Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881 (Proposition 1881:1)

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

I & iksdagen,

angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 januari 1881.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof. ^ •

• Der.vid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreOeringspenod
af statsverkets inkomster. ^

på födande” statsregleringsPeriod äro dessa inkomster beräknade

Bill. till Rilcsd. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Ordinarie inkomster:

Ränta .......................................................................................... kronor

Tionde..........................................................................................

Arrendemedel...........................................................................

Bergverkstionde......................................................................

Mantalspenningar....................................................................

Bötesmedel.................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ....................

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord.......................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag................................................... ".

Trosspassevolansafgift........................................................... ”

Båtsmansvakansafgift ...........................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel ...................................................

Kontrollstämpelmedel ............................................................

Fyr- och båkmedel ............................................................... n

Telegrafmedel .....................................................................

Jernvägstrahkmedel ...............................................................

Skogsmedel ..............................................................................

Extra uppbörd ........................................................................ ”

säger 18,760,000: —;

Bevillningar:

Tullmedel ................................................................................ kronor

Postmedel .................................................................................

Stämpelpappersmedel ...........................................................

Bränvinstillverkningsafgift................................................... *

Hvitbetssockertillverkningsafgift ....................................... »

Allmän bevillning (deraf särskild tilläggsbevillning

1,600,000 kronor) ........................................................ ”

säger 55,050,000: —;__

summa kronor

4,400,000:
1,645,000: —,
2,900,000: —,
10,000: —,
640,000: —,
260,000:
350,000: —,
76,000: —,
125,000: —,
20,000: —,
20,000:
26,000: —,
75,000:
68,000: —,
18,000: —.
1,000,000: —,
1,330,000: —,
4,500,000: —,
1,000,000:
297,000: —,

26,700,000: —,
4,730,000: —,
3,000,000: —
15,000,000:
20,000:

5,600,000: —,

73,810,000: —.

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 5
innevarande månad *) lemnar närmare upplysning, föreslår Kongl. Maj:t i
denna beräkning vissa ändringar, med iakttagande hvaraf statsverkets inkomster
för år 1882 upptagas sålunda: *)

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”; och i fråga om allmänna

bevillningen jemväl ”Finansplanen”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Ordinarie inkomster:

Ränta .........................................................................................	kronor	4,360,000
Tionde .......................................................................................	»	1,645,000
Arrendemedel...........................................................................	»	2,900,000
Bergverkstionde......................................................................	»	10,000
Mantalspenningar....................................................................	»	640,000
Bötesmedel.................................................................................	»	260,000
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................	»	340,000
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................	»	76,000
Vakansafgifter af nyroterad jord ....................................	»	115,000
Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i Halland	»	20,000
Vakansafgifter af bergslag..................................................	»	20,000
Trosspassevolansafgift...........................................................	»	26,000
Båtsmansvakansafgift .........................................................	»	65,000
Båtsmansbeklädnadsmedel ..................................................	»	60,000
Kontrollstämpelmedel ...........................................................	»	18,000
Fyr- och båkmedel ...............................................................	»	1,100,000
''Telegrafmedel..........................................................................	»	1,330,000
Jernvägstrafikmedel .............................................................		5,000,000
Skogsmedel ............................................................................	»	1,000,000
Extra uppbörd ........................................................................	»	305,000

säger 19,290,000: —;

Beyillningar:

Tullmedel ............................................................................

Postmedel ...........................................................................

Stämpelpappersmedel .....................................................

Bränvinstillverkningsafgift..............................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ................................

Allmän bevillning med särskild tilläggsbevillning

säger 55,550,000: —,

tillsammans kronor 74,840,000: —.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, enligt ofvannämnda protokoll
öfver finansärenden *):

att hälften af riksbankens vinst för år 1880 må anvisas för
statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1882, som
af Riksdagen bestämmes, hvilken hälft här beräknas till kronor 1,200,000: —,

- transport kronor 76,040,000: —.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen.”

kronor 27,000,000: —,

» 4,900,000: —,

» 3,000,000: —,

» 15,000,000: —,

» 50,000: —,

» 5,600,000: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 76,040,000: —,
samt att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas:
dels ett öfverskott utöfver förut beräknade
tillgångar å 1879 års statsreglering
................................................... kronor 269,903: 40,

dels militieboställenas skogsfond............... » 28,536: 74,

dels behållningen å ett för Stockholms

befästande beviljadt anslag .............. » 13,493: 61,

och dels återstoden af ett till stallbyggnad
i Göteborg anvisadt anslag...... » 36,066: 25, 348,000: —,

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet
af statsverkets tillgångar uppgår till ...... kronor 76,388,000: —.

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:
för kongl. hofstaten...................................	............................. kronor	1,094,900: —
» kongl. slottsstaten ..............................	))	123,100: —
	tillsammans kronor	1,218,000: —

Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................... kronor 3,739,315: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter........................... » 655: —,

ersättningar........................................................................ » 30: —,

tillsammans kronor 3,740,000: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 5 innevarande januari
*), föreslå beträffande

svea hofrätt med derunder lydande justitiestat,

[1.] att, för genomförande af delning utaf Södra Ångermanlands
nuvarande domsaga i tre nya domsagor, anslaget
till löner åt häradshöfdingarne under svea hofrätt
måtte ökas med 9,000 kronor och anslaget till tjenstgöringspenningar
åt nämnde tjensteman med 1,700 kronor,
samt tjenstgöringspenningarne fördelas på sätt åberopade
statsrådsprotokoll upptager. Genom bifall härtill
skulle anslaget till svea hofrätt med derunder lydande
justitiestat förhöjas från 573,110 kronor till 583,810 kronor,
eller med .............................................................................. kronor 10,700: —;

skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

[2.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
detta anslag höjes från 62,556 kronor till 62,856 kronor,
eller med .......................................................................................... „ 300: —.

Beträffande öfriga under andra hufvudtiteln i riksstateri
uppförda ordinarie anslag har Kongl. Ma:jt icke att
föreslå någon förändring.

Summa kronor 11,000: —.

Lägges härtill andra hufvudtitelns slutsumma enligt
gällande riksstat.............................................................. kronor 3,740,000: —,

skulle andra hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag

uppgå till............................................................................ kronor 3,751,000: —.

'') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t vill dessutom, under åberopande af förenämnda protokoll,
äska dels såsom extra anslag för år 1882:

[3.] till arvode åt krigshofrättens ordförande och

trenne militära ledamöter....................................... kronor 5,000: —,

[4.] för nya lagberedningen ........................................... 8 40,000: —,

tillsammans kronor 45,000: —;

[5.] dels ock att ett belopp af 5,009 kronor 75 öre, som blifvit förskottsvis
utbetalade till komitén för afgifvande af förslag till förändringar
i sjölagen, måtte få bestridas af de besparingar, hvilka
uppstått å anslaget till nya lagberedningen för åren före 1878.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1 1881: 1882:

ordinarie anslag 3,740,000:-, 3,751,000:—; således ökning kronor 11,000:—;
extra » 55,000: —, 45,000: —; således minskning » 10,000: —,

" summa kronor 3,795,000: —, 3,796,000: —; således ökning kronor 1,000: —.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga
eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda protokoll öfver
utrikesdepartementsärenden den 20 december 1880 och den 5 januari innevarande
år *), beträffande regleringen af utgifterna för år 1882 föreslå,

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu
trallande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln.”

Kongl Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

I. till kabinettskassan:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena........................... kronor 24,000: _,

[2.] utrikes departementet ..................... » 32,190: —,

[3.] ministerstaten ................................... » 340,145: —,

[4.] militärattachéer ................................. » 8,400: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter............................... » 43,065: 447,800: —;

II. till konsulskassan:

[6.] utrikes departementet..................... kronor 6,550:

[7.] konsulsstaten....................................... » 142,850:

[8.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter................................. » 10,600:

III. till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel .................. kronor 4,200: ,

[10.] till svenska kyrkan i Paris ............ » 1,800: —, 6,000-

tillsammans kronor 613,800: —.

Hl 160:000: —;

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den 5 januari innevarande
år finnes anfördt, vill Kongl. Makt härmed föreslå Riksdagen, att
bevilja

[11.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» 4,500 kronor.

Vid jemförelse med 1881 års riksstat finnas anslagen under denna
hufvudtitel vara till slutsummorna oförändrade.

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ................................................................................... kronor 15,655,850: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter .............................................................................. * 901,750: ,

ersättningar ............................................. ”_693,400: —-,

tillsammans kronor 17,251,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda utdrag
ur statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 5 innevarande
månad *), föreslå, beträffande

kavalleri- och infanteriregementena,

[1.] att det i detta anslag under rubrik »friheter»

innefattade förslagsanslag,.........	........ kronor	901,750: —,
med .................................................	........ »	28,750: —
nedsättes till..................................	....... kronor	873,000: —,

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från
1,602,250 kronor minskas till 1,573,500 kronor;

indelta arméns befälsaflöning,

[2.] att Riksdagen ville låta den i riksstateu vid
detta anslag fogade anmärkning: »deraf 28,000 kronor förslagsanslag»,
utgå ur riksstaten;

marinregementet,

[3.] att detta anslag till oförändradt belopp, 165,000
kronor, i riksstaten uppföres för att, i den mån det
genom marinregementets indragning är eller ytterligare
blifver disponibelt, äfven under år 1882 användas till
underhåll af garnisonen i Carlskrona;

remontering och skoning m. in. för värfvade kavalleriets,
artilleriets och fortiflkationstrnppernes hästar,

[4.] att detta anslag må, med oförändradt belopp,
uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde liufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

volontärskolan å Carl,sborg,

[5.] att Riksdagen måtte dels förhöja detta, till belopp
af 243,000 kronor nu utgående förslagsanslag med kronor 42,000: —
till 285,000 kronor och medgifva, att från detta anslag,
hvars benämning då lärer böra förbytas till volontärskolor,
må bestridas, från ingången '' af år 1882 och
framgent, äfven kostnaden för kavallerivolontärskolan,
dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till volontärskolan
å Carlsborg, ökadt med behållningen å
samma anslag under år 1880, må bestridas kostnaden
för kavallerivolontärskolan från den 15 nästkommande
juli till detta års slut;

inqvarteringskostnader i Stockholm

och

inqvarteringskostnader i landsorten,

[6.] att dessa båda anslag, nu tillhopa 103,200 kronor,
uppföras i riksstaten såsom ett förslagsanslag under
benämning inqvarteringskostnader med 103,000 kronor,
hvarigenom uppstår en minskning af 200 kronor;

salpeteruppköp,

[7.] att detta förslagsanslag, nu kronor 60,000: —,

minskas med............................................. » 10,000: —

till ................................................................. kronor 50,000: —;

skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för departementets
kansliexpedition,

[8.] att för jemnande af ordinarie anslagens slutsumma
detta anslag nedsättes, från ... kronor 5,000: —

med.................................................................. » 50: —

till..................................................................... kronor 4,950: —,

samt att anslagets benämning förbytes till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för departementets afdelning
af Kongl. Majds kansli;

transport kronor 42,000: —,

Bih. till Riksd. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 42,000: —,

disciplinkompaniet,

[9.] att det i detta anslag innefattade förslagsanslag,
som nu utgör.............................. kronor 64,062: —,

må med .................................................... .32,000: —

minskas till............................................... kronor 32,062: —,

hvarefter hela anslaget komme att utgöra 43,000 kronor;____

summa ökning kronor 42,000: —.

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln i
riksstaten uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl.
Maj:t icke någon förändring.

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens
nu varande slutsumma,...... kronor 17,251,000: —,

efter afdrag af de föreslagna garne

å anslagen

nedsättnintill kavalleri-

och infanteriregementena
...

inqvarteringskostnader
i Stockholm och
i landsorten, tillsam sammans.

.......................

salpeteruppköp ......

skrifmaterialier och
expenser, ved in. m.
för departementets

kansliexpedition.........

och disciplinkompaniet
................................

kronor 28,750:

200:

10,000:

50:

» 32,000:

71,000: —,
således

17,180,000: —,

kommer fjerde
uppgå till .........

hufvudtitelns ordinarie

anslag

att

kronor 17,222,000:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att bevilja till

disciplinkompaniet:

[9.] aflöningar.................................................................. kronor

artilleribehof:

[10.] fältartillerimateriel .................... kronor 400,000: —,

[11.] positionsartilleriet ..................... » 50,000: —,

[12.] projektiler till grafva kanoner » 60,000: —,

[13.] skjutförsök ...................................... » 29,984: —,

[14.] skjutfält (anvisning) .................. » 77,048: —,

fortifikationsbeliof:

[15.] Carlsborg....................................... kronor 150,000: —,

[16.] Carlskrona ................................... » 70,000: —,

intendenturbehof:

[17.] barackbyggnader å mötesplatserna
(anvisning) .................. kronor 200,000: —,

[18.] ersättning för underhåll åt gar nisonskommenderingar

......... » 37,668: —,

generalstabens topografiska afdelning:

[19.] till fortsättande af dess arbeten..................... kronor

officerares anställning vid främmande arméer:

[20.] till understöd för sådan anställning- ....... »

skarpskytteväsendet:

[21.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande.........................................»

byggnadsbehof:

[22.] för kavallerietablissementet i Helsin°-bor°- »

C Ö

arméns ackordsamortering:

[23.] till fullgörande af ackordsamorteringsfon dens

förbindelser ............................................ »

transport kronor

1,700: —,

617,032: —,

220,000: —,

237,668: —,
60,000: —,
9,000: —,

30,000: —,
157,000: —,

185,000: —,

1,517,400: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 1,517,400: —.

landtförsvarskomitdn,

[24.] till bestridande af kostnaderna för sagde

komité under år 1880.......................................... » 17,600: —,

tillsammans kronor 1,535,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 17,251,000:—, 17,222,000:—; således minskning kr. 29,000:—;
extra » 957,000:—, 1,535,000:—; » ökning » 578,000:—;

summa kronor 18,208,000:—,18,757,000:—; således ökning kr. 549,000:—.

Femte hiifvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant....................................................................................... kronor 5,072,691: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning:

friheter................................................................................ » 77,705: —,

ersättningar....................................................................... » 24,604: —,

tillsammans kronor 5,175,000: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver sjöförsvarsärenden den 5 innevarande månad*), föreslå,
beträffande

aflöning för flottans corpser och stater,

[1.] att Riksdagen må dels medgifva, att, utöfver de afgifter
för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre
härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut
anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jemväl
öfriga under år 1882 inflytande dylika afgifter må för
löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

och i öfrig!, för löneregleringens genomförande under år 1882,
för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor a extra
stat, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans
corpser och stater redovisas;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

[2.] att den besparing, som under år 1882 kan ä detta
anslag beredas, må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till
godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma
anslag förut kan hafva uppkommit;

sjökrigsskolan,

[3.] att Riksdagen måtte medgifva, att, derest tillgångar
till förbättrande af en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning
varder genom förhöjning af afgifterna för lärjungarne
beredd, sådan förbättring må tills vidare och intill dess slutlig
reglering af sjökrigsskolans stat kan varda af Kongl. Maj:t
med Riksdagen faststäld, kunna, inom ett belopp af 8,000
kronor årligen, i fråga varande lärare, efter Kongl. Maj:ts
pröfning, tilldelas.

lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,

[4.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
uppförda penningeanslag måtte upptagas till
enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och bäkmedel»
beräknats, eller 1,100,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,
uppföras med 1,100,409 kronor, eller........................... 100,000: —

högre belopp än det i nu gällande riksstat upptagna, hvarvid
Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å nämnda inkomsttitel
uppkommande öfverskott fortfarande må,’ såsom hittills,
få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå
någon förändring.

Summa kronor 100,000: —.

Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma enligt gällande
riksstat, ......................................................................... kronor 5,175,000: —,

skulle femte hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå

till................................................................................................. kronor 5,275,000: —.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1881.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande

under år 1882 af löneregleringen för flottan,............... kronor

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja till:
[5.] komplettering af sjöbefästningarnes vid

Carlskrona inventarier m. m...................... kronor

[6.] en svängbro af jern å varfvet i Carlskrona »

[7.] påbyggnad af exercishuset And Stockholms

station in. m.................................................... »

[8.] artillerirnateriel...................................................... »

[9.] omarbetning af krut............................................. »

[10.] minväsendet........................................................... »

[11.] byggande af ett pansarfartyg 2,290,000
kronor samt deraf anvisa att för år 1882

utgå.................... »

[12.] ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader
för anbringande af kanonvandringar

å Kungsholmen och Hästholmen ............... »

[13] ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader
för komitén för afgifvande af förslag
till lämpligaste fartygscerter för flottan ... »

tillsammans kronor

50,000: —,

48,000: —,
48,100: —,

24,500: —,
241,000: —,
60,000: —,
158,528: ro,

650,000: —,

100,000: —,

24,871: 30,
1,405,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års
riksstat upptagen och sådan den af Kong]. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 5,175,000: —, 5,275,000: —; således ökning kronor 100,000: —;
extra»452,000: —, 1,405,000: —; således ökning kronor 953,000: —;

summa kronor 5,627,000: —, 6,680,000: —; således ökning kronor 1,053,000:—.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant.................................................................................... kronor 4,085,915: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter .............................................................................. » 19,082: —,

ersättningar ....................................................................... » 175,345: —,

tillsammans kronor 4,280,342: —,

vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 5 innevarande månad *), föreslå,
beträffande

kommerskollegium,

[1.] att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,
som äro i kommerskollegiets stat anvisade
ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för
andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom
kollegiet, i afseende å hvilka indragning synes kunna
ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill
slutet af år 1882, i den mån de för bestridande af
göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af
Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

[2.] att Riksdagen må

dels, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat
uppförde embets- och tjensteman, med undantag af
tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1882
till samma belopp, som för innevarande år beviljats,
på extra stat för år 1882 anvisa 8,740 kronor;

dels och likaledes på extra stat för år 1882 anvisa
såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk
tjugo procent å de till dem utgående löner,
eller tillsammans 2,420 kronor;

rikets ekonomiska kartverk,

[3.] att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln
för närvarande för rikets ekonomiska kartverk
uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa,
dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels
ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af
riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor;

skiften och afvittringar,

[4.] att Riksdagen må dels för år 1882 bevilja
förhöjning i årsarvodet för de i, Kopparbergs län
anstälde 17 storskifteslandtmätare, med 400 kronor
till hvar, samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarvode, likaledes med 400 kronor; dels medgifva,
det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i
Vesterbottens och Norrbottens län inkomster af tjänster!
under år 1882 kunna komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och
3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på’
grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjuta
arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå; dels för år 1882 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Vesterbottens och
Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem bevilja
en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem
anslagna belopp; dels ock bevilja tillfällig tillökning
i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens
län årsarvode för år 1882 med 200 kronor;

[5.] att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes-
och afvittringsverken under år 1882, för
samma år må, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor,
på extra stat anvisas 229,300 kronor;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o l,om statsverket 1881. 17

skrifmaterialier och expenser, red in. in.,

[6.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
detta anslag höjes från 117,758 kronor till 117,768

kronor, eller med .................................................................... kronor 10: —.

Beträffande öfriga under sjette hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag har Kongl. Maj:t
icke att föreslå någon förändring-.

o O _________________________________

Förhöjningen utgör altså ........................''.................... kronor 10: —.

Lägges härtill sjette hufvudtitelns slutsumma enligt
gällande riksstat ......................................................... » 4,280,842: —,

skulle sjette hufvudtiteln enligt Kongl. Maj:ts förslag
uppgå till ....................................................................... » 4,280,352: —.

Extra anslag.

Förutom ofvan begärda extra anslag, nämligen,
under punkten 2, till tillfällig löneförbättring för kommerskollegium
och bergsstaten................................... kronor 11,160: —,

under punkten 3, till rikets ekonomiska kartverk........ » 76,000:—,

och, under punkten 5, till fullföljande af storskiftes och

afvittringsarbetena.................................................. » 229,300: —,

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen, att bevilja
till:

[7.] arvoden åt den vid justeringsstyrelsen an stälda

personal ................................................. » 9,300: —,

[8.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser»... » 10,000: —,

[9.] bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm....................................................... » 12,200: —,

[10.] aflöning in. m. åt särskild polisstyrka på

landet................................................................... » 40,000: —,

[11.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten.............................. » 5,000: —,

[12.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner m. m. » 10,000: —,

transport kronor 402,960: —,

Bih. till Rikscl. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd. 3

Koii^l. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor

[13.] arvode åt en botanist vid landtbruksakaderniens
agrikulturkemiska och fysiologiska

försöksanstalt ...................................................... »

[14.] bidrag till underhåll af fena kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof »

[15.] de geologiska undersökningarna .................... »

[16.] aflönande af betjening vid Flyinge stuteri

m. in.................................................................... »

[17.] anställande af eu andre undervisare i husslöjd
och en elev ........................................... »

[18.] befrämjande af husslöjden .............................. »

[19.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås och till aflönande af eu andre lärare

vid samma skola.............................................. »

[20-] hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens
museum......................................... »

[21.] bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m. »

[22-] aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden »

[23.] undersökningar och expenser för allmänna

arbeten ............................................................ »

[24.] resestipendier åt medlemmar af väg- och

vattenbyggnadscorpsen ................................. »

samt att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och
lån anvisa för år 1882 till:

[25.] väganläggning mellan Lycksele och Stensele

kyrkor i Vesterbottens län .......................... »

[26-] väganläggning från Sorsele kyrka till Stryck sele

by m. in. i Vesterbottens län ........... »

[27-] sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren,
lån 300,000 kronor *).

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att bevilja till:

[28-] bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar .............................. »

[29.] understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och
farleder................................................................. »

___ transport kronor

*) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 32.

402,960: —,

1,000: —,

15,000: —,
85,500: —,

5,937: —,

3,000: —,
10,000: —,

4,800: —,

4,000: —,
14,000: —,

43,870: —,

45,000: —,

3,000: —,

7,160: —,
100,000: —,

300,000: —,

20,000: —,
1,065,227: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket ''1881.

transport kronor 1,065,227: —,
[30.] understöd för byggande vid större fiske -

lägen af smärre båthamnar......................... » 30,000:_

[31.] understödjande, medelst anslag, af myrutdik ningar

och vattenaftappningar..................... » 80,000:_

[32.] befrämjande, medelst lån, af utdikningar och

aftappningar af sänka trakter och sjöar ... » 100,000:_,

[33.] ersättande af åtskilliga utaf statskontoret
och arméförvaltningen förskottsvis bestridda
utgifter ................................................. » 114,421:_,

tillsammans kronor 1,389,648: —.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,

[34.] dels att, till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jernvägar, bevilja ett särskildt anslag''
för år 1882 af 350,000 kronor*);

dds ock att, till bestridande åt kostnaderna för uppförande å statens
jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande
expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga bostadslägenheter
för innehafvare af befattningar vid statens järnvägstrafik, ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor
samt deraf anvisa 200,000 kronor*) att utgå under år 1882; samt

[35.] att dels. för fullbordande af arbetena å ej mindre den redan beslutade
delen af norra stambanan genom Norrland än ock tvärbanan mellan
Torpshammar och riksgränsen, för år 1882 anvisa 500,000 kronor*);

dels ock besluta, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga
som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas från Bräcke
station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan öfver Jdellgumsjön
till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,
med rätt för Kongl. Maj:t att förordna om de orter jernvägen bör
genomgå och de ställen den skall anlöpa, samt för påbörjandet af berörda
stambana, för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af 2,500,000 kronor*).

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 4,280,342: —, 4,280,352: —; således ökning kronor 10: —;
extra » 1,088,658: —, 1,389,648: —; » » » 300,990: —;

summa kronor 5,369,000:—, 5,670,000:—; således ökning kronor 301,000:—.

*) Se vidare här nedan Statsverkspropositionen pag. 36.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kon^ant..................................................................................... kronor 12,668,805:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.......................................................................... » 9,980: ,

ersättningar .................................................................. 2,720: - ,

tillsammans kronor 12,681,455: —,

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda
statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 5 innevarande månad*), föreslå,
beträffande

postverket,

[1.] att Riksdagen, — dels med beviljande af en årlig
pension å 200 kronor åt postiljonen Magnus Sjöqvists enka
Katharina Johanna Jansdotter, att från början af år 1881 utgå
så länge hon lefver ogift, dels ock med godkännande ej
mindre af de i ofvan nämnda protokoll omförmälda, förändrade
bestämmelser i afseende å ålderstillägg för en del
posttjenstemän och vilkoren för dess åtnjutande, än äfven
af öfriga enligt samma protokoll för år 1882 ifrågasatta förändringar
i postverkets stater, — må bestämma det å hufvudtiteln
till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt
att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp,

4,900,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år 1882
blifvit här ofvan beräknade; hvadan förevarande anslag, som
nu utgör 4,730,000 kronor, skulle förhöjas med kronor......... 170,000: —

telegrafverket,

[2.] att Riksdagen må, såsom reservationsanslag, att af
telegrafmedlen direkte utgå, för år 1882 åt telegrafverket
anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna
för samma år blifvit här ofvan beräknade, samt___________________

transport kronor 170,000: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln.”

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 170,000: —,
antaga de af Kongl. Maj:t för år 1881 faststälda stater såsom
gällande äfven för år 1882, med rätt för Kongl. Maj:t
att deri göra de jemkningar, hvilka finnas vara af omständigheterna
påkallade, äfvensom att för telegrafverkets tidsenliga
utveckling och förbättring använda det öfverskott,
som å inkomsterna kan uppstå;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna,
som under år 1880 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda
i ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden;

tullverket,

[3.] att Riksdagen, med godkännande af de i förutnämnda
protokoll öfver finansärenden omförmälda, för år 1882 ifrågasatta
förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget
för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen;

skrifmaterialier och expenser, ved m. in.,

[4.] att detta anslag höjes från 24,632 kronor till 33,177
kronor, eller med kronor................................................................. 8,545: —.

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag har Kongl- Maj:t icke att föreslå
någon förändring.

Summa kronor 178,545: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag

enligt nu gällande riksstat, ............................................... kronor 12,681,455: —,

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts

förslag uppgå till kronor..................................................................... 12,860,000: —.

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvan nämnda protokoll,
att såsom extra anslag för år 1882 må under denna hufvudtitel beviljas
till:

[5.] tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen... kronor 3,380: —,
[6.] genomförandet af statskontorets nya organisation.
.................................................................. » 10,240: —,

transport kronor 13,620: —,

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor

[7.] ersättning för af statskontoret gjorda förskotter
.................................................. »

[8.] genomförandet af öfverintendentsembetets nya

organisation.......................................................... »

[9.] ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona
....................................................................... »

[10.] genomförandet af kammarkollegii nya organisation.
.................................................................. »

[11.] granskning af nya jordeböcker.......................... »

[12.] förvaltningen af statens domäner................... »

[13.] resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,
.......................................................... »

13,620: —,
27,119: —,
1,000: —,
45,000: —,

5,000: —,
13,600: —,
80,000: —,

14,661:

tillsammans kronor 200,000: —.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1881 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 12,681,455:—, 12,860,000:—; således ökning kronor 178,545:—;
extra » 249,245:—, 200,000:—; » minskning» 49,245: —

summa kronor 12,930,700:—, 13,060,000:—; således ökning kronor 129,300: —

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel såsom ordinarie
anslag:

anvisning i kontant .............................................................. kronor 8,550,579: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ................	................................ » 501,805: —,
ersättningar ........................................	............................... » 718,491: —;
	tillhopa kronor 9,770,875: —

kronor 3,000: —;

13:

1,500:

Kong1, Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

I öfverensstämmelse med de beslut, som omförmälas i bilagda protokoll
öfver ecklesiastikärenden af den 5 innevarande månad*), föreslår Kongl.
aj:t, beträffande anslagen till

riksarkivet,

[1.] att, till fortsatt utgifvande i tryck af sådana, i
riksarkivet och andra samlingar befintliga skrifter och
andra, handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets
historia, må såsom reservationsanslag under riksarkivets
stat uppföras..................................................................

kleresistaten,

[2.] att, för kontraktsprosten i Olands norra kontrakt
tillkommande årlig ersättning, till belopp af 12
kronor 79 öre, för prostetunna för Borgholms pastorat,
anslaget till kleresistaten må varda höjdt med................

[3.] att för en kapellpredikantstjenst i Tärendö må å

samma anslag uppföras ett belopp af...................................

att användas på det sätt och under de vilkor, statsrådsprotokollet
innehåller;

universiteten,

[4.] att såsom förhöjning af anslaget till bokinköp
för universitetsbiblioteket i Upsala. må beviljas.....................

[5.] att anslaget till bokinköp för universitetsbiblioteket
i Lund må höjas med......................................................

karolinska mediko-kirurgiska institutet,

[6.] att till anskaffande och underhåll af apparater
och reagentier för institutets kemiska laboratorium må beviljas
ett årligt anslag af..........................................................

[7.] att till anskaffande af materiel för undervisningen
i. klinisk medicin vid nämnda institut må beviljas ett årligt
anslag af ..............................................................

allmänna läroverken,

[8.] att, för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning
. i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget
till dessa läroverk må varda förhöjdt med ...........

4,800:

5,000:

1,500:

500:

45,000:

) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde lmfrudtiteln.”

transport kronor 61,313:

Kong1. Maj ds nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor

[9.] att för fortsatt utvidgning'' af realläroverket i
Göteborg, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, Riksdagen
må

dels bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna
läroverken med ...........................................................

och dels medgifva, att ytterligare en adjunktslön,
då Kongl. Maj:t pröfvar sådant lämpligt, öfverflvttas från
staten för det å båda iinierna fullständiga läroverket i
Göteborg till dervarande realläroverkets stat;

[10.] att, till förhöjning af de till praktisk utbildning
af blifvande elementarlärare anslagna medel, må å anslaget
till allmänna läroverken uppföras ytterligare

[11.] att till bestridande af kostnaderna för extra
arvoden åt teckning slär are vid de allmänna läroverken,
enligt faststälda grunder, anslaget till dessa läroverk må
ökas med ........................................................................................

61,313: -

8,050:

5,500:

15,000:

seminariet för bildande af lärarinnor,

[12.] att för de vid seminariet anstälda lärares och
lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande
grunder, anslaget till detta läroverk må höjas
med ..............................................................................................

pedagogik1 oeli folkskolor,

[13.] att, för beredande af lönefyllnad till belopp af
56 kronor 25 öre åt rektor vid pedagogien i Köping, i
stället för numera indraget lönebidrag af nämnda stad,
å anslaget till pedagogier och folkskolor må uppföras

folkundervisningen,

[14.] att för lärares vid folkskolelärareseminarierna
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder,

anslaget till dessa seminarier må ökas med......................

[15.] att det såsom bidrag till aflönande af lärare i
slöjd vid. folkskolorna beviljade ordinarie anslag å 15,000

kronor må varda förhöjdt med................................................

samt detta anslag, till sammanlagdt belopp af 25,000

kronor, uppföras såsom förslagsanslag. _____

transport kronor

4,500: —;
10,000:

109,420: -

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 109,420: —
medicinalstyrelsen och dithörande stater,

[16.] att Riksdagen, med godkännande af den i statsrådsprotokollet
upptagna aflönings- och utgiftsstat för
farmaceutiska institutet, må för tillämpning deraf bevilja

en förhöjning af institutets ordinarie anslag med............ » 10,975: —;

äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares
skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne
till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas.

skrifmaterialier och expenser, yed m. in.,

[17.] att det för nämnda ändamål å hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag må höjas med................................. » 138: —.

De sålunda föreslagna tillökningar i anslag utgöra

tillhopa ............................................................................................ kronor 120,533: —.

Om härtill lägges summan af de nuvarande ordinarie
anslagen under åttonde hufvudtiteln........................... » 9,770,875: —,

skulle den nya summan af denna hufvudtitels ordinarie

anslag blifva ........................................................................... kronor 9,891,408: —.

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt ofvan omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden
vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i
afseende å

domkapitlens expeditioner :

[18.] för tillfällig löneförbättring åt dessa expeditioner kronor 3,716:—;
universiteten:

[19.] till det språkliga seminariet vid universitetet i

Upsala................................................................... » 3,000: —,

[20.] till det språkliga seminariet vid universitetet

_ i Lund .............................................................. » 2,950: —,

[21.] till universitetsbyggnaden i Upsala..................... » 120,000: —,

[22.] till universitetsbyggnaden i Lund........................ » 50,000: —,

[23.] till fortsättande af särskilda observationer vid

den astronomiska institutionen i Lund......... » 1,500: —;

transport kronor 181,166: —,

Bill. till Rifcsd. Prot. 1881. l:a Sami. l:a Af cl.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 181,166: —.
karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[24.] till arvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik............................................ » 900: —;

allmänna läroverken:

[25.] till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk ............................................................ » 6,000: —

[26.] till arvoden åt extra lärare ......... » 40,000: —;

folkundervisningen:

[27.] till uppförande af en byggnad, innehållande
gymnastiksal m. in. för folkskolelärarinneseminariet
i Skara ................................................ » 12,000: —.

de tekniska läroverken:

[28.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor... » 25,000:—;

farmaceutiska institutet:

[29.] till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning
för institutets behof .......................... » 1,956: —;

veterinärundervisningen:

[BO.] till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara...................................... » 12,900: —;

vetenskapsakademien:

[31.] till underhåll af den zoologiska stationen vid

Kristineberg ........................................................... » 2,000: —;

vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:

[32.] till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stälda samlingar samt till
aflöning åt vaktbetjening ... kronor 4,000: —,
till undersökning och beskrifning
af fäderneslandets
fornlemningar m. m.......... »> 3,200: —,

transport kronor 7,200: —, kronor 281,922: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

transport kronor 7,200: —, kronor
till utgifvande af planschverk
öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens
historiska museum

m. in........................................ » 2,000: —, »

musikaliska akademien:

[33.] till godtgörande af förskjutna kostnader för
akademiens nya byggnad och inmurning af

värmeapparat derstädes....................................... »

undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[34.] till institutet för blinda......................................... »

[35.] till uppehållande af undervisningen vid tre

läroanstalter för öfveråriga döfstumma......... »

hospitalsvården:

[36.] till hospitalsbyggnaden i Upsala ....................... »

[37.] för inköp af landeriet Marieberg till plats för
hospitalsanläggning, på sätt statsrådsprotokollet
närmare utvisar, till handpenning å

köpesumman ....................................................... »

[38.] till understöd åt uppfostringsanstalter för sin nesslöa

barn.......................................................... »

[39.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetelske, under de i statsrådsprotokollet
omförmäld a vilkor, ........................ »

diverse anslag:

[40.] till svenska fornskriftsällskapet ........................ »

[41.] till beredande af religionsvård åt svenske sjömän
m. fl. i utländska hamnar....................... »

[42.] till restauration af domkyrkan i Linköping ... »

[43.] för tillsyn och vård af lifrustkammaren och

dermed förenade samlingar .............................. »

[44.] till förvarande och vårdande af nordiska museets
samlingar ..................................... »

transport kronor

281,922: -,

9,200:

26,567:

21,000: -,
49,200: —;

160,000: —,

10,000: —,
20,000: -,

7,500: —;

2,000: -,

10,000: -,
8,000: —,

1,700: —,

11,600: —,
618,689: -

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:c 1, om statsverket 1881.

transport kronor 618,689: —
[45.] till vetenskaplig bearbetning af de genom
Vegaexpeditionen hemförda samlingar samt
af de under resan utförda fysikaliska och geografiska
observationer, eu summa af 50,000
kronor, hvaraf skulle utgå under år 1882 .. » 25,000: —,

på sätt och under de vilkor statsrådsprotokollet
innehåller;

[46.] till godtgörelse för vissa af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter................................ » 16,903: —,

summa kronor 660,592: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1881 års
riksstat upptagen, och sådan den blifvit af Kongl. Maj:t för år 1882 föreslagen,
utfaller sålunda:

1881: 1882:

ordinarie anslag 9,770,875: —, 9,891,408: —; således ökning 120,533 kronor;

extra » 657,125: —, 660,592: —; » » 3,467 » ;

summa kronor 10,428,000:-, 10,552,000:—; således ökning 124,000 kronor.

Monde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Peusionsstateu:

Nu gällande riksstat upptager för denna stat 1,286,022 kronor.

I afseende å densamma föreslår Kongl. Maj:t icke någon förändring.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt:

kontant ............................................................................................ kronor 987,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter...............................	.................. ))	75: -,
ersättningar.....................	...................................... »	6,400: -,
	tillsammans kronor	993,978: —.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll
*),

[1.] att för aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten vid
topografiska corpsen Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia
Lovisa von Wedderkop, född K i lil man, må å allmänna indragningsstaten uppföras
en årlig pension af 400 kronor, att af henne, från den månad i hvilken
mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas;

[2.] att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman
må för år 1882 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor,
under vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje
landtvärnsman;

[3.] att för aflidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons enka
Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, må å allmänna indragningsstaten
uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången af
april månad 1880 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver;

[4.] att länsmannen i Östbo härads mellersta distrikt af Jönköpings
län Sven Svensson, efter fylda 55 lefnadsår, må, från och med månaden
näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från
tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten
fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med
pensionen från nämnda inrättning utgör 1,200 kronor, eller 600 kronor
årligen;

[5.] att åt framlidne landshöfdingen i Malmöhus län Axel Adlercreutz’
enka Märta Hedvig Sofia Adlercreutz, född Lewenhaupt, må beviljas en årlig
pension af 2,000 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå från och
med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken hennes man
aflidit;

[6.] att chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästare!) Achates Carl Wilhelm
Ernst Ulrik von Plåten må, från och med månaden näst efter den, då
han vid fylda 65 år afgår från befattningen såsom chef för nämnda stuteri,
å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära en
årlig pension af 4,000 kronor;

[7.] att bokhållaren vid Flyinge stuteri Carl Gustaf Tullberg må, från
och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen
varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten under sin återstående
lifstid undfå en årlig pension af 1,500 kronor;

[8.] att adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström
må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hnfnidtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1881.

af 1,500 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst efter den,
hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt;

[9.] att läraren i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet
i Linköping Carl Henrik Wallberg må erhålla rätt att, från och
med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom såsom teckningslärare
vid nämnda läroanstalter beviljadt, å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension å 1,500 kronor;

[10.] att öfverläraren vid tekniska skolan i Stockholm Johan Zacharias
Blackstadius må, från och med månaden näst efter den, i hvilken han ererhåller
afsked från sin öfverlärarebefattning, å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp af 1,500 kronor årligen;

[11.] att aflidne läraren vid musikaliska akademiens konservatorium,
professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner,
må från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 500 kronor,
att utgå från och med innevarande år, så länge hon förblifver enka;

[12.] att åt läkaren vid hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett
och kurhus Jesper Gustaf Ernst Leijer må på allmänna indragningsstaten
beviljas årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå från och med
månaden näst efter den, då han efter erhållet afsked frånträder förenade
hospitals- samt lasaretts- och kurhus-läkarebefattningarne; samt

[13.] att den lönefyllnad, hvarom löntagare, som före vidtagandet af
1840—41 års statsreglering tillträdt och ännu bibehåller lön med derunder
beräknad spanmål, jemlikt stadgade grunder blifvit försäkrad, må, efter en
prisskilnad af 3 kronor 61 öre för tunnan, bestämmas till utgående från allmänna
indragningsstaten.

Då de nu äskade nya anvisningarne å allmänna indragningsstaten kunna
antagas blifva uppvägda af de besparingar, som äro att påräkna genom
äldre pensionstagares afgång, föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring i
beloppet af anslagen å nämnda stat.

Extra anslag.

Beträffande extra anslag å denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t, att
Riksdagen må

[14.] så väl å extra stat för år 1882 anvisa ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för
pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag
för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyll -

Kongl. Maj:ti nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

nadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana
pensioners utgående,

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande
år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets
pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten
för år 1881 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1881: 1882:

ordinarie anslag 2,280,000: —, 2,280,000: —;

extra___» 950,000: —, 900,000: —; således minskning 50,000: —;

summa kronor 3,230,000: —, 3,180,000: —; således minskning 50,000: —.

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1882 utgöra altså:

		Ordinarie	: Extra:	Summa:
I	hufvudtiteln	1,218,000		—, 1,218,000	_A__ ?
II	)>	3,751,000	—, 45,000	—, 3,796,000	?
in	))	613,800	—, 4,500	—, 618,300	?
IV	))	17,222,000	1,535,000	—, 18,757,000	1
V	»	5,275,000	—, 1,405,000	—, 6,680,000	>
VI	»	4,280,352	—, 1,389,648	—, 5,670,000	y
VII	))	12,860,000	—, 200,000	—, 13,060,000	y
VIII	))	9,891,408	660,592	—, 10,552,000	—;
IX	»	2,280,000	—, 900,000	—, 3,180,000	y
summa kronor	57,391,560	6,139,740	—, 63,531,300	—.

Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet
för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, som

bör utgå år 1882, ......................................................... kronor 300,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med
åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden den 5
innevarande januari *), anser böra i riksstat^) uppföras, äro:
till riksdags- och revisionskostader samt af löningar

m. in................................................ 624,800: —,

» annuiteter och räntor å

statsskuld............................ 13,268,603: 37,

med afdrag likväl af inflytande
ränte- och kapital betalningar.

......................... 2,405,403: 37, 10,863,200: —, 11,488,000: —.

Kongl. Maj:t föreslår härjemte, under åberopande af
nyss nämnda protokoll, att till förstärkande af statsverkets
grundfond må för år 1882 anvisas ............................................. 1,068,700: —.

Summan af dessa belopp, .......................................... kronor 76,388,000: —,

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för
år 1882 här ofvan beräknats.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen.”

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

I tillgångar^ har inräknats allmän bevillning jemte särskild tilläggsbevillning,
som Kongl. Maj:t altså härigenom af Riksdagen äskar att utgå
efter nu gällande grunder.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

Bih. till Riksd. Pi%ot. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:	Kronor.
Öfverskott från föregående statsreglering ar m. m.: öfverskott utöfver förut beräknade tillgångar för år 1879......................................................... 269,903: 40, Militieboställenas skogsfond ................................. 28,536: n, Behållning å äldre under 4:de hufvudtiteln beviljade anslag................................................ 49,559: 86,	348,000
Inkomster för år 1882: ordinarie.................................................................. 19,290,000: —, bevillningar............................................................ 55,550,000: —,	74,840,000
Af riksbankens vinst för år 1880............................................................ 1	1,200,000
Summa kronor \|	76,388,000

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1881.

för år 188 2.

Utgifter: Utgifter för år 1882: a) att utgå från statskontoret: under hufvudtitlarne: ordinarie.................................................. 57,391,560:	Kronor.
extra ordinarie ...................................... 6,139,740: utom hufvudtitlarne: låneunderstöd för sänkning af sjöarna Hjelmaren	63,531,300
och Qvismaren ................................. b) att utgå från riksgäldskontor et: riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.................................. 624,800: —, annuiteter och räntor å statsskuld .................. 13,268,603: 37, efter afdrag af de till riksgäldskontoretin-gående rånte- och ka-	300,000
pitalbetalningar ...... 2,405,403: 37, 10,863,200: ,	11,488,000
Till förstärkande af statsverkets grundfond...........	1,068,700
Summa kronor	76,388,000

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1881.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda
till utgående under år 1882 äskade anslag:
till nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar......................................................... kronor 350,000: —,

» uppförande af byggnader i Stockholm för statens

jernvägstrafik ...................................... » 200,000: —,

» fortsättande af statens jernvägsbyggnader i Norrland,
saminanlagdt ...... » 3,000,000: —,

tillsammans kronor 3,550,000: —,

föreslår Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för den 5 innevarande januari *), att i fråga varande belopp
må anvisas att utgå från riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.

O S C A R

Arvid Fr:son Posse.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Stockholm 1881. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Koiigl.

nådiga proposition

om statsverket år 1881.

Inkomstberäkningen.

Utgifterna å I—IX hufvudtitlarne.
Finansplanen.

Propositionens justering.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Inkomstberäkningen.

Utdrag af protokollet öfver finans är end en, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Ilerr Statsministern Grefve Posbe,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyebn,

Friherre von Ottek,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert och
Themptander.

Hans excellens herr statsministern och chefen för finansdepartementet
anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statsregleringen
vid nästkommande riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementets
föredragning, samt anmälde statskontorets den 10 december
sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning,
hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under litt. A.

1879 års
statsreglering.

1880 års
statsreglering.

4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Härefter yttrade herr statsministern:

“Innan jag öfvergår till beräkningen af statsinkomsterna för år
1882 torde det tillåtas mig att få redogöra för de nu kända och beräkneliga
resultaten af 1879 och 1880 års statsregleringar.

I riksstaten för år 1879 uppfördes bland tillgångarne en behållning
å föregående statsregleringar af..................... kronor 5,800,000: —;

men enligt 1878 års rikshufvudbok uppgick den
för 1879 års statsreglering disponibla reservationen
endast till ............................................................... „ 2,157,324: 59,

hvadan i förhållande till beräkningen uppkommit
en brist af............................................................. kronor 3,642,675: 41.

Till betäckande af denna brist finnas tillgångar:
dels i det belopp, hvarmed, enligt en af statskontoret
verkstäld utredning, uppkomna öfverskott
å 1879 års beräknade statsinkomster kunna
antagas öfverstiga bristerna i de på riksstaten
uppförda förslagsanslagen för samma år, eller ...
dels genom de reservationer å anslaget till
vapenöfningar, som enligt Eders Kongl. Maj:ts
beslut den 12 december 1879 skulle till “fonden
för reserverade medel41

öfverföras,.............................. kronor 1,000,000: —,

hvaraf dock redan i 1878
års rikshufvudbok tagits i

beräkning.............................. ,, 23,746: eo,

dels ock slutligen i den summa, som 1880 års
Riksdag anvisat “till betäckande af brist i föregående
statsregleringar44, ..........................................

tillsammans kronor 3,912,578: si.

Jemföras nu dessa tillgångar,........................ kronor 3,912,578: 8i,

med de förut omnämnda bristerna,........................ „ 3,642,675: 41,

visar sig således, att för år 1879 uppkommit ett

öfverskott utöfver förut beräknade tillgångar af kronor 269,903: 40.

Beträffande derefter 1880 års statsreglering, hafva, så vidt hittills
kan anses kändt eller beräknelig!, följande öfverskott och brister
uppkommit.

kronor 563,650: —,

„ 976,253: 40,

„ 2,372,675: 41,

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 5

Af jernvägstrafikmedel, hvilka för år 1880 beräknats till 4,000,000
kronor, hafva under året till statskontoret levererats 6,200,000 kronor,

så att öfverskottet utgör............................................. kronor 2,200,000: —

Skog smedel, beräknade i 1880 års stat till
1,000,000 kronor, hafva lemna! ett öfverskott af

omkring ...........................................................................

Tullmedel, beräknade till 24,700,000 kronor,
hafva utgjort i rundt tal 27,600,000 kronor. Öfver,
sköttel uppgår alltså till........................................

A bränvinstillverkningsafgift, upptagen till
15,000,000 kronor, kan beräknas ett öfverskott

200,000:

2,900,000:

af minst ...........................................................................

Enär allmänna bevillningen jemte den särskilda
tilläggsbevillningen, för år 1880 beräknad
till 5,500,000 kronor, bör kunna antagas lemna
minst samma belopp, som under denna inkomsttitel
för år 1879 influtit, eller i rundt tal 5,700,000
kronor, synes alltså å denna titel kunna beräknas

ett öfverskott af ............................................................

Då de i öfrigt å inkomsterna uppkommande
öfverskott torde fullt motväga de brister, som
under en eller annan titel kunna uppstå, bör

100,000: -.

200,000: —.

öjverskottet å inkomster kunna beräknas till ......... kronor 5,600,000: —.

I fråga åter om de belopp, hvartill å förslagsanslagen brister utöfver
öfverskott kunna beräknas, förekommer den hufvudsakligaste
bristen å ett anslag, derå brist af någon betydenhet eljest ej plägat
uppstå, nemligen å 7:de hufvudtitelns anslag till restitution er, upptaget
till 25,000 kronor. Då från detta anslag bör utbetalas möjligen ifrågakommande
restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin, samt
under år 1880 en betydlig bränvinsexport egt rum, bär från samma
anslag, hvars öfrige utgifter lära kunna anses motsvara anslagets beräknade
belopp, såsom restitution af tillverkningsafgift utbetalts i

™ndt tal ............................................................................. kronor 2,380,000:

till hvilket belopp alltså bristen å anslaget torde
uppgå.

Då vidare å anslaget till riksgäldskontorets

annuiteter m. m. uppstått en brist af.................... „ 500,000: ,

samt bristerna å förslagsanslagen i öfrigt icke

kunna beräknas lägre än till .................................... „ 1,620,000: ,

blifver alltså summan af de å förslagsanslagen

beräkneliga brister utöfver öfverskott..................... kronor 4,500,000: —.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

Om nu från ofvan beräknade öfverskott å

inkomsterna,..................................................................... kronor 5,600,000: —,

afdrages nyssnämnda bristsumma,.......................... „ 4,500,000: —,

skulle alltså å statsregleringen för år 1880 uppstå____

ett öfverskott af........................................................ kronor 1,100,000: —.

Detta öfverskott torde emellertid, då de beräkningar, som ligga
till grund för antagandet af nämnda belopp, ej kunna ega erforderlig
tillförlitlighet, nu icke böra inräknas bland tillgångarne för 1882 års
statsreglering.

Deremot anser jag såsom tillgång i nämnda statsreglering böra
beräknas och användas några andra, visserligen mindre betydliga behållningar,
indika numera icke vidare äro för de med dem afsedda
ändamål behöflige.

Mi inre- Härvid afser jag i främsta rummet milittebo ställenas skogs/ond.

^skoasfond. Denna fond är, jemlikt Riksdagens underdåniga skrifvelse den 20 maj
1874 och kongl. brefvet den 31 mars 1876, bildad af sådana besparade
tillgångar af växande eller vindfäld skog, som vid uppgörande
af planer för införande af ordnad hushållning å militieboställens skogar
förefunnits och måst tillgodogöras, men icke kunnat anses tillhöra
skogens reguliera årliga afkastning. Vid fullständig skogsindelning
eller vid upprättande af interimshushållningsplaner borde sådan skogstillgång
genom berednings- eller rensningshygge afverkas och försäljas
samt försäljningsmedlen ingå till fonden, som är stäld till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för bekostande af skogsindelning eller skogsodlingsarbeten
å andra militieboställens skogar, eller till ersättande af dertill
möjligen från anslaget till skogsväsendet lemnade förskott. Fondens
behållning uppgick, enligt gjord beräkning, vid 1880 års slut, efter
afdrag af ett jemlikt nådiga brefvet den 3 december samma år derå
anvisadt, ännu ej utbetaldt belopp, till 27,847 kronor 64 öre.

Enär, med undantag af några få boställen, som ännu af indelningshafvare
bibehållas, samtlige militieboställen numera blifvit till
statsverket öfverlemnade, förefinnes icke vidare anledning, hvarför omförmälda
behållning fortfarande skulle såsom särskild fond qvarstå,
hvadan jag hemställer, att densamma må för nu föreliggande statsreglering
tagas i beräkning, dervid behållningen, enär den genom
upplöpande räntor ökas, torde för slutsummans jemnande få till 28,536
kronor 74 öre upptagas.

öfverskott å Vidare och då Eders Kongl. Maj:t förut under denna dag uppå

^Mvudtttein föredragning af chefen för landtförsvarsdepartementet behagat tillåta,

beviljade att dels deri hos arméförvaltningen innestående behållningen å ett för
anslag.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7

Stockholms befästande beviljadt anslag, 13,493 kronor 61 öre, dels
återstoden af ett till stallbyggnad i Göteborg anvisadt anslag, 36,066
kronor 25 öre, finge för andra ändamål disponeras, hemställer jag, att
jemväl dessa medel nu må för 1882 års statsreglering tagas i beräkning.

De behållningar, hvilka jag sålunda ansett böra såsom tillgång
för den nu föreliggande statsregleringen användas, äro alltså följande:
det rrtöfver förut beräknade tillgångar uppkomna öfverskott för

år 1879 ................................................................. kronor 269,903: -io,

militieboställenas skogsfond....................................... » 28,536: rr,

rest å anslaget till Stockholms befästande ........ ?> 13,493: gi,

d:o å d:o till stall i Göteborg................... » 36,066: 2c,

eller tillhopa kronor 348,000: —.

I afseende å inkomsttitlarne telegrafmedel, jernvägstrafikmedel
och postmedel hafva vederbörande styrelser afgifvit förslag till beräkningen
af dessa inkomster för år 1882.

Hvad först angår telegraf medlen, hvilka i riksstaten för år 1881
äro beräknade till 1,330,000 kronor, anför telegrafstyrelsen, att denna
inkomsttitel visserligen under de ogynsamma åren 1878 och 1879 understigit
detta belopp, men att genom den ökade handel, skeppsfart
och annan affärsverksamhet, som med början af år 1880 inträdt, inkomsterna
ökats med 10 procent, hvadan styrelsen anser telegrafverkets
inkomster för år 1882 böra upptagas till enahanda belopp,
som för år 1881, eller till 1,330,000 kronor.

Häremot har jag ingenting att erinra, utan tillstyrker, att telegrafmedlen
för år 1882 må beräknas till nyssnämnda belopp.

Nettobehållningen å jernvägstrafikmedlen utgjorde i jemna tal åren
1877 3,500,000 kronor, 1878 4,200,000 kronor, i879 4,500,000 kronor
och 1880 6,200,000 kronor. Vid beräkningen af behållningen för år
1882 har styrelsen för statens jernvägstrafik, under antagande att å
nya bandelar, som öppnas för trafik under åren 1881 och 1882, inkomster
och utgifter komma att jemnt motsvara hvarandra, endast
tagit hänsyn till de 1,954 kilometer jernväg, som vid 1880 års slut
trafikerades. Medelinkomsten per kilometer under åren 1878, 1879
och 1880 har af trafikstyrelsen lagts till grund för beräkningen af
nettobehållningen år 1882, hvilken behållning med tillämpning af dessa
grunder skulle komma att uppgå till 5,275,800 kronor. Då emellertid
den betydliga utsträckning jernvägsnätet kommer att erhålla under åren
1881 och 1882 nödvändigtvis medför en betydlig förökning af jernvägarnes
behof af materialförlag, hvilken förlag dessutom under åren

Telegraf medlen.

Jernvägs trafikmedlen.

Postmedlen.

Öfriga

inkomsttitlar.

Tullmedlen.

Bränvinstillverleningsafgiften.

8 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

1878 och 1879 blifvit minskadt, anser trafikstyrelsen behållningen å
trafikmedlen, som i riksstaten för år 1881 är upptagen till 4,500,000
kronor, icke böra för år 1882 beräknas högre än till 5,000,000 kronor.

Denna trafikstyrelsens beräkning synes mig väl grundad, och jag
tillstyrker dess godkännande.

Lika med generalpoststyrelsen anser jag, att postmecllen, hvilka
för år 1881 blifvit beräknade till 4,730,000 kronor, men under tiden
från och med den 1 juli 1879 till och med den 30 juni 1880 uppgått
till 4,887,000 kronor, höra, med afseende derå att postutvexlingen synes
vara stadd i tillväxt, för år 1882 beräknas till 4,900,000 kronor.

Beträffande .statsverkets öfriga inkomster för år 1882 och den beräkning
deraf, statskontoret gjort i sin af mig förut anmälda berättelse
angående statsverkets tillstånd och förvaltning, tillstyrker jag, .att
Eders Kongl. Maj:t måtte godkänna samma beräkning med undantag
allenast i fråga om tullmedlen och bränvinstillverkningsafgiften, hvilka
jag anser böra beräknas till högre belopp, än hvad statskontoret
föreslagit.

Tullmedlen, hvilka under år 1878 utgjorde allenast 23,265,000
kronor, hafva efter den förhöjning å en del tullsatser, som egde rum i
maj 1879, och sedan gynsammare konjunkturer inträdt, fortfarande
stigit. De utgjorde ^ 1879 25,003,000 kronor och uppgå för 1880 till

27.630.000 kronor. Ökad inkomst af tullmedlen för kommande år bör
förväntas dels genom den beslutade inregistreringsafgiften å hvetemjöl,
gryn och bönor, som, beräknad efter medelimporten under
åren 1875 — 1879, skulle utgöra omkring 325,000 kronor, dels ock genom
de nya eller förhöjda tullsatser, som för vissa artiklar blifvit
faststälda genom tulltaxan den 3 december 1880, och hvilka tullsatser
vid 1880 års riksdag ansågos böra medföra en ökad tullinkomst af
något öfver 400,000 kronor. I statskontorets beräkning af tullmedlen
för år 1882, deri dessa upptagits till allenast 26,700,000 kronor, synes
mig derföre förhöjning böra ega rum, hvilken förhöjning dock . torde
höra inskränkas till denna inkomsttitels afrundande till jemnt milliontal,
så att tullmedlen, som i riksstaten för år 1881 äro upptagna till

26.700.000 kronor, i 1882 års stat beräknas till 27,000,000 kronor.

Enligt uppgift från byrån för kontrollen öfver tillverkningsafgif ter

har bränvinstillverkningen under åren 1871—1880 utgjort: 1871

15,534,452 beskattningsbara kannor, 1872 16,178,014 kannor, 1873
17,522,607 kannor, 1874 17,340,546 kannor, 1875 18,750,444 kannor,
1876 18,961,441 kannor, 1877 16,435,643 kannor, 1878 16,439,834

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet- 9

kannor, 1879 13,762,882 kannor och 1880 approximativt 15,117,000
kannor. Medeltalet beskattningsbara kannor för år under tioårsperioden
är således 16,604,286: 3 kannor. Delar man tioårsperioden i två
femårsperioder, blifver medeltalet för den första perioden 17,065,212: 6
kannor och för den andra perioden 16,143,360 kannor. Bränvinstillverkning
saf giften, som af statskontoret för år 1882 föreslagits till allenast
14,000,000 kronor, är för år 1881 beräknad till 15,000,000 kronor,
motsvarande enahanda belopp beskattningsbara kannor, och jag finner,
med hänsyn till medelbeloppet af tillverkningen under föregående år,
ingen anledning att för år 1882 föreslå någon förändring häri.

Jag hemställer alltså, att statsverkets inkomster för år 1882 må
af Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

Ordinarie inkomster:

Ränta .............................................................................	kronor	4,360,000
Tionde............................................................................	»	1,645,000
Arrendemedel .........................................................		2,900,000
Bergverkstionde..........................................................	»	10,000
Mantalspenningar.....................................................	»	640,000
Bötesmedel ....................................................................	»	260,000
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .........	»	340,000
Tillfälliga rotevakansafgifter....................................	>■>	76,000
Vakansafgifter af nyrot oråd jord.......................... Rotevakansafgifter af insockne frälsehemman i	»	115,000
Halland .........................................................	»	20,000:
Vakansafgifter af bergslag........................................	»	20,000:
Trosspassevolansafgift................................................		26,000:
Båtsmansvakansafgift ..........................................	J)	65,000:
Båtsmansbeklädnadsmedel.......................................	»	60,000:
Köldrol 1 stämpelmedel ..............................................		18,000:
Fyr- och bä k medel....................................................	)■>	1,100,000:
Telegrafmedel .........................................................	y<	1,330,000:
Jernvägstrafikmedel ................................................		5,000,000:
Skogsmedel ..............................................................		1,000,000:
Extra uppbörd............................................................. säger 19,290,000: -—j Bill. till Riksä. Brok 1881. 1 Sami 1. Afä.		305,000:

Inleomsttitlarnes
belopp.

■)

Riksbankens

vinstmedel.

Summa tillgångar
för
statsregleringen
år 1882.

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.

transport kronor 19,290,000:

Bevillning av:

Tullmedel.........................................................

Postmedel .....................................................

Stämpel pappersmedol .... ................................

Bränvinstillverkningsafgift

Hvitbetssockertillverkningsafgiit..................

Allmän bevillning0) ...........................-.....

säger 50,950,000^

27.000. 000: —,
4,900,000: —,
3,000,000: - ,

15.000. 000: —,
50,000: —,

4,000,000: —,

summa kronor 73,240,000: —.

Jao- hemställer vidare, att Eders Kongl. Maj:t må hos Riksdagen
gorå framställning derom, att, i likhet med hvad under de senare aren
egt rum hälften af riksbankens vinstmedel for ar 1880 anvisas foi
statsverkets behof, att utbetalas vid den tidpunkt under år 1882, som
Riksdagen bestämmer. Vinsten för år 1880 är mig ej ännu bekant;
men då den statsverket anslagna delen af 1878 ars vinst utgjorde
1 300 000 kronor och af 1879 års vinst 1,185,000 kronor, synes mig
den för statsverket påräknade hälften af 1880 års vinstmedel kunna

upptagas till 1,200,000 kronor. _ „

Om under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets
ofvan beräknade inkomster,..................... kronor 73,240,000: —,

lägges: ej mindre nyssnämnda belopp af riksbankens
vinstmedel, ...................................................

än äfven de af mig såsom tillgång för statsregleringen
omförmälda summor.
öfverskott å 1879 års

statsreglering ............... kronor 209,903: ro,

militieboställenas skogs -

1,200,000:

fond

rest å anslaget till Stockholms
befästande.........

rest å anslaget till stall
i Göteborg .................

så erhålles för statsregleringen år 1882 en tillgång
af............................................................

» 28,536: 74,

» 13,493: ci,

» 36,006: 25,

348,000:

kronor 74,788,000: —.

*) Se vidare bil. till statsverkspropositionen: “Finansplanen".

Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11

De af herr statsministern sålunda, beträffande beräkningen af
statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande
ämnen, gjorda hemställanden och förslag behagade, sedan statsrådets
ö frige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:
Axel Adelgren.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bil. lätt. A.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemnlikt den för statskontoret gällande nådiga instruktion åligger
det detta embetsverk att årligen före den 15 december till Eders Kongl.
Maj:t afgifva berättelse om statsverkets inkomster under det sistförflutna
året, så vidt dessa äro kända och beräkneliga, jemte förslag till
deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som
kan tjena till upplysning vid uppgörande åt den nådiga propositionen till
Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får statskonBih.
till Itiksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

toret härmed i underdånighet berörda nådiga föreskrift för innevarande
år fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning
af 1878 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets
och andra allmänna medels förvaltning under samma år. Till
innehållet af den berättelse, angående statsverkets tillstånd och förvaltning
under nämnda år, hvilken före revision sförrättningens början af
statskontoret blifvit afgifven och sedermera till revisorerna öfverlemnad,
får detta embetsverk i underdånighet hänvisa; skolande för Riksdagens
statsutskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen, räkenskaper
och öfriga statsverket rörande handlingar hållas tillgängliga
för verkställande af den granskning, som, vid utförande af berörda utskotts
åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof,
må erfordras.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild underdånig
berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna
fond genom räkenskaper och handlingar, hvilka jemväl skola hållas
statsutskottet tillhanda.

Statsverkets inkomster för år 1882 har statskontoret ansett böra
beräknas på sätt bilagda tabell litt. a utvisar, och är, enligt hvad tabellen
litt. b ådagalägger, denna beräkning i allmänhet grundad på
medeltalen af de senaste tre årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren
1877 och 1878 äro hemtade från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna,
men för år 1879 upptagits i enlighet med en på de nyligen
afgifna landsböckerna för samma år samt i öfrigt tillgängliga räkenskaper
och meddelade uppgifter grundad approximativ kalkyl. Ehuru
de inkomster, hvilka sålunda för sistnämnda år uppgifvits, väl torde i
någon mån afvika från det resultat, som den blifvande rikshufvudboken
kommer att utvisa, lära dock några skiljaktigheter af den beskaffenhet,
att de kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning,
icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen
har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna
varit i jemnt stigande eller fallande, dels på de vid vissa
inkomsttitlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret
får här nedan i underdånighet närmare redogöra. Jemväl
torde statskontoret böra anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna
inkomstbelopp enligt räkenskaperna för de närmast förflutna trenne
åren, med undantag af jernvägstrafikmedlen, hvilka afse de till statskontoret
levererade summor, utgöra hvad som före uppbördsårets slut
den 30 april påföljande år varit af inkomsterna disponibelt till bestridande
af statsutgifterna, hvadan således, i enlighet med den för redo -

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 3

visningen i rikshufvudboken gällande grundsats, afdrag skett för de vid
sistnämnda tidpunkt utestående restantier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Räntan, i riksstaten för år 1881 beräknad till 4,400,000 kronor,
har för år 1879 enligt landsböckerna utgjort 4,362,428 kronor samt i
medeltal för de sist förflutna trenne åren uppgått till 4,411,030 kronor.
I sin senaste berättelse anmärkte statskontoret å ena sidan, att minskning
i _ denna inkomsttitel är att emotse allt efter som de till statsverket
indragna militie- och landsstatsboställen varda för dess räkning
utarrenderade, vid hvilken utarrendering den boställena åsätta räntan
bäfver i jordebok och räkenskaper afskrifven, men erinrade dervid tilllika
å andra sidan, att boställsräntor i allmänhet äro boställshafvarne
sjelfva anordnade samt att de sålunda, så länge de i räkenskaperna
debiteras, jemväl å vederbörande anslag såsom utgift afföras, hvadan
afskrifningen på uppbörden verkar motsvarande minskning i utgiften
och den brist, som uppkommer i inkomsten, motväges af eu lika stor
besparing å riksstatens utgiftssida. Som nu räkenskaperna utvisa, att
1879 års uppbörd, jemförd med det föregående årets, undergått en
minskning af 38,339 kronor, lärer förevarande inkomst, i nära öfverensstämmelse
med uppbörden för det nästförflutna året, icke böra beräknas
högre än till 4,360,000 kronor.

Tionden, som vid senaste riksdag beräknades till 1,645,000 kronor,
uppgick för år 1879 till 1,646,446 kronor och har i medeltal för
åren 1877—1879 utgjort 1,648,914 kronor. Då uppbörden för året sålunda
endast obetydligt öfverskjutit den senast antagna beräkningen,
torde någon förhöjning i denna inkomsttitel vid nästinstundande statsreglering
icke böra ifrågakomma.

Arrendemedlen, hvilka i riksstaten för åren 1878—1880 varit beräknade
till 2,500,000 kronor, men, med afseende å blifvande utarrendering
hufvudsakligen af militieboställen och jemväl i mindre betydande
mån af landsstatsboställen, vid den senaste statsreglenngen upptogos
till 2,900,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för år 1879 utgjort
2,691,729 kronor. Då emellertid det inflytande, nämnda utarrenderingar
kunna komma att utöfva pa inkomsten, som för öfrigt är underkastad
förändring i följd af vexlande markegång, hvad angår den
del af arrendena, som utgöres i spanmål m. fl. persedlar, för närva -

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

rande icke är beräknelig^ anser statskontoret någon rubbning i den
senast gjorda beräkningen i denna del icke böra vidtagas förr än sig
visat, huruvida uppbörden för ett kommande år dertill gifver anledning,
hvadan arrendemedlen jemväl vid 1882 års statsreglering torde
få antagas till 2,900,000 kronor.

Bergverhstionde. Den behållna inkomsten af denna titel, som, i
följd af det vid 1877 års riksdag fattade beslutet om denna skatts
upphörande, från och med statsregleringen för år 1878 varit beräknad
endast till ett belopp, motsvarande antagliga inkomsten från Sala silf
ververk, samt i 1881 års riksstat uppfördes till 10,000 kronor, har för
år 1879 icke uppgått till mera än 7,649 kronor. Anledningen till den
för sistnämnde år inträffade minskningen i uppbörden är att söka i
den omständigheten, att tionden från åtskilliga andra bergverk, hvilka
ännu icke blifvit frikallade från skattens utgörande, under sagde år
försålts till lägre pris, än hvartill densamma blifvit under föregående
år debiterad, samt att skilnaden följaktligen måst i räkenskaperna
föras såsom afkortning. Som silfvertionden från Sala bergslag likväl
utgjort 13,338 kronor, synes någon nedsättning i ifrågavarande inkomsttitel
nu icke böra äga rum.

Mantalspenningarne, hvilka vid de tvenne senaste statsregleringarne
blifvit beräknade till 640,000 kronor, hafva i medeltal för åren
1877—1879 uppgått till 637,124 kronor och utgjorde för nästlidet år
643,577 kronor. Denna inkomst har jemväl under de sist förflutna
trenne åren varit i stigande, ehuru icke af den betydenhet, att statskontoret
finner sig nu böra ifrågasätta förhöjning i den senast antagna
beräkningen.

Bötesmedlen, uti riksstaten för de trenne senaste åren beräknade
till 260,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort 262,199 kronor. Denna
uppbördstitel har väl under de senare åren varit i nedgående och är
för öfrigt af temligen oviss beskaffenhet, men då medelbeloppet för
de trenne sista åren likväl uppgått till 290,977 kronor, torde den
senast beräknade summan jemväl för år 1882 böra bibehållas.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmäl. Denna inkomst, som är
beroende af vexlande markegångspris å den spanmål, som af rusthållare
vid det afsutna kavalleriet erlägges, har för det sist tilländagångna
uppbördsåret uppgått till 323,457 kronor och i medeltal för
åren 1877—1879 utgjort 340,516 kronor. Som uppbörden för år 1879

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 5

understigit såväl den i 1881 års riksstat beräknade summan af 350,000
kronor med 26,543 kronor, som jemväl 1878 års uppbörd med 11,320
kronor, anser statskontoret sig böra ifrågasätta någon nedsättning uti
förevarande inkomsttitel och hemställer alltså, att densamma måtte, i
nära öfverensstämmelse med ofvan angifna medeltal, i riksstaten för
år 1882 upptagas till 340,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Uppbörden häraf har för år 1879
utgjort 73,484 kronor och således icke fullt motsvarat den — med anledning
af Eders Kong!. Maj:ts den 15 december 1876 meddelade beslut,
att de förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar
skulle till statsverket ingå och under ofvannämnde titel redovisas —
i riksstaten från och med år 1878 till 76,000 kronor förhöjda beräkningen
af denna inkomsttitel. Som likväl medeltalet för åren 1878
och 1879 uppgår till 75,285 kronor, synes någon nedsättning af förevarande
inkomsttitel för nästinstundande statsreglering icke böra äga rum.

Vakansafgifter af nyroterad jord. Då såväl inkomsten för senaste
uppbördsåret, 109,107 kronor, som ock medeltalet för de sistförflutna
trenne åren, 117,543 kronor, understigit den i 1881 års riksstat till

125,000 kronor beräknade summan, finner statskontoret någon nedsättning
deri böra ifrågakomma och har derföre i sitt förslag upptagit
denna inkomsttitel till 115,000 kronor.

Rotevakansaf gifter af utsockne frälsehemman i Halland, vakansafgifter
af bergslag samt trosspassevolansafgift. Af dessa inkomster
hafva för år 1879 de tvenne förstnämnda afgifterna understigit och
trosspassevolansafgiften något öfverskjutit de belopp, Indika vid senaste
statsregleringar för dessa titlar blifvit beräknade, men skilnaden
mellan de antagna och verkliga inkomsterna för året är allt för obetydlig,
för att förändringar i de sist gjorda beräkningarne deraf skulle
föranledas.

Batsmansvakansafgift och bätsmansbeklädnadsmedel. Båda dessa
inkomsttitlar hafva såväl beträffande 1879 års uppbörd, utgörande för
den förra titeln 59,004 kronor och för den senare 54,725 kronor, som
ock hvad angår medelbeloppet för åren 1877—1879, uppgående för
vakansafgiften till 70,193 kronor och för beklädnadsmedlen till 64,504
kronor, understigit de i 1881 års riksstat till respektive 75,000 kronor
och 68,000 kronor beräknade beloppen; och enär alltså någon nedsättning
i dessa båda inkomster synes böra äga rum, har statskontoret

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

i sitt förslag upptagit för båtsmansvakansafgiften 65,000 kronor och
för båtsmansbeklädnadsmedlen 60,000 kronor.

Kontrollstämpelmedlen, för år 1881 beräknade till 18,000 kronor,
hafva för år 1879 uppgått till 17, 903 kronor och i medeltal för de trenne
sista åren utgjort 21,097 kronor, hvadan någon förändring af den vid
nästlidne riksdag antagna beräkningen nu icke lärer böra ifrågakomma.

Fyr- och båkmedlen, hvilka i riksstaten för åren 1880 och 1881
beräknats till 1,000,000 kronor, hafva i medeltal för de nästförflutna
trenne åren inbringat 1,121,820 kronor samt, enligt erhållen upplysning
från generaltullstyrelsen, intill den 1 dennes uppgått till 1,171,417
kronor. Berörde inkomst lärer derföre för år 1882 få antagas till

1,100,000 kronor.

Telegraf medlen, vid de tvenne senaste statsregleringarne beräknade
till 1,330,000 kronor, äro, enligt erhållen upplysning från telegrafstyrelsen,
jemväl för år 1882 kalkylerade till sistnämnda summa,
hvilken alltså uti bilagde tabell uppförts.

Jernvägstrafihnedel. Genom meddelande från styrelsen öfver statens
jernvägstrafik har statskontoret inhemtat, att öfverskottet å trafikmedlen
för år 1882 kan antagas till 5,000,000 kronor, hvilken summa
derföre uti tabellen upptagits.

Skog smedlen ^ hvilka årligen från och med statsregleringen för år
1875 varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort
endast 586,076 kronor, men i medeltal för de nästföregående fyra åren
uppgått till 1,053,205 kronor. Ehuru denna statsinkomst, i följd af
särdeles ogynsamma förhållanden för trävarurörelsen, under det nästförflutna
året i så hög grad nedgått, har statskontoret likväl icke i
denna tillfälliga omständighet trott sig ega tillräcklig anledning att
föreslå nedsättning i den under en följd af år antagna beräkningen,
synnerligast som statskontoret har sig bekant, att genom upplåtelse
af flerårig afverkningsrätt å kronans parker i tvenne af de norra länen
kontraherats om betydliga köpeskillingar, hvilka komma att inverka
jemväl på 1882 års uppbörd.

Extra uppbörd. Denna titel, hvilken, förutom åtskilliga inkomster
.af mer eller mindre tillfällig beskaffenhet, omfattar de å utlemnade
odlingslån inflytande afbetalningar, är för år 1881 beräknad till 297,000

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

kronor och har för år 1879 uppgått till 352,598 kronor, deraf 219,437
kronor utgöra annuiteter å odlingslån. Enär för år 1882 dylika’an nuiteter

—-----äro att påräkna till ett

belopp af 233,900 kronor, torde uppbörden i sin helhet jemväl för
blifvande statsreglering kunna beräknas till omkring 300,000 kronor,
hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas slutsumma
blifvit utfördt med 305,000 kronor.

v Vt

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort i jemnt tal:

!ir 1877 .................................................................. kronor 26,229,000

....................................................... „ 23,265,000

» „ 25,003,000

-.................................................... „ 24,832,000

för

1878 ....

„ „ 1879 .....

eller i medeltal

För tiden fiån innevarande års början intill den 1 december har
den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,
uppgått till ......................................................... kronor 25,559,365: —

och skulle, under antagande att enahanda uppbörd
komme att för december månad debiteras,
som under samma månad af det nästförflutna

året, eller ..................................................................... „ 1,387,794: —,

tulluppbörden för innevarande år sålunda utgöra kronor 26,947,159: —.

Vid innevarande års riksdag beräknades denna inkomst till

26,700,000 kronor med afseende å förväntad ökad inkomst aftullmedlen
dels genom den af Riksdagen beslutade inregistreringsafgift å hvetemjöl}
S-ryn samt bönor, dels ock genom de nya eller förhöjda tullsatser,
som för vissa artiklar blifvit fast-stälde; och då statskontoret saknar
anledning att antaga annan beräkning för nästa statsreglering, har
enahanda summa, 26,700,000 kronor, blifvit i tabellen upptagen.

Postmedel. Enligt inhemtad upplysning från generalpoststyrelsen
kan denna inkomst för år 1882 beräknas uppgå till 4,900,000 kronor,
med hvilken summa densamma derför blifvit uti bilagde tabell uppförd.

Stämpelpappersmedlen, hvilka vid sistförfluten riksdag beräknades
till 3,000,000 kronor, hafva för år 1879 utgjort 2,872,414 kronor. Som
denna uppbörd i förhållande till det närmast föregående året, då inkomsten
i riksstaten var uppförd till 2,400,000 kronor, visar en tillökning
af närmare 600,000 kronor, förekommer icke anledning till förändring
i den senast antagna beräkningen.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bränvinstillverkningsafgiften är för år 1881 af Riksdagen beräknad
till 15,000,000 kronor; motsvarande detta belopp ett lika antal beskatt riket

utgjort i

brän vinstillverkningen

ningsbara kannor; och har
jemnt tal:

år 1876 .....................................

„ 1877 ......................................

„ 1878 ......................................

„ 1879 ......................................

eller i medeltal .......................

Beträffande innevarande års tillverkning har densamma, enligt
meddelad uppgift från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverknings
afgifter, intill den 1 december uppgått till kannor 12,222,663: —,
och om dertill lägges tillverkningen under december
månad nästlidet år .................................... „ 2,156,453: —,

kannor 18,962,000: —,

„ 16,442,000: —,

„ 16,440,000: —,

„ 13,763,000

16,401,700

skulle, under förutsättning att sistnämnda kannetal
motsvarar tillverkningen för samma månad

innevarande år, detta års tillverkning utgöra kannor 14,379,116: —.

Med hänsyn till de betydliga vexlingar denna inkomst i följd af
årsväxt och andra förhållanden är underkastad, torde densamma icke
böra beräknas till högre belopp än 14,000,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningen, i riksstaten för år 1881 beräknad till

20.000 kronor, har i medeltal för de trenne sistförflutna åren utgjort
43,751 kronor och uppgick för år 1879 till 40,425 kronor.

Under innevarande år har denna afgift, jemlikt erhållen uppgift
från nyssnämnda byrå, intill den 1 dennes utgjort kronor 59,198: —,
och under antagande att berörda inkomst under
december månad detta år kommer att uppgå till
enahanda belopp, som för samma månad nästlidet

år, eller .............................................................................. „ 11,452: —,

skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 70,650: —.

Då denna inkomst sålunda, efter att år 1878 hafva nedgått, ånyo
stigit, lärer afgiften för år 1882 få antagas till åtminstone 50,000 kronor.

Allmänna bevillning en, som i 1881 års riksstat uppfördes med

5.600.000 kronor, deruti dock inbegripen den särskilda tilläggsbevillning
af 1,600,000 kronor, som innevarande års Riksdag sig åtagit, har,
enligt räkenskaperna för år 1879, utgjort 5,721,034 kronor, deraf allmänna’
bevillningen uppgått till 4,172,307 kronor och den särskilda
tilläggsbevillning, som 1879 års Riksdag beviljat att med antagna

1.500.000 kronor utgå till betäckande af uppkommen brist i det näst -

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9

föregående årets statsreglering, belöpt sig till 1,548,727 kronor. I
jemförelse med uppbörden för år 1878, då allmänna bevillningen uppgick
till 4,268,888 kronor, utvisar väl 1879 års inkomst af samma titel
en minskning af 96,581 kronor, men enär inkomsten under hvartdera
af de sistförflutna fem åren öfverstigit 4,000,000 kronor, anser statskontoret,
under förutsättning att nu gällande bevillningsstadga varder
till sina hufvudgrunder oförändrad bibehållen för år 1882 samt att
någon särskild tilläggsbevillning för samma år icke ifrågakommer, allmänna
bevillningen jemväl vid nästinstundande statsreglering kunna
beräknas till 4,000,000 kronor.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

« underdånigste, tropligtigste

tjenare ock undersåtar:

O. F. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NORDLINDH. GUST. ÖSTERGREN,

föredragande.

Stockholm den 10 december 1880.

Per Samzelius.

Bill. till lliksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

litt. a.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Ränta.................................................................................

Tionde...........................................................................

Arrendemedel.............................................................

Bergverkstionde ..............................................................

Mantalspenningar ...............,............,........vrf................,•

Bötesmedel..........................................................!..... .....

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.......................

Tillfälliga rotevakansafgifter..........................................

Vakansafgifter af nyroterad jord ...«...............................

Rotevakansafgifter af utsocknc frälsehemman i Halland

Vakansafgifter af bergslag.............................................

Trosspassevolansafgift .....................................................

Båtsmansvakansafgift ....................................................

Båtsmansbeklädnadsmedel.............................................

Kontrollstämpelmedel........................................................

Fyr- och båkmedel ...................................................

Telegrafmedel..................................................................

Jernvägstrafikmedel ........................................................

Skogsmedel......................................................................

Extra uppbörd.................................................

Bevillningar:

Kronor.

4,360,000!—

1.645.000 —

2.900.000
10,000

640.000

260.000

340.000

76.000

115.000

20.000
20,000
26,000

65.000

60.000
18,000

1.100.000
1,330,000
5,000,000
1,000,000

305.000

Tullmedel ..............................

Postmedel...............................

Stämpelpappersmedel ..............

Bränvinstillverkningsafgift........

Ilvitbetssockertillverkningsafgift
Allmän bevillning......................

Säger ..................	19,290,000	—
26,700,000 4,900,000 3.000. 000 14,000,000 50,000 4.000. 000	1 1 1
Säger	52,650,000	—
Summa	71,940,000 -

ftl

Ua-<hs)({’ ityÅfiiltxil .MUirrt*;

S tatsverkets inkomster*
åren 1877-1879.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Ut t. b.

Statsverkets

Ordinarie inkomster:

Ränta .....................................................................................

Tionde....................................................................................

Arrendemedel.................................................................................

Bergverkstionde ..............................................................................

Mantalspenningar.......................................................................... ...

Bötesmedel...................................................................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter................................................................

Vakansafgifter af nyroterad jord...............................................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland ......................................

Vakansafgifter af bergslag.....................................................................

Trosspassevolansafgift ........................................................................

Båtsmansvakansafgift ..................... .. ... ......... i..................................

Båtsmansbeklädnadsmedel.................................................................

Kontrollstämpelmedel..........................................................................

Fyr- och bäkmedel....................................................................

Telegrafmedel..............................................................................

| Jernvägstrafikmedel.........................................................................

Skogsmedel....................................................................................

Extra uppbörd................................................................................

Säger

Bevillningar:

Tullmedel...............................................................................

Postmedel..................................................................................

Stämpelpappersmedel.......................................................................

Bränvinstillverkningsafgift....................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift..............................................................

Allmän bevillning..............................................................................

Säger

Summa

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

inkomster.

Beräknade i riksstaten för år 1881.	Enligt räkenskaperna	Statskontorets beräkning för år 1882.
för år 1877.	för år 1878.	1 för år 1879. \| Medium.
\| 4.400.000 1.645.000 2.900.000 10,000 640.000 260.000 350.000 76.000 125.000 20.000 20,000 26,000 75.000 68.000 18,000 1,000,000 1.330.000 4.500.000 1,000,000 297.000	4,469,896 1,655,025 757,506 44,409 631,670 322,429 363,314 20,750 132,487 22,478 23,854 26,469 82,017 68,686 25,196 1,205,200 1,329,652 3,500,000 1,057,889 262,142	4,400,767 1,645,271 2,615,317 32,445 636,126 288,303 334,777 77,085 111,034 18,825 19,358 26,482 69,557 70,101 20,192 1,063,568 1,217,698 4,200,000 1,030,593 219,111	4,362,428 1,646,446 2,691,729 7,649 643,577 262,199 323,457 73,484 109,107 18,858 19,149 26,456 59,004 54,725 17,903 1,096,691 1,128,640 4,500,000 586,076 352,598	4,411,030 1,648,914 2,021,517 28,168 637,124 290,977 340,516 57,106 117,543 20,054 20,787 26,469 70,193 64,504 21,097 1,121,820 1,225,330 4,066,667 891,519 277,950	4.360.000 1.645.000 2.900.000 10,000 640.000 260.000 340.000 \| 76.000 115.000 '' 20.000 20,000 26,000 65.000 60.000 18,000 1.100.000 \| 1,330,000 5.000. 000 1.000. 000 305.000
18,760,000	16,001,069	18,096,610	17,980,176 \| 17,359,285 j	19,290,000
26,700,000 4.730.000 3,000,000 15,000,000 20,000 5.600.000	26,229,372 4,726,358 2,242,381 13,204,484 53,385 4,295,848	23,264,873 4,705,987 2,282,656 13,195,590 37,443 4,268,888	25,003,406 4,648,567 2,872,414 12,171,873 40,425 5,721,034	24,832,550 4,693,637 i 2,465,817 12,857,316 '' 43,751 4,761,923	26,700,000 4,900,000 3.000. 000 14,000,000 50,000 4.000. 000
55,050,000 \|\| 50,751,828	47,755,437	50,457,719	49,654,994 \|	52,650,000
______73,810,000 \|\| 66,752,897	65,852,047 \| 68,437,895	67,014,279 \|	71,940,000

Bill. till Bilcsd. Prof. 1881. 1 Samt. 1 Afä.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

Utgifterna.

