belopp 5,300,000 kronor, hvartill postverkets
inkomster för år 1884 blifvit här ofvan beräknade;
hvadan förevarande anslag, som nu utgör
5,100,000 kronor, skulle förhöjas med........................... kronor
äfvensom att Riksdagen må medgifva, att jemväl
de öfverskott, som år 1884 kunna å postmedlen
uppkomma, må — i den mån desamma ej erfordras
till kassaförlag för postverket — förvaltade på enahanda
sätt som öfverskottsmedlen för åren 1882 och
1883, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande® få användas
ensamt för postverkets egna ändamål;
telegrafverket,
[3.] att Riksdagen, med godkännande ej mindre
af den, enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden,
af Kongl. Maj:t gillade ändring i telegrafverkets
aflöningsstat, än äfven af de i samma protokoll
omförmälda grunder för beredande af fyllnadspensioner
åt de till telegrafpersonalen hörande embete-
och tjensteman, må — under Kongl. Magt
förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de
jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade
— såsom reservationsanslag, att utgå direkte af telegrafmedlen,
till telegrafverket för år 1884 anvisa
enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna
för året blifvit beräknade, samt tillika
medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna
uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring;
tullverket,
[4.] att Riksdagen, med tullinspektören Alb. Sandstedts
förflyttande å tullverkets indragningsstat samt
200,000
transport kronor 200,000:
Kongl. May.U nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor
godkännande af de i ofvan nämnda protokoll öfver
linansärenden omförmälda, i öfrigt- ifrågasatta förändringar
i tullverkets stater, ma bestämma anslaget
för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp af 2,476,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen, hvarvid uppstår
en minskning i anslagets nuvarande belopp med
4,000 kronor;
domänstyrelsen,
[5.] att det för domänstyrelsen å ordinarie stat
uppförda anslag, 88,300 kronor, ökas med................. kronor
till 94,000 kronor, på det de nu å domänstyrelsens
stat uppförda tre tjenstebefattningarne i andra lönegraden
må kunna utbytas mot befattningar i tredje
lönegraden;
skogsväsendet,
[6.] att, med uteslutande från anslaget till skogsväsendet
af det i riksstaten under rubriken: »indelning
och dermed jemförlig anvisning, friheter», uppförda
belopp 1,470 kronor, anslaget må erhålla följande
uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten......kronor 403,413: —,
» statens skogsskolor » 22,800: —, kr. 426,213: —,
reservationsanslag:
till undersökning af vattendragen
i Norrbottens
län............... kronor 3,000: —,
» skogsinstitutet » 21,300: —,
» enskilda skogsskolor » 7,600:—,
» kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande
af skogsväsendet
i allmänhet kronor 214,290: —, kr. 246,190: —,
, summa kronor. 672,403: —,
hvarigenom anslaget minskas med 1,470 kronor;_____
transport kronor
200,000
5,700
205,700
28
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 205,700: —,
städers friheter,
[7.] att från anslaget till städers friheter må
uteslutas det i riksstaten under rubriken: »indelning
och dermed jemförlig anvisning, friheter,» uppförda
belopp, 8,460 kronor, och anslagets nuvarande slutsumma
32,730 kronor således minskas med samma
belopp till 24,270 kronor;
observations- och uppbördsprocenter, in. m.,
[8.] att förslagsanslaget till observations- och
uppbördsprocenter, in. m., under förutsättning att
förut nämnda förslag till lönereglering för landträntmästarne
varder af Riksdagen bifallet, må nedsättas
från 34,500 kronor till 15,000 kronor och således
minskas med 19,500 kronor;
skrifmaterialier och ^expenser, ved, in. m.,
[9.] att detta förslagsanslag må höjas från 36,217
kronor till 36,947 kronor, eller med.............................. kronor 730: —.
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.
Maj:t icke någon förändring.
Summa kronor 206,430: —.
Härifrån afgår här ofvan angifna minskning i
anslagen:
till stämpelpappersomkostnader kronor 24,000: —,
» tullverket.................................... » 4,000: —,
» skogsväsendet ........................... » 1,470: —,
» städers friheter ........................ » 8,460: —,
» observations- och uppbörds -
procenter, m. m................... » 19,500: —, » 57,430: ,
hvadan förhöjningen utgör ............................................... kronor 149,000: —.
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat,........................... » 13,293,000= —,
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt
Kongl. Maj:ts förslag uppgå till....................................... kronor 13,442,000: —.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1883.
29
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll
öfver finansärenden, att under denna hufvudtitel må å extra stat be
-
viljas till:
[10.] genomförandet af kainmarkollegii nya organisation
................................................................................. kronor 2,400: —,
[11.] genomförandet af statskontorets nya organisation
................................................................................ » 9,740; —,
[12.] ersättning för af statskontoret gjorda för
skotter
..................................... » 133,778: —,
[13.] genomförandet af öfverintendentsembetets
nya organisation ..................................................................... » \ Q00: _
[14.] uppförande af ny länsresidensbyggnad i
Jönköping 169,000 kronor, hvaraf anvisas att utgå
under år 1884 .................................................................... » 85,000: —,
[15.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande
af domängöromålen hos länsstyrelserna ...... » 45,000: ,
[16.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,
............................................................................. » 20,082: —,
tillsammans kronor 297,000: —.
Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1883 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen utfaller
på följande sätt: h ’
1883: 1884:
ordinarie anslag 13,293,000:—, 13,442,000:—; således ökning kr. 149,000:—
ex1 ru__________”___716,000: ,__297,000:—; » minskning » 419,000:—;
summa kronor 14,009,000:—, 13,739,000:—; således minskning kr. 270,000:—.
30
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie
anslag:
anvisning i kontant................................................................. kronor
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde
ersättningar.
8,912,255:—,
501,805
718,491
tillhopa kronor 10,132,551:—.
I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll
öfver ecklesiastikärenden *), föreslår Kongl. Maj:t, beträffande anslagén till
kongl. biblioteket,
[1.] att dess anslag för böckers inköp och inbindning
må höjas med....................................................... kronor
kleresistaten,
[2.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,
som i nuvarande riksstat upptagas till 148,600 kronor,
må uppföras allenast kyrkotionde 17,600 kronor;
[3.] att, till ersättning för prostetunnor, tillkommande
kontraktsprosten i Södra Möre kontrakt för
Oscars, Gullabo, S:t Sigfrids och Carlslunda annexförsamlingar
med 53 kronor 30 öre och kontraktsprosten
i Handbörds kontrakt för Långemåla församling
med 13 kronor 32 öre, anslaget till kleresistaten
må varda höj dt med ................................................ »
universiteten,
[4.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,
som i nuvarande riksstat äro upptagna till 109,600
kronor, må uppföras kyrkotionde 37,900 kronor;
[5.] att till arvode åt öfverläkaren vid Lunds
hospital, för undervisning och handledning i psykiatri
åt medicine studerande vid universitetet i Lund, må
på detta universitets stat uppföras ett årligt anslag af »
transport kronor
7,000:
67:-;
1,500:—;
8,567: —,
*) Se bil. till statsverkspropositionen: »Åttonde hufvudtiteln».
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
31
allmänna läroverken, transport kronor
[6.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»
uti nuvarande riksstat upptagna belopp 7,320 kronor
må uteslutas;
[7.] att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning
i högre lönegrad, enligt gällande grunder,
anslaget till dessa läroverk må varda förhöjdt med »
[8.] att till fullbordande af organisationen, enligt
uPPpj01“d plan, af högre realläroverket i Göteborg må
beviljas en förhöjning af anslaget till de allmänna
läroverken med........................................................................ »
[9.] att till ersättning för den i lönen åt vederbörande
lärare vid allmänna läroverket i Strengnäs
tillförene inberäknade ärliga inkomst af prebendepastoratet
Aspö, i läroverkets stat upptagen till 514 kronor
10 öre, anslaget till de allmänna läroverken må
höjas med.................................................................................... »
[10.] att — mot det att vid 1884 års slut till
statsverket öfverlemnas ej allenast två vid Eskilstuna
och Sölvesborgs läroverk befintliga fonder, som vid
1881 års slut utgjorde, den vid Eskilstuna läroverk
37,033 kronor 70 öre och den vid Sölvesborgs 14,269
kronor 84 öre, jemte å fonderna uppkomna besparingar
och ränta derå för år 1884, utan ock den af
statsmedel bestående andelen af eu vid Askersunds
läroverk varande skolfond, 5,100 kronor, jemte ränta
för sistnämnda år, samt att penningelönen för en f. d.
kollega vid Nyköpings läroverk, upptagen till 242
kronor, från anslaget till allmänna läroverken från och
med år 1883 utesluta, jemte det att ersättningen för
22 kubikfot till samma lön hörande, numera indragen
kronotiondespanmål med forsellön förklaras icke vidare
böra utgå — anslaget till allmänna läroverken
må varda höjdt dels med beloppen af de från fonderna
vid Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk utgående bidrag
till aflönande af lärare derstädes, nemligen vid
det förra 1,395 kronor 50 öre och vid det senare läroverket
565 kronor, dels och med ett belopp, motsvarande
fem procent ränta å nyssberörda andel af fon
-
8,567: —,
35,000: —,
8,550: —,
515:
transport kronor 52,632: —,
32
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 52,632
den vid Askersunds skola, 255 kronor, eller tillhopa
i jemnadt krontal med ......................................................... » 2,216
[11.] att för beredande af lönefyllnad tillbelopp
af 46 kronor 67 öre åt rektor vid högre allmänna
läi’overket i Lund, i stället för det lönebidrag till
samma belopp, som förut utgått från domkyrkan derstädes,
må på anslaget till allmänna läroverken upp
-
föras ............................................................................................ 47
högre lärarinneseminariet,
[12.] att för eu lärarinnas uppflyttning i högre
lönegrad anslaget till detta läroverk må höjas med... » 500
pedagogier och folkskolor,
[13.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,
i nuvarande riksstat upptagna till 5,350 kronor, må
uppföras kyrkotionde 1,025 kronor;
barnmorskeundervisningen och harnbördshusen,
[14.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,
som i nuvarande riksstat äro upptagna till 700 kronor,
må uppföras endast kyrkotionde till enahanda
belopp 700 kronor;
fattigvården i Stockholm och landsorterna,
[15.] att det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»
i nuvarande riksstat upptagna belopp 20
kronor må uteslutas;
lasaretts underhåll,
[16.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,
i nuvarande riksstat upptagna till 12,615 kronor,
må uppföras kyrkotionde 4,930 kronor;
[17.] att till ersättning åt serafimerlasarettet för
upphörandet af den afgift, hvilken jemlikt kongl.____
transport kronor 55,395
33
Kongt. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsvérket 1883.
transport kronor 55,395: —,
brefven den 7 mars och den 7 november 1746 bör
vid befordringar till embeten och tjenster utgöras
till nämnda lasarett, anslaget till lasaretts underhåll
må höjas med .......................................................................... » 1,200: —;
kyrkors underhåll,
[18.] att i stället för »friheter och kyrkotionde»,
som i nuvarande riksstat äro upptagna till 217,600
kronor, må uppföras kyrkotionde 199,500 kronor;
skrifmaterialier och expenser, ved, m. in.,
[19.] att detta anslag må höjas med....................... » 662: —.
Beträffande öfriga under åttonde hufvudtiteln
i riksstaten uppförda ordinarie anslag har Kongl.
Magt icke att föreslå någon förändring.
De föreslagna tillökningarna i anslag under
denna hufvudtitel utgöra tillhopa .................................... kronor 57,257: —.
Om härtill lägges summan af hufvudtitelns nuvarande
ordinarie anslag......... kronor 10,132,551: —,
efter afdrag för dels de
minskningar å en del anslag,
som föranledas af »friheters»
uteslutande, till sammanlagdt
belopp af 240,150 kronor, och
dels den nedsättning å allmänna
läroverkens anslag, som
uppkommer genom utesluta^
de af penningelönen för en
f. d. kollega vid Nyköpings
läroverk 242 kronor, eller tillhopa.
............................................. » 240,392: —, ,, 9,892,159: —,
skulle den nya summan af ordinarie anslag under
åttonde hufvudtiteln blifva ......................................... kronor 9,949,416: —.
5
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
34
Kongl. Mcij:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden
vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i
afseende å
riksarkivet:
[20.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådane
skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets
historia,..................................................................... kronor 3,000: —,
[21.] till uppförande af ny byggnad för riksarkivet
i nordvestra delen af Humlegården i Stockholm, på
sätt statsrådsprotokollet innehåller, 1,216,500 kronor,
hvaraf skulle under år 1884 utgå ................................... » 200,000: —;
lifrustk ännu aren:
[22.] till anordnande af ny lokal för lifrust- och
klädkamrarne samt förevisningsmateriel och flyttningskostnader
äfvensom för samlingarnas tillsyn och vård,
in. m., på sätt i statsrådsprotokollet finnes angifvet, » 41,650: —;
domkapitlens expeditioner:
[23.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen
vid dessa expeditioner ................................................ » 3,716: —;
universiteten:
[24.] till det språkliga seminariet vid universitetet
i Upsala ...................................................................... » 3,000: —,
[25.] till det språkliga seminariet vid universitetet
i Lund ............................................................................... » 2,950: —,
[26.] till fortsättande af särskilda observationer
vid den astronomiska institutionen i Lund ................. » 1,500: —,
[27.] till fortsättande af tillbyggnaden å den anatomiska
institutionens i Upsala hus ................................ » 50,000: —,
[28.] till nybyggnaden, för den fysiska institutionen
i Lund.............................................................................. » 55,000: —.,
[29.] till det matematiska seminariet vid universitetet
i Upsala ...................................................................... » 1,500: —;
transport kronor 362,316: —,
35
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 362,316:
karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[30.] till arvode åt en amanuens vid institutets
gynekologiska klinik .............................................................
[31.] till nybyggnaden för institutets anatomiska,
histologiska, fysiologiska och hygieniska institutioner
samt farmakologiska samlingar .........................................
allmänna läroverken:
[32.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa
läroverk, att utgå efter samma grunder som den för
innevarande år beviljade,...................................................
[33.] till resestipendier åt lärare i främmande
lefvande språk ......................................................................
[34.] till arvoden åt extra lärare ........................
högre lärarinneseminariet:
[35.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
detta läroverk, på sätt statsrådsprotokollet innehåller,
[36.] till förändringar och reparationer å högre
lärarinneseminariets och den dermed förenade normalskolans
för flickor läroverkshus, jemte bestridande
af andra i sammanhang dermed stående utgifter, på
sätt i statsrådsprotokollet omförmäles,..............................
pedagogier:
[37.] till löneförbättring åt
och tvåklassiga pedagogierna .......
lärarne vid de en -
folkundervisningen :
[38.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid folkskolelärareseminarierna samt till arvoden åt
teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arvoden
åt musiklärare vid dessa seminarier........................
[39.] till understöd åt mindre bemedlade lärjungar
vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af
statsmedel, ....................................................................
900:
100,000: —;
336,975:
6,000:
40,000:
4,000: —,
20,213: —;
8,750: —;
33,300:
15,000:
transport kronor 927,454:
36
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 927,454: —;
de tekniska läroverken:
[40.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor » 25,000: —;
medicinalstyrelsen och dithörande stater:
[41.] för tillfällig löneförbättring åt provincialläkare » 20,000: —;
veterinärundervisningen:
[42.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara..................................................... » 12,900: —;
vetenskapsakademien:
[43.] till underhåll af den zoologiska stationen
vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län ............... » 2,000: —,
[44.] till aflönande af räknebiträden för numerisk
tillämpning af en utaf professoren J. A. H. Gyldén utarbetad
teori för himlakropparnes rörelser 12,000 kronor,
hvaraf skulle till utgående under år 1884 anvisas » 3,000: —
vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
[45.] till arvoden åt vetenskapligt bildade
biträden vid ordnandet och vården
af de under akademiens inseende
stälda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjening ...................................kronor 4,000: —,
till undersökning och beskrifning af
fäderneslandets fornlemningar, m. m. » 3,200: —,
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga före
målistatenshistoriskamuseum,
m.m. » 2,000:—, 9,200: —;
undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
[46.] till institutet för blinda ................................... kronor 21,000: —,
[47.] till tryckning af blindskrifter........................... » 2,500: —,
[48.] till en blindskola ........... kronor 11,000:—,
transport kronor 11,000:—, kronor 1,023,054: —,
37
Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1883.
transport kronor 11,000:—, kronor 1,023,054: —,
till en handtverksskola
för blinda .................... » 7,000: —,
till understöd åt blind
lärareelever
.................. » 1,200: —,
[49.] till uppehållande af undervisningen vid tre
läroanstalter för öfveråriga döfsturmna .......................
hospitalsvården:
[50.] till hospitalsbyggnaden i Upsala...................
[51.] till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn
[52.] till understöd åt uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn, enligt de i statsrådsprotokollet an
gifna
grunder, ..........................................................................
[53.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor .........................................
diverse anslag:
[54.] till svenska fornskriftsällskapet......................
[55.] till beredande af religionsvård åt svenske
sjömän, m. fl. i utländska hamnar...................................
[56.] till restauration af domkyrkan i Linköping
[57.] till nordiska museet............................................
[58.] till godtgörande af förskott utaf statskontoret
.....................................................................................
summa kronor 1,470,584: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1883 års
riksstat upptagen och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1884 föreslagen,
utfaller sålunda:
1883: 1884:
ordinarie anslag 10,132,551:—, 9,949,416:—; således minskning kr. 183,135;
extra » 1,278,449:—, 1,470,584:—; således ökning » 192,135;
summa kronor 11,411,000:—,11,420,000:—; således ökning kr. 9,000.
» 19,200: —,
» 49,200: —;
» 210,281: —,
» 100,000: —,
25,000: —,
» 7,500: —;
» 2,000: —,
» 10,000: —,
» 8,000: —,
» 16,000: —,
» 349: —;
38
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
Nionde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstaten:
Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,286,022 kronor.
I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t,, enligt bilagda statsrådsprotokoll*),
beträffande
civilstatens pensionskassa,
[1.] att bland de under rubriken: civilstatens pensionskassa uppförda
anslag må upptagas ett särskildt sådant till belopp af 1,300 kronor för
pensionering af de embets- och tjensteman samt betjente vid väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af
deras enkor och barn:
arméns pensionskassa,
[2.] att — under vilkor, det krigsbefälet eller arméns fullmägtige medgifva:
l:o) att af arméns enke- och pupillkassas tillgångar ett belopp af
530,000 kronor må den 1 januari 1884 öfverlemnas till en för enkor och
barn efter arméns befäl och underbefäl med vederlikar afsedd ny pensionsinrättning,
eller arméns nya enke- och pupillkassa; 2:o) att allt hvad som
derefter af den nuvarande enke- och pupillkassans tillgångar återstår må
tillfalla samma kassas pensionsfond samt delegarefonden för kassans ur tjenst
afgångne delegare; samt 3:o) att arméns nya enke- och pupillkassas förvaltning
må utan kostnad för densamma handhafvas af arméns pensionskassas
styrelse och tjensteman — Riksdagen måtte
dels bevilja arméns nya enke- och pupillkassa bidrag af statsmedel,
motsvarande l1/^ procent årligen på summan af de löner och beklädnadsbidrag,
hvilka enligt gällande stadganden kunna läggas till grund vid bestämmande
af fyllnadspension för befäl och underbefäl med vederlikar vid
hären, samt för sådant ändamål å riksstatens nionde hufvudtitel för år
1884 uppföra, under benämning »bidrag till pensionering af enkor och barn
efter befäl och underbefäl med vederlikar vid hären», ett ordinarie anslag
af 79,170 kronor;
dels tillåta, att af sådana medel, som efter 1884 års ingång besparas för
ledigblifna tjenster vid hären innan desamma återbesättas, må bestridas såväl
den pensionering, hvilken någon tid framgent kommer att åligga arméns
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”nionde hufvudtiteln”.
39
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
nuvarande enke- och pupillkassa, i den mån det åt denna kassa år 1884
ännu bibehållna kapital jemte dit inflytande afgifter icke förslå, som
ock pensioneringen af dem, hvilka redan äro eller inom 1884 års utgång
skulle, med tillämpning af nu gällande stadganden, vara berättigade till
pension från det, under benämning »pensionsstaten för militära embete- och
tjenstemäns samt underofficerares enkor och barn», å 9:de hufvudtiteln
uppförda anslag å 50,000 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, utesluta sistberörda anslag ur riksstaten för
år 1884.
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:
kontant .......................... ................................................. kronor 1,137,503: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter ................... » 75: —,
ersättningar.................................................................. » 6,400: —,
tillsammans kronor 1,143,978: —.
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t, enligt bilagda statsrådsprotokoll
*),
[3.] att åt förrådskrifvaren vid Stockholms utredningsförråd Carl Johan
Mellström må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension, motsvarande
hans förrådsskrifvarearvode, eller 1,200 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder Mellström, efter fylda 65 lefnadsår
och uppnådd tjenstetid af 30 år, erhållit entledigande från förrådsskrifvarebefattningen
vid Stockholms utredningsförråd;
[4.] att Riksdagen må ej mindre uppföra vaktmästaren vid Jönköpings
regementes förråd, f. d. stockmakare!! Johan Magnus Blomberg å allmänna
indragningsstaten till åtnjutande af eu årlig pension, motsvarande hans
förrådsvaktmästarearvode, eller 250 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter den, hvarunder han varder från förrådsvaktmästarebefattningen
entledigad, än ock medgifva, att innehafvandet af denna pension
ej skall utgöra hinder för Blomberg att utan afdrag uppbära den fyllnad
i hans från arméns pensionskassa utgående pension Såsom stockmakare,
hvilken enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858 honom tillkommer;
[5.] att åt vaktmästaren vid Uplands regementes förråd Erik Skörd må
å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 250 kronor, att af
honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från
och med månaden näst efter den, då han erhållit afsked från vaktmästarebefattningen;
-
'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde liufvudtiteln”.
40
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
[6:] att åt f. d. lektorn vid krigsskolan S. W. Lundblads enka Emerentia
Maria Lundblad, född Sandeberg,.må å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 300 kronor, att med beräkning från 1883 års
ingång af henne under hennes återstående lifstid åtnjutas, så länge hon i
sitt enkestånd förblifver;
[7.] att å allmänna indragningsstaten må för regementsläkaren vid lifregementets
grenadierkår, m. m. Anders Joachim Adolf Wiedberg, enka
Fredrika Amalia Charlotta Wiedberg, född Holmberg, uppföras en pension
af 300 kronor, att af henne från 1882 års början årligen åtnjutas, så länge
hon i sitt enkestånd förblifver;
[8.] att till gratifikationer åt de från 1808 och : 809 års krig qvarlefvande
landtvärnsman, som sig derom anmäla, må för år 1884 anvisas å
allmänna indragningsstaten 10,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen
ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;
[9.J att styresmannen vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs
län Wilhelm Virgin må berättigas att, vid afskedstagande! från berörda
befattning och från kommissionslandtinätarebefattningen, undfå för sin återstående
lifstid från allmänna indragningsstaten eu årlig pension till belopp
äf 2,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken
afskedet beviljas;
[10.] att kommissionslandtmätaren Jakob Oscar Bågenliolm må från och
med månaden näst efter den, i hvilken han med underhåll från civilstatens
pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta
från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att
detta tillhopa med underhållet från sagda inrättning utgör 800 kronor, eller
600 kronor;
[11.] att kamererare!! i f. d. skogsstyrelsen Erik Olof Wannqvist må å
allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt för honom att från och
med den 1 januari 1883 under sin återstående lifstid å nämnda stat uppbära
ett pensionsbelopp af 3,000 kronor årligen;
[12.] att chefen för "byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,
kanslirådet friherre Afred Henrik Eduard Fock må varda berättigad, att, när
han efter uppnådd ålder af 65 år från byråchefsbefattningen undfått afsked,
från och med månaden näst efter den, under hvilken afskedet varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en emot hans nuvarande lön jemte ålderstillägg svarande pension af 5,000
kronor årligen;
[13.] att extra ordinarie professorn vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet Carl August Blix må frän och med månaden näst efter den, då
afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lefnad å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,500 kronor;
41
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
[14.] att lektorn vid allmänna läroverket i Karlskrona Carl August
Gosselman må från och med månaden näst efter den, då afsked varder
honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 2,250 kronor;
[15.] att läraren i teckning vid allmänna läroverket i Wenersborg Fredrik
August Zettergren må från och med månaden näst efter den, då han, efter
uppnådd ålder af 65 år, från teckningsläraretjensten erhållit afsked, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension af 1,500 kronor;
[16.] att rättskemisten, professorn Nils Peter Hamberg må från och med
månaden näst efter den, då afsked från rättskemistbefattningen varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 4,500 kronor;
[17.] att föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn
Nils Edvard Forssell må från och med månaden näst efter den, då afsked
från hans befattning vid veterinärinrättningen varder honom beviljadt, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlio- pension
till belopp af 3,200 kronor;
[18.] att lärarinnan vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm Emilia
Vilhelmina Gustafva Wessman må från och med månaden näst efter den, då
afsked varder henne beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,125 kronor;
[19.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af
1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder
beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må,
efter en prisskilnad af 4 kronor 68 öre för tunnan, bestämmas till utgående
från allmänna indragningsstaten;
[20.] att Riksdagen, med uteslutande från anslagstiteln allmänna indragningsstaten
af det i riksstaten under rubriken: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter», upptagna belopp 75 kronor, samt med förhöjande af det
under rubriken: »anvisning i kontant» uppförda beloppet med 171,605 kronor,
må öka anslagets slutsumma från nuvarande beloppet 1,143,978 kronor
till 1,315,508 kronor, eller med 171,530 kronor.
Lägges till nyss nämnda förhöjda slutsumma för allmänna indragnino-s
staten,
......................................................................................... kronor 1,315,508:
nuvarande anslaget till pen
sionsstaten.
...................................... kronor 1,286,022: —,
ökadt dels med det äskade
nya anslaget till civilstatens
pensionskassa................................. » 1,300: —,
transport kronor 1,287,322: —, kronor 1,315,508: —,
6
42
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
transport kronor 1,287,322: —, kronor 1,315,508: —,
dels ock med skilnaden mellan
det ifrågasatta anslaget till arméns
nya enke- och pupillkassa
79,170 kronor och det
nuvarande, arméns pensionskassa
beviljade, men till uteslutande
föreslagna anslaget å
50,000 kronor, eller..................... »_ 29,170: —, » 1,316,492: —,
skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie
anslag, enligt Kongl. Maj:ts förslag, blifva..................... kronor 2,632,000: .
Extra anslag.
I fråga om extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t:
[21.] att å extra stat för år 1884 må anvisas ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för
pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda ve
derlag
för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana
pensioners utgående;
äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1883 anslagna
medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering an
vändas;
[22.
] att till ersättning åt rust- och rotehållare, som tills vidare effektivt
utgöra rustning eller rotering», må å extra stat uppföras ett förslagsanslag
till belopp af 1,080,000 kronor.
Summan af de extra anslagen uppgår till ..........kronor 1,980,000 : —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1883 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1883: 1884:
ordinarie anslag 2,430,000 | —, 2,632,000 | —; således ökning kr. 202,000 |
|
summa kronor 3,330,000 | —, 4,612,000 | —; således ökning kr. 1,282,000 | —. |
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
43
it
De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1884 utgöra altså:
|
| Ordinarie: | Extra: | Summa: |
I | hufvudtiteln: | 1,338,000 | ? | —, 1,338,000 |
II | )) | 3,758,000 | —, 131,000 | — 3,889,000 |
III | » | 613,800 | —, 4,500 | 618,300 |
IV | )) | 17,070,000 | —, 2,300,000 | —, 19,370,000 |
V | » | 5,766,650 | —, 2,274,550 | —, 8,041,200 |
VI | » | 4,496,618 | —, 1,917,382 | —, 6,414,000 |
VII | » | 13,442,000 | —, 297,000 | —, 13,739,000 |
VIII | » | 9,949,416 | —, 1,470,584 | —, 11,420,000 |
IX | )) | 2,632,000 | —, 1,980,000 | 4,612,000 |
| summa kronor | 59,066,484 | —; 10,375,016 | —; 69,441,500 |
De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med
åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 10
innevarande januari*), anser böra i riksstäten uppföras, äro:
riksdags- och revisionskostnader samt aflö
ningar,
in m., förslagsvis, ............... kronor 620,800: —,
annuiteter å de fonderade
statslånen samt räntor å öfrig
statsskuld ............. kronor, 12,165,743: —,
efter afdrag af de till riksgäldskontoret
ingående
rånte- och kapitalbetalningar
.................. kronor 2,487,120: —,
förslagsvis,............................................... kronor 9,678,623: —, 10,299,423: _.
Kongl Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af nyss
nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets grundfond
må för år 1884 anvisas ............................................kronor 1,700,077: .
Summan af dessa belopp ........................................ kronor 81,441,000: —,
utvisar totalsiffran af de i riksstäten förekommande utgifter, hvilka således
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för
år 1884 här ofvan beräknats; och erhåller riksstäten följande utseende:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”
44
Kongl. Maj:ts nåd. pröp. n:o 1, om statsverket 1883.
riksstat
Kronor.
Tillgångar ock inkomster:
Öfverskott frän statsreglering ar ne för år 1881 och för föregående
år................................................................................................................
Statsverkets inkomster:
ordinarie inkomster........................................................ 20,381,000
bevillningar ........................................................................ 55,660,000
Af riksbankens vinst för år 1882...............................................................
Summa kronor j 81,441,000
4.100.000
76,041,000
1.300.000
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
45
för år 188 4.
| Ordinarie anslag. | , 4 f Extra anslag. | Summa. |
Utgifter: | Kronor. | Kronor. | Kronor. |
att utgå från statskontoret: |
|
|
|
I hufvudtiteln ....................................... | 1,338,000 |
| 1,338,000 |
II » ....................................... | 3,758,000 | 131,000 | 3,889,000 |
in » ....................................... | 613,800 | 4,500 | 618,300 |
IV » ....................................... | 17,070,000 | 2,300,000 | 19,370,000 |
y >> | 5,766,650 | 2,274,550 | 8,041,200 |
VI >, ....................................... | 4,496,618 | 1,917,382 | 6,414,000 |
VII >, ................................t...... | 13,442,000 | 297,000 | 13,739,000 |
vin », ....................................... | 9,949,416 | 1,470,584 | 11,420,000 |
IX » ....................................... | 2,632,000 | 1,980,000 | 4,612,000 |
Säger | 59,066,484 | 10,375,016 | 69,441,500 1 |
att utgå från riksgäldskontor et: |
|
|
|
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, in. m., | 1 | ||
förslagsvis,............................................... |
| .... 620,800 |
|
annuiteter å de fonderade statslånen samt |
|
| |
räntor å öfrig statsskuld................... | ........ 12,165,743, |
| |
efter afdrag af de till riksgäldskon- |
|
| |
toret ingående rånte- och kapitalbe- |
|
| |
talnmgar ................................................. | ....... 2,487,120, |
| |
förslagsvis, .............................................. |
| 9,678,623 | 10,299,423 |
| Säger utgifter | 79,740,923 | |
Till förstärkande af statsverkets grundfond.................... |
| 1,700,077 | |
| Summa kronor | 81,441,000 |
Bih. till Riksd. Prof. 1983. l:a Sami. t:a Afd.
7
46
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1883.
Utgifter utom riksstat eu.
Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda,
till utgående under år 1884 äskade anslag till fortsättande af .statens jernvägsbyggnader
i Norrland, 2,500,000 kronor,'' föreslår Kongl. Maj:t, under
åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 10 innevarande
januari*), att nämnda belopp, som bör bestridas af upplånta medel,
må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
O. It. Themptander.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: MFinansplanen.w
Stockholm 1883. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Kongl. Maj:ts
ådiga proposition
om statsverket år 1883.
Inkomstberäkningen.
Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.
Finansplanen.
Propositionens justering.
3
Inkomstberäkningen.
Utdrag af ''protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafit
Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 10 januari
1883.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
f,ChejVm+.fnr ^^departementet, statsrådet Themptander anhöll
a,t fa underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar afstatsreglerin"U
m5tundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets
tillgångar for de behof, som vid ifrågavarande statsreglering böra
fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält statskontorets
4 Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet,
den 11 december nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd
och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd
under litt. A., vidare yttrade:
Statsregierin- Sedan numera 1880 års rikshufvudbok blifvit afslutad, visai sig
9arne18f°1reår att vid nämnda års slut förefans, utöfver förut beräknade och disponerade
tillgångar, en behållning af kronor 131,704. ^8.
1881 års Uti statskontorets nyssberörda berättelse finnes redogjordt för en
staXfe'' hos nämnda embetsverk uppgjord förslagsberäknmg öfver resultaten
af 1881 års statsreglering i afseende på öfverskott och brister a statsverkets
inkomster samt besparingar och brister i de pa nksstaten uppförda
förslagsanslag, enligt hvilken förslagsberäknmg ofverskotten a
statsverkets inkomster, efter afdrag af brister a vissa nikomsttiUar, utgjort.
................................................................................. kronor 8,871,309: si,
hvaremot å en del förslagsanslag uppstått brister,
hvilka, efter afdrag för de besparingar, som
å andra förslagsanslag uppstått, beräknats till
4,180,082: 26,
kronor 4,697,287: 55.
719,137:
så att på det hela öfverskott och bespaiingai
skulle öfverskjuta bristerna med ................._.........
Härvid har emellertid statskontoret erinrat,
att bland de besparingar å en del förslagsanslag
för år 1881, som, pa sätt nyss förmälts,
frånräknats bristerna å andra förslagsanslag, inginge
det öfverskott å de af statskontoret under
år 1881 till riksgäldskontoret öfverlemnade
medel till bestridande af annuitetsliqvider, m. in.,
som af 1882 års Riksdag blifvit med....................
uppfördt bland tillgångarne i riksstaten för år
1883, och att således det nu befintliga beloppet
af öfverskott å 1881 års statsreglering, enligt _______
omförmälda beräkning, skulle utgöra endast... kronor 3,978,150:
Med tillägg af ofvan omförmälda, förut ej
beräknade öfverskott från tiden före år 1881, ...___„____13 1,Vilt:
uppkommer alltså en tillgång af.............■■.............. kronor 4,409,854:
i afseende hvarå jag hemställer, att densamma matte fa, enligt den
vid de senare riksdagarne iakttagna grundsats, tagas 1 beräkning ten
1884 års statsreglering, dervid dock, enär beräknmgarne for ar 188
icke grunda sig på fullständigt afslutad hufvudbok, summan torde ta
jemnas till 4,100,000 kronor.
55.
28,
83,
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 5
Beträffande derefter statsregleringen för år 1882, hafva, så vidt
hittils kan vara kändt eller beräknelig^ följande öfverskott och brister
uppstått:
Jernväg strå fikm ed el, hvilka för år 1882 beräknats till 5,500,000
kronor, hafva under året till statsverket levererats till belopp af
7,800,000 kronor, så att å desse medel uppstått
ett öfverskott af ........................................................... kronor 2,300,000: —.
Skogsmedel, hvilka i riksstaten upptagils till
1,000,000 kronor, kunna beräknas lemna ett öfverskott
af......................................................................... „ 700,000: —.
Tullmedel, beräknade till 27,000,000 kronor,
hafva debiterats till belopp något öfverstigande
31,000,000 kronor. Öfverskottet uppgår således
i rundt tal till................................................................ „ 4,000,000: —.
Hvitbetssockertillverkningsafgift har influtit
med öfver 100,000 kronor, men i staten beräknats
till endast 50,000 kronor, och således lemnat ett
öfverskott af i rundt tal ............................................. „ 50,000: —.
Allmän bevillning, deruti inbegripen tilläggsbevillning,
upptogs i i.882 års riksstattill5,600,000
kronor, men då den bör kunna antagas inflyta
med minst samma belopp, som i statskontorets ofvannämnda
förslagsberäkning för år 1881 upptagits,
eller 6,200,000 kronor, lärer alltså å denna titel
kunna beräknas ett öfverskott af .......................... „ 600,000: —,
summa kronor 7,650,000: —.
Deremot kan bränvinstillverkningsafgiften, i
riksstaten upptagen till 14,000,000 kronor, icke
beräknas för år 1882 lemna mer än omkring
13,150,000 kronor, hvadan bristen å denna inkomsttitel
bör antagas till vid pass ....................... kronor 850,000: —,
och då i öfrigt de å en del inkomsttitlar uppkommande
öfverskott kunna antagas ungefärligen
motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar
kunna uppstå, torde alltså öfverskottet
* af inkomster kunna beräknas till ........................... kronor 6,800,000: —.
1883 års
statsreglering.
6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Vid jemförelse med förra årets förhållanden och med ledning af
gjorda undersökningar i afseende å de anslag, vid hvilka sådant kunnat
ega rum, torde, med särskild hänsyn till den betydliga biist, som
i följd af tulluppbördens höga belopp mast för år 1882 förefinna^ å
sjunde hufvudtitelns anslag till “ersättning till städerna för mistad
tolag11, summan af bristerna å förslagsan shagen för nämnda år ej böla
nu antagas lägre än omkring 3,500,000 kronor.
Om nu från ofvan beräknade öfverskott, å
inkomsterna,................................................................. kronor 6,800,000. ,
afdrages nyssnämnda bristsumma .......................... „ 3,500,000: —,
skulle alltså af statsregleringen för år 1882 upp-_____
stå ett öfverskott af minst......................................... kronor 3,300,000: .
sistförflutne riksdagarne egt rum, lärer ernelböra
för den nu föreliggande statsregleringen
reserveras för den budget, hvarmed 1884 års
Inkomstberäkning
för
år 1SS4.
Grundskott,
På sätt vid de två
lertid detta öfverskott ej
tagas i beräkning utan------------ -- - „ ,
Riksdag har att sysselsätta sig, då ock de siffror, som nu endast
approximativt kunnat augit vas, åro med erforderlig noggranliet kända.
Afsigten med denna min redogörelse för resultatet af 1882 års statsreglering
har således endast varit att ådagalägga, att de statsveikets
öfverskott, som befinnas odisponerade efter 1880 och 1881 åiens statsreglenngar,
och som jag nyss homstält matte la beräknas såsom tillgång
vid denna budgets uppgörande, icke blifvit genom några, sedermera
inträffade förhållanden minskade, utan äro i sin helhet tillgängliga.
Härefter öfvergick departementschefen till frågan om de inkomster,
som böra för år 1884 beräknas, och yttrade i afseende derå följande:
Enligt
den nådiga proposition, Eders Kong! Mapt. den 8 dennes
beslutat aflåta till Riksdagen angående afskrifning af grundskatter
samt rustnings- och roteringsbesvär, skola ränta och kronotionde
å hemman eller lägenhet i kronans jordeböcker och räkenskaper sammanföras
till en summa, under benämning: grundskatt, och en dylik åtgärd
lärer derföre få äfven i riksstaten vidtagas.
Statskontorets förslag till inkomstberäkning för ar 1884, deivid
jag i denna punkt icke funnit anledning till någon erinran, upptagei
räntan till........................................... kronor 4,310,000: .
och tionden till ............................... „ 1,645,000: , 5,955,000: —,
Innan jag yttrar mig om den
nedsättning i detta belopp, som blir _ ___________,
transport kronor 5,955,000: —,
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
en följd af det i nyssnämnda proposition
Iramstälda förslag, att af grundskatten tio
för hundrade skola afskrifvas med ingången
af år 1884, bör jag lemna särskild redogörelse
för vissa i räntan och tionden,
säd ana de i riksstaten beräknas, ingående
belopp, Indika böra fråndragas ofvan
angifna siffra, enär de med samma
belopp förekomma å utgiftssidan, såsom
fri njuten ränta och tionde.
Riksstaten upptager nemligen å utgiftssidan,
under många anslag, så väl ränta
som tionde i kolumnen för “indelning och
dermed jemförlig anvisning, “friheter44,
hvilken kolumn omfattar sådana indelningar,
som visserligen i räkenskaperna debiteras
och afföras, men i verkligheten hvarken
till statsverket utgöras eller af statsmedel
utbetalas, utan bestå i frihet från skatt,
hvilken dock a utgiftssidan upptages såsom
ett anslag för visst ändamål. Skatteregleringskomitén
har derföre i sitt betänkande
hemstält, att, under förutsättning
af grundskatternas samt rustnings- och
roteringsbesvärens samtidiga afskrifning
beloppen af dessa anslag, i den män de
utgöra rusthållsräntor eller räntor af militäre
och civile boställen med mera dylikt,
ma såväl på inkomst- som utgiftssidan
bortfalla. Detta inverkar ock under nämnda
förutsättning hvarken på statens eller den
enskildes rätt, utan inskränker sig till en
bokföringsåtgärd. Visserligen är ännu för
en del . skogsstatstjenstemän, på sätt tillförene
i allmänhet egde rum, räntans belopp
inräknadt i lönen, men då boställets
afkastning är beräknad med hänsyn till
(len detsamma påförda ränta, kan dennas
belopp utan vidare omgång tilläggas den
transport 5,955,000: —,
transport 5,955,000: —,
8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport 5,955,000:
beräknade afkastningen. På tjenstemännens
aflöningsförmåner utöfvar detta icke
någon inverkan. Räntans särskiljande i
aflöningsstaterna var endast föranleÖt deraf,
att under förra tider boställshafvaren både
skyldighet att vid afskedstagandet utgöra
räntan så väl under återstoden af tjensteåret
som under fardagsåret. Denna ränta
tillföll då efterträdaren och utgjorde stundom
hans enda aflöningslÖrmån intill dess
han fick tillträda sitt boställe.
De “friheter11 åter, som ingå i sjette
hufvudtitelns anslag till gästgifvare friheter
samt färjor och färjekarlar, åtnjutas utaf
innehafvare af hemman, hvilka fått räntan
efterskänkt, mot skyldighet att hålla gästo-ifveri
eller bestrida färjefart. På skäl,
som i mitt yttrande till statsrådsprotokollet
för den 8 dennes finnas anförda, har
Eders Kongl. Maj:t i förenämnda proposition
föreslagit, att jemväl dessa räntor
skola med ingången af år 1884 ur jordeböcker
och räkenskaper uteslutas. _ De
samma böra följaktligen icke vidare i riksstaten
upptagas, vare sig å inkomst-eller
utgiftssidan. Enahanda beslut har Edeis
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att fatta
beträffande de “friheter41, som ingå i det
under samma hufvudtitel uppförda anslag
till jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
Det torde nu tillåtas mig att för
hvarje hufvudtitel, hvarå dylika “friheter1
förekomma, få redogöra för de belopp, hvarmed
hufvudtitlarnes anslagssummor kunna
minskas, i följd deraf att de, såsom friheter“
upptagna frinjutna räntor och tionde
uteslutas bland'' både inkomster och
transport 5,955,000
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9
transport kronor 5,955,000: —,
utgifter; och framgår häraf på samma gång,
med huru stort belopp grundskatten, eller
den nuvarande räntan och tionden, bör
uti inkomstberäkningen minskas, likasom
i hvilka fall de nu i kolumnen för “friheter“
upptagna belopp böra i utgiftsstaten
till annan kolumn öfverföras eller
under annan benämning upptagas.
De särskilda belopp, som uti 1883
års stat förekomma under kolumnen för
“friheter11, äro följande:
Under 2:dra liufvudtiteln.
De under anslaget till Svea hojrätt
förekommande “friheter“, .............. kronor 255: —,
utgöra, enligt hvad statskontoret i sin berättelse
anmält, räntan af ett häradshöfdingeboställe,
hvilket i följd af uppkommen
ledighet numera skall till statsverket
indragas och utan ränta utarrenderas,
hvadan räntans belopp bortfaller.
Å anslaget till Göta hofrätt med derunder
lydande justitiestat förekomma räntorna
af två häradshöfdingeboställen samt
af några Hanekinds häradsrätt anslagne
häradstorp och åkerlyckor, ............ kronor 400: —,
hvilket belopp, i öfverensstämmelse med
hvad ofvan nämnts, så väl å inkomstsom
utgiftssidan uteslutes.
Under 4:de liufvudtiteln.
Anslaget till kavalleri- och infanteriregementena
innefattar “friheter“ till ett
belopp af ............................................. kronor 856,000: —,
hvilka hufvudsakligen bestå af frinjutne
räntor och tionde af rusthållsstammar samt
transport kronor 856,655: —; 5,955,000: —
Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 2
i
10
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport kronor
ränta af på gammal stat innehafda boställen.
I enlighet med grunderna för afskrifning
af roterings- och rustningsbesvären
skall äfven hela detta belopp ur stat
och räkenskaper afföras.
Under 5:te hufvudtiteln.
I anslaget till båtsmansindelningen
innefattas rusthållsräntor af enahanda natur,
till belopp af ......................................kronor
hvilka alltså jemväl uteslutas.
Dessutom böra från anslaget till
lots- och fyrinrättningar med lifräddningsanstalterne
uteslutas räntorna af en del
till lots- och fyrinrättningen upplåtna
hemman,............................................... kronor
Under 6:te hufvudtiteln.
De i anslaget till landsstaterna i länen
ingående “friheter11, ............... kronor
utgöras af ränta dels af åtskillige för landshöfdingelöneregleringsfondens
räkning utarrenderade
hemman och lägenheter, hvilka
förut tillhört landshöfdingarnes löneindelningar,
dels af några på gammal stat innehafda
boställen, och kunna således uteslutas.
De “friheter“, som ingå i anslagen
till gästgifvares friheter, ................. kronor
„ färjor och färjekarlar, ............... ,,
böra, på sätt redan nämnts, jemväl ur riksstaten
afföras.
De i anslaget till hästafvelns förbättrande
ingående “friheter“ böra visserligen
så väl från grundskatten som från utgiftsanslaget
afföras till den del, de utgöra fritransport
kronor
856,655:
77,300:
405:
8,500:
6,635:
25:
949,520:
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet.
transport kronor
njutne räntor af hemman och lägenheter,
upplåtna till Ottenby stuteri, eller kronor
men den återstående delen, 425,2 5 kubikfot
spanmål med förslagsvärde af 1,100
kronor, utgöres af hästvakansspanmål från
9 rusthållsnummer inom Elfsborgs, Skaraborgs
och Östergötlands län, hvilka 9 nummer
åtagit sig att i stället för rustningens
fullgörande hålla hingst; och detta
belopp ingår således ej i grundskatten,
utan debiteras såsom hästvakansspanmål,
och bör derföre under denna inkomsttitel
qvarstå, för att i sin ordning afskrifvas,
men å utgiftsanslaget öfverföras till kolumnen
för indelningsersättningar, enär,
så länge besväret utgöres, jordegaren bör
undfå full godtgörelse och sedermera stuteriväsendet
af statsmedel erhålla ersättning
för hingsthållningens anordnande på
annat sätt.
Anslaget till Sala silfververk inbegriper
ufriheter“ till belopp af ......... kronor
Detta belopp utgör räntefrihet, som
åtnjutes för underhåll af konststaten och
hytteverken vid Sala silfververk, och bör
både såsom inkomst och utgift afföras.
I jordförluster genom kanal- och
väg anläggning ar ingå friheter till belopp
af................................................... kronor
hvilka, i enlighet med hvad ofvan anförts,
nu jemväl torde få ur riksstaten uteslutas.
Under 7:de hufvudtiteln.
Anslaget till skogsstaten innefattar
“friheter“ till belopp af.................. kronor
hvilket belopp är afsedt till betäckande af
räntor å skogsstatsboställen, som äro vederbörande
tjenstemän och betjente på lön
transport kronor
949,520:
1,200:
62:
1,560:
1,470:
953,812:
12 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport, kronor 953,812: —; 5,955,000
anslagne; ock böra, på sätt ofvan nämnts,
dessa räntor helt och hållet uteslutas, mot
det att i specialutgiftsstaterna boställenas
beräknade afkastning höjes med motsvarande
belopp, hvilken ändring i specialstaterna
dock ej inverkar på riksstaten.
Det under anslaget till städers friheter
förekommande belopp,...............kronor 8,460: —,
utgör ränta och tionde af städerna donerade
hemman och lägenheter, men som
ej utgöras utan frinjutas, hvarföre denna
post likaledes kan helt och hållet uteslutas.
Under 8:de hufvudtitelu.
Å denna hufvudtitel finnas under
en kolumn sammanförda “friheter11 och
“kyrkotionde41.
I anslaget till kleresistaten ingå sålunda
friheter och kyrkotionde till belopp
af 148,600 kronor. Denna summa består
af indelt ränta af kleresiets
boställen ........................kronor 119,907: 31,
indelt tionde af dito „ 11,081: 03,
eller tillhopa “friheter“ i rundt tal kronor 131,000: —,
hvilka böra från stater och räkenskaper
uteslutas. Återstoden, 17,600 kronor, utgöres
af kyrkotionde, hvilken icke beröres
af den afskrifning, hvarom Eders
Kongl. Maj:t till nästa Riksdag framställer
förslag, hvarföre sistnämnda belopp
bör bibehållas i kolumnen.
Äfven i universitetens anslag ingår
under denna kolumn kyrkotionde till belopp
af 37,900 kronor, hvilken bör i riksstaten
qvarstå, hvaremot derifrån afföres
återstoden med tillhopa.................. kronor 71,700: —,
utgörande friheter från indelt ränta och
transport kronor 1,164,972: —; 5,955,000
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport kronor 1,164,972: —
kronotionde af universitetens egna hemman.
Från anslaget till allmänna läroverken
bör, ej mindre än från inkomsttiteln afföras
det såsom ufriheter“ upptagna belopp
af.................................................. kronor 7,320:
utgörande indelt ränta och tionde å prebendehemman,
m. m.
Likaledes böra afföras de i anslaget
till pedagogier och folkskolor ingående ufri
heter“
till belopp af........................ kronor 4,325:
utgörande indelt ränta och tionde af pedagogierna
anslagne hemman, hvaremot
å anslaget bör i förevarande kolumn qvarstå
1,025 kronor, utgörande kyrkotionde.
Hela det å anslaget till barnmorslceunder
visning en och barnbördshus en i kolumnen
för friheter och kronotionde upptagna
belopp, 700 kronor, utgöres af kyrkotionde,
hvilken oförändrad qvarstår.
I anslaget till fattigvården i Stockholm
och landsorterna upptagas endast friheter
från ränta af några täppor, tillhörande
Allhelgona församlings fattighus i
Södermanlands län med i rundt tal kronor 20:
hvilket belopp afföres.
Anslaget till lasaretts underhåll innefattar
4,930 kronor, värdet af kyrkotionde,
som utgår till lasarettet och kliniken
i Lund och som måste i staten qvarstå,
hvaremot återstoden utgör friheter
från ränta och tionde af hospitalshemman
och bör afföras med ........................ kronor 7,685:
Slutligen ingår i anslaget till kyrkors
underhåll friheter till belopp af kronor 18,100:
utgörande ränta och tionde af kyrkornas
kronor transport 1,202,422:
; 5,955,000
)
5
■; 5,955:000
14
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet.
transport kronor 1,202,422: —; 5,955,000
egna hemman; hvaremot återstoden af
anslaget under denna kolumn, 199,500
kronor, motsvarar beräknade värdet af
den kyrkorna behållna andelen af kyi-kotionden
i Kristiaustads, Malmöhus och
Hallands län.
Under 9:de hufvudtiteln
förekomma friheter endast å anslaget till
allmänna indragnings staten, nemligen indelningsfriheter,
som ingå i kronofjerdingsmäns
löner och böra afföras med ett belopp
af ................................................ kronor 75: —.
Summan af de belopp, som af förut
uppgifna anledningar böra från inkomsttiteln
grundskatt afföras, och hvarmed på
samma gång de särskilda hufvudtitlarnes
utgifter minskas, utgör alltså ...... kronor _____ 1,202,497
Efter afdrag häraf skulle alltså grundskatten
utgöra.................................... kronor 4,752,503
Men emellertid kan icke hela detta
belopp ifrågakomma till afskrifning, enär
deri ingå dels kyrkotionden, hvilken ej
för närvarande föreslås till afskrifning,
med ett förslagsvärde af ............... kronor 261,655: —,
dels ock flere andra belopp, hvilka ej
böra underkastas afskrifning, nemligen:
l:o ränta och tionde af statens utarrenderade
egendomar, så länge kontrakten derom
gälla, i rundt tal kronor 40,000: —,
d:o d:o, som utgöres
af en del
militie- och civila
boställen, d:o ...... ,, 5,000: —,
hvilka belopp jag hemställer må till
inkomsttiteln arrendemedel öfverflyttas
med ................................................ kronor 45,000; —;
transport kronor 306,655: —, 4,752,503
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15
Transport kronor 306,655: —; 4,752,503: —,
2:o ränta af skogsområden, som äro upplåtna
sågverken i de norra länen i
ersättning för privilegierad stockfångst,
i rundt tal ............... kronor 6,700: —,
ränta af tillsvidare upplåtne
slåtter-, m. fl. lägenheter
samt strömfall med
tillhörande utmål, d:o kronor 200: —.
Summan af dessa sistnämnde
belopp, kronor ............. 6,900: —,
lärer få till inkomsttiteln extra uppbörd
öfverflyttas.
Genom dessa afdrag, tillhopa kronor 313,555: —,
skulle den grundskatt, derå afskrifning
bör beräknas, komma att utgöra ............................kronor 4,438,948: —,
och efter minskning af denna summa med
10 procent, eller............................................................... „ 443,894: —,
bör alltså grundskatten för år 1884 beräknas
till........................................................................... „ 3,995,054: —,
eller i rundt tal 4/000.000 kronor.
Af denna beräkning af grundskatten blir eu följd, att kyrkotionden, Kyrkotionde.
hvilken i statens räkenskaper debiteras och redovisas, hädanefter måste
under särskild inkomsttitel upptagas. Dess förslagsvärde torde böra i
rundt tal utföras med 250,000 kronor.
Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 8 dennes täckts fatta beslut Vakansafgifom
framläggande för Riksdagen af förslag dels till förändradt ordnande 7^ “4rotar
af så väl landt- som sjöförsvaret, dels ock rörande rustnings- och roteringsbesvärens
successiva ställande på vakans och afskrifning, åligger
det mig nu att redogöra för de förändrade beräkningar i riksstaten,
som af nyssberörda afskrifning påkallas.
Värdet å rustning och rotering bar hittils ej ingått i budgeten
i vidsträcktare mån, än att å ena sidan bland inkomsterna upptagits
dels kavalleriregementenas hästvakansspanmål, tillfälliga rotevakansafgifter,
vakansafgifter af nyroterad jord, rotevakansafgifter af insockne
frälsehemman i Halland, vakansafgifter af bergslag, trosspassevolansafgift,
båtsmansvakansafgift och båtsmansbeklädnadsmedel, dels ock de
räntor och kronotionde, som frinjutits för rusthåll och i några fall
äfven för rotar, samt å andra sidan uppförts bland utgifterna å 4:de
16 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
och 5:te hufvudtitlarne, under rubrik: “indelning- och dermed jemförlig
anvisning- på förslag41, ej mindre friheterna från utgörande af nyssnämnda
ränta och kronotionde än ock ersättningar, som af statsverket
utbetalas till godtgörande dels af indragen ränta och kronotionde, som
förut åtnjutits såsom augment eller understöd för rustning eller rotering,
dels af afskrifne qvarnräntor, som för rustning varit anvisade,
dels ock, hvad båtsmanshållet i Blekinge särskild! angår, af den brist,
som uppkommit derigenom att de åt rusthållarne såsom tillskott anslagna
öfverskotts- och reservräntor få, utan beräkning efter markegång, erläggas
med deras penningebelopp efter kronovärde, hvarjemte å 4:de
hufvudtiteln ett förslagsanslag under benämning roteringsunderstöd
finnes uppfördt. Värdet å den väsentligaste delen af rustnings- och
roteringsbesvären, nemligen der dessa besvär utgöras effektivt eller
medelst erläggande af vakansafgift till vederbörande regementen eller
kårer, bär således hittils ej upptagits i riksstaten, och vid sådant förhållande
torde det än mindre vara någon anledning att nu, då förslag
framställes om indelningsverkets ställande på vakans för att efterhand
alldeles upphöra, i riksstaten uppföra värdet af prestationen för effektiva
rusthåll och rotar. I den mån dessa besvär förvandlas till vakansafgifter,
böra åter dessa senare i staten upptagas bland statsverkets
inkomster. Hvad åter angår de vakansafgifter, som hittils ingått till
regementen och kårer och vid armén hufvudsakligen användts till aflöning
för volontärer, gevärshandtverkare, stabs- och sqvadronstrumpetare,
spel i nummer och musikens underhåll, så äro dessa afgifter —
med undantag af de till aflönande af gevärshandtverkare hittils använda,
hvilka afgifter redan vid öfvergångstidens början kunna utan
vidare till statsverket indragas — under öfvergången från den nu
varande till den nya härordningen tagna i beräkning för vederbörande
regementen och kårer och blifva disponibla till indragning först i mån
af volontärernes afgång eller tillämpningen af de nya anordningarne
för musikens uppehållande. Vid sådant förhållande skulle det kunna
ifrågasättas, huruvida icke dessa afgifter, i likhet med den rustning och
rotering, som utgöres effektivt, borde, utan att i riksstaten upptagas,
såsom hittils utgå direkt till vederbörande regementen och kårer. Nu
förekommer emellertid, att dessa afgifter, hvilka äro bestämda genom
kontrakt, vanligen ställa på viss tids uppsägning, nästan utan undantag
i större eller mindre grad understiga de värden å rustning- och
rotering, och följaktligen äfven beloppen af de vakansafgifter, som beräknas
i den af Eders Kongl. Maj:t beslutade lag om rustnings- och
roteringsbesvärens afskrifning. Skulle rust- och rotehållare, under större
eller mindre del af öfvergångstiden, för ifrågavarande nummer fort
-
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
17
farande få utgöra de nuvarande vakansafgifterna till oförändrade belopp,
under det de i likhet med öfrige rust- och rotehållare, med tillämpning
af de i nämnda lag bestämda värden, erhölle afskrifning å besväret
genom deremot svarande kontant ersättning af statsverket — hvilket,
för bibehållande af reda och ordning uti de i allt fall invecklade liqvider
och beräkningar, afskrifningen medför, är nära nog nödvändigt —
så komme innehafvarne af ifrågavarande rusthåll och rotar härigenom
att framför andra rust- och rotehållare erhålla en fördel, som icke är
af förhållandena i öfrigt påkallad. Skulle åter kontrakten, der så ske
kunde, uppsägas och rust- och rotehållarne erlägga vakansafgifter, motsvarande''
de i afskrifningslagen upptagna värden, men utgöra dem till
vederbörande regementen och kårer, så komme dessa derigenom att
erhålla en större kontant tillgång än som för öfvergången förutsättes.
Dessutom skulle vakansafgifternas utgörande på hittils öfligt sätt hafva
till följd att, hvad dessa rusthåll och rotar angår, verkställighet icke
kunde redan från början beredas åt den förenkling af liqviderne mellan
statsverket å ena samt rust- och rotehållare å andra sidan, som
enligt afskrifningslagen kommer att för vakanta rusthåll och rotar ega
rum derutinnan, att den ersättning eller det understöd, som af statsverket
utbetalas, afräknas å rustnings- eller roteringskostnaden, sådan
den i afskrifningslagen är bestämd, samt rust- eller rotehållaren sedermera
har att erlägga skilnaden till statsverket, hvilken i mån af afskrifningens
fortgång allt mera minskas, för att slutligen upphöra.
Af dessa skäl och under antagande, att vakanskontrakten, i den
mån ske kan, varda uppsagda, anser jag, lika med skatteregleringskomitén,
att vakansafgifterna för nu omförmälda rusthåll och rotar böra
redan vid öfvergångstidens början till statsverket indragas och, tillsammans
med de redan till statsverket ingående vakansafgifter, såsom
inkomst i riksstaten upptagas. Visserligen måste i sådant fall de regementen
och kårer, för hvilka dessa vakansafgifter under större eller
mindre del af öfvergångstiden äro afsedda, genom ett statsanslag hållas
skadeslösc för förlusten af denna för öfvergången beräknade tillgång,
men då statsverket genom de inflytande vakansafgifterna samt minskning i
anslaget till ersättande af augmentsräntor, in. in. härför varder fullt
betäckt, kommer den af mig nu förordade anordning icke att föranleda
någon förlust, utan tvert om vinst för statsverket.
Vid båtsmanshållet hafva på grund af kongl. brefvet den 10 maj
1872 åtskilliga rusthåll i Blekinge och Södra Möre blifvit satte på vakans.
De afgifter, som af dessa rusthåll erlagts, hafva hittils ej heller
upptagits i riksstaten utan enligt särskilda beslut direkt användts för
llih. till liiicsä. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 3
18
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
aflönande af flottans personal, och som de ej tagits i beräkning vid
öfvergången till det nya system för sjöförsvaret, som Eders Kongl.
Maj:t beslutat framlägga för Riksdagen, kunna de således, i likhet med
hvad förhållandet är med de till aflöning för gevärshandtverkare vid
armén afsedda vakansafgifter, utan någon ersättning till flottan indragas
till statsverket.
Vidkommande beräkningen af det belopp, hvilket såsom vakansafgifter
kan antagas komma att för år 1884 inflyta till statsverket, har
det icke undfallit min uppmärksamhet, att eu mindre del af de till
regementen och kårer nu ingående vakansafgifter äro bestämda genom
kontrakt, som icke kunna uppsägas, och att beträffande dem, der icke
vederbörande vilja frånträda kontraktet, de i afskrifningslagen bestägida
värden å rusthåll och rotar således icke kunna träda i tillämpning vid
afskrifningstidens början. Då likväl redan under första året en afskrifning
af 10 procent å rustnings- och roteringsbesväret kommer att eg a
rum, torde det kunna antagas, att åtskilliga rust- och rotehållare, som
innehafva kontrakt af nyss omförmälda beskaffenhet, godvilligt afstå
från kontrakten, ior att komma i åtnjutande af afskrifning. Dock torde
några, med anledning deraf att deras vakansafgifter äro särdeles låga
i jemförelse med nyssberörda värden, finna med sin fördel förenligt att
tills vidare vidblifva kontrakten. Att nu bestämma beloppet af de vakansafgifter,
med hvilka detta förhållande kan inträffa, är af lätt insedda
skäl icke möjligt, men jag har dock uti den, med tillämpning
af de i afskrifningslagen bestämda värden å rustning och rotering, här
nedan förekommande beräkning af vakansafgifterne ansett mig icke
böra härå fästa vidare afseende, enär å andra sidan, till följd af bestämmelsen
i öfvergångslagen, att rekrytering af manskap upphör vid
rust- och rotehållsregementena omedelbart efter härordningsförslagets
antagande, anledning är för handen, att antalet vakanta rusthåll och
rotar under år 1884 varder något större än af mig härefter kommer
att beräknas.
Då enligt afskrifningslagen statsunderstödet, så snart rusthåll eller
rote varder vakant, skall indragas och rusthållet eller roten till statsverket
erlägga endast skilnaden mellan det i afskrifningslagen upptagna
värde å rustnings- eller roteringskostnaden samt statsunderstödet,
så har i öfverensstämmelse härmed nämnda skilnad och, der något understöd
icke utbetalas, de i afskrifningslagen bestämda värden lagts till
grund för bestämmande af de medelvärden, som följts vid beräkningen
af vakansafgifterna.
Enligt den vid landtförsvarskomiténs betänkande af den 19 juni
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 19
1882 fogade tabell n:o 27, del IV, voro den 1 januari 1881 af de
20,881 nummer, hvaraf den indelta armén består, vakanta:
455 rusthåll vid kavalleriet,
430 d:o vid infanteriet,
24 rotar vid kavalleriet (Jemtlands hästjägarekår) och
2,045 rotar vid infanteriet.
Vid båtsmanskompanierna åter, hvilkas hela nummerstyrka utgör
vid rusthållsindelningen 2,301 och vid rotehållet 3,385, voro, enligt den
vid sjö förs varskomiténs den 10 augusti 1882 afgifna underdåniga betänkande
fogade tabell n:o 0, litt. B, den 30 september 1881 effektiva
4,040, i följd hvaraf de vakanta numren utgjorde 1,040. Dessa sistnämnda
tillhörde, enligt hvad samma tabell vidare upplyser, indelningskompanierna
i Blekinge och Södra Möre, och kunna antagas hafva varit
så fördelade, att 050 rusthåll tillhörde kompanierna i Blekinge och 390
kompanierna i Södra Möre.
Af de enligt nyssnämnda tabell vakanta rustliållen vid kavalleriet
fullgöra 55 rustningsskyldigheten medelst hingsthållning. Då dessa
fortfarande torde böra tills vidare användas för sitt nuvarande ändamål,
måste i fråga om sättet för afskrifningen, hvad dem angår, enahanda
förfarande eg a rum, som kommer att iakttagas beträffande de
effektiva rustliållen. Antalet af de rusthåll, som vid 1881 års början
erlade vakansafgift, utgjorde således endast 400. Sedermera har dock,
jemlik! nådiga brefvet den 20 mars 1881, volontärernes antal vid hvarje
sqvadron ökats från två till tre, i följd hvaraf, och då dessa tilldelats
nummerlöner från förut effektiva nummer, antalet af de rusthåll,
som erlägga vakansafgift, uppgår till 435, hvaraf 75 äro helvakanta
och 300 halfvakanta. Då dessa sistnämnda, hvilka alla hålla häst,
sadelmundering och beväpning samt en del äfven beklädnad och remtyg,
redan \ud öfvergångstidens början skola öfverlemna häst och persedlar
till staten, så äro de, der icke ingångna kontrakt derför lägga
hinder i vägen, med afseende å afskrifningen likstälda med de helvakanta
rustliållen.
Från här ofvan angifna 430 vakanta rusthåll vid infanteriet böra
först afräknas 9 rusthåll, hvilka användas för hingsthållning. Vidare
och sedan innehafvarne af 10 rusthåll vid Vestgöta regemente och ett
rusthåll vid Smålands grenadierbataljon vägrat att ingå på någon vidare
förlängning, utöfver år 1873, af de med rusthållarne vid de afsutna
kavalleriregementena afslutade hästvakanskontrakt samt Eders
Kongl. Maj:t med anledning deraf jemlikt nådigt bref den 27 december
samma år föreskrifvit, att dessa rusthåll skulle med befrielse från
rustningsbesväret åsättas ordinarie rotering, samt förordnat om rust
-
20
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
nings- och augmentsräntornas indragning till statsverket, har rusthållens
vid infanteriet antal minskats med 11. f följd häraf utgör antalet
af de rusthåll, som erlägga vakansafgift jemväl för karl, 416.
Likasom vid det berustade har äfven vid det roterade kavalleriet
volontärernes antal vid hvarje sqvadron ökats från två till tre, hvarigenom
antalet vakante rotar skulle uppgå till 26, men efter afdrag
härifrån af 4 rotar, som hålla hingst, utgör endast 22, hvaraf 2 äro
helvakante och 20 halfvakante.
Uti här ofvan uppgifne 2,645 vakante rotar vid infanteriet ingå
äfven 2 rotar vid norra och 5 vid södra skånska infanteriregementet,
hvilka försvunnit derigenom att åtskillig^ f. d. adelsfaneboställen
blifvit befriade från ordinarie rotering. I återstående 2,638 rotar är
inräknad den rotering för 3 rotar, som är ålagd Sårna, Idre och Hede
byar i Kopparbergs län, hvilken roteringsskyldighet nu fullgöres medelst
erläggande af en vakansafgift för alla tre rotarne af 40 kronor,
å hvilket belopp vederbörande rotehållare enligt afskrifningslagen
skola erhålla afskrifning. Förutom nu omnämnda äldre i-otering finnas
525,202 rotar ny ordinarie rotering samt 373,331 bergsslagsrotar, för
hvilka sistnämnda enligt afskrifningslagen skall, i likhet med hvad nu
är förhållandet, erläggas endast half vakansafgift.
I afseende å de vakanta rusthållen vid båtsmanshåll förekommer,
att bland de för Södra Möre här ofvan angifna finnas 9 rusthåll, hvilka
enligt afskrifningslagen skola å den vakansafgift, tillsammans 90 kronor
26 öre, som de nu erlägga, tillgodonjuta afskrifning. I öfrigt
finnas vid båtsmanshållet 48,200 vakanta rusthåll, som utgöra ny indelning
i Blekinge.
De vakanta rotarne vid båtsmanshållet utgöras af 6 rotar på \ isingsö,
hvilkas nuvarande vakansafgifter, tillhopa 45 kronor, enligt afskrifningslagen
skola läggas till grund för afskrifningen, 206,93 6 rotar ny ordinarie
rotering, 290,960 rotar å utsockne hemman i Halland, hvilka sistnämnda
enligt afskrifningslagen, likasom hittils, skola erlägga endast
half vakansafgift, samt 879,414 rotar, som äro fördelade på rikets städer
och köpingar.
Vakansafgifterna, uträknade efter här ofvan angifna grunder, ut -
göra:
för
11
11
v
11
435 | rusthåll | vid kavalleriet | å | 297: 8 5 kronor | 129,564: | 75i | |
416 | d:o | vid | infanteriet | å | 186: 30 „ | 77,500: | so |
22 | rotar | vid | kavalleriet | å | 264: 06 „ | 5,809: | 32 |
3,160 | d:o | vid | infanteriet | å | 151: 23 „ | 479,513: | 96; |
3 | d:o | vid | d:o |
| ............. 11 | 40: | t |
|
|
|
|
| transport | 692,428; | 83, |
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet. 21
för | 373,334 bergslagsrotar | > a | 79: | transport 70 kronor | 692,428: 29,754: | 83, 72, | |
11 | 656 båtsmansrusthåll i Blekinge | \ a | 102: | 41 | 11 | 67,180: | 96, |
11 | 381 d:o i Södra Möre | > a | 110: | _ | 11 | 41,910: | 1 |
11 | 9 d:o i d:o |
|
|
| 11 | 90: | 26, |
1) | 48,200 d:o i Blekinge, ny in-delning, ........................... | \ a | 120: |
| 11 | 5,784: | 1 |
11 | 206,036 båtsmansrotar, ny or-dinarie rotering,.............. | \ a | 124: | 65 | 11 | 25,794: | 57, |
11 | 6 båtsmansrotar på Visingsö |
|
| 11 | 45: | 1 | |
11 | 290,960 d:o å utsockne hem-man i Halland ............... | å | 60: |
| 11 | 17,457: | 60, |
11 | 879,414 d:o i städer och kö-pingar .............................. | å | 110: |
| 11 | 96,735: | 54, |
tillsammans kronor 977,181: 48.
hvaraf, efter 10 procent afskrifning med ............... ,, 97,718: 15,
kan såsom inkomst för år 1884 beräknas ............... kronor 879,463: 33,
eller i jemnadt tal ......................................................... „ 879,000: —.
Sistnämnda siffra är följaktligen den, hvartill jag hemställer, att
inkomstposten vakansafgifter af rusthåll och rotar må i staten för år
1884 upptagas.
Då samtlige vakansafgifter, hästvakansspannmålen oberäknad, i
1883 års riksstat beräknats till allenast 296,000 kronor, kommer alltså
en betydande förhöjning i denna inkomsttitel att för år 1884 ega rum,
hvilken förhöjning beror derpå, dels att ett vida större antal rusthåll
och rotar än för närvarande komma att erlägga vakansafgifter till statsverket,
dels ock att de i afskrifningslagen bestämda värden äro högre
än de, som för vakansafgifternas erläggande nu tillämpas.
Uti ofvan af mig beräknade vakansafgifter af rusthåll vid kaval- Kavallerileriet
och infanteriet ingår jemväl trosspassevolansafgiften och värdet af regementehästvakansspanmålen,
i följd hvaraf de vakanta rusthållen böra befrias hansspanmäl
från dessa utskylder, hvilket åter föranleder en minskning i dessa och trosspasbåda
utskylders uti innevarande års riksstat upptagna belopp. Hcistva- stafgiftT
kansspanmålen torde sålunda böra för år 1884 upptagas till 300,000
kronor, i stället för 340,000 kronor enligt statskontorets förslag, och
trosspassevolansafgiften till 22,600 kronor, eller i rundt tal 22,000 kronor,
i stället för 26,000 kronor, hvartill statskontoret beräknat afgiften.
Beträffande båtsmansbeklädnadsmedlen, som utgå endast från effek- Båtsmanstiva
rusthåll och rotar, finnes nu icke någon anledning att föreslå ned- heUmeäelS~
22 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
sättning i det af statskontoret för denna inkomst beräknade, med nu
gällande riksstat öfverensstämmande belopp, 60,000 kronor.
Arrende- Arrendemedel äro af statskontoret beräknade till 3,000,000 kronor,
medel och den ofvan omförmälda öfverflyttningen till denna inkomsttitel af
viss uppbörd, som hittils debiterats såsom ränta, gäller ej så stora
belopp, att jag derför anser någon höjning i berörda beräkning påkallas,
utan torde arrendemedel för år 1834 tå till nämnda belopp,
3,000,000 kronor, upptagas.
Bergverks- Jemväl bergverkstionde, mantalspenningar, bötesmedel, Jcontrollstäm
tionde,
m. m. peimeciei och jyrl oc/j bakmedel lära få till de af statskontoret föreslagna
belopp beräknas.
Tel graf- Telegraf medel, i hvilkas beräkning telegrafstyrelsen ansett någon
medel. förhöjning nu icke böra ega rum, torde få upptagas till samma belopp,
som i innevarande års stat förekommer, eller 1,330,000 kronor.
Jemvägs- Jernväg str a fikmedlen hafva, enligt hvad styrelsen för statens jern
trafikmedel.
ygggtrafik upplyst, i medeltal för de fem sista åren lemna! en inkomst
af 3,090 kronor per kilometer trafikerad banlängd. Detta belopp, multipliceradt
med den våglängd, 2,232 kilometer, som under år 1884
komme att trafikeras, angifver 6,896,880 kronor såsom den summa,
hvilken skulle tillkomma statsverket såsom behållen kontant tillgång
af jernvägstrafikmedel under år 1884; och hemställer jag förty, lika
med trafikstyrelsen, att jernvägstrafikmedel må i 1884 års stat med
ett afrundadt belopp upptagas till 6,800,000 kronor.
Skogmedel. Statskontoret har beräknat skog smedlen till ett från 1,000,000
kronor till 1,200,000 kronor förhöjdt belopp. I fråga om afkastningen
af statens skogar hafva de båda senaste åren företett eu glädjande
tillväxt. Enligt 1881 års bokslut hafva skogsmedlen uppgått
till 1,521,754 kronor och efter en från domänstyrelsen erhållen uppgift
angående det belopp, hvarmed dessa medel influtit under år 1882,
utgör detta 1,699,631 kronor 59 öre. Att med dessa siffror för ögonen
i någon mån höja beräkningen af skogsmedlen, utöfver hvad statskontoret
hemstält, skulle väl icke i och för sig kunna väcka någon
betänklighet, men då jag det oaktadt tillstyrker Eders Kongl. Maj:t
att godkänna den af nämnda embetsverk föreslagna siffra, beror detta
af de särskilda förhållanden, hvilka vid detta tillfälle synas mig göra
en förhöjd beräkning mindre tillrådlig. Då nemligen Eders Kongl.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 23
Maj:t vid den nu förestående Riksdagen äskar pröfning af förslag till
en ombildning af landets försvarsväsende, som för framtiden på statskassan
ställer ökade anspråk, och då på samma gång ifrågasättas dels
en successiv afskrifning af vissa till staten hittils utgjorda skatter och
besvär, och dels andra väsentliga skattelindringar, skulle nemligen en
samtidigt dermed skeende stegrad beräkning af afkastningen utaf statens
öfriga hittilsvarande inkomstkällor i samma mån betaga Riksdagen
tillfälle att, vid de nämnda vigtiga frågornas behandling, äfven besluta
om anvisande af de nja eller förhöjda skatter, som dock otvifvelaktigt
under den närmaste framtiden blefve behöfligt att tillämpa,
för att bringa jemnvigt mellan statskassans inkomster och utgifter.
Detta är skälet, hvarföre jag nu hemställer, att skogsmedlen må beräknas
endast till 1,200,000 kronor.
Extra uppbörd, som af statskontoret beräknats till 350,000 kronor,
torde få upptagas till 410,000 kronor, dels på grund af den ofvan omförmälda
öfverflyttningen till denna titel af uppbörd, som förut i räntan
ingått, och dels i anledning af Eders Kongl. Maj:ts den 22 nästlidne
december, uppå föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet,
fattade beslut angående indragning till statsverket af några vid läroverken
i Eskilstuna, Sölvesborg och Askersund befintliga fonder, tillhopa
56,403 kronor 54 öre, Indika medel skulle komma att under denna
inkomsttitel för år 1884 inflyta, i händelse Riksdagen beviljar de anslag,
som för indragningens verkställande‘förutsättas.
I öfverensstämmelse med statskontorets beräkning tillstyrker jag,
att tullmedlen må upptagas till enahanda belopp, som af sist församlade
Riksdag för innevarande år beslutades, eller 27,500,000 kronor. Den
nedsättning i lastpenningar^, Eders Kongl. Maj:t beslutat föreslå
Riksdagen, från 14 till 10 öre per ton, och som lärer kunna verka en
minskning i tullinkomsten af högst 200,000 kronor, bör naturligtvis
icke verka till någon rubbning i den af mig sålunda föreslagna siffran,
då man tager i betraktande, att tullmedlen uppgått år 1881 till nära
30 millioner och år 1882 till mer än 31 millioner kronor, eller, såsom
den mig från generaltullstyrelsen tillhandakomna uppgift innehåller,
31,108,237 kronor 27 öre. Såsom Eders Kongl. Maj:t af de sifferuppgifter,
jag nu lemnat angående tullinkomstens verkliga belopp under
de senaste åren, täcks finna, är det endast det skäl, jag nyss antydt vid
skogsmedlens beräknande, som föranledt mig att tillstyrka, det statskontorets
låga förslagsberäkning af tullmedlen må af Eders Kongl.
Maj:t godkännas.
Extra uppbörd.
1 ullmedel.
Postmedel.
Stämpel
afgift.
24 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Uti afgifvet yttrande bar generalpoststyrelsen, med tillämpning af
de grunder, styrelsen vid dylika beräkningar plägar följa och som visat
sig tillförlitliga, och med uppmärksammande derjemte af det inflytande,
dels de vid sistlidna riksdag enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag beslutade
portonedsättningar, dels ock en för närvarande till styrelsens utlåtande
remitterad framställning om minskning i afgifterna för tidningars
förskrifvande genom postverket skulle ega på postuppbörden, beräknat
postmedlen för år 1884 till 5,500,000 kronor, och således
400,000 kronor högre än hvartill detta års stat upptager dem. Denna
styrelsens beräkning förtjenar i min tanke fullkomligt vitsord, men då
postverkets utgiftsstat, hvilken jag vid regleringen af sjunde liufvudtitelns
anslag kommer att för Eders Kongl. Magt anmäla, icke slutar
å högra siffra än 5,300,000 kronor, och det derefter uppstående
öfverskottet enligt eu hemställan, hvartill jag sedermera anhåller få
återkomma, icke skulle tagas i anspråk för statsverkets allmänna behof,
utan jemväl för år 1884 såsom för de båda nästföregående åren
få reserveras för postverkets egna ändamål, synes det mig icke vara
skäl att beräkna postmedlen i staten högre än hvad som motsvarar
postverkets utgiftsstater, eller 5,300,000 kronor. 1 annat fall skulle
nemligen sjunde hufvudtitelns utgiftsstat onödigtvis komma att svälla
ut med ett belopp, som i sjelfva verket icke vore någon utgift, utan
en afsättning till en reservfond, och detta kan icke vara lämpligt,
helst vår riksstats uppställning i allmänhet såsom bruttobudget är
egnad att i många fall, särskild! i fråga om sjunde hufvudtiteln, lätteligen
ingifva en origtig föreställning om utgiftsstatens stegring. Sjunde
hufvudtiteln upptager nemligen en mängd anslag, hvilka måste växa i
visst förhållande till statens ökade inkomster, och de ökade utgifterna
äro då att rätteligen betrakta såsom eu exponent för vissa rikligare
flödande statsinkomster. Då emellertid nödvändigheten af ett sådant
betraktelsesätt, när man för riksstaten begagnar formen af bruttobudget,
möjligen icke är allmänt insedd, har jag ansett det icke vara skäl
att, så '' länge postmedlens öfverskott reserveras för postverkets egna
ändamål, låta den inkomst, postmedlen lemna, i staten beräknas högre
än som motsvarar postverkets verkliga utgifter. Först när öfverskottet
kan ingå till statskassan, synes mig tidpunkten vara inne att å inkomstsidan
upptaga dessa medel till det högre belopp, som kan antagas
motsvara den verkliga postuppbörden.
Stämpelpappersmedlen äro af statskontoret beräknade till 3,000,000
kronor, men med hänseende till de väsentliga ändringar i lagstiftningen
angående dessa medel, hvilka Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 25
besluta föreslå Riksdagen till antagande, och om hvilka ändringars
inflytande på en ökad statsinkomst genom stämpelafgift jag anhåller
att få åberopa mitt yttrande till statsrådsprotokollet för nämnda dag,
hemställer jag, att denna inkomsttitel, som hädanefter skulle benämnas
stämpelafgift, måtte få i staten upptagas till 4,400,000 kronor.
Bränvinstillverkningsafgiften bör, sedan benämningen afgift uti
den från detta års början gällande tillverkningslagen blifvit utbytt
mot namnet skatt, hädanefter i staten benämnas bränvinstillverkningsskatt.
Innan jag yttrar mig om beräkningen af den statsinkomst,
denna skatt bör antagas lemna under år 1884, tillåter jag mig erinra
derom, att skattekomitén i sitt betänkande velat bereda tillökning i
statens inkomster genom att äfven låta afgifterna för handeln med
bränvin tillgodokomma statskassan; dock så att de nuvarande försäljningsafgifterna
skulle under tio år successivt indragas till statsverket
med en tiondedel hvarje år. Fem reservanter inom komitén, hvilka
äfven velat till förmån för statskassan beskatta bränvinshandeln, hafva
i stället för en successiv indragning af försäljningsafgifterna förordat
en förändrad fördelning af såväl dessa afgifter som bränvinsbolagens
vinstmedel, så att staten deri erhölle del jemte de hittils varande
participanterna. Då jag för min del icke kan instämma i någotdera
af dessa förslag, beror det derpå, att jag anser åtskilliga skäl tala
derför att statskassan icke bör upphemta någon inkomst af den å viss
handel med spirituösa drycker lagda särskilda afgift, utan låta denna
afgift framgent vara af kommunal natur.
Det är en temligen allmänt erkänd sats, att bränvin likasom
andra spirituösa drycker särdeles väl lämpar sig såsom skatteobjekt
och att statskassan af en dylik skatt kan upphemta betydande inkomstbelopp.
Denna sats har ock i vår skattelagstiftning gjort sig gällande
i ganska stor utsträckning. Ingen annan konsumtionsartikel inbringar
staten på långt när så afsevärda skattebidrag som bränvin och de dermed
likstälda spirituösa dryckerna. Men just denna bränvinets stora
betydelse såsom skatteobjekt måste i min tanke göra det till en omsorg
för lagstiftaren att tillse, att vid ordnandet af denna del af skattelagstiftningen
de grundsatser följas, hvilka man i allmänhet anser
böra vara bestämmande för en varas beskattning. Den grundsats man
dervid iakttager är då först och främst, att skatten likformigt må
drabba varan utan afseende på den person, hvilken förbrukar densamma.
En sådan likformighet eger rum, när skatten ikläder sig formen
af tillverkningsskatt å all inom landet tillverkad vara af visst
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 4
26 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
*
slag eller af tullafgift å den utifrån införda varan. Men likformigheten
eller den lika beskattningen förefinnes icke, om staten belägger
viss försäljning af en vara inom landet med skatt, men lemnar en på
annat sätt skeende försäljning af samma vara obeskattad, och denna
olikhet i beskattningen måste framträda såsom en ännu större oegentlighet,
när det är den försäljning, hvars afnämare företrädesvis utgöra
de mindre bemedlade samhällsmedlemmarne, på hvilken man lägger
den särskilda högre beskattningen. Anser sig staten kunna för sina
behof upptaga en viss skatt på bränvinet, när detta utminuteras eller
utskänkes, så förstår jag icke, hvarföre staten icke skulle anse den
person böra lemna ett lika stort bidrag till statskassan, hvilken har
tillfälle att förskaffa sig sitt behof af bränvin i större partier, än att
han behöfver anlita utminuterings- eller utskänkningsstället. Det är
en ofta upprepad sanning, att de för statskassan mest inkomstbringande
konsumtionsskatterna i följd af sin natur jemförelsevis tungt
drabba de mindre bemedlade, och när detta gäller skatter, som dock
likformigt drabba skatteobjektet, måste deri ligga en bestämd maning
för staten att icke låta denna oegentlighet blifva än större genom att
uttaga högre skatt af varan, i samma mån den konsumerande nödgas
inköpa den i smärre qvantiteter. Med hvad jag nu tillåtit mig yttra
har jag naturligtvis icke på minsta sätt velat förringa bränvinets egenskap
af ett synnerligen lämpligt skatteobjekt, utan jag har endast
velat framhålla, att, då staten redan anlitar detta skatteobjekt och man
är betänkt på att göra det i än större omfattning, det är angeläget
att man icke för statens behof skonsammare beskattar varan, när den i
handeln förekommer i sådana qvantiteter, som endast den jemförelsevis
mera bemedlade förmår inköpa. Staten har således efter min
tanke ur sin synpunkt och för de ändamål, hvilka staten genom skatters
uttagande har att tillgodose, ingen anledning att behandla denna
konsumtionsartikel annorlunda än andra dylika, som anses lämpliga
att beskatta, det vill säga staten bör låta hvarje konsument till staten
betala skatt efter enahanda grund. Häraf följer, att jag anser den för
statens räkning skeende beskattningen af bränvin böra ega rum i
samma form som hittils och att, när staten anses böra af denna beskattning
upphemta större inkomst, detta bör ske genom en höjning
af tillverkningsskatten.
Mot min nu yttrade åsigt kommer naturligtvis den invändning
att göras, att staten vid denna lagstiftning icke endast eller ens företrädesvis
får vidhålla skattesynpunkten, utan måste fästa ett synnerligt
afseende vid det sedliga intresse, som med bränvinslagstiftningen är
förknippadt. Denna invändning eger sitt fulla berättigande, men träffar
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
27
icke den åsigt, jag förfäktat. Det sedliga intresset gör sig gällande,
då staten belägger denna vara med en skatt, hvars storlek låter rättfärdiga
sig endast ur synpunkten af det angelägna i att för det sedliga
intressets skull fördyra varan, men det sedliga intresset kan aldrig
kräfva, att den mera bemedlade bränvinskonsumenten för sin förbrukning
lemnar lägre bidrag till statskassan än den mindre bemedlade, fastän
de kanske förbruka den i samma qvantitet. Vidare fordrar det sedliga
intresset, att staten deraf låter leda sig vid lagstiftningen rörande ordnandet
af försäljningen utaf spritdrycker. Det är icke min afsigt att
i dag inför Eders Kongl. Maj:t anmäla frågan om ny försäljningslag,
men jag tillåter mig dock att redan nu i detta sammanhang tillkännagifva
min mening derom, att hänsynen till sedlighetens kraf synes mig
påkalla, att icke någon väsentlig rubbning göres i de nu gällande
grunderna för ordnandet af bränvin shandeln och att vid detta ordnande
kommunernas medverkan är af en väsentlig betydelse. De former,
som hos oss tillämpas för denna handels ordnande, påkalla emellertid, att
viss handel eller den, som afser varans försäljning i smärre qvantiteter,
belägges med en särskild afgift. En annan form är att låta handeln
bedrifvas för kommunens räkning, såsom på visst sätt förhållandet kan
anses vara i städer, der bränvinshandeln är upplåten åt bolag. Med
sistnämnda form äro några afgifter för försäljningen icke oundgängligen
behöfliga, och den senaste bränvinslagstiftningskomitén, som i sitt den
20 december 1878 afgifna betänkande förordat en dermed liknande
anordning af bränvinshandeln, har heller icke ifrågasatt någon särskild
försäljningsafgift, men då uppstår i stället en vinst å handeln. För
att nu närmare belysa, huruvida staten eger någon anledning att för
sig taga i anspråk någon del af denna vinst, vill jag tänka mig det
fall, att bränvinshandel existerade i alla rikets kommuner och öfverallt
bedrefves för kommunens räkning. För att staten då för sina behof
skulle kunna upphemta en viss andel af kommunernas vinst fordrades,
att staten skulle underkasta sig besväret att i hvarje kommun kontrollera
rörelsens bedrifvande såsom affär och låta granska räkenskaperna
för att utröna vinstens belopp. Man frågar sig då, hvarföre staten
skulle underkasta sig ett så besvärligt förfarande för att upphemta
en inkomst, som staten i stället kunde utan allt besvär vinna genom
att höja tillverkningsskatten; och svaret måste blifva, att under de förhållanden,
som jag nyss förutsatte om en öfver hela landet jemt fördelad
bränvinshandel, staten ingalunda skulle befatta sig med intressentskapet
i kommunernas bränvinshandel, utan föredraga att genom tillverkningsskatten
tillgodose sitt behof af skattebidrag. Om jag derföre
vågar antaga för visst, att staten i nyssnämnda fall ock lemnade
28 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
handelsvinsten odelad åt kommunerna, så läge i detta förfarande endast
ett erkännande, att staten, efter att hafva uttagit för sitt behof det
belopp, hvarmed staten ansåge varan böra beskattas, funne billigt att
kommunerna erhölle i den vinst, handeln lemnade, en ersättning för sin
direkta medverkan vid handelns ordnande och ett skadestånd för de
uppoffringar, kommunen icke undgår att vidkännas såsom följder af
denna varas missbrukande. Den statens ställning till bränvinshandeln
inom kommunerna, hvilken jag sålunda förestält mig såsom den naturliga,
förändras emellertid efter min tanke alldeles icke derföre att denna
handel eger rum endast inom en del af landets kommuner, eller derföre att
den icke alltid kan bedrifvas för kommunernas egen räkning. Nämnda
omständigheter kunna nemligen, så vidt jag kan inse, icke för staten
medföra något ökadt skattebehof, eller någon anledning att icke lika
väl som i det först förutsatta fallet beskatta endast varans tillverkning,
och lika litet kunna derigenom för kommunerna undanrödjas de för
dem kännbara förhållanden, hvartill bränvinets missbruk gifver upphof,
i fråga om ökad fattigvård och dylikt. Det synes mig emellertid
otvifvelaktigt, att det just är den omständigheten, att bränvinshandel
förekommer endast inom en del kommuner och att den inkomst särskilt
städerna hemta af denna handel vuxit till ganska ansenliga belopp,
som utgjort anledning dertill, att man betraktar afgifterna å bränvinshandeln
liksom en staten undandragen skatt, hvilken man bör åt
densamma återvinna helt och hållet eller åtminstone delvis. De förhållanden,
som gifvit upphof åt detta betraktelsesätt, erkänner jag vara
väl värda uppmärksamhet, och de påkalla efter mitt förmenande väsentligen
ändrade grunder för försäljningsafgifternas fördelning, men deraf
följer icke, att dessa afgifter böra upphöra att utgå för kommunala
ändamål.
Sedan jag sålunda sökt visa, att statens behof af inkomster, såvidt
dessa böra hemtas från spritdryckers beskattning, kan fyllas genom
tillverkningsskatt och bär på den vägen fyllas, för att staten skall
likformigt beskatta alla konsumenter af dessa varor, öfvergår jag till
det andra hufvudsakliga skälet för bibehållande åt försäljningsafgifterna
af deras kommunala natur. Under det man, för att på ett tillfredsställande
sätt kunna ordna en stats skatteförhållanden, är temligen allmänt
öfverens om behöfligheten och gagnet af ett skattesystem, som omfattar
ett flertal af skatter och medgifver att på olika vägar taga
landets skatteförmåga i anspråk, äro i vår kommunala lagstiftning de
flesta kommuner hänvisade att för sina behof företrädesvis anlita
endast en skatteform, och denna hvilande på den direkta inkomstskatten,
eller just den form, som i trots af alla de teoretiska skäl, hvilka kunna
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 29
andragas till stöd för dess företräde framför andra skatter, dock faktiskt
icke är egnad att i längden tjena till grund för uttaxering af skattebelopp,
som för de skattskyldige innefatta en mera känbar uppoffring.
Detta bär för mig utgjort en afgörande betänklighet mot att till statsverket
indraga en nu för kommunala ändamål utgående indirekt skatt,
då detta, såsom jag ofvan sökt visa, icke är för statens eget behof
nödigt.
Då dertill kommer, att försäljningsafgifternas indragning till statsverket,
såsom skattekomitén yrkat, sedan denna reform blifvit fullständigt
genomförd, synes mig kunna medföra den våda, att den i
sedligt syfte efter min tanke vigtiga medverkan från kommunernas
sida vid bränvinshandelns ordnande äfventyras, och då det af reservanterna
inom skattekomitén framlagda förslaget om fördelning mellan
statens och kommunala behof af såväl försäljningsafgifterna som
bränvinsbolagens vinstmedel innefattar en onödig omgång för uttagande
af den skatt å varan, som bör tillkomma staten, och derjemte
skulle tvinga staten till ett intressentskap på visst sätt i
alla bränvinsbolag — något som ur åtskilliga synpunkter förefaller
mig vara med statens ställning föga förenligt — kan jag, såsom
jag förut nämnt, icke biträda de inom skattekomitén framstälda förslagen,
att af bränvinshandeln bereda staten ökade inkomster. Deremot
inser jag fullkomligt val, att en höjning af tillverkningsskatten
kommer att minska den vinst, minuthandeln med och utskänkningen
af spritdrycker nu lemnar, och detta beroende derpå, att vid dylik
försäljning priset i allmänhet åtminstone i städer, der handeln ar öfverlåten
åt bolag, redan är så högt i förhållande till varans partipris, att
någon ytterligare stegring deraf näppeligen låter sig verkställas, med
utsigt att för handeln bibehålla samma omsättning som för närvarande.
I det nu antydda egendomliga förhållandet, att staten inom en viss
gräns kan höja en förbrukningsskatt, utan att varans pris vid den i
smärre qvantiteter skeende handeln i motsvarande mån deraf höjes,
ligger emellertid efter min tanke en särskild uppfordran, att icke undanskjuta
tillfället att på den af mig förordade väg bereda statskassan
en del af de ökade inkomster, som för densamma erfordras. Denna
min uppfattning om verkan utaf en i viss mån höjd tillverkningsskatt
innebär visserligen, att man på den vägen lika väl som genom de
inom skattekomitén framstälda förslag minskar den för kommunala
ändamål nu utgående inkomsten af bränvinshandeln, men den af mig
förordade åtgärden är dock ur statens synpunkt att föredraga, derföre
att den på ett naturligt sätt ansluter sig till statens hittils följda
skattesystem i denna del, derföre att den lemnar de nuvarande grun
-
30 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
derna för bränvinshandelns ordnande orubbade, och derföre att den för
statskassan lemnar ett fördelaktigare resultat, i det att staten för sitt
behof beskattar allt bränvin lika och således äfven de qvantiteter,
som nu icke äro hemfallna under de i försäljningslagen stadgade afgifter.
Skattekomitén har icke heller uttalat sig emot tillverkningsskattens
höjning, utan tvärtom förordat den, ehuru först efter någon tids
förlopp, och komiténs obenägenhet att genast vidtaga en sådan åtgärd,
hvilken äfven efter min mening borde ske under formen af en
endast småningom skeende höjning, synes bero på en önskan att,
efter de höjningar denna skatt nyligen undergått, söka undvika alltför
ofta återkommande rubbningar i denna beskattning. Erkännande, att
täta rubbningar i eu varas beskattning i allmänhet medföra olägenheter,
tror jag dock att dessa olägenheter, Indika väl egentligen
skulle drabba tillverkningen, icke numera kunna vara för denna näring
af mera afsevärd beskaffenhet, sedan genom den förlidet år
skedda ändringen i tillverkningslagen nederlagsrätten blifvit utsträckt,
så att bränvinet kan obeskattadt qvarligga å nederlaget
huru länge som helst, kan förflyttas från ett till annat nederlag och
kan exporteras utan att skatt derför behöfver erläggas. Vid sådant
förhållande och då med en endast småningom skeende höjning af
skatten icke torde vara att befara, det tillverkningens naturliga omfång
skulle förryckas genom eu ifrigare bedrifven tillverkning omedelbart
före den högre skattens inträdande — ett förhållande, som, i händelse
det skulle framträda, för öfrigt kan på enklaste sätt förekommas,
om man låter skatteförhöjningarne inträda med tillverkningsårets i stället
för kalenderårets början — lärer något hinder för denna skatts successiva
stegring inom viss gräns under den närmaste framtiden icke böra
möta ur synpunkten af den inhemska näringens berättigade intressen.
Om man derföre, såsom jag tänkt mig saken, låter en skatteförhöjning
med tio öre per liter småningom inträda under tio år, skulle
skatten derigenom ökas från 40 till 50 öre per liter och, efter det
gamla måttet, komma att motsvara ungefär 1 krona 30 öre per kanna,
samt den ökade statsinkomsten uppgå till omkring 3| millioner kronor,
beräknadt endast efter den låga tillverkning af circa 13,165,000
kannor, hvilken egde ruin under sistlidet år. I fråga om skattesatsens
storlek anhåller jag få hänvisa till den senaste bränvinslagstiftningskomiténs
redogörelse för de vida högre skattesatser, som tilllämpas
i åtskilliga främmande länder, och att särskildt få erinra, att
denna skatt i Norge utgår med 67,4 öre per liter.
För den statsreglering, som nu är i fråga, anhåller jag, med stöd
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. Öl
af livad jag sålunda anfört, få hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte
dels i särskild proposition föreslå Riksdagen, att besluta en med två
öre, eller från 40 till 42 öre per liter, förhöjd tillverkningsskatt å bränvin,
dels ock tillåta att, med beräkning af en sådan förhöjning, inkomsten
af denna skatt måtte få i den stat, som nu skall föreläggas
Riksdagen, upptagas till 14,500,000 kronor.
Mot den af statskontoret föreslagna beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften
till 90,000 kronor bär jag icke något att erinra.
Då Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes, i sammanhang med beslut
om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition med förslag till ny
förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, förklarat
sig icke ifrågasätta, att den under namn af personlig skyddsafgift
hittils utgående bevillning efter artikel I i bevillningsstadgan
vidare må utgöras, bör den af nämnda personella skatt hittils härflytande
statsinkomst, som till beloppet sammanfallit med hvad mantalspenningarne
inbringat, icke vidare i beräkningen af bevillningen upptagas.
Vidkommande derefter den hittils utgående bevillningen enligt
2:dra artikeln har Eders Kongl. Maj:t i förenämnda proposition den
8 dennes beslutat, att, i stället för de bestämmelser, som nu uti denna
artikel innehållas angående fastighets- och inkomstbevillningen, för
Riksdagen framlägga förslag till förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst. Olikheterna emellan detta förslag samt nu
gällande stadga bestå, såvidt de hafva inflytande på beloppet af den
bevillning, som af fast egendom och af inkomst kan påräknas, hufvudsakligen
deruti, att bevillningen för jordbruksfastighet blifvit höjd från
3 till 5 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet; att, under
det värdet af torfmosse och växande skog vid taxering af fast egendom
enligt nu gällande bestämmelser tages i beräkning utan någon
viss angifven begränsning, dessa förmåner enligt förslaget må vid
fastighetstaxeringen tagas i betraktande endast i den mån, de anses
erforderliga till husbehof, hvaremot för inkomst genom skogsafverkning
eller torftägt för annat ändamål, än husbehof, eller genom försäljning
af växande eller afverkad skog samt af torf inkomstbevillning
skall erläggas; att bevillning skall utgöras för inkomst af jordbruksrörelse,
beräknad till ett öre för hundra kronor af fastighetens taxeringsvärde;
att, då nu gällande stadga medgifver bevillningsfrihet för årsinkomst,
understigande 400 kronor, samt bevillningsfritt afdrag af 300
kronor för eljest beskattningsbar inkomst, icke öfverstigande 1,800
Hvitbets
sockertill
verlcnings
afgift.
Bevillning
af fast egendom
samt af
inkomst.
32 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
kronor, bevillningsfrihet enligt förslaget deremot skall ega rum för
årsinkomst, understigande 500 kronor, samt bevillningsfritt afdrag medgifvas
af 450 kronor å inkomst från och med 500 intill 1,200 kronor
och af 300 kronor för inkomst från och med 1,200 intill 1,800 kronor,
hvilken befrielse från eller lindring i bevillningen dock å ort, der kostnaden
för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet
inom riket i allmänhet, eller i fall, då särdeles ömmande omständigheter
förekomma, kan ökas med högst 200 kronor.
Beträffande den verkan, här omförmälda skiljaktigheter kunna antagas
medföra i afseende å beloppet af den statsinkomst, som genom
bevillning af fast egendom samt af inkomst må vara att för år 1884
påräkna, förekommer först, att, till följd af den här ofvan anmärkta
bestämmelse rörande sättet för beräknande vid fastighetstaxeringen af
värdet å torfmosse och växande skog, taxeringsvärdet å jordbruksfastighet
inom riket kan komma att å vissa orter i någon mån minskas.
Denna minskning i fastighetsbevilluingen kommer dock säkerligen att
mer än uppvägas genom den ökning i inkomstbevillningen, som uppstår
genom beskattning af inkomst, som erhålles genom användande
för annat ändamål än husbehof af torfmosse och växande skog. Genom
här ofvan angifna höjning af bevillningen från 3 till 5 öre för hvarje
fulla 100 kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet och genom den
särskilda bevillningen för inkomst af jordbruksrörelse samt för nyssnämnda
inkomst genom användande af skog eller torf, å hvilka inkomstarter
hvarken något bevillningsfritt minimum får beräknas eller afdrag
ega rum, bör derföre en statsinkomst, motsvarande dubbla beloppet af
nu utgående bevillning af jordbruksfastighet, erhållas; och då denna
bevillning för åren 1879—1881 i medeltal utgjort 642,000 kronor, kan
alltså förhöjningen antagas uppgå till samma belopp.
Hvad åter beträffar den minskning i inkomstbevillningen, som
må blifva en följd af den föreslagna förhöjningen, dels af existensminimum,
dels ock för inkomst, understigande 1,200 kronor, af det bevillningsfria
afdraget, har jag till grund för beräkningen häraf antagit
den af skatteregleringskomitén meddelade öfversigt af antalet skattskyldige
samt dem påförd bevillning enligt artikel II i bevillningsstadgan,
utvisande förhållandet år 1879 (komiténs betänkande, del II,
73). Dervid har jag utgått från följande förutsättningar, nemligen dels
att på landsbygden och i de flesta mindre städerne skyldigheten att
erlägga bevillning komme att inträda, då inkomsten uppginge till det
i förslaget till förordningen såsom normalt antagna belopp af 500 kronor,
dels ock att i Stockholm och Göteborg samt åtta andra här nedan
nämnda städer bevillningsskyldigheten komme att inträda först då in
-
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 33
komsten uppginge till 700 kronor samt det bevillningsfria afdraget för
inkomst från och med 700 intill 1,200 kronor komme att beräknas till
650 kronor. De beräkningar, som enligt nu anförda grunder företagits,
utvisa följande resultat:
A. å landsbygden.
Enskilda personers inkomst af kapital och arbete, der inkomsten
för en hvar understigit 500 kronor, men likväl varit föremål för bevillning,
utgjorde ........................ kronor 51,598: —.
Om häraf antages hafva för
fattigdom afskrifvits 5 procent
med................................................... „_2,580: —,
återstå ............................................. kronor 49,018: —,
i rundt tal ........................................................................... kronor 49,000: —.
Antal skattskyldige, som påförts bevillning
för nedan upptagna inkomstgrupper, utgjorde, för
inkomst af
500 | till | 600 | kronor, ............ | ............ 16,334 | st, |
600 | till | 700 | 11 1 ............ | ............ 9,842 | 11 |
700 | till | 800 | 11 1 ............ | ............ 5,863 | 11 |
800 | till | 1,300 | 11 1 ............ | ............ 14,002 | 11 |
summa 46,041 st.
Om en hvar af dessa skattskyldige, hvilka nu
åtnjuta bevillningsfrihet för 300 kronor af inkomsten
hvardera, kommer att åtnjuta sådan frihet för
450 kronor, uppkommer en ökad skattefrihet af 1
krona 50 öre för hvar och en, eller för alla tillhopa.
................................................. kronor 69,061: —.
Om häraf antages hafva
för fattigdom afskrifvits 5 procent
med.......................................... ,, 3,453: —,
återstå ............................................. kronor 65,608: —,
eller i rundt tal................................................................. kronor 65,600: —,
hvadan hela minskningen för landsbygden skulle
utgöra.................................................................................. kronor 114,600: —.
Bih. till BiJcsd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd.
5
34
Inkomstberäkningen; statsrådsprotokollet.
B. i städerna.
1. Stockholm.
Bevillning för inkomst, understigande
500 kronor för en hvar skattskyldig,
har påförts till ett sammanräknadt
belopp af......... kronor 23,300: —,
samt för följande
inkomstgrupper:
från och med
500 till 600 kronor
med .......................... „ 6,700: —,
från och med
600 till 700 kronor
med.............................. „ 6,200: —,
summa kronor 36,200: —.
Häraf hafva för fattigdom
afskrifvits:
i gruppen under 500 kronors
inkomst............kr. 16,000: —,
i gruppen från
500 till 600
kronor............... ,, 2,000: —,
i gruppen från
600 till 700
kronor............... „ 1,800: —, 19,800: —.
Skilnaden utgör alltså
minskningen i inflytande bevillning
för dessa grupper
med kronor ................................ 16,400: —.
Antalet skattskyldige, som påförts bevillning
för följande inkomstgrupper, utgjorde, för
inkomst af
700 till 800 kronor, ......... 546 st.
800 till 1,300 „ , ......... 5,326 „
summa 5,872 st.
transport kronor 16,400: —,
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport kronor 16,400: 7—,
Om för en hvar af dessa 650 kronor, i
stället för 300 kronor, af inkomsten fritagas
från bevillning, uppkommer en minskning i
bevillningen af 3 kronor 50 öre för en hvar,
eller för alla tillhopa med kronor 20,552 -—,
deraf för fattigdom torde
afskrifva s omkring 10 procent
med.............................. „ 2,052: —,
hvadan skilnaden utgör
minskad bevillning med kronor ___ 18,500: —,
2. Göteborg.
Bevillning för inkomst, understigande 500 kronor för
en hvar skattskyldig, har påförts till ett sammanräknadt
belopp af......kr. 6,400: —,
samt för följande
inkomstgrupper:
från och med
500 till 600
kronor med... ,, 2,800: —,
från och med
600 till 700
kronor med... „ 2,900: —, kronor 12,100: —.
Häraf torde minst 30
procent afskrifva6 för fattigdom
med ........................... „ 3,600: —,
hvadan skilnaden kan anses
utgöra minskningen i bevillning
med ........................ „ __ 8,500: —.
Antalet skattskyldige, som påförts bevillning
för följande inkomstgrupper, utgjorde, för
inkomst af
700 till 800 kronor, ......... 180 st.
800 till 1,300 „ , ......... 2,100 „
summa 2,280 st.
34,900:
transport kronor 8,500: —, 34,900
36 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport kronor 8,500: —, 34,900: —,
Om bevillningen för en livar af dessa minskas
med 3 kronor 50 öre, eller för alla tillhopa
med.................................... kronor 7,980: •—,
deraf för fattigdom torde afkortas
10 procent med........................ kronor 798: —,
uppkommer å denna inkomstgrupp
en minskad bevillning med kronor 7,182: —,
jemnad till..................................................................... 7,200: —, 15,700: —;
3. Några städer, der bostadskostnaden torde vara jemförelsevis
hög.
Bevillning för inkomst, understigande 700 kronor för
i Upsala ............ | ...... med | kronor | 3,220: —, |
i Norrköping .. | ...... med | 11 | 3,810: —, |
i Malmö ............ | ...... med | 11 | 7,980: —, |
i Gefle ............... | ...... med |
| 4,960: —, |
i Söderhamn...... | ..... med | 11 | 2,800: —, |
i Hudiksvall..... | ...... med | 11 | 770: —, |
i Sundsvall......... | ...... med | n | 1,780: —, |
i Hernösand...... | ...... med | ii | 830: —, |
26,150:
2,615:
Häraf torde för fattigdom afkortas minst
10 procent med............................................. kronor
hvadan skillnaden kan beräknas utgöra minskning
i bevillning för dessa grupper med kronor 23,535:
jemnad till ...................................................... kronor 23,500?
Antalet skattskyldige, som påförts bevillning
för följande inkomstgrupper, utgjorde:
för inkomst af
i
i
i
i
i
i
700 | till 800 kronor. | 800 till 1,300 kronor. |
Upsala.............. | 66 ....... | ........ 442 |
Norrköping .... | ..... 114 ....... | ........ 541 |
Malmö.............. | ..... 200 ....... | ........ 1,037 |
Gefle................. | .... 103 ....... | ........ 467 |
Söderhamn .... | .... 59 ,...... | ........ 293 |
Hudiksvall ..... | .... 31 ....... | ........ 104 |
23,500: —, 50,600:
y
transport 573
2,884;
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
700 till 800 kronor. 800 till 1,300 kronor.
transport 573 2,884; 23,500: —,
i Sundsvall............ 36 257
i Hernösand ........ 29 162
summa 638 3,303
summa summarum 3,941 st.
Om bevillningen för hvar och eu af dessa
minskas med 3 kronor 50 öre, eller för alla
tillhopa med ........................... kronor 13,798: —,
deraf för fattigdom torde afkortas
5 procent med........................ kronor 690: —,
kan skillnaden beräknas utgöra
minskning i bevillningen med kronor 13,108: —,
jemnad till..................................................... kronor 13,000: —,
4. öfriga städer i riket.
Bevillning för inkomst, understigande 500 kronor för
en hvar skattskyldig, har påförts till ett sammanräknadt
belopp af ................................. kronor 16,277: —.
Häraf torde för fattigdom afkortas
minst 5 procent med kronor 814: —,
hvarefter återstå..................... kronor 15,463: —,
jemnadt till ................................................ kronor 15,500: —.
Antalet skattskyldige, som påförts bevillning
för nedan upptagna inkomstgrupper, utgjorde
nemligen, för inkomst af:
500 till 600 kronor
600 till 700 „
700 till 800 „
800 till 1,300 „
20,461 st.
Om en hvar af dessa skattskyldige,
i stället för nu åtnjuten bevillningsfrihet
för 300 kronor, enligt förslaget få åtnjuta
sådan frihet för 450 kronor af
inkomsten, kommer bevillningen alltså
för hvar och en af dem att minskas
i
37
50,600: —,
36,500: —.
87,100: —,
transport kronor
15,500:
38 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
transport kronor 15,500:
med 1 krona 50 öre, eller för alla tillhopa
med.................. kronor 30,691: —.
Deraf torde 5
c|0 afkortas för fattigdom
med .................. ,, 1,535: —,
hvarefter såsom
minskning återstå... kronor 29,156: —,
jemnad till .................................................. kronor 29,200:
87,100: —,
44,700:
hvadan hela minskningen för städerna skulle uppgå
till ......................................................................................
Tillkommer för landsbygden .........................
kronor 131,800
114,600
summa kronor 246,400
Uti ofvanstående beräkningar har hvarken existensminimum eller
det bevillningsfria afdraget för någon ort antagits till belopp, liggande
mellan de i författningsförslaget angifna högsta och lägsta, likasom ej
heller för inkomst från och med 1,200 till 1,800 kronor högre afdrag
än 300 kronor beräknats, men då det svårligen torde kunna antagas,
att taxeringsmyndigheterna i samtliga åtta ofvannämnde städer medgifva
de i förslaget bestämda högsta både existensminima och bevillningsfria
afdrag; då med anledning af de skattskyldiges gruppering
i öfversigten äfven de, som erlägga bevillning för inkomst från och
med 1,200 till 1,300 kronor, måste hänföras till den nedanför stående
gruppen, som kommer i åtnjutande af det större skattefria afdraget;
samt då afkortningarne å bevillningen för fattigdom, hvilka endast hvad
Stockholm angår kunnat med någon tillförlitlighet bestämmas, vid jemförelse
med förhållandena derstädes för de särskilda grupperna af
skattskyldige i öfrige orter äro lågt beräknade, synas mig grundade
skäl finnas för det antagande, att minskningen i inkomstbevillningen
icke varder större än den här beräknade.
Om från ofvan beräknade förhöjning i bevillningen.
................................................................................... kronor 642,000: —,
afräknas denna minskning........................................... jn_246,400: —,
skulle alltså förhöjningen blifva.................................... kronor 395,600: —.
Då nu enligt 1880 års hufvudbok bevillningen efter II artikeln
uppgått till, med utelemnande af öretal,............... kronor 3,322,248: —,
och man dertill lägger den af mig nyss genom
tillämpning af de nya grunderna beräknade förhöjningen.
.......................................................................... y_395,600: ,
uppkommer en summa af .......................................... kronor 3,717,848: ;
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 39
hvadan jag anser mig kunna föreslå, att bevillningen af fast egendom
samt af inkomst beräknas i staten till 3,700,000 kronor.
Enär Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes, med bifall till skatteregleringskomiténs
förslag i den delen, beslutat föreslå Riksdagen,
att af de särskilda bevillningar, som utgå enligt art. III i nu gällande
bevillningsstadga, bevillningen af frälseegendomar och af lotshemman,
för karaktersfullmagter samt af gåfva, testamente, fideikommiss, arf
och fynd må upphöra, äfvensom att bevillningen för spelkort må sammanföras
med stämpelafgiften, återstå af den nuvarande bevillningen
efter art. III följande afgifter, hvilka äro afsedda att bibehållas, nemligen:
för rättighet till skogsfång å allmänningar, af bankbolag med
sedelutgifningsrätt, af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne
handlande och handelsexpediter, samt af utländingar för konserter
och dramatiska eller andra föreställningar. Förslag till bestämmelser
rörande dessa återstående afgifter innefattas i Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen af den 8 dennes angående bevillningsafgifter
för särskilda förmäner och rättigheter; och då i grunderna för
utgörandet af dessa afgifter, hvilka enligt 1880 års bokslut i rundt tal
belöpa sig till 217,000 kronor, hvari afgiften för utländske handlande
och handelsexpediter ingår med 97,000 kronor, Eders Kongl. Maj:t
icke föreslagit annan ändring, än att sistnämnda afgift skulle nedsättas
till hälften, hemställer jag, att bevillning safgifterna för särskilda förmäner
och rättigheter må i staten beräknas till 170,000 kronor.
Ehuru jag hemställer, att statsverkets nu uppräknade inkomster
för år 1884 må med de benämningar och med de beräknade belopp,
jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd,
som hittils varit iakttagen, och med den fördelning i ordinarie
inkomster och bevillningar, hvilken af åtskilliga grundlagens bud påkallas,
har jag dock trott mig böra i detta mitt yttrande låta inflyta
en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen
lemnar en öfversigt öfver dessa inkomsters olika natur ur
finansiel synpunkt och närmare hvarandra sammanför inkomster af
närbeslägtad art.
