Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880 (Proposition 1880:1)

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

KONGrL. MAJ.TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

K iks cl a, g* e n,
angående Statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 januari 1880.

Jemlik grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof. F b

Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglermgsperiod
af statsverkets inkomster. n

o “u innevarande statsregleringsperiod äro dessa inkomster beräknade

pa följande sätt:

Bih. till Riksd. Prat. 1880. l;a Samt. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.
Ordinarie inkomster:

Ränta ....................................................................................... kronor

Tionde.........................................................................................

Arrendemedel......................................................... ®

Bergverkstionde............................................ ®

Mantalspenningar.................................................................... *

Bötesmedel.............................................................................. ”

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.................... »

Tillfälliga rotevakansafgifter............................................... »

Vakansafgifter af nyroterad jord....................................... »

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland »

Vakansafgifter af bergslag................................................... »

Trosspassevolansafgift........................................................... »

Båtsmansvakansafgift ............................................................ »

Båtsmansbeklädnadsmedel ......... »

Kontrollstämpelmedel ............................................................ >''

Fyr- och båkmedel .............................................................. »

Telegrafmedel.................................... »

Jernvägstrafikmedel ............................................................. *

Skogsmedel ........................................................................... *

Extra uppbörd ....................................................................... *

säger 18,000,000: —;

4,470,000: —,
1,648,000: —,
2,500,000: —,
7,000: —,
640,000: —,
260,000: —,
350,000: —,
76,000: —,
125,000: —,
20,000: —,
20,000: —,
26,000: —,
75,000: —,
68,000: —,
20,000: —,
1,000,000: —,
1,330,000: —,

4.000. 000: —,

1.000. 000:
365,000: —,

Bevillning ar:

Tullmedel ..............................................................................

Postmedel .................................................................................

Stämpelpappersinedel ...........................................................

Bränvinstillverkningsafgift ...................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift .......................................

Allmän bevillning (deraf särskild tilläggsbevillning

1,500,000 kronor) ........................................................

säger 53,330,000: —;

kronor 24,700,000

» 5,000,000

» 3,100,000

» 15,000,000

» 30,000

» 5,500,000:

summa kronor 71,330,000:

Enligt beslut, hvarom bilagda protokoll öfver finansärenden för den 31
december sistlidna år och den 9 innevarande månad lemna närmare upplysning,
föreslår Kongl. Maj:t i denna beräkning följande ändringar:

då afskrifning af ränta fortgår ej mindre å de till statsverket indragna
boställen, som för dess räkning utarrenderas, än äfven å de landsstatsbo -

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

ställen, som fortfarande få af löntagarne bibehållas, finner Kongl. Maj:t inkomsttiteln
ränta, som i medeltal för åren 1876—1878 uppgått till 4,453,734
kronor, icke böra beräknas högre än till 4,400,000 kronor;

då å sistnämnda boställen jemväl afskrifning af tionde eger rum, anser
Kongl. Maj:t denna inkomsttitel böra beräknas 3,000 kronor lägre, eller till

1.645.000 kronor;

då uti arrendemedlen, som för år 1878 utgjorde 2,615,316 kronor, är
att motse tillökning genom indragning till statsverket af sådana militieboställen,
som en del löntagare ega rättighet att bibehålla intill 1880 års utgång,
samt jemväl, ehuru i mindre betydande mån, genom indragning af
åtskilliga landsstatsboställen, anser Kongl. Maj:t dessa medel kunna beräknas
till 2,900,000 kronor;

med hänsyn till fortgående stegring i den från Sala bergslag inflytande
bergverkstionden torde denna inkomsttitel kunna beräknas till 10,000 kronor;

dä kontrollstämpelmedlen från år 1874 ständigt nedgått, anser Kongl.
Maj :t dessa medel, som för år 1878 utgjorde omkring 20,000 kronor, icke
böra beräknas högre än till 18,000 kronor;

då, enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, bruttouppbörden
af nämnda trafik under år 188! kunde antagas till 15,818,250 kronor,
men deremot drift- och underhållskostnaden till 11,265,000 kronor och
bidraget till trafikstatens pensionskassa till 68,250 kronor, eller sammanlagdt
11,333,250 kronor, finner Kongl. Maj:t jernvägstrajikmedlen kunna beräknas
till 4,500,000 kronor;

då inkomsttiteln extra uppbörd uti innevarande års stat beräknats till

365.000 kronor med hänsyn dertill att under året skulle till statsverket öfverlemnas
en fond af öfver 60,000 kronor, anser Kongl. Maj:t denna inkomsttitel,
med frånräknande af berörda tillfälliga inkomst och för jemnande
af de ordinarie inkomsternas summa, böra upptagas till 297,000 kronor;

då de vid 1879 års riksdag beviljade tullförhöjningar verkat endast å
en del af årets införsel af socker, kaffe, tobak och bränvin, men tullinkomsterna
för samma år likväl uppgått till 25,000,000 kronor, föreslår Kongl.
Maj:t, under förutsättning derjemte af Riksdagens bifall till den förhöjning i
tullsatserna för tobak, hvarom Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåter särskild
proposition, att tullmedlen beräknas till 26,600,000 kronor;

då postuppbörden på senare tid minskats och under tiden från och
med den 1 juli 1878 till och med den 30 juni 1879 uppgått till endast

4.630.000 kronor, men tillväxt i uppbördsbeloppet är att förvänta genom
år 1879 beslutade förhöjningar i afgifterna för befordran af en del postförsändelser
och för prenumeration genom postverket af tidningar och tidskrifter,
hvilken tillväxt generalpoststyrelsen beräknat till 100,000 kronor,
anser Kongl. Maj:t postmedlen böra upptagas till 4,730,000 kronor;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

då stämpelpapper smedlen "för år 1878 uppgått till 2,282,656 kronor och
för åren 1876—1878 utgjort i medeltal 2,341,623 kronor, samt den tillökning
i beloppet, som uppkommer genom den i sammanhang med löneregleringen
för eu del landsstatstjenstemän beslutade förhöjningen i stämpelafgiften,
antagligen utgör 600,000 kronor, anser Kongl. Maj:t stämpelpappersmedlen
böra beräknas till 2,900,000 kronor;

då tillverkningen af bränvin under de sist förflutna fem åren utgjort
i medeltal 16,960,000 kannor och under de sista tio åren 16,710,000 kannor,
och den minskade tillverkningen under år 1879 icke kan tillskrifvas
ensamt den, samma år beslutade förhöjningen i tillverkningsafgiften, utan
måste anses bero på andra tillfälliga förhållanden, föreslår Kongl. Maj:t att
bränvinstillverkning saf giften beräknas till 14,800,000 kronor, motsvarande en
tillverkning af 14,800,000 kannor;

då hvitbetssockertillverkningsafgiften under de senare åren betydligt nedgått,
anser Kongl. Maj:t densamma icke böra upptagas högre än till 20,000
kronor; och

då allmänna bevillningen, som för år 1878 uppgått till 4,268,888 kronor,
i medeltal för åren 1876—1878 utgjort 4,245,453 kronor, anser Kongl. Maj:t,
under förutsättning att särskild tilläggsbevillning varder af Riksdagen beviljad
jemväl för år 1881 och att nu gällande grunder för bevillningens utgörande
bibehållas, denna inkomsttitel, tilläggsbevillningen inberäknad, kunna
upptagas till 5,600,000 kronor.

Telegrafmedlen hafva visserligen under de senaste tio åren nedgått och
komma för år 1879 att icke obetydligt understiga det beräknade beloppet;
men under den förutsättning, som i protokollet öfver finansärenden för den
31 december sistlidna år är omförmäld, anser Kongl. Maja telegrafmedlen
kunna för år 1881 beräknas till enahanda belopp, hvartill de finnas upptagna
i innevarande års stat, eller 1,330,000 kronor.

Med iakttagande af ofvan nämnda ändringar i den vid senaste statsreglering
uppgjorda inkomstberäkning, erhåller eu tablå öfver statsverkets
för år 1881 beräknade inkomster följande utseende:

Ordinarie inkomster:

Ränta ........................................................... kronor 4,400,000: —,

Tionde ................................................... » 1,645,000: —,

Arrendemedel ............................................. » 2,900,000: —,

Bergverkstionde.................................... » 10,000: —,

Mantalspenningar...................................... » 640,000: —,

Bötesmedel................................................... » 260,000: —,

transport kronor 9,855,000: —,

Kong!. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1880.

9,855,000: —

transport kronor

Kavalleriregementenas hästvakansspan mål.

........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter..................

Vakansafgifter af nyroterad jord ......

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman
i Halland .........................

Vakansafgifter af bergslag.....................

Trosspassevolansafgift.............................

Båtsmansvakansafgift ..............................

Båtstnansbeklädnadsmedel .....................

Kontrollstämpelmedel .............................

Fyr- och båkmedel ...............................

Telegrafmedel.............................................

Jernvägstrafikmedel .................................

Skogsmedel .............................................

Extra uppbörd ..........................................

Bevillning ar:

))	350,000
»	76,000
))	125,000
))	20,000	_
))	'' 20,000
»	26,000
))	75,000
))	68,000	—
»	18,000
))	1,000,000	—
))	1,330,000	—
))	4,500,000	—
))	1,000,000	—
))	297,000	—
mr:
nor	26,600,000	_
))	4,730,000	—
))	2,900,000	—
))	14,800,000
))	20,000	—
))	5,600,000:

, 18,760,000: —;

, 54,650,000: —;

Tullmedel .................................................. i<r

Postmedel ..................................................

St ampel pappersmedel .............................

Bränvinstillverkningsafgift.....................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ........

Allmän bevillning med särskild tilläggsbevillning
.................................

o _ tillsammans kronor 73,410,000: —.

^aJ-l föreslår vidare, att Riksdagen mätte af riksbankens vinst
för år 1879 anvisa till utbetalande efter ingången af år 1881, å tid som af
Riksdagen bestämmes, ett belopp af 1,300,000 kronor.

• Om, under förutsättning af bifall till denna framställning, nämnda vinstmedel,
................................................................................... kronor 1,300,000: —,

läggas till statsverkets ofvan beräknade inkomster ... » 73,410,000: _,

så utvisar summan, ............................................................... kronor 74,710,000: —

det för nästa statsregleringsperiod disponibla beloppet af statsverkets tillgångar.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Första ImfviKititelu,

innefattande anslagen till kongl. hot- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager:

för kongl. hofstat^................................................................. kronor 1,094,900: —,

» kongl. slottsstaten ........................................................... »_128,100: ;

tillsammans kronor 1,218,000: —.
Häruti föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

Andra hiifviidtitelii,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta departement:

penningar .................................................................................... kronor 3,739,768. 46,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor, förslagsanslag,
......................................................................... ”_231: 54;

summa kronor 3,740,000: —
Häruti föreslår Kongl. Maj:t ingen annan ändring än
att, i öfverensstämmelse med de beslut, som i bilagda utdrag af de inför
Kongl. Maj:t i statsrådet förda protokoll, den 31 december sistlidna år
öfver finansärenden och den 9 innevarande januari öfver justitiedepartementsärenden,
omförmälas, anslagen till hofrätterna med underlydande justitiestater
måtte ökas: för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat
med 239 kronor 50 öre, för Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat
med 214 kronor 57 öre och för hofrätten öfver Skåne och Blekinge med
derunder lydande justitiestat med 64 öre, samt utföras och beräknas sålunda:

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

anvisning i kontant........................................

indelning och dermed jemförlig anvisning,

friheter............................................................

ersättningar ..................................................

................ kronor	572,826: —,
förslag:
))	255: —,
))	29:
summa kronor	573,110: —;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

anvisning i kontant...............................■_............................

indelning och dermed jemförlig anvisning, fl
friheter ..........................................................

kronor 510,020: —,

ersättningar

»	400: —,
»	1:
summa kronor	510,421: —;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat:
anvisning i kontant................................................................... kronor 208,713:

samt att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
måtte minskas med 454 kronor 71 öre till 62,556 kronor.

Genom bifall härtill skulle hufvudtitelns slutsumma för nästa statsregleringsperiod
blifva densamma som för innevarande statsreglering och
komma att utgöra................................................................... kronor 3,740,000: —.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t-, under åberopande af förenämnda protokoll
öfver justitiedepartementsärenden för den 9 innevarande januari,

dels att såsom extra anslag för år 1881 måtte under denna hufvudtitel
beviljas:

a) till arvode åt krigshofrättens ordförande och trenne militäre ledamöter.
........................................................................................ kronor 5,000: —,

b) för nya lagberedningen .................................................... » 40,000: _

c) till adjunktionsarvoden och andra kostnader, i hän- •
delse Kongl. Maj:t skulle förordna att under nästa
år en eller flere af rikets hofrätter må förstärkas

med en division utöfver det å stat uppförda antal, » 10,000: —;

summa extra anslag kronor 55,000: —;
dels ock att det belopp af tillsammans 4,159 kronor 55 öre, som under
nästlidna år blifvit förskottsvis utbetaladt till komitén för utarbetande af
förslag till stadgande!! om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar,
måtte, likasom de kostnader, hvilka för nämnda komité kunna
ytterligare erfordras, få bestridas af besparingarna å lagberedningens anslag
för föregående år, i den mån sådana besparingar härtill lemna tillgång.

En jemförelse emellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,
utfaller sålunda:

18S0: 1881:

ordinarie anslag 3,740,000: —, 3,740,000: —;

_»_45,000: —,_55,000: —; således ökning 10,000: —;

summa kronor 3,785,000: —; 3,795,000:—; således ökning 10,000: —.

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

. Nu gällande riksstat, upptager under denna hufvudtitel 613,800 kronor,
anvisade till följande årliga eller ständiga utgifter, nemligen:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

I.	Kabinettskassans utgifter ..............................................	kronor	447,800: —,
II.	Iionsulskassans utgifter...................................................	))	160,000: —,
III.	Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, ....................................................................................	))	6,000: —;
	tillsammans	kronor	613,800: —.
	Till extraordinarie utgifter finnas anvisade...............	))	4,500: —;
	summa	kronor	618,300: —.

Kongl. Maj:t vill, med hänvisning till här bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen
öfver utrikesdepartementsärenden för den 12 december 1879
och den 9 januari innevarande år beträffande statsregleringen för år 1881,
föreslå:

att nedannämnda anslag måtte af Riksdagen anvisas att, emot nu gällande
redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande
och under enahanda vilkor som hittills, utgå, nemligen:

I. Kabinettskassans utgifter:

1. departementschefen, ministern för ut rikes

ärendena.......................................... kronor 24,000: —,

2. utrikesdepartementet ............................... » 32,190: —,

3. ministerstaten................................................ » 340,145: —,

4. militärattachéer ........................................ » 8,400: —,

5. skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter .................................................... » 43,065: — 447,800:__;

IT. Iionsulskassans utgifter:

1. utrikesdepartementet ................................. kronor 6,550: —,

2. konsulatembets- och tjenstemännens

aflöningar.................................................. » 140,350: —,

3. skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter .................................................... » 13,100: —, 160,000: —;

III. Utgifter,

som bestridas af svenska statsverket allena:

1. underhåll af svenska kronans egendom

i Konstantinopel ................................... kronor 4,200: —,

2. understöd åt svenska kyrkan i Paris » 1,800: —, 6,000: —;

tillsammans kronor 613,800: —.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad protokollet i
svenskt statsråd den 9 januari innehåller, att såsom extra anslag för år
1881 måtte under denna hufvudtitel beviljas:

för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» kronor 4,500.

Vid jemförelse med 1880 års riksstat finnas samtliga anslag under
denna hufvudtitel vara till beloppen oförändrade.

Fjerde hufVudtiteln

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

Under denna hufvudtitel finnas, enligt nu gällande riksstat, till årliga

eller ständiga utgifter anvisade:

penningar................................................................................... kronor 15,678,202: 02,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... » 1,485,554: 17,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 57,055: il,

oindelt spanmål, 28,888 kukikfot 4 kannor, å 2 kronor
40 öre kubikfoten ................................................ » 69,332: 16;

summa kronor 17,290,143: 46.
Till extra ordinarie utgifter finnas anvisade......... » 791,856: 54;

tillsammans kronor 18,082,000: —.

Med afseende å de under 4:de hufvudtiteln förekommande anslag till
årliga eller ständiga utgifter vill Kongl. Maj:t, med hänvisning för närmare
utredning till de beslut, som finnas antecknade i här bilagda utdrag ur det
inför Kongl. Maj:t i statsrådet den 9 dennes förda protokoll öfver landtförsvarsärenden
samt jemväl bilagda protokoll öfver finansärenden den 31
sistlidne december, beträffande regleringen af utgifterna för år 1881 afgifva
följande förslag:

Arméförvaltningen.

Kongl. Maj:t, som anser det nu kronobagaren i Stockholm från arméförvaltningens
anslag tillkommande aflöningsbelopp, 450 kronor, böra utgå
från anslaget »till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena»,
föreslår Riksdagen att, med omfattande af denna åsigt, från anslaget till
arméförvaltningen afföra aflöningen för personalen vid Stockholms utredningsförråd,
för slotts- och proviantmästaren derstädes och för kronobagaren
men deremot å anslaget »till försvarsverket till lands i allmänhet» uppföra
aflöning för

Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. Va Samt. 1 Afd.

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

en intendent vid utredningsförrådet i Stock -

holm med arvode.......................................... kronor 3,600: —,

en förvaltare vid dito med dito..................... » 3,000: —,

en förrådsskrifvare vid dito med dito......... » 1,200: —,

en vaktmästare vid dito med dito............... » 600: —,

en slotts- och proviantmästare vid slottsoch
proviantmagasinet i Stockholm med

lön ................................ kronor 1,125: —,

skrifvarehjelp .................... » 250: —,

expenser ............................. » 50: —, » 1,425: —;

tillsammans kronor 9,825: —;
hvarjemte Kongl. Maj:t för arméförvaltningens lönereglering,
hvarom särskild proposition kommer att afgifvas,

beräknar en förhöjning i detta anslag af .................... kronor

utöfver den tillgång, som å anslaget uppstår genom förutnämnda
förrådspersonals öfverflyttande till annat anslag.

Då anslaget till arméförvaltningen

nu utgör ............................................................ kronor 118,175: —,

skulle det genom sagda förhöjning ......... _»_24,525: —

komma att uppgå till.................................... kronor 142,700: —.

Krigsskolan.

Jemlik! åberopade statsrådsprotokoll af den 31 december
1879 föreslår Kongl. Maj:t i detta anslag,... kronor 79,888: 25,
en förhöjning af ................................................ »----• 75

till .......................................................................... kronor 79,889: —.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

Detta anslag föreslås, med åberopande af sistnämnda

statsrådsprotokoll, förhöjdt med.................. kronor -: 75,

hvarefter detsamma, nu ................................. »__81,48 6 : 25,

kommer att utgöra .......................................... kronor 81,487: —.

Indelta armén:

Kavalleri- och infanteriregementena.

I öfverensstämmelse med meranämnda beslut den 31
december 1879 föreslår Kongl. Maj:t, _

transport

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

att detta anslag, under förutsättning att den, enligt
kongl. brefvet den 28 april 1863, häraf utgående ersättning
för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne
Lilla Bjlirum i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads
län med sammanlagdt 240 kronor i penningar och
1,207 kubikfot 3 kannor oindelt spanmål varder å allmänna
indragningsstaten Överflyttad, beräknas sålunda:

anvisning i kontant .................................. kronor 7,100: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter ............................................. » 901,750: —,

ersättningar ......................... »_693,400: —;

summa kronor 1,602,250: —.

Då anslaget nu är utfördt med ............ » 1,589,413: 4?,

uppkomine en nominel förhöjning af ... kronor 12,83 6 : 58.

Indelta arméns aflöning sanslag.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att i detta anslag för
aflöning åt två kaptener af 2:dra klassen vid lifregementets
grenadiercorps och åt en löjtnant af 2:dra klassen vid andra
lifgrenadierregementet, vid hvart och ett af Vestgöta, Bohusläns,
Nerikes och Vermlands regementen samt vid norra
och södra Skånska infanteriregementena bevilja en förhöjning
af................................................................ kronor 12,340:—.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen,
att ej mindre förhöja regeinentsintendenternas årliga
aflöning vid indelta armén såväl med tjenstgöringspenningar,
att utgå för sådan tjensteman vid rotehållsregeinente eller
corps med 900 kronor och vid rusthållsregemente eller corps
med 400 kronor, som med dagaflöning såsom kapten under
vapenöfningarne, vid värfvade armén genom ett arvode af
600 kronor; än äfven uppföra å Smålands grenadierbataljons
stat för en regimentsintendent:

lön .......................................................................... kronor 2,800: —,

tjenstgöringspenningar ....................................... » 400: —

dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor

förslagsvis i 60 dagar,...................................... » ISO: —;

tillhopa kronor 3,380: —;

24,526: so,

12,8 3 6 : 58;

12,340: —;

transport 49,703: 08,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 49,703: 08,

samt att af nu angifna anledning förhöja anslaget till indelta
arméns befälsaflöning med erforderligt belopp 29,620: —. 29,620: —;

Detta anslag, som nu utgör.......... kronor 4,179,676: —,

skulle genom dessa förhöjningar:

för nytt befäl...................................... » 12,340: —,

för regeinentsintendenter.................. » 29,620: —,

komma att uppgå till......................... kronor 4,221,636: —.

Yärfvade armén.

Lifgardet till häst.

I detta anslag, nu .......................................... kronor 146,345: —,

äskas förhöjning för regementsintenden ten

med .................................................. _»_600: —

till ....................................................................... kronor 146,945: —.

Husarregementet Konung Carl XV.

Detta nu till ..................................................... kronor 188,614: 05

uppgående anslag föreslås förhöjdt för re gementsintendentens

aflöning med............ » 600: —,

och i öfverensstämmelse med beslutet den

31 sistlidne december med ........................ .»-----: 95

till ....................................................................... kronor 189,215: —.

600:

95;

Svea lifgarde.

Äfven här äskas

såsom arvode åt regementsintendenten . kronor 600: — 600: —;

och enligt beslutet den 31 december 1879 » •: 85, : 85;

att tilläggas anslaget ..... » 162,628: 15,

hvarigenom dess slutsumma blifver......... kronor 163,229: —.

Andra lifgardet.

För samma ändamål föreslås i detta

anslag, ................................................................. kronor 161,593: 15,

en förhöjning af....................•........................... » 600: 85, 600: 85;

hvarefter anslaget kommer att utgå med kronor 162,194: —.

transport 81,7 25 : 73,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 81,7 25 : 73,

Vermlands fältjägarecorps.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen, att — under vilkor att
Riksdagen

godkänner det vid protokollet fogade förslag till ny stat
för Vermlands fältjägarecorps (bil. lit. A till förenäinnda
protokoll öfver landtförsvarsärenden af den 9 dennes);

beviljar de å anslaget till indelta arméns befälsaflöning
redan äskade medel för aflöning åt. två kaptener af 2:dra klassen
och sju löjtnanter af 2:di’a klassen;

medgifver att såväl tillämpningen af den nya staten för
Vermlands fältjägarecorps som tillsättande af nyssnämnda
nya befälsplatser vid indelta armén må ega rum i den mån
Kongl. Maj:t pröfvar sådant vid afgång från fältjägarecorpsen
eller eljest lämpligen kunna ske; samt

likaledes medgifver, att under öfvergångstiden de för
meranämnda nya befäl å anslaget till indelta arméns befälsaflöning
beviljade medel må få till aflöning vid Vermlands
fältjägarecorps användas; —

anslaget till nämnda corps,

hvilket nu utgör ............................................. kronor 135,684: 50,

nedsättes till det enligt
förslagsstaten erforderliga
belopp..... kronor 123,995: so,

ökadt, enligt nådiga
beslutet den 31 sist lidne

december, med » -: so till » 123,996: —,

hvilket skulle medföra en minskning af kronor 11,6 8 8 : 50.

Svea, Göta och Vendes artilleriregementen.

Kongl. Maj: t, som, vid bifall till nedan angående organisation
af fästningsartilleriet gjorda framställningar, vill tillse,
att garnisonskommenderingar ur indelta armén till, besättning
å Waxholm—''Oscar Fredriks borg komma att upphöra,
så snärts ådant kan, efter som fästningsartilleriets organisation
fortskrider, ega rum, och bestrida de under tiden
för sådana kommenderingar erforderliga kostnader från de
medel, som blifva för fästningsartilleriet anslagna, föreslår:

transport 81,7 2 5: 73,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1880.

transport 81,725: 73,

att af nuvarande, Svea och Göta artilleriregementen tillhörande,
6 fästningskompanier må, i den mån Kongl. Maj:t
pröfvar sådant kunna ske, organiseras ett från fältartilleriet
skildt fästningsartilleri;

att till en början 4 af i fråga varande kompanier måtte
få, i mån af tillgängliga medel, tillökas hvart och ett med
en löjtnant af lista klassen, en sergeant af lista klassen samt
tre förste konstaplar, sex andre konstaplar, tio artillerister
och volontärer, eller tillsammans 19 man i nummer;

att fästningsartilleriets stab må utgöras af:
en öfverstelöjtnant, chef,
en major, artilleribefälhafvare å Waxholm,
en sergeant af lista klass, regementskommissarie å nämnda

fästning, samt
en andre bataljonsläkare;

att till fästningsartilleriet måtte få dels öfverflyttas lämpligt
antal af tygstats- och förrådspersonalen från Svea och
Göta artilleriregementen, dels tillsättas en förrådsförvaltare
å Waxholm;

att fästningsartilleriets personal må få åtnjuta samma
aflönings- och öfriga förmåner, som enligt gällande stater
och författningar tillkomma personalen vid fältartilleriregementena,
dock att regementsofficer vid fästningsartilleriet erhåller
lönetillägg och fourageersättning endast för en tjenstehäst; att

öfverflyttningen till fästningsartilleriet eger rum endast
i den mån sådant, utan kränkning af förvärfvade rättigheter,
pröfvas kunna ske;

att till genomförande af denna förändring må, utöfver
de nu för befintliga fästningskompanier jemte befäl anslagna
medel, ej mindre anvisas anslaget till reservartilleriet, 31,275
kronor, i den mån det är eller blifver tillgängligt, än äfven
beviljas ett nytt anslag af 37,503 kronor, att tillsvidare uppföras
å artilleriregementenas anslag, för att sedermera, efter
organisationens genomförande, till vederböidiga anslag öfverflyttas;
samt

att de besparingar, som kunna under öfvergångstiden å
de för fästningsartilleriet sålunda afsedda medel uppkomma,_

transport 81,7 2 5 : 73,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

må af Kongl. Maj:t disponeras för de med uppsättningen af
nytt manskap och eljest med organisationens genomförande
förenade kostnader, samt till upprätthållande af garnison å
Waxholm—Oskar Fredriks borg.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
det i protokollet öfver finansärenden den 31 december sistlidna
år antecknade beslut, att reservationsanslaget till Svea,
Göta och Vendes artilleriregementen, hvilket, om hvad nu
blifvit angående fästningsartilleriet föreslaget vinner bifall,
lärer böra i riksstaten uppföras under namnet: ”artilleriet”,

och som nu utgör ....................................... kronor 1,091,965: 49,

och med nu föreslaget tillägg.............. » 37,503: —

komme att uppgå till.............................. » 1,129,468: 49,

måtte med ...................................................... » : 5g

jemnas till ............................................ kronor 1,129,469: —.

81,725: 73,

37,503:

51;

Marinregementet.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag må, i den mån
det genom marinregementets indragning är eller ytterligare
blifver disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll
af garnisonen i Carlskrona.

Fo rtifikationen.

Till arvode åt två regementsintendenter, en vid pontonier-
och en vid sappörbataljonen, äskas

i detta anslag,................................................... kronor 294,420:—,

en förhöjning af............................................... _»__1,200: —, 1,200: —;

hvilket gåfve såsom ny slutsumma........... kronor 295,620: —.

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.

Detta anslag,.......................................... kronor 859,211: 21,

föreslås, i enlighet med beslutet den 31

december 1879, förhöjdt med .................. » -; 79 --: 79;

till ..................................................................... kronor 859,212: —.

transport 120,430: 03,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1S80.

transport 120,430: 03,

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets och fortijikationstruppernas hästar.

Äfven i detta anslag, ........................... kronor 140,591: 20,

föreslås, jemlikt samma nådiga beslut, en

förhöjning af.........................................................»________''• so? -: 8°;

hvarefter det blifver ...................................... kronor 140,592: —.

Lega för hästar till artilleriets och fortiftkationstruppernas
exercis.

Under förutsättning att anslaget erhåller naturen af förslagsanslag,
föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att utbyta den
i detsamma nu ingående oindelta spanmål, 18,049 kubikfot
5 kannor, i förslagsvärde ä 2 kronor 40 öre kubikfoten upptagen
till 43,318 kronor 80 öre, mot ett kontant anslag, som
till slutsiffrans jemnande bestämmes till.. kronor 43,504: 26,
då anslaget, om till förenämnda summa
lägges den del, som nu utgör kontant anvisning,
................................................................. » 20,495: 74,

kommer att, med en förhöjning af 185

kronor 46 öre, sluta på.................................... kronor 64,000: —. 185: 46;

Beväringen:

Lifbeväring sregementet.

Jemlikt beslutet af den 31 december 1879 föreslås till

jemnande af anslaget, nu................................ kronor 11,431: so,

en förhöjning af ............................................... »_—so, -: so;

så att det blifver............................................... kronor 11,432: —.

Gotlands nationalbeväring.

Äfven detta anslag, .............................. kronor 200,261: 30,

föreslås jemnadt med .................................. _»____• 70 : 705

till ................................................................... kronor 200,262: —.__

transport 120,6 1 7 : 49,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

Materielen:

För aflöning åt personalen vid Stockholms utredningsförråd
och åt slotts- och proviantmästaren derstädes föreslås

anslaget förhöjdt med................................. kronor 9,825: ——

samt, enligt beslutet den 31 december

1879, ökadt med................................. » : 53,

hvarefter det, som nu utgår med ......... » 2,109,090: 47,

uppbringas till................................................ kronor 2,118,916:—.

Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och
Vermlands fältjägarecorps.

Anslaget, ........................................................... kronor 304,062: 92,

föreslås jemnadt med .................................... » --: 08

till ...................................................................... kronor 304,063: —.

Underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna.

Kongl. Maj:t föreslår, att detta anslag,

som nu utgör..........................	......................... kronor	88,000: —,
nedsättes med...........................	........................... i)	38,000: —
till .............................................		50,000: —.

120,617: 49,

9,825:

sb;

08:

Inqvartering skostnader i Stockholm.
Kongl. Maj:t föreslår, att detta an -

slag, ....................................................................... kronor 57,500:—,

med ...................................................................... » 1,900: —

minskas till ........................................................ kronor 55,600: —.

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter.

Anslaget, .............................................................. kronor 46,391: 50,

föreslås jemnadt med ..................................... » -——: so -: 50;

till .......................................................................... kronor 46,392: —.

0 Diverse anslag:

Ålder stillägg.

Kongl. Maj:t föreslår, att anslaget ..
med .....................................................................

.. kronor

3,500: —
6,500: —

6,500: —;

höjes till ..........................................................

.. kronor

10,000: —.

transport 136,943: eo,

Bih. till RiJcsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 136,943: eu,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för arméförvaltningen
m. fl. verk.

Kongl. Maj:t föreslår en förhöjning af kronor 6,230: — 6,230: —;

i anslaget, som nu utgör................................. » 8,770:—,

så att detsamma kommer att utgöra .........kronor 15,000: —.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för departementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Till jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma före -

slås detta anslag, som nu ä	r uppfördt till kronor 4,354: 56,
förhöjdt med .............................	............................ » 271: 44	271: 44;
till................................................	............................ kronor 4,626: —.
Disciplinkompaniet.

Kongl. Maj:t föreslår ej mindre att det till fyllnad i aflöning
vid disciplinkompaniet erforderliga belopp, 4,833 kronor,
måtte få för år 1880 och framdeles varda anvisadt att utgå
från förslagsanslaget till disciplinsoldaternes beklädnad och
underhåll, än äfven att sistnämnda anslag minskas med 20,000
kronor, hvarefter hela anslaget till disciplinkompaniet kommer
att utgöra:

bestämdt anslag................................................... kronor 10,938: —,

förslagsanslag ...................... » 69,062: —;

tillhopa kronor 80,000: —. _

Summan af den äskade förhöjningen i ordinarie anslagen

utgör således ............................................................................. kronor 143,445 04.

Om derifrån dragés summan af ofvan föreslagna nedsättningar
i

anslaget till Yermlands fältjägarecorps... kronor 11,6 8 8 : 50,
anslaget till underhåll af sängkläder in. m.

vid mötesplatserna.................................... » 38,000: —,

anslaget till iriqvarteringskostnader i

Stockholm .................................................. » 1,900: —,

anslaget till disciplinkompaniet.................. » 20,000:-—, 71,588: 50,

kommer verkliga tillökningen i hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till................................................................... kronor 71,8 5 6 : 54,

transport 71,856: 54,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1880.

transport 71,8 5 6: 54,

hvilken tillökning dock mer än täckes af de sedermera ej
längre behöfliga å extra stat uppförda anslagen:

till arméförvaltningen....................................... kronor 29,890: —,

till ersättning för garnisonskommenderin gar,

i medeltal ..........................................._»__44,879: 40;

tillhopa kronor 74,769: 40.

Om till förenämnda tillökning lägges nuvarande ordinarie
anslagen .......................................................................... kronor 17,290,143: 46,

kommer de ordinarie anslagens slutsumma att utgöra kronor 17,362,000: —.

Beträffande derefter de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller
extra anslag erfordras, finner Kong!. Maj:t, på grund af hvad enligt åberopade
statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för den 9 dennes blifvit
rörande extra statsregleringen utredt och upplyst, Sig föranlåten att, med
hänvisning till förslagen i samma statsrådsprotokoll, af riksdagen i nåder

äska för år 1881 följande anslag:

1. till artilleribehof:

ny fältartillerimateriel.......................... kronor 250,000: —,

positionsartilleri....................................... » 50,000: —,

bestyckning af Carlsborgs fästning... » 100,000: —,

skjutfält: Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen,

att för inköp eller förvärfvande
genom expropriation af den för skjutfält,
enligt den generalfälttygmästarens
underdåniga memorial den 15 november
1879 bifogade karta, erforderliga,
enskilde tillhöriga mark måtte
beviljas ett extra anslag af 161,476
kronor, samt deraf anvisas att utgå
under år 1881 ett belopp, som, till
jemnande af de extra anslagens slutsumma,
bestämmes till ........................ » _84,428: —, 484,428:—;

transport 484,428: —,

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

stängsels anbringande, vägars anläggning och sättande i
stånd in. rn., dels den arrendesumma, som kan komma att
inflyta för den odlade jorden och för de delar af skjutfältet,
som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete,
må få användas till underhåll af skjutfältet och
de byggnader, som kunna komma att der uppföras,
till fortifikationsbehof:

Carlsborgs fästning....................... kronor 150,000: —,

Carlskrona.......................................... » 70,000: —,

till intendenturbehof:

ersättning för underhåll åt garnisonskommenderingar

till generalstabens topografiska arbeten....................................

till officerares anställning i främmande arméer..................

till skarp sky tteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

till arméns ackordsamortering ...................................................

till värnpligtig ens tillämpning...............................................

till byggnadsbehof:

kavallerietablisseinentet vid Stockholm...........................

byggnader för husarregementet Konung Carl XV:

Kongl Maj:t föreslår Riksdagen, att, för uppförande
vid eller i Helsingborg af ett etablissement för
två sqvadroner af husarregementet Konung Carl XV,
ej mindre bevilja 258,000 kronor och deraf anvisa att
under år 1881 utgå 101,000 kronor från behållningarne
å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernes
till arméförvaltningen öfverlemnade
tillgångar, än äfven medgifva, att för ändamålet
må användas hvad som kan inflyta vid försäljning af
de kronans hus och tomter i Helsingborg och Engelholm,
hvilka nu disponeras af husarregementet Konung
Carl XV. _

summa kronor

484,428: —,

220,000: —,

53,572: —,
60.000: —,
9,000: —,
30,000: —,
185,000: —,
25,000: —,

60,000: —,

1,127,000: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881
föreslagen, utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 17,290,143: 46, 17,362,000:—, således ökning 71,856: 54;
extra » 791,856: 54, 1,127,000:—, således ökning 335,143: 46;

summa kronor 18,082,000:—; 18,489,000: — ; således ökning 407,000:—.

Kongl. Majt:s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Femte hufyudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ................................................................................. kronor 5,090,486: 02,

i indelt ränta och ersättning för indragna räntor......... »_81,513: 98;

tillsammans kronor 5,172,000: —,
vill Kongl. Maj:t, i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll
öfver sjöförsvarsärenden den 9 innevarande månad, föreslå
beträffande

aflöning för flottans corpser och stater:

1. att Riksdagen måtte dels medgifva, att utöfver de afgifter för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,
hvilka enligt 1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen
för flottan, jemväl öfriga under år 1881 inflytande dylika afgifter
må för löneregleringens behof under sistnämnda år användas; dels ock
i öfrigt för löneregleringens genomförande under år 1881 för samma år
anvisa ett anslag af 50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget
till aflöning för flottans corpser och stater redovisas;

2. att Riksdagen, med ändring af den utaf Riksdagen jemlik! dess skrifvelse
den 15 maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden
för tillträdandet af den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande
löneförhöjning efter vissa års tjenstetid, måtte medgifva, att det för marinförvaltningen
gällande, i sjette punkten af nådiga kungörelsen den 7 december
1877 intagna stadgande får å nämnde civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning
i enligt med deri stadgad beräkningsgrund icke må i fråga varande
tjensteman tillgodokomma förr än från och med år 1881;

beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserne:

3. att detta anslag må från naturen af »förslagsanslag högst» förändras
till reservationsanslag och i sammanhang dermed af Riksdagen medgifvas, att
af möjligen uppkommande besparingar å detta anslag må få betäckas så väl
den för år 1878 balanserade bristen derå, som ock de brister, hvilka uppstått
eller komma att å samma anslag uppstå för åren 1879 och 1880;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

båtsmansindelningen och

tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor:

4. att, med sammanförande af dessa båda anslag, måtte beräknas:

för båtsmansindelningen:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter..................................................................... 77,300: —,

ersättningar ............................................................ 24,600: —, 101,900: —;

i händelse af bifall hvartill en . minskning i sammanlagda beloppet af i
fråga varande båda anslag kommer att uppstå med 3,153 kronor 98 öre;

flottans nybyggnad och underhåll:

5. att detta anslag upptages sålunda:

flottans nybyggnad och underhåll, derunder för polisbevakning vid Carlskrona
station 22,100 kronor, reservationsanslag,........................... 1,078,800: —;

lots- och fyrinrättningen med lifräddning sanstalterna:

6. att detta anslag må beräknas sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag,......... 1,000,000: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter............................................................ 405: —,

ersättningar ..............................................................4: —, 1,000,409: —;

hvarigenom eu minskning af 51 kronor uppkommer i det belopp, hvarmed
detta anslag är i riksstaten för år 1880 uppfördt; och förutsätter
Kongl. Maj:t derjemte, att de å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» uppkommande
öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de med anslaget afsedda
ändamål användas;

undervisningsanstalter för sjöfart:

7. att, för inrättande af en navigationsskola i Strömstad, Riksdagen må,

under vilkor det staden på egen bekostnad anskaffar och framgent underhåller
de för samma skola erforderliga hus och byggnader, förhöja detta anslag
från 102,000 kronor till 107,650 kronor, eller med kronor........ 5,650: —.

8. Beträffande alla de ordinarie anslag, som i riksstaten
för innevarande år finnas under femte hufvudtiteln uppförda
och icke här ofvan blifvit särskilt omnämnda, har Kongl.

Maj:t icke att föreslå annan förändring än i afseende å anslaget
:

transport 5,650:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 5,650: —,
skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

hvilket för jemnande af hufvudtitelns slutsumma föreslås att

höjas från 45,857 kronor 2 öre till 46,412 kronor, eller med 5 5 4: 98.

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie
stat, utgöra altså......................................................................... 6,204: 98.

Om härtill lägges femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat ....................................................................................... 5,172,000:—,

men från den genom berörde sammanläggning erhållna

summan......................................................................................................... 5,178,204: 98.

afdrages här ofvan angifna minskning i anslaget för båts mansindelningen.

.................................................................... 3,153: 98

samt i anslaget till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna.............................................._51: — 3,204: 98,

så erhålles det belopp.............................................................. kronor 5,175,000:—,

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag
skulle för år 1881 uppgå.

Förutom ofvan under punkten 1 begärda extra anslag för genomförande

under år 1881 af löneregleringen för kongl. flottan......... kronor 50,000: —,

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:

9. arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i

Carlskrona ................ » 32,000: —,

10. utförande af muddringsarbeten vid Stockholms

station.............................................................................. » 25,000: —,

11. artillerimateriel ..................... » 97,000: —,

12. kompletterande af sjöbefästningarnes vid Carlskrona
inventarier m. in........................................... » 96,000: —,

13. omarbetning af krut................................................... » 30,000:—-,

14. skjutförsök och inskjutning af kanoner............... » 30,000:—,

15. minväsendet ............................................................ » 140,000:—;

tillsammans kronor 500,000: —.

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:

1880: 1881:

ordinarie anslag 5,172,000 extra » 503,000	—, 5,175,000 —, 500,000	—, således ökning kimnor 3,000: —; —, » minskning » 3,000: —;
summa kronor 5,675,000	—, 5,675,000	—.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar...................................................................................................... 3,976,757: 3?,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor........................... 170,631: 21,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag ........... 12,407: 64,

oindelt spanmål, 9,327,5 kubikfot, till värde förslagsvis å 2

kronor 40 öre kubikfoten ............................................................ 22,386: —;

summa kronor 4,182,182: 17.

Enligt närlagda protokoll öfver finansärenden af den 31 nästlidne december
och öfver civilärenden den 9 innevarande månad föreslår Kongl.
Maj:t Riksdagen, beträffande anslagstitlarne:

Kommerskollegium,

Extra anslag. Ordinarie anslag.

att dels medgifva, att de lönebelopp, som äro
i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för
en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegium,
i afseende å hvilka indragning synes
kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1881, i den mån de för
bestridande af göromålen inom kollegium kunna
finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet
disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t, må komma i tillfälle
tilldela kommerskollegiets ledamöter samt
dess i stat uppförde embete- och tjensteman,
med undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring
under år 1881 till samma belopp,
som för innevarande år beviljats, på extra stat

för år 1881 anvisa ........................................................ 8,740: —,

dels ock likaledes på extra stat för år 1881
anvisa såsom tillfälligt lönetillägg för fyra berg -

transport 8,740: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1 om statsverket 1880.

Extra anslag.

transport 8,740: -

mästare, som sakna boställe, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem
utgående löner, eller tillsammans............................. 2,420: -

Rikets ekonomiska kartverk,

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för
närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels
till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor,
dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska
kartverket redan anstälda personal må under
samma år kunna finna lämplig sysselsättning, för
detta kartverks fullföljande 45,000 kronor, eller
tillsammans...................................................................... 76,000: —

Öfver ståthållareembetet,

att dels, med de i ofvan nämnda protokoll
den 9 i denna månad föreslagna vilkor och förbehåll
i afseende å förändrad organisation och
lönereglering, godkänna det i samma protokoll
intagna förslag till ny stat för underståthållaren
och öfverståthållareembetets kansli;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat
höja ordinarie anslaget »öfverståthållareembetet»
från 82,122 kronor till 88,422 kronor,
eller med..................................................................

dels förklara, att möjligen ifrågakommande
utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists
lön på den hittills gällande staten må bestridas
af det på nya staten uppförda anslaget till »extra
biträden och vikariatsersättning m. in.», äfvensom
att den i nu gällande stat uppförda aflöning
för ledigblifven eller under året ledigblifvande,
till indragning afsedd befattning vid öfverståthållareembetets
kansli må ställas till nämnda

Ordinarie anslag.

6,300: —;

Bih. till Riksd. Prat. 1880. l;a Sami. l:a Afd.

transport 87,160: —,

6,300: —,
4

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 87,160: —, 6,300: —,

embetes förfogande för påbörjande af den nya
organisationens genomförande och göromålens
bestridande i enlighet dermed;

dels ock på extra stat för år 1881 bevilja
till fortsatt utgifvande under samma år af »polisunderrättelser»,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t
meddelade föreskrifter, ett anslag å........................ 10,000: —;

Landsstaterna i länen,

att dels, med godkännande af de enligt ofvannämnda
statsrådsprotokoll den 9 i denna månad
föreslagna grunder och närmare bestämmelser
för lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvare,
besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare
anslagna boställen eller löningsj ordar
till statsverket indragas den 14 mars 1883, dock
med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om
han så önskar, under sin återstående tjenstetid
och med rätt till fardagsår för sig eller
sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta
sitt boställe eller sin löningsjord mot
det afdrag å den kontanta lönen, som efter
uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande
indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager
boställe eller löningsjord, efter värdering
vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten
befintliga, indelningshafvaren tillhöriga
åbyggnader, som vid synen anses
vara för fastigheten nyttiga;
att med löneregleringens inträdande skall
för deri inbegripne tjensteman upphöra den nu
varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,
provisioner, arvoden af allmänna
bevillningen samt öfriga extra inkomster; dock
med det undantag, att följande sportler komma_

transport 97,160:

6,300:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen
:

a) lösen för sådana expeditioner, som part
eller annan på egen begäran erhåller eller eljest
icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) provisioner för uppbörd och redovisning
af landstings, kommuners eller enskilda
inrättningars afgifter, eller utaf medel
af än mer enskild natur; och

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen;
samt,

tillsvidare och intilldess annorlunda kan

varda förordnadt,

d) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med föreslagna
vilkor i öfrigt, godkänna följande aflöningsstater:

I. för landträntmästare:

Tjenst Lön.

görings- Summa,
penningar.

a) i Malmöhus,
Elfsborgs,

Östergötlands,

Skaraborgs, Göteborgs
och Bohus,
Calmar,

Kristianstads
och Vermlands

län........................3,000: ■

• b) i Jönköpings,
Kronobergs,
. Stockholms,
Kopparbergs,
Örebro,

Gefleborgs, Vesternorrlands

och Södermanlands,
län............3,000: —, 1,300: —, 4,300:

-,1,500:—, 4,500:-

b- M

£3 2

tf}

3 S5

CD 3
Q-I

£30
UT HJ

O —
o ^
So

Ef ^
g 3T
B ©

Extra anslag. Ordinarie anslag.

97,160: —, 6,300: —,

transport 97,160: —, 6,300: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

c) i Blekinge,
Hallands, Vestmanlands,
Upsala,
Vesterbottens,
Norrbottens,
Jemtlands
och Gotlands
län.......................

Lön.

transport

Tjenst görings-

Summa,
penningar.

£ pa

P CD

3,000:—,1,000:—,4,000:

3 ®

CD H

Q o

S»

2 sr

3 o
2 ro

Extra anslag. Ordinarie anslag.

97,160: —, 6,300: —,

II. för häradsskrifvare:

. i ~ rvnrv 1 Efter tio år kan lönen

.....................kronor 2,000. , -j j^jas mec| 500 kronor.

tjenstgörings penningar

» 500: —;

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af
75 kronor för hvarje börjadt femtusental af
folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att
tillägget icke i något fall må understiga
300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar öka
det ordinarie anslaget till »landsstaterna i länen»

med...................................................................................... 163,185: —;

dels, under förutsättning af bifall härtill,
medgifva, att anslaget »landsstaterna i länen»,
med inberäkning af de nu särskilt uppförda
penningeanslagen till ersättande af arrende för
lägenheten Hushagen jemte forsellön och till
bestridande af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen
i Vesternorrlands län anvisade lön ingående
räntepersedel'', må beräknas sålunda:
anvisning i kontant, (deraf

95,000 kronor reservationsanslag),
....................................... 2,343,539: —,

indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag:_________

transport 2,343,539:—, 97,160: —, 169,485: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 2,343,539: —, 97,160: —, 169,485: —,

friheter................................. 8,500: —,

ersättningar........................ 150,900: —;

summa kronor 2,502,939: —;

dels medgifva, att den länsmansaflöning, som

vid verkställandet af den beslutade föreningen
af Hille och Valbo länsmansdistrikt inom Gefleborgs
län blifver tillgänglig, må af Kongl. Maj:t
disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelninginom
samma eller annat län;
dels ock till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1881 ställa ett extra anslag af ................................. 40,000: —,

att användas till aflöning och underhåll åt särskild
polisstyrka på landet, der sådan kan af
förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar
för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande;

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

att dels med de i åberopade protokoll af den 9
januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende
å förändrad organisation af och lönereglering
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkänna det i samma protokoll intagna förslag
till ny stat för detta embetsverk och dess biträden
;

dels till undersökningar och expenser för
allmänna arbeten anvisa ett årligt reservationsanslag
till belopp af....................... 45,000 kronor;

dels ock till stipendier för utrikes resor
i ändamål att studera andra länders allmänna
arbeten bevilja ett årligt anslag till samma belopp
som hittills................................. 3,000 kronor;

samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten
under sjette hufvudtiteln, efter »landsstaterna
i länen», uppföra ett ordinarie anslag under
benämning »väg- och vattenbyggnadstatem, motsvarande
aflöningsinedlens och de särskilda an -

transport 137,160: —, 169,485: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

slagens sammanräknade belopp, — deraf särskilt
reservationsanslag 45,000 kronor till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten
—, eller.............................................................................

Extra anslag.

137,160: -

Ordinarie anslag.

, 169,485: —,

106,300: —;

Ålder stillägg:

att de för embets- och tjensteman samt betjente
vid öfverståthållare-embetets kansli och
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare
och häradsskrifvare ifrågakommande
ålderstillägg må få utgå af sjette hufvudtitelns
förslagsanslag till »ålderstillägg», samt att för sådant
ändamål höja nämnda anslag från 170,000
kronor till 210,000 kronor, eller med.....................

40,000:

Gästgifvares friheter:

att detta anslag, med inberäkning af ersättning
för en under räntan af hemmanet 1 mantal
skatte n:o 1 Herting, Lars Nilsgården i Skrea
socken af Hallands län inbegripen, numera afskrifven
qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet
i Falkenberg, beräknas sålunda:

anvisning i kontant....................... 1,040: —,

indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag:

friheter...................................... 6,635: —,

ersättningar.............................. 11,900: — ;

summa kronor 19,575

således ökning med.........

1,012: ii;

Bidrag till skjutsentreprenader:

att nedsätta det belopp, hvartill anslaget
»bidrag till skjutsentreprenader» i riksstaten beräknas,
från 300,000 kronor till 250,000 kronor,
eller med 50,000 kronor. _

transport 137,160:

316,797: u,

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 137,160: —, 316,797: ii,

Färjor och färjekarlar:

att detta anslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................... ] 50: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter.......................................... 25: —,

ersättningar ............................. 210: —;

summa kronor 385: —;

således ökning med........................................................ 13- 14.

Skiften och afvittring ar:

dels, i likhet med hvad för flera år egt
rum, att för år 1881 bevilja förhöjning i årsarvodet
för de i Kopparbergs län anstälde 18
storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvarje,
samt i styresmannens för storskiftesverket^ årsarvode
likaledes med 400 kronor; att medgifva,
det de belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes
i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster
af tjensten under år 1881 kunna komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjuta arvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att
för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Vesterbottens- och Norrbottens län
samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning
i styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens
län årsarvode för år 1881 med ett
belopp af 200 kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna
för storskiftes- och afvittringsverken under år

transport 137,160: —, 316,810: 25,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 137,160: —, 316,810: 25,
1881, för samma år utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor på extra stat anvisa........................ 218,800: —;

Landtbruksingeniörer och deras biträden:

att ytterligare två landtbruksingeniörer och
tre landtbruksstipendiater med enahanda aflöningsförmåner,
som äro nuvarande ingeniörer
och stipendiater beviljade, må anställas samt för
beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel,
utöfver påräknad behållning å anslaget
till »landtbruksingeniörer och deras biträden1,
höja samma anslag från 47,850 kronor till

52,500 kronor, eller med............................................ 4,650: ;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar:

att för beredande af tillgång till de, landtbruksakademiens
agrikulturkemist samt undervisaren
i fårskötseln och ullkulturen tillkommande,
löneförhöjningar höja anslaget till »befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»
från 44,950 kronor till 45,950

kronor, eller med...........................................................

att på extra stat för år 1881 anvisa följande
belopp, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostna -

derna för allmänna landtbruksmöten........................ 5,000: —,

b) till prisbelöningar vid sådana möten för
husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 10,000: —,

c) till arvode åt en för mikroskopiska och

växtfysiologiska undersökningar vid akademiens
agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt
på förordnande af landtbruksakademiens förvaltningskomité
antagen botanist....................................... 1,000: ,

d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas_

transport 371,960: —

1,000:

-, 322,460: 25,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag. Ordinarie anslag.

transport 371,960:—, 322,460: 25,

behof inom de orter, der hushållningssällskapen
förbinda sig att upprätta laboratorium och bekosta
lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel
för kemist och assistent samt bekosta
aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom
årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier
för stationens behof — 3,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans............................................. 12,000:—;

samt att för fortsättande under år 1881 af
de geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag
för samma år till belopp af............................. 83,000:—;

Hästafvelns förbättrande,

att detta anslag, med iakttagande deraf att,
jemte den hittills i staten för hingsthållning anslagna
hästvakansspanmål, under rubriken friheter
uppföres ej mindre räntor å en del under
Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven
den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna
hästvakansspanmål, beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf särskilt.
reservationsanslag 35,000
kronor till prisbelöningar af
hästar) ............................................ 93,550: —,

indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag:

friheter ....................................... 2,300: —;

summa 95,850: —.

Således ökning med................................................ 1,5 0 6 : 32;

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig
betjening samt förbättrande af betjeningens
vid alla tre stuterierna lönevilkor för år
1881 på extra stat bevilja........................................ 5,937:—;

transport 472,897:—, 323,966: 57,

Bill. till Rihsd. Prof. 1880. l:a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1880.

Extra anslag.

transport 472,897: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna,

att på extra stat för år 1881 bevilja för anställande
af en andre undervisare i husslöjd och
en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne
i husslöjd, för att af denne handledas och ut -

bildas till att kunna användas såsom lärare i

husslöjd, ett anslag å.................................................. 3,000:

till befrämjande af husslöjder, utöfver derför
på ordinarie stat anvisade medel, ett till

Kongl. Maj:ts förfogande stridt anslag å............... 10,000:

såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns

landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800:

samt såsom hyres- och inköpsbidrag åt
svenska slöjdföreningens museum.............................. 4,000:

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att detta anslag, med öfverflyttande till anslaget
för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp
61 kronor 98 öre, som inom Kopparbergs
län åtnjutes för underhåll af konststaten och
hytteverken vid Sala silfververk, beräknas sålunda:

anvisning i kontant.......................... 8,700:—,

indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag:

ersättningar ................................. 15: —;

summa kronor 8,715:—;
således minskning med 60 kronor 34 öre;
samt att, under vilkor att bergsskolorna i
Filipstad och Falun med dertill hörande skolor
för bergsarbetare komma att jemväl under år
1881 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång
och utsträckning som hittills, hvarom Kongl.

Maj:t vill genom inspektion af sakkunnig person

Ordinarie anslag.

, 323,966: 57,

transport 493,697:

, 323,966:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Extra anslag.

transport 493,697: —,

Sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa

ett belopp af.................................................................... 14,000:—,

att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret _

utbetalas. 507,697: —.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
indragning eller förvandling,

att detta anslag, ofvannämnda indelta räntebelopp 61
kronor 98 öre inbegripet, under den kortare benämningen
»Sala bergslag» beräknas sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

friheter................................................................. 62: —,

ersättningar........................................................... 6,320: —;

summa kronor 6,382: —;
således ökning med..........................................................................

Jordförluster genom kanal- och v äg anläggning av,

att detta anslag, med uppförande såsom utgiftsanslag af
eu till lägenheten Ostra Strömsnäs i Östergötland anslagen
spanmålsersättning för jord, som upplåtits till Göta kanal,

beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,..................... 2,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter ........................................................ 1,560: —,

ersättningar ............................................... 6,000: —;

således ökning med...

summa kronor 10,260

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

att detta förslagsanslag måtte höjas från 88,634 kronor 87

öre till 117,684 kronor, eller med.....................................................

De belopp, som Kongl. Maj:t här ofvan begärt på ordinarie
stat, utgöra alltså................................. kronor (transport)

Ordinarie anslag.

3 2 3,9 6 6 : 57,

60: 39;

3,117: 45;

29,049: 13.
3 5 6,193 : 54.

Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 356,193: 54,

Om härtill lägges sjette hufvudtitelns slutsumma.............. 4,182,182: 17,

men från den genom berörda sammanläggning

erhållna summa ............................................................... 4,538,375: n

afdragas här ofvan föreslagna nedsättningar i anslagen -

till »landsstaterna i länen»................................... 27,7 03: 37,

» »bidrag till skjutsentreprenader»............... 50,000: —,

och » »befrämjande i allmänhet af bergsbruket» ___60: 34, 77,763: 71,

så erhålles det belopp................................................... 4,460,612: —, ''

hvartill sjette hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag
skulle för år 1881 uppgå.

Här ofvan på extra stat begärda anslag utgöra sammanräknade
....................................................................................................... 507,697: —.

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen i fråga om

justering sstyr elsen,

att för år 1881 bevilja enahanda belopp som för innevarande
år, att användas till arvoden åt den vid styrelsen
anstälda personal ..................................................................................... 9,300: —;

statens jernvägstrafik,

dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jernvägar anvisa ett särskild!
anslag för år 1881 af............................................. 300,000 kronor;

dels att utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel
för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr
om Storvik, beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 det belopp,
som deraf återstår oanvisadt, eller............... 1,400,000 kronor;

statens jernväg sbyggnader,

att för fortsättande af arbetena ej mindre ä norra stambanan
genom Norrland än äfven å tvärbanan emellan Torpshammar
och riksgränsen anvisa för år 1881 ett belopp
af................................................................................ 5,100,000 kronor; _

transport 516,997: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet
kontrolleras af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

att af redan utaf Riksdagen beviljade anslag och lån anvisa
för år 1881:

till anläggning af väg emellan Lycksele och Stensele kyrkor

i Yesterbottens län ................................................................................

till väganläggning från Sorsele kyrka till Strycksele by
jemte sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård och Hus bondliden

till Ruskträsk i Vesterbottens län...................................

till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, lån

300,000 kronor.

Vidare anmärkes här, att enligt det af 1876 års Riksdagfattade
beslut blifvit för år 1881 anslagna till understödjande,
medelst lån, af enskilde jernvägsanläggningar 2,000,000 kronor.
Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen
att för år 1881 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande följande
belopp, nemligen:

till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller

förbättring af backiga eller eljest mindre goda vägar ..................

till understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder .........................................................

till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre

båthamnar.....................................................................................................

till understödjande, medelst anslag utan återbetalning sskyldighet,
af sådana myrut dikning ar och v attenaft öppning ar, som

företrädesvis afse att minska frostländigheter....................................

till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar
af sänka trakter och sjöar till beredande af odling sföretag
samt att äfven för år 1881 bibehålla de bestämmelser angående
vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag
till och kontrollen å allmänna arbeten, som vid 1873,
1874, 1876, 1878 och 1879 års riksdagar blifvit meddelade,
lärande, i händelse af bifall härtill, dessa bestämmelser lämpligen
böra till ett helt sammanföras.

Slutligen föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att till ersättande
af åtskilliga utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
anvisa ett extra anslag å........................................................................

summa extra anslag kronor 1

516,997: —,

10,000: —,
35,000: —,

200,000: —,
20'',000: —,
30,000: —,

80,000: —,
100,000: —,

11,391: —;
,003,388: —.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881

föreslagen, utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 4,182,182: 17, 4,460,612: —, således ökning 2 7 8,4 2 9 : 83;

extra » 1,281,817: 83, 1,003,388: —, således minskning 278,429: 83;

summa 5,464,000: — 5,464,000: —.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:

penningar................................................................................... kronor 12,966,737: 49,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor...... » 22,224: 52,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 754: 95,

oindelt spanmål, 509,6 kubikfot, efter 2 kronor 40 öre

för kubikfoten................................................................. » 1,2 23 : 04;

tillsammans kronor 12,990,940: —.

Enligt beslut, som innefattas i härvid bilagda protokoll öfver finansärenden
för den 31 december sistlidna år och för den 9 innevarande januari,
föreslår Kongl. Maj:t härmed:

l:o.

att förslagsanslaget till stämpelpapper somkostnader,'' under förutsättning
att Kongl. Maj:ts här ofvan under sjette hufvudtiteln framstälda förslag till
lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvarne varder af Riksdagen
bifallet, måtte nedsättas med 40,000 kronor från 224,000 kronor till

184,000 kronor;

2:o.

att förslagsanslaget till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens
uttaxering, under förutsättning att nyssnämnda förslag till lönereglering
för landträntmästare och häradsskrifvarne varder af Riksdagen
bifallet, måtte minskas med 27,500 kronor från 102,500 kronor till 75,000
kronor;

3:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 31 december
sistlidna år omförmälda, för år 1881 ifrågasatta förändringar i post -

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket, 1880. 39

verkets stater, måtte bestämma det å hufvudtiteln till postverket uppförda
anslag, förslagsvis beräknadt att utgå direkte af postmedlen, till samma belopp,
4,730,000 kronor, hvartill postverkets inkomster för nämnda år blifvit
här ofvan beräknade;

4:o.

att Riksdagen måtte, såsom reservationsanslag att af telegrafmedlen di i

9oa nnn^’ fö1'' år 1881 ^ teh9rafverket anvisa enahanda belopp, eller

1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna för samma år blifvit här ofvan beräknade,
samt aftaga de af Kongl. Maj:t för år 1880 fastställda stater såsom
gällande äfven för år 1881, med rätt för Kongl. Maj:t att deri aöra
de jemkningar, hvdka finnas vara af omständigheterna påkallade, äfvensom
att för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det
öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå;

varande de förändringar i afseende å de elektriska stationerna, som
under år 1879 af Kongl. Maj:t vidtagits, omförmälda i protokollet för den
31 december sistlidna år;

5:o.

att Riksdagen, med godkännande af de i protokollet för den 31 december
sistlidna år omförmälda, för år 1881 ifrågasatta förändringar i tullverkets
stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot&staternas
slutsumma svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen;

6:o.

att beträffande anslagen till skogsväsendet, det bestämda anslaget må
för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade jägmästare och för afjemnande
af öretal till krontal, ökas med 5,300 kronor 3 öre, eller från
447,212 kronor 47 öre till 452,513 kronor, och förslagsanslaget 900 kronor
beraknas 570 kronor högre, eller till 1,470 kronor, och uppföras i riksstaten
under rubrik: »indelning och dermed jemförlig anvisning, på försko-: friheter»;
men reservationsanslaget deremot minskas med sammanlao-dt^ö 870
kronor, eller från 273,500 kronor till 267,630 kronor, så att summan af
anslagen för skogsväsendet kommer att blifva 721,613 kronor i stället för
nuvarande beloppet 721,612 kronor 97 öre;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880,

7:o.

att anslaget städers friheter, med öfverflyttande till det å åttonde hufvudtiteln
uppförda anslaget till allmänna läroverken af en förut till Hel
singborgs stad utgående ersättning för mistade så kallade klockarepensioner
till&belopp af 27 tunnor korn, måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag.......................................... kronor 21,550: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.....................''.................................................................. ” 8’460: “

ersättningar

2,720

summa kronor 32,730

8:o.

att förslagsanslaget till rnantalsskrifningsprovision, — under förutsättning
att ofvan nämnda förslag till lönereglering för landträntmästarne och
häradsskrifvarne varder af Riksdagen bifallet, äfvensom att till utgående af
anslaget till observations- och uppbördsprocenter anvisas ej mindre mantalsskrifningsprovision
till städernas tjenstemän än äfven den särskilda provision,
hvilken jemlikt kongl. brefvet den 31 maj 1878 tillkommer länsmännen
inom Vesterbottens och Norrbottens län för deras befattning mer
mantalsskrifningen inom lappmarken, — måtte ur riksstaten afföras;

9:o.

att, med iakttagande deraf, att dels sådana från öfverståthållareembetet
och länsstyrelserna inflytande depositionsmedel, som, ehuru uppsagda till
återlyftning, icke inom tio år från nedsättningen blifvit af vederbörande
uttagna, dels ock förekommande afbetalningar å förskott, som af skogsplanteringskassans
medel utgifvits, varda af statskontoret redovisade bland
statsverkets inkomster under titel: »extra uppbörd» i stället för att till
riksgäldskontoret öfverlemnas, ifrågakommande återbetalningar af dylika
depositionsmedel måtte få anordnas af hufvudtitelns förlagsanslag till restitutioner.

10:o.

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. måtte
höjas med 4,640 kronor 18 öre, eller från 19,491 kronor 82 öre till 24,132
kronor.

Sammanställes hufvudtitelns nuvarande ordinarie anslagssumma med de
af Kongl. Maj:t sålunda gjorda förslag, så visar sig att nämnda summa
skulle komma att minskas genom nedsättning i anslagen:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till stäinpelpappersomkostnader.................. kronor 40,000:—,

» kostnader för kortstämpling och allmänna
bevillningens uttaxering.........

» postverket...................................................

» tullverket...................................................

» städers friheter .......................................

» mantalsskrifningsprovision ..................

men deremot ökas genom förhöjning i
anslagen:

till skrifmaterialier och expenser, ved

in. in......................................................... kronor 4,640: 18,

» skogsväsendet............................................. » --: 03, 4,640: 21,

hvadan således i det hela skulle uppkomma en minskning

af.................................................................................................. kronor 369,485: —.

Om från summan af de nuvarande ordinarie anslagen
å hufvudtiteln,............................................................ kronor 12,990,940:—,

dragés nämnda minskning ................................................... » 369,485: —,

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag blifva................................................................. kronor 12,621,455: —.

» 27,500: —,

» 270,000: —,

» 5,000; —,

» 12,125: 21,

» 19,500:—-, 374,125: 21,

Vidare föreslår Kongl. Maj:t att såsom extra anslag för år 1881 måtte

under denna hufvudtitel beviljas:

till löneförbättring för skogsstyrelsen................................. kronor 3,380: —,

» granskning af nya jordeböcker ....................................... » 13,600: —,

» genomförande af kammarkollegii nya organisation... » 5,000: —,

» förvaltningen af statens domäner................ » 80,000: —,

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,
....................................................................................... » 14,000: —,

» genomförande af statskontorets nya organisation...... » 10,700: —,

» betäckande af statskontorets förskotter........................ » 46,565: —,

» genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation
............................................................................... » 1,000: —,

» bidrag till postverkets trafikafgifter, förslagsanslag, » 50,000: —,

» bestridande af kostnaderna för skattereglerings komitén,

förslagsanslag,........................................................ » 25,000: —,

eller tillsammans kronor 249,245: —.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. l;a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,
utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 12,990,940 extra » 312,060	—, 12,621,455 —, 249,245	—, således minskning 369,485 —, » » 62,815	7
summa kronor 13,303,000	—, 12,870,700	—, således minskning 432,300	—.

Åttonde hufyudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Nu gällande riksstat upptager under denna hufvudtitel:

penningar...................................... kronor 8,462,746: 77,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor............ » 244,007: 62,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 795,879: 84,

oindelt spanmål, 4,624 kubikfot 1 kanna, efter värde

2 kronor 40 öre kubikfoten motsvarande..................... » 11,0 9 7 : 84;

tillhopa kronor 9,5 1 3,7 8 2 : 07.

1 öfverensstämmelse med beslut, som omförmälas i bilagda utdrag af
protokoll dels öfver finansärenden den 31 december 1879 och dels öfver
ecklesiastikärenden den 9 innevarande månad, föreslår Kongl. Maj:t:

l:o.

att Riksdagen, med godkännande af den i nyssnämnda protokoll för den
9 i denna månad upptagna aflönings- och utgiftsstat för nationalmuseum
jemte de för åtnjutande af de nya löneförmånerne föreslagna vilkor, måtte
bevilja en förhöjning i det för nationalmuseum uppförda ordinarie anslag
med 11,450 kronor;

2:o.

att anslaget till Meresistaten, med öfverflyttande till anslaget för domkapitlens
expeditioner ej mindre af de aflöningsbelopp, som utgå till konsistorienotarier,
konsistorieamanuenser samt en vaktmästare och tillsammans
utgöra penningar 5,348 kronor 31 öre jemte 1,184 kubikfot 4 kannor oindelt
spanmål, än äfven af lösen för indragen kronotionde-spanmål, som
varit indelt till konsistorienotarierne i Upsala, Linköpings, Vexiö, Kalmar

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

och Karlstads stift, uppgående till 2,842 kronor 89 öre, samt med upptagande
uti anslaget af det nu särskilt uppförda förslagsanslaget till biskopens
på Gotland lön äfvensom med tillägg af 13 kronor såsom ersättning
för kontraktsprosten i Gullbergs och Bobergs kontrakt tillkommande prostetunna
för Stjernorps församling och med afrundning äfven af anvisningen
i kontant till jemnt krontal, måtte upptagas och beräknas sålunda:

anvisning i kontant..................................................................... kronor 9,805: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.......................................... » 148,600: —,

ersättningar............................................... » 347,813: —;

summa kronor 506,218: —;

3:o.

att anslaget till domkapitlens expeditioner, med inberäkning dels af ofvan
nämnda nu under anslaget till kleresistaten hänförda aflönings- och ersättningsbelopp,
uppgående sammanlagdt i penningar till kronor 11,033:76, dels
af det särskilda förslagsanslaget å 3,510 kronor till ersättning åt 13 konsistorienotarier
för dem frångången förmån af förhöjd tjenstårsberäkning, dels
af ett å anslaget till Lappmarks ecklesiastikverk nu utgående arvode å 300
kronor till konsistorienotarien i Hernösand, dels af den å allmänna läroverkens
anslag nu utgående ersättning för indragen tiondespanmål till konsistorienotarien
i Skara, måtte såsom vanligt bestämdt anslag beräknas
sålunda:

anvisning i kontant...................................................................... kronor 19,159: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar.................................................................. » 5,841: —;

summa kronor 25,OOQ: —;

4:o.

att anslaget till universiteten måtte beräknas sålunda:
anvisning i kontant (deraf 162,700 kronor förslagsanslag) kronor 515,316: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde.......................................... » 109,600: ,

ersättningar .....................................................................» 101,400: —;

summa kronor 726,316: —;

5:o.

att anslaget till allmänna läroverken, efter afdrag af ofvan nämnda till
konsistorienotarien i Skara utgående tiondespanmålsersättning, men med

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

tillägg ej allenast af den förut på sjunde hufvudtitelns anslag till städers
friheter uppförda ersättning för oindelt spån mål, 27 tunnor korn, till Helsingborgs
läroverk, utan ock af dels den för lärares vid allmänna läroverken
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, erforderliga anslagsförhöjning
å 48,000 kronor och dels, såsom lönefyllnad åt rektor och äldste
kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall i stället för afkomst af dem
förut anslagen men numera till Sundsvalls stad indragen jord, tillhopa 45

kronor, måtte upptagas och beräknas sålunda:

anvisning i kontant (reservationsanslag)........................... kronor 2,660,878: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter...................................................................... ® 7,320: ,

ersättningar............................................................... » 1,080: ;

summa kronor 2,669,278: —;

6:o.

att anslaget till högre lärarinneseminariet måtte, för lärares vid nämnda
seminarium uppflyttning i högre lönegrad enligt stadgade grunder, varda
förhöjdt med 2,000 kronor;

7:o.

att anslaget till pedagogier och folkskolor, efter uteslutande, så väl från
utgifter som från uppbörden i kronans räkenskaper, af det till läraren vid
Sundbyholtns skola i Södermanlands län utgående spanmålsbelopp 448,9
kubikfot, hvilket, grundadt på enskild donation, skall afdragas från det till
kronan af Sundbyholms kungsgård ingående arrende, måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant.................................................................... kronor 62,620: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ......................................... » 5,350: ,

ersättningar..................................................... ”_5,200: ;

summa kronor 73,170: —;

8:o.

att å det under folkundervisningen uppförda anslag till seminarier för
folkskolelärares bildande måtte, för iärares vid nämnda seminarier uppflyttning
i högre lönegrad enligt gällande grunder, beviljas förhöjning med

5,000 kronor;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

9:o.

att anslaget till medicinalstyrelsen måtte varda förhöj dt med 1,200 kronor,
att användas till arvode för revision af hospitalens räkenskaper;

10:o.

att anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, efter öfverflyttande
till anslaget för kyrkors underhåll af ett belopp kyrkotiondespanmål:
9 2 5,982 kubikfot råg, 1,2 1 7,738 kubikfot korn och 9,45 kubikfot hafre,
för år 1877 i värde belöpande till 5,576 kronor 42 öre, hvilket utgör barnmorskelöner
inom vissa församlingar i Skåne, måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant....................................................................... kronor 32,741: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde .......................................... » 700: —;

summa kronor 33,441: —;

ll:o.

att för Visby ruiners vård och underhåll ett belopp af 450™kronor,
såsom ersättning för de Visby ruinkassa förut tillflutnafinkomster af vissa
nu mera till statsverket indragna hospitalslägenheter, måtte varda såsom
reservationsanslag under vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien
uppfördt;

12:o.

att anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna måtte beräknas
sålunda:

anvisning i kontant ...................................................................... kronor 9,142: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ............................................. » 20: —,

ersättningar....................................................................... » 440: —;

summa kronor 9,602

13:o.

att anslaget till lazaretts underhåll måtte beräknas sålunda:

anvisning i kontant..................................................................... kronor 35,125: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde ........................................... » 12,615: —,

ersättningar................................................................... » 6,280: —;

summa kronor 54,020: —;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

14:o.

att under anslaget till stora barnhuset i Stockholm måtte, utom anvisningen
i kontant till nu varande belopp, uppföras såsom »indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag», i kolumnen för ersättningar kronor
51,100;

15:o.

att under anslaget till barnhusen i landsorterna måtte under nyssnämnda
rubrik uppföras .............................................................................. kronor 29,350: ;

16:o.

att anslaget till kyrkors underhåll, med ^beräkning af ofvan nämnda
belopp kyrkotiondespanmål till barnmorskelöner i Skåne, måtte beräknas
sålunda:

anvisning i kontant..................................................................... kronor 6,528: ,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter och kyrkotionde......................................... » 217,600: ,

ersättningar ................................................................. M 170,000: ;

summa kronor 394,128: —;

17:o.

att de för ålderstillägg åt tjensteman vid nationalmuseum, enligt den
föreslagna nya afiöningsstaten, derest densamma varder af Riksdagen bifallen,
erforderliga belopp må utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg; 18:o.

att det till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. å hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag måtte minskas med 126 kronor 53 öre, eller från 21,523
kronor 53 öre till 21,397 kronor.

Sam manställes hufvudtitelns nu varande ordinarie anslagssumma med
de af Kongl. Magt sålunda gjorda förslag, så visar sig, att nämnda summa
skulle komma att ökas genom förhöjning å anslagen

till nationalmuseum med .............................. kronor 11,450: - ,

» kleresistaten med....................................... » 38,240: 98,

» domkapitlens expeditioner med ......... » 15,000: —,

» universiteten med .............. » 16,062: 57,

» allmänna läroverken med ..................... » 51,271: . 76,

» högre lärarinneseminariet med ............ » 2,000: ,

transport kronor 134,025: 3J,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

	transport	kronor	134,025:	31,
till pedagogier och folkskolor med............	))	734:	H,
))	folkskolelärareseminarierna med ........	»	5,000:
))	medicinalstyrelsen med...........................	))	1,200:	>
))	vitterhets- historie- och antiqvitets-
	akademien med...........................	»	450:
))	fattigvården i Stockholm och lands-
	orterna med..........................................	»	66:
))	lazaretts underhåll med ........................	»	4,308:	76,
))	stora barnhuset i Stockholm med.....	))	8,169:	91,
»	barnhusen i landsorterna med ............	))	3,677:	29,
»	kyrkors underhåll med...........................	))	86,551:	30,
	men deremot minskas dels genom
uteslutande af »särskilda förslagsanslag
för	kleresiet» å tillhopa.................................	kronor	6,510:	—
och	dels genom nedsättning å anslagen
till	barnmorskeundervisningen och barn-
	bördshusen med .......................................	))	3,403:	82,
))	skrifmaterialier och expenser, ved
	in. in. med..................................................	))	126:	53,

hvadan således tillökningen i sin helhet skulle utgöra kronor
Om härtill lägges summan af de nu varande
ordinarie anslagen å hufvudtiteln ................................... »

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag blifva.............................................................................. »

244,183: 28;

10,040: 35,
234,142: 93.

9,513,732: 07,

9,747,875: —.

Vidare vill Kongl. Maj:t, i enlighet med beslut, som i ofvan berörda
protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 9 innevarande månad omförrnälas,
föreslå Riksdagen att för nedan nämnda behof af tillfällig beskaffenhet,
hänförliga under åttonde hufvudtiteln, å extra stat för år 1881 anvisa:

l:o för tillfällig löneförbättring åt domkapitlens expeditioner.
............................................................................ kronor 3,716: —,

2:o till det språkliga seminariet vid universitetet i

Upsala................................. » 3,000: —,

3:o till det språkliga seminariet vid universitetet i

Lund................................ » 2,950: —,

4:o till fortsättande af universiletsbyggnaden i Upsala » 150,000: —,

transport kronor 159,666: —,

Kongl. Maj:ts nåd■ prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport

5:o till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund
6:o till fortsättande af särskilda observationer vid astronomiska
institutionen i Lund ........................................

7:o till arvode åt en amanuens vid karolinska medico-kirurgiska
institutets gynekologiska klinik
8:o till resestipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken ..............................

9:o till arvoden åt extra lärare vid sistnämnda läroverk.
.........................................................................................

10:o till understöd för tekniska afton- och söndagskolor
ll:o till uppehållande af undervisningen vid farmaceu tiska

institutet..........................................•_.........................

12:o till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara ..........................................■......... ••

13:o till underhåll af den zoologiska stationen vid Kri stineberg

in. m..............................v............................;.....

14:o för vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens
behof, på sätt statsrådsprotokollet närmare utvisar,
15:o till reparation af akademiens för de fria konsterna

hus .........................................................................................

16:o till institutet för blinda...................................................

17:o till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter
för öfveråriga döfstumma..............................

18:o till hospitalsbyggnaden i Upsala ................................

19:o till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnes slöa

barn ..............................................................................

20:o till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem
för spetälske, under de i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor,............................................................

21:o till svenska fornskriftsällskapet................................

22:o till beredande af religionsvård åt svenske sjömän
i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig

uppehållande landsmän .................................................

23:o till restauration af domkyrkan i Linköping............

24:o för tillsyn och vård af lifrustkammaren och dermed
förenade samlingar...................................................

25:o till förvarande och vårdande af den skandinavisketnografiska
samlingen i Stockholm ..........................

kronor 159,666: —,

» 100,000: —,

» 1,500: —,

» 900: —,

» 6,000: —,

» 50,000: —,

» 20,000: —,

» 7,575: —,

» 12,900: —,

» 2,000: —,

» 9,200: —,

» 20,000: —,

» 21,000: —,

» 49,900: —

» 170,200: —,

» 20,000: —,

» 7,500: —,

» 2,000: —,

» 10,000: —,

» 8,000: —,

» 1,700: —,

» 11,600: —,

transport kronor 691,641: —,

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport kronor 691,641: —,
26:o såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för
det skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm

år 1880 .............................................................................. » 10,000: —,

27:o till ersättning för vissa af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter......................................................... » 484: —;

tillsammans kronor 702,125: —.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,
utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie anslag 9,513,732: 07, 9,747,875: —, således ökning 234,142: 93;

extra_»_ 630,967: 93, 702,125: —, » » '' 71,157 : 07;

summa kronor 10,144,700:—, 10,450,000: —, således ökning 305,300:—;

i hvilken ökning ingår ett belopp af 166,111 kronor 46 öre, som uppkommit
genom förändrad beräkning, enligt Kongl. Maj:ts beslut den 31 december
1879, af en del förut uppförda ordinarie anslag -

Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager för den förra, eller pensionsstaten,
1,282,550 kronor.

I afseende å denna stat föreslår Kongl. Maj:t:

enligt bilagdt protokoll öfver sjöförsvar särenden:

att Riksdagen må medgifva, att de pensioner, hvardera å 210 kronor,
till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna äro vid
öfverflyttning till invalidstat inom ett antal af 40 vid Carlskrona och 3
vid Stockholms station berättigade, få från och med år 1881 utgå af det
under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till pensionering af
flottans och lotsverkets gemenskap;

enligt bilagdt protokoll öfver finansärenden:

att ersättningarna till nedannämnda pensionskassor för mistade löneinnehållningar
må till närmast högre krontal utjemnas, och de å pensionsstaten
uppförda anslag till dessa kassor följaktligen beräknas sålunda:
till civilstatens pensionskassa (nu 110,985 kronor 50 öre)

anvisning i kontant.............................................................kronor 110,986: —,

Bill. till Riksd. Prat. 1880. l:a Sami. l:a Afd. 1

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till arméns pensionskassa (nu 82,719 kronor 50 öre)

anvisning i kontant............................................................ kronor 82,720: —;

enligt bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att för beredande af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken
enke- och pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna
i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg må beviljas
en tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till pensionering af
lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn
uppförda anslag.

För allmänna indragning sstaten finnes i nu gällande riksstat anvisadt:

penningar......................................................................................... kronor 9 5 7,5 7 5 : 33,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............. » 803: 61,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag » 50: 18,

oindelt spanmål 8 kubikfot 7 kannor å 2 kronor 40 öre

kubikfoten............................................................................. »_20: 88,

tillsammans kronor 958,450: —.

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t
enligt bilagdt protokoll öfver justitieärenden:

att vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka Johannes Larsson må
från och med månaden näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten
varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande
för sin återstående lifstid af en årlig pension af 400 kronor;
enligt bilagda protokoll öfver landtför svar särenden:
att åt hvardera af förre förrådsdrängarne vid Göteborgs utredningsförråd
Hans Jonsson och Elias Svensson må å allmänna indragningsstaten
beviljas en årlig pension af 300 kronor, att utgå från April månads början
år 1879;

att för aflidne kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus
enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, må å allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne från ingången
af juli månad 1879 åtnjutas, så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; att

pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Kongl. Maj:ts
med Riksdagen fattade beslut, innehafva indragningsstatspension, motsvarande
de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, må från ingången
af år 1881 få utgå från allmänna indragningsstaten; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän
må för år 1881 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med
vilkor att understödsbeloppen icke öfverstiga 150 kronor för hvarje landtvärnsman
;

Kongl. Ma.j:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

enligt bilagdt protokoll öfver sjöförsvar särenden:
att å allmänna indragningsstaten må för framlidne kommendören Axel
Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonliufvud,
uppföras en årlig pension af 1,000 kronor, att utgå från 1880 års början
under hennes återstående lifstid;

enligt bilagdt protokoll öfver civilärenden:

att i nu gällande stadganden beträffande andre landtmätares och kommissionslandtmätares
pensionering den förändring må medgifvas,

att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst tretio år och under sammanräknadt
tjugufem år varit anstalt! vid generallandtmäterikontoret eller
såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller andre landtmätare, må
vid afskedstagande^ om han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras
till pension å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomma
koinmissionslandtmätare, hvilken antingen icke af Kongl. Maj:t
pröfvas hafva, så vidt på honom berott, under nämnda tjugufem år varit
såsom landtmäteritjensteman verksam, eller ock fortfar att tjenstgöra såsom
storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller såsom sådan fått pension å
allmänna indragningsstaten sig tillagd; samt

att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare, hvilka med pension
afgå, pensionsbeloppet må bestämmas för fyra tioåtta till 1,600 kronor
för hvarje, och för de öfriga till 900 kronor, dock ined rättighet för desse
att i den ordning de undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras
till erhållande af det högre pensionsbeloppet;

att generaldirektören Ludvig Bercklian Falkman, hvilken jemlikt gällande
föreskrifter är berättigad till en årlig pension till belopp af 4,800
kronor, må från och med månaden näst efter den, då han med pension å
allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen såsom
generaldirektör och chef för landtmäteriet, under sin återstående lifstid från
allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig fyllnadspension af 1,600 kronor,
så att hans hela årliga pension kommer att uppgå till 6,400 kronor;

att häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi af
Kronobergs län Carl Gustaf Ericsson må från och med månaden näst efter
den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten
afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och
den för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension;

att aflidne geologen vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf David
Wilhelm Hummels enka Wilhelmina Hummel, född Cordts, må undfå en
årlig pension af 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten från
och med juni månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken geologen
Hummel aflidit, och så länge hon enka förblifver;

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

att konungens fogat Wilhelm von Schoultz och aktuarien vid öfverståthållareembetets
kansli Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern och
hvilkas befattningar icke ingå i den för nämnda kansli föreslagna nya organisationen,
må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, för att derå
från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kan varda en
hvar af dem beviljadt, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång
åtnjuta såsom pension, von Schoultz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii
ett belopp af 3,000 kronor årligen;

att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren vid samma kansli
t. f. regementsintendenten Carl Adolf Hafveri) er g, hvilkens kammarskrifvarebefattning
icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp af
600 kronor, motsvarande kammarshrifvarelönen, att utgå endast så vida
Hafverberg ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på rikets
eller kommuns stat till lika eller högre belopp, och med iakttagande att,
om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg skall derå
i samma mån vidkännas afdrag;

att från allmänna indragningsstaten likaledes må till en hvar af notarierne
vid öfverståthållare-embetets kansli Adolf Jacob Lagercrantz och
Christian Axel Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för
sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå ersättning för minskning i
aflöning med 1,480 kronor årligen till dem hvardera, dock med iakttagande
att, i den mån de komma i åtnjutande af ålderstillägg, ersättningen minskas
med deremot svarande belopp; samt

att länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall
må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur
civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående
lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande
skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön
utan ålderstillägg, eller 300 kronor årligen;

enligt bilagda protokoll öfver f nansärenden:

att på allmänna indragningsstaten må uppföras den på fjerde hufvudtitelns
anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena förut anvisade
ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum i
Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads län;

att å denna stat jemväl må uppföras de för närvarande å extra stat
under sjunde hufvudtiteln anvisade anslag till inlösen af dagsverksskyldighet
frcin hästhemman i Skåne 4,578 kronor 45 öre, till ersättning åt arrendator er
af militieboställen och åt militärindelningshafvare på gammal stat för dem
förut från en del af boställskassornas medel tillkommande ränteafkomst 4,800
kronor och till militiebo ställskassan 17,000 kronor;

att åt sekreteraren hos kammarkollegium Carl Johan Hussed och notarien
derstädes Carl Ecloard Ljungberg må å allmänna indragningsstaten upp -

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

föras årliga pensioner, för den förre af 1,700 och för den senare af
1,600 kronor, att jemte de pensioner från civilstatens pensionsinrättning,
hvartill de efter erlagda retroaktiva afgifter blifva berättigade, utgörande
för Hassell 1,800 kronor och för Ljungberg 1,200 kronor, utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur rikets tjenst varder dem
beviljadt; samt

att för kanslisten hos kammarkollegium Jolian Fredrik Platin må å allmänna
indragningsstaten uppföras ett, hans nuvarande ordinarie lön motsvarande
belopp af 1,000 kronor, att från och med år 188^årligen till honom
utgå; dock att, derest Platin framdeles skulle blifva till helsan förbättrad
och erhålla anställning å rikets stat, det å indragningsstaten för honom
uppförda anslag skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya aflöningen,
eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp, upphöra
att utgå;

enligt bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden:

att intendenten vid nationalmusei konstafdelning, professoren Jolian
Christofer Bakland må från och med den dag, då den af Kongl. Maj:t föreslagna
nya aflöningsstaten för nationalmuseum varder tillämpad, så länge
Boklund förrättar konservatorstjenst derstädes, ega att, utöfver det för denna
tjenst bestämda arvode, på allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
belopp af 1,300 kronor;

att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Otto
Bredberg må från och med månaden näst efter den, då afsked varder honom
beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af årlig
pension å 2,000 kronor;

att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping Jöns Adolf
Bdth må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder
honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af

1,000 kronor;

att gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl
Martin Edholm må erhålla rätt till pension å allmänna indragningsstaten
till belopp af 1,125 kronor, att årligen utgå från och med månaden näst
efter den, hvari afsked varder honom beviljadt;

att för aflidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, professoren
Carl Ståls enka, Jenny Margareta Stål, född Wall, må å allmänna indragningsstaten
beviljas en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne
under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så
länge hon förblifver enka;

att föreståndarinnan för den så kallade tysta skolan i Stockholm Johanna
Berglind må undfå rätt att å allmänna indragningsstaten uppbära

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

pension till belopp af 500 kronor årligen från och med månaden näst efter
den, då hon varder från nämnda befattning entledigad; samt

att för medicine kandidaten Gerhard Nilsson må på allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 800 kronor, att från och med innevarande
år under hans återstående lifstid utgå.

Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1877—1879 utgjort i medeltal
2 kronor 35 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor 85 öre för tunnan, eller
4 kronor 35 öre utöfver det värde, 10 kronor so öre, för tunnan, hvartill
spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades, lärer den lönefyllnad,
hvarom, jemlikt då stadgade grunder, de embets- och tjensteman
in. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu
bibehålla löner med derunder beräknad spanmål, äro försäkrade, böra af
Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor 35 öre, bestämmas till utgående
från allmänna indragningsstaten.

Vid det af statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,
som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande
utgör 62 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af i fråga varande
utgift i jemnadt tal en summa af 270 kronor.

Med afseende derå att, jemte äskade nya pensioner, hvilka kunna
antagas blifva uppvägda af de besparingar, som genom äldre pensionstagares
afgång uppkomma, till utgående från allmänna indragningsstaten
föreslagits åtskilliga utgifter, för hvilka medel förut varit under andra hufvudtitlar
anvisade, har Kong!. Maj:t funnit förslagsanslaget till nämnda stat
böra ökas med ett nämnda utgifter motsvarande belopp, som för vinnande
af jemn slutsumma ansetts kunna bestämmas till 29,928 kronor; och föreslår
Kongl. Maj:t fördenskull, att, med tillägg af berörda belopp, anslaget
till allmänna indragningsstaten må, med iakttagande af den förändrade uppställning
i riksstaten, som blifvit följd vid de öfriga hufvudtitlarna, samt
med inberäkning af den förut på fjerde hufvudtiteln uppförda ersättning
för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum och Beckaskog,
beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,........................... kronor 987,503: —r,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter..............''.................................................... » 75:—,

ersättningar............................................................... » 6,400: —;

summa kronor 993,978:—.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 993,978: —,

Lägges härtill nuvarande anslaget

till pensionsstaten.................................." ... kronor 1,282,550:—,

ökadt dels med det belopp, som begärts
till förhöjande af anslaget till pensionering
af lärares vid allmänna läroverk,
pedagogier och seminarier enkor och

barn..................................................................... » 3,471: —,

dels med hvad som erfordras för afjemnande
till närmast högre krontal af
de å pensionsstaten uppförda anslag till

civilstatens och arméns pensionskassor » 1:—, 1 286 022-__

skulle slutsumman af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag

blifva ................................................................................. kronor 2,280,000: —.

I fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t
enligt beslut, som innefattas i bilagdt utdrag af protokoll öfver landtförsvarsärenden,
att Riksdagen må

så väl å extra stat för år 1881 anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor,
att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering
med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för
de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners
utgående,

som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under innevarande
år anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets
pensionering användas.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1880 års
stat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1881 föreslagen,
utfaller sålunda:

1880: 1881:

ordinarie	anslag 2,241,000: —,	2,280,000: —,	således ökning 39,000: —;
extra	, » 900,000: —,	900,000: —,
summa	kronor 3,141,000: —,	3,180,000: —,	således ökning 39,000: —.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1881 utgöra:

Ordinarie. Extra. Summa.

I	hufvudtiteln	1,218,000	7	—, 1,218,000	?
II	))	3,740,000	—, 55,000	—, 3,795,000
III	))	613,800	—, 4,500	—, 618,300	>
IV	)>	17,362,000	—, 1,127,000	—, 18,489,000	5
V	))	5,175,000	—, 500,000	—, 5,675,000	?
VI	»	4,460,612	—, 1,003,388	—, 5,464,000	?
VII	»	12,621,455	—, 249,245	—, 12,870,700	?
VIII	))	9,747,875	—, 702,125	—, 10,450,000	?
IX	»	2,280,000	—, 900,000	—, 3,180,000	?
summa kronor	57,218,742	—, 4,541,258	—, 61,760,000: —.

De riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t anser
böra i riksstat uppföras, äro:

till riksdags- och revisionskostnader samt för justitieombudsmannens
expedition, riksgäldskontorets afiöningar

och pensioner m. in....................................... 625,800: —,

» kostnaderna för 1878 års kyrkomöte ..... 36,034: —,

» annuiteter och räntor å statsskuld.
................................... 13,131,407: 59

hvarifrån afgå till riksgäldskontor
inflytande
rånte- och kapitalafbetalningar,
hvilka Kongl.

Maj:t anser, med iakttagande
deraf, att härtill
hänföres inflytande
köpeskilling för det
gamla veterinärinstitutets
tomter, beräknad till

300,000 kronor, och under
förutsättning att
Riksdagen medgifver att
för ifrågavarande ändamål
må användas 200,000
kronor af de för försålda
mindre kronolägenheter
inflytande medel, böra
beräknas till 2,699,220_ _

transport 13,131,407: so,

661,834:

, 61,760,000:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

61,760,000: —,

11,100,000: —.
1,550,000: —,
300,000: —,

så utvisar summan af dessa belopp,.............................. kronor 74,710 000: _

totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således uppgå
till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år 1880
här ofvan beräknats.

_ I tillgångarne har inräknats allmän bevillning jemte särskild tilläggsbevillning
till sammanlagdt belopp af 5,600,000 kronor, som Kongl. Maj: t
altså härigenom af Riksdagen äskar, att utgå efter de grunder, som Riksdagen
kan finna för ernående af berörda belopp erforderliga.

Under förutsättning häraf erhåller riksstaten följande utseende:

transport 13,131,407:59, 661,834:—,

kronor, som för erhållande
af jemn slutsumma

utföres med ..................... 2,693,241: 59, 10,438,166:_,

Om härtill lägges:

dels den brist, som uppstått å statsregleringen för år 1879
dels ock det låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren
och Qvismaren, som under år 1881 skall utgå

Bill. till Riksd. Prof. 1880.

l;a Sami. l:a Afd.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

H; i k s s t a t

		Kronor.
Tillgångar och	i n k o in s t e r:
Inkomster för år 1881: ordinarie .................................. bevillningar................................	..................... 18,760,000: — ..................... 54,650,000: —	73,410,000
Af riksbankens vinst för år 1879		1,300,000

	Summa kronor	74,7 L0, 00

Kong!. Maj:ts nåd. pr ap. n:o i, om statsverket 1880.

fö r åi* IS

Utgifter:

Till betäckande af brist ä 1879 ars statsreglering .....................

Utgifter för är 1881:

a) att utgå från statskontoret:
under hufvudtitlarne:

ordinarie............................................. 57,218,742: —

extra ordinarie................................. 4,541,258: —

utom hufvudtitlarne:

låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren
och Qvismaren..........................................................

b) att utgå från riksgäldskontor et:

riksdags- och revisionskostnader

m. m.......................

annuiteter och räntor.

661,834: —
10,438,166: —

Summa kronor

Krono

1,550,000

61,760,000

300,000

11,100,000

74,710,000

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för en 9
innevarande januari föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att det redan be iljade
anslag af högst en million kronor, som är beräknadt för möjligen i fråga
kommande ökning af statens jernvägars materialförråd och kassaförla under
år 1879, och som för detta ändamål är uppfördt i riksgäldsko torets
utgiftsräkning för år 1880, må under sistnämnda år få af styrelsen f'' r statens
jernvägstrafik lyftas, mot skyldighet för styrelsen att godtgöra statskontoret
den såsom kassaförlag för jernvägstrafiken innehållna. oc till
statskontoret icke inbetalda andel af jernvägstrafikens nettobehållning under
åren 1869—1878.

På sätt förut under sjette hufvudtiteln förmälts, föreslår Kongl. Maj:t
Riksdagen att för år 1881 anvisa till utgående under samma år:

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader............ kronor 5,100,000: —,

» förstärkande af materielen å norra stambanan ... » 1,400,000: —,

» nya byggnader och anläggningar vid de äldre

stambanorna.................................................................... ® 300,0 0: ;

tillsammans kronor 6,800, : —.

Då dessa utgifter äro af natur att böra genom upplånta medel bes ridas,
föreslår Kongl. Maj:t, att i fråga varande belopp må anvisas att utg från
riksgäldskontoret.

Sedan Riksdagen i sammanhang med beslutet om byggande af en statsbana
från Torpshammar till riksgränsen antagit ett af Jemtlands läns andsting
erbjudet bidrag härtill af 900,000 kronor, som bör erläggas år t före
det, hvarunder banan mellan Sundsvall och Trondhjem kommer åt i sin
helhet upplåtas för allmän trafik, vill Kongl. Maj:t, i anledning af landstingets
derom gjorda framställning, och under åberopande af bilagda rotokoll
öfver finansärenden för den 9 innevarande januari, föreslå Ribs agen,
att riksgäldskontoret må erhålla bemyndigande att under år 1881 till styrelsen
öfver statens jernvägsbyggnader utbetala 900,000 kronor till fullbordande
af tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, mot förbindelse af Jemtlands
landsting att till riksgäldskontoret årligen inbetala det belopp, som
fullmäktige i riksgäldskontoret finna erforderligt till bestridande af statens
utgifter för ränta å och amortering af statens motsvarande lån, dock med
rätt för landstinget att, der det så önskar, genom en större amortering
tidigare afbörda sig skulden.

Under förutsättning af bifall härtill skulle till ofvan nämnda utgifter

för jernvägsbyggnader och ny jernvägsmateriel, ......... kronor 6,800,000

läggas ett belopp af ............................................................... » 900,000

och då till betäckande af denna utgift å tillsammans kronor 7,700,000

transport 7,700,000

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport 7,700,000: —,

riksgäldskontor^, efter bestridande af förut till utgående
under år 1881 anvisade utgifter, eger en

eller, i rundt tal, 5,500,000 kronor, det belopp, som bör genom upplåning
anskaffas.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott
tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd
och ynnest städse väl bevågen.

beräknad tillgång af
utgör skilnaden .................

.. kronor 2,280,459: 02;
.. kronor 5,419,540: 38,

OSCAR.

Hans Forssell.

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 1:a Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 1

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför
Hans Majs Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen
den 19 December 1879,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Chefen för Justitie-departementet, Statsrådet Almqvist anmälde i underdånighet: -

6:o

Fångvårdsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne Augusti, hvarmed
öfverlemnats en af vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka Johannes
Larsson i underdånighet gjord ansökning att vid afskedstagandet komma i åtnjutande
af en mot haus nu innehafvande lön, 500 kronor, svarande årlig pension.

Af de vid berörda ansökning fogade handlingar och betyg inhemtades: att
Larsson, hvilken vore född den 6 Januari 1812 och den 6 April 1842 antagits till
fångvaktare vid Fjäre häradsfängelse, den 12 Juni 1854 blifvit anstäld såsom vaktknekt
vid ofvannämnda kronohäkte; att, enligt hvad tillsyningsmannen derstädes
vitsordat, Larsson, som varit ensam vaktkonstapel vid häktet och följaktligen
be strid t både dag- och nattvakter, med berömvärdt nit och ordentlighet och
Bill. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sam. 1 Afd, 1

2 Bil. N:o 1 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

utan ringaste anmärkning sina tjensteåligganden fullgjort; att, enligt vederbörande
läkares intyg, ett längesedan ådraget nyckelbensbrott haft för Larsson till följd
en i någon mån nedsatt arbetsförmåga, samt att, på grund af hans framskridna
ålder, hans helsotillstånd i allmänhet vore försvagadt.

För egen del har Fångvårdsstyrelsen — med tillkännagifvande dels att
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands län ansett Larsson väl förtjent af
den sökta förmånen och dels att Larsson, i egenskep af vaktkonstapel, åtnjöte
i årlig lön 500 kronor, ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 60 kronor,
eller tillsammans 660 kronor, äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste
tjenstgöringsåret uppgått till 125 kronor — underdånigst hemstält, att Kongl Maj:t
täcktes hos Riksdagen föreslå Larsson till erhållande å allmänna indragningsstaten
af ett belopp, motsvarande hans nu innehafvande lön 500 kronor, att utgå från
och med månaden näst efter den, då han undfinge afsked.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemstälde Statsrådet, att den
gjorda framställningen måtte på det sätt bifallas, att hos näst sammanträdande
Riksdag göres nådig framställning derom, att Larsson må från och med månaden
näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten varder honom meddeladt,
uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående lifstid af
en årlig pension af fyra hundra kronor.

Hvad Statsrådet i ofvanberörda under N:o 6 — antecknade
---mål hemstält behagade Hans Maj:t Konungen i

nåder bifalla; och skulle utdrag af detta protokoll meddelas
Finans-departementet till iakttagande vid uppgörande af förslag
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde hufvud titel.

Ex protocollo

Th. Wilh. Malm.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 3

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet inför
Hans Magt Konungen i Statsrådet å Stockholms slott Fredagen
den 9 Januari 1880,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Efter erhållet tillstånd att få inför Kongl. Maj:t anmäla hvad vid aflåtande
af nådig proposition till nu instundande Riksdag angående statsverkets tillstånd
och behof i afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel
vore att iakttaga, erinrade Chefen för Justitie-departementet, Statsrådet Almqvist
till eu början, att Kongl. Maj:t redan den 31 sistlidne December täckts besluta
föreslå Riksdagen, att anslagen till Hofrätterna med underlydande justitiestat
måtte ökas för Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat med 239
kronor 50 öre, för Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat med 214
kronor 57 öre och för Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande
justitiestat med 64 öre, samt dessa anslag utföras och beräknas på sätt i det inför
Kongl. Maj:t i Statsrådet nämnda dag förda protokoll öfver Finans-departementsärenden
omförmäles, och hänvisade Departements-chefen till hvad enligt samma
protokoll i berörda ärende förekommit.

4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

I öfrigt hemstälde Departements-chefen, att i de nu uppförda ordinarie
anslagen å riksstatens andra hufvudtitel icke måtte föreslås någon annan förändring
än att. för bibehållande af hufvudtitelns slutsumma till oförändradt belopp,
förslagsanslaget till skrifmaterialier, expenser och ved m. m. måtte minskas med
454 kronor 71 öre till 62,556 kronor; •

Och yttrade Departements-chefen vidare:

Beträffande sådana till föremål under andra hufvudtiteln hänförliga behof,
som böra anses tillhöra den extra statsregleringen, utbeder jag mig att få göra
följande framställningar, nemligen:

a) I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit af Riksdagen
anvisadt, hemställer jag att på extra stat för år 1881 måtte begäras 5,000 kronor
till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter.

b) På innevarande års stat är till bestridande af kostnaderna för nya Lagberedningen
anvisadt ett anslag af 40,000 kronor, och hemställer jag att samma
belopp till enahanda ändamål äskas för år 1881. — Öfver sin verksamhet under
år 1879 har Beredningen den 31 nästlidne December afgifvit redogörelse, hvilken
för att komma till Riksdagens kännedom torde få detta protokoll biläggas.

c) Särskild! i Svea Hofrätt har antalet af inkomna vädjade civila mål
under de senaste åren tillväxt så betydligt, att till förekommande af allt för lång
tidsutdrägt med målens afgörande, det funnits behöflig! medgifva, att nämnda
Hofrätt sedan hösten 1877 arbetat på en afdelning utöfver de divisioner, af
hvilka Hofrätten består, och det är att förutse att äfven under den närmaste
framtiden detta behof skall fortfara. Likaledes utvisa uppgifter från Hofrätten
öfver Skåne och Blekinge att balansen af vädjade mål derstädes under de sista
två åren i så betydlig mån ökats, att för dess nedbringande syntes oundgängligt,
att Hofrätten under någon tid arbetade på tre divisioner. Kostnaderna för den
öfvertaliga divisionen i Svea Hofrätt har hittills blifvit bestridd af hufvudtitelns
besparingar, men härigenom hafva dessa besparingar redan blifvit till det yttersta
medtagna, så att deraf icke kan påräknas erforderlig tillgång för bestridande af
kostnaden för öfvertaliga divisioner under år 1881.

På grund häraf och då en af t. f. presidenten i Svea Hofrätt på min begäran
afgifven promemoria, hvilken torde få biläggas detta protokoll, utvisar att
kostnaden för en öfvertalig division nära nog motsvaras utaf den inkomst af
stämpelafgift, revisionsskillingar m. m., som för statsverket uppkommer genom eu
dylik divisions arbete, hemställer jag i underdånighet att för nästkommande statsregleringsperiod
må äskas ett extra anslag af 10,000 kronor att användas till bestridande
af adjunktions-arfvoden och andra kostnader, som kunna erfordras i
händelse Kongl. Maj:t skulle förordna att jemväl under nästa år eller någon del
deraf en eller flera Hofrätter må förstärkas med en division utöfver det å stat
uppförda antalet.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 5

Slutligen liar jag att anmäla, att enligt den vid Statskontorets berättelse
om statsverkets tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,
hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under år
1879 förskjutit dels på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 Juli 1878
4,159 kronor 55 öre till komitén för utarbetande af förslag till stadganden om
säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar, dels ock på grund af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 September 1869 och 2 Maj 1879 1,133
kronor 31 öre för insändande till Riksarkivet af domböcker, befintliga i Häradsrätternas
arkiv och tillhörande tiden före 1736.

Då Riksdagen år 1878 på framställning af Eders Kongl. Maj:t medgifvit att
kostnader, som af Statskontoret förskjutits dels till komiterade för utarbetande af
förslag till ny vexel-lag, dels till komitén för afgifvande af förslag till förändringar
i sjölagen, finge utgå af besparingarna å 1877, 1878 och 1879 års extra anslag
till bestridande af kostnaderna för nya Lagberedningen i den mån sådana besparingar
härtill lemnade tillgång, och då enligt uppgift af vederbörande tjensteman
i Statskontoret besparingar jemväl för åren 1875 och 1876 å extra anslaget
till nya Lagberedningen förefinnas, hemställer jag att, i öfverensstämmelse med
hvad i fråga om kostnaderna för sistnämnda två komitéer egt rum, hos Riksdagen
må äskas, att omförmälda kostnader 4,159 kronor 55 öre till komitén för utarbetande
af förslag till säkerhet i jernvägar, hvars verksamhet i viss mån sammanfaller
med det uppdrag nya Lagberedningen erhållit, måtte, likasom de kostnader,
hvilka ytterligare kunna erfordras för samma komité, som ännu ej afslutat sitt
arbete, få bestridas af besparingarna å Lagberedningens anslag för föregående år, i
den mån sådana besparingar dertill lemna tillgång.

Beträffande åter de förskjutna kostnaderna, 1,133 kronor 31 öre, för domböckers
insändande från Häradsrätternas arkiv till Riksarkivet hemställer jag,
att då detta mindre betydliga belopp icke torde behöfva af Riksdagen äskas såsom
ett särskild! extra anslag, dess återgäldande må varda anvisadt af andra
hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

Hvad föredragande Departements-chefen sålunda hemstält och
deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla; Och skulle utdrag af detta protokoll
till Finans-departementet expedieras, för behörigt iakttagande vid
upprättandet af Kongl. Majrts nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof.

Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.

6 Bil. N:o l till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Nya, Lagberedningen får härmed afgifva underdånig redogörelse för sina
arbeten under innevarande år.

På sätt arbetsredogörelsen för nästlidet år utvisar, var Beredningen vid
samma års slut sysselsatt med utarbetande af förslag till de stadganden inom den
s. k. lukrativa vattenrättens område, som äro af civilrättslig natur, äfvensom till
sådana administrativa föreskrifter, som med de till vattenrätten hörande civilrättsliga
bestämmelser ansågos ega omedelbart sammanhang. Sedan vid fortsatt behandling
af dessa ämnen — derunder kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren,
riddaren af Kongl. Wasa-orden Lars Berg jemlikt Eders Kongl. Majrts
nådiga förordnande lemnade Beredningen erforderligt tekniskt biträde — uppgjorda
utkast till författningar i ämnet blifvit delgifna sakkunniga personer samt
Beredningen från några af dessa fått mottaga yttranden i anledning deraf, företogos
samma utkast till slutlig granskning; och öfverlemnade Beredningen den 31
sistlidne Maj till Eders Kongl. Maj:t följande lagförslag med dertill hörande motiv,
nemligen:

l:o) Förordning angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund;

2:o) Förordning angående allmän flottled;

3:o) Förordning angående allmän farled;

4:o) Förordning om tillägg till Kongl. förordningen den 14 April 1866 angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

5:o) Förordning angående ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka;

6;o) Förordning angående ändring i vissa delar af gällande fiskeristadga;

7:o) Kungörelse om förändrad lydelse af 58 § i gällande stadga om skiftesverket
i riket;

8:o) Flottningsstadga;

9:o) Kungörelse angående tillstånd från det allmännas sida till vattenaftedning
i vissa fall m. m.; samt

10:o) Kungörelse angående särskilda föreskrifter för handläggning af frågor
om farled och vissa vattenbyggnader m. m.

Härefter ombesörjde Beredningen tryckning af omförmälda lagförslag, bvilka
innefattade slutet af vattenrätten.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 13 Juli 1875 ålåg det
Beredningen att, efter afslutande af frågan om vattenrätten och innan frågan om
ny rättegångsordning företoges till behandling, utarbeta förslag till förändrad lagstiftning
om preskription för klander å jordafång; och har Beredningen vid sistberörda
ämnes behandling, hvilken afslutades den 27 innevarande månad, utarbetat
följande författningsförslag:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 7

l:o) Förordning angående tioårig och tjugoårig häfd;

2:o) Förordning om ändring i vissa delar af Kong], förordningen den 16
Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

3:o) Förordning om förändrad lydelse af 60 § i Kongl. förordningen den
16 Juni 1875 angående inteckning i fast egendom;

hvarjemte motiv till samma förslag blifvit affattade.

Under året har den förändring i Beredningens sammansättning egt rum att,
sedan fiskalen E. von Krusenstjerna i följd af honom meddeladt uppdrag att förestå
en revisionssekreterarebefattning upphört att deltaga i Beredningens arbeten,
undertecknad Bergius, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, den 1 sistlidne
Mars inträdt såsom ledamot af Beredningen med skyldighet att tjenstgöra
å den särskilda afdelning, som har det egentliga redaktionsbestyret sig uppdraget;
och får i sammanhang dermed Beredningen anmäla, att undertecknad Bergius ej
tagit del i utarbetande af ofvannämnda. till vattenrätten hörande lagförslag samt
att von Krusenstjerna ej deltagit i slutliga handläggningen af andra bland samma
förslag än de till förordning angående allmän flottled och till flottningsstadga.

T. f. Byråchefen för lagärenden i Justitiedepartementet har under året
varit af andra embetsgöromål hindrad att deltaga i Beredningens arbeten.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtar

K. J. BERG.

AXEL ÖRBOM. C. W. HEDENSTRÖM. O. BERGIUS.

Wilh. Huss.

Stockholm den 31 December 1879.

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Ö. P. M.

Enligt mig meddelade upplysningar hafva under hösten år 1877 samt
våren och sommaren 1878 från Hofrättens sjette division utgifvits domar i
446 saker.

För dessa domar har stämpelafgift influtit med tillsammans kr. 8,196: —
och innestår ännu oredovisade 254 kronor, hvaraf dock,
enär någon del deraf till äfventyrs ej kommer att

inflyta, här förslagsvis upptages endast hälften ...... » 127: —

För de under .ofvannämnda tid från sjette divisionen expedierade
revisions-utslag och andra resolutioner har

stämpelafgift influtit med ............................................. » 866: —

Stämpelafgift för revisionsprotokoll har uppgått till ...... » , 240: —

Summa stämpelafgift kr. —-- 8,929: —

Härifrån afgår dock aktuariens uppbördsprovision å 5 % ... ...... kr. 446: 45.

Behållningen af stämpelafgift utgör således ....................................... kr. 8,482: 55.

Härtill torde böra tilläggas biläggnings-chartor å revisionsansökningar
och skrifter med prestanda. Beloppet häraf kan ej
uppgifvas, men då revisionsansökningarnes antal uppgått till

76, torde förslagsvis kunna antagas omkring.............................. » 70: —

I de afgjorda sakerna hafva 66 revisionsskillingar blifvit

erlagde med .................................................................. kr. 6,600: —

Huru många af dessa blifvit eller varda återstälda kan
ej på siffran nu uppgifvas, men då af de under
hösten 1875 samt våren och sommaren 1876 i
saker från sjette divisionen nedsatta revisionsskillingar,
hvilka uppgingo till 88, endast 14 blifvit
återfordrade, torde ej heller af de under motsvarande
tid 1877—1878 nedsatte revisionsskillingarne,
hvilkas antal varit betydligt lägre, ett större antal
böra antagas blifva återstälda. Under sådan förutsättning
skulle således inkomsten för revisionsskil -

lingar komma att minskas med ................................. » 1,400: —

och behållningen deraf blefve således ............................................... kr. 5,200: —

Summa kr. 13,752: 55.

Då redovisning för stämpelpapper å en stor del expeditioner under senaste
qvartalet af 1878 ännu ej från vederbörande Konungens Befallningshafvande inkommit,
har jag, för vinnande af mera exakta siffror, uppstält beräkningen efter

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1 om Statsverket 1880. 9

förhållandet under tiden från den 1 Oktober 1877 till samma dag 1878. Häraf
har emellertid blifvit eu följd att beräkningen ej kommit att omfatta ett fullt år,
enär Kongl. Maj:ts beslut om bildande af en sjette division meddelades först den
5 Oktober 1877 och divisionens verksamhet ej kunde taga sin början förr än
påföljande måndag den 9 i samma månad; hvarjemte ej heller vid beräkningen
hänsyn tagits till de domar, som den 1 Oktober 1878 väl voro beslutade, men
ännu då ej hunnit expedieras. Någon mera tillförlitlig utredning torde likväl
svårligen kunna erhållas förr än sjette divisionen varit någon längre tid i verksamhet,
så att beräkningarne kunna uppgöras efter förhållandet under flera på

hvarandra följande år. .

Den slutsiffra, 13,752: 55, som i ofvanstående kalkyl angifves, visar, vid

jemförelse med årskostnaden för sjette divisionen 16,500, en brist af endast
2,747: 45, och synes måhända dervid ej böra lemnas oanmärkt, att i förhållande
till de mål, som från sjette divisionen fullföljas, ej blott revisionssakernas antal
utan, så länge ej balansen af oafgjorda sådana saker i samma män tillvexer, äfven
Högsta Domstolens arbetsprodukt ökas; och att således statsverket genom stampelpapper
å deduktioner och kontradeduktioner, äfvensom å de från Kongl. Maj:t
utgående expeditioner i nämnda fullföljda mål, ytterligare beredes eu af sjette
divisionen föranledd inkomst, som, med hänsyn till det höga stampelbelopp, hvarmed
dylika skrifter och expeditioner skola beläggas, torde kunna antagas lemna
tillgång till den ofvan antydda bristens fyllande.

Stockholm den 1 November 1879.

K. J BERG.

Bih. Ull Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 1

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms
Slott den 12 December 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna.
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierule,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Forssell,

Kosens vard,
von Steyern,

Malmström,

Helliesen,

Munthe.

l:o.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:

Vid uppgörande af det förslag till de förenade rikenas utrikes budget för 1881,
hvdket jag får i underdånighet föredraga, har jag tagit i noggrant öfvervägande, huruvida
utan skada för tjensten några besparingar deruti kunde åstadkommas, hvarigenom
en, under nuvarande förhållanden mer än vanligt önskvärd nedsättning i statsutgifterna
bereddes. I den diplomatiska budgeten, hvilken, oaktadt ständigt stigande fordringar
och ökade lefnadskostnader i alla länder, under en lång följd af år förblifvit i det
närmaste oförändrad, har jag likväl ej ansett mig kunna tillstyrka någon inskränkning,
och den föga betydande minskning i utgifterna för konsulatväsendet, som förslaget upptager,
motväges genom den nedsättning i beloppet af beräknade konsulatafgifter, som
mindre gynsamma utsigter för sjöfarten göra nödvändig.

Samma anslagsbelopp af statsmedel som för närvarande och med samma fördelning
som hittills de båda rikena emellan äro följaktligen för år 1881 föreslagna.

Anslaget till kabinettskassan upptager sålunda en slutsumma af 634,300 kronor,
hvaraf på Sveriges andel komma 447,800 och på Norges 186,500 kronor.

Anslaget till konsulskassan är äfven såsom för närvarande uppfördt att utgå: från
svenska statsverket med 160,000 kronor och från norska statsverket med 120,000 kronor,
Bih. till Rihsd. Prof. 1880. ha Sami. l;a Afd. 1

2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

hvarförutom, till bestridande af kostnaderna för konsulsstaten, äro påräknade af inflytande
konsulatafgifter 131,500 kronor eller 7,000 kronor mindre än i senaste budgetförslag.

Den beräkning öfver kabinettskassans utgifter, som finnes budgetförslaget bilagd,
upptager, jemförd med beräkningen för år 1880, följande förändringar:

Chargé d’affaires befattningen i Athen har genom Eders Kongl. Maj:ts beslut af
den 7 November innevarande år blifvit tills vidare indragen, hvarigenom en besparing
af 2,000 kronor uppkommit å ministerstaten, hvaremot samma belopp anvisats att utgå
till den genom nådigt beslut af samma dag i förening med generalkonsulatet ånyo upprättade
chargé d’affaires beställningen i Rio de Janeiro.

Med fästadt afseende å hvad Riksdagen, i underdånig skrifvelse af den 13 Maj
innevarande år, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudthel
anfört: att det förefallit Riksdagen olämpligt, att personer, som icke skäligen kunna
antagas skola i tjenst återinträda, under många år qvarstå på expektansstat, istället för
att, derest de förvärfvat pensionsrätt, till pensionsstat öfverflyttas, hafva genom Eders
Kongl. Maj:ts under den 23 sistlidne Maj fattade nådiga beslut fyra af de å expektansstat
uppförde tjenstemännen blifvit till pensionsstaten öfverförde. Härigenom, äfvensom
genom likaledes å expektansstat uppförde förre t. f. konsuln i Calais Clausens senare
inträffade död, har beloppet af expektanslönerna minskats med 14,400 kronor från kabinettskassan
och 2,800 kronor från konsulskassan, samt qvarstår för närvarande på
ministerstaten blott en expektanslöntagare, men på konsulsstaten ingen.

I förening med denna öfverflyttning har pensionen för förre chargé d’affaires och
generalkonsul Hyltén-Cavallius genom nådigt beslut af samma dag blifvit bestämd att
utgå från konsulskassan allena, hvarigenom den hälft af hans hittills uppburna expektanslön,
som utgått från kabinettskassan med 1,600 kronor, blifvit denna kassa besparad,
hvilket belopp öfverflyttats under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter».

Kabinettskassans pensionsstat har genom öfverflyttningen från expektansstaten ökats
med 12,800 kronor, men som de gjorda öfverflyttningarne från en titel till en annan
hvarken ökat eller minskat kostnaden och sålunda ej inverka på slutsumman i beräkningen
öfver kabinettskassans utgifter, förblifver denna till beloppet oförändrad.

I beräkningen öfver de utgifter, som skola från konsulskassan bestridas, förekomma
följande förändringar, hvilka alla dels redan äro af Eders Kongl. Maj:t faststälda
dels genom under året inträffad afgång uppstått:

Till följd af indragning tills vidare af den förenade chargé d’affaires och generalkonsulsbefattningen
i Athen har den till generalkonsuln hittills anvisade aflöning af

10,000 kronor från konsulskassan upphört att i beräkningen upptagas.

Generalkonsulatet i Buenos Ayres har jemlikt nådigt beslut af den 21 sistlidne
Mars blifvit förvandladt till olönadt, hvarigenom den för generalkonsuln hittills uppförda
lön af 10,000 kronor besparas.

Vid generalkonsulatet i London har genom såväl förre vicekonsulns som kanslistens
afgång inbesparats de till dessa båda tjensteman anslagna personliga lönetillägg
med tillsammans 4,400 kronor.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 3

Generalkonsulns i Rio de Janeiro lön har, genom nådigt beslut af 21 Mars innevarande
år blifvit höjd från 10,000 till 17,000 kronor, hvaremot konsulatafgifterna från
distriktet som förut tillfallit generalkonsuln, skola till konsulskassan inbetalas.

I Montevideo har, genom nådigt beslut af samma dag, ett nytt konsulat upprättats,
med republiken Uruguay såsom distrikt, för hvilket blifvit anvisadt ett anslag till kontorskostnader
utan redovisningsskyldighet af 2,000 kronor.

I sammanhang med generalkonsulsbefattningens indragande i Athen har, genom
redan åberopade nådiga beslut af den 7 nästlidne månad, ett olönadt konsulat blifvit i
Pireus upprättadt med konungariket Grekland till distrikt, för hvilket anvisats ett
kontorsanslag utan redovisningsskyldighet af 1,000 kronor.

Konsulskassans pensionsstat har ökats med 3,200 kronor genom öfverflyttning från
expektansstaten af förre generalkonsuln Hyltén-Cavallius, men minskats, genom förre
generalkonsuln af Forselles’ enkas dödliga frånfälle, med 800 kronor.

De nya utgifter, som skola från konsulskassan bestridas och som blifvit i beräkningen
uppförda, äro följaktligen:

för generalkonsulatet i Rio de Janeiro ........................................ kr, 7,000.

» konsulatet i Montevideo........................................................................ » 2,000.

» konsulatet i Pireus................................................................................... » 1,000.

å pensionsstaten ......................................................................................... » 3,200.

Summa kr. 13,200.

Samma beräkning upptager deremot följande nedsättning i utgifterna från konsuls -

kassan:

för generalkonsulatet i Athen....................................................................... kr. 10,000.

» generalkonsulatet i Bueuos Ayres .................. » 10,000.

» generalkonsulatet i London.................................... » 4,400.

å expektansstaten.......... ................................................................... » 2,800.

» pensionsstaten ............................. » 800.

Summa kr. 28,000.

Besparingen genom dessa redan vidtagna nedsättningar öfverskrider följaktligen
de beslutade nya utgifterna med 14,800 kronor, men af denna besparing har en del blifvit
påräknad till nödig förhöjning under titeln »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter»,
hvilken sedan flera år visat en brist, särdeles hvad beträffar den under titeln uppförda
posten »diverse utgifter».

Denna post, som i mån af utgiftsberäkningens stigande eller sjunkande ofta förändrats
för slutsummans afrundande och till förekommande af ständiga vexlino-ar i densamma,
har blifvit föreslagen att ökas^ med 7,800 kronor eller från 1,350 till 9,150
kronor.

När denna tillökning fråndrages ofvannämnda besparing, återstår det belopp af

7,000 kronor, hvarmed utgifterna från konsulskassan minskas.

Konsulskassans inkomst af konsulatafgift^- är för år 1880 beräknad som följer:

4 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

från Barcelonas distrikt ............................................................................. kr. 5,000.

» Håvres » » 18,000.

» Leiths » » 15,000.

» Londons » » 96,000.

» Lybecks » » 4,500.

Summa kr. 138,500.

Så vidt dömas kan af förhållandet den 1 i denna månad inom de mest betydande
af dessa distrikt, kommer vid slutet af året Håvres distrikt att lemna ett öfverskott af
mellan 3 och 4,000 kronor, hvaremot konsulatafgifterna inom Leiths distrikt icke kunna
beräknas högre än till 12,000 och inom Londons ej utöfver 90,000 kronor, hvilka båda
belopp sammanräknade understiga inkomsten af dessa afgifter från Storbritannien för år
1878 och det i öfverensstämmelse dermed beräknade beloppet både för år 1879 och
1880, med omkring 9,000 kronor.

Då sjöfarten sålunda visat sig vara i nedgående på det land, från hvilket det ojemförligt
största beloppet, eller omkring fyra femtedelar, af konsulatafgifterna beräknas
inflyta, har jag ansett nödig försigtighet bjuda att vidtaga någon nedsättning i det påräknade
beloppet för år 1881 och har följaktligen för Storbritannien ej upptagit detta
belopp högre än hvartill det innevarande år anses komma att uppgå, eller för Leiths
distrikt till 12,000 kronor och för Londons till 90,000 kronor. Totalbeloppet af påräknade
konsulatafgifter skulle sålunda minskas med 9,000 kronor, men då, till följd af
den nya organisationen af generalkonsulatet i Rio de Janeiro, konsulatafgifterna derifrån,
hvilka beräknas till 2,000 kronor, skola till konsulskassan inbetalas, blifver hela nedsättningen
i beräknade konsulatafgifter 7,000 kronor eller samma belopp, hvarmed utgifterna
från konsulskassan blifvit minskade.

På sätt brukligt varit och af omständigheterna påkallas, får jag slutligen föreslå,
att anslagen såväl till de diplomatiska utgifterna som till konsulatväsendet ställas till
Eders Kongl. Maj:ts disposition, med samma rätt till deras användande och undersamma
vilkor som hittills.

På Herr Ministerns derefter gjorda hemställan och jemlikt öfrige
närvarande Statsrådsledamöters underdåniga tillstyrkande, behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder förordna, att Kongl. Korska Regeringens
betänkande skulle infordras öfver det nu föredragna förslaget
till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för
år 1881.

ex protocollo

H. G. Wachtmeister.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 5

Utdrag af protokollet öfver Utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt Statsråd å Stockholms
Slott den 9 Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

H ans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Kierulf,

Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forsell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström,

Helliesen,

Munthe.

2:o

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog derefter Kongl.
Norska Regeringens underdåniga betänkande af den 27 nästlidne December öfver det i
sammansatt svenskt och norskt Statsråd den 12 i samma månad af Herr Ministern framlagda
förslag till de förenade rikenas utrikes budget för år 1881 med dertill hörande
beräkningar.

Kongl. Norska Regeringen hade hvarken i afseende å de ifrågasatta ansiagsbeloppen
eller rörande de uppstälda beräkningarne gjort någon anmärkning, hvadan Herr Ministern
i underdånighet hemstälde, att omförmälda förslag till utrikes budget för år 1881 måtte
i nåder godkännas utan annan förändring i hufvudsak än att, i öfverensstämmelse med
det denna dag fattade beslut, anslaget för generalkonsulatet i London höjdes med 1,000
kronor till beredande af personlig lönetillökning för äldste kontoristen derstädes H.
Ehrenborg, samt att, till undvikande af rubbning i slutsumman för konsulskassans utgifter,
en motsvarande minskning gjordes å rubriken »diverse utgifter», hvilken då
komme att i beräkningen uppföras med 8,150 kronor i stället för 9,150 kronor.

6 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 1 om Statsverket 1880.

Derjemte föreslog Herr Ministern, det Kongl, Maj:t täcktes äska de uppförda anslagen
att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras
användande och under enahanda vilkor som hittills.

Till hvad Herr Ministern sålunda hemstält och föreslagit, och
deruti öfrige närvarande Statsrådsledarnöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder lemna bifall, och skulle till följd deraf
härhos bilagda förslag till de förenade rikenas utrikes budget för
år 1881 i vanlig ordning läggas till grund för de propositioner, som
för nästinstundande statsregleringsperioder böra till Svenska Riksdagen
och Norska Storthinget aflåtas.

ex protocollo

H. G. Waahtrneister.

Sveriges och Norges gemensamma utrikes budget för år 1881.

I. Kabinettskas sans utgifter:

		Sverige.	Norge.	Tillsammans.
		Kronor.	Kronor.	Kronor.
1.	Ministern för utrikes ärendena ..............................	24,000.	--	24,000.
2.	Utrikesdepartementet ............................................	32,190.	13,410.	45,600.
3.	Ministerstaten........................................................	340,145.	141,730.	481,875.
4.	Militärattachéer.......................................................	8,400.	3,600.	12,000.
5.	Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........	43,065.	27,760.	70,825.
	Summa kronor	447,800.	186,500.	634,300.
Konsulskassans utgifter:
1.	Utrikesdepartementet.................................................	6,550.	4,900.	11,450.
2.	Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. m..................................................... 377,150. afgår hvad häraf beräknas kunna bestridas
	med inflytande konsulatafgifter............ 131,500.
	utföras således med.................................................	140,350.	105,300.	245,650.
3.	Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.........	13,100.	9,800.	22,900.
	Summa kronor	160,000.	120,000.	280,000.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880 7

Beräkning öfver babinettskassans utgifter för år 1881.

1. Ministern för utrikes ärendena .......................................................

2. Utrikesdepartementet ........................................................................

3. Minister staten:

a. Traktamenten:

Beskickningen i Berlin:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 48,000.

Legationssekreterare...................................................... 6,000. 54,000

Beskickningen i Briissel och Haag:

Ministerresident........................................................................... 20,000.

Beskickningen i Konstantinopel:

Ministre Plénipotentiaire............................................... 10,000.

Drogman........................................................................ 4,000. 14,000.

Beskickningen i Köpenhamn:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 36,000.

Legationssekreterare..................................................... 5,000. 41,000.

Beskickningen i Lissabon:

Ministerresident........................................................................... 6,000.

Beskickningen i London:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare..................................................... 8,000. 68,000

Beskickningen i Madrid:

Ministerresident............................................................................ 20,000.

Beskickningen i Paris:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare.................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i S:t Petersburg:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 60,000.

Legationssekreterare....................................................... 8,000. 68,000.

Beskickningen i Bio de Janeiro:

Chargé d’Affaires..................................................................... 2,000.

Beskickningen i Bom:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire............... 19,000.

Transport 380,000.

24,000.

45,600.

69,600.

8 Bil. N:o 2 till Kong!» Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Transport 380,000. 69,600.

Beskickningen i Washington:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 16,000.

Legationssekreterare................................................. 6,000. 22,000.

Beskickningen i Wien:

Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire 40,000.

Legationssekreterare.................................................. 6,000. 46,000. 448,000.

b. Expektanslöner.................................................. 4,800.

c. Pensioner.................................................................................. 29,075. 481,875.

4. Militärattachéer:

i Berlin............................................................................ 6,000.

i Paris............................................................................................... 6,000. 12,000.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader, ved och

lyshållning.............................................................................. 4,125.

b. Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och

kartor, frakt m. in................................................................ . 1,500.

c. Prenumeration å tidningar och tidskrifter.............................. 1,500.

d. Telegrafporto.......................................................................... 6,000.

e. Postporto..................................................... 5,000.

f. Ekiperingspenningar................................................................ 10,000.

g. Vexelkostnader.......................................................................... 500.

h. Beskickningarnes extra utgifter............................................... 6,000.

i. Rese- och kurirkostnader......................................................... 6,000.

le. Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag.......... 5,000.

l. Alderstillägg och vikariatsersättnir.gar.................................... 2,000.

m. Hemliga utgifter.................................. 14,000.

n. Diverse utgifter ...................................................................... 9,200. 70,825.

Summa kronor 634,300.

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och ntgiiter för år 1881.

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag................................... .......................................... 160,000.

Norska statsverkets bidrag.................................................................................... 120,000.

Transport 280,000.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 9

Konsulatafgifter, förslagsvis:
inom Barcelonas konsulsdistrikt ...
» Håvres »

» Leiths »

» Londons »

» Lybecks »

» Rio de Janeiros »

Transport

5.000.
18,000.

.. 12,000.
.. 90,000.
4,500.

2.000.

Summa kronor

Utgifter:

1. Utrikesdepartementet ........................................................................................

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. m.

a. Löner och arfvoden:
Alexandrin,	Generalkonsuln, lön ...			12,000.
Archangel,	Konsuln, » .....			8,000.
Barcelona,	Generalkonsuln, » ....			12,000.
Hamburg,	» » » ...			8,000.
Havre,	» » » _____		. 14,500.
	Vicekonsuln, » .....		4,500.	19,000.
Helsingfors,	Generalkonsuln, » .....			8,000.
Italien,	» » » ....			10,000.
Konstantinopel,	Ministre Plénip.,	lön...........	10,000.
	Drogman,	» ............	2,000.
	Konsulatssekreteraren,	» ............	6,000.
	Legationspredikanten,	» ... ........	2,000.

Orgelnisten vid Svensk-Norska kapellet
derstädes, arfvode............. 400.

	Hamnmästaren, aflöning........	4,600.	25,000.
Köpenhamn,	Generalkonsuln, lön..............		12,800.
Helsingör,	Vicekonsuln, » ..............		3,900.
Leith,	Konsuln, » ..............		16,000.
Lissabon,	Generalkonsuln, » ..............		8,000.
London,	» » » ..............	.......... 24,000.
	Vicekonsuln, » ..............	.......... 10,000.
	Kanslisten, » ..............	.......... 6,000.
	En kontorist, » ..............	........... 5,000.
	» » » ..............	.......... 4,000.	49,000.
Cardiff,	Kontoristen, » ..............		4,000.
Liverpool,	» » ..............		5,000.
Newcastle,	Vicekonsuln, » ..............		8,000.
		Transport	208,700.

280,000.

131.500.

411.500.

11,450.

Bill. till Rik8d. Prot. 1880. l:a Sami, l:a Afd.

11,450.

10 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Transport 208,700. 11,450.

Lybeck, Konsuln, lön.................................................. 8,000.

Rio de Janeiro, Generalkonsuln, lön..................................... 17,000.

Shanghai, Vicekonsuln," lön (innefattande ersättning

för resor inom distriktet).......................... 12,000.

Tunis, Konsuln, lön.................................................. 6,000.

Washington, Generalkonsuln, lön................................... 16,000. 267,700.

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Barcelona.................................................................... 2,000.

Håvre.......................................................................... 4,000.

Leith ........................................................................... 6,000.

London.................................................................... 11,000.

Lybeck........................................................................ 2,000.

Shanghai .................................................................. 4,000. 29,000.

c. Anslag till kontorkostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin ................................................................ 6,000.

Alger....................................... 2,000.

Archangel.................................................................. 2,000.

Bahia ........................................................................... 2,000.

Bilbao......................................................................... 2,000.

Buenos Ayres............................................................... 4,000.

Dardanellerna.............................................................. 500.

Gibraltar .................................................................. 3,000.

Hamburg................................... 2,000.

Helsingfors............................................. 2,000.

Japan .......................................................................... 4,000.

Kiel........................................................................... 4,000.

Lissabon ..................................................................... 2,000.

Marseille .................................................................... 2,500.

Montevideo................................................................ 2,000.

Neapel ........................................................................ 3,000.

Newcastle................................................................... 4,000.

New York .................................................................. 6,000.

Pirens.......................................................................... 1,000.

Rio de Janeiro............................................................ 4,000.

Rom............................................................................. 2,000.

Smyrna........................................................................ 1,000.

Tanger ........................................................................ 2,000.

Triest........................................................................... LOPP- 64,000.

d. Pensioner:.................................................................................... 16,450. 377,150.

Transport 388,600.

Bil. N:o 2 till Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 11

Transport 388,600.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter: _

a. Skrifmaterialier, renskrifning, tryckningskostnader m. in....... 4,500.

h. Konsulernes embetsutgifter........................................................ 10,000.

c. Vexelkostnader.......................................................................... 250.

d. Diverse utgifter........................................................................... 8,150. 22,900.

Summa kronor 411,500.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan:

Jemlikt Nåd. Beslut
af den

1 Dec. 1868.

29 Sept. 1870.
19 Febr. 1864.
7 Sept. 1858.

1 Dec. 1868.
15 April 1869.
27 Okt. 1857J

4 Maj 1858.j
23 April 1869.

4 Dec. 1838.
22 Nov. 1863.
17 Febr. 1858.

2 Jan. 1863.

» » »

Expektanslön:

Förre Envoyén i Konstantinopel Friherre Palmstierna ........... 4,800.

Summa kronor 4,800.

Pensioner:

Förre Envoyén Friherre af Wetterstedt .................. 6,000.

Förre Envoyén Herr Grefve Hamilton....................................... 4,800.

Förre Envoyén Lövenskiold........................................................ 4,000.

Förre Ministerresidenten Mansbach............................................. 4,000.

Förre Ministerresidenten Friherre Wrede................................. 4,000.

Envoyén Friherre Hochschilds enka .......................................... 2,800.

Förre Statsministern för utrikes ärendena Hans Excellens

Herr Friherre Stiernelds enka ................................................... 2,000.

Förre Envoyén Friherre Taubes enka ....................................... 1.000.

Förre Kabinettskuriren Ohmans enka ....................................... 225.

Kabinettsvaktmästaren Englunds enka ....................................... 100.

Aflidne Kabinettskuriren Cronlands dotter Erika .................... 75.

Aflidne Kabinettskuriren Liljedahls dotter Clara ..................... 75.

Summa kronor 29,075.

12 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Från TconsulsJcassan:

Pensioner:

31 Aug. 1877. Förre Generalkonsuln i London Willerding.............................. 4,000.

21 Juni 1872. Förre Konsuln i Archangel Fleischer ....................................... 3,600.

23 Sept.. 1864. Förre Generalkonsuln i Eio de Janeiro Hyltén-Cavallius ...... 3,200.

21 Juni 1872. Förre Generalkonsuln i Helsingfors Dahlfelt .......................... 1,600.

29 Nov. 1878. Generalkonsuln i Athen von Heidenstams enka....................... 800.

13 Juni 1862. Förre Generalkonsuln i Tripoli Hahrs enka............................. 800.

24 Nov. 1876. Förre Generalkonsuln i Alexandrin Testas enka ................... 800.

8 April 1854. Konsuln i Archangel Bruenechs enka ....... 400.

29 Maj 1874. Vice Konsuln i New-Castle Hambros enka................................ 400.

16 April 1869. Aflidne förre Generalkonsuln i Alger Lagerheims dotter Fatima 400.

Aflidne Konsulatsekreteraren i Tanger Frumeries döttrar:

6 Juli 1825. Anna Karolina ........................................................................... 225.

4 Febr. 1832. Sofia Helena ................................................................................ 225.

Summa kronor 16,450.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Protokoll (ifver Utrikesdepartementsärende hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 9 Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna.

Statsråden: Almqyist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Ottek,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern,

Malmström.

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog frågan om reglerandet
af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för 1881 och anförde dervid:

Enligt det denna dag i sammansatt svenskt och norskt statsråd godkända förslag
till de förenade rikenas gemensamma utrikes budget för år 1881, skulle Sveriges bidrag
till kabinettskassan utgöra 447,800 kronor och bidraget till konsulskassan 160,000 kronor,
hvilka belopp äro lika med de i nu gällande riksstat uppförda.

Samma riksstat upptager derjemte bland ordinarie anslag 6,000 kronor, hvaraf
4,200 till underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel och 1,800 kronor till
understöd åt svenska kyrkan i Paris, hvilka anslag såsom fortfarande behöfliga torde
bibehållas.

Det sedan några år å hufvudtiteln uppförda extra anslag af 4,500 kronor till fortsatt
utgifvande af »Sveriges Traktater» torde Eders Kongl. Maj:t finna lämpligt att
äska jemväl för 1881. Detta arbete, som inom den vetenskapliga verlden vunnit en
lika stor som välförtjent uppmärksamhet, fortskrider med säkra steg mot det förestakade
målet. Lösningen af några mycket invecklade historiska tvistefrågor har väl uppehållit
utgifvandet af de första delarne längre än utgifvaren kunnat på förhand beräkna, men
de svåraste stötestenarne torde redan vara undanröjda, och i den mån arbetet nalkas
den nyare tiden, kan ock till största delen undvikas den tidsutdrägt, som vållats af
forskningar efter medeltidsurkunder, hvilkas befintlighet förut var tvifvelaktig eller först
under arbetets fortgång blef känd.

14 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880.

Materialet till de båda tidsperioder, hvilka från början bestämdes att intagas uti
första och andra delen (från äldsta tid - 1335 och 1335—1520) har utgifvaren sålunda
måst med stor möda sammanföra från vidt skilda håll och, en gång sammanfördt, har
för dess tillgodogörande kräfts en sträng vetenskaplig kritik, som i sin ordning betingat
omfattande forskningar af särskild natur.

I dessa dagar utkommer andra delens rista afdelning, omfattande tiden 1335—1361;
den 2:dra afdelningen (1361—1400) är färdig att tryckas. Dessa aldelningar omfatta
hvardera omkring 20 tryckta ai’k.

Hufvudtitelns slutsumma för ordinarie utgifter skulle således oförändradt utgöra
613,800 och för extra-ordinarie 4,500, tillsammans 618,300 kronor.

Hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda tillstyrkt
och deri Statsrådets öfrige ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla, och skulle utdrag af detta protokoll,
jemte dervid fogade förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för
1881, till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

In fidem

II. G. Wachtmeister.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1 om Statsverket 1880. 15

, Förslag till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1881.

A. Ordinarie anslag:

I. KabinettsJcassans utgifter:

Kronor.

1. Ministern för utrikes ärendena ................................................ 24,000.

2. Utrikesdepartementet ................ 32,190.

3. Ministerstaten ........................................... 340,145.

4. Militärattachéer ................................................ 8,400.

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................... 43,065. ^ g00

II. Konsulskas sans utgifter:

1. Utrikesdepartementet ................................................................. 6,550.

2. Konsulatembets- och tjenstemännens aflöningar m. in............. 140,350.

3. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ........................... 13,100. jgQOOO

III. Utgifter som bestridas af svenska statsverket allena:

1. Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel...... 4,200.

2. Understöd åt svenska kyrkan i Paris, 2,500 francs ä kr. 0,7 2 1,800. „„„„

’ b,(JOO.

Summa kronor 613,800”

B- Extra anslag:

För fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» .................... 4,500.

Summa Summarum kronor 618,300.

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af Protokollet, öfver Landtförsvarsärenden, hållet, inför
Hans Maj it Konungen i Statsrådet, å Stockholms
slott den 9 Januari 1880.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Rosensvärd, anhöll i underdånighet
att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna
å riksstatens fjerde hufvudtitel under år 1881, få föredraga följande till
Kongl. Maj:t inkomna framställningar:

Generalfälttygmästarens och chefens för Arméförvaltningens artilleridepartement
underdåniga memorial den 15 November 1879 angående
departementets behof af ordinarie och extra anslag för år 1881;

Chefens för Arméförvaltningens fortifikationsdepartement underdåniga
memorial, likaledes af den 15 November 1879, med chefens för
fortifikationen memorial af samma dag, angående departementets medelsbehof
samt anslag till byggnadsarbeten under år 1881;

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afl.

Bil. No 3 a, till Kong!. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse af den 10 Oktober 1879
angående intendentsdepartementets medelsbebof för år 1881;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af den 28 November
1879 angående anslaget till legning af exercishästar för artilleriets och
fortifikationstruppernas exercis;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af den 2 December
1879 angående behofven för år 1881 å de anslagstitlar, som höra under
civila departementets förvaltning;

Samma embetsverks underdåniga skrifvelse af sistnämnda dag angående
anslaget till värfvade arméens disciplinkompani;

Chefens för Generalstaben underdåniga memorial den 4 December
1879 om höjandet af anslaget för de topografiska arbetena under
år 1881;

Chefens för Krigsskolan, af Inspektören för militärläroverken insända,
underdåniga memorial den 15 November 1879 angående åtskilliga
större bristfälligheter å krigsskolans byggnader;

Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga skrifvelse
den 22 Oktober 1879 angående kreditivet för pensioneringen under
år 1881;

Generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga
memorial den 15 November 1878 angående uppsättandet af ett regemente
fästnings- och positionsartilleri;

Samma myndighets underdåniga memorial den 15 November 1879
angående ett fästnings- och positionsartilleriregemente;

Samma myndighets underdåniga memorial af sistnämnda dag angående
omorganisation af reservartilleriet;

Chefens för fortifikationen underdåniga förslag den 18 December
1877 till husaretablissement i Helsingborg;

Militärbefälhafvarens i lista militärdistriktet underdåniga utlåtande
den 30 Augusti 1878 angående husarregementet Konung Carl XV:s
förläggning och etablissement;

Medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 24 November 1879
angående platsen för ett etablissement åt en del af husarregementet
Konung Carl XV.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majrts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Departementschefen anförde derefter:

En tid, sådan som den närvarande, under hvilken statsverkets inkomstkällor
flyta mindre rikligt och den finansiela ställningen, hvilken
förbjuder budgetens höjande med något mera betydande belopp, lägger
hinder i vägen för utförande af mera omfattande organisationsförslag
eller företagande af mera genomgripande förändringar inom den del
af statsförvaltningen, hvilken lyder under det mig i nåder anförtrodda
departement, har manat mig att vid nu förestående statsreglering söka
så vidt möjligt inom gränsen för redan anvisade ordinarie statsanslags
summa finna tillgångar för några förbättringar af försvarsväsendet. De
förslag angående hufvudtitelns ordinarie anslagsbehof, som af mig nu
komma att afgifvas, och hvilka hufvudsakligen afse Arméförvaltningens lönereglering,
upprättande af en af nutidens artilleristiska ståndpunkt samt
behofvet af besättningstrupper för fästningarne nödvändiggjord förändring
i fästningsartilleriets organisation, en för intendenturens utveckling
behöflig förbättring i regementsintendenternes aflöningsvilkor och
en, om än ringa, tillökning i armébefälet, hålla sig alla inom den nuvarande
slutsumman å hufvudtitelns ordinarie anslag, om dertill, såsom
naturligt är, lägges beloppet af de anslag till Arméförvaltningens aflöning
och till underhåll af garnisonskommenderingar ur indelta arméen,
hvilka, ehuru numera ständiga och årligt återkommande, dock blifvit,
år efter år, på extra stat uppförda, och hvilka, om mina förenämnda
förslag vinna bifall och blifvit genomförda, ej vidare komma att erfordras.

Efter dessa förutskickade anmärkningar anhåller jag att, med
iakttagande af den ordning, som i gällande riksstat följes, få i underdånighet
framställa hufvudtitelns särskilda anslagsbehof, hvarvid inga
andra förändringar i de ordinarie anslagen åsyftas, än dem jag nu
kommer att anmäla.

Arméförvaltningen.

Sedan såväl löneregleringskomitéens underdåniga betänkande och
förslag till lönereglering m. m. för Arméförvaltningen som detta
embetsverks deröfver afgifna underdåniga utlåtande numera erhållit
vederbörlig beredning, skall jag underställa de sålunda väckta frågorna
om den egentliga Arméförvaltningens organisation Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning så tidigt, att de kunna, om Eders Kongl.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1880.

Maj:t så besluter, blifva föremål för Riksdagens handläggning vid
nu förestående statsreglering. En dermed sammanhängande fråga
är dock af beskaffenhet att kunna särskildt och straxt anmälas.
Uti sitt underdåniga betänkande, afgifvet den 6 Juli 1878, har löneregleringskomitéen,
med erinran hurusom å Arméförvaltningens stat
funnes uppförda aflöning samt dyrtidstillägg för de vid Stockholms
och Göteborgs utredningsförråd, slotts- och förrådsmagasinet i Stockholm
samt kronobageriet derstädes anstälde tjensteman och betjente,
och då dessa förråd in. m. icke kunde anses utgöra någon del
af den egentliga Arméförvaltningen, utan till denna intaga samma
ställning, som öfriga under förvaltningen lydande inrättningar för
liknande ändamål, samt närmast vore jemförliga med $ndra embetsverks
lokalförvaltningar, ansett regleringen af ifrågavarande inrättningar
ligga utom det komitéen meddelade uppdrag och derföre ej upptagit
dem i sitt afgifna förslag till stat för Arméförvaltningen. Sedan
betänkandet afgafs, är utredningsförrådet J Göteborg indraget och
qvarstå af ifrågavarande personal endast följande, med nedan angifna
aflöningsförmåner:

vid utredningsförrådet i Stockholm:

1 intendent, arfvode .........................................

dyrtidstillägg............................................

1 förvaltare, d:o ...............................................

dyrtidstillägg.........................................

1 förrådsskrifvare, d:o....................................

dyrtidstillägg ..........................................

1 vaktmästare, d:o ............................................

dyrtidstillägg ..........................................

vid slotts- och förrådsmagasinet samt
kronobageriet i Stockholm:

1 slotts- och proviantmästare, lön .........

skrifvarehjelp.......................................

expenser...............................................

1 kronobagare, lön......................................

hyresersättning..................................

summa kronor 10,275: —;

% 7

1,125: —
250: —
50: —	1,425:
400: —
50: —	450:

3,000	—
600	— 3,600: —
2,500
500	3,000: —
1,000
200	“ 1,200: —
500
100	— 600: -

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

af hvilka 8,875 kronor utgå från Arméförvaltningens ordinarie anslag
ock 1,400 kronor från extra anslaget till dyrtidstillägg åt Arméförvaltningen.

Om det än kan anses vara utan allt för stor betydelse, under hvilken
titel i riksstaten anslag för ett visst statsbehof är uppfördt, så
och då åtskilliga skäl har synts mig tala för den komiterades åsigt,
att ifrågavarande förvaltningspersonal icke på det sätt sammanhänger
med Arméförvaltningen såsom embetsverk, att den bör på dess stat
uppföras, har jag varit betänkt på öfverflyttande af de för densamma
afsedda aflöningsmedel till annan anslagstitel, hvarvid jag för min del
funnit dem böra uppföras å intendentsdepartementets andel i anslaget
till försvarsverket till lands i allmänhet. En sådan öfverflyttning lärer
emellertid ej förringa bebofvet af en reglering af denna tjenstepersonals
aflöningsförhållanden. Härvid kommer först i betraktande, att
kronobagarens aflöningsförmåner, som förut, med undantag af förenämnda
ringa anslag af 450 kronor, utgått såsom sportler vid brödbakningen,
blifvit af Eders Kongl. Maj:t, uppå Arméförvaltningens förslag,
den 21 Mars sistlidet år efter numera för tjenstemäns aflöning
allmänt antagna grunder, med, såsom det är att antaga,; vinst för statsverket,
förbytta till fast aflöning, hvilken, med undantag af merberörda
450 kronor, skall utgå från det anslag, som bekostar brödbakningen
för Stockholms garnison, eller anslaget till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena. Endast den omständighet, att särskilda medel
voro på Arméförvaltningens stat anvisade till kronobagarens aflöning,
hindrade mig att då föreslå hela aflöningens utgående från
sistnämnda anslag, men anser jag nu, då en allmän reglering af anslaget
till Arméförvaltningen är föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning,
mig böra hemställa, det äfven dessa 450 kronor må få utgå från anslaget
till mathållningen för garnisonsregementena, hvilket till öfver

1,100,000 kronor uppgående förslagsanslag ej derigenom kommer i behof
af någon förhöjning. — Då vidare slotts- och och proviantmästaren
åtnjuter den afskrifningsprocent, hvilken, enligt gällande författningar,
tillkommer förvaltare af sådana förråd, som det, hvilket står under
hans vård, anser jag någon förhöjning i hans aflöningsvilkor icke erforderlig.
— Hvad öfrige af förenämnda tjenstepersonal vidkommer,
hvilka åtnjuta endast kontant aflöning, så har jag, vid det förhållande
att genom centralförrådets å Carlsborg inrättande betydelsen af Stockholms
utredningsförråd i någon mån minskats, ansett deras tjenstebefattningar
fortfarande kunna bestridas för den aflöning, som dem nu
åtfölja. Visserligen hafva Arméförvaltningens chefer i sitt afgifna

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

underdåniga förslag till lönereglering för Arméförvaltningen, tillstyrkt
en personel förhöjning för nuvarande intendent, förvaltare och förrådsskrifvare
samt en förhöjning i vaktmästarearfvodet, men då ej mindre
sistnämnda förhöjning, som afser att bringa ifrågavarande vaktmästares
aflöning till likhet med hvad vid senare löneregleringar blifvit åt vaktmästare
vid centrala embetsverk och några andre medgifvet, icke torde
kunna anses alltför trängande, än äfven de ifrågasatta personel aflöningsförhöjningarne
icke synas mig vara af natur att böra å stat uppföras,
har jag funnit förevarande förrådstjenstemäns och betjents arfvoden
höra'' förhöjas endast med den nu åt dem utgående tillfälliga
löneförbättring.

Jag hemställer således i underdånighet, att Eders Kongl. Magt,
som torde anse det nu kronobagaren i Stockholm från Arméförvaltningens
anslag tillkommande belopp böra utgå från meranämnda mathåll
ningsanslag, täcktes föreslå Riksdagen att, med omfattande af denna
åsigt, från anslaget till Arméförvaltningen afföra aflöningen för personalen
vid Stockholms utredningsförråd, för slotts- och proviantmästaren
derstädes samt för kronobagaren, men deremot å anslaget till
försvarsverket till lands i allmänhet uppföra aflöning för
en intendent vid utredningsförrådet i Stockholm med

arfvode .................................................................................. kronor 3,600: —

en förvaltare vid dito med dito.............

en förrådsskrifvare vid dito med dito.

en vaktmästare vid dito med dito ......

en slotts- och proviantmästare vid slotts- och förrådsmagasinet
i Stockholm med lön kr. 1,125:

skrifvarehjelp ..............................

expenser ..........................................

kr.	1,125: —
))	250: —
))	50: —

3,000

1,200

600

1,425:

tillsammans kronor 9,825: —
Det nu till aflöning åt Arméförvaltningens embets- och tjenstemän
samt betjente, med undantag af förenämnda förrådspersonal, utgående
belopp utgör, enligt komiterades beräkning (bil. litt. C till komitébetänkandet)
143,545 kronor. Enär det förslag till aflöningsstat för
Arméförvaltningen, med undantag af förrådspersonalen, hvilket jag kommer
att underställa Eders Kongl. Majt:s pröfning, slutar på

får jag, då nuvarande ordinarie anslag till embetsverket
utgör

kronor 142,700: —

118,175:

i underdånighet anhålla, att skilnaden ........................ kronor 24,525:

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

måtte få, i afvaktan på Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut i fråga om
Arméförvaltningens lönereglering, vid statsregleringen beräknas såsom
förböjning i anslaget till Arméförvaltningen.

Vid bifall härtill anser jag, på sätt i mitt underdåniga memorial
angående löneregleringen kommer att närmare utredas, nu till aflöning

vid Arméförvaltningen utgående extra anslag............ kronor 29,890: —

icke vidare behöflig!, äfvensom nedsättning kunna
ega rum i anslaget till inqvarteringskostnaden i
Stockholm med........................................................................ » 1,900: —

tillsammans kronor 31,790: —

hvarförutom ej mindre en besparing å anslaget till extra utgifter om
1,240 kronor beredes, än äfven dels ett belopp af 3—4,000 kronor
årligen till vikariatsersättningar, dels de från förenade mötespassevolansfonden
till gratifikationer åt extra biträden anvisade 3,650 kronor
ej vidare komma att utgå.

Indelta Arméen.

Indelta Arméens befälsafl(lullig.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 Februari 1871 i nåder förordnat,
att vid Vermlands fältjägareregemente skulle tills vidare hållas
vakanta så många nummer, att styrkan nedginge till 500 man, behagade
Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med den vid 1875 års riksdag
genomförda löneregleringen för arméen, besluta, att Vermlands fäitjägareregemente
skulle förbytas till corps på 500 man, och att, med
bibehållande af befälspersonalen i öfrigt tills vidare oförändrad, regementschefs-
och förste majorsbefattningarne skulle indragas och i stället
uppföras aflöning till en corpschef. Då nu, för ordnande af den
ekonomiska förvaltningen vid nämnde corps i likhet med hvad för indelta
arméen kommer att föreskrifvas, det lärer blifva nödvändigt att
förse corpsen med eu nu saknad regementsintendent, och således en
rubbning i anslaget måst ske, större än den, som vid 1877 års riksdag
genom underbefälets tillökande i någon män egde rum, har
jag ansett tiden vara inne att ordna befälsstyrkan vid denna corps till
likhet med densamma vid öfriga corpser, och har jag i detta syfte upp -

Bil, No 3 a, till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

gjort en förslagsstat, som jag, då fråga blir om anslaget till Vermlands
fält jägarcorps, skall underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Genom
en sådan förändring skulle emellertid sistnämnda anslag kunna
nedsättas med 11,689 kronor. Då det emellertid icke kan anses rigtigt
att företaga en minskning af arméens på det kela alltför fåtaliga
befäl, har jag föreställt mig, att den befäls aflöning, som på Vermlands
fältjägarecorps kan undvaras, skulle få användas för tillökning af befälet
på andra arméens regementen eller corpser, som deraf kunna
vara i behof. I sådant hänseende kommer först i betraktande luckorna
i det indelta arméen tilldelade tredje bataljonsbefälet eller det s. k.
beväringsbefälet; och har jag, vid det förhållande att kaptener af 2:a
klass saknas vid Lifregementets grenadiercorps, samt att Andra lifgrenadierregementet,
Vestgöta, Bohusläns, Nerikes, Vermlands samt Norra
och Södra Skånska infanteriregementena hafva löjtnanter af 2:dra klassen
till endast halfva antalet kompanier, tänkt mig förenämnda brist å
grenadiercorpsen kunna fyllas, samt hvart af nämnda regementen kunna
tilldelas åtminstone en löjtnant af 2:dra klassen. Härvid skulle erfordras
för

1 kapten af 2:dra klassen, lön......... kronor 1,800: —

tjenstgöringspenningar ...... » 200: —

dagaflöning under vapenöfningarne
å 3 kronor, förslagsvis
i 60 dagar........ » ISO: — lcronor 2,180: —

1 dito dito dito......................................................... » 2,180: —

1 löjtnant af 2:dra klassen, lön ......... kronor 900: —

tjenstgöringspenningar ......... » 120: —

dagaflöning under vapenöfningarne
å 2 kronor, för -

slagsvis i 60 dagar............ » 120: — ^ 1^140: _

6 dito dito dito......................................................... » 6,840: —

tillsammans kronor 12,340: —

Då den behållning, som uppstår å anslaget till
Vermlands fältjägarecorps, icke uppgår till mer än ... » 11,689: —

så skulle visserligen för genomförande af ifrågavarande
förslag anslaget till indelta arméens befälsaflöning
behöfva förhöjas med ..................................................... »__651: —

utöfver hvad kan från anslaget till Vermlands fältjägarecorps dit

öfver -

Bil. N:o 3 a, till Kong1. Ma/:ts NM. Prof. N:o 1, om Statsverk,et 1380.