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsvadet a Stockholms slott den 5 januari

1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Ricbert,

Themptander.

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

Första hafyudtiteln:

Herr statsministern anförde vidare:

»Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof ma för denna
hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes anvisadt, eller

1,218,000 kronor.» r ,

Hvad herr statsministern sålunda föreslagit, täcktes, enligt det

öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protocollo:
Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

Andra hufvudtiteln.

Utdrag af ■protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott
Onsdagen den 5 Januari 1881,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild
Statsråden: Lovén,

von Steyebn,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid
aflåtande af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående
statsverkets tillstånd och behof i afseende å regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel vore att iakttaga, hemstälde Chefen
föi Justitie-depaitementet Statsrådet von Steyern att de å samma hufvudtitel
nu uppförda ordinarie anslag måtte fortfarande komma att utgå,
endast med de förändringar, hvarom här nedan förmärs; och anförde
Departementschefen derefter beträffande:

Bih. till Riksd. Prof. 1881. / Sami. 1 Afd. l

Andra hufrudtiteln.

[1.1

Delning af
Södra Ånger
manlands
domsaga.

Ordinarie anslag.

Svea Hofrätt med underlydande justitiestat.

Södra Ångermanlands domsaga omfattar de södra och vestra delarne
af provinsen Ångermanland och är fördelad i sex tingslag, nemligen
Ramsele, Sollefteå, Boteä,Gudmundrå,Säbrä och .Nora tingslag, i hvilka
hvart för sig hållas årligen två lagtima ting. Sedan 1. d. Häradshöfdingen
i denna domsaga, Protokollssekreteraren Carl M. Schönmeyr vid ingifvandet
af underdånig ansökning om afsked tillika framhållit nödvändigheten
af domsagans delning i följd af befolkningens och industriens
tillväxt samt tillökningen i rättstvisternas antal, dervid af honom blifvit
föreslagen en sådan fördelning af domsagan, att Ramsele tingslag med
tillägg af Junsele och Lidens socknar från Sollefteå tingslag skulle utgöra
en domsaga, återstående delen af sistnämnda tingslag jemte Boteå
tingslag en domsaga samt Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag tillika
med Nordingrå, nu till norra Ångermanlands domsaga hörande, tingslag
en domsaga, erhöll Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands
län i November 1878 nådig befallning att till Eders Kongl.
Maj:t inkomma med yttrande i ämnet.

I sitt i Mars månad påföljande år ingifna utlåtande erinrade Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att länsstyrelsen redan förut framhållit
behofvet af ifrågavarande domsagas delning i anseende till de
flera olägenheter för rättskipningens behöriga handhafvande, hvilka härflöte
ur domsagans stora utsträckning på en yta af icke mindre än
11,834,552 qvadratrefvar, motsvarande omkring 91 qvadratmil, med
ett afstånd emellan domsagans båda ändpunkter i norr och söder af
omkring 30 mil och med en befolkning uppgående enligt senaste officiella
uppgifter till 52,485 personer. Behofvet af domsagans delning
framginge i öfrigt deraf att förvaltningen af domareembetet inom densamma
under en lång följd af år faktiskt varit delad, i det att samma
embete på grund af förordnande uppehållits af två domare, en för det
öfre och eu för det nedre fögderiet. Enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
åsigt borde domsagan delas i tre, hvilka hvar för sig
komme att lemna sin innehafvare full sysselsättning. Hvarje försök att
inskränka domsagornas antal till endast två måste medföra nödvändigheten
att till eu domsaga förena Sollefteå och Ramsele tingslag, en anordning,
som likväl med afseende å så väl göromålens mängd som den
stora utsträckningen af* domsage-området ingalunda tillfredsstälde all -

Andra hufvndtiteln.

mänhetens behof redan för det närvarande och derföre, om den genomfördes,
inom kort måste framkalla berättigade anspråk på en ny reglering.
Länsstyrelsen har derföre, med hänsyn till befolkningens antal och fördelning,
göromålens mängd samt de rättsökandes beqvämlighet, uppgjort
följande förslag till delning af Södra Ångermanlands domsaga:

.. , Area], Summa Summa

-folkmängd. A f ^ n •• i Areal.

Qvadratref. Folkmängd. Qyadratref_

Vestra Ångermanlands domsaga:

Bodums tingslag.

Tåsjö socken....................... Bodums „ ....................... FjeUsjö „ ....................... Junsele ,, .......................	........... 2,147 ........... 915 ........... 1,443 ........... 1,993	1,123,942 778,831 902,339 1,226,619
	Sgr 6,498	4,031,731
Ra msele tingslag.
Ramsele socken .................	.......... 2,831	1,351,179
Edsele „ .................	........... 1,373	489,849
Helgums „ .................	........... 2,073	520,374

Sgr 6,277 2,361,402 12,775 6,393,133

Mellersta Ångermanlands domsaga.

Sollefteå tingslag.

Sollefteå	socken ................	........... 2,089	217,515
Långsele	11 ................	........... l,987j	579 4öf)
Graninge	11 ................	........... 1,383/
Eds	11 ................	........... 1,112	193,514
Resele	11 ................	........... 1,830	594,692
Lidens	11 ................	........... 1,746	607,018
Multrå	11 ................	........... 1,063	158,015

	Sgr	11,210	2,350,214
Boted tingslag.
Torsåkers socken .............		936	106,937
Ytterlännäs „ .............		3,005	311,483
Dals „ .............		745	122,909
Transport	4,686	541,329

Andra hnfvudtiteln.

Transport	4,686	541,329
Boteå socken.................................	1,283	184,117
Styrnäs „ .................................	1,124	193,469
öfverlännäs socken.....................	948	166,813
Sånga „ .....................	584	83,350

Sgr 8,625 1,169,078 19,835 3,519,292

Södra Ångermanlands domsaga:

Siibrå tingslag.

Säbrå socken................................. Stigsjö „ ................................. Viksjö „ ................................ Häggdångers socken..................	3,941 1,879 1,252 1,058	264,169 208,886 238,123 115,774
Sgr	8,130	826,952
Gudmund,rå och JSora förenade tingslag. Gudmundrå socken.....................	3,565	265,670
Högsjö „ .....................	1,838	238,935
Hemsö kapell!örsamling............	505	58,884
Nora socken ................................	2,529 2,446	228,874
Bjertrå „ .................................	154,958
Skogs „ .................................	862	69,384

Sgr 11,745 1,016,705 19,875 1,843,657.

Ehuru enligt detta förslag folkmängden i den Vestra domsagan
endast skulle uppgå till 12,775 personer och densamma skulle kunna
något ökas, om, på sätt Protokollssekreteraren Schönmeyr föreslagit,
jemväl Lidens socken blefve tillagd denna domsagas område, ansåg
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sig böra frångå denna plan,
enär dels afståndet till tingsstaden i Sollefteå tingslag vore för Lidens
socken kortare än till den blifvande tingsstaden i Bodums tingslag, dels
Resele länsmansdistrikt, som innefattar Resele och Lidens socknar, skulle
genom Lidens utbrytning komma att fördelas på två olika domsagor;
dels ock den Vestra domsagan i följd af målens antal derstädes antagligen
ändock skulle komma att gifva sin innehafvare full sysselsättning. Utbrytningen
af Junsele socken från Mellersta domsagan ansåg åter Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vara påkallad deraf, att afståndet
emellan Fjellsjö socken, hvarest tingsstaden för Bodums tingslag borde

Andra hnfvudtiteln.

förläggas, vore vida kortare än emellan Junsele socken och tingsstaden
i Sollefteå. Samfärdseln emellan Junsele och Fjellsjö socknar, som fortginge
obehindradt vintertiden å skogsvägar, hämmades visserligen under
sommartiden deraf, att allmän väg till större delen emellan dessa socknar
saknades; men en ny sådan väg hade dock redan blifvit undersökt
och anläggningen deraf skulle antagligen påskyndas, om Junsele socken
förlädes till Vestra domsagan.

Beträffande tingslagsindelningen är Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
förslag bygd! på den förutsättning, att hvarje domsaga skulle
innehålla endast två tingslag, hvarigenom förordningen den 17 Maj
1872 skulle kunna i alla tre domsagorna tillämpas, och ansåg Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att en sådan anordning läte sig genomföra
utan någon nämnvärd olägenhet. Ramsele tingslags fördelning
i tvenne komme att medföra ökad kostnad endast för ytterligare eu
tingslokal, och den föreslagna föreningen af Gudmundrå och Kora tingslag
läte sig synnerligen lätt verkställas till följd af de båda tingslagens
läge utmed hvarandra på ömse sidor om Ångermanelfven vid dess nedre
lopp.

Det af Protokollssekreteraren Schönmeyr väckta förslaget att till
Södra domsagan lägga äfven Nordingrå tingslag har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förklarat sig icke kunna biträda, hufvudsakligen af
det skäl, att, äfven om nämnda tingslag utbrötes från den norra domsagan,
behofvet af dennas delning i allt fall qvarstode oförminskadt. En
sådan delning skulle, i händelse Nordingrå tingslag bibehölles vid Norra
domsagan, kunna verkställas på ett både beträffande folkmängden, arealen
och målens antal äfvensom ur öfriga synpunkter synnerligen tillfredsställande
sätt.

Vidare hafva Ytterlännäs sockenbor genom å kommunalstämma
utsedda ombud J. E. Gavelius, F. Malmberg och O. Fahlén uti en till
Eders Kongl. Maj:t i November månad 1878 ingifven skrift — under erinran
att, äfven sedan domareembetets förvaltning delats mellan två vikarier,
göromålen icke kunnat skötas på ett för den rättsökande befolkningen
tillfredsställande sätt — anhållit att Södra Ångermanlands domsaga
jemte Nordingrå tingslag måtte fördelas i tre domsagor sålunda,
att en domsaga skulle bildas af Ramsele tingslag jemte Junsele, Lidens
och Resele socknar, en domsaga af återstående socknar af Sollefteå tingslag,
Boteå tingslag och Gudmundrå socken samt en domsaga af Högsjö
och Ilemsö socknar af Gudmundrå tingslag, Säbrå tingslag, Nora tingslag
samt Nordingrå tingslag.

Andra hnfvndtiteln.

Så väl öfver Eders Kong-]. Maj:ts Befallningshafvandes framställning
som öfver det af Ytterlännäs socknemän väckta förslaget hafva
samtliga tingslagens invånare blifvit genom sockneombnd inför vederbörande
häradsrätter hörde, dervid samtliga ombuden förklarat sig instämma
i förslaget om Södra Ångermanlands domsagas fördelning i flera
domsagor. I afseende å sättet för delningen hafva ombuden från Junsele,
Lidens och Resele socknar samt ett af ombuden från Multrå socken
förklarat sig anse det vara tillräckligt, om domsagan blefve fördelad
i två domsagor, bestående den ena af Ramsele och Sollefteå tingslag
och den andra af de återstående fyra tingslagen, och skulle förstnämnda
domsaga enligt dessa sockneombuds åsigt bestå af fyra tingslag, hvaraf
Resele, Lidens och Junsele skulle utgöra ett. Genom eu sådan fördelning
skulle, enligt dessa sockneombuds förmenande, beqvämare farleder
till tingsställena kunna de rättsökande beredas,, enär de ifrågasatta
tingslagen vore belägna utefter två adalar, ufnga sockneombud förorda
domsagans delning i tre och biträda i allmänhet Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes förslag; dervid dock ombuden från Gudmundrå
och Nora tingslag bestridt dessa domskretsars sammanslagning
i anseende till svårigheten att under vissa tider af aret passera Ängelmanelfven.
Sockneombuden från Botea tingslag framhålla såsom ett
företräde hos Ytterlännäs förslag, att Resele och Lidens socknar hade
större fördel att i förening med Junsele bilda ett tingslag än att förläggas
till Sollefteå tingslag. Mot Gudmundrå sockens förläggande till
Boteå tingslag har erinrats, att nämnda socken för närvarande jemte öfriga
inom Gudmundrå tingslag bildade ett länsmansdistrikt, som ej borde
klyfvas mellan två domsagor.

De myndigheter, hvilkas utlåtande öfver förslagen infordrats, hafva
hufvudsakligen anfört:

Boteå tingslags häradsrätt: att häradsrätten ville framhålla behofvet
af Södra Ångermanlands domsagas fördelning i tre domsagor samt
att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förslag bolde i fiämsta
rummet förordas;

Gudmundrå och Nora o tingslags häradsrätter, hvilka likaledes ansågo
en delning af Södra Ångermanlands domsaga nödvändig, att det
af Ytterlännäs socknebor framstälda förslaget bäst syntes lösa frågan;

Säbrd tingslags häradsrätt: att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
förslag'' till delning af domsagan vore att föredraga,

de t. f. domhafvande i domsagan: att de instämde i Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes förslag, dervid t. f. domhafvanden i Boteå,
Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag anförde, att en delning af Södra

Andra hufvudtiteln.

Ångermanlands domsaga i tre domsagor vore af förhållandena oafvisligen
påkallad, då under eu längre följd af år en sådan mängd mål till
handläggning förekommit, att två domares krafter icke kunnat räcka till
för desammas behandling; att erfarenheten nemligen visat, att de särskilda
vikarierna åtminstone under senare åren sjelfve icke mäktat förrätta
alla lagtima ting, som infallit inom de tingslag, deruti de haft förordnande
att domareembetet förestå, utan att vikarierna varit nödsakade
att skaffa sig biträden för att åt dem öfverlåta hållandet af en del lagtima
ting; samt att detta oaktadt de domhafvandena åliggande göromålen
i anseende till deras mängd och vidlyftighet icke kunnat utföras
med den skyndsamhet, som önskligt varit.

Svea Hofrätt: att dä med hänsyn till den stora mängden af de
vid domstolarne i Södra Ångermanlands domsaga förekommande mål
och ärenden samt domsagans synnerligen vidsträckta område och antalet
af dess invånare delning af domsagan oundgängligen erfordrades;
då erfarenheten redan gifvit vid handen att, oaktadt under eu följd af
år förvaltningen af häradshöfdingeembetet i domsagan varit delad mellan
två personer, dessa icke sjelfva medhunnit alla till embetet hörande
göromål, utan, i anseende till mängden af desamma, andra personer
måst till förrättande af en del deraf förordnas; dä en delning af Södra
Ångermanlands domsaga i två domsagor således ej ens för närvarande,
än mindre för framtiden torde blifva till fyllest för undvikande af ofta
återkommande vikariat och dermed förenade olägenheter; då, derest domsagan
fördelades i tre domsagor, häradshöfdingeembetet i en hvar af
dem säkerligen komme att, för dess innehafvare medföra tillräcklig sysselsättning;
dä genom en sådan anordning af Södra Ångermanlands
domsaga åtminstone större delen af befolkningen skulle kunna komma
i åtnjutande af den snabbare lagskipning, Eders Kongl. Maj:ts nådiga
förordning angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om
häradsting den 17 Maj 1872 afsåge att åvägabringa; dä, äfven om med
häradshöfdingebeställningen i en af de ifrågasatta nya domsagorna till
en början skulle kunna förenas domarevården i Nordingrå tingslag af
Norra Ångermanlands domsaga, det likväl, under antagande af en såsom
hittills fortgående tillväxt i göromålen, för visso inom kort blefve
för innehafvaren af embetet förenadt med svårighet att detsamma behörigen
uppehålla, och för öfrigt icke genom särskiljandet af Nordingrå
tingslag torde förekommas, att Norra Ångermanlands domsaga måste i
en icke aflägsen framtid klyfvas, dervid, i händelse Nordingrå tingslag
redan frångått, åtminstone en af de då blifvande nya domsagorna komme
att varda mindre än vederbör; samt dä slutligen det af Eders Kongl.

Andra hufvudtiteln.

Maj:ts Befallningshafvande framlagda förslag till delning af Södra Ångermanlands
domsaga, hvilket förslag de flesta menigheterna inom denna
domsaga äfvensom de tillförordnade domhafvandena derstädes tillstyrkt,
syntes bäst (tillgodose ortens intressen, Hofrätten, under förutsättning
att inkomster tillräckliga för blifvande domares behof bereddes, i underdånighet
hemstälde, att Eders Kongl. Maj:t måtte, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande
föreslagit, förordna att Södra Ångermanlands domsaga skall delas i tre
domsagor:

en, med benämning Ångermanlands vestra domsaga, omfattande
Ramsele nuvarande tingslag jemte Junsele socken, samt fördelad
i två tingslag, det ena kalladt Bodums tingslag och bestående af Bodums,
Tåsjö, Fjellsjö och Junsele socknar, det andra benämndt Ramsele
tingslag och omfattande Ramsele, Edsele och Hellgums socknar;

en, benämnd Ångermanlands mellersta domsaga, likaledes med två
tingslag, omfattande, det ena Sollefteå nuvarande tingslag utom Junsele
socken och det andra Boteå tingslag; samt

en, med benämning Ångermanlands södra domsaga, bestående af
Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag; dock att, med hänseende till hvad
åtskillige inom Gudmundrå och Nora tingslag erinrat om svårighet att
till ett förena dessa sistberörda två tingslag, denna domsaga tills vidare
skxille vara i nämnda tre tingslag fördelad.

På sätt af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesternorrlands
län blifvit anfördt utgjorde den 31 December 1877 enligt uppgift
af Statistiska Centralbyrån befolkningen inom nuvarande Södra Ångermanlands
domsaga, hvars ytinnehåll utgör omkring 91 qvadratmil, 52,485
personer. I afseende på de handlagda målens antal, så väl tviste- och
brottmålens som ansökningsärendenas, står denna domsaga utan jemförelse
främst bland de under Svea Hofrätt lydande. Enligt hvad af
Chefens för Justitiedepartementet embetsberättelse!- för åren 1869 — 1878
inhemtas, har sammanlagda antalet af de afgjorda målen i de till domsagan
hörande tingslag i medeltal för nämnda år uppgått till 836, ett
antal, som icke obetydligt öfverstiger det vid fördelningen af de två
Jemtlandsdomsagorna i fyra domsagor uppgifna sammanlagda antalet af
de i dessa domsagor afgjorda mål (677). Vid sådant förhållande och på
de öfriga skäl, som af vederbörande myndigheter blifvit anförda, synes
mig fördelningen af den nuvarande domsagans område i tre nya domsagor
vara af behofvet påkallad, och kommer en hvar åt de tre domsagorna
att med afseende å domaregöromålen blifva fullt jemförlig med
eller öfverträffa de flesta andra domsagor under Svea Hofrätt.

Andra hufvudtiteln.

Beträffande åter det sätt, hvarpå ifrågavarande fördelning lämpligast
kan verkställas, anser jag, då frågan om reglering af Norra Ångermanlands
domsaga för närvarande icke är fullständigt utredd, och följaktligen
tvekan synes kunna uppstå, huruvida en blifvande reglering åf
sistnämnda domsaga lämpligast sker genom densammas fördelning i
två nya domsagor eller på det sätt att Nordingrå tingslag derifrån afsöndras
och lägges till annan domsaga, och då mindre lämpligt synes
vara att Gudmundrå tingslag fördelas på två olika domsagor, det af
Eders Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande framstälda förslag till sina
hufvudgrunder vara att föredraga framför det af Ytterlännäs socknebor
förordade. Men ehuru sålunda förstnämnda förslag torde kunna i
hufvudsak godkännas, synes detsamma dock i två punkter böra undergå
någon modifikation. Dels torde nemligen, på sätt Svea Hofrätt hemstält,
Nora och Gudmundrå tingslag med hänseende till hvad af de fleste
sockneombud från dessa tingslag blifvit erinradt, icke för närvarande
höra till ett tingslag förenas, dels ock synes mig vigtiga skäl tala för
förläggande af Lidens och Resele socknar till Vestra domsagan i enlighet
med Ytterlännäs förslag. Denna domsagas invånareantal, som
enligt Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvandes förslag skulle uppgå
till allenast 12,775 personer och betydligt understiga antalet invånare
i de svagast befolkade domsagorna i riket, blefve derigenom ökadt till
16,351 personer, utan att derigenom målens antal blefve större än i vissa
andra af de nybildade norrländska domsagorna. Man vunne ock derigenom
den fördel, att Junsele socken icke behöfde mot sitt bestridande hänföras
till det nybildade Bodums tingslag, till hvars ifrågasatta tingsstad i Fjellsjö
socken, enligt hvad af Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande blifvit
upplyst, ännu icke från Junsele socken förer under sommartiden farbar
väg. Om Resele och Lidens socknar lades till Vestra domsagan,
skulle dessa socknar, jemte Junsele, kunna, såsom ock af ombuden från
dessa trakter blifvit yrkadt, förenas till ett tingslag.

Derest Riksdagen efter nådig framställning anvisar för delningen
af Södra Ångermanlands domsaga i tre nya domsagor erforderliga medel,
synes mig derföre delningen böra blifva sådan att

en domsaga, med benämning Ångermanlands vestra domsaga, omfattar
Ramsele nuvarande tingslag jemte Junsele, Lidens och Resele
socknar;

en, benämnd Ångermanlands mellersta domsaga, omfattar dels Sollefteå
nuvarande tingslag utom Resele, Lidens och Junsele socknar,
dels Boteå tingslag; samt

Bih. till Riksd. Prat. 1881. I Sami. 1 Afd.

Andra hufvudtiteln.

en, med benämning Ångermanlands södra domsaga, omfattar Gudmundrå,
Säbrå och Nora nuvarande tingslag; hvarförutom den, hvilken
kan blifva till häradshöfding i sistnämnda domsaga utnämnd, torde böra
blifva underkastad det vilkor att, derest sådant vid regleringen af Norra
Ångermanlands domsaga kan befinnas lämpligt, Nordingrå tingslag o skall
utan hinder af den för honom utfärdade fullmakt kunna med Ängel -manlands södra domsaga förenas.

Beträffande härefter beloppet af det anslag, _ som för delningens
genomförande erfordras, komma i främsta rummet i beräkning två nya
häradshöfdingelöner, hvardera å 4,500 kronor. I afseende på tjenstgöringspenningarna
är att märka, hurusom vid oregleringen af häradshöfdingarnes
löner sportlerna i nuvarande Södra Ångermanlands domsaga
beräknades till 5,437 kronor samt omkostnaderna för domsagans förvaltning
till 5,000 kronor, hvadan i de för denna domsaga beräknade
tjenstgöringspenningar skedde ett afdrag af 400 kronor, så att desamma,
hvilka rätteligen skulle utgjort 3,500 kronor, i stat upptagas till endast
3,100 kronor. Då emellertid''enligt den nu föreslagna omregleringen ej mindre
genom bildandet af nya tingslag, än ock derigenom att åtminstone
i mellersta domsagan förordningen den 17 Maj 1872 genast komme att
vinna tillämpning, antalet tingsresor skulle blifva i ej oväsentlig mån
förökade, böra enligt de grunder, som följdes vid den allmänna regleringen
af häradshöfdingarnes löneförmåner, afdrag för Överskjutande
sportler öfver nödiga förvaltningsutgifter icke vidare i någon af de nya
domsagorna komma att eg a rum.

Den tillökning af 400 kronor, som härigenom vunnes i det belopp
af tjenstgöringspenningar, hvilket skulle på de tre domsagorna
fördelas, motsvarar emellertid icke det verkliga behofvet. Att till grund
för tjenstgöringspenningarnas beräknande numera lägga de förhållanden,
som ogdo rum åron 1863—1872 ocli voro bestämmundo vid don
allmänna regleringen af häradshöfdingarnes löner, kan ej vara billigt,
när man betänker, att medeltalet vid häradsrätterna inom domsagan
afgjorda mål under åren 1869—1878, de sista, för hvilka officiella uppgifter
äro att tillgå, utvisar en stegring af omkring 50 %, jemfördt med
medeltalet under förstnämnda decennium. Det torde derföre kunna befaras,
att tjenstgöringspenningarnas bibehållande vid samma eller ungefär
samma belopp, som år 1874 beviljades, skulle alltför mycket nedtrycka
löneförmånerna vid dessa svårskötta domsagor och minska utsigterna
att få desamma, synnerligen den vestra, besatta med duglige domare.

Med användande af medeltalet från de senast förflutna tio aren och
med tillämpning i öfrigt af de grunder, som följdes vid senaste regie -

Andra hufvudtiteln.

ring af häradshöfdingarnes löneförmåner, böra tjenstgöringspenningarne
upptagas till följande belopp:

för Ångermanlands vestra domsaga:

16,351 invånare å 10 kronor för hvarje tusental 160

6 gröfre brottmål å 10 kronor .............................. 60

341 andra mål å 5 kronor ....................................... 1,705

eller jemnadt till närmaste hundratal 1,900 kronor;

1,925:

för Ångermanlands mellersta domsaga:

16,259 invånare ......................................................... 160

7 gröfre brottmål......................................................... 70

233 andra mål ............................................................ 1,165

eller i jemnadt tal 1,400 kronor;

1,395: -

för Ångermanlands södra domsaga:

19,875 invånare ......................................................... 200

7 gröfre brottmål ......................................................... 70

242 andra mål ............................................................ 1,210

eller i jemnadt tal 1,500 kronor.

1,480:

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för delning af Södra Ångermanlands domsaga, på sätt jag nu
ifrågasatt, i stället för de åt domhafvanden i nämnda domsaga å ordinarie
stat anvisade aflöningsbelopp af tillsammans 7,600 kronor, å ordinarie
stat bevilja:

för häradshöfdingen i Ångermanlands vestra domsaga:

Lön ................................................................................ 4,500: —

Tjenstgöringspenningar .......................................... 1,900: — 0 400: —

för här adshöf dingen i Ångermanlands mellersta domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar ......................................... 1,400: — 5,900:

Andra kufvudtiteln.

[2.]

Skrifmaterialier
och
expenser
m. in.

[3.]

Krig skof -rätten.

[4.]

Nya Lagberedningen.

[5.]

Ersättning a;
förskott.

för häradshöfdingen i Ångermanlands södra domsaga:

Lön ................................................................................. 4,500: —

Tjenstgöringspenningar .......................................... 1,500: — 6,000: —

och följaktligen förhöja det till Svea Hofrätt med underlydande justniestat
bestämda anslag med 10,700 kronor eller från 573,110 kronor till
583,810 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemställer jag, att detta
förslagsanslag måtte höjas med 300 kronor eller från 62,556 kronor till
62,856 kronor.

Extra anslag.

I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen
anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1882 måtte begäras
5,000 kronor till arfvoden åt Ivrigshofrättens ordförande och tre
militäre ledamöter.

På innevarande års extra stat är till bestridande af kostnaderna
för Nya Lagberedningen anvisadt ett anslag af 40,000 kronor och hemställer
jag, att samma belopp till enahanda ändamål äskas för 1882. —
Öfver sin verksamhet under år 1880 har Beredningen den 31 nästlidne
December afgifvit redogörelse, hvilken för att komma till Riksdagens
kännedom torde få detta protokoll biläggas.

År 1878 medgaf Riksdagen på Eders Kongl. Maj ds förslag, att de
fkostnader, som erfordrades för den då arbetande komitén för afgifvande
af förslag till förändringar i sjölagen, finge bestridas af besparingarna
å anslaget till Nya Lagberedningen för åren 1878 och 1879. Sedan dessa
besparingar blifvit för ändamålet använda, återstår ännu, enligt hvad
Statskontoret anmält, att betäcka ett af Statskontoret för ifrågavarande
komités räkning utgifvet förskott å 5,009 kronor 75 öre. Jag hemställer
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att detta förskott finge
ersättas af de besparingar, hvilka uppstått å anslagen till Nya Lagberedningen
för åren före 1878.

Hvad föredragande Departementschefen sålunda
hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter in -

Andra hufvudtiteln.

stämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla;
och skulle utdrag af detta protokoll till Finansdepartementet
expedieras för behörigt iakttagande vid uppsättandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo
C. P. Hagbergh.

Stormägtigste, AUernäcligste Konung!

Jemlikt föreskriften uti den för Nya Lagberedningen faststälda instruktion
får Beredningen härmed afgifva underdånig redogörelse för sina
arbeten under innevarande år.

Sedan Beredningen enligt föreskrift i nådig skrifvelse den 30 sistlidue
Januari ombesörjt tryckning utaf de af Beredningen utarbetade
förslag till förordning om tioårig och tjuguårig häfd samt dermed sammanhängande
författningar, har Beredningen på grund af omförmälda
instruktions stadganden rörande ordningsföljden för Beredningens arbeten
till behandling företagit frågan om ny rättegångsordning.

_ Efter det åtskilliga förberedande arbeten blifvit verkstälda och
särskildt för vinnande af lättare öfversigt af det omfattande ämnet eu
promemoria angående de vigtigaste frågor, som vid ärendets handläggning
borde komma under öfvervägande, blifvit af en bland Beredningens
ledamöter utarbetad, uppgjordes till en början det förslag till plan för
arbetets ordnande, hvilket, i underdånig skrifvelse den 26 sistlidne Maj
understäldt Eders Kong], Maj:ts pröfning, blifvit enligt nådig skrifvelse
den 9 derpåföljande Juli i nåder godkändt.

I öfverensstämmelse med nämnda plan har arbetet under året vidare
fullföljts, dervid med afseende å de föreliggande frågornas mångfald
och olikartade beskaffenhet en fördelning af göromålen ansetts lämplig.
Sålunda har undertecknad Örbom förnämligast varit sysselsatt med
förarbeten af öfvervägande teoretisk natur, såsom uppställande af redogörelser
för och jemförelser emellan hufvuddragen af utlandets och vårt
eget processväsen med mera dylikt; och har bemälde ledamot, enligt
Eders Kongl. Maj:ts särskilda nådiga förordnande, under Juni, Juli och

indra hufvudtiteln.

Augusti månader uppehållit sig i utlandet, företrädesvis i lyskland,
Frankrike och England, i ändamål att genom egen åskådning och meningsutbyte
på ort och ställe vinna säkrare uppfattning af åtskilliga utlandets
processuella förhållanden och särskildt angående rättegången i
brottmål samt domstolarnas inrättning och arbetsmetoder Vidare hafva
undertecknade Hedenström och Bergius dels gemensamt och dels hvar
för sig utredt åtskilliga frågor af öfvervägande praktisk natur, såsom
upprättande ur olika synpunkter af förslag till domstolsorganisation, landets
indelning i domkretsar, dermed sammanhängande kostnadsberäkningar
med mera, äfvensom i öfrigt varit sysselsatte med bearbetandet
af det statistiska materialet för lösningen af föreliggande spörsmål. Hvad
nämnda statistiska material angår, får Beredningen särskildt anmäla:
att sedan för vinnande af närmare kännedom om bland annat antalet
och beskaffenheten af vissa vid domstolarna förekommande mål äfvensom
de löneförmåner, som tillkomme embets- och tjenstemännen vid rådstufvurätterna
och magistraterna i rikets städer, formulär för uppgifter i
dessa hänseenden blifvit inom Beredningen uppgjorda, så hafva infordrade
upplysningar inkommit från de flesta städer och domsagor; att vidare
särskilda redogörelser beträffande beskaffenheten af de i hofrätterna
handlagda tvistemål blifvit utarbetade samt att dylik redogörelse för de
i Högsta Domstolen fullföljda mål är under arbete.

Vid samfälda rådplägningar hafva de äldre lagförslagen i vissa
delar, som kunnat bedömas oberoende af det sätt, hvarpå domstolsorganisationen
ordnas, undergått granskning och blifvit jemförda med. hvarandra
samt med motsvarande bestämmelser i utländska lagar; i sammanhang
hvarmed allmänna grunder för förändrad lagstiftning i dessa
delar blifvit provisoriskt antagna.

I Beredningens gemensamma öfver! äggningar och beslut i frågan
om ny rättegångsordning har t. f. Byråchefen för lagärenden tagit del.

Sedan på hemställan af Beredningen e. o. Professoren i processrätt
vid universitetet i Upsala, juris doktor I. Afzelius blifvit enligt nådiga
skrifvelsen den 30 sistlidne April förordnad att vid utredandet af
frågan om ny rättegångsordning gå Beredningen tillhanda med upplysningar
och annat biträde i de hänseenden, Beredningen funne behöfligt
att sådant påkalla, har Afzelius jemlikt särskild nådig tillåtelse under
Maj, Juni, Juli och en del af Augusti månad uppehållit sig i utlandet,
hufvudsakligen i Tyskland och Frankrike, för att taga närmare kännedom
om processuella institutioner och dermed sammanhängande ämnen,
företrädesvis inom civilprocessens område.

I öfrigt hafva på anmodan af Herr Statsrådet och Chefen för

Andra iiufvudtiteln.

Civildepartementet de ledamöter af Beredningen, som deltagit i upprättandet
af förslagen till vattenrättsförordning och vissa dermed sammanhängande
författningar, meddelat yttrande dels angående de redaktionsförändringar,
som i sistnämnda författningar kunde erfordras med hänsyn
till Riksdagens beslut i ämnet, dels ock beträffande de anmärkningar,
som af Kongl. Kammarkollegium och andra myndigheter afgifvits i
fråga om Beredningens förslag till flottningsstadga med mera.

I Beredningens sammansättning har under året ingen förändringförekommit.

Den 5 sistliden Mars förordnades dåvarande fiskalen i Kongl. Göta
Hofrätt, numera Assessoren derstädes A. E. W. Uppström att i egenskap
al sekreterare tills vidare tjenstgöra hos Beredningen.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar

K. J. Berg.

0. W. Stael v. Holstein. Axel Örbom. C. W. Hedenström.

0. Bergius.

Stockholm den 31 December 1880.

Wilh. Uppström.

Tredje hufudtiteln.

Protokoll öfver Utrikesdeparteinentsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 20
December 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet
Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Bachke.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet
det af honom uppgjorda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1882
och anförde dervid följande:

Under en följd af år har för vårdandet af de förenade rikenas utrikes angelägenheter
icke blifvit ifrågasatt någon ökning i slutsummorna af de för gemensamma ärenden
utgående statsanslag utöfver den som betingats af löneregleringen för centralförvaltningen.

Denna ökning, som af Riksdag och Stortliing åren 1874 och 1878 beviljades,
har nppgått till respektive 10,050 och 5,300 kronor eller tillsammans 15,350 kronor,
ålderstilläggen för vissa embetsman och vaktbetjente inom utrikesdepartementet oberäknade.

Inom de olika utgiftsgrupperna hafva emellertid vissa ändringar egt rum. Vid
en jemförelse mellan budgetförslagen för 1870 och 1881 finner man sålunda — hvad
nu först de diplomatiska utgifterna beträffar — att kostnaderna för beskickningarne
1870 upptogos till 110,100 riksdaler hamburger banko eller 440,400 kronor, hvarifrån

Bill. till Rilcsd. Prat. 1881. 1:a Afd. Pila Sami. 1

Tredje hufvudtiteln.

dock för en riktig jemförelse böra dragas 1,200 riksdaler hamburger banko eller
4,800 kronor, utgörande traktamente för en militärattaché i Paris; de utgjorde alltså
435,600 kronor, medan samma kostnader för 1881 beräknats till 448,000 kronor. För
expektanslöner och pensioner upptog 1870 års budget belopp, hvilka sammanlagda, i
de förenade rikenas nuvarande myntslag, motsvara 53,475 kronor. I 1881 års budget
äro dessa utgifter beräknade till endast 33,875 kronor. För två militärattachéer finnes
i 1881 års budget uppfördt ett anslag af 12,000 kronor, medan 1870 års budget, såsom
nyss erinrats, upptog endast 4,800 kronor till en sådan attaché. För skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter har slutligen förändringen varit från 75,000 kronor 1870
till 70,825 kronor 1881.

Att anslaget till traktamenten för beskickningarne under en period af tolf år
(nämligen från början af 1869, då budgeten för 1870 framlades, och till 1881) icke
blifvit höjdt med större belopp än 12,400 kronor oaktadt den så högst betydliga stegring
i lefnadskostnader, som under just denna tid egt rum i de allra flesta länder och
synnerligast i hufvudstäderna, måste jag tillskrifva mindre bristen på tillgångar än en
viss hos nationalrepresentationerna befintlig obenägenhet att öka anslagen till embetsman,
hvilkas arbete saknar berättigadt erkännande derför att det på grund af sin beskaffenhet
oftast förblifver obemärkt, men på hvilkas allsidiga duglighet anspråken
dagligen ställas högre. Denna obenägenhet skulle dock ej utgöra hinder för mig att
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdag och Storthing begära medel till förbättring
af de löner, hvilka visat sig vara otillräckliga, såsom fallet synnerligen är med
den som utgår till ministern i Madrid, äfvensom till anställande vid Eders Kongl.
Maj:ts beskickning derstädes af en legationssekreterare för att biträda ministern i hans
för de förenade rikenas betydande handels- och sjöfartsintressen särdeles maktpåliggande
verksamhet och vid förfall för ministern omedelbart kunna öfvertaga beskickningen,
—- derest icke statsverkens ställning fortfarande påbjöde ett uppskof.
Inom kort torde det emellertid blifva en oafvislig pligt för Ministern för utrikes ärendena
att i hvad på honom beror tillse, att ingen bland de förenade rikenas diplomatiske
embetsman må vara utsatt för ekonomiska bekymmer, hvilka kännas synnerligen tryckande
för den som har att bekämpa dem i främmande land.

De vid beskickningarne förekommande kansliutgifterna hafva hittills i allmänhet
blifvit bestridda af beskickningschefen utan derför erhållen godtgörelse. I mån som
den internationela samfärdseln ökas och göromålen vid beskickningarne i följd deraf
växa, blifva dessa utgifter icke obetydliga och utgöra redan vid de större beskickningarne
ett verkligt afdrag på beskickningschefens lön. Vid hvarje beskickning der
legationssekreterare finnes anstäld, har ministern att ersätta honom kostnaden för
bostad och vivre, derest han icke är hos ministern boende, hvilket för gifta legationssekreterare
naturligtvis icke kan ifrågakomma. Minskningen i ministerns löneinkomster
af dessa båda anledningar kan, såsom i Paris, uppgå till en betydlig siffra.

Då emellertid någon fullständig utredning af dessa ämnen ännu icke föreligger,
och fråga vid åtskilliga tillfällen varit å bane att på ett billigt sätt aflösa ministrarnes
förpligtelser i afseende å legationssekreterarnes underhåll, hvilken åtgärd åter skulle

Tredje hufvudtifeln. 3

fordra särskilda förberedelser och möjligen bör företagas först i sammanhang med en
jemväl af andra skäl påkallad omarbetning af ministerreglementet, kan jag nu icke
till Eders Kongl. Maj:t göra någon hemställan i dessa afseenden, utan har endast ansett
mig böra fästa uppmärksamhet på förhållanden, som inom en snar framtid torde
böra regleras.

[1 och 2.]

I afseende å de två första hufvudrubrikerna af kabinettekassans utgifter: Ministern
för utrikes ärendena och Utrikesdepartementet, har jag icke någon ändring att föreslå. san_
För den förra finnas uppförda 24,000 kronor, för den senare 45,600 kronor. [8>]

Den tredje hufvudrubriken omfattar Ministerstaten. Den är delad i trenne under- Ministerafdelningar:
traktamenten, expektanslöner och pensioner.

Den första torde, på grund af hvad jag nyss anfört, böra för år 1882 bibehållas
vid samma belopp som det, hvarmed den nu utgår, eller 448,000 kronor.

Såsom expektanslön finnes i budgeten för 1881 uppfördt ett anslag af 4,800 kronor.

Då Eders Kongl. Maj:t den SO April innevarande år behagat bevilja min företrädare
i utrikesministerembetet, hvilken som envoyé i disponibilitet qvarstår, en dylik lön till
belopp af 6,000 kronor, torde anslaget i 1882 års budget böra beräknas till 10,800 kronor.

Från pensionsstaten har genom döden afgått kabinettsvaktmästaren Englunds enka,
som uppbar pension till belopp af 100 kronor. Anslaget till pensioner torde alltså,
minskadt med detta belopp, uppföras med 28,975 kronor.

Slutsumman för ministerstaten skulle då komma att utgöra 487,775 kronor eller
5,900 kronor mera än i budgeten för 1881. [4l]

Såsom anslag till militärattachéer i Berlin och Paris upptager 1881 års budget

6,000 kronor för hvardera eller tillsammans 12,000 kronor. Under loppet af innevarande
år har den för militärattaché i Berlin uppförda lön utgått till en i samma
egenskap vid beskickningen i Wden anstäld norsk officer. Enär det torde vara af intresse
att ombyte af tjenstgöringsort för militärattachéerna stundom eger rum, så att
svenska och norska krigsstyrelserna må erhålla noggrann kännedom om försvarsväsendets
utveckling inom flere af Europas stater, får jag föreslå att anslaget till militärattachéerna
icke bindes uteslutande vid Tyskland och Frankrike, utan uppföres endast
såsom anslag till två militärattachéer å 6,000 kronor hvardera. [6-|

Anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter finnes i 1881 ars budget, i skrifmalikhet
med hvad jemväl förut egt rum, fördeladt i icke mindre än tretton underaldei- m
ningar. Dessa äro:

a. skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, ved och lyshållning. Utgiften
under denna post har i medeltal för åren 1877—79 utgjort 4,206 kronor och torde
böra för 1882 beräknas till 4,200 kronor;

h. möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor, frakt in. in. Utgiften
har enligt samma medeltal utgjort 3,257 kronor. Den kan alltså för 1882
beräknas till 3,300 kronor;

Tredje hufvudtiteln.

c. prenumeration å tidninger och tidskrifter har i medeltal kostat i det närmaste

2,000 kronor och torde böra beräknas till detta belopp för år 1882;

d. telegrafporto har i medeltal utgått med 9,204 kronor, och kan, ehuru den numera
antagna taxeringen efter ordantalet i många fall medför lägre kostnad per telegiam,
icke beräknas till mindre än 9,500 kronor, enär ett allt vidsträcktare anlitande
af telegrafen ligger i sakens natur;

e- postporto har för samma år uppgått till 5,416 kronor och torde böra beräknas
till 5,500 kronor;

/. ekiperingspenningar är den till beloppet mest vexlande utgiften inom anslaget.
Den har uppgått i medeltal för åren 1877—79 till 21,333 kronor och för tioårsperioden
1870—79, likaledes i medeltal, till nära 19,000 kronor. Då emellertid ekiperingspenningar
utgå endast vid diplomatiska befattningars tillsättande efter inträffad
vakans och oftast någon besparing af lönen under vakansen kan ega rum, hvilken besparing
fai användas till bristens fyllande, anser jag mig icke behöfva i beräkningen
för 1882 uppföra mer än det hittills vanliga beloppet 10,000 kronor;

g. vexelkostnader hafva städse utgått med ett obetydligt belopp, och torde ej behöfva,
särskildt upptagas, utan hänföras lämpligen till diverse utgifter;

h. beskickningarnes extra utgifter. Medeltalet för åren 1877—79 utvisar en siffra
af 7,762 kronor. Denna utgiftspost, som innevarande år redan uppgått till 7,960 kronor,
torde böra beräknas till 8,000 kronor;

i. rese- och kurirkostnader. Medeltalet har varit 4,412 kronor; men utgiften har
innevarande år uppgått till 9,370 kronor. Den torde derföre böra uppföras med åtminstone
5,500 kronor;

k. utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag. Medeltalet har varit 6,274
kronor. Utgiften torde derföre kunna beräknas till 6,000 kronor;

l. alderstittägg och vikariatser sättning ar. För denna post gifver medeltalsberäkningen
icke någon ledning. Under år 1882 skola, enligt gällande lönestat, för
utrikesdepartementet i ålderstillägg till nuvarande embetsmän och vaktbetjente utgå
1,400 kronor. Vikariatsersättningarne kunna, enligt hittills vunnen erfarenhet, icke
uppgå till mer än några hundratal kronor, hvadan beräkningen för hela posten kan
bibehållas såsom i 1881 års budget med 2,000 kronor;

m. hemliga utgifter finnas i 1881 års budget beräknade till 14,000 kronor, hvilken
siffra torde böra bibehållas;

n. diverse utgifter. Medeltalet för åren 1877—79 har utgjort 3,309 kronor, men
för tioårsperioden 1870—1879, 5,633 kronor och posten har innevarande år redan öfveretigit
5,000 kronor. Den torde derföre böra upptagas med åtminstone sistnämnda
belopp.

Ett särskiljande i räkenskapen af nu omförmälda tretton eller, om vexelkostnader
bokföras under diverse utgifter, tolf utgiftsposter kan hafva skäl för sig, men deremot
synes mig deras detaljerande i budgeten icke ur någon synpunkt behöfligt. Jag får
deiföie föreslå att under hufvudrubriken 5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter
uptagas endast fyra underafdelningar, nemligen

Tredje hufvudtiteln.

a. skrifmaterialier och expenser, omfattande hvad här ofvan omförmälts under a.,

b., c., d. och er,

b. ekiperingspenningar, motsvarande posten f.;

c. hemliga utgifter, motsvarande posten m., samt

d. öfriga extra utgifter uiotvarande posterna g., h., i., k, l och n.

Om detta förslag vinner Eders Kongl. Maj:ts bifall, får jag i öfverensstämmelse
med ofvan gjorda beräkningar hemställa, att under hufvudrubriken 5 uppföras

kronor

a. skrifmaterialier och expenser med....... 24,500

b. ekiperingspenningar » ........................................... 10,000

c. hemliga utgifter » 14,000

d. öfriga extra utgifter » ............................................ 26,500

Summan häraf kronor 75,000
öfverstiger beräkningen för 1881 med 4,175 kronor, men är lika med det i 1870 års
budget uppförda beloppet. Medeltalet för åren 1870—79 utgör 80,000 kronor. Att

denna siffra icke obetydligt öfverstiger de i budgetberäkningarne för samma år upptagna
summor, förklaras dels deraf, att medeltalet för posten ekiperingspenningar en samt

utgjort 18,800 kronor, dels deraf att budgetberäkningarne för expensanslaget i det
hela icke alltid grundats på faktiska förhållanden utan jemkats för att bibehålla slutsummorna
i anslaget till diplomatiska utgifter så vidt möjligt orubbade.

En jemförelse mellan kabinettskassans utgifter enligt beräkningen för 1881 och
enligt nu framlagda förslag visar följande skiljaktigheter:

		1881	1882	ökning.
1. Ministern för utrikes ärendena ...		24,000	24,000	_
2. Utrikesdepartementet		45,600	45,600	_
3. Mmisterstaten		.. 481,875	487,775	5,900
4. Militärattachéer		.. . . 12,000	12,000	_
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter	.............. 70,825	75,000	4,175
		Summa 634,300	644,375	10,075

Med bibehållande af nuvarande fördelningsgrund skulle af förhöjningen belöpa
på Sveriges del 7,112 kronor och på Norges 2,963 kronor.

Då emellertid kabinettskassans besparingar, hvilka vid slutet af innevarande år kunna Kabiberäknas
uppgå till något öfver 40,000 kronor, torde ännu vid 1882 års ingång vara tillräck- »ettskasliga
att betäcka en brist af 10,075 kronor, i hvilken mellankommande omständigheter, så- ^parinsom
upphörande af en expektanslön eller dylikt, kunna föranleda minskning, behöfver jag 9aricke
ifrågasätta någon förhöjning för 1882 utöfver de för 1881 beviljade statsanslag till
kabinettskassans utgifter, under förutsättning likväl att Riksdagen, såsom hittills egt
rum, medgifver Eders Kongl. Maj:t fri dispositionsrätt af anslagen till ministerstaten, militärattachéer
samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, och att Storthinget antingen
uttryckligen medgifver samma rätt eller ock på annat lämpligt sätt, som varit
ifrågasatt, sörjer för att nödig reserv må finnas för oförutsedda eller öfver beräknin -

Tredje hufvudtiseln.

garne stegrade utgifter. I sistnämnda afseende har jag för afsigt att, sedan Kongl.
Norska Regeringen inkommit med betänkande i ämnet, till Eders Kongl. Maj:t göra
underdånig framställning att föreläggas Storthinget.

Konsuls- Under hela den tidsperiod, hvars båda yttersta led jag i fråga om de diplomakassan.
tjgjJa utgifterna vält till jemförelsepunkter, hafva de årliga anslagen till gemensamma
utgifter för konsulatväsendet upptagits med en oförändrad summa af 280,000 kronor.
Statsverkens bidrag hafva emellertid samtidigt härmed vunnit en allt större förstärkning
genom de till konsulskassan från vissa konsulsdistrikt indragna afgifterna af
svenska och norska fartyg, hvilken anordning till och med beredt en öfver beräkningarne
så betydligt ökad tillgång, att icke blott flera nya lönade konsulat kunnat upprättas,
utan ock återbetalningar å statsanslagen ega rum. Dessa återbetalningar hafva uppgått
till ett sammanlagdt belopp af 280,000 kronor eller lika mycket som ett helt års
anslag. Den nya anordningen med konsulatafgifternas uppbörd, hvilken sålunda visat
sig i allo välbetänkt och förmånlig, har under loppet af innevarande år vunnit en ny
tillämpning, i det genom nådigt beslut den 3 innevarande månad blifvit bestämdt, att
de konsulatafgifter inom Helsingfors distrikt, som förut tillfallit generalkonsuln, från
och med år 1881 skola ingå till konsulskassan.

Konsulatafgifter.

Inkomstberäkningen för konsulskassan 1881 upptager:

kronor

från Barcelonas distrikt ................................................................................... 5,000

» Havres » 18,000

» Leiths » 12,000

« Londons » 90,000

» Lybecks » 4,500

» Riode Janeiros» 2,000

Summa 131,500

Enligt från de respektive konsulerne ingångna uppgifter, kan innevarande års
inkomst uppskattas till följande summor, hvilka dock endast kunna vara approximativa
:

. kronor

för Barcelona till omkring.................................. 5,600

o Håvre » » 23,000

» Leith » b ......................................................... 15,600

b London b b ................................................................................. 100,300

b Lybeck b b ............................................................................... 4,900

Tredje hufvudtiteln.

Inkomsten utgjorde i afrundade tal:

, . T> . .. 1878. 1879.

Iran .Barcelonas distrikt....................................................... 5 ggo. 4 530.

» Håvres » 17*760. 22^250.

0 Leiths » 12,390. 12,940.

» Londons » 97,800. 91,410.

» Lybecks » .............. . g 230

För Rio de Janeiros distrikt har ännu ingen ledning kunnat vinnas af innnevarande
års resultat, hvadan beräkningen för 1881 torde böra bibehållas. För Helsingfors
distrikt kan den vid generalkonsulatets nyligen skedda reglering, af kommerskollegium
och Norska Regeringens departement för det inre uppstälda beräkning
läggas till grund. För Lybecks distrikt, der inkomsten af konsulatafgifter enligt
konsulns förmening är i nedgående, kan en medelberäkning icke ega rum, hvilket
deremot för Barcelona, Havre, Leith och London torde vara det riktiga.

Med tillämpning häraf anser jag inkomstberäkningen för 1882 kunna uppställas
sålunda:

för Barcelona ............................................................................................... kronor 5,500.

» Hävre ..................................................................................................... » 21,000.

» Helsingfors ........................................................................................... » 8,000.

» Leith ........................................................................................................ » 13,500.

» London ................................................................................................. » 96,500.

» Lybeck .................................................................................................. » 5,000.

» Rio de Janeiro ...................................................... „ 2,000.

Summa kronor 151,500.

I fråga om utgifterna från konsulskassan äro följande, efter framläggande af Konsu1881
års budget inträdda förändringar att märka. Jemlikt ofvan åberopade nådiga late* 1
beslut af den 3 innevarande månad, skall lönen för generalkonsuln i Helsingfors utgå forsf
med 14,000 kronor, hvarjemte ett anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet
af 2,000 kronor blifvit för konsulatet anvisadt. Denna kostnad af sammanlagdt 16,000
kronor uppväges emellertid fullständigt af dels den påräknade inkomsten af konsulatafgifter
8,000 kronor, dels den förut åt generalkonsuln anvisade lön 8,000 kronor,
utöfver hvilken han uppbar ett anslag utan redovisningsskyldighet af 2,000 kronor.

Till sistnämnda belopp uppgår således konsulskassans antagliga vinst af den nya regleringen.

Jemlikt nyssnämnda dag fattadt nådigt beslut, har hamnmästaren i Konstantinopel
erhållit ett personligt tillägg af 700 kronor

Efter den detta år inträffade ledighet af konsulatet i Gibraltar blef anslaget till Konm.
kontorskostnader derstädes, jemlikt nådigt beslut den 2 sistlidne Juli, nedsatt från tet i
3,000 till 2,000 kronor. Gibraltar.

Frågan om lämpligaste ordnandet af konsulatväsendet i Italien blef, efter att Konsu.
hafva varit föremål för långvariga förhandlingar, slutligen genom nådigt beslut den latviisen17
Augusti 1877 afgjord sålunda, att den med ministerposten i Rom förenade lönade italien

Tredje hufvudtiteln.

Konsulatet
i
Riga.

Vicekonsulatet
i
Liverpol.

Lönade

konsulat.

generalkonsulsbefattningen skulle indragas, så snart medel till nödig fyllnad i ministerlönen
kunnat från annat håll beredas, och att öfriga konsulat uti Italien, utom det i
Livorno, som framdeles skulle indragas, bibehöllos såsom olönade.

Lämpligheten att konsulskassans bidrag till ministerlönen upphör, synes mig icke
kunna jäfvas. Huru mycket nemligen än talar för att, på sätt konsulskomitén hemstält,
konsulskassan med en rund summa bidrager till ministerstatens aflöning i det hela,
så länge anslagen till diplomatiska utgifter och till konsulatväsendet utgå efter
olika grunder i afseende å fördelningen rikena emellan, finner ett särskildt bidrag
i Italien likväl icke stöd i några för våra intressen derstädes egendomliga omständigheter.
Deremot synes mig befintligheten af åtminstone ett lönadt konsulat i Italien,
förlagdt i någon af dess sjöstäder, vara af en ganska stor vigt. Ministern i Kom har
vid flera tillfällen vitsordat behofvet deraf; och då i hvarje fall öfverflyttningen af
konsulskassans bidrag till ministerlönen icke kan ske utan en förhöjning i anslaget till
ministerstaten till större belopp än jag nu funnit kunna ifrågasättas, anser jag att en
ny utredning angående behofvet af ett lönadt konsulat i en af sjöhamnarne, bland
Indika Neapel börjar intaga ett för den norska klippfiskexporten allt mer betydande
rum, lämpligen kan föregå en definitiv indragning af den nuvarande generalkonsulsbefattningen.
Jag har för afsigt att inom kort tid föranstalta om en sådan utredning,
så att densamma kan blifva Eders Kongl. Maj:t förelagd före 1882 års ingång. Till
samma års Riksdag och Storthing kunna sålunda göras de framställningar, som betingas
för ministerlönens fyllande genom ökadt anslag till ministerstaten.

Den nyligen inträffade vakansen af konsulatet i Kiga har gifvit anledning till
öfvervägande, huruvida icke derstädes bör upprättas ett lönadt konsulat, på sätt konsulskomitén
i sitt utlåtande af 4 November 1876 ifrågasatt. En sådan anordning bör dock
icke komma att medföra någon nämnvärd utgift för konsulskassan, utan bör kostnaden
för ett sådant konsulat kunna till allra största delen betäckas af konsulatafgifterna.

En annan fråga, som redan sedan någon tid är föremål för öfvervägande, är den
om upprättandet af ett lönadt vicekonsulat i Liverpool. Kommer ett sådant till stånd,
måste kostnaden för konsulatväsendet i Storbritannien något höjas. Detta kan icke
heller anses obilligt, då sjöfarten på detta land gifver ett så betydligt tillskott i konsulatafgifter.

Frågor om andra lönade konsulat stå alltid på dagordningen. Konstitutionskomitén
vid 1880 års Storthing yttrade i anledning af den förändring, som genom
nådigt beslut den 21 Mars 1879 egde rum med konsulatet i Buenos Ayres från lönadt
till olönadt, att komitén hyste tvifvelsmål, huruvida den nya anordningen erbjöde till—
räckliga garantier för de icke obetydliga sjöfartsintressen, som vore fästa vid ifrågavarande
distrikt. Komitén gick än längre genom att uttala, att det vore önskvärdt
att, såvidt möjligt, lönade konsulat upprättades i de vigtigaste transatlantiska hamnarne
och framhöll särskildt lämpligheten af ett lönadt konsulat på Sydamerikas vestkust.

Om också utförandet af en sådan plan som den sistomförmälda torde böra anstå
ännu någon tid, på grund af allmänt bekanta politiska förhållanden, betviflar jag likväl
icke att hela syftningen i komiténs framställning är riktig. Hvilken tvekan man än

Tredje hufvudtitelii.

måste hysa, när det gäller att föreslå nya statsutgifter till rätt betydliga belopp för
upprättandet af institutioner, hvilkas nytta först efter en längre tid kan göra sig gällande,
torde man dock ej behöfva låta försigtigheten gå så långt att man skulle afsåga sig
begagnandet af redan befintliga tillgångar.

Af dessa skäl och af hänsyn till det hvilande förslaget till konsulatförordning,
som, oafsedt frågan om de särskildt svenska konsulatärendernas behandling, torde böra
i sina hufvuddelar, så snart omständigheterna medgifva, till afgörande företagas, vill
jag tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att icke föreslå nedsättning i nu utgående statsanslag
till konsulskassan, ehuru beräkningen kommer att visa ett öfverskott. Jag får i stället
föreslå detta öfverskotts upförande näst efter anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet
under rubrik d) anslag till under reglering varande konsulat m. m.

Pensionsstaten har ökats med 4,000 kronor, till hvilket belopp pension tilldelats Pen_
förre generalkonsuln i Helsingfors Rouget de S:te Hermine. En minskning har åter sioner.
egt rum till belopp af 400 kronor genom konsuln i Archangel Bruenechs enkas död.

Okadt alltså med 3,600 kronor torde anslaget till pensioner uppföras med 20,050 kronor.

Rubriken 2 under konsulskassans utgifter skulle sålunda omfatta:

a. Löner och arfvoden.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet.

c. Anslag till kontorkostnader utan redovisningsskyldighet.

d. Anslag till under reglering varande konsulat m. m.

e. Pensioner.

I ändamål att erhålla en kortare benämning och vinna en med kabinettskassans p]
utgifter öfverensstämmande uppställning, får jag föreslå att hufvudrubriken erhåller
benämning Konsulsstaten.

De af konsulerne årligen afgifna berättelser rörande de förenade rikenas handelKonsuleroch
sjöfart skulle — sedan de förut offentliggjorts såväl i Sverige som i Norge såsomnes ierätintegrerande
del af den officiel statistiken öfver utrikes handel och sjöfart samt i 6
Sverige jemväl i det under ett par år utkomna »Svenskt Handelsarkiv» — jemlikt
nådigt beslut den 15 Mars 1878 utgifvas genom ministerns för utrikes ärendena förfogande,
för hvilket ändamål ett anslag af högst 3,000 kronor anvisades att från konsulskassan
utgå. Mot denna anordning blefvo emellertid anmärkningar redan 1879
framstälda af den komité — konstitutionskomitén — som har att till Storthinget afgifva
betänkande rörande utrikesbudgeten. Komitén yttrade den åsigt, att ifrågavarande
berättelser borde såsom förut intagas i Norges officiela statistik, men att utgifvandet
borde ombesörjas af byrån för handels- och konsulatärenden i norska departementet
för det inre i stället för den norska statistiska centralbyrån. Konstitutionskomitén
vid 1880 års Storthing vidhöll denna åsigt och hemstälde till Storthinget att
för första halfåret 1881 minska Norges bidrag till utgifter i gemensamma konsulatärenden
med ett belopp, som motsvarade s/7 af hvad på nämnda halfår skulle belöpa
af årsanslaget 3,000 kronor till berättelsernas utgifvande, eller 643 kronor. Detta blef
ock Storthingets beslut.

Bih. till Rissel. Prof. 1881. l:a Sami. l:a Afd.

Tredje hufvndtiteln.

Under sådana omständigheter kan jag icke, ehuru jag delar min företrädares åsigt
i afseende å lämpligheten af berättelsernas utgifvande för gemensam räkning, nu ifråga[8
] sätta att begära bibehållande af ett anslag från konsulskassan för sådant ändamål. Till
Skrifta- följd häraf kan anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter något nedsättas.
m.m. Det utgår nu under följande rubriker:

a) skrifmaterialier renskrifning, tryckningskostnader m. m. Härför finnes i 1881
års budget beräknadt 4,500 kronor. Från dragas 3,000 kronor, återstå 1,500 kronor,
som fylla behofvet och med kvilket belopp anslaget torde i budgeten för 1882 uppföras; b)

konsulernes embetsutgifter. Denna post har i medeltal under senaste år obetydligt
öfverstigit det i 1881 års budget beräknade beloppet 10,000 kronor. Jag föreslår
bibehållande af denna siffra;

c) v ex elkostnader. Denna rubrik torde såsom obehöflig kunna försvinna och utgiften
bokföras under nästa littera;

d) diverse utgifter. Dessa äro temligen vexlande och hafva stundom upgått till
inemot 12,000 kronor. Medeltalet är dock betydligt mindre, hvadan de torde kunna
sättas till 7,100 kronor.

Jag föreslår alltså hufvudrubriken 3, skrifmaterialier, expenser och extra utgifter

fördelad på följande sätt:

Kronor.

a. Skrifmaterialier och expenser.............................................................................. 1,500.

b. Konsulernes embetsutgifter ................................................................................ 10,000.

c. Diverse utgifter .................................................. 7,100.

Summa 18,600.

Under förutsättning att svenska och norska statsverkens bidrag till konsulskassan
förblifva oförändrade, blifver det öfverskott, om hvars införande såsom anslag
till under reglering varande konsulat jag redan gjort hemställan, 15,000 kronor.

En jemförelse mellan 1881 års budget och det af mig framstälda förslag visar
följande skiljaktigheter:

Inkomster:	1881.	1882.	Ökning.
Statsverkens bidrag	280,000	280,000	—
Inkomst af konsulatafgifter, förslagsvis ..	131,500	151,500	20,000
Summa kronor 411,500	431,500	20,000
Utgifter:
1. Utrikesdepartementet 2. Konsulsstaten (förut konsulatembets- och tjenste-	11,450	11,450
männens aflöningar m. m.) a. löner och arfvoden	267,700	274,400	6,700
b. anslag till kontorskostnader mot redovisnings-
skyldighet	29,000	31,000	2,000

Transport 308,150 316,850 8,700

Minsk ning.

Tredje hufradtiteln.

1881.

Transport 308,150

c. anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet.
.......................................................... 64,000

d. anslag till under reglering varande konsulat

m. na...................................................................

e. pensioner ............................................................ 16,450

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...... 22,900

Summa kronor 411,500 431,500 27,300 7,300

alltså ökning

20,000

Frågan om användandet af konsulskassans behållning, vare sig den uppstått genom
öfverskott å beräknade inkomster eller besparing i utgifterna, har varit föremål för behandling
af senaste Storthing i sammanhang med frågan om kabinettskassans öfverskott.
Sedan Kongl. Norska Regeringens betänkande häröfver inkommit, får jag tillfälle
att underställa jemväl denna angelägenhet Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Behållningen
vid innevarande års utgång torde komma att utgöra ett temligen betydligt
belopp, och anledning finnes icke för närvarande att befara minskning i de påräknade
inkomsterna för 1881. Skulle Eders Kongl. Maj:t således finna skäl begära den hittills
vanliga dispositionsrätten öfver behållningen och såväl Riksdag som Storthing dertill
lemna medgifvande, torde det böra tagas i öfvervägande att till statsverken återbetala
hvad för kommande oförutsedda behof ej kan anses erforderligt.

Slutligen har jag att i sammanhang med konsulskassans budget erinra om den
uppställning, som Storthinget 1880 gaf åt norska statsbudgetens 10:de hufvudtitel. Såvidt
denna uppställning skall anses böra medföra en ändring för framtiden i den gemensamma
konsulatbudgeten, kan jag icke underlåta att deremot uttala min betänklighet.
Jag antager dock att frågan skall kunna ordnas genom nya föreskrifter om bokföringen
af de gemensamma anslagen, derest Storthinget skulle vidhålla sin mening efter att
hafva tagit kännedom af de skäl emot densamma, som jag meddelat Kongl. Norska
Regeringens Departement för det Inre och hvaröfver Kongl. Norska Regeringens betänkande
lärer komma att afgifvas i sammanhang med öfriga frågor rörande de gemensamma
anslagen.

På Herr Ministerns derefter gjorda hemställan och jemlikt
öfrige närvarande statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att Kongl.
Norska Regeringens betänkande skulle infordras öfver nu föredragna
och härhos bilagda förslag till de förenade rikenas gemensamma
utrikes budget för år 1882.

In fidem

A. Cronhielm.

		11
1882. 316,850	Ökning. 8,700	Minsk- ning.
61,000		3,000
15,000 20,050 18,600	15,000 3,600	4,300

Konsuls kassans behåll ning.

Tredje liufyudtitelu.

Protokoll öfver Utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms Slott den 5
Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet
Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hociischild,

Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Lovén,

von Stetern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Nissen,

Bachke.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog Kongl. Norska Regeringens
underdåniga betänkande af den 31 nästlidne December öfver det i sammansatt
svenskt och norskt Statsråd den 20 i samma månad af Herr Ministern framlagda förslag
till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1882 med dertill hörande
beräkningar, och yttrade dervid följande:

Departementet för det inre har i sitt föredrag rörande det af mig framlagda förslag
till utrikes budget till en början påpekat de omständigheter, hvilka på sin tid
föranledde att Storthingets uppmärksamhet icke, i vidare omfång än hvad som skedde,
fästes på betydelsen af den dispositionsrätt, Kongl. Maj:t begärde öfver anslagen till
diplomatiska utgifter och till utgifter för konsulatväsendet. Jag hade nämligen härom
i skrifvelse till departementet för det inre af den 30 sistlidne Oktober påpekat, hurusom
— då (1871) första gången fullständiga beräkningar i detalj öfver anslagsbehofven för
ifrågavarande utgifter förelädes såväl Riksdagen som Storthinget — Kongl. Maj:t begärde
anslagen med samma rätt till deras användande och på enahanda vilkor som dittills,
utan att på samma gång lemnades någon utredning af hvad härmed afsågs. För Riksdagens
del, yttrade jag, var detta obehöfligt, enär deri låg blott ett upprepande af flera

Tredje lmfrudtiteln.

föregående Kongl. propositioner och riksdagsbeslut, men jag antog att hvad Storthinget
beträffade, ett förbiseende härutinnan egt ruin.

Enär jag är ense med Departementet för det inre deruti, att Storthinget — efter
all den utredning frågan erhållit genom åtskilliga Norska Regeringens betänkanden och
Storthingets egna komitéers utlåtanden — icke kunnat förbise, hvaruti kärnpunkten låg,
och konstitutionskomitén vid senaste Storthing äfven, såsom jag i min åberopade skrifvelse
anförde, uttryckligen framhållit densamma, har jag icke att till hvad Departementet i
denna del upplyst foga någon anmärkning.

I ändamål att för framtiden ''bringa frågan till klarhet hade jag i skrifvelsen af
den 30 Oktober framlagt tvänne alternativa förslag. Enligt det ena skulle den vid
hvarje års slut befintliga behållningen i kabinettskassan och konsulskassan, till så stor
del som tillkomme Norge, återbetalas till norska statskassan mot det att Storthinget,
på sätt erbjudits, årligen beviljade ett lämpligt belopp till oförutsedda utgifter. Enligt
det andra skulle vid framläggandet af budgetspropositionen af Storthinget äskas formligt
medgifvande för Kongl. Maj:t, att för dessa utgiftsposter äfvensom för tillfälliga
och oförutsedda utgifter, samt hvad konsulskassan särskildt anginge, till betäckande af
bristande inkomst af konsulatafgifter, få använda hvad från föregående års anslag finnes
i behåll.

Ehuru jag förklarade mig icke hysa någon betänklighet mot principen af den
förra lösningen, kunde jag likväl icke underlåta att framhålla de svårigheter, som vid
dess genomförande skulle möta. Jag fann dem ligga deruti:

att räkenskaperna för de under utrikesdepartementets vård stälda medel omfatta
kalenderår, medan budgetåret i Norge omfattar tiden från 1 Juli ena året till 1 Juli
det andra;

att de konsulskassan för året tillkommande inkomster af konsulatafgifter inom
vissa distrikt icke kunna redan vid årets utgång eller ens vid tiden för räkenskapens
afslutande vara för utrikesdepartementet kända;

att innan konsulatafgifterna för ett år börjat inflyta, betydliga utgifter redan förefallit,
särskildt för bestridande förskottsvis af kostnader som från hemlandet först senare ersättas;

att ju större omfattning bestämmelsen om konsulatafgifternas indragning till konsulskassan
erhåller, desto mer fluktuerande måste antagligen inkomsten af konsulatafgifter
blifva,

och slutligen att hänsyn måste tagas ej blott till Norges andel i den gemensamma
konsulatbudgeten utan till dennas hela sammanlagda belopp.

Med anledning häraf ansåg jag nödigt, att derest indragning af kabinettskassans
och konsulskassans behållningar skulle som regel bestämmas, föreskriften derom borde
i olikhet med den för norska statsanslag i allmänhet bestämda erhålla följande lydelse:

»Hvad efter slutlig utredning finnes i behåll från ett kalenderårs anslag skall före
nästföljande års utgång till statsverken inbetalas.»

Den förutsättning, hvarunder jag ansåg mig kunna förorda en sådan regels fastställande,
var att såväl bland de diplomatiska anslagen som bland anslagen till
konsulatväsendet komme att uppföras lämpliga belopp för oförutsedda utgifter.

Tredje hufvugtiteln.

Med afseende å det senare alternativet framhöll jag:

att det lemnar orubbad den regel, Riksdagen önskat se tillämpad rörande dessa
anslag och som eger långvarig häfd för sig;

att det möjliggör att uppfylla Storthingets berättigade anspråk att känna bestämda
beloppet af det anslag som för hvarje särskildt statsbehof af Storthinget beviljas;

och att det icke är för norska statsbudgeten främmande.

Departementet för det inre har med påpekande af, att det förra förslaget leder
dertill, att budgeten i sjelfva verket kommer att utvisa icke den verkligen beräknade
utgiften, utan en fingerad utgift, större än den som beräknas och hittills i medeltal
utgått, uttalat sig för det senare alternativet.

I afseende å utgiftsberäkningarne har departementet icke gjort någon anmärkning,
men i fråga om beloppet af de anslag, som'' böra äskas, hemstält att då beräkningarne
öfver kabinettskassans utgifter med 10,075 kronor öfverstiga de i 1881 års budget upptagna
och då af mig icke blifvit ifrågasatt, det Eders Kongl. Maj:t skulle begära
en förhöjning i anslaget till motsvarande belopp, utan den åsigt blifvit uttalad, att
skillnaden bör kunna betäckas af behållningen vid 1881 års slut, sådant i sjelfva budgetöfverslaget
borde uttryckligen anmärkas.

I fråga åter om beräkningen af konsulskassans inkomster har departementet påpekat,
att till följd af den för närvarande något stigande sjöfarten de af mig uppstälda
siffror icke kunna anses för höga.

Departementet har vidare yttrat sig i fråga om den af senaste Storthing vidtagna
uppställning af konsulatbudgeten samt rörande anslaget till konsulernes årsberättelser.
Dessa yttranden föranleda icke någon ändring i de af mig framlagda
förslag.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa:

att den gemensamma utrikesbudgeten för år 1882 måtte erhålla följande uppställning: -

Kabinettslcassan :

		Sverige.	Norge. 1	Till sammans.
		Kronor.	Kronor.	Kronor.
1.	Ministern för utrikes ärendena ...........................	24,000.		24,000.
2.	Utrikesdepartementet.............................................	... 32,190.	13,410.	45,600.
3.	Ministerstaten........................................................	... 344,300.	143,475.	487,775.
4.	Militärattachéer......................................................	8,400.	3,600.	12,000.
5.	Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......	... 45,985.	29,015.	75,000.

Summa kronor 454,875. 189,500. 644,375.

Härifrån dragés beloppet af utgifter, som beräknas

kunna bestridas af behållningen vid 1881 års slut 7,075. 3,000. 10,075.

Återstod kronor 447,800. 186,500. 634,300.

Tredje hufrudtiteln.

II. Konsulskassan:

	Sverige.	Norge.	Tillsammans.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Utrikesdepartementet...............................................	6,550.	4,900.	11,450.
Konsulsstaten.............................................. 401,450. afgår hvad som häraf beräknas kunna be-stridas med inflytande konsulatafgifter... 151,500.	142,850.	107,100.	249,950.
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........	10,600.	8,000.	18,600.
Summa kronor	160,000.	120,000.	280,000.

samt att de af mig vid underdånig föredragning den 20 nästl. December framlagda
beräkningar öfver kabinettskassans och konsulskassans utgifter måtte oförändrade
meddelas Riksdagen och Storthinget till ledning för bedömandet af anslagsbehofvet
under nästinstundande statsregleringsperioder.

Dels af hänsyn dertill att 1881 års Riksdag har att bevilja anslag för år 1882,
men innevarande års Storthing deremot kommer att behandla budgeten för 1 Juli 1881
— 1 Juli 1882, dels med afseende å den inom de båda representationerna hittills
brukliga något olika praxis vid beviljande af anslagen för de gemensamma utrikes angelägenheternas
vård, får jag vidare i underdånighet föreslå:

att af Riksdagen måtte för 1882 äskas de efter hittills gällande proportion på
Sveriges andel belöpande summor, nämligen 447,800 kronor till kabinettskassan och

160,000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet
samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som
hittills;

och att af Storthinget måtte för nästkommande budgettermin äskas de enligt
proportionen på Norges andel belöpande summor, nämligen 186,500 till kabinettskassan
och 120,000 kronor till konsulskassan äfvensom uttryckligt medgifvande att
derutöfver må användas hvad af äldre anslag för samma ändamål kan finnas besparadt.

Hvad Herr Ministern sålunda föreslagit och hemställt och
deruti öfrige närvarande statsrådsledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.

In fidem

A. Gronhielm.

Tredje hufvudtiteln.

Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1882.

I. Kabinettslcassan:

		Sverige.	Norge. Tillsammans.
		Kronor.	Kronor.	Kronor.
1.	Ministern för utrikes ärendena ...............................	24,000.	—	24,000.
2.	Utrikesdepartementet...............................................	32,190.	13,410.	45,600.
3.	Ministerstaten..........................................................	344,300.	143,475.	487,775.
4.	Militärattachéer........................................................	8,400.	3,600.	12,000.
5.	Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........	45,985.	29,015.	75,000.
	Summa kronor	454,875.	189,500.	644,375.
	Härifrån dragés beloppet af utgifter, som beräknas
	kunna bestridas af behållningen vid 1881 års slut	7,075.	3,000.	10,075.
	Återstod kronor	447,800.	186,500.	634,300.
Konsulskassan:
1.	Utrikesdepartementet................................................	6,550.	4,900.	11,450.
2.	Konsulsstaten.............................................. 401,450.
	afgår hvad som häraf beräknas kunna be-
	stridas med inflytande konsulatafgifter 151,500.	142,850.	107,100.	249,950.
3.	Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........	10,600.	8,000.	18,600.
	Summa kronor	160,000.	120,000.	280,000.

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1882.

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena........................................................................ 24,000.

2. Utrikesdepartementet......................................................................................... 45,600.

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000.

Legationssekreterare.................................................... 6,000. 54,000.

Beskickningen i Briissel och Haag:

Ministerresident........................................................................ 20,000.

Transport 74,000.

69,600.

Tredje hufvudtiteln.

Transport 74,000.

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Piénipotentiaire *....................... 10,000.

Drogman**................................... 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 36,000.

Legationssekreterare............................................... 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident *** .......................................................... 6,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare .......... 8,000. 68,000.

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident ....................................................................... 20,000.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.
Legationssekreterare ..................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare..................... 8,000. 68 000

Beskickningen i Rio de Janeiro:

Chargé d’Affaires f.................................................................. 2,000.

Beskickningen i Rom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentaire |f......... 19,000.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire o. Ministre Piénipotentiaireftt 16,000.

Legationssekreterare................................................. 6,000. 22 000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Piénipotentiaire 40,000.
Legationssekreterare................................................... 6,000. 46,000.

b. Expehtanslöner...........................................................................

c. Pensioner.............................................................

448,000.

10,800.

28,975.

* Uppbär frän konsulskassan	10,000 kronor.
** »	» »	2,000	»
***	såsom Generalkonsul	8,000	»
t »	» »	17,000	»
It	» »	10,000	»
ttt »	» »	16,000	•
iiik. till	Rikad. Prof. 1881.	Ua Sami.	l.o A/d.

Transport

69,600.

487,775.

557,375.

Tredje hufvudtiteln.

	Transport	557,375.
4. Militärattachéer:
1 Militärattaché............................................................	............... 6,000.
1 d:o ...........................................................	.......... 6,000.	12,000.
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a) Skrifmaterialier och expenser..............................	................... 24,500.
b) Ekiperingspenningar..............................................	................... 10,000.
c) Hemliga utgifter.....................................................	................... 14,000.
d) Ofriga extra utgifter.............................................	................... 26,500.	75,000.
	Summa kronor	644,375.
Beräkning öfver konsnlskassans inkomster och	utgifter för ar 1882.
Inkomster:		Kronor.
Svenska statsverkets bidrag...............................................		160,000.
Norska statsverkets bidrag ...............................................		120,000.
Konsulatafgifter, förslagsvis:
inom Barcelonas konsulsdistrikt ......................................	..................... 5,500.
» Håvres » ......................................	..................... 21,000.
» Helsingfors » .....................................	................... 8,000.
» Leiths » .....................................	..................... 13,500.
» Londons » ......................................	..................... 96,500.
» Lybecks » ......................................	.................... 5,000.
» Bio de Janeiros » .....................................	..................... 2,000.	151,500.
	Summa kronor	431,500.
Utgifter:
1. Utrikesdepartementet.....................................................		11,450.
2. Konsuls staten:
a. Löner och arfvoden:	■A

Alexandria,	Generalkonsuln, lön..		12,000.,.
Archangel,	Konsuln, » ..		8,000.
Barcelona,	Generalkonsuln, » ...		12,000.
Hamburg,	» » » ..		8,000.
Håvre,	» » » ..	.................. 14,500.
	Vicekonsuln, » ..	.................. 4,500.	19,000.
Helsingfors,	Generalkonsuln, » ..		14,000.
Italien,	» » » ..		10,000.
Konstantinopel,	Ministre Plénip., » ..	.................. 10,000. Transport 10,000.	83,000.

11,450.

Tredje hnfvudtiteln,

Transport 10,000. 83,000.

Drogman, lön 2,000.

Konsulatssekreteraren, » ......... 6,000.

Legationspredikanten, » ......... 2,000.

Orgelnisten vid svensk-norska

kapellet derstädes, arfvode...... 400.

Hamnmästaren, aflöning ............ 5,300. * 25,700.

Köpenhamn, Generalkonsuln, lön................ 12,800.**

Helsingör, Vicekonsuln, » ..................... 3,900.

Leith, Konsuln, » 16,000.

Lissabon, Generalkonsuln, » .................................... 8,000.

London, » » » ..................... 24,000.

Vicekonsuln, » ..................... 10,000.

Kanslisten, » 6,000.

En kontorist » .................... 5,000. ***

» » » ..................... 4,000. 49,000.

Cardiff, Kontoristen, » ................................... 4,000.

Liverpool, » » 5,000.

Newcastle, Vicekonsuln, » .................................... 8,000.

Lybeck, Konsuln, » 8,000.

Kio de Janeiro, Generalkonsuln, » .................................... 17,000.

Shanghai, Vicekonsuln, »f ................................* 12,000.

Tunis, Konsuln, » 6,000.

Washington, Generalkonsuln, » .......................... 16,000.

274,400.

11,450.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Barcelona................................................................. 2,000.

Havre ...................................................................... 4,000.

Helsingfors .........................................•..................... 2,000.

Leith ....''................................................................... 6,000.

London ................................................................. 11,000.

Lybeck ................................................................ 2,000.

Shanghai .............................................................. 4,000. 31,000.

c. Anslag till kontorskostnader titan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ........................................................... 6,000.

Alger ..................................................................... 2,000.

Transport 8,000. 305,400. 11,450.

* Häraf 700 kronor i personligt tillägg.

** » 8,800 » » » ersättningsanslag.

*** » 1,000 » » » tillägg.

•j* Lönen innefattar anslag för resor inom distriktet.

Tredje hufrudtiteln.

Transport 8,000. 305,400.

Archangel ................................................................ 2,000.

Bahia ..................................................................... 2,000.

Bilinie ....... 2,000.

Buenos Ayres .......................................................... 4,000.

Dardanellerna ............................... 500.

Gibraltar.................................................................... 2,000.

Hamburg ................................................................... 2,000.

Japan ...................................................................... 4.000.

Kiel ................................................. 4,000.

Lissabon ............................................................... 2,000.

Marseille....................''............................................. 2,500.

Montevideo ............................................................ 2,000.

Neapel ....................................................................... 3,000.

Newcastle ................................................................. 4,000.

New-York ............................................................... 6,000.

Pireus ........................................................................ 1,000.

Rio de Janeiro ...................................................... 4,000.

Rom ......................................................................... 2,000.

Smyrna................................................................. 1,000.

Tanger................................................................ 2,000.

Triest........................................................................ POOO.* 6i;000.

d) Anslag till under reglering varande konsulat m. m............. 15,000.

c) Pensioner: ............................................................................... 20,050.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser............................................ 1,500.

b. Konsulernes embetsutgifter ................................................. 10,000.

c. Diverse utgifter .......................... 7,100.

11,450.

401,450.

18,600.

Summa kronor 431,500.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsnlskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan:

Jemlikt Nåd. Bealut
af den

3 April 1880.
1 Dec. 1868.

Expektanslöner:

Envoyén, förre Ministern för utrikes ärendena, Herr Björnstjerna 6,000.
Envoyén Friherre Palmstierna ................................................ 4,800.

Summa kronor 10,800.

*) Personligt anslag.

Tredje hufvudtiteln.

29 Sept.	1870.
19 Febr.	1864.
7 Sept.	1858.
1 Dec.	1868.
15 April	1869.
27 Okt.	1857.
4 Maj	1858.J
23 April	1869.
4 Dec.	1838.
22 Nov.	1863.
2 Jan.	1863.
» »	»

Pensioner:

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt ................................ 6,000.

Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton .................................... 4,800.

Förre Envoyén Lövenskiold......................................................... 4,000.

Förre Ministerresidenten Mansbach ......................................... 4,000-

Förre Ministerresidenten Friherre Wrede ............................. 4,000.

Envoyén Friherre Hochschilds enka.......................................... 2,800.

Förre Statsministern för utrikes ärendena Hans Excellens

Herr Friherre Stiernelds enka .................................................. 2,000.

Förre Envoyén Friherre Taubes enka...................................... 1,000.

Förre Kabinettskuriren Ohmans enka ............................ ......... 225.

Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika..................... 75.

Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara..................... 75.

Summa kronor 28,975.

Från konsulsJcassan :

Pensioner:

31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London Willerding ....................... 4,000.

3 Dec. 1880. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Rouget de S:te Hermine 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Arehangel Fleischer.................................... 3,600.

23 Sept. 1864. Förre Generalkonsuln i Rio de Janeiro Hyltén-Cavallius...... 3,200.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt .......................... 1,600.

29 Nov. 1878. Förre Generalkonsuln i Athen von Heidenstams enka........ ... 800.

13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka .......................... 800.

24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandria Testas enka ..................... 800.

29 Maj 1874. Vice Konsuln i New-Castle Hambros enka ........................... 400.

16 April 1869. Aflidne förre Generalkonsnln i Algier Lagerheims dotter Fatima 400.

Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. lAnna Karolina ....................................................................... 225.

iSofia Helena ............................................................................... 225.

Summa kronor 20,050.

Tredje hufyudtiteln.

Protokoll öfver Utrikesdepartementsärencle hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för finansdepartementet
Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyeen,

Friherre von Otter,

Taube,

IIederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Ordinarie Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog förslag till reglering
anslag. ^ r;kggtateng tre^je hufvudtitel för år 1882, grundadt på hvad i sammansatt svenskt
och norskt statsråd denna dag blifvit af Kongl. Maj:t i nåder beslutadt. I enlighet
härmed skulle, såsom Sveriges bidrag till bestridande af gemensamma utgifter, af Riksdagen
äskas 447,800 kronor till kabinettskassan och 160,000 kronor till konsulskassan.

