Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867 (Proposition 1867:1)

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

KONGL. MAJ.TS

NÅDIGA

P R O P O S I T I 0 N

TILL

1 i i Ii cl sl g* e ii

angående Statsverkets tillstånd och behof.

Gifven Stockholms Slott den 11 Januari 1867.

Då Kong]. Maj:t härmed jemlikt Grundlagens bud afgifver nådig Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof, vill Kongl. Majrt till en böljan
fästa Riksdagens uppmärksamhet på de omständigheter, som denna gång påkallat
anlitande af särskilda utvägar för åstadkommande af jemnvigt mellan

Statens behof och tillgångar, äfvensom på förhand antyda beskaffenheten af de
utvägar, Kongl. Maj:t funnit sig i sådant afseende höra i nåder föreslå.

De högst nödiga extra anslag å mer än 3 millioner Riksdaler till anskaffande
utan dröjsmål af tidsenliga vapen för upprätthållande af Rikets för svarskraft,

hvarom nådig framställning kommer att göras under 4:de Hufvudtiteln
härnedan, föranleda redan i och för sig, att de allmänna statsbehofven,
äfven med iakttagande af största möjliga sparsamhet i öfrigt, betydligt öfverskrida
de gränser, inom hvilka desamma tillförene kunnat inskränkas.

Härtill kommer vidare, att, enligt uppgift från Riksgäldskontoret, någon
för förevarande statsreglering disponibel tillgång icke är att derifrån påräkna
och att till betäckande af kontorets redan bestämda utgifter under statsregle Bih.

till Rilsd. Prof. 1867. 1 Sami., 1 Afd. 1

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, pm Statsverket 1867.

ringsåret erfordras anskaffande från annat håll af eu fyllnadssumma å öfver 2
millioner Riksdaler.

1 följd hufvudsakligen af dessa båda omständigheter uppkommer, då behofvcn
jemföras med Statsverkets ordinarie inkomster och de vanliga extra intraderna,
beräknade att fortfarande utgå enligt nu gällande bestämmelse!’, en
brist, som, äfven om ett års bankovinst och allmän bevillning bland tillgångarne
inbegripas, icke kan antagas till lägre belopp än omkring 4 millioner R:dr.

Bland utvägar till fyllande af denna brist tvekan Kongl. Maj:t icke att
i framstå rummet förorda en direkt beskattning efter grunderna för 2:a artikeln
i Bevillningsförordningen. Redan beskaffenheten af det behof, som förnämligast
påkallar särskilda åtgärder för tillgångarnes ökande, nemligen behofvet
af vapen till stärkande af Rikets försvarskraft, har synts Kongl. Maj:t lemna
anvisning till nämnda utväg, hvars anlitande i förevarande fall således får anses
innebära ett vädjande till den allmänna medborgerliga pligten att efter rättvisa
grunder bidraga till upprätthållande af fäderneslandets sjelfständighet.

Då det emellertid icke lärer höra ifrågasättas att genom begagnande ensamt
af denna utväg söka anskaffa hela det belopp, som erfordras, har Kongl.
Maj:t ansett tillgång till ökade inkomster derjemte lämpligen kunna i mån af
behof beredas genom förhöjning af nu stadgade afgifter å några större förbrukningsartiklar,
hvilka icke äro att hänföra till egentliga lifsförnödenheter: Och,
jemte det Kongl. Maj:t i sådant afseende ärnar att i särskilda nådiga Propositioner
föreslå de förhöjningar af tullsatserna å tobak, bränvin, sprit, kaffe och
socker äfvensom af bränvinstillverkningsafgiften, hvilka funnits under förhandenvarande
omständigheter skäligen höra ifrågakomma, vill Kongl. Maj:t härnedan,
i sammanhang med beräkningen af Statsverkets inkomster, angifva beloppet af
dessa förhöjningar och beräkna de förökade inkomster, desamma antagligen
skulle medföra.

Beträffande nu beräkningen af Statsverkets ordinarie och extraordinarie
inkomster, anser Kongl. Maj:t donna beräkning böra för nästa statsregleringsperiod
uppgöras på följande sätt:

Ordinarie eller ständiga inkomster.

l:o Ordinarie räntan, hvilken antingen är på vissa embets- och tjensteman,
stater och inrättningar indelad eller ock Kronan behållen, uppskattades, savidt
densamma är indelad, vid sistlidna Riksdag till 2,692,900 R:dr. Härvid
bör likväl nu iakttagas;

a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut
Kongl. Maj:t genom nådig Kungörelse den 30 December
1863 förordnat, att samtliga räntor å mjöl- och sågqvarnar skulle

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

från och med år 1864 uti jordeböcker och räkenskaper afskrifvas,
de mjöl- och sågqvarnsräntor, som varit till vissa bestämda ändamål
anslagna och i räkenskapen under anordningstitel uppförda,
nu varda såväl från inkomsten som från de särskilda anslagstitlar,
hvarunder de inbegripits, afdragna, och deremot den indelningshafvarne
tillerkända ersättning i stället i Staten uppförd. Enligt en
i Statskontoret uppgjord förteckning öfver de räntor af omförmälda
beskaffenhet, för hvilkas afskrifning Statskontoret på grund
af från Länen inkomna och i Kammar-Kollegium granskade reqvisitioner
medgifvit ersättnings utbetalande, har godtgörelse blifva
vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot
6,08 kannor spanmål, nemligen 3,272 kubikfot 9,915 kannor korn
och 847 kubikfot 8,93 kannor hafre samt 7 centner 7 T smör, 3
centner 80 T tackjern och 325 R:dr 48 öre i penningar, i följd
hvaraf således den indelta anparten af ordinarie räntan bör med
ett häremot svarande penningevärde minskas. Härvid anser Kongl.
Maj:t lämpligast, att de i dessa räntor ingående belopp smör och
tackjern, för Indika persedelslag några särskilda kolumner icke
finnas i Riksstaten, omsättas till spanmål i de sädesslag, hvaraf
kronotionde!! i orten består, i öfverensstämmelse med de grunder,
som för räntors förvandling föreskrifvas i Kongl. Kungörelsen den
11 Maj 1855; och finnes efter en sådan omsättning, dervid likväl,
till undvikande af rubbning i det kontanta penningebeloppet,
bråk af kannetal jemnats till hela kannor, ifrågavarande indelta
men afskrift^ räntor af mjöl- och sågqvarnar uppgå till 7,593
kubikfot 5 kannor spanmål och 325 R:dr 48 öre i penningar
samt följaktligen, med beräkning af spanmålen till 2 R:dr per
kubikfot, den minskning uti indelta ordinarie räntan, som i förevarande
afseende bör ega rum, utgöra.................. R:dr 15,512: 48.

b) att afdrag jemväl bör ske för de under 6:te
Hufvudtitelns anslag till Landsstaten i Länen uppförda
räntor af sådana landsstatsboställen, från hvilka
innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för sådant
fall tillerkänd boställs- och hyresersättning; varande
o införmälda räntor, hvilka, sedan boställena
blifvit för Kronans räkning utarrenderade, icke vidare

utgå, i staten beräknade till ett värde af..................... 4,7 6 3: 99.

c) att, sedan räntan å skattehemmanet Söderby
N:o* 5 i Danmarks socken, Vaksala härad och Upsala
län blifvit nedsatt med 11 kubikfot 6 kannor spanskransport
R:dr 20,2 7 6 : 47.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 20,276: 47,
mål, hälften råg och hälften korn, 1 & smör och 9
R:dr 1 öre i penningar samt Kongl. Maj:t genom nådigt
Bref den 15 Augusti 1854 förordna!, att den
brist uti anslaget till Landshöfdingen i Länet af räntan
å nämnda hemman, som genom berörda nedsättning
uppkommit, skall ersättas af Statsverket efter
markegångspris, så bör ock i beräkningen af förevarande
inkomsttitel en motsvarande minskning ega rum,
hvilken, efter smörräntans förvandling till spannmål och
spanmålens evalverande i penningar efter ofvanan förda

grunder, finnes uppgå till.......................................... 32: 61.

samt d) att inkomsttiteln likaledes bör minskas
dels med 185 R:dr 4 öre, utgörande räntan af aflidne
Lagmannen Cassels i lifstid en innehafda boställe Åhlbrunna
i Upsala län och dels med 1,055 R:dr 5 öre,
utgörande värdet af indragna fjerdingsmanslöner eller
tillhopa...................................................................................... 1,240: 9.

Summa R:dr 21,549: 17.

Efter afdrag af denna summa från ofvanstående 2,692,900
R:dr finnes således den indelta ordinarie räntan i jemnadt tal nu

utgöra ..................................................................................................... Rall- 2,671,300: —-

Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna delen
af ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:

år 1862 ......................................................... Rall- 2,163,372: —

» 1863.,................................................................... 2,166,864: —

» 1864..................................................................... 2,013,709: —

har således i medeltal uppgått till 2,114,648 R:dr. Då emellertid
qvarnräntorna, hvilka afskrefvos först från och med år 1864,
följaktligen ännu ingå i ofvananförda belopp för 1862 och 1863,
anser Kongl. Maj:t berörda medeltal icke kunna läggas till grund
för beräkningen af denna inkomsttitel, utan densamma lämpligast
böra, i nära öfverensstämmelse med hvad den år 1864 utgjort,
upptagas till i jemn summa ..................................................................... 2,013,700: —

2:o. Tiondespanmålen. -

Den indelta spanmålen beräknades vid sistlidna Riksdag till
653,050 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af
1,306,100 R:dr. Härifrån bör likväl nu afdragas en å Allmänna
Indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot 1 kanna

Transport R:dr 4,685,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Nio 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 4,685,000: —

spanmål, utgörande skarprättare- och fjerdingsmanslöner, som i
följd af särskilda Nådiga föreskrifter upphört att vidare utgå.

Med iakttagande häraf finnes denna inkomst i jemnadt tal utgöra
653,010 kubikfot, som, enär värdet af denna spanmål under åren
1862, 1863 och 1864 icke öfverstigit 2 R:dr 20 öre kubikfoten,
här utföres efter nu gällande statspris, 2 R:dr per kubikfot, med 1,306,020: —
Den Kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid sist -

lidna Riksdag till 147,195 kubikfot med ett värde af 294,390
R:dr och har utgjort:

år 1862 ..	...kubikfot 144,984.	R:dr	329,931: —
1863 ..	.................. 147,029.	))	332,626: —
1864 .	................... 150,026.	))	335,508: —
eller i medeltal....................	.................. 147,346.	R:dr	332,688: —

och synes denna spanmål kunna i närmaste öfverensstämmelse
med dess verkliga belopp år 1864 bär upptagas till 150,000

kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af ........................ 300,000: —

3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser:

Donna inkomst har utgjort: år 1862 R:dr 6,801 samt både
1863 och 1864 R:dr 6,800, hvarföre den nu likasom 1866 beräknas
till ...................................................................................................... 6,800:

4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andrp, Kronolägenheter
beräknades 1863 till 331,000 R:dr och 1866 till 370,000
R:dr samt hafva utgjort:

Spanmål.

Penningar. Mått. Värde.

år 1862 ....................................... 59,832.

» 1863 ....................................... 68,370.

» 1864....................................... 56.277.

eller i medeltal ........................ 61,493.

Härtill bör dock nu tilläggas dels

arrendeafgifterna för
åtskilliga under åren 1865
och 1866 till Statsverket indragna
och redan genom
Kammar-Kollegium på längre
tid utarrenderade landsstatsboställen,
hvilka afgifter
sammanlagda uppgå till......... 1,288.

141,507.

142,032.

142,817.

142,1197

16,059.

315,767.

298,163.

254,615.

289,515.

Transport R:dr 62,781. kub.f. 158,178.

R:dr 6,297,820: —

Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 62,781. kub.f. 158,178. R:dr

dels ock beloppet af arrendeinkomsten
för öfriga boställen,
hvilka tillsvidare endast
på ett år af Kongl.

Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
utarrenderas.

Denna inkomst är väl icke
känd, men anses böra, i likhet
med hvad vid sistlidna
Riksdag egde rum, beräknas
till det belopp, hvartill boställenas
uppskattningsvärden
jemte boställsräntorna varit

1 Staten upptagna eller i

jemnadt tal till 6,336 Rxlr,
motsvarande i spanmål efter >

2 R:dr kubikfoten .................. 3,168.

Summa R:dr 62,781. kub.f. 161,346.

Och synas enligt denna beräkning arrendemedlen kunna upptagas

till: penningar............................................................... Rall- 63,000: —

spanmål, 161,000 kubikfot ä 2 R:dr............ » 322,000: —

5:o. Silf''vertionde, myntarelön och slagskatt. Donna inkomst,

som beräknades 1863 till 15,000 R:dr och 1866 till 16,000 R:dr,
har under åren 1862—64 i medeltal utgjort 17,624 Rxlr och utföres
derföre här med .................................................................................

6:o. Kopparräntan beräknades 1863 till 1,100 centner ä
67 Rxlr eller 73,700 Rxlr och 1866 likaledes till 1,100 centner
ä 69 R:dr eller 75,900 R:dr. Den har under åren 1862 —1864
i medeltal uppgått till 1,189 centner xoch ett försäljningsvärde af
82,125 R:dr, hvilket motsvarar ett medelpris af 69 R:dr 7 öre

per centner. Då emellertid priset å den under åren 1865 och

1866 för Statsverkets rakning försålda koppar i medeltal utgjort
endast omkring 61 R:dr per centner, anser Kongl. Maj:t beräk-''
ningen af kopparräntan väl kunna höjas till 1,150 centner, men
dess försäljningsvärde icke höra antagas högre än efter sistnämnda
pris eller till..................................................................................................

7:o. Tiondetackjernet. Inkomsten häraf, som beräknades
1863 till 17,000 centner ä 2 Rxlr eller 34,000 R:dr och 1866

6,297,820: —

385,000: —

17,000: —

70,150: —

Transport Rxlr 6,769,970: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. Åbo 1, oi?i Statsverket 1867.