Denna öfversigt angifver såsom
Statsverkets inkomster:
A. Inkomster, som ej utgöra skatter:
arrendemedel ..... skogsmedel........... | ...................................... 3,000,000: —, ....................................... 1,200,000: —. |
| transport kronor 4,200,000: —, |
Bevillningsafgifter
för
särskilda förmåner
och
rättigheter.
Inkomsternas
uppställning.
40
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Riksbankens
vinstmedel.
transport kronor 4,200,000: —,
jernvägstrafikmedel.................................. 6,800,000: —,
postmedel................................................... 5,300,000: —,
telegrafmedel ............................................. 1,330,000: —,
bötesmedel................................................. 260,000: —,
extra uppbörd..................................... 410,000: —, 18,300,000: —.
B. Skatter:
a) allmänna:
tullmedel........................ 27,500,000: —,
bränvinstillverknings
skatt
........................... 14,500,000: —,
hvitbetssockertillverk
ningsafgift
............... 90,000: —,
stämpelafgift ............... 4,400,000: —,
mantalspenningar......... 640,000: —,
bevillning af fast egendom
samt afinkomst 3,700,000: —, 50,830,000:_,
b) af viss fastighet:
grundskatt..................... | 4,000,000: —, |
kyrkotionde .................. | 250,000: —, |
vakansafgifter af rust- |
|
håll och rotar ......... | 879,000: —, |
kavalleriregementenas |
|
hästvakansspanmål | 300,000: —, |
trosspassevolansafgift | 22,000: —, |
båtsmansbeklädnads- |
|
medel........................ | 60,000: —, |
särskilda afgifter: |
|
fyr- och båkmedel...... | 1,200,000: —, |
kontrollstämpelmedel.. | 20,000: —, |
bergverkstionde ......... | 10,000: —, |
bevillningsafgifter för |
|
särskilda förmåner.. | 170,000: —, |
, 5,511,000: —,
1,400,000: —, 57,741,000: —
summa kronor 76,041,000:—.
Såsom tillgång för statsutgifternas bestridande torde fortfarande
såsom hittils böra påräknas hälften af riksbankens vinst för nästlidet
år. Vinsten i sin helhet har enligt en från bankofullmäktiges ord
-
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 41
förande mig meddelad uppgift belöpt sig till 2,637,645 kronor 14 öre.
Jag hemställer följaktligen, det Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen
göra framställning derom, att hälften af riksbankens vinstmedel för år
1882 må anvisas för statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt
under år 1884, Riksdagen bestämmer; lärande denna tillgång höra i
riksstaten beräknas i rundt tal med 1,300,000 kronor.
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit
till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade
inkomster,........................................................................ kronor 76,041,000: —,
lägges:
ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens
vinstmedel............................................................... „ 1,300,000:—,
än äfven det af mig såsom tillgång förut omförmälda
öfverskott å statsregleringarne för
år 1881 och för föregående år....................... „ 4,100,000:—,
så erliålles för statsregleringen år 1884 en tillgång
af ........................................................ kronor 81,441,000:—.
De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen
af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed
sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag behagade,
sedan statsrådets öfriga ledamöter deri instämt, Hans Makt Konungen
gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Hans Wachtmeister.
Bill. till Rihsd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd.
6
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
1
Bil. litt. Å.
Till Konungen.
Jemlik!, gällande instruktion åligger det statskontoret att årligen
före den 15 december t ill Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om
statsverkets inkomster under det sist förflutna året, så vidt dessa äro
kända och beräknelig^, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande
statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning
vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående
1
2
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
statsverkets tillstånd och behof; och får statskontoret berörda nådiga
föreskrift för innevarande år härmed i underdånighet fullgöra.
Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning
af 1880 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets
och andra allmänna medels förvaltning under samma år; och statskontoret
får. i underdånighet hänvisa till innehållet af den berättelse, angående
statsverkets tillstånd och förvaltning under nämnda år, hvilken
före revisionsförrättningens början af detta embetsverk blifvit afgifven
och sedermera till revisorerna öfverlemnats; skolande för Riksdagens
statsutskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper
och öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga, för verkställande
af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts
åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må
vara erforderlig.
Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig
berättelse, och redovisas för öfrigt. förhållandet med denna fond
genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas statsutskottet
tillhanda.
Hvad angår statsverkets inkomster för år 1884, har statskontoret
ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar
och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i
allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp,
hvilka åter för åren 1879 och 1880 äro hemtade från de för
samma år afskräde rikshufvudböckerna, men för år 1881 upptagits i
enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för samma år
samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter grundad
approximativ kalkyl. Ehuru de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda
år uppgifvits, väl torde i någon mån afvika från det resultat,
som den blifvande rikshufvudboken kommer att utvisa, lära dock några
skiljaktigheter af sådan beskaffenhet, att de kunna utöfva något afsevärdt
inflytande på inkomsternas beräkning, icke vara att befara. Vid
upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen bär för öfrigt afseende
blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna varit i jemnt stigande eller
fallande, dels på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden,
för hvilka statskontoret får här nedan i underdånighet närmare
redogöra; börande statskontoret tillika anmärka, att de uti åberopade
tabell upptagna inkomstbelopp, enligt räkenskaperna för de närmast
förflutna Henne åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, som afse
de till statskontoret levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets
slut, den 30 april påföljande år, varit af inkomsterna disponibelt
till statsutgifters bestridande, och att således, i enlighet med den för
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
3
redovisningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skeft- för
de vid sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbördspropriebalanser.
Ordinarie inkomster.
Räntan, i 1883 års riksstat beräknad till 4,350,000 kronor, har
för år 1881, enligt landsböckerna, utgjort 4,309,751 kronor, samt i
medeltal för de sistförflutne trenne åren uppgått till 4,344,927 kronor.
Räkenskaperna utvisa, att 1881 års uppbörd, jemförd med det föregående
årets, undergått eu minskning af 54,678 kronor, hvilken föranledts af den
afskrifning utaf räntan, som i sammanhang med utarrendering af indragna
militieboställen egt rum, samt att brist på senare tider årligen
å räntan förekommit, hvilken för år 1880 uppgick till 105,570 kronor
86 öre; lärande vid sådant förhållande förevarande inkomst, i nära
öfverensstämmelse med uppbörden för det sistförflutna året, icke böra
beräknas högre än till 4,310,000 kronor.
Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,645,000 kronor,
uppgick för år 1881 till 1,651,897 kronor och har i medeltal för åren
1879—1881 utgjort 1,648,205 kronor. Vexlingarne i beloppet af denna
inkomst äro, oberäknad! det inflytande, som utöfvas af skiljaktigheterna
emellan restantierna vid hvarje års början och slut, hufvudsakligen beroende
af kyrkotionde!!, hvilken del af uppbörden fortfarande utgår
efter markegång. Då medeltalet af uppbörden för senaste trenne åren
obetydligt öfverstigit beräkningen, lärer tionden äfven för år 1884 få
antagas till 1,645,000 kronor.
Arrendemedlen. Med afseende å blifvande utarrendering hufvudsakligen
af militieboställen och jemväl, i mindre betydande mån, af
landsstatsboställen, upptogos arrendemedlen i 1881 års riksstat till
2,900,000 kronor; och har någon förändring i denna beräkning sedermera
icke ansetts böra ega ruin, förr än sig visat, huruvida 1881 års
uppbörd dertill gåfve anledning, hvadan denna inkomsttitel upptagits i
såväl 1882 och 1883 årens riksstater med nyssnämnda belopp.
Behållna uppbörden häraf har utgjort:
år 1879 ................................................................. kronor 2,691,519: —,
» 1880 ......................................... » 2,886,324: —,
» 1881 ..................................................................... » 3,073,367: —,
eller i medeltal för dessa tre år ................... » 2,883,736: —.
4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
Denna inkomsttitel är underkastad förändringar så väl i följd af
vexlande markegång, hvad angår den del af arrendena, som utgöres i
spanmål eller andra naturapersedlar, som äfven till följd af förnyade
utarrenderingar i mån af äldre kontrakters tilländalöpande, hvarförutan,
enligt af kammarkollegium meddelad uppgift, förhöjning deri är att
emotse till följd af utarrendering för statsverkets räkning af eu del vid
1882 års midfasta indragna militie- och andra boställen; och anser statskontoret
denna inkomst för år 1884 böra beräknas till 3,000,000 kronor.
BergverkstioncLen, som, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade
beslutet om denna skatts upphörande, från och med statsregleringen
för år 1878 varit beräknad endast till ett belopp, motsvarande antagliga
inkomsten från Sala silfververk, samt i 1881—1883 årens riksstater
uppförts till 10,000 kronor, har, inberäknad tionden från några andra
bergverk, hvilka ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande,
för år 1881 utgjort 9,074 kronor; och torde någon ändring i förut antagna
beräkning af ifrågavarande inkomsttitel nu icke böra ega rum.
Mantalspenningarne, som i riksstaterna för åren 1881—1883 beräknats
till 640,000 kronor, hafva för år 1881 utgjort 642,458 kronor
samt i medeltal för de sistförflutna tvenne åren uppgått till 643,238
kronor. Visserligen har denna inkomst för uppbördsåret något öfverstigit
den i riksstaten beräknade summan, men då 1881 års uppbörd
understigit uppbörden för år 1880 och det för år 1881 uppkomne öfverskott
et icke är af någon betydenhet, anser statskontoret förhöjd beräkning
af denna inkomsttitel nu icke böra ifrågasättas.
Bötesmedlen, i 1883 års riksstat, lika som i de fyra nästföregående
årens, beräknade till 260,000 kronor, hafva för år 1881 väl uppgått till
276,459 kronor, men då medelbeloppet för de trenne sista åren utgjort
endast 266,379 kronor och denna uppbörd för öfrigt är af temligen
oviss beskaffenhet, lärer någon förhöjning af denna inkomsttitel vid
nästinstundande statsreglering icke böra ifrågakomma.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomst, som, på
grund af nådiga beslut den 27 december 1873 och den 30 januari 1874,
årligen, intill dess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid
det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658 kubikfot 4 kannor spanmål,
hälften råg och hälften korn, och hvilken i 1883 års riksstat beräknats
till 340,000 kronor, har för år 1881 i penningevärde uppgått
till 353,952 kronor. Då beloppet af denna inkomst är beroende af vexlande
markegångspris, torde det för sistförflutna året uppkomna öfverskott
icke böra föranleda till förhöjning i den uti 1883 års riksstat antagna
beräkningen, helst inkomsten i medeltal för åren 1879—1881 icke
uppgått till mera än 340,002 kronor.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5
Tillfälliga rotevakansafgifter äro i riksstaten från och med år 1878
beräknade till 76,000 kronor och hafva för år 1881 utgjort 76,105 kronor;
lärande vid sådant förhållande den förut antagna beräkningen böra
bibehållas.
Vakansafgifter af nyroterad jord, Indika i riksstaten för åren 1882
och 1883 beräknats till 115,000 kronor, hafva i medeltal för åren 1879—1881
utgjort 124,727 kronor och för sistnämnda år belöpt sig till 140,266
kronor. Denna inkomst torde i nära öfverensstämmelse med nyssnämnda
medelbelopp för år 1884 kunna beräknas till 125,000 kronor.
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i'' Halland, vakansafgifter
af bergslag, trosspassevolansafgift, båtsmansvakansafgift och bdtsmansbeklädnadsmedel.
Dessa inkomsttitlar hafva väl, hvar för sig, i
medeltal de trenne sista åren öfverskjutit deras i 1883 års riksstat beräknade
belopp, men dessa öfverskott äro icke af den betydenhet, att
förändringar i de senast gjorda beräkningarne deraf böra föranledas.
Kontrollstämpelmedlen, i 1883 års, likasom i de tvenne närmast
föregående årens riksstat beräknade till 18,000 kronor, hafva i medeltal
för åren 1879—1881 uppgått till 21,262 kronor; och då inkomsten
under de två senaste åren visat sig vara i stigande, torde densamma i
1884 års riksstat kunna med någon, om än ringa förhöjning; upptagas
till 20,000 kronor.
Fyr- och båkmedlen, Indika i riksstaten för år 1883 beräknats till
1.200.000 kronor, hafva i medeltal för de sistförflutna trenne åren uppgått
till 1,200,782 kronor och för år 1881 belöpt sig till 1,314,180 kronor
samt under innevarande år för tiden intill den 1 dennes, eldigt
från generaltullstyrelsen erhållen uppgift, utgjort 1,453,329 kronor; men
med afseende såväl å ofvannämnda medeltal som å de i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse den 17 sistlidne november meddelade förändrade
föreskrifter i ämnet, anser statskontoret någon förändring i den
senast antagna beräkningen af denna inkomsttitel icke böra ega rum.
Telegrafmedef i riksstaten för åren 1881—1883 beräknade till
1.330.000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning från telegrafstyrelsen,
åt detta embetsverk jemväl för år 1884 kalkylerade till nämnda summa,
hvilken alltså i bilagda tabell uppförts.
Jernvägstrajikmedel. Genom meddelande från styrelsen öfver statens
jernvägstrafik bär statskontoret inhemta!, att behållna inkomsten
af trafikmedlen för år 1884 kan antagas till 6,800,000 kronor, hvilken
summa derföre uti tabellen upptagits.
Skogsmedel. Denna inkomsttitel, som årligen från och med år
1875 varit beräknad till 1,000,000 kronor, har för år 1881 uppgått till
1,521,754 kronor samt i medeltal för åren 1879 —1881 belöpt sig till
6
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
1,140,959 kronor. Enligt hvad statskontoret inhemta!, kan denna inkomst
för innevarande år antagas komma att ej obetydligt öfverstiga
uppbörden för år 1881; och synes alltså en förhöjning i den under en
följd af år antagna enahanda beräkningen böra eg a ruin. Då emellertid
denna inkomst beror af förhållanden, som icke på förhand med någon
säkerhet kunna förutses, har statskontoret ansett, att densamma
för år 1884 icke bör beräknas till högre belopp än 1,200,000 kronor.
Extra uppbörd. Denna titel, hvilken, förutom åtskilliga inkomster
af mer eller mindre tillfällig beskaffenhet, omfattar de å utlemnade ocllingslån
inflytande afbetalningar, är för år 1883 beräknad till 315,000
kronor och har för år 1881 uppgått till 357,416 kronor, deraf 22,815
kronor 53 öre utgöra influten ersättning för af skogsplanteringskassan
förskottsvis bestridda utgifter för en del häradsallmänningar inom Skaraborgs
län samt 217,238 kronor 35 öre bestå af annuiteter å odlingslån.
Efter afdrag dels från 1880 års uppbörd af ett deri ingående, från
domkapitlet i Karlstads stift till statsverket öfverlemnadt kapital å
67,611 kronor och dels från 1881 års uppbörd af ofvanberörda ersättningsmedel,
22,815 kronor 53 öre, utgör medeltalet af inkomsten för
åren 1879—1881 358,318 kronor; och då annuiteterna å odlingslån
för år 1884, — — — — — — — kunna påräknas till belopp
af 273,766 kronor, eller 56,528 kronor mera än 1881 års annuiteter,
synes väl inkomsten under denna titel för år 1884 kunna antagas uppgå
till mera än 414,000 kronor, men som denna inkomst till eu ej obetydlig
del är af tillfällig beskaffenhet, torde densamma icke böra beräknas
högre än till 350,000 kronor; varande dock, för jemnande af de
ordinarie inkomsternas slutsumma, beloppet i tabellen utfördt med 353,000
kronor.
Bevillningar:
Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort i jemnt tal:
för år 1879 ................................................ kronor 25,003,000: —,
» » 1880 ................................................................. » 27,622,000: —,
» » 1881 .............................................. » 29,849,000: —,
eller i medeltal för dessa år.................................... » 27,492,000: —.
För tiden från innevarande års början intill den 1 december har
den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
uppgå it till........................................................... kronor 29,006,377: —,
och skulle, under antagande att enahanda uppbörd
komme att för december månad debiteras,
transport kronor 29,006,377: —,
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
7
tansport kronor 29,006,377: —,
som under samma månad af det nästförflutna
året, eller........................................................................ » 2,158,210: —,
tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 31,164,587: —.
Då den betydliga stegringen af denna inkomst för året torde få
anses hafva framkallats af orsaker, som ej iiro af stadigvarande natur,
synes den vid senaste riksdagen beräknade summan af 27,500,000 kronor
böra uti riksstaten för år 1884 bibehållas, helst tullmedlen i medeltal
för åren 1879—1881 ej öfverstigit samma stumma.
Postmedel. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen
kan denna inkomst för år 1884 beräknas uppgå till 5,500,000 kronor,
med hvilken summa densamma derföre blifvit uti bilagde tabell uppförd.
Stämpelpappersmedlen, vid sistförflutna riksdag beräknade till
3,000,000 kronor, hafva för år 1881 utgjort 3,104,183 .kronor samt i
medeltal för åren 1879—1881 3,027,094 kronor. Det ringa öfverskott,
nyssnämnda medeltal utvisar, torde icke böra föranleda till förändring
i den senast antagna beräkningen.
Bränvinstillverkningsafgiften. Till grund för beräkningen af ifrågavarande
statsinkomst under år 1883 ansåg innevarande års Riksdag böra
läggas en tillverkning af 13,500,000 kannor, eller deremot svarande
35,329,500 liter, som, efter en skatt af 40 öre per liter, skulle gifva ett
belopp af 14,131,800 kronor; och blef bränvinstillverkningsafgiften för
år 1883 af Riksdagen upptagen till ett afjemnadt belopp af 14,000,000
kronor.
Enligt räkenskaperna har bränvinstillverkningen i riket utgjort i
jemn t tal:
år 1877 ............................................... kannor 16,442,000: —,
» 1878 ................................................................. ... 16,440,000: —,
» 1879 ............................................................... » 13,763,000: —,
» 1880 ........................................ » 15,170,000: —,
>>1881 ................................... » 16,447,000: —,
eller i medeltal för femårsperioden ..................... » 15,652,400: —.
Innevarande års tillverkning har,- enligt meddelad uppgift från
finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter, intill
den 1 december uppgått till.................................... kannor 10,902,769: —,
och om dertill lägges tillverkningen under december
månad 1881,......................................................... » 2,555,150: —,
skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal
motsvarar tillverkningen för samma månad
innevarande, detta års tillverkning utgöra ...... kannor 13,457,919: -—,
8 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
eller i det närmaste det kannetal, som af Riksdagen ansetts böra läggas
till grund för afgiftens beräknande för år 1883; och har statskontoret
icke funnit anledning att i denna beräkning föreslå annan förändring,
än att, då, i följd af den bränvinsexport, som under detta år egt rum,
såsom restitution af bränvinstillverkningsafgift, så vidt för närvarande
kan anses kändt eller beräknelig!, utbetalts omkring 470,000 kronor,
inkomsten för år 1884 måtte i riksstaten uppföras med endast 13,500,000
kronor, hvilket inkomstbelopp, efter en skatt af 40 öre per liter, motsvarar
en tillverkning af 33,750,000 liter, eller, i rundt tal, 12,900,000
kannor. *
Hvitbetssockertillverkningen, i riksstaten för år 1882 beräknad till
50.000 kronor, blef af innevarande års Riksdag upptagen i riksstaten
för år 1883 till 70,000 kronor. I medeltal för de trenne sistförflutne
åren har denna inkomst utgjort 70,800 kronor och uppgick år 1881 till
101,324 kronor.
Enligt erhållen uppgift från nyssnämnda byrå, har denna afgift
under innevarande år intill den 1 dennes utgjort... kronor 89,958: —,
och under antagande att berörda inkomst under
december månad detta år kommer att uppgå till
enahanda belopp, som ■ för samma månad nästlidet
år, eller................................................................................ » 24,986: —,
skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 114,944: —.
Med afseende å den tillökning, som å denna inkomsttitel visat sig
för såväl innevarande som nästlidet år, synes afgiften för år 1884 kunna
beräknas till åtminstone 90,000 kronor.
Allmänna bevillningen, som i 1883 års riksstat är uppförd med
4.100.000 kronor, bär för år 1881 uppgått till 4,516,250 kronor och i
medeltal för åren 1879—1881 utgjort 4,337,101 kronor. Under antagande
att nu gällande bevillningsstadga varder till sina hufvudgrunder
oförändrad bibehållen för år 1884, anser statskontoret allmänna bevillningen
vid nästinstundande statsreglering kunna beräknas till 4,300,000
kronor,
Stockholm den 11 december 1882.
Underdånigst:
O. F. AP SILLEN.
AUG, HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. L. W. RIBEN.
Föredragande.
1. s.
C. Kinberg.
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
9
Bil. litt, a.
Statsverkets inkomster.
Ordinarie inkomster: | Kronor. | öre. |
|
| |
Ränta ....................................................................................... | 4,310,000 |
|
Tionde ...................................................................................... | 1,645,000 |
|
Arrendemedel .......................................................................... | 3,000,000 |
|
Bergverkstionde...................................................................... | 10,000 |
|
Mantalspenningar.................................................................. | 640,000 | — |
Bötesmedel................................................................................. | 260,000 | — |
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .................... | 340,000 |
|
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................ | 76,000 |
|
Vakansafgifter af nyroterad jord..................................... | 125,000 | — |
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland | 20,000 | — |
Vakansafgifter af bergslag.................................................. Trosspassevolansafgift............................................................ | 20,000 | — |
26,000 |
| |
Båtsmansvakansafgift ........................................................... | 65,000 | — |
Båtsmansbeklädnadsmedel...................................................... | 60,000 |
|
Kontrollstämpelmedel............................................................... | 20,000 | — |
Fyr- och båkmedel.................................................................. | 1,200,000 |
|
Telegrafmedel.......................................................... | 1,330,000 |
|
Jemvägstrafikmedel ............................................................. | 6,800,000 | — |
Skogsmedel ............................................................................ | 1,200,000 | — |
Extra uppbörd ................................................................... | 353,000 | — |
säger | 21,500,000 |
|
Bevillningar: |
|
|
Tullmedel....................................... ........ | 27,500,000 |
|
Postmedel ........................... | ö''500''000 |
|
Stämpelpappersmedel............................................................... | 3,000,000 |
|
Bränvinstillverkningsafgift . ... ...... | 13,500,000 | — |
Hvitbetssockertillverkningsafgift ......................... | 90,000 | _ |
Allmän bevillning ............ | 4,300,000 | _ |
säger | 53,890,000 | |- |
Summa | 75,390,000]— |
2
10
Iiikomstlberiikniiigen: statskontorets skrifvelse.
Statsverkets inkom -
| Beräknade |
| i riksstaten |
| för år 1883. |
Ordinarie inkomster: |
|
Ränta.......................................................................................................... | 4,350,000 |
Tionde.................................................................................................... | 1,645,000 |
Arrendemedel.......................................................................................... | 2,900,000 |
Bergverkstionde ..................................................................................... | 10,000 |
Mantalspenningar ................................................................................... | 640,000 |
Bötesmedel .............................................................................................. | 260,000! |
Kavalleriregementenas liästvakansspanmål....................................... | 340,000 |
Tillfälliga rote vakans afgifter................................................................. | 76,000 |
Vakansafgifter af nyroterad jord ...................................................... | 115,000 |
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland ........... | 20,000 |
Vakansafgifter af bergslag................................................................. | 20,000'' |
Trosspassevolansafgift •........................................................................ | 26,000 |
Båtsmansvakansafgift.............................................................................. | 65,000 |
Båtsmansbeklädnadsmedel .................................................................... | 60,000 |
I Kontrollstämpelmedel .............................................................................. | 18,000 |
Fyr- och båkmedel ................................................................................ | 1,200,000 |
Telegrafmedel.......................................................................................... | 1,330,000 |
Jernvägstrafikmedel............................................................................... | 6,200,000 |
Skogsmedel ................................................................................................ | 1,000,000 |
Extra uppbörd ......................................................................................... | 315,000 |
säger | 20,590,000 |
Bevillning^: |
|
Tullmedel ................................................................................................... | 27,500,000 |
Postmedel ................................................................................................... | 5,100,000 |
Stämpelpappersmedel .............................................................................. | 3,000,000 |
Bränvinstillverkningsafgift.................................................................... | 14,000,000 |
Hvitbetssockertillverkningsafgift ........................................................ | 70,000 |
Allmän bevillning................................................................................. | 4,100,000 |
säger | 53,770,000 |
summa | 74,360,000 |
Tillkommer: Tilläggsbevillning ......................................................... | — — |
Summa |
Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.
11
Bil. litt. b.
ster aren IS''7''9—1881.
Enligt räkenskaperna | Statskontorets | |||
för år 1879. | för år 1880. | för år 1881. | Medium. | |
4,360,602 1,643,671 2,691,519 7,649 643,577 257,295 323,457 73,484 109,107 18,858 19,149 26,456 59,004 54,725 17,903 1,096,691 1,128,640 4,500,000 585,653 355,941 | 4,364,429 1,649,047 2,886,324 9,782 643,678 265,383 342,597 81,482 124,809 20,274 23,833 26,487 64,209 60,422 22,250 1,191,474 1,227,863 6,200,000 1,315,469 452,024 | 4,309,751 1,651,897 3,073,367 9,074 642.458 276.459 76,105 | 4,344,927 1,648,205 2,883,736 8,835 643,238 266,379 340,002 77,024 124,727 20,304 22,722 26,471 66,268 61,010 21,262 1,200,782 1,227,912 5,966,667 1,140,959 388,460 | 4.310.000 1.645.000 10,000 640.000 260.000 340.000 76.000 125.000 20.000 65.000 60.000 1.200.000 1.330.000 6.800.000 353.000 |
17,973,381 | 20,971,836 | 22,494,453 | 20,479,890 | 21,500,000 |
25,003,406 4,648,567 2,872,414 12,171,873 40,425 4,172,347 | 27,622,164 5,136,040 3,104,685 15,209,493 70,650 4,322,707 | 29,849,639 5,420,105 3,104,183 16,493,841 101,324 4,516,250 | 27,491,736 5,068,237 3,027,094 14,625,069 70,800 4,337,101 | 27.500.000 5.500.000 13.500.000 4.300.000 |
48,909,032 | 55,465,739 | 59,485,342 | 54,620,037 | 53,890,000 |
66,882,413 1,548,727 | 76,437,575 1,618,934 | 81,979,795 1,709,091 | 75,099,927 1,625,584 | 75,390,000 |
68,431,140 | 78,056,509 | 83,688,886 | 76,725,511 | — — |
1
Utgifterna.
Första hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Mafit Konungen i statsrådet cl Stockholms~slott den 10
januari 1883.
✓
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld, •
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen, statsrådet Themptander anförde vidare:
Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna
Bill. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd.
2 Första liufvudtiteln.
hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes anvisadt, eller
1,338,000 kronor.
Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det
öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.
Ex protocollo:
Hans Wnchtmeister.
\
STOCKHOLM, ISAAC MA11CUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.
Andra hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet
inför Hans Makt Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Onsdagen den 10 Januari 1883,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Depaitementschefen Statsrådet von Steyern föredrog'' följande ärenden
rörande regleringen af andra hufvudtitelns stat, hvarvid Departementschefen
yttrade beträffande:
Ordinarie anslag.
Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat.
Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster
förut i dag, efter anmälan af chefen för Finansdepartementet, af Eders
Kongl. Maj .t fattade beslut, lärer från denna anslagstitel böra uteslutas
Bdi. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. X
[1.]
iUteslutande
från detta
anslag af
t frihet ert>.
2 Andra Imfvudtiteln.
det under rubriken Indelning och dermed jemförlig anvisning »Friheter»
upptagna belopp 255 kronor.
[2.] Vesterbottens södra domsaga omfattar de södra och vestra delarne
Delning af af Vesterbottens län och är fördelad i fem tingslag, nemligen NordVluva0dom-
malings och Bjurholms tingslag, hvartill höra Nordmalings och Bjurholms
saga. socknar; Umeå tingslag, bestående af Umeå, Vännäs och Säfvars socknai
jemte Holmsunds och Holme kapellförsamlingar; Degerfors tingslag, omfattande
Degerfors socken; Lycksele lappmarks ^tingslag, hvartill hora
Lycksele, Stensele och Sorsele socknar jemte Örträsks och Tärna kapellförsamlingar,
samt Asele lappmarks tingslag, omfattande Asele, Vilhelmina,
Dorothea och Fredrika socknar. Domsagans ytinnehåll uppgår
till 409 qvadratmil och befolkningen utgjorde enligt Statistiska Centralbyråns
uppgift den 31 December 1881 56,02S personer. I fråga om antalet
handlagda mål och ärenden, i medeltal för tio år ej mindre än
3,290 årligen, står denna domsaga främst bland rikets domsagor näst
Yesterdalarnes. .
Redan år 1875 gjorde länets landsting underdånig framställning
om ifrågavarande domsagas delning i tvenne, omfattande, den ena Umeå
och Nordmalings tingslag, samt den andra Degerfors, Lycksele och
Åsclc tingslag. Men sedan upplyst blifvit att domhafvande!!, Härads
höfdingen C. E. Lindberg icke vore villig att ingå på den ifrågasätta
delningen, och densamma icke lagligen kunde utan hans medgifvande
ega rum, med mindre full ersättning för deraf uppkommande minskning
i inkomster honom bereddes, fann Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning
den 15 December 1876 icke skäl att till ansökningen lemna bifall.
Med anledning af väckt förslag om delning af Lycksele tingslag,
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nu i afgifvet yttrande häröfver
åter upptagit frågan om delning af hela domsagan.
I betraktande af dennas folkmängd och utsträckning och enär endast
i tvenne af tingslagen, eller Nordmalings och Bjurholms samt
Umeå tingslag, två lagtima ting årligen hölles, medan i de öfriga tie
tingslagen blott ett ting hvarje ar förrättades, voi e det uppenbart, ej
mindre att eu person icke kunde medhinna göromålen i denna domsaga,
än äfven att mycket aterstode att önska i afseende a både lag
skipningens handhafvande med erforderlig skyndsamhet och de till domare
embetet i öfrigt hörande ärendens behandling. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som sålunda funnit en delning af domsagan vara af
förhållandena oundgängligen påkallad, har föreslagit delningens genomförande
på det sätt, att en domsaga, kallad Vesterbottens södra, skulle
Andra hufvudtiteln.
3
omfatta Nordmalings och Bjurholms, Umeå samt Degerfors tingslag,
tillsammans 71,8 qvadratmil med (enligt Statistiska Centralbyråns
senare uppgift) 34,821o invånare, samt en, kallad Vesterbottens vestra,
omfatta Lycksele och Asele lappmarkers tingslag, 337,5 qvadratmil med
21,207 invånare. Till stöd för eu sådan delning har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande så väl vid förslagets framställande som i ett till
Svea Hofrätt sedermera afgifvet yttrande anfört, att lappmarken med sina
vidsträckta odlingslägenheter och förträffliga betesmarker hade en stor
framtid för sig, som raskt skulle utvecklas i den mån afvittringen hunne
afslutas och kommunikationerna blefve lättare och fullständigare; att ett
ökadt antal ting skulle just för denna landsdel snart visa sig oundgängligen
nödvändigt; att, sedan afvittringen fulländats, en mängd laga skiften
•säkerligen skulle komma att inom lappmarken ega rum, hvarvid de
egodelningsrättssammanträden m. m., som af skiftena blefve en följd,
skulle förorsaka skiftesdelegarne högst betydliga kostnader, om domaren,
såsom sannolikt vore, om kustland och lappmark förenades till eu domsaga,
komme att bosätta sig vid kusten; att i sådant fall det blefve för
lappmarkens invånare förenadt med de största svårigheter att träffa
domaren annat än under tingen, hvilket vore uppenbart deraf att afståndet
från domarens nuvarande bostad i Umeå till Lycksele kyrka
vore 13 mil, till Åsele kyrka 17 mil, till Vilhelmina kyrka 23 mil, till
Dorothea kyrka 22 mil, till Stensele kyrka 22 mil, till Sorsele kyrka 27
mil och till Tärna kyrka 35 mil. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
hade tänkt sig, att domhafvande!! skulle taga sin bostad vid Lycksele
kyrko- och marknadsplats, hvarest redan nu, förutom presterskap och
kyrkobetjente, vore boende kronofogde, två länsmän, två jägmästare och
revirförvaltare, provincialläkare, apotekare, postexpeditör, telegrafstationsföreståndare
m. 11., och från hvilken plats vägar vore färdiga eller under
anläggning till Örträsk, Fredrika, Åsele, Dorothea, Vilhelmina, Stensele
och Sorsele.
Visserligen blefve skilnaden mellan invånarnes antal i de nya
domsagorna stor, men folkmängden i lappmarksdomsagan skulle dock
öfverstiga folkmängden i flera andra domsagor i riket, hvartill komme
att folkökningen vore störst i lappmarken. — Att arealen af den domsaga,
som skulle utgöras af lappmarken, blefve betydligt större, vore
eu naturlig följd af landets stora utsträckning och delvis oländiga beskaffenhet,
men detta vore ett ytterligare skäl för bildande derstädes af
en särskild domsaga, på det domaren ej måtte blifva alltför otillgänglig för
befolkningen, hans resor i tjensten ej allt för långa och rättsskipningen
så vidt möjligt underlättad. — Antalet mål i vestra domsagan skulle en
-
4
Andra hufvudtiteln.
ligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes öfvertygelse snart tilltaga så
att skilnaden i detta hänseende blefve utjemnad. Och slutligen vore det
ock att betrakta såsom en fördel, att området för den föreslagna vestra
domsagan blefve detsamma som för nuvarande lappmarksfögderiet.
I afgifvet yttrande öfver Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
framställning har Häradshöfdingen Lind berg anfört: att en delning af ifrågavarande
domsaga väl vore af behofvet påkallad, men att i fråga om sättet
för delningen syntes vara lämpligare att genomföra samma princip, som
gjort sig gällande vid regleringen af domsagorna i Norrbottens län, så att
hvardera af de nya domsagorna komme att omfatta kustland med ofvanför
belägen lappmark ända upp till norska gränsen; i hvilket afseende
föreslogs en sådan delning, att en domsaga skulle utgöras af Nordmalings
och Bjurholms tingslag samt Asele tingslag och den andra om-,
fatta Umeå, Degerfors och Lycksele tingslag; att enligt denna delning
folkmängden komme att utgöra i den förra domsagan (enligt senaste
uppgift) 21,132 personer på eu yta af 169 qvadratmil och i den senare
34,896 invånare på en areal af 240 qvadratmil; att företrädet af denna
delning vore, att skilnaden emellan de båda domsagorna i afseende å
så väl deras omfång och befolkning som antalet af mål och ärenden
blefve mindre än enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag;
samt att svårighet torde uppstå att med lämplig person besätta domareembetet
i den af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagna
vestra domsagan, enär domhafvanden derstädes måste vara skyldig att
bosätta sig i lappmarken.
Med Häradshöfdingen Lindberg hafva Nordmalings socknemän instämt,
hvaremot samtlige öfrige socknar inom domsagan biträdt Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes delningsförslag, dervid särskild! lappmarksförsamlingarne
kraftigt framhållit angelägenheten för denna i rask
utveckling stadda trakt att erhålla sin egen inom lappmarken bosatte
domare.
Vidare har Svea Hofrätt andragit: att då med hänsyn till mängden
af de vid domstolarna i Vesterbottens södra domsaga förekommande
mål och ärenden samt domsagans synnerligen vidsträckta område och
antalet af dess invånare delning af domsagan vore i hög grad af behofvet
påkallad; då i fråga om sättet för denna delning det af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande framstälda förslag blifvit förordadt
af samtliga menigheter inom domsagan med undantag allenast af Nordmalings
sockens invånare, för hvilka dock, enär denna jemte Bjurholms
socken enligt nämnda förslag likasom efter det, hvilket blifvit af Härads
-
Andra liufyudtiteln.
5
höfdingen Lindberg afgifvet och af Nordmalings socknemän förordadt,
skulle fortfarande såsom hittills komma att utgöra ett särskildt tingslag,
de öfriga tingslagens fördelning syntes vara af underordnadt intresse;
samt då, ehuru antagandet af Eders Kongl. Maj :t.s Befallningshafvandes
förslag skulle, på sätt Häradshöfdingen Lindberg anmärkt, för
blifvande domare medföra olägenheten att nödgas taga sin bostad inom
lappmarken, Hofrätten likväl, utan att underskatta vigten af denna anmärkning,
ansåge densamma böra stå tillbaka för den, såsom ofvan förmälts,
inom orten nästan enhälligt uttalade önskan om förslagets godkännande
och de fördelar i öfrigt, som derigenom, enligt hvad Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande närmare antydt, skulle åt orten beredas,
Hofrätten, under förutsättning att inkomster, fullt tillräckliga för
blifvande domares behof, bereddes, i underdånighet hemstälde, att Eders
Kongl. Maj:t måtte förordna, att Vesterbottens södra domsaga skall vid
Häradshöfdingen Lindbergs afgång från embetet delas i två domsagor
i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
förslag.
Af det nu anförda torde Eders Kongl. Maj:t finna utredt så väl
att domsagan bör delas, som att öfvervägande skäl tala för dess delning
på sätt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit. Något
hinder för delningens omedelbara verkställande förefinnes numera ej, sedan
Häradshöfdingen Lindberg den 8 nästlidne December undfått afsked från
domareembetet.
Beträffande beloppet af det anslag, som för delningens genomförande
erfordras, kommer i främsta rummet i beräkning en ny häradshöfdingelön
å 4,500 kronor.
Domhafvandens i den odelade domsagan öfriga, af statsmedel utgående
löneförmåner äro tjenstgöringspenningar enligt de vid löneregleringen
följda grunder, 2,600 kronor, samt förvaltningskostnadsbidrag
500 kronor, det sistnämnda beroende derpå, att i denna domsaga sportlerna
icke, såsom i de flesta öfriga, ansågos komma att betäcka de till
följd af de långa resorna, särskildt i lappmarksdistrikten, dryga förvaltningskostnaderna.
Med användande af medeltalet mål från de senast förflutna tio
åren och med tillämpning i öfrigt af de grunder, som följdes vid senaste
reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, böra tjenstgöringspenningarne
upptagas till följande belopp:
6
Andra hufvudtiteln.
för Vesterbottens södra domsaga:
34,821 invånare å 10 kronor för hvarje tusental...... 340: —
6 gröfre brottmål å 10 kronor.......................................... 60: —
304 andra mål å 5 kronor................................................... 1,520: — 1,920: —
eller jemnadt till närmaste hundratal 1,900 kronor;
för Vesterbottens vestra domsaga:
21,207 invånare........................................................................ 210: —
4 gröfre brottmål .................................................................. 40: —
168 andra mål........................................................................ 840: — 1,090: —
eller i jemnadt tal 1,100 kronor.
Då förvaltningskostnaderna ingalunda komma att minskas genom
delningen, samt dessa kostnader utan tvifvel tyngst drabba domhafvan
-
den i lappmarksdomsagan, hvars löneinkomster, enligt nyss anförda
beräkning, skulle blifva mindre än domhafvandens i södra domsagan,
torde hela förvaltningskostnadsbidraget, 500 kronor, böra tilläggas den
förstnämnda.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för delning af Vesterbottens södra domsaga, på sätt jag nu
ifrågasatt, i stället för de åt domhafvanden i nämnda domsaga å ordinarie
stat anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie
stat bevilja:
för häradshöfdingen i Vesterbottens södra domsaga:
Lön............................................................................................. 4,500: —
Tjenstgöringspenningar..................................................... 1,900: —- 6,400: —
för här adshöf dingen i Vesterbottens vestra domsaga:
Lön............................................................................................. 4,500: —
Tjenstgöringspenningar...................................................... 1,100: —
Förvaltningskostnadsbidrag............................................. 500: — 6,100: —
och följaktligen höja det till löner åt häradshöfdingarne under Svea
Hofrätt bestämda anslag med 4,500 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar
åt nämnde tjenstemän med 400 kronor.
Andra hufmdtiteln.
7
Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat.
Af enahanda skäl, som ofvan under anslaget till Svea Hofrätt [3.]
blifvit omförmäldt, lärer äfven från anslaget till Göta Hofrätt med der- fX!''''d7ua
under lydande justitiestat böra uteslutas det under rubriken »friheter» '' anslag af
upptagna belopp 400 kronor. »friheter».
Öfriga ordinarie anslag.
I öfriga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln har jag icke [4.]
att föreslå annan förändring än att för jemnande af hufvudtitelns slut- Skrifmaterisumma
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. ur,''reTm.m.
för närvarande uppgående till 62,856 kronor, höjes med 755 kronor eller
till 63,611 kronor.
Extra anslag.
Vid underdånig föredragning den 29 sistlidne December af Hög- [5,]
sta Domstolens, Svea Hofrätts och Krigshofrättens yttranden öfver ett Krigshofinom
Justitie-departementet utarbetadt förslag till förordning angående iattenvissa
ändringar i förordningen den 11 Juni 1868 om hrigsdomstolar
och rättegången derstädes, enligt hvilket förslag Krigshofrättens verksamhet
skulle öfverflyttas till Svea Hofrätt, sammansatt af Hofrättens
president såsom ordförande samt två af Hofrättens ledamöter och två
militärpersoner, blef af mig yttradt:
»Bland de skäl, som blifvit anförda mot förslaget, synes mig åtminstone
ett vara förtjent af nådigt afseende. Det har af Högsta Domstolens
samtlige ledamöter anmärkts såsom en brist hos förslaget, att
en. af öfvervägande antal civile ledamöter sammansatt domstol skulle
öfvertaga Krigshofrättens funktion att i första instansen afdöma förbrytelser,
begångna af officerare, under det att underbefäl och manskap
fortfarande skulle i första hand dömas af de af företrädesvis militära
ledamöter bestående krigsrätterna. Att denna omständighet möjligen
kan, till men för disciplinen, väcka föreställning om bristande likhet
inför lagen, vill jag ej bestrida och anser mig af denna anledning ej
böra göra någon underdånig hemställan om förslagets framläggande för
Riksdagen.
8
Andra hufyu dtiteln.
Frågan om Krigshofrättens omorganisation eller indragning bör
dock enligt mitt förmenande ingalunda anses hafva härigenom förfallit.
Fastmer synes, sedan ofvan omförmälda förslag utarbetades, en utsigt
till frågans lösning hafva trädt i dagen, som då ej i lika hög grad förefans.
Derest det till föredragning inför Eders Kong!. Maj:t nu förberedda
förslag till ny härordning blifver af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen
godkändt, skulle befälet, särskildt det högre, blifva så koncentreradt
på bestämda förläggningsorter, att inga svårigheter böra möta
att inom hvarje militärdistrikt anordna en krigsrätt så sammansatt, att
den kan i Krigshofrättens ställe såsom första instans upptaga och afdöma
åtal mot officerare, likasom en dylik krigsrätt redan nu lätteligen
kan organiseras vid flottans stationer. Dermed har den ofvan berörda
anmärkningen mot det öfvervägande civila elementet i Svea Hofrätt såsom
första instansens domstol i_ vissa krigsrättsmål förfallit. Måhända
har ock dermed yppats en möjlighet att, efter vissa andra länders särskildt
^ Norges föredöme, indraga hela mellaninstansen i krigsrättsmål
och låta målen fullföljas från krigsrätterna direkt till Högsta Domstolen.
Någon bestämd mening härom torde dock ännu vara för tidigt att
uttala, då så mycket beror på den organisation, som kan bibringas krigsrätterna.
till undanrödjande af de hinder, som för en kommande förändring
af Krigshofrättens organisation kunde uppstå deraf, att der anstälde civile
embets- och tjenstemän erhållit fullmakt å sina sysslor, torde dessa
tjänster, när de blifva lediga, hädanefter böra tillsättas endast på förordnande.
Likaledes och då, enligt hvad Krigshofrätten hos Eders Kong].
Maj:t anmält, med innevarande år tilländagår den tid, för hvilken Eders
Kongl. Maj:t förordnat militärledamöter i Krigshofrätten och deras suppleanter,
torde de nya förordnanden, som jemlikt 11 § i förordningen om
krigsdomstolar in. in. nu böra gifvas på tre år från början af år 1883
få innehålla uttrycklig föreskrift derom, att förordnandet äfven före de
tre årens slut upphör, för det fall att Krigshofrätten komme att indragas.
»
Hvad sålunda hemstäldes blef af Eders Kongl. Maj:t godkändt;
och kan vid sådant förhållande för närvarande någon förändring i Krigshofrättens
anslag icke ifrågasättas, utan hemställer jag att, i öfverensstämmelse
med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen anvisadt,
på extra stat jemväl för år 1884 måtte begäras 5,000 kronor till arfvoden
åt Krigshofrättens ordförande och tre militära ledamöter.
Andra liufvudtiteln.
9
På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna [6.]
för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och heriställer
jag att samma belopp till enahanda ändamål begäres för 1884.
öfver sin verksamhet under år 1882 har Beredningen den 31 sistlidne
December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens
kännedom torde få detta protokoll biläggas.
Enär anskaffandet af lokal för transportfångars förvarande vid [7 & 8.]
Bollnäs jernvägsstation äfvensom för beredande af ytterligare utrymme
för förvarande af fångar inom Gefleborgs län visat sig vara af behofvet Bollnäs och
påkalladt, samt då anläggandet af ett kronohäkte i. denna trakt skull
föranleda besparing i kostnaderna för transport af fångar inom nämnda Gefie.
län, föreslog Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till sistlidet års
Riksdag, att ett belopp af 100,000 kronor måtte få af Eders Kongl. Maj:t
disponeras för uppförande vid Bollnäs af ett nytt kronohäkte med 36
celler och nödiga ekonomilokaler äfvensom tingshusbyggnad för södra
Helsinglands domsagas vestra tingslag, till hvilken byggnads uppförande
tingslagets byggnadsskyldige utfäst, jemte kostnadsfri upplåtelse
af tomt, ett bidrag af 9,000 kronor.
Denna framställning blef icke af Riksdagen bifallen, och åberopades
såsom skäl härför hufvudsakligen följande omständigheter. Behofvet
af ett transportfängelse vid Bollnäs vore visserligen ådagalagdt, men
tillräcklig anledning syntes saknas för inrättande i sammanhang med (
transportfängelset af ett krono- och ransakningsfängelse äfvensom tingslokal.
Om otillräckligheten af utrymmet vid fängelserna i Godo och
Hudiksvall befunnes blifva af stadigvarande natur, kunde denna olägenhet
lämpligare afhjelpas genom utvidgning af dessa fängelser, än genom inrättandet
af ett nytt fängelse, hvilket erfordrade sin särskilda, förvaltningspersonal.
Det bidrag till byggnaden, som af södra Helsinglands
domsagas vestra tingslag blifvit erbjudet, såsom ersättning för befrielse
att bygga och underhålla tingshus, motsvarade icke de kostnader staten
derför skulle få vidkännas. Den erbjudna tomten vore dessutom belägen
på ett afstånd af 1,500 fot från jernvägsstationen i Bollnäs och således
icke välbelägen för ett transportfängelse, der ett ständigt ombyte
af fångar skulle ega rum. Ett mindre förvaringsfängelse beläget i
jern vägsstationens närhet syntes på dessa grunder Riksdagen lämpligast
att fylla det behof, som närmast förelåge.
Fångvårdsstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 17 November
1882 gjort förnyad framställning om uppförande af ett fängelse vid Boll
Bih.
till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afl. 2
10
Andra hufvudtiteln.
näs och beredande af ökadt fängelseutrymme i Gefleborgs län till undvikande
af förflyttningar af fångar från fängelserna derstädes.
Med anledning af hvad inom Riksdagen blifvit anfördt bar Styrelsen
låtit uppgöra ritningar och kostnadsförslag till ett transporthäkte
i Bollnäs med 16 celler jemte rum för vaktmästare och gevaldiger samt
till en tillbyggnad af länsfängelset i Gefle med 27 celler, upptagande
ifrågavarande kostnadsförslag — hvilka jemte ritningar och situationsplaner
blifvit af Styrelsen till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnade —
för transportfängelset i Bollnäs ............................................. 20,000 kronor,
hvaraf 1,200 kronor beräknats för expropriation af
byggnadsplats för fängelset invid jernvägsstationen
i Bollnäs, jemte byggnadsplatsens planering och
fyllning till jemnhöjd med banvallen, samt
för tillbyggnaden vid länsfängelset i Gefle ........................ 51,000 kronor
eller tillhopa........................... 71,000 kronor.
De tingshusbyggnadsskyldige i förenämnda tingslag hade emellertid,
på sätt ett af Styrelsen öfverlemnadt protokoll, hållet vid sammanträde
den 6 sistlidne November, utvisade, förklarat att de, med vidblifvande
af sitt förra anbud i öfrigt, voro villiga att ej mindre med full
eganderätt till kronan öfverlåta den förut erbjudna tomten än ock under
förbehåll att för all framtid blifva befriade från skyldigheten att bygga
och underhålla tingshus och kronohäkte höja det utfästa bidraget från 9,000
kronor till 14,000 kronor, dervid dock fästes de vilkor att uti tingshusets
vindsvåning inreddes 4 i stället för 2 rum för nämnd och länsmän, samt
att, derest vid tiden för de utfästa bidragens betalning ny lagstiftning
skulle vara gällande för skyldigheten att bygga tingshus, grunderna för
denna lagstiftning skulle vid uttaxeringen följas; och har Fångvårdsstyrelsen
i sammanhang härmed upplyst, att Styrelsen för statens jernvägstrafik
förklarat att inom jernvägens område vid Bollnäs icke funnes
någon plats, som kunde till transportfängelse upplåtas.
Angående behofvet af ökadt utrymme för fångar inom Gefleborgs
och angränsande norrländska län upplyser Fångvårdsstyrelsen, att utrymmet
icke blott vid fängelserna inom förstnämnda län utan äfven vid
kronohäktet i Sundsvall och vid länsfängelset i Östersund under senaste
år visat sig otillräckligt, så att fångar dömde på kortare tid än två
år måste från dessa fängelser förflyttas till fängelser belägna i hufvudstaden
eller ännu mer aflägset. En dylik tillväxt af fångantalet inom
ifrågavarande orter på en tid, då hvarken missväxt eller arbetsbrist egt
rum, torde jemväl i betraktande af folkökningen i dessa delar af landet
berättiga till antagandet att behofvet af tillökadt fängelseutrymme der
Andra hufvudtiteln.
11
icke kommer att upphöra. Genom uppförandet af ett kronohäkte i Bollnäs
ansåg Styrelsen sig ock kunna med säkerhet motse en minskning
ej mindre i de särdeles i Gefleborgs län anmärkningsvärdt höga transportkostnaderna,
hvilka 1881 utgjort 22,721 kronor, än ock i tiden för
ransakningarna.
Enär, enligt hvad Styrelsens byggnad sbiträde upplyst, i stället
den i kostnadsförslaget för kronohäktet till en utgift af 12,000 kronor
för beräknade stängselmuren kunde anbringas ett plank, hvarigenom
kostnaden för kronohäktet skulle minskas med 5,000 kronor, samt
de tingshusbyggnadsskyldige numera erbjudit sig att tillskjuta hela
det för tingslokalens uppförande erforderliga beloppet 14,000 kronor,
och sålunda byggnadsföretaget skulle komma att taga i anspråk ett
från 100,000 kronor till 90,000 kronor minskadt anslag, ansåg Styrelsen
dessa förhållanden tala derför att, då behofvet af ett transporthäkte
vid Bollnäs för förvarande under nätterna af de fångar, som med de
ordinarie fångtransporterna dit ankomma, blifvit af Riksdagen erkändt,
och således ett dylikt fängelse derstädes i allt fall skulle komma att
anskaffas, ett kronohäkte med tingshusbyggnad der blefve uppfördt i
öfverensstämmelse med de af Eders Kong!. Maj:t nästliden år godkända,
af Styrelsen jemväl insända ritningar, med iakttagande af de utaf tingshusbyggnadsskyldige
nu ifrågasatta förändringar.
För den händelse de af Riksdagen mot uppförande i Bollnäs af
eu så beskaffad fängelse- och tingshusbyggnad anförda skäl skulle
under nuvarande i viss mån förändrade förhållanden anses fortfarande
gälla, hemställer Styrelsen, om icke framställning till Riksdagen kunde
ske om anslag dels för uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs
till belopp af 20,000 kronor, dels för tillbyggnad af länsfängelset i Gefle
med 27 celler till belopp af 51,000 kronor, eller tillsammans 71,000
kronor,
Ofvorintendentsembetet, hvars yttrande öfver ritningar och kostnadsförslag
blifvit infordradt, har med anledning deraf anmält att embete!
ej funnit skäl till andra anmärkningar än, hvad kronohäktet med
tingstad i Bollnäs angår, att kostnaden härför borde med hänsyn till de
förändringar af tingshuset, som föranleddes af ökadt antal rum, höjas
med 4,500 kronor, hvarigenom behölliga anslagssumman för denna fängelsebyggnad
skulle blifva 94,500 kronor, samt att vidkommande transportfängelset
i Bollnäs facadritningarna dertill borde förändras i öfverensstämmelse
med deröfver hos Öfverintendentsembetet uppgjorda särskilda
ritningsblad.
På grund af hvad Fångvårdsstyrelsen upplyst och meddelat ej
12
Andra hufvudtiteln.
mindre i dess underdåniga skrifvelse den 11 Mars 1881 än i ofvan anmärkta
skrifvelse torde det få anses uppenbart, att anskaffandet af lokal
ej mindre för transportfångars förvaring vid Bollnäs jernvägsstation än
äfven för beredande af ytterligare utrymme för förvarande af fångar inom
Geflehorgs län är af behofvet påkalladt och icke utan synnerlig olägenhet
kan längre anstå. Väl synes det mig kunna sättas i fråga, huruvida
icke uppförandet af ett kronohäkte vid Bollnäs, på sätt af Eders Kong!.
Maj:t vid senaste riksdag blifvit föreslaget, skulle på lämpligaste sätt
afhjelpa det förefintliga behofvet och jemväl, om tillbörlig hänsyn toges
till den minskning i fångtransportkostnader inom nämnda län, hvilken
med säkerhet derigenom skulle åvägabringas, lända till framtida
besparing för statsverket. Då emellertid en anordning, hvarigenom
kostnaderna för sjelfva fängelsebyggnaderna skulle i någon mån blifva
minskade, vid sistlidna riksdag gifvits företräde, och då äfven genom
en dylik anordning de af Fångvårdsstyrelsen i främsta rummet framhållna
behofven blifva afhjelpta, hemställer jag i underdånighet att nådig
framställning till Riksdagen göres derom
dels att till uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs jernvägsstation
invid stationsplanet måtte beviljas ............... 20,000 kronor,
dels ock att till uppförande af en tillbyggnad vid
länsfängelset i Gefie måtte anvisas.......................................... 51,000 kronor,
båda beloppen att utgå på extra stat för år 1884.
[9.1 Hos Eders Kong!. Maj:t har föreningen till minne af Konung
Undertt.od åt Oscar 1 och Drottning Josefina gjort underdånig ansökning om bere°°Hall.
1'' dande af understöd åt den af föreningen inrättade uppfostringsanstalt
för vanvårdade barn.
Behofvet och gagneligheten af uppfostrings- och förbättringsanstalter
för den ungdom, som i följd af dåliga föredömen i hemmen och
förderfligt sällskap alltmer utbildats i lastbara vanor och slutligen inslagit
på brottets väg, har redan länge varit insedt och erkändt. Knappast
något land med utbildadt fångvårdsväsen saknar dylika af enskilda
menniskovänner eller genom statens försorg grundlagda anstalter, och
deras tillvaro äfven i vårt land förutsättes i gällande strafflag, hvars 5
kap. 1 § tillåter domstol förordna, att barn, som, innan det fylt femton
är, begår straffbar gerning, skall insättas i allmän uppfostringsanstalt, om
tillgång dertill finnes. Den anvisning strafflagen sålunda innehåller har
upptagits af den år 1873 till minne af Konung Oscar I och Drottning
Josefina stiftade förening, då denna såsom främsta uppgiften för sin
Andra hufvndtiteln.
13
verksamhet satt inrättandet af en uteslutande för vanartiga barn afsedd
uppfostringsantalt, ordnad med uteslutande afseende på dessas särskilda
behof, dertill bland annat hörde, att barnen Unge qvarstanna vid anstalten
så länge, att de dåliga vanorna och anlagen hunne undertryckas
samt en förändrad sinnesrigtning inträda och vinna full stadga. Frukten
af föreningens sträfvanden blef grundandet af en förbättringsanstalt
efter mönstret af den berömda åkerbrukskolonien vid Mettray i Frankrike.
För ändamålet inköptes egendomen Hall i närheten af Södertelje
och bebyggdes med nödiga bostads- och arbetslokaler. År 1876 öppnades
kolonien och den har sedan 1879 ett af Eders Kongl. Maj:t faststäldt
reglemente, som närmare bestämmer dess verksamhet. Enligt
detta reglemente har inrättningen till ändamål »att från alla delar af
riket till vård mottaga gossar mellan tio och femton års ålder, hvilka
för begångna brottsliga handlingar eller gröfre vanart antingen enligt
domstols förordnande jemlikt 5 kap. 1 § i strafflagen skola i allmän
uppfostringsanstalt insättas eller på grund af intyg af polis- eller kommunalmyndighet
anses böra i sådan anstalt intagas, samt att dem till
gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder återföra och uppfostra». Reglementet
innehåller i öfrigt bland andra stadganden, att elev kan få qvarstanna
till tjugu års ålder, om det för hans uppfostran pröfvas nödigt;
att undervisning meddelas i folkskolans läroämnen, i jordbruk samt
enklare handtverk och slöjder, i gymnastik och militäröfningar, i sång
och instrumentalmusik; att elev, som afgår, bör så vidt ske kan genom
föreståndarens försorg beredas fast arbetsställning hos pålitlig husbonde;
att styrelsen för kolonien utöfvas af Oscar och Josefinaföreningens styrelse;
samt att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
län har inseende och kontroll öfver kolonien.
Antalet elever, som sedan koloniens inrättning varit der intagne,
utgjorde i sistlidne November månad 177, hvilka samtliga före ankomsten
till kolonien gjort sig skyldige till grof vanart eller brottsliga handlingar.
76 af dessa hafva varit från Stockholm, 101 från öfriga delar
af landet, med undantag af Vesternorrlands, Yesterbottens och Norrbottens
län. Af de afgångna eleverna, tillsammans 52, hafva 36 blifvit
anstälda i särskilda yrken, 11 för obotliga sjukdomsanlag, hvarmed de
voro behäftade vid ankomsten till kolonien, återhemtats till hemorten,
3 aflidit samt 2 rymt och sedermera återfallit i brott. Återstående antalet
125 är det högsta, som för närvarande utan stor olägenhet kan vid
anstalten på en gång mottagas.
Den årliga kostnaden för en hvar af dessa elever har under de
tre sista åren i medeltal uppgått till 345 kronor. Dertill bidrager sta
-
14
Andra liufvudtiteln.
ten med omkring hälften, sedan Eders Kongl. Maj:t medgifvit att ur
fängelsernas besparingskassa må utgå ett bidrag af 50 öre dagligen
för hvarje barn, till ett antal af högst 150, som på grund af domstols
beslut eller på polis- eller kommunalmyndighets anmälan är till vård
och uppfostran vid anstalten intaget. Kommun, till hvilken barnet hör,
eller enskild, som för detsamma drager försorg, betalar 150 kronor
årligen under minst tre år, hvilket belopp för Stockholms stad är höjdt
till 200 kronor. Återstoden har bestridts af inrättningens eller, hvad som
dermed är liktydigt, Oscar—Josefinaföreningens tillgångar.
Dessa tillgångar hafva emellertid under de senare åren visat sig
långt ifrån tillräckliga för nämnda ändamål. Efter att hafva på inköp
och bebyggande af egendomen Hall nedlagt hela sitt kapital, har föreningen
för ytterligare komplettering af byggnader och inventarier äfvensom
till betäckande af brist, uppkommen derigenom att koloniens
utgifter årligen öfverstigit inkomsterna, åsamkat sig en skuld, som på
senare tider ökats jemväl af den anledning, att föreningen nödgats upplåna
medel till räntornas betalning. Denna skuld, vid sistlidne års slut
utgörande omkring 130,000 kronor, skulle, enligt föreningens i denun*
derdåniga ansökningen gjorda beräkning, hafva vid slutet af innevarande
år, under förutsättning att förhållandena ej gestalta sig annorlunda än
hittills, hafva stigit till 140,000 kronor. Till ränta och amortering å
denna skuld saknar föreningen all disponibel tillgång, och skulden måste
således årligen ökas med det belopp, hvartill årsräntan uppgår. Då
emellertid skulden vid innevarande års slut uppnått samma siffra som
fastighetens taxeringsvärde, inses lätt, att föreningen nu hunnit gränsen
för sin förmåga att hålla anstalten vid makt och att, derest ej skuldbördan
aflyftas, koloniens verksamhet ganska snart måste upphöra.
Men äfven om föreningen befrias från alla utgifter för skuldens
förräntande och amortering, uppstår, såsom ofvan är nämndt, eu årlig
brist i koloniens hushållning, en brist, som föreningen med ledning af
hittills vunnen erfarenhet beräknar till 3,000 kronor, men som kan stiga
vida öfver detta belopp under sådana år, då fastighetens afkastning understiger
den vanliga. Denna brist skulle dock enligt föreningens åsigt
kunna utjemnas, om tillfälle yppades att öka elevernas antal till 150.
Vissa af koloniens utgifter såsom för aflöningar in. m. skulle nemligen
icke stiga i förhållande till det ökade elevantalet. Om föreningen för
de nytillkomna eleverna finge påräkna samma ersättning af staten och
kommunerna, som för de hittills varande, skulle derföre på de förras
räkning ett öfverskott uppkomma, som enligt föreningens beräkning borde
betäcka den nuvarande årliga bristen, på sätt närmare inhemtas af en
Andra hufvudtiteln.
15
vid den underdåniga ansökningen fogad kalkyl. För att bereda utväg
till en sådan ökning i elevernas antal fordras emellertid ett understöd
af 40,000 kronor för en gång till uppförande ocli inredning
af en logements- och verkstadsbyggnad, deri jemväl skulle inrymmas
sjukrum och bostäder för en del af tillsyningspersonalen. Detta anslag
har föreningen trott sig kunna påräkna ur fängelsernas besparingskassa,
hvaremot föreningen anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra framställning antingen om ett anslag af 140,000 kronor till
betalning af koloniens skuld vid nästa års ingång eller, om ett så stort
belopp ej kunde sättas i fråga att på en gång utgå, ett årligt anslag af
15,000 kronor under tolf år, hvarigenom, enligt en ansökningen bilagd
amorteringsplan, hela skulden borde vara vid utgången af nämnda tid
till fullo gulden. Skulle dessa anslag beviljas, har föreningen icke något
emot, att staten förbehålles delaktighet i koloniens styrelse och rätt till
granskning af dess räkenskaper och förvaltning, på sätt Eders Kongl.
Maj:t behagar förordna.
Föreningens ansökning har lifligt förordats så väl af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län som af Fångvårdsstyrelsen,
hvilken dock ansett lämpligare att anslaget till skuldens amortering utgår
såsom räntefritt lån af besparingskassan, men deremot anslag till uppförande
af ny byggnad begäres af Riksdagen.
Af det nu anförda synes mig framgå, att derest icke Oscar—
Josefinaföreningen i sin verksamhet för uppfostringsanstaltens uppehållande
på ett kraftigt sätt bispringes, anstalten måste, kanske redan under
loppet af innevarande år, upplösas och dess tillgångar realiseras till skuldens
betäckande. Vårt land, som åtnjuter ett ganska högt anseende för
det sätt, hvarpå den egentliga fångvården ordnats, men som ännu beklagligen
står långt efter de flesta jemförliga länder i det ej mindre
samhällsvigtiga arbetet på unge förbrytares uppfostran och förbättring,
skulle derigenom gå i mistning af den enda anstalt, som i större omfattning
egnat sig åt ett sådant arbete och som numera, hvad angår
både den materiel och de personliga krafter, som stå densamma till
buds, onekligen är tillräckligt väl utrustad för att kunna med framgångverka
för sin uppgift. Den tid, under hvilken anstalten hittills varit i
verksamhet, är visserligen ännu allt för kort för att en säker erfarenhet
om resultatet skall vara vunnen; men af de underrättelser, som hittills
kunnat samlas om de elever, hvilka lemna! inrättningen, har man
dock, såsom redan är anfördt, god anledning att hoppas, att endast ett
mycket ringa antal återfallit i brott. Mot de anordningar, som vid kolonien
äro vidtagna för elevernas räkning, torde intet af vigt vara att er
-
16
Andra hufvudtiteln.
lura. Den religionsvård, som egnas eleverna, är den mest omsorgsfulla.
Den nödiga tillsynen utöfvas af en utvald och nitisk personal,
bestående utom föreståndaren, religionsläraren och skolläraren af tio
förmän jemte eu befälhafvare för dem. De fleste förmän äro tillika
yrkesläråre, såsom skomakare, skräddare, slöjdskollärare, snickare, smed,
skogvaktare, undervisare i jordbruk och boskapsskötsel samt sång-, musikoch
gymnastiklärare. Det arbete, hvarmed eleverna sysselsättas, är hufvudsakligen
jordbruk, i följd af det stärkande och förädlande inflytande
på det unga sinnet, som ai''betet i den fria naturen visat sig medföra.
Men denna sysselsättning är ingalunda ensidig. Slöjder och handtverk
ingå, såsom af förteckningen å förmän inhemtas, i allt högre grad såsom
föremål för undervisningen; och sådana öfningar, som äro särskildt
egnade att utveckla och höja de andliga och fysiska krafternas styrka
och spänstighet, bedrifvas med all omsorg.
Man torde ej med fog kunna påstå, att föreningen genom oklokt
användande af de medel, den haft till sitt förfogande, framkallat den
tryckta ställning, i hvilken kolonien nu befinner sig. Föreningen säger
sig i den senast afgifna årsberättelsen hafva nedlagt i koloniens fastighet,
elevbyggnader och inventarier omkring 340,000 kronor. Lägges
härtill det nu begärda anslaget, 40,000 kronor, till en ny byggnad, för
att öka elevantalet till 150, skulle anläggnings- och utrustningskostnaden
utgöra något öfver 2,500 kronor för hvarje elev och således icke i
anmärkningsvärd mån öfverstiga den af erfarne deltagare i 1878 års
penitentiärkongress för dylika anstalter beräknade, eller 3,000 francs
(2,200 kronor). Äfven koloniens årliga underhållskostnad, som under de
senare åren ständigt nedgått och i medeltal för de tre sista utgjort 345
kronor, synes, om den ock bör kunna ytterligare något nedbringas, ej
vara öfverdrifven, när man besinnar, att här är fråga om unga brottslingar,
hvilkas vård kräfver dyrbarare anstalter och talrikare tillsyningspersonal,
än då det gäller uppfostran af vanvårdade men eljest ej i någon högre
grad svårskötta barn. Vid motsvarande inrättningar både hos oss och i
Norge uppgifves ock årskostnaden vara ungefär lika hög eller högre.
Mången torde anse att föreningen gjort bättre, om hon för begynnande
af koloniens verksamhet afvaktat den tidpunkt, då ett samladt
kapital satt henne i tillfälle att utan kreditens anlitande både aflägga
och underhålla kolonien. Men å andra sidan kan det ej förtänkas föreningen
om hon, frikostigt understödd som hon till en början var af det
enskilda deltagandet, ville låta frukterna af detta deltagande så snart
som möjligt komma det allmänna till godo. Att kolonien i ekonomiskt
hänseende lernnat ett ogynsamt resultat beror till icke ringa del derpå,
Andra hufvudtiteln.
17
att allmänhetens deltagande, såsom ofta händer, i längden svikit, i ty att
föreningsmedlemmarnes antal sjunkit så, att deras årsafgifter nu knappast
uppgå till det belopp, som erfordras för föreningens egna årliga omkostnader,
såsom för tryckning af årsberättelser, arfvode åt sekreterare in. m.
Om man således måste anse kolonien vid Hall väl förtjent af understöd,
återstår den, särdeles vid 1879 års riksdag, då årligt bidrag
till elevernas underhåll begärdes men af Riksdagen afslogs, mycket omordade
frågan, huruvida skyldigheten att meddela understödet bör åligga
staten. Äfven den varmaste anhängare af den åsigt, att inrättandet af
dylika anstalter bör vara eu kommunens och den enskilda välgörenhetens
sak, toi de dock medgifva, att dessa anstalter, genom sm uppgift
att söka förbättra den unge förbrytaren och för honom öppna en ljusare
framtidsbana än fängelsets, verka så direkt till minskning af statens
utgiftei för fångvården, att, sedan en allmän uppfostringsanstalt
genom kommunei s och enskildes förenade bemödanden kommit till
stånd och befunnits väl inrättad och nyttig, den bör kunna påräkna
skäligt understöd från statens sida, Sådan har ock uppfattningen varit
i de länder, der förbättringsanstalterna nått en större utvecklingsåsom
i England, der staten bidrager med 5—7 shillings (4—5 kronor)
i veckan för hvarje elev, och i Frankrike, der samma bidrag kan uppgå till 1
franc (72 öre) om dagen. Det understöd, som nu begares, uppgår långt
ifrån till hälften af de på kolonien vid Hall nedlagda kostnader. Först seclan
föreningen af egna medel utgifvit 308,000 kronor, eller mer än fem
åttondedelar af samtliga i kolonien nedlagda kostnader, begäres nu statens
mellankomst för återstående ej fullt tre åttondedelar eller 180,000
kronor. Och äfven om staten fortfarande såsom hittills skulle ur fängelsernas.
besparingskassa tillskjuta 50 öre om dagen eller 180 kronor
årligen till hvarje elevs underhåll, skulle dock ett ganska stort belopp
återstå att bekostas af kommuner och enskilde samt genom afkastningen af
koloniens fastighet. Genom ett sådant understöd af staten har kolonien
icke upphört att vara ett hufvudsakligen enskildt företag, och den är
således fortfarande såsom hittills i besittning af det hufvudvilkor för en
framgångsiik verksamhet, som man velat finna deri, att koloniens angelägenheter
icke handhafyas af andra än dem, Indika med nit och hängifvenhet
frivilligt egnat sig åt förverkligande af koloniens uppgift.
• Då j.aS alltså anser mig ega skål att tillstyrka Eders Kongl.
Maj:t att söka bereda de nu begärda anslagen af statsmedel, är jag så
till vida af olika mening med Fångvårdsstyrelsen, att jag icke kan förorda
att ur fängelsernas besparingskassa anslå större belopp än som
erfordras till uppförande af ny logementsbyggnad, eller 40,000 kronor.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd. 3
18
Andra hufvudtiteln.
Till det större belopp, som erfordras för skuldens betalning, lemnar besparingskassan
ej tillgång. Den utredning, Fångvårdsstyrelsen lemnat,
gifver vid handen, att, om hela skulden betalas af besparingskassan,
dennas inkomster ej förslå att jemte öfriga utgifter bestrida det ökade
årliga tillskott till kolonien vid Hall, som blefve en följd af elevantalets
höjande till 150. Dessutom kan det ej vara skäl att för denna anstalts
räkning så till det yttersta anlita besparingskassan, att den ej lemnar
någon Överskjutande tillgång för främjande af det ändamål, som dock
torde vara kassans hufvudsakliga, att bereda stöd åt de ur fängelset
frigifne, särdeles yngre förbrytare. Jag anser det derför rättast att af
Riksdagen begära medel till betalning af inrättningens skuld, och då
ett så stort anslag som 140,000 kronor ej lärer kunna på en gång för
ändamålet sättas i fråga, torde den af föreningen alternativt föreslagna
utväg böra väljas, att till utgående under tolf år fördela det erforderliga
beloppet. Sedan sig visat, om Riksdagen genom att bevilja ett sådant
anslag vill betrygga inrättningens bestånd, torde jag få underställa
Eders Kongl. Maj:t frågan om beviljande af det begärda byggnadsanslaget.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till förräntande och kapitalafbetalning under år 1884 af kolonien
Halls skuld vid 1883 års slut till belopp af högst 140,000 kronor
bevilja ett extra anslag af 15,000 kronor att utgå under de vilkor
Eders Kongl. Maj:t kan komma att till vinnande af trygghet för anslagets
rätta användande bestämma.
[10.j Slutligen har jag att anmäla de af Statskontoret uppgifna förskott,
Ersättning hvilka höra hos Riksdagen till ersättning anmälas. Dessa förskott äro
för förskott. de]g på, grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Augusti 1881
och den 27 Oktober 1882 1,269 kronor 47 öre till komitén för utarbetande
af förslag till författningar angående handelsfirma och prokura samt angående
skydd för varumärken, dels på grund af nådiga brefven den 4
November 1881 samt 19 Maj och 15 September 1882 4,417 kronor 70
öre till komitén för utarbetande af förslag till ny lagstiftning rörande
försvarslösa samt till allmänt arbete förfallna personer, dels ock enligt
nådiga brefvet den 16 Juni 1882 1,502 kronor 22 öre till komitén
för utarbetande af förslag till lagbestämmelser angående förhållandena
mellan de svenska lapparne och de bofasta i Sverige. Då enligt uppgift
af vederbörande tjensteman i Statskontoret besparingar å extra anslaget
till Nya Lagberedningen för år 1877 lemnar tillgång till ersättande
af nämnda förskott, hemställer jag att, i öfverensstämmelse med
hvad af Riksdagen i fråga om kostnaderna för dylika komitéer flera
Andra hufvudtiteln.
19
gånger förut blifvit, medgifvet, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att omförmälda kostnader 7,189 kronor 39 öre till förenämnda
tre komitéer måtte få bestridas af besparingarna å Lagberedningens
anslag för nämnda år.
I sammanhang härmed torde det böra komma till Riksdagens
kännedom, att förstnämnda komité utarbetat ett förslag till författning
angående skydd för varumärken, som remitterats till Högsta Domstolens
utlåtande, samt att komitén för utarbetande af ny lagstiftning angående
försvarslösa afslutat sina arbeten och att öfver komiténs förslag yttranden
infordrats från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet
expedieras för behörigt iakttagande vid
uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Otto Rooth.
Till Konungen.
Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda
instruktion får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för
sina arbeten under innevarande år.
Till en början torde få erinras att, i och för fullgörandet af den
enligt nämnda instruktion och de närmare bestämmelserna i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 9 Juli 1880 Beredningen åliggande förpligtelse
att afgifva principbetänkande i frågan om ny rättegångsordning, Beredningen
under nästlidna år vid gemensamma öfverläggningar förehaft de
vigtigare delarna af civilprocessen samt låtit genom verkstälda utredningar
till samfäld behandling förbereda kriminalprocessen jemte andra
delar af ämnet.
20 Andra hufvudtiteln.
I fråga om arbetets vidare fullföljande och ordnande Ilar Beredningens
flertal, faststält, att principbetänkandet borde enligt ämnenas
natur fördelas i tre särskilda hufvudafdelningar, omfattande en civilprocessen,
en kriminalprocessen och en domstolsförfattningen.
Vidare och i öfverensstämmelse med den i ofvannämnda nådiga
bref godkända anordningen, att Beredningens åsigter i ämnet skulle
framläggas icke under formen af lagtext utan såsom allmänna grunder
för ett blifvande lagförslag, faststäldes:
inom hvarje. särskild afdelning dessa allmänna grunder skulle
till lättnad för öfversigten deraf och ledning för den blifvande lagtextens
utarbetande ordnas och sammanställas under kapitelrubriker, väsentligen
i öfverensstämmelse med den uppställning, som ansågs lämplig
för ny rättegångslag, och så att de kunde utgöra stomme för denna; samt
att de allmänna grunderna skulle närmare utvecklas i särskild vid
dem fogad motivering.
Enligt den sålunda antagna planen utarbetades till eu början af
undertecknad Örbom, efter honom dertill lemnadt uppdrag, preliminära
förslag till grunderna för rättegångsordningen i tvistemål, hvilka förslag,
framlagda successivt under förra hälften af året, granskades och genomgingos
af Beredningens öfriga ledamöter dels enskild^ dels vid gemensamma
öfverläggningar; hvarefter, och sedan anmärkningar och yttranden
af samtliga ledamöterna afgifvits, förslagen med ledning deraf samt
af de. förda, diskussionerna i ämnet vidare utarbetades af redaktionsafdelningen
i väsentlig öfverensstämmelse med de åsigter, som gjort sig
gällande hos flertalet bland Beredningens ledamöter.
Det . sålunda utarbetade utkastet till allmänna grunder för rättegångsordningen
i tvistemål, hvilket blifvit af Beredningens flertal, innan
ledamöterna vid sommarferiernas början åtskildes, hufvudsakligen godkändt,
. dock . under förbehåll om de modifikationer, som under arbetets
fullföljande i öfriga delar kunde visa sig behöfliga, utgöres, sådant det
för närvarande föreligger, af följande afdelningar:
I Afd. Om rättegången vid underrätt,
Kap. 1. Om stämning,
Kap. 2. Om laga förfall.
Kap. 3. Om parts uteblifvande,
Kap. 4. Om invändningar i rättegången,
Andra hufvudtiteln.
21
Kap. 5. Om partförhandlingen,
Kap. 6. Om processledningen,
Kap. 7. Om förhandlings och bevisförings antecknande i protokollet,
Kap. 8. Om rättens beslut och dom;
Il Afd. Om rättegången i öfverrätt,
Kap. 9. Om ändringssökandet hos öfverrätt,
Kap. 10. Om vadeförfarandet,
Kap. 11. Om besvärsförfarandet,
Kap. 12. Allmänna bestämmelser om rättegången i öfverrätt;
III Afd. Om rättegången i Högsta Domstolen,
Kap. 13.
Kap. 14.
Kap. 15.
Kap. 16.
Om ändringssökandet i Högsta Domstolen,
Om revisionsförfarandet,
Om besvärsförfarandet,
Allmänna bestämmelser om rättegången i Högsta
Domstolen;
IV Afd. Om bevis i tvistemål,
Kap. 17.
Kap. 18.
Kap. 19.
Kap. 20.
Kap. 21.
Kap. 22.
Kap. 23.
Om bevisningen i allmänhet,
Om bevis genom parts erkännande,
Om bevis genom vittnen,
Om bevis genom sakkunnige,
Om bevis genom skriftliga handlingar,
Om bevis genom parts hörande på ed,
Om bevis till framtida säkerhet;
V Afd. Kap. 24. Om rättegångskostnad.
Undertecknad Stael von Holstein har sammanfattat sina åsigter
rörande grunderna till ny rättegångsordning i civila mål uti ett särskildt
förberedande förslag, som under titel Rättegångslag, förra delen: Om
rättegång i tvistemål framlades den 7 i denna månad.
22
Andra hufvudtiteln.
Under höstsammanträdena har Beredningen samfäldt genomgått
och öfverlagt om grunderna för rättegångsordningen i brottmål; hvarefter,
med ledning af diskussionen i ämnet samt i enlighet med den ofvan
antydda allmänna planen, Örbom under medverkan af och samråd med
redaktionsafdelningens öfriga ledamöter samt användande af verkstälda
förarbeten sammanstält och vid årets slut till granskning aflemnat ett
preliminärt utkast till allmänna grunder för rättegångsordningen i brottmål,
bestående af följande afdelningar:
I Afd. Om åtalsrätt och skadestånd in. in.,
Kap. 1. Om åtalsrätt,
Kap. 2. Om skadestånd och civila rättsfrågor;
II Afd. Om den förberedande undersökningen,
Kap. 3. Om efterforskning af brott,
Kap. 4. Om häktning och reseförbud,
Kap. 5. Om hus- och kroppsransakan;
III Afd. Om rättegången vid underrätt,
Kap. 6. A. Om åtal mot den, som finnes å fri fot,
B. Om åtal mot häktad,
Kap. 7. Om parts frånvaro från ransakning,
Kap. 8. Om ransakningen och hvad dertill hörer,
Kap. 9. Om beslut och dom samt verkställighet deraf;
IV Afd. Om rättegången i öfverrätt,
Kap. 10. Om ändringssökande, underställning och omedelbart
åtal i öfverrätt,
Kap. 11. Om vadeförfarandet,
Kap. 12. Om besvärsförfarandet,
Kap. 13. Allmänna bestämmelser om rättegången i öfverrätt;
Andra liufvudtiteln.
23
V Afd. Kap. 14.
Om rättegången i Högsta Domstolen;
VI Afd. Kap. 15.
Om bevis i brottmål,
A. Om bevisningen i allmänhet,
B. Om bevis genom den tilltalades erkännande,
C. Om bevis genom vittnen,
D. Om bevis genom sakkunnige eller syn,
E. Om parts hörande på ed;
VII Afd. Kap. 16.
Om rättegångskostnad.
Samtidigt med aflemnande! af sistnämnda utkast bär jemväl framlagts
ett enligt enahanda plan och med ledning af i ämnet förut hållna
diskussioner och verkstälda förarbeten af Örbom uppgjordt preliminärt
utkast till allmänna grunder för domstolsförfattningen med hvad dertill hörer,
i följande afdelningar:
Kap. | 1. | Om |
Kap. | 2. | Om |
Kap. | 3. | Om |
Kap. | 4. | Om |
Kap. | 5. | Om |
Kap. | 6. | Om |
Kap. | 7. | Om |
Kap. | 8. | Om |
Kap. | 9. | Om |
Kap. | 10. | Om |
Kap. | 11. | Om |
Kap. | 12. | Om |
Kap. | 13. | Om |
Kap. | 14. | Om |
underrätt på landet,
underrätt i stad,
gemensam underrätt för stad och land,
öfverrätt,
Högsta Domstolen,
domförhet och rösträtt m. m.,
jäf och förfall för domstols ledamot,
domstols behörighet,
offentlighet och ordning vid domstolen,
protokoll, dombok och sakförteckning i rättegångsmål,
protokoll i ansökningsärenden,
åklagare och polismyndigheterna,
sakförare,
skiljesmän och särskild skadeståndsnämnd.
24
Andra hufvudtitoln.
I (ifrigt liar Beredningen förutom andra förarbeten låtit dels uppgöra
statistiska öfversigter i vissa rättegångsväsendet rörande frågor,
dels ock vidtaga åtgärder för införskaffandet af dylika uppgifter i andra
delar af ämnet.
Underdånigst
K. J. Berg.
O. W. Stael v. Holstein. Axel örbom. C. W. Hedenström,
ö. Bergius.
Wiih. Uppström.
Stockholm den 31 December 1882.
«
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.
Tredje hufvudtiteln.
Utdrag af ''protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, kallet inför
Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms
slott den 15 december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempt ander,
Ryding,
VOGT,
ScHWEIGAARD.
3:o
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog slutligen
förslaget till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1884 och
anförde dervid:
De beräkningar öfver kabinettskassans utgifter under år 1883,
hvilka åtföljde Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års
Riksdag och Storthing, upptogo en slutsumma af 641,350 kronor. För
Bill. till Riksä. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 1
Kabinetts
kassan.
[2.]
Utrikesde
partementet.
[3.]
Minister
staten.
2 Tredje liufvudtiteln.
1884 vill jag föreslå åtskilliga förändringar, hvilka skulle nedbringa
slutsumman till 638,700 kronor.
Å utrikesdepartementets stat finnes uppfördt arfvode för en skönskrifvare
med 600 kronor. Befattningen, som i december 1880 genom
senaste innehafvarens död blef ledig, bar sedan dess, i brist af fullt
kompetent sökande, icke blifvit återbesatt. Arfvodet har derför, på sätt
Eders Maj:t genom särskilda beslut den 6 augusti 1881 och 8 december
innevarande år medgifvit, blifvit användt till bestridande af kostnaden
för den skönskrifning, som för departementets räkning under dessa båda
år behöft verkställas. Då skickliga kalligrafer ingalunda saknad men
tvifvelaktigt är, huruvida någon sådan vill binda sig att för ett på förhand
bestämdt arfvode verkställa all den skönskrifning, som kan för departementets
behof ifrågakomma, anser jag lämpligare att arfvodet afföres
från lönestaten och skönskrifningen verkställes mot särskild godtgörelse.
Lönestaten för departementet, som, ålderstilläggen oberäknade,
slutar å 57,050 kronor, skulle derigenom minskas till 56,450 kronor.
Hela beloppet 57,050 kronor är för närvarande fördeladt sålunda
att 45,600 kronor utgå från kabinettskassan och endast 11,450 kronor
eller föga mer än en femtedel från konsulskassan. Före 1872 var konsulskassans
bidrag 6,500 kronor till en lönestat, som slutade å 41,700
kronor. Från och med 1872 höjdes bidraget till 7,700 kronor samt från
och med 1875, samtidigt med hela lönestatens höjning till 51,750 kronor,
till nuvarande beloppet 11,450 kronor. När lönestaten slutligen
från och med 1879 erhöll sin nuvarande slutsumma, blef konsulskassans
bidrag oförändradt.
Häruti ligger ett bestämdt missförhållande, som redan af en utaf
mina företrädare i embetet blifvit påpekadt. Då emellertid konsulskassans
tillgångar den tiden voro mindre rikliga, fick det bero vid en mindre
jemkning. Förhållandet har emellertid nu blifvit helt olika. Konsulskassan
har under en följd af år gifvit så rikliga öfverskott, att betydande
återbetalningar till statsverken kunnat ega rum, medan kabinettskassans
tillgångar allt strängare anlitats, och dess behållning fördenskull
ock varit i ständigt sjunkande. Jag får derföre tillstyrka,
att fördelningen ändras derhän, att konsulskassans andel i kostnaden för
centralförvaltningen hojes till närmare en tredjedel af lönestatens slutsumma
eller i rundadt tal till 17,500 kronor. Kabinettskassans andel
blifver då 38,950 kronor.
Å ministerstaten bör minskning ske under posten a. traktamenten,
till följd af Eders Kongl. Maj:ts denna dag fattade beslut, att den blif
-
Tredje hnfvudtiteln. 3
vande generalkonsuln i Lissabon icke skall uppbära tillskott från kabinettskassan.
Denna minskning uppgår till 6,000 kronor.
Ehuru jag anser mig icke böra nu för Eders Kongl. Maj:t framlägga
de mera omfattande förslag till omreglering af utgifterna för
minister staten, hvilka någon tid varit under förberedelse, behöfver jag
likväl icke vidare påyrka uppskof med den under den 17 augusti 1877
beslutade indragningen af den med ministerposten i Rom förenade generalkonsulsbefattilingen
i Italien. Enligt nyssnämnda beslut skulle sådan
indragning ske, så snart medel till nödig fyllnad i ministerlönen kunde
från annat håll beredas. En utväg härtill yppar sig nu genom att för
den nödiga lönefyllnaden använda dels det belopp, som hittills varit för
ministerresidenten i Lissabon å ministerstaten anvisadt eller 6,000 kronor,
dels utaf andra öfverskott 4,000 kronor.
I afseende å expektanslöner och pensioner å nämnda stat hafva
inga förändringar inträffat, som gifva anledning till ändring i senast
framlagda beräkningar.
I fråga om anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
förekommer väl, att utgifterna under åren 1880 och 1881 öfverstigit
beräkningarne, men enär detta åtminstone till en del torde hafva
berott på mera tillfälliga omständigheter, finner jag mig icke för närvarande
höra föreslå ändring i denna rubriks slutsumma eller fördelning.
En sammanställning af beräkningarne för 1883 och 1884 gifver
följande resultat: | 1883. | 1881. | Ökning. | Minsk- ning. |
1. Ministern för utrikes ärendena ........ | ............ 24,000 | 24,000 |
| — |
2. Utrikesdepartementet ................ 3. Ministerstaten: | 45,600 | 38,950 | — | 6,650 |
a. traktamenten | ............ 448,000 | 452,000 | 4,000 | — |
b. expektanslöner........................... | ............ 10,800 | 10,800 | — | — |
c. pensioner .................................... | ............. 25,950 | 25,950 | — | — |
4. Militärattachéer | ............ 12,000 | 12,000 | — | — |
5. Skrifmaterialier, expenser och extra ut- |
|
|
| |
gifter ...... | 75,000 | 75,000 | — | — |
Summa | kronor 641,350 | 638,700 | 4,000 | 6,650 |
alltså minskning
2,650
Af slutsumman för 1884 skulle efter hittills följd proportion 450,850
kronor belöpa på Sveriges och 187,850 kronor på Norges del.
KonsulsItassan.
Konsulatef
gifter.
4 Tredje hufvudtiteln.
I beräkningarne öfver konsulskassans inkomster och utgifter under
år 1883, blefvo de förra, så vidt de bestå i konsulatafgifter af
svenska och norska fartyg, upptagna till ett belopp af 189,000 kronor,
fördelade på följande konsulsdistrikt:
kronor.
Barcelona ........................................................................... 6,000
Havre ................................................................................. 22,000
Helsingfors ........................................................................ 8,000
Köpenhamn ........................................................................ 22,000
Leith.................................................................................... 14,000
London ............................................................................. 100,000
Lybeck .............................................................................. 5,000
Riga .................................................................................... 10,000
Rio de Janeiro.................................................................. 2,000
Summa kronor 189,000.
Jemlik! nådigt beslut den 21 april innevarande år, har ett lönadt
generalkonsulat blifvit upprättadt i Antwerpen, i sammanhang hvarmed
bestämmelse gifvits att konsulata%ifterna vid hufvudstationen och hälften
af de afgifter, som inflyta vid vicekonsulsstationerna, skola ingå till
konsulskassan. Dessa afgifter hafva af kommerskollegium och departementet
för det inre beräknats hädanefter tillföra konsulskassan en årlig
inkomst af omkring 12,000 kronor. Enligt nådigt beslut denna dag
skola jemväl inom Lissabons distrikt konsulatafgifterna hädanefter tillfalla
konsulskassan. De kunna anslås till 5,000 kronor.
De från vederbörande konsuler i början af innevarande månad inkomna
öfverslag af det löpande årets inkomst af konsulatafgifter, sammanstälda
med inkomstbeloppen under närmast föregående tvänne år,
gifva anledning till nedsättningar i beräkningen för Helsingfors, Köpenhamn
och Riga, men till förhöjning för Havre, Leith, London och Lybeck.
Inkomstberäkningen för 1884 kan derför i sin helhet uppställas
på följande sätt:
kronor.
Antwerpen ........................................................................ 12,000
Barcelona........................................................................... 6,000
Havre ................................................................................. 22,500
Helsingfors ........................................................................ 7,000
Köpenhamn ........................................................................ 21,000
Leith.................................................................................... 15,000
Transport kronor 83,500.
Tredje hufvudtiteln. 5
Transport kronor 83,500
Lissabon.............................................................................. 5,000
London ............................................................................... 105,000
Lybeck................................................................................. 5,500
Riga .................................................................................... 8,000
Rio de Janeiro ........ 2,000
Summa kronor 209,000.
Lägger man det faktiska förhållandet 1881 vid dessa konsulat till
grund för beräkningen af 1884 års inkomster, kunna häraf 34,i % antagas
belöpa på svenska och 65,6 % på norska fartyg. Detta utgör för de
förra ungefär 72,000 och för de senare omkring 137,000 kronor.
Hvad derefter konsulskassans utgifter vidkommer, så upptager beräkningen
följande ändringar.
På sätt ofvan blifvit omnämndt, har bidraget till utrikesdeparte- [6.]
mentets aflöningsstat blifvit höjdt från 11,450 till 17,500 kronor.
Enligt ofvan åberopade nådiga beslut af den 21 sistlidne april har [7.]
lönen lör generalkonsuln i Antwerpen blifvit bestämd till 13,000 kronor,
hvarjemte ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet Antwerpen.
af 3,000 kronor blifvit för detta generalkonsulat anvisadt. Dragés från
summan af dessa belopp, 16,000 kronor, den beräknade inkomsten af
konsulatafgifter 12,000 kronor, blifver konsulskassans egentliga utgift
för detta synnerligen vigtiga konsulat endast 4,000 kronor. Härvid bör
ock erinras, att vid den nya regleringen sjöfarten kommit i åtnjutande
af en nedsättning till hälften af de förut enligt en äldre norm utgående
konsulatafgifterna.
I öfverensstämmelse med hvad jag redan vid omnämnandet af än- GenemiHndringarne
å ministerstaten anfört, har lönen för generalkonsuln i Italien, italien.
10,000 kronor, hvilket belopp för närvarande uppbäres såsom lönefyllnad
af ministern i Rom, blifvit från konsulsstaten affördt. Jag skall
senare återkomma till denna fråga.
Under de senaste två åren har den å konsulsstaten upptagna lön Konstantmoför
en legationspredikant i Konstantinopel, 2,000 kronor, icke utgått. pelm
Anledningen dertill har varit, att det icke lyckats få någon prestman
att mot detta tillskott till annan aflöning såsom missionär eller i annan
egenskap, än mindre att mot ett så ringa arfvode utan tillskott från
annat håll åtaga sig befattningen.
Före 1875 utgjorde lönen 4,000 kronor, hvaraf hälften utgick från
kabinettskassan, men då det synes mig tvifvelaktigt äfven att med en höjning
af lönen till detta belopp erhålla kompetent person till en befatt
-
G c ner alkon''
sulatet i
Lissabon.
Konsulatet i
Tunis.
Ålder stillägg
för lönade
vice konsuler.
6 Tredje hufvudtiteln.
ning, som af innehafvaren bland andra särskilda egenskaper kräfver en
mindre vanlig språkkunskap, och som skall utöfvas på en ort, der lefnadskostnaderna
under senare tider varit betydligt stegrade, anser jag
för närvarande bäst att indraga densamma. Skulle framdeles möjlighet
yppa sig till dess återupprättande utan allt för dryg kostnad, lärer eu
provisorisk anordning för sådant ändamål alltid kunna träffas medelst
anlitande af befintliga besparingar, intilldess vederbörlig framställning
om anvisande af lön hunnit af Riksdagen och Storthinget pröfvas. Jag
är angelägen att genom detta uttalande hålla frågan öppen, enär en mer
än sekelgammal tradition, som är värd all aktning, ännu kan anses ålägga
de förenade rikena förpligtelse att under vissa omständigheter i Turkiets
hufvudstad upprätthålla protestantisk gudstjenst icke blott för landsmän
utan ock för religionsfränder af främmande nationalitet. Arfvode! för
eu orgelnist, hvilket i hvarje fall icke torde behöfva å lönestaten särskilt
uppföras, utan torde höra, om behöflig!, utgå af expensmedlen,
har från beräkningen jemväl blifvit affördt.
Genom denna dags beslut angående generalkonsulsbefattningen i
Lissabon har Eders Kongl. Maj:t bestämt generalkonsulns lön till 15,000
kronor samt åt konsulatet anvisat ett anslag till kontorskostnader mot
redovisningsskyldighet af 4,000 kronor. Utgiften för detta generalkonsulat
blifver sålunda hädanefter 19,000 kronor, hvarifrån dock bör dragas
konsulskassans inkomst af konsulatafgift^!-, anslagen till 5,000 kronor,
således i det hela eu utgift af 14,000 kronor. Senaste innehafvaren uppbar
från konsulskassan dels lön, dels anslag till kontorskostnader af tillsammans
10,000 kronor men derjemte 6,000 kronor från kabinettskassan,
hvilka nu kunnat för andra ändamål disponeras.
Jemlikt nådigt beslut den 8 innevarande månad bär konsulatet i
Tunis vid senaste innehafvarens afskedstagande blifvit indraget och distriktet
förlagdt under konsulatet i Alger, åt hvars innehafvare en förhöjning
af 1,000 kronor i anslaget till kontorskostnader blifvit beviljad!.
Indragningen af den lönade befattningen i Tunis, hvilken åtgärd tillstyrktes
redan af den äldre konsulatkomitén 1856, har sålunda medfört
en ren besparing af 5,000 kronor.
Den i Eders Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag
och Störtning föreslagna bestämmelsen om ålderstillägg för lönade
vicekonsuler kommer, på grund af representationernas bifall till förslaget
och i öfverensstämmelse med det under den 8 innevarande månad
fattade nådiga beslut, att från och med nästkommande års ingång vinna
tillämpning. Från och med år 1884 är vicekonsuln i Newcastle Conradi,
som till befattningen utnämndes den 28 september 1878, berättigad till
Tredje hufvudtiteln. 7
dylikt tillägg. För att tillmötesgå den af Kongl. Norska Regeringen
förra året uttalade och af Storthingets konstitutionskomité biträdda åsigt,
upptager beräkningen för 1884 dessa ålderstillägg under rubriken 2. a.
löner och nrfv oden.
För pensioner upptager beräkningen 27,550 kronor, eller 3,500 Pensionär.
kronor högre belopp än beräkningen för 1883. Skillnaden betingas af
den pension, som den 21 sistl. april, vid beviljande af nådigt afsked
åt förre konsuln i Antwerpen Berg, blef honom tillerkänd.
Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är i beräk- [8.]
ningen höidt från 20,900 till 23,250 kronor. Af de tre poster, hvari ShHfmatendetta
anslag är fördeladt, har den första under åren 1879 — 81 vant i
jemnt stigande och uppgick 1881 till 3,309 kronor. Med den andra är
förhållandet enahanda; den uppgick 1881 till 12,892 kronor. Endast
den tredje har år 1881 visat en lägre siffra än under de två föregående
åren, men medeltalet för alla tre åren utgör — då vexelkostnader derunder
inbegripas, såsom från och med innevarande år skall iakttagas —
öfver 8,000 kronor.
Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 10 december näst- lfffftdetfff
lidna år, vid föredragning af förslaget till utrikes budget för år 1883,^* oeh\miyttrade
jag att det varit min afsigt att förelägga Eders Kongl. Maj:t baofrågan
om ett lönadt konsulat i Neapel. Sedermera har emellertid Storthingets
konstitutionskomité såsom än mer önskligt framhållit upprättandet
af ett lönadt konsulat i Bilbao, som är en synnerligen vigtig
ort för den norska fiskhandeln och der det derför torde vara af vigt
att konsuln är oberoende af hvarje personligt intresse i fiskeriaffärerna.
Ehuru önskvärdt det synes mig att åtminstone i en af Italiens sjöstäder
hafva en lönad agent, som kunde egna sig uteslutande åt tjensten,
har jag likväl icke haft något emot ett uppskof med denna frågas ordnande,
i betraktande af den större vigt, den spanska marknaden egen
för Norges fiskerier. Det vore väl för öfrigt icke omöjligt att finna utvägar
för upprättande af lönade konsulat såväl i Bilbao som i någon
italiensk hamn, derest sådant vid ett närmare öfvervägande af alla i
ena eller andra riktningen inverkande faktorer skulle finnas nödigt eller
åtminstone i högre grad önskvärdt. Redan nu finnas tillgångar, som
kunna tagas i anspråk för de ifrågasatta befattningarne. Dessa utgöras
dels af de åt konsulerne i Neapel och Bilbao från konsulskassan utgående
anslagen till kontorskostnader, 3,000 kronor för den förre, 2,000
kronor för den senare, dels konsulatafgifterna inom de respektive distrikten,
hvilka afgifter kunna anslås till omkring 1,000 kronor i Neapel
och 3,000 kronor i Bilbao, dels slutligen det öfverskott, som de af mig
8 Tredje hufvudtiteln.
nu uppgjorda beräkningarne lemna odisponeradt och som uppgår till
4,500 kronor. Inkomsterna af konsulatafgifter vid de redan befintliga
lönade konsulaten äro dessutom beräknade med den varsamhet, att derest
icke en återgång i vår utländska sjöfarts nuvarande omfattning skulle
inträda redan under de närmaste åren, ytterligare öfverskott böra kunna
vara att påräkna. En sådan varsamhet har jag likväl ansett synnerligen
påkallad af det kända förhållandet, att användningen för våra segelfartyg
allt mer minskas, medan det ännu är ovisst, huruvida eu motsvarande
ersättning kommer att lemnas genom den visserligen redan mycket
lofvande utvecklingen af våra ångbåtsflottor.
Generalhon- Genom den sedan 1864 i Shanghai anställde olönade generalkon
SUJcf
jafan“ sulns afskedstagande innevarande år har den sedan några år hvilande
frågan om lämpligaste ordning af de förenade rikenas konsulatväsende
i Kina åter kommit på dagordningen. Jag får rörande denna frågas
olika skeden i underdånighet åberopa den redogörelse härför, som återfinnes
i senaste konsulatkomités betänkande (sidorna 288—-308 i den
svenska samt 128—137 i den norska upplagan) och vill nu blott erinra
derom, att sedan nådigt beslut den 15 november 1867 blifvit fattadt om
upprättandet af ett lönadt generalkonsulat för Kina och andra ostasiatiska
länder med staden Victoria å ön Hongkong till station samt den
22 i samma månad förordnats en agent, som skulle tills vidare öfvertaga
den nya befattningen, denne agent tre år senare blef på egen begäran
från befattningen entledigad och beslut samtidigt fattadt, att
frågan om en såsom agent lönad och med diplomatisk karakter försedd
konsulatsembetsmans utsändande till Kina och Japan skulle tills vidare
få hvila. I sammanhang med detta beslut vidtogs en provisorisk anordning
genom anställande af en lönad vicekonsul hos generalkonsuln
i Shanghai, hvilken anordning ännu fortfar.
Den i år afgångne generalkonsuln har vid flera tillfällen och stundom
med eftertryck framhållit vigten deraf, att de förenade rikenas intressen
i Kina blefve anförtrodda åt en med diplomatisk karakter försedd
agent, och den hos honom anställde vicekonsuln, som efter ett sjuårigt
vistande i Kina för närvarande uppehåller sig i hemlandet, har i
en till mig på begäran aflemnad promemoria uttalat sig i samma riktning.
Han delar generalkonsulns åsigt, att den hittillsvarande anordningen
är i alla afseenden otillfredsställande och uppställer derför såsom
de enda alternativ, emellan Indika man har att välja: antingen upp
-
Tredje hufvudtitelri. 9
rättandet af ett lönadt generalkonsulat jemte diplomatisk representation
eller ock indragning af såväl generalkonsulatet i Shanghai som
underlydande vicekonsulat och uppdragandet åt någon främmande makts
diplomatiske och konsulär-embetsmän att mot någon godtgörelse för
kansli- och kontorsutgifter tillvarataga de förenade rikenas intressen.
En af den afgångne generalkonsuln utlefvad promemoria i ämnet har
uteblifvit, men då jag i dagarne erhållit kännedom om hans vistelseort,
hoppas jag snart kunna vara i besittning af de upplysningar, han kan
lemna, och som i anseende till hans mer än tjugoåriga erfarenhet af
kinesiska förhållanden torde vara af synnerligt värde. Den vidare utredningen
af frågan kan, först när dessa upplysningar föreligga, fullföljas,
och ovisst är derför, huruvida jag kan blifva i tillfälle inhemta
Eders Kongl. Maj:ts beslut derom tillräckligt tidigt under nästkommande
år för att framställningar i ämnet skola kunna föreläggas Riksdagen
och Storthinget. Klart är nemligen, att kostnaden för ett lönadt generalkonsulat
för Kina och Japan måste blifva så pass betydlig, att för
dess åstadkommande erfordras en höjning af de statsanslag, som nu
från hvartdera riket utgå till konsulskassan. Ökningen torde dock i
hvarje fall icke behöfva öfverstiga 50 till 60 tusen kronor för båda rikena
tillsammans, det vill säga 30 till 35 tusen kronor för Sverige och
20 till 25 tusen kronor för Norge- Jag har öfvervägt, huruvida det icke
vore ändamålsenligt att i beräkningarne för 1884 redan nu upptaga eu
rund summa för ifrågavarande generalkonsulat, hvarigenom nämligen
skulle vinnas den fördel, att Riksdagen och Storthinget blefve satta i
tillfälle att för sin del pröfva ärendet redan nästkommande år, äfven
om den fullständiga utredningen, som måste föregå Eders Kongl. Maj:ts
definitiva beslut i ämnet, först längre fram på våren eller möjligen än
senare blefve fullbordad. Konsulatets upprättande kunde i sådant fall,
derest nödiga anslag beviljades, ega rum redan vid 1884 års ingång.
Men häremot möter den betänklighet, att huru starka skäl än synas tala
för nyttan, ja behöfligheten af ett lönadt generalkonsulat i Ostasien,
derest vi icke skola för alltid stanna utom den starka handels- och
sjöfartsrörelse, som der eger rum, invändningar kunna framkomma,
som göra ett ytterligare uppskof af den lösning, jag tänker mig som
den bästa, icke blott lämpligt utan nödvändigt. Dessutom är det all
sannolikhet för att nationalrepresentationerna skulle, vid pröfningen af
ett sådant ärende, vilja vara i besittning af fullständigare upplysningar
än dem, som nu föreligga, och att de skulle som en brist anmärka, att
Regeringen icke ännu fullt bestämt sin åsigt i frågan. Då nu, som jag
redan påpekat, säkerhet icke förefinnes, att vid den tid, Riksdagen och
Bill. till Rissel. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2
10 Tredje hufvudtiteln.
Storthinget senast måste till behandling företaga sådana frågor, den
fullständiga utredningen kan föreligga, vill jag för ögonblicket inskränka
mig att framhålla frågans vigt.
Skiljaktigheterna mellan beräkningarne rörande konsulskassans inkomster
och utgifter för åren 1883 och 1884 framgår af nedanstående
tablå:
Inkomster:
1883.
Statsverkens bidrag .................................... 280,000
Konsulatafgifter, förslagsvis ..................... 189,000
1884. Ökning.
280,000 --
209,000 20,000
Minsk
ning.
Summa kronor 469,000 | 489,000 | 20,000 | — | |
Utgifter: |
|
|
|
|
Utrikesdepartementet Konsulsstaten: | 11,450 | 17,500 | 6,050 | — |
a. löner och arfvoden b. anslag till kontorskostnader mot | 299,100 | 302,700 | 22,000 | 18,400 |
redovisningsskyldighet | 38,500 | 45,500 | 7,000 | __ |
c. anslag till kontorskostnader utan |
|
|
| |
redovisningsskyldighet . | 69,000 | 68,000 | 1,000 | 2,000 |
rande konsulat | 6,000 | 4,500 | — | 1,500 |
e. pensioner... | 24,050 | 27,550 | 3,500 | _______ |
Skrifmaterialier, expenser och extra |
|
| ||
utgifter | 20,900 | 23,250 | 2,350 |
|
Summa kronor 469,000 | 489,000 | 41,900 | 21,900 | |
|
|
| alltså ökning | |
|
|
| 20,000 kr. |
Den summa, som för oförutsedda utgifter och till betäckande af
bristande inkomster behöfver af Storthinget begäras, har jag liksom
föregående år beräknat till 32,000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan
och 20,000 för konsulskassan. För Sveriges del torde
Eders Kongl. Maj:t deremot komma att såsom hittills begära dispositionsrätt
öfver uppkommande besparingar.
11
Tredje huvudtiteln.
Jag får nu i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade
öfver de af mig uppgjorda förslag och beräkningar infordra Sin
Norska Regerings underdåniga betänkande.
Jemlikt öfrige närvarande statsrådsledamöters tillstyrkande
behagade Hans Maj:t Konungen till denna
hemställan lemna nådigt bifall.
Ex protocollo
Robert Sager.
12
Tredje hufvudtiteln.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Homs Maj:t
Konungen i sammansatt Statsråd d Stockholms slott den
10 januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,.
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding,
Yogt,
Schweigaard.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i
underdånighet Kongl. Norska Regeringens den 28 nästlidne december
afgifna betänkande öfver det i sammansatt statsråd den 15 samma månad
af Herr Ministern föredragna förslag till de förenade rikenas gemensamma
utrikes budget för år 1884 med tillhörande beräkningar. Herr
Ministern anförde:
Mot de af mig gjorda beräkningarne öfver kabinettskassans utgifter
samt konsulskassans inkomster och utgifter har departementet för
det inre i sin till grund för Kongl. Norska Regeringens betänkande
gjorda föredragning icke framstält några anmärkningar. Med tillämpning
af dessa beräkningar angifver departementet anslagsbehofvet för
nästa statsregleiängsperiod i Norge, hvilken som bekant omfattar senare
Tredje hufv udtiteln. 13
halfåret 1883 och första halfåret 1884, för kabinettskassan till 188,240
kronor och för konsulskassan till 120,000 kronor, förutom inkomsten af
konsulatafgifter. Till oförutsedda utgifter och för betäckande af möjligen
bristande inkomster skulle derutöfver, såsom jag vid föredragningen den
15 december erinrade, kräfvas 12,000 kronor för kabinettskassan och
20,000 kronor för konsulskassan.
I afseende å det af mig omförmälda eventuella behofvet af en tillökning
i anslaget för konsulskassan för att kunna bestrida kostnaden
för ett lönadt generalkonsulat i Kina och Japan, förklarar sig departementet
vara ense med mig deruti, att det med hänsyn till frågans ställning
i hvarje fall icke kräfves att uppföra något belopp för en sådan
befattning uti ifrågavarande budget.
Jag hade icke med mitt uttalande den 15 december velat fullständigt
utskära all tanke på att redan innevarande års Riksdag och Storting
skulle sättas i tillfälle att pröfva en framställning i det af mig
antydda syftet, ehuru jag yttrade starka tvifvelsmål om möjligheten att
vinna nödigt rådrum dertill. Nu har emellertid ett preliminärt utlåtande
i ämnet redan ingått från den afgångne generalkonsuln och en fullständigare
utredning har han utlofvat att med det allra snaraste insända.
Det torde sålunda ännu finnas någon utsigt att få frågan behörigen utredd
temligen tidigt under vårens lopp.
I det jag nu hemställer, det Eders Kongl. Maj:t matte besluta att
det af mig uppgjorda förslaget till de förenade rikenas gemensamma utrikes
budget för år 1884 skall med tillhörande beräkningar meddelas
Riksdagen och Storthinget, får jag tillika föreslå att de för utgifternas
bestridande nödiga anslag måtte åt Riksdagen och Storthinget äskas att
utgå efter den för de båda rikenas bidrag till sadana utgifter hittills
gällande proportion såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.
Med tillämpning häraf samt med hänsyn till ej mindre de för
Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna än äfven förhållandet
med '' den olika dispositionsrätt öfver besparingar, hvilken numera bör
iakttagas, får jag slutligen hemställa,
att af Riksdagen måtte för 1884 äskas samma belopp, som för 1883
blifvit beviljade, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000
kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet
samt med samma rätt till deras användande och under enahanda
vilkor som hittills;
och ''att af Storthinget måtte för budgettermmen 1 juli 1883—
30 juni 1884 äskas 188,240 kronor till kabinettskassan samt 120,000 kronor
till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg kan
14 Tredje hufvudtiteln.
komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag
för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af 32,000 kronor, hvaraf 12,000
kronor för kabinettskassan och 20,000 kronor för konsulskassan.
Hvad Herr Ministern sålunda hemstält och föreslagit
och deruti öfriga närvarande statsrådsledamöter
till alla delar instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
i nåder gilla och bifalla.
In fidem
Robert Sager.
Tredje hufvudtiteln.
15
Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1884.
|
| Sverige. | Norge. | Tillsammans. |
Kabmettskassan: | Kronor. | Kronor. | Kronor. | |
1. | Ministern för utrikes ärendena . | 24,000 | __ | 24,000 |
2. | Utrikesdepartementet | 27,495 | 11,455 | 38,950 |
O O. | Ministerstaten | 345,000 | 143,750 | 488,750 |
4. | Militärattachéer | 8,400 | 3,600 | 12,000 |
5. | Skrifmaterialier, expenser och extra |
|
|
|
| utgifter | 45,955 | 29,045 | 75,000 |
| Summa kronor | 450,850 | 187,850 | 638,700 |
Konsulskassan: |
|
|
| |
1. | Utrikesdepartementet , | 10,000 | 7,500 | 17,500 |
2. | Konsulsstaten 448.250 |
|
|
|
| då härifrån dragés hvad som |
|
|
|
| beräknas kunna bestridas af |
|
|
|
| inflytande konsulatafgifter... 209,000 | 136,700 | 102,550 | 239,250 |
3. | Skrifmaterialier, expenser och extra |
|
|
|
| utgifter...... | 13,300 | 9,950 | 23,250 |
| Summa Kronor | 160,000 | 120,000 | 280,000 |
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1884.
1. Ministern för utrikes ärendena .............................................. 24,000
2. Utrikesdepartementet ........................................................ 38 950
3. Ministerstaten:
a. Traktamenten:
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plé
nipotentiaire
....................................... 48,000
Legationssekreterare.................................... 6,000 54000
Transport 54,(XX)
62,950
16 Tredje liufvudtiteln.
Transport 54,000
Beskickningen i Bryssel och Haag:
Ministerresident.................................................. 20,000
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministre Plénipotentiaire..................... 10,000
Drogman.............................................. 4,000 14000
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Etraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire .......................... 36,000
• Legationssekreterare........................... 5,000 41,000
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire ........................... 60,000
Legationssekreterare........................... 8,000 68,000
Beskickningen i Madrid:
Ministre Plénipotentiaire ................................. 20,000
Beskickningen i Paris:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire ........................... 60,000
Legationssekreterare ........................... 8,000 68,000
Beskickningen i S:t Petersburg:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire ........................... 60,000
Legationssekreterare........................... 8,000 68,000
Beskickningen i Bio de Janeiro:
Chargé d’Affaires................................................ 2,000
Beskickningen i Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipo
tentaire.
........................................................ 29,000
Beskickningen i Washington:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire ........................... 16,000
Legationssekreterare........................... 6,000 22,000
Transport 406,000
62,950
{Åtnjuter fri bostad samt uppbä
från konsulskassan 10,000 kr.
/Uppbär från konsulskassa
(2,000 kronor.
Uppbär såsom generalkonau
L17,000 kronor.
{Uppbär såsom generalkonsu
16,000 kronor samt konsulat
afgifter.
62,950
Tredje hufvudtiteln. 17
Transport 406,000 62,950
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinär och Ministre
| Plénipotentiaire ........................... | 40,000 |
|
|
Legationssekreterare........................... | 6,000 46,000 | 452,000 |
| |
| b. Expeläanslöner............................ |
| 10,800 |
|
| c. Pensioner.................................. |
| 25,950 | 488,750 |
4. | Militärattachéer |
|
|
|
| 1 Militärattaché................................ |
| 6,000 |
|
| 1 d:o .............................. |
| 6,000 | 12,000 |
5. | Skrifmaterialier, expenser och extra | utgifter: |
|
|
| a. Skrifmaterialier och expenser. |
| 24,500 |
|
| b. Ekiperingspenningar................ |
| 10,000 |
|
| c. Hemliga utgifter ...................... |
| 14,000 |
|
| ä. Ofriga extra utgifter ............. |
| 26,500 | 75,000 |
Summa kronor 638,700
Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1884.
Svenska statsverkets bidrag......................... |
| Kronor. 160,000 |
Norska statsverkets bidrag........................... |
| 120,000 |
Konsulatafgifter, förslagsvis: | ................. 12,000 |
|
» Barcelonas » ............... | .................. 6,000 |
|
» Havres » ............... | .................. 22,500 |
|
» Helsingfors » ............... | .................. 7,000 |
|
» Köpenhamns » ............... | .................. 21,000 |
|
» Leiths » ............... | .................. 15,000 |
|
» Lissabons » ............... | .................. 5,000 |
|
» Londons » ............... | .................. 105,000 |
|
» Lybecks » ............... | .................. 5,500 |
|
» Rigas » ............... | .................. 8,000 |
|
» Rio de Janeiros » ............... | .................. 2,000 | 209,000 |
| Summa kronor | 489,000 |
Bih. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. | 1 Afd. |
|
3
18
Tredje hufmdtiteln.