[9 och io] Hvad derefter vidkom de i nu gällande riksstat uppförda anslag, som bestridas af
svenska statsverket allena, nemligen 4,200 kronor till underhåll af svenska kronans
egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till svenska kyrkan i Paris, hemstälde
Herr Ministern, att de måtte oförändrade bibehållas.
till Det för innevarande år å hufvudtiteln uppförda extra anslag af 4,500 kronor till

anslag, fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» vore äfven för 1882 behöfligt. Af detta
arbete hade förlidet år utkommit andra delens förra hälft, utgörande 20 ark. Den
senare hälften af lika eller något större omfång vore redan under tryckning och skulle
under årets lopp utkomma. Utarbetandet af serien från och med år 1521, hvilket fortgått
samtidigt med den under utgifning varande delen, hade nu så långt framskridit,
att äfven af denna serie första häftet sannolikt kunde emotses före detta års utgång.
Hvad af traktatverket senast sett dagen, hade mötts af samma erkännande, som kommit

Tredje hufvudtiteln.

den första delen till godo, och funne Herr Ministern sig derför böra varmt förorda
fullföljandet af ett arbete, hvars utgifvande på sätt som skedde gjorde fosterlandet
heder.

I enlighet med Herr Ministerns derefter gjorda hemställan,
uti hvilken Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen förordna, att afskrift af detta protokoll, jemte dervid
fogade förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för 1882 skullfe
till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid
författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

A. Cronhielm.

Tredje hufvudtiteln.

Förslag till rikstatens tredje hufvudtitel för är 1882.

A. Ordinarie anslag::

I. Till kabinettskassan:

Kronor.

1. Departemenschefen, ministern för utrikes ärendena 24,000.

2. Utrikesdepartementet.............................................................. 32,190.

3. Ministerstaten ............................................................................. 340,145.

4. Militärattachéer ....................................................... 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......................... 43,065. 447,800.

II. Till konsulskassan:

1. Utrikesdepartementet................................................. 6,550.

2. Konsulsstaten ......................................................................... 142,850.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........................ 10,600. jgp 000.

III. Till utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel 4,200.

2. Svenska kyrkan i Paris .......................................................... 1,800. 6,000

Summa kronor 613,800.

B. Extra anslag:

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» ..................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300.

Stockholm 1881. Kongl, Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott
den 5 Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Taube, anhöll derefter i underdånighet
att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1882, få föredraga
de delar af följande till Kongl. Maj:t inkomna framställningar, hvilka
icke redan förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda:

Statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 December 1880 så
vidt den, enligt meddeladt transumt från Finansdepartementet, rörde
fjerde hufvudtiteln;

Bih. Ull Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

Fjerde Imfvndtiteln.

Generalfälttygmästarens och Chefens för artilleriet underdåniga
memorial den 13 November 1880 angående Arméförvaltningens artilleridepartements
behof af statsanslag under år 1882;

Chefens för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement underdåniga
memorial den 15 November 1880 angående departementets medelsbehof
för år 1882;

Chefens för fortifikationen underdåniga memorial af sistnämnda dag
angående extra anslag till fästnings- och kasernbyggnader under
år 1882;

Arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrifvelse
den 5 November 1880 om departementets anslag för år 1882; samt

Arméförvaltningens civila departements underdåniga skrifvelse den
10 December 1880 om behofven år 1882 å de under departementets
förvaltning ställda anslag.

Departementschefen anförde derefter beträffande anslagstitlarne
bland de

Ordinarie anslagen:

Kavaleri- och infanteriregementena.

[l.j Redan i sin år 1879 afgifna berättelse om statsverkets inkomster

Nedsättning i hade Statskontoret anmärkt, bland annat, att de under anslaget till
kavaleri och indelta kavaleri- och infanteriregementena anvisade indelningar eller
infanteri- skattefriheter från ränta och tiondeafgift innefattade utgifter af den beregementena.
gpaffenhet, att de i män af afgång bland löntagare på gammal stat
eller af förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af
ränta å indragna boställen komma att upphöra. Enligt hvad Statskontoret
nu, i sin förut omförmälda skrifvelse af den 10 sistlidne
December, upplyser, har af ett i Statskontoret på grund af 1879 års
landsböcker upprättadt sammandrag det visat sig, att ifrågavarande
indelningar, i 1881 års riksstat beräknade till 901,750 kronor, icke uppgått
till mer än 873,035 kronor, och har derföre Statskontoret hemstält,
att för indelta kavaleri- och infanteriregementena må under rubrik
»friheter» i 1882 år riksstat i rundt tal uppföras 873,000 kronor.

Med bifall härtill torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen,
att det i förevarande anslag under rubrik »friheter» innefattade förslagsanslag,
................................................................................... kronor 901,750: —-

med.......................................................................................... » 28,750: —

nedsättes till ..................................................................... kronor 873,000: —

Fjerde hufvudtiteln.

hvarvid hufvudanslagets slutsumma komme att från 1,602,250 kronor
minskas till 1,573,500 kronor.

Indelta arméens befälsaflöning.

1877 års Riksdag- biföll på det sätt Kongl. Maj:ts förslag om löne- [2.]
fyllnad med 1,000 kronor åt hvarje regementsintendent vid indelta -Förs%s<marméen,
att i anslaget till indelta arméens befälsaflöning för detta än- lönefyllnad
damål beviliades en förhöjning af 28,000 kronor, att, intill dess rege- ät regementementsintendenterne
blifvit tillsatte, utgå såsom förslagsanslag. Det mål, ^delta
Riksdagen genom att gifva lönefyllnaden tills vidare naturen af för- “^^förslagsanslag
velat vinna, var uppenbarligen det att, då tidpunkten för bestämdt <mregementsintendentstjensternas
tillsättande icke kunde vid anslagets slaubeviljande
med visshet förutses, förhindra, att under den närmaste
tiden lönefyllnaden endast komme att öka hufvudtitelns allmänna besparingar.
Sedan, — efter det Eders Kongl. Maj:t den 9 sistlidne
April faststält reglemente angående besörjandet af den ekonomiska
förvaltningen vid indelta arméens regementen och corpser, Vermlands
fältjägarecorps och allmänna beväringsmanskapet under fred, att lända
till efterrättelse från ingången af derpå följde Oktober månad, — de
vid indelta arméen anslagna regementsintendentslönerna med endast
ett undantag blifvit för regementsintendenter tagna i anspråk,
lärer numera skälet att låta en del af regementsintendentslönerna utgå
såsom förslagsanslag hafva förfallit, hvarföre jag i underdånighet hemställer,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att låta den
i riksstaten vid ifrågavarande statsanslag fogade anmärkning: »deraf

28,000 kronor förslagsanslag» utgå ur riksstaten.

Marinregemente!.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå, att detta anslag må till [3.]
oförändradt belopp, 165,000 kronor, i riksstaten uppföras, för att, i F^andeaf
den mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare anslaget till
blifver disponibelt, äfven under år 1882 användas till underhåll af garni
sonen i Carlskrona.

Fjerde lnifrudtiteln.

[4-]

Förändring
af remonteringsanslageis
natur.

[5-]

Anslag till
kavaleriets
volontärskola.
Namnförändring.

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavaleriets,
artilleriets och fortifikationstruppernes hästar.

Då storleken af detta anslag vore grundad på en viss för Irästarne
antagen tjenstbarhetstid, men hästarnes omsättning dock i verkligbeten
icke förekomme likformigt hvarje år, utan vore mer eller mindre vexlande
både inom särskilda trupper och inom hela den här ifrågavarande
delen af arméen, hvarest remonteringen derföre stundom kunde‘vara
till och med nästan dubbelt större det ena året än det andra, och då
utgifterna å anslaget dessutom vore beroende af hästprisens vexlingar,
har Arméförvaltningens intendentsdepartement, som under sådant förhållande
hyste den åsigt, att de å anslaget tidtals uppkommande behållningar
icke kunde såsom verkliga besparingar å anslaget anses
och derför ej heller borde ingå till hufvudtitelns allmänna besparingar,
i sin skrifvelse af den 5 sistlidne November i underdånighet hemstält,
att anslagets natur måtte från allmänt ordinarie blifva förbytt till reservationsanslag.

Då denna framställning synes välgrundad, torde Eders Kongl.
Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att ifrågavarande anslag må med oförändradt
belopp uppföras i riksstaten såsom reservationsanslag.

Volontärskolan på Carlsborg.

Enär de för kavaleriets volontärskola afsedda byggnaderna å
Ladugårdsgärdet komme att blifva färdiga så tidigt, att samma skolas
öppnande kunde ega rum åtminstone i Juli månad innevarande år, och
således medel från denna tidpunkt erfordrades till aflöning och underhåll
m. in. för skolans personal och till underhåll för hästarne, hade
Arméförvaltningens intendentsdepartement låtit uppgöra och bilägga
sin skrifvelse af den 5 sistlidne November beräkning af kostnaden
för detta underhåll m. m., och uppginge densamma för tiden från den
15 Juli detta år intill årets slut till 35,000 kronor och för helt kalenderår
till 67,000 kronor. Intendentsdepartementet anser, att medel

Fjerde hufvudtiteln.

härför lämpligen kunde anvisas i sammanhang med dem, som utgå till
infanteriets volontärskola på Carlsborg, till hvilken anstalt nu funnes
å riksstaten uppfördt ett förslagsanslag å 243,000 kronor, derå likväl
under åren 1880 och 1881 tillhopa torde uppkomma en behållning af
omkring 50,000 kronor. Intendentsdepartementet hemställer derför,
att medel för den nya kavalerivolontärskolan måtte föreslås af Riksdagen
anvisade på det sätt, att 1881 års utgifter för skolan få bestridas
från 1881 års anslag för infanterivolontärskolan å Carlsborg,
ökadt med behållningarne å samma anslag under år 1880, samt att för år
1882 och framgent i stället för nuvarande förslagsanslaget till infanterivolontärskolan,
243,000 kronor, uppföres under benämning »kavaleriets
och infanteriets volontärskolor» ett för båda skolorna gemensamt förslagsanslag
å 285,000 kronor.

Då de för kavaleriets volontärskola afsedda byggnader blifva, såsom
Arméförvaltningen anmärkt, färdiga till begagnande vid medlet
af innevarande år, synes det rimligt, att de för sitt ändamål tagas så
fort ske kan i anspråk. Då sistnämnda volontärskola dess utom är af
synnerlig vigt för kavalerivapnets utbildning i allmänhet, anser jag
det i hög grad önskvärdt, att skolan redan i år börjar sin verksamhet.
Då jag i öfrigt finner det förslag till underhållsmedlens beredande,
som af Arméförvaltningen afgifvits, vara välbetänkt, får jag
i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen,
att

dels förhöja det till belopp af 243,000 kronor nu utgående
förslagsanslaget till volontärskolan å Carlsborg med 42,000 kronor till

285,000 kronor och medgifva, att från detta anslag, hvars benämning
torde böra förbytas till »volontärskolor», må bestridas från ingången af
1882 och framgent äfven kostnaden för kavalerivolontärskolan,

dels jemväl medgifva, att från 1881 års anslag till volontärskolan
å Carlsborg, ökadt med behållningen å samma anslag under år 1880,
må bestridas kostnaden för kavalerivolontärskolan från den 15 nästkommande
Juli till detta års slut.

Inqvarteringskostnader i Stockholm och
Inqvarteringskostnader i landsorten.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har Anslagens

Chefen för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement anmält, att å sammanstående.

6 Fjerde hufvndtiteln.

det sistnämnda af dessa anslag under år 1880 uppstått en icke obetydlig
brist.

Ifrågavarande båda förslagsanslag äro afsedda för alldeles likartadt
ändamål, nemligen att betala de inqvarteringskostnader, bvilka skola
af statsmedel bestridas. Det förefinnes derföre endast en historisk
förklaringsgrund för deras uppförande i riksstaten såsom skilda anslag.
Då det för önskvärd enkelhet i räkenskapsföringen icke kan vara gagneligt,
att likartade utgifter utgå från olika anslag, och dertill kommer,
att sedan flera år å det senare anslaget uppstått brist, hvaremot å det
förra uppkommit eu i någon mån motsvarande behållning, hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att i riksstaten uppföra dessa båda anslag, nu tillhopa 103,200 kronor,
såsom ett förslagsanslag under benämning »inqvarteringskostnader»
med ett jemnadt belopp af 103,000 kronor, hvarigenom uppstår en
minskning af 200 kronor.

Salpeteruppköp.

Detta förslagsanslag, som nu utgår med 60,000 kronor, har GeNedsättning
neralfälttygmästaren, enligt underdåniga memorialet den 13 November
i anslaget. iggO, ansett kunna, med hänsyn till salpetertillverkningen samt det
snart förestående upphörandet af dylik varas inlösen för kronans
räkning inom Norrbottens län, minskas, och har han föreslagit
minskningen till 5,000 kronor. Då under senare år utgifterna å detta
anslag högst sällan öfverstigit 50,000 kronor, hyser jag den öfvertygelse,
att nedsättningen kan utan fara göras något större och får,
till motvägande af den å annat förslagsanslag här förut begärda förhöjning,
i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kongl. Maj:t
föreslå Riksdagen att minska detta anslag med 10,000 kronor till

50,000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets
kansliexpedition.

j"g_j Detta förslagsanslag torde till jemnande af de ordinarie anslagens

Jemkning i slutsumma få från..................................................................... kronor 5,000: —

ansUget m0(]............................................................................................... »_50: —

minskas till................................................................................. kronor 4,950: —

Fjerde lnifVudtiteln.

och torde benämningen å anslaget böra, i öfverensstämmelse med nu
gällande kansliordning, förbytas till »skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.»

Disciplinkompaniet.

Uti den stat för kompaniet, som med 1876 års ingång började
tillämpas, var kompaniets befäl, beräknadt efter en styrka af 150 man,
bestämdt att utgöras af chefen, 3 subalternofficerare, 6 underofficerare,
6 korpraler och 6 vicekorpraler, och skulle kostnaden härför, inberäknadt
arfvode till auditör, redogörare och väbel, uppgå till 10,938 kronor.
Då emellertid manskapsstyrkan så ökades, att den redan vid
1876 års generalmönstring uppgick till 288 man, således nästan dubbelt
mot den beräknade, begärde Kongl. Maj:t och erhöll af Riksdagen
medel ej mindre till förbättring i aflöningsvilkoren för chefen och redogöraren,
än äfven till befälets ökande med 2 subalternofficerare,
6 underofficerare, 6 korpraler och 6 vicekorpraler. Sedan derefter
disciplinkompaniets styrka börjat sjunka, så att den under år 1878 i
medeltal utgjorde 246 man och vid generalmönstringen den 10 Oktober
1879 endast 200 man, blef, under förutsättning att styrkan dädanefter
ej skulle komma att öfverstiga 200 man, af befälsökningen indragne en
subalternofficer, 3 underofficerare, 4 korpraler och 4 vicekorpraler,
samt extra anslagets belopp derefter rättadt. Uppå Chefens för fortifikationen
underdåniga framställning har Eders Kongl. Maj:t den 23
sistlidne December, vid det förhållande att kompaniet den 30 nästförutgångne
November utgjort endast 114 man, förklarat, att från ingången
af detta år befälet skulle ytterligare minskas med eu subalternofficer
och en underofficer.

Såsom Eders Kongl. Majt:t har sig väl bekant, pågår för närvarande
en undersökning om möjligheten af disciplinkompaniets upplösning. Äfven
om en sådan upplösning beslutas, torde den dock icke hinna utföras
under år 1882, men jag vågar dock hysa den öfvertygelsen, att kompaniets
nummerstyrka icke skall under sistnämnda år öfverstiga den
siffra, hvartill den för närvarande uppgår. Under sådant förhållande
anser jag kompaniet kunna under år 1882 åtnöja sig med det befälsantal,
som var åt detsamma genom förutnämnda år 1875 fastställda
lönestat anslaget. Aflöningskostnaden, efter nu fastställda arfvodesbelopp
med deri inräknade servismedel, komme då att utgöra för

[9.]

Extra anslag
till fyllnad i
befälsaflönmgen.

Minskning i
disciplinkompaniets

underliällsamslag.

Fjerde hufvudtiteln.

kompanichefen ....................................................................	Kronor	4,495	—
1 subalternofficer..................................................................	»	1,224	—
2 d:o å 1,024: — ........................................		2,048	—
1 underofficer......................................................................		1,100	—
5 d:o å 612: — ...................................................	»	3,060	—
1 auditör ...............................................................................		500	—
1 redogörare ......................................................................	»	1,600	—
1 väbel ...................................................................................		40	—
6 korpraler å 36: — .......................................................	)>	216	—-
6 vice korpraler å 18: — ...............................................	»	108	—
tillsammans	kronor	14,391
hvarifrån dock, enär sannolikhet för ombyte af kompanichef under den tid, nu förevarande statsreglering omfattar, icke förefinnes, dock kan dragas den lön denne på sitt regemente
åtnjuter ..........................................................................	D	1,800	—
då kostnaden för kompanibefälets aflöning blifver...	kronor	12,591	—
På ordinarie stat finnas nu för ändamålet uppförda	»	10,938	—
hvarför det för ändamålet erforderliga extra anslag,
som nu utgör 5,000 kronor, kommer att nedgå till...	kronor	1,653	—
eller i rundt tal 1,700 kronor.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fyllnad i disciplinkompaniets
aflöning bevilja för år 1882 ett extra

anslag af....................................................................................... kronor 1,700: —

Vid den betydande nedgång i disciplinkompaniets nummerstyrka,
som redan egt rum, och, efter hvad jag nu anfört, torde kunna ytterligare
förväntas, hvarför med temlig visshet kan antagas, att kompaniet
under år 1882 ej kommer att uppgå till mer än hälften af den
styrka, hvarefter förslagsanslaget till dess underhåll för innevarande
år är beräknadt, tvekar jag ej att hemställa, det nämnda underhålls anslag,

som i gällande riksstat är upptaget till......... kronor 64,062: —

må föreslås nedsatt med .................................................. » 32,000: —-

till............................................................................................. kronor 32,062: —

hvarefter ordinarie anslaget för disciplinkompaniet komme att utgöra
43,000 kronor.

Fjerde hufvudtiteln.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå

nu till............................................................................... kronor 17,251,000:

Vid bifall till de af mig nu framställda förslag
om minskning i anslagen till
kavaleri- och infanteriregementena
.............................. kronor 28,750:

inqvarteringskostnader i Stockholm
och inqvarteringskostnader
i landsorten,

tillsammans ....................... » 200:

salpeteruppköp........................... » 10,000:

skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för departementets
kansliexpedition j> 50

disciplinkompaniet..................... » 32,000

summa minskning kronor 71,000
och om ökning i anslaget till
volontärskolan å Carlsborg...... » 42,000:

skulle de ordinarie anslagen nedsättas med.
till ................................................................

29,000:

kronor 17,222,000: —

Det torde nu tillåtas mig att öfvergå till en framställning af de
extra anslag, som, utöfver hvad redan blifvit angående extra anslag till
disciplinkompaniet ofvan yttradt, af mig anses erforderliga under år 1882.

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial den 15
November 1878 hos Eders Kongl. Maj:t anmält behofvet af ny fältartillerimateriel
och dervid uti vidfogad tablå upptagit såväl hvad af kanoner,
fordon, redskap och ammunition, utöfver redan befintlig materiel, borde
anskaffas, som äfven den af en sådan anskaffning beräknade kostnad,
Bih. till Bifall. Prat. 1881. 1 Sami. 1 Afil. 2

[10.]

Fortsatt anskaffning
af
faltartiUerimateriel.

Fjerde hufrudtiteln.

uppgående till något öfver 4,600,000 kronor, kar Riksdagen, för år
1880 till anskaffning af ett fullständigt utrustadt batteri anvisat ett
belopp af 150,000 kronor samt sedermera för år 1881 till fortsatt anskaffning
af ny fältartillerimateriel 250,000 kronor.

Då de till förenämnda batteri från firman Krapp i Essen levererade
kanoner med lavetter och förställare vid fortsatta omfattande försök
och öfningar af alla slag under år 1880 visat sig motsvara alla
förväntningar såväl beträffande skjutförmåga som lämplighet i öfrigt,
har Generalfälttygmästare!! träffat öfverenskommelse med nämnda firma
om leverans till den 1 April innevarande år af 30 stycken kanoner,
lavetter och förställare, för hvilka samtlige dock alla redskap och tillbehör
skola tillverkas inom landet, Genom denna anskaffning blifva
till detta års exercis att tillgå kanoner med lavetter och förställare för
6 batterier, eller 2 åt hvarje af de tre artilleriregementena.

Af ny artillerimateriel har nu Generalfälttygmästaren, enligt hvad
han i sitt förbemälda underdåniga memorial af den 13 sistlidne November
omförmäler, tänkt sig böra under år 1882 anskaffas dels 36
stycken kanoner, lavetter och förställare med redskap och tillbehör, —
eller dylik materiel till 6 batterier, — jemte en del ammunition, allt be räknadt

till 50,000 kronor för batteri, således......... kronor 300,000: —

dels 40 stycken ammunitions vagn ar med tillbehör,
hvarför kostnaden, efter ett pris af 3,750

kronor för stycket, skulle utgöra .............................. »__ 150,000: —

Summa kronor 450,000: —
Genom en sådan anskaffning skulle — med inberäkning af 8 ammunitionsvagnar,
hvartill medel redan blifvit anvisade, — hvarje regemente
bekomma ytterligare 2 batterier kanoner, lavetter m. m., eller
tillsammans 4 batterier, samt ammunitionsvagnar finnas att tillgå för 2
batterier på hvarje regemente.

Nödvändigheten att med all den kraft, omständigheterna medgifva,
påskynda fullbordandet af det nya fältartilleriets anskaffning lärer vara
nog uppenbar för att icke behöfva af mig framhållas. I den summa,
som af Generalfälttygmästaren ansetts under år 1882 för ändamålet
behöflig, skulle jag sålunda ingalunda velat föreslå någon minskning,
om ej statsverkets tillstånd kräfde att inskränka anslagsfordringarna till
det i främsta rummet nödvändiga. Jag har derför ansett mig böra föreslå
det af Generalfälttygmästaren begärda belopp nedsatt med priset för
6 kanoner med lavetter och förställare, redskap och ammunition, eller
med 50,000 kronor. Härigenom måste visserligen uppoffras den af
Generalfälttygmästaren afsedda förmån, att hvart af artilleriregemen -

Fjerde hufvudtiteln.

tena finge sig tilldeladt 4 batterier af den nya materielen, men med
ett anslag af 400,000 kronor skulle dock kunna förvärfvas återstoden
af de 66 kanoner, hvilkas inköp bos Krupp utgör vilkoret för rätt att
inom riket tillverka kanoner efter hans patent. På grund af hvad jag
nu anfört hemställer jag derföre i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt anskaffning af ny fältartillerimateriel
under år 1882 anslå å extra stat ........ 400,000 kronor.

Positionsartilleri.

Utaf de till ordnande af ett positionsartilleri beräknade kostnader,
696,150 kronor, har Riksdagen anvisat 300,000 kronor, deraf för åren
1878 och 1879 för hvartdera 100,000 kronor, för hvart af åren 1880
och 1881 50,000 kronor.

Med anledning af de gynsamma resultat, som erhållits vid eu af
Flottan år 1879 verkställd sprängskjutning med eu af martinstål tillverkad
4 3:8 kanon, har Generalfälttygmästare!! å artilleriets konstruktionskontor
låtit uppgöra ritning till en 12 cm. så kallad mantelkanon
af martinstål, afsedcl för positionsartilleriet; hvarjemte med aktiebolaget
Bofors-Gullspång uppgjorts kontrakt om tillverkning vid Bofors bruk
af de för denna kanon nödiga göt, hvilka sedermera skola bearbetas
vid Finspångs styckebruk. Ehuru, på grund af den för ifrågavarande
kanon erforderliga storlek af göten, de verkställda försöken att åstadkomma
fullt felfria göt icke vid tiden för afgifvande af Generalfälttygmästarens
underdåniga memorial den 13 sistlidne November hade lyckats,
ansåg sig Generalfälttygmästaren dock icke böra betvifla, att sådana
inom helt kort skulle erhållas, och derefter martinstålets företräde
såsom material till kanoner för positionsartilleriet kunna ådagaläggas.
Han föreslog derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville för fortsatt anskaffning
af materiel till ett positionsartilleri äska ett extra anslag å
100,000 kronor.

Vid hvad Generalfälttygmästaren sålunda framställt anser jag mig
ej böra göra någon annan anmärkning, än att jag, i betraktande af
de för statsregleringen nu beräkneliga tillgångar^, anser mig böra inskränka
anslagsfordran till det belopp, sist församlade Riksdag för ändamålet
anvisade, hvarföre jag i underdånighet hemställer, det Eders
Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till positionsartillerimateriel
bevilja å extra stat för år 1882 ............................................. 50,000 kronor,

[11.]

Fortsatt anskaffning
af
materiel till
positionsartilleri.

Fjerde hufvudtiteln.

[12.]

Anskaffning
af projektiler
till de grofva
kanonerna ä
Oscar

Fredriksborg.

[13.]

Anslag till
skjutförsök.

Projektiler till grofva kanoner.

Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 15
November 1878 anmält behofvet af ökadt antal projektiler till de å
Oscar Fredriksborg uppställda 9",24:s och 8",08:s kanoner, äfvensom att
kostnaden för dessa projektilers anskaffning beräknats uppgå till 164,000
kronor, beviljade Riksdagen härtill, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag,
för år 1880 ett extra anslag af 40,000 kronor. Uti memorial af den
15 November 1879 hade visserligen Generalfälttygmästaren gjort underdånig
hemställan, att ytterligare medel för nämnda anskaffning måtte
af Riksdagen begäras för år 1881, men ansåg Eders Kongl. Maj:t, i
betraktande af den finansiela ställningen, att till nästkommande, 1881
års, riksdag, kunde uppskjutas med begäran om medel för ifrågavarande
behof. I följd häraf har nu Generalfälttygmästaren i memorialet af
den 13 sistlidne November i underdånighet anhållit, det Eders Kongl.
Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning om beviljande för år 1882
af ett extra anslag till ytterligare anskaffning af projektiler för de
grofva kanonerna å Oscar Fredriksborg, till belopp af 60,000 kronor.

Efter en sådan bevillning skulle ändock ytterligare erfordras 64,000
kronor, innan ifrågavarande behof vore fyldt, och då det ej torde vara
rigtigt att än vidare undanskjuta denna anslagsfordran, som, oaktadt
dess vigt för hufvudstadens försvar, redan en gång måst till följd
af bristande tillgångar lemnas ouppfyld, hemställer jag i underdånighet,
att Generalfälttygmästarens förslag måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder
bifallas.

Skjutförsök.

De skjutförsök, som under senaste två åren blifvit utförda och för
hvilka kostnaderna blifvit bestridda från de af Riksdagen dertill anvisade
medel, hafva, såsom Generalfälttygmästaren i sitt meranämnda
memorial den 13 November 1880 upplyser, hufvudsakligen utgjorts af:
försök med krut af olika kornstorlek samt med rör af ny konstruktion;
försök med ny layett till 17 cm. kanon och till pröfning af bäddning
för densamma;

Fjerde hufyudtiteln.

undersökning af dels förstärkta lavetter till 12 om. kanon och
dels för denna kanon föreslagna granatkartescher;

försök med 22 cm. och 15 om. refflaae bakladdningshaubitser, afsedda
för fästningsartilleriet; samt

omfattande försök med 8,4 cm. materiel för utrönande af dess skjutförmåga
och hållfasthet.

Under den närmaste tiden ansåge Generalfälttygmästaren förestå:
skjutförsök med positions- och fältkanoner af martinstål, till hvilka
göten tillverkats vid Bofors bruk;

profning af lavetter med sidor af stål, äfven dessa af inhemsk tillverkning
;

profning af brandrör och brandrörshus till 24 cm. kanon;
undersökning af de i förråd befintliga knall- och fallbomber till
28 cm. kanon;

inskjutning af 17 cm. kanon på större afstånd, än omständigheterna
förut medgifvit, samt lavettens profning under höga elevationer;
profning af granatkartescher till 8,4 cm. kanon;
försök med ringgranater till 12 cm., 10 cm. och 8 cm. kanoner m. m.
Då utaf de 20,000 kronor, hvilka Riksdagen för dylika försök beviljade
för år 1879, numera föga återstode, och för åren 1880 och 1881
inga dylika medel blifvit begärda, hemställer nu Generalfälttygmästaren,
att Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om beviljande
för år 1882 till skjutförsök af ett extra anslag om 30,000 kronor.

Till denna hemställan tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall
och detta så mycket hellre som af en del af dessa försök torde blifva
beroende, huruvida en inhemsk tillverkning af fält- och positionskanoner
m. m. i framtiden såsom hittills kan komma att ega rum; dock hemställer
jag, att anslagets belopp, för jemnande af de extra anslagens
slutsumma, föreslås till 29,984 kronor.

Skjutfält.

För anskaffning af ett för Svea artilleriregemente och artilleriet [14.]
i sin helhet gemensamt skiutfält vid Marma jernvägsstation å iernbanan -Anvisning

o tf tf cj tj s/4- (TjTftytitocl&Yl

Upsala—Margretehill beviljade sist församlade Riksdag, uppå Eders af det till
Kongl. Maj:ts proposition, ett belopp af 161,476 kronor, hvaraf på skjutfältet
extra stat för år 1881 anvisades 84,428 kronor, och medgaf derjemte i lag.
Riksdagen, att från Tierps kronopark skulle få\ för sagda skjutfält upplåtas
den mark å kronoparken, som vore för skjutfältet erforderlig.

[15.]

Anslag till
fästningsbyggnadens

fortsättande
vid Carlsborg.

Fjerde liufrudtiteln.

På grund af Eders Kong!. Maj:ts nådiga bref den 25 sistlidne Juni
hafva redan under år 1880 blifvit vidtagna förberedande åtgärder för
inköp och expropriation af så stor del af fältet, som ansetts erforderlig
till skjutfält för Svea artilleriregemente, och då antagligt vore, att
de för år 1881 anvisade medel till skjutfältets förvärfvande och ordnande
samma år komrne att tagas i anspråk, har Generalfälttygmästaren
nu hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes å extra stat för år
1882 begära anvisning af återstoden af det till skjutfältet beviljade
anslag med ................................................................................. 77,048 kronor.

Äfven denna Generalfälttygmästarens framställning torde vinna
nådigt bifall.

Fortifikationsbehof.

Carlsborg.

Anslagen till fortsättande af fästningsbyggnaden derstädes hafva
för åren 1880 och 1881 utgjort endast 100,000 kronor för hvartdera.
De svårigheter, som vid ett så stort arbete uppkomme af ett så begränsadt
årsanslag, hade af Chefen för fortifikationen redan flera gånger
blifvit för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framhållna, äfvensom
omöjligheten att under sådana förhållanden- kunna utföra arbetena
i enlighet med de uppgjorda kostnadsförslagen. Under förhoppning
att de skäl, som de båda senaste åren föranledt den så betydliga nedsättningen
uti de af Chefen för fortifikationen föreslagna, för arbetenas
jemna bedrifvande behöfliga, anslagssummorna ej längre skulle visa sig
så tvingande, har bemälde Chef uti sitt memorial af den 15 sistlidne
November i underdånighet hemställt, att för år 1882 måtte af Riksdagen
äskas en summa af 250,000 kronor till fortsättande af Carlsborgs
fästningsbyggnad.

För dessa medel vore afsedda att utföras följande arbeten:

Do fortsättning och fulländning af grafvens yttre murbeklädnad
å linierna III och II, eller de egentliga landtfronterna; mingallerier å
linien III, jemte grundläggning af det der blifvande blockhuset, samt
så mycken jordschaktning mot detta murverk, som samtidigt borde ske,
eller omkring 1,150 kubikstänger;

Fjerde hufvudtiteln.

2:o afscliaktning och planering af marken emellan hufvudvallen
och slutvärnet från östra ändan till midt för mellersta tornet, formering
af de tvärvallar, som här skola uppläggas till skydd mot sidobeskjutning
från Waberget, samt uppförande af jord till täckning,
jemte nödig undermurning å östra delen af slutvärnets terrass (öppna
batteri ofvanpå hvalf ven).

Ehuru jag delar Chefens för fortifikationen åsigt om det ofördelaktiga
äfven ur ekonomisk synpunkt att bedrifva ett arbete af den omfattning,
som Carlsborgs fästningsbyggnad, med alltför ringa arbetskrafter
och anslag, tvingar mig dock hänsynen till den finansiela ställningen
att äfven i år tillstyrka en nedsättning i hvad af Chefen för
fortifikationen blifvit begärdt, hvarföre jag i underdånighet hemställer,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Carlsborgs
fästningsbyggnad bevilja för år 1882 ett extra anslag af kronor 150,000.

Carlskrona.

Uti underdånigt memorial af den 15 November 1878, angående [16.]
fästningsbyggnadsanslagen för år 1880, anmälde Chefen för fortifikationen,
att de kontrollräkningar öfver återstående befästningsarbeten befästningar.
vid Carlskrona, hvilka tid efter annan egt rum, gifvit vid handen, att
någon brist ej kunde undvikas, ehuru dess belopp ej då ännu med
någon säkerhet kunde uppgifvas. Det anfördes då äfven, att förnämsta
skälet till den kommande bristen läge deruti, att de kostsamma inventarier
och instrumentalier, deribland 2 goda ångbåtar, en smalspårig
jernväg med rullande materiel m. m., hvilka beräknats att vid nämnda
tid kunna försäljas, men ditintills ej funnit någon köpare, vid en förestående
nödtvungen försäljning under allmän brist på större arbetsföretag
sannolikt komme att inbringa betydligt mindre, än man förut haft
skäl antaga, äfvensom att någon ökad kostnad uppstått genom de stora
jordmassornas sjunkning uti vallarne å Kungsholms fästning och deraf
förorsakad ny fyllning och gasonering. Eders Kongl. Maj:t, som gaf
Riksdagen del af nämnda anförande, begärde tillika, att hela återstoden,
140,000 kronor, af det redan beviljade anslaget till Carlskrona
befästningar skulle för år 1880 anvisas; men anvisade Riksdagen för
sistnämnda år blott halfva summan, 70,000 kronor, och sedermera, för
innevarande år återstående 70,000 kronor. Att en sådan förlängning
af arbetstiden i sin mån bidragit till ökad kostnad, ansåge Chefen förfor
tifikation en ej särskild!, behöfva framhållas.

Fjerde hufrudtiteln.

Sedan nu en stor del af de till försäljning afsedda effekter blifvit
afyttrade, hvarvid prisen, såsom var emotsedt, måst betydligen sänkas,
hade Chefen för fortifikationen låtit verkställa nya beräkningar öfver
kostnaden för de återstående arbetena. Det har dervid äfven tagits i
betraktande, att en del af de instrumentalier och inventarier, som blifvit
inköpta för byggnadsanslaget och således för dess räkning borde
realiseras i den mån arbetet fulländades, äfven efter fästningsbyggnadens
afslutande äro nödvändiga vid fästningens förråd såväl under fred
som vid krigstillfälle. I händelse af deras försäljning, nu sannolikt
till lågt pris, blefve man således omedelbart derefter nödsakad att af
andra medel, men till säkerligen ej obetydligen högre pris, inköpa motsvarande
instrumentalier och effekter.

Enligt hvad Chefen för fortifikationen vidare anfört, utvisade de
gjorda beräkningarne, att vid utgången af år 1880 erfordrades, sedan
alla omkostnader blifvit pålagda, för befästningarnes

afslutande .............................................................................. kronor 175,500: —

Tillgångarne vore

behållning i kontant och materialier

från år 1880 .................................

effekter, dels redan bortslutade, dels

att realisera........................................

1881 års extra anslag..........................

vidare:

effekter, enligt förteckning, föreslagna
att inlösas från fästningsbyggna den

till fästningens förråd ............

hvarefter återstode brist att betäcka

kr. 15,140:

20,360:
70,000:

20,000:

50,000:

175,500:—.
underdånighet

På grund häraf har nu Chefen för fortifikationen i
hemställt, att af Riksdagen måtte till såväl afslutande af befästningarne
å Carlsltrona landsida, som öfvertagande från byggnadsanslaget af en
del instrumentalier och effekter, hvilka för fästningen framgent vore nödvändiga,
äskas för år 1881 ett extra anslag, motsvarande de i ofvan
framlagda specifikation upptagna båda sista poster, eller kronor 70,000.

Härtill tillstyrker jag i underdånighet nådigt bifall.

Fjerde hufvudtiteln.

Intendenturbehof.

Barackbyggnader å mötesplatserne.

ri 71

Efter derom af Eders Kong! Maj:t framstäldt förslag beviljade Anvisning af
Riksdagen år 1877 medel för uppförande på arméens mötesplatser af medel till
barackbyggnader med inredning och anvisade då af de 800,000 kronor, a™ådJt"''
som utöfver behållningarne å allmänna beväringsfonden, hvilken till
ändamålet af Eders Kongl. Maj:t anslogs, voro derför erforderliga, hälften,
eller 400,000 kronor. Då dessa medel nu i det närmaste vore och
fullständigt blefve under år 1881 använda, har Arméförvaltningen å intendentsdepartementet
i sin skrifvelse af den 5 sistlidne November i
underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t, för anskaffande enligt
den fastställda planen af återstående barackbyggnader, måtte af Riksdagen
begära anvisande af det redan för ändamålet beviljade belopp,

400,000 kronor.

I betraktande af tillgångarne för statsregleringen anser jag mig
böra endast på det sätt instämma i Arméförvaltningens framställning,
att jag i underdånighet hemställer, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå
Riksdagen att af det till barackbyggnader å mötesplatserne beviljade
belopp för år 1882 anvisa såsom extra anslag endast... kronor 200,000.

Ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar.

För garnisonskommenderingarne ur indelta arméen till Vaxholms [18.]
fästning har af Arméförvaltningens intendentsdepartement, sedan an- Ersättning
mälan i sådant afseende år 1879 egde rum, förskjutits ett sammanlagdt f°koZmmfa-''
belopp af 37,667 kronor 96 öre, för hvilket Arméförvaltningen i sist- ring ur innämnda
underdåniga skrifvelse anhåller om ersättning, och får jag med mvwholZ
anledning deraf i underdånighet föreslå, det Eders Kongl. Maj:t ville fästning.
af Riksdagen för detta ändamål äska å extra stat under år 1882

kronor ............................................................................................................ 37,668.

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Åfcl. 3

Fjerde hufyudtiteln.

Generalstabens topografiska afdelning.

[19.] Till fortsättande af de topografiska arbetena torde Eders Kongl.

de^topogra- Maj:t v^Ja föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 bevilja anfiska
arbe- slag till samma belopp, som innevarande år för detta ändamål utgår,
tena- eller ................................................................................................. kronor 60,000.

Officerares anställning vid främmande arméer.

[20.] Äfven för år 1882 täcktes Eders Kongl. Maj:t äska af Riksdagen

Understöd för ett extra anslag af 9,000 kronor, att, enligt Eders Kongl. Maj:ts beanstättning8
i profvande, användas till understöd åt officerare, som antingen vinna
främmande anställning i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större armécorps’ rö mmeer.

reiger pog någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt,
eller ock af Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta
upplysningar rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, —
med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett
följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas.

Skarpskytteväsendet.

[21.] _ Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande torde

skarpskytt);- jemvoäl samma anslag som nu för ändamålet utgår, 30,000 kronor, blifva
väsendets och för år 1882 å extra stat äskadt.
skjutskicklighetens
befrämjande.

Byggnadsbehof.

[22.] Vid 1880 års riksdag beviljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts för etabKssemen-

uppförande af ett etablissement i Helsingborg för två sqva tet

i Helting- droner af husarregementet Konung Carl XV, för hvilket kostnaden belor9-
räknats till 358,000 kronor, en summa af 258,000 kronor, och medgafs
att för ändamålet finge användas hvad som kunde inflyta vid försäljning
af de kronans hus och tomtor i Helsingborg och Engelholm, b vil ka,
nu disponeras af sagda husarregemente, och anvisade Riksdagen af
ofvannämnda 258,000 kronor 101,000 kronor att utgå från behållnin -

Fjerde hufvudtiteln.

garne å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernas till
Arméförvaltningen öfverlemnade tillgångar. Chefen för fortifikationen
har nu i det meranämnda underdåniga memorialet den 15 sistlidne
November anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen begära
anvisande såsom extra anslag under år 1882 af återstoden af de

till etablissementet beviljade medel med........................... kronor 157,000,

hvilken framställning torde af Eders Kongl. Maj:t bifallas.

Arméens ackordsamortering.

Ännu för år 1882 torde Eders Kongl. Maj:t vilja till fullgörande
af ackordsamorteringsfondens förbindelser, i enlighet med 1875 års
Riksdags beslut, äska å extra stat...................................... kronor 185,000.

/ Landtförsvarskomitéen.

För den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 19 sistlidne
Juni nedsatta komité för afgifvande af förslag till landtförsvarets
ordnande har Arméförvaltningen af under händer hafvande medel utgifvit
rese- och traktamentsersättning åt komitéens ledamöter kronor 11,541: 10,
förskott till aflöning åt kanslipersonal samt till expenser
.................................................................................... » 6,000: —

tillhopa ...................................................................................... kronor 17,541: lo,

och torde Eders Kongl. Maj:t äska dessa utgifter ersatta genom ett
extra anslag under år 1882, hvilket anslags belopp torde för slutsummans
jemnande och då i öfrigt komitéen kommer att medföra ytterligare
kostnader, kunna bestämmas till................................ kronor 17,600.

Uppå Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga tillstyrkan,
täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla
hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel samt de för landtförsvarets behof
ifrågasatta nya såväl ordinarie som extra anslag, äfvensom i
öfrigt, blifvit af Departementschefen föreslaget och hemstäldt;
och skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit,
utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas för
att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts propo -

[23.]

Anslag till
fullgörande
af ackordsamortermgsfondens
förbindelser.

[24.]

Förskott ä
Landtförsvarskomitéens
utgifter.

Fjerde Imfvudtiteln.

sition om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kan
komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till detta statsregleringsärende
hörande handlingar skulle vederbörande utskott
tillhandahållas.

ex protocollo
Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1881.

Femte hufvudtiteln.

Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5 Januari
1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,

von Steijern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och
Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anhöll i underdånighet
att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om
reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1882,
dervid Departementschefen anmälde följande inkomna skrivelser och
förslag nemligen:

Femte hufrudtiteln.

l:o) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September
1880, med förslag öfver behofvet af förändringar i ordinarie anslag
samt af extra anslag för flottan för år 1882;

2:o) Chefens för sjökrigsskolan embetsskrifvelse den 27 November
1880, med förslag till förbättrad aflöningsstat för skolans lärarepersonal; 3:o)

Marinförvaltningens skrifvelse den 3 December 1880, med
förslag till påbyggnad af exercishuset vid flottans station i Stockholm
jemte åtskilliga förändringar och anordningar i detsamma;

4:o) Komiterades för afgifvande af förslag till fartygscerter för
flottan den 28 Juni 1880 afgifna underdåniga betänkande;

5:o) Marinförvaltningens underdåniga skrifvelser den 12 December

1879 och 12 November 1880 angående ersättning för förskotterade
kostnader för kanonvandringar å sjöfästningarna vid Karlskrona.

6:o) Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 26 Oktober
1880, om anvisande af medel till godtgörande af kostnaden för den
under 4:o omförmälte komité.

Departementschefen yttrade härvid:

»Vid särskilda tillfällen och senast vid föredragning den 9 Januari

1880 af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte hufvud -titel för år 1881, har förre Chefen för sjöförsvarsdepartementet fästat
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å behofvet af tillökning i subalternofficerarnes
antal. Då det nu åligger mig att afgifva förslag till
dylik reglering för år 1882, har jag ansett mig ej böra underlåta att
äfven uttala min åsigt om behofvet af en förstärkning af ifrågavarande
befälspersonal. Men, huru vigtig lösningen af denna fråga ock må
vara, lärer densamma likväl icke böra företagas till pröfning utan afvaktan
på de yttranden och förslag, som den nu församlade sjöförsvarskomitén
kan komma att afgifva; och jag finner mig derföre icke för
närvarande böra göra någon hemställan i berörda afseende.»

Depertementschefen anförde härefter:

Femte hufvudtiteln.

Ordinarie anslag Aflöning

för Flottans kårer och stater.

n i

»Beloppet af de för utgifter under denna titel erforderliga medel Afling för
för år 1882, utöfver den i gällande riksstat för ändamålet uppförda Flottans
summa af 1,201,484 kronor, har Marinförvaltningen enligt beräkning, ^tater^
mot hvilken jag icke har något att erinra, upptagit till 170,000 kronor.

Till betäckande häraf torde för år 1882 liksom för föregående år böra
anlitas de inflytande afgifterna från de på grund af Kongl. brefvet den
10 Maj 1872 vakanssatta båtsmansnummer i Blekinge län och Södra
Möre härad af Kalmar län samt, hvad derutöfver erfordras, bestridas
af särskildt för ändamålet anvisadt anslag å extra stat, hvars storlek
sålunda är beroende af det belopp, hvartill berörde afgifter kunna beräknas
uppgå. För år 1879 kunde då varande behof af aflöningsmedel
betäckas af dylika vakansafgifter till belopp af 108,466 kronor 76 öre;
och då någon betydligare förhöjning i beloppet af dessa medel — hvilka
beräknats kunna, efter slutad vakanssättning, uppgå till en sammanräknad
summa af omkring 121,000 kronor — ej kan för år 1882 påräknas,
anser jag, i likhet med Marinförvaltningen, extra anslag till
lika belopp, som vid sistlidna års Riksdag böra begäras. Min hemställan
blifver derföre att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning
derom att Riksdagen måtte dels medgifva att, utöfver de afgifter
för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af
Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande
af löneregleringen för flottan, jemväl öfriga under år 1882 inflytande
dylika afgifter må för löneregleringens behof under sistnämnda
år användas; dels ock i öfrigt för löneregleringens genomförande under
år 1882 för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat
att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans kårer och stater
redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

[2.]

I anledning af gjord anmälan om uppkommen brist å detta i riks- Användandet
staten såsom »förslagsanslag högst» upptagna anslag, täcktes Eders

slaget.

Femte hufnidtiteln.

Kongl. Maj:t föreslå 1880 års Riksdag att förändra detsamma till reservationsanslag,
med hemställan tillika att af möjligen uppkommande
besparingar å detta anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade
bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått eller komme
att å samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880.

Riksdagen beslöt emellertid att anslaget skulle till oförändradt belopp,
282,000 kronor, fortfarande såsom »förslagsanslag högst» i riksstaten
upptagas, men medgaf att den besparing, som under år 1881
kunde å detsamma beredas, finge af Eders Kongl. Maj:t disponeras till
godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag
förut kunde hafva uppkommit.

Med åberopande af detta Riksdagens beslut, har Marinförvaltningen
anmärkt att det icke vore antagligt att genom Riksdagens sålunda
lemnade medgifvande hela den vid 1879 års slut å anslaget balanserade
bristen, 65,219 kronor 86 öre, komme att blifva betäckt, helst
det vore möjligt att 1880 års enahanda anslag äfven visade sig otillräckligt;
på grund hvaraf Förvaltningen hemstält det Eders Kongl.
Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande, att den besparing som
under år 1882 kunde å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
beredas, stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag
förut kunde hafva uppkommit.

Med erinran det Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 18
Juni sistlidne år befalt Marinförvaltningen verkställa utredning af orsakerna
till detta anslags öfverskridande, men att sådan utredning
ännu icke inkommit, får jag till Marinförvaltningens förevarande framställning
tillstyrka nådigt bifall.

Sjökrigsskolan.

[3.]

I en till chefen för sjökrigsskolan ingifven skrift hafva de vid

Bukring af gamma skola anstälde lektorer, under åberopande att genom den under
lSjökrigsslo- deri 30 Maj 1879 utfärdade stadga för skolan i fråga varande underkm
aflönings- visningsanstalt kunde anses hafva i hufvudsakliga delar erhållit sin
m ner- slutliga organisation, anhållit att vid sådant förhållande och då ny
undervisningsplan blifvit faststäld, hvarigenom flere läroämnen erhållit
ökad undervisningstid, utan att motsvarande jemkning i gällande lönestat

Femte hufrudtiteln. 5

egt rum, förnyad reglering af och förbättring i deras lönevilkor måtte
varda utverkad.

Innan jag öfvergår till vidare redogörelse för sökandenas framställning
och deröfver af skolans chef afgifvet yttrande, torde jag få
erinra derom att, enligt ofvan åberopade stadga, skall såsom grund vid
uppgörande af förslag till kursernas omfång iakttagas, att kadett, som
genomgått alla landklasserna, må i de icke militära ämnena besitta ett
kunskapsmått icke understigande det som för godkänd afgångsexamen
vid rikets allmänna läroverk är föreskrifvet. Lärarepersonalen utgöres
i de icke militära ämnena af fem utaf Eders Kongl. Maj:t förordnade
lektorer, för hvilka aflöningen är beräknad efter det antal
timmar de, enligt den vid statens fastställande gällande undervisningsplan,
hade att i veckan undervisa samt i öfrigt af efter enahanda grund
aflönade lärare och biträdande lärare, dem Chefen för sjöförsvarsdepartementet
antager. Behörighet att söka lektorstjenst tillkommer den,
som enligt gällande bestämmelser är behörig till sökande af lektorstjenst
vid rikets allmänna läroverk.

Nu hafva sökandena hufvudsakligen anfört: att då beloppet af
deras nuvarande aflöning vore grundadt på beräkning af visst arvode
för undervisningstimme, deraf borde vara en följd, att jemkning i undervisningens
anordnande och lärotimmarnes fördelning jemväl föranledde
motsvarande förändring i deras lönevilkor, hvilket likväl icke egt rum,
utan hade, exempelvis, lärarne i franska och i engelska språken, i
matematik och i historia fått sig ålagdt en undervisningstid, som med
tre till sju timmar i veckan öfverskrede det antal undervisningstimmar,
hvarefter aflöningen varit beräknad; att emellertid införandet af en
sådan förändring skulle medföra att lektorernas lönevilkor blefve allt
för vexlande, hvartill komme att ifrågasatta förbättringar i undervisningen
möjligen blefve uppskjutna eller inställda på grund af den rubbning
de skulle förorsaka i en eller annan lärares ekonomiska ställning,
samt att, med afseende å de sålunda med nuvarande aflöningssätt förenade
olägenheter, detsamma syntes böra förändras derhän att, —
liksom förhållandet vore vid rikets allmänna läroverk, vid nya elementarskolan,
vid högre lärarinneseminarium, vid tekniska skolorna och
vid skogsinstitutet in. fl. läroverk, — vid sjökrigsskolan bestämdes ett
visst antal lektorslöner af lika belopp med faststäldt maximum och minimum
af undervisningsskyldighet; att, då, hvad anginge aflöningens
belopp, såväl fordringarne i afseende å förberedande studier och kompetens
för befattningarnes erhållande, som anspråken å arbetet för
desses uppehållande vore hufvudsakligen desamma för lektorerne vid

Femte hufvudtiteln.

sjökrigsskolan som för motsvarande befattningar vid statens öfriga
läroverk, rättvisa och billighet synes påkalla att lönevilkoren för båda
slagen af lektorstjenster blefve desamma samt lektorerne vid sjökrigsskolan
tillförsäkrades en efter de dyrare lefnadsvilkoren i Stockholm
beräknad tillräcklig bergning och betryggad framtid, helst som en
undervisningstid af t. ex. 19 till 24 timmar i veckan å ett stadium
motsvarande allmänna läroverkens högre klasser, utan inberäkning deri
af erforderligt förarbete för undervisningen, skrifprofs rättande, extra
lektioner åt mindre försigkomna elever samt tentamina, och examina icke
lemnade synnerlig tid öfrig till andra värf, minst till någon verksamhet
i statens tjenst, och lektorerne i öfrigt vore så godt som i saknad af
den biförtjenst, som andra skolans lärare kunde påräkna genom lektioner
åt skolans elever mot särskild ersättning, hvilket, i enlighet med
chefens för skolans uttryckta önskan, icke förekomme vid sjökrigsskolan;
att härvid jemväl borde komma i betraktande att de icke militära
lärarne vid sjökrigsskolan egde i vida mindre grad än lärarekåren
vid andra läroverk utsigt till framtida befordran till tjenster med större
anseende och högre aflöning, som för öfrige i statens tjenst anstälde
personer utgjorde eu mäktig uppmuntran under de tidigare tjensteårens
arbete och försakelser, i ty att de förstnämnde ej ens hade utsigt till
befordran till rektorer, för att ej nämna rättigheten till presterlig
tjensteårsberäkning; att sökandena i öfrigt ansåge sig kunna hänvisa
till det af komiterade för afgifvande af förslag till lönereglering för
elementarläroverkens lärare den 17 Maj 1880 afgifna betänkande, som
i de flesta hänseenden syntes kunna tjena till ledning vid bestämmandet
af aflöningen för lektorerne vid sjökrigsskolan, med anmärkning
derjemte att desse sistnämnde icke såsom de allmänna läroverkens
lärare vore tillförsäkrade pension, utan till och med på grund af bestämmelserna
i 35 § 1 mom. i gällande stadga för sjökrigsskolan kunde,
i händelse af längre tids sjuklighet, blifva i saknad af alla löneförmåner;
Och hemstälde sökandena på grund häraf att lektorerne, för hvilka
verksamheten vid skolan vore och måste vara den egentliga och hufvudsakliga,
måtte, med afseende å löneinkomster och andra förmåner, blifva
likstälda med motsvarande tjenstemän vid statens allmänna läroverk,
och således jemväl i afseende å ålderstilläggens belopp, aflöningens
åtnjutande under sjukdom och tjensteårsberäkning vid sökandet af
andra lärareplatser.

Chefen för sjökrigsskolan har i sitt yttrande, med anmärkning det
han ansåge en förbättring af lärarepersonalens löneförmåner vara af
den oafvisliga nödvändighet för skolans utveckling och framtid att detta

Femte hufvudtiteln.

ärende, äfven oafsedt ofvanberörde skrifvelse, skulle blifvit föremål för
framställning från hans sida, tagit under pröfning frågan om reglering
ej allenast af lektorernes utan af hela lärarepersonalens löneförmåner.

Han anför härvid följande.

Lärarne i sjökrigsskolan hade så till vida sins emellan olika ställning,
att en del af dem endast delvis upptoges af skolan, medan andra
åter måste egna hela sin arbetskraft åt densamma. Detta förhållande
syntes nödvändiggöra två väsentligen olika grunder för beräknandet af
ersättningen. För de förra borde ersättning utgå i form af arvoden,
beräknade ej allenast efter den tid, som åt hvarje särskildt ämne vore
anslagen, utan äfven efter vigten af dessa ämnen med afseende på
skolans ändamål. För de senare åter, eller lektorerne, borde ersättningen
utgå i form af fasta löner till sådana belopp, att skolan med
skäl kunde af dem fordra hela deras arbetskraft, d. v. s. en undervisningsskyldighet
motsvarande den, som åligger lektorerne vid de allmänna
läroverken.

Hvad den förstnämnde klassen af lärare beträffade, hade chefen
för skolan, med tillämpning af den ofvan uttalade grundsatsen att vid
aflöningens bestämmande afseende äfven borde fästas å de särskilda
läroämnenas vigt, i en förslagsvis uppgjord stat, uppfört för en del af
dem högre arvoden än de för närvarande åtnjöte.

I afseende å de skolans icke militära lärare, som vid densamma hade
sin uteslutande eller hufvudsakliga verksamhet, har nämnde chef, i likhet
med desse lärare framhållit, att då skolans ändamål vore icke allenast
att meddela den blifvande sjöofficern fackkunskaper, utan en allmän bildning
till det mått, som meddelas i allmänna läroverken och denna undervisning
följaktligen hos lärarne förutsatte ett kunskapsmått, motsvarande
det, som för undervisningen i de allmänna läroverkens högre stadier
erfordrades, hvarföre ock kompetensfordringarne för lärarne voro desamma
vid båda slagen af undervisningsanstalter, så syntes det nödvändigt
att, för att kunna täfla i förvärfvandet och bibehållandet af dugliga
lärare, desse bereddes motsvarande förmåner. Genom en utförlig jemförelse
emellan den undervisningsskyldighet, som åligger de allmänna
läroverkens lärare och lektorerne vid sjökrigsskolan, har chefen vidare
sökt ådagalägga att de senare vore i afseende å tjenstgöringsskyldighet
i det närmaste likstälde med de förra. Så vore deremot icke förhålllandet
hvad löneförmånerna beträffade, hvilka, särskildt i hufvudstaden,
vore för lektorerne vid allmänna läroverken, både hvad lön och ålderstillägg
beträffade, betydligt högre än lektorernes vid sjökrigsskolan,

Femte hufvud titeln.

der en lektor uppbär i lön allenast 1,800 och högst 2,040 kronor,
hvadan hans aflöning, efter tjugu års tjenstgöring, med 4 ålderstillägg
ej stege högre än till 2,800 å 3,040 kronor. Med åberopande i öfrigt
af innehållet i den ingifna skriften i afseende å sökandenes ofördelaktigare
ställning jemväl i afseende å pension, utsigter till biförtjenst
och befordran, samt med anmärkning att de i händelse af vunnen anställning
vid annat statens läroverk, ej egde rätt tillgodoräkna sig de
år de vid sjökrigsskolan tjenstgjort, hade chefen ansett en förnyad
lönereglering för i fråga varande tjensteman böra ega rum, för hvilken
den i ofvan berörde skrift åberopade komités betänkande borde läggas
till grund, och i öfverensstämmelse härmed vid sjökrigsskolan bestämmas
fem fasta lektorslöner, alla till lika belopp och med en undervisningsskyldighet
för deras innehafvare af minst 19 högst 24 timmar
i veckan, som vore nu varande minimi- och maximitid för lektorernes
vid sjökrigsskolan undervisningsskyldighet. Aflöningen borde delas i
lön med ålderstillägg och tjenstgöringspenningar samt lönen bestämmas
till 2,100 kronor och tjenstgöringspenningar till 1,400, med 3 ålderstillägg
af 500 kronor hvardera.

För den händelse emellertid att slutlig reglering af i fråga varande
lektorers löneförmåner icke skulle anses böra företagas innan löneförhållandena
vid de allmänna läroverken blefve ordnade, hade chefen för
skolan framlagt ett alternativt förslag till stat, öfverensstämmande
med den för närvarande för de allmänna läroverken i hufvudstaden gällande
och upptagande lektorslönen till 2,500 kronor med 4 ålderstillägg
af 500 kronor hvardera och ett hyresbidrag af 500 kronor årligen.

För erhållande af tillgångar till de högre utgifter för skolan, som
tillämpningen af vare sig det ena eller andra af dessa förslag skulle
medföra, har chefen föreslagit att lärjungarne vid skolan skulle åläggas
viss terminlig afgift. Han yttrar i afseende härå, att då ofvannämnde
komiterade, med åberopande dels af den mera allmänt spridda välmågan
i vårt land, dels af grannländernas exempel, dels ock af de betydliga
afgifterna vid de enskilda läroverken, ej tvekat att, till betäckande af
en del utaf den ökade kostnad, som den af samma komiterade föreslagna
lönereglering skulle medföra, föreslå en betydligt förhöjd terminsafgift,
han ansåge sig kunna förorda en dylik anordning äfven vid
sjökrigsskolan helst långt kraftigare skäl syntes kunna anföras för
stadgande vid sjökrigsskolan af en afgift till och med betydligt öfverstigande
den vid de allmänna läroverken föreslagna. Härutinnan förekomma
att sjökrigsskolans egenskap af specialskola gåfve den i detta
hänseende en helt annan ställning än den, de allmänna läroverken in -

Femte hufvudtiteln.

toge; att en yngling, som för att egna sig åt Kongl. flottans tjenst
fullständigt genomgått sjökrigsskolan, kunde dermed anses hafva afslutat
sin egentliga uppfostran och erhölle såsom officer aflöning
eller åtminstone ersättning för tjenstgöring och detta vid en ålder,
då de af hans jemnåriga, som efter aflagd maturitetsexamen fortsätta
sina studier vid universitetet, ännu hade en flerårig kurs
innan de blefve behöriga att söka inträde i statens tjenst; att vid
jemförelse emellan kostnaderna för utbildningen till officer vid armén
med dem för genomgåendet af sjökrigsskolan, sistnämnde kurs vore
billigare; att hvad som emellertid mer än något annat syntes tala
för befogenheten af en högre afgift vid sjökrigsskolan, vore den omständighet,
att denna skolas elever under fyra och en half månaders
sjöexpedition årligen åtnjöte fri kost, en ekonomisk förmån, som väl ej
kunde beräknas lägre än till omkring 180 kronor; och ansåge chefen
för skolan sig, på grund häraf, kunna föreslå att en afgift ålades lärjungarne
till belopp af 100 kronor för hvarje halfår, eller, om det alternativa
förslaget till stat gillades, af 75 kronor, då, under antagande att
antalet kadetter fortfarande blefve omkring 60 samt af dem ett antal
af 5 finge friplatser, komme att inflyta ett belopp, i förra fallet af 11,000
och i senare fallet af 8,250 kronor årligen. I denna afgift skulle likväl
inbegripas den afgift af 30 kronor för hvarje läsår, som på grund
af bestämmelsen i 54 § af gällande stadga, af kadett erlägges såsom
bidrag till bestridande af kostnaden för åskådnings- och annan allmän
undervisningsmateriel, instrument m. in., hvilken afgift nu ingår i skolans
expensmedel och redovisas gemensamt med dessa.

I sammanhang härmed hade chefen för skolan hemstält, dels att
lektorerne vid möjligen blifvande anställning vid rikets allmänna läroverk
finge tillgodoräkna sig de år de vid sjökrigsskolan tjenstgjort
äfvensom tillerkännas pensionsrätt i likhet med hvad för lektorerne vid
dessa allmänna läroverk vore eller kunde blifva stadgadt, dels ock att
föreskrift måtte meddelas att, vid anmälan till undergående af pröfning
till inträde i sjökrigsskolan, skulle erläggas en inträdesafgift af 15 kronor,
närmast afsedd till ersättning åt censorerne.

Dessa af lektorerna vid sjökrigsskolan åberopade och af skolans
chef vitsordade förhållanden i afseende å berörde lärares aflöningsförmåner
hafva synts mig icke kunna lemnas utan beaktande, ej allenast

Femte hufvudtiteln.

ur synpunkten af lärarnes berättigade anspråk på billig godtgörelse för
sitt arbete, utan framför allt med afseende å den inverkan de kunna
ega på skolans framtid, som i så väsentlig mån är beroende deraf att
vid densamma fästes lärare med nit för sitt kall och duglighet i dess
utöfning. I den mån sjökrigsskolan, som vid dess inrättande var ansedd
för endast 40 elever och kadetter, utbildats till den uppburna läroanstalt,
i hvilken numera undervisning lemnas åt 60 lärjungar, hafva
anspråken på lärarne vuxit. Under det att 1867 års reglemente för
skolan lemnade valet af lärare åt Chefen för sjöförsvarsdepartementet
utan att stadga några kompetensvilkor för deras antagande, förutsätter
nu gällande stadga, hvad särskild! beträffar lektorstjensterna, att den
sökande skall vara behörig att söka d}dik tjenst vid rikets allmänna
läroverk. Undervisningen har ock blifvit utsträckt. Vid sådant förhållande
äro skäl icke för handen att antaga det sjökrigsskolan skulle,
med de jemförelsevis ringa förmåner den erbjuder sina lärare, kunna i
längden med framgång bestå i den täflan om de bästa lärarekrafterna,
som de många undervisningsanstalterna i Stockholm naturligen framkalla.
Fast hellre saknas icke grund för det antagande att skolan kan
gå i mistning om de dugligaste af de lärare den redan eger, utan utsigt
att återvinna andra af samma halt. I öfrigt lär redan den omständighet
att undervisningsplanen blifvit sedan 1876 års lönereglering, på
grund af vunnen erfarenhet, ändrad, utgöra giltig anledning till en förändrad
reglering af lärarnes aflöningsförmåner, hvilka numera ej stå i
det förhållande till undervisningstiden, som vid dessa förmåners bestämmande
var afsedd.

Om jag sålunda anser mig böra vitsorda behofvet af förändring
af och tillökning i en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöningsförmåner,
hvilka icke uteslutande torde böra bestämmas efter undervisningstiden,
finner jag mig dock icke kunna tillstyrka den af skolans
chef föreslagna reglering, som grundats på ett af Eders Kong! Maj:t
ännu icke pröfvadt komitébetänkande rörande lärare vid andra undervisningsanstalter.

Det alternativa förslaget till stat — å hvilket jag vidfogat uppgift
om nuvarande lönevilkor, i hvilken form det torde få protokollet
biläggas — är, såsom ofvan uppgifvits, grundadt, hvad lektorerne beträffar,
på de förmåner som åtnjutas af deras vederlikar vid allmänna
läroverken i Stockholm och innefattar i afseende å öfrige lärare en
efter nuvarande förhållanden lämpad förändring i deras arvoden. Härvid
må anmärkas att den för lärare i militära ämnen i fråga satta aflöningen
är lägre, än hvad flere af dylika lärare vid Kong], krigsskolan åtnjuta,

Femte hufvud titeln.

äfven utan beräkning af den förmån af bostad, som tillkommer desse.
Ehuruväl nu sistnämnde stat visserligen innefattar en, efter min åsigt,
ingalunda för hög ersättning för den tid och det arbete, undervisningen
vid sjökrigsskolan tager i anspråk, anser jag mig likväl icke
nu böra, under det frågan om reglering af de allmänna läroverkens
lärares löneförmåner ännu icke blifvit pröfvad, förorda densamma till
fastställelse. Lämpligast synes vid berörde förhållande vara att den
reglering, som nu kan ifrågakomma, blir tillfällig under afvaktan att
definitiv reglering kan varda faststäld.

Beträffande de medel som erfordras för ifrågavarande löneförbättring,
tvekar jag ej att, på sätt chefen för sjökrigsskolan föreslagit,
tillstyrka att en afgift må åläggas dem, som njuta fördelarne af undervisningen
i denna skola. Kostnaderna för lärjungarne vid densamma
skulle i allt fall på intet sätt kunna sägas blifva afskräckande genom
en terminlig afgift af 75 kronor eller 150 kronor för år, helst om ett
visst antal friplatser vore att tillgå för obemedlade lärjungar. Såsom
ofvan är anfördt, skulle, med beräkning af 55 betalande elever,
erhållas en summa af 8,250 kronor årligen. I denna summa ingår
likväl det belopp, som hittills influtit i följd af den eleverna åliggande
skyldighet att lemna bidrag med 30 kronor årligen till utgifterna
för skolans expenser. Ehuru visserligen icke hela sistberörde summa
sålunda blefve för löneförbättringen tillgänglig, enär deraf måste
afses en del till förhöjning i det expensmedelsanslag staten består,
skulle dock med en dylik afgift en väsentlig förbättring i lärarnes aflöning
kunna beredas. Då emellertid gällande stat blifvit af Riksdagen
godkänd, anser jag en dylik löneförbättring ej böra utan Riksdagens
medgifvande ega rum, äfven om medlen derför icke blifvit af Riksdagen
anvisade.

Hvad slutligen angår öfrige i detta ärende af chefen för sjökrigsskolan
och lektorerne gjorda framställningar, torde de först på förnyad
anmälan, efter slutlig pröfning af den nu i fråga stälde löneförbättringen,
böra blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts bedömande.

Jag hemställer, på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t måtte begära
Riksdagens medgifvande att, derest tillgångar till förbättrande af
en del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning varder genom förhöjning
af afgifterna för lärjungarne beredd, sådan förbättring må tills vidare
och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kan varda af
Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld kunna, inom ett belopp
af 8,000 kronor årligen, i fråga varande lärare, efter Kongl. Maj:ts
pröfning, tilldelas.

Femte hufvudtiteln,

[4-]

Anslagets beräkning
in. in.

Jemförelse
mellan nuvarande
och
föreslagen ordinarie
stat.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Då inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för nu i fråga varande statsregleringsperiod
beräknats till 1,100,000 kronor, lärer penningeanslaget
till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna böra i riksstaten
uppföras till enahanda belopp och följaktligen anslaget, med ^beräkning
af deri ingående friheter och ersättningar, uppföras med 1,100,409
kronor, eller 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat
upptagna, under förutsättning derjemte att de å nämnde inkomsttitel
uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få användas
för de med anslaget afsedda ändamål.

Uti sin nu anmälda skrifvelse den 30 sistlidne September har
Marinförvaltningen föreslagit eu förhöjning i anslaget till ålderstillägg
med 4,000 kronor; men som de nya utgifter, hvilka böra af detta förslagsanslag
under året bestridas, åtminstone till en del lära komma att
betäckas af behållningar, som uppstå i följd af afgång, anser jag ej
skäl tillstyrka framställning om ändring i anslagets belopp.

Ej heller finner jag mig nu böra biträda Marinförvaltningens förslag
att höja nu varande ordinarie anslag till flottans nybyggnad och
underhåll med en million kronor; hvaremot jag utbeder mig att här
nedan få göra den framställning om anvisning på extra stat af de
medel, jag anser för fartygsbyggnader vara af behofvet påkallad.

I öfrigt bär Marinförvaltningen, beträffande ordinarie anslag, endast
hemstält om öfverflyttning af ett mindre belopp från anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. in. till anslaget för diverse behof,
hvilken öfverflyttning emellertid icke synes vara af den vigt, att framställning
till nu sammanträdande Riksdag i ämnet erfordras.

I afseende å de ordinarie anslagen, har jag ej att göra någon vidare
framställning; och skulle följaktligen, i händelse af nådigt bifall
till hvad jag ofvan anfört, ingen annan ändring i ordinarie staten förekomma,
än att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddnings -

Femte hufvudtiteln.

anstalterna uppförda anslag ökades med det belopp, hvarmed inkomsten
af fyr- och båkmedel beräknats öfverstiga dess nu upptagna summa,
eller .................................................................................. kr. 100,000: —■

hvadan, med tillägg af femte hufvudtitelns slutsumma

enligt gällande riksstat..................................................... » 5,175,000: —

summan häraf kr. 5,275,000: —

utgör det belopp, hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle
för år 1882 uppgå.

Extra anslag.

På extra stat för år 1882 har Marinförvaltningen ansett följande
anslag erforderliga, förutom ofvan upptagna anslag till löneregleringens

genomförande ........................................................................... kr. 50,000: —

nemligen:

Till kompletterande af sjöfästningarnes vid Carlskrona

inventarier m. m.............................................................. » 100,000: —

» anskaffande af en svängbro af jern i stället för

vestra vindbryggan å varfvet i Carlskrona............... » 48,100: —

» anläggning af en stenkaj vid Skeppsholmen i Stockholm
........................................................................... » 38,250: —

» anskaffning af artillerimateriel...................................... » 678,300: —

» kanonvandringar å sjöfästningarne Kungsholmen

och Hästholmen................................................................ » 100,000: —

» omarbetning af krut ....................................................... » 30,000: —

» skjutförsök och inskjutning af kanoner.................... » 20,000: —

» minväsendet ....................................................................... » 343,000: —

hvartill komme dels

» påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station » 24,500: —

dels ett belopp af sammanräknadt..................................... » 117,300: —

till utbyte af bestyckningarna å monitorerna John Ericsson
och Thordön, ändring af lavattaget å korvetterna
Saga och Norrköping samt till nybyggnad
af en bogserångare för Carlskrona station.

Tillsammans kronor 1,549,450: —

De begärda anslagen äro visserligen alla af stor vigt; men
med fästadt afseende å beloppet af de tillgångar, som för närvarande

Femte hufvudtitelii.

lära kunna afses för femte hufvudtiteln, samt behofvet af anslag jemväl
för flottans materiel, anser jag mig böra tillstyrka att anslag begäras
endast för dem af ofvan berörda ändamål, hvilkas tillgodoseende
icke utan allt för stora olägenheter kan uppskjutas, och får jag i sådant
afseende åberopa nedanstående framställningar.

Komplettering af sj öbefastningarnes vid Carlskrona

inventarier.

Till detta ändamål, för hvilket Eders Kongl. Maj:t af 1880 års
Sjobefästnin- Riksdag begärde anslag å extra stat till belopp af 96,000 kronor, anCarMrona
v^sa<^e Riksdagen, som ansåg anslaget kunna på flera år fördelas, hälften
af nyssnämnde summa eller 48,000 kronor. Ehuruväl för dessa
befästningars förseende med fullständig utredning enligt den redogörelse
för behofvet derutinnan, som återfinnes i bilagan n:o 4 a) till
Eders Kongl. Mapts nådiga proposition om statsverket till 1879 års
Riksdag, ännu erfordras ett belopp af sammanlagdt 144,000 kronor,
och Marinförvaltningen på grund häraf begärt att för år 1882 måtte
anvisas 100,000 kronor, så anser jag mig likväl böra hemställa att
framställningen till näst instundande Riksdag om anvisande af medel
för ändamålet inskränkes derhän, att för fortsatt komplettering af i
fråga varande sjöbefästningars inventarier m. m. må å extra stat för sistnämnda
år beviljas lika stort belopp, som, enligt hvad ofvan är angifvet,
af 1880 års Riksdag anvisades, eller 48,000 kronor.

Svängbro af jern å varfvet i Carlskrona.

[6.] Uti skrifvelse till Marinförvaltningen har varfschefen vid Carlskrona

^ern^carfvet s^''a^0Tb under erinran hurusom redan vid åtskilliga föregående tillfällen
* Carlskrona. blifvit framhållet behofvet af en ändamålsenligare förbindelse å Kongl.

skeppsvarfvet emellan det så kallade gamla varfvet, å ena, samt reparationsdockan
och förråden å Lindholmen, å andra sidan, än den nuvarande
medelst vindbro af trä, ånyo anmält detta ärende, med åberopande
hufvudsakligen af hvad förut blifvit i frågan anfördt, eller att den nu

Femte hufvudtiteln.

befintliga bron, med den form den innehade, endast med svårighet
kunde äfven af lättare fordon passeras, samt att å densamma icke kunde
utläggas jernvägsspår och följaktligen jernvägsanläggningen å varfvet
ej utsträckas till Lindholmen, hvartill komme att för öppnandet af bron
erfordrades en högst betydlig arbetsstyrka. På dessa skäl och enär
samma bro för att kunna fortfarande begagnas snart måste undergå en
betydlig reparation, har varfscliefen ansett det vara angeläget, att den
blefve ersatt med eu svängbro af jern. Kostnaden för en dylik bro af
sådan konstruktion att densamma kunde beqvämligen skötas af 2 man,
skulle, enligt gjord beräkning, uppgå till inalles 48,100 kronor; och
har Marinförvaltningen, under åberopande af hvad varfscliefen sålunda
anfört, i underdånighet tillstyrkt, att medel måtte för ändamålet beredas.

Lika med dessa myndigheter anser jag det vara af stor vigt att
en ny svängbro för upprätthållande af förbindelsen emellan ifrågavarande
platser varder anbragt. För den nuvarande vindbrons öppnande
och tillslutande erfordras en arbetsstyrka, uppgående till mer än 70
man. Härtill kommer i öfrigt att, till följd af brons konstruktion, fartyg
icke kunna genomgå broöppningen med begagnande af ångkraft,
utan måste dervid användas en mängd folk äfvensom förhalningstrossar,
båtar och annan redskap, hvilket allt medför både tidsutdrägt
och kostnad. På grund af sålunda anförda förhållanden och särskilt
med fästadt afseende å den dyrbara arbetskraft, som genom i fråga
varande nybyggnad skulle besparas, får jag i underdånighet hemställa
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att till en svängbro
af jern å varfvet vid Carlskrona måtte anvisas ett extra anslag
af 48,100 kronor.

Påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station.

Sedan längre tid tillbaka har frågan om uppförande af en till- [7.]
byggnad till berörda exercishus och höjande af taket på detsamma Påbyggnad
varit väckt. Val fann Eders Kongl. Maj'':t, i nådigt beslut den 2 Fe- % fidStwkbruari
1877, icke skäl att till då gjord framställning om anvisande af åolms station.
medel till en tillbyggnad lemna bifall, med förklarande derjemte, att
med höjande af exercishuset borde anstå till dess, efter verkstäld besigtning,
nytt tak funnes behöflig!, i hvilket afseende det ålåge Förvaltningen
af Sjöärendena att, vid tidpunkten för takets omläggning,

Femte hufrudtiteln.

med förnyad anmälan i ämnet till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet,
inkomma. Men med anledning af Militärchefens vid Stockholms station
ånyo upprepade framställning i ämnet har Marinförvaltningen, i
ofvannämnde skrifvelse den 3 december 1880, med öfverlemnande af
framställningen och öfriga till ärendet hörande handlingar, ånyo understält
denna fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Af de inkomna handlingar^ inhemtas:

att Militärchefen — under åberopande det han år efter annat, i
sammanhang med afgifna förslag öfver anslagsbehofven vid stationens
militärdepöt, gjort framställning om nödvändigheten af exercishusets påbyggnad
m. m. — såsom skäl för sitt nu framstälda förslag hufvudsakligen
anfört, hurusom det med hvarje år blifvit allt tydligare att
exercishuset lemnade ett allt för inskränkt utrymme för den personal,
som deri skulle öfvas, men att än mera väsentliga olägenheter uti
ifrågavarande byggnad förefunnes, nemligen brist på tillräckligt dagsljus
samt på tillfälle att på lämpligt sätt åstadkomma luftvexling, till
följd af hvilka sistnämnda förhållanden de förnämligaste vilkoren för
vidmakthållande af helsa och trefnad hos öfningspersonalen således i
den nuvarande byggnaden saknades;

att Militärchefen vidare, under framhållande af angelägenheten att
vidtaga åtgärder för afhjelpande af nyss nämnda brister, anhållit det
Marinförvaltningen måtte bereda tillgång till de för sådant ändamål
erforderliga medel, hvilka han, med inlemnande af en utaf stationens
byggmästare uppgjord ritning jemte kostnadsförslag öfver förändring
af exercishuset, i enlighet med sagda kostnadsförslag, upptagit till

24,500 kronor;

att den sålunda föreslagna förändringen innebure: l:o) exercissalens
höjande 7 fot, med bibehållande af nuvarande takkonstruktion,
men med förstärkningar å hvarannan takstol, på samma gång utgörande
förankring emellan murarne; 2) anbringande i vestra väggen af fönsterlufter,
hvilka skulle till f af sin höjd blifva blinda samt till öfre tredjedelen
så anordnade att de lemnade ljus till salen; 3:o) nya fönsterlufter
å motsatta, östra väggen med 2 fots högre bröstvärn än som nu
finnes; 4:o) anbringande af en lanternin å taket öfver salens midteldel
äfvensom af sidoventiler och takventilatorer; samt 5:o) en tillbyggnad
af tegel vid midteldelen af exercishusets vestra fa§ad, afsedd att ersätta
nuvarande träförstuga samt att inrymma, förutom förstugor, 2
välbehöfliga mindre rum för befäl och underbefäl;

Femte hufvudtiteln.

att, sedan Marinförvaltningen derefter, med anledning af föreskriften
i nådiga beslutet den 2 Februari 1877, från stationens varfsclief
infordrat uppgifter angående så väl särskildt ifrågavarande taks
som äfven hela byggnadens nuvarande tillstånd, hade, till följd af de
upplysningar, som från. varfschefen i berörda afseenden inkommit,
under ärendets behandling uppstått fråga, huruvida icke det kunde
vara lämpligt att, utan höjning af tak och väggar, åstadkomma ökad
tillgång på luft och ljus genom att borttaga husets nuvarande innerpanel
och anbringa, i dess ställe, takpanel jemte takfönster i ungefärlig.
likhet med hvad som funnes tillämpadt i afseende å det vid
exercishuset befintliga annex;

att ett förslag i sådant syfte blifvit uppgjordt, öfver hvilket Militärchefen
afgifvit yttrande, deri han, med bifogande af utlåtanden från
öfverintendentsembetet samt från instruktionsofficeren i gymnastik vid
exercisskolan, bland annat, anfört, att de förändringar detta förslag
innebure ingalunda kunde uppfylla de fordringar, hvilka med afseende
på luft och ljus samt exercismanskapets helsa behöfde tillgodoses,
hvarföre .Militärchefen ansåg sig böra vidhålla sitt förut afgifna förslag,
hvilket så väl Öfverintendentsembetet som instruktionsofficeren
ansett ega företräde framför det senare uppgjorda förslaget; dock att,
på sätt Öfverintendentsembetet föreslagit, den ifrågasatta lanterninen
kunde uteslutas.

Vid ärendets slutliga behandling hos Marinförvaltningen, dervid
Chefen för flottans militärpersonal jemväl närvarit, har denne — jemte
det han instämt med Militärchefen både uti dennes åsigter om olägenheterna
af den nu varande exercislokalen och uti det förslag till desammas
afhjelpande, hvilket Militärchefen afgifvit uti här ofvan omförmälda
framställning af den 12 Juni 1880 — framhållit det oafvisliga
behofvet af en på- och tillbyggnad till ifråga varande hus i enlighet
med sistnämnda förslag och hurusom detta behof, redan länge
befintligt, efterhand alltmera framstått, då under de senare åren ett
eldare- och handtverkskompani tillkommit vid stationen, matrospersonalen
ökats, samt till följd af kassation vid generalmönstringar, båtsm
an srekryternas antal ansenligt vuxit; hvarförutom han anfört att, med
hänsyn till undervisningens ändamålsenliga bedrifvande och bevarande
af ^öfningspersonalens. helsa, det vore högeligen angeläget, att den
ifrågavarande förändringen komme att så snart som möjligt verkställas.

På grund af hvad Chefen för flottans militärpersonal sålunda anfört
särskildt beträffande den personal, som skulle öfv as i exercishuset,

Femte hufvudtiteln.

har Marinförvaltningen ansett att sedan den 2 Februari 1877, då nådig
föreskrift meddelades att frågan om exercishusets höjande borde
anstå intilldess nytt tak derå funnes behöfligt, förhållanden inträffat,
som kunde leda till denna frågas bedömande ur annan synpunkt, och
har Förvaltningen följaktligen trott sig böra ånyo anmäla ärendet hos
Eders Kongl. Maj:t, i det Förvaltningen, som för sin del icke hade
något att erinra mot det af Militärchefen afgifna förslag om exercishusets
förändring i enlighet med den af honom inlemnade ritning, i
underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos näst sammanträdande
Riksdag för ifrågavarande ändamål äska ett belopp af

24,500 kronor.

I betraktande af hvad härvid blifvit af såväl Chefen för flottans
militärpersonal som Militärchefen vid flottans härvarande station anfördt
och i öfrigt i ärendet förekommit, har jag, med stöd jemväl af
hvad jag vid personligt besök på platsen varit i tillfälle att inhemta,
funnit frågan om förändring af den nu begagnade exercislokalen icke
utan synnerlig olägenhet kunna vidare uppskjutas. Beträffande de i sådant
syfte uppgjorda förslag, finner jag, lika med Marinförvaltningen
och Chefen för flottans militärpersonal, det af Militärchefen i hans
skrifvelse den 12 Juni 1880 framstälda innefatta lämpliga åtgärder
för afhjelpande af ifråga varande olägenheter, på grund hvaraf och då
den härför beräknade kostnad synes, i betraktande af de afsedda fördelarne,
jemförelsevis ringa, jag föranlåtes hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen för påbyggnad af ifrågavarande exercishus
och uppförande af en tillbyggnad till detsamma begära å extra stat
för år 1882 ett belopp af 24,500 kronor.

Artillerimateriel.

[8.1 Behofvet af anslag å extra stat för artillerimateriel har Marin Artiileri-

förvaltningen beräknat till 678,300 kronor enligt följande specifikation:

materiel.

7	st. 15 cm. kanoner å kr. 12,500 ................	.......... kronor	87,500: —
7	» fästningslavetter till 16 cm. kanoner	å kr.
	7,000 ................................................................	........... »	49,000: —
17	» 8,4 cm. kanoner å kr. 2,200 ...................	........... »	37,400: —
17	» » lavetter å kr. 1,200 ...................	........... B	20,400: —

Transport kronor 194,300: —

Femte hufrudtiteln.

Transport 194,300

Projektiler enligt särskild specifikation........................ kronor 320,000

1 st. 15 cm. kanon å kr. 12,500.............................. » 12,500

1 » )) lavett å » 8,000 ........................... » 8,000

300 » projektiler till en 27 cm. kanon å kr. 120 » 36,000

300 » )> )) » 15 cm. » å » 30 » 9,000

Artilleriinventarier............................................................ » 16,400

För kompletterande af skråförrådet för de vid Carls krona

station befintliga kanoner....................... » 20,000

9 st. 1-tums kulsprutor med sjölavetter å kr. 5,500 » 49,500

Ammunition till 9 st. 1-tums kulsprutor .................. » 12,600

kronor 678,300

Af de sålunda till anskaffning föreslagna kanonerna af 15 cm.
kaliber skulle en afses för den under byggnad varande kanonbåten
Edda och de sju öfriga för att utbytas mot nu å andra flottans fartyg
befintliga 16 cm. kanoner af äldre modell, hvilka deremot skulle tilldelas
sjöfästningarne, samt kanonerna af 8,4 cm. till bestyckning å
Kungsholms fästning i stället för dertill förut afsedda, men ännu ej
anskaffade 3,24 tums. kanoner af äldre modell; och bar Marinförvaltningen
derjemte anmält att inhemsk verkstad erbjudit sig att för flottan
tillverka förenämnda kanoner af martinsjern, hvilket tillfälle syntes
desto hellre böra beaktas, som stora fördelar både i ekonomiskt och
militäriskt hänseende vore för landet att påräkna, om en sådan inhemsk
tillverkning komme till stånd.