öfverflyttas, men har jag, på det att hvart och ett af förenämnda, på
befäl vanlottade regementen måtte kunna komma i åtnjutande af lika
tillökning, ej tvekat att förslå aflöningsanslagets höjande jemväl med
ifrågavarande lilla belopp.

Jag hemställer således i underdånighet, att, om Eders Kongl.
Maj:t kominer att gilla den förändring i Vermlands fältjägarecorps’
befälsorganisation och dermed sammanhängande nedsättning i corpsens
anslag, hvarom jag längre fram kommer att göra framställning, Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i anslaget för indelta arméens
befälsaflöning, för aflöning åt två kaptener af 2:dra klassen vid
Lifregementets grenadiercorps och åt en löjtnant af 2:dra klassen vid
Andra lifgrenadierregemente!-, vid hvart och ett af Vestgöta, Bohusläns,
Nerikes och Vermlands regementen samt vid Norra och Södra
Skånska infanteriregementena, bevilja en förhöjning af 12,340 kronor.

Af skäl, som framställdes i underdånigt betänkande af den 23 November
1878 angående den ekonomiska förvaltningens ordnande vid
indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps, hade Arméförvaltningen
redan till näst föregående statsreglering ansett sig böra i underdånighet
föreslå dels förhöjning i aflöningsförmånerna för regementsintendenterne
vid arméen, dels ock att vid Smålands grenadierbataljon och
Vermlands fältjägarecorps, hvarest intendentsaflöning icke funnes anvisad,
måtte anslås dylik aflöning. Då emellertid Eders Kongl. Maj:t
ännu icke hade fattat beslut om det nya ordnandet af den ekonomiska
förvaltningen vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps, hvartill
förslaget då först nyligen blifvit af Arméförvaltningen afgifvet, och
således icke kunde redan då tagas eu säker öfverblick öfver omfånget
af regementsintendenternes blifvande verksamhetsområde, så ansåg jag,
med uttryckande dock af den förmodan, att en aflöningsförhöjning
måste för intendenterne beredas, att Arméförvaltningens då föreliggande
hemställan icke borde föranleda någon nådig åtgärd, en åsigt,
som Eders Kongl. Maj:t behagade gilla.

Nu har Arméförvaltningen, i dess civila departements förenämnda
underdåniga skrifvelse af den 2 sistlidne December, åter upptagit frågan
och dervid erinrat, hurusom Förvaltningen i sin underdåniga skrifvelse
af den 8 November 1878, angående civila departementets medelsbehof
för år 1880, ansett sig böra föreslå, att aflöningsförmånerna
för regementsintendent, som nu utgjordes af

vid indelta arméen 2,800 kronors lön och vid värfvade arméen,
utom lön af samma storlek, äfven dagaflöning, å 3 kronor,
1,095 kronor, tillhopa 3,895 kronor, måtte bestämmas till

Bih. till Biksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. •>

Bil. No 3 a, till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

vid indelta arméen:
lön..................................................... kronor 3,500: —

tjenstgöringspenningar ............... » 1,000: —

dagaflöning under mötena å 4

kronor i 60 dagar........................ »______240: — kronor 4,740: — och

vid värfvade arméen:

lön...................................................... kronor 3,500: —

dagaflöning å 4 kronor under

hela året......................................... J>_ 1,460: — » 4,960: —

samt att regementsintendentstjenster måtte inrättas vid Smålands
grenadierbataljon och Yermlands fältjägarecorps;

och hade Arméförvaltningen till stöd för sin den 8 November
1878 gjorda framställning åberopat det betänkande, Förvaltningen
komme att angående förslag till förvaltningsreglemente för indelta arméen
afgifva, och i hvithet betänkande, dagtecknadt den 23 i samma
månad, Förvaltningen å intendents- och civila departementen i denna
fråga hufvudsakligen anförde,

att, — i betraktande af regementsintendents ställning både såsom
uppbördsman för alla de medel, hvilka för regementets och dess beväringsmanskaps
flerfaldiga behof utginge, och såsom kontrollant öfvei
stamtruppens och beväringsmanskapets persedelförråd, uti hvilket dubbla
kall ett drygt ansvar honom ålåge —, det vore ur synpunkten af det
allmännas intresse nödigt att tillse, det nämnde tjensteman beieddes
en aflöning, tillräcklig för hans betryggande mot ekonomiskt obestånd,
äfven när han hade familj att underhålla;

att i denna fråga särskildt måste bemärkas, att, till säkerhet föi
kronan, regementsintendent icke borde tillåtas att med denna sin befattning
förena någon annan allmän eller enskild syssla eller utöfva
någon affärsverksamhet;

att, med afseende å dessa omständigheter, regementsintendents aflöning
tydligen borde rättas efter de för kassaförvaltare i allmänhet i
jemförlig ställning tillämpade grunder, dervid likväl förekomme, att regementsintendenten,
genom sin befattning såsom både ständig ledamot
i förvaltningsdirektionen och denna direktions verkställande ombud,
måste med uppbördsmannens egenskaper förena ett icke ringa mått af
insigt, erfarenhet och affärsvana i flera riktningar, helst framgången
af direktionens verksamhet till stor del vore på regementsintendenten
beroende;

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 1880. 11

att regementintendentsbefattning i allmänhet icke kunde blifva en
öfvergångstjenst till någon fördelaktigare syssla;

att, om än, under förhoppning om en snar och tillräcklig löneförbättring,
en eller annan skicklig person skulle finnas hugad att en sådan
befattning öfvertaga, det dock måste vara uppenbart, att, derest
löneförbättringen uteblefve, någon verklig förmåga icke skulle kunna
qvarhållas på en plats, der, under ansvarsfull tjenstgöring, innehafvare!!
icke ens hade tillräckligt uppehälle för sig och de sina, hvarjemte tydligt
vore, att, innan löneförbättring vunnes, det åsyftade förbudet i afseende
å andra värfs skötande i förening med regementsintendentssysslan
måste till olägenhet för kronan eftergifvas; samt slutligen,
beträffande särskildt de föreslagna två nya intendentslönerna,
att dels, enligt reglementsförslaget, särskild regementsintendent
borde finnas både vid Smålands husarregemente och vid Smålands
grenadierbataljon, der aflöning vore anvisad blott för en gemensam
regementsintendent, dels äfven tillämpningen vid Vermlands fältjägarecorps
af den nya förvaltningsorganisationen betingade anställelse jemväl
der af en regementsintendent, för hvilken aflöning ännu saknades.

Vidhållande de åsigter, som år 1878 uttalats, har Arméförvaltningen
nu upprepat sitt då i ämnet afgifna förslag.

Hvad först angår de af Arméförvaltningen föreslagna nya regementsintendenterne
å Smålands grenadierbataljon och Vermlands fältjägarecorps,
lärer dylike tjenstemäns anställande vid nämnda båda
corpser vara för genomförande af snart förestående reform i den ekonomiska
förvaltningen nödvändigt, hvarför jag i underdånighet tillstyrker
bifall till hvad Arméförvaltningen i sådant hänseende hemställt,
och har jag å förberörda förslagsstat för Vermlands fält jägarcorps
uppfört aflöning för en regementsintendent.

Beträffande derefter frågan om regementsintendenternes aflöningsvilkor,
så har jag saknat skäl att frångå min sistlidet år yttrade mening
om behöfiigheten af en aflöningsförbättring för nämnde tjensteman
och då med beredningen af det afgifna förslaget till ordnande af
den ekonomiska förvaltningen vid indelta arméen och Vermlands fältjägarecorps
nu så långt fortskridit, att med säkerhet kan förutses, att
det nya förvaltningssättet vid 1881 års ingång skall vara i tillämpning,
tvekar jag så mycket mindre att nu framlägga förslag till sådan aflöningsförbättring,
som medel dertill kunna, om densamma hålles inom
gränsen för, det allra nödvändigaste, genom nedsättning i andra ordinarie
anslag vinnas. De anspråk på aflöningsförhöjning för regements -

Bil. N:o 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

intendenterne, hvilka af Arméförvaltningen blifvit framställda och enligt
hvilka regementsintendenten skulle i afseende å lön och tjenstgöringspenningar
samt till följd deraf antagligen äfven i värdighet blifva
likställd med major, synas mig väl höga, Jag, som, för min del, föreställt
mig, att lönerna, hvilka nu äro lika med kaptenslöner af första
klassen, skulle, jemte deraf beroende pensionsrätt, hållas oförändrade,
har, lika med Ärméförvaltningen, ansett regementsintendenten vid indelta
arméen böra tilläggas dagaflöning under vapenöfningarne och
tjenstgöringspenningar, men ansett dagaflöningen böra utgå såsom för
kapten (3 kronor, förslagsvis i 60 dagar). Hvad beträffar tjenstgöringspenningarne,
lärer någon passande jemförelse mellan intendenten, som
tjenstgör hela året, och en kompaniofficer, hvars hufvudsakliga tjenstgöring
på roten i allmänhet ordnas qvartalsvis, icke erbjuda sig, liksom
arten af hans tjenstgöring är svår att jemföra med den egentliga
militärtjenstgöringen. Emellan regementsintendenterne inbördes är ock
en väsentlig skillnad i arbete och ansvar, i det att bådadera äro betydligt
lättare vid rusthålls- än vid rotehålls-regementena, enär vid de
förra regementsintendenten är till ojemförligt största delen fri från befattning
med persedelvården och deraf föranledd uppbörd. Under sådana
förhållanden har det synts mig, — som anser frågan om regementsintendents
rätt att innehafva annan tjenstebefattning kunna ordnas i
hufvudsaklig likhet med hvad nu mera finnes om tjenstemän vid civila
embetsverk i sådant hänseende stadgadt, samt finner regementsintendenten
för åstadkommande af verksammare kontroll böra tillsättas medelst
konstitutorial, såsom förhållandet varit med regementsskrifvarne
och ännu befinnes vara med åtskilliga andra uppbördsmän, — att för
regementsintendenten vid ett rusthållsregemente eller corps tjenstgöringspenningarne
kunde bestämmas till 400 kronor, eller lika med
auditörs, under det jag anser desamma vid rotehållsregemente .eller
corps icke kunna sättas lägre än 900 kronor.

Regementsintendenten vid värfvade arméen, hvilken redan åtnjuter
kaptens dagaflöning under hela året, torde, medelst ett arfvode af 600
kronor, böra gifvas samma aflöning som kompani-, sqvadrons- eller
batterichef vid värfvad trupp.

De förhöjningar i anslaget till befälsaflöning vid indelta arméen,
hvilka blefve en följd af bifall till hvad nu om regementsintendenterne
yttrats, skulle utgöra

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). No 1, om Statsverket 1880.

för en regementsintendent vid Smålands grenadierbatalj

lön......................................................................... kronor 2,800: —

tjenstgöringspenningar ................................... » 400: —

dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor,
förslagsvis i 60 dagar.......................... » 180: —

tjenstgöringspenningar åt 20 regements intendenter

å 900 kronor ......................... kronor 18,000: —

Dito åt 8 dito å 400 kronor ..................... » 3,200: —

dagaflöning under vapenöfningarne åt 28 regementsintendenter,
å, förslagsvis, 180 kronor ..............................................

on,

3,380:

21,200:

5,040:

tillsammans .............................................................................. kronor 29,620:

I öfverensstämmelse med livad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att ej mindre förhöja regementsintendentens årliga aflöning vid
indelta arméen såväl med tjenstgöringspenningar, att utgå åt sådan
tjensteman vid rotehållsregemente eller corps med 900 kronor och
vid. rusthållsgemente eller corps med 400 kronor, som med dagaflöning
såsom kapten under vapenöfningarne, vid värfvade arméen
genom ett arfvode af 600 kronor; än äfven uppföra å Smålands Grenadierbatalj
ons stat för en regementsintendent

lön ........................... kronor 2,800: —

tjenstgöringspenningar............................................................ » 400: —

dagaflöning under vapenöfningarne, 3 kronor förslagsvis
i 60 dagar........................................................................ » 180: _

tillhopa kronor 3,380: —

samt

att för nu angifvet ändamål höja anslaget till indelta arméens befälsaflöning
med erforderligt belopp, 29,620 kronor.

Anslaget till indelta arméens befälsaflöning, som nu utgör

kronor 4,179,676: —

skulle genom dessa förhöjningar

för nytt befäl .............................. kronor 12,340: —

för regementsintendenter......... » 29,620: — » 41 960-

komma att uppgå till...................................................... kronor 4,221,636: —

Vid 1875 års lönereglering för arméen bestämdes, att regementsskrifvaretjensterna
skulle indragas efter 1876 års ingång, der sådant
pröfvades kunna ske, samt att regementsskrifvarne, så länge de i tjen -

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sten qvarstode, skulle bibehålla sin dåvarande aflöning, dock att vid
den indelta arméen dels regementsskrifvarne egde att, såsom ersättning
för mistad uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning
med uppbörden upphörde, åtnjuta ett belopp, motsvarande
medeltalet af hvad provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd
utgjort, dels ock de regementsskrifvare, som å sina befattningar
innehade konstitutorial eller förordnanden af senare datum än den 8
April 1862, erhölle i ersättning för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet
af dessa förmåner under de fem åren 1871—-1875. Då,
vid öfverlemnande till statsverket af indelta arméens aflöningstillgångar,
den största delen af regementsskrifvarnes göromål vid indelta arméen
komme att upphöra, förklarade 1877 års Riksdag, uppå Kongl.
Maj:ts förslag, de af ifrågavarande regementsskrifvare, hvilka blifvit
tillsatte före den 4 Juni 1868, berättigade att efter ingången af år 1878
å indragningsstat öfverflyttas med pension, motsvarande de af dem
under år 1877 åtnjutna aflöningsförmaner, hvarvid afkastningen af bostället
skulle beräknas efter det arrende, statsverket komme att af detsamma
vid öfvertagandet erhålla; och skulle denna pension tills vidare
utgå från besparingarne å anslaget till indelta arméens befälsaflöning.
Dåvarande chefen för Landtförsvarsdepartementet hade nemligen uti
sitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet den 15 December
1875 angående öfverlemnande till statsverket af arméens indelta aflöningstillgångar
förklarat sig anse att, så länge underofficersboställen
finge för arméens aflöning disponeras, ifrågavarande indragningsstatspensioner
kunde från nämnda besparingar bestridas, hvarföre först sedermera
allmänna indragningsstaten behöfde med denna utgift betungas,
hvilken af Eders Kongl. Maj:t gillade mening legat till grund för
Eders Kongl. Maj:ts nådiga förslag i ämnet.

Då indelta arméens underofficerare, ----- hvilka, med undantag af det
fåtal, som innehafva indelning enligt fullmakt äldre än den 8 April 1862,
vid midfastan år 1881 afgå från sina boställen, — vid sagda års ingång
tillträda sina å nya aflöningsstaterna uppförda löneförmåner och således
den källa till besparingar, från hvilken meranämnda indragningsstatspensioner
ansetts kunna tills vidare utgå, då utsinar, lärer beloppet af
sagda pensioner, hvilket åf Eders Kongl. Maj:t under den 21 November
sistlidet år blifvit faststäldt och, med undantag af några mindre poster,
hvilka ännu ej kunnat till siffran fullt bestämmas, men hvilka ej
kunna synnerligen betydligt inverka på slutsumman, sammanlagdt uppgår
till 87,872 kronor 90 öre, från början af den statsregleringsperiod,

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

hvarom nu är fråga, böra från andra statsmedel utgå, och hemställer
jag derför i underdånighet,

att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Eders
Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade nådiga beslut innehafva indragningsstatspension,
motsvarande de af dem under året 1877 åtnjutna
aflöningsförmåner, måtte från ingången af år 1881 få utgå från allmänna
indragningsstaten.

Indelta arméens och Vermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar.

Dels såsom fyllnad i detta anslag, dels ock såsom tillgång för
större gemensamma fälttjenst fningar med trupper af olika vapen härunder
de senare åren varit beviljadt ett extra anslag, hvilket dock vore
för innevarande år indraget. Då emellertid öfningar af omförmälda beskaffenhet
numera ansåges oundgängliga för truppernas tidsenliga utbildning,
hvarföre ock det extra anslagets öfverflyttande till ordinarie
stat varit Riksdagen föreslaget, har Arméförvaltningen å intendentsdepartementet
uti sin underdåniga skrifvelse af den 10 sistlidne Oktober
hemställt, huruvida icke för större gemensamma fälttjenstöfningar
år 1881 borde hos Riksdagen äskas åtminstone ett extra anslag af

350,000 kronor, hvilken summa något understege kostnaderna för de
i Stockholms och Nyköpings län år 1878 hållna sådana öfningar.

Huru mycket jag än är öfvertygad om nödvändigheten af de öfningar,
för hvilka ifrågavarande extra anslag varit afsedt, lärer statsverkets
tillstånd, hvilket under innevarande år till och med föranledt
en minskning i de indelta arméens öfningar, för hvilkas bestridande
det ordinarie vapenöfningsanslaget är företrädesvis afsedt, fordra öfningarnes
inskränkning under år 1881 till hvad kan genom tillgångarne
å sistnämnda anslag bestridas, hvarföre jag nödgas afstyrka, att Arméförvaltningens
förevarande framställning må föranleda någon Eders
Kongl. Maj:ts åtgärd.

Kavalleriets Volontärskola.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har visserligen i sistnämnda
underdåniga skrifvelse hemställt, att ett anslag stort 128,600
kronor till underhåll af nämnda skola må af Riksdagen äskas, men då
jag nu icke finner mig böra föreslå den tillökning i underbefäl och

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

volontärer vid indelta kavalleriet, som erfordras för att möjliggöra en
volontärskola af den omfattning Arméförvaltningen förutsätter, saknar
jag anledning att instämma i denna Arméförvaltningens hemställan.

Värfvade Arméen.

Lifgarde! till häst.

Vid bifall till hvad jag angående regementsintendenternes aflöningsförhållanden
förut hemställt, torde Eders Kongl. Maj:t vilja i detta an -

slag, nu ................................................................................. kronor 146,345: —

föreslå en förhöjning af.............................. » 600: —

hvarigenom det skulle komma att uppgå till......... kronor 146,945: —

Husarregementet Konung Carl XV.

Detta nu till .............................................................. kronor 188,614: 05

uppgående anslag torde likaledes föreslås förhöjdt
för regementsintendentens aflöning med 600,kronor
och i öfverensstämmelse med Eders Kongl.

Maj:ts på finansdepartementets föredragning den
31 December 1879 fattade beslut, angående slutsiffrornas
jemnande i vissa anslag, med 95 öre,
tillhopa................................................................................... » 600: 95

till............................................................................................ kronor 189,215: —.

Svea lifgarde.

Äfven här torde såsom arfvode åt regements intendenten

äskas.............................................................. kronor 600: —

och enligt beslutet den 31 December 1879 ............ » — 85,

att tilläggas anslaget......................................................... » 162,628: 15,

hvarigenom dess slutsumma blefve.............................. kronor 163,229: —.

Andra lifgardet.

Liknande förhöjning ................................................ kronor 600: 85

torde föreslås för detta anslag...................................... » 161,593: 15,

som då komme att uppgå till ....................................... kronor 162,194: —.

Verm -

Bil. N:o 3 a, Ull Kongl. Mag ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Vermlands Fältjägarecorps.

Under åberopande af hvad jag förut vid fråga om regleringen af
anslaget till indelta arméens befälsaflöning i underdånighet anfört om
behofvet att ordna befälsstyrkan vid denna corps till likhet med densamma
vid öfriga corpser, samt att vid corpsen tillsätta en regementsintendent,
underställer jag nu i underdånighet Eders Kongl. Maj:t det
af mig i sådant syfte uppgjorda förslag till ny stat för corpsen.'' Enär
ifrågavarande nya stat afser en indragning, kan densamma naturligtvis
endast i män af afgång tillämpas. Då emellertid den ifrågasatta
befälsindragningen å denna corps, såsom af hvad jag förut anfört
framgår, endast är en öfverflyttning af här mindre behöflig! befäl
till andra arméens regementen eller corpser, hvarest behofvet af detssimma
är starkare, och följaktligen det vid Lifregementets grenadiercorps
och annorstädes föreslagna nya befälet torde böra tillsättas
endast i den män tillgång på fältjägarecorpsens stat uppstår, har det
synts mig lämpligast, om anslaget till fältjägarecorpsen genast nedsattes
till sitt för den nya sluten erforderliga belopp, hvilket dock,
såsom naturligt är, icke kan ske med mindre Kongl. Maj:t medgifves
att under öfvergångstiden för fältjägarecorpsen disponera den
nu föreslagna förhöjningen i anslaget till indelta arméens befälsaflöning.

På grund af hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,'' att,

— under vilkor att Riksdagen godkänner det nu framlagda, vid
protokollet fogade förslag till ny stat för Vermlands fältiägarecorps
(Bil. Lit. A:);

beviljar de å anslaget till indelta arméens befälsaflöning redan
äskade medel för aflöning åt 2 kaptener af andra klassen och 7 löjtnanter
af andra klassen;

medgifver, att såväl tillämpningen af den nya staten för Vermlands
fältjägarecorps som tillsättande af nyssnämnda nya befälsplatser
vid indelta arméen må ega rum i den mån Kongl. Maj:t pröfvar sådant
vid afgång från fältjägarecorpsen eller eljest lämpligen kunna ske;
samt

Bih. till Rik&d. Prot. 1880. 1 Sami. 1 A/d.

Bil. No 3 a, Ull Kongl. Maj-M Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk 1880.

likaledes medgifver, att under öfvergångstiden de för meranämnda
nya befäl å anslaget till indelta arméens befälsaflöning beviljade medel
må få till aflöning vid Vermlands fältjägarecorps användas; —
anslaget till sistnämnda corps, som nu uppg.
"n. tin .................................................................................... kronor 135,684: 50,

nedsättes till det enligt förslags staten erforderliga
belopp.................................. kronor 123,995: 50,

ökadt, enligt nådiga beslutet

den 31 december 1879, med.. >>__ —____50 » 123,996: —-

hvilket medför en minskning af .............................. kronor 11,688: 50.

Svea, (tota och Vemles artilleriregementen.

Den stora uppmärksamhet och omvårdnad, som under senare tider
egnats fästnings- och positionsartilleriet uti andra länder, har gifvit ny
vigt åt den hos oss sedan flera år hysta önskan att på detta område
kunna åstadkomma en förändring, som åsyftade att höja detta vapen
till den ståndpunkt, det bör intaga såsom en vigtig länk i landets försvar.
Lifligt öfvertygad om nödvändigheten af en dylik förändring, har
Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet också vid derå tillfällen
afgifvit underdåniga förslag i ämnet. Sålunda har han uti underdånigt
memorial af den 2 November 1876 fästat Eders Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på behofvet af ett positionsartilleri. samt hemställt
om påbörjande af anskaffningen utaf härför erforderlig materiel.
Vidare har Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 11
Augusti 1877 såväl framhållit, hurusom hos oss, liksom i nästan alla
länder, fästningsartilleriets intressen varit mer eller mindre förbisedda,
till följd af en mängd organisatoriska m. fl. svårigheter, samt uttryckt
den åsigt, att fästnings- och positionsartilleriet borde höra tillsammans
och, på sätt i andra länder redan egt ruin, skiljas från fältartilleriet,
och erhålla sin egen målsman, hvilken egde att i första hand svara
för vapnets tidsenliga utveckling och framhålla behofvet af härför nödiga
anordningar, som ock framställt förslag till organisation af ett
fästnings- och positionsartilleri, under förutsättning af införandet af en
ny härordning, grundad på allmän värnepligt.

Uti underdånigt memorial af den 15 November 1878 har Generalfälttygmästaren
ytterligare framhållit, att det torde vara nödvändigt
vidtaga något mera bestämda och behofvet bättre motsvarande för -

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

ändringar i artilleriets nu varande organisation än som uti det förra
förslaget ifrågasattes, enär erfarenheten tyckes hafva ådagalagt, att den
tidpunkt, då en uteslutande på allmän värnepligt grundad härordning
hos oss kan komma till utförande, ännu vore mer eller mindre aflägsen,
under hvilka förhållanden man torde böra ju förr desto hellre söka att,
med användande af nu varande rekryteringssätt och enligt eu till sina
allmänna drag bestämd plan, reorganisera vårt fästningsartilleri, och
har Generalfälttygmästare!! dervid dels framstält eu plan för fästningsoch
positionsartilleriets slutliga ordnande, enligt hvilken detsamma
skulle utgöras af ett regemente, fördeladt i 6 fästnings- och 6 positionskompanier,
och med 89 officerare, 3 läkare, en regementspastor,
eu auditör, eu regementsintendent, 74 underofficerare, 1,050 konstaplar
och artillerister samt erforderlig tygstat, dels ock för det närvarande
föreslagit:

att de nu varande 6 fästningskompanierna vid Svea och Göta
artilleriregementen (deraf 3 äro förlagda å Vaxholm, 2 å Carlsten och
1 å Carlsborg) måtte öfverflyttas till fästnings- och positionsartilleriet
samt tillökas så, att hvartdera komme att slutligen räkna 1
kapten, 2 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 3 sergeanter, 4
förste konstaplar, 10 andre konstaplar, 1 spel samt 60 artillerister och
volontärer, i stället för nu i stat upptagne 3 officerare, 3 underofficerare,
5 konstaplar, 1 spel och 50 artillerister;

att, — enär de under senare år företagna undersökningar af de försvarslinier,
som beskydda inloppen till Stockholm, ådagalagt, att till förstärkande
af linien Vaxholm— Oscar Fredriksborg erfordrades åtskilliga i
försvarsplanen ej förut beräknade tillfälliga verk, för hvilka särskilda
artilleribesättningar blifva erforderliga, och en tillökning uti artilleristyrkan
å Carlsborg vore särdeles välbehöflig, samt Carlstens fästning
enligt Generalfälttygmästarens åsigt borde upphöra att vara förläggningsort
för en fredsgarnison och jemte tillhörande artillerim åt eriel
endast underhållas för framtida eventualiteter,—af de 6 kompanierna 4
måtte förläggas å Vaxholm—Oscar Fredriksborg och 2 å Carlsborg,
de båda senare dock tills vidare med deras nu enligt plan egande
styrka och först då utrymme för båda kompanierna kunde å Carlsborg
beredas;

att till en början af nämnda 6 kompanier måtte bildas ett fästningsoch
positionsartilleriregemente, hvars stab tills vidare skulle utgöras af
1 öfverstelöjtnant såsom chef, 1 major såsom artilleribefälhafvare å Vaxholm,
1 andre bataljonsläkare och 1 styckjunkare såsom regementskommissarie
å Vaxholm;

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

att af den till Svea och Göta artilleriregementen nu hörande tygstat
borde till det nya regementet öfverflyttas 2 tygskrifvare från Svea
artilleriregemente, på samma gång som 1 förråd sförvaltare för förråden
på Vaxholm—Oscar Fredriksborg skulle tillsättas, samt från Göta
artilleriregemente, enär största delen af den på* Carlsborg förvarade
artillerimaterielen komme att tillhöra fästnings- och positionsartilleriet,
hela den tygstatspersonal, som nu är förlagd å nämnda fästning och
som utgöres af 2 förrådsförvaltare, 2 tygskrifvare, 2 besigtningsrustmästare,
8 rustkammarsmeder och 4 stockmakare;

att således det nya regementet tills vidare skulle utgöras af 1
öfver stlöjtnant, 1 major, 6 kaptener af l:a klass, 10 löjtnanter, 6 underlöjtnanter,
1 andre bataljonsläkare, 7 styckjunkare, 16 sergeanter, 18
förste konstaplar, 48 andre konstaplar, 6 spel och 340 artillerister,
jemte nyss angifna tygstat;

att, sedan 4 fästningskompanier af ofvannämnda storlek blifvit förlagda
till Vaxholm—Oscar Fredriksborg, artilleriet ensamt kunde öfvertaga
hela fredsbevakningen å dessa fästningar, hvarigenom den till
garnisonsförstärkning å Vaxholm nu årligen utgående kommendering
ur indelta arméen hlefve obehöflig; samt

att det för nu ifrågavarande fästnings- och positionsartilleri behöfliga
anslag måtte beredas derigenom, att dels kostnaden för nu varande
fästningskompanierna samt den ofvan nämnda tygstaten vid Svea och
Göta artilleriregementen äfvensom ett mot kostnaden för garnisonsförstärkningen
å Vaxholm svarande belopp af 45,600 kronor, måtte få
för ändamålet användas, och dels ett fyllnadsanslag af 23,254 kronor
blifva af Riksdagen äskadt.

Slutligen har Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet uti
underdånigt memorial af den 15 sistlidne November fästat Eders Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att anslaget till reservartilleriet möjligen
skulle kunna undvara det belopp af omkring 23,000 kronor, som
förut uppgifvits såsom behöfligt till fyllnad i anslaget för det ifrågasatta
fästnings- och positionsartilleriet å Vaxholm och Carlsborg. Enligt
bestämmelserna uti nådiga brefvet af den 6 September 1872 angående
artilleriets omorganisation skulle nemligen upprättas ett reservartilleri
på 9 batterier, fördelade till lika antal på de tre artilleriregementena,
hvilkas stater också för detta ändamål upptaga följande
belopp för hela reservartilleriet, nemligen:

för 9 kaptener å 1,000 kr. 9,000

» 18 löjtnanter å 600 » 10,800

» 9 styckjunkare å 400 » 3,600

Transport kr. 23,400.

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

för

63 förste konstaplar
63 andre konstaplar
27 trumpetare
351 artillerister

ansport kr. 23,400
å 20 » 1,260

å 15 » 945

å 15 b 405

å 15 b 5,265

eller tillhopa kr. 31,275.

Då emellertid största delen af reservartilleriet vant vakant, allt sedan
dess organisation beslutades, och då dess personal för närvarande
utgöres af endast 4 officerare, 2 underofficerare samt 10 konstaplar
och artillerister, kunde med allt skäl ifrågasättas, huruvida ej större
delen af det för nämnda artilleri uti regementenas stater uppförda anslag
skulle kunna användas på ett för artillerivapnet mera gagneligt
sätt och reservartilleriets personal enligt stat inskränkas till hvad densamma
vid de olika regementena visat sig i regeln vara, samt sålunda
af anslaget, besparas omkring 23,000 kronor, att användas till
aflöning utaf befäl och underbefäl vid fästningsartilleriet. Om nemligen
detta befäl och underbefäl kunde vinna erforderlig tillökning,
så skulle derigenom stor fördel beredas ej allenast fästnings- och
positionsartilleriet utan äfven fältartilleriet, som derigenom blefve befriadt
från nödvändigheten att vid mobilisering af sin förut otillräckliga
befälspersonal aflåta eu icke obetydlig del till fästningsartilleriet.

Lika med Generalfälttygmästare!! känner jag vigten af att bereda
fästningsartilleriet en sjelfständig ställning med egen chef såsom målsman,
om eljest dess befäl och manskap skall utvecklas till den skicklighet,
dess numera så dyrbara vapen kräfver. Att jemväl det positionsartilleri,
hvartill Riksdagen, med rigtig blick för ett sådant vapens
nödvändighet för ett verksamt försvar, uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag
beviljat och beviljar medel, kommer att i en ej alltför aflägsen
framtid kräfva särskild personal, då vårt i allt fall för fåtaliga fältartilleri
näppeligen lärer, utan tillbakasättande af sitt eget ändamål, kunna
aflåta sådan för positionsartilleriet, synes mig likaledes gifvet. Vid sådant
förhållande erbjuder sig sjelfmant att, såsom af Generalfälttygmästaren
skett, sammanbinda till en frågorna om fästnings- och positionsartilleriet.
Tidsomständigheterna äro emellertid sådana, att de ej
lemna utrymme för påbörjande af nya organisatoriska arbeten af större
omfattning. Jag skulle derföre kanske hafva i underdånighet föreslagit
Eders Kongl. Maj:t att låta hela den af Generalfälttygmästaren
väckta frågan hvila, om jag ej af den sedan ett antal år tillbaka befintliga
nödvändigheten att förstärka Vaxholms garnison genom tillfällig
kommendering ur indelta arméen, hvilken nödvändighet genom en

Bil. No 3 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

omorganisation och förstärkning af fästningsartilleriet kan häfvas, sett
mig manad att redan nu upptaga den del af frågan, som rör sistnämnda
artilleri. I det jag derföre anser mig böra tillstyrka Eders
Kongl. Maj:t att till lägligare tider uppskjuta positionsartilleriets organisation,
finner jag deremot frågan om fästningsartilleriet äfven under
nuvarande förhållanden ej synnerligen svårlöst, om man nemligen inskränker
sig till det minsta, hvarmed ändamålet kan ses till godo.

Om Eders Kongl. Maj:t behagar gilla den af komitéen för behandling
af vissa frågor rörande fästningarne uttryckta åsigt, att Carlstens
fästning icke längre bör förses med fredsgarnison, så blifva de der
förlagda fästningskompanier användbara till förstärkning af garnisonerna
å Vaxholm—Oscar Fredriksborg med dess område och Carlsborg. —
Det nuvarande fästningsartilleriet, 6 kompanier, hvilket är fördeladt
såsom bihang på Svea och Göta artilleriregementen, blefve således
användbart uteslutande för Vaxholm—Oscar Fredriksborg och Carlsborg.
Enligt den af Generalfälttygmästare!! angående behofvet vid
mobilisering af artilleristyrka inom dessa båda fästningsområden gjorda
beräkning, hvilken af förenämnda komité, som lemnat yttrande om
Vaxholm, för denna fästning bestyrkes, skulle emellertid det nuvarande
manskapsantalet vid dessa 6 kompanier icke vara tillräckligt till stamtrupp
åt den beväring, som vid mobilisering måste tilldelas fästningarne.
De fyra kompanier, som afses lör Vaxholm—Oscar Fredriksborg,
blifva med nuvarande styrka derjemte ur stånd att, om eljest
tillräcklig utbildning skall kunna manskapet beredas, på ett tillfredsställande
sätt upprätthålla garnisonstjenstgöringen derstädes under fred.
Äfven af denna anledning bör i främsta rummet dessa kompaniers
styrka förökas; och finner jag ej någon anmärkning mot det af Generalfälttygmästare!!
i sådant hänseende afgifna förslag, genom hvars
utförande tillika skulle vinnas den fördel, att de tre fältartilleriregementena
komme att i afseende å stab och befäl lika organiseras.

Den af Generalfälttygmästaren beräknade kostnad för det omorganiserade
fästningsartilleriet utgör ................................. kronor 287,647: —

Härtill äro redan för de äldre fästningskompanierna
tillgängliga

å anslaget till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen
............................................... kronor 76,796: —

å dito till försvarsverket till lands
i allmänhet ..................................... » 37,581: 64

Transport kronor 114,377: 64

287,647:

Bil. No 3 a, till Tiongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o /, om Statsverket 1880.

Transport kronor 114,377: 64 287,647: —

å dito till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena,
förslagsvis.............................. » 65,104: 36

å dito till värfvade garnisonstruppernas
rekrytering och af lönin«

................................................ » 8V87: - kronor 218)869. _

skilnaden ............................................................................... kronor 68,778: —-

måste således af andra medel anskaffas. Såsom hjelp härtill har Generalfälttygmästaren
hänvisat på anslaget till reservartilleriet.

Hvad reservartilleriet beträffar, har under den tid, anslag derå
vant beviljadt för sammanlagdt 27 officerare, 9 underofficerare samt
504 konstaplar och artillerister, det icke lyckats att vid detsamma
fästa ett större antal, än att styrkan nu uppgår till 5 officerare, 2 underofficerare
samt 10 konstaplar och artillerister. Huru välbetänkt det
emellertid än varit att försöka hos oss införa en institution, sådan som
den nu ifrågavarande, torde dock af detta förhållande kunna dragas den
slutsats, att denna institution ej lärer komma att uppfylla det dermed
afsedda ändamål. Under sådant förhållande och då, om en förändring
i stadgandena rörande den allmänna beväringen kommer att genomföras,
ett icke obetydligt antal af artillerimanskap, som uttjenat sin kapitulationstid,
kommer att finnas inom beväringens åldersklasser, hyser
jag den föreställning, att de för reservartilleriet anslagna medel torde
kunna för artilleriets utveckling på annat sätt tagas i anspråk. Det
synes mig i sådant hänseende icke skäl att låta detsamma qvarstå ens
i den inskränkta form, som af Generalfälttygmästaren föreslagits,
utan lärer hela anslaget, 31,275 kronor, kunna användas för fästningsartilleriet,
hvarvid dock en mindre del, högst 5,150 kronor, blifver
tillgänglig först sedan nuvarande innehafvare af aflöning på reservartilleriets
anslag derifrån afgått.

När från förenämnda................................................... kronor 68,778: —

dragés reservartilleriets nuvarande anslag.................. » 31,275: —

återstå såsom för fästningsartilleriet ytterligare erforderliga
.......................................................................;......... » 37,503: —

Då emellertid genom fästningsartilleriets organisation,
på sätt nu är afsedt, garnisonskommenderingarna
till Vaxholm från indelta arméen skulle

Transport kronor 37,503:

Bil. N:o 3 a, till Kong!. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport kronor 37,503: —
komma att blifva öfverflödiga, men dessa kommenderingar
under de sista åren i medeltal medfört en
kostnad af................................................................................. » 44,879: 40,

hvilken dock på senare åren varit åtskilligt högre, så
skulle i alla fall genom den nya organisationen
uppkomma en besparing för statsverket af minst ... kronor 7,376: 40.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att af nuvarande, Svea och Göta artilleriregementen tillhörande, 6
fästningskompanier må, i den mån Eders Kongl. Maj:t pröfvar sådant
kunna ske, organiseras ett från fältartilleriet skildt fästningsartilleri;

att till en början 4 af ifrågavarande kompanier måtte få, i mån
af tillgängliga medel, tillökas hvart och ett med en löjtnant af l:sta
klassen, 1 sergeant af l:sta klassen samt 3 förste konstaplar, 6 andre
konstaplar och 10 artillerister och volontärer, eller tillsammans 19 man
i nummer;

att fästningsartilleriets stab må få utgöras af
1 öfverstelöjtnant, chef,

1 major, artilleribefälhafvare på Vaxholm,

1 sergeant af l:sta klass, regementskommissarie å nämnda fästning,
samt

1 andre bataljonsläkare;

att till fästningsartilleriet måtte få dels öfverflyttas lämpligt antal
af tygstats- och förrådspersonalen från Svea och Göta artilleriregementen,
dels tillsättas en förrådsförvaltare för förråden på Vaxholm;

att fästningsartilleriets personal måtte få åtnjuta samma aflöniugsoch
öfriga förmåner, som enligt gällande stater och författningar tillkomma
personalen vid fältartilleriregementena, dock att regementsofficer
vid fästningsartilleriet erhåller lönetillägg och fourrageersättning endast
för en tjenstehäst;

att öfverflyttningen till fästningsartilleriet eger rum endast i den
mån sådant utan kränkning af förvärfvade rättigheter pröfvas kunna ske;

att till genomförande af denna förändring må, utöfver de nu för
befintliga 6 fästningskompanier jemte befäl anslagna medel, ej mindre
anvisas anslaget till reservartilleriet, 31,275 kronor, i den mån det är
eller blifver tillgängligt, än äfven beviljas ett nytt anslag af 37,503
kronor, att tills vidare uppföras å artilleriregementenas anslag, för att

seder -

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sedermera, efter organisationens genomförande, till vederbörliga anslag
öfverflyttas; samt

att de besparingar, som kunna under öfvergångstiden å de för
fästningsartilleriet sålunda afsedda medel uppkomma, må, i närmaste
likhet med hvad vid uppsättning af de nya fortifikationstrupperna varit
medgifvet, af Eders Kongl. Maj:t disponeras för de med uppsättningen
af nytt manskap och eljest med organisationens genomförande förenade
kostnader;

och torde Eders Kongl. Maj:t vilja, vid bifall till nu gjorda framställningar,
tillse, att garnisonskommenderingar ur indelta arméen till besättning
å Vaxholm—Oscar Fredriksborg komma att upphöra, så snart
sådant kan, efter som fästningsartilleriets organisation fortskrider, ega
rum, och bestrida de under tiden för sådana kommenderingar erforderliga
kostnader från de medel, som blifva för fästningsartilleriet anslagna.

Vidare lärer Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med det i
protokollet öfver Finansärenden den 31 December sistlidet år antecknade
beslut, vilja föreslå Riksdagen, att reservationsanslaget till Svea,
Göta och Vendes artilleriregementen, hvilket, om hvad nu blifvit angående
fästningsartilleriet föreslaget vinner bifall, torde böra i riksstaten
uppföras under namnet »artilleriet», och som

nu utgör............................................................................. kronor 1,091,965: 49,

och med nu föreslaget tillägg.................................... » 37,503: _

komme att uppgå till...................................................... kronor 1,129,468: 49,

måtte med........................................................................... > 5j

jemnas till

kronor 1,129,469:

Marinregemente!

Detta anslag blifver fortfarande för sitt nuvarande ändamål erforderligt,
och då utsigt förefinnes, att för Carlskronas befästningar skall
med begagnande af detta anslag kunna organiseras en fästningsartilleritrupp,
torde Eders Kongl. Maj:t vilja föreslå Riksdagen, att detsamma
må till oförändradt belopp i riksstaten uppföras för att, i den
mån det genom marinregementets indragning är eller ytterligare blifver
disponibelt, äfven under år 1881 användas till underhåll af garnison
i Karlskrona.

Bih till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 J/d.

Bil. No 3 a, till Kong1. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Fortifikationen.

Till arfvode åt två regementsintendenter, en vid pontonier- och

en vid sappörbataljonen, torde detta anslag ........... kronor 294,420:

få föreslås förhöjdt med................................................... _»______1,200:

till......................................................................................... kronor 295,620: —

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller A rund‘ör val t nin gens

departement.

I enlighet med det af mig vid fråga om Arméförvaltningens anslag
gjorda förslag, torde Eders Kongl. Maj:t föreslå detta anslag förhöjdt
till bestridande af aflöning åt personalen vid Stockholms utredningsförråd
och åt slotts- och proviantmästaren

derstädes, med.................................................................. kronor 9,825:

samt, enligt beslutet af den 31 December 1879,

ökadt med................................................................... » ^3,

hvarefter det, som nu utgår med...............................» 2,109,090: 47,

uppbringas till.................................................................. kronor 2,118,916:

Generalfälttygmästare!! har äfven i år framhållit behofvet af en
förhöjning i artilleridepartementets andel i detta'' anslag, men anser jag,
vid nuvarande inskränkta tillgångar för statsregleringen, frågan härom
böra till ett kommande år hvila.

Underhåll af sängkläder in. in. på mötesplatserna.

Då de persedlar, för hvilkas underhåll detta anslag är afsedt, först
nyligen hunnit att för dertill af 1877 års Riksdag a extra stat beviljade
medel anskaffas, har anslaget, naturligt nog, endast till obetydlig
grad behöft under de två år, detsamma varit å riksstaten uppfördt, anlitas.
Tillväxten i utgift under en del kommande år och så länge någon
större slitning å ifrågavarande persedlar ännu icke förekommit, lärer

Bil. N:o 3 a, till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 27

icke blifva så betydlig, att anslaget bör tills vidare uppföras med sitt
nuvarande belopp. Någon säker erfarenhet för bedömande af behofvet
har naturligen ännu icke kunnat vinnas, dock anser jag mig kunna tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen, det detsamma, som

nu utgör.................................................................................... kronor 88,000: —

må nedsättas till ................................................................. » 50,000: —

hvarigenom uppkommer en minskning af .................. kronor 38,000: —

Inqvarteringskostnader i Stockholm.

På grund af hvad jag i fråga om Arméförvaltningens organisation
i underdånighet anfört, får jag hemställa, att detta anslag, hvithet, efter
hvad Arméförvaltningen upplyst, under senare åren icke fullt tagits i

anspråk,
med ......

måtte från ..............................

.............................. kronor

.............................. )>

57,500: —
1,900: —

minskas

till.............................................

............................. »

55,600: —

Diverse anslag.

Ålderstillägg.

I sin nu föredragna skrifvelse af den 2 sistlidne December har
Arméförvaltningen å civila departementet upplyst, att det för detta
ändamål å hufvudtiteln uppförda anslag å 3,500 kronor visat sig otillräckligt,
i det att utgifterna uppgått till omkring 6,000 kronor; och
då efter beräkning af afgång och tillkomst bland dem, som enligt stadgade
grunder ega att af ålderstillägg komma i åtnjutande, och under
förutsättning att ny lönereglering för Arméförvaltningen varder fastställd
att från 1881 års början vinna tillämpning, utgifterna från ifrågavarande
anslag med nyssnämnda års ingång antoges komma att uppgå till

10,000 kronor för år, har Arméförvaltningen ansett anslaget böra med
6,500 kronor höjas till 10,000 kronor. Med anledning häraf torde en
dylik förhöjning af anslaget blifva af Eders Kongl. Maj:t äskad.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Arniéförvaltningen in. It. verk.

Uti sin underdåniga skrifvelse af den 8 November 1878 hemställde
Arméförvaltningen, att detta anslag, 8,770 kronor måtte med 6,230 kronor
förhöjas till 15,000 kronor årligen. Till stöd för denna framställning
hade Arméförvaltningen hufvudsakligen anfört,

att anslaget under flera år visat sig för dermed afsedda ändamål
otillräckligt;

att bristen under de fem åren 1873—1877 i medeltal uppgått till
6,648 kronor 78 öre för år; samt

att orsaken till ifrågavarande anslagsbrist vore att söka dels i allmänhet
uti prisstegring å de förnödenheter, som af anslaget bekostades,
dels i utvidgning af embetslokaler och deraf ökad vedåtgång inom
Annéförvaltningens embetshus, hvarest, utom Förvaltningens egen personal
samt chefens för fortifikationen expedition, numera äfven artilleristabens
och artilleriets konstruktionskontors personal vore inrymd,
dels ock deruti, att generalstaben, som från ifrågavarande anslag erhåller
medel till upphandling af ved, för icke länge sedan hade inflyttat
i en vida större lokal än de förut begagnade. På Eders Kongl.
Maj:ts i anledning häraf till sist församlade Riksdag afgifna förslag om
anslagets höjning meddelade Riksdagen emellertid det svar, att, hufvudsakligen
med hänseende till det betydliga prisfall å ved och åtskilliga
lysningsämnen, som på sista tiden hade egt rum, Riksdagen ansett
sig icke böra bevilja den äskade anslagsförhöjningen.

Enär nu — oaktadt det prissfall å artikeln ved, hvilket, på sätt
Riksdagen anmärkt, förekommit, — anslaget likväl fortfarande visat sig
otillräckligt ej allenast under under år 1878, då bristen uppgått till
6,818 kronor, utan äfven under sist förflutna år, ehuru bristen för sistnämnda
år icke kunde, då Arméförvaltningens skrifvelse af den 2 December
1879 afgafs, till siffran bestämdt uppgifvas, har Arméförvaltningen
ansett sig böra i nyssnämnda skrifvelse förnya sin underdåniga
anhållan om anslagets höjande till 15,000 kronor, helst det anmärkta
prisfallet på ved, hvarigenom 1879 års brist torde kunnat begränsas
till något lägre belopp än de närmast föregående årens, icke lärer
kunna beräknas blifva af någon varaktighet.

Då bristen i förevarande anslag hufvudsakligen uppkommit, icke blott
genom den naturliga, småningom fortgående stegringen på en så stor
förbrukningsartikel som ved, utan äfven och företrädesvis genom tillkomst
af nya och den nödvändiga utvidgningen af förut varande em -

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

betslokaler, i hvilket hänseende, såsom ofvan antydts, torde böra märkas
såväl artilleriets efter år 1875 betydligt utvidgade konstruktionskontor,
som numera disponerar en förut ointagen våning i Arméförvaltningens
hus, som generalstabens efter inflyttningen i det åt den och
krigshögskolan nu upplåtna hus å Riddarholmen betydligt ökade utrymme,
så synes mig en förhöjning i detta anslag nödvändig, hvarför
jag i underdånighet tillstyrker Eders Kongl. Maj:t att af Riksdagen begära
en förhöjning af ................................................. kronor 6,230: —-

i anslaget, som nu utgör ................................................... » 8,770: —

så att detsamma kommer att utgöra.............................. kronor 15,000: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för departementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli.

Detta förslagsanslag torde, till jemnande af de ordinarie anslagens
slutsumma, föreslås förhöjdt med.......................................... kronor 271: 44.

Disciplinkompaniet.

Sedan sistlidet års Riksdag afslagit det af Eders Kongl. Maj:t för
1880 till aflöning åt nödig befälsförstärkning m. in. vid värfvade arméens
disciplinkompani äskade extra anslag 9,709 kronor samt Eders
Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 sistlidne Maj anbefalt Arméförvaltningen
att, efter chefens för fortifikationen hörande, inkomma
med underdånigt utlåtande och förslag till de åtgärder, som af Riksdagens
omförmälda beslut påkallades, har Arméförvaltningen å fortifikations-,
intendents- och civila departementen ej mindre i gemensam underdånig
skrifvelse af den 2 sistlidne December sig i frågan utlåtit än
äfven öfverlemnat chefens för fortifikationen infordrade yttrande, i hvilket
sistnämnda bemälde chef anfört,

_ att, då 1875 års stat för disciplinkompaniet, hvilken från 1876 års
början tillämpats, vore beräknad för en styrka af endast 150 man, men
manskapets numerär redan dessförinnan var vida större och tillökningen
sedermera oafbrutet fortgick, chefen för fortifikationen under den
15 November 1876 af anförda skäl hos Eders Kongl. Maj:t gjort framställning
om behofvet af tillökning i anslaget till aflöning vid kompaniet
från 10,938 kronor till 20,647 kronor, eller med 9,709 kronor,

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

hvilket sistnämnda belopp, uppå Eders Kong! Maj:ts derom aflåtna nådiga
proposition, af 1877 års Riksdag beviljades, att såsom extra anslag
för år 1878 utgå; hvarefter vid nästföljande riksdag enahanda anslag
för år 1879 anvisades. Den förändrade lönestat, som af bemälde
chef blifvit uti ofvanberörda underdåniga memorial föreslagen, och hvilken,
efter extra anslagets beviljande af Eders Kongl. Maj:t faststäldes,
att från 1878 års början tillämpas, upptoge dels nödig befunnen förbättring
i aflöningsvilkoren för kompanichefen och redogöraren, dels
aflöning för erforderlig befälsförstärkning, nemligen för 5 subalternofficerare
i stället för 3, för 12 underofficerare i stället för 6 samt för
12 korpraler och 12 vicekorpraler i stället för 6 af hvardera graden.
Härvid borde dock ej förbises, att, uppå chefens för fortifikationen
tid efter annan derom gjorda underdåniga framställningar, Eders Kongl.
Maj:t redan förut beviljat nödig tillökning i befälsantalet, så att detta
antal vid 1876 års slut utgjorde 4 subalternofficerare och 9 underofficerare,
hvartill under år 1877 kom ytterligare 1 underofficer, äfvensom
kompanichefen genom nådigt bref den 28 Januari 1876 bemyndigats
att antaga 1 korpral och 1 vice korpral för hvarje fullt antal af 25
man, som kompaniet komme att utgöra öfver 150 man.

Då 1877 års Riksdag, utan att göra någon erinran vid de af chefen
för fortifikationen föreslagna löneförbättringar, anvisade det af
Eders Kongl. Magt äskade belopp 9,709 kronor, ville det synas som
om Riksdagen godkänt de skäl, som för begärda löneförbättringar blifvit
anförda, och ansåge chefen för fortifikationen alltså, att dessa,
hvilka vore i högsta grad af behofvet påkallade, borde fortfarande utgå.
Det borde således endast tillses, i hvad mån minskningen i manskapsstyrkan
kunde möjliggöra indragning i befälsantalet. Att en återgång
till det antal, som uti 1875 års stat upptoges, icke vore möjlig,
läge, enligt chefens för fortifikationen åsigt, i öppen dag. Visserligen
hade manskapsstyrkan, som vid 1876 års generalmönstring uppgick
till 288 man, sedermera nedgått, så att den utgjorde under år 1878 i
medeltal 246 och vid generalmönstringen den 10 nästlidne Oktober endast
200 man; men dels hade manskapets uppförande under den sednare
tiden varit så dåligt, att den strängaste tillsyn vore af nöden,
dels vore arbetsplatserna ganska vidsträckta, så att ordningen vore
svår att öfvervaka. Om derför tjenstgöringen skulle kunna behörigen
upprätthållas, utan att blifva så ansträngande, att det vore en omöjlighet
att dertill kunna påräkna pålitliga personer, ansåge chefen för
fortifikationen inskränkningen i befälets antal icke kunna sträckas längre

Bil. No 3 a, till Kongl. Ma./ds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880. 31

än till högst 1 officer, 3 underofficerare, 4 korpraler och 4 vice korpraler.

I sådant fall skulle nu gällande aflöningsstat, som slutar å

kronor 20,647: —

kunna minskas med följande belopp:

arfvode och servismedel för 1 officer......... 1,024: —

d:o d:o för 3 underofficerare
tillhopa......................................................... 1,836: —

arfvode för 4 korpraler ................................. 144: —

d:o för 4 vice korpraler........................... 72: —

hvarjemte ytterligare kunde frånräknas den
aflöning, kompanichefen uppbär på det regemente
han tillhör, eller ............................. 1,800: —

Det belopp, som till aflöning vid disciplinkom -

paniet erfordras, vore således ........................................ kronor 15,771: —-

Och då ordinarie anslaget till aflöning utgjorde endast.
......................................................................................... » 10,938: —

behöfdes alltså derutöfver ett årligt belopp af ......... kronor 4,833: —

För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna sistnämnda belopp
böra, i likhet med hvad som egt rum med förut af Eders Kongl.
Maj:t beviljade aflöningar till nödig befälsförstärkning, utgå från det å
ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till truppens beklädnad och
underhåll, funne chefen för fortifikationen å detta anslag, som af 1877
års riksdag höjdes från 45,062 kronor till 89,062 kronor, tillgång dertill
icke komma att saknas, enär, enligt erhållen uppgift, af detta an -

slag anordnats år 1877 endast ....................................................... 78,685: 99

och år 1878 .......................................................................................... 69,936: 75.

1 öfverensstämmelse med hvad chefen för fortifikationen sålunda yttrat,
och på grund jemväl af de i Arméförvaltningen verkställda beräkningar
samt under förutsättning att kompaniets styrka icke kommer
att för framtiden öfverstiga 200 man, har Förvaltningen hemställt, ej
mindre att det till fyllnad i aflöning vid disciplinkompaniet erforderliga
belopp, 4,833 kronor, måtte för år 1880 och framdeles varda anvisadt,
att iitgå från förslagsanslaget till disciplinsoldaternes beklädnad
och underhåll, än äfven att i sistnämnda anslag måtte föreslås nedsättning
med 20,000 kronor, hvarefter hela anslaget till disciplinkompaniet
skulle komma att utgöra

32 Tiil. N:o 3 a, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1880.

bestämdt anslag ................................................................. kronor 10,938: —

förslagsanslag ...................................................................... » 69,062: —

eller tillhopa kronor 80,000: —

Då jag instämmer i detta Arméförvaltningens förslag, hemställer
jag i underdånighet, att propositionen om statsverkets tillstånd och
behof i denna punkt måtte i öfverensstämmelse dermed affatta^.

Den tillökning i de ordinarie anslagens slutsumma, om hvilken
jag nu gjort underdånig framställning, utgör, efter afdrag af de föreslagna
nedsättningarne, 71,856 kronor 54 öre, men då vid bifall dertill
komme att besparas de nu sedan en följd af år på extra stat ständigt

återkommande anslagen till Arméförvaltningen............ kronor 29,890: —

till underhåll åt garnisonskommenderingar, i medeltal d 44,879: 40.

tillhopa kronor 74,769: 40,
så lärer Eders Kongl. Maj:t finna, att i mitt förslag ej öfverskridits den
för ständiga behof under innevarande år å fjerde hufvudtiteln anvisade
anslagssumma.

I det förslag till reglering af de under hufvudtiteln erforderliga
extra anslag, som jag nu går att afgifva, har det deremot, på den grund
att dessa vid sfstlidne riksdag blifvit till det yttersta kringskurna, —
hvilket tydligt framgår ur det sakförhållande, att som extra anslag,
för Indika år 1878 beviljats 1,600,000 kronor och 1879 ansågs böra
begäras 2,100,000 kronor, sistnämnda år anvisades blott 791,856 kronor
54 öre, eller det minsta belopp, hvartill de extra anslagen under
fjerde hufvudtiteln varit efter de årliga statsregleringarnes införande
inskränkta, — varit mig omöjligt att, äfven med det noggrannaste iakttagande
af den nuvarande finansiela ställningens kraf, hålla mig inom
sistnämnda siffra, utan har ett belopp af 1,127,000 kronor varit det
minsta, hvarmed jag ansett de extra anslagen för år 1881 böra utgå.

Artilleribeliof.

Fältartillerimateriel.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 sistlidne November har
Generalfältygmästaren erinrat, hurusom han den 15 November 1878 i

under -

Bil. No 3 a, till Korujl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

underdånighet anmält det oundgängliga behofvet såväl af nya fältkanoner
som af en fullständig utrustning med ammunition och materiel för
fältartilleriet, hvarvid han i då bifogad tabell upptagit dels hvad af
kanoner, fordon, redskap och ammunition m. in. borde, utöfver redan
befintligt, anskaffas, dels den af en sådan anskaffning beräknade kostnad,
uppgående till något öfver 4,600,000 kronor. Då sistnämnda
summa hade ansetts kunna fördelas på sex år, hade han anhållit, att
af Riksdagen måtte för år 1880 äskas till fältartillerimateriel 800,000
kronor, men, då detta belopp syntes Eders Kong!. Maj:t större än som
i betraktande af statens dåvarande tillgångar borde för år 1880 begäras,
hade Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att till fältartilleri måtte
under sistnämnda år få utgå ett belopp af 300,000 kronor. Ehuru
Riksdagen ansåg det genom lemnad utredning af frågan och inhemtade
upplysningar vara ådagalagdt, att fältartillerimaterielen uti dess dåvarande
skick ingalunda skulle i händelse af behof uppfylla de fordringar,
som måste ställas på densamma, fann sig dock Riksdagen icke då kunna
anvisa något särskildt anslag för anskaffande af ny dylik materiel, men
medgaf dock, att för anskaffning af ett batteri af ny konstruktion med
fullständig utrustning af fordon och ammunition finge af Eders Kongl.
Maj:t användas de besparingar, som beräknats uppstå eller i öfrigt
kunde beredas å riksstatens fjerde hufvudtitel till erforderligt belopp,
beräknadt till 150,000 kronor; och hade, på grund af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga medgifvande och för vinnande af tid, med firman Krapp
i Essen träffats öfverenskommelse om leverans redan under år 1879
af 6 stycken 8,4 c. m. kanoner med lavetter, förställare och redskap
jemte för försöksskjutningen nödig ammunition; och skulle ytterligare
utredning för detta batteri under innevarande år anskaffas.

Ehuru anskaffning af ny fältartillerimateriel icke, efter Generalfälttygmästarens
åsigt, borde fördelas på flera år än de sex af honom
föreslagna, men nödvändigheten att inskränka utgifterna antagligen
qvarstode äfven vid förestående statsreglering, ansåge Generalfälttygmästaren
det belopp, som för år 1881 borde begäras till ifrågavarande
ändamål, kunna nedsättas till 300,000 kronor. Då nu ett fullständigt
utrustadt batteri komme att erhållas för de af Riksdagen för år 1880
anvisade medel, har Generalfälttygmästaren tänkt under år 1881 skola
anskaffas 36 stycken 8,4 c. m. kanoner med lavetter, förställare, tillbehör
och redskap, jemte en del ammunition, och har, på grand af hvad
han sålunda anfört, i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
måtte af Riksdagen äska för år 1881 ett extra anslag till fältartillerimateriel
af 300,000 kronor.

Bih. till Bilesd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Af A. 5

34 Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 188Ö.

Enligt livad Generalfälttygmästaren uti afgifven embetspromemoria
den 30 sistlidne December upplyst hafva de profskjutningar, som med
den nya 8,4 c. m. kanonen blifvit utförda å firman Ivrupps skjutplats
vid Meppen dels genom bemälda firmas försorg dels af en sammansatt
svensk-norsk kommission, ådagalagt, att nämnda kanon i afseende på
träffsäkerhet är jemngod med de nyaste till krigsbruk antagna fältpjeserna,
oaktadt jemförelsen i allmänhet blifvit gjord med kanoner al''
något gröfre kaliber än den svenska, samt ej obetydligt öfverlägsen de
något äldre i åtskilliga europeiska länder ännu begagnade fältkanoner.

Då, enligt hvad jag i mitt underdåniga betänkande till statsregleringen
den 8 Januari 1879 anfört, behofvet af ny artillerimateriel är
synnerligen trängande, har jag ej ansett i hvad Generalfälttygmästaren
nu för detta ändamål begärt kunna, med hänseende till statsverkets för
tillfället starkt begränsade tillgångar, göras större nedsättning, än att,
då för redan anvisade medel ett fullständigt utrustadt batteri kan åvägabringas,
anskaffningen under år 1881 kan inskränkas till kanoner m. m.
åt 5 fältbatterier, eller 30 kanoner, hvarigenom, med användande af befintlig
utrustningsmateriel i öfrigt, skulle under sistnämnda år kunna
tilldelas de tre artilleriregementena hvartdera två batterier, hvilket vore
för dessa regementens inöfvande i det nya vapnets bruk erforderligt
och af*■ synnerlig vigt. Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ny fältartillerimateriel
bevilja under år 1881 ett extra anslag af 250,000 kronor.

Positionsartilleri.

Sedan Generalfälttygmästaren uti memorial af den 1 November
1876 i underdånighet anmält behofvet af ett positionsartilleri, äfvensom
att kostnaderna för detsamma beräknats uppgå till 696,150 kronor, har
Riksdagen, på derom af Eders Kongl. Maj:t gjorda framställningar,
för hvart af åren 1878 och 1879 härtill anvisat 100,000 kronor, men
för år 1880 endast 50,000 kronor, tillsammans 250,000 kronor.

Då det synts Generalfälttygmästaren vara af vigt, att ifrågavarande
anskaffning ej fördelas på allt för många år, har han nu i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:.t måtte hos Riksdagen äska för år
1881 ett extra anslag till positionsartilleri af 100,000 kronor.

Utfallet af nu pågående försök att inom landet tillverka kanoner
af martinstål, hvilka försök hittills blifvit utförda för flottans räkning
och för hvilka chefen för sjöförsvarsdepartementet, enligt hvad jag

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

har mig bekant, kommer att inför Eders Kongl. Maj:t denna dag göra
reda, synes mig ej på annat sätt kunna inverka på frågan om positionsartilleriet
än att, om sådana försök, hvilka nu skola äfven för arméens
räkning anordnas af Generalfälttygmästaren, ådagalägga martinstålets
företräde såsom material för sådana kanoner, som nu äro i fråga, positionskanoner
möjligen kunna komma att af detta något dyrare material
förfärdigas. Innnan anslaget för år 1881 skall användas, torde denna
fråga vunnit sin lösning. Jag instämmer således i Generalfälttygmästarens
åsigt, att anslag för positionsartilleriet bör nu äskas.

I betraktande af statsverkets knappa tillgångar anser jag mig dock
nu ej kunna för detta ändamål ifrågasätta ett högre anslag än det, som
af sistförsamlade Riksdag derför anvisades, hvarföre jag underdånigt
hemställer, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till positionsartilleri
bevilja för år 1881 ett extra anslag af 50,000 kronor.

Bestyckning af Carlsborgs fästning.

Sedan Generalfälttygmästaren uti underdånigt memorial af den 15
November 1877 fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten
att anskaffa nödig artillerim ate idel till bestyckning af de fästningsverk
å Carlsborg, hvarå byggnadsarbetena inom några få år ansågos
blifva afskräde, och i sammanhang dermed uppgifvit det kostnadsbelopp,
hvilket — efter afdrag af redan förut till samma ändamål beviljade
medel — beräknats för denna anskaffning erforderligt, utgörande

3,240,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t hos Riksdagen, för år 1879,
dertill begärt ett extra anslag af 300,000 kronor, hvilken framställning
dock endast i den mån blef af Riksdagen bifallen, att till ifrågavarande
ändamål för nämnda år anvisades 100,000 kronor. För år 1880 hade
Eders Kongl. Maj:t härtill äskat ett extra anslag af 200,000 kronor,
men blef, under förklarande att tillgångarnes knapphet nödvändiggjorde
utsträckning i tiden för fästningens fullbordande, och att således något
skyndsammare anskaffande af bestyckning för närvarande icke vore af
oafvisligt behof påkalladt, detta anslag ej af Riksdagen beviljadt.

Då emellertid byggnadsarbetena å de verk vid Carlsborg — slutvärnet
och hfvudvallen med tillhörande kaponier — för hvilken nödig
artillerimateriel ansetts böra anskaffas, numera dels äro fullbordade dels
så långt framskridit, att bestyckning af dessa verk när som helst kan
ega rum, och då ifrågavarande anskaffning icke torde böra utsträckas
utöfver den härtill ursprungligen beräknade tiden af tio år, bär General -

Bil. No 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

fälttygmästaren nu i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t behagade
hos Riksdagen göra framställning om beviljandet, för år 1881, af
ett extra anslag till bestyckning af Carlsborgs fästning af 200,000 kronor.

Enär meningen vore att för de medel, som kunde komma att under
år 1881 för detta ändamål utgå, anskaffa kastpjeser af grof kaliber,
hvilka, då mindre utgångshastighet vid dessa pjeser erfordras, erhålla
tillräcklig styrka, om de förfärdigas af tackjern med stålband, och i
utlandet till och med förekomma af endast tackjern, kan frågan om
martinstålets användbarhet såsom kanonmateriel ej på dessas tillverkning
öfva inflytande; och då det synes mig oaktadt tillgångarnes knapphet
icke låta sig göra att alldeles undanskjuta anskaffningen af bestyckning
till den fästning, som är afsedd att inrymma arméens hufvudförråd,
anser jag mig böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja ett extra anslag,
hvilket dock åt skäl, som icke torde behöfva ytterligare upprepas, torde
böra bestämmas till 100,000 kronor.

Projektiler till profva kanoner.

Uti memorial af den 15 November 1878 hade Generalfälttygmästaren
redogjort såväl för det antal projektiler, hvilket, enligt föreslagen
utrustningsplan för Oscar Fredriksborg, skulle utöfver redan
befintliga erfordras till de å nämnda fästning uppställda grofva kanoner,
som äfven för den med dessa projektilers anskaffning förenade kostnad,
beräknad till 164,000 kronor. Éders Kongl. Maj:t, som ansåg denna
anskaffning böra på två år fördelas, behagade af sådan anledning äska
till ifrågavarande ändamål för år 1880 ett extra anslag af 82,000 kronor,
men beviljade Riksdagen för ändamålet endast 40,000 kronor. Nu
har Generalfäittygmästaren föreslagit, att återstoden af den nödiga
kostnadssumman, 124,000 kronor, måtte begäras att utgå under år 1881.

Då genom det af sistlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål
anvisade anslag det allra mest trängande behofvet af projektiler för
Oscar Fredriksborg blifver i någon mån afhulpet, så och ehuru
det är af största vigt, att det beräknade antalet projektiler blifver
för fästningen anskaffadt, anser jag dock, i betraktande af den finansiela
ställningen och vid. jemförelse med de andra statsbehof under
hufvudtiteln, för hvilka nu måste äskas anslag, mig kunna tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att till nästkommande år uppskjuta att begära medel
för nu ifrågavarande behof.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

G e viirstil] Yerknin gen.

De under senare delen af år 1877 och under 1878 utförda försök med
1867 års gevär ledde väl icke till det önskade målet att uppdrifva dess
skjutförmåga till större öfverensstämmelse med nutidens fordringar,
utan förblef geväret, äfven efter vidtagande af i förhållande till deras
verkan dyrbara förändringar, fortfarande underlägset alla efter år 1869
i Europas arméer antagna modeller. Men dessa försök, äfvensom de
vid skjutskolan anstälda, ådagalade dock, att gevärets beskaffenhet utan
förändringar medgaf eldens utsträckning på längre afstånd, än tillförene
antagits, och ända till 900 meter (omkring 3,000 fot), ehuru man dervid
icke kunde erhålla den flacka kulbana och de små sannolika fel,
som utmärka nyare gevärsmodeller.

Men anledning häraf förordnade Kongl. Maj:t genom generalorder
af den 23 sistlidne April, att en förnyad skottställning af samtliga 1867
års gevär skulle företagas intill afståndet, 900 meter.

Den af svensk-norska eldhandvapenskomitéen föreslagna och vid
alla gjorda försök fördelaktig befunna kalibern af 10,15 c. m. för pipan
till ett nytt infanterigevär har af Kongl. Maj:t blifvit godkänd, men i hvad
angår modellen i öfrigt, och synnerligast låsmekanismen, har frågan icke
kunnat bringas till slutligt afgörande. Den af nämnda komité och de
respektiva ländernas gevärsfaktoriers styresmän föreslagna s. k. Jarmanska
låsmekanismen har visserligen undergått nya prof och befunnits
ega all behörig styrka, enkelhet och uthållighet och anses i detta hänseende
till och med öfverträffa alla hittills försökta modeller. Men då
under den senaste tiden modeller af repetergevär framträdt, som i utlandet
ådragit sig större uppmärksamhet och befunnits ändamålsenligare
än de förut kända, har försök med repetergevär ansetts äfven här böra
verkställas i något större omfattning än redan egt rum, innan beslut
om mekanismen kommer till afgörande.

Då således enligt ofvanstående våra nu till krigsbruk afsedda gevärs
skjutförmåga snart genom förnyad skottställning vinner en icke
obetydlig utsträckning, då gevärsfrågan i sin helhet ännu icke kunnat
lösas och då dessutom till Kongl. Maj:ts förfogande för närvarande
finnas medel för sysselsättandet af den fåtaliga personalen vid kronans
gevärsfaktori med förberedande arbeten i och för en framtida gevärstillverkning,
torde Eders Kongl. Maj:t, vid dessa, i jemförelse med
fjorårets, något ändrade förhållanden, icke finna skäl att nu af Riksdagen
begära något anslag för gevärstillverkning.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Skjutfält.

Vid de tre sednaste riksdagarne hade, — hvarom af Generalfälttygmästaren
uti hans underdåniga memorial den 15 November 1879
erinras, — Eders Kong!. Maj:t, på derom af Generalfälttygmästare!!
gjord underdånig hemställan, äskat anslag till ett skjutfält för Svea
artilleriregemente, men dessa framställningar hade ej vunnit Riksdagens
bifall, hvarföre ock ett af de nödvändigaste vilkoren för nämnda regementes
utbildning fortfarande vore ouppfyldt. Såsom skäl för sitt anslag
hade Riksdagen anfört, att den ansett kostnaden för det för Svea
artilleriregemente föreslagna skjutfältet vid Harg allt för hög, och dessutom
framhållit, att, äfven om detta fält blefve anskaffadt, qvarstöde
alltid oförminskadt behofvet af ett gemensamt skjutfält för hela artilleriet,
der inskjutning af alla slags artilleripjeser kunde försiggå.

Att ånyo redogöra för behofvet af ett skjutfält för Svea artilleriregemente
och för artilleriet i sill helhet ansåge Generalfälttygmästaren,
på grund af hvad i frågan redan förekommit, ej vara behöfligt,
och återstode således endast att tillse, huruvida ej något annat förslag
kunde uppställas, som hade mera utsigt att vinna Riksdagens bifall, än
de redan framlagda. Uti föregående memorial i ämnet har Generalfälttygmästaren
framhållit önskvärdheten af att det för Svea artilleriregemente
erforderliga skjutfältet vore så nära beläget till hufvudstaden,
att någon särskild kostnad för personals och materiel transport
å jernväg till och från fältet icke beliöfde ifrågakomma. Då likväl, sedan
frågan om anskaffning, för nämnda regementes räkning, af skjutfältet
vid Harg torde få anses hafva fallit, nyss berörda önskningsmål
numera måste uppgifvas, enär mångfaldiga undersökningar gifvit vid
handen, att något dylikt fält ej stode att erhålla inom derå dagsmarschers
afstånd från hufvudstaden, så har Generalfälttygmästare!! trott
sig böra tillse, huruvida någon af de mera aflägset belägna trakter,
hvilka förut varit föremål för okulära undersökningar, kunde såsom
skjutfält blifva användbar. I sådant afseende har trakten öster om
Upsala- Gefle jemn äg en, norr och söder om Marma jernvägsstation, varit föremål
för förnyade, mera omfattande undersökningar, hvarvid det visat
sig, att derstädes kunde åstadkommas ett skjutfält, som genom sin
storlek och beskaffenhet vore lämpligt icke allenast för Svea artilleriregemente,
utan äfven för artilleriet i sin helhet, Skjutfältet kunde
nemligen, enligt gjord uppmätning, erhålla en längd af 37,000 fot och
en bredd, omvexlande emellan 1,000 och 6,000 fot, samt kunde såle -

Bil. N:o 3 a, till Kona!. Maja* Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk''t 1880.

des, då de gjorda afvägningarne i både längd- och breddrigtning ådagalade
dess lämplighet äfven med hänseende till markens beskaffenhet,
begagnas till inskjutning af nutidens gröfsta och längst gående artilleripjes
er.

Att till nu ifrågavarande område förlägga ett för Svea artilleriregemente
och artilleriet i sin helhet gemensamt skjutfält medförde dock vissa
olägenheter, hvilka Generalfälttygmästaren ansåg sig böra i korthet angifva.
Så t. ex. uppstode kostnader för transport å jernväg af regementets
personal, hästar och materiel i och för de årliga skjutöfningarne,
enär det ej torde kunna ifrågasättas att batterierna, med den korta tid,
som för öfningar funnes anslagen, skulle deraf använda 7 å 8 dagar
för fram- och återmarsch till och ifrån det nära 14 mil från Stockholm
belägna skjutfältet. Att i närheten af den föga aflägsna Dalelfven anlägga
kanon- och krutbruk, på sätt varit föreslaget i sammanhang med
med det invid Lagaån och Halmstad—Nässjö jernvägen ifrågasatta,
mera centralt och undandraget belägna, skjutfältet för hela artilleiiet
vid Hörle bruk, torde, i följd af skjutfältets vid Manna läge ej långt
ifrån Östersjökusten, icke kunna ifrågakomma.

Då emellertid de ifrågasatta skjutfälten voro af behofvet ytterst
påkallade, och då en obestridlig fördel uppstode genom att förena de
båda fälten på ett ställe, tvekade Generalfälttygmästaren ej, oaktadt
de ofvan anförda olägenheterna, att förorda trakten vid Marma såsom
lämplig till ett skjutfält, gemensamt för Svea artilleriregemente och för
artilleriet i sin helhet.

Öfvergående derefter till en kort beskrifning öfver det ifrågasatta
skjutfältet och till de kostnader, hvartill dess inlösen för kronans
räkning skulle föranleda, har Generalfälttygmästaren anfört följande.

Som ofvan uppgifvits vore fältet beläget öster om Upsala Gefle jernväg,
och innehölle, på sätt af skrifvelsen bifogade karta och tabell närmare
inhemtas, 206 tunland åker, 84 tunland äng och hagmark, 27 tunland
odlingsbar mosse samt 2,392 tunland skogsmark, eller sammanlagdt
2,709 tunland, af hvilken ytvidd kronan egde eller disponerade följande
skogsmark, eller nära halfva arealen, nemligen:

Tierps kronopark .......................................................................... 1,000 tunland

Thensmyra länsmansboställe ..................................................... 275 »

Prestboställsskog ..............................................................-.........<2____»____

1,347 tunland

40 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Ma/:ts Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket 1880.

för hvilken mark och skog något lösningspris ej torde böra ifrågakomma,
synnerligast som endast en 1,000 fot bred skottlinie borde
upphuggas i de båda förstnämnda skogsmarkerna och den sistnämnda
helt och hållet qvarstå för uppfångande af de projektiler, som möjligen
der sloge ned.

Af återstående 1,362 tunland tillhörde:

	Åker.	Ängs- o. Skogs-mark.	Odlings- bar mosse.	Skogs- mark.	Summa tunland.
Söderfors bolag Elfkarleö	—	—	—	322	322
D:o Lindesdal ..........	62	—	—	433	495
D:o Mullbromossar ... Grefve B. von Plåtens arf-	66	—	—	47	113
vingar .............................	35	—	13	—	48
de s. k. Rönningarne......	25	—	—	—	25
Ambricka by ....................	—	—	—	170	170
Manna d:o ................	_	_	_	73	73
östanå d:o ......................	—	84	—		84
Diverse egare......................	18	—	14	—	32

Summa 206 + 84 + 27 + 1,045 — S:ma 1,362tunland

Och utgjorde således den jordrymd, som borde inlösas, 206
tunland åker, 84 tunland ängs- och skogsmark, 27 tunland odlingsbar
mosse, och 1,045 tunland skogsmark.

Öfverenskommelse om inköp af mark hade likväl endast kunnat
träffas med Grefve B. von Plåtens arfvingar rörande dem tillhöriga
48 tunland; och då något aftal icke kommit till stånd hvarken med
Söderfors bolag eller med öfrige jordegare, borde återstående 1,314
tunland genom expropriation åt kronan förvärfvas. Den mark, som
tillhörde Söderfors bolag kunde visserligen få af kronan på arrende
öfvertagas, och i sådant fall hade af bolagets styrelse två alternativa
förslag blifvit uppgjorda, af hvilka det första innehölle, att
bolaget skulle på ett 20-årigt arrende öfverlåta till kronan förestående
930 tunland mark med afverkningsrätt för kronan af all
skog å uppgiga 322 tunland, emot ett årligt arrende af 10,000
kronor; det andra alternativet upptoge likaledes ett 20-årigt arrende å
all bolagets för skjutfältet behöfliga mark, eller omförmälda 930 tunland,
med skyldighet för kronan att emot ett pris af 70,000 kronor
inlösa den å 322 tunland växande skogen, i livilket fall arrendesumman
skulle uppgå till endast 6,000 kronor. Men om äfven någon vinst
skulle beredas kronan genom skogens fällning och försäljning samt

genom

Bil. No 3 a, till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

genom utarrendering af Lindesdals inegor, sedan, på sätt här nedan
föreslås, behållningen häraf blifvit använd till stängsel, vägar, m. m.,
så syntes dessa arrendeförslag för kronan ställa sig mindre fördelaktigt,
än markens förvärfvande genom expropriation, synnerligast om,
efter arrendetidens slut, expropriering måste ske, och då antagligen
till en högre summa an nu kan blifva händelsen.

Kostnaden för en expropriation kunde naturligtvis icke med säkerhet
uppgifvas, men om markens och skogens beräknade värde höjdes
med 25 procent, ansåge Generalfälttygmästare!! den summa, som då
erhölles, böra blifva tillräcklig; och skulle, under sådan förutsättning,
kostnaden för den mark och skog, som borde anskaffas, i enlighet
med skrifvelsen bifogad tabell, uppgå till följande belopp nemligen för
expropriation af:

Söderfors bolag tillhörigt område:

a) vid Elfkarleö, skogsmark med växande skog............... kronor 84,927.

b) vid Lindesdal, åker .............................................................\

D:o skogsmark utan växande skog ............/ ):’

c) vid Mullbromossar, åker ......................................................|

D:o skogsmark utan växande skog ............f ^

de s. k. Rönningarne, åker...................................................... ;» 4,688.

Ambricka by tillhörig skogsmark med växande skog...... » 39,457.

Manna d:o d:o d:o........................ » 19,254.

Ostanå d:o d:o äng och skogsmark........... » 7,665.

Diverse egare tillhörig åker...................................................... » 3,375.

D:o odlingsbar mark.............................. » 875.

eller tillsammans kronor 212,974.

Om härtill lades betingadt pris för inköp af Grefve

B. v. Plåtens arfvingar tillhörig mark .............................. » 5,900.

samt extra kostnad för byggnader....................................... » 14,500.

så uppginge den för skjutfältet erforderliga summan

till ................................................................................................. kronor 233,374.

Orsaken till att skogsmarken vid Lindesdal och Mullbromossar
blifvit upptagen att exproprieras utan derå växande skog vore den, att
dessa delar af skjutfältet äro belägna på mer än 29,000 fots afstånd
från den tillämnade uppställningsplatsen för grofva kanoner, hvarföre
skogen icke kunde blifva utsatt för större skador af projektil er, än
som för hvarje år kunde skogsegarne särskildt ersättas.

Bill. till Bihd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

Bil. No 3 a, till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

För den händelse emellertid, att kronan skulle hafva förpligtelse
att i sammanhang’ med jordens förvärfvande äfven inlösa den derå
växande skogen, har Generalfälttygmästare!! underdånigst anmält, att
vid verkstäld uppskattning samma skog värderats till omkring 109,600
kronor, samt att expropriationskostnaden, med beräkning af 25 proc.
förhöjning å det uppgifna värdet, uppginge till 137,000 kronor.

Att icke nu förvärfva sjelfva skogsmarken vid nyssnämda ställen
skulle medföra den olägenhet, att, om den framdeles blefve odlad,
kronan nödgades expropriera densamma och detta för eu mycket betydligare
kostnad än hvad nu kunde blifva fallet. I den för skjutfältet
beräknade summan, 233,374 kronor, skulle visserligen kunna göras
någon minskning genom den behållning, som uppstode efter den inlösta
skogens utverkning och försäljning, men då stubbrytning på hela
denna del af skogsområdet skulle ega rum och planering dessutom
verkställas, och då stängsel kring skjutfältet skulle uppsättas, vägar
anläggas och förbättras, kostnaden för skjutfältets undersökning m. in.
bestridas, så ansåge Generalfälttygmästaren sannolikt, att sagda behållning1
åtginge för dessa utgifter, hvartill eljest särskild! anslag erfordrades.
Någon behållning för utarrendering under vissa vilkor af den
skogsmark och de inegor, som exproprierades, utöfver det årliga underhållet
af de byggnader, som ansetts framdeles böra å fältet uppföras,
vore, enligt Generalfälttygmästarens mening, icke att påräkna, utan
borde arrendesumman för sådant ändamål tagas i anspråk.

Till inköp och expropriation, m. m., af det ifrågavarande skjutfältet
erfordrades således ett anslag af 233,374 kronor, hvilken summa likväl
ej behöfde utgå på en gång, utan kunde fördelas på tre år, helst
den å marken befintliga skog ej hunne afverkas så hastigt, att fältet
för sina olika ändamål kunde blifva användbart förrän efter flera år.
Då, enligt Generalfälttygmästarens åsigt, skjutfält i främsta^ rummet
borde anordnas för Svea artilleriregemente, så borde första året området
b-b-A-A-A-c-A-A-d-d-d-d-A-T-c-c å den skrifvelsen bifogade karta
exproprieras samt Grefve B. v. Plåtens arfvingar tillhöriga Elfsäters och
Carlsäters egor inköpas, enär anbudet för dessa senare ej vidhölles längre
än till den 22 Oktober nästa år; andra året borde all återstående mark
från fältets begynnelsepunkt till Lindesdals egor exproprieras, och tredje
året Lindesdals egor, med derå befintliga hus och byggnader, åt kronan
förvärfvas.

På grund af hvad han sålunda anfört, har Generalfälttygmästaren
underdånigst hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande
riksdag göra nådig framställning derom,

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

att, till expropriation och inlösen af ett för Svea artilleriregemente
och artilleriet i sin helhet gemensamt skjutfält vid Marma jernvägsstation
måtte beviljas en summa af 233,374 kronor, att med ett belopp
af 84,860 kronor utgå år 1881;

att Riksdagen måtte medgifva, det behållningen af den afverkade
och försålda skogen finge användas till betäckande af kostnaden för
stubbrytning, fältets planering, stängsels anbringande, vägars anläggning
och iståndsättande, undersökning och kartläggning af fältet m. m.;
samt

att den arrendesumma, som kan komma att inflyta för den öppna
jorden och för de delar af skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna
begagnas till kreatursbete, må få användas till underhåll af skjutfältet
och de derå framdeles uppförda byggnader.

Det måste för den, som hyser intresse för vårt försvarsväsen, synas
såsom ett bedröfligt sakförhållande, att en tredjedel af vårt fåtaliga
fältartilleri saknar möjlighet till öfning i skarpskjutning i en omfattning,
som i någon mån motsvarar den uppgift, som numera måste
af sådant artilleri lösas. Då fältartilleriets porté numera kan utsträckas
till 10 å 12,000 fot, och elden ofta måste taga sin början på omkring
halfva detta afstånd, har den skjutbana å Ladugårdsgärdet, som af Svea
artilleriregemente måst, ej utan våda för innebyggares å Lidingön lif och
egendom, användas, medgifva skarpskjutning endast till en längd af

2,000 fot. Äfven denna högst otillfredsställande skjutöfning blifver
emellertid för regementet ytterligare försvårad eller till och med omöjliggjord,
när Stockholms hamnjernbana och hamn utmed Lilla Värtan
hunnit färdigbyggas. Vid sådant förhållande lärer anskaffning af skjutfält
för sagda regemente icke vidare böra uppskjutas. Då Generalfälttygmästaren
nu lyckats att finna ett skjutfält, passande ej blott för meranämnda
regementes öfningar utan ock för artilleriet i allmänhet, har
jag, om än önskligt hade varit att, för minskning i årliga kostnaden,
erhålla ett mera närbeläget skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett
mig böra i allmänhet omfatta det af honom nu framlagda förslag. Då
emellertid en juridisk svårighet torde möta att, på sätt Generalfälttygmästaren
föreslagit, medelst expropriation af mark utan derå växande
skog utsträcka skjutfältets område utöfver det afstånd från uppställningsplatsen
af 29 å 30,000 fot, vid hvilket Lindesdals egor vidtaga,
intill 37,000 fot och en inlösen af skogen å den mellanliggande marken
skulle erfordra en summa af omkring 137,000 kronor, har jag ansett
frågan om skjutfältet för närvarande böra inskränkas till förstnämnda
sträckning af omkring 30,000 fot, så mycket hellre som denna

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1880.

rymd torde under den närmaste framtiden vara för våra förhållanden
tillräcklig och den derutanför liggande marken framdeles kan, i händelse
af behof, genom öfverenskommelse eller expropriation förvärfvas.

Om från den samlade kostnaden för skjutfältet enligt den Generalfält tygmästarens

memorial bilagda tabell upptagen till...... kr. 233,374: —

dragés det belopp, som, enligt samma tabell, skulle besparas
genom skjutfältets inskränkning, på sätt jag
nu anfört .................................................................................... » 71,898: —

skulle kostnaden för skjutfältet uppgå till........................ kr. 161,476: —.

Jag hemställer derför i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen,

att för inköp eller förvärfvande genom expropriation af den för
skjutfältet, enligt den Generalfälttygmästarens memorial bifogade karta,
erforderliga, enskilde tillhöriga mark måtte beviljas ett extra anslag
af 161,476 kronor, samt deraf anvisas att utgå under år 1881 ett belopp,
som, till jemnande af de extra anslagens slutsumma, bestämmes
till..................................................................................................... kr. 84,428: —

att vidare medgifva, det ej mindre erforderlig mark å Tierps kronopark
varder för skjutfältet upplåten, än äfven att dels behållningen af
den afverkade och försålda skogen får, på sätt Generalfälttygmästare!!
föreslagit, användas till betäckande af kostnaden för fältets undersökning
och kartläggning, stubbrytning, planering, stängsels anbringande,
vägars anläggning och sättande i stånd m. in., dels den arrendesumma,
som kan komma att inflyta för den odlade jorden och för de delar af
skjutfältet, som under vissa förbehåll kunna begagnas till kreatursbete,
må få användas till underhåll af skjutfältet och de byggnader, som
kunna komma att derå uppföras.

Fortifikationslbeliof.

Carlsborg.

Uti den nådiga propositionen till 1879 års Riksdag äskades
för Carlsborgs fästningsbyggnad dels 100,000 kronor till uppförande
af ett nytt sjukhus för garnisonen, dels eu summa af 154,500 kronor
till fortsättande af hufvudgrafvens yttermur (contrescarp) samt
bakom liggande jordmassors formerande. Riksdagen ansåg sig dock,

Bil. N:o 3 a, till Kowjl. Maj:fo Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1880. 45

vid de knappa tillgångar, som för statsregleringsperioden voro att
emotse, icke kunna anvisa medel mera än till sjukhusbyggnaden, hvadan
de begärda 154,500 kronor till hufvudgrafvens yttermur in. in. ej
blefvo beviljade.

Chefen för fortifikationen har nu i sitt underdåniga memorial den
15 sistlidne november anfört, att, oaktadt de för åren 1879 och 1880
anvisade medel genast blefvo på lämpligaste sätt fördelade på båda
årens arbeten, hafva dock de olägenheter, en så betydlig nedsättning
i årsanslaget medfört, varit högst kännbara redan under år 1879 och
blefve det än mera under år 1880. Många af fästningens gamla arbetare,
som under större delen af sin tid varit vid fästningsbyggnaden
anställde, måste nu afskedas, hvarvid ej få torde komma att sakna arbete,
och användandet af disciplinsoldaterne på Carlsborg och kronoarbetskarlarne
på Borghamn, af hvilka de förre den 1 sistlidne Oktober
ännu utgjorde 200 man och de senare omkring 100 man, komme att
möta svårighet. En mängd för fästningsbyggnadens fortsättande alltjemt
behöfliga anläggningar och instrumentalier blefve endast föga anlitade,
men fordrade dock samma underhåll, som om de vore i fullt
bruk. Det borde ock ihågkommas att, om fästningsarbetet i väsentlig
mån nedsattes just de år, då materialier och arbetspris vore relativt
billiga, och då endast fortginge med små och knappa anslag, de uppgjorda
kostnadsberäkningarne för fulländande af fästningen eller större
delar deraf förlorade den grund, hvarpå de voro uppgjorda och måste
blifva felaktiga. — Då chefen för fortifikationen sålunda ej kunde anse
eu fortfarande så väsentlig nedsättning uti de byggnadsanslag, som
under de senare åren blifvit till Carlsborg anvisade och med hvilka
arbetet gått väl och fortskridit på tillfredsställande sätt, annorlunda än
som en verklig misshushållning med statens medel och derjemte medförande
ett alltför långt uppskjutande med fulländande af vigtiga delar
af fästningen, så har han i underdånighet hemställt, att Eders Kongl.
Magt måtte för år 1881 af Riksdagen begära ett anslag af 250,000
kronor för Carlsborgs fästningsbyggnad till fortsättande af hufvudgrafvens
yttre murbeklädnad och der bakom liggande jordmassors
framkastande och formerande in. in., som dermed har omedelbart
sammanhang.

Hvad chefen för fortifikationen anfört om olämpligheten att allt
för starkt inskränka fästningsarbete^ vid Carlsborg finner jag till alla
delar riktigt, men då eu bjudande nödvändighet kräfver att hålla statsutgifterna
för år 1881 inom de möjligast trängsta gränser, ser jag
mig nödgad inskränka min framställning derhän, att Eders Kongl. Maj:t

Bil. No 3 a, till Kong!.. Maj ds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

täcktes föreslå Riksdagen att till fortsättande af de egentliga fästningsarbetena
vid Carlsborg unde år 1881 bevilja såsom extra anslag samma
summa, som ungefärligen derför begärdes vid sistlidet års riksdag eller,
i jemnt tal, 150,000 kronor.

Carlskrona.

Uti sitt underdåniga memorial af den 15 November 1878 redogjorde
cliefen för fortifikationen för ställningen af de för befästningsarbetena
vid Carlskrona år 1871 och år 1878 beviljade medel af tillsammans
3,860,000 kronor, hvaraf vid 1879 års utgång återstode oanvisadt
ett belopp af 140,000 kronor, samt anhöll, att hela denna summa
måtte blifva i nåder äskad af Riksdagen att utgå under år 1880, och
blef Eders Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen affattad i öfverensstämmelse
dermed. Då emellertid Riksdagen, med anledning deraf
att de knappa tillgångarne med nödvändighet påkallade inskränkning
i utgifterna, ansåg ifrågavarande arbeten vid Carlskrona befästningböra
på två år fördelas, så anvisades endast halfva summan, eller

70,000 kronor, att utgå under år 1880. Chefen för fortifikationen hemställer
nu i underdånighet, att återstående 70,000 kronor måtte föreslås
anvisade att utgå under 1881.

Då, såsom chefen för fortifikationen anmärker, den slutliga kostnaden
för ifrågavarande befästningsarbeten af skäl, som redan finnas
angifna i mitt underdåniga betänkande angående statsregleringen vid
1879 års riksdag, ännu ej kan på siffran bestämmas, får jag inskränka
mig att nu tillstyrka nådigt bifall till denna chefens för fortifikationen
underdåniga hemställan.

Intewlenturbeliof.

Ersättning för underhåll åt garnisonskomnienderingar.

På grund af hvad Arméförvaltningens intendentsdepartement i sin
underdåniga skrifvelse den 10 Oktober 1879 i detta hänseende anfört
får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för detta ändamål bevilja 53,571 kronor 66 öre, att, såsom ett extra

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

anslag utgå år 1881 med jemnadt belopp af 53,572 kronor, i hvilken
summa, som till ojemförligt största delen utgör ersättning för kommenderingar
till Vaxholm—Oscar Fredriksborg, dock äfven ingår ett litet
belopp för provianterings-, aflönings- m. fl. kostnader för den redan i
Mars år 1878 upphörda garnisonskommenderingen å Carlsborg.

Kappotter.

Efter en utredning derom, att intendentsdepartementets andel å
anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet icke kan lemna tillgång
till nyanskaffning af det till 13,519 stycken beräknade antal
kapotter, hvilkas snara omsättning voro för t.ruppernes fidla tjenstbarhet
behöflig, har Arméförvaltningens intendentsdepartement i sistnämnda
underdåniga skrifvelse hemställt, att af Riksdagen måtte för detta ändamål
äskas ett extra anslag å 420,300 kronor, hvilket anslag dock kunde
på två år fördelas.

Äfven om det nu anmälda betydliga anslagsbehof är eller blifver
oundgängligt, lärer för detsamma plats ej kunna vid nu föreliggande statsreglering
beredas å riksstaten, hvarföre jag med anledning deraf icke
nu anser mig böra göra någon underdånig framställning.

Inventarier för Kavallerietablissementet vid Stockholm.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet har i sin nyssnämnda
underdåniga skrifvelse hemställt, att ett belopp af 33,000 kronor måtte
för ifrågavarande ändamål af Riksdagen såsom extra anslag äskas, men
har jag, för att i möjligaste mån kunna inskränka hufvudtitelns extra
anslag för 1881, ansett ifrågavarande anslagsfordran icke böra vid innevarande
års riksdag väckas.

Barackbyggnader å mötesplatserna.

Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå 1877 års Riksdag att bevilja
till barackbyggnader å mötesplatserna (utom de af Kongl. Maj:t för

Bil. N:o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

detta ändamål disponerade behållningarne å allmänna beväringsfonden,

hvilka beräknades till 400,000 kronor),.................. kronor 800,000: —

till byggnader å Carlsborg och inredning af Vadstena
slott för fotfolkets volontärskolor.................. »

till kavallerietablissement vid Stockholm.................. »

» kokinrättningar vid mötesplatserna..................... »

418.000

541.000
266,200

tillsammans kronor 2,025,200
samt att, då deraf vore till utgående under år
1878 erforderliga endast

för barackbyggnaderna................................................... kronor 400,000

» byggnadsarbetena å Carlsborg och Vadstena... :» 200,000

» kavallerietablissementet ......................................... » 200,000

» kokinrättningen .................................................... » 266,200

tillhopa kronor 1,066,200: —
medgifva att till gäldande af dessa 1,066,200 kronor
måtte få användas

militieboställskassans behållning, beräknad
till ................................................kronor 482,000: —

dehosboställsdirektionerna innestående

disponibla medel, beräknade till » 368,000: —

af 4:de liufvudtitelns allmänna besparingar
................................................... » 200,000: —

samt derutöfver ett extra anslag af ... » 16,200: — ^ Q00 2 q q-__

Riksdagen, som afslog anslaget till Vadstena slotts inredning och
nedsatte det för kavallerietablissementet begärda belopp, biföll framställningen
i öfrigt, och anvisade alla de för år 1878 begärda medlen.
Efter vid följande riksdagar skedda anvisningar i öfverensstämmelse
med 1877 års beslut, återstår numera af då beviljade medel oanvisade
endast 60,000 kronor för kavallerietablissementet vid Stockholm, hvarom
jag längre fram skall göra underdånig framställning, samt 400,000
kronor till barackbyggnader. De till baracker redan under år 1878
sålunda tillgängliga medel, 400,000 kronors anslag och allmänna beväringsfondens
behållningar, beräknade till samma belopp, visa sig,
enligt hvad Arméförvaltningen å intendentsdepartementet anmäler i
skrifvelsen den 10 sistlidne Oktober, sedan de af Eders Kongl.
Maj:t redan beslutade byggnader, som skolat för dessa medel uppföras,
numera nästan allestädes blifvit fullbordade, icke blott fullt tillräckliga,
utan lemna en icke obetydlig behållning, om hvars användande för dylika
arbetens fortsättande intendentsdepartementet förmäler sig vilja

Bil. No 3 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

gorå särskild underdånig anmälan, och anser sig departementet således
icke ännu böra ifrågasätta någon ny anvisning af Riksdagen för berörda
ändamål; en åsigt, hvari jag anhåller att i underdånighet få instämma.

Af hvad nu blifvit anmäldt lärer emellertid med full visshet kunna
antagas, att de för barackbyggnader af Riksdagen redan beviljade, men
ännu ej anvisade 400,000 kronor blifva fullt tillräckliga för uppförande
af ännu återstående barackbyggnader, och att således ytterligare medel
icke blifva för ändamålet erforderliga.

Militieboställskassans behållningar hafva visat sig uppgå

till, i medeltal ....................................... kronor 511,000: —

hvadan, då de beräknats till endast......... » 482,000: —

uppkommit ett öfverskott af............................................................ 29,000: —

De till Arméförvaltningen influtna boställsmedel
utgjorde vid 1879 års

slut i jemnt tal, ................................... kronor 440,000: —

och hade deraf år 1877 tagits i beräkning » 368,000: —

hvarför också här uppkommit ett öfverskott
af.............................................................................kronor 72,000: —

samlade öfverskottet utgör således kronor 101,000: —

Då, enligt hvad ofvan är anfördt, de för barackbyggnader afsedda
medel blifva för sitt ändamål fullt tillräckliga, synes mig detta öfverskott
böra få för annat nödvändigt statsbehof tagas i anspråk, och skall
jag något längre fram derom göra underdånig framställning.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten.

För fortsättning af dessa arbeten föreslog Eders Kong], Magt sist
församlade Riksdag att bevilja för år 1880 ett extra anslag, lika med
de närmast föregående årens, af 90,000 kronor, men då Riksdagen föreställde
sig, att ifrågavarande arbeten utan synnerlig olägenhet kunde
inskränkas till det omfång, hvari de före år 1876 bedrefvos, blef för
år 1880 till dessa arbeten anvisadt ett extra anslag af endast 60,000
kronor. Uti underdåniga memorialet af den 4 December 1879 har
chefen för generalstaben, med framhållande af de olägenheter, som af
anslagets minskning uppkommit för de topogrefiska arbetenas planmässiga
bedrifvande, och med åberopande af en skrifvelse af chefen
för generalstabens topografiska afdelning, särskilt i hvad denna skrifBih.
till Piksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 7

50 Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

velse innehöll om nödvändigheten att låta de grundläggande geodetiska
arbetena fortgå i oförminskad omfattning, på det att dessa arbeten
måtte vara afslutade, då de särskilda kartverken behöfde dess resultat,
i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för år 1881 bevilja till de topografiska arbetena 90,000
kronor.

Huru talande än de skäl äro, som mana att söka åvägabringa en
förhöjning i de medel, hvilka nu stå för de topografiska arbetena till
förfogande, har jag dock, under statsverkets nuvarande ställning och
vid jemförelse af anslagsbehofven under hufvudtiteln, icke trott arbetsanslaget
för generalstabens topografiska afdelning kunna för år 1881
höjas utöfver hvad innevarande års riksstat upptager, och hemställer
derför, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för detta
ändamål under år 1881 anvisa ett extra anslag af 60,000 kronor.

Officerares anställning i främmande arméer.

Äfven för år 1881 torde Eders Kongl. Maj:t vilja äska ett extra
anslag af 9,000 kronor att, enligt Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande,
användas till understöd åt de officerare, som antingen vinna anställning
i aktiv krigstjenst eller få åtfölja en större arméeorps’ rörelser hos
någon i vänskapligt förhållande till Sverige stående makt, eller ock af
Eders Kongl. Maj:t utsändas för att i främmande land inhemta upplysningar
rörande krigsväsendet eller utbilda sig i yrket, — med rättighet
för Eders Kongl. Maj:t att, såsom hittills, få under ett följande år använda
hvad af anslaget kan under året besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

Det i Stockholm under sistlidet år församlade möte af skarpskyttar
har till Eders Kongl. Maj:t ingifvit en underdånig anhållan, att förhöjning
i detta anslag måtte af Riksdagen äskas. Arméförvaltningen har
visserligen ännu ej kunnat afgifva det deröfver infordrade underdåniga
utlåtande, men då en tid, under hvilken äfven arméens ordinarie vapenöfningar
måste inskränkas, ej lärer medgifva höjandet af det för de
frivilliga skarpskyttarnes öfningar afsedda anslag, hemställer jag i
underdånighet, att detsamma måtte föreslås att under år 1881 utgå med
sitt nuvarande belopp, 30,000 kronor.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Arméens ackordsamortering.

Till fullgörande af ackordsamorteringsfondens förbindelser torde å
extra stat jemväl för år 1881 äskas 185,000 kronor.

* Värnpligtslagens tillämpning.

Under den 31 sistlidne December bar Eders Kongl. Maj:t beslutit
framlägga för Riksdagen förslag till ny värnpligtslag att tillämpas
från ingången af år 1882. Enligt hvad jag i mitt underdåniga betänkande
angående denna lag framhållit, kommer dess tillämpning i anseende
till den fullständigare rullföring, redovisning och tillsyn å de
värnpligtige, denna lag föreskrifver, att medföra kostnader, som icke
kunna utgå af vapenöfningsanslaget och bvilka beräknats till omkring

50,000 kronor årligen. Om lagen skall kunna från 1882 års ingång
träda i verksamhet, måste likväl redan under sednare hälften af 1881
åtskilliga förberedande arbeten ordnas, hvarföre jag hemställer att för
detta ändamål måtte för sistnämnde år af Riksdagen äskas ett extra
anslag till Eders Kongl. Maj:ts förfogande af 25,000 kronor.

Byggnadsbehof.

Bristfälligheter å byggnaderna vid Krigsskolan.

Uti sitt nu föredragna underdåniga memorial af den 15 sistlidne
November har chefen för krigsskolan framlagt en af sakkunnig person
gjord uppskattning af de bristfälligheter å krigsskolans byggnader,
som inom ej aflägsen framtid måste afhjelpas, hvarför kostnaden skulle
uppgå till 141,000 kronor, och har han anhållit att för år 1881 måtte
till istånd sättande af vestra låga flygelbyggnaden beredas ett extra
anslag af 16,181 kronor.

Vid betraktande deraf att för krigsskolan ännu återstå några under
tiden före år 1875 uppsamlade besparingar, med hvilkas tillhjelp det
allra mest trängande behofvet torde kunna för året afhjelpas, har jag,
vid jemförelse af denna anslagsfordran med öfriga, ansett densamma
icke nu böra föranleda någon nådig åtgärd för 1881 års statsreglering.

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

KayallerietaMissementet vid Stockholm.

Återstoden af de, för det till gemensamt bruk för Lifregementets
dragoncorps’ exercissqvadron, befälsmöte och förberedande underbefälsskola
samt för kavalleriets volontär- och underbefälsskolor afsedda
etablissement beviljade 440,000 kronor torde af Eders Kongl. Maj:t
vilja äskas anvisad att utgå såsom extra anslag under år 1881 med

60,000 kronor.

Byggnader för husarregementet Konung Carl XY.

Vid underdånig föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 8 Januari
nästlidne år anmälde jag behofvet af nya byggnader och en förbättrad
inqvartering för husarregementet Konung Carl XV:des i Helsingborg
och Engelholm nu förlagda sqvadroner, och att detta behof syntes
lämpligast kunna tillfredsställas genom uppförandet af ett nytt kasernetablissement
i Helsingborg, deröfver förslag redan år 1877 af
chefen för fortifikationen ingifvits, hvilket, sedan kostnadsberäkningarne
rättats efter 1878 års lägre pris, slutade å en kostnadssumma af

471,000 kronor, deri inberäknadt medel för inköp af tomt och nödiga
inventarier. Men utom det att äfven denna summa, ehuru icke obetydligt
lägre än den först beräknade, föreföll väl hög, väcktes näst
före Riksdagens öppnande fråga om att bortflytta husarregementets
sqvadron i Ystad, i afsigt att upplåta dess lokaler åt Skånska dragonregementets
exercissqvadron- och derigenom undvika en kostsam utvidgning
af detta regementes och Skånska husarregementets gemensamma
etablissement å Herrevads kloster. Då tillika anledning förefanns att
i möjligaste mån inskränka 1880 års budget, ansåg jag mig, oaktadt
de talande skälen för förstberörda frågas skyndsamma lösning, icke
kunna tillstyrka, att något förslag i detta syfte till då instundande
Riksdag väcktes.

Sedan denna underdåniga framställning gjordes, har naturligtvis
behofvet af ett nytt etablissement för sqvadronerna i Helsingborg och
Engelholm blifvit än mera trängande. Visserligen hafva genom Arméförvaltningens
försorg åtskilliga reparationer under år 1879 blifvit
gjorda å etablissementet i Helsingborg, så att den hotande faran för
byggnadernas instörtande för ögonblicket är undanröjd; men då bygg -

Bil. No 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 53

naderna äro haycket gamla och i ytterst dåligt skick, torde snart* åter
samma fara blifva öfverhängande. Någon nämnvärd minskning i de
brister, som vidlåda stallbyggnaderna, såsom stallar betraktade, har
icke genom reparationen kunnat ernås, så att samma olägenheter i
sanitärt hänseende, som förut, snart nog torde komma att yppa sig.
Nära nog lika oändamålsenliga och dåliga äro stallar och ridhus i
Engelholm. Vid en besigtning, som af fortifikationsbefälhafvaren år
1878 anställdes, förklarades ock, att dessa sednare byggnader, till följd
af ålder och byggnadssätt, icke vidare kunde ega särdeles långt bestånd.
— Hvad åter manskapets inqvartering beträffar, så är det ganska
naturligt, att enskilda hus, sådana som i mindre städer kunna för
ändamålet erhållas, knappast kunna vara tjenliga till kaserner. De i
Helsingborg och Engelholm härtill förhyrda byggnader motsvara icke
heller de berättigade anspråk, som för truppens helsa och välbefinnande
måste i hygieniskt afseende uppställas.

Ordnandet af inqvarteringen för husarsqvadronerna i Helsingborg
och Engelholm bör derföre utan uppskof företagas, oberoende af frågan
om större utrymme för Skånska dragon- och husarregementenas
exercissqvadroner. Härför talar högst och i första rummet de nuvarande
etablissementens bedröfliga tillstånd, hvartill sedan kommer det
ej 0vigtiga skälet, att tidpunkten nu är ytterst gynsam för byggnadsföretag,
i det prisen å byggnadsmaterialier sjunkit betydligt under hvad
de på många år förut varit, hvarföre en prisstegring inom en icke aflägsen
framtid är att förvänta. Ett uppskof skulle derföre sannolikt
orsaka en kanske betydligt ökad kostnad för det ändock inom en synnerligen
kort tid oundgängligen nödvändiga byggnadsföretaget. Dock
synas utstakningen och anordningen af etablissementets byggnader
böra göras så, att dess utvidgning för ytterligare en sqvadron möjliggöres,
om behofvet deraf framdeles skulle uppstå.

Såsom jag redan förlidet år underdånigst yttrat borde det nya
kasernetablissementet för husarregementet Konung Carl XV uppbyggas
i eller vid Helsingborg. De der befintliga fyra tomtplatser, emellan
hvilka ett val kunnat förekomma, hafva samtliga blifvit nyligen
undersökta för bedömande af dels grundens beskaffenhet, dels deras
lämplighet ur sanitär synpunkt.

Två utgöras af mark, utlagd till stadsqvarter i stadens södra,
obebyggda del, de två andra ligga utanför staden men i dess närhet.
Af dessa senare ligger den ena, farmen N:o 144, å egendomen Eneborg
straxt öster om staden och skiljd genom farmen N:o 143 —
hvilken vid en utvidgning af etablissementet lämpligen kan tilläggas

54 Bil. No 3 a, Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

detsamma — från nuvarande kyrkogården, som dock skall förläggas
till annan plats; den andra omedelbart vid stadens södra gräns å
annexhemmanet Raus’ egor, å hvilka excercisfältet äfven är beläget.
Efter hvad de senaste undersökningarne gifvit vid handen, torde valet
komma att ega rum mellan en af dessa båda sistnämnda platser. Valet
af den ena eller andra måste emellertid i viss mån blifva beroende
af prisen, hvarom underhandlingar ånyo blifvit inledda, och torde föra
till gynsamt resultat.

Kostnaden för 1877 års förslag, hvilket från början beräknades till

535.000 kronor, kunde, såsom förut omnämnts, år 1878 nedsättas till

471.000 kronor. I slutet af nästlidna år blef detta förslag ånyo revideradt
i syfte att ytterligare nedbringa kostnaden. I det sålunda omarbetade
förslaget, som jag nu går att för Eders Kongl. Maj:t framlägga,
hafva icke allenast ganska stora inskränkningar blifvit gjorda
uti kansli- och ekonomilägenheterna, utan ock stallarnas inredning förenklats
samt gas- och vattenledning och särskild! exercishus uteslutits,
hvilken sednare slags byggnad icke heller finnes vid de nu varande
etablissementena i Helsingborg och Engelholm. Planen omfattar nu:
eu kasernbyggnad i två våningar, för en sqvadron i hvardera våningen
af midtelbyggnaden samt med vakt-, arrest- och kanslilokaler jemte
bostäder för expeditionshafvande och eu ogift underofficer på hvardera
sqvadronen i de båda något utspringande ändpartierna, en matinrättningsbyggnad
i en våning med matsalsutrymme för 170 man samt manskapsmarketenteri
och nödiga kökslokaler; två stallar för tillsammans
212 hästar jemte erforderliga foder- och sadelkammare; ett med dessa
sednare sammanbygdt ridhus för tre volter af 60 fots diameter; ett
sjukstall med åtta boxar och två spiltor; en mindre byggnad för skostall,

smedja och vagnsbod,.....- hvilka samtliga byggnader skulle uppföras af

tegel; samt slutligen nödiga uthus och gödselstad. Kostnaden för detta
etablissement har beräknats till 342,000 kronor, deri äfven inberäknadt

28.000 kronor för inventarier och 20,000 kronor för planering, draineringar
och afloppsledningar samt inhägnad.

Utrymmet inom kasernen synes emellertid hafva blifvit väl mycket
reduceradt, enär åtskilliga lägenheter saknas, hvilka svårligen kunna
undvaras. Detta skulle först och främst blifva förhållandet med sjukrum
och förvaringsarrest samt vidare med handtverksrum och musikrum.
Att tillfälle beredes till lindrigare sjukes vårdande inom kasernen är så
mycket angelägnare, som det nu varande sjukhuset är temligen inskränkt
för en ökad garnisonsstyrka och icke heller särdeles ändamålsenligt.
Förenämnda brister kunna dock afhjelpas genom att uppdraga de båda

Bil. No 3 a, Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

ändpartierna ännu en våning, eller en våning högre än midtelpartiet,
hvarför kostnaden beräknats till 16,000 kronor. Hela anläggningskostnaden,
med kostnaden för inventarier, skulle då stiga till 358,000
kronor.. Härifrån bör dock afdragas den summa, som kan inflyta genom
försäljning af de kronans tomter i Helsingborg och Engelholm, hvilka,
i följd af tillkomsten utaf det nya etablissementet, blifva obehöfliga.
Värdet af dessa tomter uppskattas till omkring 100,000 kronor, hvaraf
största delen faller på tomterna i Helsingborg. Då emellertid den
summa, som genom försäljning af tomterna kan inflyta, icke blir tillgänglig
förr än efter det etablissementet hunnit åtminstone till vissa
delar, färdigbyggas, så måste beloppet, derest det får beräknas såsom
en tillgång för byggnadsföretaget, längre eller kortare tid af andra
statsmedel förskjutas.

Ehuru prisen blifvit ganska lågt beräknade, har dock ett kostnadsförslaget
något understigande entreprenadanbud å byggnadernas uppförande
antingen. å.Raus eller Eneborgstomten erhållits från en såsom
skicklig och pålitlig ansedd byggmästare. Skillnaden mellan det beräknade
och erbjudna utgör 14,700 kronor, hvilka medel dock blifva
väl behöfliga för .oförutsedda utgifter och arbeten, som under byggnadstiden
kunna visa sig nödvändiga, till brunnar med dertill hörande
uppfordringsverk och ledningar m. m., för hvilket någon särskild kostn.
ad. icke finnes i förslaget upptagen samt till undersökningar, tillsyn,
ritningar och dylikt. Vid sitt anbud anser sig emellertid byggmästaren
icke bunden längre än till den 1 Oktober detta år. Liksom det derföre är
af vigt att byggnadsföretaget i sin helhet må så snart som möjligt
kunna kontraheras och påbörjas, är det äfven angeläget, att detsamma
må så mycket som möjligt fortskyndas, på det att risken af prisstegringar
under byggnadstiden skall aflägsnas. I betraktande ej mindre
af ° statsverkets för tillfället skarpt begränsade tillgångar, hvilka med
svårighet medgifva påbörjandet af nya byggnadsföretag, än äfven af
den bjudande nödvändigheten att ej uppskjuta ordnandet af inqvarteringsförhallandena
för husarregementet Konung Carl XV, har jag ansett
bådadera kunna ses till godo, om det medgåfves, att för ifrågavarande
etablissement använda det öfverskott af 101,000 kronor, som, enligt
hvad jag ofvan visat, uppkommit å militieboställskassan och boställsdirektionernas
medel.

Om till beräknade värdet af tomterna i Helsingborg och

Engelholm .................................................................................. kr. 100,000

Transport kr. 100,000

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport kr. 100,000

och förenämnda behållna medel ................................................. ® 101,000

lädes ett extra anslag af statsmedlen, stort.......................... • » 157,000

skulle derigenom den för etablissementet beräknade kostnad kr. 358,000
blifva gulden.

Med stöd af hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, för uppförande i eller vid Helsingborg af ett etablissement
för två sqvadroner af Husarregementet Konung Carl XV, ej mindre
bevilja 258,000 kronor och deraf anvisa att under år 1881 utgå 101,000
kronor från behållningarna å militieboställskassan och de upplösta boställsdirektionernas
till Arméförvaltningen inlevererade tillgångar, än
äfven medgifva, att för ändamålet må användas hvad som kan inflyta
vid försäljning af de kronans hus och tomter i Helsingborg och
Engelholm, hvilka nu disponeras af Husarregementet Konung Carl XV.

Arméens pensionering.

Uti underdånig skrifvelse af den 22 sistlidne Oktober har Direktionen
öfver Arméens pensionskassa, efter verkställd beräkning, förklarat sig
anse någon förhöjning i det för ifrågavarande ändamål beviljade kreditiv
icke för år 1881 erforderlig, under förutsättning att behållningen från
föregående år får för pensioneringen användas, och hemställer jag derför
i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,
i likhet med hvad sistlidet år egde rum, å extra stat för år 1881 anvisa
ett kreditiv af 900,000 kronor att användas dels till upprätthållande
af Arméens pensionskassas egen pensionering med nu fastställda pensionsbelopp,
mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året
densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket indragna
rusthållsafgifterna, dels till fyllnadspensioner i enlighet med de af Riksdagen
godkända grunder för sådana pensioners utgående; som ock
medgifva att hvad af de till pensioneringen under innevarande år anslagna
medel kan blifva oanvändt, må för det kommande årets pensionering
användas.

ö Under -

Bil. N:o

a, Ull Kongl. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880. 57

Understöd åt f. d. landtvärnsman.

Eders Kongl. Maj:t torde vilja föreslå Riksdagen att för ifrågavarande
ändamål äfven för 1880 anvisa å allmänna indragningsstaten

10,000 kronor under'' vilkor, i enlighet med sist församlade Riksdags
beslut, att understödsbeloppen icke få öfverstiga 150 kronor åt hvarje
understödstagare.

Uppå Statsrådets öfrige ledamöters underdåniga
tillstyrkan, täcktes Hans Maj:t Konungen till alla delar
gilla och bifalla hvad nu i afseende på regleringen af
utgifterna under Riks statens fjerde hufvudtitel samt
de .för. landtförsvarets behof ifrågasatta nya såväl
ordinarie som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit
af Departementschefen föreslaget och hemstäldt; och
skulle, angående hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder
beslutit utdrag af protokollet Finansdepartementet meddelas,
för. att läggas till grund vid författandet af
Kongl. Maj:ts Proposition om statsverkets tillstånd och
behof, i hvad den kan komma att röra landtförsvaret;
hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande
handlingar skulle vederbörande utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

O. E. Pauli.

Bill. till Med. Prat. 1880. 1 Sami 1 Äfd.

Bil. N;o 3 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Bil. Litt. A.

Förslag

till

Stat för Term lan ds Fiiltjägare-Corps.

Staben:

1 Öfverstelöjtnant och Corpschef, lön.................. 5,000: —

tjenstgöringspenningar....................................... 1,200: •_-

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —
lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor 800: —
fourrageersättning ä 1 krona om dagen för

hvarje häst....................................................... 730: _

1 Major, lön...................................................................~3,500: —

tj enstgöringspenningar ....................................... 500: _

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ......................... 400: —

fourrageersättning................................................ 365: _

1 Regementqvartermästare, lön ............................. 1,800: _

tjenstgöringspenningar...................... 400: _

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................... 400: _

fourrageersättning............................................... 365; _

1 Förste Adjutant, lön................................................ 1 200: _

tjenstgöringspenningar ....................................... 200: _

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

lönetillägg för 1 tjenstehäst ........................... 400: _

fourrageersättning................................................ 365: _

Transport

7,970: —

5,005: —

3,145: —

2,285: —
18,405: —

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket

Transport

1 Regementspastor, lön ............................................. 800: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

1 Auditör, lön .............................................................. 900: —

tjenstgöringspenningar ..................................... 400: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

1 Regementsläkare, lön ............................................. 2,800: —

dagaflöning å 4 kronor, förslagsvis i 60 dagar 240: —

1 andre Bataljonsläkare, lön .................................... 900: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —-

1 Regementsintendent, lön ....................................... 2,800: —

tjenstgöringspenningar....................................... 900: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

1 Bataljonsadjutant, jemte portion under vapen öfningarne,

lön .............................................. 360: —

tjenstgöringspenningar....................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

beklädnad .................... 120: —

arfvode ................................................................. 200: —

1 Regementsväbel, jemte portion under vapen öfningarne,

lön ................................................ 360: —

tjenstgöringspenningar....................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

beklädnad ............................................................... 120: —

arfvode................................................. 200: —

1 Regementstrumslagare, jemte portion under

vapenöfningarne, lön....................................... 360: —

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar 60: —
beklädnad ............................................................... 150: —

1 Gevärshandtverkare, jemte portion under vapenöfningarne,
lön .......................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

1 Dito dito dito

Transport

1880.

18,405: —
980: —

1,420: —
3,040: -1,020: —

3,880: —

904: —

904: —■

570: —

224: —
224: —

31,571: —

Bil. N:o 3 a, till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 31,571: —

Kompanistaten:

1 Kapten af lista klassen, lön................................. 2,800: —

tj enstgöringspenningar....................................... 400: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

3 Dito dito dito

1 Kapten af 2:dra klassen, lön ............................ 1,800: —

tjenstgöringspenningar ....................................... 200: —

dagaflöning å 3 kronor, förslagsvis i 60 dagar 180: —

1 Dito dito dito

1 Löjtnant af lista klassen, lön.............................. 1,200: —

tjenstgöringspenningar....................................... 120: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

3 Dito dito dito

1 Löjtnant af 2:dra klassen, lön ........................... 900: —

tjenstgöringspenningar ...................................... 120: —

dagaflöning å 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

3 Dito dito dito

1 Underlöjtnant, lön...................................................... 600: —

tjenstgöringspenningar....................................... 120: —

dagaflöning ä 2 kronor, förslagsvis i 60 dagar 120: —

3 Dito dito dito

1 Fanjunkare, jemte portion under vapenöfnin garne,

lön ......................................................... 720: —

tjenstgöringspenningar ...................................... 300: —

dagaflöning å 1 krona, förslagsvis i 60 dagar 60: —

beklädnad ............................................................... 150: —

3 Dito dito dito

1 Sergeant af lista klassen, jemte portion under
vapenöfningarne, lön.............................. 360: —

tjenstgöringspenningar...................................... 200: —

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar 24: —

beklädnad ............................................................... 120: —

4 Dito dito dito

Transport

3,380: —
10,140: —

2,180: —
2,180: —

1,440: —
4,320: —

1.140: —
3''420: —

840: —
2,520: —

1,230: —
3,690: —

704: —
2,81.6: —

71,571: —

1 Sergeant af 2:dra klassen, jemte portion under
vapenöfningarne, lön..............................

tjenstgöringspenningar.......................................

dagaflöning å 40 öre, förslagsvis i 60 dagar
beklädnad .........................................................

8 Dito dito

1 Korpral, jemte beklädnad in natura och portion
under vapenöfningarne, lön ...............

dagaflöning å 25 öre, förslagsvis i 60 dagar

Dessutom nummerlön.

25 Dito dito

1 vice Korpral, jemte beklädnad in natura och

portion under vapenöfningarne, lön...............

dagaflöning å 10 öre, förslagsvis i 60 dagar

Dessutom nummerlön.

25 Dito dito

om Statsverket 1880. Transport 71,571: —
240: — 120: — 24: — 120: —	504: —
dito	4,032: —
120: — 15: —	135: —
dito	3,375: —
60: — 6: —	66: —

dito

Till löner åt 500 man, Korpraler, vice Korpraler, spel och
jägare å 65 kronor..................................................................

1,650:

32,500:

Särskilda anslag:

Inqvarteringspenningar för 500 man å 10 kronor

Kekryteringspenningar......................................................

Medikamentspenningar under exercistiden ...............

Till musikens underhåll..................................................

5,000

3,375

1,750

Summa kronor 123,995

50.

Tillkommer:

Af å anslaget uppkommande besparingar eller, om dessa icke dertill
lemna tillgång, af Fjerde Hufvudtitelns allmänna besparingar utgår
under skottår fourrageersättning för skottdagen till de löntagare, hvilka
till sådan förmåns åtnjutande äro berättigade.

Bil. N:o 3 b till Korujl. Maj:ts Nåd. Bnp. N:o 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af Protokollet öfver Landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms
Slott den 14 November 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd.,
von Steyern och
Malmström.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd,
föredrog i underdånighet:

19:o

Arméförvaltningens underdåniga skrifvelse af den 28 nästlidne
Oktober, deruti anmälts, att Kommendantsembetet i Göteborg hos
Arméförvaltningen gjort framställning om beredande af något årligt
understöd för tvänne vid dervarande utredningsförråds upplösning detta
år ur kronans tjenst entledigade förrådsdrängar vid namn Hans Jonsson
och Elias Svensson, i hvilket afseende öfverlemnats prestbevis för
nämnde personer jemte intyg af andra vederbörande, hvaraf inhemtades,
bland annat, att Jonsson vore öfver 57 år gammal, varit anstäld
vid förrådet under nära 31 år och der städse ådagalagt ett hedrande
uppförande samt med särdeles noggrannhet och nit fullgjort sina

Bil. N:o 3 h, till Kong!. Maj:U Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

åligganden, äfvensom att lian nu befunne sig i små omständigheter,
samt att Svensson, som uppnått mer än 56 lefnads- och nära 30
tjensteår, fått enahanda vitsord såsom förrådsdräng och att han numera
icke kunde för sig och sin familj förvärfva nödtorftigt uppehälle;
och hade Arméförvaltningen, i betraktande deraf, att ifrågavarande
tvänne personer, utan eget förvållande, genom förrådets indragning
beröfvats det arbete i kronans tjenst, hvaråt de under sin bästa tid
på ett berömligt sätt egnat sina krafter, hvilken arbetsförlust utsatt
dem för nöd på gamla (lagar, i underdånighet hemstält, att nådig proposition
måtte till Riksdagen aflåtas om anvisande för bemälde Hans
Jonsson och Elias Svensson af pension å allmänna indragningsstaten
under deras återstående lefnad af 300 kronor åt hvardera, — eller lika
belopp som vid 1874 års Riksdag beviljades drängarne vid Stockholms
utredningsförråd Berglin och Lundgren — att beräknas från den 1
April innevarande år, då både Jonssons och Svenssons aflöning vid
förrådet upphörde.

Med afseende å hvad Arméförvaltningen härvid anfört, tillstyrkte
Statsrådet i underdånighet, det Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, i öfverensstämmelse med hvad vid 1874 års riksdag i liknande
fall egde rum, bevilja å allmänna indragningsstaten åt hvardera af
nämnde förrådsdrängar, hvilka, enligt hvad blifvit upplyst, åtnjutit eu
aflöning af 2 kronor om dagen, en årlig pension af Trehundra kronor,
att utgå från April månads början år 1879; hvarjemte Statsrådet hemstälde
att, vid nådigt bifall härtill, utdrag af detta protokoll, finge till
Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel.

Hans Maj:t Konungen behagade till alla delar bifalla och
gilla hvad Statsrådet uti nästföregående 18 mål, N:is 19—36,
i underdånighet tillstyrkt, hemstält och yttrat.

Ex protocollo
Edv. Kol/modin.

Bil. N:o 3 c, till Kongi. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af protokollet öfver LandtfÖr svar särenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms
Slott den 31 December 187,9.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer.

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Loven,

Friherre von Offer,

Forssell,

Rosensvärd,
von Stötjern och
Malmström.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet, Statsrådet Rosensvärd,
föredrog i underdånighet:

7:o

En utaf aflidne Kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus
enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, till Kongl. Maj:t
stäld samt af chefen för generalstaben öfverlemnad skrift, hvaruti hon,
som jemte en minderårig dotter befunne sig i särdeles behöfvande
omständigheter, i underdånighet anhållit att, med afseende ej mindre å
de intyg om skicklighet och oförtröttadt nit som vederbörande chefer
afgifvit om hennes aflidne mans tjenstgöring än ock å det af läkare
vitsordade förhållande, att det ansträngda arbete, som han under de
senare åren underkastat sig, i betydlig mån förvärrat hans hjertsjukdom
Bih. till Bihd. Prat. 1880. 1 Smil. 1 Afd. 9

Bil. N:o 3 e, till Kongi. Majds Nåd. Trop. N:o l, om Statsverket 1880.

och sålunda förkortat hans dagar, Kong! Maj:t måtte bereda sökanden
för hennes återstående lifstid en årlig'' pension af 600 kronor.

Af ansökningshandlingarne inhemtades hufvudsakligen, att Kaptenen
Schartau aflidit den 12 sistlidne Juni och såsom sterbhusdelegare
efterlemna!- enkan och en fyraårig dotter, att behållningen i boet enligt
bouppteckningen utgjorde 8,881 kronor 14 öre, men att, enär uti denna
behållning inginge de för enkan behöfliga möbler och husgeråd m. in.,
det belopp, hvaraf hon kunde påräkna någon inkomst, endast belöpte
sig till 6,500 kronor, derå årliga räntan å 5 procent skulle utgöra 325
kronor; att hon såsom pension, gratifikation eller annat årligt understöd
endast från Arméens enke- och pupillkassa åtnjöte 150 kronor årligen,
samt att Kaptenen Schartau, enligt företedt läkarebetyg, fått sin hjertsjukdom
förvärrad väsentligen genom det ansträngande arbete, som
han i och för sin tjenst underkastat sig, hvarjemte sannolikt vore, att
hans död påskyndats genom den sista resa, som han i tjensteärenden
företagit och hvarunder han aflidit.

Uti särskild!, afgifna och vid ansökningen fogade yttranden hade

dels inspektören för militärläroverken intygat, att Kaptenen Schartau
såsom lärare i topografi och militärgeografi ådagalagt eu synnerligen
nitisk och förtjenstfull verksamhet, hvilken visat sig, bland annat,
deruti att, då vid hans tillträde till denna befattning beslutats att åt
undervisningen i nämnda läroämnen skulle gifvas en betydligt vidgad
omfattning och i följd häraf utarbetandet af nya lärokurser erfordrats,
Schartau ansett sig pligtig att författa och af trycket utgifva en för
undervisningen afsedd lärobok i topografi m. m., samt att, enär Schartau
för det härmed förenade trägna arbete, hvaråt han med outtröttligt
nit och ifver egna! sig, endast kunnat använda den tid, som hans
tjenstgöring vid generalstaben lemnade öfrig, det vore sannolikt, att
häraf föranledda öfveransträngning menligt inverkat på hans helsa och
i betydlig män bidragit till försvårande af det hjertlidande, som slutade
hans dagar;

dels chefen för generalstabens topografiska afdelning, i afseende
på de olika uppdrag Kaptenen Schartau haft sig förelagda i och för
vårt lands topografiska kartläggning, vitsordat, att Schartau vid utöfvandet
af nämnda uppdrag, hvarunder han äfven varit använd såsom
befälhafvare för undervisningsafdelningen, alltid till de gedigna kunskaper,
han i sitt yrke tillegnat sig, parat ett nit och en pligttrogenhet,
som förtjenade det varmaste erkännande;

dels ock slutligen chefen för generalstaben anfört, bland annat,
att Kaptenen Schartau sistlidna sommar under utöfvandet af sin tjenst

Bil. N:o 3 c, till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

vid generalstabens topografiska arbeten ute på fältet af främmande
personer anträffats döende till följd af en hastigt påkommen hjertförlamning,
som inom kort äfven åtföljdes af döden; att dödsfallet'' såsom
äfven läkarebetyget utvisade, till stor del vore förorsakadt af hans
långt drifna tjenstenit, alldenstund den outtröttliga ifver, med hvilken
han under de senare åren underkastat sig ett alltför träget arbete,
isynnerhet i och för sin lärarebefattning vid krigshögskolan på Marieberg,
i hög grad förvärrat hans svåra hjertsjukdom och derigenom,
menskligt att döma, lagt honom i en för tidig graf; att Schartau, som
varit i tjenst i något mer än 22 år, deraf 21 år såsom officer, utgjort
en prydnad för generalstaben så väl genom sina utmärkta kunskaper,
som genom det lefvande intresse han hyst för allt hvad till hans tjenst
hörde .så väl vid topografiska arbetena, vid hvilka hans tjenstgjort
icke. mindre än 16 år, som ock såsom lärare vid krigshögskolan på
Marieberg, der han på ett i hög grad berömligt sätt verkat alltifrån
sin utnämning till lärare i topografi och militärgeografi år 1872; att
han, såsom topograf-officer, på grund af sin skicklighet redan tidigt
a.nvändts såsom befälhafvare för öfnings- och undervisningsafdelningen
till utbildande af dugliga fältmätare, blifvit anförtrodd att utstaka triangelnätet
i Vester-Norrlands län, kommenderats till biträde vid den
militära utställningens anordnande i Wien 1873 och förordnats, att
tjenstgöra såsom sekreterare i komitén för ordnande af rikets kartverk
1877 och 1878; samt att han såsom lärare vid krigshögskolan utarbetat
nya kurser i både topografi och militärgeografi, hvilket senare ämne
var för vårt land och våra militärläroverk alldeles nytt och derföre
äfven kräfde stora kunskaper och mycken ansträngning, då ny väg på
vetenskapens fält skulle brytas; anseende sig chefen för generalstaben
på grund af här anförda förhållanden böra på det lifligaste förorda
enkan Schartaus nu gjorda ansökning om pension, till hvars erhållande
hennes aflidne mans nit och skicklighet i sin tjenst borde göra henne
berättigad och hvartill hon äfven genom sin vandel visat sig värdig.

Då, enligt hvad af det handlingarne bifogade läkarebetyg, utfärdat
af Professorn vid Carolinska Institutet, Medicine Doktorn R. Bruzelius,
framginge, ej mindre att Schartaus hjertsjukdom, enligt bemälde
professors mening, väsentligen förvärrats genom det ansträngande arbete,
som Schartau i sin tjenst underkastat sig, än äfven att hans död
högst sannolikt påskyndats genom den sista resa, han i tjensteärenden

4 Bil. N-.o 3 c, till Kanyl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

företagit och hvarunder han aflidit, så och då det torde finnas skäligt
att genom bidrag till hans enkas underhåll lemna ett erkännande af
det föredöme af skicklighet och tjenstenit, som Schartau under sin
olikartade tjenstgöring, enligt hvad af hans chefer intygats, städse
lenmat, hemstälde Statsrådet, i betraktande ytterligare af den omständighet,
att för arméens befäl icke funnes någon af staten understödd
allmän pensionsinrättning för enkor och barn, och att från armeens
enskilda enke- och pupillkassa, hvari den aflidne förskaffat sig inträde,
en kaptensenka blott utfinge det otillräckliga understödet af 150 kronor
årligen, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att a allmänna indragningsstaten
för enkan Schartau uppföra en årlig pension af. 400
kronor, att af henne från den månad, i hvilken mannen aflidit, åtnjutas
så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver; hemställande Statsrådet
slutligen, att, i händelse af nådigt bifall härtill, protokollsutdrag
i ämnet finge till Finansdepartementet expedieras, för behörigt iakttagande
vid uppgörande af förslag till reglering af riksstatens Nionde
hufvudtitel.

Hans Makt Konungen behagade till alla delar bifalla och
gilla hvad Statsrådet uti nästföregående fjorton mål, N:ris
7—20, i underdånighet hemstält, tillstyrkt och yttrat.

Ex protocollo
Edv. Kolmodin.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman. 1880.

Bil No 4 a, till Kong]. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Protokoll öfver Sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 9
Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena, Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Loven,

Friherre von Utter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anhöll i underdånighet
att, i sammanhang med uppgjordt förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel för år 1881, få föredraga följande till Kongl. Maj:t
inkomna framställningar:

Do. Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1879,
med förslag rörande erforderlig förändring i ordinarie samt angående extra anslag
för flottan år 1881;

2:o. Samma embetsverk^ underdåniga skrifvelse den 17 Oktober 1879, i
fråga om ändring i bestämmelserna angående tiden för tillträdandet af den
tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa
tjenstår;

Bill. till It ilad. Prut. 1880. 1 Sami. 1 Åfd.

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

3:o. Marinförvaltningens underdåniga skrifvelse den 30 September 1879
med yttrande och förslag i anledning af Riksdagens framställning i afseende å
gjorda utbetalningar för vissa ändamål från anslaget till flottans nybyggnad och
underhåll;

4:o. Samma embetsverks underdåniga skrifvelse den 24 September 1879,
angående anskaffning af viss materiel för aptering af privata ångslupar till
förande af stångminor; samt

5:o. Samma embetsverks underdåniga framställning den 27 Juni 1879,
angående inrättande af en navigationsskola i Strömstad.

Departementschefen yttrade härvid:

»Då jag härmed går att inför Eders Kongl. Maj:t redogöra för de statsverkets
behof, som skola på sjöförsvarsdepartementets föredragning anmälas, anser
jag mig böra ånyo framhålla att, enligt min åsigt, icke någon åtgärd är af
den framstående vigt för sjöförsvaret, som en tillökning i subalternofficerarnes
antal å aktiv stat. Såsom jag vid föregående tillfällen då denna fråga varit å
bane anfört, måste nemligen, för att blott den materiel vi redan ega må kunna
vid fredsbrott tillgodogöras och erforderligt antal subalternofficerare afses till
landtjenstgöringen, minst 130 sådana officerare kunna disponeras, under det
den aktiva staten för närvarande upptager allenast 69. Val hafva, sedan frågan
om en dylik tillökning vid sistlidne Riksdag var under behandling, åtgärder
vidtagits i syftemål att utan särskilda kostnader kunna, i händelse af behof,
påräkna ett antal subalternofficerare utöfver stat, i det att förklaring meddelats
att dels kadett, som genomgått sjökrigsskolan men icke vunnit anställning
vid Kongl. flottan, dels ock en hvar, som, efter att vid flottans underbefälsskola
hafva undergått sjökaptens- eller ångfartygsbefälhafvareexamen, före uppnådd
pensionsålder lemnar derstädes innehafd befattning, kunna, på gjord ansökning,
föreslås till officerare vid Kongl. flottans reserv. Men den tillgång på subalternofficerare,
som på denna väg må vinnas, lian icke fylla det behof af öfvadt
befäl, hvarom här är fråga; ty hur duglige sjökrigsmän de än efter slutad undervisningskurs
må hafva varit och huru erfarne och skicklige sjömän de fortfarande
kunna anses vara, är dock uppenbart att åt dem icke annat än i undantagsfall
kunna vid tillfälle af krigsutbrott anförtros poster, hos hvilkas innehafvare
måste förutsättas fullständig kännedom om och utbildad förmåga att inlära och
leda handterande! af nutidens sammansatta sjökrigsmateriel. Till dess erforderliga
kunskaper och öfning härutinnan hunnit förvärfvas, skulle följaktligen kunna
inträffa att till och med en del af den nu befintliga sjökrigsmaterielen komme
att, af brist å befäl, vid fredsbrott ligga obegagnad, oaktadt det i de flesta fall
lärer tillkomma flottan att emottaga och, om möjligt, afvärja det första fiendtliga
anfallet. Behofvet af en tillökning utaf officersantalet i de lägre graderna
å aktiv stat qvarstå!'' alltså fortfarande och intet lämpligt tillfälle bör derföre

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Mar.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

1 Grimas obeaktadt att återkomma med förnyad framställning i frågan. Om jag
det oaktadt ocli ehuru flere år, såsom jag vid föregående tillfällen erinrat, erfordras
för förberedande af en dylik tillökning, anser mig nu kunna underlåta tillstyrka
förnyad framställning till Riksdagen i enahanda syftning, som under de
båda senare åren, så sker det endast på grund deraf att särskilda förhållanden
synas medgifva ett uppskof vid detta tillfälle. Dels pågår nemligen, enligt Eders
Kongl. Maj:ts befallning, utredning af frågan huruvida icke Rikets saintlige sjöbefästningar
lämpligen böra, såsom förhållandet är med byggandet af desamma
och deras underhåll, jemväl med afseende å bestyckning och bemanning eller i
begge dessa hänseenden, lyda under samma myndighets öfverinseende och ansvar;
dels kommer, enligt nådigt beslut, att föreläggas instundande Riksdag förslag
till lag angående allmänna värnpligten. Blifvande beslut i dessa frågor torde
komma att inverka på frågan om behofvet af officerare å aktiv stat. Yid
sådant förhållande och då i allt fall antalet elever, som från sjökrigsskolan
under åren 1880 och 1881 kommer att utexamineras, icke kan antagas komma
att lemna något betydligare öfverskott till besättande af flere officersplatser än
som finnas å stat nu uppförde samt följaktligen behofvet af särskilda medel
för aflönande af blifvande öfvertaliga officerare icke under sist berörde år är
af tvingande beskaffenhet, har jag ansett med förnyåd framställning i ämnet
till instundande Riksdag kunna anstå».

Departementschefen anförde derefter beträffande anslagstitlarne:

Aflöning för flottans kårer och stater.

1. »Uti den här ofvan först anmälda skrifvelse den 30 September 1879
har Marinförvaltningen beräknat de medel, som under år 1881 skulle erfordras för
de nya lönestaternas tillämpning, till något högre belopp än som under de föregående
åren varit för samma ändamål anvisadt. Orsaken till denna förhöjning är hufvudsakligen
att söka dels i den omständighet att Marinförvaltningen, som föreslagit
att å ordinarie stat uppföra den för tillverkning och skötande af de
Whiteheadska minorna erforderliga personal, hvars aflöning för innevarande år
utgår af det för minväsendet å extra stat anvisade anslag, för detta ändamål
beräknat medel å aflöningsanslaget, dels ock deri att inqvarteringsbidrag beräknats
åt de officerare, Indika på grund af nådiga Brefvet den 31 Maj 1878
förordnas att, för beredande af ändamålsenligare handläggning af angelägenheter
rörande flottans artilleri, tills vidare tjenstgöra i'' Marinförvaltningen. Då emellertid
de skäl, som jag till statsrådsprotokollet den 8 Januari 1879 anförde
för åsigten, att aflöningen åt minpersonalen tills vidare borde bestridas af de

4 Bil. No 4 a, till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. År:o 1, om Statsverket 1880.

till minväsendet anslagna medel, fortfarande ega giltighet och den till nästlidet
års Riksdag gjorda, men af Riksdagen då icke bifallna framställning om anvisande
af inqvarteringsbidrag till berörde för tjenstgöring i Marinförvaltningen
kommenderade officerare icke nu lärer böra förnyas, skulle de för ifrågavarande
begge ändamål af Marinförvaltningen upptagna belopp icke komma
att under denna anslagstitel inberäknas.

Visserligen skulle oaktadt denna minskning större utgifter å denna titel
förekomma under år 1881 än under år 1878 — det senaste, för hvilket utgifterna
äro till siffran kända — beroende deraf att de i medeltal omkring 4
underlöjtnantsplatser och 200 nummer vid matros- samt eldare- och handtverkskompanierna,
Indika sistnämnda år voro vakanta, hvad de förra angår redan
äro och, beträffande de senare, kunna antagas blifva till största delen fylda
inom utgången af år 1881; men då i betraktande tages dels att under år
1878, utöfver det ordinarie anslaget, för löneregleringens genomförande erfordrades
allenast 145,890 kronor 5 öre, af hvilket belopp 101,707 kronor 30
öre betäcktes af influtna vakansafgifter från Blekinge län och Södra Möre
härad af Kalmar län, dels ock att dessa vakansafgifter torde för år 1881
kunna beräknas inflyta med omkring tio procent högre belopp än år 1878, så
synes ett anslag å extra stat af 50,000 kronor fortfarande vara för ändamålet
tillräckligt och följaktligen annan framställning till nu sammanträdande Riksdag
i detta afseende icke erfordras än att, i öfverensstämmelse med hvad 1879 års
Riksdag beslutat,

Riksdagen måtte, dels medgifva att, utöfver de afgifter för vakanta rnsthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län, Indika enligt
1876 års Riksdags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen
för flottan, jemväl öfriga under år 1881 inflytande dylika afgifter må för löneregleringens
behof under sistnämnda år användas; dels och i öfrigt för löneregleringens
genomförande under år 1881 för samma år anvisa ett anslag af

50,000 kronor å extra stat att gemensamt med anslaget till aflöning för
flottans kårer och stater redovisas.

2. I underdånig skrifvelse den 17 Oktober 1879 har Marinförvaltningen
framhållit behofvet af ändrade föreskrifter i fråga om tiden för tillträdandet af
den tjenstemännen vid flottans civilstat tillkommande löneförhöjning efter vissa
års tjenstetid. Marinförvaltningen har dervid erinrat hurusom, vid bestämmandet
af vilkoren för åtnjutande af de löneförmåner, som, i sammanhang med
den under de senare åren verkstälda regleringen af de centrala embetsverken,
för embets- och tjenstemännen vid dessa embetsverk blifvit faststälda, i allmänhet
medgifvits, att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst ansåges böra ega rum, löntagare Ange för åtnjutande af denna
förhöjning tillgodoräkna sig den tid, som före den nya statens utfärdande för -

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

flutit från hans tillträde till tjensten, på grund af vare sig fullmakt eller förordnande
i följd af frågan om verkets omorganisation, hvilken förmån särskild!
tillförsäkrats Marinförvaltningens civila embete- och tjensteman genom nådiga
kungörelsen den 7 December 1877, i följd hvaraf ock åtskillige bland dem,
Indika förut varit på förordnanden anstälde i Förvaltningen af sjöärendena,
redan med år 1878, då den 113m staten för Marinförvaltningen började att
tillämpas, kunnat komma i åtnjutande af ålders til lägg.

För tjenstemännen vid flottans civilstat, som reglerades år 1874, gäller
deremot härutinnan det vid lönestatens fastställande af Riksdagen godkända
vilkor, att tiden för tillträdandet af de i staten upptagna lönetillökningar efter
vissa års tjenstgöring inom samma grad beräknas från och med året efter det,
under hvilket tjensteman blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad
eller befordrad. Detta stadgande har tillämpats efter ordalydelsen, så
att tjensteman å nämnde civilstat, hvilka under tiden före 1875, då den nya
aflöningsstaten trädde i kraft och befattningarna tillsattes på ordinarie stat, bestrid!
samma befattningar på förordnande, ansetts, på grund af sålunda utaf
Eders Kongl. Maj.t med Riksdagen faststälda vilkor, icke vara berättigade att,
för åtnjutande af lönetillägg, beräkna sig denna tid tillgodo. En del af dem
både likväl under ganska lång tid skött tjensterna på förordnande till följd
af den allt ifrån år 1866 oafgjorda frågan om civilstatens omorganisation. T
nådiga brefvet den SO Oktober sistnämnda år blef nemligen, i sammanhang
dermed att eu komité förordnades för afgifvande af förslag till förändrade grunder
för sjöförsvarets ekonomiska förvaltning, föreskrifvet att, för underlättande
af öfvergången till en blifvande förändrad organisation af deri vid sjöförsvaret
anstälde civilpersonalen, inom densamma ledigblifvande tjenster skulle endast
tills vidare och emot lönens åtnjutande såsom arvode återbesättas.

Marinförvaltningen, som icke funnit giltig grund att fortfarande bibehålla
ofvan anförda skiljaktighet emellan flottans civilstat och andra verk i fråga om
beräkning af tiden för tillträdande af ålderstillägg, har följaktligen ansett den i
förevarande hänseende för Förvaltningen meddelade bestämmelse billigtvis böra
förklaras gällande för flottans civilstat, dock att löneförhöjning, på sådant sätt
beräknad, icke borde i fråga varande tjensteman tillgodokomma förr än från
och med år 1881, då först en hvar af dem skulle få åtnjuta den förhöjning,
hvartill han kunde vara berättigad, om härvid tillgodoräknades honom den tid,
som före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten,
vare sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om civilstatens
omorganisation. I sådant fall borde dock å samma stat tillämpas jemväl öfriga
bestämmelser i 6:te punkten af åberopade kungörelsen den 7 December 1877,
af innehåll, »att der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifva,s, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

6 Bil. N:o 4 a, Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1880.

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare!! mera än fyra år af
denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare
sig på grund af fullmakt eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation.
»

Det belopp, som genom en förändring i denna syftning skulle såsom
löneförhöjning tillkomma löntagare vid flottans civilstat utöfver hvad för samma
ändamål kornrne att, med tillämpning af gällande bestämmelser, sådana de hittills
tolkats, erfordras, skulle uppgå för år 1881 till 2,500 kronor, för 1882
till 2,000 kronor, för 1883 och 1884 till 1,500 kronor hvardera året och
för 1885 till 1,000 kröner, efter hvilken tid den föreslagna förändringen icke
kunde medföra någon utgift; kommande dessa belopp dock att minskas, derest
någon af ifrågavarande tjenstemän skulle blifva befordrad eller afgå.

Då billigheten synes fordra, att tjenstemännen vid flottans civilstat i afseende
å tiden för tillträdande åt dem i stat tillförsäkrad löneförhöjning efter
viss tids tjenstgöring likställas med andra statens tjenstemän, livilkas löneförhållanden
under de senare åren reglerats, och grunden till den olikhet, som
härutinnan för närvarande förefinnes, torde vara att söka endast i den tillfälliga
omständighet, att flottans civilstat omreglerades tidigare än de centrala embetsverken
och innan bestämmelserna i afseende å det jemförelsevis nya aflöningssättet
med löneförhöjning efter viss tjenstetid erhållit den utveckling och bestämdhet,
som genom vunnen erfarenhet sedermera kunnat gifvas dem, anser
jag mig böra biträda den gjorda framställningen. Bifall till densamma bör
i (ifrigt icke föranleda någon förhöjning i det nuvarande förslagsanslaget till ålderstillägg.
Den för innevarande år uppgjorda beräkningen öfver de ålderstillägg,
som utgå från det å femte hufvudtiteln i sådant afseende uppförda förslagsanslag,
slutar nemligen på ett belopp, som med 2,400 kronor understiger
samma anslag.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen hemställa:

att Riksdagen, med ändring af den utaf Riksdagen jemlikt dess skrifvelse
den 15 Maj 1874 för dess del godkända bestämmelse angående tiden för tillträdandet
af den tjenstemännen vid flottans civilstat till kommande löneförhöjning
efter vissa års tjenstetid, måtte medgifva, att det för Marinförvaltningen gällande,
i 6:te punkten af nådiga kungörelsen den 7 December 1877 intagna stadgande

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Mag:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

finge å nämnde civilstat tillämpas; dock att löneförhöjning i enlighet med deri
stadgad beräkningsgrund icke må i fråga varande tjensteman tillgodokomma
förr än från och med år 1881.

Beklädnad för sjömans- och skeppsgossekårerna.

3. Vid 1877 års Riksdag föreslog Eders Kongl. Maj:t att, jemte det
båtsmansbeklädnadsmedlen, hvilka förut ingått direkt till Förvaltningen af sjöärendena
och användts till anskaffande af beklädnad, upptoges såsom eu inkomsttitel
i riksstaten, följande å femte hufvudtiteln uppförda anslag nemligen:
reservationsanslaget till beklädnad åt matroser och skeppsgossar, 89,000 kronor,
och förslagsanslaget till beklädnad åt båtsmans- samt eldare- och handtverkskompanierna,
138,200 kronor, måtte sammanföras till ett förslagsanslag, under
titel »beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna» och upptagas till belopp
af 282,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid att då denna summa vore
beräknad för kårernas fulla nummerstyrka samt vakanser till ej obetydligt antal
ofta uppkomme, något öfverskridande af anslaget ej borde förutsättas såsom
behöflig!, hvarför Riksdagen på det sätt biföll den nådiga framställningen,
att de båda anslagen sammanfördes till ett förslagsanslag till »högst» det begärda
beloppet.

Då likväl, enligt hvad Marinförvaltningen anmält, å nämnda anslag under
år 1878 uppkommit eu brist af 46,302 kronor 68 öre, erhöll Förvaltningen
genom Nådigt Bref den 4 Juli 1879 förständigande att, vid afgifvande af förslag
till erforderliga framställningar till näst instundande Riksdag, inkomma med
yttrande i hvad mån naturen af ifrågavarande anslag lämpligen borde förändras;
och har Marinförvaltningen med anledning häraf anfört, att, ehuru ett
anslag afsedt att bestrida kostnaden för gemenskapens beklädnad, lämpligast borde
ega förslagsanslags natur, likväl och då detta anslags egenskap af förslagsanslag
förändrats derigenom att dess högst uppgående belopp blifvit i riksstaten begränsad!,
Marinförvaltningen ansa ge att, derest icke förändring af anslaget derhän
att ordet »högst» i riksstaten uteslötes, skulle ifrågakomma, någon annan utväg
icke återstode än att förändra anslaget till reservationsanslag; och hemställde
Marinförvaltningen förty, att anslaget måtte sålunda förändras, samt dervid
medgifvas att framdeles möjligen uppkommande besparingar å detta anslag iinge
användas till betäckande af den från 1878 balanserade bristen, äfvensom af de
brister, hvilka kunde uppkomma å 1879 och 1880 årens anslag.

Det ifrågavarande anslaget å 282,000 kronor är beräknadt med antagande
för matros-, eldare- och lmndtverks- samt skeppsgossekompanierna af den nummerstyrka,
som i gällande stater finnes bestämd och, hvad båtsmanskompani -

Bil. N:o 4 a, till Kon;//. Maj:U Nåd. Prop. M:o 1, om Statsverket 1880.

ernå beträffar, af det ungefärliga medeltalet af samtlige under ett år till tjenstgöring
uppfordrade båtsmän. Om än vakanser under 1878 förefunnits till icke
obetydligt antal, har likväl å andra sidan det uppfordrade antalet båtsmän, till
följd af den ovanligt stora mängden af nyantagne sådana, livilka skola oberoende
af uppfordringen i öfrigt genomgå ett års rekrytkurs, betydligt öfverskridit
det beräknade medeltalet af 850, så att, exempelvis, antalet uppfordrade
båtsmän vid Carlskrona station under år 1878 i medeltal uppgick till 1,070
man eller 220 flere än hela det antal, från hvilket man utgått vid anslagets
beräknande. Dertill kommer att under de år då en större rekrytering eger
rom utgifterna ytterligare ökas dels till följd deraf att nyantagne båtsmän
skola förses med både lista och 2:dra ställets beklädnad under det att öfrige
uppfordrade båtsmän erhålla endast nytt lista ställ, dels derigenom att vissa
af lista ställets persedlar skola vara 1V2, 2 eller 3 år, men måste ersättas af
anslaget det år de utlemnas. Vid sådant förhållande och under förutsättning
att anslagets belopp kan anses efter medeltalsberäkning vara tillräckligt, synes
en ändring i bestämmelserna för dess användande vara erforderlig, dervid kan
väljas den utväg att antingen anslaget erhåller natur af vanligt ordinarie anslag
och att detsamma får för hvarje år öfverföras till beklädnadsförrådet, hvilket
i sin ordning skulle bestrida alla kostnaderna för beklädnaden, eller ock att,
såsom Marinförvaltningen föreslagit, anslaget förändras till reservationsanslag,
hvilken senare utväg torde böra anses ega öfvervägande fördelar; hemställande
jag förty att nådig framställning må till Riksdagen aflåtas i öfverensstämmelse
med Marinförvaltningens förslag.

Båtsmansindelningen

och

tillskott i de till båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor.

4. »I enlighet med Eders Kong!. Majits, på föredragning af Chefen för
Finansdepartementet den 31 December 1879 fattade beslut, skulle framställning
till Riksdagen ske derom att, med sammanförande af ifrågavarande båda anslag,
må beräknas:

För båtsmansindelningen:

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter .................''......................................................... kr. 77,300: -

Ersättningar..................................................................... B 24,600: •

Summa kr. 101,900: —;
hvari -

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

hvarigenom, då summan af de båda anslagen i 1880 års riksstat utgör 105,053
kronor 98 öre, en minskning uppkommer med 3,153 kronor 98 öre.

Flottans nybyggnad och underhåll.

5. Sedan Riksdagens revisorer vid granskningen af Förvaltningens af
sjöärendena räkenskaper för år 1876 fästat uppmärksamheten derå, att af
ifrågavarande anslag blifvit användt medel till varfspolis i Oarlskrona, till pensioner
åt i kronans tjenst skadade, till invalidstat vid Oarlskrona station samt
till indrägt ngsstaten vid Göteborgs f. d. depot, så har Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 20 Maj 1879, med åberopande häraf och under erinran att den
af Kongl. Maj:t till 1873 års Riksdag gjorda framställning om förhöjning i
detta anslag till visst belopp icke blifvit i afseende å den del, som beräknades
utgå för aflöning åt den redan upprättade polisbevakningen vid varfvet i Carlskrona,
af Riksdagen bifallen, beträffande öfriga omförmälda utgifter yttrat, att
desse visserligen synts vara af beskaffenhet att medel till desammas utgörande
icke borde saknas, men att Riksdagen emellertid ansåge det önskvärdt, att
hvarje anslag i möjligaste mån uteslutande användes till de ändamål, som dermed
omedelbarligen afsetts, hvarigenom en öfverblick af kostnaderne i hvarje
särskild! fall otvifvelaktigt komme att befrämjas; på grund hvaraf Riksdagen,
som funnit ifrågavarande utgifter icke böra bestridas af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll samt föreställt sig att hinder icke borde möta för
dessa utgifters upptagande under särskilda titlar, som tydligen angåfve deras
ändamål, funnit sig böra i underdånighet anhålla det Eders Kongl. Maj:t vid
ett framtida uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel täcktes låta särskildt uppföra de summor, som för ifrågavarande
ändamål kunde anses erforderliga.

I det underdåniga utlåtande, som med anledning häraf infordrats från
Marinförvaltningen, har detta embetsverk yttrat, att det ansåge de anmärkta
utbetalningarne icke lämpligen kunna utgå från annat anslag än det för flottans
nybyggnad och underhåll, enär de afsåge ändamål som närmast stode i
sammanhang med dem, för hvilka berörda anslag vore anvisadt, men på det
att en öfverblick af kostnaderne i hvarje särskildt fall måtte, i enlighet med
Riksdagens önskan, kunna beredas, vid hädanefter upprättade förslag till reglering
af utgifterna under femte hufvudtiteln syntes böra iakttagas att de belopp,
som för i fråga varande ändamål ansågos erforderliga, specifikt upptogos.

Hvad nu först angår kostnaden för polisbevakning vid varfvet i Carlskrona,
så torde jag få erinra att redan den genom nådigt Bref den 30 OkBih.
till Riksd. Prot. 1879. 1 Sami. 1 A/d. 2

Bil. Nio 4 a, till Kong!. Majiis Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

tober 1866 tillsatta komité för ordnande af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning
framhöll vigten deraf att bevakningen å stationerna, som då bestreds
af s. k. nattvakare, uttagne bland båtsmännen, öfver]ätes åt särskild! anstälde
polistjenstemän; och bland erforderliga åtgärder för ordnandet af förhållandena
vid stationerna framhölls jemväl af Chefen för sjöförsvarsdepartementet
i hans anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari 1871 särskild!
upprättandet af en polisbevakning vid varfven. Först efter det underhandlingar
med Carlskrona stad om öfvertagande af bevakningen äfven å kronovarfvet
icke ledt till framgång, kom särskild polisbevakning derstädes till stånd. Erfarenheten
har ock ådagalagt det välbetänkta i denna anordning. Derigenom
har vunnits icke allenast rättelse i det länge både inom och utom
flottan öfverklagade förhållandet att indelt trupp under uppfordring å stationen
i stor utsträckning begagnades till eu för deras egentliga uppgift främmande bevakningstjenst
å varfvet, utan ock att underslef, oordningar och eldfara i följd
af den stora arbetsstyrka som derstädes användes och hvilken numera till
tsörsta delen är anstäld på grund af uppsägbar kontrakt, förekommas i långt
högre grad än förut. Under sådana förhållanden lärer en återgång till äldre
tiders bevakningssätt medelst kommenderadt manskap ej kunna ifrågakomma, och
ej heller lärer annat anslag böra anlitas för att bestrida kostnaderna för denna
inrättning, än det till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stälda anslag till flottans
nybyggnad och underhåll, från hvilket jemväl kostnaderna utgå för bevakningen
vid Stockholms station, som fortfarande bestrides af båtsmän.