U tgifter:
1. Utrikesdepartementet
2. Konsulsstaten:
a. Löner och arfvoden:
17,500
Generalkonsuln, lön
» »
Konsuln, »''
Generalkonsuln, >■
Alexandrin,
Antwerpen,
Arkhangel,
Barcelona,
Hamburg,
Havre, » » 14,500
Yicekonsuln, » 5,000
Helsingfors, Generalkonsuln, »
Konstantinopel, Ministre Plénip. ? 10,000
Hrogman, > 2,000
Konsulatsekreteraren, » 6,000
Hamnmästaren, aflöning 5,300
Köpenhamn, Generalkonsuln, lön 15,000
Helsingör,
Leith,
Lissabon,
London,
Vicekonsuln,
»
Konsuln,
Generalkonsuln,
Vicekonsuln,
Kanslisten,
En kontorist,
Gardin, Kontoristen,
Liverpool, Vicekonsuln,
Newcastle, »
West Hartlepool,
Kontoristen,
Lybeck, Konsuln,
Liga, »
Rio de Janeiro, Generalkonsuln,
4,500
24.000
10.000
6,000
5.000
4.000
Shanghai,
Washington,
Vicekonsuln,
Generalkonsuln,
12,000 | Uppbär konsulatafgifter. |
13,000 |
|
8,000 | D:o d:o |
12,000 |
|
8,000 | D:o d:o |
19,500 | jl lönen ingår ålderstillägg a |
14,000 | |
| Jeraför ministerstaten. |
| D:o d:o |
23,300 | / Uppbär konsulatafgifter sam 1åtnjuter fri bostad. . /Häraf utgå 700 kronor såsom |
19,500 |
|
4,400 | f Uppbär konsulatafgifter. I lö |
16,000 | |
15,000 |
|
49,000 |
|
4,000 |
|
9,000 |
|
8,500 | fl lönen ingår ålderstillägg af |
5,000 |
|
8,000 |
|
9,000 |
|
17,000 | Jemför ministerstaten. |
12,500 16,000 302 700 | JI lönen ingår ersättning för |
Transport 302,700 17,500
Tredje hufvudtiteln.
19
Transport
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Antwerpen.................................................................. 3,000
Barcelona .................................................................. 2,000
Havre ................................................. 4,000
Helsingfors ............................................................... 2,000
Köpenhamn ............................................................... 4,500
Leith .......... 6,000
Lissabon.................................................................... 4,000
London....................................................................... 11,000
Lybeck........................................................................ 2,000
Riga........................................................................... 3,000
Shanghai.......................................................... 4,000
302,700
45,500
17,500
c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandrin........
Alger ..............
Arkhangel........
Bahia ..............
Bilbao ..............
Buenos Ayres..
Dardanellerna..
Gibraltar ........
Hamburg ........
Havana ...........
Japan ..............
Kiel .................
Liverpool ........
Marseille...........
Montevideo .....
Neapel..............
Newcastle........
New York........
Pireus ..............
Bio de Janeiro
Rom .................
Smyrna ...........
Tanger..............
Triest ..............
.... 6,000
.... 3,000
.... 2,000
.... 2,000
.... 2,000
... 4,000
500
...., 2,000
.... 2,000
.... 3,000
.... 4,000
.... 4,000
.... 5,000
.... 1,500
... 2,000
... 3,000
... 4,000
... 6,000
... 1,000
.... 4,000
.... 3,000
.... 1,000
2,000
.... 1,000 68,000
Transport 416,200
17,500
20
Tredje hufvudtiteln.
Transport 416,200 17,500
d. Anslag till under reglering varande konsulat m. m............. 4,500
e. Pensioner: .............................................................................. 27,550 448,250
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser............................................. 3,500
b. Konsulernes embetsutgifter ................................................ 12,000
c. Diverse utgifter..................................................................... 7,750 23,250
Summa kronor 489,000
Tredje hufvudtitelu.
21
Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10 januari
md.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
''Ryding.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, som föredrog
regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1884,
anförde i underdånighet:
I fråga om de ordinarie anslagen under tredje hufvudtiteln har
Eders Kongl. Maj:t vid föredragning uti sammansatt svenskt och norskt
statsråd denna dag, hvad angår Sveriges bidrag till den gemensamma utrikes
budgeten, redan beslutat, att af Riksdagen skola äskas samma belopp
som för 1883 blifvit beviljade, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan
och 160,000 kronor till konsulskassan.
De för kabinettskassan beräknade utgifterna utgöra emellertid i sin
helhet 638,700 kronor, hvadån på Sveriges andel kommer, enligt den
gällande proportionen af 12/n, ett belopp af 450,850 kronor. Skillnaden
3,050 kronor måste sålunda komma att bestridas af besparingar.
Vid regleringen af tredje hufvudtiteln för innevarande år uttalade
Ordinarie
anslag.
22
Tredje hufvudtitelu.
jag mina betänkligheter mot att sålunda anvisa förutsedda utgifter på
besparingarne, enär dessa borde afses hufvudsakligen för oförutsedda
eller öfver beräkningarne stegrade utgifter. Om jag icke dess mindre
nu tillstyrkt Eders Kongl. Maj:t att ånyo anlita en sådan utväg, så har
det sin. förklaring deruti, att genom den redan beslutade och ikraftträdda
indragningen af ett anslag å ministerstaten — 6,000 kronor för
ministerresidenten i Lissabon — redan under innevarande års första
hälft nästan hela det för betäckande af 1884 års brist behöfliga beloppet
skall finnas tillgängligt.
Bland öfriga ordinarie anslag under hufvudtiteln har jag icke något
att anföra med afseende å underhållsanslaget för svenska kronans
egendom i Konstantinopel, hvilket torde till oförändradt belopp uppföras.
Hvad åter anslaget till svenska kyrkan i Paris beträffar, så får
jag erinra derom, att kyrko- och skolbyggnaden den 16 sistlidne april
högtidligen öfverlemnades till ett af Eders Kongl. Maj:t utsedt ombud,
som i sin redogörelse för fastighetens beskaffenhet upplyst, att tomtarealen
omfattar 2,094,so qvadratmeter; att tomtvärdet blifvit af tillkallad
arkitekt uppskattadt till 250,964 francs och byggnadernas värde
till 93,573 francs, tillsammans 344,537 francs eller i rundt tal 248,000
kronor; att fastigheten visats vara fri från intecknad skuld, och att endast
en af de personer, som genom gåfvor bidragit till byggnadens
åstadkommande, dervid fäst ett vilkor, som kunde medföra någon årlig
utgift, beräknad att i medeltal utgöra 30 francs.
Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter under den 27 sistlidne juni
faststäldt ordning för församlingen i Paris, har kyrkorådet genom Eders
Kongl. Maj:ts beskickning i Paris ingifvit en redogörelse för försanilingens
ekonomiska ställning, af hvilken framgår att församlingen vore
i behof af ett statsunderstöd af sjutusen kronor för hvardera af åren
1884 och 1885 samt derefter af ett hälften så stort belopp under en
längre följd af år, allt oberäknadt det nu utgående anslaget af 1,800
kronor årligen.
Enär beliöfligheten af det ifrågasatta understödet är beroende af
den blifvande regleringen af pastors vid svenska församlingen i Paris
löneförmåner, hvilken fråga nu är under beredning, kan jag icke för
ögonblicket bestämdt angifva anslagsbehofvet för svenska kyrkan i Paris.
Under förutsättning att särskild proposition om ett extra anslag härtill
kommer att under Riksdagens lopp aflåtas, får jag nu inskränka mig
att tillstyrka uppförandet bland hufvudtitelns ordinarie anslag af samma
belopp som hittills eller 1,800 kronor.
Tredje hufrudtiteln. 23
Såsom extra anslag under tredje hufvudtiteln tinnes i 1883 års Hl.!
riksstat uppfördt 4,500 kronor för fortsatt utgifvande af »Sveriges Tråk-Extra andag.
täter». Jag får föreslå Eders Kongl. Maj:t att jemväl för 1884 äska
uppförande af samma belopp.
„ J?en utgifvaren har i redogörelsen för sin verksamhet under
ar 1882 meddelat, att af vetenskapliga skäl det under tryckning varande
andra bandet ansetts böra sträckas något längre fram i tiden än förut
var ämnadt, så att detsamma kommer att sluta icke med år 1400 utan
med år 1408. Manuskriptet till det sålunda utvidgade bandet var fullständigt
anemnadt den 30 sistlidne november, men trycknino-en har i
detta ögonblick icke hunnit längre än till år 1404. Eu kort tid återstår
sålunda ännu, innan andra bandet kan ligga färdigt under allmänhetens
ogon Jag betvifla!- ingalunda, efter hvad jag varit i tillfälle inhemta
om detta bands innehåll, att dess offentliggörande''skall blifva af synnerlig
betydelse för den nordiska historieskrifningen.
Samtidigt med arbetet å tidsperioden före 1408 hafva fortgått förberedelser
till utgifvande af 4:de delen omfattande tiden 1521 —1570.
Utgifvare!1 afser att under detta år från trycket utgifva så mycket, som
deraf kan medhinnas, alltså eu betydlig del af Konung Gustaf I:s traktater.
. För nästa år skulle göras fortsättning härmed och om modigt
tryckningen af 3:dje delen (tiden 1409—1520) taga sin början.
Det bästa vitsordet för detta stora arbete är, att våra historieskrifvare
tillgodogöra sig dess resultat och att det, ehuru närmast af
betydelse for Sveriges och nordens historia, långt utom vårt lands gränser
fortfar att vinna det mest smickrande erkännande.
I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda
hemställan, uti hvilken statsrådets öfrige ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande
af det uppgjorda, härhos bilagda förslaget till
Kiksstatens tredje hufvudtitel för 1884, befalla att detsamma
jemte afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas för att tjena till ledning
vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
til hiksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof.
In fidem
Robert So,ger.
24
Tredje hufvudtiteln.
Förslag till Itiksstatens tredje Imfvudtitel för år 1884.
A. Ordinarie anslag.
I. Till bobinettskassan:
Kronor Kronor
1. Departementschefen, Ministern för utrikes ärendena ... 24,000
2. Utrikesdepartementet............................................................. 27,495
3. Ministerstaten*........................................................................ 345,000
4. Militärattachéer.................................................................... 8,400
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.................. 42,905 447,800
II. Till konsulskassan:
1. Utrikesdepartementet................................................ ........... 10,000
2. Konsulsstaten........................................................................ 136,700
3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter................. 13,300 160,000
III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200
2. Till svenska kyrkan i Paris ............................................ 1,800 6,000
Summa kronor 613,800
B. Extra anslag.
För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» ....................................... 4,500
Summa summarum kronor 618,300
Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.
1
Fjerde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10
Januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempta;lider och
Ryding.
Departementschefen, Statsrådet Ryding anhöll i underdånighet att
få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af
utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1884 och att i
sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna
framställningar i vissa delar, som icke förut blifvit inför Kongl. Makt
anmälda:
statskontorets underdåniga skrifvelse den 11 December 1882, så
vidt den, enligt meddeladt transsumt från finansdepartementet, rörde
fjerde hufvudtiteln;
. generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga
skrifvelse den 15 November 1882 angående arméförvaltningens artilleridepartements
behof af statsanslag under år 1884;
i
2
Fjerde ImfYiulti teln.
arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrifvelse
den 15 November 1882 angående departementets medelsbehof
för år 1884;
chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse af samma dag
angående extra anslag för år 1884 till Karlsborgs fästningsbyggnad;
befälhafvare^ för generalstaben underdåniga utlåtande den 23
December 1882 i fråga om Karlsborgs fästnings betydelse för rikets
försvars väsende; .
arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skntvelse
den 17 November 1882 om departementets anslag för år 1884;
arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den
12 December 1882 angående behofven år 1884 å de under departementets
förvaltning ställa anslag; samt
chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga memorial
den 28 November 1882 i fråga om behofvet af medel för de
topografiska arbetena under år 1884.
Härefter anförde departementschefen:
Eders Kongl. Maj:t har den 8 innevarande Januari godkänt samt beslutat
att i nådig proposition för Riksdagen framlägga de af mig föredragna
förslag till lagar om ny härordning, om upprätthållande af härens
stamtrupp, om allmänna värnpligten samt om öfvergång från
den nuvarande till ny härordning, hvarjemte Eders Kongl. Maj :t samma
dag beslutat äska Riksdagens gillande af vissa utaf Eders Kongl. Maj .t
godkända grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad.
Under förutsättning att dessa förslag varda af Riksdagen antagna,
och då tillämpningen af den nya härordningen skulle år 1884
taga sin början, betingas häraf väsentliga förändringar uti d<? å riksstatens
fjerde liufvudtitel för landtförsvarets behof nu uppförda anslag.
Yäl gäller detta under det första öfvergångsåret till ny härordning
i mindre grad sjelfva slutsumman af anslagen, men de. rubbningar i
de äldre anslagstitlarne, som för nämnda år blifva nödiga, äro .dock
redan betydande, och det torde i sammanhang med dessa.förändringar
samt vid början af en ny härordnings tillämpande böra tillses, att de
särskilda anslagen erhålla sådan indelning och uppställning, som äro
egnade att lemna en mera lättad öfversigt öfver de olika slagen af
kostnader för landtförsvaret, än den, som af den nuvarande, staten kan
vinnas, och-att framgent kunna utan allt för stora förändringar bibehållas.
_
I detta hänseende synas mig de af landtförsvarskomitén tillämpade
grunder kunna i väsentliga delar följas.
Fjerde hufvudtiteln. 3
Innan jag emellertid öfvergår till närmare redogörelse för de anslag,
som för olika behof erfordras, anser jag mig dock böra förutskicka
den allmänna erinran, att vid så genomgripande förändringar
uti arméns förhållanden, som måste förekomma vid öfvergången till
en nj härorganisation, det måste inträffa, att flera omständigheter,
hvilka ega inverkan på de behöfliga anslagsbeloppens storlek, icke på
förhand låta sig bestämmas med den noggrannhet, som vore att önska,
utan måste blifva föremål för sannolikhetsberäkningar.^ Såsom följd
häraf kunde ifrågasättas, huruvida icke hela det belopp, som beräknas
under första öfvergångsåret komma att erfordras för landtförsvarets
behof, borde i riksstaten uppföras såsom förslagsanslag. En sådan
anordning lärer dock ur flera synpunkter möta betänkligheter och torde
kunna undvikas, under antagande att anslagen i deras helhet blifva
tillräckliga och att, intilldess större erfarenhet om medelsbehofvet under
hvarje särskildt anslag hunnit vinnas, möjligen uppkommande brist
å en anslagstitel får betäckas med öfverskott å annan.
Med iakttagande af den ordning, hvari de under första öfvergångsåret
till ny härordning erforderliga anslag å fjerde hufvudtiteln synas
mig böra i riksstaten under särskilda rubriker uppföras, går jag nu att
redogöra till en början för de under nämnda år för landtförsvaret behöfliga
-
Ordinarie anslag.
Landtförsvarsdepartementet.
Departementschefen.
I det å 1883 års riksstat under fjerde hufvudtiteln uppförda an- Anslaget tm
slag för departementschefen föreslår jag icke någon förändring, hvarföre
jemväl för år 1884 torde uppföras under rubrik »Departements- ändradt.
chefen» ett anslag å 17,000 kronor.
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen.
[2.]
Uti 1883 års riksstat äro uppförda anslag för departementets af- Anslagen tm
delning af Kongl. Maj:ts kansli med 49,000 kronor och för departementets
kommandoexpedition med 3,040 kronor. expeditionen
Då dessa anslag, hvilkas belopp böra förblifva oförändrade, till sammanfördavinnande
af förenkling, torde kunna i riksstaten sammanföras till ett
[3.]
Anslaget till
arméförvaltningen
oförändradt.
[4-]
Kommen
dantsstaten.
4 Fjerde Imfrudtiteln.
enda, anser jag i riksstaten böra uppföras under rubrik »Departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen» ett
anslag å 52,040 kronor, hvilket belopp till slutsummans jemnande kan
nedsättas till 52,000 kronor.
Arméförvaltnin gen.
Landtförsvarskomitén, som ansett den för arméförvaltningen i nu
gällande riksstat upptagna kostnad 142,700 kronor skola genom förändrad
organisation af embetsverket framdeles kunna nedsättas, har,
då det nuvarande behofvet måste tills vidare qvarstå, uti sitt förslag
öfver landtförsvarets kostnad under första öfvergångsåret bibehållit
samma anslagsbelopp oförändradt.
Enligt de föreslagna grunderna för härens aflöning m. m., skulle generalintendenten
och öfverfältintendenten, för hvilka aflöning är uppförd å
arméförvaltningens nuvarande stat, blifva i afseende å aflöningsförmåner
likställde, den förre med general och den senare med öfverste.
I följd af denna bestämmelse, hvilken, på sätt tillika föreslagits,
skulle tillämpas från och med år 1884, komme arméförvaltningens anslag
för samma år att kräfva en förhöjning af sammanlagdt 4,815
kronor, men då det synes mig mindre lämpligt att föreslå en sådan
förhöjning i detta ordinarie anslag, innan omförmälda fråga om förändrad
organisation af embetsverket erhållit sin lösning och derigenom
visat sig, i hvad mån å andra sidan inskränkningar å staten kunna
åstadkommas, anser jag ifrågavarande belopp böra tills vidare utgå från
det anslag för den nya härordningens genomförande, om hvars upptagande
i riksstaten jag har för afsigt att i det följande göra framställning.
Jag anser derföre det i 1883 års riksstat uppförda anslag till
arméförvaltningen å 142,700 kronor böra bibehållas oförändradt i riksstaten
för år 1884.
Kommendantsstaten.
1883 års riksstat upptager anslag för
öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm........................ kr. 7,350:
och för
kommendanter och befälhafvare m. fl. å fästningar och
garnisonsorter....................................................................... » 34,475:
Summa kr. 41,825: —
Fjerde ImfViultiteln. 5
I nyss nämnda anslag å 34,475 kronor ingå likväl utgifter till
sammanräknadt belopp af 21,870 kronor för aflöning af garnisonsläkare,
garnisonspastor och auditörsbiträde å Karlsborg samt aflöningar
och omkostnader vid fästningsintendenturen derstädes, för hvilka utgifter
jag, i likhet med landtförsvarskomitén (betänkandet delen IT sid.
210), anser medel böra uppföras under andra anslag, hufvudsakligen
aflöningsanslagen. Dessa 21,870 kronor skola således nu frånräknas
ofvanberörda anslags slutsumma 41,825 kronor, då återstoden utgör
19,955 kronor.
Intilldess en närmare reglering af anslaget framdeles kan ega
rum, torde derför böra i riksstaten för öfverkommendantsexpeditionen
och kommendantskapen upptagas under gemensam benämning af
»Kommendantsstaten)) ett anslag å 19,955 kronor, hvilken summa
dock, enär uti anslaget äfven ingå expensmedel, kan jemnas till
20,000 kronor.
Hären.
Fasta löner och arfvoden, alderstillägg, tjenstgöringspenningar
och dagaflöning.
Öfver de belopp, hvartill under första året af öfvergången till den
föreslagna nya härordningen utgifterna för aflöning, beklädnad och
underhåll för härens personal skulle komma att uppgå, har jag, likasom
öfver kostnaderna för inqvartering och hästar, låtit, med tillämpning
af de utaf Eders Kongl. Maj:t godkända grunder ej mindre för
ny härordning och för härens aflöning, underhåll och beklädnad, än
äfven för öfvergång från den nuvarande till ny härordning, upprätta
detaljerade förslag; och torde dessa mera vidlyftiga kostnadsberäkningar
framdeles böra Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.
I fråga om den personal, för hvilken aflöning och öfriga förmåner
bort upptagas, hafva, såsom Eders Kongl. Maj:t af nämnda beräkningar
täcktes finna, tagits till grund de af landtförsvarskomitén uppgjorda
förslagstabeller öfver personalen under öfvergångstiden. I komiténs
tabeller har personalen vid 1884 års ingång upptagits till det antal,
som borde förefinnas enligt arméns stater, hvarefter beräknats i hvarje
grad den afgång och den tillkomst, som antagits skola under året
efter hand inträffa. Enligt öfvergångsförslaget skulle emellertid
[5-8.]
Fasta löner
och arfvoden.
Alderstillägg.
Tjenstgöringspenningar.
Dagaflöning.
6
Fjerde hufvudtiteln.
rekrytering för inträffande vakanser bland indelt manskap, derest
den föreslagna nya härordningen under loppet af år 1883 antages,
upphöra genast derefter eller således redan under samma års förra
hälft, hvarförutom vid då inträdande nya förhållanden afsked lärer
kunna och böra på ansökan medgifvas åtminstone för ett temligen stort
antal af det äldre manskapet äfven för orsaker, för hvilka afsked eljest
endast undantagsvis beviljats. I följd häraf och då antalet volontärer,
som med anledning af sådana vakanser, enligt öfvergångsförslaget,
kunde under år 1883 anställas, ej kan, med fästadt afseende å tiden
för volontärskolans verksamhet, beräknas synnerligen högt, lärer med
största sannolikhet kunna antagas, att den för år 1884 i tabellerna
beräknade minskning i antalet manskap på gammal stat skall i verkligheten
hafva inträffat tidigare eller under loppet af år 1883 och således
vara för handen redan vid 1884 års början. Med anledning häraf
har jag trott, att det manskap, hvarför aflöning och underhåll erfordras,
kan för första öfvergångsåret, på sätt jemväl i landtförsvarskomiténs
förslag öfver kostnaderna för samma år iakttagits, beräknas
sålunda, att den i tabellerna upptagna afgång under år 1884 af manskap
hänförts till årets början, då deremot något kostnadsafdrag icke
göres för sedermera under år 1884 bland manskapet inträffande vakanser.
I afseende å befäl och civilpersonal har den i komiténs tabeller
gjorda beräkning desto hellre kunnat följas, som med tillsättning af
tjenster under första öfvergångsåret lärer, så framt sådant erfordras,
kunna anstå intill dess de behöfliga aflöningsmedlen genom inträffande
afgång blifvit disponibla. Med tillämpning häraf och de af Eders
Kongl. Maj:t godkända aflöningsgrunderna har beloppet af fasta löner
och arfvode!!, tjenstgöringspenningar och dagaflöning kunnat, såsom
det synes, med tillfredsställande noggrannhet beräknas.
Såsom särskildt anslag är i nu gällande riksstat uppfördt under
rubrik artilleristaben ett belopp af 12,200 kronor, hvaraf 11,600 kronor
utgöra de för artilleristaben jemte konstruktionskontoret beviljade och
åtminstone under första öfvergångsåret erforderliga arfvoden samt återstående
600 kronor äro afsedda till expenser, men då nämnda arfvoden
följdriktigast böra upptagas under samma anslagstitel som öfriga sådana,
har jag dit hänfört ifrågavarande arfvodesbelopp, 11,600 kronor,
börande expensmedlen utgå från anslaget till extra utgifter.
I anslaget å samma riksstat för fortifikationen ingår likaledes ett
belopp af 10,200 kronor, hvarmed bestridas arfvoden vid fortifikationen
till öfverstelöjtnanter, majorer och kaptener af törsta klassen samt
Fjerde lmfrudtiteln. 7
kompanichefer. I clen mån dessa arfvoden, hvilka hittills utgått med
600 kronor till hvarje officer, erfordras för fortifikationsstaben, böra
desamma åtminstone tills vidare bibehållas, och jag anser i sådant hänseende
böra för år 1884 ställas till fortifikationsgeneralens disposition,
att användas till arfvoden för staben och biträden å ritkontoret, ett
belopp af 3,600 kronor.
Då bibehållande af öfriga ifrågakomna arfvoden ''vid fortifikationen
är oförenligt med de föreslagna nya aflöningsgrunderna, lära dessa
arfvoden, sedan nya aflöningsgrunder blifvit gällande, ej skola vidare
utgå och hafva derföre icke beräknats.
Anslag för disciplinkompaniet samt qvarstående löntagare vid lif—
beväringsregementet och marinregementet torde böra särskildt upptagas.
Aflöningen af härens hela öfriga personal, såväl officerare, underofficerare,
spel och manskap, som äfven fältläkarekåren, hästläkarekåren,
intendenturen, ecklesiastik- och auditörsstaterna samt öfriga, i de
detaljerade beräkningarne närmare angifne, civile embets- och tjensteman
jemte handtverkare och betjente skulle sålunda komma att kräfva
följande anslag, nämligen:
fasta löner och arfvoden m. m.
Officerare, underofficerare, spel och
manskap ..........................................
fältläkarekåren..................................
hästläkarekåren .................................
intendenturen.......................................
ecklesiastikstaten................................
auditörsstaten.......................................
öfrige civile embets- och tjenste
män
...................................................
härens handtverkare och betjente
tjenstgöring spenning ar:
officerare och underofficerare.........
auditörsstaten.......................................
öfrige civile embets- och tjenstemän
...........................
kr. 5,115,427: —
» 289,500: —
» 59,300: —
» 220,125: —
» 44,960: —
» 33,540: —
)) 121,800: —
* —1-44,500: — kr> 6,029,152: —
kr. 722,812: —
)) 11,600: —
» 1,000: —
8
Fjerde hufvudtiteln.
dac) aflöning:
a) stammen
officerare, underofficerare, spel och | kr. | 1,004,009 | 01. |
fältläkarekåren .................................... | » | 54,030 | — |
hästläkarekåren ................................. | » | 13,714 | — |
intendenturen....................................... | )» | 51,795 | — |
ecklesiastikstaten .............................. | y> | 4,050 | — |
auditörsstaten..................................... | » | 6,850 | — |
öfrige civile embets- och tjenste-män ................................................. |
| 7,810 | — |
härens handtverkare och betjente |
| 264 | — |
tillägg för skottdag........................... |
| 2,499 | 70. |
b) värnpligtige.
kr. 1,145,021: 71.
» 59,778: —
En del af härens civile tjensteman skulle vidare kunna efter vissa
års tjenstgöring erhålla förhöjning i den fasta lönen, så kalladt ålderstillägg,
och kan kostnaden härför under år 1884 förslagsvis upptagas
till 15,000 kronor.
De anslag, som äro afsedda till bestridande af fasta löner och
arfvoden samt tjenstgöringspenningar, böra likasom hitintills uppföras
såsom allmänna ordinarie anslag, samt anslaget till ålderstillägg, hvarifrån
dylika tillägg böra, såsom förut, utgå jemväl till tjensteman i
landtförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kongl. Maj:ts kansli
och i arméförvaltningen, fortfarande såsom förslagsanslag. ^ Då det
belopp, som hvarje år utgår till dagaflöning, är beroende på antalet
tjenstgöringsdagar samt detta antal ar från ar vexlar, synes anslaget
till dagaflöning till den del, som är afsedd för stammen, höra göras
till reservationsanslag, hvaremot anslaget i hvad det angår de värnpligtige,
hvilkas antal för hvarje år ej kan med säkerhet beräknas,
torde, i likhet med nuvarande anslag för beväringsmanskapets vapenöfningar,
böra vara af förslagsanslags natur.
Jag anser derföre nu omförmälda anslag böra, med slutsummornas
jemnande, i riksstaten uppföras på följande sätt:
9
Fjerde hufvudtiteln.
Fasta löner och arfvoden m. m.
Alderstillägg, förslagsanslag..........
Tjenstgöringspenningar .................
kr. 6,029,000.
)> 15,000.
» 735,500.
Dagaflöning
för stammen, reservationsanslag
för värnpligtige, förslagsanslag.
» 1,145,000,
» 60,000.
Beklädnad och underhåll.
Kostnaden för beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar är Anslag till
af komitén beräknad till 30 öre vid längre och 35 öre vid kortare kom- be^derMii0Ch
mendering per man och tjenstgöringsdag, hvartill lagts 2 öre såsom
ersättning för tvätt och puts. För närvarande är dock vid svenska
armén beklädnadskostnaden ganska betydligt högre, i det densamma
under de tio åren 1871—1880, för hvilka uppgift finnes intagen i landtförsvarskomiténs
betänkande (delen IV sid. 98 och 100), skulle i medeltal,
hvad stammen beträffar, uppgått vid fotgardesregementena till
41,181 öre, vid artilleriet till 35,229 öre och vid det roterade infanteriet
till 40,907 öre samt för beväringsmanskapet stigit till omkring 52 öre
per tjenstgöringsdag. I de af komitén meddelade uppgifter angående
rytteriet inginge, enligt hvad komitén erinrat, äfven kostnaden för sadelmundering,
hvarom vid beräknande af beklädnadskostnaden icke vore
fråga, då sadelmunderingen borde, i likhet med rid- och anspannspersedlar
vid artilleriet och fortifikationstrupperna, bekostas från anslaget
till »krigsmaterielens underhåll m. in.».
Att beklädnadskostnaden under de genom den föreslagna nya härordningen
inträdande tjenstgöringsförhållanden samt genom vidtagande
af lämpliga besparingsåtgärder skall kunna efterhand nedbringas i öfverensstämmelse
med de af komitén angifna siffror anser jag på grund
af de utaf komitén i detta hänseende andragna skäl kunna med all
sannolikhet antagas. På sätt komitén (delen II sid. 243) tillstyrkt samt
arméförvaltningen i sitt underdåniga utlåtande öfver komiténs förslag
jemväl ansett nödigt, måste emellertid högre kostnad under de första
åren beräknas.
Härvid är likväl, enligt min åsigt, af icke ringa vigt att redan från
början af en ny härordnings tillämpande nödvändigheten framhålles
2
10 Fjerde hufvud titeln.
deraf, att största möjliga besparing i beklädnadskostnaden på allt sätt
skall eftersträfvas. Jag har derföre trott att de af komitén upptagna
lägre kostnadsbelopp per man och tjenstgöringsdag böra tagas såsom
utgångspunkt vid bestämmande af det ordinarie anslaget till beklädnad
för stammen, att i den sålunda uppkommande anslagssumma förhöjning
bör under första öfvergångsåret, beredas genom beräknande af full underhållskostnad,
och således äfven portion, jemväl för samtliga permissionsdagar,
samt att det tillskott, som vidare erfordras för att motsvara
behofvet, bör betraktas allenast såsom öfvergående och derföre
lämpligen utgå från det särskilda anslaget till härordningens genomförande,
sedan Eders Kongl. Maj:t pröfvat, i hvad mån tillskott från
detta anslag kan anses af behofvet påkalladt.
I fråga om de värnpligtige måste den korta tjenstgöringstiden i
förhållande till stammanskapets, såsom komitén påpekat, föranleda högre
beklädnadskostnad, och då någon kostnadsbesparing genom permittering
icke är att påräkna beträffande detta manskap, synes beklädnadskostnaden
för de värnpligtige icke böra för närvarande sättas lägre än
45 öre per man och tjenstgöringsdag, utom 2 öre till tvätt och puts.
Dagkostnaden för underhållet, hvarmed här förstås matportion med
bröd, har komitén på de i dess betänkande (delen II sid. 197) anförda
grunder ansett kunna för såväl stammen som äfven de värnpligtige beräknas
i medeltal till 60 öre.
I likhet med komitén anser jag värfvade garnisonstruppernas provianteringsstat
böra under en ny härordning blifva gällande för härens
samtliga trupper, men till en början torde, med afseende å då rådande
tjenstgöringsförhållanden, tillämpning af samma provianteringsstat vid
de icke garnisonerade trupperna böra ega rum, utom vid den tjenstgöring,
då sådant redan nu är medgifvet, endast vid de nya, den I
November begynnande rekrytskolorna; och ehuru, i anseende till de
vexlande prisen å naturaförnödenheter, proviantkostnaden icke kan på
förhand med full noggrannhet bestämmas, torde det beräknade beloppet
af 60 öre per dag för hvarje karl kunna antagas närmast motsvara
behofvet.
Sammanlagda kostnaden under år 1884 för beklädnad och underhåll
skulle, enligt de upprättade detaljerade kostnadsberäkningarna, med
användande af de utaf mig föreslagna kostnadssiffror per man och
tjenstgöringsdag, komma att, oberäknad! tillskott för beklädnaden från
det särskilda anslaget till härordningens genomförande, uppgå till följande
belopp:
Fjerde hufvudtiteln.
11
a) stammen:
underofficerare, spel och manskap kr. 2,826,288: 62
hästläkarekåren.................................... » 4,655: 80
intendenturen ....................................... » 1,449: —
handtverkare och betjente............... » 409: 20
tillägg för skottdag.......................... » 5,345: 92 kr 2,838,148: 54.
b) värnpligtige.................................................................. » 636,703: SO.
Det för beklädnad och underhåll afsedda anslag bör på grund af
beskaffenheten utaf nämnda behof erhålla naturen af reservationsanslag
till den del, som erfordras för stammen, hvaremot den del af anslaget,
som beräknas för värnpligtige, lärer böra äskas såsom förslagsanslag.
Anslaget synes mig derföre, med iakttagande af slutsummornas
jemnande, böra i riksstaten uppföras på följande sätt:
Beklädnad och underhåll:
för stammen, reservationsanslag ............................................. kr. 2,838,000,
för värnpligtige, förslagsanslag.................................................. » 637,000.
Inqvartering.
Inqvartering, kasernomkostnader m. m.
För de till inqvartering berättigade personer vid hären, åt hvilka
sådan förmån ej kan in natura beredas, skulle under år 1884, enligt de
uppgjorda detaljberäkningarna, erfordras inqvarteringsersättning till
följande belopp:
officerare, underofficerare, spel och manskap
............................................................... kr. 169,320: 84
fältläkarekåren ............... » 8,112: 51
hästläkarekåren................................................ » 2,000: 02
intendenturen................................................... » 10,600: —
ecklesiastikstaten .......................................... » 3,130: 25
auditörsstaten.................................................. » 1,338: 75
öfrige civile embets- och tjensteman...... » 3,738: 75
härens handtverkare och betjente............ » 6,050: —
eller tillsammans kr. 204,291: 12.
då afdrag ännu icke gjorts för de inqvarteringsmedel,
som utgå af vissa städer på grund af deras inqvarteringsskyldighet.
[10-]
Inqvarterings
ersättning,
kasernomkost
nader m. m.
Transport kr. 204,291: 12.
12
Fjerde hufvudtiteln.
Transport kr. 204,291: 12.
Förutom den kontanta inqvarteringsersättningen har
landtförsvarskomitén, på sätt komiténs kostnadsberäkningar
närmare utvisa, upptagit under benämning »kasernoch
inqvarteringsutgifter» ett till 436,000 kronor föreslaget
anslagsbelopp, hvilket dock antagits kunna för
första öfvergångsåret sänkas till 172,500 kronor och
hvilket afsetts för följande särskilda behof:
1. utgifter för truppens kasernering, såsom till ved,
ljus, servis, sängkläder, kaserninredning, kokinrättning,
belysning i stallar, stallpersedlar, sotning och rensning
af eldstäder, brandredskap och pumpar, kaserngårdens
underhåll samt hyra af skjutbana och exercisplats m. m.;
2. expeditionslokaler med eldning och städning,
expenser m. m. för generalbefälen, fördelningsintendenturer,
regementschefsembeten och regementsintendenturer;
och
3. reparationer af kaserner m. fl. r och för truppernas
kasernering och öfning behöfliga byggnader.
De af komitén beräknade belopp hafva likväl, enligt
verkstälda utredningar, visat sig, hvad beträffar de
under punkterna 1 och 3 omförmäla behof, vara långt
ifrån tillräckliga för de mångfaldiga utgifter, som skulle
dermed bestridas.
Beträffande de behof, hvilka omförmälas under punkten
1. hafva nämligen från arméförvaltningen erhållna
uppgifter gifvit vid handen, att under åren 1879—1881
vid de värfvade garnisonerade trupperna utgifterna ensamt
för dessa behof eller de egentliga kasernutgifterna, bland
hvilka, utom de särskilt uppräknade, böra märkas de
betydande utgifterna för renhållningsväsendet, gas, vatten
samt tvätt af sänglinne och handdukar, uppgått i medeltal
till följande belopp för hvarje år, nämligen vid
Svea lifgarde.................................................. kr. 27,890: 68
Lifgardet till häst......................................... » 21,185: 83
Andra lifgardet ............................................. » 27,864: 11
Svea artilleriregemente å dess 3 stationer
Stockholm, Vaxholm och Hernösand
........................................................ 2> 42,696: 07
Transport kr. 119,636: 69. 204,291: 12.
Fjerde hutVudtiteln.
13
Transport 119,636: 69. 204,291: 12.
Vendes artilleriregemente........................... » 32,142: 63
Göta artilleriregemente ............................ » 31,000: —
Kronprinsens husarregemente............... » 17,160: 78
Pontonierbataljonen ................................... » 21,806: 17
Sappörbataljonen .......................................... » 11,000: —
Artilleristamtruppen å Gotland ............... » 1,500: —
eller tillsammans i medeltal till kr. 234,246: 27.
Af dessa uppgifter äro de, som röra Göta artilleriregemente
och artilleristamtruppen å Gotland, hvilkas
kasernomkostnader till största delen bestridas omedelbart
af städerna Göteborg och Visby, likasom uppgiften angående
sappörbataljonen, approximativa, men de öfriga
grundade på de verkliga utgifterna.
För erhållande af fullständig öfversigt öfver dessa
utgifter har jag vidare låtit för en del regementen upprätta
specifikationer öfver samtliga utgifterna för det
sista af de år, uppgiften omfattar, eller för år 1881, och
om än vid granskning af dessa specifikationer den öfvertygelse
vinnes, att kostnaderna skola genom lämpliga,
till besparing ledande åtgärder kunna med ett betydligare
belopp nedbringas, anser jag försigtigheten dock
bjuda att, intilldess någon större erfarenhet om resultatet
af de önskvärda besparingsåtgärderna kunnat vinnas och
således i främsta rummet för år 1884 icke beräkna dem
lägre, än till.......................................................... kr. 210,000.
Ehuru de icke garnisonerade truppernas
mindre betydande kostnader af ifrågavai''ande
slag torde, i likhet med hvad nu eger rum,
böra jemväl under år 1884 vid dessa truppers
öfningsmöten bestridas från särskild!
anslag till öfningarna, böra dock medel till
servis och öfriga inqvarteringsutgifter för de
rekrytskolor, som den 1 November samma år
skulle taga sin början, beräknas under inqvarteringsanslaget
och kan i sådant afseende,
enär inköp af ved m. fl. förbrukningsar
Transport
kr. 210,000. 204,291: 12.
14
Fjerde hufvud titeln.
Transport, kr. 210,000. 204,291: 12.
tiklar bör under hösten verkställas för
hela den följande vintern, antagas behöfvas
för 17 skolor å kr. 1,500.................. kr. 25,500.
» 3 » vid trängen å kr. 1,000 » 3,000. 28 500
För samtliga utgifterna under punkten
1 skulle således erfordras................................................... kr. 238,500: —
De under punkten
2. hänförliga utgifter torde för år 1884 kunna beräknas
sålunda:
expeditionslokaler med eldning och städning m. m. för
5 generalbefäl från den 1 Oktober, jemte
expensmedel för hela året........................ kr. 1,750.
5 fördelningsintendenturer för hela året,
jemte expensmedel....................................... » 5,000.
24 regementschefsembeten och intendenturer
vid icke garnisonerade regementen
från den 1 Oktober, jemte expensmedel » 5,400.
öfriga regementschefsembeten och inten
denturer.
........................................................... » 3,000. 15 150-
3. Till reparationer af kaserner m. fl. i och för truppernas
kasernering och öfning behöfliga byggnader i garnisonsorterna
bör, på grund af hvad arméförvaltningens
fortifikationsdepartement i sitt utlåtande öfver landtförsvarskomiténs
kostnadsberäkningar upplyst rörande medelkostnaden
för sådana byggnaders underhåll, upptagas ett
belopp af.......................................................................................... 100,000: —
Deremot skulle medel för underhåll af landtförsvarets
öfriga byggnader utgå från särskilt anslag.
4. Under nu förevarande anslag anser jag slutligen
böra hänföras kommendantskapens i rikets fästningar
och garnisonsorter omkostnader för renhållning, inventarier,
ved, lyshållning, brandredskap, sotning, expenser m.
m., med ett belopp, som, då nu gällande stat för kommendantskapens
utgifter slutar å 18,000 kronor, men till
Transport kr. 557,941: 12.
Fjerde hnfvudtiteln.
15
Transport kr. 557,941: 12.
detta belopp bör läggas den deri icke inberäknade kostnaden
för ved och lyshållning, torde böra sättas till...... 20,000: —
börande afdrag för sistnämnda belopp iakttagas vid
bestämmande af det utaf landtförsvarskomitén upptagna anslag
till »diverse kostnader», hvartill utgifterna vid kommendantskapen
kunna antagas vara af komitén hänförda.
Sammanlagda kostnaden såväl för kontanta inqvarteringsersättningar,
som för öfriga under detta anslag
hänförliga behof, lomme sålunda att uppgå till ............... 577,941: 12.
Från detta belopp skall likväl afdragas hvad som
kan beräknas inflyta i inqvarterings- och servismedel från
de städer, hvilka hafva skyldighet att lemna s. k. ständig
inqvartering. En i landtförsvarskomiténs betänkande
(delen IV sid. 115) intagen utredning i sådant hänseende
upplyser, att nämnda städer under åren 1878—1879,
jemte andra kostnader för inqvartering, utgifvit uti inqvarterings-
och servismedel i medeltal
årligen omkring............................................. kr. 199,947: •—
hvaremot den kontanta ersättning,
desse städer under samma år för sin inqvartering
uppburit från arméförvaltningen,
i medeltal för år utgjort 33,968 kronor
93 öre eller, då statsverkets bidrag till
inqvarteringens ordnande i Stockholm
21,450 kronor, enär detta måste uppföras
såsom särskildt anslag, nu frånräknas,
.............................................................. » 12,518: 93.
Återstoden 187,428: 07.
utgör således den summa, hvilken bör dragas från den
ofvan beräknade totalkostnaden af 577,941 kronor 12
öre, då det anslag af statsmedel, som erfordras för »inqvartering,
kasernomkostnader m. m.», visar sig uppgå till 390,513: 05.
hvilket belopp, jemnadt till 390,000 kronor, jag anser
böra äskas såsom förslagsanslag.
Inqvarteringens ordnande i Stockfiolm.
För ordnande af inqvarteringen i Stockholm på sätt genom inqvarteringsordningen
den 28 Februari 1856 skett, har årligen af statsmedel
anslagits ett belopp af 21,450 kronor, hvilket belopp, enär det
-
[11.]
Oförändradt
anslag till inqvarteringens
ordnande i
Stockholm.
16
[12.]
Anslag till
mönstringsoch
marschkostnader.
[13.]
Anslag till
garnisonssjukhusen
m. m.
[14.]
Lifbevärings
regementet.
Fjerde lmfrudtiteln.
samma skall utgå endast i den män detsamma enligt de uti inqvarteringsordningen
närmare bestämda grunder, behöfver för ändamålet
anlitas, städse upptagits såsom reservationsanslag; och då hufvudstadens
inqvarteringsskyldighet skulle qvarstå, utan annan förändring, än
att de kontanta inqvarterings- och servismedlen komme att ingå till
statsverket, lärer nämnda reservationsanslag 21,450 kronor skola jemväl
för år 1884 i riksstaten uppföras.
Mönstrings- och marschkostnader.
Till bestridande af mönstrings- och marschkostnader för såväl
stammen, som värnpligtige, har af komitén beräknats ett belopp af
300,000 kronor.
Detta belopp, hvarmed jemväl böra bekostas sådana truppförflyttningar,
för Indika det nuvarande anslaget till durchmarschkostnader är
afsedt, synes för behofvet väl afpassadt och torde i riksstaten böra
uppföras såsom reservationsanslag under benämning »mönstrings- och
mar schko stn ad er».
Sj ukrårdskostn åder.
Det i 1883 års riksstat för garnisonssjukhusen i Stockholm och å
Karlsborg upptagna reservationsanslag å 81,487 kronor torde för år
1884 böra bibehållas oförändradt, allenast med summans jemnande till
81,500 kronor.
Kostnaderna för sjukhusbyggnader samt instrumentalutredning och
dylik materiel för sjukvården böra utgå från de särskilda anslagen till
materielen, likasom kostnaderna för de sjukes förplägning från underhållsanslaget,
men för härens sjukvård förekomma derjemte andra oundvikliga
utgifter, hufvudsakligen sådana, för hvilka anslag i de värfvade
truppernas stater hitintills uppförts under benämning medikamentspenningar.
Beloppet af sådana utgifter för hela hären kan för år 1884
antagas till omkring 18,000 kronor, och torde de nödiga medlen för
detta behof böra anvisas såsom förslagsanslag.
Anslagen för härens sjukvård synas derföre kunna lämpligen uppföras
sålunda:
Sjukvårdskostnader: reservationsanslag............ kr. 81,500: —
förslagsanslag.................. » 18,500: — jqq qqq.__
Eif kev iir ingsregementet.
På sätt jag förut anfört vid behandling af frågan om aflöningsanslagen
för härens personal i allmänhet, har jag trott det vara lämp
-
Fjerde liiifVudtiteln. 17
ligt, att erforderliga medel för de sedan längre tid under indragning
varande truppafdelningarna upptagas särskilda
För lifbeväringsregementet är i 1888 års riksstat, likasom föregående
år, uppfördt ett anslag af 11,432 kronor. Enligt uppgift från
vederbörande i arméförvaltningen togs dock för år 1881 i anspråk för
regementet ett belopp af endast 7,703 kronor 50 öre.
Jag anser derföre i riksstaten böra upptagas under benämning
»Lifbeväringsregementet» ett förslagsanslag å 7,700 kronor.
Marinregemente!.
Detta regementes anslag, i 1883 års riksstat uppfördt med 165,000
kronor, skulle till den del, som icke tages i anspråk för regementets
eget behof, jemväl under år 1884 i det närmaste blifva erforderligt
till underhåll af garnisonskommenderingen i Karlskrona. Under år
1884 skulle väl rekrytskola för Blekinge regemente sammandragas i
Karlskrona samt deraf föranledas någon minskning i garnisonskommenderingens
styrka, men då nämnda skola komme att börja först mot
årets slut, bör besparingen å det nuvarande anslaget ej beräknas högre
än till . omkring 5,000 kronor; och torde detta förslagsanslag derföre
böra till nedsatt belopp af 160,000 kronor i riksstaten uppföras för
att, i den mån det genom marin regera entets indragning är eller ytterligare
blifver disponibelt, äfven under år 1884 användas till underhåll
af garnisonen i Karlskrona.
Roteringsunderstöd.
I roteringsunderstöd bär för år 1881, enligt meddelande från arméförvaltningen,
utgifvits 14,297 kronor 75 öre, eller något mera än det
i riksstaten för ändamålet såsom förslagsanslag upptagna belopp 12,500
kronor; och torde derföre, ehuru roteringsunderstöden skulle i mån af
roteringens afskrifning komma att minskas, detta förslagsanslag böra
för år 1884 bibehållas till oförändrad! belopp.
Härens hästar.
Vid beräknande af kostnaderna för härens hästar har landtförsvarskomitén
(delen II sid. 204) antagit det belopp, som skulle i me
-
[15.]
Marin
regementet.
[16.]
Roterings
understöd.
[17.]
Härens
hästar.
[18-]
Anslag till
krigsmateriel
lens underhåll
m. m.
18
Fjerde Imfvudtiteln.
deltal erfordras för remontering, till 70 kronor per år för hvarje stamhäst
och till 90 kronor per år för hvarje af de hästar, hvilka skola
tilldelas visse officerare, samt medelkostnaden för utfodring’, medikamenter
och skoning till en krona per dag, hvarjemte särskild! angifvits
den antagliga underhållskostnaden för hästar, som ställas i depot
eller utackorderas.
Om än dessa beräkningar synas kunna i öfriga delar tillämpas
redan under år 1884, torde dock, såsom komitén yttrat (delen II sid.
243), kostnaden för utfodring, medikamenter och skoning för stamhästar
och legda hästar sannolikt först framdeles kunna nedbringas
till den i beräkningarne förekommande siffra och jag anser derföre, i
öfverensstämmelse jemväl med den af arméförvaltningen yttrade mening,
att kostnaden härför bör för år 1884 upptagas högre. Då emellertid
furagepriset vexlar i ännu högre grad än prisen på andra naturaförnödenheter,
kan den i verkligheten uppkommande kostnaden endast närmelsevis
bedömas. ''lag bär, efter öfvervägande af hithörande förhållanden,
trott att kostnaden för utfodring, medikamenter och skoning
kunde för år 1884 förslagsvis upptagas till ett medeltal af 1 krona
5 öre per dag.
Då ersättning för underhållet af officerarnes tjenstehästar utgår
med visst belopp af eu krona per dag, kunna kostnaderna för dessa
hästar åter på förhand nöjaktigt bestämmas.
Statsverkets samtliga utgifter för härens hästar skulle, enligt de
i detalj uppgjorda beräkningarna för år 1884, ställa sig sålunda:
tjenstehästar för officerare.................................................. kr. 693,654:
stamhästar och legda hästar .......................................... » 1,265,171: 95;
och torde dessa belopp alltså böra i riksstaten för omförmälda behof
uppföras, det förra beloppet såsom allmänt ordinarie anslag med jemnadt
belopp 693,700 kronor och det senare såsom förslagsanslag med
1,265,000 kronor.
Materielen.
Krigsmateriel ens underhåll in. in.
Såväl i 1875 och 1878 årens härordningsförslag, som i det af
landtförsvarskomitén afgifna, har till »Krigsmaterielens underhåll m. in.»
beräknats eu summa af eu million kronor, som äfven upptagits att
utgå under första öfvergångsåret.
19
Fjerde hufvndtiteln.
Å fjerde hufvudtiteln i 1883 års riksstat är under benämning »I örsvarsvorket
till lands i allmänhet eller armeförvaltningens departement))
uppfördt ett hufvudsakligen för materielen afsedt anslag å 2,134,416
kronor. Med detta bestridas dock, bland annat, äfven eu del af utgifterna
för härens beklädnad, för underhållet af kronans hus och byggnader,
och för kommendantskapen samt kostnaderna för artilleri- och
ingeniörhögskolan m. fl. behof, för hvilka de nödiga medlen ansetts
vid ny reglering af hufvudtiteln böra hänföras till andra anslag..
De behof, som med det nu ifrågavarande anslaget till »Krigsmateriel
ens underhåll in. in.» höra tillgodoses, åro i främsta rummet sadana,
för hvilka medel för närvarande äro uppförda under artilleridepartementets
andel i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet.
I detta hänseende äro såsom de mest betydande att- märka utgifterna
för tillverkning af krut och projektiler samt för Mariebergs ammunitionsfabrik;
för underhåll af artillerimateriel, skjutgevär, sablar och stalloch
ridpersedlar samt för Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Vidare för
underhåll af krigsbryggeekipager, fältsignalmateriel och sappörbataljonens
skanstygspark; för inventarier, arbets- och åkarepenningar vid
tyg-, ammunitions- och gevärsförråden; för transport af materiel samt
för materiel vid regementsskjutbanorna,
Från anslaget till krigsmaterielens underhåll böra vidare bestridas
kostnaderna för salpet-eruppköp, hvarför i 1883 års riksstat är uppfördt
ett särskild! förslagsanslag å 50,000 kronor, de statsverket åliggande
kostnader för härens tross och deribland jemväl det bidrag till trossens
underhåll vid rusthållsregementena, hvilket nu är i riksstaten upptaget
såsom särskilt anslag med 26,520 kronor, äfvensom, på sätt. vid behandling
af frågan om kostnaden för truppernas beklädnad blifvit antydt,
utgifterna för hästutredning och sadelmundering, der underhåll et
deraf åligger Kronan, samt slutligen de öfriga utgifter för krigsmaterielens
underhåll och dermed sammanhang egande behof samt den
anskaffning af ny materiel, för hvilka andra anslag icke begärts och
för hvilka anslaget lemnar tillgång. .
De ständiga utgifterna för krigsmaterielens underhåll har jag, hufvudsakligen
med ledning af gällande stater, beräknat för närvarande
uppgå till omkring 600,000 kronor, hvartill dock torde böra läggas
ett reservbelopp af 50,000 kronor. För år 1884 skulle således återstå
350,000 kronor att för materielen ytterligare användas.
För fullföljande af den pågående anskaffningen af materiel efter
ny konstruktion för fältartilleriet samt af positions- och fä.stniiigsartillerimateriel
har generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i
20
Fjerde Irafvudtiteln.
sin ofvanberprda underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne November
gjort framställning — för hvars innehåll jag anhåller att i det följande
få närmare . redogöra — om beredande af extra anslag med 600,000
kronor för fältartillerimateriel, 50,000 kronor för positionsartilleriet och
100.000 kronor för fästningsartilleriet, Då det synes naturligast, att
dylika utgifter,, äfven när fråga, såsom i detta fall, är om sådan nyanskaffning,
hvilken påkallas af andra orsaker, än den gamla materielens
förbrukning, bestridas i främsta rummet från det förevarande anslaget
till krigsmaterielen, så vidt anslaget dertill lemnar tillgång, bör,
enligt min mening, med det till 350,000 kronor beräknade belopp, som
kan blifva å anslaget för berörda ändamål öfrig! under år 1884, verkställas
den åt gen eralfälttygunås turen för samma år ifrågasatta anskaffning
åt materiel såväl för positionsartilleriet, som för fästningsartilleriet,
samt tillika för den nya fältartillerimaterielen kunna användas
200.000 kronor, i följd hvaraf behofvet af extra anslag för dessa ändamål
skulle i motsvarande mån minskas.
Det ifrågavarande anslaget torde alltså böra jemväl i 1884 års
liksstat under benämning »Krigsmaterielens underhåll m. in.)) uppföras
med 1,000,000 kronor och erhålla naturen af reservationsanslag.
Ö
[19.]
Anslag till
byggnadsunderhåll
m. m.
Underhåll af fästningar och Kronans byggnader.
. Till bestridande åt kostnaderna för reparationer af kaserner in. fl.
i och för truppernas kasernering och öfning behöfliga byggnader i
garnisonsorterna har under anslaget till »inqvartering, kasernomkostnader
m. m.» upptagits eu summa af 100,000 kronor. Förutom det
för dylika utgifter afsedda anslag har landtförsvarskomitén upptagit
ett anslag å 200,000 kronor till underhåll af fästningar och landtförsvarets
byggnader i allmänhet. Med hänsyn å ena sidan till de belopp,
som för närvarande från fjerde liufvudtitelns anslag utgå till
underhåll af fästningarna och landtförsvarets byggnader, samt derå att,
enligt hvad arméförvaltningens fortifikationsdepartement, i sitt underdånig^
utlåtande den 15 sistlidne November anmält, någon tillökning i
de till byggnadsunderhållet nu utgående medel lärer vara erforderlig,
och a andra sidan å den lindring i underhållskostnaden, som bör uppkomma
derigenom, att i sammanhang med uppförandet af de nya byggnader,
som den nya härordningen kräfver och hvarför extra anslagberäknats,
en del äldre byggnader komme att iståndsättas eller utdömas,
anser ock jag, att det belopp, som utöfver omförmälda för vissa
Fjerde hufvudtiteln. 21
byggnader afsedda 100,000 kronor år 1884 erfordras för underhållet af
fästningarna och för landtförsvaret använda byggnader, bör beräknas
till 200,000 kronor; och torde detta belopp böra i riksstaten uppföras
såsom reservationsanslag.
Diverse anslag.
öfningskostnader.
I afseende a det af landtförsvarskomitén till öfningskostnader beräknade
belopp af 200,000 kronor är icke någon anmärkning att framställa;
och torde beloppet böra i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag.
Undervisningsanstalter.
För de särskilda undervisningsanstalternas behof kan antagas under
år 1884 komma att erfordras nedan nämnda anslag:
Krigshögskolan. Utgifterna för krigshögskolan bestridas för närvarande
med det i gällande riksstat för skolan uppförda anslag å 25,640
kronor samt, så vidt angår den inqvarteringsersättning, hvilken tillkommer
skolans chef och elever, från anslaget till inqvarteringskostnader.
Inqvarteringsersättningen, hvilken synes kunna upptagas tillsammans
med ö fråga utgifterna för skolan, bör för år 1884 beräknas
för chefen, 2 repetitörer och 30 elever samt skulle uppgå till sammanlagdt
belopp af 8,800 kronor.
Det erforderliga anslaget för år 1884 utgör således i jemn ad
summa ......................................................................................... kr. 34,500: —
Artilleri- odi ingeniörhögskolan. För denna skola, till hvilken för
närvarande är anslaget 42,366 kronor 50 öre jemte ett belopp af 3,000
kronor till stipendier åt elever vid läroverket, bör för år 1884 uppföras
ett mot dessa två summor svarande anslag å 45,366 kronor 50 öre,
hvilket belopp kan jemnas till ............................................ kr. 45,400: —
Krigsskolan har i gällande riksstat ett särskildt anslag å 79,889
kronor och kan för år 1884 upptagas till samma anslagsbelopp jemuadi
till .................................................. ................................. kr. 80,000: —
[20.]
Anslag till
öfningskostnader.
,[2L]
Krigshögsko
lan.
[22.]
Artilleri- och
ingeniörhögskolan.
[23.]
Krigsskolan.
22
[24.]
Regementenas
skolor.
[25.]
Ridskolan.
[26.]
Skjutskolor.
Fjerde hufvudtiteln.
Regementenas skolor kunna beräknas för samma år kräfva ett anslag
af................................................................................................. kr. 10,000:
Ridskolan har för närvarande ett anslag af endast 22,000 kronor,
hvilket under eu följd af år visat sig otillräckligt. Ridskolans ändamål
är hufvudsakligast att åt det vid kavalleriet inträdande befäl bereda eu
mera omfattande undervisning i ridning, veterinär lära och hofbeslag
jemte vapenföring och gymnastik. Der lemna» äfven undervisning i
ridning åt eu del officerare från de öfriga truppslagen samt utbildas
stallmästare och beridare. Genomgående af kurs vid skolan är för de
vid kavalleriet inträdande officerare föreskrifvet såsom vilkor för befordran
till löjtnantsgrad, och då, på sätt landtförsvarskomitén i sitt
betänkande (delen II sid. 209) erinrat, dagaflöning borde, med anledning
af föreslagen förändring i sättet för officerares aflöning, upptagas
för sådane till skolan kommenderade officerare, i hvilkas aflöning tjenstgöringspenningar
nu ingå, har komitén beräknat det för skolan nödiga
anslaget till 30,000 kronor.
Då jag anser att någon nedsättning i det föreslagna beloppet
ej '' bör för år 1884 ega rum, tillstyrker jag att för skolan uppföras
.................................................................................................. kr. 30,000: —
Skjutskolor. Uti 1878 års härordningsförslag, som bland kostnaderna
för härens undervisningsanstalter upptog 20,000 kronor för eu.
skjutskola, hade tillika beräknats 130,000 kronor för tre s. k. instruktionsskolor.
Såsom eu följd af den utaf landtförsvarskomitén föreslagna
indragning af nämnda instruktionsskolor och med hänsyn till de
förökade fordringar, som en nyare tid uppställer på befälets skjutskicklighet
och förmåga att undervisa i skjutning, har denna komité ansett
nödvändigt att för anordnande af skjutskolor för infanteri- och kavalleribefäl
beräkna ett belopp af 40,000 kronor. Befrämjande af det
utaf komitén sålunda åsyftade mål är jemväl enligt min mening af
synnerligen stor vigt för hären, och då Eders Kongl. Maj:t också i
nåder stadgat såsom vilkor för befordran till löjtnantsbeställning på stat
vid infanteriet att vederbörande skall genomgått lärokurs vid skjutskola,
måste elevantalet vid införande af den föreslagna nya härordningen
blifva ganska betydligt. Derföre och då dagaflöning för en del
af de till skolorna kommenderade officerare af anledning, som förut
vid fråga om eleverna vid ridskolan blifvit nämnd, bör vid anslagets
bestämmande beräknas, och till de vanliga utgifterna för skolornas behof
måste för år 1884 tillkomma åtskilliga kostnader för skjutbanor,
uppsättning af inventarier m. m., anser jag att jemväl för år 1884 bör
Fjerde hufviultiteln. 23
för skjutskolornas behof beräknas det af komitén föreslagna belopp
af.................................................................................................... kr. 40,000: —
Artilleriskjutskolor. Till bestridande af kostnaderna för artilleriets skjutskolor
under år 1884 anser jag böra beräknas ett anslag af kr. 20,000: —
Vidare bör för militärläkarehursen, till hvilken nu är anslaget 8,500
kronor, upptagas ett något förhöjdt belopp af.................. kr. 10,000: —
samt för
intendentur skolan ett belopp af likaledes...................... kr. 10,000: —
Slutligen och då under år 1884 såväl de nuvarande volontärskolorna,
som äfven korpralskolan å Karlsborg ännu skulle fortgå, måste
medel för dessa skolor beräknas för nämnda år, och böra i sådant
hänseende uppföras för
Volontär skolor det nuvarande förslagsanslaget å...... kr. 285,000: —
samt för
Kor fr alskolan ä Karlsborg ett förslagsanslag å ...... kr. 105,000: —
Rescunderstöd åt officerare och militärläkare in. fl.
Till bestridande af kostnader för officerares utsändande till främmande
länder i ändamål att inhemta upplysningar rörande krigsväsendet
och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas
under anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till
främmande länder för utbildning i sitt yrke, böra, såsom hitintills, medel
vara att tillgå. Då dylika resor måste vid specialvapnen vara af
särskild vigt, har till reseunderstöd uppförts å ordinarie stat 3,000 kronor
för artilleriet och 3,000 kronor för fortifikationen. Derjemte har
årligen sedan lång tid tillbaka för ändamålet beviljats ett extra anslag
å 9,000 kronor till användning för officerare af hvilket vapenslag som
helst. I riksstaten är ock särskildt uppfördt för militärläkare ett resestipendium
å 2,000 kronor.
Det synes mig lämpligt, att samtliga dessa belopp sammanföras
till ett särskildt anslag i likhet med de i gällande stat för flottan till
enahanda ändamål anvisade medel, och torde dertill, med afseende å
den synnerliga vigten för statsverket af intendenturens behöriga utbildning,
böra läggas en summa af 3,000 kronor för att bereda tjensteman
vid intendenturen tillfälle att tillgodogöra sig den i främmande
stater vunna erfarenhet i hvad till en armés hushållning hörer, då hela
[27.]
Artilleriskjut
skolor.
[28.]
Militärläkare
kursen.
[29.]
Intendentur
skolau.
[30.]
Volontär
skolor.
[31-]
Korpralskolan
å Karlsborg.
[32.]
Anslag till
resestipendier
m. m.
[33.]
Rese- och traktamentskostnader.
[34.]
Generalstabens
särskilda
omkostnader.
[35.]
Diverse kostnader
för
musikkårerna.
24 Fjerde hufVudtiteln.
beloppet af anslaget skulle uppgå till 20,000 kronor. Det af landtförsvarskomitén
till »diverse kostnader» beräknade belopp bör då med
motsvarande summa minskas, och skulle således, derest detta förslag
vinner bifall, under benämning »Reseunderstöd åt officerare och militärläkare
m. fl.» uppföras i 1884 års riksstat ett reservationsanslag å
20,000 kronor.
Rese- och traktamentskostnader.
Till rese- och traktamentspenningar finnes i riksstaten nu uppfördt
ett förslagsanslag å 70,000 kronor, men som detta anslag måst år efter
år betydligt öfverskridas, och hela det belopp af 100,000 kronor, hvartill
landtförsvarskomitén för det första öfvergångsåret beräknat anslaget,
numera är behöflig!, tillstyrker jag, att för år 1884 förslagsanslaget
till rese- och traktamentskostnader upptages till 100,000 kronor.
Genera Istakens särskilda omkostnader.
Gällande stat för generalstaben upptager, utom aflöning till stabens
ordinarie personal, till utgifter för kommendering af aspiranter, för
fältöfningar och kommunikationsafdelningens resor, för biblioteket och
arkivet samt för stipendier, renskrifning, tryckningskostnader, expenser
m. in. ett sammanlagd! belopp af 19,000 kronor. Denna summa har
dock, såsom landtförsvarskomitén i sitt betänkande (delen II sid. 209)
anmärkt, visat sig vara för utgifterna alldeles otillräckligt, och har
komitén beräknat den erforderliga förhöjningen till 7,000 kronor.
Då denna förhöjning, särdeles i följd af den utvidgning krigsarkivets
arbeten och biblioteket numera erhållit, är af trängande behof
påkallad, anser jag anslaget till generalstabens särskilda omkostnader
böra för år 1884 bestämmas till 26,000 kronor.
Diverse kostnader för musikkårerna.
De kostnader, Indika utöfver utgifterna för den vanliga aflöningen
måste vid musikkårerna bestridas, såsom inköp och underhåll af musikinstrumenter,
noter in. in., hafva i komiténs betänkande (delen II sid.
Fjerde hufvudtiteln. 25
212) upptagits till sammanräknad! 52,900 kronor att på angifvet sätt
å regementena fördelas.
Vid det indelta infanteriet och Vermlands fältjägarekår ingå dock
för närvarande bland kostnaderna utöfver den vanliga aflöningen äfven
vissa utgifter för personalen, hvilka bestridas från de i vederbörande
stater till musikens underhåll särskildt uppförda medel, utgörande
2,000 kronor vid hvarje regemente och 1,000 kronor vid hvarje kår
af det indelta infanteriet samt 1,750 kronor vid Vermlands fältjägarekår,
eller tillsammans 44,750 kronor. Som de vid dessa truppers
musikkårer nu bestående förhållanden, hvilka till en del äro grundade
på berörda särskildt anslagna medel, icke torde hunnit väsentligen förändras
till år 1884, anser jag, att medel för de särskilda kostnaderna
för dessa musikkårer böra för år 1884 anvisas efter samma grunder,
som hitintills. I öfverensstämmelse härmed bör ock på lika sätt som
förut förfaras i fråga om härens öfriga trupper; och då vid det indelta
kavalleriet kostnader af förenämnda slag nu bestridas från vakansafgifterna
för de till musikens underhåll anslagna nummer, för hvilka
vakansafgifter ersättning skulle erhållas från särskildt anslag, men till
omförmälda 44,750 kronor skall läggas det belopp af 8,050 kronor,
som, under det nuvarande anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet,
är anvisadt till inköp och underhåll af musikinstrumenter
in. in. vid den värfvade armén, erfordrades under år 1884 ett anslag
å 52,800 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för arméförvaltningen
in. il. verk.
1 det härtill nu utgående anslag af 15,000 kronor föreslår jag icke
någon förändring.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets afdelning''
af Kong!. Maj:ts kansli.
För jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma, torde detta
förslagsanslag, som nu utgör 4,950 kronor, få med 200 kronor ökas
till 5,150 kronor.
[36.]
Anslaget oförändradt.
[37.]
Jemkning af
anslaget.
4
26
Fjerde hufvudtiteln.
[38.]
Anslag till
extra utgifter.
[39.]
Anslag till
disciplinkompaniet.
Extra utgifter.
För diverse kostnader under första öfvergångsåret har landtförsvarskomitén
beräknat ett anslag å 154,735 kronor 35 öre. I det föregående
bär jag likväl hänfört under andra anslag följande, i nämnda
summa inbegripna poster, nämligen:
kommendantskapens omkostnader............................................. kr. 20,000: —
reseunderstöd åt officerare och militärläkare m. il.......... » 20,000: —
skrifmaterialier, expenser, ved m. m. för arméförvaltningen
m. fl. verk..................................................................... » 15,000: —
enahanda utgifter för departementets afdelning af Eders
Kongl. Maj:ts kansli........................................................... » 5,150: —
eller tillsammans kr. 60,150: •—
Afräknas sistnämnda summa från det föreslagna anslagsbeloppet
154,735 kronor 35 öre, återstå 94,585 kronor 35 öre; och som i följd
af de föreslagna förändringarna uti de nuvarande ordinarie anslagen å
fjerde hufvudtiteln åtskilliga utgifter, hvilka nu bestridas från andra
anslag, såsom‘de i följd af mötespassevolansens upphörande utgående
ersättningar, furagepassevolansersättningar enligt nådiga kungörelsen
den 17 Juli 1858, en del hyreskostnader och expensmedel, godtgörelse
för skador vid fältskjutningar, utgifter för lifrustkammaren samt för
distinktionstecken, kommunionssaker in. fl. behof, komme att öfverföras
på anslaget till extra utgifter, samt jemväl eljest kan såsom följd
af en ny härordnings tillämpande förutsättas behofvet af något ökade
tillgångar under detta anslag, bör samma anslag, hvilket enligt den
gällande riksstaten utgör 67,500 kronor, uppföras för år 1884 i jemnadt
tal till 95,000 kronor.
Disciplinkompaniet.
Kostnaden för befälsaflöningen vid detta kompani, efter nu faststälda
arfvodesbelopp med deri inräknade servismedel, utgör för
kompanichefen .............................................................................. kr. 4,495: —
hvarifrån dock afgår den lön, denne officer uppbär vid
sitt regemente. _____
Transport kr. 4,495: —
Fjerde hufvudtiteln.
27
1 subalternofficer........................
2 d:o å 1,024 kr.
1 underofficer ..............................
5 underofficerare å 612 kr. ...
1 auditör ......................................
1 redogörare.................................
1 väbel ..........................................
6 korpraler å 36 kr...................
6 vice korpraler å 18 kr.......
Transport kr. | 4,495 | — |
................................. » | 1,224 | — |
................................. » | 2,048 | — |
................................ » | 1,100 | _____ |
................................. » | 3''060 | — |
................................. » | 500 | — |
................................. » | 1,600 | — |
................................. » | 40 | — |
........................... » | 216 | _ |
................................. » | 108 | — |
tillsammans kr. | 14,391 | — |
hvarifrån dock bör afräknas kompanichefens lön vid sitt
regemente, hvilken lön, då kompanichefen vanligen
är en kapten af andra klassen, kan antagas till » 1,800: —,
då kostnaden för kompanibefälets aflöning blifver............ » 12,591: —.
På den ordinarie staten för kompaniet finnas nu för
ändamålet uppförda ........................................................... )) 10,938: —
hvarföre ytterligare erfordras................................................. kr. 1,653: —
Kompaniets styrka, som vid generalmönstring den 8 Oktober 1881
nedgått från 139 till 71 man, hade vid senaste mönstringen den 14
Oktober 1882 åter stigit till 87 man.
Att fortfarande såsom hitintills å extra stat anvisa de till aflöningsfyllnad
vid kompaniet nödiga medel synes, då detta behof icke kan
anses tillfälligt, och derjemte beloppet är föga betydligt, vara mindre
lämpligt, och jag anser derföre det bestämda ordinarie anslaget till aflöning
vid kompaniet böra höjas till det erforderliga beloppet 12,591
kronor eller i jemn summa 12,600 kronor.
Till kompaniets underhåll kan deremot bibehållas det nuvarande
förslagsanslaget 32,062 kronor, upptaget för slutsummans jemnande
till 32,000 kronor.
Hela anslaget för kompaniet komme således att utgöra 44,600
kronor.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t ville, under vilkor, att Riksdagen
28
Fjerde hufvudtiteln.
godkänner de förslag till lagar, Eders Kongl. Maj:t den 8 innevarande
Januari beslutat i särskild nådig proposition för Riksdagen framlägga,
om ny härordning, om upprätthållande af härens stamtrupp, om allmänna
värnpligten samt om öfvergång från den nuvarande till den
nya härordningen, äfvensom de af Eders Kongl. Maj:t samma dag gillade
grunder för härens aflöning, underhåll och beklädnad, i nåder
föreslå Riksdagen:
att, med ändring- af de ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln,
sådana desamma finnas upptagna i nu gällande riksstat, hufvudtitelns
ordinarie anslag må uppföras på följande sätt och till nedan
nämnda belopp:
Landtförsvarsdepartementet.
Departementschefen............................................................... kr,
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
samt kommandoexpeditionen.................................... »
Arméförvaltningen........................................................... »
Kommendantsstaten............................................................... »
17,000: —
52,000: —
142,700: —
20,000: —
Hären.
Fasta löner och arfvoden m. m.....................................
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
Tjenstgöringspenningar......................................................
Dagaflöning:
för stammen, reservationsanslag ..............................
för värnpligtige, förslagsanslag................................
Beklädnad och underhåll:
, för stammen, reservationsanslag .............................
för värnpligtige, förslagsanslag.................................
Inqvartering:
inqvartering, kasernomkostnader m. m., förslagsanslag
........................................................................
inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag
..........................................................
Mönstrings- och marschkostnader, reservationsanslag
6,029,000
15,000
735,500
1,145,000:
60,000:
2,838,000:
637,000:
390,000:
21,450
300,000
Transport kr. 12,402,650
Fjerde hufvudtiteln. 29
Transport kr. 12,402,650:
Sjukvårdskostnader
reservationsanslag ................................ 81,500: —
förslagsanslag ......................................... 18,500: — ^
Lifbeväringsregementet, förslagsanslag........................... »
Marinregementet, förslagsanslag ....................................... )*
Roteringsunderstöd, förslagsanslag.................................. »
Härens hästar:
tjenstehästar för officerare .................................... »
stamhästar och legda hästar, förslagsanslag........ »
Materielen.
Krigsmaterielens underhåll m. m., reservationsanslag »
Underhåll af fästningar och kronans byggnader,
reservationsanslag........................................................... »
Diverse anslag.
Öfningkostnader, reservationsanslag .............................. »
Undervisningsanstalter:
Krigshögskolan .......................................................... »
Artilleri- och ingeniörhögskolan .......................... »
Krigsskolan.................................................................. »
Regementenas skolor ............................................... »
Ridskola.......................................................................... »
Skjutskolor.............................................................. »
Artilleriskjutskolor .................................................... »
Militärläkarekursen ..................................................... »
Intendentur skola............................................................ »
Volontärskolor, förslagsanslag ................................. »
Korpralskolan å Karlsborg, förslagsanslag ......... »
Reseunderstöd åt officerare och militärläkare m. fl.,
reservationsanslag.......................................................... »
Rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag......... »
Generalstabens särskilda omkostnader........................... »
Transport kr.
100,000: —
7,700: —
160,000: —
12,500: —
693,700: —
1,265,000: —
1,000,000: —
200,000: —
200,000: —
34,500: —
45,400: —
80,000: —
10,000: —
30,000: —
40,000: —
20,000: —
10,000: —
10,000: —
285,000: —
105,000: —
20,000: —
100,000: —
26,000: —
16,857,450: -—
30
Fjerde hufvudtiteln.
Transport kr. 16,857,450: —
Diverse kostnader för musikkårerna ........................... »
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen
m. fl. verk.......................................... »
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. fpr departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag................................................................ »
Extra utgifter ........................................................................ »
Disciplinkompaniet:
bestämdt anslag ...................................... 12,600: —
förslagsanslag .......................................... 32,000: — ^
Summa kr. 17,070,000: —
*
I sammanhang härmed torde Eders Kongl. Maj:t, under enahanda
vilkor, som ofvan sagdt är, vilja föreslå Riksdagen
att de från Stockholms stad till eu del trupper utgående inqvarterings-
och servismedel, äfvensom dylika medel, der sådana utgå, från
andra städer, hvarest garnison af värfvade armén är förlagd, må fortfarande
utgöras, men för tiden från och med år 1884 till arméförvaltningen
inlevereras för att jemte de för ändamålet anvisade statsmedel
användas till inqvarteringskostnadernas bestridande;
att anslaget till marinregementet må inom det föreslagna beloppet
af 160,000 kronor, i den mån anslaget genom marinregementets indragning
är eller ytterligare blifver disponibelt, äfven under år 1884
användas till underhåll af garnisonen i Karlskrona;
samt att Riksdagen, i fråga om de nu föreslagna ordinarie anslag,
Indika icke blifvit uppförda såsom förslagsanslag, må för år 1884 medgifva
att, der behållning å ett anslag förekommer, densamma får användas
till fyllande af möjligen uppkommande brist å ett annat.
52,800: —
15,000: —
5,150: —
95,000: —
44,600: —
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har i sin underdåniga
skrifvelse den 15 sistlidne November hemställt, att hos Riksdagen
måtte äskas förhöjning dels med 22,000 kronor uti det å 1883 års
riksstat uppförda anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet
eller arméförvaltningens departement)), af orsak att de medel, som
31
Fjerde Imf™dtiteln.
under samma anslag äro anvisade till departementets förfogande för
nybyggnader och underhåll af fästningar och landtförsvaret i allmänhet
tillhörande hus och byggnader, vore för ändamålet otillräckliga, och dels
med 13,608 kronor uti det å samma riksstat upptagna anslag till »ved
och ljus vid fästnings- och garni son sorter»; men, ehuru jag finner fortifikationsdepartementet
hafva anfört giltiga skäl för de sålunda ifrågasatta
an slags förhöjningarna, anser jag, under förutsättning att det
framstälda förslaget till ny reglering af fjerde hufvudtitelns ordinarie
anslag vinner godkännande, fortifikationsdepartementets hemställan,
såsom afseende behof, hvilka vid nämnda reglering tagits i betraktande,
nu icke böra till särskild åtgärd föranleda.
Extra anslag.
Departementschefen erinrade, hurusom de belopp, hvilka hitintills
såsom extra anslag utgått med 1,700 kronor till aflöningar vid disciplinkompaniet
och med 9,000 kronor till understöd för officerares anställning
vid främmande arméer, redan tagits i beräkning vid fråga om
storleken af de föreslagna ordinarie anslagen dels till disciplinkompaniet
och dels till reseunderstöd åt officerare och militärläkare in. fl.,
samt yttrade vidare i fråga om behofvet af extra anslag som följer.
Gfenomförande af ny härordning.
Vid behandling af de ordinarie anslagen har jag sökt att, så vidt
sådant låter sig göra, för hvarje anslag beräkna det belopp, som sannolikt
komme att under år 1884 erfordras. Dock har jag i fråga om
anslag till härens beklädnad och underhåll trott mig böra förutsätta
behofvet af något tillskott för nämnda år till de beklädnadsmedel, som
upptagits under det ordinarie anslaget till beklädnad och underhåll för
stammen, men har jag, på sätt dervid anfördes, ansett detta tillskott
böra betraktas såsom endast öfvergående och derföre lämpligen böra
bestridas från ett särskilt anslag till härordningens genomförande.
Vidare och då under genomförande af en ny härordning åtskilliga för
-
tro.]
Anslag för genomförande
af
ny härordning.
l
[41-]
Fortsatt anskaffning
af
f ält artill erimateriel.
32 Fjerde liufvudtiteln.
hållanden inom personalen och äfven i sjelfva förvaltningen måste blifva
så att säga rörliga, böra medel också vara att tillgå för mötande af
andra under öfvergångstiden förekommande utgifter af den beskaffenhet,
att de i mån af härordningens genomförande upphöra eller ock, såsom
den af mig förut omnämnda förhöjning i generalintendentens och öfverfältintendentens
å arméförvaltningens stat uppförda aflöningsförmåner,
böra framdeles öfvertagas af ordinarie anslag.
Jag hemställer derföre, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att för år 1884 anvisa för genomförande af ny härordning
ett extra anslag till belopp af 200,000 kronor.
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel.
Utaf det belopp af något öfver 4,600,000 kronor, som anskaffningen
af ny fältartillerimateriel skulle, enligt ett af generalfälttygmästaren
under den 15 November 1878 afgifvet förslag, erfordra, hafva
hittills blifvit beviljade 1,400,000 kronor.
För detta belopp äro eller blifva inom 1883 års utgång anskaffade
90 kanoner med lavetter och föreställare, eller det erforderliga antalet
för 15 batterier, 96 ammunitionsvagnar, rid- och anspanspersedlar för
4 batterier samt ammunition för 7V2 batterier, hvarjemte 75 packvagnar
af äldre modell, eller det behöfliga antalet för 15 batterier, blifvit
eller blifva förändrade.
Uti sitt ofvanberörda memorial af den 15 November 1882 har generalfälttygmästaren
anfört, att då det vid anskaffning af fältartillerimateriel
syntes angeläget att tillverkningen af den olika slags materiel,
som, förutom kanoner, tillhörde ett batteri, såsom fordon med tillbehör,
ammunition in. in., eller hvad som erfordrades för kanonernas
behöriga utrustande och deras aktiva uppträdande, hölle något så när
jemna steg med anskaffningen af sjelfva kanonerna, så borde, sedan
numera afl tillverkning af dylik materiel kunde ske inom landet, och
den kontraktsenliga skyldigheten att taga ett visst antal kanoner från
firman Krapp upphört, det vara i sin ordning att tillse, det den öfriga
materielen mera fullständigt anskaffades, dervid likväl uppsättandet af
nya rid- och anspannspersedlar kunde till en början stå tillbaka, enär
befintliga dylika persedlar till större delen vore i någorlunda brukbart
33
Fjerde hufvudtiteln.
skick, och deras föreslagna öfverflyttning till positionsartilleriet och
ammunitionskolonnerna ännu ej tagit sin början.
I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
till 1882 års riksdag skulle, med de anslag, som blifvit beviljade för
år 1883, tillverkningen af kanoner inom landet påbörjas; och har generalfälttygmästaren
rörande de försök, som i detta hänseende blifvit
utförda, anmält, att utaf Bofors’ smidda martinstål 3 st. 8 c.m. kanoner
af samma modell, som de 66 förut från Krapp erhållna, blifvit
tillverkade. Med de två först färdiga af dessa 3 försökskanoner hade
skjutits med hvardera 2,000 skott med normal laddning och normal
projektil, hvarförutom med den ena af dessa skjutits 20 skott med
dubbelt så stor projektilvigt som den normala. Med den tredje kanonen
hade hittills blott skjutits 200 skott. Kanonerna hade befunnits
tillverkade med den omsorg, att bakladdningsmekanismen funktionerat
betydligt bättre än hos de Kruppska, och vore, trots det stora antal
skott, som de 2 först pröfvade kanonerna uthållit, kanonerna alldeles
oskadade.
På grund häraf, och då anskaffningen af ny fältartillerimateriel
syntes böra ega ram i samma omfattning, som genom 1883 års anslag
blifvit möjligt, har generalfälttygmästaren föreslagit till anskaffning
under år 1884:
18 st. kanoner af Bofors’ smidda martinstål med lavetter, föreställare
och tillbehör, eller för 3 batterier å 40,500 kr....... kr. 121,500: —
48 st. ammunitionsvagnar med tillbehör å 3,750 kr....... » 180,000: —■
rid- och anspannspersedlar för 3 batterier å 30,000 kr. ... » 90,000: —
och ammunition för 51 batterier............................................ » 204,000: —
jemte förändring af 15 st. äldre packvagnar med tillbehör
å 300 kr.................................................................. » 4,500: —
Summa kronor 600,000: —
Sedan denna anskaffning blifvit verkställd skulle kanoner med tillbehör
och nödiga fordon finnas för 18 batterier af de 34, som i planen
för fältartilleriets materiel äro upptagna till anskaffning, rid- och
anspannspersedlar till 7 batterier samt ammunition till 13 batterier.
Angelägenheten deraf, att anskaffningen af den nya fältartillerimaterielen
fortgår utan afbrott och med all den kraft, omständigheterna
medgifva, är af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen redan tillförene
erkänd, och jag anser att till denna anskaffning bör för år 1884
anvisas lika belopp, som för år'' 1*883 dertill anslogs, eller 600,000 kro
-
34
Anskaffning af
materiel till
positionsartilleri.
Anskaffning af
fästningsartillerimateriel.
Fjerde hufnidtiteln.
nor. Från det föreslagna ordinarie anslaget till »krigsmaterielens underhåll
m. in.» bör dock, på sätt jag förut i underdånighet anfört, år
1884 erhållas eu tillgång, beräknad till 200,000 kronor, att användas
för den nya fältartillerimaterielen, vid hvilket förhållande skulle såsom
extra anslag för ändamålet erfordras endast 400,000 kronor.
Jag hemställer derföre, under förutsättning, att anslaget till »krigsmaterielens
underhåll m. m.» uppföres till det belopp, som af mig föreslagits,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska å extra stat
för år 1884 till fältartillerimateriel 400,000 kronor.
Positions- och fästningsartilleri.
Af den uti generalfälttygmästarens underdåniga memorial den 2
November 1876 beräknade kostnad, 696,150 kronor, för anskaffning af
positionsartilleri, har Riksdagen hittills beviljat 400,000 kronor.
Sedan utförda försök ådagalagt, att kanoner för positionsartilleriet
äfven kunna tillverkas af osundt stål från Bofors, har generalfälttygmästaren,
då fortsatt anskaffning af ifrågavarande slags artilleri vore
likaså vigtig som af nytt fältartilleri, anhållit, att till positionsartilleriet
måtte för år 1884 äskas ett belopp af 50,000 kronor.
Kostnaden för den bestyckning, som enligt bestyckningsplanen för
Karlsborg borde — sodan äldre pjeser afräknats — för nämnda fästning
anskaffas, är uti generalfälttygmästarens underdåniga memorial
den 15 November 1877 upptagen till 3,618,000 kronor. Deraf hade
dock intill år 1882 anvisats 475,000 kronor, hvarefter sistnämnda års
Riksdag till fästning sar tiller {materiel i allmänhet beviljade 100,000 kronor.
För detta belopp kommer, enligt hvad generalfälttygmästare!! anmält,
att anskaffas 8 .stycken 15 c.m. haubitzer med lavetter och
framvagn jemte en del projektiler. Då emellertid 20 refflade kastpjeser
vore erforderliga, återstode att anskaffa 12 dylika pjeser, och har
generalfälttygmästare!! nu hemställt, att till anskaffning af ytterligare
8 stycken 15 c.m. haubitzer med lavetter och framvagn jemte en del
ammunition måtte för år 1884 äskas ett extra anslag till fästningsartillerimateriel
af 100,000 kronor.
Till fullföljande af positionsartilleriets uppsättning och till anskaffning
af kastpjeser för fästningsartilleriet anser jag medel böra för år
1884 beredas till de af generalfälttygmästare!! upptagna belopp, 50,000
kronor för positionsartilleriet och 100,''000 kronor för fästningsartilleriet
eller enahanda belopp, som anvisades vid 1882 års Riksdag. Anslaget
35
Fjerde Imfvudtitcln.
till »krigsmaterielens underhåll m. in.» har emellertid af mig förutsatts
skola lemna tillgång till dessa kostnaders bestridande under år 1884
och, med antagande deraf, skulle extra anslag för nämnda ändamål
icke erfordras.
Fortifikationsbehof.
K arl slang.
Chefen för fortifikationen har i sitt ofvanberörda underdåniga memorial
den 15 sistlidne November, under erinran, hurusom arbete å
rikets fästningsbyggnader för närvarande påginge endast å Karlsborg,
förmält, att, då han redan flera gånger haft tillfälle att inför Eders
Kongl. Maj:t framlägga sina tankar angående denna fästnings betydelse
för rikets''försvar och angelägenheten deraf, att arbetena derstädes ej
bedrifvas med allt för små anslag, så ansåge han sig, efter det chefen
för generalstaben erhållit nådigt uppdrag att afgifva den af Riksdagen
begärda utredningen angående Karlsborg, i detta ämne endast böra
åberopa innehållet af sitt den 15 November 1881 afgifna underdåniga
memorial.
De arbeten, som för närvarande utfördes vid Karlsborg, afsåge
landfronternas försättande i försvarbart skick och omfattade: a) grafvens
yttre murbeklädnad med utfyllning af fältvall, betäckt väg m. in.,
som hörde dit, (grafvens hela längd vore 3,150 fot, deraf 2,000 fot
vore murklädda, men af fältvallens utfyllning återstode större delen);
b) hufvudvallens å landfronterna (linierim I, II, III) tillredning för artilleriets
uppställning jemte dertill hörande tvärvallar och kruthus; c)
slutvärnets täckning och anbringande af skyddsvallar framför detsamma
med derunder belägna krutkapeller; hvarjemte återstode ännu ej påbörjade:
d) anslutningen mot sjön på vestra sidan samt e) diverse
mindre arbeten såsom bryggor, portar, luckor m. m.
En öfversigt af arbetena å Karlsborgs landfronter och deras kostnad
visade följande resultat:
[42.]
Anslag till
fästningsbyggnaden
vid
Karlsborg.
36
Fjerde hufvudtiteln.
* | Kostnad enligt | Användt eller | Återstående kostnad. |
a) Grafvens yttre murbeklädnad och fältvallen................................................. ♦ b) Hufvudvallens tillredning för artille- | 1,119,300 | 420,500 | 698,800 |
Hets uppställning ................................ c) Slutvärnets täckning och skydds- | 113,700 | 53,000 | 60,700: ! |
vallar....................................................... | 590,700 | 21,750 | 568,950 |
d) Anslutningen mot sjön (fulländad å |
|
|
|
östra sidan)........................................... | 495,800 | 86,100 | 409,700 |
e) Bryggor, portar, luckor m. m.......... | 163,500 | — | 163,500 |
Summa | 2,483,000 | 581,350 | 1,901,650 |
Chefen för fortifikationen har nu i underdånighet hemställt, att
Eders Kongl. Maj:t behagade för arbetena under år 1884 af Riksdagen
äska
till fortsättning af grafvens murbeklädnad och fältvallens utfyllande
på en längd af 150 fot ................................................................ kr. 100,000
till hufvudvallens tillredande för bestyckningens uppställande,
återstående........................................................................ » 60,700
samt till fortsättning af slutvärnets täckning.................. )) 39,300
Summa kr. 200,000.
Eders Kongl. Maj:t har genom nådigt bref den 31 Mars 1882,
enär under senare tider inom Riksdagen, med anledning af förändrade
kommunikations- och andra förhållanden samt artilleri- och fortifikationsvetenskapernas
utveckling, tvekan uttalats, huruvida Karlsborgs
fästning fortfarande kunde med hänsyn till så väl dess strategiska betydelse,
som äfven dess taktiska försvarbarhet, intaga den plats i landets
försvarsväsende, som med densamma afset-ts, funnit godt förordna,
att utredning af denna fråga och hvad dermed egde gemenskap skulle
af chefen för generalstaben företagas, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t
genom generalorder samma dag befallt, att utredningen skulle afse
icke allenast fästningen Karlsborgs värde i strategiskt och taktiskt hän
-
37
Fjerde hufvudtiteln.
seende, utan äfven de strategiska grunddragen af ett krig i Sverige
under olika förutsättningar jemte andra särskilda frågor af mera vidlyftig
omfattning.
Då emellertid den anbefalda utredningen icke i hela den omfattning,
som sålunda blifvit i nåder föreskrifven, kunde inom den närmaste
tiden bringas till fullbordan, har, efter min anmodan, befälhafvaren
för generalstaben i underdånig skrifvelse den 23 sistlidne December
nu till en början inkommit med den utredning, som närmast
vore nödig för bedömande af frågan om fullföljande af Karlsborgs
fästningsbyggnad enligt gällande plan, hvilken utredning befälhafvare!!
för generalstaben förklarat kunna utföras utan att samtliga de frågor,
den nådiga instruktionen omfattade, behöfde dervid upptagas till besvarande.
Departementschefen redogjorde härefter för den af befälhafvaren
för generalstaben nu framlagda utredning och skulle här ur densamma
antecknas följande:
För ett land, som ville undvika att föra krig utom egna landamären,
funnes ingen annan utväg att i någon mån jemna det strategiska
missförhållande, som blefve en nödvändig följd af det försvarsvisa tillvägagåendet.
och öfverlemnandet åt fienden af friheten att först handla,
än att redan under freden på ett klokt sätt förbereda den blifvande
krigsteater!!. Denna vore i försvararens våld. Det vore då hans skyldighet
att så anordna densamma, att de olycksbringande tillfälligheterna
under ett krig, så långt mensklig beräkning förmådde, aflägsnades från
de egna stridskrafterna och flyttades öfver på fiendens sida. De medel,
som härvid stode till förfogande, voro: genomtänkta förvaltningsåtgärder,
väl anlagda jernvägar jemte telegrafer och framför allt rätt placerade
befästningar. Funnes upplag på skyddade punkter, blefve försvarskrafterna
friare i sina rörelser; hade jernvägarne en för de blifvande
krigsrörelserna passande rigtning, kunde för svar skrafterna förflytta
sig hastigare, hvarigenom den splittring, som vore eu nödvändig följd
af ovissheten om anfallspunkten, i ej ringa grad motvägdes; och beherrskade
man alla vigtiga strategiska punkter och linier, försvårades
fiendens operationer och den försvarande kunde motse möjligheten att
efter hand rycka till sig det initiativ, som anfallet från början hade i
sin hand.
Då Sverige efter Finlands förlust måste vara beredt att inom eget
land försvara sig mot möjligen inträffande nya anfall, var det en bjudande
pligt för regeringen; att snarast möjligt uppgöra planen till rikets
försvar. De framstående och insigtsfull män, åt hvilka detta
38
Fjerde hufvudtiteln.
lemnades i uppdrag, förordade enhälligt, att stödet för de lefvande
stridskrafterna vid försvarskrig inom Sverige skulle sökas på de stora
sjöarne i landets midt. Redan vid den flygtigaste blick på Sveriges
karta fängslades också uppmärksamheten af dessa sjöar och till och
med icke fackmannen anade, att de, om man förstode begagna sig af
dem, skulle utöfva ett mäktigt inflytande på krigföringen inom landet.
Genom dem betäcktes det bakom varande landet, hvarigenom hufvudmassan
åt landets resurser bevarades åt försvaret, krigsskådeplatsen
begränsades och försvarskrafterna kunde uppträda i möjligaste mån
samlade.
De i vår tid tillkomna jernvägarne hade också för försvaret härstädes
erhållit en särdeles fördelaktig sträckning, och tillsammans med
kommunikationerna på sjöarna, om dessa kommunikationer rätt anordnades,
hade jernvägarne i denna trakt i så hög grad ökat transportlägenheterna
för hären, att det vore sällsynt, att i detta hänseende
finna mera gynnsamma förhållanden.
Men för att försvararen skulle kunna draga full nytta af alla dessa
fördelar, erfordrades klokt anlagda befästningar. I detta hänseende
både i den ofvan omförmälda planen föreslagits tre fasta platser, nämligen
en å Vanäs udde på V etterns strand vid Göta kanals utmynnande
i denna sjö, en söder om Vettern och eu i den så kallade gorgen
mellan Vettern och Hjelmaren. Af dessa kom emellertid endast den
först nämnda, fästningen
ens till läget, bestämdes. Först ''i en senare tid, år 1876, hade en befästningskomite,
under erkännande af nödvändigheten att först och snarast
möjligt fullborda Karlsborg, förordat den ifrågasatta fästningen
norr om Vettern, hvarjemte i senare tider undersökningar slutligen
egt rum för befästningar å Nyckelön i Mälaren, vid Qvicksund, samt
norr och söder om denna sjö. Ehuru det visserligen ville synas såsom
om Nyckelöns befästande och fortifikatoriska anordningars vidtagande
till skydd af så väl Halsbergs- som Nässjö jernvägsknutar vore i hög
grad behöfliga, ansåge sig befälhafvaren för generalstaben icke, utan
att först på stället hafva gjort nödiga undersökningar, nu kunna uttala
en bestämd mening om dessa befästningar, men Karlsborgs betydelse
för försvaret, antingen de nämnda befästningarna å andra punkter
komma till stånd eller icke, kunde utan svårighet ådagaläggas.
För att bibehålla stridskrafterna på krigsskådeplatsen vid oförminskad
styrka och stridsduglighet, måste från de truppdelars depoter,
hvaraf hären är sammansatt, en oafbruten tillförsel ega rum ej mindre
af depotmanskap och hästar, än ock af alla de utrustningspersedlar,
39
Fjerde hufvudtiteln.
soldaten i fält behöfde. Utaf alla åtgöranden för en armés vidmakthållande
i stridbart skick funnes dock intet af mer genomgripande vigt
än det, som rörde förplägningen. Man hade såsom skäl mot sträfvandet
att organisera betydligare försvarskrafter i vårt land till fiendens
bekämpande, anfört omöjligheten att underhålla desamma och dervid
erinrat om landtvärnets öde vid det olyckliga sista finska kriget. På
samma gång emellertid de stående arméerna växt ut till nation alhärar
och deras ledning genom indelning i sjelfständigt större enheter lättats,
hade ock arméunderhållet förenkla! s genom storartade, systematiska
anordningar, som, i fredstid förberedda, kunnat under krig, med tillhjelp
af nutidens snabba kommunikationsmedel, tillämpas med jemförelsevis
långt mindre svårighet än fordom. Men berörda anordningar
?näste i tid vidtagas. Åtminstone för hufvudförråden måste för fienden
skyddade upplagsorter finnas; redan i fred borde systemet för arméunderhållet
vara färdigt; och skulle vid kommande krig hären drabbas
af olyckor genom brister i förplägningen, så finge anledningen härtill
icke, såsom vid det nämnda kriget, sökas endast i bristerna hos de
anordningar, som under sjelfva fälttåget vidtagas, utan det vore försummelsen
i nödig krigsberedelse under freden, som blefve den hufvudsakligaste''
anledningen till de offer, hvilka sålunda utan någon på kriget
sjelft beroende orsak komme att spillas.
Med armén i fält följde numera ständigt rörliga förråd (förplägningsträng)
för ett visst antal dagar. Å lämpliga punkter i krigsorten
upprättades vidare magasin af olika storlek och särskildt på vissa slutstationer
upprättades större upplag af behöfliga förnödenheter för de
olika härdelarne. Men med dessa anordningar, huru planmässigt de
ock kunde vara vidtagna, skulle likväl försvaret ingalunda hafva fullgjort
hvad som i vår tid kräfdes till tryggande af stridskrafternas underhåll
på krigsskådeplatsen. Sj elfva utgångspunkten, som gåfve stadga
åt hela förplägningssystemet, saknades, om på operationsbasen de nödiga
förråden försummats. Här måste, i skydd för hvarje företag från
fiendens sida, finnas dels en reserv af mjöl och hardt bröd samt furage
(hö och hafre), beräknad för minst 6 månader för samtliga försvarskrafter,
dels så kallade etappartiklar, hvarmed menades salt kött och
fläsk, ärter eller gryn, bränvin, socker och kaffe, för samma styrka för
minst 3 månader. Det utrymme, så stora förråd skulle behöfva, kunde
lätteligen inses och, om äfven en del möjligen kunde uppläggas inne
uti landet å punkter, som man hoppades undandragna för fiendens
ströftåg, så måste dock en betydlig del få sin plats på sj elfva operationsbasen,
der härens bagerier tillika anläggas, och hvarifrån genom
40
Fjerde hufvudtiteln.
vatten- och jernvägsförbindelser förnödenheterna derefter kunde spridas
till krigsteater^ olika delar.
Förplägningsförnödenheterna vore emellertid ibland de förråd, en
armé måste hafva upplagda r krigsortens närhet, långt ifrån de enda,
som fordrade skydd af en fästning. För härens sjukvård måste finnas
högst ansenliga centralförråd. Af ammunition, krut och projektiler fordrades
de oerhördaste upplag, hvarförutom fabriker vore behöfliga för
att under krigets lopp oupphörligt öka ammunitionstillverkningen. Härens
reservförråd af artilleri- och fortifikationsmateriel måste äfven
skyddas, likasom reservbeklädnads- och utredningsförråden icke kunde
uppläggas annorstädes än å en säker och tryggad punkt af operationsbasen.
Å densamma måste slutligen finnas de truppdepoter (personal
och materiel), hvilka å krigsorten äro blottstälda att falla i fiendens
våld, samt härens reservtrupper, hvilka för att motsvara sitt ändamål
borde hållas i beredskap så nära krigsteater!! som möjligt.
Detta uppräknande af härens förnödenheter bakom armén hade
skett för att erinra om vidden af härens behof.
Tänktes nu alla dessa förnödenheter tillika med de depot- och
reservtrupper, som äfven blifvit omnämnda, samlade på Karlsborg,
framträdde denna fästnings betydelse för försvaret, redan från ett krigs
första början, i fullaste dager. Såsom depot- och förr dels fästning vore
Karlsborgs undandragna läge i skydd af Vettern så gynnsamt, att det
i sanning icke torde kunna utfinnas en bättre vald punkt för en sådan
fästning. Att dess betydelse stegrades genom Stockholms möjliga
utrymmande vid utbrytande krig, syntes vara klart. Och vigten af
fästningen upphäfdes icke för den händelse genom nya befästningar
operationsbasens genombrytande i större eller mindre grad för fienden
försvåras.
Emellertid skulle Karlsborg äfven såsom operations fästning komma
att spela en vigtig roll och af dess kraft såsom operationsfästning
skulle under förhållanden, för hvilka befälhafvare!! för generalstaben
redogjort, bero möjligheten att norr om Venern disponera landets hufvudhår
och derigenom vara i stånd att vidmakthålla sambandet mellan
norra och södra Sverige samt förbindelsen med broderlandet.
Hvad anginge jernvägarnes inflytande på fiendens möjliga operationslinier,
så rubbades genom desamma i intet hänseende de två hufvudsakligaste
operationslinierna, hvilka bestämdes af Mälardalen samt
kanalsträckningen genom Östergötlands rika bygd. Endast eu ny operationslinie
hade tillkommit nämligen längs stambanan genom Södermanland,
hvarigenom den ofvan omnämnda befästade punkten i gorgen
mellan Vettern och Hjelmaren fått en större betydelse. Men ett fram
-
41
Fjerde h ufviul titeln.
ryckande utefter ifrågavarande linie skulle dock alltid komma att blifva
vanskligt för angriparen i anseende till den mängd pass, Södermanlands
mångtaliga sjöar bilda, och detta landskaps i hög grad småbrutna beskaffenhet.
1 alla händelser gjorde icke den nya anmarschvägen Karlsborgs
fästning öfverflödig, då denna fästning, med tillhjelp af hvad
som kunde anses såsom ett oundgängligt komplement för försvaret,
nämligen en talrik ångbåtsflotta och en lämplig eskader af mindre
pansarbåtar på Vettern, skulle under ett blifvande krig visa sig kunna
med framgång hjelpa det lefvande försvaret att hejda och försvåra
fiendens försök att tränga fram mot landets inre.
Så snart man vidrörde, om ock endast de första grunderna för
det strategiska ordnandet af Sveriges försvar, framträdde genast nödvändigheten
af Karlsborgs fästning för arméns operationer, och detta
från hvilket håll än fienden förutsattes skola komma att angripa vårt
land. Saknaden af andra ifrågasatta befästningar hade i detta hänseende
ondast ökat Karlsborgs betydelse, som icke kunde sägas hafva
påverkats af de förändrade förhållanden, införandet af jernvägarne skapat,
utan syntes deremot sagda befästningar i följd häraf hafva blifvit
mer af behofvet påkallade än vid tiden, då förslag om dessa befästningar
först bragtes å bane. Karlsborgs fullbordande vore derföre eu
angelägenhet af den allra största vigt och kunde ställas vid sidan af den
om ordnandet af de lefvande stridskrafterna. Saknade arméns högste befälhafvare
det vapen, med hvilket han skulle .utföra kampen mot angriparen,
kunde han icke försvara landet, och vore han utan nödig utgångspunkt
för sina operationer — och det så mycket till och med,
att icke ens de nödtorftigaste befästningarne blifvit fullbordade — så
vore hans belägenhet icke mycket bättre. I intetdera fallet vore någon
framgång möjlig.
I afseende å de taktiska förhållandena vid Karlsborg hade fästningen
uti sitt nuvarande skick onekligen genom artillerivapnets utomordentliga
utveckling i senare tid kommit uti en ofördelaktigare ställning
till anfallet, än hvad förhållandet var då den anlades. Redan 1876 års
befästningskomité yttrade, rörande de fästningen omgifvande beherrskande
höjderna Vaberget och Hammarnäset, att å dem anlagda belägringsbatterier
skulle innebära en fara för fästningen. Artilleriets utveckling
under de sex år, hvilka derefter förflutit, hade till fullo besannat
komiténs farhågor. Skulle fienden lyckas på Vaberget eller Hammarnäset
emot fästningen uppställa tidsenliga belägringspjeser, kunde
visserligen dessa numera ej blifva ofarliga hvarken för fästningsverken
eller dess artilleri.
42
Fjerde ImfVudtitehi.
Derföre och af skäl, som befälhafvare]} för generalstaben vidare
utvecklat, tvekade han icke att förorda den främre befästningsliniens
framflyttande till den af 1876 års komité såsom fördelaktig betecknade
linien med befästningar å Hammarnäset, å Vaberget och vid Hästebacka,
dock att den betydelse, det så kallade Klefvaberget egde, — för beherrskande
af å ena sidan så väl terrängen mellan Kräkviken, Bottensjöns
södra ända och Kyrksjön som å andra sidan Ulfvamossen och defiléen
vid Fagersunna — syntes utgöra ett skäl att jemväl inrycka Klefvaberget
i den permanenta befästningslinien. De undersökningar, hvilka under
senaste åren egt rum uti Karlsborgs omgifningar, syntes gifva vid handen
att fyra permanenta fästen: ett öster om Svanvik å Hammarnäset,
två å Vaberget och ett vid Hästebacka, i förening med en del vid krigsutbrottet
utförda provisoriska och s. k. passagéra befästningar, skulle
vara tillräckliga för att, med stöd af sjöarna Vettern, Bottensjön, Viken,
Gellsjön och Kyrksjön, hålla fienden aflägsnad utanför den linie, som
betecknades af de tro sist nämnda sjöarna, eller 8 å 9 kilometer från
fästningens kärna och delad på en halfkrets af minst 30 kilometer.
Men äfven om man skulle härtill lägga utförandet af ett femte permanent
fäste å Klefvaberget, så syntes utförandet af dessa fem fästen ej
böra föranleda så oerhörda kostnader, att man derföre borde afstå från
fullföljandet — på ett sätt, som motsvarade utvecklingen af nutidens
krigskonst — af den idé, som legat till grund för anläggandet af
Karlsborgs fästning.
Med valet af den sålunda angifna befästningslinie trodde befälhafvaren
för generalstaben försvaret af Karlsborg väl icke hafva flyttats
så långt fram, som det med hänsyn till ett aktivt uppträdande af de
inom Karlsborg befintliga, under krigets senaste period sannolikt ej
obetydliga stridskrafter erfordrades, men ett ytterligare framskjutande
af försvarslinien borde kunna utföras genom provisoriska och passagéra
befästningar, planlagda i fredstid och utförda omedelbart före eller
efter krigsutbrottet.
Såsom slutligt omdöme yttrar befälhafvaren för generalstaben, att
Karlsborgs strategiska betydelse af förändrade kommunikations- och
andra förhållanden snarare ökats än minskats samt att dess taktiska
försvarbarhet till följd af artilleri- och fortifikationsvetenskapernas utveckling
likaledes vore god, så framt man åt fästningsanläggningen
gåfve den utveckling, som ökade anspråk på fästningar i allmänhet
påtvungit alla stater med afseende å deras äldre fästningar. Dessa
utvidgningsåtgärder innebure emellertid ingalunda, att ej den för närvarande
planlagda och under utförande varande fästningen borde i första
Fjerde hufvndtiteln. 43
hand fullbordas — tvärtom komme denna alltid att qvarstå såsom den
nödvändiga kärnan och slutstenen uti fästningens försvar. Att Karlsborgs
fästning borde snarast möjligt fullbordas syntes derföre vara
en sak, som ej kräfde vidare bevis, och skulle det vara mer än beklagligt,
om Karlsborg, som under mer än 50 år varit under byggnad,
skulle lemnas ofullbordadt, och detta icke blott för sakens egen
skull, utan äfven för det intryck, sådant skulle medföra både inom
landet och än mer i utlandet.
Hvad åter beträffade utförandet af den förordade och onekligen
vigtiga utvidgningen af fästningen genom anläggandet af en linie af
fästen å Hammarnäset, Vaberget, Hästebacka och Klefvaberget, behöfde
tagas under närmare ompröfning, huruvida dessa befästningsarbeten
borde föregå eller efterfölja andra befästningsarbeten inom
landet af måhända ännu mera påfordrande beskaffenhet. 1876 års
komité hade yttrat såsom sin åsigt, att, derest den af komitén förordade
fästningsanläggningen mellan Mälaren och Vettern skulle blifva
af statsmakterna beslutad, vore dess snara fulländande af den öfvervägande
vigt för landets försvar, att de i fråga varande detacherade
fästena kring Karlsborg syntes komitén i hvad fall som helst då böra
eftersattas för nämnda fästning. Utan att befälhafvaren för generalstaben
nu ville bestämdt uttala sig i denna fråga, syntes honom dock
komiténs yttrande ega goda skäl. Emellertid hade detsamma tillämplighet
endast under den förutsättning, att fråga blifvit väckt eller någon *
sannolikhet funnes för att statsmakterna kunde inom den närmaste
tiden besluta sig för voterandet af de stora summor, som erfordrades
för att inom en tidsperiod af rimlig längd i förhållande till krigskonstens
nuvarande snabba utveckling utföra en dylik fästningsanläggning
mellan Mälaren och Vettern. Men då hittills ej fråga varit att
till fästningsbyggnader anvisa annat än ganska inskränkta belopp, och
så ej heller syntes blifva fallet för den allra närmaste tiden, så skulle
dessa medel bättre användas för att fullborda det, som en gång påbörjats,
än för att — med afbrytande af arbetena å detta — åvägabringa
en ringa början till ett stort arbete, hvars slut man ej ens
något så när kunde till tiden bestämma.
Departementschefen yttrade härefter:
I sitt underdåniga utlåtande har befälhafvaren för generalstaben
vitsordat, att Karlsborgs fästnings fullbordande är en angelägenhet af
allra största vigt för landets försvar och som i detta hänseende kan
ställas vid sidan af ordnandet utaf de lefvande stridskrafterna, hvilken
åsigt jag i allo delar. Den af befälhafvaren för generalstaben lemnade
[43.]
Anslag till
byggnader
och exercisfält
för hären.
44 Fjerde hnfrndtiteln.
utredning bestyrker tillika, att fullbordandet af de nu pågående befästningsarbeten
å Karlsborg är det ändamål, hvartill anslagen till rikets
fästningsbyggnader för närvarande böra i främsta rummet användas.
Då detta är förhållandet, hvilket äfven af 1876 års befästningskomité
vitsordades, och det vid flera föregående tillfällen samt sednast uti det
af chefen för fortifikationen den 16 November 1881 afgifna underdåniga
memorial, hvilket till sitt hufvudinnehåll finnes anfördt uti det Eders
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1882 års Riksdag åtföljande statsrådsprotokoll
af den 9 Januari sistnämnda år, har blifvit ådagalagdt,
att Karlsborgs fästningsbyggnad på ett högst'' väsentligt sätt fördyras
i den mån arbetet derpå bedrifves med allt för ringa anslag, får jag
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa på extra stat för år
1884 det af chefen för fortifikationen begärda belopp 200,000 kronor.
Departementschefen fortsatte sin framställning om anslagsbehofven
på extra stat sålunda:
Intendentur behof.
Byggnader och exercisfält för hären.
öfver kostnaderna för uppförande och iståndsättande af de byggnader,
den nya härordningen kräfver, samt för exercisfältens anordnande
har landtförsvarskomitén låtit verkställa utredning, hvilken återfinnes
i bilagorna (lit. J och K) till komiténs betänkande. Enligt denna
utredning skulle kostnaderna för ifrågavarande ändamål under de 12
första öfvergångsåren —- eller den tid, inom hvilken byggnaderna, enligt
komiténs åsigt, böra vara uppförda — uppgå till ett årligt belopp
af omkring 900,000 kronor.
I öfverensstämmelse med komiténs i detta afseende framstälda
förslag, mot hvilket jag icke har något att erinra, får jag i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska för
år 1884 -till byggnader och exercisfält för hären ett extra anslag af
900,000 kronor.
Fjerde hufyudtiteln.
45
Ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar.
För garnisonskommenderingarne å Waxholms fästning ur indelta
armén, hvilka kommenderingar numera, sedan Maj månad 1882, upphört,
har från arméförvaltningens intendentsdepartement, efter det anmälan
hos Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende år 1881 egde rum,
förskjutits tillsammans 29,751 kronor 69 öre, för hvilket belopp arméförvaltningen
nu anhållit om ersättning; och torde Eders Kongl. Maj:t
vilja för detta ändamål af Riksdagen äska å extra stat för år 1884 ett
anslag af 29,752 kronor.
Generalstabens topografiska afdelning.
Då frågan om de ekonomiska och topografiska kartverkens förenande
till ett kartverk-ännu icke lärer kunna hos Eders Kongl. Maj:t
föredragas, samt af sådan anledning chefen för civildepartementet, enligt
hvad jag eger mig bekant, har för afsigt att framlägga förslag
derom, att möjligen uppstående behållning å anslaget till de. ekonomiska
kartarbetena i mellersta och södra delarne af riket må jemväl år
1884 få användas äfven till bestridande af utgifter för det topografiska
kartverket, får jag, under förutsättning af bifall till detta förslag, hemställa
det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen till fortsättande af
de topografiska arbetena äska för år 1884 ett extra anslag till samma
belopp, som nu för ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.
Skarpskytteväsendet.
Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande torde
Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1884
bevilja anslag till samma belopp, 80,000 kronor, som dertill för innevarande
år anvisats, allenast med ett för jemnande af de extra anslagens
slutsumma nödigt tillägg af 413 kronor, eller således 80,413 kronor.
Landtförsyarskomitén.
De af arméförvaltningen för landtförsvarskomitén bestridda kostnader
hafva, enligt anmälan af arméförvaltningen, utgjort
[44.]
Ersättning för
garnisonskommenderingar
ur indelta
armén
till Waxholms
fästning.
[45.]
Anslag till de
topografiska
arbetena.
[46.]
Anslag till
skarpskytteväsendets
och
skjutskicklighetens
befrämjande.
[47.]
Ersättande af
förskott till
landtförsvarskomiténs
utgifter.
46
Fjerde hufvudtiteln.
[48.]
Ersättning för
vakansafgifter,
som indragas
för
att ingå till
statskassan.
år | 1880 ......................... | ............................ kronor 17,541: | .10 |
| 1881 .......................... | ......................... » 72,272: | 01 |
)> | 1882 ........................... | ............................ » 44,622: | 61 |
eller tillsammans kronor 134,435: 72.
Till ersättande häraf är genom extra anslag anvisadt,
år 1881 .................................................................. kronor 17,600
>’ 1882 ................................................................. » 75,000 92^600: —
Det bristande beloppet skulle således utgöra ... kronor 41,835: 72
som likväl minskas med influtna anmärkningsmedel )) 1: 52
hvarför återstår att ersätta kronor 41,834: 20.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska uppfördt å extra stat för år 1884 sistnämnda belopp, jemnadt
till 41,835 kronor.
Rustning och rotering.
Ersättning till regementen och kårer för indragna vakansafgifter.