Det vore visserligen högeligen önskvärdt att hela det af Marinförvaltningen
förordade anslagsbeloppet redan under nästkommande år
kunde blifvit disponibelt, enär det är angeläget, så väl att de
nu i öfrigt nästan fullbordade sjöbefästningarne vid Carlskrona, så
snart som möjligt, förses med erforderlig bestyckning och utredning i
enlighet med faststäld plan, som ock att fartygen erhålla tidsenligare
och kraftigare artilleri, hvartill kommer att genom en större samtidig
beställning den inhemska tillverkningen erhölle en önskvärd uppmuntran
och beroendet af utlandet, med afseende å erforderlig krigsmateriel,
i väsentlig mån minskades. Då emellertid det belopp, som sålunda
blifvit ifrågasatt, utan alltför stor olägenhet torde kunna fördelas på
mer än ett år, har jag ansett mig böra upptaga endast de behof, som
framför andra synes mig angelägna.

Hvad först kanoner och lavetter beträffar, anser jag sålunda att
anskaffningen åtminstone bör omfatta 1 st. 15 cm. kanon med lavett

Femte linfVudtitelii.

till Edda och 5 st. 15 cm. kanoner till några af öfriga fartyg i utbyte mot
deras 16 cm. kanoner, som i enlighet med Marinförvaltningens ofvannämnda
förslag borde tilldelas Kungsholmen, äfvensom 7 st. ännu felande
lavetter för nämnde fästning.

Anskaffning af projektiler och inventarier har jag jemväl ansett
kunna inskränkas till de för Eddas 27 cm. kanon ''samt för 15 cm.
och 12 cm. kanonerna erforderliga behofven äfvensom det uppgifna antalet
kulsprutor med lavetter kunna minskas från 9 till 3 och ammunition
till samma kulsprutor i lika förhållande.

I öfverensstämmelse härmed har jag uppgjort följande beräkning
öfver erforderliga medel till artillerimateriel för år 1882 nemligen:

6 st. 15 cm. kanoner af martinsmetall, deraf

Edda...........................................................................

7 ■» lavetter till 16 cm. kanoner för fästningen

Kungsholmen ........................................................

1 )) lavett för Eddas 15 cm. kanon .....................

Artilleriinventarier ............................................................

3 )> kulsprutor med lavetter och ammunition.........

150 st. projektiler för Eddas 27 cm. kanon.........

1,200 )) projektiler för 15 cm. kanoner .................

200 » projektiler för 12 cm. kanoner ..................

Besigtning och transporter .............................................

Komplettering af skråförrådet .....................................

eu för
kronor

kanonbåten
75,000: —

49,000

8,000

21,000

18,000

36.000
3,600
2,400

20.000

tillsammans kronor 241,000

hemställande jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till
Riksdagen att till artillerimateriel anvisa sistberörda belopp å extra
stat för år 1882.

Omarbetning af krut.

[9.] Med erinran att sistlidne års Riksdag anvisat 30,000 kronor å

0ma7ierut9 e*tra stat fÖr år 1881 omarbetning af äldre krut, har Marinförvaltaf
m'' ningen anmält, att behofvet af tjenligt krut till kanoner af nyare konstruktion
vida öfverstege den tillgång, som för närvarande funnes och
med berörda anslag kunde åstadkommas, hvadan Förvaltningen ansett,
att till undvikande af beställning å utländsk ort vid hastigt inträffande

Femte lmfvudtiteln.

behof af Renligt krut, det äldre krutets omarbetning genom våra inhemska
krutbruk borde oafbrutet fortgå samt förty hemstält att enahanda
belopp, som för ändamålet beviljats för år 1881, måtte jemväl
för år 1882 anvisas.

För bedömande af behofvet af krut har jag låtit upprätta en tablå
öfver tillgångarne å olika slag af krut för flottans och sjöfästningarnes
kanoner. Af denna tablå, som torde kunna Riksdagens Statsutskott
meddelas, framgår bland annat, att af vanligt styckekrut finnes ett
öfverskott, uppgående till omkring 7,000 centner, som för mindre kostnad
än hälften af hvad nytt krut betingar, kan omarbetas till grofkornig!
af dimensioner lämpade efter de olika kanonslagen, men att af det
senare slags krutet, utöfver befintlig tillgång, förefinnes en brist af
icke mindre än omkring 9,400 centner. Vid sådant förhållande och
då, oafsedt den betydligt större kostnaden, det icke med visshet kan
påräknas att i behofvets stund erhålla tjenlig! krut från utlandet, synes
mig omarbetningen af äldre styckekrut vid våra inhemska krutbruk
böra fortgå, till dess behofvet blifver fyldt, eller åtminstone intill
dess att tillgång deraf erhålles i samma förhållande som af projektiler.

Såsom ofvan är anfördt, har Marinförvaltningen i sitt förslag för
år 1882 upptagit endast ett belopp af 30,000 kronor för omarbetning
af 1,000 centner, eller den qvantitet, som hittills ansetts kunna inom
landet under ett år omarbetas. Då emellertid, enligt vunnen upplysning,
sådana anordningar numera blifvit vidtagna, hvarigenom icke mindre
än 2,500 centner krut kunna årligen omarbetas, af hvilken qvantitet
500 centner lära komma att betingas för landtförsvaret, anser jag, med
hänsyn till den känbara bristen å användbart krut, grundade skäl
förefinnas att begagna det tillfälle, som sålunda erbjuder sig att så
snart som möjligt afhjelpa det oafvisligaste behofvet genom omarbetning
för flottans räkning af 2,000 centner äldre styckekrut till grofkornig!,
och hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t måtte för ändamålet
af Riksdagen begära ett extra anslag för år 1882 af 60,000
kronor.

Minväsendet.

I afseende å behofvet af extra ordinarie anslag under år 1882
för minväsendets utveckling har Marinförvaltningen anfört,

att, sedan varfschefen vid Carlskrona station föreslagit anskaffning

[10.]

Minväsendet.

Femte hufvudtiteln.

af åtskillig'' minmateriel för en kostnad af 120,408 kronor 50 öre, hvilken
materiel skulle afses dels till ersättningsförråd vid uppbörderna
för spärrande af inloppen till Carlskrona och dels till användning för
minöfningarna, Förvaltningen, som instämde i varfschefens förslag,
sedan detsamma blifvit öfversedt och jemkadt, funne ett belopp af

75,500 kr. för sagda ändamål behöfligt;

att, då de med minfartyget Rans utrustning förenade jemförelsevis
dryga omkostnader gjorde detta fartygs användning till profning och
inskjutning af Witheheads större eller 15-tums 19-fots minor mindre
lämpligt och detsamma vore oanvändbart för 14-tums 15-fots dylika
minor, hvilka anskaffats för minfartyget Rolf och antagligen framdeles
komme att tillverkas för öfrige minbåtar, en så kallad skjutbro
borde anläggas på lämplig plats i skärgården, på det erforderlig profning
och inskjutning måtte kunna med större noggranhet och mindre
kostnad verkställas; och hade, på grund af ungefärlig beräkning, kostnaden
härför icke kunnat sättas lägre än 75,000 kronor;

att, då minfartyget Rån för närvarande vore försedt allenast med
en fast tub för utskjutning af minor föröfver, men i senare tid så
kallade svängapparater blifvit å dylika fartyg uppsatta för minornas
utskjutning under olika sidoriktningar, anbringandet af sådana apparater
å Rån skulle i hög grad öka dess stridbarhet och af denna anledning
ansåges böra ju förr desto hellre vidtagas, derför kostnaden
beräknades till 18,000 kronor;

att behofvet af 14-tums 15-fots Whiteheads minor beräknats till
18 utöfver befintlig tillgång, och som medel från 1881 års anslag för
minväsendet icke vore att tillgå för bekostande af mera än 3 nya
minor, anvisning alltså erfordrades å tillverkningskostnaden för 15
minor, beräknad till 95,000 kronor;

att flottans förråd af bomullskrut för närvarande icke fylde behofvet
af laddningar till samtliga flottan tillhöriga minor, hvartill
komme att befintlig tillgång årligen förbrukades i mån af minöfningarnas
omfattning och att lämpligt öfverskott af sådant krut följaktligen
alltid borde i förrådet förefinnas; anseende Förvaltningen att för upphandling
af bomullskrut till denna omfattning borde anvisas 34,000
kronor;

att för åtskilliga andra för minväsendets utveckling nödvändiga
arbeten och anskaffningar samt till behöfliga försök för materielens
fullkomnande ett belopp efter ungefärlig beräkning af 25,500 kronor
vore synnerligen behöfligt; samt

att för minpersonalens aflöning erfordrades 19,885 kronor 75 öre;

Femte Iiufvudtiteln.

hvadan slutsumman för behöfligt anslag under år 1882 till minväsendet
uppginge till 342,885 kronor 75 öre eller i jemnadt tal 343,000 kronor.

Hvad angår de för Carlskrona station till en kostnad af 75,500
kronor anmälda behofven, synes mig att, med undantag af anskaffningen
för 30,000 kronor af eu ångbåt, afsedd för utläggning af multipelkablar,
och hvartill medel kan beredas af återstoden af anslaget
till krigsfartygs byggande, samt af en del stångminor och mingafflar
m. m. till en sammanlagd kostnad af 5,855 kronor, med fyllandet af
de öfriga behofven kan anstå och således endast sistnämnda summa
böra inberäknas i det belopp, söm bör för minväsendet af innevarande
års Riksdag äskas.

Den föreslagna skjutbron för inskjutning af Whiteheads minor, på
sätt i andra länder eger rum, skulle utan tvifvel blifva af gagn, men
då kostnaden för anläggning af en dylik skjutbro på lämpligt ställe
med för sådant ändamål erforderlig inlösen af jord och vattenområde
ännu icke hunnit fullständigt utredas, så torde med begäran om anslag
för ifrågavarande ändamål böra tills vidare anstå.

Ehuru i följd af gjord anvisning under tiden efter det Marinförvaltningen
afgifvit sin nu i fråga varande framställning, tillgång ej
finnes för förfärdigande vid härvarande minverkstad af flera än två
Whiteheads minor, anser jag likväl medel för närvarande ej böra beräknas
för tillverkning derutöfver af flera än tio, motsvarande en kostnad
af 63,334 kronor, men att derjemte bör för ändring och komplettering
af äldre minor upptagas ett belopp af 9,100 kronor.

Anskaffningen af bomullskrut torde kunna inskränkas till fyllande
af behofvet för stångminor 14,490 kronor och för 8 stycken Whiteheads
minor 1,316 kronor eller tillsammans 15,806 kronor.

Hvad angår det af Marinförvaltningen till minväsendets utveckling
och materielens fullkomnande begärda belopp finner jag anslag härför
desto mer behöfligt, som deruti äfven torde böra inbegripas medel till
aflönande af lärare i fysik, kemi och minlära, i hvilka ämnen det är
af synnerlig vigt att större insigt meddelas än som från befintliga läroböcker
kan erhållas eller vid hittills meddelad undervisning i allmänhet
kunnat inhemtas; och torde i fråga varande belopp böra beräknas till

26,500 kronor.

Lika med Marinförvaltningen anser jag i girigt böra för minfartyget
Rans förseende med svängapparater afses 18,000 kronor samt
för minpersonalens aflöning beräknas 19,885 kronor 75 öre.

De af mig sålunda beräknade belopp utgöra sammanlagdt 158,480
kronor 75 öre; hemställande jag att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riks -

Femte hufuidtiteln.

dagen begära anslag å extra stat för minväsendet för år 1882 till belopp,
som, för jemnande af slutsumman å de extra anslagen, utföres
med 158,528 kronor 70 öre.

Fartygsmateriel.

[11.] Uti ett den 28 sistlidne juni afgifvit underdånigt betänkande

^ett^ansar^mec^ förslag till fartygscerter för flottan, kafva dertill förordnade komi6
fartyg™ terade, bland sådana fartyg, hvilka, med hänsyn till rikets tillgångar
och sjökrigsvetenskapens nuvarande ståndpunkt, syntes bäst främja vår
flottas uppgift, att till kusternas försvar uppträda mot fiendtliga anfall,
kvarhelst dessa mot oss försöktes, jemväl framstält en uti betänkandet
med bokstafven A betecknad pansarbåtstyp, afsedd att med fördel
kunna sättas i stället för så väl den ena som den andra af de typer för
pansarklädda fartyg vi nu ega. Otvifvelaktigt torde ock den ifrågavarande
af komitén föreslagna pansarbåten A, hvilken är att betrakta
blott såsom eu utvecklingsform af den redan hos oss sedgn 15 år tillbaka
antagna monitorstypen, bättre är denna sin numera i mycket föråldrade
föregångare och urbild, och bättre än våra under de senare åren
tillkomna, helt och hållet opansrade kanonbåtar, kunna fylla de maktpåliggande
uppgifterna att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste
hamnar, försvåra fiendtliga härmassors landsättande på våra
kuster och oroa en möjligen landstigen fiendes förbindelse med eget
land. Äfven för stridsfälten inom skärgården egnar han sig bättre
än våra nuvarande pansarbåtar. Härtill kommer dessutom det stora
företräde han på sätt jemväl af komiterade framhålles, eger deruti,
»att han till sin verksamhet icke är bunden af vissa på förhand bestämda
försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs aldrig blifva anfallna
utan kan obehindradt och hastigt flytta sig från ett försvarsområde
till ett annat, dit omständigheternas kraf för tillfället må angelägnast
kalla honom, ett företräde, hvilket torde böra tillmätas så mycket
större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten,
att vi uti besittningen af den i hjertat af Östersjön belägna ön Gotland,
hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka och försvara,
ensamt vårt fastlands, vid pass 270 geografiska mil långa, och till mer
än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka, erbjuder ett snart sagdt obegränsadt
antal anfalls- och landstigningspunkter».

Enligt mitt förmenande är det på goda grunder, som komiterade

Femte hufVudtiteln.

såsom ändamålsenligt och öfverensstämmande med god hushållning
med både försvarskraft och penningar förorda, dels att antalet af de
olika fartygscerterna måtte begränsas till det minsta, som skäligen kan
stå tillsammans med beskaffenheten af de värf, hvilka det nödvändigt
åligger vårt sjöförsvar att utföra, dels ock att hvarje fartyg som inginge
i vår flotta borde hafva sådana egenskaper, att detsamma vore
användbart för så väl det ena som det andra stridsfältet, så att de krafter,
öfver hvilka vi hade att förfoga, icke behöfde splitras, utan lätt
läte samla sig till gemensamt försvar af den punkt, som för tillfället
vore mest hotad. Vår flotta skulle då enligt mitt förmenande bättre
än nu är fallet fylla den uppgift, hvilken, såsom varande hennes förnämsta,
icke borde öfverstiga hennes krafter, eller det ansvarsfulla
åliggandet att genom den fiendtliga landstigningens försvårande och
fördröjande bereda vår här rådrum att samlas och ordna sig, för att
med kraft kunna möta en landstigande fiende så snart och hvarhelst
han beträdde vår mark.

I betraktande häraf och på de skäl i öfrigt, hvilka uti berörda
komitébetänkande blifvit anförda för lämpligheten och behofvet för vår
flotta af en sådan pansarbåtstyp, som den, hvilken, betecknad med bokstafven
A, blifvit af komiterade föreslagen, har jag, utan att vilja förringa
det värde de äldre fartygen, hvar i sin mån, må ega för försvaret, så
mycket mindre tvekat tillstyrka framställning till Riksdagen om medels
anvisande till påbörjandet af ett dylikt fartygs byggande, som flottan
för närvarande icke eger ett enda fullt tidsenligt pansarfartyg och något
anslag till fartygs nybyggnad icke blifvit af de tre senaste Riksdagarne
anvisadt. Då emellertid medel fordras äfven för andra vigtiga utgifter
för flottans behof och statsverkets tillgångar icke torde medgifva desammas
anlitande utöfver hvad de mest maktpåliggande behofven kräfva,
har jag ansett 650,000 kronor af hela det för en sådan pansarbåts
färdigbyggande erforderliga beloppet, beräknadt att förutom bestyckning,
artilleriinventarier samt minor och minapparat uppgå till omkring
2,290,000 kronor, böra för år 1882 anvisas, och får jag följaktligen
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen begära att till
byggande af ett pansarfartyg måtte å extra stat beviljas 2,290,000
kronor, samt deraf anvisas 650,000 kronor att för år 1882 utgå.

Femte hufvudtiteln.

[12.]

Ersättning
för kostnader
för kanonvandringar.

Ersättning för förskottsvis utbetalde kostnader för anbringande
af kanonvandringar å Kungsholmen
och Hästholmen.

Sedan uti nådig generalorder den 30 April 1877 dåvarande Förvaltningen
af sjöärendena blifvit anbefald att vidtaga erforderliga åtgärder
på det att kanonerna så val för pansardonjonen å Kungsholms
fästning som för kasematterna på vestra Hästholmen måtte så fort
ske kunde blifva på sina platser uppsatta och försedde med tillhörande
ammunition och öfrig utredning, så hade Förvaltningen, till åtlydnad
häraf, uti särskilda skrivelser den 17 Augusti och 26 Oktober 1877,
anmodat varfschefen i Carlskrona att gå i författning om åtgärders
vidtagande för uppställningen af kanoner å fästningarne Kungsholmen
och Hästholmen m. m.

Till följd af innehållet i berörda skrivelser, livilka blifvit fortifikationsbefäihafvaren
i Carlskrona delgifne, aflät chefen för Kongl.
fortifikationen den 21 December 1877 en skrifvelse till Förvaltningen
af sjöärendena, deri bemälde chef upplyste, att, ehuru fortifikationen
vore villig utföra vandringarne till ifrågavarande kanoner m. m., detta
dock ej kunde låta sig göra förr än behöfliga medel af Förvaltningen
anvisades, emedan kostnaderna för dessa arbeten ej inberäknats i ornbyggnadsförslaget
för ifrågavarande fästningar; hvarjemte bemälde
chef insände uppgjorda kostnadsberäkningar, utvisande att kostnaden
för kanonvandringar för Kungsholms fästning skulle uppgå till 76,000
kronor och för Hästholmen till 24,000 kronor, hvartill lagts kostnaden
för inredning af krut- och ammunitionsmagasin, beräknad för Kungsholms
fästning till 26,000 kronor och för Hästholmen till 4,500 kronor,
hvadan dessa kostnader skulle uppgå tillsammans till 130,500 kronor.

Med anledning häraf inkom Marinförvaltningen till Eders Kongl.
Maj:t med underdånig skrifvelse den 4 Januari 1878, deri Förvaltningen
— under erinran att Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 1 Juni
1877 föreskrifvit, att hvad af anslaget till artillerimateriel för år 1878
återstode, sedan vissa angifna kostnader blifvit af detsamma bestridda,
skulle afses för utförandet i öfrigt, af den bestyckningsplan för
Kungsholmen och Hästholmen, som under den 8 Januari 1877 blifvit
faststäld, — tillika anfört, att af sålunda anvisade medel icke någon

Femte hufvudtiteln.

de! kunde afses till kanonvandringar; vid hvilket förhållande och då
Marinförvaltningen icke vore i tillfälle att föreslå några medel för dessa
arbeten, Förvaltningen hemstälde, att hos Riksdagen måtte göras framställning
om beviljande för ändamålet af 130,500 kronor.

Då denna underdåniga skrifvelse inkommit först efter tiden för
aflåtande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof för år 1879, fann Eders Kongl. Maj:t i
beslut den 15 Februari 1878 berörda skrifvelse icke böra föranleda
särskild framställning till samma års Riksdag, hvaremot Eders Kongl.
Maj:t bemyndigade Marinförvaltningen att af omhänder hafvande medel
förskottsvis bestrida kostnaden för i fråga varande kanonvandringar
till ett belopp af högst 100,000 kronor, med förständigande i öfrigt
att, efter det utgiften blifvit till siffran känd, densamma till ersättning
i underdånighet anmäla.

Sedan Marinförvaltningen derefter uti underdånig skrifvelse den
12 December 1879, med anmälan att hela det för ifrågavarande kanonvandringar
anvisade belopp, 100,000 kronor, blifvit till fortifikationen
utbetaldt, hemstält om ersättning härför, fann Eders Kongl. Maj:t vid
underdånig föredragning af berörda skrifvelse den 31 i sistnämnda
månad, godt anbefalla Marinförvaltningen att sedan, efter erhållen
redovisning för de till fortifikationen utbetalda medel, beloppet af
kostnaderna för ifrågavarande kanonvandringar blifvit slutligen kändt,
ånyo, i sammanhang med uppgift å de behof, för hvilkas tillgodoseende
extra anslag ansåges böra af den år 1881 sammanträdande Riksdag
begäras, inkomma med underdånig anmälan om ersättning för de för
ifrågavarande ändamål bestridda utgifter; Och har nu Marinförvaltningen
dels i underdånig skrifvelse den 30 September 1880 angående behofvet
af nya anslag till flottan för år 1882 hemstält om äskande hos Riksdagen
af ett extra anslag till belopp af 100,000 kronor för godtgörande
af ifrågavarande utgifter, dels ock med underdånig skrifvelse den
12 derpåföljande November öfverlemnat en af fortifikationsbefälhafvaren
i Carlskrona afgifven, hos Förvaltningen till siffran granskad
och utan anmärkning lemnad redogörelse för de medel, som af Förvaltningen
för ifrågavarande kanonvandringar utgifvits, hvilken redogörelse
utvisade att kostnaden för dessa arbeten utgjort berörda belopp,
hvarvid Förvaltningen tillika anmält, att chefen för fortifikationen,
hvilken af samma redogörelse erhållit del, icke haft någon anmärkning
att mot densamma framställa.

I sammanhang med den nu lemnade redogörelse för tillkomsten
af ifrågavarande utgift torde jag få erinra att, innan den nådiga befall -

Femte hufvud titeln.

ningen om densamma den 15 Februari 1878 meddelades, så hade
Riksdagen, enligt dess skrifvelse den 18 Maj 1877, på Eders Kongl.
Maj:ts derom gjorda framställning, beviljat ett kreditiv af 2,000,000
kronor, som Eders Kongl. Maj:t skulle ega att i mån af behof använda
till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet, men att
berörda kreditiv, å hvilket tillgång till betäckande af ofvan omförmälda
kostnader sålunda funnits, lemnats obegagnadt och ingått såsom tillgång
för derefter skeende statsregleringar.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit får jag tillstyrka
framställning till Riksdagen att, till godtgörande af ifrågavarande förskottsvis
bestridda kostnader, ett extra anslag af 100,000 kronor måtte
anvisas.

Ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för komité!!
för afgifvande af förslag till nya fartygscerter.

[13.]

Ersättning
för förslcotterade

utgifter för
en komité.

Uti nådigt bref den 26 September 1879 har Eders Kongl. Maj:t,
i sammanhang med tillsättandet af en komité för afgifvande af förslag
till lämpligaste fartygscerter för sjöförsvaret, anbefalt Marinförvaltningen
att med omhänder hafvande medel förskottsvis bestrida ej
mindre godtgörelsen till ordföranden och ledamöterne i komitén, än
ock de utgifter i öfrigt, Indika i följd af komiterades uppdrag funnes
oundgängliga, med föreskrift tillika att, sedan komiténs arbeten
blifvit afslutade, kostnaden för desamma till ersättning i underdånighet
anmäla.

Vid föredragning derefter den 23 Juli 1880 af det utaf komitén,
etter fullgjordt. uppdrag, afgifna underdåniga betänkande med dervid
fogade reservationer af, bland andre, kommendörkaptenen vid Kongl.
Flottan m. m. C. G. Lindmark, som förordat antagandet af pansarfartyg
utaf mindre cert än den af komiténs flertal föreslagna, fann
Eders Kongl. Maj:t godt medgifva att de utgifter, som kunde komma
att föranledas deraf att åt sakkunnig person uppdroges att utarbeta
ritning och kostnadsförslag till den af bemälde kommendörkapten förordade
fartygstyp, finge af allmänna medel bekostas enligt räkning,
som af Chefen för sjöförsvarsdepartementet godkändes.

Sedan Marinförvaltningen derefter i skrifvelse den 26 Oktober
sistnämnda år anmält, att de för ifrågavarande komité förskottsvis be -

Femte hufvudtiteln.

stridda utgifter uppgått till 23,221 kronor 30 öre samt att någon tillgång
å femte hufvudtiteln, som syntes vara af beskaffenhet att böra
anlitas till betäckande af desamma, icke kunde uppgifvas, behagade
Eders Kongl. Maj:t under den 10 sistlidne December — med bifall till
min i sammanhang dermed gjorda framställning om utbetalande af ett
belopp af 1,650 kronor till Extra Ingeniören in. m. J. Gr. Braune, som
fullgjort förenämnda uppdrag, — i nåder förklara sig vilja, vid behandling
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel för år 1882, taga under pröfning frågan om godtgörelse
för så väl det för ifrågavarande komité af Marinförvaltningen redan
utgifna förskott, 23,221 kronor 30 öre, som den Braune beviljade ersättning,
1,650 kronor, eller tillhopa 24,871 kronor 30 öre.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet
anhålla det täcktes Eders Kongl. Maj:t- till Riksdagen göra
framställning derom att till betäckande af ifrågavarande förskottsvis
utgifna kostnader, måtte å extra stat anvisas ett belopp af tillhopa
24,871 kronor 30 öre.»

Uppå tillstyrkan af Statsrådets öfrige ledamöter
behagade Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder
bifalla hvad nu i afseende å regleringen af femte
hufvudtiteln och i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit
af Departementschefen i underdånighet hemstäldt;
och skulle utdrag af protokollet öfver hvad Kongl.
Maj:t sålunda beslutat Finansdepartementet meddelas,
för att läggas till grund vid författandet af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd
och behof, i hvad den afsåge femte hufvudtiteln och
sjöförsvaret.

In fidem protocolli:
L. Th. Neijber.

Femte hufvudtiteln

Jemförelse mellan nu gällande och af Chefen för Kongl. Sjökrigsskolan
alternatiTt föreslagen stat för samma skola.

......."............. ''■ .............	Gällande	Föreslagen			i
					Ökning		Minskning.
A) Aflöning.	stat.		stat.
l.o. Befäl.
Chefen, dagaflöniDg å 4 kronor i 240 dagar, för-
slagsvis........................................................	1160	—	960	—
B kadettofficerare, deraf en med fri bostad, förslags-								i
vis å 2 kronor d:o d:o.....................................	1,440	—	1,440	—
2:o. Lärare.
a) militära ämnen:								!
i navigation, trigonometri, sjökort- och topografi-
ritning vid skolan i land................................	1,500	—	2,000	-	500	—
» navigation samt sjömätning och förtoningsteck-
ning vid skolan ombord..................................	300	—	300	—
» vapenlära (artilleri och handgevärslära) med ar-
tilleriritning.................................................	800	—	1,300	—	500	—
» sjökrigskonst (sjötaktik, sjökrigshistoria).............	200	—	300	—	100	—
» skeppsbyggeri...............................................	300	—	400	—	100	—
» ångmaskinlära............................................	300	—	400	—	100	—
» minlära.....................................................	300	—	300	—
» befästningskonst (fältbefästningslära, fästningslära)
med fältbefästningsritning.............................	300	—	400	—	100	—
» krigs- och sjölagar.........................................	100	—	150	-	50	—
» exercis- och tjenstgöringsreglementen.................	200	—	400	—	200	--
» gymnastik och vapénföring..............................	700	--	1,000	—	300	—
( vid skolan i land.........	300	_	500	_	200	_
» navigation (biträdande) { l ombord......................	150	—	150	—
» tackling och skeppsmanöver vid skolan ombord...	150	—	400	—	250	—
b) icke militära ämnen:								\|
i modersmålet och filosofisk propedeutik jemte tyska
språket (lektor)..............................................	3,000	—	3,000	—				1
Transport	11,000	—	13,400 \|—	2,400	—

Femte hnfvudtiteln.

	Gällande stat.	Föreslagen stat.	Ökning.	Minskning, j
Transport	11,000	_	13,400	—	2,400	—
i engelska språket (lektor).................................	1,800	—	3,000	—	1,200	—
» franska språket (d:o) .................................	1,800	—	3,000	—	1,200	—
» matematik jemte mekanik (d:o).......................	2,640	—	3,000	—	360	—
» historia och geografi jemte statskunskap (d:o).....	2,040	—	3,000	—	960
» kristendom...................................................	960	—	900	—	—	—	60	—
» fysik (enligt gällande stat förenadt med mekanik)	—	—	720	—	720	—
» kemi............................................................	600	—	720	—	120	—
» matematik (biträdande).................................	1,320	—	1,200	—	—	—	120	—
» frihandsteckning och projektionsritning..............	240	—	400	—	160	—
a i handstil....................................................	120	—	100	—	—	—	20	—
3:o. Öfrig personal........................................	2,800	—	2,800	—
B) Diverse utgifter.
För undervisning i musik och dans samt annan extra undervisning äfvensom till vikariatsarvoden......... i Till ved, lysningsämnen, modeller, böcker, nautiska	1.500	—	1,500	—
i instrument samt skrifmaterialier m. fl. expenser ..	4,220	—	5,500	—	1,280	—
" ......... Summa kronor	31.040	—	39,240	—	8,400	—	200	—
Således ökning................................................	—	—	—	-	8.200	—

Awmärkninga/r:

l:o. Enligt den föreslagna staten skulle aflöningen till lektorerne utgå med 2,500 kronor såsom lön
och 500 kronor såsom hyresersättning.

2:o. Enligt nu gällande stat undfå så väl lektorer som öfrige lärare uti icke militära ämnen hvart femte
år i tjugu års tid arvodestillökning med 250 kronor hvarje gång så vida arvodet för det eller de
ämnen, i hvilka han är lärare, uppgår till 1,000 kronor eller derutöfver.

3:o. Enligt den föreslagna staten skulle lektorerne undfå ålderstillägg hvart femte år i tjugu års tid
med 500 kronor hvarje gång samt öfrige lärare uti icke militära ämnen, med ofvan stadgade
inskränkning, bibehållas vid den arvodestillökning, som nu finnes bestämd.

Sjette hufvudtiteln.

Protokoll öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 5
Januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Departementschefen Statsrådet Hederstierna anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna
under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande
anslagstitlarne:

Sjette lmfvuiltiteln.

[1-2.]

Rätt för Kommerslcollegium
att disponera
lediga
löner.

Tillfällig
löneförbättring
för Kommerslcollegium
samt
Bergsstaten.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

I det underdåniga yttrande till statsrådsprotokollet, som min
företrädare i embetet afgaf den 9 Januari sistlidna år vid föredragning
af uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel för år 1881, erinrade lian bland annat, att då lagförslagen
angående ny grufvestadga, angående patent ocli angående skydd för
varumärken och mönster ännu icke kommit i det skick, att desamma
kunde till afgörande hos Eders Kongl. Maj:t anmälas, men de beslut,
söm beträffande dessa lagförslag komme att fattas, icke kunde undgå
att på organisationen af det embetsverk, som kommer att handlägga
de mål, hvarå de nya författningarna skola tillämpas, i högst väsentlig
män utöfva inflytande, med frågan om reglering af Kommerskollegium
måste anstå ännu ett år. De sålunda angifna hindren för en slutlig
lösning af denna fråga qvarstå ännu och jag är derföre förhindrad att
redan nu framlägga förslag om kollegiets indragning och till hvilka
vare sig nya eller redan befintliga myndigheter de kollegiet nu åliggande
göromål derefter skola öfverflyttas. Förslaget till ny grufvestadga
har visserligen under sistlidne Mars månad blifvit i Högsta
Domstolen föredraget, men Högsta Domstolen, som beslöt att förslaget
derefter skulle mellan ledamöterna cirkulera, har ännu icke afgifvit sitt
underdåniga utlåtande. Vidkommande åter förslagen till patentlag
och till lagar angående varumärken och mönster, hafva äfven dessa,
sedan vederbörandes utlåtanden i början af sistlidna års höst inkommit,
blifvit under senare delen af November månad hos Högsta Domstolen
föredragna, men något utlåtande öfver dessa omfattande förslag har
ännu ej hunnit att af Högsta Domstolen afgifvas. Den omständighet
att frågan om kollegiets indragning således ännu icke kan förekomma
till afgörande synes mig emellertid icke behöfva lägga hinder
i vägen för att redan derförinnan från kollegiet till andra myndigheter
öfverflytta göromål af den art, att desamma lämpligare eller
åtminstone lika väl kunna af andra än kollegiet handläggas, och hvilka
icke beröras af några förestående lagförändringar. Till dylika göromål
torde enligt min åsigt i främsta rummet böra hänföras bestyret med

Sjette hufvudtiteln.

upprättandet af statistiska redogörelser rörande handeln, fabrikerna och
bergverksrörelsen. Detta bestyr lär nämligen enligt sin natur lämpligast
böra tillkomma den myndighet, som har den officiella statistiken
i öfrigt sig anförtrodd, eller Statistiska Centralbyrån. Nämnda byrås
chef har ock på uppdrag af mig uppgjort ett förslag huru öfverflyttningen
skulle kunna verkställas. Öfver detta förslag har Kommerskollegium
under den 21 sistlidne December erhållit befallning att afgifva
utlåtande och så snart detta inkommit, hvilket sannolikt inträffar
redan under denna månad, torde jag få inför Eders Kongl. Maj:t ånyo
anmäla ärendet och dervid föreslå framställning till innevarande års
Riksdag om de nedsättningar i Kommerskollegiets och förhöjningar i
Statistiska Centralbyråns stater, som af öfverflyttningen lära föranledas.

I afbidan härå och då jag således ännu icke är i tillfälle uppgifva
i hvilken mån en inskränkning kan under nästkommande år ega
rum i de arbetskrafter, öfver hvilka kollegiet för närvarande för upprätthållande
af sina göromål behöfver förfoga, torde nu i afseende å
kollegiet tills vidare böra hos Riksdagen för år 1882 utverkas enahanda
medgifvanden, som för år 1881 och flera föregående år blifvit
beviljade, likasom ock, då någon lönereglering för bergmästarne icke
kan genomföras så länge frågan om ny grufvestadga ännu är oafgjord,
de bland bergmästarne, hvilka icke äro med boställen försedde, samt
tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra under nästkommande år
komma i åtnjutande af dyrtidstillägg, i likhet med hvad för flera föregående
år egt rum.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets
stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra
ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende
å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1882, i den mån de för bestridande af
göromålen inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.
Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela
Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och
tjenstemän, med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1882 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på
extra stat för år 1882 anvisa 8,740 kronor;

dels och likaledes på extra stat för år 1882 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre

Sjette Imfrudtiteln.

tjensteman vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående
löner eller tillsammans 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

[3.] Sedan Eders Kongl. Maja uti nådiga propositionen till 1880 års

Anslag till Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof såsom grunder för
rimtla kart- Eders Kong!. Maj:ts framställningar beträffande i fråga varande kartverk.
verk antagit, att den ekonomiska kartläggningen af Svea och Göta
land icke skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af
ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal
måtte tills vidare finna lämplig sysselsättning, hvaremot den ekonomiskt-geografiska
kartläggningen af Norrbottens län skulle enligt dittills
faststäld plan fortsättas och afslutas, men Riksdagen, som anvisat
anslag till fortsättande år 1881 af så väl de ekonomiskt-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län som det allmänna ekonomiska kartverket,
funnit att, innan ett definitivt inställande af bearbetningen utaf ekonomiska
kartverket för mellersta och södra delarne af riket i fråga komme,
de undersökningar, som erfordrades för bedömande af kostnaderna för
ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det
af utsedde komiterade uppgjorda förslag, borde anordnas, med anledning
hvaraf Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhöll, att praktiska
försök i vissa antydda hänseenden måtte varda anstälda och kostnaderna
derför bestridas af de till kartverken anvisade medel; så har
Eders Kongl. Maj:t behagat att under den 28 Maj 1880 tillsätta en kommission
för de allmänna kartarbetena, med uppgift att snarast möjligt
anordna och låta verkställa praktiska försök för att utröna hvilka besparingar
af tid och kostnader må kunna ernås genom att förena de
ekonomiska och topografiska kartverken till ett kartverk med begagnande
af en gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder,
samt med åliggande derjemte att ej mindre årligen uppgöra plan för
de allmänna kartarbetena än äfven yttra sig öfver frågor angående förändringar
i mätnings- och utgifningsskalor, öfver nya sätt för kartornas
mångfaldigande, öfver organisationen af kartverkens personal, öfver
de af kartverkscheferne årligen afgifna utredningar rörande behöfliga
anslag med de flera kartverken angående ärenden, i hvilka Eders

Sjette liufyudtiteln.

Kongl. Maj:t kunde finna nödigt infordra kommissionens utlåtande, i
sammanhang hvarmed i nåder förordnades att, på sätt Riksdagen beslutit,
kostnaderna för de omförmälda försökens anställande skulle gäldas
af de för kartverken anvisade medel.

Förberedande arbeten för de praktiska försöken utfördes genom
kommissionens försorg redan under sistlidna år och bestodo i sammansättning
af en stomkarta i skalan 1 : 20000 öfver ett område om 2*/2
qvadratmil inom Östergötland äfvensom i anordnande af en undervisningskurs,
afsedd att bibringa de kartografer, som skola deltaga i årets
fältmätningsarbeten, nödig färdighet i topografisk kartritning. Under
innevarande år skola de praktiska försöken påbörjas och komma att
utgöras af dels ekonomisk-topografisk kartläggning af nyss nämnda
område, dels försök med olika reproduktionsmetoder.

Innan kartverkskommissionen afslutat de praktiska försöken samt
med anledning af deras utgång afgifvit sitt utlåtande i ärendet, torde något
slutligt ordnande af landtkartverket icke kunna i fråga komma, och
jag saknar derföre anledning att nu föreslå Eders Kongl. Maj:t att vidtaga
någon ändring i planen för de båda ekonomiska kartverken utan
synas dessa böra äfven under år 1882 fortgå i enahanda omfattning
som under åren 1880 och 1881.

Vidkommande dessa båda kartverk — det för mellersta och södra
delarne af riket och det för Norrbottens län —- torde det vidare tillåtas
mig erinra derom att, sedan Afdelningschefen för generalstabens
topografiska afdelning uti särskilda underdåniga memorial den 10 sistlidne
November afgifvit förslag för år 1881 till inkomst- och utgiftsstat
för de båda kartverken, samt kommissionen för de allmänna
kartarbetena uti infordradt utlåtande tillstyrkt bifall till Afdelningschefens
omförmälda förslag, behagade Eders Kongl. Maj:t vid föredragning
häraf den 3 December 1880 i nåder fastställa utgiftsstater
för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande å en summa
af 69,000 kronor för dem, som afse mellersta och södra delarne
af riket, samt å 27,600 kronor för arbetena inom Norrbottens län.

Till dessa utgifter äro att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor,
under anslaget till Landtmäteristaten besparade 22 andre landtmätarelöner
19,800 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för un -

6 Sjette hufVudtitelii.

der år 1880 försålda kartor 200 kronor eller sammanräknadt 71,000
kronor; och

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och beräknad inkomst för försäljning
af kartor 200 kronor eller tillsammans 31,200 kronor.

Då kartverkens inkomster äro upptagna till sammanräknadt 102,200
kronor och de för år 1881 faststälda utgifterna belöpa sig till endast
sammanlagdt 96,600 kronor, finnes för samma år en behållning af 5,600
kronor, hvilka medel jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 3 December 1880
fattade nådiga beslut skola öfverlemnas till kommissionen för de allmänna
kartarbetena att användas till bestridande af 1881 års kartverksförsök.

Beträffande det belopp, som för kartarbetenas fortsättande under
år 1882 i samma omfattning som hittills borde hos Riksdagen äskas,
har Afdelningschefen anfört att, då det nu visat sig att de medel,
hvilka redan finnas för det allmänna ekonomiska kartverkets arbeten
tillgängliga, ej mera kunde för dessa arbeten användas •— en naturlig
följd deraf, att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning afgång
bland arbetspersonalen ej finge för det närvarande ersättas, under det
att genom andre landtmätares afgång medel undan för undan tillfalla
kartverket — någon framställning om ökadt anslag för detta kartverk
ej vore behöflig, samt, hvad Norrbottens läns ekonomiska kartverk
anginge, att då sagda kartverk säkerligen under år 1882 finge
för egna arbeten åter använda alla de medel, hvilka nu vore anslagna
till dessa arbeten, någon förhöjning af kartverkets anslag för år 1882
ej vore af nöden, under hvilken förutsättning Afdelningschefen ansett
lämpligast vara att berörda anslag för nyss nämnda år utginge till
samma belopp som för år 1881 eller med 31,000 kronor.

Af hvad jag nu tillåtit mig anföra framgår, att kostnaderna för de
båda kartverken under år 1882 icke torde fullt uppgå till det belopp, hvartill
kartverkens inkomster för år 1881 blifvit beräknade. Då emellertid
de af kommissionen för de allmänna kartarbetena anordnade praktiska
försök antagligen komma att äfven under år 1882 fortsättas och kostnaderna
för dessa försöks anställande skola gäldas af de för kartverken
anvisade medel, samt, enligt de upplysningar jag erhållit, några
besparingar å anslagen till de öfriga kartverken icke kunna emotses, torde
den behållning, som med beräkning af samma inkomst- och utgiftsstat
under år 1882 som under innevarande år skulle uppstå å anslaget till

Sjette hufYudtiteln.

de ekonomiska kartverken, komma att till fullo behöfva tagas i anspråk
för gäldande af kostnaderna för kartverkskommissionens verksamhet.
Äfven om de båda andre landtmätaretjenster, hvilka ännu äro besatte,
blifva under år 1882 lediga och således ett belopp af 1,800 kronor
tillfaller kartverken, lär äfven denna behållning blifva behöflig. Jag finner
mig derför böra hemställa, att samma anslag, som för år 1881 beviljats,
måtte äfven för år 1882 äskas och att således Eders Kong!. Maj:t
måtte täckas föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln
för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag
6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1882
anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 31,000 kronor dels ock för de ekonomiska kartarbetena
i öfriga delar af riket 45,000 kronor eller tillsammans 76,000
kronor.

Skiften och afvittringar.

Beträffande denna anslagstitel tillåter jag mig att utur det protokoll
öfver civilärenden den 9 Januari 1880, hvilket åtföljde Eders
Kongl. Maj:ts till samma års riksdag aflåtna nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof, i minnet återkalla att, sedan
Landtmäteristyrelsen beräknat att till bestridande af utgifterna för storskiftes-
och afvittringsverken för år 1881 skulle erfordras

tillsammans ................................................................................ kronor 304,835

till betäckande af hvilket utgiftsbelopp funnes dels en behållning
från föregående år å........................ kronor 23,000

och dels ett på riksstatens sjette hufvudtitel
uppfördt ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å ..................................................... » 63,000 86,000

hvadan ett fyllnadsanslag å extra stat erfordrades till ett belopp
af .................................................................................... kronor 218,835

så behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att till bestridande
af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken under
år 1881 för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på
extra stat anvisa 218,000 kronor.

Till svar härå anmälde Riksdagen, att omförmälda för år 1881
äskade extra anslag af Riksdagen ansetts kunna utan olägenhet något

[4-5.]

Förhöjning i
årsarfvodet
förstorshifteslandtmätare 711.

fl.

Anslag till
storskiftesoch
afvittring
sverken.

Sjette liufrudtiteln.

nedsättas, då bland annat det för år 1880 anvisade extra anslaget,
233,000 kronor, beräknats kunna lemna en behållning af omkring 23,000
kronor samt utgifterna jemväl torde kunna nedbringas genom en revision
af gällande taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens
och Norrbottens län; på grund hvaraf Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställning i berörda hänseende allenast på det sätt af Riksdagen
bifölls, att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till skiften och
afvittringar, anvisades ett extra anslag af 200,000 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs,
Vesterbottens och Norrbottens län i enlighet med gällande föreskrifter
till Landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar
i afseende å de belopp, som under innevarande och nästkommande
år ansåges erforderliga för storskiftes- och afvittringsverken,
öfverlemnade Landtmäteristyrelsen med eget utlåtande den 22
sistlidne November till Eders Kongl. Maj:t dessa handlingar; och inliemtades
deraf bland annat följande:

Eders Kongl. Majrts Befallningshafvandes i Kopparbergs län förslag
till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverket under år 1881 upptog
en slutsumma af 80,250 kronor eller 20,000 kronor mera än som
uti den under år 1879 ingifna approximativa beräkning blifvit i fråga
satt. Förhöjningen var beroende derpå att vid storskiftet inom Sårna
och Idre socknar, hvilket redan under år 1880 tagit sin början och
sedermera oafbrutet komme att fortgå, handtlangningskostnaderna jemlikt
Eders Kongl. Maj:ts beslut den 27 Juni 1879 skola gäldas af allmänna
medel och icke, såsom inom öfriga socknar, af jordegarne. Vidkommande
utgifterna för år 1882, yttrade Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
att, derest Eders Kongl. Majrt fortfarande föresloge och
Riksdagen beviljade den nu för styresmannen och storskifteslandtmätarne
utgående förhöjning i årsarfvodet, 400 kronor till en hvar af
dem, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge att, vid upprättande
af statsreglering för år 1882, förändring icke borde i fråga komma
uti nämnda belopp 80,250 kronor, såsom af allmänna medel erforderligt
för fortsättning af storskiftes- och afvittringsarbetena.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län, som
beräknade 1881 års utgifter vid afvittringsverket i länet till 134,660
kronor, meddelade rörande de utgifter, som vid sagda verk kunde i fråga
komma år 1882, att, enär afvittringsgöromålen under sist nämnda år hufvudsakligen
torde komma att bestå uti mätningsarbeten och områdestilldelningar,
skattläggning af Stensele samt möjligen slutligt bestämmande
af den s. k. kulturlinien, Eders Kongl. Majrts Befallningshaf -

Sjette hufvudtitcln.

vande, med hänsigt till mätningsarbetenas dyrhet och då områdesutstakningar
och kulturliniens bestämmande jemväl torde kräfva betydliga
omkostnader, funne sig böra föreslå, dels att till betalning af arfvoden
jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare
den 30 Maj 1873 för år 1882 måtte anvisas ett
belopp af 70,000 kronor äfvensom att kronans kostnader till aflöning
åt gode män och handtlangare uti samma års stat upptagas till enahanda
belopp som det för år 1881 föreslagna eller 42,000 kronor, dels
att det uti förslaget till stat för sist nämnda år såsom tilläggsarfvode
åt landtmätare, som under sommararbetstiden varit sysselsatta med sådana
förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning,
som betaltes allenast enligt § 8 uti nyss nämnda nådiga taxa, upptagna
belopp torde, med afseende derå att skattläggningsberedning i Stensele
egde rum, jemväl för år 1882 bestämmas till 3,400 kronor. För
öfrigt hade Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke haft anledning
antaga, det några vidare förändringar kunde uti staten för år
1882 i förhållande till staten för år 1881 uppstå, hvadan alltså Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande beräknat kostnaderna för afvittringsverket
inom Vesterbottens län år 1882 uppgå till 134,660 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, som
ansett ett belopp af 106,100 kronor erforderligt för afvittringens fortsättande
år 1881, anmälde att, i och för beräkningen af utgifterna under
år 1882, Länsstyrelsen icke hade någon annan grund än de nu
varande förhållandena, hvadan Länsstyrelsen hemstälde att det för år
1881 uppgjorda utgiftsförslaget, för så vidt några nya bestämmelser,
som derpå kunde inverka, icke blefve i nåder utfärdade, måtte läggas
till grund för beräkningen öfver 1882 års utgifter för afvittringen i länet.

Det af Landtmäteristyrelsen uppgjorda förslag till utgiftsstat för
storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 slutade på en summa

af ...................................................................................................... kr. 321,010

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp
funnes på Riksstatens sjette hufvudtitel ett

ordinarie anslag å ................................................. kr. 63,000

och ett extra anslag å....................................... » 200,000 263,000

understege detta belopp först nämnda summa med........... kr. 58,010,

men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 16 sistlidne
November uppgjord kalkyl öfver tillgångarna å anslagen till skiften
och afvittringar, sedan utgifterna under år 1880 blifvit bestridda, behållningen
derefter skulle utgöra 66,201 kronor 65 öre, så vore, under

Sjette hufvudtiteln.

förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda
brist å 58,010 kronor, ändock ett öfverskott å 8,191 kronor
65 öre påräkneligt till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1882.

Efter det Landtmäteristyrelsens berörda förslag till utgiftsstat
för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit afgifvet,
både emellertid Eders Kong! Maj:t under den 3 sistlidne December
behagat utfärda förnyad taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i
Vesterbottens och Norrbottens län. Uti berörda taxa bär, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med livad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens län samt Landtmäteristyrelsen hemstält, arfvodet
för mätning och uträkning af skogsmark i skalan 1 : 16000 och
1: 20000 blifvit ej obetydligt nedsatt, så att detsamma numera utgår med
11 öre per hektar, motsvarande 0,97 öre per qvadratref, i stället för
att det hittills utgjort 1,2 öre per qvadratref, hvarjemte arvodet för
uppgående af linienät, hvilket hittills utgått med 2 kronor för 1,000
fot, bestämts till 50 öre för 100 meter, motsvarande 1 krona 50 öre
för 1,000 fot.

När derefter ärendet angående fastställande af stat för år 1881
blef den 10 i nyssberörda månad inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt,
fann Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn till de nedsättningar i arfvodestaxan,
som sålunda egt rum, skäligt föreskrifva, att de beräknade
kostnaderna för arfvoden enligt §§ 1—8 samt 12 i taxan — deri inberäknadt
de särskilda tilläggsarfvodena till landtmätare, som under sommartiden
varit sysselsatta med förberedande arbeten för skattläggning
och områdestilldelning — Unge minskas för Vesterbottens län med 10,000
kronor och för Norrbottens län med 5,000 kronor, hvarjemte Eders Kongl.
Maj:t, som samma dag bifallit en hemställan från Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Kopparbergs län att en nyss förut ledigblifven
storskifteslandtmätarebefattning inom länet icke vidare skulle återbesättas,
i följd hvaraf storskifteslandtmätarnes antal i nämnda län hädanefter
komme att utgöra endast 17, nedsatte staten för Dalarnes storskiftesverk
med 3,200 kronor; och blef, med godkännande i öfrigt af
förslaget, utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år
1881 af Eders Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna äro upptagna
till ett sammanlagdt belopp af 302,810 kronor, hvaraf belöpa

på Kopparbergs län..................................... kr. 77,050,

» Vesterbottens län .................................... » 124,660,

» Norrbottens län........................................ » 101,100.

Sjette hufvudtiteln.

Uti ofvan omförmälda utlåtande af den 22 November 1880 har
Landtmäteristyrelsen anfört, att om styrelsens förslag till utgiftsstat
för storskiftes- och afvittringsverken blefve i nåder gilladt samt styresmännen,
föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken
finge under år 1882 komma i åtnjutande af enahanda förmåner,
som blifvit för innevarande och flera föregående år särskildt
beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, så skulle, enär Styrelsen
saknade skäl att göra någon anmärkning emot Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes beräkningar, erfordras till fortsättning under
år 1882 af

storskiftesarbetena i Kopparbergs län .............................. kr. 80,250: —,

afvittringsarbetena i Vesterbottens län.............................. » 134,660: —,

dito i Norrbottens län................................ » 106,100: —,

eller tillsammans........................................................................ kr. 321,010: —,

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp
skulle, på sätt ofvan
upplyst vore, finnas dels en behållning
från föregående år å.................. kr. 8,191: 65,

och dels ett på Riksstatens sjette
hufvudtitel uppfördt ordinarie anslag
till skiften och afvittringar å )> 63,000^ — i kr. 71,191: 65,

så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras

till ett belopp af................................................................ kr. 249,818: 35,

eller i jemnadt tal 250,000 kronor, hvadan Styrelsen hemstälde, att
sist nämnda belopp måtte blifva af 1881 års Riksdag i nåder äskadt,
för att, jemte nyss uppgifna 71,191 kronor 65 öre, användas till storskiftes-
och afvittringsarbetenas fortsättning under år 1882.

Den af Landtmäteristyrelsen, under förutsättning af bifall till
dess förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under
år 1881, beräknade behållning till år 1882 från föregående år borde
väl, enär sagda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t nedsatt med
18,200 kronor, höjas med ett motsvarande belopp och således utgöra
26,391 kronor 65 öre; men då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs län under den 26 November 1880 till
godtgörelse anmält ett belopp af 15,863 kronor 25 öre, som bemälde
Befallningshafvande förskjutit för handtlangningskostnader i

Sjette hufvudtiteln.

Sårna under år 1880 och detta förskott lär böra ersättas från besparingarna
å anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, kan behållningen
till år 1882 icke upptagas till högre belopp än 10,528 kronor
40 öre. Då Eders Kongl. Maj:t redan vid bestämmande af storskiftesoch
afvittringsverkens stat för innevarande år vidtagit alla nedsättningar,
som af den nya arfvodestaxan kunna blifva en följd, och anledning
icke förekommer att af någon annan orsak utgifterna för år 1882
skulle understiga det för år 1881 faststälda belopp, skulle alltså för
storskiften och afvittringar under år 1882 erfordras

till storskiftesverket i Kopparbergs län .......................... kr. 77,050: —,

» afvittringsverket i Vesterbottens län.......................... » 124,660: —,

» dito i Norrbottens län ............................ » 101,100: —,

Summa kr. 302,810: —,

till betäckande hvaraf funnes dels ett

ordinarie anslag å............................... kr. 63,000: —,

dels ofvannämnda behållning .............. » lö,528: 40, pr- 73,528: 40,

hvadan ett fyllnadsanslag erfordrades till belopp af... kr. 229,281: 60,
eller i jemnadt tal 229,300 kronor.

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå
Riksdagen:

dels, i likhet med hvad under flera föregående år egt rum, att
för år 1882 bevilja förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde
17 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvar samt i Styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor;
att medgifva det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens
och Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1882 kunde
komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder
i. tjensten enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå; att för år 1882 åt föredragandena af a.fvittringsärenden
i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt
dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens för
afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1882 med 200
kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
afvittringsverken under år 1882, för samma år utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 229,300 kronor.

Sjette hufvudtiteln.

Jemväl beträffande öfriga ordinarie anslag, som i Riksstaten för öfriga ordiinnevarande
år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke för narie anslag.
närvarande och innan sig visat, huruvida den af mig här ofvan omnämnda
öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska Centralbyrån
af vissa göromål bör, derest densamma af Eders Kongl. Maj:t
godkännes, föranleda framställning till Riksdagen om ändring i ordinarie
anslagen för ifrågavarande båda embetsverk, att föreslå annan
förändring för år 1882 än i afseende å förslagsanslaget

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilket för jemnande af hufvudtitelns slutsumma torde böra höjas
med 10 kronor eller från 117,758 kronor till 117,768 kronor.

[6.]

Skrifmaterialier
m. m.

Om nyssberörda framställning bifalles och förhöjningen på or- jemförelse

dinarie stat således blifver ............................................. kr. 10: —,

samt härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma föreslagen oredligt
gällande riksstat........................................... » 4,280,342: — , dinarte stat.

så erhålles det belopp .................................................. » 4,280,352: —,

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag för år 1882 skulle uppgå.

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver
de ofvan omförmälda 11,160 kronor till tillfällig löneförbättring för
Kommerskollegium och Bergsstaten, 76,000 kronor till rikets ekonomiska
kartverk och 229,300 kronor till fullföljande af storskiftesoch
afvitt rings arbetena, anförde Departementschefen beträffande

Sjette hufvudtiteln.

Justeringsstyrelsen.

[7.]

I enlighet med hvad under de båda föregående åren egt rum

Éenvidjuste- tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för
ringsstyrelsen år 1882 anvisa till arfvoden åt den vid justeringsstyrelsen anstälda
<mSk&mwlVer~ personal ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståthållareembetet.

[8.] Uti underdånig skrifvelse af den 14 sistlidne Oktober har Öfverståt Fortsatt

ut- hållareembetet hemstält att då det för utgifvande af tidningen »Polisun»Polisunder-
derrättelser» beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för år
rättelser». 1881, men det torde få anses otvifvelaktigt att tidningens utgifvande
jemväl efter nämnda år vore af behofvet högligen påkalladt, samt
någon nedsättning i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med
tidningen afsedda ändamål skulle vinnas, Eders Kongl. Maj:t måtte
för ifrågavarande tidnings utgifvande under år 1882 bereda tillgång
till enahanda anslag, som blifvit för innevarande år beviljadt.

Denna hemställan anser jag mig böra understödja och får derföre
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för
år 1882 på extra stat bevilja till fortsatt utgifvande under samma år
af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t meddelade
föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor.

tq -i Uti det af Eders Kongl. Maj:t till sistlidna års riksdag framlagda

Bidrag till förslag till stat för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets
aflöning åt kansli var upptaget ett belopp å 12,200 kronor att användas såsom
eXtjenlngSJn.'' bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm. Enligt hvad
Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anmälde, beviljade
Riksdagen visserligen berörda belopp, men endast såsom extra
anslag för år 1881. Då enahanda anslag för år 1882 är erforderligt,
tillstyrker jag nådig framställning till Riksdagen att på extra stat för
år 1882 anvisa till öfverståthållareembetets förfogande såsom bidrag
till aflöning åt exekutionsbetjeningen ett belopp af 12,200 kronor.

Sjette hufvudtiteln.

Landsstaterna i länen.

Med bifall till derom gjord nådig framställning anvisade senast mq -i
församlade Riksdag för innevarande år ett extra anslag af 40,000 Särskild pokronor,
att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka ^styrka på
på landet, der sådan kunde af förhållandena påkallas, äfvensom till andetbelöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
eller gripande.

Jemte tillkännagifvande att det för nästlidet år till enahanda belopp
för ändamålet beviljade anslag till fullo tagits i anspråk samt att å anslaget
för innevarande år till denna dag anvisats 30,475 kronor, får jag,
enär icke några förändringar inträffat i de förhållanden, på grund af
hvilka berörda anslag ansetts erforderligt, utan fastmera en förhöjning
i anslaget inom kort torde blifva erforderlig, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen att för år 1882
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 40,000
kronor, att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka
på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande
eller gripande.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

I enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial
den 23 September 1880 derom gjorda framställning torde Eders Kongl.
Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1882 fortfarande
anvisa:

såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten
5,000 kronor;

till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster

10,000 kronor;

[11.]

Allmänna

landibruks möten.

[12.]
Prisbelöningar
vid dito

[13.]

Botanist vid
Landtbruksakademiens

försöksanstalt.

[14-]

Agrikultur kemiska stationer.

Sjette hufyurttiteln.

till arfvode åt den för mikroskopiska och vextfysiologiska undersökningar
vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt
af Akademiens förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.

På det Eders Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att såsom bidrag
till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbunde
sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad
eller liyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till
dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof
— anvisa 3,000 kronor för hvarje station, beviljade 1876 års Riksdag
på extra stat för år 1877 tillsammans 12,000 kronor, hvilket belopp
alltsedan årligen till enahanda ändamål anvisats.

Jemte erinran att dylika med statsunderstöd försedda stationer
blifvit, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 15 December 1876
och den 13 April 1877, inrättade i Kalmar, Skara, Halmstad och
Yesterås, får jag i underdånighet anmäla, att fråga nu är väckt om
beredande af statsbidrag åt ytterligare en sådan anstalt. — Uti eu till
Eders Kongl. Maj:t ingifven ansökning har Örebro läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, på grund af sällskapets vid sammanträde
den 21 September nästlidet år utskottet lemnade uppdrag, anhållit, det
Eders Kongl. Maj:t ville för tiden från och med år 1882 och framgent,
såsom bidrag till underhåll af en för Örebro län i staden Örebro
inrättad kemisk station för jordbrukets och näringarnas behof i
förening med en byrå för kontrollundersökning af säd och frö, anvisa
ett årligt belopp af 3,000 kronor, samt dervid meddelat, att hushållningssällskapet,
jemlik! bifogadt utdrag af dess vid berörda sammankomst
förda protokoll, under förutsättning af bifall till i fråga varande
framställning så väl förbundit sig att i allo fullgöra ofvan nämnda, för
åtnjutande af statsbidrag till underhåll af dylik station föreskrifna vilkor
och fordringar, som ock för sådant ändamål beviljat icke allenast fölen
gång ett förslagsanslag å högst 5,000 kronor till inlösen af laboratorieinventarier
och persedlar, utan äfven för tiden från och med år 1882
och tills vidare framgent ett årligt förslagsanslag af högst 3,000 kronor
för bestridande af de årliga utgifterna vid stationen.

Till förevarande underdåniga framställning har Landtbruksakademiens
förvaltningskomité uti afgifvet underdånigt utlåtande tillstyrkt
nådigt bifall, med hemställan att, för beredande af medel till det afsedda
ändamålet, Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för
år 1882 med 3,000 kronor höja ofvan omförmälda, hittills med 12,000

Sjette hufvudtiteln. 17

kronor beviljade anslag till bidrag åt kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof.

Af de vid ansökningsskriften fogade handlingar inhemtas, att förevarande
framställning afser, att Örebro läns hushållningssällskap skulle
öfvertaga en i Örebro redan befintlig, under ledning af ingeniören

C. G. Zetterlund stöld enskild kemisk station och byrå för kontrollundersökning
af säd och frö.

Vid i fråga varande anstalt, hvilken för år 1880 af länets hushållningssällskap
åtnjutit ett understöd af 1,500 kronor, hafva under de
åtta första månaderna af samma år, enligt af föreståndaren meddelad
redogörelse, verkstälts ej mindre än 834 kemiska och 554 botaniska
undersökningar. Då denna i och för sig omfattander verksamhet otvifvelaktigt
skulle komma att, till gagn för ej allenast Örebro utan äfven angränsande
läns jordbrukande och näringsidkande befolkning, än vidare
utvecklas, derest åt stationen bereddes den tryggade ställning och de
ökade krafter, som blefve en följd af den sammas eftertagande af hushållningssällskapet,
samt billigheten fordrar, att sällskapet för stationens
underhållande får åtnjuta samma förmån, som kommit andra
hushållningssällskap till godo, synas giltiga skäl vara för handen för
det äskade statsunderstödets beviljande; och för beredande af tillgång
härtill hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa såsom bidrag
till underhåll af fem kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas
behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig
att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller
hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa
och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof
— ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station eller tillsammans

15,000 kronor.

Under denna anslagstitel har jag vidare att anmäla frågan om anskaffande
af medel för fortsättandet af de geologiska undersökningarna.

Uti underdånig skrifvelse den 21 Oktober sistlidna år har chefen
för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,
utvisande geologiska undersökningens och kartverkets dåvarande
ståndpunkt, dels lemna! redogörelse för hvad som under år 1880 åt 3 -

[15.]

Geologiska

unåersök ninga/rna.

Sjette liufvudtiteln.

gjorts, äfvensom för den vid de geologiska arbetena anstälda personal,
dels ock afgifvit summariskt förslag till utgiftsstat för Sveriges
geologiska undersökning under år 1882; hvarvid chefen bland annat
anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50,000 utförts inom Stockholms,
Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom hvilka län sammanlagdt
7,8 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området af de
i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde omkring 407,3
qvadratmil;

att undersökningar i skalan 1 : 100,000 under samma år omfattat
en areal af 42,2 qvadratmil inom områdena för de topografiska kartbladen
Lenhofda, Iivetlanda, Borås, Kongsbacka, Särö och Halmstad,
hvilka blad härigenom afslutats, så att nu mera omkring 216,5 qvadratmil
voro i denna skala undersökta;

att revisionsarbeten för utgifvande af kartor öfver åtskilliga förut
undersökta områden såsom vanligt under sommaren egt rum, samt att
öfversigtsresorna för åstadkommande af en bergartskarta öfver södra
Sverige i skalan 1 : 1,000,000 blifvit afslutade;

att inom området för kartbladet öfver mellersta Sverige undersökningar
pågått inom Gestrikland, Helsingland, Dalarne och Jemtland,
hvarförutom iakttagelserna blifvit fortsatta inom landets nordligaste
lappmarker;

att de s. k. bergslagsundersökningarna, till hvilka Brukssocieteten
sedan år 1872 lemnat anslag, under år 1880 bedrifvits hufvudsakligen
inom Dalarne, hvarjemte några gruffält inom Örebro län varit föremål
för speciela studier;

att af vederbörande hushållningssällskap bekostade praktiskt geologiska
arbeten inom norra delarne af Kalmar och Elfborgs län äfven
under året utförts och inom förstnämnda område fullbordats; hvarjemte
noggranna undersökningar verkställts angående landets i industrielt
hänseende användbara stenslag samt torfmossarna i Kronobergs
län;

att till bokhandeln komme att innan 1880 års slut lemnas de af
beskrifningar åtföljda geologiska kartbladen Helsingborg, Landskrona,
Engelholm, Kullen och Höganäs samt Hor skalm, utgörande N:ris 74—79
af kartbladen i skalan 1 : 50,000, samt kartbladet Nissafors jemte dertill
hörande beskrifning (N:r 6 af kartbladen i skalan 1 : 200,000); samt

att dessutom vore färdigtryckt kartbladet Tjällmo samt under gravyr
Gustaf sberg, Finspång, Dalarö och Utö, Kreta kloster, Askersund och
Kristianstad.

Sjette hufYudtiteln.

Förut nämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningar
under år 1882 erforderliga medel upptager utgifterna till

89,000 kronor.

Häraf beräknades för
Aflöning en:

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga

biträden .............................................................................. kronor 49,650: —

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning, inköp
och reparation af undersökningseffekter
m. m.................................................... kronor 19,300: —

Omkostnad för resor och traktamenten,
reseberättelser m. in., som på enskild

bekostnad utföras .................................... » 2,500: — 21 800-__

By råafdelning en:

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier

m. m.................................................................................... kronor 2,000: —

Biblioteket och samlingarna:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar,

fraktkostnad m. m........................................................... » 2,000:

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor,
beskrifningar och uppsatser, ritning och färglägg -

ning af diverse originalkartor m. m........................... » 11,500: —

Värme och diverse utgifter:

Omkostnad .............................................................................. » 2,050: —

Kronor 89,000: —

Sjette hufvudtiteln.

Då emellertid till utgifternas bestridande vore att påräkna:

inflytande medel för genom bokhandeln sålda kartor

m. m. omkring..................................................................... kronor 1,000: —

anslag af Brukssocieteten..................................................... » 1,000: —

dito af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap » 1,500: —

eller tillsammans kronor 3,500: —

minskades härigenom det enligt förslagsberäkningen erforderliga be
loppet till 85,500 kronor. Skilnaden, 2,500 kronor, mellan denna summa
och det statsanslag, 83,000 kronor, som från och med år 1878 utgått
och jemväl för innevarande år beviljats, hade uppkommit derigenom
att, jemlikt den genom nådiga brefvet den 16 Juni 1875 faststälda
löneregleringen för Undersökningens personal, under innevarande år
tre och år 1882 ytterligare två af tjenstemännen komme att uppflyttas
i högre lönegrad, med ålderstillägg af 500 kronor för hvardera. I förslagsberäkningen
för innevarande år hade tillgång till de sålunda med
1,500 kronor ökade lönebeloppen kunnat beredas endast genom att i
känbar mån minska vissa andra utgiftsposter, hvilken anordning vore
förbunden med desto större svårighet, som Brukssocieteten för perioden
1881 —1883 till 1,000 kronor nedsatt det understöd af 3,000 kronor,
hvarmed societeten alltsedan år 1872 årligen bidragit till geologiska
undersökningar i bergslagen. Enär emellertid med ingången af
år 1882 ytterligare 1,000 kronor erfordrades till tjenstemännens aflönande
och en icke blott fortsatt utan äfven stegrad inskränkning i de
för göromålens jemna gång nödiga kostnader skulle vålla väsentliga
olägenheter och särskildt föranleda att extra geologernas antal måste
minskas, d. v. s. de billigare arbetskrafterna till större eller mindre
del undvaras, och den årligen rekognoserade arealen följaktligen aftaga,
anhölle chefen i underdånighet, att för nu i fråga varande ändamål
måtte af Riksdagen för år 1882 äskas ett anslag till belopp af 85,500
kronor.

På grund af hvad sålunda anförts i förevarande framställning, öfver
hvilken Kommissionen för de allmänna kartarbetena den 22 sistlidna
November afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, och under
framhållande, hurusom den i fråga satta anslagsförhöjningen är uteslutande
betingad af den tjenstemännen vid Geologiska undersökningen
af Riksdagen medgifna rätt att efter viss tids tjenstgöring varda i
högre lönegrad uppflyttade, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för fortsättande under år 1882 af de geologiska undersök -

Sjette hufrutltiteln.

ningarna och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett extra
anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

I enlighet med Stuteriöfverstyrelsens uti underdånigt memorial
den 24 September 1880 gjorda hemställan och i likhet, med hvad under
flera föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet nådig
framställning till Riksdagen

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening
samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor
för år 1882 på extra stat bevilja 5,937 kronor.

[16.]

Aflöning af
betjenmgen
vid Flyinge
stuteri in. m.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

1 enlighet med Landtbruksakademiens uti underdånigt memorial
den 23 September 1880 gjorda framställning torde Eders Kongl.

Maj:t i nåder föreslå Riksdagen att, i öfverensstämmelse med hvad
under flera föregående år egt rum, på extra stat för år 1882 bevilja

dels för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, [17.]
hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd, för att af denne .

handledas och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, husslöjd och
ett anslag å 3,000 kronor; en elev dels

ock till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie [18.]
stat anvisade medel, ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag
å 10,000 kronor.

Sedan 1868 års Riksdag för anordnande af en väfskola i Borås [19.]
anvisat, jemte 4,500 rdr till skolans första uppsättning, ett belopp af Väfskolan i

3,000 rdr för skolans underhåll mot vilkor att af länets landsting eller Boraseljest
inom orten tillskötes ett derutöfver för ändamålet behöfligt belopp
af 1,500 rdr, har enahanda belopp af 3,000 rdr årligen intill och med år
1872 samt derefter ett till 3,800 rdr eller kronor ökadt belopp årligen
för skolans underhåll af statsmedel beviljats mot vilkor att af länets

Sjette liufvudtiteln.

landsting eller eljest inom orten för ändamålet lemnades ett likaledes
årligt tillskott, motsvarande minst hälften af statsanslaget.

Omförmälda anslagsbelopp, 3,800 kronor, torde äfven för näst
kommande år böra begäras; men härvid har jag att tillika i underdånighet
anmäla, hurusom fråga blifvit väckt om beredande af ytterligare
medel för nämnda skola. Uti eu till Eders Kongl. Maj:t stäld underdånig
skrift af den 3 November nästlidet år har nämligen styrelsen
för tekniska elementarskolan i Borås dels förmält, att den derstädes
inrättade väfskola, hvars lärjungar under senare åren i medeltal uppgått
till 40, för meddelande åt desse af undervisning i allt hvad till
väfnadskonsten hörer, egde blott en lärare, hvilken, huru nitisk och
skicklig han än vore, icke utan öfveransträngning och med en tjenstgöringstid
af öfverhufvud 9 timmar dagligen under 10 månader af
året förmådde så, som önskligt vore, handhafva undervisningen, samt
att Elfsborgs läns år 1880 församlade landsting, enär ökade lärarekrafter
vid skolan alltså af behofvet påkallades, för innevarande år anslagit
1,000 kronor till aflöning åt en andre lärare vid densamma, dels ock,
med afseende derå att nyssnämnda summa, till följd af den stora bristen
på dylika lärare, befunnes otillräcklig samt något vidare bidrag ej
gerna kunde af landstinget påräknas till en läroanstalt, som ej uteslutande
besöktes af alumner från länet, hemstält, huruvida Eders Kongl.
Maj:t ej skulle täckas till näst sammanträdande Riksdag göra nådig
framställning om anvisande af ett årligt anslag af 2,000 kronor såsom
bidrag till aflöning åt en andre lärare vid väfskolan.

Kommerskollegium, som öfverlenmat förevarande ansökning,
bär dervid, jemte erinran att i den för väfskolan i Borås under den
29 November 1872 nådigst faststälda, ännu gällande stat vore upptagen
aflöning för en lärare i teoretisk och praktisk väfnadskonst med
2,500 kronor, till en början anfört, att det icke vore lämpligt om, på
sätt skolstyrelsen i fråga satt, för anställande af en andre lärare af
statsmedel anvisades 2,000 kronor, hvarigenom, under förutsättning att
landstingets för innevarande år lemnade bidrag af 1,000 kronor fortfarande
komme att äfven sedermera med samma belopp utgöras, denne
lärares aflöning skulle komma att uppgå till 3,000 kronor. Då det
emellertid af hvad skolstyrelsen andragit äfvepsom af det förhållande
att lärjungeantalet vid skolan, hvilket under hvartdera af de två första
åren efter densammas öppnande utgjort allenast 12, under hvartdera
af åren 1878 och 1879 ökats till 40, syntes framgå, att ännu en lärare
vore vid skolan behöflig, samt aflöningen för denne, vid jemförelse
med den nu varande lärarens löneförmåner, skäligen borde bestämmas

Sjette hufyudtiteln.

till 2,000 kronor, tillstyrkte kollegiet, att åtgärd måtte i nåder vidtagas
för anvisande af statsmedel till aflöning åt en andre lärare vid väfskolan
i Borås af 1,000 kronor om året, mot vilkor att hvad derutöfver
till samme lärares aflönande erfordrades blefve af landstinget
eller på annat sätt, utan kostnad för statsverket, tillskjutet.

Behofvet af anställandet utaf ytterligare en lärare vid i fråga
varande väfskola torde genom hvad i ärendet sålunda anfördt och upplyst
blifvit få anses vara till fullo ådagalagdt; och, då denna läroanstalt
otvifvelaktigt verkar till gagn för fcmdet i dess helhet, synes det
mig endast vara af billighet påkalladt att statsverket, på sätt Kommerskollegium
föreslagit, med halfva beloppet bidrager till åstadkommande
af den för ändamålet erforderliga aflöning, hvilken skäligen
icke torde kunna bestämmas till lägre belopp än hvad i sådant hänseende
blifvit af kollegiet i fråga satt, eller 2,000 kronor för år
räknadt.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att
på extra stat för år 1882 anvisa

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med
vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes
ett belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800 kronor;

dels och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma
skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

Under denna anslagstitel tillåter jag mig slutligen, med anledning
af framställning från styrelsen för Svenska slöjdföreningen, i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen äska äfven
för år 1882, på sätt för innevarande och flera föregående år blifvit
beviljadt, ett extra anslag å 4,000 kronor såsom hyres- och inköpsbidrag
åt Svenska slöjdföreningens museum.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen
att, i likhet med hvad under sistlidet och flera föregående år varit
förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill

[20.]

Svenska slöjdföreningen.

[2E]

Bergsskolorna
i Filipstad
och
Falun.

[22.]

Aflöning åt
Styrelsen för
allm. väg- och
vattenbyggnader
m. fl.

[23.]

Undersökningar
för allmänna
arbeten.

[24.]

Stipendier åt
Väg- och vattenbyggnadscorpsen.

Sjette hufvudtiteln.

hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1882
fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig
person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp
af 14,000 kronor att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt
dess tjenstebiträden m. m.

Uti den af Eders Kongl. Maj:t till 1880 års Riksdag aflåtna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslog
Eders Kongl. Maj:t Riksdagen att dels med de i protokollet öfver civilärenden
den 9 Januari samma år omförmälda vilkor och förbehåll i
afseende å förändrad organisation af och lönereglering för Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, godkänna ett i nämnda protokoll intaget
förslag till ny stat för detta embetsverk och dess biträden, dels till
undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa ett årligt
reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor, dels ock till stipendier
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten
bevilja ett årligt anslag till samma belopp som hittills eller 3,000 kronor,
samt att i händelse af bifall härtill i riksstaten under sjette hufvudtiteln
uppföra ett ordinarie anslag under benämningen »Väg- och
vattenbyggnadsstaten», motsvarande aflöningsmedlens och de särskilda
anslagens sammanräknade belopp, 106,300 kronor.

Till svar å denna nådiga framställning anförde Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 14 sistlidne Maj, att då de hittills beslutade
statsbanorna enligt den uppgjorda planen skulle vara fullbordade under
loppet af år 1882 samt tidpunkten för den i fråga satta förändringen
i afseende å tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader alltså
icke vore långt aflägsen, det synts Riksdagen, som vore det mest
ändamålsenligt om med den slutliga organisationen af Väg- och vattenbyggnadsstaten
ännu finge anstå, och detta ärende till afgörande
företoges i sammanhang med fråga om förändring beträffande tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader, i synnerhet som sannolikt vore, att
sedan under arbete varande stambanor fulländats, statens jernvägsbygg -

Sjette liufvu(Ititeln.

byggnader icke komme att derefter bedrifvas i den omfattning, att någon
särskild styrelse för ntöfvandet af tillsynen derå vidare blefve
behöflig, och det derföre ville synas lämpligt att bestyret dermed öfverflyttades
på Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, som
redan nu handlade en mångfald ärenden rörande enskilda jernvägsbyggnader;
samt att på grund häraf och i betraktande särskilt deraf
att en blifvande definitiv stat för Styrelsen så väl i fråga om antalet
tjenster, som med afseende å de särskilda lönebeloppen borde rättas
efter de göromål, som ålåge embetsverket, men dessa åter i ej oväsentlig
mån berodde deraf dels huruvida tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader
blefve å Styrelsen Överflyttad eller icke, dels huruvida
och i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande komme att ega
rum, Riksdagen funnit sig icke böra för närvarande reglera nu i fråga
varande stat utan fortfarande för år 1881 bevilja de för upprätthållande
af Styrelsens göromål erforderliga medel, utgörande dessa för år 1880
ett sammanlagdt belopp af 42,310 kronor; dock att det synts Riksdagen,
då det ådragit sig dess uppmärksamhet, att kamreraren och registratorn
hos Styrelsen, hvilka för närvarande åtnjöte i aflöningsförmåner,
den förre allenast 3,600 kronor och den senare endast 2,160
kronor, befunne sig i en väsentligen sämre ställning än icke blott deras
vederlikar i de under senare tider omreglerade embetsverken, utan
äfven motsvarande på gammal stat ännu qvarstående tjenstemän i Kommerskollegium,
af billighet påkalladt att detta missförhållande undanröjdes
och att för sådant ändamål den tillfälliga löneförbättringen för
bemälde kamrerare och registrator höjdes med 600 kronor för den
förre och med 960 kronor för den senare, hvarigenom deras aflöningsförmåner
komme att uppgå till enahanda belopp af 4,200 och 3,120
kronor, som af deras vederlikar i Kommerskollegium uppbures, hvadan
Riksdagen för beredande af tillgång härtill funnit ofvanberörda
till Styrelsens aflöning förut beviljade anslag böra höjas med 1,560
kronor och på grund af hvad sålunda förekommit och anförts, samt
då de till undersökningar och expenser samt vissa stipendier förut anvisade
anslagen vid oförändrade belopp bibehållits, anvisat på extra
stat för år 1881 dels till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen
och dess tjenstebiträden 43,870 kronor, dock att af chefens arfvode
Unge, så länge befattningen vore förenad med chefskapet i Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgjorde
skilnaden mellan den aflöning, som i sist nämnda egenskap uppbures
och 14,000 kronor; dels till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten 45,000 kronor; dels ock till stipendier åt medlemmar af Yäg 4 -

Sjette hufvudtiteln.

och vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten 3,000 kronor.

Vid föredragning af denna Riksdagens underdåniga skrifvelse har
Eders Kongl. Maj:t under den 28 sistlidne Maj funnit godt för år 1881
i nåder fastställa följande aflöningsstat för Styrelsen och dess tjenstebiträden,
nämligen

	Aflöning.	Dyrtidstillägg	Summa.
Chefen........................................	6,000	1,000	7,000.
Byråchefen .................................	4,500	900	5,400.
Kamreraren................................	3,000	1,200	4,200.
Förste Adjutanten...................	3,000	600	3,600.
Andre Adjutanten.....................	2,000	400	2,400.
Registratorn ..............................	1,800	1,320	3,120.
Kanslisten...................................	1,000	200	1,200.
Vaktmästaren..............................	600	150	750.
En Distriktschef........................	1,800	360	2,160.
Fyra Distriktschefer ...............	7,200	1,440	8,640.
En Distriktsadjutant ...............	750	150	900.
Fem Distriktsadjutanter.........	3,750	750	4,500.
tillsammans kronor	35,400	8,470	43,870

samt i sammanhang härmed och i anledning af Riksdagens beslut
derom, att sammanräknade aflöningarna för den gemensamme chefen
i Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader icke finge öfverstiga 14,000
kronor, förordna, att under år 1881, så länge chefskapen i nämnda
styrelser äro hos en person förenade, aflöningen för chefskapet i
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader skall utgå med allenast

7,000 kronor.

I underdånigt memorial den 10 sistlidne December har Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader hemstält, att såvida icke Eders
Kongl. Maj:t skulle finna godt att hos Riksdagen antingen förnya sin
framställning om ny stat för Styrelsen och dess tjenstebiträden eller
ock af Riksdagen begära eu viss lämplig summa för att såsom interimstillökning
af Eders Kongl. Maj:t tilläggas de Styrelsens tjenstebefattningar,
som Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva deraf vara främst i
behof, Eders Kongl. Maj:t täcktes af instundande Riksdag äska för att
på extra stat för år 1882 uppföras

dels 43,870 kronor till aflöning åt Styrelsen med underlydande
eller samma belopp som enligt den för innevarande år fastställa staten
utgår,

Sjette hufvucltiteln.

dels 45,000 kronor till bestridande af kostnaderna för undersökningar
och expenser för allmänna arbeten,

dels slutligen 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar af Vägocb
vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten.

Under en följande anslagstitel ärnar jag visserligen för Eders
Kongl. Maj:t framlägga förslag angående fortsättande af statens jernvägsbyggnader
sedan de redan beslutade blifvit under loppet af år
1882 fullbordade. Innan emellertid definitivt beslut härom blifvit af
Konung och Riksdag fattadt och man således med visshet känner huruvida
och i hvilken omfattning jernvägsbyggnader för statens räkning
fortfarande komme att ega ruin, torde vara för tidigt att slutligen
reglera Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, hvars
framtida göromål och sammansättning väl lära böra göras beroende af
frågan huruvida eu särskild öfverstyrelse för jernvägsbyggnaderna kan
blifva erforderlig eller icke. Huru behjertans\7ärda anspråk Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader samt derunder lydande tjenstemän
än må ega att icke allt för länge behöfva afbida en lönereglering
som redan länge tillgodokommit de flesta öfriga embetsverk, anser
jag mig således nu endast böra tillråda Eders Kongl. Maj:t att föreslå
Riksdagen att på extra stat för år 1882 anvisa

till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden 43,870
kronor; under vilkor att af chefens arfvode må, så länge befattningen
är förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
utgå blott det belopp, som utgör skilnaden emellan den aflöning,
som i sist nämnda egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor;
samt

till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders arbeten 3,000
kronor,

eller tillsammans 91,870 kronor.

Sjette hufviultiteln.

Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i
allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader.

Under den 1 December nästlidet år har nämnda styrelse i vanlig
ordning afgifvit förslag rörande de bidrag, som under år 1882 erfordras
för understödjande af allmänna arbeten.

I första rummet förekomma bland dessa följande arbeten, till hvilka
Riksdagen redan beviljat statsbidrag, hvaraf dock hittills endast vissa
belopp blifvit till utgående anvisade, nämligen:

[25.] Anläggning af väg mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens

Väg mellan län. Till utförande af detta arbete beviljade 1876 års Riksdag ett an1Stensele.
11 slag af 95,000 kronor, hvaraf hittills utgått 75,000 kronor och till utgående
under innevarande år anvisats 10,000 kronor eller tillsammans

85,000 kronor. Vid beviljandet af förevarande anslag har Riksdagen
fästat det vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka anslagsbeloppet
i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde under
arbetstiden i någon betydligare mån nedgå», och, på sätt till statsrådsprotokollet
af den 9 Januari 1880 i underdånighet anmälts, har
vid en med anledning häraf anstäld undersökning af den verkliga kostnaden
för i fråga varande vägbyggnad befunnits, att den till 140,200
kronor ursprungligen beräknade kostnaden kunde nedsättas till 136,100
kronor, hvadan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
hemstält, att statsbidraget, motsvarande 67,76 procent af hela kostnaden,
jemväl måtte minskas från 95,000 kronor till 92,160 kronor.