Transport R:dr 6,769,970: —

till 16,000 centner a 2 R:dr 50 öre eller 40,000 R:dr, har under
åren 1862—1864 i medeltal utgjort 17,247 centner och ett
försäljningsvärde af 42,612 R:dr. På grund häraf syneS denna
inkomst nu kunna uppskattas till 16,500 centner med samma
värde, som 1866 beräknades, eller 2 R:dr 50 öre per centner...... 41,250: —

8:o. Svafvelbrukstionden beräknades år och 1866 till 3,000 R:dr samt har utgjort:	1863 till 4,000 R:dr
år 1862....................................................	....... R:dr 1,571: —
» 1863 ..................................................	.................. 3,731: —
» 1864 ..........i........................................	.................. 2,833: —
eller i medeltal ....................................................	.................. 2,712: —

I anseende till donna inkomsts föränderlighet beräknas den
bär endast till................................................................................................ 2,700:

9:o. Mantalspenningar ne, som beräknades 1863 till 525,000
R:dr och 1866 till 620,000 Rall’, hafva utgjort:

år 1862 ..................................................... Rall- 630,865: —

» 1863................................................................. 639,873: —

» 1864.................................................................. 574,491: —

Vid sistlidna Riksdag föreslog Kongl. Maj:t med afseende
å den minskning i denna inkomst, som till följd af Kongl. Kungörelsen
den 24 April 1863 måste antagas från och med år 1864
hafva egt rum, att berörde inkomst skulle beräknas till allenast

605,000 R:dr. Rikets Ständer funno sig likväl på grund deraf,
att bevillningen efter lista Artikeln eller den personliga skyddsafgiften,
hvilken från och med 1864 utgjorts med enahanda belopp
som mantalspenningarne, nämnda år uppgått till 617,637
R:dr 40 öre, och att detta belopp sedermera genom befolkningens
tillväxt antagligen förökats, höra höja den af Kongl. Maj:t föreslagna
beräkningssumman till 620,000 R:dr. .Kongl. Maj:t anser
sig emellertid härvid höra erinra, att omförmälda såsom inkomst
af lista Artikelns bevillning uppgifna belopp efter all anledning
utgjort bruttouppbörden deraf utan afdrag för de afkortningar, som
jemnlikt ofvanberörda Nådiga Kungörelse ega rum. Den debiterade
uppbörden af mantalspenningarne uppgick nemligen enligt 1864
års Rikshufvudbok för nämnda år till 618,868 R:dr 2 öre, men
deraf hafva blifvit afkortade 43,314 R:dr 89 öre, efter afdrag
hvaraf äfvensom af skillnaden mellan i räkenskaperna in- och utbalanserade
restantier till belopp af 1,061 R:dr 89 öre eller till Transport

R:dr 6,813,920: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 6,813,920:
sammans 44,376 R:dr 78 öre, återstår såsom behållen uppbörd,
med utelemnande af oren, 574,491 R:dr eller bär ofvan för år
1864 utförda inkomstbelopp. Detta förhållande torde nu höra
föranleda någon nedsättning i beräkningen af förevarande inkomst,
men, då den debiterade skyddsafgiftcn för år 1865 med icke mindre
än 7,443 R:dr 80 öre öfverstiger samma afgift för nästföregående
år samt antagligt är, att berörde afgift för åren 1866—

1868 kommer att i enahanda proportion förökas, anser Kongl.

Maj:t donna nedsättning icke höra sträckas längre än till............... 600,000:

10:o. Bötesmedlen beräknades 1863 till 90,000 R:dr och
hafva under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 88,193 R:dr.

Då i följd af nya Strafflagen Kronans inkomst af bötesmedlen
måste anses hafva blifvit betydligt förhöjd, men erfarenheten
ännu icke visat, till hvad belopp denna förhöjning borde
skattas, föreslog Kongl. Maj:t vid sistlidna Riksdag, att inkomsten
skulle beräknas till summan af dess'' 1863 antagna belopp, 90,000
R:dr, och det anslag, 250,000 R:dr, som under 2:dra Hufvudtiteln
äskades till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar
för dem genom nya Strafflagens införande frångångna
bötesandelar. Detta förslag bifölls af Rikets Ständer och blefvo
således bötesmedlen vid sistlidna Riksdag beräknade till 340,000
Rall’. Då nu Kongl. Maj:t under Andra Hufvudtiteln härnedan
kommer att föreslå omförmälda anslags nedsättande till 160,000
R:dr, skulle alltså, med fortfarande tillämpning af ofvanberörda
beräkningsgrund, bötesmedlen nu upptagas till endast 250,000 R:dr.

Men, då å andra sidan i betraktande tages dels den förhöjning i
bötesbeloppen, som genom nya Strafflagen egt ruin, och dels att
den andel i böterna, som förut tillkommit målsegare in. fl., utan
någon ersättning numera ingå till Kronan, på grund af Indika
båda omständigheter Kronans behållna inkomst af bötesmedlen
måste antagas nu utgöra betydligt mera än det belopp 90,000
R:dr, som i sådant afseende år 1863 före den nya Strafflagens
utfärdande beräknades, anser Kongl. Maj:t beräkningen af förevarande
inkomsttitel likväl icke böra nedsättas vidare än till ...... 300,000:

ll:o. Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som till och

med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter mellan
Kronan och rusthållare, samt följaktligen icke kan vara underkastad
någon rubbning under nästkommande statsregleringsperiod,

Transport R:dr 7,713,920:

Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

upptages derföre nu, likasom förut, till 140,175 kubikfot a 2

11: dr ............................................................................

12:o. Tillfälliga Rotevakansafgifter, som beräknades 1863
till 8,000 R:dr och 1866 till 7,000 R:dr, hafva under åren 1862
—1864 i medeltal utgjort 7,913 R:dr och kunna således nu upptagas
till .....................................................................................

13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord beräknades 1863 till

56.000 R:dr och 1866 till 63,000 R:dr, men hafva under åren

1862 1864 i medeltal uppgått till 66,488 R:dr och beräknas

derföre nu till.........................................................................................

14:o. Rotevakansaf gift af utsockne frälsehemman i Halland,
som 1863 beräknades till 17,000 R:dr, har under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 19,594 R:dr och upptages derföre likasom
vid sistlidna Riksdag till..................................................................

15:o. Trosspassevolansafgiften, som under de 3 åren 1862
— 1864 med obetydlig vexling uppgått till något mer än 26,500
R:dr om året, bör alltså nu, likasom vid 1866 års statsreglering,

beräknas till >.................................

16:o. Bätsmansvakansafgiften har val under åren 1862—-1864 i medeltal utgjort 62,535 R:dr, men synes dock på grund
af sin till en del ovissa beskaffenhet icke höra nu upptagas högre

än 1866 skett eller till.............................................................................

17:o. Kontrollstämpelmedel, hvilka beräknades 1863 till

22.000 R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, hafva utgjort

år 1862 ............................................................... Ridt- 21,442.

» 1863 ........................................................................ 20,646.

» 1864 ....................................................................... 18,782.

Då donna inkomst således år efter år minskats, beräknas den nu

endast till.................................................................................................

18:o. Bak- och Lotsmedel beräknades 1866 till 600,000 Ridrock
hafva uppgått: år 1863 till................................ R:dr 551,107

» 1864 .........

» 1865 .........

På grund häraf beräknas donna
19:o. Observationsmedel

men hafva utgjort: år 1862 ......

» 1863 ....

» 1864 ....

inkomst nu, likasom
beräknades 1863 till

551,375.

..... 667,561.

1866, till...
6,000 R:dr,
R:dr- 2,119.

......... 3,633.

......... 5,844.

7,713,920: -280,350: -

7,500: -

65,000: -

18,000: -

26,500: -

60,000: -

19,000:

600,000: -

Transport R:dr 8,790,270:

Bill. till RiJcsd. Prof. 1867. l:a Sami., l;a Afcl.

Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

Och torde denna af mera tillfälliga omständigheter beroende inkomst
höra nu, likasom 1866, beräknas till endast..........................

20:o. Extra medel och uppbörder hafva efter afdrag af
stubböresmedlen, hvilka från och med innevarande år ingå till

skogsplanteringskassan, utgjort: år 1862........................ R:dr 66,157.

» 1863 ................................ 66,653.

» 1864 ................................. 56,445.

Medeltalet häraf är 63,085 och anser Kongl. Maj:t denna inkomst,
som 1866 beräknades till 70,000 R:dr, nu, i anseende till

dess föränderlighet, icke höra upptagas högre än till........................

21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan å
Lappmarks Ecclesiastikverks år 1835 till Riksgäldskontoret öfverlemnade
fond, hafva under åren 1862—1864 i medeltal uppgått
till 5,417 R:dr och beräknas derföre nu, likasom 1863 och
1866, till........................................................................................................

8,790,270: —
3,000: —

63,000: —

5,000: —

Summa ordinarie inkomster R:dr 8,861,270: —

Extraordinarie inkomster,

hvilka jemlik! 60 § Regeringsformen utgå såsom Bevillning, äro:

J) Tullmedel. I fråga om donna inkomst, som beräknats både 1863 och
1866 till 13,500,000 R:dr, förekommer nu, att densamma under nyss afslutade
år icke uppgått till mer än omkring 13,200,000 R:dr, äfvensom att från och
med innevarande år salttullen, hvilken inbringat omkring 200,000 R:dr årligen,
bortfallit. Som dock år 1865, ehuru under större delen deraf de genom Franska
handelstraktat^ stadgade tullnedsättningarne varit tillämpade, tullinkomsterna
uppgingo till i det närmaste 14 millioner R:dr, synes deras ännu ej fullständigt
kända minskning under 1866 kunna tillskrifvas tillfälliga orsaker och
någon annan nedsättning i berörda inkomsters vid nästlidna Riksdag beräknade
belopp icke behöfva för år 1868 ega rum än den, som måste blifva en följd af
salttullens upphörande. Kongl. Maj:t finner således tullinkomsterna för sistnämnda
år utan någon förändring i nu gällande tullsatser kunna beräknas uppgå
till 13,300,000 R:dr. För den händelse åter, att tullen å socker, kaffe och tobak
varder, på - sätt Kongl. Maj:t äril ar i nåder föreslå Riksdagen, förhöjd med
2 öre per ® för socker och kaffe samt 1 öre per ft för tobak, så anser Kongl.
Maj:t, att, då importen af dess artiklar i runda tal utgjort:

Råsocker Raffinad Kaffe Tobak

år 1861..... « 40,500,000

» 1862............ 34,800,000

» 1863............ 37,500,000

» 1864............ 33,000,000

» 1865............ 35,600,000

2.400.000

3.700.000
6,000,000

5.900.000
8,000,000

15,900,000 8,100,000

15.900.000 3,700,000

16,000,000 4,300,000

15.700.000 5,400,000

16.900.000 5,700,000,

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

samt på grund häraf torde kunna för år 1868 antagas komma att uppgå
till 35 millioner T råsocker, 6 millioner T raffinad, 16 millioner kaffe och
5 millioner T tobak, den förökade inkomst, som ofvanberörda tullförhöjningar
skulle medföra, kan beräknas: för råsocker till 700,000 R:dr, för raffinad till

120,000 R:dr, för kaffe till 320,000 R:dr och för tobak till 50,000 Rall- eller
tillsammans till 1,190,000 R:dr.

Derest vidare tullen å bränvin och sprit, såväl af säd eller rotfrukter,
som af ris, socker, vindrufvor och annan frukt, blifver förhöjd med 15 öre per
kanna, hvarom Kongl. Maj:t jemväl är sinnad att i sammanhang med förslag
om bränvinstillverkningsafgiftens höjande från 60 till 75 öre per kanna hos
Riksdagen gorå nådig framställning, så skulle, om importen af berörda varor,
som utgjort i jemna tusental:

år 1861........................ u alkohol 2,728,000

» 1862............................................. 2,196,000

» 1863............................................. 3,390,000

» 1864............................................. 1,950,000

» 1865............................................. 2,204,000,

antages under år 1868 komma att uppgå till 2 millioner T alkohol, hvilket belopp,
då en kanna alkohol väger ungefär 4,9 T, motsvarar i rundt tal 800,000
kannor 50-procentig sprit, en sådan tullförhöjning kunna beräknas inbringa

120,000 R:dr.

Under förutsättning af nu omförmälda tullförhöjningar å socker, kaffe,
tobak, bränvin och sprit föreslår Kongl. Maj:t således att förevarande inkomsttitel
för år 1868 uppskattas till................................................ Rall- 14,600,000: —

B) Postmedel beräknades vid sistlidna Riksdag till 2,000,000
R:dr och hafva under åren 1862 —1864 i medeltal uppgått till

2,120,652 R:dr, hvarföre de nu utföras med oförändrad! belopp 2,000,000: —

C) Stämpelpappersgfgiften. Beträffande donna inkomst,
som beräknats 1863 till 1,200,000 R:dr och 1866 till 1,600,000
R:dr, förekommer, att uti den af Rikets Ständer vid sistlidna
Riksdag beslutade Stämpelpappersförordning, som med innevarande
år träd! i gällande kraft, ifrågavarande afgift blifvit för
skuldebref, räkningar, vexlar och assignation^- nedsatt från 30
öre till 25 öre för hvarje 100 R:dr af det kapitalvärde, derför
inteckning eller betalning sökes. I följd häraf torde donna inkomst
väl komma att något minskas, men då densamma under
åren 1863—1865 i medeltal uppgått till 1,538,400 R:dr och
nyssberörda minskning icke synes kunna blifva af någon synnerlig
betydenhet, anser Kongl. Maj:t förevarande inkomsttitel

likväl kunna upptagas till...................................................................... 1,500,000: —

Transport R:dr 18,100,000: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 18,100.000: —

D) BränvinstUlverkningsafgiften beräknades 1863 till

8,400,000 R:dr och 1866 till 9,500,000 R:dr. Den har i verkligheten,
efter 60 öre per kanna, uppgått
år 1863 för en tillverkning af 15,670,000 k:r till R:dr 9,402,000

» 1864 ..................................... 14,467,000 » » » 8,680,000

» 1865 ....................................... 16,768,000 » » » 10,071,600

« 1866 ..................... omkring 15,400,000 » »om kr. 9,242,000.

Om deremot ifrågavarande afgift nu förhöjes till 75 öre
per kanna, på sätt jemväl flera gånger förut vant ifrågasatt, så
torde visserligen i följd häraf tillverkningen komma att något
nedgå och måhända icke öfverstiga 14 millioner kannor, men
afgiften för en sådan tillverkning skulle dock utgöra 10,500,000
R:dr, hvarföre inkomsten af donna titel här upptages till sistnämnda
belopp .......................................................................................... 10,500,000

Summa Extraordinarie inkomster R:dr
Om efter tilläggande af de Ordinarie inkomsterna...............

leka det sammanlagda beloppet

28,600,000

8,861,270

jemföres med de vid sistlidna Riksdag för nu innevarande år

påräknade: Ordinarie inkomster........................... R:dr 8,978,740.

och Extraordinarie inkomster.......................................... 26,600,000.

så finnes beräkningen af inkomsterna för nästa statsregleringsperiod
utvisa en förökning af..................................................................

R:dr 37,461,270

35.578,740:

1,882,530:

Kongl. Maj:t öfvergår nu till en framställning af de utgifter, som under
de särskilda Hufvudtitlarne funnits nödiga; och komma dervid, såsom i senare
tider varit brukligt, att under hvarje hufvudtitel upptagas först de anslag, som
äro af stadigvarande natur, och derefter, när anledning dertill förefinnes, sådana
till hufvudtiteln hänförliga utgifter, Indika äro af mera tillfällig och öfvergående
beskaffenhet.

Förslå MhJvmUHcIss ,

innefattande Kongl. klöf- och Slottsstaterna, upptager för närvarande de förra

till............................................................................................................ Rall- 1,293,900: —

och de senare till....................................................................................... 123,100: _

tillsammans Ii:dr 1,417,000: —

Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Då det för Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenin anvisade anslag,
som för närvarande utgör 18,000 R:dr, på senaste läder befunnits otillräckligt,
vill Kongl. Maj:t af Riksdagen äska, det detta anslag måtte varda förhöjdt med

7.000 R:dr till 25,000 R:dr, hvarigenom slutsumman af de under Första Hufvudtiteln
uppförda ordinarie anslag skulle komma att uppgå till 1,424,000 R:dr.