Då de till vederbörande regementen och kårer från vissa rusthåll
och rotar nu ingående vakansafgifter med undantag dels af de för gevärshandtverkare
afsedda, dels ock af de vakansafgifter från rotar vid
Norrbottens fält]''ägarekår, som användas för det i Hernösand förlagda
batteri af Svea artilleriregemente, blifvit i likhet med den effektiva
rustningen och roteringen påräknade att för sina nuvarande ändamål
tills vidare bibehållas för att under öfvergångstiden efter hand till
statsverket indragas, men vakansafgifterna jemväl af ifrågavarande rusthåll
och rotar, enligt Eders Kongl. Maj:ts förut i dag på hemställan af
chefen för finansdepartementet i sammanhang med beräkningen af statsverkets
inkomster fattade beslut, föreslagits till indragning till statsverket
och beräknats såsom inkomst för detsamma, så böra vederbörande
regementen och kårer härför af statsmedel erhålla ersättning,
motsvarande det belopp, hvartill dessa vakansafgifter under innevarande
år i medeltal för hvarje nummer komma att uppgå. För beräkningen
af det anslag, som för nu omförmälda ändamål bör å riksstaten uppföras,
har jag ansett mig kunna taga till ledning medelbeloppet per
nummer af de vakansafgifter, å hvilka uppgifter från vederbörande
regements- och kårchefer år 1880 infordrats af chefen för generalstaben.
47
Fjerde hufvudtiteln.
Samtliga vakansafgifter vid det berustade kavalleriet ingå nu till
vederbörande regementen eller kårer och utgöra enligt sålunda beräknade
medelvärden:
för 75 helvakanta rusthåll å 309: 25............................... kr. 23,193: 75
» 360 halfvakanta » 152: 82................................ » 55,015: 20
tillsammans kr- 78,208: 95.
Som likväl, i öfverensstämmelse med uppgjorda
beräkningar för afgången af volontärer, spel, m. fl. å
gammal stat, redan under första året kommer att till
statsverket afstås afgifterna för 5 helvakanta och 65 halfvakanta
rusthåll, men det nu icke kan bestämmas å
Indika tider af året afgång för särskilda nummer kommer
att ske, så antagas dessa afgifter öfver hufvud
kunna vid medlet af året för vederbörande regementen
och kårer undvaras, i följd hvaraf från ofvan upptagna
belopp bör afräknas hälften af vakansafgifterna för här
ifrågavarande nummer med...................................................... » 5,739: 77
hvadan ersättningen kan beräknas till................................ kr. 72,469: 18.
Då bland vakansafgifterna vid det berustade infanteriet redan nu, i
följd af den år 1875 vidtagna lönereglering för indelta arméns befäl,
till statsverket ingå afgifter af 49 rusthåll samt från öfvergångstidens
början komma att till statsverket indragas de nu för gevärshandtverkare
disponerade vakansafgifter af 16 rusthåll, så böra vederbörande
regementen och kårer erhålla ersättning för afgifterna från endast 351
rusthåll å 171: 78....................................................................... kr. 60,294: 78
dock efter afdrag af de ersättningsbelopp, som efter
verkställd beräkning komma att under första öfvergångsäret
af vederbörande frånträdas, motsvarande för 49 rusthåll
hälften af vakansafgifterna ........................................... » 4,208: 61
hvadan ersättningen vid det berustade kavalleriet kan
beräknas till................................................................................... kr. 56,086: 17
Jemtlands hästjägarekår åtnjuter för närvarande vakansafgifter
af
2 helvakanta rotar å 220 kr............................................. » 440: —
20 halfvakanta » å 122 >> ................................................ » 2,440: —
tillsammans kr. 2,880: —
Transport kr. 2,880: —
48
Fjerde hufvudtiteln.
Transport kr. 2,880: —
och bör, efter afdrag af hälften af vakansafgifterna för
3 halfvakanta rotar, hvilka afgifter under första öfvergångsåret
beräknas komma att frånträdas, ........................ » 183: —
såsom ersättning bekomma kr. 2,697: —
Enligt en vid landtförsvarskomiténs betänkande (delen IV sidd.
90—91) fogad tabell, utgjorde den 1 Januari 1881 de vakanta rotarne
vid infanteriet ett antal af 2,645. Härifrån böra dock afräknas dels 2
rotar vid norra och 5 rotar vid södra skånska infanteriregementet,
hvilka rotar försvunnit derigenom att de f. d. adelsfaneboställen, som
varit ålagda denna rotering, derifrån befriats, dels ock 3 rotar vid
dalregementet, för hvilka Sårna, Idre och Hede byalag erlägga en viss
låg vakansafgift till Elfdals socknemän. Från sålunda återstående
2,635 vakanta rotar böra ytterligare afräknas dels 447 rotar, som indragits
till statsverket i följd af förutnämnda lönereglering för indelta
arméns befäl, dels 80 stycken rotar, hvilkas vakansafgifter nu användas
till aflöning åt gevärshandtverkare, men vid öfvergångstidens början
kunna utan ersättning indragas till statsverket, dels ock 99 rotar
vid Norrbottens fältjägarekår, hvilkas vakansafgifter nu användas för
det i Hernösand förlagda batteri af Svea artilleriregemente, men i öfvergångsförslaget
icke tagits i beräkning såsom tillgång för detta ändamål.
De till vederbörande regementen och kårer nu ingående vakansafgifter
af öfriga rotar, utgörande ett antal af 2,009, äro under första
öfvergångsåret beräknade såsom tillgång, hvarföre dessa vakansafgifter
måste af statsverket ersättas, hvilken ersättning å 139 kronor 6 öre
pr rote utgör.............................................................................. kr. 279,371: 54
med afdrag likväl för de vakansafgifter, som enligt
verkställd beräkning under året antagas komma att af
vederbörande frånträdas, utgörande enligt samma beräkningsgrund,
som här ofvan blifvit följd, hälften af
vakansafgifterna för 320 rotar ............................................ » 22,249: 60
då ersättningen blifver.......................................................... kr. 257,121: 94.
Sammanföras nu omfönnälda ersättningar:
vid det berustade kavalleriet................................................... kr. 72,469: 18
» det berustade infanteriet .................................................. » 56,086: 17
» det roterade kavalleriet eller Jemtlands häst]ägarekår » 2,697: —
och vid det roterade infanteriet............................................. » 257,121: 94
så utgör summan kr. 388,374: 29,
t
Fjerde hufvud titeln. 49
Chefen för finansdepartementet har i sitt underdåniga anförande
denna dag rörande beräkningen af statsverkets inkomster till fullo utreda
att indragningen till statsverket redan vid öfvergångstidens början
af vakansafgifterna för de rusthåll och rotar, om hvilka här är
fråga, emot statsanslag till vederbörande regementen och kårer, hvilka
gå i mistning af samma vakansafgifter, i verkligheten länder till vinst
för statsverket. Det anslag, som i följd af nämnda anordning måste
under fjerde hufvudtiteln uppföras såsom ersättning för de vakansafgifter,
hvilka sålunda gå att öka statens direkta inkomster, betecknar
derföre aldeles icke någon tillkommen statsutgift, utan föranledes allenast
genom en förändrad anordning i sättet för uppbörden och användandet
för statsverkets räkning af vakansafgifterna.
Jag hemställer på grund af det anförda, att Eders Kongl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1884 uppföra under
benämning: »ersättning till regementen och kårer för indragna vakansafgifter»
ett mot samma afgifters belopp i jenmadt tal svarande förslagsanslag
å 388,000 kronor.
De af mig sålunda föreslagna anslag uppgå sammanräknade,
de ordinarie anslagen till ........................................................ kr. 17,070,000
de extra anslagen till.................................................................. » 2,300,000
eller tillsammans till kr. 19,370,000.
Två af de föreslagna extra anslagen, nämligen till
ersättning för underhåll af garnisonskommenderingar i
Waxholm och för bestridda kostnader för landtförsvars
-
komitén, hvilka anslag uppgå till sammanlagd!............... » 71,587
afse emellertid utgifter för åren 1881 och 1882.
De för år 1884 afsedda anslag utgöra således ...... kr. 19,298,413.
I det föregående är dock upplyst, att det extra
anslaget å 388,000 kronor till ersättning åt regementen
och kårer för indragna vakansafgifter i verkligheten
icke betecknar någon tillkommen statsutgift, utan föranledes
endast af den utaf chefen för finansdepartementet
föreslagna förändrade anordning, att hittills till
vissa ändamål anslagna vakansafgifter skulle från och
med år 1884 ingå bland statens direkta inkomster. Af
Jemförelse
mellan de föreslagna
anslagen
och den
af landtförsvarskomitén
beräknade
kostnad.
7
50
Fjerde hufVudtiteln.
detta skäl måste, för vinnande af riktig öfverblick öfver
fjerde hufvudtitelns verkliga anslagsbehof under år 1884,
göras afdrag för berörda ....................................................... kr. 388,000.
Det visar sig då, att slutsumman äf de i verkligheten
för fjerde hufvudtiteln afsedda anslag för år 1884
kommer att utgöra ..................................................................... kr. 18,910,413.
Landtförsvarskomitén har i sin tablå öfver landtförsvarets kostnad
under första öfvergångsåret (delen III bil. S. 1.) förslagsvis upptagit
hufvudtitelns ordinarie eller ständiga utgifter, med tillägg af de extra
utgifterna för byggnadsbehof, till ett sammanlagdt belopp af 18,400,000
kronor, hvartill dessutom skulle läggas återstående rustnings- och roteringskostnader.
Rörande de extra anslag, som vidare kunde erfordras till fästningsbyggnader
m. m., har komitén väl icke särskild! uttalat sig beträffande
första öfvergångsåret, men komitén har vid behandling af frågan om
landtförsvarets kostnad efter öfvergångstidens slut (delen II sid. 217)
erinrat, hurusom i den af komitén i sådant hänseende uppförda kostnad
rätteligen borde göras tillägg för vissa extra, anslag, som äfven
framgent kunde vara för landtförsvaret behöfliga, såsom för fästningsbyggnader
m. m., och har komitén antagit att detta tillägg skulle,
sedan kostnaderna för om- och nybyggnader för hären under öfvergången
från den nuvarande till den nya härordningen blifvit bestridda,
kunna begränsas inom 500,000 å 600,000 kronor. Derest man får tillägga
ett dylikt belopp till ofvannämnda i komiténs tablå upptagna
siffra af 18,400,000 kronor, skulle summan ungefärligen motsvara det
af mig här ofvan för året 1884 beräknade belopp af 18,910,413 kronor.
Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar
gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen
af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt;
och skulle, angående hvad Kongl. Maj :t sålunda i nåder
beslutat, utdrag af protokollet finansdepartementet
meddelas till ledning vid författande af Kongl. Maj:ts
51
Fjerde hufvudtiteln.
proposition om statsverkets tillstånd och behof, hvar
jemte de till detta statsregleringsärende hörande hand
lingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.
Ex protocollo
Eugene Peyron.
1
Femte hufvudtiteln.
Protokoll öfver Sjö för svar särenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 10 Januari
1883.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochsciiild,
Statsråden: Lovén,
von Steijern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander och
Rydino.
Departementschefen, "Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i underdånighet
frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel för år 1884 och föredrog härvid tillika Marinförvaltningens
underdåniga skrifvelse den 29 September 1882 med förslag öfver behofvet
af extra anslag in. in. för flottan under förstnämnda år.
i
2
Femte hufvudtiteln.
Departementschefen yttrade härefter:
Sedan jag på de skäl, som i statsrådsprotokollet den 8 dennes
blifvit anförda vid behandling af frågan angående sjöförsvarets ordnande,
ansett mig icke kunna till alla delar biträda det af särskilda
komiterade den 10 sistlidne Augusti derom afgifna förslag, bland annat
i afseende på anskaffandet af den för flottan erforderliga bemanning
i händelse af båtsmanshållets upphörande och i stället föreslagit, att,
med hufvudsakligt bibehållande af nuvarande organisation der denna
icke beröres af förändring med båtsmanshållet, åstadkomma nämnda
bemanning dels genom förökande af nu befintliga matros- samt eldareoch
handtverkskompaniers styrka med 175 man eller från 825 till
1,000 man dels genom anskaffning af 3,000 utaf statsverket aflönade
sjömän och dels genom inkallande årligen af 500 utaf de flottan tillhörande
värnpligtige till vapenöfning samt Eders Kongl. Magt i nåder
gillat hvad sålunda föreslagits, föranledas häraf åtskilliga förändringar
i nuvarande anslag under femte hufvudtiteln, för hvilka förändringar jag
nu går att redogöra i sammanhang med de framställningar om nya
eller förökade anslag, hvilka, oberoende af en sjöförsvarets förändrade
organisation, af mig ansetts böra för år 1884 ifrågakomma.
Ordinarie anslag.
Aflöning för Flottans kårer och stater.
[i]
Aflöning för Till aflöning åt flottans kårer och stater finnes på 1883 års riks
fi0oTltate7r
uppför dt ett anslag af 1,201,484 kronor, hvarförutan genom sär
skilda
riksdagsbeslut 1872 och 1870 af behållna inkomsten af de rusthåll
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka åtnjuta
vakansfrihet för tio år, 75,000 kronor blifvit för aflöning åt flottans
kårer och stater anvisade. Skola nu, såsom lämpligast synes vara, i
sammanhang med indelningsverkets ifrågasatta upphörande vakansafgifterna
ingå till statsverket, erfordras alltså förhöjning i anslaget under
denna titel med motsvarande belopp eller 75,000 kronor.
Då vidare under år 1884 den af mig föreslagna tillökningen af matrossamt
eldare- och handtverkskompanierna är afsedd att ega rum med omkring
eu tiondedel af det bestämda antalet 175 man eller med 17 man
och då hela aflöningskostnaden för 175 man blifvit beräknad till 60,695
kronor, blifver ytterligare förhöjning i aflöningsanslaget, motsvarande
en tiondedel häraf, eller i rundt tal 6,000 kronor härför erforderlig.
Femte hufvud titeln.
3
Kostnaden för mintillverkningspersonalen bestrides för närvarande
från det till minväsendet på extra stat anvisade anslag, men torde, på
sätt sjöförsvarskomitén jemväl föreslagit, hädanefter på den ordinarie
staten böra uppföras. Enligt uppgjord fördelning på vederbörliga riksstatsanslag
af denna kostnad, uppgående till 19,885 kronor 75 öre,
skulle deraf belöpa: på anslaget till aflöning 13,202 kronor 50 öre, anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll 3,935 kronor, beklädnadsanslaget
540 kronor och anslaget till naturaunderhåll 2,208 kronor 25
öre, hvadan aflöningsanslaget borde än vidare förhöjas med förenämnde
13,202 kronor 50 öre eller i rund summa 13,200 kronor.
Af det till aflöning anvisade anslag utgår för närvarande 29,800
kronor till inqvarteringsbidrag åt officerare och underofficerare. Detta
bidrag tillkommer dels innehafvare af vissa i öfverstvrelsen eller vid
stationerna förekommande befattningar, hvilka äro afsedda att under
längre tid innehafvas af samma person, dels ock, enligt 1877 års Riksdags
medgifvande, officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans militärdepöt
eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans
hus eller enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför i
penningar. Såsom af mitt anförande till statsrådsprotokollet den 8 dennes
i fråga om sjöförsvarets organisation synes, har jag ansett billigheten
fordra att så väl kompanicheferne vid det nuvarande båtsmanshållet
och de blifvande sjömanskompanierna i orterna som de officerare, hvilka
.utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat upptagna,
kommenderas till tjenstgöring i öfverstyrelsen eller sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition, erhålla inqvarteringsbidrag, så att alla flottans
officerare, som äro i verklig tjenstgöring, komma att åtnjuta nämnda
förmån, och får derföre hemställa, att till beredande af inqvarteringsbidrag
till de af desse officerare, hvilka dertill nu ej äro berättigade, hvartill''enligt
beräkning skulle för år 1884 erfordras 8,800 kronor, en förhöjning
i aflöningsbeloppet med denna summa måtte af Riksdagen äskas.
För genomförande af senaste lönereglering finnes för närvarande
anvisadt dels den, efter afdrag af här ofvan under titeln aflöning till
flottans kårer och stater omförmälda summa 7o,000 kronor, återstående
behållna inkomst af de rusthåll i Blekinge och Södra Möre härad, hvilka
åtnjuta vakansfrihet för tio år och hvilken återstod under senaste åren
uppgått till omkring 33,000 kronor samt efter löneregleringens genomförande
är anvisad till förökande antingen af flottans matroskår eller
varfvens arbetsstyrka på sätt af Eders Kongl. Maj:t kan varda bestämdt,
dels ock ett anslag på extra stat af 50,000 kronor. I följd
af vakansafgifternas indragning till statsverket skulle för ifrågavarande
4
Femte hufvudtiteln.
ändamål för år 1884 erfordras ett anslag å motsvarande belopp 33,000
kronor jemte nyssberörda anslag å 50,000 kronor eller tillsammans
83,000 kronor.
I enlighet med hvad sålunda är föreslaget skulle alltså i det för
år 1884 erforderliga anslag till aflöning för flottans kårer och stater
ingå följande belopp:
................. » | 6,000: — |
.................. )) | 13,200: — |
rare m. fl. » | 8,800: — |
................. » | 83,000: — |
................. kr. | 1,387,484: — |
Nuvarande anslag ................................................................ |<r_ ( 201 484:
Till ersättande af det utaf vakansafgifterna till aflöning
anvisade belopp .................................................. y, 75,000:
Anslag för matros- samt eldare- och handtverks
kompaniernas
tillökning under året ......
Till aflöning åt mintillverkningspersonalen
» inqvarteringsbidrag till åtskillige office:
För genomförande af senaste lönereglering
och anslaget således böra bestämmas till
till hvilket belopp jag i underdånighet före
år 1884 i riksstaten upptagas.
o Tillika hemställer jag på de af mig till protokollet den 8 dennes
i frågan angående sjöförsvarets ordnande anförda skäl att Eders Kongl.
Maj:t täcktes begära Riksdagens medgifvande:
att på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den ordning,
som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med
1 flaggman, 2 kommendörkaptener af lista klass, 2 kommendörkaptener
af 2:dra klass, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under anslaget
till aflöning för flottans kårer och stater inbegripna, för permanenta
reservstatens aflöning anvisade 114,000 kronor måtte, i den mån dessa
medel blifva tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal
officerare,
äfvensom, i händelse af bifall härtill,
att) derest Eders Kongl. Maj:t skulle besluta att redan under år
1883 indraga Chefens för flottans militärpersonal embete och i stället
tillsätta den tredje flaggman, med hvilken officerskåren skulle tillökas,
till dennes aflöning för nämnda år måtte få användas, jemte lönen för
en af de i stat upptagna kommendörstjenster, som i så fall under året
komme att lemnas otillsatt, de 2,000 kronor, hvilka på grund af Riksdagens
beslut år 1876 såsom årligt tillägg till fasta lönen tillkomma
förenämnde chef, så framt han icke uppbär flaggmans lön.
Femte hufvudtiteln.
5
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt
värnpligtige.
[2]
Till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna är för år 1883 BeJclädnacl åt
i riksstaten uppfördt ett förslagsanslag å högst 282,000 kronor. Nå- och
*■ r oj o o J ^Icp T)Y) yfio
gon vidare förändring i detta anslagsbelopp har icke synts vara af kårerna samt
omständigheterna påkallad än den, som föranledes dels deraf att, såsom
vid titeln aflöning för flottans kårer och stater här ofvan blifvit föreslaget,
kostnaden för mintillverkningspersonalen uppföres å ordinarie
staten, hvilket skulle medföra ett ökadt anslagsbehof af 540 kronor
dels ock af beklädnadsbehofvet, för såväl 500 man af den sjöbeväring,
som blifver värnpligtig vid flottan och har att år 1884 fullgöra andra
årets öfningar, som 500 man af dem hvilka med nämnda år blifva
värnpligtige; varande detta behof beräknadt till 4,438 kronor 35 öre,
som, till jemnande af anslagets hela belopp, torde böra upptagas till
4,460 kronor. Anslaget skulle härigenom komma att utgöra 287,000
kronor och lärer böra gifvas här ofvan upptagna förändrade benämning.
A detta anslag har, sedan år 1877, då detsamma bestämdes till
ett »förslagsanslag högst» 282,000 kronor, en brist uppstått, till hvars
godtgörande senaste årens riksdagar medgifvit, att möjligen uppkommande
besparingar å anslaget finge användas.
Under tillkännagifvande att bristen å anslaget vid 1881 års slut
nedgått från 100,403 kronor 69 öre till 89,505 kronor 18 öre och att,
ehuruväl genom de förändrade föreskrifter, hvilka, i liufvudsakligt syfte
att minska beklädnadskostnaden, blifvit genom nådiga brefvet den 6
Augusti 1881 meddelade, besparing å beklädnadsanslaget otvifvelaktigt
för närmaste tiden kunde emotses, denna besparing likväl under förra
och innevarande år, hvarunder Riksdagen medgifvit dess användande,
icke torde komma att betacka hela bristen, har Marinförvaltningen hemstält,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande att
den besparing, som under år 1884 kan beredas på anslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, ställes
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning
å den brist, som å samma anslag förut kan hafva uppkommit;
Och får jag med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst underdånigst
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta
förslag i enlighet med Marinförvaltningens hemställan.
6
Femte hufvudtitelii.
[3]
Natura underhåll.
[4)
Lega och hemkall.
[5] .
Båtsmansin
delningen.
[6]
Flottans
materiel.
Naturaunderhåll.
I riksstaten för år 1883 är härför uppfördt ett förslagsanslag å
452,450 kronor. Det la anslag har likväl visat sig otillräckligt och år
1881 öfverskridits med 90,915 kronor 61 öre. Med afseende härå och
då anslaget dessutom bör förhöjas med dels det belopp 2,208 kronor
25 öre, som under titeln aflöning finnes omförmäldt såsom belöpande
på nu förevarande titel i följd af mintillverkningspersonalens uppförande
på ordinarie stat, dels det för 500 man af sjöbeväringen och
500 värnpligtige under 15 dagar erforderliga underhåll 8,400 kronor,
hemställer jag underdånigst att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
detta anslag att utgå med ett i rundt tal till 554,000 kronor förhöjdt
belopp.
Lega och hemkall.
Enligt de af mig föreslagna förändrade anordningar för anskaffande
af nödigt manskap till bemanning af flottan skulle till ersättning
för afgången inom båtsmanshållet under år 1884, hvilken afgång beräknats
till 261 man, nyanskaffning af 100 man ega rum under nämnda
år samt, då hemkall och lega för hvarje sålunda nyanskaffad blifvit
beräknad till i medeltal 155 kronor om året, för denna nyanskaffningerfordras
ett nytt anslag under ofvanstående titel till belopp af 15,500
kronor, hvilket anslag torde böra gifvas reservationsanslags natur.
Båtsmansindelningen.
Under denna titel finnes å femte hufvudtitelii med rubrik »Indelning
och dermed jemförlig anvisning, på förslag» uppförde dels friheter,
upptagne till belopp 77,300 kronor och dels ersättningar till belopp
24,600 kronor. Af skal, som anförts vid sjunde hufvudtitelns reglering,
böra dessa belopp från anslagen under femte hufvudtiteln uteslutas.
Flottans materiel.
Anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, i 1883 års riksstat
upptaget till 1,078,800 kronor, erfordrar, med anledning af mintillverk
-
Femte hufrudtiteln.
7
ningspersonalens uppförande på ordinarie stat, en förhöjning med
den vid titeln aflöning för flottans kårer och stater såsom på nu förevarande
titel belöpande summa upptagna eller 3,935 kronor, då hela
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll komme att utgöra
1,082,735 kronor.
Flottans öfningar.
Anslaget till flottans öfningar, nu bestämdt till 550,000 kronor,
har af sjöförsvarskomitén, för åstadkommande af erforderlig utsträckning
af dessa öfningar, blifvit föreslaget till förhöjning med 120,000
kronor, hvarförutan komitén i sitt aflöningsanslag inräknat eu del aflöning,
som nu från öfningsanslaget utgår; och då jag i allo delar åsigten
om nödvändigten för flottans tjenstbarhet af en sådan utsträckning
af öfningarne samt anslaget utöfver nämnda belopp bör ökas med den
för 500 beväringsskyldige och 500 värnpligtige under 15 dagars öfningstid
utgående dagaflöning, beräknad efter den nu för beväringsskyldig
stadgade godtgörelse af 6 öre om dagen för hvarje man till 1,000 kronor,
hemställer jag om detta anslags höjande till 071,000 kronor.
Durchmarschkostnader.
Det nuvarande anslaget under denna titel, utgörande 30,000 kronor,
har hufvudsakligen blifvit användt till bestridande af kostnaderna
för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna; och då
anslaget blifver härför fortfarande behöfligt samt dertill kommer kostnaden
för dylik transport af de flottan tillkommande bevärings- och
värnpligtige, hvilka skola vapenöfvas, en transportkostnad, som torde
kunna beräknas till åtminstone 10,000 kronor, så föreslår jag Eders
Kongl. Maj:t att till förenämnda ändamål af Riksdagen äska ett till
40,000 kronor förhöjdt anslag.
Sjukvård.
För sjukvård finnes uti riksstaten för år 1883 uppfördt ett anslag
å 39,000 kronor, livilket jag med hänsyn till det ökade behof af sjukvård,
som föranledes af bevärings- och värnpligtiges inkallande till
vapenöfning, anser böra med 1,000 kronor förhöjas och således uppföras
med 40,000 kronor.
[7]
Flottans
öfningar.
[8]
Durchmarsch
kostnader.
.[9]
Sjukvård.
8
Femte Imfvudtiteln.
[10]
Rese- och
traktamentspenningar.
[il]
Skrifma teria -lier och expenser
m. m.
[12]
Lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna.
Rese- och traktamentspenningar.
Det under denna anslagstitel i 1883 års riksstat upptagna förslagsanslag
å 15,000 kronor har under de senare åren i så väsentlig mån
öfverskridits, att utgiften uppgått till mera än anslagets dubbla belopp,
och då genom det förändrade sättet för manskapsanskaffningen vid
flottan ingen väsentlig minskning i de behof, som med detta anslag
skola tillgodoses, torde åtminstone under den närmaste tiden uppkomma,
lärer eu förhöjning till det mot den verkliga utgiften ungefärligen svarande
belopp här böra ega rum; och hemställer jag derföre att nu förevarande
anslag måtte föreslås till förhöjdt belopp af 30,536 kronor.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. nu
utgörande 46,412 kronor, har enligt hvad erfarenheten visat under en
följd af år jemväl med högst betydliga belopp öfverskridits; och då
ingenting i afseende å det förändrade ordnandet af sjöförsvaret förekommer,
som föranleder till minskning i behofvet af detta anslag utan
tvärtom detsamma, i mån som ökadt kasernutrymme hinner beredas,
kommer att för framtiden öfverskridas, har jag ansett anslaget böra
höjas med hvad utöfver dess nuvarande belopp visat sig ungefärligen
erforderligt eller med 33,596 kronor. Härjemte bör anslaget ökas med
det för bevärings- och värnpligtiges inqvartering beräknade belopp
eller i jemnt tal 842 kronor. Det under denna titel erforderliga anslagsbehof
skulle härigenom uppgå till 80,850 kronor, hvartill jag underdånigst
hemställer att anslaget må upptagas i förslaget till statsreglering.
Lots- och Fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedeb) för nu ifrågavarande statsregleringsperiod
beräknats till 1,200,000 kronor, lärer penninganslaget
till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten
uppföras till enahanda belopp. Under rubriken »indelning och
dermed jemförlig anvisning» är o under denna anslagstitel upptagne dels
friheter till 405 kronor dels ersättningar till 4 kronor. Af skäl, som
Femte IiufVudtiteln.
9
här ofvan vid titeln »Båtsmansindelningen» åberopas, böra i följd af
förslaget om grundskatternas afskrifning dessa sistnämnda tvenne belopp
. utslutas, och i följd häraf hela anslaget till lots- och fyrinrättningen
för år 1884 i riksstaten uppföras med 1,200,000 kronor,
under förutsättning derjemte att de å förenämnda inkomsttitel uppkommande
öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas för de
med anslaget afsedda ändamål.
Undervisningsanstalter för sjöfart och nautiskmeteorologiska
byrån.
Handeln finnas nu, utom anslaget till lots -
Under hufvudrubriken
verket, upptagna dels till undervisningsanstalter för sjöfart 107,650
kronor, deraf förslagsanslag 13,000 kronor för ålderstillägg, dels till
nautisk-meteorologiska byrån 9,000 kronor. Uti sistberörda anslag
skulle vid det förhållande att föreståndaren för nämnda byrå är berättigad
till ålderstillägg med 500 kronor för år 1884 erfordras eu motsvarande
förhöjning; men då det för ålderstillägg under rubriken undervisningsanstalter
för sjöfart redan beviljade förslagsanslag å 13,000 kronor
ej blott för närvarande lemnar tillgång äfven till ålderstillägget åt
nautisk-meteorologiska byråns föreståndare utan jemväl synes, med
hänsyn till antalet af den personal för hvilken detsamma varit afsedt,
för framtiden kunna utan olägenhet härför påräknas samt det
vid detta förhållande synes mig mindre lämpligt att för nautisk-meteorologiska
byrån ifrågasätta särskild! förslagsanslag å så ringa belopp som
500 kronor till ålderstillägg, hemställer jag att från det för undervisningsanstalterna
upptagna anslaget 107,650 kronor måtte afdragas förslagsanslaget
13,000 kronor och detta sistnämnda under rubrik »För ålderstillägg
till personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart och föreståndaren
för nautisk-meteorologiska byrån», med sitt belopp utföras sist
under hufvudrubriken Handeln, hvilken då skulle komma att upptaga:
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
(reservationsanslag)........................................... kr.
Undervisningsanstalter för sjöfart ..............................
Nautisk-meteorologiska byrån ............................................. »
För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart och föreståndaren för nautisk-meteorologiska
byrån (förslagsanslag)............ »
Säger
1,200,000
94,650
9,000
_13,000:
1,316,650:
[13]
Navigationsskolorna
samt
nautisk-meteorologiska
byrån.
2
10
Femte liufvudtiteln.
I afseende å öfriga anslag å ordinarie staten har jag ej anledning
föreslå några förändringar, utan torde dessa med enahanda belopp,
som i 1883 års riksstat, upptagas i förslaget till sådan stat för år 1884.
I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan framstält, skulle den
ordinarie staten för år 1884, med inberäknande af de för Handelns
behof å femte liufvudtiteln anvisade anslag, komma att, såsom när
-
lagda bilaga utvisar, sluta på ett belopp af.................. kr. 5,766,650: —
Riksstaten för år 1883 upptager på ordinarie stat
oberäknadt friheter och ersättningar allenast » 5,272,691: —
hvadan alltså en skilnad af icke mindre än.................. kr. 493,959: —
här visar sig; men om härvid i betraktande tages att uti förslaget till
1884 års stat ingå följande belopp, hvilka, ehuru ej i 1883 års stat
bland ordinarie anslagen upptagne, dock för samma år komma sjöförsvaret
tillgodo, nemligen:
l:o) Vakansafgifter af båtsmansrusthåll i Blekinge och Södra Möre
genom särskilda riksdagsbeslut anvisade dels till aflöning åt flottans
personal dels till genomförande af senaste lönereglering och hvilka
vakansafgifter uppgått till ....................................................... kr. 108,000: —
2:o) Extra anslag till löneregleringens genomförande.
.............................................................................................. » 50,000: —
3:o) Af extra anslaget till minväsendet för mintillverkningspersonalens
aflöning afsedda........................ » 19,883: —
4:o) Ersättningar för öfverskridna förslagsanslag
till naturaunderhåll, rese- och traktamentspenningar
samt skrifmaterialier, hvilka tillhopa öfverskridits med » 140,074: —
eller tillsammans kr. 317,957: —
så utgör den verkliga förhöjningen allenast 176,002 kronor, deraf
120,000 kr. förhöjdt öfningsanslag, 25,702 kr. till värnpligtiges öfning,
8,800 kr. till förhöjd inqvartering samt återstående 21,500 kronor i
följd af de prestationer, hvilka skulle för år 1884 eftergifvas.
Extra anslag.
Fartygsmateriel.
Den i nåder förordnade komité för sjöförsvarets ordnande har i
sitt underdåniga betänkande och förslag i ämnet upptagit såsom femte
hufvudtitelns extra ordinarie anslag ett belopp af 2,000,000 kronor,
hvaraf 1,900,000 kronor till fartygsbyggnad och 100,000 kronor till
Femte hufvudtiteln.
11
täckande af åtskilliga andra mindre utgifter af natur att tillhöra extra
stat; och Marinförvaltningen har i sitt förslag öfver behofvet af extra
anslag för flottan under år 1884 till fartygsmateriel upptagit enahanda
belopp som komitén, nemligen 1,900,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor
till fortsättande af ett påbörjadt öfningsfartyg och 1,250,000 kronor
till påbörjande af en pansarbåt.
Vid beräkningen af fartygs anskaffningskostnad har sjöförsvarskomitén
deri inbegripit fullständig bestyckning och inventarieutredning,
och då detta synes mig leda till ordning och reda, har jag icke blott
iakttagit detta så, att den fullständiga kostnaden med inventarier och
utredning ingår i de af mig här nedan upptagna anskaffningsbelopp
för de föreslagna fartygen, utan äfven ansett mig böra här under titeln
fartygsmateriel, i olikhet mot hvad förut egt rum, upptaga den för
artilleri- och minmateriel m. m. till flottans redan befintliga fartyg för
år 1884 erforderliga kostnad. [14]
Till byggande af ett öfningsfartyg, beräknadt att, förutom 170,000 öfningsfartyg.
kronor till bestyckning och artilleriinventarier, kosta 1,480,000 kronor,
beviljade 1882 års riksdag sistnämnda, af Eders Kongl. Maj:t äskade
belopp samt anvisade deraf 650,000 kronor att utgå år 1883. Af de
till fartygets komplettering erforderliga dels redan beviljade 830,000
kronor dels för bestyckning in. m. beräknade 170,000 kronor eller
tillhopa 1,000,000 kronor äro för år 1884 behöflige 650,000 kronor, så
framt arbetet med fartygets fullbordande skall utan afbrott kunna fortgå,
hvaremot med anvisande af återstående 350,000 kronor torde utan olägenhet
kunna anstå till år 1885. [15]
Af 1881 års riksdag begärde Eders Kongl. Maj:t ett anslag af Pansarbåt.
2,290,000 kronor, hvaraf 650,000 kronor borde år 1882 utgå till påbörjande
af en pansarbåt af den typ, som af komitén för afgifvande af
förslag till fartygscerter för flottan blifvit tillstyrkt och af densamma
betecknades med bokstafven A. Statsutskottet, hvars utlåtande i denna
del äfven vann riksdagens bifall, ansåg sig likväl då icke böra tillstyrka
den gjorda framställningen, åberopande såsom skäl härför, bland
annat, att först efter den fullständiga utredning, som af den då samlade
sjöförsvarskomitén vore att motse, frågan angående den ställning
inom försvaret, som sjövapnet för framtiden borde intaga, kunde blifva
tillförlitligen afgjord, samt att på denna frågas pröfning måste ytterst
bero bedömandet, hvilka fartygscerter företrädesvis kunde anses för
våra behof lämpliga.
Sistnämnda komité har emellertid uti sitt numera afgifna betänkande
med samma enighet, som i detta hänseende utmärkte den
12
Femte Jrafrudtiteln.
[16]
Minbåt.
uteslutande af fackmän sammansatta s. k. certkomitén i dess den 28 Juni
1880 afgifna betänkande, på det bestämdaste uttalat sig för behofvet
och lämpligheten af pansarbåtar för våra kusters försvar samt föreslagit
dylika fartygs anskaffande; och då jag fortfarande vidhåller min
förut uttalade åsigt om dylika fartygs oumbärlighet för ett verksamt
kustförsvar, kan jag icke annat än tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att
hos nu sammanträdande Riksdag göra förnyad framställning i detta
hänseende.
De senaste årens erfarenhet och uppfinningar gifva icke någon
anledning till väsentliga förändringar i den af certkomitén föreslagna,
med bokstafven A betecknade fartygstyp, hvilken på samma gång den
förenar de erforderliga egenskaperna af fart, sjöduglighet och manöverfärdighet,
icke är större än att den beqvämt kan passera de flesta af
våra segelleder inomskärs samt derjemte är afsedd att bära den kraftigaste
bestyckning och det tjockaste pansar, som med dess storlek
kan vara förenligt, hvartill kommer att kostnaden för fartyget äfven är
måttlig och be sättnings styrkan relativt liten.
Några väsentliga afvikelser eller förändringar i de af oftanämnda
certkomité gjorda bestämmelser lära derföre vid nu ifrågavarande
nybyggnad icke heller vara af förhållandena påkallade, med
undantag möjligen deraf, att, till följd af de beaktansvärda framsteg
som blifvit gjorda med afseende å pansarplåtars, i förhållande till
deras tjocklek, ökade motståndsförmåga, en vigtig förbättring torde
kunna åstadkommas.
Kostnaden för nu ifrågavarande fartyg är beräknad till 2,290,000
kronor samt artilleri- och minutredning för detsamma till 548,000 kronor
eller tillhopa 2,838,000 kronor, hvaraf för år 1884 borde utgå
838,000 kronor.
Sjöförsvarskomiténs förslagsvis uppgjorda beräkning af fartygsmaterielens
successiva förnyelse (Bil. A. Tab. 7) upptager icke anskaffning
af någon minbåt för sjelfgående minor under de närmaste åren
och hvarken denna komité eller certkomitén ifrågasätter någon minbåt,
afsedd för den större sortens minor eller 19 fots 15 tums. I flottans
förråd finnas likväl 24 stycken sådana minor, hvaraf 8 äro afsedda för
minfartyget »Rån» och 8 skulle afses för den första pansarbåt, som
komme att byggas, men återstående 8 minor skulle enligt de afgifna
förslagen icke finna användande förr än möjligen å den andra pansarbåt,
som kunde komma att byggas. Visserligen har det varit ifrågasatt att
använda dessa minor för fästningarne Kungsholmen och Oscar Fredriksborg,
men då den härför erforderliga anläggningskostnad, hvilken beräk
-
Femte Imfvudtiteln.
13
nas uppgå till ungefär samma belopp som anskaffandet af en minbåt, synts
i förhållande till det påräkneliga gagnet alltför betydlig, har förslaget
blifvit afstyrkt af vederbörande och ostridigt lärer vara att en minbåt,
som lätt kan förflytta sig till hvilken plats på vår kust som helst der
den bäst behöfves, bör ega ett afgjordt företräde; och då vi i främsta
rummet böra draga all den fördel vi kunna af de krigsredskap vi redan
ega, får jag, på det ofvannämnda dyrbara minor i behofvets stund må
finna användande och icke ligga gagnlösa i förråden, tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att för år 1884 af Riksdagen jemväl begära anslag till
en minbåt af första klassen för utskjutande af Whiteheads 19 fots 15
tums sjelfgående minor, försedd med lämplig bestyckning och med sjöduglighet
förenande stor hastighet, hvarigenom densamma äfvenledes
vid behof kunde användas såsom rekognosceringsfartyg. En för dansk
räkning tillverkad dylik minbåt har visat sig kunna uppdrifvas till en
hastighet af mer än 20 knop och kunna medföra tillräckligt bränsle
för att med modererad fart tillryggalägga mer än 1,000 nautiska mil,
ungefärligen motsvarande våglängden från Haparanda till Strömstad.
Kostnaden för densamma beräknas till 190,800 kronor.
Till fyllande af bristen uti erforderlig artilleri- och utredningsmateriel
för de fartyg, som redan finnas, har Marinförvaltningen anmält
följande behof, hvilka ansetts böra under år 1884 tillgodoses, nemligen:
för 10 st. kulsprutor af 25 mm. och gröfre kaliber till monitorerna
och en del l:a klassens kanonbåtar jemte erforderlig ammuni -
| tion......................................................................... | ............ kr. | 72,000: |
» | spetsprojektiler ................................................ | ............ » | 58,000: |
» | komplettering af skråförrådet ....................... | ............ » | 20,000: |
» | 50 laddningar prismatisk! krut ...................... | ............. » | 13,000: |
)) | handgevär spatroner............................................. | . ........... » | 50,000: |
)) | 2 st. elektriska lysapparater för fartyg, | en vid |
|
| hvardera af flottans stationer ......................... | ............. » | 28,400: |
V
[17]
Artilleri- och
utredning smateriel.
eller tillhopa kr. 241,400: —
Af dessa anslagsbehof lärer likväl utan olägenhet kunna anstå
med de för skråförrådets kompletterande beräknade 20,000 kronor,
hvarigenom ofvannämnda behof för år 1884 endast komme att uppgå
till .................................................................................................. kr. 221,400: —
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade för år 1884 till flottans
nybyggnad och komplettering af Riksdagen på extra stat äska:
14
Femte Imf?iidtiteln.
till fortsättande af ett öfningsfartyg................................ kr. 650,000: —
» påbörjande af en pansarbåt......................................... » 838,000: —
)) anskaffande af en minbåt ............................................ » 190,600: —
» artilleri- och utredningsmateriel för redan befintliga
fartyg.......................................................................... » 221,400: —
eller tillhopa kr. 1,900,000: —
[18]
Kruthus och
minmagasin å
Björnholmen.
[19]
Lacldhus för
minor.
[20]
Syft- och
tändstationer
vid Vestra
Hästholmen.
[21]
Minväsendets
utveckling.
Minväsendet.
Af de för minväsendets utveckling för år 1883 å extra stat anvisade
medel afsågos 26,400 kronor till inköp af lämplig plats m. m.
för uppförande af kruthus, minmagasin m. m. i Stockholms skärgård.
Sedan den söder om Rindön belägna holmen »Björnholmen», enligt
Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23 December 1881 blifvit för ändamålet
inköpt och då dels behof af ökadt utrymme för förvaring af
krut med det snaraste erfordras och dels lämplig upplagsplats för de
till spärrande af inloppet till hufvudstaden befintliga minor saknas,
torde med uppförande af kruthus för inrymmande af 5,760 centner
krut samt ett minmagasin, vaktstuga in. m. icke böra anstå. Kostnaderna
för dessa anläggningar beräknas till 93,710 kronor och skulle
således, med afdrag af förut beviljade 26,400 kronor, för ändamålet
ytterligare erfordras ett belopp af 67,310 kronor.
För närvarande finnes icke någon lämplig plats ej heller äro öfriga
behöfliga anordningar vidtagna för utförande af laddningsarbetet
med de fasta minorna vid Garlskrona station. Behofvet af ett laddhus
har derför blifvit anmäldt och såsom lämplig plats för detsammas uppförande
föreslagits strandremsan utanför norra bastionen vid Drottningskär.
Kostnaden för ett sådant laddhus samt för anbringande af räls
och en spirkran för åstadkommande af snabb kommunikation för minornas
transporterande till och från laddhuset beräknas till 7,000 kronor.
Bland de för år 1884 erforderliga extra anslag har Marinförvaltningen
anmält kostnaden för inredande af en tändstation på Vestra Hästholmen
och för ordnandet af två syftstationer derstädes, afsedda för minspärrning
vid vestra inloppet till Carlskrona ; och är denna kostnad beräknad
till 4,900 kronor för tändstationerna och 4,000 kronor för syftstationerna.
För ofvannämnda ändamål erfordras alltså ett extra anslag
å 8,900 kronor.
Förutom medel till ofvannämnda för minväsendet erforderliga behofs
tillgodoseende, hvarmed jag anser icke böra anstå, hemställer jag att
Femte liufru(Ititeln.
15
Eders Kongl. Maj:t i likhet med föregående år till minväsendets utveckling
täcktes af Riksdagen för år 1884 äska ett anslag af 16,790
kronor, hvarigenom hela anslaget för minväsendet skulle komma att
utgöra 100,000 kronor.
Nya kasernbyggnader.
För kaserners uppförande har sjöförsvarskomitén beräknat ett anslagsbehof
af 1,100,000 kronor samt deraf i förslaget till stat för år
1884 uppfört 250,000 kronor såsom extra anslag; och ehuruväl, såsom
af det af mig framlagda förslag till förändringar i organisationen af
sjöförsvaret synes, anslagsbehofvet för kasernbyggnader in. in. skulle
komma att med omkring 400,000 kronor understiga ofvanberörda, af
komitén beräknade belopp, har jag likväl, då ökadt kasernutrymme är
af stort behof påkalladt, ansett lämpligt att detta anslagsbehof på en
kortare tid fördelas och hemställer fördenskull att för år 1884 enahanda
belopp med det af komitén föreslagna, eller 250,000 kronor,
måtte af Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen begäras till uppförande af
nya kasernbyggnader.
Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för
Sjöförsvarskomitén m. m.
Då Eders Kongl. Maj:t den 19 Juni 1880 beslöt uppdraga åt en
komité att afgifva förslag till sjöförsvarets ordnande, erhöll tillika Marinförvaltningen
befallning att af tillgängliga medel förskottsvis utbetala
kostnaderna för densamma mot ersättning uppå framdeles skeende anmälan.
Dessa kostnader hafva, enligt meddelad uppgift, tillsammans
uppgått till 72,934 kronor 21 öre, men till betäckande häraf äro å
extra stat för år 1883 redan anvisade 49,356 kronor 17 öre eller utgifterna
intill innevarande års början, hvadan alltså ett belopp af 23,578
kronor 4 öre återstår att ersätta.
Sedermera har Eders Kongl. Maj:t under den 1 sistlidne Decemberbeslutat,
att de från Marinförvaltningen och öfrige vederbörande inkomna
utlåtanden öfver nämnda komités förslag till sjöförsvarets ordnande
skulle till trycket befordras i en lika stor upplaga som komitébetänkandet
eller 3,000 exemplar samt att tryckningskostnaden, med
[22]
Nya kasernbyggnader.
[23]
Kostnader för
en komité.
16 Femte Imfvudtiteln.
•undantag för den som belöpte å 1,500 exemplar, afsedda att åtfölja
bihanget till Riksdagens protokoll, skulle af Marinförvaltningen godtgöras
af omhänder hafvande medel och till ersättning derefter anmälas
i sammanhang med öfriga kostnader för ofvan berörda komité. Sistnämnda
kostnad uppgår till 975 kronor och hemställer jag underdånigst
att Eders Kong!. Magt täcktes för förberörda ändamål af Riksdagen
begära ett extra anslag å tillhopa kronor 24,550.
Sammanlagda summan af de för år 1884 erforderliga extra anslag
under femte hufvudtiteln skulle allt så, såsom af ofvan nämnda bilaga
synes, utgöra 2,274,550 kronor.
Uppå tillstyrkan af statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Magt Konungen till alla delar i nåder
bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte
hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof
blifvit af departementschefen i underdånighet hemstäldt;
och skulle utdrag af protokollet öfver hvad
Kongl. Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet
meddelas, för att läggas till grund vid författandet
af Kong]. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof i hvad. den afsåge femte hufvudtiteln
och sjöförsvaret.
In fidem
i?. Sundin.
Femte hufvudtiteln.
17
Bilaga.
Förslag till Riksstat för Femte hufvudtiteln år 1884.
] -—-- |
|
| — | |
| Anvisning |
| ||
Sj oför svars-Departementet. | i kontant. |
| Summa. | |
Ordinarie anslag: |
|
|
|
|
Departementet och öfverstyrelsen: |
|
|
|
|
Departementschefen ...................................................... | 17,000 |
|
|
|
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpedi- |
|
|
|
|
tionen ..................................................... | 26.800 |
|
|
|
Marinförvaltningen........................................................ | 38,600 | — | 82,400 |
|
Flottans personal: |
|
|
| |
Aflöning för Flottans kårer och stater .......................... | 1,387,484 | _ |
|
|
Alderstillägg, Förslagsanslag ....................................................... | 32,000 | — |
|
|
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpligtige, för- |
|
|
|
|
slagsanslag högst ..................................................... | 287,000 | _ |
|
|
Natura-underhåll, förslagsanslag ............................................. | 554,000 | — |
|
|
Lega och hemkall, reservationsanslag ............. | 15,500 |
|
|
|
|
|
| 2,275,984 | — |
Flottans materiel: |
|
|
|
|
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag........................ | — | — | 1,082,735 | — |
Diverse anslag: |
|
|
|
|
Flottans öfningar, reservationsanslag..................................... | 671,000 | _ |
|
|
Undervisningsverken: |
|
|
|
|
Sjökrigsskolan ...................................................... 31,040: — |
|
|
|
|
Skeppsgosseskolan .................................................. 8,780: _ | 39,820 | _ |
|
|
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservationsanslag | 60,000 | — |
|
|
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller |
|
|
|
|
kommendering utrikes ........................... | 15,000 | _ |
|
|
Durchmarschkostnader, reservationsanslag............................ | 40,000 | _ |
|
|
För sjukvård .................................................... | 40,000 |
|
|
|
För diverse behof .............................................. | 19,175 |
|
|
|
Bese- och traktameutspenningar, förslagsanslag.............................. | 30,536 |
|
|
|
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag..................... | 80,850 |
|
|
|
Extra utgifter......................................................... | | 12,500 |
| 1,008,881 |
|
Summa kronor | | - | | -| 4,450,000 |
|
3
18
Femte hufrudtiteln.
| Anvisning i kontant. | Summa. | ||
Transport | — | — | 4,450,000 | — |
Handeln: |
|
|
|
|
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reservationsan-slag ................................................................................... Undervisningsanstalter för sjöfart ................................................ Nautisk-Meteorologiska byrån........................................................ För ålderstillägg åt personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart | 1,200,000 94,650 9,000 13,000 | — | 1,316,650 |
|
Summa summarum kronor | — | — | 5,766,650 | - |
Femte hufrudtiteln.
19
Summa. | |
650,000 |
|
838,000 | — |
190,600 | — |
221,400 | — |
67,310 |
|
7,000 | — |
8,900 | — |
16,790 | — |
250,000 | — |
24,550 | — |
2,274,550 | — |
Extra ordinarie anslag:
Till fortsättande af ett öfningsfartyg...................................................
» påbörjande af en pansarbåt ...........................................................
» anskaffande af en minbåt ...............................................................
» artilleri- och utredningsmateriel för redan befintliga fartyg''..................
» uppförande af kruthus, minmagasin m. m. i Stockholms skärgård ........
» » af laddhus för minor vid Carlskrona .................................
» » af syft- och tändstationer vid vestra inloppet till Carlskrona
» minväsendets utveckling..................................................................
» nya kasernbyggnader .....................................................................
Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för sjöförsvarskomitén m. m.
Summa kronor
Sjette hufvudtiteln.
Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms slott den 10 Januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna
under''Riksstatens sjette hufvudttel samt yttrade härvid, beträffande
anslagstitlarne:
Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd.
1
2
Sjette hufvudtiteln.
[1-2]
Rätt för Kommerskollegium
att disponera
lediga löner.
Tillfällig löneförbättring
för Kommerskollegium
samt Bergsstaten.
Ordinarie anslag.
Kommerskollegium.
Sedan Kommerskollegium och flera andra myndigheter afgifvit
utlåtanden öfver det inom Civildepartementet uppgjorda nya förslag
till förordning om grufvor, har samma förslag blifvit under sistlidne
November månad föredraget inom Högsta Domstolen. Då emellertid
Högsta Domstolens yttrande öfver förslaget ännu icke hunnit afgifvas,
kan något definitivt förslag angående ordnandet af vår grufvelagstiftning
ännu icke föreläggas Eders Kongl. Maj:ts pröfning. I följd häraf
är jag ock förhindrad att nu framlägga något förslag rörande Kommerskollegiets
indragning. Den slutliga lösningen af denna fråga är
nämligen, såsom vid flera föregående tillfällen blifvit erinradt, beroende
af, bland annat, de grundsatser, som komma att göra sig gällande
i den blifvande grufvelagstiftningen. Vid sådant förhållande och då
för nöjaktigt upprätthållande af de kollegiet åliggande göromål är
nödigt, att kollegiet äfven under nästkommande år må kunna förfoga
öfver samma arbetskrafter som hittills, torde i afseende å kollegiet
böra hos Riksdagen för år 1884 utverkas samma medgifvanden som
för innevarande och flera föregående år blifvit lemnade, likasom ock,
då någon lönereglering för bergmästarne icke kan genomföras så
länge frågan om ny grufvestadga ännu är oafgjord, de bland bergmästarne,
hvilka icke äro med boställen försedde, samt tjenstemännen
vid Sala silfververk torde böra under nästkommande år komma i åtnjutande
af löneförbättring i likhet med hvad för flera föregående år
egt rum.
Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att
dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra
ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende
å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1884, i den mån de för bestridande af
göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.
Maj:t för ändamålet disponeras;
3
Sjette hufvudtiteln.
dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela
Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och
tjensteman, med undantag af fyra “kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1884 till samma belopp som för innevarande år beviljats, på
extra stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor;
dels ock likaledes på extra stat för år 1884 anvisa såsom tillfällig
löneförbättring för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner
eller tillsammans 2,420 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
Uti mina underdåniga yttranden till statsrådsprotokollet den 5 [3]
Januari 1881 och den 9 Januari 1882 vid föredragning af förslag till Anslag ull
■reglering af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel har jag redo- miska
gjort för de praktiska försök, som den af Eders Kongl. Maj:t med kartverk.
anledning af 1880 års Riksdags anhållan tillsatta kommission för de
allmänna kartarbetena verkstält för fullgörande af det kommissionen
lemnade uppdrag att söka utröna hvilka besparingar af tid och kostnader
må kunna ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska
kartverken till ett kartverk med begagnande af en gemensam
fältmätning och billiga reproduktionsmetoder. Sedan dessa försök
under sistlidna år afslutats, har kommissionen den 21 Oktober 1882
afgifvit underdånigt utlåtande rörande de ekonomiska och topografiska
kartverkens framtida bearbetande. I detta utlåtande har kommissionens
flertal, med godkännande i dess hufvudgrunder af det förslag,
som blifvit af 1878 års kartverkskomité framstäldt, föreslagit, bland
annat, följande bestämmelser rörande kartverkens ordnande:
att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken sammanslås
till ett kartverk, under namn af landkartverket, stäldt under chefens
för generalstaben chefskap;
att för uppmätningen och kartläggningen af landets särskilda
delar med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen bör
fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor användas,
nemligen :
skalan 1 :20,000 för det sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen
intill 29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens
karta öfver Sverige gällande bladindelning;
4
Sjette hufyudtiteln.
skalan 1:50,000 för den del af det norrländska kustlandet, hvilken
ligger mellan den norra gränsen för först nämnda skalas användande
och södra gränsen för Norrbottelis län, äfvensom för det närmaste
området kring de vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland
samt omkring Storsjön eller för ett sammanlagdt område af omkring
340 qv. mil; samt
skalan 1:100,000 för hela det öfriga området, med de undantag,
som kunna befinnas nödiga för de delar af Vesterbottens läns fjelltrakter,
der ingen afvittringsmätning kommer att utföras;
att för det område, som uppmätes i skalan 1 : 20,000, denna uppmätning
göres såväl ekonomisk, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de för det ekonomiska kartverket nu gällande grunder, som ock topografisk,
med användande för höj dbeteckningen af ett backstrecksmanér,
fullständigadt genom noggranna höjdbestämmelser; men för hela det
öfriga området endast topografisk, men med iakttagande, att den grundläggande
stomkartan bör utarbetas med hänsyn till att framdeles kunna läggas
till grund för eller på lämpligaste sätt beredas till en ekonomisk plankarta;
att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100,000 fortsättes
efter oförändrad plan intill Norrbottens lånegräns, med undantag
för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden
i koppar utbytes mot heliogravyr;
att den för södra Sverige i skalan 1 : 20,000 upprättade ekonomisk-topografiska
kartan utgifves i oförminskad skala samt i färgtryck,
förmedelst ett billigt reproduktionssätt;
att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande
bestämmelser tillämpas och äfven utsträckas till Vesterbottens läns
lappmark;
att årliga anslaget från och med det år, föreliggande plan må
komma att tillämpas, bestämmes till 190,000 kronor; men att detta
anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående
medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den storlek,
som kan erfordras för att kartverket må kunna inom en tidrymd
af 35 år öfver hela landet fullbordas.
Vid kommissionens utlåtande finnas emellertid fogade skiljaktiga
meningar från två af kommissionens ledamöter, afdelningschefen för
generalstabens topografiska afdelning och chefen för statistiska centralbyrån.
Den förre har föreslagit, att det ekonomiska kartverket för
södra och mellersta delarne af riket skall afslutas när arbetena inom
Skaraborgs län fullbordats, samt att de genom detta kartverks indragning
tillgängliga medel i stället skola användas till fortskyndande
af det topografiska kartverket.
5
Sjette lnifVudtiteln.
Den senare åter har uttalat den åsigt, att det bästa vore, om vid
de båda kartorna, den ekonomiska och den topografiska, så få rubbningar
som möjligt gjordes och att kartverken således bearbetades
ungefär såsom under senare åren skett och så att de båda slagens kartläggning
af riket samtidigt afslutades. Med afseende härå och af öfriga
skäl har han hemstält, det följande hufvudgrunder måtte fastställas:
att de nuvarande ekonomiska och topografiska kartverken fortfarande
bearbetas och ställas under chefens för generalstaben chefskap;
att för återstående uppmätningen och kartläggningen af landets
särskilda delar, med undantag af Norrbottens län, hvarest kartläggningen
bör fortsättas och afslutas enligt nu faststäld plan, tre olika skalor
användas, nemligen
för ekonomiska kartan: skalan 1 : 20,000 för hittills ej ekonomiskt
kartlagda delar af sydliga och mellersta Sverige, ungefärligen intill
29:de bladvådens norra kant, enligt den för generalstabens karta öfver
Sverige gällande bladindelning, samt skalan 1 : 50,000 för den norr
derom belägna delen af riket utom Norrbottens län; och
för topografiska kartan: skalan 1 : 50,000 för ej allenast de hittills
icke i denna skala topografiskt kartlagda delarne af sydliga och mellersta
Sverige intill nyssnämnda bladkant utan äfven för den del af det norrländska
kustlandet, hvilken ligger mellan denna kant och södra gränsen
för Norrbottens län, äfvensom för det närmaste området kring de
vigtigaste kommunikationslederna genom Jemtland samt omkring Storsjön
eller för ett sammanlagdt område i Norrland af omkring 340 qvadratmil;
samt skalan 1 : 100,000 för hela det öfriga området i norra Sverige;
att den ekonomiska kartläggningen, som verkställes i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de för det ekonomiska kartverket nu gällande
grunder, dock att kartan förses med nödigt antal höjdsiffror, utföres
på det sätt, att en del af den härför erforderliga arbetsstyrkan
föregår med sitt arbete den topografiska kartläggningen och eu del
samtidigt bearbetar den redan i 1 : 50,000 topografiskt men ej ekonomiskt
kartlagda delen af landet, så att både den ekonomiska och den
topografiska kartläggningen af hela riket på en gång afslutas;
och att den topografiska kartläggningen, som utföres i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med härför hittills gällande grunder, skall föregås
af den ekonomiska kartläggningen, så att för den topografiska kartan
ej må behöfva upprättas någon särskild grundläggande stomkarta, utan
erhålles denna genom nedtransportering till behöflig arbetsskala från
den ekonomiska kartan, der hon ej redan innehar denna skala;
att utgifningen af generalstabens karta i skalan 1 : 100,000 fort -
6
Sjette hufrudtitelu.
sättes efter oförändrad plan intill Norrbottens länegräns, med undantag
för Vesterbottens läns lappmark; men att den nu använda gravyrmetoden
i koppar utbytes mot lieliogravyr;
att utgifningssättet för den ekonomiska kartan må tillsvidare lemnas
oafgjordt;
att för utgifningen af kartorna öfver Norrbottens län nu gällande bestämmelser
tillämpas och äfven utsträckas till Vesterbottens läns lappmark;
att årliga anslaget bestämmes till 190,000 kronor, men att detta
anslag, i den mån de nu till afvittrings- och storskiftesverken utgående
medel ej blifva till sitt nuvarande belopp behöfliga, ökas till den storlek,
som kan erfordras för att kartverken må kunna inom en tidrymd af
högst 35 år öfver hela landet fullbordas.
öfver kommissionens utlåtande har yttrande infordrats från befälhafvaren
för generalstaben. I detta yttrande, som afgifvits den 12
December 1882, förklarar befälhafvaren på anförda skål, att han icke
anser sig böra tillstyrka bifall till den föreslagna förändringen i den
nu för södra och mellersta Sveriges topografiska kartläggning använda
uppmätningsskalan 1 : 50,000, att han hvad angår den ekonomiska
kartläggningen af södra och mellersta Sverige instämmer i chefens för
statistiska centralbyrån i dennes reservation uttalade åsigter och förslag,
samt att han beträffande kartläggningen af Norrland icke har något
att i hufvudsak erinra mot kommissionens förslag.
Af den redogörelse jag nu tillåtit mig lemna behagar Eders Kongl.
Maj:t finna, att enighet mellan de sakkunnige ännu icke kunnat ernås
rörande lämpligaste sättet för kartverkens framtida bearbetande. Denna
omständighet bjuder, att en synnerligen fullständig och noggrann beredning
af denna på vår framtida utveckling i flera hänseenden ingripande
fråga måste föregå innan ärendet förelägges Eders Kong!.
Maj:t till afgörande. Den knappt tillmätta tid, som förflutit sedan
befälhafvarens för generalstaben yttrande inkom, har icke medgifva
att ännu verkställa denna beredning och jag är således förhindrad att
nu framlägga definitivt förslag angående kartverksfrågans ordnande.
Vid detta förhållande lärer någon ändring i planen för de ekonomiska
kartverkens bearbetande under år 1884 nu icke kunna i fråga
sättas, utan man torde vid uppgörande af regleringen utaf statsverkets
utgifter för nämnda år böra antaga att arbetena komma att under
samma år bedrifvas på hufvudsakligen likartadt sätt som hittills. Således
lära ock, på sätt afdelningschefen för generalstabens topografiska
afdelning hemstält, enahanda extra anslag böra äskas, som äro beviljade
för innevarande år.
I
Sjette lmfyudtitelii. 7
Dessa anslag äro 31,000 kronor för det ekonomiska kartverket
för Norrbottens län och 45,000 kronor för det ekonomiska kartverket
för mellersta och södra delarne af riket. Uppstående behållningar å
det senare anslaget få enligt Riksdagens medgifvande användas till
bestridande af utgifter till det topografiska kartverket.
Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska
kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisa dels till fortsättande af
de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor
och dels för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000
kronor eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen
uppstående behållning å det sist nämnda anslaget må få användas
äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.
Landsstaterna i länen.
Innan jag underställer Eder Kongl. Maj:ts pröfning Statskontorets
utlåtande öfver en underdånig framställning från åtskillige landträntmästare
om löneförbättring, anhåller jag att få i minnet återkalla:
att för landssekreterare, landskamrerare, länsnotarier, länsbokhållare
landskanslister, landskontorister, kronofogdar och länsmän ny lönereglering
tillämpats från och med år 1879;
att jemväl för häradsskrifvare ny lönereglering från och med år
1881 träd t i verket;
att Eders Kongl. Maja till 1880 års Riksdag gjort framställning
om lönereglering äfven för den enda återstående klassen af landtstatstjenstemän
eller landträntmästare, i syfte att desse tjensteman
skulle, mot det att de afstode från de med tjensten förenade extra
inkomster, komma i åtnjutande af dels en fast lön af 3,000 kronor,
dels tjenstgöringspenningar, hvilka med hänsyn till uppbördens storlek
och göromålens olika omfattning inom de särskilda länen skulle utgå
med resp. 1,500, 1,300 och 1,000 kronor, dels oek ålderstillägg till
belopp af 500 kronor efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring; men att
Riksdagen förklarade, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning
icke för närvarande kunde vinna Riksdagens bifall.
Derjemte utbeder jag mig att få erinra att, sedan förrberörda
framställning gjordes till 1880 års Riksdag, Eders Kongl. Maj:t för
åstadkommande af förenklingar i statsmedelsförvaltningen dels genom
Löner e-citering
för
landträntmästare.
8
Sjette liufvudtiteln.
nådig kungörelse af den 19 Mars 1880 förordnat, att uti stad, der afdelningskontor
af riksbanken är förlagdt, landtränteriets kassabehållning
skall, i den mån densamma icke är åt landträntmästarens enskilda
vård och ansvarighet för mindre utgifters bestridande anförtrodd,
i nämnda afdelningskontor insättas å folioräkning, dels ock uti nådigt
bref till Statskontoret af den 5 Oktober 1881 meddelat särskilda föreskrifter
och bestämmelser, åsyftande att, till minskning i statsverkets
behof af kassaförlag, vid landtränterierna i Stockholm och de sju
städer, der riksbanken hade afdelningskontor, ej allenast förekommande
utbetalningar af statsmedel genom riksbankens förmedling så ordnades,
att all utbetalning, som öfverstege 6,000 kronor samt inom Malmöhus
län 8,000 kronor, skedde genom anvisningar, af Eders Kongl. Maj:ts
vederbörande Befallningshafvande utstälda å Statskontoret, och hvilka
i Stockholm direkt af riksbanken samt i öfriga städer, der Riksbanken
hade afdelningskontor, af dessa inlöstes till fulla beloppet, för att
sedermera vid hufvudkontoret i räkning påföras Statskontoret, än äfven
att inlevereringar till Statskontoret af de till i fråga varande landtränterier
inflytande statsmedel borde, vare sig af den, som skulle till
länsstyrelsen göra en inbetalning, eller af denna styrelse sjelf, insättas
uti Stockholm i riksbanken och uti öfriga här omförmälda städer i
vederbörande afdelningskontor, för att genom dess försorg Statskontorets
folioräkning hos hufvudkontoret tillgodokomma.
Uti särskilda till Eders Kongl. Maj:t ingifna skrifter hafva dels
landträntmästarne i Gotlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens
län gjort underdåniga framställningar om erhållande af sådan
löneförbättring, som afsågs med det af Eders Kongl. Maj:t till 1880
års riksdag aflåtna nådiga förslag till lönereglering för landträntmästarne
i riket, dels ock landträntmästaren i Yermlands län, under förmälan
att han instämde i nyssberörda framställningar, tillika i underdånighet
anhållit att, för bibehållande af den proportion emellan räntmästarne
och kronofogdarne i afseende å löneinkomster och pensionsrätt, som
. bestämdes genom den år 1856 faststälda lönereglering för landsstaten,
räntmästarne måtte beviljas förmånen af två ålderstillägg.
Statskontoret, hvars utlåtande häröfver infordrats, har uti underdånig
skrifvelse af den 31 Oktober 1882 anfört, att enligt nu gällande
stat landträntmästarnes aflöning inom Gotlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län utgjorde 2,500 kronor, eller
tillsammans......................................................................... kr. 10,000: —
transport kr. 10,000: —
Sjette liufvudtiteln.
9
transport kr. 10,000: —
och inom de öfriga länen, med undantag af Östergötlands,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs
län, 3,000 kronor, eller för 16 län .................... >’ 48,000: —
samt inom sistnämnda län de högre belopp, som redan
före den senast faststälda regleringen af vederbörande
innehades och då beräknades, nemligen:
i Östergötlands län ........................... kr. 3,619:
» Malmöhus » » 3,257:
» Göteborgs och Bohus )> ........................ » 3,449:
» Elfsborgs » » 3,014: » 13^339; —
Summa kr. 71,339: —
I fråga varande aflöningar bestode
dels af kontant lön, för samtlige räntmästarne i staten upptagen
till ................................................................ kr. 47,982: —
dels för räntmästarne i Upsala, Södermanlands,
Östergötlands och Örebro
län af anvisad förmån utaf löningsjord
med i staten uppskattadt värde af ... » 1,074: — pr_ 49^056: —
dels ock extra inkomster, beräknade till olika belopp
för hvarje tjenst och för alla tjensterna tillsammans
till ............................................................................................. )) 22,283: —
Summa kr. 71,339: —
I anseende dertill att extra inkomsterna uppgått till högre belopp
än som i stat beräknats, hade dock aflöningarna i allmänhet varit vida
större än här ofvan enligt stat upptagits. För åren 1863—1872 hade
i medeltal räntmästarnes aflöning vexlat mellan 2,700 kronor, som den
utgjort i Gotlands län, och ända till 7,300 kronor, hvartill för Christianstads
län medeltalet för nämnda tid uppgått. De hufvudsakligaste
af extra inkomsterna, nämligen remisslage och stämpelpappersprovision,
hade i medeltal för nyssnämnda år utgjort, remisslage omkring 18,000
kronor och stämpelpappersprovision omkring 23,300 kronor. Under
de derpå följda åren hade dessa extra inkomster uppgått till än högre
belopp och enligt räkenskaperna för åren 1879—1881 i rundt tal belöpt
sig:
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd,
2
10
Sjette hufyudtiteln.
år 1879 ...........
» 1880............
)> 1881............
remisslage
till kr. 20,100: —
» » 24,800: —
y> » 30,000: —
stämpelpappersprovision
kr. 38,600: —
» 50,100: —
» 54,600: —
Till följd häraf hade ock räntmästarnes inkomster af tjensten under
dessa år än vidare öfverstigit hvad i staten beräknats, så att desamma
enligt ett i Statskontoret uppgjordt sammandrag af räkenskaperna
i medeltal för åren 1879 —1881 belöpt sig:
kontant lön extra in
och
löningsjord. komster.
för räntmästaren | i Christianstads | län till | 2,051 | — 9,271: 94. | 11,322: | 94. | |
» » | » Malmöhus | » | » | 1,709 | — 7,344: 92. | 9,053: | 92. |
» » | » Göteborgs och Bohus | » | » | 1,843 | - 5,103: 36. | 6,946: | 36. |
» » | » Östergötlands | » | » | 1,668 | — 5,258: 18. | 6,926: | 18. |
» » | » Stockholms | » | » | 1,881 | _ 4,808: 04. | 6,689: | 04. |
» » | » Skaraborgs | » | » | 1,924 | — 4,760: 37. | 6,684: | 37. |
» » | » Blekinge | » | » | 2,365 | — 3,117: 76. | 5,482: | 76. |
» » | » Jönköpings | » | » | 1,988 | — 3,474: 66. | 5,462: | 66. |
» » | » Elfsborgs | » | » | 1,585 | — 3,825: 59. | 5,410: | 59. |
» » | » Kalmar | '' » | » | 1,769 | — 3,410: 55. | 5,179: | 55. |
» » | » Vesternorrlands | » | » | 2,363 | — 2,506: 69. | 4,869: | 69. |
» » | » Vestmanlands | » | » | 1,937 | — 2,790: 79. | 4,727: | 79. |
» » | » Kronobergs | » | » | 2,223 | - 2,471: 79. | 4,694: | 79. |
» » | » Upsala | » | » | 2,116 | — 2,467: 50. | 4,583: | 50. |
2> » | » Gefleborgs | » | » | 2,245 | — 2,267: 20. | 4,512: | 20. |
» » | » Vermlands | » | » | 1,917 | - 2,533: 14. | 4,450: | 14, |
» » | » Örebro | » | » | 2,081 | — 2,210: 96. | 4,291: | 96. |
» » | » Kopparbergs | » | » | 2,160 | — 2,042: 91. | 4,202: | 91. |
» » | » Södermanlands | » | » | 2,277 | — 1,846: 66. | 4,123: | 66. |
» » | » Hallands | » | » | 2,260 | — 1,752: 05. | 4,012: | 05. |
» » | » Jemtlands | » | » | 2,309 | — 1,358: 92. | 3,667: | 92. |
» » | » Vesterbottens | » | » | 1,999 | — 1,337: 26. | 3,336: | 26. |
» » | » Norrbottens | » | » | 2,196 | — 977: 42. | 3,173: | 42. |
» » | » Gotlands | » | » | 2,190 | 965: 62. | 3,155: | 62. |
| eller tillsammans | kr. | 49,056 | — 77,904: 28. | 126,960: | 28. |
Förutom af remisslage vid leverering af stats- eller andra allmänna
medel samt af stämpelpappersprovision, bestode räntmästarnes extra
inkomster af provision å möteskostnadsmedel och, för Vester- och
Norrbottens län, å salpetermedel, samt, för Vestmanlands län, å knektelegomedel,
hvilken sistnämnda provision, jemlik! nådiga reglementet
den 18 Maj 1833 för Vestmanlands regementes knektelegomedelskassas
styrelse och förvaltning, utgick med en åttondedels procent af kassans
11
Sjette lnifvudtiteln.
fruktbärande kapital. I eu del län förekomme dessutom arfvoden af
bevillningsmedlen. Derefter återstående extra inkomster utgjordes,
enligt räkenskaperna, hufvudsakligen af provision å landstingsmedel
samt remisslage å riddarhus- och brandstodsmedel och uppginge till
mindre betydliga belopp.
Uti det af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag framlagda
förslag till aflöningsstat för landträntmästare hade, med hänsyn ej
blott till uppbördens storlek utan äfven dertill att göromålen vid räntmästaretjensterna
inom särskilda län vore af olika omfattning, länen
fördelats i tre klasser, med olika aflöningsförmåner för hvarje klass.
De föreslagna aflöningsförmånerna vore
för räntmästarne i Östergötlands, Kalmar, Christianstads, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län:
lön....................................................................... kr- ''k0(l0: “
tjenstgöringspenningar ................................... » l,50(k_ 1 kr. 4,500: —
för räntmästarne i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Örebro, Kopparbergs, Gefleborgs och Yesternorrlands län:
lön .......................................................................... kr- ;>’*0()(): -
tjenstgöringspenningar ................................... » 1,300: kr. 4?300: —
samt för räntmästarne i Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,
Vestmanlands, Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län:
]ön .............................................................. kr. 3,000: —
tjenstgöringspenningar .................................... » 1,000''- kr. 4,000: —
hvartill komme ålderstillägg efter fem år med 500 kronor.
Vid jemförelse mellan detta förslag till aflöningsstat och de aflöningsförmåner,
som af räntmästarne för närvarande åtnjötes, framginge
emellertid, dels att dessa senare förmåner icke kunde anses vala
emellan tjensteinnehafvarne fördelade i lämpligt förhållande till de
med befattningarna förenade göromål, dels att nuvarande, aflöningsförmånerna
ej allenast vid de räntmästarebefattningar, livilkas innehafvare
hos Eders Kongl. Maj:t nu gjort framställning om löneförbättring,
''understigit de i förslaget för samma befattningar upptagna
aflöningsbelopp, oberäknadt den i förslaget omförmälda rätt till ålderstillägg
efter fem år, utan äfven att detta förhållande jemväl egde
rum vid räntmästaretjensterna i Södermanlands, Örebro och Kopparbergs
län samt, om förmånen af ålderstillägg toges i betraktande,
12
Sjette Imfyncltiteln.
jemväl i Kronobergs, Hallands och Gefleborgs län. I de öfriga tretton
länen öfverstege deremot de nuvarande löneförmånerna i större eller
mindre mån hvad för en hvar af räntmästarne i dessa län blifvit i den
föreslagna aflöningsstaten beräknadt.
Enligt hvad ofvan omförmälts uppginge sammanlagda beloppet af
räntmästarnes aflöningsförmåner, beräknade efter förhållandena under
åren 1879—1881, till 126,960 kronor 28 öre. För genomförande af
den utaf Eders Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag föreslagna aflöningsstat
skulle kostnaden hafva blifvit:
löner å 3,000 kronor åt 24 landträntmästare................... kr. 72,000: —
tjenstgöringspenningar för 8 tjenster å 1,500 kr. 12,000: —
» )» 8 » å 1,300 » 10,400: —
i » 8 » å 1,000 » 8,000:— }) 30 400''_•
Summa kr. 102,400: —
hvartill lomme ålderstillägg för dertill berättigade 17
räntmästare................................................................................. » 8,500: —
samt för vikariatsersättning under räntmästarnes semester
........................................................................................ » 2,533: —
så att kostnaderna skulle i sin helhet blifva..................... kr. 113,433: —
eller ej obetydligt lägre än sammanlagda beloppet af nu utgående
löneförmåner.
På grund häraf och då de landträntmästarne för närvarande tillkommande
extra inkomster till den del, som bestode af remisslage och
stämpelpappersprovision, vore af beskaffenhet att de otvifvelaktigt
komme att stiga och utgå till högre belopp än som hittills varit fallet,
hvarigenom statsverkets kostnader för i fråga varande tjenstemäns aflönande
måste än vidare ökas, ansåge Statskontoret, som icke funne
skäl att föreslå någon löneförbättring allenast för de räntmästare, som
nu derom gjort framställning, att önskvärdt vore, det en lönereglering
för samtlige desse tjenstemän komme till stånd. Då Statskontoret
emellertid hvarken i anledning af landträntmästarens i Vermlands län
nu gjorda anhållan om beredande af rätt för räntmästare till två ålderstillägg
eller eljest funne anledning att till en sådan lönereglering
föreslå andra grunder, än som framstälts vid frågans öfverlemnande
till 1880 års riksdag, hemstälde Statskontoret i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t måtte till 1883 års riksdag aflåta förnyad nådig propo
-
13
Sjette hufvudtiteln.
sition om lönereglering för landträntmästarne i öfverensstämmelse med
framställningen till 1880 års riksdag samt de dervid fogade förbehåll
och i öfrigt föreslagna vilkor.
Då samtlige de till landsstaten hörande embets- och tjensteman,
med undantag allenast af landträntmästare, numera kommit i åtnjutande
af ny lönereglering och dermed förenade förmåner, synes mig redan
af detta förhållande giltig anledning vara för handen att förorda bifall
till Statskontorets förevarande framställning om aflåtande till instundande
riksdag af nådig framställning om lönereglering jemväl för sistnämnde
tjensteman. För en dylik framställning förefinnas emellertid
dessutom andra vigtiga och beaktansvärda skäl. Af den utaf Statskontoret
meddelade, här ofvan intagna uppgift å landträntmästarnes
aflöningsförmåner i medeltal för åren 1879—1881 framgår nämligen
att, till följd af de extra inkomsternas uppgående till vida högre belopp
än i stat beräknats, aflöningarna för i fråga varande tj eu ster äro
särdeles ojemnt fördelade, då de under nämnda år voxlat emellan 11,322
kronor 94 öre, hvartill de uppgått i Christianstads län, och 3,155 kronor
62 öre, som de utgjort i Gotlands län. Enär alltså desse tjenstemän
inom vissa län uppbära större aflöning, än som står i skäligt och
lämpligt förhållande till de med befattningarne förenade göromål och
ansvar, medan åter inom andra län de äro alltför svagt aflönade, torde
en reglering af landträntmästarnes aflöningsförmåner, i syfte att utjemna
denna olikhet, få anses vara påkallad af rättvisa och billighet.
En lönereglering för landträntmästare, genomförd i enlighet med
det af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag framlagda förslag,
skulle vidare icke allenast icke tillskynda statsverket någon ökad kostnad,
utan tvärtom leda till en icke oväsentlig besparing. Jemlikt ofvanberörda
af Statskontoret gjorda utredning komine nämligen löneregleringen
att för framtiden medföra en årlig kostnad af 113,433 kronor,
under det att räntmästarnes aflöningsförmåner i medeltal under åren
1879 — 1881 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 126,960 kronor 28
öre. Härtill kommer, att med det nuvarande aflöningssättet dessa aflöningsförmåner
otvifvelaktigt skulle än ytterligare växa. De väsentligaste
af landträntmästarnes extra inkomster, eller remisslage och
stämpelpappersprovision, hafva nämligen, efter hvad räkenskaperna utvisa,
under de senaste åren alltjemt stegrats och detta i så hög grad,
14
Sjette hufvudtiteln.
att nämnda inkomster, som under år 1879 utgjort 58,700 kronor, för
år 1881 uppgått till ej mindre än 84,600 kronor, och en ytterligare
ökning i särskild! den senare inkomsttiteln blir naturligtvis en följd af
stämpelskattens ifrågasatta höjning.
Den omständighet, att en förändrad organisation af hela uppbördsoch
utgiftsväsendet inom länen blifvit i fråga satt, bör enligt min åsigt
icke utgöra något skäl att uppskjuta löneregleringen för räntmästarne.
Huru än denna organisation må gestalta sig, lärer dock alltid hos länsstyrelserna
böra finnas en länskassa för de löpande utgifterna. Denna
kassa måste handhafvas af någon tjensteman och denne tjensteman, han
må nu komma att benämnas räntmästare eller bokhållare, torde böra
blifva så pass aflönad, att kassaförvaltningen må kunna honom med
trygghet anförtros. En lägre aflöning för denne tjensteman, än den nu
för räntmästarne föreslagna, torde således icke kunna i fråga komma och
ur denna synpunkt bör derföre betänklighet ej möta mot att sätta räntmästarne
på ordinarie stat, blott för dem stadgas skyldighet likasom
för andra, redan reglerade landsstatstjenstemän att underkasta sig den
förändring i tjenstgöringsskyldighet, som kan varda föreskrifven. Utsträckes
denna skyldighet derhän, att räntmästarne i öfrigt skola verkställa
det arbete eller lemna det biträde å landskontoret, som kan varda
dem ålagdt, skulle derjemte undanrödjas den invändning man stundom
hört framställas, eller att räntmästarnes nuvarande göromål icke skulle
gifva dem full sysselsättning. Denna anordning komme ock att medföra
den fördel, att det ständigt växande behofvet af extra biträden
vid länsstyrelserna skulle, hvad landskontoren anginge, i någon män
minskas.
Beträffande frågan om och i hvad män de nuvarande inneliafvarne
af räntmästaretjensterna kunna anses pligtige att underkasta sig ny
lönereglering, ber jag att få hänvisa till statsrådsprotokollen för deri
4 Januari 1878 och den 9 Januari 1880, hvilka gifva vid handen, att
samtlige räntmästare ansetts skyldige att, utan någon rätt till bibehållande
af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå på ny lönereglering.
I afseende å de allmänna grunderna för den blifvande löneregleringen,
torde dessa böra i allt väsentligt blifva enahanda med dem,
som vid förut faststälda löneregleringar för landsstaten vunnit tillämpning,
och som blifvit af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, då frågan förra
gången förelädes Riksdagen. Således torde följande grunder höra
iakttagas:
15
Sjette hufvudtiteln.
De räntmästarne i Upsala, Södermanlands, Östergötlands och
Örebro län tilldelade löningsjordar skola i och med löneregleringen,
efter tillgodonjuten fardagsrätt, till statsverket indragas
den 14 Mars 1886; med iakttagande likväl att nuvarande indelningshafvare
eger att, om han sådant önskar, under sin återstående
tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus
fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sin löningsjord emot
det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning kan
blifva bestämdt, samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager löningsjord, efter
värdering vid syn jemväl öfvertager sådana derå möjligen befintliga,
indelningshafvaren tillhöriga byggnader,, som vid synen anses
vara för lägenheten nyttiga.
Den med landträntmästarebefattningarna hittills förenade rätt
till vissa extra inkomster, hvilka, på sätt här ofvan omförmälts,
hufvudsakligen utgöras af remisslage vid leverering af stats- eller
andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers-, möteskostnads-
och landstingsmedel samt i Vester- och Norrbottens
län jemväl å salpetermedel äfvensom, ehuru mera sällan, af expeditionslösen,
bör med löneregleringens inträdande upphöra
samt dessa inkomster till statsverket indragas eller eljest besparas,
dock med det undantag att följande sportler komma att
fortfarande utgå, nämligen lösen för sådana expeditioner, som
part eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt
är pligtig att lösa, äfvensom provisioner för
uppbörd af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars
afgifter eller af medel af än mer enskild natur.
<k
Löneförmånerna torde böra fördelas i lön och tjenstgöringspen.
ningar, vid hvilken fördelning afseende bör fästas derå, att tjenstgöringspenningarne,
så vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande
af vikariatsersättning under tjenstledighet, samt att lönen må
utgå med sådant belopp, som efter tjenstens beskaffenhet skäligen må
kunna, efter uppnående af stadgad lefnads- och tjensteålder, vid afskedstagandet
såsom pension å allmänna indragningsstaten bestås, hvarförutom
i fråga om inträdandet af rätt till ålderstillägg landträntmästare
torde böra få i sådant hänseende jemväl räkna sig till godo den tid,
han före utnämningen till räntmästare kan hafva innehaft kronofogdebefattning
med konstitutorial eller på grund af förordnande enligt nådiga
cirkuläret den 7 Mars 1873; och torde, till följd af indragningen
16
Sjette hufvudtiteln.
utaf landträntmästarnes sportelinkomster, de kostnader för arbetsbiträde,
skrifmaterialier och andra expenser, som föranledas af tjensternas
skötande, enligt regel böra af statsmedel bestridas.
Hvad angår vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas åtnjutande,
så torde dessa i tillämpliga delar blifva desamma, som jemlikt
nådiga kungörelserna den 31 Maj 1878 och den 28 Maj 1880 äro gällande i
afseende å faststälda löneregleringar för öfrige embets- och tjensteman
samt betjente vid landsstaten, dock med iakttagande af den utaf mig
redan antydda bestämmelse om tjenstgöringsskyldighet å landskontoret.
Följande vilkor i berörda hänseende synas således böra föreskrifvas:
att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som
vid en förändrad organisation af uppbörds- och utgiftsväsendet
inom länen eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, så ock
att lemna det biträde vid göromålen å landskontoret, som kan
blifva honom ålagdt;
att med landträntmästare^''enst icke må förenas annan tjenst
på rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den tinnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar
tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla så länge
den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;
att de med landträntmästarebefattningen förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till
den, som förrättat tjensten;
att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, egef
uppbära hela lönen;''men att den, som eljest undfår ledighet för
svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller _ särskilda
uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som erfordras för
tj enstens förrättande eller eljest pröfvas skäligt;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af
tjensten anses höra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda,
med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna
tid sjelf bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens
17
Sjette liufrudtiteln.
tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare till
godo räknas ej mindre den tid, som före den nya statens utfärdande
förflutit från det han till tj ensten utnämndes eller enligt
nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att förestå
densamma, än äfven den tid, landträntmästare före utnämningen
till denna tjenst må hafva innehaft kronofogdebefattning med
konstitutorial eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade
nådiga cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det år, då
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; samt
att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas af landträntmästare under högst
en månad årligen.
Hvad slutligen angår aflöningen för landträntmästarne synes, på
sätt Statskontoret föreslagit, lönestaten i enlighet med det till 1880
års riksdag framlagda förslag böra blifva följande:
d) i Östergötlands, Kalmar, Christianstads,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands
län......................................................
b) i Stockholms, Södermanlands, Jönkö
pings,
Kronobergs, Örebro, Kopparbergs,
Gefleborgs och Vesternorrlands
län......................................................
c) i Upsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,
Vestmanlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens län .....................
lön. | tjenstgörings- penningar. | summa. |
3,000. | 1,500. | 4,500. |
3,000. | 1,300. | 4,300. |
3,000. | 1,000. | 4,000, |
jemte ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter fem års väl
vitsordad tjenstgöring.
Kostnaderna för genomförande af denna lönereglering för landträntmästarne
skulle blifva följande:
Bill. till Riksd. Prof. 18S3. 1 Sami. 1 Afd.
3
18
Sjette hufvudtiteln.
löner för 24 tjänster å 3,000 kronor .................. 72,000: —
tjenstgöringspenningar för
8 tjenster å 1,500 kronor ........... 12,000: —
8 '' » å 1,300 » 10,400: —
8 » å 1,000 » 8?QQ0: — 30,400: — i02,400: —
hvartill kommer ålderstillägg för nämnde tjensteman till
det belopp, som enligt deras tjensteålder skulle under år
1884 erfordras, eller ....................................................................... 8,500: —
Summa kronor 110,900: —
Dessutom kommer att för vikariatsersättning under landträntmästarnes
semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande
en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen,
hvartill emellertid det för likartadt ändamål äfvensom till arfvoden åt
extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna i länen» redan
uppförda reservationsanslag torde lemna tillgång, utan att någon förhöjning
deruti blifver erforderlig.
Om från nyssnämnda ................................................... kr. 110,900: —
afdrages hvad som redan finnes på stat anvisadt till aflöning
åt landträntmästare:
löner................................................................................ 47,982: —
boställsförmåner, beräknade till.............................. 1,074: — 49,056: _
uppstår nytt anslagsbehof å ordinarie stat till belopp af kr. 61,844: —
deraf böra uppföras å anslaget under sjette hufvudtiteln till
landsstaterna .................................................................. 53,344: —
och under samma hufvudtitels anslag till ålders
Mlägg
.............................................................................. 8,500: — gl,844: —
På sätt redan här ofvan antydts, kommer emellertid statsverket
icke att tillskyndas några ökade kostnader genom denna lönereglering,
utan uppstå deremot besparingar såväl för statsverket som andra allmänna
fonder, hvilka besparingar, beräknade efter förhållandena under
år 1881, skulle uppgå till följande belopp, nämligen:
remisslage, omkring...........................................
provision å stämpelpappersmedel, omkring
» å salpetermedel, omkring.............
» å möteskostnadsmedel, omkring.
» . å knektelegomedel, omkring .......
eller tillsammans kr. 88,030
kr.
»
»
»
»
30.000
55.000
130
2,200
700
19
Sjette hufvudtiteln.
Då den behöfliga förhöjningen i det ordinarie anslaget för landsstaten
dragés från sistnämnda summa, visar sig att genom löneregleringen
uppstår för statsverket en besparing af 26,186 kronor, hvilken
besparing antagligen för framtiden blifver ännu större, då, efter hvad
erfarenheten gifvit vid handen, den af landträutmästarne under de
senaste åren uppburna remisslage och provision å stämpelpappersmedel
år efter år icke oväsentligt ökats.
Uti förrberörda utlåtande har Statskontoret slutligen anmält, att i
sammanhang med löneregleringen de under sjunde hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag till stämpelpappersomkostnader samt till observations- och
uppbördsprocenter m. m. väl borde undergå någon förändring sålunda
att de minskades, det förra med beloppet af den nu till räntmästarne
utgående stämpelpappersprovision och det senare med beloppet af den
till desse tjenstemän utgående remisslage;
lärande Eders Kongl. Maj :t, uppå anmälan af chefen för finansdepartementet,
vilja meddela de nådiga beslut, hvartill Statskontorets
nu omförmälda framställning må finnas gifva anledning.
Under förutsättning att nu i fråga varande lönereglering varder
genomförd, har Eders Kongl. Maj:t på föredragning af chefen för
finansdepartementet redan fattat beslut om de ändringar i stämpelpapperslagstiftningen,
som borde föreslås i följd deraf att räntmästarnes
expeditionslösen komme att indragas.
Åberopande hvad jag sålunda anfört får jag, som anhåller att vid
behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» få yttra mig i fråga om
anvisande af de för bestridande af nu föreslagna ålderstillägg nödiga
medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t- måtte föreslå
Riksdagen, att
dels med nu föreslagna grunder och vilkor i afseende å lönereglering
för landträutmästarne godkänna ofvan intagna förslag till stat för
bemälde tjenstemän;
dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja det under
titeln »landsstaterna i länen» uppförda penningeanslag med 53,344 kronor.
Vidare får jag i underdånighet anmäla, att, enligt hvad Statskon- [5].
toret uti sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof med- Höjning i
delat, följande landsstatsboställen blifvit under år 1882 till statsverket föijd^af lnindragma,
utan att ersättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit dragning utaf
å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd: boställen.
20
Sjette hufvudtiteln.
häradsskrifvarebostället i Upsala läns femte fögderi 1 mantal Ivlef N:o 5,
kronofogdebostället i Stockholms läns femte fögderi 1 mantal
Väringsö N:ris 1 och 2,
kronofogdebostället i Åkerbo in. fl. härads fögderi af Östergötlands
län | mantal Bökesta med löningsjord, N:o 2, och
kronofogdebostället i Vartofta fögderi af Skaraborgs län 1 mantal
Slöta Bygård N:o 6.
Vid sådant förhållande torde, på sätt Statskontoret hemstält, Eders
Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen, att penningeanslaget under
»landsstaterna i länen» må ytterligare höjas med det belopp, hvartill
de fyra under år 1882 indragna landsstatsboställenas afkastning är i
stat beräknad, eller tillhopa 2,950 kronor;
kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad jag
beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 56,294 kronor
eller från nu varande beloppet 2,290,195 kronor till 2,346,489 kronor.
[6] , Slutligen lärer, med tillämpning af det vid beräkning af statsver
ifteslutande
kets inkomster förut i dag fattade beslut, från denna anslagstitel böra
1:Tlfrihäer». uteslutas det under »friheter» uppförda belopp 8,500 kronor.
Hela ordinarie anslaget »landsstaterna i länen», som i riksstaten
för innevarande år är beräknadt till 2,449,595 kronor, deraf anvisning
i kontant 2,290,195 kronor, friheter 8,500 kronor och ersättningar
150,900 kronor, skulle, i händelse af bifall till hvad nu blifvit föreslaget,
komma att höjas med 56,294 kronor och minskas med 8,500 kronor
samt således komma att uppgå till 2,497,389 kronor.
[7] . I den till 1882 års riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
1 n^Unom statsvei’kets tillstånd och behof omnämndes hurusom särskildt i Jemt
Jemtkmds
lands län inom kort torde finnas oundgängligt att öka fögderitjenstelan■
männens antal, enär detta vidsträckta län, der domsagornas antal
nyligen ökats från två till fyra, fortfarande är deladt i blott tre fögderier.
Behofvet att öka fögderiernas i nämnda län antal, på sätt länsstyrelsen
redan då föreslagit samt Kammarkollegium och Statskontoret
tillstyrkt, har ock sedermera ytterligare framhållits af länsstyrelsen.
Jemtlands län, som vid dess bildande år 1810 indelades i nu varande
tre fögderier, Jemtlands norra, Jemtlands södra och Herjeådalens,
omfattar en ytvidd af 444,12 qvadratmil. Häraf belöper på norra fögderiet
179,53 qvadratmil, på södra fögderiet 145,u qvadratmil och på
21
Sjette lmfTudtiteln.
Herjeådalens fögderi 119,48 qvadratmil. Samtliga fögderierna hafva större
areal än något annat fögderi i riket, med undantag af fögderierna i
Norrbottens län och ett i Vesterbottens län.
Länets landtbefolkning, som år 1810 uppgick till endast 26,738
personer, hade vid 1881 års utgång stigit till 82,235 personer och alltså
mera än tredubblats sedan förstnämnda år.
Den betydliga tillväxten af länets folkmängd jemte den snabba
utveckling i alla rigtningar, som särdeles efter år 1835 egt rum inom
länet och hvilken utan tvifvel kommer att ytterligare stegras i följd af
den nyligen fullbordade jernvägsanläggningen emellan Sundsvall och
Trondhjem, har ock förorsakat att i synnerhet för kronofogdarne, hvilkas
tid derjemte mycket upptages af sjelfva tjensteresorna, som i anseende
till fögderiernas vidsträckthet blifva längre och mera tidsödande
än annorstädes, göromålen så tilltagit, att, enligt hvad länsstyrelsen redan
1877 anfört, det skulle varit för kronofogdarne omöjligt att medhinna
sina förrättningar, så framt de icke dels erhållit någon lättnad i utmätningsväsendet
derigenom att länsmännen förordnats till sjelfständige
utmätningsmål! i en utsträckning, som ingalunda vore tillfredsställande,
dels ock hölle sig biträden till ett antal, som måste vara för kronofogdarne
särdeles betungande. Och uti ett under sistlidna år afgifvet
utlåtande har länsstyrelsen anmält, att behofvet af ökadt antal fögderier
varit och vore i oafbrutet stigande och påkallade att skyndsamt
afhjelpas, såvida icke en redan länge märkbar rubbning i de ärendens
jemna gång, som voro på kronofogdarnes åtgärder beroende, skulle i
allt betänkligare grad uppstå.
Med afseende härå har länsstyrelsen begärt en fögderireglering
inom länet och dervid hemstält, i första rummet, att länet måtte fördelas
i 5 fögderier sålunda, att hvardera af norra och södra fögderierna
delades i två fögderier samt Herjeådalen fortfarande utgjorde
ett fögderi, eller ock, om hinder häremot mötte, att fögderiindelningen
skulle bringas i full öfverensstämmelse med n. v. domsagoindelningen
och länet sålunda blifva deladt i 4 fögderier, deraf norra fögderiet
skulle omfatta Hammerdals, Liths och Rödöns tingslag, östra fögderiet,
Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Nås och Hackås tingslag, vestra
fögderiet, Undersåkers, Offerdals, Hallens, Ovikens och Sunne tingslag,
samt södra fögderiet, Bergs, Svegs och Hede tingslag. De särskilda
fögderiernas folkmängd (enligt uppgifterna för år 1881) och ytvidd
skulle komma att förhålla sig sålunda, att norra fögderiet med en folkmängd
af 22,383 personer skulle erhålla en ytvidd af 128,224 qvadratmil,
östra fögderiet med 22,954 personer 61,609 qvadratmil, vestra fög
-
22
Sjette hufvudtiteln.
deriet med 20,671 personer 110,892 qvadratmil och södra fögderiet med
16,227 personer 143,308 qvadratmil. Kammarkollegium och Statskontoret
hafva för sin del tillstyrkt det senare alternativet, ehuru med
den förändring att, i anseende till svårigheten att vissa tider af året
uppehålla samfärdseln emellan Bergs tingslag och Herjeådalen, nämnda
tingslag fortfarande borde tillhöra något af provinsen Jemtlands fögderier.
Då uppenbart är, att fögderiernas antal inom Jemtlands län nu är för
ringa, men åtminstone för närvarande icke mera än ett nytt fögderi synes
vara af behofvet oundgängligen påkalladt, torde det senare alternativet
i länsstyrelsens förslag böra läggas till grund för den blifvande fögderiregleringen,
helst detta alternativ medför den fördel att fögderierna
derigenom till antal och omfattning komme att fullständigt sammanfalla
med domsagorna. För denna reglering skulle således erfordras
inrättandet af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst.
Nödiga medel för dessa tjenster kunna utan någon ökad tunga
för statsverket beredas genom användande dertill af de kronofogdeoch
häradsskrifvarelöner, som blifva tillgängliga genom den af Eders
Kongl. Maj:t den 24 November 1882 beslutade sammanslagning af andra
och tredje fögderierna i Upsala län till ett fögderi, hvilken reglering
skall träda i kraft i den mån någon af fögderitjenstemännen i de båda
fögderierna afgår. Då emellertid härmed kan dröja åtskilliga år, men
det är af vigt att fögderiregleringen inom Jemtlands län må kunna
genomföras så snart som möjligt, synes under tiden och intill dess
lönebeloppen blifva disponibla särskildt anslag för berörda ändamål
böra beredas.
Enligt faststälda stater utgör aflöningen, för kronofogde lön 3,000
kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och expensmedel 300 kronor
eller tillsammans 4,300 kronor samt för häradsskrifvare lön 2,000
kronor och fasta tjenstgöringspenningar 500 kronor eller tillhopa 2,500
kronor, och anslaget bör således blifva 6,800 kronor.
Jag tillåter mig alltså hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen medgifva, att de aflöningsbelopp, som blifva tillgängliga
i följd af den anbefalda fögderiregleringen inom Upsala län, må
användas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst
inom Jemtlands län,
äfvensom att för uppehållande af berörda båda fögderitjenster under
år 1884 må på extra stat för samma år anvisas ett anslag af 6,800
kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.
Sjette liufvadtiteln.
23
Ålderstillägg.
Om den af mig föreslagna lönereglering för landträntmästare [8]
varder bifallen, torde de medel, som äro erforderliga för bestridande Ålderstillägg.
af de bemälde tjenstemän enligt den nya aflöningsstaten tillkommande
ålderstillägg, böra utgå af förevarande anslag. För sådant ändamål
skulle erfordras 8,500 kronor; och jag hemställer således, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva att ålderstillägg åt
landträntmästare må utgå af sjette hufvudtitelns förslagsanslag »ålderstillägg))
samt förty höja detta anslag med 8,500 kronor eller från
205,000 kronor till 213,500 kronor.
Gästgifvares friheter.
Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster [9]
förut i dag fattade beslut torde å detta anslag det i kolumnen »friheter» Uteslutande
uppförda belopp 6,635 kronor uteslutas och anslagets slutsumma således «/'' »friheter».
minskas från 19,575 kronor till 12,940 kronor.
Färjor och färjekarlar.
Af enahanda grund, som blifvit af mig under punkt 9 anförd, lärer [10]
å detta anslag skola uteslutas »friheter» 25 kronor, och anslagets slut- uteslutande
summa således minskas från 385 kronor till 360 kronor. ^afn»fHMer«
Skiften och afvittringar.
Beträffande denna anslagstitel anhåller jag till en början få erinra att [H 12]
den olikhet i aflöningssättet, som för närvarande eger rum mellan storskif- förhöjning i
teslandtmätarne i Dalarne samt afvittringslandtmätarne i Norr- och Ve- fö^storskifsterbotten,
i ty att för de senare aflöningen alltifrån den 1 Juni 1874 teslandtmäutgått
efter taxa, under det att de förre fortfarande uppbära fixt arf- tnie "L
vode, snart kommer att försvinna, sedan Eders Kongl. Maj:t den 10 Anslag till
sistlidne November förordna!, att nådiga taxan på arfvode åt afvittrings- storskifteslandtmätare
i Vesterbottens och Norrbottens län af den 3 December xittrmgs1880
skall från och med den 1 Juni 1883 tillämpas för beräkning af verken.
24
Sjette hnfvudtiteln.
arfvode åt landtmätare vid storskiftes- och afvittringsverket i Sårna
socken med Idre kapellag inom Dalarne. Fast arfvode kommer derefter
att uppbäras endast af de landtmätare, som sysselsättas för storskiftet i
Elfdals socken, der de egentliga arbetena å fältet redan äro afslutade
och storskiftet temligen snart nalkas sin fullbordan. Efter hvad erfarenheten
från norra delande af riket gifver vid handen, bör aflöningens
utgående efter taxa otvifvelaktigt komma att påskynda arbetenas fortgång,
och man torde således kunna antaga, att storskiftesverket inom
Dalarne skall kunna af slutas tidigare än förut varit emotsedt.
Då under år 1882 två storskifteslandtmätare samt en afvittringslandtmätare
inom Norrbottens län erhållit afsked och några nya icke
blifvit förordnade i de afgångnes ställe, har antalet af storskifteslandtmätare
nedgått till 15 och af afvittringslandtmätare inom Norrbottens
län till 13. Bland afvittringslandtmätarne inom Yesterbottens län har
någon afgång icke inträffat.
Redan innan förenämnda nådiga beslut af den 10 sistlidna November
hunnit meddelas länsstyrelsen i Kopparbergs län, hade i enlighet
med gällande föreskrifter så väl bemälda länsstyrelse som länsstyrelserna
i Yesterbottens och Norrbottens län till landtmäteristyrelsen inkommit
med uppgifter och beräkningar i afseende å bestämmande
af de belopp, som under innevarande och nästkommande år ansåges
erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken. Härvid hade af länsstyrelsen
i Kopparbergs län antagits att ett belopp af 77,529 kronor
5 öre skulle under innevarande år i förevarande hänseende blifva för
detta län tillräckligt; men uti det förslag till utgiftsstater för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1883, som landtmäteristyrelsen den 21
sistlidne November afgaf, hade med afseende derå, att de storskifteslandtmätare,
som komme att sysselsättas inom Sårna socken och Idre
kapellag och hvilkas antal under nämnda år sannolikt blefve högst 8,
skulle från den 1 Juni detta år åtnjuta arfvode enligt 1880 års taxa,
och då antagligt vore att detta aflöningssätt komme att, i följd af betydligt
ökad arbetsprodukt, medföra jemväl högre årsinkomster för åtskillige
af ofvannämnde åtta landtmätare, än som förut kunnat uppnås,
landtmäteristyrelsen ansett att utgiftsstaten borde höjas till 84,300 kronor.
Deremot anmärkte landtmäteristyrelsen, hvad angick den föreslagna
utgiftsstaten för Vesterbottens län, bland annat att det belopp af 42,000
kronor, hvilket förslagsvis blifvit uppfördt för godtgörelse till gode män
och för handtlangning, med ledning af erfarenheten under de fem senaste
åren syntes böra nedsättas till 32,000 kronor, samt, beträffande
utgiftsstaten för Norrbottens län, dels att det belopp af 57,800 kronor,
Sjette hufvudtiteln. ( 25
h vilket, i likhet med hvad 1882 års stat upptoge, förslagsvis blifvit
iippfördt till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1—8 samt 12 i
1880 års taxa, syntes böra minskas till 56,000 kronor, dels att det för
godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning i staten
förslagsvis upptagna belopp af 30,100 kronor syntes böra nedsättas till
27,000 kronor, för hvilka minskningar skäl af landtmäteristyrelsen anfördes.
Med godkännande af dessa skäl behagade Eders Kongl. Maj:t vid
föredragning den 8 nästlidne December af frågan om stat för storskiftes-
och afvittringsverken under år 1883 fastställa sådan stat, deri
samtliga utgifterna äro upptagna till ett sammanlagdt belopp af 302,000
kronor, hvaraf belöpa på:
Kopparbergs län................................................................................. kr. 84,300
Vesterbottens » .............................................................................. » 116,000
Norrbottens » ................................................................................. » 101,700.
Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1884 har landtmäteristyrelsen i ofvan omförmälda underdåniga
skrifvelse den 21 sistlidne November anfört, att, enligt en i Statskontoret
den 14 föregående Oktober uppgjord kalkyl öfver tillgångar
å anslagen till skiften och afvittringar sedan utgifterna under år 1882
blifvit bestridda, skulle å dessa anslag, under förutsättning att de för
nyssnämnda år anvisade belopp komme att till fullo utbetalas, vid årets
slut förefinnas en brist af 3,265 kronor. Sedan landtmäteristyrelsen
med anledning häraf inhemtat utredningar från vederbörande styresmän
angående dels redan gjorda dels sannolikt återstående utgifter för år
1882, hade likväl af dessa utredningar framgått, att å utgiftsstaterna
för storskiftes- och afvittringsverken för år 1882 antagligen uppkomme
behållningar
för Kopparbergs län omkring......................................................... 600 kr.
för Vesterbottens län » ....................................................... 21,900 »
tillsammans omkring.......................................................................... 22,500 kr.
och brist för Norrbottens län omkring ..................................... 20,000 ))
återstående behållning omkring..................................................... 2,500 kr.,
hvarigenom den i Statskontorets ofvannämnda kalkyl angifna brist af
3,265 kronor antagligen komme att nedgå till omkring 800 kronor, vid
hvithet förhållande den af länsstyrelsen i Norrbottens län i fråga satta
framställning till Riksdagen om medels anvisande för betäckande af
den brist, som länsstyrelsen ansett förefinnas i de för afvittringen
Bill. till Riksd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afcl. 4
26 Sjette hufvudtiteln.
inom samma län beviljade anslag, af landtmäteristyrelsen antogs icke
vara af behofvet påkallad.
Vidare bär landtmäteristyrelsen anfört att, ehuru de af Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för år 1884 uppgjorda förslagsberäkningar
upptoge utgifterna för
Kopparbergs län till kronor 77,529: 05
Vesterbottens » » » 123,135: —
Norrbottens » » » 106,600: — 3Q7 264- 05
denna summa likväl, oaktadt den förhöjning i utgifterna för storskiftesverket
inom Kopparbergs län, som blefve en följd af vissa arbetens
utförande efter taxa, torde kunna nedsättas till ett jemnadt belopp af
300,000 kronor, emedan dels det af styrelsen afgifna förslag till utgiftsstat
för år 1883 upptoge en slutsumma af 302,000 kronor, dels
den uti samma förslag för storskiftesverket förekommande utgiftspost
å 879 kronor 5 öre för anskaffande af distanstuber icke lärer behöfva
upptagas äfven för år 1884 samt dels några af de utgiftsposter, hvilka
föreslagits af länsstj^relserna i Vesterbottens och Norrbottens län,
kunde af styrelsen föreslås till lägre belopp, i likhet med hvad som
skett i styrelsens förslag till utgiftsstat för år 1883.
Slutligen har landtmäteristyrelsen hemstält, det måtte styresmännen
och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken beredas samma
aflöningsförmåner som hittills samt de storskifteslandtmätare, hvilka
komme att åtnjuta arfvode efter taxa, blifva satta i samma ställning
som afvittringslandtmätarne, äfvensom att af 1883 års riksdag till storskiftes-
och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1884 måtte äskas
det belopp som, utöfver det ordinarie anslaget 63,000 kronor, erfordrades
för de af landtmäteristyrelsen till 300,000 kronor beräknade kostnaderna
för samma arbeten eller 237,000 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit af landtmäteristyrelsen anfördt
finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t
måtte täckas föreslå Riksdagen
dels att för år 1884 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400
kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke
kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva det de
belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1884 för afvittrings
-
27
Sjette hufTucltiteln.
landtmätare i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare
i Kopparbergs län, livilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna
komma att understiga "2,500 kronor för dem, som tillhöra första
lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i
tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras
af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1884 åt
föredragandena af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning
i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län arsarfvode
för år 1884 med 200 kronor;
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
afvittringsverken under år 1884, för samma år, utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 237,000 kronor.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
Statens landtbruksingeniörer hafva enligt nådiga reglementet af den [13.]
8 December 1865 till åliggande att uppgöra planer till och, der tiden
så medgifver, leda utförandet af afdiknings-, åker omläggnings-, odlings- ytterligare
och ängsvattningsföretag samt tillhandagå _ landets jordbrukare med tvabr1^
råd och upplysningar rörande jordbruket i allmänhet. Deras antal, ingeniörer.
som tid efter annan ökats, uppgår för närvarande till 16. Aflöningen
utgör i lägsta lönegraden 2,000 kronor, förutom rese- och traktamentsersättning,
samt kan ökas efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring till
2,500 kronor, efter ytterligare 5 år till 3,000 kronor och efter ytterligare
5 år till 3,500 kronor.
Uti underdånigt memorial den 15 September 1882 har Landtbruksakademiens
förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af nådig
proposition till innevarande års Riksdag om anslag på ordinarie stat
till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med en aflöning af
2,000 kronor.
Till stöd för denna framställning har förvaltningskomitén anfört:
'' att, med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga
afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning
af sänka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af säd
eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde
år från år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de reqvisitioner
å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet
28
Sjette hufvudtiteln.
begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal sedermera
stigit till.2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475 år 1882;
att till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten
af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 träd! i kraft,
flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större
samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora
arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättmngsmän
Individ anlitat, landfbruksmgeniörer, hvarigenom behofvet af
sådana under sist a tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för
dylika laga förrättningar, Indika vanligen kräfde många förrättningsdagar,
ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes
fördelning pa flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det
icke allt föi många andra jordbrukare pa skilda håll skulle komma att
sakna biträde, råd och upplysningar;
att, då de allra flesta förrättningar vore af deri beskaffenhet, att
de måste handläggas under den tid af året, då marken vore antingen
o frusen eller fri från snö eller öfverflödigt vatten samt äfven något
afseende borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mer än 180 å 200
arbetsdagar kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på
fältet ;
att, enär det uti ofvan åberopade nådiga reglemente vore föreskrifvet,
att öfver undersökningarna skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag,
plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefvc eu
följd af de utaf ingeniörerne ute på fältet utförda undersökningar, fullt
upptoge den återstående tiden af året;
att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniör under år
1882 sammanstäldes med tillgången pa arbetskrafter för samma år,
216 förrättningsdagar belöpte a hvarje af statens landtbruksingeniörer;
att förvaltningkomitén, enär dels resedagarne i många delar af
landet, der jernvägar eller landsvägar antingen Saknades eller icke
kunde för resorna begagnas, upptoge en ganska lång tid, dels ock det
vore i mera nämnda reglemente föreskrifvet, att landtbruksingeniör
borde noggrant göra sig underrättad om alla de ortliga förhållanden,
som kunde inverka på ställets jordbruk, samt omsorgsfullt derefter
lämpa de föreskrifter, som lemnades, funnit sig ej kunna föreskrifva
så stolt antal förrättningsdagar som ofvannämnda för hvarje landtbruksingeniör;
att
förvaltningskomitén, som för att kunna tillmötesgå allmänhetens
fordringar funnit sig nödsakad att under år 1882 förordna
en af stipendiaterne att pa eget ansvar öfvertaga förrättningarna
29
Sjette hufvudtiteln.
inom Vesterbottens län, hvarest flera förrättningar under föregående
år ej kunnat handläggas, tillika måst, då den för Norrbottens län utsedde
ländtbruksingeniören insjuknade, lemna Norrbottens och en del
af Vermlands län utan något biträde af bristande tillgång på arbetskrafter;
att
den nedsättning i förrättningsdagarnes antal, som egt rum icke
allenast under nästlidna utan äfven under flera föregående år, måste
vara menlig för jordbrukets jemna utveckling inom landet, hvarförutom
denna nedsättning måste förefalla godtycklig, ehuru af tvingande omständigheter
påkallad; samt
att landtbruksingeniörerne genom den för dem knappt tillmätta
tiden måste, för att enligt faststäld reseplan medhinna att besöka alla.
förrättningsställen, antingen på minsta möjliga tid fullgöra sina förrättningar
eller ock öfverflytta den del af arbetet, som ej medhinnes,
till ett följande år.
Af hvad Landtbruksakademiens förvaltningskomité i ärendet anfört
synes mig förökadt biträde utaf landtbraksingeniörer vara till fullo
ådagalagdt, och lärer ett uppskof med tillgodoseende af detta behof icke
kunna ega rum utan men för jordbrukets jemna utveckling inom landet.
Jag anser mig för den skull ega grundad anledning förorda bifall till
förvaltningskomiténs framställning och får således i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen medgifva,
att ytterligare två landtbraksingeniörer, med enahanda aflöningsförmåner,
som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må anställas samt för beredande
af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel höja ordinarie
anslaget »landtbraksingeniörer och deras biträden» med 4,000 kronor.
Med underdånigt memorial den 13 Oktober 1882 har Landtbruksakademiens
förvaltningskomité öfverlemna! och till bifall förordat särskilda,
af landtbruksingeniörerne Axel Carlqvist och Herman Steinmetz,
som den 31 Januari 1868 utnämndes till sina innehafvande befattningar
samt från och med år 1879, då de uppflyttats i tredje lönegraden,
uppburit i årsarfvode 3,000 kronor hvardera, gjorda ansökningar att
från och med 1884 års början varda uppflyttade i högre lönegrad.
Som landtbruksingeniörerne Carlqvist och Steinmetz med utgången
af år 1883 tjenstgjort såsom landtbraksingeniörer i femton år, det
året oberäknad!, då de blefvo utnämnda till denna tjenstebefattning,
samt de, enligt hvad förvaltningskomitén vitsordat, alltid väl och berömligt
fullgjort sina tjensteåligganden, lära båda, jemlikt de af Eders
Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna aflöningsgrunder, vara berättigade
[o14-3
Två landtbruksmgeniörers
uppflyttning
i högre
lönegrad.
30
Sjette hufyndtiteln.
att från och med år 1884 uppflyttas i den för landtbruksingeniörerne
bestämda fjerde lönegraden med årlig aflöning af 3,500 kronor, samt
den för sådant ändamål erforderliga ansplagsförhöjning förty böra beredas.