Då, enligt Styrelsens förmenande, någon anledning icke synes vara
för handen, att ytterligare nedsättning i kostnadsbeloppet skulle i fråga
komma, har Styrelsen föreslagit, att nu måtte såsom slutligt bidrag
anvisas återstoden af det sålunda jemkade anslagsbelÖppet, och hemställer
jag i enlighet härmed,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning om medgifvande, att återstoden af
i fråga varande anslag må under år 1882 få lyftas
med 7,160 kronor.

Sjette lnifvudtiteln.

Anläggning af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg
från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlsgård och Husbondliden till Ruskträsk
i Vesterbottens län. Till berörda företag, beräknadt att kosta 515,680
kronor, beviljade 1877 års Riksdag ett anslag af 343,780 kronor,
hvaraf anvisats till utgående under år 1878 kronor 24,093: 86, under
år 1879 kronor 60,000, under år 1880 kronor 25,000 samt under innevarande
år kronor 35,000 eller tillsammans kronor 144,093: 86.

Under förmälan, hurusom vederbörande vägbyggnadsdirektion, till
följd af otillräckligheten utaf de till förevarande arbete hittills anvisade
ärsbidragen, försatts i eu högst brydsam finansiel ställning, äfvensom
att ytterligare svårigheter uppstått derigenom, att de på ackord till
väghållningsskyldige gruppvis öfverlåtna vägdelarne förutom de svåraste
vägarbetena, hvilkas utförande af vägdirektionen omedelbart ombesörjdes,
blifvit fortare brutna, än de disponibla tillgångarne medgifvit,
har ordföranden uti bemälda direktion i eu genom Eders Kong!.
Maj:ts Befallningshafvande i länet till Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader insänd och med förord understödd skrift hemstält
om anvisande för år 1882 af 100,000 kronor för i fråga varande vägbyggnad,
i hvilket belopp sedermera äskats en ytterligare förhöjning
af 30 procent, så att för nästkommande år åstundats ett anslag å

130,000 kronor; och har Styrelsen, under erkännande af angelägenheten
deraf att ett större byggnadsföretag ej utdrages allt för långt på tiden,
hvarigenom förorsakades ökade kostnader af flerahanda slag, samt med
vitsord om arbetets bedrifvande på ett ändamålsenligt och anmärkningsfritt
sätt, för sin del föreslagit, att till i fråga varande företag må för
år 1882 äskas åtminstone 100,000 kronor.

Lika med Styrelsen får jag, då de föregående årens bidrag visat
sig för små i förhållande till de kostnader arbetet kräfver, tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att af förevarande anslag ytterligare anvisa för
år 1882 ett belopp af 100,000 kronor.

Till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvisrnaren har 1877 års
Riksdag beviljat ett lånebidrag af 2,000,000 kronor, deraf till utgående
redan anvisats 1,500,000 kronor, och lärer

här böra upptagas det belopp, som skall under
år 1882 dertill utgå, eller 300,000 kronor.

[26.]

Väg från Sorsele
till Strycksele
in. m.

[27.]

Hjelmarens
och Qvismarens
sänkning.

Sjette hufTudtiteln.

[28.]

Anläggning
in. in. af
iVägar.

Beträffande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda fonder,
hvilka under eu längre följd af år Riksdagen plägat ställa till Eders
Kongl. Maj ds förfogande, och deribland först anslaget till bidrag
för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
enär det behof af ökade och förbättrade kommunikationer,
hvilket föranledt Styrelsen att uti underdåniga memorial af den 14
December 1877 och den 6 December 1879 föreslå omförmälda anslags
höjande från 200,000 kronor till 300,000 kronor, alltjemt visade sig
vara särdeles stort, hvilket bäst ådagalades af det stora antal uti Styrelsens
arkiv hyflande förslag till fullt förberedda vägarbeten, — hvilka
enligt den detaljerade uppgift, som Styrelsen haft tillfälle aflemna uti
underdånigt memorial den 15 Oktober 1880, då omfattade en sammanräknad
våglängd af 30 mil 32,756 fot, beräknade att kosta 886,109
kronor 29 öre, hvaraf såsom anslag utan återbetalningsskyldighet åstundades
559,353 kronor, allt oberäknad! de företag, som i samma underdåniga
memorial föreslogos till erhållande af understöd från 1881 års
vägbyggnadsmedel —, och nämnda behof genom jernvägarnes ökade
verksamhet och inflytande på landets rörelse och industri samt nödvändigheten
att närmare förbinda jernvägsstationerna med den omgifvande
landsorten alltmer ökades, synnerligen för de provinser, som
berördes af norra stambanan, i underdånighet hemstält att hos Riksdagen
måtte göras framställning om i fråga varande anslags ökande till
ofvan ^berörda belopp eller 300,000 kronor.

Redan vid de föregående tillfällen, då Styrelsen påpekat behofvet
af en förhöjning i anslaget till bidrag för anläggning af nya vägar
m. in., har detsamma ansetts väl förtjent att beaktas, och till statsrådsprotokollet
för den 9 Januari 1880 yttrade dåvarande Departementschefen,
att den tidpunkt antagligen icke vore aflägsen, då behofvet
af en sådan förhöjning blefve oafvisligt. Sedan dess har detsamma,
på sätt Styrelsen nu ytterligare framhållit, ingalunda förminskats, utan
lärer i jembredd med landets fortgående utveckling göra sig allt mer
känbar!, särskildt för rikets aflägsnare och med landsvägar mera sparsamt
försedda trakter i samma mån som dessa komma i åtnjutande af
jernvägsförbindelse med öfriga delar af riket. Vid 1880 års riksdag
skedde ock — i likhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt
rum — framställning af enskild motionär om anslagets ökning. Det
torde alltså icke vara med det allmännas väl förenligt att än ytterligare
uppskjuta äskandet af ökade medel för i fråga varande ändamål

Sjette lmfnidtiteln.

och hemställer jag derför, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att för år 1882 må till Eders Kongl. Maj:ts förfogande

till'' bidrag för anläggning af nya samt omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar anvisas ett belopp af 300,000 kronor.

I fråga om de öfriga fonder för vissa bestämda ändamål, hvilka
Riksdagen plägat ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, har Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, under vitsordande att
anslagen fortfarande äro väl behöfliga och att anspråken på bidrag
vida öfverstigit de anvisade medlen, i underdånighet hemstält att för
år 1882 samma belopp måtte anvisas som hittills utgått.

I anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet att Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, i likhet med hvad för flera föregående
år skett, för år 1882 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisa:

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder 20,000 kronor;

till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar

30,000 kronor;

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet, af
sådana myrutdikningar och v attenaftappning ar, som företrädesvis afse att
minska frostländigheten, 80,000 kronor; och

till befrämjande, medelst län, af utdikningar och aftaiopningar af
sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag 100,000 kronor.

Och torde, enligt Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
hemställan, böra bibehållas äfven för år 1882 nu gällande,
vid senaste riksdagar meddelade, bestämmelser angående vilkoren
för erhållande och till godo njutande af statsbidrag till allmänna arbeten
samt angående kontrollen deröfver.

Uti Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader ofvan omförmälda
generalförslag äro vidare upptagna följande på Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning beroende, till största delen uti statsrådsprotokollet
den 9 Januari 1880 redan omnämnda ansökningar om statsbidrag,
rörande hvilka jag här nedan får tillfälle att yttra mig, nämligen:
l:o) till omläggning af vägen mellan norska gränsen vid Håns tull genom
JVorclmarks härad till Gillbergs liäradsgräns, för hvithet arbete, som
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader beräknat att kosta
220,701 kronor, hvaraf skulle i statsbidrag utgå 2/s eller 147,000 kro -

[29.]

Mindrehamnoch
brobyggnader.

[30.]

Smärre båthamnar.

[31.]

Myrutdikningar
ochvattenaftappningar;

anslag.

[32.] -

Utdikningar
och aftappnmgar;
lån.

Sjette liufvudtiteln.

nor, Styrelsen uti generalförslaget upptagit till utgående under år 1882
ett belopp af 30,000 kronor; 2:o) till förbättring af landsvägen inom
Helgums och Edsele socknar i Vester-Norrlands län, derför begärts ett
understöd af 53,600 kronor; hemställande dock Styrelsen, huruvida
icke förevarande ärende kunde tagas i öfvervägande vid uppgörandet
af förslag till fördelning af de medel, som Riksdagen kan komma att
anvisa till understöd utaf anläggning af nya samt omläggning eller
förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar; 3:o) till anläggning
af ny väg genom Unnaryds, Femsjö och Färgaryds socknar i Jönköpings
län från hemmanet Sjö vid sjön Unnen till Nissastigen jemte i samband
dermed varande omläggningar af äldre vägar, hvilket företag, som
skulle kosta 98,650 kronor, föreslagits till erhållande af ett understöd å

64.000 kronor, deraf för år 1882 24,000 kronor; 4:o) till ombyggnad af
den genom storm förstörda hamnen vid Simrishamn; 5:o) för vidtagande
af åtgärder att medelst indämning genom stranddammar förekomma öfversvämningar
frän Umeå och Vindelns vattendrag ä Vännäs, Spölands,
Eråns in. fl. byar i Umeå och Vännäs socknar af Vesterbottens län, hvartill
statsbidrag förordats till belopp af 24,333 kronor; 6:o) för upprensning
af en ny segelränna genom Kalmar sund, för hvilket arbete, beräknadt
att kosta 400,000 kronor, upptagits ett anslag för år 1882 af 150,000
kronor; 7:o) till fullbordande af den påbörjade hamnanläggningen vid
Höganäs, afsedt att nämnda år understödjas med 77,000 kronor; samt
8:o) till utvidgning af Varbergs hamn, för hvilket företag, afsedt att
kosta 264,200 kronor, föreslagits ett statsbidrag å 127,800 kronor.

Med anledning af ofvan berörda framställnig i fråga om bidragför
omläggning af vägen mellan Håns tull och Gillbergs härads gräns
infordrades den 15 sistlidne Oktober genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Yermlands län vederbörande menigheters yttranden,
huruvida de ville förbinda sig att, i händelse anslag till det af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader efter nedsättning af det
först upprättade kostnadsförslag^ tillstyrkta belopp af sammanlagdt

147.000 kronor kunde dem för ändamålet beredas, utföra i fråga varande
vägomläggning; men då dessa yttranden ännu icke inkommit,
kan jag icke för närvarande till slutlig pröfning anmäla förevarande
ärende.

Hvad åter beträffar öfriga, här ofvan likaledes omförmälda vägarbeten,
nämligen inom Helgums och Edsele samt Unnaryds in. fl.
socknar, torde särskilda framställningar om bidrag till desamma icke
erfordras, derest Eders Kongl. Maj:t täckes, på sätt jag i underdånighet
föreslagit, hos Riksdagen äska förhöjning med 100,000 kronor af an -

Sjette Hufvudtitcln. 33

slaget till bidrag för anläggning af nya vägar m. m., utan lärer, under
förutsättning af Riksdagens bifall till berörda förslag, tillgång till
dessa arbetens behöriga understödjande kunna af nämnda anslag beredas.

Ofriga nu i fråga varande ansökningar anser jag visserligen, i likhet
med de myndigheter som öfver de samma sig yttrat, vara väl förtjent
af uppmärksamhet; men då angeläget är att så mycket som
möjligt inskränka statsverkets utgifter, finner jag desamma icke böra
för närvarande till någon åtgärd föranleda.

Ersättning’ för af Statskontoret och Arméförvaltningen

gjorda förskott.

Enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd [33,]
och behof fogade förteckning öfver förskott, kvilka böra till ersättande
hos Riksdagen anmälas, har Statskontoret under åren 1879'' och 1880 kontoret och

förskjutit: Arméförmlt ersättningar

till landtstatstjenstemän för frånträdda bo- ”^3!*

_ ställen............................................................................................... 527: 92

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet.......................................................................................... 1,634: 65

ersättning för tryckning och häftning af Statskontorets,

Kammarkollegiets och Kammarrättens utlåtande angående

uppbörds- och redovisningsväsendet för länen.................... 966: 15.

till Kong! Norska Regeringens Departement för det Inre
Sveriges oguldna andel uti de från norsk sida bestridda
utgifter för den under år 1879 verkstälda uppröjningen
af riksgränsen............ 7,011: 84.

kronor 10,140: 56.

Vidare hade, på sätt uti bilagan N:r 5 b vid Eders Kongl. Maj:ts
till nästlidna års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof finnes omförmäldt, Arméförvaltningen, som
på grund af nådiga bref den 30 Maj och 13 Juni 1879 förskottsvis
bestridt kostnaderna för de truppkommenderingar, hvilka under nämnda
månader utgått till Sundsvall och dess omgifningar samt till åtskilliga

[34.]

Anslag till
nya byggnader
och an
läggningar
vid statens
jernvägar.

34 Sjette hufvudtitcln.

orter inom Gefleborgs län i anledning af yppade oroligheter bland sågverksarbetare,
enligt meddelade uppgifter sålunda förskjutit dels omedelbarligen
och dels genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Gefleborgs och Vester-Norrlands län ett sammanräknad! belopp af omkring
100,000 kronor, men, alldenstund någon redovisning för de sålunda
förskjutna medlen då ännu ej inkommit och slutlig uppgift å
kostnaderna för dessa kommenderingar, af hvilka en mindre styrka om
75 man fortfarande var förlagd i Sundsvall, icke kunde lemnas förr
än äfven donna truppkommendering indragits, anmälde då varande chefen
för Civildepartementet, att frågan om beredande af ersättning för
de af berörda anledning uppkomna kostnader skulle framdeles underställas
Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

Sist nämnda truppkommendering i Sundsvall blef genom nådigt
bref den 27 Januari 1880 hemförlofvad, och Arméförvaltningen har
derefter uti särskilda underdåniga skrivelser den 14 September och
12 November samma år anhållit om ersättning för samtliga af'' 1 örvaltningen
förskottsvis utbetalta kostnader för i fråga varande kommenderingar,
uppgående enligt nu meddelade uppgifter till sammanlagdt
belopp af 104,280 kronor 23 öre.

Med anledning häraf tillåter jag mig i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Magt, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande
till jemnt tal af kronor, täcktes föreslå Riksdagen att till
ersättande af i fråga varande dels af Statskontoret och dels af Arméförvaltningen
förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett* extra anslag af
114,421 kronor.

Styrelsen för statens jernvägstraflk.

Uti underdånig skrifvelse den 13 December 1880 har Styrelsen
för statens jernvägstraflk hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att. till nya byggnader och anläggningar vid ^statens
trafikerade jernvägar anvisa till Styrelsens förfogande under ar 1882
ett belopp ''af 550,000 kronor, samt dervid, i fråga om fördelningen
och användandet af dessa medel, anfört följande:

-»Till fullbordandet af en mindre reparationsverkstad vid
Östersunds station, för hvilkens påbörjande ett anslag af 25,000

kronor redan blifvit. af Riksdagen beviljadt, beräknas.................15,000-

Transport 15,000.

Sjette hufYudtiteln.

Transport

Under innevarande år har å bandelen Torpshammar—
Östersund eu betydlig timmer forsling förekommit från Bräcke
station, der timret, som ditkommit sjöledes från do med
Refsundssjön sammanhängande vattendragen, medelst ett
särskildt med . ångmaskin drifvet uppfordringsverk lastas å
jernvägsvagnar, som föras till den straxt vester om Torpshammar
belägna hållplatsen Tirsta, hvarest timret afstjelpes
i Ljungans vattendrag för att derå flottas till sin bestämmelseort.
Då denna timmerforsling antagligen kommer att fortsättas
i än större skala, blifver nödigt att tillöka i fråga varande
uppfordringsverk, så att ett större antal vagnar kunna
på en gång lastas, hvarför Styrelsen

för tillökning af uppfordring sverket vid Bräcke beräknat

ett belopp af........................................................................................

För beredandet* af stallrum åt de lokomotiv, som med
anvisadt extra statsanslag komma att under nästkommande
år inköpas för att vara tillgängliga, när norra stambanan i
hela hennes utsträckning öppnas för trafik, erfordras:
dels för tillbyggnad af lokomotivstallen

vid Bollnäs station för ytterligare 4 lokomotiv ...........................

» Storviks d:o » 2 » ...........................

)) Upsala d:o » 2 )) ...........................

dels för upp för and et af ett loka motiv stall för 4 maskiner
med tillhörande vändskifva och vattenstationsbyggnad vid den
blifvande stationen vid Tomteboda, i närheten af Carlberg......

Då behof uppstått af den rörliga materielens förstärkning
å de närmast Göteborg belägna delarne af vestra och
södra banorna, och då dertill erforderliga lokomotiv lämpligast
böra förläggas i Falköping, der dessa båda banor sammanträffa,
upptages

för tillbyggnad af lokomotiv stallen i Falköping för ytterligare
4 lokomotiv......................................................................................

Esomoftast bar det visat sig vara med svårighet förenadt
att anordna tågmöten vid de å norra banan belägna
stationerna By valla och Vånge, der förutom bufvudspåret
endast finnes ett spår med tillhörande stickspår, å Indika
senare stationernas hela lokaltrafik måste besörjas, då de

Transport

15,000.

12,000.

23.000.

12.000.
16,000.

40,000.

28,000.

146,000.

Sjette Imfvudtiteln.

Transport

begge öfriga spåren tagas i anspråk vid tågmötena. För
afhjelpande af dessa olägenheter upptages

för ett tredje spår vid Byvalla station......................................

för d:o d:o vid Vånge station.........................................

Likaledes är det nödigt att vid Ockelbo station, jemväl
å norra banan, vid hvilken station en ansenlig trafik med
träkol utvecklat sig, för denna trafiks behöriga besörjande
i någon mån utvidga spårsystemet, hvadan

till utvidgning af sparsystemet vid Ockelbo station beräknas
ett belopp af.............................................................................................

Vid Hessleholms station, utgörande föreningsstation med
såväl Christianstad—Hessleholms som Helsingborg—Hessleholms
jernväg, är liksom å öfriga föreningsstationer en stor
personal behöflig, för hvilkens inqvartering tillräckligt antal
statens jernvägstrafik tillhöriga boställslägenheter saknas.
Då hyrorna för bostäder dersammastädes äro ganska uppdrifna
och då billigheten fordrar, att dervarande stationsbetjente
erhålla samma förmåner, i fråga om inqvartering, som
deras kamrater vid andra dylika stationer, har Styrelsen, särskild!
med hänsyn dertill att åtskilliga materialier, som erhållits
vid nedtagningen af ett större provisoriskt lokomotivstall
i Elmhult, med fördel kunna användas till ett betjeningshus
i Hessleholm och sålunda på lämpligaste sätt realiseras,

för uppförandet af ett för 8 hushall afsedt boställslms för

betjente vid Hessleholms station upptagit ett belopp af..............

Vid Vårgårda station, der boställslägenheter jemväl saknas
för stationsbetjeningen, behöfves äfven en bostadsbyggnad,
hvartill de materialier kunna användas, som finnas uti
ett häststall vid Göteborgs station, hvilket numera är obehöflig!,
då rangering af vagnar merendels försiggår med
lokomotiv, och dessutom måste borttagas, då det står i vägen
för eu gatureglering, hvadan

för uppförandet af ett för tvenne hushåll afsedt boställshus
för betje?ite vid Vårgårda station beräknas......................................

Vid Flöda och Södertelje öfre stationer äro de vid banans
första anläggning uppförda små stationshusen otillräckliga
för den numera ej obetydliga persontrafiken, och har

Transport

146,000.

6,000.

2,000.

12,000.

5,000.

177,000.

Sjette hufVudtiteln.

Transport

Styrelsen ansett, att de ofta återkommande klagomålen rörande
bristande utrymme i trafik- och expeditionslokalerna
vid dessa stationer böra afhjelpas på sådant sätt, att stationshuset
i Flöda tillbygges, men att vid Södertelje öfre station
en särskild boställsbyggnad uppföres för stationsföreståndaren,
hvarigenom den boställslägenhet i stationshuset, denne
nu begagnar, blir disponibel till tjenstelokaler, och beräknas
härvid

för tillbyggnad af Flöda stationshus ett belopp af...............

och för uppförande af ett boställshus för stationsföreständaren
vid Södertelje öfre station ett belopp af .............................

Vid Nässjö station, der 4 banor sammanstöta och der
åtskilliga tåg göra längre uppehåll för att gifva resande tillfälle
att intaga måltider, äro lokalerne i stationshuset otillräckliga,
synnerligast som särskild restaurationsbyggnad derstädes
saknas, hvarigenom en stor del af husets utrymme
tages i anspråk för restaurationsrörelsen. För att kunna
företaga en länge påtänkt utvidgning af väntsalar samt expeditions-
och restauration slokaler uptages

för tillbyggnad af Nässjö stationshus ett belopp af............

Å de större föreningsstationer, der flera tåg samtidigt
inträffa sedan mörker inbrutit, uppgå kostnaderna för belysning
med fotogen eller lampolja till ej obetydliga belopp,
hvilka kostnader borde kunna i afsevärd mån minskas genom
inrättande af mindre gasverk, hvarmedelst jemväl en önskvärd
bättre belysning kunde vinnas. För verkställande af
försök med sådana gasverks användbarhet på föreningsstationer
torde Nässjö station vara särdeles lämplig, då för
belysning af väntsalar, expeditions- och restaurationslokaler,
platformar m. in. hvarje afton öfver 100 lågor derstädes äro
tända, hvarför

till uppförande af ett mindre gasverk vid Nässjö station

beräknas...................................................................................................

Under den tid, som förflutit sedan Jönköpings station
anlades, har derstädes utvecklat sig eu ansenlig godstrafik
och har för lämpligt bedrifvande af den ökade rörelsen spårsystemet
vid flera särskilda tillfällen blifvit utvidgadt, hvarjemte
vester om stationen på ett afstånd af omkring 1,500

Transport

177,000.

5.000.

4.000.

10,000.

14,000.

210,000.

Sjette lmfvu(Ititeln.

Transport

fot från yttersta vexeln sidospår utlagts och eu särskild lastplats,
benämnd Talavid, anordnats. Trafikerandet af denna
lastplats är emellertid förenad! med åtskilliga svårigheter,
derigenom att, vid vagnars förande emellan lastplatsen och
stationen, södra banans hufvudspår måste begagnas, hvadan
all förbindelse med lastplatsen är afbruten så snart tåg väntas
till staden vesterifrån eller skall afgå från staden vesterut,
hvilka olägenheter blifva känbarare ju mera rörelsen
i Jönköping tillväxer, synnerligast som den egentliga stationen,
belägen emellan staden och Vettern, ej vidare kan utvidgas,
hvadan det blifver nödigt att efter hand öfverflytta
trafiken med tyngre gods till Talavid, och upptages för afhjelpande
af ofvannämnda olägenheter

för utläggning af ett dubbelspår emellan Jönköpings station
och lastplatsen Talavid...........................................................................

Under nästkommande år torde den under arbete varande
jernvägen emellan Carlberg och Lilla Värtan blifva färdig
till begagnande. Anordnandet af trafiken å denna bände! är
visserligen beroende af den rörelses beskaffenhet, som kan
komma att uppstå då hamnanläggningen vid sistnämnda
fjärd varder fullbordad. Redan nu kan emellertid förutses,
att i fråga varande trafik, liksom i allmänhet lokaltrafiken i
närheten af större städer, lämpligast bör besörjas med många
små s. k. omnibuståg, hvilka ankomma och afgå med vissa
regelbundna tidsmellanrum, t. ex. hvar annan timme, hvarje
timme etc., beroende på trafikens liflighet. Å en bansträcka,
der dylik regelbunden lokaltrafik skall ega rum, på samma
gång som den sedvanliga trafiken med tyngre tåg, gående
till och från aflägsnare orter, är det i allmänhet nödigt
att använda ett särskildt spår för lokaltrafiken, enär eljest
nästan oöfvervinnerliga svårigheter uppstå för upprättandet
af lämpliga tidtabeller, hvarförutom tågrubbningar, trots de
förträffligaste signalsystem och det sorgfälligaste iakttagande
af föreskrifna försigtighetsmått, kunna medföra beklagliga
följder.

Emellan Stockholm och Carlberg, der banan till Värtan
utgrenar sig från hufvudbanan, finnas visserligen två spår,
men det ena tillhör Stockholm—Vesterås—Bergslagens jern ,

Transport

210,000.

15,000.

225,000.

Sjette lnifvudtiteln.

Transport

väg och är väl behöfligt för denna jernväg^ trafik, som numera
närmast Stockholm ej är lättskött, sedan lokaltåg anordnats
emellan Stockholm och Sundbyberg, hvarför detta
spår ej kan medtagas i räkningen.

Å statsbanans spår gå nu dagligen 6 ordinarie tåg i
hvardera rigtningen, hvarjemte å samma spår de ensamma
lokomotiv måste framgå, hvilka, förlagda i ofvan nämnda nya
lokomotivstall vid Tomteboda, användas för tåg, som ankomma
till eller afgå från Stockholm eller till stationstjenst
derstädes, hvadan, oberäknadt lokaltrafiken till Värtan, det
dagliga antalet tåg eller ensamma lokomotiv å detta spår
snart torde blifva större än på något annat ställe å statens
banor. Utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholm
och Carlberg kan dessutom verkställas för en jemförelsevis
ringa kostnad, enär åtskilliga förarbeten, såsom inlösning af
erforderlig mark, redan till större delen äro verkstälda, hvarförutom
det är antagligt att den entreprenör, som utför banbyggnaden
emellan Carlberg och Värtan, skall vara beredvillig
att för billigt pris åtaga sig spårets byggnad, så framt
arbetena utföras innan det vid Värtabanan använda arbetsmanskapet
entledigas och byggnadsmaterielen realiserats.

På grund af hvad sålunda anförts, upptages

för utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholms norra

station och Carlbergs hållplats..............................................................

I likhet med hvad under föregående år egt rum torde
derjemte

för oförutsedda nya byggnader och anläggningar under är
1882 anvisas ett visst belopp, hvilket Styrelsen nu anser

böra utgöra................................................................................................

Slutligen får Styrelsen med åberopande af sin underdåniga
skrifvelse af den 7 Januari 1879, — intagen i
bilagan n:r 5b till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
n:o 1 till 1879 års Riksdag om statsverkets tillstånd och
behof — rörande uppförandet å de för statens jernvägstrafiks
räkning inköpta, i närheten af centralstationshuset belägna
tomterna i qvarteret Svanen här i staden af en stenhusbyggnad,
innehållande dels sådane tjenstelokaler, som ej
längre kunna inrymmas i berörda stationshus, dels ock bo Transport -

225,000.

55,000.

70,000.

350,000.

Sjette hufYudtiteln.

Transport 350,000.

ställslägenheter, i underdånighet erinra derom, att ett byggnadsföretag
af så omfattande beskaffenhet, som det i fråga
varande, ej kan fullbordas på kortare tid än tvänne år, hvadan,
om byggnaden påbörjas under år 1882, dess begagnande
för afssdda ändamål ej kan taga sin början förr än i
slutet af år 1883, vid hvilken tidpunkt ej allenast den nu
under arbete varande norra stambanan bör vara i sin helhet
öppnad för trafik, utan äfven arbetena för hamnanläggningen
vid Yärtan så långt framskridna, att ofvan omnämnda lokaltrafik
emellan Stockholm och den nya hamnen bör vara i
full gång, af hvilka båda anledningar ökadt utrymme i centralstationshuset
erfordras. Under sådana förhållanden är
det för Styrelsen af stor vigt att för tillfredsställande af de
mångahanda anspråk på förbättrade anordningar i centralstationshusets
lokaler, som redan nu framställas och som
vid berörda tidpunkt icke lära kunna med fog tillbakavisas,
under år 1882 låta påbörja ofta nämnda byggnad, för hvilken,
på sätt i underdåniga skrifvelsen af den 7 Januari
1879 omförmäles, hela kostnaden är beräknad till 400,000
kronor, och hemställer Styrelsen, på grund af hvad nu anförts,
att till påbörjande af uppförandet af ett annex till centralstationshuset
å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret
Svanen här i staden måtte för år 1882 anvisas halfva den
beräknade kostnaden för hela byggnaden eller........................... 200,000.

Summa kronor 550,000.»

Beträffande först de af Styrelsen till nya byggnader och spårutläggningar
samt till oförutsedda nya byggnader och anläggningar afsedda
350,000 kronor af ofvanomförmälda belopp, 550,000 kronor, så
och enär jag icke finner något att erinra mot Styrelsens framställning i
denna del, helst de ändamål, hvartill dessa medel skulle användas,
synas mig vara af den angelägna beskaffenhet, att upskof med deras
utförande icke bör ifrågakomma, biträder jag hvad Styrelsen härutinnan
föreslagit.

Hvad vidare angår Styrelsens nu förnyade framställning om anslag
till påbörjande af nybyggnad å de år 1878 för statens jernvägstrafiks
räkning inköpta tomter i qvarteret Svanen här i staden, utbeder jag
mig få till en början i Eders Kongl. Maj:ts erinran återkalla,

dels hurusom, vid anmälan den 8 Januari 1879 af Styrelsens redan
då framlagda förslag i ämnet, dåvarande chefen för Civildeparte -

Sjette hufvudtiteln.

mentet till statsrådsprotokollet, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof, anförde, bland annat, följande:

»Behofvet att i närheten af stationshuset vid Stockholms centralbangård
uppföra en särskild byggnad, hvari kunde inrymmas behöfliga
expeditions- och tjenstelokaler m. in., är genom hvad Styrelsen för
statens jern vägstrafik såväl förut, som ock i synnerhet uti sin ofvan
intagna skrifvelse af nästlidne gårdag anfört, så fullständigt ådagalagdt,
att någon tvekan om nödvändigheten att, så fort ske kan, afhjelpa
detta behof icke lärer kunna uppstå.

Sedan byggnadsplats numera blifvit förvärfvad, erfordras för vinnande
af det åsyftade hufvudändamålet, — beredandet af utrymme för
behöfliga expeditions- och tjenstelokaler, — att å denna plats uppföra
nybyggnad i två våningar. Kostnaden för ett sådant byggnadsföretag
skulle enligt Styrelsens beräkning, emot hvilken jag ej har skäl framställa
någon anmärkning, uppgå till 300,000 kronor. Om härutöfver
ansloges 100,000 kronor, skulle, enligt hvad Styrelsen beräknat, den
ifrågasatta byggnaden kunna ökas med ytterligare två våningar, inneslutande
bostadslägenheter för den personal, hvars åliggande ovilkorligen
fordrar en ständig närvaro inom centralstationen eller i dennas
närmaste granskap, och för hvilken personal bostäder nu måste hyras;
och då, enligt hvad Styrelsen till fullo ådagalagt, härigenom skulle beredas
statsverket eu icke obetydlig besparing samt dessutom kunde
vinnas den för tjenstgöringen högst väsentliga fördelen, att sådane
befattningsinneliafvare, hvilkas ständiga närvara å stationen företrädesvis
är af behofvet påkallad, kunde blifva bosatte inom sjelfva bangårdens
område, tvekar jag icke att för min del understödja Styrelsens
berörda förslag, och jag tillstyrker altså Eders Kongl. Maj: t att föreslå
Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för uppförande å nämnde
tomter af en byggnad, innehållande behöfliga expeditions- och tjenstelokaler
jemte åtskilliga boställslägenheter för befattningsinneliafvare vid
statens jernvägstrafik, ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskilt anslagsbelopp af 400,000 kronor att utgå med 200,000 kronor
under år 1880 och med 200,000 kronor under år 1881»;

dels att, sedan Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed
gjort framställning till Riksdagen, denna i sin underdåniga skrifvelse
den 13 Maj 1879 angående reglering af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel, härom yttrat hufvudsakligen: Datt af den i statsrådsprotokollet
förebragta utredning framgått, att ifrågavarande nya byggnad
vore afsedd att, förutom åtskilliga tjenstelokaler samt smärre lä 0 -

Sjette lmfvudtitelii.

genheter för portvakter, vaktmästare och stationsbetjening, inrymma
tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän, hvarigenom bostäder
kunde beredas ej mindre för flere uppgifne tjensteman, för hvilka
dylika nu förhyrdes i centralstationens granskap mot ett årligt hyresbelopp
af 15,000 kronor, än äfven för Generaldirektören och chefen
för statens jernvägstrafik samt Ofverdirektören för maskinafdelningen,
af hvilka ingendera ännu vore med boställe inom centralstationen försedd
; att med anledning häraf erinrats, hurusom Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 28 April 1877 anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar
vid statens jernvägstrafik borde vara med fördelen af fri
bostad i statens egna eller förhyrda lokaler förenade, samt derefter
såväl i berörda hänseende, som i de med denna fråga sammanhängande
öfriga omständigheter, meddela de föreskrifter, som Eders Kongl. Maj:t
kunde finna för ändamålet tjenliga; att, ehuru Trafikstyrelsen den 17
December 1877 afgifvit utlåtande i anledning af Riksdagens nyssnämnda
skrifvelse, Departementschefen likväl, enligt hvad statsrådsprotokollet
upplyste, icke dittills ansett sig böra till slutlig pröfning anmäla
den sålunda väckta frågan; att vid sådant förhållande Riksdagen
varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme, som för det
nämnda ändamålet kunde i staten tillhöriga byggnader erfordras, och
således icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget
till bebyggande af de då nyinköpta tomterna; samt att, på grund
häraf och då kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande vore
i väsentlig mån beroende af det utrymme, som der behöfde afses till
nämnda slag af lägenheter, Riksdagen funne sig för det då närvarande
icke böra bevilja några medel för berörda nybyggnad».

Sedan Eders Kongl. Maj:t emellertid numera under den 23 December
1880 till slutlig pröfning förehaft Riksdagens ofvanomförmälda
underdåniga skrifvelse den 28 April 1877 och Trafikstyrelsens deraf
föranledda underdåniga förslag i fråga om och till hvilken utsträckning
tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik böra vara med fri bostad
förenade och dervid bestämt, bland annat, att ej mindre Generaldirektören
och chefen, än äfven samtlige öfverdirektörer i Styrelsen för statens
jernvägstrafik, hädanefter skola med bostad förses, samt tillika fastställt
de grunder, efter hvilka de tjensteman vid statens jernvägstrafik, som

Sjette hufvucltiteln.

tillerkänts förmånen af fri bostad, böra med sådan tillgodoses, lärer det
hinder för pröfning af den föreliggande byggnadsfrågan vara undanröjdt,
som 1879 års Riksdag ansett företinnas i den omständighet att
frågan om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens
jernvägstrafik böra vara med fri bostad förenade ej förut blifvit af Eders
Kongl. Maj:t afgjord.

Under åberopande af den fullständiga utredning utaf ärendet, som
Trafikstyrelsen lemnat i sin den 7 Januari 1879 afgifna och i statsrådsprotokollet
den 8 i samma månad och år i hufvudsakliga delar intagna
underdåniga skrifvelse, och med hänvisande till hvad af dåvarande
chefen för Civildepartementet till samma protokoll yttrats angående
nödvändigheten att, så fort ske kunde, afhjelpa det trängande
behofvet för statens jernvägstrafik af ytterligare expeditions- och tjenstelokaler
samt bostadslägenheter i närheten af Stockholms centralbangård,
anser jag mig böra biträda Trafikstyrelsens nu ånyo gjorda
på andragna ytterligare skäl stödda framställning om angelägenheten
af det ifrågavarande byggnadsföretagets påbörjande så snart som möjligt
och äskande af dertill nödiga medel.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jernvägar bevilja ett särskildt anslag
för år 1882 af 350,000 kronor;

dels ock att till bestridande af kostnaderna för uppförande å sta- .
tens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af en byggnad, innehållande
expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenlieter
för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, allt i
öfverensstämmelse med Styrelsens förslag, ställa till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor
samt deraf anvisa 200,000 kronor att utgå under år 1882;

lärande Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå chefens för Finansdepartementet
föredragning, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande af
härtill nödiga medel. °) *)

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.

Sjette liufrudtiteln.

[35.]

Anslag till
stambanor i
Norrland.

Statens jernvägsbyggnader.

I fråga om Statens jernvägsbyggnader anmälde Departementschefen
ett af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader den 24 sistlidne November
afgifvet underdånigt memorial af följande lydelse:

»De under år 1880 verkställda arbeten å norra stambanan genom
Norrland, hvilka fortgått i enlighet med den af Eders Kongl.
Maj:t den 20 sistlidne Februari nådigst gillade arbetsplan hafva varit
gynnade af särdeles fördelaktiga väderleksförhållanden, hvilka medgifvit
att de kunnat påbörjas tidigt på våren och med högst få afbrott
fortsättas långt inpå senhösten. De hafva, till följd häraf och då riklig
tillgång på erforderliga arbetskrafter icke saknats, erhållit en något
större omfattning än arbetsplanen förutsatt. Sålunda har på första
arbetsdistriktet rälsläggningen kunnat utsträckas ytterligare 2 mil eller
ända till Löfnässundet och å andra arbetsdistriktet ytterligare 14 mil
eller förbi Ramsjö station. Å tredje arbetsdistriktet, der rälsläggningen
var föreslagen till Åre station, har den kunnat utsträckas 1| mil
derutöfver och ballastningen hunnit fullbordas emellan riksgränsen och
Dufeds station så att denna 4,9 mil långa handel blifvit till alla delar
färdig.

Å hela stambanan genom Norrland återstå således efter detta års
utgång endast 6 mil, som icke blifvit lagda under arbete, samt 9i mil *■
att rälslägga och ballasta, hvarförutom åtskilliga kompletteringsarbeten
å de till allmän trafik ännu icke upplåtna bandelarne återstå att utföra.

Då nu arbetena hunnit denna ståndpunkt, har man allt skäl antaga
att den beräkning som Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader i
sin till Eders Kongl. Maj:t den 21 December 1878 aflåtna underdåniga
skrifvelse förebragt öfver såväl de erforderliga kostnaderna för de efter
1879 års slut återstående arbetena för ifrågavarande stambanas färdigbyggande
i sin helhet som tiden när dessa arbeten kunna vara afskräde
icke kommer att förete någon afsevärd skiljaktighet från verkliga
förhållandet.

Enligt denna beräkning skulle kostnaden för de efter 1879 års
slut återstående 18 milen stambana komma att uppgå till 13,500,000
kronor, och då 7,000,000 kronor deraf blifvit för 1880 års arbeten använda
och sist församlade Riksdag beviljat 6,000,000 kronor för

Sjette hufvudtiteln.

1881 års arbeten, återstå således endast 500,000 kronor för år 1882.
Men om nu under den återstående arbetstiden särdeles ogynsamma,
för arbetenas bedrifvande menligt inverkande omständigheter skulle
inträffa, hvarigenom den beräknade kostnaden skulle komma att öfverskridas,
så finnes ännu en tillgång, som icke blifvit upptagen i förutnämnda
beräkning, i värdet af det betydliga förråd af efter arbetenas
afslutande öfverblifna inventarier och materialier. Detta värde anser
Styrelsen kunna, lågt beräknadt, uppskattas till omkring 600,000 kronor,
enär ibland inventarierna ingå icke mindre än sex i godt stånd
varande ballastmaterieler, bestående af sex lokomotiv, 183 ballastvagnar
och sex stycken särskildt inrättade täckta godsvagnar, Indika i inköp
kostat mera än 300,000 kronor. Men då nu detta betydliga förråd
icke skulle kunna utan stor förlust realiseras så hastigt att de derför
inflytande medlen skulle blifva tillgängliga för bestridande af kostnaderna
för återstående arbeten å stambanan i fall mot förmodan en
brist i den beräknade kostnaden skulle uppstå, så anser Styrelsen, på
det ej genom bristande medel stambanans fullbordan måtte fördröjas,
försigtigheten fordra att, för den händelse nästinstundande Riksdag icke
beslutar stambanornas fortsättning och för år 1882 dertill beviljas särskildt
anslag, ett belopp af 4 å 500,000 kronor utöfver ofvannämnda
anslag af 500,000 kronor ställes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
till bestridande af de utgifter, som möjligen skulle i fråga komma utöfver
sistnämnda för år 1882 påräknade anslag, hvilket förskott framdeles
genom förrådernas realiserande i den mån detta kan ske kunde
återgäldas.

Skulle Riksdagen deremot besluta fortsättning af stambanorna och
dertill för år 1882 bevilja anslag, erfordras ej något ytterligare tillskott
för den nu under byggnad varande stambanan genom Norrland, emedan
i så fall den nya banan, i likhet med hvad hittills egt rum, skulle
komma att öfvertaga det öfverblifna förrådet.

Rörande tiden för de ännu återstående stambanedelarnes färdigblifvande,
tilltror sig Styrelsen nu, då arbetena så långt framskridit, kunna
med tillförsigt bestämma:

att den återstående 9,7 mil långa bandelen å den uppåtgående
stambanan emellan Ljusdal och Ange kan under loppet af nästinstundande
Augusti månad och den 11,1 mil långa bandelen å tvärbanan
emellan Trångsvikens station vid Storsjön och riksgränsen under loppet
af derpå följande Oktober för allmän trafik upplåtas samt

att den 4,4 mil långa, mellanliggande delen å tvärbanan emellan
Östersund och Trångsviken (hvarå tre mil ännu icke blifvit lagda under
arbete) kan under loppet af Juli månad 1882 färdigbyggas och

46 Sjette hufvudtlteln.

följaktligen stambanan genom‘Norrland vid den tiden i sin hela längd
för allmän trafik upplåtas.

Då således den uppåtgående stambanan, hvarå arbetena varit fördelade
på två arbetsdistrikt, redan under loppet af nästa år, och hela
tvärbanan tidigt under år 1882 blifva färdigbyggda samt något beslut
ännu icke å statsmakternas sida blifvit fattadt om påbörjandet af någon
ny stambana eller stambandel, så är det af största vigt att frågan
om huruvida'' statens jernvägsbyggnader komma att fortsättas eller att
helt och hållet upphöra i och med fullbordandet af den nu under bj^ggnad
varande stambanan genom Norrland redan under nästinstundande
Riksdag blifver afgjord, emedan de anordningar som blifva en följd
af det beslut, som då komme att fattas, redan under nästa år måste
vidtagas.

Sedan Styrelsen ofvanföre i korthet redogjort för jernvägsarbetenas
ståndpunkf vid 1880 års slut och uppgifva såväl det anslag, som
för år 1882 erfordras för stambanans genom Norrland färdigbyggande,
som de tider när de ännu återstående delarne deraf kunna för allmän
trafik upplåtas, samt i underdånighet fäst Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på vigten deraf, att beslut redan under nästa riksdag
blifver fattadt, om huru med statens jernvägsbyggnader skall förfaras
efter den nu under arbete varande stambanans fullbordan, så anser
Styrelsen sig, utan att ingå i bedömande af huruvida en fortsatt byggnad
af statens stambanor kan vara öfverensstämmande med landets
nuvarande finansiella ställning, hvaröfver det icke tillkommer Styrelsen
att sig yttra, likväl, då en fortsättning af norra stambanan åtminstone
till Angermanelfven sannolikt inom en icke allt för aflägsen framtid
kommer till utförande, böra framhålla de fördelar, som i tekniskt-ekonomiskt
hänseende skulle uppstå, ifall en sådan fortsättning finge ske
omedelbart efter den nu under byggnad varande stambanans fullbordan.
Men innan Styrelsen öfvergår härtill torde Styrelsen få i korthet erinra
om de förhandlingar som under senaste riksdagar egt rum i och
för bestämmandet af de stridiga delarnes af norra stambanan rigtning,
emedan dessa förhandlingar jemväl röra stambanans fortsättning till
Angermanelfven.

I nådig proposition till 1875 års riksdag föreslog Eders Kongl.
Maj: t antingen att den år 1873 beslutade tvärbanan, hvilken afser att
tillsammans med Sundsvall—Torpshammarbanan och en norsk jernväg
mellan Trondhjem och riksgränsen sammanbinda Bottenhafvet och
Vesterhafvet, måtte, hvad angår den dittills stridiga sträckningen emellan
Torpshammar och Näskott i Jemtland, dragas från Torpshammar
vesterut till Ange och derifrån i nordvestlig rigtning öfver Gällösundet

Sjette lmfvudtiteln.

och Östersund till Näskott, att den uppåtgående stambanan, såvidt fråga
var om dess dittills obestämda rigtning emellan Hybo och tvärbanan,
måtte sträckas från Hybo, öfver Välje, till Ange, samt att derjemte
måtte byggas en jernväg från Gällösundet i nordostlig rigtning till
Håsjö, eller ock, i händelse denna framställning icke i allo af Riksdagen
bifölles, att den uppåtgående stambanan måtte dragas från Hybo, öfver
Välje, till Torpshammar samt tvärbanan från Torpshammar, öfver Håsjö,
Dusnäsviken och Östersund, till Näskott.

Då hvarken det ena eller andra af dessa förslag vann dåvarande
Riksdags bifall, så anbefallde Eders Kongl. Magt genom nådig skrifvelse
af den 25 Juni Styrelsen att till en början låta verkställa rekognoseringar
jemte okulära undersökningar, hvarigenom det blefve
möjligt att med säkerhet bedöma, huruvida antaglig jernvägsförbindelse
kunde tillvägabringas från Hybo i rigtning vester om Stödesjön till
Ån germanelfven antingen vid Sollefteå eller vid det öster derom belägna
Björkå, eller om derför uppstode svårigheter af den beskaffenhet
att det skulle blifva ändamålslöst anställa kostsamma och tidsödande
detaljundersökningar, och föreskref Eders Kongl. Maj:t att
dessa undersökningar derjemte skulle hafva till mål att utröna, huruvida
för den från Hybo utgående banan eu lämpligare öfvergång af
Ljungans dalgång än den förut undersökta vid Torpshammar kunde
utletas mellan Stödesjön och Ange.

På grund af de resultat som förenämnda undersökningar gåfvo vid
handen, för hvilka genom särskild promemoria af den 6 December
1875 blifvit närmare redogjordt, föreslog Eders Kongl. Maj:t i nådig
proposition till 1876 års riksdag, att den år 1873 beslutade tvärbanan
måtte dragas från Torpshammar vesterut till Ange och derifrån i nordvestlig
rigtning öfver Gällösundet och Östersund till Näskott, till hvilken
framställning Riksdagen den 15 Maj 1876 lemnade sitt bifall.

Beträffande den uppåtgående banan anbefallde Eders Kongl. Maj:t
i nådig skrifvelse af den 10 Januari 1876 Styrelsen att, så snart årstiden
det medgåfve, låta anställa fullständiga och detaljerade undersökningar
för dragande af jernväg från Ange i Medelpad eller någon
i grannskapet deraf belägen tjenlig punkt fram emot Ångermanelfven
vid Sollefteå eller Björkå eller någon punkt emellan dessa begge platser.

I sin den 18 December 1876 till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
skrifvelse har Styrelsen redogjort för utgången af dessa undersökningar
och deri jemväl anfört de skäl, hvarpå Styrelsen grundade
sitt förordande af den bland alla de undersökta särskilda linierna
som utgår från tvärbanan vid Bräcke station, såsom den i alla afseenden
fördelaktigaste.

Sjette hufvudtiteln.

I nådig proposition till 1877 års riksdag föreslog Eders Kongl.
Maj:t att den uppåtgående stambanan måtte från Hybo framdragas öfver
Välje i nordlig rigtning till Ange, till hvilken nådiga framställning
Riksdagen den 16 April sistnämnda år lemnade sitt bifall, hvarigenom
den uppåtgående stambanan till hela sin längd blef till rigtningen
bestämd.

Het framgår således häraf att vid bestämmande af den nu under
byggnad varande stambanans genom Norrland rigtning största vigt
blifvit fästad på denna stambanas vidare fortsättning norrut till Angermanelfven,
samt att denna senare jernvägsförbindelse blifvit underkastad
en sorgfällig pröfning och varit föremål för noggranna och detaljerade
undersökningar för utrönande af hvilken af de ifrågasatta
linierna vore fördelaktigast, och då nu, enligt hvad Styrelsen har sig
bekant, man inom det öfra Norrland, hvars intressen denna jernvägsförbindelse
närmast berör, förenat sig om ofvannämnda rigtning emellan
Bräeke och Sollefteå, så synes, enligt Styrelsens åsigt, alla förberedande
åtgärder redan vara vidtagna, så att, om erforderliga medel
dertill kunna tillvägabringas, ifrågavarande jernvägsförbindelse skulle
kunna påbörjas efter fullbordande af de nu under byggnad varande
stambanedelarne genom Norrland.

Denna jernvägsförbindelse emellan Bräeke och Angermanelfven
vid Sollefteå utgör i längd 13,4 mil och är i det ''år 1876 upprättade
kostnadsförslaget beräknad till 10,066,000 kronor eller 751,194 kronor
per mil. Men då kostnaden såväl för denna som för alla de ^öfriga
särskilda linierna, som afse förbindelse emellan tvärbanan och Angermanelfven,
i likhet med hvad ursprungligen var afsedt äfven för stambanan
genom Norrland, är beräknad med lättare öfverbyggnad och med
broöfverbyggnader af trä, och då det, enligt Styrelsens åsigt, icke är
skäl att för denna, jemförelsevis korta och i förbindelse med den öfriga
stambanan genom Norrland kommande handel göra någon sådan
förändring i konstruktion, hvarigenom trafikförmågan skulle blifva mindre
och underhållskostnaden större än å den öfriga banan, och den
olägenhet derjemte uppkomma att icke samma rörelsemateriel som å
hufvudbanan derpå skulle kunna användas, anser Styrelsen att den beräknade
kostnaden, dels med hänsyn härtill och dels med afseende å
den, såsom erfarenheten visat, ofta förekommande prisstegringen å
dagsverken och materialier, bör ökas med i jemnt tal 1,180,000 kronor,
så att hela den erforderliga kostnaden för denna jernbana med
lika tunga räler som hufvudbanans och med broöfverbyggnader af jern,
af den styrka att statens nuvarande tyngsta lokomotiv kunna deröfver

Sjette hufvudtitcln.

passera, derigenom skulle komma att uppgå i jemnadt tal till 11,250,000
kronor eller 839,553 kronor per mil.

Hvad tiden för utförandet af denna handel beträffar, så beror
denna på de årliga anslag, som derför kunna blifva tillgängliga.

Andamålsenligast synes det Styrelsen att tiden för banans färdigbyggande
bestämmes till 3 högst 5 år, hvarigenom arbetena kunde
fortgå på ett enda arbetsdistrikt, och att de årliga anslagen lämpades
så att arbetena kunde de första begge åren bedrifvas med större arbetsstyrka,
hvilken under de återstående åren småningom kunde minskas.

Styrelsen har ofvanföre i underdånighet anmält, att tvärbanans
fullbordande kan påräknas redan under Juli månad år 1882. Men då
dertill fordras användande af en stor arbetsstyrka för att, om en sen
vår skulle inträffa, kunna till den tiden medhinna alla sådana återstående
kompletteringsarbeten, som endast under tjenlig årstid kunna
företagas, så skulle det obestridligen leda till icke ringa besparing, om
denna med stor kostnad samlade arbetsstyrka, äfvensom det vid byggnaden
anstälda arbetsbefälet, kunde under den återstående arbetstiden
af året sysselsättas. Man skulle äfven genom en fortsatt stambanebyggnad
i Norrland draga största fördel af de nu der samlade betydliga
förråd af inventarier och materialier, hvilka derigenom så småningom
skulle kunna förbrukas, men hvilka, i fall statens jernvägsbyggnader
skulle upphöra eller för en obestämd tid uppskjutas, man
antingen skulle nödsakas realisera till sannolikt ganska ringa pris, då
inga större enskilda jernvägsbyggnader inom landet nu mera pågå, som
deraf kunde sig begagna, eller också nödgas tills vidare förvara desamma,
hvilket skulle erfordra ganska kostsamma provisionel^ byggnader
och vara förenad! med årliga utgifter för vården och underhållet deraf.
Då nu. dertill stambanebyggnaden genom Norrland, hvilken i anseende
till. klimatiska och öfriga förhållanden i flera afseenden företer skiljaktigheter
i sättet för arbetenas bedrifvande emot det i det sydligare
landet använda, redan fortgått sedan år 1875, och de dervid anstälda
ingeniörer derunder inhemta! en flerårig och värdefull erfarenhet och
gjort sig fullt förtroliga med förhållandena inom Norrland och det sätt,
hvarpå jernvägsarbeten der ändamålsenligast och billigast böra bedrifvas,
samt jemväl den arbetsstyrka, uppgående till i medeltal 6 å 7,000
man, som dervid årligen varit använd, förvärfva! en utmärkt arbetsskicklighet
och blifvit van att underkasta sig de försakelser och besvärligheter,
som äro oskiljaktiga från så beskaffade arbetens bedrifvande
i dessa under ett liårdt klimat belägna och glest befolkade orter,
och hvilka svårigheter vid arbetenas början syntes dem afskräckande,
så kan det svårligen bestridas att utförandet af den nu ifråga 7 -

Sjette hufvudtiteln.

varande jernvägsförbindelsen aldrig skulle kunna åstadkommas med
mindre kostnad, än om det finge ske utan afbrott och i sammanhang
med de nu pågående jernvägsarbetena inom Norrland.

Genom ett sådant tillvägagående skulle man äfven till stor del
undvika den menliga inverkan, som ett hastigt afbrott i statens jernvägsbyggnader
skulle medföra icke allenast för den enskilda industrien
inom landet, utan äfven och synnerligen för den mängd arbetare, som
vid dessa byggnader haft en flerårig sysselsättning och hvilka under
nuvarande förhållanden sannolikt, i brist på annan arbetsförtjenst, skulle
komma att öka den under de senare åren i betänklig grad tilltagande
emigrationen.

På grund af hvad Styrelsen ofvanföre i underdånighet anfört och
för den händelse det skulle täckas Eders Kongl. Maj:t att till näst
instundande Riksdag göra nådig proposition om anslag till en stambana
från Bräcke station å tvärbanan med sträckning förbi Helgumssjön
till Sollefteå vid Ångermanelfven, så anser Styrelsen att beloppet
af ett sådant anslag lämpligast borde bestämmas för år 1882 till
2,500,000 kronor».

Departementschefen anförde härefter:

Att den uppåtgående stambanan genom Norrland icke skulle afslutas
vid den punkt der densamma träffade tvärbanan, utan att densamma
skulle i eu närmare eller fjermare framtid fortsättas till Ångermanelfven
och således sammanbinda Norrlands mäktigaste pulsåder med
såväl rikets sydligare delar som Norges hamnar, har utgjort en förutsättning,
som då fråga förevarit att bestämma stambanans rigtning
inom Norrland blifvit mångfaldiga gånger framhållen såväl inför Eders
Kongl. Maj:t som inom Riksdagen. För de skäl, som tala för ett dylikt
fortsättande, torde jag således icke behöfva redogöra. Då under
år 1882 den hittills beslutade stambanan genom Norrland blir i sin
helhet fullbordad, lär nu tidpunkten vara inne att afgöra, huruvida
fortsättningen af norra stambanan bör ske omedelbart derefter och
statens jernvägsbyggnader således få fortgå i ett sammanhang, eller
om med fortsättandet bör under någon tid anstå. I afseende härå delar
jag i allo den uppfattning, som af Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader
i dess nyss anmälda memorial blifvit uttalad, eller att det i
tekniskt-ekonomiskt hänseende skulle vara synnerligt fördelaktigt att
icke något afbrott i jernvägsbyggandet behöfde ega rum. Då härtill
kommer ej mindre att landstingen och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Yesterbottens och Vesternorrlands län hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit att till instundande Riksdag proposition

Sjette hufyudtltelii.

måtte aflåtas angående norra stambanans fortsättning till Ångermanelfven,
än äfven att den finansiella ställningen synes vara gynsam för
upplåning af de för företaget nödiga medel, tvekar jag ej att i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att till 1881 års Riksdag framlägga
ett förslag i nyss angifvet syfte.

Hvad då angår den sträckning, i hvilken fortsättningen af norra
stambanan till Ångermanelfven skulle framdragas, torde det tillåtas
mig att erinra derom att vid olika tillfällen blifvit ifrågasatta och undersökta
linier, utgående dels från Torpshammar eller närheten deraf,
dels från någon lämplig punkt i närheten af den plats, Ange, hvarest
den uppåtgående stambanan sammanträffar med tvärbanan, dels ock
längre vesterut från tvärbanan antingen från Östersund eller ännu vestligare
från Näskott. Vid Sollefteå skulle samtliga dessa linier råka
Ångermanelfven. ,

Sedan emellertid föreningspunkten mellan uppåtgående stambanan
och tvärbanan blifvit förlagd till Ange och icke, såsom först var föreslaget,
till Torpshammar, torde någon från sistnämnda plats eller närheten
deraf utgående linie icke böra i fråga komma. Af en blick på
kartan lär ock genast framgå, att enahanda måsto förhållandet blifva
med linien Östersund—Sollefteå eller Näskott—Sollefteå, ty, förutom
att båda dessa linier äro betydligt längre och således till anläggningskostnaden
vida dyrare än någon af de öfriga sträckningarna, skulle
dessa linier hufvudsakligen vara till gagn för förbindelsen mellan öfra
Norrland och Norge samt endast i mindre grad befordra — hvad väl
måste vara hufvudsyftet med stambanans fortsättning — trafiken mellan
öfra Norrland och landet söder om tvärbanan.

Valet torde således böra ske mellan någon af de linier, som utgå
på icke alltför stort afstånd från Ange. Fyra dylika linier äro genom
Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader undersökta, nämligen:

a) från Gällösundet å tvärbanan öfver Ulfsjönäs, Håssjö och Mannsjön
till Sollefteå;

b) från Bräcke å tvärbanan i rigtning utmed sjöarne Grötingen
och Idsjön till Ulfsjönäs, der den sammanfaller med linien a) och följer
denna linie till Annsjön, hvarifrån den är dragen i nära rak rigtning
till Håssjö, der den sammanfaller med linien Håssjö—Sollefteå;

c) från Kotjern å tvärbanan söder om Hemsjön till Alanäset och
vidare i nära nordlig rigtning till Annsjön, der den träffar linien b)
och sammanfaller med denna linie ända till Sollefteå; och

d) en linie, som, jemväl utgående från Kotjern, är gemensam med
linien c) till Alanäset, går derifrån öfver Mjösjön och Balsjön till Mannsjön,
der den sammanträffar med de öfriga linierna.

Sjette hufvudtiteln.

Utaf deri af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader den 18 December
1876 till Eders Kongl. Maj:t afgifna, uti Styrelsens af mig nyss
anmälda memorial åberopade underdåniga skrifvelse framgår vidare
att linien a) håller i längd 13 mil 13,600 fot och
blifvit i Styrelsens år 1876 uppgjorda kostnadsförslag
beräknad att kosta .......................................... 10,006,000 kronor

linien b) 13 mil 12,700 fot .......................................... 10,066,000 »

» c) 14 mil 1,400 fot............................................ 10,522,000 »

)) d) 14 mil 11,000 fot......................................... 10,837,000 »

att lutnings- och krökningsförhållandena samt samlade höjdskillnader
å de särskilda linierna mellan tvärbanan och Mannsjön (hvarifrån
sträckningen till Sollefteå är för alla linierna gemensam) med tillägg
af delarna mellan Ange och liniernas utgångspunkter från tvärbanan
utfalla på sätt som åskådliggjorts af Styrelsen genom en tabell, till
hvilken jag tillåter mig hänvisa;

samt att afståndet mellan Ange och Sollefteå efter de olika linierna
blifver

efter linien a) ................................................................ 18 mil 6,300 fot

» » b) .................................................................... 16 » 6,800 »

» » c) .................................................................... 15 » 30,900 »

» » d) .................................................................... 16 )> 4,500 »

Granskar man läget af dessa fyra linier och jemför dervid först
linierna a) och b), finner man att för förbindelsen mellan öfra Norrland
och landet söder om tvärbanan skulle genom en jernväg dragen efter
linien b) vinnas en förkortning i väglängd af 1 mil 35,500 fot eller
nära 2 mil, förutom betydligt gynnsammare lutningsförhållanden och
detta med en tillökning i anläggningskostnaden af endast 60,000 kronor.
Linierna c) och d) hafva visserligen fördelen af en ännu något
kortare väglängd eller för c) 11,900 fot och för d) 2,300 fot, men
deremot betydligt ogynsammare lutningsförhållanden och kosta dessutom
i anläggning den förra 456,000 kronor och den senare 771,000
kronor mera än den från Bräcke utgående linien.

Med afseende å dessa förhållanden och då härtill komme att linierna
c) och d) fortgå från Kotjern i nära paralel riktning med tvärbanan
mellan Ange och Torpshammar och på ett medelafstånd af endast omkring
2‘/2 mil derifrån, har Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
redan i sitt år 1876 afgifna utlåtande förklarat, att linien b) eller
Bräcke—Hellgumsjön—Sollefteå enligt Styrelsens åsigt vore i alla afseenden
att föredraga framför de öfriga linierna och, såsom Eders

Tabell

IT,.■Halla.,de,, samt sa»,la,la MJdstflnaUr ä dr särskilda jc-nvägsllnlem. emellan Tvä,-Lana,, ad,
Hägg af dclarne emellan Ange och deras utgångspunkter från Tvärbanan.

Samlade liöjdskilnader

K r ö k 11 i u

fallande

n g a

ed radier

i längd

rak linie

öfver 2,000''

1,500'' t. o. m. 2,000''

horisont, bana

1 : 200 och deröfver

1 : 100—1 : 199

1 : G0—1 : 79

. I mil.

. i mil.

11,780

33,480

11,922

12,756

Ä uge—ICotj alu—Briicke—Gällösund—Blfsjönäs—Ann sjön—Håsjö—Mannsjön.

....................................

Ange—ICotj äril—Bräeke—Ulfsjönäs Annsjön Hasjö

—Mannsjön......................... ........................

Ange — Kotjärn— Alanäset— Annsjön — Håsjö—Mann -

21,333

15,389

18.679

10,500 i 13.

26,800

2,936.2

10.700

14,190

2,200 22.0

14,000

30,900 i 1,530.0

Alanäset—Mjösjö—Hällesjö—-Mann -

19,100 ( 26.2

19,300 ! 15.9

18,700

10,800

27,700 | 28.7

23,600

Sjette hufvud titeln.

Kongl. Maj:t af Styrelsens denna dag anmälda memorial torde hafva
inhemtat, vidhaller Styrelsen fortfarande i allo denna uppfattning.

Samma åsigt omfattas ock af vederbörande inom de öfra norrländska
länen. Enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens
län anmält, har 1880 års landsting för samma län uttalat såsom
sin mening, att af de föreslagna sträckningarna linien Bräcke—
Håssjö—Sollefteå vore den för Norrland och staten fördelaktigaste.
Inom samma års landsting för Vesternorrlands län tillsattes för frågans
utredning ett särskildt utskott, hvilket i sitt utlåtande dels framhöll
lämpligheten deraf att jernvägen droges till det ställe vid Ångermanelfven,
der sjöfarten från kustorterna hade sin ändpunkt, eller Sollefteå,
hvarest två bördiga och folkrika floddalar möttes och derföre af
ålder bildats en medelpunkt för handels- och affärslifvet i inre delen
af Ångermanland och angränsande trakter af Jemtland, hvartill komme
att vid Sollefteå genom platsens centrala läge och särskildt gynsamma
lokala förhållanden skulle i en framtid kunna beredas en lätt öfvergång
för banans fortsättning till nordligare bygder, dels tillkännagaf, att
man inom länet snart kommit till insigt deraf att Bräcke vore den utgångspunkt
som allmännast skulle tillgodose de olika orternas skilda
intressen och behof af så mycket som möjligt direkta förbindelser med
såväl Norge och Vesterhafvet som hufvudstaden, samt att banan derföre
borde framdragas i den sträckning som linien b) utvisade. Utskottets
utlåtande godkändes enhälligt af landstinget, som beslöt att hos Eders
Kongl. Maj:t förorda linien Bräcke—Hellgumsjön—Sollefteå, och i det
underdåniga yttrande, hvarmed Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Vesternorrlands län öfverlemnat landstingets skrifvelse i ämnet, har
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under tillstyrkan af samma
linie, ytterligare erinrat att enligt beräkning af 1870 års skogskomité
nästan hela det område, genom hvilket jernvägen skulle framdragas,
besutte eu sådan tillgång af skog, att detsamma derutinnan intoge ett
af de främsta rummen, i ty att enligt komiténs beräkning skogen derå
lenmade ett årligt öfverskott till afsalu af omkring 20 å 25 kubikfot
per tunnland, att denna skog för närvarande i anseende till bristen på
kommunikationer vore till stor del nästan utan värde, hvaremot genom
jernvägens anläggning en väsentlig förbättring derutinnan skulle göra
sig gällande, samt att, när linien b) valdes, jernvägen efter sitt inträde
UVesternorrlands län komme i förbindelse med trakter, hvilkas
odlade egovidder voro af sällsynt mäktighet och godhet. Vesterbottens
läns landsting slutligen har, utan att uttala sig för någon viss
linie, anhållit att jernvägen måtte erhålla den rigtning, som, så vidt

o 4

Sjette hufvudtiteln.

terrängförhållandena sådant medgåfve, på kortaste och lämpligaste
väg förbunde de norra orterna med hufvudstaden.

Från en särskild kommun, den inom Jemtlands län vid Indalselfven
belägna Stuguns socken, har visserligen under den 20 sistlidne December
till Eders Kongl. Maj:t inkommit en underdånig ansökning, att
jernvägen måtte från Gällö å tvärbanan eller annan lämplig punkt i
närbeten framdragas utmed Gesundsjön och derifrån till det s. k. döda
fallet och vidare till Ångermanelfven. Såsom skäl härför bär hufvudsakligen
anförts, att derest jernvägen råkade Gesundsjön, som vore
den naturliga bassinen för allt virke på Indalselfven och från norra
delen af Jemtland, skulle detta virke kunna, i stället för att behöfva
föras utefter Indalselfven och vidare till svensk utskeppningsort, kunna
fraktas direkte på jernvägen till Norge. Då emellertid sökandena icke
åstadkommit annan utredning rörande den förut icke undersökta jern- -vägslinien Gällö—Gesundsjön än ett intyg af en tjensteman vid Vägoch
vattenbyggnadscorpsen, att han vid liniens uppgående — dervid
han dock i följd af snö och kyla icke kunnat begagna afvägningsinstrument
— kommit till den öfvertygelse att några oöfverstigliga hinder
ej skulle möta att derstädes framdraga en bana med icke större
lutningar än 1 : 100, samt i allt fall uppenbart torde vara att anläggningskostnaden
för denna bana blefve större än för någon af linierna
a)—d), synes något afseende vid den underdåniga ansökningen
icke böra fästas.

För egen del anser jag mig på de af Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
anförda skäl böra i allo förorda den i fråga varande
luden b) Bräckt—Hellgumsjön—Sollefteå, såsom den, hvilken, vid jemförelse
med de andra linierna, synes så väl i afseende å anläggningskostnad
som med hänsyn till förbindelsen mellan öfre delen af Norrland
och trakterna söder om tvärbanan erbjuda de största fördelarne.
Då emellertid banans sträckning torde efter närmare undersökningar
kunna i någon mån jemkas, så att särskildt vid öfvergången af vattendragen
för banan må kunna väljas den rigtning, der största virkestillflöde
kan påräknas, lär Eders Kongl. Maj:t böra härutinnan förbehålla
sig full handlingsfrihet.

Icke heller mot det belopp, hvartill anläggningskostnaden blifvit
af Styrelsen i dess senaste memorial beräknad eller till 11,250,000
kronor, motsvarande 839,553 kronor för milen, har jag något att erinra.
Arbetet synes lämpligast böra utföras på eu tid af omkring 5 år.

Med anledning af hvad Styrelsen öfver statens järnvägsbyggnader

Sjette hufyudtiteln.

hemstält och hvad jag nu tillåtit mig anföra, får jag i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att

dels för fullbordande af arbetena å ej mindre den redan beslutade
delen af norra stambanan genom Norrland än ock tvärbanan mellan
Torpshammar och riksgränsen för år 1882 anvisa ett särskildt anslag
af 500,000 kronor,

dels besluta att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga
som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas från Bräcke
station eller lämplig punkt i dess närhet å tvärbanan öfver Hellgumsjön
till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,
med rätt för Kongl. Maj:t att förordna om de orter jernvägeu
bör genomgå och de ställen den skall anlöpa, samt för påbörjandet
af berörda stambana för år 1882 anvisa ett särskildt anslag af
2,500,000 kronor,

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen
för Finansdepartementet, fatta beslut i fråga om sättet för anskaffande
af härtill erforderliga medel0).

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla, med befallning tillika
att utdrag af detta protokoll skulle till Finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ''"Finansplanen”.

In fidem
Paul Strandberg.

Sjunde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
januari 1881.

N är var ande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och
Themptander.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit af vederbörande departementschefer föredragna,
anhöll herr statsministern att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen
af sjunde hufvudtiteln, samt anförde härvid beträffande anslngstitlarne: Bih.

till Riksd. Prat. 1881. 1 Sami 1 Afl.

Sjunde hufvudtiteln.

[10

Postverket -

Ordinarie anslag:

Postverket.

Innan jag öfvergår till frågan om post- och telegrafverkens anslagsbehof
för år 1882, torde jag få inför Eders Kong!. Maj:t anmäla,
att, sedan, i anledning af Riksdagens i skrifvelse den 12 maj 1880
gjorda anhållan om utarbetande af förslag till post- och telegrafverkens
förenande under en gemensam styrelse, infordrade yttranden afgifvits
af generalpoststyrelsen den 24 juli och telegrafstyrelsen den
16 november samma år, de två nämnda styrelserna den 24 nästlidne
december erhållit uppdrag att i samråd uppgöra förslag dels till stat
för den ifrågasatta gemensamma styrelsen och dels till ordnande af de
båda verkens pensionsväsende. Ehuru det sålunda infordrade förslagettorde
vara att införvänta så tidigt, att ärendet kan inför Eders Kong].
Maj:t anmälas före riksdagens slut, anser jag mig likväl redan nu böra
föredraga de för post- och telegrafverken af vederbörande styrelser afgulna
förslag till stater för år 1882, och detta desto hellre, som deruti
icke blifvit ifrågasatt någon ändring i de för verkens styrelser senast
faststälda stater, och i allt fall en åtgärd i det af Riksdagen angifna
syfte endast i mindre väsentlig grad lärer komma att på dessa stater
inverka.

Under förmälan att icke mindre tor posttjensten än för tjenstemännen
en afsevärd fördel skulle beredas, om sådana anordningar
träffades, att de nu för jernvägspostföringen uteslutande använda
t-jenstemännen, eller de s. k. resepostexpeditörerne, och de å fasta
postanstalter såsom biträden anstälda kontorsskrifvarne finge ömsevis
användas till tjenstgöring i postkupé och å fast postanstalt, har generalpoststyrelsen
hemstält, att de två nämnda klasserna af posttjenstemän
måtte till en enda klass sammanslås.

Å postverkets afiöningsstat äro för närvarande uppförda

					Lön.	Tjenstgörings-	Summa.
						penningar.
2	resepostexjpeditörer	med	aflöning	af	1,175: —	325: —	1,500: —
24	d:o	11	d:o	11	750: —	250: —	1,000: —
58	d:o	11	d:o	11	600: —	200: —	800: —
	samt
37	kontorsskrifvare	11	d:o	11	1,200: —	400: —	1,600: —
58	d:o	11	d:o	11	900: —	300: —	1,200: —

Sjunde hnfvudtiteln. 3

Ehuru således kontorsskrifvarnes löner äro något högre än resepostexpeditörernes,
åtnjuta de senare likväl, enligt hvad generalpoststyrelsen
anför, på det hela större inkomster än de förre, då resepostexpeditören,
jemte den fasta aflöningen, under tjenstgöringen uppbär dagtraktamente,
som, för år räknadt, icke obetydligt ötverstiger de sportler,
genom frimärkesförsäljning, kontorsskrifvaren, utöfver lönen, åtnjuter,
och hvilka i medeltal för år uppgå till endast omkring 250 kronor.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle, i stället för de nuvarande
resepostexpeditörerne och kontorsskrifvarne, i 1882 års stat
uppföras 174 »postexpeditörer», 39 af första graden med 1,200 kronor
i lön och 400 kronor i tjenstgöringspenningar samt 135 af andra graden
med 900 kronor i lön och 300 kronor i tjenstgöringspenningar.
Den till 26,200 kronor uppgående tillökning i aflöningsstaten, som
häraf blefve föranledd, skulle dock komma att motsvaras af en lika
stor minskning i omkostnadsstaten, då, i sammanhang med förbättrandet
af den fasta aflöningen för de nuvarande resepostexpeditörerne, det
för tjenstgöringen i postkupé från omkostnadsstaten utgående dagtraktamente
borde nedsättas så, att detsamma allenast komme att utgöra ersättning
för den ökade utgift, som för postkupépersonalen under alla
förhållanden blefve en följd deraf, att densamma under tjenstgöringen
befunne sig på resande fot, och i följd deraf måste förskaffa sig mat
och stundom äfven nattläger utom hemmet.

Under förutsättning af bifall till berörda förslag, har generalpoststyrelsen
ansett, att föreståndarne för postanstalter af 5:te, 6:te och 7:de
klasserna samt på öfvergångsstat, hvilka för närvarande benämnas postexpeditörer,
borde, till undvikande af förvexling, i stället, lika med föreståndare
för 4:de klassens postanstalter, erhålla namn af postmästare,
samt att, i sammanhang härmed, benämningen af postmästare lör dem,
hvilka förestode 2:dra och 3:dje klassens postanstalter, borde utbytas
mot den af postdirektör, som hittills endast tillkommit föreståndarne
för lista klassens, postanstalter.

I det statsförslag, som låg till grund för den nådiga proposition
nen till sistlidne års Riksdag, framhöll generalpoststyrelsen behofvet af
att bereda någon löneförbättring åt de svagast aflönade posttjenstemännen,
eller kontorsskrifvarne samt föreståndarne för 5:te, 6:te och
7:de klassens postanstalter. Äfven då varande chefen för finansdepartementet
erkände vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t
önskligheten af att kunna tillgodose det sålunda af generalpoststyrelsen
anmälda behofvet, men fann derför ett hinder i postverkets ekonomiska
ställning, och denna departementschefens åsigt Slef ock af Eders Kongl.
Maj:t godkänd.

4 Sjunde hufvudtiteln.

Med erinran att postverkets ställning numera vore högst väsentligt
förbättrad, livilket bland annat framginge deraf, att, såsom jag här
nedan skall närmare omförmäla, postverket under nästlidna år gjort
betydliga afbetalningar på sin skuld till statskontoret, har generalpoststyrelsen
nu förnyat sin hemställan om beredande af förbättrade vilkor
åt de nämnda tjenstemännen, i hvilken hemställan styrelsen, under förutsättning
af bifall till framställningen om
postexpeditörernes sammanförande till en klass, inbegripit jemväl de
sistnämnde tjenstemännen.

Föreståndarne för öde, 6:te och 7:de klassens postanstalter åtnjuta
för närvarande i aflöning:

föreståndare för Öde klassen ............................................ kronor 1,800: ,

d:o „ 6 de d:o ............................................. „ 1,600: ,

d:o „ 7:de d:o ............................................. „ 1,200: —;

hvartill komma uppbördsprovision och sportler, som för år 1879 utgjort
i medeltal för hvar och eu 600 kronor.

Derjemte äro desse tjenstemän, likasom kontorsskrifvare och resepostexpeditörer,
berättigade till två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor,
hvilka ålderstillägg få tillträdas, af resepostexpeditörerna det första
efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring och det andra efter 10 års anställning,
samt af de öfriga ifrågavarande tjenstemännen, första ålderstillägget
efter 10 och det andra efter 15 års tjenstgöring.

Nu, likasom år 1879, har generalpoststyrelsen ansett den förordade
lönetillökningen lämpligast kunna beredas genom förbättrade vilkor
i afseende på rätt till ålderstillägg samt liemstält, att nu gällande
bestämmelser i detta hänseende måtte på det sätt förändras, att föreståndarne
för 5:te, 6:te och 7:de klassens postanstalter samt postexpeditörerue,
till hvilken senare tjenstemannaklass enligt styrelsens förut
omförmälda förslag skulle hänföras så väl de nuvarande koutorsskrifvarne
som resepostexpeditörerne, måtte efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring
undfå ålderstillägg med 300 kronor samt efter 10 års sådan
tjenstgöring med ytterligare 300 kronor; och har styrelsen såsom vilkor
för dessa ålderstilläggs åtnjutande i öfrigt föreslagit:

att med tjenst af förenämnda beskaffenhet ej Unge förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat — befattning i telegrafverket
likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som
funnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid postverket;

att tjensteman icke uppnått den lefnads- och tj ens teål der, som
berättigade till pension å postverkets stat;

att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skulle inträda
5 år efter det att tjenstemännen tillträdt den ena eller andra af nu

Sjunde hufvudtiteln. 5

ifrågavarande befattningar i postverkets tjenst, utan hinder deraf att
lian under tiden blifvit förflyttad från postexpeditör till föreståndare för
postanstalt af 5:te, 6:te eller 7:de klassen eller från dylik föreståndareplats
till befattning som postexpeditör, eller slutligen från föreståndare
för postanstalt å öfvergångsstat till annan befattning vid postanstalt,
med hvilken vore förenad rättighet till ålderstillägg, allt under vilkor,
att innehafvare!! mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen
eller, på grund af förordnande, annan tjenst i postverket, dock att härvid
icke finge föras honom till last den tid, han möjligen åtnjutit semester; att

andra ålderstillägget skulle få uppbäras efter ytterligare 5 år
under enahanda vilkor, som gälde i afseende på första ålderstillägget;

att för öfrigt, hvad så väl det ena som det andra ålderstillägget
anginge, skulle iakttagas, att den högre aflöningen ej finge tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd, dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid,
som före de nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde
till befattning såsom postförvaltare, kontorsskrifvare eller resepostexpeditör,
vare sig på grund af fullmakt, konstitutorial eller förordnande
i de fall, då, med anledning af väckt fråga om omorganisation
eller indragning, endast förordnande skolat å befattningen meddelas;

samt att af de förhöjda ålderstilläggen, likasom af de förut beviljade,
tre fjerdedelar skulle anses tillhöra lönen och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne,
såsom följd hvaraf förstnämnda del åt det förhöjda
ålderstillägget skulle läggas till grund vid bestämmandet af den pension,
som tillkomme postexpeditör eller föreståndare för postanstalt af
5:te, 6:te eller 7:de klassen, hvilken varit i åtnjutande af dylikt ålderstillägg
och, på egen begäran, från tjensten entledigades inom ett hälft
år från det han blifvit till pension å postverkets stat berättigad.

I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen ansett böra stadgas,
att till de postexpeditörer och föreståndare för postanstalter af
5:te, 6:te eller 7:de klassen, hvilka icke, med tillämpning af nu föreslagna
bestämmelser, blefve berättigade till förhöjdt ålderstillägg, eller
hvilka, om äfven dertill berättigade, icke ville underkasta sig de derför
stadgade vilkor samt icke lagligen kunde dertill förbindas, ålderstillägg
skulle utgå efter hittills gällande grunder,

äfvensom att hvar och eu, som efter 1882 års ingång befordrades
till postexpeditör eller föreståndare för postanstalt af 5:te, 6:te eller
7:de klassen, skulle vara pligtig att underkasta sig de föreskrifter,
hvilka, såsom vilkor för rättighet till förhöjdt ålderstilläggs åtnjutande,
blefve stadgade.

Sjunde hnfvudtiteln.

För den reglering af ålderstillägg, hvilken generalpoststyrelsen sålunda
föreslagit, har styrelsen ansett en förhöjning af postverkets anslag
till ålderstillägg erforderlig med 54,000 kronor, i följd hvaraf och
då de nuvarande utgifterna å detta anslag, i 1881 års stat upptaget till
48,900 kronor, utgjorde 56,900 kronor, styrelsen hemstält, att anslaget
i 1882 års stat måtte ökas till 110,900 kronor.

Till extra biträdens aflönande och till vikariatsersättning äro för
närvarande å postverkets stat anvisade 325,000 kronor, deraf för centralförvaltningen
35,000 kronor och för postanstalterna 290,000 kronor.
Med anmälan att under tiden från och med den 1 juli 1879 till samma
dag 1880 utgifterna för berörda ändamål uppgått för centralförvaltningen
till omkring 39,000 kronor och för postanstalterna till omkring

278.000 kronor, har generalpoststyrelsen hemstält, att anslaget till extra
biträden och vikariatsersättning för centralstyrelsen måtte upptagas till

40.000 kronor och anslaget till extra biträden vid postanstalterna till

285.000 kronor.

Då utgifterna för brefbärares aflönande under nyssnämnda tid öfverstigit
det härför i 1881 års stat uppförda förslagsanslag, 130,000
kronor, med 13,100 kronor, har generalpoststyrelsen ansett detta anslag
böra höjas med 15,000 kronor till 145,000 kronor, hvaremot styrelsen,
enär, till följd af dels indragning af ett betydligt antal poststationer,
dels erhållna billigare vilkor för bestridande af föreståndarebefattningarne
vid en del andra stationer, utgifterna å anslaget till
poststationsföreståndares aflönande icke obetydligt nedgått, funnit detta
anslag, nu i staten upptaget till 380,000 kronor, kunna minskas med
ett belopp, som dock med afseende å det förestående öppnandet af åtskilliga
nya jern vägsförbindelser och deraf inträdande bebo! af nya
poststationer, ansetts höra inskränkas till 10,000 kronor.

Om till den nuvarande aflöning sstatens slutsumma,
............................................................................ kronor 1,792,775: —,

läggas dels de belopp, hvarmed aflöningen å stat
komme att ökas genom resepostexpeditörernes
sammanförande med kontorsskrifvarne i eu löne klass,

............................................. kronor 26,200: —,

dels de föreslagna förhöjningarna
i anslagen till ålderstillägg
....................................... ii 62,000: —

och till brefbärares aflönande „ 15,000: — „ 103,200: —,

samt från det sålunda erhållna beloppet,............... kronor 1,895,975: —,

transport kronor 1,895,975: —

Sjunde Imf vildt! teln.

transport kronor 1,895,975: —

afdragas ........................................................................... „ 10,000: —,

hvarmed minskning i anslaget till poststationsföreståndares
aflönande antagits kunna ske,
skulle aflöningsstaten alltså enligt generalpoststyrelsens
förslag komma att uppgå till ............... kronor 1,885,975: —.

Då den af generalpoststyrelsen förordade sammanslagningen af
resepostexpeditörerne och kontorsskrifvarne till en löneklass, utan att
öka postverkets utgifter, synes mig böra lända posttjensten till fördel,
och postverkets närvarande ställning lemnar tillfälle att tillgodose det
länge kända och erkända behofvet af förbättring i aflöningen för vissa
af de svagast aflönade posttjenstemännen, har jag ej något annat att
erinra mot hvad poststyrelsen i dessa hänseenden hemstält, än att, till
underlättande af post- och telegraftjensters förening, torde för rättigheten
till förhöj dt ålderstillägg böra föreskrifvas enahanda vilkor, som
enligt Eders Kong! Maj:ts nådiga bref den 6 juni 1873 införas i postoch
telegraftjenstemännens fullmakter och konstitutorialer, eller skyldigheten
att underkasta sig icke allenast den utvidgade och förändrade
tjenstgöring, som af möjligen ifrågakommande förening mellan postoch
telegraftjenst kan föranledas, utan ock den förflyttning till annan
tjenstgöringsort, som kan varda tjenstemannen ålagd. Mot generalpoststyrelsens
öfriga förslag i afseende på aflöningsstaten synes mig
ingen anledning till anmärkning förekomma.

I öfvergängsstaten och indragning sstaten, upptagna för innevarande
år, den förra till 13,400 kronor och den senare till 10,075 kronor,
föreslår generalpoststyrelsen icke någon förändring.

Beträffande pensionsstaten har generalpoststyrelsen anmält:

att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afföras de

belopp, som utgått

till f. d. kontorsskrifvaren P. E. Andersson ............... kronor 1,000: —,

„ f. d. postexpeditören i Mariefred L. A. af Donner „ 1,500: —,

„ f. d. d:o i Ljungby G. M. Adlerstam „ 400: —,

,, f. d. postmästaren i Ystad B. Nilsson ............... „ 2,250: —,

,, f. d. d:o i Vesterås E. v. Wedderkop „ 2,250: —,

„ postinspektorsdottern Anna Maria Rydberg......... „ 100: —,

tillhopa kronor 7,500: —,

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit
beviljade efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

te Sjunde hufvudtiteln.

till f. d. postmästaren i Hudiksvall G. W. Söderström kronor 900: —,
„ f. d. sekreteraren hos generalpoststyrelsen C. E.