I fråga om sådana behof, för hvilka extra anslag under donna hufvudtitel
kunna erfordras, har, på sätt bilagde öfver finansärenden den 4 innevarande månad
börda protokoll närmare upplyser, förekommit, att, sedan Stockholms Stadsfullmäktige
uti särskilda underdåniga framställningar väckt anspråk på att af
tomten till egendomen N:o 32 i qvarteret Sjöhästen vid Nya Kungsholmsbrogatan
här i staden, hvilken egendom för närvarande begagnas till fiolstall för
Hennes Maj:t Enkedrottningen och Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland,
ej mindre den del, som utgöres af den s. k. Annsegränden, än äfven
hela det vester derom belägna tomtområdet måtte för den blifvande sammanbindningsjernbanan
till staden afträdas, Kongl. Maj:t den 7 nästlidne December
vid Nådig pröfning af berörda anspråk, såvidt det rörer förstnämnda del
af tomten, funnit stadens rätt till donna del vara ostridig och förthy anbefallt
dess afträdande till staden, samt att, om till staden återlemnas jemväl den andra
tomtdelen, hvarå anspråk blifvit vackt, det återstående af tomten ej lärer lemna
tillräckligt utrymme för mer än ett af de båda fiolstall, som nu finnas derstädes.
Vid sådant förhållande anser Kongl. Maj:t det kunna blifva nödigt att
anlita Riksdagens medverkan dels till behörigt ordnande af de å ifrågavarande
tomt nu befintliga, delvis bristfälliga byggnader för det fiolstall, som kom me att
derstädes bibehållas, samt dels till beredande på annat håll, såsom ersättning
för hvad genom tomtafträdelsen till staden förlorades, af utrymme för det andra
Hofstallet, hvilket ansetts kunna ske genom ombyggnad af nuvarande Hofstallet
å Blasieholmen; Och vill Kongl. Maj:t för sådan händelse meddela, att, enligt
de öfver berörda arbeten uppgjorda kostnadsberäkningar, dertill erfordras, utom
för ändamålet redan disponibla medel, ett ytterligare belopp af tillsammans

151.000 R:dr. Då emellertid det funnits företrädesvis lämpligt, om båda de i
qvarteret Sjöhästen nu varande Hofstallen äfven framgent komme att ligga hvarandra
så nära som möjligt, och i sådant afseende framställts förslag om utbyte
af stalltomten å Blasieholmen emot den staden tillhöriga tomt, som nu upptages
af f. d. Clara församlings fattighus, har Kong]. Maj:t, som öfver berörda
bytesförslag låtit infordra Stadsfullmäktiges underdåniga yttrande och anser
donna fråga först höra vara afgjord, innan definitiv framställning i ämnet till
Riksdagen aflåtes, här velat endast på förhand antyda, att för ofvanomförmälda
ändamål extra anslag torde redan vid nu förestående statsreglering behöfva i
Nåder äskas.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Ändra Hnfvudtiteln,

innefattande anslagen till Justitie-Departementet.

Nu gällande riksstat upptager för detta Departement:

Penningar ..................................................................... Runt R:dr 2,429,046: u.

Indelta räntor enligt markegång förslagsvis beräknade
till............................................................... » » 5,903: 89.

Summa Runt R:dr 2,434,950: —

I öfverensstämmelse med de beslut, som uti bilagda utdrag af det inför
Kongl. Maj:t i Statsrådet den 4 innevarande månad förda protokoll omförmälas,
föreslår Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af denna hufvudtitel endast följande
förändringar:

Anslaget till fångars vård och, underhäll,

nemligen den del af detta anslag, hvilken, såsom "bestämdt anslag", omfattar
aflöningen till vissa fångvårdens embets- och tjensteman samt betjente:

att för det under nästliden år till begagnande upplåtna nya straffängelset
i Carlskrona måtte å den ordinarie aflöningsstaten uppföras för

1 Direktör, lön.............................................	.............. R:dr 2,000:	—
arfvode.....................................	......................... ! 500:	—
skrifvarearfvode.......................	......................... 300:	“ 2,800:
1 Kamererare, lön ......................................	......................... 1.200:	—
skrifvarearfvode.................	......................... 450:	1,650:
Predikant, arfvode .............................................		..... 825:
Bevakningsbefälhafvare, lön ............................		..... 1,500:

samt provision å behållna nettoinkomsten å fängelsets arbeten, att utgå, efter
Fångvårds-Styrelsens bestämmande, med högst 4 procent till Fängelse-Direktören
och 2 procent till Bevakningsbefälhafvaren; samt

att för II:te Kronoarbetskompaniet måtte likaledes å ordinarie stat uppföras
åt

1 Kompanichef, arfvode ............................................................... R:dr 1,350: —

Anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för
dem genom nya Strafflagens införande frångångna botesandelar:
att detta förslagsanslag, som vid sistförfluten Riksdag bestämdes till

250,000 R:dr, måtte under enahanda vilkor, som då blifvit stadgade, jemväl för
nästa statsregleringsperiod anvisas, men att beloppet af detsamma måtte nedsättas
till 160,000 R:dr.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

De på andra hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra
således ......................................................................................... R:dr 8,125: —

livilka med tillägg af hufvudtitelns nuvarande slutsumma............... 2,434,950: —

uppgå till.......................................................................................................2.443,075: —

men då derifrån dragés den föreslagna nedsättningen i förslagsanslaget
till ersättning för mistade bötesandelar ................................. 90,000: —

kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering att utgöra
......................................................................................................... R:dr 2,353,075: —

Dessutom äskar Kongl. Maj:t, under åberopande af ofvannämnda Statsrådsprotokoll
öfver Justitie-Departementsärenden, att till slutligt fullbordande af de
arbeten, som, till följd af Rikets Ständers vid senaste Riksdag fattade beslut,
komma att under innevarande år verkställas för uppförande af en ny arkivbyggnad
för Göta Hofrätt och ombyggnad af den Hofrättshuset omgifvande kaj,
måtte anvisas 24,152 R:dr, att under år 1868 för ändamålet utgå.

Hufvudsummorna för föremål inom denna hufvudtitel skulle i följd häraf

blifva:

för ständiga utgifter................................................... Runt R:dr 2,353,075: —

deraf förslagsanslag R:dr 1,341,914: 52.

för tillfälliga utgifter....................................................................... 24,152: _

Tredje Mtsfvudtiteln,

innefattande anslagen till Utrikes-Departementet.

De för detta Departement nu bestämda anslag uppgå sammanlagdt till
479,200 R:dr Runt årligen. 6

I likhet med hvad vid senaste fyra Riksmöten blifvit äskadt och af Ri-kets
Ständer beviljadt och på grund af hvad uti Statsrådsprotokollet öfver Utrikes-Departements-äreuden
den 4 i denna månad blifvit anfördt, finner Kongl.
Maj:t sig böra föreslå, att de på Riksstaten uppförda särskilda anslag till Tredje
Hufvudtiteln, uppgående till ett belopp, motsvarande ungefärligen H af hela det
anslag, som till detta Departement från de Förenade Rikena utgått, måtte varda
af Riksdagen anvisade att jemväl under nu instundande statsregleringsperiod,
med oförminskade belopp, mot nu gällande redovisningsskyldighet och i öfrigt
på samma vilkor som hittills, till Utrikes-Departementet utgå.

Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om '' Statsverket 1867.

Fjerde Mi u/eud titeln,

innefattande anslagen för Landtförsvars-departementet.

För de årliga eller ständiga utgifterna under denna hufvudtitel finnes enligt
nu gällande riksstat anvisadt:

penningar ...................................... 6,731,127: 80.

indelta räntor enligt markegång på förslag ......................................... 2,111,397: —

indelt spannmål på förslag 125,95,5 kubikfot 9 kannor ä 2 R:dr för

kubikfot ................................................................................................... 251,911: so.

oindelt spannmål 122,581 kubikfot 7 kannor, förslagsvis ä 2 R:dr

för kubikfot.......................................................................................... 245,163: 40.

Tillhopa Kant R:dr 9,339,600: —

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel framställer Kongl. Maj:t, i
enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af det inför Kong].
Maj:t ^Statsrådet den 4 innevarande Januari månad öfver Landtförsvarsärenden
förda protokoll, följande förslag:

Landtförsvars-dcparteineiitet.

Armé-förvaltningen. Till aflöning åt den ökade revisionspersonal, som, för
granskningen af vissa till Landtförsvaret hörande årsredogörelser, hvilken granskning,
i sammanhang med aflöningsstaten för Armé-förvaltningen vid detta embetsverks
organiserande, hos Kongl. Maj:t föreslagits att till Kammar-rätten öfverflyttas,
men af Kongl. Maj:t förklarats skola bos Armé-förvaltningen fortfarande
verkställas, befunnits af behof påkallad, och äfven blifvit i Kongl. Maj:ts
till Rikets sist församlade Ständer aflåtna proposition om Statsverkets tillstånd
och behof förmäldt, vill Kongl. Maj:t nu af Riksdagen begära, det följande belopp
må varda anvisade, att fr n och med år 1868 utgå nemligen:

för 1 Revisor i Artilleri-departementets Kammar-kontor..................... 2,200

» 1 Kammarskrifvare i Fortifikations-departementets d:o.................. 1,000

» 1 d:o i Intendents-departementets d:o ............... 1,000

» 1 d:o i Civila departementets Aflönings-kontor...................... 1,000

» 1 d:o i d:o Pensions- och Fondförvaltnings-kontor........................... 1,000

äfvensom Kongl. Maj:t äskar, att till aflöning för en vaktmästare,
som utöfver det nuvarande- antalet befunnits för Armé-förvaltningen
af behof påkallad, anvisas ...................................................... 500: —

genom livilka nya aflöningsbelopp, tillhopa utgörande ......... 6,700:

anslaget för Armé-förvaltningen (med Utredningsförråden),

hvilket anslag i innevarande års riksstat är upptaget till 123,200:

skulle komma att ökas till R:dr 129,900:

Transport R:dr 6,700: —

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

„ Transport R:dr

Generaliiets-staten. Sedan f. d. Öfversten m. in. Grefve F. D.
von Rosen, hvilken från indragna 6:te Fördelnings-generalslönen uppburit
ett ärligt pensionsbelopp af 1,200 R:dr, under den 20 Juni
1866 med döden afgått, till följd hvaraf berörda pensionsbelopp
upphört att utgå, vill Kong!. Maj:t, som under den 13 nästlidne
November, i sammanhang med då fattadt beslut om Militärläroverkens
organisation, i nåder fastställt instruktion för Militärläroverkens
Öfverstyrelse, enligt hvilken instruktion Inspektören för läroverken
eger vid sin expedition påräkna biträde af en Adjutant, föreslå
Riksdagen, att omförmälda belopp, 1,200 R:dr, må fortfarande under
anslaget för Generalitetet upptagas, för att utgå med 1,000 R:dr såsom
arfvode till Adjutanten hos Inspektören för Militärläroverken
och med återstående 200 R:dr till skrifmaterialier och expenser vid
Inspektörens expedition, hvarigenom anslaget till Generalitetet kommer
att bibehållas vid det i nu gällande riksstat upptagna belopp
77,300 R:dr.

Militär-läroverken. I anledning af Kongl. Maj:ts ofvanberörda
den 13 sistlidne November angående Militärläroverkens organisation
fattade beslut, hvarigenom, på sätt bilagda transsumt af Statsrådsprotokollet
för nämnda dag visar, förordnats, bland annat, att dåvarande
högre Artilleri-läroverket å Maricberg skulle förändras till
en Krigshögskola, hvilken tillika med Krigsskolan å Carlberg, om
hvars organiserande i stället för Krigsakademien Kongl. Maj:t under
den 14 Oktober 1862 fattat beslut, skulle, från och med den 1 sistlidne
December, ställas under inseende och ledning af en Inspektör
och en Krigsundervisnings-kommission såsom Öfverstyrelse, hafva de
förslag till stater för dessa läroverk blifvit upprättade, hvilka nu till
Riksdagen öfverlemnas.

Enligt staten för Krigshögskolan erfordras för detta läroverk

årligen........................................................................................ R:dr 50,855:

hvartill f. n. finnes att tillgå:

det från anslaget för försvarsverket i allmänhet till läroverket
å Marieberg utgående belopp .................. 25,500:

samt det å 6:te hufvud titeln hittills anvisade extra

anslag för Civil-ingeniörer....................................... 3,000: 28 500-

så att för Krigshögskolan alltså erfordras nytt anslag af R:dr 22,355:

Men enär särskilt anslag för Krigshögskolan lämpligen bör, på sätt
för krigsskolan redan eger rum, i Riksstaten uppföras, vill Kongl.

Transport R:dr

Bih. till RiJcsd. Prof. 1867. l:a Sami., ha Afd.

6,700: —

6,700: —
3

Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

Maj:t föreslå Riksdagen, att, mot det att anslaget för försvarsverket
i allmänhet minskas med det derifrån, enligt hvad nyss nämndt är,
hittills för Mariebergs läroverk utgående belopp, 25,500 R:dr, å
Riksstaten under rubrik: Krigshögskolan, och näst framför anslaget

för Krigsskolan, uppföra ett särskildt anslag af.......................................

dock under förutsättning, att det hittills å inte hufvudtiteln anvisade
extra anslaget för Civil-ingeniörers undervisning fortfarande kommer
att till oförändradt belopp utgå med 3,000 Rall’.

Då likväl Krigshögskolan i sin utvidgade form är afsedd att
taga sin början den 1 September innevarande år, samt det nya anslaget
således redan från nämnda tidpunkt blifver till hela beloppet
erforderligt, äskar Kongl. Maj:t, att en tredjedel af tillökningssumman,
eller hvad för 4 månader belöper, måtte såsom extra anslag
för innevarande år anvisas med 7,451 R:dr 67 öre, hvilket belopp
alltså kommer att bär nedan bland öfriga extra anslag upptagas.

Den för Krigsskolan nu uppgjorda stat, hvilken omfattar endast
de utgifter, som äro afsedda att af statsmedel bestridas, utvisar
ett ärligt anslagsbchof af................................................... 85,000: —

och då härtill finnes att tillgå nuvarande riksstatsanslag

för Krigsakademien..................................................................... 79,888: 25.

erfordras såsom nytt anslag...................................................... 5,111: 75.

hvilket sistnämnda belopp, det Kongl. Maj:t härmedelst äskar att

Riksdagen måtte för ändamålet anvisa, alltså här utföres med.........

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att den i nu gällande Riksstat begagnade
anslagsrubriken: Krigsakademien, må utbytas mot rubriken:
Krigsskolan.

Indelta Årinéen.

Kavalleri- och Infanteriregementena. I öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors framställning om behofvet af
anslag för åtskilliga af nämnda embetsverk förut under förskottstitel
bestridda utgifter, föreslår Kongl. Maj:t att under förenämnda anslag
måtte uppföras:

dels till ersättning åt innehafvare!! af Ofverstelöjtnants-bostället
vid Skånska Dragonregementet, Kungsgården Löfvestad, för det arbetsbiträde,
som till nämnda boställe förut utgått af gatuhuset N:o
19 Löfvestad, men som, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet den 6
Februari 1863 tills vidare upphört att utgöras............... R:dr 27: —

Transport R:dr 27: —

6,700

47,855

5,111

59,666

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 27: —

dels värdet af 30 kappar kronotionde, ersättning, enligt
Kongl. Brefvet den 14 Februari 1813, till f. d. korporalsbostället
Riddarhagen Nohlgården vid Skaraborgs regemente,
för samma boställe genom Göta kanals anläggning frångången
dylik spanmål, och utgörande, förvar,dladt i oindelt spanmål,
5 kubikfot 9 kannor, ä 2 R:dr kubikfoten ..................... 11: 80.

Vidare erfordras, enligt Statskontorets anmälan och på sätt
ofvanåberopade Statsråds-protokoll för den 4 innevarande månad
utvisar, anslag å ordinarie stat till ersättande af den inkomst som
för indelningshafvare uppkommit derigenom, att mjöl- och sågqvarnsräntor
icke vidare utgöras; kommande, efter de i qvarnräntorna ingående
naturapersedlars omsättning till spanmål, det erforderliga
anslaget att utgöra:

penningar .................................................................................... 283 : 98.

oindelt spanmål 5,176 kubikfot 2,46 kannor ä 2 R:dr för

kubikfot................................................................................ 10,352: 49.

tillhopa R:dr 10,636: 47.