Jag får således tillstyrka nådig framställning till Riksdagen
derom att, för beredande af tillgång från och med år 1884 till de två
landtbruksingeniörer tillkommande löneförhöjningar å 500 kronor till
hvardera, ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer och deras biträden»
må höjas med 1,000 kronor;
kommande i fråga varande anslag, i händelse af bifall till hvad
jag beträffande detsamma hemstält, att höjas med sammanlagdt 5,000
kronor eller från nuvarande beloppet 53,500 kronor till 58,500 kronor.
Hästafvelns förbättrande.
[15.] Med tillämpning af det vid beräkning af statsverkets inkomster
Uteslutande förut i dag fattade beslut bör å detta anslag uteslutas det under
flT«fri^er« frjheter uPPförda belopp 2,300 kronor och deraf i stället såsom ersätt
m.
m. ning ar utgå 1,100 kronor. Hela anslagets slutsumma nodsättes således
med 1,200 kronor eller från 95,850 kronor till 94,650 kronor.
Sala bergslag.
[16.] I enlighet med det nyss åberopade beslutet bör å detta anslag
Uteslutande det under friheter uppförda beloppet 62 kronor uteslutas och anslagets
afn»friheter», slutsumma således minskas från 6,382 kronor till 6,320 kronor.
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
[17.] Under detta anslag finnes uppfördt friheter 1,560 kronor. Enligt
frim anstöt ^crs Kongl. Maj:ts vid beräkning af statsverkets inkomster fattade
af Ofriheter», beslut bör detta belopp uteslutas och anslagets slutsumma således
nedsättas från 10,260 kronor till 8,700 kronor.
Öfriga ordi- Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innentme
ansMJ'' varande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå
annan förändring för år 1884 än i afseende å förslagsanslaget
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
[18.] Detta anslag, som vid 1880 års riksdag i anseende till dess otill
SSnm.
em. äcklighet höjdes från 88,634 kronor 87 öre till 117,758 kronor samt
31
Sjette lmfrudtiteln.
sedermera beräknats uti 1882 års riksstat till 117,768 kronor och uti
innevarande års stat till 117,376 kronor, bar fortfarande under de senare
åren understigit de belopp, hvartill utbetalningarna från anslaget
uppgått. Sålunda utgjorde utbetalningarna under år 1879 188,026 kronor
54 öre, under år 1880 161,246 kronor 35 öre och under år 1881 enligt
af Statskontoret uppgjord förslagsberäkning 171,011 kronor. Vid sådant
förhållande lär en förhöjning deri icke kunna undvikas.
Af sådan anledning och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att förslagsanslaget »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»
måtte höjas med 48,446 kronor eller från 117,376 kronor till 165,822
kronor.
Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå nu till kr. 4,396,360: —
Vid bifall till de af mig framstälda förslag om
höjning i
penningeanslaget till landsstaterna i länen med tillhopa.
....................................................... kr. 56,294: —
anslaget till ålderstillägg med............ » 8,500: — -
anslaget till landtbruksingeniörer och
deras biträden med tillhopa............ » 5,000:
anslaget till skrifmaterialier, expenser,
ved in. in. med..................................... 48,446: —
Summa ökning kr. 118,240: —
äfvensom om minskning i anslagen
till landsstaterna i länen med............... kr.
» gästgifvares friheter........................... »
» färjor och färjekarlar........................ »
» hästafvelns förbättrande .................. »
» Sala bergslag..................................... »
» jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
...................................... »
Summa minskning kr.
8,500: —
6,635: —
25: —
1,200: —
62: —
1,560: —
17,982: —
skulle de ordinarie anslagen höjas med ....................... » 100,258:
eller till................................................................................... kr. 4,496,618:
Jemförelse
mellan nuvarande
och
föreslagen
ordinarie
stat.
32
Sjette hufrudtiteln.
Extra ordinarie anslag1.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver
de ofvan omförmälda 10,960 kronor till tillfällig löneförbättring för
kommerskollegium och bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekonomiska
kartverk, 6,800 kronor för uppehållande af eu kronofogde- och
en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län och 237,000 kronor till
fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena, anförde Departementschefen
beträffande
Justeringsstyrelsen.
[19-] . _ I enlighet med hvad under flera föregående år egt rum tillstyrker
dm vid jutei J''ag ,nå<% framställning till Riksdagen _ att på extra stat för år 1884
ringsstyrel- anvisa till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anstälda personal
sen cmståWa ett belopp af 9,300 kronor.
Öfverståthållareembetet.
[20.] I underdånig skrifvelse den 15 December 1882 har Öfverståthål
gifvandetf
lareembetet hemstält att, då det för utgifvande af tidningen »Polis»Polisunder-
underrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för
mttelser,K år 1883, men tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år otvifvelaktigt
blefve af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning
i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen åsyftade ändamål
skulle vinnas, Eders Kong!. Magt måtte för ifrågavarande tidnings
utgifvande under år 1884 af Riksdagen äska enahanda anslag
som det för innevarande år beviljade.
Då denna framställning torde vara förtjent af bifall, tillstyrker
jag det Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt
utgifvande under år 1884 af »Polisunderrättelser», i enlighet med de
af Eders Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma
år bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
33
Sjette liufvudtiteln.
Då enahanda belopp, 12,200 kronor, som för innevarande år är [21.]
på extra stat anvisadt såsom bidras: till aflöning1 åt exekutionsbetjent- Bldra:9
gen i Stockholm, enligt hvad Ofverståthållareembetet i underdånig exekutionsskrifvelse
den 30 sistlidne Oktober anmält, jemväl för år 1884 är för betjenmgen.
ändamålet erforderligt, får jag, i öfverensstämmelse med Öfverståtliållareembetets
hemställan, tillstyrka, det Eders Kong!. Magt behagade föreslå
Riksdagen att på extra stat för år 1884 anvisa till Ofverståthållareembetets
förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i
Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.
Landsstaterna i länen.
Med bifall till derom gjord nådig framställning beslöt senast för- [22.]
samlade Riksdag att för innevarande år till 50,000 kronor höja det
sedan flera år utgående extra anslag till aflöning och underhåll af jandet.1
särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas,
äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande.
Under erinran att utaf årets anslag redan 49,000 kronor tagits i
anspråk, får jag, då dylikt anslag till det af 1882 års riksdag beviljade
belopp jemväl för år 1884 är af behofvet påkalladt, i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år
1884 ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af
50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild
polisstyrka på landet, der sådan kali af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.
Derest denna framställning bifalles, lärer Eders Kongl. Maj:t, i
likhet med hvad genom nådiga cirkuläret den 2 Juni 1882 i fråga om
detta års anslag blifvit föreskrifvet, vilja förständiga vederbörande
länsstyrelser att, hvad beträffar anslaget till särskild polisstyrka på
landet, bidrag företrädesvis tilldelas kommuner, hvilka sjelfva vilja lemna
motsvarande tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att
för ändamålet bidraga, samt att undantag härifrån endast må medgifvas
i särskilda fall, då behofvet af förstärkt polisuppsigt finnes
oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan
erhållas.
Bih. till Bibid. Prål. 1883. 1 Sami. 1 Afd,
5
[23.]
Länsmcmsboställe
i
Enontekis.
34 Sjette liufvudttieln.
Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla en framställning
af länsstyrelsen i Norrbottens län om länsmannens i Enontekis
distrikt af samma län förseende med boställe.
Nämnde tjensteman har sin station belägen efter olika farvägar
antingen 34,t eller 37,3 mil norr om Haparanda. Boställe finnes åt
honom ej anslaget och han har under de senare åren ej kunnat förskaffa
sig annan lägenhet än ett par rum, som han hyrt i socknens
gamla tingshus, hvilket dock numera är så förfallet, att det när som
helst kan blifva obeboeligt. Tillfälle att hyra annan bostad inom distriktet
finnes icke, enär den bofasta befolkningen, som måste hemta
sitt byggnadsvirke på ett afstånd af sex mil, nödgas inskränka sina
bostäder till det allra oundgängligaste och i följd häraf icke skulle
kunna uthyra mer än ett rum.
Under dessa förhållanden har länsstyrelsen redan i September 1878
inkommit med framställning om inköp af en mindre hemmansdel
och uppförande derå af nödiga byggnader för länsmannen samt dervid
fäst uppmärksamheten på att Enontekis länsmans distrikt gränsar
både till Norge och Finland, att vid gränsen de internationela förhållandena
i afseende å nomadernas flyttnings- och betningsrätt äro
mycket invecklade, och att det derföre vore af vigt att länsmanstjensten
kunde anförtros åt en insigtsfull och kraftig samt med de särskilda
förhållandena fullt hemmastadd person, och att icke för täta ombyten
af länsmän egde rum. För att kunna uppnå detta ändamål fordrades
att länsmannen blefve bofast. Handlingarna åtföljdes af en utaf
nuvarande länsmannen i distriktet F. B. Forsström uppgjord planritning
jemte kostnadsförslag för uppförande af länsmansbostaden, innehållande
4 rum och kök samt ett vindsrum, äfvensom nödiga uthusbyggnader,
hvarför kostnaden, sådan den blifvit närmare bestämd af
ingeniören O. B. Haglund, som granskat nämnda förslag, beräknades
uppgå till 20,000 kronor.
Kammarkollegium och Statskontoret, till livilkas utlåtande ärendet
öfverlemnats, hafva ansett de anförda, enligt embetsverkens åsigt särdeles
maktpåliggande omständigheterna till fullo ådagalägga angelägenheten
deraf, att i fråga varande länsman försåges med eget hemmansbruk
och fullständiga åbyggnader, livilkas underhållande borde
åligga boställsinnehafvaren, som deremot, enär någon särskild inkomst
i denna långt ofvan polcirkeln belägna trakt icke kunde vara att hemta
af bostället, borde befrias från skyldigheten att för bostaden vidkännas
afdrag å lönen.
35
Sjette hufvudtiteln.
Sedermera har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på gifven
anledning, inkommit med uppgifter i fråga om lägenheter, som kunde
finnas tillgängliga för inrättande af i fråga komna länsmansboställe,
och dervid upplyst, att i närheten af Karesuando kyrka, der länsmannen
af flera skäl borde hafva sin bostad, icke funnes någon till byggnadsplats
tjenlig odisponerad kronomark, utan måste nödig mark inköpas
af enskilde. Härvid hade man att välja mellan tvänne lägenheter,
hörande den ena till hemmanet Pietu, den andra till hemmanet
Karesuando. Den förra lägenheten kunde antagligen förvärfvas för
1,500 kronor, den senare för 1,200 kronor. Enligt ett af länsmannen
Forsström afgifvet, skrifvelsen bifogadt revideradt kostnadsförslag, åtföljdt
af byggnadsritningar, lomme kostnaden för nödiga åbyggnader
å bostället'' att uppgå till 17,800 kronor. Den summa, som erfordrades
för länsmannens förseende med boställe, skulle således, om den förra
lägenheten kunde erhållas, uppgå till 19,300 kronor och, om dertill
skulle inköpas den senare lägenheten, till 19,100 kronor.
Beträffande underhållsskyldigheten af det blifvande bostället har
länsstyrelsen erinrat, att om länsmannen skulle utan godtgörelse åläggas
underhålla byggnaderna, detta skulle ådraga honom en sådan utgift
att han, med afseende derjemte å den höga lefnadskostnaden och
de dryga kommunalutskylderna, svårligen skulle kunna vidkännas densamma.
Länsstyrelsen upplyser i sådant hänseende att det årliga underhållet
af bostället näppeligen skulle kunna beräknas till mindre än
300 kronor, att lifsförnödenheterna i Karesuando äro så dyra, att t. ex.
3 kronor är billigaste priset för 20 skålpund rågmjöl, att utskylderna
derstädes för en taxerad inkomst af 1,500 kronor uppgå till 140 kronor,
att kostnaderna för en resa fram och åter till residensstaden utgöra
omkring 200 kronor o. s. v.
De förhållanden, som i denna fråga föreligga, synas mig otvifvelaktigt
vara af beskaffenhet att påkalla statens mellankomst för att åt
länsmannen i detta distrikt, hvarest, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande yttrat, länsmansbefattningen för närvarande är den
vigtigaste och mest svårskötta åt alla dylika befattningar i länet, bereda
lämplig bostad jemte så mycket jord, att han för de nödvändigaste
lefnadsförnödenheterna är oberoende af sina grannar, helst tillika blifvit
upplyst, att ett hushåll af några personer icke kan hos grannarne få
köpa sitt behof af mjölk. I afseende å vilkoren för boställsupplåtelsen
torde af det redan anförda framgå att, om dessa skulle blifva desamma
som gälla för andra boställen, och länsmannen således få vidkännas
både underhållsskyldighet och afdrag å lönen för boställets afkomst,
[24.]
Tillsynen
öfver statens
jernvägsbyggnader.
36 Sjette hufvud titeln.
sådant komme att blifva alltför betungande. Lämpligast synes då vara,
att han väl sjelf underhåller bostället men befrias från afdraget.
På grund af hvad sålunda anförts tillåter jag mig hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för beredande af boställe
åt länsmannen i Enontekis distrikt ställa till Eders -Kongl. Maj:ts
förfogande för år 1884 ett extra anslag å 19,300 kronor;
äfvensom medgifva att för afkomsten af det boställe, som varder
beredt åt länsmannen, något afdrag å lönen icke skall ega rum.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit 1882 års riksdag att, för sammanförande
af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och
styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i en gemensam på ordinarie
stat uppförd styrelse med benämning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
bevilja, ett ordinarie anslag af 83,400 kronor, anmälde Riksdagen uti underdånig
skrifvelse den 21 Maj 1882: att Riksdagen väl uppfört väg-och
vattenbyggnadsstyrelsen på ordinarie stat, men att då meningarna varit
mycket vexlande om lämpligaste sättet för ordnandet af tillsynen öfver
statens jernvägsbyggnader, Riksdagen icke funnit skäl att definitivt uppdraga
bestyret härmed åt nämnda styrelse, utan ansett frågan om ordnandet
af denna tillsyn böra lemnas öppen intill dess fullbordandet af
banan till Sollefteå kunde emotses samt det visat sig, huruvida och i
hvilken omfattning jernvägsbyggande för statens räkning derefter komme
att eg a rum; samt att förty, jemte det Riksdagen beviljat ett ordinarie
anslag af 63,400 kronor för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Riksdagen
såsom extra anslag för år 1883 stält till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande ett belopp af 20,000 kronor att användas till bestridande
af kostnaderna under nämnda år för anordnande på lämpligt sätt af
tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.
Vid föredragning den 2 Juni 1882 af denna Riksdagens skrifvelse,
behagade Eders Kongl. Maj:t, med fastställande af stat från och med
innevarande år för styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
under förändrad benämning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förordna
att, enär styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader komme att
med utgången af år 1882 upphöra, tillsynen öfver berörda byggnader
skulle tills vidare från och med innevarande år tillhöra väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
och har efter det, i följd af berörda tillökning i
styrelsens göromål, dess ordinarie personal blifvit tills vidare ökad med
37
Sjette Imfvutltiteln.
på extra stat anstälde eu byråchef, en kassör, en revisor och eu vaktmästare,
Eders Kongl. Maj:t sedermera under den 24 sistlidne November
fattat beslut angående fördelningen af omförmälda extra anslag å
20,000 kronor.
Då någon ändring i hvad sålunda nyligen föreskrifvits angående
ordnandet af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader icke bör ifrågakomma
för år 1884, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1884 anvisa och ställa till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor att användas
för anordnande under samma år af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.
Undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar.
Sedan 1882 års riksdag å extra stat för år 1883 anvisat ett belopp
af 10,000 kronor till anordnande af »högre undervisning i mejerihushållning
vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut», har Eders Kongl.
Maj:t genom nådigt bref den 2 Juni 1882 anbefalt Landtbruksakademiens
förvaltningskomité att, efter inhemtande af yttranden från styrelserna
för nämnda landtbruksinstitut, afgifva förslag till närmare bestämmelser
rörande anordnandet vid berörda båda institut af slik undervisning.
Med anledning häraf har förvaltningskomitén uti underdånigt memorial
den 15 September 1882 anmält, att frågan då ännu icke kunnat
inom komitén varda föremål för behandling, emedan från styrelserna
för de båda landtbruksinstituten cj hunnit inkomma dem affordrade utlåtanden,
samt att undervisningen i berörda afseende ej kunde förr än
under innevarande år taga sin början, enär, utom nödiga anordningars
vidtagande och plans upprättande, äfven tid erfordrades för kungörande
bland allmänheten om arten och beskaffenheten af denna undervisning
samt vilkoren för dess inhemtande, men att, då det emellertid med
visshet kunde antagas, att lärokursen i mejerihushållning hunne under
innevarande år ordnas och träda i full verksamhet, samt det första
läroåret komme att inskrida på år 1884, förvaltningskomitén hemstälde,
att till innevarande års riksdag måtte aflåtas nådig proposition angående
beviljande af 10,000 kronor för år 1884 till ifrågavarande ändamål.
Med afseende å hvad förvaltningskomitén sålunda anfört och då
yttrande i ämnet ock bör inhemtas från den af Eders Kongl. Maj:t den
[25]
Anordnande
af högre undervisning
i
mejerihushällning.
[26.]
Allmänna
landtbruksi
nöten.
. C27-]
Prisbelöningar
vid dito.
[28,]
Botanist vid
landtbruksakademiens
försöksanstalt.
[29.]
Agrikultur
kemiska
stationer.
38 Sjette hitfyifdtiteln.
20 Oktober 1882 tillsatta komité för afgifvande af förslag till den
lämpligaste organisationen af rikets landtbruksläroverk, lärer nu icke
böra ifrågasättas att uppföra berörda anslag å ordinarie stat, och jag
tillstyrker således, att Eders Kongl. Ma,j:t måtte föreslå Riksdagen att
jemväl för år 1884 å extra stat anvisa ett anslag till anordnande af
högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut
till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats, eller
10,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar.
I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial den
18 September 1882 derom gjorda framställning tillstyrker jag, att Eders
Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år
1884 fortfarande anvisa:
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor;
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor;
till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt
af akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; samt
såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbundit
sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöning
till dessa och laboratoriitjenaren, äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier till stationens
behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans 15,000
kronor.
39
Sjette hufvudtiteln.
Uti underdånig skrifvelse den 29 November 1882 har chefen för [30.]
Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver de
under år 1884 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga sökningarna.
medel.
Denna beräkning upptager utgifterna till 87,800 kronor.
Häraf skulle erfordras för
Aflöning en:
löner och arfvoden samt ersättning åt tillfälliga biträden kr. 49,650: —
Fältarbetena:
rese- och traktamentsersättning, inköp och reparation
af arbetseffekter m. m......................... kr. 19,000: —
omkostnad för resor och traktamenten,
reseberättelser m. in., som på enskild
bekostnad utföras.................................... » 1,500: — ^ 20 500-
Byråafdelningen:
inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. in. » 2,000: —
Biblioteket och samlingarna:
inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,
fraktkostnad m. in............................................................. » 2,000: —
Kart- och boktrycket:
tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar
och uppsatser, ritning och färgläggning
af diverse originalkartor in. m........................................ * 12,000: —
Värme och diverse utgifter:
omkostnad ....................................................................................... » 1,650: —
kronor 87,800: —
[31.]
Aflöning af
betjeningen
vid Fhjinge
stuteri m. m.
[32.]
En andre
undervisare i
husslöjd och
en elev.
40 Sjette hufvudtiteln.
Då till utgifternas bestridande vore att påräkna:
anslag från Vesternorrlands läns hushållningssällskap ...... kr 1,500: —
behållning af genom bokhandeln sålda kartor in. m., omkring.
........................................................................................... )) 800: —
eller tillsammans kronor 2,300: —
minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga beloppet
till 85,500 kronor eller samma belopp, som för åren 1882 och
1883 blifvit beviljadt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:
att för fortsättande under år 1884 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra
anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.
Hästafvel^ förbättrande.
I enlighet med hvad Stuteriöfverstyrelsen uti underdånigt memorial
den 22 September 1882 hemstält och i likhet med hvad under flera
föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning:
att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt
förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år
1884 på extra stat bevilja 5,937 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial
den 18 September 1882 gjorda framställning torde Eders Kongl. Maj:t
vilja föreslå Riksdagen att, på sätt under flera föregående år egt rum,
för år 1884 på extra stat bevilja:
dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,
hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne
handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,
ett anslag å 3,000 kronor;
41
Sjette lmfvudtiteln.
dels ock till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie
stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt
anslag å 10,000 kronor.
Sedan 1882 års riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning,
på extra stat för innevarande år anvisat dels såsom bidrag
till upprätthållande af väfskolan i Borås 3,800 kronor, med vilkor att
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskötes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, dels ock såsom
bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000 kronor,
under vilkor att enahanda belopp blefve för ändamålet från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet, har uti en till Eders
Kongl. Maj:t stäld underdånig skrift af den 21 Oktober nästlidna år
styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås förnyat sin år 1881
framstälda anhållan att anslaget till andre läraren å 1,000 kronor måtte
uppföras å ordinarie stat.
Då emellertid det till väfskolan i öfrigt utgående statsanslag är
på extra stat anvisadt, och förslag icke heller nu blifvit väckt om någon
ändring härutinnan, anser jag mig lika litet nu som förra året kunna
tillstyrka styrelsens berörda framställning, utan får hemställa, det
Eders Kongl. Magt behagade föreslå Riksdagen att på extra stat för
år 1884 anvisa:
dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med
vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800
kronor,
dels ock såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma
skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet
Under denna anslagstitel får jag slutligen, med anledning af framställning
från styrelsen för svenska slöjdföreningen, i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Magt att af Riksdagen äska äfven för år 1884,
på sätt för innevarande och flera föregående år blifvit beviljadt, ett
extra anslag af 4,000 kronor, såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska
slöjdföreningens museum.
[33.]
Befrämjande
af husslöjden.
[34.]
Väfskolan i
Borås.
[35.]
Svenska
slöjd
föreningen.
Bill. till Biksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
6
42
Sjette liufVudtiteln.
[36.]
Bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.
[37.]
Godtgörande
af kostnaderna
för
deltagande i
utställningarna
i
Madrid och
London.
[38.]
Ersättning
för af Statskontoret
gjorda
förskott.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen
att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit
förhållandet,
under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill
hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1884
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som
hittills, hvarom Eders Kongl. Maj.4 torde vilja genom inspektion af
sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett
belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.
Utställningarna i Madrid och London.
I enlighet med den af Eders Kongl. Maj:t den 8 innevarande
månad beslutade proposition till Riksdagen i fråga om godtgörande af
kostnaderna för Sveriges deltagande i utställningen af grufmateriel
m. m. i Madrid och jisker iutställning en i London, bör för ändamålet
under sjette hufvudtiteln upptagas ett anslag på extra stat af 105,000
kronor att utgå under år 1884.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
Enligt den Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och
behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen
anmälas till ersättande, har Statskontoret under åren 1881 och 1882
förskjutit:
till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af
oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciela,
ecklesiastika och kommunala indelningar..................... kr. 17,629: 32
till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga
författningar, som beröra fiskerinäringen.................... » 2,027: 40
för återgång af exproprierad jord från länsmansbostället
Södra Vallösa n:o 4 i Malmöhus län enligt Kongl.
brefvet den 23 December 1881..................................... » 1,000: —
Summa kronor 20,656: 72
43
Sjette liufvudtitcln.
Uti skrifvelse den 11 sistlidne December har Statskontoret derjemte
anmält att Statskontoret under förskottstitel utbetalt 5,240 kronor
40 öre för gäldande af kostnader för det af Riksdagen äskade utarbetandet
af förslag till ny expeditionstaxa. Äfven denna utgift synes
böra hos Riksdagen anmälas till ersättande.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning
af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, täcktes
föreslå Riksdagen att till betäckande af omförmälda af Statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra anslag till belopp af
25,898 kronor.
Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande
kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I afseende å allmänna arbeten, för hvilkas understödjande statsbidrag
för år 1884 äskas, erinrar styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader i sitt den 1 December 1882 afgifna förslag, att till
väg frän Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från Lycksele öfver
Ulriksdal, Carlgärd och Husbondelid,en till Ruskträsk i Vesterbottens län,
hvilket arbete beräknats erfordra en kostnad af 515,680 kronor, blifvit
af Riksdagen beviljadt ett anslag af 343,780 kronor, hvaraf anvisats
till utgående under åren 1878—1883 sammanlagdt 304,093 kronor
86 öre; och hemställer styrelsen, enär detta företag nu nalkades sin
fullbordan, i det alla terasseringsarbeten samt trum- och brobyggnader
vore i det närmaste fullbordade så att egentligen endast grusningsarbetet
återstode, att öfriga 39,686 kronor 14 öre måtte af Riksdagen
äskas till utgående under år 1884.
I anledning af denna styrelsens hemställan tillstyrker jag, att
Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande
till jemnt tal af kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till
utgående under år 1884 anvisa återstoden af det för ifrågavarande
väganläggning beviljade anslag med 39,687 kronor.
I en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län med skrifvelse den 4 December 1882 insänd och förordad skrift
har Höganäs hamnbyggnadsstyrelse anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till 1883 års Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande
af så stort anslagsbelopp inom den för fullbordande af hamnen vid
Höganäs beräknade kostnad af 350,000 kronor, som Eders Kongl.
[39.]
Väg frän
Sorsele till
Strycksele,
in. in.
[40.]
Hamnbyggnad
vid
Högcmäs.
44
Sjette liufvudtiteln.
Maj:t kunde pröfva lämpligt, samt, under åberopande af hvad förut
ingifna ansökningar i ämnet innehålla, anfört såsom ytterligare stöd
för framställningen, dels att hamnen under år 1882 varit besökt af
omkring 1,000 större och mindre segel- och ångfartyg, jemte det den
under större delen af året haft daglig regulier ångbåtsförbindelse med
de skånska städerna och andra platser vid Öresund, dels ock att vid
en den 6 nästföregående November inträffad orkanlik storm det redan
utförda hamnarbetet blifvit så betydligt skadadt, att iståndsättandet
deraf komme att medföra stora kostnader, och befaras kunde, att detsamma,
derest medel till företagets betryggande och fullbordande ej
erhölles, skulle alldeles förstöras samt de förhoppningar, som vid den
dyrbara anläggningen fästats, sålunda omintetgöras.
I afseende å detta företag får jag i Eders Kongl. Maj:ts minne
återkalla, att redan 1879 Väsby kommun och Höganäs bruksförsamling
i en af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län den
1 September samma år insänd och förordad ansökning anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till fullbordande, enligt
bifogad, af kaptenen vid väg- och vattenbyggnadscorpsen W. Gagner
nämnda år uppgjord samt af chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet
granskad och godkänd plan med kostnadsförslag, af den påbörjade
hamnbyggnaden vid Höganäs anvisa ett statsanslag till ett mot
hela den beräknade kostnaden för utförandet svarande belopp af 350,000
kronor eller åtminstone till två tredjedelar deraf; till stöd för hvilken
ansökan hufvudsakligen andragits: att en god och fullkomligt skyddad,
tillräckligt stor hamn med 16 till 18 fots djup och beqväm insegling,
sådan som förslaget afsåge, vore vid Höganäs nödvändig
så väl för ortens betydliga export- och importrörelse, som för upptagande
af nödstälde vinddrifvare, hvilka der skulle finna ett välbehöfligt
skydd i stället att, såsom eljest vore oundvikligt, behöfva
vid uppkommande sydliga och sydvestliga stormar med åtföljande sydlig
ström, hvilka omöjliggjorde uppsökandet af skydd å Helsingörs redd,
länsa undan kanske ända till Norge, derunder skeppsbrott eller svårare
skador ofta träffade fartygen och under alla omständigheter en betydlig
tidsförlust vållades dem; att härtill komme att, då den smalare sydliga
delen af Öresund vore uppfyld af is, norra delen deraf vanligen
vore isfri, hvadan en hamnbyggnad vid Höganäs, som med lätthet
kunde angöras, vore för den allmänna sjöfarten af största vigt vid sådana
tillfällen; att platsen redan under nuvarande förhållanden besöktes
af 400 å 500 större eller mindre fartyg årligen; att dessutom Höganäs,
såsom beläget i den trakt af Skåne, der de flesta med Östersjö- och
45
Sjette luifvudtitelii.
Norrlandsfart sysselsatta fartyg hade sin hemort, der Kullens enskilda
sjöassuransförening, uti hvilken vore försäkrade omkring 240 fartyg
från trakten, hade sitt säte, och der fiskerinäringen i alla tider, om
än med svårighet till följd af bristen på skydd för större båtar, bedrifvits,
vore såsom vinterlagshamn särdeles tjenlig; samt att ortens
och närliggande kommuners befolkning, som redan under år 1877 påbörjat
hamnbyggnaden och deraf, utan annat bidrag än ett af länets
hushållningssällskap dertill anvisadt belopp af 3,000 kronor, utfört en
vågbrytare vid norra sidan af hamninloppet med en kostnad af 148,000
kronor, icke mäktade åstadkomma de medel, som ytterligare erfordrades
för hamnens fullbordande enligt den af kaptenen Gagner uppgjorda
plan.
Uti utlåtande häröfver af den 25 November 1879 yttrade styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader: att Gagners plan upptoge de
för fullbordandet af hamnanläggningen erforderliga arbeten och kostnader
i tre hufvudposter sålunda: att norra vågbrytarens förlängning
och afslutande förmedelst ett pierhufvud skulle, med tillägg af omkring
18 procent för oförutsedda behof och tillfälliga utgifter m. m.,
uppgå till........................................................................... kr. 116,172: —
att erforderliga muddringsarbeten beräknats till » 94,400: — och
att den södra hamnarmen skulle, inberäknadt
liknande tillägg, medtaga eu kostnad af .................. )> 139,428: —
eller tillsammans kr. 350,000; ■—
att af dessa arbeten den norra hamnarmens förlängning och afslutande
obestridligen vore det angelägnaste, dels emedan denna arm redan
blifvit till stor del utförd och skulle, om den lemnades i sitt närvarande
skick, vara utsatt för förstöring, dels äfven derföre, att densamma, sedan
den fullbordats, skulle lemna ett icke ringa skydd emot den farligaste
och våldsammaste sjögången; att jemväl de öfriga föreslagna
arbetena obestridligen vore nödvändiga, om hamnen skulle blifva fullkomligt
sluten och skyddad för sjögång med sydliga vindar och erhålla
åsyftadt djup af 16 till 18 fot, men att, då den södra hamnarmen
eller vågbrytaren ännu icke påbörjats och de på denna sida om
hamnen utskjutande grunden Södra Hamnbådan och Judeblacken i icke
ringa mån bröte sjögången från detta håll, utförandet af denna hamnarm
likasom af hamnbassinens uppmuddring i den omfattning, planen
förutsatte, möjligen torde kunna, ännu någon tid anstå; att, om äfven
en hamnanläggning vid Höganäs icke kunde tillmätas den stora vigt
och betydelse för sjöfarten, som sökandena framhållit, det icke kunde
46
Sjette lmfvudtiteln.
förnekas, att clen skulle blifva af stor nytta så väl för Höganäs stenkolsverk
och der bedrifna, för jernhandte ringen vigtiga, tillverkning af
eldfast tegel jemte öfrig industri på stället, som ock för kustfarten
och närliggande många fiskelägens talrika fartyg; att styrelsen derföre
ansåge hamnanläggningen särdeles väl förtjent att af allmänna
medel understödjas, helst stora kostnader redan blifvit derå nedlagda;
samt att, ehuru det onekligen vore i hög grad önskvärdt, om hela den
erforderliga kostnadssumman kunde erhållas, så att alla de föreslagna
arbetena kunde utan afbrott bringas till utförande, styrelsen likväl, då
styrelsen befarade, att svårigheter torde möta för utverkande af statsanslag
till så stort belopp, hemstälde att, derest Eders Kongl. Maj:t
icke skulle finna skäl föreslå Riksdagen beviljande af hela kostnadsbelopjjet,
350,000 kronor eller åtminstone tvåtredjedelar deraf, nådig
framställning måtte till Riksdagen göras om ett statsanslag till belopp
af 77,000 kronor, motsvarande i rundt tal tvåtredjedelar af den beräknade
kostnaden för norra vågbrytarens förlängning och afslutande med
ett pierhufvud.
I öfverensstämmelse härmed uppförde jemväl styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader i sitt generalförslag angående allmänna
arbeten af den 6 December 1879 ett anslag af 77,000 kronor
till understödjande af den pågående hamnbyggnaden vid Höganäs; men,
på sätt statsrådsprotokollet den 9 Januari 1880 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel utvisar, fann Eders
Kongl. Maj:t, ehuru företaget syntes vara väl förtjent att med understöd
af statsmedel bringas till verkställighet, ansökningen icke böra
för det närvarande föranleda någon åtgärd, hvadan ock densamma icke
blef föremål för behandling vid samma års riksdag.
Väsby kommun och Höganäs bruksförsamling ingåfvo under år
1880 förnyad underdånig ansökning i ärendet. Ehuru styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, som fått sig anbefaldt att deröfver
afgifva yttrande, förnyade sin under år 1879 gjorda hemställan om
bidrag till arbetet och i sitt generalförslag angående allmänna arbeten
af den 1 December 1880 föreslog ett belopp af 77,000 kronor dertill,
samt, jemlik! hvad statsrådsprotokollet den 5 Januari 1881 angående
regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel utmärker,
Eders Kongl. Magt, lika med de myndigheter, som öfver ansökningen
sig yttrat, ansåg densamma väl förtjent af uppmärksamhet, fann
emellertid Eders Kongl. Maja. då angeläget vore att så mycket som
möjligt inskränka statsverkets utgifter, sig icke heller då böra i anledning
af ansökningen göra någon framställning till Riksdagen.
47
Sjette liufvudtiteln.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har uti infordradt
yttrande af den 28 December sistlidna år öfver Höganäs hamnbyggnadsstyrelses
senaste anhållan, under hänvisande till hvad dess
föregående underdåniga utlåtanden i ämnet innehålla, förklarat att, då
af hamnstyrelsens framställning framginge, att hamnen, ehuru välbehöflig
för beredande af skydd för segelfarten, likväl ännu icke på långt
när motsvarade sitt ändamål, äfvensom att skador å det redan utförda
arbetet yppat sig, påvisande angelägenheten att så fort ske kunde fullborda
den norra vågbrytaren, styrelsen icke hade skäl frångå sin tillförene
gjorda hemställan, att nådig framställning till Riksdagen måtte
göras om anvisande af ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp
af 77,000 kronor för fullbordandet af norra vågbrytaren vid
Höganäs hamn.
Den åsigt jag till statsrådsprotokollen den 5 Januari 1881 och den 9
Januari 1882 angående regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln
uttalat derom, att ett statsbidrag till hamnbyggnadsarbetet vid
Höganäs vore väl förtjent af uppmärksamhet och behjertande, har
vunnit ytterligare styrka af det förhållande att, på sätt ofvan förmäles,
den del af arbetet å norra hamnarmen, som hittills blifvit med en till
omkring 150,000 kronor uppgående, hufvudsakligen af menigheter och
enskilde i orten åstadkommen, kostnadssumma utförd, så svårt skadats
vid en under November månad sistlidna år uppkommen våldsam storm,
att dess bestånd äfventyrades i händelse ny storm inträffade, innan
skadorna afhulpits och hamnarmen hunnit enligt plan fullbordas, och
att till förebyggande af en sådan förstöring utaf det dyrbara arbetet medel
saknas. I likhet med hvad styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
anfört, anser jag derför vidare uppskof med anslags äskande till
hamnarmens afsilande icke vara tillrådligt, och jag tillstyrker alltså, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fulländande, enligt
ofvan omförmälda af kaptenen Gagner uppgjorda plan, af norra
hamnarmen eller vågbrytaren vid Höganäs anvisa på extra stat för år
1884 ett mot två tredjedelar af den för samma vågbrytares fullbordande
beräknade kostnadssumma svarande belopp af 77,000 kronor.
I sammanhang härmed bör jag erinra att, enligt 1881 års riksdags
beslut, för år 1884 skola utgå till understödjande, medelst lån,
af enskilda jernv äg såninggning ar 1,000,000 kronor.
o[4L]
Lån Ull enskilda
jernv(igar.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader fäster i sitt den
1 December 1882 afgifna förslag i afseende å de allmänna arbeten,
48
Sjette Imfnultiteln.
för hvilkas understödjande statsbidrag för år 1884 äskas, uppmärksamheten
å nedannämnda, på Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende ansökningar,
den ena om anslag till uppförande af bro öfver Göta eif
vid Trollhättan, hvilket bidrag styrelsen i afgifvet utlåtande föreslagit
till 84,500 kronor, och den andra om ett anslag af alternativt 356,000
kronor eller 400,000 kronor för upprensning af en ny segelränna genom
Kalmar sund.
Då endast tvänne broar leda öfver Göta eif, den ena vid Venersborg
och den andra vid Göteborg, måste man erkänna beliofvet af
flera sådana förbindelsemedel mellan elfvens båda stränder äfvensom
att relativt så stora brobyggnadsföretag ej lära kunna bringas till utförande
utan statens biträde, men då den nu föreslagna bron vid Trollhättan
synes mig vara belägen allt för nära Venersborg, för att på
ändamålsenligt sätt fylla ofvannämnda behof, och anspråket, att staten
skall bekosta hela brobyggnaden och orterna endast de till bron ledande
vägarne, synes vara alltför stort, anser jag mig ej böra tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att till Riksdagen göra framställning i ämnet.
Då vidare Kalmar sund lär kunna vid dagsljus, om ock med någon
svårighet, passeras af ända till tjugu fot djupgående fartyg och
segelleden lär kunna nattetid upplysas med betydligt mindre kostnad
än den föreslagna upprensningen klöfver, kan jag ej heller i afseende
å detta arbete föreslå någon framställning till Riksdagen.
I fråga om de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder, hvilka
Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, yttrar styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader följande:
hvad först angår anslaget till bidrag för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, hvilket
anslag för innevarande år är faststäldt till 300,000 kronor: att i
styrelsens arkiv för närvarande innelåge fullt förberedda förslag till
dylika vägarbeten, för hvilka kostnaderna beräknats till ett sammanlagdt
belopp af 2,540,000 kronor; att, sedan det för år 1883 anvisade
nyssberörda anslag blifvit fördeladt, kostnadssumman för dem bland
dessa arbeten, åt hvilka icke af detta anslag kunde tilldelas understöd,
uppginge till omkring 2,000,000 kronor, hvarförutom kunde emotses,
ätt under loppet af innevarande år skulle, innan styrelsens förslag till
fördelning af de enahanda slags medel, som torde blifva af Riksdagen
anvisade för år 1884, hunnit underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning,
ytterligare inkomma ett antal ansökningar om understöd för vägarbeten;
samt att, ~~ då härtill komme, att behofven af förbättrade landsvägs
-
Sjette liufvudtiteln. 49
kommunikationer ännu icke på långt när vore tillfredsstälda, oaktadt
jernvägsbyggnadernas stora utsträckning’, utan fastmera på många ställen
framkallats just af jernvägarne, och för andra, från dessa aflägsnare,
orter gjort sig i vidgad mån kännbara, — styrelsen ansåge i högsta
grad önskvärd!, att nu ifrågavarande understödsfond kunde varda ökad
och derföre hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att höja detta anslag för år 1884 till åtminstone 400,000 kronor;
att till understödjande aj brobyggnader och mindre hamnbyggnader
samt upprensning af tiar och farleder styrelsen ansåge enahanda ''belopp,
som för innevarande år anvisats, eller 100,000 kronor böra hos Riksdagen
äskas;
att, hvad anginge medel till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaf''tappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
till hvilket ändamål beviljats för år 1883 ett belopp af 150,000
kronor, hvaraf 80,000 kronor finge anordnas såsom anslag och 70,000
kronor såsom lan, styrelsen väl icke, i saknad af tillräcklig erfarenhet,
kunde med visshet bedöma, huruvida fördelningen i lån och anslag af
dessa medel kornme att i tillämpningen visa sig fullt ändamålsenlig och
ledande till åsyftad uppmuntran af dylika arbetens företagande, men
att styrelsen dock ansåge sig sakna skäl att nu föreslå någon ändring i
anslagsbeloppet eller dervid fästade bestämmelser;
samt att, beträffande slutligen anslaget till befrämjande, medelst län,
af utdikningar och, aftappning^ af sänka trakter och sjöar till beredande
af odlingsfÖretag, styrelsen, vid det förhållande att do i styrelsens arkiv
redan inneliggande ansökningar om lån till sådana företag toge i anspråk
hela det för år 1883 till ändamålet beviljade belopp af 150,000
kronor, samt ansökningar af likartad beskaffenhet kunde införväntas
under året, ansåge jemväl denna fond, hvilken vore af vigt för befordrande
af landets uppodling, böra vid oförändradt belopp bibehållas.
De skäl styrelsen lör allmänna väg- och vattenbyggnader anfört till
stöd för sin framställning om angelägenheten deraf, att anslaget till
understöd för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar kunde varda till 400,000 kronor
förhöjdt, finner jag visserligen välbetänkta och beaktansvärda, men då
detta anslag så nyligen, som vid 1881 års riksdag blifvit lnöjdt till
det belopp af 300,000 kronor, hvarmed det för innevarande år'' utgår,
och härtill kommer att till fullbordande af väganläggning från Sorsele
kyrka till Strycksele måste äskas särskildt anslag för år 1884, på sätt
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd, 7
50 Sjette liufvudtitcln.
ofvan finnes nämndt, anser jag mig icke höra tillråda Eders Kongl.
Maj:t att föreslå någon förhöjning för år 1884 i det anslag, hvarom nu
är fråga.
Beträffande anslaget till understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, är jag,
lika med styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, öfvertygad
att detsamma fortfarande är väl behöfligt och jemväl bör bibehållas
vid oförändradt belopp.
På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för år 1884 anvisa
till Eders Kongl.'' Maj:ts förfogande följande belopp, nämligen:
[42.] till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
Amlåm7 af backiga eller eljest mindre göda vägar, 300,000 kronor; och
vägar.
[43.] till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt
Brobyggna- upprensning/ af tiar och farleder, 100,000 kronor;
tb-e hamn- och får jag hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riks
dagen
att för ofvan föreslagna allmänna arbeten och för kontrollen
derå, att sådana arbeten utföras enligt faststälda planer, bibehålla de
bestämmelser angående vilkoren för erhållande af eller tillgodonjutande
af statsbidrag, hvilka, intagna i Riksdagens skrifvelse den 27 April
1881, nu är o gällande.
[44.] Hvad åter angår de belopp af tillsammans 300,000 kronor, som
Myrutdihnm- är0 afgeclda för understödjande af torrläggning af sänka trakter, nämTenaftapp-
ligen 150,000 kronor för sådana inyratdikningar och vattenaftappningar,
ningar. gom företrädesvis afse att minska frostländigheten, hvaraf 80,000 kronor
såsom anslag och 70,000 kronor såsom lån, samt 150,000 kronor till befrämjande,
medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sänka trakter
och sjöar till beredande af odlingsföretag, så har till Eders Kongl. Magt
helt nyligen inkommit från landtbruksakademiens förvaltningskomité en
anhållan, att nådig proposition måtte till Riksdagen aflåtas, att ett belopp
af tio millioner kronor måtte anvisas såsom fond för lån till understöd
för uppodling af mossar, myrar och andra vattendränkta marker inom
landet, företrädesvis sådana som äro af större utsträckning och. af
hvilkas odling flere hafva gagn. Då jag anser denna framställning
vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet samt derför tror mig böra,
51
. Sjette hufvudtiteln.
så snart ärendet hunnit vederbörligen beredas, underställa detsamma
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande så tidigt att, om Eders Kongl.
Maj:t då skulle besluta proposition i ämnet, sådan må kunna aflåtas
redan till 1883 års riksdag, samt vid sådant förhållande det ej torde
vara lämpligt, att dessförinnan föreslå Riksdagen uppförandet i riksstaten
af ett belopp för samma ändamål, får jag hemställa, att någon
framställning till Riksdagen nu ej göres om anvisande af medel till
befrämjande medelst lån af odlingsföretag; hvaremot och då det torde
finnas nödigt, att staten fortfarande, äfven om och när odlingslån till
betydliga belopp meddelas, genom anslag befordrar torrläggandet af
sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,
sprida frostskador öfver omgifvande uppodlade nejd, jag får hemställa
att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att äfven för år
1884 anvisa
till understödjande af sädana myrutdikningar och v attenaftappning ar,
som företrädesvis afse att minska frostländigheten 150,000 kronor; lärande
Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles föreslå Riksdagen de vilkor, hvarunder
anslag från denna fond må kunna erhållas.
Statens jernvägstrafik.
Styrelsen för statens jernvägstrafik har uti underdånig skrifvelse
den 18 December nästlidna år liemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
medelst nådig framställning föreslå innevarande års Riksdag att, till
fyllande af det behof utaf nya byggnader och anläggningar jemte förstärkning
af inventarier viol statens jernvägar, som påkallades af trafikens
utsträckning öfver de under år 1882 i sin helhet öppnade starnbanelinierna
genom Norrland samt af trafikens tillväxt så väl å dessa
som å statens äldre jernvägar, bevilja för år 1884 följande anslagsbelopp,
nämligen:
till nya byggnader och anläggningar
och till nya inventarier .........................
.............................. kr. 475,000
............................... » 75,000
eller tillsammans kr. 550,000;
yttrande sig härvid styrelsen i fråga om användandet af dessa medel
sålunda:
[45.]
Anslag till
nya byggnader
och anläggningar
samt nya inventarier
vid
statens jernvägar.
52
Sjette hufvudtiteln.
»Beträffande först den förra summan får styrelsen här nedan redogöra
för de arbeten, till hvilka den är afsedd, och de skäl som påkalla
deras utförande.
| Kronor. | |
a) Spar utvidgningar vid stationerna. Vid Hjerpens station, som utgör ändstationen utläggning af ett nytt sidospår vid Hjer- |
|
|
pens station ......................................................... Vid Mörsils station finnes endast ett spår, för-utom hufvudspåret; och då vid tågmöten båda dessa utläggning af ett nytt stickspår vid Mot- | 11,000 |
|
sils station .................................................. Vid Östersunds station, der efter reparations-verkstadens fullbordande ett större antal dels brist-fälliga dels i verkstaden reparerade vagnar komma utvidgning af spårsystemet vid Östersunds | 3,500 |
|
station ..................................... Vid Morshyttans station, utgörande anslutnings-station för den smalspåriga jernvägen Näs—Mors-hyttan, hvilkens trafik är i tillväxt, har spårutrym-met länge visat sig otillräckligt, och erfordras för | 13,600 |
|
station.............................. | 11,000 |
|
transport | 39,100 |
|
Sjette Iiufrudtiteln.
53
| Kronor. | |
transport Vid Fors station, hvarest spårutrymmet är utläggning af ett nytt sidospår vid Fors | 39,100 |
|
station.................... Vid Krylbo station har rörelsen betydligt ökats, utvidgning af spårsystemet vid Krylbo | 2,800 |
|
station...................... Vid Vånge station finnes, liksom ofvan nämnts | 10,000 |
|
station .............. Vid Järfva station äro sidospåren för korta, | 5,000 |
|
utvidgning af spår systemet vid Järfva station Vid Kils öfre station, hvarest statens och bergs-lagernas jernvägar förenas och vid vissa tillfällen fem | 2,600 |
|
transport | 59,500 |
|
54
Sjette hufvudtiteln.
| Kronor. | |
transport | 59,500 j |
|
och då trafiken dessutom på senare tiden ökats, er-fordras här ett nytt paralellspår; och upptages för | o o C© rn |
|
Vid Fagerås station är jemväl, i följd af ökad | 5,000 |
|
Vid Arvika station är redan vid stationens an-läggning terrassering verkstäld för ytterligare ett utläggning af ett nytt sidospår vid Arvika | 4,700 |
|
Vid Malmslätts station, belägen invid Malmens förändring af balansplanet, spårutvidg-ning och anläggning af en lastkaj vid Malm-slätts station ......................................................... | 18,000 |
|
transporl | 93,800 | 1 |
Sjette hufyudtiteln.
55
| Kronor. | |
transport | 93,800 |
|
Vid Nässjö station varder i följd af ökad rö-relse genom Halmstad—Nässjö jernvägens öpp-nande för trafik en spårutvidgning oundgänglig; utvidgning af sparsystemet vid Nässjö | 12,000 |
|
Vid Hörs station, som utgör anslutningsstation ett nytt sidospår vid Hörs station ............ | 8,000 | 113,800 |
b) Nya lokomotiv stallbyggnader. För inrymmande af de nya lokomotiv, som | « |
|
emellan Nässjö och Malmö. Till afhjelpande af uppförande af ett stall för 1 maskin vid | 7,000 |
|
tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotiv-stallet vid, Östersunds station........................... | 16,000 |
|
tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotiv-stallet vid Upsala station................................. | 16,000 |
|
transport | 39,000 | 113,800 |
56
Sjette hufvudtiteln.
transport
tillbyggnad med 5 stallrum af lokomotiv
stallet
vid Tomteboda station...........................
tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotivstallet
vid Alfvestads station .........................
tillbyggnad med 2 stallrum af lokomotivstallet
vid Hessleholms station .......................
c) Betjeningsbyggnader.
Vid Storliens och Fogelsta stationer, der stationsbetjeningspersonalen
ej är i tillfälle att förhyra
boställslägenheter på förra stället, emedan stationens
omgifningar äro obebygda, och på det senare,
emedan de bostäder, som kunna erhållas, äro belägna
för långt från stationen, hemställes att boställslägenheter
för betjeningspersonalen måtte få
på statens bekostnad anskaffas; hvarvid, hvad Stor
lien vidkommer, en af Kongl. jernvägsbyggnads
styrelsen vid banans byggande uppförd barack
skulle kunna ändras och inredas till en permanent
betjeningsbyggnad för 5 hushåll, och upptages i
enlighet härmed för
ändring och inredning af en barack vid
Storliens station till betjeningsbyggnad för
5 hushåll..............................................................
uppförande af en betjeningsbyggnad för
2 hushåll vid Fogelsta station ........................
d) Öfriga nybyggnader.
För att kunna med beqvämlighet och utan
allt för stora kostnader å jernvägsvagn lasta de
transport
Kronor.
39,000
36.000
10.000
10,000
8,000
4,000
113,800
95,000
12,000
220,800
Sjette liufvudtiteln.
57
| Kronor. | |
transport betydliga timmerqvantiteter, som antagligen komma anläggning af en timmerlastningsplats vid |
| 220,800 |
Hjerpens station................................................... anläggning af en timmerlastningsplats vid | 18,500 |
|
Näldens station ................................................... Vid Gefsjöns station, der godsmagasin helt uppförande af ett mindre godsmagasin | 37,700 |
|
vid Gefsjöns station ......................................... tillbyggnad, af godsmagasinet vid Öster- | 5,000 |
|
sunds station......................................................... tillbyggnad af godsmagasinet vid Storviks | 8,000 |
|
station..................................................................... Vid reparationsverkstäderna i Göteborg och | 3,000 |
|
räckligt; och upptages följaktligen för |
|
|
transport | 72,200 | 220,800 |
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. |
| § |
58
Sjette hufvudtiteln.
| Kronor. | |
transport tillbyggnad af lokomotivreparationsverksta-den i Göteborg ................................................... d:o af snickareverkstaden i d:o .................. d:o af reparationsverkstaden i Östersund | 72,200 30.000 25.000 | 220,800 |
Vid Östersunds och Bollnäs stationer, hvilka uppförande af ett lamphus vid Öster-sunds station......................................................... d:o d:o vid Bollnäs station..................... | 2,000 2,000 |
|
Vid sistnämnda station, utgörande nattstation tillbyggnad af Bollnäs stationshus ........... | 8,800 |
|
Vid samma station erfordras ett vattentorn i uppförande af ett vattentorn samt ned- |
|
|
transport | 148,800 | 220,800 |
Sjette hufnidtiteln.
59
| Kronor. | |
transport | 148,800 | 220,800 |
läggning af dertill erforderlig rörledning vid | 8,700 |
|
Vid Östersunds station saknas lokal för VI uppförande af en förråds- och expedi-tionshyggnad vid Östersunds station............... | 12,500 |
|
Å bandelen Hallsberg—Mjölby har visat sig anskaffande af jord till snöskärmar ä | 12,000 | 1 182,000 |
transport | —— | 402,800 |
60
Sjette hufvudtiteln.
| Kronor. | |
transport | — | 402,800 |
e) För nu oförutsedda byggnader ocli anläggningar, |
|
|
hvilkas utförande blir behöfligt i följd af inträf-fande trafikförhållanden, upptages derjemte ett be-lopp af.................................................................................... |
| 72,200 |
eller tillsammans kronor | --- | 475,000 |
I afseende på det till anskaffning af inventarier föreslagna anslaget
tillåter sig styrelsen erinra, att behofvet af inventarier rättar sig
efter dels liniernas utsträckning, dels trafikens storlek, ocli att ju mera
rörelsen växer och tågens antal ökas, desto större antal erfordras af
de olika effekter, som äro nödiga för rörelsens säkerhet, underlättandet
af transportföremålens expedition och bevaring under transporten
samt materielens underhåll, såsom för att endast nämna några få slag,
signalmedel, vagnvågar, lyftkranar, värmeledningar i personvagnar, kollämmar,
ångpumpar, verktygsmaskiner och reservdelar; och som medel
till inventariernas fullständigande, hvilka tillförene hemtades af tillgängliga
trafikmedel, numera utgå i form af extra anslag, samt det
belopp, som för ifrågavarande ändamål erfordras under 1884, antagligen
kommer att uppgå till omkring 75,000 kronor, är denna summa,
jemte den för nybyggnader afsedda, föreslagen att utgå såsom extra
anslag för bemälda år.»
På sätt statsrådsprotokollet för den 9 Januari 1882 angående regleringen
af utgifterna under sjette hufvudtiteln utvisar, hade styrelsen
för statens jernvägstrafik i underdånig skrifvelse den 30 December
1881 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska beviljande
för innevarande år af anslag dels till nya byggnader och anläggningar
med 350,000 kronor och dels till nya inventarier med
100,000 kronor, eller sammanlagdt 450,000 kronor. I anledning af
denna framställning yttrade jag då att, ehuru jag icke ville förneka,
61
Sjette hufmdtiteln.
att det kunde vara önskvärdt om hela nämnda belopp blefve för angifna
ändamål tillgängligt redan år 1883, jag likväl, utan att ingå i
närmare granskning af de tilltänkta byggnadernas och anläggningarnas
större eller mindre inbördes angelägenhet, ansåge, att ett uppskof med
vissa bland dem ännu något år torde kunna utan synnerlig olägenhet
ega rum och anslaget förty kunna nedsättas till 300,000 kronor att
användas till utförande under år 1883 af sådana byggnader och anläggningar
bland de då ifrågasatta och till anskaffande af sådana inventarier,
som Eders Kongl. Maj:t, efter förslag af styrelsen, funne
företrädesvis vara af behofvet påkallade; och den framställning, som
i enlighet med denna af Eders Kongl. Maj:t gillade åsigt blef till Riksdagen
aflåten, vann äfven Riksdagens bifall, dock att anslaget uppfördes
i riksstaten i stället för att, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit,
anskaffas genom upplåning.
Till följd af den inskränkning, som sålunda under sistlidna år
vidtogs i de anslagsbelopp, livilka styrelsen ansett behöfliga till
nya byggnader och inventarier under det år som nu är inne, hafva
naturligtvis åtskilliga bland de ändamål, som dermed skolat tillgodoses,
måst tills vidare lemnas å sido. Jag tilltror mig derföre icke att
äfven i år tillstyrka uppskof med något af de nu föreslagna arbetena
eller anskaffandet af inventarier, men då jag anser, att, om också ett
klokt förutseende kräfver att i förtid möta en motsedd ökad trafiks fordringar,
det dock ej är möjligt att redan nu fullt noggrannt beräkna,
hvilka byggnader, anläggningar och inventarier som år 1884 oundgängligen
behöfvas och hvilka kostnader deraf föranledas, och att derföre
det af trafikstyrelsen beräknade belopp 550,000 kronor torde utan synnerlig
olägenhet kunna nedsättas till jemnt 500,000 kronor, får jag, med
tillämpning af förra Riksdagens beslut angående det då äskade anslaget,
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen bevilja på extra stat
för år 1884 till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens
redan trafikerade jernväg ar och till anskaffande af nya inventarier 500,000
kronor.
Statens jernvägsbyggnader.
Uti en till mig aflåten promemoria af den 8 sistlidne December
har chefen i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader anfört att, som
arbetena å stambanan emellan Bräcke och Sollefteå under år 1882 så
framskridit, att med de för år 1883 af Riksdagen, anvisade medel
2,000,000 kronor terrassering och skenläggning af banan syntes kunna
Bill. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Åfd. 9
[46.]
Anslag till
fortsättning
ij stambanan
genom
Norrland.
62 Sjette liufvudtitelii.
under året framföras ända till Håssjö station, 6 mil 10,000 fot från
Bräcke, arbetena under år 1884 måste utsträckas 2 till 3 mil längre
öster ut derifrån; att på denna sträcka banan komme att vid det så
kallade Döda fallet (8 mil från Bräcke) föras öfver Indalselfven medelst
en storartad och kostsam brobyggnad, hvars utförande kräfde en
längre tid och hvilken derför under år 1884 måste påbörjas; samt att
så väl af denna anledning, som för jern vägs arbetenas ändamålsenliga
bedrifvande i öfrigt och på det till styrelsen för statens jernvägstrafik
måtte kunna öfverlemnas det för anskaffande af rörelsemateriel till bandelen
Håssjö—Bräcke beräknade belopp af 346,500 kronor, ett anslag
af 2,500,000 kronor för arbetenas fortsättning under år 1884 å ifrågavarande
stambana erfordrades.
På grund af det anförda, hvilket icke synes mig föranleda till
någon erinran, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes till fortsättning af arbetena å stambanan emellan Bräcke och
Sollefteå, beräknad till en kostnad af 11,250,000 kronor, hvaraf till
utgående under hvartdera af åren 1882 och 1883 anvisats 2,000,000
kronor, äska af Riksdagen ett anslag för år 1884 af 2,500,000 kronor;
lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för
finansdepartementet, fatta beslut beträffande sättet för anskaffande af
härtill erforderliga medel.*)
Hvad föredragande departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika
att utdrag af detta protokoll skulle till finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
A. L. van der Hagen.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Stockholm, K. L. Beckman, 1883.
]
Sjunde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms, slott den 10
januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempt ander,
Ryding.
Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,
anhöll departementschefen, statsrådet Themptander att få anmäla de
frågor, som tillhörde regleringen af sjunde hufvudtiteln, samt anförde
härvid beträffande anslagstitlarne:
Bill. till Biksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
1
2
Sjunde hufrudtiteln.
Ordinarie anslag.
Stänipelpappersomkostnader.
[1.] Derest den lönereglering1 för landträntmästarne, hvarom Eders
Stämpel- Kongl. Maj: t förut i dag, på föredragning af statsrådet och chefen för
^kostnader, civildepartementet, beslutat göra framställning hos Riksdagen, varder
bifallen och den landträntmästarne nu tillkommande provision å stämpelpappersmedel
följaktligen kommer att upphöra, uppstår härigenom en
besparing å anslaget för stänipelpappersomkostnader, hvilket anslag för
närvarande är i riksstaten upptaget till 224,000 kronor. Nyss nämnda
provision har för åren 1879—1881 utgjort i medeltal för hvarje år omkring
55,000 kronor, och bör sålunda ifrågasättas, om icke anslaget
kan minskas med detta belopp. De från anslaget åren 1877—1881 bestridda
utgifter i deras helhet hafva utgjort i runda tal: år 1877 239,600
kronor, år 1878 246,300 kronor, år 1879 286,000 kronor, år 1880 269,800
kronor och år 1881 211,000 kronor, eller i medeltal omkring 250,000
kronor för år; hvarvid dock bör anmärkas, att de jemförelsevis höga
utgiftsbeloppen under åren 1879 och 1880 äro föranledda af den då
verkstälda tillverkningen af de år 1880 påbjudna nya beläggningsstämplarne
och således beroende på tillfälliga omständigheter. Å andra sidan
förekommer åter, att derest den af Eders Kongl. Maj:t den 8 i denna
månad beslutade propositionen till Riksdagen om antagande af en ny
stämpelpappersförordning varder bifallen, komma beläggningsstämplar
att användas till vida större antal än hittills och i följd deraf utgifterna
för tillverkningskostnad och försäljningsprovision att ökas. Vid
öfvervägande af dessa omständigheter finner jag väl genomförandet af
den ifrågasatta löneregleringen medgifva en nedsättning i det nuvarande
anslagsbeloppet, men anser denna nedsättning böra stanna vid
24,000 kronor, så att det nuvarande beloppet 224,000 kronor minskas
till 200,000 kronor, detta dock under förutsättning att ofvan omförmälda
lönereglering varder af Riksdagen bifallen.
Postverket.
[2.] Generalpoststyrelsen har i underdånig skrifvelse den 15 december
Postverket. 1882 afgifvit förslag till postverkets stater för år 1884.
Sjunde hufYudtiteln.
3
Beträffande aflöning sstaten hemställer generalpoststyrelsen om löneförbättring
åt föreståndarne för fjerde klassens postkontor. Generalpoststyrelsen
erinrar, att 1881 års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts
förslag, medgaf löneförbättring åt postexpeditörer äfvensom åt förvaltare
af femte, sjette och sjunde klassernas postkontor. Denna löneförbättring
består i ålderstillägg, som efter 1882 års början utgår med
300 kronor efter fem års och med 600 kronor efter tio års tjenstgöring
under vissa af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen för ålderstilläggens åtnjutande
stadgade vilkor. Generalpoststyrelsens nu gjorda framställning
afser, att den postexpeditörer samt förvaltare af femte, sjette och sjunde
klassernas postkontor tillkommande förmånen af ålderstillägg skulle utsträckas
jemväl till föreståndarne för fjerde klassens postkontor med det
förbehåll likväl, att de icke skulle vara berättigade att härvid räkna sig till
godo den tid, de innehaft befattning såsom postmästare i lägre grad eller
biträdande posttjenstemän. Såsom skäl för löneförbättringen anför generalpoststyrelsen:
att bland de 38 till fjerde klassen hörande postkontoren
flera än trefjerdedelar voro belägna vid jernväg och således vanligen
hade att expediera post flera gånger om dygnet; att det betydliga ansvar,
som med dessa befattningars handhafvande vore förenad!, tillräckligt
framginge ensamt af den omständigheten, att för en hvar af dessa
postanstalter medelvärdet af afsända assurerade bref och paketer
samt af inbetalda postanvisnings- och postförskottsmedel under år 1881
uppgått till icke mindre än 2,473,800 kronor; att ifrågavarande tjensternäns
årliga inkomster utgjorde, i lön och tjenstgöringspenningar 2,400
kronor samt i provision och sportler i medeltal 1,155 kronor, eller
tillsammans 3,555 kronor; att innehafvarne af fjerde klassens postkontor
vid sin befordran till denna tjenst ofta redan uppnått en ålder, som
gjorde det mindre lämpligt att sedermera förflytta dem till föreståndare
för något af de större postkontoren, hvilka för öfrigt vore få till antalet,
hvadan tillfälle till befordran för dessa tjenstemän icke erbjöde
sig synnerligen ofta; samt att dessa förhållanden, med hänsyn till den
betydliga tillökning i göromål, som blifvit, en följd af postverkets fortgående
utveckling och den under senare tiden störa tillväxten i posttrafik,
syntes generalpoststyrelsen innefatta fullgiltig anledning att göra
framställning om ifrågavarande löneförbättring, hvilken enligt verkstäld
utredning skulle komma att under år 1884 öka utgifterna å anslaget
till ålderstillägg med högst 9,000 kronor.
Delande den åsigt, som ligger till grund för detta förslag, eller
att den af billighet och rättvisa påkallade förhöjning i de lägst aflönade
posttjenstemännens aflöning, som i form af ålderstillägg vid 1881 års riksdag
beviljades, bör i mån af postverkets förbättrade ekonomiska ställning
4
Sjunde hufvudtiteln.
tillgodokomma postverkets öfriga tjensteman, hvilkas lönevilkor kunna
finnas deraf vara i behof, och då ett dylikt behof synes mig vara i
detta fall af generalpoststyrelsen med fullgiltiga skäl ådagalagdt, hemställer
jag, att generalpoststyrelsens framställning må vinna Eders
Kongl. Maj:ts bifall och att för ifrågavarande ålderstilläggs åtnjutande
må gälla enahanda vilkor, som för de vid 1881 års riksdag beviljade,
endast med den af styrelsen föreslagna inskränkningen i fråga om den
tid, som finge tillgodoräknas tjenstemannen för ålderstilläggs erhållande.
I följd häraf och då, enligt hvad generalpoststyrelsen vidare anfört,
ålderstilläggen för dem, som jemlikt redan gällande bestämmelser äro
till ålderstillägg berättigade, för år 1884 kunna beräknas till 121,000
kronor, tillstyrker jag, att förslagsanslaget till ålderstillägg, som i nu
gällande stat är upptaget till 115,000 kronor, måtte i 1884 års stat
utföras med 130,000 kronor, och således ökas med 15,000 kronor.
Då ett allmännare anlitande af postverkets brefbärare torde blifva
en följd af brefbärareafgiftens upphörande och anställande af flere brefbärare
å en del orter med anledning häraf antagligen kommer att påkallas,
har generalpoststyrelsen föreslagit, att anslaget till aflönande af
brefbärare, senast faststäldt till 215,000 kronor, skall förhöjas med 30,000
kronor till 245,000 kronor.
Häremot har jag ingenting att erinra, och skulle, under förutsätt
ning af bifall till hvad jag sålunda föreslagit, aflöningsstaten, som för
år 1883 är faststäld till ............................................ kronor 1,991,575: —,
komma att ökas med förhöjningarne i anslagen
till ålderstillägg ................................................... „ 15,000: —,
,, aflönande af brefbärare .............................. „ 30,000: —,
och uppgå till .............................................................. kronor 2,036,575: —.
I fråga om öfver gångs staten samt indragning sstaten anmäler generalpoststyrelsen,
att anledning icke förekommer att vidtaga någon förändring
i dessa stater, hvilka för år 1883 äro faststälda, den förre till
11,000 kronor och den senare till 8,580 kronor.
Hvad derefter angår pensionsstaten upplyser generalpoststyrelsen,
att i följd af timade dödsfall derifrån böra afföras följande pensions
-
belopp, nemligen:
till f. d. postmästaren G. J. Munck........................ kronor 2,700: —,
„ f. d. sekreteraren C. E. Löfgren..................... „ 4,000: —,
,, f. d. postmästaren, friherre F. Bennet......... „ 1,900: —,
„ f. d. postexpeditören H. T. P. Lohman ...... ,, 1,500: —
„ f. d. postexpeditören A. C. Phalén ............... „ 1,200: —■
transport kronor 11,300: —,
Sjunde liufrudtiteln.
5
transport kronor 11,300 —,
hvartill komme den pension, som utgått till aflidne
postiljonen Ola Jeppson Sjöbloms son Alfred Olof,
men som borde upphöra, sedan denne sistnämnde
uppnått femton års ålder, och hvilken pension utgjort ,,___50: —,
tillhopa kronor 11,350: —,
men att deremot å staten böra uppföras följande två pensioner, som
blifvit beviljade efter det postverkets stater för år 1883 faststäldes:
till postmästaren i Malmköping, friherre F. M. J.
Fleetwood.................................................................. kronor 1,200: —,
„ postmästaren i Söderhamn L. O. Löwenadler „_1,800: —,
tillhopa kronor 3,000: —.
Pensionsstaten, som för år 1883 är faststäld till kronor 70,415: —,
kommer således att minskas med skilnaden mellan
de afgående posterna ............... kronor 11,350: —
och de tillkommande ............... „ 3,000: —, ^ 8,350: —,
och bör följaktligen för år 1884 upptagas till ......... kronor 62,065: —.
I anslagen å omkostnadsstaten hemställer generalpoststyrelsen om
åtskilliga förhöjningar. Då postuppbörden för år 1884 ansetts komma
att öfverstiga det för år 1883 beräknade beloppet, påkallas en härefter
lämpad ökning i anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision, hvilken
ökning generalpoststyrelsen föreslagit till 12,000 kronor, så att detta
anslag, som för närvarande utgör 228,000 kronor, skulle upptagas till
240.000 kronor. Den tillväxt i rörelsen och den utvidgning af postförbindelserna,
som, enligt hvad generalpoststyrelsen upplyst, gjort, det
nödvändigt att under det senare halfåret af 1881 och det förra af 1882
å anslagen till expensutgifter och till rese- och traktamentsersättning
åt tjenstemän i jernvägspostkupé utbetala större belopp, än som beräknats
komma att under år 1883 utgå, anser generalpoststyrelsen komma
att äfven framgent och sannolikt i högre grad än tillförene göra sig
gällande, och hemställer förty, att dessa båda anslag böra förhöjas, det
förra, till expensutgifter, med 10,000 kronor från nuvarande beloppet
315.000 kronor till 325,000 kronor och det senare med 25,000 kronor
från 150,000 kronor till 175,000 kronor. Hvad derefter angår anslaget
för postbefordran å jernväg fäster generalpoststyrelsen uppmärksamheten
å vissa förhållanden, som anses påkalla förhöjning i detta anslag,
och anför i detta hänseende: att Eders Kongl. Maj:ts beslut den 23
juni 1882, angående förändrade bestämmelser rörande ersättningen för
postbefordran å statens jernvägar, komme att förhöja det till jernvägs
-
6
Sjunde hufyudtiteln.
trafikstyrelsen från postverket utgående ersättningsbeloppet med omkring
100,000 kronor; att den förhöjning i ersättningen åt enskilda
jernvägsbolag för postbefordran å deras jernvägar, Eders Kongl. Maj:t
den 3 november 1882 beviljat bolagen, ansåges böra beräknas till omkring
56,000 kronor; samt att kostnaden för postbefordring å nya jernvägslinier,
såväl statens som enskildes, kunde antagas uppgå till omkring
32,000 kronor. Då dessa motsedda, förökade utgifter å ifrågavarande
anslag uppgingo till omkring 188,000 kronor, men samtliga
utgifter å samma anslag under de två halfåren från och med den 1 juli
1881 till och med den 30 juni 1882 understigit det i staten för år
1883 faststälda beloppet med 88,000 kronor, har generalpoststyrelsen
föreslagit, att detta anslag, som i staten för år 1883 är upptaget till
800.000 kronor, måtte förhöjas till 900,000 kronor. I ändamål dels att
äfven under vintertiden betrygga en regelbunden postbefordran mellan
Malmö och Köpenhamn, dels ock att bereda en möjlighet till postförsändelsernas
sortering före postens ankomst med ångbåt till Malmö har
Eders Kongl. Magt den 24 mars 1882 bemyndigat generalpoststyrelsen
att med vederbörande rederi träffa aftal såväl om vidtagande af åtgärder
för uppehållande af isfri segelled mellan nämnda två städer som
ock om tillhandahållande af expeditionshytt å de postförande ångfartygen.
De utgifter, som äro förenade med dessa anordningar, anser
generalpoststyrelsen påkalla en förhöjning i anslaget för postbefordran
mellan Sverige och Danmark med 6,500 kronor, hvadan detta anslag,
i den nuvarande staten upptaget till 5,500 kronor, skulle ökas till
12.000 kronor. Från anslaget till utrikes brefvexlingen utgår ersättningen
för transitbefordran äfvensom främmande postverk tillkommande
andelar af franko och porto, som vid svenska postanstalter uppburits.
Då den högst betydliga tillväxten i postutvexlingen med utlandet, som
under senare tiden framkallats genom verldspostföreningen och det internationela
aftalet om befordran af postpaketer, väsentligen ökat utgifterna
från nyss nämnda anslag, hemställer generalpoststyrelsen, att
anslaget må höjas med 20,000 kronor, eller från 35,000 kronor till
55.000 kronor, hvarvid generalpoststyrelsen tillika föreslår, att anslaget
hädanefter må benämnas “anslag för utbetalande af den godtgörelse,
som tillkommer främmande postverk44.
De af generalpoststyrelsen sålunda ifrågasatta förhöjningarne i
en del anslag å omkostnadsstaten synas mig vara af omständigheterna
påkallade och förtjenta af Eders Kongl. Maj:ts bifall; lärande i följd af
den väckta frågan om en mera egentlig benämning å anslaget för utrikes
brefvexlingen detta anslag böra för framtiden benämnas: “anslag
lör godtgörelse till främmande postverk44.
Sjunde hufvudtiteln.
7
De föreslagna ökningarne å denna stat uppgå till sammanlagdt
173,500 kronor. Lägges härtill omkostnadsstatens senast faststälda belopp
2,930,000 kronor, kommer omkostnadsstaten att sluta på en summa
af 3,103,500 kronor.
Lika med generalpoststyrelsen anser jag anslaget till oförutsedda
titgifter, som i 1883 års stat är upptaget till 61,900 kronor, böra nedsättas
till 40,000 kronor, äfvensom att anslaget till afkortningar och
restitutioner, m. m. bör förhöjas från 26,530 kronor till ett belopp, som,
för erhållande af jemn slutsumma, upptages till 38,280 kronor.
Enligt hvad jag, lika med generalpoststyrelsen, sålunda föreslagit,
skulle postverkets stater för år 1884 komma att förete följande
slutsummor:
aflöningsstaten........................................................
öfvergångsstaten.....................................................
indragningsstaten ..................................................
pensionsstaten ........................................................
omkostnadsstaten.....................................................
oförutsedda utgifter...............................................
afkortningar och restitutioner, m. m...............
kronor | 2,036.575 | 7 |
77 | 11,000 | 7 |
r> | 8,580 | 7 |
77 | 62,065 | 7 |
77 | 3,103,500 | 7 |
11 | 40,000 | 7 |
77 | 38,280 | 7 |
kronor | 5,300,000 | 7 |
hvilken summa innefattar en förhöjning i nu gällande riksstat med
200,000 kronor och utgör samma belopp, hvartill postuppbörden
upptagits vid beräkningen af statsverkets inkomster för år 1884.
Med åberopande af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att Riksdagen, med godkännande ej
mindre af ofvannämnda förslag om ålderstillägg för en del posttjenstemän,
som hittills ej varit af sådan förmån i åtnjutande, och om vilkoren
för ålderstilläggets erhållande än äfven af öfriga nu föreslagna förändringar
i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda
anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till
samma belopp 5,300,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år
1884 beräknats.
Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maj:t till 1882 års Riksdag
gjord framställning har Riksdagen medgifvit, att de öfverskott, som
för tiden intill 1883 års utgång kunde å postmedlen uppstå, Unge, —
i den mån desamma ej erfordrades till kassaförlag för postverket —
8
Sjunde hufrudtiteln.
[3.]
Telegrafver
ket.
förvaltade af statskontoret i öfverensstämmelse med de grunder, Eders
Kongl. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva, enligt Eders Kongl. Maj:ts
bestämmande användas ensamt för postverkets egna ändamål.
Dylika grunder hafva af Eders Kongl. Maj:t blifvit faststälda den
15 december 1882.
Med anmälan att till den fond, som sålunda borde bildas, af postmedel
inbetalts 750,000 kronor under loppet af år 1882, förklarar generalpoststyrelsen
sig anse att, derest icke särskilda, för postinrättningen
synnerligen oförmånliga omständigheter mellankomma, nämnda
fond inom kort skall varda förstärkt i en mån, som kan göra det möjligt
att, utan äfventyr för postverket, redan om ett år göra framställning
hos Riksdagen om nedsättning i det inrikes enkla brefportot från
12 till 10 öre; dock att för sådant ändamål vore oundgängligt att äfven
under år 1884 få ensamt för postverkets egna ändamål använda
postverkets öfverskottsmedel.
Då den ifrågavarande fonden bildats dels för att möjliggöra en
fortgående utveckling af postinrättningens verksamhet, dels ock för att
bereda utväg att framdeles göra nedsättningar i de inländska portosatserna,
och, såsom generalpoststyrelsen anfört, för vinnande af dessa
ändamål erfordras att blifvande öfverskott å postmedlen under ytterligare
ett år afsättas till fonden, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t
för främjande af den önskvärda portonedsättning, hvars genomförande
under den närmaste framtiden generalpoststyrelsen stält i utsigt, täcktes
föreslå Riksdagen medgifva, att jemväl de öfverskott, som år 1884
kunna å postmedlen uppkomma, må, — i den mån desamma ej erfordras
till kassaförlag för postverket — förvaltade på enahanda sätt som
öfverskottsmedlen för åren 1882 och 1883, enligt Eders Kongl. Maj:ts
bestämmande få användas ensamt för postverkets egna ändamål.
Telegrafverket.
De utgiftsstater för telegrafverket under innevarande år, hvilka
Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det af 1882 års Riksdag
pröfvade och godkända statsförslag, den 1 september sistnämnda år
faststält, sluta å följande belopp:
Sjunde hufrudtiteln.
9
aflömngsstaten ............................................................... kronor 936,100: —,
öfvergångsaflöningsstaten ....................................... ,, 15,950: —,
pensions- och understödsstaten................................ ,, 85,162: —,
underhållsstaten ................................................ „ 258,128: —,
summa kronor 1,295,340: —.
I underdånig skrifvelse den 10 november sistlidet år har telegrafstyrelsen,
i fråga om stater för telegrafverket under år 1884, anfört,
att i det under styrelsens aflöningsstat till arvoden åt ingeniörer
uppförda anslag af 4,000 kronor erfordrades en förhöjning med enahanda
belopp, föranledd dels deraf att, sedan, för besparing i aflöningsutgifter,
ett stort antal assistenter vid telegrafverkets stationer blifvit
ersatta med lägre aflönade qvinliga telegrafister, hvilka icke lämpligen
kunde användas vid telegrafliniernas besigtning och iståndsättande, de
göromål, som hörde till liniernas öfvervakande och underhåll, fått mer
än förut koncentreras vid vissa hufvudsta tioner i orterna och isynnerhet
hos styrelsens tekniska byrå, dels ock af den utsträckning, de tekniska
göromålen erhållit genom det styrelsen lemnade bemyndigande
att underlätta och befrämja den telegrafiska samfärdseln medelst anläggande
af telefonförbindelser i samband med telegrafnätet. Enligt
hvad telegrafstyrelsen anmält, hafva under år 1882 af telegrafverket
utförts dylika anläggningar till en sammanlagd utsträckning af omkring
300 kilometer, innefattande 27 särskilda förbindelser med telegrafstationer,
och styrelsen antager, såsom det synes med skäl, att telegrafverkets
biträde för åvägabringande af telefonanläggningar i förbindelse med
statens telegrafstationer framgent kommer att, till fördel så väl för allmänheten
som telegrafverket, i än större omfattning än hittills tagas i
anspråk.
De af telegrafstyrelsen sålunda anmärkta förhållanden synas mig
oundgängligen påkalla ökade tekniska arbetskrafter för verket.,- och jag
finner mot den i sådant afseende begärda anslagstillökningen med 4,000
kronor icke något att erinra.
I utgiftsstaternas slutsummor i öfrigt har icke någon ändring
blifvit ifrågasatt; men deremot har telegrafstyrelsen ånyo påkallat Eders
Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för den undantagsställning, hvari telegrafverkets
personal befinner sig i afseende å pensionsrätt, och, för att
bereda en förändring härutinnan, framstäf ett förslag, som, utan att
vålla statsverket ökade utgifter, efter telegrafstyrelsens åsigt skulle i
det väsentligaste fylla det åsyftade ändamålet, förbättrade pensionsvilkor
för telegrafpersonalen.
Den pensionsrätt, hvaraf telegrafverkets tjensteman och betjente för
närvarande äro i åtnjutande, tillkommer dem såsom delegare i den år 1874
Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Sjunde hnfTndtiteln.
för telegrafverket bildade särskilda pensionsinrättning, som, hufvudsakligen
grundad på skyldighet för delegarne att bereda medel för pensioneringen,
åtnjuter dels ständigt statsbidrag med 1,5 procent af telegrafverkets
årliga portoinkomst, dels för så lång tid, som åtgår till betäckande
af vissa retroaktivafgifter för den i telegrafverkets tjenst före utgången
af år 1874 anstälda personal, ytterligare statsbidrag med 3,5 procent
af årliga telegrafportot. Från nämnde pensionsinrättning eg a telegrafstyrelsens
embets- och tjensteman äfvensom telegrafverkets betjente,
efter uppnådda 105 sammanlagda lefnads- och tjensteår, samt de vid
stationerna anstälda tjenstemäi; och qvinliga telegrafister, vid 95 sammanlagda
lefnads- och tjensteår, att uppbära pension, utgående med
60 procent af årsaflöningen — tjenstgöringspenningar inräknade
— då hela aflöningen ej öfver stiger 4,000 kronor,
2,400 kronor för aflöning, som är högre än 4,000 kronor, men ej,
öfverstiger 5,000 kronor, och
48 procent af årsaflöning till högre belopp än 5,000 kronor.
Förutom att således pensionsbeloppen äro betydligt lägre än i de
andra verk och inrättningar, der, i sammanhang med verkstäld lönereglering,
vederbörande tillförsäkrats att vid uppnådd, stadgad pensionsålder
undfå en mot lönens hela belopp svarande pension, befinner sig den
till telegrafverket hörande personalen i en ogynsam ställning äfven
med hänsyn till beloppet af pensionsafgifterna, hvilka äro synnerligen
dryga och utgå:
för telegrafstyrelsens embets- och tjenstemän samt telegrafverkets
betjente, hvilka i pensionsinrättningens reglemente äro sammanförda
till en klass A, med 3 procent af pensionsbeloppet,
och för stationspersonalen, utom betjente — utgörande för sig
en klass B — med 5,2 till 6 procent af pensionsbeloppet;
hvartill dessutom komma retroaktivafgifter och, vid befordran, eu
särskild befordringsafgift, som till en början erlades med belopp, motsvarande
fulla matematiska värdet af den pensionsförhöjning, hvartill
den genom befordringen vunna högre aflöningen berättigade, men, enligt
nådiga kungörelsen den 5 december 1879, numera utgöres sålunda,,
att delegare vid uppflyttning i högre löneklass till pensionsinrättningen
afstår skilnaden mellan den förra och den nya aflöningen under
de tre första månaderna.
Behofvet af en förbättring i dessa pensionsvilkor erkändes äfven
i det betänkande, löneregleringskomitén den 24 april 1877 afgaf angående
lönereglering för telegrafstyrelsen, och då i den till 1878 års.
Riksdag aflåtna propositionen rörande nämnda reglering pensionsfrågan
undantogs, synes anledningen härtill endast hafva varit, att, före
-
Sjunde liufrudtiteln.
11
•denna frågas pröfning, eu utredning ansågs böra ske beträffande den
redan befintliga pensionsinrättningens förmåga att medverka till frågans
lösning. I detta syfte anbefaldes telegrafstyrelsen att låta verkställa
•en på noggranna matematiska beräkningar grundad utredning, i hvad
mån, under antagande dels att de nya lönerna bestämdes tillika såsom
pensionsbelopp, att utgå af telegrafverkets pensionsinrättning, samt att
hvad löneregleringskomitén föreslagit rörande afgång från tjensten
med pension vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjensteår blefve gällande
jemväl för telegrafstyrelsens embets- och tjenstemän, dels ock alternativt
att, jemte nyssberörda förutsättningar, pensionsafgifterna bestämdes
lika eller i närmaste öfverensstämmelse med dem, som ålåge civile
.tjensteman i allmänhet, understöd af statsverket, utöfver hvad redan
vore pensionsinrättningen tillförsäkradt, kunde för densamma blifva
erforderligt, samt att derefter inkomma med det underdåniga yttrande
■och förslag, hvartill den anbefalda utredningen och eljest för handen
varande förhållanden kunde gifva anledning.
Sedan telegrafstyrelsen låtit utföra de alternativa beräkningarne,
kvilka, med afseende å önskligheten att vinna en förbättring i pensionsvilkoren
jemväl för stationspersonalen, alternativt utsträckts äfven till
sistnämnda personal, lemnade styrelsen i underdånig skrifvelse den
31 oktober 1879 en redogörelse för undersökningens resultat, hvaraf
framgick, att telegraftjenstemännens pensionering från telegrafverkets
pensionsinrättning till hel lön och med i öfrigt oförändrade bestämmelser
skulle, förutom ökning i statsbidraget, för tjenstemännen medföra
så höga pensionsafgifter, att ensamt af denna anledning detta alternativ
ansågs böra förfalla, samt att åter pensionsafgifternas nedbringande
till likhet med hvad andra civile tjenstemän erlade, i förening
med höjande till hel lön af de från pensionsinrättningen utgående
pensionerna, skulle ensamt för telegrafstyrelsens personal förutsätta eu
■ökning i det årliga statsbidraget af 6,000 kronor; och då telegrafstyrelsen
icke ansåg sig böra ensidigt för sin egen personal söka vinna
förmånen af ökade pensioner och minskade afgifter, men en utsträckning
af denna förmån äfven till stationspersonalen, enligt de gjorda
beräkningarne, skulle medföra en ökning i statsbidraget af omkring
80,000 kronor årligen, fann styrelsen sig förhindrad att tillstyrka äfven
detta senare alternativ.
1 sammanhang med de nämnda beräkningarne hade en kalkyl
äfven uppgjorts öfver de sannolika kostnaderna för att åt telegraftjenstemännen
vinna inträde i civilstatens pensionsinrättning och att,
jemte pension från nämnda inrättning, bereda dem tilläggspension af
telegrafmedel till det belopp, att de sammanlagda pensionerna komme
12
Sjunde hufrudtiteln.
att motsvara hel lön; men äfven för en sådan anordning hade kostnaderna
befunnits större, än att telegrafstyrelsen ansåg sig kunna
deråt lemna sitt förord.
Då således icke något af de nu omförmälda förslagen för pensioneringens
ordnande befunnits tillfredsställande, utan visat sig antingen
föranleda en betydande ökning i de redan förut dryga pensionsafgifterna
eller ock ställa alltför stora anspråk på ytterligare bidrag från
statsverket, hade styrelsen sökt att utfinna någon annan utväg för en
skäligen tillfredsställande lösning af pensionsfrågan och i sådant afseende,
efter att hafva hört så väl direktionen för telegrafverkets pensionsinrättning
som fullmäktige för delegarne i inrättningen, framstält
det förslag, hvilket styrelsen nu ånyo understält Eders Kongl. Maj:ts
pröfning.
Detta förslag afser, att, — utan vidare lindring i pensionsafgifterna,
än som redan vunnits genom den ofvanberörda kungörelsen den
5 december 1879, och med bibehållande af nu stadgad pensionsrätt
från telegrafverkets pensionsinrättning allenast med den förändring,
att för de till styrelsen hörande embets- och tjenstemäu rättigheten
till pensions erhållande skulle inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35
tjenstår — åt telegrafpersonalen bereda fyllnadspensioner å telegrafverkets
stat till belopp, motsvarande skilnaden mellan pensionen från
verkets pensionsinrättning och den före afskedstagandet åtnjutna lönen.
Enligt hvad telegrafstyrelsen antager, skulle genom införande af
sådana fyllnadspensioner någon ökning på det hela icke uppstå i telegrafverkets
nuvarande utgifter, enär i regeln ingen tjensteman komme
att uppnå pensionsåldern, utan att hafva tillträdt de med hans befattning
efter viss tjenstetid förenade ålderstillägg, och den fyllnadspension,
som efter afskedstagandet skulle honom tillkomma, då i de flesta fall
blefve mindre än det i ålderstillägg uppburna beloppet, hvilket komme
att för telegrafverket besparas, intill dess hans efterträdare i befattningen
intjenat den för erhållande af ålderstillägg stadgade tid.
Under förutsättning att samtlige tjensteman vid afskedstagandet
uppnått högsta antal medgifna ålderstillägg, skulle nemligen förhållandet
mellan de afträdda ålderstilläggen och de efter afskedstagandet i
stället tillträdda fyllnadspensionerna för de särskilda tjensteklasserna
ställa sig på följande sätt:
Sjunde hufrudtiteln.
13
| Afträdda |
|
| |
| ålders- | Fyllnads- | ||
| tillägg. | pensioner. | ||
för styrelsens personal: | Kronor. | Kronor. | ||
chefen .................................................................................... |
|
| 1,880 |
|
byråchef .................................................................................. | 600 | — | 1,640 | _ |
sekreteraren .............................................................................. | 1,000 | — | 1,360 | _ |
första gradens tjensteman .................................................. | 1,000 | — | 400 | — |
för stationspersonalen: |
|
|
|
|
direktör ..................................................................... | 1,000 |
| 1,350 |
|
kommissarie af första klass ............................ | 1,000 | ___ | 600 |
|
d:o af andra d:o ................................ | 800 | _ | 525 | _ |
d:o af tredje d:o ............................................... | 600 | — | 450 |
|
assistent ........................................................................ | 600 | — | 330 | ____ |
telegrafist ................................................................................. | 300 | — | 165 | — |
Endast för fyra af styrelsepersonalen, eller för chefen, de två
byråcheferna och sekreteraren, samt, bland stationspersonalen, för de
fyra direktörerna skulle således fyllnadspensionerna komma att öfverskjuta
de samtidigt med pensionens tillträdande upphörande ålderstilläggen,
under det deremot för hela den öfriga personalen, eller 10
första gradens tjenstemän hos styrelsen, 77 kommissarier, 135 assistenter
och 157 telegrafister, fyllnadspensionerna komrae att blifva
mindre än de afträdda ålderstilläggen och i vissa fall understiga dessa
ganska betydligt.
I hvilken mån ökning eller minskning i telegrafverkets utgifterskulle
genom de ifrågasatta fyllnadspensionernas införande komma att uppstå, är
naturligen, utom af förhållandet mellan fyllnadspensionen och de i dess
ställe bortfallande ålderstilläggen, beroende äfven deraf, huruvida tjenstemannen
efter afskedstagandet kommer att taga fyllnadspensionen i anspråk
under så lång tid, att hans efterträdare i tjensten hinner intjena tiden för
ålderstilläggs åtnjutande, och följaktligen ålderstillägg för den ene kommer
att utgå samtidigt med fyllnadspension för den andre. Att med någon
grad af visshet döma härom, är visserligen icke möjligt; men, enligt hvad
telegrafstyrelsens skrifvelse år 1879 utvisar, hafva, med ledning af statistiska
centralbyråns dödlighetserfarenhet, beräkningar verkstälts öfver
14
Sjunde hufrudtiteln.
.-sannolika medellifslängden för de tjensteman, som afgå vid den normala
pensionsåldern, eller 65 år för styrelsens och 60 år för stationernas
personal, hvilka beräkningar lemnat det resultat, att i förra
fallet medellifslängden skulle utgöra 75,41 år och i det senare 73,12 år.
För så vidt dessa beräkningar kunna tilläggas giltighet, skulle deraf
kunna slutas, att, i afseende å det öfvervägande antalet af styrelsens
personal eller dem, som tillhöra första gradens tjenst, en verklig besparing
skulle för telegafverket vinnas genom tjenstemannens afgång
vid 65 års ålder, då i regeln fyllnadspensionen skulle i följd af den
pensionerades frånfälle upphöra att utgå samtidigt dermed att efterträdaren
i tjensten blefve berättigad att åtnjuta andra ålderstillägget,
och att telegrafverkets utgifter således blefve minskade under de första
5 åren efter tjenstemannens afskedstagande med 600 kronor, motsvarande
skilnaden mellan de frånträdda ålderstilläggen, 1,000 kronor, och
fyllnadspensionen, 400 kronor, samt under de följande 5 åren med 100
kronor, motsvarande skilnaden mellan första ålderstillägget för efterträdaren,
500 kronor, och fyllnadspensionen.
Något ogynsammare skulle väl förhållandet komma att ställa sig
med afseende å en del af stationspersonalen, eller — förutom direktörerne,
hvilkas fyllnadspensioner, enligt hvad ofvan anmärkts, skulle komma
att öfverstiga de frånträdda ålderstilläggen — äfven kommissarierne,
hvilkas efterträdare i tjensten redan efter 5 år komme att uppnå ålderstillägg
till belopp, som tillsammans med den afgångne kommissariens
pension öfverstege de ålderstillägg, den sistnämnde vid afskedstagandet
frånträdt, Men, hvad deremot angår assistenter och telegrafister,
hvilka, enligt nu gällande stat, ega att uppbära tre ålderstillägg,
utgående hvartdera efter 5 års tjenstgöring och mod belopp af 200
kronor för assistent och 100 kronor för telegrafist, borde, likasom i
fråga om första gradens tjenstemän hos styrelsen, kunna påräknas en
minskning i utgift, då först 10 år efter assistents eller telegrafists afgång
från tjensten efterträdaren skulle vinna rätt till ålderstillägg,
som vore högre än den afgångnes fyllnadspension, och efter ytterligare
3 år fyllnadspensionen, under nyss angifven förutsättning beträffande
den afgångnes medellifslängd, komme att upphöra.
Såsom fullt visst har telegrafstyrelsen emellertid ansett det kunna
påräknas, att summan af utgående ålderstillägg och fyllnadspensioner
i medeltal för år icke skulle komma att öfverstiga det belopp, som i
telegrafverkets nu gällande stat är för ålderstillägg uppfördt. Då telegrafverket
räknar en ålder af endast något mindre än trettio åi-, och
personalen till stor del ännu är densamma, som vid verkets nybildande
. antogs, är, enligt hvad telegrafstyrelsen erinrar, en större procent af
Sjunde hufvudtiteln.
15-
telegraf^ enstemännen för närvarande berättigad till ålderstillägg än
som framdeles blir förhållandet, sedan till följd af personalens efter
band skeende omsättning medelåldern i tjensten hunnit nedbringas. Anslaget
till ålderstillägg har derföre ock nu fått sättas till högre belopp
än som blir erforderligt under normala förhållanden; och, enligt telegrafstyrelsens
beräkningar, böra ålderstilläggen, sedan desamma inträdt
i normalt skede, nedgå med omkring 18 procent under det nu i stat
uppförda anslaget, 130,200 kronor, eller således med omkring 23,000
kronor, medan, enligt af styrelsen likaledes anstälda beräkningar, de
nu ifrågastälda fyllnadspensionerna skulle i medeltal för år komma att
uppgå till 22,000 kronor.
Särskild! för de närmast liggande 10 åren, derunder förhållandena
med någorlunda säkerhet låta sig beräknas, har styrelsen uppgjort
och framlagt en kalkyl öfver de belopp, hvartill, med antagande
af det föreliggande pensioneringsförslaget, de under nämnda tidrymd tillkommande
fyllnadspensioner, å ena sidan, och i stället bortfallande ålderstillägg,
å den andra, skulle vid hvarje års slut uppgå. Denna kalkyl,
dervid iakttagits, att, innan beloppet af upphörda ålderstillägg
utförts, derifrån afdragits de ålderstillägg, som efter 5: te året tillkomma
efterträdare i tjensten, så att endast den verkliga besparingen
i ålderstillägg upptagits, visar följande resultat:
|
|
|
|
| Fyllnadspensioner. | Upphörda ålderstillägg.. | |||
vid | slutet af år | 1884 | kronor 2,490 | 1 | .................. kronor 4,000 | _y. | |||
77 | 11 | ii | 11 | 1885 | 11 | 3,795 | 1 ••• | .................. „ 6,000 | -1 |
11 | 11 | ii | 11 | 1886 | 11 | 4,725 | 1 "• | .................. „ 7,600 | -1 |
11 | 11 | v | 11 | 1887 | 11 | 6,840 | 1 ■■■ | .................. „ 11,200 | J |
11 | 11 | ii | 11 | 1888 | 11 | 11,520 | 1 ••• | .................. „ 17,400 | 7 |
11 | 11 | ii | 11 | 1889 | 11 | 15,780 | 1 | .................. „ 24,100 | 7 |
11 | yi | ii | 11 | 1890 | >1 | 20,505 | 1 ••• | .................. „ 29,900 |
|
11 | ii | ii | 11 | 1891 | 11 | 27,510 | ? | .................. „ 38,800 |
|
11 | ii | n | 11 | 1892 | 11 | 35,580 | 1 | ................. „ 49,900 |
|
11 | ii | ii | 11 | 1893 | 11 | 41,130 | , ... | .................. „ 57,400 |
|
| i | denna kalkyl | har g | tyrelsen ansett | sig finna ett ytterligare | stöd |
för sitt antagande, att det anslag, som nu är i telegrafverkets stat uppfördt
till ålderstillägg, skall visa sig tillräckligt, för att bestrida kostnaden
äfven för de nu föreslagna fyllnadspensionerna.
Att en förbättrad pensionering för telegrafpersonalen är afbehofvet
påkallad, synes mig icke kunna förnekas, och särskild! anser jag
mig böra fästa uppmärksamheten derpå, att en åtgärd i dylikt syfte,,
16
Sjunde hufrndtiteln.
om i sammanhang dermed, såsom tillbörligt, stadgas skyldighet- för
tjensteman nen att vid uppnådd pensionsålder afgå från tjensten, skulle
vara i hög grad egnad att befordra en tätare omsättning af personalen
och derigenom öka dess tjenstbarhet. För befrämjande af detta ändamål
blef väl sistlidet år, vid beviljande för stationspersonalen af
dels nya dels ökade ålderstillägg, stadgad skyldighet för tjensteman,
som uppnått pensionsålder, att afträda ålderstilläggen; men då aflöningen,
äfven utan ålderstillägg, betydligt öfverstiger pensionerna från
telegrafverkets pensionsinrättning, är det- antagligt, att åtminstone de
till stationspersonalen hörande tjenstemännen, hvilka blifva pensionsberättigade
vid on ålder af omkring 60 år, skola, derest icke någon ytterligare
åtgärd för att befordra afgången från tjensten vidtages, söka
att, till men i många fall för telegraftjensten, hålla sig qvar vid
sina befattningar så länge de se sig i stånd att nödtorfteligen uppehålla
desamma.
Den utredning, telegrafstyrelsen förebragt-, synes mig äfven gifva
vid handen, att den fullkomliga likställighet i pensionsvilkor med andra
tjenstemän, som vore för telegrafpersonalen önskvärd, icke skulle kunna
åstadkommas utan betydliga uppoffringar från statsverkets sida, under
det att den nu föreslagna anordningen för pensioneringen, som dock
utan tvifvel innefattar en betydande förbättring i det närvarande, skulle
kuVma vinnas utan någon ökning på det hela i telegrafverkets nuvarande
utgifter. Jag hyser då ingen tvekan att, jemte det jag uttalar
min förhoppning, att den förkofran i telegrafverkets pensionsinrät-tnings
ställning, som år 1879 tillåtit en lindring i pensionsafgifterna, skall
fortgå och framdeles möjliggöra dessa afgifters ytterligare nedbringande,
nu tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, i öfverensstämmelse med telegrafstyrelsens
förslag, begära Riksdagens medgifvande dertill,
att telegrafverkets tjenstemän må undfå rätt att — efter uppnådda
65 lefnads- och minst 35 tjensteår, om de tillhöra styrelsens personal,
samt efter uppnådda 95 sammanräknade lefnads- och tjensteår, om de
äro anstälda vid verkets stationer — åtnjuta pension, motsvarande, lönens
hela belopp, att utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning,
enligt bestämmelserna i det, för denna inrättning gällande reglemente,
och dels med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel; dock
att, hvad angår den nuvarande personalen, rättigheten till dylik fyllnadspension
af telegrafmedlen för en hvar tjensteman göres beroende
deraf, att han eller hon inom utgången af innevarande år åtager sig
förbindelse att vid uppnådd pensionsålder med oafkortad lön såsom pension
från tjensten afgå, derest- icke Eders Kongl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,
der det tillkommer denna att afskedet utfärda, finner den
Sjunde hufvudtiteln.
17
pensionsberättigade fortfarande kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna samt af sådan anledning låter med afskedet
anstå;
och torde enahanda skyldighet att efter uppnådd pensionsålder
från tjensten afgå böra stadgas för en hvar, som efter vidtagandet af
den nu tillstyrkta förändringen i pensioneringen befordras till eller anställes
i tjenstebefattning å telegrafverkets stat.
Under förutsättning att nu, såsom tillförene, rättighet förbehålles
Eders Kongl. Maj:t att vidtaga nödiga jemkningar i de af Riksdagen
pröfvade staterna för telegrafverket och att således göra äfven de jemkningar
mellan, å ena sidan, det under aflöningsstaten uppförda anslag
till ålderstillägg och, å andra sidan, pensions- och understödsstaten,
som för pensioneringens anordnande på nu antydt sätt kunna befinnas
erforderliga, skulle
någon
annan förändring i telegrafverkets senast
faststälda stater, i anledning af hvad jag nu tillstyrkt och föreslagit,
för närvarande icke erfordras, än att aflöningsstaten ökas med 4,000
kronor, för att bereda tillgång till ytterligare arvoden för biträdande
ingeniörer hos telegrafstyrelsen, och staterna för år 1884 alltså komma
att sluta å följande summor:
aflöningsstaten ........................................................... kronor 940,100: —,
öfvergångsaflöningsstaten ..........
pensions- och understödsstaten.
underhållsstaten ...........................
15,950
85,162
258,128
summa kronor 1,299,340
Åbe ropande hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att, med godkännande ej mindre af den nyssberörda ändringen i
telegrafverkets afiöningsstat än äfven af de nu tillstyrkta grunderna
för beredande af fyllnadspensioner åt de till telegrafpersonalen hörande
embets- och tjenstemän samt med Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt
att i staterna göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade,
såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,
till telegrafverket för år 1884 anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor,
hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit beräknade, samt tillika
medgifva, att det öfverskott, som kan å telegrafinkomsterna uppstå,
må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling
och förbättring.
Bih. till Bilcsä. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
3
18
Sjunde hufvudtlteln.
Tullverket.
I underdånig skrifvelse den 3 november 1882 bär generaltullstyrelsen
afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1884.
Hvad först angår aflöning sstaten bär tullkammaren i Vesterås,
med åberopande af göromålens och tulluppbördens tillväxt, hemstält
om löneförbättring för tullförvaltaren derstädes.. Denne åtnjuter för
närvarande i lön 2,000 kronor och i tjenstgöringspenningar 700 kronor,
med rätt till två ålderstillägg å tillhopa 800 kronor. Generaltullstyrelsen
meddelar med anledning häraf uppgift dels å tulluppbörden
i Vesterås under den tid, tullkammare derstädes funnits, eller från början
af augusti 1880, dels ock, till jemförelse härmed, å tulluppbörden
i de städer, med hvilka tullkammaren i Vesterås anser sig böra i aflöningshänseende
varda likstäld; och hemställer på grund af denna
jemförelse att, med bifall till tullkammarens framställning, aflöningen
till tullförvaltaren i Vesterås måtte i 1884 års stat upptagas till lön
2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med rätt till
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Härigenom stadie aflöningsstaten
ökas med 800 kronor.
Sedan Skellefteå och Ronneby anmält sig vilja begagna sig af
dem medgifven stapelrätt, har Eders Kongl. Maj:t under den 19 maj
och den 17 november 1882 för dessa städer faststält provisorisk tjensteoch
lönereglering.
Förut gällande stat upptager:
för Skellefteå:
| lön. | tjenstgö- ringspen- | båtlega. | ålderstillägg. |
en tullinspektor | kronor 1.600: —, | ningar 300: —, | 100: —, | 600: — |
en vaktmästare | „ 500: -, | 300: —, |
| 150: — |
två d:o | „ 1,000: -, | 600: —, |
| 300: — |
| 4,300: | J |
|
|
för Ronneby: | ||||
en tullinspektor | „ 1,600: -, | 300: —, | 100: —, | 600: — |
en vaktmästare | „ 500: —, | 300: —, |
| 150: — |
2,700: —.
Sjunde hufvudtiteln.
19
De provisoriskt faststälda lönebeloppen utgöra:
för Skellefteå:
en tullförvaltare kronor
en vaktmästare „
två d:o ,,
för Ronneby:
en tullförvaltare
en uppsyningsman
en vaktmästare
lön. | tjenstgö- ringspen- ningar. | båtlega. | ålderstillägg. |
2,000: —, 600: —, | 700: —, | 100: —, '' 1 * 1 | 800: -150: -300: - |
o o ''A >rT |
|
|
|
2,000: —, | 1,000: —, | 200: —, . , : 7 | 1,000: -300: -150: - |
5,100: —.
Generaltullstyrelsen hemställer, att dessa provisoriska anordningar
må upptagas i den ordinarie aflöningsstaten för år 1884 och i följd
häraf de två tullinspektorsbefattningarne indragas. Den tillökning i
aflöningsstaten, som för tullkammaren i Skellefteå och Ronneby härigenom
skulle uppkomma utöfver hvad tillförene utgått för tullinspektionerna
å samma platser, uppgår till sammanlagdt 3,500 kronor.
Tullkammaren i Malmö har hos generaltullstyrelsen gjort framställning
om anställande i Malmö äf en särskild uppbördsman. Af en
tablå öfver tulluppbörden i Malmö, som generaltullstyrelsen meddelar
för åren 1870—1882, framgår, att tulluppbörden i jemna tusental uppgått
1870 till 1,230,000 kronor, 1875 till 2,181,000 kronor, 1880 till
2,335,000 kronor, 1881 till 2,557,000 kronor och under 1882 januari
—oktober 2,384,000 kronor. Då med hänsyn till den betydliga stegring
i tulluppbörden, som dessa siffror utvisa, generaltullstyrelsen anser
med säkerhet kunna antagas, att den tid icke är aflägsen, då uppbörden
vid denna tullkammare, inberäknadt fyr- och båkmedlen, kommer
att uppgå till tre millioner kronor årligen, och då denna betydliga uppbörd,
hvilken i högre grad än vid andra tullkammare är fallet inflyter
i ett stort antal småposter, tager i anspråk så odelad uppmärksamhet
hos uppbördsmannen, att denne, nu tullförvaltaren och chefen för hela
20
Sjunde hiifyudtiteln.
tullförvaltningen på platsen, icke'' kan, såsom angeläget är, egna tillbörlig
uppmärksamhet åt öfriga honom åliggande skyldigheter, föreslår
generaltullstyrelsen, att i staten må upptagas en tullkassör och konfiskationsinspektor
med lön 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor
jemte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.
Med hänsyn till vunnen erfarenhet om deras obehöflighet föreslår
generaltullstyrelsen till indragning en del på försök ledighållna
kustbevakningstjenster, nemligen fyra kustvakttjenster till häst eller fot
och lyra kustroddaresysslor, hvarigenom antalet af de förra skulle nedsättas
till 75 och af de senare till 243.
Mot bifall till hvad generaltullstyrelsen sålunda hemstält i afseende
å aflöningsstaten och som, hvad angår de föreslagna höjningarne i denna
stat, endast är en oundviklig följd af de två nya stapelstädernas tillkomst
samt af trafikens tillväxt å de två andra nyssnämnda platserna,
har jag ingenting att erinra.
I händelse af bifall till de föreslagna förändringarne skulle aflöningsstaten
komma att ökas med följande belopp:
förhöjd aflöning åt tullförvaltaren i Vesterås............ kronor 800:
förhöjd aflöning åt tullförvaltningarne i Skellefteå
och Ronneby .................................................................. „ 3,500:
aflöning till en tullkassör och konfiskationsinspektor
i Malmö ........................................................................ „ 4,000:
summa kronor 8,300:
men deremot minskas med
aflöningen till fyra kustvakter ... kronor 3,200: —,
„ „ fyra kustroddare „ 2,800: —, „ 6,000: —,
hvadan eu tillökning i staten uppkomme med ......... kronor 2,300: -—,
sa. att denna stat, senast faststäld till 1,688,100 kronor, skulle för år
1884 uppgå till 1,690,400 kronor.
Enligt hvad generaltullstyrelsen anmäler, kan öfver gång s aflöning sstaten
i följd af dödsfall eller förflyttning å ordinarie stat minskas med
2,700 kronor, från 41,850 kronor till 39,150 kronor.
Beträffande indragning sstaten hemställer generaltullstyrelsen, att
då tullinspektören i Ronneby Alb. Sandstedt, som uppnått en ålder af
62 år, icke vore lämplig att öfvertaga de mera maktpåliggande och
omfattande göromål, som åligga tullförvaltaren i en stapelstad, han
måtte varda förflyttad å indragningsstat med bibehållande af sin tullinspektorslön
1,600 kronor.
Sjunde hufyiidtiteln.
21
Denna framställning anser jag mig likaledes böra biträda, och
då, enligt hvad generaltullstyrelsen tillkännagifvit, från indragningsstaten
bör i följd af skedd afgång af derå uppförda personer afföras
ett sammanlagdt belopp af 5,140 kronor, skulle denna stat kunna minskas
med 3,540 kronor och följaktligen nedsättas från sitt nuvarande
belopp 59,235 kronor till 55,695 kronor.
Då jag, i fråga om tullverkets öfriga utgiftsstater, icke heller har
något att anmärka mot generaltullstyrelsens i afseende derå gjorda
framställning, att det å omkostnadsstaten uppförda anslaget till diverse
utgifter, för jemnande af staternas slutsumma, minskas med 60 kronor,
skulle, under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits, tullverkets
stater för år 1884 komma att utvisa följande slutsummor:
aflöningsstaten ........................................................... kronor 1,690,400: —,
öfvergångsaflöningsstaten ..................................... 39,150: —,
alderstilläggsstaten ................................................. „ 250,000: —,
indragningsstaten .................................. „ 55,695: —,
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente
....................... „ 197,000: —,
pensionsstaten för aflidne tjenstemänsochbetjen
tes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn „ 31,800: —,
omkostnadsstaten .................................................... 211,955: —,
summa kronor 2,476,000
,hvilket belopp utgör en minskning i 1883 års staters slutsumma med
4,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att, med bifall till tullinspektören Alb. Sandstedts förflyttande å
tullverkets indragningsstat samt godkännande af de i öfrigt ifrågasatta
förändringar i tullverkets stater, bestämma anslaget för tullverket till
ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,476,000 kronor, att
såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.
Domänstyrelsen.
I det underdåniga förslag, som år 1880 inom finansdepartemen- [5].
tet utarbetades för domänförvaltningens ordnande, och hvilket, bland Bomånannat,
afsåg att ställa statens jordbruksdomäner och dess skogar un- styrelsen.
22
Sjunde liufvudtiteln.
der förvaltning af en gemensam centralstyrelse, var, såsom Eders
Kong! Maj:t behagade erinra sig, förutsatt, att denna centralstyrelse
skulle utgöras af en allena beslutande chef, biträdd af fem föredragande
byråchefer. Den utredning, som, då berörda förslag i december 1881
af mig i underdånighet anmäldes, förelåg rörande omfånget och beskaffenheten
af den föreslagna styrelsens blifvande verksamhet, syntes
mig otvetydigt ådagalägga, att, derest styrelsen skulle kunna behörigen
fullgöra sina åligganden, för densamma erfordrades fem föredragande
med den tjenstgöringsskyldighet och, såsom en naturlig följd
deraf, äfven de löneförmåner, Indika i allmänhet tillkomma tjensteman
af tredje lönegraden. Äfven med den allvarligaste önskan att i möjligaste
mån inskränka utgifterna för det nya embetsverket, fann jag
det derföre icke rimligen kunna ifrågasättas att minska, vare sig antalet
af de föreslagna föredragandena eller den för dem upptagna aflöningen;
och, då denna min uppfattning af Eders Kongl. Maj:t gillades,
blefvo i det förslag till stat för den tillämnade domänstyrelsen,
som förelädes 1882 års Riksdag, löner i tredje tjenstegraden upptagna
för fem föredragande, afsedda att anställas, två å styrelsens jordbruksafdelning
och tre å dess skogsafdelning.
Rikdagen fann emellertid för godt att utbyta tre af de föreslagna
tjensterna i tredje lönegraden — en å jordbruks- och två å skogsafdelningen
— mot fenster i andra lönegraden och minskade, i följd
häraf, anslaget för styrelsen med 5,700 kronor. Olägenheterna af
denna förändring i det framlagda statsförslaget voro så mycket mer
i ögonen fallande, som Riksdagen samtidigt i de af Eders Kongl. Maj:t
föreslagna grunder för domänernas förvaltning vidtog tvenne ändringar,
af beskaffenhet att medföra en icke oväsentlig ökning i domäustyrelsens
göromål, i det att Riksdagen dels på domänstyrelsen öfverflyttade bestyret
att, vid ombyte af arrendatorer å de utarrenderade kronoegendomarne,
af afträdaren uttaga och tillhandahålla tillträdaren det ersättningsbelopp
för brister i byggnad och hägnader, in. m., som skulle
tillkomma den sistnämnde efter afdrag af värdet å de för hans räkning
af företrädaren fullgjorda prestationer, dels i grunderna införde
föreskrift att arrendator, endast med domänstyrelsens medgifvande,
skulle ega att pålägga egendomens torpare afgäld eller besvär utöfver
hvad som vid egendomens uppskattning blifvit af uppskattningsnämnden
bestämdt. Att i synnerhet den senare bestämmelsen skall komma
att tillföra den nya styrelsen ett betydande antal mål af ganska grannlaga
art, är uppenbart.
Kammarkollegii domänafdelning och skogsstyrelsen, hvilkas underdåniga
yttrande infordrades, innan frågan om instruktion för den
Sjunde hufvudtiteln.
23
nya styrelsen af Eders Kongl. Maj:t pröfvades, funno sig ock manade
att, med stöd af den erfarenhet, som inom de begge embetsverken
vunnits om de redan dem tillhörande ärendenas mängd och beskaffenhet,
på det kraftigaste framhålla, att det nya embetsverkets göromål
icke skulle kunna på ett tillfredsställande sätt skötas, om verket
komme att organiseras i enlighet med den af Riksdagen för detsamma
antagna staten. Embetsverken erinrade, att inom skogsstyrelsen fyra
föredragande varit fullt sysselsatta med de till skogsväsendet hörande
ärenden, i hvilkas antal — redan förut uppgående till omkring 5,000
årligen, — en betydande tillökning med år 1882 inträdt genom
öfverflyttning på skogsstyrelsen af den befattning med försäljning
af skogsalster från statens skogar och redovisning för skogsmedlen,
som dittills tillkommit Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, samt
att, om det inom kammarkollegii domänafdelning visat sig af behofvet
påkalladt att, medan de årligen inkomna målen utgjort omkring
1,600 och utarrenderingen af kronans egendomar ännu verkstälts i enlighet
med de af Riksdagen år 1875 antagna grunder, fördela målens handläggning
på två föredragande, en sådan målens fördelning på tvänne likstälda
föredragande måste blifva än mer nödvändig efter införandet af de
nya, vid 1882 års riksdag antagna förvaltningsgrunderna, hvilka icke allenast
komme att föranleda eu betydlig tillökning i målens antal utan
äfven att, vid tillämpningen, af de föredragande kräfva en vida sorgfälligare
utredning och en långt mer grannlaga pröfning än som förut
varit erforderlig. Domänafdelningen och skogsstyrelsen ansågo sig, i
betraktande häraf, böra uttala den bestämda öfvertygelsen, att för ärendenas
vederbörliga handläggning å det nya embetsverkets båda afdelningar
oundgängligen erfordrades, att å skogsafdelningen anstäldes minst tre
och å jordbruksafdelningen minst två föredragande ledamöter med lika
skyldighet att deltaga i målens utredning, föredragning och expedition
samt med enahanda ansvarighet för ärendenas behöriga handläggning.