Emellertid synes mig hinder icke möta att särskildt i riksstaten under
anslagstiteln upptaga beloppet af kostnaden för varfspolisen i Carlskrona, hvilken
kostnad, jemlikt stat af den 17 December 1875, är beräknad till 22,100 kronor;
och torde jag i sammanhang härmed få erinra derom, att Eders Kong]. Maj:t
redan i nådigt bref den 12 Juni 1873 anbefalde Förvaltningen af sjöärendena
att, efter stationsbefälhafvarens i Carlskrona hörande, meddela utlåtande huruvida
på grund af den erfarenhet som under året vunnits i afseende å varfspolisens
verksamhet någon nedsättning i den antagna personalens antal eller
annan åtgärd, ledande till minskning i kostnaderna för varfvets bevakande, lämpligen
kunde ega rum; men att, jemlikt nämnda embetsverk^ utlåtande den 9
December samma år, stationsbefälhafvaren, med vitsordande att den förändrade
anordningen för bevakningens vid varfvet upprätthållande genom särskild anstäld
polisbetjening visat sig mycket ändamålsenlig, ansett sig icke kunna tillstyrka
någon åtgärd ledande till besparing utan att minska det gagn som med
varfvets bevakning åsyftades.

Beträffande öfriga anmärkte utbetalningar å i fråga varande anslag och
dervid först kostnaderna för invalidstaten, så torde böra upplysas att denna
stat upprättades på grund af Kongl. brefvet den 17 December 1816, dervid

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof . N:o 1, om Statsverket 1880.

stadgades att å samma stat, hvilken endast vore afsedd för de med dagspenningar
tjenande handtverkare och timmermän, icke någon finge intagas som ej
tjenat vid staten 30 år, så vida ej någon med mindre tjenstår genom olyckshändelse
i kronans tjenst blifvit ur stånd satt att kunna förtjena sig uppehälle,
samt att understödet för dem som å staten förflyttades och hvilkas antal
för hvarje station var i berörda nådiga bref faststäldt, skulle utgå till stadgadt
belopp utan afseende å gratial och pension, som af samma person kunde af
annan kassa eller fond åtnjutas. Antalet pensionärer är numera bestämdt till 40
vid Carlskrona och 3 vid Stockholms station, och utgör pensionens belopp 210
kronor. Sedan vid flere tillfällen blifvit till befrämjande af nödig förändring
i afseende å varfsarbetarnes vilkor föreskrifvet, att tillsvidare antagning å
timmermans- och handtverksstaterne ej finge ega rum och nyantagning å
dessa stater för all framtid upphört i följd af nådiga brefvet den 19 April
1872, komma så väl dessa stater med nuvarande personalens afgång som ock,
vid det förhållande att öfverflyttning till invalidstat sker uteslutande från desamma,
invalidstaten småningom att upphöra. Det bör ock anmärkas att de å
invalidstat intagne, hvilka derjemte åtnjuta pension, icke uppbära sådan enligt de
af Eders Kong!. Maj:t med Riksdagen år 1876 faststälda förbättrade pensioneringsgrunder
— från hvilken förmåns åtnjutande de äro genom Kongl. kungörelsen den
24 November 1876 och reglementet för pensionering af flottans och lotsverkets
gemenskap den 31 Oktober 1879 uttryckligen undantagna — utan att denna
pension utgår med lägre belopp enligt äldre bestämmelser. Då nu denna invalidstat
lärer kunna anses hafva tillkommit med hufvudsakligt afseende å det
otillräckliga gratial eller pensionsbelopp, hvilket på den tiden utgick från
Amiralitetskrigsmanskassan till i fråga varande personal och sålunda synes kunna
betraktas såsom ett slags fyllnadspension, torde med hänsyn härtill och då, såsom
ofvan är anmärkt, timmermans- och handtverksstaterna komma efter nu
varande personals afgång att upphöra, lämpligast vara att de för i fråga
varande invalidstat erforderliga medel, hvilka utgå med högst 9,030 kronor, för
framtiden anvisas på det anslag, hvarmed pensioneringen af flottans och lotsverkets
gemenskap i allmänhet bestrides eller det å nionde hufvudtiteln i
sådant afseende uppförda förslagsanslag, hvarom jag här nedan under rubriken
pensionering torde få göra särskild underdånig framställning.

Vidare och hvad angår pensioner åt i kronans tjenst skadade, så förekommer
härvid att i 36 § i nådiga reglementet för kronoarbetskåren den 8 Augusti
1842 stadgats att kronoarbetskarl, som under arbetet skadats så svårt att lian
derigenom blifver oförmögen att sig sjelf försörja, skall tilläggas nödigt understöd
af allmänna medel, om skadan tillkommit i kronans tjenst. I sammanhang
med bestämmande af årligt understöd åt en skadad kronoarbetskarl fann
Kongl. Maj:t, i nådigt bref den 19 November 1845, godt tillåta att år -

Bil. No å a, till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

ligt underhåll eller pension för i flottans arbete skadad kronoarbetskarl finge
af Förvaltningen af sjöärendena bestämmas samt utgå af flottans medel efter de
i reglementet för Amiralitetskrigsmanskassan stadgade grunder för pensioneringen
af i enahanda belägenhet varande personer af flottans gemenskap. Beloppet af
de medel, som under år 1880 beräknats utgå till kronoarbetskarlar, hvilka blifvit
skadade i arbete för flottan och hvilka medel utbetalas af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, utgör, enligt hvad inkomne upplysningar gifva vid
handen, nu mera efter inträffad afgång bland dessa underhållstagare ej mer än
högst 76 kr. 50 öre. Under eu längre följd af år har någon kronoarbetskarl icke
användts vid varfsarbetena och det lärer väl icke heller, åtminstone under vanliga
förhållanden, i fråga komma att för sådan tjenst taga dem i anspråk.
Då, under antagande häraf, i fråga varande utgift sålunda icke vidare eger det
nära sammanhang med öfriga utgifter för flottans nybyggnad och underhåll
som tillförene, men densamma likväl är för obetydlig att i Biksstaten särskildt
uppföras samt dessutom kommer att så småningom upphöra, synes den lämpligen
kunna för framtiden bestridas af det å 5:te hufvudtiteln uppförda anslag
till extra utgifter.

Enahanda är förhållandet med det till indragningsstaten vid Göteborgs f. d.
depöt utgående belopp. Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 14 December
1869 beslutat att Nya Yarfvet vid Göteborg skulle tills vidare få användas till
afhjelpande af behofvet utaf större utrymme för fångar, samt derefter i beslut
den 20 Maj 1870 meddelat närmare föreskrifter angående upplösning af flottans
depöt derstädes, så anmäldes af Förvaltningen af sjöärendena ett af befälhafvaren
vid dåvarande skärgårdsartilleriets station uppgjordt förslag till indragningsstat
för den del af personalen vid depöten, hvilken, såsom på ordinarie
stat anstäld, ej ansåges kunna vid depötens upphörande afskedas eller
till tjenstgöring*vid flottans station i Stockholm kommenderas; och föreskref Eders
Kongl. Maj:t den 3 Mars 1871, beträffande den till timmermans- och handtverksstaten
hörande personal, hvilken icke ansågs vara ovilkorligen berättigad att blifva vid
innehafvande löneförmåner bibehållen, att vissa af dessa löntagare, hvilka uppnått
den för erhållande af pension föreskrifna ålder och tjenstetid, skulle ur
kronans tjenst entledigas; hvaremot, i betraktande af billigheten deraf att öfrige
personer vid samma stat, hvilka dels ej uppnått pensionsåldern, dels icke voro
delegare i Amiralitetskrigsmanskassan och följaktligen icke berättigade till pension,
erhölle någon ersättning, desse tillädes sådan ersättning, lämpad efter
deras ålder och den tid de varit i kronans tjenst, dock med skyldighet att
under den tid ersättningen utginge göra den tjenst för sjöförsvarets räkning,
som vid förefallande behof kunde vara dem föreskrifven. Beloppet af aflöningen
enligt denna indragningsstat är i underhållsstaten för år 1880 beräknad
till 505 kronor 60 öre, och torde, i öfverensstämmelse med hvad ofvan

Bil. N-.o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 4880. 13

är föreslaget i afseende å medel till i kronans tjenst skadade kronoarbetskarlar,
för i fråga varande ändamål erforderliga utgifter för framtiden lämpligen kunna
utgå af hufvudtitelns anslag till extra utgifter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då de ifrågasatta öfverflyttningarna
från anslaget till flottans nybyggnad och underhåll icke lära böra
föranleda någon nedsättning i anslagets nuvarande väl behöfliga belopp, har
jag under denna anslagstitel att hemställa det Eders Kongl. Maj:t täcktes

dels föreskrifva att såväl från flottans medel utgående understöd åt kronoarbetskarlar,
skadade i arbete för flottans behof, som ock kostnaderne för den
å indragningsstat uppförda timmermans- och handtverkspersonalen vid Göteborgs
f. d. depot skola från och med år 1881 bestridas af det å femte hufvudtiteln
uppförda anslag till extra utgifter;

dels ock föreslå Riksdagen att upptaga anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll sålunda:

flottans nybyggnad och underhåll (derunder för polisbevakning vid Carlskrona
station 22,100 kronor) reservationsanslag......................... 1,078,800: —

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstaltema.

6. I öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts, på föredragning af
Chefen för Kongl. Finansdepartementet, den 31 December sistlidne år och denna
dag fattade beslut, skulle till Riksdagen hemställas, att anslaget till lots- och
fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna må beräknas sålunda:

Anvisning i kontant, reservationsanslag ................................ Kr. 1,000,000: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter ............................................................................ » 405: —

Ersättningar...................................................................... )> 4: —

Summa Kr. 1,000,409: —
eller 51 kronor mindre än hvartill detta anslag är i riksstaten för år 1880
upptaget; och lärer derjemte böra förutsättas att de å inkomsttiteln »Fyr- och
båkmedel» uppkommande öfverskott fortfarande må, såsom hittills, få för de
med anslaget afsedda ändamål användas.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

7. Stadsfullmäktige i Strömstad hafva, efter anmälan af åtskilliga rederier
derstädes, uti en af magistraten förordad, af Eders Kongl. Maj:ts Befallnings -

14 Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. JP>''op. N:o 1, om Statsverket 1880.

hafvande i Göteborgs och Bohus län insänd underdånig skrift anhållit om beredande
af statsanslag för inrättande af en navigationsskola i nämnde stad, för
hvilken skola de vore villige att bekosta nödig lokal; och hafva fullmäktige till
stöd för denna anhållan anfört att, enligt uppgift, å de flesta af de 98 fartyg,
hvilka vore hemmahörande i Strömstads tullkammaredistrikt, befälet för närvarande
fördes af personer, som jemlik! Eders Kong], Maj:ts nådiga förordning den
22 November 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg, dertill saknade
behörighet; att, då en stor del af Bohusläns kustbefolkning egnade sig åt sjön
och sjömän från denna trakt vore eftersökta äfven på andra håll, en dylik skola
skulle vara nyttig icke allenast för denna kust och dess rederirörelse utan
äfven för öfriga delar af riket genom den tillgång på navigatörer, från barndomen
vana vid sjön, som derigenom bereddes; att navigationsskolan i Göteborg
bäst lämpade sig för den sydliga delen af Bohusläns kust och i öfrig!
af mången icke kunde besökas i följd af de dryga lefnadskostnaderna på
platsen, hvartill komme att i många fall sjömän från norra delen af länet icke
kunnat erhålla plats vid nämnda skola utan nödgats antingen afstå från den
tilltänkta kursen eller söka plats vid Malmö eller annan aflägsen navigationsskola.

Öfver denna framställning hafva Direktionen öfver navigationsskolan i Göteborg,
Inspektören för navigationsskolorna i riket, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län samt slutligen Marinförvaltningen
afgifvit infordrade underdåniga yttranden. Samtliga dessa myndigheter hafva
tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen, dervid hufvudsakligen anförts,
att till följd af de senare årens tryckta konjunkturer elevantalet vid Göteborgs
navigationsskola visserligen under de två nästförflutna åren något minskats, men
att med förbättrade sjöfartsförhållanden och till följd af tillämpningen af ofvanberörda
nådiga förordning angående befälet å svenska handelsfartyg, antalet
inträdessökande derstädes utan tvifvel skall blifva så stort, att såsom förut inträffat
en del af dem måste tillbakavisas, isynnerhet som Eders Kongl. Maj:t
i nådigt bref den 31 Maj 1878, jemte det Göteborgs stad funnits icke kunna
tillförbindas att anskaffa erforderligt utrymme för dervarande navigationsskola
utöfver hvad nuvarande lokal erbjöde, bestämt visst elevantal, afpassadt efter
lokalens utrymme, utöfver hvilket elever tills vidare icke finge i samma skola
intagas. På grund häraf och då på rikets vestkust funnes endast denna navigatiensskola,
under det att i städer på östra kusten vore inrättade icke mindre
än sju sådana skolor, syntes det väl behöflig! att å vestkusten inrättades ytterligare
en navigationsskola, för hvilken, enligt myndigheternas samstämmiga mening,
lämpligaste platsen vore Strömstad. I öfverensstämmelse härmed har
Marinförvaltningen hemställt, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, under vilkor att
stadsfullmäktige i Strömstad, på sätt de förklarat sig villige, uppläte erforderlig

Bil. No 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop.No 1, om Statsverket 1880. 15

lokal, till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning om anvisande
från ock med år 1881 af ett årligt anslag af statsmedel till belopp af 5,650
kronor för inrättande och underhållande af en navigationsskola i Strömstad,
med lika stor lärarepersonal, som för närvarande finnes anstäld vid hvardera af
navigationsskolorna i Kalmar, Vestervik, Visby och Gefle.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och då handelssjöfarten, hvilken
ensamt hvad den utrikes beträffar enligt konsulatberättelserna för åren 1873
—1877 inbringade bruttofrakter till i medeltal nära 35 millioner kronor årligen,
lärer böra anses såsom en af Sveriges vigtigare näringsgrenar, som af staten
bör åtnjuta allt det stöd, densamma utan men för andra lika vigtiga intressen
kan lemnas; — då det begränsade utrymmet i Göteborgs navigationsskola, den
enda å rikets vestra kust med dess, särskildt hvad Bohuslän beträffar, till stor
del sjöfartsidkande befolkning, föranledt Eders Kong! Maj:t att genom nådigt beslut
den 31 Maj 1878 bestämma högsta elevantalet i nämnda skola till 170; —
samt då de, som begagna sig af navigationsskoleundervisningen, till största delen
äro mindre bemedlade personer, hvilka följaktligen hafva svårt att bestrida de
kostnader, som med vistandet vid mera aflägsna skolor äro förenade, äfven om
dessa skolor skulle utan tillökning af nu befintliga lärarekrafter kunna bereda
undervisning åt ett större antal elever än under de senaste åren derstädes
varit antagna, hvilket dock icke — helst antalet inträdessökande, till följd af
de skärpta fordringarne, för att kunna vinna behörighet att å fartyg föra befäl,
torde böra antagas komma att ökas — kan anses vara fallet, så lärer behofvet
af den ifrågasatta nya skolan få anses till fullo ådagalagdt. Som densamma
emellertid icke lärer behöfva afses för högre elevantal än 40 i navigationsafdelningen,
bör densamma, på sätt Marinförvaltningen hemställt, blifva i afseende
å lärarepersonalen likstäld med navigationsskolorna i Gefle, Kalmar, Vestervik
och Visby, och alltså erhålla en föreståndare och två lärare.

.Tåg hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
att, för inrättande af en navigationsskola i Strömstad, Riksdagen må,
under vilkor det staden på egen bekostnad anskaffar och framgent underhåller
de för samma skola erforderliga hus och byggnader, förhöja anslaget »Undervisningsanstalter
för sjöfart» från 102,000 kronor till 107,650 kronor eller med
5,650 kronor.

8. Beträffande alla de ordinarie anslag som i Riksstaten för innevarande
år finnas under femte hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit särskildt
omnämnda, har jag icke att för år 1881 föreslå annan förändring än i afseende
å förslagsanslaget

Bil. No 4 a, till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Skrifmaterialier och expenser, red in. m.,

hvilket för jemnande af luifvudtitelns slutsumma torde böra höjas från
45,857 kronor 2 öre till 46,412 kronor eller med 554 kronor 98 öre.

Om de sålunda af mig gjorda framställningar bifallas skulle förhöjningen

på ordinarie stat blifva.......................................................... kronor 6,204: 98.

Om härtill lägges femte hufvudtitelns slutsumma enligt

gällande riksstat ............................................................ » 5,172,000: —

men från den genom berörde sammanläggning erhållna

summan ........................................................................... » 5,178,204: 98.

afdroges här ofvan angifna minskningar i anslaget för båts mansindelningen.

........................................ 3,153: 98.

samt i anslaget till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna ..................... 51: — ^ 3 204- 98

så erhålles det belopp » 5,175,000: —

hvartill femte hufvudtitelns ordinarie anslag skulle för år 1881 uppgå.»

Extra ordinarie anslag.

I fråga om de anslag på extra stat, som utöfver de ofvan omförmälda

50,000 kronor för löneregleringens genomförande kunde erfordras, yttrade
Departementschefen:

»De extra ordinarie anslag, om hvilkas anvisande framställningar från
Flottans stationer inkommit och hvilka Marinförvaltningen ansett böra vid nu
instundande Riksdag tillgodoses äro följande:

Carlskrona station:

För anskaffande af ett nytt bogserångfartyg ................................. kr. 35,000,

Till arbetsmaskiner i verkstäderna........................... » 32,000,

För anskaffande af en svängbro af jern i stället för den nuvarande
vestra vindbryggan å varfvet.................................... » 48,100,

Transport kr. 115,100.

Bil. N:o 4 a, Ull Kongl. May.U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Stockholms station:

Transport kr. 115,100,

För uppförande af en gjuteribyggnad å galérvarfvet .................. » 46,000,

För muddring utanför dockan och galérvarfvet samt söder om

Skepps- och vester om Kastellholmen.................................... » 25,000,

hvarjemte Marinförvaltningen för egen del ansett särskilda
anslag erforderliga till fyllande af nedan nämnda behof,
nemligen:

För kompletterande af sjöbefästningarnes vid Carlskrona inven -

tarier m. m.................................................................................. » 192,000,

Till artillerimateriel och handvapen ................................................ » 802,000,

För skjutförsök och inskjutning af kanoner med inberäkning af

5,000 kronor, som af Varfschefen i Carlskrona begärts ... » 35,000,

För anskaffning af en flyttbar kanonkran för Carlskrona stations

varf............................................>................................................... b 6,000,

För omarbetning af krut .................................................................. » 30,000,

För minväsendet ................................................................................. » 120,000.

Summa kr. 1,371,100.

De flesta sålunda anmälda behof äro otvifvelaktigt af beskaffenhet, att
de ju förr desto hellre böra tillgodoses, hvartill kommer behofvet af medel
till ny fartygsmateriel; och jag skulle vid sådant förhållande icke kunna underlåta
att vid detta tillfälle tillstyrka framställning till Riksdagen om anvisande
af betydligare anslag å extra stat derest icke, i följd af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga befallning i anledning af Chefens för Finansdepartementet yttrande
till protokollet öfver landtförsvarsärenden den 12 December sistlidne år, det
ålåge mig tillse att, så vidt möjligt, anslagsfordringarna beräknades till det
belopp som i 1880 års riksstat är för femte hufvudtiteln anvisadt. Med
hänsyn till denna nådiga befallning och då inom nämnda belopp icke skulle
kunna upptagas medel till fartygsbyggnader utan att alla eller nästan alla
ofvan uppräknade arbeten och anskaffningar undanskötes, hvilket jag icke kan
tillstyrka, torde endast följande anvisningar, hvilkas sammanlagda summa tillika
med de ordinarie anslagen under femte hufvudtiteln icke öfverskrider denna
liutvudtitels slutsumma för år 1880, böra hos Riksdagen begäras, nemligen:

9. Till arbetsmaskiner i verkstäderna vid flottans varf i Carlskrona.
Af Yarfschefen vid Carlskrona station har anmälts behofvet vid verkstäderna
å varfvet derstädes af maskiner, för Indika, enligt specifik förteckning, kost Bih.

till Bi/csd. Prof. 1880. 7 Samt. 1 Afd. 3

Bil. N:o 4 a, till KongL Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

naden beräknats till 32,000 kronor; dervid nämnde chef, under åberopande
att en del af dessa maskiner vore afsedda att ersätta sådana, som under 30
till 40 år varit nästan dagligen använda, framhållit att i fråga varande anskaffning
vore oundgängligen nödvändig derest varfvets arbeten skulle kunna
på ett ekonomiskt sätt bedrifvas. Framställningen har af Marinförvaltningen
tillstyrkts, och äfven jag anser, på grund af hvad Yarfschefen sålunda anfört,
det vara af synnerlig vigt att nu tillgodose i fråga varande behof, i följd
hvaraf jag, i öfverensstämmelse med hvad Förvaltningen jemväl föreslagit,
hemställer att till arbetsmaskiner för stationens verkstäder må af Riksdagen
begäras ett anslag af 32,000 kronor.

10. Muddring vid Stockholms station. För detta ändamål har Yarfschefen
vid stationen anmält behofvet af ett extra anslag, stort 25,000 kronor.

Stränderna så väl vid galérvarfvet, som rundt om hela Skeppsholmen vore
nemligen starkt uppgrundade och i stort behof af upprensning. Dockans å
galérvarfvet porttröskel läge 23,5 fot och porttomtens botten 24,5 fot under
medelvattenstånd, men utanför porttomten vore minsta djupet endast 13 och
medeldjupet 16,5 fot. Det vore derföre alldeles nödvändigt att derstädes verkställa
muddring icke allenast för att möjliggöra intagande i dockan af mera
djupgående fartyg, utan äfven för att förekomma det lera och dy runne in på
porttomtens botten, hvithet försvårade dockportarnes öppnande. Till afhjelpande
af dessa olägenheter borde muddring utanför dockans porttomt verkställas till
större djup än 24,5 fot och fortgå till 30 fots djup närmast utanför dockan,
hvarför kostnaden beräknades till 8,000 kronor, hvilket belopp i främsta rummet
ansåges nödvändigt att få anvisadt.

Utanför den nybyggda kajen vid galérvarfvet, utgörande en sträcka af
ungefär 800 fot från docköppningen, vore vattendjupet på 10 ä 15 fots afstånd
från kajen minst 4 och högst 14.5 fot, hvarföre derstädes erfordrades
muddring, ehuru till mindre djup än vid dockan, eller till 18 ä 20 fot, hvarför
kostnaden beräknades till 19,200 kronor.

Söder om Skeppsholmen och vester om Kastellholmen å en strandlängd,
utgörande på förra stället 700 fot och på det senare 650 fot, erfordrades äfvenledes
muddring. Om dessa stränder skulle blifva tillgängliga för fartyg
med endast 8 ä 10 fots djupgående, behöfde omkring 300 kubikstänger dy
derstädes uppmuddras sedan flera sänkta fartygs vrak blifvit upptagna, för h vilka
arbeten kostnaden beräknades till 12,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för de i fråga varande muddringsarbetena utgjorde
således 39,200 kronor. Men då muddringen utanför den nya kajen
vid galérvarfvet samt vid Skepps- och Kastellholmarne, beräknad till en kostnad
af 31,200 kronor, icke vore till hela sin utsträckning af samma tvingande
natur, som utanför dockan, så ansåge Yarfschefen sistnämnda belopp nu kunna

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Btatsverket 1880.

begränsas till 17,000 kronor och följaktligen, med tillägg af 8,000 kronor för
utförande af muddringsarbetena utanför dockan, i det hela 25,000 kronor erfordras;
och hemställer Marinförvaltningen att för ändamålet måtte äskas ett
extra statsanslag till sistnämnda belopp.

Upprensning utanför dockan å galérvarfvet anser äfven jag vara af tvingande
behof påkallad och det öfriga nu föreslagna muddringsarbetet-bör desto hellre
i samband dermed utföras, som mudderverk här i staden icke, enligt hvad anmäldt
blifvit, finnes att ens för kortare tid fä hyra samt följaktligen det flottan tillhöriga
i Carlskrona förlagda måste för ändamålet hit transporteras, hvithet åter icke
skulle vara med god hushållning förenligt, så vida ej detsamma finge åtminstone
under största delen af året härstädes tillgodogöras. Med hänsyn jemväl
till den vigt som upprensning af i fråga varande vattenområde, på sätt
vid flera tillfällen framhållits, eger ur sanitär synpunkt, finner jag mig lika
med Marinförvaltningen böra hemställa, att af Riksdagen måtte begäras ett anslag
af 25,000 kronor för utförande af muddringsarbeten vid Stockholms station.

11. Artillerimateriel. De behof, för hvilkas fyllande Marinförvaltningen
nu hemstält att ofvan anmälda 802,000 kronor måtte af Riksdagen begäras,
äro följande:

i 1		Kronor. s	öre.
7 st. 5",63 (16 c.m.) kanoner ä ........ 7 » d:o d:o lavetter ä.........	kr. 11.000 » 7,000	77.000 49.000	—	\|till Kungsholmen.
4 » 4",i (12 c.m.) kanoner ä......... 4 » d:o d:o lavetter å .........	» 5,300 » 2,500	21,200 10,000	—	> till Hästholmen.
17 » 3//,24 kanoner ä..........................	» 650	11,050 20,400	_	>till Kungsholmen. ,
17 » d:o lavetter ä...........................	» 1,200	—
1 » 4",i (12 c.m.) kanon................... 1 » d:o d:o lavett...................		5,300 2,500	—	\|till Exercisskolan.;
4 » tubkanoner till 8",08 (24 c.m.) kanoner och 4 » tubkanoner till 9",24 (27 c.m) kanoner, jemte
ammunition till dessa kanoner .		4,000	—
Projektiler enligt särskild specifikation 100 st. revolvrar ä 40 kr....................	....... 4,000	362,850	—
Ammunition till d:o ...............................	....... 1,000	5,000	_
1 kanon (cirka 8,5 dec.-tums kaliber).		70,000	—	l för kanonbåten
1 lavett till d:o ......................................		45,000	—	I Edda.
Transport	683,300	—	\|

Bil N:o 4 a, till Kongl. Ma,j:ts Nåd, Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Kronor.

Transport! 683,300

1 kanon (cirka 5 dec.-tums kaliber)......................... 12,500

1 lavett till eko ......................................................... 8,000

300 st. projektiler till den större kanonen ä kr. 80

300 » d:o till den mindre d:o k » 30

2 »1 tums kulsprutor..................... k » 5,000

2 » lavetter till d:o ..................... ä » 500

Ammunition till 2 kulsprutor...................................

Artilleriinventarier......................................................

För kompletterande af skråförrådet för de vid

Carlskrona station befintliga kanoner ............

Summa

24.000

9.000

10.000

1.000
2,800

16,400

35,000

till kanonbåten
Edda

802,000 -

Innan jag öfvergår till bedömande af hvilka bland sålunda anmälda behof
må med minsta men kunna till ett kommande år uppskjutas, anser jag mig
böra något utförligare redogöra för vissa förbättringar vid den inhemska kanontillverkningen,
hvilka under det nästlidna året blifvit dels utförda dels förberedda,
och hvilka torde i viss mån utöfva inflytande på bedömandet af så
väl den nu föreliggande, som de i punkterna 12, 13 och 14 här nedan förekommande
frågor.

I utlandet och särskildt hos firmorna Armstrong & Comp. i England och
Krapp i Tyskland gjorda försök hafva ådagalagt att, om krutkammarens storlek
och loppets längd ökades samt fullt passande krut användes, kunde för
hvarje kaliberstorlek projektilen gifvas betydligt större initialhastighet och till
följd deraf åstadkommas betydligt större verkan, utan att frestningen på kanonen
derigenom tilltoge. Försök i detta hänseende borde derföre äfven hos
oss göras, hvarföre ock Marinförvaltningen den 24 Januari sistlidne år till Eders
Kongl. Maj:t inkom med begäran att bland annat tillverkningen af tre vid
Finspongs styckebruk redan bestälda 4". 1 (12 c.m.) kanoner finge utföras efter
en i öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder uppgjord ritning. Marinförvaltningen
anbefaldes den 29 i samma månad att, till vinnande af nödig erfarenhet,
låta tillverka och pröfva eu bland nyss omförmälda kanoner efter
vissa i sådant hänseende gifna bestämmelser, hvarefter och sedan rapport om
försöken inkommit, föreskrift skulle lemnas angående tillverkningen af de båda
öfriga. Af den på grund häraf ingifna rapporten framgick, att den med förstorad
krutkammare försedda, förlängda 4"l (12 c.m.) kanonen, med begag -

Bil. No 4 a, till Kongl. Majds Nåd. Pr ap. No 1, ovi Statsverket 1880. 21

ilande af den såsom tjenligast befinna krutsorten och laddningsvigten samt något
ökad projektilvigt, gifvit en initialhastighet och ett magasinera^ arbete, som
hvad den förra anginge med omkring 20 procent och i senare afseendet med
omkring 40 procent öfverstege hvad som erhållits med den äldre 4".l (12 c.m.)
kanonen, utan att det tillåtna maximigastrycket af 2,000 atmosferer öfverskridits;
på grund af hvilket fördelaktiga resultat föreskrift lemnades att äfven de
återstående båda kanonerna skulle tillverkas efter den ritning, som efter de
gjorda försöken blifvit faststäld.

Oaktadt de fördelaktiga resultat dessa försök gifvit kan det likväl befaras
att, vare sig till följd af möjlig ojemnhet hos krutet eller på grund af andra
omständigheter, maximigastrycket kan öfverskridas. Vid sådant förhållande
och då med afseende fästadt derpå att, särskildt hvad skeppskanoner beträffar,
det måste vara af synnerlig vigt att erhålla de inom vissa gränser
lättaste kanoner, hvarmed afsedd effekt kan åstadkommas, eller med andra
ord att dertill begagna det starkaste kanonmaterial, som står till buds, om
ock kanonerna derigenom falla sig något dyrare, har, i sammanhang med införandet
hos flottans artilleri af nämnde förbättrade kanonkonstruktion, fråga
uppstått huruvida icke nyssnämnda mål skulle kunna vinnas genom att använda
s. k. martinstål, tillverkadt inom landet efter den Terre-Noireska metoden. Sprängskjutning
med en af martinmetall tillverkad 4® :ig kanon har derföre vid Finspong
utförts efter samma program som följts vid sprängskjutning af de vid
kanonbesigtningarne förekommande kontrollpjeserna af kanontackjern, med hvilkas
dimensioner martinmetallkanonens äfvenledes fullkomligt öfverensstämde. Dervid
visade sig att, under det endast eu af de många 4 a liga kontrollpjeserna af
kanontackjern, som under de senaste 10 åren vid Finspong sprängskjutits, uthärdat
längre än 219 skott med högst 6,47 Urs laddning, och denne ende
sprungit i 220:de skottet eller det andra med denna laddning, uthärdade den 4 Unga
kanonen af martinmetall 321 skott, deraf 88 med 6,47 U:s laddning innan han för
samma laddning i det 322:a skottet sprängdes; hvarjemte sistnämnde kanon
efter det 223:e skottet visade ungefärligen endast en tredjedel så stor utvidgning
i krutkammaren, som tackjernskanonen efter det 219:de.

Den vunna erfarenheten har sålunda ej mindre bekräftat att kanoner med
förstorad krutkammare och förlängdt kanallopp kunna göras betydligt kraftigare
än de som hittills hos oss tillverkats, utan att frestningen å godset blifver
större, än ock att skäl finnes för det antagandet att kanontillverkning kan
inom landet åstadkommas, åtminstone i fråga om mindre kalibrar, af ett material
som är betydligt starkare än kanontackjernet. Om vidare i betraktande
tages att den artilleristiska kraften hos våra äldre tackjernskanoner i
förhållande till kanoner af motsvarande kalibrar i andra länder är ganska
tillfredsställande, så bör på goda grunder kunna dragas den slutsatsen att

Bil. N:o 4 a, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

vi, genom att tillverka flottans kanoner efter den förbättrade kanonkonstruktionen
samt, ehuru de visserligen torde blifva något dyrare, åtminstone
skeppskanonerna af martin-metall, böra kunna utan att vända oss till utlandet
erhålla kanoner, åtminstone af mindre kalibrar, hvilka i alla afseenden äro
jemförliga med de bästa kanoner af motsvarande kalibrar i andra länder.
Vid sådant förhållande synes det mig angeläget att vid anskaffandet af nu

1 fråga varande lör fästningarne och exercisskolan afsedda kanoner, som alla
äro af dylika kalibrar, den sålunda vunna erfarenheten bör, så vidt ske kan,
tillgodogöras ej blott med afseende å konstruktionen utan äfven i fråga om
materialet, och torde dessa kanoner efter hand som de blifva färdiga böra
sättas å fartygen i utbyte mot deras motsvarande kanoner af äldre konstruktion
och större tyngd, hvilken senare då fråga är om kanonernas användande
å fasta platser i land är af jemförelsevis mindre betydelse.

Då det emellertid, till vinnande af ännu större visshet i fråga om de afsedda
fördelarne, kan vara skäl att för närvarande inskränka anskaffningen till
endast det ena af de erforderliga smärre kanonslagen, nemligen 4",i (12 c.m.)
kanonerna, såsom det till antalet minsta, och hvilket kanonslag till konstruktionens
företräden redan blifvit jemfördt med de äldre tackjernskanonerna, och
medel till bekostande af den svåra kanonen jemte lavett till kanonbåten Edda
lära kunna af fartygsmaterielanslaget påräknas, så torde, hvad angår egentliga
kanoner med dithörande lavetter, medel nu höra begäras endast till anskaffning
af:

5 st. 4//,i (12 c.m.) kanoner ä förslagsvis 5,800 = 29,000
och 5 st. lavetter till d:o ä » 2,500 = 12,500.

Bland öfriga ifrågasatta anskaffningar, anser jag följande icke utan väsendtlig
olägenhet kunna undanskjutas, nemligen:

8 st. tubkanoner till 24 och 27 c.m. kanoner jemte tillhörande ammunition
(för att användas vid skjutöfningar till såväl besparande af den dyrbara
ammunitionen till de svåra kanonerna som deras bevarande) ... kronor 4,000.

2 st. entums kulsprutor med tillhörande ammunition och la -

vetter .......................................................................................... » 13,800.

granater till ofvan upptagna 5 st. 4",i (12 c.m.) kanoner, 300

till hvardera ............................................................................. » 22,500.

samt för fortsatt komplettering af skråförrådet.............................. » 15.200.

hvaremot med fyllandet af de i öfrigt anmälda behofven under denna titel torde
ännu kunna anstå. Under förutsättning af bifall härtill skulle alltså framställningen
till Riksdagen hvad beträffar medel till artillerimateriel kunna inskränkas
till 97,000 kronor, hvilket jag i underdånighet tillstyrker.

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

12. Kompletterande af sjöbefästningarnes vid, Carlskrona inventarier
m. m. De för detta ändamål erforderliga behof npptogos vid anmälan af förslaget
till reglering af utgifterna å femte hufvudtiteln för år 1880 sålunda:

En flyttbar lyftkran för svåra kanoner .............................. kronor 12,000: —

Åmmunitionsdurkars inredning................................................ » 30,500: —

Utredning.................................................................................... » 66,792: 81.

Inventarieutredning .................................................................. » 52,126: 92.

Inventarier................................................................................ » 68,389: 28.

17 st. bäddningar till 3",24 kanoner.................................... » 3,400: —

Uppläggning af kanoner......................................................... » 46,700: —

Oförutsedda utgifter.................................................................. » 590: 20.

kronor 280,499: 21.

hvarifrån dock borde afdragas återstoden af förut anvisade

medel................................................................................ » 28,499: 21.

hvarigenom således skulle för ändamålet erfordras............ kronor 252,000: —

och erinrades derjemte att i denna summa icke funnes upptagen kostnaden för
en del kanonvandringar å Kungsholmen och Vestra Hästholmen, i afseende å
hvilka arbetens utförande Marinförvaltningen genom Nådigt Bref den 15 Februari
1878 erhållit bemyndigande att utaf omhänderhafvande medel förskjuta
det derför erforderliga belopp.

På anförda skäl hemstälde jag likväl att för år 1880 endast 156,000
kronor skulle för det uppgifna ändamålet af Riksdagen begäras. Riksdagen
anvisade emellertid endast 60,000 kronor, hvadan således af de anmälda behofven
för kompletterande af nämnde sjöbefästningars inventarier m. m. ännu
återstå ouppfylda sådana till belopp af 192,000 kronor, förutom kostnaden för
berörde kanonvandringar; och har Marinförvaltningen i underdånighet hemställt,
att framställning till Riksdagen om anvisande af sistnämnda belopp måtte göras.

Då likväl de anskaffningar, för hvilka, i öfverensstämmelse med min tillstyrkan
den 8 Januari 1879, medel då ansågos ej böra begäras, torde kunna
till år 1882 uppskjutas samt utaf det i öfrigt erforderliga beloppet, 156,000
kronor, för innevarande år anvisats 60,000 kronor, hemställer jag att Eders
Kongl. Maj:t måtte af nu sammanträdande Riksdag begära anvisandet af endast
skilnaden mellan nyssnämnda båda belopp eller 96,000 kronor.

13. Omarbetning af krut. I flottans förråd finnes äldre vanligt styckekrut,
hvilket icke innehar de egenskaper, som erfordras för att vara Renligt
till kanoner af nyare konstruktion. Då emellertid detta krut kan omarbetas,
så att det blifver lämpligt för nämnda ändamål, men det icke torde
åligga Arméförvaltningen, som eljest har att tillhandahålla Flottan erforderligt
krut, att bestrida kostnaderna för ifrågavarande omarbetning, hemställer nu

24 Bil. N:o 4 a, till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, o-m Statsverket 1880.

Marinförvaltningen att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för omarbetning af förslagsvis
1,000 centner äldre krut, äska härför nödiga medel, hvilka skulle komma
att uppgå till omkring 30,000 kronor.

Den i flottans förråd befintliga mängd vanligt styckekrut utgör något öfver

14,000 centner. Behållningen åter af sådant grofkornig! krut, som bör användas
i kanoner af nyare konstruktion, dels på det kanonen må kunna utöfva
all den kraft hvaraf konstruktionen är mäktig, dels för att undvika den farliga
påföljd som användandet af det vanliga styckekrutet med dess häftiga förbränning
utöfvar på kanonen, uppgår till endast något öfver 2,800 centner eller
mindre, än som erfordras till en utredning för de flottans kanoner, hvartill det
är afsedt. Vid sådant förhållande och enär, enligt uppgift från Arméförvaltningen
i skrifvelse den 16 Maj 1877, den största qvantitet krigskrut, som med nu varande
arbetsmetoder kan årligen tillverkas vid de i gång varande krutbruken vid
Torsebro och Åker, endast utgör omkring 1,000 centner på hvardera stället,
är angeläget att, till undvikande af att vid hastigt påkommande behof nödgas

införskrifva större mängd Renligt krut från utlandet, omarbeta åtminstone en

del af det befintliga äldre krutet, för att detsamma må blifva användbart för
de förbättrade kanonkonstruktionerna; och tillstyrker jag följaktligen att, i
enlighet med hvad Marinförvaltningen hemställt, anslag för ändamålet måtte af
Riksdagen begäras till belopp af 30,000 kronor.

14. Skjutförsök och inskjutning af kanoner. Marinförvaltningen har,
såsom ofvan är uppgifvet, hemställt att för detta ändamål måtte hos Riksdagen
begäras ett belopp af 35,000 kronor, hvaruti inberäknats 5,000 kronor, som
Yarfschefen vid Carlskrona station ansett erforderliga för försök till förbättrande
af lavettkonstruktioner.

Med åberopande af mitt yttrande under 11.de punkten här ofvan i fråga

om pågående försök att få till stånd en inhemsk tillverkning åtminstone af

lättare kanoner, som vore fullt jemförliga med de bästa utländska af motsvarande
kaliber, får jag, med hänsyn till behofvet af medel för så väl vidare
skjutförsök med nya, som för fortsatt inskjutning af redan^befintliga kanoner
tillstyrka att anslag må för ändamålet af Riksdagen begäras. Då emellertid
de af Yarfschefen i Carlskrona begärda 5,000 kronor för förbättrande af lavettkonstruktioner
lära kunna, om de finnas af ovilkorligt behof påkallade, utgå
af tillgängliga medel, så kan den af Marinförvaltningen begärda summan nedsättas
till 30,000 kronor, om hvilkas anvisande framställning alltså torde böra
hos Riksdagen göras.

15. Minväsendet. För detta ändamål begärde Eders Kongl. Maj:t af
nästlidna års Riksdag ett belopp af 200,000 kronor, hvarutaf beräknades 134,967
kronor 50 öre till komplettering af minmaterielen för spärrande af inloppen
till Carlskrona, 19,885 kronor 75 öre för aflönande af den för vårdande, skötande -

Bil. No 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No /, om Statsverket 1880. 25

tande ombord ocli tillverkning af Wliiteheadska minor erforderliga personal och
45,146 kronor 75 öre för att kunna påbörja tillverkning vid flottans station
härstädes af dylika minor. Med hänseende till angelägenheten att för den
närmaste framtiden sä mycket som möjligt inskränka utgifterna beviljade emellertid
Riksdagen endast 150,000 kronor eller ungefärligen det belopp, som
för de två förstnämnda ändamålen ansetts erforderligt.

Marinförvaltningen har nu hemstält om ett extra anslag för år 1881 af

120,000 kronor nemligen: till anskaffning på förhand af viss materiel för
aptering af privata ångslupar till förande af stångminor 36,800 kronor, till
två stycken elektriska lysapparater 30,000 kronor, samt för minförsök och minvapnets
utveckling i öfrigt 53,200 kronor.

Med afseende å anskaffningen af materiel för privata ångslupars aptering
till förande af stångminor inhemtas af Marinförvaltningens ofvan åberopade
skrifvelse i ämnet: att, sedan erforderliga medel blifvit den 8 November 1878
anvisade för anställande af försök i berörda hänseende, Yarfschefen vid flottans
härvarande station fått sig anförtrodt dels att låta uppgöra förslag till aptering
af härstädes trafikerande privata ångslupar till förande af stångminor och att i
sådant afseende verkställa försök med en dylik ångslup, dels ock att inlemna
uppgift å den för apteringen erforderliga kostnad och tid äfvensom förslag
öfver materiel, som ansåges behöfva hållas i förråd, jemte kostnaden för densamma;
att vid de försök, som i följd häraf blifvit anstälda, befunnits, att den
dervid använda apteringsmetoden vore lämplig och ändamålsenlig samt att ångslupens
hållbarhet vid sprängning af minor, laddade med 30 skålp. bomullskrut
visat sig fullt tillfredsställande; samt att kostnaden för apteringen utgjorde
för hvarje båt 3,225 kronor, hvarutaf erfordrades 1,840 kronor till anskaffning
på förhand af sådana effekter, för hvilkas förfärdigande jemförelsevis längre tid
kräfdes; och har Marinförvaltningen på grund häraf föreslagit att materiel för
privata ångslupars aptering till förande af stångminor måtte till den utsträckning
ofvan blifvit angifven anskaffas för att i förråd hållas för 20 sådana ångslupar.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, anser jag mig böra tillstyrka
att ett belopp af 36,800 kronor måtte för detta ändamål få inberäknas i det
anslag, som af innevarande års Riksdag bör för minväsendet begäras.

Beträffande derefter Marinförvaltningens hemställan om beredande af medel
till anskaffning af de föreslagna elektriska lysapparaterna till användande vid
minspärrningar, så finner jag mig, vid det förhållande att endast 2:ne sådana
apparater för närvarande finnas, under det att minmateriel är anskaffad till
fem dylika spärrningar, äfven dertill böra förorda bifall.

Hvad vidare angår framställningen om beviljande af 53,200 kronor för
minförsök och minvapnets utveckling, så enär dermed hufvudsakligen afses påBih.
till Itihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 4

Bil. N-.o 4 a, till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

"börjandet af tillverkning härstädes af Whiteheads sjelfgående minor, hvithet de
vid senaste Riksdag anvisade medel icke medgifvit, får jag dertill lemna mitt
tillstyrkande.

Slutligen för jag, under åberopande af min framställning vid l:a punkten i
fråga om minpersonalens qvarstående tills vidare å extra stat, hemställa, att för
ändamålet måtte få beräknas ett belopp af 19,885 kronor 75 öre.

För minväsendet erfordras sålunda inalles 139,885 kronor 75 öre eller
i rundt tal 140,000 kronor; och hemställer jag alltså, att Eders Kongl.
Maj:t ville af Riksdagen äska ett extra anslag för detta ändamål af 140,000
kronor.

Eu jemförelse mellan förevarande hufvudtitel, sådan den finnes i 1880
års riksstat upptagen och sådan den af mig nu är föreslagen, utfaller på följande
sätt:

1880. 1881.

ordinarie anslag 5,172^000: — 5,175^000? — således ökning kr. 3,000: —
extra » 503,000: — 500,000: — d minskning » 3,000: —

Summa kr. 5,675,000: — 5,675,000: —

Pensionering.

Under åberopande af mitt yttrande under punkten 5 härofvan angående
utgifterna för Invalidstaten, hemställer jag i underdånighet det Eders Kongl.
Maj:t måtte begära Riksdagens medgifvande att de pensioner, hvardera å
210 kronor, till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna
äro vid öfverflyttning till invalidstat inom ett antal af 40 vid Carlskrona och
3 vid Stockholms station berättigade, måtte från och med år 1881 få utgå af
det under riksstatens Nionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering
af flottans och lotsverkets gemenskap. Visserligen skulle i händelse af bifall
härtill detta anslag antagligen komma att öfverskridas, men någon förhöjning
deri anser jag likväl nu icke böra ifrågasättas, helst, såsom nu är förhållandet,
det å samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensionering af flottans
befäl och underbefäl med vederlikar torde lemna fullt motsvarande öfverskott.»

Bil. N:o 4 a, till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Uppå tillstyrkan af Statsrådets Ofrige ledamöter behagade
Hans Maj:t Konungen till alla delar i nåder bifalla
hvad nu i afseende å regleringen af Femte hufvudtiteln
oeli i öfrigt för sjöförsvarets behof blifvit af Departementschefen
i underdånighet hemstäldt; och skulle utdrag
af protokollet öfver hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutat
Finansdepartementet meddelas, för att läggas till grund vid
författandet af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om statsverkets
tillstånd och behof, i hvad den afsåge Femte hufvudtiteln
och sjöförsvaret.

In fidem protocolli
L. Th. Neijber.

Bil. N:« 4 b, till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.

Utdrag af protokollet öfver Sjöförsvar särenden, hcdlet inför
Hans Majd Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 31 December 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Alalmström.

8:o.

Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anförde härefter:

»Den 16 Juni sistlidne år afled härstädes Kommendören i Kongl. flottans
reserv, ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Axel Adlersparre. Enligt
mig i afskrift delgifvet instrument öfver förrättad afvittring och skifte i boet utgjorde
behållne tillgångarne deri 18,086 kronor 98 öre till fördelning emellan
enkan Karin Sophie Adlersparre, född Friherrinna Leijonhufvud, och fem barn,
alla från ett föregående äktenskap, nemligen tre söner, af hvilka två äro omyndige,
och två döttrar. Utöfver den lott, som härvid tillskiftats enkan, och hvilken
utgått, förutom i andel i en mindre, aflägse belägen fastighet här i staden,

Bil. N:o 4 i, till Kong!. Maj ris Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

uti lösören ocli penningar till belopp af 2,577 kronor 93 öre, tillkommer henne,
enligt meddelad uppgift, tillsammans med hennes båda stjufdöttrar, af hvilka
ingendera vistas i hemmet, gratial från Amiralitetskrigsmanskassan med 750
kronor. Af ett utaf trovärdige män afgifvet intyg framgår härjemte att hon
veterligen icke eger andra tillgångar, samt att hvarken hon eller den aflidnes
efterlemnade omyndiga barn i det föregående giftet hafva att vänta eller påräkna
något arf från annat håll eller ega annan tillgång för deras uppehälle
än som kan vinnas genom eget träget arbete, försvåradt af henne nu vid nära
57 års ålder påkommen sjuklighet samt af omsorgen för de två omyndige
sönernes uppfostran och utbildning.

Under den långa tid Kommendör Adlersparre, som utnämndes till Sekundlöjtnant
i Kongl. flottan 1837, tillbragt i det allmännas tjenst, har han anlitats
i vigtiga uppdrag, till hvilka förtroendet till hans insigter och erfarenhet
kallat honom; och då han, oaktadt känd noggrannhet i vården om egna
ekonomiska angelägenheter, icke lyckats bespara medel, tillräckliga att bereda
sin efterlefvande enka eu någorlunda bekymmerfri utkomst, har jag, i betraktande
af den verksamhet Kommendör Adlersparre ej mindre i allmänt medborgerliga
värf än i flottans tjenst under sin lefnadsbana utöfvat, icke tvekat
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten
för Kommendör Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född
Friherrinna Leijonhufvud, uppföra en årlig pension af 1000 kronor att under
hennes återstående lifstid från och med år 1880 utgå; och torde, i händelse
af Nådigt bifall härtill, protokollsutdrag i ämnet få meddelas Finansdepartementet
till efterrättelse vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel.»

Till hvad Departementschefen så i ena som andra
hänseendet hemställt, tillstyrkte Statsrådets öfriga ledamöter
i underdånighet nådigt bifall.

Hvad Statsrådet uti förestående tio mål i underdånighet
hemställt och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo

Carl Silfverswärd.

Stockholm, tryckt hos K, L. Beckman, 1880.

Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af Protokoll Öfver Civilärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen, i Statsrådet å Stockholms
Slott den 2 Januari 1880.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Efter föregående beredning gemensamt med cheferne för Landtocli
Sjöförsvars-departementen föredrog Departements-chefen Herr Statsrådet
Thyselius det af utsedde komiterade den 6 Maj 1878 afgifna
betänkande rörande Sveriges offentliga kartverk jemte de i anledning
deraf inkomna utlåtanden; Och anförde föredragande Departementschefen
härvid följande:

Sedan den utredning i fråga om de officiela kartverken, som Eders
Kongl. Maj:t uppå min underdåniga tillstyrkan täcktes den 8 Januari
och den 18 Maj 1877 anbefalla, blifvit genom särskilda komiterade
verkställd och vederbörande myndigheter öfver detta komiterades betänkande
afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden, föreligger nu att
taga hela detta vidt omfattande ärende under ompröfning. Innan jag
likväl i anledning deraf afgifver mitt underdåniga yttrande utbeder jag
mig att få erinra om några af de vigtigaste momenten i samma ärendes
behandling vid föregående tillfällen.

Bill. till RUcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

Till. N:o 5 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prap. N:o 1, om Statsverket 1880.

Jag tillåter mig altså att i Eders Kongl. Maj:ts minne återkalla
hurusom, — när från slutet af 1850-talet, efter det då skedda inrättandet
af Sveriges geologiska undersökning och det ekonomiska kartverket,
i vårt land finnas, oberäknadt landtmäteriet, fyra särskildaoffentliga
institutioner för kartografiska ändamål, nämligen, utom de
båda nyssnämnda, äfven de sedan gammalt befintliga topografiska och
sjökartverken, — det efter en tids förlopp uppställdes den frågan,
huruvida kartarbetena skedde med nödig samverkan och huruvida ej
åtskilliga förändringar i afseende derå vore af behofvet påkallade. Denna
tanke uttalades äfven af Riksdagen, när han uti skrifvelse den 9 Maj
1870 anhöll, att Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning i hvad
mån de topografiska, ekonomiska och geologiska kartverken kunde med
hvarandra ställas i närmare samband, efter hvilken plan i afseende på
skalor, omfattning och utgifning dessa kartverk framgent kunde fortgå
samt i hvad mån kostnaderna derför kunde inskränkas. I anledning
häraf behagade Kongl. Maj:t den 13 Juli 1870 utse en komité, under
ordförandeskap af f. d. Statsrådet Thulstrup och bestående, jemte honom,
af dåvarande cheferne för de tre ifrågavarande kartverken samt chefen
för Statistiska Centralbyrån, hvarförutan chefen för Sjökartkontoret
fick för rådplägning tillkallas. Det infordrade underdåniga utlåtandet
afgafs den 6 Febr. 1871 och ärendet blef slutligen efter samfäld beredning
med Landtförsvars- och Sjöförsvarsdepartementens chefer den
15 December 1871 af dåvarande chefen för Civildepartementet föredraget
inför Kongl. Maj:t, som behagade på Statsrådets tillstyrkan i
nåder fastställa flera bestämmelser för kartverkens fortsatta verksamhet.

Bland dessa bestämmelser var äfven den, att det ekonomiska kartverket
i sin helhet skulle vid ingången af år 1873 ställas under styrelse
och ledning af chefen för Topografiska korpsen. Genom denna anordning
vanns den fördel, att ledningen af de båda kartverken, det topografiska
och det ekonomiska, kom i en enda mans hand, hvilket förhållande
dock i någon mån ändrades, när denna korps kort derefter
införlifvades med Generalstaben såsom en afdelning af densamma.

Att för öfrigt de anbefallda åtgärderna icke ansågos tillfyllestgörande
framgår ej allenast af Departementschefens anförande vid ärendets
behandling, utan jemväl af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 Nov.
1872 och den 5 Dec. 1873, i hvilka afdelningschefen för Generalstabens
topografiska afdelning anbefalldes att efter någon tids förlopp,
på grund af derunder vunnen erfarenhet, till Kongl. Maj:t inkomma
med underdånig framställning rörande de nya eller förändrade föreskrifter
i afseende å det ekonomiska kartverkets fortsatta bearbetande,

Bil No ,5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

som i ett eller annat afseende kunde af omständigheterna påkallas,
äfvensom deraf, att Eders Kongl. Maj:t, uppå framställning af bemälde
afdelningschef, genom nådigt bref den 21 Maj 1874, meddelat vissa nya
och förändrade föreskrifter rörande bearbetandet af det ekonomiskt-geografiska
kartverket i Norrbottens län. Beträffande de ekonomiska kartarbetena
i öfrigt hafva deremot inga förändrade föreskrifter blifvit
meddelade, dock har under fortgången af dessa kartarbeten anledning
förekommit att taga i öfvervägande, huruvida de i berörda hänseende
gällande föreskrifter äro i allo lämpliga och ändamålsenliga.

Såsom förberedande åtgärder, innan beslut i detta hänseende kunde
fattas, anbefallde Eders Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga tillstyrkan,
den 10 Januari 1876 afdelningschef en för Generalstabens topografiska
afdelning att så fort ske kunde och före den 1 Oktober samma år till
Kongl. Maj:t inkomma med dels utlåtande och utredning i fråga om
den tid, som kunde anses åtgå för fullbordande af så väl det allmänna
ekonomiska kartverket med tillhörande beskrifningar, så vidt angår de
till Svea land räknade och söder derom belägna delarne af riket, som
ock de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län, allt i
enlighet med derom gällande bestämmelser, äfvensom angående de
sannolika kostnaderna härför; dels ock i sammanhang dermed förslag
rörande de förändringar i bestämmelserna angående det allmänna ekonomiska
kartarbetet, som möjligen kunde finnas erforderliga, på det
att fullbordandet af detta arbete måtte kunna påskyndas.

Samma dag, den 10 Januari 1876, täcktes Eders Kongl. Maj:t
äfven anbefalla chefen för Generalstaben att inom den 1 nästföljande
Oktober dels låta uppgöra och till Kongl. Magt inkomma med såväl
beräkning af den tid, hvarunder den topografiska kartläggningen af
landet med undantag af Norrbottens län kunde med användande af de
krafter, som dertill voro disponibla, fulländas, som ock af det årliga
anslag, hvilket under arbetstiden erfordrades, dels äfven, enär samma
mätnings- och utgifningsskalor, hvilka inom mellersta och södra delarna
af landet begagnades, icke syntes vara för de nordligare landskapen
erforderliga, afgifva förslag, när en öfvergång borde ega rum från de
nu i allmänhet nyttjade skalorna, dels slutligen i samband med afgifvandet
af den sålunda anbefallda utredningen göra framställning angående
de förändringar i topografiska arbetenas bedrifvande, hvilka kunde leda
till påskyndande af arbetets gång.

Af de sålunda anbefallda utredningarna fullgjordes den förstnämnda
genom underdåniga memorial af afdelningschefen den 2 och 4 September
1876, och den sistnämnda genom chefens för Generalstaben

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

underdåniga memorial den 30 i samma månad, det senare åtföljdt af
ett utaf honom infordradt yttrande från nyssnämnde afdelningschef.

För den sakrika utredning, som genom dessa de båda chefernas
yttranden blifvit vunnen, är i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till
1877 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof utförligt
redogjordt, men jag anhåller ändock att här få i minnet återkalla de
vigtigaste resultaten af dessa utredningar.

I fråga om Allmänna ekonomiska kartverket, eller det för Svea land
och. Göta land afsedda, beräknar afdelningschefen att med framgent
beviljande af då anvisade årsanslag skulle, räknadt från 1876 års början,
tiden för arbetets utförande blifva 53 år och kostnaden uppgå till

4,277,000 kronor, deri ej inberäknade utgifterna för den efter vissa
bestämda mellantider nödiga revisionen af kartorna, hvilken, förslagsvis
antagen att ega rum hvart tionde år, skulle vålla en utgift af omkring
3,000,000 kronor, innan kartverket vore år 1928 afslutadt, samt sedermera1
en årskostnad af 110,000 kronor. I följd af denna utredning
fann sig afdelningschefen föranledd att uttala vissa tvifvel om kartverkets
ändamålsenlighet.

Landtbruksakademiens Förvaltningskomité förklarade med anledning
häraf uti infordradt och den 14 Oktober 1876 afgifvet underdånigt
yttrande sig böra tillstyrka, att det ekonomiska kartverket icke allenast
fortsattes utan äfven påskyndades, och att den föreslagna revisionen
fördenskull skulle inställas, intilldess hela kartverket blifvit fulländad!,
hvarefter den borde kunna åvägabringas på mindre kostsamt sätt än
föreslaget blifvit.

Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk beräknades af afdelningschefen
vara å marken afslutadt år 1887 och att efter åtskilliga
på afvittringens fortgång beroende kompletteringsarbeten och efter
kartornas utgifning kunna upplösas 1894. Hela den vid 1876 års början
återstående kostnaden uppskattades till omkring 389,000 kronor, hvaraf
erforderligt statsanslag 383,000 kronor. Ombesörjandet af revisionen
utaf detta kartverk borde öfverlemnas åt Generalstabens topografiska
afdelning.

Beträffande Topografiska kartverket gaf det underdåniga memorialet
af Generalstabens chef vid handen, att afdelningschefen vid den topografiska
afdelningen beräknat, att om kartverket skulle fortgå ända upp
till Norrbottens länegräns på samma sätt som hittills, d. v. s. med
mätskalan 1 : 50,000 och utgifning af kartor medelst koppargravyr i
1:100,000, så skulle med ett årsanslag af 75,000 kronor för arbetets utförande
erfordras 65 år, räknade från 1876 års början, och återstående

Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 5

totalkostnaden utgöra 5,075,000 kronor, hvaraf behöfligt statsanslag

4.880.000 kronor.

För att minska så väl arbetstiden som kostnaden, föreslog afdelningschefen
emellertid, att de topografiska kartorna öfver Yesterbottens,
Jemtlands och Vester-Norrlands län, norra och mellersta delarne af
Gefleborgs och Kopparbergs län samt nordligaste delen af Vermlands
län skulle efter mätning i skalan 1:100,000 utgifvas i skalan 1: 200,000,
då hela arbetstiden minskades till omkring 35 år med ett årsanslag af

75.000 kronor, eller till 25 år om detta anslag ökades till 107,000
krono]-, och blefve slutliga kostnaden 2,630,000 kronor, allt räknadt
från början af år 1876. Härtill skulle dock komma kostnaderna för
omarbetning af flera äldre kartblad, äfvensom för granskningsarbeten
öfver alla kartlagda områden.

Chefen för Generalstaben åter, som ansåg skalan 1 : 200,000 vara
altför liten för ett militäriskt kartverk, hemställde dels att af det ifrågavarande
nordliga området kustlandet efter Bottniska viken och området
utefter de större floderna och kommunikationslederna, synnerligen inåt
Jernband, skulle likasom södra Sverige uppmätas i skalan 1: 50,000, hvaremot
hela öfriga Norrland, oberäknad! Norrbottens län, kunde mätas i
1:100,000, dels ock att kartor borde utgifvas öfver hela riket i sistnämnda
skala, med undantag af Vesterbottens läns lappmarker, hvaröfver kartorna,
likasom för Norrbottens läns lappmarker, borde ega utgifningsskalan
1 : 200,000. Såsom reproduktionsmedel föreslogs heliogravyr i
stället för den hittills använda dyrare och långsammare koppargravyren.
Totalkostnaderne beräknades till 2,755,400 kronor, och ansågs arbetet
kunna afslutas under en tidrymd af 25 år med ett årsanslag af 107,000
kronor. Vid uppgörandet af denna kostnadsberäkning var dock icke
upptaget något belopp för kartläggning af Vesterbottens läns lappmarker,
hvilken kartläggning enligt förslaget skulle ske i sammanhang
med Norrbottens läns. ekonomiska kartverk.

Dessutom uttalade chefen för Generalstaben den öfvertygelsen,
att om de topografiska och ekonomiska kartverken bragtes i närmare
förening med hvarandra än de nu ega, så att personal och anslag för
båda kartverken blefve gemensamma, arbetet i sin helhet skulle både
skyndsammare och billigare utföras.

Hvad sålunda blifvit utredt och föreslaget föredrogs inför Eders
Kongl. Maj:t, i hvad ämnet rörer topografiska kartverket, af chefen
för Landtförsvars-Departementet den 30 December 1876, samt beträffande
det ekonomiska kartverket af mig den 8 Januari 1877, hvarvid
jag yttrade, att den omständigheten, att gällande bestämmelser om

6 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

ifrågavarande kartarbeten vore, efter omsorgsfull pröfning af utsedde
komiterades utlåtande i ämnet, meddelade för få år sedan, manade till
stor varsamhet vid behandling af frågan, huruvida genomgripande förändingar
i dessa bestämmelser borde vidtagas. Jag ansåg mig fördenskull
icke böra underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning något förslag
till de föreskrifter, som med anledning af hvad afdelningschefen
upplyst och anfört, kunde finnas erforderliga, innan flere sakkunnige
män fått tillfälle att efter noggrann pröfning af alla dithörande förhållanden
i ärendet sig yttra. Med afseende jemväl derå att dels, såsom
förut blifvit omförmäldt, chefen för Generalstaben uttalat den åsigt
att de topografiska och ekonomiska kartverken borde fullständigt med
hvarandra förenas, dels ock inom representationen höjt sig röster,
hvilka på skäl, som icke syntes kunna frånkännas eu viss vigt och
betydelse, påyrkat att alla rikets kartverk skulle med hvarandra förenas
och ställas under en gemensam styrelse, hemställde jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte förklara sig vilja uppdraga åt eu
komité af sakkunnige män, att efter tagen kännedom af den verkställda
utredningen och noggrann pröfning af alla på saken inverkande förhållanden
ej mindre afgifva utlåtande, huruvida gällande bestämmelser
angående de ekonomiska kartarbetena i mellersta och södra delarne
af Sverige voro i allo ändamålsenliga eller borde i ett eller annat
hänseende ändras samt om och på hvad sätt de för dessa kartarbetens
fullbordande beräknade kostnader kunde minskas, än äfven i öfrigt
göra de framställningar angående så väl de topografiska och ekonomiska
kartverken, som ock det geologiska och sjökartverket, hvilka
möjligen kunde finnas påkallade och leda till lättnad vid de olika arbetenas
utförande.

Eders Kongl. Maj:t, som biföll detta förslag, behagade sedermera
genom nådigt bref den 18 Maj 1877 utse till ordförande för en komité
med nyss angifna uppdrag Landshöfdingen F. W. E. C. Leijonancker
samt till ledamöter i densamma chefen för Generalstaben Friherre

C. F. H. Raab, afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning
Friherre A. V. von Vegesach, Godsegaren A. Odelberg, chefen
för Sveriges geologiska undersökning O. M. Torell, chefen för Sjökartverket
T. A. Arwidsson och Förste Landtmätaren A. F. Helander.

Bemälde komités den 6 Maj 1878 afgifna betänkande inkom, sedan
detsamma med nådigt tillstånd blifvit till tryck befordradt, under September
månad samma år till Civil-Departementet. Då likväl inom komitén
skiljaktiga meningar gjort sig gällande icke allenast i fråga om
organisationen och ledningen af den personal, som borde verkställa

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880. 7

de ekonomiska kartarbetena, ocli sättet för dessa arbetens utförande,
utan äfven beträffande lämpligbeten och nödvändigheten af att vidare
fortsätta det allmänna ekonomiska kartverkets bearbetande, ansågs
komiterades förslag icke böra till slutlig pröfning företagas, förrän
vederbörande fått i anledning deraf yttra sig, och blefvo derför Landtmäteri-Styrelsen,
Landtbruksakademiens Förvaltningskomité och chefen
för Statistiska Centralbyrån den 27 September 1878 anbefallda att i
ämnet afgifva underdåniga utlåtanden, hvilka likväl inkommo först
efter det 1879 års Riksdag tagit sin början. Landtmäteri-Styrelsens
utlåtande är beledsaga^ af ett särskild! anförande af då varande föredraganden
i Styrelsen, Öfveringeniören G. Liunggren, hvilken under åren
1860—1869 hade under sin ledning det allmänna ekonomiska kartverket.
Ett från Landshöfdingen i Norrbottens län Id. A. Widmark sedermera infordradt
underdånigt yttrande i hvad frågan rörer detta läns kartverk
har ock nu inkommit och dermed skriftvexlingen i ämnet blifvit afslutad.

Beträffande sättet, hvarpå bearbetningen af de topografiska och
ekonomiska kartverken nu sker, torde jag få meddela de derom i
komiténs betänkande intagna, der sammanförda upplysningar:

»För närvarande upprättar sålunda Generalstabens topografiska, afdelning
triangelnätet öfver riket och bestämmer dervid under senare
åren ungefär tre triangelpunkter på hvarje qvadratmil. Dessa triangelpunkter
hafva under sistnämnda tid äfven blifvit höjdmätte. Personalen
i rikets ekonomiska kartverk hopsamlar sedan för en trakt i sender
eg o- och skifteskartor från generallandtmäterikontoret, landtmäterikontoren
i länen och enskilde personer samt nedtransporterar dem till
skalan 1 : 20,000. Sedan hvarje kartograf erhållit ett visst antal karttransporter,
begifver lian sig till sitt rekognosceringsområde, hvarest
lian under sommarens lopp på fältet kontrollmäter och rättar hvar och
en af de medförda karttransporterna, så att de till alla delar öfverensstämma
med terrängen och passa till hvarandra. År någon karttransport
särdeles otillförlitlig eller saknas karta helt och hållet för någon
del af trakten, så verkställas nymätningar på dessa ställen. — Sedan
kartograferne om hösten återkommit till Stockholm, sammansättas de
olika karttransporterna med stöd af de från generalstabens topografiska
afdelning erhållna triangelpunkterna till en ekonomisk plankarta öfver
den rekognoscerade trakten. Om de olika karttransporterna och nymätningarna,
hvilka af de olika kartograferne aflemnas till denna kartsammansättning,
icke passa till hvarandra, så sammanjemkas de —
och spåren efter denna samman]emkning återfinnas nästan på hvarje
ekonomiskt kartblad — dels derigenom att en karttransport med sin

Bil. No 5 a till Kong!. Majds Nåd. Trop. No 7, om Statsverket 1880.

sida får öfverskjuta och täcka någon del af en- annan karttransport,
dels derigenom att luckor mellan 2:ne karttransporter ifyllas med hvitt
papper och slutligen äfven derigenom att en eller annan karttransport,
som icke räcker till att fylla den plats, som den är afsedd att upptaga,
på lämpligt eller lämpliga ställen sönderklippes och tillökas med hvitt
papper. Till denna karta, sådan den blifvit sammansatt, göras arealuträkningar
häradsvis. Härvid må ytterligare tilläggas, att de ofvan
antydda felen vid kartsammansättningen i allmänhet icke få infalla på
den odlade jorden, utan på utmarken, men felen äro dock fel, som
icke kunna helt och hållet afhjelpas, så länge den nuvarande arbetsmetoden
bibehålies. — Generalstabens. topografiska afdelning begagnar
sedermera den ekonomiska plankartan i skalan 1 : 20,000, för att medelst
pantograf nedtransportera den till en stomkarta i skalan 1: 50,000
för de topografiska arbetena. Från denna stomkarta, som fullständigt
uppritas, afkalkeras de stommar, som begagnas vid den topografiska
fältmätningen i skalan 1 : 50,000. Sedan denna mätning är fullbordad
samt jordhöjder och berg inlagda, renritas och textas kartkonsepten
med tusch och sammansättas i blad, hvart och ett lika stort som ett
vanligt topografiskt kartblad i skalan 1 : 100,000 och utgörande Tdel af
detsamma. Vid denna sammansättning möter icke någon som helst
svårighet, då alla kartkonsepten förut passa till hvarandra, såsom utgörande
delar af samma geodetiskt bestämda stomkarta. Härefter
tagas fotografier af konseptkartan i skalan 1 : 50,000, och med tillhjelp
af dessa sker afvägning af den senast rekognoscerade trakten
genom särskilt för detta ändamål ditsända personer, s. k. nivellörer.
— Höjdsiffror utsättas på konseptkartan och fotografierna. Dessa siffror
begagnas sedan, för att, vid konseptkartans reduktion till och omritning
i skalan 1 : 100,000 göra de rättelser i den redan gjorda höjdbeteckningen,
som kunna vara behöfliga. Till denna sistnämnda skala
nedtransporteras nemligen de renritade konseptbladen i skalan 1:50,000,
hvarvid 4 af dessa sammansättas till ett nytt konseptblad, hvilket äfven
renritas, i skalan 1:100,000, hvarefter detsamma eller en fotografi deraf
begagnas såsom mönster vid den gravering i koppar af detta blad, som
verkställes af topografiska afdelningens gravörer.

Genom ofvan beskrifna operationer erhållas:
triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;
en ekonomisk plankarta i skalan 1 : 20,000 i konsept, sammansatt
af karttransporter, hvilka före denna sammansättning blifvit kontrollmätta
på fältet, samt arealuträkningar af denna konseptkarta, utgifna
häradsvis;

Bil. No 5 a till Kong!. Ma/ds Nåd. Prof. N:n 1, om Statsvirlcei 1880. 9

en stomkarta i skalan 1:50 000;

en topografisk renritad konseptkarta i skalan 1 : 50 000;
en topografisk renritad konseptkarta i skalan 1 : 100 000;
en graverad kopparplåt motsvarande sist nämnda konseptkarta.
Härvid är dock att märka, att det ekonomiska kartverket icke
liinner så fort undan med sitt arbete som den topografiska afdelningen,
hvarför det är nödvändigt för den senare att äfven sjelf sammansätta
stomkartor utaf karttransporter från landtmätarkartor. Dessa stomkartor
i skalan 1 : 50 000 äro icke till någon nytta för ekonomiska
kartverket och förminskar ej i någon mån dess arbete.»

Enligt den åsigt, som chefen för generalstaben inom komitén närmare
utvecklat, vållar detta sätt att gå till väga vid kartverken mycket
öfverflödigt arbete och många onödiga utgifter, hvarför han ansett
ändamålsenligt, att kartverken blefve så val till personal som anslag
förenade och att arbetena för framtiden ordnades på följande sätt:

»Trianguleringen skulle såsom hittills verkställas af generalstabens
topografiska afdelning till en utsträckning af 3 punkter på qvadratmilen.
På samma gång skulle äfven den första afvägningen af terrängen göras
på ett sådant sätt, att ett tillräckligt antal höjdbestämda utgångs- och
kontrollpunkter för den öfriga detalj a fvägningen skulle finnas att tillgå
inom hvarje mätningsområde. Topografiska afdelningen skulle sedan
från general-landtmäterikontoret, landtmäterikontoren i länen och enskilda
personer hopsamla ego- och skifteskartor för en trakt i sender,
nedtransportera dem i skalan 1 : 20 000 samt deraf och med tillhjelp
af nymätningar, der sådana äro beliöfliga, sammansätta en stomkarta i
sist nämnda skala, Denna stomkarta skulle kontrollmätas och fullständigas
på marken. Alla konturer och ekonomiska detaljer skulle uppritas, textning
utföras och höj dbildningen återgifvas enligt det faststälda topografiska
maneret, Plan- och höjdmätning skulle utföras under samma
mätningsperiod och af samma personer, hvilka äfven skulle insamla
beliöfliga uppgifter för arealuträkningarna och för beskrifningarnas upprättande.
Konseptkartan skulle renritas och derefter mångfaldigas i
samma skala medelst fotolitografi samt färgtryck för vatten och de
ekonomiska detaljerna. Hon skulle sedan på fotografisk väg förminskas
till skalan 1 : 50 000, i hvilken den åter skulle renritas, utan ekonomiska
detaljer, men med bibehållande af beteckning för höjdförhållandena
och på sådant sätt, att en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100 000 derutaf
kunde tagas.

Genom dessa operationer skulle man sålunda erhålla:
triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;

Bih. till ltikdd. Prof,. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

Bil, No 5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1880.
en stomkarta i skalan 1 : 20 000;

en renritad karta i skalan 1 : 20 000 jemte konsept, upptagande
allt som för närvarande finnes upptaget på den ekonomiska kartan
samt dessutom höj dbildningen;

fotolitografiska aftryck af denna karta i samma skala, med färgtryck
för vatten och ekonomiska detaljer, samt arealuträkningar utgifna
häradsvis;

en renritad konseptkarta i skalan 1:50 000; samt
en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100 000.

Enligt detta förslag skulle en fullständig sammansmältning af de
båda kartverken ega rum; fältmätning af samma trakt skulle endast en
enda gång ifrågakomma; sjelfva handarbetet vid kartornas förfärdigande
skulle i betydlig grad förminskas och i stället fotografiens medverkan
så mycket som möjligt tagas i anspråk.»

Enligt det underdåniga betänkandet hafva komiterade i hufvudsakliga
delar anslutit sig till det af generalstabschefen framstälda förslaget
och lika med honom ansett lämpligt att de ekonomiska och topografiska
kartverken i afseende på personal och anslag varda sammanslagna till
ett kartverk med benämning af Landkartverket, och för hvilket skulle
gälla följande bestämmelser:

»1) att kartläggningen i skalan 1 : 20 000 af södra och mellersta delarne
af riket fortsättes intill 29. bladvådens norra kant af generalstabens
karta öfver Sverige i skalan 1 : 100 000, samt att i denna
kartläggning inräknas äfven det hörn af Vérmland, som ligger norr
om nämnde gräns;

2) att kartan i skalan 1 : 20 000 skall innehålla, utom detsamma som
den nu varande ekonomiska kartan i samma skala, allt hvad en
fullständig topografisk karta bör upptaga, således äfven de topografiska
beteckningarna för markens höjningar och sänkningar
samt höjdsiffror på sjöar, längs vattendrag, dalgångar och vigtigare
vägar samt på större höjder; äfvensom att mossar och kärr i allmänhet
utmärkas, ehuru endast större sådana, när fråga är om
nymätningar i skogsmark och obygd;

3) att beteckning af jordhöjder och berg skall ske enligt det s. k.
backstrecksmaneret eller detsamma, som nu användes för generalstabens
konseptkarta i skalan 1 : 50 000, samt att utmark betecknas
enligt nu gällande föreskrifter;

4) att hittills begagnade projektionsmetoder och bladindelning bibehållas; -

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

5) att kartan grundlägges med i medeltal minst 3 triangel- eller på
annat lämpligt sätt geodetiskt inmätte punkter på qvadratmilen;
men att i trakter, der hemmanens arealer äro mycket små, så att
stomkartan måste sammansättas af ett ovanligt stort antal reducerade
landtmätarkartor (s. k. karttransporter), samt der landets
beskaffenhet icke lägger betydande hinder i vägen derför, triangelpunkternas
antal bör, på grafiskt eller annat sätt, ökas till vid pass 6;

6) att den första afvägningen af terrängen må ske i samband med
de geodetiska mätningarna, till den utsträckning, att ett tillräckligt
antal utgångs- och rättelsepunkter må finnas att tillgå för den
samtidigt med fältmätningen skeende detaljhöjdmätningen;

7) att stomkartan sammansättes före fältmätningen, på samma sätt
som alltid skett och fortfarande sker vid det topografiska kartverket;
ego- och skifteskartor öfver den trakt, som skall kartläggas,
hopsamlas dels från general-landtmäterikontoret, dels från landtmäterikontoren
i länen och enskilda personer, samt nedtransporteras
till skalan 1:20 000; öfver trakter, der endast föråldrade eller alldeles
inga landtmätarkartor finnas att tillgå, verkställas nymätningar;
derefter sammansättes stomkartan med stöd af de förut bestämde
triangelpunkterne; denna stomkarta kontrollmätes och fullständigas
på marken; ekonomiska detaljer inläggas med färger
och höj dbildningen återgifves enligt det faststälda topografiska
maneret; plan- och höjdmätning, terränginläggning och alla andra
för kartans sammanfattande erforderliga arbeten på fältet utföras
af samma personer och under samma mätningsperiod; en renritning
i tusch af konseptkartan påbörjas länder fältarbetet — under regndagar
m. m. — och fullbordas efter dettas slut;

8) att kartorna i skalan 1 : 20 000 mångfaldigas medelst någon fotografisk
reproduktionsmetod och utgifvas bladvis i samma skala,
genom öfvertryck från sten och medelst färgtryck, på ett sådant
sätt, att åker, äng och vatten på kartorna återgifvas med sina
respektive färger, gult, grönt och blått, gränser tecknas röda och
allt det öfriga svart;

9) att arealuträkningar göras på dessa kartor och häradsbeskrifningar
utgifvas fortfarande som hittills, hvarvid formuläret bil. VI följes;
att ytinnehållet uttrvckes i hela och tiondedels hektarer; samt att
alla för dessa beskrifningars affattande nödiga upplysningar insamlas
under fältmätningen;

10) att af häradsbeskrifningarna sammandragas korta länsbeskrifningar
af följande innehåll:

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

a) en geografisk beskrifning af ungefär samma innehåll och omfattning,
som den, hvilken inleder den af topografiska kåren
utarbetade beskrifningen öfver Malmöhus län;

b) en förteckning och beskrifning öfver afvägde fixpunkter inom
länet;

c) en tabell, utvisande länets indelning i afseende på lagskipning,
styrelse, uppbörd och kyrkovärd samt innehållande ett sammandrag
af arealbeskrifningarna härads- och sockenvis;

d) eu höjdkarta I i enlighet med nämnda beskrifning öfver

e) en folkmängdskartaj Malmöhus län;

att uppgifter äfven för den militäriska beskrifningen insamlas under
fältmätningen;

att en topografisk karta i skalan 1 : 100 000 sammandrages från
den ekonomisk-topografiska kartan i 1 : 20 000 och mångfaldigas
medelst heliogravyr; samt att ritningen till heliogravyr utföres i
skalan 1 : 50 000, i hvilken den äfven kan mångfaldigas medelst
någon billig fotografisk metod;

att den delen af det norrländska kustlandet, hvilken ligger mellan
den norra gränsen för kartverket i 1 : 20 000 samt Norrbottens
läns södra gräns, äfvensom ett område omkring de vigtigaste kommunikation
slederna genom Jemtland samt omkring Storsjön, i allt
300—320 qvadratmil, uppmätas i skalan 1:50 000; att hela återstoden
af Norrland inom nämnde gränser uppmätes i skalan
1:100 000; samt att kartläggningen inom Norrbottens län fortsättes
enligt nu faststäld plan;

att kartan öfver Norrland, med undantag af Norrbottens län och
Vesterbottens lappmarker, utgifves bladvis i skalan 1 : 100 000
medelst heliogravyr; att kartan öfver Norrbottens kustland utgifves
enligt nu faststäld plan, samt att hela lappmarkskartan, inom såväl
Norr- som Vesterbotten, utgifves i skalan 1 : 200 000, eller samma
skala som nu är bestämd för kartan öfver Norrbottens läns lappmarker; att

nu gällande bestämmelser i afseende på inteckning af terrängens
ytformer på den ekonomisk-geografiska kartan öfver Norrbottens
län äfven framdeles må följas; samt att inom det öfriga
Norrland må begagnas samma arbets- och beteckningssätt, som
hittills användts vid den topografiska kartläggningen i motsvarande
skalor i södra och mellersta delarne af riket;

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

16) att kartläggningsarbetena inom riket företagas i följande ordning:
Först uppmätas de delar af södra och mellersta Sverige, öfver
livilka kartor i 1 : 100 000 eller större skalor icke redan äro utarbetade.
Samtidigt bearbetas Norrbottens län af en mätafdelning,
motsvarande det nu varande ekonomiska kartverket derstädes,
hvilken, efter arbetenas afsilande inom länet, fortsätter söderut
i Norrlands kustland. Sedan förenämnda kartläggningsarbeten i
södra och mellersta Sverige, intill 29. bladvådens norra kant, blifvit
utförda, sändes en mätafdelning från hufvudstationen i Stockholm
att arbeta tillsammans med förutnämnda Norrbottens afdelning i
Norrlands kustland och Jemtland, under det att öfriga mätafdelningar
ommäta de delar af södra och mellersta Sverige, öfver
hvilka visserligen topografiska kartor i skalan 1 : 100 000 finnas
utgifna, men endast sådana som blifvit fältmätta i samma skala.
Sist bearbetas det inre af Norrland tillika med norra och vestra
Dalarne äfvensom öfrige delar af södra och mellersta Sverige;

17) att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende på personal
och anslag böra sammanslås till ett kartverk, som ställes
under styrelse och ledning af chefen för generalstaben;

18) att vid landkartverket böra tjenstgöra 11 officerare och 1 professor,
samtlige på generalstabens stat;

19) att kartverkets fältmätnings-personal bör bestå af 14 civile kartografer
och 65 från armén kommenderade officerare och underofficerare;
att de förre aflönas med dels fasta arfvoden dels dagaflöning,
de senare endast med dagaflöning; samt att årliga
anslaget till landkartverket bestämmes till 220 000 kronor;

20) att en topografisk och galvanoplastik atelier bör inrättas inom
samma lokal, som upptages af generalstabens topografiska afdelning; 21)

att kartografer och koppar-gravörer vid landkartverket böra pensioneras
af staten;

22) att nu varande kartografer vid ekonomiska kartverket och extra
biträden vid generalstabens topografiska afdelning, hvilka befinnas
dertill lämplige, böra öfvergå till landkartverket; samt att nu varande
såväl kartografer som koppar-gravörer, hvilka öfverflyttas
till landkartverket, må, i och för rättighet till pensioner, räkna sig
till godo den tid, de före öfverflyttningen tjenstgjort vid de ekonomiska
och topografiska kartverken (sid. 79).»

14 Bil. N:o 5 a till Kowjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /. om Statsverket 1880.

Frågan på hvad sätt och i hvilken skala de mellersta och södra
delarne af riket skulle ekonomiskt och topografiskt kartläggas är i
komiterades betänkande, på sätt jag redan haft nåden omförmäla, besvarad
sålunda, att kartläggningen bör ske samtidigt så väl i ena som
andra afseendet och verkställas i skalan 1 : 20 000. Det är visserligen
ett mindertal bland de komiterade, nämligen de tre cheferne för generalstaben,
för den geologiska undersökningen och för sjökartverket,
hvilka velat hafva svaret så formuleradt, men då de fyra öfrige ledamöterne
icke alla kunnat med hvarandra sig förena, utan delat sig i
två grupper, måste den i betänkandet angifna åsigten gälla såsom komiténs
kollektiva. Innan jag vidare yttrar mig öfver hvad i betänkandet
i denna maktpåliggande fråga blifvit tillstyrkt, tillhör mig dock att,
fastän i all korthet, redogöra för de meningar, som blifvit af reservanterne
uttalade.

Chefen vid generalstabens topografiska afdelning har på anförda
skäl föreslagit, att arbetena vid det ekonomiska kartverk, som har till
uppgift att kartlägga södra och mellersta delarne af riket, skola afstanna
och att den ifrågasatta topografiska kartläggningen i skalan
I : 20 000 icke måtte företagas utan denna kartläggning såsom hittills
verkställas i mindre skalor; och komiténs ordförande har instämt i
detta afdelningschefens förslag.

En tredje reservant, förste landtmätaren Helander, uttalar såsom
sin mening, bland annat, att mellersta och södra Sverige väl skall kartläggas
å en ekonomisk karta i skalan 1 : 20 000, men att för den topografiska
kartläggningen af riket skola användas hittills vanliga mindre
skalor; att ekonomiska och topografiska kartarbetena, hvilka böra sammanslås
till ett gemensamt verk, med en personal hufvudsakligen bestående
af landtmätare, skola vara stälda under styrelse och ledning af
landtmäteristyrelsen; samt att topografiska kartläggningen och höjdmätningen
tills vidare, eller intilldess att de geodetiska mätningarne
hunnit fullbordas, må verkställas genom generalstabens topografiska
afdelning, hvarefter det må bero af omständigheterna om dessa arbeten
då böra till landkartverket öfverflyttas; och den fjerde bland reservanterne
har i särskild! yttrande biträdt hvad den näst förut omförmälde
reservanten föreslagit.

Af de myndigheter, som lemnats tillfälle att afgifva underdåniga
yttranden i denna del af frågan, har chefen i landtmäteristyrelsen beträffande
landkartverkets bearbetande i mellersta och södra delarne
af riket i allo biträdt komitébetänkandets förslag, hvaremot öfveringeniören
Liunggren uti sitt vid detta landtmäteristyrelsens utlåtande

Bil. No 5 a till Kong!. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

bilagda särskilda yttrande instämt i de två sist omförmälte reservanternes
mening. Landtbruksakademiens förvaltningskomité har biträdt
komiterades beslut i denna del af förslaget och samma mening synes
äfven vara antagen af chefen för statistiska centralbyrån.

De i betänkandet angifna motiv derför, att skalan för det ekonomiska
och till följd deraf jemväl för det topografiska kartverket bör
vara i allmänhet 1 : 20 000, äro dels att denna skala antages såsom den
minsta, i hvilken det ännu blefve möjligt att med noggranhet uträkna
arealerna för olika hemmansnummer och egoslag och dels att det för
vart land, med dess ringa befolkning i förhållande till arealen, icke
skulle vara välbetänkt att använda större skala till ett allmänt kartverk,
och har gränsen mot norr för kartläggningen i denna skala ansetts för
närvarande böra sättas vid norra kanten af 29:de bladvåden i det topografiska
kartverket i skalan 1 : 100 000, emedan norr om denna gräns,
som skär öfver sjön Siljan och går norr om Gefle, andra odlingsförhållanden
vidtaga, hvilka måste rättfärdiga en öfvergång till mindre
skalor, härifrån likväl undantaget det lilla hörn af Vermland, som ligger
norr om nämnda gräns och hvilket skulle tillsammans med den öfriga
delen af provinsen höra till mellersta Sverige och kartläggas i skalan
1 : 20 000.

Ehuru den fråga, som först bör till afgörande förekomma, är den,
huruvida, såsom två af de komiterade föreslagit, det ekonomiska kartverk,
som har till föremål södra och mellersta delarna af riket, ej vidare
må fullföljas på annat sätt än medelst afsilande af redan påbörjade
arbeten, och fastän, i det fall att denna fråga blifver besvarad
i öfverensstämmelse med dessa tvänne komiterades åsigt, deraf skulle
följa att det i komitébetänkandet framstälda förslag i afseende på ett
närmare och oupplösligt samband emellan de topografiska och ekonomiska
kartverken kommer att förfalla, så utbeder jag mig ändock
att redan nu få yttra mig beträffande detta förslag, helst, äfven med
erkännande af alla de förtjenster förslaget må ega, kostnaden för detsammas
genomförande torde böra vara, så vidt ske kan, utredd, innan
beslutet om det allmänna ekonomiska kartverkets framtid varder fattadt.

Enligt planen skulle, såsom redan är nämndt, den kombinerade
ekonomiska och topografiska kartläggningen af södra och mellersta
Sverige stanna vid en rät linie, dragen i ost—vest tvärs öfver Gestrikland
och Dalarne, hvars norra delar, likasom öfriga trakter af Norrland,
utom Norrbottens län, skulle endast topografiskt kartläggas. Från rent
topografisk synpunkt kan denna gränslinie anses vara fullt berättigad,
men deremot är den, så vidt jag kan finna, icke möjlig, då man fäster

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sig vid endast den ekonomiska kartläggningen. Enligt nu gällande och
af komiterade äfven för framtiden förordade bestämmelser, skall det
kartverk, som upptager de ekonomiska detaljerna, uti särskilda beskrifningar
redogöra för dessa detaljers arealer m. m. icke allenast för län,
härad eller tingslag och socknar, utan äfven för byar och gårdar. Men
nu skär den föreslagna gränslinien tvärs öfver allt detta utan någon
motsvarighet på marken, hvaraf följden blifver, att antingen den gemensamma
ekonomiska och topografiska kartläggningen måste utsträckas
tills man råkar en lånegräns, eller ock att endast den ekonomiska kartläggningen
får upphöra vid eu sådan gräns, innan eller sedan skiljelinien
blifvit uppnådd.

När man kombinerar den ekonomiska och topografiska kartläggningen
i riket, finnes det enligt min uppfattning blott ett rationelt sätt
att undgå den nyss antydda svårigheten, och det vore att utsträcka
det ekonomiska likasom det topografiska kartarbetet öfver hela riket,
och om man öfverser frågan i hela dess vidd, torde svårligen kunna
förnekas, att södra och mellersta Norrland har lika berättigade anspråk
som öfriga delar af riket att blifva försedt med ekonomiska kartor,
och utan tvifvel kunde eu ekonomisk kartläggning i denna del af landet
af flera samverkande orsaker verkställas med vida billigare kostnad än
hvad erfarenheten hittills i sådant hänseende visat för öfriga riket.
Att man ändock skulle stå inför ett vidt omfattande företag finnes lätt
vid tanken derpå, att hvad som af Sverige ligger norr om den uppdragna
skiljolinien, allt intill Norrbottens län, är föga mindre än hvad
af riket ligger söder derom. Det förstnämnda området omfattar nämligen
1,337 qv.-mil, det senare 1,356 qv.-mil, vattnen oberäknade.

Såsom skäl, hvarför landkartverket bör vara både ekonomiskt
och topografiskt, anföra komiterade följande:

Det har icke kunnat undgå komiterades uppmärksamhet, att det
ekonomiska kartverket hittills arbetat långsamt och till följd deraf
äfven dyrt, ett förhållande som torde böra tillskrifvas en mindre god
organisation, under hvilken arbetet bedrifvits med för dyra krafter.
Årliga arbetsprodukten har vexlat emellan 11 och 20 qv.-mil och under
de 20 år, kartverket egt bestånd, har det i allt uppmätt omkring 300
qv.-mil. Efter samma måttstock skulle den återstående kartläggningen
af södra och mellersta Sverige kräfva 60—70 år, hvilken tid är alldeles
för lång. Komiterade anse derföre tiden för kartverkets fullbordande
böra reduceras till ungefär hälften af hvad ofvan är angifvet
och hafva tänkt sig, att detta skulle kunna ske åtminstone till en stor
del genom en förändrad organisation af kartverket, hvarigenom billigare

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1880.

och talrikare arbetskrafter skulle kunna användas och således för samma
kostnad en större arbetsqvantitet erhållas. Men detta kan icke, så vidt
komiterade förstå, på mera än eu enda väg åstadkommas, eller i samband
med en förändrad organisation af äfven det topografiska kartverket.

Komiterade ingå derefter i en detaljerad redogörelse för så väl
det nu varande, som det af dem föreslagna nja arbetssättet, jemte
dermed närmast sammanhängande frågor. Då detta likväl redan är i
hufvudsakliga delar angifvet genom de nyss anförda förslagen till de
allmänna bestämmelserna för landkartverket, böra de här förbigås,
men jag anhåller att i fortsättning af hvad jag redan erinrat i afseende
på komiterades plan få fästa mig vid en och annan af de vigtigare
punkterna, af densamma. Hvad då beträffar det föreslagna sättet för
konnekteringen af stomhartan har förste landtmätaren Helander i sin
reservation framställt åtskilliga, såsom mig synes, vigtiga anmärkningar,
i afseende å hvilka lärer mig tillåtas hänvisa till innehållet af hans reservation.
Giltigheten af dessa anmärkningar, hvilka för öfrigt äfven upprepats
af öfveringeniören Liunggren, vinner ock stöd af en mening
som uttalats i den årsberättelse, hvilken, vid krigsvetenskapsakademiens
sammankomst den 22 sistlidna April, professoren vid generalstaben
i sin egenskap af föredragande i topografi afgifvit och hvarvid
han underkastat komiterades förslag i denna del af frågan en granskande
undersökning. Efter att de fel blifvit uppvisade, hvilka kunna
finnas i de transporter af landtmäterikartor, som skola tjena till material
för stomkartan, uppkastas till besvarande det vigtiga spörsmålet, i
hvilken ordning sjelfva sammansättningen bör verkställas, nämligen
antingen så, att först kontroll mätning och korrigering af karttransporterna
samt, på samma gång dermed, planmätningen göres fullt färdig,
samt sedermera sammansättandet af kartan verkställes, eller ock så,
att, i motsatt ordning, kartan med tillhjelp af triangelpunkterna först
sammansättes, hvarefter kontroll- och planmätning på den redan hopsatta
stommen eger rum. Det ekonomiska kartverket begagnar sig
al den förstnämnda metoden, hvaremot komiterade förorda den andra.
På skäl, för hvilka fullständigt i berättelsen redogöres men dem det
bär vore för långt att utveckla, stannar föredraganden vid den uppfattning
af frågan, att kartverkskomiterades förslag utgår från en oriktig
teori, åtminstone då saken gäller, såsom här, eu karta i den stora
skalan.

_ Om nu, såsom äfven mig synes vara ådagalagdt, det hittills följda
förfaringssättet vid stomkartans sammansättning i skalan 1 : 20 000'' är

Bill. till Riksä. Prat. 1880. 1 Sami. 1 A/d. 3

Bil. N:o 5 a till Kontji. Majds Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

det riktiga, så falla äfven de förhoppningar om minskning i tid och
kostnad vid kartarbetenas utförande, som komiterade grundat på den
af dem förordade förändring i arbetssättet. Häraf följer nämligen, att
planmätning och terrängteckning icke låta samtidigt utföra sig, och redan
härigenom blifver en af hufvudgrunderna i komiterades förslag undanröjd.

Eu jemkning mellan de olika förfaringssätten kunde väl åstadkommas
genom att låta samma person, som upprättat den ekonomiska
stomkartan, sedermera på denna verkställa äfven den topografiska terränginläggningen,
hvarvid han skulle ega eu betydlig lättnad genom
den lokalkännedom, som han vid förra arbetet förvärfvat; men huruvida
vinsten deraf skulle till fullo uppväga den olägenheten att en
person nödgades utföra sådana olika slag af arbeten, som måhända
lämpligare åstadkommas af skilda personer, en hvar med särskild utbildad
yrkesskicklighet, derom torde meningarna kunna vara delade.
I afseende derpå är af reservanter äfven erinradt, hurusom planmätning,
höjdmätning och terrängteckning äro så vidt skilda göromål, att den i
öfrigt bepröfvade och riktig befunna regeln om arbetets fördelning
äfven här bör tillämpas, hvarigenom ömsesidig kontroll jemväl vunnes
öfver arbetets utförande.

Utan att vidare inlåta mig i ordande om hvad komiterade föreslå
i fråga om kartornas mångfaldigande, projektion och bladindelning,
reproduktionskostnad, beskrifningar, arbetspersonal m. m., anhåller jag
att få yttra mig i afseende på kostnaderna för kartverkens organiserande
efter den af komiterade framlagda planen.

Jag har redan anmärkt att den i komiterades betänkande föreslagna
nya ordning för sammansättande af stomkartorna icke synes antaglig,
och att med förslaget derom faller icke allenast till hufvudsaklig del
den uppgjorda planen för kartarbetet i sin helhet, utan jemväl den
på nämnda plans antagande grundade förhoppningen om minskning i
kostnaderna för kartarbetenas utförande.

Med den organisation, komiterade föreslagit, och under förutsättning
att en fältmätare kan hinna kartlägga och arealuträkna 0,7 qv.-mil om året, antages 1 qvadratmil — utgifven dels som ekonomisktopografisk
karta i skalan 1 : 20 000 och dels såsom topografisk i skalan
1:100 000, med tillfälle för allmänheten att äfven få en karta ! 1:50 000

att kosta omkring 5,300 kronor. Då nu Sveriges areal till och med
29:de bladvåden jemte den del af Vermland, som ligger norr derom,
utgör 1,356 qvadratmil land, så beräkna komiterade att den ifrågavarande
kartläggningen af detta område medför en kostnad af 7,186,800

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

kronor, hvarifrån likväl bör dragas den minskning i kostnad, som bör
uppstå derigenom att 310 qvadratmil redan äro ekonomiskt kartlagda
inom denna del af landet. Uppskattas detta afdrag såsom komiterade
antaga efter vid pass 2,000 kronor per qvadratmil till en jemn summa
af 650,000 kronor, så skulle slutsumman blifva 6,536,800 kronor för
kartläggningen af södra och mellersta Sverige.

Enligt planen för landkartverket skulle kostnaden för topografisk
kartläggning och kartutgifning af 1 qvadratmil land i skalorna 1:50 000
och 1:100 000 uppgå till 1,900 kronor för den större och 750 kronor
för den mindre skalan och en öfvad fältmätare hinna i dessa skalor
kartlägga om året resp. 2 och 5 qvadratmil. Då nu enligt komiterades
förslag skulle af norra Sverige kartläggas 320 qvadratmil i skalan
1:50 000 och 1,017 qvadratmil i skalan 1:100 000, så beräknades detta
medföra en utgift af dels 608,000 och dels 762,750 kronor. Härtill
borde slutligen läggas en årlig utgift af 30,000 kronor under loppet
af 9 år, till Norrbottens läns kartverk, hvilket gör 270,000 kronor.

Totalkostnaden för rikets kartläggning och dertill hörande kartutgifning
blifver alltså enligt komiterades plan och beräkningar:

för södra och mellersta Sverige, ekonomisk-topografisk

karta i 1 : 20 000 .................................................................. kr. 6,536,800.

» norra Sverige, endast topografisk karta i 1 : 50 000

och 1:100 000................................................................... » 1,370,750.

» Norrbottens län, återstående kostnad för ekonomisk topografisk

karta................................................... » 270,000.

Summa kr. 8,177,550.

Afgår för verkställd triangel mätning och nivellering omkring
................................................................. kr. 200,000.

Totalkostnad kr. 7,977,550;

och borde hela arbetet vara utfördt inom 36 år, räknade från 1880 års
början, hvadan härför erfordrades ett årligt anslag af 221,599 kronor.

Enligt en annan beräkning af komiterade skulle samtliga årskostnaderna
uppgå till 227,000 kronor, så att, om härifrån frånräknades
såsom inkomst för försäljning af kartor 7,000 kronor, återstode såsom
behöflig! årligt statsanslag 220,000 kronor, likaledes under 36 år.

Vid tiden för komiterades beräkningar funnos anslagna:
till topografiska kartverket ........................................................ kr. 90,000.

Transport kr. 90,000.

Bil. N:o 5 a Ull Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

till ekonomiska kartverket:

ordinarie anslag..................

extra ordinarie anslag.......

18 andre-landtmätarelöner

Transport kr. 90,000.

6,000

76,000

16,200

98,200.

Brist att årligen fylla

Summa befintliga anslag 188,200.

31,800.

Man kan emot denna beräkning anmärka, att då landkartverkets hela
personal skulle för sommararbetena fördelas i en geodetisk afdelning, sex
mätningsafdelningar, en undervisningsafdelning samt en afdelning tjenstgörande
vid hufvudstationen, så innehåller organisationen ingen stomkartafdelning.
En eller flera sådana äro dock nödvändiga, då planen förutsätter
såsom oundgängligt vilkor, att all fältmätning skall ske å redan färdig
stomkarta, hvilken deremot svårligen lärer kunna erhållas utan åtskilliga
föregående mätningar å fältet. De på mätningsafdelningarne anvisade
fältmätarne äro beräknade att samtlige arbeta för den egentliga kartläggningen,
hvadan således desse icke kunna lemna något arbetsbiträde
om sommaren för stomkartans upprättande. Skulle deremot fältmätarne
tagas i anspråk härför, blefve deras egentliga arbetsprodukt mindre och
totalkostnaden derigenom ökad.

Samma påföljd blefve ock, om den geodetiska afdelningen befunnes
försedd med otillräcklig personal, såsom generalstabens professor vid
krigsvetenskapsakademiens förut omförmälda sammankomst anmärkt.

Likaledes kan man draga i tvifvel, huruvida den för vinterarbete
beräknade personalen förmår transportera till stomkartor och arealberäkna
nära dubbelt så många qvadratmil som nu, samt dessutom verkställa
renritningen till fotografi och heliogravyr, om ock derifrån frångår
den n. v. renritningen af topografiska kartor i skalan 1:100 000. Komiterade
hafva ändock för vinterarbete beräknat endast en styrka af 50
personer, utom chefen, då under nuvarande förhållandet det motsvarande
antalet är 54.

En annan icke mindre vigtig anmärkning är af afdelningschefen
vid generalstabens topografiska afdelning gjord, nämligen i fråga om
den arbetsqvantitet, som under sommartiden skulle åstadkommas af
hvarje fältmätare. Komiterade hafva antagit denna till 0,7 qvadratmil
och grunda sin beräkning derpå att enligt vunnen erfarenhet en öfvad
fältmätare kan under s. k. positionsrekognoseringar i skalan 1 : 20 000
kartlägga och renrita 0,4—0,45 qvadratmil under 150 dagar, samt att,
om han hela tiden endast’sysselsatt sig med mätning, han skulle hafva

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 21

hunnit kartlägga minst 0,6 qvadratmil, hvilken arbetsprodukt under
vissa andra antaganden väl skulle kunna höjas till 0,7 qvadratmil, hvilket
deremot på grund af anförda skäl och hittills vunnen erfarenhet bestrides
af afdelningschefen, som anser att siffran ej kan ökas till mer
än 0,55. Det är visserligen en sanning, att komiterade sökt att äfven
på annan väg deducera siffran 0,7, men så länge någon egentlig erfarenhet
icke är vunnen, hvaraf deras beräkning kan finna ett praktiskt
stöd, lärer det vara nog vågadt att på densamma grunda sitt omdöme.
Hvad betydelse för öfrigt ett godkännande af den utaf komiterade
antagna siffran i sjelfva verket innebär framgår deraf, att om denna
siffra lägges till grund för beräkningen, men erfarenheten sedermera
skulle visa att öfver hufvud taget hvarje fältmätare på sommaren icke
kunde kartlägga 0,7 qvadratmil, utan, såsom afdelningschefen beräknat,
högst 0,55, så skulle kostnaden för kartläggningen för södra och mellersta
Sverige till följd häraf utöfver förslaget ökas med den betydande
summan af inemot 2 millioner kronor.

Det har vidare blifvit af afdelningschefen anmärkt, att komiterades
förslag ej afser något mindre än påbörjandet af ett så godt som nytt
kartverk, och att härigenom stora delar af landet skulle komma att
ånyo kartläggas, medan andra delar deraf, såsom af komiterades beräkningar
framginge, ännu icke blifvit föremål för kartläggning. Det
allmänna ekonomiska kartverket har, säger han, vid slutet af år 1879
troligen kartlagt omkring 305 qvadratmil, hvilka enligt komiterades
förslag skulle med tiden fullständigt höjdmätas och topografiskt kartläggas,
hvarförutan kartor i skalan 1 : 20 000 skulle ''öfver dessa trakter
utgifvas. Af topografiska kartverket har i skalan 1:50 000 kartlagts
ett område af något öfver 475 qvadratmil, som ej ännu varit föremål
för ekonomisk kartläggning, och öfver största delen deraf hafva topografiska
kartor utgifvits i skalan 1: 100 000, men enligt komiterades
förslag skulle denna del af landet kartläggas å nyo i skalan 1:20 000
både ekonomiskt och topografiskt, de i och för kartan i skalan 1:100 000
gjorde afvägningarna fullständigas medelst ytterligare höjdmätningar
och kartor utgifvas i skalan 1 : 20 000.

De anmärkningar, hvilka emot den af komiterade angifna planen
för kartverkens framtida bearbetande blifvit framstälda och af mig här
ofvan omförmälda äfvensom hvad i öfrigt i afseende på samma plan
erinrats, synas, ehuru värda all uppmärksamhet, likväl icke i allmänhet
vara af beskaffenhet, att. leda till förkastande af denna plan, enligt
hvilken, sedan nödiga modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen
skulle erhålla sitt behof af offentliga kartverk bättre än genom något

Bil N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

af de öfriga förslagen tillgodosedt. Långt betänkligare synes mig ett
antagande af komiterades förslag vara, när uppmärksamhet egnas deråt,
att detta förutsätter en rubbning i den för det topografiska kartarbetet
hittills följda och allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens
genomförande tagas i beräkning. Såsom redan är sagdt,
skulle kostnaden för den ekonomisk-topografiska kartläggningen i skalan
1:20 000, jemte kartornas utgifning för södra och mellersta Sverige
uppgå enligt komiterades beräkning till 6,536,800 kronor, men det är
ock visadt att kostnadsförslaget icke tagit nödig hänsyn till flere poster,
så att den beräknade summan icke kan vara tillförlitlig utan måste
betydligt förhöjas. Då man vill och inlåter sig på kartläggning af ett
rike och i synnerhet ett så vidsträckt rike som Sverige, beträdes en
väg, som ovilkorligen betecknas af stora utgifter, och derför är det
ock angeläget att, innan beslut derom fattas, en så vidt ske kan fullständig
och tillförlitlig undersökning och beräkning sker om beloppet
af de för företaget erforderliga kostnader, och att dessa icke allt för lågt
uppskattas. Det kännbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag
kräfver, kan väl mycket minskas derigenom att summan fördelas till
utgående under en längre följd af år, men detta medför åter den stora
olägenhet att arbetets fullbordande uppskjutes till en långt aflägsen
framtid. Komiterade sätta denna gräns för kartläggningen af hela riket
till 36 år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af dem förutsatta
årsanslag befarar jag för min del, att rikets kartläggning enligt den
af komiterade utstakade stora planen icke kan inom denna tid fulländas.

Ett annat förslag till inrättande af ett landkartverk är framlagdt
af förste landtmätaren Helander och godsegaren Odelberg, men som
detta föreslagna kartverk synes i hög grad närma sig till det allmänna
ekonomiska kartverket, sådant detta var medan det stod under landtmäteristyrelsens
vård, så torde jag få yttra mig deröfver i sammanhang
med den fråga, till hvilken jag anhåller att nu få särskildt vända
mig eller till det allmänna ekonomiska kartverket.

Härvid anhåller jag att ur detta kartverks historia få i minnet
återkalla, hurusom verket egentligen icke är annat än en fortsättning
af det s. k. sockenkartverket, hvilket, enligt 1827 års landtmäteriinstruktion,
landtmäteriets personal hade till åliggande att bearbeta.
Att man af detta sockenkartverk icke hade att skörda synnerligen
stora frukter — något som sedermera äfven blef visadt — hade
man kanske redan på förhand kunnat beräkna, då ett arbete af den
granlaga och vidtomfattande beskaffenhet, som upprättandet af geografiska
kartor öfver rikets alla socknar, skulle utan någon eller på

■r.1,

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No l, om Statsverket 1880.

sin höjd med en högst ringa kostnad för det allmänna utföras eller
så att säga framtvingas af lönlöse landtmätare. Redan år 1850 och
sedermera fyrfaldiga gånger blefvo derför af landtmäteriets chef föreslagna
genomgripande förändringar i detta hänseende, hvilket ändtligen
ledde till inrättandet af rikets ekonomiska kartverk, arbetande
i två afdelningar, den ena för mellersta och södra delarne af riket och
den andra för Norrbottens län, med de åligganden, som Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse den 15 April 1859 närmare bestämmer.

Den förstnämnda afdelningen eller det sedermera s. k. allmänna
ekonomiska kartverket, hvilket frågan nu gäller, ställdes först under
styrelse af öfverdirektören för landtmäteriet, kort derefter under särskild
styresman, sedermera under landtmäteristyrelsen och slutligen
under chefen för topografiska korpsen. Den andra afdelningen, eller
Norrbottens läns ekonomiskt-geografiska kartverk, åter leddes af två
landshöfdingar i länet, innan äfven denna del af kartverket ställdes
under nyssnämnde korpschef, hvilken från och med år 1873 haft att
leda verket i sin helhet.

Enligt planen skulle kartverket hufvudsakligen bearbetas i 1:50 000-dels skalan, men denna skala blef ofördröjligen utbytt mot skalan 1: 20 000.
Topografiska korpsens stomkartor borde tjena till underlag, hvilket
dock egentligen aldrig blef förhållandet, utan nödgades det ekonomiska
kartverket att till sina kartor upprätta egna stommar, hvilka sedermera
skulle begagnas för det topografiska kartverket. Oaktadt den
stora arbetsskalan hafva kartorna utgifvits i endast skalan 1 : 50 000,
hvilket skedde till en början på det allmännas bekostnad och för
dess räkning, men numera är öfverlåtet åt landstings, hushållningssällskaps
och kommuners fria vilja. Detta allt gäller dock nästan uteslutande
det allmänna ekonomiska kartverket. För det Norrbottniska
hafva förhållandena gestaltat sig annorlunda.

I afseende å verkets organisation och ställning till öfriga kartverk
hafva många meningar offentligen uttalats. Ämnet har, bland annat,
varit före inför Riksdagens revisorer, Riksdagen och tvänne särskilda
af Kongl. Maj:t tillsatta komitéer. Nu föreslår, såsom redan är nämndt,
det ekonomiska kartverkets chef, och med honom komiténs ordförande,
att verket skall upphöra, och såmedelst har saken kommit derhän, att
jag bör göra frågan om verkets vara eller icke vara till föremål för
min underdåniga framställning.

I likhet med de komiterade, som senast yttrat sig, kan man vara
öfvertygad derom, att ekonomiska kartverkets oklara ställning, som
visat sig i mycken meningsskiljaktighet om och täta förändringar i

24 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:n 1, om Statsverket 1880.

sättet för arbetenas ordnande och utförande, i hufvudsaklig män berott
af det sväfvande i ändamålet, eller måhända rättare af det mindre
riktiga begrepp, man i allmänhet gjort sig derom. En utredning af
denna fråga blef derför nödig för komiterade, men då redogörelsen
härför skulle leda till alltför stor vidlyftighet, om den här skulle ordagrant
återgifvas, inskränker jag mig att framhålla endast de vigtigaste
punkterna härutinnan.

Komiterade säga, att då ekonomiska kartverket år 1859 inrättades,
angafs dess hufvudändamål vara att till jordbruksstatistikens tjenst
anskaffa säker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet
och fördelning i ekonomiskt hänseende — en ingalunda ny tanke,
utan en naturlig utveckling af förhållanden, hvilka ett länge kändt
behof med nödvändighet framkallat. Noggrann kännedom af eu stats
område, af dess arealinnehåll så väl i dess helhet, som för hvarje dess
olika administrativa fördelning, förhållandet mellan land och vatten, fjelltrakt
och lågland, utsträckningen af kärr och mossar, hedar och skogar,
jemte de förändringar, som denna fördelning genom odlingens fortgångar
underkastad, vore i allmänhet ett oundgängligt vilkor för en mängd
administrativa och statistiska frågors utredning. I synnerhet vore
denna noggranna kännedom om arealen för jordbruksstatistiken af
sådan vigt, att utan densamma alla beräkningar af åkerbrukets afkastning
måste blifva högst otillförlitliga. De flesta europeiska stater hade
ock under de senaste 4—5 årtiondena blifvit fullständigt mätta och
kartlagda med en noggrannhet, som man i vårt land icke kunnat tänka
på att efterfölja och som måhända äfven här skulle varit till stor del
obehöflig. Tilläggas, fortsätta komiterade, borde likväl, att en ny uppskattning
af jorden nästan allestädes varit förenad med uppmätningen,
men en följd häraf hade äfven varit, att såväl mätningsskalor som
kostnader vida öfverstigit hvad som behöfts för uppnående af det rent
statistiska målet. I Sverige, der man hufvudsakligen afset.t det senare,
har äfven mätningen kunnat verkställas i den jemförelsevis lilla skalan
1 : 20 000 och för ringa kostnad, under det man i främmande länder
verkställt sina kadaster-mätningar i skalorna 1 : 1000 å 1 : 5000 samt
med uppoffring af ofantliga penningesummor.

Framhållande vidare det ekonomiska kartverkets betydelse i allmänt
statistiskt hänseende samt huru det bör kunna tjena som grundval
för ekonomiska, agronomiska, topografiska, geologiska m. fl. kartläggningsarbeten,
äfvensom för enskilda företag, tillägga komiterade,
att kartverket likaledes kan göra mycket gagn vid beskattning af
jorden, äfven om man icke af den ekonomiska kartan eller beskrif ningen -

Bil. N;o 6 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof). No /, om Statsverket 1880.

ningen kan se hvarje mindre jordegares område och ännu mindre detta
områdes värde. Slutligen fästa komiterade uppmärksamheten på kartverkets
allmänna kulturintresse, som vid bedömande af dess värde icke
finge förbises, och att man i detta fall, som ofta eljest, måste arbeta
för framtiden.

Sådan är i korthet ekonomiska kartverkets ändamål och betydelse,
enligt komiterades uppfattning.

Enligt denna uppfattning skall således det ekonomiska kartverket
hufvudsakligen hafva tillkommit till tjenst för jordbruksstatistiken, men
denna statistik, hvilken, likasom de öfriga grenarne af den statistiska
vetenskapen, förnämligast rör sig med sifferuppgifter, kan dock icke
hemta dessa direkt från den ekonomiska kartan, utan måste för erhållande
af desamma hålla sig till endast den öfver kartan utarbetade
beskrifningen. Bland de i denna beskrifning förekommande uppgifter
äro några, t. ex. om tomter, mossar, vägar m. m., icke af behof för
jordbruksstatistiken, hvaremot andra, såsom de hvilka redogöra för
hemmantal, antal brukningsdelar o. d., visserligen ingå uti redogörelsen
för jordbruket, men äro i och för sig icke af den beskaffenhet, att för
deras erhållande skulle erfordras upprättandet af ett särskildt kartverk,
då de på ett mycket enklare sätt kunna anskaffas. Annorlunda kan
deremot förhållandet vara med de i den ekonomiska kartbeskrifningen
förekommande arealuppgifter om åker, äng och skog, framför allt
om åkern, deri inberäknad annan odlad jord.

Det minsta område, för livilket den officiela jordbruksstatistiken
för det nu varande redogör, är socknen eller delar deraf, s. k. skatar,
och sannolikt torde förhållandet äfven för framtiden komma att sålunda
förblifva. Den, som har att från socknen insamla primäruppgifterna,
kan, om han skall göra sin sak rigtigt och noggrant, icke taga socknen
i en summa, utan måste med sin undersökning först gå ned till
mindre områden och, hvilket vore det mest rigtiga, vända sig med
sina frågor till hvarje enskild jordbrukare. Kunde nu denne lemna
nöjaktiga svar på spörsmålen, behöfdes ej vidare än att anteckna svaren,
men om tvifvel uppstår om deras rigtighet eller om sådana alls
icke aflemnas, af bristande vare sig kunskap eller vilja, måste så noggranna
sannolikhetsberäkningar som möjligt göras, och just i sådana
fall blifva uppgifter om den odlade jorden af stor nytta. Rådfråga!-insamlaren derför den ekonomiska härads- och sockenbeskrifningen, så
vidt en sådan föreligger, så finner han visserligen uppgifter i ämnet
enligt regel för större egendoms-komplexer, byar och under särskilda
namn i jordeboken upptagna hemman, men deremot icke en redoBih.
till Riksd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Åfd. 4

26 Bil. N:o o a Ull Kong!. Maj:k Nåd. Prof. N:n ./, om Statsverket 1880.

görelse för hvarje särskild egendom eller liemmansdel, hvaruti byn kan
vara fördelad. Här stöter han sålunda uti den ekonomiska beskrifningen
på en ofullkomlighet, som väl icke alldeles får förbises, om beskrifningens
brukbarhet och värde skall bedömas.

Hänvisad sålunda att hålla sig till endast byalagen i sin helhet
och de öfriga jordegendomarne, för hvilkas areal i beskrifningen särskild!
redovisas, kan insamlaren af de statistiska primäruppgifterna om
jordbruket icke vänta sig att direkte erhålla den för hans ändamål
nödiga uppgiften om huru stor den jordvidd är, som besås med hvete
eller råg o. s. v., utan meddelas honom, i stället för allt detta, blott
en summa för hela åkervidden, utan specifikation för användandet.
Detta får dock icke tillmätas den ekonomiska kartbeskrifningen såsom
något fel, ty då ett åkerstycke besås än med ett än med ett annat
växtslag, än ligger i träde, så kunna naturligtvis sådana föränderligheter
icke fixeras i en kartbeskrifning, den må nu gälla den ekonomiska
eller en vanlig landtmäterikarta. Allt sådant och mera till, såsom uppgifter
om utsäde, skörd och kreatursantal, måste direkte inhemtas eller
beräknas.

Den vinst, som jordbruksstatistiken kan hemta af ekonomiska kartverket,
reducerar sig alltså till uppgift om hela den produktiva jordens
areal, hvilken, der så behöfves, får tjena till utgångspunkt eller kontroll
för de jordbruksstatistiska beräkningarna.

1 afseende på de arealsiffror, som ekonomiska kartverket derutinnan
lemnar, har blifvit anmärkt dels att de i följd af odlingens fortgång
mycket snart ändras och då hafva nästan endast ett historiskt
värde, dels att de äro af föga betydelse, enär de ej kunna liktidigt för
hela riket erhållas. Om man än i förra hänseendet skulle kunna erinra,
att det obestridligen är eu fördel att hafva vunnit eu säker kunskap
om förhållandet vid eu viss tid och att kunna fortsätta do behöfliga
fortlöpande undersökningarne från en säker utgångspunkt, så har man
dock i senare hänseendet svårt att jäfva den gjorda invändningens
giltighet. Gällde frågan att vänta 10 å 20 år tills arealen af den produktiva
jorden vore utrönt, skulle denna invändning ega mindre betydelse,
men då man står inför ett mål, som icke kan uppnås förr, än
kanhända ett hälft sekel eller mera förflutit, och hvithet, äfven då icke
vore till fullo vunnet, enär vida trakter af riket i Norrland icke skulle
vara af ifrågavarande undersökning berörda, så kan det, äfven med
erkännande af det önskliga deruti att Sverige varder ekonomiskt kartlagdt,
vara att befara att eu orätt väg blifvit beträdd, när planen för
ett kartverk, sådant som det nu bearbetade, utstakades.

"27

Bil. N:o 5 a till KongJ. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

I nära samband med ofvan berörda förhållande står frågan, huruvida,
såsom komiterades åsigt är, det ekonomiska kartverket skall
kunna vara af synnerligt gagn vid beskattning af jorden. Det är visserligen
sant, säga komiterade, att den ekonomiska kartan eller beskrifningen
icke utvisar hvarje mindre jordegares område och ännu mindre
detta områdes värde, men en god ledning för omdömet och framförallt
eu kontroll ligger dock uti den bild man får af de olika hemmanens
förhållande till hvarandra, af hvarje särskild! hemmans storlek och belägenhet,
af jordstyckningen och den odlade jordens utseende på kartan,
af in ogerna s förhållande till den öfriga jorden, af deras belägenhet
i sammanhängande egofigurer eller splittring i många mindre delar,
hvilket måste försvåra och fördyra skötseln, af traktens allmänna karaktär
af bördighet m. m.

En bland de reservanter, Indika förordat det ekonomiska kartverkets
fortsatta bearbetande, fastän efter annan plan, än den i
betänkandet föreslagna, framhåller i sitt särskilda yttrande äfven kartverkets
blifvande stora nytta i afseende å skatte]emkning och bevillningstaxering,
i sammanhang hvarmed han, för åstadkommande af
kännedom om jordmånens beskaffenhet, föreslår användandet af vissa
bokstafsbeteckningar å kartorna för åtminstone större sammanhängande
åkerfält.

I motsats härtill finner kartverkets chef det ekonomiska, kartverket
ingalunda användbart i beskattningshänseende, och detta emedan beskrifningarne
innehålla endast uppgifter å arealen af åker, äng in. in.,
men sakna alla uppgifter om den lika vigtiga graderingen af sjelfva
jorden, hvarförutan, till följd af kartans i detta hänseende lilla skala,
i beskrifningarna i allmänhet, såsom redan är omförmäldt, endast upptagas
arealerna summariskt för hela byar, ej för hvarje delegares innehaf
af mark. I vissa enstaka fall kunde beskrifningen väl lemna någon
ledning, men då hade komiterade ej haft skäl att stanna med denna
karta midt i Dalarne, utan borde föreslagit kartarbetets fortsättande
öfver hela Sverige.

I detta afdelningschefens yttrande instämmer hufvudsakligen chefen
i 1 an dtm ät e ri styre Isen, hvilken, hvad särskild! beträffar den föreslagna
beteckningen för vissa jordmåner, söker ådagalägga att detta icke skulle
lemna tillfredsställande resultat och att förfaringssättet svårligen kunde
följdrigtigt på skilda ställen tillämpas.

Till hvad i fråga härom blifvit från ena eller andra sidan framhållet,
torde mig tillåtas lägga den anmärkning, att jag för min del
högligen betviflar lämpligheten af att för jordbeskattningsändamål eller

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:fa Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

för taxeringsbevillning under nuvarande förhållanden bearbeta ett stort
och dyrbart kartverk och detta desto hellre, som för införandet af de
förändringar, hvilka i detta fall kunna blifva behöfliga, icke lärer böra
afbidan insamlandet af de bidrag till frågans lösning, som skulle blifva
att af ekonomiska kartverket först i en aflägsen framtid hemtas.

Jag torde nu få taga i närmare betraktande äfven ett annat uppgifvet
hufvudändamål för det ekonomiska kartverket, nämligen dess
åliggande att åstadkomma säker kännedom om rikets areal. Med komiterade
instämmer jag deruti, att noggrann kännedom af en stats område
och af dess arealinnehåll, så väl i dess helhet som för hvarje dess
olika administrativa fördelning, är ett oundgängligt vilkor för en mängd
administrativa och statistiska frågors fullständiga utredning, och utan
tvifvel finnes väl icke något civiliseradt samfund, som icke söker att
efter tillgängliga krafter fylla ett sådant behof.

Så länge det topografiska kartverket var hemligt och uteslutande
militäriskt, var arealuppgiften ett berättigadt ändamål för sockenkartverket,
men när det topografiska kartverket erhöll offentlighet och
derigenom framträdde såsom ett officielt geografiskt kartarbete, bortföll
också behofvet att genom ett särskild! fristående kartverk skaffa
upplysning om socknars, häraders och läns samt slutligen hela rikets
areal. Icke desto mindre fick ekonomiska kartverket sig uppdraget,
i arf efter sockenkartverket, att anskaffa den i sådant hänseende erforderliga
upplysning, men, såsom kändt är, har hittills icke synnerligen
stora delar af riket kunnat ekonomiskt kartläggas eller i sammanhang
dermed till arealen beräknas. Oaktadt allt på geografiska kartor nedlagdt
arbete skulle sålunda ännu saknas officiela uppgifter om arealen
ej blott af hela riket, utan ock af de flesta politiskt administrativa indelningar
deraf, derest ej det topografiska kartverkets styrelse, enligt
en från statistiska centralbyråns chef i skrifvelse den 29 oktober 1870
framställd begäran, sökt fylla detta behof genom att verkställa så noggranna
arealbestämmelser öfver riket och dess administrativa indelningar
ända ned till socknarne, som befintliga så väl topografiska och
ekonomiska, som privata kartmaterialier möjliggjort. Resultaten deraf
äro i mån af arbetets fortgång län för län meddelade till statistiska
centralbyrån, som till en början offentliggjorde dem genom den officiela
jordbruksstatistiken, men sedermera efter åtskilliga kompletteringar
sammanförde dem till en enda redogörelse, som finnes offentliggjord
såsom supplement till 1870 års årgång af Statistisk Tidskrift.

Detta arbete kan väl endast delvis tillerkännas officiel egenskap,
då det för stora delar af riket måst stödja sig på enskilda kartografiska

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

arbeten, men fyller ändock tills vidare ett behof, som tillfredsställes
allt säkrare ju mera den topografiska kartläggningen hinner fortgå,
och redan häri kan ett vigtigt skäl ligga att med all kraft påskynda
detta arbete.

I)å det ekonomiska kartverket väl har sig förelagdt att anskaffa
säker kännedom om rikets areal, men detta emellertid skett genom
det topografiska kartverkets styrelse, är det af vigt att undersöka huru
nöjaktig den säkerhet må vara, som kan vinnas genom meranämnda
verk eller i allmänhet genom en karta i dess skala 1 : 50 000, ty i detta''
hänseende äro skalorna afgörande. Då eu egofigur, återgifven på den
ekonomiska kartan i skalan 1 : 20 000, blir 6,25 gånger så stor, efter
ytan räknadt, som på den topografiska konseptkartan 1 : 50 000, och
då tunnlandet är 5,c gånger så stort som qvadratrefven, så inträffar
att med nära nog samma säkerhet, som å den ekonomiska kartan,
enligt det fastställda formuläret för arealbeskrifningen, mätes qvadratrefven,
mätes också tunnlandet på den topografiska kartan, och ett
möjligt fel af några tunnland på en hel sockens areal saknar i de flesta
fall någon betydelse.

Det är redan omförmäldt, huruledes, sedan det visat sig fåfängt
att af dem, som önskade vinna befordran till kommissionslandtmätarebeställning,
få geografiska kartor med beskrifningar, först utan någon
och sedermera mot en ringa ersättning, utarbetade öfver socknarna i
riket, det allmänna ekonomiska kartverket blef för de södra och mellersta
delarne af landet inrättadt. Det på extra-ordinarie stat uppförda
årsanslaget dertill, i början bestämdt till 11,000 kronor, har sedermera
blifvit tid efter annan förhöjdt och utgår för det närvarande med 46,000
kronor, oberäknadt dels ordinarie anslaget 6,000 kronor och dels beloppet
17,100 kronor af 19 nu mera besparade andre-landtmätarelöner,
således tillsammans med 69,100 kronor. Någon beräkning af de kostnader,
som erfordrades för verkets fullbordande, har dock icke egt rum,
förr än befallning derom år 1876 af Eders Kongl. Magt. blef chefen
för det ekonomiska kartverket meddelad.

1 afseende på dessa kostnader föreligga nu två olika beräkningar,
oafsedt den af komiterade uppgjorda, mot antagligheten hvaraf, efter
hvad jag redan anfört, tvekan hos mig uppstått.

Den ena af dessa beräkningar är den, som till följd af nyssnämnda
nådiga befallning kartverkets chef år 1876 uppgjort, och hvilken åberopas
uti hans, komiterades betänkande åtföljande, reservation, och
enligt denna beräkning skulle för då ännu ej kartlagda delar af Svea -

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

land och Götaland, 1,299 qvadratmil land och vatten (de fyra stora
sjöarna frånräknade), en summa af 4,277,000 kronor återstå.

Förste landtmätaren Helander beräknar deremot att enligt en organisation,
sådan den blifvif af honom för landkartverket föreslagen,
skulle vid 1880 års början erfordras för kartläggningen af södra och
mellersta riket intill 29:de bladvådens norra kant, 1,046 qvadratmil
land, eu totalkostnad af 2,719,600 kronor; men då, enligt hvad förut
är ådagalagdt, nyssnämnda gränslinie icke lärer kunna anses lämplig
vid den ekonomiska kartläggningen, utan torde böra förflyttas till Svealands
norra gräns, samt enär af Svealands och Götalands hela område,
1,545 qvadratmil, oberäknadt de stora sjöarne, vid 1880 års början
310 qvadratmil antogos vara kartlagda, så skulle återstående 1,235
qvadratmil erfordra för sin kartläggning enligt denne reservants plan, då
hvarje qvadratmil kostade 2,600 kronor, en summa af 3,211,000 kronor.

För kartläggningen al'' samma område, enligt nu varande organisation,
blefve, efter kartverkschefens beräkning, återstående kostnaden
4,066,300 kronor.

Talen 3,211,000 och 4,066,300 skulle alltså utvisa, att eu ekonomisk
kartläggning af de vid 1880 års början återstående 1,235 qvadratmilen
skulle enligt förste landtmätaren Helanders plan vara 855,300 kronor
billigare än enligt den nuvarande organisationen. Huruvida en dylik
kostnadsbesparing kan vinnas, beror dock derpå, att den arbetsprodukt,
som hvarje fältmätare förutsatts under året åstadkomma, varder i verkligheten
uppnådd; liksom vid eu rättvis uppskattning af den ena eller
andra organisationens företräde icke bör bannas ur sigte'', huruvida den
erhållna arbetsprodukten kan antagas blifva lika god enligt de båda
organisationerna.

Enligt hittills vunnen erfarenhet har den af hvarje kartograf årligen
åstadkomna arbetsqvantitet i allmänhet undergått en förminskning,
beroende af den allt större noggranhet hvarmed arbetet blifvit utfördt.
Arbetsqvantiteten uppgifves nemligen hafva varit:

åren 1860—1869 - 2,17 qvadratmil,

)> 1870—1872 — 1,?/

» 1873—1877 = l,oo »

och antager kartverkets chef för sina beräkningar denna qvantitet i
medeltal till 1,3 qvadratmil. Förste landtmätaren Helander deremot
förutsätter att fältmätaren enligt den af honom föreslagna organisation
skulle årligen medhinna 1,<»7 qvadratmil. Det är endast erfarenheten
förbehållet att kunna afgöra hvilkendera af dessa beräkningar kommer
verkligheten närmast. Emellertid, då den nya föreslagna planen förut -

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj-.ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

sätter att af hela arbetspersonalen skulle nybörjaren, extra ingeniören,
medhinna första året 0,75 qvadratmil, andra året 1,25 qvadratmil och
sedermera såsom ordinarie ingeniör 2 qvadratmil om året, hvaraf uppkommer
medeltalet 1,67 qvadratmil, så strida dessa antaganden, åtminstone
hvad beträffar de 2 qvadratmilen, så mycket mot senaste 8 årens
erfarenhet, att jag icke vågar antaga, att resultatet skall fullt motsvara
förhoppningen. Det i ändamål att försäkra kartverket tillgång på arbetare,
som redan från början egde en viss öfning, framställda förslag,
att enligt regel hvarje landtmäteriauskultant, för vinnande af vidare
befordran, borde tjenstgöra två års tid vid landkartverket har, likasom
planen i sin helhet, blifvit af landtmäteristyrelsen på det lifligaste
be stridt.

Då förste landtmätaren Helander uti sin reservation äfven anmärkt,
att i senare tider såväl nymätningar som rekognoseringar gått längre
i detalj, än som varit nödigt, torde det antagande icke vara oberättigadt,
att denne reservant, vid uppgörande af sina beräkningar, förutsatt
att fältmätarne icke borde gå så detaljeradt till väga, som nu sker,
eller med andra ord icke åstadkomma ett så utförligt arbete, som nu
göres.

Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit och då den kostnadsbesparing,
hvartill den nya organisationen öppnar utsigt, ytterst
beror deraf, huruvida den förmår bereda den arbetsprodukt, som beräknats,
och hvilken äfven i någon mån skulle erhållas genom en \nss
eftergifvenhet i fordringar, hvilkas tillfredsställande dock torde i icke
så ringa grad öka arbetets värde och gagnet deraf, är jag ingalunda
öfvertygad derom, att genom den nu tillämpade organisationens utbytande
mot den föreslagna skulle vinnas fördelar, uppvägande olägenheterna
af öfvergången till ett nytt system.

Jag har här ofvan sökt visa, att det allmänna ekonomiska kartverket
i följd af ändrade förhållanden icke numera erfordras och kanske ej heller
någonsin erfordrats för kännedomen om rikets areal, hvilket dock angifvits
såsom ett af dess hufvudändamål; jag torde jemväl hafva ådagalagt,
att hvad jordbruksstatistiken har att hemta af kartverket är mindre
än hvad man måhända förmodar, då hvarken kartan eller beskrifningen
upplyser om hvarje särskild jordegares innehaf af mark, och det lärer
icke heller kunna bestridas, att kartverket endast ofullständigt kan tjena
till ledning vid beskattningsfrågor.

Det må visserligen medgifvas att detta kartverk i sin mån bidrager
till ökande af den väl behöfliga kunskapen om vårt land och att det
särskild! icke är utan sitt stora intresse att vinna en bild af jordkul -

Bil. No 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

turens utbredning inom fäderneslandet och att erhålla jordeboken, så
att säga, lagd på karta, men, äfven med erkännande af detta allt, kan
jag likväl icke underkänna riktigheten af de reservanters mening, som
uttalat sig för inställandet af denna ekonomiska verksamhet, när, såsom
mig åligger, jag egnar tillbörlig uppmärksamhet åt de kostnader, som
för densammas fortsättande måste tagas i anspråk. Hvilkendera af
de ifrågasatta organisationerna än skulle gifvas företräde, synes mig
kostnaderna icke kunna eller böra skattas till lägre belopp än omkring
4,000,000 kronor, oberäknade de millioner, hvaraf i en framtid
skulle för verkets bibehållande vid ett annat värde än det historiska
göras behof.

Ehuru i följd häraf jag icke anser mig kunna i underdånighet förorda,
att det ekonomiska kartverket må, hvad Svea- och Götaland
angår, varda bragt till fullbordan, kan jag dock icke tillstyrka att
arbetet å detsamma skall med utgången af året 1880 afbrytas. Vid
kartverket finnas nämligen, på sätt den för samma år fastställda stat
utvisar, anställde 16 kartografer, hvilka äro i åtnjutande af aflöningsbelopp,
utgående efter grunder, som äro af Riksdagen bestämda, och
utaf den i samma stat upptagna utgiftssumma 69,300 kronor äro icke
mindre än 42,600 kronor anordnade till arfvoden åt desse kartografer
jemte sju qvinliga biträden och en vaktmästare. Vid afgifvande af
sin reservation hafva de två komitéledamöter, som afstyrkt kartverkets
fortsättande och af hvilka den ene är kartverkets chef, ansett sig böra
fästa uppmärksamheten derpå, att om den af dem tillstyrkta åtgärd
blefve vidtagen, staten, hvad förenämnda personal beträffade, har förpligtelse!-
att uppfylla. Mänga af kartograferna hade nämligen lemnat
förut innehafvande sysselsättning såsom landtmätare, för att vid kartverket
anställas, och andre hade vid kartverket inlärt och inöfvat hvad
som behöfts för erhållande af den anställning, de nu innehafva, och

alla hade de, nästan utan undantag, alltid fullgjort sina åligganden på

ett utmärkt sätt. Tages detta i betraktande, så lärer icke förnekas,

att om och när det allmänna ekonomiska kartverket förklaras icke

böra vidare fortsättas, billigheten kräfver, att den vid detsamma nu
anställda personal, då till följd af ett sådant beslut den blefve ur tjenstgöring
försatt, också varder hållen skadeslös för en förlust, som den
titan egen förskyllan tillskyndats. Erkännes detta och tillika i betraktande
kommer att inemot 7:; af kostnaderna för det ekonomiska kartverket
utgöras af arfvoden till nuvarande personalen — några nya
kartografer få, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan förordnat, icke af
chefen antagas, — synes likväl allt skäl tala derför, att detta kartverk -

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

verk icke tvärt afbrytes, utan att tills vidare bibehålies en redan för
handen varande arbetskraft, som staten utan särskild kostnad kan göra
sig till godo och hvilken synes lämpligen kunna användas dels för
afslutande af kartarbetena inom Skaraborgs län, dels och förnämligast
för upprättande af stomkartor in. m. för det topografiska kartverket
till besparande dervid både af tid och kostnad.

Då, vid bifall till mitt förslag, arbetena för det ekonomiska kartverket
skulle hvarken fortsättas i annat syfte än att för den del af den dervid
antagna personal, som icke kunde finna annan anställning, tills vidare
bereda tillfälle till en för densamma lämplig sysselsättning, hvarigenom
äfven all fråga om ersättning för den förlust, som genom arbetenas inställande
blefve samma personal tillskyndad, förfölle, ej heller utsträckas längre
än till afslutande af hvad redan är påbörjadt, och till upprättande af erforderliga
stommar för de topografiska kartorna, följer ock deraf, att komiterades
förslag, ehvad de afse de bägge kartverkens sammanslagning
till personal och anslag, eller förändring i sättet för utförande af de
återstående göromålen vid det allmänna ekonomiska kartverket eller
andra i sammanhang dermed stående anordningar, icke må blifva föremål
för vidare pröfning, utan arbetena af kartverkets personal under
den kortare tid, dessa arbeten varda fullföljda, fortgå enligt nu gällande
bestämmelser.

Om så väl med hänseende till det, såsom mig synes, mindre ändamålsenliga
att, för ett samtidigt bearbetande af flera kostsamma kartverk,
anvisa anslag, hvilka, ihopräknade, uppgå till betydande summor,
men ändock, såsom splittrade, icke förmå bringa någotdera af dem till
snar fullbordan, som ock när i betraktande tages att det allmänna
ekonomiska kartverket, sådan dess organisation nu är, eller sådan den
blifvit till förändring ifrågasatt, icke skulle blifva till det gagn, som
med dess inrättande varit afsedt, det sistnämnda icke kommer att nu
allt framgent fortsättas, så är dock att med temlig säkerhet förutse,
att när framdeles den odlade jorden ytterligare vunnit i omfång och
anspråken på noggranhet och fullständighet i kartografiskt hänseende
än mera vuxit, skall förslaget ånyo upptagas och då troligen efter en
större plan samt med fullständigare hjelpmedel och, såsom det är att
hoppas, med större tillgångar, komma till utförande.

Beträffande Norrbottens läns kartverk, hafva komiterade icke funnit
skäl föreslå någon förändring i de bestämmelser, hvilka nu äro gällande
för detta kartverk, af hvilket alla blad, som äro afsedda att utgifvas såsom
ekonomiska kartor i skalan 1:100 000, antingen redan äro utgifna eller
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd, 5

34 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj ds Nåd. Prof. N:o I, om Statsverket 1880.

under gravyr. Till följd häraf samt för att icke förorsaka onödiga kostnader,
hafva komiterade icke kunnat godkänna ett förslag af kartverkets
chef att antaga samma projektionsmetod och bladindelning för detta kartverk
som för det topografiska samt att mångfaldiga kartorna medelst
heliogravyr, hvarigenom en omritning af dem alla skulle blifva nödvändig.
Denna förändring skulle, enligt verkstäld utredning, kosta
omkring 100,000 kronor mera än som är beräknadt för kartutgifningen
enligt nu gällande plan, men då både penningar och arbetskrafter för
den närmaste framtiden i fullt mått böra tagas i anspråk för kartarbetenas
skyndsammare bedrifvande, hafva komiterade ansett nyttan
af en sådan förändring för närvarande icke motsvaras af de dermed
förenade uppoffringar och derföre afstyrkt den, ehuru komiterade icke
ville förneka det tilltalande i planen att söka erhålla ett sammanhängande,
likformigt kartverk öfver hela landet.

Deremot har i afseende på detta kartverk förste landtmätaren
Helander i afgifven reservation anfört bland annat, att det redan i och
för sig vore ganska märkvärdigt att Norrbotten, denna aflägsna, stora
och ytterst glest befolkade landsdel nästan företrädesvis, eller åtminstone
långt förr än flera af de mest befolkade och kultiverade länen, skulle
förses med ett kartverk, sådant som detta. Ån anmärkningsvärdare
vore det dock att vid afvittringen inom länets lappmarker de af kartverket
i skalan 1 : 20 000 upprättade kartorna förklarats böra tjena till
ledning. Således skulle denna kartläggning föregå afvittringen och
kartorna tillkomma innan alla de förhållanden i afseende på områdets
tilldelning åt hemman och nybyggen, bildande af kronoparker, markutbrytning
för stockfångst, egoutbyten m. m. ännu blifvit reglerade,
Itvilka äro föremål för afvittringsarbetet. Derigenom måste mycket
arbete ondgöras och onödiga kostnader ådragas det allmänna, äfven om
kartverkets kartor vore så pålitliga, att de med skäl kunde iäggas till
grund för ett arbete, hvilket, såsom afvittringen, afser icke blott ekonomiskt-statistiska
uppgifter, utan jemväl eganderätt till mark. Skulle
det sedermera befinnas att kartverket icke vore pålitligt, så vore att
välja emellan att tolerera felen och befrämja uppenbar orätt eller att
ådraga statsverket kostnaden af förnyad uppmätning.

På dessa med flera skäl, hvarvid särskildt åberopas landtmäteristyrelsens
underdåniga utlåtande den 22 November 1875, af hvilket
inhemtas denna styrelses ofördelaktiga omdöme om ifrågavarande kartverk,
grundas det förslag, att utgifning af kartan öfver Norrbottens
kustland väl må fortsättas enligt faststäld plan, men att med mätningen
af lappmarken skall afstanna så fort som möjligt, sedan behöfliga kon -

Bil. N:o 5 a till Kongi. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

nekteringar vunnits för en framtida-fortsättning; dock att erforderliga
geodetiska mätningar eller ortbestämningar derförinnan göras till säkerhet
för afvittringsmätningarnas sammansättning, sedan länskartverket
i framtiden blifvit återupptaget.

Godsegaren Odelberg uttalar äfven i samma ämne såsom sin särskilta
mening, att något antagligt skäl icke funnes att, på sätt komiterades
flertal föreslagit, i tio år fortsätta kartarbetena i denna aflägsna
landsdel genom att på de upprättade kartorna inlägga terräng och derstädes
uppoffra ännu några hundra tusen kronor, hvilka kunde nyttigt
användas i södra delen af riket, hvadan denne reservant äfven tillstyrkt
att, sedan den ännu ofullbordade delen blifvit kartlagd, allt kartarbete
i Norrbottens län måtte tills vidare inställas och de dertill afsedda
medel användas vid ekonomiska kartverket i södra och mellersta delarna
af riket, uti hvilken åsigt landtmäteristyrelsen instämt.

I denna del af frågan erinrar landshöfdingen i Norrbottens län uti
sitt afgifna underdåniga utlåtande, hurusom den strid, som i ett inför
Eders Kongl. Maj:t draget ärende varit förd om det ekonomiska kartarbetets
större eller mindre värde, vore för flera år sedan utkämpad,
då äfven landtmäteristyrelsens åberopade omilda omdöme om kartverket
blifvit så vederlagdt, att Eders Kongl. Maj:t icke funnit skäl att ändra
de föreskrifter uti nådiga afvittringsstadgan för lappmarken, hvilket
med anhängiggörandet af förenämnda ärende åsyftades. Det vore —
yttrar landshöfdingen vidare — fullkomligt riktigt, såsom en reservant
angifvit, att Eders Kongl. Maj:t förklarat, att den ekonomiska uppmätningen
i skalan 1 : 20 000 borde tjena till ledning vid afvittringsmätningen,
men det vore en stor skillnad emellan tjena till ledning vid
mätning för afvittring och läggas till grund för afvittring, ehuru i reservationen
båda begreppen anses synonyma. Eu fyraårig erfarenhet hade
emellertid till fullo ådagalagt obefogenheten af 1875 års stormlöpning
mot kartverket. Det funnes nu mera ingen bland länets afvittringslandtmätare,
som icke medgåfve de ekonomiska kartornas värde och
som icke hade god ledning af dem vid mätningen. Hvad dubbelarbetet
vidkomme, så gjorde landtmätarne sjelfve afdrag i sina arfvodesräkningar
för den nytta, de vid sina arbeten haft af ekonomiska kartorna. Icke
afdroge de väl mer å mätningsarfvodet än att de finge sitt eget arbete
fullt ersatt, och dock varierade dessa afdrag från V2—V0 af mätningsarfvodet.
Detta afdrag hade hittills uppgått till fullt ut det belopp,
som af statsmedel utgifvits för den ekonomiska uppmätningen af samma
areal. Landshöfdingen frågar hvaruti, vid sådant förhållande, den ökade
kostnaden läge, och anföres att till följd af den ekonomiska uppmät -

Bil. No 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

ningen Eders Kongl. Maj:t kunnat afsätta kronoparker i Piteå och Luleå
lappmarker till en sammanlagd areal af öfver 90 qvadratmil, inom
hvilken areal inga nymätningar skulle ega rum annat än af äng, som
tillhörde redan anlagda hemman. Derjemte vore det icke allenast det
egentliga fjell-landet, upptagande V8 af lappmarkens ytvidd, utan äfven
ett stort bälte af skogslandet nedanför detta fjell-land, som icke komme
att utgöra föremål för afvittring, emedan inga hemman der funnes eller
kunde läggas. Det vore således blott den mindre delen af länets lappland,
som skulle uppmätas i och för afvittring, och å hvilken areal enligt reservantens
åsigt ett dubbelarbete försigginge eller komme att försiggå.

I öfrigt fäster landshöfdingen uppmärksamhet på det förhållande,
att det ekonomiska kartarbetet numera påginge uti Torneå lappmark
och hädanefter komme att omfatta sådana trakter, som icke blefve
föremål för afvittring, om man undantoge en eller tvänne qvadratmil
i närheten af Muonio eif, och att vid sådant förhållande det vore utan
ändamål att upphöra med kartläggningen i lappmarken, när den förutsättning,
på hvilken reservationen är fotad, icke hädanefter komme att
inträffa. Ett bifall till det deri framställda förslag skulle dessutom till
en långt aflägsen framtid förlägga fullbordandet af ett arbete, på hvilket
under tjugo år kostnader nedlagts och som nu icke kräfde mer än 14:del
af denna tid för att varda färdigt.

Efter att vidare hafva framhållit den stora praktiska nytta, som
kartverket redan beredt, äfvensom det behof af kunskap om denna
aflägsna del af fäderneslandet, som just genom detta verk fylles, hemställer
landshöfdingen i länet, att de af reservanterne framlagda förslagen
ej måtte till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Jag bör slutligen lemna den upplysning, att hela Piteå och Luleå
lappmarkers fjellbygd, äfvensom Arvidsjaurs, Pajala och Neder Luleå
socknar redan äro kartlagda med terrängteckning, så att en icke ringa
del af länet är äfven topografiskt behandlad.

På grund af hvad sålunda blifvit dels af komiterade och dels af
landshöfdingen Widmark anfördt, och då det väl icke bör lemnas utan
afseende att en arbetspersonal nu finnes, som satt sig in i den ingalunda
lätta uppgiften att lefva och verka i dessa glest bebygda trakter
och hvilken, om arbetet nu blefve afbrutet, eu gång återigen måste
anskaffas och utbildas, kan, i likhet med komiterade, jag ej anse välbetänkt
att nu rubba de pågående arbetena, efter hvilkas fullbordande
icke mindre än 920 qvadratmil blifva fullständigt så väl ekonomiskt
som topografiskt kartlagda för en i förhållande till ett så stort arbete
ingalunda dryg utgift.

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 37

Beträffande nu det topografiska kartverket, så enär ett bifall till hvad
i afseende på det allmänna ekonomiska kartverket blifvit föreslaget icke
på något sätt rubbar fortgången af förutnämnda kartverk efter hittills
antagen plan, utan deremot skulle, så länge den vid det ekonomiska
kartverket anställda personal bibehålies, sätta denna personal i tillfälle
att i vidsträcktare mån än förut tillhandagå vid upprättande af stomkartor
till begagnande vid det topografiska kartarbetet, och enär för
öfrigt hinder icke möter att i händelse någon förändring i den nu följda
och såsom ändamålsenlig erkända planen för denna kartläggning framdeles
skulle befinnas önsklig, derom efter då förekommande förhållanden
förordna, torde hvad komiterade hemstält i fråga om de topografiska
eller såsom det nu mera benämnes generalstabens kartverk icke böra
bifallas.

Jag har nu att redogöra för hvad komiterade anfört i fråga om
Sveriges geologiska ''undersökning.

Till eu början anhåller jag att hufvudsakligen ur betänkandet få
meddela följande upplysningar:

Sverges geologiska undersökning har, jemlikt nådigt bref den 27
April 1858, bland annat, till uppgift att, med iakttagande af vetenskapens
fordringar och med särskildt fäst uppmärksamhet på jord- och
bergarternas vigt och inflytande i ekonomiskt hänseende, inhemta kännedom
om landets allmänna geognostiska beskaffenhet. Frukterna af
denna dess verksamhet göras för allmänheten tillgängliga dels genom
geologiska kartor med tillhörande beskrifningar, dels genom afhandlingar
och uppsatser, som behandla så väl rent vetenskapliga som ur
praktisk synpunkt vigtiga specialfrågor. Geologiska undersökningen
är således icke ett kartverk i vanlig mening, fastän den upprättar ett
sådant, utan torde i främsta rummet böra betraktas såsom en vetenskaplig
institution, hvilken, i likhet med flera andra sådana, har till
sitt yttersta mål att verka i det praktiska lifvets tjenst.

Undersökningen har egen chef, under hvilken för närvarande lyda
11 fäste tjenstemän, nämligen 10 geologer och biträdande geologer
samt 1 kemist, hvilken senare icke deltager i de allmänna rekognoseringsarbetena.
Bland geologerna är 1 tillika chefens biträde vid öfvervakandet
af fältarbetena, 1 aktuarie, 1 amanuens vid museet och 1
paleontolog. Dessa deras åligganden inkräkta naturligtvis ganska väsentligt
på deras fältarbeten i och för kartläggningen. Då härtill
kommer, att åtskillige af tjenstemännen längre eller kortare tid af

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

sommaren äro sysselsatte med öfversigtsresor samt utredningar af rent
vetenskaplig eller ekonomisk-geologisk art, så torde alla 10 årligen
icke kunna anses medhinna kartläggning af större areal än om 6 odeladt
häråt egnade sig. Merendels äro de biträdde af s. k. extra geologer,
hvilka mot dagaflöning anställas endast för sommarmånaderna och utföra
den mera mekaniska delen af rekognoseringen. Denna anordning medför
bland annat den fördelen, att undersökningskostnaden per qvadratmil
blir ej obetydligt lägre, än om endast fäste geologer användas.

För närvarande utgifvas geologiska kartblad i 2 olika skalor,
1: 50 000 och 1: 200 000, den förra allt sedan kartverkets början, den
den senare efter det förberedande försök, på grund af nådigt tillstånd
den 12 April 1872, blifvit verkställda. Underlaget för dessa kartor
utgöres alltid, när så låter sig göra, af topografiska kartor i skalorna
1:50 000 och 1:100 000. För mera detaljerade arbeten, såsom undersökningar
af gruffält, ekonomisk-geologiska undersökningar m. fl. begagnas
arbetsskalan 1:20 000 eller någon ännu större, om så skulle
erfordras.

Emot denna organisation och detta arbetssätt hafva komiterade
för sin del haft intet att erinra.

I sammanhang med frågan om utarbetande af en ekonomisk och
topografisk karta öfver landet i skalan 1:20 000 hafva komiterade tagit
under öfvervägande, huruvida den geologiska undersökningen af landet
äfven borde utföras och geologiska kartor deröfver utgifvas i samma
skala, men de hafva ansett eu så detaljerad undersökning icke ens af
södra och mellersta delarne af riket för närvarande böra ifrågasättas.

Det geologiska kartverket, hvilket visserligen i främsta rummet
har ett praktiskt syfte, bör dock bygga sina arbeten på vetenskaplig
grund, och detta syftemål tillgodoses, enligt komiterades åsigt, bättre
genom att hastigt skaffa en god geologisk karta i skalan 1:200 000,
after hvilken specialundersökningar sedermera kunna göras, än genom
att utgå från specialundersökningar. De hafva derför ansett lämpligast,
att arbetena för skalan 1:200 000 påskyndas, så att eu geologisk karta
i denna skala ju förr dess heldre må blifva färdig. Derigenom skulle
icke allenast det vetenskapliga behofvet bäst tillgodoses, utan äfven
det rent praktiska, emedan det endast i den mån, som de för denna
karta nödvändiga rekognoseringarna hinna fortgå, blifver möjligt att
bestämma hvar specialundersökningar i skalan 1 :20 000 rätteligen böra
företagas; hvarjemte de undersökningar, som göras i skalan 1:100 000,
äfven komma att blifva till nytta för specialkartorna. Dessa senare
hafva det rent praktiska syftet att gagna åkerbruk, bergsbruk och

Bil. No 5 a Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

industri, hvarföre ock undersökningar för något eller några af dessa
ändamål borde företagas på de trakter, der den allmänna undersökningen
gifvit vid handen, att något af dessa intressen genom specialundersökningar
kunde på ett verksamt sätt främjas.

Komiterades åsigt är således, att den geologiska undersökningens
kartläggningsarbeten i allmänhet böra utföras i skalan 1:100 000 och
kartorna utgifvas i skalan 1:200 000. Äfven öfver de delar af landet,
som äro eller blifva kartlagda i skalan 1:50 000, borde kartor i 1:200 000
utgifvas, så att ett sammanhängande geologiskt kartverk öfver hela
landet erhålles i denna skala. Öfversigtskartor i mindre skalor skulle
utföras i sammanhang med dessa undersökningar, i mån som tillfälle
dertill erbjuder sig.

Hvad beträffar den nu använda kartskalan 1:50 000 erinra komiterade,
bland annat, huruledes den erfarenhet, som nu mera vunnits rörande
i denna skala upprättade kartors praktiska betydelse, gifver vid handen,
att de hos allmänheten väcka anspråk, hvilka ej kunna tillfredsställas
med användande af en skala, som icke tillåter inrymmandet af sådana
vigtiga detaljer, som på en karta af 1:20 000 kunna återgifvas. Dessutom
torde af en jemförelse mellan de geologiska kartorna i skalorna
1: 50 000 och 1:200 000 otvetydigt framgå, att de förras företräde
framför de senare i agronomiskt och tekniskt hänseende ej står i rimligt-
förhållande till den ökade tid och kostnad, deras utarbetande krafvel-.
Komiterade hafva derföre ansett, att den nu pågående kartläggningen
i skalan 1:50 000 bör upphöra, ehuru först sedan ett lämpligt helt
bildats af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena.
Kartläggning i skalan 1:20 000 borde endast ske i sådana trakter, som
äro af den vigt i geologiskt och ekonomiskt hänseende, att specialkartor
äro erforderliga, men blott såvida landkartverkets kartor i samma
skala finnas att tillgå såsom underlag. Äfven dessa kartor borde ut -

gifvas.

Till och med år 1877 voro geologiskt undersökte i skalan 1:50 000
tillsammans 883,5 qvadratmil och för utgifning i skalan 1:200 000 sammanlagdt
128,5 qvadratmil, så att enligt komiterades beräkningar återstodo
af rikets fasta land att undersöka i den förra skalan 102 och i
den senare 2,941 qvadratmil. Undersökning af ett blad i skalan
1:50 000 kostar 6,356 kronor och utgifning af karta med beskrifning
2,184 kronor, eller tillsammans 8,540 kronor för 5,79 qvadratmil. För
ett blad i skalan 1:200 000 äro motsvarande kostnader 6,022 kronor
och 950 kronor eller tillsammans 6,972 kronor för 23,16 qvadratmil.
På grund häraf beräknas totalkostnaden för kartläggningen i dessa

40 Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

skalor till 1,081,017 kronor, hvartill skulle komma kostnaden för utgifning1
i skalan 1:200 000 af de i 1:50 000 undersökta kartbladen eller
25,660 kronor, oberäknad revisionskostnaden, som ej är möjlig att uppgifva.

öfriga utgifter för institutionen för år upptagas till 35,000 kronor
att utgå till löner åt chefen och de tjensteman, som icke kunna anses
arbeta direkte för kartläggningen, för desses resor hufvudsakligen i
vetenskapliga ändamål, för laboratorium, museum, bibliotek m. m.

Landkartverket, som borde lemna behöfligt kartunderlag, skulle
enligt komiterades förslag vara färdigt år 1916, och kunde således den
geologiska undersökningen, för så vidt den afser att åstadkomma ett
kartverk i skalan 1: 200 000, afslutas några år senare. Om man antager
år 1920 såsom afslutningsår, så blefve årliga kostnaden för denna kartläggning,
tillika med nyssnämnda årsutgifter, omkring 61,000 kronor.
Återstående 22,000 kronor af nuvarande årsanslaget, 83,000 kronor,
kunde lämpligen användas dels till upprättande af öfversigtskartor i
små skalor, särskildt en öfver hela landet med tillhörande beskrifning,
dels ock till specialundersökningar i skalan 1:20 000.