Då likväl härigenom icke föranledes någon förhöjning i det
ifrågavarande anslagets totalsumma utan endast en omföring emellan
de i anslaget ingående särskilda poster, föreslår Kongl. Maj:t:

att värdet af de i anslaget ingående indelta räntor 2,111,397: —
måtte med summan af de af Statskontoret föreslagna
anslagsposter..........................................................................

minskas till ...........................................................................

att deremot det af Statskontoret uppgifna pen ningebeloppet.

..........................................................................

tillägga det i anslagets penningekolumn upptagna belopp,
som efter ofvan föreslagna förhöjning med 27
R:dr utgör ............................................................................

hvarigenom penningar under anslaget komma att utgöra
samt att beloppet af den under anslaget upptagna
oindelta spanmål, utgörande, med ofvanberörda förhöjning
10,353 kubikfot 9 kannor ä 2 R:dr kubikfot,
må ökas med 5,176 » 2,46 » ä 2 R:dr »

20,707:

10,352:

till 15,530 kubikfot 1,46 k:r ä 2 R:dr kubikfot
hvarefter anslaget till kavalleri- och infanteriregementena
kommer att utgöra:

31,060: 29.

59,666:

75.

10,6 3 6: 47.
2,100,760: 53;

2 8 3: 98.

409,018: 13.
409,302: il.

80.

49.

38: so.

Transport R:dr 59,7 0 5 : 55.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport nålpenningar.
....................................................................... Rdr 409,302: n.

indelta räntor enligt markegång på förslag.................. 2,100,760: 53.

indelt spannmål på förslag, 125,955 kubikfot 9 kannor

ä 2 R:dr kubikfoten.................................................. 251 911: so

oindelt spanmål på förslag, 15,530 kubikfot 1,46 kannor
förslagsvis ä 2 R:dr kubikfoten........................ 31,060: 29.

Summa Exil- 2,793,034: 73.
Roteringsunderstöd. Med anledning deraf, att de rotefrihetsafgifter,
hvilka af nybyggare inom Westerbottens och Norrbottens
län erlades, men, jemlik! Kongl. Brefvet den 25 Augusti 1846,
finge af lotehallarne disponeras, inginge bland den ofri ga statsmedelsuppbörden
och af Statskontoret under förskottstitel anordnades;
och då ett likartadt utbetalningssätt iakttoges i afseende å ersättningar
till rotehållare, livilka, ehuru dels åtnjutande frihetsår å innehafvande
nybyggen, dels af en eller annan anledning från rotering
frikalla de, likväl utgjorde effektiv rotering;

har Statskontoret hemställt, att, för ifrågavarande slags utgifter,
ett särskild! anslag, under förenämnda rubrik, måtte å 4:de
hufvudtiteln uppföras och, med afseende å utgifternas beskaffenhet,
upptagas såsom förslagsanslag, hvarifrån i sådant fall äfven borde
utgå den innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen tillkommande
ersättning, för hvars bestridande vore f. 11. å 8:de hufvudtiteln uppfördt
ett förslagsanslag af 3,000 R:dr.

I anledning häraf, och i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret
i afseende å anslagets belopp yttrat, vill Kongl. Maj:t
föreslå Riksdagen att, för ofvan uppgillra ändamål, å 4:de hufvudtiteln,
näst efter anslaget för Kavalleri- och Infanteriregementena
och under rubrik: roteringsunderstöd, uppföra ett förslagsanslag afbidande
i sådant fall det å 8:de hufvudtiteln nu uppförda
förslagsanslag af 3,000 R:dr, till ersättning åt innehafvare af roterade
ecklesiastikboställen, icke vidare behöflig!.

Löneföi bättringar vid indelta Avmeen. Kongl. Maj:t föreslår,
att det för ifrågavarande ändamål nu utgående årliga anslag af

100,000 R:dr, hvilket, enligt Rikets Ständers skrifvelse af den 9
Juni 1866,^ blifvit beviljad! endast för innevarande år, måtte äfven
framgent få tillsvidare utgå med oförändrad! belopp och enligt förut
meddelade föreskrifter.

__ Indelta Arméens vapenöfning ar. Kong!. Maj:t, som funnit en
utsträckning af indelta arméens och'' Wermlands Fältjägarerege Transport

R:dr

59,705: 53.

12,500: —

72,205: 55.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867,

Transport R:dr 72,205 : 55.

mentes vapenöfning!- vara i vissa delar af behof påkallad, har i
sammanhang med donna fråga äfven till pröfning förehaft en af
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer gjord framställning
om behofvet af förbättring i den för indelta arméen nu gällande
provianteringsstat, hvilken äfven för Wermlands Fältjägareregemente
och allmänna beväringsmanskapet tillämpas. I afseende å sistnämnda
fråga har Armé-Förvaltningens Intendents-Departement afgifvit
underdånigt utlåtande och dervid bifogat dels afskrifter af nu
gällande provianteringsstater för indelta och värfvade arméen, äfvensom
för Norska arméen, dels ock förslag till förbättrade stater
för såväl kokföde- som torrfödeportion åt indelta arméen, och afsedda
att tillämpas äfven för Wermlands Fältjägareregemente samt
allmänna beväringsmanskapet, Indika handlingar nu till Riksdagen
öfverlemnas.

Till kostnadernas bestridande dels för de utvidgade vapenöfningarna
och dels för tillvägabringande af eu förbättrad utspisning
åt indelta arméens manskap, vill Kongl. Maj:t, under åberopande
af hvad Statsrådsprotokollet i dessa hänseenden innehåller,
föreslå Riksdagen att bevilja följande förhöjningar i anslaget för indelta
arméens vapenöfning!-, nemligen:

för utsträckta vapenöfning!- ....................................... R:dr 155,216: 3?.

för tillämpning af förbättrad provianteringsstat............... 86,324: Ko.

tillhopa R:dr 241,540: 92.

eller i rundt tal ................................................................................................ 241,500: _

Värfvade Arméen.

håller

På grund af den
rörande behofvet

utredning,
af ökade

kokinrättningar, vill Kongl. Maj:t

som Statsråds-protokollet in nedslag
för garnisonsregementenas
föreslå, att, i stället för det vid

sistlidne riksdag med sammanlagdt 5,075 R:dr beviljade extra anslag,
att enligt stadgad fördelning för år 1867 utgå, följande förhöjningar
i garnisonsregementenas ordinarie kokinrättnings-anslag nu måtte för
tiden från och med år 1868 å stat uppföras, nemligen:

för Lifgardet till häst .................................

» Svea Lifgarde .........................................

» Andra Lifgardet......................................

» Hussarregementet Konung Carl XV

................. Rall-	900: —
	1,300: —
	1,750: —
	1,000: —
Transport R:dr	4,950: — 313,705: 55.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 4,950: — 313,705: 55.

för Svea Artilleriregemente.................................... 1,050: —

» Göta clio 1,060: —

» W ondes d:o 750: —

» Fyrverkare-corpsen............................................. 75: -— 2935: -

» Artilleri-stamtruppen å Gotland....................................... 250: —

hvilka särskilda belopp skulle tilläggas vederbörande anslag, på sätt
bär nedan kommer att föreslås.

Svea och Andra Lifgardesregementena. Sedan det beväringsområde,
som förut varit anslaget till Lifbeväringsregementet, blifvit
fördeladt på Lifgardesregementena till fot, samt Kongl. Maj:t i anledning
häraf, under den 28 nästlidne December, på sätt af Statsråds-protokollet
för den 4 innevarande månad närmare inhemtas,
för ordnat, att 2 Andre Kapitensbeställningar skulle bildas vid hvardera
af nämnda Lifgardesregementen, med lön för hvarje Andre
Kapiten till belopp af 2,000 R:dr, för hvilka löner disponibla tillgångar
funnes å anslaget för Lifbeväringsregementet; vill Kongl.

Maj:t nu föreslå, att, jemte förminskning af Lifbeväringsregementets
anslag med 8,000 Rall-, anslagen för Svea och Andra Lifgardesregementena
må ökas hvardera med 4,000 R:dr.

För Lifgardesregementena till fot utföras alltså följande tillökningar: -

för Svea Lifgarde:

tillökning i kokinrättnings-anslaget........................	.. R:dr 1,300: —
från Lifbeväringsregementets anslag öfverförda ..	............ 4,000: —	5,300: —
för Andra Lifgardet: tillökning i kokinrättningsanslaget..........................	............ 1,750: —
från Lifbeväringsregementets anslag öfverförda ..	............ 4,000: —	5,750: —
Till följd af de föreslagna förhöjningarne	i kokinrättnings-
anslagen för öfråga garnisonsregementena utföres vidare
för Lifgardet till häst ...................................................		900: —
» Hussarregementet Konung Gall XV ..................	.......... 1,050: —	1,000: —
» Svea Artilleriregemente .........................................
» Göta d:o .........................................	............ 1,060: —
» Wendes (ko .........................................	............ 750: —
» Fyrverkare-corpsen .................................................	............ 75: —	2,935: —

Vermlands Fältjägareregemente. För detta regementes vapenöfningar,
med den utsträckning, Kongl. Maj:t, enligt hvad Statsråds -

Transport R;dr 3 2 9,5 9 0: 55.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 329,590: 55.

protokollet utvisar, anser dem böra erhålla, uppgå kostnaderna, med
bibehållande af nuvarande portionsstat, till omkring R:dr 13,200: —
hvartill, genom tillämpning af ofvan omförmälda förbättrade
provianteringsstat, kommer .................................... 2,000: —

Summa R:dr 15,200: —
och då härtill finnes å stat anvisadt endast ..................... 5,100: -—-

uppstår således en brist af R:dr 10,100: —
att genom nytt anslag fylla.

Kongl. Maj:t föreslår derföre, att sistnämnda belopp måtte å
ordinarie stat uppföras, att Vermlands Fältjägareregementes anslag
tilläggas med................................................''...................................................... 10,100: —

Lega för hästar till Artilleriets exercis samt Jour agering af
Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar. Enär dessa anslag äro
afsedda till utgifter för de med anslagen åsyftade ändamål äfven vid
Sappörtruppen eller numera Pontonierbataljonen, vill Kongl. Maj:t,
för att fullständigare beteckna anslagens ändamål, för dem föreslå
benämningarna: Lega för hästar till Artilleriets och Pontonierbataljonens
exercis, samt K our agering af Artilleriets och Pontonierbataljonens samt
värfvade Kavalleriets hästar.

Beväriiigen.

Lifbeväringsregementet. I anledning af hvad Kongl. Maj t förut
yttrat om detta anslags förminskning för aflönande af tillökadt befäl
vid Lifgardesregementena till fot, skulle anslaget nedsättas med

8,000 R:dr.

Gotlands Nationalbeväring. Den ofvan föreslagna förhöjningen
i kokinrättnings-anslaget för Nationalbeväringens Artilleri-corps’ stamtrupp
utföres bär med....................................................................................

Beväringsmanskapets vapenöfning ar. Enär den ifrågaställa
förbättringen i indelta arméens provianteringsstat äfven bör komma
allmänna beväringsmanskapet tillgodo, föreslår Kongl. Maj:t, att, till
bestridande af de härigenom uppkommande förökade vapenöfningskostnader
för detta manskap, förslagsanslaget för beväringsmanskapets
vapenöfning^'' må förhöjas med .........................................................

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförv ältning ens
Departementer. På grund af de i Statsrådsprotokollet anförda skål

Transport R:dr 399,940: 55.

250: —

60,000: —

Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 399,940: 55.

vill Kongl. Maj:t föreslå, att de såsom extra anslag hittills utgå
ende belopp:

för beklädnadspassevolansen vid värfvade regementen R:dr 80,984: 71.

» indelta arméens utredning ................................................ 4,9 6 3: 83.

eller tillhopa R:dr 85,9 4 8: 54.
må på ordinarie stat uppföras; men enär anslaget för
försvarsverket, vid bifall till hvad Kongl. Maj:t angående
anslag för Krigshögskolan här ofvan föreslagit, skulle

komma att minskas med...................................:..................... 25,500: —

utföres här såsom förhöjning endast ......................................................... 60,448: 54.

Salpeteruppköp. Sedan komitén för salpeter-ärendena till Kongl.

Maj:t inkommit med den af Rikets sednast församlade Ständer äskade
utredning rörande salpeternäringen inom Vesterbottens och Norrbottens
län, har Kong!. Maj:t vid pröfning af detta ärende den 28
nästlidne December, dels förklarat att salpeternäringen i nyssberörda
två län tills vidare skall såsom hittills af Staten understödjas, dels
ock i öfrigt meddelat föreskrifter rörande salpeterväsendets ordnande,
allt på sätt bilagda utdrag af Statsrådsprotokollet för nämnda dag
närmare utvisar. Och då Kongl. Maj:t, i anledning af omförmälda
förklarande, finner det för år 1867 anvisade anslag för salpeteruppköp
fortfarande blifva för ändamålet erforderligt, vill Kongl.

Maj:t föreslå Riksdagen att till salpeteruppköp uppföra på ordinarie
stat ett förslagsanslag af samma belopp som för innevarande år
finnes beviljadt eller 110,000 R:dr.

Diverse anslag.

I afseende å anslaget till skjutskolor föreslår Kongl. Maj:t,
med anledning af hvad Statsrådsprotokollet derom innehåller, att
berörda anslag, enligt sin natur, må hädanefter, ehuru till oförändradt
belopp, varda såsom reservationsanslag betrakta dt och i riksstaden
upptaget.

Summa tillökning R:dr 460,389: 9.
med derunder beräknade 5 kubikfot 9 kannor oindelt spanmål.

Då från donna tillökningssumma afdrages ofvanberörda minskning
i anslaget för Lifbeväringsregementet.............................................. 8,000: —

kommer verkliga tillökningen i 4:de hufvudtitelns ordinarie anslag

att uppgå till ........................................................................................ R:dr 452,389: 9.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Af de föreslagna tillökningarna hafva följande belopp förut
varit såsom extra anslag anvisade:

till Krigsskolan å Carlberg............................................................................ 5,111: 75.

» garnisonsregementenas kokinrättningar................................................... 5,075: —

» beklädnadspassevolansen vid värfvade regementen.............................. 80,984: 71.

» indelta arméens utredning ...................................................................... 4,9 6 3: 83.

tillhopa R:dr 96,135:

29.

Hvad derefter angår de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller
extra anslag erfordras, finner Kong!. Maj:t, på grund af hvad uti förut åberopade
Statsrådsprotokoll öfver Landtförsvarsärenden för den 4 innevarande månad blifva
utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnda föremål, hvartill medel
behöfva för år 1868 anvisas, Sig föranlåten att af Riksdagen åska beviljandet af
följande extra anslag:

l:o. Artiller i eko f.

Till skjutförsök....................................................... R:dr 20,000: —

» ammunitionsvagnar................................................... 4,470: —

» 6 st. sjuk- och medicinalvagnar ä

850 R:.lr ............................................. 5,100: —

» 6 st. reserv-lavetter å 1,100 R:dr ... 6,600: —

» 6 st. tross- och expeditionsvagnar ä

500 R:dr ................................................ 3,000: —

» 5 st. fourragevagnar å. 800 R:dr...... 4,000: — 18 700

» rid- och anspanns-persedlar ................................. 38,075

» positions- och belägrings-artilleriet ..................... 36,750

» infanteri-gevär............................................................ 3,000,000

kopparpatroners tillverkning jemte verkstäder

derför.........................................................................

kavalleri-skjutvapen..................................................

kavalleri-sablar ........................................................