Löfgren ........................................................................... 11 4,000: ,

tillhopa kronor 4,900: —.

I sammanhang härmed har generalpoststyrelsen hemstält, att, sedan
extra postiljonen Magnus Sjöqvist vid forslande af post från Sollefteå
till Junsele den 26 maj 1880 blifvit öfverfallen och bragt om
lifvet, efterlemnande enligt bouppteckning en behållning af endast 58
kronor 18 öre, Sjöqvists enka, Katarina Johanna Jansdotter, hvilken befunne
sig i behöfvande omständigheter, måtte tilläggas en årlig pension
af 200 kronor, att från början af år 1881 utgå så länge hon lefver

ogift. ...

Då postiljonen Sjöqvist i statens tjenst tillsatt lifvet, synes det
mig vara i sin ordning att staten, ehuru Sjöqvist varit endast fem år
inom postverket anstäld, icke lemnar hans enka i nöd, och jag anser
mig följaktligen ega anledning att tillstyrka den pension, generalpoststyrelsen
för henne föreslagit.

Under förutsättning af bifall härtill och med iakttagande af de
nyss anmärkta, redan inträffade förändringarne i pensionsstaten, skulle
denna stat, som för innevarande år är upptagen till 70,415 kronor, för
år 1882 komma att sluta å 68,015 kronor.

Beträffande omkostnadsstaten har generalpoststyrelsen, med hänsyn
till de belopp, hvartill under tiden från och med den 1 juli 1879
till och med den 30 juni 1880 utgifterna å vissa af de under denna
stat uppförda anslag uppgått, funnit minskning kunna ega rum i anslaget
till expenser med 10,000 kronor, eller från 325,000 till 315,000
kronor, i anslaget till dagtraktamente åt postiljoner med 5,000 kronor,
från 245,000 till 240,000 kronor, samt i anslaget till postföringskostnad
vid befordran å landsväg och inom postanstalternas områden samt till
landtbrefbäring med 25,000 kronor, från 825,000 till 800,000 kronor,
hvarjemte, under förutsättning af bifall till styrelsens förut omförmälda
förslag i afseende på den fasta aflöningen åt resepostexpeditörerna,
det för desse tjensteman uppförda anslag till rese- och traktamentsersättningar
ansetts böra, under förändrad benämning af ‘‘anslag till
rese- och traktamentsersättningar för tjensteman i jernvägspostkupé“,
upptagas till allenast 133,800 kronor i stället för det nu i staten utförda
beloppet 160,000 kronor. ----- Deremot finner generalpoststyrelsen,
såsom en följd af den växande postuppbörden, nödigt att öka anslaget
till uppbörds- och frimärkesprovision från_ 220,000 kronor till 228,000
kronor; och då före utgången af år 1882 icke blott statsbanorna Ljus tf -

Sjunde hufvudtiteln. 9

dal—Ange samt Östersund—Riksgränsen torde komma att fullbordas,
utan äfven för allmän trafik öppnas en del under anläggning varande
enskilda jernvägar, anser generalpoststyrelsen anslaget till postföringskostnad
vid befordran å jernväg, hvilket anslag redan under närvarande
förhållanden visat sig otillräckligt, böra från sitt nuvarande belopp,
625,000 kronor, ökas till 730,000 kronor.

Med hemställan att från anslaget till diverse utgifter måtte få
bestridas kostnaden för uppförande af ett posthus i Sundsvall å postverkets
der egande tomt, har styrelsen vidare föreslagit, att sistnämnda
anslag, för närvarande i staten upptaget till 40,000 kronor, måtte ökas
med 42,700 kronor, motsvarande den beräknade utgiften för berörda
byggnad, eller till 82,700 kronor.

Med anledning af styrelsens sistberörda framställning torde jag få
återkalla i minnet, att Eders Kongl. Maj:t redan år 1874 funnit det
otillräckliga utrymmet i den till postlokal i Sundsvall dittils förhyrda
lägenhet och svårigheten att mot hyra erhålla annan fullt lämplig
lokal påkalla uppförandet derstädes af ett posthus samt, på grund häraf,
dels den 23 december samma år bemyndigat generalpoststyrelsen att
inköpa en i staden Sundsvalls andra qvarter under n:o 74 vid nya
kyrkogatan belägen gård med derå befintliga åbyggnader emot en
köpesumma af 15,000 kronor, dels i nådig proposition den 22 januari
1875 föreslagit Riksdagen, att till bestridande af kostnaderna för uppförande
af ett posthus å nämnda tomt måtte af postverkets öfverskottsmedel
för år 1873 få användas ett belopp af högst 70,000 kronor.
Denna framställning fann Riksdagen sig dock icke böra bifalla, enär
för de af postverket i Sundsvall begagnade lägenheter då betalades en
årlig hyra af endast 750 kronor samt, i händelse dessa lägenheter vore
otillräckliga, annan lämplig lokal enligt Riksdagens antagande borde
kunna anskaffas till hyra, vida understigande den årliga utgift, som
skulle föranledas genom uppförandet af ett särskildt posthus.

Sedan hyran för den till postlokal begagnade lägenheten blifvit
förhöjd till 1,200 kronor, och förnyade försök att genom annonsering
i stadens tidningar och enskilda förfrågningar hos stadens husägare
erhålla annan lämplig lokal visat sig fruktlösa, begärde generalpoststyrelsen
i skrifvelse den 18 mars 1878, att postverkets tomt måtte för
postverkets räkning få bebyggas, antingen med ett envåningshus af trä,
till beräknad kostnad af 28,700 kronor, i hvilket fall dock skulle erfordras
undantag från stadens byggnadsordning, som icke medgåfve
uppförande vid den gata, tomten angränsade, af envåningsbyggnader,
eller ock med ett två våningars kalkrappadt trähus, i hvilket senare,
jemte nödiga uthus beräknadt till kostnad af 42,700 kronor, då, utom

Bih. till Biksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Sjunde hufvudtiteln.

postlokal, borde inrymmas bostad för postförvaltaren, att till honom
upplåtas mot skälig hyra. Vid föredragning den 15 november 1878
af berörda skrifvelse, fann Eders Kongl. Maj:t emellertid, enär^ postverkets
inkomster vid den tiden voro i hög grad tagna i anspråk för
andra oundgängliga utgifter för postväsendets behof, och lokal för postkontoret
i Sundsvall antogs fortfarande kunna mot hyra beredas, styrelsens
framställning för det dåvarande icke kunna bifallas.

I underdånig skrifvelse den 31 maj sistlidne år har generalpoststyrelsen
förnyat sin hemställan om den ifrågavarande tomtens bebyggande
i enlighet med det senare alternativet i styrelsens skrifvelse den
18 mars 1878, hvarvid till stöd för den underdåniga framställningen
anförts: att åbyggnaden å tomten numera befunne sig i så förfallet skick,
att densamma, icke utan högst betydliga och kostsamma reparationer,
vidare kunde till bostadslägenhet begagnas, i följd hvaraf ock tomten,
som förut varit uthyrd för 450 kronor, nu icke lemnade någon afkastning;
att deremot den hyra, postverket erlade för den till postlokal
anskaffade lägenheten, år 1879 blifvit ytterligare förhöjd till 1,800
kronor; att, förutom att denna lägenhet vore mörk, qvaf och osund,
utrymmet derstädes vore allt för litet för att tjenstgöringen skulle
kunna bestridas på ett sätt, som, särskilt åt värdeförsändelserna, beredde
all erforderlig säkerhet, hvilket vore af så mycket större vigt
som värdet ensamt af de assurerade försändelser, hvilka genom postkontoret
i Sundsvall till andra orter affärdades, åi ligen uppgmge till
mera än 13,000,000 kronor; att genom kungörelse, införd tre gånger i
hvardera af de inom staden utkommande tidningar, anbud infordrats
å upplåtande af lämplig postlokal, utan att något enda anbud inkommit;
att på grund af inhemtade upplysningar kunde antagas, att, derest
i en framtid till följd af nybyggnad eller annan anledning tillfälle skulle
erbjuda sig att förhyra en tjenlig postlokal i Sundsvall, den årliga
hyran icke skulle komma att väsentligen understiga 4,000 kronor; att
åter, med beräknande af 5 procent ränta å den erforderliga byggnadssumman
och 2 procent till underhall m. in., postverkets ärligt utgift
för beredande af postlokal å den tomt, postverket innehade, kunde beräknas
komma att uppgå till 2,989 kronor eller, om derifrån afdroges
hyra af 500 kronor för de boställsrum, som kunde komma att åt postförvaltaren
upplåtas, till allenast 2,489 kronor, hvilket belopp med omkring
1,500 kronor understege det belopp som torde komma att erfordras,
derest framdeles tillfälle skulle kunna beredas att i hus, som icke
tillhörde postverket, erhålla tjenlig lokal för postkontoret.

Med afseende å hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört, anser
jag mig ega fullt skäl biträda styrelsens i det nu föreliggande stats -

Sjunde hufvudtiteln.

förslaget gjorda hemställan om upptagande å postverkets anslag till
diverse utgifter af den beräknade kostnaden för ett posthus i Sundsvall;
och hvad styrelsen'' beträffande omkostnadsstaten i öfrigt föreslagit
synes mig äfven af förhållandena påkalladt.

Då de föreslagna minskningarne å denna stat tillsammans uppgå
till 66,200 kronor och de ifrågasatta ökningarne åter till 155,700 kronor,
skulle, enligt förslaget, den ifrågavarande staten, för innevarande
år faststäld till 2,782,000 kronor, komma att ökas med 89,500 kronor
och uppgå till 2,871,500 kronor.

Mot generalpoststyrelsens hemställan, att till oförutsedda utgifter,
hvarför i nu gällande stat beräknats ett belopp af 40,000 kronor, måtte,
med ledning af den under sistlidne år vunna erfarenhet, afsättas 28,500
kronor, samt att till afkortningar och institutioner måtte upptagas 22,535
kronor, finner jag icke något att erinra.

Enligt generalpoststyrelsens nu anförda, af mig biträdda förslag,
skulle postverkets stater för år 1882 komma att förete följande slutsummor: afiöningsstaten

.............................................................. kronor 1,885,975:

13,400
10,075
68,015
2,871,500
28,500
22,535

öfvergångsstaten ..............................

indragningsstaten ...........................

pensionsstaten .................................

omkostnadsstaten ...........................

oförutsedda utgifter........................

afkortningar och restitutioner m _._

tillhopa kronor 4,900,000: —,
innefattande förhöjning i nu gällande riksstat med 170,000 kronor och
utgörande samma belopp, hvartill inkomsterna för år 1882 ansetts
kunna beräknas.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t i propositionen
till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof täcktes föreslå,

att Riksdagen, dels med beviljande af en årlig pension å 200
kronor åt postiljonen Magnus Sjöqvists enka Katharina Johanna Jansdotter,
att från ''början af år 1881 utgå så länge hon lefver ogift, dels
ock med godkännande ej mindre åt de här ofvan föreslagna ändrade
bestämmelserna i afseende å ålderstillägg för en del posttjenstemän
och vilkoren för dess åtnjutande än äfven af öfriga nu tillstyrkta förändringar
i postverkets stater, måtte bestämma det till postverket uppförda
anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till
samma belopp, 4,900,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för år
1882 antagits komma att uppgå.

Sjunde hufvudtiteln.

[2.]

Telegraf verket.

Till bestridande af de ökade utgifter, som för postverket föranledts
deraf, att gästgifveri-, båll- och reservskjuts icke vidare får annat
än undantagsvis för postutvexlingen anlitas, och hvartill det, för postbefordran
å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring,
å postverkets omkostnadsstat uppförda anslag funnes icke
lemna tillgång, hafva alltsedan år 1878 å extra stat varit uppförda
särskilda förslagsanslag, till belopp för år 1879 af 350,000 kronor, för
år 1880 af 100,000 kronor och för innevarande år af 50,000 kronor.

Enligt hvad generalpoststyrelsen nu anmält, hafva till följd af
särskilda under de senaste åren vidtagna åtgärder — såsom förut varande
postgångars utbytande mot landtbrefbäring, inskränkning i en del postturer
eller fastställande, såsom vilkor för desammas likasom för
åtskilliga poststationers bibehållande, af större eller mindre bidrag utaf
de kommunex-, till hvilkas betjenande postgångarne och postanstalterna
varit afsedda, utbyte mot vanlig post af diligensbefordx-ingen å linier,
der persontrafiken varit obetydlig, samt slutligen de i alla delar af
riket gjorda, förnyade försök att, genom utsändande af särskilda postverkets
ombud, åstadkomma aftal om postföringens besörjande på billigare
vilkor än genom postskjutsens utbjudande på auktioner kunnat
erhållas — postverkets utgifter i allmänhet och särskildt utgifterna å
anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg m. in. efter
hand så betydligt nedgått, att postverket icke allenast kunnat helt och
hållet undvara de omförmälda för åren 1879 och 1880 beviljade förslagsanslag
å tillhopa 450,000 kronor, utan äfven varit i tillfälle att å postverkets
skuld till statskontoret för lemnade förskott, hvilken skuld vid
1878 års utgång utgjorde 1,489,957 kronor 35 öre, under nästlidne år
göra betydliga afbetalningar, uppgående enligt mig lernnad uppgift till
564,957 kronor 35 öre, så att postverkets omförmälda skuld nedgått
till 925,000 kronor.

Vid sådant förhållande täcktes Eders Kongl. Maj:t finna, att, såsom
generalpoststyrelsen äfven erinrat, någon anledning icke förefinnes att
för år 1882 för landsvägsposternas befordran äska särskildt anslag utöfver
hvad för detta ändamål finnes å postverkets omkostnadsstat uppfördt.

Telegrafverket.

På framställning af Eders Kongl. Maj:t har 1880 års Riksdagantagit.
de för nämnda år faststälda stater för telegrafverket att gälla
äfven för år 1881, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att deri göra de

Sjunde liufvudtiteln. 13

jemkningar, som kunde finnas vara af omständigheterna påkallade.
Eders Kongl. Maj:t har i anledning häraf under år 1880 besluta följande
ändringar i staterna för år 1881, af beskaffenhet att böra för Riksdagen
anmälas, nemligen:

a) indragning af statstelegrafstationen i Torpshammar och der
varande t-elegrafisttjenst af 2:dra klassen med 800 kronors aflöning;

b) indragning af tre kommissarier af 3:dje klassen i Gefle, Jönköping
och Norrköping med 2,400 kronors aflöning hvar och, i sammanhang
dermed, uppförande för hvar och eu af dessa stationer af en 2:dra klassens
telegrafist med 800 kronor i ordinarie aflöning och 100 kronor
såsom särskilt lönetillägg;

c) indragning af en assistent af 2:dra klassen med 1,600 kronors
aflöning å hvar och en af stationerna Hernösand, Sundsvall och Östersund
;

d) nedflyttning af en 2:dra assistent med 1,600 kronors aflöning till
2:dra telegrafist med 900 kronor, deraf 800 kronor i ordinarie aflöning
och 100 kronor i särskild! lönetillägg, vid hvar och en af stationerna
Kalmar, Södertelje, Venersborg, Vestervik och Vexiö;

e) en sådan förändring med de i Kristiania och Köpenhamn anstälde
l:ste kontrollörer äfvensom med kontrollören i Nystad, hvilka förut
endast åtnjutit arvoden, att hvar och en af desse tjensteman erhållit fast
aflöning i likhet med kommissarie af lista klassen jemte förhöjning till 600
kronor i den hittills med 400 kronor utgående hyresersättningen, hvaremot
de förut åt fem kontrollörer på nämnda tre ställen uppförda arvodesbelopp
af tillsammans 11,800 kronor indragits och anslaget till hyresersättning
nedsatts från 2,000 kronor åt fem till 1,800 kronor åt tre kontrollörer; samt

f) indragning af de i staten särskildt upptagna anslagen till arvoden
för tjenstgöringens uppehållande vid Landsorts station och telegramby
råarne i Stockholm samt öfverförande af kostnaden för sagda tjenstgöring
till anslaget för extra biträden och vikariater.

De af Eders Kongl. Maj:t den 20 augusti 1880 faststälda staterna
för år 1881, i hvilka stater nyssnämnda ändringar iakttagits, sluta å
följande belopp:

aflöningsstaten.................................................................................. 893,030: —,

öfvergångsaflöningsstaten............................................................ 5,150: ,

pensions- och understödsstaten ............................................... 85,432: _

underhållsstaten.............................................................................. 308,128: ,

summa kronor 1,291,740: —

hvilken summa är omkring 30,000 kronor lägre än slutsumman i 1880
års stater.

[3.]

Tullverket.

14 Sjunde hufvudtiteln.

Telegrafstyrelsen har i underdånigt memorial den 9 november
1880 angående beräkning af telegrafverkets inkomster och utgifter år
1882 icke föreslagit någon ändring i de senast faststälda staterna ; och
då anledning till ändring deri icke heller synes mig vara för handen,
får jag, under erinran att Eders Kongl. Maj:t förut i dag beslutit beräkna
telegrafverkets inkomster för år 1882 till 1,330,000 kronor, hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att dels såsom
reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1882 åt
telegrafverket anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna
blifvit beräknade, dels ock antaga de af Eders Kongl. Maj:t
för år 1881 faststälda stater såsom gällande äfven för år 1882, med
rätt för Eders Kongl. Maj:t att deri göra de jemkningar, Indika finnas
vara af omständigheterna påkallade, samt att för telegrafverkets tidsenliga
utveckling och förbättring använda det öfverskott, som å inkomsterna
kan uppstå.

Tullverket.

Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 9 november
1880 afgifvit förslag till tullverkets stater för år 1882.

Beträffande aflöning sstaten erinrar generaltullstyrelsen, att städerna
Vesterås och Lidköping under år 1880 börjat begagna sig af dem tillagd
stapelstadsrätt samt att Eders Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga
bref den 9 juli och den 24 september 1880 bemyndigat generaltullstyrelsen
att medelst förordnanden, gällande tills vidare, tillsätta
erforderlig tjenstepersonal, bestående på hvartdera stället af en tullförvaltare
och en vaktmästare, hvilka skulle erhålla: tullförvaltaren i
lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg
400 kronor efter fem och ytterligare 400 kronor efter tio års tjenstgöring
i graden, samt vaktmästaren i lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar
300 kronor och ålderstillägg 75 kronor efter fem och ytterligare
75 kronor efter tio års tjenstgöring; eller enahanda löneförmåner,
som hittills i stat upptagits för nya stapelstäder. Generaltullstyrelsen,
som anser omförmälda aflöning böra bibehållas, föreslår, att i
1882 års ordinarie aflöningsstat må upptagas en tullförvaltare i Vesterås
och en i Lidköping med samma löneförmåner som tillkomma
de enligt gällande stat lägst aflönade tullförvaltarne, samt att antalet
vaktmästare i tullverket med 900 kronors aflöning må ökas från 111
till 113, hvarigenom den ordinarie aflöningsstaten, som omfattar lön
och tjenstgöringspenningar, skulle komma att ökas med 7,200 kronor.

Sjunde hufyudtiteln.

Med förmälan att generaltullstyrelsen, begagnande sig af den rätt,
Eders Kongl. Maj:t lemnat styrelsen, hållit ledigblifna platser vid kustbevakningen
obesatta, der sådant funnits kunna ske utan olägenhet,
anför generaltullstyrelsen vidare, att af de platser, som längst stått
obesatta, generaltullstyrelsen anser sig kunna föreslå indragning af en
kustsergeantstjenst till häst och en kustvaktstjenst till fot inom Helsingborgs
tullkammaredistrikt samt eu kustuppsyningsmanstjenst inom
Umeå distrikt, hvarigenom kustsergeanterne skulle minskas från 35
till 34, kustvakterna till häst eller till fot från 80 till 79 samt kustuppsyningsmännen
från 4 till 3 och en besparing å den ordinarie aflöningsstaten
uppstå till belopp af 2,900 kronor. Då, såsom jag förut
nämnt, för tullpersonal i de nya stapelstäderna erfordras en ökning i
aflöningsstaten med 7,200 kronor, skulle, med iakttagande af nyss berörda
besparing å 2,900 kronor, den ordinarie aflöningsstaten i sin helhet
komma att ökas med 4,300 kronor, eller från 1,683,800 kronor enligt
1881 års stat till 1,688,100 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler, att åtskilliga personer afgått från
öfver g äng sa flåning sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater
för år 1882 kunna minskas, den förra med 1,150 kronor, från 47,900
kronor till 46,750 kronor, och den senare med 3,390 kronor, från 70,035
kronor till 66,645 kronor.

Beträffande öfriga utgifts staterna föreslår generaltullstyrelsen ingen
annan förändring än att det på omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget
till diverse utgifter, som visat sig otillräckligt, må förhöjas
med ett belopp, som generaltullstyrelsen, för att utgiftsstaternas slutsumma
för är 1882 må blifva densamma som för år 1881, föreslagit
till 240 kronor, så att nuvarande anslaget till diverse utgifter, 11,115
kronor, skulle ökas till 11,355 kronor.

Då jag icke har någon anledning till anmärkning mot de af generaltullstyrelsen
sålunda framstälda förslag, hemställer jag, att samma
förslag må vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall.

Godkännes hvad jag nu hemstält, skulle tullverkets stater för år
1882 förete följande slutsummor:

aflöningsstaten .............................................................................. 1,688,100: —,

öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... 46,750: —,

ål de rstill äggss t a 1 en........................................................................ 250,000: —,

indragningsstaten........................................................................... 66,645: —,

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente...... 197,000: —,

transport kronor 2,248,495: —

Sjunde hufvudtiteln.

Skogsväsen det.

transport kronor 2,248,495:

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och barn..................... 31,800

omkostnadsstaten.......................................................................... 204,705

summa kronor 2,485,000

Jag tillstyrker alltså att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå, att
Riksdagen, med godkännande af de för år 1882 ifrågasatta förändringarne
i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till
ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att
såsom förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen.

Skogsväsendet.

I underdånigt memorial den 27 september 1880 angående anslagsbehofven
för skogsväsendet under år 1882, har skogsstyrelsen bemstält
om ålderstillägg åt fem jägmästare, hvilka icke uppfyllt det för åtnjutande
af dylik löneförhöjning i nådiga brefvet den 5 juni 1874 föreskrifna
vilkor att hafva tjenstgjort såsom ordinarie jägmästare under
tio år; och bar skogsstyrelsen såsom skäl för denna framställning
anfört, att desse jägmästare, innan de blefvo till sina nuvarande befattningar
befordrade, under en följd af år dels förvaltat revir såsom
vikarie för skogsinspektör eller för jägmästare, som i anseende till
hög ålder eller sjukdom år efter år åtnjutit tjenstledighet, dels utöfvat
ordinarie befattning eller innehaft fortgående förordnande eller vikariat
inom skogsstyrelsen, dels ock förrättat läraretjenst vid skogsläroverken
eller förestått skogsingeniörsbeställning.

Det i 1874 års nådiga bref bestämda vilkoret för erhållande af
ålderstillägg, eller att under viss bestämd tid hafva varit ordinarie
innehafvare af den tjenst, för hvilken ålderstillägg är i stat medgifvet,
är en tillämpning af samma grundsats, som genomförts jemväl vid senare
tidens löneregleringar, och jag anser en afvikelse från denna
grundsats till förmån för de ifrågavarande fem jägmästarne så mycket
mindre böra ega rum, som deras ordinarie tjenstetid är jemförelsevis
kort och utgör för en 6 år, för en 3 år, för en 2 år och för de båda
öfriga icke uppgår till ens 1 år. Jag hemställer derföre, att Eders
Kongl. Maj:t måtte lemna skogsstyrelsens förevarande framställning
utan afseende.

Skogsstyrelsen har i memorialet anmält att, för beredande af ålders -

Sjunde hufvudtiteln.

tillägg åt tio jägmästare, som uppfyllt de i nådiga brefvet den 5 juni
1874 meddelade föreskrifter, erfordras ett belopp af 5,000 kronor.

Då emellertid, såsom skogsstyrelsen i sammanhang härmed tillkännagifvit,
en besparing af 3,000 kronor uppkommit derigenom, att
två jägmästare i fjerde eller högsta lönegraden afgått och blifvit
ersatta med jägmästare i lägsta lönegraden, samt tillgång till betäckande
af återstående 2,000 kronor torde förefinnas i de besparingar å
det bestämda anslaget för skogsväsendet, hvilka uppkomma hufvudsakligen
derigenom att ålderstilläggen för en del jägmästare, hvilka
innehafva förordnanden såsom skogsinspektörer, under tiden icke utgå,
anser jag ifrågavarande ålderstillägg icke böra föranleda någon framställning
hos Riksdagen om förhöjning i det bestämda anslaget till
skogsväsendet.

Lika med skogsstyrelsen anser jag ökning i reservationsanslaget
till skogsväsendet icke böra ifrågakomma, då dess nuvarande belopp,
267,630 kronor, synes vara fullt tillräckligt för bestridande af derå anvisade
utgifter.

Slutligen har skogsstyrelsen gjort framställning om fortfarande
lönetillägg åt dess embets- och tjensteman, för hvilken framställning
jag torde få redogöra vid föredragningen af hufvudtitelns behof af anslag
å extra stat.

Restitutioner m. fi. förslagsanslag1.

Under hösten år 1880 har, såsom jag förut nämnt, uppstått en
betydlig export af bränvin. Exportör af bränvin är jemlikt gällande
författningar berättigad till restitution af erlagd tillverkningsafgift.
Beloppet af dylika restitutioner har följaktligen vuxit i samma mån
som exporten och uppgick för år 1880, enligt inkomna uppgifter, till
i rundt tal 2,380,000 kronor. För bestridande af dessa restitutioner är
å sjunde hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag af 25,000 kronor,
hvilket belopp sålunda för år 1880 varit fullkomligt otillräckligt.

Enligt hvad jag förut i dag vid föredragning af den del af statsregleringen,
som omfattar inkomstberäkningen, anfört, kommer denna
export af bränvin och dermed sammanhängande restitution af tillverkningsafgift
icke att föranleda någon brist i 1880 års statsreglering, och
jag anser skäl icke heller vara för handen att med anledning af nämnda
export för närvarande föreslå någon förhöjning i anslaget till restitutioner,
då det icke kan med säkerhet antagas, att denna så hastigt
Bill. till Biksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 3

Restitu tioner.

Sjunde hufvudtiteln.

Andra förslagsanslag.

[4-]

Skrifmaterialier

och expenser,
ved m. m.

Jemförelse
mellan nu-]
varande och
föreslagen
ordinarie
stat.

uppkomna export kommer att fortgå under kommande år, och det i
allt fall torde vara uppenbart, att exporten af bränvin, derest den fortfar,
skall såsom en gifven följd medföra ökad produktion, så att
bristen å förslagsanslaget till restitutioner otvifvelaktigt alltid kommer
att i motsvarande mån betäckas genom öfverskott å den utan afseende
å export och med hänsyn allenast å hittills förevarande förhållanden
beräknade inkomsttiteln bränvinstillverkningsafgift.

Äfven å en del andra förslagsanslag å sjunde hufvudtiteln, likasom
å vissa andra hufvudtitlar, hafva nu såsom tillförene uppstått brister,
å somliga anslag till ansenliga belopp. Men då totalsumman af
de sålunda uppkomna bristerna icke synes vara i nämnvärd mån högre
nu än vid föregående statsregleringar, och antagligt är att dessa brister
framgent såsom hittills varda betäckta genom öfverskott å de för året
beräknade statsinkomsterna, anser jag mig så mycket mindre ega skäl
att tillstyrka Eders Ivongl. Maj:t någon framställning till Riksdagen i
afseende å dessa anslags förhöjning, som Riksdagen förut vid flere tillfällen
visat sig mindre benägen att bifalla dylika framställningar.

Då jag ej heller finner mig böra tillstyrka någon ändring i öfriga
förut ej nämnda ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln, inskränker
jag mig till att hemställa, att förslagsanslaget till

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilket anslag tillhör de ofvan nämnda öfverskridna förslagsanslagen,
må, för afrundande af de ordinarie anslagens slutsumma, förhöjas från
24,632 kronor till 33,177 kronor, eller med 8,545 kronor.

Om mina nu gjorda framställningar bifallas, skulle förhöjningen
på ordinarie stat blifva ............................................ kronor 178,545: —.

Lägges härtill slutsumman af hufvudtitelns
ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat,
........................................................................... „ 12,681,455: —,

så erhålles det belopp, kronor 12,860,000: —,
hvartill sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1882 uppgå.

Sjunde hufvudtiteln.

Extra anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras, yttrade
herr statsministern:

''''Tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen.

I underdånigt memorial den 27 september 1880 har skogsstyrelsen,
med hänsyn dertill, att dess embets- och tjensteman äro ej obetydligt
lägre aflönade än innehafvare af motsvarande befattningar i
andra embetsverk, der lönereglering egt rum, samt att de väsentligaste
lifsförnödenheterna betinga sådana pris som göra ett lönetillägg oumbärligt,
hemstält om samma lönetillägg åt skogsstyrelsen som hittills,
eller 3,380 kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle tillkomma skogsstyrelsens
chef och 2,380 kronor den öfriga personalen.

Denna skogsstyrelsens hemställan synes mig vara förtjent af bifall,
och jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå
Riksdagen att å extra stat för år 1882 uppföra 3,380 kronor såsom
tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen, att utgå efter hittills derför
bestämda grunder.

Genomförandet af statskontorets nya organisation.

För genomförandet af statskontorets nya organisation är för närvarande
å extra stat anvisadt 10,700 kronor. Under år 1880 erfordrades
för ifrågavarande ändamål endast 10,240 kronor, hvadan anslaget
synes böra till detta belopp nedsättas, och jag hemställer derföre, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes för genomförandet af statskontorets nya
organisation af Riksdagen äska ett belopp af 10,240 kronor att å extra
stat för år 1882 utgå.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, hvilka tillhöra
sjunde hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas,
äro enligt från statskontoret meddelade uppgifter följande:

[5.]
Tillfällig
löneförbättring
för
skogsstyrelsen.

[G-]

Anslag för
genomförandet
af statskontorets
nya
organisation.

[7-]

Ersättning
för af statskontoret

gjorda förskotter.

Sjunde hufvudtiteln.

till reparationer under år 1880 å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar.................................................................. kronor 5,187: 90,

,, arrendatorerna af kronohemmanet Neder-Jerfva,
indragna landtmätarebostället Kärreberg, indragna
militiebostället Råken eller Råknan,

Korsängs hofstalläng, kronohemmanen Greby,
lytt. A. B. D. E. F. G. H. I. och Iv., samt
Oflinge, Eskilstuna kungsladugård, indragna
militieboställena Tuna Lunnagård, Ryssby,
klockaregården, Mårarp Hansegården, Forsheda,
Ölmestad kronogården, Södra Fagerhet,

Stora Ringbult, Staf, Södra och Norra Östbro
samt Himmelsberga såsom ersättning för afkomst
af exproprierad jord.................................... „ 1,321: 37,

,, transport och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter ............................................................ „ 359: 02,

„ nybyggnader och reparationer å karaktershusen
vid en del militieboställen, som lagligen ålegat
kronan verkställa, men till hvilkas bestridande
icke funnits tillgång å det anslag, som bland
ersättningar m. in. till följd af indelta arméns
aflöningstillgångars öfvertagande af statsverket
varit uppfördt till bestridande af mititieboställs kassans

utgifter ......................................................... „ 12,182: 43,

,, inlösen af öfverbyggnad å ett indraget kronofogdeboställe
enligt synerätts laga kraftvunna

beslut.............................................................................. „ 7,405: 50,

,, tryckning och häftning af löneregleringskomi -

téns förslag till lönereglering för nationalmuseum
samt styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader.........................................................

662:

55,

eller tillhopa kronor 27,118: 77

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra
framställning, att till gäldande af nämnda förskotter må å extra stat
för år 1882 anvisas ett motsvarande belopp, som för undvikande af
öretal i riksstaten torde få utföras med 27,119 kronor.

Sjunde hufvudtiteln. 21

Genomförandet af öfverintendentsembetets nya organisation.

Behofvet af särskild! anslag för genomförandet af öfverintendentsembetets
nya organisation qvarstår fortfarande, då plats inom denna
organisation ännu icke kunnat beredas för fyra å embetets gamla stat
uppförda 2:dre arkitekter, och jag tillstyrker derföre, i öfverensstämmelse
med hvad öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 28
september 1880 hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att å extra stat för år 1882 för genomförandet af öfverintendentsembetets
nya organisation anvisa enahanda belopp som hittills,
eller 1,000 kronor.

Ombyggnad af landsstatsembetshuset i Karlskrona.

I memorial den 26 september 1876 hemstälde Eders Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i Blekinge län, att en invid landsstatsembetshuset
i Karlskrona belägen, handelsbolaget under firma Ludvig M. Ruben
& Comp. tillhörig fastighet skulle för kronans räkning inköpas, samt
att nytt landsstatsembetshus måtte få uppföras å de tomter, hvarest
nuvarande landsstatsembetshuset äfvensom Rubenska fastigheten voro
belägna.

Genom nådigt beslut den 11 maj 1877 bemyndigades Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande att för 30,000 kronor inköpa omförmälda
Ruben & Comp. tillhöriga fastighet, hvaremot Eders Kongl. Magt, som
ansåg att landsstatsembetshusets lokaler, om än i allmänhet af dålig
beskaffenhet, likväl borde med tillhjelp af det ökade utrymme, som
Lomme att vinnas genom för detta Rubenska huset, kunna nödtorfteligen
brukas ännu någon tid, förklarade sig icke finna skäl att då hos Riksdagen
föreslå uppförande af nytt landsstatsembetshus.

Nu liar Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i memorial den
20 september 1880 tillkännagifvit, att alla rummen i för detta Rubenska
huset, med undantag af två, sakna så väl eldstäder som golf; att eldstäderna
i de två rum, der sådana finnas, icke kunna utan eldfara
begagnas; samt att huset följaktligen icke kan för det afsedda ändamålet
begagnas förr, än detsamma blifver iståndsätta hvadan Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande allt hitintills måst åtnöja sig med de förut
befintliga inskränkta och olämpliga embetslokalerna.

Beträffande beskaffenheten af nämnda lokaler har Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande upplyst: att expeditionsrummen äro till
antalet allt för få, så att landssekreteraren och länsnotarie!! nödgas

[8.]

Anslag för
genomförandet
af öfverintendentsenibetets
nya
organisation.

[9.]

Ombyggnad
af landsstatsembetshuset
i
Karlskrona.

Sjunde hufvudtiteln.

arbeta i samma rum, hvilket vid tillfällen då landssekreteraren emottager
besök af personer, som önska med honom samtala i tjensteärenden,
inverkar störande på länsnotariens arbete; att å landskontoret,
hvarest rummen äro ytterst små, länsbokhållaren och två landskontorister
äro inhysta i ett rum, oaktadt den förre för de med räkenskapens
förande förknippade arbeten ovilkorligen behöfver ett särskild! rum;
att den nuvarande så kallade sessionssalen är alldeles för liten, hvarföre
ock vid alla sådana förrättningar, Indika påkalla närvaro af en
större samling personer, lokaler utom embetshuset måste anskaffas;
att vid pröfningskomiténs sammanträden, Indika, i anseende till mängden
af de handlingar, som vid dessa sammanträden erfordras och som icke
lämpligen kunna från embetsverket, förflyttas, fortfarande måst hållas
i sessionssalen, sittplatser för- komiténs samtliga ledamöter med största
svårighet kunna beredas, hvarjemte till följd af det ringa utrymmet
hettan i salen under förrättningens gång blifver nästan qväfvande; att
ränterilokalen för närvarande består af en afplankning i ett af gråstensmurar
uppfördt källarrum; att landtmäterikontoret, som varit inhyst i
eu jord- eller källarvåning, i följd af der rådande fukt måst förflyttas
till enskild för ändamålet hyrd lokal; att i anseende till bristande utrymme
länsstyrelsens arkiv måst inrymmas å vinden, hvarest arkivhandlingarne
äro utsatta för faran att förstöras af fukt; samt att de
till embetslokalerna ledande yttre uppgångarne, hvilka utgöras af trätrappor,
äro i hög grad eldfarliga.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
anhållit, det Eders Kongl. Magt måtte tillse, huruvida icke nya ändamålsenliga
lokaler kunna för länsstyrelsen anskaffas; och har Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande för sådant ändamål öfverlemnat två, af
kostnadsberäkningar och ritningar åtföljda alternativa förslag, af hvilka
det ena afser nuvarande embetshusets och för detta Rubenska husets
nedrifvande och uppförande på den derigenom vunna tomten af ett
nytt embetshus för eu kostnad af 125,000 kronor eller, efter afdrag
af värdet å materialierna i de gamla husen, i rundt tal 120,000 kronor,
hvaremot det andra förslaget går ut på att sammanbygga nuvarande
embetshuset med för detta Rubenska huset samt att förändra inredningen
i dessa hus till lämpliga lokaler, allt för en beräknad kostnad af
45,000 kronor.

Ehuru Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anser det förstnämnda
förslaget bäst motsvara ändamålet samt derjemte erbjuda fördelarne
af större arkitektonisk prydlighet och mindre eldfara, har Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande likväl tillika förmält, att äfven utförandet
af det andra förslaget skulle afhjelpa de befintliga olägenhe -

Sjunde hufvudtiteln.

terna i afseende på utrymme samt tillfredsställa billiga anspråk på eu
någorlunda beqväm och ändamålsenlig anordning af embetslokalerna,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande finner någon anmärkning
mot den sålunda föreslagna byggnadens yttre utseende icke
med fog kunna framställas.

I häröfver afgifvet utlåtande har öfverintendentsembetet instämt
i hvad Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört samt icke funnit
anledning till anmärkning mot kostnadsförslagen.

Hvad jag sålunda anfört synes mig fullt ådagalägga behofvet af
rymligare och mera tidsenliga lokaler för länsstyrelsen i Blekinge, och
då detta behof, enligt min åsigt, kan blifva fullt tillgodosedt genom
det af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande framstälda alternativa
förslaget till ombyggnad af det nuvarande landsstatsembetshuset och
för detta Rubenska huset, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att, för sammanbyggande och förändrad inredning
af det nuvarande landsstatsembetshuset och det för detta Rubenska huset
enligt upprättadt förslag, å extra stat för år 1882 anvisa 45,000 kronor.

Genomförandet af kammarkollegii nya organisation.

För genomförandet al kammarkollegii nya organisation beviljade [10.]
1879 års Riksdag på extra stat för år 1880 ett belopp af 10,000 kronor. Anslag för
Detta anslag kunde följande år nedsättas till 5,000 kronor; men då 9dlt°af°kamförhållandena
ännu icke medgifva någon ytterligare nedsättning i sist marköllegii
nämnda belopp, tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t att såsom extra 5ZmtiZ
anslag för år 1882 till genomförande af kammarkollegii nya organisation
af Riksdagen äska ett belopp af 5,000 kronor.

För granskning af nya jordeböcker.

I skrifvelse den 24 sistlidne december har kammarkollegium [11.]
angående jordeboksarbetet inom kollegium under år 1880 tillkännagifvit:
att nya jordeböcker blifvit faststälda för Östergötlands, Vestmanlands mbetet
och Vesternorrlands län; att granskning påginge af nya jordeböckerna
för Kalmar, Örebro och Gefleborgs län, samt att såsom alldeles ogranskade
numera endast återstode jordeböckerna för Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Jemtlands och Vesterbottens län samt Vester Bergslags
fögderi af Kopparbergs län.

Då det otvifvelaktigt är af vigt att jordeboksarbetet, som kammarkollegium
ansett kunna afslutas under år 1883, får oafbrutet fortgå
under år 1882, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att, för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år 1882

[12. 13.]

Anslag till
domänförvaltningen.

Sjunde hufvudtiteln.

anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller enahanda belopp, som i
sådant hänseende är beviljadt för innevarande år.

Förvaltningen af statens domäner och resekostnader vid domänförvaltningen.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1880 uttalat sin önskan
att snart få motse förslag till definitivt ordnande af domänförvaltningen,
samt Eders Kong!. Maj:t vid föredragning af nämnda skrifvelse
bemyndigat chefen för finansdepartementet att för detta ärendes
handläggning inom vederbörande byrå af departementet tillkalla särskilda
biträden, har förslag i omförmälda hänseende blifvit uppgjordt
och den 26 november 1880 inför Eders Kongl. Maj:t anmäldt, hvarvid
Eders Kongl. Maj:t behagade anbefalla kammarkollegium och
skogsstyrelsen att skyndsamligen inkomma med underdåniga utlåtanden
öfver förslaget, kammarkollegium efter det Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
blifvit i ämnet hörde.

Då det emellertid icke kan med säkerhet antagas, att de infordrade
yttrandena inkomma så tidigt, att framställning i ämnet kan till detta
års Riksdag aflåtas, anser jag vid nu förevarande statsreglering böra
för domänförvaltningen upptagas samma anslag som hittills, allenast
med den ändring att-, för vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitelns
extra anslag, förslagsanslaget till resekostnader vid dom än förvaltningen
förhöjes med 661 kronor. Jag hemställer derföre, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å extra stat för år 1882 må uppföras
dels för förvaltningen af statens domäner 80,000 kronor och
dels till resekostnader vid domänförvaltningen ett förslagsanslag af
14,661 kronor.

Summan af de utaf mig tillstyrkta extra ordinarie anslagen utgör
alltså 200,000 kronor.»

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad herr statsministern
sålunda hemstält och föreslagit beträffande anslagen under sjunde
hufvudtiteln; och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt
bifall.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1881.

Åttonde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 5 Januari
1881.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena, Friherre Hochschild,
Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och
Themptander.

Departementschefen, Statsrådet Hammarskjöld föredrog följande ärenden
rörande regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel
hänförliga extra ordinarie anslagsbehof; hvarvid Departementschefen yttrade,
beträffande

Ordinarie anslag.

Riksarkivet,

Hos Eders Kongl. Maj:t har Riksarkivarien i underdånig skrifvelse den 24
September 1880 framstält anhållan om beredande af medel till fortsatt utgifvande
i tryck af handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia. I afseende
härå har anförts följande:

[1.]

Ang. utgifvande
af historisha

handlingar.

Åttonde hufvudtiteln.

Genom nu gällande instruktion för Riksarkivets embets- och tjensteman
hade Riksarkivarien ålagts beflita sig derom, att sådana arkivalier, som för fäderneslandets
historia vore af synnerlig vigt, blefve i tryck utgifna. Det sålunda
numera obligatoriska utgifningsarbetet hade likväl redan långt förut börjats och
fortgått, sedan särskilda för ändamålet anvisade anslag gjort detsamma möjligt.
När till följd af nådig proposition Rikets Ständer år 1854 första gången beviljade
medel för utgifvande af historiskt vigtiga handlingar, bestämdes anslagsbeloppettill
6,000 riksdaler banko för den treåriga statsregleringsperioden 1855—1857,
att utgå med 2,000 rdr för hvarje år. Sedan vid följande riksdag ett belopp af
9,000 riksdaler riksmynt anslagits för åren 1858—1860, och dessa medel stälts
till Riksarkivets disposition, faststäldes af Kong!. Maj:t en bestämd plan för deras
användande. För statsregleringsperioden 1861 — 1868 beviljades likaledes 9,000
rdr rmt. Då emellertid dessa medel under den afsedda tiden ej kunde användas,
emedan utgifningsarbetet med den då i Riksarkivet befintliga arbetskraft endast
långsamt kunde framskrida, erfordrades ej något nytt anslag för åren 1864—
1866, men Rikets Ständer medgåfvo i underdånig skrifvelse den 21 November
1868, att det vid föregående riksdag beviljade, men ännu ej anlitade anslaget
finge under den nya statsregleringsperioden användas. Vid nästföljande riksdag
medgafs ytterligare, att den då ännu betydliga återstoden af samma anslag finge
fortfarande för ändamålet anlitas, hvarjemte ett ytterligare belopp af 3,000 riksdaler
anvisades.

Af dessa medel hade utgifningen kunnat bekostas intill år 1879. Men
hvad deraf vid nyssnämnda års början återstod var så otillräckligt att betäcka de
oundgängliga utgifterna för ifrågavarande ändamål, att vid årets slut en brist
uppstått till belopp af 1,493 kronor 36 öre. Vid sådant förhållande skulle man
nödgats alldeles afbryta utgifningsarbetet, derest ej Eders Kong!. Maj:t den 6
sistlidne Augusti dertill särskild! anvisat ett belopp af 3,000 kronor. På det
emellertid Riksarkivets editoriska verksamhet måtte kunna jemlik! instruktionens
föreskrift äfven under följande år vederbörligen fortsättas, vore ytterligare anslag
behöfligt.

Det an slagsbelopp, som ursprungligen ansetts motsvara behofvet. för ett år,
hade varit 3,000 kronor. Med afseende på det omfång, Riksarkivets utgifningsarbete
fått under de senare åren, skulle detta belopp ingalunda vara tillräckligt,
om staten skulle vidkännas hela kostnaden. Men en betydlig del af denna kostnad,
nemligen den som utginge för fortsättningen af Svenskt Diplomatarium,
kunde bestridas och hade hittills uteslutande blifvit bestridd af den s. k. Posseska
donationsfonden, eller de medel, som på grund af framlidne Sekreteraren i Krigshofrätten
Grefve Erik Posses testamente blifvit stälda till Riksarkivets förfogande.
En gynsam följd häraf vore, att Riksarkivets behof i detta hänseende för närvarande
kunde varda tillgodosedt genom ett mindre anslagsbelopp, än eljest vore er -

Åttonde hufvudtiteln.

forderligt, i det nemligen beloppet kunde inskränkas till det vid utgifningsarbeteti
början beräknade, eller 3,000 kronor årligen.

Den stora nytta, som beredts den historiska vetenskapen derigenom,
att Riksarkivet varit satt i tillfälle att utgifva vigtiga historiska handlingar, är
allmänt erkänd och synes mig innebära giltig grund för önskligheten deraf att
denna verksamhet ej må af brist på medel afstanna. Jag får derföre, i öfverensstymmelse
med hvad Riksarkivarien hemstält, i underdånighet tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till fortsatt utgifvande i tryck af sådana
i Riksarkivet och andra samlingar befintliga skrifter och handlingar, som äro af
vigt för fäderneslandets historia, bevilja ett årligt belopp af 3,000 kronor, att
under Riksarkivets stat såsom reservationsanslag uppföras.

Kleresi-staten.

Kontraktsprosten i Ölands norra kontrakt af Kalmar län. Kyrkoherden C. [2.]
Lindbom har, under åberopande af 24 § i Kongl. resolutionen på presterskap^ Atnxfnnparof‘^''
besvär den 10 Mars 1719, i underdånighet anhållit att, då Borgholms stad enligt Borgholms
Kongl. brefvet den 12 April 1878 blifvit från och med den 1 Maj 1879 skild
från Köpings socken för att utgöra ett särskildt pastorat, sökanden måtte komma
i åtnjutande af s. k. prostetunna för det sålunda inom nämnda kontrakt nybildade
pastoratet.

Öfver denna ansökning hafva — efter inhemtande af yttranden från Borgholms
församling samt Domkapitlet i Kalmar och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet — Kammarkollegium och Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande och dervid, enär någon prostetunna för Borgholms pastorat icke
för närvarande utginge, samt den kontraktsprosten i sådant hänseende tillkommande
ersättning, eller värdet å sex kubikfot tre kannor kronotiondespanmål, hälften
råg och hälften korn, förvandlad till penningar, på sätt Kongl. förordningen
den 23 Juli 1869 föreskrefve, utgjorde tolf kronor 79 öre, tillstyrkt, att Eders
Kongl. Maj;t täcktes till Riksdagen aflåta nådig framställning om uppförande af
ett mot berörda ersättning svarande belopp, jemnadt till tretton kronor, å anslaget
till kleresi staten.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
ville föreslå Riksdagen, att för kontraktsprosten i Ölands norra kontrakt tillkommande
årlig ersättning, 12 kronor 79 öre, för prostetunna för Borgholms pastorat
anslaget till kleresistaten måtte varda höjdt med ett belopp af 13 kronor.

I anledning af underdånig framställning från Norrbottens läns Landsting [3.]
föreslog Eders Kongl. Maj:t år 1875 Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 A*f;
kronor för att i mån af behof användas till uppförande åt kyrka och anläggning predikant i

Tär enda.

Åttonde hufvudtiteln.

af begrafningsplats samt inköp af predikantsboställe för en kapellförsamling i
nordvestra delen af Pajala pastorat, under vilkor att kapellagets invånare åtoge
sig dels att bekosta hvad utöfver nämnda belopp kunde erfordras för ifrågavarande
ändamål, dels ock att för framtiden underhålla kyrkan och bostället. Beträffande
åter Landstingets tillika gjorda underdåniga hemställan om anslag jemväl till årlig
lön åt kapellpredikant, intill dess kapellborna sjelfva förmådde honom aflöna, förklarade
Eders Kongl. Maj:t att, enär denne prestman i alla händelser icke kunde
varda anstäld förr än efter det kyrkan blifvit färdig till begagnande, frågan derom
skulle anstå till en kommande riksdag, då efter sig företeende förhållanden det
erforderliga anslagets belopp och användande kunde göras till föremål för särskild
pröfning.

Efter det Riksdagen bifallit förenämnda nådiga framställning, förordnades
af Eders Kongl. Maj:t den 23 Mars 1877, bland annat, att inom nordvestra delen
af Pajala- pastorat skulle bildas ett kapellag, benämndt Tärendö kapellförsamling,
som komme att utgöras af byarna Tärendö, Ylikodanmännikko, Kompelusvaara,
Isohuhta, Selkäjärvi, Saittajärvi, Lautakoski och Kainulasjärvi jemte de hemman,
som kunde komma att inrättas och vore så belägna, att de lämpligen kunde till
kapellaget förläggas, äfvensom att af det beviljade anslaget 12,000 kronor skulle i
mån af behof användas för kyrkas uppförande och anläggande af begrafningsplats
samt återstående 8,000 kronor till inköp och iordningsställande af boställe åt kapellpredikant,
dock att frågan om sådant boställes inköpande borde, sedan närmare
utredning om de af kapellagets invånare dertill föreslagna hemmans lämplighet,
inegoareal och skattetal vunnits, underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning, i sammanhang
hvarmed ock borde föreslås de tidpunkter, då den till predikantsboställets
anskaffande afsedda summan finge lyftas. Tillika anbefaldes Domkapitlet i
Hernösand att inkomma med underdånigt förslag angående uppehållande af gudstjensterna
i kapellet genom särskildt anstäld predikant eller, intill dess detta kunde
ske, genom pastoratets nuvarande presterskap.

I skrifvelse den 21 April 1880 har Domkapitlet, med förmälan att kyrka
numera vore uppförd i Tärendö by, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit-:
att, då Pajala församlings kyrkoherde icke kunde medhinna att bestrida
någon tjenstgöring i Tärendö, ett årligt belopp af 1,500 kronor måtte beviljas
såsom bidrag af allmänna medel till aflöning åt särskild predikant i nämnda
kapellförsamling, — att denna summa finge af Domkapitlet användas till aflöning
af vice kapellpredikant derstädes, när särskild prestman kunde för ändamålet förordnas,
intill dess, efter anskaffande af boställe, ordinarie kapellpredikant komme
att sysslan tillträda, samt att nuvarande kapellpredikanten i Korpilombolo måtte
få förordnas att mot skäligt arfvode, som Domkapitlet skulle bestämma, för den
närmaste framtiden jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen i Tärendö, hvartill
han förklarat sig villig.

Åttonde hnfvudtiteln.

I anledning häraf hafva, efter nådig remiss, Kammarkollegium och Statskontoret
afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, med tillkännagifvande att de
till kapellaget hörande byar enligt jordeboken uppginge till 63 särskildt skattlagda
hemmansdelar om tillsammans 3167/i92 mantal med en folkmängd, som enligt 1878
års mantalslängd utgjorde 821 personer, samt under erinran att inbyggare i
nämnda byar åtagit sig att jemte deltagande i pastoratets gemensamma utskylder
bidraga till kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af hvarje hemmansdel,
i underdånighet tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra
nådig framställning om anvisande på kleresistatens anslag af 1,500 kronor för att,
intill dess kapellborna förmå sjelfva bestå erforderlig aflöning, under vilkor af förberörda
bidrags utgörande, utgå till lön åt en kapellpredikant i Tärendö kapell af
Pajala socken, äfvensom att detta belopp må, så länge befattningen icke kan med
ordinarie innehafvare besättas, i mån af behof användas till aflönande af vikarie
eller till arfvode åt den prestman inom orten, som af Domkapitlet varder förordnad
att jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen inom kapellaget.

Då af hvad i ärendet förekommit framgår, att för ernående af det ändamål,
som med förut fattade beslut i ämnet till en väsentlig del åsyftats, eller anställande
af kapellpredikant i Tärendö, det begärda statsbidraget icke kan umbäras
till aflönande af kapell predikanten, åt hvilken boställe derstädes inom kort bör varda
anordnadt, sedan Eders Kongl. Maj:t genom beslut den 10 sistlidne December godkänt
inköp af dertill föreslagna hemmansdelar samt anvisat de för inköpet afsedda
medel att under stadgade vilkor utgå, hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å anslaget till kleresistaten uppföra ett
belopp af 1,500 kronor, att för eu kapellpredikantstjenst i Tärendö användas på
sätt och under vilkor, som, enligt hvad nyss är nämudt, Kammarkollegium och
Statskontoret föreslagit.

Universiteten.

Vid föredragningen den BO sistlidne December af Universitetskanslerns underdåniga
framställningar om anslag för universitetens och Karolinska medikokirurgiska
institutets behof, har Eders Kongl. Maj:t befalt, att dessa framställningar
skulle i nedan nämnde delar å nyo anmälas i sammanhang med förslag till reglering
af utgifterna under åttonde hufvudtiteln.

I sitt underdåniga memorial af den 28 September 1880 har Universitets- [4.]
kanslern anmält, bland annat, att det Akademiska konsistoriet i Upsala förnyat A”?e''ts™^
sin under de senare åren flera gånger gjorda framställning angående det derva- tefat i
rande universitetsbibliotekets behof af ökade tillgångar för inköp och bindning af Apinia.

Åttonde hufvndtiteln.

böcker, hvilket behof, omförmäldt i Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen
år 1878, blifvit allt mer och mer känbart.

Till stöd för denna framställning har det Akademiska konsistoriet åberopat,
förutom sina tillförene gjorda andraganden, ett nu afgifvet yttrande af universitetets
Bibliotekarie, hvilken deri anfört, hurusom det nu varande, vid 1851 års riksdag
till bibliotekets materiel beviljade statsanslaget, 10,200 kronor, då blifvit bestämdt
i syfte att bringa universitetsbiblioteket i likställighet med Kongl. biblioteket i
Stockholm, som då nyligen fått sitt bokanslag ökadt till 12,000 kronor. Det vore
ej blott penningens förändrade värde och vetenskapernas utvidgning i allmänhet,
som gjorde det nuvarande anslaget otillräckligt, utan ock de förbättringar i andra
hänseenden, hvilka blifvit vid universitetet under de senare åren införda. År 1851
hade universitetet blott tjugufyra professioner; antalet vore nu tretiofyra ordinarie
och tjugu extra ordinarie, af hvilka senare dessutom flera voro inrättade för undervisning
och förhör i vetenskaper, hvari icke någon ordinarie professor funnes anstäld.
Då i följd häraf föreläsningar och praktiska öfningar numera kunde omfatta
flera läroämnen, hvilka förut sällan eller aldrig kommo i fråga, — då studenternas
antal betydligt ökats och deras studier genom förändrade examensstadgar
och införandet af flera skriftliga prof antagit en mer vetenskaplig rigtning, — och då
biblioteket äfven af dem mycket mera anlitades, hade tillgångarne länge befunnits
alldeles otillräckliga för att motsvara de många fordringar, som stäldes på detsamma.
Det skulle derföre kunna sättas i fråga, om de nya lärareplatserna kunde fullt motsvara
sin bestämmelse, så framt icke biblioteket sattes i tillfälle att anskaffa det
vigtigaste i de vetenskaper, som tillhörde dessa lärareplatsers verkningskrets. En
tillökning i årsanslaget af 6,000 kronor syntes derföre oundgänglig för att sätta
universitetsbiblioteket någorlunda i jemnbredd med andra dylika inrättningar vid
främmande universitet af lika storlek och med Kongl. biblioteket i Stockholm, hvars
anslag år 1877 blifvit höjdt till 18,000 kronor. Äfven i våra grannländer vore universitetsbibliotekens
behof bättre tillgodosedda. Så hade universitetsbiblioteket i Christiania
ett anslag af 24,000 kronor årligen och det i Köpenhamn omkring 14,500
kr., ehuru i samma stad funnes det stora kungliga biblioteket med 27,000 kronor
i årsanslag, hvarigenom i fråga om vissa mindre allmänt studerade kunskapsarter
eller dyrbarare verk kunde hänvisas från det ena biblioteket till det andra.

De anförda omständigheterna, hvilkas vigtighet jag är i tillfälle att vitsorda,
ådagalägga det jemväl af Universitetskanslern särskild! framhållna behofvet af förhöjning
i anslaget till detta bibliotek. Då likväl detta behof synes mig för närvarande
kunna i väsentlig mån afhjelpas derigenom att ifrågavarande ordinarie
anslag för bokinköp ökas till 15,000 kronor, tillstyrker jag i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till förhöjning af nämnda anslag
för bokinköp vid universitetsbiblioteket i Upsala bevilja 4,800 kronor årligen.

Åttonde hufvudtiteln.

Till Eders Kong''!. Maj:ts pröfning har Universitetskanslern äfven öfverlemnat eu [5.]
af det Akademiska konsistoriet i Lund gjord anhållan derom att till Riksdagen måtte A:nnaflåtas
förnyad framställning om en tillökning af 5,000 kronor i det årliga stats-sfet\ %Lund.
anslag — 9,475 kronor — som universitetsbiblioteket för närvarande åtnjöte till
bokinköp. Till stöd härför har åberopats hvad vid 1878 års riksdag blifvit i
ärendet anfördt, och skälen äro enligt sakens natur väsentligen desamma, som gälla
i fråga om anslaget till motsvarande institution i Upsala. Kanslern tiar jemväl
beträffande detta bibliotek funnit sig böra särskild! framhålla vigten af detsammas
förseende med tillräckliga medel att åt lärare och lärjungar erbjuda nödig tillgång
till vetenskaplig literatur.

Då den begärda förhöjningen synes mig vara för ändamålet behöflig, och
hela årsanslaget för bokinköp derigenom ändock skulle komma att uppgå till ett
något mindre belopp än det för universitetsbiblioteket i Upsala föreslagna, tillstyrker
jag framställning till Riksdagen om ifrågavarande förhöjnings beviljande med 5,000
kronor årligen -

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Lärarekollegium vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har i en till [6.]
Universitetskanslern stäld skrifvelse, som till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnats, an- Ans>- apparafört,
hurusom den mångfald af delvis ganska dyrbara apparater och reagentier, somteKarolinska
å institutets kemiska laboratorium erfordrades, och den rätt stora förbrukning af institutets
bådadera, som oaktadt all omsorg och sparsamhet ej kunde förekommas, gjorde det laboratorium.
i hög grad behöfligt, att ett särskildt anslag för anskaffande af materiel för den
kemiska institutionen beviljades. De behof, som i detta hänseende hittills förefunnits,
hade måst fyllas genom anlitande af de för institutets materiela behof anslagna
medel. Dessa toges emellertid så strängt i anspråk för en mängd andra
ändamål — såsom för egendomens skötsel och renhållning, för biblioteket, för anskaffande
af bränsle, gas och vatten m. in., Indika olika poster numera kräfde betydligt
större utgifter än vid den tid, år 1874, då nuvarande anslag för materiela
behof beviljades —, att samma anslag icke vidare kunde lemna tillgång till bestridande
af ytterligare en så betydande utgift, som den, hvilken för nu ifrågavarande
ändamål påkallades, och hvilken de sist förflutna åren vexlat emellan 1,000 och
1,300 kronor. Detta belopp hade dock ej varit tillräckligt att förse laboratoriet
med all den materiel, som der verkligen skulle behöfvas, hvartill en summa af
1,500 kronor årligen kunde under nuvarande förhållanden anses erforderlig. Och
har lärarekollegiet på grund häraf anhållit, att för omförmälda ändamål ett anslag
å sistnämnda belopp måtte åt institutet utverkas.

Till denna, af Kanslern i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne September

Åttonde hufvudtiteln.

förordade, anhållan anser jag mig böra tillstyrka bifall och hemställer alltså, att
Eders Kongl. Maj:t måtte bos Riksdagen göra framställning derom, att till anskaffande
och underhåll af apparater och reagentier för Karolinska institutets kemiska
laboratorium må beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor.

[7.] Karolinska institutets lärarekollegium har jemväl förnyat en förut gjord

fs*''mdrvii förställning, hvilken af Kanslern till bifall förordats, nemligen om anslag till anskaffande
af materiel för undervisningen i klinisk medicin. Dervid har anförts,
nir''d mKaroinhurusom Aera 11 .Va och vigtiga undersökningsmetoder inom medicinens och specielt

måta den medicinska diagnostikens område påkallade eu mer eller mindre kostbar ut institutet.

rustning af apparater, instrument in. in., utan Indika hjelpmedel medicinsk klinisk
undervisning icke kunde enligt vetenskapens nuvarande fordringar meddelas, samt

att det icke torde böra anses lämpligt, att afhjelpandet af de behof, som i detta

hänseende gjorde sig gällande, öfverlemnades åt vederbörande lärare, så att desse
nödgades såsom hittills använda egna instrument och redskap eller från annat håll
tillfälligtvis anskaffa sådana, ett tillvägagående, hvarigenom undervisningen
dessutom endast på ett mer eller mindre otillfredsställande sätt kunde tillgodoses.

I hvad sålunda blifvit anfördt och upplyst finner jag mig ega giltigt skäl
för tillstyrkande, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffande
af materiel för undervisningen i klinisk medicin vid Karolinska institutet
bevilja ett årligt anslag af 500 kronor.

Allmänna läroverken.

[8.] Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord öfver de

til allmänna bei°PP > som för de å stat uppförda lärarebeställningar vid allmänna läroverk, hvilmläroverken
kas innehafvare äro till uppflyttning i högre lönegrad berättigade, böra enligt de
uppflyttning fj>,r sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1882 utgå utöfver de
lönegrad, för innevarande år anvisade lönemedel. Af denna beräkning, som endast kan
vara ungefärlig, framgår, att den summa, hvarmed det nuvarande läroverksanslaget
för ifrågavarande behof bör ökas, utgör 45,000 kronor; och får jag fördenskull
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen för ofvanberörda
ändamål föreslå en förhöjning med 45,000 kronor i anslaget till de allmänna
läroverken.

[9.] I framställning till Riksdagen år 1879 föreslog Eders Kongl. Maj:t att,

itvi/Zn*aaf^x ^vidgning af det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt reallärou
Gsteborgt verk, med undervisning endast i de till reallinien hörande läroämnen, samt i samrtaUäroverk,
^anhang härmed inskränkning af det å båda linierim fullständiga läroverket

Åttonde hufvudtiteln.

derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning endast i de till denna
linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte, på det utvidgningen af det förra och
inskränkningen af det senare läroverket skulle kunna ega rum, till en början beträttände
läroverkens fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet
inträffade eller sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar
öfverflyttades från det dåvarande högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets,
dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors-
och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda läroverk bestämda atlöningsbelopp
till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk, allt under
vilkor att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga
och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk samt försåge
dess rektor med hostad eller deremot svarande hyresersättning. Sedan Riksdagen
bifallit denna framställning och Göteborgs stad åtagit sig uppfyllandet af
de föreskrifna vilkoren, har Eders Kong]. Maj:t dels vidtagit nödiga åtgärder för
successiv utvidgning af det treklassiga läroverket, som numera benämnes Göteborgs
realläroverk, tillsvidare endast med eu fjerde och en femte klass, dels ock anbefalt
kommunen att, enligt åtagande, gå i författning om uppförande af erforderliga
byggnader för det tillämnade fullständiga realläroverket. Med höstterminen 1880
intogos lärjungar i realläroverkets fjerde klass, och vid början af nästa läsår kommer
en femte klass att der öppnas. De lärjungar, som med vårterminen 1882
genomgått sistnämnda klass, äro vid början af höstterminen samma år färdiga att
intagas i sjette klassen. Till höstterminen år 1882 måste derföre en fortsatt
utvidgning af realläroverket hafva genomförts, derest icke de lärjungar, som genomgått
dess femte klass, skola nödgas öfverflytta till det äldre, hittills å båda
linierna fullständiga läroverket, hvilket många af dem sistlidna höst måst lemna
för att i realläroverket intagas.

Realläroverkets lärarestat utgöres nu af rektor, fem kolleger och tre öfningslärare,
hvarjemte, i anseende till läroverkets stora lärjungeantal, höstterminen
1880 utgörande 244, och deraf uppkomna behof af många parallelklasser, fyra
extra lärare derstädes äro under innevarande läsår anstälde. För läroverkets fullständiga
utvidgning till högre realläroverk skulle, i öfverensstämmelse med den
beräkning, som är intagen i bilagan till Eders Kong!. Maj:ts förutnämnda
proposition i detta ämne, erfordras utöfver de 1.250 kronor, som då beviljades,
följande belopp:

för höjande af rektorslönen.......kr. 1,000: —

„ „ „ öfningslärarnes arfvode]! . . . . „ 1,100: —

löner åt fyra lektorer å 2,500 „ 10,000: —

„ „ tre adjunkter å 1,500 ......„ 4,500: — 16,600: —

Utaf dessa belopp synas följande vara behöfliga från och med höstterminen
1882:

Åttonde hufvudtiteln.

förhöjning af rektorslönen, på det rektor må kunna af Eders
Kongl. Maj:t förordnas samt blifva i tillfälle att deltaga

i det vigtiga ordnandet af läroverket.......kr. 1.000: —

förhöjning af öfningslärarnes aflöning, tillsvidare med hälften

af det för don fullständiga utvidgningen erforderliga belopp „ 550: —

löner till två lektorer............„ 5,000: —-

lön till en adjunkt.............„ 1,500: — 8,050: —

Derjemte vore det otvifvelaktigt en förmån, om redan nu medgåfves, att

den fjerde af de adjunktslöner, som enligt planen för ifrågavarande tvänne läroverks
förändrade organisation skulle öfverflyttas från det hittills å båda linierim
fullständiga läroverket till realläroverket, finge, då lämpligt tillfälle dertill erbjöde
sig, af Eders Kongl. Maj:t öfverföras till realläroverket.

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att dels till fortsatt utvidgning af Göteborgs
realläroverk bevilja eu förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken
med 8,050 kronor och dels medgifva, att ytterligare eu adjunktslön må, då Eders
Kongl. Maj:t pröfvar sådant lämpligt, öfverflyttas från det å båda linierna fullständiga
läroverkets stat till staten för realläroverket.

[10.] Till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att användas till praktisk utbild ihkwtliid

"”''t klifvande elementarlärare anvisades af Riksdagen år 1874 ett extra anning
0/
^v^dde iiim Maj;t gjord framställning, hvarje följande år på enahanda sätt, tills det vid 1878
1läroverkenårs riksdag uppfördes å ordinarie stat under anslaget till elementarläroverken.

År 1875 faststäldes af Eders Kongl. Maj:t ett reglemente för den kurs, som
lärarekandidater hade att till vinnande af sådan utbildning genomgå under ledning
af rektor och lärare vid allmänt läroverk, och nu gällande skolstadga föreskrifver
nöjaktigt genomgången profårskurs enligt bestämmelserna i detta reglemente såsom
ett vilkor för behörighet att vinna anställning i egenskap af ordinarie ämneslärare
vid sådant läroverk.

På de senare åren har antaleto lärarekandidater, som anmält sig till genomgående
af profår, betydligt ökats. Åren 1876—1879 hafva respektive 31, 30,
41 och 39 lärarekandidater hänvisats till vederbörande läroverk för genomgående
af profårskurs, och under år 1880 uppgick deras antal till 51. Profårskurs har
under hvart och ett af de sista fem läsåren varit anordnad vid fyra högre läroverk,
dervid Stockholms gymnasium i förening med ett eller två af hufvudstadens
femklassiga läroverk räknats såsom ett sådant läroverk. Innevarande läsår har
profårskurs egt rum vid de högre läroverken i Upsala och Lund, äfvensom i Stockholm
vid de å latinlinien fullständiga läroverken å Norrmalm och Södermalm,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att sådan lärokurs finge, i mån af behof,

Åttonde liufvudtiteln.

anordnas jemväl vid Stockholms realläroverk. Skola lärarekandidaterne kunna utan
känbara olägenheter för läroverken erhålla den behöriga ledning, som är nödvändig
för att ändamålet med profåret skall vinnas, måste antalet lärarekandidater,
som samtidigt vid ett läroverk genomgå profår, vara temligen begränsadt. Den
erfarenhet, man hittills egt, synes visa, att önskligt vore såväl för kandidaternes
som läroverkens skull, att antalet kandidater, som ett läroverk finge sig ålagdt
att på eu gång mottaga till handledning, inskränktes till åtta, der ej särskilda
förhållanden föranledde till undantag. Med hänsyn till det antal lärarekandidater,
som på sista tiden anmält sig till profårskurs och hvilket antagligen icke snart
kommer att minskas, är derföre eu fördelning af profårskursen på minst fem läroverk
väl behöflig.

Kostnaderna för lärarekandidaters handledning hafva under läsåren 1875 —

1880 uppgått till sammanlagdt 82,550 kronor, alltså årligen i medeltal 16,510
kronor eller något mer än 4,100 kronor för hvart och ett af de fyra läroverk,
vid Indika under denna tid profårskurs varit anordnad. Då det icke är sannolikt,
att kostnaderna för hvarje läroverk, der dylik lärokurs anordnas, framdeles
skola blifva mindre än hittills, erfordras alltså för praktisk utbildning af blifvande
lärare vid fem särskilda läroverk tillsamman 20,500 kronor, och då nuvarande
anslaget för detta ändamål utgör 15,000 kronor, är eu förhöjning af
detta anslag med 5,500 kronor behöflig.

På grund häraf, och enär jag anser profårs-institutionens uppehållande och
ändamålsenliga utveckling vara för undervisningens fortskridande förbättring vid de
allmänna läroverken af högsta vigt, får jag i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till Riksdagen om eu förhöjning af de till
praktisk utbildning af blifvande elementarlärare beviljade medel med 5,500 kronor,
att, i likhet med förut för detta ändamål anvisade belopp, uppföras å anslaget till
de allmänna läroverken.

I nådig proposition till Riksdagen 1878 föreslog Eders Kongl. Maj:t, att [] ] .]
för beredande af löneförbättring samt extra arfvoden åt teckningslärare vid de all- Ang. extra
manna läroverken anslaget till dessa läroverk måtte ökas med 17,600 kronor. ZelningsifHäraf
voro 11,600 kronor afsedda till löneförbättring och återstoden, 6,000 kro- rare vid de
nor, till extra arfvoden. Sistnämnda belopp var beräknadt att betäcka kostnaderna allZlerken.a
för sådan tjenstgöring, som ålades teckningslärare utöfver den normala tjenstgöringstiden
af 15 timmar i veckan vid högre läroverk, 8 vid femklassigt och 5 vid
treklassigt läroverk. Utöfver nämnda antal timmar skulle nemligen läraren vara
pligtig att mot särskild! arfvode åtaga sig så många timmars tjenstgöring, som
undervisningen kräfde, dock att sådan tjenstgöring, för hvilken särskild! arfvode
skulle utgå, icke utan Eders Kong!. Maj:ts tillstånd skulle få åläggas eller medgifvas
teckningslärare utöfver 5 timmar i veckan vid högre läroverk, 3 timmar

Åttonde hufvudtiteln.

vid femklassigt och 2 timmar vid treklassigt läroverk. Arfvodet för extra tjenstgöringen
skulle så beräknas, att för hvarje timme i veckan under helt läsår lärare
vid tre- och feinklassiga läroverk äfvensom lärare i första och andra lönegraderna
vid högre läroverk skulle erhålla 75 kronor samt lärare i högsta lönegraden vid
sistnämnda läroverk 100 kronor, hvarigenom extra arfvodet skulle i det närmaste
komma att motsvara afiöningen för den normala tjenstgöringstiden. Riksdagen,
som fann detta förslag vara af billighet och rättvisa påkalladt samt stå i närmaste
öfverensstämmelse med de i underdånig skrifvelse den 23 Maj 1877 af
Riksdagen uttalade åsigter, anvisade för ifrågavarande ändamål de föreslagna
beloppen.

Enligt hvad i bilaga till den åberopade nådiga propositionen angifves,
hade det erforderliga beloppet för extra arfvoden beräknats efter det antal undervisningstimmar
i teckning, som förekommit vid läroverken under det senast förflutna
läsåret, hvartill dock, i anledning af den utveckling, hvari teckningsundervisningen
syntes befinna sig, lades ytterligare 1,000 kronor. Under läsåren
1878—1879 och 1879—1880 har teckningsundervisningen gjort väsentliga framsteg,
och antalet undervisningstimmar har i förhållande dertill ökats. Då under
det läsår, från hvilket beräkningen utgick, endast vid nio högre läroverk teckningstimmarne
i veckan öfverstego normalantalet, och sammanlagda antalet af sådana
öfverskottstimmar vid dessa nio läroverk utgjorde 50, förekommo under läsåret
1879—1880 vid tjugutre högre läroverk tillsammans 1371/2 undervisningstimmar
utöfver det normala antalet. Vid fem- och treklassiga läroverk, der förut
högst sällan undervisningstimmarne i teckning öfverstego normalantalet, utgjorde
under sistnämnda läsår de extra tjenstgöringstimmarnes antal 28Va. I följd af
dessa förändrade förhållanden har det anvisade beloppet af 6,000 kronor befunnits
alldeles otillräckligt och kommer utan tvifvel att så förblifva utan väsentlig
ändring antingen af gällande bestämmelser för undervisningen eller af de antagna
grunderna rörande ersättningen för lärarnes extra tjenstgöring. Ingendera af dessa
utvägar synes mig böra tillgripas, enär afiöningen ingalunda öfverstiger skäliga
anspråk, och en inskränkning af undervisningstimmarne i teckning skulle vara till
stor skada för detta undervisningsämne, som just nu är på väg att vid läroverken
vinna eu ställning, hvarigenom såväl dess allmänt bildande förmåga som dess
praktiska gagn för ernående af eu högre yrkesskicklighet mera än förut träda i
dagen och hos lärjungarne framkalla lifiigare intresse och större håg för deltagande
i denna undervisning. En förhöjning i det hittillsvarande anslaget synes
mig derföre af vigt. Det erforderliga beloppet af förhöjningen har jag på följande
sätt beräknat:

Enligt läroverkens redogörelser för läsåret 1879—1880 utgjorde antalet
extra timmar i teckning 166. Af dessa skulle för omkring 70 timmar ersättning

Åttonde liufvudtiteln.

utgå med 100 kronor i timmen.............. 7,000 kr.

och för 96 timmar å 75 kr................ 7,200 „

Under innevarande läsår, för hvilket någon fullständig uppgift åteckningstimmarnes
antal ännu icke finnes att tillgå, kan dock med
skäl antagas, att timmarnes antal ökats med 50, hvaraf omkring

20 å 100 kr. och 30 å 75 kr.......... . . . 4,250 „

S:a 18 450 kr.

Om härifrån afdragas förut anvisade............ 6,000 kr.

återstår såsom erforderligt ett belopp af........... 12,450 kr.

Då likväl den sålunda beräknade summan sannolikt icke blir tillräcklig för år
1882 och framgent, eftersom åtskilliga läroverk ännu icke hafva hela det antal undervisningstim
mar i teckning, som för teckningsundervisningens ordnande enligt
gällande bestämmelser synes komma att erfordras, anser jag rådligast, på det
anslaget må kunna motsvara det verkliga behofvet, att den ifrågasatta förhöjningen
upptages något högre än ofvanstående beräkning utvisar; och hemställer jag
derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra framställning till
Riksdagen derom, att till bestridande af kostnaderna för extra arfvoden åt teckningslärare,
enligt faststälda grunder, anslaget till de allmänna läroverken måtte
höjas med 15,000 kronor.

Seminariet för bildande af lärarinnor.

I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, medgaf Riksdagen
år 1878, att de vid det Högre lärarinne-seminariet austälda lärarinnor skulle
få åtnjuta rätt till uppflyttning i högre lönegrad efter samma grund, som gäller för
den vid seminariet anstälde adjunkt, samt att kostnaden, som ifrågavarande uppflyttningsrätt
komme att medföra, finge bestridas af besparingarna å anslaget till
de allmänna läroverken. På grund häraf hafva under de två sistförflutna åren
ifrågavarande kostnader utgått af de för de allmänna läroverken anslagna medel, i den
mån seminariets anslag icke dertill lemnat tillgång. Det stigande antalet lärjungar
vid de allmänna läroverken har likväl i flere rigtningar medfört ökade behof, hvarföre
anslaget för dessa läroverk, långt ifrån att lemna besparingar, tvärt om visat
brist. Äfven om förhoppning torde finnas, att förhållandet skall under detta år i
någon mån förbättras, vågar jag likväl icke antaga, att sådana besparingar deri
skola uppstå, att dermed kunde bestridas icke blott de faststälda ålderstilläggen
för lärare vid pedagogierna, hvilka äfven deraf utgått och fortfarande skola utgå,
utan äfven de ål d er still ägg, hvartill lärarinnorna vid bemälda seminarium äro berättigade.
En framställning till Riksdagen om anslag för ändamålet synes mig
derföre vara en trängande nödvändighet. Derjemte behöfves, enligt gjord beräk -

[12.]

Ang. lärares
och lärarinnors
vid det
Högre läraTinne-seminariet
uppflyttning
i
högre lönegrad.

Åttonde hufvudtiteln.

[13.]

Ang. lönefyllnad
åt
rektor vidpedagogien
i
Köping.

ning, för samma o rätt åt de vid seminariet anstälde lärare en förhöjning af läroverkets
anslag. År 1880 utgjorde sammanlagda beloppet af de seminariets lärare
och lärarinnor tillerkända ålderstillägg 10,000 kronor. Enligt nyss åberopade
beräkning kommer denna summa att ökas innevarande år för ålderstillägg till lärare
med 1,000 kronor och nästkommande år för dylikt tillägg till en lärare och
en lärarinna med 1,000 kronor; i följd hvaraf hela summan af ålderstillägg vid
läroverket med år 1882 skulle komma att utgöra 12,000 kronor. Åfräknas härifrån
dels de för ålderstillägg åt läroverkets lärare förut beviljade anslag af tillsammans
6,000 kronor dels ock den besparing å 1,000 kronor, som för närvarande
uppkommer derigenom, att ålderstillägg icke utgår till den af lärarne, som

bestrider rektorstjensten och derför åtnjuter särskilt arfvode, erfordras alltså för
nu ifrågavarande ändamål ett tillskott af 5,000 kronor.

På grund af dessa förhållanden får jag i underdånighet hemställa, att
Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för de vid det högre lärarinneseminariet
anstälda lärares och lärarinnors uppflyttning i högre lönegrad enligt
gällande grunder bevilja eu förhöjning af anslaget till detta läroverk med 5,000 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

Med anmälan att Köpings stads invånare å allmän rådstuga den 22
December 1879 besluta, att det anslag, 56 kronor 25 öre, som dittills årligen
utgått af stadskassan såsom lönebidrag åt rektor vid stadens pedagogi, skulle med
nämnda års utgång upphöra att af stadens medel utbetalas, har Domkapitlet i
Vesterås, uti underdånig skrifvelse den 5 sistlidne April, hemstält, att åt bemälde
rektor måtte beredas erforderlig lönefyllnad af statsmedel.

I detta ärende har Statskontoret afgifvit infordradt utlåtande och dervid dels
meddelat att, på sätt ett Domkapitlets skrifvelse bilagdt transsumt af gällande stat för
nämnda pedagogi äfven utvisar, för rektor derstädes äro under rubrik “inom kolumn
specificerade inkomster" upptagna, bland annat, omförmälda nu indragna 56 kronor 25
öre från stadens kassa, hvilket belopp, enligt en af Magistraten lemnad utredning
angående uppkomsten af denna aflöningsförmån, utgjort ersättning för upphörda
så kallade socknegångspenningar, dels vidare anfört, hurusom ifrågavarande lönebidrag
af staden blifvit för pedagogien anvisadt under en tid, då andra bestämmelser
rörande lärares aflöning voro gällande än de, som på senare tider vunnit
tillämpning, samt att Statsverket numera i allmänhet bestrede lärarnes hela aflöning
så väl vid pedagogierna som de allmänna läroverken, under det att kommunerna
sjelfva bekostade lokaler för läroverken jemte boställsrum för rektor, och att
något skäl ej förefunnes, hvarför staden Köping fortfarande skulle böra vidkännas
särskild! bidrag för rektors aflönande.

I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillika hemstält och då äfven

Åttonde liufvudtiteln.

tillförene i likartade fall ersättning af statsmedel tillagts vederbörande, bland andra
kollegan vid Nora stads pedagogi, enligt Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875,
får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att för beredande af lönefyllnad till belopp af 56 kronor 25 öre åt rektor
vid pedagogien i Köping, i stället för omförmälda, numera af staden indragna
lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt till 57 kronor, måtte uppföras å anslaget
till pedagogier och folkskolor.

Folkundervisningen.

För den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärare- [14.]
seminarierna anstälde rektorer och adjunkter, erfordras, enligt en inom Ecklesia- rfsnf.;JäZl
stikdepartementets afdelning för folkskoleärenden uppgjord beräkning, från ochILieiä/aremed
år 1882 ett belopp af 4,500 kronor utöfver hvad förut blifvit för detta åuda-4^»<iri<,™<1
mål anslaget; och får jag i anledning häraf hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täck-T^yrTutes
till Riksdagen göra framställning derom, att för lärares vid folkskolelärare- ^gra<i.
seminarierna uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till
dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp 4,500 kronor.

Riksdagen har år 1877, i anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga fram- [15.]
ställning om bidrag till aflöning af lärare i slöjd vid folkskolorna, å ordinarie stat A^- unf.er''
anvisat ett anslag af 15,000 kronor, att användas till understöd, med 75 kronor
till hvarje skola, åt sådana församlingar, som på lämpligt sätt beredde i skola]- ‘ /***»*•-deri! varande barn undervisning i slöjd.

Sedan Eders Kong!. Maj:t under den 11 September 1877 utfärdat nådig
kungörelse i detta ärende, hafva under åren 1878 och 1879 understöd till stadgade
belopp beviljats de församlingar, som dertill befunnits berättigade. Men
under år 1880, då antalet skolor, för Indika församlingarna ansetts berättigade
till understöd, uppgått till 234, har understöd ej kunnat beviljas till högre belopp
än 64 kronor för hvarje skola. En tillökning i anslaget är sålunda behöflig för
att bereda fullt understöd för redan inrättade slöjdskolor; och då undervisningen i
slöjd med ständigt stigande intresse omfattas, och nya slöjdskolor för hvarje år inrättas,
är äfven med afseende härpå behöflig!, att större tillgångar för detta ändamål
beredas.

Rå under tre år redan 234 slöjdskolor bildats, eller i medeltal omkring 80
skolor för hvarje år, skulle efter denna beräkning hela antalet under år 1882
komma att uppgå till omkring 400. För att bereda dem understöd efter faststälda
grunder, skulle erfordras ett anslag af 30,000 kronor. Enär likväl någon säker
beräkning i detta hänseende ej kan uppgöras, vore måhända skäl att för närva -

Åttonde hufvudtiteln.

[16.]

Ang. stat Jo)
Farmaceutik
stia institutet
ni. m.

rande ej höja anslaget till mer än 25,000 kronor; men tillika vore önskvärdt, att
dessa medel anvisades såsom förslagsanslag, så att visshet måtte förefinnas derom,
att understöd till bestämda belopp kunna beredas församlingarna.

På grund häraf får jag hemställa, att Eders Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning derom, att förenämnda anslag för bidrag till aflönande
af lärare i slöjd vid folkskolorna, 15,000 kronor, måtte ökas med 10,000 kronor,
och att hela beloppet, tillhopa 25,000 kr., måtte uppföras såsom förslagsanslag.

Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.

Det af Apotekaresocieteten år 1837 för apotekares bildande inrättade Far''macevtiska
institutet underhölls till en början uteslutande genom årliga bidrag
från apotekarne i riket. Först år 1845 beviljade Rikets Ständer detsamma ett
årligt understöd af 1,000 riksdaler banko, mot vilkor att Apotekaresocieteten skulle
årligen bidraga med ett lika belopp. Institutets dåvarande utgiftsstat uppgick till
2,200 riksdaler banko, hvarvid en tillgång utgjordes äfven af elevernas årsafgifter.
Det årliga statsanslaget ökades år 1858 till 3,750 riksdaler riksmynt och år 1866
till 4,875 riksdaler samma mynt, mot enahanda vilkor som förut. Sistnämnda
år beviljades dessutom 2,000 riksdaler riksmynt till arfvode åt lärarne vid institutet
för den skyldighet att examinera i provisor- och apotekare-examen, som på
dem öfverflyttades från Karolinska institutets professorer.