Med stöd af hvad sålunda och i öfrigt anfördt blifvit föreslå komiterade
i underdånighet:

att det nuvarande anslaget till Sveriges geologiska undersökning
fortfarande må utgå;

att den nu pågående undersökningen och kartutgifningen i skalan
1:50 000 upphör, sedan ett lämpligt helt, i enlighet med bifogad öfversigtskarta
(bil. XVII), åstadkommits af de i denna skala färdiga eller
redan påbörjade arbetena;

att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk
undersökning ännu icke blifvit utförd, i allmänhet bearbetas i skalan
1:100 000 och kartor öfver dem utgifvas i 1:200 000;

att sådana i geologiskt och ekonomiskt hänsende vigtiga trakter,
för hvilka specialkartor erfordras, och öfver hvilka landkartverkets
kartor i skalan 1:20 000 finnas att tillgå, geologiskt undersökas och
kartor öfver dem i sistnämnda skala utgifvas;

att kartor i skalan 1 : 200 000 utgifvas äfven öfver de delar af
landet, som blifva eller redan äro kartlagda i skalan 1:50 000;

att öfversigtskartor i lämpliga skalor utföras i sammanhang med
ofvannämnda undersökningar;

att beskrifningar utgifvas till samtliga kartorna i de olika skalorna;

att de geologiska kartorna i skalan 1:200 000 utgifvas medelst
litografi, eller någon annan, billigare, för ändamålet tillfyllestgörande

metod

Bil. N:o 5 a till Kong1. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverk 1880.

metod och kartorna i skalan 1:20 000 medelst fotolitografi eller annan
fotografisk metod;

att de undersökningar, hvilka skola verkställas i skalan 1:50 000
fullbordas först, ehuru samtidigt med kartläggning för skalan 1: 200 000,
som sedermera bedrifves i södra och mellersta Sverige, så långt underlag
af topografiska kartor finnes att tillgå. Derefter bearbetas Norrbottens
län samt det öfriga Sverige i mån af landkartverkets fortgång.

Uti afgifna reservationer hafva förste landtmätaren Helander och
godsegaren Odelberg, hvilka i öfrigt instämt i förslaget om skalans
förminskande från 1: 50 000 till 1: 200 000, förklarat sig icke kunna
godkänna den föreslagna geologiska undersökningen i skalan 1:20 000,
i hvilken reservation äfven Landtbruksakademiens förvaltningskomité
förenat sig, menande att, om arbetets utförande i denna skala någonstädes
önskades, kostnaden derför borde bestridas af landsting, hushållningssällskap
eller enskilde jordegare, som kunna hafva fördel af
sådana kartors utarbetande. Desslikes anse reservanterne öfverflödigt
så väl att geologiska kartor i skalan 1 : 200 000 utgifvas öfver redan
i större skala kartlagda trakter, som ock att öfversigtskartor upprättas
i mindre skala än 1 :200 000, likasom de afstyrka att geologiska undersökningar
i Norrbottens län påbörjas, innan södra Sverige blifvit till
hela sin vidd geologiskt kartlagdt. Med föranledande af dessa anmärkningar
yrkas af desse reservanter eu nedsättning i årsanslaget för
geologiska undersökningarne med 18,000 kronor, hvilka i stället borde
företrädesvis tillgodokomma utgifvandet af de ekonomiska kartorna.

De af komiterade anförda skälen för en fullständig öfvergång från
skalan 1: 50 000 till skalan 1: 200 000 för de geologiska undersökningarne
äro äfven inför mig öfvertygande, hvadan jag tillstyrker en sådan
åtgärd.

Hvad deremot beträffar det, under förutsättning att ekonomiska
och topografiska kartor i skalan 1:20 000 funnos tillgängliga, framstälda
förslag att samma skala skulle användas för kartläggning af
vissa i geologiskt hänseende vigtiga trakter, förfaller denna komiterades
framställning till hufvudsakligaste delen, om, såsom jag tillstyrkt, ekonomiska
kartor i sådan skala icke vidare upprättas. Visserligen kunde
de ifrågasatta geologiska specialkartorna erhålla nödigt underlag i de
delar af riket, öfver hvilka ekonomiska kartor i skalan 1:20 000 äro
befintliga, men det sjuies mig icke vara skäl att härom nu meddela
något stadgande, då det ändock står de geologiska undersökningarnes
chef öppet, att om det skulle anses af behofvet påkalladt att i enstaka

Bih. till Rihd. Prat. 1880. 1 Smil. 1 Åfd. G

Bil. N:o 5 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. 2V:o 1, om Statsverket 1880.

fall en geologisk kartläggning verkställes i större skala än den i allmänhet
erforderliga, derom göra särskild underdånig framställning.

I motsats till reservanternes åsigt om öfverflödigheten att utgifva
geologiska kartor i skalan 1:200 000 äfven öfver de trakter, som kartlagts
i skalan 1:50 000, är mitt förmenande att komiterades förslag
äfven i denna del liar giltiga skäl för sig, då härigenom för en relativt
lindrig kostnad den geologiska kartan öfver hela riket erhålles i en
och samma skala. I öfrigt utbeder jag mig att få fästa uppmärksamhet
derpå, dels att i vissa fall det är alldeles nödvändigt att för fyllande
af kartblad i den mindre skalan äfven inrymma trakter, som redan äro
kartlagda i den större, dels att afsigten i öfrigt ingalunda kan vara att
nu eller i, en snar framtid företaga omarbetningen i öfrigt, hvilken
måste blifva en senare åtgärd.

Lika litet som topografiska kartor i större skalor kunna fylla beliofvet
af sådana som på eu gång lemna öfversigt öfver betydligare vidder,
lika litet kunna geologiska öfversigtskartor undvaras. Tvärtom synas
mig de senare just i följd af kartläggningens egen art vara mera nödvändiga
än de förra, icke minst för dem, som skola verkställa sjelfva
den geologiska undersökningen.

Komiterades hemställan i afseende å tidpunkten för bearbetande af
den geologiska kartan öfver Norrbottens län, hvilken hemställan utan
allt tvifvel föranledts af en beräkning när nödigt kartunderlag derför
kunde vara att tillgå, torde icke böra nu framkalla något beslut, utan
åt framtiden öfverlåtas till afgörande, enär helt visst många år komma
att ännu förflyta innan något arbete dermed kommer till utförande.

Frågan om huru stort det årsanslag må vara, som lämpligen bör
för den geologiska undersökningen begäras, torde framdeles blifva
föremål för Eders Kongl. Maj:ts beslut, men jag vill dock redan nu
uttala den åsigt, att det måhända vore mindre välbetänkt, om, såsom
reservanterne hemställt, detta anslag nu blefve till beloppet nedsatt,
och detta af det skäl, att en sådan åtgärd skulle motverka uppnåendet
af hvad i främsta rummet åsyftas genom förminskning af kartskalan,
nämligen att inom en ej alltför aflägsen framtid komma till ett afslutadt
helt.

Skulle emellertid någon minskning i det beräknade redan nu utgående
årsanslaget komma i fråga, så synes dock dermed böra uppskjutas
intilldess sig visade att erforderligt kartunderlag af topografiska
och andra kartor saknades. Att såsom den ene reservanten föreslår
åstadkomma en minskning i kostnaden genom en reduktion af extra

Bil. No 5 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1850.

personalen och sålunda använda blott en dyrare arbetskraft, kan icke
leda till besparing i utgifter.

I afseende på

Sjökartverket,

som äfven varit föremål för komiterades öfverläggningar, är af dem
hemstäldt, att den nu varande organisationen måtte bibehållas.

Häremot är ingen erinran att framställa.

Under åberopande af hvad sålunda rörande förevarande ämne i
hela dess vidd blifvit af mig anfördt, hemställer jag i underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t såsom grunder för de nådiga framställningar,
indika beträffande de särskilda kartverken komma att till den stundande
Riksdagen aflåtas, täcktes antaga och godkänna

l:o att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Götaland
icke skall fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallas
af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan
anstälda personal må tills vidare finna lämplig sysselsättning;

2:o att den ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens
län skall enligt hittills faststäld plan fortsättas och afslutas; 3:o

att Sverges geologiska undersökning må bibehållas vid
nuvarande organisation;

4:o att nu pågående geologiska undersökning och kartläggning
i skalan 1: 50 000 upphör sedan ett lämpligt helt, i
enlighet med bilagan XVII till ofvannämnde komiterades betänkande,
åstadkommits af de i denna skala färdiga eller redan
påbörjade arbeten;

5:o att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter,
der geologisk undersökning ännu icke blifvit utförd, bearbetas
i skalan 1:100 000 och kartor öfver dem utgifvas i skalan
1:200 000;

6:o att kartor i sistnämnda skala framdeles utgifvas äfven
öfver de delar af landet, som blifvit geologiskt kartlagda i
skalan 1: 50 000;

7:o att öfversigtskartor i lämpliga skalor äfvensom detaljundersökningar,
der så finnes lämpligt, utföras i sammanhang
med ofvannämnda undersökningar;

Bil. N:o <5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

8:o att de geologiska kartorna utgifvas medelst litografi
eller någon annan billigare, för ändamålet tillfyllestgörande
metod;

9:o att beskrifningar utgifvas till samtliga geologiska
kartorna i de olika skalorna; samt

10:o att beträffande så väl det topografiska eller Generalstabens
kartverk som sjökartverket, de för desamma redan faststälda
planer varda oförändrade bibehållna och tillämpade.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och
hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna
bifall.

2:o.

Föredragande Departementschefen Herr Statsrådet Thyselius anhöll
härefter att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning det af utsedde koiniterade
framstälda förslag om förändring af räntmästarebefattningarna
samt indragning af häradsskrifvaretjensterna och bestridande af de med
dessa befattningar förenade göromål, i anledning af hvilket förslag
Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten afgifvit underdånigt
utlåtande; Och anförde Herr Departementschefen härvid följande:

Sedan komiterade den 13 Oktober 1875 öfverlemnat underdånigt
betänkande och förslag till allmän tjenste- och lönereglering för landsstaten
äfvensom till ordnande af uppbörds- och redovisningsväsendet
för länen, samt ej mindre Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
samtliga länen än äfven åtskilliga andra vederbörande i anledning deraf
afgifvit infordrade utlåtanden, behagade Eders Kongl. Maj:t vid ärendets
föredragning den 24 Maj 1877, på sätt då förda statsrådsprotokoll
utvisar, i vissa delar deraf meddela beslut, hvarigenom, bland annat,
med ogillande af komiterades förslag i fråga om kronofogde- och länsmanstjensternas
sammanslagning till en tjenstemannaklass, kronofogdarnes,
hvilka tjenstemän skulle med biträde af så kallade fogdefullmäktige
bestrida de kronofogdar och länsmän hufvudsakligen åliggande göromål,
förklarades att i fråga varande båda befattningar borde bibehållas
med hufvudsakligen enahanda åligganden som dittils.

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Derjemte anbefaldes Kammarkollegium och Statskontoret att inkomma
med underdånigt utlåtande och förslag i fråga om löneregleringen
för de vid landsstaten anstälde embete- och tjensteman med
undantag af landshöfding, räntmästare och häradsskrifvare; och sedan
detta utlåtande och förslag aflemnats, samt ej mindre Eders Kongl.
Maj:t uti sin till 1878 års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående
statsverkets tillstånd och behof gjort nådig framställning i ämnet, än
äfven Riksdagen uti skrifvelse den 22 Maj sist nämnda år, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, anmält de
af Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
förslag fattade beslut, har Eders Kongl. Maj:t under den 31 Maj 1878,
med godkännande af Riksdagens beslut uti de från Eders Kongl. Maj:ts
nådiga framställning afvikande delar, bland annat, dels till efterrättelse
från och med år 1879 faststält ny aflöningsstat för de Eders Kong!.
Maj:ts befallningshafvande underlydande, till landsstaten hörande embetsed!
tjensteman samt betjente, med undantag af räntmästare och häradsskrifvare;
dels meddelat föreskrifter ej mindre om upphörande, med
vissa särskild! angifna undantag, för de i den nya löneregleringen inbegripa
embets- och tjensteman af deras förutvarande rättighet till
åtskilliga extra inkomster eller s. k. sportler, än äfven om indragning
till statsverket, under iakttagande af stadgade vilkor och bestämmelser,
af alla till landssekreterare, landskamererare och kronofogdar anslagna
boställen eller löningsjordar; dels ock utfärdat nådig kungörelse angående
vilkoren för åtnjutande af de för i fråga varande embets- och tjenstemän
samt betjente sålunda faststälda nya löneförmånerna.

I sammanhang med öfriga under den 24 Maj i ärendet meddelade
beslut, anbefalde Eders Kongl. Maj:! Kammarkollegium, Statskontoret
och Kammarrätten att afgifva underdånigt utlåtande öfver förenämnde
komiterades förslag angående uppbörds- och r.edovisningsväsendet för
länen jemte dermed sammanhängande frågor, såsom om förändring af
räntmästarebefattningarna, indragning af häradsskrifvaretjensterna och
bestridande af de med dessa befattningar förenade göromål och aflöningen
derför; Och efter det detta utlåtande, — vid afgifvande hvaraf
embetsverken haft att jemväl taga i öfvervägande, bland annat till följd
af nådig remiss den 4 Februari 1878, en af landträntmästare e i rikets
samtliga län till Eders Kongl. Maj:t ingifven gemensam skrift, innefattande
åtskilliga anmärkningar mot komiterades förslag och betänkande,
så vidt detsamma anginge förändring af landträntmästaretjensterna, —
under den 12 December sist nämnda år blifvit afgifvet, samt, enligt
nådigt beslut den 23 sistlidne Maj, till trycket befordrats för att med

46 Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

blifvande riksdagstryck utdelas, anhåller jag, som, i den mån sådant
bort ega rum, gemensamt med chefen för Finansdepartementet beredt
detta ärende, att nu få underställa detsamma Eders Kongl Maj:ts nådiga
pröfning i de delar, som hafva afseende på de väckta förslagen om
indragning af häradsskrifvaretjensterna och förändring af räntmästarebefattningarna
samt dermed omedelbart sammanhängande frågor, dervid
jag tillika har att i underdånighet anmäla en af tolfte allmänna landsstatsmötet
ingifven underdånig skrift, innehållande åtskilliga erinringar
och anmärkningar med anledning af embetsverkens i fråga varande
utlåtande.

Hvad då först angår frågan om häradsskrifvaretjensternas indragning,
hafva komiterade, med åberopande af den framställning i likartadt
syftemål, som blifvit gjord uti det af skatteförenklingskomitén den
30 April 1847 afgifna betänkande, anfört, bland annat, att, sedan,
jemlikt nådiga förordningen den 23 Juli 1869, räntan och kronotionden
blifvit förvandlade till bestämda skatter i penningar, derigenom vunnits
två betydliga fördelar till lättnad vid debiteringen, enär dels den tidsödande
förvandlingsuträkningen af ränte- och kronotiondepersedlarna
upphört och dels debiteringen af dessa skatter nu mera kunde företagas
så snart mantalslängderna började inkomma. Då vidare debiteringen
af räntan och tionden, enligt komiterades antagande, hufvudsakligen
inskränkte sig till afskrifning af föregående årets uppbördsbok i denna
del, samt den debitering, som grundade sig på bevillningstaxering,
endast bestode deruti, att i uppbördsboken infördes de i taxeringslängderna
upptagna bevillningsbelopp, ansåge komiterade det vara icke
blott möjligt utan ock ledande till önskvärd förenkling, att häradsskrifvaretjensterna
indroges och att debiteringen af kronoutskylderna
för landet verkstäldes å landskontoret af dertill särskildt anstäld tjensteman,
benämnd andre länsbokhållare, hvilken skulle med vissa undantag
hufvudsakligen fullgöra de häradsskrifvarne nu åliggande göromål. Visserligen
vore det alldeles otvifvelaktigt, att debiteringsarbetet i de större
så väl som i de medelstora länen skulle blifva mer omfattande, än att
detsamma kunde medhinnas af eu person; men då komiterade, sådant
oaktadt, tillstyrkte, att för i fråga varande ändamål endast en ordinarie
tjensteman skulle å hvarje landskontor anställas, skedde detta icke
blott derföre, att, till vinnande af enhet vid tillämpningen af de rörande
debiteringen gällande föreskrifter, ansvaret för detta arbete syntes böra
uteslutande hvila på en tjensteman, utan äfven af det skäl, att de erforderliga
biträdena icke påkallade andra egenskaper än dem, som förefunnes
hos hvarje skicklig och ordentlig renskrifvare.

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Om debiteringen af den allmänna uppbörden sålunda komme att
verkställas å landskontoret, borde också, enligt livad komiterade vidare
förmält, redogörelsen för länets hela uppbörd der författas. Den nu i
sådant afseende upprättade landsboken, utgörande ett sammandrag af
redogörarnes specialräkningar, skulle icke vidare i fråga komma, utan
i stället räkenskaperna ordnas och afgifvas enligt ett särskilt af komiterade
uppgjordt förslag.

Dels såsom förutsättningar för häradsskrifvaretjensternas indragning
och dels till åstadkommande af lättnad vid debiteringsarbetet hafva komiterade
vidare föreslagit:

att häradsskrifvarnes nuvarande åligganden vid mantalsskrifningar,
beviliningstaxeringar och skattläggningar måtte öfverflyttas på kronofogdarne,
livilket tillika med den af komiterade jemväl föreslagna indragningen
af länsmanstjensterna emellertid, enligt hvad komiterade
förmält, med nödvändighet betingade eu betydlig minskning i fögderiernas
områden;

att kronofogdarne borde befrias från indrifningen och redovisningen
af bortflyttade personers resterande utskylder, samt dessa bestyr öfvertagas
af den å landskontoret hufvudsakligen för debiteringsgöromål
anstälde andre länsbokliållaren, hvarigenom, enligt komiterades förmenande,
skulle vinnas besparing i tid och arbete äfvensom den fördel
att, då uppbördsmännen medelst öfverlemnande till länsstyrelsens åtgärd
egde göra sig qvitt dylika rester, deras redogörelser vid slutet af året
i allmänhet kunde vara restfria;

att för den allmänna uppbördens kontrollerande borde begagnas
särskildt afstämplade skatteqvittens, hvarigenom beliofvet af en kontrollerande
tjenstemans närvaro vid uppbördsstämmorna komme att
upphöra;

att, till minskande af besväret med upprättande af taxeringslängderna,
upprättandet af nya dylika längder å fastigheter måtte inskränkas till
de år, då allmän fastighetsvärdering egde rum, hvilket borde ske blott
hvart femte år, samt deremellan uppkommande förändringar i fastighetsvärdena
upptagas i årliga förändringsextrakter;

att, enär debiteringens nu varande omfattning och besvärlighet
till väsentlig del föranleddes af kapitationsskatterna, mantalspenningarna
och personliga skyddsafgiften, samt dessa utskylder hade eu särdeles
ofördelaktig inverkan på uppbörds- och redovisningsväsendet, berörda
skatter måtte, så snart de för statsbehofven kunde undvaras, upphöra;
samt

Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

att statens tjensteman måtte varda befriade från debiteringen af
landstingets skatter, likasom i allmänhet af kommuners medel, och
debiteringen jemte uppbörden och redovisningen deraf uteslutande ankomma
på de kommunala myndigheterna;

hvarjemte komiterade, enär den tillökning i arbetskrafter, som å
landskontoren erfordrades för verkställande af debiteringen samt utskrifvande
af debetsedlar med dertill hörande skatteqvittens, vore beroende
af det sätt, hvarpå debiteringsarbetet kunde ordnas, särdeles
med hänsyn till en jemnare fördelning deraf på hela året, dels framhållit
angelägenheten deraf, att mantalslängderna redan i början af året
komrne debiteringsförrättarne till banda, samt att pröfningskomitéernas
sammanträden kunde ega rum redan i September månad, dels ock
erinrat, hurusom länge varit erkänd olägenheten deraf att markegångssättningen
egde rum först i November, hvarigenom tiden blefve knapp
för verkställande af debitering och uträkning af de på markegång beroende
afgifter och af ersättningar för indragna rånte- och tiondeanslag,
samt att det derföre, enligt komiterades mening, vore nödigt,
att tiden för sättande af den del af markegången, som skulle ligga till
grund för ersättningsuträkningarna, nämligen medelmarkegången, bestämdes
till eu tidigare månad af året, hvilket åter läte sig göra antingen
på det sätt, att markegångsdeputerade sammanträdde tvänne gånger
årligen, eller ock, hvilket komiterade för sin del ansåge lämpligt, derigenom
att markegångssättningen i denna del verkstäldes omedelbart
af landstinget.

Hänvisande i öfrig! till komiterades tryckta betänkande och förslag,
som jag nu uti i fråga komna hänseende i största korthet återgifvit,
anhåller jag endast få erinra, att komiterade, som förmält det genom
anstäldt prof vara utrönt, att en vid debiteringsarbete van person utan
öfveransträngning dagligen kunde medhinna minst 100 uppbördsnummer
jemte debetsedlarna och qvittensen, för det debiteringsarbete, som skulle
utföras af biträden, föreslagit såsom lämplig ersättning 6 öre för hvarje
nummer, och, med tillämpning häraf, beräknat, att kostnaden för det
sålunda genom biträden verkstälda arbetet skulle för hela riket uppgå
till 33,015 kronor, så att, om dertill lades den af komiterade föreslagna
aflöningen för de nya ordinarie tjenstemännen eller andre länsbokhållare,
nämligen 2,400 kronor för hvarje, eller för alla länen 57,600
kronor, debiteringskostnaden på det hela skulle uppgå till 90,615 kronor.

Af de yttranden, som af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länen meddelats öfver komiterades förevarande förslag, inhemtas, att
icke någon af dessa med uppbördsförvaltningen i orterna företrädesvis

för -

Bil. N:o 5 a till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.

förtrogna myndigheter tilltrott sig att obetingadt förorda förslagets
antagande i dess helhet. De allra flesta bland dem hafva tvärtom, med
bestämdt afstyrkande af komiterades förslag, ansett häradsskrifvarebefattningarna
böra fortfarande, med hufvudsakligen samma åligganden
som hittills, bibehållas, åtminstone tillsvidare intill dess jordeboksgranskningen
blifvit fullständigt afslutad och så länge den väckta frågan om
grundskatternas samt roterings- och rustningsbesvärens afskrifning eller
aflösning vore oafgjord. De skäl, som för denna mening blifvit af
Eders Kongl. Maj:ts särskilde befallnigshafvande i de afgifna yttrandena
närmare utvecklade, äro förnämligast följande:

att den nu mera verkstälda indragningen till statsverket af alla
indelta och anordnade rånte- och tiondeanslag, som förut af de skattskyldiga
direkt till indelningshafvare blifvit erlagda, för häradsskrifvarne
medfört betydligt ökade skyldigheter, hvilka inom de orter, der från
äldre tider grundräntan utgått i penningar utan förvandling, icke motsvarats
. af någon genom den allmänna ränteomsättningen föranledd
minskning af göromålen, hvarförutan på åtskilliga orter i riket under
senare tider jemväl tillkommit en del nya afgifter, såsom vakans- och
beklädnad smedel af båtsmanshållet, hvilka förorsakade besvär, fullt motsvarande
den genom rånte- och tiondeomsättningen derstädes uppkomna
lindring, äfvensom att, oberoende af inträffade förändringar i beskattningen
och uppbördsverket, stigande folkmängd och densammas större
rörlighet jemte ständigt fortgående hemmansklyfningar och jordafsöndiingar
föranleda ökade göromål, så att i följd af alla dessa omständigheter
häradsskrifvaretj en sterna fortfarande voro synnerligen trägna
och i allmänhet icke kunde utan biträden af innehafvarne sjelfve skötas;

att, äfven om en del göromål, på sätt komiterade föreslagit, frånskildes,
de återstående, hufvudsakligen uti kronoutskyldernas debitering
bestående häradsskrifvaregöromålen likväl icke skulle kunna till landskontoren
öfverflyttas, med mindre derstädes anstäldes tillräckligt antal
tjenstemän, så qvahficerade att debiteringen och ansvaret derför kunde
åt dem. anförtros; helst det i annat fall, till följd af bristande tillgång
på nödigt antal pålitliga och skickliga biträden, otvifvelaktigt, till skada
så val. för det allmänna som de skattskyldiga, äfventyrades, att skatterna
icke kunde inom föreskrifven tid påföras och uppbäras, eller, hvad
som vore föga bättre, att debiteringen blefve otillförlitlig och felaktig
samt alltså pakallade rättelser, än i besvärs- och än i anmärkningsväg,
med deraf härflytande kostnader, skriftvexling och andra olägenheter;

. att mantalsskrifningarna, derest längderna skulle blifva på ett för
debiteringen tillfredsställande sätt förda, borde förrättas af samma perBih.
till liiksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 7

Bil. No 5 b till Kanal. Majds Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1880.

soner, som påförde utskylderna, och att af enahanda skäl debiteringsförrättarne
jemväl borde upprätta taxeringslängderna, samt att jordeboks-,
skattläggnings- och roterings- m. fl. ärenden icke lämpligen borde
handläggas ensamt af kronofogden, som hade att dervid bevaka kronans
rätt, af hvilken anledning det ej heller syntes lämpligt att denne tjensteman
hos taxeringskomitéerna förde både protokoll, och längder;

att genom afskaffande af den personliga kontroll, som vid uppbördsstämmorna
af häradsskrifvaren nu utöfvades, för de skattskyldiga skulle
gå förloradt det tillfälle, som nu funnes, att vid uppbördsstämma vinna
icke allenast upplysningar rörande grunden för påförda utskylders beräknande
in. in., än ock rättelse af möjligen förekommande felaktigheter,
samt att den i fråga satta uppbördskontrollen medelst stämplade
skatte qvittens icke egnade sig för tillämpning i landsorten,^ der uppbörden
måste verkställas under resor ofta på mycket långt afstånd från
residensstaden eller den kontrollerande tjenstemannens bostad; men att
fast hellre denna anordning, som för öfrigt ingalunda omöjliggjorde
uppbördsbalanser eller underslef, skulle för uppbördsmännen medföra
betydligt ökadt ansvar och äfventyr;

att om debiteringsarbetet, oaktadt det icke egnade sig för centralisation,
blefve öfverflyttadt till landskontoren, deraf, på ofvan angifven
grund, skulle föranledas icke blott betydligt större kostnader
till aflöning än hvad komiterade förestält sig, än äfven särskilda anslag
för beredande af tjenstelokaler och arkiv för den mängd handlingar,
som genom förändringen skulle komma att å landskontoret samlas, samt
att, då fråga om grundskatternas jemte roterings- och rustningsbesvärens
afskaffande vore väckt och på utredning beroende, det syntes
oklokt att i fråga sätta häradsskrifvarebefattningarnas indragning, hvarigenom
för det allmänna ginge förlorade den erfarenhet och specialkännedom
om särskilda orters kamerala förhållanden, .sona berörda
befattningars innehafvare i tjensten förvärfvat, och hvilka icke utan
stor olägenhet skulle kunna undvaras vid verkställande af de åtgärder,
som af ett blifvande beslut i nyss nämnda vidt omfattande ämne till
äfventyrs kunde blifva en följd, vare sig i afseende å de nu bestående
förhållandenas afskaffande eller å nya beskattningsgrunders tillämpning.

Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten, hvilka i allt
väsentligt vitsordat giltigheten af hvad sålunda blifvit af de flesta bland
länsstyrelserna mot förslaget anmärkt, hafva beträffande den vigtigaste
af de anordningar, hvilka, på sätt ofvan blifvit nämndt, skulle möjliggöra
häradsskrifvaretjensternas indragning, eller att på kronofogdarne
skulle öfverflyttas häradsskrifvarnes nu varande åligganden vid mantals -

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 51

skrifningar och bevillningstaxeringar m. m., anfört, att, då denna anordning
betingades af komiterades förslag angående kronofogde- och
länsmanstjensternas sammanslagning till en enda tjenstemannaklass,
kronofogdarnes, hvilka, med biträde af särskildt aflönade fogdefullmäktige,
inom fögderier af minskadt område skulle fullgöra, jemte nyss
nämnda göromål, de kronofogdarne och länsmännen nu tillhörande
åligganden, men sist nämnda förslag icke tillvunnit sig Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bifall, dermed ock måste hafva förfallit den i fråga satta
anordningen att på kronofogdarne lägga häradsskrifvarnes nu varande
skyldigheter uti nyss omförmälda hänseenden, helst det icke vore möjligt
och, så vidt embetsverken hade sig bekant, ej heller någonsin
varit i fråga satt, att, med det omfång de nu varande fögderierna upptoge,
kronofogdarne, utan åsidosättande af deras öfriga åligganden,
skulle kunna medhinna dessa nya göromål.

Emot förslaget om uppbördsmännens befrielse från indrifning och
redovisning af bortflyttade personers resterande utskylder och dessa
bestyrs öfvertagande af den å landskontoret anstälde andre länsbokhållaren
förekomme, att landskontoren, hvilka hade att utöfva kontroll
på uppbördsmännen, icke sjelfva borde direkt befatta sig med uppbördens
indrifning; att ovisshet uppstode, huruvida uppbördsmännen eller landskontoren
hade att vederbörligen bevaka utskylder hos skattskyldiga,
hvilka råkat i obestånd; och att nitet hos uppbördsmännen blefve försvagadt
genom rättigheten att på landskontoret öfverflytta en del af
redovisningsskyldigheten. Den föreburna vinsten af uppbördsmännens
i allmänhet restfria redogörelser syntes dessutom icke vara särdeles
stor, om deraf skulle föranledas, att så mycket större rester komme
att af landskontoren balanseras; och, då vid afskrifning af utskylder,
påförda personer, som icke kunnat anträffas, den skattdragandes betalningsskyldighet
likväl qvarstode och borde göras gällande i händelse
han sedermera anträffades, skulle stor svårighet för uppbördsmännen
uppstå vid fullgörande af hvad honom i sådant fall ålåge, enär han
naturligen icke egde kännedom om de åtgärder, som i fråga om restförda
utskylder kunde vara vidtagna, sedan samma utskylder blifvit
från hans räkenskaper afförda till redovisning af landskontoret.

Vidkommande den föreslagna anordningen att medelst stämplade
skatteq vitten s ersätta den kontroll, som nu utöfvas genom häradsskrifvarens
annotation af kronofogdens å inbetalta utskylder meddelade
qvittens, hafva embetsverken förmält, att denna anordning, så enkel och
fördelaktig den vid första påseende förefölle, icke kunde blifva syn -

Bil. N:o 5 a till Kong! Maj:U Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

nerligen tillfredsställande med afseende å förebyggandet af missbruk
och oredlighet till förfång för kronan. Den åsyftade säkerheten i kontrollen
på kronofogden vore helt och hållet beroende på antagandet,
att denne uppbördsman icke skulle blifva i tillfälle att med innehafvande
skatteqvittens styrka rester, som i verkligheten blifvit inbetalta,
men i detta hänseende borde det anmärkas, att, om ock vid sjelfva
uppbördsstämman qvittensen för de då erlagda utskylderna i allmänhet
komme att af de skattskyldiga uttagas, kronofogden likväl, till följd
af lättrogenhet, liknöjdhet eller vårdslöshet hos många skattskyldiga
att icke efterfråga qvittensen, säkerligen icke skulle sakna medel att
bestyrka obehörig restföring, och att, då resterande utskylder, hvarå
qvittensen för indrifning blifvit till länsmännen eller fjerdingsmännen
utlemnade, hos kronofogden till betalning anmäldes, denne icke kunde
vid sjelfva betalningstillfället tillhandahålla skatteqvittensen, utan måste,
om sådant fordrades, å de mottagna medlen utfärda särskilt erkännande
intilldess, efter skatteqvittensens återbekommande från länsmannen
eller fjerdingsmännen, dessa handlingar kunde de skattskyldiga
tillställas eller af dem afhemtas, i hvilka, säkerligen ej alldeles ovanliga
fall kronofogden knappast kunde undgå att omhänderfå eller tillsvidare
hos sig förvara qvittensen å redan betalta medel. Då dessutom
så väl den skattskyldiges som kronans trygghet mot underslef
vid uppbörden ytterst hvilade på uppbördsmannens redbarhet, hvilken
blefve i vida mindre grad satt på prof, om vid hans sida funnes en
annan i ansvaret delaktig .statens tjensteman, samt för öfrigt häradsskrifvarens
kontrollängd vore af särdeles stor betydelse i de fall, då
genom öfvervåld, olyckshändelse eller på annat sätt, utan kronofogdens
förvållande, uppbördsmedlen förlorats, syntes den häradsskrifvarne
nu åliggande personliga kontroll å uppbörden icke böra borttagas, helst
de af skatteqvittensen och deras inventerande föranledda nya skyldigheter
säkerligen skulle förorsaka vida större besvär än åliggandet att
för annotation af uppbörden bevista uppbördsstämmorna, utan att likväl
någon större trygghet derigenom stode att vinna.

Hvad beträffade förslaget om fastighetstaxeringens verkställande
endast hvart femte år, så skulle detta säkerligen leda till förlust för
statsverket genom minskning i inkomst samt blifva för de skattdragande
betungande i det fall att under tiden fastighetsvärdet underginge
förminskning; och att för de år, då allmän fastighetsvärdering
icke förekomme, på sätt komiterade föreslagit, ersätta taxeringslängderna
öfver fast egendom genom upprättande af förändringsextrakter,
skulle åter, enär dessa längder borde innehålla icke blott uppgift på

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

hvarje särskild fastighets värde, utan äfven på egarnes eller innehafvarnes
namn och skattskrifningsort, enligt embetsverkens förmenande,
föranleda så stor vidlyftighet uti extrakten, att fördelarna af förändringen
blefve ringa, helst om i betraktande toges, att vid debiteringen
felaktigheter lätteligen kunde uppstå genom förbiseende af inträffade
ändringar beträffande eganderätten m. in., hvilka icke medförde ändring
af taxeringsvärdet, hvarförutan grund ej heller syntes saknas för den
anmärkningen att, i följd af taxeringslängdens begagnande i flera år,
denna handling, som synnerligen ofta måste anlitas, slutligen skulle
blifva så utsliten, att den endast af denna anledning måste förnyas.

I fråga om komiterades framställning att mantalspenningarna
och personliga skyddsafgift^ skulle upphöra, hafva embetsverken bland
annat andragit att, då administrationens uppgift just vore handhafvandet
af gifna bestämmelse]- rörande samhällsmedlemmarnes skyldigheter
emot stat eller kommun, förvaltningsverkets ordnande på det sätt, att
deraf nödvändiggjordes ändringar i de bestående skatteförhållandena,
innefattade en betänklig förvexling af ändamål och medel. Komiterade
hade i sammanhang med berörda framställning väckt förslag om
kronobetjeningens befrielse från debitering och redovisning af landstingsskatten
m. m. Det syntes dock embetsverken mycket tvifvelaktigt
om derigenom någon fördel skulle statsverket tillskyndas, enär
för debiteringens verkställande genom kommunalmyndigheternas försorg
dessa måste förses med utdrag af mantals- och taxeringslängd er
samt andra handlingar, hvilka åter endast genom statens tjenstemän
och antagligen med lika om ej större besvär, än nu debiteringen förorsakade,
kunde dem tillhandahållas; hvarförutan det icke finge förbises,
att genom den föreslagna åtgärden kommunerna naturligen skulle
ådragas så dryga kostnader och olägenheter i öfrigt, att förändringen
på det hela, långt ifrån att medföra fördelar, skulle befinnas synnerligen
olämplig i jemförelse med nu varande anordning.

Vidkommande den i fråga komna ändringen i afseende å markegångssättningen,
borde erinras dels att debiteringsarbetet nu mera efter
räntans och kronotiondens omsättning vore endast i mindre mån deraf
beroende, dels ock att landstinget icke lämpligen borde omedelbart
bestämma markegången, hvilket såsom hittils borde verkställas af landstingets
dertill utsedde deputerade inför Eders Kongl. Majts Befallningshafvande,
ett förfaringssätt som jemväl påkallades så väl af föreskriften
uti 75 § Regeringsformen, som deraf, att inom län, indelade i två
landstingsområden, komiterades förslag icke läte sig verkställas.

I fråga om det af komiterade föreslagna sättet för debiteringsarbetets
verkställande å landskontoren, hafva embetsverken, med åbe -

54 Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ropande af hvad länsstyrelserna härom anfört, till en början fästat
uppmärksamheten derå att, efter den tid, då länsstyrelsernas yttranden
afgåfvos, debiteringsgöromålen ytterligare ganska betydligt ökats genom
den nu mera verkstälda indragningen till statsverket af ej mindre
hospitalsfondens inkomster, Indika förut i allmänhet redovisats af hospitalssysslomännen,
än ock af indelta ärméens boställen, som intill
början af år 1878 förvaltades af särskilda direktioner. Då beloppet af
den sålunda tillkomna nya statsintraden kunde beräknas öfverstiga två
millioner kronor, vore uppenbart att uppbörden och redovisningen deraf
skulle föranleda mycket besvär ech ansvar.

Vid betraktande af förslaget att det besvärliga och tidsödande
debiteringsarbetet, hvilket nu för hvarje län verkstäldes af två eller
tre, men i de flesta af fyra, fem, sex, sju och ända till åtta häradsskrifvare,
skulle i hvarje län, oberoende af detsammas folkmängd och
storlek, öfvertagas af en enda tjensteman, påträngde sig med kraft
den tanken att komiterade, jemte det de ringaktat debiteringsarbetets
vigt samt underskattat häradsskrifvarnes trägna och i allmänhet väl
vitsordade verksamhet, på samma gång i utomordentlig grad öfverskattat
krafterna hos den tjensteman, andre länsbokhållaren, på hvilken
hela den för landsbygden i ett län belöpande debiteringen i alla dess
enskildheter, hvad ansvaret för arbetets behöriga utförande anginge,
skulle hvila. Den i fråga satta anordningens utförbarhet vore för öfrigt
helt och hållet beroende på möjligheten att erhålla tillräckligt antal
biträden och på de fordringar, som till följd af arbetets beskaffenhet
måste ställas på sådana biträdens egenskaper; men, då en längre tids
erfarenhet gifvit vid handen att tilloppet af unge män, som sökte anställning
i statens tjenst allt mer minskats, företrädesvis på den civila
embetsmannabanan, samt det för visso kunde antagas, att en anordning,
hvarigenom antalet af ett visst slag ordinarie tjenstebefattningar,
som af sina innehafvare fordrade stor arbetsamhet och särskilda insigter
i flera vigtiga förhållanden äfvensom säkerhet vid tillämpning
af författningar, nedsattes från 116 till 24, icke vore egnad att föröka
antalet aspiranter till tjenster vid landsstaten och förminska anledningarna
till den klagan, som äfven från länsstyrelsernas sida på senare
tiden allt starkare förnummits öfver svårigheten att vid statens tjenst
fästa extra ordinarie tjensteman, skulle säkerligen genom antagande
af komiterades förslag uppstå ganska stora och måhända i de flesta
fall alldeles oöfvervinneliga svårigheter att bland aspiranter till landsstatstjenster
finna tillräkligt antal tjenstebiträden åt andre länsbokhållaren,
hvilket komiterade ock syntes hafva förutsett, enär de gifvit

Bil. No 5 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

anvisning att nr renskrifvarnes klass erforderliga -biträden stode att
finna. Denna utväg kunde embetsverken emellertid för sin del icke
förorda. Utom andra skäl deremot förekomme nämligen, att man icke
kunde förvänta att hos en person, hvars uppfostran, vanor och böjelser
icke vant i stånd att förskaffa honom någon bättre plats i samhället
än en renskrifvares, och hvars anställning i det allmännas tjenst endast
skulle blifva på obestämd tid, skulle finnas den duglighet, den
samvetsgranhet och det nit, som, icke minst vid debitering af allmänna
utskylder, utgjorde nödvändiga förutsättningar för ett fullgodt arbete.
Dertill komme att, då betalningen till dessa biträden skulle utgå med
visst belopp för hvarje nummer i uppbördsboken med tillhörande debetsedel
och skatteqvittens, det vore att befara, det renskrifvarens oftast
af trängande behof framkallade begär till största möjliga arbetsförtjenst
stadie, till men för sjelfva arbetet samt till lockelse för hans
kamrater att följa det gifna föredömet, hos honom undertrycka pligtkänsla
och omtanken att med tillbörlig noggranhet verkställa arbetet.
Det mest angelägna ej blott för staten utan äfven för de skattskyldiga
vore emellertid just noggranhet vid debiteringsarbetets utförande, och,
derest icke all erforderlig sådan iakttoges, vore skyndsamheten vid debiteringens
verkställande föga värd. Tryggheten mot oordningar och
fel vid debiteringsarbetet blefve åter ensamt beroende af andre länsbokhållarens
ansvar för hela arbetets behöriga fullgörande och den
deraf följande skyldigheten att kontrollera biträdena, men, som en dylik
kontroll, för att motsvara sitt ändamål, nödvändigt fordrade ett sorgfälligt
genomgående af hela uppbördsboken och granskning af hvarje
särskildt debiteringsnummer med tillhörande debetsedlar och skatteqvittens,
insåges lätt omöjligheten för andre län sbokhållaren att, då hans
tid af andra göromål strängt toges i anspråk, medhinna ett arbete,
hvilket, med bortseende från den mera mekaniska delen, i det närmaste
måste blifva lika tidsödande som sjelfva debiteringen. Kontrollen
komme under sådana omständigheter otvifvelaktigt att inskränka sig
till en slumpvis företagen granskning af ett eller annat nummer i uppbördsboken.

Då det emellertid läge i öppen dag, att ju mindre omsorg, som
egnades åt debiteringen, desto flera blefve de åtgärder, som erfordrades
för att rätta de vid debiteringen förelupna felen, vore det antagligt att
genom det föreliggande förslagets godkännande skulle mångdubblas, å
ena sidan, de skattskyldigas klagomål öfver för hög och, å andra sidan,
vederbörande revisorers anmärkningar mot för låg eller alldeles uraktlåten
debitering jemte andra felaktigheter. I ena som i andra fallet

56 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

förorsakades ej blott de skattskyldiga utan äfven länsstyrelsen och öfriga
myndigheter, hvilkas embetsåtgärder för rättelsernas åvägabringande
eller ärendenas utredning och pröfning erfordrades, särskilda olägenheter
samt besvär och arbete, och derjemte skulle vid för låg eller
alldeles underlåten debitering svårigheterna för kronan att utbekomma
skatter ökas, enär möjligheten att undgå utskylders erläggande i allmänhet
blefve större i mån af krafvets fördröjande.

Beträffande komiterades beräkning öfver det af dem framstälda
förslagets kostnader, hafva embetsverken anmärkt, att då dervid hänsyn
ej tagits till de ökade utgifter, kronobetjeningens befrielse från skyldigheten
att verkställa debitering af landstings- och brandstods- samt
folkskole- och andra kommunernas eller inrättningars medel skulle förorsaka
kommunalmyndigheterna in. fl., den i öfrigt till stor del på antaganden
bygda beräkningen saknade allt värde, helst uppenbart vore,
att förslaget måste bedömas icke blott ur synpunkten af de fördelar,
som deraf kunde tillskyndas statsverket, utan ock med afseende på de
olägenheter, detsamma för kommunerna eller eljest förorsakade. Då
dessutom vid beräkningen intet afseende fästats vid de vigtiga göromål,
som enligt komiterades förslag skulle öfvertagas af kronofogdarne,
samt, på sätt visadt blifvit, den i fråga satta öfverflyttningen till landskontoren
af debiteringsgöromålen omöjligen kunde för de i sådant afseende
beräknade kostnader nöjaktigt anordnas, vore det klart att, om
i betraktande derjemte toges de särskilda anslag, som för anskaffande
af tillräckliga tjenstelokaler i länsresidensen skulle i följd af förändringen
blifva oundgängligen nödiga, den förespeglade besparingen måste nedgå
till en obetydlighet, hvaremot olägenheterna och äfventyret skulle blifva
stora.

På grund af de erinringar, hvilka sålunda blifvit framstälda, hafva
embetsverken alldeles afstyrkt komiterades nu i fråga varande förslag,
hvilket särskild! synts embetsverken synnerligen olämpligt och äfventyrlig!
under en tidpunkt, då fråga vöre å bane om en genomgripande
reform i beskattningen medelst afskaffande af äldre, i århundraden tillämpade
beskattningsgrunder och införande af nya metoder för åvägabringande
af de till statsbehofvens fyllande erforderliga medel. Uppenbart
vore nämligen, att de åtgärder, som af denna hittils oafgjorda
frågas lösning kunde blifva en följd, skulle, för att kunna på ett tillfredsställande
sätt verkställas, kräfva ej mindre omfattande insigter uti
de nu bestående beskattningsformerna och särskild kännedom om de
för hvarje ort egendomliga förhållanden, än ock den vana och säkerhet
vid dithörande ärendens handläggning, som för tillämpning af nya

beskatt -

Bil. N:o 5 a till Kong!-. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

beskattningsförfattningar blefve af synnerligt behof, och att under sådana
omständigheter de tjenstebefattningar, hvilkas innehafvare i allmänhet
maste förutsättas vara med slika ärenden och göromål mest
förtrogne, skulle helt och hållet indragas, kunde embetsverken för sin
del ingalunda finna välbetänkt.

Då det emellertid måhända icke vore alldeles overkställbar!, att
antalet af de tjenstebefattningar, hvilkas hufvudsakligaste uppgift i
hvarje fall skulle blifva debitering af allmänna utskylder, skulle, om
möjlighet till debiteringsarbetets jemnare fördelning blefve beredd, kunna
för framtiden något inskränkas, dock, enligt embetsverkens förmenande,
undei intet förhållande utöfver den af skatteföronklingskomitén föreslagna
gräns eller till hälften af det nu varande antalet, hemstälde
embetsverken, under förutsättning att i afseende å häradsskrifvarne
blefve stadgad enahanda skyldighet att underkasta sig vidsträcktare
tjenstgöring och jemkning i åligganden samt reglering af tjenstgöringsområde,
som, i sammanhang med senaste löneregleringen, blifvit för
flertalet af landsstatstjenstemän föreskrifven, att af de nu lediga eller
framdeles ledigblifvande häradsskrifvaretjensterna tillsvidare med fullmakt
måtte återbesättas allenast så stort antal inom hvarje län, att de
med fullmakt tillsätta tjensterna uppginge till hälften af de på stat
uppförda häradsskrifvarelöner för länet, dock att i de fall, då lönernas
antal vore udda, antalet med fullmakt försedde häradsskrifvare måtte
uppgå till den siffra, som närmast öfversköte hälften af lönernas antal,
samt att öfriga häradsskrifvaretjenster, likasom nu, endast måtte förses
med innehafvare, förordnade tills vidare...

Då jag i allt hufvudsakligt instämmer uti de erinringar och anmärkningar,
som sålunda blifvit af så väl Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
med stor enighet som äfven af embetsverken framstälda
mot ej mindre. de anordningar, hvilka komiterade ansett böra dels utgöra
förutsättningar för häradsskrifvaretjensternas indragning och dels
i öfrigt vidtagas såsom ledande till lättnad vid debiteringsarbetet, än
äfven mot det af komiterade föreslagna sättet för detta arbetes förrättande
å landskontoren, följer deraf, att jag icke kan till nådigt bifall
förorda komiterades nu i fråga varande förslag, utan anser jag,
lika med embetsverken, att häradsskrifvarebefattningarna böra oförändrade
bibehållas. Mot det af embetsverken väckta förslag, att endast
vissa häradsskrifvarebefattningar inom hvarje län skulle tillsättas med
fullmakt. men de återstående på förordnande tillsvidare uppehållas,
synas mig deremot väsentliga anmärkningar kunna framställas. Någon
Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 8

58 Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

betydligare minskning i bäradsskrifvaretjensternas antal lärer nämligen
icke i något fall kunna i fråga sättas, förr än till äfventyrs vid den
tidpunkt, då ej blott de för närvarande på utredning beroende frågorna
angående förändringar i beskattningsgrunderna blifvit slutligen pröfvade
och afgjorda, än äfven de åtgärder, livilka af möjligen blifvande
beslut i samma frågor kunna påkallas, blifvit åtminstone i väsentlig
mån genomförda. Men det lärer icke nu kunna med visshet bestämmas,
när den sålunda angifna förutsättningen för möjligheten af minskning
i häradsskrifvarnes antal må varda förverkligad; och när sådant
inträffar, kunna måhända förhållandena inom statsförvaltningen hafva
utvecklat sig derhän, att häradsskrifvarebefattningarna ändock måste
bibehållas vid oförminskadt antal. För närvarande kan således ingalunda
anses afgjordt, att häradsskrifvarebefattningarna i en framtid
kunna delvis indragas, än mindre förutsägas tidpunkten när sådant
skulle kunna ega rum. Men den omständighet endast, att en sådan
möjlighet blifvit i fråga satt, synes mig ingalunda innefatta giltigt skäl
att för en oviss, måhända aflägsen framtid hålla halfva antalet af en
för statsförvaltningen behöflig tjenstemannaklass i det ovisshetstillstånd,
hvars menliga verkningar länge nog gjort sig gällande och visat sig
förnämligast i den allmänt öfverklagade svårigheten att finna personer
villige att egna sig åt befattningar vid landsstaten. Af den föreslagna
anordningen skulle dessutom föranledas olägenheter öfvervägande de
möjliga fördelarna deraf. Då nämligen icke kan antagas att häradsskrifvarnes
afgång ur tjenst skall inom de särskilda länen under samma
tidrymd utfalla någorlunda lika, skulle ofta inträffa att inom ett län eu
äldre häradsskrifvare finge åtnöja sig med förordnande tillsvidare, under
det i annat län en yngre redan kommit i åtnjutande af fullmakt.
Häraf skulle åter framkallas åstundan hos tillförordnade häradsskrifvare
att erhålla transport till sådant län, inom hvilket fullmakt å befattningen
kunde vinnas; men att sådana måhända ofta förekommande förflyttningar
ingalunda skulle blifva fördelaktiga för häradsskrifvaregöromålens
behöriga bestridande torde vara uppenbart.

Med afseende å hvad jag sålunda i korthet antydt och då Eders
Kongl. Mej:t lärer finna för godt att, om och när förhållandena utvecklat
sig så, att häradsskrifvarebefattningarnas antal anses kunna vid
någon med sannolikhet beräknelig tidpunkt nedsättas, meddela föreskrift
om ledigblifvande befattningars indragning eller uppehållande på
förordnande tillsvidare, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t måtte finna embetsverkens i fråga varande förslag icke böra vinna
bifall.

Bil. No 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Beträffande härefter landträntmästarebefattningarna, hafva komiterade,
under förutsättning af bifall till vissa af dem gjorda framställningar
om genomgripande förändringar i afseende å räkenskapsföringen
för länen och sättet för länskassans förvarande, föreslagit, att, i stället
för de nu varande räntmästarne, skulle å landskontoret anställas en
länskassör, hvilken med lägre aflöning och i en mer underordnad ställning
skulle vara af landskamreraren mindre oberoende än räntmästaren
samt, jemte öfvertagande af nu varande, genom de af komiterade föreslagna
ändringarna förenklade räntmästaregöromålen, hafva till åliggande
att biträda äfven vid öfriga göromål å kontoret; och borde, med
hänsyn till den ansvarighet för kassaförvaltningen, som ålåge länsstyrelsen,
tillsättningen af kassörstjensterna ankomma på Eders Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvande.

De allra flesta af nämnda myndigheter hafva emellertid kraftigt
afstyrkt komiterades förevarande förslag och i sådant hänseende hufvudsakligen
anfört:

att genom den föreslagna förändringen i fråga varande befattningar
skulle blifva att betrakta såsom öfvergångstjenster och otvifvelaktigt
ofta komma att ombyta innehafvare, hvilket på grund af göromålens
beskaffenhet vore för det allmänna särdeles menligt;

att en så vigtig uppbördstjenst som de nu varande räntmästarnes
borde vara af sjelfständig beskaffenhet och så aflönad att icke tjensteinnehafvaren
genom ekonomiskt betryck komme i frestelse att brista
i redbarhet; samt

att ränterigöromålen skulle komma att lida, derest tjensteinnehafvaren
skulle biträda med andra göromål å landskontoret.

Embetsverken, hvilka underkastat komiterades förslag i fråga om
räkenskapsföringen och länskassans förvaring en omsorgsfull pröfning
samt, på grund af denna, funnit sig böra i allt väsentligt afstyrka bifall
till komiterades i ämnet gjorda framställningar, hafva, såsom följd
häraf, icke heller kunnat biträda komiterades förslag beträffande räntmästare^’ensternas
förändring. Med tillbörligt afseende på det allmännas
säkerhet läte nämligen, enligt embetsverkens tanke, icke förena sig,
att den landträntmästare nu anförtrodda stora uppbörd och ganska
vidlyftiga redovisning uppdroges åt tjenstemän, som vore allt för lågt
aflönade eller stode i annat beroende af sina förmän, än det som af
sjelfva uppbördsbefattningen med dertill hörande åligganden vore en
följd. De landträntmästarebefattningarna tillhörande göromål vore i
allmänhet af den omfattning, att de gåfve full sysselsättning; och, om
äfven i de mindre länen sådant icke alltid vore förhållandet, borde det

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om. Statsverket 1880.

utan tvifvel tagas i betraktande, att det mången gång lände till det
allmännas fördel, äfven i ekonomiskt hänseende, om till dylika tjänster,
hvilka framför allt kräfde omutlig redbarhet samt starkt ordningssinne,
kunde befordras personer, som i mer trägna och ansträngande sysslor
offrat sin bästa arbetskraft, men likväl besute sådana egenskaper, som
gjorde dem till räntmästare^enster mest lämplige. Med jemförelsevis
ganska få undantag vore det ock i allmänhet endast äldre, i statens
tjenst förut pröfvade samt för ordning och redbarhet aktade personer,
hvilka vunnit befordran till denna tjenst; men med en väsentligen förändrad
tjensteställning och lägre aflöning skulle detta befordringssätt,
hvilket ländt till allmänt gagn, icke vidare blifva möjligt.

Af dessa skäl och under åberopande i öfrigt af hvad de flesta
bland Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i ämnet anfört, hafva
embetsverken i underdånighet hemstält, att landträntmästarebefattningarna
med enahanda åligganden som hittils måtte fortfarande bibehållas;
och hafva embetsverken ej heller ansett något skäl vara för handen
att tillstyrka ändring af tjensteman allt sedan deras inrättande år 1680
bibehållna benämning eller af den ordning, som vid tillsättning af dessa
fenster hittills, på grund af nådiga brefvet den 27 Februari 1821,
varit följd.

Hvad komiterade föreslagit i fråga om landträntmästaretjensternas
indragning och ersättande med länskassörstjenster beror, såsom redan
blifvit antydt, helt och hållet på antagligheten af de förändringar, komiterade
föreslagit med afseende dels å räkenskapsföringen, dels och
i synnerhet å länskassans förvaring. Komiterade hafva nämligen förestält
sig, bland annat, att länens uppbörd alltid borde i bankinrättning,
vare sig Riksbanken eller dess afdelningskontor eller enskild bank med
solidarisk ansvarighet, insättas, hvaraf skulle följa, att landtränteriet
blefve obehöfligt och att ombesörjandet af de å bankräkningen utstälda
anvisningars bokföring och vården af en obetydlig dagkassa kunde anförtros
åt en tjensteman af första graden. Embetsverken hafva härom
yttrat, att hvarje stadgande om ränteribehållningens insättande i bankinrättning,
så vidt dermed afsåges enskilda banker eller annan penningeinrättning
än Riksbanken och dess afdelningskontor, skulle vara vådligt,
icke så mycket för risken af ..förlust eller de svårigheter, som vid kassaförvaltningen
deraf kunde föranledas, utan hufvudsakligen för den äfventyrliga
bana, som dermed skulle komma att beträdas, enär ett i allmän
författning meddeladt stadgande, att medel, som i form af skatt till
statsverket influtit, borde i enskild bankinrättning insättas, enligt embetsverkens
tanke, nödvändigt skulle hafva till följd, att enskilda bankernas -

Bil. N:o 5 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

kernas sedlar måste uti kronouppbörden mottagas, och sålunda innebure
ett lika kraftigt godkännande af, att icke säga garanti för dessa bankers
förbindelser, som ett direkt påbud om dylikt mottagande, hvarigenom
åter Riksbankens på 72 § Regeringsformen grundade rätt att
ensam utgifva sedlar, som för mynt i riket erkännas, i betänklig grad
skulle förnärmas, samt kreditmedel af enskild beskaffenhet erhålla en
från statens sida erkänd giltighet, som framdeles möjligen icke skulle
kunna begränsas till de betalningsmedel, hvarom nu är fråga.

Med hänsyn härtill och då en föreskrift om- ränteribehållningarnas
insättande i bankinrättning under nu varande förhållanden skulle ställa
statsförvaltningen i allt för nära samband med och beroende af enskilda
kreditanstalter, samt jag icke kan inse, huru landtränterierna och deras
kassarörelse på annat sätt skulle kunna göras öfverflödiga, anser jag,
i likhet med embetsverken, att räntmästarebefattningarna böra bibehållas;
dock att vid utfärdande af ny instruktion för länsstyrelserna
bör tagas i öfvervägande huruvida icke, såsom i fråga satt blifvit, vissa
af de göromål, som nu i landskontoren bestridas, må kunna till minskning
i dessas behof af extra biträde å räntmästarne öfverfiyttas.

Derest Eders Kongl. Maj:t, med godkännande af de utaf mig nu
uttalade åsigter, finner såväl häradsskrifvare- som räntmästarebefattningarna
böra bibehållas med hufvudsakligen enahanda åligganden som
hittills, synes deraf böra följa, att vidare tillämpning af nådiga cirkulären
den 7 Mars 1873, den 11 December 1874 och den 17 Augusti
1877, angående tillsättning af sådana befattningar endast på förordnande
tills vidare, kommer att upphöra. Med utfärdande af föreskrift
härom torde emellertid lämpligen böra anstå, intill dess frågan om
lönereglering för nämnde tjensteman, hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer
vilja göra framställning till näst sammanträdande Riksdag, blifvit slutligen
afgjord.

Jag inskränker mig således för närvarande till den hemställan, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Sine befallningshafvande att före
den 1 instundande Juni, en hvar för sitt län, meddela uppgift å de
häradsskrifvare och räntmästare, som på grund af nådiga cirkulären
den 7 Mars 1873, den 11 December 1874 och den 17 Augusti 1877
erhållit förordnande att endast tills vidare bestrida sin innehafvande
befattning, samt huruvida något hinder möter att för dem utfärda fullmakt
eller konstitutorial med intagande af det förbehåll, att de skola
vara underkastade så väl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och
jemkning i åligganden som ock den reglering af löneförmåner och förändring
i tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven.

Bih. till Rilcstl. Prot. 1880. 1 Sand. 1 Afd.

Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Statsrådets öfrige ledamöter instämde uti allt hvad föredragande
Departementschefen sålunda yttrat och hemstält;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna
bifall.

Enligt Statsrådets hemställan förordnade Hans
Maj:t Konungen slutligen, att utdrag af detta protokoll
skulle såsom bilaga åtfölja den nådiga proposition
angående statsverket, som kornme att till näst sammanträdande
Riksdag aflåtas.

in fidem
Axel Sjöberg.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1880.

Till. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
9 Januari 1880. >

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen Herr Statsrådet Thyselius anhöll att få underställa
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af utgifterna
under Riksstatens sjette hufvudtitel samt yttrade härvid, beträffande
anslagstitlarna:

l:o Kommers-Kollegium.

Ehuru det betänkande angående ordnandet af Svenska och Norska
konsulatväsendet och det förslag till förordning om detsamma, som af
utsedde komiterade blifvit afgifna, ännu icke kunnat blifva föremål för
behandling i sammansatt Svenskt och Norskt Statsråd, der hufvudsakliga
besluten deröfver böra fattas, har Eders Kongl. Maj: t likväl den
31 December nästlidna år behagat ingå i pröfning af nämnda författBih.
till Rilcsä. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 1

Bil. N:o 5 b till Koncjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsvwket 1880.

ningsförslags § 2, för så vidt deruti afses den för brödrariket främmande
frågan om bestämmande af den myndighet, hvilken det må
tillkomma att till handläggning upptaga de konsulatärenden, som angå
Sverige särskilt; och Eders Kongl. Maj:t har dervid i öfverensstämmelse
med detta förslag funnit lämpligt att sådant äfven framdeles
skall ske af Kommers-Kollegium. Härigenom må emellertid icke anses
afgjordt, att detta Kollegium bör med dess nuvarande organisation bibehållas
eller ens, om det varder bibehållet, att det namn, som det
nu bär, skall lemnas oförändradt, men detta beslut synes i allt fall
innefatta ett godkännande af den åsigt, jag vid flera tillfällen och med
stöd af allt mera vunnen erfarenhet uttalat derom att detta embetsverk
icke kan och icke bör indragas, utan att en eller flera nya embetsmyndigheter
sättas i dess ställe.

Såsom ett hinder för mig att söka till slutligt afgörande bringa
denna organisationsfråga, har jag vid föregående tillfällen anfört och,
såsom jag vågar hoppas, äfven lyckats ådagalägga, att det ingalunda
kan vara tillrådligt att i detta hänseende upprätta samt för Eders
Kongl. Maj:t och Riksdagen framlägga något förslag, innan ännu omfånget
och beskaffenheten af de göromål, som skulle embetsverket
tillkomma blifvit åtminstone till hufvudsakligare delar bestämda; och
jag har äfven utbedit mig uppmärksamhet derpå att uti alla de industriens
grenar, till hvilka Kollegiets verksamhet sträcker sig, handel,
sjöfart, bergsbruk, fabriker och handtverk, frågor om förändrad lagstiftning
vore under bearbetning, så att det icke varit möjligt afgöra
till hvilken utsträckning för de ärenden, som enligt de förväntade nya
författningarna skola handläggas, biträde måste af administrativa embetsmyndigheter
anlitas.

Nu mera må väl frågan, huruvida de enbart svenska konsulatärendenas
behandling bör ifrån Kommers-Kollegium skiljas för att af andra
redan bestående embetsverk öfvertagas, anses hafva i förutomförmälda
nådiga beslut funnit sitt svar och derigenom ett väsentligt hinder för
frågans återupptagande blifvit undanröjdt, men då dels detta beslut
blifvit helt nyligen fattadt, dels ock, såsom redan är sagdt, Komiterades
betänkande i öfrigt icke ännu förevarit i det sammansatta Statsrådet,
skulle,'' äfven derest Kollegiets reorganisation varit beroende
endast på denna frågas afgörande, det icke blifvit utan stor svårighet
att redan nu, före riksdagens början, för Eders Kongl. Maj:t framlägga
ett fullständigt förslag till en sådan reorganisation. Ån mindre låter
sådant sig göras, när hänsyn tages till det skick, hvaruti öfriga af mig
omförmälda lagstiftningsfrågor sig för det närvarande befinna.

Bil. No 5 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. Nio 1, om Statsverket 1880.

Med sitt yttrande öfver det af särskilde Komiterade uppgjorda
förslag till ny Gfrufvestadga liar Kommers-Kollegium, der olika meningar
blifvit framstälda i afseende på tidsenligheten och vidare behöfligheten
af den grund, hvarpå denna lagstiftning blifvit uppförd och med hvars
undanrödjande hela byggnaden skulle falla, nemligen frågan huruvida
inmutarerätten må bibehållas eller icke, väl numera till Eders Kongl. Maj:t
inkommit, men uti detta ärende, som i hög grad berör den enskilde
jordegarens rättigheter, har sedermera infordrats utlåtande af Högsta
Domstolen, der ärendet icke ännu hunnit till behandling företagas.

Öfver förslagen dels till Förordning om patenter, dels till Lag
till skydd för varumärken och mönster och dels till Författning angående
minderåriges antagande och användande vid fabrik, handtverk
eller annan handtering hafva vederbörandes utlåtanden ännu icke inkommit,
och enär de beslut, som synnerligast öfver de två förstnämnda
af dessa författningsförslag likasom beträffande förslaget till Gfrufvestadga
varda fattade, icke kunna undgå att på organisationen af det embetsverk,
som kommer att handlägga de mål, hvarå de nya författningarna
skola tillämpas, i högst väsentlig mån utöfva inflytande hvad angår
både antalet af de tjensteman, som i embetsverket skola anställas och
de kostnader, organisationens genomförande tager i anspråk, lärer
Eders Kongl. Maj:t finna icke allenast förklarlig, utan äfven af omständigheterna
betingad den anmälan, jag har att göra derom att
enligt min öfvertygelse med frågan om reglering af Kommers-Kollegium
måste anstå ännu ett år. Då jag äfven nu bör vitsorda att de Kollegiet
tillhörande göromål fortfarande på ett ganska förtjenstfullt sätt
handhafvas, torde känningarna af ett sådant oundgängligt uppskof
blifva till skada mindre för det allmänna, än för embetsverket sjelf,
ej allenast derigenom att den der anstälde personal längre än deras
vederlikar i andra verk blifver i saknad af en väl behöflig förbättring
i löneinkomster, hvarför dock så väl Riksdagen som Eders Kongl.
Maj:t lärer i viss mån vilja bereda eu ersättning, utan äfven i så
måtto, att till följd af den osäkra ställning, hvaruti embetsverket sedan
flera år befunnit sig och ännu ett år skulle qvarstadna, yngre män
torde känna sig mindre hugade söka inträde i Kollegium, för att under
tjenstgöring derstädes förvärfva de mångsidiga insigter samt den
skicklighet och erfarenhet, hvaraf i synnerhet vid förvaltningen af de
högre befattningarna inom Kollegium göres stort behof.

På grund häraf och då för nöjaktigt upprätthållande af de Kollegium
åliggande göromål är oundgängligen, nödigt att Kollegium äfven
under nästkommande år må kunna förfoga öfver samma arbetskrafter

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

som hittills, torde i afseende å Kollegium böra hos Riksdagen för
nästkommande år utverkas enahanda medgifvanden, som för innevarande
och flera föregående år blifvit lemnade.

Då, såsom förut omnämnts, frågan om utfärdande af ny Grufvestadga
ännu är oafgjord, kan af anledning, som omförmäles i det
Statsrådsprotokoll den 8 Januari 1879, hvilket åtföljde statsverkspropositionen
till nämnda års Riksdag, icke heller nu ifrågasättas någon
lönereglering för bergmästarne, hvaremot såväl de bland desse, hvilka
icke äro med boställen försedde, som tjenstemännen vid Sala silfververk
torde böra under nästkommande år komma i åtnjutande af dyrtidstillägg
i likhet med hvad för flera föregående år egt rum.

Jag tillstyrker således, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen, att

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommers-Kollegiets
stat anvisade ej mindre för en Advokatfiskalstjenst än äfven för andra
ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende
å hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas,
må intill slutet af år 1881, i den mån de för bestridande af
göromålen inom Kollegium kunna finnas erforderliga, af Eders Kongl.
Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela Kommers-Kollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,
med undantag af tre Kanslister, tillfällig löneförbättring under
år 1881 till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra
stat för år 1881 anvisa 8,740 kronor;

dels oek likaledes på extra stat för år 1881 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för fyra Bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner
eller tillsammans 2,420 kronor.

2:o Rikets Ekonomiska kartverk.

Under åberopande af mitt yttrande till Statsrådsprotokollet den 2
i denna månad och Eders Kongl. Maj:ts då lemnade godkännande deraf
att såsom grund för de nådiga framställningarna beträffande dessa
kartverk må antagas dels att den ekonomiska kartläggningen af Svea
och Göta land icke skall fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallas
af ett billigt afseende derpå, att den för densamma redan anställda
personal må tills vidare finna lämplig sysselsättning, dels ock att den
ekonomiskt-geografiska kartläggningen af Norrbottens län skall enligt

Bil. No 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 15 om Statsverket 1880.

hittills fastställd plan fortsättas och af slutas, anhåller jag att nu få anmäla
frågan om beredande af de för år 1881 till fortsättande af kartarbetena
enligt berörda beslut erforderliga medel.

Sedan Afdelnings-chefen för generalstabens topografiska afdelning
uti särskilda underdåniga memorial af den 8 sistlidne November afgifvit
förslag för år 1880 till inkomst- och utgiftsstat för ej mindre
Norrbottens läns ekonomiska kartverk än äfven det kartverk, som bearbetar
mellersta och södra delarne af riket, behagade Eders Kongl.
Maj:t vid föredragning häraf den 14 sistlidne December i nåder fastställa
utgiftsstat.er för innevarande års ekonomiska kartarbeten, slutande
sig å en summa af 69,300 kronor för dem, som afse mellersta och
södra delarne af riket, samt å 31,300 kronor för arbetena inom Norrbottens
län; varande till dessa utgifter att påräkna:

för mellersta och södra delarne af riket.

Anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 46,000
kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade nitton andre
landtmätarelöner 17,100 kronor samt fordringar för under år 1879 försålda
kartor, förslagsvis 200 kronor, eller sammanräknade 69,300 kronor,
samt

för Norrbottens län.

Motsedd behållning för år 1879, 1,000 kronor, anslag på extra stat
för år 1880, 30,000 kronor och beräknad inkomst för försäljning af
kartor 300 kronor eller tillsammans 31,300 kronor.

De faststälda staterna upptaga:

för mellersta och södra delarne af riket.
till arfvode åt den officer af generalstaben, som skall föredraga kart -

verket rörande ärenden in. m............................................. 666: 67.

y> särskildt arfvode åt en kartograf, såsom biträde vid kartarbetets
öfvervakande och kontroll .................................... 500: —

» arfvode åt 2 kartografer å 3,000 kronor ........................... 6,000: —

» dito åt 8 kartografer å 2,500 » 20,000: —

» dito åt 2 kartografer å 2,000 » 4,000: —

» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —

Transport 37,166: 67.

Bil. Nx> 5 b till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 37,166: 67.
till arfvode åt 7 qvinliga ritbiträden, att dem emellan fördelas
på föreskrifvet sätt........................................................ 5,900: —

» arfvode åt en vaktmästare....................................................... 700: —

» dagaflöning under fältmätningstid till omförmälde gene -

» 15 kartografer å 3 kronor om dagen förslagsvis
............................................................. 6,750: — 7,750: —

» resekostnadsersättningar:

» bemälde generalstabsofficer, förslagsvis ........ 400: —

» ofvanomförmälde biträde vid arbetets öfver vakande.

................................................................... 600:

» 15 kartografer, tillsammans................................■ 4,500: ■— 5,400: —

» byra för arbetslokalen ............................................................... 2,250: —

» arbetslokalens städning, ved, olja och ljus ........................ 650:

» rit- och skrifmaterialier ........................................................... 500: —

» uppköp och underhåll af instrument och effekter............ 600: —

» dagsverkskostnader ..................................................................... 4,500:

» tryckning af häradsbeskrifningar .......................................... 2,800: —

» diverse utgifter............................................. ■ .......;................ 1,083: 33.

Summa kronor 69,300: —

för Norrbottens län.

till dagtraktamente och resekostnadsersättning åt den generalstabsofficer,

hvilken tjenstgör såsom arbetschef, förslagsvis............... 2,500:

» arfvode åt den generalstabsofficer, hvilken redogör för

kartverkets medel m. m......................................................... 333: 33.

)) arfvode åt 2 kartografer å 2,500 kronor .......................... 5,000: —

» dito åt 4 kartografer å 1,500 » 6,000: —

» dagaflöning under fänmätningstid för lem af ofvanbe mälde

kartografer, förslagsvis.............................................. 1,660: —

» chefens inspektionsresor.......................................................... 300: —

» resekostnadsersättning för 5 kartografer å 300 kronor 1,500: —

» handtlangningskostnader under fältarbete, förslagsvis ... 6,200: —

» aflöning och resekostnadsersättning åt två tillfälliga biträden,
förslagsvis ............................................... 1,500: —

Transport 24,993: 33.

Bil. No 5 b till Kongl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Transport 24,993: 33.

till graverings- och tryckningskostnader, förslagsvis ............ 4,600: —

» hyra för arbetslokal, lyshållning in. in., förslagsvis ...... 700: —

» inköp och reparation af instrument in. in., förslagsvis 500: —

» inventariers uppköp och underhåll, rit- och skrifmaterialier
samt diverse utgifter, förslagsvis ........................... 506: 67.

Summa kronor 31,300: —

I fråga om de belopp, som för kartarbetenas fortsättande under
år 1881 borde hos Riksdagen äskas, har Afdelnings-chefen uti ofvannämnda
memorial den 8 November 1879 anfört att, med tillämpning
af de i nådiga brefvet den 16 Juni 1875 meddelade bestämmelser angående
löneförmåner för de vid det ekonomiska kartverket anstälde
kartografer, en arfvodesförhöjning af 500 kronor från och med den 1
Januari 1881 komme att tillfalla hvar och en af sex kartografer, nemligen
i Norrbottens län kartograferne G. W. Buclit och B. Lindegren
samt vid allmänna ekonomiska kartverket kartograferne D. A. Femblad,
G. A. Seth, J. P. Ljungström och F. G. Bergman; hvadan och då tillgångar
att dermed bestrida denna ökade utgift icke funnes att påräkna
med nuvarande anslag, Afdelnings-chefen hemstält, det täcktes Eders
Kongl. Majd hos Riksdagen göra framställning derom, att det för bearbetande
af allmänna ekonomiska kartverket nu utgående extra anslag,

46,000 kronor, måtte för år 1881 höjas till 48,000 kronor samt att det
för bearbetande af Norrbottens läns ekonomiska kartverk beviljade anslag,
nu utgörande 30,000 kronor, måtte för år 1881 få utgå med 31,000
kronor.

Afdelnings-chefens framställning i hvad den afser beredande af
anslag för fortsättande af de ekonomiskt geografiska kartarbetena i
Norrbottens län gifver icke anledning till någon erinran. Hvad åter
angår det ifrågasatta anslaget för kartarbetena i mellersta och södra
delarna af riket, så, enär den för dessa arbeten anställda personal,
inom hvilken inträffande ledigheter icke, emot Eders Kongl. Maj ds
redan den 8 Januari 1879 meddelade beslut få af kartverkets chef återbesättas,
ännu uppgår till samma antal som under sistlidet och flera
föregående år, samt, såsom jag uti mitt förutnämnda yttrande nämnt,
den väsendtligaste delen af de för ifrågavarande kartverk erforderliga
medel åtgår till aflöning enligt af Eders Kongl. Majd och Riksdagen
derför bestämda grunder åt nämnda personal, för hvilken dessutom full

8 Bil. N:o 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

sysselsättning kan under år 1881 beredas, anser jag mig icke kunna
ifrågasätta någon mera betydande nedsättning i det föreslagna extra
anslaget. Men då, synnerligast om Riksdagen bifaller Eders Kongl.
Maj:ts redan beslutade framställning om förbättrad pensionsrätt för de
ännu qvarstående andre landtmätarne, antagas kan att ytterligare indragningar
af andre landtmätarebefattningar komma att ega rum och
de med sådana befattningar förenade löner således blifva för kartverket
tillgängliga, vill det synas mig som om ifrågavarande anslag
kunde för nästkommande år nedsättas till 45,000 kronor, så att sammanräknade
beloppet af de för ekonomiska kartverket under samma år
på extra stat erforderliga medel icke behöfver öfverstiga 76,000 kronor
eller det belopp, som för innevarande år utgår.

Min underdåniga hemställan är således, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000
kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels
till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens
län 31,000 kronor dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska kartverket
redan anställda personal må under samma år kunna finna lämplig
sysselsättning, för detta kartverks fullföljande 45,000 kronor eller
tillsammans 76,000 kronor.

3:o Öfverståthållave-Embetet.

Uti det underdåniga yttrande, jag senast afgaf beträffande de för
Öfverståthållareembetet erforderliga anslag och dermed sammanhängande
frågor, anmälde jag, hurusom en förändrad organisation af och lönereglering
för de tjenstebefattningar vid Öfverståthållareembetet, hvilkas
aflöning helt och hållet eller delvis bestredes af statsmedel, varit länge
ifrågasatt samt att Öfverståthållareembetet under September månad år
1878 inkommit med särskilda underdåniga framställningar och förslag
dels beträffande indragning af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium
och deraf beroende förändrad organisation af Öfverståthållareembetet
i kronouppbördsärenden delsock i fråga om tjenste- och lönereglering
för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli.

Den förstnämnda framställningen har, sedan Statskontoret och
Kammarrätten deröfver afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, blifvit
den 18 sistlidne Juni till öfverståthållareembetet remitterad för inhemtande
af Stockholms stadsfullmägtiges yttrande i ämnet; men detta

sedan

Bil. Nio o b till Kongl. Majds Nåd. Prof. Nio ./, om Statsverket 1880. 9

yttrande har ännu icke inkommit. I den andra frågan har deremot
öfverståthållareembetet, med anledning af Statskontorets utlåtande af
den 31 December 1878, den 4 November 1879 afgifvit underdånigt
yttrande och dervid med föranledande af de utaf Statskontoret gjorda *
erinringar framställt ett i vissa delar förändradt förslag.

Då jag nu i underdånighet anhåller, att få underställa Eders Kong!.
Maj:ts pröfning detta förslag, tillåter jag mig till en början i minnet
återkalla, att Öfverståthållareembetet, hvilket redan vid dess inrättande
genom Regeringsformen den 29 Juli 1634 upptages såsom det första
af de »höfdingadömen eller gubernament», hvari »landsregeringen fördelas»,
skiljer sig från öfriga länsstyrelser icke allenast derigenom att,
då under embetet icke lyder »något land eller landfolk», dess verksamhetsområde
utgöres endast af hufvudstaden, utan äfven deri att de
till embetets befattning börande ärenden handläggas icke såsom bos
länsstyrelserna å två utan å tre särskilda utdelningar, kansliet samt
afdelningarna för kronouppbördsärenden och för polisärenden.

I Ofverståthållareembetet för polisärenden, omfattande jemväl Stockholms
poliskammare och polisdomstol, handläggas alla sådana polisärenden,
som i andra städer utgöra föremål för rådstufvurätts, magistrats
eller poliskammares behandling samt derjemte sådana mål rörande upprätthållande
af allmän ordning och säkerhet, hvilka det tillkommer
länsstyrelse att afgöra såsom angående fattigvård och helsovård, brandocli
hamnväsende, vård och försäljning af farliga ämnen, tillverkning
och försäljning af bränvin, försäljning till förtäring på stället af vin
och maltdrycker, allmänna beväringen, utvandrares fortskaffande och
förvärfvande af svensk medborgarerätt eller tillstånd att i riket vistas,
utfärdande af pass in. m. Till bestridande af aflöning och öfriga kostnader
för denna afdelning af Öfverståthållareembetet utgår af ^statsmedel
ett årligt bidrag till belopp af allenast 28,250 kronor. Öfriga
utgifter bestridas af Stockholms kommun; och sedan Eders Kongl.
Maj:t den 19 November 1875 fastställt ny utgiftsstat för polisverket i
Stockholm, slutande å en summa af 502,900 kronor, har icke någon
förändring i denna stat eller i det för deri upptagna utgifters bestridande
anvisade bidrag af statsmedel blifvit ifrågasatt.

Beträffande Öfverståthållareembetet i kronouppbördsärenden, hvars
verksamhetsfält är genom dess benämning angifvet, har deremot, såsom
redan blifvit omnämndt, förslag väckts om förändrad organisation beroende
hufvudsakligen af den ifrågasatta indragningen af Stockholms
Handels- och Ekonomikollegium. Den af Öfverståthållareembetet, under
Bill. till Bibel, Prat. 1 Sami. / A/d. 2

Bil. No 5 b till Kong! Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

förutsättning att sådan indragning komme till verkställighet, föreslagna
nya utgiftsstat för dess afdelning för kronouppbördsärenden slutar å
en summa af 80,441 kronor 41 öre, hvari staten skulle deltaga endast
med det enligt nådiga brefven den 2 Augusti 1815 och den 17 Januari
1816 årligen utgående bidrag till belopp af 11,472 kronor.

Till aflöning och öfriga omkostnader för nu nämnda två afdelningar
af Öfverståthållareembetet lemnar staten således årligen endast mindre
bidrag, hvaremot embets- och tjenstemännen vid Öfverståthållareembetets
kansli äro aflönade uteslutande af statsmedel; och är det i gällande
riksstat för Öfverståthållareembetet uppförda ordinarie anslag fördeladt

på följande sätt:

Öfverståthållarens lön.................. 9,000

hyresmedel....................................................................................... 3,000

bidrag till bestridande af kostnaderna för polisverket ... 28,250
d:o d:o d:o för kronouppbördsverket........................... 11,472 5^772.

Underståthållarens lön.................................................................. 4,500

till Öfverståthållareembetets kansli, inberäknade 11,450
kronor, som äro ställda till Öfverståthållareembetets
förfogande för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen.
................................................... 25,900 30 400.

Summa kronor 82,122.

Härtill kommer dyrtidstillägg för Underståthållaren samt embets och

tjenstemän jemte betjente vid kansliet.............................. 5,250.

Summa kronor 87,372.

Innan det från stadsfullmägtige infordrade yttrande öfver det afgifna
förslaget rörande indragning af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium
och organisation af embetets afdelning för kronouppbördsärenden
inkommit, kan jag icke bedöma huruvida denna organisationsfråga
möjligen kan vara af beskaffenhet att böra underställas Riksdagens
pröfning. Af hvad jag beträffande ärendets behandling inhemtat framgår
dock, att någon höjning i det från statsverket utgående årliga
bidrag eller ökade skyldigheter i öfrig! för staten icke komma att
ifrågasättas. Då härtill kommer, att indragningen af Handels- och
Ekonomikollegium och deraf beroende anordningar inom Öfverståthållareembetet
för kronouppbördsärenden icke kunna utöfva nämnvärdt om
ens något inflytande å de göromål, som skola bestridas af Öfverståthållareembetets
kansli, så synes mig den omständighet att förstnämnda

Bil. No o b till Körtel. Maj ds Nåd. Prop. No 7, om Statsverket 1880. 11

organisationsfråga nu icke kan till pröfning företagas ej innefatta något
skäl att uppskjuta pröfningen af det föreliggande förslaget till förändrad
organisation af öfverståthållareembetets kansli samt den deraf
beroende af behofvet högt påkallade löneregleringen för Underståthållaren
och de vid kansliet anstälde embets- och tjenstemän samt
betjente.

Vid framställande af sitt berörda förslag har Öfverståthållareembetet,
efter att hafva erinrat, hurusom för embetet utfärdats särskilda
instruktioner den 28 Mars 1664, den 13 Februari 1776 och den 25
Augusti 1791, hvilken sistnämnda instruktion ännu vore i tillämpliga
delar gällande, redogjort för de olika göromål, hvilka åligga Ofverståthållaren,
Underståthållaren samt kansliets embets- och tjenstemän,.
hvilka äro konungens fogat, eu sekreterare, en aktuarie, två notarier,
två kanslister samt eu kammarskrifvare; och torde ur denna redogörelse
få meddelas följande kortfattade upplysningar.

Of ver ståthållarens åligganden äro, förutom de som i allmänhet tillkomma
Landshöfdingarne i länen, hufvudsakligen följande. Han är
Ordförande: enligt nådiga brefvet den 29 Januari 1819 i direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk; enligt instruktionen för direktionen
öfver Danviks hospital den 19 Augusti 1845 i nämnda direktion;
enligt Nådiga brefvet den 24 Februari 1860 i direktionen öfver
Stockholms hospital för sinnessjuke; enligt reglementet den 28 December
1850 i direktionen för allmänna barnhuset i Stockholm och enligt
instruktionen för direktionen öfver Stockholms stads och läns kurhus
den 16 Mars 1826, jemförd med § 18 i 1791 års instruktion, i sistnämnda
direktion. Jemlik! Nådiga förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 Maj 1862 skall han föra ordet bland Stockholms
stadsfullmägtige, dervid han eger deltaga i öfverläggningarne men ej
i besluten, af hvilka åtskilliga skola, för att erhålla gällande kraft, af
honom fastställas. Han är vidare ordförande i stadsfullmägtiges beredningsutskott
samt eger öfvervara drätselnämndens och fattigvårdsnämndens
sammanträden och i öfverläggningarne men ej i besluten
deltaga. Enligt de för dessa båda nämnder den 4 Mars 1864 i nåder
faststälda instruktioner föres ordet i dem af öfverståthållaren, när han
tillstädes är. Stadsfullmägtiges och beredningsutskottets sammanträden,
i hvilka Öfverståthållaren i allmänhet tager del, uppgå i medeltal till
55 om året eller ungefär ett i veckan.

Den Öfverståthållaren tillkommande skyldigheten att presidera i
stadsrätten hos borgmästare och råd, hvarmed ursprungligen varit
förenadt åliggande att. i domarevärf deltaga, inskränker sig numera

12 Bil. N:o 5 b till Komjl. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

dertill, att lian utöfvar ordförandeskapet i magistraten samt deltager i
magistratens öfverläggningar och beslut. I afseende härå anför Öfverståthållareembetet,
att om Handels- och Ekonomikollegiets befattning
med uppbördsärendena komme att, såsom föreslaget blifvit, upphöra,
återstode väl för magistraten icke några göromål af beskaffenhet, att
de i och för sig påkallade bibehållandet af skyldigheten för Öfverståthållaren
att vara ordförande i magistraten; men då det, jemlikt
nådiga resolutionen på städernas besvär den 16 Oktober 1723, jernjord
med instruktionen för landshöfdingarne den 10 November 1855, ålåge
Ofverståthållaren att till Kong!. Maj:t insända de för återbesättande af
lediga borgmästare-, rådmäns- och magistratssekreterarebefattningarne
.uppgjorda förslag och desse med sitt yttrande beledsaga; då det syntes
lämpligt, att Ofverståthållaren fortfarande såsom hittills indelade rådmännen
till tjenstgöring på rådstufvurättens särskilda afdelningar, utsåge
afdelningarnes ordförande och beviljade rådmännen tjenstledighet, och
då slutligen den samtidigt med nya utsökningslagen utfärdade nådiga
förordningen om stämningsmän af den 10 Augusti 1877 föreskrefve, att
i stad rådstufvurätt skulle förordna vissa män att, då de derom anlitades,
bland annat verkställa delgifning i utsökningsmål, samt dessa
mål, hvad Stockholm anginge, tillkomme Öfverståthållareembetet att
handlägga och Ofverståthållaren således syntes böra utöfva inflytande
på valet af stämningsmän i Stockholm, hvartill tillfälle kunde honom
beredas derigenom, att han såsom ordförande omedelbart samverkade
med magistraten, — ansåge sig öfverståthållareembetet icke böra härutinnan,
likasom icke heller beträffande Öfverståthållarens åligganden i
öfrigt, föreslå någon förändring.

Under ståthållaren åligger, jemlikt 25 § i 1791 års instruktion, att,

1 Öfverståthållarens frånvaro eller då han är hindrad, Öfverståthållareembetet
förvalta och Öfverståthållarens ställe företräda på alla rum,
der det utöfvas bör, så hos magistraten och borgerskapet som uti
embetets kansli och poliskammaren. Hans embetsverksamhet har härigenom
bibehållits vid samma omfattning, som uti 1634 års regeringsform
deråt ursprungligen gifvits, hvadan ock på underdånig hemställan
af Ofverståthållaren, att på grund af ofvannämnda 25 § i 1791 års
instruktion Underståthållaren måtte få företräda Öfverståthållarens ställe
såsom ordförande i direktionen öfver Danviks hospital, allmänna barnhuset
och Stockholms stads och läns kurhus, genom nådigt bref den

2 Februari 1849 förklarats, att berörda stadgande finge i afseende på
ordförandebefattningarne i nämnda tre direktioner tillämpas, på sätt
hemstäldt blifvit, under förbindelse likväl för Ofverståthållaren att bibe -

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:u 1, om Statsverket 1880.

hålla den allmänna öfversigten angående de tre inrättningarnes tillstånd
och förvaltning; och har sedermera det bruk utvecklat sig, att i regeln
Underståthållaren och endast undantagsvis Öfverståthållaren deltager i
och förer ordet vid dessa direktioners sammanträden.

Till kommunalstyrelsen i Stockholm intager Underståthållaren, jemlik!
nådiga brefvet den 15 April 1864, den ställning, att han berättigats
när Öfverståthållaren åtnjuter af Eders Kongl. Maj:t beviljad tjenstledighet
och annan person icke blifvit särskildt förordnad att öfverståthållareembetet
förvalta, föra ordet bland stadsfullmägtige, i fullmägtiges beredningsutskott
samt i de under fullmägtige lydande nämnder.

Konungens fogat tillkommer, jemlikt 27 § i 1791 års instruktion,
dels att, när Öfver- eller Underståthållaren af andra embetssysslor är
förhindrad, förrätta allt hvad till exsekutionsverket hörer dels ock i
synnerhet att utöfva uppsigten å fångar, fängelserum och arrestanters
afstraffande.

Sekreteraren åligger numera, sedan jemlikt nådiga brefvet den 15
Januari 1831 passexpeditionen öfverflyttats från kansliet till afdelningen
för polisärenden, men han till följd af nådiga brefvet den 24 Januari
1862 öfvertagit de kamreraresysslan enligt 1791 års instruktion tillhörande
göromål, att uppsätta, kontrasignera och expediera alla bref,
berättelser, utlåtanden och kungörelser, som från kansliet utfärdas; att
hålla diarium öfver alla till kansliet inkommande ärenden med undantag
af skuldfordringsmål; att föredraga och expediera besvärsmål och understälda
mål rörande byggnadsärenden och frågor deri stadsfullmägtige,
drätselnämnden eller kyrkofullmägtige beslutat, äfvensom åtskilliga fattigvårdsärenden,
samt att ombesörja räkenskapsföring rörande deponerade
samt expens- och aflöningsmedel.

Notarierna föra protokollet och tillhandahålla vederbörande expeditionerna
i utsökningsmålen.

Aktuarien håller diarium i utsökningsmålen och förser ansökningarne
i dessa mål med kommunikationsresolutioner, öfvervakar verkställigheten
i ärenden, der handräckning begärts för uttagande af lösen,
kommunalutskylder och andra afgifter, samt utöfvar tillsynen å arkivet.

Kanslisterna äro anstälde den ene hos fogaten och den andre hos
sekreteraren. Fogatens kanslist håller diarium rörande alla de verkställighetsåtgärder
i brottmål, som af Öfverståthållareembetet genom
fogaten vidtagas. Sekreterarens kanslist biträder sekreteraren med diariiföring
och uppsättande af skrifvelser samt ombesörjer renskrifning och
förvaltar numera

Bil. No 5 b till Kong]. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

Kammar skrift) ar ens göromål, hvilka bestå i förandet af kansliets
depositionsräkning samt förteckning å inlemnade och uttagna borgensförbindelser
och värdepapper jemte åtskilliga andra förteckningar och
räkningar.

Under åren 1867—1876 hafva till kansliet inkommit årligen i
medeltal 3,163 skuldfordringsmål, 5,632 handräckningsärenden och till
sekreterareexpeditionen 2,667 ärenden; beloppet af deponerade medel
uppgick i medeltal årligen till 206,909 kronor på 188 särskilda konti
och deraf hafva årligen i medeltal öfverförts från det ena året till det
andra 61,976 kronor.

Aflöningarna för Underståthållaren och ofvan nämnde tjensteman
i Öfverståthållareembetets kansli utgå för innevarande år med inberäkning
af dyrtidstillägg med följande belopp, nemligen:

	Lön.	Dyrtids- tillägg.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Underståthållaren............................................	4,500	900	5,400
Fogaten.............................................................	4,500	500	5,000
Sekreteraren.....................................................	3,500	700	4,200
Aktuarien ............................................	900	180	1,080
1 Notarie............................................................	900	180	1,080
1 d:o ...........................................................	900	180	1,080 1.200
Kanslisten hos sekreteraren........................	1,000	200
D:o hos fogaten .............................	1,000	_	1,000

Kammarskrifvaren ......................................... hvarförutom är anvisadt för beredande	600	120	720
af ärendenas gång i sekreterareexpedi-tionen ett anslag å...................................	1,000	_	1,000
till gratifikationer............................................ samt till Öfverståthållareembetets för-	150	—	150
fogande för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen..............................	11,450	2,290	—
Summa	30,400	5,250	35,650 i

Efter meddelande af dessa upplysningar öfvergår jag nu till redogörelsen
för Öfverståthållareembetets förslag sådant det samma uti
ofvan berörda underdåniga skrifvelse!’ af den 9 September 1878 och
den 4 November 1879 blifvit framstäldt.

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Den nu vidtagna anordning att underståthållaren och fogaten hvar
sin dag handlägga utsökningsmålen, har Öfverståthållareembetet ansett
lätt kunna medföra den olägenheten, att i likartade fall olika förfaringssätt
egde rum och olika beslut meddelades. Detta både borde och
kunde undvikas derigenom, att dessa måls handläggning ombesörjdes
uteslutande af Underståthållaren. Vid tillfällen då Öfverståthållaren varit
frånvarande eller hindrad och i följd deraf Öfverståthållareembetet förvaltats
af Underståthållaren, hade det visserligen inträffat, att utsökningsmålens
handläggning, hvilken hittills kräft vederbörande ordförandes
personliga närvaro och för parternas skull måst till viss tid på dagen
utsättas, icke kunnat ombesörjas af Underståthållaren och i dylika fall
hade då tillgått sålunda, att å Underståthållarens tjenstgöringsdagar
sekreteraren fungerat i hans ställe såsom ordförande på grund af nådiga
förordnanden senast i bref af den 9 December 1871. Men härutinnan
hade till följd af nya utsökningslagen inträdt en väsendtlig förändring,
i det nemligen, från den tid denna lags tillämpning tagit sin början,
det muntliga förfarandet vid utsökningsmålens behandling mer och mer
blifvit undanträngdt af det skriftliga, hvilket antagligen blefve äfven
fortfarande det förherrskande, såsom varande för parterna både mera
beqvämt och mindre tidsödande än det muntliga. Då härtill komme,
att genom nådiga kungörelsen angående sättet för skriftvexling mellan
domstolar m. in. den 11 Oktober 1878 sekreterarens arbete med handräckningsärendena
i väsendtlig mån underlättats, ansåge Öfverståthållareembetet,
att såsom vid länsstyrelserna nu tillginge, sekreteraren
kunde öfvertaga skyldigheten att föredraga och kontrasignera utsökningsmålen,
vid hvilkas uppsättande och expedierande biträde honom
lemnades af de begge notarierna, de der jemväl i öfrigt borde tillhandagå
sekreteraren i den mån sådant erfordrades och deras tid medgåfve;
och borde under förutsättning af bifall härtill, fortfarande åt
sekreteraren uppdragas att, vid förhinder för Underståthållaren, i dennes
ställe såsom ordförande handlägga exsekutionsmålen.

Fogaten ålåge vidare att öfvervaka verkställigheten i brottmål,
dervid för närvarande förfares på det sätt, att de till kansliet inkommande
skrivelser, som innefattade begäran om handräckning i brottmål
rörande icke häktade personer, först diariifördes hos sekreteraren och
från honom öfverlemnades till fogatexpeditionen, der de ånyo diariifördes
och derefter försåges med resolutioner, innefattande verkställighetsorder
för vederbörande exsekutionsbetjenter, hvilka hos fogaten mottage
de för verkställigheten erforderliga handlingar, ombesörjde verkställigheten
och redovisade för sina åtgärder till fogaten, genom hvilkens

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

försorg’ redovisning tillstäldes sekreterareexpeditionen, der all skriftvexling
ombesörjdes på grund af promemorior från fogaten. I ett
embetsverk der, i likhet med hvad förhållandet vore hos Öfverståthållarembetet,
öfver- och underexsekutorer arbetade så att säga under
samma tak, borde verkställigheten kunna ombesörjas på ett enklare
sätt och både tid och arbetskrafter besparas. För sådant ändamål erfordrades
allenast, att handlingarne i mål af förevarande slag, efter att
en gång hafva blifvit i kansliet diariiförde, derifrån öfverlemnades direkte
till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten.
Denne borde derefter anteckna dem i det diarium, som jemväl under
nuvarande förhållanden måste af honom föras och i hvilket beslutet
med order om verkställighet borde införas. Efter fullgjord verkställighet
borde redovisning ske omedelbart till den som ombesörjde skriftvexlingen.
Bestyret med ordernas meddelande samt kontrollen öfver verkställigheten,
för hvilken kontroll endast granskning af, underexsekutorns
diarium komme att erfordras, borde uppdragas åt underståthållaren.
Verkställigheten i brottmål rörande häktade personer öfvervakadés medelst
fångdiariet. Bestyret dermed vore ytterst maktpåliggande, men
kräfde icke mera tid, än att detsamma jemväl kunde uppdragas åt
Underståthållaren, hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med
fogattjensten förenade återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver
Stockholms stads ransakningsfängelse.

Under erinran derom att, såsom ofvan är nämndt, aktuarie!! hölle
diarium öfver utsökningsmål och försåge ansökningarne i dessa mål
med kommunikationsresolutioner, har Öfverståthållareembetet anfört, att
sedan, enligt 14 och 15 §§ i utsökningslagen den 10 Augusti 1877,
öfverexsekutor blifvit ålagdt att, innan någon åtgärd med inlemnad inlaga
innefattande lagsökning för gäld vidtoges, pröfva frågan om ansökningens
upptagande eller icke, hvilken pröfning måste företagas af
person med insigt i och vana vid utsökningsmåls behandling, samt således
inkomna handlingar i skuldfordringsmål måste, innan de försåges
med kommunikationsresolution, af sekreteraren eller någon af notarierna
granskas, sjelfva diariiföringen af sådana mål kunde anförtros åt ett
extra biträde.

Verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts för uttagande
af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter, ombesörjdes
nu på det sätt att, sedan de skrivelser, deri dylik handräckning äskats,
blifvit i sekreterareexpeditionen diariiförda, skrifvelserna öfverlemnades
till aktuarien, hvarefter denne i sin ordning diariiförde skrifvelserna
och öfverlemnade dem till vederbörande exsekutionsbetjente, hvilka,

sedan

Bil. N:o 5 b Ull Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

sedan en af notarierna å skrifvelserna tecknat order om verkställighet,
derom droge försorg och för verkställigheten redovisade hos aktuarien,
som slutligen lemnade redovisning i sekreterare-expeditionen. Till undvikande
af onödig omgång borde med verkställigheten i dessa ärenden
förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades
till vederbörande underexsekutor, hvilken omedelbart i sekreterare-expeditionen
redovisade för verkställigheten. Aktuariens befattning
med dessa ärenden komme i sådant fall att upphöra och för honom
skulle endast återstå tillsynen öfver arkivet, hvilken dock ej vore
mera betungande, än att densamma utan olägenhet kunde åt sekreteraren
uppdragas.

Den diariiföring, brefskrifning och renskrifning, som ålåge sekreterarens
kanslist, vore icke af svårare beskaffenhet än att hvarje person,
som med någon vana förenade ordentlighet och påpasslighet, kunde
fullgöra sagde åligganden. Någon på ordinarie stat anstäld tjensteman
erfordrades lika litet härför som för de likartade göromål, hvartill landssekreterare
i de större länen för närvarande måste anlita biträden mot
tillfälligt arfvode, och lämpligast syntes derför vara, att ifrågavarande
göromål anförtroddes under sekreterarens inseende och ansvar åt en
amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode anstäldes,
samt att all utskrift ombesörjdes hufvudsakligast af renskrifvare mot
godtgörelse från expensmedlen i förhållande till det antal ark, som renskrefves,
eller den tid, som för renskrifningsarbetet åtginge. För sekreterarens
kanslist skulle i sådant fall icke återstå andra göromål, än de
som vore förenade med kammarskrifvarebefattningen. Dessa vore emellertid
icke så omfattande, att de uteslutande toge en persons tid i anspråk;
men de vore af den vigt, att sekreteraren borde sjelf dem ombesörja,
hvilket ock kunde af honom medhinnas, om honom bestodes
tillräckligt biträde för ombesörjande af diariiföringen, uppsättande af
formulärskrifvelser och renskrifning, hvilket arbete vore vida mindre
magtpåliggande än räkenskapsföringen angående depositions- och öfrige
medel, hvilken räkenskapsföring nu tillhörde kammarskrifvarebefattningen.

Ofverståthållareembetet anser således att, utan fara för ärendenas
skyndsamma och ordentliga handläggning i kansliet, fogatens, aktuariens,
. de hos fogaten och sekreteraren anstälde kanslisternas och kammarskrifvarens
befattningar kunde indragas och de hufvudsakligaste
åligganden, desse tjensteman hittils fullgjort, öfvertagas af Underståthållaren,
sekreteraren och notarierna, under förutsättning och med vilBih.
till Bilad. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afl. 3

18 Bil, N:o 5 l till Eont/I. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

kor att dessa befattningar, hvilka komme att taga sina innehafyares
tid helt och hållet i anspråk, aflönades så, att befattningarnes innehafvare
för det med hvarje särskild befattning förenade arbete andunge
skälig ersättning, som tillika vore tillräcklig för innehafvarens
utkomst, hvar i den samhällsställning hans befattning medförde.

Med afseende härå har Öfverståthållareembetet föreslagit, att for
Underståthållaren, hvilken, på sätt förut är nämndt, skulle komma att
öfvertaga de göromål, som förut ålegat fogaten, aflöningen måtte bestämmas,
att från statsverket utgå med 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor
i lön och 2,500 kronor i tjenstgöringspennmgar, varande härvid
erinradt att Underståthållaren af Stockholms stad uppbär 2,250 kronor
årligen till bestridande af extra utgifter.

Sekreteraren, som jemte sin lön haft hela behållna inkomsten åt
alla utaf Öfverståthållareembetet utfärdade pass, till dess i följd af
nådiga brefvet den 15 Januari 1831, passexpeditionen från kansliets
sekreterare öfverflyttades till sekreteraren i Öfverståthållareembetet for
polisärenden, dervid Öfverståthållareembetet tillika bemyndigas att uppgöra
en billig fördelning emellan de båda sekreterarne af ylen behållna
lösen för passen, uppbure nu, enligt beslut af Öfverståthållareembetet
% af omförmälda behållning, medan återstående V# tillfölle polissekreteraren,
och hade sekreterarens i kansliet andel under hvarje af åren
1876 och 1877 utgjort omkring 1,100 kronor. Då det emellertid vore
med rättvisa och billighet öfverensstämmande att den, som förrättade
arbetet och bure ansvaret derför, jemväl skördade frukterna af detsamma,
ansåge Öfverståthållareembetet att sekreteraren i afdelningen
för polisärenden, hvilken numera utfärdade alla pass och vore er ör
ensam ansvarig, äfven borde uppbära all passlönen. Sekreterarens i
kansliet rätt till andel i nämnda lösen skulle i sådant fall upphöra,
hvarefter han, som icke komme att åtnjuta någon sportelinkomst, syntes
böra erhålla årligen 4,400 kronor i lön, 2,000 kronor ytjenstgörmgspenningar
och ett ålderstillägg å 600 kronor, att utgå fem ar etter
tjenstens tillträdande, allt i enlighet med hvad som gälde för landssekreterare
i Stockholms län.

I öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar pa senare
tider iakttagits, borde expeditionslösen indragas och med stämpelpapper
ersättas, dock med det, vid ifrågavarande regleringar och sarskildt,
uti nådiga skrifvelsen angående lönereglering för vissa åt de tall landsstaten
hörande tjenstår den 31 Maj 1878, gjorda undantag af lösen oi
sådane expeditioner, som part eller annan .på egen begäran erhåller
eller eljest icke är pligtig att lösa. Under nämnda förutsättning an -

Bil. N:o 5 b till Kong!. Ma:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1880.

såge Öfverståthållareembetet, att, då de göromål, hvilka skulle af notarierne
fullgöras, vore till beskaffenheten fullt jemförliga med dem, som
nu ålåge länsnotarien i Stockholms län, enahanda aflöning, som för
denne tjensteman vore bestämd, borde tilldelas notarierne i embetets
kansli eller för hvardera 1,500 kronor i lön, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar
och efter tio år ett ålderstillägg å 500 kronor.

I händelse kansliets organisation genomfördes på sätt nu blifvit
antydt, erfordrades, i likhet med hvad som funnes stadgadt för landskanslierna
i 22 af rikets län, ytterligare två tjensteman, hvilka emellertid
borde anställas endast på förordnande tillsvidare såsom extra ordinarie
kanslister eller amanuenser, och erfordrades till arfvode åt dem
jemte vikariatsersättning under semester och gratifikationer årligen 4,000
kronor.

Rörande anslaget å 11,450 kronor till aflöning af vakt- och exsekutionsbetjeningen
jemte dyrtidstillägg derå 2,290 kronor eller tillhopa
13,740 kronor, har annan förändring icke blifvit af Ofverståthållareembetet
ifrågasatt, än att de såsom dyrtidstillägg årligen beviljade 2,290
kronorna måtte varda på ordinarie stat uppförde.

Genom den af öfverståthållareembetet föreslagna organisation och
lönereglering skulle förorsakas en förhöjning i anslaget till embetet af
990 kronor. Härvid vore dock att märka, att statsverket genom indragning
af expeditionslösen och dennas ersättande med stämpelpapper
skulle erhålla en inkomst, hvilken, enär utsökningsmålen, såsom förut
omförmälts, under åren 1867 - 1876 uppgått i medeltal årligen till 3,163
stycken, derför, med beräkning af 75 öre för hvarje kommunikationsresolution
och 2 kronor för hvarje expedition å ett ark, lösen till vederbörande
expeditionshafvande, influtit med 8,698 kronor ,25 öre, icke
kunde, äfven om renskrifningskostnaden, hvilken hittills bestridts af
vederbörande expeditionshafvande, upptoges till 50 öre för hvarje ark,
i allmänhet beräknas understiga i medeltal 7,000 kronor, hvadan efter
organisationens genomförande en årlig besparing å omkring 6,000 kronor
skulle för statsverket uppkomma.

I fråga om skyldigheten för nuvarande innehafvare af tjenster inom
Öfverståthållareembetets kansli att underkasta sig en blifvande reglering
af dessa tjenster och dermed förenade löner yttrar Öfverståthållareembetet
följande:

Enligt den för Sekreteraren J. F. Bratt den 20 December 1864
utfärdade fullmagt, vore han icke pligtig underkasta sig någon förändring
i de med tjensten förenade göromål; men som Bratt tillkännagifvit,
att han, under förutsättning att de för sekreteraren föreslagna

20 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

löneförmåner blefve beviljade, vore villig åtaga sig den ifrågasatta föredragningen
af utsökningsmål, mötte förslagets genomförande härutinnan
icke något hinder.

Fullmagterna för de begge nu anstälde notarierna, vice Häradshöfdingen
A. J. Lagercrantz och vice Häradshöfdingen C. A. Weinberg,
innehölle uttryckligen, att de skulle vara underkastade den förändring
i göromål, som kunde ifrågakomma, hvaremot någon föreskrift om skyldighet
för dem att underkasta sig förändring i aflöningsförmånerna icke
funnes meddelad. Vid sådant förhållande syntes de vara berättigade
till godtgörelse för mistning af sportler, derest förslaget om indragning
af expeditionslösen och densammas ersättande med stämpelpapper
godkändes. Beträffande det belopp, hvartill sportlerna borde beräknas,
framginge af den underdåniga skrifvelsen bifogade uppgifter, att medelinkomsten
af sportlerna för hvardera notarien kunde antagas hafva
uppgått till 2,900 kronor, som alltså borde enhvar af dem tilläggas;
men då, för den händelse den nya aflöningen bestämdes på sätt ofvan
blifvit antydt, hvardera notarien, som utöfver sportler, 2,900 krono]:,
nu åtnjöte i lön 1,080 kronor, i stället komme att uppbära i lön och
tjenstgöringspenningar tillhopa 2,500 kronor och efter tio år från fullmagternas
särskilda data ett ålderstillägg å 500 kronor, skulle allenast
erfordras, att för organisationens genomförande ansloges ett belopp af
1,480 kronor att till enhvar af notarierna Lagercrantz och Weinberg i
ersättning för mistade sportelinkomster utgå, så länge de i egenskap
af notarier qvarstode, med föreskrift tillika att, i den mån Lagercrantz
och Weinberg komme i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor hvardera,
den sålunda bestämda ersättningen för enhvar af dem borde med
motsvarande belopp minskas till 980 kronor.

Den för aktuarien m. in. Carl Georgii den 13 Juni 1853 utfärdade
fullmagt vore ovilkorlig och innehölle icke någon föreskrift om skyldighet
för honom att vidkännas indragning af expeditionslösen och densammas
ersättande med stämpelpapper; hvadan, i den händelse förslaget
härom bifölles, Georgii vore berättigad till godtgörelse för mistning af
sina sportler, hvilka enligt intyg från Stockholms kronouppbördskontrollkontor
borde beräknas i rundt tal till 2,300 kronor årligen; och
som Georgii, hvilken vore född den 24 Juni 1813 och således uppnått
66 års ålder, följaktligen egde att i pension undfå hela sin lön, hvilken,
oberäknadt dyrtid still ägg, utgjorde 900 kronor, syntes, på sätt han sjelf
ifrågasatt, honom för hans återstående lifstid böra på allmänna indragningsstaten
tillerkännas pension till belopp af 3,000 kronor.

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

Hvad beträffade fogaten m. m. W. von Schoultz, hade Öfverståthållareembetet
redan vid ett föregående tillfälle understödt af honom
gjord framställning om rättighet att vid afskedstagande få såsom pension
åtnjuta nuvarande lönen, hvilken uppginge till 4,500 kronor; men frågan
härom hade ansetts böra pröfvas i sammanhang med förslaget till förändrad
organisation och lönereglering för Öfverståtliållareembetets kansli.
Då fogattjensten nu blifvit till indragning föreslagen och dermed förenade
åligganden synts kunna lämpligen anförtros åt Underståthållaren,
hemstäldes, att von Schoultz, på sätt han begärt, måtte undfå på allmänna
indragnings staten sagda belopp 4,500 kronor i pension under
sin återstående lifstid, att utgå från och med månaden efter den, då
bifall till afskedsansökningen lemnats; dervid, enär von Schoultz uppnått
70 års ålder och således vore lagligen berättigad till pension, motsvarande
% af lönen eller 3,600 kronor, hans öfverflyttande på indragningsstat
skulle medföra en ökad utgift af allenast 900 kronor.

Fogatens kanslist innehade sin anställning endast tills vidare, hvadan
ifrågavarande befattning kunde utan hinder från innehafvarens sida
indragas, så snart dermed förenade göromål kunde af annan person
öfvertagas. Med den hos sekreteraren anstälde kanslisten J. A. Dahlström
vore deremot förhållandet annorlunda. Denne, hvilken vore född
år 1825 och till kanslist utnämndes år 1861, innehade ovilkorlig fullmagt;
men såväl han som innehafvaren af kammarskrifvarebefattningen
C. A. Hafverberg, hvilken vore född år 1830, till kammarskrifvare utnämnts
år 1859 och jemväl innehade ovilkorlig fullmagt, hade erhållit
förordnanden å befattningar utom Öfverståtliållareembetets kansli och
åtnjöte derför tjenstledighet. I afseende å desse båda tjensteman erfordrades
sålunda endast, att deras löner, 1,000 kronor för den ene
och 600 kronor för den andre, anvisades på indragningsstat, att under
deras lifstid årligen utgå endast för den händelse de ej i statens tjenst
innehade annan anställning med lön eller arfvode till motsvarande eller
Överskjutande belopp.

På grund af allt hvad sålunda blifvit anfördt, har Öfverståthållareembetet
uti sitt den 6 sistlidne November afgifna utlåtande i underdånighet
hemstält:

l:o att å riksstatens sjette hufvudtitel måtte uppföras:

till en Underståthållare lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar
2,500 kronor;

till en sekreterare i Öfverståthållareembetets kansli lön 4,400 kronor
och tjenstgöringspermingar 2,000 kronor med rätt derjemte för
tjenstinnehafvaren till ett ålderstillägg efter fem år med 600 kronor;

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

till två notarier, hvardera, lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenn
in gar 1,000 kronor med rätt för hvardera till ett ålderstillägg efter
tio år med 500 kronor; samt

till arfvode åt två amanuenser eller extra ordinarie kanslister äfvensom
till godtgörande af semestervikariat och till uppmuntring af lönlöse
extra ordinarie tjensteman högst 4,000 kronor, att af Ofverståthållareembetet
disponeras och i mån af behof användas;

2:o att för åtnjutande af de nya löneförmånerna enahanda vilkor,
som för åtnjutande af de faststälda förändrade löneförmånerna för vissa
embets- och tjensteman vid landsstaten, blifvit genom Kongl. kungörelsen
den 31 Maj 1878 faststälda, måtte i tillämpliga delar varda bestämda
och derutöfver, särskilt för sekreteraren, föreskrifvas, att hans
andel i passlösen skall upphöra;

3:o att, likasom utgifterna till skrifmaterialier och expenser för
närvarande bestridas af det för dylika utgifter å riksstatens sjette
hufvudtitel uppförda förslagsanslag, jemväl kostnaden för renskrifning
måtte, enligt behörigen granskade räkningar, som innefattade ^ tydlig
uppgift å grunden, hvarefter ersättningen beräknades, gäldas af nyssnämnda
förslagsanslag;

4:o att, för den händelse mom. 1 och 3 bifölles, dels all rätt till
expeditionslösen måtte upphöra, dock med undantag af lösen för sådane
expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle eller eljest
icke författningsenligt vore pligtig att lösa, dels fogatens, aktuariens,
de hos fogaten och sekreteraren anstälde kanslisternas samt kammarskrifvarens
befattningar måtte indragas;

5:o att åt en hvar af vice häradshöfdingarne A. J. Lagercrantz
och C. A. Weinberg såsom ersättning för mistade sportler måtte anvisas
ett belopp af 1,480 kronor att, så länge de i egenskap af notarier
tjenstgjorde, årligen utgå med iakttagande att, i den mån de komme
i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor, ersättningen för en hvar af
dem minskades med detta belopp;

6:o att, förutom den pension, hvartill fogaten von Schoultz och
aktuarien Georgii vore lagligen berättigade, eller 3,600 kronor åt den
förre och 900 kronor åt den senare, måtte för organisationens genomförande
på indragningsstat anvisas 900 kronor till fogaten von Schoultz,
2,100 kronor till aktuarien Georgii, 1,000 kronor till kanslisten Dahlström.
och 600 kronor till kammarskrifvaren Hafverberg att årligen
utgå, till von Schoultz och Georgii från och med månaden efter deras
afskedstagande samt till Dahlström och Hafverberg endast såvida de
ej innehade annan anställning med aflöning, vare sig på rikets eller

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1880. 23

enskild kommuns stat, till lika eller högre belopp, men med iakttagande
att, om den nya aflöningen understege det till en hvar af dem på indragningsstat
upptagna belopp, de i samma mån skulle derå vidkännas
afdrag.

Hvad nu först angår Öfverståthållareembetets organisationsförslag,
enligt hvilket Underståthållaren skulle öfvertaga och i första hand vara
ansvarig för utförandet af en ej obetydlig del af de göromål, som
åligga embetets kansli, samt dessa göromål i öfrigt bestridas af en sekreterare
med biträde af två notarier och extra ordinarie tjensteman i mån
af behof, anser jag mig böra biträda samma förslag såsom väl lämpadt
efter de särskilda förhållandena i afseende å nämnda embetsverk.
Visserligen är vid hvarje af landskanslierna inom länen anställd endast
en ordinarie länsnotarie, men dessa länsstyrelsernas afdelningar hafva
dessutom till sitt förfogande två hvardera en och hvarje af de öfrige
två ordinarie landskanslister. De flesta landskanslier äro derjemte i
behof af extra" biträden och vid flera af dem finnes anställd extra
ordinarie länsnotarie med arfvode till belopp af 2,000 kronor årligen.

Då jag för min del finner berörda organisationsförslag vara af
beskaffenhet att böra godkännas, följer ock deraf att jag lika med
Öfverståthållareembetet anser fogattjensten samt aktuariens, de två
kanslisternas och kammarskrifvarens befattningar böra i och med organisationens
genomförande indragas. Hvad Öfverståthållareembetet i
afseende härå hemställt och föreslagit rörande vissa befattningsinnehafvares
öfverflyttande å allmänna indragningsstaten gifver mig icke
anledning till annan anmärkning än att, enär, såsom jemväl Öfverståthållaren
uti en till mig aflemnad promemoria erinrat, de göromål,
som nu åligga sekreterarens kanslist, äro af enahanda beskaffenhet som
de, hvilka enligt den nya organisationen skola utföras af extra biträden,
samt således, i händelse nuvarande innehafvare!! af nämnda befattning
skulle komma att återgå till tjenstgöring vid Öfverståthållareembetets
kansli, ett extra biträde kan undvaras, ifrågakommande utbetalning af
den i nu gällande stat uppförda lön för samma befattning bör kunna
bestridas af det för embetsverket erforderliga anslag till extra biträden
och vikariatsersättning.

Emot de af Öfverståthållareembetet föreslagna allmänna grunder
och vilkor för löneregleringen har jag intet att erinra: jemte det jag
således lika med Öfverståthållareembetet anser den hittills vidtagna

Bil. N:o 5 b till Kongl. Ma/j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

anordning, enligt hvilken sekreteraren i Öfverståthållareembetets kansli
uppburit eu del af den sekreteraren i Öfverståthållareembetet för polisärenden
egentligen tillkommande passlösen, böra upphöra, tillstyrker
jag att all lösen för de från kansliet utgående expeditioner må, med
det af embetet föreslagna undantag, till statsverket indragas och med
stämpelpapper ersättas; och då, i händelse af bifall härtill, Öfverståthållareembetets
kansli skulle i afseende å beläggning med stämpladt
papper af inlemnade eller utgående handlingar blifva alldeles likstäldt
med de embets- och tjenstemän vid landsstaten, hvilka i § 5 af nu
gällande nådiga kungörelse den 19 September 1879 angående stämpelpappersafgiften
äro hänförde till tredje afdelningen, lärer Eders Kongl.
Maj:t vilja genom Finansdepartementet göra framställning hos Riksdagen
om vidtagande af åtgärd, så att Ofverståthållareembetets kansli må
blifva till samma afdelning öfverflyttadt.

Enligt Öfverståthållareembetets af mig godkända förslag skulle
vilkoren för tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna blifva följande: l:o

att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och
jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas
annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom
Öfverståthållareembetet, _ må densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;

3:o att Underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga
befattning på kommuns stat;

4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;

6:o

Bil. N:o -5 b till Konyl. Majds Nåd. Trop. N:o 7, om. Statsverket 1880.

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda
med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid
sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit
semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det han till
tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; och

7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas af Underståthållaren och sekreteraren
länder högst en och en half månad och af notarierne under högst en
månad årligen.

Beträffande aflöningarnas belopp instämmer jag i allo uti Ofverståthållareembetets
förslag, likasom jag, på grund af hvad embete!
anfört, anser med rättvisa och billighet öfverensstämmande att nuvarande
notarierne Lagercrantz och Weinberg, på sätt embetet hemställt,
undfå godtgörelse för den minskning i löneinkomster, som de genom
löneregleringen komma att lida, hvilken godtgörelse lämpligen torde
böra anvisas å allmänna indragningsstaten.

Till arfvoden åt två ständiga extra biträden torde icke kunna afses
mindre belopp än 2,500 kronor årligen; och då till vikariatsersättningar
under semester erfordras omkring 800 kronor samt medel dessutom
böra finnas tillgängliga till gratifikationer åt tillfälliga biträden, synes
mig det af öfverståthållareembetet för nu omförmälda ändamål föreslagna
belopp 4,000 kronor icke vara för högt tilltaget, dock att af
detta anslag bör, i likhet med hvad vid andra embetsverk eger rum,
utgå jemväl ifrågakommande gratifikation till extra vaktmästare, om
sådan finnes behöflig.

Såsom förut blifvit omnämndt, är för aflönande af vakt- och exsekutionsbetjeningen
vid kansliet stäldt till Öfverståthållareembetets förfogande
ett anslag af 11,450 kronor med dyrtidstillägg 2,290 kronor,
tillsammans 13,740 kronor, hvilket belopp Öfverståthållareembetet anser
böra fortfarande för ändamålet utgå och på ordinarie stat uppföras.
Af detta belopp bestrides aflöningen till de vid kansliet anstälde två
vaktmästare, för närvarande utgående enligt Öfverståthållareembetets
beslut till den ene med 600 kronor jemte hyresersättning och till den
andre med 700 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prof. J880. I Sami. 1 Afl/.

26 Bil. N:o 5 l till Konfjl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Dessa vaktmästare böra emellertid skäligen komma i åtnjutande af
samma aflöningsförmåner som deras vederlikar vid länsstyrelserna.
Oberäknade möjligen ifrågakommande ålderstillägg skulle de således
årligen uppbära aflöning till belopp af 800 kronor hvardera eller tillsammans
1,600 kronor, hvilket belopp således bör af dragas från förutnämnda
anslag å 13,740 kronor. Återstoden 12,140 kronor jemnad till
12,200 kronor synes deremot böra fortfarande utgå såsom bidrag till
bestridande af kostnaden för exsekutionsbetjeningens aflönande samt
för sådant ändamål ställas till Öfverståthållareembetets förfogande.

Enligt de af mig nu uttalade åsigter skulle staten för Underståthållaren
och öfverståthållareembetets kansli blifva följande:

	Lön. Kronor.	Tjenst- görings- penningar. Kronor.	Summa. Kronor.
Underståthållaren...................................... Sekreteraren............................................... 1 Notarie...................................................... 1 d:o ...................................................... 1 Vaktmästare .......................................... 1 d:o .......................................... Till öfverståthållareembetets förfo-gande för extra biträden och vika- riatsersättning in. m............................ Till öfverståthållareembetets förfo-gande såsom bidrag till aflöningen åt exsekutionsbetjeningen..................	5,000 4,400 1,500 1,500 500 500	2,500 2,000 1,000 1,000 300 300	7.500 6,400 2.500 2,500 800 800 4,000 12,200	TEfter 5 år kan < lönen höjas med 1.600 kronor. (Efter tio år kan / lönen höjas med (ö00 kronor (Efter tio år kan < lönen höjas med (lOO kronor.
Summa kronor		—	36,700
Då nuvarande ordinarie anslaget upp-går till endast.......................................		__	30,400
i utgör således skilnaden..........................	—	—	6,300
1 Men om härifrån afräknas det för inne-varande och flera föregående år an-visade dyrtid stillägg ...........................			5,250
utgör den nu ifrågasatta förhöjningen i egentligen endast...............................		_	1,050

Bil. No ,5 b till Kong!. Ma,j:ts Nåd. Ppop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Härtill komma likväl ålderstillägg, för nästkommande år uppgående
till högst 600 kronor samt kostnaderna för renskrifning, hvilka kostnader,
i likhet med hvad vid länsstyrelserna eger rum, skulle anvisas
att utgå från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och
expenser, ved m. in. Å andra sidan tillgodokommer statsverket genom
indragning af expeditionslösen en årlig inkomst, beräknad till omkring

6.000 kronor.

Enligt hvad Öfverståthållareembetet upplyst innehar nuvarande kanslisten
hos fogaten anställning endast tillsvidare, hvadan denna befattning
kan indragas, så snart dermed förenade göromål kunna varda
annorledes bestridda; och torde, derest nu framstälda förslaget om
fogaten von Schoulz’ och aktuarien Georgiis öfverflyttande på allmänna
indragningsstaten vinner bifall, kunna inträffa att äfven endera eller
båda dessa till indragning afsedda befattningar redan under året blifva
lediga. I sådant fall synes den nya organisationens genomförande böra
redan under året påbörjas; och torde det för ändamålet erforderliga
medgifvande i afseende å användande af den för sådan befattning i
stat uppförda aflöning böra hos riksdagen utverkas.

Slutligen har jag att anmäla, hurusom Öfverståthållareembetet uti
underdånig skrifvelse den 18 sistlidne December hemstält, att, som
det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser)) beviljade anslag

10.000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses
otvifvelaktigt, att tidningens utgifvande jemväl efter nämnda år vore
af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej
kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skulle
vinnas, Eders Kongl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition om beviljande
af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande under år
1881 af tidningen »Polisiinderrättelser».

Denna hemställan torde böra bifallas.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag, som anhåller att
vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» få yttra mig i fråga
om anvisande af de för bestridande af föreslagna ålderstilläggen erforderliga
medel, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t
måtte i nåder föreslå Riksdagen, att

dels med nu föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad
organisation och lönereglering godkänna ofvan intagna förslag till ny
stat för Underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli,

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie
anslaget »Öfverståthållareembetet» från 82,122 kronor till 88,422 kronor
eller med 6,300 kronor,

Bil. N:o 5 b till Konr/l. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

dels förklara att möjligen ifrågakommande utbetalning af en nuvarande
ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten må bestridas
af det på nya staten uppförda anslag till »extra biträden och
vikariatsersättning in. in.,» äfvensom att den i nu gällande stat uppförda
aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning
afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets kansli må ställas
till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den nya organisationens
genomförande och göromålens bestridande i enlighet dermed,
dels medgifva, att konungens fogat in. in. Wilhelm von Schoulz
och aktuarien in. m. Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern
och hvilkas befattningar icke ingå i den nya organisationen, må å allmänna
indragningsstaten öfverflyttas för att derå från och med månaden
näst efter den, hvarunder afsked kan varda enhvar af dem beviljad
t, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång åtnjuta såsom
pension von Schoulz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii ett belopp
af 3,000 kronor årligen;

att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren t. f. Regementsintendenten
Carl Adolf Hafverberg, hvilkens kammarskrifvarebefattning
icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp af 600
kronor, motsvarande kammarskrifvarelönen, att utgå endast såvida Hafverberg
ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på rikets
eller enskild kommuns stat till lika eller högre belopp, men med iakttagande
att, om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg
skall derå i samma män vidkännas afdrag; samt att från allmänna
indragningsstaten likaledes må till enhvar af notarierne Adolf Jacob
Lagercrantz och Christian Axel Weinberg från och med år 1881 och
så länge de hvar för sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå
ersättning för minskning i aflöning med 1,480 kronor årligen till dem
hvardera, dock med iakttagande att, i den mån de komma i åtnjutande
af ålderstilläggy ersättningen minskas med deremot svarande belopp,
dels ock på extra stat för år 1881 bevilja till fortsatt utgifvande
under samma år af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Eders
Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor.

4:o. Landsstaterna i länen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 2 i denna månad, enligt hvad då
förda statsrådsprotokoll utvisar, till pröfning förehaft de af utsedde
komiterade uti underdånigt betänkande den 13 Oktober 1875 angående

Bil. N:o o h till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

tjenste- och lönereglering för landsstaten framstälda förslag om förändring
af räntmästarebefattningarna och indragning af häradsskrifvaretjensterna
samt bestridande af de med dessa befattningar förenade
göromål, hvaröfver Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten
afgifvit underdånigt utlåtande, samt Eders Kongl. Maj:t dervid, med
ogillande af komiterades berörda förslag, besluta att omförmälda befattningar
skola, med hufvudsakligen enahanda åligganden som hittils,
bibehållas, anhåller jag, med erinran att nämnda statrådsprotokoll kommer
att såsom bilaga åtfölja den nådiga propositionen till instundande Riksdag
om statsverket, att nu få underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning
det af embetsverken i nyss nämnda utlåtande afgifna förslag till lönereglering
för bemälde tjensteman och i sammanhang dermed jemväl
öfriga frågor angående reglering af de för »landsstaterna i länen»
under år 1881 erforderliga utgifter, dervid det torde tillåtas mig i underdånighet
fästa uppmärksamhet derå, att det snara genomförandet af i
fråga varande lönereglering, hvilken redan länge varit af behofvet påkallad,
blifvit om möjligt ännu mer angeläget, sedan ny lönestat, bygd
på väsentligt andra grunder än de förut gällande, från och med år 1879
tillämpats för öfrige Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underlydande,
till landsstaten hörande embets- och tjensteman, samt att, hvad
särskildt häradsskrifvarne vidkommer, Riksdagen jemväl uti underdånig
skrifvelse den 13 Maj 1879 angående regleringen af utgifterna under
riksstafcens sjette hufvudtitel förmält sig anse desse jemförelsevis svagt
aflönade tjensteman fortfarande böra, »under afvaktan på den för dem
förestående löneregleringen», få komma i åtnjutande af tillfällig löneförbättring.

Den första fråga, som i afseende å löneregleringen förekommer,
är den, om och i hvad mån de nu varande tjensteinnehafvarne, så väl
landträntmästare som häradsskrifvare, kunna anses skyldige att underkasta
sig dylik reglering; men då, på sätt statsrådsprotokollet för den
4 Januari 1878 gifver vid handen, samtlige landsstatstjenstemännen, med
undantag allenast af två kronofogdar, ansetts pligtige att, utan någon
rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner, ingå
på ny lönereglering, lärer något vidare yttrande härom nu icke erfordras.

Vidkommande de allmänna grunderna för den blifvande löneregleringen,
torde dessa, på sätt embetsverken hemstält, böra i allt väsentligt
blifva enahanda med dem, som vid löneregleringen för landsstaten
i öfrigt enligt det i Svensk Författningssamling införda nådiga brefvet
den 31 Maj 1878 vunnit tillämpning; och böra alltså, till en början,
de med räntmästarebefattningarna i fyra län, nämligen Upsala, Söder -

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:t$ Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

manlands, Östergötlands och Örebro län, samt med åtskilliga häradsskrifvaretjenster
ännu förenade boställen eller löningsjordar i och med
löneregleringen, efter tillgodonjuten fardagsrätt, till kronan indragas.
Då, med iakttagande af den vid beslutet om indragning af alla till landssekreterare,
landskamrerare och kronofogdar anslagna boställen följda
beräkningsgrund för fardagsårets bestämmande, detta för de boställen,
hvilka i sammanhang med nu i fråga varande lönereglering skulle komma
att afstås, slutar vid 1883 års midfasta, lärer denna tidpunkt böra för
indragningens verkställande fastställas; med iakttagande likväl att nu
varande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar, under sin
återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus
fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord
emot det afdrag å den kontanta lönen, som efter uppskattning är eller
kan blifva bestämdt, samt att staten, då den från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord,
efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga,
indelningshafvaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses
vara för fastigheten nyttiga.

Hvad derefter angår de med nu i fråga varande tjenstebefattningar
hittils förenade extra inkomster eller s. k. sportler, hvilka hufvudsakligen
utgöras, för räntmästarne af remisslage vid leverering af statseller
andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers- och möteskostnads-
äfvensom å landstingsmedel och, hvad Vester- och Norrbottens
län beträffar, enahanda förmån å salpetermedel, samt för häradsskrifvarne
af mantalsskrifningsprovision, arvode af allmänna bevillningen,
expeditionslösen, debetsedelslösen jemte åtskilliga provisioner af ringa
betydenhet, så lära dessa inkomster, jemväl i öfverensstämmelse med
hvad i afseende å likartade förmåner för andre landsstatstjenstemän
stadgats, i allmänhet böra till statsverket indragas eller eljest besparas,
Och, hvad särskildt expeditionslösen vidkommer, denna med stämpelpapper
ersättas. Från den allmänna regeln om sportelinkomsternas
upphörande bör dock, på sätt embetsverken hemstält och i enlighet
med hvad för öfrige landsstatstjenstemän medgifvits, undantag i så
måtto göras, att nu i fråga varande tjensteman bibehållas dels vid dem
hittils tillkommande rätt till lösen för sådana expeditioner, som part
eller annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt
är pligtig att lösa, äfvensom till provisioner för uppbörd och redovisning
af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars afgifter
eller af medel af än mer enskild natur, dels ock tillsvidare vid nuvarande
inkomst af bötesandelar, hvilken inkomst, enligt hvad embets -

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

verken erinrat, icke uppgår till nämnvärdt belopp och icke kan utan
ändring i gällande författning indragas.

Hvad dessutom särskildt beträffar den häradsskrifvarne nu tillkommande
debetsedelslösen, hvilken enligt gällande bevillningsstadga utgår
med 3 öre för hvarje debetsedel, hvars slutsumma icke öfverstiger 7
kronor, med 12 öre för debetsedel till högre belopp till och med 75
kronor samt med 50 öre för debetsedel, Överskjutande sist nämnda
summa, hafva embetsverken, under förmälan hurusom de mot sportelaflöning
i allmänhet framstälda anmärkningar antingen alls icke eller i
ganska ringa grad egde tillämplighet på debetsedelslösen, anfört, att
denna lösen, jemte det att den stälde sig i visst förhållande till arbetet
vid debiteringen, särdeles väl egnade sig för godtgörande af de kostnader,
häradsskrifvarne för expenser samt biträde i tjensten måste
vidkännas. Der debiteringsarbetet vore vidlyftigare än att det af häradsskrifvaren
sjelf kunde medhinnas, der blefve ock i allmänhet inkomsten
af debetsedelslösen större samt lemnade tillgång för användande af
tillfälligt skrifbiträde utan att derigenom den egentliga aflöningen, afsedd
för häradsskrifvarens egna lefnadskostnader, behöfde anlitas, och
svårligen kunde, om viss summa till expenser och andra kostnader i
tjensten skulle för hvarje befattning anslås, denna afpassas i sådant
förhållande till de verkliga kostnaderna och besvärligheten vid hvarje
tjenst, att derigenom i samma grad, som med debetsedelslösen, billighet
och det allmännas fördel blefve tillgodosedda. Då derjemte debetsedelslösens
bibehållande helt visst borde underlätta den i fråga satta
och i en framtid tilläfventyrs verkställbara åtgärden, att, med tillökning
i de nu varande tjenstedistrikten, minska häradsskrifvarnes antal, samt
lösen för debetsedlar, utfärdade å landtbefolkningens utskylder, icke
kunde upphöra, med mindre denna lösen jemväl blefve afskaffad inom
städerna, hvaraf åter skulle föranledas särskildt anslag till ersättande
af den förlust, debiteringsförrättarne i städerna genom förändringen
finge vidkännas, syntes af alla dessa skäl i fråga varande extra inkomst
böra vid häradsskrifvaretjensterna bibehållas och beräknas såsom ersättning
för de med tjensterna förenade kostnader till expenser och
biträden.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt och då bibehållandet af
i fråga varande lösen — hvilken, enligt de af komiterade meddelade
uppgifter, i medeltal under åren 1863—1872 för de särskilda häradsskrifvaretjensterna
medfört en årlig inkomst, vexlande mellan 124 och
675 kronor, väl icke synes kunna fullt motsvara skilnaden i arbete och
kostnaderna i tjensten för häradsskrifvarne inom de särskilda fogde -

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

r ier na, men likväl är väl egnadt att underlätta möjligheten att uti förevarande
hänseende åstadkomma rättvisa och billighet, anser jag, lika
med embetsverken, att rättigheten till uppbärande af nämnda lösen fortfarande
bör vid häradsskrifvaretjensterna bibehållas.

Vidare torde, jemväl i öfverensstämmelse med de vid löneregleringen
för öfrige landsstatstjenstemän tillämpade grundsatser, böra iakttagas,
att de blifvande löneförmånerna för nu i fråga varande tjenstemän
fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, vid hvilken fördelning
afseende bör fästas ej mindre derå, att tjenstgöringspenningarna, så
vidt sig göra låter, må blifva tillräckliga för bestridande af vikariatsersättning
under tjenstledighet, utan ock derå, att lönen kommer att
utgå med sådant belopp, som efter tjenstens beskaffenhet skäligen må
kunna, efter uppnående af den i sådant hänseende stadgade lefnadsoch
tjensteålder, vid afskedstagandet såsom pension å allmänna indragningsstaten
bestås; äfvensom att, till följd af indragningen af räntmästarnes
sportelinkomster, de kostnader för arbetsbiträde, skrifmaterialier
och andra expenser, som af tjensternas skötande föranledas,
enligt regeln böra af statsmedel bestridas; hvaremot, under förutsättning
att häradsskrifvarnes rätt till debetsedelslösen varder bibehållen,
någon dylik förmån icke bör dem medgifvas; lärande Eders Kongl.
Maj:t framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan
om öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden,
vilja taga i nådigt öfvervägande, om och i hvad mån sådan
rättighet jemväl må häradsskrifvarne förunnas.

Hvad slutligen angår vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas
åtnjutande, så torde dessa böra i tillämpliga delar blifva desamma, som,
jemlikt nådiga kungörelsen den 31 Maj 1878, äro gällande i afseende
å den faststälda löneregleringen för öfrige embete- och tjensteman
samt betjente vid landsstaten. Dervid erfordras dock, på sätt embetsverken
hemstält, särskild föreskrift derom, att den med häradsskrifvaretjenst
förenade förmån af debetsedelslösen skall, lika med tjenstgöringspenningarna,
tillfalla den, som under ordinarie innehafvares tjenstledighet
debiteringen förrättat. I fråga om inträdandet af landträntmästares
rätt till ålderstillägg, hafva embetsverken dessutom föreslagit,
att räntmästare måtte i sådant hänseende få räkna sig till godo den
tid, han före utnämningen till räntmästare kunde hafva innehaft kronofogdebefattning
med fullmakt eller på grund af förordnande enligt nådiga
cirkuläret den 7 Mars 1873; hvarjemte Tolfte allmänna landsstatsmötet
uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrift, innefattande
åtskilliga erinringar med anledning af embetsverkens förevarande löne regle -

Bil. No -5 b Ull Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

regleringsförslag, anhållit, att enahanda förmån måtte tillerkännas räntmästare,
som förut innehaft häradsskrifvare tjenst. Utan att kunna understödja
sist nämnda hemställan, anser jag mig deremot böra till bifall
förorda hvad af embetsverken blifvit i detta hänseende föreslaget.

Med iakttagande häraf böra alltså, enligt min åsigt, för åtnjutande
af de nya löneförmånerna för landträntmästare och häradsskrifvare följande
vilkor blifva gällande, nämligen:

att landträntmästare och häradsskrifvare skola vara underkastade
såväl den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden,
som ock den reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda
föreskrifven;

att med landträntmästare- eller häradsskrifvare tjenst icke må förenas
annan tjenst på Rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen vid landsstaten; dock att landträntmästare eller häradsskrifvare,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar
tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;

att landträntmästare icke heller må emottaga befattning på kommuns
stat;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller, der han dertill är berättigad, åtnjutit semester, men skola för den
tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat;

att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen
skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet
debiteringen förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma
tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med
mindre innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf
bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst; dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester;

Bih. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 5

34 Bil. N:o 5 b till Kong/. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1880.

samt att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas den tid, som
före den nya statens utfärdande förflutit från det lian till tj ensten utnämndes
eller enligt nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades
att densamma förestå, och landträntmästare derjemte den tid, lian före
utnämningen till räntmästare må hafva innehaft kronofogdebefattning
med fullmakt eller på grund af förordnande enligt nyss åberopade nådiga
cirkulär; men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än
vid början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas af landträntmästare under högst en månad årligen.

Då jag härefter har att öfvergå till frågan om de särskilda aflöningsstaterna,
anhåller jag att få göra början med

Landträntmästarne.

Desse tjenstemäns aflöning utgör för närvarande enligt stat, med
inräknande af värdet utaf de extra inkomsterna samt af ränta och afkastning
af löningsjordar för de tjenster, till hvilka dylika äro anslagna,
i allmänhet 3,000 kronor, utom i Gotlands, Jemtlands, Westerbottens
och Norrbottens län, der densamma är uppförd till allenast 2,500 kronor,
samt i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Elfsborgs
län, i hvilkas stater aflöningen är upptagen till de högre belopp,
som redan före sista, genom nådiga brefvet den 31 Januari 1856 faststälda
regleiing af vederbörande innehades och då beräknades sålunda,

nämligen:

i Östergötlands län kr. 3,619: —

i Malmöhus » » 3,257: —

i Göteborgs och Bohus » .................... )) 3,449: —

i Elfsborgs » )> 3,014: —

Aflöningarna hafva emellertid, till följd deraf att extra inkomsterna
uppgått till högre belopp, än som i stat funnits beräknade, i allmänhet
varit vida större än nyss enligt stat uppgifvits och, jemligt de af komiterade
för åren 1863—1872 meddelade uppgifter, vexlat emellan 2,700
kronor, som de utgjort i Gotlands län, och ända till 7,300 kronor,
hvartill för Christianstads län medeltalet, under sagda tid uppgått.

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Mats-verket 1880.

Sedan de extra inkomsterna kommit att upphöra samt löningsjordarna
blifvit indragna, borde, enligt embetsverkens åsigt, för i fråga
varande tjensteman anvisas kontant aflöning, ungefärligen motsvarande
kronofogdarnes. Då emellertid ej blott uppbördens storlek, utan äfven
gör omålen vid räntmästaretjensterna inom särskilda län vore olika,
kräfde sådant att löneförmånerna ock blefve något olika bestämda; och
syntes den klassifikation af länen, som i senast faststälda stat iakttagits
i fråga om beloppet af landssekreterares och landskamrerares
tjeustgöringspenningar, jemväl kunna tillämpas vid reglering af räntmästarnes
aflöning. Med afseende derå, att tjenstgöringspenningarna
icke lämpligen kunde sättas lägre än kronofogdarnes eller länsnotaries
och län sb okhållar es, och ej heller så högt som landskamrerares i lägsta
klass, borde någon skiljaktighet i sjelfva lönen ega rum för de mindre
länen. Dessutom ansåge embetsverken, att räntmästare, såsom i allmänhet
vid bestämmandet af aflöningen för kassörer iakttagits, borde
tillerkännas förmån af missräkningspenningar, som då kunde sättas något
högre i de största länen än i de medelstora och mindre.

Af dessa skäl och i betraktande af så väl tjensternas vigt och dermed
förenadt ansvar som ock af de lönevilkor, som för de fleste öfrige
tjensteman vid landsstaten nu mera blifvit bestämda, äfvensom af det
sätt, hvarpå dylika befattningar i enskild tjenst aflönades, hafva embetsverken,
under åberopande jemväl af hvad de flesta bland Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i detta ämne yttrat, förmält sig- anse
landträntmästarnes löneförmåner icke böra fastställas lägre än på föl -

jande sätt, nämligen:
i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands, Skara-borgs, Göteborgs och Bohus, Calmar, Chri-stianstads och Verm-	Lön.	Tj ens tgörin ga-pen nin gar.	Missräknings- penningar.	Summa.
lands län ..................... i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms, Koppar-bergs, Örebro, Gefle-borgs, Vesternorrlands	3,000: —	1,000: —	500: —	4,500:
och Södermanlands län i Blekinge, Hallands, Vestmanlands, Upsala,	3,000: —	1,000: —	300:	4,300:

Bil. No 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Vesterbottens, Norrbottens,
Jemtlands och

Gotlands län................. 2,700: — 1,000: — 300: — 4,000: —

hvarförutan embetsverken tillstyrkt, att ålderstillägg till belopp af 500
kronor måtte desse tjensteman tillerkännas, att efter 5 års väl vitsordad
tjenstgöring lönen tilläggas.

Vid hvad embetsverken sålunda föreslagit har tolfte allmänna landsstatsmötet
uti förut omförmälda underdåniga skrift gjort den erinran,
att det icke. vore med billighet och rättvisa förenligt att den fasta lönen
bestämdes till lägre belopp för räntmästare i tredje klassens län än för
deras vederlikar i län af första och audra klasserna. Derigenom skulle
nämligen visse räntmästare vid sjukdoms- och annat förfall blifva försatte
i en vida ogynnsamare ställning än de öfrige, och dessutom
skulle de vid afskedstagande! komma i åtnjutande af ej obetydligt
lägre pension än ej blott öfrige räntmästare utan äfven kronofogdar,
hvilken sist nämnda omständighet vore så mycket mer betänklig, som
derigenom hinder lades i vägen för kronofogdes befordran till räntmästarebefattning.

Hvad sålunda blifvit, af landsstatsmötet anfördt har synts mig väl
förtjent af uppmärksamhet. Jag anser således lönen böra bestämmas
till lika belopp för samtlige räntmästarne eller 3,000 kronor; men då
jag deremot biträder embetsverkens förslag i fråga om så väl länens
klassifikation som löneförmånernas slutsummor, samt missräkningspenningar
egentligen icke är o annat än ett särskild! slag af tjenstgöringspenningar,
synas mig de för räntmästarne i fråga kommande tjenstgörings-
och missräkningspenningar böra sammanslås till en löneförmån
under benämning »tjenstgöringspenningar», hvilkas belopp för hvarje
klass borde bestämmas till skilnaden mellan den fasta lönen och aflöningens
slutsumma.

Enligt mitt förslag skulle alltså lönestaten för räntmästarne blifva
följande:

a) i Malmöhus, Elfsborgs, Östergötlands,
Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Calmar,
Christianstads och Vermlands län

b) i Jönköpings, Kronobergs, Stockholms,

Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs, VesterNorrlands
och Södermanlands län............

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

3,000

1,500

4,500

3,000

1,300

4,300

Bil. N:o 5 b till Kong! Ma,j:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,Upsala,

Vesterbottens, Norrbottens, Jemtlands och

Gotlands län..................................................... 3,000 1,000 4,000

jemte ålderstillägg i enlighet med hvad embetsverken föreslagit.

Hvad härefter angår

Häradsskrifvarne,

så hafva desse tjenstemän, hvilkas antal, enär inom ett bland rikets
117 fögderier, nämligen Lappmarksfögderiet af Vesterbottens län, häradsskrifvare
icke finnes anstäld, utgör allenast 116, för närvarande, extra
inkomster upptagne, en aflöning, i stat beräknad för de häradsskrifvare,
som äro försedde med boställen, till 2,000 kronor, och för dem, som
sakna sådan förmån, till 2,300 kronor, hvarjemte de under de senare
åren åtnjutit och fortfarande åtnjuta en mot 20 procent af den kontanta
aflöningen svarande tillfällig löneförhöjning, hvilken enligt riksstaten
för innevarande år för samtlige häradsskrifvarne uppgår till sammanlagdt
34,500 kronor 40 öre. För några häradskrifvaretjenster utgör
emellertid, af enahanda anledning som i fråga om landträntmästarne
redan blifvit omförmäld, aflöningen enligt stat något högre belopp än
de nu angifna, men öfverstiger likväl, den tillfälliga löneförbättringen
oberäknad, icke i något fall 2,851 kronor.

Embetsverken, — som ansett den skilnad, hvilken förr egt rum mellan
häradsskrifvares och kronofogdars aflöningsbelopp och hvilken då icke
egde sin grund i olika kompetensvilkor, nu vara än ytterligare befogad,
sedan enligt nådiga kungörelsen den 12 Maj 1865 kompetensfordringarna
för kronofogdebefattningar blifvit skärpta, under det att för
anställning såsom häradsskrifvare enligt samma författning blott erfordras
afgångsexamen från allmänt läroverk jemte bevis om ådagalagd
skicklighet i kamerala göromål, — hafva, med afseende ej mindre härå
än äfven å de aflöningsförmåner i öfrigt, som genom senaste löneregleringen
blifvit faststälda för de fleste bland landsstatens tjenstemän,
föreslagit, att aflöningen för häradsskrifvare måtte bestämmas till

lön ............................................................................................................. kr. 2,000

tjenstgöringspenningar.......................................................................... » 1,000;

jemte förmån af ålderstillägg, att efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring
utgå med förhöjning i lönen till ett belopp af 500 kronor.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Emot embetsverkens förevarande förslag hafva så väl tolfte allmänna
landsstatsmötet uti mera nämnda underdåniga skrift som 75
häradsskrifvare i 19 af rikets län uti särskilda ingifna underdåniga
skrifter framstält väsentliga erinringar. Beträffande först beloppet af
den fasta lönen har samstämmande anhållits, att detsamma måtte höjas
till 2,500 kronor; till stöd för hvilken anhållan dels åberopats den
omständighet att skilnaden mellan kronofogdes och häradsskrifvares
aflöning förr utgjort allenast 500 kronor, dels ock hufvudsakligen
anförts, att de för dessa båda befattningar nu mera gällande olika
kompetensfordringarna icke borde tillmätas hela sin betydelse, enär
ännu helt visst de fleste häradsskrifvare i riket egde erforderlig kompetens
till kronofogdebefattning samt antagligen icke många af nu varande
kronofogdar aflagt den föreskrifna högre examen; hvarförutan afseende
borde fästas derå, att häradsskrifvare egde vida mindre tillfälle än
kronofogde att genom utförande af enskilda uppdrag bereda sig ökade
inkomster.

Ehuru hvad sålunda blifvit anfördt icke kan lemnas utan uppmärksamhet,
anser jag mig likväl, med afseende å giltigheten af de
utaf embetsverken anförda skäl, icke böra i fråga sätta att den fasta
lönen för häradsskrifvarne skulle bestämmas till högre belopp än det
af embetsverken föreslagna.

Vidare har i berörda underdåniga skrifter erinrats att, då folkmängden
inom hvarje fögderi vore en säker mätare på häradsskrifvarens
arbete och behof af biträde i tjensten, samt folkmängdssiffran
inom särskilda fögderier vexlade ända från omkring 10,000 personer
till mer än 60,000, den af embetsverken föreslagna lönereglering, enligt
hvilken hela skilnaden i löneinkomst för häradsskrifvarne i de särskilda
fögderierna skulle utgöras allenast af olikheten i de belopp, hvartill
debetsedelslösen kunde uppgå, vore obillig och skulle leda dertill, att
häradsskrifvaretjensterna i de minst folkrika fögderierna, Indika kunde
utan biträde skötas, blefve de i ekonomiskt hänseende mest fördelaktiga,
hvaraf åter, till men för det allmänna, skulle följa, att de äldre
och erfarnare häradsskrifvarne komme att, då tillfälle dertill yppade
sig, söka att blifva förflyttade till berörda, minst maktpåliggande tjenster.
Beloppet af häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar borde derföre
bestämmas i förhållande till folkmängden i fögderiet; och har i sådant
hänseende framstälts det förslag, att såsom tjenstgöringspenningar skulle
anvisas 30 kronor för hvarje tusental af folkmängden inom fögderiet.

Då häradsskrifvarnes mest betungande göromål, mantalsskrifningen
och debiteringen, otvifvelaktigt, med hänseende till det arbete desamma

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No t, om Statsverket 1880.

kräfva, i det allra närmaste rätta sig efter folkmängden inom tjenstedistriktet,
samt, på sätt jag redan antydt, debetsedelslösen, om än egnad
att i någon mån utjemna förhållandet de särskilda fögderierna emellan,
likväl, i betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten i fögderiernas
folkmängd, icke förmår att i förevarande hänseende åstadkomma
full rättvisa, anser jag mig böra i viss mån biträda förslaget om bestämmande
af häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar i förhållande
till fögderiernas folkmängd. Den i sådant hänseende föreslagna beräkningsgrund
kan jag dock icke i allo godkänna. Med tillämpning af
densamma, skulle tjenstgöringspenningarna för häradsskrifvarne komma
att vexla ända från 300 kronor, livilket belopp torde vara alldeles
otillräckligt, till närmare 1,900 kronor, hvadan således skilnaden i tjenstgöringspenningar
inom de särskilda fögderierna utan tvifvel blefve
mycket för stor. Till undvikande af dessa olägenheter synes det mig
mest lämpligt att en del af tjenstgöringspenningarnas belopp bestämmes
lika för alla häradsskrifvarebefattningar och återstoden göres beroende
af folkmängden inom fögderiet. Denna grundsats kan naturligt- •
vis på flera olika sätt tillämpas; men, efter en på noggranna beräkningar
grundad pröfning af frågan, anser jag, med afseende särskildt
å angelägenheten att, så vidt möjligt är, förekomma allt för ofta inträffande
ändringar i aflöningsbeloppen, det ändamålet bäst tillgodoseende
och för statsverket jemförelsevis minst betungande sättet vara,
att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar fastställas till 500 kronor
för hvarje befattning, med tillägg derutöfver af 75 kronor för hvarje
börjadt femtusental af folkmängden inom tjenstedistriktet; dervid dock,
till förekommande af en allt för ofördelaktig ställning för häradsskrifvarne
i de tre fögderier, hvilkas folkmängd enligt senaste uppgifter
understiger 15,000 personer, torde böra stadgas att tillägget icke får
understiga 300 kronor.

Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar,
skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på
nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:

i	10 fögderier, med folkmängd understigande 20,000 personer,	kr.	800.
»	24	»	»	))	mellan 20,000-	-25,000	)>		875.
	15	»		))		25,000-	-30,000	»		950.
	23	»	»	))	»	30,000-	-35,000	»	»	1,025.
)>	16	»	))	))	»	35,000-	-40,000	»	»	1,100.
»	9	D	))	))	»	40,000	-45,000	»	»	1,175.
))	9	))	»	))	»	45,000-	-50,000	»	»	1,250.
»	4	))	))	»	»	50,000-	-55,000	»	»	1,325.

40 Bil. N:o 5 b till Kmgl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

i 3 fögderier, med folkmängd mellan 55,000—60,000 personer kr. 1,400.
» 3 » ■>) » » 60,000—65,000 » » 1,475.

Den skilnad i beloppet af i fråga varande löneförmån, som alltså
skulle uppkomma, synes mig, om derjemte tages i betraktande den
större inkomst af debetsedelslösen, som bör kunna påräknas i de folkrikare
fögderierna, kunna ungefärligen motsvara ej blott häradsskrifvarnes
i de mer befolkade fögderierna större arbete, än ock de särskilda
kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll af erforderliga
tjenstebiträden.

Vid embetsverkens förslag i fråga om ålderstillägg för häradsskrifvarne
har jag intet att erinra.

Uti ofta nämnda, af Tolfte allmänna landsstatsmötet samt flertalet
af rikets häradsskrifvare ingifna skrifter har särskildt i underdånighet
anhållits, att de förbättrade aflöningsförmåner, som kunde varda för nu
i fråga varande landsstatstjenstemän medgifna, måtte få komma dem
till godo redan från och med innevarande år; men, då rubbningar i den
gällande statsregleringen böra, såvidt möjligt är, undvikas, anser jag
mig icke kunna understödja berörda framställningar.

För genomförande af den utaf mig nu föreslagna löneregleringen
för landträntmästare och hävadsskrifvare skulle kostnaderna blifva följande: 24

landträntmästare:

löner å 3,000 kronor.............................................. 72,000: —

tjenstgöringspenningar för:

8 tjenster å 1,500 kronor.............. 12,000: —

8 » å 1,300 » 10,400: —

8 » å 1,000 » 8,000: — gQ ^qq. _

102,400: —

116 häradsskrifvare:

löner k 2,000 kronor............................................. 232,000: —

tjenstgöringspenningar, enligt ofvan angifna

beräkningsgrund ............................................ 120,175: -— 35g 175- _

Summa kronor 454,575: —
Härtill kommer ålderstillägg för förenämnde tjenstemän, för hvars
bestridande under nästkommande år skulle, enligt deras uti statskalendern
angifna tjensteålder, erfordras omkring 43,000 kronor.

Dess -

Bil. No 5 h till Konrjl. Maj ds Nåd. JProp. No 1, om Statsverket 1880.

Dessutom kommer att för vikariatsersättning under landträntmästarnes
semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande
en månads tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen, hvartill
emellertid det för likartad!, ändamål äfvensom till arvoden åt extra
länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna
i länen» reda!) uppförda reservationsanslag å 95,000 kronor
åtminstone under nästkommande år torde lemna tillgång, utan att någon
förhöjning deruti blifver erforderlig.

De tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns
aflöning nu finnas å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgöra:

löner för landträntmästare .................................. 47,982: —

» » häradsskrifvare ................................... 172,502: —

hyresersättning för häradsskrifvare..................... 26,400: — 246 884- _

Härtill kommer i stat beräknade värdet af boställsförmåner:

för landträntmästare ................................................. 1,074: —

» häradsskrifvare .................................................... 10,684: — -q 75g.__

Summa kronor 258,642: —

Derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet anlita,
skulle alltså; för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning
å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.

Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets
tillstånd och behof meddelat, har emellertid vid bestämmande, i enlighet
med de för flertalet af landsstatens embete- och tjenstemän faststälda
nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen för sådane
indelningshafvare, hvilka komme att äfven efter nästlidna års ingång
såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag
vid hittils verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som
med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstiger den för sådana boställen
eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.

Härvid bör likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet
för den 8 Januari 1879 gifver vid handen, med nu i fråga
varande tillgång bör bestridas ersättning för i staten förut uppförd
ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och löningsjordar
jemte hyresersättning till en häradsskrifvare med tillsammans
11,717 kronor.

Vidare får jag i underdånighet anmäla att, enligt en uti Statskontorets
förut nämnda berättelse meddelad uppgift rörande de under år

Bill. till Rihd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. G

42 Bil. N:o 5 l till Kong!. Maf.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

1879 indragna landsstatsboställen, för Indika ersättning till vederbörande
tjensteman icke blifvit å anslaget till landsstaten uppförd, summan
af dessa ersättningsbelopp, efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen
belöpande, hvilka, under förutsättning att löneregleringen för
desse tjensteman nu varder genomförd, icke vidare behöfva tagas i beräkning,
utgör 3,885 kronor, livilket belopp jemväl lärer böra anvisas
till utgående från den till följd af högre uppskattning af en del boställen
uppkomna tillgång.

Om således till sist nämnda belopp 3,885 kronor läggas förberörda
11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan 15,602
kronor afräknas från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda
tillgång af 48,350 kronor 59 öre, återstår ett belopp af ej mindre än
32,748 kronor 59 öre, hvilket synes kunna tagas i anspråk för löneregleringen
för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant
förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag, hvartill jag
anhåller att i sammanhang med frågan om beredande af medel till
öfriga likartade utgifter inom hufvudtiteln få återkomma, för löneregleringens
genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning
af 163,184 kronor 41 öre, eller, med tillämpning af grundsatsen om anslagens
beräknande till jemnt tal af kronor, 163,185 kronor.

Härmed är dock icke angifven den verkliga kostnad, som genom
löneregleringen skulle uppstå, utan måste för beräkning deraf afdrag
göras för följande besparingar, hvilka skulle tillskyndas statsverket eller
andra allmänna fonder, nämligen:

a) genom löneregleringen för häradsskrifvarne:
å extra stat nu anvisadt anslag för beredande af tillfällig löneförbätt -

ring....................................................................... 34,500: 40.

arvoden af allmänna bevillningen, omkring...... 20,400: —

provision å hästvakansspanmål, omkring........... 800: —

mantalsskrifningsprovision eller ersättning derför,
omkring ...................................................... 20,000: —

provision å biskops- och presterskapets löne regleringsmedel,

omkring .............................. 200: —

provision å båtsmansvakansafgift ochtestaments bevillning

samt hospitalsmedel, omkring 65: —
personella ersättningar till nu varande häradsskrifvarne
i Tveta, Vista och Mo härads

Transport 75,965: 40.

Bil. N:o »5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 75,965: 40.
fögderi af Jönköpings samt Kungsörs fögderi
af Vestmanlands län för ökade göromål
genom förändrad fögderireglering...... 350: —

hvarjemte, med afseende å den ökade inkomst,
som allmänna bevillningen och mantalspenningarna
de senare åren lemna!, enligt
livad embetsverken hemstält, kan upptagas
en tillökning af 25 procent i ofvan
stående, efter förhållandena under åren
1863—1872 uppgifna arvoden och provisioner
å dessa inkomsttitlar med............... 10,100: — gg

b) genom löneregleringen för landträntmästarne:

remisslage, omkring.................................................

provision å stämpelpappersmedel, hvilken, enligt
inhemtade uppgifter angående de belopp,
hvartill densamma under senare åren

uppgått, lärer kunna beräknas till..............

provision å salpetermedel, omkring.....................