300,000

45,000

11,665

hvarvid Kong!. Maj:t begär Riksdagens medgifvande, att, utaf anslaget
till infanteri-gevär, högst en tredjedel eller 1,000,000 R:dr
må, i händelse af behof, redan under innevarande år få utgå.

2:o. Fortifikationsbehof.

Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad......... 100,000

» Waxholms fästning .....................................,............. 90,000

» bepansrade vallgångsblinderingar å Rindö skans 60,000

3,474,660:

Transport R:dr 250,000

Bill. till Riksd. Prot. 1867. l:a Sami., l:a Afd.

3,474,660: —
4

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 250,000: — 3,474,660: —

Till skansen vid Oxdjupet ................................................ 100,000: —

» d:o å vestra Hästholmen vid inloppet till

Carlskrona .................................................................... 60,000: —

» försänkningar derstädes ............................................. 24,000: —

» Kungsholms fästning................................................... 20,000: —

» fullbordande af pontonier-bataljonens kasern- och

kokhusbyggnader å Jaktvarfvet .............................. 110,380: 49. 564 380- 49

3:o. BeMädnadsbehof.

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad...... 189,000: —

Fyllnadsanslag till donna beklädnads komplettering 126,000: —

4:o. Topografiska corpsens arbeten.

Till fortsättande af dessa arbeten ............................................................

315,000: —

75,000: —

5:o. Officerares anställning i utländsk krigstjenst.

Till understöd åt sådana Officerare........................................................ 9,000: —

6:o. De frivilliga Skarpskytteföreningarne.

Till Instruktörers aflöning ................................................... 50,000: —

» beredande af tillgång å målskjutningspremier...... 20,000: —

» skarp ammunitions anskaffande ................................. 20,000: — 90,000: _

7:o. Skyddstält.

För anskaffande af 10,000 tältdelar, ä 8 R:dr, af hvilka tältdelar

sammansättes 2,500 skyddstält, hvardera beräknadt för 4 man 80,000: —

8:o. Arméens pensionering,

För upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering
................................................................................. 85,500: —

jemte medgifvande, att de för åren 1861, 1862, 1863
och 1864 uppkomna brister, utgörande 35,400
R:dr 86 öre, tillika med den ytterligare brist, som
för år 1865 kan uppstå, få af möjligen blifvande
öfverskott under påföljande åren kassan ersättas;
för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November
1860 ett kreditiv å ................................... 180,000: — 265,500: _

Transport R:dr 4,8 7 3,5 40: 49.

Kongl. May.ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 85,000: — 4,878,540: 49,
att användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens
pensionskassa kan uppstå under år 1868 i följd af denna
pensionering.

9:o. Årrestlokaler vidi indelta arméen.

Till kostnader för ärreststraffets tillämpning vid indelta arméen,

ett förslagsanslag af ........................................................................... 5,000: —

10:o. Byggnader till förvarande och vård af de till
regementen och corpser utlemnade krigsgevär.

För sådana byggnader erfordras............................................................... 49,2 6 2: 52.

ll:o. Inköp af tomt i Malmö för Huss ar-regementet
Konung Carl XV.

Till inköp af en intill hussarkaserntomten i Malmö gränsande tomt
med derå befintliga byggnader, i ändamål att derigenom bereda
utvidgning af hussar-etablissemcntet derstädes................. 80,000: —

12:o. Under åberopande af hvad bär ofvan i afseende å
Krigshögskolan förekommit, upptages här såsom extra anslag till

nämnda skola för innevarande år............................................................ 7,451: 67.

Summa extra anslag R:dr 5,015,254: 68.

Hufvudsummorna af de till 4:de hufvudtiteln eller Landtförsvaret
hörande anslag skulle i följd häraf komma att utgöra:

för utgifter på ordinarie stat............................................ R:dr 9,791,989: 09.

deraf förslagsanslag 1,187,424: 14.

» extraordinarie behof........................................................... 5,015,254: 68.

Summa för år 1868 R:dr 14,807,243: 77.

Femte Hufvudtiteln,

innefattande anslagen till Sjöförsvars-Departementet.

Enligt nu gällande Riksstat linnés å donna Hufvudtitel till årliga eller
ständiga utgifter anvisadt:

i penningar ......................................................................................... R:dr 3,739,643: 60.

» indelta räntor, efter markegång, på förslag....................................... 81,510: —

» oindelt spann)ål, 59,623 kubikfot 2 kannor, förslagsvis ä 2 R:dr

kubikfoten................................................................................................ 119,246: 40.

tillhopa R:dr 3,940,400: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Å7:o 1, om Statsverket 1867.

Departements-Chefens till närlagda 2:ne inför Kongl. Maj:t uti Statsrådet
den 20 November sistlidne år och den 4 innevarande månad förda Protokoll
afgifna underdåniga betänkande!!, livilka Kongl. Maj:t till alla delar gillat och
hvartill härigenom hänvisas, innehålla nödiga utredningar öfver de Sjöförsvaret
rörande anslagsfrågor, som ansetts nu höra Riksdagen till pröfning föreläggas;
och förekomma de här nedan i den ordning, hvaruti de blifvit i Protokollen
upptagna.

Aflöuingsstatcr.

Med förklarande att, i enlighet med Kongl. Maj:ts vid sistförfluten Riksdag
framställda förslag rörande förändrad organisation af Flottans befäls- och
underbefälspersonal, de för samma personal redan anslagna medel finge för
tillämpning af de nya lönestaterna och organisationens fullständiga genomförande
fortfarande och framgent blifva anvisade, förmälde uti underdånig skrifvelse den
9 Juni sistlidne år Rikets då församlade Ständer sig, lika med Kongl. Maj:t,
anse, att det för Sjöförsvarets ordnande skulle vara särdeles fördelaktigt, om
genast vid verkställandet af den förändrade organisationen tillgångarne medgåfvo
fullständig tillämpning af de nya aflöningsstaterna, men funno dock af
den för ändamålet, efter förslagsvis uppgjord beräkning, såsom erforderlig angifna
summa icke dertill kunna, utan åsidosättande af andra angelägna statsbehof,
afses större belopp-än 75,000 R:dr årligen, hvilket skulle vara stäldt till
Kongl. Maj:ts disposition så länge och i den mån detsamma funnes för det
uppgifna ändamålet behöflig!. Då således Rikets Ständer sjelfve icke allenast
förutsäga, att de beviljade medlen icke skulle för ifrågavarande organisations
fullständiga genomförande blifva tillräckliga, utan ock erkände angelägenheten af
detta vigtiga måls snara ernående," finner Kongl. Maj:t uti dessa och öfriga i
närlagde Protokoll rörande ämnet anförda förhållanden grundad anledning att
härmed föreslå Riksdagen, att det årliga fvllnadsbclopp i förut befintliga tillgångar,
hvilket enligt de noggranna beräkningar öfver anslagsbehofven, som numera,
efter det omförmälda organisation trä dt i verkställighet, kunnat uppgöras, visat
sig erfordras för att bringa aflöningsstaterna för de nya Corpserna: Kongl. Flottan
och Skärgårdsartilleriet, i full tillämpning, nu bevilja med ... R:dr 44,900: —
att, såsom med ofvanberörda 7 5,000 R:dr egt rum, tilläggas anslaget
för aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets Stationer samt der
qvarstå så länge och i den mån detsamma för ifrågavarande organisation
behöfves.

På de skäl, som dels i de offentliggjorda s. k. ”Grunderna
för Flottans ombildning” och dels i närlagda protocoll för den 4
dennes finnas närmare utvecklade, anser Kongl. Maj:t angeläget,
att den för Flottans tjenstbarhet särdeles vigtiga Matroscorpsen

Transport R:dr 44,900: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

omsider förhjelpes till den billiga förbättring i aflöningsvilkoren,
hvilken i berörde grunder ifrågasatts; och vill Kongl. Maj:t fördenskull
föreslå Riksdagen beviljandet af följande aflöningstillökningar
för nämnda corps, nemligen:

för 100 l:sta-klassmatroser, ä 25 öre om dagen... R:dr 9,125: —

» 100 matroser ä 10 öre d:o ............... 3,650: —

» 200 jungman ä 11 öre d:o ............... 8,030: —

eller tillhopa R:dr

att, likasom nyssberörda årliga fyllnadsbelopp för Flottans och
Skärgårdsartilleriets aflöningsstater och under enahanda förbehåll,
upptagas under anslaget för aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets
Stationer, helst för de begärda aflöningstillökningarna framdeles
erhålles full tillgång genom den verkställda reduktionen af Flottans
förra Underofficersstat.

Behofvet af en särskild undervisningsanstalt för bildande af
Sjöofficerare, h vil ket Kongl. Maj:t redan länge insett och numera,
sedan i följd af Flottans förändrade organisation fordringarne på
grundlig sjömannabildning hos dess fåtaliga befäl måst betydligt
stegras, finner oafvisligt, föranledde Kongl. Maj:t för omkring 2:ne
år tillbaka att tillsätta en komité för sjökrigsundervisningens ordnande
efter dåvarande förhållanden. Då emedlertid de förslag,
denna komité afgaf, grundades på vissa, sedermera icke inträffade
förutsättningar och derföre funnits outförbar^ har på Kongl. Maj:ts
befallning nu blifvit utarbetadt ett nytt förslag, hvars hufvudgrunder,
dem Kongl. Maj:t i nåder gillat, finnas uppgifna i närlagda
protokoll. Enligt detta förslag skulle här i Stockholm inrättas
eu för 40 ynglingar beräknad Sjökrigsskola för bildande af
officersämnen åt både Flottan och Skärgårdsartilleriet, der under
de 4 första åren af den till 6 år bestämda skoltiden, eller i förberedande
avdelningen, undervisningen skulle vara gemensam för
alla jemväl under de årliga praktiska öfningarna till sjös, men uti
öfra afdelningen, eller de 2 sista åren af lärokursen, fortgå endast
med dem, som ämnade söka officersbefordran vid Flottan,
hvaremot de, som önskade anställning vid Skärgårdsartilleriet,
skulle, sedan förberedande afdelningen behörigen genomgåtts, ega
att vid Krigsskolan på Carlberg vinna inträde och, efter fortsätta
studier, der aflägga föreskrifven officersexamen; och enär alltså
den sålunda föreslagna Sjökrigsskolan finnes vara lämpad efter

Transport R:dr

44,900:

20,805:

65,705:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

fordringarna på en bildningsanstalt för Sjövapnets blifvande befäl
under nuvarande förhållanden, vill Kongl. Maj:t fördenskull härmed
föreslå Riksdagen att nu bevilja ej mindre den, enligt uppgjordt
förslag till stat, för årliga utgifter vid berörda skola beräknade
summa af.................................................................................... Rall att

på Femte hufvudtiteln under rubriken Aflöning sstater uppföras,
än äfven till bestridande af kostnaderna för inredning af
skolans blifvande lokal samt anskaffning af skol- och gymnastikinventarier
m. m. för en gång ett belopp af 20,000 R:dr, hvilket
dock, såsom afsedt för ett tillfälligt behof, kommer att här nedan
bland andra för Sjöförsvaret behöfliga extra anslag upptagas.

Uti den till Rikets sednast församlade Ständer aflåtna nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof tillkännagafs,
att, sedan ett, med anledning af Rikets Ständers vid eu föregående
Riksdag gjorda begäran, utarbetadt förslag till ombildning
af Flottans Konstruktionscorps hunnit af Kongl. Maj:t närmare
pröfvas, särskild nådig framställning i ämnet komme att till Rikets
Ständer aflåtas; men eu sådan framställning egde sedermera
icke rum i anseende till de jemkningar, som förslaget funnits
höra i vissa delar undergå. Emellertid har Kongl. Maj:t numera
i nåder pröfvat och till alla delar gillat berörda af Departements-Chefen
omarbetade förslag, som finnes i sin helhet intaget
uti närlagda protokoll för den 20 November sistlidne år, hvartill
härigenom hänvises, och enligt hvilket af ofvannämnde corps och
Flottans maskinistofficerare skulle, med de för dem hittills anvisade
aflöningstillgångar å tillhopa 41,950 R:dr, bildas en ny corps
eller stat, benämnd Kongl. Marin-Ingeniör staten och bestående af
en Öfverdirektör, 2 Direktörer, 2 Ofveringeniörer och 5 Ingeniörer
med den aflöning och de tjensteåligganden, hvarom i nyssberörde
protokoll närmare förmäles; och begär Kongl. Maj:t derföre nu
härmed af Riksdagen, att, derest ifrågavarande förslag äfven vinner
dess godkännande, ofvanberörda för den nya Marin-Ingeniörstatens
aflönande erforderliga summa af 41,950 R:dr, hvilken redan
finnes under anslaget till aflöningsstaterna vid Flottans stationer
inbegripen, må fortfarande der få qvarstå och allt framgent
förblifva för den nya organisationen att påräkna, äfvensom
att, på det denna må genast kunna bringas till verkställighet, må,
såsom längre fram under Nionde hufvudtiteln kommer att äskas,
på allmänna indragningsstaten varda uppfördt ett ärligt förslags Transport

R:dr

65,705

21,470

87,175:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 87,175: —

anslag af högst 15,200 R:dr till aflöning åt officerare, som icke
kunna till den nya Ingeniörstaten öfverflyttas.

Vidare vill Kongl. Maj:t här fästa riksdagens uppmärksamhet
på det hinder för ett ändamålsenligt ordnande af sjukvården
vid Flottans station i Carlskroua, som, enligt hvad i närlagda protokoll
närmare utredes, förefinnes i den omständigheten, att, i
saknad af annan tillgång, aflöningen för 2:ne medicinaldrängar vid
nämnda station och en underläkare å Göteborgs depot, hvilka
för längre tid tillbaka blefvo med tjenstgöringsskyldighet ställde
på indragning, men numera äro föga tjenstbar^ fortfarande betungar
aflöningsanslaget för sjöförsvarets läkarepersonal, till hvilken de
före dess sednaste organisation räknades, och hvaraf Kongl. Maj:t
föranlåtes att under Nionde hufvudtiteln här nedan framställa begäran
om uppförande på Allmänna Indragningsstaten af den bemälde
personer nu tillkommande aflöning, uppgående för dem
tillhopa till 888 R:dr 75 öre.

Då, enligt hvad af Statskontoret blifvit hemstäldt, till ersättande
af den minskning i inkomster, som för indelningshafvare
uppkommit derigenom, att mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka till
en del varit anordnade, blifvit, jemlikt åberopad författning, från
och med 1864 afskinna ocfi således ej vidare utgöras, höra å det
på Femte hufvudtiteln under rubriken »Aflöningsstater» förekommande
anslag: Båtsmansindelningen, hvilket hittills bestått endast
af indelta räntor, uppföras: i penningar 6 R:dr 48 öre och indelt
spann!ål till belopp af 39 kubikfot 2 kannor, hvarvid dock bör
förfaras på sätt i närlagda protokoll finnes uppgifvet, vill Kongl.

Maj:t härmed fästa riksdagens uppmärksamhet på den derigenom
inom anslagets summa nödigblifvande reglering.