Inför ett sådant, af de sakkunniga myndigheterna uttaladt omdöme,
hvithet till fullo bekräftade den uppfattning, jag sökt göra gällande
vid detta ärendes föregående handläggning så väl inför Eders
Kongl. Maj:t som hos Riksdagens kamrar, återstod för mig ej annat
än att, då frågan om instruktion för domänstyrelsen den 10 sistlidne
november förekom till slutlig behandling, i underdånighet hemställa,
att äfven de i andra tjenstegraden af Riksdagen uppförda tre tjenstemännen
måtte tills vidare anställas såsom föredragande i styrelsen med
samma åligganden och ansvarighet, som de två tjenstemännen i tredje
lönegraden. Jag underlät härvid icke att fästa Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet derpå, att en sådan, efter hvad det syntes mig uppen
-
24
Sjunde liufvudtiteln.
bart, för ett obehindradt fullgörande af styrelsens värf oeftergiflig anordning
möjligen icke skulle kunna genomföras, utan att förbättring i
aflöning bereddes för de tjensteman i andra lönegraden, hvilka sålunda
komme att åläggas samma tjenstgöring, som de på stat högre lönade
föredragandena i tredje lönegraden. Hvad jag då yttrade och hemstälde
blef af Eders Kongl. Maj:t bifallet, och faststäldes, i öfverensstämmelse
dermed, föreskrifter att tills vidare tjena den nya styrelsen
till instruktion.
Sedan, i sammanhang härmed, åt den utnämnde chefen för domänstyrelsen
uppdragits att inkomma med förslag å så väl två föredragande
i tredje som tre föredragande i andra lönegraden, tillkännagaf
bemälde chef i underdånig skrifvelse den 9 nästlidne december,
att han icke sett sig i stånd att för de tre sistnämnda befattningarne
anskaffa lämpliga personer, med mindre än att samma aflöning blefve
dem beredd, som vore i stat uppförd för de två föredragandena i tredje
lönegraden, samt att de två personer, hvilka chefen med afseende å
deras föregående väl vitsordade tjenstemannaverksamhet i värf, som
komme att tillhöra det nya verket, önskade att fästa vid de två befattningarna.
i tredje lönegraden, vägrat att genom mottagande af fullmagt
binda sig vid dessa, då, med den af Riksdagen beslutade staten,
det kunde förr eller senare inträffa, att de, hvar å sin afdelning, finge
öfvertaga den hufvudsakliga bördan af ärendenas föredragning. Chefen
hemstälde, vid nu anförda förhållanden, att till den under innevarande
år sammanträdande Riksdagen nådig proposition måtte aflåtas om
uppförande å styrelsens ordinarie stat af ytterligare tre befattningar i
tredje lönegraden, i stället för de omförmälda tre tjensterna i andra
lönegraden, samt att tills vidare fullmagt ej måtte meddelas, vare sig
å de tre sistnämnda tjensterna, eller å de två öfriga befattningarne såsom
föredragande, utan endast förordnanden för nästkommande år utfärdas
å samtliga de ifrågavarande befattningarne, och, i sammanhang
härmed, särskilda medel anvisas, för att under tiden bereda alla de fem
föredragandena aflöning, motsvarande den som tillkommer embetsman
i tredje lönegraden.
I öfverensstämmelse med denna framställning blefvo ock den 15
nästlidne december anordningar af Eders Kongl. Maj:t vidtagna för
uppehållande af domänstyrelsens verksamhet under nästkommande år,
och den definitiva organisation af styrelsen, som Riksdagen, lika med
Eders Kongl. Maj:t, funnit i högsta måtto angelägen, har således icke
kunnat åvägabringas.
Efter denna redogörelse har jag intet annat att tillägga, än att
vigten deraf, att den nya styrelsen icke af brist på tillräckliga och
Sjunde hufvudtiteln.
25
lämpliga arbetskrafter må sättas ur stånd att fylla sin ansvarsfulla uppgift,
gör det för mig till en bjudande pligt att hemställa, det Eders
Kong!. Maj:t, med förnyande af hvad i sådant hänseende äskades af
sistlidet års Riksdag, täcktes föreslå den nu sammanträdande Riksdagen
att, på det de nu å domänstyrelsens stat uppförda tre tjenstebefattningarne
i andra lönegraden må kunna utbytas mot befattningar i tredje
lönegraden, det å ordinarie stat uppförda anslag för domänstyrelsen
må ökas med 5,700 kronor, eller från dess nuvarande belopp, 88,300
kronor, till 94,000 kronor.
Skogsväsendet.
För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1883, utom indelning
och dermed jemförlig anvisning, friheter ...... kronor 1,470: —,
uppfördt: dels bestämdt anslag: för skogsstaten .................. | kronor | 403,413: —, |
|
för statens skogsskolor ... | 11 | 22,800: —, | „ 426,213: —, |
dels reservationsanslag: till skogsingeniörer ......... | 11 | 15,000: —, |
|
till undersökning af vat-tendragen i Norrbottens | 11 | 3,000: —, |
|
till skogsinstitutet ............ | 11 | 21,300: —, |
|
till enskilda skogsskolor | 11 | 7,600: —, |
|
till kronoskogarnes för-valtning och befrämjan-de af skogsväsendet i | 11 | 199,290: —, | „ 246,190: —, |
|
| summa | kronor 673,873: —. |
I underdånigt memorial den 9 oktober 1882 har skogsstyrelsen
beträffande anslagsbehofven för skogsväsendet år 1884 icke ifrågasatt
någon förändring i det bestämda anslaget.
Hvad derefter angår reservationsanslaget och de särskilda titlar, i
hvilka detsamma är uppdeladt, har skogsstyrelsen icke föreslagit förändring
i någon annan af dessa titlar, än i anslagstiteln ‘dill skogsingeniorer“.
I afseende härå anför skogsstyrelsen: att denna titel före°
Bih. till Bihsd. Prof. 1883. 1 Sami 1 Afd. 4
[6-]
Skogsväsen det -
26
Sjunde hufvudtiteln.
kommer först år 1875, då anslaget beviljades för anställande af högst
sex skogsingeniörer till enskilde skogsegares tjenst; att nämnda år förordnades
fyra skogsingeniörer, hvilka af allmänna medel erhöllo aflöning
af 2,000 kronor livar jemte reseersättning; att antalet sedermera
ökats så att alla sex ingeniörsbefattningarne nu äro besatta; att reqvisitionerna
å biträde af dessa tjensteman under de senaste åren så tilltagit,
att betydlig nedsättning måst göras i det antal dagar, för b vilket
biträde begärts; samt att skogsstyrelsen dessutom nödgats under år
1882 förordna eu extra skogsingeniör att lemna begärdt biträde, mot
åtnjutande endast af den från reqvirenter utgående dagersättningen.
Med afseende å hvad sålunda anförts anser skogsstyrelsen en tillökning
i anslagstafla erfordras, dels för att bereda aflöning åt eu sjunde skogsingeniör
med 2,000 kronor, dels ock för att betacka reseersättningen
åt de sju ingeniörerna, hvilken ersättning i medeltal uppgår till 850
kronor för hvarje ingeniör; och hemställer skogsstyrelsen alltså, att
ifrågavarande anslagstitel måtte förhöjas med i rundt'' tal 5,000 kronor,
från 15,000 kronor till 20,000 kronor, och reservationsanslaget i sin
helhet i följd deraf ökas med samma belopp, 5,000 kronor.
Af hvad skogsstyrelsen sålunda anfört framgår, att för de nuvarande
sex. ordinarie skogsingeniörerne erfordras till aflöning 12,000
kronor och till resekostnadsersättning omkring 5,100 kronor, samt att
således det nuvarande anslagsbeloppet är otillräckligt för sex skogsingeniörer.
Af denna anledning har också anslagstiteln »till skogsingeniörer»
under senare tiden erhållit tillskott från reservationsanslagets
öfriga tillgångar. Af skogsstyrelsens framställning framgår derjemte,
att antalet sex skogsingeniörer är för ringa samt behöfver ökas
för närvarande till sju och, med hänsyn till den efterfrågan, deras biträde
hittills rönt, möjligen snart till flere.
Dessa omständigheter synas mig likväl icke utgöra tillräcklig anledning
att, såsom skogsstyrelsen hemstält, föreslå någon förhöjning af
reservationsanslaget i dess helhet, enär förefintliga besparingar å detta
anslag för den närmaste framtiden lemna full tillgång för betäckande
af kostnaderna för det antal skogsingeniörer, som kan erfordras. Då
emellertid med den nuvarande uppdelningen af reservationsanslaget och
med Riksdagens förklarande om sex ingeniörers anställande kan ifrågasättas,
huruvida från anslaget med arvoden försedda skogsingeniörer
kunna anställas till högre antal än sex, men det torde vara af vigt för
den enskilda skogshushållningens befrämjande inom landet, att det biträde,
enskilde skogsegare påkalla, icke behöfver förvägras eller inskränkas
i följd af bristande tillgång på skogsingeniörer, synes mig lämpligt
att, för undanrödjande af all tvekan i detta fall och på det Eders Kong!.
Sjunde hufvudtiteln.
27
Maj:t må blifva i tillfälle att öka dessa ingeniörers antal i den mån
förhållandena dertill gifva anledning, anslagstiteln »till skogsingeniörer»
sammanföres med anslagstiteln »till kronoskogarnes förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet», hvarigenom, såsom jag "redan
antydt, medel blifva tillgängliga för anställande af erforderligt antal
skogsingeniörer. •
Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts förut i dag vid beräkningen
af statsverkets inkomster fattade beslut bör från detta anslaguteslutas
ofvan nämnda, under rubriken indelning och dermed jemförlig
anvisning, friheter, upptagna belopp 1,470 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att, med uteslutande från anslaget till skogsväsendet af »friheter»,
anslaget må erhålla följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten .................. kronor 403,413: —,
för statens skogsskolor ... ,, 22,800: —, kronor 426,213: _,
reservationsanslag:
till undersökning af vattendragen
i Norrbottens län kronor 3,000: —,
till skogsinstitutet ............ „ 21,300: —,‘
till enskilda skogsskolor ,, 7,600: —,
till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande
af skogsväsendet *
i allmänhet.................... „ 214,290: —, kronor 246,190: —,
summa kronor 672,403: —,
hvadan anslaget kommer att minskas med det under »friheter» hittills
upptagna beloppet 1,470 kronor.
Städers friheter.
Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts vid beräkningen af statsverkets
inkomster förut i dag fattade beslut bör från denna anslagstitel
uteslutas det i riksstaten under rubriken indelning och dermed
jemförlig anvisning, friheter, uppförda belopp, 8,460 kronor, och anslagets
nuvarande slutsumma 32, 730 kronor minskas med samma belopp
till 24,270 kronor.
. [7-]
Uteslutande
‘rån anslaget
tf “friheter“.
Sjunde liufvudtiteln.
Observations- och uppbördsprocenter, in. in,
[8.] Det remisslage, som för närvarande tillkommer landträntmästarne
Observations- men kommer att upphöra, derest den här förut under punkt 1 omför°Cprocenteri
mäkla lönereglering för dessa tjenstemän varder antagen, utgjorde i
m. m. medeltal för åren 1879—1881 omkring 30,000 kronor för hvarje år och
är anvisadt att utgå af anslaget för observations- och uppbördsprocenter,
m. m. I sitt utlåtande angående löneregleringen har statskontoret,
med hänsyn dertill att å detta anslag uppstått betydliga brister under
åren 1879 och 1880, icke ansett någon nedsättning å detta anslagböra
i fråga komma. Denna statskontorets åsigt grundar sig emellertid
uppenbarligen på en jemförelse mellan de utgifter, som af anslaget
blifvit bestridda under nämnda år, och det belopp, hvarmed anslaget
då var i staten uppfördt. Anslaget var nemligen för åren
1879 och 1880 i riksstaten upptaget till allenast 15,000 kronor, men
blef vid 1880 års riksdag förhöjdt föro år 1881 och är i riksstaten för
år 1883 upptaget till 34,500 kronor. A anslaget anvisade utgifter hafva
uppgått i runda tal år 1879 till 40,400 kronor, år 1880 till 30,900 kronor
och år 1881 till 43,500 kronor. Dessa förhållanden, sammanstälda
dermed att det under samma tre år från anslaget gäldade remisslaget
till landträntmästarne i medeltal utgjort omkring 30,000 kronor för år,
synas mig medgifva, att anslaget nedsättes till sitt förra belopp, och
hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, under förutsättning att Eders Kongl. Maj :ts förslag till lönereglering
för landträntmästarne varder bifallet, anslaget till observations- och uppbördsprocenter,
in. in. nedsättes från 34,500 kronor till 15,000 kronor
och således minskas med 19,500 kronor.
Kongl. teatrarne.
Kong!, tea- Senast församlade Riksdag anhöll i underdånig skrifvelse den 20
trame. maj att Eders Kongl. Maj:t måtte till nu sammanträdande Riksdag
framlägga
förslag till definitivt ordnande af frågan om teatrarnes framtida
ställning och verksamhet. För sådant ändamål erfordras emellertid
en ganska omfattande utredning, som ännu icke hunnit verkställas,
och är jag derföre icke nu i tillfälle att framlägga något förslag i äm
-
i
Sjunde liufvudtiteln.
29
net, utan torde jag framdeles under riksdagens lopp få återkomma till
denna fråga. Dock anser jag mig redan nu böra erinra, att, derest
teatrarnes verksamhet skall fortfarande bedrifvas för statens räkning,
härför kommer att i staten erfordras ett icke obetydligt ökadt anslag.
Beträffande öfriga förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde
liufvudtiteln, anser jag mig icke böra tillstyrka någon ändring, utan
tillåter mig endast hemställa, att förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved, in. in.
må, för afrundande af de ordinarie anslagens slutsumma,
36,217 kronor till 36,947 kronor eller med 730 kronor.
förhöjas från
[9.]
Skrifmaterialier
och expenser,
ved,
m. m.
Jag har här ofvan tillstyrkt förhöjning i anslagen:
till postverket med.............................. kronor 200,000: —,
,, domänstyrelsen med.................... „ 5,700: —,
,, skrifmaterialier och expenser,
ved, m. m. med
730: — 206,430:
Deremot har jag föreslagit minskning i anslagen:
till stämpelpappersomkostnader med kronor 24,000: -tullverket ................................ „ ,, 4,000: —
skogsväsendet .
städers friheter,
observationseenter,
m. in.
n
n
och uppbördspromed
.......................
it
ii
ii
1,470
8,460
19,500:
57,430:
hvadan den verkliga förhöjningen å de ordinarie anslagen
skulle blifva .................................................................. kronor
hvarvid dock bör iakttagas, att i förhöjningen
inberäknats den tillökning i postverkets utgiftsstater
med 200,000 kronor, som motsvaras
af en med samma belopp beräknad höjning af
postmedlen.
149,000:
transport kronor 149,000: —,
30
Sjunde hufvudtiteln.
[10.]
Anslag för
genomförandet
af Jcammarkollegii
nya organisation.
[11.]
Anslag för
genomförandet
af statskontorets
nya
organisation.
transport kronor 149,000: —.
Lägges härtill summan af hufvudtitelns
ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat...... „ 13,293,000: —,
skulle, under förutsättning af bifall till hvad jag
sålunda hemstält, slutsumman af sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag för år 1884 blifva ......... kronor 13,442,000: _.
Extra anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade
departementschefen:
Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.
För detta ändamål äro å extra stat för år 1883 anvisade 2,400
kronor,, och då för handen varande förhållanden icke medgifva någon
minskning i detta belopp, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att för genomförande af kammarkollegii nya
organisation å extra stat för år 1884 anvisa enahanda belopp 2,400
kronor.
Genomförandet af statskontorets nya organisation.
Å det för år 1882 uppförda extra anslaget för ifrågavarande
ändamål har Eders Kongl. Maj:t den 23 december 1881 anvisat följande
belopp, nemligen:
till räntmästaren C. Selin.....................................
bokhållaren F. Thorén ..................................
kammarskrifvaren L. W. af Wetterstedt
J. E. E. Monthan .......
A. Elfving......................
A. Stridsberg ...............
vaktmästaren J. Björklund............................
ii
11
11
11
kronor 1,500
2,200
1,600
1,600
1,920
320
600
ii
ii
ii
ii
11
11
eller tillsammans kronor 9,740
Sjunde hufvudtiteln.
31
Enahanda belopp, 9,740. kronor, är enligt riksstaten beviljadt på extra
stat för år 1883. I afgifvet förslag till fördelning af sist nämnda anslag
anförde statskontoret i underdånig skrifvelse den 28 november
1882 hufvudsakligen: att, då kammarskrifvaretjensterna inom verket i
sammanhang med den nya organisationen indrogos, dessa tjensters
innehafvare förklarades berättigade att qvarstå såsom öfvertalige tjenstemän,
kammarskrifvarne A. L. Klingberg och A. Stridsberg med tjenstgöringsskyldighet;
att dessa tva tjenstemän fingo sina löner anvisade
att utgå af det å embetsverkets nya stat uppförda anslaget till vikariat,
renskrifning, flitpenningar och. tillfälliga biträden; att, då emellertid
arvodena till amanuenser, i hvilkas ställe bemälde två tjenstemän inträdde,
i löneregleringsförslaget beräknats till belopp af 1,000 kronor
och inom embetsverket jemväl i allmänhet utginge med detta belopp,
men Klingbergs och Stridsbergs löner utgjorde 1,600 kronor för dem
hvardera, en^ utgift utöfver det med nyss’nämnda anslag afsedda behofvet
uppstått med 1,200 kronor, hvilken utgift sedermera genom
Klingbergs befordran till revisor minskats till 600 kronor, samt att
berörda, utöfver det vanliga amanuensarvodet utgående belopp, 600
kronor, vore af natur att egentligen tillhöra de för organisationens
genomförande anvisade extra anslagsmedel. Med tillkännagifvande derjemte,
att vaktmästaren Björklund aflidit den 12 oktober 1882 och att
det honom af öfvergångsanslaget såsom löneersättning tillagda beloppet,
600 kronor, vore disponibelt, hemstälde statskontoret tillika, på grund
af hvad sålunda blifvit anfördt och då anslaget till vikariats ersättning,
in. in. visat sig vara behöfligt för sitt egentliga ändamål, att
omförmälda disponibla belopp, 600 kronor, måtte få användas till att
bereda Stridsberg den ersättning för hans förra ordinarie lön, 1,600
kronor, som erfordrades utöfver honom tillkommande amanuensarvode,
1,000 kronor, och att således Stridsberg, som förut af öfvergångsanslaget
åtnjöte 320 kronor i ersättning för förloradt dyrtidstillägg, skulle
af samma anslag erhålla ytterligare 600 kronor. I nådigt bref den 15
december 1882 faststälde Eders Kong!. Maj:t den förut gällande fördelningen
af ifrågavarande anslag i afseende å tjenstemännen, men
förklarade tillika, att framställningen angående det genom vaktmästaren
Björklunds död disponibla beloppet icke för närvarande kunde bifallas.
De å extra stat anvisade anslagen för genomförande af vissa
embete verks nya organisation äro visserligen i allmänhet till sin natur
sådana, att inträffad afgång bland den tjenstepersonal, som från dessa
anslag åtnjuter löneersättning eller lönefyllnad, bör föranleda motsvarande
nedsättning i anslagets belopp, och skulle följaktligen vaktmästaren
Björklunds död påkalla minskning i det nu ifrågavarande anslaget
[12.]
Ersättning
för af statskontoret
gjorda förskotter.
32 Sjunde hufvudtiteln.
med 600 kronor; men å andra sidan synes mig statskontorets Hemställan,
att till bestridande af de kammarskrifvaren Stridsberg å gammal
stat tillkommande löneförmåner erhålla ytterligare bidrag från ifrågavarande
extra anslag med 600 kronor, vara grundad å förhållanden,
som innefatta, att dessa 600 kronor äro af beskaffenhet att rätteligen
tillhöra öfvergångsanslaget, och med hänsyn härtill samt till det af
statskontoret framhållna behofvet att få disponera anslaget till vikariat,
renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden för sitt egentliga
ändamål, tvekar jag derföre icke att tillstyrka Eders Kong! Maj:t, att,
för genomförande af statskontorets nya organisation, af Riksdagen för
år 1884 å extra stat äska samma belopp som för år 1883, eller 9,740
kronor, för att Eders Kong!. Maj:t dymedelst må komma i tillfälle att
å det extra anslaget för genomförandet af statskontorets nya organisation
anvisa ofvannämnda, Stridsberg tillkommande löneersättning 600
kronor, som hittills utgått af det å statskontorets ordinarie stat uppförda
anslaget till vikariat, m. in.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.
De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra
sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro
enligt uppgifter från statskontoret följande:
till åtskillige landsstatstjenstemän och till aflidne häradshöfdingen N.
G. Claessons sterbusdelegare, såsom ersättning.för till statsverket
afträdda åbyggnader å indragna boställen enligt synerätts laga
kraftvunna beslut,................................................ kronor 13,635: 22,
,, arrendator!! af Korsängs hofstalläng, såsom
ersättning för afkomst af exproprierad jord, „ 79: 30,
„ transport- och andra kostnader för statsverkets
bergseffekter............................................... -n 308: 70,
„ aflidne häradshöfdingen J. A. Tornérhjelms
rättsinnehafvare, såsom ersättning för kostnader
för sänkning af sjön Möckeln, m. fl.
vattendrag enligt domstols laga kraftvunna
beslut,..................................................................... n 379: 24,
skatteregleringskomitén under år 1882............ „ 46,853: 02,
transport kronor 61,255: 48,
Sjunde hufvudtiteln.
33
till
55
55
55
transport
tullkomitén ...............................................................
godtgörande af kostnader för uppmätning och
kartläggning af åtskilliga kronans domäner
godtgörande af kostnaden för tryckning och
häftning af särskilde komiterades förslag till
de räkenskapsformulär och föreskrifter för
redovisningen i länen, som kunde anses erforderliga
för länsräkenskapernas tidigare af
slutande,
.....................................................................
utflyttningskostnadsersättning, belöpande å
till statsverket indragna, utarrenderade militiebostället
Stora Broby n:o 1 i Östergötlands
län, hvilken ersättning arrendator!! icke,
enligt arrendekontraktet, varit skyldig gälda,
kronor 61,255:
„ 57,474:
„ 1,902:
12,571:
55
573:
eller tillhopa kronor 133,777:
48,
*7,
47,
50,
78,
70.
Jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning, att, till gäldande af nämnda förskotter, må å extra
stat för år 1884 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande
af öretal i riksstaten torde få utföras med 133,778 kronor.
Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.
Angående behofvet af anslag i omformälda hänseende anför öfverintendentsembetet
i underdånigt memorial den 17 oktober 1882: att,
sedan öfverintendentsembetets nuvarande stat faststäldes år 1879, årligen
anvisats 1,000 kronor för genomförandet af embetsverkets nya organisation;
att detta belopp disponerats till lönebidrag åt öfvertalige
arkitekter, hvilkas aflöning i öfrig! utgått af det å embetsverkets stat
uppförda anslaget till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden
och extra ordinarie arkitekter samt renskrifningskostnad, in. m.; att
häraf likväl blifvit en följd, att medel, afsedda för annat behof än öfvertalige
tjenstemäns aflönande, måst undvaras för deras egentliga ändamål;
att, ehuru vid embetsverkets reglering och det nyss nämnda anslagets
fastställande till sitt nuvarande belopp, 8,400 kronor, 4,000 kronor
beräknats såsom godtgörelse för ritningsarbete, som skulle verkBiJi.
till Rik sä. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afd. 5
Anslag för
genomförandet
af öfverintendentsembetets
nya
organisation.
34
Sjunde liufvudtiteln.
ställas af extra ordinarie arkitekter, största delen af dessa 4,000 kronor
måst tagas i anspråk för aflönande af bemäld?, öfvertalig© arkitekter;
att, om desse tjensteman äfven, vid framskriden lefnadsålder och
efter anställning i verket under 30 år och derutöfver, kunnat med fördel
användas såsom ritare, de likväl, i sin egenskap af öfvertalige med
en aflöning af 1,000 kronor, svårligen kunnat anses skyldige åtaga sig
mera ansträngande göromål, erfordrande insigter i senare tiders byggnadsväg;
att i följd af denna anordning embetsverkets extra ordinarie
arkitekter, Indika böra ersätta fem indragne ordinarie arkitekter enligt
äldre staten och följaktligen är o att betrakta icke endast såsom extra
tjensteman i vanlig mening, utan fastmera såsom oundgängligen behöfliga
biträden vid utarbetande af de på embetsverkets åtgärd beroende
ritningsmål, ej kunnat godtgöras för deras arbete annorlunda än
genom mindre gratifikationer, ingalunda motsvarande ersättningen för
deras arbete under utöfvande af enskild arkitektverksamhet, hvilken
numera blifvit, synnerligast inom hufvudstad en, vida mera lönande än
förr; samt att någon förbättring i de anförda förhållandena visserligen
inträffat derigenom, att under år 1882 två af embetsverkets fyra öfvertalige
arkitekter afgått, men att den öfverklagade olägenheten härigenom
vore afhjelpt endast till hälften. På grund häraf och då en fullständig
disposition af det i verkets stat afsedda beloppet för extra arkitektbiträden
vore för göromålen vigtig, har öfverintendentsembetet
hemstält om anvisande för genomförande af verkets nya organisation
å extra stat för 1884 af 2,000 kronor, motsvarande de ännu qvarstående
öfvertalige arkitekternes löner.
Under åberopande af hvad jag förut i dag, vid anmälan af statskontorets
anslagsbehof för genomförande af dess nya organisation, anfört
i fråga om dylika anslags natur, finner jag mig icke kunna biträda
öfverintend entsem betets framställning om ökadt an slagsbelopp
för organisationens genomförande. Beträffande åter frågan, huruvida
för ifrågavarande ändamål bör äskas enahanda anslag som hittills eller
något lägre belopp, förekommer visserligen den omständigheten, att de
öfvertalige arkitekternes antal minskats till hälften, men då å andra
sidan föreligga ofvan nämnda af öfverintendentsembetet påpekade förhållanden,
hvilka synas mig vara särdeles beaktansvärda, anser jag någon
minskning i följd af de två öfvertaliga tjenstemännens afgång icke
böra ske i det hittills anvisade obetydliga öfvergångsanslaget, utan
tillstyrker Eders Kongl. Magt föreslå Riksdagen, att å extra stat för år
1884, för genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation,
anvisa samma belopp som hittills, eller 1,000 kronor.
Sj n ji (l e Imf v u(l titeln.
35
Uppförande af ny länsresideusbyggnad i Jönköping.
Behofvet af ny länsresidensbyggnad i Jönköping har upprepade
gånger under de senaste årtiondena blifvit af Eders Kongl. Maj:t
befallningshafvande i länet, anrnäldt.
I sammanhang med frågan om planering af det enligt nådigt
bref den 12 maj 1857 till staden Jönköping upplåtna f. d. fästningsområdet
och om anskaffande af lämpliga lokaler för inrymmande af
länets landtmäterikontors och länsstyrelsens arkiv hemstälde Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 5 april 1861, att,
enär tjenliga lokaler för omförmälda arkiv icke kunde erhållas i något
kronan eller staden tillhörigt hus och stor svårighet mötte för anskaffande
af dertill lämpliga, för eldfara ej för mycket blottstälda lägenheter
i enskilda personer tillhöriga hus, samt i allt fäll, med afseende å
bristande utrymme i de för länsstyrelsen afsedda embetslokaler, nya
sådana voro af behofvet påkallade, åtgärd måtte vidtagas för åstadkommande
af ett nytt residens- och embetshus å den för sådant ändamål
vid ofvanberörda områdes upplåtelse undantagna plats; men genom nådigt
bref den 6 februari 1863 förklarade Eders Kongl. Maj:t sig icke
finna skäl att af Rikets då församlade Ständer äska anslag för ifrågavarande
ändamål.
I memorial den 23 juni 1865 framstälde Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ånyo de förhållanden, hvilka talade för nödvändigheten
deraf, att det nuvarande embetshuset, ersattes af ett nytt sådant,
och Eders Kongl. Maj:t albit då till Rikets Ständer nådig proposition
om anvisande af 130,000 riksdaler för uppförande af nytt länsresidenshus,
men denna Eders Kongl. Maj:ts framställning vann ej Rikets
Ständers bifall.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 29
juni 1876 ytterligare fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ifrågavarande
för länet vigtiga angelägenhet, samt Eders Kongl. Maj:t i anledning
deraf anbefalt öfverintendentsembetet att i samråd med Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande uppgöra förslag till dylik byggnad, inkom
öfverintendentsembetet den 25 påföljande november med ritning och kostnadsförslag
till nytt länsresidens med tillhörande uthus. Länsresidensbyggnaden
skulle enligt förslaget uppföras af tegel i två våningar, inrymmande:
den nedre embetslokaler för länsstyrelsen jemte bostad för
vaktmästare och den öfre 3 rum för länets landtmäterikontor samt i
öfrigt bostad för landshöfdingen. Byggnaden var afsedd att uppföras
å det ofvan omförmälda, till staden upplåtna f. d. fästningsområdet, i
[ 14-]
Anslag för
uppförande
af ny länsresidensbyggnad
i
Jönköping.
36
Sjunde liufvudtiteln.
fråga om hvilket område Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande erinrade,
hurusom Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 17 juli
1867 medgifvit staden rättighet att provisoriskt planera detsamma samt
att vid de derå befintliga gamla fästningsmurarnes nedrifvande använda
den för residensbyggnadens grundläggning beräknade sten, under
vilkor att, när så framdeles erfordrades, sprängd och för ändamålet
lämplig gråsten till eu qvantitet af 72,800 kubikfot för grundläggning
och uppförande af källarvåning till en blifvande residensbyggnad
skulle genom stadens försorg anskaffas och å byggnadsplatsen tillhandahållas,
samt att, sedan sådan planering derefter blifvit af staden verkstad,
Eders Kongl. Maj:t den 15 oktober 1875 på derom gjord framställning
medgifvit, att ifrågavarande byggnadsplats finge utbytas mot
tomterna n:ris 80 och 81 samt delar af tomterna n:ris 82 och 83,
hvarigenom hela residenstomten komme att erhålla en längd af 200
fot och eu bredd af 150 fot, under förbehåll dervid, att på återstoden
af sistnämnda tomter ej finge uppföras annan byggnad än gymnastiklokal
för elementarläroverkets behof.
Kostnaden för byggnadens uppförande beräknades af öfverintendentsembetet
till 149,400 kronor, i hvilken summa med afseende å den
staden åliggande skyldigheten att tillhandahålla nödig gråsten till byggnadens
grundmurar ingick allenast arbetskostnaden för dessas uppförande.
Tillika upplystes, att den nuvarande residensbyggnaden med
tillhörande s. k. bymarksjord, vid anstäld värdering af magistraten med
biträde af sakkunnige män, uppskattats till 48,000 kronor.
Nu har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den 29
september 1882 ånyo framhållit det trängande behofvet af ett nytt residenshus.
I detta memorial har Eders Kong]. Maj:ts befallningshafvande till en
början beträffande de nuvarande förhållandena lemnat följande upplysningar.
Nuvarande residensbyggnaden, uppförd af trä, inköptes år 1824 för
kronans räkning från enskild person för en summa af 10,000 riksdaler
banko, hvarefter den, enligt nådigt beslut den 26 mars 1836, tillöktes
med en nybyggnad, innehållande fyra ram, två i den nedre och två i
den öfre våningen, för en kostnad af 6,922 riksdaler 31 skillingar 8 runstycken
banko. Oaktadt den skedda tillbyggnaden äro emellertid lägenheterna
numera ej tillräckliga för länsstyrelsens behof. För landskansliafdelningen
finnas nemligen allenast två rum, af hvilka det inre begagnas
af landssekreteraren och de båda länsnotarierna, det yttre af
de båda landskanslisterna och biträdande tre till fyra renskrifvare.
Landskontorsafdelningen är inrymd i två mindre rum, af hvilka det
ena begagnas af landskamreraren och det andra af landskontoristerna
och biträdande renskrifvare. I sammanhang med dessa två rum har
Sjunde hufvudtiteln.
37
medelst afplankning af vaktmästarens rum åstadkommits ett mindre
rum, afsedt för domänafdelningens båda tjensteman. Vidare hafva
länsbokhållaren och räntmästaren hvardera ett ruin, hvilka dock äro
genom en kall förstuga afskilda från landskontorets öfriga rum, hvadan
för hvarje meddelande mellan landskamreraren och länsbokhållaren
eller räntmästaren denna förstuga måste passeras. Vid den åt räntmästaren
upplåtna lokal finnes icke något brandfritt hvalf till förvarande
af penningar, stämpelpapper och andra handlingar, som skola i
ränteriet förvaras, utan är för detta ändamål inpå gården uppförd en
stenkällare, hvars botten är lägre än gårdens yta, så att källaren, som
saknar fönster, är mycket fuktig, till följd hvaraf de med gummi anstrukna
beläggningsstämplarne ej kunna derstädes förvaras. Vid starkare
snöfall och derefter inträdande töväder varder stengolfvet i källaren
vanligen isbelagdt. Ett mindre rum, som är beläget utanför de
till räntmästaren och länsbokhållaren upplåtna lägenheterna och som
således måste passeras såväl af dem, som begära upplysningar ur de
på länsbokhållarekontoret förvarade längder, in. m., som af dem, hvilka
hafva någon angelägenhet att uträtta å ränteriet, är afsedt till landtmäterikontor,
men har till följd af nyss nämnda förhållanden icke kunnat
användas för detta ändamål. Lokal för landtmäterikontoret äfvensom
för länsstyrelsens arkiv har derföre måst förhyras i det staden
tillhöriga gamla elementarläroverkshuset emot eu ursprungligen till 1,000
kronor bestämd, men nu till 1,500 kronor förhöjd årlig hyra. Sistnämnda
hus saknar emellertid eldstäder utom i ett rum, afsedt att
vara förste landtmätarens embetsrum, men som dock under vintermånaderna
ej kan hållas tillräckligt varmt för att begagnas såsom arbetsrum.
De till landtmäterikontoret hörande värdefulla instrumenten
kunna i anseende till fukt ej förvaras i läroverkshuset utan finnas uppstälda
i ett väggfast skåp i det förut nämnda rummet utanför räntmästarens
och länsbokhållare^ rum, der de dock lida af fukt från den
angränsande kalla förstugan. Det kan ej med säkerhet påräknas att
fortfarande få förhyra dessa lägenheter, enär desamma behöfvas för
stadens egen räkning, och någon möjlighet att anskaffa annan lämplig
lokal för landtmäterikontoret och länsarkivet förefinnes icke. — Enligt
hvad af ofvan meddelade beskrifning öfver länsstyrelsens embetslokaler
framgår saknar såväl landshöfdingen som landssekreteraren eget arbetsrum,
utan måste det inre af kansliafdelningens rum begagnas jemväl
af landshöfdingen. Alla samtal mellan landshöfdingen och landssekreteraren
måste derför ske i närvaro af de underordnade tjenstemännen,
och då någon främmande har att tala med landshöfdingen eller landssekreteraren,
måste detta samtal ske i andras närvaro och sålunda stö-’
38
Sjunde hufvudtiteln.
rande inverka p,å tjenstemännens arbete. Enahanda blir förhållandet å
landskontoret, när någon önskar tala med landskamreraren och landshöfdingen
då uppehåller sig å denna afdelning af embetsverket. Icke
heller finnes något sessionsrum för sammanträden rörande länets allmänna
angelägenheter.
Vidare har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat
ett af stadsbyggmästaren i Jönköping V. Vitting, enligt nu gängse prisförhållanden
och efter förnyade undersökningar å tomten, upprättadt
kostnadsförslag för ny residensbyggnad, hvilket förslag, slutande å
154,071 kronor 55 öre, med 4,671 kronor 55 öre öfverstiger den af
öfveriiitendentsembetet år 1876 beräknade kostnaden, af den anledning
att åt uthusbyggnaden måst gifvas större utsträckning för beredande
af latrinlägenheter och bostad för kusk, som saknats i öfverintendentsembetets
förslag, hvarjemte, till följd deraf att tomten är belägen
ofvanpå delar af de gamla fästningsbastionerna, kostnaden för grundgräfningsarbetena
och grundläggningen måst beräknas högre än i sistnämnda
förslag.
Slutligen har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande såsom sin
åsigt uttalat, att nuvarande länsresidens, i anseende till den sedan år
1876 inträffade stegring i fastighetsvärdena, bör vid försäljning kunna
betinga en till ofvanberörda värderingssumma uppgående köpeskilling
af 48,000 kronor, äfven oberäknadt bymarksjorden, hvilken till midfastan
1894 är utarrenderad mot en till landshöfdingelöneregleringsfonden
ingående årlig afgift af 140 kronor; hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande påpekat, att, efter det nybyggnad skett, den nu
utgående årliga hyresafgiften, 1,500 kronor, kommer att upphöra.
I afgifvet utlåtande har öfverintendentsembetet förklarat sig icke
finna anledning till anmärkning mot byggnadsritningarne. I fråga åter
om kostnadsberäkningen har embetet föreslagit följande ändringar i det
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifna kostnadsförslaget,
nemligen: att yttertrappor och sträcksten utföras af granit i stället för
af kalksten; att grundmurarnes kubikinnehåll i följd af behöfligt större
djup ökas med 17,000 kubikfot; att tjockleken å residensbyggnadens
yttermurar ökas från 1,5 till 2 fot; samt att de upptagna utgiftsposterne
för tillsyn och för oförutsedda utgifter höjas. I följd häraf har embetet,
som uppskattat de sålunda föreslagna ändringarne till 14,910 kronor,
beräknat kostnaden för residensbyggnadens uppförande till 168,981
ki-onor 55 öre.
Hvad jag sålunda anfört synes mig till fullo ådagalägga behofvet
af nya lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Statsverkets
utgift för nybyggnaden kommer naturligtvis att minskas med den köpe
-
Sjunde hnfvndtiteln.
39
skilling, som erhålles vid den nuvarande residensbyggnadens försäljning.
Då emellertid antagligen två år komma att åtgå för uppförande
af den nya byggnaden och då någon försäljning af den gamla byggnaden
följaktligen icke kan komma i fråga under år 1884, torde den
del af byggnadskostnaden, som för sistnämnda år bör utgå, helt och
hållet bestridas genom anvisadt anslag; och hemställer jag fördenskull,
att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta uppförande af
ny länsresidensbyggnad i Jönköping för en kostnad af i jerntråd summa
169,000 kronor och deraf anvisa för år 1884, att i män af behof utgå,
ett extra anslag af 85,000 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
För bestridande af hithörande utgifter är i nu gällande riksstat
såsom extra anslag anvisadt, dels till aflöning åt domänintendenter och
uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor,
dels till resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis 20,000 kronor.
Behofvet af dessa anslags fortvara qvarstår naturligtvis oförändradt,
och jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande
ändamål täcktes för år 1884 å extra stat äska samma belopp,
som äro beviljade för år 1883, dock att, för erhållande af jemn slutsumma
å anslagen å extra stat, förslagsanslaget till resekostnader vid
domänförvaltningen må upptagas till 20,082 kronor, och således höjas
med 82 kronor.
Summan af de utaf mig tillstyrkta anslagen å extra stat för år
1884 utgör alltså 297,000 kronor.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad departementschefen
sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln;
och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt bifall.
[15, 16.]
Anslag till
flen lokala
förvaltningen
af statens
jordbruksdomäner.
Ex protoeollo:
Hans Wachtmeister.
Åttonde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 10
Januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande
ärenden rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och
de till samma hufvudtitel hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid
och efter erinran derom, att vid föredragningen den 29 sistlidne
December af Universitetskanslerns, Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens
samt Medicinalstyrelsens underdåniga framställningar om
anslag för åtskilliga ändamål Kongl. Maj:t befalt, att samma framställningar
skulle i vissa, nedan nämnda delar å nyo anmälas i sammanBih.
till Riksd. Prof, 1883. 1 Sami. 1 Afä. 1
[1.]
Ang. förhöjning
af
Kongl.
bibliotekets
anslag till
bokinköp
m. m.
2 Åttonde hufvndtiteln.
hang med förslag till reglering af utgifterna under denna hufvudtitel,
Departementschefen yttrade, beträffande
Ordinarie anslag:
Kongl. biblioteket.
I nådig proposition till 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl.
Ma]:t, att det dåvarande till 12,000 kronor uppgående anslaget åt Kongl.
biblioteket till böckers inköp och inbindning måtte ökas med 18,000
kronor och således höjas till 30,000 kronor. Med afseende på nämnda
anslag hade Kongl. bibliotekarien i underdånig skrifvelse den 30 September
1875 erinrat, att Kongl. biblioteket, hvars anslag från 1778 utgjorde
endast 155 r:dr 26 sk. 8 rst. banko, från 1799 500 r:dr banko,
från 1805 1,000 r:dr banko, från 1823 3,000 r:dr banko och från 1841
5,000 r:dr banko, först 1845 erhöll såsom anslag till både inköp och
bindning af böcker 8,000 r:dr banko, hvilket belopp, redan då allt för
knappt, sedermera under allt jemnt ökad litterär produktion, på samma
gång böckerna stigit i pris, blifvit i yttersta grad otillräckligt. Berörda
nådiga framställning blef dock endast till en del bifallen. Riksdagen
förnekade visserligen icke att det, på sätt Kongl. bibliotekarien framhållit,
vore önskvärdt, om åt Kongl. biblioteket kunde anskaffas ej allenast
den tryckta svenska litteraturen i dess helhet utan äfven det förnämsta
af Norges och Danmarks litteratur samt från andra länder det
vigtigaste af hvad som för statstjenstens, vetenskapens, konstens och
den allmänna bildningens behof kunde vara nödvändigt och önskvärdt;
men Riksdagen ansåg mindre lämpligt att, innan bibliotekets då förestående
flyttning till dess nuvarande lokal blifvit verkstäld, vidtaga en
så betydande tillökning i förenämnda anslag, som då blifvit ifrågastäld.
Då likväl bibliotekets flyttning syntes komma att föranleda behof af ej
oväsentliga inbindningsarbeten, medgaf Riksdagen en förhöjning af
ifrågavarande anslag med 6,000 kronor.
Under senaste riksdag väcktes af enskild motionär förslag om anslagets
ökande, men ledde icke till någon Riksdagens åtgärd.
På grund af hvad under öfverläggningarna om denna fråga vid
sistnämnda riksdag förekom, har emellertid Öfverbibliotekarien vid
Kongl. biblioteket i underdånig skrifvelse den 28 nästlidne Augusti hos
Eders Kongl. Maj:t anhållit, att framställning om ökadt anslag till inköp
af böcker och bokbindning för Kongl. biblioteket måtte af Eders Kong!.
Maj:t göras till nästkommande riksdag. Till stöd härför har öfver
-
Åttonde hufvudtiteln.
3
bibliotekarien anfört, att det nuvarande anslaget, 18,000 kronor, ingalunda
vore tillräckligt för fyllande af dermed afsedda ändamål. Enligt
gällande reglemente af den 9 November 1877 vore Kongl. biblioteket
såsom nationalbibliotek ämnadt att innehålla en, såvidt möjligt, fullständig
samling af svensk litteratur och derjemte de vigtigaste alstren
af främmande länders vetenskapliga och litterära verksamhet. Till området
af dess inköp hörde alltså: den äldre svenska litteratur, som ännu
der saknades; den utom Sveriges nuvarande gränser tryckta svenska
litteraturen, hvilken i Finland och Nordamerika vore af betydande omfång;
allt hvad i utlandet utgåfves om Sverige, af svenskar eller i öfversättning
från svenskan; samt slutligen handskrifter, hvilka kompletterade
den för svensk historia, biografi och litteratur värdefulla handskriftsamlingen.
Vidare borde biblioteket tillegna sig det förnämsta af
brödrafolkens litteratur och tillhandahålla de vigtigaste af de arbeten,
som funnes tillgängliga på andra länders bokmarknad, för att såmedelst
inom sitt område främja möjligheten för vårt land att deltaga i de öfriga
folkens stora kultursträfvanden. Detta måls fullständiga vinnande
skulle dock fordra tillgångar, öfver livilka endast de stora ländernas
biblioteksinstitutioner kunde förfoga. Men den förhoppning syntes icke
oberättigad, att Sverige ej skulle vilja eller behöfva i detta hänseende
stå efter för sådana länder som t. ex. Bayern, der statsbiblioteket i
Miinchen åtnjöte ett bokanslag af 20,000 floriner, eller Elsass-—Lothringen,
hvars lands- och universitetsbibliotek i Strassburg erhölle 30,000
riksmark till inköp af ny litteratur och lika mycket till komplettering
af äldre sådan. Den minsta summa, Kongl. biblioteket under nuvarande
förhållanden behöfde för ifrågavarande ändamål, vore för bokinköpen
30,000 kronor och för inbindningen 10,000 kronor. Enligt vunnen erfarenhet
och derpå grundad beräkning skulle för det förra beloppet
kunna inköpas omkring 1,400 större och mindre arbeten.
Såsom ett ytterligare skäl att förse Kongl. biblioteket med tillräckliga
anslag har nu, likasom förut, framhållits, att detsamma ej borde
anses såsom ett lokalbibliotek, hvars nytta vore inskränkt till hufvudstaden,
utan att dess samlingar genom utlåning till andra orter vore
ämnade att komma hela landet till godo; en början dermed vore redan
gjord under de senare åren, och detta förhållande komme otvifvelaktigt,
i mån af Kongl. bibliotekets ökade betydenhet, att allt jemnt utbildas
och vinna häfd.
Att de medel, hvaröfver Kongl. biblioteket eger förfoga till inköp
af böcker och till bokbindning, icke svara mot den utveckling, som på
vetenskapernas och litteraturens områden för närvarande försiggår, och
4
Åttonde hufvudtiteln.
[2.]
Ang. J>Friheters»
uteslutande
från
anslag stiteln.
[3.]
Ang. prostetunnor
för
Oscars m. fl
församlingar
mot de stegrade anspråk, som i våra dagar ställas på ett nationalbibliotek,
hvars uppgift är att, i hvad på detsamma ankommer, följa denna
utveckling, lärer icke kunna med fog bestridas. En förhöjning af Kongl.
bibliotekets anslag synes mig derföre önskvärd. I betraktande af de
mångfaldiga och stora anspråk, som i denna tid ställas på statsverket
för den allmänna bildningens alltmer växande behof, anser jag mig
dock icke kunna föreslå ett så stort anslagsbelopp, som af öfverbibliotekarien
ifrågasatts. Af detta skål och då en fördelning af anslaget i
tvenne delar, en för inköp och eu för bindning af böcker, lämpligast
torde ske af Ofverbibliotekarien sjelf efter förefallande omständigheter
under hvarje år, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att medgifva en förhöjning i det till Kongl.
biblioteket anvisade anslag för böckers inköp och inbindning med 7,000
kronor.
Kleresistaten.
Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts denna dag på hemställan
af Chefen för Finans-departementet vid beräkning af statsverkets inkomster
fattade beslut om uteslutande ur riksstaten af de under benämning
»Friheter» upptagna anslagsbelopp torde, hvad beträffar anslaget
till Kleresistaten, Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att i stället
för »Friheter och kyrkotionde», som i nuvarande riksstat upptagas till
148,600 kronor, måtte uppföras allenast kyrkotionde, 17,600 kronor.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i Södra Möre kontrakt
af Kalmar län, Kyrkoherden G. T. Tode, anhållit, att, sedan Mor.
torps, Torsås, Ljungby och Arby kapellförsamlingar inom nämnda
•kontrakt numera blifvit, enligt särskilda nådiga beslut, förvandlade till
annexförsamlingar under namn af Oscars, Gullabo, S:t Sigfrids och
Carlslunda församlingar samt hvar för sig erhållit ordinarie presterlige
tjenstemän, anslag till lösen för prostetunnor för dessa församlingar
måtte varda anvisadt.
Enahanda framställning har gjorts af t. f. Kontraktsprosten i Handbörds
kontrakt af samma län, Kyrkoherden A. H. B. Lind, beträffande
Långemåla församling, hvilken af ålder varit såsom annex förenad med
Högsby församling samt numera skall utgöra eget pastorat.
I anledning af dessa ansökningar, öfver hvilka de särskilda orternas
uppbördsförvaltningar, Domkapitlet i Kalmar och Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet sig yttrat, hafva Kammarkollegium och
Åttonde hufvudtiteln.
5
Statskontoret afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden och dervid,
enär prostetunna icke för någon af i fråga varande församlingar för
närvarande utginge, samt värdet af den i sådant hänseende vederbörande
kontraktsprostar, jemlikt 24 § i Kongl. resolutionen på presterskapets
besvär den 10 Mars 1719, tillkommande ersättning, nemligen
för ofvanberörda till Södra Möre kontrakt hörande fyra församlingar 4
tunnor kronotiondespanmål, hälften råg och hälften korn, och för Långemåla
församling en tunna sådan spanmål, utgjorde i penningar, enligt
den i Kongl. Förordningen den 23 Juli 1869 bestämda förvandlingsgrund,
för förstnämnda fyra församlingar tillhopa femtiotre kronor 30
öre och för Långemåla församling tretton kronor 32 öre, tillstyrkt, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning om
uppförande å anslaget till Kleresistaten af belopp, som i jemnadt tal
motsvarade berörda ersättningar.
I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t ville föreslå Riksdagen, att för årlig ersättning för prostetunnor,
som tillkomma kontraktsprosten i Södra Möre kontrakt för Oscars,
Gullabo, S:t Sigfrids och Carlslunda annexförsamlingar med 53 kronor
30 öre och kontraktsprosten i Handbörds kontrakt för Långemåla församling
med 13 kronor 32 öre, anslaget till Kleresistaten måtte varda
höjdt med ett jemnadt belopp af 67 kronor.
Universiteten.
Af samma skäl, som omförmälts i punkten n:o 2, torde Eders Kongl. [4.]
Maj:t beträffande anslagen till universiteten föreslå Riksdagen, att i stället Atne^ ^usCiför
»Friheter och kyrkotionde», som i nuvarande riksstat äro upptagna tände från
till 109,600 kronor, måtte uppföras kyrkotionde, 37,900 kronor. anslagttitein.
Sedan medicinska fakulteten vid universitetet i Lund väckt fråga [5.]
derom, att å det nya invid Lund belägna hospitalet för sinnessjuka måtte, undervisning
i likhet med hvad å motsvarande vårdanstalter vid Upsala och Stock- * psykiatri
holm egde rum, för fakultetens alumner anordnas en tjenstgöring, som universitetet
medförde behörighet till afläggande af medicine licentiat-examen, medgaf » Lund.
Eders Kongl. Maj:t, på derom af universitetets Kansler gjord hemställan,
genom nådigt bref den 11 Mars 1881, att två månaders daglig och oafbruten
tjenstgöring vid Lunds hospital finge anses motsvara den såsom
vilkor för medicine licentiat-examens undergående stadgade tjenstgöring
vid psykiatrisk klinik. Sedan dess har undervisning och handledning i
ämnet meddelats af hospitalets öfverläkare, hvilken derför uppburit arf
-
6 Åttonde hufvudtiteln.
*.
vode af universitetets medel. Det akademiska konsistoriet, som redan
1881 anhöll, att till bestridande af detta arfvode måtte af statsmedel
beredas ett årligt anslag af 1,500 kronor, har nu förnyat denna anhållan,
hvartill konsistoriet förmält sig hafva så mycket större skäl, som, i händelse
sådant statsanslag ej blefve beviljadt, ifrågavarande kliniska tjenstgöring
vid hospitalet, hvilken medfört stort gagn, måste i brist på medel
upphöra.
Berörda af universitetets Kansler förordade anhållan anser jag
böra vinna afseende. Det måste nemligen vara af icke ringa vigt, att
medicine studerande kunna derstädes, likasom vid de medicinska läroverken
i Upsala och Stockholm, få fullgöra den föreskrifna tjenstgöringen
vid psykiatrisk klinik. Det begärda arfvodesbeloppet är detsamma,
som år 1858 bestämdes för öfverläkaren vid Upsala hospital
såsom ersättning för ett ungefärligen lika åliggande, och torde derför
icke nu kunna anses för högt tilltaget. Jag tillstyrker fördenskull, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning
derom, att på Lunds universitets stat måtte uppföras ett årligt anslag
af 1,500 kronor till arfvode åt öfverläkaren vid Lunds hospital för meddelande
af undervisning och handledning i psykiatri.
Allmänna läroverken.
[-g j Af samma skäl, som omförmälts i punkten n:o 2, torde Eders
Ang. »Frihe-Kongl. Maj:t beträffande anslaget till allmänna läroverken föreslå RikstersD
utesiu- ({ap-en, att det i kolumnen »Friheter och kyrkotionde» i nuvarande riksansiagstitein.
stat upptagna belopp 7,320 kronor matte uteslutas.
[7-]
Ang. lärares
uppflyttning i
högre lönegrad.
För verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill
lärare vid de allmänna läroverken äro enligt faststälda grunder berättigade,
erfordras, enligt eu inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord
approximativ beräkning, från och med år 1884 ett belopp af 35,000
kronor utöfver de för innevarande år anslagna lönemedlen. Jag får
derför i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes för
ofvanberörda ändamål hos Riksdagen föreslå en förhöjning i anslaget
till de allmänna läroverken med 35,000 kronor.
[g,] På Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar har Riks
Ang.
Göte- dagen — för utvidgning af det förra treklassiga läroverket i Göteborg
«till fullständigt realläroverk, med undervisning endast i de till realli
-
Åttonde hufvudtiteln.
7
nien hörande läroämnen, samt i sammanhang härmed inskränkning af
det å båda linierna fullständiga läroverket derstädes till fullständigt å
latinlinien, med undervisning endast i de till dennajlinie hörande läroämnen
—
år 1879 för det treklassiga läroverkets utvidgning till ett femklassigt
läroverk dels medgifvit att, i den mån ledighet inträffade eller
sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar öfverflyttades
från det dåvarande högre läroverkets stat till det treklassiga, dels ock
beviljat ett anslag1 af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och
öfningsläraretjensterna vid sistnämnda läroverk bestämda aflöningsbelopp
till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk,
allt under vilkor, att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa
och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna lokaler för
ett fullständigt realläroverk samt försåge dess rektor med bostad eller
deremot svarande hyresersättning;
och år 1881 för fortsatt utvidgning af samma läroverk till ett å
reallinien fullständigt läroverk dels beviljat de belopp, som från och
med höstterminen 1882 syntes vara behöfliga, för att de lärjungar, som
genomgått femte klassen vid detta läroverk, derstädes skulle kunna
fortsätta sina studier, nemligen:
till förhöjning af rektor slönen.......................................... Kr. 1,000: —
till förhöjning af öfningslärarnes aflöning tills vidare
med hälften af det för den fullständiga utvidgningen
erforderliga belopp ................................................ » 550: —
löner till två lektorer ......................................................... » 5,000: —
lön till en adjunkt ............................................................... » 1,500: —
dels medgifvit, att ytterligare en adjunktslön finge, då Eders Kongl.
Maj:t pröfvade sådant lämpligt, öfverflyttas från det å båda linierna
fullständiga läroverkets stat till staten för realläroverket.
Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 sistlidne April
meddelas från innevarande läseårs början undervisning vid ifrågavarande
realläroverk till och med sjette klassens nedre afdelning, hvarjemte är
föreskrifvet att från nästa läsårs början en högre afdelning af samma
klass skall bildas. Under antagande af läroverkets utveckling med en
årsafdelning för hvarje läseår, skulle undervisningen från och med höstterminen
1884 omfatta äfven sjunde klassens lägre afdelning samt läroverket,
som numera benämnes Göteborgs högre realläroverk, från och
med höstterminen 1885 vara fullständigt upprättadt.
Detta högre realläroverks stat utgöres nu af rektor, två lektorer,
sju adjunkter samt tre öfningslärare. Läroverkets lärjungeantal utgjorde
8
Åttonde hufvudtiteln.
höstterminen 1882 361, eller 26 lärjungar utöfver det antal, lrvilket för
det fullständiga realläroverket beräknats enligt den underdåniga skrifvelsen
från domkapitlet i Göteborg af den 25 September 1878, hvilken
beräkning låg till grund för Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till
1879 års riksdag i detta ämne. Till följd af detta stora lärjungeantal
och deraf uppkommande behof af många parallelklasser äro fem extra
lärare under innevarande läsår vid läroverket anstälde. För läroverkets
fullständiga utvidgning till högre realläroverk skulle i öfverensstämmelse
med den beräkning, som är intagen i bilagan till Eders Kongl.
Maj:ts proposition i ämnet till 1881 års riksdag, följande belopp vara
behöfliga från och med höstterminen 1884 nemligen:
löner åt två lektorer ....................................... kr. 5,000: —
» » två adjunkter....................................... » 3,000: —
förhöjning af öfningslärarnes aflöning med
den återstående delen af det för den fullständiga
utvidgningen erforderliga belopp » 550: — 8,550: —
Fastän den lärarepersonal, som, under förutsättning af Riksdagens
bifall till nu nämnda nya anslagsbelopp, från och med läsåret
1884 vid i frågavarande realläroverk skulle erhållas, i betraktande af
lärjungeantalets oväntadt starka tillväxt vid detta läroverk, torde för
framtiden befinnas otillräcklig och en icke ringa del af undervisningen
således torde komma att bestridas af extra lärare, anser jag mig likväl
för närvarande icke böra tillstyrka någon förändring i den från början
uppgjorda staten för detta läroverk, utan får, i öfverensstämmelse med
hvad jag förut anfört, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till fullbordande af organisationen, enligt
redan uppgjord plan, af högre realläroverket i Göteborg bevilja en förhöjning
af anslaget till de allmänna läroverken med 8,550 kronor.
[9.] I sammanhang med den reglering af lärarnes vid elementarläro
Ang.
matt-verken löner, som egde rum på grund af Rikets Ständers underdåniga
n™rliendepa- skrifvelse den 25 Februari 1858 och hvarom nådigt cirkulär utfärdats
storat. (jen 20 Mars samma år, blefvo äfven aflöningsstater för de särskilda
läroverken faststälda, med föreskrift att för innehafvare af prebende
lönen skulle minskas med ett mot det uppskattade värdet af prebendets
behållna inkomst svarande belopp; och meddelades tillika, bland vilkoren
för rättigheten att komma i åtnjutande af de nya lönerna, enligt
Rikets Ständers beslut, den bestämmelse att, der prebendepastorat vore
med lärareplatserna förenade, desamma skulle i mån af inträffande le
-
Åttonde hutvudtiteln. 3
dighet indragas, med undantag blott för sadane, som åtföljde teologie
lektorsbeställningar.
Enligt hvad nu blifvit anmäldt, bär Lektorn i grekiska och hebreiska
språken vid allmänna läroverket i Strengnäs, Prosten m. m.
Doktor Lars Broman med sistlidne Oktober månad erhållit afsked från
lektorsbeställningen, till följd hvaraf det dermed förut förenade prebendepastoratet
Aspö, hvars afkastning, beräknad till 514 kronor 10 öre, upp
tagits i staten såsom ingående i Bromans lektorslön, upphört att vara
prebende för lärare vid nämnda läroverk.
På sätt Statskontoret i underdånig skrifvelse med åberopande åt nådiga
brefvet den 20 Mars 1858 erinrat, lärer till följd häraf och i öfverensstämmelse
med hvad vid likartade fall förut egt rum ersättning för den
i vederbörande lärares lön tillförene inberäknade årliga inkomst af ifrågavarande
prebende nu böra å läroverkets stat uppföras; och får jag
för den4skull i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Magt täcktes
hos Riksdagen göra framställning derom, att för sådant ändamål anslaget
till allmänna läroverken matte varda förhöjdt med ett mot pastoratets
i stat beräknade afkastning 514 kronor 10 öre svarande belopp, eller i
jemnadt tal 515 kronor. _
Vid underdånig föredragning den 22 sistlidne December åt det i
nämnda dags protokoll*) under n:o 24 om förmälda ärende angående öfverlemnande
till statsverket af vissa vid allmänna läroverken befintliga
fonder, har Eders Kong]. Magt förklarat sig vilja till Riksdagen aflåta
framställning derom att — mot det att vid 1884 års slut till statsverket
öfverlemnas ej allenast två vid Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk befintliga
fonder, som vid 1881 års slut utgjorde, den vid Eskilstuna läroverk0
37,033 kronor 70 öre och den vid Sölvesborgs 14,269 kronor 84
öre, jemte å fonderna uppkomna besparingar och ränta derå för år 1884,
utan ock den af statsmedel bestående andelen af en vid Askersunds
läroverk varande skolfond, hvilken andel funnits utgöra 5,100 kronor,
jemte ränta derå för sistnämnda år, samt att penninglönen för en f. d
kollega vid Nyköpings läroverk, 242 kronor 2 ore, från anslaget till
allmänna läroverken från och med år 1883 uteslutes, jemte det att ersättningen
för 22 kubikfot till samma lön hörande numera indragen
kronotiondespanmål med forsellön förklaras icke vidare böra utgå —
anslaget till allmänna läroverken måtte höjas dels med beloppen åt de
från fonderna vid Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk utgående bidrag
till aflönande af lärare derstädes, nemligen vid det förra 1,395
*) Se bil. sid. 63.
BIL tilljBiksd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
é
[10.]
Ang. vissa lä''
roverJtsfonders
indragning
mot vederlag.
2
10
Åttonde hufvudtiteln.
[11.]
Ang. lönefyllnad
åt
rektor vid
högre allmänna
läroverket
i
Lund.
kronor 50 öre och vid det senare läroverket 565 kronor, dels ock med
ett belopp motsvarande fem procent ränta å nyssberörda andel af fonden
vid Askersunds skola, 255 kronor, eller med tillhopa 2,215 kronor 50 öre.
Härom får jag nu i underdånighet erinra, med hemställan att ofvanberörda
belopp, som skulle uteslutas från allmänna läroverkens anslag,
må upptagas i jemnadt krontal till 242 kronor samt den ifrågastälda förhöjningen
af samma anslag till 2,216 kronor.
Sedan, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts bos Riksdagen gjorda
framställning derom, att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 46
kronor 67 öre åt rektor vid högre allmänna läroverket i Lund i stället
för det lönebidrag till samma belopp, som förut utgått från domkyrkan
derstädes, ett motsvarande belopp, jemnadt till 47 kronor, måtte uppföras
å anslaget till allmänna läroverken, Riksdagen i underdånig skrifvelse
den 21 Maj 1882 anmält, att, då hvad i ärendet blifvit meddeladt
icke innehölle någon utredning vare sig beträffande grunden för berörda
bidrags utgörande af domkyrkans medel eller rörande anledningen,
hvarför domkyrkan för framtiden skulle vara frikallad från den
skyldighet, henne i sådant hänseende må hafva ålegat, Riksdagen funnit
sig icke böra, innan dylik utredning blifvit förebragt, af statsmedel
anvisa det äskade beloppet, så och efter det Eders Kongl. Maj:t genom
nådigt bref den 12 Juni samma år anbefalt Statskontoret att, efter vederbörandes
hörande, med utredning i de af Riksdagen anmärkta hänseenden
till Eders Kongl. Maj:t inkomma, har Statskontoret uti ifrågavarande
ärende afgifvit underdånigt utlåtande och dervid öfverlemnat
yttranden af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län
äfvensom Domkapitlet och Domkyrkorådet i Lund.
Af Domkyrkorådet är uti dess afgifna yttrande i frågan, hvilket
åberopats af såväl Domkapitlet som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
meddeladt, bland annat, att i en den 31 December 1699 utfärdad
stat för Lunds domkyrka funnes upptagen eu utgift af 140 daler
silfvermynt till 2 kolleger i skolan för vokalmusik eller, såsom Domkyrkorådet
närmare angifvit, för uppvaktning vid sången under gudstjensterna
i domkyrkan; att dessa medel sedermera årligen utbetalts
med 70 daler silfvermynt till rektor eller förste kollegan samt med ett
lika belopp till andre kollegan och kantorn, utan annan ändring än att
beloppen blifvit under åren 1777—1818 utförda med 23 Riksdaler 16
skillingar specie och derefter med 31 Riksdaler 5 skillingar 4 runstycken
banko, motsvarande 46 kronor 67 öre; att Domkyrkorådet ej kunde
uppgifva, vid hvilken tid kantorsbefattningen vid Lunds skola upphörde
Åttonde hnfyudtiteln.
11
att vara förenad med en kollegatjenst derstädes, men att ännu år 1837
dåvarande organisten vid domkyrkan, hvilken tillika innehade befattningen
såsom rector cantus vid katedralskolan, uppburit det senare af
nyssnämnda två lönebidrag med 31 Riksdaler 5 skillingar 4 runstycken
banko, hvilket belopp likväl, vid reglering, enligt nådiga brefvet den
15 December 1837, af lönen för organisten vid domkyrkan, i denna till
en viss summa penningar bestämda lön inräknades och sålunda antog
karakteren af organistlön, hvaremot lönebidraget till rektor eller förste
kollegan fortfarande upptagits i domkyrkans stat, till dess, vid den af
Kongl. Maj:t den 17 November 1859 meddelade fastställelse af ny aflöningsstat
för domkyrkans tjensteman och betjente, detta bidrag, på gjord framställning
af dåvarande domkyrkorådet och antagligen af den anledning att
skolans lärare redan lång tid förut upphört att göra tjenst såsom kyrkosångare,
blifvit ur nämnda stat uteslutet, dock under förklarande, att
dåvarande Rector schola G. M. Sommelius för sin tjenstetid skulle eg a
uppbära hvad han i sådan egenskap tillförene af domkyrkan åtnjutit;
samt att, efter det Sommelius med den 30 Juni 1881 frånträdt rektorsembetet,
ifrågavarande lönebidrag upphört att af domkyrkan utbetalas.
Till denna af domkyrkorådet verkställa utredning har Statskontoret
ansett sig icke hafva annat att tillägga, än att till stöd för det af
vederbörande myndigheter framstälda och af Kongl. Maj:t godkända
förslag om uteslutande från domkyrkans stat af ifrågavarande lönebidrag
blifvit, enligt hvad Statskontoret inhemtat, åberopadt, att rektor
vid Lunds läroverk dåmera icke hade någon befattning med några domkyrkans
angelägenheter, samt att det synts Statskontoret som vid nu
upplysta förhållanden någon skyldighet för domkyrkan att än vidare utgifva
detta bidrag icke förefunnes.
Hvad sålunda blifvit i detta ärende upplyst torde böra Riksdagen
meddelas; och då deraf framgår, att anledning numera saknas för domkyrkans
förbindande att lemna bidrag till ifrågavarande rektorslön, men,
efter hvad redan vid förra riksdagen anfördes, beloppet af det förut
utgående bidraget är inberäknadt i rektorslönen enligt stat, får jag i
underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 46 kronor 67 öre
åt bemälde rektor, ett motsvarande belopp, jemnadt till 47 kronor, måtte
uppföras å anslaget till allmänna läroverken.
Högre lärarinneseminariet.
Enär en vid det högre lärarinneseminariet i Stockholm anstäld
lärarinna från och med nästkommande år är eldigt gällande grunder
[12.]
Ang. uppflyttning
i
högre lönegrad.
12 Åttonde hufvudtiteln.
berättigad att uppflyttas i högre lönegrad, hemställer jag, att i nådig
proposition till Riksdagen måtte för detta ändamål äskas förhöjning i
anslaget till nämnda seminarium med 500 kronor.
Pedagogier och folkskolor.
[13.]
Ang. i Friheters»
uteslutande
från anslagstiteln.
Af samma skäl, som omförmälts i punkten n:o 2, torde Eders
Kongl. Maj:t, beträffande anslaget till pedagogier och folkskolor, föreslå
Riksdagen, att i stället för »Friheter och kyrkotionde», i nuvarande
riksstat upptagna till 5,350 kronor, måtte uppföras kyrkotionde, 1,025
kronor.
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
[14,] Likaledes lärer beträffande anslaget till barnmorskeundervisningen
Ang. »Fri- och barnbördshusen i stället för »Friheter och kyrkotionde», som i nuhet>iutandT
varande riksstat äro upptagna till 700 kronor, böra uppföras endast
från an- kyrkotionde till enahanda belopp, 700 kronor.
slagstiteln.
Fattigvården i Stockholm och landsorterna.
[15 j Äfven torde Eders Kongl. Maj:t beträffande anslaget till fattigvår
Ang.
®Fri- den i Stockholm och landsorterna föreslå Riksdagen, att det i kolumnen
^slutande6'' »Friheter och kyrkotionde» i nuvarande riksstat upptagna belopp 20
från an- kronor måtte uteslutas.
slagstiteln.
Lasaretts underhåll.
[16.] Beträffande anslaget till lasaretts underhåll torde af ofvannärnnda
keura^uté ^^ning Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen, att i stället för »Fri\xutande''
från m- m;xtte uppföras kyrkotionde, 4,930 kronor.
s i ag sztzecn.
[17 ] I sammanhang med ett inom vederbörande byrå af Finansdeparte
Ang.
ersätt- mentet med biträde af särskild! utaf Chefen för nämnda departement
Serafimer- tillkallade sakkunniga personer upprättadt förslag till kungörelse anlasarettet
gående stämpelafgiften har väckts fråga, huru vida den afgift, hvilken
lifnäring*- jemlik! Kongl. brefven den 7 Mars och den 7 November 1746 borde
afgifters vid befordringar till embeten och tjenster utgöras till Serafimerlasaret
upphörande.
Åttonde hufvudtiteln. 13
tet med frivilligt belopp, skulle kunna, mot ersättning till lasarettet,
sammanslås med den stämpelafgift, som erlägges för fullmakter och andra.
handlingar, hvarigenom embeten eller tjenster tillsättas.
Sedan i anledning häraf lasarettets Direktion afgifvit underdånigt
utlåtande, förklarade, vid ärendets föredragning af bemälde departementschef
den 1 nästlidne December, Eders Kongl. Maj:t sig anse omförmälda
afgift till Serafimerlasavettet böra upphöra mot skälig godt-,
görelse till lasarettet samt förordnade, att handlingarna i ärendet skulle
öfverlemnas till Ecklesiastikdepartementet, på det att vid uppgörandet
af förslag till nästsammanträdande Riksdag angående reglering af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel deruti måtte upptagas skälig
ersättning till Serafimerlasarettet för berörda frivilliga af gifts upphörande.
Derjemte erhöll Chefen för Finansdepartementet nådig befallning
att vid utarbetandet af det förslag till ny stämpelpappersförordning,
som komme att föreläggas nästa Riksdag, tillse, att den ifrågavarande
las ar etts af giften blefve sammanslagen med den stämpelafgift,
som borde utgöras för fullmagter, konstitutorial och andra handlingar,
hvarigenom embeten och tjenster tillsättas.
I öfverensstämmelse härmed och då Serafimerlasarettets Direktion
ansett tillfyllestgörande ersättning för ifrågavarande afgifts upphörande
beredas lasarettet, om detsamma af statsmedel tillförsäkrades årlig godtgörelse
med belopp, icke understigande hvad lasarettet i medeltal för
år under tioårsperioden 1871—1880 i sådant afseende uppburit, jemnadt
till helt tal, samt, enligt en vid Direktionens underdåniga utlåtande fogad
skriftlig uppgift af Direktionens kamererare, lasarettets omförmälda uppbörd
under nämnda tioårsperiod uppgått till 11,834 kronor 67 öre, eller i
medeltal för år till 1,183 kronor 46 öre, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till ersättning åt
Serafimerlasarettet för ifrågavarande afgifts upphörande bevilja en förhöjning
med 1,200 kronor i anslaget till lasaretts underhåll.
Kyrkors underhåll.
Af förut omförmälda skäl torde Eders Kongl. Maj:t, beträffande [18.]
anslaget till kyrkors underhåll, föreslå Riksdagen att i stället för »Fri- ^
heter och kyrkotionde», som i nuvarande riksstat äro upptagna till slutande från
217,600 kronor, måtte uppföras kyrkotionde, 199,500 kronor. anslaguiteh,.
14
Åttonde linfvudtiteln.
Öfriga ordinarie anslag.
I öfriga ordinarie anslag under åttonde linfvudtiteln har jag icke
An skri/ a^'' föreslå annan förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutmateriaiier
summa, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
och expenser för närvarande uppgående till 21,128 kronor, måtte höjas med 662
kronor.
Extra anslag:
Riksarkivet.
[20.] I skrifvelse den 25 September 1882 har Riksarkivarien under
Arande9af
dånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
historia till fortsatt utgifvande genom Riksarkivet af historiska skrifter och
handlingar, handlingar uppföra på 1884 års stat 3,000 kronor, eller enahanda belopp,
som under åren 1882 och 1883 varit för ändamålet beviljadt.
Med anledning häraf och med afseende å hvad vid närmast föregående
Riksdagar i ämnet förekommit, tillstyrker jag, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål på
extra stat jemväl för år 1884 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.
[21.J 1 underdånig skrifvelse den 29 September 1881 har dåvarande
hadf^Mu- Riksarkivarien, som redan förut vid åtskilliga tillfällen, senast i afgif''laarkivet,
ven årsberättelse för 1880, funnit sig af sin embetspligt manad att fästa
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å den alltmera känbar vordna bristen
på utrymme för Riksarkivets dyrbara samlingar, gjort framställning
om uppförande af ett nytt riksarkivhus.
Endast sexton år —- heter det i denna framställning — har det
nuvarande arkivhuset å egendomen n:o 4 på Riddarholmen varit användt
såsom förvaringsort för rikets handlingar. Då denna egendom
dertill utsågs, var redan arkivaliernas mängd så stor, att den å egendomen
befintliga åbyggnaden icke kunde mottaga dem alla. Det blef
derföre då bestämdt, att ytterligare utrymme skulle genom en nybyggnad
beredas. För detta ändamål beviljade ock Rikets Ständer vid riksdagen
åren 1862—1863, på derom gjord proposition, ett anslag af
100,000 riksdaler riksmynt, hvilket skulle användas dels till förrätt
-
Åttonde hnfrudtiteln.
1J>
ring af den gamla åbyggnaden och dess inredning för det nya ändamålet,
dels till uppförande af en ny byggnad på samma tomt, hvarigenom
skulle beredas ett utrymme mer än dubbelt så stort som för Riksarkivets
dåvarande behof ansågs erforderligt. Sedan ritningar och förslag
till de nya anordningarna blifvit uppgjorda och faststälda, erhöll
Ofverintendentsembetet genom nådigt bref den 7 Augusti 1863 befallning
att låta verkställa de nödiga förbättringarna å egendomens gamla
åbyggnad äfvensom uppföra en ny byggnad å gårdstomtens östra sida.
Den faststälda planen blef emellertid ej fullföljd. Visserligen verkstäldes
de förstnämnda arbetena, så att den vigtigaste delen af arkivalierna
kunde öfverflyttas till den nyanordnade lokalen år 1865; men genom
nådigt bref den 15 April 1864 hade Ofverintendentsembetet förständigats
att tillsvidare uppskjuta verkställigheten af den beslutade nybyggnaden
i afvaktan af ett slutligt bestämmande af sammanbindningsbanans
sträckning strax norr om egendomen och deraf beroende tomtregleringsåtgärder.
Sedan anledningen till det sålunda anbefalda uppskofvet
redan upphört, har icke desto mindre nybyggnadsarbetet ytterligare
fått anstå jemlikt nådiga brefvet till Öfverintendentsembetet den
11 Maj 1866, hvarjemte det reserverade anslagsbeloppet år 1869 blifvit
från Riksgäldskontor^ stat affördt af den anledning att det ansågs ej
behöfva användas under de närmaste femton eller tjugu åren. Till följd
af allt detta befunne sig nu Riksarkivet utan tillräckligt utrymme och
utan anslag för den en gång beslutade nybyggnaden. Sådan denna
var tillämnad skulle den väl icke heller nu mera vara tillräcklig, än
mindre uppfylla de fordringar, som i våra dagar, efter den utveckling
arkivväsendet äfven hos oss vunnit, måste ställas på en ändamålsenlig
arkivbyggnad. Efter den ansenliga tillökning, som Riksarkivets samlingar
erhållit under det senaste decenniet, befunnes dessa nu upptaga
ett utrymme af nära 27,000 sträckfot sålunda, att arkivalier och böcker
förvarades på ungefär 18,000 sträckfots utrymme i arkivhuset och på
vid pass 9,000 fots utrymme i det s. k. Slottshvalfvet i Kongl. slottet,
hvilket hvalf af gammalt varit för sådant ändamål afsedt och användt.
En ny arkivbyggnad borde således tillgodose icke blott det behof af
utrymme, som erfordrades för de nuvarande samlingarna, utan äfven
det behof, som betingades af dessa samlingars normala tillväxt under
en längre följd af år.
I fråga om bästa platsen för eu sådan nybyggnad syntes, enligt
Riksarkivariens åsigt, i främsta rummet böra påtänkas den nu varande
tomten, hvarå enligt en gång fattadt beslut en nybyggnad skolat uppföras.
Ur synpunkten af central belägenhet vore den väl ock Mit
16
Åttonde hufvudtiteln.
lämplig; men för eu så stor byggnad, som numera behöfves, torde deri
icke vara tillräcklig med mindre än att den angränsande tomten, hvi
ken tillhörde aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner, jemväl toges i anspråk
Skulle emellertid eu sådan åtgärd icke anses hora ega rum
ville Riksarkivarien fästa uppmärksamheten på en annan plats, som med
afseende på centralt läge och frihet från eldfara framfot alla andi
syntes lämplig för det nya Riksarkivet, nemligen vestra delen åt HelPå
dessa i underdånighet andragna skäl har Riksarkivarien anhållit,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska anslag till
uppförande af ett tillräckligt stort och ändamålsenligt riksarkivhus a
den plats, som kunde finnas dertill mest lämplig.
Sedan Eders Kongl. Maj:t med „ anledning häråt genom nådigt
bref den 29 Oktober 1881 anbefalt Ofvenntendentsembetet att uppgöra
ritnings- och kostnadsförslag till eu ny byggnad för Riksarkivet
å någon kronan tillhörig, så vidt möjligt för eldfara skyddad och i Girigt
lämplig tomt i hufvudstaden, har bemälda embete, som funnit tre
sådana tomter böra ifrågasättas, med memorial den 8 Augusti nachdel
år till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat af Arkitekten vid embetet A.
Nyström upprättade och af embetsmemonal åtföljda ritmngsforslag i
eskiss till nämnda byggnad, afseende densammas fördaggande antogen
å Riddarholmen, nemligen å Riksarkivets och Riksgaldskontorets nuva
rande tomter, eller inom qvarteret Krabaten vid Ladugårdslands sti a
gata, äfvensom en situationsplan, utvisande for byggnaden föreslaget
lagG '' iVf U(le6 nmända handlingarna inhemtas, att Riksarkivarien under
den 20 Februari och den 11 Mars nästlidet år såsom program och till
ledning för arkitekten meddelat vissa fordringar, som ansages hora
ställas å den nya byggnaden, nemligen företrädesvis följande: att först
och främst i afseende å den nya byggnadens läge, byggnadsämnen och
byggnadssätt med alla dertill hörande anordningar, allt gores, som
kan göras, för vinnande af skydd mot eldfara, hvadan också ömkligt
vore att från den blifvande byggnadstomtens grannskap aflagsnades
byggnader och inrättningar af eldfarlig beskaffenhet; att det nya arkivhuset
bör, utöfver behofvet af 27,000 sträckfots utrymme for nuvarande
arkivalier, för någon längre tid, exempelvis hundra ar, lemna erforderligt
utrymme icke blott för den normala årliga tillökningen, beraknad
till 180 sträckfot för år eller 18,000 sträckfot under 100 ar utan äfven
för den tillfälliga tillväxten, för hvilken under samma tid kunde beraknas
15 å 20,000 sträckfot, alltså tillsammans 60,000 å 65,000 sträckfot, hvartill
Åttonde liufvudtiteln. 17
ytterligare komme ungefär 3,250 sträckfot hyllor för boksamlingen och
samlingen af tidningar; att såväl förvaringsrum som arbetsrum förses
med värmeledning och de senare jemväl med kakelugnar för reglering
af den jemna tempererade värme, som i sådana rum beliöfves; att utom
lämpliga arbetsrum för verkets chef och tjenstemän samt bostadsrum
för den vid byggnaden nödiga betjening anordnas dels eu medelstor
säl med utrymme för tre eller fyra tjenstemän och omkring tjugu
forskare, denna sal hufvudsakligen ansedd för dem, som anlita arkivalier
vid den administrativa afdelningen, dels eu något större sal med utrymme
för fyra eller fem tjenstemän och 30 å 40 forskare, denna sal
egentligen beräknad för dem, som anlita den historiska afdelningen,
dels ock ett medelstort rum att användas vid större samlingars ordnande;
samt att de egentliga förvaringsrummen helst böra vara stora
salar, afdelade med gallerier, som förbindas med spiraltrappor, så att
stegar ej behöfva användas.
Arkitekten, som i betraktande af dessa och i öfrigt af erfarenheten
betingade bestämmelser ansett den nya arkivbyggnaden böra i likhet
med den nya biblioteksbyggnaden hufvudsakligen uppföras af sten och
jern, har i afseende å kostnadsberäkningen jemväl ansett sig kunna såsom
norm antaga det resultat, som vid nämnda biblioteksbyggnad vunnits,
eller att för sjelfva byggnadsstommen borde beräknas en utgift af
41 öre pr kubikfot och för inredningen 30 öre pr kubikfot. Med tillämpning
af denna norm samt med hänsyn i öfrigt till de olika byggnadsplatsernas
kraf har den beräknade totalkostnaden stält sig något
olika, eller på följande sätt:
å Riksarkivets och Riksgäld skontorets nuvarande tomter:
byggnaden
inredningen.
kronor 1,025,000
» 750,000
Summa kronor 1,775,000: —
från hvilken slutsumma dock borde afdragas ett belopp af 40,000 kronor,
utgörande antagliga värdet å materialierna efter de nedrifna husen
å nämnda tomter;
å qvarteret Krabaten vid Ladugårdslands strandgata:
byggnaden.................................................................. kronor 1,359,000: —
inredningen .............................................................. »_900,000: —
Summa kronor 2,259,000
Bih. till Riksd. Prof, 188.3. 1 Sami. 1 Afl.
18
Åttonde hufvudtiteln.
ä angifven plats i Humlegården:
byggnaden.................................................................. kronor 1,000,000: —
inredningen ............................................................... » 750,000: —
Summa kronor 1,750,000: —
För egen del har Öfverintendentsembetet beträffande de alternativt
föreslagna byggnadsplatserna anfört:
att tomten i qvarteret Krabaten, oafsedt, dess temligen aflägsna
läge från vederbörande embetsverk, syntes, på sätt äfven af Arkitekten
Nyströms embetsmemorial framginge, blifva för ändamålet mindre lämplig
till följd af såväl markens sluttning som grundens lösa beskaffenhet,
hvarjemte den icke heller erbjöde något erforderligt skydd mot eldfara;
att platsen å de förenade tomterna på Riddarholmen väl egde
fördelen af central belägenhet, men icke heller lemnade nödigt skydd
mot eldfara, hvilket torde böra anses såsom eu oundgänglig fordran på
läget för en byggnad, som skall inrymma Riksarkivets dyrbara samlingar
;
,att deremot den föreslagna platsen i Humlegården framför de nu
omförmälda två tomterna erbjöde fördelarna af största möjliga skydd
mot eldfara, billigare byggnadskostnad, utrymme för framdeles möjligen
behöflig utvidgning och tillfälle att, oberoende af vissa tomtgränser, anordna
byggnaden på det för ändamålet mest lämpliga sätt:
på grund hvaraf Öfverintendentsembetet hemstält, huruvida icke
en ny byggnad för Riksarkivet borde lämpligast förläggas i norra delen
af Humlegården å den plats, som å förenämnda situationsplan funnes
derför angifven.
Den nuvarande Riksarkivarien, anbefald att öfver Öfverintendentsembetets
framställning och förslag inkomma med }dtrande, har med anledning
deraf anfört, att han, som icke hade någonting att anmärka
emot de grunder, på hvilka Öfverintendentsembetet ansett den föreslagna
tomten i qvarteret Krabaten för ändamålet mindre lämplig, icke emot
det af den sakkunniga myndigheten fälda omdöme, att Riksarkivets och
Riksgäldskontorets nuvarande tomter ej lemnade nödigt skydd emot eldfara,
vågade taga på sitt ansvar att förorda denna plats, huru stora
fördelar den i öfrigt syntes innebära. Det af Öfverintendentsembetet
förordade förslaget att förlägga Riksarkivets nya hus i Humlegården
hade de obestridliga fördelarne, att byggnaden der skulle kunna anordnas
på det ändamålsenligaste sätt, att utrymme förefunnes för framtida
utvidgning, att grunden antagligen skulle kunna fullkomligen torrläggas
och arkivalierna derigenom tryggas emot deras kanske farligaste
fiende, fuktighet, och att det fria läget och de omgifvande alléerna
Åttonde hufvudtiteln. 19
skulle erbjuda det största möjliga skydd emot utifrån kommande eldfara.
Mot detsamma förekomme den betänklighet, att Riksarkivet skulle
blifva alltför mycket aflägset för dem, som behöfde tillgång till detsamma.
Denna betänklighet syntes vara af jemförelsevis icke så stor
betydelse för den vetenskaplige forskaren. Om det än för honom vore
beqvämare, om han vid förekommande anledning kunde med endast några
minuters tidspillan förflytta sig till Krigsarkivet eller Kammararkivet
för att der göra jemförande forskningar, så kunde dock det aflägsna
läget för honom blifva väl en olägenhet men ej ett väsentligt hinder,
och denna olägenhet motvägdes af fördelen af det nära granskapet till
Kongl. biblioteket.
Deremot torde Riksarkivets aflägsnande från embetsverkens medelpunkt
försvåra uppfyllandet af Riksarkivets andra och ursprungliga ändamål
att tjena Stats-departementens kanslin och öfriga i hufvudstaden
belägna embetsverk såsom ett stort registratorskontor, der de skyndsamt
kunde få upplysningar och akter rörande de mål, som hos dem
komma under behandling. Under åren 1877—1881 hade från Riksarkivet
till embetsverken utlemnats 1,087 lån af handlingar, och torde det någon
gång kunna hända att akter behöfva efterskickas under sittande
rådplägning för att tjena till belysning af ärenden, som äro under afgörande.
Men äfven om man ansåge, att embetsverken kunde utan
skada för ärendenas gång vidkännas det längre dröjsmål, som vid handlingars
afhemtande blefve en följd af Riksarkivets aflägsna läge, eller
den tidspillan för embetsmål! och vaktbetjente, som personliga besök i
Riksarkivet eller handlingars afhemtande derifrån på ett så stort afstånd
komme att medföra, så syntes omsorgen om arkivaliernas bevarande
fordra vissa föreskrifter angående sättet för deras transporterande, så
att de under den långa vägen kunde vara fullkomligt skyddade emot
skada och förderf i hvilken väderlek som helst, liksom Riksarkivet måste
sättas i tillfälle att, när handlingar dit föras från andra arkiv, kunna forsla
dem på ett fullt betryggande sätt. Skulle vid pröfning af dessa omständigheter
Riksarkivets aflägsnande så långt bort som till Humlegården
finnas medföra alltför stora olägenheter, och nödig trygghet emot eldfara
ej kunna Riksarkivet beredas på Riddarholmen, ville Riksarkivarien
erinra om, hvad redan af hans företrädare i embetet blifvit yttradt, att
vestra delen af Helgeandsholmen vore en plats, som, med afseende å
centralt läge och frihet från eldfara, framför alla andra vore lämplig
för en ny byggnad för Riksarkivet.
Under den 6 Oktober nästlidet år täcktes Eders Kongl. Maj:t anbefalla
Öfverintendentsembetet att låta uppgöra ritningar jemte kostnads
-
20
Åttonde hufvudtiteln.
förslag till eu ny byggnad för Riksarkivet å lämplig plats i Humlegården
med iakttagande dervid, dels att byggnadens storlek beräknades
blifva tillräcklig för arkivets samlingar under en tid af femtio år, dels att
byggnaden så anordnades, att en utvidgning måtte kunna ske, när i framtiden
deraf gjordes behof, och dels att inredningen utfördes med så stor sparsamhet,
som uppnående af det med byggnaden afsedda ändamål medgåfve.
Öfverintendentsembetet har med memorial den 1 December 1882
insändt de anbefalda nya ritningarna jemte dertill hörande kostnadsförslag
för ny arkivbyggnad, afsedd att i Humlegården förläggas inom
det område af nämnda park, som vore beläget utanför parkens rektangulära
plan, eller i dess nordvestra hörn, å hvilken plats byggnaden,
jemte det att den erhöll ett fritt och för en framtida utvidgning lämpligt
läge, förorsakade minsta möjliga rubbning af den numera prydligt
ordnade parken; och skulle å det sålunda valda området arkivbyggnaden,
jemlikt upprättad ny situationsplan, uppföras utefter esplanaden
å norra Humlegårdsgatan med en sträckning från vestra Humlegårdsgatan
österut, till motsvarighet mot det norr om esplanaden belägna
qvarteret Eken. Vidkommande i öfrigt sjelfva anordningen af den nya
byggnaden, så afsåge densamma ett tre våningars hus nära nog uteslutande
af sten och jern, försedt jemväl med fönster]''alusier af sistnämnda
material och lemnande utrymme, i enlighet med grunderna
för Riksarkivariens förslag, för erforderligt antal hyllor under de närmaste
femtio åren, eller för 47,000 sträckfot. Byggnaden innehölle dessutom
salar för arkivforskare, lokaler för embets- och tjenstemän, plats
för autografsamling samt några mindre bostadslägenheter för vaktbetjening;
och vore byggnadens utvidgning, då deraf göres behof, afsedd
att ega rum genom uppförandet af en flygel från midtelpartiet, invid
hvilket skulle förläggas en större ljus-gård och genom hvilka anordningar
embetsrummen kunde bibehållas vid deras centrala läge inom huset.
Kostnadsförslaget slutade å en summa af 1,216,500 kronor, deruti inbegripet
ej mindre arkitektarfvode för eskisser, hufvudritningar och
kostnadsberäkningar, än äfven arfvode åt en byggnadschef, med åliggande
att utarbeta detalj- och konstruktionsritningar samt kontrakt in. in.,
äfvensom aflöning åt en biträdande tillsyningsman'' för den ständiga
kontrollen vid arbetets utförande.
Behofvet af en ny byggnad för Riksarkivet torde genom hvad
sålunda blifvit anfördt vara så uppenbart och till fullo ådagalagdt,
att denna vigtiga frågas lösning icke utan stor olägenhet längre kan
uppskjutas. Af de platser, som ifrågasatts för en sådan byggnad, skulle
i min tanke Helgeandsholmen förtjena särskild uppmärksamhet, derest
Åttonde hufvud titeln.
21
icke de kostnader, som skulle erfordras för att derstädes bereda tomt,
lade ett måhända oöfvervinneligt hinder i vägen för denna plan. Detsamma
måste äfven sägas beträffande valet af Riksarkivets nuvarande
tomt, för så vidt som i detta fall jemväl skulle tagas i anspråk den
aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga egendomen å Riddarholmen,
hvilkens exproprierande för ändamålet till följd af de derför erforderliga
kostnader jag icke anser mig kunna tillstyrka, Men äfven
utan denna åtgärd skulle det nya arkivhusets förläggande å den nu
upptagna tomten jemte Riksgäldskontorets medföra uppoffrande af byggnader,
som utan tvifvel med fördel kunna användas för andra statsbehof,
utan att likväl tillräckligt utrymme för framtida utvidgning och
nöjaktigt skydd mot eldfara vunnes, önskningsmål, af hvilka framför
allt det sistnämnda är af största vigt i fråga om samlingar, hvilka ej
kunna ersättas, om de gå förlorade. Af skäl, som redan äro af Öfverintendentsembetet
framhållna, kan jag icke heller såsom byggnadsplats
tillstyrka qvarteret Krabaten vid Ladugårdslands strandgata.
Återstår att taga i betraktande den senast föreslagna platsen i
Humlegården, nemligen i parkens nordvestra hörn eller utanför densammas
rektangulära form. De i ögonen mest fallande fördelarne äro här:
god byggnadsgrund, billigare anläggningskostnad, tillfälle att anordna
sjelfva byggnaden på ändamålsenligaste sätt äfven med hänsyn till
framdeles möjligen behöflig utvidgning samt framför allt den största
möjliga trygghet för eldfara. Sådant läget numera blifvit valdt, skall,
efter mitt förmenande, den nya byggnaden föga märkbart inkräkta på
parkens areal och, långt ifrån att vanställa, blifva en monumental prydnad
för denna vidsträckta promenadplats samt en ny stödjepunkt för
dess framtida vidmakthållande.
Hvad nu angår den gjorda invändningen, att aflägsenheten från
regeringsdepartementen och embetsverken skulle för dem medföra svårighet
att vid förefallande behof erhålla lån af behöfliga arkivhandlingar,
så torde i de flesta fall sådana lån vara redan en eller annan dag
på förhand förutsedda och följaktligen äfven i tillräckligt god tid kunna
anskaffas; och der lånen samma dag eller skyndsamt påfordras, lära de
medelst tillhjelp af telefon kunna lätt reqvireras och måhända inom
mindre än en timmes tid bekommas. Vid sådant förhållande torde den
gjorda invändningen icke böra tillmätas någon afgörande betydelse gent
emot så många andra skäl, som tala för denna plats.
Då icke heller förekommit någon skälig anledning till anmärkning
mot den visserligen dryga, men af byggnadens omfattning och beskaffenhet
betingade kostnadssumman, så anser jag mig ega giltiga
22
Åttonde hufvudtiteln.
[22.]
Ang. Lifrust
kammarens
förflyttning
från Nationalmuseum
m. m.
skal att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att, till uppförande af ny byggnad för Riksarkivet i nordvestra
delen af Humlegården, jemlikt upprättade eskissritningar, situationsplan
och kostnadsförslag, — dock med Eders Kongl. Maj:t förbehållen
rätt att beträffande ritningarnas detaljer efter Riksarkivariens
hörande besluta på sätt lämpligt finnes, utan att beräknade kostnaden
öfverskrides — bevilja en summa af 1,216,500 kronor samt deraf på
extra stat för år 1884 anvisa ett belopp 200,000 kronor.
Lifrustkammaren.
Under den 20 Maj 1881 behagade Eders Kongl. Majfi i nåder förordna
nedsättandet af en komité med uppdrag dels att utreda, om annan
och lämpligare plats kunde beredas till förvarande så väl af Lifrustkammarens
och Klädkammarens samlingar som ock af de utaf Hans
Maj:t Konung Carl XV till staten testamenterade samlingar, hvilka nu
förvaras på Ulriksdals slott, dels att afgifva förslag om den framtida
vården af dessa samlingar, dels ock att meddela yttrande om den lämpliga
användningen af de lokaler i Nationalmuseibyggnaden, som blefve
lediga, derest Lifrustkammarens och Klädkammarens tillhörigheter från
denna byggnad förflyttades.
Den 19 November samma år afgåfvo komiterade sitt betänkande
i ämnet med dertill hörande förslag, hvarvid de till eu början redogjorde
för uppkomsten och utvecklingen af Lifrustkammaren, med hvilken
sedan år 1850 är förenad den så kallade Klädkammaren. Dessa
tillhopaförda samlingar, hvilka för närvarande räkna omkring 6,000 katalogiserade
nummer, äro synnerligen dyrbara i historiskt afseende,
men äfven af högt värde ur både rent teknisk och konstnärlig synpunkt.
De hafva från år 1866 varit inrymda i Nationalmuseibyggnaden och
stälda under närmaste tillsyn och vård af Intendenten vid Konstafdelningen.
Då emellertid dessa olikartade samlingar icke ega något egentligt
samband med hvarandra och då Konstafdelningen både för mängden
af sina egna föremål och än mera till följd af de till samma afdelning
ännu hörande konstindustrisamlingarna alltmer och mer kommit i
behof af ökadt utrymme, fann sig redan den af Eders Kongl. Maj:t
förordnade komitén för reglering af de förvaltande verkens löneförhållanden,
då den fick sig anbefaldt att till behandling företaga Nationalmusei
stat och vid fullgörandet af detta uppdrag jemväl framlade förslag
till erforderlig reorganisation af styrelsen och förvaltningen af konstsamlingarna,
föranlåten att i sitt den 19 December 1878 afgifna betänkande
hemställa: att, med upphörande af Intendentens vid National
-
Åttonde hufvudtiteln. 23
musei konstafdelning befattning med Lifrust- och Klädkamrarne till de
delar, som icke ansåges böra med Konstafdelningens samling af konstindustriföremål
införlifvas, vården af och inseendet öfver Lifrust- och
Klädkamrarnes samlingar med nyssnämnda undantag måtte med vården
af Statens historiska museum förenas. Löneregleringskomitén både''
ock kommit till det antagande, att den väsendtligaste delen af Lifrustoch
Klädkamrarnes innehåll skulle kunna inrymmas i de för sistnämnda
museum upplåtna lokaler.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien, som har öfverinseendet
öfver Statens historiska museum och hvars utlåtande i frågan
infordrades, erinrade häremot i skrifvelse af den 3 Juni 1879 bland
annat: att någon flyttning af Lifrustkammarens samlingar till museibyggnadens
bottenvåning svårligen kunde ifrågasättas, enär Statens
historiska museum och Kongl. myntkabinettet, som derstädes förvarades,
saknade utrymme för sina egna samlingar, samt att i allt fall Riksantiqvarien
och de vid Statens historiska museum anstälde tjensteman och
betjening vore så fullt upptagne af sina förut varande tjensteåligganden,
att de icke tillika kunde öfvertaga vården af Lifrust- och Klädkamrarne.
Då nu vidare den år 1880 församlade Riksdagen i allt hufvudsakligt
godkände den af Eders Kongl. Maj:t med anledning af allmänna
löneregleri ngskom höns förslag i ämnet för Riksdagen framlagda nya
stat för Nationalmusei konstafdelning och i sammanhang dermed jemväl
den nya organisationen af förvaltningen för Konstafdelningen, att tilllämpas
från och med år 1881, så upphörde dermed också Intendentens
vid Konstafdelningen förra befattning med Lifrustkammarens förenade
samlingar, hvilkas vård jemlik! nådigt bref den 10 December 1880 uppdrogs
åt en tills vidare förordnad föreståndare.
För Lifrustkammaren var emellertid denna skilsmessa från Konstafdelningen
i ekonomiskt afseende mindre tillfredsställande, då den förra
nemligen lör sina behof hänvisades till sina egna tillgångar, hvilka
länge varit ytterst knappa och otillräckliga. Sedan långt tillbaka stäld
under Landtförsvarsdepartementet, har Lifrustkammaren för sitt underhåll
åtnjutit årligt statsbidrag under riksstatens fjerde hufvudtitel, senast
med 900 kronor årligen från Arméförvaltningen, deraf 300 kronor å
dess Intendents-departement och 600 kronor å dess Civila departement;
hvarjemte under en följd af år varit på riksstatens åttonde hufvudtitel
anvisadt ett extra anslag af 600 kronor. Härutöfver har för Lifrustkammarens
oundgängliga behof måst under åren 1868—1880 tagas i anspråk
i medeltal omkring 1,800 kronor årligen eller den drygaste delen af de
medel, hvilka influtit genom stadgade utgifter för inträde i National
-
24
Åttonde hufvudtiteln.
musei samlingar å vissa förevisningsdagar, men hvilka medel från och
med år 1881 egentligen påräknats för Konstafdelningen.
För att i någon mån kunna afhjelpa detta förutsedda missförhållande
täcktes Eders Kongl. Magt hos Riksdagen år 1880 äska, att förenämnda
under riksstatens åttonde hufvudtitel för Lifrustkammaren beviljade
extra anslag 600 kronor måtte höjas till 1,700 kronor. Riksdagen,
som biföll denna framställning, anförde dervid: »Då.förevarande
behof synts vara af beskaffenhet att höra tillgodoses, har Riksdagen det
äskade anslagsbeloppet beviljat, dervid Riksdagen emellertid, helst utrymmet
i Nationalmuseum redan är strängt anlitadt, velat framhålla önskvärdheten
deraf, att meranämnda värderika samlingar, hvilka äro af stort
historiskt intresse, måtte snarast möjligt blifva flyttade till en annan för
dem lämplig lokal i någon annan staten tillhörig byggnad.» .
När de af Eders Kongl. Maj:t förordnade särskilde komiterade för
denna frågas behandling sammanträdde, förelåg ett nytt förslag i ämnet
i så måtto, att Generalfälttygmästaren i underdåniga memorial af den
16 September 1880 och den 23 Juni 1881 hos Eders Kongl. Maj:t gjort
framställning om inrättandet af ett vapenmuseum i Stockholm, hvilket
borde bildas af det nuvarande Artillerimuseets och Lifrustkamm.arens
förenade samlingar; och ansåg han plats för ett sådant museum möjligen
kunna beredas genom påbyggande af en våning å det stora förrådshuset
vid Artillerigården och några dithörande byggnader. Med anledning
häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 1 Juli 1881
endast uppdraga åt komiterade att i sammanhang med den redan an- -befalda utredningen jemväl undersöka, huruvida någon del af Artillerimuseets
samlingar lämpligen kunde och borde förenas med Lifrust- och
Klädkamrarne eller tvärtom.
Härförutom hade Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien,
som kommit till en något förändrad uppfattning af förevarande fråga,
i skrifvelse den 14 December 1880, med åberopadt stöd af allmänna
löneregleringskomiténs ofvan anförda hemställan samt på grund af äldre
bestämmelser i nådiga brefven den 11 December 1863 och den 26 Oktober
1866, anhållit, att Lifrust- och Klädkamrarne, såsom innefattande
historiska samlingar, måtte från och med år 1881 förenas, med Statens
historiska museum och sålunda ställas under Akademiens inseende och
vård, med bibehållande af de för berörda samlingar för år 1881 bestämda
anslag. I sammanhang härmed hade Akademien tillika framhållit
behofvet och önskvärdheten deraf, att eu ny lokal måtte anskaffas;
i hvilken med fördel skulle kunna inrymmas den moderna afdelningen
af Statens historiska museum och der förenas med Lifrust- och Kläd
-
Åttonde hufvudtiteln.
25
kamrarne till ett helt, att såsom ett allmänt kulturmuseum ordnas efter
vår nyare historias utveckling.
Komiterade åter, hvilka ansett sig böra fasthålla vid den af Riksdagen
uttalade åsigt om önskvärdheten af de ifrågavarande samlingarnes
inrymmande i någon staten tillhörig byggnad, utan att ifrågasätta någon
nybyggnad, hafva i sådant hänseende i främsta rummet fäst sin uppmärksamhet
vid nordöstra flygeln af Kongl. slottet, der förut Kongl.
museum och Kongl. biblioteket varit inhysta. De i denna slottsflygel
befintliga salar, gallerier och angränsande smårum hade en användbar
golfyta af 10,575 qvadratfot samt en väggyta af 12,705 qv.-fot, medan
Lifrustkammarens förenade samlingar i museibyggnaden disponerade en
golfyta af omkring 9,000 qvadratfot jemte väggar, som vore genombrutna
af många och stora fönster. Den sålunda ifrågastälda lokalen,
hvilken ur de flesta synpunkter ganska väl skulle lämpa sig för samlingarnas
emottagande, syntes äfven erbjuda ett tillräckligt utrymme
både för deras nuvarande omfattning och för den tillväxt, som under
den närmaste framtiden möjligen kunde påräknas. Med afseende härpå
hafva komiterade föreslagit:
att de å upprättad planritning upptagna salar, gallerier och rum
i nordöstra slottsflygeln må, under förutsättning af Eders Maj:ts nådiga
tillstånd, upplåtas till inrymmande af Lifrust- och Klädkamrarnes samlingar.
Enligt komiterades utredning kan emellertid denna lokal icke för
ändamålet användas förr än efter en temligen omfattande reparation, i
det att tak och väggar behöfva lagas, golfven till en del omläggas samt
särskildt det bristfälliga stengolfvet i bottenvåningens stora sal, såsom
framkallande fukt, ersättas med trägolf, hvarjemte nödiga ändringar i
afseende på dörrar och trappor måste vidtagas, m. m. Dessutom måste,
enär samlingarna bestå af en mängd föremål, som äro ytterst känsliga
för fukt eller starkare temperaturvexlingar, i lokalen anbringas lämplig
värmeledning äfvensom innanfönster anskaffas, der sådana saknas. Enligt
af komiterade utarbetadt kostnadsförslag, hvilket upptager ett särskildt
belopp af 10,000 kronor för värmeledningens anskaffande, skulle
samtlige de sålunda föreslagna reparations- och anordningsåtgärderna
för sjelfva lokalen erfordra en kostnadssumma af 29,850 kronor. Då
dessutom samlingarnes nuvarande förevisningsmateriel endast till en
mindre del vore användbar i den nya lokalen, borde för anskaffande af
ny sådan, såsom skåp, montrer, pallar, jernställningar m. m., approximativt
beräknas en summa af 7,500 kronor, hvarförutom till samlingarnes
Bill. till Riksä. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afä. 4
26
Åttonde hufvndtileln.
öfverflyttande från museibyggnaden ansågs erfordras ett belopp af 500
kronor. På grund häraf hafva komiterade hemstält:
att Eders Kongl. Maj:t täcktes för den ifrågavarande lokalens aptering
samt till anskaffande af ny utställningsmateriel och för samlingarnes
öfverflyttning till Kongl. slottet af Riksdagen äska ett sammanlagdt
belopp af 37,850 kronor.
Beträffande skötseln och förvaltningen af samlingarna i deras nya
bostad hafva komiterade, som hemstält att före flyttningen från dem
måtte afsöndras åtskilliga föremål såsom lämpligare tillhörande andra
samlingar, jemväl framlagt förslag med åtföljande stat. Härvid torde
först böra erinras, att Lifrust- och Klädkamrarne för närvarande hafva
följande tillgångar och utgifter, nemligen
Inkomster:
Från Kongl. Arméförvaltningen utgående.............................. kr. 900: —
extra anslag under riksstatens åttonde hufvudtitel ............ » 1,700: —
anvisade af Nationalmusei s. k. förevisningsmedel, jemlikt
nåd. brefvet den 10 December 1880, högst............... » 1,000: —
Summa kronor 3,600: —
Utgifter:
Föreståndaren, arfvode .........................................
1 Lifrustmästare, d:o..............................................
2 Vaktmästare med daglig tjenstgöring, d:o
1 extra d:o d:o .......................................................
till samlingarnes vård och underhåll ..............
till beklädnad åt betjeningen.............................
........................ kr. | 500 | — |
........................ » | 900 | — |
å 750 ............ >• | 1,500 | — |
........................ » | 375 | — |
........................ » | 200 | — |
........................ » | 125 | — |
Summa kronor | 3,600 | — |
Utgående från den nuvarande anordningen hafva komiterade ansett,
att förevarande samlingar borde vara stälda under tillsyn och vård
af en särskild, utaf Eders Kongl. Maj:t utnämnd föreståndare, som vid
sin sida skulle hafva en i vissa fall beslutande och kontrollerande nämnd
och hvars aflöning, med hänsyn till de på honom stälda kunskapsfordringar
och tjenstgöring, syntes böra bestämmas till 3,000 kronor, deraf
1,800 kronor såsom fast lön och 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar,
med rättighet i öfrigt för honom till två ålderstillägg å 500 kronor
efter viss tid samt till sex veckors årlig semester. Likaledes borde
den för samlingarnes ändamålsenliga skötsel och noggranna vård så
Åttonde hufvudtiteln.
27
maktpåliggande lifrustmästarebefattningen besättas med ordinarie innehafvare,
aflönad med 1,100 kronor, deraf 800 kronor såsom fast lön och
300 kronor såsom tjenstgöringspenningar. Deremot skulle mot ett årligt
arfvode af 900 kronor behöfva anställas endast en vaktmästare med
daglig tjenstgöring samt med åliggande både att ombesörja uppeldningen
af värmeapparaten och att tjenstgöra vid samlingarnes offentliga förevisning,
hvarförutom till bevakning dervid kunde anställas nödig extra
betjening. I öfrigt hafva komiterade beräknat särskilda utgiftsposter,
dels till lokalens renhållning och förekommande reparationsarbeten, dels
till inköp af brännmateriel, dels till samlingarnes vård och underhåll
samt skrifmaterialier m. m., dels ock till samlingarnes kompletterande
genom inköp. Den föreslagna staten, hvartill medel behöfde äskas af
Riksdagen, upptog följande belopp :
| Lön. |
| Tjenstgö- ringspenran- gar. | Summa. | ||
Föreståndaren..................................................... | 1,800 | _ | 1,200 | _ | 3,000 | _ |
Vikariatsarfvode under semester ............... | — | — | — | — | 150 | — |
1 Lifrustmästare................................................ | 800 | — | 300 | — | 1,100 | — |
1 Vaktmästare, tillika eldare, arfvode...... Bevakningsbiträden, d:o................................. | — | — | — | — | 900 | — |
— | — | — | — | 600 | — | |
Renhållning och smärre reparationer ...... | — | — | — | — | 700 | — |
Brännmateriel...................................................... Samlingarnes vård och underhåll samt |
|
|
|
| 1,000 |
|
anslag ......................................................... | — | — | — | — | 650 | — |
Inköp, d:o............. ............................................. | — | — | — | — | 500 | — |
- | — | — | — | — | 8,600 | — |
Jag bör äfven i underdånighet anmäla, att i fråga om ordnandet
af styrelsen och förvaltningen af Lifrust- och Klädkamrarne tvenne af
komiterade i afgifven reservation uttalat en skiljaktig mening och hemstält,
att de hithörande samlingarne, liksom statens öfriga historiska
samlingar måtte ställas under Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens
vård och inseende samt att, då härigenom skulle vållas en betydlig
tillökning i Akademiens verksamhet och denna kräfva ökade arbetskrafter,
på Akademiens stat borde med första möjliga uppföras lön
för en tredje amanuens, som hade skyldighet att arbeta inom Lifrust
-
28
Åttonde hufvudtiteln.
och Klädkamrarne samt öfver dem, under Riksantiqvariens inseende,
hafva närmaste tillsyn och vård; och skulle denne amanuens åtnjuta
den aflöning, som af komiterades flertal föreslagits för den särskilde
föreståndaren.
Vid fullgörandet af sitt uppdrag hafva komiterade vidare föreslagit,
att samtlige de å Ulriksdals slott nu förvarade, af Hans Maj:t
Konung Carl XV till staten testamenterade samlingar af konstindustriföremål
måtte öfverflyttas till Nationalmuseum och ett urval af dem
uppställas i de lokaler derstädes, hvilka efter Lifrust- och Klädkamrarnes
utflyttning blefve lediga. Till bekostande af denna öfverflyttning
från Ulriksdal och dermed förenade anordningsåtgärder i Nationalmuseum
hafva komiterade ansett erfordras en summa för en gång af
4,000 kronor, hvarförutom de instämt i ett af komiténs ledamot, Intendenten
vid Nationalmuseum G. Upmark afgifvet särskildt yttrande i
ämnet, enligt hvilket för ifrågavarande konstindustrisamlingar, efter deras
inflyttning i museum, jemväl borde beräknas en årlig utgiftssumma af
5,125 kronor, deraf 1,875 kronor till aflönande af nödig vaktbetjening
vid dessa samlingars offentliga förevisning, 750 kronor för deras underhåll
och vård, samt ett till 2,500 kronor föreslaget belopp i och för
samlingarnes kompletterande och tillökning genom förekommande inköp.
Nationalmusei nämnd, som anbefalts att inkomma med utlåtande
öfver hvad komiterade föreslagit i afseende på förvaringen och vården
af förenämnde olika samlingar, har i skrifvelse den 9 December 1881
tillstyrkt, att Lifrust- och Klädkamrarne måtte till nordöstra flygeln af
Kongl. slottet öfverflyttas, hvarvid Nämnden icke haft något att erinra
vid de af komiterade föreslagna kostnadsbeloppen för den nya lokalens
aptering för ändamålet samt för sjelfva samlingarnes flyttning. Deremot
har Nämnden ansett den beräknade summan för ny förevisningsmateriel
till en början kunna nedsättas från 7,500 kronor till 2,500 kronor, enär
Lifrust- och Klädkamrarnes nu egande utställningsmateriel, i fall densamma
icke lämpar sig för den nya lokalen, bör kunna till samlingarnes
förmån mot skälig ersättning afyttras.
Vidkommande den nya staten har Nämnden, som hufvudsakligen
biträdt komiterades förslag till anordning af förvaltningen under en särskild
föreståndare och en kontrollerande nämnd, anfört bland annat:
att då, på sätt komiterade föreslagit och Nämnden ansåge lämpligt, Lifrustkammarens
samlingar i den nya lokalen torde böra hållas fritt tillgängliga
för allmänheten endast två timmar om dagen å tre dagar i
veckan, — då under senare tid i Nationalmuseum redan upprättats ett
utförligare inventarium öfver de hithörande samlingarna — och då, se
-
Åttonde hufvudtiteln.
29
dan dessa hunnit ordnas, de förefallande göromålen icke alltför mycket
torde komma att upptaga föreståndarens tid, så syntes dennes befattning
icke böra organiseras med fullmakt för innebafvaren, utan blott
med förordnande, icke heller med fast lön och tjenstgöringspenningar,
utan med arfvode, som syntes Nämnden kunna bestämmas till 2,000
kronor per år; att äfvenledes aflöningen för lifrustmästaren borde utgå
såsom årsarfvode, men i anseende till befattningens art, omfattning och
vigt höjas till 1,200 kronor; att, i fråga om anslag till extra vaktmästarebiträden,
dermed ännu torde kunna anstå och den blifvande styrelsen
få göra framställning derom, sedan i öfrigt erfarenhet vunnits, huru''
vida ej nämnda behof må kunna fyllas genom besökandes af gifter å
vissa förevisningsdagar i veckan; samt att de föreslagna beloppen till
renhållning och reparationer, till samlingarnes vård och underhåll äfvensom
till inköp kunde något nedsättas, till dess de likaledes på grund af
erfarenhet kunde närmare lämpas efter de oafvisligaste behofven; i
enlighet hvarmed Nämnden kommit till en stat, slutande å allenast 6,100
kronor.
Beträffande åter de på Ulriksdal förvarade konstindustrisamlingarnes
öfverflyttning till Nationalmuseum har Nämnden ansett några
särskilda anslag nu icke böra deraf föranledas, hufvudsakligen af följande
skäl: att till sjelfva öfverflyttningen synes böra i första rummet
användas återstoden — vid 1882 års utgång uppgående till något mer
än 2,000 kronor — af det anslag, som af 1873 års Riksdag beviljades
till bestridande af kostnaderna för emottagandet af de utaf Konung
Carl XV testamenterade samlingarna; att till aflöning af vaktbetjening
vid de i ledigheten efter Lifrust- och Klädkamrarne inflyttade konstindustrisamlingarnes
förevisning främst lärer kunna användas det belopp
af högst 1,000 kronor, som nu jemlikt ofvanberörda nådiga brefvet den
10 December 1880 utgår för Lifrustkammarens behof; samt vidare att
för konstindustrisamlingarne, så länge de äro med konstafdelningen i
Nationalmuseum förenade, åtminstone icke ännu torde kunna ifrågasättas
särskilda belopp till vård och underhåll samt till inköp, utan dessa
behof tills vidare, och så vidt ske kan, tillgodoses af konstafdelningens
egna anslag.