För att bereda läroanstalten tillräckliga och tjenliga lokaler hade emellertid
Apotekaresocieteten låtit i sin fasta egendom vid Rörstrandsgatan här i staden
uppföra, inreda och med dyrbar undervisningsmateriel förse en ändamålsenlig byggnad,
innehållande sex laboratoriirum, hörsal, bostäder för laborator, amanuens och
vaktmästare, rum för samlingar in. in., i hvilken byggnad institutet varit sedan
år 1863 inrymdt mot en till Societeten från årsanslaget utgående årlig hyra af
2,600 kronor.

År 1875 inkom Apotekaresocieteten till Sundhetskollegium med anmälan,
att apotekarne icke kunde efter 1876 års utgång erlägga de årliga bidragen till institutets
underhåll, dels emedan de funno dem alltför betungande, dels och hufvudsakligen
derföre, att de fleste apotekare genom ingående i den år 1873 bildade
fonden för de säljbara apoteks-privilegiernas amortering kommit i en helt annan
ställning än förut, i det att de icke vidare kunde fritt förfoga öfver sina af fonden
inlösta privilegier och fördenskull icke heller kunde vid desamma fästa några
för framtiden bindande åtaganden af ifrågavarande beskaffenhet. Deremot gjorde
Apotekaresocieteten ett anbud att, om staten åtoge sig att ensam besörja och bekosta
undervisningen vid institutet, öfverlemna till detsamma utan ersättning all
vid läroanstalten befintlig lösegendom, samt att, om så påfordrades, till staten

Åttonde hufvudtiteln.

upplåta den del af fasta egendomen, som då användes för den farmacevtiska undervisningen,
mot det att staten erlade ofvannämnda årliga hyresbelopp, 2,600
kronor, och besörjde de upplåtna lokalernas underhåll.

På grund häraf föreslog Sundhetskollegium i underdånig skrifvelse den S
November 1875, dels att statsverket måtte öfvertaga hela kostnaden för undervisningen
vid Farmacevtiska institutet, hvartill skulle, enligt Kollega utredning, erfordras
ett årligt anslag af 19,850 kronor, och dels att institutet finge mottaga
Apotekaresocietetens förberörda anbud på de dervid uppgifna vilkor.

1 anledning af detta förslag, och då tillförne i sammanhang med väckt
fråga om åtskilliga läroverks förening med Teknologiska institutet och bildandet af
eu teknisk högskola blifvit föreslaget, att äfven Farmacevtiska institutet skulle förenas
med det Teknologiska,
1875 komitén för afgifvande af förslag angående den tekniska undervisningens
ordnande att inkomma med yttrande, bland annat, huruvida undervisningen för
farmacevter lämpligen kunde förläggas till Teknologiska institutet och hvilka kostnader
skulle kunna beräknas deraf uppkomma. I komiterades den 29 December
samma år afgifna utlåtande yttrades af flertalet den åsigt, att gemensam undervisning
för vissa bland Teknologiska institutets elever och för farmacevter, nemligen
företrädesvis i allmän kemi, mineralogi samt geognosi, och denna undervisning
fördelad på tvenne parallelklasser, kunde med fördel anordnas, dock att, i betraktande
af då gällande låga fordringar i afseende på farmacevternas förkunskaper,
eu sådan förening mellan ifrågavarande båda läroanstalter borde uppskjutas
intill dess den förändring i afseende på kunskapsfordringarna för blifvande farmacevt-elever,
hvilken redan vore åsyftad, hunnit fullständigt genomföras, så att
måttet af dessa elevers förkunskaper för inträde vid Teknologiska institutet bragts
till likhet med inträdesfordringarna för institutets elever. — Beträffande de årliga
kostnader, som genom den ifrågasatta föreningen skulle uppkomma, ansåg
komitén dessa icke kunna för tillfället med säkerhet beräknas, emedan de väsentligen
måste bero på den utveckling, Teknologiska institutet erhållit vid den antydda
tidpunkten för föreningens verkställande. Men under förutsättning,, att
elevantalet derstädes då blifvit så förökadt, att en fördelning af undervisningen i
allmän kemi, mineralogi och geognosi på tvenne parallelklasser i alla fall måste
ega rum, skulle nämnda kostnader kunna beräknas till:

lön åt en professor i farmacevtisk kemi.........4,500 kr.

„ „ „ „ i fannakognosi, botanik och zoologi..... 3,500 „

„ „ en lärare i författningskunskap . ......... 300 „

arfvode åt en assistent i fysik............ 500 „

„ „ två assistenter i kemi............ 2,000 „

„ 1 „ en vaktmästare .............. 750 „

Åttonde hufvudtiteln.

förökade anslag för laboratorium och samlingar....... 1,800 kr.

, „ „ bränsle, belysning och diverse utgifter . . . . 1,500 „

tillsammans 14,850 kr.;

hvarvid tjenstgöringspenningar och dyrtidstillägg icke blifvit inberäknade. Skulle
deremot föreningen verkställas under närvarande förhållanden, Ange till ofvan angifna
summa läggas förökad kostnad för undervisningen i

allmän kemi.................. 1,500 kr.

mineralogi och geognosi............... 1,000 „

matematik................... 1,000 „

ritkonst.................... 1,000 „

Summa 4,500 kr.

Vidkommande lokalerna, skulle föreningen göra en utvidgning af Teknologiska
institutets nuvarande byggnader nödvändig. Kostnaden härför måste i
icke ringa mån bero derpå, huruvida sådan utvidgning ändock blefve nödig till
följd af elevantalets tillväxt vid institutet, i hvilken händelse den farmacevtiska
undervisningens förläggande till denna läroanstalt skulle medföra mindre kostnad
i afseende på lokalen, än om tillbyggnad måste ensamt för sådant ändamål
verkställas.

Vid föredragning af Sundhets-kollegii sistberörda framställning och nämnda
komités i anledning deraf infordrade utlåtande har Eders Kongl. Maj:t väl funnit
det vara oneklig!, att, sedan innehafvande! af apotek icke längre vore grundadt på
privilegier, och idkandet af denna rörelse således stode öppet för hvar och en, som
på grund af ådagalagd skicklighet kunde dertill erhålla nådigt tillstånd, de nuvarande
apotekarne icke vore förpligtade att underhålla eu läroanstalt för bildande
af dem, som eu gång skulle inträda i bedrifvandet af deras yrke; men då dermed
icke vore afgjord den frågan, huruvida staten borde bekosta ett särskild! läroverk
endast för den farmacevtiska undervisningen, och enär så väl vid öfvervägande af
hvad komitén anfört som äfven i betraktande af åtskilliga anmärkningar deremot,
hvilka en bland dess ledamöter, föreståndaren för Teknologiska institutet, Öfverdirektören
Styffe, i afgifven reservation framstält, jemväl frågan, huruvida berörda
undervisning lämpligen skulle kunna förläggas till nämnda institut, icke kunde
anses hafva vunnit erforderlig utredning, och följaktligen ett slutligt förslag i ämnet
ej heller kunde ännu för Riksdagen framläggas, har Eders Kongl. Maj:t, på
det att undervisningen vid Farmacevtiska institutet icke måtte afbrytas, vid hvarje
riksdag från och med år 1876 gjort framställning om anvisande för ändamålet af
ett belopp, motsvarande Apotekaresocietetens dittills lemnade årsbidrag 4,875 kr.,
att utgå jemte de dels på ordinarie och dels på extra ordinarie stat beviljade anslagen
å tillhopa 7,405 kronor. Härtill har Riksdagen lemnat bifall, hvarförutom

Åttonde hufvudtiteln.

1878 års Riksdag, på Eders Kongl. Maj:ts framställning om behofvet af förbättrade
lönevilkor vid Farmacevtiska institutet samt om ökad tillgång för bekostande
af dess materiel, anvisat för sådant ändamål ett belopp af 2,820 kr.
De anslag, som från statsverket för närvarande utgå till institutet, belöpa sig således
till 14,600 kronor, af hvilket belopp likväl 7,575 kronor äro på extra stat
uppförda.

I den anmälan rörande medicinalverkets behof af anslag vid nu instundande
riksdag, hvarmed Medicinalstyrelsen i underdånig skrifvelse den 27 sistlidne September
inkommit, har styrelsen förmält, hurusom statens nyssnämnda bidrag till
Farmacevtiska institutets underhåll icke kunde anses vara för ändamålet tillräckliga.
Då dertill komme, att mer än halfva anslaget vore uppfördt på extra ordinarie
stat och således för hvarje år beroende på Riksdagens pröfning, samt att
apotekarnes ofvan omförmälda, för institutet oumbärliga gåfva, hvilken af dess
styrelse uppskattats till ett värde af omkring 30,000 kronor, icke kunnat, ehuru
institutet hittills fått begagna sig deraf, formligen mottagas, emedan gifvarnes vid
densamma fastade vilkor ännu ej blifvit uppfylla, så befunne sig läroanstalten i
en högst osäker ställning, som medförde stora olägenheter, bland hvilka särskild!
borde framhållas svårigheten att finna lärare, som ville uteslutande egna sig åt undervisningen
derstädes, då de mot en ringa lön endast tills vidare kunde förordnas.
Dessutom hade behofvet af detta läroverks tastare organisation ökats derigenom, att
institutets lärare på grund af nådiga kungörelsen den 19 December 1879 fått sig
ålagd skyldigheten att från och med 1881 års ingång examinera äfven i farmaciestudiosi-examen,
till följd hvaraf båda de för apotekare erforderliga examina skola
efter nämnda tid vid institutet afläggas.

Derjemte har Medicinalstyrelsen förmält, att Farmacevtiska institutets styrelse
i sistlidne September månad inkommit med en skrifvelse, hvari tillkännagifvits,
att Åpotekaresocieteten till den 1 Oktober 1881 uppsagt det med institutet
afslutade hyreskontrakt under yrkande, att nytt kontrakt skulle upprättas i öfverensstämmelse
med det af societeten år 1875 gjorda erbjudande, och hvari tillika,
efter en närmare utredning af institutets närvarande behof, anhållits, att dess
styrelse måtte dels beredas tillfälle att emottaga den af bemälda societet åt staten
såsom gåfva erbjudna materiel och dels bemyndigas att med societeten upprätta
nytt, från den 1 Oktober 1881 gällande hyreskontrakt, innefattande aftal om lokalens
underhåll, fäfvensom att underdånig framställning måtte göras om beredande
åt$institutet af de anslag, som här nedan omförmälas.

Den för Farmacevtiska institutet sedan år 1878 tillämpade utgiftsstat
upptager:

arfvode åt inspektor............. . . • 500 kr.

aflöning åt en lärare i kemi och farmaci . . . ,..... 3,500 „

„ „ en assistent vid laboratorium......... 1,500 „

77 ~

Åttonde hufvudtiteln.

aflöning åt en lärare i naturalhistoria och farmakognosi .... 3,000 kr.

„ „ en lärare i fysik och matematik ........ 1,000 „

„ „ en lärare i författningskunskap........ 300 „

„ „ en vaktmästare............. 800 „

hushyra................... 2,600 „

instrument, böcker, laborationsmaterialier......... 1,000 „

ved, kol, lysgas, vatten ............ . . 1,000 „

Summa 15,200 kr.,

hvaraf erhålles på ordinarie stat •...... 7,025 kr.

„ „ på extra stat . . . . . . . . . 7,575 „

, „ genom elevers terminsafgifter .... 600 „ 15,200 kr.

Ett af institutets styrelse i förberörda skrifvelse till Medicinalstyrelsen framlagdt
förslag till stat har följande lydelse:

lön åt föreståndaren............... 500 kr.

„ „ eu professor i naturalhistoria och farmakognosi ..... 4,500 „

„ „ „ „ i kemi och farmaci......... 4,500 „

arfvode åt en lärare i fysik......... 1,200 „

„ „ „ „ i författningskunskap........ 300 „

„ „ assistenter . .............. 1,500 „

lön åt en vaktmästare............... 800 „

instrument, böcker, laborationsmateriel .......• . 1,800 „

gas, kol, ved, vatten och diverse........... 1,500 „

hyresmedel ............, . . . . . 3,000 „

Summa 19,600 kr.

Till denna utgiftssummas bestridande skulle, om 600 kronor ansåges fortfarande
böra fyllas genom elevernas tenninsafgifter, behöfvas ett anslag på ordinarie
stat af 19,000 kronor, hvaraf dock, så länge läraren i farmakognosi, såsom för
närvarande, innehade annan tjenst, 1,500 kronor kunde besparas. Dessutom har
styrelsen förmält, att ny ångpanna och värmeledning behöfde för institutet anskaffas,
hvartill, enligt företedd kostnadsberäkning, erfordrades ett anslag för en gång af
1,956 kronor.

Beträffande de särskilda posterna i den af institutets styrelse sålunda föreslagna
staten, har Medicinalstyrelsen ansett billigt, att de begge hufvudlärarne,
under förutsättning att de icke med lärarebefattningen förenade annan tjenst, borde,
med benämning af professorer, erhålla högre lön än den nuvarande, dock så, att
professorn i kemi och farmaci, som hade vida större undervisningsskyldighet än
professorn i naturalhistoria och farmakognosi, erhölle 4,500 kronor i lön jemte tillräcklig
bostadslägenhet vid läroverket, hvaremot 4,000 kronor syntes vara nöjaktig -

Åttonde hnfvudtiteln.

ersättning åt professorn i naturalhistoria och farmakognosi. Skulle deremot någon
af desse lärare med sin befattning förena annan tjenst, borde lönen nedsättas med

1.000 kronor, så att den såsom arfvode utginge med endast 3,500 kronor till den
förre och endast 3,000 kronor till den senare. Billigt syntes äfven, att lärarens
i kemi nu alltför trånga boställslägenhet ökades med de dertill angränsande tvenne
rum, som för närvarande vore upplåtna åt vaktmästaren, hvilken i ersättning borde
erhålla 400 kronor till hyra af annan lägenhet, helst i samma gård, hvartill utväg
förmälts skola finnas. Medicinalstyrelsen, som icke haft något att erinra mot den
föreslagna förhöjningen i arfvodet åt läraren i fysik och som, på det att lärjungarne
ej måtte, utöfver hittills vanliga terminsafgifter, betungas med särskilda bidrag
till laborationsmateriel eller dylikt, ansett högst behöfligt, att anslaget till sådan
materiel in. m. höjdes till föreslaget belopp samt att anslaget till gas, kol m. in.,
hvilket på senare åren visat sig otillräckligt, ökades i enlighet med förslaget, har
slutligen, vitsordande behofvet af det begärda anslaget å 1,956 kronor till ny ångpanna
och värmeledning, dessutom, för att institutet måtte komma i tillfälle att
åtaga sig underhållet af de mot en särdeles lag hyra af Apotekaresocieteten erbjudna
lokalerna, i underdånighet framhållit, att institutet skulle bringas i den största
förlägenhet, om det icke erhölle ett bestämdt årligt anslag till de hyrda lokalernas
underhåll, för hvilket ändamål 500 kronor syntes vara erforderliga och hvarmed
anslaget till kol, ved in. in. borde höjas.

Medicinalstyrelsen har således ansett, att Farmacevtiska institutet, för att
kunna nöjaktigt ordna undervisningen och för att ändtligen kunna emottaga
Apotekaresocietetens frikostiga anbud, vore i behof af ett ordinarie statsanslag å

19.000 kronor, som jemte beräknade terminsafgifter, 600 kronor, skulle på följande
sätt fördelas, nemligen till

lön åt en professor i kemi och farmaci.....

eller, om annan tjenst med befattningen förenas,
lön åt en professor i naturalhistoria och farmakognosi
eller, om annan tjenst förenas med denna befattning,

arfvode åt en lärare i fysik........

„ „ „ ,, i författningskunskap . . .

„ „ assistenter..........

„ „ föreståndaren.........

lön åt en vaktmästare..........

hyresmedel åt d:o ..........

laboratorium, instrument, samlingar, böcker . . .

ved, kol, gas, vatten och diverse.....•

hyra till Apotekaresocieteten........

3,500 kr.
3,000 kr.

800 kr.

4,500 kronor,
4,000 „

1,200

300

1,500

500

dOO „ 1,200 „

. . • 1,800 „

. . . 2,000 „

• • • 2,600 „

Summa 19,600 kronor;

Åttonde hufvudtiteln.

hemställande Medicinalstyrelsen derföre i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen göra framställning:

dels att åt Farmacevtiska institutet, i stället för hittills på extra ordinarie
stat uppförda 7,575 kronor, måtte beviljas på ordinarie stat ett anslag af 11,975
kronor att utgå jemte det förut på samma stat beviljade anslaget 7,025 kronor,
så att hela det ordinarie anslaget till institutet komme att utgöra 19,000 kronor;

och dels att institutet erhölle för år 1882 ett belopp af 1,956 kronor till
anskaffande af ny ångpanna och värmeledning;

hvarjemte Medicinalstyrelsen hemstält, att, i händelse Riksdagen skulle på
ordinarie stat bevilja erforderligt anslag till institutet, dettas styrelse måtte erhålla
nådigt bemyndigande att för läroanstaltens räkning mottaga Apotekaresocietetens
anbud så väl att till samma anstalt öfverlemna all dervid befintlig lösegendom i
apparater, instrument, böcker, samlingar in. in., som ock att mot nu utgående
hyresbelopp af 2,600 kronor upplåta till institutet, så länge det ville sig deraf
begagna, den del af societetens fasta egendom, som nu för den farmacevtiska undervisningen
användes, dock med skyldighet för institutet att underhålla de upplåtna
lokalerna.

Den provisoriska ställning, hvari Farmacevtiska institutet hittills befunnit
sig, torde ej längre kunna fortfara, då Apotekaresocietetens uppsägning af hyreskontraktet
för den af läroanstalten nu begagnade lokal nödgar till att fatta ett
beslut om institutets blifvande ställning. Tvenne förslag till detta läroverks definitiva
ordnande föreligga: det ena afgifvet af ofvannämnda komité, enligt hvilket
farmacevternas undervisning skulle förläggas till Tekniska högskolan; det andra
framstäldt redan år 1875 af dåvarande Sundhetskollegium och nu med få ändringar
förnyadt af Medicinalstyrelsen.

Den af komitén lemnade utredning visar, att besparing i årliga utgifter för
den farmacevtiska undervisningen kunde genom dess förläggande till Tekniska högskolan
vinnas blott under den förutsättning, att ett stigande antal elever vid denna
högskola skulle göra eu anordning af parallelklasser i alla fall nödvändig. Komiténs
yttrade förmodan, att en sådan stegring snart nog torde inträffa, har dock hittills
ej bekräftat sig; elevantalet vid Tekniska högskolan har tvärtom aftagit. Den af
komitén föreslagna anordning skulle således icke medföra någon nedsättning i det
för farmacevtiska undervisningen nödiga årliga statsanslaget, men deremot kräfva
anslag för en gång till uppförande af nya byggnader till lärosalar, laboratorier in. in.
Från ekonomisk synpunkt är derföre denna anordning ofördelaktig. Och den skulle
äfven, såsom en reservant mot komiténs utlåtande visat, medföra väsentliga olägenheter
för ifrågavarande undervisning. För vinnande af inträde vid Tekniska högskolan
måste kunskapsfordringarna i matematik, fysik och kemi ställas lika höga
för farmacevter som för andra elever, och vid högskolan finge farmacevterna så
väl i de tvenne förstnämnda ämnena som i ritkonst genomgå större kurser än för

Åttonde hufvudtiteln.

dem äro behöflig^. Derigenom skulle alltså ej blott tillträdet till den fannacevtiska
undervisningen onödigt försvåras, utan äfven farmacevterna vid Tekniska högskolan
erhålla mindre tid än eljest för sina hufvudämnen, farmaci samt farmakognosi, och
följaktligen antingen få eu sämre utbildning eller ock nödgas att åt sina studier
egna flera år än hittills varit fallet.

Då det fördenskull icke torde böra komma i fråga att, med större ekonomisk
uppoffring för staten, ordna den fannacevtiska undervisningen på det sätt, som är
för farmacevterna det mindre fördelaktiga, synes det af Medicinalstyrelsen framstälda
förslaget vara att föredraga.

Mot de särskilda posterna i Medicinalstyrelsens förslag till stat har jag
ingen annan anmärkning, än att, till efterföljd af en numera antagen grundsats,
den föreslagna förhöjningen i hittills varande lönebelopp må bestämmas såsom
tjenstgöriugspenningar. Med iakttagande häraf synes mig den nya staten böra
erhålla följande utseende:

	Lön.	Tjenstgö- rings- penningar.	Summa kronor.
En lärare i kemi och farmaci .......................................... Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas	3,500	1,000	4,500
lönen med 1,000 kronor.
Eu lärare i naturalhistoria och farmakognosi.................. Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas	3,000	1,000	4,000
lönen med 1,000 kronor.
Arfvode åt eu lärare i fysik .............................................	—	—	1,200
„ ,, ,, i författningskunskap.....................	—	—	300
„ „ assistenter.......................................................	—	—	1,500
„ „ föreståndaren ................................................... Lön åt eu vaktmästare....................................... 800: —		—	500
Hyresmedel åt d:o .......................................... 400: —	—	—	1,200
Laboratorium, instrument, samlingar, böcker ...............	—	—	1,800
Ved, kol, gas, vatten och diverse .................................... Hyra till Apotekaresocieteten.............................................	—	—	2,000
—	—	2,600
Summa	—	—	19,600

Då 600 kronor af nämnda slutsumma äro beräknade att utgöras genom
elevernas terminsafgifter, återstå 19,000 kronor, hvaraf redan 7,025 kronor finnas
på ordinarie stat för institutet uppförda. Således skulle till den föreslagna nya
statens fyllande erfordras ett ordinarie anslag af högst 11,975 kronor, men, så

Åttonde hufvudtiteln.

länge läraren i naturalhistoria och farmakognosi, såsom nu är händelsen, tillika
innehar annan befattning, allenast 10,975 kronor. Enär det extra anslag, som
institutet för närvarande åtnjuter, uppgår till 7,575 kronor, komme den verkliga
utgiftstillökningen för närvarande att utgöra 3,400 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då behofvet af ångpanna och
värmeledning blifvit af Medicinalstyrelsen vitsordadt, hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels att, med godkännande af
sistberörda stat för Farmacevtiska institutet, för dess tillämpning bevilja en förhöjning
af institutets ordinarie anslagjlmed 10,975 kronor samt medgifva, att vilkoren
för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne
åt vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas, och dels att på extra
stat anvisa 1,956 kronor till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för
institutets behof.

Öfriga ordinarie anslag.

[17.] I öfriga ordinarie anslag under åttonde hufvudtiteln har jag icke att föreslå

iiateriaiier annai1 förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslao7?fexpenser,
got till skrifmaterialier och expenser, ved in. in., för närvarande uppgående till
ved m. m. 21,497 kronor, höjes med 138 kronor, eller till 21,635 kronor.

Extra ordinarie anslag.

Domkapitlens expeditioner.

[18.] För att bereda tjenstemännen vid Domkapitlens expeditioner, i afseende å

Ang. uu- hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på fullständig utredning, ännu ej kunf^bättring
nat framläggas, tillfällig löneförbättring under år 1882 i likhet med föregående
åt Dom- år, erfordras följaktligen anslag till oförändradt belopp; och får jag för den skull
expeditionerÅ underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen derom att för berörda ändamål
måtte å extra stat för år 1882 anslås 3,716 kronor.

Universiteten.

[19, 20.] För de vid universiteten inrättade seminarier för språkvetenskap hafva af
vederbörande begärts understöd af statsmedel till enahanda belopp, som under flera
språkveten- föregående ar beviljats, hvarvid, beträffande spraksemmanet i Upsala, det AkadevwbveniMm.
lllls^a konsistoriet i sin af Kanslern förordade framställning anhållit om det der -

Åttonde hufvudtiteln.

för begärda anslagets uppförande å ordinarie stat; och då dessa seminarier fortfarande
visat sig utöfva en gagnande verksamhet, utan att dock den hittills vunna
erfarenheten i detta hänseende synes mig utgöra tillräcklig grund för ifrågasättande
för någotdera seminariet af sådant statsanslag, som afser behof af stadigvarande
beskaffenhet, får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att åt ifrågavarande anstalter äfven för år 1882 bevilja
extra anslag till samma belopp, som hittills årligen utgått, nemligen till det språkvetenskapliga
seminariet i Upsala 8,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Angående medel till fortsättande af universitetsbyggnaderna i Upsala och [21, 22.]
Lund hafva af vederbörande gjorts underdåniga framställningar. Anp- uni Beträffånde

byggnaden i Upsala, för hvilken af det vid 1877 års riksdagvZad?m%T
beviljade anslag — 740,000 kronor — hittills anvisats tillsammans 500,000 kr., Aftala och
har det Akademiska konsistoriet, under förmälan att numera dels aftal träffats Lund''
om förändrad fördelning af utbetalningarna till byggnadsentreprenören och dels förlängning
med ett år af den förut bestämda byggnadstiden under vissa vilkor medgifvits,
meddelat eu på grund af dessa förhållanden uppgjord beräkning, enligt
hvilken de redan verkstälda och de till 1882 års slut förestående utbetalningarna
skulle utgöra tillsammans 656,768 kr. 45 öre, hvartill vore anvisade af statsanslaget
ofvannämnda 500,000 kronor och af universitetets reservfond 30,000
kronor. Det ytterligare erforderliga beloppet uppginge alltså till 126,763 kronor
45 öre, ungefär motsvarande hälften af det ännu ej anvisade beloppet.

För byggnaden i Lund har begärts, att återstoden af det för densamma
beviljade anslag måtte få under år 1882 utbekommas.

Med biträdande af de Akademiska konsistoriernas, af Kanslern förordade
framställningar, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för år 1882 anvisa för universitetsbyggnaden i Upsala

120,000 kronor och för den i Lund det å derför beräknade byggnadsanslaget återstående
belopp 50,000 kronor.

Vid de två senaste riksdagarne hafva beviljats extra anslag å 1,500 kronor [23].
för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund af särskilda observatio- Ano- sät"
ner, afsedda att främja ett vetenskapligt företag, hvartill åtskilliga observatorier i ‘nomtka^bEuropa
och Amerika bidroge. Om fortgången af dessa observationer har Professor stationer
A. Möller afgifvit redogörelse för tiden intill Maj månad 1880. * Lun,L

Under erinran att för utförande af omförmälda undersökningar beräknats
eu tid af fem år och eu kostnad af 7,500 kronor, får jag i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsättande af
ifrågavarande särskilda observationer anvisa ett extra anslag för år 1882 till belopp
af 1,500 kronor.

Åttonde hofvudtiteln.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

[24.] På derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning anvisades vid senaste

Ang. arfvode riksdag å extra stat ett belopp af 900 kronor till arfvode åt eu amanuens vid
“miensTid Karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik. I en af UniversiKaroiinsha
tets-kanslern till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrifvelse har institutets läraremtttiae.
]j0j]egjulIlj Under anförande, hurusom allt från början af höstterminen 1879 undervisningen
oafbrutet fortgått ej allenast vid den förutvarande gynekologiska kliniken
på Serafimer-lazarettet, utan ock vid den i särskildt upplåten lokal å Sabbatsbergs
sjukhus anordnade gynekologiska klinik, der den nye amanuensen blifva
anstäld, samt att ingen anledning funnes att antaga, det någon rubbning i
detta förhållande skulle ega rum, äfvensom att i allt fall denne amanuens vore
för den kliniska undervisningen vid institutet behöflig, anhållit om utverkande
deraf, att ofvan omförmälda amanuensarfvode från och med 1882 blefve, i likhet
med de arfvoden, som åtnjötos af öfrige kliniske amanuenser vid institutet, uppfördt
på ordinarie stat.

Då, så vidt upplyst är, det förhållande, som föranledde att ifrågavarande
arfvode vid förra riksdagen begärdes såsom extra anslag, är oförändradt, i det att
den särskilda klinikens bestånd vid Sabbatsberg är beroende på ett mellan Stockholms
stad och institutet ingånget aftal, som å ömse sidor kan uppsägas, anser
jag mig endast böra tillstyrka framställning till Riksdagen derom, att till arfvode
åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska klinik må på extra stat
jemväl för år 1882 anvisas ett belopp af 900 kronor.

Allmänna läroverken.

[25.] För beredande af medel till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

''penater för aPmaima läroverken, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.

lärare i uf- Maj;t täcktes föreslå Riksdagen att, i likhet med föregående år, jemväl för år 1882
rande språk.Ovilja ett extra anslag å 6,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t disponeras till
stipendier åt bemälde lärare för att i utlandet studera tyska, franska och engelska
språken.

[26.] Med bifall till den af Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjorda framställning an Ani/.

ärfva- vjgac[e genagt församlade Riksdag ett extra anslag å 50,000 kronor till arfvoden
lärare vid de åt extra lärare vid de allmänna läroverken. I bilagan till denna framställning
allmänna omförmäles, att dåvarande Chefen för Ecklesiastikdepartementet trott sig böra taga

Åttonde hufvudtiteln.

i öfvervägande, huruvida det skulle vara möjligt att utan för stora olägenheter i
viss mån begränsa läroverkens växande behof af lärarekrafter, — att han ansett detta
möjligen kunna ske derigenom att, sedan det för hvarje läroverk nödiga antalet
lärare beräknats med hufvudsaklig ledning af de senare årens behof, derefter hvarje
läroverks skyldighet att mottaga inträdessökande lärjungar blefve behörigen faststäld
och begränsad inom dess enligt vissa bestämmelser beräknade förmåga att
med tillgängliga lärarekrafter och befintlig^ utrymme meddela undervisning, men
att det afsedda målet måhända kunde bättre ernås på annat sätt än det sålunda
antydda, äfvensom att han, innan närmare utredning häraf hunnit göras, tvekat
att ifrågasätta eu förhöjning af det å ordinarie stat till arfvoden åt extra lärare
förut beviljade anslag och derföre hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen anvisande af ofvan nämnda belopp å extra stat.

För att småningom kunna inskränka läroverkens behof af extra lärare hafva,
i anledning af inkomna underdåniga framställningar om arfvoden till sådane lärare
för det i slutet af Augusti börjande nya läsåret, under ärendets utredning åtgärder
varit ifrågasatte, åsyftande att vid läroverk, der extra lärares anställande ansågs
nödigt, skulle för skyldigheten att mottaga nya lärjungar sättas vissa gränser,
börjande med den eller de lägsta klasserna för att sedermera utsträckas till de
högre, hvarjemte äfven andra förslag till begränsning af lärjungeantalet vid särskilda
läroverk tagits i öfvervägande. De antydda åtgärderna och förslagen syntes
dock vara af den stora vigt och betydelse, att det icke ansågs lämpligt att
under ordinarie departementschefens af sjukdom föranledda tjenstledighet underställa
dem Eders Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande. Sedan Eders Kongl.
Maj:t bestämt, huru många extra lärare finge för innevarande läsår anställas, hafva
dessa förslag icke vidare upptagits, dels emedan de. om de af Eders Kong]. Maj:t
gillades, likväl icke för detta läsår skulle medföra någon väsentlig verkan i åsyftad
rigtning, dels ock emedan för lösningen af eu annan fråga, som varit under
öfverläggning, föreslagits en åtgärd, som sannolikt skulle göra särskilda bestämmelser
för begränsning af lärjungeantalet tillsvidare obehöfliga.

Den fråga, som jag härmed åsyftar, är den om lönereglering för lärarne
vid de allmänna läroverken med flere läroanstalter. I det underdåniga betänkande,
som i detta ärende afgifvits af dertill i nåder förordnade komiterade, hafva
till förbättring af lärarnes lönevilkor framstälts förslag, för hvilkas genomförande
skulle erfordras en summa af nära 800,000 kronor årligen. För (ten händelse
att den ökade kostnad, som skulle uppstå, om komiterades förslag antoges, icke
skulle anses till hela sitt belopp böra bestridas af statsverkets hittills varande
tillgångar, och derest ej någon lämpligare utväg skulle finnas till dess betäckande,
hafva komiterade föreslagit, att en förhöjd terminsafgift skulle påläggas lärjungarne
vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna, dock att
25 procent af närvarande lärjungeantalet skulle under vissa vilkor kunna från

Åttonde hufvudtiteln.

afgiftens erläggande befrias. En förbättring af lärarnes lönevilkor synes irrig vara
af verkligt behof påkallad, men då jag icke anser mig böra ifrågasätta, att för
detta ändamål eu anslagsförhöjning skulle beviljas till det af komiterade föreslagna
belopp, i hvilket någon väsentlig nedsättning icke heller torde kunna göras, har
jag trott en förhöjning af lärjungarnes terminsafgifter icke kunna undvikas, äfven
om jemväl någon annan utväg kunde finnas för att, jemte direkt anslag af
statsverket, bereda tillgång för nämnda ändamål. Det är denna ifrågasatta förhöjning
af terminsafgiften, som jag tror skulle, åtminstone till en början, verka
någon minskning af lärjungeantalet, ehuru det icke med någon större sannolikhet
nu kan beräknas till hvad grad, helst denna torde blifva väsentligen beroende
af förhöjningens belopp och af de bestämmelser, hvilka i sammanhang dermed
kunde komma att meddelas om vilkor för befrielse från afgiftens erläggande.
Minskning i lärjungeantalet skulle åter möjliggöra eu inskränkning i antalet parallelklasser
och dermed ock af antalet extra lärare, hvilka företrädesvis för klassernas
delning i parallelafdelningar äro behöfliga.

Af skäl, som jag vid föredragning af särskilda underdåniga ansökningar
rörande löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken m. 11. redan haft
nåden anföra, har jag ansett mig icke kunna föreslå Eders Kongl. Maj:t att till
näst sammanträdande Riksdag aflåta framställning i nämnda ärende, ehuru jag
erkänner behöfliglieten af en förbättring och är af den mening, att den icke utan
skada kan länge uppskjutas. Huruvida, i händelse afgörandet af den dermed
sammanhängande frågan om en förhöjd terminsafgift skulle komma att tillsvidare
anstå, någon särskild bestämmelse om en begränsning af lärjungeantalet för nästkommande
läsår må vara lämplig, derom anser jag mig nu så mycket mindre
behöfva yttra mig, som en sådan väl icke borde åsyfta en hastig omkastning af
nu bestående förhållanden, utan endast en småningom skeende förändring, och den
förväntade minskningen i kostnaden för extra lärares aflönande således endast
småningom lärer kunna vinnas. Med nu gällande bestämmelser rörande undervisningen,
lärjungars intagning i läroverken, terminsafgifter och rätt att från erläggande
af sådana varda befriade är det högst sannolikt att, derest ej de ordinarie
lärarnes antal ökas, kostnaden för anställande af extra lärare kommer att
betydligt växa, så framt undervisningen skall kunna i behörig ordning fortgå.
Deremot synes antagligt, att med 1882 års hösttermin någon minskning af ifrågavarande
utgifter må kunna vara att påräkna, om bestämmelser dessförinnan meddelas,
som antingen medelbart, t. ex. genom förhöjning af terminsafgiften, verka
en minskning af lärjungeantalet eller ock omedelbart fastställa någon gräns för
mottagandet af nya lärjungar vid läroverk, der lärjungeantalet i förhållande till
antalet ordinarie lärare är alltför stort; och det är under förutsättning af någon
åtgärd i den ena eller andra af dessa rigtningar, som jag vågar hoppas, att det
belopp, som för innevarande år beräknats vara behöfligt utöfver det å ordinarie

Åttonde hufviidtiteln.

stat uppförda anslaget till extra lärare, skall kunna för år 1882 utan väsentlig
skada för undervisningen minskas med 10,000 kronor eller från 50,000 kronor,
som för nu löpande år äro anvisade, till 40,000 kronor.

Enär jag, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, anser eu
summa af 40,000 kronor erforderlig för nästkommande år till arfvoden åt extra
lärare vid de allmänna läroverken för undervisningens behöriga upprätthållande
derstädes, får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes göra
nådig framställning till Riksdagen om anvisande af detta belopp, 40,000 kronor,
å extra stat för nämnda ändamål.

Folkundervisningen.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Skara i skrifvelse den 6 Ok- [27.]
tober 1880, uppå hemställan af rektor vid folkskolelärarinneseminariet derstädes
och sedan seminariets inspektor i ärendet sig yttrat, i underdånighet anhållit om luktai m, m.
anslag af allmänna medel för att å den seminariet tillhöriga tomt uppföra en byggnåd
af trä, innehållande en sal för seminariielevernas gymnastiska öfningar och seminariet
ett lärorum för den vid seminariet upprättade fjerde klassen, båda med tillhörande 1 Skaraafklädningsrum,
samt möjligen äfven ett reservrum för framtida behof; och har
Domkapitlet dervid öfverlemnat ritning till byggnaden jemte kostnadsförslag, slutande
å ett belopp af 12,002 kronor 65 öre.

Af Domkapitlets skrifvelse i ärendet inhemtas, att det för seminariet nu
upplåtna lärohuset ej lemnar tillräckligt utrymme för läroverkets behof, i afseende
hvarå bland annat anförts:

att seminariet, då lärohuset uppfördes, omfattade tre klasser, och att lärohuset
med hänseende dertill anordnades så, att derstädes endast funnes tre lärosalar
för seminariets elever, jemte en bönsal, ett rum för seminariets folkskola
samt några mindre rum för småskolan, materielens förvarande in. in.;

att de gymnastiska öfningarna, inskränkta till fristående gymnastik, intill
slutet af sistlidna läsår försiggått i bönsalen, hvars bänkar, då dessa öfningar
anstäldes, måst undanflyttas;

att, sedan seminariet blifvit utvidgadt med eu fjerde klass, ett af de mindre
rummen blifvit upplåtet för denna klass, i hvilken 25 elever varit intagna,
ehuru utrymme i detta rum, efter nutidens sanitära fordringar, ej funnes för
mer än 16;

att vid början af innevarande läsår vidtagits en annan nödfallsutväg, nemligen
att såsom lärorum för en klass använda bönsalen, men att detta medförde
stora olägenheter, då dagligen omflyttning af bänkar ooh bord i bönsalen måste
ske och den i öfrigt vore till lärorum mindre lämplig; samt

Åttonde lmfvudtiteln.

att till följd af denna anordning’ elevernas gymnastiska öfningar ej kunde
försiggå inom seminariets egen lokal, utan anstäldes i högre allmänna läroverkets
gymnastiklokal, som tillsvidare blifvit under vissa timmar i veckan för seminariets
elever upplåten mot en årlig hyra af 300 kronor, men att det vore ovisst, huru
länge denna utväg, som medförde flera olägenheter, kunde få begagnas.

Beträffande förenämnda ritnings- och kostnadsförslag har Öfverintendentsembetet,
efter erhållen nådig remiss, afgifvit underdånigt utlåtande och dervid
ej funnit skäl till annan anmärkning än den, att den i fråga varande byggnaden,
mot föreskriften i § 2 af Kongl. förordningen om publika byggnader den
31 Juli 1776, vore föreslagen att uppföras af trä; och har embete!, då genom
Kongl. brefvet den 22 Juni 1877 vore föreskrifvet, att brandförsäkring af seminariibyggnader
icke vidare skulle ega rum, sedan dessa byggnader af embetet
mottagits, trott sig böra ifrågasätta, huruvida icke den nu föreslagna byggnaden
borde uppföras af sten, i hvilket fall byggnadskostnaderna komme att ökas till

20,000 kronor.

Då det af Domkapitlets framställning synes, att seminariet så väl för den
fjerde klassen som för de gymnastiska öfningarna saknar behöfliga lokaler, och
den nu vidtagna åtgärden att använda bönsalen som lärorum och att låta seminariets
qvinliga elever begagna det allmänna läroverkets, från seminariet aflägsna
gymnastiklokal medför flera olägenheter, anser jag mig böra understödja Domkapitlets
anhållan om behöfliga medels anvisande för uppförande af den föreslagna
byggnaden. Ått denna byggnad kunde få uppföras af sten, såsom Öfverintendentsembetet
ifrågasatt, vore visserligen önskvärd!;, men då kostnaden derigenom skulle
betydligt ökas, och seminariet är beläget på en rymlig plats med omgifvande trädgård
i eu utkant af staden, så att någon eldfara från angränsande byggnader
ej lärer ifrågakomma, samt tomt för den nya byggnaden bör kunna beredas på
tillräckligt afstånd från det nuvarande lärohuset, torde någon betänklighet ej
möta för nådigt medgifvande att den nya mindre byggnaden må. på sätt Domkapitlet
hemstält, uppföras af trä; och får jag derföre i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Kiksdagen, att den härtill erforderliga summan,
i jemnadt tal 12,000 kronor, måtte för detta ändamål såsom extra anslag
för år 1882 beviljas.

De tekniska läroverken.

^28,] Koiniterade för den tekniska undervisningen, Indika i underdånig skrifvelse

Ang. lägre den 18 Augusti 1880 meddelat en sammanfattad redogörelse för de yrkesskolor,
tentsVoior " som åtnjuta bidrag af de till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor beviljade
statsmedel, hafva dervid tillika påkallat nådig uppmärksamhet å frågan om

Åttonde hrifviidtitelii.

denna undervisnings ordnande och vidare utveckling, på sätt jag nu anhåller att
få inför Eders Kongl. Maj:t anmäla.

Af det till understöd för nämnda skolor afsedda extra anslag, som till belopp
af 20,000 kronor årligen från och med år 1878 utgått, hafva under år 1880
statsbidrag tilldelats sexton dylika skolor, vid hvilka undervisning i hithörande
ämnen, ehuru af olika omfattning, meddelats under 10 till 97 timmar i veckan åt
ett antal lärjungar, som efter tillgängliga uppgifter kan antagas icke understiga
2,175. De af kommunerna utgående bidrag till dessa skolor hafva under samma
år utgjort tillhopa 25,521 kr. 90 öre, hvarjemte räntor å de till vissa bland skolorna
donerade medel beräknats uppgå till 9,405 kr. och lärjungarnes utgifter till
3,633 kr. Utom dessa skolor finnas, såsom bekant, åtskilliga andra likartade anstalter,
såsom Tekniska skolan i Stockholm samt Tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Malmö, Örebro och Borås, för hvilka statsmedel äro anvisade på ordinarie
stat. Den offervillighet och det intresse, hvarmed dessa anstalter i allmänhet
omfattas, samt de bidrag dels af kommuner och dels af enskilda korporationer,
som utgå till ett betydligt antal andra skolor med likartad! syfte så väl i städer
som på landsbygden, ådagalägga, på sätt komiterade erinrat, hos den svenska allmänheten
ett så lifligt intresse för detta slag af undervisning, att det utan tvifvel
berättigar till fortsatt synnerlig omvårdnad äfven från statens sida.

Emellertid hafva vid fördelning af statsanslaget för år 1880 de begärda,
ganska måttliga understödsbeloppen till flera bland skolorna måst nedsättas; och
komiterade, hvilka med anledning häraf uttalat sin åsigt om behofvet af någon förhöjning
i anslaget för att bereda möjlighet till dessa undervisningsanstalters understödjande
på ett tillfredsställande sätt med afseende både å sakens vigt och å
motsvarande uppoffringar från kommunernas sida, hafva tillika och i sammanhang
härmed framhållit det önskvärda i någon utvidgning af planen för de till arbetares
undervisning afsedda anstalterna. Otvifvelaktigt vore nemligen förnämsta
syftet med dessa skolor att åt unga personer, de der redan inträdt i yrkena,
meddela de grundläggande kunskaper, som äro erforderliga för dessa yrkens rätta
utveckling; men i åtskilliga fall, der lokala eller andra omständigheter dertill föranledde,
kunde derjemte vid undervisningen mera specielt afseende fästas på behofven
inom särskilda vigtiga industrigrenar. Sålunda hade man inom flera länder,
exempelvis Belgien, Preussen, Sachsen, Wurtemberg, Baijern, Österrike,
Schweiz, Frankrike, speciela läroanstalter för byggnadsarbetare, maskinister, väfvare,
urmakare, färgare, träsnidare m. fl. yrkesidkare. Dessa skolor, på olika
sätt anordnade, än i förening med, än utan läro-verkstäder, och upprättade å
orter, der en liflig industriel verksamhet vore rådande, hade visat sig vara särdeles
gagnande, och deras underhåll toge i allmänhet endast ringa kostnad i anspråk.
Äfven i Sverige vore början gjord till dylika anstalters grundande genom
väfskolan i Borås samt den afdelning af Tekniska skolan i Stockholm, som vore

Åttonde lmfviidtitelii.

egnad åt byggnadsarbetares undervisning. Enligt livad komiterade hade sig bekant,
vore i fråga satt att äfven å andra ställen inom riket inrätta skolor med
sådant syfte; och då det syntes vara med statens intresse öfverensstämmande att
underlätta uppkomsten af sådana anstalter till befrämjande af eu sund och af landets
behof betingad industriel utveckling och derigenom för Sveriges yrkesidkare
möjliggöra täflan med andra länders, då vidare det icke vore antagligt, att
utan statens mellankomst något väsentligt i detta hänseende kunde åvägabringas,
men redan från början torde böra bestämmas, hvilken andel staten kunde vilja
taga i dylika skolors upprättande, ansågo sig komiterade böra hemställa om åtgärder
för ifrågavarande syftes vinnande. Kostnaderna derför syntes ej blifva särdeles
betydliga, vid det förhållande att, åtminstone till en början, endast ett mindre
antal sådana anstalter torde ifrågakomma till understöds erhållande, utom det
att sjelfva den vid dem erhållna arbetsprodukten i flera fall borde kunna lemna
bidrag till utgifternas bestridande; och som de ifrågasatta yrkesskolorna, för att
rätt uppfylla sitt ändamål, borde stå i samband med tekniska afton- och söndagsskolor,
syntes det understöd, staten kunde komma att lemna sådana yrkesskolor,
lämpligen böra meddelas på enahanda sätt och under samma vilkor, som förut och
senast genom Eders Kong!. Maj:ts kungörelse den 28''Maj 1880 stadgats för understöd
åt de tekniska afton- och söndagsskolorna; i hvilket hänseende komiterade särskild!
framhållit den af erfarenheten bestyrkta nyttan af årligen återkommande inspektion
genom sakkunniga personer. Slutligen hafva komiterade, hvilka ansett,
att för nu omförmälda ändamål det för närvarande beviljade extra anslaget å

20,000 kronor tarfvade någon förhöjning, som af dem föreslagits till 10,000
kronor, så att anslaget skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, äfven anmärkt
att, för den händelse komiterades framställning vunne godkännande, benämningen
“tekniska afton- och söndagsskolor", hvilken ej blefve rätt lämplig, i
den mån undervisningen, såsom redan vid en och annan skola vore fallet, komme
att till tiden utsträckas utöfver aftnar och söndagar, syntes lämpligen böra utbytas
mot benämningen “lägre tekniska yrkesskolor".

Hvad i denna komiterades framställning yttrats rörande den förmodade
uppkomsten af särskilda skolor för teknisk utbildning af yrkesidkare i vissa speciel^
industrigrenar, finner till någon del bekräftelse redan uti en af Stadsfullmägtige
i Eskilstuna gjord och af stadens Magistrat förordad underdånig ansökning,
att Eders Kong], Maj:t täcktes bereda ett årligt anslag till inrättande af en fackskola
för den finare smidesmanufakturen i nämnda stad, i hvilken skola, afsedd
“att till vara taga spåren af föregående konsthandtverk och att leda arbetarens
smak och yrkesstudier i en rigtning, som tilläte honom att med konstnärlighet
behandla materialet med iakttagande af dess egendomligheter och de olika orneringssätt,
hvartill dess beskaffenhet gåfve anledning", undervisningen, enligt den
af Stadsfullmägtige derför framlagda planen, skulle omfatta finare smides- och

Åttonde hufvudtiteln.

stål-arbeten, etsning eller s. k. damascering af stål, gravering af stål och andra
metaller, gjutning af finare metallarbeten, drifning af koppar och messing äfvensom
fackritning; hvarjemte ansökningen innehåller en öfver omkostnaderna för den
ifrågasatta läroanstalten uppgjord beräkning, slutande å 6,000 kronor, deraf 500
kronor till hyra skulle af staden bekostas, så att tills vidare ett ärligt statsanslag
af 5,500 kronor skulle blifva till öfriga utgifters bestridande erforderligt.

I anledning häraf har, efter nådig remiss, Kommerskollegium afgifvit underdånigt
utlåtande och dervid tillika öfverlemnat infordrade yttranden dels af Direktionen
för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, som biträdt Stadsfullmägtiges
förslag i afseende å den tillämnade fackskolans inrättande, ändamål och
hufvudsakliga verksamhet samt tillika uttalat sig för skolans ställande i samband
med tekniska afton- och söndagsskolan under tillsyn af samma direktion, dels af
Södermanlands läns Landsting, som, med afseende ä fackskolans motsedda gagnelighet
ej blott för detta län, utan i lika mån äfven för öfriga delar af riket, förklarat
sig sakna anledning att till samma skola lemna något bidrag, och dels af
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som understöd! det väckta förslaget om
fackskolans inrättande och om statsanslag derför. För egen del har Kommerskollegium
hufvudsakligen anfört, hurusom ådagalagdt vore, att någon åtgärd måste
vidtagas för att det af ålder väl ansedda finsmide! i Eskilstuna måtte ernå eu sådan
utveckling, att produkterna af denna industri, i fråga om form och prydlighet,
kunde uthärda täflan med hvad utlandet inom samma tillverkningsgren hade att
erbjuda; och otvifvelaktigt vore, att detta ändamål icke kunde vinnas med mindre
än att arbetare med framstående anlag bereddes tillfälle att inom detta område
undfå särskild undervisning, hvilken åter, till nu afsedd omfattning, icke kunde
antagas komma arbetare till del a de i Eskilstuna anlagda verkstäder för mera
allmänt förekommande slag af smiclesarbeten. Då således eu flickskola för den
finare smidesindustrien vore af verkligt behof påkallad, men, på sätt Eders Kongl.
Majds Befallningshafvande yttrat och Kollegium äfven i öfrig! inhemtat, Eskilstuna
kommun saknade förmåga att till skolans underhållande bidraga i vidare
mån, än hvartill densamma redan förbundit sig, eller medelst anvisande af medel
till hyra för skollokal, ansåge Kommerskollegium sig böra tillstyrka nådigt bifall
till Stadsfullmägtiges anhållan om beredande af ett årligt statsanslag tills vidare
af 5,500 kr. till inrättande af eu s. k. flickskola för den finare smidesmanufakturen
i Eskilstuna, hvilken skola borde ställas i samband med den tekniska skolan
derstädes och under tillsyn af dess direktion, dock att för anslagets åtnjutande
det vilkor syntes böra bestämmas, att kommunen vore skyldig tillhandahålla eu
för fackskolan fullt lämplig lokal, äfven om hyresbeloppet derför skulle öfverstiga
i kostnadsförslaget beräknade 500 kronor.

Hvad sålunda är vordet anförd! om behofvet ej allenast af ett något ökadt
anslagsbelopp för befrämjande af den undervisning, som de tekniska afton- och

Åttonde hufvudtiteln.

[29.]

Ang. ny ångpanna
och,
värmeledning
för Farmacec
tulta
institutetsl/ehof.

[BO]

Ang. Veteri -

söndagsskolorna äro afsedda att meddela, utan äfven af medel till statsbidrag åt
sådana i samband med dem stående läroanstalter, hvilkas speciela ändamål vore
att befordra arbetsskickligheten i vissa industrigrenar, synes mig i väsentliga delarvara
af beskaffenhet att förtjena nådigt afseende. Om än, med hänsyn till andra
vigtiga kraf, beloppet af de understöd, som komma att lemnas åt förstnämnda
skolor, fortfarande måste inskränkas inom eu föga större anslagssumma än den,
hvaröfver för närvarande är att för detta ändamål förfoga, anser jag likväl att,
i betraktande af den ifrågavarande undervisningens gagn och för befrämjande af
dess vidare utveckling i det af komiterade angifna syfte, nästa års anslag för
ifrågavarande ändamål skäligen icke bör föreslås lägre, än att —• jemte det tillgång
funnes till understöd åt skolorna efter hittills följda grunder — anslaget
äfven medgåfve något särskildt statsbidrag, der en så kallad fackskola inrättades
i samband med eu teknisk skola, vare sig sådan, till hvilken statsanslag utgår
på ordinarie stat, eller till hvilken bidrag af statsmedel eljest lemnas.

Hvad angår den föreslagna fackskolan i Eskilstuna, för hvilken något särskildt
ordinarie anslag, på sätt Stadsfullmägtige begärt, för närvarande icke torde
böra ifrågasättas, synes mig likväl vara uppenbart, att eu dylik skolas upprättande
kunde vara af stort gagn för den finare smidesindustrien så väl i nämnda
stad som annorstädes i riket, hvarföre något bidrag dertill af statsmedel synes vara
väl på sin plats, dock blott under de vilkor, som finnas bestämda i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse af den 28 Maj 1880 angående understöd åt tekniska
afton- och söndagsskolor; och täcktes Eders Kongl. Maj:t i detta förhållande finna
ett ytterligare stöd för min härmed i underdånighet gjorda hemställan, det Eders
Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för beredande af tillgång till understöd
åt lägre tekniska yrkesskolor, i stället för det tillförene anvisade anslaget å 20,000
kr. till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor, ä extra stat för år 1882
anslå ett belopp af 25,000 kronor.

Farmacevtiska institutet.

Rörande det i sammanhang med frågan om ny stat för Farmacevtiska institutet
anmälda behof af ett extra anslag å 1.956 kronor till anskaffande af ny
ångpanna och värmeledning för institutets behof, får jag här i underdånighet
åberopa hvad derom förut (under n:o 16) blifvit anfördt.

V eterinärundervisningen.

För uppehållande af undervisningen vid Yeterinärinrättningen i Skara erfordras,
på sätt inrättningens direktion anmält, anslag till samma belopp som förut

Åttonde hufvudtiteln.

dertill utgått; och får jag i anledning häraf hemställa, det Eders Kongl. M.a,y.tnärinräUnintäcktes
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1882 ett extra anslag af 12,900 kro-°cn 1 Skara''
nor måtte för berörda ändamål anvisas.

Vetenskapsakademien.

1 särskilda underdåniga skrifvelse]'' den 15 September och den 8 December [31.]
1880 bär Vetenskapsakademien anhållit om nådig framställning till Riksdagen tka ''gtåuo°ne''n
derom, att det belopp af 2,000 kronor, som för hvart och ett afåren 1879—1881 -Hd Krist ineblifvit
på extra stat anvisadt till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristi-her,J''
neberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma,
måtte från och med år 1882 varda uppfördt på ordinarie stat; och har i den senare
af nämnda skrivelser såsom stöd för denna framställning blifvit särskild! åberopadt,
att, sedan en enskild person, Doktor Regnell i Brasilien, till stationen lemnat
en gåfva af 25,000 kronor för uppförande af nya byggnader, hufvudsakligen
aqvarier, det vore af synnerlig vigt, att anstaltens inkomster vore fasta och gifna,
för att den skulle kunna fylla de stegrade anspråken på dess verksamhet.

På grund af hvad vid föregående riksdagar rörande denna fråga förekommit,
anser jag mig likväl icke böra å den gjorda framställningen tillstyrka bifall
i vidsträcktare mån, än att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att
för ifrågavarande ändamål jemväl för år 1882 bevilja å extra stal ett belopp af

2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Enär de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, till- [32.]
hörande Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens verksamhet, blifvit för innevarande
och närmast föregående år beviljade, äro för samma ändamål behöfliga a}Jvitterjemväl
för nästkommande år, får jag, med anledning af Akademiens i skrifvelse Ifl''’
den 26 Augusti 1880 gjorda framställning, i underdånighet hemställa, det Eders uqvUcuaZKongl.
Makt täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 bevilja enahanda anslags- femienssamMopp,
nemligen:

till arfvodeu åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af
de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetje -

ning vid samlingarnes offentliga förevisning........ 4,000 kronor;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
m. m.................... 3,200 „

Åttonde hufvudtiteln.

samt till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. . . . . 2,000 kronor.

S:a 9,200 kronor.

Musikaliska akademien.

[SB.] I underdånigt memorial den 4 December 1877 har Öfverintendentsembetet

i£Hke9af11!» anhållit att, sedan Musikaliska akademiens nya byggnad dinera blifvit, i hvad
dei förskjut- på embetets åtgärd ankomme, afslutad och af Akademien mottagen, godtgörelse
na kostnader måtte i nåder beredas för medel, som embetet utöfver för ändamålet anvisade bestia
akademi- lopp till bestridande af kostnader för byggnadens uppförande och inmurning af
enadnya hjg9'' värmeapparat derstädes förskjutit, med 26,566 kronor 54 öre.

Till upplysning i denna fråga anhåller jag att fä erinra:
att, efter det på Eders Kong!. Maj:ts framställning Riksdagen beviljat

190.000 riksdaler rall till uppförande af byggnad för Musikaliska akademien och
dess läroverk på Kronans tomt n:r 8 i qvarteret Blasieholmen i hufvudstaden, Eders
Kong!. Maj:t, efter pröfning af upprättade byggnadsritningar jemte kostnadsförslag,
som upptog för sjelfva byggnaden 162,585 r:dr, för värme och ventilationsapparat

24.000 r:dr samt för gas och vattenledning 4,106 r:dr, eller tillhopa 190,691
r:dr, medelst nådigt bref den BO Maj 1873 till efterrättelse faststält berörda
ritningar samt meddelat Öfverintendentsembetet, till hvars disposition byggnadsanslaget
stäldes för att till dermed afsedda ändamål användas, bemyndigande att,
efter samråd med Akademien, vidtaga de jemkningar i afseende på byggnadsplan^
som utan att öka förslagskostnaden kunde vid arbetets utförande finnas lämpliga;

att vidare och sedan Akademien, der åtskilliga anmärkningar gjorts mot de
faststälda ritningarna, låtit upprätta och till Öfverintendentsembetet öfverlemna
nya ritningar tillika med två kostnadsförslag, af Indika det ena upptog de kostnader,
som för byggnadens uppförande jemte värmeapparat in. m. enligt de faststälda
ritningarna skulle åtgå, efter då mera gällande pris till 221,281 r:dr, och
det andra upptog samma kostnader enligt de nya ritningarna till 208,928 r:dr,
Öfverintendentsembetet i skrifvelse den 28 April 1874 hos Eders Kong!. Maj:t
gjort anmälan härom äfvensom meddelat, att till betäckande af kostnaderne enligt
det senare, af embetet nu förordade förslaget, funnes att tillgå dels det beviljade
statsanslaget å 190,000 r:dr och dels influtna medel för sålda uthus å byggnadstomten
3,500 r.dr, eller tillhopa 193,500 r:dr, hvadan en brist uppkomme
till belopp af 15,428 rabatt,
i enlighet med Öfverintendentsembetets hemställan Eders Kongl. Maj:t
genom nådigt bref den 12 Juni 1874 gillat de nya byggnadsritningarne och be -

Åttonde hufrudtiteln. 37

myndigat Öfverintendentsembetet att verkställa byggnaden efter sistnämnda ritningar
med de jemkningar, som utan byggnadskostnadens ökande kunde af omständigheterna
påkallas, samt tillika föreskrifvit att, derest vid anstäld entreprenadauktion
sig visade, att lägsta antagliga anbudet öfverstege det af Riksdagen beviljade
anslag tillsamman med de medel, som eljest kunde vara att för byggnadens
uppförande disponera, frågan om anbudets antagande borde underställas Eders
Kongl. Maj:ts pröfning;

att Eders Kongl. Maj:t, på Öfveriutendentsembetets underdåniga hemställan
rörande ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande gjordt anbud, som
med 14,206 r:dr öfversteg för arbetet tillgängliga medel, uti nådigt bref den 21
Augusti 1S74 bemyndigat Öfverintendentsembetet att antaga detta anbud;

att nämnda embete, som i underdånigt memorial den 30 November 1875
hemstält dels om beredande af erforderligt fyllnad sanslag till den då pågående nybyggnaden
med nyssberörda belopp 14,206 r:dr, och dels om tillökning i den beräknade
kostnaden för byggnadens värmeapparat in. in., ytterligare i underdånigt
memorial den 30 Maj 1876 anfört, hurusom för den till 16,095 kronor då beräknade,
i kostnadsförslaget icke upptagna, kostnaden för värme- och ventilationsapparatens
inmurande, tillgång icke, på sätt vid förslagets uppgörande antagits, kunde beredas
vare sig af den i samma förslag befintliga utgiftsposten å 7,000 kronor till
“diverse oförutsedda utgifter“ eller genom uteslutande af något annat i samma
förslag beräknadt arbete; i anseende hvartill och då kontrakt redan uppgjorts om
en dylik apparat i enlighet med Akademiens förslag, samt åtskilliga i förbindelse
dermed stående arbeten blifvit verkstälda, Öfverintendentsembetet anhållit om nådigt
bemyndigande att, intill dess frågan om betäckande af ofvan omförmälda
brist i anslaget för byggnaden kunde varda af Eders Kongl. Maj:t pröfvad och
afgjord, få af under bänder varande medel bestrida erforderlig inmuruingskostnad
för ifrågavarande värmeapparat; samt

att denna framställning angående förskjutande af medel till värmeledningens
inmurande blifvit af Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1876 bifallen;
i sammanhang hvarmed Eders Kong]. Maj:t anbefalt Musikaliska akademien
att afgifva underdånigt utlåtande, om och i hvad mån Akademien skulle kunna
bereda sig tillgång att det beviljade förskottet genom årliga afbetalningar återgälda;
och bar Akademien med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 14
September 1876 förklarat sig icke kunna uppgifva några för ändamålet användbara
tillgångar.

Uti Öfverintendentsembetets förut omförmälda memorial af den 4 December
1877 anföres, att kostnaden för värmeapparatens inmurning slutligen uppgått till
18,301 kronor 86 öre, men att den genom detta belopps sammanläggning med
förut nämnda 14,206 kronor uppkommande summa af 32,507 kronor 86 öre,
som skulle utvisa bristen i anslaget till ifrågavarande byggnad, kunnat genom

Åttonde hufyudtiteln.

besparade medel för diverse omkostnader minskas till det belopp 26,566 kronor
54 öre, om hvars ersättande Öfverintendentsembetet anhåller; och ser jag mig, på
grund af hvad sålunda förekommit, föranlåten i underdånighet tillstyrka, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning derom att, till ersättande
af de medel, Öfverintendentsembetet sålunda fått förskjuta för Musikaliska akademiens
nybyggnad och inmurning af värmeapparat derstädes, ett deremot svarande,
till fullt krontal jemnadt belopp af 26,567 kronor måtte varda å extra stat för
år 1882 anvisadt.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

[84-] På Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen för innevarande år

Ang imtitu-beviljat ett extra anslag af 21,000 kronor till fortsättande af Institutets förblinda
ut ö> “ "''verksamhet; och har Direktionen för detta institut i skrifvelse den 18 Oktober
1880, under åberopande af de skäl, Direktionen i sin skrifvelse den 29 Oktober
1879 anfört till stöd för sin begäran om nämnda anslag, förmält, att enahanda
belopp vore jemväl för år 1882 erforderligt för institutets oafbrutna verksamhet och
ytterligare utveckling, samt på grund deraf anhållit, att ett statsanslag till belopp
af 21,000 kronor måtte institutet för år 1882 beredas för att jemte dess öfriga
tillgångar användas för fortsatt tillämpning af institutets genom nådiga brefvet
den 28 Maj 1880 faststälda utgiftsstat för innevarande år.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för i fråga varande institut anvisa å extra stat
för år 1882 ett belopp af 21,000 kronor.

[85.] För uppehållande under år 1881 af undervisningen vid tre under åren

iudiJ%7öf 1878, 1879 och 1880 i Vadstena, i Skara och i Bollnäs församling af Gefleborgs
håriga äif-län upprättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstumma, har Riksdagen,
stimma. j öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, anslagit
behöflig^ medel, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning.

För att dessa läroanstalter under år 1882 må kunna fortsätta sin verksamhet
erfordras enligt nämnda beräkning för hvarje af de tre anstalterna ett
belopp af 16,400 kronor, utgörande tillsamman 49,200 kronor; och får jag i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att
sistnämnda belopp, 49,200 kronor, måtte för år 1882 på extra stat anvisas till
undervisningens uppehållande vid ifrågavarande tre anstalter.

Åttonde hufvudtiteln.
Hospitals vården.

Beträffande nybyggnaderna vid Upsala hospital har Öfverintendentsembetet [36.]
underdånig skrifvelse den 28 September 1880 förmält, att under nyssnämnda Ay-, husiriar
företagits till fullbordande stommarne till afdelningarna IY och Y med angrän- den i Vp*aia.
sande stormcellafdelning, jemte en del inredningsarbeten inom ekonomihiiset och de
är 1879 uppförda afdelningarna I och IT, samt att under innevarande år skulle
utföras: slutliga inredningen af sistnämnda hus och afdelningar, livilka, sålunda
fullbordade, komme att, enligt nådiga brefvet den 28 sistlidne Maj, mottagas af
Hospitalsstyrelsen vid 1881 års slut för anbringande i dem af möbler och utredningspersedlar.
— Yidkommande 1882 års byggnadsarbeten vid hospitalet och de
dertill erforderliga medel har bemälda embete föreslagit, att under nämnda år måtte
få verkställas: inredning med golf och snickeriarbete, putsning, målning samt anordnande
af vatten- och värmeledningar inom afdelningarna IV och Y med angränsande
stormcellafdelning, så att dessa kunde vid årets slut till Hospitalstyrelsen
öfverlemnas för möblering m. in. — allt för eu kostnad af . kr. 120,200: -samt vattenledning utomhus med tillhörande vattencistern och pumphus,
enligt deröfver af arbetschefen för Stockholms stads vattenledning
uppgjordt förslag, hvartill erfordrades återstoden af den för
detta arbete till 46,000 kronor beräknade kostnaden, af hvilken redan
6,200 kronor blifvit vid sist förflutna riksdag beviljade, utgörande

således nämnda återstod ............kr. 39,800: —;

och skulle alltså för 1882 års byggnadsarbeten behöfvas ett sammanlagdt
belopp af.............kr. 160,000: —.

Med afseende på hvad sålunda blifvit framstäldt, tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1882 å extra
stat anvisa 160,000 kronor till omförmälda byggnadsarbeten vid Upsala hospital.

I skrifvelse den 27 September 1880 angående anslag för medicinalverkets [37.]

behof har Medicinalstyrelsen förnyat sin under den 30 September 1878 gjorda eu nytt
underdåniga framställning om åtgärders vidtagande till uppförande af det nya ho-meuf,“tasvespital
för mellersta Sverige, hufvudsakligen afsedt för sinnessjuka från Vermlands, nge.

Örebro och Skaraborgs län, hvithet hospital, enligt den på Riksdagens begäran
år 1874 framlagda fullständiga plan till ordnande af hospitalsväsendet i riket,
borde ifrågakomma näst efter nybyggnaden vid Upsala hospital. Till de skäl, som
redan förut blifvit an dragna rörande behofvet af denna nya sjukvårdsanstalt, har
Medicinalstyrelsen nu vidare anfört att, — sedan utöfver de vid slutet af år 1875
befintliga 1,513 sjukvårdsplatser för sinnessjuka blifvit, dels genom förändringar
eller tillbyggnader af förut varande hospital och dels genom nybyggnader, intill
utgången af år 1880 beredda 528 nya sjukplatser, hvartill under loppet af år

Åttonde hufvudtiteln.

1883, eller efter fullbordandet af den pågående stora nybyggnaden vid Upsala,
komme ytterligare påräknade 220 platser, — hela det sålunda tillgängliga antalet
sjukplatser skulle uppbringas till 2,261, eller omkring 25 procent af de 9,000
sinnessjuka, Indika funnos i riket enligt den år 1870 gjorda beräkning; men att
emellertid berörda antal sjukplatser nu mera vore för behofvet alldeles otillräckligt,
enär icke blott antalet sinnessjuka måste beräknas vida högre på grund så
väl af befolkningens tillväxt under de senaste tio åren som af den absoluta tillökningen
af sinnessjuka, utan äfven den anförda procentberäkningen af dem,
hvilka behöfde å allmän vårdanstalt intagas, måste anses alltför låg och otillfredsställande.
Då tillika bristen på utrymme å mellersta Sveriges hospital fortfarande
vållat stor svårighet att lemna der intagna patienter nödig uppsigt och vård, och
då under det sist förflutna året ett stort antal sinnessjuka från Dalarne, Vermland,
Vestmanland och Stockholm måst hänvisas att söka inträde vid hospitalen
i Hernösand och Lund, utan att platser vid dem kunnat beredas eller att den
anvisade utvägen i flere fall ens kunnat begagnas i anseende till de af våglängden
orsakade kostnader och öfriga svårigheter vid sinnessjukas transport, så vore ett
särskild! hospital för Vermlands, Örebro och Skaraborgs län högeligen behöflig!,
och det så mycket mer som Vermlands län, enligt 1870 års beräkning, bland
rikets alla län hade att uppvisa det relativt största antalet sinnessjuka.

Det stora behofvet af ett hospital i mellersta Sverige, särskild! för Vermland,
har äfven föranled! Vermlands läns Landsting att förnya en redan åren
1867, 1872 och 1873 gjord underdånig anhållan om aflåtande af nådig framställning
till Riksdagen rörande anslag till en hospitalsanläggning inom länet;
och har Landstinget till stöd för sin framställning dels åberopat väsentligen samma
sakförhållanden som af Medicinalstyrelsen blifvit anförda, dels ock erinrat, att
angelägenheten af en sådan anstalt flere gånger blifvit af Eders Kong! Maj:t
genom regeringshandlingar och af Riksdagen genom uttryckliga uttalanden erkänd.

Beträffande platsen för det ifrågastälda nya hospitalet, hvilken borde vara
någorlunda centralt belägen inom det angifna sjukvårdsdistriktet, nära stad och
jern vägsstation, med ymnig vattentillgång och afskildt läge samt i öfrig! lemnande
nödigt utrymme för de sjukas sysselsättning med landtmannaarbeten, har förekommit:
att särskildt anmodade sakkunnige personer, efter besök på flera föreslagna
platser för det blifvande hospitalet, i sitt utlåtande gifvit afgjordt
företräde åt egendomen Hälleberg å Kristinehamns stads grund; att såväl _Medicinalstyrelsen,
efter förnyadt öfvervägande och i flera utlåtanden, som ock Öfverintendentsembetet
tillstyrkt, att denna egendom borde för ändamålet väljas; att
egendomens egare, Häradshöfdingen S. Löivenhielm, erbjudit sig att till staten försälja
samma egendom, som vore väl bebyggd och bestode af omkring 330 tunnland
jord, hvaraf öfver 63 tunnland vore tomter, åker, äng och planteringsland
samt återstoden skog, för en köpeskilling af 85,000 kronor och under vilkor i

Åttonde hufvud titeln. 41

öfrigt jemlikt förslag- till köpekontrakt, bilagdt Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse
i ärendet den 30 September 1878; att Häradshöfding Löwenhielm uti en till
Öfverintendentsembetet ingifven skrift af den 26 November 1878 förbundit sig att,
derest egendomen för det afsedda ändamålet och på förut angifna vilkor inköptes
af staten, tillhandahålla kronan jemväl all den till samma egendom gränsande
mark, som eges af Kristinehamns stad, utano någon ersättning, och af det till
Mariebergs ego-område angränsande hemmanet Ålskärr i Ölme socken och härad för
hospital sanläggningens ändamålsenliga anordnande behöfliga högst femton tunnland,
vare sig åker eller skogsmark, utan annan ersättning än lika stor areal af
den närmast intill Kristinehamns jern vägsstation belägna del af Mariebergs skogsmark
eller annan till Marieberg hörande mark, som må anses för hospitalsanläggningen
minst behöflig; att Löwenhielm ytterligare afgifvit tvenne särskilda skriftliga
förbindelser af den 16 September och den 1 December 1880, den förra af
innehåll, bland annat, att han vidhölle sina förut uppstälda köpevilkor samt
ytterligare gjorda erbjudanden för underlättande af egendomsköpet, derest slutligt
aftal derom träffades inom utgången af instundande Juli månad, samt den
senare innehållande, att säljaren, derest berörda köpeaftal komme till stånd förr
än den till 9 tunnland 7 3ka kappland uppskattade skogstrakt, som å alla sidor
omgåfves af Mariebergs egor och af sådan anledning jemväl torde böra för liospitalsanläggningen
inköpas, kunde varda bebyggd, vore villig medgifva, att från
köpeskillingen för egendomen Marieberg finge afdragas det belopp, hvarmed kostnaden
för inköp af nu omförmälda skogstrakt kunde komma att öfverstiga 2,200
kronor.

På grund häraf, och med åberopande af förut i ärendet anförda skäl, har
Medicinalstyrelsen nu i underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
af Riksdagen äska såsom extra anslag för år 1882 dels ett belopp af 85,000
kronor till inköp af egendomen Marieberg och dels en summa af 100,000 kronor
för påbörjande af en hospitalsbyggnad derstädes.

Det fullständigt utredda och flere gånger erkända behofvet af en hospitalsanläggning
i mellersta Sverige fordrar otvifvelaktigt ett snart afhjelpande. Bestämmande
af plats för den blifvande anläggningen måste emellertid naturligen
föregå uppgörande af ritningar och kostnadsförslag för hospitalets uppförande,
hvarföre hvarje års dröjsmål med afgörandet af frågan om hospitalets läge till en
allt aflägsnare framtid uppskjuter den dag, då det färdiga hospitalet kan blifva
till gagn. De undersökningar, som från olika synpunkter verkstälts af sakkunnige
personer, synas sätta det utom allt tvifvel, att landeriet Marieberg icke blott är
den jemförelsevis lämpligaste af alla hittills föreslagna platser för det blifvande
hospitalet, utan ock uppfyller de skäliga fordringar, man bör hafva på en lokal
för en sådan anstalt. Äf dessa skäl har jag, som trott det vara mindre angeläget
att till detta års Riksdag framställning göres om anslag till byggnadens uppförande,

[38.]

Ang. uppfostringsanstalter
fö i
sinnesslöa
barn.

42 Åttonde hufvudtiteln.

då antagligen, äfven sedan platsen tdifvit bestämd, icke ringa tid fordras för de
åtgärder, som måste föregå sjelfva byggnadsarbetet, ansett mig böra i så måtto
tillstyrka bifall till den nu gjorda underdåniga framställningen, att Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, för inköp enligt ofvan angifna vilkor af
ifrågavarande egendom Marieberg till plats för ett hospital, hufvudsakligen afsedt
för sinnessjuka från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, anvisa på extra stat
för år 1882 ett belopp af 10,000 kronor, att användas till handpenning å köpeskillingen
för nämnda egendom.

På Eders Kong!. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat senast
för hvartdera af åren 1880 och 1881 ett extra anslag af 20,000 kronor att i
enlighet med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn. Med tillämpning af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser,
hvilka blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant understöd,
ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Johannesberg-
vid Mariestad eller den af Föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård
stiftade skola, hvilka båda anstalter redan i flera år åtnjutit statsbidrag efter särskilda
grunder och i enlighet dermed blifvit ordnade, har Eders Kong!. Maj:t af
ofvan nämn dn, anslag för så väl 1880 som 1881 anvisat åt idiothemmet å Johannesberg
5,000 kronor, med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt åt
idiotskolan i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst 35 elever skulle
derstädes uppfostras och bland dem 10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet
för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot
half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för elevernas undervisning och
Vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas minst tre personer, som ville
dertill utbilda sig; och hafva dessa anstalter varit underkastade den inspektion,
som Chefen för Ecklesiastikdepartementet egt att bestämma. Sedan deremot, beträffande
andra sådana inrättningar, hvilkas styrelser kunde önska bidrag af omförmälda
anslag för år 1880, Eders Kong!. Maj:t genom nådig kungörelse den 30
Maj 1879 meddelat de bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets
erhållande, samt föreskrifvit hvad i öfrig! vore att iakttaga vid derom skeende
ansökningar, hafva på gjorda underdåniga framställningar och efter verkstäld
inspektion understöd af sistnämnda anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor
beviljats dylika anstalter inom (fefleborgs, Östergötlands, Malmöhus och Vestmanlands
län; och har Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 28 sistlidne Maj
meddelat enahanda bestämmelser som tillförene rörande vilkoren för åtnjutande af
understöd för år 1881 af det till detta ändamål beviljade anslag.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda, att åt idiothemmet ä
Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga idiotskola måtte äfven för år 1882
beredas understöd till enahanda belopp och mot samma vilkor som för nu löpande

Åttonde Imf vi! dtiteln.

år, samt framställningar om statsbidrag under nästkommande år jemväl åt de
öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna utan tvifvel kunna förväntas, tillstyrker
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom
understöd för år 1882 åt uppfostringsanstalter af ifrågavarande beskaffenhet
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att
användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som vid beviljandet af sådant
anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen godkända.

I skrifvelse den 30 September 1880 har Eders Kongl. Maj:ts Befallnings- [39.]
hafvande i Gefleborgs län, på begäran af länets Landsting, underdånigst anhållit,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1882 bevilja ett hemmet i
anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag åt det inom Jerfsö socken i Helsingland Jerf*sbefintliga
sjukhem för spetelska, med vilkor att Landstinget skulle för samma år
till ändamålet anvisa 4,000 kronor och att spetelske sjuke äfven från orter
utom länet måtte erhålla vård vid anstalten, så långt utrymmet kunde sådant
medgifva.

Medicinalstyrelsen har i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af de
utaf styrelsen inhemtade upplysningar framginge, att någon minskning i antalet
spetelske sjuke icke egt rum, och då det följaktligen vore af behofvet påkalladt
att, till förekommande af sjukdomens spridning och till beredande af ändamålsenlig
vård åt de sjuke, ifrågavarande anstalt fortfarande blefve satt i tillfälle att mottaga
det högsta antalet sjuke, utrymmet medgåfve, tillstyrkt bifall till den underdåniga
framställningen.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen att jemväl för år 1882 bevilja ett extra anslag af 7,500 kronor till
upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att 4,000 kronor
dertill af Landstinget anvisas för samma år och att spetelske sjuke äfven från
andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet
derstädes kan sådant medgifva.

Diverse anslag.

I likhet med hvad under de sist förflutna åren skett och af samma skäl, [40—42.]
som då förekommit i fråga om särskilda anslag dels till Svenska fornskriftsällskåpet,
dels till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska barn- sällskapet,
nar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän och dels till fortsättande d0e7^fd9åt
af restaurationsarbetet å domkyrkan i Linköping, torde Eders Kongl. Maj:t täckas svenske sjoföreslå
Riksdagen att jemväl för år 1882 å extra stat anvisa: ^utländska1

Åttonde hufyudtiteln.

hamnar och till Svenska fornskriftsällskapet •.......... 2,000 kronor,

fiol o VfiSbCLU" ^ ’ 7

ration af Lin- till beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i utländ Upings

dom- sira hamnar...............10,000

och till restauration af domkyrkan i Linköping...... 8,000 „ .

[43.] Under åberopande af den utredning och de skäl, som vid sistlidne Riksdag

Ang. Lifrust- framlagts i fråga om Lifrustkammaren, för hvars samlingar särskild lokal ännu
icke kunnat beredas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kong!. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren och dermed
förenade samlingar bevilja jemväl för år 1882 ett extra anslag till enahanda
belopp, som blifvit för innevarande år anvisadt, eller 1,700 kronor.

[44.] Sedan den af Filosofie doktorn Artur Hazelius bildade “Skandinavisk-etno Ang.

t Nordi- grafiska samlingen", enligt ett af honom den 18 April 1880 utfärdadt öfverlåtelsesha
museet.»jjre^ blifvit gåsom fin sjelfständig anstalt under namn af “Nordiska museet" stäld
under en särskild styrelse, "att för all framtid och i alla väsendtliga delar orubbad
uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas och förevisas", hafva C. G-. Hernmarck,
C. Limnell, Axel Key, Magnus Ismus och Artur Hazelius, i egenskap af ledamöter i
nämnda styrelse, i skrifvelse den 27 September nästlidet år anhållit, att åt ifrågavarande
museum måtte för år 1882 beredas anslag till enahanda belopp, 11,600
kr., som för innevarande år finnes anvisadt för Skandinavisk-etnografiska samlingen.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Vetenskapsakademien förordat
berörda ansökning; hvarjemte Akademien, med anledning af Eders Kong!. Maj:ts
den 28 Maj 1880 Akademien meddelade nådiga befallning i fråga om upprättande
af förteckning öfver de föremål i omförmälda museum, hvilka borde anses tillhöra
staten, anmält, dels att Styrelsen för museet redan tillstält Akademien en tre
band omfattande förteckning öfver de föremål, hvilka under åren 1876—1878
blifvit såsom gåfvor till museet öfverlemnade, jemte ett af Styrelsen utfärdadt depositionsqvitto,
enligt hvilket de sålunda förtecknade föremålen såsom statens
egendom fortfarande skulle förvaras i Nordiska museet, dels ock att likartade förteckningar
öfver gåfvor under åren 1873—1875 samt 1879 och de fyra första
månaderna af år 1880, enligt Hazelii åtagande, skulle, så snart ske kunde,
Akademien i behörig ordning tillställas.

På grund af anförda förhållanden hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till förvarande och vårdande af Nordiska museets
samlingar bevilja för år 1882 ett extra anslag af 11,600 kronor.

[45.] . Hos Eders Kong!. Maj:t har Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets

tkapiigTeZ-m™ei^°^s^’a afdelning, Professoren in. in. Friherre Adolf Erik Nordenskiöld unifem?
af derdånigst anhållit, att ett anslag af 50,000 kronor måtte af allmänna medel

Åttonde liufvudtiteln.

varda anvisadt för att mot redovisning användas till bestridande af kostnaderna
för vetenskaplig bearbetning ej allenast af de naturhistoriska och etnografiska samlingar,
hvilka, vid den under Friherre Nordenskiölds ledning utförda Vega-expeditionon,
blifvit hemförda dels från Asiens nordkust och Berings-sund, dels från de
trakter expeditionen besökt, sedan den lemnat Beringsön, såsom Japan, Labuan,
Singapore och Ceylon, utan ock af det rika vetenskapliga materialet af de under
expeditionens öfvervintring i det arktiska hafvet anstälda utförliga meteorologiska,
magnetiska och hydrografiska iakttagelser, geografiska ortbestämmelser och fysisktgeografiska
undersökningar in. in. Af förenämnda samlingar hade de från Asiens
nordkust och Berings-sund en särskild betydelse derigenom att de till stor del
hemtats från ett verldshaf, som aldrig förr gjorts till föremål för någon naturvetenskaplig
undersökning eller plöjts af ett nutida fartygs köl. På ett ändamålsenligt
sätt bearbetade och beskinna, komme de derför att fylla en väsentlig
lucka i kännedomen om vårt jordklot. Äfven flera af de utaf expeditionen, sedan
den lemnat Beringsön, gjorda samlingarna kunde anses gifva särdeles vigtiga vetenskapliga
resultat, såsom samlingarna af växtförsteningar från Japan och Labuan,
hvilka anslöte sig till de likartade samlingar, dem Friherre Nordenskiöld
förut hemfört från polarländerna eller som under de senare åren träffats i vårt
eget land och som, jemförda med de nu ifrågavarande, lemnade en af vetenskapen
hittills saknad parallelbild från tropiska och subtropiska trakter rörande den forna
växtfördelningen på jordklotet. Då härjemte toges i betraktande den stora vigt,
som tilldelas Yega-expeditionen ej blott i hemlandet utan äfven bland verldens öfrig^
bildade folk, syntes det vara en oeftergiflig pligt, att det material, som expeditionen
hopbragt, blefve på ett värdigt sätt bearbetadt och bekantgjordt; och har
Friherre Nordenskiöld, i fråga om det begärda anslagets beviljande, föreslagit det
vilkor dervid, att omförmälda samlingar, sedan de blifvit bearbetade och ordnade,
skulle af honom öfverlemnas till statens offentliga museer och bibliotek, dock så
att det måtte tillåtas honom att af de naturvetenskapliga dupletterna öfverlemna
hvad han kunde anse skäligt till någon offentlig institution i det land, Ryssland,
hvars kuster expeditionen hufvudsakligen berört och hvars medborgare på ett så
kraftigt sätt understödt densamma.

Vetenskapsakademien, som erhållit nådig befallning att häröfver afgifva utlåtande,
har i ämnet inhemtat och till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat yttrande af
särskilt utsedda sakkunniga ledamöter, nemligen Professorerne S. Lovén, Friherre
G. von Duben och Veit Wittrock, hvilket yttrande Akademien för sin del gillat
och såsom uttryck för sina egna åsigter antagit.