Med afseende på den framställning, som bär nedanföre, i
sammanhang med öfriga Nionde hufvudtiteln rörande frågor, kommer
att göras om uppförande på nämnda hufvudtitel under rubriken:
Amiralitets-krigsmanskassan af 2:ne särskilda reservationsanslag,
det ena å 72,000 R:dr, för att fortfarande ej mindre sätta
nämnda kassa i stånd att till sjöförsvarets embets- och tjenstemän
samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de
för kassan nu gällande pensioneringsgrnnder, än äfven utgöra tillgång
för de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, och
det andra å 40,000 R:dr för upprätthållande af den gemenskapen
vid sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering, för hvilka be- __

Transport R:dr 87,175: —

Kol tgl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 87,175
hof hittills varit på Riksgäldskontoret anvisade årliga kreditiv, som
för innevarande år äro till ofvannäranda belopp bestämda, påkallar
Kongl. Maj:t härigenom riksdagens särskilda uppmärksamhet å hvad
angående dessa för sjöförsvaret synnerligen vigtiga anslagsfrågor
blifvit uti hilagda protokollet för den 4 i denna månad af Departements-chefen
anfördt.

Matcrielcii.

Flottans nybyggnad. I öfverensstämmelse med af Kongl.
Maj:t vid de 2:ne senaste riksdagarne uttalade och af Rikets Ständer
biträdda åsigter om sättet att vid anskaffningen af ny sjökrigsmateriel
tillvägagå och under hänsyn tillika till de flera angelägna
statsbehof, som nu måste fyllas, finner Kongl. Maj:t fordringarne
på extra anslag till krigsfartygs-byggnader för närvarande
höra inskränkas till hvad, för utförande af de vid senaste riksdag
dels uppgillra och dels antydda, under nästa år oundgängligen behöfves
och med fördel för det allmänna kan användas; och då
härtill, enligt beräkningar, grundade på förutsättningen, att de för
ändamålet redan tillgängliga medel lemnas orubbade, erfordras eu

summa af..................................................................... Rall- 796,493: —

samt dertill påräknas såsom tillgångar:

a) behållning i fonden för krigsfartygs nybyggnad vid

1868 års början samt dit under året inflytande
medel för utrangerade fartyg jemte bidrag från
material- och ekevirkesförråden med
tillhopa ................................................... 343,599: —

b) anslaget till Flottans nybyggnad för år

1868 med................................................ 162,000: — 505,599: —

begär Kongl. Maj:t nu af riksdagen, att, jemte det
nyssberörda anslag på Femte hufvudtiteln oförminslcadt
bibehålies, dessutom må, såsom extra anslag,

beviljas det tillskott af ............................................ R:dr 290,804: —

som för uppgifna ändamålet utöfver de omförmälda påräknade
tillgångarna behöfves, att under nästkommande år utgå och tillika
med berörda tillgångar till anslaget för Flottans nybyggnad öfverföras,
för att samfäldt med detta redovisas på sätt med de vid
nästföregående 2:ne riksdagar för enahanda ändamål beviljade medel
egt och eger rum.

Transport R:dr 87,175:

Kongl. May.ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

Sedan, uppå framställning af Rikets senast församlade Ständer,
vederbörande embetsverk blifvit i nåder anbefallde att i sina
räkenskaper från och med år 1865 och framgent såsom reservationsanslag
bokföra och behandla anslagen under rubriken Materielen:
till Flottans underhåll, Flottans nybyggnad, båtsmäns förseende
med kojer och täcken samt beklädnad åt mariner, kanonierer,
matroser och skeppsgossar, äfvensom de under rubriken

Diverse anslag

förekommande anslagen till exercis med Flottans bemanning
och till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader; så och då,
enligt Rikets Ständers jemväl tillkännagifna åsigt, nödigt är, att
enahanda förändring under nu förestående statsreglering äfven
vidtages vid uppgörande af Riksstaten, vill Kongl. Maj:t härpå
fästa Riksdagens uppmärksamhet.

För handeln.

Då Kongl. Maj:t funnit lämpligt att för år 1868 bibehålla
den af Rikets sist församlade Ständer antagna beräkning af inkomsttiteln
båk- och lotsmedel, skulle följaktligen det under ofvanstående
rubrik uppförda reservationsanslaget till Lots- och Fyrinrättningen
med dertill hörande personal icke heller hafva behöft
förändras, derest icke Kongl. Maj:t, på dertill af Rikets Ständer
gifven anledning, under den 27 sistlidne November för ordnat, att
uppbörden af den särskilda afgift, som från äldre tider egt rum
för underhållet af Landsorts fyrbåk, skall med utgången af innevarande
år upphöra. I följd af detta Kongl. Maj:ts beslut försvinner
likväl med 1868 års början den tillgång, hvaraf vederlaget
för Förvaltningens af Sjö-Årendena andel uti ifrågavarande
uppbörd dittills bestridts; vid hvithet förhållande och då för öfrigt
berörda vederlag af Kongl. Maj:t pröfvats icke vidare vara för
Lots- och Fyrinrättningen behörigt, Kongl. Maj:t vill härmed föreslå
Riksdagen att, efter afdrag af omförmälda vederlags belopp
16,000 R:dr, på Femte hufvudtiteln bibehålla Nuvarande anslaget
till Lots- och Fyrinrättningen i öfrigt oförändradt eller vid 600,460
R:dr, under medgifvande tillika, att öfverskotten å statsinkomsten:
båk- och lotsmedel må fortfarande, såsom hittills, få för de
med nämnda anslag afsedda behof användas.

Transport R:dr

Bill. till Biksd. Prof. 1867. lia Sami., ha Afd.

87,175: —

87,175: —
5

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

87,175: —

Transport R:dr

Om till sammanräknade beloppet af de bär förut till uppförande
på Femte hufvudtiteln begärda anslagstillökningar och nya
anslag lades, för jemnande af dess blifvande slutsumma, ett belopp

af ........................................................................................................... R:dr 5

hvarmed förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser m. m.
för Departementets kansli-expedition, nu bestämdt till 1,225 R:dr
5 öre, lämpligen kunde förhöjas, skulle tillökningarna uti nämnda
hufvudtitels anslag, hvilka i öfrigt, der någon förhöjning eller
förändring nu icke blifvit ifrågasatt, höra oförändrade bibehållas,

sammanlagda komma att uppgå till ...................................................... 87,180

Då detta belopp tillägges lmfvudtitelns nuvarande slutsumma...... 3,940,400

höjes donna derigenom till............................................................... R:dr 4,027,580

men bl ifver, efter afdrag af vederlaget för Förvaltningens ofvanbcrörda
andel i uppbörden vid Landsort.............................................. 16,000

rätteligen endast förhöjd till............................................................ R:dr 4,011,580

deraf på förslagsanslagen belöpa............................................................... 187,430

Med hänvisande till hvad dels här förut och dels i merberörda protokoll
öfver sjöförsvarsärenden af den 4 innevarande månad blifvit framstäldt rörande
hvart och ett af nedannämnda föremål, föranlåtes Kong!. Maj:t att vidare af
Riksdagen åska beviljandet af följande för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller
extra anslag, nemligen:

till nybyggnad af krigsfartyg............................................................... R:dr 290,804: —

att användas och redovisas i sammanhang med andra till samma
ändamål afsedda tillgångar, på sätt här ofvan är föreslaget;

» anskaffande af 12 st. gjutare jernkanoner om 12,83 svenska decimaltums
kaliber...................................................................................... 144,000: —

hvarvid för utsätta, att vid liqviden om denna kanonbeställning
de styckebruksegaren genom kontrakt ålagda afbetalningar å det
honom beviljade förlagslån få tagas med i beräkning;

» anskaffning af projektiler för nyssberörde kanoner ........................ 48,000: —

» anskaffande af tidsenliga handgevär jemte tillbehör och ammunition
för sjöförsvaret tillhörande trupper.......................................... 150,000: —

» bestridande - af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana
för grufva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom försök

med undcrvattensminor ........................................................................... 36,000: —

» utgifter för inredning af den föreslagna sjökrigsskolans lokal samt

Transport R:dr 668,804: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 668,804: —

anskaffning af undervisnings- och gymnastikinventarier för densamma
m. in., för eu gång..................................................................... 20,000: —

Indika anslag alla skulle utgå under loppet af år 1868,

Summa R:dr 688,804: —

Sjette Mufvudtileln,

innefattande anslagen för Civildepartementet.

Nu gällande riksstat upptager för donna hufvudtitel:

Penningar.................................................................................... R:mt R:dr 3,5 7 6,0 1 9 : 99.

Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång till............... 206,575: 41.

Iädelt spamnål 5,908 kubikfot 4 kannor, värderade efter 2 R:dr

kubikfoten till ....................................................................................... 11,816: so.

Oindelt spanmål 8,293 kubikfot 9 kannor efter enahanda värde... 16,587: so.

Tillhopa Runt R:dr 3,811,000: —

Enligt närlagd a den 4 innevarande månad öfver civilärenden förda protokoll,
har Kongl. Maj:t, vid pröfningen af de till reglering af sjette hufvudtiteln
hörande frågor, funnit åtskillig^ förändrade bestämmelser i afseende å anslagen
på denna titel vara erforderliga, hvadan Kongl. Maj:t nu föreslår, i fråga om

l:o. Departementets Expedition,

att såsom ärligt arfvode åt ett biträde vid de kommunala
ärendenas beredning och expedierande, ett extra anslag fortfarande
anvisas till belopp af ............................................................... 1,800: —

2:o. Rikets Ekonomiska Karteverk,

att, i likhet med hvad sista riksdag egde rum, till kartearbetenas
fortsättande varder, utöfver de på ordinarie stat härför
uppförde 6,000 R:dr, beviljadt ett ärligt extra anslag af 20,000
R:dr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr för öfrige arbetena
eller tillhopa.................................................................. 60,000:

3:o. Ofverståthållare-Embetet,

att lönen för Sekreteraren hos Ofverståthållare-Embetet för
polisärenden höjes från 2,400 R:dr till 3,500 R:dr med 1,100:

att till Öfverståthållare-Embetets disposition, för _

Transport 1,100: —

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport 1,100:

befrämjande af ärendenas gång inom nämnde Sekreterares
expedition anvisas............................................................ 1,000:

4:o. Landsstaterne i länen,

dels att medel anvisas för nödig ansedd tillökning af fögderibetjeningen,
nemligen:

inom Wester-Norrlands län,

för en Kronofogde, lön.......................................... 2,500: —-

hyresersättning .................. 300: —-

för en Häradsskrifvare, lön ................................. 2,000: —>

hyresersättning............ 300: — 5 100-

inom Norrbottens län,

för en Kronofogde och en Häradsskrifvare, enahanda

anslag.

inom Wermlands län,

för eu Kronofogde och en Häradsskrifvare, enahanda

anslag...................................................................................

inom Skaraborgs län,

för en Kronofogde och en Häradsskrifvare, enahanda

anslag...................................................................................

inom Wcsterbottens län,

för en Länsman, lön............................................... 700: —

hyresersättning.......................... 150: —

inom Elfsborgs län,

för en Länsman, enahanda anslag ......................................

dels ock att Riksdagen måtte bevilja:

a) ersättning till Landsstatstjenstemän för af dem

frånträdde boställen ..................................................................

b) ersättning till Landsbok!ingen i Upsala län med

anledning af nedsättning i honom anslagen hemmansränta
med oindelt spannmål 11 kubikfot 8 kannor och
penningar.......................................................................................

c) ersättning för mistad afkastning af exproprierad
mark från Kronofogdebostället Nederjärfva 30 Rdr
och från Länsmansbostället Tollsta 20 R:dr, tillhopa

d) aflöningsfyllnad för Länsmännen i Wester norrlands

län, med undantag af den i Ullångers distrikt,
för indragen ersättning af rotefrihetsafgiften.....................

5,100: —
5,100: —
5,100: —

850: —
850: —

52,311: 31.

9: 93.

50: —

305:

2,100

Transport R:dr 74,776: 24.

2,100:

2,100: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867..

Transport R:dr 74,7 7 6 : 24.

e) ersättning till indelningshafvare för afskrifne
mjöl- och sågqvarnsräntor med oindelt spanmål 1,191

kubikfot 8,25 kannor och i penningar ................................. 22: 30.

f) ersättning för mistad afkastning af exproprierad
mark från Länsmansbostället Harka Stommen 47
R:dr och från Kronofogdebostället Slöta Bygården 21

R:dr, tillhopa ............................................................................. 68: — 74,866: 54.

5:o. Gästgifvares friheter.

att ersättning beviljas för afskrifne mjöl- och sågqvarnsräntor
med oindelt spanmål 38 kubikfot 1 kanna och i penningar............... — os.

Jordbruket, handeln och näringarne.

6:o. Skiften och afvittring av,

att till fortsättande af storskiftes- och afvittringsförrättningarne
i rikets norra län, utöfver de å riksstaten uppförde 63,000
R:dr, beviljas ett extra anslag till belopp af............ R:dr 97,000 —

7 :o. Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar,

att, sedan Rikets sednast församlade Ständer beviljat ett anslag
af 100,000 R:dr för uppbyggande af en ny ekonomibyggnad
vid Alnarp och deraf å Riksgäldskontor^ anvisat 50,000 R:dr att
lyftas under år 1867, återstående hälften af beviljade summan
måtte få utgå under år 1868 med ........................... R:dr 50,000: —

8:o. Lancltbruksingeniörer och deras biträden,

att, med anledning af Landtbruksingeniörers rätt till uppflyttning
i högre lönegrad, erforderlig förhöjning i detta anslag anvisas
med............................................................................................................ 4,000: —•

9:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar,

Ä) att Riksdagen må medgifva undervisaren i fårskötseln
enahanda rätt till gradvis skeende förbättring i löneformånerne, som
vid sista Riksdag beviljades åt de resande undervisarne i boskapsskötseln
och mejerihushållningen eller lika med Landtbruksingeniörerne,
samt, i händelse af bifall till detta förslag, till löneförbätt Transport

R:dr 80,966: 63.

Körtel, Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

ring åt nu varande undervisaren, som tjenstgjort vida mer än 15
år och således skulle blifva berättigad till uppflyttning i högsta
lönegraden, anvisa ........................................................................ 1,500: —

B) att medel anvisas:

dels till understöd åt personer af mankönet vid genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps uppfödning,

skötsel, mjölkning m. m.................................................... 2,000: —

dels till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar
för att i främmande länder taga anställning såsom
arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet
återvända ...................................................... 1,500: —

C) att Riksdagen må på ordinarie stat uppflytta
följande vid sista Riksdag beviljade, på landtbrukets och
boskapsskötselns utveckling fördelaktigt inverkande och
för framtiden jemväl behöfliga anslag nemligen:

dels till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar
för husdjur, redskap och maskiner samt
ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruks alster.

...................................................................................... 6,000: —

dels ock till årliga täflingsmöten uti städerne Stockholm,

Göteborg och Malmö med gödboskap, smör, ost,
fläsk och kött, för så vidt Hushållningssällskapen
vilja distriktvis förena sig om sammanskott af medel
till dessa utställningar ..................................................... 3,000: —

D) att det förut på extra stat beviljade understöd
för Svenska Trädgårdsföreningen må fortfarande få utgå

och uppföras på ordinarie stat med....................................... 4,500: —

emot vilkor, att Föreningen, så vidt ske kan, verkställer
utdelning af fruktträd och plantor i stället för, såsom
förr, endast till mindre bemedlade jordbrukare, hädanefter
jemväl och företrädesvis till de folkskolestyrelser,
som derom göra framställning, och tillika, på sätt förut
skett, till Landtbruks-Akademien aflemna!- årlig redovisning
och berättelse.

E) att till Stamhollände ri-Styrelsens förfogande i

och för åtgärder till upphjelpande och förädlande af landets
boskapsafvel anvisas enahanda extra anslag, som förut
varit beviljadt, eller................................... Hall- 10,000: —

80,966: 63.

18,500: —

Transport R:dr 99,466: 63.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 99,466: 63.