Slutligen har äfven Öfverintendentsembetet, efter erhållen nådig
remiss, i memorial den 10 Jan. 1882 afgifvit utlåtande öfver komiterades
förslag, med dertill hörande kostnadsberäkning, till aptering af lokalen
i Kongl. slottets nordöstra flygel för dess nu ifrågasatta bestämmelse
samt om lämpligaste sättet för uppvärmningen af nämnda lokal,
hvarvid Embetet beträffande de erforderliga apteringsåtgärderna ansett
30
Åttonde liufvudtiteln.
sig böra ytterligare föreslå, att åtminstone nedra våningen måtte, så
vidt möjligt, försäkras mot inbrott och eldfara genom anbringande af
jernluckor för fönstren åt Logården samt jerndörrar i förstugu-ingångarna,
mot en tillökning i kostnadsförslaget af 3,000 kronor; hvarjemte
Embete! insändt och förordat ett från Givilingeniören A. E. Viman infordradt
yttrande och förslag, enligt hvilket uppvärmningen skulle kunna,
inom den af komiterade beräknade kostnadssumman, verkställas sålunda,
att från en i yttre ändan af slottsflygelns källare anbringad ångpanna
värmet skulle ledas till hela flygeln med undantag af några smärre,
med kakelugnar redan försedda arbetsrum.
Efter den utredning ärendet sålunda erhållit tvekar jag icke att
tillstyrka, att, om Eders Maj:t täckes dertill lemna bifall, Lifrust- och
Klädkamrarne må från Nationalmuseibyggnaden öfverflyttas till den omförmälda
flygeln af Kongl. slottet, helst någon lämpligare plats än inom
Konungaborgen svårligen torde finnas till förvarande af dessa, med så
många dyrbara och ärorika fosterländska minnen förbundna samlingar.
Men genom denna anordning vinnes dessutom on annan, ingalunda mindre
fördel, nemligen den, att de betydande konstindustrisamlingarna på
Ulriksdals slott, hvilka för närvarande äro alltför aflägsna och under en
stor del af året alltför svårtillgängliga, kunna för den närmaste tiden,
utan att uppförande af någon särskild byggnad för inrymmande af ett
konstiudustrimuseum behöfde ifrågasättas, till sitt väsendtligaste innehåll
inrymmas i Nationalmuseum och der komma till gagn för den inhemska
handtverks- och slöjdskicklighetens främjande.
För beredande af de medel, som af alla dessa anordningar föranledas
och nu synas mig af behof påkallade, hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kong). Maj:t behagade föreslå Riksdagen att på extra
stat för år 1884 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisa:
till aptering för Lifrust- och Klädkamrarne af nordöstra slottsflygeln
enligt komiterades förslag.......................................... kronor 32,850: —
deruti inbegripna dels ett belopp af 10,000 kronor
för värmeledning dels ock 3,000 kronor till jernluckor
för fönstren och jerndörrar, enligt öfverintendentsembetets
förslag i dessa delar;
till förevisningsmateriel ......................................................... ,, 2,500: —
till samlingarnes öfverflyttande .......................................... ,, 500: —
Summa kronor 35,850: —
Hvad nu vidare angår samlingarnes vård och underhåll efter deras
inflyttning i Kongl. slottet, så finner jag, som anser frågan om styrelse
Åttonde lmfvudtiteln.
31
öfver samlingarna tills vidare kunna anstå, livad Nationalmusei nämnd
erinrat vid den af komiterade föreslagna anordning af förvaltningen och
dertill hörande stat förtjena afseende, dock att något särskildt anslagsbelopp
till samlingarnes ökande genom inköp synes mig nu icke böra
begäras; och får jag i öfverensstämmelse härmed hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes- föreslå Riksdagen att likaledes på extra stat för år
1884 anvisa för Lifrust- och Klädkamrarnes behof:
till aflönande af en föreståndare, som lämpligen torde kunna benämnas
Intendent, arfvode............................................................ kronor 2,000: —
åt en Lifrustmästare, dito ...................................................... „ 1,200
åt en vaktmästare, tillika eldare, dito .............................. „ 900
till renhållning och reparationer m. m............................... „ 400
till brännmaterial......................................................................... 1,000
till samlingarnes vård och underhåll samt expenser
in. m.............................................................. „ 300:
Summa kronor 5,800: —
utgörande sammanlagda beloppet af de medel, som dels till anordnande
af ny lokal för Lifrust- och Klädkamrarne samt förevisningsmateriel
och flyttningskostnader, dels till samlingarnes tillsyn och vård m. m.
skulle föreslås till anvisande för år 1884, följaktligen 41,650 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
För att åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, i afse- [23].
ende. å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig ut- ^''i^eför
redning, ännu ej kunnat framläggas, bereda tillfällig löneförbättring Un- Vattring åt
der år 1884 i likhet med föregående år, erfordras anslag till oförändradt^"*^’]^
belopp; och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka framställningkapitlens °Ztill
Riksdagen derom, att för berörda ändamål måtte å extra stat för år i’ediUoner1884
anslås 3,716 kronor.
Universiteten.
Med anledning af vederbörandes framställningar om fortfarande [24, 25.]
understöd af statsmedel, för de vid universiteten befintliga seminarier A^''rnTför''
för språkvetenskap får jag, under åberopande af hvad vid föregående språltv et en~
riksdagar anförts i detta afseende, i underdånighet tillstyrka, det Eders sk^ueuf''
Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter
32
Åttonde hufvudtiteln.
äfven för år 1884 bevilja extra anslag till samma belopp, som under
flera år utgått, nemligen till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala
3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.
[26.] Vid de senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å 1,500
da astronomi kronor för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund af
ska observa- särskilda observationer, afsedda att främja ett vetenskapligt företag,
tioner i Lund. hvartill åtskilliga observator^!'' i Europa och Amerika bidraga. Om
fortgången af dessa observationer har Professorn A. Möller afgifvit
redogörelse.
För utförande af omförmälda undersökningar har, på sätt vid föregående
riksdagar erinrats, beräknats en tid af fem år och en kostnad af
7,500 kronor. Då nu anslag för fyra af dessa år för ändamålet beviljats,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes,
i öfverenstämmelse med Akademiska konsistoriets i Lund, af Universitetskanslern
biträdda, anhållan föreslå Riksdagen att för fortsättande och
afsilande af ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag
för år 1884 till belopp af 1,500 kronor.
[27.] Vid senaste riksdag beviljades för tillbyggnad af anatomiska insti
Anatomi-^
f,utionens i Upsala hus en summa af 140,000 kronor, hvaraf till utgående
VUpsala. ‘ under innevarande år anvisades 50,000 kronor. Angående detta byggnadsarbete
har blifvit anmäldt, att entreprenadkontrakt om detsammas
utförande upprättats samt att arbetet med grundläggningen påbörjats.
I enlighet med det Akademiska konsistoriets och Universitetskanslerns
framstälda förslag får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom, att af det beviljade
byggnadsanslaget måtte för år 1884 anvisas ytterligare 50,000
kronor.
[28.] Under erinran att utaf det anslag, 105,000 kronor, som beviljats
till uppförande af en ny byggnad för den fysiska institutionen vid unitutionenSi
versitetet i Lund, för år 1883 anvisats 50,000 kronor, får jag, enär det
Lund■ återstående beloppet otvifvelaktigt behöfver under nästkommande år för
byggnadsarbetet tagas i anspråk, i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Majit täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål
till utgående under år 1884 anvisa 55,000 kronor.
Åttonde hufvudtiteln. 33
Sedan Riksdagen på enskild motion för innevarande år anvisat ett [29.]
belopp af 1,500 kronor för upprättande af ett matematiskt seminarium pig.matemavid
universitetet i Upsala, har det större Akademiska konsistoriet der-w^ vi^unistädes
gjort framställning derom, att enahanda belopp fortfarande måtte •»enuetet i
för ifrågavarande ändamål anvisas. Med anledning af denna konsistori- Upsaaets,
af Universitetskanslern biträdda anhållan, får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning
om anvisande jemväl för år 1884 af ett belopp af 1,500 kronor,
att användas såsom understöd för ifrågavarande seminarium.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Till beredande af arfvode åt en amanuens vid Karolinska mediko- [30.]
kirurgiska institutets gynekologiska klinik hemställer jag, att Eders^A»^ åt«»
Kongl. Maj:t måtte, i likhet med hvad vid de senaste riksdagarne egt“Sib*
rum, föreslå att jemväl för år 1884 på extra stat anvisas ett belopp af institutet.
900 kronor.
Beträffande den nya byggnad för Karolinska institutet, för hvilken [31.]
senast församlade Riksdag beviljade ett anslag af 315,000 kronor och^-W”^ för
deraf till utgående under innevarande år anvisade 100,000 kronor, har fZtuutft
Ofverintendentsembetet, som erhållit uppdrag att gå i författning om
byggnadens uppförande, anmält, att institutets lärarekollegium framhållit
vigten deraf, att ifrågavarande byggnad blefve fullbordad om möjligt
redan under nästa år; och har öfverintendentsembetet på grund häraf
och då med hänsyn till byggnadens enkla inredning hinder för dess
uppförande under två år ej mötte, i underdånighet hemstält, huruvida
icke för år 1884 kunde anvisas hela återstoden af den beviljade anslagssumman
eller 215,000 kronor.
Då emellertid vid framläggande af förslaget om anslag till
ifrågavarande byggnad byggnadstiden beräknades till trenne år och
några nya, då ej kända omständigheter, som kunde föranleda ett frångående
af den eu gång uppgjorda planen, ej tillkommit, anser jag mig
endast böra tillstyrka nådig framställning om anvisande för år 1884 af
100,000 kronor. ''
Bih. till llil,sd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afcl.
5
34
Åttonde huiVudtiteln.
Allmänna läroverken.
[32.] Med anledning af Eders Kong! Maj:ts till senast församlade Riks
Ang^Unefor-fog
aflåtna proposition om ny lönereglering för lärare vid åtskilligaunlärarne
vid dervisning''sansftalter, beslöt Riksdagen att till beredande af löneförbättde
allmänna rijjg för lärarne vid de allmänna läroverken med hälften af de belopp,
aioxei ten. gQm blifvit af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, på extra stat för år 1883
anvisa ett belopp af 336,975 kronor. Då frågan om dessa läroverks organisation
nu blifvit öfverlemnad till behandling af en utaf Eders Kongl.
Maj:t tillsatt komité, och resultatet af denna komités arbete torde böra
afvaktan, innan frågan om definitiv lönereglering för lärarne å nyo upptages,
men samma skäl, som föranledde ej mindre Eders Kongl. Maj:t
att vid sistlidna års riksdag framlägga förslag till förbättring af lärarnes
aflöning än äfven Riksdagen att för år 1883 bevilja omforma]da belopp,
fortfarande qvarstå i oförminskad styrka, hemställer jag i underdånighet,
att för beredande af löneförbättring för år 1884 åt lärarne
vid de allmänna läroverken — att utgå efter samma grunder som den
för innevarande år beviljade — anslag må af Riksdagen äskas med
enahanda belopp som det för ändamålet i 1883 års riksstat uppförda,
eller 336,975 kronor.
[33.] I likhet med hvad under flera föregående år skett, får jag i un
Ang.
resesii-derdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att
lärare''i ief- äfven för år 1884 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor att af Eders
vande, s^a.Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande, lefvande
språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska
och engelska språken.
[34.] Till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken har vid de
A&t tx(ra\Tbåda senaste riksdagarne, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
“ rare. derom aflåtna framställningar, å extra stat anvisats ett anslag af 40,000
kronor, eller ett belopp, som med 10,000 kronor understiger den summa,
hvilken år 1880 beviljades för detta ändamål. Denna nedsättning af
ifrågavarande anslag vidtogs år 1881, under förutsättning att bestämmelser
skulle komma att meddelas, som antingen medelbart verkade en
minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart faststälde en gräns
för mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der., lärjungeantalet i
förhållande till antalet ordinarie lärare vore alltför stort. I sammanhang
med pröfning af underdåniga ansökningar om extra lärares anställande
Åttonde hufvudtiteln.
35
vid åtskilliga läroverk hafva äfven sedermera, genom nådiga cirkulär
den 10 Juni 1881 och den 23 sistlidne Juni samt genom särskilda samtidigt
aflåtna skrifvelser till eforalstyrelserna, bestämmelser meddelats
rörande det högsta antal lärjungar, som i de lägre klasserna af dessa
läroverk Unge mottagas, hvarförutom jemväl genom senare af Eders
Kongl. Maj:t under båda dessa år fattade beslut dessa bestämmelser
förklarats skola tillämpas vid ännu några läroverk. Den inskränkning
i extra lärarnes antal, som på denna väg torde stå att vinna, kan dock,
såsom i bilagan till Eders Kongl. Maj ds nådiga proposition i detta ämne
till senast församlade Riksdag framhölls, endast småningom uppnås, om
större rubbningar i undervisningen skola undvikas. På grund häraf och
enär förberörda bestämmelser ännu icke erhållit någon allmännare tilllämpning
utöfver den fjerde klassen, hvadan icke heller någon större
erfarenhet om deras verkan i afsedt syfte ännu kunnat vinnas, får jag
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majd täcktes föreslå Riksdagen
att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken bevilja
för nästkommande år ett extra anslag till samma belopp som de båda
senaste åren, eller 40,000 kronor.
Högre lärarinneseminariet.
Den löneförbättring, som för innevarande år kommit lärarne vid [35.]
de allmänna läroverken till del, har ej blifvit beviljad lärarne vid peda--4’!?- l°nefojgogierna,
högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna, an- ^mare och
lagligen, hvad angår lärarne vid sistnämnda två slag af läroanstalter, lärarinnor
derför att Riksdagen vid frågans slutliga afgörande, af formella skäl [''uivar-hm™
måste välja mellan att antingen afslå hvarje löneförbättring eller ock seminariet.
bevilja eu sådan till i allmänhet dubbelt högre belopp, än som af Riksdagen
nyss förut medgifvits lärarne vid de allmänna läroverken. De lärare,
som sålunda icke komrno i åtnjutande af någon löneförbättring, äro
emellertid i allmänhet likstälda med dem, som erhållit nämnda förmån.
Samma skäl, som tala för en förbättring af de senares lönevilkor, finnas
i lika grad för en förbättring äfven af de förras. Rättvisa och billighet fordra
derföre, att äfven desse för nästkommande år komma i åtnjutande af
det lönetillägg, som redan detta år utgår för de allmänna läroverkens
lärare, och nu skulle föreslås att för nästa år fortfara.
1 fråga om beloppen af härtill erforderliga anslag lärer samma
beräkningsgrund böra tillämpas, efter hvilken det redan för detta år
beviljade anslaget blifvit af Riksdagen bestämdt, så att anslagen upp
-
36
Åttonde hufvudtiteln.
tagas till hälften af de belopp, om hvilkas anvisande den nådiga propositionen
vid sistlidna års riksdag innehåller förslag, med de förändringar
allenast beträffande högre lärarinneseminariet och pedagogierna, som
föranledas af ytterligare efter förra riksdagens början vunna upplysningar,
hvilka meddelades Stats-utskottet och finnas omförmälda i Riksdagens
underdåniga skrifvelse i ämnet af den 21 Maj 1882. Dessa sistnämnda
belopp utgjorde för högre lärarinneseminariet 8,000 kronor, för
pedagogierna 17,500 och för folkskolelärareseminarierna 66,600 kronor.
Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för beredande af löneförbättring
åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet, i öfverensstämmelse
med hvad förut angifvits, på extra stat för år 1884 anvisa
ett belopp af 4,000 kronor.
Till de lika beskaffade anslagsbehofven för pedagogierna och folkskolelärareseminarierna
torde det tillåtas mig att återkomma i den ordning,
hvartill de särskilda anslagstitlarnes plats i riksstaten föranleder.
[36.] Hos Eders Kongl. Maj:t har Direktionen öfver det Högre lärarinne
d^ii
{r ock söniinariet i underdånig skrifvelse den 4 Juli 1882 anhållit om anslag
reparation*- af statsmedel för verkställande af åtskilliga förändringar (och reparatioarbeten
å ner ^ den fastighet, som af nämnda seminarium jemte den dermed förJinne
semina- en a d e normalskolan för flickor begagnas, dervid Direktionen anfört hufriets
läro- yudsakligen följande:
Den byggnad, som med Kongl. Maj:ts tillstånd år 1871 förhyrdes
och år 1875 inköptes för ofvannämnda två läroverk, egde den obestridliga
fördelen, att den var uppförd särskildt för läroverkens ändamål,
hvarjemte det billiga pris, den betingade, gjorde dess förvärfvande för
det allmänna synnerligen fördelaktigt. Att denna byggnad nu, ehuru
blott 12 år gammal, icke i allo tillfredsstälde tidens fordringar med afseende
på rymlighet, ventilation m. m., hade sin orsak dels deruti, att
skolhygienens vetenskapliga utveckling just under den nämnda tidrymden
gjort mycket stora framsteg, dels väsendtligen deruti, att en allt för
stor sparsamhet iakttagits vid byggnadens uppförande, särskildt i fråga
om flera af de för undervisningen afsedda rummens dimensioner. Häraf
hade flera stora olägenheter vållats. Några af dessa, såsom bristen på
en särskild ritsal, samt gymnastik- och solennitetssalarnes allt för inskränkta
utrymme, kunde afhjelpas blott genom uppförande af en tillbyggnad
eller ett särskildt hus å egendomens tomt; men då detta skulle
föranleda större utgifter för det allmänna, än som för närvarande torde
böra ifrågasättas, ville Direktionen företrädesvis framhålla några andra
Åttonde hufvudtiteln.
37
olägenheter, hvilkas afhjelpande både vore af jemförelsevis större vigt
och erfordrade vida mindre kostnad. Dessa vore:
att 5 af normalskolans 10 klassrum vore allt för små, i det att
fyra af dessa hade hvartdera en golfyta af 28,u—28.as qvadratmeter,
och det femte vore föga större; i dessa rum hade i allmänhet måst inrymmas
ett större antal lärjungar, än som varit i sanitärt hänseende
nyttigt; maximiantalet af lärjungar hade detta oaktadt, i följd af den
stora skilnaden i klassrummens dimensioner, måst bestämmas olika för
de olika klasserna, eu omständighet, som naturligtvis äfven medförde
olägenheter;
att normalskolans förberedande afdelning, som från början blott
haft två klasser, ej hittills kunnat — i öfverensstämmelse med såväl den
vanliga som den rationela anordningen af en sådan afdelning — utvidgas
med ännu en (lägsta) klass; Direktionen hade visserligen beslutat
att för läseåret 1882 — 83 upprätta en sådan klass, men detta hade blott
kunnat utföras på det sätt, att de båda lägsta förberedande klasserna
någon del af undervisningstiden finge vistas i samma rum; denna anordning,
som medförde liera olägenheter, kunde dock blott gälla provisoriskt
och förutsatte, att endast ett mindre antal lärjungar mottoges i
dessa båda klasser;
att det för båda läroverken för undervisning i naturkunnighet afsedda
rummet vore mörkt och osundt:
att ett kapprum för normalskolans lärjungar saknades, hvarför
dessas ytterkläder och ytterskotyg måste förvaras i peristylen två trappor
upp; en anordning, som dels icke vore öfverensstämmande med sundlietens
och snygghetens fordringar, dels betydligt förminskade det här
under rasterna väl behöfliga utrymmet;
att det till samlingsrum åt lärarinnorna anslagna rummet vore allt
föi- litet, så mycket mer som detsamma derjemte måste inrymma stora
skåp till samlingars förvarande, för hvilket ändamål något särskildt rum
ej funnes;
att mottagningsrum för skolans föreståndarinna saknades.
Förutom nu anförda, hufvudsakligen af utrymmets knapphet vållade
brister, lemnade läroverkshusets uppvärmning och ventilering rätt
mycket öfrigt att önska. Värmetillförseln vore för gymnastiklokalen och
de båda ofvan denna belägna salarna, för lärorummen å neclra botten
ocli för vestibulen allt för liten, så att för den senare en Gurneys-ugn
och för de förra tre jernkaminer måst anskaffas, hvarjemte en fjerde
sådan vore synnerligen väl behöflig. Dessa med kol eldade kaminer
vore med afseende på sundhetens och renlighetens fordringar mycket
38
Åttonde hufvudtiteln.
otjenliga. Rummens ventilering, som vore ordnad i samband med uppvärmningen,
hade på långt när icke befunnits tillräcklig, hvithet framginge
af de undersökningar af luftens kolsyrehalt under lektionstimmarna,
som i December 1879 och i Mars 1880 anstalts i några af
lärorummen.
Hvad särskild! anginge normalskolan, den enda af staten upprättade
högre flickskola i riket, syntes det emellertid vara af stor vigt,
att densamma icke endast genom sina lärokurser och sin undervisnings
beskaffenhet, utan äfven genom fyllandet, så vidt ske kunde, af vilkoren
för lärjungarnes fysiska välbefinnande sökte att häfda befogenheten af
sitt namn och sin bestämmelse. För statens enda högre flickskola borde
det anses såsom en hederssak — och kanske äfven, ur ekonomisk synpunkt
betraktadt, vara af rätt stor vigt — att hon, med afseende på tillämpandet
af skolhygienens fordringar, icke funnes stå tillbaka för de i
detta hänseende framstående flickskolor, som antingen redan uppstått
eller framdeles komme att uppstå i hufvudstaden.
I betraktande af dessa omständigheter hade Direktionen genom
Byggmästaren C. Elfling och Lektorn vid Tekniska högskolan O. E.
Westin låtit uppgöra särskilda förslag till de ändringar, som pröfvats
erforderliga, jemte kostnadsberäkningar, hvilka af Direktionen öfverlemnats
tillika med nödiga beskrifningar och ritningar.
Genom att, såsom den förstnämndes förslag utvisade, aptera den
i byggnaden befintliga boställsvåningen för rektor till lärorum, vidtaga
några ändringar i anordningen af de åt öster i bottenvåningen belägna
lärorummen samt i våningen två trappor upp borttaga en cloisonvägg
mellan de två smärre klassrummen så väl i den östra som i den vestra
ändan af huset, skulle följande fördelar vinnas med afseende på utrymmets
ökande, nemligen
att för en (lägsta) förberedande klass erhölles ett särskild! rum
i bottenvåningen, dit äfven de två ofri ga förberedande klasserna, äfvensom
ännu en skolklass, kunde förläggas;
att det nu för undervisning i naturkunnighet afsedda rummet blefve
ersatt med ett för ändamålet fullt lämpligt, hvarjemte äfven det nu särskild!
för undervisningen i kemi använda rummet blefve utbytt mot ett
ändamålsenligt sådant ;
att ett rum å nedra botten kunde i förening med der befintliga
tamburer användas till kapprum, så att inga ytterkläder vidare behöfde
inrymmas i peri stylen två trappor upp;
att ett mindre rum i bottenvåningen blefve användbart för samlingars
förvarande, för elevernas omklädnad till gymnastiken in. m.;
Åttonde hufvudtiteln. 39
att i våningen två trappor upp af 4 mindre rum erhölles 2 rymliga
skolsalar, så att denna våning skulle komma att tillsammans upptaga
7 klassrum;
att det återstående mindre klassrummet i nämnda våning blefve
ett tillräckligt stort samlingsrum för lärarinnorna, hvarvid det för detta
ändamål nu afsedda rummet blefve användbart, förutom till förvarande
af normalskolans lärjungebibliotek och af den till teckningsundervisningen
hörande materielen, till mottagningsrum för skolans föreståndarinna
och klassföreståndarinnor.
_ Det andra, med afseende på husets uppvärmning och ventilering
uPPgj°rda, förslaget afsåge, att alla lärorummen äfvensom vestibulen i
hufvudbyggnadens bottenvåning skulle — genom införande af ren luft,
som uppvärmdes af två i källarne anbragta kaloriferer — erhålla tillräcklig
värmetillförsel i förening med en fullt tillfredsställande ventilering;
att gymnastiksalen samt seminariets och normalskolans bönesalar
skulle - genom ökande af de medelst cirkulerande vatten, enligt det
nu befintliga, systemet, uppvärmda kaminernas antal med två sådana i
hvarje säl — blifva tillräckligt uppvärmda och, för vanliga fall, tillräcklig*
ventilerade, samt att, genom de för den förbrukade luftens bortförande^
afsedda utförsjcanalernas ändrade anordning, ventileringen af alla
de Öl riga seminariets och normalskolans Pinorum skulle blifva ej obetydligt
förbättrad.
I sammanhang med de nu föreslagna ändringarna i husets inredning,
uppvärmning och ventilering hade eu reparation af samtliga lärosalarna
samt af peristylerna, trappuppgångarna och vestibulen i de afseende^
som i förslaget angåfves, ansetts böra företagas. Om också
eu sådan reparation icke för närvarande vore alldeles oundgänglig, utom
för sa vidt den stode i nödvändigt samband med de föreslagna ändringarna,
skulle den dock ej länge kunna uppskjutas, hvarför densamma
torde höra utföras i förening med de öfriga ändringarna, hvilket också
blefve billigast.
Då offentliga _ byggnader i regeln vore försedda med åskledare,
men någon sådan ej blifvit anbragt å ifrågavarande hus, hade Direktionen
af Fabriksidkare!! W. Wiklund infordrat ett handlingarna bilagdt
förslag å kostnaden för åskledare tillika med dess uppsättande å läroverkshuset.
Förutom de utgifter för en gång, som de anförda förslagens utförande
skulle betinga, föranleddes genom rektorsvåningens aptering
till lärorum en ökad årlig utgift för läroverken i form af hyresersättning
åt rektor, hvilken Direktionen ansåge böra anslås till 1,000 kro
-
40 Åttonde hufvudtiteln.
nor; hvartill dessutom komme kostnaden för eldning, städning och skurning
af de nya klassrummen. Dessa utgifter borde dock kunna till fullo
bestridas genom den ökade inkomst, som genom förändringen möjliggjordes,
i det skolans lärjungeantal kunde genom det ökade utrymmet
något förhöjas, hvadan tillskott af statsmedel för bestridande af hyresersättning
åt rektor ej skulle blifva behöfligt, med undantag likväl för
det år, under hvilket förslaget bragtes i verkställighet, eftersom under
ett hälft års tid denna hyresersättning måste utgå, utan att någon motsvarande
inkomst vunnes, samt under det första läseåret efter förändringens
inträdande blott en del af den beräknade ökningen af inkomsterna
kunde vara; att med säkerhet förvänta.
Det funnes emellertid ingen utsigt att den omhandlade förändringen
jemte öfriga omförmälda förbättringar i läroverkshusets inre kunde
utföras, så vida icke statsmedel blefve för ändamålet anslagna.
Äfven under förutsättning att de ökade årsinkomsterna — utöfver
betäckandet af de till följd af förändringen ökade årliga utgifterna
— komme att lemna något mindre öfverskott, slmlle detta vara val behöfligt
med afseende på omkostnadernas stadiga tillväxt och icke lemna
några medel till bestridande af större eller mindre del utaf de nu ifrågasatta
anordningarna.
De inkomster, som stode till Direktionens förfogande komme nämligen
att, om något öfverskott framdeles skulle erhållas, tagas i anspråk
för af billighet och rättvisa påkallade löneförbättringar åt några af de
extra lärarinnorna; hvartill komme äfven den omständighet, att läroverkens
utgiftskonto från och med år 1882 ökats genom förbindelsen att
till Stockholms stads Brandförsäkringskontor årligen erlägga 2 % i amortering
å det lån, stort 39,900 kronor, som öfvertagits vid fastighetens
inköpande, och å hvilket under de första 10 åren endast räntan skolat
erläggas.
Till förmån för den gjorda framställningen har Direktionen ytterligare
åberopat, att det ifrågavarande läroverkshuset förvärfvats åt det
allmänna för en köpesumma, så låg, att densamma enligt sakkunnig persons
utsago för närvarande kunde anses ungefär motsvara egendomens
blotta tomtvärde, eu köpesumma, som icke ens på en gång utgått af
statsmedel utan gäldats och fortfarande gäldades småningom, under en
lång följd af år, och blott delvis genom direkta statsutgifter, hvarföre
det ej kunde anses obilligt, att läroverkshuset genom statens försorg,
då det kunde ske utan allt för stora kostnader, sattes i fullt dugligt
skick. I detta hänseende har Direktionen meddelat en utredning, hvaraf
bland annat inhemtas: att det nuvarande läroverkshuset inköptes år 1875
Åttonde hufvudtiteln.
41
för 118,000 kronor på de vilkor, att tvenne amorteringslån af Stockholms
stads Brandförsäkringskontor och Intecknings-garanti-aktiebolaget,
hvilka lån voro intecknade i egendomen, af köparen öfvertogos, samt
återstående köpeskillingen betalades kontant; att till gäldande af
sistnämnda del af köpeskillingen ett lån från Riksgäldskontor, stort
59,000 kimnor, af 1874 års riksdag beviljades, emot en annuitet af 5 %
å beloppet, hvaraf 4 % skulle utgöra ränta och 1 % kapitalafbetalning;
att för fullgörande af de läroverket till följd af egendomsköpet påhvilande
förbindelser samt bestridande af kostnaderna för onera och underhåll
Direktionen af statsverket uppbure ett bidrag af 3,800 kronor,
eller samma belopp som åren 1871 — 74 af statsverket utgått såsom bidragtill
betalande af hyran för de lokaler, som af läroverket under dessa år
begagnats; att de under åren 1875—81 verkställa amorteringar åegendomens
skuld uppgått till 5,682 kronor 12 öre, eller nära 5 % å köpeskillingen;
samt att efter omkring 30 års förlopp egendomen vore skuldfri,
utan att någon förhöjning af det årliga statsanslaget för detta ändamål
torde behöfva ifrågakomma.
Med stöd af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt har Direktionen
i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos
Riksdagen göra framställning om anslags beviljande,
dels till verkställande af erforderliga ändringar
och reparationer i högre lärarinneseminariets och
normalskolans för flickor läroverkshus, i enlighet
med Byggmästaren Elflings förslag ........................ kr. 10,675: 78
dels till anbringande af nya värmeapparater
för bottenvåningen i nämnda hus, det befintliga
uppvärmningssystemets utvidgande samt förbättring
af lärorummens ventilering, i enlighet med
Lektor Westins förslag ................................................
dels till anbringande af en åskledare å nämnda
läroverkshus, i enlighet med Fabriksidkaren Wik
lunds
förslag.....................................................................
och dels till bestridande af hyresersättning åt
läroverkens rektor under det år, då förändringen
utföres ................................................................................
Öfver Direktionens framställning har Öfverintendentsembetet afgifvit
infordradt utlåtande, i hvad densamma afser byggnadsarbeten och
uppsättning af åskledaren; och har embetet icke funnit anledning till
anmärkning mot de föreslagna åtgärderna vare sig i konstruktivt hänseende
eller vidkommande kostnadsberäkningarna, af hvilka dock, enligt
Bill. till Riksd. Prat. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 6
8,100: —
430: 60
1.000: -.
42
Åttonde hufvudtiteln.
hvad embetet erinrat, Elflings rätteligen bort sluta å 10,681 kr. 78 öre;
hvadan, under förutsättning att arbetena verkstäldes med behörig omsorg,
embetet ansett desamma böra lända till seminariibyggnadens förbättrande
i det af Direktionen afsedda syfte.
Mot hvad sålunda blifvit i denna behjertansvärda fråga andraget
så väl till ådagaläggande af de uppgifna behofvens art som till stöd för
deras afhjelpande medelst statsanslag synes mig någon skälig anmärkning
icke kunna framställas. Jag hemställer derför i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, för utförande af omförmälda
arbeten och reparationer å Högre lärarinneseminariets och
Normalskolans för flickor läroverksbus jemte bestridande af andra deraf
föranledda utgifter, de för ändamålet erforderliga medel, utgörande tillsammans
20,212 kronor 38 öre, måtte varda å extra stat för år 1884
anvisade i jemnadt tal med 20,213 kronor.
Pedagogier.
*
[37.] På de skäl, som blifvit anförda under punkten n:o 35 af dagens
fsrbåttriiu protokoll, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen att för
åt lärare rid beredande af löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedapedagogier.
g0o-jerna på extra stat för år 1884 anvisa ett belopp af 8,750 kronor.
Folkundervisningen.
[38.] Likaledes torde Eders Kongl. Maj:t på de i punkten n:o 35 angifna
Ang. inne- grunder föreslå Riksdagen att, för beredande af löneförbättring åt lärare
Jt°iärar?''vld och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckfoimoie-
ningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid
Jminari- dessa seminarier, på extra stat för år 1884 anvisa ett belopp af 33,300
• ernå. krOnOl’.
[39.] Sedan Riksdagen på extra stat för år 1883 anvisat och stält till
Ang. under- Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 15,000 kronor, att, enligt
lärjungar vederbörande skolstyrelsers bepröfvande, användas till understöd åt minvid
folk- dre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
högskolor. statsmedel, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 12
Åttonde hufvudtiteln.
43
Juni 1882 meddelat närmare föreskrifter rörande hvad som vore att
iakttaga för erhållande af andel i berörda anslag.
Då de skäl, som föranledde anslagets beviljande för år 1883, måste
antagas komma att under den närmaste framtiden oförändrade qvarstå,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1884 till nämnda ändamål bevilja
ett belopp af 15,000 kronor.
Tekniska läroverken.
Enär till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor enahanda belopp,
som under de senaste åren beviljats, måste anses fortfarande erforderligt,
tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att jemväl för år 1884 till understöd åt sådana skolor
anvisa ett extra anslag å 25,000 kronor.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
I afgifvet utlåtande den 10 Oktober 1881 öfver en hos Eders Kongl.
Maj:t, gjord ansökning i fråga om förhöjdt statsanslag till reglering af
prövincialläkarnes löner och pensioner hemstälde Medicinalstyrelsen, det
Eders Kongl. Maj it täcktes hos Riksdagen äska erforderliga medel till
förhöjning af prövincialläkarnes löner, så att de genom successiva ålderstillägg
slutligen skulle komma att uppgå till 4,000 kronor, .hvilket belopp
jemväl efter viss uppnådd lefnadsålder och tjenstgöringstid skulle få åtnjutas
såsom pension. Till Eders Kongl. Maj:t hade då jemväl inkommit
ett hos Medicinalstyrelsen utarbetadt förslag till ny instruktion för
ifrågavarande läkare, hvilket, på samma gång det tydligare,^ än förut
skett, bestämde desse läkares skyldigheter med afseende på den allmänna
helsovården, äfven afsåg att fastställa, i hvilken mån provincialläkare
vore berättigad att fordra ersättning af enskilde eller af kommunen
för lemnad sjukvård. Då de skyldigheter samt de inskränkningar
i möjligheten till enskildt förvärf, hvilka kunde komma att för provincialläkarne
stadgas, syntes hafva en väsendtlig betydelse för bedömandet
om och i hvilken mån löneförbättring för desse läkare i allmänhet
eller möjligen blott i vissa distrikt vore af behof och rättvisa pakallad,
uttalade jag, vid underdånig föredragning af omförmälda ansökningsärende
den 9 Januari 1882, den åsigt, att någon definitiv reglering af
[40.]
Ang. lägre
tekniska
yrkesskolor.
[41.]
Ang. tillfällig
löneförbättring
åt provincialläkare.
44 Åttonde hufvudtiteln.
provincialläkarnes löner eller ändring i de deraf beroende pensionsbestämmelserna
icke borde ifrågasättas, förr än ofvanberörda förslag till
ny instruktion hunnit pröfvas.
Emellertid och på det att utan hinder häraf tillfälle måtte beredas
att åt provincialläkare i sådana distrikt, i hvilka, till följd af befolkningens
gleshet eller fattigdom och distriktens vidd eller besvärlighet i afseende
å sjukvårdens handhafvande, svårighet vid inträffade ledigheter
uppstått att finna sökande till tjensterna, eller der läkarnes inkomster
befunnes alltför knappa i förhållande till deras lefnadsbehof, lemna någon
skälig lönetillökning, utgående såsom tjenstgöringspenningar, behagade
Eders Kongl. Maj:t, med bifall till min underdåniga hemställan,
hos den senast församlade Riksdagen äska för år 1883 en summa af
20,000 kronor, hvilken ock af Riksdagen för det afsedda ändamålet anvisades.
Sedan Medicinalstyrelsen inkommit med förslag till fördelning af
nämnda summa, har Eders Kongl. Maj:t under den 1 December 1882
deraf tilldelat ett belopp af 500 kronor åt hvar och eu af trettiotvå provincialläkare
samt 1,000 kronor åt provincialläkaren i ett af de nordliga
distrikten; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles
bestämma om användandet af återstoden af ifrågavarande anslagssumma.
Medicinalstyrelsen har nu vidare i sin underdåniga skrifvelse den
22 September 1882 angående medicinalverkets anslagsbehof för år 1884
förnyat sin ofvanberörda framställning om reglering af provincialläkarnes
aflönings- och pensionsförmåner. Som likväl de från Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande infordrade utlåtanden öfver förenämnda förslag
till ny instruktion för provincialläkarne först i dessa dagar fullständigt
inkommit, och ärendet derför ej hunnit att ännu till slutlig föredragning
beredas, samt följaktligen de mot lämpligheten af en definitiv
pröfning utaf lönefrågan anförda skälen ännu äro för handen, tillstyrker
jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för beredande
af tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provincialläkare
jemväl för år 1884 å extra stat anvisa enahanda belopp
som för innevarande år, eller 20,000 kronor.
Veterinärundervisningen.
[42.] För uppehållande af undervisningen vid Veterinärinrättningen i
rinärinrätt- Skara erfordras, enligt hvad inrättningens direktion förmält, anslag till
mngen i samma belopp som förut dertill utgått; och får jag i anledning häraf
Åttonde hufvudtiteln,
45
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att jemväl
för år 1884 ett extra anslag af 12,900 kronor måtte för berörda ändamål
anvisas.
V etenskapsakademien.
Hos Eders Kongl. Maj:t har Vetenskapsakademien i skrifvelse den [43.]
13 September 1882, likasom under närmast föregående år, anhållit om Ay- ™ol£\
framställning till Riksdagen derom, att det belopp af 2,000 kronor, somgis„envid°
för hvart och ett af åren 1879 — 1883 blifvit på extra stat anvisadt tillKrutineberg.
underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs och
Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma, måtte i syfte
af stationens framtida betryggande varda uppfördt på ordinarie stat.
Med afseende å hvad vid föregående riksdagar rörande denna
fråga förekommit, finner jag mig icke heller nu böra å berörda framställning
tillstyrka bifall i vidsträcktare måtto, än att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till omförmälda ändamål jemväl för år
1884 å extra stat bevilja ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande.
I en till Vetenskapsakademien ingifven skrifvelse har akademiens [44.]
astronom Professor J. A. H. Gyldén, som under flere år varit sysselsatt
med teoretiska undersökningar öfver rörelserna inom vårt planetsystem nomuka
och deröfver i akademiens skrifter offentliggjort tre särskilda afhand-bevakningar.
lingar, hvilka bland fackmän ådragit sig mycken uppmärksamhet, hemstält,
att akademien måtte hos Eders Kongl. Maj:t söka utverka ett årligt
anslag af 3,000 kronor under fyra års tid till aflönande af räknebiträden
för att dymedelst sätta Gyldén i tillfälle att på planetsystemets
särskilda kroppar numeriskt tillämpa sin utarbetade teori; och har Gyldén,
som ansett temligen säkert, att med ett sådant anslag en betydlig
del af arbetet skulle kunna utföras, trott det vara möjligt, att han dermed
skulle kunna afsluta dess förra del.
Öfver denna framställning har akademien inhemtat yttrande af
sina sakkunnige ledamöter Professorerne D. G. Lindhagen och Axel
Möller samt Akademieadjunkten N. C. Dunér, hvilka i ämnet anfört
bland annat, hurusom under de sistförflutna femtio åren stora ansträngningar
blifvit gjorda af de mest framstående geometrer och astronomer
för att ur den Newtonska gravitationsteorien härleda uttryck, som fölen
obegränsad tid angåfve hufvudplaneternas och månens exakta lägen
46
Åttonde liufvudtiteln.
på himmelssferen. Likaledes hade ofantliga kostnader blifvit offrade af
verldens förnämsta kulturfolk för att bringa de erhållna teoretiska uttrycken
till tabellform, i ändamål att dermed dels möjliggöra de beräknade
orternas jemförelse med de verkligen observerade och dels erhålla
förutberäkningar för framtiden. Sålunda hade Hansens, Leverriers och
Newcombs stora tabellverk uppstått, och sålunda grundades åter på dem
de astronomiska efemerider, som årligen utgåfves i Berlin, London, Paris
och Washington. Då resultaten af så många utmärkta mäns förenade
arbeten alltså redan förelåge fullfärdiga, kunde det synas som om
ifrågavarande gren af astronomien numera vunnit en fulländning, som
borde göra allt arbete inom densamma öfverflödigt för den närmaste
framtiden. Men sådant vore dock icke förhållandet, ty nämnda arbeten
hade icke ens vid tiden för deras offentliggörande fullständigt uppfylt
det med dem åsyftade ändamål att medelst den framstälda teorien exakt
återgifva de anstälda observationerna- Visserligen hade de nya teorierna
med afseende på noggrannheten ett ofantligt företräde framför de
förut använda äldre; men i uttrycken för Mercurii, Saturni och Månens
orter qvarstode dock afvikelse!'', som ännu icke erhållit sin förklaring
och som derför hos astronomerna väckt ett oroande tvifvel, huruvida
dessa afvikelse!'' vore en följd af någon ofullständighet i teoriernas matematiska
utveckling eller härledde sig från hittills okända krafter, hvilkas
inflytande ännu icke blifvit taget i beräkning, såsom förhållandet
var, då afvikelserna mellan de beräknade och observerade Uraniorterna
ledde till upptäckten af Neptunus.
För att öfvervinna de tvifvel, som sålunda blifvit framstälda mot
möjligheten att på den förut beträdda vägen erhålla exakta uttryck för
planeternas koordinater, hade Professor Gyldén framstält eu fullkomligt
ny metod för deras beräkning, hvilken blifvit helsad med allmänt bifall.
Om det ock icke kunde anses bevisadt, att den nya metoden skulle
lemna resultat af den korrekthet, som Gyldén hoppades, så innefattade
dock den nya metoden ett så stort framsteg framför det hittills
använda förfaringssättet, att- akademiens nämnde delegerade funne
sig böra på det varmaste tillstyrka, att Gyldén måtte, på sätt han
föreslagit, beredas möjlighet att bringa sin idé till utförande. De
penningemedel, som för detta ändamål påräknades, vore högst obetydliga
i jemförelse med den heder, som skulle tillfalla fäderneslandet, om
med dess bistånd de frågor, hvilka här blifvit berörda, kunde vinna en
tillfredsställande lösning.
Vetenskapsakademien, som till Eders Kongl. Maj:t insändt så väl
Professor Gyldéns framställning som delegerades deröfver afgifna ytt
-
Åttonde hufvudtiteln.
47
rande, i hvilket Akademien för sin del instämt, har i enlighet dermed
hemstält, att det begärda anslaget måtte af allmänna medel beredas,
för att i mån af behof och mot redovisning tillhandahållas Gyldén
för det uppgifna ändamålet.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och sedan jag inhemtat,
att den arbetets förra del, hvarför anslaget egentligen afses, och
som skulle innehålla den nya metodens tillämpning på de särskilda planeterna,
skulle utgöra ett afslutadt helt för sig, hvarföre det alls icke
vore nödvändigt, att de tabellariska arbeten, som sedan återstode, skulle
af Professor Gyldén verkställas, tillstyrker jag, det Eders Kongl. Maj:t,
behagade föreslå Riksdagen att till aflönande af räknebiträden för numerisk
tillämpning af Gyldéns omförmälda teori för himlakropparnas
rörelser bevilja ett anslag af 12,000 kronor samt deraf på extra stat
för år 1884 anvisa en fjerdedel eller 3,000 kronor, att efter Vetenskapsakademiens
förfogande i mån af behof för ifrågavarande ändamål
tillhandahållas Gyldén.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
Med anledning af Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens [45. J
uti skrifvelse den 14 September 1882 gjorda framställning, hemställer Anfjag
i underdånighet, att, enär de extra anslag å tillsammans 9,200 kro- vård af
nor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för Vitterhet*-,
innevarande år liksom för de närmast föregående åren beviljade, äro för antiqoueusamma
ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, Eders Kongl. akademien»
Magt täcktes föreslå Riksdagen att för år 1884 bevilja enahanda anslags- m. m.
belopp, nemligen:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning
åt vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning kr. 4,000; •
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m............................................................................... » 3,200;
samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska museum in. m. » 2,000;
eller tillhopa 9,200 kronor.
48
Åttonde hufvudtiteln.
[46.]
Ang. Institutet
för
ilinda.
[47.]
Ang. tryck%
ning af
Hind skrift ei
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
Direktionen öfver institutet för blinda har i underdånighet anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom
att äfven för år 1884 åt institutet måtte anvisas ett extra statsanslag
till samma belopp som föregående år, eller 21,000 kronor, att jemte dess
öfriga tillgångar för institutets uppehållande användas i enlighet med
de för enahanda anslag förut meddelade föreskrifter; och tillstyrker jag
i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
till omförmälda ändamål för år 1884 å extra stat anvisa nämnda belopp,
21,000 kronor.
Med bifall till ett derom inom Riksdagen väckt förslag anvisades
på extra stat för år 1883 ett belopp af 2,500 kronor, att användas för
•.tryckning af blindskrifter. Detta anslag blef, sedan Direktionen öfver
blindinstitutet afgifvit infordradt, yttrande rörande medlens användande,
den 20 sistlidne Oktober af Eders Kongl. Maj:t stål dt till direktionens
disposition. I sitt ofvanberörda yttrande upplyste direktionen bland annat,
att ett särskilt tryckeri för åstadkommande af för blinda lämpliga
böcker, tryckta med upphöjda stilar, varit anordnadt redan på den tid
blindundervisningen fortgick å Manilla, att dock, i anseende till de dryga
omkostnaderna för tryckningen, dessa böcker blifvit synnerligen dyra,
så att exempelvis priset å ett exemplar af Nya testamentet uppgått till
36 kronor 75 öre, samt att, äfven efter blindafdelningens förflyttning
från Manilla till särskild lokal, tryckningen af dylika böcker fortgått men,
i saknad både af nödigt utrymme och af erforderliga medel, ej kunnat
bedrifvas med någon större fart, till följd hvaraf priset å dem ej kunnat
i någon nämnvärd mån nedsättas.
Då det icke kan vara annat än ett önskningsmål för hvar och en
som nitälskar för de blindas bildning, att sådana böcker må kunna tillhandahållas
för billigare pris och såmedelst vara till gagn ej blott vid
de blindas undervisning vid institutet utan äfven för de utom institutet
varande blinda, och Direktionen i sitt ofvanberörda utlåtande ansett, att ett
sådant önskningsmål skulle kunna uppnås, om tillräckliga medel stäldes
till direktionens förfogande för tryckningens anordnande på Renligt sätt,
får jag, i öfverensstämmelse med hvad direktionen underdånigst föreslagit,
hemställa att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till
Riksdagen derom, att äfven för år 1884 måtte för tryckning af blindskrifter
beviljas ett belopp af 2,500 kronor.
Åttonde hufvudtiteln. 49
Af Eders Kongl. Maj:t förordnade komiterade hafva den 17 De- [48.]
cember 1880 afgifvit underdånigt betänkande och förslag om ordnande
af undervisningen för blinda, hvaröfver utlåtanden blifvit infordrade af °‘m. “
samtlige domkapitlen och Stockholms stads konsistorium, samt af
landstingen äfvensom af Direktionen öfver institutet för blinda.
Efter en öfversigt af den ifrågavarande undervisningens uppkomst
och utveckling samt denna undervisnings nuvarande ståndpunkt i andra
länder och hvad hittills blifvit gjordt för att främja densamma i
Sverige, hafva komiterade anfört bland annat, att enligt infordrade statistiska
uppgifter funnos under år 1877 i hela riket tillsammans 3,390
blinda personer, hvarunder förstodes icke blott de, som helt och hållet
vore beröfvade ögonens bruk, utan äfven personer med så försvagad
synförmåga, att de ej kunde med fördel deltaga i vanlig skolundervisning.
Af detta antal, som komiterade på anförda skäl anse för lågt beräknadt
och ej obetydligt understigande det verkliga, vore enligt uppgifterna
44 tillika döfstumma, om hvilkas undervisning afgifvits förslag
i betänkande om undervisning för döfstumma, 26 sinnesrubbade, och
100 sinnesslöa, Indika sistnämnde dock möjligen kunde blifva mottaglige
för undervisning och följaktligen i allmänhet borde komma i tillfälle att
begagna läroanstalt för blinda.
42 personer öfver 20 år gamla hade ej blifvit konfirmerade, 188
hade varit intagna i blindanstalt, 23 njutit undervisning i folk- eller
småskolor och 24 kunde sjelfve försörja sig. Inom 7—18 års ålder
funnos vid 1877 års slut, med frånräknande af sinnesrubbade och döfstumma,
264 blinda, af hvilka blott 31 undervisats vid blindanstalter.
Vidare framställa komiterade de åsigter, till hvilka de kommit
i fråga om grunderna för blindundervisningens lämpliga ordnande och
hvilkas hufvudpunkter kunna sammanfattas sålunda:
att undervisningen för blinda bör afse att bibringa dem ej endast
ett mått af teoretiska insigter utan äfven färdighet i handarbete;
att tiden för denna med stora svårigheter förenade undervisning
måste blifva längre än för fullsinta barn och, i likhet med förhållandena
i flera andra länder, bör omfatta omkring 11 år;
att blinda, som vanligen ej blifva tillbörligt vårdade i hemmen,
tidigt böra intagas i särskild! för dem ordnade undervisnings- och vårdanstalter
och att detta lämpligen bör ske vid deras sjunde lefnadsår;
att sålunda skolåldern för dem i allmänhet bör beräknas från det
7:de till och med det 18:de året och att, då lärotiden vore så lång, och
olika metoder måste användas för yngre och äldre lärjungar, som beBih.
till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7
50 Åttonde liufvudtiteln.
funnes på olika utvecklingsgrad, lämpligast vore, att särskilda vårdanstalter
ordnades för de yngre och särskilda för de äldre barnen; sanit
att derjemte för sådane personer, som vid mognare ålder förlorat
synförmågan och derigenom satts ur stånd att försörja sig, tillfälle särskilt
bör beredas att lära något yrke.
På grund häraf föreslås af komiterade inrättande af tre slag af
anstalter för blinda:
1. blindskolor för barn mellan 7 och 11 år;
2. blindinstitut för blinda mellan 11 och 18 år; och
3. handtverksskolor för blinda personer öfver sistnämnda ålder.
Af de först nämnda anstalterna, eller blindskolorna, skulle för hela
riket erfordras tre, på det att, såsom komiterade ansett önskvärdt, folkskolestadgans
allmänna föreskrift om skyldighet för föräldrar att hålla
sina barn till skolgång måtte vinna full tillämpning äfven i fråga om
blinda barn. Komiterade hafva dock till en början, och för att ej allt
för dryga utgifter för det allmänna på en gång måtte förorsakas, blott
föreslagit anordnande af två dylika skolor, förlagda inom skilda orter
och hvardera beräknad för 30 lärjungar, som skulle i anstalten jemte
undervisning åtnjuta bostad, underhåll och vård. Dessa anstalter skulle
upprättas och underhållas af statsverket, men bidrag dertill lemnas på
det sätt, att landsting eller stad, som icke deltager i landsting, för hvarje
i anstalten intaget barn erlade en viss årlig afgift, med rätt att efter
omständigheterna söka ersättning af dem, som vederborde (föräldrar,
målsmän eller fattigvårdsstyrelse).
Af blindinstituten skulle för riket två — hvardera beräknadt för
100 elever, som skulle i institutet jemte undervisning njuta bostad, underhåll
och vård — upprättas och underhållas af statsverket med bidragför
hvarje elev, hvilket skulle utgå på samma sätt som för elever vid
blindskola. För närvarande skulle dock ej något nytt sådant institut
inrättas, utan endast en utvidgning ske af det redan befintliga, så att
antalet elever, som derstädes kunde intagas, komme att ökas från 60
till 100.
Handtverksskolor skulle i mån af behof upprättas för äldre personer,
som, till det antal och under den tid skolans styrelse kunde
pröfva lämpligt, skulle njuta undervisning men ej hafva bostad och
underhåll i anstalten. Af dessa skolor, som borde underhållas af statsverket
ensamt, skulle till en början endast en inrättas.
De årliga kostnaderna för dessa anstalter beräknas af komiterade
på följande sätt, nemligen:
Åttonde hufvudtiteln.
51
l:o) För blindskola — utom kostnad för lokal, beräknad till | 1,000 | |||
till | en föreståndare........................................................... |
| kronor 2,000, | |
» | två lärarinnor å 1,000 kr....................................... |
| » | 2,000, |
» | undervisnings- och skolmateriel.......................... |
| » | 500, |
» | läkare och sjukvård.................................................. |
| » | 500, |
)> | tjenstepersonalens aflöning ................................... |
| » | 800, |
)> » | inventarier.................................................................... kosthållet: 30 lärjungar å 50 öre om dagen | kr. 5,475 | » | 400, |
» | 4 vårdare och pigor å 60 öre om dagen ...... | » 876 | D | 6,351, |
» | beklädnad af 30 lärjungar å 40 kr..................... |
| )> | 1,200, |
)> | tvätt och renhållning............................................... |
| » | 500, |
» | ved och lyshållning.................................................. |
| » | 1,500, |
» | diverse utgifter........................................................... |
| » | 749. |
Dessa kostnader skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande
på ofvan nämnda sätt med 300 kronor för hvarje af 30 barn,
eller tillsammans 9,000 kronor, dels af staten med 7,500 kronor.
2:o) För institutet, utom kostnad för lokal, 68,500 kronor, hvilka
skulle bestridas dels genom bidrag af vederbörande med 350 kronor för
hvarje af 100 barn, tillsammans 35,000 kronor, dels af statsverket,
som jemte den återstående summan 33,500 kronor skulle anskaffa lokal
samt bestrida kostnaden för anstaltens första ordnande.
3:o) För handtverksskola tillsammans 7,000 kronor, nemligen till
hyra för lokalen ................................................................................. kronor 1,800,
två arbetslärare å 1,200 kronor ...
föreståndarens arfvode .....................
undervisnings- och arbetsmateriel
ved och lyshållning...........................
eu tjenare
»
»
»
»
»
diverse utgifter
2,400,
300,
500,
900,
600,
500.
Behöfiigheten af utvidgade tillfällen till undervisning för blinda
och denna undervisnings ordnande i den'' rigtning komiterade föreslagit
synes i allmänhet hafva vunnit erkännande af de vederbörande, som öfver
förslaget afgifvit yttranden.
Direktionen öfver institutet för blinda har i allo tillstyrkt bifall
till förslaget.
De anmärkningar och betänkligheter, som en del af domkapitlen
yttrat, afse mestadels förslagets detaljer.
Bland landstingen hafva de flesta, likasom stadsfullmäktige i
52
Åttonde hufvudtiteln.
Stockholm och de öfriga städer, som ej deltaga i landsting, lemnat förslaget
utan väsentliga anmärkningar. Sex af landstingen hafva emedlertid
motsatt sig det föreslagna sättet för kostnadsbidragens utgörande
och två landsting hafva ansett statens andel i kostnaderna böra vara
större än den föreslagna.
Af de anmärkningar och erinringar i öfrigt, som mot förslagets
särskilda delar blifvit gjorda dels af domkapitel och dels af landsting,
torde — då jag för närvarande ej har för afsigt att föreslå någon åtgärd
för tillämpning af förslaget beträffande blindinstitut — nu endast böra tagas
i betraktande hvad som yttrats i fråga om blindskolor och handtverksskolor.
I dessa hänseenden har hufvudsakligen blifvit anmärkt: att undervisning
af blinda ej skäligen borde föreskrifvas såsom obligatorisk; att blindskolorna
från början borde vara flere än två; att undervisningen i blindskola
ej borde begynna vid tidigare ålder än i folkskola; att den beräknade
undervisningstiden omfattade för många år; att de ifrågasatta
afgifterna vid blindskolorna vore för höga; att staten ensam borde öfvertaga
kostnadernas bestridande; att med inrättande af liandtverksskola
ännu borde anstå, in. m.
Den af komiterade lemnade utredning synes mig otvetydigt visa,
att de blindas undervisning hittills blifvit otillbörligt försummad, hvarföre
det måste anses angeläget, att åtgärder ofördröjligen vidtagas för
beredande af en bättre vård om denna klass af vanlottade. Ett ordnande
af blindundervisningen efter den af komiterade uppgjorda plan,
så önskvärd! det än i och för sig må anses, torde emellertid ej kunna
på en gång genomföras. Dertill saknas framför allt de behöfliga personliga
krafterna. Försigtiglieten torde ock bjuda att först genom inrättande
af ett par anstalter bereda nödig erfarenhet för att kunna på
ändamålsenligt sätt ordna blindundervisningen i sin helhet.
Då ett blindinstitut redan finnes, synes mig den närmaste åtgärden
böra blifva inrättande af dels en blindskola och dels en arbetsskola för
blinda. Beliofvet af dessa anstalter torde ock vara det mest trängande.
I fråga om deras organisation och hvad i sådant hänseende blifvit af
en del vederbörande ur olika synpunkter anmärkt, torde synnerligt afseende
böra fästas dervid att den af komiterade föreslagna organisation
af dessa anstalter till väsentlig del öfverensstämmer med de i främmande
länder vidtagna, på mogen pröfning och erfarenhet grundade anordningar
för blindas undervisning; och innan erfarenheten härutinnan visat
det vara behöflig! att vidtaga andra åtgärder, s}mes det vara skäl att
tillämpa förslaget.
Emot den af komiterade gjorda kostnadsberäkning har jag ingen
Åttonde hufvudtiteln.
53
annan anmärkning, än att årliga kostnaden för blindskolelokal — hvilken
kostnad af komiterade beräknats endast till lokalens underhåll, med
förutsättning att erforderlig lokal för skolan blifvit upplåten — måste,
då sådan lokal skall hyras, upptagas till högre belopp. Enligt inhemtade
upplysningar i fråga om vidden och beskaffenheten af den lokal, en
dylik anstalt, för att uppfylla sitt ändamål, anses kräfva, vågar jag ej
beräkna det härtill erforderliga hyresbelopp lägre än till 3,500 kronor.
Den kostnad, som skulle utgå af statsverket för blindskolans uppehållande,
komme således att utgöra tillhopa 11,000 kronor.
Då jag för närvarande icke anser mig kunna tillstyrka inrättande
af mera än en blindskola, faller af sig sjelf!, att en obligatorisk
blindundervisning icke ännu kan af mig ifrågasättas. Men då det derföre
åtminstone tills vidare skulle bero på kommuners och enskildas fria
beslut att i blindanstalt bereda blinda barn nödig och passande undervisning,
bortfaller behofvet att begagna landstingen såsom mellanhand
för utkräfvande af afgifterna för de i blindskola intagna barnen. Dessa
afgifter hafva på flera håll ansetts nog höga. Nekas kan ock icke, att
deras fulla utgörande af primärkommunerna i många fall skulle komma
att kännas mycket betungande, och synas komiterade hafva hoppats, att
landstingen icke skulle med synnerlig stränghet begagna sin rätt att af
vederbörande uttaga ersättning för de af landstingen till staten inbetalda
afgifterna. En fördelning af kostnaderna för blindundervisningen mellan
staten, landstingen och primärkommunerna, på sätt således synes
varit af komiterade afsedt, är äfven i min tanke synnerligen önskvärd.
De af landstingen öfver förslaget afgifna yttranden utvisa ock, att man
flerstädes redan nu har öppen blick för primärkommunernas behof af
understöd till blindundervisningens bekostande. Man torde derföre kunna
hysa det vissa hopp, att landstingen ej skola undandraga sig att för
ändamålet anvisa nödiga medel, utan att behöfva erinras om behofvet
deraf genom att sjelfva hafva bestyret med afgifternas indrifvande.
Jemte inrättande af en blindskola och en handtverksskola synes mig
ännu en åtgärd för blindundervisningen böra redan nu vidtagas. Meddelande
af denna undervisning fordrar, utom håg och duglighet för
lärarekallet, särskilda insigter, som vanliga lärare icke eg a. Komiterade,
som fäst uppmärksamheten härpå, hafva framhållit önskvärdheten deraf
att ett visst antal stipendier ansloges till uppmuntran åt dem, som ville
egna sig åt denna undervisningsgren. Vill man nu bereda bättre bildningstillfällen
åt de blinda, så är det af synnerlig vigt att man ofördröjligen
går i författning om utbildande af de personliga krafter, som
äro det oundgängligaste vilkoret för målets vinnande. Ett anslag af 1,200
54
Åttonde hufvudtiteln.
kronor att användas såsom understöd för dem, som på lämpligt sätt
söka utbilda sig- till blindlärare, synes mig derföre vara ganska angeläget,
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kong! Maj:t måtte hos Riksdagen gorå framställning
derom att följande anslag måtte varda å extra stat för år 1884 upp
-
7 ö I. till en blindskola ................................. | ....................... kronor | 11,000: — |
till eu handtverksskola för blinda..... | )) | 7,000: — |
till understöd för blindlärareelever | » | 1,200: — |
| tillsamman kronor | 19,200: — |
[49.] Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i Skara
Ang. läro- oc}( [ Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroananöfvletZiga
stalterna för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1884, i enlighet med
döf»tumma. förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna
16,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; och får jag alltså i underdånighet
hemställa, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för uppehållande under år 1884 af undervisningen vid nämnda tre
läroanstalter anvisa ett extra anslag för samma år af 49,200 kronor.
Hospitalsvården.
[5Q ] Nybyggnadsarbetena vid Upsala hospital, om hvilkas verkställig
Ang.
bygg- het Öfverintendentsembetet genom nådigt bref af den 12 Oktober 1877
TuuYsaia blifvit anbefaldt att gå i författning, hafva numera så långt fortskridit,
hospital, att erforderliga medel torde böra anvisas till dessa arbetens ändamålsenliga
afsilande och hospitalets försättande i ett efter omständigheterna
fullt tillfredsställande skick. I detta afseende hafva från vederbörande
myndigheter inkommit framställningar om beredande af extra anslag
till sammanlagdt belopp af 210,280 kronor 65 öre för ändamål, som jaganhåller
att härmed få anmäla.
I skrifvelse den 14 November 1882 har Öfverintendentsembetet, under
förmälan att till Medicinalstyrelsen numera kunnat aflemnas ekonomihuset
jemte afdelningarna I, II, IV och V med derinvid belägen cellafdelning,
beträffande slutligt anslag till de beslutade arbetena, för hvilka
totalkostnaden blifvit beräknad till 1,103,000 kronor, underdånigst hemstält,
att sedan af sistnämnda summa hittills anvisats 959,200 kronor,
för år 1884 måtte beviljas återstoden eller ett belopp af 143,800 kronor,
dels till inredning af hospitalsafdelningarna III och VI samt planering,
Åttonde hufvudtiteln.
55
stängsel, värme- och vattenledningar för samma afdelningar, dels ock till de
i ofvan åberopade nådiga bref omförmälda halmbodar och portvaktsstuga.
Med erinran att vid ett så omfattande byggnadsföretag som det
nu ifrågavarande svårligen kunnat undvikas att under byggnadsverkets
fortgång och i sammanhang med ursprungligen beräknade arbeten måstvidtagas
äfven några från början ej beräknade åtgärder, till hvilkas gäldande
medel saknades, har Öfverintendentsembetet vidare hemstält om
beredande af ersättning för nedanstående omkostnader af förevarande
slag, nemligen:
dräneringsarbeten och diken.................. kronor 11,008: 39;
ved till eldning af byggnadernas
värmeapparat för skyndsammare uttorkning
af dessa och bedrifvande
af inredningsarbeten under den kallare
årstiden.....................................,....... )> 5,431: 71;
aflöning af maskinist och eldare ......... )> 700: —
verktyg till apparatens skötsel ............ » 780: 65;
samt anläggning af körvägar ............... » 559: 90; 18,480: 65;
varande behofvet af särskild! anslag för dessa omkostnader, hvilka föranledts
till en hufvudsaklig del genom hospitalsmyndigheternas framställningar
om arbetenas påskyndande, så fort ske kunde, i sjukvårdens intresse,
framkallad! deraf, att påräknade öfverskott å de redan beviljade
anslagens särskilda utgiftsposter uteblifvit, hvilket åter haft sin grund
i vidtagna förbättringar utöfver hvad ursprungligen varit afsedt vid
en del lägenheter, såsom kyrksalens förseende med ett särskild! hvalf
för orgeln, anbringande af mathiss till källarvåningen, tillägg af ett
dagrum med förstuga i stormcellafdelningen, förlängning med en fot af
celler och isoleringsrum m. in., men äfven och väsentligen deri, att
byggnaderna måst, med hänsyn till derför endast delvis beviljade anslag,
verkställas genom flera särskilda entreprenader i stället för, såsom
vanligen plägade ega rum, i ett sammanhang, genom hvilken anordning
arbetet fördyrats.
Sedan Medicinalstyrelsen efter verkstäld besigtning emottagit de
till styrelsen aflemnade byggnadsdelarna och på grund af de vid besigtningen
förekomna förhållanden hos Öfverintendentsembetet hemstält
om vidtagande af vissa ändringsarbeten och förbättringar i nämnda
byggnadsdelar, har embetet nu i underdånighet föreslagit verkställighet
af följande sådana arbeten, derest för dem erforderliga medel varda
anvisade, nämligen:
V
?
56
Åttonde hufvudtiteln.
anbringande af en innandörr i cellaf
delningens
korridor ................................. kronor
anordnande af en del invändiga celldörrar,
så att desamma må gå utåt korridoren
i stället för, enligt förut meddelad
anvisning, inåt cellerna............... »
upptagande af några matluckor och titthål »
igensättande med jernplåt af befintliga
öppningar emellan värmeledningsrö
ren
och taken i cellerna ........................ »
signalapparat vid vattentornet .................. »
samt kompletteringsåtgärder beträffande
värmeapparaten i hvad anginge uppvärmningsrörens
omklädnad, platsen
för matarepumpen till ångpannorna
m. m....................................................°........... )>
65: —
820: -115: —
900: —
100: —
2,000: —
4,000: —
Ytterligare och sedan dels Medicinalstyrelsen jemväl hemstält om
utvidgning af den för korridorerna inom afdelningarna III och VI bestämda
bredden med en eller två fot, dels Hospitalsdirektionen anhållit,
att nämnda afdelningars bredd måtte ökas med fem fot, hvarigenom
korridorerna kunde för inrymmande af ökadt antal sjuke göras två fot
bredare och rummen tre fot djupare, har Öfverintendentsembetet understält
dessa åtgärder Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, med anmälan
att kostnadssumman derigenom ökades, enligt Medicinalstyrelsens
förslag om två fots tillökning i korridorbredden, med 4,000
kronor och, enligt Hospitalsdirektionens framställning, med 10,000
kronor.
Slutligen har Medicinalstyrelsen uti sin den 22 September 1882
aflåtna skrifvelse angående anslag för medicinalverkets, behof anfört,
rörande Upsala hospital, att sedan vid inspektion å hospitalet anmärkning
blifvit framstäld deremot, att hospitalets tvätt- och torkinrättning,
som för nuvarande patientantal 175 vore så till utrymme som inredning
otillfredsställande, skulle blifva alldeles otillräcklig, då i det under byggnad
varande hospitalet ej mindre än 220 patienter tillkomme, samt Medicinalstyrelsen
med anledning deraf anmodat Hospitalsdirektionen att
afgifva fullständigt förslag till afhjelpande af berörda brist, så hade Direktionen
den 11 sistlidne Februari till Styrelsen aflemnat ritningar fölen
tillbyggnad och förändring af den nuvarande tvättinrättningen jemte
till samma ritningar hörande kostnadsförslag, slutande å 46,500 kronor,
Åttonde liufvudtiteln.
57
hvilken summa emellertid, efter å stället af en ledamot af Medicinalstyrelsen
och en arkitekt verkstäld syn samt i enlighet med andra af
Arkitekten C. A. Kililberg uppgjorda, i vissa delar från det ursprungliga
förslaget afvikande ritningar, blifvit enligt ny kostnadsberäkning
nedsatt till 40,000 kronor; hvarförutom Styrelsen äfven mottagit ett af
Byggmästaren C. H. Hallström afgifvet anbud att jemlikt sistnämnda ritningar,
med undantag af inventarier och maskiner samt deras uppsättande,
verkställa ifrågavarande byggnadsarbete, med en höjning af tillbyggnaden
— utöfver hvad ritningarna utvisade — af två fot, för en
summa af 26,250 kronor. Medicinalstyrelsen, som derefter inhemta!
yttrande i ärendet af den till Styrelsens byggnad sbiträde förordnade Arkitekten
Ax. Kumlien och vid slutlig granskning af förenämnda ritningar
ansett nödigt, att huset höjdes med två fot utöfver hvad ritningarna
angåfve, men i öfrigt mot desamma icke funnit anledning till andra anmärkningar
än några mindre rumförändringar, hvilka vid arbetets utförande
kunde utan någon stegring i kostnaderna iakttagas, hade, beträffande
kostnadsförslaget i dess helhet, funnit detsamma kunna ytterligare
nedbringas dels genom uteslutande derifrån af följande för närvarande
mindre behöfliga inventarier, nemligen en sex hästkrafters ångmaskin,
en hydroextraktor samt tvenne cisterner, tillsammans upptagna
till 4,250 kronor, dels genom antagande af ofvan nämnda, af Byggmästaren
Hallström afgifna anbud, hvarigenom hela kostnaden skulle
begränsas till 33,900 kronor. I öfverensstämmelse härmed har Medicinalstyrelsen
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta framställning derom, att ett anslag af 34,000
kronor måtte beviljas för om- och tillbyggnad af ifrågavarande tvättinrättning.
Då de omfattande nybyggnadsarbetena vid Upsala hospital numera
nalkas sin fullbordan, torde till en början de nödiga medlen för arbetenas
afslutande enligt den ursprungliga planen nu böra hos Riksdagen
begäras; och på det att denna störa sjukvårdsanstalt än vidare må kunna
med snaraste försättas i möjligast fullständiga och ändamålsenliga skick,
finner jag mig ock böra till bifall förorda hvad vederbörande myndigheter
föreslagit, dels om ett särskild! anslagsbelopp till gäldande af
kostnaderna för de oförutsedda eller icke beräknade, men under byggnadsarbetenas
fortgång såsom nödiga befunna anordnings-åtgärderna, hvilkas
behöflighet synes mig vara ådagalagd, dels om beviljande af
medel till detaljförbättringar i de redan färdiga och till Medicinalstyrelsen
aflemnade byggnadsdelarna äfvensom till en utvidgning af de ännu
ofullbordade afdelningarna III och VI. Då den i sistberörda afseende
Bill till Riksä. Prof. 1883. 1 Sand. 1 Afä. 8
58
Åttonde hufvudtiteln.
[51-]
Ang. hospitalsanläggningen
vid
Kristinehamn.
begärda utvidgningen blifvit alternativt föreslagen till två fot, mot en
kostnad af 4,000 kronor, eller till fem fot, mot eu förhöjd kostnad af
10,000 kronor, är jag desto mera böjd att omfatta det senare alternativet,
som, enligt hvad Öfverläkaren vid hospitalet i afgifvet yttrande
anfört, utrymmet i afdelningen III, ursprungligen beräknadt för femtio
sjuke, derigenom skulle kunna vid förefallande behof tagas i anspråk
för sjutio sjuke, samt afdelningen Yl, hvilken skulle upptaga lista klassens
patienter, från början hade blifvit allt för knappt beräknad.
Likaså anser jag mig nu äfvenledes böra till nådigt afseende förorda
det af Medicinalstyrelsen på anförda skäl begärda anslaget till
hospitalets tvättinrättning.
I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för år 1884 anvisa för
Upsala hospital:
återstoden af den för hospitalets nybyggnader beräknade kostnads
summan
eller........................................................................... kronor 143,800: —
till gäldande af kostnaderna för ofvan omförmälda
under byggnadsarbetenas fortgång vidtagna
nya anordningar.....................................................................
till utförande af föreslagna kompletteringsarbeten
och förbättringar i de redan färdiga och
till Medicinalstyrelsen aflemnade byggnaderna ......
till utvidgning med fem fot af hospitalsaf
delningarna
III och VI ......................................................
samt för om- och tillbyggnad af hospitalets
tvättinrättning, jemlikt Medicinalstyrelsens ofvan
anförda förslag .....................................................................
18,480: 65;
4,000: —
10,000: —
34,000: —
210,280: 65;
att å extra stat uppföras i jemnadt krontal med 210,281 kronor.
Till begynnande af nödiga arbeten för anläggning af hospital å
den egendom, Marieberg vid Kristinehamn, som blifvit för de af Riksdagen
beviljade statsmedel till detta ändamål inköpt, blifver anslag för
år 1884 erforderligt, på sätt Medicinalstyrelsen anmält. Den utredning,
som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut pågå]1 för upprättande af plan
för berörda byggnadsföretag, har emellertid ännu icke hunnit bringas
till den fullständighet, att ritningar och kostnadsförslag kunna till hufvudsaklig
pröfning framläggas. Jag måste derför utbedja mig Eders
Kongl. Maj:ts tillstånd att framdeles under Riksdagens lopp afgifva den
redogörelse i ämnet, som bör läggas till grund för anslags beviljande
Åttonde hufvudtiteln.
59
till byggnadsföretaget, på samma gårig jag nu hemställer att, på det de
erforderliga medlen 100,000 kronor mätte varda upptagna uti den med
Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen följande beräkning af statsutgifter,
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för hospitalsanläggningen
vid Kristinehamn å extra stat för år 1884 anvisa ott belopp
af 100,000 kronor.
[52.]
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställningar, har Riksdagen
senast för hvardera af åren 1882 och 1883, likasom för föregående år, ter för Hnbeviljat
ett extra anslag af 20,000 kronor, att enligt uppgifna grunderneuUa harnanvändas
till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.
Jemte det Eders Kongl. Maj:t under den 12 Juni 1882 låtit utfärda
nådig kungörelse rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år
1883 af det till detta ändamål beviljade anslag, Indika bestämmelser dock
ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Joliannesberg
vid Mariestad, ej heller den af föreningen i Stockholm för
sinnesslöa barns vård stiftade skola, har Eders Kongl. Maj:t af ofvannämnda
anslag anvisat åt idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor,
med vilkor att fyra frielever der borde underhållas, samt åt idiotskolan i
Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst tretiofem elever skulle der
uppfostras och bland dem tio underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet
för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla
antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas
undervisning och vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas
minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; och hafva dessa
anstalter varit underkastade inspektion, som Chefen för Ecklesiastik-departementet
egt att bestämma.
Sedan vidare, på grund af bestämmelserna i nådiga kungörelsen
den 13 Maj 1881, framställningar ingifvits af styrelserna för andra sällan
a inrättningar, hvilka önskat bidrag af omförmälda, för år 1882 anvisade
anslag, hafva, efter verkstäld inspektion, understöd af sistnämnda
anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor beviljats dylika anstalter
inom Glefleborgs, Östergötlands, Malmöhus och Örebro län; och
har i afseende på dessa vårdanstalter vederbörande inspektör anfört, att
de äldre bland dem vore stadda i en fortgående utveckling, att den yngsta
af dem, eller den nya skolan i Örebro, på ett förtjenstfull! sätt sökt
göra sig till godo den erfarenhet, som redan vunnits vid de äldre, samt
att från styrelsernas sida de vilkor samvetsgrant blifvit uppfylda, hvilka
för åtnjutandet af understöd af allmänna medel vore faststälda.
Till Eders Kongl. Maj:t hafva inkommit underdåniga ansökningar,
t
60 Åttonde liufvudtiteln.
att åt idiothemmet å Johannesherg och åt den i Stockholm befintliga
idiotskola måtte, under förut stadgade vilkor, äfven för år 1884 beredas
understöd till enahanda belopp som för innevarande år, eller 5,000 kronor
för den förra och 10,000 kronor för den senare vårdanstalten; hvarjemte
framställningar om fortfarande statsbidrag äfven åt de öfrigahär
ofvan omförmälda anstalterna äro att förvänta. Då emellertid, hvad angår
dessa senare, dels till följd af de äldres utveckling och tillväxt samt
dels derigenom att idiotskolan i Örebro tillkommit, vid senaste fördelningen
af det tillgängliga anslagsbeloppet 5,000 kronor endast kunnat
beräknas ett understöd af något mer än 70 kronor för hvarje i detta
hänseende behörigen qvalificerad elev, medan under de föregående åren
samma understöd kunnat utgå med det stadgade maximibeloppet af 100
kronor, eller i det närmaste detta belopp, hvaraf ifrågavarande anstalter
utan tvifvel äro i behof för fortsättande af sin menniskovänliga verksamhet,
och härtill kommer att, enligt hvad jag har mig bekant, anledning
finnes till antagande, att antalet af anstalter för sinnesslöa barns vård
ganska snart kommer att ytterligare ökas, så hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t, för att bereda nödigt statsbidrag i förhållande
till det växande elevantalet vid idiotskolorna, täcktes föreslå
Riksdagen att såsom understöd för år 1884 åt uppfostringsanstalter af
ifrågavarande beskaffenhet ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett
extra anslag till förhöjdt belopp af 25,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse
med samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag
för de föregående åren blindt af Riksdagen godkända.
[53.] 1 skrifvelse den 30 September 1882 bär Eders Kongl. Maj:ts Be
Ang.
sj>etei- fallningshafvande i Clefleborgs län, på begäran af länets landsting, unvi
c t Ujerfs''ö ■ derdå nigst anhållit, det Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen
att äfven för år 1884 bevilja ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag
åt det inom Jerfsö socken befintliga sjukhem för spetelske, under
enahanda vilkor, som Riksdagen tillförne fäst vid beviljandet af dylikt
bidrag.
Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1884 bevilja ett extra anslag
af 7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken,
, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma
år och att spetelske sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till
vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant
medgifva.
Åttonde hufvudtiteln.
61
Diverse anslag.
I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af sam- [54, 55.]
ma skäl, som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Sven- A*9-ska fornskriftsällskapet och dels till beredande af religionsvård åt sven- sällskapet
ske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehål- "c.h del.*.™lVt
lande landsmän, torde Eders Kongl. Maj:t behaga föreslå Riksdagen<lls7enske sjoatt
jemväl för år 1884 på extra stat anvisa: män m. fl. »
till Svenska fornskriftsällskapet.......................................... 2,000 kronor 1hamnar*
och till beredande af religionsvård åt svenske sjömän
m. fl. i utländska hamnar ............................................................ 10,000 »
På sätt Linköpings domkyrkostyrelse i underdånig skrifvelse hem- [56.]
stält, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att af det till restaura- Ångare stallrum
af domkyrkan i Linköping utaf Riksdagen beviljade extra anslag å UnUpinJs
68,500 kronor, hvaraf tillhopa 56,000 kronor anvisats att utgå under domkyrka.
åren 1877 — 1883, äfven för nästkommande år anvisa ett belopp af 8,000
kronor för berörda ändamål.
Styrelsen för det Nordiska museet har i skrifvelse den 29 Septem- [57.]
ber nästlidet år, med åberopande af de senaste Riksdagarnes beslut att Anff- Nordiför
hvart och ett af åren 1882 och 1883 anvisa ett extra anslag af museet
16,000 kronor till museet, anhållit, att till Riksdagen måtte aflåtas framställning
om beviljande jemväl för år 1884 af enahanda anslag för ifrågavarande
museum; och får jag, med anledning häraf, i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på extra
stat för år 1884 anvisa ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till Styrelsens
för Nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.
Slutligen får jag på grund af Statskontorets anmälan hemställa, [58.]
att till gäldande af ett belopp å 348 kronor 61 öre, utgörande till ar"
rendatorn af Vexiö hospitalsgård förskjuten ränta för tiden från den Zäldt för14
Mars 1881 till samma dag 1882 å medel, som af Karlskrona Vexiö shottjernvägsbolag
erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård,
hos Riksdagen måtte göras framställning om anvisande för år 1884 af
ett till fullt krontal jemnadt belopp af 349 kronor.
Åttonde hufyudtiteln.
Hvad föredragande Departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes
Hans Majestät Konungen, på tillstyrkande af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning
tillika att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet
öfverlemnas, till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
Wilk. Beskow.
Åttonde liufvndtiteln: bil. 1.
63
Utdrag af ‘protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, kallet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms slott den 22
December 1882.
Närvar an de:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Po,sse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander och
Ryding.
Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog i underdånighet: -
24:o.
Den genom Riksdagens underdåniga framställning i skrifvelse af Ang. sfeerden
19 Maj 1879 väckta fråga om indragning till statsverket af åtskilligaleflffnAfefil1
vid allmänna läroverk befintliga fonder; i anledning hvaraf Stats-‘luMiilgav/d
kontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande. allmänna va
Af
handlingarne inhemtades: att —sedan Kongl. Maj:t uti den lärare* i°flntill
1879 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverketsbeULt''
tillstånd och behof föreslagit, att, mot det att eu under förvaltning ‘!''a <m,‘er''
64 Åttonde hnfvudtiteln: bil. 1.
af Domkapitlet i Karlstad stående fond, hvaraf räntemedel till belopp
af 2,939 kronor 96 öre utginge såsom inberäknadeo i aflöningen
för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Amål, blefve,
jemte de å fonden uppkomne besparingar och ränta derå för år 1880,
vid samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna
läroverken måtte höjas med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre;
samt Riksdagen enligt ofvan berörda underdåniga skrifvelse den 19
Maj 1879 bifallit denna nådiga framställning och anhållit, att, då det
syntes önskvärdt, att vid andra läroverk befintliga fonder af enahanda
beskaffenhet, som den af Kongl. Maj:t till indragning föreslagna,
blefve till statsverket öfverlemnade och i stället anslag till belopp,
motsvarande fondernas afkastning, å allmänna läroverkens stat uppförda,
Kongl. Maj:t täcktes låta genom vederbörande verkställa en
fullständig utredning i detta hänseende samt derefter till Riksdagen
göra den nådiga framställning, hvartill omständigheterna funnes föranleda
-— hade Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 30 i samma månad
förordnat, att de lärarelöner, i hvilka räntemedel från förut omförmälda,
under Domkapitlets i Karlstad förvaltning stående fonder dittills inräknats,
skulle i staten från och med år 1880 upptagas att till deras fulla
belopp från statsverket utgå; att fonden jemte derå uppkomna besparingar
och ränta för år 1880 skulle vid samma års slut till Statskontoret
för statsverkets räkning öfverlemnas; samt att det skulle åligga detta
embetsverk att, i det af Riksdagen angifna ändamål, angående öfriga
befintliga fonder af enahanda beskaffenhet verkställa utredning, samt
dermed jemte eget underdånigt utlåtande i fråga om dessa fonders indragning-till
statsverket derefter till Kongl. Maj:t inkomma.
Till åtlydnad af nämnda nådiga, befallning hade Statskontoret infordrat
upplysningar i ämnet af samtliga domkapitlen äfvensom Direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk samt, med öfverlemnande
af dessa handlingar, i underdånighet anfört följande:
»Den fond, hvars öfverlemnande till statsverket af 1879 års Riksdag,
på sätt ofvan berördt är, beslutades, hade bildats af kapital, som,
på grund af nådiga brefven den 21 September 1833 och den 15 December
1837, från statsverket af anslagen till elementarläroverken öfverlemnats
till Konsistorium i Karlstads stift för att med räntan deraf bestrida
aflöningsfylnad till vissa lärare vid läroverken i Filipstad och Åmål.
Af ofvan omförmälda till Statskontoret inkomne uppgifter, hvilka
jemförts med härvarande stater för de allmänna läroverken, äfvensom
öfriga handlingar, utan att anledning till erinran dervid förekommit, inhemtas,
att i vissa lärares och bibliotekariers vid de allmänna läroverken
Åttonde hnfvudtiteln: bil. 1. <55
efter stat beräknade löner, pa sätt Riksdagen äfven förmält, flerestädes
ingå räntemedel af fonder, som förvaltas dels af konsistorierna, dels af
vederbörande rektorer och dels annorledes, samt att dessa fonder i allmänhet
tillkommit genom donationer med undantag dock af tvenne
hy il ka, enligt hvad här nedan förmäles, i sin helhet eller till en del äro
af enahanda beskaffenhet som den enligt Riksdagens beslut af Konsistorium
i Karlstads stift numera till statsverket öfverlemnade fond. Dessa
trenne fonder förekomma vid Eskilstuna, Askersunds och Sölvesborgs
allmänna läroverk, och ingår afkastungen af desamma uti dervarande
lärares enligt stat beräknade löner.
Fonden vid Eskilstuna läroverk har, likasom ofvanberörda af
Konsistorium i Karlstads stift till statsverket numera öfverlemnade fond,
tillkommit på grund af Kong!, brefvet den 21 September 1833, angående
lönereglering vid elementarläroverken. Enligt 49:de punkten i detta
nådiga bref blef nemligen till Konsistorium i Strengnäs stift öfverlemnadt
ett kapital af 15,746 riksdaler 32 skillingar banko eller 23,620 kronor,
deraf räntan, efter fem för hundrade, jemte beloppet af den genom
nådiga brefvet den 3 Juli 1829 till aflöning för en lärare vid Eskilstuna
skola anslagna f. d. tredje kollegalönen vid Nyköpings skola, utgörande
i penningar 242 kronor 2 öre samt ersättning för 22 kubikfot
indragen kronotiondespanmål med forsellön derå, skulle användas till
aflönande af lärarepersonalen vid förstnämnda skola med tillhopa 930
liksd aler 16 skillingar banko, hvilket belopp med deremot svarande
1,395 kronor 50 öre fortfarande utgår till
rektor med....................... kronor 710: —
1 kollega » ............................................. v. 450: —
1 d:o _ » » 145: 50
läraren i sång............................................ » <h_
Summa kronor 1,395: 50.
Fondens inkomster hafva lemnat
fonden, enligt räkenskaperna vid 1881
kronor 70 öre, deraf
utbulta medel ................................
fordringar ......................................
kontant behållning.......................
öfverskott, som förräntats, så att
års utgång, uppgick till 37,033
...................... 35,624: 67
................... 1,405: 83
...................... 3: 20
Summa 37,033: 70.
1 afseende å den i förenämnda uppgifter omförmälda fonden vid
Askersunds läroverk, inhemtas af räkenskaperna, Kongl. brefvet den 5
Bil, till Riksd. Prof. 1883. 7 Samt. 1 Afd. 9
66
Åttonde hufvudtiteln: bil. 1.
September 1840, nådiga reglementet för Askersunds skola den 8 Februari
I''41 äfvensom bär förvarade handlingar, att denna uppkommit
dels genom ett år 1812 af stadens invånare verkstäldt sammanskott till
belopp af 5,000 riksdaler banko, dels genom en till förstärkande af denna
fond genom nyssnämnda nådiga bref den 5 September 1840 från anslaget
till elementarläroverken anvisad summa af 3,000 riksdaler banko och
dels af en under konsistorii vård redan derförinnan stående besparingsfond
å 400 riksdaler banko, uppkommen genom årliga innehållningar å
den rektor anslagna kronotionde. Äfven å denna fond hafva uppkommit
öfverskott, så att densamma vid 1881 års utgång utgjorde 13,231
kronor lo öre, deraf
utlånta medel
å 6 % .
å 4Va %
8,850: —
4,150: — 13,000: —
kontant behållning.
231: 15
Summa kronor 13,231: 15.
Af räntemedlen ingå uti de enligt stat för rektor och en kollega
beräknade lönerna tillhopa 718 kronor 20 öre, deraf
till rektor..............
och till kollegan
350: -368: 20
Summa 718: 20.
Enligt det handlingarna i bestyrkt afskrift bifogade nådiga brefvet
den 29 Oktober 1842, angående inrättande af en lägre apologistskola i
Sölvesborg, anvisades utaf de för år 1840 och föregående åren uppkomna
och odisponerade besparingarne å elementarläroverkens årliga statsanslag
ett kapital stort 7,540 riksdaler banko, hvilket Consistorium ecclesiasticum
i Lunds stift skulle mot behörig säkerhet förränta och afkastningen
deraf använda till fyllande af lönerna för lärarne vid nämnda
skola. Genom räntebesparingar har fonden ökats och utgjorde vid 1881
års utgång 14,269 kronor 84 öre, deraf
utlånta medel............................................................................................... 13,735: 84
fordringar................................................................................................... 68: 42
kontant behållning....................................................................... 465: 58
och ingå af fondens ränteaf kastning i lönerna
för rektor,
för en kollega.
Summa kronor 14,269: 84:
för sångläraren
kronor 115
„ 360
90
tillsammans kronor 565.
Åttonde hufvndtiteln: bil. L
67
Till stöd för den vidtagna förändringen med ofvan omförmälda
under Konsistoriets i Karlstads stift förvaltning stälda fond anfördes, att
densamma komme att leda till förenkling i förvaltning och redovisning.
På enahanda skäl torde jemväl ofvan nämnda af Konsistoriet i Strengnäs
stift och Consistorium ecclesiasticum i Lunds stift förvaltade fonder,
af hvilkas afkastning bidrag utgå till aflönande af eu del lärare vid
Eskilstuna och Sölvesborgs läroverk, böra till statsverket öfverlemnas
samt följaktligen den till förstnämnde läroverks lönefond ingående penningelönen
för en f. d. kollega vid Nyköpings läroverk från staten
uteslutas likasom den till samma lön hörande ersättning jemte forsellön
för indragen kronotiondespanmål upphöra att utgå, allt mot det att
anslaget till allmänna läroverken varder förhöjdt med ett mot de från
dessa båda fonder utgående bidrag svarande belopp. Enahanda åtgärd
synes Statskontoret äfven böra ega rum med den del af ofvannämnde
lönefond vid Askersunds läroverk, som utgöres af''medel, hvilka från
statsverket utbekommits, hvarvid den för aflöning åt lärarne vid detta
läroverk erforderliga förhöjningen i anslagen till allmänna läroverken
lämpligen torde beräknas till ett belopp motsvarande 5 procent å nämnda
andel.»
Och hade Statskontoret, på grund af hvad sålunda förekommit
och i öfverensstämmelse med hvad som egde rum vid öfverlemnande
till statsverket från Domkapitlet i Karlstad af meranämnda fond, i underdånighet
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder till Riksdagen aflåta
proposition derom, att — mot det att vid 1884 års slut till statsverket
öfverlemnas ej mindre omförmälda fonder vid Eskilstuna och Sölvesborgs
läroverk jemte å fonderna uppkomna besparingar och ränta
derå för nyssnämnda år, än äfven den af statsmedel bestående andelen
af Askersunds skolefond, utgörande, på sätt ofvan berördt är, tillhopa
3,400 riksdaler banko eller 5,100 kronor, jemte ränta derå för samma
år, samt att penningelönen för en f. d. kollega vid Nyköpings läroverk,
242 kronor 2 öre, från anslaget till allmänna läroverken från och
med år 1883 uteslutes, jemte det att ersättningen för den till samma lön
hörande, numera indragna tiondespanmålen förklaras icke vidare böra
utgå — nämnda anslag måtte höjas dels med de från dessa fonder utgående
bidrag till aflönande af lärare vid Eskilstuna och Sölvesborgs
läroverk:
68
Åttonde hufvudtiteln: bil. 1.
vid det förstnämnda ............................................................ 1,395: 50
vid det sistnämnda............................................................... 565: — 1,960: 50.
dels med ett belopp motsvarande 5 procent ränta å ofvanberörda
andel af den vid Askersunds skola varande fond, eller 255: —
eller med tillsammans .............................................................. kronor 2,215: 50.
Statsrådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes bifalla livad Statskontoret
sålunda hemstält; och skulle utdrag af protokollet angående
detta ärende till Finans-departementet öfverlemnas.
Hvad Statsrådet i förestående under N:ris 1—42
upptagna mål i underdånighet yttrat, tillstyrkt och
hemstält täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder gilla
och bifalla.
Ex protocollo:
Herman Billin g.
#
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1883.
1
Nionde hufvudtiteln.
Utdrag af ''protokollet öfver finans ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 januari
1883.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Thempt ander,
Ryding.
Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning
af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll departementschefen,
statsrådet Themptander, att få anmäla de frågor, som
tillhörde regleringen af
Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd.
I
2
Nionde liufvudtiteln.
nionde liufvudtiteln,
innefattande pensions- och indragningsstaterna.
Hvad först angick
pensionsstaten
[!•]
Pensionering
af embetsoch
tjensteman
samt
betjente vid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äfvensom
af
deras enhor
och barn.
[2.]
Pensionering
af enkor och
barn efter befäl
och underbefäl,
m. fl.
vid hären.
erinrade departementschefen, att Kongl. Maj:t, enligt finansdepartementet
tillhandakomma protokollsutdrag, förut beslutat aflåtande till
Riksdagen af följande två framställningar, nemligen:
på civildepartementets föredragning: (se bil. 1 vid detta prof. pag. 1)
att bland de under rubriken, civilstatens pensionskassa, uppförda
anslag må upptagas ett särskildt sådant till belopp af 1,300 kronor,
för pensionering af de embete- och tjensteman samt betjente vid vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, Indika uppbära lön på ordinarie stat,
äfvensom af deras enkor och barn;
på landtförsvar sdepartementets föredragning: (se bil. 2. vid detta
prof. pag. 4)
att — under vilkor, det krigsbefälet eller arméns fullmägtige
medgifva: l:o) att af arméns enke- och pupillkassas tillgångar ett belopp
af 530,000 kronor må den 1 januari 1884 öfverlemnas till en för
enkor och barn efter arméns befäl och underbefäl med vederlikar afsedd
ny pensionsinrättning, eller arméns nya enke- och pupillkassa;
2:o) att allt hvad som derefter af den nuvarande enke- och pupillkassans
tillgångar återstår må tillfalla samma kassas pensionsfond samt
delegarefonden för kassans ur tjenst afgångne delegare, samt 3:o) att
arméns nya enke- och pupillkassas förvaltning må utan kostnad för
densamma handhafvas af arméns pensionskassas styrelse och tjenstemän
— Riksdagen måtte
dels bevilja arméns nya enke- och pupillkassa bidrag af statsmedel,
motsvarande lf procent årligen på summan af de löner och
beklädnadsbidrag, hvilka enligt gällande stadgande!! kunna läggas till
grund vid bestämmande af fyllnadspension för befäl och underbefäl
med vederlikar vid hären, samt för sådant ändamål å riksstatens nionde
Nionde hufvudtiteln.
3
hufvudtitel för år 1884 uppföra, under benämning: “bidrag till pensionering
af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid
hären“, ett ordinarie anslag af 79,170 kronor;
dels tillåta, att af sådana medel, som efter 1884 års ingång besparas
för ledigblifna tjenstår vid hären innan desamma återbesättas,
må bestridas så väl den pensionering, hvilken någon tid framgent
kommer att åligga arméns nuvarande enke- och pupillkassa, i den mån
det åt denna kassa år 1884 ännu bibehållna kapital jemte dit inflytande
afgifter icke förslå, som ock pensioneringen af dem, hvilka redan äro
eller inom 1884 års utgång skulle, med tillämpning af nu gällande
stadganden, vara berättigade till pension från det, under benämning:
“pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares
enkor och barn41, å nionde hufvudtiteln uppförda anslag å 50,000
kronor;
dels ock, vid bifall härtill, utesluta sistberörda anslag ur riksstaten
för år 1884.
Om från summan af de föreslagna nya anslagen under denna
stat, eller
för pensionering af de embets- och tjensteman samt betjente vid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka uppbära lön på ordinarie
stat, äfvensom af deras enkor och
barn................................................... kronor 1,300: •—,
och för arméns nya enke- och pupillkassa
................................................... „ 79,170: —, 80,470: —,
droges beloppet af det till uteslutande ur riksstaten
föreslagna anslaget till “pensionsstaten för militäre
embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor
och barn" .............................................................. kronor 50,000: —,
komme, enligt hvad departementschefen anmärkte,
förhöjningen å pensionsstaten att
blifva ....................................................................... kronor 30,470: —,
så att staten, för närvarande upptagen till ,, 1,286,022: —,
skulle komma att sluta på ett belopp af......... kronor 1,316,492: —.
4
Nionde hnfvudtiteln.
Beträffande derefter
Indragningsstaten
[3.]
Pension för
förrådsskrifvaren
vid
Stockholms
utredningsförråd
G. J.
Mellström.
[4-]
Pension för
vaktmästaren
vid Jönköpings
regementes
förråd,
f. d.
stockmakaren
J. M. Blomberg.
[5.]
Pension för
vaktmästaren
vid Uplands
regementes
förråd E.
Skörd.
[6.]
Pension för
f. d. lektorn
vid krigsskolan
S. TF.
Lundblads
enka.
erinrade departementschefen om Kougd. Maj:ts, på nedannämnde
departements föredragning förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen
af följande framställningar, nemligen'':
på landtförsvarsdepartementets föredragning (se bil. 3 vid detta prof.
pag. 16)
att åt förrådsskrifvaren vid Stockholms utredningsförråd Carl Johan
Mellström må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension,
motsvarande hans förrådsskrifvarearvode, eller 1,200 kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder Mellström, efter
fylda 65 lefnadsår och uppnådd tjenstetid af 30 år, erhållit entledigande
från förrådsskrifvarebefattningen vid Stockholms utredningsförråd
;
på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof.
pag. 19)
att Riksdagen måtte ej mindre uppföra vaktmästaren vid Jönköpings
regementes förråd, f. d. stockmakaren Johan Magnus Blomberg å
allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension, motsvarande
hans förrådsvaktmästarearvode, eller 250 kronor, att utgå från
och med månaden näst efter den, hvarunder han varder från förrådsvaktmästarebefattningen
entledigad, än ock medgifva, att innehafvandet
af denna pension ej skall utgöra hinder för Blomberg att utan
afdrag uppbära den fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående
pension såsom stockmakare, hvilken enligt kong!, brefvet den 9 februari
1858 honom tillkommer;
på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta
prof. pag. 22)
att åt vaktmästaren vid Uplands regementes förråd Erik Skörd må
å allmänna indragningsstaten uppföras en pension af 250 kronor, att
af honom under hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning
från och med månaden näst efter den, då han ei’hållit afsked
från vaktmästarebefattningen;
på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta
prof. pag. 24)
att åt f. d. lektorn vid krigsskolan S. W. Lundblads enka Emerentia
Maria Lundblad, född Sandeberg, må å allmänna indragningssta
-
Monde luifvudtiteln.
5
ten uppföras en årlig pension af 300 kronor, att med beräkning från
1883 års ingång af henne under hennes återstående lifstid åtnjutas,
så länge hon i sitt enkestånd förblifver;
på land t för svar sd epartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta-prat.
pag. 26)
att å allmänna indragningsstaten må för regementsläkaren vid
lifregementets grenadiercorps, in. m. Anders Joachim Adolf Wiedbergs
enka Fredrika Amalia Charlotta Wicdbcrg, född Holmberg, uppföras eu
pension af 300 kronor, att af henne från 1882 års början årligen
åtnjutas, så länge hon i sitt enkestånd förblifver;
på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 8 vid detta
prof. pag 28)
att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 års krig qvarlefvande
landtvärnsmäu, som sig derom anmäla, må för år 1884 anvisas
å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen
ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman;
på civildepartementets föredragning: (se bil. 9 vid detta prof.pag. 30)
att styresmannen vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs
län Wilhelm Virgin må berättigas att, vid afskedstagande! från berörda
befattning och från kommissionslandtmätarebefattningen, undfå
för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten en årlig
pension till belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med månaden
näst efter deri, i hvilken afskedet beviljas;
på civildepartementets föredragning: (se bil. SO vid detta prof. pag. 33)
att kommissionslandtmätaren Jakob Oscar Bngeitholui må från och
med månaden näst efter den, i hvilken han med underhåll från civilstatens
pensionsinrättning afgår från tjensten, under sin återstående
lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten fyllnadspension till så
stort belopp, att detta tillhopa med underhållet från sagda inrättningutgör
800 kronor, eller 600 kronor,
på finansdepartementets föredragning: (se bil. II vid detta prat.
pag. 36)
att kamereraren i f. d. skogsstyrelsen Erik Olof Wannqvist må å
allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt för honom att från
och med den 1 januari 1883 under sin återstående lifstid å nämnde
stat uppbära ett pensionsbelopp af 3,000 kronor årligen;
på finansdepartementets föredragning: (se bil. 12 vid detta prat. pag. 39)
att chefen för byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,
kanslirådet friherre Alfred Henrik Milliard Fock må varda berättigad att,
när han, efter uppnådd ålder af 65 år, från byråchefsbefattningen undfått
afsked, från och med månaden näst efter den, under hvilken af
-
[7.1
Pension för
regementsläkaren
A.
J. A. Wiedbergs
enka.
Gratifikationer
åt f. d.
landtvärns
-
[9-1
Pension för
styresmannen
vid storskiftes-
och
afvittringsverket
i Kopparbergs
län
TF. Virgin.
. [10.]
Pension för
kommissionsla
nät mätaren
J. O.
Bdgenliolm.
[no
Pension för
kamereraren
i f. d. skogsstyrelsen
E. Ö. Wannqvist.
[12.]
Pension för
kanslirådet,
friherre A.
H. E. Fock,,
6
Monde liufvudtiteln.
[13—18.]
Pension för
e. o. professorn
vid
Karolinska
medikokirurgislca
institutet
C. A. Blix.
Pension för
lektorn vid
allm. läroverket
i
Karlskrona
C. A. Gosselman.
Pension för
teckningsläraren
vid
allm. läroverket
i
Venersborg
F. A. /.ettergren.
Pension för
rättskemisten
N. P.
Hornberg.
Pension för
föreståndaren
för
veterinärinrättningen
i Skara, m.
m. N. E.
Forssell.
Pension för
lärarinnan
E. W. G.
Wessman.
skede! varder honom beviljad!, under sin ålerstående lifstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en, emot hans nuvarande lön jemte ålderstillägg
svarande pension af 5,000 kronor årligen.
pa ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 13 vid detta prat.
pag. 4,2.)
att extra ordinarie professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet Carl August Blix må från och med månaden näst efter deri, då
afsked varder honom beviljadt, under sin återstående lefnad å allmänna
indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 2,500 kronor;
att lektorn vid allmänna läroverket i Karlskrona Carl August Goss
talman °) må från och med månaden näst efter den, då afsked varder
honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 2,250 kronor;
att läraren i teckning vid allmänna läroverket i Venersborg Fredrik
August Zettergren °°) må från och med månaden näst efter den, då
han, efter uppnådd ålder af 65 år, från teckningsläraretjensten erhållit
afsked, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 1,500 kronor;
att rättskemisten, professorn Nils Peter Hamberg °°°) må från och
med månaden näst efter den, då afsked från rättskemistbefattningen
varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 4,500 kronor;
att föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn
Nils Edvard Forssell f) må från och med månaden näst efter den, då afsked
från hans befattningar vid veterinärinrättningen varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension till belopp af 3,200 kronor; samt
att lärarinnan vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm Esuilia
Wilhelmina Gustafva Wessman tf) må från och med månaden näst efter den,
då afsked varder henne beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 1,125 kronor. *) **) ***)
*) Se bil. 13 pag. 44.
**) Se bil. 13 pag. 46.
***) Se bil. 13 pag. 47.
t) Se bil. 13 pag. 48.
tf) Se bil. 13 pag. 50.
Nionde hufvudtiteln.
7
Föredragande departementschefen, statsrådet Themptander anförde
härefter:
Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å
spanmål åren 1880—1882 utgjort i medeltal 2 kronor 41 öre för kubikfoten,
motsvarande 15 kronor is öre för tunnan, eller 4 kronor 6 8 öre
utöfver det värde, 10 kronor so öre för tunnan, hvartill spanmålen vid
1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad, hvarom
jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering
tillträdt lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad, böra af
Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten
efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 68 öre för tunnan; och kommer
sålunda den ersättning, som utgår för den ende återstående löntagaren,
hvilken eger rätt till dylik förhöjning för en lönespanmål af 15 tunnor,
att utgöra 70 kronor 20 öre.
Anslaget till allmänna indragningsstaten blef vid riksdagen 1881
förhöjdt och är i riksstaten för år 1882 likasom i riksstaten för år
1883 upptaget till 1,143,978 kronor, deraf anvisning i kontant 1,137,503
kronor samt indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter, 75
kronor och ersättningar 6,400 kronor. De å anslaget anvisade utgif•
terna, beräknade i runda tal och Indika för år 1879 utgjorde 1,122,000
kronor, uppgingo deremot för år 1880 till 1,320,000 kronor och för år
1881 till 1,330,000 kronor. Anslagets ökande, om behöfligheten hvaraf
statskontoret i sin berättelse angående statsverkets tillstånd och förvaltning
jemväl erinrar, synes mig sålunda vara af omständigheterna
påkalladt, och torde för erhållande af jemn slutsumma å liufvudtitelns
ordinarie anslag denna förhöjning få bestämmas till 171,605 kronor,
hvarmed alltså anslagets anvisning i kontant skulle komma att ökas.
Med tillämpning af Eders Kongl. Maj:ts vid beräkningen af statsverkets
inkomster förut i dag fattade beslut, bör deremot från denna
anslagstitel uteslutas det i riksstaten under rubrik “indelning och dermed
jemförlig anvisning, friheter“ uppförda belopp, 75 kronor.
Lägges till anslagets nuvarande slutsumma, kronor 1,143,978: —,
det belopp, hvarmed anslaget enligt mitt förslag borde
ökas, ............................................. kronor 171,605: —,
efter afdrag af nyssberörde, under
rubrik “indelning och dermed
jemförlig anvisning, friheter“,
upptagna ...................................... „ 75: —,
eller kronor ............................................................................ 171,530: —,
skulle förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten
komma att sluta på ett belopp af kronor 1,315,508: —.
[19.]
Ersättning
för den i
äldre löner
ingående
spanmål.
[20.]
Förändring
i anslaget
till allmänna
indragningsstaten.
8
Nionde hufyudtiteln.
Selo et Enligt hvad ofvan blifvit anfördt skulle förhöjning ega rum i
de ordinarie anslagen till pensionsstaten
anslagen å med .................................... kronor
nionde huf- . M1 .. .
vudiiteln. och till allmänna indrag -
ningsstaten med
30,470:
171,530:
kronor 202,000:
„ 2,430,000:
Om härtill lägges summan af de båda staterna
enligt nu gällande riksstat ....................... ,
skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie
anslag för år 1884 blifva ........................ kronor 2,632,000:
Extra anslag.
[21-]
Kreditiv för
''pensioneringen
från
arméns pensionskassa.
. [22.]
Anslag till
ersättning åt
rust- och rotehållare,
som
tills vidare
effektivt utgöra
rustning
eller rotering.
Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel erinrade departementschefen,
att vid statsverkspropositionens affattande borde iakttagas
Kongl. Maj:ts den 29 december 1882, på föredragning af landtförsvarsdepartementet,
(se bil. 14 vid detta protokoll pag. 53) fattade beslut om
framställning till Riksdagen:
att å extra stat för år 1884 må anvisas ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet
för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och
dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända
grunder för sådana pensioners utgående;
äfvensom att hvad af de till pensioneringen under år 1883 anslagna
medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering
användas.
Härefter anförde departementschefen:
Uti den lag angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning,
Eders Kongl. Maj:t den 8 dennes beslutat förelägga Riksdagen
till antagande, är stadgadt, att de till statsverket indragna ränteoch
tiondeanslag äfvensom sådana afskrifna räntor, för livilka ersättning
till rusthåll och rotar nu utbetalas efter årlig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1872—1881 årens
Nionde hufvudtiteln.
9
medelmarkegångspris, samt att beloppet deraf med tillagd forsellönsersättning
å spanmålen, beräknad till 8 öre kubikfoten för råg och
korn samt 6 öre kubikfoten för hafre, skall sammanföras med de till
vissa rusthåll eller rotar eljest från statsverket utgående penningeanslag,
hvarefter ifrågavarande statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd
årligen med oförändrade belopp skola på särskildt
föreskrifvet sätt vederbörande godtgöras, så länge rustningen eller
roteringen effektivt utgöres.
För närvarande äro berörda ersättningar under rubrik uindelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag“ beräknade till 718,000 kronor,
deraf 693,400 kronor upptagas å 4:de hufvudtitelns anslag till
uindelta armén, kavalleri- och infanteriregementena“ och 24,600 kronor å
Öde hufvudtitelns anslag till uflottans personal, båtsmansindelningenu.
Utaf dessa anslag hafva så väl rust- som rotehållare hittils erhållit
dem tillkommande ersättning utan afseende derå, huruvida rustningen
eller roteringen utgjorts effektivt eller medelst erläggande af
vakansafgift. Enligt omförmälde lag kommer emellertid vakant rusthåll
och rote att, efter afskrifningens början, såsom vakansafgift erlägga
endast skilnaden mellan det i lagen bestämda värde å rustningen eller
roteringen samt den ersättning eller det understöd, som af statsverket
hittils utbetalts, i följd hvaraf statsverkets skyldighet att till dessa
rusthåll och rotar betala hittils utgående ersättning eller understöd
med afskrifningens början upphör.
Den minskning i utgift, som häraf blifver en följd, kan antagas
utgöra:
å ofvanberörda å 4:de hufvudtiteln uppförda anslag kronor 693,400: —
ett belopp af........................................................................... „ 92,000: —,
samt å anslaget å 5:te hufvudtiteln .................... „ 24,600: —
ett belopp af......................................................................... „ 10,600: —.
Om jag således från de nu å 4:de och 5:te hufvudtitlarne uppförda
anslag för detta ändamål, enligt hvad ofvan sägs kronor 718,000: —,
drager de båda nyssnämnda belopp, hvarmed anslaget
bör minskas, eller 92,000 och 10,600 kronor,
tillhopa ....................................................................... „ 102,600: —,
återstå .................................................................................... kronor 615,400: —;
hvilket belopp fortfarande måste utgå såsom ersättning till de rustoch
rotehållare, som utgöra besväret effektivt; och behöfver följaktligen
anslag för denna ersättnings utbetalande framgent såsom hittils i
riksstaten upptagas.
Bill. till Riksd. Prof. 1SS3. 1. Sand. 1 Afd.
2
10
Nionde liufvudtiteln.
anslag,
Med detta anslag bör lämpligen sammanföras ett nytt
som tillkommer i följd af rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning,
och hvarom jag nu går att yttra mig. Värdet å den nuvarande effektiva
rustningen och roteringen samt den hingsthållning, som åligger
vissa rusthåll och rotar, utgör, sedan nu utgående ersättning eller understöd
frånräknats:
för 3,070 rusthåll vid kavalleriet å 297: 85 kronor
d:o vid infanteriet å 186: 30 „
rotar vid kavalleriet å 264: 06 „
d:o vid infanteriet å 151: 23
3,070
2,573
178
17,531
844
914,399:
båtsmansrusthåll
Blekinge
479,349:
47,002:
2,651,213:
60,
90,
68,
13,
411
3,385
d:o i södra Möre
båtsmansrotar
102:
110:
124:
41
66
86,434:
45,210:
421,940:
04,
1
25,
summa kronor 4,645,549: so.
Då afskrifningen för dessa effektiva nummer, hvilka tills vidare
skola utgöra den hittils dem åliggande prestation oförminskad, enligt
förberörde lag skall verkställas på det sätt, att de af statsverket erhålla
motsvarande bidrag och att således den för år 1884 föreslagna
eftergiften, utgörande en tiondedel af skilnaden mellan värdet å rustnings-
eller roteringskostnaden samt ersättningen eller understödet, af
statsverket till vederbörande rust- och rotehållare utbetalas, så erfordras
för detta ändamål för år 1884 ett anslag, motsvarande en tionde
-
del af nyss angifna värde, eller ................................ kronor 464,554: 95.
Lägges härtill ofvannämnda, redan i stat upptagna
anslag till effektiva rusthåll och rotar........................ ,, 615,400: —,
kan det belopp, som för år 1884 skall till rustoch
rotehållare såsom ersättning utbetalas, antagas
utgöra ................................................................................ kronor 1,079,954: 95.
Enär, enligt öfvergångsförslagen angående så väl landt- som sjöförsvaret,
all rekrytering af manskap vid indelta soldat- och båtsmanshållet
skall upphöra och skyldigheten för rust- och rotehållare, att utgöra
rustning eller rotering effektivt, icke utsträckas utöfver den för
öfvei''gången bestämda tid, måste det anslag, som till ifrågavarande ersättningar
för de effektiva besvären erfordras, komma att efter hand
minskas, för att vid öfvergångstidens slut vara alldeles försvunnet.
Anslaget kommer emellertid att undergå årliga förändringar, hvilka på
förhand endast tillnärmelsevis låta sig beräknas, och eftersom anslaget
är afsedt att tjena till liqvider åt rust- och rotehållare, hvilka liqvider
förekomma vid de allmänna uppbördsstämmorna, är det efter min tanke
Nionde liufvudtiteln.
11
mindre lämpligt att å 4:de och 5:te hufvudtitlarne fördela ofvannämnda
anslagsbelopp, hvilket för öfrigt på grund af sin beskaffenhet egentligen
icke kan anses tillhöra den militära budgeten, utan snarare bör
betraktas såsom ett öfvergångsanslag för skatteregleringens genomförande,
hvarföre ock försvarskomitéerna icke upptagit detsamma i sina
kostnadsberäkningar. Jag hemställer derföre, att ett extra förslagsanslag
till det belopp, jag nyss uppgifvit, eller i jemnadt tal 1,080,000
kronor må å nionde liufvudtiteln uppföras under benämning: “till ersättning
åt rust- och rotehållare, som tills vidare effektivt utgöra rustning
eller rotering.11
Summan af de föreslagna extra anslagen utgör således 1,980,000
kronor.
Hvad departementschefen sålunda rörande nionde liufvudtiteln
hemstält biträddes af statsrådets öfrige ledamöter och blef af Hans
Maj:t Konungen i nåder gillad t och godkändt; och behagade Hans
Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna, att nu
anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas
Riksdagens statsutskott.
Ex protocollo:
Hans Wachtmeister.
Nionde Imfvudtiteln: bil. 1.
1
Utdrag af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 december
1882.
När varande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Po,sse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander och
Ryding.
Föredragande departementschefen anförde derefter:
Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift af den 25 september
1882 har styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som
enligt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 21 maj samma år och
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 påföljande juni blifvit å ordinarie
stat från och med år 1883 uppförd under benämning väg- och
vatten-byggnads styrelsen, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl.