» å möteskostnadsmedel, omkring

)> å Kongl. och Hvitfeldtska stipendii fondens

medel m. m., omkring .................

hvarjemte af likartad anledning, som den nyss
omförmälda, 25 procents förhöjning af remisslagen
kan beräknas med .....................

18,000: -

40,000: —
400: —
1,700: —

500: —

4,500: —

65,100: —

Summa kronor 151,515: 40.

Då denna summa dragés från beloppet af den behöfhga förhöjningen
i det ordinarie anslaget för landsstaten, visar sig, att den verkliga
kostnad, som statsverket behöfver för löneregleringen vidkännas, ålderstilläggen
oberäknade, uppgår till allenast 11,669 kronor 1 öre, hvilken tillökning,
äfven den, torde försvinna när genom ny uppskattning eller
utarrendering af de till räntmästare och häradsskrifvare nu upplåtna
boställen och löningsjordar statsverket af innehafvarne får tillgodonjuta
full ersättning för deras brukande.

De landsstatsboställen, hvilka, enligt hvad ofvan nämnts, under år
1879 blifvit indragna mot årlig ersättning till vederbörande tjensteman
efter stadgade grunder, äro följande, nämligen:

Bil. No 5 b till Kong!. Ma/j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

i Upsala län:

häradsskrifvarebostället i gamla 2:dra fögderiet % mantal Hessling N:o
2, mot godtgörelse för ränta och afkastning 300 kronor samt hyresersättning
300 kronor, tillsammans 600 kronor;

i Södermanlands län:

kronofogdebostället i 2:dra fögderiet 1 mantal Vik N:o 1, mot ersättning
för ränta och afkastning sammanräknade 351 kronor;

i Östergötlands län;

landskamererarens löningsjord, mot ersättning för den i stat till 670
kronor beräknade afkastningen; häradsskrifvarebostället i Lösings, Björkekinds
och Östkinds härads fögderi 1 mantal V. Helgestad N:o 1, mot
godtgörelse för ränta och afkastning 512 kronor samt hyresersättning
300 kronor, tillsammans 812 kronor;

länsmansbostället i Hanekinds härads länsmansdistrikt 1 mantal
Anestad N:o 1, mot ersättning af 1,440 kronor, motsvarande den i stat
uppförda ränta och afkastning;

länsmansbostället i Aska härads södra länsmansdistrikt 1 mantal
Råcklanda Nio 1, mot ersättning af ränta och afkastning sammanräknade
800 kronor;

i Jönköpings län:

länsmansbostället i Vestbo härads 3:dje länsmansdistrikt % mantal Fållinge
Brunsgården N:o 8, mot ersättning af 330 kronor, utgörande sammanräknade
beloppet af boställets i stat uppförda ränta och afkastning;

i Malmöhus län:

häradsskrifvarebostället i Oxie och Skytts härads fögderi 1 mantal V.
Wemmenhög N:o 16, mot godtgörelse för ränta och afkastning 387
kronor samt hyresersättning 300 kronor, tillsammans 687 kronor; och

i Elfsborgs län:

kronofogdebostället i Redvägs och Kinds fögderi % mantal Bulläng
Pelle Bengtsgården N:o 5, % mantal Ibid. Storgården N:o 6 och 1/i

Bil. N:o 5 i till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

mantal Ibid. Kronogården N:o 7, mot ersättning af 294 kronor, motsvarande
boställets i stat uppförda ränta och afkastning.

På sätt jag redan antydt, erfordras emellertid icke till följd häraf
någon höjning af det kontanta anslaget till landsstaterna i länen. Vid
det förhållande att beloppet af det för innevarande år under denna anslagstitel
uppförda förslagsanslag »indelt ränta och ersättning för indragna
räntor» under senare åren visat sig icke fullt motsvara utgiftssumman,
anser jag ej heller vara skäl föreslå minskning af vederbörande
förslagsanslag med det belopp, hvartill ofvannämnda bostältens i stat
uppförda ränta sammanräknad uppgår, utgörande endast 393 kronor
11 öre.

Embetsverken hafva slutligen anmält, att, utom den förhöjning,
som genom löneregleringen påkallades uti sjette hufvudtitelns anslag
till landsstaten samt till ålderstillägg, jemväl några andra af löneregleringen
i viss mån beroende riksstatsanslag borde undergå förändring.
De anslag, som af regleringen berördes, vore de på sjunde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslagen till stämpelpappersomkostnader, kostnader
för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering, observations-
och uppbördsprocenter in. in. samt mantalsskrifningsprovision.

Det först nämnda, eller stämpelpappersomkostnader, borde sålunda
minskas med beloppet af den nu till räntmästarne utgående stämpelpappersprovision;
men, då den vid tiden för afgifvandet af embetsverkens
• utlåtande senast afslutade rikshufvudbok utvisade, att brist till
högre belopp än som af sagda provision motsvarades, uppstått å detta
anslag, borde alltså någon minskning af anslagsbeloppet icke af regleringen
föranledas; hvarvid emellertid nu bör erinras att genom senaste
Riksdags bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
förevarande anslag blifvit höjdt med 60,000 kronor.

Anslaget till kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens
uttaxering, i riksstaten för närvarande uppfördt med 102,500 kronor,
syntes, till följd af löneregleringen för häradsskrifvarhe, kunna nedsättas
med 27,500 kronor, eller till 75,000 kronor.

Då genom sist nämnda lönereglering mantalsskrifningsprovision
endast komme att utgå till mantalsskrifningsförrättarne i städerna, syntes
för det obetydliga belopp, hvartill denna utgift sålunda komme att
uppgå, särskildt anslag i riksstaten icke erfordras, helst utgiften till sin
beskaffenhet vore fullt jemförlig och likartad med dem, hvilka bestredes
af anslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m. Sammanlagda
beloppet af de för nämnda utgifters bestridande i riksstaten uppförda
tvänne särskilda förslagsanslag utgjorde 34,500 kronor, hvarå,

46 Bil. M:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1880.

enligt den för år 1876 afskräde rikshufvudboken, då enahanda anslagsbelopp
för ändamålen funnes anvisade, uppstått brist af mer än 21,000
kronor. Minskning af utgifterna kunde nu till följd af löneregleringen
beräknas:

genom upphörande af häradsskrifvarnes mantalsskrifningsprovision samt

provision å hästvakansspanmål m. in., omkring............... 21,000: —

och genom upphörande af räntmästarnes rätt till remisslage

omkring ...........................,........................................................ 18,000: —

eller med......................................................................................... kr. 39,000: —

och syntes derföre anslaget till observations- och uppbördsprocenter
in. m. kunna till oförändradt belopp, 15,000 kronor, bibehållas samt anvisas
jemväl för bestridande af mantalsskrifningsprovision till städernas
tjensteman och den särskilda provision, hvilken, jemlikt nådiga brefvet
den 31 Maj 1878, inom Norrbottens och Vesterbottens län fortfarande
tillkomme länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningen inom
lappmarken;

lärande Eders Kongl. Maj:t, uppå anmälan af Chefen för Finansdepartementet,
vilja meddela de nådiga beslut, hvartill embetsverkens
nu omförmälda framställningar må finnas gifva anledning.

Då i följd af den nu i fråga satta löneregleringen räntmästares och
häradsskrifvares expeditionslösen kommer att, med enahanda undantag,
som för öfrige landsstatstjenstemän blifvit bestämdt, indragas och med
stämpelpapper ersättas, hvarefter intet hinder vidare möter för att i
fråga om beläggning med stämpladt papper af handlingar, som från
räntmästare och häradsskrifvare utgifvas eller till dem inlemnas, hänföra
desse tjenstemän till samma afdelning som öfrige landsstatstjenstemän,
torde Eders Kongl. Maj:t vilja genom Finansdepartementet hos
Riksdagen göra framställning om vidtagande af åtgärd i berörda syfte.
Någon nämnvärd tillökning i statsverkets inkomster lärer emellertid
icke vara att häraf påräkna.

Efter att sålunda hafva redogjort för det sätt, hvarpå, enligt min
åsigt, löneregleringen för landsstaten i ännu återstående delar bör erhålla
sin lösning, anhåller jag att få i underdånighet anmäla en af länsmannen
i Walbo distrikt af Geileborgs län Carl Anton Engvall gjord
underdånig ansökning, att då han, som från 1842 varit i statens tjenst
anstäld, nu mera vore, enligt ansökningen bifogadt läkarebetyg, till

Bil. No 5 h till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverlcet 1880.

helsau så försvagad, att han icke kunde behörigen sköta sina tjensteåligganden,
samt Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 7 December
1877 besluta, att Hille och Walbo länsmansdistrikt skulle till ett förenas,
sökanden måtte vid af skedstagandet förklaras berättigad att från allmänna
indragningsstaten under sin återstående lifstid uppbära hela lönen
enligt nya staten, 900 kronor, jemte 300 kronors ålderstillägg, tillsammans
1,200 kronor, eller, om detta icke kunde beviljas, åtminstone
lönebeloppet, 900 kronor.

Af de ansökningen bifogade handlingar inhemtas, att sökanden,
som är född den 17 Juli 1823 och således uppnått en ålder af mer
än 56 år, inträdt i statens tjenst den 23 Februari 1842; att han år
1844, efter föregående tjenstgöring dels hos domare på landet och dels
å kronofogde- och länsmanskontor, erhållit förordnande att tills vidare
bestrida länsmanstjensten i Walbo distrikt, å hvilken tjenst han den
31 December 1846 undfått konstitutorial; att han sedermera jemte egen
tjenst innehaft åtskilliga uppdrag såsom stämpelförsäljningsman i orten,
ordförande i Valbo brandstodskomité och tillförordnad stadsfiskal i Gefle
vid tre särskilda tillfällen; att, jemlikt vederbörande kronofogdes äfvensom
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg, Engvall med nit
och skicklighet uppfylt sina skyldigheter och ådagalagt ett hedrande
uppförande; samt att han, enligt företedda läkarebetyget, sedan flera
år lider af tidtals påkommande anfall af stenplågor i njurarne samt af
kronisk rheumatisk värk i hals och rygg.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, som i underdånighet
öfverlemnat i fråga varande ansökning, har för egen del anfört
att, ehuru Engvall icke uppnått den lefnadsålder, som lagligen berättigade
honom till pension å allmänna indragningsstaten, Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande likväl ansåge sig böra till nådigt bifall förorda
ansökningen, dels emedan Engvall till följd af sjuklighet vore urståndsatt
att på ett fullt tillfredsställande sätt handhafva sin tjenstebefattning
och dels på den grund att genom hans pensionerande någon
förlust icke komme att tillskyndas statsverket utan i stället för detsamma
årlig besparing åstadkommas, enär, jemlikt förberörda nådiga
bref Hille och Walbo länsmansdistrikt skulle förenas till ett, samt nu
varande länsmannen i Hille distrikt, enligt ett ansökningshandlingarna
bilagdt skriftligt intyg, förklarat sig villig att utan vidare godtgörelse
öfvertaga länsmansbefattningen jemväl i Walbo distrikt.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har Statskontoret erinrat, att
genom nådiga brefvet den 1 Juni 1877, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens nionde hufvudtitel, stadgats, bland annat, att

48 Bil. No 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

civile ernbets- och tjensteman samt betjente, hvilkas aflöning på grund
af reglering, som skett vid 1876 års eller följande riksdagar, vore fördelad
i lön och tjenstgö ringspenningar, skulle vara berättigade — der
ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller blefve meddelade —•
att, då de uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vid afskedstagande!
från tjensten å allmänna indragningsstaten undfå pension till
lönens hela belopp; att sökanden sålunda ännu icke på långt när hunnit
den enligt berörda nådiga bref föreskrifna pensionsåldern af 65 år;
samt att det företedda läkarebetyget ej heller innehölle något förklarande,
att han för all framtid vore för sin tjensteverksamhet oduglig.
I betraktande likväl deraf, att han tjenat staten allt ifrån år 1842 och
af denna tid såsom ordinarie länsman sedan år 1846; att hans verksamhet,
som syntes hafva varit mer än vanligt omfattande, blifvit synnerligen
väl vitsordad; att han numera till följd af sjuklighet vore urståndsatt
att sina tjensteåligganden behörigen fullgöra; samt att, om
tillfälle bereddes åt sökanden att afgå från länsmansbefattningen med
pension å allmänna indragningsstaten, statsverket i allt fall komme att
draga fördel utaf sammanslagningen af Hille och Walbo länsmansdistrikt,
ansåge Statskontoret sig böra tillstyrka framställning till Riksdagen,
att länsmannen Engvall måtte från och med månaden näst efter den,
då afsked honom meddelades, öfverflyttas å rikets allmänna indragningsstat
till åtnjutande för sin återstående lifstid af pension med 900
kronor årligen.

Till följd af nådig befallning att afgifva underdånigt yttrande i
fråga om den sökanden tillkommande rätt till pension från Civilstatens
pensionsinrättning, har Direktionen för nämnda inrättning uti skrifvelse
den 20 Mars nästlidna år i underdånighet anfört att, då Engvall, som
från och med 1847 och allt framgent inbetalt stadgade afgifter till
pensionsinrättningen, då mera uppnått 55 års ålder, varit i rikets tjenst
anstäld öfver 30 år, deraf mer än 20 år i ordinarie, till Civilstatens
pensionsinrättning hörande syssla, samt till inrättningens kassa erlagt
behöriga afgifter för mer än 30 år, Engvall vore, jemlikt gällande reglemente
för pensionsinrättningen, berättigad att från och med månaden
näst efter den, i hvilken afsked honom beviljades, tillträda för sin återstående
lifstid pension i sjette klassen af Civilstatens pensionsinrättning
med 600 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och med hänsyn särskildt
dertill att, derest länsmannen Engvall kommer att från sin innehafvande
länsmanstjenst afgå, den i nådiga brefvet den 7 December 1877,
angående reglering af länsmansdistriktsindelningen i G-efleborgs län,

före -

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

föreskrifna förening af Kille och Valbo länsmansdistrikt kan genomföras,
synes det mig önskvärdt att tillfälle må beredas Engvall att, då
häri med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår,
komma i åtnjutande för sin återstående lifstid af understöd från allmänna
indragningsstaten till belopp, motsvarande skilnaden mellan
nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller
trehundra kronor årligen.

I sammanhang med det nu anförda torde böra erinras att, på sätt
af de yttranden, hvilka Eders Kongl. Majt:s Befallningshafvande i samtliga
länen med anledning af nådiga cirkuläret den 24 Maj 1877 afgifvit
i fråga om reglering af tjenstgöringsområdena för kronofogdar och
länsmän m. in. inhemtas, beträffande länsmansdistriktsindelningen blifvit
i fråga satta förändringar, genom hvilka visserligen femton länsmanstjenster
skulle komma att indragas, men å andra sidan tjuguåtta
nya dylika tjenster komma att inrättas, samt att af de föreslagna nya
länsmansdistrikten redan fem, nämligen ett i Vermlands, ett i Jemtlands,
två i Vesterbottens och ett i Norrbottens län, måst förses med
extra länsmän, till hvilka aflöning utgår från det för anställande af särskild
polisstyrka å landet beviljade extra anslag, hvarförutom uti två
föreslagna nya distrikt inom Elfsborgs län redan finnas anstälde extra
länsmän. Vid sådant förhållande kan icke rätt gerna ifrågasättas, att
den länsmansaflöning, som genom länsmannen Engvalls afskedstagande
och deraf följande verkställande af den beslutade sammanslagningen af
Kille och Valbo länsmansdistrikt kan varda tillgänglig, skall indragas,
utan torde samma aflöning lämpligen böra tilldelas länsmannen uti något
nybildadt distrikt, hvilket af Eders Kongl. Maj:t pröfvas företrädesvis
vara i behof af ordinarie länsman; lärande Riksdagens medgifvande
härtill höra begäras.

Slutligen får jag, jemte erinran att senaste Riksdag, med bifall till
derom gjord nådig framställning, för innevarande år beviljat ett extra
anslag af 40,000 kronor, att användas dels till aflöning och underhåll
åt särskild polisstyrka å landet i de orter, der sådan kunde af förliålllandena
påkallas, och dels till belöningar för gröfre brotts upptäckande
samt förbrytares efterspanande eller gripande, i underdånighet tillkännagifva,
att det för nästlidna år till enahanda belopp för ändamålet beviljade
anslag hlifvit till fullo disponerad^ samt att af anslaget för innevarande
år till denna dag anvisats 20,625 kronor; och hafva icke
Bill. till Rihsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 A/d. 7

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

några förändringar inträffat i de förhållanden, till följd hvaraf berörda
anslag ansetts erforderligt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med erinran om Eders
Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne December fattade beslut beträffande förändrad
uppställning af Riksstaten, i hvad det afser förevarande auslagstitel,
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå
Riksdagen, att

dels, med godkännande af nu föreslagna grunder och närmare bestämmelser
för löneregleringen, besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen
eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 Mars 1883; dock
med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,
under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för
sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt
boställe eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta
lönen-, som efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter
värdering vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga,
indelningshafvare!! tillhöriga åbyggnader, som vid synen
anses vara för fastigheten nyttiga;
att, med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne tjenstemän
upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,
provisioner, arvoden af allmänna bevillningen samt öfriga
extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler komma
att till samme tjensteman fortfarande utgå, nämligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan
på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är
pligtig att lösa;

b) provisioner för uppbörd och redovisning af landstings,
kommuners eller enskilda inrättningars afgifter eller utaf medel
af än mer enskild natur; och

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen;
samt tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt

d) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med nu föreslagna vilkor i öfrigt,
godkänna följande aflöningsstater:

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj ds Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1880.

I för landträntmästare:

Lön.

a) i Malmöhus, Elfsborgs, Östergöt lands,

Skaraborgs, Göteborgs och
Bohus, Calmar, Christianstads och
Vermlands län ................................. 3,000.

b) i Jönköpings, Kronobergs, Stock holms,

Kopparbergs, Örebro, Gefleborgs,
Vesternorrlands och Södermanlands
län...................................... 3,000.

c) i Blekinge, Hallands, Vestmanlands,
Upsala, Vesterbottens, Norrbottens,
Jemtlands och Gotlands

län ....................................................... 3,000.

Tjenstgörings penningar.

Summa.

1,500. 4,500.

1,300.

Efter 5 år kan
,lönen höjas med
500 kronor.

4,300.

1,000. 4,000.

II för häradsskrifvare:

Lön ....................................

Tj enstgöringspenningar

kr. 2,000
» 500

''Efter 10 år kan
lönen höjas med
500 kronor.

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje börjadt
femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att tillägget
icke i något fall må understiga 300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget
till »landsstaterna i länen» med 163,185 kronor;

dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget
landsstaterna i länen, med inberäkning af de nu särskildt uppförda penningeanslagen
till ersättande af arrendet för lägenheten Hushagen jemte
forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den Landshöfding en
i Vesternorrlands län anvisade lön ingående rånte]) er sedlar, må beräknas
sålunda:

Anvisning i kontant, — deraf 95,000 kronor reservationsanslag
—,................................................................................. 2,343,539: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

Friheter ..................................	......................................................... 8,500: —
Ersättningar ...........................	........................................................ 150,900: —
	Summa kronor 2,502,939: —

52 Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

dels medgifva, att länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län
Carl Anton Engvall må från och med månaden näst efter den, hvari
han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afgår,
under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension
och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg, eller Trehundra kronor
årligen;

dels medgifva att den länsmansaflöning, som vid verkställandet af
den beslutade föreningen af Kille och Walbo länsman sdistrikt inom
Gefleborgs län blifver tillgänglig, får af Eders Kongl. Maj:t disponeras
för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning inom
samma eller annat län;

dels ock till Eders Kongl. Majrts förfogande för år 1881 ställa ett
extra anslag af 40,000 kronor, att användas till aflöning och underhåll
åt särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande.

5:o Öfverinscendct öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

Redan i mitt anförande till det Statsråds-Protokoll den 8 Januari
1877, som åtföljde Eders Kongl. Maj:ts Nådiga proposition till samma
års Riksdag angående statsverket, erinrade jag, hurusom en fullständig
lönereglering för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i
sammanhang hvarmed borde ifrågakomma en eller annan förändring i
detta embetsverks organisation, länge varit af behofvet påkallad. Jag
nödgades likväl då inskränka mig till att understödja ett af Styrelsen
väckt förslag att, i stället för de vid den tiden hos Styrelsen anstälda
tre tekniska biträden eller så kallade Ritare, endast två tekniska biträden,
med benämning Förste och Andre Adjutant och med aflöning
af 3600 kronor för den förre och af 2,400 kronor för den senare, måtte
dädanefter på Styrelsens stat uppföras. Detta förslag blef af Eders
Kongl. Maj:t och Riksdagen bifallet.

Jemväl i mitt yttrande till Statsråds-Protokollet den 7 Januari
1878 vidrörde jag behofvet af en förbättrad organisation och fullständig
lönereglering för nämnda Styrelse och framhöll önskvärdheten
deraf, att den af Eders Kongl. Maj:t tillsatta Komité för afgifvande
af betänkande och förslag angående lönereglering för de centrala embetsverken
måtte ju förr desto hellre erhålla uppdrag att öfvergå till

Bil. No 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 53

behandlingen af det nu ifrågavarande, på det förslag i ämnet måtte
kunna framläggas, i sammanhang hvarmed borde komma under öfvervägande
ej blott, huruvida icke de vid embetsverket anstälde och derunder
lydande embets- och tjenstemän kunde beredas fast anställning
och det för ändamålet erforderliga anslag således på ordinarie stat
uppfördes, utan äfven bland andra frågor om möjligen nödiga förändringar
i Styrelsens organisation främst den om sammanslagning af
eller åtminstone närmare anslutning mellan Styrelserna öfver Statens
jernvägsbyggnader och för allmänna väg- och vattenbyggnader, till
lösningen af hvilken senare fråga ett vigtigt steg tagits genom det
åt Chefen i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader den 10 Augusti
1877 lemnade uppdrag att tills vidare öfvertaga jemväl chefskapet uti
den senare Styrelsen. Organisations- och löneregleringsfrågan kunde
emellertid icke heller då Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställas,
men jag ansåg mig kunna förorda vidtagande af erforderlig åtgärd i
anledning af en utaf den förstnämnda Styrelsen i underdånigt memorial
den 17 December 1877 gjord hemställan, att Styrelsens tekniska biträden
samt Officerarne vid Väg- och vattenbyggnaclscorpsen måtte förklaras
berättigade, utan afseende derå om de innehade lön på stat eller icke,
att utöfver dem tillkommande ersättning enligt gällande resereglemente
tillgodonjuta såsom tjenstgöringspenningar fem kronor för hvarje dag
vid tillfällen, då de erhölle uppdrag att verkställa inspektioner å eller
undersökningar för allmänna arbeten, vare sig de dertill beordrades af
Styrelsen eller Distriktscheferne, eller förrättningarne med bidrag af
allmänna medel utfördes på anmodan af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
eller menighet; Och, sedan Riksdagen beviljat för ändamålet
erforderlig höjning i anslaget till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten, behagade Eders Kongl. Maj:t, med bifall till berörda
hemställan, meddela stadgande i ämnet genom Kongl. Brefvet
den 29 Mars 1878.

Det ärende, hvarå det sålunda tillförene tillåtits mig fästa uppmärksamhet,
har nu omsider kommit i det skick, att jag kan anmäla
detsamma till slutlig pröfning. Komitén för reglering af de förvaltande
embetsverkens och myndigheternas löneförhållanden har nemligen, enligt
Nådigt beslut den 20 December 1878, förehaft till behandling frågan
om reglering af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader;
och har Komitén, uti hvilken Chefen för detta embetsverk varit Ordförande,
den 19 Maj 1879 afgifvit sitt till trycket sedermera befordrade
betänkande i ämnet. Uti detta betänkande erinras till en början, hurusom,
— efter det den så kallade Strömrensningskomitén, hvilken år

54 Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

1819 inrättats med uppgift att genom strömrensningars verkställande
och lättare transporters öppnande befrämja ökad framalstring och afsättning
af landtmannavaror, upphört och alla under denna Komités
ledning stälda arbeten från och med 1828 öfverlemnats till Storamiralsembetets
tredje afdelning, hvilket embete emellertid år 1840 upphörde,
— Kong!. Maj:t genom Nådigt Bref den 6 Augusti 1841 förordnat en
särskild förvaltning att, med benämning »Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader, under Chefens för Civil-Departementet lydnad
och inseende handlägga tekniska och administrativa ärenden, som angå:
anläggningar och förbättringar af kanaler, slussar, vägar, broar, färjor
samt andra vatten- och landt-kommunikationer; hamnbyggnader och
muddringar; strömrensningar; och arbeten för beredande af större
odlingsföretag medelst utdikningar och aftappningar af sänka trakter
och sjöar; utgörande dessa slags arbeten dels sådana, som genom särskilda
Kongl. resolutioner blifvit åt bolag, menigheter eller enskilda
personer upplåtna till utförande, men i mer eller mindre mån med allmänna
medel eller särskilda förmåner understödts mot vilkor, att de
till det allmännas nytta och begagnande vidmakthållas; dels sådana,
hvilka helt och hållet på Statens bekostnad och genom dess myndigheters
åtgärd äro verkstälda eller under utförande; dels ock slutligen
sådana, som väl genom försorg och på bekostnad af enskilda utföras,
men äro af den allmänna beskaffenhet, att Nådigt bifall till och fastställelse
af plan för deras utförande erfordras.

Enligt Instruktion den 6 Augusti 1841 och särskilda Kongl. Bref
utgöres Styrelsen för närvarande af: Chefen, hvilken befattnings nuvarande
innehafvare, med bibehållande af förut innehafvande chefskap
i Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader, blifvit, såsom ofvan förmäles,
under år 1877 dertill och till Chef för väg- och vattenbyggnadscorpsen
förordnad; En Byråchef för de tekniska ärendena; En
Kamrerare för kameral- och kansligöromålen; Två tekniska biträden
med benämning: Förste och Andre Adjutant; En Registrator; En
Kanslist; samt Fem Distriktschefer och Sex Distriktsadjutanter i landsorten,
eller tillsammans 18 embets- och tjensteman, tillika med 1 vaktmästare;
redogörande Komitén i det tryckta betänkandet dels å sidorna
6—9 för omfånget och beskaffenheten af Styrelsens verksamhet och
för arbetsfördelningen inom densamma, dels å sidorna 11—13 för ej
mindre antalet af de under åren 1870—1878 inkomna och handlagda
ärenden, äfvensom af arbetsföretag, med hvilka Styrelsen under sistnämnda
år haft befattning, eller hvilka, såsom redan fullbordade, stodo
under Styrelsens fortfarande kontroll, än äfven beloppet af de medel,

Bil. No 5 b till Konql. Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverlcet 1880.

som, oberäknade anslagen till Styrelsen och till vissa af Riksdagen särskild!
pröfvade arbetsföretag, voro för 1878 under Styrelsens förvaltning
eller till hvilkas användande Styrelsen hade att afgifva förslag.

Komitén, som jemväl, sid. 9—11, vidrört tillkomsten af den genom
nådiga brefvet den 22 December 1851 till biträde åt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader i dess befattning med allmänna arbeten
bildade, men icke å stat uppförda eller med fasta löner försedde,
Väg- och Vattenbyggnadscorpsen, hvars chef tillika är chef i bemälda
Styrelse, yttrar derefter hufvudsakligen:

att, då de åligganden, som tillkomma Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader, hvilken allt hittills endast varit tills vidare förordnad
med stat, som för hvarje år faststälts af Eders Kongl Maj:t och
Riksdagen, numera icke kunde anses vara af tillfällig natur, samt anledning
till ett motsatt antagande för framtiden icke förefunnes, det
icke syntes vara skäl att än vidare på extra stat bibehålla detta embetsverk,
för hvilket den kortare och redan brukliga benämningen Vägoch
Vattenbyggnadsstyrelsen lämpligen torde kunna hädanefter antagas;

att, som de hos Styrelsen förekommande ärenden voro dels af teknisk
dels af administrativ natur och flertalet af dem för bearbetning
och afgörande erfordrade handläggning af så väl tekniskt bildade, som
i administrativa måls behandling förfarne embets- och tjenstemän, embetsverket
borde särskiljas i en teknisk och en administrativ afdelning; och
att emellertid, då den nuvarande sammansättningen af sjelfva Styrelsen,
som utöfvades af Chefen, biträdd af Byråchefen för de tekniska
och Kamreraren för kansli- och kameralgöromålen, hittills visat sig fullt
ändamålsenlig, inga hufvudsakliga ändringar deri, efter komiténs förmenande,
erfordrades; men att likväl, då, med hänsyn till göromålens inom
Styrelsen jemförelsevis ringare omfattning, det icke torde vara nödigt
att för handläggningen och föredragningen af de till den tekniska afdelningen
hörande ärenden ega en person med samma embetsställning,
som Byråchefer i de större embets verken, komitén ansåge, att i stället
för Byråchefen borde anställas en tjensteman i lägre grad med samma
åligganden som den nuvarande Byråchefen, hvilken tjensteman kunde
benämnas Förste ingeniör; äfvensom komitén trodde, att kamreraren, som
redan nu utöfvade, jemte revisors- och kassörstjenst, äfven sekreterarebefattningen
i fråga om kansli- och kameralärenden, lämpligen torde,
derest denne tjensteman befriades från revisorsgöromålen och från en
del af kassörsgöromålen, af livilka en annan del skulle på Riksbanken
öfverflyttas, kunna åt Styrelsen lemna det administrativa biträde, hvarpå
inom verket fortfarande borde vara tillgång, och tillika fylla platsen af

56 Bil. N:o 5 b Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ombudsman, hvaraf behofvet visat sig känbar!, för hvilket sistnämnda
ändamål föredraganden för den administrativa afdelningen borde vara
en juridiskt bildad person och i staten upptagas under benämningen:
sekreterare och kamrerare, tillika ombudsman.

Jemte uttalande af den förmodan, att sänskild förvaltning för ledning
af statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde gemenskap
icke torde, sedan de under arbete nu varande stambanor fulländats,
blifva erforderlig, utan de göromål, som af möjligen äfven dädanefter
ifrågakommande jernvägsanläggningar för statens räkning blefve en följd,
kunna på Styrelsen öfverflyttas om ökade arbetskrafter då i erforderlig
mån bereddes, — anför komitén vidare: att, om, såsom komitén föreslagit,
revisionsbestyret inom Styrelsen öfverflyttades från Kamrerare!!
till annan tjensteman i verket, och Kamreraren sålunda blefve oförhindrad
att föredraga och deltaga i afgörandet af Revisorns anmärkningar,
all anledning syntes förekomma att tillerkänna Styrelsen, i likhet med
de centrala embetsverken i allmänhet, rätt att, mot hvad nu i afseende
å vissa räkenskaper är förhållandet, i första hand pröfva gjorda anmärkningar;
att Styrelsens befattning med vården och inseendet öfver
sådana helt och hållet på Statens bekostnad utförda anläggningar, hvilka,
så snart de fullbordats, blifvit stälda omedelbart under det embetsverk
eller den myndighet, för hvars ändamål de tillkommit, lämpligen syntes
kunna upphöra; att med utbetalningen af de under Styrelsens omedelbara
förvaltning stälda medel, hvilka hittills af Kamreraren uppburits i
Statskontoret och insats i Riksbanken, hvarifrån medlen vid behof uttagits
mot Styrelsens anvisningar och af Kamreraren tillhandahållits
vederbörande, samma tillvägagående, som af komitén föreslagits i fråga
om utbetalningar från åtskilliga andra embetsverk, borde, till minskande
i någon mån af Kamrerarens kassörsbestyr och ökande af Statens trygghet,
kunna utan olägenhet vidtagas; samt att ändrade bestämmelser
syntes böra meddelas till undvikande deraf, att större eller mindre
belopp af de så kallade vägundersökningsmedleii blefve från ett år till
annat qvarliggande obegagnade hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.

I fråga om den personal, som är och framdeles skulle blifva till
tjenstgöring inom Styrelsen eller till dess biträde i orterna anställd
samt angående denna personals tillsättning in. m.,’yttrar härefter komitén:
att de tekniska göromål, som tillhörde nuvarande Förste Adjutanten i
Styrelsen, utan tvifvel fortfarande kräfde eu ordinarie tjensteman med
skyldighet, som hittills, att vid behof förrätta Byråchefens tjenst, hvilken
tjensteman komitén föreslagit att kallas Andre Ingeniör, både för att

utmärka

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj di Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1880. 57

utmärka beskaffenheten af hans åligganden''och emedan det syntes olämpligt
att för denna tjenst med uteslutande civila göromål använda en
militärisk benämning, desto heldre som befattningen kunde besättas med
person utom Väg- och Vattenbyggnadscorpsen; att deremot af nuvarande
andre adjutantens göromål en del, såsom omhänderhafvandet af
arkiv och bibliothek, registrering af inkomna handlingar och böcker,
tillsynen öfver samt ombesörjandet af erforderliga inköp och förtecknandet
af Styrelsens möbler och inventarier, syntes böra af verkets
registrator öfvertagas, och den öfriga delen, hvaribland omhändertagandet
och ordnandet af inkommande kartor och kartekopior, lämpligen
kunna åt en extra ordinarie tjensteman på tekniska afdelningen uppdragas;
att komitén, på sätt förut nämnts, ansåge registratorn böra, med
bibehållande af sina nuvarande göromål, öfvertaga eu del af andre adjutantens
samt tillika verkställa den föga omfattande revision af inkommande
räkenskaper, hvilken hittills ålegat kamreraren; att kanslistbefattningen,
enär dithörande göromål icke vore af beskaffenhet att kräfva
bibehållandet af en ordinarie tjensteman derför, torde böra indragas
och i stället en extraordinarie tjensteman å den administrativa afdelningen
antagas; att, då, på det Cheferna i Väg- och Vattenbyggnadsdistrikten
måtte blifva i tillfälle att så fullständigt som möjligt förvärfva sig kännedom
om sina distrikt, dessa distrikt icke borde vara till omfattningen
alltför stora, men det norra, hvilket innefattade Norrbottens, Vesterbottens,
Vesternorrlands, Jemtlands och Gefleborgs samt Upsala och
Stockholms län jemte östra delen af Kopparbergs län, samt i fråga
om kommunikationer vore det mest vanlottade och inom hvilket otvifvelaktigt
många allmänna arbeten kunde under deri närmaste framtiden
förväntas, hade ett i förhållande till de öfriga distrikten, hvilka syntes
icke kunna väsendtligen utvidgas, alltför vidsträckt omfång, komiténs
flertal ansett Riket hädanefter höra indelas i sex, i stället för nuvarande
fem, väg- och vattenbyggnadsdistrikt, efter förslag af styrelsen; att
Öfverdirektörens rätt att, der så nödigt pröfvas, kalla samtliga distriktchefer
till hufvudstaden för öfverläggningar med dem i vigtigare fall,
väl synts komitén böra bibehållas, men dock behofvet att använda denna
rätt kunna minskas genom föreskrift, att distriktcheferne ålåge afgifva
skriftliga utlåtanden i frågor, som af Styrelsen till dem remitterades;
samt att till distriktschefernas biträde borde fortfarande såsom hittills
på förordnande och mot arfvoden anställas ingeniörer, en i hvarje
distrikt.

I afseende å vilkoren för rättigheten att komma i åtnjutande af
nya aflöningsförmåner har komitén ansett samma allmänna grunder,
Bih. till Riksd. Prat. 1 Sami. 1 Afd. 8

Bil. No 5 b till Kong/. Majds Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

hvilka vunnit tillämpning vid åtskilliga andra embetsverks under sednare
tider skedda omdaning, böra för Styrelsens embete- och tjensteman
föreskrifvas, med iakttagande allenast deraf, att Styrelsen skulle,
när Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader funnes böra upphöra,
vara skyldig öfvertaga ledningen af de jern vägs anläggningar, som derefter
för Statens räkning möjligen ifrågakomme, samt att distriktscheferne,
aldenstund deras tid icke komme att uteslutande upptagas af
tjenstgöring för Statens räkning, väl icke borde förmenas att med sina
befattningar förena andra fenster, men också icke tillerkännas rätt till
semester.

På grund af det sålunda anförda hemställer komitén:

att Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader nuvarande
åligganden uppdragas åt en på ordinarie stat uppförd
förvaltning, benämnd Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen med två
afdelningar, en teknisk och en administrativ;

att sjelfva styrelsen skall utgöras af en Öfverdirektör såsom
chef samt af en teknisk och en administrativ tjensteman såsom
föredragande;

att Öfverdirektören må ega ensam beslutanderätt i förekommande
ärenden, sedan han hört vederbörande föredragande,
hvilken är underkastad ansvar för fattadt beslut, mot hvilket
han icke anmält reservation;

att, när tvifvelaktigt är, huruvida ett ärende bör af förste
ingeniören eller af sekreteraren och kamreraren föredragas,
Öfverdirektören eger derom bestämma;

att, om vid ärendes afgörande, då Styrelsen i öfverdirektörens
frånvaro utöfvas af båda föredragandena, olika meningar
dem emellan uppstå, beslutet må utfärdas i enlighet med dens
mening, till hvars föredragning ärendet hörer;

att Styrelsen må, i fråga om de inom Styrelsen uppkomna
anmärkningars pröfning och afgörande, tillerkännas enahanda
befogenhet, som är eller framdeles varder för centrala embetsverk
i allmänhet bestämd;

att Styrelsens skyldighet att öfvervaka underhållet och det
ändamålsenliga begagnandet af fullbordade anläggningar, som
för Statens räkning utförts, må inskränkas till sådana, som icke
blifvit stälda under vård och öfverinseende af annan Statens
myndighet;

att utbetalningar af de under Styrelsens omedelbara förvaltning
stående medel må, sedan medlen uppburits i Stats -

Bil. N:o 5 b till Kongl. Majfa Nåd. Prof). N:o 1, vin Statsverket 1880. 59

kontoret och insatts i Riksbanken, verkställas medelst anvisningar
på embetsverkets i Banken innestående kassa, och dessa
anvisningar, om medlen skola i Stockholm utbetalas, tillhandahållas
vederbörande för medlens lyftning i banken, eller ock,
om medlen skola till landsorten afsändas, öfverlemnas till Riksbanken,
för afsändningens besörjande.

att, hvad angår vägundersökningsmedel, som Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länen hittils fatt, efter reqvisition
bos Styrelsen, i förskott emottaga och i sin ordning utbetala
inom belopp, som på förslag af Styrelsen blifvit af Eders Kongl.
Maj:t för hvarje län bestämdt, vederbörande länsstyrelser med
af omhänder hafvande medel förskjuta sådana inom belopp,
som sålunda faststälts, och Styrelsen sedermera vid hvarje års
slut efter behörig reqvisition utanordna ersättning derför;

att å Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens tekniska afdelning
må anställas, förutom förste ingeniören, en Andre Ingeniör,
samt å den administrativa afdelningen, utom sekreteraren, en
Registrator, tillika revisor;

att norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet må delas i två,
så att distriktens antal hädanefter blifver sex, hvartdera med
en chef och ett extra ingeniörsbiträde;

att distriktschefernes nuvarande åligganden må ökas med
skyldigheten att afgifva skriftliga utlåtanden i frågor, som för
.sådant ändamål af Styrelsen till dem öfverlemnas;
att hos Styrelsen må anställas en vaktmästare;
att Ofverdirektören och, efter underdånigt förslag af honom,
förste ingeniören samt sekreteraren och kamreraren skola
utnämnas af Eders Kongl. Maj:t, som jemväl nämner distriktscheferne
efter förslag af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen;

att Styrelsen deremot må ega tillsätta öfrige tjensteman
samt vaktmästaren, äfvensom antaga ingeniörsbiträden i distrikten
och extra ordinarie tjenstemän i Styrelsen;

att Styrelsen må kunna bevilja tjenstledighet för förste
ingeniören och sekreteraren under högst fjorton dagar; för
annan ordinarie tjensteman under högst tre månader samt för
extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare efter omständigheterna
;

att Styrelsen må ega förordna vikarie för förste ingeniören
och sekreteraren under semester och annars på högst fjorton

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

dagar, samt för öfrige ordinarie tjensteman under tre månader;
samt

att, om ordinarie tjensteman beliöfver ledighet, under, eller
vikariatsförordnande erfordras för, längre tid, än nu är nämndt,
underdånig ansökan derom skall göras hos Eders Kongl. Maj:t;

att embets- och tjensteman i Ådig- och Vattenbyggnadsstyrelsen
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af embetsverket eller dess
särskilda afdelningar, vare sig i följd af Styrelsens öfver
Statens jernvägsbyggnader upphörande eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, äfvensom, derest i en framtid verkets ställning
inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad
att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han
innehar, sköta de med tjensten efter den nya arbetsordningen
förenade göromål;

att med embete eller tjenst i sjelfva Styrelsen icke må
förenas annan tjenst i Rikets, Riksdagens eller kommuns stat,
ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke
vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen;
dock att tjensteman, som vid den nya löneregleringens inträdande
redan innehar tjenst utom Styrelsen, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen
hinderlig;

att aflöningarne för de å Styrelsens stat uppförde ordinarie
embets- och tjenstemän samt vaktmästare fördelas i lön
och tjenstgöringspenningar, hvilka sednare få uppbäras endast
för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller
åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta,
eger uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet
för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller
särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras i följd af
tjensteresor eller för beredande af semester, tjensteman af
lägre grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre

fil

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

befattning inom Styrelsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda
fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp i stället
för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än fyra år af
denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan Statens tjenst; dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit semester; och för andra
förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år,
på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena som
den andra förhöjningen angår, att den högre aflöniugen ej får
tillträdas förr, än vid början af kalenderåret näst efter det
den stadgade tjens.teåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren
dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från det han tillträdde tjensten, vare sig
på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af
förordnande i följd af fråga om verkets omorganisation;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst
35 tjenste-år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom
pension från tjensten afgå; Eders Kongl. Magt eller Styrelsen,
der det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; samt

att semester må, när sådant Titan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske, åtnjutas: af Öfverdirektören, Förste
Ingeniören och Sekreteraren under en och eu half månad, samt
af Andra Ingeniören och Registrator!! under eu månad årligen.

I fråga om de löneförmåner, som borde tillkomma ifrågavarande
embete- och tjensteman samt vaktmästare, innehåller betänkandet:

att enär de ärenden, hvilkas handläggning ålåge Styrelsen,
vore, om än till antal icke jemförliga med åtskilliga andra
embetsverks, likväl i allmänhet af synnerlig vigt för det allmänna,
hvaraf följde, att Styrelsens maktpåliggande verksamhet
nödvändigtvis kräfde personer med tillräcklig sakkunskap,

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

samt för utöfvandet af Öfverdirehtörsbefattningen fordrades administrativ
förmåga, förenad med grundliga teoretiska och
praktiska insigter i ingeniörsyrket, men en person med dessa
egenskaper säkert kunde, om han ville egna sin tid åt enskild
verksamhet, påräkna att blifva flitigt anlitad vid förekommande
ingeniörsarbeten och derigenom förvärfva jemförelsevis stora
inkomster, — Komiténs flertal ansett 7,500 kronor, fördelade
i 5,000 kronor lön och 2,500 kr. tjenstgöringspenningar, vara
det lägsta belopp, för hvilket en skicklig Chef för Väg- och
Vattenbyggnads-Styrelsen kunde med någon säkerhet påräknas;

att, ehuru tjenstemännens å Styrelsens tekniska afdelning
befattningar närmast motsvarade andra och första gradernas
tjenster i de nyreglerade embetsverken, löneförmånerna för
dessa tjensteman likväl, med hänsyn till den tekniska duglighet,
som hos innehafvarne af ifrågavarande befattningar måste
förutsättas, syntes böra något höjas utöfver de belopp, som
i allmänhet blifvit för andra och första gradernas tjenster bestämda,
hvadan komiténs flertal föreslagit Förste Ingeniörens
aflöning till 3,500 kronor lön och 2,000 kr. tjenstgöringspenningar,
eller tillhopa 5,500 kronor, samt Andre Ingeniörens till

2,500 kr. lön och 1,500 kr. tjenstgöringspenningar, eller tillsammans
4,000 kr., med två ålderstillägg å 500 kr. för hvardera;

att komitén ansåge aflöningen för den administrativa afdelningens
tjenstemän samt för vaktmästaren böra bestämmas till
samma belopp, som för motsvarande befattningar inom andra
embetsverk redan äro bestämda;

att för Distriktscheferna, hvilkas tid icke skulle komma att
uteslutande tagas i anspråk för Statens tjenst och hvilka altså
blefve i tillfälle att genom enskild verksamhet öka sina inkomster,
det icke synts komiténs flertal blifva behöfligt att sätta
aflöningen högre än till 3,000 kronor om året utan rätt till
ålderstillägg; men att, enär Distriktschef, om han i denna befattning
blefve pensionsmessig, vore förtjent af högre pension
än honom efter vanlig fördelning af lönebeloppet för lägsta
gradens tjenster skulle tillkomma, denna aflöning borde bestämmas
till 2,400 kronor lön och 600 kronor tjenstgöringspenningar;
samt

att komiténs flertal trodde arfvodet för de extra distriktsingeniörerna
böra sättas något högre än för extra biträden vanligen
beräknats, eller till minst 1,500 kr. årligen för hvardera.

Bil. N:o å i till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Under förutsättning, att komiténs förslag i afseende å antalet af
Styrelsens tjensteman, samt angående semester för dem och vilkoren
för de nya aflöningarnes tillgodonjutande, äfvensom om. tjenstgöringspenningarnes
belopp för de olika tjensterna blefve godkändt, har komiténs
flertal slutligen, med beräkning att till vikariatsersättning under
semester behöfdes ett årligt belopp af 662 kr. 50 öre, samt att till
ersättning åt två extra ordinarie tjenstemän, den ena å den tekniska
och den andra å den administrativa afdelningen, erfordrades för den
förre 1,500 kronor och för den sednare 1,200 kr. årligen, och att till
kostnaden för renskrifning hos Styrelsen årligen åtginge omkring 950
kronor, föreslagit,

att ett årligt anslag af 4,300 kronor måtte ställas till Vägoch
Vattenbyggnads-Styrelsens förfogande för att användas till
arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän samt till vikariatsersättning
under semester och till renskrifningskostnad.

Komiténs förslag till stat för Styrelsen, de extra distriktsingeniörerne
inberäknade, upptager 17 embete- och tjenstemän, utom vakt -

mästaren, och slutar å............................................................... kr. 56,600: —

Enligt nu gällande stat utgör personalen 18 jemte
vaktmästaren samt deras löneförmåner tillsammans med

öfriga utgifter för Styrelsen ................................................... » 43,482: —

hvadan efter komiténs förslag, personalen skulle minskas

med en, men kostnaderna ökas med ................................... kr. 13,118: —

Hvad nu först angår komiténs förslag, att Styrelsen för Allmänna
Väg- och vattenbyggnader måtte, under benämning Väg-, och vattenhyggnadsstyrelsen
uppföras å ordinarie stat samt utgöras af Öfverdirektören
såsom chef jemte en teknisk och en administrativ tjensteman såsom
föredragande hvar för sin afdelning, finner jag intet att deremot erinra,
likasom jag anser den af komiténs flertal uttalade åsigt om nödvändigheten
af Norra Väg- och vattenbyggnadsdistriktets fördelning i två
distrikt vara välgrundad och förtjent af bifall. De grunder, komitén
i öfrigt föreslagit att följas vid ombildningen af nu ifrågavarande embetsverk,
synas mig icke gifva anledning till några liufvudsakliga anmärkningar.
Den slutliga pröfningen af förslaget härutinnan torde
dock böra ega rum först i sammanhang med frågan om utfärdande af
ny instruktion för embetsverket; och lärer något yttrande nu icke
erfordras i fråga om framtida ordnandet, derest Styrelsen öfver Statens

64 ■ Bil. Nio 5 b till Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

jern vägsbyggnader kommer att upphöra, af tillsynen öfver möjligen
blifvande jernvägsanläggningar för Statens räkning.

De af komitén uppstälda allmänna grunder och vilkor för löneregleringens
tillämpning öfverensstämma i allt väsendtligt med dem,
som följts vid omrcgleringan under de sednare åren af åtskilliga andra
embetsverk, och föranleda ej till någon erinran; lärande förutnämnda
nådiga bref den 29 Mars 1878 komma att fortfarande tillämpas, äfven
éfter det den nya löneregleringen trädt i kraft.

Beträffande åter de föreslagna aflöningarna kan jag icke i allo instämma
med komiténs flertal. Lika med komiténs ordförande anser
jag den för Öfverdirektören och chefen föreslagna aflöning, 7,500 kronor,
icke stå i rätt förhållande till de anspråk, som böra ställas på innehafvaren
af denna maktpåliggande befattning; och tillåter jag mig till stöd
för den af mig sålunda uttalade åsigt åberopa de kraftiga skäl, som
anförts af ordföranden i hans vid betänkandet fogade särskilda mening.
Den föreslagna aflöningen är nemligen icke större än den, som eu
duglig arbetschef vid något större arbetsföretag under nuvarande förhållanden
kan påräkna, och vida mindre än de löneförmåner, som större
kommuner eller särskilda arbetsdirektioner betala de ingeniörer, som
utföra deras större arbeten och anläggningar. Flera af de sålunda anstälde
ingeniörer kunna derjemte samtidigt bereda sig inkomst af annan
enskild verksamhet. Ifrågavarande chef deremot hvarken kan eller bör
åtaga sig enskilda ingeniörsförrättningar eller andra uppdrag för att
derigenom förbättra sina inkomster. Den föreslagna aflöningen skulle
dock måhända kunna anses i någon mån tillräcklig, om Styrelsens åligganden
vore inskränkta till granskning af planer och förslag rörande
allmänna arbeten och upprättande af förslag till fördelning af de för
sådana arbeten anslagna medel samt öfvervakande af dessa arbetens
utförande enligt gillade planer; men så är ingalunda förhållandet.
Styrelsen har att i flera för särskilda orter och landet i dess helhet
synnerligen vigtiga frågor afgifva utlåtande, hvarvid Styrelsen icke kan
stanna vid att endast uttala ett gillande eller förkastande af framstälda
förslag, utan ofta måste på grund af egen erfarenhet och sakkännedom
åstadkomma den för frågans lösning erforderliga utredning. För nöjaktig
behandling af sådana frågor, såsom ansökningar om tillstånd till
och fastställande af plan för anläggning af jernvägar, kanaler och
större hamnar samt sänkning af större sjöar och andra betydligare
vattenregleringsföretag, erfordras icke allenast öfverlägsna kunskaper
i ingeniörsvetenskapen, utan derjemte framstående insigter uti samt
öppen blick för landets administrativa och ekonomiska förhållanden.

Afgif -

Bil. N:o 5 b till Kongl. May.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Afgifvande af yttrande i dessa ärenden kräfver dessutom ofta en särdeles
omsorgsfull pröfning, förenad med träget arbete.

Då således såsom Chef i Styrelsen bör, så vidt möjligt är, anställas
landets skickligaste, erfarnaste och i öfrigt mest lämplige ingeniör,
samt, såsom komitén erinrat, Staten måste i fråga om befattningar, som
hos innehafvaren kräfva egenskaper, användbara för och eftersökta af
den enskilda företagsamheten, tillse, att aflöningsförmånerna bestämmas
till sådant belopp, att personer med verkligt framstående duglighet
kunna finna med sin fördel förenligt att för dem afstå de med den enskilda
verksamheten förenade större, om än mera tillfälliga fördelarna,
kan jag icke annat än instämma i den af komiténs ordförande uttalade
åsigt, att Chefen i Väg- och Vättenbyggnadsstyrelsen, om han än icke
anses böra innehafva samma embetsvärdighet, som cheferne i de större
förvaltande verken, likväl bör, hvad aflöningsförmåner beträffar, vara
likstäld med dem, och att honom således bör tillerkännas en aflöning
af åtminstone 9,000 kronor årligen, hvaraf 6,200 kronor såsom lön och
2,800 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

I händelse den af mig sålunda uttalade åsigt vinner Eders Kongl.
Maj:ts och Riksdagens bifall, samt chefskapet uti nu ifrågavarande Styrelse
kommer att efter 1881 års ingång förfarande vara förenadt med uppdraget
att vara chef i Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader, lärer
Eders Kongl. Maj:t vilja meddela särskilt beslut rörande aflöningen
för sistnämnda befattning; i afseende hvarå jag anhåller få erinra, att
under innevarande år, så länge befattningarna såsom Chef i Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
äro hos en person förenade, aflöningen för sistnämnda befattning
enligt nådigt bref den 23 Maj 1879 utgår med 7,000 kronor, så
att aflöningen för båda befattningarna utgör sammanräknade 14,000 kronor.

Jag delar visserligen komiténs på goda skäl grundade åsigt, att
löneförmånerna för andre ingeniören böra något höjas utöfver det belopp,
som i allmänhet är för första gradens tjenster bestämdt; men då andre
ingefnörsbefattningen lämpligen bör betraktas såsom en öfvergångsplats,
hvars innehafvare bör kunna, efter det han under densammas utöfning
förvärfvat nödig erfarenhet, vinna befordran till de ansvarsfullare och
vigtigare distriktschefs- eller förste ingeniörsbefattningarna, anse)'' jag
mig böra i så måtto biträda den af en ledamot i komitén uttalade afvikande
mening, att jag föreslår löneförmånerna för andre ingenören
till endast 2,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar
med två ålderstillägg, hvarje å 500 kronor, hvadan således, enligt mitt
förslag, lönen för andre ingeniören och hans deraf beroende pension

Bill. till Bihd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 9

Bil. N:o 5 I till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

skulle kunna uppgå till endast 3,000 krenor, i stället för såsom komitén
föreslagit 3,500 kronor.

I afseende å distriktschefsbefattningarna har jag redan vidrört, att
desamma böra betraktas såsom ansvarsfullare och vigtigare, än andre
ingeniörstj ensten. Det oaktadt anser jag mig icke böra för distriktscheferne
ifrågasätta högre aflöning, än komitén föreslagit, enär, såsom
komitén anmärkt, desse embetsmän hvarken kunna’ eller ens lämpligen
böra för bestridande af sina lefnadskostnader vara hänvisade uteslutande
till de aflöningsförmåner, som af Statsmedel komma dem till godo.
Komiténs åsigt, att den föreslagna aflöningen, 3,000 kronor, skulle fördelas
i lön, 2,400 kronor, och tjenstgöringspenningar, 600 kronor, kan
jag deremot icke biträda. Distriktschefernas verksamhet är nemligen
af helt annan art, än de fleste andra tjenstemäns. Om än distriktscheferne
äro för fullgörandet af sina tjensteåligganden ständigt upptagna,
är dock deras tjenstgöring icke af beskaffenhet, att hvarje tillfälligt
förfall med nödvändighet betingar förordnande af vikarie. Till följd
häraf, och då distriktscheferne enligt komiténs förslag icke böra berättigas
att åtnjuta semester, bortfaller i väsendtlig mån behofvet att låta
en del af deras i stat uppförda aflöning utgå i form af tjenstgöringspenningar.
Då dessutom distriktschefernes hufvudsakliga tjenstgöring
består i verkställandet af besigtningar å och undersökningar för allmänna
arbeten samt de för sådana förrättningar skola, enligt gällande
bestämmelser, åtnjuta rese- och traktamentsersättning, lärer väl denna
ersättning vara jemförlig med och böra anses motsvara de till andra
Statens tjenare utgående tjenstgöringspenningar. Komitén har anfört,
att distriktschef borde, om han i denna tjenst blefve pensionsmessig,
med hänsyn till sin föregående gagnande verksamhet i Statens tjenst,
vara förtjent af större pension, än som enligt vanlig fördelning af aflöningen
i lön och tjenstgöringspenningar skulle honom tillkomma. Men,
om, såsom komitén föreslagit, lönen skulle bestämmas till belopp af
endast 2,400 kronor, blefve följden häraf, att distriktschefs pension
komrae att understiga andre ingeni örens med 1,100 kronor, derest* dennes
lön utginge enligt komiténs, och med 600 kronor, om lönen bestämdes
enligt mitt förslag, hvilket väl med hänsyn till de olika befattningarnas
vigt icke kan anses vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
och dessutom skulle kunna leda derhän, att en duglig distriktschef,
hvars bibehållande på denna plats vore för det allmänna
önskvärdt, funne sig böra för erhållande af högre pensionsrätt eftersträfva
förflyttning till andre ingeniör sbefattningen. Med afseende å
hvad jag sålunda i korthet antydt, och då landtbruksingeniörerne, som
väl må anses med distriktscheferne närmast jemförlige, men hvilkas

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

befattningar åtminstone icke böra betraktas såsom vigtigare och ansvarsfullare
än distriktschefernes, kunna enligt Riksdagens skrifvelse
den 16 Maj 1876 och Eders Kongl. Maj:ts derpå grundade beslut komma
i åtnjutande af pension till belopp af 3,000 kronor redan vid 60 års
ålder och efter endast 30 års tjenstgöring, anser jag mig böra förorda,
att det af komitén för Distriktscheferne föreslagna aflöningsbelopp må
bestämmas att utgå allenast i form af lön.

Hvad komitén i öfrigt beträffande aflöningarna föreslagit synes
mig böra godkännas. Men då Styrelsens göromål äro af den omfattning,
att tillfälliga biträden tidtals kunna blifva för Styrelsen behöfliga,
synes mig som skulle det af komitén föreslagna årliga belopp af 4,300
kronor för användande till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, till
vikariatsersättningar under semester och till renskrifningskostnad, väl
behöfva höjas med det af ordföranden i komitén föreslagna belopp,
700 kronor, eller till 5,000 kronor, hvilket belopp i allt fall, vid jemförelse
med hvad för andra embetsverk till samma ändamål utgår, icke
kan anses vara högt tilltaget.

Enligt min åsigt skulle staten för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
och hennes biträden från och med år 1880 blifva följande:

		Tjenst-
	Lön.	görings- penningar.	Summa.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Öfverdirektören..........................................	6,200	2,800	9,000
11 Förste ingeniör.......................................	3,500	2,000	5,500
1 Andre d:o .......................................	2,000	1,500	3,500	Efter o år kan lönen höjas med
11 Sekreterare och kamrerare, tillika				1500 kronor och /efter 10 år med
Ombudsman.............................................	3,000	1,500	4,500	ytterligare 500 kronor.
1 Registrator, tillika revisor.................. Till vikariatsersättning, arfvoden åt	1,800	1,200	3,000
extra ordinarie tjenstemän och ren-skrifningskostnad .................................	°) 500		5,000	/Efter 5 år kan
1 Vaktmästare.............................................	300	800	J lönen höjas med \l00 kronor.
1 Distriktschef ..........................................	3,000	—	3,000
5 d:o ..........................................	1 15,000	—	15,000
1 Extra distriktsingeniör, arfvode......	—	—	1,500
5 d:o d:o d:o ......	—	—	7,500
Summa! — —	i 58,300 O 0

*) Om vaktmästaren åtnjuter bostad jemte vedbrand böra dessa förmåner, så vida de icke tillkomma
honom såsom portvakt elle?: för andra åligganden utöfver tj ensten, inberäknas till ett värde af
150 kronor under lönen, hvilken i sådant fall utgår med allenast 350 kronor.

Bil. No 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om, Statsverket 1880.

Aflöningsmedlen för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen skulle alltså

komma att uppgå till........................................................................... kr. 58,300;

och, då nu gällande Riksstat upptager det till aflöning för
Styrelsen för Allmänna väg- och vattenbyggnader utgående
belopp till ................................................ kr. 42,310

hvartill kommer för arfvoden och gratifikationer
åt extra ordinarie tjenstemän samt renskrifningskostnad.
........................................................... » 1,172

blifver tillökningen i Styrelsens stat.

>. 43,482,
kr. 14,818.

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten har sedan
lång tid tillbaka hvarje år af Riksdagen anvisats ett från och med år
1879 till 45,000 kronor förhöjdt extra anslag, hvarifrån utgått ofvan
omförmälda 1,172 kronor till arfvoden och gratifikationer åt extra
ordinarie tjenstemän och till bestridande af renskrifningskostnad hos
Styrelsen. Ehuru i det förslag till stat för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,
jag nu framlagt, ett belopp af 5,000 kronor är särskildt upptaget
bland annat för omförmälda ändamål, och ifrågavarande anslag
sålunda icke, om detta förslag bifalles, skulle komma att tagas i anspråk
för utgifter af nyssnämnda art, anser jag dock, vid det förhållande att
det ständigt växande antalet allmänna arbeten tager i anspråk ökade
tillgångar för bestridande af kostnaderna för kontrollen öfver sådana
arbeten, skäl icke vara för hand att föreslå någon nedsättning i berörda
anslag, hvilket synes mig böra bibehållas vid oförändradt belopp af

45,000 kronor och, likasom anslaget till aflöning för Styrelsen och dess
tjenstebiträden, uppföras å ordinarie stat. T afseende härå anhåller jag
emellertid få erinra, att de utgifter, som skola bestridas af detta anslag,
kunna uppgå till väsendtligen olika belopp det ena året mot det andra,
och att således, på det hädanefter som hittills en möjligen befintlig
behållning å anslaget må kunna tagas i anspråk under år, då utgifterna
uppgå till mer än vanligt höga belopp, anslaget bör gifvas egenskap
af reservationsanslag. Det sedan lång tid tillbaka jemväl hittills årligen
utgående anslaget af 3,000 kronor till stipendier för utrikes resor
i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten lärer likaledes
nu böra å ordinarie stat uppföras.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillstyrker jag, under anhållan
att få vid behandlingen af anslagstiteln »ålderstillägg» yttra mig i fråga
om anvisandet af de för bestridande af nu föreslagna ålderstillägg
nödiga medel, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föi-eslå Riksdagen, att

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om. Statsverket 1880.

dels med ofvan omförmälda vilkor och förbehåll i afseende
å förändrad organisation af och lönereglering för Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen godkänna ofvanintagna förslag till ny
stat för detta embetsverk och dess biträden;

dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
anvisa ett årligt reservationsanslag till belopp af... kr. 45,000.

dels och till stipendier för utrikes resor i ändamål
att studera andra länders allmänna arbeten
bevilja ett årligt anslag till samma belopp som

hittills ................................................................................... » 3,000,

samt att, i händelse af bifall härtill, i Riksstaten under Sjette
hufvudtiteln efter »Landsstaterna i länen» uppföra ett ordinarie
anslag under benämning »Väg- och vattenby ggnadsstatenD, motsvarande
aflöningsmedlens och de särskilda anslagens sammanräknade
belopp, — deraf särskild! reservationsanslag 45,000
kronor till undersökningar och expenser för allmänna arbeten —
eller 106,300 kronor.

6:o. Ålderstillägg.

Om de af mig föreslagna löneregleringar för Öfverståthållareembetets
kansli, landträntmästare och häradsskrifvare samt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
varda bifallna, torde de medel, som äro erforderliga för bestridande
af de embets- och tjensteman samt betjente enligt de föreslagna nya
aflöningsstaterna tillkommande ålderstillägg, böra anvisas att utgå af förevarande
anslag. För sådant ändamål skulle, under förutsättning att samtlige
nuvarande befattningshafvare qvarstode vid innehafvande eller öfverflyttades
till motsvarande befattningar å de nya aflöningsstaterna erfordras;

inom Öfverståthållareembetets kansli ...................................................... 600

för landträntmästare och häradsskrifvare ........................................ 43,000

inom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ............................................... 2,000.

Summa kronor 45,600.

Då härtill kommer att de nya ålderstillägg, som enligt gällande bestämmelser
skola från och med innevarande år utgå till visse ernbetsoch
tjenstemän samt betjente vid landsstaten, för hvilka lönereglering blifvit
år 1878 fastställd, efter afräkning för de redan för år 1879 beviljade
ålderstillägg inom landsstaten, hvilka i följd af vederbörande befattningsinnehafvares
afgång ur tjenst upphört att utgå, föranleda en ökad årlig

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

utgift från detta anslag till belopp af 4,600 kronor, skulle således anslaget
behöfva höjas med 50,200 kronor. Men enär i följd af befordran inom
Statistiska Centralbyrån samt åtskilliga äldre förste landtmätares afgång
ur tjenst utgifterna från detta anslag minskats med omkring 4,000 kronor
samt, vid det förhållande att 13 räntmästare och häradsskrifvare äro födde
före år 1816, antagas kan att icke alla sådana befattningshafvare, hvilka
enligt föreslagna löneregleringen skulle vid 1881 års ingång vara berättigade
till ålderstillägg, under nämnda år qvarstå vid sina befattningar,
synes mig det belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstat eu förslagsvis uppfördt,
icke behöfva höjas med mera än 40,000 kronor.

Jag hemställer således, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva, att de för embets- och tjensteman samt betjente vid Ofverståthållareembetets
kansli och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
landträntmästare och häradsskrifvare ifrågakommande ålderstillägg må få
utgå af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till “ålderstillägg41 samt att för
sådant ändamål höja nämnda anslag från 170,000 kronor till 210.000 kronor
eller med 40,000 kronor.

7:o. Bidrag till skjutsentreprenader.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts, af Riksdagen vid förlidet års riksmöte
godkända förslag är under ofvanstående benämning å Sjette hufvudtiteln
på ordinarie stat uppfördt ett förslagsanslag å 300,000 kronor, hvaraf skall
utgå ej blott statens bidrag till skjutsentreprenader i enlighet med nådiga
stadgan angående skjutsväsendet den 31 Maj 1878, utan äfven efter samma
grunder, som den 18 Maj 1878 blifvit af Eders Kongl. Maj:t tillämpade,
bidrag åt sådana skjutslag, till understöd för hvilka det vid förlidet riksmöte
indragna reservationsanslaget: “till lättnad i skjutsningstungan, der

den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande" förut var
afsedt.

Sedan Eders Kongl. Maj:t medelst nådigt cirkulär till samtlige sine
Befallningshafvande den 21 Mars 1879, efter vederbörandes hörande, bestämt
såväl maximibeloppet af den skjutslega, som må af entreprenör få uppbäras,
som ock beloppet af den skjutslega, som skjutsskyldige få tillgodonjuta
i händelse de, jemlikt föreskriften i § 18 af förutnämnda nådiga
stadga, komma att sjelfve skjutsningen uppehålla, hafva inom de län, der
äldre entreprenadkontrakt icke lagt hinder i vägen derför, entreprenadauktioner
i enlighet med nådiga stadgans bestämmelser egt rum, hvarefter
auktionsprotokollen jemte öfriga till ärendet hörande handlingar blifvit i
följd af föreskriften i § 14 af nådiga stadgan öfverlemnadc till de under
förliden höst sammanträdande landstingen.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Af tillgängliga upplysningar i ämnet inhemtas, att inom Kalmar,
Blekinge, Örebro, Vestmanlands och Gefleborgs län skjutsväsendet ännu
under innevarande år är ordnadt i öfverensstämmelse med äldre föreskrifter.
Inom Stockholms, Upsala, Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs och
Jemtlands län hafva för flera eller färre skjutsanstalter (i de flesta fall
öfver hälften) entreprenader inrättats i enlighet med den nya stadgan och
inom Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Elfsborgs, Vermlands, VesterNorrlands,
Vesterbottens och Norrbottens län synes ett allmänt ordnande
af skjutsväsendet i enlighet med samma stadga hafva egt rum, så att de
äldre entreprenadkontrakten, med högst få undantag, torde hafva upphört
att gälla.

Summan af statsbidrag för år 1880 till skjutsentreprenader enligt
skjutsstadgan kan väl icke för närvarande med full visshet bestämmas,
enär ännu icke kändt är huruvida samtliga af Landstingen beviljade bidragkomma
att af entreprenörerne antagas, men enligt anstäld beräkning synes
nämnda summa icke komma att mycket öfverstiga 1 50,000 kronor.

För att säkert beräkna hvilken summa under år 1881 erfordras för
dylika bidrag är det nödvändigt att känna Indika belopp, som af 1880 års
landsting komma att såsom bidrag till skjutsentreprenader godkännas, men
äfven utan kännedom härom torde dock, med ledning af den erfarenhet,
som under sistlidna år vunnits, en sannolikhetsberäkning i detta hänseende
kunna uppställas.

För de län, der entreprenader vid nästan alla skjutsanstalter blifvit
enligt nådiga stadgan inrättade, kan någon nämnvärd tillökning i utgift
under år 1881 icke ifrågakomma; och utgör summan af entreprenadbidragen
för dessa län under innevarande år omkring 100,000 kronor.

Bidrag inom de län, der nya entreprenader blott vid en del skjntsanstalter
blifvit inrättade, uppgå för år 1880 till omkring 50,000 kronor.
Uti detta belopp kommer väl någon höjning att ske i följd af de alltflera
entreprenader, som enligt den nådiga stadgan komma att under år 1881
inrättas; men med afseende å den erfarenhet, som under år 1879 vunnits,
torde densamma icke behöfva beräknas till särdeles högt belopp. Hvad
derefter angår det erforderliga beloppet för bidrag till de skjutsentreprepader,
som under år 1880 komma att ordnas i de län, der entreprenader
efter den nådiga stadgan ännu icke blifvit inrättade, utan först under
nämnda år komma att åvägabringas, nemligen Kalmar, Blekinge, Örebro,
Vestmanlands och Gefleborgs län, så enär enligt erhållen upplysning skjutsningsbesväret
inom tre af dessa län är särdeles lindrigt, lärer ej böra befaras
att statens bidrag till skjutsentreprenader inom dessa län skall

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

blifva stort. Om man alltså för bidrag till de under år 1880 nyinrättade
entreprenader inom dessa län och till nya entreprenader inom rikets
öfriga län beräknar ett belopp af 50,000 kronor, torde för detta anslagsbeliof
vara tillräckligt sörjdt.

Enligt anstäld beräkning kommer under år 1881 att till understöd

för äldre entreprenader utgå högst ........................................... kr. 50,000;

och då, såsom jag nu sökt utreda, bidragen för de under år

1879 inrättade entreprenader kunna beräknas till ............ » 150,000

samt bidragen till de entreprenader, som under år 1880

komma till stånd torde uppgå till....................................... » 50,000

tillsammans kr. 250,000;

så synes mig ifrågavarande förslagsanslag kunna och böra i Riksstaten
beräknas allenast till sistnämnda belopp.

Jag hemställer altså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att nedsätta det belopp, hvartill anslaget »Bidrag till skjutsentreprenader»
i Riksstaten beräknas från Trehundra tusen kronor,
till Tvåhundra femtio tusen eller med 50,000 kronor.

8:o. Skiften och afrittringar.

Beträffande denna anslagstitel anhåller jag till en början få erinra,
att, sedan 1879 års riksdag, uppå nådig framställning, för år 1880, dels i
likhet med hvad för flera år egt ruin, beviljat förhöjning med 400 kronor
i årsarfvodena för de i Kopparbergs län anstälde storskifteslandtmätarne
och för styresmannen vid storskiftesverket, dels medgifvit att de belopp,
hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens län inkomster
af tjensten under nyss nämnda år kunde komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätarne 3,000 kronor lör de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt gällande taxa åtnjöte
arfvodesförhöjning, finge afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till
storskiftes- och afvittringsverken utgå, dels åt föredragandena af afvittringsärendena
i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem
beviljat en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp,
dels ock beviljat tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i
Vesterbottens läns årsarfvode med ett belopp af 200 kronor, så har Eders
Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 23 Maj 1879, med anledning af Riksdagens
förberörda medgifvande, i nåder förordnat, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesterbottens och Norrbottens län skulle pröfva, huruvida den afvittrings landt -

Bil. N:o 5 h till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

landtmätare, livilkens arfvode efter taxa icke under år 1880 uppgått till
honom på grund af berörda medgifvande tillkommande högsta belopp, må
anses hafva under året åstadkommit så stor arbetsprodukt, som skäligen
kunnat af honom fordras, samt, om förhållandet funnes vara sådant, göra
underdånig framställning om anvisande af det för gäldande af rnedgifna
arfvodestillökningen erforderliga belopp; hvarjemte i samma nådiga bref förklarades
det Kongl. Maj:t ville uppå vederbörande länsstyrelses framställning
taga i öfvervägande dels huruvida de afvittringslandtmätare i Vesterbottens
och Norrbottens län, hvilka under sommararbetstiden 1880 varit
sysselsatte med sådana arbeten för skattläggning och områdestilldelning, som
betaltes allenast enligt § 8 i nådiga taxan den 30 Maj 1873 samt under
samma arbetstid ådagalagt synnerlig flit och tillika åstadkommit en mer
än vanligt stor arbetsprodukt, kunde utöfver stadgadt dagarfvode komma i
åtnjutande af ett tilläggsarfvode för hvarje dag, hvilket i mån af arbetsproduktens
storlek finge uppgå till högst sju kronor, dels ock huruvida de
storskiftes- och afvittringslandtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor under
år 1880 visades hafva i afse värd mån öf verstigit derför anslaget ersättningsbelopp,
må beviljas godtgörelse för den Överskjutande kostnaden.

I enlighet med gällande föreskrifter hafva härefter Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens
län till Landtmäteristyrelsen inkommit med uppgifter och beräkningar i
afseende å bestämmande af de belopp, som under innevarande och nästkommande
år ansåges erforderlige för storskiftes- och afvittringsverken;
hvarjemte Landtmäteristyrelsen, med underdånigt memorial den 17 nästlidne
November, öfverlemnat dessa handlingar, ur hvilka jag tillåter mig
vidare i minnet återkalla, hurusom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesterbottens län bland annat andragit:

dels att, till betalning af arfvoden jemlik! så väl §§ 1 till och med
8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare den SO
Maj 1873 som ock för upprättande af linienät enligt nådiga brcfvet den
1 Maj 1874, under år 1878 utgått 76,219 kronor 48 öre; att kostnaderna
härför under år 1879, hvilka i nämnda års stat upptagits till 75,000 kronor,
likväl till följd deraf att samtliga afvittringslandtmätarne under sommaren
varit med skattläggningsgöromål sysselsatte, komme att betydligt
understiga sist nämnda belopp; och att, som Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
kommer att, derest Eders Kongl. Maj:t i nåder gillade
det förslag till arbetsplan för år 1880, hvilket af Eders Kong]. Maj:ts
befallningshafvande framdeles skulle ingifvas, jemväl under sommaren år
1880, så vidt de nu uppmätta områdena dertill försloge, sysselsätta samtBih.
till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 10

Bil. No 5 h till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

liga landtmätare med skattläggning och möjligen områdes utstakning, men
endast till en mindre del med mätningar, kostnaderna derför enligt ofvanåberopade
§§ uti förberörda nådiga taxa torde komma att utgöra allenast
det i förslaget till utgiftsstat för år 1880 upptagna belopp 50,000 kronor;
samt

dels att Kronans kostnader till gode mäns och handtlangares aflöning
funnes uti den för år 1879 faststälda utgiftsstaten upptagna till ett belopp
af 39,000 kronor, men hade, enligt hvad afvittringslandtmätarnes, af afvittringsstyresmannen
granskade räkningar gåfve vid handen, uppgått till
allenast 11,420 kronor 72 öre, hvilken betydliga besparing af 27,579 kronor
28 öre uppkommit derigenom, att afvittringslandtmätare, såsom ofvan
nämnts, under sommaren användts för skattläggningsgöromål; hvarföre och
då enahanda förhållande antoges hufvudsakligen skola ega rum jemväl år
1880 sist omförinälda kostnader icke borde i staten upptagas till högre
belopp; men att, då Eders Kong!. Majrfs Befallningshafvande ämnade att,
i motsats med hvad under 1879 års sommar egt ruin, eller att afvittringslandtmätarne
två och två tillsammans inom samma område arbetat med
skattläggningen, låta hvarje landtmätare för sig upprätta förslag till skattläggning
och områdestilldelning, Eders. Kongl. Maj:ts befallningshafvande
ansett sig till en början böra fördubbla de för berörda ändamål upptagna
belopp, samt än ytterligare höja desamma med en summa af 5,158 kronor
56 öre, dels emedan med dryga kostnader förenade mätningar kunde förekommu,
dels emedan sannolikt vore att arbetena skyndsammare framåtskrede
sedan samtlige landtmätarne vunnit större vana vid skattlägga ngsgöromålen,
dels ock emedan de år 1879 ovanligt låga dagsverksprisen
möjligen blefve högre; på grund af hvilket allt Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande
föresloge att kronans kostnader till gode mäns och handtlangares
aflöning uti 1880 års stat finge upptagas till 27,000 kronor;

Och hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län
hemstält att, då afvittringslandtmätarnes göromål under 1880 års sommar
korame att blifva sådana, att de för dem i allmänhet erhölle betalning
allenast enligt § 8 uti ofvan nämnda taxa, såsom tilläggsarfvoden enligt
nådiga brefvet den 23 Maj 1879 måtte beräknas förslagsvis 10,080 kronor.

Vidkommande åter de utgifter, som vid afvittuingsverket i Vesterbottens
län under år 1881 kunde i fråga komma, hade Eders Kongl, Maj:ts befallningshafvande
i sagda län yttrat, att enär afvittringsgöromålen under
berörda år hufvudsakligast torde komma att bestå uti mätningsarbeten eller
områdesutstakningar, eftersom skattläggning inom redan uppmätta socknar
då antagligen vore fullbordad, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
under åberopande af samma skäl, som Eders Kongl. Majrts Befallnings

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

hafvande, uti sitt i statsrådsprotokollet den 8 Januari 1879 omförmälda
förslag till stat för samma år andragit beträffande anslag till betalning af
arfvoden jemlikt dels §§ 1 till och med 8 samt 12 i nådiga taxan på
arfvoden åt afvittringslandtmätare den 30 Maj 1873 och dels för upprättande
af linienät enligt nådiga brefvet den 1 Maj 1871, ansett sig böra
hemställa, att till omförmälda ändamål anvisades ett belopp af 70,000 kronor,
äfvensom att, på grund af hvad Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i samma förslag anfört om ersättning till gode män och för handtlangning,
kronans kostnader till gode mäns och handtlangares aflöning uti 1881 års
stat måtte upptagas till 42,000 kronor.

På grund af hvad Landtmäteristyrelsen uti ofvan omförmälda memorial
anfört och tillstyrkt blef utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1880 den 5 sistlidnc December af Eders Kongl. Maj:t faststäld,
deruti samtliga utgifterna äro upptagna till ett ett sammanlagdt belopp af
273,515 kronor.

Häraf belöpa sig på

Kopparbergs län:

Arfvode å styresmannen............................................ 2,500

Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 23 Maj

1879........................................................................ 400

Arfvode åt tre Landtmätare i första lönegraden

ä 1,500 kronor till hvarje .............................. 4,500

Förhöjning deruti enligt åberopade nådiga bref

ä 400 kronor till hvarje.................................... 1,200

Arfvode åt femton Landtmätare i andra lönegraden
ä 2,000 kronor till hvarje.................. 30,000

Förhöjning deruti, enligt ofvan åberopade nådiga

bref ä 400 kronor till hvarje ........................ 6,000

Respenningar åt styresmannen................................................

“ åt aderton storskifteslandtmätare, ä 200

kronor till hvarje ..............................................................

Till ersättning åt de landtmätare, hvilkas kostnad för
tjcnsteresor visas hafva i afsevärd mån öfverstigit

nyss nämnda resepenningar, förslagsvis........................

Ofverarbetesersättningar, beräknade enligt nådigt bref af

Transport

2,900

5,700

36,000

600

3,600

500

49,300

Bil. N:o 5 b till Kong! Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 49,300

den 19 Maj 1876 till högst 600 kronor årligen till

hvarje landtmätare, förslagsvis....................................... 10,800

Till papper och beskrifningsblanketter, förslagsvis............ 150 qq 250

Vesterbottens län:

Arfvode åt föredraganden samt för skrifbiträde 1,200
Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 23 Maj

1879....................................................................... 400

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden
för mistade sportler, förslagsvis ..............

Arfvode åt styresmannen .......................................... 3,500

Förhöjning deruti, enligt nyss åberopade nådiga

bref ....................................................................... 200

Till betalning af arfvoden, jemlikt dels §§ 1 till och
med 8 samt 12 i nådiga taxan på arfvode åt afvittringslandtmätare
den 30 Maj 1873 och dels för
upprättande af linienät, enligt nådigt bref den l

Maj 1874, förslagsvis ......................................................

Till arfvodesförliöjning enligt 10 i nyss åberopade taxa
åt åtta landtmätare i andra lönegraden, k 500 kronor

till hvarje..............................................................................

Till godtgörelse enligt nådiga hrefvet den 23 Maj 1879
åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten
understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor

i andra lönegraden, förslagsvis.......................................

Till tilläggsarfvoden jemlikt nyss åberopade nådiga bref
åt de landtmätare, hvilka under sommararbetstiden
varit å sina arbetsstationer inom afvittringslagen
sysselsatta med sådana förberedande arbeten för
skattläggning och områdestilldelning, som betalas
allenast enligt § 8 i ofvannämnda nådiga taxa,

förslagsvis..............................................................................

Ersättning åt styresmannen för tjensteresor........................

“ åt aderton landtmätare för tjensteresor ä 250
kronor till hvarje.............................................................

1,600
700

3,700

50,000

4,000

500

10,080

800

4,500

Transprt 75,880 106,665.

Bil. N:o 5 b till Kong! Malis Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 75,880

Till ersättning jemlikt nådiga brefvet den 23 Maj 1879
åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor
visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resopenningar, förslagsvis ........''................................... 500

Ersättning åt aderton landtmätare för husrum under

sommarmånaderna, ä 50 kronor till hvarje ............... 900

Godtgörelse till gode män och för handtlangning, förslagsvis
................................................................................. 27,000

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper, för
afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar,
häfdeförteckningar och taxeringslängder, för tryckning
af blanketter och kungörelser, för inbindning
af handlingar samt för anskaffande och underhåll

af kartonger, förslagsvis................................................... 900

Till ersättning åt allmänna ombud, förslagsvis.................. 500

Till d:o åt vaktbetjeningen vid Länsstyrelsen för
afstådd boställslägenhet och ved, att disponeras af

föredraganden ................................................................ 140

Jemlikt nådiga brefven den 24 April och den 24 December
1874 för arbetsrum åt i Umeå bosatta afvittringslandtmätare,
till dels hyra för rummen 400

dels deras uppvärmning....................................... 170

dels rummens belysning................................... 75

och dels deras städning............ ......................... 100 74-

Till lagning af möblerna och anskaffande af nya bord i

förenämnda arbetsrum, förslagsvis.............................. 100

Norrbottens län:

Arfvode åt föredraganden samt för skri!biträde ... 1,200
Förhöjning deruti enligt nådigt bref den 23 Maj

1879 .................................................................400

Till bestridande af ersättning qvartalsvis åt föredraganden
för mistade sportler, förslagsvis ...........................

Arfvode åt Styresmannen J. E. Nyström ..........................

“ “ H. W. Boström ........................

1,600

700

1,700

1,000

60,250.

106,665.

Transport 5,000 166,915.

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

Transport 5,000 166,915.

Till betalning af arfvoden jemlikt §§ 1 till och med 8
samt 12 i nådiga taxan pa arfvode åt afvittrings landtmätare

af den BO Maj 187B, förslagsvis...........: 60,000

Till arfvodesförhöjning enligt § 10 i nyss åberopade taxa
åt tio afvittringslandtmätare i andra lönegraden ä

500 kronor till hvarje...................................................... 5,000

Till godtgörelse enligt nådiga brefvet den 23 Maj 1879
åt de landtmätare, hvilkas inkomster af tjensten
understiga 2,500 kronor i första och 3,000 kronor
i andra lönegraden, förslagsvis....................................... 500

Till tilläggsarfvoden jemlikt nyss nämnda nådiga bref
åt de landtmätare, Indika under sommararbetstiden

varit å sina arbetsstationer inom afvittringslagen
sysselsatta med sådana förberedande arbeten för
skattläggning och områdestilldelning, som betalas
allenast efter § 8 i nyssnämnda taxa, förslagsvis ... 2,800

Ersättning åt Styresmannen J. E. Nyström för tjcnsteresor,
enligt gällande nådiga landtmäteritaxa, förslagsvis
.............................................................................. 1,300

Ersättning åt femton landtmätare för tjensteresor ä 250

kronor till hvarje............................................................... 3,750

Till ersättning, jemlikt nådiga brefvet den 23 Maj 1879,
åt de landtmätare, hvilkas kostnad för tjensteresor
visas hafva i afsevärd mån öfverstigit nyss nämnda

resepenningar, förslagsvis............................................... 500

Ersättning åt femton landtmätare för husrum under sommarmånaderna
k 50 kronor till hvarje ..................... 750

Godtgörelse till gode män och ersättning för handtlangning,
förslagsvis ........................................................ 25,000

Till bestridande af kostnaderna för inköp af papper, för
afskrifter till skogstjenstemän af egobeskrifningar
m. m., för tryckning af blanketter och kungörelser,
för inbindning af handlingar, för forsling af kartor
och handlingar samt för anskaffande och underhåll

af kartonger, förslagsvis.................................................. 1,000

Till arfvoden åt tolkar vid sammanträden, förslagsvis ... 500

Till hyra för arbetslokal för i lappmarken arbetande
landtmätare och förvaringsrum för afvittringen der O

Transport 79,600 166,915.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 79,600 166.500,
städes rörande kartor och handlingar samt till samma
lokals städning, uppvärmning m. m. å. förslagsvis
att i mån af behof användas ................................. 500 106,600.

Summa kronor 273,515;

hvilken summa med 22,485 kronor understiger de för innevarande år till
skiften och afvittringar beviljade anslag, uppgående sammanräknade ‘till

296,000 kronor.

I sammanhang härmed och då storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs
län numera så fortskridit, att endast inom Sårna socken med Idre
kapellag samt Orsa och Elfdals socknar återstode att utföra sådana arbeten,
som delvis borde af statsmedel bekostas, och af dessa arbeten inom
sistnämnda två socknar de väsendtligen delarne redan vore verkstälda,
samt vid sådant förhållande syntes böra ifrågasättas, huruvida icke antalet
af de vid nämnda storskiftes- och afvittringsverk anstå Ide landtmätare,
hvithet antal i förberörda stat upptagits till aderton, borde, i mån som
landtmätare från sina befattningar aflinge, tid efter annan minskas, så att
icke vid tidpunkten för arbetenas fullbordan måtte qvarstå ett flertal landtmätare,
för Indika nödig sysselsättning ej kunde beredas, behagade Eders
Kongl. Maj:t i nåder förordna, att, derest befattning såsom landtmätare
vid ofta nämnda storskiftes- och afvittringsverk vore eller blefve ledig,
fragan, huruvida sådan befattning finge i hittills vanlig ordning återbesättas,
skulle med förebringande af nödig utredning rörande de på samma
frågas bedömande inverkande förhållanden underställas Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning.

För storskiftes- och afvittringsarbetenas fortsättande under år 1881
hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs och Norrbottens
län ansett erforderliga samma belopp, som af dem för innevarande
år beräknats, hvaremot Eders Kong], Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens
län beräknat kostnaderna för afvittringsverket derstädes under år
1881 till 136,985 kronor.

För egen del har Landtmäteristyrelscn uti förberörda memorial den
17 November 1879 i underdånighet anfört att till betäckande af det för
år 1880 erforderliga utgiftsbeloppet funnes, på sätt nyss är antydt, på
riksstatens sjette hufvudtitel ett ordinarie anslag å kronor 63,000: —
och ett extra anslag å......................................................... » 233,000: —

tillsammans kronor 296,000: —
eller 22,485 kronor mera, än som, enligt styrelsens förslag skulle vara behöflig!;
och som, enligt eu i Statskontorets utgiftsbyrå den 14 November

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stat&verlcet 1880.

1879 uppgjord kalkyl öfver tillgången å anslagen till skiften och afvittringar,
sedan de i staten för år 1879 upptagna utgiftsbelopp blifvit bestridda,
behållningen å samma anslag beräknats till 599 kronor, så skulle
denna behållning vid 1880 års slut utgöra 23,084 kronor. I afseende härå
hade väl icke blifvit af styrelsen förbisedt att, enligt hvad Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län uppgifvit, de uti 1879 års
stat förslagsvis uppförda beloppen dels till betalning af landtmätarnes
arfvoden jemlikt §§ 1 till och med 8 samt 12 i förutnämnda taxa och dels
godtgörelse åt gode män samt ersättning för handtlangning i samma län
betydligt öfverskridits; men emedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Vesterbottens län upplyst, att af de belopp, som i det länets stat för år
1879 förslagsvis uppförts för nyss nämnda två ändamål betydliga andelar
icke behöfts för samma ändamål, så torde utan något äfventyr ofvan berörda
behållning å 23.084 kronor, eller i rundt tal 23,000 kronor, kunna
påräknas till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittriugsverken
under år 1881.

För nyss nämnda ändamål skulle erfordras
» för storskiftesarbetena i Kopparbergs län lika mycket som år 1880,

eller....................................................................................... kronor (10,250: —

för afvittringsarbetena i Vesterbottens län, hvilkas kostnader för år 1880

beräknats till ett belopp af .......................................... kronor 106,665: —

efter förhöjning af förslagsanslagen till betalning icke
allenast af arfvoden jemlikt 1 till och med 8
samt 12 i taxan och för linienäts upprättande

med ............................................................... 25,000: —

utan äfven af gode män och handtlangare
med...................................................... 15,000: —

tillsammans 40,000: —

men förminskning af förslagsanslagen till

tilläggsarfvoden med ............ 8,580: —

och till möblers lagning in. m.

med ......................................... 100: — 8,680: —

eu förhöjning på det hela till belopp af 31,320: —,

hvadan således hela utgiftsbeloppet kommer att uppgå
till ................................................................................. kronor 137,985: —

samt för afvittringsarbetena i Norrbottens län lika mycket som år 1880,

eller....................................................................................... kronor 106,600: —

Under förutsättning att styrelsens förslag till utgiftsstat för storskiftesoch
afvittriugsverken blefve i nåder gilladt samt att styresmännen, föredra
gan -

Bil. N:o 5 b Ull Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 81

dragandena och landtmätarne finge under år 1881 komma i åtnjutande af
enahanda förmåner, som blifvit för innevarande och flera föregående år
särskildt beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, skulle således
år 1881 erfordras för storskiftes- och afvittringsarbetena

tillsammans ........................................................................ kronor 304,835: —

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes
dels, på sätt i det föregående vore uppgifvet, en

behållning från föregående år å ......... 23,000: —

samt dels ett på Riksstatens Sjette Hufvudtitel
uppfördt ordinarie anslag till

»skiften och afvittringar» å .................... 63,000: —- „ 86,000-

så skulle ett fyllnadsanslag å; extra stat erfordras å

ett belopp af ................................................................... kronor 218,835: —

eller i jemnadt tal 218,800 kronor; hemställande Landtmäteristyrelsen, att
sist nämnda belopp måtte blifva af 1880 års Riksdag i nåder äskadt för
att, jemte nyss uppgifna 86,000 kronor, användas till storskiftes- och afvittringsarbetenas
fortsättning under år 1881.

Uti hvad Landtmäteristyrelsen sålunda yttrat och hemstält anser jag
mig böra instämma, Visserligen har för bestridande af kostnaderna för
gode män och handtlangare för år 1881 beräknats i Vesterbottens län

42,000 kronor eller omkring 3,000 kronor mera än det belopp, hvartill
dessa kostnader under något föregående år uppgått, likasom kostnaderna
för enahanda ändamål i Norrbottens län antagits uppgå till 25,000 kronor
eller samma belopp som under åren 1878 och 1879, då dessa kostnader
af tillfällig anledning varit stegrade utöfver hvad som under föregående år
åtgått; men då nu i fråga varande belopp endast äro förslagsvis beräknade,
anser jag ej skäl föreslå någon nedsättning deri; hvaremot jag, med
afseende derå dels att dessa belopp synas vara rundligt tilltagna, dels att
någon, om än ringa behållning kan vara att påräkna äfven å de i staten
för år 1879 anvisade medel till skiften och afvittringar, lika med Landtmäteristyrelsen,
icke finner nödigt beräkna något särskildt belopp för oförutsedda
utgifter.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

Bil. iV:o 5 b till Kornjl. Maj ds Nåd. Prop. No t, om Statsverket 1880.

Jag tillstyrker alltså det Eders Kongl. Maja måtte i nåder föreslå
Riksdagen:

dels, i likhet med hvad för flera år egt rum, att för år 1881 bevilja
förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare
med 400 kronor till hvarje, samt i Styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de
belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1881 kunna komma att understiga

2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tj ensten enligt gällande taxa
åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år 1881 åt föredragandena
af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje
af dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig tillökning i styresmannens
för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1881 med
ett belopp af 200 kronor;

dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1881, för samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000
kronor, på extra stat anvisa ...v........................................... kronor 218,800:

9:o. Landtbruksingeniörer och deras biträden.

På sätt Statsrådsprotokollet för den 8 Januari sistlidna år utvisar,
hade Landtbruksakademien i underdånigt memorial den 23 September
1878 anfört, att de agrönomiska förrättningarne inom landet på senare
tiden ansenligen ökats såväl till antal som till omfång, synnerligast sedan
inom de norra länen, der stora obegagnade odlingsmarker ännu förefunnes,
agronomiskt biträde i vida större grad än förr årligen begärdes för uppgörande
af planer, dels för sjösänkningar och sänka markers torrläggning
för odling till åker och äng, dels för moss- och myrmarkers aftappning
till fredande mot frostskador, samt derjemte i öfriga delar af landet sådant
biträde mer än förr påkallades för utförande af underdikning- och andra
kulturarbeten. Reqvisitionerna å biträde af de i Statens tjenst anstälda
landtbruksingeniörer hade derföre vida öfverstiga hvad af dem kunnat
verkställas, hvaraf följden vant, dels att åtskilliga arbeten måst tills vidare
lemnas å sido, dels att åt de arbeten, som blifvit handlagda, ofta icke
kunnat anslås den tid, som dertill varit af behofvet påkallad. Dessa omständigheter
hade klarligen lagt i dagen, att landtbruksingeniörernes antal

Bil. N:o 5 l till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o .1, om Statsverket 1880. 83

vore för ringa, hvarför Akademien för afhjelpande af denna brist i underdånighet
anhölle, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen aflåta
nådig proposition om ytterligare anslag på ordinarie stat till två landtbruksingeniörer,
hvardera med en aflöning af 2,000 kronor. Och som
landtbruksingeniörerne, särdeles om deras antal ökades, hade för utförande
af vissa arbeten större behof af biträde än det, som kunde påräknas af
de hittils anstälda tre landtbruksstipendiaterne, samt det dessutom vore
erforderligt, att stipendiaternes antal ökades, så att kompetente personer
funnes att tillgå för fyllande af ledigblifvande landtbruksingeniörsbefattningar,
äfvensom att på förordnande bestrida dylik befattning, om någon af
de ordinarie landtbruksingeniörerne af sjukdomsfall blefve ur stånd satt att
tjenstgöra, hemstälde Akademien jemväl om beviljande af 3,000 kronor till
aflöning åt ytterligare tre landtbruksstipendiater med 1,000 kronor till
hvarje.

Det syntes mig väl högeligen önskvärdt, att denna framställlning kunde
vinna bifall, men då ett uppskof med ökande af landbruksingeniörernes och
landtbruksstipendiaternes antal icke kunde sägas medföra ögonskenlig skada,
ansåg jag mig kunna i underdånighet hemställa, att framställningen då icke
måtte till någon åtgärd föranleda, hvilken hemställan äfven blef af Eders
Kongl. Maj:t godkänd.

Med åberopande af förut anförda skäl har nu Landtbruksakademien i
underdånigt memorial den 22 sistlidne September anmält, att behofvet af
förstärkning af landtbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes antal
fortfarande vore lika oafvisligt; med anledning hvaraf Akademien i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag göra nådig framställning om ytterligare anslag på ordinarie stat
till aflöning åt två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med
sammanräknade 7,000 kronor.

Såsom förut är erinradt, uttalade jag redan sistlidet år den åsigt, att
en tillökning i landsbruksingeniörernes och landtbruksstipendiaternes antal
vore högeligen önskvärd. Detta oaktadt, ansåg jag af förutnämnda anledning
ett tillfälligt uppskof med vidtagande af åtgärd i berörda syfte kunna
ega rum. Numera torde dock, med afseende å de af Landtbruksakademien
förut anförda och nu ånyo åberopade talande skäl, denna frågas lösning
icke lämpligen kunna längre undanskjutas utan att förbise jordbrukets intresse
och derigenom tillskynda denna modernäring skada till högre belopp,
än den jemförelsevis ringa statsutgift, som nu ifrågasattes.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens åren 1874 och 1876
fattade beslut, utgör aflöningeu för landbruksingeniör i första lönegraden

2,000 kronor och för landtbruksstipendiat 1,000 kronor årligen, hvarför -

Ålderstillägg
för landtbruksakademiens
agrikulturkemist

och undervisaren
i fårskötseln
och
ullkulturen.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

utom resekostnads- och traktamentsersättning till dem utgår från Sjette
Hufvudtitelns förslagsanslag till »rese- och traktamentspenningar». Till aflöning
åt två nyantagne ingeniörer och tre stipendiater åtgår således, såsom
Landtbruksakademien anmärkt, endast 7,000 kronor årligen. Men icke
ens med detta belopp erfordras förhöjning uti nu ifrågavarande anslag till
»landtbruksingeniörer och deras biträden». A detta anslag finnes nämligen
en odisponerad årlig tillgång till belopp af 850 kronor. Härtill kommer
att, enär en landtbruksingeniör i fjerde lönegraden med 3,500 kronors aflöning
redan uti en den 14 Mars 1879 inför Eders Kongl. Maj:t anmäld
ansökning anhållit att blifva Överflyttad å allmänna indragningsstaten, samt
det hinder, som då mötte för bifall härtill, eller att sökanden ej uppnått
fullt 30 tjensteår, inom kort lärer vara undanröjdt, med visshet kan anantagas,
att inom årets utgång en landtbruksingeniör i fjerde lönegraden
kommer att lemna sin befattning, i följd hvaraf, vid det förhållande att
efterträdaren skall åtnjuta aflöning i första lönegraden med endast 2,000
kronor, en ytterligare tillgång å förevarande anslag uppkommer till belopp
af 1,500 kronor. För fyllande af det anmälda behofvet böra således redan
vara att påräkna tillsammans 2,350 kronor, hvadan förhöjning i anslaget
erfordras endast till belopp af 4,650 kronor.

Jag tillstyrker altså, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater
med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer
och stipendiater beviljade, må anställas samt, för beredande af tillgång å
härför erforderliga aflöningsmedel utöfver påräknad behållning å anslaget
till »landtbruksingeniörer och deras biträden», höja samma anslag från
47,850 kronor till 52,500 kronor eller med 4,650 kronor.

10:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Från detta anslag utgå aflöningar till åtskillige för befrämjande af
jordbruket och dess binäringar afsedde befattningsinnehafvare och bland
dem Landtbruksakademiens Agrikulturkemist samt undervisaren i fårskötseln
och ullkullturen. Desses aflöningsförmåner blefvo vid 1874 års Riksdag i
enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag sålunda bestämda, att första
gradens aflöning utgör för Agrikulturkemisten 4,000 kronor och för undervisaren
2,000 kronor, hvilka aflöningar må efter innehafvares af nämnda
beställningar väl vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, räknad
från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med 500
kronor och således utgå för Agrikulturkemisten med 4,500 kronor och för

Bil. No 5 b till Kongl. Malis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

undervisaren med 2,500 kronor, samt vidare efter fem års sådan tjenstgöring
höjas för den förre till 5,000 kronor och för den senare till 3,000
kronor, hvarjemte undervisarens aflöning kan efter ytterligare fem års enahanda
tjenstgöring höjas till 3,500 kronor.

Nuvarande innehafvarne af nämnda befattningar, Professorn m. m.
Carl Erik Bergstrand, hvilken blifvit under år 1869 antagen till Agrikulturkemist
och under senast förflutna fem år uppburit i aflöning 4,500 kronor
årligen, samt Thomas Hoffman Bang, hvilken, antagen till undervisare i
fårskötseln och ullkullturen år 1874, under nämnda tid uppburit årlig aflöning
till belopp af 2,000 kronor, äro, enligt hvad LandtSruksakademiens
förvaltningskomité uti särskilda underdåniga memorial anmält, berättigade
att under nästkommande och följande år tillgodonjuta ålderstillägg med
500 kronor hvardera; och som härför erforderlig tillökning uti förevarande
anslag icke varit ifrågasatt och således ej heller hittills kommit att af
Riksdagen äskas, lärer Eders Kongl. Maj:t, som den 31 sistlidne December,
uppå derom gjord anhållan, af tillgängliga besparingar anvisat den för innevarande
år Professoren Bergstrand tillkommande lönetillökning, och, när
anhållan derom sker, utan tvifvel i afseende på Hoffman Bang fattar
enahanda beslut, nu vilja till Riksdagen göra framställning i berörda hänseende.

Eders Kongl. Maj:t täcktes således föreslå Riksdagen att för beredande
af tillgång till de Landtbruksakademiens Agrikulturkemist samt undervisaren
i fårskötseln och ullkullturen tillkommande löneförhöjningar höja anslaget
till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» från
44,950 kronor till 45,950 kronor eller med 1,000 kronor.

Uti underdånigt memorial den 22 September 1879 har Landtbruksakademien
anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen
att på extra stat för år 1881 anvisa ej mindre samma för jordbruket
och dess binäringar behöfliga anslag, som för innevarande år beviljats, än
äfven ett särskildt anslag å 1,000 kronor att användas till arfvode åt en
entomolog, hvilken, anstäld på förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité,
skulle arbeta på utredning af kännedomen om de insekter,
som vore till skada för landtbruket, samt söka utfinna medel att förekomma
de förödelser, dessa djur åstadkomma; varande till stöd för framställningen
om sistnämnda anslag åberopade samma skäl, som finnas ananförda
uti Akademiens underdåniga memorial den 23 September 1878,
hvilket finnes omförmäldt uti Statsrådsprotokollet den 8 januari 1879.

Diverse anslag
för jordbruket
och dess
binäringar.

Sfi

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Derjemte har Svenska Trädgårdsföreningens styrelse uti ingifven underdånig
ansökning anfört, att, derest det nu till föreningen utgående
extra anslag indroges, föreningen nödgades, för att icke äfventyra hela sin
tillvaro, inskränka sin verksamhet, hvilken föreningen på grund af lemnade
uppgifter måste anse vara af allmänheten såsom gagnelig ansedd, samt
att denna inskränkning i första rummet måste träffa den utvidgade undervisningen
och aflöningen för eleverna samt den utdelning till uppmuntran
för anläggning af folkskoleträdgårdar, som föreningen hittills kunnat verkställa;
anhållande styrelsen att Eders Kongl. Ma,j:t täcktes till näst sammanträdande
Riksdag aflåta proposition, att det till Svenska trädgårdsföreningens
elevskola nu utgående extra anslag å 4,500 kronor måtte äfven
för år 1881 anvisas.

Då Eders Kongl. Maj:t lärer vara i tillfälle att, derest någon för den
ifrågasatta entomologsbefattningen fullt lämplig person finnes att tillgå, åt
denne af tillgängliga besparingar anvisa arfvode, åtminstone för nästkommande
år, samt sistlidet års Riksdag uttryckligen förklarat det extra anslaget
för trädgårdsföreningens elevskola för framtiden icke vidare vara behöfligt,
anser jag mig, med hänsyn jemväl till nödvändigheten att så mycket
som möjligt inskränka Statens utgifter, böra endast i så måtto understödja
nu anmälda ansökningar om anslag till befrämjande i allmänhet
af jordbruket och landtmannanäringarna, att jag tillstyrker nådig framställning
till Riksdagen att på extra stat för år 1881 anvisa följande belopp,
nemligen;

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten,
5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och maskiner
samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, 10,000
kronor;

b) till arvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska undersökningar
vid Akademiens agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt, på
förordnande af Landtbruksakademiens Förvaltningskomité antagen, botanist,

1.000 kronor; och

d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof inom de orter, der hushållningssällskapen förbinda
sig att uprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad
eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till
dessa och laboratorier enaren, äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof,

3.000 kronor för hvarje station eller tillsammans 12,000 kronor.

Bil. N:o 5 h till Körtel. Maj:ts Nåd. Braf. No 1, om Statsverket 1880.

Under åberopande af mitt underdåniga anförande till Statsrådsprotokollet
den 2 i denna månad och Eders Kong!. Maj:ts, i anledning deraf,
fattade beslut angående de allmänna kartearbetena, får jag vidare under
denna anslagstitel anmäla frågan om beredande af medel för fortsättande
af de geologiska undersökningarna.

För utgifterna vid det geologiska undersökningsverket under innevarande
år har Eders Kongl. Maj:t den 14 sistlidne November fäststält föl -

jande stat:

Aflöning ar:

Chefen för undersökningarna...................................................... 7,000

2 tjensteman ä 4,000................................................................. 8,000

1 tjensteman ............................................... 3,000

5 tjensteman ä 2,500................................................................. 12,500

1 biträdande tjensteman .......................................................... 2,100

2 biträdande tjensteman å 1,500................ 3,000

1 förste vaktmästare..................................................................... 750

1 andre vaktmästare .................................................................. 600

Särskilda arvoden till Chefens biträde och Amanuensen,

ä 500 för hvarje, enligt nådigt bref den 5 Juni 1874, 1,000

Extra ersättning för öfverarbete, jemlikt nådigt bref den

11 November 1870, förslagsvis...................................... 2,500

Ersättning till tillfälliga biträden under vintern, jemlikt
nådigt bref den 16 April 1870, samt arfvoden till
extra geologerne, jemlikt nådigt bref den 12 Maj
1871, förslagsvis ................................................................ 5,000 45 450.

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättning till Chefen efter 4:de
klassen i gällande Resereglemente, till 8 tjensteman
efter 6:te klassen, till 2 biträdande tjensteman efter
7:de klassen, samt till nödigt antal extra geologer

efter 8:de klassen, förslagsvis .......................................... 19,000

Inköp och reparation af undersökningsverktyg, kartor

m. in., förslagsvis .......................................................... 500

Omkostnad för resor och reseberättelser med bilagor in. m.,

som på enskild bekostnad utföras, ................................. 4,500 24 000

Geologiska

undersöknin garna.

Transport 69,450.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport 69,450.

Byråafdelningen:

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier m. m, förslagsvis
................................................................................................ 2,000.

Biblioteket och samling änne:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad
m. in., förslagsvis ..................................................................... 2,000.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor med beskrifningar,
afhandlingar, uppsatser, ritning och färgläggning af

originalkartor m. m., förslagsvis...................................................... 13,000.

Värme och diverse utgifter:

Omkostnader, förslagsvis ......................................................................... 2,050.

Summa kronor 88,500.

För bestridande af dessa utgifter äro att tillgå:

l:o det för innevarande år anvisade extra anslag 83,000 kronor.

2:o inflytande medel för försålda kartor, uppgående enligt gjord beräkning
till 1,000 kronor.

3:o från Jernkontoret utgående anslag för geognostiska undersökningar
i bergslagen för år 1880, 3,000 kronor.

4:o af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap beviljadt anslag 1,500
kronor för undersökningar inom samma läns norra del.

Uti underdånig skrifvelse den 27 November sistlidet år har Chefen
för Sveriges geologiska undersökning, med bifogande af en öfversigtskarta,
utvisande undersökningens och karttryckets nuvarande ståndpunkt, dels
lemnat redogörelse för hvad under år 1879 åtgjorts, äfven som för den
vid geologiska arbetena anstälda personal, dels ock afgifvit summariskt förslag
till utgiftsstat för Sveriges geologiska undersökning under år 1881;
hvarvid chefen anfört:

att undersökningar i skalan 1 : 50.000 under år 1879 fortgått i Stockholms,
Örebro, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län, inom hvilka
län sammanlagdt nära 5 qvadratmil blifvit undersökta, så att hela området

Bil. N:n 5 h till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

af de i denna skala undersökta delarne af landet utgjorde omkring 39 8,5
qvadratmil;

att undersökningar i skalan 1:100 000 under samma år omfattat en
areal af något mera än 30 qvadratmil inom de topografiska bladen Lcnhofda,
Hvetlanda och Nisafors’ område, så att numera omkring 174 qvadratmil
vore i denna skala undersökta;

att, som vanligt, revisionsarbeten verkstälts för utgifvande af kartor
öfver flera förut undersökta områden;

att, dessutom resor företagits i och för utgifvande af en bergartskarta
i skalan 1 : 1,000,000 öfver södra Sverige, livilket maktpåliggande arbetes
fullbordande under innevarande år derigenom blifvit möjliggjordt; hvarjemte
i sammanhang med upprödjningen af riksgränsen emellan Sverige
och Norge samt de ekonomiska kartarbetena i Norrbottens län geologiska
öfversigtsresor utförts;

att, geognostiska undersökningar under samma år blifvit med det från
jernkontoret utgående anslag utförda inom eu del af mellersta Sverige,
hvarjemte mera speciela studier af de så kallade kismalmerna blifvit gjorda
med särskild! fäst afseende på utredandet af lagarne för deras förekomst;

att ekonomiskt geologiska undersökningar verkstälts i Dalarne samt,
på bekostnad af Kalmar och Elfsborgs läns norra hushållningssällskap
inom dessa båda län äfvensom på Gotland, bekostade af dess landsting;

att torfmossar i Kronobergs län blifvit i företrädesvis praktiskt syfte
studerade samt geologiska rekognoseringar af grunden för Stockholms stad
äfven samma år pågått;

att för vinnande af ökad kännedom om de i vårt land talrikt förekommande,
för stenindustrien vigtiga bergarter mera omfattande undersökningar
än tillförene egt rum, samt att genom de paleontologiska forskningar,
som inom skilda delar af landet försiggått, kännedom om dess utdöda
djur- och vextverld ytterligare ökats och en värdefull tillökning erhållits
till undersökningens redan förut betydande samlingar af detta slag;

att kartbladen Linderöd, Hjulsjö, Norrköping, Moja i skalan 1 : 50,000
och bladen Lessebo och Ölmestad i skalan 1 : 200,000 vore i bokhandeln
utlemnade, samt under arbete kartbladen Dalarö och Utö, Gustafsberg,
Finspong, Norsholm Helsingborg, Landskrona och Kristianstad äfvensom
färdigtryckta kartbladet Tiällmo.

Förutnämnda förslagsberäkning öfver de för geologiska undersökningen
under år 1881 erforderliga medel upptager utgifterna till 85,500 kronor.

Bill. till Bihd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Häraf beräknas med iakttagande af de utaf Eders Kongl. Maj:t och
Riksdagen fastställda aflöningsgrunder för

Aflöning en:

Löner och arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden 47,950.

Fältarbetena:

Rese- och traktarnentsersättning, inköp och reparation af undersökningseffekter
in. in., att utgå af statsanslag med .................. 19,000.

Omkostnad för resor och traktamenten, reseberättelser, bilagor in.

m., som på enskild bekostnad utföras............................................. 1,500.

By råafdelning en:

Inventarier inom lokalen, arbetsmateriel, kemikalier in. m............. 2,000.

Biblioteket och samlingarna:

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad
in. m. ........................................................................................ 2,000.

Kart- och boktrycket:

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrifningar
och uppsatser, ritning och färgläggning af diverse originalkartor
in. in...................................................................................... 11,000.

Värme och diverse utgifter:

Omkostnad ............................................................................................ 2,050.

Kronor 85,500.

Då emellertid i detta belopp äfven inginge utgifter för de undersökningar,
som bekostades af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap med

1,500 kronor, och då vid pass 1,000 kronor antagligen komtne att genom
försäljning af kartor och beskrifningar under år 1881 till undersöknings -

Bil. No 5 i till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

verket inflyta, ansåge Chefen endast 83,000 kronor eller samma belopp som
för innevarande år behöfva för ifrågavarande ändamål af Riksdagen anvisas.

På grund af hvad sålunda förekommit får jag i underdånighet tillstyrka
nådig framställning till Riksdagen,

att för fortsättande under år 1881 af de geologiska undersökningarna
och utgifvande af derpå grundade kartor bevilja ett
extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.

Il o. Hästafvelns förbättrande.

I enlighet med Stuteriöfverstyrelsens i underdånigt memorial den 16
September 1879 gjorda hemställan och i likhet med hvad under flera
föregående år egt rum, tillstyrker jag i underdånighet nådig framställning
till Riksdagen,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt
förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor för år 1881
på extra stat bevilja 5,937 kronor.

12:o. Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Med anledning af särskilda utaf Landtbruksakademien och Styrelsen
för Svenska Slöjdföreningen gjorda underdåniga framställningar och i öfvercnstämmelse
med hvad i öfrigt under flera föregående år egt rum, torde
Eders Kongl. Maj:t vilja i nåder föreslå Riksdagen, att på extra stat för
år 1881 bevilja

för anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev, hvilken
bör åtfölja eu af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas
och utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å

3.000 kronor,

till befrämjande af husslöjder utöfver derför på ordinarie stat anvisade
medel ett till Eders Kongl. Maj:ts förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor,
såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås, med vilkor att
från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp
motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,8000 kronor, samt

såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum

4.000 kronor.

Befrämjande
af husslöjder.

Väfskolan i
Borås.

Svenska slöjdföreningen.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 7, om Statsverket 1880.

Bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.

13:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen,
att, i likhet med hvad under sistlidet och flera föregående år varit förhållandet,

under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande
skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1881 fortsätta
sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills, hvarom
Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig
förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af 14,000 kronor
att till Brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret utbetalas.

14:o Skiftesmaterialier och expenser, ved m. in.

Enligt hvad jag meddelat till det statsrådsprotokoll den 10 Januari
1876, som åtföljde den till samma års Riksdag aflåtna proposition om
statsverket, hade utbetalningarna från detta förslagsanslag, hvilka i nämnda
års riksstat var beräknadt allenast till belopp af 67,310 kronor 95 öre,
uppgått år 1872 till 82,895 kronor 85 öre, år 1873 till 94,275 kronor
72 öre och år 1874 till 96,261 kronor 90 öre. På grund häraf och med
afseende å det vid berörda riksdag lemnade medgifvande att de kostnader
för tryckning af länsstyrelsernas kungörelser, hvilka icke skulle annorledes
godtgöras, finge utgå från nämnda anslag, blef detsamma då höjdt med
omkring 20,000 kronor; och är detta anslag uti innevarande års Riksstat
beräknadt till belopp af 88,634 kronor 87 öre. Denna summa understiger
således icke obetydligt de belopp, hvartill utbetalningarna från anslaget
redan under åren 1873 och 1874 uppgått. Under hvarje af åren
1875, 1876, 1877 och 1878 hafva utgifterna med omkring 40,000 kronor
öfverstigit nämnda i Riksstaten uppförda summa. Vissa af de kostnader,
som bestridas från detta anslag och hvilka under åren närmast före det
sistlidna betydligt stegrats, kunna väl antagas hafva numera i någon mån
nedgått; men, då å andra sidan från och med sistlidet år skall från anslaget
bestridas kostnaden för den renskrifning, som icke kan medhinnas
af de hos länsstyrelserna anställde kanslister och kontorister, hvartill torde
från och med nästkommande år komma någon om ej betydlig kostnad för
renskrifning inom Ofverståthållareembetets kansli, lärer en förhöjning af
anslaget icke kunna undvikas.

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Af sådan anledning och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att höja
förslagsanslaget »skrifmaterialier och expenser ved m. m.» från 88,634
kronor 87 öre till 117,684 kronor eller med 29,049 kronor 13 öre.

Sedan föredragande Departementschefen härefter anmält, att beträffande
alla de ordinarie anslag, som uti Riksstaten för innevarande
år funnes under sjette hufvudtiteln uppförda och icke här ofvan blifvit
särskildt nämnda anledning saknades att föreslå annan förändring än
de, som blefve en följd af Kongl. Majrts den 31 sistlidne December
fattade beslut i fråga om förändrad uppställning af Riksstaten, så att
om hvad Departementchefen hemställt blefve godkändt, slutsumman af
ordinarie anslagen å hufvudtiteln skulle komma att uppgå till 4,460,612
kronor, anförde Departementschefen vidare i fråga om.

14:o Justeringsstyrelsen.

I enlighet med hvad sistlidet år egde rum tillstyrker jag nådig
framställning till Riksdagen att på extra stat för år 1881 anvisa till
arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anställda personal ett belopp
af 9,300 kronor.

16:o. Statens jernvägstrafik.

Efter det Styrelsen för Statens jernvägstrafik den 8 December
1879 afgifvit underdånigt förslag till specifik kostnadsstat för Statens
jernvägstrafik under år 1880, slutande å ett belopp af 11,163,000 kronor
eller 576,000 kronor mindre än hvad den approximativa beräkning af
dessa kostnader upptog, hvilken framlades för sistlidet års Riksdag,
samt nämnda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 19 i samma
månad faststäldt, har bemälda Styrelse under den 27 förutnämnda December
inkommit med utredning öfver de inkomster, som under år
1881 kunde vara att förvänta å de vid 1879 års slut trafikerade Statsbanorna,
öfvensom öfver de år 1881 sannolikt förestående utgifter för
drift och underhåll af samma banor, samt angående de nya byggnader
och den nya materiel, som Styrelsen förmenade böra under sistberörda
år utföras och anskaffas.

Bil. N:o 5 b Ull Kong!. Maj;U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Härvid anför Styrelsen till en början:

»Beträffande de nya banor, som under år 1881 kunna blifva trafikerade,
bär Styrelsen, liksom vid föregående utredningstillfällen gjort
det antagande, att inkomsterna nätt och jemnt betäcka driftkostnaden
och att följaktligen någon nettobehållning af dessa banor icke bör i
inkomstberäkningen kalkyleras.

Statens jernvägstrafiks räkenskap visar för åren 1876—1878 nedanstående
bruttoinkomster, nemligen:

år 1876 vid 143,g mil i medeltal trafikerad banlängd s:a kr. 16,609,048,48 eller pr bamnil 115,661,90

» 1877 » 149,3 » » » » » .. 16,346,342,i« » » » 109,486,55''

» 1878 » 153,9 » » >. .. » ,, 14,685,883,92 » » » 95,424,85''

Under år 1879 har till de vid årets början trafikerade 160,9 mil

kommit den 1 October 4,5 mil af norra stambanan, den 1 November
linien Hallsberg—Motala—Mjölby 9,0 mil och den 1 December 6,6 mil
af tvärbanan emellan Bräcke och Östersund, så att den i medeltal under
året trafikerade banlängden utgör 164,1 mil och hela längden vid årets
slut 181,0 mil. Bruttoinkomsten stiger vid November månads slut till
kronor 12,978,549,47 och torde så vidt nu kan bedömas för hela året
kunna antagas uppgå till 14,100,000 kronor eller vid pass 85,920 kronor
pr mil.

Orsaken till den utomordentliga förminskning af bruttoinkomsten
både i totalbelopp och relativt till de trafikerade banornas längd, som
successivt vederfarits statens jernvägstrafik under tiden efter 1876, är
otvifvelaktigt att förnämligast tillskrifva det, efter en likaså hastig stegring
unger åren 1870 -1876, sedermera inträffade våldsamma tillbakagåendet
i nästan alla industri- och handelsgrenar, på samma gång som
inkomsternas förhållande till banlängden onekligen försämrats derigenom
att ej obetydliga bansträckor, genomgående mera glest befolkade trakter,
under de senaste 2 åren tillkommit, å Indika bansträckor rörelsen
icke på långt när hunnit utveckla sig till en omfattning jemförlig med
de äldre liniernas.

Jemföres de trafikerade väglängderna och inkomsterna under åren
1876—1879, så finner man att den totala våglängden vid sistnämnda
års slut ökats med 21,05 procent och den trafikerade medellängden
med 14,27 procent, under det att bruttoinkomsterna samtidigt minskats
till tototalbeloppet med 15,51 procent och pr trafikerad bamnil med
25,71 procent, hvilka senare tal stälda vid hvarandra, belysa hvad ofvanföre
blifvit anmärkt om inflytandet af banlängdens snabba utsträckning.

Emellertid synas flere tecken gifva vid handen att den industriella
krisen med innevarande år nått sin vändpunkt samt att jern vägsrörelsen

Bil. No 5 l till Konrjl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

nu går eu något förmånligare framtid till mötes, dock icke i den grad
att de beräkningar öfver 1880 års nettobehållning, som vid slutet af
1878 af Styrelsen upprättades på grund af då antagliga förhållanden,
behöfva en rättelse.

Styrelsen antog nemligen då att bruttoinkomsten af de vid 1878
ars slut trafikerande banorna om 160,fl mils längd skulle under 1880
uppgå till 98,000 kronor per mil och inalles till 15,800,000 kronor eller
1,400 kronor mera per mil än året 1878 enligt approximativ beräkningansågs
komma att lemna.

Sedan våglängden numera blifvit ökad till 181,o mil, som komma
att under hela året 1880 trafikeras, har Styrelsen trott sig böra upprätta
eu ny på de närvarande utsigterna grundad kalkyl, sålunda att
inkomsten för hvarje af de under 1878 i medeltal trafikerade 153,9
milen beräknas något lägre än beloppet under sistnämda år eller till
94,000 kronor

och tillsammans till ..................................................................... 14,466,600 kr.

och för de 27,i mil, som derefter tillkommit, till 28,00 kr.

milen........................................................................................ 758,800 »

eller tillsammans 15,225,400 kr.

Då omkostnaderna för drift och underhåll under år
1880, som uti dertill underdånigt afgifna specifik stat

blifvit beräknad till ............................................................ kr. 11,163,000

härifrån afdragas, så uppkommer eu nettobehållning för

år af 1880 af................................................................. kr. 4,062,400

som dock ytterligare förminskas med det stadgade bidraget
till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning utgörande
1V2 procent af beloppet ......................................... » 60,936

hvarefter återstår såsom kontant nettobehållning för är

1880 .......................................................................................... kr. 4,001,464

eller ungefär samma belopp, som approximativt beräknades vid slutet
af år 1878.

Om vid beräkning af bruttoinkomsterna under år 1881, för samma
väglängd som under år 1880, enahanda grunder följas, som härofvan
äro begagnade för sistnämda år, men berättigadt afseende fästes vid
den antagliga ökningen af rörelsen på de gamla linierna och äfven på
någon utveckling af trafiken på de nyare bandelarne till följd deraf att
omgifvande trakter hunnit vidtaga anordningar att tillgodogöra sig förmanen
af det nya samfärdsmedlet, så torde man kunna antaga att rörelsen

96 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:U Nåd. Prof. No 1, om Statsverk 1880.

på förstnämda 153,9 mil bör kunna inbringa 97,500 kr.

nor per mil eller tillsammas ................................................. l''r- 15,005,250

och på de nyare 27,i mil å 30,000 .................................11111____813,000

Summa brutto kr. 15,818,250.
Om derifrån afdrages i den approximativa omkostnads staten

beräknade drift- och underhållskostnaden............... kr. 11,255,000

så erhålles en nettobehållning under år 1881 af............... kr. 4,563,250

hvarifrån dock afgår bidrag till statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning med vid pass................................... » 68,250

då återstående behållningen utgör.......................................... kr. 4,495,000

eller i rundt tal 4,500,000 kronor, hvilken summa torde kunna upptagas
i Riksstaten såsom disponibel nettoinkomst af statens järnvägstrafik
för sistnämda år.))

Jemte erinran dernäst, hurusom, på sätt ofvan är nämndt, utgifterna
för drift och underhåll oaktadt den med 20,i mil ökade längden
af statsbanenätet, blifvit för år 1881 beräknade till allenast 11,255,000
kronor, eller 484,000 kronor mindre än hvad vid 1878 års slut approximativt
upptagits för innevarande år, men 92,000 kronor utöfver hvad
den specifika kostnadsstaten för nu löpande år utvisade, har Styrelsen
uti bifogade förslag dels till arvodesstat, dels ock angående sannolikt
förestående utgifter vid statens jernvägstrafik under år 1881, lemna!
redogörelse för de särskilda utgiftsposterna och tillika fästat uppmärksamheten
derå, att, under det de beräknade utgifterna

för Byråafdelningen .................................... kr. 265,000 med kr. 5,000

)) Maskinafdelningen................................ » 4,520,000 » )) 220,000

» Trafikafdelningen................................ » 3,200,000 )) » 110,000

Summa kr. 7,985,000 med kr. 335,000

öfverstege, utgifterna deremot för Ban afdelningen.

........................................... kr. 3,270,000 )) » 243,000

understege de för innevarande år i det defininitiva kostnadsförslaget
upptagna motsvarande utgiftssummor, så att för höjningarne

uppginge till förutnämnda belopp...................... >'' 92,000;

varande förberörda förslag af följande innehåll:

Under -

Bil. No 5 l till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Underdånigt förslag till

arfvodesstat vid Statens jernvägstrafik för år 1881.

A. Byråafdelningen.	Antal.	A	r f v o d e	n
a) vid Styrelsen.		fasta.	föränderliga.	Summa. Kronor.
Generaldirektör.........................................	i	10,000
Byråchef........................................... .......	i	6,000
Inspektör........................:........................	i	6,000
Sekreterare................................................	i	4,000
Registrator och Aktuarie............................	i	3,500
N otarier......................................................	2	5,000
Kamrerare.................................................	1	4,000
Revisor......................................................	1	3,000
Hufvudkassör.........................................	1	3,000
Uppbördskassör...........................................	1	3,000
Föreståndare för Statistiska kontoret........	1	4,000		51,500
Kammarförvandt..........................................	1		2,400
Milkontrollör................................................	1		4,200
Bokhållare...................................................	3		8,700
Kammarskrifvare..........................................	3		5,700
Kontorsskrifvare........................................	19		39,000
Vaktmästare och kontorsvakt...................	5		4,200	64,200
Förtjenst- och ålderstillägg .......................	—	10,000		10,000
Summa vid Styrelsen	44			1 125,700
b) vid Distrikten.
Byråassistenter...........................................	4		11,400
Kassörer......................................................	2		4,800
Vaktmästare..............................................	4		3,360	19,560
Summa vid Distrikten	10		1	19,560
Summa för Byråafdelningen	54	——		145,260

Bih. till Riksä. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afl.

Bil. No 5 b till Kong! Majds Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1880.

'' B. Banafdelningen.	Antal.	A	r f''v o d <	n
a) vid Styrelsen.	fasta.	föränderliga.	Summa. Kronor.
Öfverdirektör..............................................	i	6,000		6,000
Öfverdirektörsassistent...............................	i		3,900
Telegrafdirektör...........................................	i		3,900
Bokhållare...................................................	i		2,700
Vaktmästare................................................	i		900	11,400 2,200
Förtjenst- och ålderstillägg........................	—	1,000	1,200
Summa vid Styrelsen	5	7,000	12,600	19,600
it b) vid Distrikten.
Bandirektörer.................................... ........	6	—	25,200
Baningeniörer .............................................	20	—	68,700
Bokhållare...................................................	2	—	4,500
Banbetjening................................................	1,357	---	698,880
Förtjenst- och ålderstillägg......................	—		2,700
Summa vid Distrikten	1,385		799,980	799,980
Summa för Banafdelningen	1,390			819,580
C. Maskinafdelningen.
a) vid Styrelsen.
Öfverdirektör..............................................	1	6,000		6,000
Öfverdirektörsassistent...............................	1		3,900	—
Bitare............................................................	1		2,400	6,300
Förtjenst- och ålderstillägg........................	—	1,000		1,000
Summa vid Styrelsen	3	7,000	6,300	13,300
b) vid Distrikten.
Maskindirektörer och ingeniörer..............	9		34,800
Verkmästare...........................................••••	11		29,100
Verkstadskamrerare....................................	5		16,800
Förrådsförv»ltare..........................................	5		16,800
Transport	30		97,500	13,300

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

1	Antal.	A fasta.	r f v o d e föränderliga.	n. Summa. Kronor.
Transport	30		97,500	13,000
Ritare, bokhållare, vaktbetjente m. 11........	61		93,480
Lokomotivbetjening...................................	462		505,400
Vagnbetjening............................................	123		83,100
Förtjenst- och ålderstillägg........................	—		1,500
Summa vid Distrikten	676		780,980	780,980
Summa för Maskinafdelningen	679			794,280
D. Trafikafdelningen.
a) Tid Styrelsen.
Öfverdirektör...............................................	1	6,000
Öfverkontrollör............................................	1	4,000		10,000
Öfverdirektörsassistent ...............................	1		3,900
Kontrollörer och biljettförvaltare...............	6	—	20,400
Kontorsskrifvare.........................................	36		59,340	83,640
Förtjenst- och ålderstillägg.......................	—■	2,000	600	2,600
Summa vid Styrelsen	45			96,240
b) vid Distrikten.
Trafikdirektörer och assistenter.................	14		56,100
Stationsföreståndare....................................	192		312,240
Stationskassörer, bokhållare, skrifvare och
telegralister..............................................	429	—	483,840
Telegrafinspektörer ...................................	5	—	12,300
Stationsbetjening .......... ............................	1,206		698,490
Tågbetjening............................................	266		253,260	1,816,230
1 Förtjenst- och ålderstillägg .....................	—		2,100	2,100
Summa vid Distrikten Summa för Trafikafdelningen	2,112			1,818,330 1
2,157			1,914,570

100 Bil. No 5 b till Kong! Majds Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

Sannolikt förestående utgifter vid Statens jern vågs trall k

under år 1881.

1 I. Byråafdelningen.		K ronor.	.....j

! Ordinarie arfvoden till crabets- och tjensteman
samt betjente, enligt särskild! förslag till arf-vodesstat............................................................	145,260
Betings- och timarbeten vid Statistiska och Mil-
kontoren...........................................................	40,000
Aflöningar till extra tjensteman och betjente samt
tillfälliga biträden...............................................	16,000
Missräkningspenningar ........................................	7,000
Inqvarteringsersättningar.....................................	4,200	212,460
Reseersättningar och traktamenten......................	3,300
Anslag till utländska resor..................................	5,000
Expeditionskostnader............................................	9,300
Trycknings- d:o ........................................... Hyra för tjenstelokaler samt dessas eldning, be-	9,400		.
lysning och städning...........................................	6,800
Biblioteket..............................................................	1,500
Inventariers underhåll och förbrukning..............	300
Sjukvård och begrafningshjelp............................... Pensioner till under byggnadstiden skadade per-	300
soner samt till enkor och barn efter till följd af skada allidna....................................................	10,200
Rättegångskostnader, inberäknadt arfvoden till ju-
ridiska biträden vid distrikten...........................	6,000
Diverse utgifter.......................................................	440	52,540

Summa för byråafdelningen	\|		265,000
Transport]	--1		265,000

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

101

		Kronor.
Transport	—	—	265,000
• II. Banafdeliiiiigeii.
Ordinarie arfvoden till ernbets- och tjensteman
samt betjente, enligt särskilda arfvodesstaten	819,5.80
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga
biträden................................................................	148,906
Inqvartering, kontant och genom förhyrda lägen-
heter.................................................................	22,895
Beklädnad............................................................	105,846
Bränsle till boställslägenheter..............................	37,000
Expeditionskostnader..............................................	9,500
Tryckningskostnader .............................................	4,800
Tjenstelokaler.......................................................	4,900
Underhåll af banvallen..........................................	20,500
B » broar och kulvertar..........................	19,500
» » afioppstrummor................................	4,000
» b vägar, vägöfvergångar m. m.........	28,500
b b öfverbyggnaden: rigtning.................	163,000
b b b utbyte af sliprar...	480,500
b b b b b räler......	494,000
B B b spårvexlar..............	41,000
b b B ballastning.............	39,000
b b b stängsel.................	129,000
b b stationer: husbyggnader .................	197,000
b b b bangårdsmaskinerier.........	30,500
b b b planteringar och stations-
plan m. m......................	85,000	t
b b vaktstuga- och kurar .......................	110,000
b b telegrafledningar................................	23,100
b b signaleringsinrättningar....................	16,600
Materialförbrukning för signalering.......................	24,000
Inventariers underhåll och förbrukning..............	13,500
Transport	3,072,127		265,000

102

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport Expropriationsräntor och kontributioner............... Snöskottning.......................................................... Reseersättningar och traktamenten........................ Sjukvård och begrafningshjelp............ ................. Diverse utgifter...................................................... Förändringar af byggnader och anläggningar....... Summa för banafdelningen	3,072,127 4,150 92.000 18,400 22,800 17,523 43.000	K rono r.	265,000 3,270,000

. III. MasMnafdelningen.
Gemensamma kostnader.
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman
samt betjente, enligt särskilda arfvodesstaten....	205,780
Extra tjensteman och betjente samt tillfälliga
biträden ..*...........................................................	22,260
Inqvartering, kontant eller genom hyrda lägenheter	40,960
Kontorskostnader, resor, sjukvård och begrafnings-
hjelp samt diverse utgifter.................................	58,000	327,000
Lokomotiv tj ensten.
Ordinarie arfvoden till betjente, enligt arfvodes-
staten..................................................................	505,400
Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m....	290,600
Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter	93,000
Kol- och milpenningar............................................	220,000
Beklädnad för lokomotivpersonalen.......................	17,000
Inventariers underhåll och förbrukning.................	22,000
Förbrukning af stenkol och cokes......................	995,000
» » olja och talg............................	85,000
» » diverse materialier... ...................	94,000
Transport	2,322,000	327,000	3,535,000

Bil. N:o 5 l till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 103

	Kronor.
Transport	2,322,000	327,000	3,535,000
Eldning, belysning och materialförbrukning för
vattenstationer och lokomotivstall......................	109,000
Resor, sjukvård och begrafningshjelp..................	19,000	2,450,000
Vagntjensten.
Ordinarie aflöning till betjente, enligt arvodes-
staten ...................................................................	83,100
Extra betjening samt tillfälliga biträden m. m...	73,400
Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter	16,500
Beklädnad för vagnspersonalen............................	8,000
! Premier samt milpenningar..................................	27,000
Materialförbrukning för vagnsmörjning och ren-
hållning.................................,.............................	35.000
Inventariers underhåll och förbrukning..............*	83,000
Resor, sjukvård och begrafningshjelp....................	12,000	338,000
Transportmedlens underhåll.			1
[ Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.....	37,000
» » verkstädernas ångmaskiner...............	35,000
Belysning, eldning och renhållning m. m............	38,000
Transporter, lastningar och lossningar ................	25,000
Inventariers underhåll och förbrukning samt af-
skrifning af förlust å försålda materialier.........	68,000
J Resor, sjukvård och begrafningshjelp...................	9,000
\| Underhåll af lokomotiv och tendrar................ ...	565,000
» » person-, post-, fång- och packvagnar	244,000
» » godsvagnar ...................................	272,000
» » vagnsaxlar och hjul..........................	47,000	1,340,000
\| Komplettering af verkstads- och förrådsbyggna-			■
j der m. m..........................................................		65,000 i
Summa för maskinafdelningen			4,520,000 1
Transport	——	—	8,055,000

104 Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

''	Kronor.
Transport			8,055,000
TV. Trafikafdelningen.
Ordinarie arfvoden till embets- och tjensteman
samt betjente, enligt arfvodesstaten..................	1,914,570
Tillfälliga biträden, missräkningspenningar och
anmärkningsprocent.............................................	254,405
Inqvartering, kontant och genom hyrda lägenheter	228,416
J Beklädnad..............................................................	137,363
\| Bränsle till boställslägenheter...............................	70,800
Milpenningar till tågbetjeningen........................	41,400
j Kontorskostnader....................................................	134,500
Signalering och belysning inom stationerna.........	97,000
Eldning inom stationerna......................................	40,800
Signalering, belysning och uppvärmning å ban-
tågen...................................................................	66,800
Diverse materialförbrukning för trafiken och tele-
graferingen.................................................■..........	25,350
Inventariers underhåll och förbrukning.................	73,200
Renhållning vid stationerna..................................	31,700
Reseersättningar och traktamenten........................	47,600
Sjukvård och begrafningshjelp.............................	25,700
Ersättningar för bortkommet och skadadt gods...	8,000
Diverse utgifter......................................................	2,396
Summa för trafikafdelningen	—		. 3,200,000
Summa utgifter för drift och underhåll 1 ö	—	—	11,255,000

Bil. N:o 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880. 105

I fråga om anslag till nya byggnader och anläggningar, som Styrelsen
anser erforderliga under år 1881, yttrar Styrelsen derefter:

»Då under loppet af nämnda år ej mindre den uppåtgående delen
af Norra stambanan från Ljusdal till Ange på den så kallade tvärbanan
blifver öppnad för trafik samt denna senare såmedelst kommer
i omedelbar förbindelse med det sydligare stambanenätet, utan äfven
den återstående delen af tvärbanan emellan Östersund och Riksgränsen
antagligen blifver fullbordad, lärer en ej obetydlig tillväxt i trafiken och
ökning af bantågens antal och storlek på de nordligaste delarne af
Statens jernvägar vara att emottse. För den på dessa bandelar tjenstgörande
betydliga transportmaterielen af lokomotiv och vagnar finnes
för närvarande ingen reparationsverkstad på närmare håll än Stockholm
och Liljeholmen,n dit afståndet blifver från Bollnäs 29,6 mil, från Ange
45,3 mil, från Östersund 54,7 mil och från Riksgränsen 70,2 mil; ty
den vid Torpshammar provisionelt inrättade lilla verkstaden för tvärbanan
är endast beräknad för att kunna nödtorftligen hålla den nu å
banans färdiga del befintliga mindre betydliga materielen i tjenstdugligt
skick.

För att afhjelpa det oafvisliga behofvet uti ofvan berörda afseende,
och då inga medel för reparationsverkstäders uppförande på
Norra stambanan lära vara uti dess anläggningskostnad beräknade, är
nödvändigt lägga 2:ne dylika mindre verkstäder, den ena vid Bollnäs
station och den andra vid Östersund, å hvilka båda ställen nödigt
utrymme förefinnes för sjelfva verkstäderna äfvensom tillfälle för arbetare
att i kringliggande trakt erhålla bostäder. Styrelsen får derför
underdånigst föreslå, att anslag till påbörjande af dessa båda anläggningar
måtte utgå under år 1881 med 25,00 kronor för hvardera eller
tillsammans ....................................................................................... kr. 50,000

Sedan plan blifvit upprättad för den blifvande anordningen
af bantågen på hela Norra stambanan och deruti
ingår, att persontågen emellan Stockholm och Östersund
böra öfvernatta å Bollnäs station, erfordras derstädes en
större betjeningspersonal, och enär bostäder för densamma
icke kunna till någorlunda billigt pris få hyras så nära
stationen som tjenstens åligganden fordra, får Styrelsen underdånigst
föreslå, att anslag måtte beviljas till uppförande
af en bostadsbyggnad för stationsbetjeningen vid Bollnäs

för........................................................................................................ » 20,000

Transport kr. 70,000

Bih. till Rilcsd. Prat. 1880. 1 Sand. 1 Åfd. 14

106 Bil. N:o 5 b till Kong! Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880.

Transport kr.

Vid Moholms station, der rörelsen är ganska liflig och
tågmöten ofta förekomma samt vagnar behöfva afställas för
omlastning emellan Stambanan och Mariestad—Moholms
jernväg, har spårutrymmet befunnits otillräckligt, hvarföre
Styrelsen föreslår, att ett nytt spår derstädes måtte få utläggas
för en kostnad af .............................................................. kr.

Vid första anläggningen af Göteborgs station uppfördes
derstädes en reparationsverkstad och ett dermed sammanbygdt
lokomotivstall. Sedermera har dels verkstaden tid
efter annan erfordrat betydande utvidgningar så väl genom
nya tillbyggnader, som genom inkräktning på lokomotistallets
ursprungliga område, dels de i Göteborg stationerade
lokomotivens antal så ökats, att ett nytt stall för
13 maskiner måst under åren 1875 och 1876 uppföras på
ett af Statens jernvägstrafik förvärfvadt område vid Olskroken
midt för skansen Lejonet. Emellertid behöfver nu
reparationsverkstaden ytterligare utrymme, sedan den rörliga
materialen väsentligen förökats, men ett sådant kan ej pa
billigare sätt åstadkommas, än att dertill begagna den återstående
delen af det med verkstaden sammanbyggda lokomotivstallet
och, i dettas ställe, uppföra en ny stallbyggnad,
genom hvars förläggande till Olskroken invid de dervarande
stallen de olägenheter och ej obetydliga kostnader undanrödjas,
som äro förbundna med att de tjenstfärdiga maskinerna,
såsom för närvarande, äro fördelade på 2:ne från
hvarandra aflägsna platser inom samma stations område.

Den ofvannämnda af Statens jernvägstrafik förvärfvade
platsen lemnar ock tillräckligt utrymme och erbjuder fast
byggnadsgrund för ett nytt lokomotivstall i halfcirkelform
för 21 maskiner. Som likväl icke hela denna stallbyggnad
kan behöfva på en gång uppföras, hemställer Styrelsen, att
till påbörjande deraf under år 1881 måtte anvisas ett anslag
motsvarande ungefär hälften af den beräknade kostnaden
för det hela, med ett belopp af....................................... »

Sedan det befunnits, att spårsystemet vid Charlottenbergs
station på nordvestra Stambanan är allt för inskränkt för
att erforderliga vexlingar med det stora antal både svensk

och norsk materiel, som derstädes i allmänhet är samlad,__

Transport kr.

70,000

10,000.

100,000.

180,000

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 107

Transport kr. 180,000.

skola kunna skötas med nödig skyndsamhet och säkerhet,
finner sig Trafikstyrelsen föranlåten att föreslå det till utvidgning
af spårsystemet vid Charlottenberg måtte för år
1881 beviljas ett anslag af ............................................................ kr.'' 10,000.

Att äfven under år 1881 nya byggnader vid stambanorna
skola påkallas, utan att nu kunna i detalj uppgifvas
och till kostnaden beräknas, är så mycket mera
gifvet, som sådant alltid varit händelsen kort efter öppnandet
för trafik af nya mera betydande bansträckor, och
Styrelsen vågar derföre underdånigst hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till Eders Kongl.

Maj:ts nådiga disposition för diverse nu oförutsedda nya
byggnader och anläggningar, hvaribland torde förekomma
särskilda lastplatser, med dertill hörande inrättningar för
lastning och lossning af timmer, vid norra stambanan och
tvärbanan, ställa ett anslag för år 1881 af.............................. » 110,000.

Summa kronor 300,000.»

Slutligen har Styrelsen föreslagit, att af det anslag å 5,400,000 kr.,
som 1877 års Riksdag beviljade till förstärkning af den rörliga materielen
å Norra stambanan, och hvaraf ett sammanlagdt belopp af 4,000,000
kronor hittills anvisats till utgående, återstoden eller 1,400,000 kronor
måtte för år 1881 anvisas för att, enligt de bestämmelser Eders Kongl.
Maj:t kunde finna godt meddela, användas till anskaffning af dylik
materiel för nämnda bana.

De af Styrelsen för Statens jernvägstrafik gjorda förutnämnda beräkningar
af utgifterna för Statens jernvägstrafik under år 1881, likasom
ofvanintagna förslag till arfvodes- och kostnadsstater för samma
år synas mig desto mindre gifva anledning till anmärkning, som dessa
beräkningar, oaktadt de afse en sammanlagd banlängd, som med icke
mindre än 20,1 mil öfverstiger den i den approximativa utgiftsberäkningerx
för innevarande år antagna af 160,9 mil, likväl angifva en slutsumma,
som, efter hvad redan är nämndt, med 484,000 kronor understiger
hvad det approximativa utgiftsförslaget för innevarande år upptog.

Mot Styrelsens förslag, att hos Riksdagen måtte äskas ett särskildt
anslag för 1881 af 300,000 kronor till nya byggnader och anläggningar

108 Bil. N:o 5 b till Kongl. Majds Nåd. l’rop. N-.o 1, om Statsverket 1880.

vid Statens stambanor, har jag, då de ändamål, hvilka med dessa medel
skulle tillgodoses, icke kunna annat än såsom angelägna anses,
intet att erinra, likasom jag biträder Styrelsens hemställan, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikdagen att anvisa till utgående under
år 1881 återstoden, 1,400,000 kronor, af anslaget till den rörliga materielens
å Norra stambanan norr om Storvik kompletterande.

På grund af det anförda tillstyrker jag alltså i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

dels att till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid Statens redan trafikerade jernvägar
anvisa ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000
kronor;

dels att utaf det till fyllnad i förut beräknade
medel för anskaffande af rörlig materiel å Norra stambanan
norr om Storvik beviljade särskilda anslag å

5,400,000 kronor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1881 det belopp, som deraf återstår
oanvisadt, eller 1,400,000 kronor;

lärande Eders Kongl. Maj:t behaga, uppå föredragning af Chefen
för Finansdepartementet, besluta angående sättet för anskaffande af
de medel här äro i fråga.

17:o. Statens jcriivsigsbyggnadcr.

Uti eu till mig afgifven promemoria af den 20 December nästlidet
år har Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader, beträffande arbetena
å Norra stambanan genom Norrland och å tvärbanan mellan
Torpshammar och riksgränsen,

dels anmält, att dessa arbeten under år 1879 bedrifvits, enligt
faststäld plan, i sådan utsträckning: att den 4,5 mil långa bandelen
emellan Bollnäs och Jerfsö å den uppåtgående stambanan blifvit fullbordad
och den 1 sistlidne Oktober för allmän trafik upplåten; att
jemväl den 6,6 mil långa sträckan emellan Bräcke och Östersund å
tvärbanan kunnat fulländas och den 1 December nämnda år upplåtas
för trafik, äfvensom det 0,2 mil långa sidospåret med bispår emellan
Kilaforss station och stranden af sjön Bergviken färdigbyggas; att
skenläggning egt rum från Ange station å tvärbanan söderut till den
1 mil derifrån belägna Alby station å den uppåtgående banan; att

109

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

broarne öfver Ljunga elfs båda grenar blifvit fullbordade, utom det att
åtskilliga förberedande arbeten vidtagits å den uppåtgående stambanan
emellan Jerfsö ocli Alby stationer; samt att dessutom de återstående
terrasseringsarbetena emellan Dufed och Riksgränsen å tvärbanan blifvit
bragta till slut, jemte det att skenläggningen, som under Augusti månad
från Norsk sida nått Riksgränsen, kunnat'' derifrån å Svenska sidan
forsättas 1,6 mil till Enafors station;

dels ock, — på det Styrelsen, som fortfarande hyste den redan i
Styrelsens uti mitt anförande till Statsrådsprotokollet den 8 Januari
1879 omförmälda underdåniga skrifvelse af den 21 December 1878 uttalade
förhoppning, att hela den uppåtgående stambanan mellan Storvik
och Ange skulle kunna för allmän trafik upplåtas före utgången af år
1881 och tvärbanan i sin helhet före Augusti månads slut år 1882
måtte komma i tillfälle att, för vinnande af detta mål, begagna alla
under tiden inträffande, på jernvägsarbetenas fortgång inverkande, gynsamma
förhållanden, — förklarat sig anse ett belopp af 6,000,000 kronor
vara för ändamålet under år 1881 erforderligt, deruti dock inberäknadt
det bidrag af 900,000 kronor, som Jemtlands läns Landsting
förbundit sig att till byggande af tvärbanan emellan Torpshammar och
Riksgränsen lemna Staten utan anspråk på aktier eller på återbetalning

Jemte det jag tillåter mig erinra, hurusom, på grund af framställning
i ämnet af Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen, enligt underdånig
skrifvelse den 2 Maj 1873, bland annat antagit det af Jemtlands läns
landsting gjorda ofvanomförmälda erbjudande att, såsom bidrag till
förenämnda tvärbanas byggande, lemna Staten 900,000 kronor på de
tider och med de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna
skäligt bestämma, äfvensom att, på dertill af nämnda Landsting gifven
anledning, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 16 Juni 1875
bestämt, att merberörda belopp, 900,000 kronor, skulle vara af Landstinget
inbetaldt före utgången af året näst före det, hvarunder tvärbanan
emellan Sundsvall och Trodhjem komme att i sin helhet för
allmän trafik upplåtas, samt enär vid sådant förhållande, och då, på
sätt Styrelsen öfver Statens jern vägsbyggnader upplyst, tvärbanan
mellan Torpshammar och Riksgränsen äfvensom dess fortsättning inom
Norge, kan antagas blifva färdig och för trafik öppnad redan inom
utgången af Augusti månad 1882, Jemtlands läns Landsting lärer böra
före slutet af år 1881 inbetala sitt meranämnda bidrag, kan jag icke
annat än tillstyrka Eders Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att till utgå -

110 Bil. N:o 5 i till Kongl. Maj: t a Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ende under sistnämnda år anvisa det belopp, som, efter afdrag af
Landstingets erbjudna 900,000 kronor är erforderligt för fortsättande
af arbetena ej mindre å Norra stambanan genom Norrland, än ock å
tvärbanan emellan Torpshammar och Riksgränsen, eller 5,100,000 kronor,
hvarefter, enligt Styrelsens uti förstnämnda skrifvelse intagna beräkning,
icke skulle för banornas fullbordande erfordras anslag till högre belopp,
än 500,000 kronor.

18:o. Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande i allmänhet
kontrolleras af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader.

Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har under den
6 December sistlidet år afgifvit vanligt förslag angående de bidrag till
understödjande af allmänna arbeten, som för år 1881 erfordras.

I första rummet förekomma bland sådana arbeten följande, till
hvilka Riksdagen redan beviljat anslag, hvaraf dock hittils endast vissa
belopp blifvit till utgående anvisade, nemligen:

a) Anläggning af väg mellan Lycksele och Stensele kyrkor i Vesterbottens
län, till utförande hvaraf 1876 års Riksdag beviljat ett anslag
af 95,000 kronor under vilkor, »att Eders Kongl. Maj:t skulle ega jemka
anslagsbeloppet i den män dagsverken och öfriga arbetskostnader kunde
under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå.» Sedan af detta
anslag blifvit utbetaldt under år 1877 kronor 15,000; år 1878 kronor

25,000 och år 1879 kronor 25,000 samt till utgående innevarande år
anvisats kronor 10,000, eller tillsammans kronor 75,000, och Styrelsen
genom Chefen i Norra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet infordrat en
utredning af och öfversigt öfver de kostnader, som redan nedlagts å
och ännu återstode för detta företag, har Styrelsen nu anmält, dels att
enligt den utredning, som på sådan grund inkommit från Distriktsadjutanten,
kaptenen m. m. A. F. O. Cederberg, åt hvilken den tekniska
ledningen af arbetet är uppdragen, den till 140,200 kronor ursprungligen
beräknade kostnaden för ifrågavarande vägbyggnad borde,
med afseende å nu gällande pris och den förändring deri, som under
kommande år möjligen kunde inträffa, nedsättas till 136,100 kronor,
och det beviljade statsanslaget, motsvarande 67,76 procent af först
nämndå 140,200 kronor, äfven minskas från 95,000 kronor till 92,160
kronor; dels ock att, enär den för berörda nära 9 ''/* mil långa och
14 fot breda vägs anläggning upptagna kostnad af omkring 14,790
kronor för milen syntes särdels låg, Styrelsen för sin del funne anledning
icke vara för handen att nedsätta kostnadsberäkningen derför

Bil. N:o 5 b till Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverlcet 1880. 111

under den af Cederberg sednast uppstäda, och alltså, samt i betraktande
deraf att väganläggningen, hvilken enligt det med vederbörande afskräde
kontrakt borde vara fullbordad året efter det, hvarunder sista
delen af anslaget till densamma komme att utgå, antagligen kunde
blifva fulländad under loppet af år 1882, i underdånighet hemstälde,
att till utgående under år 1881 måtte äskas återstoden af det på förenämnda
sätt nedsatta anslaget eller kronor 17,160.

Då emellertid någon visshet icke förefinnes derför, att den väganläggning,
hvarom här handlas, kan hinna under år 1882 i allo bringas
till slut, och det derjemte är af vigt att så vidt möjligt nedbringa statsutgifterna,
tillstyrker jag att,

Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till utgående
under år 1881 anvisa för nu i fråga varande väganläggning
ytterligare 10,000 kronor.

b) Anläggning af väg från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte
sidoväg från Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård och Husbondliden till
Ruskträsk i Vesterbottens län, till hvilket företag 1877 års Riksdag beviljat
ett anslag af 343,780 kronor, deraf utgått under år 1878 kronor
24,093: 86 och under år 1879 kronor 60,000, samt för innevarande år
anvisats kronor 25,000, tillhopa kronor 109,093: 86.

Uti en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet
insänd och med dess förord understödd skrift hafva de för denna väganläggnings
utförande utsedde arbetsdirektioner inom Degerfors, Lycksele
och Sorsele socknar, derinom den blifvande vägen sträcker sig,
anhållit att, på det arbetet icke måtte afstanna utan kunna, med begagnande
af närvarande goda tillgång på arbetare för skälig dagspenning,
fortskyndas på önskvärd! sätt, och välbehöflig arbetsförtjenst
såmedelst beredas åt ortens befolkning, hvilket mål arbetsdirektionerna
sökt främja genom upptagande af icke obetydliga lånebelopp, Eders
Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag göra framställning om
beviljande dels för , innevarande år af ett tillskott af 75,000 kronor i
det för samma år till vägarbetet redan anvisade belopp, dels ock för
år 1881 af 80,000 kronor; för år 1882 af 50,000 kronor; för år 1883
af 15,000 kronor och för år 1884 af återstoden 14,686 ‘kronor 14 öre,
utaf anslaget; Och har Styrelsen, som fått sig anbefaldt att öfver denna
ansökning afgifva underdånigt utlåtande, förklarat sig kunna endast i
så måtto understödja ansökningen, att Styrelsen hemstälde, att till
utgående under år 1881 måtte för ändamålet äskas 75,000 kronor.

112 Bil. N:o 5 l till Kongl. ,Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Delande Styrelsens åsigt, anser jag mig icke böra förorda en framställning
till Riksdagen om höjande, på sätt begärdt blifvit, af det för
innevarande år redan anvisade anslagsbeloppet; och ehuru jag under
andra förhållanden skulle önskat kunna biträda Styrelsens förslag i
fråga om det belopp, som af anslaget till förevarande väganläggning
bör för nästkommande år hos Riksdagen begäras, tror jag dock, med
hänsigt till hvad jag förut yttrat om angelägenheten att så vidt möjligt
inskränka Statens utgifter, en nedsättning i sistnämnda belopp både
böra och utan allt för stor olägenhet kunna ifrågasättas, och jag hemställer
alltså,

att till fortsättning af den väganläggning, hvarom här är
fråga, måtte, i ytterligare afräkning å dertill beviljade anslagssumma,
hos Riksdagen äskas 35,000 kronor att under år 1881 utgå.

Dernäst torde det tillåtas mig här anmäla några på Eders Kongl.
Maj:ts pröfning beroende underdåniga ansökningar, hvilka i anseende
till deri berörda arbetens omfång eller beskaffenhet i öfrigt synas mig
icke kunna upptagas bland sådana, som böra föranleda understöd från
de särskilda medel, hvilka Riksdagen plägar ställa till Eders Kongl.
Maj:ts förfogande för dylika ändamål och hvarom jag här nedan får
tillfälle yttra mig, nemligen

dels de redan i statsrådsprotokollen den 8 Januari 1877, den 7
Januari 1878 och den 8 Januari 1879 angående regleringen af utgifterna
under Sjette hufvudtiteln omnämnda ansökningarna om bidrag: l:o af

200,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 100,000
kronor såsom lån till iståndsättande och utvidgning af Cimbrishamns stads
hamn; i afseende hvarå föreliggande generalförslag innehåller att, ehuru
understöds erhållande till detta arbete vore i hög grad önskvärdt, dermed
likväl torde kunna tills vidare anstå; 2:o af 53,600 kronor till
omläggning och förbättring af landsvägen inojn Helgums och Edsele socknar
uti Vesternorrlands län; 3:o af 64,000 kronor dels för anläggning af ny
väg genom Unnaryds, Femsjö och Färgaryds socknar i Vestbo härad af
Jönköpings län från hemmanet Sjö vid sjön Unnen till Nissastigen, dels
för omläggning och förbättring af åtskilliga i samband med den nya vägen
kommande äldre vägar; 4:o af 168,000 kronor för omläggningar af allmänna
landsvägen emellan Carlstad och Christiania från Gillbergs härads
vestra gräns genom Silbodahls med flere socknar till gränsen mot Norge vid
Håns tull; varande af Styrelsen nu anmärkt i afseende å sist berörda
3 arbetsföretag att, då nu gällande arbetspris vore lägre än de till

grund

Bil. N:o 5 b till Kanyl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1880. 113

grund för förslagen angående dessa arbeten liggande, icke obetydliga
nedsättningar i de sökta statsbidragens belopp torde kunna göras;
samt 5:o af 400,000 kronor till bestridande af kostnader för upprensning
och fördjupning af segelrännan genom Calmar sund; dels ock 6:o
särskilda af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens
län insända och förordade underdåniga ansökningar af hemmansegare
i Spölands, Vännäs, Vänforss, Nyåkers och Bråne byar af Vännäs
socken samt af Strands byamän inom Umeå socken, att Eders Kongl.
Maj:t måtte af allmänna medel tilldela eller bereda sökandena lämpligt
understöd, helst såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, för vidtagande,
i enlighet med derför af kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadscorpsen
in. m. Å. F. O. Cederberg uppgjordt förslag, af åtgärder
medelst inrättning till förekommande eller minskande af de ofta betydande
skador, som Ume- och Windelelfvarne genom öfversvämningar vissa år förorsakade
å sökandenas lågländta eg or utmed dessa eif v ar; i anledning af
hvilka ansökningar Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
den 26 sistlidne Augusti sig utlåtit och dervid, på anförda skäl, hemstält,
att hos Riksdagen måtte begäras ett statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
af 24,333 kronor, motsvarande ungefär en tredjedel af
de beräknade kostnaderna för utförande af detta nyttiga indämningarbete;
samt 7:o en genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län insänd och med dess förord beledsagad ansökning af Wäsby
kommun och Höganäs bruksförsamling, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till fullbordande, enligt bifogad af kaptenen vid
Väg- och Vattenbyggnadscorpsen W. Gagner upprättad och af Chefen
i Södra Väg- och Vattenbyggnadsdistriktet granskad och godkänd plan
med kostnadsförslag, af den påbörjade hamnbyggnaden vid Höganäs anvisa
ett statsanslag till ett hela den beräknade kostnaden motsvarande
belopp af 350,000 kronor eller åtminstone till två tredjedelar häraf; och
har Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader uti häröfver
den 25 sistlidne November afgifvet infordradt utlåtande hemstält att,
derest Eders Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att, såsom högeligen
önskvärd! vore, hos Riksdagen begära till fullbordande af ifrågavarande
hamnanläggning hela eller åtminstone två tredjedelar af det erforderliga
beloppet, Eders Kongl. Maj:t likväl måtte föreslå Riksdagen att bevilja
ett anslag af 77,000 kronor, motsvarande två tredjedelar af det belopp,
som enligt kostnadsförslaget skulle åtgå till förlängning, på sätt planen
upptager, af norra vågbrytaren och dennas afsilning med ett pierhufvud.