F) att Riksdagen, med godkännande af de i bilagda protokoll
öfver civilärenden o införmälde grunder för aflöningen åt de
vid de geologiska undersökningarne anställde biträden, må till fortsättande
af berörde undersökningar anvisa ett extra anslag till enahanda
belopp, som vid sista Riksdag beviljades eller R:dr 60,000: —

10:o. Hästafvelns förbättrande,

att till fullbordandande af en till tak och väggur redan uppförd
stallbyggnad vid Strömsholms stuteri måtte för en gång anvisas.
........................................................................................... R:dr 27,000.

ll:o. Under visning sanstalter för slöjderne,

Ä) att det för Teknologiska Institutet anvisade anslag, som
utgör 55,500 R:dr, och hvaraf en del är uppförd på extra stat,
måtte till hela sitt belopp å ordinarie stat uppföras och att utaf
det belopp, 12,000 R:dr, hvarmed, enligt Rikets sednast församlade
Ständers beslut, anslaget till denna läroanstalt, sedan Täln Bergsskola
blifvit dermed förenad, kommer att ökas, måtte till utgående
redan under år 1868 anvisas................................................... 1,900: —

B) att till Chalmerska slöjdskolan i Göteborg,
hvars gamla anslag uppgår till 13,500 R:dr, måtte anvisas
icke allenast hvad vid sista Riksdag beviljades

utan ytterligare........................................................................... 5,250: —

C) att anslaget till slöjdskolan i Stockholm förhöj
es med...................................................................................... 32,000: — 39,150: —

12:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart,

Ä) Att det vid sista Riksdag beviljade extra anslag åt en
andre lärare vid navigationsskolan i Göteborg må uppföras å ordinarie
stat ............................................................................................................ 1,200: —

B) att för skeppsbyggeriinstitutet i Carlskrona
fortfarande anvisas ett extra anslag af................................. 7,000: —

13:o Undervisningsanstalter för Bergsbruket,

att, sedan Rikets sednast församlade Ständer till den nybyggnad,
som erfordras med anledning af beslutet om Falu Bergsskolas
förening med Teknologiska Institutet, anslagit 106,000 R:dr
och deraf anvisat endast 60,000 R:dr, Riksdagen nu måtte anvisa
återstoden af det redan beviljade anslaget med .............. 46,000: —

Transport R:dr 139,816: 63.

Kongl. May.ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 139,816: 63.

14:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

att ersättning beviljas för afskrift^ mjöl- och sågqvarnsräntor
med oindelt spanmål 35 kubikfot 7 bannor och i penningar ............ 2: 58.

15:o. Jordförluster genom kanal- och v äg anläggning ar,

att enahanda ersättning beviljas med 371 kubikfot 3,32 kannor
spanmål och ..................................................................................................... —

Vidare äskar Kongl. Maj:t att å extra stat må anvisas:

16:o.

till aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden såväl i hufvudstaden som i
landsorten .................................................................................... 32,800:

17:o.

till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten .......................................................................................... 30,000:

18:o.

till arfvoden för Civilingeniörers eller Ingeniörselevers undervisande
vid Krigshögskolan..................................................... 3,000:

19:o.

till stipendier för Ingeniörselever, som genomgå den för vägoclr
vattenbyggnads-ingeniörer bestämda kurs .................. 3,000: —

20:o.

till understöd åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen
vid utrikes resor för inhemtande åt upplysningar i hvarjehanda
praktiska ämnen............................................................ 4,000: —

Diverse anslag.

21:o. Kontrollen ä bränvins-författningarnes tillämpnig.

Under denna rubrik föreslår Kongl. Maj:t, att medel till utbetalningar
i följd af Kongl. Kungörelsen den 7 nästlidne December
om restitution af bränvinstillverkningsafgift må anordnas, med iakttagande,
att rubriken sålunda förändras, att den omfattar jemväl
restitution af bränvinstillverkningsafgift. __

Transport R:dr 139,8 1 9 : 57.

Kong1. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 139,8 1 9 : 57.

De penningebelopp, Kong!. Maj:t nu äskat, såsom ordinarie
anslag å 6:te hufvudtiteln, utgöra tillhopa ................................... R:dr 139,819: 57.

Härtill kommer värdet af den under punkterna 4, 5, 14 och
15 här ofvan omförmälda oindelta spannmål, 1,648 kubikfot 7,57 kannor,
hvilket värde, efter 2 R:dr för kubikfoten, uppgår till............. 3,297: 51.

Hela den begärda tillökningen är alltså............................. R:dr 143,117: 8.

Nedsättning uti den för hufvudtiteln nu gällande stat finner
Kongl. Maj:t ej vara erforderlig i vidare mån, än att deruti uppförde
indelta räntor höra minskas med:

l:o dem, som bortfallit genom landtstatsboställens indragning
till statsverket, utgörande.................................................................. 4,7 6 3: 99.

2:o dem, för Indika mjöl- och sågqvarnar blifvit indragne...... 3,273: 91.

3:o det belopp, hvarmed en åt Landshöfdingen i Upsala län
på lön anslagen ränta blifvit nedsatt, eller ............................................. 32: in.

Om nu från gällande stats slutsumma
afdrages nyssnämnda belopp ............................

Tillhopa R:dr 8,070: 51.

..................... 3,811,000: —

...................... 8,070: si.

så återstår....................................................................................

och lägges härtill ofvan begärda tillökning.........................

så erhålles det belopp ..........................................................

hvartill sjette hufvudtiteln, enligt Kongl. Majts förslag,

.................. 3,802,929: 49;

.................. 143,117: 8.

....... Ridr” 3,946,046: 57,

skulle uppgå.

De inom limon förda belopp, hvilka Kongl. Maj:t i sammanhang med
den ordinarie regleringen af sjette hufvudtiteln här ofvan äskat såsom ''extra anslag
äro:

1) till arfvode åt ett biträde inom Departementets expedition för de kom -

munala ärendenas beredning och expedierande ....................................... 1,800: —

2) till arbetenas fortsättande vid rikets ekonomiska kartverk 60,000: —

3) till fortsättande af storskiftes- och afvittringsförättningar... 97,000: —

4) till uppförande af en ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruksinstitut
..................................................................................................... 50,000: —

5) till upphjelpande och förädlande af landets boskapsafvel.. 10,000: —

6) till de geologiska undersökningarnes fortsättande.................. 60,000: —

7) till fullbordande af eu stallbyggnad vid Strömsholms stuteri 27,000: —

8) till skeppsbyggeriinstitutet i Carlskrona ................................ 7,000: —

9) till byggnadsföretag i följd af Täln Bergsskolas förening

med Teknologiska institutet.......................................................................... 46,000: —

Transport R:dr 358,800: —

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami., 1 Afd. 6

Kong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr

10) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden i Stockholm och landsorterne

11) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten ...

12) till arfvode för Civilingeniörselevers undervisning vid Krigshögskolan
............................................................................................................

13) till stipendier för Civilingeniörselever, som genomgå den

för väg- och vattenbyggnads-ingeniörerne bestämda kurs.....................

14) till understöd åt medlemmar af väg- och vatten!)yggnads corpsen,

hvilka för inhämtande af upplysningar i praktiska ämnen
företaga utrikes resor.......................................................................................

Tillhopa R:dr

Härförutan vill Kong!. Maj:t, med tillkännagifvande, att
särskild proposition om anslag till fortsättande af statens jernvägsbyggnader
skall till Riksdagen aflåtas, ytterligare föreslå:

dels att till fortsättning af nedannämnde arbetsföretag, för
hvilka statsbidrag redan blifvit beviljade, men icke till fulla beloppet
anvisade, må anvisas medel till följande belopp nemligen:

a) till anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka

och vidare till Asele i Vesterbottens län................................................

b) till väganläggning från Ramsele sockens gräns genom
Fjellsjö och Bodums socknar till Tåsjö kyrkoby i Vesternorrlands län

c) till väganläggning emellan Åsele och Wilhelmina kyrko byar

i Vesterbottens län.............................................................................

d) till utvidgning af Ystads hamn .............................................

1 e) till utvidgning af Uddevalla hamn..........................................

/) till kanal- och slussanläggning emellan sjöarne östra och

vestra Silen

zå Dalsland, anslag .....................

lån ...........................

................. 3,000: —

.............. 15,000: —

ff) till

Kinda båtled, anslag..................

lau........................

................. 60,000: —

h) till rensningar för sänkning af Lida åns vattenyta, lån...

och i) till rensning af Bergforssen i Umeå eif........................

dels ock att Riksdagen måtte anslå :

a) för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre göda vägar .............................................

b) såsom fond för understödjande af mindre hamn- och bro byggnader

samt upprensningar af åar eller farleder...........................

Transport R:dr

358,800: —

32,800: —
30,000: —

3,000: —
3,000: —

4,000: —
431,600: —

20,000: —

15,000: —
25,000: —
30,000: —

18,000: —

120,000: —
30,000: —
2,000: —

150,000: —

20,000: —
881,600: —

Rottal. Maj.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 881,600: —

c) till understödjande af sådane myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Vesterbottens, Vesternorrlands,

Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,

Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Vermlands län, som

företrädesvis afse att förminska frostländigheten ................................. 120,000: —

och cl) såsom lånefond för befrämjande af utdikningar och
aftappningar af sänka traktör samt sjöar till beredande af odlings företag

inom Rikets öfrige delar............................................................... 50,000:

Tillhopa R:dr 1,051,600: —

Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag
till allmänna arbeten af ofvanomförmälde särskilde slag, som kontrollen å arbetenas
utförande enligt fastställda planer, föreslår Kongl. Maj:t bibehållande af
de i berörde hänseenden nu gällande föreskrifter allenast med den, för vinnande
af tid och undvikande af särskild skriftvexling i hvarje dylikt ärende önskvärda
förändring i 7:de punkten, att, sedan Kongl. Maj:t fastställt uppgjord plan för
ett arbetes utförande och meddelat bestämmelse om beloppet af det statsbidrag,
som skall till arbetet utgå, terminerne för lyftning af utan återbetalningsskyldighet
anslagne medel må kunna bestämmas icke blott, såsom nu, af Kongl.
Maj:t, utan ock, efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande, af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Nyssnämnda styrelses generalförslag, rörande understöd för ifrågasätta allmänna
arbetsföretag skall meddelas Riksdagens Statsutskott; och komma de
kartor, kostnadsförslag och öfrige handlingar, hvilka för vidare upplysning i dessa
ämnen kunna blifva för Riksdagen erforderlige, att vara hos Styrelsen att tillgå.
Enligt hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit, skulle såsom ordinarie anslag för

Sjette hufvudtiteln under år 1868 utgå...................................... R:dr 3,946,046: 57.

och dessutom till föremål hörande under Civil-Departementets
handläggning erfordras tillhopa......................................................... 1,051,600:

Sjunde Hufvudtiteln,

innefattande anslagen för Finans-departementet, hvilka anslag i nu gällande
riksstat utgöra:

Penningar ................................................................................ R:dr 6,045,517: so.

Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång......... 24,481: —

Indelt spannmål 967 kubikfot 4 kannor, värderade efter 2

R:dr kubikfoten till.....................................................................................1,934: so.

Transport R:dr 6,071,933: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 6,071,933: —
Oindelt spanmål 283 kubikfot 5 kannor, varda efter enahanda
beräkningsgrund................................................................................. 567: —

Tillsammans R:dr 6,072,500: —

Enligt de beslut, som innefattas i bär bilagde utdrag af det inför Kongl.
Maj:t i Statsrådet den 4 innevarande månad förda protokoll öfver Finansärenden,
vill Kongl. Maj:t i fråga om reglering af anslagen under Sjunde Flufvudtiteln
föreslå följande förändrade bestämmelser, nemligen:

Ro,

att såsom lön för eu dräng vid Göteborgs kronomagasin å Statskontorets
stat uppföres ett ärligt belopp af........................................... R:dr 300: —

2-o.

att anslagen till Mynt- och Postverken i riksstaten uppföras såsom
reservationsanslag.

3:o,

att det för Skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt öfriga till skogsstaten
hörande tjenst ernå,ns aflöning under hufvudtiteln nu uppförda reservationsanslag
å 75,000 R:dr, såsom för ändamålet icke vidare behöfligt,
ur riksstaten uteslutes, men att de besparingar å samma anslag,
hvilka vid 1867 års slut tilläfventyrs kunna förefinnas, må få läggas till
Skogsplanteringskassan för dess förstärkande.

5:o,

att, emot det de i Waxholm utgående mantalspenningar, som nu
äro anslagna till aflöning åt Justitieestaten derstädes, till statsverket indragas,
ersättning derför beredes nämnda Justitieestat genom anvisande
i sådant afseende under anslaget Städers friheter af ett ärligt belopp å 200: —

5:o,

att, sedan vederbörande indelningshafvare blifvit tillerkänd ersättning
för under nyssnämnda anslag uppförda indelta men afskrifna qvarnräntor
till belopp af 1 R:dr 21 öre i penningar samt 339 kubikfot 5
kannor spanmål, i följd häraf det till samma anslag nu hörande penningebelopp
ökas med berörda 1 R:dr 21 öre och det oindelade spanmålsbeloppet
med 339 kubikfot 5 kannor, vårda ä 2 R:dr kubikfoten
679 R:dr; kommande dock, enär ifrågavarande afskrifna räntors hela
penningevärde, 680 R:dr 29 öre, deremot bör afdragas från det under
anslaget uppförda indelta räntcbeloppet, den föreslagna förökningen icke
att medföra någon rubbning i anslagets nuvarande slutsumma.

Transport R:dr 500: —

K orig!. Majds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 500: —

De af Kongl. Maj:t äskade anslagsfövhöjningar under donna huf vudtitel

utgöra således tillsammans......................................................... R:dr 500: —

Men då deremot genom indragning af anslaget till Skogsinstitutet, lägre

skogsskolor in. in., besparas........................................................................ 75,000:

kommer således enligt Kongl. Maj:ts förslag Hufvudtitelns

nuvarande slutsumma................................................................................... 6,072,500:

att för nästa statsregleringsperiod nedsättas till.......................... 5,998,000: —

hvaribland 5,216,975 R:dr 52 öre äro förslagsanslag.

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t enligt beslut, som i ofvanberörda protokoll
öfver Finansärenden vidare omförmälas, att såsom tillfälliga anslag för år 1868
må under denna hufvudtitel å Riksgäldskontoret anvisas:

1) Till nytt Landshöfdinge-residens i Carlstad, som beräknats i sin helhet
komma att kosta 192,000 R:dr, eu tredjedel af detta belopp eller R:dr 64,000: —

äfvensom att deraf må redan under innevarande år få lyftas
så mycket, som befinnes för året erforderligt.

2) Till arfvoden åt Jordebokskontorets tjensteman..................... 24,700: —

3) Till bestridande af kostnader för Statsrevisionerna förslagsanslag
.............................................................................................................••••• 7,000:

och 4) Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemv, förslagsanslag
..................................................................................................... 25,000: —

Summa R:dr 120,700: —

Åttonde Mufvudtiteln,

innefattande anslagen för Ecklesiastik-departementet, upptager i nu gällande
riksstat:

Penningar........................................................................... R:dr 3,208,167: 30.

Indelta räntor, efter förslagsvis beräknadt markegångspris 259,760: 50.
Indelt spanmål 520,092 kubikfot 1 kanna, efter 2 R:dr kubikfoten
.......................................................................................................... 1,040,184: 20.