Bill. till Riksd. Prof. 1883. 1. Sarnl. 1 Afd. '' 1
Pensionering
af embets- och
tjensteman
samt betjente
vid väg- och
vatten-byggnadsstyrelsen,
äfvensom
deras enkor
och barn.
2
Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
Maj:t måtte till civilstatens då församlade fullmäktige göra framställning
om rätt till inträde i civilstatens pensionsinrättning för nyssbemälde
styrelses embete- och tjensteman samt betjente.
Efter det denna ansökan blifvit direktionen för nämnde pensionsinrättning
tillstäld i ändamål att deröfver inhemta fullmäktiges yttrande,
har direktionen vid liandlingarnes öfverlemnande till fullmäktige anfört:
att, då följande styrelsens embete- och tjenstemän samt betjente,
nemligen: chefen, byråchefen, två byråingeniörer, kamreraren, registratorn,
vaktmästaren samt de sex distriktscheferne blifvit uppförda med
aflöning å ordinarie stat, deraf torde följa, att nämnde personal, hvilken
sålunda blifvit likstäld med de tjenstemanna-corpser, hvilka redan
vunnit delaktighet i pensionsinrättningen, jemväl borde komma i åtnjutande
af enahanda förmån, men att sådan delaktighet deremot icke
kunde tillerkännas de sex extra distriktsingeniörerna, såsom innehafvande
endast arfvoden; att, i fråga om klassindelningen, nämnde personer
borde, med tillämpning af dervid hittills följda grunder, tillhöra:
chefen — derest han, fastän hänförlig till de högre ämbetsmän, som
icke i allmänhet vore delegare i pensionsinrättningen, skulle i densamma
upptagas •— första pensionsklassen; byråchefen, likaledes första
klassen; kamreraren, andra klassen; byråingeniören, med lön och
ålderstillägg af tillhopa 3,300 kronor, tredje klassen; distriktscheferna,
likaledes tredje klassen; byråingeniören, med lön och ålderstillägg af
tillhopa 2,800 kronor, fjerde klassen; registratorn, likaledes fjerde klassen,
samt vaktmästaren, åttonde klassen; samt att, för den händelse
särskild! anslag af allmänna medel, utöfver förenämnde personals afgifter
till pensionsinrättningen samt dess enke- och pupillkassa, syntes
fullmäktige böra pensionsinrättningen beredas för pensionerandet af
samma personal jemte dess enkor och barn, direktionen åberopade eu
af öfverkommissarien vid inrättningen i sådant afseende uppgjord beräkning,
enligt hvilken ett årligt bidrag af i rundt tal 1,300 kronor
erfordrades för pensionsinrättningen, derest den, utan uppoffring af
egna tillgångar, skulle kunna upptaga nu ifrågavarande personal i
pensionsinrättningen och bereda densamma likställighet med förut varande
delegare.
För egen del hafva fullmäktige uti underdånig skrifvelse den 17
oktober nästlidet år afgifvit det utlåtande i ämnet, att fullmäktige medgåfve,
att väg- och vatten-byggnads styrelsen finge på de vilkor, som
i pensionsinrättningens reglemente funnes stadgade, upptagas bland de
verk och stater, som tillhöra pensionsinrättningen, med förbehåll dock
att ett årligt anslag af allmänna medel till belopp af 1,300 kronor
blefve pensionsinrättningen beviljadt; samt att fullmäktige under sådan
Nionde hufvudtiteln: bil. 1.
3
förutsättning funnit, dels att chefen, i händelse han, ehuru i denna
egenskap hänförlig till de högre embetsmän, som för det då närvarande
icke i allmänhet vore delegare i pensionsinrättningen, skulle komma
att i klassifikationen upptagas, borde tillhöra första klassen, dels att
öfrige embets- och tjenstemän samt betjente vid väg- och vatten-byggnads
styrelsen skulle upptagas i de af direktionen föreslagna pensionsklasser.
Då, i enlighet med hvad i föregående likartade fall egt rum, billigheten
synes fordra, att de embets- och tjenstemän samt betjente,
om hvilka nu är fråga, beredas rättighet till inträde i civilstatens pensionsinrättning
utan större uppoffring från deras sida, än andra med
dem likstälda, som redan äro i pensionsinrättningen delaktige, fått vidkännas,
samt det af civilstatens fullmäktige derför uppstäda vilkor
icke lemnar rum för erinran, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bland de under rubriken
civilstatens pensionskassa uppförda anslag upptaga ett särskildt sådant
till belopp af 1,300 kronor för pensionering af de embets- och tjenstemän
samt betjente vid väg- och vatten-byggnads styrelsen, hvilka uppbära
lön på ordinarie stat, äfvensom af deras enkor och barn.
Uti denna departementschefens hemställan instämde
statsrådets öfrige ledamöter och blef densamma
af Hans Maj:t Konungen bifallen, hvarjemte
Hans Maj:t befalde, att utdrag af detta protokoll skulle
meddelas finansdepartementet vid uppgörande af förslag
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel.
Ex protocollo:
Axel Hegardt.
4
Nionde lnifvudtiteln: bil. 2.
Pensionering
af enkor och
barn efter befäl
och underbefäl
,m. fl.
vid hären.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär vriden^ hållet
inför Hans Maf.t Konungen uti statsrådet ä Stockholms
slott den 8 januari 1883.
:moiavt<j -*n;*!!i1 - if n •
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding, anförde
i underdånighet:
Genom verkstälda utredningar har blifvit ådagalagdt, att organisationen
af arméns enke- och pupillkassa allt ifrån denna kassas stiftande
varit bristfällig. Hå nämligen nämnda pensionsinrättning icke varit
fotad på vetenskapliga grunder, har det inträffat, att kassan, ifrån dess
stiftande, medgifvit sina delegare större pensionsrätt för enka och barn,
Nionde hufvudtitcln: bil. 2.
5
än hvartill pensionsafgifterna bort berättiga, och ehuru dessa afgifter,
i ändamål af kassans förstärkande, tid efter annan förhöjts, hafva de
vidtagna åtgärderna befunnits icke vara tillfyllest. Det kassan tillhöriga
kapital kan för närvarande icke anses fullt motsvara kassans förbindelser
till dess pensionärer och delegare, enligt vedertagna sannolikhetsberäkningar,
utan har i detta hänseende brist uppstått.
De ifrån enke- och pupillkassan utgående pensioner vexla emellan
högst 375 kronor och lägst 30 kronor samt utgöra, för att exempelvis
nämna de två talrikaste tjenstegrupperna, endast 150 kronor
för kaptensgraden och 60 kronor för de två högsta underofficersgraderna.
Pensionerna äro således derjemte efter nutidens förhållanden
allt för otillräckliga, för att kunna uppfylla det med pensioneringen
afsedda ändamål. Vid jemförelse med åtskilliga för andra korporationer
bildade enke- och pupillkassor framgår, att dessa såväl till pensionernas
belopp som ock derutinnan, att staten vid deras bildande eller
till deras upprätthållande funnit sig böra på ett eller annat sätt medverka,
äro i en långt gynnsammare ställning än arméns enke- och pupillkassa,
som icke åtnjuter något understöd af statsmedel.
I anledning häraf anhöllo arméns fullmäktige i underdånig skrifvelse
den 8 november 1878, deri redogjordes för de förhållanden, som
ansågos med frågan ega sammanhang, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
låta genom en komité af sakkunnige personer utarbeta förslag till ett
tidsenligt ordnande af arméns enke- och pupillkassa, uttalande fullmäktige
tillika den öfvertygelse, att hvarje blifvande förslag i ämnet kunde
hvila på förutsättning af arméns offervillighet för ändamålet.
I särskild underdånig skrifvelse af samma dag anhöllo arméns
fullmäktige, då det kunde förväntas, att någon längre tid skulle komma
att erfordras för utarbetande af ett dylikt förslag, men det ansågs angeläget,
att åtgärder så snart som möjligt vidtoges till förbättrande af
kassans ställning samt pensionernas ökande, det nådig proposition till
Riksdagen måtte aflåtas om beredande af medel härtill genom medgifvande
att använda en del af de lönemedel, som besparades vid inträffande
ledigheter.
Vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af detta ärende den
21 februari 1879, fann Eders Kongl. Maj:t för godt åt utsedde komiterade
uppdraga att utarbeta förslag till enke- och pupillkassans tidsenliga
ordnande, hvarvid tillika fullmäktiges begge skrivelser till de
komiterade öfverlemnades; och har komitén den 5 mars 1881 till nådig
pröfning öfverlemnat betänkande och förslag angående pensionering af
arméns befäls och underbefäls, jemte vederlikars enkor och barn.
6
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
Departementschefen föredrog nu detta förslag, i hvad det angick
grunderna för pensioneringen samt bidrag till pensionsinrättningen från
delegarne och af statsmedel.
Beträffande först den storlek, till hvilken pensionerna borde bestämmas
för att motsvara med dem afsedda ändamål, hade komitén ansett
att ifrågavarande pensioner borde, i öfverensstämmelse med hvad i
detta hänseende vore i de flesta enke- och pupillkassor föreskrifvet,
bestämmas till viss procent af mannens eller fadrens lön samt till lägre
procent af den större lönen än af den mindre, och borde för underofficer
inräknas beklädnadsbidraget på sätt sker, när fråga är om sådan
tjensteman egen pension. Enligt den af komitén föreslagna procentberäkning
komme enkepensionerna att utgöra, exempelvis: i högsta
underbefäls- eller fanjunkaregraden 180 kronor, i kaptensgraden af
första klassen, hvilken grad naturligtvis måste för flertalet blifva gränsen
för befordran, 500 kronor, samt i den högsta eller generalsgraden
1,120 kronor.
Departementschefen ansåg de föreslagna pensionsbeloppen, Indika
folie nära dem, som i amiralitetskrigsmanskassans enke- och gratialfond,
civilstatens enke- och pupillkassa samt elementarlärarnes enkeoch
pupillkassa, in. fl. dylika pensionsanstalter utginge till enkor och
barn efter delegare i motsvarande eller jemförlig ställning, vara väl
afvägda.
Vid besvarande af frågan, huru medel skola anskaffas till genomförande
af en dylik pensionering för militära tjenstemäns enkor och efterlemnade
barn, hade komitén funnit, att en enke- och pupillkassa, hvilken
medgåfve sådana pensioner, som de föreslagna, icke kunde, mer
än andra kassor af samma art och omfattning, åstadkommas genom afgifter
uteslutande från delegarne sjelfve. Tillskottet måste då sökas
från staten. Lika litet som en enskild arbetsgivare, kunde staten vara
tillfreds med att se sina tjenares efterlemnade närmaste anhöriga lida
den nöd, hvars förekommande afses genom enkors och barns pensionerande.
Det statsändamål, som genom en dylik pensionering ses till
godo, hade staten också inom olika områden af förvaltningen genom ett
eller annat medel sökt vinna. Sådana medel hade varit för presterskapet
och skolstaten nådåren, för civile tjenstemän det å nionde hufvudtiteln
uppförda statsanslag, som utgjorde tillgången för den s. k. allmänna
enke- och pupillfonden i civilstatens pensionskassa, för alla åter
pensionering å allmänna indragningsstaten enligt särskilda riksdags
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
7
beslut, samt slutligen, och för att undslippa de oftast obehagliga framställningarna
till Riksdagen i enskilda fall och för att afskaffa sådana föråldrade
institutioner som nådåret, jemförelsevis rikliga understöd till
enke- och pupillkassor med obligatoriskt inträde för alla till en viss
tjenstemannaklass hörande personer.
Vid armén hade staten till understöd åt embets- och tjenstemäns
samt underofficerares med vederlikars i fattigdom efterlemnade enkor
och barn å nionde hufvudtiteln anslagit 50,000 kronor, hvarförutom åt
dylika en årlig summa, uppgående vid den tid, komiténs betänkande
afgafs, till öfver 9,000 kronor, utginge från allmänna indragningsstaten
på grund af särskilda beslut.
Från statsanslaget å 50,000 kronor utdelades pensioner med ytterst
små belopp, såsom för en öfverstes enka och barn tillsammans 150 kronor,
en kaptens 75 kronor o. s. v. Det kunde derföre antagas att,
efter inrättande af en enke- och pupillkassa med de pensioner, komitén
föreslagit, och i hvilken hvarje tjensteman vid armén vore skyldig inträda,
nämnda för de aldra fattigaste afsedda pensionering kunde indragas.
Under sådant förhållande skulle, i den mån nuvarande pensionsberättigade
afginge, statsanslaget å 50,000 kronor besparas statsverket
i ersättning för det understöd, som i stället måste gifvas åt arméns nya
enke- och pupillkassa.
Kornme så frågan om storleken af det erforderliga bidraget från
statsmedel.
För bestridande af pensioneringen enligt det af komitén gjorda förslag
rörande den nya enke- och pupillkassan skulle, enligt en vid
komitébetänkandet fogad vetenskaplig utredning, en afgift af 3^ procent
årligen å hvarje delegares lön, jemte till underofficerare utgående beklädnadsbidrag,
göra till fyllest, förutsatt att afgiften utginge till lefnadens
slut. Vid jemförelse med andra faststälda enke- och pupillkassor
ansåg komitén delegarnes utgifter böra bestämmas till 2 procent, då det
bidrag, som statsverket i sådant fall skulle lemna, uppginge till tf procent
å de aflöningsbelopp, för hvilka afgiften skulle beräknas. Då emellertid
statsbidraget, lika väl som delegarnes egna utgifter, måste utgå
till lefnadens slut, men vid sådant förhållande mötte tekniska svårigheter
att på förhand béräkna statsbidraget i fråga om af skedade delegare,
hvilkas antal ej kunde förut bestämmas, hade komitén ansett lämpligast
att statsbidrag för de afskedade icke utginge, utan i stället statsbidraget
för de tjenande beräknades till något ökadt belopp eller till 1 J
procent i stället för förutnämnda 1 % procent.
Under förutsättning således, att statsverkets bidrag borde utgöra
1 \ procent årligen på summan affalla de löner och beklädnadsbidrag,
8
Nionde hufvudtiteln: bil 2.
hvilka enligt gällande stadgande!! kunna läggas till grund vid bestämmande
af fyllnadspension, skulle, enligt nu gällande stater, kostnaden för
statsverket uppgå till 67,708 kronor. Då deremot pensionsanslaget å50,000
kronor i stället skulle efterhand kunna indragas, vore det föreslagna
bidraget, i jemförelse med bidragen till andra enke- och pupillkassor,
ganska litet vid fråga om en så talrik tjenstemannaklass som arméns.
Härtill komine ock, att den pensionering från allmänna indragningsstaten
af militärers efterlemnade enkor och barn, som nu, på grund
af särskilda framställningar hos Riksdagen, förekomme, borde efter
den nya pensioneringens genomförande kunna till sällsynta fall inskränkas.
Departementschefen delade komiténs åsigt, att för den ifrågasatta
nya pensionsinrättningen till förmån för enkor och barn efter befäl
och underbefäl med vederlikar vid armén statens medverkan vore
oumbärlig, äfvensom att statens årliga bidrag lämpligen borde utgöra
lp procent af lönerna, beräknade på sätt komitén föreslagit. Då emellertid
antalet befäls-, men isynnerhet underbefälsplatser vid armén genom
den nya härordning, om hvilken förslag komme att för Riksdagen
framläggas, skulle ökas, blefve deraf en följd, att statens bidrag, under
förutsättning att nämnda härordningsförslag godkändes, komme att
uppgå till en något högre siffra, än den af komitén på grund af nu
gällande stater beräknade. Enligt verkstäld utredning inom landtförsvarsdepartementet
erfordrades- nämligen under första öfvergångsåret
till ny härordning ett belopp af 79,171 kronor 13 öre, hvarför anslag
således borde beredas för år 1884, samt efter härordningens fullständiga
genomförande 109,379 kronor 46 öre. Härvid hade korpraler och
konstaplar, ehuru i härordningsförslaget hänförda till underbefälsgraden,
icke tagits i beräkning, då all pensionering för dem fortfarande såsom
hitintills borde ske från samma medel, som vore afsedda för pensionering
af manskapet.
Hvad angår frågan, hvilka personer höra utgöra kassans delegare,
hade komitén föreslagit, att inträdet i arméns nya enke- och pupillkassa,
i likhet med hvad i fråga om andra af staten understödda dylika
kassor vore allmänt stadgadt, skulle blifva obligatoriskt, så att
hvar och en, som efter den dag, reglemente för kassan vunne tillämpning,
tillträdde lön, hvarmed pensionsrätt i arméns pensionskassa är
förenad, derigenom blefve delegare i kassan. Endast för några få be
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
9
ställningar hade undantag härifrån på grund af särskilda förhållanden
måst göras. Såsom skäl för sin åsigt, att arméns personal borde, så
fort ske kunde, vinna inträde i nya enke- och pupillkassan, hade komitén
anfört, hurusom det syntes icke blott för nämnda personal vara af
synnerlig vigt att snart komma i åtnjutande af den trygghet i afseende
på efterlefvandes underhåll, som genom kassan vunnes, utan äfven
för staten önskligt att befrias från de extra ordinära fordringar på sådant
understöd, hvilka nu enligt särskilda riksdagsbeslut såges till godo
å allmänna indragningsstaten; och det vore vunnen pensionsrätt i nya
kassan, som först beröfvade enkor och barn efter militärer förhoppningen
att blifva på dylikt sätt af staten bisprungna.
Under sådant förhållande hade komitén funnit sig tillika böra
föreslå, att nuvarande tjenande delegare i arméns pensionskassa måtte
ega rättighet att, äfven innan han på den grund, att han tillträder ny
lön, måste blifva delegare i nya enke- och pupillkassan, ingå i denna
kassa, så framt han inom ett år från den dag, reglemente för kassan
vinner tillämpning, derom gör anmälan. Men ett sådant upptagande i
kassan af hela den nu tjenande personalen kunde icke ske utan passande
retroaktiva inbetalningar, och då kassan vore bygd på bidrag
både från delegarne sjelfve och från statsverket, borde — i betraktande
jemväl af de skäl, hvilka från statens sida talade för att påskynda
öfvergången till de förhållanden, som af kassan komme att skapas —
kunna från statsverkets sida förväntas understöd till denna öfvergångs
förverkligande, under vilkor likväl, att bidraget ej för statsverket stälde
sig i ofördelaktigare proportion till summan af de inträdande delegarnes
retroaktivafgifter, än den proportion, som förut blifvit föreslagen
mellan statens och delegarnes framtida tillskott till kassan, det vill
säga 11 : 2.
Departementschefen förmälde sig ej kunna annat än gilla hvad
komitén sålunda föreslagit, men anhöll att, enär frågan om beloppet
af det bidrag från statsverket, som för öfvergången blefve erforderligt,
stode i visst sammanhang med frågan om den gamla enke- och pupillkassans
ställning, få återkomma till nämnda fråga efter det redogörelse
för denna ställning först lemnats.
Sedan krigsbefälet af förekomna anledningar beslutat, att åt sakkunnig
person skulle uppdragas att verkställa utredning af den gamla
enke- och pugnllkassans ställning med hänseende till kassans tillgångar
Bill. till llilcsd. Prot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Monde Imfvudtiteln: bil. 2.
och förbindelser, fingo arméns fullmäktige vid sammanträde år 1875 mottaga
en sådan, af lektorn W. Jochnick på anmodan afgifven utredning. I
denna utredning, daterad den 25 augusti 1869, beräknades den brist, som
betecknades af skilnaden mellan, å ena sidan, kassans förbindelser till dess
pensionärer och delegare och, å andra sidan, kassans kapitalfond, hafva
den 1 juni 1868 i rundt tal uppgått till icke mindre än 206,000 kronor.
En pensionsinrättnings förbindelser vore nämligen af två slag: förbindelserna
till de för tillfället varande pensionärerne samt förbindelserna
till delegarne, det vill säga till möjligen blifvande pensionärer. Dessa
förbindelser, kapitaliserade i enlighet med en viss antagen räntefot
och lifräntetabell, borde motsvaras af de så kallade pensions- och delegarefonderna.
Då nu vid sagda tidpunkt pensionsfonden rätteligen
skulle utgöra 513,889 kronor samt delegarefonden 377,781 kronor eller
sammaulagdt 891,670 kronor, men kassans då egande kapital utgjorde
endast 680,000 kronor, befans således bristen, efter ett af särskildt
angifna skäl gjordt mindre afdrag, uppgå till ofvannämnda belopp
206,000 kronor. Efter de sannolikhetsberäkningar och de principer,
på hvilka pensionsinrättningar böra vara grundade, både nämligen
medgifvits större pensionsrätt, än hvartill de erlagda afgifterna bort
berättiga.
Sedermera bär likväl, enligt särskilda utredningar från samma
band, kassans ställning ansenligt förbättrats och den matematiska bristen
minskats, hvilket torde bero förnämligast på vissa för denna
kassa särskildt gynsamma förhållanden i afseende å delegarnes lifslängd
och dödligheten bland pensionärerne. Enligt verkstäld utredning
af kassans ställning den 31 december 1881 borde pensionsfonden
samma dag utgöra 506,606 kronor och delegarefonden 399,759 kronor,
så att kassans hela ansvarighetsbelopp då uppgick till 906,365 kronor.
Kassans kapital vid samma tid utgjorde 849,221 kronor, och hade bristen
alltså minskats till endast 57,144 kronor.
Komitén hade, vid fråga om den gamla enke- och pupillkassans
reglering, trott att från armébefälets sida kunde påräknas gillande af
ett förslag, som läte de båda grupper af kassans fordringsegare, hvilka
utgjordes af dels de redan befintlige pensionärerne och dels de ur
tjenst afgångne samt således från inträde i nya kassan uteslutna delegarne
i den gamla kassan, utfå sina fulla fordringsbelopp derigenom,
att af kassans tillgångar i första rummet fylldes pensionsfonden och
de afskedade delegarnes lott i delegarefonden. Ofverskottet af den
gamla kassans kapital, hvilket öfverskott blifvit beräknadt till 130,000
kronor, borde då ingå i den nya enke- och pupillkassan såsom bidrag
till de nu tjenandes inlösen i sistnämnda kassa.
Nionde liufvudtiteln: bil. 2.
11
Under förutsättning häraf, hade komitén beträffande retroaktivafgifterna
föreslagit, att redan varande delegare i arméns pensionskassa
skulle vid inträdet i den nya enkekassan erlägga retroaktivt,
dock utan ränta, tre fjerdedelar af alla de vare sig års- eller befordringsafgifter,
som han skulle erlagt, om kassan funnits vid den tid, han
tillträdde första lönen, och han allt sedan deri varit delegare. Vid
tillämpning häraf skulle, under vissa angifna förutsättningar, retroaktivafgifterna
komma att uppgå exempelvis: för fanjunkare vid regemente
eller corps, 53 år gammal, till 277 kronor 88 öre; för general, 60 år
gammal, till 2,365 kronor 50 öre; för regementsläkare, 38 år gammal,
till 573 kronor o. s. v.
Summan af de afgifter, som sålunda komme att för de nu tjenandes
öfvergång i den nya kassan af dem sjelfve erläggas, motsvarade
dock icke värdet af den pensionsrätt, som vid inträdet blefve dem tillerkänd,
men retroaktivafgifternas begränsning vore nödvändig, om eljest
frivilligt inträde i kassan skulle kunna påräknas eller det tvungna kunna
utan hårdhet åläggas. Den brist, som måste fyllas,, hade, enligt en af
komitén öfverlemnad utredning, blifvit beräknad till 650,000 kronor,
hvaraf dock 130,000 kronor funnes att tillgå uti det från den gamla
enke- och pupillkassan påräknade öfverskottet. Den återstående verkliga
bristen utgjorde således 520,000 kronor.
Då emellertid det för nya enke- och pupillkassan ifrågasatta
årliga statsbidrag, 1 1/2 procent af lönemedlen, beräknats utgå till fullo
från och med det år, kassan komme att träda i verksamhet, men de
fleste bland de nuvarande löntagarne kunde antagas ej genast .deri
inträda, kunde i sjelfva verket den del af årsanslaget, som under tiden
belupit sig på de senare inträdandes beställningar, tagas till hjelp för
deras inlösen i kassan. Det bidrag till bristens betäckande, som redan
härigenom af staten lemnades, beräknades approximativt till 120,000
kronor.
Då återstoden 400,000 kronor likväl vore alltför betydlig för att
direkt statsanslag af denna storlek på en gång eller på kortare tid
fördeladt syntes kunna påräknas, hade komitén föreslagit, att jemväl
detta belopp skulle från gamla enke- och pupillkassan öfverlemnas
till den nya, emot medgifvande från statens sida, att den pensionering,
hvilken någon tid framgent ålåge den gamla kassan, finge till den del,
som kassan icke med sina då återstående tillgångar förmådde utreda,
bestridas från det å nionde hufvudtiteln uppförda kreditiv för armébefälets
egen pensionering. På sådant sätt skulle statsunderstödet
komma att utgå med jemförelsevis små och sjunkande belopp under
12
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
en följd af år, och kunde utgiften antagas redan under de första åren
komma att stadna vid omkring 25,000 kronor.
Beträffande komiténs förslag i sednast anförda delar yttrade
departementschefen:
De retroaktiva afgifter, som måste fordras af den nu Renande
personalen för dess inträde i den nya enke- och pupillkassan, anser
jag icke lämpligen kunna sättas högre än komitén föreslagit. Utbetalningen
af de ganska betydliga belopp, hvartill nämnda afgifter uppgå,
torde ändock för de fleste blifva nog kännbara. På samma gång flnner
jag å andra sidan nedsättning af de föreslagna retroaktivafgifterna
icke kunna ske utan att statsverket alltför mycket betungas, helst
statens andel i inlösningssumman i jemförelse med delegarnes andel
deri lärer, i likhet med det föreslagna årsanslaget till kassan, böra inskränkas
till den förutsatta proportionen af 1 l/2: 2, hvilken proportion
vid godkännande af komiténs förslag bibehålies.
För den nu Renande personalens inlösen i den nya kassan erfordras
enligt komiténs utredning, utöfver retroaktivafgifterna och de
beräknade besparingarna på kassans föreslagna årsanslag, ett ytterligare
belopp af 530,000 kronor. Komiténs förslag, att detta belopp
borde erhållas genom öfverlemnande till den nya kassan af tillsammans
530,000 kronor utaf den gamla kassans tillgångar, anser jag mig
böra förorda, dervid jag förutsätter, att armébefälet skall för sin del
godkänna denna anordning, derest i stället beredes annan utväg till
fullgörande af den pensionering, som efter ett sådant öfverlemnande ej
kan bestridas med gamla kassans återstående tillgångar.
_ Deremot kan jag icke biträda komiténs förslag att sistnämnda
pensionering skulle bestridas från kreditivet till armébefälets egen pensionering,
då jag anser möjligheten att berörda kreditiv kunde blifva
till hela sitt belopp behöfligt till det ändamål, hvarför det är afsedt,
icke böra lemnas å sido. Arméns fullmäktige hafva i sin underdåniga
skrifvelse den 8 november 1878 ifrågasatt, att en del af de lönemedeb
som besparas under tiden innan lediga tjenster återbesättas, kunde få
till pensionsinrättningens förmån användas. Anlitas denna utväg,
skulle i verkligheten hela bidraget till pensioneringen på visst sätt betalas
af pensionsinrättningens delegare sjelfve, då anordningen föranledde,
att armébefälets befordran och tillträde af lön i någon mån fördröjdes,
hvaremot icke någon ökad utgift för statsverket uppstode.
Att gorå en dylik anordning mera stadigvarande, såsom arméns fullmäktige
torde åsyftat, skulle jag dock för min del icke velat förorda;
men då frågan nu gäller allenast fyllandet af ett tillfälligt behof, hvilken
i samma mån den gamla kassans pensionärer afgå, skulle för
Monde hufvudtiteln: bil. 2.
13
hvarje år minskas för att inom kort helt och hållet försvinna, och då
vid sådant förhållande icke heller några framtida anspråk på lönebesparingarnas
utbytande mot kontant anslag kunna ifrågakomma, anser
jag i förevarande fall goda skäl tala för behofvets fyllande på denna
väg, helst lönebesparingars användande för liknande ändamål af
Riksdagen ansetts, i fråga om presterskapets år 1874 bildade enkeoch
pupillkassa, kunna till och med i ganska vidsträckt omfattning
medgifvas. Hela bidraget till gamla enke- och pupillkassans pensionering
skulle, enligt komiténs förut anförda utredning, uppgå till endast
omkring 25,000 kronor under de första åren för att derefter oupphörligt
sjunka, och derest tillika denna kassas ställning fortfarande
förbättras, skulle i följd deraf behofvet af bidrag än ytterligare
minskas.
Den pensionering af enkor och barn efter militärer, som sker
medelst det å nionde hufvudtiteln för ändamålet nu uppförda anslag å
50,000 kronor, synes mig af enahanda skäl och på det nämnda anslagmåtte
kunna afföras ur riksstaten på samma gång det föreslagna årliga
anslaget till understöd för nya enke- och pupillkassan i staten upptages,
jemväl böra bestridas från omförmälda lönebesparingar och således
indirekt af armébefälet sjelft. Erfarenheten har i fråga om denna
pensionering visat, att ett betydligt antal pensionsrum hvarje år genom
pensionärers afgång blifvit ledigt. Med afseende å den tid af ett år,
hvarunder det skulle stå den nu Renande personalen öppet att genom
inträde i den nya kassan tillförsäkra sina efterlemnade pensionsrätt,
derstädes, synes rättigheten till sådant pensionsunderstöd, som nu utgår
från anslaget å 50,000 kronor, kunna inskränkas till dem, som redan
äro eller inom utgången af nämnda preskriptionstid skulle med tillämpning
af nu gällande bestämmelser vara berättigade till pension från anslaget.
Det torde ock kunna antagas, att sammanlagda beloppet af ofvan
uppgiga summor eller 75,000 kronor aldrig i dess helhet skulle för här
omförmälda begge slag af pensionering behöfva af lönebesparingarna
utgå, och i betraktande af den höga lefnadsålder, flertalet af pensionstagande
enkor torde innehafva, samt de begränsningar af tiden för
pensions åtnjutande, som för pensionsberättigade barn finnas stadgade,
lärer otvifvelaktigt det'' under första åren erforderliga pensionsbelopp
komma att med hastighet nedgå samt ej heller särdeles lång tid förflyta
innan hela pensioneringen i det närmaste afslutats, i följd hvaraf
de tillfälliga åtgärderna för pensioneringens uppehållande skulle upphöra.
Under den tid, pensioneringen ännu är störst, synes den för beredande
af medel dertill erforderliga vakanstiden komma att utgöra
omkring två månader.
14
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
Jag anhåller slutligen få erinra, att krigsbefälet eller arméns fullmägtige
skola, enligt gällande bestämmelser, kallas att sammanträda
under innevarande år. Vid detta sammanträde skulle armébefälet alltså
höras i de ämnen, som röra enke- och pupillkassans ordnande, hvarefter
det reglemente, som för den nya kassan utfärdas, bör kunna tilllämpas
från den 1 januari 1884.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, liemstälde departementschefen
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att — under vilkor, det krigsbefälet eller arméns fullmäktige medgifva:
l:o) att af arméns enke- och pupillkassas tillgångar ett belopp
af 530,000 kronor må den 1 januari 1884 öfverlemnas till eu för enkor
och barn efter arméns befäl och underbefäl med vederlikar afsedd ny
pensionsinrättning eller arméns nya enke- och pupillkassa; 2:o) att
allt hvad som derefter af den nuvarande enke- och pupillkassans tillgångar
återstår må tillfalla samma kassas pensionsfond samt delegarefonden
för kassans ur tjenst afgångne delegare, samt 3:o) att arméns
nya enke- och pupillkassas förvaltning må utan kostnad för densamma
handhafvas af arméns pensionskassas styrelse och tjenstemän, — Riksdagen
måtte
dels bevilja arméns nya enke- och pupillkassa bidrag af statsmedel,
motsvarande \\ procent årligen på summan af de löner och beklädnadsbidrag,
livilka enligt gällande stadganden kunna läggas till grund vid
bestämmande af fyllnadspension för befäl och underbefäl med vederlikar
vid hären, samt för sådant ändamål å riks st atens nionde hufvudtitel
för år 1884 uppföra, under benämning: »bidrag till pensionering af enkor
och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid hären», ett ordinarie
anslag af 79,170 kronor;
dels tillåta, att af sådana medel, som efter 1884 års ingång besparas
för ledigblifna tjenster vid hären, innan desamma återbesättas,
må bestridas så väl den pensionering, hvilken någon tid framgent
kommer att åligga arméns nuvarande enke- och pupillkassa, i den mån
det åt denna kassa år 1884 ännu bibehållna kapital jemte dit inflytande
afgifter icke förslå, som ock pensioneringen af dem, hvilka redan
äro eller inom 1884 års utgång skulle med tillämpning af nu gällande
stadganden vara berättigade till pension från det under benämning
»pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares
enkor och barn» å nionde hufvudtiteln uppförda anslag å 50,000
kronor;
dels ock, vid bifall härtill, utesluta sistberörda anslag ur riksstaten
för år 1884.
Nionde hufvudtiteln: bil. 2.
15
I departementschefens hemställan instämde statsrådets öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla
hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle protokollsutdrag
i ärendet öfverlemnas till finansdepartementet
för ledning vid uppgörande af förslag till
reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Eugéne Peyron.
16
Nionde hufvudtiteln: bil. 3.
Pension för
förr&dsshrifvaren
vid
Stockholms
utredningsförråd
C. J.
Mellström.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsarenden, hållet inför
Hans Maj:t Ronungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 29 december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
RyDING.
Departementschefen föredrog- härefter i underdånighet en af
arméförvaltningen å intendentsdepartementet med skrifvelse af den 21
nästlidne november öfverlemnad underdånig ansökan af förrådssjtrifvaren
vid Stockholms utredningsförråd, Carl Johan Mellström, att han,
som, enligt ansökningen vidfogad styrkt tjensteförteckning, vore född
den 4 juli 1818, blifvit den 1 april 1853 antagen till extra förrådsskrifvare
och den 11 oktober sistnämnda år konstituerats att vara förrådsskrifvare
vid Stockholms utredningsförråd, mot åtnjutande af det
Nionde hufvudtiteln: Ml. 3.
17
arvode och öfriga förmåner, som samma befattning åtfölja, måtte, då
han efter 30 tjensteår och uppnådda 65 lefnadsår aflinge från förrådsskrifvarebefattningen,
hugnas för sin återstående lifstid med årlig pension
till belopp motsvarande förrådsskrifvare-arvodet; varande ansökningen
förordad af intendenten vid utredningsförrådet, hvilken vitsordat
Mellströms städse ådagalagda nit, ordentlighet och arbetsamhet i sin
tjensteutöfning.
Arméförvaltningen hade för egen del, med upplysning att förrådsskrifvaren
Hellström ej på grund af gällande författningar vore
berättigad till pension å allmänna indragningsstaten, förmält, hurusom
det syntes med billighet öfverensstämmande, att Hellström, som hade
hustru och enligt uppgift icke förmått af den knappa aflöningen aflägga
några besparingar till framtida behof samt dessutom blifvit förvägrad
rätt till delaktighet i civilstatens pensionsmrättnmg, hnge etter
långvarig, trogen och väl vitsordad tjenstgöring, vid sin numera framskridna
ålder af allmänna medel beredas ett mot nöd på hans ålderdom
någorlunda betryggande understöd, hvarföre och då Hellström
till följd af ålder och dermed aftagande krafter icke längre kunde anses
vara i sin ansträngande befattning fullt tjenstbar, men å andra
sidan af ekonomiska skäl hindrades att från befattningen afgå utan
förmån af pension, förvaltningen hemstälde, det Kongl. Haj:t täcktes
till Riksdagen aflåta proposition om uppförande för Hellström, i likhet
med hvad tid efter annan skett beträffande de vid regementenas förråd
anstälde och med arvode afiönade tjensteman och betjente, af
pension å allmänna indragningsstaten till belopp motsvarande hans
förrådsskrifvare-arvode, eller 1,200 kronor.
Hed afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet,
det Kongl. Haj:t täcktes föreslå näst sammanträdande Riksdag att för
Hellström å allmänna indragningsstaten uppföra eu årlig pension,
motsvarande hans förrådsskrifvare-arvode eller tolfhundra kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder Hellström, efter
fylda 65 lefnadsår och uppnådd tjenstetid af 30 år, erhållit entledigande
från förrådsskrifvarebefattningen vid Stockholms utredningsförråd.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1S83. 1 Sami. 1 Afd. 3
18
Nionde hufvudtiteln: bil. 3.
Hans Maj:t Konungen täcktes härtill lemna
nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet i detta
ärende finansdepartementet meddelas till iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna
under riksstadens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
Nionde hnfvudtiteln: bil. 4.
19
Utdrag af protokollet öfver land tför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 29 december 1882.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Boven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:
Chefens för Jönköpings regemente, af generalbefälhafvaren i 2:dra Pension för
militärdistriktet med tillstyrkan öfverlemnade memorial af den 9 sist- vari™Jönkö™
lidne oktober, hvaruti regementschefen hemstält, att vaktmästaren vid pings regeregementets
förråd, f. d. stockmakaren Johan Magnus Blomberg måtte ä
förflyttas på indragningsstat med bibehållande af sitt nuvarande vakt- stockmakaren
mästarearvode 250 kronor. Till stöd för denna framställning hade
regementschefen andragit, att Blomberg, som vid regementet tjenstgjort ™ e’9''
såsom sjukhus- och förrådsvaktmästare under 44 £ år och samtidigt
20
Nionde liufvudtiteln: bil. 4.
såsom stockmakare i 31 f- år, numera vid en uppnådd ålder af 71 år
till följd af försvagade själs- och kroppskrafter och förminskad synförmåga
ej längre kunde tillfredsställande sköta sin tjenst såsom förrådsvaktmästare,
i hvilken egenskap han vore förrådsförvaltarens enda
biträde; att likväl för tillsyn och vård af de under senare år å regementets
mötesplats tillkomna flera dyrbara byggnader jemte förrådsoch
sjukvårdspersedlar af flera slag kräfdes män med oförsvagade
krafter; samt att Blomberg desto hellre syntes vara förtjent af understöd,
som han sannolikt under sin mångåriga tjenstgöring i de kalla
förråden i förtid ådragit sig de krämpor, hvilka förminskat hans tjenstbarhet,
och han under sin långa tjenstetid städse på ett hedrande
sätt med ordning och pligttrohet skött sina åligganden, hvartill komme
att Blomberg jemte hans åldriga hustru befunne sig i små omständigheter
och endast i ringa mån kunde bidraga till sitt uppehälle.
Uti häröfver infordradt utlåtande hade arméförvaltningen''å intendents-
och civila departementen, jemte anmälan att Blomberg, såsom
för detta stockmakare vid regementet, på grund af gällande pensionsreglemente
och nådiga brefvet den 9 februari 1858 uppbure pension
och fyllnadspension till sammanlagdt belopp af 200 kronor, i underdånighet
anfört att, efter Blombergs afgång från vaktmästarebefattningen,
hvilken afgång komme att för honom medföra förlust äfven af
hittills åtnjuten fri bostad, dessa pensionsmedel torde blifva långt ifrån
tillräckliga för beredande af ett torftigt uppehälle åt Blomberg, hvilken,
enligt särskildt infordrade prestbetyg och intyg af ordföranden i vederbörande
kommunalnämnd, nu efter långvarig och trogen tjenstgöring
samt vid högt framskriden lefnadsålder befunne sig jemte familj i
mycket små omständigheter; hvarföre och då vid flera föregående tillfällen
pensionsbidrag åt afgående förrådsbetjening blifvit å allmänna
indragningsstaten anvisade, arméförvaltningen hemstälde, att pension
till det af regementschefen föreslagna belopp måtte Blomberg å nämnda
stat beredas och att innehafvandet af sistnämnda pension måtte förklaras
icke utgöra hinder för Blomberg att utan afdrag uppbära den
honom tillagda fyllnadspensionen.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrkte statsrådet,
det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att ej mindre uppföra
Blomberg å allmänna indragningsstaten till åtnjutande af en årlig
pension, motsvarande hans förrådsvaktmästarearvode eller tvåhundra
-
Monde hufvudtiteln: bil. 4.
21
femtio kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
han varder från förrådsvaktmästarebefattningen entledigad, än
ock medgifva, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra
hinder för Blomberg att utan afdrag uppbära den fyllnad i hans från
arméns pensionskassa utgående pension såsom stockmakare, hvilken
enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858 honom tillkommer.
Hans Maj:t Konungen täcktes härtill lemna nådigt
bifall; och skulle utdrag af protokollet i detta ärende
finansdepartementet meddelas till iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
22
Nionde hufvudtiteln: bil. 5.
Pension för
vaktmästaren
vid
Uplands
regementes
förråd
E. Skörd.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär suden, hållet inför
Hans Maf.t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 29 december 1882.
»
Närvaran de:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Tbemptander,
Ryding.
Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:
Arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse
den 17 sistlidne november, hvaruti arméförvaltningen anmält,
hurusom chefsembetet vid Uplands regemente hos arméförvaltningen
förordat en af vaktmästaren vid regementets förråd Erik Skörd gjord
anhållan att vid afgång från tjensten, hvilken han funne sig för sjuklighet
och ålderdomsbräcklighet icke vidare kunna nöjaktigt sköta,
blifva hugnad med något årligt understöd; varande dervid af chefsembetet
upplyst och vitsordadt: att Skörd, hvilken vore född den 5
januari 1808, antagits till soldat vid regementet den 21 oktober 1827
och på egen begäran erhållit afsked den 3 maj 1834, att han så väl
under denna tjenstetid som sedermera under oafbruten anställning vid
regementets förråd dels såsom biträdande förrådsdräng intill år 1853,
Nionde Imfvudtiteln: bil. 5.
23
och dels i egenskap af vaktmästare från och med den 19 januari sistnämnda
ar, städse visat ärlighet, trohet, duglighet och noggrannhet i
sina befattningar samt i öfrigt fört en utmärkt hedrande vandel, hvadan
han ock den 16 november 1869 i nåder hugnats med medaljen i
silfver “för nit och redlighet i rikets tjenst4''.
Som derjemte af ett utaf arméförvaltningen från ordföranden i
vederbörande kommunalnämnd infordradt intyg framginge, att Skörd
efter afskedet antagligen komme att sakna de för hans uppehälle nödiga
medel, samt billigheten syntes fordra, att Skörd efter mångårigt
och väl vitsordadt arbete i kronans tjenst samt i anseende till hans
bristande arbetsförmåga erhölle från allmänna medel något bidrag till
sitt uppehälle, hade arméförvaltningen ansett sig böra i underdånighet
hemställa, att Kongl. Majrt måtte, i likhet med hvad vid jemförliga
fall tillförene egt rum, till Riksdagen aflata nådig proposition om pension
för Skörd från allmänna indragningsstaten till belopp af 250 kronor,
motsvarande det af honom åtnjutna arvode såsom förrådsvaktmästare.
Då Skörd, enligt hvad sålunda blifvit vitsordadt, på ett hedrande
sätt skött sin befattning och varit i statens tjenst anstäld under 55 år,
hvaraf 30 år såsom förrådsvaktmästare, samt nu vid snart uppnådda
75 lefnadsår saknade förmåga att, efter afsked från vaktmästarebefattningen,
hvilken ej berättigade honom till pension från arméns pensionskassa,
i nämnvärd mån genom arbete bidraga till sin försörjning,
tillstyrkte statsrådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes
föreslå näst sammanträdande Riksdag att för Skörd å allmänna indragningsstaten
^ uppföra em pension af 250 kronor, att af honom under
hans återstående lifstid årligen åtnjutas, med beräkning från och med
månaden näst efter den, då han erhållit afsked från vaktmästarebefattningen.
Härtill täcktes Hans Maj:t Konungen lemna nådigt
bifall; och skulle utdrag af protokollet härom finansdepartementet
meddelas till iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
24
Nionde hufvudtiteln: bil. 6.
Pension för
f. d. lektorn
vid krigsskolan
8. W.
Lundblads
enka.
Utdrag af ''protokollet öfver landtför sv ars ärenden, hållet inför
Hans Maj it Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 29 december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:
En af f. d. lektorn vid krigsskolan S. W. Lundblads enka Emerentia
Maria Lundblad, född Sandeberg, gjord ansökning, deruti hon, med förmälan
hurusom hennes man efter en nära tjuguårig verksamhet vid krigsskolan
blifvit i sammanhang med skolans förändrade organisation år 1874
på indragningsstat förflyttad och dervid gått miste om en del af de med
tjensten förenade förmåner, i underdånighet anhållit, att då vid lektorn
Lundblads den 20 maj 1882 timade frånfälle visat sig att, på sätt af
ett vid ansökningen fogadt transsumt af bouppteckningen bestyrktes,
tillgångarna i boet icke ens försloge till skuldernas gäldande,, samt
sökanden jemte två oförsörjda döttrar i följd häraf befunne sig i fullkomligt
medellöst tillstånd och vid redan uppnådda 58 år icke mera
sjelf förmådde i nämnvärd mån bidraga till sin försörjning, KongL
Maj:t täcktes i nåder bereda henne någon pension af allmänna medel.
Nionde liufvudtiteln: bil. 6.
25
Uti afgifvet yttrande häröfver hade chefen för krigsskolan vitsordat
det nitiska och omsorgsfulla sätt, hvarpå lektorn Lundblad bestridt
sin lärarebefattning vid krigsskolan och i sådant hänseende upplyst,
att Lundblad till underlättande af undervisningen icke allenast
utarbetat åtskilliga läroböcker, utan äfven utöfver den bestämda lektionstiden
användt icke obetydlig tid till särskild handledning åt de kadetter,
som deraf hade behof, hvarjemte chefen för krigsskolan meddelat, att
lektorn Lundblad, hvilken, då krigsskolan år 1874 omorganiserades och
Lundblads lärareplats indrogs, nödsakades mot sin vilja lemna sin verksamhet
vid skolan, dervid erhållit sin lön i pension, men icke någon
ersättning för de Övriga förmåner, såsom fri våning, trädgårdsland m. m.,
han vid skolan åtnjutit, och att, då denna minskning i inkomster varit
för Lundblad så mycket kännbarare, som han vid afgången från sin
befattning befunnit sig i en ålder, vid hvilken han haft svårt att förskaffa
sig nya inkomster, Lundblad sedermera ständigt måst kämpa
mot penningebekymmer, hvarom den företedda bouppteckningen äfven
vittnade; och hade inspektören för militärläroverken uti afgifvet utlåtande,
på grund af de utaf chefen för krigsskolan anförda skäl, hemställt,
att en pension af 400 kronor måtte sökanden beredas.
Departementschefen anförde derefter:
Då enkan Lundblad, enligt hvad jag inhemtat, icke åtnjuter något
understöd af allmänna medel, synes mig, vid de förhållanden, som af
handlingarna i öfrigt ådagaläggas, hennes ställning synnerligen behjertansvärd
och jag tvekar derför icke, helst vid 1874 års riksdag pension
å allmänna indragningsstaten under liknande omständigheter blifvit
beviljad enkan efter annan med Lundblad samtidig lektor vid krigsskolan,
att underdånigst anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
den snart sammanträdande Riksdagen att för enkan Lundblad å
rikets allmänna indragningsstat uppföra eu årlig pension af 300 kronor,
att med beräkning från 1883 års ingång af henne under hennes återstående
lifstid åtnjutas, så länge hon i sitt enkestånd förblifver.
Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan behagade hans Maj:t Konungen härtill
lemna nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet
härom finansdepartementet meddelas till iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
4
26
Nionde hufvudtiteln: bil. 7.
Pension för
regementsläkaren
A.
J. A. Wiedbergs
enka.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hatts Maj:t Konungen uti statsrådet ä Stockholms slott
den 29 december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochsciiild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Rydino.
Departementschefen föredrog vidare i underdånighet:
En af regementsläkaren vid lifregementets grenadiercorps in. in.
Anders Joachim Adolf Wiedbergs enka Fredrika Amalia Charlotta Wiedberg,
född Holmberg, ingifven underdånig ansökning, det Kongl. Maj:t
täcktes genom aflåtande af nådig proposition till Riksdagen bereda
henne pension å allmänna indragningsstaten.
Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtades: att regementsläkaren
A iedberg, som var född den 27 augusti 1838, efter afslutade
medicinska examina blifvit utnämnd: 1867 till slottsfäkare vid
Gripsholm och stadsläkare i Mariefred, 1871 till andre och 1879 till
förste bataljonsläkare vid Södermanlands regemente samt 1881 till rege
-
Nionde liufvudtiteln: bil. 7.
27
mentsläkare vid lifregementets grenadiercorps och läkare vid Strömsholms
hingstdepot; att Wiedberg aflidit den 13 november 1881 i difteri,
som han ådragit sig under sjukbesök, efterlemnande, jemte enkan,
fyra oförsörjda barn i en ålder mellan 13 år och månader; att bouppteckningen
efter Wiedberg utvisade en behållning af allenast 932
kronor 76 öre, samt att sökanden för sin och sina minderåriga barns
bergning ej egde, utom den obetydliga behållningen i boet, annan tillgång
än en pension af 90 kronor från statsanslaget för embets- och
tjenstemäns vid armén i fattigdom efterlemnade enkor och barn.
Uti häröfver den 4 december 1882 afgifvet underdånigt utlåtande
hade medicinalstyrelsen, med afseende å regementsläkaren Wiedbergs
fort]enstfulla och städse väl vitsordade tjenstgöring i rikets tjenst och
då han under utöfningen af sitt läkarekall ådragit sig den smittosamma
sjukdom, som inom få dagar haft döden till följd, samt då hans enka
med fyra minderåriga barn befunno sig i ytterst knappa och behöfvande
omständigheter, hemstält, att en pension af 600 kronor måtte för henne
af Riksdagen begäras.
Med afseende å hvad sålunda förekommit ansåg sig statsrådet
böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå den
snart sammanträdande Riksdagen att å rikets allmänna indragningsstat
för regementsläkaren Wiedbergs enka uppföra en pension af 300
kronor, att af henne från 1882 års början årligen åtnjutas, så länge
hon i sitt enkestånd förblifver.
Härtill behagade Hans Maj:t Konungen lemna
nådigt bifall; och skulle utdrag af protokollet, i hvad
detta ärende rörer, finansdepartementet meddelas, till
iakttagande" vid uppgörande af det underdåniga förslaget
till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
28
Monde hufvudtiteln: bil. 8.
Utdrag af protokollet öfver landtför sv ars ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms
slott den 29 december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hoohschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Gratifikationer
åt f. d.
landtvärnsman.
Departementschefen anförde vidare i underdånighet:
Uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har sist församlade
Riksdag anvisat för år 1883, i likhet med hvad vid flera föregående
riksdagar beviljats, ett belopp af 10,000 kronor åt de från
1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, med vilkor att
det belopp, som tilldelades hvarje landtvärnsman icke finge öfverstiga
200 kronor. Enligt Riksdagens härvid uttalade åsigt borde det förut
gällande vilkoret att de, som sökte understöd från anslaget, skulle
förete bevis om fattigdom förfalla samt de qvarlefvande landtvärnsman,
som sig dertill anmälde, erhålla understöd från detta anslag. Nådiga
föreskrifter i öfverensstämmelse härmed hafva också under den 12 sist
-
Nionde hufvudtiteln; Ml. 8.
29
lidne juni blifvit af Eders Kong!. Maj:t uti cirkulär till samtliga befallningshafvande
i länen meddelade. Antalet af understödstagare har
för år 1882, då förbehållet qvarstod derom, att vederbörande skulle för
erhållande af gratifikation från anslaget vara i behof stadde, nedgått
till 26, och är det derföre att antaga, att ett fullt så stort anslag, som
det nuvarande, icke hädanefter kommer att tagas i anspråk. Då emellertid
erfarenhet ännu saknas, i hvad mån kännedom om de förändrade
vilkoren för åtnjutande af gratifikationer från anslaget kan komma att
under år 1883 öka de sökandes antal, och någon tillförlitlig beräkningsgrund
för nedsättning i anslaget således ej för närvarande finnes, får
jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 års krig
qvarlefvande landtvärnsmän, som sig derom anmäla, för år 1884 anvisa
å allmänna indragningsstaten 10,000 kronor, under vilkor att gratifikationsbeloppen
ej må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman.
Uti denna hemställan af Departementschefen instämde statsrådets
öfrige ledamöter.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla
hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag
af protokollet i detta ärende finansdepartementet meddelas
till ledning vid uppgörande af förslag till reglering
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
30
Nionde hufvudtiteln: bil. 9.
Pension för
styresmannen
vid storskiftes-
och
afvittringsverket
i Kopparbergs
län
W. Virgin.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22
december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Vidare föredrog Departementschefen, statsrådet Hederstierna, i
underdånighet:
En af t. f. styresmannen vid storskiftes- och afvittringsverket i
Kopparbergs län, kommissionslandtmätaren i samma län, öfverstelöjtnauten
i armén m. m. Wilhelm Virgin till Kongl. Maj:t stäld, af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet med förord öfverlemnad underdånig
ansökning, att Kong]. Maj:t måtte till nästsammanträdande Riksdag aflåta
nådig proposition om beviljande åt Virgin för hans återstående
lifstid af en styresmannaarvodet, utgörande 2,500 kronor jemte dyrtidstillägg
af 400 kronor, motsvarande pension af 2,900 kronor årligen,
Nionde Iiufviultiteln: bil. 9.
31
att utgå från och med månaden näst efter den, då han från styresmannabefattningen
afginge.
Af handlingarne inhemtades att Virgin, som är född den 25 februari
1812, antagits till landtmäterielev den 30 maj 1838, konstituerats
till landtmäteriauskultant den 26 maj 1842 och till vice kommissionslandtmätare
den 12 januari 1846, befordrats till kommissionslandtmätare
den 3 februari 1854 samt af Ivongl. Maj:t förordnats den 18
april 1856 att tills vidare vara styresman för storskiftes- och afvittringsverket
i Dalarne.
__ Uti häröfver infordradt, den 23 sistlidne november afgifvet underdånigt
utlåtande, hade landtmäteristyrelsen anfört, att emedan Virgin,
hvilken sålunda tjenstgjort vid landtmäteristaten under omkring
40 i år och deraf omkring 26 år såsom styresman för storskiftes- och
afvittringsverket, städse med utmärkt flit och skicklighet fullgjort sina
tjensteåligganden samt, särdeles såsom styresman för nyssnämnda verk,
ådagalagt ett outtröttligt nit och en framstående förmåga, hvarigenom
hans verksamhet varit i hög grad gagnelig så väl för staten som för
den ort, inom hvilken han verkat, ansåge styrelsen sig ega fullgiltiga
skäl att i underdånighet förorda Virgin till erhållande af högre pension
än den, hvartill han i sin egenskap af kommissionslandtmätare
vore berättigad, och skulle styrelsen härvid, med afseende på Virgins
långvariga och utmärkta tjensteutöfning, icke heller tvekat att, oaktadt
Virgin förut åtnjöte pension från arméns pensionskassa till belopp
af 750 kronor, i underdånighet tillstyrka det af honom i fråga satta
pensionsbeloppet, för så vidt icke det årsai-vode af 2,900 kronor, Virgin
i egenskap af styresman under de senaste åtta åren uppburit, utgjorts
dels af årligt arvode med 2,500 kronor och dels af tillfällig
förhöjning deri med 400 kronor, den senare enligt särskildt beslut för
hvarje riksdag. Med hänsyn härtill och då pensionsbeloppet blifvit
bestämdt för förste landtmätare till 2,500 kronor samt för storskiftesoch
afvittringslandtmätare till 2,000 kronor samt Riksdagen år 1879
berättigat dåvarande afvittringsstyresmannen i Vesterbottens län P. A.
Kjellerstedt att erhålla pension af 2,500 kronor sedan han uppnått 60
års ålder och tjenstgjort vid landtmäteriet under 38 år, deraf omkring
16 år såsom afvittringsstyresman, så funne styrelsen sig böra i underdånighet
hemställa, att pensionsbeloppet för Virgin måtte af Kongl.
Maj:t hos Riksdagen föreslås till 2,500 kronor.
Statskontoret, hvars underdåniga yttrande i ärendet jemväl infordrats,
hade äfven ansett Virgin genom sin tjugusexåriga, väl vitsordade
pch gagnande verksamhet såsom styresman vid storskiftes- och
afvittringsverket i Kopparbergs län hafva förvärfvat grundade anspråk
32
Nionde liufyudtiteln: Ibil. 9.
att, efter afgång från denna befattning, för sin återstående lefnad undfå
pension af statsmedel, hvartill han i nämnda egenskap ej vore enligt
författningarne berättigad; och hemstälde statskontoret, med hemtadt
stöd af hvad i en likartad fråga, angående pension för afvittringsstyresmannen
Kjellerstedt blifvit, efter Riksdagens hörande, enligt nådiga
brefvet den 6 juni 1879 beslutet, att förevarande underdåniga ansökning
måtte af Kong! Maj:t på det sätt bifallas, att nådig proposition till nästa
Riksdag aflätes om berättigande för Virgin att, sedan han erhållit afsked
ej mindre från styresmannabefattningen än äfven från sin innehafvande
kommissionslandtmätaretjenst, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension till belopp af 2,500 kronor.
Med afseende å hvad sålunda anfördt blifvit, tillstyrkte statsrådet,
det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att'' styresmannen
vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs län Wilhelm Virgin
berättigades att vid afskedstagandet från berörda befattning, och från
kommissionslandtmätarebefattningen undfå för sin återstående lifstid från
allmänna indragningsstaten en årlig pension till belopp af tvåtusen fem
hundra kronor att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken
afskedet beviljades.
Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna
bifall härtill samt befalte att utdrag af detta protokoll
skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid
uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde liufvudtitel.
Ex protocollo:
Axel Hegardt.
Nionde Iiufvudtiteln: bil. 10.
33
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maf.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 januari
1883.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen anförde slutligen:
Hos landtmäteristyrelsen har kommissionslandtmätaren i Kopparbergs
län Jacob Oscar Bågenholms hustru Emmy Bågenliolm anhållit
om styrelsens medverkan dertill att mannen, ehuru ännu icke
berättigad till pension, måtte för sin återstående lifstid tilldelas den
för kommissionslandtmätare bestämda pension eller det mindre belopp,
som styrelsen kunde finna skäligt föreslå.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afä.
Pension för
kommissionslandtmätaren
J. 0- Bågenholm.
o
34
Monde hufvudtiteln: Ml. 10.
Till stöd för denna anhållan, som biträdts af Bågenholms förmyndare
och förordats af storskiftesstyresmannen och Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i länet, har anförts: att Bågenholm sedan augusti
månad 1881 lidit af sinnessjukdom, som nu och för alltid gjorde honom
oförmögen att sköta sin tjenst; att han, enär med kommissionslandtmätarebefattniug
icke vore förenad någon lön, under nämnda tid
varit utan alla inkomster, och att han såsom saknande enskilda tillgångar,
då han icke ens egde makarnes ringa bo, emedan skulderna
öfverstege detsammas värde, således befunne sig i verklig nöd.
Ett af extra ordinarie professoren, doktor N. G. Kjellberg den
10 november 1882 utfärdadt läkarebetyg innehåller, att “Bågenholm,
som under en längre tid lidit af kronisk hjernejukdom, är oförmögen
att sköta sin tjenst, samt att sjukdomen är af sådan art, att tjenstegöromål
ej heller framdeles kunna åt honom anförtros.“
Enligt intyg af magistraten i Falun, afgifvet den 9 december
1882, befinner sig Bågenholm “i mycket knappa förmögenhetsvilkor.“
I den underdåniga skrifvelse af den 21 sistlidne december, hvarmed
landtmäteristyrelsen öfverlemnat ansökningen, har styrelsen meddelat,
ej mindre att Bågenholm, som den 11 innevarande januari månad
uppnår 50 lefnadsår, blifvit konstituerad till landtmäteriauskultant
den 1 juni 1863 och till vice kommissionslandtmätare den 3 juni 1872
samt af Eders Kongl. Maj:t utnämnd till kommissionslandtmätare den
4 maj 1877, än äfven att han i tjensten städse varit verksam samt med
nit och duglighet fullgjort sina åligganden, ända till dess han under
våren år 1881, sannolikt genom öfveransträngning vid, bland annat, en
åt honom uppdragen större laga skiftesförrättning inom Hedemora
socken, träffades af en hjernsjukdom, till följd af hvilken han sedermera
varit oförmögen att sköta sin tjenst. På grund häraf och då
styrkt blifvit, att Bågenholm befunne sig i mycket knappa förmögenhetsvilkor,
samt då den pension från civilstatens pensionsinrättning,
som Bågenholm enligt gällande reglemente för denna inrättning kunde
påräkna, om han nu från tjensten afginge, bestiger sig till endast en
tredjedel af pensionsbeloppet i den klass, hvartill Bågenholm såsom
kommissionslandtmätare hörde eller till 200 kronor, har styrelsen, med
erinran derjemte, att Riksdagen förut i åtskilliga fall beviljat föreslagna
pensioner för kommissionslandtmätare vid lägre ålder än den, som är
bestämd för pensions åtnjutande från allmänna indragningsstaten, såsom
för kommissionslandtmätarne C. E. Öhrling, E. T. Marin, K. T.
Hierta och C. M. Hallqvist, i underdånighet hemstält, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva, det kommissionslandtmätaren
Bågenholm finge under sin återstående lifstid åtnjuta fyllnads
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 10.
35
pension från allmänna indragningsstaten till belopp af sex hundra kronor
årligen.
Statskontoret har till följd af nådig remiss under den 28 sistlidne
december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet och dervid,
med afseende å innehållet af det företedda läkarebetyget samt på
grund af de i frågan förekommande särskilda omständigheter, tillstyrkt
bifall till den gjorda framställningen om kommissionslandtmätaren Bågenholms
uppförande å indragningsstat till åtnjutande af pension med
det af landtmäteristyrelsen föreslagna belopp. _
Slutligen har från civilstatens pensionsinrättning meddelats, att
Bågenholm, hvilken från den 4 Maj 1877 varit delegare i nämnda inrättning
och inbetalt stadgade afgifter i sjette pensionsklassen för en
årlig pension af 600 kronor, vore, såsom obotligt sjuk och i behof af
understöd samt gift, berättigad att såsom underhåll från pensionsinrättningen
åtnjuta en tredjedel af pensionsbeloppet i nämnda pensionsklass
eller två hundra kronor årligen från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked blelve honom beviljadt.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, och då kommissionslandtmätare,
såsom icke åtnjutande någon lön, måste, mera än andre
tjensteman, komma i en bekymmersam ställning, när de genom sjuk-,
dom sättas ur stånd ätt arbeta, hemställer jag i .underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att kommissionslandtmätaren
Jacob Oscar Bågenholm ma från och med manaden näst
efter den, i hvilken han med underhåll från civilstatens pensionsinrättning
afgår från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna
indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta
tillhopa med underhållet från sagda inrättning utgör åtta hundra kronor,
eller sexhundra kronor.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
tillstyrkt och hvari statsrådets öfrigé ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla;
och skulle utdrag af detta protokoll meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget
till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Otto Sjögreen.
36
Nionde Imfvudtiteln: bil. 11.
Pension för
Jcamereraren
i skogsstyrelsen
E. O.
Wannqvist.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 de
-
cember 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Ottek,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Departementschefen, statsrådet Themptander, anförde härefter:
Med underdånig skrifvelse den 1 innevarande december har
skogsstyrelsen öfverlemnat eu af kamereraren i styrelsen Erik Olof
Wannqvist till styrelsen ingifven ansökning deruti Wannqvist, af anledning
att skogsstyrelsen med innevarande års utgång komme att såsom
särskildt embetsverk upphöra samt att Wannqvist, som för närvarande
och intill årets slut åtnjöte tjenstledighet för sjukdom, till följd
af denna sjukdoms obotlighet vore för alltid urståndsatt att tjenstgöra,
anhållit, att styrelsen måtte hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning
derom att Wannqvist måtte från början af nästkommande år
öfverflyttas till allmänna indragningsstaten med en pension till belopp
af 3,000 kronor och att, derest denna pension icke skulle få beräknas
Monde hufvudtiteln: bil. 11.
87
från årets början, ett pensionen motsvarande aflöningsbelopp från nämnda
tid och intill dess pensionen började utgå måtte varda Wannqvist tillerkändt,
med rätt för honom att under tiden qvarstå i rikets tjenst såsom
kamererare i skogsstyrelsen, men med åtnjutande af tjenstledighet.
Af ansökningen bifogade handlingar inhemtas, att Wannqvist,
som är född den 14 maj 1822 och den 27 oktober 1843 inträdde i
statens tjenst såsom e. o. kammarskrifvare i kammarkollegium, efter
att den 27 september 1860 hafva erhållit förordnande att tills vidare
vara kamererare i skogsstyrelsen, den 10 december 1869 blifvit till
berörda befattning utnämnd, samt att Wannqvist, enligt läkares på
embetsed afgifna intyg, lider af ett mångårigt organiskt hjertfel och
lungemfysem, hvilka åkommor äro obotliga och göra honom för alltid
urståndsatt att fullgöra sina tjensteåligganden.
I sin ofvanberörda skrifvelse har skogsstyrelsen hemstält, att Wannqvists
ifrågavarande ansökning måtte bifallas, och statskontoret har i
infordradt underdånigt utlåtande, med tillkännagifvande att Wannqvist
i egenskap af kamererare i skogsstyrelsen åtnjuter lön, enligt nådiga
brefvet den 10 december 1869, till belopp af 3,500 kronor samt tillfällig
löneförbättring, beviljad enligt nådiga brefvet den 6 maj 1881,
för innevarande år med 700 kronor, vidare anfört, att, då Wannqvist
endast är något öfver 604 år gammal, samt han således icke hunnit
den lefnadsålder af 65 år, som enligt gällande författningar utgör vilkor
för civile embets- och tjenstemäns rättighet att vid afskedstagandet
undfå pension å rikets allmänna indragningsstat, hvilken rättighet
blifvit tillerkänd jemväl skogsstyrelsens och skogsstatens embets- och
tjenstemän, statskontoret ansåge Wannqvists nu ifrågastälda öfverflyttande
å indragningsstat icke kunna ega rum, med mindre framställning
derom gjordes till Riksdagen och dess medgifvande till denna
förmån erhölles; men enär Wannqvist varit i statens tjenst mer än 39
år och således tillbragt den tid af vid pass 40 år, som uti nådiga
brefvet den 12 november 1823 jemväl är föreskrifven såsom vilkor
för civile tjenstemäns pensionsrätt, samt han, som enligt det ansökningen
bifogade läkarebetyget till följd af obotlig sjukdom är urståndsatt
att sina tjensteåligganden fullgöra, vid sådant förhållande icke
lämpligen kunde å domänstyrelsens stat öfverflyttas, har statskontoret
hemstält, att nådig proposition måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande
af rättighet för Wannqvist till årlig pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 3,000 kronor eller hvad, enligt gällande bestämmelser,
skolat honom såsom pension tillkomma, derest han uppnått
den föreskrifna pensionsåldern.
Då den sjukdom, hvaraf Wannqvist lider, är enligt läkares intyg
38
Nionde liufvudtiteln: Ml. 11.
obotlig och då han i följd af sitt sjukdomstillstånd varit urståndsatt
att under de senare åren förrätta sin kamereraretjenst i skogsstyrelsen,
vid hvilket förhållande hans förflyttning å domänstyrelsens stat ej kunnat
eg a rum utan väsentlig olägenhet för detta verk, tillstyrker jag
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att kamereraren AVannqvist må varda å allmänna indragningsstaten
Överflyttad, med rätt för honom att från och med den 1 januari
1883 under sin återstående lifstid å nämnda stat uppbära ett pensionsbelopp
af 3,000 kronor årligen.
Häri instämde statsrådets öfrige ledamöter.
Hvad statsrådet i förestående mål och ärenden
hemstält och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen
i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Gerhard Berlin.
Nionde liufyudtiteln: bil. 12.
39
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
IIochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Ottee,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Ricjiert,
ThEMPT ANDER,
Ryding.
Departementschefen, statsrådet Themptander, anförde vidare:
Det torde äfven tillåtas mig att påkalla Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på en af byråchefen för kontrollen öfver tillverkningsafgifter,
kanslirådet, friherre Alfred Henrik Eduard Fock gjord underdånig
ansökning, deruti han anhållit, att, då hans arbetsförmåga, vid
uppnådd ålder af 64 år, deraf 45 i allmän tjenst, snart måste blifva
otillräcklig för ett nöjaktigt fullgörande af hans tjensteåligganden, Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition, att sökanden,
efter erhållet afsked från byråchefsembetet, måtte komma i åtnjutande
af pension under sin återstående lifstid.
Af ansökningen bifogad, styrkt tjensteförteckning inhemtas, bland
annat, att sökanden är född den 9 oktober 1818 och således ingått i
sitt 65 år, samt varit i statens tjenst sedan den 17 november 1837,
Pension för
kanslirådet,
friherre A.
H. E. Fock.
40
Nionde hufvudtiteln: bil. 12.
då lian utnämndes till underlöjtnant vid Kronobergs regemente, eller
nära 45 år, hvarunder han år 1854 befordrats till andre kapten vid
nämnda regemente och, efter år 1858 erhållet nådigt afsked ur krigstjensten,
sedermera tjenstgjort dels såsom tillförordnad professor i fysik
vid teknologiska institutet och dels såsom tillförordnad sekreterare derstädes,
till dess han år 1869 förordnades att under ett år förestå chefsbefattningen
vid byrån för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tilllämpning.
Genom nådigt bref den 25 maj 1870 blef, i sammanhang med
friherre Fock då meddeladt definitivt förordnande såsom chef för nämnda
byrå, hans arvode i denna egenskap bestämdt till 5,000 kronor årligen,
att utgå af inflytande bränvinstillverkningsmedel.
Efter fastställandet af nu gällande aflöningsstat för finansdepartementets
afdelning af Eders Kongl. Majrts kansli, hvilken afdelning
ifrågavarande byrå från och med år 1874 tillhört, under benämning byrån
för kontrollen å tillverkningsafgifter, har Eders , Kongl. Maj:t genom
nådigt bref den 12 juli 1878 förordnat, beträffande samma byrås personal,
hvars arvoden utgå af det för berörda kontroll anvisade förslagsanslag,
att friherre Fock såsom byråchef skulle ega uppbära aflöning
efter samma grunder och till lika belopp, som tillkomma öfrige
byråchefer i finansdepartementet; och utgöres aflöningen för dem åt
4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg
till lönen efter fem års tjenstgöring med 600 kronor, hvaraf
friherre Fock, enligt nådigt bref den 31 december 1878, jemväl är i
åtnjutande.
Öfver den underdåniga ansökningen har yttrande inhemtats från
statskontoret, som anfört, att, då friherre Focks aflöning icke utginge
såsom lön'' å rikets stat, lian ej författningsenligt vore berättigad till
pension å allmänna indragningsstaten, men att billigheten syntes fordra,
att friherre Fock, när han, efter fyllda 65 år, afgingc från sin
innehafvande byråchefsbefattning, komme i åtnjutande åt enahanda pensionsförmån,
som tillkomme hans å rikets stat uppförde vederlikar; och
enär pensionen för desse, enligt nådiga brefvet den 1 juni 1877, utginge
med ett hela lönen, ålderstillägget dertill inberäknadt, motsvarande
belopp, eller 5,000 kronor, har statskontoret hemstält, att nådig
framställning måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande af rättighet
för friherre Fock att, när han, efter uppnådd ålder af 65 år, från byråchefsbefattningen
undfått afsked, å allmänna indragningsstaten för sin
återstående lifstid uppbära pension till belopp af 5,000 kronor årligen.
Såsom statskontoret erinrat, består enda hindret för sökandens
pensionsrätt å allmänna indragningsstaten uti den omständigheten, att
Nionde hufvudtiteln: bil. 12.
41
hans aflöning icke utgår såsom lön å rikets stat, utan är anvisad å
anslaget för kontrollen å tillverkningsafgifter. Vid sådant förhållande
anser jag mig vid detta tillfälle icke behöfva särskildt framhålla det
utmärkta nit och den framstående skicklighet, sökanden städse ådagalagt
i de särskilda befattningar, som under hans långa tjenstetid varit
honom anförtrodda, utan inskränker mig till att, med åberopande af
hvad statskontoret anfört, hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen:
att friherre Fock må varda berättigad, att, när han efter uppnådd
ålder af 65 år från byråchefsbefattningen undfått afsked, från
och med månaden näst efter den, under hvilken afskedet, varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en emot hans nuvarande lön jemte ålderstillägg svarande pension
af 5,000 kronor årligen.
Uti hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt instämde
statsrådets öfrige ledamöter.
Hvad statsrådet i förestående mål och ärenden
hemstält och tillstyrkt behagade Hans Maj:t, Konungen
i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Gerhard Berlin.
Bih. till Biksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
6
42
Nionde liufvudtiteln: bil. 13.
Pension för
e. o. professorn
vid
Karolinska
medicokirurgiska
-
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 december 1882.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Härefter föredrog statsrådet Hammarskjöld följande ärenden, beträffande
anslag under nionde hufvud titeln:
En af extra ordinarie professorn i patologisk anatomi vid karolinska
medico-kirurgiska institutet, medicine doktorn Carl AugustBlix''hustruoch
två bröder, såsom närmaste anhöriga till bemälde extra ordinarie professor,
gjord underdånig ansökning om hans uppförande å indragnings
-
Nionde hufvudtiteln: bil. 13.
43
stat med pension, motsvarande lönen vid den af honom innehafda
professorsbeställning, eller 3,000 kronor; vid hvilken ansökning’ fogats
ett af öfverläkaren vid Lunds hospital den 23 september sistlidet år utfärdadt
intyg, att Blix, som vårdats der sedan den 6 maj 1881, lede
af allmän förlamning (paralysis generalis) och icke någonsin kunde
varda så återstäld, att han förmådde sköta sin tjenst.
Öfver denna ansökning hade statskontoret, efter nådig remiss,
den 18 december 1882 afgifvit underdånigt utlåtande, och dervid, —
jemte tillkännagifvande, att, enligt nådiga brefvet den 18 maj 1878,
aflöningen för extra ordinarie professoren i patologisk anatomi vid förbemälda
institut utgöres af lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar
1,000 kronor, med rätt till ett ålderstillägg å lönen efter fem års
tjenstgöring med 500 kronor, samt att extra ordinarie professorer vid
detta institut, när de uppnått 65 års ålder, äro, enligt nådiga brefvet
den 2 juni 1876, berättigade till pension å allmänna indragningsstaten
med ett belopp af 2,500 kronor, — vidare anfört, att Blix, enligt hvad
af statskontoret införskaffade handlingar angående hans ålder och tjenstgöring
utvisade, vore född den 4 Oktober 1837 och således något öfver
45 år samt den 1 januari 1863 börjat tjenstgöra såsom amanuens
vid patologiska anatomiska institutionen i Stockholm och, efter att
hafva å särskilda tider innehaft anställning jemväl såsom amanuens
vid obstetriska kliniken äfvensom vid serafimerlasarettets medicinska
klinik samt i egenskap af underläkare vid nämnda lasarett, år 1869
antagits till docent i patologisk anatomi vid karolinska institutet, hvarefter
han följande året utnämnts till adjunkt i samma ämne och år
1879 tillträdt sin nu innehafvande professorsbeställning; och hade statskontoret,
då, på sätt ofvan vore nämndt, Blix först vid 65 års ålder vore
berättigad att afgå från sin tjenst med pension å allmänna indragningsstaten,
men han, som redan mer än två år varit sinnessjuk och vårdades
å hospital, enligt läkarebetyget bestämdt förklarats för alltid oförmögen
att sköta sin tjenst, ansett sig böra, med afseende å olägenheterna
af att eu lärarebefattning af den vigt och beskaffenhet, som den
ifrågavarande, under längre tid uppehölles af vikarie, samt under åberopande
jemväl af Rikets Ständers vid 1853—1854 årens riksdag
meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd lam, blind eller
sinnessvag tjenstemans skiljande från ordinarie beställning i rikets
tjenst, i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder begära
Riksdagens medgifvande dertill, att extra ordinarie professoren
Blix, sedan afsked blifvit honom med delad!, måtte från och med månaden
näst derefter å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
institutet C.
A. Blix.
44
Nionde liufyudtiteln: bil. 13.
Pension för
lektorn vid
allmänna
läroverket i
Karlskrona
C. A. Gosselman.
under sin återstående lifstid af en årlig pension till det belopp, som
vid uppnådd föreskrifven pensionsålder skulle honom tillkomma, eller
2,500 kronor.
Statsrådet hemställer, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
framställning derom, att extra ordinarie professorn Blix må från och
med månaden näst efter den, då afsked varder honom beviljadt, under
sin återstående lefnad å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension af 2,500 kronor.
En af Domkapitlet i Lund med skrifvelse den 4 oktober 1882 öfverlemnad,
af rektorn vid allmänna läroverket i Karlskrona E. Wadstein
gjord framställning om beredande af pension å allmänna indragningsstaten
åt lektorn vid nämnda läroverk filosofie doktorn Carl August
Gosselman, hvilken enligt bifogadt läkarebetyg lede af såsom obotligansedd
sinnessjukdom och alltsedan oktober månad 1871 åtnjutit tjenstledighet;
och hade domkapitlet på det lifligaste till den gjorda framställningen
förordat nådigt bifall, under förklarande att läroverkets
fördel skulle derigenom blifva i väsentlig män tillgodosedd.
Öfver ifrågavarande framställning hade statskontoret den 8 november
sistlidna år afgifvit underdånigt utlåtande och dermed öfverlemnat
åldersbevis och styrkt tjensteförteckning för lektor Gosselman,
hvilka handlingar af statskontoret blifvit från domkapitlet infordrade.
Af tjensteförteckningen inhemtades: att Gosselman, som är född
den 18 augusti 1831, till en början tjenstgjort dels såsom duplikant
och dels såsom vikarierande adjunkt vid Karlskrona läroverk under
tiden från och med höstterminen 1853 till och med vårterminen 1859;
att han, som den 23 april 1859 utnämnts till kollega vid läroverket i
Karlshamn, kort derefter ånyo vunnit anställning vid förstnämnda
läroverk såsom adjunkt och den 28 juni 1865 befordrats till lektor i
naturvetenskap och modersmålet; samt att Gosselman från trycket utgifva
arbeten i botanik och zoologi m. in.; och var uti det bifogade
läkarebetyget, utfärdadt den 14 september 1882 af provincialläkaren i
Asums distrikt af Malmöhus län, meddeladt, att Gosselman, som under
Monde hufvudtiteln; bil. 13.
45
flera år lidit af sinnesrubbning och af sådan anledning under nära två
år vårdats i enskild familj derstädes, under denna tid befunnits fortfarande
lida af kronisk sinnessjukdom och derigenom vara helt och
hållet oduglig till afl lärareverksamhet, samt att ingen förbättring
härutinnan, att döma efter för handen varande omständigheter, kunde
förväntas.
I sitt ofvan omförmälda utlåtande hade statskontoret anfört: att,
då Gosselman endast uppnått en ålder af något öfver 51 år och varit
i statens tjenst anstäld omkring 29 år, han således ännu icke uppfyllt
de i afseende å rättighet till pension å indragningsstat för civile tjenstemän
i allmänhet föreskrifna vilkor af 65 års ålder och vid pass 40
års tjenstetid; att emellertid i betraktande deraf att Gosselman redan
mer än tio år lidit af sinnessjukdom och under hela denna tid varit i
åtnjutande af tjenstledighet, samt att, enligt läkarebetyget, någon förbättring
i hans helsotillstånd icke vore att förvänta, hvadan Gosselman
vore till all vidare tjenstgöring oförmögen, statskontoret ansåge
den nu gjorda framställningen om hans öfverflyttande på indragningsstat
vara förtjent af allt afseende; i anseende hvartill statskontoret,
jemte tillkännagifvande att Gosselmans aflöning i egenskap af lektor
enligt gällande stat utgöres af lön 2,500 kronor samt ålderstillägg,
enligt nådiga brefvet den 14 februari 1871, med 500 kronor, eller tillhopa
3,000 kronor, i underdånighet hemstält, att till Riksdagen måtte
aflåtas nådig proposition om beviljande för Gosselman af pension, hvars
belopp likväl, i öfverensstämmelse med hvad i flera likartade fall tillförene
egt rum, syntes icke böra bestämmas högre än till tre fjerdedelar
af hans nuvarande lön eller 2,250 kronor.
På grund af hvad sålunda blifvit i detta ärende anfördt, tillstyrkte
statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
derom, att lektor Gosselman må från och med månaden näst
efter den, då afsked varder honom beviljadt, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 2,250
kronor.
Pension för
teckningslärctren
vid
allmänna
läroverket i
Venersborg
F. A. Zettergren.
46 Nionde liufvudtiteln: Ml. 18.
En af Domkapitlet i Skara insänd och förordad, af läraren i teckning
vid allmänna läroverket i Venersborg Fredrik August Zettergren
gjord underdånig ansökning, att till instundande riksdag måtte aflåt.as
nådig framställning derom, att sökanden måtte från och med ingången
af år 1884 få komma i åtnjutande af innehafvande lön såsom pension
för sin återstående lifstid.
Af handlingarna inhemtades: att Zettergren är född den lo maj
1818; att han den 26 januari 1842 erhållit förordnande såsom teckningslärare
vid dåvarande högre apologistskolan i Venersborg, den 25
april samma år konstituerats till samma befattning och efter skolans
ombildning till högre elementarläroverk fortfarande innehaft och bestridt
denna läraretjenst, undantagandes sju terminer, hvarunder han
åtnjutit tjenstledighet; att han i denna sin tjenstgöring städse ådagalagt
utmärkt skicklighet och synnerligen berömvärdt nit och ordentlighet;
samt att, enligt bifogadt. läkarebetyg, sökanden under de senaste
åren lidit af kronisk katarr i strupe och lungrör, hvilken synnerligast
under terminerna försämrats, äfvensom hans hörsel börjat aftaga.
Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, hade
i anledning deraf anfört: att i nådiga brefvet den 16 mars 1858 stadgades,
att lärarne vid elementarläroverken skulle dädanefter komma i
åtnjutande af enahanda pensionsrätt å allmänna indragningsstaten, som
enligt då gällande författningar tillkomme civila tjensteman; att detta
stadgande hittills ansetts icke skola tillämpas i afseende på öfningslärarne
vid nämnda läroverk; men att, enär sökanden vid den tidpunkt,
då han emot åtnjutande af pension skulle afgå från tjensten,. hunnit
en ålder af öfver 65 år, och han i ölrigt uppfylt de för pensionsrätt
å indragningsstat för civile tjensteman föreskrifna vilkor, statskontoret,
med afseende jemväl å sökandens väl vitsordade tjenstgöring, i underdånighet
hemstälde, att till Riksdagen måtte aflåtas nådig proposition
derom, att Zettergren, hvilken innehade lön af 1,000 kronor och ålderstillägg
dertill med 500 kronor, eller tillhopa 1,500 kronor, må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han, efter uppnådd ålder
af 65 år, från tjensten erhållit afsked, å allmänna indragningsstaten
för sin återstående lifstid uppbära en hela lönen motsvarande pension
af 1,500 kronor årligen.
Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att teckningsläraren Zettergren
må från och med månaden näst efter den, då han, efter uppnådd
Monde lmfyndtiteln: bil. 13.
47
ålder af 65 år,,från teckningsläraretjensten erhållit afsked, under sin
återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
af 1,500 kronor.
Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 25 september 1882,
hvarmed öfverlemnats en af rättskemisten, professorn, medicine doktorn
och kirurgie magistern Nils Peter Hamberg gjord underdånig ansökning,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande riksdag
aflåta nådig proposition om beviljande åt sökanden af pension, till beloppet
motsvarande hans nuvarande lön.
Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades: att Hamberg
är född den 4 november 1815 och således uppnått en ålder af 67 år;
att han, som den 17 januari 1848 utnämndes till adjunkt i kemi och
farmaci vid karolinska medico-kirurgiska institutet, innehaft denna
tjenst i 6 år, bestridt lärarebefattning vid farmacevtiska institutet i
19 år, vid veterinärinstitutet i 8 år, uppehållit rättskemistbefattningen i 8
år samt varit adjungerad ledamot af Sundhetskollegium under 8 månader,
allt i runda tal räknadt; att han enligt läkarebetyg numera i följd af
kroniskt obotligt lidande å båda ögonen egde så nedsatt synskärpa, att
han för närvarande hade största svårighet och med tiden biefve mer
och mer oförmögen att bestrida den rättskemistbefattning, han ännu
innehade; samt att hans helsa och krafter snart nog torde vara otillräckliga
för nöjaktigt skötande af sagda vigtiga och ansvarsfulla plats,
helst han sedan flera år lidit af kronisk rheumatism och under vintrarna
af luftrörskatarrher.
Vid öfverlemnandet af ansökningshandlingarna hade medicinalstyrelsen,
under vitsordande af innehållets riktighet i de bland sagda
handlingar befintliga merit- och tjensteförteckningar, med afseende såväl
på Hambergs mångåriga, mångsidiga och särdeles framstående vetenskapliga
verksamhet i statens tjenst, som hans uppnådda ålder och
hans genom läkarebetyg styrkta sjuklighet, den gjorda ansökningen
till bifall förordat och i enlighet dermed hemstält, det Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att Hamberg
måtte från och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked
från rättskemistbefattningen, under sin återstående lifstid på allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 4,500 kronor, motsvarande
den befattningen åtföljande lön.
Statskontoret, som öfver ifrågavarande ansökning jemväl afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande, hade deri erinrat, att, jemlikt nådiga
brefvet den 16 Juni 1875, vid samma års riksdag uppförts å sundhets
-
Pension för
rättskemisten
N. P. Hamberg.
48
Monde hufvudtiteln: bil. 13.
Pension åt
Föreståndaren
för Veterinärinrättningen
i
Skara N. E.
Forssell.
kollegii stat lön för eu rättskemist med 4,500 kronor, hvartill sedermera,
enligt 1878 års Riksdags beslut och nådiga brefvet den 18 maj
samma år, beviljats såsom tjenstgöringspenningar åt rättskemisten, att
till vikarie afstås i de fall Kongl. Maj:t kunde komma att närmare bestämma,
1,500 kronor, under vilkor att rättskemisten deraf använde
1,000 kronor till aflöning åt ett biträde vid de rättskemiska undersökningarnes
utförande; och hade statskontoret, på grund af hvad medicinalstyrelsen
till stöd för beredande åt sökanden af den begärda pensionsförmånen
anfört, äfven för sin del lika med medicinalstyrelsen tillstyrkt
framställning i ämnet till Riksdagen.
Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde statsrådet i
underdånighet, det Kongl. Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning
derom, att rättskemisten Hamberg må från och med månaden
näst efter den, då afsked från rättskemistbefattningen varder honom
beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna indragniugsstaten åtnjuta
en årlig pension af 4,500 kronor.
En af direktionen öfver veterinärinrättningen i Skara med underdånig
skrifvelse den 21 augusti 1882 till Kongl. Maj:t öfverlemnad
ansökning af föreståndaren fö>’ veterinärinrättningen, professor Nils
Edvard Forssell, att honom måtte beredas pension efter afskedstagandet.
Af de till ärendet hörande handlingar inhemtades bland annat:
att Forssell, född den 31 augusti 1821, blifvit den 24 oktober 1847
anstäld såsom adjunkt och andre lärare vid veterinärinrättningen, der
han år 185G befordrats till andre lektor, hvarefter han den 30 december
1858 erhållit nådigt förordnande att tills vidare bestrida förste
lektorsbeställningen och dermed förenade föreståndarebefattningen vid
nämnda inrättning; att Forssell, enligt ansökningen bifogadt läkarebetyg,
vore lidande dels af sockersjuka, dels ock af svart starr, som i
synnerhet på hans högra öga framskridit så långt, att å detta öga
knappast funnes annan synförmåga än den att skilja mellan natt och
dag, hvarjemte äfven å venstra ögat samma sjukliga process börjat
uppstå; samt att, efter hvad Forssell till stöd för sin begäran andragit,
det icke varit honom möjligt att med de löneförmåner, han åtnjutit
under sin tjenstetid, samla medel till bekostande af sitt uppehälle under
ålderns och den aftagande kraftens dagar.
Nionde hufvudtiteln: bil. 13.
49
För egen del hade direktionen hufvudsakligen anfört, att då, enligt
1879 års riksdags uppå Kong!. Maj:ts framställning fattade beslut,
professorerne och lektorn vid veterinärinstitutet i Stockholm fått sig
tillerkänd rätt till pension å allmänna indragningsstaten, enahanda förmån
billigtvis borde tillgodokomma innehafvarne af motsvarande befattningar
vid veterinärinrättningen i Skara, för hvilken eu definitiv
reglering af staten ännu icke kunnat åvägabringas; att Forssell väl
ännu icke uppfylt det vilkor, som för nämnde professorers pensionsrätt
blifvit stadgadt, eller att hafva uppnått sextiofem års ålder, men vid
den tid, då beslut i anledning af hans ifrågavarande ansökning kunde
varda meddeladt, hunnit en ålder af nära sextiotvå år; samt att Forssell
genom sjuklighet och deraf beroende minskning, för att icke säga
förlust, af synförmågan vore urståndsatt och allt framgent torde blifva
oförmögen att fullgöra sina tjensteåligganden, hvarifrån han ock varit
till största delen befriad allt sedan 1882 års början, under hvilken tid
de med hans lärarebefattning förenade göromål, i brist af lämpligvikarie,
måst fördelas mellan veterinärinrättningens öfrige lärare; på
grund hvaraf och då det äfven framdeles icke skulle blifva möjligt att
för det jemförelsevis ringa belopp, som Forssell skäligen kunde förpligtas
att af sina löneförmåner afstå, erhålla lämplig vikarie, direktionen
ansåge skyldig omtanke om veterinärinrättningen fordra att åt
Forssell bereddes tillfälle att kunna lemna sin anställning derstädes;
och då Forssells löneförmåner, med inberäknande af fri bostad, kunde
uppskattas till 5,000 kronor, hvaraf 80 procent utgjorde 4,000 kronor,
med hvilket sistnämnda belopp pensionen för professor vid veterinärinstitutet
utginge, hade direktionen hemstält om vidtagande af sådan
åtgärd, att Forssell blefve berättigad att från och med månaden näst
efter den, hvari afsked kunde varda honom beviljadt, under sin återstående
lifstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten till belopp
af 4,000 kronor årligen.
Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande hade medicinalstyrelsen
— med öfverlemnande af uppgift å beloppet af Forssells aflöningsförmåner
äfvensom af ett utaf e. o. professorn dr C. J. Rossander
afgifvet läkarebetyg, enligt hvilket ingen förhoppning om förbättring
af Forssells synförmåga förefunnes, utan det vore i högsta grad sannolikt,
att synen å hans båda ögon alltjemt komme att försämras, till
dess slutligen fullkomlig, obotlig blindhet inträdde, — ansett sig böra,
med afseende på Forssells långvariga, nitiska och förtjenstfulla verksamhet
vid veterinärinrättningen samt då han nu vore till följd af
sjukdom urståndsatt att sjelf fullgöra sina åligganden vid nämnda läroBili.
till Biksd. Frot. 1883. 1 Sami. 1 Afd. 7
50
Nionde hnfvudtiteln: bil. 13.
Pension för
lärarinnan
EsW. G.
Wessman.
verk, tillstyrka nådig proposition till Riksdagen om beviljande af pension
för Forssell till det af direktionen föreslagna belopp 4,000 kronor
årligen.
Statskontoret, hvars underdåniga utlåtande i denna fråga jemväl
infordrats, hade dels erinrat att, enligt den genom nådigt bref den 23
januari 1880 för veterinärinrättningen i Skara faststälda utgiftsstat,
hvilken enligt nådigt bref den 13 maj 1881 förklarats gällande äfven
för år 1882, Forssell åtnjöte följande aflöningsförmåner, nemligen:
såsom professor eller förste lärare, lön kronor 1,800: —,
af hornsten af hemmanet Brogården med
underlydande torp och jordegor, beräknad
till ................................................ „ 2,200: —, 4?000: —,
samt i egenskap af föreståndare vid inrättningen, arvode 500: —,
eller tillsammans kronor 4,500: —,
dels ock vidare anfört, att statskontoret, på grund af hvad i denna
fråga förekommit, ansåge direktionens ofvan omförmälda framställning
om Forssells uppförande å indragningsstat efter afskedstagandet vara
förtjent af nådigt afseende och tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes begära
Riksdagens medgifvande dertill, dock att, hvad beträffade beloppet
af pensionen för honom, statskontoret för sin del föresloge, att,
enär förmånen af fri bostad och det Forssell såsom föreståndare tillkommande
arvode ej lämpligen borde vid bestämmande af hans blifvande
pension tagas i beräkning, densamma måtte fastställas att utgå
med ett, åttio procent af den i öfrigt till 4,000 kronor enligt stat uppgående,
aflöningen motsvarande belopp af 3,200 kronor årligen.
Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra
framställning derom, att professor Forssell må från och med månaden
näst efter den, då afsked från hans befattningar vid veterinärinrättningen
varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten -åtnjuta en årlig pension till belopp af 3,200 kronor.
Fn af lärarinnan vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm
Emilia Wilhelmina Gustafva Wessman gjord och af Stockholms stads
Nionde liufvudtiteln: bil. 13. 51
konsistorium insänd ansökning, att hon måtte komma i åtnjutande af
en lärarinnelönen i lägsta lönegraden motsvarande pension af 1,500
kronor årligen; i hvilket ärende jemväl statskontoret sig yttrat.
Af handlingarne inhemtades:
att lärarinnan Wessman, född den 18 april 1844, efter genomgången
kurs vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm och åtskilliga
ars tjenstgöring dels såsom folkskolelärarinna samt lärarinna vid enskilda
barnhemmet i Upsala och dels från år 1869 såsom lärarinna i
den med Stockholms folkskolelärarinneseminarium förenade afdelning
för bildande af småskolelärarinnor, år 1873 utnämndes till den mot
adjunktstjenst svarande lärarinnebefattning vid seminariet, hvilken hon
nu innehar;
att hon, som alltsedan slutet af ar 1875 i följd af sjukdom
åtnjutit tjenstledighet, enligt vederbörligt läkarebetyg, under mera än
sju års tid lidit af dysmenorrhe och blodbrist samt häraf äfvensom
genom en ögonsjukdom, som förbjöde ansträngande af synorganet, vore
fortfarande förhindrad att fullgöra sin tjenst och med största sannolikhet
för all framtid komme att förblifva otjenstbar som lärarinna;
att hon, efter hvad i ansökningen förmälts, icke befunae sig i
sådana ekonomiska förhållanden, att hon, som äfven hade åldriga föräldrar
att försörja, kunde göra sig oberoende af sill lärarinnelön;
att Stockholms stads konsistorium, under särskildt framhållande
af de olägenheter för seminariet, som vore förenade med tjenstens fortsatta
uppehållande medelst vikarier, förordat ansökningen; samt
att statskontoret, med tillstyrkande af nådig framställning till
Riksdagen om pension för sökanden, vidare i afseende å pensionens
belopp anfört att, då lärarinnan Wessman — hvilken hade fullmakt å
sin beställning och, enligt gällande stat för seminariet, innehade en af
de för lärarinnor derstädes med adjunktsbefattning anslagna löner å
1,500 kronor, men icke kommit i åtnjutande af något ålderstillägg till
denna lön — under tjenstledighet för sjukdom egde åtnjuta endast f
af lönen eller 1,125 kronor, pensionen icke syntes böra bestämmas
högre än till sistnämnda belopp.
Statsrådet hemstälde, att Kongl. Maj:t, med anledning af hvad sålunda
förekommit, täcktes hos Riksdagen föreslå, att lärarinnan Wessman
ma från och med månaden näst efter den, då afsked varder henne
52
Nionde liufvudtiteln: bil. 13.
beviljadt, under sin återstående lifstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 1,125 kronor.
Hvad statsrådet beträffande de under nästföregående
sex punkter upptagna ärenden i underdånighet
tillstyrkt och hemstält behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle protokollsutdrag
härom till finansdepartementet öfverlemnas
för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel.
Ex protocollo:
Alfred Zimmerman.
Nionde hufvudtiteln: bil. 14.
53
Utdrag af protokollet öfver landtförsv ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 29 december 1882.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
VON StEYERN,
Friherre von Oxtur,
IPederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Tiiemptander,
Ryding.
Departementschefen anförde härefter i underdånighet:
I afseende å beloppet af det kreditiv, som för år 1884 kan blifva
erforderligt till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering
samt till fyllnadspensioner för arméns befäl och underbefäl
med vederlikar, har direktionen öfver nämnda kassa uti underdånig
skrifvelse den 27 sistlidne september meddelat, att efter verkstäld beräkning,
uppgjord under enahanda förutsättning som hittills, eller att
samtlige pensionsberättigade afgå ur tjenst, skulle för år 1884 erfordras
en summa af omkring 1,100,000 kronor, men att, genom att, såBili.
till Biksd. Prot. 1883. 1 Samt. 1 Afd. 8
Kreditiv för
pensioneringen
från
arméns
pensionskassa.
54
Nionde liufvudtiteln: bil. 14.
som hittills skett, först använda öfverskottet från föregående året,
innan det löpande årets kreditiv anlitades, skulle jemväl det för år
1883 beviljade kreditivet å 900,000 kronor lemna en behållning, med
hvars tillhjelp förhöjning af kreditivets belopp syntes ej blifva behöflig.
Jag hemställer derföre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen,
att å extra stat för år 1884 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,
att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen
pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för
pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels
till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder
för sådana pensioners utgående,
äfvensom medgifva, att hvad af de till pensioneringen under år
1883 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets
pensionering användas.
Uti denna hemställan af Departementschefen instämde statsrådets
Öfrige ledamöter.
Hans Magt Konungen behagade i nåder gilla
hvad statsrådet sålunda tillstyrkt; och skulle utdrag
af protokollet i detta ärende finansdepartementet meddelas
till ledning vid uppgörande af förslag till reglering
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.
Ex protocollo:
Emil Hallgren.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.
1
nes
Finansplanen.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
januari 1883.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Themptander:
De anslag, Eders Kongl. Maj:t på de särskilde departementschefer- giftérna unföredragning
beslutat äska af Riksdagen för år 1884, utgöra sålunda: d%tiarn^
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Samt. 1 Afd.
2
Finansplanen: statsrådsprotokollet.
Hiksgäläs
hontorets
ställning.
I hufvudtiteln:
|
| ordinarie |
|
|
| kronor | 1,338,000: —; |
11 | n | ordinarie kronor | 3,758,000 | 1 |
|
| |
| extra | 11 | 131,000 | > | 11 | 3,889,000: —; | |
III | ii | ordinarie | 11 | 613,800 | 1 |
| |
| extra | ■n | 4,500 | 1 | 11 | 618,300: —; | |
IV | ii | ordinarie | 11 | 17,070,000 | 1 |
| |
| extra | 11 | 2,300,000 | 1 | 11 | 19,370,000: —; | |
V | ii | ordinarie | 11 | 5,766,650 | 1 |
|
|
| extra | a | 2,274,550 | 1 | 11 | 8,041,200: —; | |
VI | ii | ordinarie | 11 | 4,496,618 | 1 |
|
|
| extra | 11 | 1,917,382 | 1 | 11 | 6,414,000: —; | |
VII | ii | ordinarie | 11 | 13,442,000 | 1 |
|
|
| extra | 11 | 297,000 | 1 | 11 | 13,739,000:—; | |
vin | ii | ordinarie | 11 | 9,949,416 | 1 |
|
|
| extra | 11 | 1,470,584 | 1 | 11 | 11,420,000: —; | |
IX | ii | ordinarie | 11 | 2,632,000 | 1 |
|
|
| extra | a | 1,980,000 | ) | 11 | 4,612,000:—; | |
|
|
|
|
|
| kronor | 69,441,500:—. |
Fullmägtige i riksgäldskontor kafva i
skrifvelse den 7 december 1882, som under litt.
B torde få biläggas dagens protokoll, lemnat
uppgift å de riksgäldskontorets utgifter för år
1884, hvilka böra i riksstaten uppföras. Enligt
denna fullmägtiges beräkning utgöra dessa utgifter:
riksdags-
och revisionskostnader samt aflöningar,
m. m., förslagsvis ............... kronor 620,800: —,
annuiteter å de fonderade
statslånen samt räntor å
öfrig statsskuld, med uteslutande
aföretal,
kr. 12,165,743:—,
efter afdrag
likväl af
den under
sam- ____________
transport kr. 12,165,743:—, kronor 620,800:—, kronor 69,441,500: ,
Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3
transport kr. 12,165,743: —, kronor 620,800: —, kronor 69,441,500: —,
ma år beräknade
inkomst
af ränteoch
kapitalbetalningar
kr. 2,487,120: —,
förslagsvis, ________________ kronor 9,678,623: —, kronor 10,299,423: —.
Summan af statsverkets utgifter för år 1884
uppgår således till .........................................................kronor 79,740,923: —.
Statsverkets tillgångar för den förevarande statsregleringen äro
beräknade till ............................... kronor 81,441,000: —.
Efter afdrag af nyss nämnda utgiftssumma „ 79,740,923: —,
återstår ett belopp af................................................... kronor 1,700,077: —,
hvilket jag föreslår att användas till förstärkande af statsverkets grundfond.
Till denna fond hafva afsatts:
vid 1881 års riksdag kronor 1,501,700: —,
vid 1882 års riksdag „ 2,196,905: —.
Läg^es dertill den nu
föreslagna afsättningen ...... „ 1,700,077: —,
skulle förstärkningen uppgå
till....................................... kronor 5,398,682: —; hvadan grundfonden,
som enligt rikshufvudboken för år 1880 vid det årets utgång utgjorde
kronor 4,985,638,2 7, således efter den af mig nu föreslagna afsättningen
skulle blifva mer än fördubblad och vid 1884 års slut belöpa sig till
nära 10,400,000 kronor. Behöfligheten af en förstärkning af statsverkets
grundfond är både af Eders Kongl. Maj:t och af Riksdagen
erkänd, och jag vill vid detta tillfälle endast såsom min uppfattning
uttala, att, intilldess grundfonden nått en siffra af åtminstone 15,000,000
kronor, det bör vara en omsorg vid framtida statsregleringars uppgörande,
att till denna fonds förstärkning fortfarande afsätta de belopp,
hvartill tillgångarne kunna bereda tillfälle. Det är gifvet, att budgetens
tillväxt ökar statskontorets behof af förlagskapital och att tid
efter annan ytterligare förstärkning af grundfonden måste ske, men
för den närmaste framtiden har jag ansett fondens höjande till nyssnämnda
siffra vara tillräckligt, för att sätta statskontoret i tillfälle att,
utan riksgäldskontorets anlitande, bestrida de på kontoret anvisade utgifter,
innan de derför afsedda statsinkomsterna hinna inflyta, samt för
Statsverkets
grundfond.
Statskontorets
skuld till
Biksgäldskontoret.
Utgifter utom
riksstaten.
4 Finansplanen: statsrådsprotokollet.
att Eders Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att kunna, efter det Riksdagen
beviljat ett extra anslag, låta det helt och hållet eller delvis
utgå tidigare än det år, i hvars stat anslaget finnes uppfördt, hvilket
i många fall är af stort behof påkalladt, såsom t. ex. för att icke afbryta
pågående arbeten eller onödigtvis och till men för staten uppskjuta
anordningar, hvilka det är af vigt att så snart som möjligt åvägabringa.
Genom de öfverskott, statens inkomster under de senare tiderna
lemnat, har statskontoret kunnat under nästlidet år ytterligare i betydlig
mån minska sin skuld till riksgäldskontoret, så att denna, hvilken
vid förra riksdagens början utgjorde 9 millioner, numera nedgått till
3 millioner kronor; och hoppas jag, att under det nu inträdda året
skulden skall blifva till fullo godtgjord.
På föredragning af chefen för civildepartementet0) har Eders
Kongl. Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att, till fortsättande
af statens jernvägsbyggnader i Norrland, för år 1884 anvisa 2,500,000
kronor till utgående under samma år.
Utgifter af denna natur hafva hittils bestridts af upplånta medel,
och. torde ifrågavarande belopp således, i öfverensstämmelse med hvad
hittils egt rum, böra anvisas att utgå från riksgäldskontoret, som, enligt
fullmägtiges mig lemnade, förut omförmälda uppgift, skulle, efter
bestridande af förut till utgående under år 1884 anvisade utgifter, för
samma år ega en beräknad tillgång af 3,284,534 kronor 13 öre.
Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla hvad departementschefen sålunda hemstält och åt honom uppdraga
att, sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de
öfriga departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende å
statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla
förslag till nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof
i enlighet med Kongl. Majrts nu i ämnet fattade beslut.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: “Sjette hufvudtiteln“ [46].
Ex protocollo:
Hans Wachtmeister.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 13
Bil. litt. B.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.
Med anledning af eder skrifvelse den 17 nästlidne november hafva
fullmäktige i riksgäldskontoret låtit upprätta och få härmed till eder
öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontorets
sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1882 och 1883 samt
redan nu påräkneliga inkomster och utgifter för år 1884.
Såsom vanligt äro i dessa beräkningar ej upptagna inkomster,
utgifter och behållningar för de särskildt förvaltade fonderna, nämligen
jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidationsoch
amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af
upplåningen för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden
ingående'' rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne
ej finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875
och 1878 års lån, som belöper å de obligationer af nämnda lån, genom
hvilkas försäljning medel till utlåningen från jernvägshypoteksfonden
anskaffats. Stockholm den 7 december 1882,
G. S. ÅKERHIELM.
G. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.
J. NORDENFALK. G. G. HIERTA. A. V. ÅBERGSSON.
Herman Wikblad.
14 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och
| Behållning den 7 december enligt riksgäldskontorets kassaräk
I
'' ning ....................................................................... 3,620,657: os.
Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel
emot revers och depositionsbevis..................... 200,000: —;
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd.................................................................
Summa kronor
3,820,657
08
1,588,569
39
5,409,226
47 i
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontor ställning. 15
utgifter från och med den 7 december 1882 till årets slut.
2,000
10,000
7,000
11,403: 83;
Utgifter:
Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret...........
Riksdagskostnader ......................................
Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek............
Räntor å gamla 5 procent lånet, å konung Carl
XIII:s hemgiftskapital samt å Göta och Söder
telje
kanalers reparationsfonder...........................
Till inlösen i riksgäldskontoret af uppsagde obligationer
af 1858 och 1860 års jernvägslån af
sedda,
ännu icke använda medel ............................................
Åtel bäring till jernvägshypoteksfonden för försträckte
Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
lån a 10,000,000 kronor för enskilda jernvägar, återstoden.
...................................................................... 125 000: —.
Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisad t anslag å 1,350,000 kronor
för anläggning, af jernväg från Karlberg till
Lilla Värtan, dito..................................
1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
an vi säd t anslag å högst 4,000,000
kronor för inköp af Halsberg—Motala—Mjölby
Vid
100,000: —.
jernväg, dito
Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret
anvisade anslag och lån:
anslag å 2,500,000 kronor för statens jernvägsbyggnader
i Norrland, dito... 210,000: —
låneunderstöd å 5,000,000 kronor
för enskilda jernvägar, i afräkning
...................................... 1,000,000:
Beräknad behållning vid 1882 års slut ~~
730:
31.
1,210,000:
Summa kronor
30,403
82,440
100,000 —
83
1,435,730
3,760,652
31
33
5,409,226| 47
16 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgåldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1883 års början samt fordringar för
tills vidare förräntade medel ......................................................... 3,760,b 2
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd....................................... 2,566,000: .
Afbetalning^- å lån till undsättningar inom Kronobergs
och Kalmar län, i anledning af 1868
års missväxt,........................................................ 1,120: .
Genom förräntande af innestående behållningar___50,000- ,
Ersättning af statsverkets medel: _ . .
motstående för år 1883 upptagna riksdags- och. revisions
2,617,120
kostnader, aflöning;!!-, m. m., äfvensom annuiteter
fonderade statslånen samt räntor å öfrig
statsskuld..............................12,765,760: 67,
efter afdrag af den för
riksgäldskontoret under
samma år beräknade inkomst
af rånte- och kapitalinbetalningar
........................ 2,617,120:
lån
a
de
33
67.
ersättning
för lån till fullbordande af tornbyggnaden
å Linköpings domkyrka.....^
Vid 1880 års riksdag medgifven upplåning för
jernvägsbyggnader............... 6,800,000''
1881 års dito dito .............. 4,050,000
1882 „ „ „ .............. 4,700,000
10,148,640:
I
30,000: —; 10,178,640
15,550,000:
7 ---- 77 II ll ___ i >
efter afdrag af redan upplånte ....................... 7,229,871: 21;
transport
8,320,128
67
79
24,876,541| 79
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets.Ställning. 17
inkomster och utgifter år 1883.
Utgifter:
Riksdags- ocli revisionskostnader samt aflöningar m. m.:
riksdags- och revisionskostnader
....................................
kostnader för Riksdagens hus
dito ,, „ bibliotek
löner, arfvoden och expenser
vid riksgäldskontoret......
löner å indragnings- och pen
sionsstat
vid d:o...............
aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen
och hans expedition
Annuiteter och räntor:
till Hans Majestät Konungen 300,000: —,
anslag till ränta och amortissement
å de fonderade statslånen
:
1860 års lån, emot premieobligationer
293,000: —,
1868 års lån 1,096,410: —,
1870 „ „ 925,000:—,
1872 „ „ 1,175,014: -,
1875 „ „ 1,650,000: -,
1876 „ „ 1,816,000:—,
1878 „ „ 1,085,423: 97,
1880 „ „ 3,315,312: —; 11,356,159: or,_
transport 11,656,159: 97. 635,800: —;
500,000: —,
27,000: —,
2,000: —,
62,207: 50,
22,792: so,
21,800: —; 635,800: —.
3
18 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
transport
Upplåning till betäckande af skilnaden mellan
beloppet af de år 1881 konverterade jern
vägslånen.
.............................................................
och den härför genom försäljning af 1880
års obligationer influtna valuta .....................
63,519,566: er.
63,115,813: gg.
24,876,541
403,753
Summa kronor
25,280,294|
79
Öl
80
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskon ture ts ställning. 19
transport 11,656,159: 97; 635,800: —;
ränta å 4^ procent å återstoden
af 1879 års tillfälliga
lån för betäckande af kassaförstärkning
till kongl.
statskontoret:
för 1 år å
5,000,000 kr. 112,500:—,
för 1 månad å
4,000,000 „ 15,000: •
förö månader,,
å3,000,000 „ 56,250:
ränta å medgifven och beräknad,
men ännu icke verk
stäld
upplåning .....................
ränta å gamla 5-procent-lånet,
å konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta
kanals reparationsfond ......
183,750: —,
275,000:
15,050: ro; 12,129,960: er;
Återbetalning till kongl. statskontoret af derifrån till riksgälds
kontorets
förvaltning öfverlemnad kassabehållning ...............
Afbetalning å 1879 års tillfälliga lån för betäckande af kassa
förstärkning
till kongl. statskontoret..........................................
Vid 1881 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
visadt
låne-understöd för enskilda jernvägar ...........................
Vid 1882 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade
anslag och lån:
till statens jernvägsbyggnader i Norrland ...... 2,000,000: —,
„ anskaffande af ny rörlig materiel, m. m. 1,500,000: —,
„ fullbordande af byggnader i Stockholm för
statens jern vägstrafik....................................... 200,000: —,
„ fullbordande af tornbyggnaden å Linköpings
domkyrka ................................................ 30,000: —;
Beräknad behållning vid 1883 års slut................................................
Summa kronor
12,765,760
1,500,000
2,000,000
1,000,000
3,730,000
4,284,534
25,280,294
67
13
80
20 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
Förslagsberäkning öfyer riksgäldskontorets
Beräknad behållning vid 1884 års början samt fordringar för
tillsvidare förräntade medel..........................................................
Inkomster:
Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål
anvisade låneunderstöd .................................... 2,436,000: —.
Afbetalningar å lån till undsättningar inom
Kronobergs och Kalmar län, i anledning af
1868 års missväxt,............................................. 1,120: —.
Genom förräntande af innestående behållningar 50,000: —;
Ersättning af statsverkets medel:
motstående för år 1884 upptagne riksdagsoch
revisionskostnader, aflöningar, m. m.,
äfvensom annuiteter å de fonderade lånen
samt räntor å öfrig statsskuld .................. 12,786,543: 27,
efter afdrag af den för riksgäldskontoret
under samma år beräknade inkomst af
ränte- och kapitalinbetalningar.................. 2,487,120: —;
transport
4,284,534
2,487,120
10,299,423
17,071,077
13
27
40
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 21
inkomster och utgifter år 1884.
Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, m
riksdags- och revisionskostnader 500,000:
kostnader för Riksdagens hus... 12,000
„ „ „ bibliotek 2,000
löner, arfvoden och expenser vid
riksgäldskontoret.................. 62,207: so,
löner å indragnings- och pen
sionsstat
vid dito..................
aflöning, resekostnad och expenser
för justitieombudsmannen
och hans expedition ...
Annuiteter och räntor:
till H. M. Konungen..................... 300,000:
anslag till ränta och amortissement
å de fonderade lånen:
in.
22,792:
so,
21,800: —;
1860 års lån, mot premieobli -
. gationer,... | 293,000: —, | |
1868 års | lån | 1,096,410: —, |
1870 „ | 11 | 925,000: —, |
1872 „ | 11 | 1,175,000: —, |
1875 „ | 11 | 1,650,000: —, |
1876 „ | 11 | 1,816,000: —, |
1878 „ | 11 | 1,085,282: —, |
1880 „ | 11 | 3,315,000: 57; |
ränta å 4 proc. å återstoden
3,000,000 kronor af 1879 års
tillfälliga lån för betäckande
af kassaförstärkning till
kongl. statskontoret.
.............. 135,000: —,
_6jl_l 1,355,692: 57,
620,800:
transport 135,000:—; 11,655,692: 57;
620,800:
22 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.
transport nattfly . .(;■<!>_ ; „ ,1 j < [ -rm | 17,071,077 . .‘4 . | 40 |
Summa kronor | 17,071,077 | 40 |
Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 23
transport
ränta å medgifven
ocli beräknad,
men ännu icke
verkstäld upplåning.
..............
ränta å gamla 5
procentlånet,
å konung Carl
XIII-.s hemgiftskapital
samt å Göta
kanals reparationsfond
.........
135,000: —; 11,655,692: 57; 620,800: —;
360,000: —,
15,050: 70;
510,050: 70; 12,165,743: 27;
12,786,543
27
Vid 1881
visadt
Behållning
års riksdag till utgående från riksgäldskontoret an
låneunderstöd
för enskilda jernvägar..............................
vid 1884 års slut.................................
Summa kronor
1,000,000 —
3,284,534 13
177071,077 40
Stats verkspropositionens j lutering.
Protokoll öfver finansärenden, hållet inför Hans Mafi.t Konungen
i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1883.
Närvarande:
Hane Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Richert,
Themptander,
Ryding.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Themptander uppläste
till justering ett i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förut fattade,
af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition
till Riksdagen aflåtas.
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 1 Sami. 1 Afd.
In fidem protocolli:
Hans Wachtmeister.