Bill. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd.

114

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Lika med de myndigheter, som öfver dessa ansökningar sig yttrat,
och i enlighet med den åsigt, jag redan tillförne beträffande de
flesta af dem uttalat, anser jag samtlige de ifrågasatta företagen vara
väl förtjenta att med understöd af statsmedel bringas till verkställighet,
men af skyldig åtanka på nödvändigheten att, såvidt möjligt är, begränsa
anspråken på statsverkets mellankomst med bidrag till utgifter
för sådana ändamål, hvarom här är fråga, måste jag i underdånighet
hemställa, att nämnda ansökningar icke må för närvarande till någon
åtgärd föranleda.

Näst i ordningen härefter lärer, i enlighet med 1877 års Riksdags
beslut om ett lånebidrag

till sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, stort
2,000,000 kronor, hvaraf till utgående redan anvisats 1,200,000
kronor, höra liär upptagas det belopp, som skall under ar 1881
dertill utgå, eller 300,000 kronor;

äfvensom jag i sammanhang härmed torde få erinra, att enligt det af
1876 års Riksdag fattade beslut blifvit för år 1881 anvisade,

till understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar,
2,000,000 kronor.

Vidkommande dernäst de för vissa bestämda ändamål afsedda anslagssummor,
dem Riksdagen plägar sedan längre tid tillbaka ställa till
Eders Kongl. Maj:ts förfogande, har Styrelsen, — under åberopande
af hvad Styrelsen i sitt den 14 December 1877 afgifna och af mig i
Statsrådsprotokollet den 7 Januari 1878 angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Sjette Hufvudtitel omförmälda förslag yttrat
om behöfligheten, att det till 200,000 kronor bestämda anslaget till bidrag
för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring af backiga
eller eljest mindre goda vägar höjdes till 300,000 kronor, nu, enär
nya ansökningar om understöd för dylika företag fortfarande inginge
till Styrelsen och arbetsprisen ännu vore låga samt den betydliga minskningen
i jernvägsbyggnaderna åstadkommit brist på arbetstillfällen, förnyat
sitt ofvanberörda uttalande derom, att Eders Kongl. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att höja berörda anslag för år 1881 från 200,000

Bil. N:o 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880. 115

kronor till! 300,000 kronor; och har Styrelsen vidare hemstält: att till
understödjande af mindre hamn- och brobygnader samt upprensning af åar
och farleder måtte hos Riksdagen begäras enahanda anslagsbelopp för
nästa år, som det för innevarande år bestämda, eller 20,000 kronor;
att anslaget till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar,
såsom fortfarade väl behöflig!, måtte föreslås till oförändradt
belopp af 30,000 kronor; att, då, på sätt Styrelsen redan i sitt förslag
för innevarande år anmärkt, planer till sådana arbetsföretag, för hvilka
understöd plägade anvisas från det för landets odling och utveckling
särdeles gagneliga anslaget till utförande af sådana myr utdikning ar och
vattenaftappning ar, som företrädesvis afsåge att minska frostländigheten,
altjemnt innelåge i Styrelsens arkiv till stort antal, Eders Kongl. Magt
måtte föreslå Riksdagen att till samma ändamål anvisa för år 1881
enahanda belopp af 80,000 kronor, som för innevarande år beviljats;
samt att Eders Kongl. Maj:t täcktes äska samma belopp, som hittils
utgått, till befrämjande medelst lån af utdikningar och aftappningar af
sänka trakter och sjöar till beredande af o äling sföretag eller 100,000 kronor.

Den framställning, Styrelsen nu åter gjort om förhöjning i anslaget
till bidrag för anläggning af nya vägar in. m., förtjenar utan tvifvel
stor uppmärksamhet, och den tidpunkt torde icke vara aflägsen, då behofvet
af en sådan förhöjning blifver oafvislig!, men af skäl, som jag
redan flera gånger antydt, anser jag mig icke kunna för nästkommande
år ifrågasätta en så betydlig tillökning i statsutgifter, som genom bifall
till Styrelsens framställning skulle föranledas. Jag hemställer således
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att
till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 ställa följande belopp,
nemligen:

l:o till bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring
af backiga eller eljest mindre goda vägar 200,000 kronor;

2:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder 20,000 kronor;

3:o till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar
30,000 kronor;

4:o till understödjande, medelst anslag utan åderbetalningsskyldighet, af
sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att
minska frostländigheten, 80,000 kronor; och

5:o till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af
sänka trakter och sjöar till beredande af odlings företag, 100,000 kronor.

116 Bil. No 5 h till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

Hvad slutligen angår vilkoren för erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag till och kontrollen å allmänna arbeten, hemställer jag,
lika med Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen bibehålla äfven för år 1881 de
bestämmelser, som blifvit af 1873, 1874, 1876, 1878 och 1879 års riksdagar
meddelade; lärande, i händelse af bifall härtill, dessa bestämmelser
lämpligen böra till ett helt sammanföras.

783: 50.
3,558: 25.

Enär slutligen, enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda
förskott, hvilka böra till ersättande hos Riksdagen anmälas,
Statskontoret under åren 1878 och 1879 förskjutit:

ersättningar för jord, exproprierad från länsmansboställen

ersättningar för indragna landsstatsboställen ...........................

till tryckning och häftning af komiténs för verkställande af
undersökning rörande förvaltningen och hushållningen

vid Ultuna landtbruksinstitut betänkande.........................

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet ..........................................................................................

för tryckning och häftning af Kommerskollegiets utlåtande
öfver förslag till ny grufvestadga ......................................

752: 10.

5,757: Öl.
539: 50:

Summa kronor 11,390: 36,

torde Eders Kongl. Maj:t vilja, med tillämpning af grundsatsen om anslags
bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslå Riksdagen, att till
ersättande af åtskilliga, af Statskontoret förskottsvis bestridda, utgifter
anvisa ett extra anslag å 11,391 kronor.

I sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att på grund af
nådiga bref den 30 Maj och den 13 Juni innevarande år Arméförvaltningen
förskottsvis bestridt kostnaderna för de truppkommenderingar,
hvilka under nämnda månader utgått till Sundsvall och dess omgifningar
samt till åtskilliga orter inom Gefleborgs län i anledning af yppade
oroligheter bland sågverksarbetare, samt att, enligt meddelad uppgift,
sålunda af Arméförvaltningen förskjutits, dels omedelbarligen dels ock
genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs och Vesternorrlands
län, ett sammanräknadt belopp af omkring 100,000 kronor.

Då

Bil. No 5 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880. 117

Då emellertid någon redovisning för de sålunda förskjutna medlen ännu
ej inkommit, samt slutlig uppgift å kostnaderna för dessa kommenderingar,
af Indika en mindre styrka om 75 man ännu finnes förlagd i
Sundsvall, i allt fall icke kan lemnas, förr än äfven sistnämnda truppkommendering
kan, såsom jag hoppas, oförtöfvadt indragas, måste jagför
närvarande inskränka mig till en erinran om förhållandet; och torde
det tillåtas mig framdeles, så fort ske kan, underställa Eders Kongl.
Maj:ts pröfning frågan om beredande af godtgörelse för de af berörda
anledning uppkomna kostnader.

In fidem
Axel Hegardt.

Bih. till Kihd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

Uti. JY:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af Protokollet, öfver Civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den
17 Oktober 1879.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Slutligen anförde Departements-chefen Herr Statsrådet Thyselius:

»Eders Kong! Maj:t torde tillåta mig att i Dess minne återföra,
huruledes, efter det ett större antal kommissionslandtmätare anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes för denna klass af landtmätare utverka
en förhöjning till 2,000 kronor i det för dem på allmänna indragningsstaten
nu bestämda pensionsbelopp af 900 kronor, och ej mindre Landtmäteristyrelsen,
än ock Statskontoret lemnat förord till pensionsbeloppets
förhöjande. Statskontoret likväl endast till 1,600 kronor, Eders
Kongl. Maj:t uti till riksdagen år 1878 afbiten proposition äskat, att
medgifvas måtte, att icke allenast kommissionslandtmätare utan jemväl
andre landtmätare, hvilken vid afskedstagande! tjena! 30 år och unBih.
till Piksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afä. 1

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsvericet 1880.

der sammanräknade 25 år varit antingen tjensteman vid generallandtmäterikontoret
eller ock haft anställning såsom storskiftes- eller
afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare, kommissions- eller
andre landtmätare, måtte, om lian tillika vid afskedstagandet uppnått
60 lefnadsår, undfå pension på allmänna indragningsstaten till årligt
belopp af 1,600 kronor, dock att sådan pension icke skulle tillkomma
kommissionslandtmätare som fortfore att tjenstgöra såsom storskifteseller
afvittringslandtmätare eller i sådan egenskap uppbure pension.

Denna proposition, hvilken af Stats-Utskottet afstyrktes, blef väl
af Första Kammaren bifallen med det tillagda vilkor, att kommissionslandtmätare,
för att komma i åtnjutande af den förhöjda pensionen,
borde, så vidt på honom berott, hafva 25 år varit verksam såsom
landtmäteritjensteman eller i annan statens befattning, men Andra Kammaren
antog deremot Utskottets förslag, i öfverensstämmelse hvarmed,
efter anstäld gemensam omröstning, Riksdagens beslut blef affattadt.

Uti en till Civildepartementet sedermera ingifven skrift hafva
de till möte i Stockholm under Oktober månad nästlidne år församlade
landtmätare anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte fortfarande egna
nådig uppmärksamhet åt förenämnda deras vigtiga angelägenhet och
ånyo till Riksdagen aflåta proposition i enahanda syfte som den år
1878 afgifna, men med tillägg af det ytterligare förbehåll, som innefattades
i Första Kammarens ofvan anförda beslut. I anledning häraf
hörd, har Landtmäteristyrelsen anmält, att vid tiden för afgifvandet
af dess underdåniga utlåtande funnos i tjenst sex andre landtmätare,
eu har sedermera afgått, och 40 kommissionslandtmätare, hvilka nästa
år, om de då ännu äro i lifvet, skulle uppnå 60 lefnadsår, af hvilka
kommissionslandtmätare dock två voro i åtnjutande af pension såsom
f. d. öfverstelöjtnanter, en såsom f. d. major och en i egenskap af
f. d. kapten, och att i öfrigt af det uppgifna antalet landtmätare eu
icke förr än i Juni månad 1881 tjenat i fulla 30 år; hvarjemte styrelsen
upplyst, att under året 1881 ytterligare 9 kommissionslandtmätare
skulle tillkomma, hvilka, i fall de då fortfarande funnos bland de lefvande,
tjenat 30 år och uppnått 60 års ålder. Med föranledande häraf
och då af öfverläggningarne inom riksdagen syntes framgå som skulle
ett ibland skälen dertill att den Kongl. propositionen icke vunnit framgång
vara att finna deruti, att antalet pensionsrum för kommissionslandtmätare
icke vore begränsadt och således all ledning saknades för
bedömande af den kostnad, som af eu pensionsförhöjning kunde uppkomma,
bär styrelsen hemstält dels, i öfverensstämmelse med en vid
landtmätaremötet uppgjord beräkning, att 48 andre och kommissions -

Bil, No 5 o till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

landtmätare måtte på de i ansökningen uppgifna vilkor förklaras berättigade
att på allmänna indragningsstaten undfå pension till årligt
belopp af 1,600 kronor, dels ock att, derest antalet af de kommissionslandtmätare,
som uppfyllt samma vilkor för erhållande af pension
öfverstege 48, desse, när de till nådigt afsked sig anmälte, skulle
komma i åtnjutande af pension till det nu medgifna beloppet, 900
kronor, men med rättighet att efter tur uppflyttas i den högre pensionsklassen,
när rum deruti blefve ledigt; och har Statskontoret till
alla delar instämt i detta styrelsens förslag.

Den af mig nu i underdånighet anmälta framställning afser, i
likhet med den nästlidne år behandlade, att i pensionshänseende måtte
beredas ifrågavarande landtmätare en dubbel förmån, dels i så måtto
att de skulle kunna komma i åtnjutande af pension vid en ålder af
fylda 60 år i stället för de nu erforderliga 65 åren, och dels deruti
att pensionens belopp, åtminstone för ett visst antal, blefve ifrån 900
till 1,600 kronor förhöjdt.

Hvad angår förändringen i den lefnadsålder, vid hvilken pensionen
skulle få tillträdas, torde mig vara tillåtet erinra derom, att
riksdagen år 1875 för storskiftes- och afvittringslandtmätare och år
1878 för förste landtmätare medgifvit, att, så vida desse uppfyllt i
öfrigt föreskrifna vilkor, de vid eu ålder af fylda 60 år må på indragningsstat
uppföras till pension, bestämd för de förre till 2,000 och för
de sednare till 2,500 kronor. Då nu, på sätt Landtmäteristyrelsen vid
ett föregående tillfälle äfven framhållit, kommissionslandtmätarne mer
än de fleste tjenstemän äro utsatte för helsoförstörande mödor och flere
slag af försakelser, hvarigenom förmågan att vara åtminstone fullt
verksamme i allmänhet jemförelsevis ganska tidigt aftager eller upphör
och en hög ålder sällan uppnås, hvarpå såsom bevis må anföras,
att, enligt mig lemnad officiel uppgift, icke flere än 23 bland dem, som
innehaft kommissionslandtmätarebefattning, för det närvarande äro efter
uppnådd stadgad lefnadsålder i åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten,
så synes allt skäl vara för handen, att desse och i
likhet med dem andre landtmätarne få sig tillerkänd den begärda förmånen
att vid 60 års ålder kunna blifva till pension å allmänna indragningsstaten
uppförde, en förmån, hvilken icke allenast, såsom redan
nämndt är, tillkommer öfrige med landtmäteriförrättningar i orterna
sysselsatte personer, utan äfven tillerkänts åtskilliga andra, hvilkas befattningar
ansetts taga krafterna mer än vanligt i anspråk eller på
helsotillståndet utöfva en mera menlig inverkan, såsom gymnastiklärare,
landtbruksingeniörer, provincialläkare.

Bil. No 5 e till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1880.

Beträffande åter den begärda förhöjningen i pensionsbeloppet,
har det väl, efter hvad jag erfarit, blifvit satt i fråga, huruvida kommissionslandtmätare,
da de icke af staten åtnjuta någon aflöning, kunna
anses såsom i dess tjenst i egentlig mening’ anstälde och om således
de böra vara ens till någon pension berättigade. Utom det att representationen
redan beviljat dem en sådan förmån, hvarigenom deras
egenskap af statens tjenare äfven torde få anses erkänd, förekommer
i detta hänseende, att för vinnande af inträde i landtmäterikorpsen
fordras att hafva aflagt en särskildt föreskrifven examen; att det tillkommer
Kongl. Maj:t att utnämna kommissionslandtmätare, och att
befordran dertill icke vinnes med mindre sökanden under en längre
tids tjenstgöring ådagalagt säkra prof på skicklighet, nit och rättskaffenhet.
Under utöfningen af sina åligganden får kommissionslandtmätaren
ock erfara, att han är en statens tjensteman. De förrättningar,
hvartill enskildes förtroende kallar honom, får han icke åtaga sig utan
att förordnas af offentlig myndighet och för sina förrättningar står han
under en kontroll, och har han sig ålagdt en redovisningsskyldighet,
den förra måhända mera sträng och den sednare med större allvar utkräfd,
än för de fleste andra tjensteman eger rum. Väl är det sant,
att han icke fått sig tillagd någon lön af staten, men om han härutinnan
icke är så lyckligt lottad, som t. ex. landtbruksingeniörer och undervisare
i åtskilliga med jordbruket gemenskap egande näringar,
Indika personers verksamhet, i likhet med hans, i främsta rummet tages
i anspråk för den enskilde jordegarens gagn och bästa, men tillika,
likasom också landtmätarens, är för befrämjande af landets modernäring
samt således för vidmakthållande och höjande af landets deraf
ytterst beroende välstånd af oundgängligt behof och omisskännelig vigt,
så är det ändock ej honom tillåtet att sjelf bestämma ersättningen för
det biträde lian lemnar, utan denna ersättning utgår efter derför af
Konungen utfärdad taxa, På landtmätarne hvilar dessutom ett för dem
mycket betungande åliggande, hvarifrån de upprepade gånger förgäfves
sökt befrielse, det åliggande nemligen att till statens arkiv utan ersättning
aflemna renoveradt exemplar af en mängd kartor med tillhörande
beskrifningar öfver skiften och andra förrättningar, som af dem verkställas,
och till följd af föreskriften hvarom det allmänna utan allsköns
uppoffring är i besittning af dylika kartor och handlingar, hvilka, genom
tusentals landtmätares ansträngningar tillkomna och under lång
följd af år samlade, ega, enligt Landtmäteristyrelsens uppskattning, ett
värde, som är att beräkna i millioner kronor och i mångfaldiga hänseenden
tjena till afhjelpande af behof, som eljest måste med betydande

Bil. N:o 5 c Ull Kong!.. Maj:U Nåd''. Trop. N:o /, om Statsverket 1880.

kostnader tillgodoses. Om nu, såsom det blifvit uppgifvet och med
säkerhet kan antagas, en kommissionslandtmätare bör i allmänhet kunna
under sin verksamma tid bereda sig en årlig inkomst af 3,000 kronor,
ett belopp, som, derest det i form af lön utginge, skulle, när pensionsåldern
inträdt och öfriga pensionsvilkor blifvit uppfylda, efter allmänt
gällande grunder medföra rätt till pension af samma belopp eller
åtminstone två tredjedelar deraf, vill det synas mig, som skulle fullgiltigt
skäl saknas att lemna obeaktad den förnyade framställning om
förhöjd pension, som föreligger till behandling, och genom bifall hvartill
desse landtmätare, när tilltagande år och minskad arbetskraft icke
längre medgifva dem att fortsätta sin allmännyttiga verksamhet, ändock
icke skulle beredas så hög pension, som redan är tillerkänd de
med dem närmast jemförlige storskiftes- och afvittringslandtmätare, och
ej heller komma i åtnjutande af större inkomst, än som kan anses
motsvara ungefär hälften af den de under tjenstetiden kunnat påräkna.
Ån mindre kan jag för min del finna skäl att underkänna billigheten
af hvad i detta hänseende blifvit satt i fråga, om, såsom ''det blifvit af
vederbörande embetsmyndiglieter hemstäldt, de högre pensionsrummen
blefve till ett visst antal begränsade.

På grund af det nu anförda får jag i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen bevilja den förändring
uti nu gällande stadganden beträffande andre landtmätares och kommissionslandtmätares
pensionering

att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst trettio och under
sammanräknade tjugufem år varit anstäld vid Gener allandtmäterikontoret
eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare,
vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare
eller andre landtmätare må vid afskedstagande^ om
han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras till pension
å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomma
kommissionslandtmätare, hvilken antingen icke af
Kongl. Maj:t pröfvas hafva, så vidt på honom berott, under
nämnda 25 år varit såsom landtmäteritjensteman verksam, eller
ock fortfar att tjenstgöra såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare
eller såsom sådan fått pension å allmänna indragningsstaten
sig tillagd; samt

att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare,
hvilka med pension afgå, pensionsbeloppet må bestämmas
för fyratioåtta till 1,600 kronor hvarje, och för de öfrige med
000 kronor, dock med rättighet för desse att i den ordning,

6 Bil. N:o 5 c till Kong!. Majds Nåd.. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

do undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras
till erhållande af det högre pensionsbeloppet.

Uti allt hvad föredragande Departements-chefen sålunda yttrat
och tillstyrkt instämde Statsrådets öfrige ledamöter; och behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder dertill lemna bifall
samt förordnade, att utdrag af detta protokoll skulle
meddelas Finans-departementet till iakttagande vid
uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
A. Wennberg.

Bil. No 5 c till Kong!, Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1880.

Utdrag

af Protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den

12 December 1879.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes Ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Tliyselius,

Loven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Herr Departements-chefen föreslog vidare:

12:o.

En af Generaldirektören och Chefen för landtmäteriet, Kommendören
m. in. Ludvig Berckhan Falkman den 12 sistlidne November ingifven
underdånig ansökning, deruti sökanden, jemte anmälan att han
uppnått en ålder af mera än 71 år och vore till helsan försvagad, i
underdånighet anfört, bland annat, att han, som ej ingått på den nya
från och med år 1879 gällande lönestaten för Landtmäteri-Styrelsen,
genom nådiga brefvet. den 13 December 1878 förklarats berättigad att
fortfarande bibehållas vid sina dåvarande aflöningsförmåner och såsom

Bil. N:o 5 c till Kongl. Majds Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverk 1880.

följd deraf ej mindre i lön uppbära 6,000 kronor, än äfven, i likhet
med hvad dittills egt rum, åtnjuta afkomsten i liyror af de honom på
lön anslagna boställsrum och lägenheter i Gienerallandtmäteri-kontorets
hus; att dessa hyror, på sätt genom ett handlingarna bifogadt intyg
styrktes, utgjorde tillsammans 3,800 kronor samt att, med tillämpning
af stadgandet i nådiga brefvet den 16 Mars 1858 angående pensionernas
för civile embets- och tjensteman beräkning i visst fall till 80 procent
af totalsumman utaf aflöningen, deri pension, som vid afskedstagandet
tillkomme honom, skulle utgöra 80 procent af nyssberörda aflöningsförmåner,
tillhopa 9,800 kronor, eller 7,840 kronor; anhållande
sökanden i underdånighet, att, derest denna åsigt af Kongl. Maj:t gillades,
honom måtte i nåder beviljas afsked från hans embete såsom Generaldirektör
och Chef för landtmäteriet med pension å allmänna indragningsstaten
till sistnämnda belopp eller i rundt tal 7,800 kronor; men
att, om Kong], Maj:t funne stadgandet i 1858 års ofvanåberopade nådiga
bref böra så förstås, att, enligt detsamma, sökandens pension icke kunde
bestämmas till mera än 80 procent af hans lön å stat eller till 4,800
kronor, — hvarigenom sökanden vid afskedstagande skulle förlora

5,000 kronor af sina aflöningsförmåner och erhålla lägre pension än
såväl andra Generaldirektörer som blifvande efterträdare i tjensten, —
Kongl. Maj:t täcktes, med afseende härå och då vid 1877 års riksdagen
annan Generaldirektör medgifvits rätt till pension vid 65 års ålder
till belopp af 7,200 kronor, motsvarande 80 procent af då innehafvande lön,
i nåder föreslå Riksdagen att bevilja sökanden pension å allmänna indragningsstaten
till belopp, som ungefär motsvarade 80 procent af totalsumman
utaf sökandens ofvan uppgifna aflöningsförmåner, att utgå från
och med månaden näst efter den, i hvilken afsked blefve sökanden
beviljadt.

Af den vid ansökningen fogade tjensteförteckningen och öfriga
handlingar inhemtades, bland annat, att sökanden, hvilken vore född
den 22 Maj 1808, antagits till landtmäterielev den 9 Juli 1827, konstituerats
till landtmäteriauskultant den 18 Maj 1829 och till vice Ivommissionslandtmätare
i Malmöhus län den 28 Januari 1833 samt i nåder
utnämnts den 22 Juli 1835 till Kommissionslandtmätare, den 27 April
1840 till Förste Landtmätare i Malmöhus län och den 12 Juni 1849
till Öfverdirektör vid Landtmäteriet, hvilket embete sökanden ännu utöfvade,
alltsedan den 6 Augusti 1864 under titel af Generaldirektör;
samt att sökanden, enligt den 17 sistlidne Oktober afgifvet läkarebetyg,
sedan flere år tillbaka lede af lungemphysem och deraf framkallad
chronisk bronchit samt af en svårare biåskatarr.

Bil. No 5 c till Kong! Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

Uti häröfver infordradt, den 4 innevarande månad afgifvet underdånigt
utlåtande hade Statskontoret anfört, att enligt de äldre pensionsförfattningarne,
som i förevarande fråga egde tillämpning, civile embetsoch
tjenstemän vore vid uppnådd ålder af 70 år och efter minst 30
års oafbruten tjenstetid, äfven om de icke, såsom här vore fallet, företett
läkareattest om försvagadt helsotillstånd, berättigade till pension
å allmänna indragningsstaten vid af skedstagandet; att i afseende å beloppet
af sådan pension vid 1856—1858 årens Riksdag, enligt det af
sökanden åberopade nådiga brefvet till Statskontoret af den 16 Mars
1858, blifvit stadgadt, bland annat, att för embets- och tjenstemän,
hvilka åtnjöte mera än 3,000 kronor i årlig lön, deri äfven inberäknad
då beviljad löneförhöjning, pensionen skulle utgå med 80 procent af
totalsumman deraf; samt att de aflöningsförmåner sökanden, i egenskap
af Chef för landtmäteriet, genom nådiga brefvet den 13 December 1878,
berättigats att fortfarande uppbära, utgjordes af:

lön efter gammal stat................................................. kr. 6,000: —

ersättning af statsverket för afträdda boställsrum,
enligt nådiga brefven den 24 Mars 1865 och

den 31 Oktober 1873......................................... » 2,750: —

hyror för en del andra åt enskilde förhyrda bo ställslägenheter,

enligt hyreskontrakt........... )) 1,050: — q^qq._

Och, enär enligt här förut åberopade stadgande!! pension icke
finge åtnjutas å boställsförmån eller ersättning för sådan, vore alltså
sökanden endast berättigad till en pension af 4,800 kronor, motsvarande
80 procent af hans ordinarie lön. I förevarande fall, der boställsförmånen
uppginge till ett så betydligt värde samt utan tvifvel verkat
derhän, att lönen blifvit bestämd till ett jemförelsevis ringa belopp,
betydligt understigande den för sökandens vederlikar enligt förut gällande
stater utgående aflöning, som i allmänhet uppgått till 8,000 kr.,
syntes billigheten dock kräfva, att vid pensionens bestämmande afseende
fästades å detta förhållande; och då härtill komme, att sökanden
under en tid af mera än 50 år tjenat staten och derunder på ett synnerligen
träget, förtjenstfullt och för det allmänna gagnande sätt varit
verksam samt i ej mindre än 30 år af denna tid, eller alltsedan den
12 Juni 1849, varit Chef för landtmäteriet i riket, ansåge Statskontoret
sig kunna i underdånighet hemställa om aflåtande till nästsammanträdande
Riksdag af nådig proposition om beviljande åt sökanden af en
mot 80 procent af ofvannämnda aflöningsbelopp, 8,000 kronor, svarande
pension af 6,400 kronor årligen, att från allmänna indragningsstaten
Bil. till Riksd. Prot. 1880. 1 Sarnl, 1 Afä. '' 2

10 Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

utgå från och med månaden näst efter den, uti hvilken afsked blefve
honom i nåder meddeladt.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende å ej
mindre det outtröttliga nit och den framstående skicklighet, som Generaldirektören
Falkman ådagalagt under den tid af mera än 50 år han varit
i statens tjenst, och särskildt under den ovanligt långa tid af mera än
30 år, hvarunder han varit chef för landtmäteriet, än äfven hans gagnande
verksamhet i öfrigt, tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Magt, i
enlighet med hvad Statskontoret hemstält, måtte i nåder föreslå Riksdagen
medgifva, att Generaldirektören Falkman, hvilken jemlikt gällande
föreskrifter i ämnet vore berättigad till en årlig pension till belopp
af 4,800 kronor, finge från och med månaden näst efter den, då han
med pension å allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen
såsom Generaldirektör och Chef för landtmäteriet, under sin
återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
fyllnadspension af 1,600 kronor, så att hans hela årliga pension komme
att uppgå till 6,400 kronor.

Hvad Statsrådet sålunda hemstält behagade Hans Magt
Konungen i nåder bifalla samt förordnade, att utdrag af detta
protokoll skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande
vid uppgörande af förslaget till reglering af utgifterna under
riksstatens nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
Otto Sjögreen.

Bil. No 5 o till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1880.

Utdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott den 31 December 1870.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för Utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Utter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, Herr Statsrådet Thyselius föredrog vidare i
underdånighet:

51:o

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kronobergs län underdåniga
memorial den 3 nästlidne November, hvarmed Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
öfverlemnat en af häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge
härads fögderi af nämnda län Carl Gustaf Ericsson till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ingifven, af prest- och läkarebetyg jemte
tjensteförteckning åtföljd ansökning derom, att honom, som nu mera
vore oförmögen att sköta sin innehafvande häradsskrifvaretjenst, måtte
beredas den förmån att vid afskedstagande^ ehuru stadgade vilkor i
afseende å ålder och tjenstetid ej ännu vore uppfylda, undfå pension
å allmänna indragningsstaten till så stort belopp, som utgjorde skilnaden
emellan den pension från Civilstatens pensionsinrättning, hvartill

Bil. No 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1880.

lian redan vore berättigad, och det pensionsbelopp å allmänna indragningsstaten,
som vid blifvande lönereglering för häradsskrifvare kunde
varda bestämdt; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med vitsordande
att sökanden städse med utmärkt nit, skicklighet och redbarhet
utöfvat sin ansträngande tjenstebefattning intill den 15 Januari
1875, från hvilken tid tjensten i anseende till sökandens brutna helsa
måst i sin helhet af vikarie uppehållas, hemstält att, med afseende å
det företedda läkarebetygets innehåll och enär häradsskrifvares löneförmåner
icke vore tillräckliga att under de flera år, som ännu återstode,
innan sökanden författningsenligt blefve berättigad till pension
å allmänna indragningsstaten, bereda underhåll för ordinarie tjensteinnehafvaren
och hans vikarie, samt detta förhållande, då det för längre
tid blefve rådande, otvifvelaktigt hade menlig inverkan på tjenstens
skötande, Kongl. Maj: t måtte till Riksdagen göra nådig framställning
derom, att sökanden berättigades att, då han med pension ur Civilstatens
pensionskassa från tjensten aflinge, för sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till belopp, motsvarande
skilnaden emellan pensionen ur nämnda kassa och den pension,
som å allmänna indragningsstaten kunde häradsskrifvare tillkomma.

Af handlingarna i målet inhemtades, att sökanden, som vore född
den 15 Juni 1818 och således uppnått en ålder af mer än 6H år,
kunde anses hafva vunnit inträde i statens tjenst den 1 Maj 1846,
sedan han efter aflagd examen till rikets kammar och räkenskapsverk
förut under nära 4 år varik anstäld såsom enskildt biträde å häradsskrifvarekontor;
samt att han, efter att hafva innehaft förordnanden
att sköta kronofogde- och häradsskrifvaretjenster, blifvit den 20 September
1853 till sin nu innehafvande häradsskrifvarebefattning utnämnd,
och hade sökanden alltså tillbragt nära 34 år i statens tjenst, deraf
mer än 26 år såsom ordinarie innehafvare af häradsskrifvarebefattning.

Uti infordradt, den 10 sistlidne November afgifvet underdånigt
utlåtande hade Statskontoret anfört, att Ericsson visserligen hvarken i
afseende å ålder eller tjenstetid ännu uppfylt de genom nådiga brefvet
den 12 November 1823 stadgade vilkor för civile embets- och tjenstemäns
berättigande till pension å allmänna indragningsstaten; men att,
då vid flera tillfällen tjenstemän äfven derförinnan blifvit, enligt Kongl.
Maj:ts och Riksdagens beslut, hugnade med pension å nämnda stat,
när de af obotlig sjukdom varit urståndsatte att vidare tjenstgöra, samt
i förevarande fall clet handlingarna bilagda läkarebetyget innehölle, att
Ericsson sedan flera år lidit af kronisk mag- och tarmkatarr samt
kronisk rheumatism och att i anseende till hans framskridna ålder

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

ingen förhoppning funnes, att han skulle blifva så mycket till helsan
återstäld, att han någonsin skulle kunna sköta sina tjensteåligganden,
Statskontoret ansåge sig, på grund häraf och jemväl med hänsyn så
väl till det hedrande vitsord, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande lemnat
rörande Ericssons tjenstgöring, som till de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anförda olägenheter af häradsskrifvaretjenstens uppehållande
medelst fortsatt vikariat, böra, lika med Kongl• Maj:ts Befallningshafvande,
hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition derom, att Ericsson måtte förklaras berättigad att
från och med månaden näst efter den, då han med pension från Civilstatens
pensionsinrättning från tjensten afginge, å allmänna indragningsstaten
för sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension till det
belopp, som utgjorde skilnaden emellan 1,200 kronor, som han, enligt
det för nämnda pensionsinrättning under den 30 November 1877 senast
utfärdade nådiga reglemente, vore berättigad att såsom pension i 4:de
klassen erhålla så snart han från häradsskrifvaretjensten undfinge afsked,
och det högre belopp, som häradsskrifvare i allmänhet måtte
såsom pension å allmänna indragningsstaten tillkomma.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, ■ tillstyrkte Statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att häradsskrifvaren
Ericsson finge från och med månaden näst efter den, hvari han
med pension ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afginge,
under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
understöd, till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension
och den för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension.

Hans Majt Konungen behagade i nåder lemna bifall härtill
samt befalde, att utdrag af detta protokoll skulle meddelas
Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande af förslaget
till reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel.

Härefter anmälde Departementschefen, Herr Statsrådet Thyselius:

56:o

Eu af aflidne Geologen vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf
David Wilhelm Hummels enka, Wilhelmina Hummel, född Cordts,
gjord underdånig ansökning, att sedan bemälde Hummel, — hvilken
vant född den 16 November 1838 och i Juni månad år 1861 anstäldes

Bil. N:o 5 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1880.

såsom biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning samt
den 3 December 1870 af Chefen för Civildepartementet förordnades
att vara geolog vid samma undersökning, hvilken befattning Hummel
utan afbrott bestridt intill slutet af år 1876, då han på grund af sinnessjukdom
i nåder erhöll tjenstledighet, — den 25 Maj 1879 aflidit
på Wadstena hospital, efterlemnande, förutom enka, tvenne minderåriga
söner, den ene född 1873 och den andre 1876, Kongl. Maj:t måtte,
enär behållningen i Hummels efterlemnade bo uppginge till endast
729 kronor 3 öre, samt i följd af beskaffenheten af den befattning,
Hummel i lifstiden innehaft, han ej heller varit delegare i någon allmän
enke- och pupillkasseinrättning, till näst sammanträdande Riksdag
aflåta nådig proposition om pension till sökanden och hennes tvenne
minderårige söner, att utgå med 600 kr. årligen, motsvarande 15 procent
af den lön, Hummel under sina senaste tjensteår såsom geolog uppburit.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning, som med underdånig
skrifvelse den 30 September 1879 öfverlemnat ifrågavarande ansökning,
hade dervid rörande Hummels verksamhet såsom geolog vitsordat,
att han med ett berömvärd! nit städse deltagit icke blott i den
allmänna geologiska undersökningen, utan ock i fullgörandet af åtskilliga
mera speciela magtpåliggande arbeten; att han ensam utarbetat
och utgifvit de geologiska kartbladen Skattmansö, Eriksberg, Linde,
Trosa och Båstad med tillhörande beskrifningar samt, biträdd af extra
geologer, bladen Huseby, Ljungby och Vexiö, till hvilka blad lian författat
beskrifningar; att han dessutom medverkat vid undersökningen
af bladet Baldersnäs och rekognoscera! de ännu ej publicerade bladen
Vidtsköfie, Simrishamn och Sandhammaren samt en del af bladet Trolleholm;
samt att följande vetenskapliga afhandlingar blifvit af honom
utgifna: »Öfversigt af de geologiska förhållandena vid Hallandsås»;
»Om rullsten sbildningen»; »Om Sveriges lagrade urberg, jemförda med
sydvestra Europas», varande sistnämnda afhandling frukten af en vetenskaplig
resa, hvilken Hummel med understöd af statsmedel år 1873
företagit. Vidare hade Hummel år 1875 erhållit uppdrag att såsom
geolog deltaga i en af Kongl. Maj:t påbjuden undersökning af malmfyndigheter
i Gellivare och Jukkasjärvi socknar i Norrbottens län samt
deröfver afgifvit berättelse, äfvensom från Juni månad 1874, så länge
helsan det medgifvit, på ett förtjenstfullt sätt fullgjort erhållet uppdrag
att biträda Chefen för Sveriges geologiska undersökning, samt, på
grund af nådigt förordnande, förestått chefsbefattningen vid nämnda
undersökning under den tid af år 1876, då chefen i offentligt uppdrag
vistades i Norra Amerika.

Till. N:o 5 c till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1880.

På grund häraf hade Chefen för Sveriges geologiska undersökning,
under anförande att det ingalunda vore osannolikt, att Hummels
sjukdom framkallats genom öfveransträngning i tjensteutöfning, samt
med afseende derå att behållningen i hans efterlemnade bo föga öfverstege
700 kronor, till enkan Hummels ifrågavarande ansökning tillstyrkt
nådigt bifall.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande den 10 November 1879
hade Statskontoret anfört, att då behållningen enligt bouppteckningsinstrumentet
endast uppginge till det obetydliga belopp, sökanden
uppgifvit, eller 729 kronor 3 öre, och någon pensionsrätt från allmän
enke- och pupillkassa icke tillkomme sökanden eller hennes barn, sökanden
tvifvelsutan vore i stort behof af något understöd för sina
barns uppfostran; och hade Statskontoret, med hänsyn dels till Hummels
synnerligen väl vitsordade, förtjenstfulla verksamhet i det allmännas
tjenst, dels särskild! derå att Hummel, ehuru i statens tjenst anstäld,
icke egt delaktighet i någon allmän enke- och pupillkassa, i underdånighet
hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t till nästsammanträdande Riksdag
aflåta nådig proposition om beviljande åt Geologen Hummels enka
af en årlig pension från allmänna Indragningsstaten af 400 kronor, att
utgå från och med Juni månad 1879 och så länge hon i enkestånd
förblefve.

Med hänsyn till hvad sålunda anfördt blifvit, tillstyrkte Statsrådet
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes, i betraktande af Geologen
Hummels väl vitsordade och gagnande verksamhet i det allmännas
tjenst äfvensom öfriga härvid förekomna ömmande omständigheter,
föreslå Riksdagen att bevilja förbemälda enka en årlig pension af 400
kronor, att från allmänna Indragningsstaten utgå från och med Juni
månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken Geologen Hummel
aHidit, och så länge hon enka förblifver.

Hans Maj:t Konungen behagade i nåder bifalla denna
hemställan samt förordnade, att utdrag af detta protokoll
skulle meddelas Finansdepartementet till iakttagande vid uppgörande
af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel.

Ex protocollo
A. Wennberg.

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1880. I

Utdrag af ''protokollet öfver landiför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 12 december 1879.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvård,
von Steyern,

Malmström.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Rosensvärd anförde
i underdånighet:

l:o.

“Med anledning af Riksdagens i 3:dje punkten af dess underdåniga
skrifvelse den 13 sistlidne inaj, angående utgifterna under 4:de hufvudtiteln,
gjorda hemställan, det täcktes Eders Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida
ej indelta arméns och Yermlands fältjägarecorps’ vapenöfningar under
innevarande eller nästkommande år, eller till någon del under hvardera af
dessa år, skulle utan väsentlig olägenhet kunna i den mån inskränkas, att
Bill. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880.

någon betydligare besparing i det för nämnda ändamål anvisade ordinarie
anslag kunde vara att emotse och hvilken kunde komma statsverket till
godo, behagade Eders Kong]. Maj:t den 23 i förenämnde månad anbefalla
arméförvaltningen att, före den 15 derpåföljande november, till chefen för
landtförsvarsdepartementet inkomma med så noggranna uppgifter som då
kunde åstadkommas å kostnaden för årets vapenöfningar vid indelta armén
och Yermlands fältjägarecorps.

Sedan arméförvaltningen, till fullgörande af denna nådiga befallning,
aflemnat ett sammandrag af provianteringsdirektionernas approximativa beräkningar
öfver stammens marsch- och möteskostnader innevarande år och
derjemte, under den 5:te dennes, eu uppgift å öfrig? af vapenöfningsanslaget
intill föregående dag bestridda utgifter, samt generalintendenten uppgjort beräkningar
öfver kostnaden för de vanliga mötena under nästkommande år,
anser jag tiden vara inne att inför Eders Kong]. Maj:t ånyo anmäla Riksdagens
ofvanberörda hemställan.

I anseende till den ovanligt tryckta finansiela ställningen under senare
delen af förra året och början af det innevarande har Eders Kongl. Maj:t
redan så ordnat 1879 års vapenöfningar för indelta armén och Yermlands
fältjägarecorps, att det å extra stat uppförda anslaget
för dessa öfningar ............................................................... kronor 388,000: —-

icke behöft tagas i anspråk.

Till följd af de något lägre rations- och portionspris,
som i år kunnat betingas; inställelsen af regementsmötet
vid lifrfegementets husarcorps i anseende till sjuklighet
bland hästarne; minskning i styrkan af infanteriets
underbefälsskola, föranledd af volontärskolans öppnande,
samt andra anordningar, uppkommer på årets
ordinäre vapenöfningsanslag en behållning, som väl
ännu icke kan till siffran bestämmas, men som dock
redan nu lemnar visshet om, att för de återstående
liqvider, som böra af detta anslag bestridas, kan undvaras
en summa af..............................................................

om härtill lägges den behållning, som enligt nu afslutade
räkenskaper visar sig hafva uppstått på sammanräknade
beloppet af förlidet års ordinarie och extra
anslag och som redan den 17 sistlidne oktober blifvit
till statsverket kontant öfverlemnad eller........................

88,253: 94;

23,746: oe,

blifver kronor 500,000: -

beloppet af redan besparade vapenöfningsmedel, som kunna till fyllande af
andra statsändamål användas.

Bil. n:o 6 a) till Kongl. Maj ds nåd. prop. 1, om statsverket 1880.

Genom generalorder (lön 28 förlidne månad har Eders Kong]. Maj:t
för nästkommande år anbefalt vanliga befäls-, skjut- och rekrytmöten samt
exercissqvadroner och förberedande underbefälsskolor, men regementsmöte
endast för lifregementets husarcorps, som i år icke varit till sådant möte
sammandragen. Frågan om öfrige regementsmöten har jag icke ansett mig
böra till Eders Kongl. Maj:ts slutliga afgörande anmäla utan i sammanhang
med den redogörelse för vapenöfningsanslagets tillgångar för innevarande
och nästkommande år, jag först nu blifvit i tillfälle att lemna, enär, om
statsverkets finansiela ställning nödvändiggör ytterligare uppoffringar på detta
anslag, regementsmötena, visserligen icke utan stora olägenheter, men dock
med mindre våda för arméns tjenstbarhet, än öfriga möten och öfningar,
kunna för en gång inställas. Den besparing, som derigenom skulle uppkomma,
är beräknad till 499,428 kronor, eller i rundt tal till kronor 500,000.
Återstoden af 1880 års vapenöfningsanslag, eller 882,300 kronor, bereder,
enligt uppgjorda beräkningar, möjlighet att bestrida kostnaderna för öfriga
vapenöfningar och de andra utgifter, som böra drabba detta anslag.11

Chefen för finansdepartementet statsrådet Forssell yttrade: “I afseende
å statsverkets finansiela ställning är jag för närvarande endast i tillfälle meddela,
att, efter hvad af tillgängliga uppgifter vill synas, statsinkomsterna för
är 1879 icke torde betäcka den brist, som uppstått å statsregleringen för år
1878, och att sålunda statsverkets ställning antagligen kommer att påkalla
förnyad framställning om ökning af skattebidragen, der icke till fyllande af
redan befintlig eller uppkommande brist kan vidtagas inskränkning i statsverkets
utgifter; och får jag med hänsyn härtill hemställa, icke blott att de
besparingar, som redan uppkommit eller kunna med säkerhet beräknas uppstå
å reservationsanslaget till arméns vapenöfningar för åren 1879 och 1880,
måtte få till statsverkets fond för reserverade medel öfverföras, utan äfven
att, vid uppgörande af statsregleringen för år 1881, vederbörande departementschefer
ville tillse, att såvidt möjligt anslagsfordringarne må beräknas
till det belopp, som i 1880 års stat är anvisadt.“

Härefter anförde chefen för landtförsvarsdepartementet vidare: “Under
de förhållanden, chefen för finansdepartementet upplyser vara för handen,
anser jag mig böra underdånigst tillstyrka, att icke allenast ofvan anmälde
redan befintlige besparingar å anslagen till indelta arméns och Yermlands
fältjägarecorps’ vapenöfningar, uppgående till 500,000 kronor, utan ock af
nästkommande års anslag till samma ändamål ytterligare 500,000 kronor,
eller tillsammans 1,000,000 kronor, deri dock inberäknadt det belopp af
23,746 kronor 06 öre, som, enligt hvad förut anförts, redan blifvit till
statskontoret aflemnadt, må öfverföras till statsverkets fond för reserverade
medel.“

Bil. n-.o 6 a) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Hans Maj:t Konungen behagade, på statsrådets tillstyrkan,
bifalla hvad chefen för landtförsvarsdepartementet
sålunda tillstyrkt, hvarjemte Hans Maj:t anbefalde samtlige
departementschefer att vid statsregleringens uppgörande
taga hänsyn till hvad chefen för finansdepartementet i
detta afseende anfört; hvarom utdrag af protokollet skulle
samtliga statsdepartementen meddelas.

Ex protocollo:

O. E. Pauli.

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 31
december 1879.

N ärvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Boven,

Friherre von Otter,

Forssell,

Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

16:o.

Departementschefen, statsrådet Forssell anförde härefter:

”1 sin den 11 innevarande månad afgifna berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning erinrar statskontoret: att vid den förändrade uppställning
af riksstaten för år 1871, som blef en följd af den år 1869 beslutade
rånte- och tiondeomsättningen, de andelar af ränta och tionde, hvilka
fortfarande måste såsom indelte och anordnade bibehållas, biefvo uti riksstaten
sammanförda med de vid omsättningen anvisade ersättningar för till statsverket
indragen ränta och tionde, på det sätt, att under hvarje anslagstitel
uppfördes två särskilda förslagsanslag, det ena för indelt ränta och ersättning
för till statsverket indragna räntor, det andra för indelt tiondespanmål
och ersättning för till statsverket indragna tiondeanslag; att denna anordning,
ehuru blott provisorisk och föranledd af omöjligheten att vid detta till -

6 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

fälle och före rånte- och tiondeomsättningens genomförande uppgifva det på
densamma beroende värdet särskilt af do sedermera bibehållna indelningarne,
likväl sedermera förblifvit oförändrad; samt att beloppen af de under nämda
rubriker förslagsvis beräknade anslagen, som, hvad ersättningarne beträffade,
vore beroende af markegången för året, jemväl i allmänhet blifvit bibehållna,
sådana de uti 1871 års riksstat upptogos, ehuru i fråga varande utgiftsanslag
sedermera på det hela taget utfallit med icke obetydligt ökade brister,
som än mera stegrats till följd af det vid 1876 års riksdag fattade beslutet
om forsellönsersättningens utgående af spanmålsersättningsanslagen; och har
statskontoret ansett sig nu böra göra framställning om sådan förändring af
riksstatsberäkningarna, att ej mindre indelningarne, i den mån de ännu äro
innehafvarne såsom skattefrihet förbehållna, varda särskilt för sig angifna,
än ock ersättningsanslagen för de indragna eller eljest upphörda indelningarna
varda upptagna till belopp, som mera öfverensstämma med de senast
afslutade räkenskaperna och närmare motsvara det på markegång beroende
behofvet.

Beträffande härvid riksstatens form har statskontoret, som ansett de
utgifter, till hvilka före rånte- och tiondeomsättningen viss indelning varit
anslagen, fortfarande som hittills böra i riksstat och räkenskaper särskild t
upptagas utan sammanblandning med öfriga utgifter, men att den åtskilnad,
som hittills varit gjord mellan å ena sidan indelningar af och ersättningar
för ränta och å andra sidan indelningar af och ersättningar för tionde, numera,
sedan båda skatterna blifvit i bestämd penningeafgift omsatte, icke vore
behöflig, tillika anfört, att med anslagen till ersättning för indragno indelningar
af ränta och tionde vore fullt jämförliga åtskilliga andra i riksstaten
förekommande utgiftsanslag, hvilka nu dels ingå bland anvisningarna i penningar
och dels hufvudsakligen bestå af de uti särskild kolumn förda anslagen
af oindelt spanmål, hvarför dessa, särskildt angifna, anslag borde uti
nämda ersättningsanslagskolumn införas, och har på grund häraf statskontoret
föreslagit sådan förändrad uppställning af berörda stat, att densamma
komme att innehålla en kolumn för ''»anvisning i kontant», eu dubbelkolumn
för ))indelning och. dermed jemförlig anvisning, pa förslag)), hvilken sönderfaller
i en kolumn för yfnheter och kyrkotionde» samt en annan för »ersättningar.
», och slutligen en kolumn för ''vsunvmam af de anförda kolumnerna.

I samband med denna förändrade uppställning af i fråga varande anslag
har statskontoret ifrågasatt dels öfverflyttande af åtskilliga anslagsposter
från ett anslag till ett annat, som de efter sin art ansetts rätteligen böra
tillhöra, dels uteslutande ur riksstaten af belopp, som i sjelfva verket ej
hafva anslags natur, dels upptagande i riksstaten under vederbörande anslagstitel
af belopp, hvilka hittills i räkenskaperna afförts som afdrag å inkomster.
“

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1880.

Efter att hafva redogjort för de af statskontoret sålunda väckta förslagen,
yttrade departementschefen vidare:

»Hvad statskontoret sålunda anfört synes mig så väl med hänsyn till
reda och ordning i statsräkenskaperna som för vinnande af önskvärd öfverensstämmelse
mellan riksstatens beräkningar och de verkliga statsutgifterna
förtjena all uppmärksamhet. Endast i en punkt har jag en anmärkning att
framställa, nemligen i afseende å det under sjette hufvudtiteln uppförda anslaget
till hä staf v sins förbättrande. Angående ett under detta anslag nu uppfördt
belopp oindelt spanmål af 3:50,7 kubikfot, med förslagsvärde af 793 kronor
G8 öre, har statskontoret upplyst, att detta spanmålsanslag eger sin grund
i kontrakt, som blifvit afsiutade med en del rusthållsnummer i Skaraborgs
och Elfsborgs län om skyldighet för dem att i stället för hästvakansspanmåls
erläggande hålla hingst; och har statskontoret tillika, med förmälan att, på
grund af särskilda kong!, bref, för enahanda ändamål inom Östergötlands län
utginge 94,5 kubikfot hästvakansspanmål, motsvarande afgiften för två. rusthållsnummer,
utan att något anslag härtill blifvit å riksstaten uppfördt, hemstält,
att då berörde 94,/> kubikfot hästvakansspanmål böra i riksstaten upptagas,
men i fråga varande spanmålsanslag ej lämpligen kunna med ersättningsanslagen
för indragna indelningar sammanföras, spanmålsanslaget må
från riksstaten uteslutas och, till betäckande af förenämda utaf hästvakansspanmål
bestridda utgifter, ett kontant anslag till bestämdt belopp, beräknadt
till 1,100 kronor, ställas till stuteriöfverstyrelsens disposition, med föreskrift
för styrelsen att enligt liqvid, som på grund af rikshufvudboken för hvarje
år i statskontoret upprättas, godtgöra de utgifter för hingsthållning, som jemlik!
länsräkenskaperna blifvit af hästvakansspanmålen bestridda.

Då i fråga varande anvisning af hästvakansspanmål, hvarom enligt
nådiga brefvet af den 7 december 1877 nya kontrakt på 10 år skolat afslutas,
till formen är fullt jemförlig med annan under indelningar hänförd
frihet från skatt, i hvars ställe något besvär utgöres; då utgiftens hänförande
under “anvisning i kontant''4 så mycket mindre synes lämplig, som
densamma skall bestridas just å den tid och på det sätt som, enligt hvad
statskontoret sjelft angifvit, är det egentligen utmärkande för anslagen på
“indelning eller dermed jemförlig anvisning44, eller vid uppbördsstämmorna
för ränta och tionde, och då för öfrigt eu anvisning af bestämdt anslag för
eu utgift, som på grund åt kontraktens fortfarande lydelse måste vexla med
hästvakansspanmålens markegångspris, ej är ändamålsenlig, så tillåter jag mig
i afseende å denna utgiftspost hemställa, att densamma må upptagas med
det af statskontoret föreslagna belopp 1,100 kronor under rubriken “friheter".

Under förutsättning af bifall härtill och godkännande af statskontorets
förslag, att under sistnämnda rubrik uppföra räntorna å en del hemman under

8 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Ottenby stuteri med 1,200 kronor, skulle å detta anslag rubriken “friheter“
komma att upptaga ett sammanlagdt belopp af 2,300 kronor.

Vid utarbetandet af de beräkningar, som erfordrats för den nu i fråga
satta förändringen i riksstatens uppställning, har statskontoret låtit sig angeläget
vara att öfverallt, der anslagsbeloppen äro på förslag beräknade, utföra
dem i jemnt krontal, och hafva derigenom flera af de nu å öretal slutande
anslagsbeloppen blifvit lämpligen utjemnade. Ännu återstå dock åtskilliga
anslag med bestämd siffra slutande på öretal. Det må visserligen anses för
eu jemförelsevis obetydlig fördel att ernå utslutning i krontal för riksstatens
samtlige anslag, men då en dylik anordning dock underlättar den afrundning
af slutsiffrorna, som för en budget torde få anses önskvärd, och då ett
medgifvande, att hvarje bestämdt anslag, som slutar å öre, får afundas till
närmast högre krontal, icke medför annat, än att den öfverföring till vederbörande
hufvudtitels besparingsfond, till fonden för reserverade medel eller
till anslagets reservationer, som dock nästan alltid i räkenskapen uppkommer,
varder med några få öre förökad, synes det mig som om tillfället af nu i
fråga satta allmännare förändring i anslagen borde begagnas till genomförande
af nämda anordning, hvarför jag hemställer att, i samband med den
nu af statskontoret ifrågasatta beräkningen af vissa anslag, Eders Kongl.
Maj:t ville föreslå, att, der anslag i riksstaten slutar å öretal, detsamma må
till närmast högre krontal utjemnas.

I öfverensstämmelse härmed och efter gemensam beredning med veder -börande departementschefer får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t ville besluta, att, oafsedt de ökningar eller minskningar af
anslagsbeloppen, som på föredragning af vederbörande departementschefer
kunna ifrågakomma, följande förändringar i afseende å utförandet och beräknandet
af nedan nämnda anslag skola iakttagas vid affattande af den
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, som kommer att till
Riksdagen aflåtas, nemligen:

Andra lmfvudtiteln:

att anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat beräknas
sålunda:

anvisning i kontant..................................................... kronor 572,826: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................ „ 255: —,

ersättningar.......................................................... „ 29: —,

summa kronor 573,110: —;

Bil. n:o G 1) till Kong1. Maj:ts nåd. prov. n:o 1, om statsverket 1880.

att anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat beräknas
sålunda:

anvisning i kontant...................................................... kronor 510,020: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................. „ 400: —,

ersättningar......................................................... „ i;

summa kronor 510,421

samt att anslaget till hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder
lydande justitiestat afjemnas till krontal och beräknas sålunda:

anvisning i kontant ................................................... kronor 208,713: —.

Fjerde lmfvndtiteln:

att anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena, under förutsättning
att den enligt kong], brefvet ''den 28''april 1863 häraf utgående
ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjlirum
i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads län med sammanlagdt
240 kronor i penningar och 1,207,3 kubikfot oindelt spannmål varder
å allmänna indragningsstaten Överflyttad, beräknas sålunda:

anvisning i kontant................................................ kronor 7,100: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning-, på

friheter.........

ersättningar

901,750

693,400

summa kronor 1,602,250

att anslaget till lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas
exercis såsym förslagsanslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant ................................................

att följande anslag i jemnadt krontal utföras sålunda:

till krigsskolan...................... anvisning i kontant:

„ garnisonssjukhuseniStock -

kronor 64,000: —;
79,889: —,

cronor

bolin och å Karlsborg, reservationsanslag,
............

husarregementet Konung

Karl XV ......................

Svea lifgarde.....................

andra lifgardet ...............

Vermlands fältjägarecorps

V
11

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd.

81,487: —,

188,615: —,
162,629: —,
161,594: —,
135,685: —,

10 Bil. n:o r> b) till Kong!,. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till Svea, Göta och Vendes artilleriregementen,
reservationsanslag,
........................anvisning i kontant: kronor 1,091,966: ,

,, värfvade garnisonstruppernas
rekrytering och aflöning,
reservationsanslag,...
„ remontering och skoning m.
m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets och fortifika tionstruppernas

hästar......

„ lifbeväringsregementet ......

„ Gotlands nationalbeväring...
„ försvarsverket till lands i allmänhet
eller arméförvaltningens
departement, reservationsanslag,
...............

„ lif- och släpmunderingar vid
rotehållsregementena och
Yertnlands fältjägarecorps
„ ved och ljus vid fästnings- och
garnisonsorter....................

859,212: —,

7>	7?	140,592: -,
V	?7	11,432: —,
77	n	200,262: -,
77	7»	2,109,091: —,
77	7?	304,063: —,
77	?7	46,392: —.

Femte Imfvutltiteln:

att med sammanförande af de bägge anslagen båtsmansindelnmgen och tillskott
i de till båtsmansindelnmgen i Blekinge län anslagna räntor
beräknas för båtsmansindelnmgen:
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ................................................................. kronor 77,300: ,

ersättningar ...........................................................„ 24,600: ,

summa kronor 101,900: —;

att anslaget till lots- och fyrinrättningen med lifräddmhgsanstalterna be räknas

sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag,...... kronor 1,000,000: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter ............................................ 405: —

ersättningar .................................. »_4: —

summa kronor 1,000,409: —

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1880. 11

S.j ette Imfvudtiteln:

att anslaget till landsstaterna i länen, med ^beräkning åt de nu särskilt
uppförda penningeanslagen till ersättande af arrendet för lägenheten
Hushagen, jemte forsellön och till bestridand,e af lösen för atskillige i,
den, landshöfding en i Vesternorrlands län anvisade lön ingående räntepersedlar,
beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf 95,000 kronor

reservationsanslag)................................... kronor 2,180,354: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter............................................ v 8,500: •—,

ersättningar ................................ „_150,900: —,

summa kronor 2,339,754: —;

att anslaget gästgifvares friheter, med ^beräkning af ersättning för en
under räntan af hemmanet 1 mantal skatte n:o 1 Herting, Lars Nils
gården i Skrea socken af Hallands län inbegripen, numera afskrifven
qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet i Falkenberg, beräknas
sålunda:

anvisning i kontant ............................................ kronor	1,040: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:
friheter ................................................... „	ö,0ö5: —,
ersättningar ..........................................	11,900: —,
summa kronor	19,575: —;

att anslaget färjor och färjekarlar beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................................................... kronor 150: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ..................................................................... „ 25: —

ersättningar....................................................... „ 210: ■—

summa kronor 385: —

att anslaget till hästafvelns förbättrande, med iakttagande deraf att, jemte
den hittills i staten för hingsthållning anslagna hästvakansspanmål, under
rubriken friheter uppföres ej mindre räntor å en del under Ottenby
stuteri disponerade hemman, än äfven den till hingsthållning i Östergötlands
län anslagna hästvakansspanmål, beräknas sålunda:

12 Bil. n:o 6 b) till Kong!,. Maj:ts nåd. »rop. n:o 1. om statsverket 1880.

anvisning i kontant (deraf särskild! reservationsanslag 35,000 kronor

till prisbelöningar för hästar) ................. kronor 93,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter ................................................ „ 2,300: —,

summa kronor 95,850: —;

att anslaget befrämjande i allmänhet af bergsbruket, med öfverflyttande till
anslaget för Sala bergslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor 98 öre,
som inom Kopparbergs län åtnjutes för underhåll af konststaten och
hytteverken vid Sala silfververk, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................. kronor 8,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

ersättningar ............................................ „ 15: —,

summa kronor 8,715: —;

att anslaget till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors indragning
eller förvandling, ofvannämnda indelta räntebelopp 61 kronor 98 öre
inbegripet, under den kortare benämningen: Sala bergslag, beräknas
sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.............................................................. kronor 62: —,

ersättningar...................................................... „ 6,320: —,

summa kronor 6,382: —;

att anslaget för jordförluster genom kanal- och väganläggningar, med
uppförande såsom utgiftsanslag af eu till lägenheten Ostra Strömsnäs i
Östergötland anslagen spanmålsersättning för jord, som upplåtits till
Gröta kanal, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,.................. kronor 2,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: *

friheter ............................................... „ 1,560: —,

ersättningar........................................ „ 6,000: —,

summa kronor 10,260: —.

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 13

Sjunde hufvudtiteln:

att anslaget till skogsväsendet, med det “bestämda anslagets“ utförande, till
jemnt krontal, beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf 273,500 kronor

reservationsanslag)................................. kronor 720,713: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter ............................................... „ 1,470: —,

summa kronor 722,183: —;

att anslaget städers friheter, med öfverflyttande till det å åttonde hufvudtiteln
uppförda anslaget till allmänna läroverken af en förut till Helsingborgs
stad utgående ersättning för inistade så kallade klockarepensioner
till belopp af 27 tunnor korn, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag, ................. kronor 21,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag :

• friheter .............................................. „ 8,460: —.

ersättningar ......................................... „ 2,720: —,

summa kronor 32,730: — ’

Åttonde hufvudtiteln:

att anslaget till kleresistaten, med öfverflyttande till anslaget för domkapitlens
expeditioner ej mindre af de aflöningsbelopp, som utgå till konsistorienotarier,
konsistorieamanuenser samt en vaktmästare och tillsammans
utgöra penningar 5,348 kronor 31 öre jemte 1,184 kubikfot 4
kannor oindelt spanmål, än äfven af lösen för indragen kronotiondespanmål,
som varit indelt till konsistorienotarierne i Upsala, Linköping,
Yexiö, Kalmar och Karlstads stift, uppgående för år 1877 till 2,842
kronor 89 öre, samt med upptagande uti anslaget af det nu särskild! uppförda
förslagsanslaget till biskopens på Gotland lön, och med afrundning
äfven af anvisningen i kontant till jemnt krontal, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................................ kronor 9,805: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter och kyrkotionde .	................. „ 148,600: —,
ersättningar .....................	................ „ 347,800: —,
	summa kronor 506,205: —;

14 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Muj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

att anslaget till domkapitlens expeditioner, med inberäkning dels af ofvannämnda
nu under anslaget till kleresistaten hänförda aflönings- och ersättningsbelopp,
uppgående sammanlagdt i penningar till kronor 11,033, 76,
dels af det särskilda förslagsanslaget å 3,510 kronor till ersättning åt
13 konsistorienotarier för dem frångången förmån af förhöjd tjensteårsberäkning,
dels af ett å anslaget till Lappmarkens ecclesiastikverk nu
utgående arvode å 300 kronor till konsistorienotarien i Hernösand,
dels af den å allmänna läroverkens anslag nu utgående ersättning för
indragen tiondespanmål till konsistorienotarien i Skara, såsom vanligt
bestämdt anslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant............................................. kronor 19,159: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

ersättningar.............................	............ 11	5,841: —,
	summa kronor	25,000: —;
slaget till universiteten beräknas sålunda:
anvisning i kontant (deraf 162,700	kronor
förslagsanslag)............................	............ kronor	515,316: —,
indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:
friheter och kyrkotionde........	............ kronor	109,600: —,
ersättningar.........................	............	101,400: —,
	summa kronor	726,316: —;

att anslaget till allmänna läroverken, efter afdrag af ofvannämda till konsistorienotarien
i Skara utgående tiondespanmålsersättning, men med

tillägg af den förut på sjunde hufvudtitelns anslag till städers friheter
uppförda ersättning för oindelt spanmål 27 tunnor korn till Helsingborgs
läroverk, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, reservationsanslag, ...... kronor 2,612,833: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter .......................................... kronor 7,320: —,

ersättningar..................................... „ 1,080: —,

summa kronor 2,621,233: ;

att anslaget för pedagogier och folkskolor, efter uteslutande, så väl från
utgifter som från uppbörden i kronans räkenskaper, af det till läraren
vid Sundbyholms skola i Södermanlands län utgående spanmålsbelopp
448,9 kubikfot, hvilket, grundadt på enskild donation, skall afdragas

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majt:s nåd. prop. n:e 1, om statsverket 1880. 15

från det till kronan af Sundbyholms kungsgård ingående arrende, beräknas
sålunda:

.anvisning i kontant.......................................... kronor 62,620: —,

indelning och dermed jemföidig anvisning, på
förslag:

friheter och kyrkotionde..................... „ 5,350: —,

ersättningar ......................................... „ 5,200: —,

summa kronor 73,170: —;

att anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, efter öfverflyttande
till anslaget till kyrkors underhåll af ett belopp kyrkotiondespanmål,
925,982 kubikfot råg, 1,217,738 kubikfot korn och 9,45 kubikfot
hafre, för år 1877 i värde belöpande till 5,576 kronor 42 öre, hvilket
utgör barnmorskelönen inom vissa församlingar i Skåne, beräknas
sålunda:

anvisning i kontant ............................................ kronor 32,741: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter och kyrkotionde........................ ,, 700: —,

summa kronor 33,441: —;

att anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................. kronor 9,142: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter och kyrkotionde..................... kronor 20: —,

ersättningar ......................................... „ 440: —,

summa kronor 9,602: —;

att anslaget till lasaretts underhåll beräknas sålunda:

anvisning i kontant.............................................. kronor 35,125: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter och kyrkotionde ..................... kronor 12,615: —,

ersättningar............................................. „ 6,280: —,

summa kronor 54,020: -—;

att under anslaget till störa, barnhuset i Stockholm, utom anvisningen i kontant
till nuvarande belopp, uppföras såsom “indelning och dermed jern -

16 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

förlig anvisning, på förslag “i kolumnen för ersättningar kronor 51,100: —;
att under anslaget till barnhusen i landsorterna under nyssnämnda rubrik

uppföras...................................................................... kronor 2^,350: —;

att anslaget till kyrkors underhåll, med ^beräkning af ofvannämda belopp
kyrkotionde spanmål till barnmorskelönen i Skåne, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................. kronor 6,528: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter och kyrkotionde ..
ersättningar......................

................ „ 217,600: —,

„ 170,000:

summa kronor 394,128: —.

Nionde hufVudtitelii:

att ersättningar ne till vederbörande pensionskassor för mistade löneinnehållningar
till närmast högre krontal utjemnas, och följande två i pensionsstaten
uppförda anslag följaktligen beräknas sålunda:
till civilstatens pensionskassa, ... anvisning i kontant kronor 110,986; —,

„ arméns pensionskassa ......... „ „ „ 82,720: —;

samt att anslaget till allmänna indragning sstaten, med inberäkning af den
förut på fjerde hufvud titelns anslag till indelta kavalleri och infanteriregementena
uppförda ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till
kungsgårdarna Lilla Bjurum i Skaraborgs län- och Beckaskog i Kristianstads
län, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag,............. kronor 957,575: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter.................................................. „ 75: —,

ersättningar ...................................... „ 6,400: —;

summa kronor 964,050:

Uti hvad föredragande departements-chefen sålunda anfört och hemstält
instämde statsrådets öfriga ledamöter, och behagade Hans Maj:t Konungen
dertill lemna nådigt bifall, med befallning tillika, att hvad sålunda blif -

Bil n:o 6 b) till Kong!,. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om. statsverket 1880. IT

vit beslutadt skulle genom utdrag af detta protokoll delgifvas justitie-,
landtförsvars-, sjöförsvars-, civil- och ecklesiastikdepartementen samt iakttagas
vid uppsättande af den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof, som komme att till Riksdagen aflåtas.

Föredragande departements-chefen anförde vidare:

17:o.

“I underdånig skrifvelse den 6 november 1879 har generalpoststyrelsen
afgifvit förslag till stater för postverket för år 1881.

1 fråga om postverkets inkomster har generalpoststyrelsen härvid anfört,
att det tryck, hvarunder handel och näringar i en senare tid arbetat,
sträckt sina verkningar äfven till postverket, i det att antalet postförsändelser
minskats och postuppbörden, som för hvardera af åren 1879 och 1880
beräknats till 5,000,000 kronor, under tiden från och med den 1 juli 1878
till och med den 30 juni 1879 uppgått till endast omkring 4,630,000 kronor.
Någon på ökad korrespondens beroende tillväxt af betydenhet i postuppbörden
för år 1881 har generalpoststyrelsen icke ansett med någon grad
af tillförlitlighet kunna påräknas; men då, i följd af dels de under innevarande
år beslutade förhöjningar i afgifterna för befordran af försändelser under
band och för förskrifning genom postanstalt af tidningar och tidskrifter,
dels Eders Kongl. Maj:ts ''den 26 september samma år fattade beslut om införande
af ett uniform! porto för större paketer af 30 öre per 500 grams
vigt, en tillökning i postuppbörden vore att förvänta, som, äfven under förutsättning
att de förhöjda afgifterna komma att medföra någon inskränkning
i postverkets anlitande för befordran af omförmälda slag af försändelser,
kunde antagas komma att uppgå till minst 100,000 kronor för år, har
generalpoststyrelsen ansett postverkets inkomster för år 1881 kunna förslagsvis
i rundt tal beräknas till 4,730,000 kronor.

Om än anledning icke saknas att för år 1881 antaga en något större
lifaktighet i handelsförbindelserna och postutvexlingen än som för närvarande
är rådande, torde försigtigheten likväl bjuda att icke ställa beräkningarna
på postverkets inkomster högre än generalpoststyrelsen tilltrott sig,
och jag hemställer derföre,

att postverkets inkomster för år 1881 måtte beräknas
till 4,730,000 kronor.

Bill. till Jiiksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Åfd.

18 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Beträffande postverkets utgiftsstater och dervid först dess aflöning sstat,
har géneralpoststyrelsen, under erinran att så väl posttjenstens beskaffenhet
åt att större delen af dagen och ofta nog flere timmar af natten binda tjenstemannen
vid arbetsrummet, som det med tjensten förenade ansvar för dels
kontant uppbörd till icke ringa belopp och dels försändelser af höga penningevärden
med nödvändighet påkallade, att posttjenstemannen vore i det
minsta lika väl aflönad som hans vederlikar inom andra verk och inrättningar,
särskildt framhållit behofvet af att bereda någon löneförhöjning åt de,
enligt styrelsens åsigt, relativt till arbete och ansvar sämst aflönade tjenstemännen
inom postverket, eller föreståndarne för de fasta postexpeditionerna
och de vid postanstalterna anstälde kontorsskrifvarne.

Desse tjensteman åtnjuta för närvarande i aflöning å stat:

postexpeditörer, tillhörande femte löneklassen,............ kronor 1,800: —,

d:o „ sjette „ ........... ,, 1,600: —,

d:o ,, sjunde „ ............ „ 1,200: —,

d:o på öfvergångsstat................................... ,, 1,000: —,

kontorsskrifvare, tillhörande första lönegraden,......... ,, .1,600: —,

d:o d:o andra d:o ......... „ 1,200: —;

hvartill komma för postexpeditörer uppbördsprovision och sportler, som år
1878 i medeltal uppgått för hvar och en till 615 kronor, och för kontorsskrifvare
andel i uppbördsprovision, hvilken samma år i medeltal för hvarje
utgjort 250 kronor; hvarförutan så väl postexpeditörer som kontorsskrifvare
äro berättigade till ålderstillägg med 200 kronor efter 10 års väl vitsordad
tjenstgöring och med 400 kronor efter 15 års anställning.

Den såsom önsklig ansedda löneförbättringen för ifrågavarande tjenstemän
har genera]poststyrelsen föreslagit måtte dem beredas genom sådan förändring
af nu gällande bestämmelser angående ålderstillägg, att dessa lönetillägg
Ange tillträdas, det första efter 5 års och det andra efter 10 års
tjenstgöring, samt förhöjdes, det förra till 300 kronor och det senare till
600 kronor. Under förutsättning af bifall till denna hemställan har generalpoststyrelsen
ansett en tillökning i det å postverkets aflöningsstat uppförda
anslag till ålderstillägg erforderlig med 38,400 kronor; och då utgifterna
å berörda anslag, i 1880 års stat upptaget till 45,500 kronor, under tiden
från och med den 1 juli 1878 till och med den 30 juni 1879 uppgått till
48,900 kronor, har generalpoststyrelsen föreslagit, att för ålderstillägg måtte
i 1881 års stat uppföras ett belopp af 87,300 kronor.

I öfrigt har i aflöningsstaten icke annan förändring blifvit af generalpoststyrelsen
föreslagen, än att, då, i sammanhang med fullständiga postanstalters
utbytande mot poststationer, 6 postexpeditioner af sjunde klassen indrägt
och af anslagen lör dessa expeditioner endast ett borde bibehållas
för den postexpedition, som enligt nådigt beslut skulle inrättas i Laxå, Inne -

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj-.ts nåd. grop. n-.o 1, om statsverket 1880. 19

anslagen för 5 postexpeditörer af omförmälda klass, tillsammans utgörande

6,000 kronor, måtte ur staten afföras.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle sålunda ökning i aflöningsstaten
ega rum med 41,800 kronor och minskning ske med 6,000 kronor,
i följd hvaraf samma stat, nu faststäld till 1,795,375 kronor, skulle komma
att sluta på 1,831,175 kronor.

Med tillkännagifvande, att en af de kammarskrifvare, som å öfvergångsstaten
uppburit aflöning af 1,600 kronor, blifvit till annan tjenst befordrad,
samt att det å mdragningsstaten uppförda belopp till lönefyllnad åt kontorsskrifvare,
hvilka vid löneregleringen år 1873 fått minskad aflöning, numera icke
vore för ändamålet erforderligt, sedan den vid fastställandet af 1880 års
stat qvarstående ende kontorsskrifvaren med dylik lönefyllnad afgått, har
generalpoststyrelsen hemstält, att anslagen till nämnda två stater,. upptagna
för år 1880, det för öfvergångsstaten till 15,000 kronor och det för indragningsstaten
till 10,275 kronor, måtte minskas, det förra anslaget till 13,400
kronor och det senare till 10,075 kronor.

Beträffande perisionsstaten har generalpoststyrelsen anmält,
att i följd af inträffade dödsfall från denna stat böra afgå de belopp,
som utgått

till f. d.
„ f- d.

„ förre

postmästaren M. Giertz....................................... kronor 1,400:; —,

d:o A. E. Lilliestjerna...................... „ i ,400: —,

postvaktmästaren 13. C. Dellon........................... „ 750: —;

tillhopa kronor 3,550: —,

men att deremot å staten böra uppföras följande pensioner, som blifvit beviljade
efter det senaste statsförslag afgafs, nemligen:

till f. d. postmästaren i Yesterås E. von AVedderkop ... kronor 2,250: —,

,, f. d. revisorn hos generalpoststyrelsen J. AV. Sundberg „ 2,800: —,

„ f. d. postexpeditören i Örnsköldsvik D. danse......... „ 1,500: —;

tillhopa kronor 6,550: —.

Med afseende å sålunda inträflade förändringar har generalpoststyrelsen
föreslagit, att pensionsstaten, för år 1880 upptagen till 67,415 kronor,
måtte ökas med 3,000 kronor till 70,415 kronor.

1 åtskilliga af de på omkostnadsstaten uppförda anslag anser generalpoststyrelsen,
i betraktande af den erfarenhet senare halfåret 1878 och förra
halfåret 1879 lemnat angående dessa anslagsbehof, nedsättning kunna ega
rum. Så föreslås: att anslaget till postbetjentes beklädnad och beväring måtte
nedsättas från 50,000 kronor till 45,000 kronor, anslaget till poståkdons
anskaffande och underhåll från 30,000 till 15,000 kronor, anslaget till post -

20 Bil. n:o 6 b) till Kanyl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

föringen mellan Sverige och Danmark från 12,000 till 5,500 kronor samt
anslaget till utrikes brefvexlingen från 40,000 till 35,000 kronor.

Vidare hemställer generalpoststyrelsen, att, då postverkets inkomster
för år 1881 antagits komma att väsentligen understiga det i 1880 års stat
beräknade belopp, såsom en följd häraf det för sistnämnda år uppförda anslag
till uppbörds- och frimärkesprovision måtte minskas med 15,000 kronor,
eller från 235,000 till 220,000 kronor, samt att, med anledning af de förhandlingar,
hvilka egt rum om förändradt sätt för underhållande af postföringen
mellan Sverige och Finland, anslaget till denna postföring måtte
i 1881 års stat upptagas till 6,500 kronor i stället för nu till detta ändamål
uppförda 15,000 kronor.

Äfven i anslaget till postföringskostnad vid befordran å landsväg och
inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring, hvilket anslag för
hvardera af åren 1879 och 1880 upptagits till 900,000 kronor, anser
generalpoststyrelsen minskning kunna ske. Åtskilliga under senare tid vidtagna
åtgärder, såsom förutvarande postgångars utbytande mot landtbrefbäring,
inskränkningar i en del postturer eller fastställande såsom vilkor för
deras bibehållande af bidrag från vederbörande kommuner, utbyte mot vanlig
post af diligenspostföringen å linier, der persontrafiken varit obetydlig, samt
slutligen nedsättningar i postföringslegan hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen
anför, verkat en sådan minskning i kostnaden för landposternas
fortskaffande, att under år 1879 icke allenast det såsom bidrag till postverkets
trafik utgifter å extra stat uppförda förslagsanslag af 350,000 kronor
kunnat helt och hållet besparas, utan utgifterna för ifrågavarande ändamål
understigit det å omkostnadsstaten uppförda fasta anslag med ett belopp, som
generalpoststyrelsen vid statsförslagets afgifvande antagit komma att för hela
året uppgå till 75,000 kronor. Vid detta förhållande har generalpoststyrelsen
föreslagit, att ifrågavarande anslag måtte minskas från 900,000 till

825,000 kronor, hvarvid styrelsen likväl förutsatt, att sådana förändrade
omständigheter icke skulle före 1881 års utgång inträda, hvilka medförde en
väsentligare förhöjning i postlegan.

Deremot finner generalpoststyrelsen, på grund af senast vunnen erfarenhet,
ökning nödig i nedannämnda anslag, nemligen i anslaget till förhyrande
af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna
för posthusens underhåll m. m. från 80,000 till 85,000 kronor, i anslaget
till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan inrikes orter i allmänhet
från 40,000 till 45,000 kronor och i anslaget för tillverkning af frimärken,
frankokuvert och brefkort från 20,000 till 30,000 kronor.

Med dessa förändringar, innefattande minskning med tillhopa 130,000
kronor och ökning med 20,000 kronor, skulle omkostnadsstaten, senast faststäld
till 2,892,000 kronor, komma att sluta på ett belopp af 2,782,000 kronor.

bil. n:o (ib) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 21

För afkortningar och restitutioner har generalpoststyrelsen upptagit ett
belopp af 22,935 kronor.

De af generalpoststyrelsen sålunda, beräknade utgifterna uppgå för de
olika staterna till följande belopp:

för aflöningsstaten..............................	...................... kronor	1,831,175	9
„ öfvergångsstaten..........................	....................... 99	13,400	9
„ indragningsstaten.......................	....................... 95	10,075	9
„ pensionsstaten .............................	...................... 99	70,415	9
,, omkostnadsstaten .......................	.................... 99	2,782,000	‘ 9
hvartill kommer för afkortningar och restitutioner „	22,935	9
	tillsammans kronor	4,730,000	9

eller enahanda summa, hvartill postverkets inkomster för året 1881 blifvit
beräknade.

Då generalpoststyrelsen, af skäl som jag förut omförmält, ansett sig
kunna föreslå minskning af det å omkostnadsstaten uppförda anslag till
iandpostföringen, har styrelsen likväl fästat uppmärksamheten dervid att, i
händelse af en väsentligare förändring i de nuvarande ekonomiska förhållandena,
det af styrelsen beräknade anslagsbelopp skulle kunna visa sig otillräckligt.
Då en stor del af de nya skjutskontrakten afslutats för tre år,
kunde visserligen, hvad en väsentlig del af postskjutsen beträffade, legan
under inga omständigheter före 1881 års utgång uppdrifvas utöfver sitt nuvarande
belopp; men i afseende å en annan och betydligare del postlinier,
för hvilka fleråriga aftal icke kunnat bringas till stånd, förefunnes deremot
ej någon säkerhet för att icke postverket under andra förhållanden skulle
för posternas fortskaffande få ikläda sig en högre ersättning, och ehuru en
förändring i den ekonomiska ställningen af den beskaffenhet, att eu förhöjning
i postskjutslegan kommeatt deraf följa, antagligen äfven skulle efter
hand, om också icke lika hastigt, medföra ökad uppbörd för postverket, har
generalpoststyrelsen funnit sig böra hemställa, att till betäckande af eu för
nu förutsatt fall till äfventyrs uppkommande tillökning i utgifterna för landsvägsposternas
befordran måtte, under enahanda vilkor i öfrigt, som varit bestämda
för de under senare åren såsom bidrag till postverkets trafikutgifter
å extra stat beviljade förslagsanslag, till uppförande å sjunde hufvudtiteln
äskas ett reservationsanslag af 70,000 kronor;

i sammanhang hvarmed generalpoststyrelsen hemstält, att af detta
anslag måtte få utgå förekommande oförutsedda utgifter, för hvilka utgifter
anslag hittills varit å postverkets stat uppfördt, men särskildt belopp nu icke
blifvit af generalpoststyrelsen begärdt.

22 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Lika med generalpoststyrelsen erkänner jag önskligheten af att postexpeditörerne
och postverkets kontorsskrifvare kunde beredas någon förbättring
i deras nuvarande iönevilkor; men då postverket, såsom torde framgå
af det förslag till utgiftsstater jag nu går att framställa, icke är i tillfälle

att med egna medel bestrida den ökade utgift, som för berörda ändamål

skulle erfordras, och det minst under närvarande förhållanden lärer böra
ifrågasättas, att tillskott af andra statsmedel skulle för ändamålet lemnas,
nödgas jag hemställa, att generalpoststyrelsens förslag i förevarande hänseende
måtte för denna gång få falla.

Mot hvad generalpoststyrelsen föreslagit, så väl hvad angår aflönings staten

i öfrigt som beträffande öfvergångs-, indragnings-, pensions- och

omkostnadsstaterna, har jag icke något att erinra.

Deremot finner jag det mindre lämpligt att, såsom generalpoststyrelsen
föreslagit, å ett anslag, hvilket af styrelsen begäres för det särskilda ändamål,
att i förutsatt fall utgöra eu tillgång till betäckande af ökade utgifter
för landsvägsposternas befordran, anvisa postverkets s. k. oförutsedda utgifter,
hvilka i de flesta fäll torde afse andra ändamål än landpostföringen och i
en förvaltning med den utsträckning, som postverkets, ständigt återkomma,
ehuru till vexlande belopp.

Allt ifrån den tid, postverkets utgiftsstater börjat att för Riksdagen
framläggas, har också särskildt anslag för oförutsedda utgifter varit i staten
uppfördt, och jag ser icke någon anledning att nu härifrån göra undantag,
hvarför jag hemställer att i 1881 års stat måtte för berörda ändamål upptagas
ett belopp, hvilket, då enligt uppgift från generalpoststyrelsens kameralbyrå
ifrågavarande utgifter uppgått för år 1877 till 53,601 kronor 96 öre,
för år 1878 till 24,489 kronor 16 öre samt för tiden från och med den f
juli sistnämnde år till och med den 30 juni 1879 till 33,451 kronor 81 öre,
torde kunna bestämmas till 40,000 kronor.

Med iakttagande häraf och med den af mig tillstyrkta förändring i
generalpoststyrelsens förslag till aflöningsstat skulle följande slutsummor
uppstå:

för aflöning sstaten .......

„ öfver gängsstaten ....

„ indragning sstaten.....

„ pensions staten..........

,, omkostnadsstaten ....
„ oförutsedda utgifter

kronor

V
>i
7?

1,792,775

13,400

10,075

70,415

782,000

40,000

''■>

''i

transport kronor 4,708,665

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 2?>

transport kronor 4,708,665: —,
och skulle följaktligen i det af generalpoststyrelsen
för afkortning ar och restitutioner beräknade

belopp, 22,935 kronor, erfordras en jemkning till...... kronor 21,335: —

för att utgiftsstaterna på det hela skulle komma att

sluta å samma belopp ...................................................... kronor 4,730,000: —,

hvartill inkomsterna ansetts kunna beräknas.

Åberopande hvad jag nu anfört, tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t
i den proposition, som kommer att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets
tillstånd och behof, täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de för år 1881
nu tillstyrkta förändringarne i postverkets stater, måtte
bestämma det å riksstatens sjunde hufvudtitel till postverket
uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att utgå
direkt af postmedlen, till samma belopp, 4,730.000 kronor,
hvartill postverkets inkomster för samma år antagits komma
att uppgå.

Då, på grund af hvad generalpoststyrelsen i sådant afseende anfört,
medel för styrelsen torde böra vara att tillgå för det fall, att postverkets inkomster
icke skulle komma att förslå till kostnaderna för landsvägsposternas
fortskaffande, men denna tillgång synes mig böra beredas, icke, såsom generalpoststyrelsen
föreslagit, under form af ett reservationsanslag, utan, på sätt
under närmast föregående '' år egt rum, genom anvisande för ändamålet af
ett förslagsanslag, hemställer jag,

att Eders Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof måtte af Riksdagen
äska ett förslagsanslag å extra stat för år 1881 af

50,000 kronor, att _ under vilkor att gästgifveri-, hålloch
reservskjuts icke vidare anlitas för postbefordran i
andra än de undantagsfall, då dylik skjuts måste till förekommande
af postutvexlingens afbrytande påkallas —
utgå till bestridande af de ökade utgifter, som under år
1881, till följd af en sådan anordning, kunna uppstå, och
hvartill det för postbefordran å landsväg och inom postanstalternas
områden samt till landtbrefbäring å postverkets
omkostnadsstat uppförda anslag icke lernnar tillgång.

24 Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1880.

I det statsrådsprotokoll öfver finansärenden, som åtföljde den nådiga
propositionen till 1879 års Riksdag angående statsverkets tillstånd och behof,
lemnades en utredning angående postverkets skuld till statskontoret för lemnade
förskott intill 1878 års slut, och beräknades härvid denna skuld till
1,518,783 kronor 89 öre. Under slutet af nämnda år hade dock, enligt
hvad generalpoststyrelsens nu föredragna memorial gifver vid handen, återbäringar
till statskontoret egt rum, så att skulden vid 1878 års utgång
effektivt utgjorde 1,489,957 kronor 35 öre. Under innevarande år har väl,
med den betydliga nedgång som egt rum i postuppbörden, någon afbetalning
icke kunnat ske å berörda skuld; men en förändring till det bättre har dock
i så måtto inträdt, att postverket, oaktadt minskade inkomster, förmått att
bestrida sina utgifter utan att ytterligare skuldsätta sig. Under sådana^ omständigheter
och då utsigt icke saknas att för framtiden uppnå ett sådant
förhållande mellan postverkets inkomster och utgifter, att minskning i omförmälda
skuld må kunna ske, anser jag skäl icke vara för handen att i afseende
på de lemnade förskotten göra någon framställning till den nu sammanträdande
Riksdagen."

18:0.

“Generaltullstyrelsen har i underdånig skrifvelse den 7 sistlidne november
afgifvit förslag till tullverkets stater för ar 1881.

Hvad först angår aflöning sstaten erinrar generaltullstyrelsen, att en
tillökning i personalen påkallas deraf att jemlikt Eders Kongl. Maj:ts bref
den 18 april 1879 eu ny tullstation under samma år inrättats vid Höns
station å Dalslands jernväg för tullbehandling af varor, som å jernvägen
forslas mellan Norge och Sverige. Eders Kongl. Maja har, da göromalen
vid denna station ansågos komma att blifva af ungefärligen enahanda beskaffenhet
som vid gränsetullstationen å statsbanan, Charlottenberg, i nämnda
bref föreskrifvit, att vid Mon skulle anställas en kontrollör och en vaktmästare
med samma aflöning som deras vederlikar vid Charlottenberg, eller 2,400
kronor för kontrollören och 900 kronor för vaktmästaren, att utgå af anslaget
till extra biträden intill dess, i sammanhang med reglering af tullverkets
utgiftsstater för år 1881, en definitiv lönereglering för stationens
personal kunde varda faststäld. Generaltullstyrelsen hemställer med anledning
häraf, att antalet af de i nu gällande stat upptagna kontrollörer i lägsta
lönegraden, eller med lön af 1,800 kronor och tjenstgöringspenningar af 600
kronor, må höjas från tre till fyra, samt att en ytterligare vaktmästaretjenst må
i staten uppföras med lön 600 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor,
hvarigenom antalet af vaktmästaretjenster med dylik aflöning skulle blifva
111. Den förhöjning i aflöningsstaten, som sålunda komme att erfordras, ut -

EU. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 25

göi 3,300 kronor, och bör dessutom rätt till åld ers tillägg'' tillerkännas desse
nya tjensteinnehafvare i likhet med hvad som finnes stadgadt för dem, som
äro deras vederlikar i aflöningshänseende.

Med föi mälan att generaltullstyrelsen, begagnande sig af den rätt
Eders Kongl. Maj:t lenmat styrelsen, hållit ledigblifna platser vid kustbevakningen
obesatta, der sadant funnits kunna ske utan olägenhet, anför generaltullstyrelsen
vidare, att af de nio kustvaktstjenster till fot inom Skåne, livilka
för närvarande vore obesatta, fem platser, som hållits vakanta alltsedan år
1876, af styrelsen ansågos kunna nöjaktigt ersättas genom förändrade anordningar
i afseende å den öfriga personalens postering; och föreslår generaltullstyrelsen
derföre, att dessa fem platser må ur staten uteslutas, hvarigenom
antalet ° af kustvakter till häst eller till fot skulle minskas från 85 till BO
och, da aflöningen för hvarje kustvakt utgör 800 kronor, en minskning i
staten uppkomma till belopp af 4,000 kronor.

Hvad generaltullstyrelsen såväl i ena som andra hänseendet hemstält,
synes mig böra af Eders Kongl. Maj:t godkännas, och skulle i sådant fall
aflöningsstatens slutsiffra komma att minskas med 700 kronor, eller från

1,684,500 kronor enligt 1880 års stat till 1,683,800 kronor.

Generaltullstyrelsen anmäler, att åtskillige personer afgått från öfvergång
sopning sstaten och från indragning sstaten, så att dessa stater för år
1881 kunna minskas, den förra med 450 kronor, från 48,350 kronor till
47,900 kronor, och den senare med 5,156 kronor, från 75,191 kronor till
70,035 kronor

Beträffande öfriga utgiftsstaterna föreslår generaltullstyrelsen ingen
annan förändring än att det a omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget
till diverse utgifter, som visat sig otillräckligt, må förhöjas med ett belopp,
som, för jemnande af staternas slutsumma, föreslagits till 1,306 kronor, så
att nuvarande anslaget 9,809 kronor skulle ökas till 11,115 kronor.

Då jag icke har någon anledning till anmärkning häremot, hemställer
jag, att generaltullstyrelsens förslag må vinna Eders Kongl. Maj:ts bifall.

Godkännes hvad jag sålunda hemstält, skulle tullverkets stater för år
1881 komma att förete följande slutsummor:

aflöningsstaten........................................................... kronor 1,683,800

öfvergångsaflöningsstaten .......................................... n 47 900

ålderstilläggsstaten ................................................... n 250,000

indragningsstaten....................................................... n 70 035

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente „ 197,000

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
i fattigdom efterlemnade enkor och barn
omkostnadsstaten....................................

31,800:

204,465:

Bill. till Riksd. Prof.. 1880.

eller tillhopa kronor 2,485,000: —
1 Samt. 1 Afd. 4

26 Bil. n:o 0 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket IB 80.

Jag tillstyrker derför, att Eders Kong!- Maj:t i den nådiga proposition,
som kommer att till Riksdagen aflåtas angående statsverkets tillstånd och behof,
täcktes föreslå,

att Riksdagen, med godkännande af de för år 1881
ifrågasatta förändringarne i tullverkets stater, måtte bestämma
anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma
svarande belopp af 2,485,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkte utgå af tullmedlen. “

19:o.

“För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1880 uppfördt.
dels ett reservationsanslag till kronoskogarnes förvaltning
m. in........................................................kronor 273,500. ,

dels ett bestämdt anslag........................ kronor 447,212: 97,

dels ock ett förslagsanslag under
rubrik indelt ränta och ersättning
för indragna räntor............... __9QQ- »

af hvilka båda sistnämnda, tillsammans kronor 448,112: 97,

utgår: till skogsstyrelsen ..... 31,300: —,

„ skogsstaten .......... 394,012: 97,

„ statens skogsskolor 22,800: —, „ 448,112, 97;

summa kronor 721,612: 97.

Då jag förut i dag föredrog statskontorets hemställan om förändring
i uppställningen af riksstaten och beräkningen åt åtskilliga deri uppförda
anslag, beslöt Eders Kongl. Maj:t att i afseende å anslagen till skogsväsendet
föreslå Riksdagen, dels att ofvan nämnda förslagsanslag må upptagas i
staten under rubrik: »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter» samt beräknas till 1,470 i stället för 900 kronor, dels ock att det
bestämda anslaget må till närmast högre krontal afjemnas.

Jag anhåller nu att inför Eders Kongl. Maj:t få anmäla skogsstyrelsens
memorial af den 18 sistlidne september, angående anslagsbehofven för
skogsväsendet under år 1881.

I detta memorial har skogsstyrelsen, som icke ifrågasätter någon förändring
i de nuvarande utgiftsposterna för skogsstyrelsen och statens skogsskolor,
" i afseende å skogsstaten anmält, dels att utgifterna för nya ålderstillägg
under år 1881 komma att uppgå till 6,500 kronor, nemligen till sju
jägmästare för intjenta 20 år, till tre jägmästare för intjenta 15 år och til

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 27

tre jägmästare för intjenta 10 år, eller till 18 jägmästare med 500 kronor
till en hvar, dels ock att eu jägmästaretjenst i högsta lönegraden, med 3,000
kronors aflöning, innevarande år blifvit ledig och vid befattningen anstalts
eu tjensteman i lägsta lönegraden med 1,500 kronors lön, så att härigenom
eu besparing uppstått, men att, då i den nämnda lönen å 3,000 kronor ingått
afkastning af boställe till belopp af 300 kronor och bostället, enligt
Eders Kongl. Maj:ts beslut den 20 juni 1879, numera blifvit indraget till
statsverket, omförmälda besparing inskränkte sig till 1,200 kronor. Skogsstyrelsen
har med anledning häraf föreslagit, att utgiftsposten för skogsstaten
må ökas med 5,300 kronor. Och då ofvan nämnda jägmästare äro till
ålderstillägg berättigade, torde, för beredande af tillgång dertill, det bestämda
anslaget böra höjas med berörda belopp, 5,300 kronor.

Hvad derefter beträffar reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning
m. m., föreslår skogsstyrelsen att detsamma må förhöjas till 275,000
kronor.

Enligt den redogörelse för tillgångarne å detta anslag, som skogsstyrelsen
den 20 november 1879 afgifvit i sammanhang med generalförslaget
för samma anslags användande under år 1880, beräknades å anslaget vid

1879 års slut en tillgång af’.....................kronor 69,947: 89,

hvartill komma för år 18"80 beviljade ... „ 273,500: —, 343,447: so Genom

Eders Kong]. Maj:ts beslut den 5 innevarande
december hafva för år 1880 blifvit härå anvisade:

till skogsingeniörer ........................... kronor 13,000 —,

„ undersökning åt flottleder i de båda

nordligaste länen ........................... „ 7,000: —,

„ skogsinstitutet ................................... „ 21,300: —,

„ enskilda skogsskolor ....................... „ 7,600: —,

„ kronoskogarnes förvaltning och be- „

främjande af skogsväsendet i all- ''

mänhet ........................................... 235,889: 17, 284,789: 17,

hvadan en besparing derå förefinnes af.................................. kronor 58,658: 72,

att af Eders Kongl. Maj:t användas vare sig till under år 1880 uppstående
behof för skogsvården eller till ökande af statens skogbärande marker.

På förslag af Eders Kong!. Maj:t beslöt 1879 års Riksdag, som medgaf
eu äskad förhöjning i det bestämda anslaget med 1,500 kronor, att
reservationsanslaget skulle minskas med motsvarande belopp, från 275,000
kronor till 273,500 kronor, för att dymedelst undvika en förhöjning i slutsiffran
för skogsanslagen i dess helhet. De skäl som för ett år sedan
föranledde ett dylikt förfarande förefinnas ännu, och då reservationsanslaget
varder för sitt ändamål fullt tillräckligt äfven om detsammas nuvarande belopp,

28 Bil. N:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. pr ap. n:o 1, om statsverket 1880.

273,500 kronor, minskas ej mindre med de 570 kronor, hvarmed förslagsanslaget
enligt det förut i dag fattade beslutet bör förhöjas, än äfven med
det belopp af 5,300 kronor, hvarmed det bestämda anslaget är föreslaget
att ökas för beredande af tillgång till erforderliga ålderstillägg, anser jag
propositionen till Riksdagen böra affattas i enlighet härmed och med iakttagande
tillika, att det bestämda anslagets öretal varder afjemnadt till närmast högre krontal.

Såsom tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen är för år 1880 pa
extra stat anvisadt ett belopp af 3,380 kronor, hvaraf f ,000 kronor tillkomma
skogsstyrelsens chef och 2,380 kronor den öfriga personalen. Skogsstyrelsen
hemställer, att, då dess embets- och tjensteman, oaktadt nämnda löneförbättring,
ändock äro ej obetydligt knappare affönade än innehafvarne af motsvarande
befattningar i andra embetsverk, som i afseende å aflöningen blifvit reglerade,
samt de väsentligaste lifsförnödenheterna fortfarande hållas vid ett pris, som
gör berörda tillägg oumbärligt, detsamma äfven för år 1881 må skogsstyrelsen
beredas; och anser jag denna skogsstyrelsens hemställan, såsom på goda
skäl grundad, böra vinna nådigt bifall.

På grund af hvad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att Eders Kongl.
Maj:t, beträffande anslagen till skogsväsendet, i den nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof ville föreslå Riksdagen:

att det bestämda anslaget må, för beredande af ålderstillägg
åt dertill berättigade jägmästare och för afjemnande
af öretal till krontal, ökas med 5,300 kronor 3 öre, eller
från 447,212 kronor 97 öre till 452,513 kronor;

att förslagsanslaget 900 kronor må beräknas 570
kronor högre, eller till 1,470 kronor, och uppföras i riksstaten
under rubrik: »indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag: friheter»;

att reservationsanslaget deremot må minskas med
sammanlagdt 5,870 kronor, eller från 273,500 kronor till
267,630 kronor; äfvensom

att å extra stat för år 1881 uppföres 3,380 kronor
såsom tillfällig löneförbättring för skogsstyrelsen, att utgå
efter hittills derför bestämda grunder.»

20:o.

“Sedan 1879 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning,
antagit de för nämnda år faststälda stater för telegrafverket att
gälla äfven för år 1880 med rätt för Eders Kongl Maj:t att deri göra de
jemkningar, som funnos vara af omständigheterna påkallade, har Eders Kongl.
Maj:t under år 1879 beslutat följande ändringar i berörda stater, hvilka ändringar
böra för Riksdagen anmälas, nemligen:

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj.is nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 29

a) uppflyttning af tre kommissarier, två i Stockholm och eu i Yisby, från
andra klassen med 2,700 kronors aflöning till första klassen med 3,000 kronors
aflöning;

b) nedflyttning af vakanta föreståndarebefattningen vid Sandhamns
station från första assistentklassen med 2,000 kronors aflöning till andra
telegrafistklassen med 800 kronors aflöning;

c) nedflyttning, i uppkomna ledigheter, af en andre assistent med

1.000 kronors aflöning vid hvardera af stationerna Hernösand, Karlstad,
Skellefteå, Söderköping, Vadstena, Venersborg och Vestervik till andre telegrafist-
med 800 kronors aflöning och enahanda särskilda lönetillägg af 100
kronor, som förunnats förut varande andre telegrafister, hvilka icke tillika
äro statiousföreståndare;

d) nedflyttning af de jemväl vakanta telegrafisttjensterna i Falun,
Hernösand och Upsala från första klassen med 1,000 kronors aflöning till
andra klassen med 800 kronor i normal aflöning och 100 kronor i särskild!
lönetillägg;

e) uteslutning ur aflöningsstaten af den under år 1879 indragna telegrafanstalten
i Grand hotel inom hufvudstaden, äfvensom af Bäckaskogs station,
hvilken sedan längre tid tillbaka icke hållits för korrespondens tillgänglig; samt

f) indragning vid 1879 års utgång af statstelegrafstationen i Åtvidaberg
och der varande assistentbefattning af första klassen med 2,000 kronors
aflöning.

Anslaget till ålderstillägg har visserligen måst ökas med 7,100 kronor,
men detta oaktadt har, genom ofvan nämnda förändringar och till följd deraf
att bidraget till telegrafverkets pensionsinrättning, som utgår med vissa procent
af telegrafverkets portoinkomst, i anseende till dennas minskning för
år 1880 beräknats till lägre belopp än under föregående år, 1880 års utgiftsstater
i sin helhet kunnat minskas med ett belopp af 4,000 kronor, eller
från 1,325,960 kronor, enligt 1879 års stat, till 1,321,960 kronor enligt
den för år 1880 faststälda.

Telegrafverkets inkomster, som för åren 1878 och 1879 varit beräknade
till 1,400,000 kronor och för år 1880 till 1,330,000 kronor, hafva
under de bägge senaste åren lidit betydlig minskning. De utgjorde under
åren 1871—75 i medeltal 1,105,776 kronor, 1876: 1,304,432 kronor, 1877:

1.329.000 men 1878 allenast 1,217,393 kronor, och torde för år 1879 ej uppgå
till mer än 1,130,000 kronor. Orsaken härtill är utan tvifvel att söka
i främsta rummet i samma inskränkning af all affärsverksamhet, som i öfriga
grenar af statens kommunikationsförvaltning vållat så betydande minskning
af bruttointägterna, och det må visserligen vara att hoppas, att med en återvändande
liflighet i handel och industri äfven telegrafverkets rörelse skall
visa mera tillfredsställande resultat. Men då i fråga om postverket och sta -

30 Bil. n:o 6 bj till Kongl. Ma)-t.s nåd. /trop. n:o /, om statsverket 1880.

tens jern vägar förhoppningarne om en framtida ökning af trafiken ej ansetts
berättiga till beräkning af väsentlig stegring i inkomsterna redan under år
1881, utan vid uppgörande af statsförslagen för bägge dessa verk förhållandena
under de senast förflutna åren lagts till grund för inkomstberäkningen,
så torde samma grundsats äfven böra gälla för telegrafverket. Så vida ej
derför särskilda åtgärder varda vidtagna till förökande af telegrafinkomsterna,
vågar jag ej antaga, att desamma skola för år 1881 uppgå till högre belopp
än 1,150,000 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att telegrafverkets utgiftsstater för år
1880, såsom jag förut nämnt, uppgå till 1,321,960 kronor, att telegrafstyrelsen
icke ansett sig kunna föreslå någon nedsättning af desamma för
år 1881 och att, under förutsättning af dessa utgiftsstaters godkännande,
sålunda skulle för år 1881 uppstå en brist af omkring 170,000 kronor.

Dessutom förekommer att, trots styrelsens rätt betydliga besparingar
å utgifterna för år 1879, har till följd af inkomsternas förminskning uppstått
en brist, till hvars fyllande statskontoret redan förskjutit 50,000 kronor,
och, ehuru deraf återbetalats 25,000 kronor, kan befaras, att ett liknande behof
inträder under år 1880. Skall återbetalningen af den sålunda uppkomna
skuld af telegrafstyrelsen bestridas under år 1881, så varder skilnaden mellan
beräknad inkomst och utgift ännu något förökad.

Hvad beträffar telegrafverkets utgiftsstater och dervid först aflöningsstaten,
anser jag någon annan minskning i densamma nu icke kunna i fråga
komma än den, som kan åvägabringas genom det i mån af ledigheter fortgående
utbytet af assistentbefattningar mot telegrafisttjenster, som med qvinlig personal
besättas, — en minskning, som dock icke kan på förhand beräknas och
som i allt fall icke kommer att uppgå till något betydligare belopp. I afseende
å öfvergångsaflönings- samt pensions- och understödsstaterna kunna
några nedsättningar icke ega rum. Dessa sistnämnda stater jemte aflöningsstaten
uppgå till ett sammanlagdt belopp af 1,013,832 kronor. Hvad åter
angår underhållsstaten, slutande å 308,128 kronor, förekommer visserligen,
att telegrafstyrelsen hufvudsakligen å dessa anslag gjort de besparingar,
hvarigenom det blifvit möjligt att, utan större bidrag från statskontoret än
det ofvannämda, betäcka bristen i staterna för åren 1878 och 1879. A
anslagen till telegrafliuiers underhåll, inköp och underhåll af inventarier och
materiel in. in. hafva utgifterna minskats under 1878 med omkring 00,000 kronor,
under 1879 med omkring 100,000 kronor. Men sådant har icke kunnat ske
utan strängt anlitande af telegrafverkets reservförråd och eftersättande af de vanliga
och nödvändiga reparationerna å telegrafverkets linier och materiel. Skulle
bris uppstå äfven under år 1880, hvilket väl, om ej åtgärder för telegrafuppbördens
ökande snart varda vidtagna, lär vara oundvikligt, är det att befara, att
en fortsatt indragning af utgifterna å dessa anslag kunde medföra betänkliga

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:t$ nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 31

följder för telegrafinrättningen. Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra
sig, har under föregående år alltid större eller mindre del af verkets öfverskottsmedel
jämte den i stat upptagna underhållssumma användts för större
reparationer å linierna, och jag fruktar att, sedan nu under några år ej blott
inga öfverskottsmedel varit att tillgå utan icke ens hela underhållsanslaget
kunnat disponeras, telegrafverkets materiel snart nog skall befinna sig i ett
skick, som ovilkorligen påkallar ökade utgifter. Det kan derför icke i fråga
sättas, att ofvannämnda belopp, 308,128 kronor, skall kunna för år 1881
i någon mån minskas.

Nedsättning af utgifterna för telegrafverket synes mig alltså nu icke
kunna ske annorledes än genom en minskning af dess verksamhet. Det
kan utan tvifvel sättas i fråga, vare sig att å en eller annan mindre betydande
station med hel dagstjenst tjenstgöringstiden inskränkes, så att en af
tvänne tjensteman kan undvaras, eller att, i synnerhet å ställen der jernvägstelegrafstationer
finnas inrättade, statstelegrafstationer, som lemna otillräckliga
bidrag till sina omkostnader, indragas, eller slutligen att utkräfva
större bidrag af de kommuner, hvilka, för att åtnjuta förmånen af telegrafstation,
utfäst sig att intill visst belopp betala skilnaden mellan stationens
inkomster och omkostnader. Men det är klart att hvarje åtgärd af denna
art på ett vida kännbarare sätt berör vederbörande orters intressen än förändringen
af de vilkor, hvarunder telegramvexlingen besörjes. Det får icke
heller förbises, att dylika åtgärder inom telegrafverket icke på långt när
medföra samma verkan som inskränkningar inom post- och jernvägsförvaltningarna.
Under det indragningen af en posttur i veckan eller ett jernvägståg
om dagen, utan att beröfva vederbörande orter all post- eller jernvägsförbindelse,
tillföra förvaltningarne omedelbar vinst af betydligt minskade
trafikomkostnader, är det deremot gifvet, att borttagandet af ett större antal
telegrafstationer skulle på en gång för flera orter alldeles afbryta de telegrafiska
förbindelser, hvarvid de blifvit invända, utan att dock kunna i någon
betydligare mån bidraga till omedelbar minskning i telegrafverkets kostnader.
Utom att borttagandet af en telegraflinie vållar direkt ökad utgift, kommer
nämligen vid stationsindragningar den väsentligaste delen af stationsutgifterna,
tjenstemännens aflöning, att qvarstå. 1 hvarje fall synas derför åtgärder
af nämnda art icke kunna tagas i beräkning som någon verksam utväg
för häfvande af det missförhållande mellan telegrafverkets inkomster och
utgifter, hvilket nu eger rum.

Det synes mig ej heller vara skäl att för upprätthållande och drift af
en inrättning, till hvars anläggningskostnader redan af allmänna medel utgått
omkring 5 millioner kronor, å hvilka ingen ränta hittills af verket erlagts,
begära särskild t anslag af Riksdagen, åtminstone icke sålänge någon utsigt

32 Bil. n:o 6 b) till Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

kan förefinnas att från dem, som af telegramvexlingen draga omedelbar
fördel, hemta de för ändamålet erforderliga medel.

En sådan möjlighet har telegrafstyrelsen, i sitt förslag till beräkning
af telegrafverkets inkomster och utgifter för år 1881, sjelf antydt då den yttrat,
att telegraf uppbörden skall kunna ökas genom den tillväxt i korrespondens,
som bör kunna förväntas, derest, i samband med de nya tarifbestämmelserna
för den utländska telegramvexlingen, hvilka skola tillämpas från den 1 april
1880, ett nytt på ordtarif grundadt system blifver infördt äfven för taxeringen
af inländska telegram. En ordtarif, som, äfven der den i någon mån
ökar portot för längre telegram, medgifver en ganska betydlig nedsättning i
portot för de korta telegrammen, eget'' derigenom fördelen att bättre lämpa
sig efter allmänhetens behof och har också, enligt redan vunnen erfarenhet
vid dess tillämpning, visat sig förmå framkalla en lifligare telegramvexling.
Det synes mig derför, som om telegrafstyrelsens antagande skulle vara
grundadt, och då, efter hvad jag har mig bekant, ett förslag i denna riktningär
att snarligen från telegrafstyrelsen förvänta, anser jag mig, under förutsättning
af Eders Kongl. Maj:ts bifall till en sådan förändring af taxan för
inländska telegram, hvaraf möjligen kan förväntas väsentlig stegring af portouppbörden,
kunna tillstyrka,

dels att telegrafmedlen för år 1881 beräknas till samma
belopp hvartill de upptagits i 1880 års stat, eller 1,330,000
kronor, dels ock att Eders Kong!. Maj:t i den nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
behagade föreslå, att Riksdagen måtte såsom reservations
anslag, att af telegrafmedlen direkte utgå, för år 1881
åt telegrafverket anvisa enahanda belopp, eller 1,330,000
kronor, hvartill inkomsterna blifvit beräknade, samt antaga
de af Eders Kongl. Maj:t för år 1880 faststälda
stater såsom gällande äfven för år 1881, med rätt för
Eders Kongl. Maj:t att deri göra de jemkning^-, hvilka
finnas vara af omständigheterna påkallade, och att för
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda
det öfverskott, som å inkomsterna kan uppstå. “
Hvad föredragande departementschefen uti förestående fyra ärenden
hemstält och tillstyrkt, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade
Hans Majestät Konungen i nåder gilla och bifalla, med förklarande att hvad
i dessa ärenden sålunda blifvit beslutadt borde iakttagas vid uppsättandet
af den nådiga proposition, som kommer att till Riksdagen aflåtas angående
statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo:

Hans Wachtmeister.

STOCKHOLM, ISAAC MAROUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880,

Bil. n:o 6 c) till Katigt. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1886. 1

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet
inför Hans Mafit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den .9 januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

F orssell,

Rosensvård,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen, statsrådet Forssell föredrog i underdånighet

Föredragande departementschefen anhöll härefter att få underställa
Kongl. Maj:ts pröfning'' de delar af statsregleringen vid nästkommande riksdag,
hvilka tillhörde finansdepartementets föredragning och ej redan utgjort
föremål för Kongl. Maj:ts beslut, samt föredrog för sådant ändamål statskontorets
den 11 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under
litt. A.

Härefter anförde departementschefen:

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd.

2 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

”Å de för år 1879 beräknade statsinkomster hafva, så vidt nu är
kändt eller beräknelig!, uppkommit följande

öfverskott: å tullmedel .....................	kronor 2,500,000: —,
„ allmän bevillning .......	„ 1,650,000: —,
,, öfriga inkomster...........	„ 200,000: —, 4,350,000: —;
brister: å jernvägstrafikmedel..............	„ 250,000: —,
„ bränvinstillverkningsafgift..	„ 1,030,000: —,
„ öfriga inkomster .................	„ 800,000: —, 2,080,000: —,

således öfverskott å inkomster ...................................... kronor 2,270,000: —.

Å de för år 1879 uppförda förslagsanslag torde kunna beräknas följande
brister utöfver öfverskott:

å hufvudtitlarne .......................... kronor 1,450,000: —,

„ förslagsanslaget till annuiteter „ 550,000: —, 2,000,000: —.

Den å 1878 års statsreglering uppkomna brist utgör,
enligt numera tillgängliga räkenskaper, i rundt tal ..... kronor 2,820,000: —.

Till betäckande af ofvanstående brister, tillsammans kronor 4,820,000: —,
finnes tillgång

dels i öfverskotten å 1879 års inkomster
................................. kronor 2,270,000: —,

dels i det belopp reservationer
å anslaget till vapenöfningar,
som enligt Eders Kongl.Maj:ts
beslut af den 12 december
sistlidna år skall till fonden för
statsverkets reserverade medel

öfverlemnas ........................... kronor 1,000,000: —,

eller tillsammans ......-...................................... kronor 3,270,000: —,

hvadan för betäckande af återstoden......................................... 1,550,000: —,

såsom utgörande brist i 1879 års statsreglering, tillgång måste vid 1881 års
statsreglering beredas.

I afseende å statsinkomsterna för år 1881 anhåller jag att få anföra
följande:

Telegraf medlen anser jag, under den vid föredragningen i statsrådet
den 31 sistlidne december af telegrafverkets stat för år 1881 nämnda förutsättning,
böra beräknas till samma belopp som för år 1880, eller 1,330,000
kronor.

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Tullmedlen äro af statskontoret beräknade till samma belopp, hvartill
de visat sig uppgå för år 1879, eller 25,000,000 kronor. Härvid bör emellertid
iakttagas, att de vid sistlidne riksdag beviljade tullfprhöjningar kommit
att verka endast å en del af årets införsel af socker, kaffe, tobak och bränvin.
Af nämnda varor hafva under året på det hela införts ungefär samma
belopp som under de föregående åren, hvaraf torde kunna dragas den slutsatsen,
att någon betydande införsel utöfver årsbehofvet, ledande till minskning
af kommande års inkomster, icke egt rum. Endast fördelningen af
årets införsel på de särskilda månaderna har af naturliga skäl varit en helt
annan än vanligt, enär importörerna, för att undgå tullförhöjningarne, skyndat
sig att så vidt möjligt före tiden för deras inträde förse sina behof. Om
man får antaga, att allra största delen af den införsel af socker, tobak och
kaffe, som egde rum under maj månad, inföll före den 19, så visar sig af
månadsrapporten, att till de lägre tullsatserna blifvit införda under januari—
maj: af tobak: blad och stjelk, skålpund 4,844,302; kaffe: skålpund 6,266,842;
socker, rått och raffineradt: skålpund 29,807,107, hvaraf framgår att, om
hela årets införsel varit underkastad den högre beskattningen, 1879 års tullinkomst
skulle hafva ökats med mer än eu million kronor. Då jag icke
baner någon anledning antaga, att införselsmängden under år 1 881 skall hvarken
för dessa eller andra varor blifva på det hela mindre än under sist förflutna
år, men de högre tullsatserna, hvilka jag förutsätter att Riksdagen icke
för närvarande vill förminska, komma att träffa denna införsel i dess helhet,
vågar jag föreslå, att tullmedlen för år 1881 måtte beräknas till

26.000. 000 kronor.

Bränvinstillverkningsaf''giftén är för år 1880 af Riksdagen beräknad till

15.000. 000 kronor, motsvarande samma belopp beskattningsbara kannor.
Tillverkningen har utgjort under de sist förflutna fem åren i medeltal 16,960,000
kannor, under de sist förflutna tio åren i medeltal 16,710,000 kannor. Den
har visserligen under år 1879 utgjort allenast 13,750,000 kannor, eller lägre
än under något år sedan 1869. Men det förflutna året har företett alldeles
säregna förhållanden, då förutom den nyss inträdda ganska betydliga skatteförhöjningen
och befolkningens af den ekonomiska förlägenheten minskade
förbrukning, äfven en felslagen rotfruktsskörd bidragit att nedtrycka hösttillverkningen
till föga mer än hälften af dess normala belopp, och det torde
derför icke vara skäligt att taga detta års tillverkning till utgångspunkt för
beräkningarna. Jag anser mig derutinnan böra fasthålla de grunder jag antog
för beräkningen af 1880 års tillverkningsbelopp under inverkan af den
högre skatten, och får derför hemställa, att bränvinstillverkningsafgiften för
år 1881 måtte beräknas till 14,800,000 kronor.

Hvad slutligen beträffar inkomsterna af ränta, tionde, arrendemedel,

4 Bil. n:o 6 cj till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

bergverkstionde, kontrollstämpelraedel, jernvägstrafikmedei, extra uppbörd,
postmedel, stämpelpappersmedel och hvitbetssockertillverkningsafgift hafva de
af statskontoret beräknats till belopp, afvikande från hvad för dem blifvit i
1880 års riksstat uppfördt, och finner jag mot de sålunda föreslagna beräkningarna
intet att anmärka. Jag hemställer sålunda, att med iakttagande
häraf och de af mig förut föreslagna beräkningarne af tullmedel och bränvinstillverkningsafgift,
och med bibehållande af öfriga inkomsttitlar vid deras
för år 1880 antagna summor, statsverkets inkomster för år 1881 måtte af
Eders Kongl. Maj:t beräknas till följande belopp:

Ordinarie inkomster:

Ränta..................................................	kronor	4,400,000: —,
Tionde .................................................	V	1,645,000: —,
Arrendemedel ......................................	11	2,900,000: —,
Bergverkstionde ...................................	11	10,000: —,
Mantalspenningar .................................	11	640,000: —,
Bötesmedel............................................	11	260,000: —,
Kavalleriregementenas hästvakans-
spanmål.........................................	11	350,000: —,
Tillfälliga rotevakansafgifter..............	M	76,000: —,
Vakansafgifter, af nyroterad jord......	H	125,000: —,
Rotevakansafgifter af insockne frälse-
hemman i Halland ....................		20,000: —,
Vakansafgifter af bergslag.................	V	20,000: —,
Trosspassevolansafgifter.......................	• 11	26,000: —,
Båtsmansvakansafgift ...........................	11	75,000: —,
Båtsmansbeklädnadsmedel ................		68,000: —,
Kontrollstämpelmedel...........................	11	18,000: —,
Fyr- och båkmedel ............................	11	1,000,000: —,
Telegrafmedel ....................	11	1,330,000: —,
Jernvägstrafikmedei ..............................	11	4,500,000: —,
Skogsmedel............................................	11	1,000,000: —,
Extra uppbörd...................................	11	297,000: — 18,760,000:

Tullmedel

Postmedel .................

Stämpelpappersmedel

Bevillning ar:

............... kronor 26,000,000: —,

................ „ 4,730,000: —,

................. „ 2,900,000: —,_

transport kronor 33,630,000: —, 18,760,000: —,

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1. om statsverket 1880.

transport kronor 33,630,000: —, 18,760,000: —,

JBränvinstillverkningsafgift.................. „ 14-,800,000: —,

Hvitbetssockertillverkningsafgift......... „ 20,000: —,

Allmän bevillning .............................. „ 4,000,000: —, 52,450,000: — •

eller tillsammans kronor 71,210,000:—.

Vid tvänne föregående riksdagar har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen
äskat för statsbehofvens fyllande så stor del af riksbankens behållna vinst,
som motsvarat fem procent ränta å det i bankens rörelse nedlagda kapital
af allmänna medel. Riksdagen har å sin sida upprepade gånger anslagit
allenast hälften af riksbankens behållna vinst till statsverkets behof, och sedan
detta skett äfven vid senaste statsreglering, då likväl en betydande skatteförhöjning
måste i fråga komma, har jag ingen anledning antaga, att ett
så stort belopp som motsvarar fem procent af bankens kapital, eller 1,950,000
kronor, nu skall beviljas, äfven om på sådant sätt skatteförhöjning skulle
kunna undvikas. Då beloppet af riksbankens vinst för år 1879 ännu ej är
mig bekant, anser jag det för statsregleringens riktiga uppgörande vara ändamålsenligast
att utgå från den förutsättningen, att samma belopp, som anvisats
för statsutgifterna under år 1880, äfven för år 1881 må vara att påräkna och
föreslår, att Eders Kongl. Maj:t ville af Riksdagen äska, att af riksbankens behållna
vinst för år 1879 måtte för statsverkets behof anvisas 1,300,000 kronor,
att utbetalas vid den tidpunkt under år 1881, som Riksdagen bestämmer.

Om, under förutsättning af bifall härtill, till summan af statsverkets

ofvan beräknade inkomster, ....................................... kronor 71,210,000: —,

lägges nämnda belopp af riksbankens vinstmedel... „ 1,300,000: —,

så erhålles för statsregleringen år 1881 en tillgång af kronor 72,510,000: —.“

De af föredragande departementschefen sålunda, beträffande
beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda
tillgångar och dermed sammanhängande ämnen, gjorda
underdåniga hemställanden och förslag behagade, sedan
statsrådets öfrige ledamöter deri instämt, Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla.

6 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Mapts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Föredragande departementschefen anförde vidare:

“Dä beträffande regleringen af

första hufvudtiteln

nu icke på nådig pröfning är beroende någon fråga, soin kan för år 1881
föranleda, vare sig till förändring af de under denna hufvudtitel för närvarande
uppförda ordinarie anslag, eller till framställning om nya sådana,
eller om extra anslag, hemställer jag, vid sådant förhållande, att i den nådiga
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof måtte för första
hufvudtiteln beräknas enahanda belopp, som nu finnes till denna hufvudtitel
anvisadt, eller 1,218,000 kronor/''

Hvad föredragande departementschefen sålunda föreslagit,
täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande,
Hans Maj:t Konungen i nåder gilla.

Sedan de till andra, tredje, fjerde, femte och sjette hufvudtitlarne hörande
frågor blitvit af vederbörande departementschefer föredragna, anhöll
chefen för finansdepartementet, statsrådet Forssell, att få anmäla de frågor,
som tillhörde regleringen af

sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

Departementschefen erinrade härvid om Kongl. Maj:ts den 31 sistlidne
december fattade beslut dels i anledning af statskontorets hemställan om
förändrad uppställning af riksstaten m. m., så vidt samma beslut rörde sjunde
hufvudtiteln, dels ock beträffande postverkets, telegrafverkets och tullverkets
stater äfvensom skogsväsendet, samt anförde härefter "angående:

Stämpelpappers-omkostnader in. m.

Eders Kongl. Maj:t har förut i dag, på föredragning af herr statsrådet
och chefen för civildepartementet, beslutat föreslå Riksdagen en regie -

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o L. om statsverket 1880. 7

ring åt landträntmästarues och häradsskrifvarnes löner, hvilken reglering
såsom föredragande departementschefen förmälde, bör verka ändring i följande
å sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, nemligen: till stämpelpappers-omkostnader,
till kostnader för kortstämpling och allmänna bevill—
ningens uttaxering, till observations- och uppbördsprocenter m. m. samt till
mantalsskrifningsprovision.

Hvad först angår anslaget till stämpelpappers-omkostnader hafva väl
kammarkollegium, statskontoret och kammarrätten uti sitt i löneregleringstrågan
den 12 december 1878 afgifna utlåtande funnit, att genom löneregleringen
och den i sammanhang dermed skeende indragningen af räntmästarnes
provision å stämpelpappersmedel bör uppkomma en besparing å detta anslag,
samt beräknat densamma till omkring 30,000 kronor, men då rikshufvudboken
för år 1876 utvisade brist å detta anslag till högre belopp än provisionen,
hafva embetsverken ansett någon minskning i anslaget icke kunna
ega rum.

Då emellertid detta anslag, sedan embetsverkens utlåtande afgafs, blifvit
höjd! med 60,000 kronor, så att detsamma numera är för bestridande af
derå anvisade utgifter tillräckligt, och vid sådant förhållande minskning deri
bör ske med belopp, motsvarande räntmästarnes provision, och denna° provision
genom vissa stämpelsatsers förhöjning under senare tid uppgått till
omkring 40,000 kronor, anser jag ifrågavarande anslag kunna med nämnda
belopp minskas från 224,000 kronor till 184,000 kronor.

På grund af den utredning i afseende å de tre öfriga anslagen, som
embetsverken i sitt utlåtande lemnat och för hvilken utredning chefen för
civildepartementet redogjort, anse embetsverken, att anslaget till kostnader
för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering kan nedsättas, samt
anslaget till mantalsskrifningsprovision helt och hållet indragas, under förutsättning
att mantalsskrifningsprovision till städernas tjensteman likasom provisionen
till länsmännen i Vesterbottens och Norrbottens län för deras befattning
med mantalsskrifningen inom Lappmarken öfverflyttas å anslaget till
observations- och uppbördsprocenter, hvilket anslag dock i anseende till dessa
provisioners ringa belopp ej skulle behöfva någon tillökning.

Då embetsverkens nämnda förslag synas mig grundade på goda skäl
och under senare tid inträffade förhållanden icke kunna anses verka någon
nämnvärd förändring i den gjorda beräkningen, anser jag mig böra instämma
i hvad embetsverken sålunda hemstält.

Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:ts
förslag till lönereglering för landträntmästare och häradsskrifvarne
varder af Riksdagen bifallet, förslagsanslaget

8 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

till stämpelpappersomkostnader nedsättes med 40,000 kronor
från 224,000 kronor till 184,000 kronor, förslagsanslaget
till kostnader för kortstämpling och allmänna
beviliningens uttaxering minskas med 27,500 kronor från

102,500 kronor till 75,000 kronor, samt med anvisande
till utgående å anslaget till observations- och uppbördsprocenter
ej mindre af mantalsskrifningsprovision till städernas
tjensteman än äfven af den särskilda provision,
hvilken jemlikt nådiga brefvet den 31 maj 1878 tillkommer
länsmännen inom Westerbottens och Norrbottens län
för deras befattning med mantalsskrifningen inom Lappmarken,
anslaget till mantalsskrifningsprovision ur riksstaten
afföres.

Restitutioner.

Jemlikt nådiga brefvet den 1 augusti 1851 åligger det statskontoret
att vid hvarje års slut till riksgäldskontoret öfverlemna sådana från Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen och från öfverståthållareembetet
i Stockholm influtna äldre depositionsmedel, som enligt föreskrifter i nådiga
brefvet den 2 oktober 1828 blifvit behörigen uppsagda till återlyftning, men
icke inom tio år efter insättningen af vederbörande uttagits, dock eger statskontoret
att häraf från riksgäldskontoret återbekomma hvad som erfordras
för de återbetalningar af samma medel, som i behörig ordning kunna varda
beviljade. Härmed öfverensstämmande föreskrifter finnas jemväl intagna uti
det för riksgäldskontorets förvaltning utfärdade reglemente.

Detta reglemente innehåller ock att, sedan vid 1869 års riksdag ett
särskildt anslag för skogsväsendet blifvit å sjunde hufvudtiteln uppfördt, återstoden
af skogsplauteringskassans behållning bör, enligt Riksdagens beslut,
från statskontoret till riksgäldskontoret öfverlemnas, och är dermed öfverensstämmande
föreskrift meddelad statskontoret genom nådiga brefvet den 10
december 1869, i följd hvaraf detta embetsverk till riksgäldskontoret aflemnar
sådana medel, som ännu kunna till statskontoret inflyta såsom afbetalningar
å förskott, hvilka af skogsplanteringskassan utgifvits.

Under erinran att vid den tid, då nu omförmälda föreskrifter tillkommo,
ännu funnos anslagna särskilda statsinkomster för riksgäldskontorets behof,
men att, efter det härutinnan vidtagits den förändring, att dessa särskilda
inkomster i allmänhet beräknats bland tillgångarne för riksstaten, och å denna
stat i stället uppförts ett förslagsanslag att af statskontoret till riksgäldskontoret
utbetalas för att användas till de riksgäldskontorets utgifter, som

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n-.o i, om statsverket 1880. 9

icke åt'' dit ingående kapital- och räntebetalningar kunde betäckas, det vore
så mycket mindre behöfligt, att ifrågavarande smärre inkomster särskildt
tillgodo beräknades riksgäldskontoret och dit levererades, som uti den liqvid,
hvilken i riksgäldskontoret, jemlikt dess reglemente, med statsverket årligen
upprättades, dessa inkomster blefvo statskontoret godtgjorda och sålunda >
gingo i afräkning på förenämnda förslagsanslag, har statskontoret uti sin den
11 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets inkomster hemstält,
att Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen måtte förordna att, med ändring
af ofvan nämnda stadganden, öfveråriga depositiousmedel samt ännu utestående
fordringar för förskott, som af skogsplanteringskassans medel utgifvits,
skola, då de till statskontoret inbetalas, redovisas bland statsverkets inkomster
under titel: extra uppbörd, äfvensom att möjligen ifrågakommande återbetalningar
af äldre depositionsmedel få anordnas af sjunde hufvudtitelns
anslag till restitutioner.

Statskontorets ifrågavarande hemställan synes mig förtjent af bifall, enär
derigenom en onödig omgång i redovisningen för framtiden undvikes. Beloppet
af ifrågavarande medel är ej heller af särdeles betydenhet. Statskontoret
har i detta hänseende meddelat, att influtna depositionsmedel under
åren 1874—1879 tillsammans utgöra 8,893 kronor 60 öre, således i medeltal
för år 1,482 kronor 27 öre, samt att af skogsplanteringskassans äldre
förskott tills vidare ingå 500 kronor årligen. Då, enligt hvad statskontoret
tillika upplyst, under åren 1874—1879 icke ifrågakomma mer än en enda
återbetalning af depositionsmedel, och då till belopp af 1,486 kronor 17 öre,
anser jag dylika återbetalningars anvisande å anslaget till restitutioner, som
till sin natur är förslagsanslag, icke böra påkalla någon förhöjning af anslagets
nuvarande belopp.

Jag hemställer på grund häraf, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen

att, med iakttagande deraf, att dels sådana från
öfverståthållareembetet och länsstyrelserna inflytande depositionsmedel,
som, ehuru uppsagda till återlyftning, icke
inom tio år från nedsättningen blifvit af vederbörande
uttagna, dels ock förekommande afbeta!ningar å förskott,
som af skogsplanteringskassans medel utgifvits, varda af
statskontoret redovisade bland statsverkets inkomster under
titel: »extra uppbörd» i stället för att till riksgäldskontoret
öfverlemnas, ifrågakommande återbetalningar af dylika
depositionsmedel måtte få anordnas af hufvudtitelns förslagsanslag
till restitutioner.

Bih. till Rilesd. Prof. 1880. 1 Sami 1 Afä.

lo Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Kammarkollegium.

Angående jordeboksarbetet inom kammarkollegium under år 1879 har
kollegium i skrifvelse den 19 sistlidne december tillkännagifvit: att nya
jordeböcker för Upsala, Södermanlands och Elfsborgs län blifvit faststälda;
att jordeböcker upprättats för fyra fögderier af Östergötlands län; att granskningen
af nya jordeböckerna för Yestmanlands och Yesternorrlands län påbörjats;
att anmärkningarne vid förteckningarne å de till statsverket år 1871
indragna rånte- och krono tiondeanslag nu äro af kollegium pröfvade, med
undantag allenast af två mindre betydliga; samt att, om det under åren 1878
och 1879 begagnade arbetssättet bibehålies, jordeboksarbetet skall vara afslutadt
inom 1883 års utgång.

Under erinran att Eders Kong]. Maj:t den 31 sistlidne december förordnat,
att jordeboksarbetet skall under år 1880 fortgå på samma sätt som
under föregående år, tillstyrker jag,

att Eders Kongl Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
för granskning af nya jordeböcker, å extra stat för år
1881 anvisa ett anslag af 13,600 kronor, eller enahanda
belopp, som i sådant hänseende är vordet beviljadt för
innevarande år.

I afgifvet, förslag till genomförande af kammarkollegii nya organisation,
för hvilket ändamål å extra stat för år 1880 är uppfördt ett anslag å 10,000
kronor, har kammarkollegium hemstält, att eu del af koilegii tjensteman,
hvilka dels sakna plats inom den nya organisationen, dels ock genom ålder
och sjukdom äro hindrade att på ett tillfredsställande sätt fullgöra de åligganden,
som med de nya tjensterna äro förenade, må varda förflyttade å
indragningsstat. Lika med kollegium anser jag en dylik åtgärd böra ega
rum i afseende å en del af tjenstemännen; och under förutsättning af bifall
till hvad jag i detta hänseende ämnar föreslå vid föredragning af de till
nionde hufvudtiteln hörande frågor, och med hänsyn dertill att åtskillige åt
de ordinarie tjensteman inom kollegium, för hvilka plats ej kunnat beredas
inom den nya organisationen, dels redan äro och dels antagligen framdeles
blifva anstälda vid domänförvaltningen och jordeboksarbetet, anser jag det
nuvarande anslaget för genomförande af koilegii nya organisation kunna för
år 1881 nedsättas till hälften.

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880. Il

Jag hemställer derföre,

att Eders Kong]. Maj:t täcktes för ifrågavarande
ändamål af Riksdagen äska ett belopp af 5,000 kronor,
att ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition och å extra
stat för år 1881 utgå.

Domänförvaltningen.

Då jag i afseende å domänernas förvaltning icke eger anledning att
framställa något förslag till ökande eller minskande af de för detta ändamål
nu anslagna belopp, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen

att å extra stat för år 1881 må uppföras dels för
förvaltningen af statens domäner 80,000 kronor och dels
till resekostnader vid domänförvaltningen ett förslagsanslag
af 14,000 kronor.

Statskontoret.

Då förhållandena ännu icke medgifva nedsättning i det för genomförandet
af statskontorets nya organisation nu beviljade anslaget 10,700
krono]'', tillstyrker jag Eders Kongl. Maj:t

att såsom extra anslag för år 1881 till genomförande
af statskontorets nya organisation af Riksdagen
äska ett belopp af 10,700 kronor.

Öfverintemlentsembetet.

Öfverintendentsembetet har i skrifvelse den 30 september sistlidna år
hemstält, att reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som för
närvarande utgör 155,480 kronor, måtte förhöjas till 165,000 kronor. De
skäl öfverintendentsembetet för denna framställning anfört, eller att antalet
af de byggnader, som med nämnda anslag böra underhållas, ökats i väsentlig
mån, sedan nuvarande anslagsbeloppet. faststäldes, och att en del behöfliga
reparationer måste i brist på medel fortfarande anstå, synas mig visserligen
särdeles beaktansvärda; men då jag anser att under nuvarande tryckta
förhållanden statsutgifterna böra, så vidt möjligt, inskränkas, och ökning af

12 Bil. n:o 6 c) till Kong!. Maj:ts nåd. prop n:o 1, om statsverket 1880.

detta anslag icke synes mig påkallad af oundgängligt behof, tillstyrker jag,
att öfverintendentsembetets ifrågavarande hemställan icke för närvarande må
till någon Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.

För genomförande af öfverintendentsembetets nya organisation är för
innevarande år å extra stat uppfördt ett anslag å 1,000 kronor, och då jag
icke eger anledning att föreslå någon ändring i detta belopp, hemställer jag,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att å extra stat för år 1881 för nämnda ändamål
anvisa 1,000 kronor till Eders Kongl. Maj:ts disposition.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskotter.

De åt statskontoret förskottsvis gjorda utgifter, hvilka tillhöra sjunde
hufvudtiteln och böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro enligt från
statskontoret meddelade uppgifter följande:

tid reparationer under åren 1878 och 1879 å Tranebergs, Nockeby och

Drottningholms broar ....................................................... kronor 10,340: 8 5,

„ komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens

löneförhållanden ................................................................ „ 11,509:

„ förre innehafvaren af till statsverket indragna häradshöfdingebostället
Kragenäs ersättning för åbyggnader „ 13,675: 66,

„ arrendatorerna af indragna kronofogdebostället Mycklinge,
indragna profossbostället Örby och Källviken,

Korsängs hofstalläng, och indragna hospitalshemmanet

Hemringe ersättning för exproprierad jord .................. ,, 249: 84,

„ bestridande af kostnaderna för verkstäld undersökning

angående stämpelpappers-afgiften .................................. ,,

transport och andra kostnader för statsverkets bergs -

effekter

9,047: 26,
1,742: oi;

summa kronor 46,564: 97.

Jag hemställer att Eders Kongl. Maj:t, med tillämpning af beslutet den
31 sistlidne december att öretal i riksstaten böra till krontal utjemnas, måtte
hos Riksdagen göra framställning derom

att, till gäldande af nämnda förskotter, Riksdagen
må å extra stat för år 1881 anvisa ett belopp af 46,565
kronor.

Bil. n:o 6 cj till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880. 13

Ersättningar in. in. till följd af indelta armens nflöningstiligångars
öfvertagande af statsverket.

Då indelta arméns aflöningstillgångar vid L878 års början öfvertogos
af statsverket, uppfördes i sammanhang dermed a sjunde hufvudtiteln för
samma år tre särskilda anslag å extra stat: ett förslagsanslag till inlösen
af dagsverksskyldighet från hästhemmanen i Skåne, ett förslagsanslag till ersättning
åt arrendatorer af militieboställen och åt militära indelningshafvare
på gammal stat för dem förut från en del af boställskassornas medel tillfallande
ränteafkomst, och ett bestämdt anslag till,militieboställskassan, af
hvilket sistnämnda anslag skulle utgå dels inqvarteringspenningar åt dertill
berättigad indelningshafvare, dels kostnaderna för reparationer å karaktershusen
vid en del militieboställen. Dessa extra anslag hafva sedermera beviljats
jemväl för åren 1879 och 1880 samt äro i sistnämnda års stat uppförda:
det första med 4,578 kronor 45 öre, det andra med 4,800 kronor
och det tredje med 17,000 kronor.

De arrendatorer, som numera antagas å boställena, erhålla ingen rätt
till sådan ersättning, som de två först nämnda anslagen äro afsedda att godtgöra,
men åläggas deremot den underhållsskyldighet af karaktershusen, som
förut ålegat militieboställskassan. Alla tre ifrågavarande anslag blifva således
obchöfliga i den mån de gamla arrendekontrakten gå till ända och de på
gammal stat qvarstående militära indelningshafvarne afgå ur tjensten.

Eders Kongl. Maj:t har den 31 sistlidne december vid föredragning
af statskontorets hemställan om förändrad uppställning af riksstaten beslutat
föreslå Riksdagen, att en hittills å fjerde hufvudtiteln uppförd ersättning för
dagsverksskyldighet till indragna militieboställena Lilla Bjurum och Beckaskog
må öfverföras till allmänna indragningsstaten för att derå qvarstå, till
dess nuvarande-arrendekontrakt gå till ända och ersättningen på sådan grund
upphör; och då de nu ifrågavarande å sjunde hufvudtiteln uppförda anslagen
äro hufvudsakligen af enahanda beskaffenhet med nyss nämnda anslag, som
Eders Kongl. Maj:t ansett böra till nionde hufvudtiteln öfverföras, hemställer
jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att jemväl dessa anslag må under nionde hufvudtiteln
å allmänna indragningsstaten uppföras, för att der
qvarstå så länge och i den mån behofvet kräfver.

14 Bil. n:o 6 cj till Kongl. i\Iaj:ls nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

Skatteregleringskomitdn.

Då i afseende å beloppet af det anslag, sotn under år 1881 må vara
erforderligt för skatteregleringskomitén, något tillförlitligt omdöme ännu icke
kan grundas, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att för detta ändamål anvisa enahanda belopp som
för innevarande år, eller 25,000 kronor, att ställas till Eders
Kongl. Maj:ts disposition och såsom förslagsanslag å extra
stat för år 1881 uppföras.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

För vinnande af jemn slutsumma å sjunde hufvudtitelns anslag får
jag slutligen hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. må höjas med 4,640 kronor 18 öfe, eller/från
19,491 kronor 82 öre till 24,132 kronor.“

Departementschefen fortfor härefter:

“Utöfver de af mig den 31 december sistlidna år och denna dag
gjorda hemställanden rörande ordinarie anslag å sjunde hufvudtiteln, har
jag icke anledning att i samma hufvudtitel föreslå någon ändring. Om mina
denna dag i detta hänseende gjorda framställningar vinna Eders Kongl.
Majrts bifall, skulle, med iakttagande af Eders Kongl. Maj:ts redan fattade
beslut angående post- och tullverkets stater samt skogsväsendet, de ordinarie
anslagen således komma att, minskas genom nedsättning i anslagen:
till stämpelpappersomkostnader
„ kostnader för kortstämpling
och allmänna bevillningens

uttaxering...........................

„ postverket ..........................

,, tullverket..............................

„ städers friheter ..................

„ mantalsskrifningsprovision

kronor	40,000:
V)	27,500: —,
??	270,000: —,
V	5,000: —,
V	12,125: 21,
?;	19,500: —,

374,125: 21,

transport 374,125: 21

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. 1, om statsverket 1880.

men deremot ökas genom förhöjning''
i anslagen:

till skrifmaterialier och expenser,
ved m. tn...................

,, skogsväsendet .....................

transport 374,125: 21.

kronor 4,640: is.

0 3i

4,640: 2i.

369,485:

hvadan således minskningen i sin helhet skulle utgöra kronor

Om från summan af de nuvarande ordinarie

anslagen å hufvudtiteln................................................... „ 12,990,940: —

dragés nämnda minskning............................................ „ 369,485: —,

skulle den nya summan af hufvudtitelns ordinarie

anslag blifva ........................................................... kronor 12,621,455: —.

Vidare får jag erinra, att de af mig för år 1881 föreslagna extra
anslagen äro följande, nemligen:

tillfällig löneförbättring för
skogsstyrelsen ......................................................................

Kammarkollegium:

för granskning af nya jordeböcker....................................

„ genomförande af kollegii nya organisation ...............

„ förvaltningen af statens domäner ..............................

till resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag,

Statskontoret:

för genomförande af dess nya organisation.....................

till ersättande af åtskilliga förskottsvis bestridda utgifter,
tillhörande denna hufvudtitel, ..................................

Öfverintendentsembetet:

för genomförande af dess nya organisation.....................

Postverket:

bidrag till trafikutgifter, förslagsanslag, ..........................

Skatter egleringskomitén:

till bestridande af kostnaderna derför, förslagsanslag, ...

kronor 3,380:

13,600

5,000

80,000

14,000

V
. >?

10,700: —,

46,565: —;
1,000: —;
50,000:
25,000: —;

tillsammans kronor 249,245:

16 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880

Statsrådets öfrig» ledamöter instämde i hvad föredragande
departementschefen sålunda hemstält och föreslagit
beträffande anslagen under sjunde hufvudtiteln; och
behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna nådigt
bifall.

Sedan de till åttonde hufvudtiteln hörande frågor blifvit på föredragning
af vederbörande departementschef pröfvade, anhöll chefen för finansdepartementet,
statsrådet Forssell, att få i underdånighet anmäla de frågor,
som tillhörde regleringen af

nionde linfvudtiteln,

omfattande pensions- och indragningsstatema.

Hvad först angick

pensionsstaten,

erinrade departementschefen, att Kongl. Maj:t förut denna dag beslutit föreslå
Riksdagen

dels på föredragning af sjöförsvarsdepartementet:
att Riksdagen må medgifva, att de pensioner, hvardera å 210 kronor,
till hvilka daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna äro vid
öfverflyttning till invalidsstat inom ett antal af 40 vid Karlskrona och 3
vid Stockholms station berättigade, måtte från och med år 1881 få utgå af
det under riksstatens nionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till pensionering
af flottans och lotsverkets gemenskap;

dels ock på föredragning af ecklesiastikdepartementet:
att för beredande af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken
enke- och pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna
i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg må beviljas en
tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till pensionering af lärares
vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier, enkor och barn uppförda
anslag.

Då den rätt till anvisning på förslagsanslaget till pensionering af flottans
och lotsverkets gemenskap, hvilken sålunda komme att äskas, icke förutsatte
någon förhöjning i samma anslag, skulle, enligt hvad departementschefen

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prov. n:o 1, om statsverket 1880. 17

härvid anmärkte, med bifall till omförmälda framställningar och under iakttagande
af den afjemning till krontal, som, enligt nådiga beslutet den 31
december sistlidna år, borde ske i anslagsbeloppen till civilstatens och till
arméns pensionskassor, anslagen till förevarande stat i dess helhet komme

att ökas med .................................................................... kronor 3,472: —,

så att staten, för närvarande upptagen till.................. „ 1,282,550: —,

skulle komma att sluta på ett belopp åt ..................... kronor 1,286,022: —.

Beträffande

indragning sstaten

erinrade departementschefen om Kong]. Maj:ts på nedan nämnda departements
föredragning dels denna dag och dels, enligt finansdepartementet
tillhandakomna protokollsutdrag, förut fattade beslut om aflåtande till Riksdagen
af följande framställningar, nemligen:
på justitiedepartementets föredragning:

att vaktkonstapeln vid kronohäktet i lvongsbacka Johannes Larsson
må från och med månaden näst efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten
varder honom meddeladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande för sin återstående lifstid af en årlig pension af 400 kronor;
på landiför svar sdepartementets föredragning:

att åt hvardera af förre förrådsdrängarne vid Göteborgs utredningsförråd,
Hans Jonsson och Elias Svensson, må å allmänna indragningsstaten
beviljas en årlig pension af 300 kronor, att utgå från april månads början
år 1879;

att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka, jemlik! Eders Kongl.
Maj:ts med Riksdagen fattade beslut, innehafva indragningsstatspension, motsvarande
de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner, må från
ingången af år 1881 få utgå från allmänna indragningsstaten; samt

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän
må för år 1881 å allmänna indragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med
vikor att understödsbeloppen icke öfverstiga 150 kronor för hvarje landtvärnsman; Bih.

till Ttiksd. Prof. 1880. 1 Sarnl. 1 Afd.

18 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. tl:o 1, om statsverket 1880.
på sjöförsvarsdepartementets föredragning’:

att å allmänna indragningsstaten må för framlidne kommendören Axel
Adlersparres enka Karin Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonliufvud,
uppföras en årlig pension af 1,000 kronor, att utgå från 1880 års början
under hennes återstående lifstid;

på civildepartementets föredragning:

att i nu gällande stadganden beträffande andra landtmätares och kommissionslandtmätares
pensionering den förändring må medgifvas,

att sådan tjensteman, hvilken tjenat minst tretio år och under sammanräknadt
tjugufem år varit anstäld vid generallandtmäterikontoret eller såsom
storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller andre landtmätare, må vid afskedstagandet,
om han tillika uppnått en ålder af sextio år, uppföras till
pension å allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må tillgodokomina
kommissionslandtmätare, hvilken antingen icke af Kongl. Maj:t pröfvas
hafva, så vidt på honom berott, under nämnda tjugufem år varit såsom
landtmäteritjensteman verksam, eller ock fortfar att tjenstgöra såsom stor''
skiftes- eller afvittringslandtmätare eller såsom sådan fått pension å allmänna
indragningsstaten sig tillagd, samt

att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare, hvilka med pension
afgå, pensionsbeloppet må bestämmas för fyratioåtta till 1,600 kronor
för hvarje och för de öfrige till 900 kronor, dock med rättighet för desse
att i den ordning de undfått nådigt afsked, i mån af äldres afgång, uppföras
till erhållande af det högre pensionsbeloppet;

att generaldirektören Ludvig Berckhan Falkman, hvilken jemlik! gällande
föreskrifter är berättigad till en årlig pension till belopp af 4,800
kronor, må från och med månaden näst efter den, då han med pension å
allmänna indragningsstaten erhållit entledigande från befattningen såsom
generaldirektör och chef för landtmäteriet, under sin återstående lifstid från
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig fyllnadspension af 1,600 kronor,
så att hans hela årliga pension kommer att uppgå till 6,400 kronor;

att häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi af
Kronobergs län Carl Gustaf Ericsson må från och med månaden näst efter
den, hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten
afgår, under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta
understöd till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den
för häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension;

att aflidne geologen, vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf David
Wilhelm Hummels enka Wilhelmina Hummel, född Cordts, må undfå
en årlig pension af 400 kronor, att utgå från allmänna indragningsstaten
från och med juni månad 1879 eller månaden näst efter den, i hvilken
geologen Hummel aflidit, och så länge hon enka förblifver;

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 19

att konungens fogat Wilhelm von Schoultz och aktuarien vid öfverstathållareembetets
kansli Carl Georgii, som båda uppnått pensionsåldern och
hvilkas befattningar icke ingå i den för nämnda kansli föreslagna nya organisationen,
må å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, för att derå från
och med månaden näst efter den, hvarunder afsked kan varda en hvar af
dem beviljadt, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång åtnjuta såsom
pension, von Schoultz ett belopp af 4,500 kronor och Georgii ett belopp
af 3,000 kronor årligen;

att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren vid samma
kansli t. f. regementsintendenten Carl Adolf Hafverberg, hvilkens kammarskrifvarebefattning
icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt belopp
af 600 kronor, motsvarande kammarskrifvarelönen, att utgå endast så
vida Hafverberg ej innehar annan anställning med aflöning, vare sig på
rikets eller kommuns stat till lika eller högre belopp, och med iakttagande
att, om den nya aflöningen understiger nämnda belopp, Hafverberg skall
derå i samma mån vidkännas afdrag;

att från allmänna indragningsstaten likaledes må till en hvar af notarierne
vid öfverståthållareembetets kansli Adolf Jakob Lagercrantz och Christian
Axel Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för sig utöfva
innehafvande notariebefattning utgå ersättning för minskning i aflöning med
1,480 kronor årligen till dem hvardera, dock med iakttagande att, i den
mån de komma i åtnjutande af ålderstillägg, ersättningen minskas med deremot
svarande belopp, samt

att länsmannen i Yalbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall
må från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur civilstatens
pensionsinrättning från tjensten afgår, under sin återstående lifstid
från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande
skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön utan ålderstillägg,
eller 300 kronor årligen;

på finansdepartementets föredragning:

att den på fjerde hufvudtitelns anslag till indelta kavalleri- och infanteriregementena
förut uppförda ersättning för upphörd dagsverksskyldighet
till kungsgårdarna Lilla Bjurum i Skaraborgs län och Beckaskog i Kristianstads
län må öfverföras till allmänna indragningsstaten; samt

att å denna stat jemväl må uppföras de för närvarande å extra stat
under sjunde hufvudtiteln anvisade anslag, till inlösen af dagsverksskyldighet
från hästhemman i Skåne 4,578 kronor 45 öre, till ersättning åt
arrendatorer af militieboställen och åt militcirindelningshafvare på gammal
stat för dem förut frän en del af boställskassornas medel tillbommande
ränteafkomst 4,800 kronor och till militieboställskassan 17,000 kronor;
på ecklesiastikdepartementets föredragning;

20 Bil. n:o 6 c) till Kongl. May.ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880.

att intendenten vid nationalmusei konstafdelning, professoren Johan
Christoffer Boklund må från och med den dag, då den af Kongl. Maj:t
föreslagna nya aflöningsstaten för nationalmuseum varder tillämpad, så länge
Boklund förrättar konservatorstjenst derstädes, ega att, utöfver det för denna
tjenst bestämda arvode, på allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt
belopp af 1,300 kronor;

att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping Jöns Adolf
Bäth må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked varder
honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af

1,000 kronor;

att för aflidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, professoren
Carl Ståls enka Jenny Margareta Stål, född Wall, må å allmänna indragningsstaten
beviljas en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne
under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så
länge hon förblifver enka;

att föreståndarinnan för den så kallade tysta skolan i Stockholm Johanna
Berglind må undfå rätt att å allmänna indragningsstaten uppbära
pension till belopp af 500 kronor årligen från och med månaden näst efter
den, då hon varder från nämda befattning entledigad; samt

att för medicine kandidaten Gerhard Nilsson må på allmänna indragningsstaten
uppföras en årlig pension af 800 kronor, att från och med innevarande
år under hans återstående lifstid utgå.

Föredragande departementschefen anförde vidare:

“Sedan Eders Kongl. Maj:t den 14 november 1879, i sammanhang med
fastställande af ny lönestat och instruktion för kammarkollegium, anbefalt
detta embetsverk att uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med
förslag till den öfvergångsstat, som vid genomförande af den beslutade regleringen
af samma embetsverk kunde blifva erforderlig, har kammarkollegium
i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne december, bland annat, anfört, att

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majtis nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 21

sekreteraren hos kollegium Carl Johan Hassell, för hvilken plats i den nya
organisationen saknades, anmält sin önskan att ur statens tjenst afgå, mot
det att, utöfver den pension af 1,800 kronor, hvartill han skulle vara berättigad
från civilstatens pensionsinrättning, en fyllnadspension af statsmedel
blefve honom beredd till belopp af 1,700 kronor, så att hans pension på det
hela komme att motsvara den lön, han nu åtnjöte på ordinarie stat, eller

3,500 kronor, och har kollegium för dess del hemstält, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå uppförande på allmänna indragningsstaten
af en ärlig fyllnadspension för llassell med 1,700 kronor, derest icke
Eders Kongl. Maj:t skulle finna lämpligare att af Riksdagen begära Hassells
öfverflyttande på nämnda stat, med rätt för honom att derifrån uppbära hela
lönen.

Enligt hvad kammarkollegium vidare meddelat, har notarien hos kollegium
Cad Edvard Ljungberg väl vilkorligt förklarat sig villig att ingå
på den nya lönestaten, men under åberopande deraf att en del af de göromål,
som enligt den nya instruktionen skulle honom åligga, vore för innehafvare
af notarietjenst å deri gamla staten fullkomligt främmande och förutsatte
annan utbildning för tjensten, än som de nuvarande innehafvarne i allmänhet
varit i tillfälle att förvärfva, anhållit att, med åtnjutande af skilnaden
mellan honom från civilstatens pensionsinrättning tillkommande pension,
1,200 kronor, och hans enligt gamla staten till 2,800 kronor uppgående
lön, eller 1,600 kronor, varda å indragningsstat uppförd. Då Ljungberg
sålunda sjelf syntes hysa tvifvel om lämpligheten af hans bibehållande på
nya lönestaten, och han, som blifvit utnämnd till notarie den 17 maj 1861,
efter öfvergången på den nya staten egde åtnjuta två ålderstillägg, hvarigenom
hela hans aflöning komme att uppgå till 4,000 kronor, samt Ljungberg
dessutom inom få år blefve berättigad till pension från allmänna indragningsstaten
med 2,800 kronor, har kollegium, under förutsättning af
Ljungbergs rätt till pension från civilstatens pensionsinrättning med uppgifvet
belopp, tillstyrkt, att Ljungberg måtte å indragningsstat uppföras med rätt
till årlig fyllnadspension af 1,600 kronor.

Från civilstatens pensionsinrättning har blifvit mig meddeladt, att
sekreteraren Hassell, hvilken under innevarande år uppnår en ålder af 61 år
och 38 år varit i statens tjenst anstäld, är, derest han före afskedstagandet
retroaktivt erlägger pensionsafgift för ytterligare ett år med 126 kronor,
berättigad att månaden näst efter den, då afsked ur rikets tjenst honom beviljas,
uppbära årlig pension från nämnda inrättning med 1,800 kronor,
samt att notarien Ljungberg, som detta år uppnår 60 års ålder och 41 år
varit i rikets tjenst anstäld, likaledes under vilkor att före afskedstagandet
felande pensionsafgifter för 1 år 11 månader erlägges med tillsammans 161
kronor, är till pension från inrättningen berättigad till belopp af 1,200 kronor.

22 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Dä båda desse tjensteman inom få år uppnå den ålder, att pension
från allmänna indragningsstaten skulle dem tillkomma med väsentligen högre
belopp, än som nu blifvit för dem ifrågasatt; dä befattning, motsvarande
den Hassell för närvarande innehar, ej på kollegii nya stat förekommer, och
genom Ljungbergs afgång tillfälle skulle beredas kollegium att besätta hans
notariebefattning med innehafvare, som mera egnade sig för tjenstens nuvarande
beskaffenhet, på samma gång två ålderstillägg skulle tills vidare
för statsverket besparas; samt dä, på sätt jag redan vid föredragning af de
till sjunde hufvudtiteln hörande frågor antydt, dessa tjenstemäns öfverflyttning
på indragningsstaten skulle medgifva ed minskning i det, till genomförande
af kammarkollegii förändrade organisation, eljest erforderliga belopp,
svarande mot de pensioner, hvilka nu för dem begäras, tillstyrker jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att åt sekreteraren Hassell och notarien Ljungberg
måtte å allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner,
för den förre af 1,700 och för den senare, af
1,600 kronor, att jemte de pensioner från civilstatens
pensionsinrättning, hvartill de efter erlagda retroaktivafgifter
blifva berättigade, utgörande för Hassell 1,800
kronor och för Ljungberg 1,200 kronor, utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder afsked ur rikets
tjenst varder dem beviljadt.

Äfven i afseende på en annan tjensteman å kammarkollegii gamla
stat synes mig sådana omständigheter förekomma, att hans öfverflyttande på
allmänna indragningsstaten måste anses önskvärdt. Den 4 december 1868
erhöll kanslisten hos kammarkollegium Johan Fredrik Platin för sinnessjukdom
tjenstledighet och har sedan dess icke kunnat i tjenstgöring åter inträda.
Senast den 21 november 1879 har, på ansökning af Platins förmyndare,
förlängd tjenstledighet blifvit Platin beviljad, och, såsom kammarkollegium
äfven erinrat, förefinnes icke någon utsigt, att Platin i framtiden skall
blifva tjenstbar. Vid detta förhållande och då befattning, svarande mot den
Platin nu innehar, icke ingår i kammarkollegii nya organisation, anser jag
mig, oaktadt Platin, född år 1837, är endast 42 år gammal, ega skäl tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen,

att för Platin må å allmänna indragningsstaten
uppföras ett mot hans nu varande ordinarie lön svarande
belopp af 1,000 kronor, att från och med år 1881 årligen
till honom utgå, dock att, derest Platin framdeles skulle

Bil. n:o 6 cj till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 23

blifva till helsan förbättrad och erhålla anställning å rikets
stat, det å indragningsstaten för honom uppförda anslag
skall minskas med ett belopp, svarande mot den nya
aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre
belopp, upphöra att utgå.