Bemälde ledamöter af Akademien hafva anfört att, då man toge i betraktande
all den skiljaktiga verksamhet och de många olika åtgärder som måste vidtagas,
den tid som måste egnas åt förberedandet, utarbetandet och fullbordandet
af ett vetenskapligt verk öfver så vidlyftiga samlingar och så många olikartade

Vega-expeåitionens
samlingar.

Åttonde hufvudtiteln.

forskningsämnen, ett sådant arbete icke kunde åvägabringas utan kostnader, ovanliga
för våra förhållanden; och syntes den begärda summan, 50,000 kronor, icke
vara tillräcklig för utarbetande och fullbordande af ett vetenskapligt verk öfver
så vidlyftiga samlingar, som representerade så många olikartade forskningsämnen.
För minskning af kostnaderna hade emellertid Friherre Nordenskiöld, enligt hvad
komiterade inhemtat, för afsigt att tillvägagå på följande sätt. De särskilda afhandlingar,
som öfver olika ämnen författades, skulle inlemnas till svenska vetenskapliga
sällskap för att i deras publikationer intagas. Då de afbildningar, som
vid afliandlingar af detta slag vore alldeles oumbärliga, emellertid antagligen
konune att blifva så talrika och dyra, att samfunden icke torde kunna till fullo
bekosta dem, afsåges eu del af anslaget för denna utgift, som kunde förslagsvis
beräknas till 12,000 kronor. För att derjemte kunna sammanföra de sålunda på
skilda håll publicerade afhandlingarna till ett samladt helt, som gåfve en verklig
bild af Vega-expeditionens arbeten, skulle af dem tagas 500 å 800 exemplar i
öfvertryck eller ombrutet tryck, oafsedt att eu eller aiThan afhandling undantagsvis
torde komma att särskildt tryckas; varande såsom bidrag till betäckande af de
nödiga tryckningskostnaderna beräknadt ett belopp af 10,000 kronor. Då vidare
de fackmän, som åtoge sig den vetenskapliga bearbetningen, borde skäligen godtgöras,
skulle, under antagande att för ändamålet anlitades tre specialister, som
för detta uppdrag blefve uteslutande sysselsatta under två år, och med beräkning
af ett arfvode utaf 3,500 kronor om året för en hvar af dem, härtill erfordras
sammanlagdt 21,000 kronor. För anställande af nödig betjening, anskaffande af
glaskärl, sprit in. in. måste påräknas ett belopp af 7,000 kronor; hvaremot och
då Eders Maj:t ytterligare ökat den frikostighet och välvilja, hvarmed Eders Maj:t
städse omfattat Vega-expeditionen, genom att upplåta den förra biblioteksvåningen
i Kong], slottet till förvaringsrum för samlingarna och arbetsrum för vetenskapsmännen,
någon ersättning för lokal icke behöfde ifrågakomma.

Efter anförande häraf hafva komiterade yttrat sig anse, att Friherre Nordenskiölds
ansökan, med afseende så väl på det rika material, hvilket här erbjöde
sig till en följd af upplysande och värdefulla afliandlingar, som på det storartade
företaget, hvithet förtjenade att värdigt framställas i sina vetenskapliga resultat,
borde af Akademien förordas; och har Akademien i enlighet dermed anhållit, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen utverka det för ändamålet begärda anslaget,
att utgå med 25,000 kronor under hvartdera af åren 1881 och 1882.

På det man må fullständigt vinna de vetenskapliga frukterna af den berömda
expedition, som under Friherre Nordenskiölds ledning hufvudsakligen af svenske
män blifvit bragd till ett lyckligt slut, måste naturligtvis det material, som
samlats, blifva bearbetadt, och det torde ej böra komma i fråga, att Sverige
skulle undandraga sig de derför erforderliga kostnaderna. Då emellertid ändring
i en redan faststäld stat ej annat än i verkligt nödfall synes böra ifråga -

Åttonde lmfnidtitoln.

sättas, samt i allt fall utväg torde kunna beredas att förskjuta de medel, som
kunna vara beliöfliga, om arbetet redan detta år kan börja och fortsättas, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kong! Maj:t behagade föreslå Riksdagen att
till vetenskaplig bearbetning af de genom Vega-expeditionen hemförda samlingarna
och af de under resan utförda fysikaliska och geografiska observationer bevilja ett
anslag af 50,000 kronor samt deraf anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp
af 25,000 kronor, att genom Vetenskapsakademien tillhandahållas Friherre Nordenskiöld
i män af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt under de
af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnes öfverlemnande till staten.

De af Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln, gjorda [46.]
förskott, Indika böra hos Riksdagen till ersättning anmälas, äro, enligt den af^torcflnStatskontoret
i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp, utgörande dels mMda för -

resekostnadsersättningar och arfvoden

för reglering af presterskapets löner..........kr. 318: 66;

till två ledamöter i Komitén för döfstummeundervisningens ordnande
...................„ 672: —;

för uppgörande och granskning af förslag till förordning angående
presterskapets boställen, äfvensom utgifter för tryckning,
häftning m. in. af förslaget........... 15,214: 64;

och dels till arrendator!! af Wexiö hospitalsgård förskjuten
ränta å belopp, som af Carlskrona—Wexiö jernvägsbolag
erlagts för exproprierad mark från nämnda hospitalsgård 697: 30.

Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott å tillhopa
16,902 kronor 60 öre, ett till fullt krontal jemnadt belopp af 16,903 kronor
måtte varda å extra stat för år 1882 anvisadt.

Hvad föredragande Departementschefen i ofvan berörda
hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Konungen,
på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder
gilla, med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle
till Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo
Alfred Zimmerman.

Nionde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver jinamärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 5
januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

H ans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstjerna,

Hammarskjöld,

Richert och
Thempt ander.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning
af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll herr
statsministern att få anmäla de frågor, som tillhörde regleringen af

Btii. till li kså. Frat. 1881. L Sami. 1 A/d.

Monde hufvudtiteln.

Nionde hufvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstaterna.

Härvid anmälde herr statsministern, »att någon fråga om förändring
af de å pensionsstaten uppförda anslag icke förekommit.»

Beträffande åter

indragningsstaten

erinrade herr statsministern »om Kongl. Maj:ts på nedan nämnda departements
föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet
tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande
till Riksdagen af följande framställningar, nemligen,

Pension för
öfversten C.

A. G. E.
von Wedderkops
enka.

på landtförö var sdepartementets föredragning: (se bil. 1 vid detta prat.
pag. 1)

att för aflidne f. d. öfversten i armén och öfverstelöjtnanten. vid
topografiska corpsen Carl Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka
Sofia Lovisa von Wedderkop, född Rililman, må å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension åt 400 kronor, att af henne från den
månad, i hvilken mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas
;

p.] på landtförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 2 vid detta prat.

Understöd åt paff. 4dj

f. d. landt- atfc till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärn»-

varnsman. - „ i , . 1. . . ^ ,xru\ i

män må för ar 1882 a allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor,
under vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor
åt hvarje landtvärnsman;

Nionde hufvudtiteln.

på sjöförsvarsdepartementets föredragning: (se bil. 3 vid detta prot.
pag. 6)

att för afiidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons enka
Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, må å allmänna indragningsstaten
uppföras eu årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången
af april månad 1880 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd
förblifver;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 4 vid detta prof.pag. 9)
att länsmannen i östbo härads mellersta distrikt af Jönköpings
län Sven Svensson, efter lykta 55 lefnadsår, må från och med månaden
näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning
från tjensten afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna
indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta
tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgör 1,200 kronor,
eller 600 kronor årligen;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 5 vid detta prof,, pag. 13)
att åt framlidne landshöfdingen i Malmöhus län Axel Adlercreutz’
enka Märta Hedvig Soda Adlercreutz, född Lewenhaupt, må beviljas en årlig
pension af 2,000 kronor, att från allmänna indragningsstaten utgå
från och med juni månad 1880, eller månaden näst efter den, i hvilken
hennes man aflidit;

på civildepartementets föredragning: (se bil. 6 vid detta prof. pag. 16)
att chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästare!! Acliates Carl Wilhelm
Ernst Ulrik von Plåten må från och med månaden näst efter den,
då han vid fylda 65 år afgår från befattningen såsom chef för nämnda
stuteri, å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära
en årlig pension af 4,000 kronor; och

att bokhållaren vid Flyinge stuteri Carl Gustaf Tullberg °) må
från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen
varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående lifstid undfå eu årlig pension af 1,500
kronor;

[3-]

Pension för
kaptenen
A. Gr. Ericsons
enka.

[4-]

Pension för
länsmannen
Sven Svensson.

[5-]

Pension för
landshöfdingen
A. Ad -lerereutz''
enka.

[6 -7.]

Pension för
chefen för
Fly inge stuteri
A. G.
W. E. U.
von Plåten.

Pension för
bokhållaren
vid samma
stuteri C. Gt.
Tullberg.

*) se bil. 6 pag. 18.

Nionde hufvudtiteln.

[«-12.]
Pension för
adjunkten
A. Ii. Knström.

Pension för
teckningsläraren
C. II.
Wallberg.

Pension för
öfverlär aren
J. Z. Blackstadius.

Pension för
professoren
II. J. Berens''
enka.

Pension för
hospitalsläkaren
J. G. K
Leijer.

[13]

Ersättning
för den i
äldre löner
ingående
spanmål.

på ecklesiastikdepartementets föredragning: (se bil. 7 vid detta prat.
paq. 21)

att adjunkten vid allmänna läroverket i Upsala Adolf Robert Enström
må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten till belopp
af 1,500 kronor årligen, att utgå från och med månaden näst
efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen varder honom beviljadt; att

läraren i teckning vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet
i Linköping Carl Henrik Wallberg v) må erhålla rätt
att från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom
såsom teckningslärare vid nämnda läroanstalter beviljadt, å allmänna
indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension å 1,500 kronor,

att öfverlärarcn vid tekniska skolan i Stockholm Johan Zacharias
Blackstadius**) må från och med månaden näst efter den, i hvilken han
erhåller afsked från sin öfverlärarebefattning, å allmänna indragningsstaten
åtnjuta pension till belopp åt 1,500 kronor årligen;

att aflidne läraren vid musikaliska akademiens konservatorium,
professoren Hermann Johannes Berens’ enka Mathilda Berens, född Bränner***,
må från allmänna indragningsstaten uppbära-eu årlig pension af
500 kronor, att utgå från och med innevarande år, så länge hon förblifver
enka; samt

att åt läkaren vid hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett
och kurhus Jesper Gustaf Ernst Leijer****) må på allmänna indragningsstaten
beviljas årlig pension till belopp af 500 kronor, att utgå fiån
och med månaden näst efter den, da han efter erhållet afsked frånträder
förenade hospitals- samt lasaretts- och kurhusläkarebefattningarne.

Härefter anförde herr statsministern:

»Då, enligt hvad statskontoret upplyst, riksmarkegångspriset å
spanmål åren 1878—1880 utgjort i medeltal 2 kronor 24 öre för kubikfoten,
motsvarande 14 kronor 11 öre för tunnan, eller 3 kronor 61
öre utöfver det värde, 10 kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen
vid 1840—41 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,
hvarom jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering
tillträdt lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad,
böra af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten
efter nämnda prisskillnad, 3 kronor 61 öre för tunnan; och kommer
sålunda den ersättning, som för den ende återstående löntagaren,

*) se bil. 7 pag. 23.

**) se bil. 7 pag. 24.
***) se bil. 7 pag. 26.
****) se bil. 7 pag. 27.

Nionde liufvudtiteln.

hvilken eger rätt till dylik förhöjning för 15 tunnor, att utgöra 54
kronor 15 öre.

De nya anvisningar å förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten,
hvilka enligt Eders Kongl. Maj:ts af mig nu omförmälda beslut
komma att äskas, torde blifva fullt uppvägda af de besparingar, som
uppstå genom äldre pensionstagares afgång, och jag saknar derför
anledning föreslå någon ändring i beloppet af nämnda anslag, hvadan
och då å anslaget till pensionsstaten någon ny anvisning nu icke blifvit
ifrågasatt de ordinarie anslagen å nionde hufvudtiteln torde såsom

hittills få upptagas:

anslaget för pensionsstaten till ................................kronor 1,286,022: —,

eko ,, allmänna indragengsstaten till ......... ,, 993,978: —,

tillsammans kronor 2,280,000

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel, bör vid statsverkspropositionens
affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts förut
denna dag på föredragning af landtförsvarsdepartementet (se bil. 8. vid
detta prat. pag. 29) fattade beslut att af Riksdagen äska,

så väl att å extra stat för år 1882 må anvisas ett kreditiv af

900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot
skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande
förhöjda vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,
dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen
godkända grunder för sådana pensioners utgående,

som ock att hvad af de till pensioneringen under innevarande
år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets
pensionering användas.»

Hvad herr statsministern sålunda rörande nionde hufvudtiteln
anfört och hemstält biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef
af Hans Magt Konungen i nåder gilladt och godkändt; och behagade
Hans Magt Konungen, på statsrådets tillstyrkande, härjemte förordna,
att nu anmälda, för statsregleringen erforderliga handlingar skulle tillställas
Riksdagens statsutskott.

Ex protocollo:

Axel Adelgren.

Bill. till BiJcsd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afä.

Beloppet af
de ordinarie
anslagen å
nionde
hufvudtiteln.

[14]

Kreditiv för
pensioneringen
från arméns
pensionskassa.

Nionde hufvudtiteln: bil. 1.

Utdrag af protokollet öfver landtför sv ar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 5 januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hociischild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern
Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert, och
Themptander.

Departementschefen föredrog slutligen en utaf aflidne f. d. öfversten
i armén och öfverstelöjtnanten vid topografiska corpsen m. m. Carl
Axel Gustaf Eugéne von Wedderkops enka Sofia Lovisa von Wedderkop,
född Kihlman, till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti hon, som vid
en ålder af 65 år befunne sig i svårt ekonomiskt betryck och vore
oförmögen att sjelf bidraga till sitt uppehälle, i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om
beviljande för henne af någon pension; till stöd för hvilken anhållan
Bill. till Piksd. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 1

Pension för
öfversten C.
A. G. E.von
Wedderkops
enka.

''2

Nionde hufvndtiteln: bil. 1.

sökanden, med bifogande af öfversten von Wedderkops tjensteförteckning,
erinrat, att hennes aflidne man allt ifrån år 1826, då han blifvit
underlöjtnant vid fältmätningsbrigaden, varit anstäld i statens tjenst,
der han såsom militär efter hand befordrats till öfverstelöjtnant vid
topografiska corpsen och öfverste i armén, hvarefter han år 1872 utnämnts
till postinspektor i Gefle och år 1874 förflyttats till postmästare
i ^ Westerås, hvilken befattning han innehaft till år 1879, då han erhållit
afsked, samt att han, utom denna tjenstgöring, under åren 1850
—1872 varit lärare i topografi och kartritning vid krigshögskolan
äfvensom under en lång följd af år, i förening med framlidne generalmajor
J. A. Hazelius, förestått en i Stockholm förlagd läroanstalt för
linie-officerare, hvarest ett mycket stort antal sådana erhållit den för
deras yrke nödiga undervisning.

Under åberopande af den efter mannen upprättade bouppteckning,
hvaraf inhemtades, att en brist i boet förefunnes af 3,769 kronor 27
öre, hade sökanden vidare uppgifva, att hon och hennes tvenne barn
nödgats afträda boet till fordringsegarne och söka urarfva-förmån, samt
att hennes enda tillgång vore en henne uti civilstatens enke- och
pupillkassa tillkommande pension af 400 kronor, hvaraf dock under de
närmaste åren hälften komma att innehållas, enär hennes man, som
endast i sju år tillhört civilstaten, ej under det stadgade antalet år
inbetalt pensionsafgiften.

Uti särskilt afgifvet och vid ansökningen fogadt yttrande hade
chefen för generalstabens topografiska afdelning hufvudsakligen anfört,
att öfversten von Wedderkop under sin långa 46-åriga tjenstetid egnat
större delen deraf åt de topografiska arbetena och i öfrigt åt dermed
nära sammanhängande värf; att hans verksamhet, hvarunder han deltagit
i nästan alla de olika topografiska arbetena, hufvudsakligen tagits
i anspråk för fältmätning med anledning af den sällsynta smak och
skicklighet i topografisk ritning, som han utvecklat och hvaruti han
inom corpsen egt få likar, men ingen öfverman; att han, efter att i åtskilliga
år varit anstäld såsom arbetare vid fältmätningarne, sedermera
i 13 år såsom befälhafvare och ledare af dessa arbeten uppdrifvit det
svenska kartverket till en grad af duglighet, som betydligt höjde sig
öfver hvad föregående tid mägtat åstadkomma; att han samtidigt haft
personligt, uppdrag att af originalmätningarne sammandraga 6 länskarta^
hvilket arbete kräfde mycket omdöme, samt att åt honom varit
anförtrodd ledningen af tvenne andra kart-arbeten, af livilka det ena,
företaget i och för tillämnade befästningar omkring hufvudstaden, otvifvelaktigt
vore i sitt slag det vackraste som i Sverige åstadkommits,
samt det andra, en fullständig uppmätning af Stockholms stad, utförts

Nionde liufvudtiteln: bil. 1.

i en så stor skala, att mätningen måst anordnas efter en plan, som
åtminstone inom Sverige var i viss mån ny; och. hade bemälde chef
slutligen upplyst, att von Wedderkop åtta gånger varit i allmänt uppdrag
och i ärenden, som rörde tjensten, utsänd till främmande länder,
hvarvid hans språkkunskap underlättat fullgörandet af de honom anförtrodda
värf, äfvensom omnämnt hans verksamhet vid militärundervisningen,
dels vid läroanstalten för linie-officerare, hvars föreståndare
han varit från 1856 till 1867, dels såsom ledamot i 4:de militärdistriktets
examenskommission från 1836 till 1850 samt från 1856 till 1867,
och dels såsom lärare under 21 års tid i topografi vid krigshögskolan,
der han dessutom väsentligen bidragit till en på allmänt uppdrag utarbetad
militärgeografi.

Då obestridligt vore, att öfversten von Wedderkop varit en i många
hänseenden framstående militär och, såsom sådan, dels fört de topografiska
arbetena inom landet högst betydligt framåt, dels nedlagt stora
förtjenster om militärundervisningen, och då det syntes skäligt att staten
lemnade ett erkännande häraf genom något bidrag till hans enka,
hvilken vore ålderstigen och icke egde andra tillgångar för sitt uppehälle
än den pension, som hon för närvarande erhölle från civilstatens
pensionskassa och af hvilken hon, under ännu närmare fyra års tid, ej
finge uppbära mer än hälften, eller 200 kronor, hemstälde statsrådet
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att å allmänna
indragningsstaten för enkan Sofia Lovisa von Wedderkop uppföra
en årlig pension af 400 kronor, att af henne från den månad, i hvilken
mannen aflidit, under hennes återstående lifstid åtnjutas; hemställande
statsrådet slutligen, att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag
i ämnet finge till finansdepartementet expedieras, för behörigt
iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde
hufvudtitel.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad statsrådet
sålunda hemstält.

Ex protocollo:
Edv. Kolmodin.

Nionde liufvudtiteln: bil. 2.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 5 januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Loven,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och
Themptander.

Departementschefen föredrog vidare följande ärenden rörande
reglering för år 1882 af de anslag å riksstatens nionde hufvudtitel,
hvilka röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande

understöd, åt f. d. landtvärnsman:

Understöd åt
f. d. landtvärnsman.

“Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen, att för ifrågavarande
ändamål äfven för år 1882 anvisa å allmänna indragningssta -

Nionde hufrudtiteln: bil. 2.

ten 10,000 kronor, under vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags
beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt
hvarje understödstagare.u

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar
gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifva
af departementschefen föreslaget och hemstäldt;
och skulle angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder
besluta utdrag af protokollet finansdepartementet
meddelas, för att läggas till grund vid författandet af
Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och
behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret;
hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden
hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo:
Edv. Iiolmodin.

Nionde hufyudtiteln: bil. 3.

Pension för
Jcaptenen A.
G. Ericsons
enka.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 30
december 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otteb,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

THEMPT ANDER.

Departementschefen, statsrådet friherre von Offer föredrog i
underdånighet:

En utaf aflidne kaptenen vid kongl. flottan A. G. Ericsons efterlemnade
enka Julie Marie Ericson, född Nordenskjöld, till Kongl. Maj:t
ingifven skrift, hvaruti hon, under åberopande af den nödstälda belägenhet,
i hvilken hon blifvit genom mannens frånfälle försatt, anhållit
att, med afseende härå och då mannen under kommendering såsom
chef å kanonbåten “Gunhild“ ådragit sig en sjukdom, hvilken, i följd
af hans nit att i det längsta bibehålla chefskapet å fartyget, grundlagt
ett obotligt lidande, som förkortat hans dagar, Kongl: Maj:t måtte
bereda sökanden och hennes barn någon statspension.

Nionde hufvudtiteln: bil. 3.

Departementschefen anförde härvid:

“Af ansökningen bilagda handlingar inhemtas, att kaptenen Ericson
aflidit den 18 mars innevarande år och såsom sterbhusdelegare efterlemnat
enkan och en dotter, född år 1872; att behållningen i boet,
enligt bouppteckningen, utgjorde allenast 570 kronor 13 öre; samt att
kaptenen Ericson, enligt företedt läkarebetyg, under tjenstgöring såsom
befälhafvare å kanonbåten Gunhild ådragit sig diafragmatisk lungsäcksinflammation,
hvilken, jemlikt samma intyg, sannolikt genom kaptenen
Ericsons öfverdrifna tjenstenit, att i det längsta bibehålla befälet, förvärrades
och antog dödlig utgång.

Uti särskildt afgifna, vid ansökningen fogade yttranden hafva
dels kommendören i kongl. flottans reserv m. in. Alexis Pettersén
intygat, att kaptenen Ericson, hvilken under hans befäl innehaft åtskilliga
olikartade tjenstebefattningar, derunder städse ådagalagt, jemte en
rik erfarenhet, ett outtröttligt, sjelfuppoffrande nit i tjensten, hvilket
ock måhända bidragit till hans förtidiga bortgång, i det han, såsom
chef å kanonbåten “Gunhild“ och ännu convalescent, ej lemnade kommandobryggan
förrän han uppfylt den skyldighet, hans kommendering
afsåg, hvarföre om honom kunde sägas, att han nära nog dog på sin
post;

dels kommendörkaptenen i kongl. flottans reserv m. m. Sv. Ad.
C:son Lagerberg, i afseende å kaptenen Ericsons verksamhet såsom
äldste officer vid ekipagedepartementet å flottans varf i Karlskrona
under den tid han stått under bemälde kommendörkaptens befäl, vitsordat,
att en mera nitisk, ihärdig och omtänksam tjensteman icke stode
att finna och svårligen eu sakkunnigare än hvad kaptenen Ericson varit;

dels ock kommendörkaptenen vid kongl. flottan m. m. O. Lagerberg
anfört, att kaptenen Ericson, hvilken vid flere olika tillfällen stått
under hans befäl, utmärkt sig för en aldrig svikande pligttrogenliet i
utöfningen af tjensten jemte en icke vanlig skicklighet deri, samt att
den åsigten allmänt delades af kaptenen Ericsons vapenbröder, att hans
bortgång varit en lika kännbar förlust för det vapen han tillhört, som
till stor saknad för hans tjenstekamrater och underlydande.

Genom nådig remiss anbefald att med underdånigt utlåtande öfver
ifrågavarande ansökning till Kongl. Maj:t inkomna, har chefen för flottans
militärpersonal i underdånigt memorial den 16 innevarande månad
anfört: att kaptenen Ericson såväl till flottans bästa som statens
fromma städse fullgjort de många och maktpåliggande uppdrag, som
honom anförtrotts; att kaptenen Ericson, hvilken hösten 1879 utnämnts
till chef på kanonbåten “Gunhild“ med order att under då förestående
vintermånader, så ofta väderlek och omständigheter det medgåfvo,

Monde hufYudtiteln bil. 3.

kryssa i Kattegat, för att, der så erfordrades, lemna nödstälda fartyg
bistånd, den 1 november samma år med kanonbåten afgått från Karlskrona,
men den 18 februari 1880 måst, i följd af sjukdom, aflemna befälet
öfver densamma; att kaptenen Ericson under fullgörandet af i
fråga varande hårda tjenstgöring ådragit sig den sjukdom, hvilken
genom hans brinnande nit att i det längsta söka behålla befälet så
förvärrades, att densamma inom kort antog en dödlig utgång; samt
att på grund af sålunda anförda förhållanden och med hänsyn till så
väl kaptenen Ericsons långa tjenstetid, 24 år, hvarunder han städse
tjenat konung och land med omutlig trohet och aldrig tröttnande nit,
som ock till det utblottade tillstånd, hvaruti hans efterlemnade maka
och barn befunne sig, chefen för flottans militärpersonal ville på det
varmaste förorda den underdåniga ansökningen.

I betraktande af de sålunda i afseende å kaptenen Ericson och
hans tjensteutöfning afgifna hedrande vitsord, och med särskildt fäst
afseende å anledningen till hans bortgång, som, enligt sammanstämmande
omdömen, antagligen är att söka i ett af synnerligt nit i tjensten
eggadt begär att i det yttersta qvarstanna på sin post för fullgörande
af honom anförtrodt uppdrag, finner jag mig, vid det förhållande
att hans enka och minderåriga dotter befinna sig i medellös
belägenhet, böra tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att å allmänna indragningsstaten för kaptenen Ericsons enka
uppföra en årlig pension af 400 kronor, att af henne från den månad,
under hvilken mannen aflidit, åtnjutas så länge hon i sitt nuvarande
enkestånd förblifver; samt att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag
i ämnet finge till finansdepartementet expedieras, för behörigt
iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens nionde
hufvudtitel.“

Uti denna departementschefens hemställan förenade sig statsrådets
öfrige ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad

statsrådet uti förestående under punkterna---upptagna mål

underdånigst tillstyrkt och hemstält.

Ex protocollo:
Carl Silfversvärd.

Nionde liufvudtiteln: bil. 4.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december
1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och
Themptander.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog vidare i
underdånighet:

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Jönköpings län underdåniga
memorial den 12 sistlidne oktober, hvarmed öfverlemnats en af länsmannen
i Östbo härads mellersta distrikt af nämnda län, Sven Svensson,
Bill. till alltså. Prof. 1881. 1 Sami 1 Afd. 2

Pension för
länsmannen
S. Svensson.

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifven, af prest- och läkarebetyg
jemte andra handlingar åtföljd ansökning, att, då sökanden till
följd af slaganfall i början af år 1876 blifvit oförmögen att förrätta
sin länsmanstjenst, utan att någon förbättring i hans helsotillstånd
vore att förvänta, samt sökanden saknade egna medel för sin och sin
familjs utkomst, pension å allmänna indragningsstaten måtte beredas
honom, ehuru stadgade vilkor i afseende å ålder ännu icke vore uppfylda,
när han, i anseende till berörda obotliga sjukdom, nödgades från
tjensten söka afsked;

och hade Kong!. Maj:ts befallningshafvande, med vitsordande att
sökanden med redbarhet, nit och skicklighet utöfvat sin tjenstebefattning,
hemstält, att, då, enligt det för honom utfärdade läkarebetyg,
icke någon förbättring i sökandens helsotillstånd kunde emotses, samt
det vore med svårighet förenadt att, ensamt mot tjenstgöringspenningarne,
kunna fortfarande erhålla lämplig person till bestridande af
länsmanstjensten inom ifrågavarande besvärliga distrikt, innefattande
jemväl Vernamo köping, Kongl. Maja täcktes hos Riksdagen föreslå,
att sökanden, hvilken i 32 år varit uti statens tjenst och enligt gällande
föreskrifter vore berättigad att, sedan han år 1881 uppnått 55
års ålder, från civilstatens pensionsinrättning uppbära en årlig pension
af 600 kronor, måtte å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
af en fyllnadspension till enahanda belopp.

Af handlingarne i målet inhemtades, att sökanden, som vore
född den 4 augusti 1826 och således uppnått en ålder af mer än 54
år, den 15 juni 1841 antagits till skrifvare å kronofogdekontor och
derstädes under flera år tjenstgjort, samt att han den 10 oktober 1848
konstituerats och förordnats till sin nu innehafvande länsmanstjenst,
hvilken han alltså beklädt öfver 32 år; och innehölle det för sökanden
den 14 sistlidne september utfärdade, läkarebetyg, att han, som flera år
lidit och fortfarande lede af följderna utaf ett slaganfall, yttrande sig
i förlamning i venstra armen och benet, vore alldeles oförmögen att
sköta sin länsmanstjenst, äfvensom att för framtiden ingen förbättring
vore att vänta uti sökandens helsotillstånd.

Uti häröfver infordradt, den 21 sistlidne oktober afgifvet underdånigt
utlåtande hade direktionen för civilstatens pensionsinrättning
anfört, att, enär sökanden, som från och med november månad 1848
till pensionsinrättningen erlagt stadgade utgifter, varit i rikets tjenst
öfver 30 år och derunder sin omförmälda afgiftsskyldighet behörigen
fullgjort, men han ännu icke uppnått den för pensions tillträdande
bestämda ålder af fylda 55 år, sökanden, om han dessförinnan från
sysslan afginge, vore, jemlikt § 16 af gällande reglemente för civil -

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

statens pensionsinrättning den 30 november 1877, berättigad att, efter
uppnådd sådan ålder, så framt han behörigen fortfore med afgifters
erläggande, under den tid, som i samma ålder bruste, tillträda för sin
öfriga lifstid pension i sjette klassen af nämnda inrättning med 600
kronor årligen.

Statskontoret hade derefter uti infordradt underdånigt yttrande
åt den 18 nästlidne november anfört: att genom nådiga brefvet, den
1 juni 1877 vore, bland annat, stadgadt, att civile embets- och tjensteman
samt betjente, hvilkas aflöning på grand af reglering vid 1876
års riksdag eller sedermera fördelats i lön och tjenstgöringspenningar,
vore berättigade att, då de . uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår,
vid afskedstagande! från tjensten å allmänna indragningsstaten undfå
pension till lönens hela belopp; att, enligt den vid 1878 års riksdag
skedda lönereglering för visse af landsstatens tjensteman, länsmännens
aflöning numera utgjordes af lön 900 kronor, förutom tjenstgöringspenningar
600 kronor och expensmedel 100 kronor, hvartill för sökanden,
jemlikt nådiga brefvet den 17 januari 1879, komme ett personligt
ålderstillägg till lönen af 300 kronor, så att denne i sin helhet
för honom utgjorde 1,200 kronor; att i följd häraf pension å allmänna
indragningsstaten till motsvarande belopp skulle honom tillkomma,
derest lian hade uppfylt de vilkor, som för rätt till pension å nämnda
stat blifvit uti 1877 års nyss åberopade nådiga bref stadgade; att, då
emellertid sökandens anställning å kronofogdekontor, utan att vara
i statens tjenst antagen, icke kunde medföra rätt till tjensteårsberäkning
för vinnande af rättighet till pension å allmänna indragningsstaten,
sökanden ännu icke i afseende å tjensteåldern fullgjort det
vilkor, som för åtnjutande af berörda förmån sålunda föreskrifvits; att
han likaledes icke på långt när uppfyllt det stadgade vilkoret beträffande
lefnadsaldern; men att, med afseende å innehållet af det för
honom utfärdade läkarebetyg, hans väl vitsordade tjenstgöring samt
svårigheten och olämpligheten af tjenstens fortsatta uppehållande genom
vikarie, statskontoret ansåge, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts befallningshafvande, sig böra i underdånighet tillstyrka,
att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition derom,
att Svensson, hvilken, enligt hvad direktionen för civilstatens pensionsinrättning
upplyst, blefve vid 55 års ålder berättigad att för sin öfriga
lifstid från nämnda inrättning tillträda en årlig pension af 600 kronor,
så framt han behörigen fortfore med afgifters erläggande till inrättningen
under den tid, som i samma ålder bruste, måtte å allmänna indragningsstaten
få uppföras till åtnjutande af en fyllnadspension till

Nionde hufvudtiteln: bil. 4.

enahanda belopp, eller 600 kronor årligen, att utgå från och med månaden
näst efter den, då sökanden, efter uppnådda 55 lefnadsår, från
tjensten erhölle afsked.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att länsmannen
Svensson, efter fylda 55 lefnadsår, finge från och med månaden näst
efter den, hvari han med pension ur civilstatens. pensionsinrättning
från tjensten afginge, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna
indragningsstaten fyllnadspension till så stort belopp, att detta
tillsammans med pensionen från nämnda inrättning utgjorde 1,200 kronor,
eller sex hundra kronor årligen.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder lemna bifall härtill samt
befalte, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslaget till reglering af
utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:
W. J. Mocligh.

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert ,

Themptander.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog derefter:

En af framlidne landshöfdingen i Malmöhus län m. m. Axel Pensionat
Adlercreutz’ efterlemnade enka Märta Hedvig Sofia Adlercreutz, född
Lewenhaupt, till Kongl. Maj:t ingifven ansökning, deruti hon, med creuté enka.
bifogande af styrkt transsumt utaf den efter landshöfdingen Adlercreutz
förrättade bouppteckning, i underdånighet anhållit, att, då hennes bemälde
man den 20 sistlidne maj aflidit vid 59 års ålder och hon således
ensam finge draga försorg om deras sex oförsörjda barn, utan att
dertill eg a annan tillgång än den henne från civilstatens pensions -

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

inrättning tillkommande pension, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
göra framställning derom, att pension å allmänna indragningsstaten
måtte henne och de oförsörjda barnen förunnas.

De vid ansökningen fogade handlingar utvisa, att landshöfdingen
Adlercreutz efterlemnat, jemte ofvannämnda enka, sex omyndiga barn,
nemligen fyra söner, födda 1864, 1866, 1868 och 1871, och två döttrar,
födda 1856 och 1862, samt att vid bouppteckning den 15 sistlidne juli
tillgångarne i boet befunnits utgöra 562,241 kronor 32 öre, under det
att skulderna uppgått till 602,472 kronor 46 öre, hvadan således en
brist förefanns till belopp af 40,231 kronor 14 öre.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har i
afgifvet underdånigt utlåtande af den 29 nästlidne november förmält,
att, enligt hvad statskontoret inhemtat, landshöfding Adlercreutz, som
inträdde i statens tjenst år 1842, erhållit ordinarie tjenst såsom fiskal
i Svea hofrätt år 1850, utnämnts till assessor i nämnda hofrätt 1853,
till revisionssekreterare 1857, till justitieråd 1860, till president i Göta
hofrätt 1868, till statsråd och chef för civildepartementet samma år
samt till justitiestatsminister den 3 juni 1870, hvilket embete han
innehaft under nära fyra års tid, hvarefter han den 8 april 1874 utnämndes
till landshöfding i Malmöhus län; att landshöfding Adlercreutz
under många riksdagar varit en af svenska folkets representanter dels
såsom sjelfskrifven ledamot af ridderskapet och adeln och dels i egenskap
af valdt ombud i riksdagens andra kammare; äfvensom att, i
afseende å den pensionsrätt, som kunde tillkomma sökanden från civilstatens
pensionsinrättning, statskontoret erhållit den upplysning, att
hon erhållit pension från enskilda enke- och pupillfonden till årligt
belopp af 1,200 kronor samt att hon syntes berättigad till en årlig
pension af 300 kronor från allmänna enke- och pupillfonden, hvarom
ansökning till Kongl. Maj:t ingifvits; och hade statskontoret, med afseende
å det synnerligen framstående sätt, hvarpå landshöfdingen
Adlercreutz utöfvat de mångfaldiga honom anförtrodda vigtiga befattningar
och uppdrag, samt då styrkt vore, att hans efterlefvande enka
och många barn befunne sig i bekymmersamma ekonomiska omständigheter,
hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition
derom, att till understöd åt landshöfdingen Adlercreutz’ enka
för hennes framtida bergning och såsom hjelp till barnens uppfostran
måtte å allmänna indragningsstaten anvisas ett belopp af 2,000 kronor
årligen, att från och med nästlidne juni månad beräknas och utgå.

Med afseende å landshöfdingen Adlercreutz’ för fäderneslandet
synnerligen gagnande verksamhet under en nära fyratioårig embetsmannabana,
dervid han beklädt flera af samhällets mest ansvarsfulla

Nionde hufvudtiteln: bil. 5.

och maktpåliggande befattningar, samt då hans efterlemnade enka för
sin framtida bergning och flera oförsörjda barns uppfostran icke egde
annan tillgång än det understöd, som vore att från civilstatens pensionsinrättning
påräkna till belopp af högst 1,500 kronor, hemstälde statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att bevilja landshöfdingen
Adlercreutz’ enka en årlig pension af två tusen kronor, att från
allmänna indragningsstaten utgå från och med juni månad 1880, eller
månaden näst efter den, i hvilken hennes man aflidit.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla denna hemställan
samt förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas finansdepartementet
till iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:

A. Wennberg.

Nionde hufyudtiteln: bil. 6.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december
1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eichert och

ThEMPT ANDER.

Departementschefen, statsrådet Hederstierna föredrog derefter i
underdånighet:

Pension för En af chefen för Flyinge stuteri, hofstallmästaren m. in. Achates

Ilyinge stil- Carl Vilhelm Ernst Ulrik von Plåten gjord, af stuteriöfverstyrelsen
tv* É'' u met^ memorial den 13 sistlidne oktober insänd underdånig ansökning,
von Plåten, att han, hvilken uppnått en ålder af nära 65 år och varit i statens
tjenst anstäld öfver 46 år, måtte, då han vid fylda 65 år från tjensten

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

afginge, erhålla en årlig pension å allmänna indragningsstaten af

5,000 kronor, motsvarande hans nu innehafvande kontanta lön.

Af ansökningshandlingarna inhemtades: att von Plåten, som vore
född den 30 juni 1816, blifvit den 24 december 1833 antagen till
korporal vid då varande kronprinsens husarregemente; att han år
1836 blifvit underlöjtnant vid samma regemente och sedermera derstädes
befordrats till löjtnant och ryttmästare, från hvilken sistnämnda
beställning han år 1862 erhållit afsked; samt att han redan derförut
den 9 september 1859 utnämnts till sin nu innehafvande befattning,
chef för Flyinge stuteri, hvilken tjenst han således beklädt i mera än
21 år.

Det insända läkarebetyget innehölle, att von Plåten under de senare
åren ofta besvärats af stenbildningar och att, oaktadt lyckliga
operationer, dessa lidanden dock i förening med eu framskriden ålder
haft till följd, att krafterna minskats, hvadan han för att rätt vårda
sin helsa väl behöfde att numera få åtnjuta en hvila, som endast
minskade göromål åt honom kunde bereda.

Uti sitt ofvan omförmälda underdåniga memorial har stuteriöfverstyrelsen,
under tillkännagifvande, att sökanden icke fullgjort de vilkor
i afseende å tjenstetid vid armén, som berättigade honom till pension
från arméns pensionskassa, i underdånighet hemstält, det Kongl.
Maj:t täcktes såsom ett erkännande af det nit samt den skicklighet
och omtanka, sökanden i berörda chefsbefattning städse ådagalagt,
hos nästkommande Riksdag i nåder föreslå honom att, då han efter
fylda 65 år från sagda chefsbefattning afginge, å allmänna indragningsstaten
komma i åtnjutande af en årlig pension af 5,000 kronor.

Till följd af erhållen nådig remiss har statskontoret i underdånigt
utlåtande den 25 nyssnämnda oktober månad anfört: att de, i
afseende å embets- och tjenstemäns berättigande till pension å allmänna
indragningsstaten, meddelade allmänna nådiga föreskrifter icke
kunde, beträffande innehafvare af ifrågavarande tjenstebefattning, anses
tillämpliga, men att Riksdagen likväl, i anledning af särskilda nådiga
framställningar, vid olika tillfällen medgifvit dylik förmån till åtskilliga
innehafvare af likartade befattningar, hvaribland till chefen för Ottenby
stuteri, hofstallmästare!! J. W. Beijer, hvilken fått sig tillagd en årlig
pension å allmänna indragningsstaten af 4,000 kronor; samt att med
hänsyn härtill och då sökanden, förutom åtskilliga naturaförmåner,
upptagna till ett sammanlagdt värde af 1,700 kronor, åtnjöte en kontant
lön af 5,000 kronor, och beloppet i allmänhet af pensionen för
civile embets- och tjenstemän, hvilkas aflöning, i likhet med sökandens,
icke vid nyligen skedd reglering blifvit i lön och tjenstgöringsBih.
till lliksd. Brnt. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 3

Nionde liufyudtiteln: bil. 6.

Pension för
bokhållaren
vid Flyinge
stuteri G. G.

Tullberg.

penningar fördelad, motsvarade, när lönen uppginge till den summa
sökanden åtnjöte, 80 procent af lönen, eller 4,000 kronor, statskontoret,
med derjemte fästadt afseende å sökandens långvariga och väl vitsordade
tjenstgöring samt behofvet för honom att, då han uppnådde den
ålder, vid hvilken pension af civile embetsman i allmänhet erhölles,
från tjensten afgå, funnit sig böra i underdånighet tillstyrka, det
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att
sökanden, hvilken icke uppbure någon pension från arméns pensionskassa,
måtte tilläggas rättighet att, då han efter uppnådd ålder af 65
år från chefsbefattningen för Flyinge stuteri afginge, å allmänna indragningsstaten
under sin återstående lifstid uppbära en årlig pension
af 4,000 kronor.

Med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkte statsrådet
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes, i betraktande af hofstallmästaren
von Plåtens långvariga och väl vitsordade verksamhet i det
allmännas tjenst, föreslå Riksdagen medgifva, att hofstallmästare!! von
Plåten Unge från och med månaden näst efter den, då han vid fylda
65 år afginge från befattningen såsom chef för Flyinge stuteri, å allmänna
indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära eu årlig
pension af 4,000 kronor.

Stuteriöfverstyrelsens underdåniga memorial den 15 sistlidne september
angående bokhållaren vid Flyinge stuteri, hofkamreraren Carl
Gustaf Tullbergs anhållan, att, enär han, som uppnått en ålder af omkring
73 år och öfver 48 år varit i statens tjenst anstäld, numera till
följd af försvagad helsa vore urståndsätta att sin innehafvande bokhållarebefattning
fortfarande bestrida, bemälda styrelse måtte i underdånighet
föreslå honom till erhållande vid afskedstagande! af en årlig
pension af 1,500 kronor.

För egen del hade stuteriöfverstyrelsen, jemte tillkännagifvande,
att stuteribokhållarens löneförmåner, förutom kontant lön 1,500 kronor,
utgjordes af fri bostad med planteringsland, 5 famnar ved samt foder
och bete till 3 kor, hvilka förmåner kunde uppskattas till minst 600
kronor, samt med vitsordande af sökandens långvariga och trogna
tjenst, i underdånighet hemstält, huruvida Kongl. Maj:t skulle finna
skäligt att såsom pension åt sökanden hos näst sammanträdande Riks -

Nionde lnifvudtiteln: bil. 6.

dag föreslå ett årligt belopp af 1,500 kronor, att å allmänna indragningsstaten
uppföras.

Enligt ansökningshandlingarna vore Tullberg född den 5 december
1807. Sedan lian på grund af särskilda förordnanden bestridt
länsmanstjenst under sammanlagdt 2 år 3 månader, erhöll han å sin nu
innehafvande stuteribokhållaretjenst under den 23 april 1834 förordnande
och den 28 november samma år fullmakt, hvadan han innehaft
denna tjenst i 46^- år. I afseende å hans helsotillstånd innehölle ett
för honom utfärdadt läkarebetyg, att lian under de senaste två åren
ofta varit besvärad och lidande af rheumatiska åkommor samt, i följd
af dessa krämpor, flere gånger varit nödsakad att genom vikarie fullgöra
de honom åliggande göromål vid stuteriet, samt att, med afseende
å sökandens ålder, han ansåges väl behöfva fullkomlig befrielse
från alla tjensteåligganden vid stuteriinrättningen.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet blifvit infordradt, hade
anfört, att, ehuru sökanden i allo uppfylt de allmänna vilkor, som före
vidtagande af de senaste löneregleringarne, dervid aflöningen fördelats
i lön och tjenstgöringspenningar, vore i författningarne stadgade för
civile ombets- och tjenstemäns berättigande till pension å allmänna
indragningsstaten, likväl och då den tjenstebefattning, sökanden innehade
vid stuteriet, för hvilket sådan lönereglering ej egt rum, icke
kunde hänföras till dem, för hvilka eu dylik förmån blifvit medgifven,
sökanden saknade rätt till den förmån, han begärt; men att, då vid
sökandens långt framskridna ålder ifrågavarande tjenstebefattning icke
syntes kunna af honom längre uppehållas, och billigheten torde kräfva,
att han efter en så långvarig och väl vitsordad tjenstgöring icke ginge
i mistning af alla sina löneförmåner utan finge behålla den kontanta
lönen, såsom erforderlig för hans uppehälle under ålderdomen, statskontoret
ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t
täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition derom, att sökanden
berättigades att från och med månaden näst efter den, uti hvilken
afsked från bokhållarebefattningen vid Flyinge stuteri honom beviljades,
å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid undfå en
årlig pension af 1,500 kronor, motsvarande den kontanta lön, han nu
uppbure.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att bokhållaren
vid Flyinge stuteri Tullberg finge från och med månaden näst efter
den, uti hvilken afsked från bokhållarebefattningen varder honom beviljadt,
å allmänna indragningsstaten under sin återstående lifstid
undfå eu årlig pension af 1,500 kronor.

Nionde hufvudtiteln: bil. 6.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla hvad statsrådet
i näst föregående två mål hemstält samt befalte, att utdrag af detta
protokoll skulle meddelas finansdepartementet till iakttagande vid
uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.

Ex protocollo:
Axel Hegardt.

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 5
januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von (Utter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld.

Richert och
Themptander.

Vidare anförde statsrådet Hammarskjöld i fråga om vissa anslag
under nionde hufvudtiteln:

“Hos Eders Kongl. Maj:t har domkapitlet i Upsala uti underdånig
skrifvelse den 22 juni 1880 förmält, att, sedan domkapitlet i skrifvelse
den 17 oktober 1877 gjort underdånig framställning om beredande af
pension å allmänna indragningsstaten för adjunkten vid allmänna läroverket
i Upsala Adolf Robert Enström, både under de tre år, som
derefter förflutit, det redan då af domkapitlet angifna förhållande, att
nämnde lärare icke skulle kunna i tjenstgöring återinträda, vunnit ytterligare
bekräftelse; och har domkapitlet nu, efter en af rektor vid läroverket
hos eforus särskildt gjord hemställan, under åberopande af domkapitlets
förra framställning i ämnet och med bifogande af ett den 14

Pension för
läroverksadjunkten
A.
B. Enström.

Monde hufvudtiteln: bil. 7.

juni 1880 utfärdadt läkarebetyg angående Enströms helsotillstånd,
underdånigst anhållit, att, då Enström från och med år 1867 varit af
sjukdom hindrad att sin tjenst vid läroverket utöfva, och enligt läkarebetyget
måste antagas allt framgent blifva dertill oförmögen, samt då
ett sådant missförhållande icke kunde vara utan men för läroverket,
livilket till följd deraf under lång tid saknat en af sina ordinarie lärare
och icke kunde motse någon ändring häruti på annat sätt än
genom den otjenstbare lärarens pensionering, Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen föreslå, att nödiga medel måtte för ändamålet
varda anvisade.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas, att adjunkten
Enström är född den 8 augusti 1828, att han börjat tjenstgöra vid
Upsala högre elementarläroverk under vårterminen 1856 och den 5
april 1861 erhållit fullmakt såsom adjunkt vid läroverket, i hvilken
egenskap han tjenstgjort till slutet af år 1866, samt att, enligt hvad
domkapitlet vitsordat, Enström under sin tjenstgöring städse ådagalagt
synnerligt nit och utmärkt lärareskicklighet och gjort sig känd för ett
värdigt och hedrande förhållande i lefveimet; varande genom det företedda
läkarebetyget styrkt, att Enström alltifrån hösten 1866 lidit af
ryggradssjukdom, som omöjliggör allt andligt arbete, och att hans tillstånd
icke visar något hopp om en sådan förbättring, att han skulle
kunna ^återtaga sin befattning såsom lärare.

Öfver ifrågavarande framställning har statskontoret afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande, hvari anförts, att Enström, som uppnått
en ålder af något öfver 52 år och varit anstäld i statens tjenst
under 24 år, visserligen ännu icke i afseende å lefnads- och tjensteår
uppfylt de genom nådiga brefvet den 12 november 1823 för civile
tjenstemäns pensionsrätt föreskrift^ vilkor, som, enligt nådiga brefvet
den 16 mars 1858, jemväl egde tillämpning å lärare vid allmänna läroverken;
men att statskontoret, på grund af läkarebetygets innehåll och
med afseende å hvad domkapitlet i frågan anfört och vitsordat, likväl
ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj :t täcktes
föreslå Riksdagen, att adjunkten Enström, hvilkens aflöning i denna
egenskap, enligt gällande stat, utgjordes af lön 1,500 kronor och personlig
tillökning 500 kronor, eller tillhopa 2,000 kronor, måtte från
och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked från adjunktsbefattningen
blefve honom beviljadt, uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af en mot tre fjerdedelar af berörda aflöning svarande
årlig pension af 1,500 kronor, utgörande det belopp, som han
under tjenstledighet för sjukdom vore berättigad uppbära.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, hemställer jag i under -

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

dårlighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
derom att, i öfverensstämmelse med hvad förut i flera likartade
fall egt rum, adjunkten Enström må erhålla rätt till pension å
allmänna indragningsstaten till belopp af 1,500 kronor årligen, att utgå
från . och med månaden näst efter den, hvari afsked från adjunktsbefattningen
varder honom beviljadt.

Domkapitlet i Linköping har insändt och förordat en af läraren
i teckning vid allmänna läroverket i nämnda stad samt vid folkskolelärareseminariet
derstädes Carl Henrik Wallberg gjord underdånig ansökning,
att åt honom, som uppnått en ålder af mer än 70 år och numera,
i. anseende till helsans försvagade tillstånd, vore oförmögen att
sköta sina befattningar, matte beredas rätt till en årlig- pension af

2,000 kronor. ö 1

Af handlingarne inhemtas, att Wallberg är född den 21 september
1810; att lian från den 21 februari 1846 varit anstäld såsom vikarierande
och från den 1 juli samma år såsom ordinarie lärare i teckningvid
Linköpings dåvarande gymnasium samt högre lärdoms- och apologistskola
äfvensom från den 27 augusti 1862 bestridt teekningslärarebefattningen
vid Linköpings folkskolelärareseminarium; att Wallberg
under denna långa tjenstetid af nära 35 år, innan ålder och sjuklighet
gjorde honom oförmögen att vidare sköta sina befattningar, med nit
och skicklighet fullgjort sina åligganden; att enligt för honom utfärdadt
läkarebetyg Wallberg är lidande af kronisk rheumatism; samt att
han är i behöfvande omständigheter.

Statskontoret, hvars yttrande öfver ansökningen infordrats, har
anfört att, då teckningsläraretjenst vid allmänt läroverk, ehuru lön
derför funnes å ordinarie stat uppförd, icke torde kunna hänföras till
de tjänster vid dessa läroverk, för hvilka pensionsrätt å allmänna indragningsstaten
blifvit jemlik t nådiga brefvet den 16 mars 1858, medgifven,
samt förhållandet syntes vara enahanda i afseende å teckningslärarebefattning
vid folkskolelärareseminarium, statskontoret ansågé
sökanden icke kunna utan särskild framställning till Riksdagen blifva
berättigad till ifrågavarande förmån; och enär sökanden, enligt hvad
läkarebetyget innehölle, vore oförmögen att sköta sina befattningar,
samt deras fortsatta uppehållande genom vikarie icke kunde vara lämpligt,
funne statskontoret, i betraktande af sökandens höga ålder och
val vitsordade tjenstgöring, sig böra i underdånighet tillstyrka framställning
till Riksdagen derom, att Wallberg, hvilkens aflöning enligt

Pension för
teckningsläraren
C. H.
Wallberg.

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Pension för
öfverläraren
J. Z. Blackstadius.

gällande stater utgjorde för lians befattning vid allmänna läroverket

1,000 kronor i lön och 500 kronor såsom personligt ålderstilläg-g, eller
tillsammans 1,500 kronor, samt för befattningen vid seminariet 800
kronor såsom arvode, och således för begge tjensterna uppgång^ till
2,300 kronor, måtte, enär pension endast för den ena befattningen
syntes böra i öfverensstämmelse med antagna allmänna grunder ifrågakomma,
berättigas att, efter afskeds erhållande, å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 1,500 kronor, motsvarande den aflöning,
han såsom lärare i teckning vid allmänna läroverket åtnjöte.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen föreslå, att
teckningsläraren Wallberg må erhålla rätt att från och med månaden
näst efter den, i hvilken afsked varder honom, såsom lärare i teckning
vid allmänna läroverket och vid folkskolelärareseminariet i Linköping,
beviljad t, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension å 1,500
kronor.

I en till kommerskollegium aflåten och af detta embetsverk till
Eders Kongl. Maj:t öfverlemnad skrifvelse har styrelsen för tekniska
skolan i Stockholm, på anhållan af öfverläraren derstädes Johan
Zacharias Blackstadius, hemstält, att åt denne måtte beredas pension,
att utgå sedan han erhållit afsked från sin befattning.

Af styrelsens berörda skrifvelse och dervid fogade handlingar inhemtas:
att Blackstadius är född den 14 mars 1816; att han, efter
idkade studier dels vid akademien för de fria konsterna, der han sedermera
blifvit vald till agréé, och dels i utlandet, under åren 1854—1856
tjenstgjort såsom vikarierande lärare vid dåvarande slöjdskolan och
alltsedan 1859 varit derstädes anstäld såsom öfverlärare i teckning och
målning af figur och landskap; att han under sin tjenstetid med skicklighet
samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden, men
numera vid snart uppnådd ålder af 65 år, enligt för honom utfärdad!
läkarebetyg, lede af en ögonsjukdom, hvarigenom han vore urståndsätta
att sköta den till större delen vid eldsljus pågående och derför särdeles
ansträngande undervisningen i förenämnda läroämne; att Blackstadii
aflöning, som till och med vårterminen 1867 utgått med viss ersättning
för timme, utgjort från och med den 1 september samma år till
och med den 30 juni 1869 2,000 kronor och från sistnämnde dag till
utgången af år 1874 2,300 kronor, hvilket belopp med 1875 års in -

Nionde hufvudtitelii: bil. 7.

gång blifvit förhöjd t med tjugu procents dyrtidstillägg, eller till 2,760
kronor, men att hans aflöning numera, från och med den 1 september
1879, i följd af minskad undervisningskyldighet faststälts till 2,050
kronor; samt att, enär den vid slöjdskolans ombildning till teknisk
skola inrättade högre konstindustriela afdelning, för uppfyllande af sitt
ändamål, uppstälde högre och mera speciela fordringar på skolans
verksamhet, och hvad beträffade undervisningen i figurteckning och
landskapsmålning det visat sig nödigt vidtaga af dessa förhållanden
påkallade förändringar, styrelsen, i betraktande af Blackstadii framskridna
ålder och försvagade synförmåga, ansett sig böra för undervisningen
i nyssnämnda ämne anställa annan lämplig person samt förklara
Blackstadius tills vidare tjenstledig.

Angående den ifrågasatta pensionens belopp har styrelsen hemstält,
att detsamma måtte bestämmas till 2,000 kronor, motsvarande
ungefärligen Blackstadii nuvarande aflöning och ej fullt uppgående
till tre fjerdedelar af den högsta lön, han före skolans omorganisation
åtnjutit. Kommerskollegium har, med afseende å de af styrelsen anförda
förhållanden och med hänsyn jemväl dertill, att den af Blackstadius
uppburna aflöning svårligen satt honom i tillfälle att göra hägra besparingar
för framtiden, samt att, enligt ett bland handlingarna befintligt
intyg, Blackstadius skulle i saknad af sin lön vid tekniska skolan
råka i ytterst torftiga omständigheter, i underdånighet tillstyrkt, att
honom måtte tillerkännas pension till så stort belopp, omständigheterna
kunde medgifva.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att,
ehuru lärarne vid tekniska skolan i Stockholm, hvarken före eller efter
dess omorganisering, blifvit berättigade till pension å allmänna indragningsstaten,
äfven om de uppfyllt de vilkor, som för en sådan förmåns
åtnjutande af civile embets- och tjensteman samt lärare vid de allmänna
läroverken och en del tekniska läroanstalter blifvit i författningarna
stadgade, statskontoret likväl, i betraktande af Blackstadii
väl Vitsordade tjenstgöring, långt framskridna ålder, oförmåga att
vidare uppehålla befattningen och medellöshet, ansåge sig böra tillstyrka
framställning hos Riksdagen om pension för Blackstadius till
ett belopp, motsvarande ungefärligen tre fjerdedelar af hans nuvarande
aflöning, eller 1,500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter
den, då han, efter fylda sextiofem år, från öfverlärebefattningen erhölle
afsked.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning
derom, att öfverläraren Blackstadius må från och med månaden
Bill. till Rihsd. Prot. 1881. I Sami. 1 Afcl. 4

Nionde hufvudtiteln: bil. 7.

Pension för
professoren
H. J. Berens’
enka.

näst efter den, i hvilken han erhåller afsked från sin befattning, å
allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 1,500 kronor
årligen.

I skrifvelse den 4 september 1880 bär musikaliska akademien
underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen utverka
en årlig pension af statsverket till belopp af 800 kronor åt framlidne
läraren i instrumentering och komposition vid det under akademiens
inseende stälda läroverk, professoren Hermann Johannes Berens’
enka Mathilda Berens, född Brauner; till stöd för hvilken anhållan
akademien anfört bland annat: att Berens, som afled den 9 maj 1880,
efterlemna! jemte enkan fyra barn, bland dem en son, född år 1862,
och två ogifta döttrar, födda 1858 och 1859, utvisande den efter honom
förrättade bouppteckningen en behållen tillgång af 1,974 kronor 46
öre; att Berens, hvilken år 1861 förordnats till lärare i nämnda ämnen
vid akademiens läroverk, med den mest berömvärda omsorg och nit
samt på ett för akademien synnerligen tillfredsställande sätt skött denna
befattning, likasom lian ock under en följd af år ledt orkesteröfningarne
vid konservatoriet; att hos honom varm kärlek till ämnet, framstående
förmåga som lärare och eu aldrig svikande pligttrohet förenat sig att
gorå hans verksamhet af stor betydelse för akademiens undervisningsverk
i dess helhet, jemte det han, såsom en bland våra mest framstående
och flitige tonsättare, frambragt verk, Indika häfdade sin plats
vid sidan af det bästa vår tonkonst har att uppvisa; att han under
sin föregående tjenstgöring såsom musikdirektör vid lifregementets
husarkår lemna! ett varaktigt minne uti en af honom stiftad understödskassa
för musikkåren; att emellertid ingen af de befattningar,
Berens under olika skeden af sitt lif beklädt, kunnat betrygga hans
och familjens ekonomiska existens, helst hans löneförmåner vid akademien
under största delen af de nära 20 år, han derstädes verkat,
endast uppgått till omkring 1,500 kronor om året, hvarföre han ock
måst underkasta sig ett mycket ansträngande enskildt arbete, som i
förtid brutit hans krafter.

Med afseende på professoren Berens’ sålunda vitsordade förtjenster
både såsom lärare och tonsättare samt i öfrigt förekomna bevekande
omständigheter, hemställer jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att på allmänna indragningsstaten
bevilja professoren Berens’ enka Mathilda Berens, född Brauner,

Nionde hufyudtiteln: bil. 7.

en årlig pension till belopp af 500 kronor, att under hennes återstående
lifstid utgå från och med innevarande år och så länge hon förblifver
enka,

Med underdånig skrifvelse den 13 oktober 1880 bär medicinalstyrelsen
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat en af direktionen för
hospitalet i Visby samt Gotlands läns lasarett och kurhus till styrelsen
insänd, af läkaren vid nämnda hospital och lasarett, medicine doktorn
Jesper Gustaf Ernst Leijer gjord underdånig ansökning om rätt
för honom att, vid afskedstagande! från den med lasarettsläkarebefattningen
förenade hospitalsläkaretjensten, åtnjuta af hospitalsmedlen
såsom pension ett mot hospitalsläkarelönen svarande belopp af 500
kronor.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas: att Leijer, som
är född den 6 augusti 1823 och således uppnått en ålder åf 57 år,
den-1 april 1847 inträdt i statens tjenst och den 27 oktober 1859
blifvit i nåder utnämnd till hospitalsläkare i Visby; att Leijer, enligt
föfjf? e- °- professoren Carl J. Rossander, lider af börjande grå starr
å båda ögonen och derigenom är urståndsatt att, såsom'' sig bör, sköta
sin tjenst, samt att han jemväl, enligt ett af provinc.ialläkaren Axel Gods
meddeladt betyg, lider af organiskt hjertfel, kronisk rheumatism och
allmän svaghet; och har direktionen förordat ifrågavarande ansökning
samt. erinrat, hurusom Leijer under sin tjenstetid tagit initiativ till
hospitalets utvidgande; att numera, i anseende till hans af sjukdom
vållade oförmåga att sin tjenst bestrida, det vore med det allmännas
fördel bäst öfverensstämmande, om annan läkare vid hospitalet finge
anställas; samt att den lön, Leijer såsom hospitalsläkare uppbure, eller
500 kronor, vore särdeles ringa, såsom ock framginge af en jemförelse
med löneförmånerna för öfverläkarne vid öfriga hospital.

För egen del har medicinalstyrelsen, med vitsordande att Leijer
med särdeles nit och ordentlighet skött hospitalsläkaretjensten, i underdånighet
hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos''Riksdagen göra
framställning derom, att Leijer måtte å allmänna indragningsstaten
beviljas för lians återstående lifstid ett pensionsbelopp, svarande mot
hans lön såsom hospitalsläkare, eller fem hundra kronor, dock med
vilkor, att Leijer komme i åtnjutande af denna pension först från och
med månaden näst efter den, då han, efter erhållet afsked, frånträder

Pension för
hospitalsläkaren
J. G.
E. Leijer.

Nionde liufvudtiteln: bil. 7.

den med hospital slak aresysslan för närvarande förenade läkarebefattningen
vid Gotlands läns lasarett.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, tillstyrker jhg i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen, att på
allmänna indragningsstaten bevilja hospitalsläkaren Leijer en årlig pension
till belopp af 500 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, då han, efter erhållet afsked, frånträder förenade läkarebefattningarne
vid hospitalet i Visby samt vid Gotlands läns lasarett
och kurhus.»

Hvad föredragande departementschefen beträffande de under
nästförestående fem punkter upptagna ärenden hemstält och föreslagit
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfrige
ledamöter, i nåder gilla; och skulle protokollsutdrag härom till finansdepartementet
öfverlemnas till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och
behof.

Ex protocollo;

Alfred Zimmennan.

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

reffleWPaförårntT88e9fenff?edr0f fÖljande ärenden rörande

reglering tor ar 1882 af de anslag a nksstatens nionde hufvudtitel
Imlka röra landtförsvaret; och anförde dervid beträffande ’

armens pensionering:

tionen’™ “ wl? ^ 29 f''rtlid“e sePtember direk- » för

. o pensionskassa i afseende å beloppet af det kre- arméns P

d tv som for ar 1882 kan erfordran för ifrågavarande ändamål meddelat
tok hMl7eeUer att tTnft ,mder samma förutsättning

t mnlUTUL e för 4r 1882 ^°lä™« <mm“a soZ
Blh- tdl Klcsd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. - ’

Nionde hufvudtiteln: bil. 8.

efter afdrag af skilnaden mellan den numera kända och den förut beräknade
bristen i pensionskassans inkomster för år 1879, komme att
belöpa sig till omkring 1,100,000 kronor.

Som likväl skyldigheten att afgå ur tjenst icke inträder förr än
tre år efter den för pensions erhållande föreskrifna lefnadsålder, hade
den årliga tillkomsten af pensioner icke motsvarat den, som beräknats
kunna ega i’um, och syntes i följd häraf ett sa stort öfverskott a 1880
års kreditiv kunna uppstå, att direktionen, med antagande af samma
förhållande äfven framgent i afseende å pensionernas tillkomst, a.nsåge
detsamma blifva tillfyllest att betäcka sa väl förut beiäknad brist för
år 1881 som ock den brist, hvilken kan uppkomma för år 1882, i
händelse kreditivet för samma år bestämdes endast till enahanda belopp
som hittills, eller 900,000 kronor.

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och enligt direktionens
anhållan, får jag underdånigst hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att, i likhet med. hvad de senare aren
egt ruin, å extra stat för ar 1882 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,
att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen
pensionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet föi
pensionskassan att afstå det för aret densamma tillkommande fölhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthallsafgifterna, dels till
fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder
för sådana pensioners utgående; som ock medgifva, att hvad af de till
pensioneringen under innevarande ar anslagna medel kan blifva oanvändt
må för det kommande årets pensionering användas.»

Uppå statsrådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkan täcktes
Hans Maj:t Konungen till alla delar gilla och bifalla hvad nu i afseende
på regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel blifvit
af departementschefen föreslaget och hemstäldt; och skulle, angående
hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder beslutit, utdrag af protokollet finansdepartementet
meddelas, för att läggas till grund vid författandet af
Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och. behof, i hvad
den kan komma att röra landtförsvaret; hvarjemte de till dessa statsregleringsärenden
hörande handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo:

Edv. Kolmodin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

Finansplanen.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållit inför Hans
May.t Konungen i statsrådet åt Stockholms slott den 5
januari 1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre

Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

IIederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Härefter yttrade herr statsministern:

“De anslag Eders Kongl. Maj:t på de särskilda departementschefernes
föredragning beslutat äska af Riksdagen för år 1882 utgöra sålunda
:

Bill. till lliksd. Brok 1881. 1 Sand. 1 Å/d.

Sammanfattning
af
utgifterna
under hufvudtitlarne.

Utgifter utom
hufvudtitlarne.

Riksgäldskontor
ets
ställning.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

I hufvudtiteln,ordinarie
II „ ordinarie
,, extra ordinarie

3,751,000:

45,000:

1,218,000:

III	,, ordinarie	613,800	J
	„ extra ordinarie	4,500	— 618,300: —,
IV	,, ordinarie 17,222,000	)
	,, extra ordinarie	1,535,000	—, 18,757,000: —,
V	„ ordinarie	5,275,000
	„ extra ordinarie	1,405,000	— 6,680,000: —,
VI	,, ordinarie	4,280,352
	,, extra ordinarie	1,389,648	—, 5,670,000:—,
VII	„ ordinarie 12,860,000	J
	„ extra ordinarie	200,000	—, 13,060,000: —,
VIII	„ ordinarie	9,891,408	>
	,, extra ordinarie	660,592	—, 10,552,000: —,
IX	„ ordinarie	2,280,000	)
	„ extra ordinarie	900,000	, 3,180,000: —

Härtill kommer den del af det beviljade låneunderstödet
för sänkning af sjöarne Hjelmaren och

Qvismaren, som bör utgå under år 1882,........................

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i skrifvelse
den 16 december 1880, som under litt. B. torde få biläggas
dagens protokoll, lemnat uppgift å de riksgäld skontorets
utgifter för år 1882, hvilka böra i riksstaten
uppföras. Enligt denna fullmäktiges beräkning, emot
hvilken jag icke har någon anmärkning att framställa,
utgöra dessa utgifter:
riksdags- och revisionskostnader samt

aflöningar in. m.........

annuiteter och räntor å

statsskuld.....................

med afdrag likväl af den
under samma år beräknade
inkomst af ränteoch
kapitalbetalningar
2,405,420: —, hvilket afdrag
för slutsummans aftra
import

13,268,603: 3

624,800:

kronor 63,531,300

300,000

13,268,603: 37; 624,800:

63,831,300:

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 3

transport 13,268,603: 37; 624,800: —; 63,831,300: —.

jemnande utföres med

allenast ........................... 2,405,403: 37^ 10,863,200: — 11,488,000: —.

Summan af statsverkets utgifter för år 1882 uppgår
således till ............................................................ kronor 75,319,300: —

och öfverstiger den förut beräknade tillgången, ,, 74,788,000: —,

med ............................................................................... kronor 531,300: —.

Statskontoret hade vid 1879 års slut från riksgäld skontoret erhållit
kassaförslärkning till sammanlagd! belopp af 16,500,000 kronor. Under
mars, april och maj 1880 återgäldade statskontoret häraf 3,500,000
kronor; men mot slutet af år 1880 uppstod på nytt behof af kassaförstärkning,
så att Eders Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning, den
23 december samma år bemyndigade statskontoret att under loppet af
första veckan i januari 1881 för nämnda ändamål hos riksgäldskontoret
lyfta 1,500,000 kronor, hvadan statskontorets skuld till riksgäldskontoret
för närvarande kan antagas uppgå till 14,500,000 kronor. Enligt den
utredning i afseende å anledningen till förevarande behof, som lemnats
vid föregående statsregleringar af dåvarande chefen för finansdepartementet,
grundar sig detta behof derå, att en betydlig del af de för utgifterna
under året beräknade statsinkomsterna ej inflyta förr än året derpå.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva af 1879 års Riksdag erhållit bemyndigande
att för betäckande åt statskontorets ifrågavarande skuld upplåna
erforderliga medel mot särskilda, af riksgäldskontoret utfärdade
obligationer, Indika dock skola infrias inom sex år från deras utgifningsdag.
Härigenom är visserligen provisoriskt ordnad! för behofvets fyllande;
men då behofvet, såsom af förut nämnda utredning framgår, icke
är af öfvergåendc beskaffenhet, anser jag nödvändigt att lör dess afhjelpande
förstärka statsverkets grundfond, som för närvarande utgör omkring
5,000,000 kronor, till så stort belopp, att statskontoret med tillhjelp
af denna grundfond må kunna bestrida statsverkets utgifter utan
att, annat än undantagsvis, anlita riksgäldskontoret om kassaförstärkning.
EU sådant ökande af statsverkets grundfond synes mig lämpligast
böra ske successive under en följd af år och på det sätt, att till
grundfonden årligen afsättas möjligen uppkomna öfverskott å föregående
statsregleringar och, derest dessa ej anses tillräckliga, jemväl en del af
statsverkets inkomster för året, intill dess grundfonden uppgått till erforderligt
belopp.

Statsverkets utgifter för år 1882 komma, såsom jag förut nämnt,
ad öfverstiga de beräknade tillgångarne -med 531,300 kronor. För att

Statskontorets
kassa/örstärkning.

TilltiggsbeviHflinti
för
år 1882.

Finansplanen: statsrådsprotokollet.

bereda tillgång till det sålunda felande beloppet, synes mig böra begagnas
samma utväg, som godkänts vid de två senaste riksdagarne, nemligen
att begära särskild tilläggsbevillning för år 1882. Och om denna bevillning
äskas till enahanda belopp, hvarmed den för innevarande år utgår,
eper ................................................................................ kronor 1,600,000: —,

skulle, efter afdrag af nyss nämnda till betäckande

af 1882 års utgifter erforderliga belopp.......... „ 531,800: —,

återstå ......................................................................... kronor 1,068,700: —,

Utgifter utom
riksstat.

livilket belopp jag, med tillämpning af hvad jag förut anfört angående
behofvet att förstärka statsverkets grundfond, anser böra för detta
ändamål användas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t må af Riksdagen
äska för år 1882, utom allmän bevillning efter nu gällande grunder,
en särskild tilläggningsbevillning, att utgå efter hvad__för tilläggsbevillningen
innevarande år är stadgadt, äfvensom föreslå Riksdagen, att,
till förstärkande af statsverkets grundfond för år 1882, anvisa ett be -

lopp af 1,068,700 kronor.

På föredragning af chefen för civildepartementet*) har Eders Kongl.
Maj:t förut i dag beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1882 anvisa till
utgående under samma år:

till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jern vägar ........................................................ kronor 850,000: ,

„ uppförande af byggnader i Stockholm för

statens jern vägstrafik ............................... „ 200,000: ,

„ fortsättande af statens jernvägsbyggnader

i Norrland, sammanlagdt ......................... „ 3,000,000:—.

Dessa belopp, tillsammans................................ kronor 3,550,000:—,

torde, i öfverensstämmelse med hvad förut egt rum, böra anvisas att
utgå från riksgäldskontor.

Enligt fullmäktiges mig lemnade, förut omförmälda uppgift, skulle
riksgäldskontor, efter bestridande af förut, till utgående under år 1882
anvisade utgifter, för samma år ega en beräknad tillgång af 3,687,259
kronor 68 öre, hvilken tillgång således öfverstiger det belopp, jag nu
föreslagit böra å riksgäldskontor anvisas.

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t Konungen bifalla
hvad herr statsministern sålunda hemstält och åt honom uppdraga att,

*) Se bil. till statsverlcsprositionen: “Sjette Inifvudtiteln".

Finansplanen: statsrådsprotokollet. 5

sedan han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga departementens
föredragning blifvit beslutadt med afseende å statsregleringen,
uppsätta och till justering inför Kongl. Maj:t anmäla förslag till nådig
proposition angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med
Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:

Axel Ädelgren.

Bill. till 1likså. Prot. 1881. 1 Sami. 1 Afd.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 1

Bil. litt. B.

Till Hans Excellens Herr Statsministern och Chefen för Kongl.

Finansdepartementet.

Med anledning af statsrådets och chefens för kongl. finansdepartementet
skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor den 12
nästlidne november hafva fullmäktige låtit upprätta och få härmed till
eders excellens öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver
riksgäldskontorets sannolika ställning vid slutet af hvardera året 1880
och 1881 samt redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1882.

I dessa beräkningar äro såsom vanligt ej upptagna inkomster,
utgifter och behållningar för de särskild! förvaltade fonderna, nemligen
jernvägshypoteksfonden samt de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder; i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen
för jernvägshypoteksfonden föranledts, böra af de till fonden
ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, i beräkningarne ej
finnes bland utgifterna uppförd den andel af annuiteterna för 1875 och
1878 års lån, som belöper å de obligationer af berörda lån, genom
hvilkas försäljning medel anskaffats till utlåningen från sistnämnda fond.

Det på statskontoret anvisade, riksgäldskontoret tillkommande
anslag till riksdags- och revisionskostnader, annuiteter å de fonderade
lånen och räntor å öfrig statsskuld beräknades af 1879 års Riksdag,
efter afdrag af de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar,
för år 1880 till 10,899,000 kronor, med hvilket belopp
anslaget ock såsom förslagsanslag i riksstaten för år 1880 uppfördes.
Till följd af på riksgäldskontorets inkomster och utgifter inverkande
förhållanden, hvilka vid uppgörande år 1879 af statsregleringen för år
1880 ej kunde med full noggranhet beräknas, kommer detta anslag
Bih. till Biksd. Prot. 1881. 1 Samt. 1 Afd. 1

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

att utgå med ett något högre belopp än nyssnämnda 10,899,000 kronor.
Fullmäktige hafva nemligen måst för ifrågavarande ändamål af statskontoret
reqvirera 11,422,390 kronor 59 öre.

Förr än riksgäldskontorets räkenskaper för innevarande år hunnit
afslutas och liqvid med statskontoret upprättas, kan det visserligen ej
visa sig till hvilket belopp detta förslagsanslag i verkligheten kommer
att uppgå; men då redan nu med säkerhet kan antagas att detsamma
kommer att öfverstiga de af Riksdagen beräknade 10,899,000 kronor,
och då, för så vidt nu kan bedömas, den del af de reqvirerade 11,422,390
kronor 59 öre, som — efter det sig visat, om och i hvad mån en del
resterande liqvider, exempelvis för Bergslagernas jernvägsaktiebolags
obligationer, Wessman—Barkens jernväg, Dalslands kanal m. fl., under
året komma att ingå samt efter det liqvid för året mellan riksgäldskontoret
och statsverket uppgjorts — möjligen må kunna såsom för
mycket utbetaldt till statskontoret återbäras, måste utgöra ett jemförelsevis
obetydligt belopp, hafva fullmäktige, vid beräkningen af riksgäldskontorets
inkomster för återstående delen af innevarande år, ansett sig
böra uppföra anslaget med det reqvirerade beloppet 11,422,390 kronor
59 öre, efter afdrag af redan derå godtgjorda 10,200,000 kronor.

Stockholm den 16 december 1880.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. JOH. MALLMIN.
ALB. ANDERSON. J. NORDENFALK. A. Y. ÅBERGSSON.

Herman Wikblad.

Fin ansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3

Förslagsberäkningar

öfver

riksgäldskontorets ställning

för tiden från den 16 december 1880 till och med år 1882.

4 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning den 10 december enligt riksgäldskontorets kassaräkning 95,589: 21.|
Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:

mot revers eller depositionsbevis............ 2,350,000: —,

„ obligationer efter inköpspris............ 56,722: 2 5,

saldo af löpande räkningar med jernvägshypoteksfonden
samt liqvidations- och
amortissementsfonderna Öfver tillfälliga

försträckningar........................... 540,000^—, 2,946,722: 2 5.

3,042,311 4

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne -

understöd .................................................. 1,033,000: —.

Genom förräntande af innestående behållningar................. 30.000: —.

Ersättning af statsverkets medel:

riksgäldskontoret för år 1880 tillkommande anslag för riksdags- och
revisionskostnader, annuiteter å de fonderade lånen och räntor å öfrig

statsskuld............................................. 11,422,390: 5 9,

efter afdrag af godtgjorda .............................. 10,200,000^—.

summa

1,063,000

1,222,390 6
5,327,702(0

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5

utgifter från den 16 december 1880 till årets slut.

Utgifter: Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret .................. ...... Riksdagskostnader ................................................ Kostnader för Riksdagens hus och bibliotek........................ Ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung Carl XIILs hemgiftskapital samt å Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder......	3,500: —. 10,000: —. 3,000: —. 11,403: 83.	27,903	83
Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag för anläggning af jernväg från Karlberg till lilla Värtan......... 100,000: —. Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg— Motala—Mjölby jernväg, återstoden ........................ 10,000: —.	110,000
Beräknad behållning vid 1880 års slut.............................		5,189,798	22
	summa	\| 5,327,702 oe

6 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1881 års början samt fordringar för tills vidare förräntade
medel............................................................

Inkomster:

inom Kronobergs och

föremål anvisade låne2,
105,800; —.

1,120: —.
110,000: —.

Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda

understöd......................................

Afbetalningar å lån till undsättningar

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt
Genom förräntande af innestående behållningar ...

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1881 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen och räntor

å öfrig statsskuld.................................... 13,080,943: 3 9,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar... 2,216,920: —.

Genom utlemnande af obligationer för 1879 års tillfälliga lån eller återbetalning
från kongl. statskontoret af riksgäldskontorets återstående” fordran för

lemnad kassaförstärkning................................. 13,000,000

efter afdrag af redan upplånte........................... 9,000,000

Vid 1880 års riksdag medgifven ny upplåning ............... 6,800,000

efter afdrag af redan upplånte ........................... 3,802,538: 54.

5,189,798

2,216,920

10,864,023

4,000,000

2,997,461

transport | 25,268,203

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7

inkomster och utgifter år 1881.

	Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader, afiöningar m. m.:
riksdags och revisionskostnader ............... 500,000: —,
kostnader för 1878 års kyrkomöte............ 36,034: —,
kostnader för Riksdaeens hus ............... 12,000: —,
11 5» »	bibliotek............ 2,000: —,
löner, arvoden och	expenser vid riksgälds-
kontoret ........	......................... 62,207: so,
löner å indragnings-	och pensionsstat vid d:o 26,792: so,
aflöning, resekostnad	och expenser för justitie-
ombudsmannen och hans expedition ...... 21,800: —, göp g34; _
Annuiteter och räntor:
till H. M. Konungen.	......................... 300,000: —,
anslag till ränta och amortering å de fonde-
rade lånen:
1858 års lån	...... 1,166,666: 6 7,
1860 „ „...	...... 1,466,000: —,
1861 „ „...	...... 165,000: —,
1864 „ „...	...... 199,192: so,
1866 „ ,, ...	...... 315,793: 33,
1868 „ „...	...... 1,096,410: —,
1870 „ „...	...... 924,435: -,
1872 „ „...	..... 986,006: —,
1875 „ „...	... ... 1,651,138: 66,
1876 „ „ ...	...... 1,816,000: —,
187S „ „...	...... 896,304: 96,
1880 „ „...	...... 862,361: 57, 11,545,308: 69,
ränta å 1879 års tillfälligajlån för betäckande
af kassaförstärkning till kongl. stats-
kontoret.........	..................... 495,000: —,
ränta å medgifven och beräknad, men ännu
ej verkstäld upplåning ............... 62,500: —,
ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung Carl
XIII:s hemgiftskapital samt å Göta och
Södertelje kanalers reparationsfonder 17,300: 70, 12,420,109: 3 9	13,080,943	39
	transport	13,080,943	39

8 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

transport}

25,268,203

■

summa kronor| 25,268,203[07

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 9

transport

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för

enskilda jernvägsanläggningar...... .... ......... ............ 2,000,000: —,

efter afdrag af hvad derå till utgående år 1879 anvisats

och utbetalts.......................................... 500,000: —.

Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag
och lån:

till statens jernvägsbyggnader i Norrland 5,100,000: —,

„ utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerande
jernvägar............... 800,000: —,

„ fyllnad i förut beräknade medel för
anskaffande af rörlig materiel å

norra stambanan norr om Storvik 1,400,000: —, 6,800,000: _,1

tomtregleringslån till staden Hudiksvall........ ...... 100,000: —

Beräknad behållning vid 1881 års slut .......................................|

summa kronorl

13,080,943

1,500,000

6,900,000

3,787,259

25,268,2031or

Bill. till Riksd. B rot. 1881. 1 Samt. 1 Afd.

10 Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsbcräkuing öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1882 års början samt fordringar för tills vidare förräntade
medel .............................. ... ... ... ... ... ... ... ...

3,787,259 6 8

Inkomster:

Kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd
...................................................... 2,354,300: -.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ............ 1,120: —.

Genom förräntande af innestående behållningar .............. .50,000: —.

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1882 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt

räntor å öfrig statsskuld ........................... 13,893,403: 3 7,

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar 2,405,420: —.

2,405,420

11,487,983

3 7

summa , 17,680,663,05

Finansplanen: fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 11

inkomster ock utgifter år 1882.

Utgifter:
Riksdags- och revisionskostnader samt afiöningar m. m.:
riksdags- och revisionskostnader	...... 500,000: —,
kostnader för Riksdagens hus ......	...... 12,000: —,
,, ,, „ bibliotek	...... 2,000: —,
löner, arvoden och expenser vid riksgälds-
kontoret........................	...... 62,207: so,
löner å indragnings- och pensionsstat vid
dito ...........................	...... 26,792: so,
aflöning, resekostnad och expenser för
iustitie-ombudsmannen och hans ex-
pedition ......................	...... 21,800: —, 624,800: .
Annuiteter och räntor:
till 11. M. Konungen ...............	...... 300,000: —,
anslag till ränta och amortering å de fon-
derade lånen:
1858 års lån ...... 1,160,606	67,
1860 „ „ ...... 1,466,000	»
1861 „ „ ...... 165,000
1868 „ „ ...... 1,096,410
1870 „ „ ...... 925,000	1
1872 „ „ ...... 995,000
1875 ,. „ ...... 1,650,000	-,		i
1876 „ ,. ...... 1,816,000	-,
1878 „ „ ...... 1,079,434	-,
1880 „ ,. ..... 1,881,792	—, 12,241,302: 67,
ränta å 1879 års tillfälliga lån för betäc-
kande af kassaförstärkning till kongl.
statskontoret ...................	..... 585,000: —,
ränta å medgifven och beräknad,	men
ännu ej verkstäld upplåning ...	125,000: —,
ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung	Carl
Xlihs hemgiftskapital samt å Göta och
Södertelje kanalers reparationsfonder 17,300: 70 13,268,603: 37.	13,893,403	37
Vid 1880 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt tomt-
regleringslån åt staden Hudiksvall		100,000	—
Beräknad behållning vid 1882 års slut ..		3,687,259	68
	summa	17,680,663 oe\|

Statsverkspropositionens justering.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 14 januari
1881.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,

Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Taube,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert och

THEMPT ANDER.

Hans excellens herr statsministern, chefen för finansdepartementet
grefve Posse uppläste till justering ett i öfverensstämmelse med Kong].
Maj:ts förut fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta beslut uppsatt
förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt; och skulle i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition
till Riksdagen aflåtas.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afä.

Ex protocollo:
Axel Ädelgren.