I fråga om bestämmande af medelpriset under nästa statsregleringsperiod
å spanmålen under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före
statsreglering en vid, 1840—41 årens riksdag, för hvilken spanmål, om och
i den mån medelpriset öfverstiger 7 riksdaler banco eller 10 kronor 50 öre
tunnan, särskild ersättning, jemlikt kongl. brefvet den 3 februari 1841,
bör från allmänna indragningsstaten löneinnehafvarne tillkomma, har statskontoret
i sin den 11 december sistlidna år afgifna berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning upplyst, att riksmarkegångspriset å spanmål under
åren 1877—1879 utgjort i medeltal 2 kronor 35 öre för kubikfoten eller
14 kronor 85 öre för tunnan, och lärer alltså berörda ersättning för år
1881 böra beräknas efter 4 kronor 35 öre för tunnan, hvilket för de två
löntagare, som, enligt hvad statskontoret meddelat, ännu för tillsammans 62
tunnor ega rätt till dylik förhöjning, skulle komma att utgöra 269 kronor
70 öre. Jag hemställer följaktligen

alt det anslag, som till betäckande af ifrågavarande
utgift å allmänna indragningsstaten erfordras, må bestämmas
till 270 kronor.

De anvisningar på allmänna indragningsstaten, hvilka dels enligt
Eders Kongl. Maj:ts förut fattade, af mig nu omförmälda nådiga beslut, dels
ock enligt af mig i underdånighet framstälda förslag skulle hos Riksdagen
äskas, torde väl i väsentlig mån komma att uppvägas af de besparingar,
som kunna påräknas uppstå genom äldre pensionstagares afgång; men då
en del af dessa anvisningar är beroende af öfverflyttning på allmänna indragningsstaten
af utgifter, för hvilka medel förut varit under andra hufvudtitlar
anslagna, lärer någon ökning i det för ifrågavarande stat uppförda
förslagsanslag nu böra ega rum. För vinnande af jemn slutsumma å hufvudtitlarne
synes mig denna ökning kunna upptagas till 29,928 kronor, och
hemställer jag följaktligen, att, med iakttagande jemväl af Eders Kongl.
Majrts den 31 december sistlidna år fattade beslut angående förevarande

24 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

anslags upptagande i riksstaten, detta anslag måtte få i staten beräknas

sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag, kronor........................... 987,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter .................................................................... kronor 75: —,

ersättningar ............................................................. „ _6,400: —;

summa kronor 993,978

Beträffande slutligen extra anslag under denna hufvudtitel, hör vid den
nådiga propositionens affattande iakttagas Eders Kongl. Maj:ts förut denna
dag, på föredragning af landtförsvarsdepartementet, fattade beslut, att hos
Riksdagen begära

så väl att å extra stat för år 1881 må anvisas ett kreditiv af 900,000
kronor, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas
egen pensionering med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet för
pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda
vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner
i enlighet med de af Riksdagen godkända grunder för sådana
pensioners utgående;

som ock att hvad af de till pensioneringen under innevarande år
anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering
användas.

Då för berörda pensionering ett kreditiv till enahanda belopp är å
innevarande års stat uppfördt, skulle förevarande hufvudtitel, så vidt angår
extra anslag, icke undergå någon förändring/1

Hvad föredragande departementschefen sålunda rörande
reglering af anslagen under nionde hufvudtiteln och
dermed sammanhang egande ämnen anfört och hemstält,
biträddes af statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans
Maj:t Konungen i nåder gilladt oeh godkändt; och behagade
Hans Maj:t Konungen, på statsrådets tillstyrkande,
härjemte förordna, att de nu anmälda, för statsregleringen
erforderliga handlingar skulle tillställas Riksdagens statsutskott.

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1880. 25

Härefter yttrade departementschefen :

“Enligt från fullmäktige i riksgäldskontoret mig tillhandakommen uppgift
af den 11 sistlidne december, som under litt. B torde få biläggas dagens
protokoll, lära de riksgäldskontorets utgifter för år 1881, Indika skola utgå till
riksdags- och revisionskostnader, justitieombudsmannens expedition samt riksgäldskontorets
aflöning och pensioner, in. in. och i riksstat uppföras, kunna
beräknas till 625,800 kronor. Till dessa utgifter torde få läggas äfven
kostnaderna för 1878 års kyrkomöte, uppgående till ett belopp af 36,034
kronor, som af statskontoret blifvit förskottsvis bestridda och hvilka, i öfverensstämmelse
med Riksdagens beslut den 7 maj 1868 rörande bestridande af
kostnaderna för allmänt kyrkomöte, skola af riksgäldskontoret efter erhållen
reqvisition bestridas.

De under år 1881 till utbetalning från riksgäldskontoret förfallande
annuiteter och räntor å statsskuld utgöra, enligt fullmäktiges uppgift, ett
belopp af kronor 13,131,407,69. Till deras betäckande finnes tillgång uti
de till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar, utgörande
enligt fullmäktiges beräkning kronor 2,199,220.

Jag tillåter mig härvid erinra derom, att enligt Riksdagens skrifvelse
den 19 maj 1875 skall den summa, som kommer att inflyta vid försäljning
af det gamla veterinärinstitutets tomter, till riksgäldskontoret inbetalas, och
då detta belopp, som enligt öfverintendentsembetets uppskattning kan upptagas
till 300,000 kronor, torde komma att ingå under något af åren 1880
eller 1881, bör beloppet af de kapitalinbetalningar, som riksgäldskontoret
har att påräkna, med nämnda summa förhöjas.

Vidare får jag fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att.
enligt Riksdagens skrifvelse af den 11 maj 1874 skola de för försålda mindre
kronoegendomar inflytande köpeskillingar från statskontoret levereras till riksgäldskontoret
att der särskild! bokföras, samt att Riksdagen 1877 bemyndigat
Eders Kongl. Magt att å denna fond anvisa utgifter för inköp af skogbärande
eller till skogsodling tjenlig mark. Debiterade köpeskillingsbeloppen för försålda
kronolägenheter intill 1878 års utgång utgjorde enligt uppgift från

statskontoret ........................................................................... kronor 446,971: 39,

och under år 1879 hafva köpeanbud å dylika lägenheter

af Eders Kongl. Maj:t antagits till sammanlagdt belopp af „ 56,276: —.

utgjorde under åren 1876, 1877 och. 1878 tillsammans
..................................................................................... kronor 122,334: 27,

hvartill komma inbetalningar under år 1879 .................. „ 97,597: 42;

summa kronor 219,931: 69,

Bill. till Biksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd. 4

26 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

transport kronor 219,931: 6 9,
hvarå blifvit anvisadt för inköp af skogsmark ett belopp af 146,830: —,

så att återstoden utgör......................................................... kronor 73,101: 69.

Inbetalningarne under åren 1880 och 1881 torde så mycket hellre kunna
beräknas till omkring 100,000 kronor för hvartdera året, eller tillsammans

200,000 kronor, som inbetalningarne under dessa år komma att ökas med
hvad som inflyter å köpeskilliugarne för de lägenheter, hvilka under samma
‘år ytterligare kunna varda försålda. För beräknande af beloppet å dessa
köpeskillingar saknas väl annan ledning, än att försäljning under åren
1880 och 1881 synes förestå för ett antal kronolägenheter med uppskattadt
taxeringsvärde af omkring 59,700 kronor; men detta belopp torde vid försäljning
komma att betydligt ökas, då, enligt hvad erfarenheten hittills visat,
köpeskillingar ne för sålda kronolägenheter'' i allmänhet ansenligt öfverstigit
taxeringsvärdena.

Utan att på något sätt underkänna vigten af att kunna genom i frågavarande
medels användning öka kronoparkernas antal eller lämpligen utvidga
de redan befintliga, vågar jag dock, i öfverensstämmelse med hvad jag vid
flere föregående tillfällen uttalat, framhålla, att denna utvidgning af kronoparker
kan, i synnerhet så länge ännu pågår afsöndring till parker af skogarne
vid indragna boställen, hållas inom ganska måttliga gränser. Vid sådant
förhållande torde det böra vinna något afseende, att, under statsverkets
nuvarande tillfälliga betryck, dessa kapitaltillgångar kunna ännu förmånligare
användas till uppköp af statens egna skuldförbindelser, hvarigenom icke blott
erhålles en vida större afkastning å medlen, utan äfven vinnes fördelen af
att med motsvarande belopp kunna minska den utgift för statsskuldens amortering,
som skall med årets statsinkomster bestridas, hvilket under nuvarande
förhållanden synes komma att blifva liktydigt med en minskning i behofvet
af nya skatter. Med erinran derom att äfven å reservationsanslaget för skogsväsendet
kan beredas någon tillgång för nämnda inköp af skogsmark, anser
jag mig derför böra tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t ville afstå från eu
del af de tillgångar, som enligt Riksdagens ofvan nämnda beslut blifvit stälde
till Eders Kongl. Maj:ts disposition för inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, hvilken del torde få bestämmas till 200,000 kronor,
under förutsättning att detta belopp får inräknas bland de till riksgäldskontoret
under år 1881 ingående kapitalbetalningar.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall till hvad jag
sålunda föreslagit, uppkommer, med lämplig utjemning af siffrorna, följande
beräkning öfver det för riksgäldskontoret erforderliga anslagsbelopp af statsmedel
:

Bil. n:o 6 b) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 27

till riksdags- och revisionskostnader m. m. ...... kronor 625,800: —,

kostnaderna för 1878 års kyrkomöte.................. „ 36,034:

annuiteter å statsskuld ............ 13,131,407: 59,

efter afdrag af till riksgäldskontoret
ingående rånte- och
kapitalbetalning, 2,699,220
kronor, som för erhållande
af jemn slutsumma torde få

utföras med ........................... 2,693,241: 59, „ 10,438,166: -,

summa kronor 11,100,000: —.

Sam manställes ofvanstående utgiftspost med de anslag, som Eders Kongl.
Maj:t pa de särskilde departementschefernas föredragning beslutat äska af
Riksdagen för år 1881, så erhålles följande öfversigt af

statsverkets utgifter under är 1881:
under hufvudtitlarne:

Ordinarie. Extra Ordinarie. Summa.

I II	hufvudtiteln >7	1,218,000 3,740,000	7 7	55,000		1,218,000 3,795,000	7
in	5?	613,800	7	4,500	5	618,300
IY	V	17,362,000	7	1,127.000	7	18,489,000
v		5,175,000	7	500,000	7	5.675.000 5.464.000
YI		4,460,612	7	1,003,388	7
VII		12,621,455	7	249,245	7	12,870,700
VIII	7?	9,747,875	7	702,125	7	10,450,000
IX	77	2,280,000	1	900,000	7	3,180,000	7
	summa kronor	57,218,742	1	4,541,258	>	61,760,000

utom hufvudtitlarne:

riksdags- och revisionskostnader m. m. 625,800: —,
kostnader för 1878 års kyrkomöte ... 36,034: —,

annuiteter och räntor å statsskuld ... 10,438,166: —, 11,100,000: ,

tillsammans kronor 72,860,000: —.

Då Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 23 maj 1878 hade förklarat,
att Riksdagen icke ville, för beredande af tillgång till låneunderstöd
för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, medgifva upplåning med
mindre än att för något af de år, hvarunder lånet skulle utgå, förhållandet
mellan statens inkomster och disponibla tillgångar samt dess utgifter gjorde

28 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

ett sådant förfaringssätt oundgängligen nödvändigt, trodde jag mig vid framläggande
af förslag till statsreglering för år 1880 kunna antaga, att det förhållande
mellan tillgångar och utgifter, som dervid nödvändiggjorde äskandet
af betydande skatteförhöjningar, just var hvad Riksdagen med sitt anförda
uttryck afsett, och föreslog derför att berörda medel skulle af riksgäldskontoret
anskaffas. Riksdagen, som lika med Eders Kongl. Maj:t fann en
betydande1 skatteförhöjning nödvändig, beslöt emellertid att i fråga varande
utgift skulle äfven år 1880 af statens årsinkomster bestridas. Till följd häraf
torde få antagas att, så länge missförhållandet mellan statens utgifter och
disponibla tillgångar icke är väsentligen större än det visade sig vid föregående
statsreglering, Riksdagen anser sig förhindrad att för i fråga varande
utlåning upptaga lån, och ehuru äfven i år ett behof af skatteförhöjning
synes komma att inträda, finner jag mig derför böra, för vinnande af riktig
beräkning af riksstatens siffror, tillstyrka att denna utgift må upptagas bland
dem, för hvilka tillgång må beredas genom beskattning.

Om derföre till ofvan upptagna utgifter för år 1881, tillsammans ut -

görande ............................................................................. kronor 72,860,000: —,

lägges dels bristen å 1879 års statsreglering............ „ 1,550,000: —,

dels låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelma ren

och Qvismaren ......................................................... „ 300,000: —,

så erhålles det belopp, hvarför tillgång i 1881 års

riksstat bör beredas, ...................................................... kronor 74,710,000: —.

Till betäckande häraf skulle statsverket, efter
den beräkning jag redan för Eders Kongl. Maj:t
framlagt, ega tillgångar uti:

statsverkets inkomster:

ordinarie ................... kronor 18,760,000: —,

bevillningar ............... „ 52,450,000: —,

af riksbankens vinst för 1879 „ 1,300,000: —, 72,510,000: ’

Då skilnaden häremellan utgör........................ kronor 2,200,000: —>

torde till fyllande af densamma i främsta rummet
böra begäras, att en tilläggsbevillning efter andra
artikeln till samma belopp, som af Riksdagen blifvit
beviljadt för åren 1879 och 1880, måtte få utgå
äfven för år 1881, och då denna lär kunna beräknas
till........................................................................ „ 1,600,000: —,

hemställer jag att, för betäckande af återstående

belopp............................................................................ kronor 600,000: —,

måtte äskas en förhöjning af tullen å tobak: oarbetad, blad och stjelk, äfvensom
arbetad: cigarrer och cigarretter, samt andra slag, hvilken förhöjning, med

Bil. n-.o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 29

iakttagande af den förlidet år följda beräkningsgrund och den afjemning i
siffrorna, som af metersystemet erfordras,, lämpligast torde kunna bestämmas
så, att de nya tullsatserna komma att utgöra för kilogram oarbetad tobak,
blad och stjelk, 1 krona 25 öre, cigarrer och cigaretter 3 kronor 50 öre,
samt andra slag arbetad tobak 1 krona 50 öre, motsvarande respektive 53,13
öre, 1 krona 48,78 öre, och 63,76 öre för skålpund.

Det finnes ej omedelbar anledning att till fyllande af statsbehof för år
1880 föreslå framställning till Riksdagen derom, att i fråga varande högre
beskattning å tobak måtte få utgå redan under detta år, men jag tillåter
mig dock fästa uppmärksamheten derå att, om Riksdagen, till förekommande
af spekulation i införsel af tobak, som kunde uppstå om förhöjningen i tullsatsen
uppskjutes till ingången af år 1881, skulle anse en tilläggsbevillning
för år 1880 i tullen å nämnda artikel ändamålsenlig, i hvilket fall densamma
borde åtminstone före sjöfartens öppnande tillämpas, så lärer den tillökning
i 1880 års statsinkomster, som derigenom kan uppstå, finna sin ändamålsenligaste
användning till ökning af statsverkets grundfond genom afbetalning
å riksgäldskontorets fordran för kassaförlag till statskontoret.

Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t ville

dels i den särskilda proposition, som till Riksdagen afgifves
om förändringar i tulltaxan för år 1881 äska, att tullsatserna för
nedannämnda varor måtte utgå med följande belopp:

för tobak: oarbetad, blad och stjelk, 1 kg. 1 krona 25 öre.

arbetad: cigarrer och cigarretter 1 kg. 3 „ 50 „

andra slag 1 kg. 1 „ 50 „

dels i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
af Riksdagen begära för år 1881, utom allmän bevillning efter nu
gällande grunder, en särskild tilläggsbevillning efter andra artikeln,
att för år 1881 utgå efter den för tilläggsbevillningen innevarande år
stadgade grund.

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall härtill tillstyrker
jag, att statsverkets inkomst af tullmedel för år 1881 måtte få beräknas till

26,600,000 kronor och af allmän bevillning med nämnda tilläggsbevillning
till ett belopp af 5,600,000 kronor.

Rikstaten för år 1881 skulle under denna förutsättning få följande utseende
:

30 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

Riksstat

Tillgångar och inkomster:

Inkomster för år 1881:

ordinarie ..............................................................

bevillningar .........................................................

18,760,000:

54,650,000:

Af riksbankens vinst för är 1879............

Kronor.

73,410,000

1,300,000

summa kronor 74,710,000

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 31

för år 1 S S 1.

Utgifter:		Kronor.
Till betäckande af brist å 1879 års statsreglering		1,550,000
Utgifter för år 1881: a) att utgå från statskontoret:		•
under hufvudtitlarne: ordinarie ........................................	57,218,742: —
extra ordinarie..................................	4,541,258: —	61,760,000
utom hufvudtitlarne: låneunderstöd för sänkning af sjöarne Hjelmaren och
Qvismaren ..........		300,000
b) att utgå frän riksgäldskontor et: riksdags- och revisionskostnader m. m.	661,834: —
annuiteter och räntor ..........................	10,438,166: —	11,100,000
	summa kronor	74,710,000

32'' Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

I afseende å riksgäldskontorets utgifter för år 1881 anhåller jag att
få anföra följande:

På framställning af Eders Kongl. Maj:t beslöt 1878 års Riksdag att å
riksgäldskontoret anvisa ett anslag för betäckande af den ökning i statens
jernvägars material/örrad och kassaförlag, som under åren 1878 och 1879
kunde förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst 1,000,000
kronor för hvardera året, hvarå finge lyftas ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna
nedlagda medel, sedan ökningens belopp genom årets bokslut
blifvit utredt. Såsom vid föredragning af statsregleringspropositionen
förlidet år af mig anmäldes, hade styrelsen för statens jernvägstrafik då ingen
anledning'' antaga, att det för året 1878 anvisade belopp skulle kunna för
det nämnda ändamålet tagas i anspråk, och den i 1879 års utgiftsberäkning
för riksgäldskontoret upptagna post å 1,000,000 kronor blef derför derifrån
utesluten. Återstår således det anslag å samma belopp för året 1879, som
ingår i fullmäktiges nu framlagda beräkning öfver riksgäldskontorets utgifter
under år 1880. Enligt hvad styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, lärer
icke heller för år 1879 i fråga komma någon ökning af jernvägens förråd
och förlag, hvarför, ifall de nu meddelade bestämmelser bibehållas, äfven
detta belopp kunde från samma räkning utgå.

Styrelsen för statens jernvägstrafik har visserligen fästat uppmärksamheten
derå, att för åren 1880 eller 1881 möjligen någon ökning af materialförrådet
kunde i fråga komma, men då styrelsen tillika upplyst, att den
anser sig ega tillfälle att bestrida kostnaden härför medelst tillgängliga återstoder
af andra särskilda anslag, lärer nu icke behöfva derom göras någon
särskild framställning. Deremot förekommer att, genom den från och med år
1879 förändrade anordningen af statsverkets och jernvägstrafikens ömsesidiga
ställning, behofvet af ett särskildt förlagskapital för statsj er n vägar nes kassarörelse
framträdt på ett sätt, som gifver mig anledning att föreslå, att nämnda
å riksgäldskontoret anvisade anslag må bibehållas under något förändrad
bestämmelse för dispositionen af detsamma.

Af hvad statskontoret i särskildt infordradt utlåtande upplyst framgår,
att under den tid, då jernvägstrafikens inkomster och utgifter bokförts och
redovisats såsom en integrerande del af statsverkets inkomster och utgifter,
har icke i räkenskaperna kunnat göras skilnad mellan den behållning, som
till statskontoret för hvarje år ingått, och den, som^i form af oundgängligt
kassaförlag hos jernvägstrafikstyrelsen innehållits. År efter år har sålunda
blifvit bokförd som statsverkets tillgång en de] af behållningen, hvilken icke
kunnat för andra statsändamål disponeras, utan qvarhållits i jernvägens
kassor eller legat i dess utestående fordringar. När nu på grund af
Riksdagens framställning Eders Kongl. Maj:t besluta att från och med år
1879 jernvägstrafiken skall befraktas som en från statsförvaltningen fristå -

Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1880. 33

ende industri och att endast levereringarna från jernvägstrafikstyrelsen skola
bokföras som inkomst för statsverket, så har, vid den för år 1878 verkstälda
slutliga uppgörelse mellan statsverket och statens jernvägar, statskontoret ansett
att de statsverkets medel, som ligga uti jernvägens kassor, kunna statskontoret
till godo föras på det sätt, att ett deremot svarande belopp öfverföres
från den statsverket tillflutna trafikbehållningen för år 1878, hvarigenom åter
skulle uppstå en ytterligare brist af omkring en million kronor i statsverkets
inkomst af jernvägstrafiken för detta år. Det är obestridligt, att jernvägens
kassaförlag hittills utgjort en del af statsverkets utestående tillgångar, och
att statsverket numera åtminstone eger en fordran hos jernvägstrafiken, hvilken
tynger på statskontorets kassarörelse. Då jag under nuvarande förhållanden
icke finner det vara skäligt att äska ny beskattning'' till gäldandet
af en genom nytt bokföringssätt framträdande brist, som egentligen är en
jernvägstrafikens under tio år samkade skuld till statsverket, och då det
snara återgäldandet af statsverkets fordran å nämnda belopp torde från
jernvägstrafikens sida möta stora vanskligheter och i sjelfva verket endast
skulle komma att på åren 1880 eller 1881 öfverflytta beräkningen af i fråga
varande brist, synes det mig, som om ändamålsenligast vore att, till betäckande
af jernvägstrafikstyrelsens nuvarande behof af kassaförlag, anvisa
derför erforderligt anslag från riksgäldskontoret, hvarigenom denna post kommer
att med den öfriga statsskulden för jernvägarne assimileras.

Jag får derför tillstyrka,

att Eders Kongl. Maj:t vilie föreslå Riksdagen, att det
redan beviljade anslag af högst eu million kronor, som är
beräknadt för möjligen i fråga kommande ökning af statens
jernvägars materialförråd och kassaförlag under år
1879, och som för detta ändamål är uppfördt i riksgäldskontorets
utgift,sräkning för år 1880, må få under år
1880 af styrelsen för statens jernvägstrafik lyftas, mot
skyldighet för styrelsen att godtgöra statskontoret den
som kassaförlag för jernvägstrafiken innehållna och till
statskontoret icke inbetalda andel af jernvägstrafikens
nettobehållning under åren 1869 — 78.

Enligt fullmägtiges i riksgäldskontoret till mig den 11 sistiidne december
algifna förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och utgifter
från den 11 december 1879 till slutet af 1881 skulle riksgäldskontoret vid
slutet af år 1881 ega en behållning af kronor 2,280,459,62.

På föredragning af chefen för civil-departementet har Eders Kongl. Maj:t
beslutat föreslå Riksdagen, att för år 1881 anvisa till utgående under samma år
Bih. till Bihsd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afä. 5

34 Bil. n:o 0 cj till Kongl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1880.

till fortsättande af statens jernvägsbyggnader...... kronor 5,100,000: —1

, förstärkande af materielen å norra stambanan „ 1,400,000: —,

„ nya byggnader och anläggningar vid de äldre

stambanorna .................................................... „ 300,000: —.

tillsammans kronor 6,800,000: —.

Sedan Jemtlands landsting för byggandet af en statsbana genom Jemtland
erbjudit staten ett bidrag af 900,000 kronor, hvilket af Riksdagen i
samband med beslutet om byggande af en tvärbana från Torpshammar till
riksgränsen blifvit antaget,'' att utan anspråk på aktier i banan eller återbetalning
lemnas på de tider och de vilkor, Eders Kongl. Maj:t funne godt
i nåder bestämma, och Eders Kongl. Maj:t derefter bestämt, att inbetalningen
af berörda bidrag skulle vara fullgjord före utgången af året näst före det,
hvarunder tvärbanan mellan Sundsvall och Trondhjem komme att i sin helhet
för allmän trafik upplåtas, har landstinget, som erhållit Kongl. Maj:ts
godkännande å sitt beslut att upptaga ett lån på högst 40 års amortering,
funnit att under nuvarande penningeförhållanden vilkoren för ett sådant lån
antagligen skulle blifva särdeles hårda, då landstinget vore hänvisadt att
söka detsamma ensamt å den inhemska penningemarknaden, och med anledning''
deraf anhållit, att staten ville i samband med sina lånetransaktioner
upplåna i fråga varande summa mot erhållande af landstingets förbindelse
att till staten årligen betala den vid låneuppgörelsen faststälda amortering
och ränta, dock med förbehåll för landstinget att genom en större amortering
tidigare afbörda sig skulden, om landstinget funne sådant med sin fördel och
betalningsförmåga förenligt.

Som Eders Kongl. Maj:t behagade finna, innebär en anordning, sådan
som den ifrågasatta, endast en fördelning på längre tid af inbetalningen af
Jemtlands landstings penningebidrag till statens stambana, och då det är antagligt
att det ganska betydande bidragets börda derigenom kan lindras, utan
att statens utgifter i någon mån förökas, samt landstingets betalningsförbindelse
synes innebära full säkerhet för statsverket, anser jag mig kunna tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen,

att riksgäldskontoret må erhålla bemyndigande att
under år 1881 till styrelsen öfver statens jernvägsbygnader
utbetala 900,000 kronor till fullbordande af tvärbanan
mellan Torpshammar och riksgränsen, mot förbindelse af
Jemtlands landsting att till riksgäldskontoret årligen inbetala
det belopp, som fullmägtige finna erforderligt till
bestridande af statens utgifter för ränta å och amortering
af statens motsvarande lån, dock med rätt för landstinget
att, der det så önskar, genom en större amortering tidigare
afbörda sig skulden.

Bil n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880. 85

Under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts bifall till hvad jag sålunda
föreslagit, skulle till nämnda utgifter för jernvägsbyggnader och ny jervägs materiel,

........................................................................ kronor 6,800,000: —,

läggas ett belopp af................................................ „ 900,000: —;

och då, till betäckande af denna utgift å tillsammans „ 7,700,000: —,

riksgäldskontoret eger en behållning af .................... ,, 2,280,459: 62,

utvisar skilnaden ............................................................ kronor 5,419,540: 38,

eller i rundt tal 5,500,000 kronor, det belopp, hvarför ny upplåning bör
ifrågakomma.

Jag tillåter mig slutligen för Eders Kongl. Maj:t anmäla, att statskontorets
skuld för kassaförlag till riksgäldskontoret för närvarande utgör ett
belopp af 16,500,000 kronor.

Behofvet af detta kassaförlag finner, väsentligen på samma sätt som
förut, sin förklaring

dels deruti, att en betydlig del af de för utgifterna påräknade statsinkomsterna
för år 1879 ej inflyta förr än under innevarande år, nemligen:
ränta och tionde (efter afdrag af indelningar

och ersättningar)........................... omkring kronor 3,100,000

vakansafgifter ...................................... „ „ 750,000

arrendemedel............................................. „ „ 2,600,000

mantalspenningar .................................... „ „ 630,000

oguldna bränvinstillverkningsafgifter ... ,. „ 2,000,000

„ tullmedel................................... ,. „ 3,000,000

allmän bevillning och tilläggsbevillning „ „ 5,650,000

tillsammans kronor 17,730,000

dels deruti, att af bristen för 187 9 ännu är obetänkt en
del, som, innan reservationerna å vapenöfningsanslaget
kommit statsverket till godo, kan beräknas
till ................................................ omkring „ 2,550,000: —,

att statskontorets förskott till postverket.
........................................................ • „ „ 1,500,000: —,

ännu är oguldet

samt att jernvägstrafikens skuld till
statskontoret för den såsom kassaförlag
innehållna andel af nettobehållningen

under åren 1869—78 utgör .............. „ „ 1,000,000: —,

hvaraf slutsumman, .............................................. kronor 22,780,000: —,

torde utvisa det behof, till hvars betäckande statskontoret utöfver innestående

36 Bil. n:o 6 c) till Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1880.

reservationer sjelft eger tillgång allenast i den till 5,000,000 uppgående
grundfonden.

Riksgäldskontoret är redan bemyndigadt att försträcka de för statskontorets
kassaförlag erforderliga belopp och att genom på viss tid förfallande
eller uppsägbara obligationer, stälda å återbetalning inom sex år, anskaffa
dertill nödiga medel, och synes det mig att någon annan åtgärd för närvarande
icke lämpligen kan i fråga sättas.41

Uppå statsrådets tillstyrkande behagade Hans Maj:t
Konungen i nåder bifalla hvad chefen för finansdepartementet
sålunda hemstält och åt honom uppdraga att, sedan
han erhållit protokollsutdrag om hvad som efter de öfriga
departementens föredragning blifvit beslutadt med afseende
å statsregleringen, uppsätta och till justering inför Kongl.
Maj:t i statsrådet anmäla förslag till nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof i enlighet med
Kongl. Maj:ts nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo:
Axel Adelgren.

Bil. n:o 6 d) till Kongl. Maj ds nåd.

■■ vrop. n:o 1, om statsverket 1880. 37

Protokoll öfver ett finansärende, hållet inför Hans Mafit Konungen
i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjern

otatsraden: Almqvist,

Herr Thyselius,
Boven,

Friherre von Utter,
Forssell,
Rosensvård,
von Steyern och
Malmström.

... Departementschefen, statsrådet Forssell uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts förut fattade, af statsrådet enhälligt tillstyrkta

beslut uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof, g

och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förskooch
befalla, att i enlighet dermed omförmälda nådiga proposition
skulle till Riksdagen aflåtas.

In fidem:

Hd r* 1

(rustaf Munthe.

Bdi. till Riksd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, nt. m.

Litt. A.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jern likt gällande instruktion åligger det statskontoret att hvarje
år före den 15 december till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om
statsverkets inkomster under det sist förflutna året, såvidt dessa äro
kända och beräkneliga, jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande
statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning
vid uppgörande af den nådiga propositionen till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Samt. 1 Afd.

Statskontorets inkomst!)#!''åkning för år 1881. m. m.

Denna nådiga föreskrift får statskontoret härmed för innevarande
år i underdånighet fullgöra.

Riksdagens senast församlade revisorer hafva verkstält granskning
af 1877 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver statsverkets
och andra allmänna medels förvaltning under samma år, och
statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet af den berättelse,
angående statsverkets tillstånd och förvaltning under nämnda
år, hvilken före revisionsförrättningens början af detta embetsverk
blifvit afgifven och sedermera till revisorerne öfverlemnats; skolande
för Riksdagens stats-utskott, jemlikt föreskriften i 39 § riksdagsordningen,
räkenskaper och öfriga statsverket rörande handlingar hållas
tillgängliga för verkställande af den granskning, som vid fullgörande
af bemälda utskotts åliggande att utreda och uppgifva statsverkets
tillstånd och behof må vara erforderlig.

Beträffande undsättningsfonden afgifver statskontoret särskild
underdånig berättelse, och redovisas för öfrig!, förhållandet med denna
fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas
stats-utskottet till hända.

Statskontoret, som här nedan afgifver särskild! förslag i fråga
om indelningarnes och indelningsersättningarnes åtskiljande och i sammanhang
dermed gör underdånig framställning om uteslutande från
riksstaten af anvisningar i oindelt spanmål, i följd hvaraf något förslagsvärde
å dylik spanmål icke behöfde fastställas, har ansett statsverkets
inkomstår för år 1881 böra beräknas på sätt bilagde tabell
Litt. x. utvisar, och är, enligt hvad tabellen Litt. y. ådagalägger,
denna beräkning i allmänhet grundad på medeltalen af de senaste tre
årens inkomstbelopp, hvilka åter för åren 1876 och 1877 äro hemtade
från de för samma år afslutade rikshufvudböckerna, men för år 1878
upptagits i enlighet med en på de nyligen afgifna landsböckerna för
samma år samt i öfrig! tillgängliga räkenskaper och meddelade uppgifter
grundad approximativ kalkyl. De inkomster, som sålunda för
sistnämnda år afgifvits, torde derföre visserligen i någon mån afvika
från det resultat, som af den blifvande rikshufvudboken kommer att.
framgå, men några skiljaktigheter af den betydenhet, att desamma
kunna utöfva något afsevärdt inflytande på inkomsternas beräkning,
kan icke vara att befara. Vid upprättande af förslaget till inkomstberäkningen
har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, om inkomsterna
varit i jemn! stigande eller fallande, dels på de vid vissa
titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får
här i underdånighet, närmare redogöra; börande statskontoret tillika
anmärka, att de uti åberopade tabell upptagna inkomstbelopp enligt

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

räkenskaperna för de närmast förflutna trenne åren, med undantag af
jernväg,st.rafikmedlen, som afse de till statskontoret levererade summor,
utgöra livad som före uppbördsårets slut, den 30 april påföljande år,
varit af inkomsterna disponibelt till statsutgifters bestridande, och att
således, i enlighet med den för redovisningen i rikshufvudboken gällande
grundsats, afdrag skett för de vid sistnämnda tidpunkt utestående
restan tier och uppbördspropriebalanser.

Ordinarie inkomster.

Ränta. Denna inkomsttitel, som i 1880 års riksstat beräknats
till 4,470,000 kronor, har för år 1878 endast uppgått till 4,402,869
kronor. Anledningen till den fortgående minskningen af ifrågavarande
uppbörd, som i medeltal för åren 1876—1878 utgjort 4,453,734 kronor,
är att söka hufvudsakligen i det af statskontoret vid flere föregående
tillfällen anmärkta förhållandet, att, vid utarrendering för statsverkets
räkning af indragna boställen, den dessa boställen åsätta ränta varder
i jordebok och räkenskaper afskrifven, men beror jemväl, hvad särskild
angår året 1878, på någon stegring af de för detta år utestående
resterna, hvilka med omkring 33,000 kronor öfverstiga föregående årets.
Denna senare omständighet bör väl icke läggas till grund för en lägre
beräkning af inkomsten för framtiden, enär resterna, i den mån de
inflyta, verka till ökning af det då löpande årets disponibla tillgångar,
men å andra sidan förekommer att, enligt det vid regleringen af landsstatens
aflöning fattade beslut, landsstatsboställenas räntor varda, oberoende
af boställets indragning och utarrendering, afskrifna i sammanhang
med den förnyade uppskattning, som till följd af löneregleringen
skolat verkställas. Beloppet af de räntor, som på denna grund blifvit
eller blifva afskrifna, har statskontoret, vid det förhållande att samtlig^
lör landsstaten enligt 1877 års räkenskaper afförda boställsräntor
uppgå till 28,556 kronor 66 öre och att häri inbegripas räntor jemväl
å sådana boställen, som, tillhörande landsliöfdinge-, räntmästare- och
häradsskrifvarebeställningar, icke varit förnyad uppskattning underkastade,
trott sig kunna i rundt tal beräkna till 20,000 kronor, hvilket
belopp härnedan under landsstatsanslaget blifvit utgifterna fråndraget;
börande statskontoret härvid anmärka, att den minskning af uppbörden,
som berörda afskrifning föranleder, varder statsverket genom högre
uppskattningsvärde å boställena samt deraf beroende lägre kontant
aflöning godtgjord.

4 Statskontords inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Hvad äter angår sådan afskrifning, som eger rum i sammanhang
med utarrenderingen af indragna boställen, så saknar statskontoret i
detta afseende afl ledning för beräkning af den minskning, som, i mån
af gällande arrendekontrakts tilländagående eller nuvarande indelningshafvares
afgång, häraf kan föranledas. Då likväl boställsräntor i allmänhet
äro boställshafvarne sjelfve anordnade samt sålunda, så länge
de i räkenskaperna debiteras, jemväl varda å vederbörande anslag såsom
utgift affärda, så verkar afskrifningen på uppbörden en motsvarande
minskning i utgiften, och den brist, som uppkommer å inkomsten,
motväges af en lika stor besparing å riksstatens utgiftssida.

Af denna anledning lärer vid riksstatsberäkningarne vidare afseende
å sistberörda afskrifningar icke kunna fästas, än att dels uppbördstiteln
“ränta41 varder, i mån som räkenskaperna utvisa att afskrifningen
fortgår, behörigen minskad och dels motsvarande afdrag jemväl
varder iakttaget å de utgiftsanslag, som de afskrift^ räntorna
tillhört.

Enligt hvad ofvan blifvit förmäldt, utgjorde för år 1878 den till
utgifter före uppbördsårets utgång disponibla
uppbörden af ränta .................................................... kronor 4,402,869:

Lägges härtill beloppet af den förhöjning,
som under samma år uppstått å hithörande
restantier, hvilken förhöjning torde få anses

såsom tillfällig,.............................................................. „ 33,000: —,

så skulle efter denna grund räntan kunna beräknas
till omkring ...................................................... kronor 4,435,800: —.

Häri ingår likväl ett inom Östergötlands län efterräkningsvis för åren
1871—1877 debiterad! belopp å 13,034 kronor 84 öre, som icke kan
vid en beräkning sådan som förevarande tagas i betraktande, hvarföre,
med afseende härå samt med iakttagande af ofvan omförmälda afdrag
för landsstatsboställens räntor, statskontoret anser förevarande inkomsttitel
kunna beräknas till 4,400,000 kronor.

T mulen, som för år 1880 beräknats till 1,648,000 kronor, uppgick
år 1878 till 1,647,723 kronor och i medeltal för senast förflutna
Henne år till 1,652,949 kronor. Vexlingarne i beloppet af denna inkomst
äro, oberäknad! det inflytande, som utöfvas af skiljaktigheterna
emellan restantierna vid hvarje års början och slut, hufvudsakligen beroende
af kyrkotionden, hvilken del af uppbörden fortfarande utgår
efter markegång. Då, enligt hvad nämndt är, senaste årets uppbörd
i det närmaste motsvarade beräkningen, som allt ifrån år 1878 varit
oförändrad, samt medeltalet för åren 1876—78 något öfverstiger beräk -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. ni. 5

ningen, förefinnes härutinnan ingen anledning till afvikelse från den
i senast faststälda riksstat uppförda siffra; men som i sammanhang
med den förnyade uppskattning af en del landsstatsboställen, hvilken
till följd af förändrad lönereglering egt rum, icke blott ränta utan
jemväl tionde å boställena skolat, der sådant utan förlust för kronan
kunnat ske, afskrifvas, samt af statskontoret meddelade uppgifter inhemtas,
att beloppet af den på sådan grund under år 1878 af kammarkollegium
beslutade afskrifning af dylika boställen åsatt kronotionde
uppgår till något mera än 2,000 kronor, torde, med afseende jemväl
derå, att vid sistnämnda ars slut åtskillige landsstatsboställens uppskattning
ännu icke blifvit pröfvad och faststäld, den minskning, som af
ifrågavarande anledning är att förvänta, kunna i rundt tal beräknas
till 3,000 kronor.

Statskontoret finner sig derföre föranlåtet i underdånighet hemställa,
att tionden nu matte beräknas till allenast 1,645,000 kronor,
hvarvid statskontoret tillika får erinra, dels att den sålunda beräknade
minskning i uppbörden varder statsverket genom motsvarande förhöjning
i boställenas uppskattningsvärde ersatt och dels att, som kronötionden
å landsstatsboställen — i motsats med hvad förhållandet i allmänhet
varit med boställsräntor — ingått till statsverket såsom kronan
behållen, något afdrag å landsstatens anslag för här omförmälda
afskrifning icke kan ega rum.

Arrendemedlen, som i riksstaten för år 1877 beräknades till allenast
648,150 kronor, men från och med år 1878 varit, till följd af
militie- och hospitals- in. fl. hemmans indragning till statsverket, upptagna
till 2,500,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för sistnämnda
ar uppgått till 2,615,316 kronor. I denna inkomst, som till stor del är
beroende af vexlande markegångspris på de enligt äldre arrendekontrakt
utgående spanmåls- m. fl. persedlar, är nu att motse tillökning
hufvudsakligen genom indragning till statsverket af sådana militieboställen,
som en del löntagare vid indelta armén, jemlikt löneregleringen
för denna armés befäl, egt rättighet att intill 1880 års utgångbibehålla,
samt i mindre betydande man jemväl genom indragning af
åtskilliga landsstatsboställen. Beloppet af den förhöjning, som af förstnämnda
anledning må kunna påräknas, har statskontoret med stöd af
en från kammarkollegii domänkontor meddelad uppgift ansett kunna
antagas till omkring 268,000 kronor, och arrendeinkomsterna för sådana
landsstatsboställen, som i följd af löneregleringen för vissa bland
landsstatens tjensteman och särskildt meddelade nådiga beslut komma
att senast vid midfastan 1881 indragas till statsverket, torde kunna be -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

räknas till enahanda belopp, som i ersättning för de indragna boställena
skola till vederbörande enligt bestämda grunder utgå, dock med
afdrag för den hyresersättning, som deri inbegripits. Enligt hvad
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 8 januari innevarande år
utvisar, utgjorde då sammanlagda beloppet åt de medel, som i stället
för indragna boställsförmåner borde till åtskillige landsstatstjenstemän
kontant utgå, 11,717 kronor, eller, med aldrag af deri ingående hyresersättning,
11,417 kronor, och bar, jemlikt nådiga beslut,, som efter
nämnda dag meddelats, sedermera blifvit förordnadt om indragning
från midfastan 1881 af åtskilliga landsstatsboställen, hvars i stat beräknade
ränta och afkastning uppgå till 5,084 kronor.

De påräkneliga förhöjningarne i uppbörden lör år 1881 kunna
derföre antagas utgöra i följd af indragning utaf

landsstatsboställen ........................................... kronor 16,500: •

militieboställen................................................... y 268,000: .

Lägges härtill uppbörden för 1878, i rundt
tal utgörande .................................................... y_2,615,500: ,

så uppkommer den summan af......................... kronor 2,900,000: ,

hvartill, enligt statskontorets förslag, arrendemedlen för år 1881 böra
beräknas.

Bertjverkstionclen, som, i följd af det vid 1877 års riksdag fattade
beslutet om denna skatts upphörande, uti de senast fastställa trenne
riksstaterna endast varit beräknad till ett belopp, motsvarande antagliga
inkomsten af tionde från Sala silfververk, har visserligen utgjort

för år 1878 ....................................................................... kronor 32,445: —

och för åren 1876—1878 i medeltal ........................ _ „ 42,707: —,

men som härunder linnes inbegripen tionde från åtskilliga andra bergverk,
hvilka, då de vid skattens eftergifvande fastade vilkor blifvit fullgjorda,
komma att derifrån frikallas, samt silfvertionden från Sala
bergslag utgjort

torde, med hänsyn till den fortgående stegringen i afgiften från sistnämnde
bergslag, för år 1881 bergverkstionden kunna beräknas till

10,000 kronor.

år 1876

kronor 6,658: 79,

W11W1 t tf)

,, 8,849: 10,

9,448

12,836: 58,

eller i medeltal

Mantalspenningarne beräknades i riksstaten
för år 1878 till ...................................................... kronor 620,000:

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m, m. 7

föi- år 1879 till ....................................................... kronor 630,000: —

och „ „ 1880 „ ..................................................... „ 640,000: —,

hvadan alltså för dessa år antagits en tillökning af 10,000 kronor årligen.
Räkenskaperna för de senast förflutna trenne åren ådagalägga
emellertid, att den årliga förhöjningen varit icke obetydligt mindre,
hvarföre och då medeltalet uppgått till allenast 630,680 kronor statskontoret
anser den vid innevarande års riksdag för ifrågavarande inkomsttitel
beräknade summa af 640,000 kronor böra uti riksstaden för
är 1881 bibehållas.

Bötesmedlen, som vid sistförflutna riksdag, likasom vid den nästförutgångna,
beräknades till 260,000 kronor, hafva för år 1878 visserligen
uppgått till 288,303 kronor, men som denna uppbörd, i förhållande
till de närmast förutgående årens, visar en ganska ansenlig minskning,
och inkomsten för öfrig! är af synnerligen oviss beskaffenhet,
torde någon förhöjning i senast antagna- beräkning icke böra ifrågasättas.

Kavaljer i-regementenas hästvakansspanmäl. Denna inkomst, som,
på grund af Eders Kongl. Maj:t.s nådiga beslut den 27 december 1873
och den 30 januari 1874, årligen, intill dess annorlunda kan varda förordnadt,
af rusthållen vid det afsutna kavalleriet erlägges med 139,658
kubikfot 4 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, har för år
1878 i penningevärde uppgått till 334,777 kronor och i medeltal för
åren 1876—18/8 utgjort 350,976 kronor. Ehuru alltså för det senast
tilländagångna uppbördsåret inkomsten, till följd af lägre markegång,
med något mera än 15,000 kronor understigit den i 1880 års riksstat
beräknade summan af 350,000 kronor, synes dock sistnämnda siffra så
mycket hellre kunna för år 1881 bibehållas i beräkningen, som under
de föregående åren, 1876 och 1877, uppbörden uppgått till högre belopp.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Uppbörden häraf beräknades i statsregleringen
för år 1877 till i5,000 kronor, men, i anledning af Eders
Kongl. Maj:ts den 15 december 1876 meddelade nådiga beslut, att de
förut till underofficerares aflöning anslagna vakanta rotar skulle till
statsverket ingå och såsom tillfällig rotevakansafgift redovisas, höjdes
från och med år 1878 beräkningen till 76,000 kronor. Då nu enligt
räkenskaperne för sistnämnda år afgifterna utgjort 77,085 kronor, anser
statskontoret någon ändring af beräkningen för de senast faststälda
trenne statsregleringarne icke böra i denna del ega rum.

8 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. ni.

Vakans afgifterna af nyroterad jord, rotevakansafgiften af utsockne
frälsehemman i Halland, vakansafgifterna af bergslag samt båtsmansvakansafgiften
Kafva väl samtliga för år 1878 mer eller mindre understigit
de belopp, som vid senaste statsregleringen blefvo för dessa titlar beräknade,
men då medeltalet för åren 1876—1878 i allmänhet öfverskjuter
sagda beräkning, synes den af lägre markegång beroende minskningen
för sistberörda år icke nu böra verka till ändring af ett antaget förhållande,
som under de föregående åren till fullo af verkligheten motsvarats
och utfallit med öfverskott.

Bätmansbeklädnadsmedlen, som först i 1878 års riksstat bland
statsverkets inkomster beräknades och då uppfördes till 68,000 kronor,
hafva för samma år uppgått till 70,101 kronor. Det öfverskott, som
sålunda uppstått, synes alltför ringa att föranleda högre beräkning,
helst under föregående år enahanda medel, hvilka då ingingo till förvaltningen
af sjöärendena, endast utgjorde 68,686 kronor.

Kontrollstämpelmedlen hafva väl för år 1878 motsvarat den beräkning
af 20,000 kronor, som i då gällande likasom i senast fastställda
statsreglering blifvit för denna inkomsttitel gjord, och medeltalet af
uppbörden för de sista trenne åren utvisar till och med öfverskott af
närmare 4,000 kronor utöfver sagda beräkning, men som inkomsten
ifrån år 1874, då den uppgick till 31,236 kronor, ständigt varit i fallande,
synes nu någon nedsättning böra ega rum, hvarföre statskontoret
i sitt förslag upptagit 18,000 kronor.

Fyr- och båkmedel samt telegraf medel. Den förstnämnda af dessa
inkomsttitlar, som vid innevarande års riksdag beräknades till 1,000,000
kronor, har för senast förflutna trenne år i medeltal inbringat 1,068,400
kronor samt kan för innevarande år, enligt uppgift från generaltullstyrelsen,
beräknas något öfverstiga nämnda medeltal, och telegrafmedlen
äro, enligt hvad statskontoret inhemtat, för år 1881 af telegrafstyrelsen
beräknade till samma belopp, som i 1880 års stat finnes
uppfördt, på grund hvaraf statskontoret i sin förslagsberäkning under
dessa titlar upptagit enahanda summor, som för 1880 års utgifter
påräknats.

Jernvägstrafihnedel. I afseende på statsverkets inkomster afjernvägstrafiken
har statskontoret genom meddelande från styrelsen för
statens jernvägstrafik inhemtat, att trafikuppbörden för år 1881 kan

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

antagas till ................................................................. kronor 15,818,250: —,

att drift- och underhållskostnaden
beräknats till .............. 11,265,000: —

samt bidraget till trafikstatens

pensionskassa till............... 68,250: — ^ 11,333,250: —,

och att inbetalningen till statskontoret följaktligen
skulle komma att utgöra .............. kronor 4,485,000: —,

eller i rundt tal ....................................................... „ 4,500,000: —,

hvilken summa derföre torde i blifvande riksstat upptagas.

Skogsmedlen, som årligen, från och med statsregleringen för år
1875, varit beräknade till 1,000,000 kronor, hafva väl i medeltal för
de sista trenne åren och jemväl för året 1878 något öfverstigit beräkningen,
men som skogsprodukters försäljningsvärde i hög grad vexlar
och är beroende af förhållanden, som svårligen kunna med säkerhet
förutses, samt inkomsten för öfrigt de senare åren varit i någon mån
nedgående, bör, efter statskontorets tanke, förhöjning nu icke ifrågasättas
i senast antagna beräkning, hvilken statskontoret i sitt förslag
ansett sig kunna följa.

Extra uppbörden, hvilken titel, jemte flera andra mer eller mindre
tillfälliga inkomster, omfattar de å utlemnade odlingslån inflytande
afbetalningar, beräknades för år 1878 till 250,000 kronor och har för
sagda år uppgått till 290,112 kronor, deraf 140,911 kronor 74 öre utgöra
annuiteter å odlingslån. Som för år 1881 dylika annuiteter —

— —- — — —----kunna påräknas till belopp af 207,500

kronor, torde uppbörden i sin helhet under förevarande titel — hvilken
vid innevarande års riksdag, med inberäkning af ett under förvaltning
af domkapitlet i Karlstads stift stäldt kapital af mer än 60,000 kronor,
som till statsverket skulle öfverlemnas, uppfördes till 365,000 kronor

— kunna för kommande statsreglering antagas till omkring 300,000
kronor, hvilket belopp för jemnande af de ordinarie inkomsternas summa
utförts med 297,000 kronor.

Tullmedel.
jemnt tal

för år 1876 ....................

„ „ 1877 ....................

» „ 1878....................

eller i medeltal.......................

Bill. till lliksd. Prof. 1880.

Bevillningar.

Denna bevillning har enligt

1 Sami. 1 Afd.

räkenskaperna utgjort i

kronor 26,323,000: —,
26,229,000; —
„ 23,265,000: —,

„ 25,272,000: —.

10 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. m. m.

För tiden från innevarande års början till nästlidne november
månads slut har den debiterade tulluppbörden, enligt meddelande från
generaltullstyrelsens kameralbyrå, uppgått till kronor 23,612,756: —
och skulle, under antagande att samma uppbörd
komme att för december månad debiteras,
som under motsvarande tid- af föregående år,

eller................................................................................ ,, 1,426,820: —,

innevarande års tulluppbörd sålunda utgöra ... kronor 25,039,576: —.

Vid det förhållande att under innevarande år förhöjning af de
vigtigare tullsatserna egt rum,hvilket otvifvelaktigt föranledt större förtullningar
än eljest skolat inträffa, kan väl icke sistnämnda summa läggas
till grund för inkomstens beräkning för framtiden, men som alltsedan
år 1873 tulluppbörden städse uppgått till högre belopp än 23,000,000
kronor, samt de innevarande år beslutade tullförhöjningarne af Riksdagen
beräknades inbringa 2,200,000 kronor, anser statskontoret ifrågavarande
bevillning kunna för år 1881. antagas till 25,000,000 kronor.

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret inhemtat, för år 1881
af generalpoststyrelsen beräknade till 4,730,000 kronor, hvadan denna
summa blifvit å bilagde tabell uppförd.

Stämpelpapper smedlen, som för år 1878 beräknades till 2,400,000
kronor, men för innevarande och nästkommande år, med anledning
hufvudsakligen af den i sammanhang med löneregleringen för vissa
landsstatstjenstemän beslutade förändring i stämpelpappersförordningen,
antagits inbringa 3,100,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna endast

utgjort för år 1878 ................................................... kronor 2,282,656: —

och i medeltal för senaste trenne åren .............. „ 2,341,623: —.

Oafsedt den tillökning, som med 600,000 kronor årligen beräknats
uppkomma genom förhöjning och indragning till statsverket af
en del landsstatstjenstemäns expeditionslösen, torde sålunda ifrågavarande
bevillning kunna antagas uppgå till omkring 2,300,000 kronor,
hvarföre, med tillägg af nyssnämnda 600,000 kronor, statskontoret i
sitt förslag uppfört 2,900,000 kronor.

Bränvinstillverhiing safgift. Enligt

riket utgjort i jemnt tal

tillverkningen

år 1875 .......................................

1876 .........................................

1877 .........................................

„ 1878 .........................................

eller i medeltal för dessa fyra år

räkenskaperna har bränvins -

kannor 18,750,000: —,

„ 18,962,000: —,

„ 16,442,000: —,

„ 16,440,000: —,

„ 17,648,500: —.

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

Hvad innevarande års tillverkning angår har jemlik! uppgift, meddelad
från finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgiften,
densamma intill den 1 dennes uppgått till kannor 11,602,384,0,
och om dertill lägges tillverkningen under december
månad nästlid et år....................................... ,, 2,537,969,0,

skulle, under antagande att sistnämnda siffra motsvarar
den nu löpande månadens tillverkning,
för innevarande år belöpa ....................................... kannor 14,140,354,2.

Ehuru den vid innevarande års riksdag beslutade förböjning i
skatten från 80 öre till 1 krona per kanna helt antagligen haft till
följd, att under årets första hälft tillverkningen ökats utöfver hvad som
eljest varit att påräkna, kan sålunda under detta år tillverkningen ingalunda
komma att motsvara'' de närmast förflutna årens, och finner sig:
statskontoret med afseende härå samt å det förhållande, att tillverkningen
flere år varit i nedgående, icke höra för år 1881 antaga densamma
till högre belopp än 14,000,000 kannor, som efter nu gällande afgift,
utan beräkning af nederlagsafgiften, skulle lemna en inkomst af 14,000,000
kronor.

Hvitbetssuckertillverkningsafgiften, som för år 1880 blifvit i riksstaten
beräknad till 30,000 kronor, har i medeltal för de sista trenne
åren enligt räkenskaperna utgjort 44,633 kronor och kan, med stöd af
uppgift från nyssnämnda byrå, för innevarande år beräknas sålunda:

afgift för tillverkning intill den 1 dennes ................. kronor 22,900 —,

dito för tillverkning under december månad, enligt
antagande uppgående till lika belopp, som för

samma månad nästlidet år,....................................... 3,062: —;

tillsammans kronor 25,962: —.

Då alltså jemväl denna uppbörd på de senare åren betydligt
nedgått, lärer för år 1881 icke böra beräknas mera än 20,000 kronor.

Allmänna bevillningen, som vid innevarande års riksdag beräknats
till 5,500,000 kronor, deraf 1,500,000 kronor serskild tilläggsbevillning,
uppgick väl enligt räkenskaperne för år 1877 till 4,295,848 kronor,
men föll derefter år 1878 till 4,268,888 kronor. Då emellertid denna
inkomsttitel alltsedan år 1874 årligen öfverstigit 4,000,000 kronor, finner
statskontoret, under antagande att nu gällande bevillningsstadga var delfin
sina hufvudgrunder oförändrad bibehållen för år 1881 och att för
samma år någon tilläggsbevillning icke ifrågakommer, sistnämnda summa
kunna uti beräkningen upptagas.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Då, jemlik^ kongl. förordningen den 23 juli 1869, räntan och
kronotionden omsattes till ett oföränderligt penningevärde, att dermed
framgent af de skattskyldig^ utgöras, och tillika samtlige indelningar
af ranta och kronotionde, med undantag allenast af boställsräntor samt
sådana, som blifvit påförda hemman och lägenheter, af Indika i stället
något besvär utgöres, blefvo till statsverket indragna, emot ersättning
till vederbörande indelningshafvare för de indragna rånte- och tiondebeloppen
medelst statsanslag i penningar, som, intilldess annorlunda
blefvc förordnadt eller innehafvare af rånte- och tiondeanslag förklarade
sig nöjd med godtgörelse efter omsättningspriset, skulle beräknas
och utgå med de belopp, hvartill indelningarne före omsättningen uppgingo;
så föranleddes deraf, från och med år 1871, då tillämpningen
af nyssnämnda nådiga förordning vidtog, en i viss mån förändrad
uppställning af riksstaten. Före denna tid funnos uti berörda stat,
såväl bland inkomsterna som bland utgifterna, indelningarne af ränta
och af tiondespanmål särskild! beräknade och utförda. Skulle denna
uppställning bibehållas äfven under de förändrade förhållandena, så
borde, enligt hvad statskontoret uti dess underdåniga berättelse angående
statsverkets tillstånd och förvaltning den 1 december 1869 anförde,
de rånte- och tiondeanslag, som icke blifvit, i sammanhang med omsättningen,
till statsverket indragna, fortfarande upptagas uti de serskilda
kolumner för indelt ränta och för indelt spannmål, hvilka förut
funnos i riksstaten uppdragna; men som dessa indelningar då icke
kunde skiljas från den kronan behållna anparten af ränta och tionde,
samt någon olägenhet af dessa inkomsters sammanförande i riksstaten
icke skulle uppkomma, ansåg statskontoret, att åtminstone för den
statsreglering för år 1871, hvarom då var fråga, den indelta anparten
af räntan och Fonden borde sammanföras med den till statsverket ingående
del af samma inkomster; och då, hvad utgifterna vidkom,
samma hinder för indelningarnes frånskiljande mötte som i afseende
å inkomsterna, syntes det statskontoret lämpligast att de rånte- och
tiondeanslag, hvilka jemlikt omförmälda nådiga förordning fortfarande
borde såsom indelta och anordnade bibehållas, blefve sammanförda
med ersättningsanslagen för de indragna indelningarne på det sätt,
att under hvarje anslagstitel, hvarå enligt förut gällande riksstat indelning
af ränta eller tionde funnes anvisad, uppfördes tvenne serskilda
förslagsanslag, det ena för indelt ränta och ersättning för de till statsverket
indragna räntor och det andra för indelt tiondespanmål och
ersättning för indragna tiondeanslag, hvarförutan, i fråga om beloppen
af dessa förslagsanslag, statskontoret hemstälde, att desamma måtte i
riksstaten upptagas till hvad indelningarne för år 1867, enligt den för

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. m. m.

samma år upprättade rikshufvudboken, befunnos hafva i värde uppgått,
dock med uteslutande af ören samt med iakttagande af anslagens
afrundning till jemna tiotal.

Detta statskontorets underdåniga förslag i fråga om riksstatens
uppställning för år 1871 blef af Riksdagen godkändt, med endast den
förändring att, i öfverensstämmelse med Kongl. Majds vid 1870 års
riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och
behof, de till rånte- och tionde-indelningarnes betäckande samt till
bestridande af ersättningarne för de indragna indelningarna uppförda
förslagsanslagen icke faststäldes till afrundade summor, grundade på
föregående års räkenskaper, utan upptogos till samma belopp, som i
förut gällande riksstat funnits för motsvarande indelta rånte- och tiondeanslag
beräknade.

Ehuru blott provisorisk och föranledd af den då för handen
varande omöjligheten att, före den beslutade rånte- och tionde-omsättningens
genomförande, uppgifva det på samma omsättning och den
dermed förbundna indragningen till statsverket beroende värdet af
de sedermera bibehållna indelningarne åt ränta och tionde af boställen
eller af hemman och lägenheter, hvilka i stället för ränta eller tionde
utgöra något besvär, har dock den på omförmälda sätt tillkomna anordningen
af riksstatens utgiftsanslag i denna del hittills bibehållits
oförändrad, och finnas sålunda för närvarande uti riksstaden sammanförda
i en kolumn indelt ränta och ersättning för indragna räntor samt
i en annan indelt tionde och ersättning för indragna tionde-anslag.
Beloppen af de i dessa kolumner förslagsvis beräknade anslagen, som
hvad ersättningarna beträffar bero af markegången för året, äro jemväl
i allmänhet bibehållna, sådana de uti 1871 års riksstat upptogos,
der icke förhöjning eller minskning af serskilda förhållanden varit påkallad.
Till följd af föreskrifter, som af statskontoret meddelats, hafva
emellertid länsräkenskaperna allt ifrån År 1871 skolat så uppställas,
att beloppet af indelningarne, såväl af ränta som af tionde, skiljts
från ersättningarne för de indragna rånte- och tionde-anslagen, och
något hinder för en sådan uppställning af riksstatens utgiftsanslag,
att de ännu qvarstående indelningarne varda serskild! beräknade, utan
sammanblandning med ersättningarne för de indragna, förefinnes derföre
icke numera.

Af denna anledning och med hänsyn jemväl dertill att, på det
hela taget, ifrågavarande utgiftsanslag städse utfallit med icke obetydliga
brister, som än mera ökats i följd af det vid 1876 års riksdagfattade
beslutet, att forsellön för indelt spannmål skall utgå af samma
anslag, som förut funnits serskildt anvisade till ersättning af de in -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

delningar, dit spån mål eu hörde, har statskontoret nu trott sig böra i
underdånighet gorå framställning om sådan förändring af riksstatsberäkningarne,
att ej mindre indelningarne, i den män de ännu äro innehafvarne
såsom skattefrihet förbehållna, varda serskild! för sig angifna,
än ock ersättningsanslagen för de indraga a eller eljest upphörda indelningarne
varda upptagna, till belopp, som mera öfverensstämma med
de senast afslutade räkenskaperna och närmare torde motsvara det
på markegång beroende behofvet.

Beträffande härvid riksstatens form, såvidt angår utgifter, till
hvilka före rånte- och tiondeomsättningen viss indelning varit anslagen,
så är statskontoret af den mening, att utgifter af detta slag, framdeles
såsom hittills, böra i riksstaten likasom i räkenskaperna upptagas serskild!
utan sammanblandning med öfrig;! utgifter, intilldess de härtill
erforderliga anslagen kunna antingen helt och hållet upphöra eller
mot penningeanslag till bestämda belopp utbytas. Denna åsigt är,
hvad angår de ännu qvarstående indelningarne af boställe- och rusthållsräntor
m. in., grundad derpå, att indelningarne i verkligheten icke
af statsmedelsuppbörden utbetalas, utan bestå uti frihet från skatt, som
under annan form tillgodokommer det allmänna, och hvad beträffar
ersättningarna för indragna indelningar, så är deras särskiljande behöflig!
af den anledning, att dessa ersättningar icke, såsom med andra
statsutgifter i allmänhet är förhållandet, utbetalas under det kalenderår,
för livilket de beräknats, utan först under påföljande år vid samma
tid, som den skatteuppbörd, deraf de ersatte indelningarne förr utgjorde
eu part, till statens kassor inflyter. Deri åtskillnad, som uti
1870 och äldre årens, före rånte- och tionde-omsättningen gällande
riksstater gjordes emellan indelningarne af ränta och af tiondespanmål,
synes emellertid numera, efter det berörda båda skatter blifvit förvandlade
till bestämd och oföränderlig afgift i penningar, icke vara
behöflig, utan torde den till förekommande af vidlyftighet i staten
böra undvikas. Likaledes synes allt skäl saknas att för framtiden i
stat eller räkenskaper göra skilnad emellan den ersättning, som utgår
för indragna ränteanslag, och den, som belöper för indragen indelning
af tiondespanmål. I stället för de å flertalet bland riksstatens hufvudtitlar
nu upptagna kolumnerna för »indelt ränta och ersättning för indragna
räntor» samt för »iädelt tionde och ersättning för indragna
tiondeanslag» bör alltså, enligt statskontorets tanke, ä hvarje an slagstitel,
derunder så beskaffade utgifter förekomma, uti en summa sammanföras
indel t ränta och tionde samt i eu annan ersättningarne för
indragna indelningar, vare sig att dessa indelningar utgått af räntan
eller af tionden.

Statskontorets ■inkomstberäkning för år 1881, m. m. lä

Fullt jemförliga med de nu omförmälda anslagen till ersättning
för sådana indelningar af ränta och tionde, som på grund af kong!,
förordningen den 23 juli 1800 till statsverket indragit», äro åtskilliga
andra i riksstaden förekommande utgiftsanslag, hvilka nu dels ingå
bland anvisningarne uti kolumnen för penningar och dels hufvudsakligen
bestå af de uti serskild kolumn förda- anslagen af oindelt spannmål.
Till dessa med nämnda ersättningsanslag jemförliga utgifter böra
i törsta rummet- räknas sådana anslag, hvilka, till större eller mindre
del beroende af markegång, utgå till ersättande af indelningar, som
redan före ränteomsättningen upphört, vare sig i följd af indragning
eller af annan anledning, och icke kunnat eller kunna till visst oföränderligt
penningebelopp bestämmas. Hit höra anslag i penningar och
oindelt spanmål till ersättande af indelta mjöl- och sågqvarnsräntor,
som jemlikt. kongl. kungörelsen den 30 december 1803 blifvit- afskrift!e,
och finnas under liera särskilda an slagsrubriker i riks,staten upptagna;
anslaget under fjerde hufvudtiteln, indelta kavalleri-och infanteri-regementena,
till ersättning jemlikt kongl. brefven den 8 november 1851
och den 6 november 1860 åt Jemtlands roteringskassa för vissa till
statsverket indragna indelta räntor i Jernband och Medelpad; anslagen
under sjette hufvudtiteln till bestridande af lösen jemlikt kong], brefvet
den 13 juli 1866 för åtskilliga i lönen för landshöfdingen i Western
or rlands län ingående räntepersedlar; anslaget, under samma hufvudtitel
till ersättning åt Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
indragning eller förvandling jemlikt kongl. brefven den 13 november
1863, den 13 juli 1866 och den 1 juni 1877; anslaget under sjunde hufvudtiteln,
städers friheter, till Helsingborgs stad, i ersättning för så kallade
klockarepensioner enligt kongl. b refvel don 11 december 1863;
anslaget under, åttonde hufvudtiteln till ersättning, jemlikt kongl. brefvet
den 5 maj 1824 och flera nådiga föreskrifter, af de till biskopen
å Gotland anslagna jordeboksränta!'' och spanmål, med mera. Vidare
äro med ersättningsanslagen jemförlige sådana utgifter, som förekomma
till understöd i rustning eller rotering, för hvithet ändamål, oboräknadt
det serskild;! förslagsanslaget till roteringsunderstöd, finnes
under fjerde hufvudtitelns anslag »indelta kavalleri- och infanteri-regementena»
uppfördt: ersättning till en del rusthållare vid lifregementets
husarkorps, enligt kongl. brefvet den 9 februari 1858 ett kontant belopp
åt 44 kronor 25 öre; ersättning till Westmanlands knektelegomedels-kassa,
enligt kongl. brefven den 3 juli 1084, den 2 oktober
1850 och den 18 november 1862, likaledes i kontant, 699 kronor; rotehjelp
för öfverroterade hemman vid Kronobergs och Kalmar regementen,
enligt kongl. brefvet den 15 augusti 1829, oindelt spanmål till

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

belopp af 806,2 kubikfot; öfverroteringscr,sättning vid norra och södra
skånska infanteri-regementena, enligt kongl. brefven den 25 augusti 1825,
den 4 maj 1827 och den 24 januari 1835, oindelt spannmål 3,250,8 kubikfot;
samt ersättning för ökad rotering af mönsterskrifvärebostället Holm
vid Dalregementet, enligt kongl. brefvet den 12 augusti 1856, i kontant-
41 kronor 34 öre. Härförutom synas jemväl aflöningsanslag, anvisade
att utgå i oindelt spannmål efter markegång, såsom prostetunnor
med mera för ecklesiastäke tjensteman, äfvensom anslag i spanmål
till ersättning för förlorad mark genom kanalanläggningar eller vattenuppdämning
för allmänt behof eller till vin- och byggnadssäd samt
underhåll af kyrkor med flera ändamål lämpligen kunna betraktas på
samma sätt som ersättningarne för verkliga indelningar, under hvilken
anordningsform dylika utgifter i äldre tider bestredos.

I afseende serskild! å anslagen af oindelt spanmål, hvilka, utom
hvad förut blifvit omforma!dt, förnämligast utgå till ersättning åt innehafvare
af kungsgårdarne Lilla Bjurum i Skaraborgs län och Beckaskog
i Kristianstads län för upphörd dagsverksskyldighet, till godtgörelse
för tillhandahållande af hästar för artilleriets exercis och för
hingsthållning vid åtskilliga rusthållsnummer af det afsutna indelta
kavalleriet samt till aflöning åt skolmästaren vid Sundbyholms skola i
Södermanlands län, uttalade uti underdånig skrifvelse den 15 maj 1874
Riksdagen den mening, att som dessa anslag hufvudsakligen afsåge
sådana behof, hvartill indelning af viss ränta eller tionde i äldre tider
plägat anvisas, desamma, der de ej kunde, utan förnärmande af enskild
rätt, emot bestämdt penningeanslag utbytas, borde sammanföras
med de ersättningar, som utgingo till indelningshafvare för dem frångångna
indelningar, med hvilka ersättningar ifrågavarande anslag af
oindelt spanmål, jemväl enligt Riksdagens åsigt, vore af fullt jemförlig
beskaffenhet, och anhöll af donna anledning samt då tiden snart
borde vara inne, då ersättningsanslagen för indragen ränta och tionde
kunde till beloppen bestämmas, Riksdagen i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke för framtiden kolumnen för
oindelt spanmål kunde ur riksstaten uteslutas.

Häröfver afgaf uppå nådig befallning statskontoret den 10 december
1874 underdånigt utlåtande, hvarvid detta embetsverk, jemte meddelande
af uppgift å de då på riksstaten befintliga utslagen af oindelt
spanmål, — af hvilka de flesta vore af sådan beskaffenhet, att desammas
utbytande mot bestämda penningeanslag icke syntes kunna ske utan
medgifvande af dem, som anslagen egde uppbära, — instämde i den
meningen, att ifrågavarande anslag, med undantag blott af åtskilliga
numera till penningeanslag förvandlade anvisningar samt af de från

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

kavalleriregementenas hästvakansspanmål utgående anslagen till lega
för hästar vid artilleriets exercis” och till Ihistafvelns förbättrande”,
borde med indelningsersättningarne sammanföras. I fråga om
rörda, ännu på riksstaten qvarstående tvenne anslag, utgörande det
förra 18,049 kubikfot och det senare 330 kubikfot 7 kannor, gjordes
åter utaf statskontoret det förslag, att peuningevärdet å spanmålen, sådant
det då var i staten beräknadt, skulle såsom förslagsanslag till
betäckande af spanna ålens verkliga värde i staten upptagas uti penningek
olumnen, tillsammans med öfrig! anslag för enahanda ändamål;
men någon åtgärd, serskild!, hvad dessa tvenne anslag angingo, ansåg
statskontoret emellertid då icke böra vidtagas, utan borde, i sammanhang
med ett blifvande förslag till upptagande i riksstaten af ersättningarnc
för de indragna indelningarne, jemväl göras framställning
rörande de oindelta spanmålsanslagens uteslutande.

Då statskontoret, på grund af det anförda och hvad förut i detta
ärende förekommit, sålunda nu går att afgifva underdånigt förslag så
i ena som andra afseende!, bör statskontoret först yttra sig i fråga
om naturen af de nya eller förändrade anslag, som kunna ifrågakomma.
Härvid är det en gifven följd af indelningsersättningarnes beroende
på markegång, att alla de anslag, som varda för dylik och dermed
jemförlig ersättning anvisade, böra erhålla natur af förslagsanslag.
De ännu bibehållna indelningarne åter, hvilka endast utgöra frihet från
skatt, äro numera, enligt kongl. förordningen den 23 juli 1869, bestämda
till oföränderliga penningebelopp, och för dem borde alltså, der
ej serskilda förhållanden påkalla annat förfaringssätt, jemväl anslagen,
hvarmed de skola betäckas, fastställas till eu viss och oföränderlig
siffra- Några omständigheter föranleda emellertid rätt ansenliga rubbningar
i eu del af indelningarne, så att, värdet deraf årligen varierar.
Oafsodt möjligen inträffande annan förändring i dispositionen af ränta
eller tionde, som förut varit indelt, förekommer nemligen för närvarande
mycket ofta den anledning till rubbning i indelningsvärdet, att,
vid utarrendering för statsverkets räkning af indraget boställe, den
bostället åsätta räntan skall i jordebok och räkenskaper afskrifvas,
hvarförutan all kyrkotionde, som i staten eller räkenskapen föres under
anordnings titel och måste hänföras till indelningarne, ännu är på
markegång beroende samt således underkastad årliga vexlingar. Det
är derföre nödigt att jemväl anslagen till indelningarnes betäckande erhålla
naturen af förslagsanslag, hvilket ej är förenad! med någon
olägenhet och för öfrigt lemnar tillfälle att till jemnare tal afrunda
anslagens belopp i riksstaten.

Bih. till llikscl. Prof. 1880. 1 Smil. 1 Afd.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Beträffande derefter uppställningen af berörde stat, så synes denna,
på sätt bilagda sammandrag (Litt. z.), närmare utvisar, kunna anordnas
sålunda, nemligen

eu kolumn för anvisning i kontant, vid hvilken under sjelf va anslagsrubriken
på hittills brukligt sätt bör angifvas hvarje anslags
natur,

en dubbelkolumn för indelning och dermed jemförlig anvisning, ''på
förslag, hvilken sönderfaller i eu kolumn för friheter och kyrkotionde
samt en annan för ersättningar, och slutligen

eu kolumn för summan af de särskilda slagen af anvisningar.

För sitt förslag i fråga om beräkningen af de särskilda utgiftsanslag,
som af en reglering i förevarande hänseende beröras, får statskontoret
här nedan vidare redogöra; börande statskontoret förut i underdånighet
anmärka, att, der serskild anledning till annat förfarande icke
varit förhanden, till grund för de ifrågasatta nya anslagsbeloppens
beräkning blifvit lagdt det förhållande, som af senast afslutade rikshufvudbok,
den för år 1877, framgår — ett förfarande som har sin
anledning deri att, jemlik! Riksdagens år 1876 fattade beslut, forsellönen
för indelt rånte- och tiondespanmål från och med år 1877 utgått af enahanda
anslag, som varit till ersättning för sjelfva spanmålen an visade,
och att utaf de föregående årens räkenskaper icke kan utan mycken
möda inhemtas, huru mycket forsellön, som på hvarje titel belöper.

Andra hufradtiteln.

l:o. A denna hufvudtitel förekomma uti senast faststälda, likasom
uti de närmast förut utfärdade riksstater, anslag af indelt ränta

och ersättning för indragna räntor under rubrikerna:

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat .................... 44: 92;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat .................... 186: 02.

Enligt räkenskaperna hafva emellertid utgifter af hit hänforlig
beskaffenhet för år 1878 förekommit:

å anslaget till Svea hofrätt med justitiestat:

räntor af boställen med ...................................................... 256: sr,

ersättning för indragna räntor med .............................. 28: 12;

å anslaget till Göta hofrätt med justitiestat:

räntor af boställen med .................................................... 677: ce,

ersättning för indragna räntor med ........................... —: 7 5.

De sålunda enligt räkenskaperna affärda boställsräntorna, hvilka

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

äro åsätta dels häradshöfdingeboställen, som antingen ännu icke blifvit
till statsverket indragna utan af vederbörande häradshöfding under dess
tjenstetid emot afdrag å den kontanta lönen innehafvas eller ock för
statsverkets räkning äro utarrenderade, ehuru afskrifning af räntan
hittills af någon anledning icke kunnat ske, dels ock några till Hanekmds
härads tingsrätt i Östergötlands län, jemlikt kongl. resolutionen
den 13 december 1673 och konfirmation af den 14 oktober 1675, anslagna
jordlägenheter, måste, vid det förhållande att de icke blifvit i
riksstaten beräknade, vid utslutning af rikshufvudboken gå i afräkning
på den debiterade summan af inkomsttiteln ränta; men, fastän omförlnälda
utgift framdeles, i mån af nuvarande innehafvares afgång ur
tjenst eller vid förnyad utarrendering af boställena, bör till större delen
upphöra, torde dock tills vidare anslag derför böra beräknas, helst de
kunna och böra, i mån som utgiften upphör, från staten uteslutas; och
statskontoret, som, efter gjord undersökning rörande förhållandet med
räntorna å häradshöfdingeboställen, inhemtat att, såvidt nu kan beräknas,
för den närmaste framtiden icke bör ifrågakomma högre utgift i boställsräntor
än för Svea hofrätt^ justitiestat ofvanupptagne 256 kronor 57 öre
och för Göta hofrätts stat 677 kronor 66 öre, får af sådan anledning
hemställa, att å andra hufvudtiteln måtte varda beräknade följande
anslagsbelopp.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Skattefriheter. Ersättningar.

För Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat 255: — 29: —-

» Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat 400: — 1: —.

Fjerde hufvudtiteln.

2:o. Af det å denna hufvudtitel uppförda anslaget, indelta kavallerioch
infanteri-regementena, enligt 1880 års riksstat utgörande;

penningar ................................................................................ 20,790: ro,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ......... 1,485,554: ir,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 57,055: n’

oindelt spanmål, 10,838,9 kubikfot, ................................ 26,013: 36

äro förekommande utgifter nästan alla af den beskaffenhet, att de höra
hänföras under de nya anslagskolumnerna,

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. in.

Då, till följd af löneregleringen för indelta arméns befäl, från
och med år 1878 till statsverket indragits de indelta lönetil lgångar
eller ersättning derför, som förut till befälets aflöning utgått, med undantag
allenast för sådana löntagare, som på grund af ovilkorlig fullmakt
äro berättigade att för sin tjenstetid uppbära sina löneförmåner enligt
gamla staten, samt för vissa löntagare, livilka förunnats rättighet att
intill 1880 års utgång jemväl en dylik förmån åtnjuta, kan i afseende
på beräkningen af anslagssummorna under denna rubrik icke läggas
till grundförhållandet, sådant det visat sig af 1877 års rikshufvudbok,
hvarföre statskontorets förslagsberäkning i denna del är stödd på ett
härstädes upprättadt sammandrag af de nyligen inkomna landsboksräkenskaperna
för år 1878. Detta sammandrag, som likväl af nyss
antydda orsak måste omfatta åtskilliga utgifter af den beskaffenhet,
att de framdeles, i mån af afgång bland löntagare på gammal stat eller
af förnyad utarrendering och dermed förbunden afskrifning af ränta å
indragna boställen, komma att upphöra, utvisar att

indelningarne, eller skattefriheterna från ränta och tiondeafgift

uppgått till ................................................................. 901,752: 68?

samt att

ersättningarne för indragna indelningar af ränta och

tionde utgjort................................................................. 656,855: 84.

Men till dessa belopp bör, enligt den reglering af anslagen, som
statskontoret härofvan omförmält, läggas större delen af de anslag till
indelta kavalleri- och infanteriregementena, som upptagas i kolumnerna
för penningar och för oindelt spanmål. Sistnämnda båda anslag bestå
af följande poster:

Penningar. Oindelt spanmål.

l:o. ersättning till en del rusthållare vid
Vadsbo och Valla sqvadroner af lifregementets
husar-korps för skjutsfärdspenningar, enligt
kongl. brefvet den 9 februari 1858, ...... 41: 25, ---—

2:o. ersättning till Vestmanlands knektelegomedelskassa,
enligt kongl. brefven den 3
juli 1684, den 2 oktober 1850 och den 18

november 1862, ..................................................... 699: —,

3:o. rotehjelp för öfverroterade hemman,
enligt kongl. brefvet den 15 augusti 1829:
vid Kronobergs regemente kft. 268,5,

)> Kalmar d:o » 597,7, — —: — 866,2;

866,2.

transport 740: 25-

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. ni.

transport

4:o. öfverroteringsersättning, enligt kongl.
brefven den 25 augusti 1825, den 4 maj 1827
och den 24 januari 1835:

vid Norra Skånska infanteriregementet
........................... k It 1,609,8,

vid Södra d:o d:o » 1,641,

5:o. ersättning till Jemtlands roteringskassa
för kronoräntor in. m., enligt kongl.
brefven den 8 oktober 1851 och den 6 november

1860 ..........................................................................

6:o. ersättning för afskrift^ mjöl- och
sågqvarnsräntor, enligt kongl. kungörelsen den

30 december 1863, .................................................

7:o. ersättning för ökad rotering af
mönsterskrifvarebostället Holm vid Dalregementet,
enligt kongl. brefvet den 12 augusti

1856,...........................................................................

8:o. ersättning för upphörd dagsverksskyldighet
till nedannämnda kungsgårdar,
enligt kongl. brefvet den 28 april 1863:

Lilla Bjurum i Skaraborgs län 240 —, 119,6,
Beckaskog i Kristianstads län — — 1,087,8,
9:o. till musikens underhåll vid Nerikes
regemente samt Norra och Södra Skånska
infanteri-regementena .........................................

740: 26. 866,2.

3,250,8;

12,144: sr, 1,738,4;

524; 32, 3,776,2;

41: 34,---;

240: —, 1,207,3;

7,100: -,--, -;

summa 20,790: 78. 10,838,9-

Bland dessa anslagsposter synes den sistnämnda, under 9:o upptagna,
böra fortfarande såsom kontant anvisning för kavalleri- och infanteriregementena
qvarstå, hvaremot den under 8:o uppförda ersättningen
för dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum och Beckaskog,
hvilken ersättning lärer komma att vid förnyad utarrendering af
kungsgårdarne upphöra, lämpligen torde böra öfverföras till allmänna
indragningsstaten för att derå qvarstå, till dess nuvarande arrendekontrakt
gå till ända, hvilket, enligt den i kammarkollegium upprättade
och till innevarande års riksdag öfverlemnade förteckning öfver utarrenderade
egendomar, inträffar för Beckaskogs kungsgård år 1885 och
för Lilla Bjurum år 1895.

Öfriga poster, tillhopa utgörande i penningar 13,450 kronor 78 öre
och i spanmål 9,631,6 kubikfot, äro samtlige, enligtde åsigter statskontoret

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

härofvan uttalat, af den art, att de lämpligen böra hänföras till ersättningar
för indelningar. Då riksmarkegången förj de trenne senaste
åren blifvit å spanmål, hälften råg och hälften korn, faststäld sålunda:

för år 1877 ............................................................................... kronor 2: 46,

» » 1878 ............................................................................... » 2: 62,

» » 1879 ................................................................................ » 2: io,

samt medium häraf utgör .......................................................... )) 2: 36,

synes för beräkningen af de hittills i oindelt spanmål uppförda utgiftsposterna
skäligen kunna tagas till grund enahanda värde af 2 kronor 40
öre, som från och med år 1878 varit i riksstaten för dylik spanmål upptaget,
och uppgår efter denna grund beräkningsvärdet af nu ifrågavarande
utgifter till följande belopp: penningar ......................13,450: 78,

spanmål, 9,631,6 kft.,... 23,115: 84;

tillsammans kronor 36,566: 62.
Lägges härtill det ofvan enligt landsboksräkenskaperna uppgifna
värdet för år 1878 å ersättningar för indelningarne af
ränta och tionde, som på grund af 1869 års förordning till

statsverket indragits, eller .......................................................... 656,855: 8 4,

så uppkommer för samtliga ersättningar en summa af...... 693,422: 4 6,

eller i rundt tal 693,400 kronor.

Med iakttagande deraf att jemväl anslaget till betäckande
af de ännu bibehållna indelningarne, eller skattefriheterne,
varder i en afrundad siffra beräknadt, skulle alltså under rubriken
indelta kavalleri- och infanteriregementena uppföras:

anvisning i kontant................................................................... 7,100 —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

'' skattefriheter ..................................kronor 901,750:—,

ersättningar ................................... » 693,400: —, 1,595,150—;

summa kronor 1,602,250 —.
Då indelningarne och dermed jemförliga anvisningar, på samma
sätt som hittills egt rum med den indelta räntan och tionden jemte
ersättningen derför, borde redovisas i länsräkenskaperne och af Eders
Kongl. Maj:ts befallningshafvande enligt länsstaterna disponeras, så blefve
af den nu föreslagna regleringen utaf indelta kavalleri- och infanteriregementenas
anslag en följd, att arméförvaltningen befriades från redovisningen
af andra anslag än sådana, som vore anvisade i kontant,
hvilket ock, enligt statskontorets tanke, en god anordning af anslagens
disposition torde fordra.

3:o Under ljerde hufvudtiteln förekommer vidare, enligt hvad
redan blifvit förmäldt, å anslaget till lega för hästar till artilleriets

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m. 23

och fortifikationstruppernas exercis, oindelt spanmål till belopp af
18,049,5 kubikfot, i värde å 2 kronor 40 öre kubikfoten beraknadt till 43,318
kronor 80 öre. I afseende å tillkomsten och ändamålet med detta anslag
upplystes uti statskontorets bärofvan åberopade utlåtande den 10 december
1874, dels att, sedan Kongl. Maj:t vid 1828—30 års riksdag anmält, att för
artilleriets exercismöten erfordrades, utom de ständiga artillerihästarne,
382 hästar, hvilka Kongl. Maj:t, uppå vilkor, som genom nådigt bref
den 19 mars 1828 blifvit bestämda, låtit erbjuda rusthållare vid det
afsutna kavalleriet eller andra privata att prestera mot en årlig betalning
för hvarje häst af 71 tunnor spanmål, eller lika med hvad i hästvakansafgift
af ett rusthållsnummer erlades, så beviljades af Rikets
Ständer, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag, för ifrågavarande
ändamål det erforderliga spanmålsbeloppet 2,865 tunnor, samt
dels att anslaget utginge sålunda,. att vissa rusthållare för de hästar,
som af dem presterades, njöto befrielse från hästvakansafgiftens erläggande,
hvaremot. andra äfvensom öfrige privata personer, hvilka tilllmndahöllo
exercishästar, för hvarje häst från arméförvaltningen undfingo
värdet af hästvakansspanmålen för ett rusthållsnummer.

I öfverensstämmelse med den då af statskontoret uttalade mening
om olämpligheten af ifrågavarande anslags sammanförande med ersättmngsanslagen
för indragna indelningar eller dess utbytande emot bestämd
anvisning i kontant, hyser detta embetsverk fortfarande den
åsigten, att för omförmälda behof bör anvisas förslagsanslag i penningar,
och, enär ett serskildt penningebelopp med karaktär utaf bestämdt
anslag finnes under förevarande anslagsrubrik uti riksstaten uppförd!;
men beskaffenheten af dit hänförliga utgifter synes fordra, att beräkningen
deraf endast varder på förslag i staten införd, har statskontoret
nu trott sig böra ifrågasätta, att hela anslaget måtte varda anvisadt
såsom förslagsanslag; i följd hvaraf statskontoret i underdånighet hemställer,
att det å riksstaten under förevarande titel utförda beloppet
63,814 kronor 54 öre, måtte, i rundt tal upptaget till 64,000 kronor
anvisas såsom förslagsanslag i kontant.

Femte ImiViidtiteln.

4:o Härunder förekomma i senast faststälda riksstat anslag af
mdelt ränta och ersättning för indragna räntor till

båtsmansi adel ningen ................................................ kronor 81,053:

lots- och fyr-inrättningen med lifräddningsanstal terna

........................................................................ , 460: —.

24 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, ni. m.

Varande, jemlikt beslut vid 1871 års riksdag'', förstnämnda belopp afsedt
jemväl till ersättning för indelta men afskrifna qvarnräntor, . hvilken
ersättning med 7 kronor 61 öre i penningar samt 39,8 kubikfot oindelt
spanmål förut varit serskild!, å båtsmansindelningens anslag uppförd.

Derförutom upptages under hufvudtiteln såsom tillskott i de till
båtsmansindelningen i Blekinge län anslagna räntor ett förslagsanslag
i penningar af 24,000 kronor, hvilket äx- afsedt till betäckande af den
brist, som, till följd af Rikets åren 1856—1858 församlade Ständers medgifvande,
att öfverskotts- och reserv-räntorna inom. nämnda län få utan
förvandling erläggas med deras penningebelopp enligt kronovärdi, uppstår
vid liqviderande af de så kallade tillskottsräntorna inom ^ nämnda
län, lxvilka räntetagarne äro berättigade att efter årlig markegång uppbära.
Ändamålet med sistnämnda anslag sammanfaller sålunda, enligt
bär ofvan uttalade åsigter, med det för hvilket serskilda förslagssummor
till ersättande af förlorad indelning skulle anvisas. Utgifterna bestridas
nu förskottsvis af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
Blekinge län emot ersättning af marinförvaltningen, och jemväl med
hänsyn till förvaltningen och redovisningen skulle det alltså föda till
förenkling, om anslaget uppfördes såsom ersättning för indelning samt
enligt länsstat stäldes till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
disposition och redovisning, så att marinförvalningen derifrån Inkallades.

Af sådan anledning och då enligt rikshufvudboken för ar 1877
utgifterna utgjort för

„ , , .. . Ersättning för

Indelta räntor. j^ragna räntor.

båtsmansindelningen......................................... 77,300: 92, Ilo: 09,

lots- och fyrinrättningen ......................._■........ 404: 67> '' * 75’

samt i tillskott för båtsmansindelningen i Ble binge

utgått i penningar ..............................-______24,486: 34;

tillsammans 77,705: 59, 24,605: 18,

får statskontoret underdånigst hemställa, att, med uteslutande af det för
sistnämnda ändamål nu anvisade särskilda förslagsanslaget i penningar,
i blifvande riksstat måtte varda beräknadt för

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på. förslag.

Skattefriheter. Ersättningar.

båtsmansindelningen .................................... 77,300: , 24,600 ,

lots- och fyrinrättningen med dertill hörande
personal ......... .............................. ...^05: ,____4. ,

tillsammans 77,705: —, 24,604: —.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Sjette hufrudtiteln.

5:o Under denna hufvudtitel förekommer bland anslag, som af
en reglering i nu ifrågavarande hänseende beröras, först anslaget till
landsstaterna i länen. Härå upptages i 1880 års riksstat:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 150,014: 66,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
....................................................................... » 12,361: se,

oindelt spannmål, 7,164,6 kubikfot, ....................... » 17,194: so,

hvarförutan under anslaget i penningar finnes inbegripet ett belopp af
32 kronor 28 öre, utgörande dels ersättning för uppkommen brist i
landshöfdingeindelningen uti Upsala län till följd af nedsättning å
räntan af hemmanet Söderby n:o 5 i Danmarks socken, enligt kongl.
brefvet den 31 maj 1867, och dels ersättningar för afskrift^ indelta
mjöl- och sågqvarnsräntor.

Inberäknadt sådana indelningsersättningar och anvisningar i
oindelt spannmål, som, anslagna till aflöning åt landsliöfdingarne, på
grund af meddelade nådiga föreskrifter blifvit landshöfdinge-löneregleringsfonden
tillgodoförda, utgjorde enligt rikshufvudboken för år 1877
utgifterna å ofvanberörda, i riksstaten serskildt utförda anslagsposter:

indelt ränta af boställen..................... kronor 28,556 66,

ersättning för indragna räntor ..... „ 124,265: 32, 152,821: 98,

ersättning för indragna tionde-anslag „ 13,474: 95,

oindelt spannmål, 7,164,56 kubikfot, „ 18,782: 43.

Då redan vid den lönereglering, som år 1856 egde rum, indelningsförmånerna,
med undantag af räntan å innehafvande boställe, för
tjensteman och betjente vid landsstaten upphörde och i stället kontanta
löner anvisades, är deraf eu följd, att förestående ersättningar
för indragna rånte- och tionde-anslag utgått i stället för landshöfdingarnes
fordna indelningar, och är jemväl utgiften i oindelt spanmål,
hvilken till icke obetydlig del har sin anledning i afskrifning af qvarnräntor,
för dessa embetsmäns aflöning beräknad. Grunden för liqviderandet
af indelningsersättningar, som utgått till landshöfdings aflönande,
har, med färre undantag, hittills i allmänhet varit medelmarkegångspriset
för året, men sedan Eders Kongl. Maj:t, jemlikt nådiga
brefvet till statskontoret den 1 november 1878, förklarat, att samtlige
för närvarande till landshöfdinge-löneregleringsfonden ingående ersättningar
för indelta räntor och tionde-anslag skola från och med inneJBih.
till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 4

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

varande år utgå endast efter dessa räntors och tiondeanslags omsättningsvärde
i enlighet med nådiga förordningen den 23 juli 1869, äfvensom
att statsverket från samma tid skall befrias från utgifvande af
de nu till fonden ingående forsellönsersättningar, så kommer för framtiden
ersättning efter medelmarkegångspris med tillägg af forsellön
för spannmål endast att beräknas för de tvenne landshöfdingelönerna
i Kopparbergs och Gefleborgs län, som hittills icke kunnat regleras,
utan fortfarande till nuvarande innehafvare utgå med enahanda rätt
och på det sätt, som i 1869 års nyssberörda nådiga förordning finnes
bestämdt.

Af denna anledning bör icke för beräkning af anslag till indelningsersättningar
under rubriken landsstaterna i länen tagas till grund
de förhållanden, som af räkenskaperna för tiden före år 1879 framgå, utan
böra indelningsersättningarne för de redan reglerade landshöfdingelönerna
beräknas på det sätt, nyssnämnda nådiga bref för framtiden stadgar;
och utgör, enligt härstädes verkstäld uträkning, för de tjugutvå reglerade
landshöfdingelönerna värdet, efter omsättningspris utan forsellön,

af indragna, räntor ....................... kronor 93,078: 97,

,, indragna tionde-anslag ............ „ 12,032: ei, lOo, 111: ds.

Lägges härtill, enligt räkenskaperne för år 1877, markegångsvärdet,
jemte forsellön, af indelningsersättningarne
för de oreglerade landshöfdingelönerna i Kopparbergs

och Gefleborgs län................................................................... 20,402: 94,

samt derjemte upptages förslagsvärdet enligt gällande

riksstat af oindelt spanmål...................................................... 17,194: so,

och hit öfverföres ofvanomförmälda, uti penningeanslaget
inbegripna belopp till ersättning för uppkommen indel ningsbrist

och för afskrida qvarnräntor................................ 32: 28,

så skulle, med iakttagande för öfrigt af den hittills följda
rubriceringen af riksstatsanslagen, indelningsersättningarne
för landsstaterna i länen kunna beräknas till ..... kronor 142,741: so,

Men uti nu gällande riksstat förekomma tvenne serskilda
förslagsanslag för landsstaterna i länen, det ena,
till ersättning åt landshöfdingen i Kopparbergs län af
arrendet för lägenheten Hushagen jemte forsellön, beräknadt
till 2,500 kronor, och det andra, till bestridande af
lösen för åtskilliga i landshöfdingelönen inom Vesternorrlands
län ingående räntepersedlar, upptaget till 5,000
kronor. Båda dessa anslag, — af indika det förstnämnda,

transport 142,741: so,

. Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m. 27

transport 142,741: eo,

jemlikt beslut vid 1872 års riksdag och nådiga brefvet
den 7 juni samma år, utgår till betäckande af den årliga
arrendeförlust å 216 tunnor spanmål, en femtedel råg
och fyra femtedelar hafre, jemte forsellön, som för landshöfdingen
i Kopparbergs län uppstått genom försäljningför
statsverkets räkning af den, bemälda embetsman på
lön anslagna kronolägenheten Hushagen, och det senare,
jemlikt kongl. brefven den 21 september 1860 och den 13
juli 1866, är afse dt till ersättning för 50 centner smör, 50
centner kött och 320 centner hö, som, enligt den, förstnämda
dag faststälda löneregleringen för landshöfdingen i Vesternorrlands
län, bland annat, borde till denna embetsman
utgå och efter medelmarkegångspris beräknas, —
äro, enligt de åsigter, statskontoret härofvan uttalat, af
beskaffenhet, att de lämpligen böra med indelningsersättningarne
sammanföras. Utgiften för nu omförmälda ändamål,
hvilket i statskontorets tanke framdeles ej erfordrar
serskild anslagsrubrik, har för år 1877 utgjort ... kronor 8,149: 91;

och synes indelningsersättningarne för landsstaterne

i länen sålunda kunna beräknas till ....................... kronor 150,891: 51,

eller i jemnadt tal 150,900 kronor.

Med iakttagande dels af behörig minskning å det för landsstaterne
i länen enligt senast faststälda riksstat anvisade penningeanslag,
i följd af ofvan föreslagna öfverflyttning till indelningsersättningarne
af 32 kronor 28 öre, samt dels af indelningsfriheternas nedsättning
med den summa, som härofvan under inkomsttiteln ränta blifvit beräknad
såsom afskrifning å landsstatens boställsräntor, samt återstodens
uppförande till jemnadt belopp, skulle alltså, efter uteslutande af
de nu anvisade serskilda förslagsanslagen för landsstaterna, landsstatsanslaget,
oafsedt sådana förändringar, som oberoende af nu ifrågavarande
reglering kunna erfordras, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ........................................ kronor 2,180,353: sr,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på föi-slag:

friheter .......................................... 8,500: —,

ersättningar .................................... 150,900: —, 159,400: —;

summa kronor 2,339,753: sr.

6:0. Å anslaget gästgifvares friheter är enligt 1880 års riksstat
på förslag anvisadt:

Statskontorets inkomiberåkniny för År 1881, m. m.

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 17,423: n,
indelt tionde och ersättning för indragna

tiondeanslag ...................................................... ,, B: ei,

oindelt spannmål, 38,i kubikfot,.......................... ,, 91: 44,

hvarförutan under anvisningen i penningar inbegripes ett belopp af 9
öre, som, lika med ofvan angifna anslag af oindelt spanmål, utgör
ersättning för en afskrifven qvarnränta, hvilken varit indelt till gästgifveriet
Vinterås Sanna i Örebro län.

Utgifterna, motsvarande förenämnda serskilda anslagsposter, hafva
enligt 1877 års räkenskaper utgjort:

indelta räntor af gästgifverihemman .......... kronor 6,635: 12,

ersättning för indragna indelningar i

räntor........................................................ 1 1,691: 68,

tionde .............................................................12: 02, _ 11,703: ro.

oindelt spanmål, 38,1 kubikfot, ........................ kronor 104: 01,

Efter hvad den senast faststälda staten föranleder och med iakttagande
af den beräkningsgrund, som förut i allmänhet blifvit i detta
förslag följd, borde alltså, sedan anvisningen i penningar, nu utgörande
1,039 kronor 13 öre, minskats med deri ingående 9 öre ersättning för
qvarnränta, anslaget, gästgifvares friheter, beräknas sålunda:

anvisning i kontant ............................................... kronor 1,039: 04,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter............................................................. ,, 6,635: 12,

ersättningar, förestående ..................... 11,703: ro,

med tillägg dels af det förut såsom
anvisning i penningar beräknade

beloppet ...............................................09,

och dels af den oindelta spanmålens

förslagsvärde efter gällande riksstat 91: 44, 11,795: 23.

På grund af kongl. brefvet till kammarkollegium den 31 oktober
1871, i anledning af anförda underdåniga besvär i fråga om dispositionen
af räntan å 1 mantal skatte n:o i Herting, Lars Nilsgården i
Skrea socken af Hallands län, bör emellertid under förevarande anslagstitel
på stat uppföras ersättning för en under nämnda hemmans ränta
med 9 lispund eller 1 centner SO skålpund smör inbegripen qvarnränta,
hvilken varit, lika med- hemmanets egen ränta, indelt till gästgifveriet
i Falkenberg, men i öfverensstämmelse med] kongl. kungörelsen den
30 december 1863 blifvit afskrifven. Som denna ersättning efter medelmarkegångspriset
för år 1877 uppgår till 107 kronor 64 öre, torde, med

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. m.

tillägg häraf samt indelningsanvisningarnes utförande till jemnade belopp,
under ifrågavarande titel böra upptagas:

anvisning i kontant ........................................... kronor 1,039: o 4,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter.................................................. 6,635: —,

ersättningar.......................................... 11,900: —

18,535:

summa kronor

19,574: o*,
senast fast184: -

7:o. Under titel färjor och färjekarlar upptages i
stälda riksstat:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor.............iö4: 6 9,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag 37: 17,
och hafva, enligt räkenskaperna för år 1877, motsvarande utgiftsposter
utgjort:

indelt ränta af hemman eller lägenheter ............ kronor 27: 35,

ersättning för indragen indelning af
ränta...
tionde

152: so,
58: 55,

211: re.

För denna anslagstitel torde alltså kunna, med bibehållande af
förutvarande penningebelopp, beräknas:

anvisning i kontant
indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter ........................................................

ersättningar ............................................

kronor 150:

25:

210:

235:

summa kronor 385: —.

8:0. För hästafvel^ förbättrande finnes i gällande riksstat uppförd
oindelt spanmål af 330,7 kubikfot med förslagsvärde af 793 kronor
68 öre.

Enligt hvad statskontoret uti dess härofvan åberopade underdåniga
utlåtande den 10 december 1874 anmälde, eger detta spanmålsanslag
sin grund i kongl. brefvet den 2 december 1818, hvarigenom
förordnades om upprättande af kontrakt med en del rusthållsnummer
om skyldighet för dem att, i stället för hästvakansspanmåls
erläggande, hålla ''hingst. De i följd häraf på 20 års tid afslutade kontrakt
med 7 rusthållsnummer inom Elfsborgs och Skaraborgs län hade
sedermera blifvit förnyade, och de då gällande kontrakten, som jemväl
omfattade en tid af 20 år, räknade från och med 1860, voro afslutade

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. nt.

år 1859. Till en början affördes uti statsverkets räkenskaper den spanmål,
från hvars erläggande rusthållarne i följd af hingsthållningen njöto
befrielse, på öfverskotten af statsverkets inkomster, men sedan Rikets
Ständers år 1834 församlade revisorer framställ, yrkande om ändring
i detta redovisningssätt, uppfördes vid 1834—35 års riksdag på dåvarande
åttonde hufvudtiteln under rubrik “hingsthållning i Elfsborgs
och Skaraborgs län“ ett mot häst vakai lsafgiften för 7 rusthåll svarande
spanmålsbelopp af 52 tunnor 16 kappar, som sedermera vid 1840—41
ars riksdag öfverfördes till nuvarande sjette hufvudtiteln.

Åt räkenskaperna inhemtas emellertid att, utom nu omförmälda
spanmålsanslag af 52 tunnor 16 kappar eller 330,75 kubikfot för hingst
hållning inom Elfsborgs och Skaraborgs län, årligen för enahanda ändamål
inom Östergötlands län utgår 94,5 kubikfot hästvakansspanmål,
motsvarande afgiften för 2 rusthållsnuinmer, och får statskontoret i afseende
å denna utgift nu i underdånighet anmäla, dels att densamma
grundar sig på kong!, brefvet den 15 maj 1840, hvarigenom medgilvits
att, i stället för erläggande af hästvakansspanmål för 2 rusthållsnummer
vid andra lifgrenadier-regementet, Unge hållas hingstar, och
att derom Unge, till eu början på fem år, räknade från och med år
1842, afslutas kontrakt, som sedermera, senast med stöd af kong!,
brefvet den 21 november 1859, förnyats och är gällande för den tid,
hästvakanskontrakten för regementet fortfara, samt dels att något anslag
med anledning häraf likväl icke blifvit på riksstaten uppfördt.

Vidare bör i sammanhang härmed omförmälas, att, enligt -hvad
statskontoret inhemtat, Eders Kongl. Maj:t jemlik! nådigt bref till stuteriötverstyrelsen
den 7 december 1877 förordnat, att samtlige kontrakt
om hingsthållning vid de indelta kavalleriregementena finge förlängas
på 10 år från den tid, då gällande kontrakt ginge till ända.

Vidhållande sin i afseende å ifrågavarande spaumålsanslag förut,
i nyss åberopade underdåniga utlåtande, uttalade åsigt, att detsamma
e j lämpligen bör med ersättningsanslagen för indragna indelningar sammanföras,
har statskontoret, då i öfrig! anslaget till hästafvelns förbättrande
till hela beloppet är stäldt till stuteri-öfverstyrelsens disposition
samt vid redovisningen behandlas såsom ett reservationsanslag,
hvarå uppkommande besparingar för ett år kunna till förefallande utgifter
under ett följande är användas, nu funnit sig böra underdånigst
hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Magt skulle täckas i nåder föreslå
Riksdagen att, med uteslutande från riksstaten af det der beräknade spanmålsanslaget,
för betäckande af förenämnda utaf hästvakansspanmålen
årligen bestridda utgifter å tillsammans 425,25 kubikfot spanmål, anvisa
ett kontant anslag till bestämdt belopp, som, med afseende "derpå

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

att berörda spanmåls värde för år 1877 uppgått till 1,105 kronor 66
öre, torde böra fastställas till 1,100 kronor. I händelse af bifall härtill
komme kontanta anslaget till hästafvel^ förbättrande, nu utgörande
93,550 kronor, att uppgå till 94,650 kronor, och då detta anslag,
framgent såsom hittills, torde komma att ställas till stuteriöfverstyrelsens
disposition, lärer nådig föreskrift böra meddelas derom, att bemäld^
styrelse enligt liqvid, som på grund af rikshufvudboken för
hvarje år i statskontoret upprättas, skall godtgöra de utgifter för hingsthållning,
som jemlik! länsräkenskaperna blifvit af hästvak ansspanmålen
bestridda.

Enligt specialräkningen öfver krön ouppbörden i Ölands södra
mots fögderi afföras å räntan, under titel hästafvelns förbättrande, årligen
ett belopp af 1,201 kronor 54 öre, utgörande ränta å hemman,
som disponeras till Ottenby stuteri. Då anslag härför icke finnes i
riksstaten beräknadt, har vid rikshufvudbokens upprättande beloppet
måst föras i afräkning på inkomsttiteln ränta, hvilken sålunda i motsvarande
mån minskats. Till undvikande af ett sådant redovisningssätt
hemställer statskontoret nu i underdånighet, att nödigt anslag måtte
varda beräknadt, hvarigenom under förevarande anslagsrubrik skulle
komma att upptagas:

anvisning i kontant ................................................ kronor 94,650: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: friheter................................................ ,, 1.200: —;

summa kronor 95,850: —.

9:o. Under anslagstiteln, befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

upptager nu gällande riksstat:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor................. 61: os,

oindelt spanmål, 5,4 kubikfot,................................................. 12: oe,

hvarjemte under penningeanslaget, utgörande 8,700 kronor 40 öre, inbegripes
40 öre, som lika med den oindelta spanmålen utgör ersättning
till Bergviks bruksegare i Vermlands län för en afskrifven indelt
qvarnränta. Anslagsposten af indelt ränta, 61 kronor 98 öre, utgöres
af räntefrihet till nämnda belopp, som inom Kopparbergs län åtnjutes
för underhåll af konststaten och hytteverken vid Sala silfververk, och
då för Sala bergslag ett särskild! anslag finnes under hufvudtiteln uppförd
t, torde sagde anslagspost böra dit öfverflyttas. Med iakttagande
häraf och af förut följ dt beräkningssätt bör å anslaget, befrämjande i
allmänhet af bergsbruket, uppföras:

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

anvisning i kontant............................................... kronor 8,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: ersättningar.......................................... v_ 15: —;

summa kronor 8,715: —.

I0:o. Såsom ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa
räntors indragning eller förvandling anvisar gällande riksstat i

penningar .................................................................... kronor 3,524: 11,

oindelt spanmål, 1,165,5 kubikfot, ................... ,, 2,797: 20.

Det förstnämnda beloppet utgör ersättning enligt kongl. brefvet
den 1 juni 1877 för de i bergslagets så kallade konststatsmedel
ingående jordebok®- och mantalsdagsverkena af Sala, Möklinta, Kila,
Rumla, Norrby och Tärna socknar, hvilka dagsverken till statsverket
indragits, och det senare, eller spanmålsanslaget, ersättning för förlust
genom förvandling efter de i kongl. kungörelsen den 11 maj 1855
stadgade grunder af så kallade grufvudrängshjelpen och dagsverkspenningarne,
hvilka under gemensam benämning af konststatsmedel varit
bergslaget donerade. Båda anslagsposterna äro sålunda ersättningar
för upphörd indelning, och böra derföre i en summa såsom indelningsersättning
med jemnadt belopp sammanföras. Varder derjemte, på sätt
nyss blifvit föreslaget, hit Överflyttad och med jemt tal upptagen den
anslagspost till Sala bergslag, hvilken med 61 kronor 98 öre indelt
ränta nu finnes inbegripen under rubriken, befrämjande i allmänhet af
bergsbruket, sfi kommer förevarande anslagstitel, hvilken efter förändringen
synes böra erhålla den kortare benämningen, “Sala bergslag41,
att omfatta

indelning och dermed jemförlig anvisning, på

förslag: friheter........................................... 62: —,

ersättningar ................................. 6,320: —, 6,382: —.

ll:o. Å sjette hufvudtiteln förekommer slutligen för jordförluster
genom kanal- och väganläggningar anslag af

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 2,946: 27,

oindelt spanmål, 623 kubikfot 3 kannor,............ ,, 1,495; 92;

varande derjemte under det till förevarande ändamål förslagsvis uppförda
penningeanslaget, utgörande 2,700 kronor 36 öre, inbegripet ett
belopp af 36 öre, som, lika med eu del, eller 371,3 kubikfot, af den
oindelta spanmålen, beräknats till godtgörande af indelta men afskrifna
qvarnräntor. Den öfriga oindelta spanmålen, 252 kubikfot, utgår på
grund af kongl. brefvet den 13 januari 1826 till åtskilliga hemman
inom Blekinge län i ersättning för bortmistade egor genom vattenupp -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

dämning vid uppförande af Lyckeby kronoqvarn, hvarförutan till lägenheten
Ostra Strömsnäs vid Motala i Östergötlands län, i ersättning för
en till Göta kanal upplåten jordrymd, jemväl, enligt kong], brefvet
den 13 februari 1812, utgår värdet efter markegång af 1 tunna 19
kappar eller 10 kubikfot spanmål, hvilken spanmålsqvantitet ej blifvit
i stat beräknad.

Anslaget af indelt ränta och ersättning för indragna räntor är
enligt stat beräknadt dels till ersättning, jemlikt kong!, brefvet deri
13 augusti 1821, för förlust genom jords upplåtande för Hjelm are kanal
och slussverk från åtskilliga hemman och lägenheter i Vestermo
socken af Södermanlands län, dels till godtgörelse åt åtskilliga hemman
inom Väne härad af Elfsborgs län för vattenskada i följd af T roll -hätte kanal, enligt flera äldre nådiga bref, och dels till ersättning åt hemmansinnehafvare
inom Vadsbo härad af Skaraborgs län för förlorad
jord vid anläggning af Göta kanal, jemlikt kongl. brefven den 18
februari och den 14 september 1813 samt den 27 mars 1831.

Af do sålunda beräknade anvisningarne utgår emellertid, enligt
hvad räkenskaperna för Skaraborgs län gifva vid handen, en del såsom
indelt tionde eller ersättning för indragna tiondeanslag, och har,
då anslag härför icke finnes uppfördt, denna del af utgiften vid riksbokslutet
gått i afräkning på uppbördstiteln: tionde.

Utgifterna hafva för år 1877 enligt räkenskaperna utgjort:

indelningsfrihet: ränta................................... 516: 42,

tionde ................................ 1,041: _ts, 1,558: j5

indelningsersättning: ränta ........................... 2,624: ro,

tionde ........................ 1,848:jg 4,473; 68,

oindelt spanmål, 633,3 kubikfot, ''............... 1,686: 25.

På grund häraf och med iakttagande, dels att penningeanslaget
minskas med deri ingående 36 öre, ersättning för qvarnräntor, och
dels att för oindelta spanmålen beräknas 2 kronor 40 öre kubikfoten,
hvarigenom värdet derå uppgår till 1,519 kronor 92 öre eller i jemt tal
1,520 kronor, anser statskontoret ifrågavarande anslag böra med bibehållen
natur af förslagsanslag beräknas sålunda:

anvisning i kontant .................................................. kronor 2,700: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, påförslag:

friheter .............................................................. 1,560: —.

ersättningar....................................................... 6,000: —, 7,560: —;

summa kronor 10,260: —.

Bill. till RiJisd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd.

Statskontorets inkomst,beräkning för år 1881, in. m.

Sjunde lmfvndtitelu.

12:o. Under anslaget till skogsväsendet inbegripas enligt nu
gällande riksstat ett belopp af 900 kronor, indel t ränta och ersättning''
för indragna räntor, hvilket är afsedt till betäckande af räntor å
skogsstatsboställen, som äro vederbörande tjensteman och betjente på
lön anslagna. Då ifrågavarande räntor enligt räkenskaperne för år 1877
uppgått till 1,466 kronor 85 öre, torde i stället för förstnämnda belopp
nu böra under denna anslagsrubrik beräknas:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter.................................................................... kronor 1,470: —.

13:o. Förslagsanslaget, städers friheter, omfattar enligt 1880 års
riksstat, jemte anvisning i penningar af 21,552 kronor 70 öre, följande I

belopp:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ... kronor 21,324: 52,
indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag

.............................................................................. ,, 754: 95,

oindelt spannmål, 509,0 kubikfot, .............................. ,, 1,223: 04.

I penningeanslaget ingår ett belopp af 1 krona 29 öre, som,
jemte 339 kubikfot 5 kannor af den oindelta spanmålen, utgör ersättning
till Göteborgs stad för afskrift^ räntor å åtskilliga qvarnar i
Mölndals ström, hvilka räntor förut varit nämnda stad anordnade, och
utgör den återstående spanmålsqvantiteten, eller 170 kubikfot 1 kanna,
ersättning jemlik! kong!, brefvet den 11 december 1863 till staden
Helsingborg för mistade så kallade klockarepensioner, 27 tunnor korn,
hvilka genom nådigt bref den 20 oktober 1820 blifvir staden upplåtna
mot vilkor att för framtiden svara för alla reparationer å skolhuset
och med skyldighet att tillika bestrida alla de utgifter för skolan, som
genom berörde 27 tunnor enligt räkenskaperna förut blifvit besörjde.

Sistnämnda ersättning utgår likväl icke numera till Helsingborgs
stad, enär, efter underdånig framställning af stadsfullmäktige derstädes
att, mot afstående af ifrågavarande spanmålsanslag, vinna befrielse
från den staden åliggande skyldigheten att ej mindre underhålla
undervisningslokalen än ock bestrida åtskilliga andra för skolan
nödiga utgifter, isynnerhet lärorummens uppvärmning, jemlikt nådigt
bref till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län och
domkapitlet i Lunds stift den 7 juli 1871 medgifvits, att staden

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Helsingborg, mot anslagets afstående till läroverket, blefve med utgången
af samma år befriad från de i kongl. brefvet den 20 oktober
1820 omförmälda förbindelser; och lärer på sådan grund detta anslagböra
öfverfljttas till åttonde hufvudtiteln.

Oberäknad! berörda ersättning till Helsingborgs läroverk för
klockarepensioner, hafva enligt rikshufvudboken för år 1877 utgifterna,
under titel: städers frihete r,i indelningar eller ersättning derför utgjort:
indelt ränta af städerna donerade hemman

och lägenheter...........................................	.. kronor 8,084:	50,
indelt tionde af dito ...................................	. „ 374:	81 1	8,459: 31,
ersättning för indragen ränta ..................	„ 1,550:	48,
tionde ................. oindelt spanmål, 339,5 kubikfot, ..............	340:	”,	1,890: 71, 814: so.

Efter förut följd beräkningsgrund och med iakttagande dels af
penningeanslagets minskning med deri nu ingående 1 krona 29 öre
qvarnränteersättning och dels af samma, endast förslagsvis beräknade
anslags [afrundning till jemnadt tal, anser statskontoret anslagstiteln,
städers friheter, förslagsanslag, böra i riksstaten upptagas sålunda:

anvisning i kontant....................................... kronor 21,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter ................................................... 8,460: —,

ersättningar .......................................... 2,720:—, 11,180: ;

summa kronor 32,730: —.

Åttonde hufvudtiteln.

14:o. Kleresistatens anslag, som enligt gällande riksstat upptager:

penningar...................................................................... kronor 15,156: 73,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ,, 130,110: 11,

indelt tionde och ersättning för indragna tionde _

anslag ........................................................................ „ 315,425: ic,

oindelt spanmål, 3,035 kubikfot 3 kannor, „ 7,284: 72;

tillsammans kronor 467,977: 02,

är hufvudsakligen afsedt till aflöningsbidrag, prostetunnor in. in. för
presterskapet i riket, men deraf utgår jemväl aflöning till de vid dom
kapitlens expeditioner anstälde tjensteman, hvilka för närvarande upp

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

bära sina löneförmåner från flera särskilda anslag; och enär under
hufvudtiteln finnes uppförd en särskild anslagsrubrik för dessa expeditioner,
synes det statskontoret lända till reda i stater och räkenskaper,
om till nämnde rubrik hänföres alla dit hörande utgifter.

Om af sådan anledning från kleresistatens anslag i penningar och
i oindelt spanmål afdragas de aflöningsbelopp, som enligt stat utgå
till konsistorii-notarier, konsistorii-amanuenser samt en vaktmästare,
och tillsammans utgöra 5,348 kronor 31 öre jemte 1.184 kubikfot 4
kannor spanmål, så återstå:

i penningar ...................................................................... kronor 9,808: 42,

i oindelt spanmål, 1,850 kubikfot 9 kannor, ............ „ 4,442: ie.

Af detta penningebelopp utgör 3 kronor 68 öre ersättning för
afskrifna qvarnräntor, och är den oindelta spanmålen anslagen för följande
ändamål:

löneförbättringar åt presterskapet ............................ kubikfot 1,143, 2,

prost et minor.................................................................... ,,_219, 3;

kubikfot 1,362, g,

ersättning till innehafvarne af prestgårdarne i
Lyrestads och Fägreds pastorater af Skara stift för
jordförluster genom Göta kanals anläggning, enligt
kong!, brefven den 13 februari och den 14 september

1813 samt den 9 och den 16 november 1854, ............ ,, 346, 5,

ersättning för afskrifna qvarnräntor ........................ „ 141, 9;

tillsammans kubikfot 1,850, 9.

Hvad angår kleresistatens anslag af indelt ränta och tionde samt
ersättning för indragna indelningar, hvilka anvisningar jemväl afse
sådan kyrkotionde, som inom Malmöhus och Kristianstads län utgår till
presterskapets aflöning, sä upptages i riksstaten, närmast efter kleresistaten,
ett särskilt förslagsanslag i penningar af 3,000 kronor till bestridande
af biskopens på Gotland lön; och utgår detta senare anslag,
jemlik! kongl. brefvet den 5 maj 1824 och flere sedermera meddelade
nådiga föreskrifter, till lösen efter medelmarkegångspris för bemälde
biskop anslagen jordeboksränta och spanmål, samt är sålunda,
af enahanda beskaffenhet med öfrige kleresiets indelningsersättningar,
hvarföre der, efter statskontorets tanke, bör med dem sammanföras. Inberäknadt
beloppet af denna lösen hafva för år 1877 utgifterna til!
kleresisfaten i indelning och indelningsersättning enligt räkenskaperne
utgjort:

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

indelt ränta af kieresiets boställen kronor 119,907:

indelt tionde af dito..........................

kyrkotionde, 6,720,9 kubikfot,.......

ersättning för indragna räntor
dito för indragen kronotionde.

1881, in.	m.
119,907:	31,
11,084:	03,
17,561:	68,	148,553:
17,417:	01,
328,790:	68,	346,207:

02;

Bland sistnämnda ersättningar ingår emellertid
lösen för kronotiondespanmål, som varit
indelt till konsistorii-notarierne i Upsala, Linköpings,
Wexiö, Kalmar och Karlstads stift,
men jemlikt kongl. förordningen den 23 juli
1869 till statsverket indragits, och bör, efter
hvad förut blifvit nämndt, denna lösen, för

år 1877 uppgående till .......................................... kronor 2,842: 8 9,

här afdragas, hvarefter återstår ........................ kronor 343,364: so.

På grund af denna utredning får statskontoret, under förutsättning
att samtlige för domkapitlens expeditioner anvisade anslag varda
under en titel sammanförda, underdånigst hemställa, att, med uteslutande
från riksstaten af det särskilda förslagsanslaget till biskopens
på Gotland lön, kleresistatens anslag måtte, efter vidtagen minskning
å penningebeloppet för deri ingående 3 kronor 68vöre qvarnr än te-ersättning
samt med tillägg å indelningsersättningarne ej mindre för sistnämnda
belopp än äfven för värdet, å 2 kronor 40 öre, af ofvanuppgifne
spanmålsqvantitet 1,850 kubikfot 9 kannor, varda i blifvande
riksstat sålunda beräknadt:

anvisning i kontant ................................................. kronor 9,804: 74,

indelning ochdermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter från ränta

och kronotionde 131,000: —,
kyrkotionde 17,600: —? 148,600: —,

ersättningar .................................... 347,800: —, ,, 496,400: —;

summa kronor 506,204: 74.

15:o. Beträffande härefter tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner,
så omfattar för närvarande, enligt hvad sagdt är, kleresistatens
anslag aflöningsmedel för dessa tjenstemän, uppgående till:

penningar.......................................................................... kronor 5,348: 31,

oindelt spanmål, 1,184,4 kubikfot å 2: 40,............ ,, 2,842: 56,

.hvarjemte för år 1877 indelningsersättningar till

transport kronor 8,190:

87.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. in.

transport

kleresistatens

kronor 8.190: sr.

ofvan angifna konsistoriinotarier

anslag a Iförts med.........................................................

Derförutom äro under nedannämda riksstatsanslag

för dessa expeditioner med -

2.842:

följande anvisningar
delade, nemligen

särskilda förslagsanslag för kleresistaten: ersättning
åt 13 konsistoriinotarier för dem frångån -

3,510:

10,000:

300:

150: 25.

gen förmån af förhöjd tjenstårsberäkning å 270

kronor, högst ............................................................ ,,

domkapitlens expeditioner ..........................................

Lappmarks ecklesiastik verk: arvode åtkonsistoriinotarien
i Hernösand, enligt kongl. brefvet den

6 februari 1863, .................................................. ,,

och utgår tillika enligt Jönköpings läns räkenskaper
å elementarläroverkens anslag årlig ersättning till
konsistoriinotarien i Skara för indragen tiondespanmål,
hvilken ersättning för år 1877 utgjort „

Samtlige dessa anvisningar, uppgående till ............ kronor 24,994: oi,

torde höra under gemensam titel: domkapitlens expeditioner, uppföras.

I fråga om naturen af detta gemensamma anslag förekommer väl,
dels att det nuvarande ersättningsånslaget i följd af förlorad högre
tjenstårsberäkning cger naturen af förslagsanslag, högst, och dels att
det under titel domkapitlens expeditioner nu uppförda beloppet 10,000
kronor, hvilken användes för höjande af notariernes och amanuensernes
löner till vissa för hvarje stift faststälda belopp äfvensom för expeditionernas
behof i öfrigt, erhållit benämning af reservationsanslag; men
då samtlige konsistoriinotarier numera äro berättigade till förstberörda
ersättning, samt det senare anslaget städse varit till fulla beloppet disponeradt
och dermed utgått, synes anledning saknas för annan qvalifikation
än den, som tillkommer ett vanligt bestämdt anslag; hemställande
i enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt statskontoret i underdånighet
att, i stället för ofvanberörda å serskilda titlar nu förekommande
anvisningar, måtte i blifvande riksstat uppföras ett anslag till domkapitlens
expeditioner, beräknadt till:

anvisning i kontant......................................................... kronor 19,158: 31,

indelning och dermed jemförlig anvisning, påförslag:

ersättningar

5,840:

summa kronor

24,998: 31.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Lärande förslagsanslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, hvarå
årligen betydliga brister uppkomma, icke böra, i följd af nu föreslagna
öfverflyttning af de! härifrån utgående arvodet till konsistoriinotarien
i Hernösand, undergå någon förändring till beloppet.

l(!:o. A sistnämnda anslag har årligen, till och med år 1877,
förekommit en utgift till ersättning för indragen tionde, som varit anvisad
till lön åt läraren vid Skytteanska lappskolan i Tärna, men sedan,
jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 1 februari 1878, lönen
för denne lärare blifvit från och med samma år annorlunda bestämd,
kommer ifrågavarande utgift, hvilken icke varit i riksstaten beräknad,
att upphöra, hvadan af förenämnda anledning någon ändring af ecklesiastikverkets
anslag icke påkallas.

17:o. Universitetens anslag, derunder inbegripna tvenne särskilda
förslagsanslag i penningar å tillsammans 162,700 kronor, det ena för
tillämpning af ny lönereglering och det andra för ombildning af adjunkturer
och docentstipendier, omfattar enligt riksstaten för år 1880 på
det hela:

penningar....................................................................... kronor 515,315: ss,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ,, 82,363: 3 6,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag.
........................................................................ ,, 112,381: 71,

oindelt spanmål, 80 kubikfot 2 kannor,............... ,, 192: 43;

summa kronor 710,253: 43.

Häraf utgör det oindelta spanmålsanslaget jemte 24 öre i penningar
ersättning för tvenne till universitetet i Upsala indelta qvarnräntor
inom Stockholms län, hvilka enligt kong], kungörelsen den 30
december 1863 blifvit afskrida, och är anvisningen af indelt tionde
beräknad jemväl för kyrkotionde, som inom Malmöhus och Kristianstds
län utgår till universitetet i Lund.

Utgifterna hafva för år 1877 enligt räkenskaperne utgjort:
i indelt ränta af universitetens hemman kronor 70,168: 6 6,

i indelt kronotionde af dito..................... ,, 1,540: 41,

i kyrkotionde, 13,885 kubikfot 5 kannor, ,, 37,888: os, 109 597: 12,

i ersättning för indragna räntor............ ,, 4,247: so,

i dito för indragen kronotionde .......... ,, 97,007: 32, 101,255: 12.

Med iakttagande af ofvanberörda qvarnräntors öfverförande till
indelningsersättningarne synes, på grund häraf, universitetens anslag
böra i blifvande riksstat sålunda beräknas:

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

visning’ i kontant (deraf 162,700 kronor för -

slagsanslag)

indelning och dermed jemförlig anvisning’, på förslag
friheter från ränta och

kronor 515,315:

64,

kronotionde.
kyrkotionde ...
ersättningar ....

71,700:

37,900:

109,600:

101,400:

211,000:

summa kronor 726,315:

64.

18:o.

anvisadt:
penningar

För de allmänna läroverken är enligt 1880 års riksstat

indelt ränta och ersättning för indragna
räntor ..........................

kronor 2,613,137:

37,

..... „ 4,868: 27, 2,618,006: 24,

och ingår i penningeanslaget med ett beräknadt belopp af 305 kronor
54 öre ersättning, jemlik! kongl. brefvet den 11 december 1863, till åtskilliga
allmänna läroverk för indragna landtgillen och klockarepensioner,
hvilken ersättning årligen utbetalas:
till Lunds läroverk med

penningar ..............................................................................

lösen efter medelmarkegångspris för 5 kubikfot 2
kannor råg och 27 kubikfot 3 kannor korn, som
bör, å 2 kronor 40 öre kubikfoten, utföras till ...
till läroverket i Kristianstad med

penningar ............................................................................

lösen efter medelmarkegångspris för 100 kubikfot

kronor

05,

78: —,

■y. i2.

8 kannor korn, som bör,

2 kronor 40 öre ku -

241:

16:

bikfoten, utföras till

till läroverket i Ystad med penningar.............

och till läroverket i Halmstad med penningar.

tillsammans kronor 345:

''bill Helsingborgs läroverk utgår derjemte, enligt
hvad förut under sjunde hufvudtiteln blifvit omförmäldt,
äfvenledes i ersättning för klockarepensioner, lösen
efter medelmarkegångspris för 170 kubikfot 1 kanna
spanmål, hvilken lösen bör från anslaget till städers
friheter hit öfverflyttas och af sådan anledning bör, å.

2 kronor 40 öre kubikfoten, upptagas till ..................

så att på det hela denna till de allmänna läroverken
utgående, med indelningsersättningar jemförliga lösen
för landtgillen och så kallade klockarepensioner kan
beräknas till ......................................................................... ,, 753:

92,

44,

408:

24,

77.

.41

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

Efter behörigt, afdrag för sådana utgifter, som endast af tillfällig anledning
förekommit, hafva, enligt räkenskaperna för år 1877, indelningarne
och indelningsersättningarne å elementarläroverkens anslag utgjort: indelt

ränta å prebendehemman m. m. ...............7,116: 55,

indelt kronotionde å dito ......................................... 204: 57, - •..)j.

ersättning för indragna räntor ................................ 44: 99,

dito för indragen tionde ......................................... 431: 44, 4^;.

Bland indelningsersättningarne, hvilka föröfrigt tillkomma Visingsborgs
skolstat, Eskilstuna skolas lönefond, bibliotekarien i Skara,
Helsingborgs skola samt rektor i Malmö, hvars lön icke varit underkastad
den reglering, som vid 1874 års riksdag beträffande elementarlärarnes
löner beslöts, ingår emellertid, på sätt förut blifvit nämndt,
lösen för spanmål, som varit indelt åt konsistoriinotarien i Skara; börande
denna lösen, som ofvan med 150 kronor 25 öre upptagits under
titel domkapitlens expeditioner, här afdragas, hvarefter indelningser -

sättningarne uppgå till ...................................................... kronor 326: is,

och, med tillägg af förut beräknade................................. » 753: 77,

till ........................................................................................... kronor 1,079: 95.

På grund häraf torde, med iakttagande af penningeanslagets
minskning för deri inberäknad ersättning för landtgillen och klockarepensioner,
under titel, allmänna läroverken, böra i blifvande riksstat
uppföras:

anvisning i kontant ............................................ kronor 2,612,832: 49

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter .......................................... kronor 7,320: —,

ersättningar

» 1,080: — 8,400:

summa kronor 2,621,232: 43.

19:o. För pedagogier och folkskolor anvisar nu gällande riksstat,
utom penningar till belopp af 62,619 kronor 31 öre, följande förslagsvis
beräknade anslag, nemligen:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor ... kronor 4,219: —,
indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag )) 4,519: 62,
oindelt spanmål, 448 kubikfot 9 kannor,.................. » 1,077: se.

Den oindelta spanmålen utgör lön, enligt kongl. brefvet den 29
september 1820, till. läraren vid Sundbyholms skola i Södermanlands
län, och grundar sig denna anvisning ursprungligen på testamente den
Bill. till Riksä. Vrot. 1880. 1 Sami. 1 Afä. 6

42 Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

20 oktober 1629 af dåvarande egaren till Sundbyholms och Ribbingelunds
kungsgårdar, riksamiralen friherre Carl Carlsson Gyllenhjelm.
Enligt det af kammarkollegium den 6 april 1857 utfärdade kontrakt,
hvarigenom Sundbyholms kungsgård med underlydande hemman och
lägenheter blifvit på 30 år från midfastan samma år för statsverkets
räkning utarrenderad, åligger det arrendatorn att, jemte de bekläd]iadspenningar
och den förplägning, som från kungsgården böra utgå
till Sundby skola, årligen i arrende erlägga 350 tunnor eller 2,205
kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, hvaraf till skolmästaren
in natura skall utgå 71 tunnor 8 kappar eller 448 kubikfot 9 kannor
samt återstoden, 1,756 kubikfot 1 kanna, hos vederbörande kronans
uppbördsman med penningar efter stadgadt medelpris lösas.

Af denna anledning varder nu uti kronoräkenskaperna förenämnda
löningsspanmål årligen å arrendemedlen afförd såsom utgift till Sundbyholms
skola; men då ifrågavarande anslag ursprungligen tillkommit
genom enskild donation samt arrendet till statsverket rätteligen icke
utgör mera än sistberörda spanmålsqvantitet, 1,756 kubikfot 1 kanna,
bör, enligt statskontorets förmenande, såväl från uppbörden som från
utgiften i kronans räkenskaper uteslutas det arrendebelopp, som utgår
till skolan, och endast redovisas hvad som af uppbördsmannen verkligen
uppbäres, hvarigenom särskildt anslag till denna skola icke behöfver
beräknas eller uppföras.

Uti indelningar och indelningsersättningar, derunder jemväl inbegripen
kyrkotionde, som inom Malmöhus län utgår till en del folkskolor,
hafva för år 1877 enligt räkenskaperna utgiften till pedagogier
och folkskolor utgjort:

indelt ränta af pedagogierna anslagna hemman.
............................................................... kronor 4,323: 02,

indelt tionde af dito .................................... » — — 27,

kyrkotionde, 417 kft.,................................. )> 1,027: 63 5351- 89

ersättning för indragna räntor .................. » 434: or,

dito för indragen tionde ........................... » 4,772: sb, 5 206- sd

på grund hvaraf statskontoret underdånigst hemställer, att, med uteslutande
af det nu i riksstaten för Sundbyholms skola beräknade anslag,
i blifvande riksstat under titel, pedagogier och folkskolor, måtte
uppföras:

anvisning i kontant (förutvarande beloppet) ......... kronor 62,619: 31;

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

transport 62,619: 31

Stat kontor ds inkomstberäkning för år 1881, m. m.

transport 62,619: 31.

friheter från ränta och krono -

tionde ......................... kronor 4,325: —,

kyrkotionde ............... » 1,025: —, 5,350: ,

ersättningar ...................................... kronor 5,200: —, 10,550- •

summa kronor 73,169: 31

20:o. Under anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
finnes i nu gällande riksstat uppförd indelt tionde och ersättning
för indragna tiondeanslag till belopp af 4,103 kronor 82 öre.

Beträffande tillkomsten af detta anslag, som består af kyrkotionde
inom Kristianstads och Malmöhus län, får statskontoret underdånigst
tillkännagifva, att, sedan detta embetsverk uti berättelse om statsverkets
förvaltning, tillstånd och behof den 16 oktober 1828 hos Kongl.
Magt anmält, att bland anordning utom stat å statsmedlen då till barnmorskors
underhåll utginge 307 tunnor 5 rLri kappar spanmål, som icke
vore i riksstat beräknade, så uppfördes af Rikets Ständer vid 1828—30
års riksdag, i enlighet med derom gjordt nådigt förslag, omförmälda
spanmålsqvantitet å dåvarande åttonde hufvudtiteln till allmänna och
extra utgifter. Vid 1834—3.5 års riksdag beräknades samma anslagtill
310 tunnor och vid 1840—41 års riksdag, då det i följd af anslagens
förändrade fördelning på hufvudtitlar hänfördes under rubriken:
sundhetskollegium med medicinalstaten, upptogs spanmålen till 310
tunnor 6 kappar, som, i nytt mått utgörande 1,954 kubikfot 2 kannor,
å, 2 kronor 10 öre kubikfoten motsvarar det ännu qvarstående penningevärdet
4,103 kronor 82 öre. När vid 1862—63 års riksdag särskild!
anslag för barnmorskeundervisningen och barnbördshusen uppfördes,
blef icke i sammanhang dermed från sundhetskollegii anslagtill
den nya anslagsrubriken öfverförd ifrågavarande spanmål, hvarinvid
påföljande riksdag rättelse i detta hänseende blef vidtagen, så att
alltifrån år 1867 omförmälda belopp, då beräknadt efter 2 kronor kubikfoten,
varit i riksstaten under förstnämnda titel upptaget.

1 fråga om användningen af detta anslag, för hvilket, enligt 1877
års räkenskaper, motsvarande utgifter uppgått till 2,427 kubikfot spanmål
med värde af 6,285 kronor 70 öre, har statskontoret af landsboksräkenskaperna
inhemta!, att till barnmorskeundervisningsanstalten i
Lund såsom aflöning från Malmöhus län utgår 117,25 kubikfot råg och
156,62 5 kubikfot korn, som för nyssnämnda år i värde uppgått till
709 kronor 28 öre, samt att återstoden, 925,982 kubikfot råg, 1,217,738
kubikfot korn och 9,45 kubikfot hafre, för år 1877 i värde belöpande

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

till 5,576 kronor 42 öre, utgör barnmorskelöner inom en del församlingar
i Skåne.

Då endast förstnämnda utgiftspost, hvad ändamålet angår, öfver -ensstämmer med anslagets nuvarande benämning, samt anvisningen
till barnmorskors aflönande, hvilket i Skåne likasom å öfrige orter
måste betraktas såsom en kommunalangelägenhet, torde grunda sig på
vederbörande församlingars beslut i fråga om användandet af kyrkornes
behållna tionde, hvilken i allmänhet redovisas under titel kyrkors
underhåll, så är statskontoret, som jemväl inhemtat, att det nu ifrågavarande
anslagets användande till barnmorskelöner varit föremål för
senast församlade statsrevisions uppmärksamhet, af den åsigt, att
under titel barnmorskeundervisningen och barnbördshusen endast bör
beräknas ofvanstående för undervisningsanstalten i Lund utgående
spanmål samt att återstoden bör i stat och räkenskaper hänföras under
titel kyrkors underhåll, i följd hvaraf statskontoret underdånigst
hemställer, att förstnämnde titel måtte med bibehållande af förutvarande
penningeanslag beräknas till

anvisning i kontant ............................................... kronor 32,741: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

lärande, i händelse af bifall härtill, statskontoret få sig i nåder uppdraget,
att meddela vederbörande föreskrift om den till barmorskelöner
utgående spanmålens afförande å anslaget till kyrkors underhåll.

21 :o. Anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorterna
omfattar, utom penningar 9,141 kronor 25 öre,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor................. 158: 29,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag..... 236: 46.

Utgifterna å dessa senare tvenne anslagsposter, som enligt landsboksräkenskaperne
utgått till fattigvården i Södertelje stadsförsamling
samt i Tryserums församling af Kalmar län, Wisingsö församling af
Jönköpings län och Harbo församling i Westmanlands län äfvensom
Allhelgona församlings fattighus i Södermanlands län, hafva för år 1877
utgjort:

indelt ränta af sistnämnda församlings fattighustäppor...... 19: 55.

ersättning för indragna räntor ................................ 213: n,

på grund hvaraf anslaget i blifvande riksstat synes böra sålunda beräknas
:

kyrkotionde

)) 700: —:

summa kronor 33,441: —

dito lör indragen tionde

228: 24

441: 35

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

anvisning i kontant ...................................................... kronor 9,141: 25,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ....................................................................... 20: —,

ersättningar ............................................................ 440: —, ^gQ._.

tillsammans kx-onor 9,601: 25.

22:o. För lasaretts underhåll anvisas i 1880 års riksstat:

penningar .................................................................... kronor 35,125: 06,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor .. » 8,208: —,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
........................................................................ v 6,208: os,

oindelt spanmål, 70,9 kubikfot å 2: 40, .................. >< 170: xe;

tillsammans kronor 49,711: 24.

Häraf utgör den oindelta spanmålen jemte 6 öre af penningeanslaget
ersättning för en afskrifven qvarnränta, som varit indelt till
Köpings hospital, och hafva för öfrig! indelningarne och indelnings
ersättningaxuxe, derunder inbegripen kyrkotionde i Skåne
till lasax-ettet och kliniken i Lund, för år®1877 utgjort:

som utgår

indelt ränta af hospitalshemman ......... kronor

indelt tionde af dito ................................. »

kyrkotionde ................................................ »

ersättning för indragna räntor.............. »

dito för ixxdi-agen tionde........................... »

7,135:

36,

90,

548:

4,929: 6i, 12,613: st,
438: 73,

5,673: 06,

6,111: 79.

Efter qvarnräntans öfverförande till indelningsersättningarne torde
sålunda detta anslag böra i blifvande riksstat sålunda uppföras:

anvisning i kontant ...................................................... kronor 35,125: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter............................................. 7,685: —,

kyrkotionde .................................... 4,930: —. 12 615- _

ersättningar ....................................................

6,280:

18,895:

summa kronor 54,020:

23:o. Under anslagstitlarne stora bambu,set i Stockholm och barnhusen
i landsorterna anvisar’nu gällande riksstat indelt tionde och ersättning
för indragna tiondeanslag till belopp af 42,930 kronor 9 öre för
den förra och 25,672 kixmor 71 öre för den senax-e titeln.

De för detta ändamål afförda, i indelningsersättning bestående utgifterna
hafva för år 1877 utgjort:

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

stora barnhuset i Stockholm:
ersättning för indragen ränta
dito för indragen tionde.........

kronor 36: 99,

* 51’Q73: 62> 51,110: 6i;

barnhusen i landsorterna:

ersättning för indragen ränta .............. > 35: 73

dito för indragen tionde........................... » 29,312: 42, 29,348'' n

hvarföre under dessa anslagsrubriker såsom indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag, torde böra uppföras uti kolumnen för ersättningar
:

under den förstnämnda rubriken ........................... kronor 51,100:-—

och under den senare ................................................... » 29,350: —.

24:o. Indelningar - och indelningsersättningar finnas under åttonde
hufvudtiteln slutligen uppförda å anslaget kyrkors underhåll, som nu
omfattar följande belopp:

penningar ........................................................................ kronor 6,721: 04,

indelt ränta och ersättning för indragna räntor » 14,080: 59,

indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag
..................................................................... » 284,401: 9.-,,

oindelt spanmål, 988,s kft. å 2:40, ......................... » 2,373: 12;

tillsammans kronor 307,576: 70.

Af dessa anvisningar belöper för afskrifna qvarnräntor, som varit
till åtskilliga kyrkor indelta, i penningar 193 kronor 4 öre och i oindelt
spanmål ............................................................................ kubikfot 134,1.

För öfrigt består anslaget i oindelt spanmål af
följande poster, nemligen:

till Trollhättans församling i Elfsborgs län, enligt
kongl. brefvet den 29 juni 1866, vin- och bygg nadssäd

....................................................................................... ,,

till underhåll af Visby domkyrka, enligt kongl.
brefvenden 1 februari 1845 och den 17 november 1848, ,,

till Hernösands domkyrka, enligt kongl. brefvet

den 20 mars 1848,................................................................ ,,

till Askersunds stadsförsamlings kyrka, enligt
kongl. brefven den 21 mars och den 1 oktober 185 1,

vin och byggnadssäd.............................................................. „

till Lekvattnets kapellförsamlings kyrka i Ver inlands
län, enligt dito, dito ................................................... ,,

18,9;
315,— ;
252,-;

18,9;

_____ „___12,6;

transport kubikfot 751,6.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, ra. m.

transport

till Hjulsjö och Jernboås kyrkor i Örebro län,

enligt kongl. brefvet den 16 november 1854, dito......

till Ulrika kyrka i Östergötlands län, enligt dito,

dito...........................................................................................

till Loos kapellkyrka i Gefieborgs län, enligt
kongl. brefven den 30 oktober 1845 och den 16 november
1854, dito ..........................................................................

till Trosa stadsförsamlings kyrka, enligt kongl.

brefvet den 20 mars 1858, dito..........................................

till Qvarsebo kyrka inom Östergötlands län, enligt
kongl. brefvet den 29 december 1860, dito ........

till höbinge kyrka i Jemtlands län, enligt kongl.

brefvet den 11 december 1863, dito..............................

till Östersunds stadskyrka, enligt kongl. brefvet

den 25 maj 1869, dito............................................................

till dörns församlings kyrka i Vesterbottens län,
enligt dito, dito.......................................................................

kubikfot	751,5;
n	37,8;
11	12,6;
11	31,5;
11	18,it:
11	18,:»:
11	44,1;
11	60,—
____11	13,5;

tillsammans kubikfot 988,s.

Hvad utgifterna i indelt ränta och tionde samt ersättning för indragna
rånte- och tiondeanslag angår, så hafva, enligt räkenskaperna
för år 1877, dessa jemte den kyrkorna behållna andelen af kyrkotionden
inom Kristianstads, Malmöhus och Hallands län utgjort:

indelt ränta af kyrkornas egna

hemman ................................... 11,135: 37,

indelt kronotionde af dito ......... 6,941: oi,

kyrkotionde, 80,792,5 kubikfot,... .193,911: eo, kronor 211,987: !)s.

ersättning för indragna räntor 1,178: 41,

dito för indragen tionde ............ 166,297: 77, ^ 167,476- js

Med iakttagande att den. nu under penningeanvisningen inbegripna
ersättningen för afskrida qvarnräntor, 193 kronor 4 öre, samt
den oindelta spanmålens förslagsvärde, 2,.'' 173 kronor 12 öre. varda till
indelningsersättningarna öfverförda, äfvensom att de härofvan omförmälda
barnmorskelöner af kyrkotionden i Skåne, hvilka löner för år
1877 uppgått till 5,576 kronor 42 öre, blifva under förevarande anslagstitel
beräknade, synes alltså anslaget till kyrkors underhåll böra
i blifvande riksstat upptagas sålunda:

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

anvisning i kontant ............................................ kronor 6,528: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag:

friheter ...... 18,100: —,

kyrkotionde 199,500: —, 217,600: —,

ersättningar ...................... 170,000: —, „ 387,600: —;

summa kronor 394,128: —.

Nionde hiifvudtiteln.

25:o. Å denna hufvudtitel förekomma enligt nu gällande riksstat
anvisningar uti indelningar och indelningsersättningar samt oindelt
spanmål endast under anslaget till allmänna indragningsstaten.
Beloppet af dessa anvisningar, som alltifrån år 1877 varit oförändrad!
och då jemkats i den mån, som för vinnande af jemnade summor i
riksstaten erfordrats, utgör:

indelt ränta och ersättning för indragna räntor kronor 803: 6i,
indelt tionde och ersättning för indragna tionde anslag.

.......................................................................... „ 50: 13,

oindelt spanmål, 8,r kubikfot å 2:40, ................. „ 20: 88.

Utgifterna, motsvarande ifrågavarande anvisningar, hafva för år
1877 uppgått till följande belopp:

indelt ränta af boställen ......................................... kronor 77: rs,

ersättning för indragna räntor ............ 670: 48,

dito för indragen tionde........................... 61: 12,

oindelt spanmål, 33,85 kubikfot,............ 92: 28, „ 823: 83,

samt bestå indelningarna och indelningsersättningarne af löner till
kronofjerdingsmän, hvilka före 1841 blifvit antagna, och den oindelta
spanmålen dels, till ett belopp af 2,25 kubikfot, af ersättning för afskrifven
qvarn ränta, som varit en sådan äldre kronofjerdingsmän indelt,
och dels, till belopp af 31,6 kubikfot, af ersättning til gesckwornern
Mathias Gtriesbachs arfvingar för det till militieboställe anvisade hemmanet
Munkebo i Kopparbergs län, enligt kongl. brefvet den 28 juli 1852.

Kronofjerdingsmanslönerna, hvartill äfven hörer 9 öre i penningar,
som jemte nyssnämnda spanmålsqvantitet utgår i ersättning för afskrifven
qvarnränta, komma, ])å sätt som för anvisningen under förevarande
titel i allmänhet är föreskrifvet, att vid de nuvarande innehafvarnes
afgång indragas, hvaremot den till Griesbachska arfvingarne utgående

in.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. in

ersättningen, som grundar sig på Drottning Christinas donation af 5
tunnor l kappe kronotiondespanmål från ofvanberörde hemman, icke
lärer kunna till statsverket indragas annorlunda än efter öfverenskommelse
och inlösen från vederbörande rättsinnehafvare.

Utom de nu omförmälda indelningsersättningarne utgå af allmänna
indragningsstatens peningeanslag till lektor emeritus vid Clefle allmänna
läroverk J. O. Forssén och till f. d. adjunkten vid allmänna
läroverket i Hernösand, på grund af kongl. brefven den 16 juni 1875
och den 6 september 1878, godtgörelse för tillhopa ! ,025 kubikfot 5
kannor indelt spanmål, hvarjemte, enligt hvad ofvan under fjerde hufvudtiteln
blifvit anfördt, hit bör öfverföras den ersättning, som, intill dess
nu gällande arrendekontrakt gå till ända, årligen utgår till innehafvarne
af kungsgårdarne Lilla Bjurum i Skaraborgs och Beckaskog i Kristianstads
län med 240 kronor i penningar och lösen för 1,207 kubikfot 3
kannor spanmål; utgörande alltså sammanlagda värdet af de anvisningar,
som under allmänna indragningsstatens anslag böra till förutvarande
indelningsersättningar hänföras,

i penningar ............................................... kronor 240: o9,

i spanmål, 2,266 kubikfot 6,5 kannor

A ~;|0'' ................................................................. » 96, 5,680: os.

På grund häraf torde, med iakttagande af penningeanslagets
upptagande till jemnadt belopp, för allmänna indragningsstaten böra i
blifvande riksstat beräknas:

anvisning i kontant................................................ kronor 957,575: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning, på
förslag:

friheter ........................... kronor 75: —,

ersättningar ................ » 6,400: —__„ 6,475: —;

tillsammans kronor 964,050: —.

26:o. Enär samtliga de anvisningar, hvilka enligt förestående
förslag blifvit sammanförda med indelningsersättningar, som utgå på
grund af kongl. förordningen den 23 juli 1869, antingen utgöra godtgörelse
för verkliga indelningar, hvilka af de skattskyldige vid afradstiden
blifvit till indelningstagarne erlagde, eller ock utgått af kronans
behållna, oindelta spanmålsräntor, som ej heller förr än vid afradstid
kunnat disponeras, samt sålunda någon rättighet att förr än vid sagde
tid undfå ifrågavarande anvisningar icke kan vederbörande ersättningstagare
tillkomma, får statskontoret, för åstadkommande af likformighet
i redovisningen, slutligen i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Bih. till Piksd. Prof. 7880. 1 Sant?. 1 Afä. 7

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881. m. m.

Maj:t täcktes i nåder förklara, att alla enligt riksstaten bland ersättningarne
för indelningar beräknade utgifter skola till vederbörande
utbetalas vid samma tid, som är eller kan varda bestämd i fråga om
ersättning för indelta rånte- och tiondeanslag, hvilka jemlik!, nådiga
förordningen den 27 juli 1869 till statsverket indragits.

Jemlikt kongl. brefvet den 1 augusti. 1851 åligger det statskontoret
att vid hvarje års slut till riksgäldskontoret öfverlemna sådana från
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen och från öfverståthållareembetet
i Stockholm influtna äldre depositionsmed el, som enligt nådiga
föreskrifter, meddelade uti kongl. brefvet den 2 oktober 1828, blifvit
behörigen uppsagda till återlyftning, men icke inom tio år efter insättningen
af vederbörande uttagits, dock eger statskontoret att häraf
från riksgäldskontoret återbekomma hvad som erfordras för de återbetalningar
af samma medel, som i behörig ordning kunna varda beviljade.
Härmed öfverensstämmande föreskrifter finnas jemväl intagna uti det
för riksgäldskontorets förvaltning utfärdade reglemente.

Detta senare reglemente innehåller ock att, sedan vid 1869 års
riksdag ett särskild! anslag för skogsväsendet blifvit på riksstaten under
sjunde hufvudtiteln uppfördt, återstoden utaf skog splantering skassans behållning
bör, enligt Riksdagens beslut, från statskontoret till riksgäldskontoret
öfverlemnas, och är dermed öfverensstämmande föreskrift
statskontoret meddelad genom kongl. brefvet den 10 december 1869,
i följd hvaraf detta embetsverk till riksgäldskontoret aflemna!'' sådana
medel, som, utgörande afbetalningar å förskott, hvilka af skogsplanteringskassan
utgifvits, ännu kunna hit inflyta.

Vid den tid, då de nu omförmälda föreskrifterna tillkommo, lunnos
ännu för riksgäldskontorets behof särskilda statsinkomster anslagna,
men efter det härutinnan den förändring vidtagits, att nämnda särskilda
inkomster i allmänhet beräknats bland tillgångarne för riksstaten, och
å denna stat i stället uppförts ett förslagsanslag, att af statskontoret
till riksgäldskontoret utbetalas för att användas till de sistnämnda verk
åliggande utgifter, som icke af de dit ingående kapital- och räntebetal -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. m.

ningar betackas, är det. så mycket mindre beköfligt, att ifrågavarande
smärre inkomster särskildt tillgodoberäknas riksgäldskontoret och dit
levereras, som uti den liqvid, hvilken uti riksgäldskontoret, jemlikt
föreskrift i dess reglemente, med statsverket årligen upprättas, dessa
inkomster varda statskontoret godtgjorda och sålunda gå i afräkning
på förenämnda förslagsanslag; och '' har vid sådant förhållande statskontoret,
till undvikande af en efter statskontorets tanke onödig omgång
i redovisningen, nu trott sig böra i underdånighet hemställa, att
Edere Kong! Maj:t med Riksdagen måtte förordna, att, med ändring af
ofvanåberopade stadganden, öfveråriga depositionsmedel samt ännu
utestående fordringar för förskott, som af skogsplanteringskassans medel
utgifvits, skola, då de till statskontoret inbetalas, redovisas bland statsverkets
inkomster under titel: extra uppbörd, äfvensom att möjligen
i frågakommande återbetalningar af äldre depositionsmedel få anordnas
af sjunde hufvudtitelns anslag till restitutioner.

Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stonnäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater:

O. E. AF SILLEN.

AUG. HÄGGBLADH. M. NOKDLINDH. P. M. NILSSON.

Föredragande.

1. s.

s C. Kinberg.

Stockholm den 11 december 1879.

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, in. in.

Bil. litt. x.

Statsverkets inkomster.

	Kronor.
Ordinarie inkomster.
Ränta...........................................................................................	4,400,000	—
Tionde ............................................................................................	1.645.000 2.900.000	—
Arrendemedel....................................................................................	—
Bergverkstionde.................................................................................	10,000	—
Mantalspenningar...............................................................................	640,000	—
Bötesmedel ........................................................................................	260,000	—
Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål..........................................	350,000	—
Tillfälliga rotevakansafgifter ............................................................	76,000	—
Vakansafgifter af nyroterad jord........................ ........................	125,000 20,000
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland .................
Vakansafgifter af bergslag ...............................................................	20,000	—
Trosspassevolansafgift.......................................................................	26,000	—
Båtsmansvakansafgift.....................................................................	75,000	—
Båtsmansbeklädnadsmedel....................................................................	68,000	—
Kontrollstämpelmedel .......................... ..........................................	18,000	—
Fyr- och båkmedel.......................................................................... Telegrafmedel......................................................................................	1,000,000	—
1.330,000	—
Jernvägstrafikmedel............................................................................	4,500,000	—
Skogsmedel ........................................................................................	1,000,000	—
Extra uppbörd .............................................................................	297,000	—
Säger	18,760,000 —
Bevi Ilningar.
Tullmedel.................................................................................	25,000,000	—
Postmedel...........................................................................................	4,780,000 -
Stämpelpappersmedel..........................................................................	2,900.000	-
Bränvinstillverkningsafgift ...............................................................	14,000,000
Hvitbetssockertillverkningsafgift .........................................................	20,000	_
Allmän bevillning...............................................................................	4,000,000
Säger	50,650,000

S u m m a| 69,410,000—1

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, rn, m

Bil. litt. y.

Statsverkets * I

Ordinarie inkomster.

| Ränta ...................................................................................

! Tionde ............................. ......................•........................... ......

I Arrenderaedel..............................................................................

! Bergverkstionde ...........................................................................

Mantalspenningar.............................................................................

| Bötesmedel..................................................................................

I Kavalleriregementenas hästvakansspanmål......................................................

i Tillfälliga rotevakansafgifter .............................................................

| Vakansafgifter af nyroterad jord ..........................................................

Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland .......................................

! Vakansafgifter af bergslag......................................... v..........................

: Trosspassevolansafgift ......................................................................

Båtsmansvakansafgift .......................................................................

| Båtsm ansbeklädnadsmedel...................................................................

| Kontrollstämpelmedel ............................................................ ..........

Fyr- och båkmedel ..*...... ........................................................ .........

Telegrafmedel....................... ......................................................

Jernvägstrafikmedel.........................................................................

Skogsmedel....................................................................................

Extra uppbörd ..............................................................................

Säger

Bevillningar.

Tullmedel ...................................................................................

Postmedel ................................................................................

Stämpelpappersmedel

Bränvinstillverkningsafgift.....................................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift ................................................................

Allmän bevillning ..........................................................................

Säger

Summa

Statskontorets inkomstberäkning för är 1881, m. m.

inkomster,

Beräknade		Enligt räk	enskaperna	i Statskontorets
i riksstaten för år 1880.	\| för år 1876.	! för år 1877.	för år 1878.	i Medium.	ij beräkning : för år 1881. ;
4.470.000 1.648.000 2.500.000 7,000 640.000 260.000 350.000 76.000 125.000 20.000 20,000 26,000 75.000 68.000 20,000 1.000. 000 i 1.330.000 4.000. 000 1.000. 000 365,000 I	4,488,436 1,656,098 699,937 51,268 624,244 334,313 354,838 20,183 127,591 22,478 23,562 26,481 76,307 71,500 26,465 936,431 1,305,910 3,000,000 1,103,508 305,930	4,469,896 1,655,025 ,757,506 44,409 631,670 322,429 363,314 20,750 132,487 22,478 23,854 26,469 82,017 68,686 25,196 1,205,200 1,329,652 3,500,000 1,057,889 262,142	i 4,402,869 1,647,723 2,615,316 32,445 636,126 288,303 334,777 77,085 111,034 18,825 19,358 26,482 69,557 70,101 20,192 1,063,568 1,217,698 4,200,000 1,030,658 290,112	4,453,734 1,652,949 1,357,586 42,707 630,680 315,015 350,976 39,339 123,704 21,260 22,258 26,477 75,960 70,096 23,951 1,068,400 1,284,420 3,566,667 { 1,064,018 286,061	4.400.000 1.645.000 ; 2.900.000 10,000 640.000 i 260.000 350.000 76.000 i 125.000 i 20.000 \| 20.000 i 26.000 1 75.000 . 68.000 1 18,000 1,000,000 1.330.000 1 4.500.000 i 1,000,000 ! 297.000
18,000,000 \|	15,255,480	16,001,069	18,172,229	16,476,259 j	18,760,000
24,700,000 5,000,000 3.100.000 15,000,000 ii 30,000 ii 5.500.000 \|	26,323,351 4,411.179 2,499*833 15,193,153 43,072 4,171,622	26,229,372 4,726,358 2,242,381 13,204,484 53,385 4,295,848	23,264,873 4,705,987 2,282,656 13,195,590 37,443 4,268,888	25,272,532 4,614,508 2,341,623 13,864,409 i 44,633 1! 4,245,453 i1	25.000. 000 4.730.000 2.900.000 14.000. 000 20,000 4,000,000
53,330,000 1	52,642,210	50,751,828 \|	47,755,437	50,383,158 il	50,650,000
71,330,000 [\|	67,897,690 j	66,752,897 \|	65,927,666 j	66,859,417	69,410,000

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

Sammandrag öfver de ^statsanslag, hvilka enligt statskontorets förslag till

	Penningar.	1880 års riksstat anvisar:	Summa.
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor.	Tndelt, tionde och ersätt-ning för indragna tiondeanslag.	Oindelt spanmål. [ Värde för-„ \| slagsvis ä 2 Mp‘ 1 kronor 10 öre kubikfoten.
	572,825	58	44	92	, ____	__					572.870	50
	510,019	81	186	62	__	—	_	—	—	—	510,206	43
Sgr	1,082,845 39	231	54	—	-	—	—	—	—	1,083,076	93
	20,790	78	1,485,554	17	57,055	11	10,838	9	26,013	* 36	1,589,413	42
	20,495	74	—		—	--	18,049	5	43,318	SO	63,814	54
Sgr	41,286	52	1,485,554	17	57,055	11	28,888	4	69,332 16	1,653,227	9b
			81,053	98							81,053	98
	24,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	24,000	—
	1,000,000	—	460					_	—	—	1,000,460	—
Sgr	1,024,000		81,513 98	—	—	__	—	—	—	1,105,513,98
	2,180,386	15	150,014	56	12,361	86	7,164	5	17,194	80	2,359,957	37
	7,500		__	_	—	—		—	—	—	7,500
	1.039	13	17,423	71	8	61	38	1	91	44	18,562	89
	150	_	184	69	37	17	—	—	—	—	371	86
	93,550	—	—	—	—	—	330	7	793	68	94,343	68
	8,700	40	61	98		_	5	4	12	96	8,775	34
	3,524	41		_	—	—	1,165	5	2,797	20	6,321	61
	2/700	36	2,946	27		—	623	3	1,495	92	7,142	55
Sgr 12,297,550 45	170,631 21	12,407	64	9,327	5	22,386	—! 2,502,975''30
Tpt 4,445,682 36 1.737.960 90	69,462\|75	38,215	9	91,718 16	6,344,794(17

Andra

Svea hofrätt med derunder
Göta hofrätt med derunder

Fjerde

Kavalleri- och infanteriregeLega
för hästar till artilleriets
förslagsanslag (I 1880 års

Femte

Båtsmansindelningen .........

Tillskott i de till båtsmansräntor,
förslagsanslag (UtLots-
och fyr-inrättningen med
anslag....................

Sjette

Särskilda förslagsanslag för

Gästgifvares friheter.........

Färjor och färjekarlar ......

Hästafvelns förbättrande (derkronor
till prisbelöningar
Befrämjande i allmänhet af

Sala bergslag ...............

55 Jordförluster genom kanal -

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, rn. m,

ö7

Bil. kitt. z.

indelningarnes och indelningsersättningarnes beräknande skola undergå förändring.

	St	atskontorets förslag för	å i	1881:
			Indelning och dermed jemförlig anvisning,
	Anvisning i kontant.		på förslag.		Summa
							\
			Friheter.	Ersättningar.	\
hufvudtiteln.				1
lydande justitiestat ..................	572,825	58	255	_	29	_	573,109	58
lydande justitiestat .................	510,019	81	400	! —	1	—	510,420	81
Sgr	1,082,845	39	655		30	-	1,083,530	\| 39
hufvudtiteln.				I				1 \|
mentena............................. och fortifikationstruppernas exercis,	7,100	—	901,750		693,400	1	1,602,250
stat bestämdt anslag) ...............	64,000	—		--	—	—	64,000	—
Sgr	71,100	—	901,750	—	693,400	—	1,666,250	- ■
hufvudtiteln.
indelningen i Blekinge län anslagna går-) .................................. lifräddningsanstalterna, reservations-	—		77,300	—	24,600	—	101,900	—
							—
	1,000,000	—	405	__	4	—	1,000,409	_
Sgr	1,000,000	-	77,705		24,604		1,102,309	_
hufvudtiteln.
95,000 kronor reservationsanslag)......	2,180,353	87	8,500	_	150,900		2,339,753	87
landsstaterna i länen (Utgår).........	—	—	—	—	__
1,039	04	6,635	—	11,900	—	19,574	04
af särskildt reservationsanslag 35,000	150	—	25	—	210		385
94,650		1.200
lör hästar)........................	95,850 8,715
bergsbruket... ........................	8,700	—	—	—	15	_
........................ ............. och väganläggningar, förslagsanslag ...	2,700	''	62 1,560	—	6,320 6,000	_ \|	6,382 10,260	—
Sgr	2,287,592	91	17,982	— I	175.345 \|	—!	2,480,919 \|	91
Tpt	4,441,538	30 j	998,092 j	—	89^,379 !	— i	6,333,009 \|	30
Bill till JRiksd. Prof. 1880. 1 Sami.	1 Afä.			8

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881, m. m.

	Penningar.		1880 års riksstat anvisar:		J	Summa.
In del t ränta och ersättning för indragna räntor.	Indelt tionde och ersätt i ning för indragna i tiondeanslag.	Oindelt spanmål.
Mått.	i	Värde för-slagsvis å 2 kronor 10 öre kubikfoten.
Tpt	4,445,682	36	1,737,930	90	69,462	\| 75	38,215	9	91,718	16	6,844,79J	17
	720,712	97	\| 900						1	1	721,612(97
	21,552	70	21,324	52	754	95	509	6	1,223 04	44,85521
Sgr	742,265	67	22,224	52	754,95	509	6	1,223(04	766,468 18
	15,156	73	130,110	11	315,425	46	3,035	3	i 7,284	72	467,977	02
	6,510	_	__	_	—	_	—		—	—	6,510	—
	10,000			_	__	_			—	—	10,000	—
	515,315	88	82,363	36	112,381	71	80	2	192	48	710,253	43
	2,613,137	97	4,868	27	__	_	--—	—	—		2,618,006	24
	62,619	31	4,219	_	4,519	62	448	9	1,077	36	72,435	29
	32,741	_	___	_	4,103	82	—	—	—	—	36,844	82
	9,141	25	158	29	236	46	—		—	—	9,536	—
	35,125	06	8,208		6,208,02	70	9	170	16	49,711	24
	28,750	_			42,930	09	__	—	_	—	71,680	09
		_	___	___	25,672	71	—	—	__	—	25,672	71
	6,721	04	14,080	59	284,401	95	988	8	2,373	12	307,576	70
Sgr	3.335,218(24	244,007(62	795,879	84	4,624	1	\| 11,097 84	4,386,203(54
	957,575(33	1 \| 80361	50	18	• 8	7	20	88	958,450
S:a	9,480,741	60	2,004,966 ;	65	866,147	72	43,358	3	104,059 1	92	12,455,915	89 ] l
		\|								!	148,367	06
				$					Sgr	12,604,282(95

Sjunde

Skogsväsendet (deraf 273,500
Städers friheter, förslagsan -

Åttonde

Kleresistaten ...............

Särskilda förslagsanslag för
Domkapitlens expeditioner
Universiteten (deraf 162,700
Allmänna läroverken, BeserPedagogier
och folkskolor ...
Barnmorskeundervisningen
Fattigvården i Stockholm och

Läsare ttsunderhåll............

Stora Barnhuset i Stockholm
Barnhusen i landsorterna ...
Kyrkors underhåll............

Nionde

Allmänna indragningsstaten,

Således uppkommer till453:
46. å
13,022: 04. å
166,107: 14. å

185,182: 64. _ 5>6QQ: ~ ä
men minskning
3,204: 98. å
22,055: 39. å

36,815: 58. U’555: 2L ä

Statskontorets inkomstberäkning för år 1881 m. m.

Tpt. hufvudtiteln. kronor reservationsanslag) ............ slag ................................	Statskontorets förslag för år 1881:	—
Anvisning i kontant.	Indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag.	Summa
Friheter.	Ersättningar.
4,441,588	30	998,092		893,379		6,333,009	30
720,712 21,550	97	1,470 8,460	—	2,720	—	722,182 32,730	97
Sgr hufvudtiteln. kleresiet (Utgår) ..................... (förut reservationsanslag) ............ kronor förslagsanslag) ............... vationsanslag ........................ och barnbördshusen ................. landsorterna ........................	742,202	97	9,930 j —	2,720	—	754,912	97
9,804 19,158 515,815 2,612,882 62,619 82,741 9,141 35,125 28,750 6,528	74 31 64 43 31 25	Friheter och kyi tionde. 148.600 109.600 7,320 5,350 700 20 12,615 217.600	ko-	347,800 5,840 101,400 1,080 5,200 440 6,280 51,100 29,350 170,000	z	506,204 24,998 726,315 2,621,232 73,169 33,441 9,601 54,020 79,850 29,350 394,128	74 31 64 43 31 25
Sgr hufvudtiteln. Förslagsanslag.......................	3,332,015	68	501,805	— j 718,490	—	4,552,310	68
957,575		Friheter. 75		6,400		964,050
S:a ökning med Andra hufvudtiteln. Fjerde dito. Åttonde dito. Nionde dito. med Femte hufvudtiteln. Sjette dito. Sjunde dito.	9,473,391	95	1,509,902		1,620,989		12,604,282	95

Ang. riksgäldskontor ds ställning vid 1879, 1880 och 1881 års stint.

Bil. Litt. B

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.

Med anledning af Eder skrifvelse den 5 nästlidne november hafva
fullmäktige i riksgäldskontor låtit upprätta och få härmed till Eder
öfverlemna förslagsvis uppgjorda beräkningar öfver riksgäldskontor^
sannolika ställning vid slutet af hvartdera året 1879 och 1880 samt
redan nu påräkneliga inkomster och utgifter år 1881.

Då den af innevarande års Riksdag beslutade så kallade jernvägshypoteksfonden
utan sammanblandning med riksgäldskontor^ öfriga
rörelse förvaltas och särskilt bokföres, äro denna fonds behållningar,
fordringar, inkomster och utgifter icke i de öfverlemnade förslagsberäkningarne
innefattade: i följd hvaraf och då de utgifter, som af upplåningen
för nämnda fonds räkning föranledas, böra af de till fonden
ingående rånte- och kapitalbetalningar betäckas, beräkningarne ej upptaga
den andel af annuiteterna för 1875 och 1878 års lån, som belöper
å de obligationer af berörda lån, genom hvilkas försäljning medel anskaffats
till den hittills skedda utlåningen från omförmälde fond.

De fonderade statslånens liqvidations- och am orti ssements fonders
likaledes särskildt förvaltade tillgångar innefattas ej heller i de uti
dessa beräkningar upptagne behållningar samt fordringar för tills vidare
förräntade medel.

Enligt 46 § af det senast för riksgäldskontoret utfärdade reglemente
bemyndigades fullmäktige att, för betäckande af statskontorets
skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, upplåna erforderliga
medel mot kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riks Bih.

till Jlihsd. Prof. 1880. 1 Sand. 1 Afd. !

Ang. rihsgäldsJcontorets ställning vid 1879. 1880 och 1881 års slut.

gäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlemnadt
att bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock skulle obligationerna, vare sig deras inlösen
bestämdes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias
inom sex år från deras utgifningsdag.

Då riksgäldskontor^ förestående utgifter, så väl för ökad kassaförstärkning
åt statskontoret som ock för öfriga, på riksgäldskontor
gjorda anvisningar, med nödvändighet under den närmare tiden påkallade
betäckning i riksgäl skontorets kassa för en betydlig del af de,
statskontoret tid efter annan från riksgälskontoret lemnade förskott,
hafva fullmäktige beslutat att, med begagnande af omförmälda, dem
gifna bemyndigande, utfärda obligationer i svenskt mynt till ett belopp,
för närvarande utgörande 9,000,000 kronor, deraf 3,000,000 kronor
blifvit till Sveriges allmänna hypoteksbank öfverlåtna till parikurs och,
rörande återstående 6,000,000 kronor, aftal med skandinaviska kreditaktiebolaget
träffats om dessas eftertagande till lika kurs med 2,000,000
kronor den 2 instundande januari, 1,000,000 kronor den 1 och 1,000,000
kronor den 15 nästkommande februari samt återstående 2,000,000 kronor
inom utgången af nämnda februari månad, efter uppsägning å tider,
som riksgäldskontor eger att bestämma.

Till upplysning om dessa obligationers beskaffenhet få fullmäktige
anföra, att de äro daterade den 1 nästlid ne november, löpa med
41/2 procents årlig, halfårsvis den 1 maj och den 1 november förfallande
ränta samt äro stälda att återbetalas sex år från utgifningsdagen,
eller den 1 november 1885, dock med riksgäldskontor förbehållen
rätt att, om riksgäldskontoret sådant önskar, före den sålunda utsatta
ovilkorliga återbetalningstid när som helst sex månader efter föregången,
af riksgäldskontoret medelst kungörelse i allmänna tidningarne
verkstäld uppsägning inlösa större eller mindre antal af dessa obligationer.
Då nemligen Riksdagen ansett, att till en dylik inlösen borde
användas uppkommande öfverskott eller, om dessa ej försloge, en på
en passande tidrymd fördelad, för detta ändamål beslutad beskattning,
hafva fullmäktige funnit sig böra, genom förbehåll om ofvanberörda
uppsägningsrätt, bevara möjligheten för staten att, på det af Riksdagen
antydda sätt, successivt inlösa ifrågavarande obligationer medelst en
på en passande tidrymd fördelad amortering.

Statskontorets skuld till riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning
uppgår för det närvarande till 16,500,000 kronor, och fullmäktige
hafva, med anledning häraf, i de öfverlemnade förslagsberäkningarne
upptagit ränta ej blott å det, såsom ofvan förmälts, redan
kontraherade obligationsbeloppet 9,000,000 kronor, utan ock, derutöfver,

Ang. riksgäldskontoreis ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

för år 1880 å det obligationsbelopp, som beräknats komma att under
samma år, i den män å riksgäldskontoret anvisade utgifter sådant erfordra,
ytterligare utsläppas, och för år 1881 å hela den ofvannämnda
summan 16,500,000 kronor.

Stockholm den 11 december 1879.

G. S. ÅKEEHIELM.

c. v. stoCkenström. per samzelius. joh. mallmin.

O. R. T HEM PLAN DER. ALB. ANDERSON. J. NORDENFALK.

Herman Wilcblad.

Förslagsberäkningar

öfver

riksgäldskontorets inkomster och utgifter

från den 11 december 1879 till årets slut samt under åren 1880 och 1881.

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

Förslags beräkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Behållning å riksgäldskontorets räkning n:o 1 i riksbanken den 11 decemoei;
1879.................................................. 91,211: 45.

Fordringar för tills vidare förräntade medel: _

kapital: mot reverser och depositionsbevis 1,196,000: ,

mot obligationer till ett inköpspris
af....................... 477,009: 59. 2,273,009: 59.

2,367,254 04

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd
................................................ 87?qoor

Äldre depositionsmedel .................._........ ............ er inn

Genom förräntande af innestående behållningar ............. do,100

Genom upplåning för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg 4,000,000
efter afdrag af redan upplånade eller i liqvid upptagna... ... 3,244,200

summa kronor

907,100''-

755,800;

4,030,154 04''

Ang. rihsgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

utgifter från (lön 11 december 1879 till årets slut.

Utgifter:

Förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret .................. 4,400: —.

| Kostnader för riksdagens hus och bibliotek ..................... 3'',000: — .

i Ranta å gamla 5 proc. lånet, å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
samt å Göta och Södertelje kanalers reparations fonder.

.................................................... 11,403: 83.

| Inlösen af obligationer för 1869 års lån, ser. IV ..............77.77..

Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt anslag för

| . anläggning af jernväg från Karlberg till Lilla Värtan ...... 650,000: .

Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisadt
anslag å högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg, återstoden .................. 100,000:__.

Riksgäldskontorets skuld för å krediti vräkningen

lyftade......................................

I Beräknad behållning vid 1879 års utgång.....

riksbanken

18.803

7,500

(50,000

200,000

,053,850

summa kronor j 4,030,154|04

Ang. riksgäldskontor et.? stallning vid 1870, 1880 och 1881 års slut.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1880 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1 ii
" '' ‘ “ ’ '' ....... '' ’ förräntade medel ...........

riksbanken samt fordringar för tills vidare

Inkomster.

å till

vissa bestämda föremål anvisade låne.
................... 2,058,600:

1,500:

1,120: -

50,000: -

Kapital- och ränte-inbetalningar

understöd...........................................

Äldre depositionsmedel ..............................v........

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt,............

Genom förräntande af innestående behållningar ...............

Ersättning af statsverkets medel:

enligt riksstaten för år 1880 riksgäldskontoret tillkommande anslag föi
bestridande af riksdags- och revisionskostnader, annuiteter och räntoi
å öfrig statsskuld, efter afdrag af ingående rånte- och kapitalbetalningai
Genom ny upplåning eller genom återbetalning från kongl. statskontoret till betäckande
af riksgäldskontorets fordran för kassaförstärkning 16,500,000: —,
efter afdrag af redan upplånade ........................_ 3,000,000: — •

3,053,850

2,111,220

10,899,000

13,500,000

transport j 29,564,070 2k

Ang. riksgäldskontor ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

inkomster och utgifter under år 1880.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader............... 500 000: _,

kostnader för Riksdagens hus ............ 12,000: —,

n „ „ bibliotek........... 2^000: — ’

löner, arvoden och expenser vid riksgälds kontörel.

................................ 62,207: 50,

löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 28,292: 50,
aflöning, resekostnad och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition...... 21,300: —, 625 800-

Annuiteter och	räntor:
till H. M. Konungen ...		■ 300,000: —,
anslag till	räntor och	amortering å	de
fonderade lånen:
1858 års lån.......	... 1,166,666	67,
1860	11 V ........	. 1,466,000
1861	n ii ........	... 165,000
1864	ii il .......	... 504,000
1866	" ii ........	... 1,380,000	---,
1868	yi ii .......	. 1,096,410
1870	„ „ ........	947,000
1872	ii ii ........	... 1,001,178
1875	« ii ........	... 1,643,830	22,
1876	VI 11 ........	... 1,816,000
1878	''• - .......	896,300	’ 12,082,384: 89,

ränta å 1879 års tillfälliga lån för betäckande
af kassaförstärkning till kong!

statskontoret .................... 508,125: —,

ränta å gamla 5 proc. lånet, å konung
Carl XIII:s hemgiftskapital samt å
Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder
.........................17,300: 70, 12,907,810: 59.1

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för
enskilda jern vägsanläggningar............................................

transport

Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afä.

13,533,610 59

2,000,000 —
15,533,610)59
2

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

transport

29,564,070

summa kronor 29,564,070

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

transport Vid 1878 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade anslag: för anläggning af jernväg från Karlberg till lilla Värtan... 600,000: —,	15,583,610	59
„ ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag 1,000,000: —.	1,600,000
Vid 1879 års riksdag till utgående från riksgäldskontor et anvisade anslag: för statens jernvägsbyggnader i Norrland................ 7,000,000: —, „ rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik ... 1,500,000: —, „ utförande af nya byggnader och anläggningar vid sta-
tens redan trafikerade jernvägar .................. 150,000: .	8,650,000
Beräknad behållning vid 1880 års slut .....................................	3*780^459	62
summa kronor	29,564,070	21

Ang. riksgäldskontor ds ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster

Beräknad behållning vid 1881 års början å riksgäldskontorets räkning n:o 1
i riksbanken samt fordringar för tills vidare förräntade medel...........

Inkomster:

Kapital- och ränte-inbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd
............................................... 2,171,600: —.

Äldre depositionsmedel .................................... .. 1,500: —.

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt ............ 1,120: —.

igenom förräntande af innestående behållningar.............. 25,000: —.

Ersättning af statsverkets medel:

motstående för år 1881 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade statslånen samt

ränta å öfrig statsskuld............................. 13,757,207: 59,.

efter afdrag af den för riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af rånte- och kapitalbetalningar 2,199,220: —,

3,780,459

2,199,220

11,557,987

59^

summa kronor 17,537,667

Ang. riksgäldskontorets ställning vid 1879, 1880 och 1881 års slut.

och utgifter år 1881.

Utgifter:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

riksdags- och revisionskostnader ......... 500,000

kostnader för Riksdagens hus............ 12,000

„ „ „ bibliotek ...... 2,000

löner, arvoden och expenser vid riksgäldskontor
.......................... 62,207: 50,

löner på indragnings- och pensionsstat

vid d:o............................ 28,292: 50,

aflöning, resekostnad och expenser för
justitie-ombudsmannen och hans expedition
.......................... 21,800: —,

jAnnuiteter och räntor:

till Hans Maj:t Konungen ............... 300,000: —,

i anslag till ränta och amortering å de fon -

625,800:

derade lånen:
1858 års lån	....... 1,166,666: 67,
1860 .....	....... 1,466,000: —,
1861.....	....... 165,000: —,
1864 .....	...... 499,400: —.
1866 „ .	...... 1,380,000: - .
1868 „ „ .	....... 1,096,410: - .
1870 .....	....... 947,000: —,
1872 „ „ .	....... 995,000: .
1875 .....	....... 1,643,830: 22,
1876 .....	....... 1,816,000: —.
1878 ......	....... 896,300: —,
ränta å 1879 års	tillfälliga lån för be-

12,071,606: 89,

täckande af kassaförstärkning till

kongl. statskontoret..................

ränta å gamla 5 proc. lånet, å Konung
Carl XIII:s hemgiftskapital samt å
Göta och Södertelje kanalers reparationsfonder
.......................

742,500: -

17,300: 70, 13,131,407: 59. 13,757,207

Vid 1876 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade lån för enskilda
jernvägsanläggningar .............................. 2,000,000: —,

efter afdrag af hvad derå till utgående år 1879 anvisats 500,000: —,
Beräknad behållning vid 1881 års slut........................ ...............

1,500,000

2,280,459

summa kronor 17,537,667

62j

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. om, Statsverket 1880.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastik-ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott den 9 Januari 1880.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De G-eer,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,

Statsråden Almqvist,

Herr Thyselius,

Lovén,

Friherre von Otter,

Eorssell,

-Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.

Departementschefen Statsrådet Malmström föredrog följande ärenden rörande
dels regleringen af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat och de till samma hufvudtitel
hänförliga extra ordinarie anslagshehof, dels ock frågor om anslag under
nionde hufvudtiteln, hvarvid Departementschefen i underdånighet yttrade:

Do.

Då nationalmuseibyggnaden var färdig och statens konstsamlingar erhållit Ang. ny stat för
en sådan lokal, att de genom ändamålsenlig anordning kunde göras mera till- ATnlionalmu’egängliga
samt derigenom för den allmänna bildningen likasom särskilt för vetenskapsmannen,
konstnären och handtverkare!! i vidsträcktare mån fruktbärande, afgafs
till Riksdagen-år 1868 nådig proposition angående en för konstsamlingarne
afsedd särskild styrelse och förvaltning, hvilken, med tillräckliga arbetskrafter och
specialkunskaper, skulle kunna åt samlingarnas vårdande, ordnande och bearbetning
egna sin verksamhet. Denna förvaltning skulle utgöras af en direktör, såsom
en för hela inrättningen ansvarig chef, hvilken kunde odeladt egna ''sina
krafter åt detta vidsträckta verksamhetsfält, med biträde af en intendent för besörjandet
af verkställighetsåtgärder och tillsynen öfver konstverken, samt vidare
af eu sekreterare och en kamererare. Vid de konstveténskapliga arbetena inom
museets olika afdelningar skulle direktören biträdas af två amanuenser. I sammanhang
härmed framlades äfven förslag till utgiftsstat.

2 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880.

Efter pröfning af berörda organisationsförslag anförde Riksdagen bland
annat: att Riksdagen, lika med Kongl. Maj:t, funnit angeläget, att för musei samlingar
anordnades en särskild förvaltning, men att densamma syntes kunna på ett
enklare sätt inrättas; samt att i betraktande häraf, och då Riksdagen ansett det
möta svårighet att definitivt bestämma de olika arfvodesbeloppen för de personer,
som kunde behöfva vid mnsei samlingar användas, Riksdagen, med godkännande
af den föreslagna utgiftsstaten för sjelfva nationalmuseibyggnaden och dervid anstäld
betjening, i sådant hänseende under åttonde hufvudtiteln och rubrik “Nationalmuseum"
anvisat ett belopp af 10,150 R:dr, samt i öfrigt, beträffande nationalmusei
konstafdelning, besluta att under sistnämnda rubrik ställa till Kongl.
Maj:ts disposition ett anslag af 15,400 R:dr för såväl vården om musei konstsamlingar
som deras ökande genom inköp af äldre mästares arbeten och andra konstföremål
för minst 3,000 Rall" anhållande Riksdagen tillika, att alla tjenstebefattningar
måtte framgent blifva, endast på förordnande tillsatta. Den härvid af Riksdagen
vidtagna minskning i den framlagda staten var hufvudsakligen föranledd deraf,
att någon direktör i egenskap af chef icke ansågs behöfva vid konstsamlingarna
anställas.

Då härefter Kongl. Maj:t under den 31 December 1868 utfärdade nådig
stadga angående vården och förvaltningen af de i Nationalmuseum förvarade konstsamlingar,
föreskrefs deri, att vid konstafdelningen skulle vara anstäld en intendent,
i första rummet ansvarig för samlingarnas ordnande och vård, äfvensom två
amanuenser, jemte nödiga biträden för sekreterare- och kamereraregöromålen, samt
för vissa ärendens afgörande och behandling en nämnd, bestående af fem ledamöter.
Från och med år 1869 har intendenten uppburit en lön af 2,500 kronor
och hvardera amanuensen ett arfvode af 1,500 kronor, hvarjemte under de senare
åren för desse tjensteman varit beviljade dy rti d still ägg med tillhopa 1,100 kronor.
För sekreterare- och kamereraregöromålens bestridande har anvisats ett belopp af
800 kronor årligen.

Från och med år 1874 har under Nationalmusei stat jemväl vant uppfördt
det förut å Akademiens för de fria konsterna stat anvisade reservationsanslag till
inlösen af lefvande svenske konstnärers arbeten, hvilket.från och med år 1873
blifvit förhöjdt från 6,000 till 9,000 kronor för att kunna användas äfven till
inköp af norska och danska konstnärers alster. Sedan musei stat vidare från
och med år 1875 tillökats med ett belopp af 1,750 kronor till förbättring af
betjeningens aflöningsvilkor, upptager ifrågavarande utgiftsstat för närvarande en
slutsumma af 36,300 kronor.

Sedan intendenten vid Nationalmuseum inkommit med underdånig framställning
om löneförbättring för tjenstemännen och betjeningen vid konstafdelningen,
har den för reglering af de förvaltande verkens aflöningsförhållanden tillsatta
komitén, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, handlagt denna

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

angelägenhet och den 19 December 1878 i ämnet afgifvit betänkande och förslag
hvaröfver underdånigt utlåtande infordrats af museinämnden och särskildt yttrande
af intendenten.

För att bilda sig ett omdöme om behofvet af den tjenstepersonal eller de
arbetskrafter, som vid musei konstafdelning kunna vara nödiga, dels för konstsamlingarnas
ändamålsenliga skötsel och vetenskapliga bearbetning, dels ock för
den ekonomiska förvaltningen vid musei in rättningen, liar Komitén, såsom af dess
betänkande inhemtas, tagit närmare kännedom angående omfattningen af de samlingar,
som tillhöra denna bildningsanstalt, och de arbeten, som vid dem kunna
anses erforderliga. Af redogörelsen härför framgår, att intendenten vid Nationalmusei
konstafdelning har under sin omedelbara vård och tillsyn eller under sitt
öfverinseende 1,905 skulpturverk eller till dem hänförliga föremål och 4,428 målningar,
hvartill ansluta sig de högst betydliga samlingarna af gravyrer och handteckningar
med omkring 98,000 nummer. Ensamt gravyrsamlingen har sedan
Nationalmuseets öppnande tillväxt med omkring 84,500 blad. Men härtill kommer
numera eu tredje hufvudgrupp af samlingar, nemligen konstindustriföremål, hvilka
blifvit med konstafdelningen förenade, sedan för Riksdagen år 1868 framlades förslaget
angående vården och förvaltningen af konstsamlingarna. Denna nya grupp
af konstindustriföremål, som med ringa undantag tillkommit genom Konung Carl
XV:s testamente och framlidne grefve A. G. Bielkes legat, räknar redan mer än
5,900 nummer och är således nästan lika omfattande som statens samlingar åt
skulpturverk och talför tillhopa. Då emellertid de hithörande rika samlingarna
endast delvis kunnat i Nationalmuseum inrymmas, har med föranledande af dessa
och andra omständigheter förslag väckts om inrättande af ett särskildt museum för
konstindustri och slöjd. Detta ärende har ock, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
förordnande, varit handlagdt af en särskild komité, hvilken kommit till det resultat,
att för ändamålet behöfde uppföras en ny museibyggnad samt att denna museiinrättning
vidare skulle kräfva ett årsanslag af 34,200 kronor. Frågan härom har
dock enligt nådigt beslut den 31 sistlidne December för närvarande förfallit. Löneregleringskomitén,
som tagit kännedom om denna fråga, för så vidt hon måste
hafva inflytande på organisationen af förvaltningen för Nationalmusei konstafdelning,
har uttalat den mening, att, så länge konstindustriföremålen enligt nu gällande
bestämmelser förblifva med konstafdelningen förenade, derstädes skall behöfvas
åtminstone en tjensteman för studiet af detta omfattande och vigtiga fack samt
bearbetningen af de hithörande betydliga samlingarna.

I enlighet med en gruppering i tre stora hufvudafdelningar af alla de till
konstafdelningen nu hörande eller dermed förenade samlingar, nemligen 1) de
egentliga konstföremålen, skulpturverk och målningar, 2) gravyrer och handteckningar,
och 3) konstindustrifacket, samt vidare med afseende på arten och omfattningen
af de vid alla de nämnda samlingarna förekommande göromål skulle, enligt

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Komiténs åsigt, vid konstafdel ningen erfordras tre ordinarie tjensteman, hos hvilka
såsom nödiga qvalifikationer måste förutsättas insigter i estetiska och konsthistoriska
ämnen. Tillika tiar Komitén uttalat sin öfvertygelse derom, att åt eu af
dem borde anförtros att, jemte det han skulle lägga hand vid göromålen inom en
af hufvudafdelningarna, såsom hela inrättningens styresman leda arbetena vid de
olika samlingarna, öfvervaka det helas ordnande och vård äfvensom ombesörja den
ekonomiska förvaltningen. För denne tjensteman, hvilken vid främmande museer
vanligen kallas direktör, har Komitén ansett kunna bibehållas den nu brukliga benämningen
intendent, och för de tvenne andra tjenstemännen benämningen amanuenser.
Hvad särskilt anginge intendenten, har Komitén velat fästa uppmärksamhet
derpå att, då han skall utöfva en oaflåtlig och noggrann tillsyn
öfver museibyggnaden och de derstädes förvarade samlingar, hvilka utgöra en dyrbar
statens egendom, samt med vaksamhet följa en talrik betjening och ordningen
vid förevisningarna, då han vidare jemte sina vetenskapliga arbeten och förvaltningsbestyren
vid musei konstafdelning skall hafva öfverinseendet öfver statens å
flere af de Kongl. lustslotten förvarade samlingar, hvilka äfvenledes tarfva skötsel
och bearbetning, så syntes innehafvaren af denna maktpåliggande befattning
böra sättas i tillfälle att kunna deråt egna all sin tid och alla sina krafter. I
afseende på sjelfva arbetsfördelningen mellan tjenstemännen har Komitén uppstad
såsom grundsats, att intendenten skulle ega efter fritt val bearbeta endera hufvudafdelningen
af de egentliga konstsamlingarna, således antingen skulpturverk och
målningar in. m. eller gravyrer och handteckningar, samt uppdraga en af dessa
grupper åt den ene amanuensen, medan den andre amanuensen borde egna sfg
åt studier och bearbetning af konstindustrifacket. Af Komiténs redogörelse för
de hittills verkstälda arbetena inom samlingarnas olika hufvudgrupper framgår,
att med de hittills varande otillräckliga arbetskrafterna, och då samlingarna dessutom
i vissa delar äro stadda i en ovanligt stark tillväxt, hvarken beskrifvande
kataloger eller ens hufvudinventarier, grundade på noggranna undersökningar,
kunnat upprättas öfver de vigtigaste samlingarna.

Då vidare hvarje konstmuseum jemte sin konsthistoriska och kulturhistoriska
uppgift, sin allmänt bildande estetiska undervisning, bör hafva ett praktiskt
syftemål såsom en studieanstalt, der konstidkaren" söker utbilda sin tekniska färdighet
genom kopiering af framstående mästares arbeten och yrkesmannen kan
hemta motiv och teckningsmönster, och då härtill kommer, att för konstföremålens
skötsel i flera fall fordras konstnärligt-tekniska insigter, har Komitén ansett, att
för öfvervakandet och. besörjandet af hit hörande göromål behöfde vid konstafdelningen
anställas jemväl en utöfvande konstnär, hvilken, med benämningen konservator,
i öfrigt icke skulle tagas i anspråk för den ekonomiska förvaltningen
eller samlingarnas vetenskapliga bearbetning.

I enlighet med anförda grunder har Komitén hemstält, att vid National -

Bil. N:o 7 till Konyl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 5

musei konstafdelning måtte anställas en intendent, en konservator och två amanuenser;
att intendenten skulle med beslutande rätt utöfva chefskapet för konstafdelningeu,
dess tjensteman och betjening, handhafva den ekonomiska förvaltningen
och i första rummet vara Ansvarig derför, att konstafdelningen väl vårdas och
motsvarar sin bestämmelse, hvarjemte honom skulle åligga att hafva öfverinseende
öfver statens å de Kongl. lustslotten förvarade konstsamlingar; att den af
amanuenserne, som anstäldes för bearbetning af de till konstafdelningen hörande
eller dermed förenade samlingar af konstindustriföremål, skulle vara förbunden att,
derest dessa föremål från konstafdelningen afskildes, med bibehållande af sina
aflöningsförmåner öfverflyttas till tjenstgöring vid den anstalt, dit berörda föremål
öfverlemnades.

Med tillämpning af de vid reglering af andra embetsverk förut följda
grunderna för aflöningen och beloppen deraf har Komitén föreslagit, att intendenten
skulle i lön och tjenstgöringspenningar erhålla 6,500 kronor, konservatorn ett
årsarfvode af 1,200 kronor samt de båda amanuenserna i lön och tjenstgöringspenningar,
den ene 4,000 kronor och den andre 3,000 kronor, hvarjemte de två
sistnämnde tjenstemännen skulle tillerkännas rätt till två ålderstillägg å 500 kr.

I afseende på den ekonomiska förvaltningen skulle intendenten, såsom förut,
hafva att tillgå biträden för sekreterare- och kamereraregöromålens ombesörjande.
Till de förra skulle höra: att föra diarium öfver inkommande handlingar samt protokoll
öfver de af intendenten fattade beslut i förvaltningsärenden, såsom angående
betjeningens antagande, kontrakt och aftal om reparationsarbeten, inköp ad
bränmaterial efter entreprenadanbud, redovisning för de vid museet inflytande medel
in. in.; att likaledes föra protokoll öfver förhandlingarna hos Museinämnden,
hvilken bland annat eger fatta beslut om inköp för konstsamlingarna och om renovering
af konstföremål; att uppsätta och expediera utgående skrivelser; äfvensom
att förvara koncept och arkivet tillhörande handlingar.

Komitén, som icke ansett någon förändring erforderlig beträffande kameralgöromålen,
sådana dessa äro bestämda i nu gällande museistadga, men funnit arfvodesbeloppet
för dessa göromåls bestridande skäligen böra förhöjas från 300 till
400 kronor årligen, har deremot uttalat den åsigt, att sekreteraregöromålen borde
åligga den af amanuenserne, som vore anstäld vid de egentliga konstsamlingarna,
på grund hvaraf komitén ock åt denne amanuens föreslagit eu högre lön än åt
don andre.

På det att vetenskapligt bildade biträden vid konstsamlingarna måtte vara
att påräkna och tjenstemännens platser vid innehafvarnes afgång eller tillfälliga
förhinder kunna ändamålsenligen fyllas, har Komitén till arfvoden åt extra ordinarie
amanuenser ansett ett belopp af omkring 1,200 kronor erforderligt; hvarjemte beräknats
ett anslagsbelopp af 512 kronor 50 öre till vikariatsersättningar under de
ordinarie tjenstemännens semester.

6 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Den vid sjelfva mu sei byggnaden anställa betjening, hvilken utgöres af en
öfvereldare, två eldare, en portvakt och en gårdsdräng, har Komitén ansett vara
fortfarande behöflig samt hemstält, dels att öfvereldarens nu varande arfvode måtte
uppföras såsom aflöning, fördelad i fast lön och tjenstgöringspenningar, dels att
portvakten och gårdsdrängen, som tillika äro vaktmästare med daglig tjenstgöring,
måtte erhålla en väl behöflig löneförbättring samt deras aflöning^ likaledes fördelas
i fast lön och tjenstgöringspenningar, med rättighet dessutom för gårdsdrängen
att åtnjuta ett ålderstillägg af 100 kronor.

Af de nio vaktmästare, som äro anstälde för bevakning af konstsamlingarna
vid deras offentliga förevisning och hvilkas antal synts icke kunna minskas, har
Komitén ansett fem, hvilka hafva daglig tjenstgöring, böra, i likhet med betjeningen
vid flera andra verk, komma i åtnjutande af en aflöning hvar af 800 kronor,
fördelade i lön och tjenstgöringspenningar, samt med rätt till ett ålderstillägg af
100 kronor. Deremot skulle de fyra öfrige vaktmästarne, hvilka hafva tjenstgöring
endast tre dagar i veckan, antagas såsom extra biträden mot arfvoden,
som beräknats till 40Ö kronor för hvar af dem.

Uti sitt öfver Komiténs organisations- och löneregleringsförslag afgifna utlåtande
har Nationalmuseinämnden i allt väsendtligt instämt i samma förslag och
endast i tvenne punkter uttalat en afvikande mening, nemligen dels att det syntes
fördelaktigast, om sekreteraregöromålen, i stället för att bindas vid den ena amanuensbefattningen,
kunde mot ett årsarfvode af 1,000 kronor uppdragas åt den
af de båda ainanuenserne, hvilken funnes dertill mest passande, eller i särskilda
fall åt något extra ordinarie biträde, dels att tvifvelaktigt syntes vara, huruvida
det ur disciplinär synpunkt kunde anses fullt lämpligt, att samtlige vid Nationalmuseum
anstälde vaktmästare med daglig tjenstgöring erhölle fasta platser, hvarigenom
intendentens makt att med kraft beifra möjligen förekommande förseelser
skulle inskränkas.

Museinämnden, hvilken disponerar öfver det i staten nu uppförda anslag
af 3,500-kronor till konstsamlingarnas kompletterande genom inköp af äldre mästares
arbeten, har ock nu erinrat, hurusom Nämnden vid flera föregående tillfällen
haft anledning att erfara otillräckligheten af detta anslag. För att emellertid
ej behöfva begära en direkt anslagsförhöjning har Nämnden åberopat sin
redan under den 4 November 1878 gjorda underdåniga framställning derom, att
till förberörda anslag 3,500 kronor till samlingarnas ökande måtte från reservationsanslaget
9,000 kronor till inlösen af lefvande nordiska konstnärers arbeten
öfverflyttas det belopp af 3,000 kronor, hvarmed samma reservationsanslag från
och med år 1873 blifvit tillökt i syftning att kunna användas ej blott för lefvande
svenska, utan äfven för lefvande norska och danska konstnärer. Såsom skäl
härför har anförts, att, så vidt kändt vore, icke något motsvarande anslag blifvit
anvisadt i Norge eller Danmark till förmån för svenska konstnärer, hvadan det

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

påräknade utbytet icke blifvit ömsesidigt. Till följd af den begränsning, som
vore utstakad för begge de anförda inköpsanslagen, kunde Museinämnden under
nu varande förhållanden icke genom köp förvärfva något konstverk af en lefvande
fransk, tysk, italiensk eller annan främmande konstnär, äfven om gynsamt tillfälle
dertill yppades.. På grund af dessa och i öfrigt andragna skäl har Museinämnden
hemstält, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t kunde täckas vidtaga sådan ändring i
gällande bestämmelser, att af omförmälda reservationsanslag den ursprungliga summan
6,000 kronor till inköp af lefvande svenska konstnärers arbeten finge bibehållas
och i föreskrifven ordning användas, men den återstående tredjedelen, eller

3,000 kronor, derifrån afskiljas och ställas till disposition af Nationalmusei
nämnd för att användas till inlösen af norska och främmande konstnärers alster,
utan att sådana, på sätt nu egde rum, skulle behöfva vid en årligen utlyst täflan
hembjudas.

Intendenten vid Nationalmuseum, hvilken i sitt yttrande öfver Löneregleringskomiténs
förslag vidrört jemväl de anslagsposter i musei stat, som icke varit
föremål för Komiténs utredning, har i afseende på dessa poster ansett sig icke
höra nu ifrågasätta annan förhöjning, än att det ringa anslaget 100 kronor till
boksamlingen måtte höjas till 500 kronor.

_ Då den organisation af styrelsen och förvaltningen för Nationalmusei konstafdelning,
som Löneregleringskomitén sålunda föreslagit och Museinämnden med
stöd af vunnen erfarenhet kunnat biträda, i allt hufvudsakligt öfverens stämmer
med de grundsatser, hvilka uttalades redan i den af Kongl. Maj:t år 1868 framlagda
proposition i samma angelägenhet; då vidare hela denna fosterländska bildningsanstalt
sedan berörda tid så betydligt utvecklat sig och tillväxt, utan att
dock Komitén ansett sig böra föreslå någon egentlig tillökning i de vid konstafdelningen
erforderliga och redan anstälde tjenstemännens antal; så tvekar jag icke
att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, med blott några
smärre afvikelse!1, godkänna detta organisationsförslag, hvarigenom arbetskrafterna
skola kunna på ett ändamålsenligare sätt fördelas och anordnas samt ledningen
af hithörande arbeten, såsom äfven eger rum vid andra museer af jemförlig omfattning,
anförtros åt en intendent, hvilken odeladt kan egna sina krafter åt detta
lika vidsträckta som ansvarsfulla värf. Emellertid delar jag Museinämndens åsigt,
att sekreteraregöromålen icke ovilkorlig! böra förenas med den ena amanuensbefattningen,
hvars innehafvare skulle sättas i eu högre lönegrad, utan med större fördel kunna
uppdragas åt den af de ordinarie eller extra amanuenserne, hvilken finnes dertill lämpligast,
och mot ett årligt arfvode, som skäligen torde kunna bestämmas till 800 kronor.
Lika med nämnden anser jag ock, att den vid museibyggnaden och för samlingarnes
.bevakning nödiga betjening, hvars antal skulle förblifva detsamma som
förut, icke bör anställas med fasta platser eller aflöning, delad i fast lön och

Bil. No 7 till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

tjenstgöringspenningar, utan mot arfvoden. Skulle bland denna betjening någon
efter långvarig och väl vitsordad tjenstgöring anses böra komma i åtnjutande af
pensionsförmån, torde kunna förväntas, att Riksdagen efter pröfning i hvarje särskilt
fall sådan beviljar. Vidare anser jag aflöningen för förste vaktmästaren och
portvakten, hvilken städse bör hafva fri bostad i museibvggnaden, kunna skäligen
bestämmas till 950 kronor.

Att det i staten nu uppförda anslag 3,500 kronor till samlingarnas ökande
är för sitt ändamål otillräckligt synes mig vara ovedersägligt; men utan att derföre
ifrågasätta någon direkt förhöjning i detta fall tillstyrker jag i underdånighet såsom
eu lämplig åtgärd, att, på sätt Museinämnden föreslagit, till nämnda anslagspost
måtte öfverflyttas ett belopp af 3,000 kronor från det under Nationalmusei
stat uppförda reservationsanslaget 9,000 kronor till inlösen af lefvande svenska,
norska och danska konstnärers arbeten, dock under bestämmelse att det sålunda
öfverflyttade beloppet skall efter Museinämndens disposition användas företrädesvis
till inlösen af lefvande norska eller främmande konstnärers arbeten. Hvad slutligen
beträffar anslaget till boksamlingen, hvilket hufvudsakligen måste afses för
anskaffande af lexikaliska verk, specialarbeten inom konsthistoria och konstindustrifacket
samt vigtigare tidskriftslitteratur, hemställer jag, att detsamma måtte förhöjas
från 100 till 300 kronor.

Med iakttagande af hvad sålunda blifvit föreslaget, dervid tillika må erinras,
att en del af intendentens tjenstgöringspenningar vore att anse såsom godtgörelse för
de embetsresor, Indika han årligen måste företaga till flera af de kong!, lustslotten
i och för tillsynen öfver statens der förvarade konstsamlingar, skulle den nya
staten för Nationalmuseum blifva följande:

Intendenten...........................................

1 konservator...........................arfvode

1 amanuens ...........................................

1 d:o ...........................................

Till sekreteraregöromålens bestridande
...................................kr. 800: —

» kamereraregöromålens d:o » 400: —
» vikariatsersättning och arfvoden åt

extra ordinarie tjensteman .............

1 förste vaktmästare tillika portvakt,
jemte fri bostad och ved ... arfvode

Lön	Tjenst- göringspen- ningar	Summa
4,500	—	2,000	—	6,500 1,200	—	Efter fem år J kan lötten ihöjas med 500 \|kr. och efter J tio år med yt-terligare 500 kronor.
1,800 1,800	—	1,200 1,200	—	3,000 3,000	—
				1,200	—■	•
... _		•— —	—	1,750	—	•
---			—	950	—

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

1 vaktmästare tillika gårdsdräng, jemte
fri bostad och ved..............arfvode

1 öfvereldare vid nationalnmseibyggna den,

jemte fri bostad och ved, arfvode

2 eldare å 500 ....................... d:o

Vaktbetjening för konstsamlingarnas

bevakning vid de offentliga förevisningarna
..........................................

Till konstsamlingarnas ökande, reservationsanslag
.......................................

deraf 8,000 kronor böra användas
företrädesvis till inköp af lefvande
norska eller främmande konstnärers
arbeten;

Till samlingarnes vård och underhåll,

reservationsanslag ...........................

Till boksamlingen, d:o...........................

Till underhåll af golf, fönster och förevisningsmateriel
samt för renhållning
.................................................

Till brännmaterial in. in......................

S:a kr.

Till inlösen af lefvande svenska
konstnärers arbeten, reservationsanslag
.............................................

Summa kr.

Lön

Tjenst göringspen ningar -

summa

800

750

1,000

5,600

6,500

1,500

800

2,700

5,000

41,750

6,000

47,750

Nationalmusei nuvarande ordinarie stat uppgår, såsom ofvan är anfördt, till
36,800 kronor, hvadan alltså tillökningen skulle blifva 11,450 kronor; men då
anslaget till dyrtidstillägg åt musei tjensteman, 1,100 kronor, samtidigt skulle
försvinna, blefve den verkliga tillökningen i statsutgift, oberäknad! ålderstilläggen,
10,350 kronor.

I afseende på vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt den nya staten hemställer
jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Löneregleringskomitén:

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880.

att ernbets- eller tjensteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af Nationalmuseum eller eljest kan varda stadgad;

att med intendents- eller amanuensbefattning i Nationalmusei konstafdelning
icke må förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen
i konstafdelningen; dock att amanuens, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom konstafdelningen, må densamma bibehålla, så
länge den icke är för tjenstgöringen i konstafdelningen hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid han eljest varit från tjenstgöring befriad utgå till den, som
tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela
lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,
tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning
inom konstafdelningen, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall af de
för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande
belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än tre
månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst i
samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än fyra år af
denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma vilkor; under
iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen angår, deraf att,
den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans
tillträde till tjensten;

att intendent eller amanuens skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst
35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten
från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet
a,lista, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 11

pa ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; samt

att semester må åtnjutas af embete- och tjenstemännen under en och eu
half månad årligen.

På grund af hvad jag nu anfört, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders
Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, med godkännande af ofvan upptagna
aflönings- och utgiftsstat för Nationalmuseum med nyss berörda för åtnjutande
af de nya lönerna föreslagna vilkor, för statens tillämpning bevilja en förhöjning
i Nationalmusei ordinarie anslag med 11,450 kronor.

I sammanhang härmed bör jag ock anmäla, att nuvarande Intendenten vid
Nationalmusei konstafdelning, Professoren in. in. Johan Ohristofer Boklund, hvilken
enligt särskilda förordnanden uppehållit den s. k. kamererare- eller intendentsbelåttningen
vid f. d. kongl. museum, dels från den 9 Maj 1861 till den'' 31 Oktober
samma år och dels från den 1 Maj 1862 till deri 28 December 1866, då han
erhöll nådig fullmakt att vara intendent vid Nationalmusei konstafdelning, i hvilken
egenskap han från och med år 1869 åtnjutit den för samma befattning i staten
upptagna aflöning af 2,500 kronor, uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift
i underdånighet förklarat, att han ansåge sig icke kunna, såsom hittills, med sina
öfriga befattningar förena intendentssysslan vid Nationalmusei konstafdelning, om
denna syssla utvidgades med nya och förändrade åligganden jemlikt Löneregleringskomiténs
förslag. För den händelse detta förslag skulle varda genomfördt, har
Intendenten Boklund i underdånighet anhållit, att jemväl framdeles varda bibehållen
vid de löneförmåner, hvilka han jemlikt förenämnda fullmakt af år 1866
eger tillgodonjuta, hvaremellertid han anmält sig vilja emottaga den uti den nya
organisationen för konstafdelningen föreslagna konservatorsbefattningen, derest Eders
Kongl. Maj:t skulle täckas densamma åt honom uppdraga.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen, att nuvarande Intendenten vid Nationalmusei konstafdelning
Johan Ohristofer Boklund må från och med den dag, då den nya aflöningsstaten
för Nationalmuseum varder tillämpad, så länge han förrättar konservatorstjensten,
ega att, utöfver det för denna tjenst bestämda arfvode, på allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt belopp af 1,300 kronor.

2:o.

Hos Eders Kongl. Maj:t har Kontraktsprosten i (tullbergs och Bobergs kon- Ang. pro.ictrakt
af Östergötlands län Johan Fredrik Greveil i underdånighet anhållit att , tunna/°r
komma i åtnjutande af s. k. prostetuima för Stjernorps till Yreta klosters pastorat StjZZmgM

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

hörande annexförsamling'', öfver denna ansökning hafva, efter inhemtande af yttranden
från Kronofogden och Häradsskrifvaren i orten samt Domkapitlet i Linköping
och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, Kammarkollegium och
Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid vitsordat, att för
Stjernorps församling, hvilken, efter att förut hafva utgjort ett kapell- eller kyrkolag
af Vreta klosters församling, genom kongl. brefvet den 13 December 1810
förklarats skola utgöra annex eller sacellani till densamma, någon prostetunna
hittills icke funnits anslagen. På grund häraf och då, jemlikt 24 § af kongl.
resolutionen och förklaringen på presterskapets besvär den 10 Mars 1719 och
presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, kontrakt sprostar ne är o berättigade
att, såsom godtgörelse för de embetet vidhängande hvarjehanda besvär, årligen oafkortad!
åtnjuta eu tunna spanmål af hvarje tillydande församlings kyrkoherberge,
hafva Kammarkollegium och Statskontoret tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till Riksdagen aflåta nådig framställning derom, att ett årligt anslag af tolf
kronor 62 öre, utgörande enligt kongl. förordningen den 23 Juli 1869 värdet å
en tunna spanmål, lk råg och 2/ä korn, eller de sädesslag, hvaraf ortens kronotionde
består, måtte såsom lösen för prostetunna för Stjernorps församling anvisas.

I enlighet härmed hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, att till kontraktsprosten i Gtullbergs och Bobergs kontrakt
må såsom ersättning för prostetunna för Stjernorps församling utgå 12 kronor
62 öre årligen, hvilken ersättning, finge å anslaget till kleresistaten uppföras i
öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts beslut den 31 December 1879 med
ett jemnadt belopp af 13 kronor.

3:o.

Ang.lärare»M Inom Ecklesiastikdepartementet har beräkning blifvit uppgjord å de belopp,

allmänna Uro- gom för, hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de allmänna läroverken, hvars
ning i högre innehafvare är till uppflyttning i högre lönegrad berättigad, böra enligt de för
lönegrad, sådan uppflyttning faststälda grunder från och med år 1881 utgå utöfver de för
innevarande år anvisade lönemedel. Af skäl, som vid föregående statsregleringspropositioner
anförts, kan denna beräkning endast vara approximativ; men af densamma
framgår, att, efter afdrag af de besparingar, som genom äldre lärares afgång
kunna antagas uppkomma, det belopp, som utöfver det nu utgående läroverksanslaget
kommer att för ifrågavarande behof erfordras, ej kan upptagas lägre
än 48,000 kronor. Jag får derför i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål al Riksdagen äska en tillökning till belopp
af 48,000 kronor i anslaget till de allmänna läroverken, beräknadt enligt Eders
Kongl. Maj:ts beslut den 31 December 1879.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880. 13

4;o.

Hos Eders Kongl. Maj;t har Domkapitlet i Hernösand, med förmälan att den Ang. lönefylembetsed,
som varit anslagen åt lektor och äldste kollega vid allmänna läroverket
i Sundsvall och hvaraf årliga afkomsten uti den för läroverket gällande stat upp-'' lega vid alltagits
i penningvärde, för rektor till 25 kronor och för kollegan till 20 kronor,
numera blifvit till staden indragen, — en åtgärd, som syntes Domkapitlet vara med16’ *''
lag och rätt öfverensstämmande, — underdånigst hemstält om sådan ändring i läroverkets
stat, att nämnde lärare bekomme ersättning för den genom embetsjordens
indragning förorsakade minskning i deras löneförmåner.

Af den utredning i ämnet, Stadsfullmäktige uti sin till Domkapitlet afgifna
förklaring lemnat, inhemtas:

att, enligt de för staden Sundsvall den 15 April 1624 utfärdade privilegier,
för beredande af »utrymme och mulbete» till staden upplåtits tre »fullgärdz Hemman»
och ett »ödesgodz», med föreskrift, att de upplåtna lägenheterna icke finge användas
och häfdas »till någre personers privat nytto», utan skulle brukas till stadens
»gemena bästa och förkofring», så att de, som ville nyttja desamma, hade att derför
årligen gifva »viss lego i penningar»;

att sådant oaktadt den odlade stadsjorden blifvit fördelad i en mängd till
arealen lika s. k. kronolotter, af hvilka en del upplåtits åt stadens embets- och
tjensteman, under det de öfriga turvis begagnats af stadens borgare utan afgift till
stadskassa^

att Magistraten, efter samråd med borgerskapets äldste, genom beslut den
16 Maj 1810, till upphjelpande af det otillfredsställande skick, hvari stadens pedagogi
sedan längre tid tillbaka befunnit sig och livilket i väsentlig mån ansetts bero på
lärarnes knappa lönevilkor, till dåvarande »skolmästaren» upplåtit en kronolott, med
rätt för honom att, under sin tjenstetid, densamma »såsom sin embetslott» begagna;

afl antaglig!, vore, ehuru bestämd upplysning derom saknades, att, sedan vid
pedagogien anstälts, jemte rektor, en kollega eller s. k. hörare, jemväl denne af
samma anledning som rektor fått åt sig till nyttjande upplåten en kronolott;

samt att, då de förste innehafvarnes efterträdare icke i afseende på öfriga
löneförmåner varit bättre lottade än sina företrädare, de, hvar efter annan, fortfarande
tillåtits njuta afkomsten af berörde kronolotter.

Då emellertid staden enligt det åberopade privilegiibrefvet och sakförhållandets
egen. natur icke egde rätt att afhända sig sin kronojord eller någon del deraf,
samt dertill komme att genom stadens allmänna Rådstugas af Kongl. Maj:t den 28
Februari 1862 fastställa beslut föreskrifvits, att stadsjord framdeles icke finge,
under namn af kronolott, till borgerskapet upplåtas utan skulle, i mån af dåvarande
innehafvarnes afgång för stadens räkning utarrenderas och afkomsten ingå till
stadens allmänna kassa, har staden, då nuvarande rektor och äldste kollega nästan

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

samtidigt tillträdde sina löneförmåner, funnit sig förhindrad att bibehålla dem vid
deras företrädares embetsjordar, utan att staden derföre ansett sig skyldig lemna
någon ersättning för den minskning i löneförmåner, som ifrågavarande lärare sålunda
fått vidkännas.

Riktigheten af stadsfullmäktiges ofvan anförda uppgifter har vitsordats ej
mindre af läroverkets rektor, än ock af stadens Magistrat, som derjemte för egen
del till stöd för ifrågakomna åtgärden erinrat, att, sedan stadens röstberättigade
invånare, vid uppgörande af ny aflöningsstat för stadens tjensteman, besluta att
de åt tjenstemännen i och för deras tjenstebefattningar anslagne löningsjordar skulle,
vid dåvarande innehafvarnes afgång, till staden återgå och för dess gemensamma
bästa utarrenderas, så har samma aflöningsstat, på tillstyrkan ad Kongl. Majits
Befallningshafvande i länet, blifvit genom nådigt bref den 11 Juni 1862 till efterrättelse
faststäld.

Uti infordradt underdånigt utlåtande i ärendet har Statskontoret anfört, att
enär upplåtelsen af ifrågavarande jord skett under en tid, då andra bestämmelser
rörande lärares aflöning voro gällande, men statsverket numera i allmänhet åtagit
sig att bestrida lärarnes vid de allmänna läroverken aflöning, emot skyldighet för
vederbörande kommuner att anskaffa lokaler för läroverken jemte boställsrum för
rektorerne, samt vid sådant förhållande giltig anledning saknades att tillförbinda
Sundsvalls stad att till berörda tvänne lärares aflöning lemna särskild! bidrag,
vare sig in natura genom jordens fortsatta upplåtande eller i kontant ersättning
för afkomsten deraf, Statskontoret, jemväl med hänsyn till Kongl. Maj:ts förut fattade
beslut i åtskilliga likartade frågor, ansåge sig böra tillstyrka, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande ä åttonde
hufvudtitelns anslag för allmänna läroverken af de belopp å tillhopa 45 kronor,
hvarmed afkomsten af ifrågavarande jord funnes upptagen i staten för Sundsvalls
allmänna läroverk.

På grund af hvad nu blifvit anfördt och då äfven tillförne i likartade fall
ersättning af statsmedel tillagts vederbörande, bland andra rektor vid Gefle allmänna
läroverk enligt Riksdagens skrifvelse den 13 Maj 1869, får jag i underdånighet
tillstyrka, att. Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
såsom lönefylnad åt rektor och äldste kollega vid allmänna läroverket i Sundsvall,
i stället för afkomsten af berörda jord, å allmänna läroverkens stat må uppföras ett
anslag af 45 kronor.

5:o.

Ang .lär area vid Den rätt till uppflyttning i högre lönegrad, som är tillförsäkrad lärarne vid

rinnZZnaZtM högre lärarinneseminariet, kommer, enligt gjord beräkning, att med år 1881
uppflyttning i föranleda en ökad utgift af 2,000 kronor utöfver det nu för ändamålet utgående

högre lönegrad.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

belopp. Jag hemställer derför, att i nådig proposition till Riksdagen måtte äskas
förhöjning i anslaget till det högre lärarinneseminariet med nyssnämnda belopp

2,000 kronor. v 11 ’

6:o.

. För de]1 uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer vid folkskolelärare- Ang.tara,^vid
seminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare, erfordras enligt enMMoieiarareinom
Ecklesiastikdepartementets afdelning för folkskoleärenden verkstäld’ beräkning,
lian och med år 1881 ett belopp af 5,000 kronor utöfver hvad förut blifvit för%»■*

detta ändamål anslaget; och får jag med anledning häraf i underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning derom,
att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt
gällande grunder anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp
5,000 kronor. 11 ’

7:o.

I sammanhang med hospitalsöfverstyrelsens år 1876 beslutade öfverflyttning
till Sundhetskollegiet blef å detta embetsverks stat uppfördt ett anslag af 1,000
kronor för år räknadt, såsom arfvode för verkställandet af erforderlig revision utaf
hospitalens räkenskaper. Samma år den 14 Juni afgaf emellertid den i nåder
tillförordnade löneregleringskomitén underdånigt betänkande, innefattande förslag till
Sundhetskollegiets ombildning med benämning af Medicinalstyrelse, hvarvid i fråga
om berörda räkenskapsrevision komitén, som då ansåg sådan revision i allmänhet icke
böla, ahlggas de centiala förvaltningsverken, utan uteslutande tillhöra revisionsdepartementet
i Kammarrätten, föreslog, att Medicinalstyrelsens skyldighet i afseende
på granskningen af hospitalens räkenskaper måtte inskränkas till den för
hufvudbokens upprättande behöfliga, men revisionen i öfrigt fullgöras af dertill
utaf Kammarrätten utsedd tjensteman.

. Sedan Eders. Kongl. Maj:t, med hufvudsakligt godkännande af omförmälda
legleringsförslag, vid 1877 års riksdag äskat och Riksdagen jemväl beviljat nödiga
medel för genomförande af Sundhetskollegiets ombildning, dervid, under förutsättning
att revisionen af hospitalsräkenskaperna skulle i öfverensstämmelse med korniténs
förslag skiljas från Medicinalstyrelsens befattning, något för bekostande af
detta revisionsarbete afsedt anslag icke upptagits i staten för det nya embetsverket
som erhöll nådig instruktion den 2 November 1877, så hafva, med anledning af
hvad löneregleringskomitén i afseende på sättet för räkenskapsrevisionen anfört, ej
mindre Kammarrätten än äfven Medicinalstyrelsen, den sistnämnda i skrifvelse den
2S Februari 1879, inkommit med infordrade underdåniga utlåtanden.

Ang .revision af
hospital ens välönska
per.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Åf dessa utlåtanden synes framgå, att genomförandet af löneregleringskomiténs
förslag angående omförmälda revision skulle möta betydliga, särskild! af Kammarrätten
anmärkta svårigheter, beroende såväl pa de ifrågavarande räkenskapernas
beskaffenhet, som på den stadgade ordningen för vederbörande tjenstemäns arbete
inom nyssnämnda embetsverk.

Medicinalstyrelsen har i detta ärende yttrat, bland annat, att då styrelsen
enligt dess instruktion nu mera är öfverstyrelse för hospitalen och skyldig att
tillse, att de till dess disposition stälda anslagen till hospitalens underhåll och
byggande af nya hospital i föreskrifven ordning förvaltas och redovisas, följde deraf,
att de särskilda hospitalens räkenskaper för hvarje år måste till Medicinalstyrelsen
aflemnas för att der sammandragas till ett för dem alla gemensamt bokslut, innefattande
öfverstyrelsens redovisning för nämnda anslag, så vidt de blifvit af styrelsen
lyftade.'' Bokslutet åter förutsatte eu förberedande granskning af de inkomna
redogörelserna; och ju fullständigare denna granskning vore, desto säkrare
skulle bokslutet framstå. Det syntes derföre vara ändamålsenligast, såsom äfven
ledande till besparing i tid och arbete, att berörda, sålunda började räkenskapsgranskning
af samme person fortsattes och gjordes fullt uttömmande, så att räkenskapen
derefter icke behöfde underkastas någon vidare detaljgranskning. Vore denna
synpunkt för bedömandet af förevarande ärende riktig, och borde i enlighet härmed
den ifrågavarande revisionen verkställas inom Medicinalstyrelsen af der anstäld
tjensteman, så syntes ock samma styrelse böra underkastas skyldighet att i första
hand pröfva dervid uppkommande anmärkningar, helst dessa antagligen i de flesta
fall afsåge tillämpningen af föreskrifter, Indika väsentligen utgått från öfverstyrelsen
för hospitalen. " Ej heller borde förbises att handläggningen af berörda anmärkningsmål
vore egnad att sätta öfverstyrelsen i tillfälle att i första hand erhålla
kännedom af och således skyndsammare beifra eller söka rättelse i missbruk eller
andra oordningar, som genom anmärkningarna kunde hos underlydande förvaltningsmyndigheter
uppdagas.

Hufvudsakligen af dessa skäl har Medicinalstyrelsen, lika med Kammarrätten,
i underdånighet tillstyrkt, att revisionen af hospitalens räkenskaper hädanefter,
såsom hittills, om ock blott provisoriskt, egt rum, må inom Medicinalstyrelsen
af dertill utaf styrelsen antagen person verkställas; hvarjemte styrelsen under
erinran derom, att hospital sräkenskaperna nu mera efter öppnandet af det nya
hospitalet i Lund erhållit eu icke obetydlig tillökning, hemstält, det Eders Kongl.
Maj:t måtte täckas till Medicinalstyrelsens förfogande bereda ett anslagsbelopp af
1.200 kronor för år räknadt, att för ändamålet användas.

Hvad sålunda blifvit anfördt står i full öfverensstämmelse med den vid Kammarrättens
under år 1879 verkstälda reglering iakttagna grundsats, till hvilken
löneregleringskomitén under sitt fortsatta arbete öfvergått, att i allmänhet den inom
de centrala embetsverken hittills förekommande revision bör hos dem bibehållas, i

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 17

följd hvaraf någon förstärkning af Kammarrättens arbetskrafter för att sätta detta
embetsverk i stånd att öfvertaga nämnda revisionsarbete ej blifvit ifrågasatt. Jag
hemställer derför i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning derom att det årliga anslaget till Medicinalstyrelsen må varda
förhöjdt med 1,200 kronor, att användas till arfvode för revision af hospitalens
räkenskaper.

8:o.

Genom kongl. bref af den 2 November 1836 förordnades, att de årligaÅn3 . vården om
tomtören eller hyresmedel, som inflöte för de hospitalet i Visby då tillhöriga tomter Vi,hv ruineri
nämnda stad, skulle af hospitalsdirektionen användas till bekostande af underhåll
och vård af kyrkoruinerna derstädes; och i kongl. bref den 27 Februari 1863 meddelades
föreskrift, bland annat, derom att närmaste vården om den staden Visby
omgifvande ringmuren skulle, i likhet med hvad om kyrkoruinerna stadgats, tillhöra
hospitalsdirektionen samt öfverinseendet öfver så väl ringmuren som kyrkoruinerna
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien, — att den af ofvanberörda
hyresmedel bildade ruinkassan, af hvilken framtida kostnader äfven för ringmurens
underhåll borde bestridas, skulle skiljas från hospitalsfonden och ställas under
öfverinseende af bemälda akademi, dit för den skull årsräkningen för behörig granskning
borde af hospitalsdirektionen insändas, — samt att, derest jemväl framdeles,
på sätt förut egt ruin, anställande af särskild inspektör öfver ruinerna ansåges
behöflig!, lämplig person dertill finge af akademien utses.

Efter det fråga blifvit väckt om utbyte af hospitalstomterna mot annan utom
staden belägen jord, har Eders Kongl. Maj:t den 6 November 1874 bifallit att
vissa föreslagna tomter, värderade till 7,375 kronor, Ange upplåtas till Visby stad,
som i vederlag derför skulle till hospitalet afträda och med full eganderätt öfverlåta
vissa stadsjordar, tillsamman uppskattade till enahanda belopp; i sammanhang
hvarmed Eders Kongl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles, på skeende anmälan,
meddela beslut angående fördelning mellan Visby hospital och ruinkassan af den
inkomst, som komme att inflyta af de stadsjordar, hvilka öfverlätes till hospitalet.

Sedan vidare, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 12 Maj 1876, hospitalens
fastigheter och öfriga tillgångar (med vissa undantag) blifvit indragna till
statsverket, är det omförmälda bytet numera verkstäldt så, att kronan, såsom innehafvare
af Visby hospitals rätt, från och med år 1879 öfvertagit de i nådiga
brefvet den 6 November 1874 bestämda stadsjordarna samt Visby stad de i vederlag
derför lemnade tomterna derstädes.

Uti den, enligt hvad nyss förmälts, af Eders Kongl. Maj:t ännu icke pröfvade
frågan om fördelningen af inkomsterna från ifrågavarande stadsjordar har
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien den 17 December 1878 afgifvit

18 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

underdånigt utlåtande och dervid anfört, att de af hospitalstomterna i Visby influtna
inkomster utgjorts dels af de till underhållande och vård af Vishy stads
ruiner anslagna tomtören eller hyresmedel, som årligen erlagts af tomternas innehafvare,
och dels af så kallade i n fäs te a fg i fter, hvilka af hvarje ny tomtinnehafvare
vid tillträdet utbetalts med ett belopp motsvarande två års tomthyra och hvilka
senare afgiffcer ingått till hospitalets egen kassa; att, enligt de till akademien insända
räkenskaperna, tomthyrorna under åren 1863—1877 uppgått till ett sammanräknadt
belopp af 3,490 kronor 60 öre, således i medeltal för hvarje år till
232 kronor 70 öre; att infästeafgifterna, enligt inhemtad upplysning från hospitalsdirektionen,
uppgått under åren 1850—1876 till 723 kronor 30 öre, således
i medeltal för hvarje år till 26 kronor 79 öre; samt att, då årliga inkomsten af
stadsjordarna uti det år 1874 godkända bytesförslaget beräknats till 350 kronor
75 öre, här således syntes vara att förvänta någon tillökning, som för ruinkassan
vore af desto större vigt, då utgifterna för ruinernas vård torde blifva större i den
mån dessa komme att frigöras från angränsande byggnader; och har akademien i
underdånighet hemställt att, för beredande af mera enkelhet i kassornas räkenskaper,
inkomsten från stadsjordarna måtte så fördelas, att såsom ersättning för
de till hospitalskassan förut ingångna infästeafgifterna skulle aflemnas 30 kronor
och hvad derutöfver inflöte tillfalla ruinkassan, att på sätt hittills varit föreskrifvet
förvaltas och redovisas.

Hospitalsdirektionen i Visby, som lemnats tillfälle att i ärendet sig yttra,
har dervid meddelat, bland annat, att tomtörena för de numera till staden öfverlåtna
tomterna år 1878 utgjort 234 kronor 51 öre och för de ej bortbytta tomterna
52 kronor 60 öre samt att för tre af de omförmälda stadsjordslägenheterna
1879 års arrendeinkomst uppginge till 350 kronor 1 öre och att den fjerde lägenheten
dittills afkastat 42 kronor 55 öre årligen, hvarjemte för en af lägenheterna
under nyssnämnda år bekommits ett städjebelopp af 160 kronor.

Härefter hafva Kammarkollegium och Statskontoret i gemensamt underdånigt
utlåtande förmält, hurusom det väl skulle för ruinkassan vara mest fördelaktigt,
om densamma finge, efter afdrag af ett infästeafgifterna motsvarande årligt belopp,
framgent uppbära den af ifrågavarande lägenheter inflytande afkomsten, hvilken
kunde antagas småningom stiga och således kunna bereda nämnda kassa förökade
tillgångar. Bland dessa lägenheter vore emellertid endast en af den beskaffenhet,
att inkomst deraf kunde för någon längre framtid påräknas, hvaremot de öfriga
tillhörde sådane mindre kronans lägenheter, som jemlikt kongl. blefven den 29
Maj 1874 och den 6 Juni 1879 skola å auktion försäljas. Vid sådant förhållande
och då styrelsen för Visby hospital icke vidare syntes böra med förvaltningen af
ifrågavarande medel taga befattning, hafva Kammarkollegium och Statskontoret underdånigst
hemstält dels om nådigt förordnande att ruinkassan skall till förvaltning
och redovisning af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien öfverlemnas, dels

Bil. N:o 7 till Kong!. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 19

att Eders Kong]. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande
under bemälda akademis anslag å riksstatens åttonde hufvudtitel af ersättning för
ifrågavarande arrenden och tomtafgifter med ett samma inkomsters nuvarande belopp
i jemnadt tal motsvarande anslag af 450 kronor årligen.

I sammanhang med förevarande fråga anhåller jag att få till Eders Kongl.
Maj:ts pröfning anmäla en inkommen underdånig framställning från Oskar Rosman,
J. Kahl med flere ledamöter i sällskapet Gotlands fornvänner, Indika, under åberopande
deraf att 1865—1866 års riksdag, som beviljat ett extra anslag till ödekyrkornas
vård. förklarat sig anse dessa fornlemningar vara att räkna bland de
i konsthistoriskt hänseende märkligaste inom de nordiska länderna, på grund hvaraf
staten icke borde undandraga sig att tillse, det dessa ruiner, i den mån sådant
utan allt för stora uppoffringar kunde ske, åt efterverlden bevarades, anhållit att,
för den händelse 1879 års riksdagsbeslut angående försäljning af vissa kronan
tillhöriga, under Kammarkollegii vård stälda och för statsverkets räkning utarrenderade
hemman och lägenheter vore tillämpligt på de 57 inom Gotlands län befintliga
för detta hospitalslägenheter, som enligt nådiga brefvet den 12 Maj 1876
blifvit till statsverket indragne, Eders Kong]. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,
om och i hvad mån köpeskillingarne för berörda fastigheter icke borde disponeras
för att åt efterverlden bevara hvad som ännu k undp och borde räddas af de märkligare
ödekyrkorna i Visby, eller ock, om hinder derför skulle möta, att Eders
Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning i syfte att i allt fall ändamålet
med 1865 -1866 års Riksdags beslut i nyss nämnda hänseende kunde
vinnas.

Jemväl i sistberörda ämne har, efter nådig remiss. Vitterhets-, Historie-och
Antiqvitets-akademien afgifvit underdånigt yttrande och deri, enär den genom nådiga
brefvet den 2 November 1836 för ruinernas vård anvisade årliga inkomst af
hyrorna för de inom Visby stad belägna hospitalstomterna till belopp af omkring
230 kronor årligen varit för ändamålet otillräcklig, hemstält om icke Eders Kongl.
Maj:t måtte täckas, på det sätt Eders Kongl. Maj:t funne mest lämpligt, bereda anvisande
af ett rikligt anslag att för ifrågavarande ändamål användas.

Af en jemförelse mellan beloppet af de medel, hvilka före det omfönnälda
bytet tillfallit ruinkassan, samt afkastningen af de mot en del stadstomter utbytte
stadsjordarne tillika med återstående tomtöresmedel, enligt de meddelade uppgifterne,
framgår — såsom redan Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien anmärkt
— att, med tillämpning af den förut stadgade fördelningsgrunden, för ruinkassan
vore att påräkna en icke obetydlig förhöjning af de årliga inkomsterna.
Till följd häraf och då, så vidt tillgängliga upplysningar gifva vid handen, erfarenheten
ännu icke visat, om eller i hvad mån de sålunda förökade tillgångarne,
derest de varda ruinkassan tillförsäkrade, må anses otillräckliga till nödiga och
ändamålsenliga utgifter för ruinernas vårdande, anser jag mig ej hafva anledning

Bil. N:o 7 (ill Kongl. Maj-is Nåd. Trop. om StatsverTcet 1880.

Ang. ålderstillägg.

Ang. öfriga
ordinarie
andag.

att för närvarande föreslå någon åtgärd för att, på sätt Gotlands fornvänner ifrågasatt,
bereda ruinkassan anslag till väsentligen högre belopp än berörda tillgångar.
Men då stadsjordarne redan blifvit till statsverket öfverlemnade och, efter
hvad Kammarkollegium och Statskontoret meddelat, tre af dem äro af beskaffenhet
att jemlikt Kongl. blefven den 29 Maj 1874 och den 6 Juni 1879 böra för statsverkets
räkning försäljas, synes mig frågan om godtgörelse åt ruinkassan lämpligen
böra för framtiden lösas på det af Kammarkollegium och Statskontoret föreslagna
sätt, hvilket jemväl öfverensstämmer med den af hospitalsstyrelsen i Yisby uttalade
åsigt, nemligen sålunda att ruinkassan tillägges ett visst årligt anslag, motsvarande
beloppet af de arrende- och tomtöresmedel, som enligt den förut följda grunden
bort samma kassa tillfalla. Härvid förekommer tillika att, sedan hospitalsstyrelsens
i Yisby befattning med uppbörden af ifrågavarande inkomster numera
upphört, skäl saknas till denna styrelses åläggande att vidare förvalta ruinkassan
och dit inflytande medel, hvaremot förvaltningen af denna kassa, — hvars tillgång
enligt 1878 års räkenskaper vid samma års slut uppgick till 1,089 kronor
48 öre, deri inberäknade årets först i Januari påföljande år influtna tomthyror, —
lämpligen synes böra uppdragas åt Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien,
som redan förut har öfverinseendet öfver ruinerna och ruinkassan sig anförtrodt.

På grund häraf hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t täcktes
dels förordna, det ifrågavarande kassa skall till förvaltning och redovisning af
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien öfverlemnas, dels ock hos Riksdagen
göra framställning derom att ett mot tomtören och arrendeafgifter af nämnda
fastigheter i jemnadt tal svarande belopp af 450 kronor må varda såsom reservationsanslag
från och med år 1881 å riksstatens åttonde hufvudtitel under bemälda
akademi uppfördt för att till Yisby ruiners vård och underhåll användas.

9:o.

Då för ålderstillägg i öfverensstämmelse med den af mig föreslagna stat för
Nationalmuseum, derest denna varder godkänd, det under åttonde lmfvudtiteln uppförda
förslagsanslag till ålderstillägg kan anlitas utan att behöfva ökas, har jag i
detta hänseende nu endast att föreslå, det Eders Kongl. Majrt täcktes till Riksdagen
göra framställning derom att de för beredande af dylik förmån åt Nationalmusei
tjensteman erforderliga belopp må utgå af nyssnämnda anslag.

10:o.

I fråga om" öfriga ordinarie anslag under åttonde lmfvudtiteln har jag —
med erinran allenast om den förändrade beräkning af vissa bland dessa anslag,

Bil. N:o 7 till Kongl. Majrts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

som jemlik! Eders Kongl. Maj:ts beslut den 31 sistlidne December bör iakttagas vid
affattandet af nådiga propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behof — eljest icke att föreslå annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelus
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in.
minskas med 126 kronor 53 öre eller till 21,397 kronor.

ll:o.

För beredande af tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid National-xm.,,. tillfällig
museum och vid Domkapitlens expeditioner utgå för närvarande särskilda extra an-j^^"™»
slag, af hvilka det för Nationalmuseum icke vidare skulle blifva behöflig! derest!™, eXpediioden
aflöningsstat, jag i underdånighet föreslagit för detta verk, varder antagen. nrr1
afseende å Domkapitlens expeditioner har deremot ännu icke kunnat vinnas
sådan utredning, att derpå kan grundas ett fullständigt förslag till reglering
af lönerne för de vid dessa expeditioner anstälde tjensteman. Jag får derför i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillfällig
löneförbättring åt Domkapitlens expeditioner jemväl för år 1881 måtte anvisas
såsom tillförene 3,716 kronor.

12:o.

Vid föredragningen den 31 sistlidne December af Universitetskanslerns underdåniga
framställningar om åtskilliga anslag för universitetens och Karolinska
mediko-kirurgiska institutets behof har Eders Kongl. Maj:t befalt, afl dessa skulle i
nedan nämnde delar å nyo föredragas i sammanhang med förslag till reglering af
utgifterna under åttonde hufvudtiteln.

På det att de vid universiteten inrättade seminarier för språkvetenskap, för A«g.,cmmaIndika
under flera föregående år beviljats understöd af statsmedel, må kunna fort- ^
sätta sin gagnande verksamhet, får jag, i öfverensstämmelse med hvad Universitets- vid universikanslern
hemstält, i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå tetenRiksdagen
att åt dessa anstalter äfven för år 1881 bevilja extra anslag till samma
belopp, som hittills årligen anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

13:o Från

vederbörande hafva inkommit underdåniga framställningar angående j„rj. unm,-de belopp, som erfordras till fortsättande af universitetsbyggnaderna i Upsala
och Lund. e2l''iJ7.a

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj :ts Nåd. Pr vp. om Statsverket 1880.

Af det för byggnaden i Upsala vid 1877 års riksdag beviljade anslag,

740.000 kronor, hafva anvisats att utgå under år 1878 150,000 kronor, under
1879 100,000 kronor och under innevarande år 150,000 kronor eller tillsammans
400,000 kronor. Till de arbeten, hvilka enligt den uppgjorda byggnadsplanen
borde under år 1881 utföras, har en summa af minst 150,000 kronor
beräknats vara erforderlig.

För universitetsbyggnaden i Lund hafva af det derför beviljade anslag,

450.000 kronor, för åren 1878—1880 anvisats tillhopa 300,000 kronor. Då
arbetet med ifrågavarande byggnad så långt framskridit, att densamma otvifvelaktigt
kan blifva fullbordad under år 1881, hafva så väl det Akademiska konsistoriet
som Universitetskanslern anhållit, det Eders Kongl. Maj:t ville hos Riksdagen
utverka, att återstoden af anslaget, 150,000 kronor, måtte under sistnämnda
år få lyftas.

Den förra af de sålunda begärda anslagssummorna torde icke kunna utan
stora olägenheter nedsättas. Att äfven den senare finge under nästa år i sin
helhet utgå, vore visserligen önskligt; men under nuvarande förhållanden anser
jag mig endast böra tillstyrka nådig proposition om anvisande af samma belopp,
som för hvart och ett af de tre föregående åren utgått. Jag hemställer
derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1881 anvisa
för universitetsbyggnaden i Upsala 150,000 kronor och för den i Lund

100.000 kronor.

14:o.

Ang. särskilda
astronomiska
observationer
i Lund,

Vid senaste riksdag beviljades på Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning
ett extra anslag af 1,500 kronor för anställande under innevarande år vid astronomiska
institutionen i Lund af särskilda observationer, afsedda att främja ett
vetenskapligt företag, hvartill åtskilliga observatorier i Europa och Amerika bidroge
och hvaruti nämnda institution blifvit uppfordrad att deltaga. Till utförande
af dessa observationer beräknades en tid af fem år och eu kostnad af 7,500
kronor vara erforderliga. Under åberopande af hvad till statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för den 8 Januari 1879 anförts rörande ifrågavarande vetenskapliga
undersökningar, hvilka enligt en af Professorn i astronomi A. Möller afgifven
redogörelse påbörjats redan i September månad 1878 och fortgått under
större delen af förlidet år, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till omförmälda särskilda observationers fortsättande
måtte för år 1881 anvisas ett extra anslag af 1,500 kronor.

Bil. N:o 7 till Kong!-. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket, 1880.

15:o.

Kanslern för universitetet i Upsala har i underdånigt memorial den 27 sistone
September anmält och till bifall förordat en af lärarekollegium vid Karolinska
medico-kirurgiska institutet gjord framställning om anslag till aflöning åt eu amanuens
vid institutets gynekologiska klinik. I sådant afseende har anförts, att, sedan
genom Kong! Maj:ts nådiga stadgar för Karolinska institutet af den 26 April
1861 den vid institutet anstälde professorns i obstetrik undervisningsområde blifva
utvidgadt så till vida att han fått sig ålagdt att undervisa — förutom i
förlossningskonsten — äfven i gynekologi, hade institutets lärarekollegium bemödat
sig att bringa till stånd en för undervisningen i nämnda vetenskap särskild!
afsedd klinik. Detta hade dock mött svårigheter, enär på allmänna barnbördshuset,
som för öfrig! vore afsedt endast för barnsängsqvinnor, utrymme saknades
för en särskild! för qvinnosjukdoinar i allmänhet afsedd afdelning.'' För att likväl
kunna, om ock i liten skala, åvägabringa en klinisk undervisning i gynekologi,
både för detta ändamål ett rum med åtta sängar å Kongl. Serafimerlazarettet
blifvit upplåtet. Denna klinik hade dock visat sig alldeles otillräcklig, ej endast
för undervisningens behof, utan äfven med afseende på det stora antal qvinnor.
som vid kliniken sökte hjelp och vård för sjukdomar inom gynekologiens område;
men någon utvidgning af densamma på lazarettet kunde, i anseende till dervarande
knappa utrymme, ej sättas i fråga. Numera hade emellertid tillfälle yppats att
vid det nyinrättade sjukhuset ä Sabbatsberg erhålla en klinik af ifrågavarande
slag. Sedan en af lärarekollegium i sådant syfte hos stadsfullmäktige gjord framställning
blifvit på vissa vilkor i hufvudsak bifallen, hade lärarekollegium, under
förutsättning af kanslerns bifall, med helsovårdsnämnden eventuel! träffat eu öfverenskommelse,
enligt hvilken till klinik för qvinnosjukdoinar åt institutet upplåtits
eu paviljongsvåning, afsedd att rymma 25 sängar; och de vilkor, som helsovårdsnämnden
uppstält för denna upplåtelse, vore alla af den beskaffenhet, att lärarekollegium
ansett sig böra tillstyrka deras antagande. Men ett bland dem, nemligen
det, som ålade institutet att vid den nämnda kliniken hålla och aflöna en
särskild amanuens, medförde en utgift, för hvars bestridande institutet ej hade
några disponibla tillgångar; och då öppnandet af den högst behöflig^ klinisktgynekologiska
afdelningen å Sabbatsbergs sjukhus vore helt och hållet beroende af
uppfyllandet af nyssberörda vilkor, hade lärår ekologi um funnit sig böra anhålla
om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen om arfvode åt en amanuens vid
institutets gynekologiska klinik, hvilket arfvode lärarekollegium ansett böra å ordinarie
stat uppföras med ett belopp af 900 kronor för år, i likhet med de arfvode^
som åtnjutas af öfrige kliniska amanuenser vid institutet.

Behofvet af de för ifrågavarande ändamål begärda medlen synes mig vara
både utredt och förtjent att tillgodoses. Då likväl fortvaron af undervisningen å

Ano), arfvode
åt eu amanuens
vid Karolinska
institutet.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

den klinik, der den nye amanuensen skulle anställas, efter livad lärarekollegium
upplyst, är beroende på aftal, som å ömse sidor kan uppsägas, och i följd deraf
uppehållandet af berörda anstalt för närvarande ej lärer böra hänföras till sådana
ständiga behof, för hvilka de ordinarie anslagen äro afsedda, anser jag mig böra
i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
till arfvode åt en amanuens vid Karolinska institutets gynekologiska klinik å extra
stat för år 1881 anvisa ett belopp af 900 kronor.

16:o.

Ang. resestipendier
för lärare
i lefvande
»prak.

Med åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts i fråga om anslag
till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk vid allmänna läroverken,
får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att äfven för år 1881 bevilja ett extra anslag af 6,000 kronor, att af Eders Kongl.
Maj:t disponeras till stipendier åt lärare vid nämnda läroverk för att i utlandet
studera tyska, franska och engelska språken.

17:o.

Ang andag Antalet extra lärare vid de allmänna läroverken uppgick under läsåret

till extra lärare i $ 7 3—1874: till 72, det högsta dittills, minskades under de följande tre läsåren
viiärol"Tna samt utgjorde under 1877 års vårtermin 59, hvarefter det åter ökades, sistnämnda
års hösttermin till 73, följande läsår till 86 och nästlidne hösttermin till 104.
Orsaken till minskningen under läsåren 1874—1877 torde förnämligast böra sökas
i den förändrade anordning af undervisningen, som genom nådiga cirkulären den 6
Juni 1873 och den 12 Mars 1875 föreskrefs för de fem lägre klasserna, hvilkas lärjungar
derigenom fingo, med undantag för engelska och latin för fjerde och femte
klasserna, i alla öfriga ämnen gemensam undervisning. Att sedermera behofvet af
extra lärare betydligt ökats, torde bero på flere samverkande orsaker, bland hvilka
realliniens starka tillväxt och liniernas åtskiljande vid undervisningen i de två
högsta klasserna otvifvelaktigt varit af stort inflytande. Om dertill lägges, att
lärjungeantalet äfven i öfrigt ökats, att tjenstgöringstimmarne i veckan för åtskillige
jemförelsevis hårdt betungade lärare minskats, samt att, till väsentlig förmån för
lärjungarne, fördelningen i parallelklasser utsträckts, så torde de vigtigaste orsakerna
vara nämnda.

Arfvodet till eu extra lärare utgår nu med 1,500 kronor för helt läsår, så
framt han aflagt filosofie kandidatexamen och genomgått föreskrifven profårskurs,
men eljest med 1.200 kronor, derest ej undantag särskildt medgifvits. Af de extra

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1880.

lärare, hvilka sistlidne termin varit vid de allmänna läroverken anstälde, hafva 65
uppburit det högre arfvodet och 39 det lägre. Under antagande af samma förhållande
instundande vårtermin, uppgå statens kostnader för extra lärare under
innevarande läsår till 144,300 kronor, hvartill ytterligare höra läggas följande för
samma ändamål, ehuru under annat namn, utgående arfvoden, nemligen till två extra
ordinarie lektorer 2,000 kronor hvardera samt till en timlärare och två biträdande
lärare tillsammans omkring 2,600 kronor. Sammanlagda kostnaden utgör således
ett belopp af 150,900 kronor, och då det till bestridande af arfvoden åt extra
lärare beviljade statsanslag utgör 100,000 kronor, måste följaktligen för innevarande
läsår uppstå en brist af 50,900 kronor.

Att behofvet af extra lärare vid de allmänna läroverken skulle för framtiden
komma att minskas, är icke sannolikt, så framt ej flere ordinarie lärare anställas
eller förändrade bestämmelser rörande dessa läroverk skulle komma att i detta hänseende
utöfva någon väsentlig inverkan. Någon nedsättning i arfvodesbeloppen
för extra lärarne lärer icke heller billigtvis kunna ifrågasättas, och att, med bibehållande
af samma arfvodesberäkning, inskränka extra lärarne till det antal, som
med det för sådana lärare anvisade statsanslag kan anställas, skulle uppenbarligen
hafva till följd, att undervisningen vid många läroverk omöjligen kunde enligt
gällande föreskrifter behörigen uppehållas. Vid sådant förhållande synes ett ytterligare
anslag af 50,000 kronor, hvilket belopp i det närmaste motsvarar ofvan beräknade
brist för innevarande läsår, vara för ifrågavarande ändamål erforderligt.

Att extra lärarne nu fylla ett väsentligt behof vid läroverken är obestridligt,
men å andra sidan bör ock medgifvas, att det icke är för ett läroverk gagneligt,
om desse lärare blifva alltför många i förhållande till dess ordinarie lärare,
af hvilka dessutom en eller annan understundom måste till följd af sjukdom eller
andra omständigheter ersättas af vikarie. De täta ombyten af extra ordinarie lärare,
som uppkomma genom dessas befordran på annat håll eller af andra orsaker, vålla
vid undervisningen en osäkerhet och ojemnhet, som utgör eu rätt betänklig olägenhet.
De under sistlidne termin anstälde 104 extra lärare tjenstgjorde vid 29 läroverk,
således i medeltal 3 å 4 vid hvardera; men fyra af dessa läroverk hade sex
extra lärare, ett sju, ett ända till åtta; och ingen visshet finnes, att ej omständigheterna,
derest särskilda åtgärder ej vidtagas, kunna nödga till anställande af
ett ännu större antal och i följd deraf till förnyad framställning om ökadt anslag
till arfvoden för sådant ändamål. I anledning häraf har jag trott mig böra taga
i öfvervägande, huruvida det skulle vara möjligt att utan alltför stora olägenheter
i viss mån begränsa läroverkens växande behof af lärarekrafter. Detta mål kunde
måhända vinnas derigenom att, sedan det för hvarje läroverk nödiga antalet lärare
beräknats med hufvudsaklig ledning af de senare årens behof, derefter hvarje läroverks
skyldighet att mottaga inträdessökaude lärjungar blefve behörigen faststäld
och begränsad inom dess enligt vissa bestämmelser beräknade förmåga att med

26 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

tillgängliga lärarekrafter och befintligt utrymme meddela undervisning. Jemte den
begränsning af statens utgifter, som af eu sådan anordning blefve en följd, skulle
ock större fasthet och stadga i undervisningen ernås, i det att de omkastningar i
arbetsordningen, som ej sällan måste ske i följd af den obegränsade skyldigheten
att mottaga inträdessökande, Indika fullgjort intagningsvilkoren, i allmänhet skulle
kunna undvikas. Äfven för beredande af tillräckliga och så väl med afseende på
undervisningen lämpliga som för lärjungarnes helsa ändamålsenligt inrättade lokaler
skulle en sådan anordning vara fördelaktig. Måhända kan ock det afsedda
målet bättre ernås på annat än nu antydda sätt. Under afvaktan på resultatet af
eu utredning om samt på hvad sätt behofvet af extra lärare må utan väsentlig
olägenhet kunna i viss mån begränsas, tvekar jag att nu ifrågasätta en förhöjning
af det å ordinarie stat förut till detta behof uppförda anslaget, och hemställer
derför att Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att å extra stat för år
18S1 anvisa ofvannämnda belopp, 50,000 kronor, till arfvoden åt extra lärare
vid de allmänna läroverken.

18:o.

Ang. understad För beredande af erforderlig tillgång till understöd åt tekniska afton- och
t ""»^''söndagsskolor täcktes Eders Kong!. Maj:t, i likhet med hvad under föregående år
daysskoior. skeft, föreslå Riksdagen att ett belopp af 20,000 kronor måtte varda jemväl för
år 1881 å extra stat för berörda ändamål amvisadt.

19:o.

Ang. Farma- Under åberopande af livad vid föregående statsregleringar är anfördt rörande
ceutiska^insn- Farmaceutiska institutet, hemställer jag, det Eders Kong!. Ma,j:t behagade föreslå
Riksdagen att, för uppehållande af undervisningen vid nämnda institut under år
1881, ä extra stat anvisa såsom tillförene ett belopp af 7,575 kronor.

20:o.

Ang.veterinär- För undervisningens fortgång vid Veterinärinrättningen i Skara behöfves,
mr“skara.n * efter hvad inrättningens direktion anmält, fortfarande anslag i likhet med föregående
år; och får jag i anledning deraf hemställa, det Eders Kong]. Maj:t måtte
föreslå Riksdagen att jemväl för år 1881 ställa till Eders Kong!. Maj:ts förfogande
för berörda ändamål ett extra anslag till belopp af 12,900 kronor.

Bil. N:u 7 till Kongl. Muj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

21:o.

Likasom före nästlidne riksdag liar Vetenskapsakademien i skrifvelse den Ang. zooiogi10
September 1879 inkommit med underdånig _ anhållan om framställning till *
Riksdagen derom att det belopp 2,000 kronor, som för hvardera af åren 1879 ’ berg.
och 1880 blifvit på extra stat anvisadt till underhåll af den Zoologiska stationen
vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjande åt arbetena
vid densamma, måtte från och med år 1881 varda uppfördt på ordinarie stat.

Med anledning af hvad vid föregående riksdagar rörande denna fråga förekommit,
anser jag mig likväl äfven nu endast höra tillstyrka, att Eders Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för ifrågavarande ändamål bevilja jemväl för
år 1881 å extra stat ett belopp af 2,000 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande.

22:o.

Med anledning af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens i skrif- Ang. vaurvelse
den 17 September 1879 gjorda underdåniga framställning får jag, enär de^^J^"™''
extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande Akademiens akademiens ex.-verksamhet, blifvit för innevarande och föregående år beviljade, äro för samma tra anda9-ändamål behöfliga jemväl för nästkommande år, i underdånighet hemställa, det
Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att för ifrågavarande behof bevilja
för år 1881 enahanda anslagsbelopp, nemligen:

l:o till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården
af de under Akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt betjening

vid samlingarnas offentliga förevisning .................. kr. 4,000: —

2:o till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem -

3:o till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga
föremål i statens historiska museum in. m................

3,200;

2,000:

Summa kronor 9,200:

23:o.

Sedan Akademien för de fria konsterna i underdånig skrifvelse den 14 Ang. ,-eparaSeptember
1878 såsom alternativ i frågan om uppförande af en ny byggnad för*’j”V| flödet
under Akademiens inseende stälda läroverk, för hvilket Akademiens fasta egen “fria konsterna
dom n:r 32 vid Fredsgatan i Stockholm under mer än ett århundrade varit upp- hm■

Bil. N:o 7 till Kungl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

låten, framlagt förslag och kostnadsberäkning, slutande å 75,000 kronor, till
reparationer å nämnda egendom, så väl i de nu varande läroverksrummen och å
dessas inventarier som å byggnadens utvändiga murar och tak in. in., täcktes
Eders Kongl. Maj:t, som ansåg att frågan om en ny byggnad för berörda läroverk
utan alltför stor olägenhet kunde anstå, i nåder föreslå den nästlidet år församlade
Riksdagen att till bestridande af kostnaden för sådana reparationsarbeten å Akademiens
egendom, hvilka borde främst företagas, anvisa för år 1880 ett extra anslag
af 7,600 kronor. Detta belopp blef ock af Riksdagen beviljadt.

Akademien har vidare i skrifvelse den 23 September 1879 underdånigst
hemstält, att, enär de öfriga i ofvan omförmälda förslag och kostnadsberäkning
upptagna reparationsåtgärderna, hvilka ej kunde verkställas för det redan beviljade
anslagsbeloppet, dels vore af vigt för husets bestånd och studielokalernas försättande
i ett någorlunda lämpligt skick och dels afsåge reparation af husets förfallna
yttre, Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nådig framställning
om beviljande af medel för verkställande af följande, i förut nämnda kostnads -

beräkning upptagna poster:

till yttertakens beläggning med ny plåt.......................................... kr. 15,500: —,

„ reparation af lärosalarna i andra våningen.............................. „ 6,000: —,

» d:o af d:o i tredje d:o ........ „ 4,000: —,

Kronor 25,500: —,

ett belopp, som dock på grund af nu mera minskade arbetskostnader ansåges
kunna nedsättas till 20,000 kronor.

Då nu ifrågavarande reparationsarbeten måste anses synnerligen behöfliga,
finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att till bestridande af kostnaden för berörda arbeten anvisa för
år 1881 ett extra anslag af 20,000 kronor.

24:o.

Ang. Institutet
för blinda.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj;ts derom gjorda framställning,
anvisat ett belopp af 15,000 kronor för fortsättande under år 1880 af det under
nästföregående år upprättade Blindinstitutets verksamhet, har Institutets direktion
uti underdånig skrifvelse den 29 Oktober 1879 förmält, att en förhöjning i nämnda
anslag på grund af numera vunnen erfarenhet vore oundgängligen af behofvet
påkallad.

Beloppet af detta anslag hade blifvit bestämdt efter en af komitén för döfstummeundervisningens
ordnande uppgjord beräkning, som upptog aflöning för
föreståndaren med 3,000 kronor, samt för två lärare och presterligt biträde med
tillhopa 2,500 kronor äfvensom till hyra för lokal m. m. 9,500 kronor.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 29

I de för föreståndaren och lärarne beräknade löner hade direktionen funnit
eu förhöjning vara behöflig, om fullt lämpliga och skickliga personer skulle kunna
påräknas, och ansett att följande lönebelopp borde för dem bestämmas, nemligen
för föreståndaren, hvars tid och krafter af hans befattning uteslutande toges i anspråk,
4,000 kronor, eller samma belopp som nu utginge till rektorerne vid de
femklassiga allmänna läroverken i Stockholm; för hvarje af de vid institutet anstälde
tre lärare för den intellektuella undervisningen 1,500 kronor, eller lika aflöning
som folkskolelärare i hufvudstaden i medeltal åtnjöte och som motsvarade
lägsta adjunkts- eller kollegalön vid de allmänna läroverken; — hvarvid direktionen
anfört, att tjenstgöringen för i fråga varande lärare vid institutet, om än,
hvad sjelfva undervisningen anginge, något mindre än lärares vid folkskolor och
allmänna läroverk, likväl till följd af denna undervisnings beskaffenhet och den
särkilda tillsyn öfver eleverna, som mellan lärotimmarne ålåge lärarne, toge deras
tid och krafter i större anspråk —; samt för en arbetslärare 1,000 kronor och
för tre arbetslärarinnor, som äfven mellan lärotimmarne måste hafva tillsyn å de
blinda flickorna, 1,000 kronor hvar.

Fri bostad inom institutet med ved skulle dessutom fortfarande, såsom för
närvarande, tillkomma ej blott föreståndaren utan ock i allmänhet hvar och en af
institutets ofvan nämnde lärare och lärarinnor eller ock, derest sådan lägenhet för
de senare ej vore inom institutet att tillgå, i stället en hyresersättning af 200
kronor årligen.

Med beräkning af dessa sålunda i fråga satta löneförmåner och af institutets
öfriga utgifter, sådana desamma efter nu vunnen erfarenhet syntes komma
att gestalta sig, har direktionen framlagt ett förslag till stat för institutet för år
1881, slutande på en summa af 47,500 kronor. För bestridande häraf äro af
direktionen beräknade dels det bidrag af 21,000 kronor, som enligt Kongl. Brefvet
den 18 Maj 1878 till institutet utgår af statsanslaget till institutet vid Manilla,
dels ock elevafgifter, upptagne till 5,500 kronor; och behöfdes sålunda ytterligare

21,000 kronor, eller 6,000 kronor utöfver det belopp af 15,000 kronor, som för
hvart och ett af åren 1879 och 1880 beviljats; i anseende hvartill direktionen
anhållit att ett statsanslag åt institutet till belopp af 21,000 kronor måtte för
år 1881 beredas, samt att — då det för institutets oafbrutet fortgående utveckling
vore önskvärd!, att tillämpningen af staten kunde redan under år 1880 vidtagas
— det derför behöfliga beloppet af 6,000 kronor måtte redan för detta är
komma institutet till godo.

Då Eders Kongl. Maj:t ej torde finna lämpligt att göra framställning om
tillökning i det för år 1880 anvisade beloppet, får jag, på grund af hvad direktionen
i öfrig! anfört, i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att för i fråga varande institut anvisa å extra stat för år 1881
ett belopp af 21,000 kronor.

Ang. läroanstalter
för
öfveråriga
döfstum ma.

Äng. hospitalsbyggnaden

i Upsala.

30 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

25:o.

Sedan Riksdagen i enlighet med Eders Kongl Maj:ts derom gjorda framställning
för år 1880 på extra stat anvisat de enligt uppgjord beräkning behöfliga medel
dels för uppehållande af de två under åren 1878 och 1879 i Vadstena och Skara
upprättade tillfälliga läroanstalterna för öfveråriga döfstumma dels för inrättande
af en tredje dylik anstalt, har Eders Kongl. Maj:t den 17 Oktober 1879 förordnat,
att den tredje läroanstalten för detta ändamål skall under innevarande år inrättas
i Bollnäs församling inom Gefleborgs län.

För dessa läroanstalters uppehållande under år 1881 erfordras enligt omförmälda
beräkning följande belopp, nemligen för hvardera af läroanstalterna i
Vadstena och Skara 16,400 kronor och för anstalten i Bollnäs, som nämnda år
skulle utvidgas med eu ny årsklass, 17,100 kronor.

Med anledning häraf får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för uppehållande under år 1881 af undervisningen
vid nämnda tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma anvisa ett extra anslag
för samma år å 49,900 kronor.

26:o.

I planen för byggnadsarbetena vid Upsala hospital har Eders Kongl. Maj;t
under den 12 sistlidne December medgifvit den ändring, att uppförandet af norra
flygelns yttersta afdelning, hvarmed början borde göras innevarande år, skulle anstå
intill dess två af den södra flygelns afdelningar hunnit fullbordas, — en ändring,
som afsåg att, utan byggnadskostnadens ökande, tidigare än eljest varit
möjligt kunna i den nya hospitalsbyggnaden bereda plats åt det slag af patienter,
som nu vore deraf företrädesvis i behof, nemligen de orolige och störande. — Vidkommande
1881 års byggnadsarbeten vid hospitalet och de dertill nödiga medel,
har Öfverintendentsembetet föreslagit, att under nämnda år måtte utföras: fortsättning
af ekonomihusets inredning i de delar, som erfordrades för vården af de
patienter, hvilka skola inrymmas i norra flygelns redan uppförda afdelningar samt
fullbordande af dessa båda afdelningar, så att desamma kunde vid årets slut vara
färdiga att af hospitalstyrelsen mottagas för anbringande i dem af möbler och utredningspersedlar,
— allt för en kostnad af 164,000 kronor. Derjemte har Öfverintendentsembetet
hemstält, att eu så väl för det äldre hospitalet som för nybyggnaden
behöflig kallvattenledning med tillhörande reservoir och pumphus, hvarför
kostnaden blifvit beräknad till 46,000 kronor, måtte få vid hospitalet anbringas; i
fråga hvarom dock embete! ansett, att tills vidare och intill dess i nybyggnaden komme
att inrymmas ett större antal patienter, än som under den närmaste tiden kunde dit

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

förflyttas, arbetet skulle kunna inskränkas till nedläggning af vattenrör endast å sträckan
mellan det äldre hospitalet och det nya samt till dessa rörs sammankopplande
med det äldre hospitalets reservoir; varande kostnaden för nämnda rör, hvilka
komme att blifva för den fullständiga nya vattenledningen användbara, beräknad
till G,200 kronor. Den summa, som Öfverintendentsembetet ansåge oundgängligen
erforderlig för 1881 års arbeten, utgjorde således sammanlagdt 170,200 kronor.

Med afseende å hvad sålunda blifvit framstäldt tillstyrker jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för år 1881 å extra stat
anvisa ett belopp af 170,200 kronor till omförmälda byggnadsarbeten vid Upsala
hospital.

27:o.

På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning har Riksdagen beviljat för
hvartdera af åren 1879 och 1880 ett extra anslag af 20,000 kronor att i enlighet
med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa
barn. Med tillämpning af dessa grunder och då de allmänna bestämmelser,
hvilka blifvit faststälda såsom vilkor för åtnjutande af sådant understöd, ej afsett
det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem å lägenheten Johannesberg vid Mariestad
och den af föreningen i Stockholm för sinnesslöa barns vård stiftade skola,
hvilka båda anstalter redan i flera år åtnjutit statsbidrag efter andra grunder och
i enlighet dermed blifvit ordnade, har Eders Kongl. Maj:t af ofvannämnda anslag
för så väl 1879 som 1880 anvisat åt idiothemmet å Johannesberg 5,000 kronor,
med vilkor att fyra frielever der underhölles, samt åt idiotskolan i Stockholm 10,000
kronor, med vilkor att minst 85 elever skulle derstädes uppfostras och bland dem
10 underhållas afgiftsfritt, dock med rättighet för skolans styrelse att i stället för
högst fyra frielever intaga dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan
borde, utöfver det för elevernas undervisning och vård nödiga antal lärarinnor och
sköterskor, anställas minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; och skulle
dessa anstalter vara underkastade den inspektion, som Chefen för Ecklesiastikdepartementet
komme att bestämma. Sedan deremot, beträffande andra sådana inrättningar,
hvilkas styrelser kunde önska bidrag af omförmälda anslag för år 1879,
Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 18 Maj 1878 meddelat de bestämmelser,
som skulle utgöra vilkor för understödets erhållande, samt föreskrifvit
hvad i öfrigt vore att iakttaga vid derom skeende ansökningar, hafva på gjorda
underdåniga framställningar understöd af sistnämnda anslag beviljats dylika anstalter
inom Gefleborgs, Östergötlands och Malmöhus län; och har Eders Kongl.
Maj:t genom nådig kungörelse den 30 sistlidne Maj meddelat enahanda bestämmelser
som tillförne rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1880 af
det för detta ändamål beviljade anslag.

Ang. uppfostringsanstalter

för 8inne8slön
barn.

Ang. Spetelskesjukhemmet
i
Jerf so.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Som underdåniga ansökningar redan blifvit gjorda och af Medicinalstyrelsen
förordade, att åt idiothemmet å Johannesberg och åt den i Stockholm befintliga
idiotskola måtte äfven för år 1881 beredas understöd till enahanda belopp och mot
samma vilkor som för nu löpande år, samt framställningar om statsbidrag under
nästkommande år jemväl åt de öfriga, här ofvan omförmälda anstalterna utan
tvifvel kunna förväntas, sannolikt för ett större antal barn än som i början af
sistlidet år fans vid dem intaget, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att såsom understöd för år 1881 åt uppfostringsanstalter
af ifrågavarande beskaffenhet ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma
grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de föregående tvenne åren
blifvit af Riksdagen godkända.

28:o.

I skrifvelse den 24 September 1879 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gefleborgs län, på begäran af länets landsting, underdånigst anhållit,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att äfven för år 1881 bevilja
ett anslag af 7,500 kronor såsom statsbidrag åt det inom Jerfsö socken i Helsingland
befintliga sjukhem för spetelske, med vilkor att landstinget skulle för samma år
till ändamålet anvisa 4,000 kronor och att spetelske sjuke äfven från orter utom
länet måtte erhålla vård vid anstalten, så långt utrymmet kunde sådant medgifva.

Medicinalstyrelsen har, i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, enär af de
till styrelsen insända rapporter framginge, att sjukdomen spetelska fortfarande egde
en ej ringa utbredning inom Helsingland, och då det vore af synnerlig vigt, i
ändamål att förekomma sjukdomens spridning och bereda de sjuke ändamålsenlig
vård, att anstalten blefve satt i tillfälle att mottaga det högsta antal sjuke utrymmet
medgåfve, tillstyrkt bifall till ifrågavarande framställning.

Med anledning häraf hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen att jemväl för år 1881 bevilja ett extra anslag af

7,500 kronor till upprätthållande af sjukhemmet i Jerfsö socken, under vilkor att

4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för samma år och att spetelske sjuke
äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt
utrymmet derstädes kan sådant medgifva.

29:o.

Ang. diverse Med åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts i fråga om sär andag.

skilda anslag dels till Svenska fornskriftsällskapet, dels till beredande af religions -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. om Statsverket 1880. 33

vård åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande
landsmän och dels till fortsättande af restaurationsarbetet å domkyrkan i
Linköping, får jag i underdånighet tillstyrka framställning hos Riksdagen derom
att för berörda ändamål måtte jemväl för år 1881 å extra stat anvisas samma

belopp som tillförene, nemligen:

till fornskriftsällskapet ........................................................................ 2,000 kronor,

till beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i utländska

hamnar ..................... 10,000 „

till restauration af domkyrkan i Linköping....................................... 8,000 „ .

80:o.

Löneregleringskomitén har i det afgifna underdåniga betänkandet angående Ang. ufrmtordnandet
af förvaltningen och löneförhållandena vid Nationalmusei konstafdelning kamrnarenerinrat,
att i nationalmuseibyggnaden äro förvarade jemväl Lifrustkammaren och
den dermed förenade Klädkammaren, hvilka samlingar genom kongl. brefvet den 7
Augusti 1866, sedan de derförinnan vårdats af eu särskild intendent, stäldes under
inseende af Öfverintendentsembetet, men från och med år 1869, då öfverintendentsembetets
befattning såsom styrelse för konstsamlingarne upphörde, varit under
tillsyn och vård af intendenten vid konstafdelningen. Då emellertid Lifrustkammaren
och Klädkammaren icke hade något egentligt samband med konstafdelningen,
utan vore att räkna till gruppen af statens historiska samlingar samt dessutom
konstafdelningen hade behof af ökadt utrymme för sina egna samlingar, har
komitén hemstält, att, med upphörande af Intendentens vid Nationalmusei konstafdelning
befattning med lifrust- och klädkamrarne till de delar, som icke ansåges
böra med konstafdel ningens samling af konstindustriföremål förenas, vården och
inseendet öfver lifrust- och klädkamrarnes samlingar, med nyssnämnda undantag,
måtte med vården af Statens historiska museum förenas.

Uti sitt öfver löneregleringskomiténs förslag afgifna utlåtande har National -musei nämnd såsom sin uppfattning uttalat, att intet skäl syntes förefinnas, hvarför
lifrust- och klädkamrarne skulle stå under tillsyn och vård af intendenten vid
konstafdelningen.

Härefter har Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien, som den
3 Juni nästlidet år afgifvit infordradt utlåtande i detta ämne, för sin del
anfört, bland annat, att akademien visserligen delade komiténs åsigt om olämpligheten
af den nu varande anordningen, men att någon flyttning af lifrustkammarens
samlingar till museibyggnadens bottenvåning svårligen kunde ifrågasättas,
enär Statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet, som derstädes
förvarades, saknade utrymme för sina egna samlingar, samt att i allt fäll Riksantiqvarien
och de vid4 Statens historiska museum anstälde tjensteman och betje 5 -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

ning vore så fullt upptagne af sina förut varande tjensteåligganden, att de icke
tillika kunde öfvertaga vården af lifrust- och klädkamrarne.

Emellertid har Intendenten vid Nationalmusei konstafdelning förnyat sin
redan i skrifvelse den 5 December 1878 gjorda underdåniga framställning om förstärkning
i anslagen för nu ifrågavarande samlingar, hvilka omfatta det betydliga
antalet af omkring 6,000 nummer och innehålla många värdefulla föremål samt
dyrbara historiska minnen. De medel, som för närvarande finnas anvisade för
vården och tillsynen af lifrustkammaren och dermed förenade samlingar, utgöra
endast en summa af 1,500 kronor årligen, deraf 900 kronor utgå af ordinarie
anslag under riksstatens fjerde hufvudtitel samt 600 kronor under en följd af
år uppförts såsom extra anslag å riksstatens åttonde hufvudtitel. Deremot hafva
utgifterna för dessa samlingar från och med år 1869 i medeltal uppgått till omkring
3,400 kronor årligen. Den sålunda återkommande årliga bristen af 1,900
kronor har städse måst betäckas antingen genom anvisning på besparingar å
andra anslag eller genom anlitande af de så kallade förevisningsmedlen, hvilka
inflyta genom den stadgade afgiften för inträde i Nationalmusei samlingar
under vissa dagar i veckan. Men då, i sammanhang med ordnandet af förvaltningen
och utgiftsstaten för konstafdelningen, berörda förevisningsmedel påräknades
till betäckande af konstafdelningens egna behof, har Intendenten vid Nationalmuseum,
i egenskap af föreståndare för lifrustkammaren, underdånigst hemstält, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för vården af nämnda samlingar
bevilja ett från 600 till 2,500 kronor förhöjdt extra anslag.

Då frågan om beredande af annan lokal för lifrustkammaren och ny anordning
för vården af dess samlingar för närvarande möter svårigheter, torde jagvid
detta tillfälle endast böra yttra mig om de utgifter, som tills vidare, och till
dess någon större förändring med samlingarne kan ske, synas nödvändiga. De
behof, som jag sålunda efter granskning af Intendentens förslag anser böra fyllas,
äro följande:

till årsarfvode åt föreståndaren för lifrustkammaren och dermed

förenade samlingar ..................................................................

„ d:o åt eu lifrustmästare ............................................................

„ aflönande af två vaktmästare med daglig tjenstgöring vid

samlingarnas förevisning å 800 ............................................

„ d:o af en d:o med half tjenstgöring..........................................

„ samlingarnas vård och underhåll................................................

kronor

500: —
900: —

1,600

400

200

Summa kronor 3,600

Då jag anser, att en tredjedel af de vid Nationalmuseum inflytande förevisningsmedlen,
förslagsvis beräknad till 1,000 kronor, fortfarande bör utgå för lifrust-
och klädkamrarnes behof, så länge dessa samlingar förblifva inrymda i musei -

Bil. N:o 7 till Kong!. Maj:ts Nåd. Pr ap. om Statsverket 1880. 35

byggnaden, skall, oberäknad! förutnämnda 900 kronor från riksstatens fjerde hufvudtitel,
ändock vidare erfordras ett belopp af 1,700 kronor. Med anledning häraf
och då fyllandet af berörda behof synes mig oundgängligt, hemställer jag, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för tillsyn och vård af Lifrustkannnaren
och dermed förenade samlingar bevilja för år 1881 ett extra anslag af 1,700 kronor.

31 :o.

Sedan Riksdagen i sammanhang med beviljande af ett extra anslag för år Ang. skandi1880
till vårdande och förvarande af den utaf Filosofie doktorn Artur Hazelius ,
bildade “Skandinavisk-etnografiska samlingen" i Stockholm anhållit, det Eders iV.jcn''"''

Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärd för bestämmande, hvilka delar af
nämnda samling kunde anses vara staten tillhöriga, har Vetenskapsakademien,
efter erhållen nådig remiss, i skrifvelse den 12 November 1879 inkommit med utlåtande
i ämnet och dervid bifogat dels en från doktor Hazelius infordrad förklaring,
dels ett af tvenne bland Akademiens ledamöter, Professorerne friherre G. von
Duben och F. A. Smitt, samt Akademiens ombudsman, Revisionssekreteraren A.

V. Åbergsson efter uppdrag af Akademien afgifvet yttrande, hvilket Akademien
åberopat såsom uttryckande dess egna åsigter i den omhandlade frågan.

I berörda förklaring har doktor Hazelius förmält, att, då de frikostiga anslag,
som af Riksdagen årligen allt sedan 1875 lenmats till ifrågavarande samling,
ehuru betydliga, dock icke varit tillräckliga ens för samlingens förvarande i hyrda
lokaler, än mindre för dess vårdande, staten icke torde kunna göra anspråk på
andra delar af samlingen än de till densamma lemnade gåfvor, hvilka Hazelius redan
från samlingens första tillvaro förklarat sig komma att anse såsom eu statens
egendom, den han ämnat att, så vidt icke andra vilkor dervid blifvit af gifvarne
fästa, framdeles till staten öfverlemna. Eu sådan öfverlåtelse ansåge Hazelius
lämpligast kunna ske på det sätt, att öfver förenämnda gåfvor utskrefves förteckningar
i två lika lydande exemplar, af hvilka det ena skulle aflemnas hos Vetenskapsakademien
jemte ett af Hazelius såsom det Skandinavisk-etnografiska museets
styresman utfärdadt depositionsqvitto af innehåll, att han till förvaring i samma
museum för statens räkning och såsom statens tillhörighet emottag^ de sålunda
förtecknade föremålen, samt det andra exemplaret förblifva i museets arkiv.

Vid en sådan öfverlåtelse ansåge sig Hazelius ock skyldig att, alldenstund
flertalet af gåfvor uttryckligen lemnats till “Skandinavisk-etnografiska samlingen",
å gifvarnes vägnar fästa det vilkor, att den staten tillhörande delen af samlingen
icke finge från det hela lösryckas eller afskiljas i annat fall, än att staten icke
funne lämpligt att såsom sin egendom emottaga jemväl den öfriga delen af museet
samt sistnämnde del, i stället för att ingå i någon inhemsk fortbestående institution,
ur stiftarens händer öfverginge i enskild persons ego.

36 Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Förut bemälde, af Vetenskapsakademien utsedde sakkunnige personer hafva
i sitt yttrande anfört bland annat: att, enligt åtskilliga inför Akademien föredragna
revisionsberättelser öfver användandet af gåfvomedel, influtna till Skandinavisketnografiska
samlingens ökande, vissa af Hazelius inköpta museiföremål blifvit afsätta
såsom vederlag för berörda gåfvomedel; att dessa föremål jemte de till samlingen
lemnade gåfvor i persedlar följaktligen, i enlighet med hvad Hazelius förklarat,
utgjorde hvad af samlingen borde anses vara eller varda statens egendom;
att Hazelius vore sysselsatt med upprättande af specialförteckningar för närmare
bestämmande af berörda föremål; samt att intet syntes vara att erinra vid af honom
meddelade formulär för dessa förteckningar och omförmälda depositionsqvitto.

Emellertid, och innan Vetenskapsakademien ännu hunnit afgifva sitt utlåtande
i förevarande ämne, hade Hazelius till Eders Kongl. Maj:t inkommit med tvenne
särskilda inlagor af den 30 September nästlidet år, den ena innefattande ett anbud
att till staten öfverlemna den Skandinavisk-etnografiska samlingen i dess helhet,
den andra en anhållan att, om nyssnämnda anbud icke skulle till någon Eders
Kong]. Maj:ts åtgärd föranleda, nådig proposition måtte aflåtas till Riksdagen
derom, att till samlingens förvarande och vård blefve för år 1881 anvisadt ett
extra anslag af 11,600 kronor, eller samma belopp som under de två föregående
åren varit för enahanda ändamål beviljadt.

Hvad nu först angår det gjorda anbudet, har Hazelius till en början
anfört, att han ansett sig böra göra detta erbjudande nu, dels emedan museet
redan vunnit den betydliga utveckling, att dess fortbestånd snarast möjligt
borde betryggas, dels ock med anledning af Riksdagens ofvan anförda begäran
om en utredning af förhållandet mellan staten och museets innehafvare, hvilken
fråga syntes lättast kunna lösas genom det helas öfvergående till allmän
egendom. Vidare framhålles, att staten genom ett sådant öfvertagande af museet
skulle erhålla:

Ro den egentliga samlingen, som för närvarande utgjordes af öfver 24,000
i museets hufvudliggare upptagna nummer, af hvilka flera omfattade ett betydligt
antal, åtskilliga öfver hundra särskilda föremål, allt sammanbragt från olika trakter
af Sverige, Korge, Danmark, Finland och Estland samt till någon mindre del
från intill dessa gränsande land;

2:o alla museet tillhörande interiörer af allmogestugor samt såsom fond dekorationer
målade landskapsutsigter;

3:o samtliga de för folkdrägternas lämpliga förevisning anskaffade mannekiner
eller bilder, hvilkas antal nu uppginge till 75 och hvilka i allmänhet betingat
ett pris af 230 till 250 kronor stycket;

4:o hela den med museet förenade samlingen af böcker, gravyrer och planscher;

5:o alla museets montrer af olika slag, bland hvilka 6 stora tafvelställ, 38
skåp, åtskilliga af dessa synnerligen värdefulla såsom efter konstnärlig teckning

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 37

snidade i ek, samt 67 större och mindre hängskåp, omkring 80 glaslådor och derjemte
flera andra till föremålens förvaring gjorda, mer eller mindre dyrbara montrer;

6:o alla för museets dekorativa anordning anskaffade byster och vapensköldar
in. in.

7:o museets “allmänna fond", bildad i ändamål att med användning af kapitalets
afkastning främja museets syfte i allmänhet och uppgående för närvarande
till ett kapital af 10,000 kronor; samt slutligen

8:o den förmånen i fråga om kostnaderna för samlingens förvar, att museets
“byggnadsfond", nu uppgående till i rundt tal 80,000 kronor, skulle användas för
det ändamål, som fondens namn angåfve, och i afseende å hvilken fond borde anmärkas,
att densamma enligt de derför antagna stadgarna stode under särskild förvaltning
och vore afsedd att på enskild väg ytterligare ökas, hvarigenom statens
kostnader för det blifvande byggnadsföretaget antagligen komme att högst väsentligt
minskas.

Samlingen, hvars värde, enligt stiftarens mening, väl icke egentligen kunde
uppskattas i penningar men enligt hans beräkning dock borde upptagas till mer
än en million kronor, inrymdes för närvarande i fem störa våningar med tillsammans
fyratio rum, oberäknad! särskilda förrådslokaler.

För öfverlåtelsen till staten af alla museets tillhörigheter, sådana de blifvit
ofvan angifna, har doktor Hazelius uppstält följande vilkor:

1. Samlingen, hvars syfte vore att utgöra ett hem för nordiska minnen från
olika tider och alla samhällsklasser äfvensom för sådana föremål, som utgjorde en
erinran om personer, hvilka i ett eller annat afseende inlagt förtjenst om nordisk
odling, Ange under inga förhållanden skingras eller delas, .utan måste i all framtid,
under namn af Nordiska museet, utgöra ett för sig bestående helt. För museet
alldeles öfverflödiga dubletter eller föremål, som vore främmande för dess ofvan
angifna syfte, Ange visserligen afsöndras eller i andra museer deponeras; men så
framt Hazelius icke i särskilda fall dertill gifvit sitt uttryckliga samtycke, finge sådant
dock icke ske förr-än 25 år ifrån den dag, då han upphört att vara museets
styresman.

2. Museets ofvan nämnda “allmänna fond", afsedd att genom enskilda bidrag
ytterligare förkofras, skulle städse vara innestående i Sveriges Riksbank eller
derstädes vara deponerad i form af svenska statens obligationer; och med densamma
finge aldrig på annat sätt förfaras, än, att den årliga afkastningen stäldes till museets
styresmans förfogande för att enligt hans pröfning, ehuru mot redovisning,
användas till främjande af museets syfte.

8. Staten skulle åtaga sig att af museets skuld gälda ett belopp af 50,000
kronor, hvaremot Hazelius förbunde sig att med egna tillgångar täcka den återstående
delen af skulden, så framt medel dertill icke skulle kunna insamlas på
enskild väg.

38 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

4. Ett museum, framför allt ett af så nationel väckande art som det här
ifrågavarande, borde, för att motsvara sitt ändamål, vara lätt tillgängligt, och staten
syntes i detta afseende kunna underkasta sig samma offer som den hittills varande
enskilde egaren, hvarföre Hazelius ansåge sig till sakens fromma böra fordra,
att antalet förevisningstimmar under söcknedagarna icke komme att nedsättas under
hvad förhållandet vid museet varit de båda senaste åren.

5. På det att Nordiska museets styresman måtte odeladt egna sig åt
sin uppgift, borde han icke samtidigt vara intendent för någon annan af statens
samlingar.

6. Då friheten från tryckande former varit den lifsluft, i hvilken samlingen
så hastigt utvecklat sig, läge det både i sakens och statens intresse, att, så
länge andra förutsättningar för hennes fortfarande raska tillväxt funnes, denna icke
genom kollegiala hinder hämmades. I följd häraf borde åt Hazelius, såsom samlingens
grundläggare, lemnas rätt att, så länge helsa och krafter medgåfve, omedelbart
lydande under Kongl. Maj:t genom Ecklesiastikdepartementet, vårda och utveckla
samlingen med samma handlingsfrihet som hittills och i enlighet med den
angifna och hittills följda planen, men med skyldighet att afgifva årlig redovisning,
på sätt och i den ordning Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, samt att i afseende
på sina åtgärder såsom museets styresman vara likstäld med andre embets- och
tjensteman, som icke innehafva förtroende-embeten.

I fråga om den stat, som skulle erfordras för det Nordiska museet, har
Hazelius, utan att i detta afseende vilja framställa något anspråk eller förslag, till
ledning för beräkningen deraf meddelat en öfversigt öfver den Skandinavisk-etnografiska
samlingens utgifter under de tre åren 1876—1878, utvisande att dessa
utgifter för år 1876 uppgått till 40,462 kronor 19 öre, för 1877 till 51,582
kronor 41 öre, och för 1878 till 38,820 kronor 88 öre. Vidare och under förmälan,
hurusom ett långvarigt öfvergångstillstånd måste verka hämmande på museets
utveckling, har Hazelius såsom en gräns för det nu gjorda anbudet om samlingens
öfverlemnande åt staten faststält den 15 Juli 1880; hvarjemte, och intill dess slutligt
aftal om samlingens öfvergång till statsegendom kunnat träffas, han velat förbehålla
sig samma handlingsfrihet i afseende å museet som hittills, dock mot
förbindelse att icke utan särskild anmälan vidtaga några sådana åtgärder, som
kunde anses minska museets värde.

Slutligen och på grund af hvad sålunda blifvit andraget, har Hazelius i underdånighet
anhållit, det Eders Kong]. Maj:t måtte täckas till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af de anslag, som för den Skandinavisk-etnografiska
samlingens öfverlåtelse till staten på de uppgifna vilkoren
funnes nödiga.

Vetenskapsakademien, som, efter inhemtande af yttranden utaf särskilda komiterade
bland dess ledamöter, under den 12 November nästlidet år afgifvit infordrade

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

utlåtanden ej mindre öfver Hazelii anbud om museets öfverlåtelse till staten än
äfven öfver hans alternativt gjorda anhållan om ett extra anslag för år 1881, har
dervid bifogat och såsom sin mening i begge fallen åberopat nämnda yttranden.
Af dessa handlingar framgår, att de komiterade, som handlagt frågan om öfverlåtelsen,
nemligen t. f. Presidenten C. F. Wsern samt Professorerne, friherre von Diiben
och Axel Key, till bifall förordat den af Hazelius härutinnan gjorda framställningen,
hvarvid tillika och hufvudsakligen anförts: att ifrågavarande samling borde
såsom ett helt bibehållas; att de för öfverlåtelsen af Hazelius uppstälda vilkoren
syntes antagliga, såsom dikterade af en liflig önskan att i allt skydda museets framtid,
främja dess bästa och göra det så tillgängligt och gagnande som möjligt, dock
att, vidkommande de i ofvanstående 6:te punkten af vilkoren gjorda speciella förslag
om Hazelii ställning såsom museets styresman, komiterade, som vitsordat Hazelii
utmärkta nit och förmåga samt stora förtjenst om ifrågavarande inrättning, ansett
sig icke böra närmare ingå på förslaget härutinnan; samt att, då enligt Hazelii
förslag staten skulle erhålla icke blott den till en million kronor uppskattade samlingen,
utan derjemte kontanta bidrag af tillsammans 90,000 kronor eller mera,
mot förbindelse för staten å andra sidan att gälda ett skuldbelopp af 50,000 kronor,
det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke lämpligare vore, att staten mot
erhållandet af samlingen och dertill hörande fonder inlöste jemväl den återstående
delen af museets skuld, än att denna del skulle af grundläggaren fortfarande bäras
med den af honom antydda påföljd att möjligen för liqvi deran det blifva tvungen
att söka allmänhetens medverkan.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien, som jemväl erhållit nådig
befallning att afgifva utlåtande öfver nu förevarande fråga, har inkommit med sådant
i skrifvelse den 2 December nästlidet år och deruti likaledes uttalat sin åsigt om
önskvärdheten deraf, att den Skandinavisk-etnografiska samlingen måtte varda till
staten öfverlåten äfvensom att den man, som tillvägabragt denna samling, finge
fortfarande taga vård om dess ordnande och tillväxt. Akademien funne sig i enlighet
härmed böra underdånigst tillstyrka, att museet, öfvergånget i statens ego,
måtte af doktor Hazelius tillsvidare få vårdas och utvecklas efter samma plan som
hittills och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af honom föreslagna vilkor,
men med de närmare bestämmelser, som Eders Kongl. Maj:t kunde pröfva nödigt
att tillägga med hänsyn till de för våra fornminnens vård gällande författningar
och andra förhållanden. Hvad åter beträffade museets ställning i en framtid, då en
särskild byggnad hunnit åt detsamma beredas, och då följaktligen tiden blefve inne
för dess definitiva ordnande, ansåge akademien nödvändigt, att Eders Kongl. Maj:t
med afseende härpå förbehölle staten full handlingsfrihet, på det att alla statens
samlingar med liknande syfte då måtte kunna ordnas efter en sammanhängande
plan. På dessa och i öfrigt anförda grunder har bemälda Akademi, hvilken äfven
ansett billigt att museets hela skuld, som vid 1878 års slut uppgått till 99,246

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

Ang. andag
för Skandinaviska
naturforskaremötet
1880.

kronor 65 öre, öfvertoges af statsverket, underdånigst hemstält, om icke Eders
Kongl. Maj:t täcktes finna skäl att af Riksdagen äska det till inlösen af den Skandinavisk-etnografiska
samlingen erforderliga anslaget 50,000 kronor samt derutöfver
nödiga årsanslag till lön för samlingens vårdare och till bestridande af utgifter för
dess förvarande och fortsatta tillväxt.

Till fullo erkännande den oegennytta, som förestafvat doktor Hazelii anbud,
måste jag dock tveka att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att detsamma antaga, redan
af det skäl att de af honom uppstäda vilkoren synas mig dels öfver höfvan inskränka
Eders Kongl. Maj:ts rätt att förordna om förvaltningen af eu offentlig institution.
dels lägga på staten bördor utan tillbörlig rätt för statens målsmän att dem
begränsa. Ty med den handlingsfrihet, som museets stiftare sig förbehållit, och
det vilkor han uppstält, att utan hans uttryckliga samtycke intet finge från museet
afsöndras, torde man, om museet på föreslaget sätt varder en statsinstitution, med
temlig säkerhet kunna förutse ständigt växande och knappast afvisliga kraf på allt
vidsträcktare lokaler för dess inrymmande, allt drygare kostnader för dess underhåll
och förvaltning.

Dessutom då, på sätt af föregående redogörelse framgår, det är doktor Hazelii
afsigt att förändra samlingen från etnografisk till kultur- och personalhistorisk med
eu så vidgad omfattning i afseende på innehållet, eller arten af de samlade föremålen,
att gränsen skulle utplånas mellan detta museum å ena sidan samt konstindustrisamlingarna
och Statens historiska museum å den andra, så måste äfven
derom tvekan uppstå, huruvida staten lämpligen kan eller bör låta uti skilda museer
med olika styrelser sammanföra likartade föremål, hvilket svårligen torde kunna
aflöpa utan split och oreda. Då härtill kommer, att statsverkets närvarande tillstånd
icke är sådant, att det bör för ifrågavarande ändamål vidkännas en ny utgift
af 50,000 kronor för en gång och en årlig tillökning i sina ordinarie utgifter,
hvilken till en början torde böra beräknas till omkring 35,000 kronor, så kan jag
ej annat än i underdånighet afstyrka bifall till doktor Hazelii nu i fråga varande
framställning.

Deremot anser jag mig böra hemställa, det Eders Kongl. Maj:t, med bifall
till den af Hazelius alternativt gjorda och jemväl af Vetenskapsakademien understödda
ansökningen om ett extra anslag för nästkommande år, täcktes föreslå Riksdagen
att för den Skandinavisk-etnografiska samlingens förvarande och vårdande
bevilja för år 1881 ett extra anslag af 11,600 kronor.

32:o.

Uti en till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift hafva Professorerne S. Lovén,
0. Santesson, H. A. Abelin, H. Gyldén och A. Key, i egenskap af Styrelse för det
Skandinaviska naturforskaremöte, som är utsatt att hållas i Stockholm under inne -

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

varande års sommar, underdånigst anhållit att, enär Styrelsen, som fått sig uppdraget
att vidtaga alla på platsen nödiga anordningar för nämnda möte, besörja utgifvandet
af mötets förhandlingar m. in., till bestridande af de härför oundgängliga kostnaderna
ej egde andra tillgångar än de jemförelsevis obetydliga medel, som kunde
inflyta genom afgifter åt de i mötet deltagande, Eders Kongl. Maj:t måtte täckas,
i likhet med hvad vid föregående dylika tillfällen egt rum, för ändamålet bevilja
ett anslag af allmänna medel. Med afseende på beräkningen af det erforderliga
anslagsbeloppet, hvarvid Styrelsen ansett sig böra iakttaga all nödig sparsamhet,
dock att ifrågavarande möte måtte kunna ställa sig någorlunda jemnbördig! vid
sidan af sina föregångare, särskildt de i Norge och Danmark senast hållna lnötena,
har Styrelsen inhemtat, att de direkta utgifterna vid mötet i Köpenhamn för sju
år sedan uppgått till 12,642 kronor, oberäknad! de oj obetydliga uppoffringarna
af enskilda personer för samma möte. På grund af denna vunna erfarenhet har
Styrelsen funnit det behöfliga statsbidraget icke kunna beräknas till lägre belopp
än 10,000 kronor.

Då några medel för ett tillfälligt behof af denna beskaffenhet icke finnas
tillgängliga, men Kongl. Maj:t i likartad! fall förut tagit i anspråk Riksdagens
beredvillighet, samt vigten af det syftemål, hvarom nu är fråga, eller främjandet
af naturvetenskapernas utveckling i norden, icke lärer bestridas eller skattas lågt,
hemtar jag häraf tillräckliga skäl för att i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl.
Maj:t behagade föreslå Riksdagen att anvisa ett extra anslag af 10,000 kronor,
att efter Eders Kongl. Maj:ts disposition i mån af behof användas såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för det Skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm
innevarande år.

33:o.

De åt Statskontoret för ändamål, tillhörande åttonde hufvudtiteln, gjorda Ang. «./ statsförskott,
Indika böra till ersättning hos Riksdagen anmälas, äro, enligt den af hontmt onStatskontoret
i sådant hänseende lemnade uppgift, följande belopp, utgörande rese- "läWaf"''Å"tL
kostnadsersättningar och arfvoden:

för reglering af presterskapets löner ................................................ kronor 306: 74,

till en ledamot i komitén för döfstummeundervisningens ordnande „ 176: 70.?

Jag hemställer i underdånighet, att’ Eders^ Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
göra framställning derom att, till gäldande af nämnda förskott å tillhopa
483 kronor 44 öre, ett i öfverensstämmelse »med Eders Kongl. Maj:ts beslut
den 31 sistlidne December till fullt krontal jemnadt belopp af 484 kronor måtte
varda å extra stat för år 1881 an vi säd!.

Bil. N:o 7 till Kongl. Majds Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

34:o.

A Makt*,- Med underdånig- skrifvelse den 4 Oktober 1878 bär Kommerskollegium öfhet
i himmel verlemnat särskilda, af föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna i
v"li,’,ZrhT Norrköping, Örebro, Borås och Malmö gjorda framställningar, det Eders Kongl.

. - och j». Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på hvilket sätt åt dem
Är</«£ kunde beredas delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupill -„chlektorer vid kassa; till stöd för hvilken anhållan erinrats, att intet, vare sig genom nådår
eller annorledes vore gjordt för att vid tekniska elementarlärares frånfälle betrygga
»<■ ./*■ deras enkors och barns framtid, men att samma skäl, hvilka föranledt inrättandet afen
enke- och pupillkassa för lärarne vid de allmänna läroverken, pedagogierna och
folkskolelärareseminarierna, talade för beredande af dermed afsedda förmåner äfven
åt lektorerne vid de tekniska skolorna.

Vid öfverlemnande af berörda ansökningar har Kommerskollegium för egen
del anfört, att då lektorerne vid sistnämnda skolor numera blifvit i fråga om
såväl lärarebefattningarnas egenskap af ordinarie tjenster som aflöningsvilkor hufvudsakligen
likstälde med lektorerne vid de allmänna läroverken, det syntes vara
billigt att jemväl uti. nu ifrågavarande afseende likställighet dem emellan åvägabragtes,
hvarföre Kollegium ansåge sig böra tillstyrka vidtagande af åtgärd för att
åt enkor och barn efter aflidne lektorer vid de tekniska elementarskolorna bereda
enahanda pensionsförmåner, som tillkomme enkor och barn efter lektorerne vid de
allmänna läroverken i riket.

Sedermera hafva jemväl föreståndaren och lektorerne vid Ohalmerska slöjdskolan
i Göteborg till Eders Kongl. Maj:t inkommit med underdånig framställning
i enahanda syfte. Uti afgifvet underdånigt utlåtande öfver dessa framställningar
har Direktionen öfver lärarnes vid elementarläroverken enke- och'' pupillkassa upplyst,
att, enligt verkstad uträkning, det belopp som, under förutsättning att utgifter
efter de i reglementet för nämnda kassa stadgade grunder af nu ifrågavarande
lärare erlades, derutöfver i årligt bidrag erfordrades för att kassan skulle
kunna utan förlust öfvertaga den ifrågasatta pensioneringen, utgjorde, med oförändrade
förvaltningskostnader, 3,471 kronor; och har Direktionen förty förklarat
sig icke hafva något att emot bifall till de underdåniga framställningarna erinra,
derest det för pensionering af elementarlärares enkor och barn beviljade årliga
statsanslag ökades med ofvannämnda belopp 3,471 kronor.

Då de af sökandena och Kommerskollegium anförda skäl synas mig vara
grundade, får jag underdånigst tillstyrka, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att för nu afsedda ändamål bevilja en tillökning af 3,471 kronor i det
under nionde hufvudtiteln såsom bidrag till pensionering af lärares vid allmänna
läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn m. in. uppförda anslag.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880. 43

35:o.

Ilos Eders Kongl. Maj:t har Domkapitlet i Göteborg, på derom af Adjunkten
vid högre allmänna läroverket i nämnda stad Carl Otto Bredberg gjord anhållan,/
underdånigst hemstält, att som Bredberg, hvilken under en längre följd af år på
grund af sjuklighet varit oförmögen att uppehålla sin tjenst, sannolikt icke heller
framdeles, enligt hvad för honom utfärdadt läkarebetyg gåfve vid handen, torde
kunna återinträda i tjenstgöring, honom måtte beredas en årlig pension till belopp
af 2,000 kronor.

Af handlingarna i ärendet inhemtas, att Bredberg, som är född den 27 November
1817, tjenstgjort såsom extra lärare dels vid lägre allmänna läroverket i
Uddevalla under höstterminen 1851 och dels vid högre allmänna läroverket i Göteborg
från och med. höstterminen 1852 till den 30 November 1859, då han utnämndes
till ordinarie adjunkt vid sistberörda läroverk, samt att han för sjuklighet
åtnjutit.tjenstledighet under läseåret 1866—1867 och derefter allt sedan början af
vårterminen 1869; och har Eforus vitsordat att Bredberg med utmärkt skicklighet
och nit, så länge hans helsa det medgaf, fullgjort sina tjensteåligganden.

Det insända läkarebetyget innehåller att Bredberg lider af kronisk lunginflammation
i förening med ägghvitsjuka, samt att han i följd häraf är oförmögen
att hädanefter sköta sin tjenstebefattning.

Uti infordradt underdånigt utlåtande har Statskontoret anfört, att Bredberg,
hvilken, 62 år gammal, varit under en tid af 28 år anstäld i statens tjenst, visserligen
ännu icke i afseende å lefnads- och tjensteålder uppfylt de genom Kongl.
brefvet den 12 November 1823 för civile embets- och tjenstemäns rättighet till
pension å allmänna indragningsstaten stadgade vilkor, som enligt nådiga skrifvelsen
den 16 Mars 1858., egde tillämpning jemväl å lärare vid allmänna läroverken, men
att Statskontoret likväl på grund af hvad läkarebetyget innehölle och med hänsyn
till den långa tid under hvilken Bredbergs lärarebefattning redan uppehållits af
vikarier, funne sig böra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
till näst sammanträdande Riksdag aflåta nådig framställning derom, att Bredberg,
hvilken för närvarande i aflöning uppbure, efter afdrag af arfvode åt vikarie,
2,767 kronor 31 öre, deraf dock 700 kronor utgjorde bidrag af Göteborgs stad
till hushyra, måtte från och med månaden näst efter den, då afsked kunde varda
honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten undfå en årlig pension af 2,000
kronor.

1 betraktande af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst och då de oundvikliga,
ofta återkommande ombytena af vikarier för Bredberg under hans tjenstledighet
måste, såsom jemväl Domkapitlet anmärkt, lända undervisningen vid läroverket
till stort men, anser jag mig böra i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen föreslå att Bredberg må från och med månaden näst efter den,

Any. pension
ör Läroverksadjunkten
C.
O. Bredberg.

Avy. pension
för Tcckningsf
är aren J. A.
B&th.

44 EU. N:o 7 till Konyl. M.aj:ts Nåd. Vrop. om Statsverket 1880.

dä afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande
af årlig pension å 2,000 kronor.

86:o.

Hos Eders Kong]. Maj:t har Läraren i teckning vid allmänna läroverket i
Norrköping Jeuns Adolf Båth i underdånighet anhållit, att Eders Kougl. Maj:t
täcktes hos Riksdagen föreslå honom, som uppnått eu ålder af nära 73 år, till erhållande
å allmänna indragningsstaten af en årlig pension af 1,000 kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked från nämnda befattning
blefve honom beviljadt.

Af de ansökningen bifogade handlingar inheintas: att sökanden är född den
11 Januari 1807; att han från och med vårterminen 1837 till och med höstterminen
1857 mot ett ur enskild donation utgående årligt arfvode af högst 75 kronor,
på grund af vederbörande skolkollegii, af Eforus godkända förordnande, meddelat
undervisning i teckning vid Norrköpings då ännu femklassiga skola; att han innehaft
förordnande såsom vice ritlärare dels vid samma skola under 1858 års vårtermin'',
dels, efter skolans utvidgning till ett på reallinien fullständigt elementarläroverk,
vid detta läroverk från och med höstterminen sistnämnda år till dess han
under den 18 November 1859 konstituerades till ordinarie lärare i teckning derstädes;
att han sedermera utan afbrott utöfvat nämnda befattning, dervid han,
med nit och samvetsgrannhet skött sina åligganden; samt att han, enligt företedt
läkarebetyg, numera icke eger de kroppskrafter och de själsförmögenheter, Indika
för hans tjenstebefattnings upprätthållande erfordras.

Öfver denna, af Eforus öfver Linköpings stifts allmänna läroverk på det
Migaste förordade, ansökning, har Statskontoret afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,
och dervid — under erinran, att, då sökandens mångåriga verksamhet vid
Norrköpings f. d. skola, derför vedergällning icke utgått af statsmedel, ej kunde
hänföras till sådan tjenstgöring i statens tjenst, som grundläde rätt till pension å
allmänna indragningsstaten, sökanden, äfven om hans med lön å ordinarie stat nu
innehafvande befattning skulle kunna hänföras till dem, för hvilka pensionsrätt å
nämnda stat jemlikt Kong!. Brefvet den 16 Mars 1858 blifvit medgifven, likväl i
afseende å tjenstetiden i denna befattning ännu icke uppfyllt de stadgade vilkoren
för rättighet till åtnjutande af pension å nämnda stat — emellertid, enär läroverket,
på sätt af handlingarna framginge, hade behof af undervisningens uppehållande
uti ifrågavarande ämne genom yngre, friskare krafter, och med hänsyn
jemväl till sökandens höga ålder och väl vitsordade tjenstgöring, i underdånighet
tillstyrkt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition
derom att sökanden, hvilkens lön, enligt gällande stat utgör 1,000 kronor utom

Bil. N:o 7 Ull Kongl. Maj:ts Nåd. 1’roj). om Statsverket 1880. 45

500 kronor ålderstillägg, må varda berättigad att å allmänna indragningstaten
uppbära eu årlig pension af 1,000 kronor.

I hvad sålunda blifvit anfördt anser jag mig ega giltiga skäl att tillstyrka,
det Eders Xongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Teckningsläraren
Båtli må från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked
varder honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten för sin återstående lifstid
åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor.

37:o.

Sedan Gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Martin Any. pension
Edholm hos Domkapitlet i Göteborg anhållit om Domkapitlets medverkan dertill, att,-^^™*''
enär han, som på grund af sjuklighet åtnjutit tjenstledighet under de senaste tio “rEdLim.
åren, enligt läkares intyg icke egde någon förhoppning att framdeles kunna
återinträda i tjenstgöring, pension till belopp, som motsvarade åtminstone tre fjerdedelar
af hans nuvarande ordinarie löneförmåner, måtte blifva honom beviljad; så
har Domkapitlet i underdånig skrifvelse den 17 sistlidne September hemstält, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes bereda Edholm den begärda pensionen.

Af handlingarna inhemtas: att Edholm är född den 2 April 1825; att lian,
som dels under åren 1851—1858 tjenstgjort såsom extra ordinarie kammarskrifvare
i Kammarkollegium och der jemväl på grund af förordnanden förrättat ordinarie
kammarskrifvaretjenst i 7 månader, dels ock varit förordnad att under ett
hälft års tid förestå under lärarebefattning vid Gymnastiska Centralinstitutet, den 6
Juli 1854 konstituerats till gymnastiklärare vid Göteborgs högre allmänna läroverk;
samt att Edholm, som, enligt hvad Eforus vitsordat, så länge helsa och krafter det
tillåtit, med utmärkt nit och skicklighet skött sina tjensteåligganden, på grund af
sjuklighet åtnjutit tjenstledighet dels under tre månader vårterminen 1868 och dels
allt sedan påsktiden år 1869.

Det vid ansökningshandlingarna fogade läkarebetyget innehåller, att Edholm
sedan flera år tillbaka lider af så stor svaghet i nervsystemet, att lian är oförmögen
att sköta sin tjenst, samt att föga hopp finnes att han någonsin skall återvinna
tillräckliga krafter för att inträda i tjenstgöring.

Uti infordradt underdånigt utlåtande den 2 December 1879 har Statskontoret
— med erinran, hurusom, jemlikt Rikets Ständers vid riksdagen 1856—1858
fattade beslut och kongl. skrifvelsen den 16 Mars 1858, Gymnastiklärare, efter uppnådda
60 lefnadsår och 30 års oförvitlig tjenstgöring, antingen vid Gymnastiska
Centralinstitutet eller vid elementarläroverk, egde att efter afskedstagandet å allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till lönens hela belopp, — vidare anfört
att, ehuru Edholm, hvilken vore 54 år 8 månader gammal samt omkring 25‘4 år
innehaft sin gymnastiklärarebefattning, icke uppfylt de sålunda för pensionsrätt

Ang. pension
åt Pr of essoren
C, Ståls enka.

46 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj tis Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

stadgade vilkor, Statskontoret likväl, i betraktande af läkarebetygets innehåll och
olämpligheten af att gymnastiklärarebefattningen fortfarande under en följd år uppehölles
genom vikarier samt med afseende jemväl å det fördelaktiga vitsord Edholm
erhållit angående sin tjenstgöring, ansåge sig böra tillstyrka aflåtande af nådig
proposition till Riksdagen derom att Edholm, hvars lön enligt gällande stat, med
inberäknande af 500 kronor i ålderstillägg, utgjorde 1,500 kronor, måtte varda
Överflyttad å allmänna indragningstaten med åtnjutande af en årlig pension motsvarande
tre fjerdedolar af lönen, eller 1,125 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt, hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kong!. Maj:t täcktes, i öfverensstämmelse med hvad i likartade
fall tillförene egt ruin, föreslå Riksdagen, att Gymnastikläraren Edholm må erhålla
rätt till pension å allmänna indragningstaten till belopp motsvarande tre fjerdedelar
af hans lön, att med 1,125 kronor årligen utgå från och med månaden näst
efter den, hvari afsked varder honom beviljadt.

38:o.

''Hos Eders Kong]. Maj:t har framlidne Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseet,
Professoren Carl Ståls enka, Jenny Margareta Stål, född Wall, underdånigst
anhållit, att henne måtte beredas en årlig pension af statsverket till belopp af

1,000 kronor: öfver hvilken ansökning Vetenskapsakademien, efter att hafva inhemtat
särskildt yttrande af sina ledamöter Professorerne S. Lovén och G. Lindström,
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

Handlingarne utvisa, att Professoren Stål, som afled den 15 Juni 1878,
efterlemna! jemte bemälda enka en dotter, född 1873, samt att den sökanden vid
förrättadt arfskifte tillagda andel af sterbhusets behållna tillgångar, i bouppteckningen
upptagna till 16,723 kronor 61 öre, uppskattats till 9,165 kronor 14 öre.

I forenämnda af Professorerne Lovén och Lindström afgifna yttrande, hvilket
Vetenskapsakademien åberopat såsom uttryckande dess egen mening, anföres bland
annat, att Professoren Stål, hvilken år 1867 kallades till intendent vid Naturhistoriska
riksmuseets entomologiska afdelning, åt denna sin befattning egnat en aldrig
tröttnande flit samt åt museets utveckling och tillökning en upplyst omtanke och
vetenskaplig urskiljning. Inom hela den entomologiska verlden hade han genom
eu mängd skrifter, rika på grundliga undersökningar af förut föga bearbetade ämnen,
vunnit anseende af att vara i denna väg en bland samtidens mest framstående
forskare och inom det område, der han företrädesvis och med förkärlek arbetat,
antagligen den ypperste, hvarföre ock hans förtjenster blifvit uppskattade af
både inhemska och utländska vetenskapsmän. Att Riksmuseets entomologiska afdelning
blifvit försatt i ett så förträffligt skick, dertill hade i icke ringa mån bi -

Bil. N:o 7 till Kongl. Ma,j:ts Nåd, Prop. om Statsverket 1880.

dragit den omständigheten, att Stål vid sitt tillträde af intendentshefattningen genom
gåfvobref den 1 April 1867 till museet skänkt sin egen insektsamling, bestående
af vid pass 1,200 nya, af Stål sjelf beskrifna arter, förutom redan af andre författare
beskinna, men dittills i museet saknade, jemte duppletter af förut der befintliga. Denna
oegennytta bos den för sitt värf så uppoffrande mannen vore utan tvifvel förtjent
af det lifligaste erkännande, då fråga blifvit väckt om beredandet af eu någorlunda
sorgfri tillvaro åt hans efterlefvande. De ekonomiska omständigheter i Indika Stål
efterlemna! maka och en späd dotter, vittnade väl om hans sparsamhet och omtanka,
men vore dock behjertansvärdt knappa, hvarföre den gjorda ansökningen till
bifall förordades.

Med afseende på Professoren Ståls sålunda vitsordade vetenskapliga verksamhet
och det jemförelsevis ringa belopp, hvartill enkans behållna andel i boet
uppgått, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att på allmänna indragningsstaten bevilja åt Professoren Ståls enka Jenhy
Margareta Stål, född Wall, en årlig pension till belopp af 800 kronor, att af henne
under sin återstående lifstid åtnjutas från och med innevarande år och så länge
hon förblifver enka.

39:o.

Hos Eders Kongl.^Majit har Styrelsen för dens. k. Tysta skolan i Stockholm,
med förmälan, att föreståndarinnan för nämnda skola Johanna Berglind sannolikt
snart skulle nödgas att i följd af ålder och aftagande krafter lemna sitt kall såsomhusmoder
och lärarinna vid anstalten, underdånigst anhållit att, enär det icke vore
möjligt att med skolans knappa tillgångar bereda henne ett värdigt samt för hennes
ålderdom betryggande och behöflig! understöd, Eders Kongl. Maj:t måtte aflåta
framställning till Riksdagen om beviljande åt henne af en årlig pension å 600
kronor.

Till stöd för denna hemställan har skolans styrelse hufvudsakligen anfört:
att Johanna Berglind år 1860 grundat nämnda uppfostrings- och undervisningsanstalt,
att hon sedermera på ett gagnande, nitiskt, med stora ansträngningar och
egna uppoffringar förenadt sätt skött och utvecklat anstalten, som i följd af hennes
omsorger och den ömma vård, som egnats de der intagna, i allmänhet medellösa
barnen, tillvunnit sig högt förtroende och välvilja; att anslag till anstalten beviljats
af 1862—1868 årens Riksdag med 1,500 kronor årligen under tre års tid
samt att anstalten sedermera under flera år, i likhet med andra dylika inrättningar,
åtnjutit understöd af allmänna medel.

Bifogade prest- och läkarebetyg utvisa, att Johanna Berglind, som är född
den 21 Augusti 1816, sedan längre tid tillbaka lider af döfhet och genom ben -

Ant), pension
åt föreståndarinnan
vid
Tysta skolanu
Johanna
Berglind.

Ang. pension
för Medicine
Kandidaten
G. Xilsson.

48 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

skador blifVit ofärdig och oförmögen att fritt röra sig samt att hon till följd af
dessa kroppsliga brister jemte tilltagande allmän svaghet numera saknar förmåga
att på ett verksamt sätt bidraga till sitt uppehälle.

I afgifvet underdånigt utlåtande har Direktionen öfver allmänna institutet
för döfstumma, med vitsordande att “Tysta skolan” under Johanna Berglinds
ledning verkat till stort gagn och mycken välsignelse för de döfstumma, samt
under åberopande deraf att döfstumme-lärare ej allenast vid allmänna institutet å
Handla utan ock vid det enskilda .institutet i Hjoited kommit i åtnjutande af
pensioner utaf statsmedel, tillstyrkt bifall till i fråga varande hemställan.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillstyrker jag, att Eders Kongl.
Maj:t behagade hos Riksdagen göra framställning derom, att Föreståndarinnan
för Tysta skolan i Stockholm Johanna Berglind måtte å allmänna mdragningsstaten
uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension af
500 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder hon varder
från nämnda befattning entledigad.

40:o.

I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har Medicine Kandidaten Gerhard
Nilsson underdånigst anhållit, att han, hvilken under tjenstgöring såsom extra läkare
inom Yisby provincialläkaredistrikt tillfogats en skada, som beröfvat honom synen
å ena ögat och äfven haft menlig inverkan å det andra, måtte undfå ett årligt
understöd af statsmedel för att i någon mån trygga hans framtid, som genom
nämnda missöde blifvit bekymmersam.

Af ett vid denna ansökning bilagdt intyg upplyses, att Nilsson, då han den
15 Maj 1878 skulle från Visby resa till landet på sjukbesök, blifvit svårt skadad
till följd deraf att vagnen genom körsvennens vårdslöshet stjelpt; och medelst vederbörlig
läkareattest är styrkt, att Nilsson, hvilken genom berörda olyckshändelse
icke blott förlorat synen å venster ögat, utan äfven genom den skada, som detta
öga undergått, eu ganska stor del af både synskärpa och arbetsförmåga å det
högra, till'' följd deraf för framtiden är urståndsatt till hvarje ihållande och ansträngande
ögonarbete.

" Medicinalstyrelsen, som öfver ansökningen afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, har deruti anfört, att, enär Nilsson sålunda under tjensteutöfning ådragit
sig eu kroppsskada, hvarigenom icke blott hans nyss började bana såsom läkare
blifvit afbruten, utan han derjemte antagligen blefve urståndsatt att genom annat
arbete förtjena nödtorftigt lefnadsuppehälle, Medicinalstyrelsen, med hänsyn till
härvid förekommande synnerligen behjertansvärda omständigheter, ansåge sig böra

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. om Statsverket 1880.

strm“e bos ^«**» p—

■ ri J enlighet med hvad Medicinalstyrelsen sålunda hemstält, får jag, med er X

ål°m’ f år 1878 På Eders K°ngl. Majrts proposition beviljade

ndei liknande forhaHanden, ett ärligt understöd af 1,000 kronor åt Medicine
-Licentiaten V. Uhrström, i underdånighet tillstyrka det Eders Kongl. Maj:t behagade
föreslå Riksdagen att åt Medicine Kandidaten Gerhard Nilsson å allmänna imL--

PeSBi<>11/ 800 kr°n0r’ ^ af h0n°m UUde1'' lmnsåte^

stående lifstid atnjutas från och med innevarande år.

Hvad föredragande Departements-chefen i ofvan berörda
hänseenden hemstält och föreslagit täcktes Hans Maj:t Koran -gen, på tillstyrkande af Statsrådets öfrige ledamöter, i nåder
gilla med befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle
tUl Finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid författandet
at Kong]L Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof.

Ex protocollo
C. A. Th. Ädelgren.