Oindelt spanmål 26,044 kubikfot, efter samma värde............... 52,088: —

Tillsammans R:dr 4,560,200: —

Enligt hvad bilagda utdrag af protokollen öfver Ecklesiastikärenden för den
5 och 11 Oktober, den 30 November och den 7 December 1866 samt den 4
Januari 1867 utvisa, har Kongl. Maj:t beträffande anslagen under denna hufvudtitel
funnit följande förändringar och bestämmelser vara erforderliga, nemligen:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.
l:o. Riksarkivet:

att för inköp af inhemska tryckta arbeten till ersättning för de tillförene
aflemnade s. k. arkivexemplaren anslås............................................. R:dr 600: —

2 :o. Universiteten:

att såsom lön för en Professor i Pedagogik vid universitetet i
hopsala beviljas.................................................................................................... 4,500: —

3:o. Elementarläroverken:

att till aflöning, efter gällande grunder, för samtliga Rektorer,
Lektorer, Adjunkter och Kolleger, äfvensom för öfningslärare vid de
fullständiga läroverken må, utöfver det för närvarande anvisade belopp,
utgå...................................................................................... 24,000: —

samt att ersättning beviljas:
för Sölvesborgs städs bidrag till aflönande af lärare

vid läroverket derstädes................................................

för ett från Westerviks stadskassa hittills lemnadt
bidrag till lärares aflöning vid läroverket i staden
och för Borås städs numera icke utgående lönebidrag
till dervarande läroverk ...............................................

300:

252:

400: — 24,952:

4:o,

att till inrättande af en Akademi för Statsvetenskaperna och
Häfdeforskningen anslås................................................................................... 10,000:

5:o. Sundhetskollegium med Medicinalstaten:

att för ytterligare två extra provincialläkare-beställningars förändring
till ordinarie anvisas........................................................................... 1,000: —

och att det endast för ett år beviljade anslaget till Farmaceutiska
Institutet, 6,875 R:dr, fortfarande, med samma belopp och på
enahanda vilkor som hittills, får utgå.

6:o. Barnmorskeundervisningen och Barnbördshusen:

att till aflöning åt två biträdande lärare vid barnmorskeundervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg anslås............................. 2,000: —

7:o. Gymnastiskt-Orthopediska Institutet:

att den till donna inrättning för närvarande anslagna summa,

8,250 R:dr, beviljas att fortfarande utgå med oförändradt belopp.

Transport R:dr 43,052: —

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 43,052:

8:o. Kyrkors underhåll:

att anslag till underhåll af Flöda församlings gamla kyrka anvisas
med.............................................................................................................. 300:

utgörande således nu föreslagna förhöjningar ................................. 43,352: —

hvartill kommer det belopp, Kongl. Maj:t, enligt särskild nådig
proposition, vill för Veterinärväsendets ordnande äska, eller........ 19,070: —

eller tillsammans 62,422: —
I afseende på de under denna hufvudtitel upptagna anslagsbelopp i öfrigt
föreslår Kongl. Maj:t

dels att, sedan genom afskrifning af mjöl- och sågqvarnsräntor beloppet af
de i riksstaten beräknade indelta räntor undergått förminskning, och, till ersättande
deraf, anslag erfordras under rubrikerna

Kleresistaten............ med 3 R:dr 61 öre samt 117 kubikfot 7,62 kannor oindelt spannmål

Universiteten ......... » — » 24 » » 80 » 2 » » »

Elementarläroverken » 3 « — » » — » — » » »

Hospitalers och laza retters

underhåll... » — » 6 » » 70 » 8,84 » » »

samt Kyrkors underhåll
.................. »1 » 40 » » 129 » 9,09 » » »

eller tillhopa 8 R:dr 31 öre och 398 kubikfot 7,55 kannor,
dessa anslag må i riksstaten under vederbörliga titlar uppföras, men beloppen af de
under nämnda rubriker indelta räntor med motsvarande värde minskas, hvarigenom
således någon förändring icke sker i slutsumman af de under hvarje af
dessa rubriker hänförda anslag;

dels att, derest, på sätt Kongl. Maj:t i afseende å regleringen af utgifterna
under riksstatens fjerde hufvudtitel föreslagit, å nämnda hufvudtitel uppföres
ett särskilt anslag för Rotering sunder stöd, hvaraf komma att utgå äfven
de innehafvare af roterade ecklesiastikboställen tillkommande ersättningar, det å
åttonde hufvudtiteln för detta ändamål under Kleresistaten upptagna särskilda
förslagsanslag, 3,000 R:dr, från riksstaten uteslutes.

Om åttonde hufvudtitelns nuvarande slutsumma
........................................................................ Ridt- 4,560,200: —

minskas med nyssnämnde............................................... 3,000: —

och till återstoden R:dr 4,557,200: —
lägges beloppet af de nu äskade anslagsförhöjnin garne

................................................................................... 62,422: —

skulle donna hufvudtitels anslag för ständiga behof utgöra tillsammans
.i....................................................................................................... 4,619,622: —

Ronyl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

hvaraf förslagsanslag 132,618 R:dr 21 öre.

För följande tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, föreslår
härjemte Kongl. Näjd, att anslag varda af Riksdagen beviljade att utgå
under år 1868, nemligen:

för biträde vid handläggning af de i Ecklesiastik-Departementet förekommande
ärenden rörande löneregleringen för presterskapet i riket 3,000: —
för förbättring af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters
samt pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor

för fortsatt reparation af Domkyrkan i Linköping........................

för inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade fysiologiska
institutionen vid universitetet i Upsala.................................

för anbringande af uppvärmningsapparat i det för undervisning
i patologisk anatomi och kemi vid Karolinska Medico-Chirur giska

Institutet uppförda hus...............................................................

för fortsättande af läroverksbyggnaden i Upsala 20,000: —

» » » , » »Carlstad ...... 47,000: —

» » » » »Wenersborg 30,000: —

2:o

3:o

4:o

5:o

6:o

10,000: —
13,500: —

6,000: —

10,375:

» » » » »Westervik ... 17,500

7:o till löneförbättring utöfver minimilönen för examinerade
folkskolelärare...................................................... 30,000:

till understöd för sådana församlingar, som ej förmå
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
.......................................................................... 20,000:

för undervisningen i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna.
.............................................................. 3,000:

för fortsättande af seminariibyggnaden i Linköping 27,500: —

Och vill Kongl. Maj:t tillika föreslå, att besparingarna å anslagen
till folkskoleväsendet måtte få af Kongl. Maj:t för folkundervisningen
tillhörande föremål disponeras.

8:o till löneförbättring åt Sundhets-Kollegii embets- och tjenste -

tid,500:

80,500:

män samt vaktbetjente
9:o såsom bidrag till vård och skötsel af spetälska personer i Hel singland

.................................................................................................

10:o till hospitalsfondens förstärkning, såsom kreditiv

ll:o för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping

12:o för vårdande och underhåll af National-Museibyggnaden och

der förvarade samlingar m. in.........................................................

13:o till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-Intendent.
....................................................................... R:dr 3,500:

8,050:

3,000

100,000

10,000

22,750:

Transport R:dr 3,500:

381,675:

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 3,500: — 381,675: —
för uppsökande och aftecknande af runstenar samt

teckningarnes utgifvande...................................................

lör undersökning af fornlemningar och upprättande

af förteckningar öfver sådana..........................................

för fortsatt utgifvande af planchverk öfver fornsaker
och andra historiska märkvärdigheter i statens historiska
museum samt
tiden....................................

för fortsättning af de vid sistlidna Riksdag ^Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-Akademien beviljade
anslag för vetenskapligt bildade biträden 1,500: —
för tillökning i vaktbetjening..................... 1,936:

Svenska sigill från medel -

1,500:

2,000:

14:o
15:o

3,436: —

för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”......

för inlösen af ett antal exemplar af Professoren Stephens’
verk öfver de fornnordiska runminnesmärkena ...........................

12,436: —
1,500: —

2,500: —

Summa R:dr 398,111:

och med inberäkning af det belopp, Kongl. Maj:t, till nybyggnader
för ett Veterinär-Institut i Stockholm, kommer att, enligt
särskild nådig framställning, äska för år 1868, eller .................. 50,000:

tillhopa R:dr 448,111:

hvarförutan Kongl. Maj.-t vill föreslå, att utaf de vid sistförflutna
Riksdag till läroverksbyggnader beviljade

låneunderstöd

må utgå för år 1868: till läroverkshuset i Upsala ...

» » Carlstad...

.. 70,000: —
.. 20,000; —

Och uppgå följaktligen de för tillfälliga utgifter under denna
hufvudtitel erforderliga medel till ett sammanlagdt belopp af...........

90,000: —

538,111:

Nionde IlnJvudliteln,

innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande Riksstat
den förra eller

Pensionsstaten

.................. R:dr 551,495: 58.

Transport R:dr 551,4 9 5 : 58.

Bill. till Riksd. Prat. 1867. l:a Sami., l:a Afd.

Kong!. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Transport R:dr 551,4 9 5: 58.

I afseende härå föreslår Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse
med beslut, som vidare omförmälas i härvid hilagde protokollsutdrag
öfver Sjöförsvars- och Finans-årenden,

dels att under rubriken Amiralitets—Krig smanskassan må upptagas
följande reservationsanslag, nemligen:

a) för att fortfarande sätta Kassan i stånd att till Sjöför svarets

embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast
utgifva pensioner enligt de för kassan nu gällande pensioneringsgrunder,
äfvensom lemna tillgång till de dem tillförsäkrade
fyllnadspensioners utbetalande....................................... R:dr 72,000:

b) till upprätthållande af den Sjöförsvarets gemenskap
förunnade förbättrade pensionering..................... 40,000: — 112,000: —

dels ock att det såsom Bidrag till Kongl. Theaterns pensionskassor
för innevarande år å Riksgäldskontor^ anvisade anslag matte,
såsom fortfarande för ändamålet behöfligt, varda för framtiden å
Riksstaten uppfördt

6,000:

hvarigenom anslagssumman till Pensionsstaten skulle komma att

öias till

6 6 9,4 9 5: 58.

.... R:dr 762,654: 42,

Beträffande dernäst

Allmänna Indragning sstaten,

hvars slutsumma i nu gällande Riksstat utgör ...............

vill Kongl. Maj:t i Nåder föreslå: . .

a) Enligt härvid hilagde protokollsutdrag öfver Justitie-Departements arenden-t

^ gåsom ersättning för biträde och andra kostnader vid utlandet
af "Sveriges gamla lagar”, hvarmed Professorn, Doktor C. J. Schlyter fortfarande
är sysselsatt, nu å Allmänna Indragningsstaten uppförda anslag må för ar 1868
utgå med 3,000 R:dr, att af utgifvarcn emot redovisning i vanlig ordning upp biiicis

j e /i o i i

att Hofrättsrådet i Svea Hofrätt Jacob Vink Södergren ma från och med

månaden näst efter den, uti hvilken afsked från Hofrättsradsembetet var er o
nom beviljadt, å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sm
återstående lifstid af en årlig pension å 2,300 R:dr.

b) På grund af särskilda på Landtförsvars-Departementets föredragning

fattade beslut: . e„

att nedannämnde personer må å Allmänna Indragningsstaten upptoras till

åtnjutande af pensioner med följande belopp, nemligen:

1) vid afgång från innehafvande befattning:

Vaktmästaren vid Arméens utredningsförråd i Göteborg Johan Svensson
med ett mot hans nuvarande arfvode svarande ärligt belopp af 400 R:dr;

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Kassören och Förrådsförvaltaren vid Fortifikationen, f. d. Underlöjtnanten
Carl Johan Axel Hammarstrand med ett belopp af 675 R:dr, motsvarande trefjerdedelar
af hans å Fortifikationens stat innehafvande lön;

Regera entsstallmästaren vid Hussarregementet Konung Carl XV Matliias
Giese med 400 R:dr.

2) från innevarande års början:

Sekreteraren och Ombudsmannen hos Salpeterkomitén, Kongl. Räntmästaren
Herman Schlytern med 750 R:dr;

Kamreraren hos bemälda Komité, Kammarherren Carl Adil Westerstrand
med 750 R:dr.

Vaktmästaren hos samma Komité Lars Petersson med 150 R:dr, samt
Öfversten och Chefen för Svea Artilleriregemente, Generaladjutanten J.
Hygrells enka, Johanna Hyyrell, med 500 R:dr;

äfvensom att till undersöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande
landtvärnsman, som deraf äro i behof, må å Allmänna Indragningsstaten
för år 1868 uppföras ett belopp af 20,000 R:dr.

c) Enligt beslut fattade på Sjöförsvars-Hepartementets föredragning:
att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras:

för aflönande af Officerare, som, i händelse nu framstäldt förslag till Konstruktionskorpsens
ombildning vinner Riksdagens bifall, blifva öfvertaliga, 15,200
Rall’ och

till aflöning åt på indragning ställda två medicinaldrängar vid Carlskrona
station och en underläkare å Göteborgs depot 888 Rall- 75 öre.

d) Enligt härvid bilagde protokollsutdrag öfver Civildepartements-ärenden:
att Chefen för Strömsholms stuteri, Ståthållaren och Kommendören m. m.

Carl Silnecker SilfverskiÖld må, efter erhållet afsked från sin befattning såsom
chef för nämnda stuteri, få, utan minskning i deri pension från Arméens pensionskassa,
hvartill lian är berättigad, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till
åtnjutande under sin återstående lifstid, af en årlig pension af 2,600 R:dr;

att Kommissionslandtmätaren i Östergötlands län Carl Erik Ohrling, ehuru
endast 52 år gammal, må förklaras berättigad att, vid afskedstagande^ å Allmänna
Indragningsstaten uppbära pension till det för Kommissionslandtmätare
bestämda belopp, eller 900 R:dr årligen;

att Länsmannen i Dorothea Lappmarks församling Eleazar Rhén må,
efter erhållet afsked från länsmansbefattningen, äfven om han då ej ännu uppnått
65 års ålder, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande af
pension med ett belopp, motsvarande länsmanslönen, eller 700 R:dr;

att Länsmannen i Söderbärkes bergslags härad Johan Erik Wibelius må,
efter erhållet afsked, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en, länsmanslönen motsvarande, årlig pension af
700 R:dr;

Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

samt att under den tid, Protokolls-Sekreteraren i Civil-Departementet,
Expeditions-Sekreteraren i Kongl. Maj:ts Kansli, Nathanael Martin Schönmeyr
af sjuklighet hindras att tjenstgöra och derföre åtnjuter ledighet från sin Protokolls-Sekreterarebefattning,
ett belopp, motsvarande trefjerdedelar af hans lön
eller 2,625 R:dr, må från Allmänna Indragningsstaten årligen utgå såsom fyllnadsarfvode
till den tjensteman, som af Kongl. Maj:t förord nas att ifrågavarande
Protokolls-Sekreterarebefattning förestå, äfvensom att, för ändamålsenligt ordnande
af tjenstgöringen inom expeditionen redan innevarande år, nämnda arfvode,
efter år räknadt, må få utgå med månaden näst efter den, i hvilken beslut i
ämnet af Riksdagen fattas.

e) Enligt härvid bilagde protokollsutdrag öfver Finans-Departementsärenden: att

aflidne f. d. Landshöfdingen i Wermlands län H. F. Oldewigs efterlemnade
enka, Mana Henrietta Amalia Oldewig född von Berg, må uppföras till
åtnjutande under sin återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten af en
årlig pension å 600 R:dr;

att f. d. Kommendanten och Direktören vid straffängelset i Warberg,
Majoren G. W. Gyllenhammars enka, Sara Lovisa Gyllenhammar född Hedberg,
må uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten
af en pension å 300 R:dr årligen;

att af den pension från Allmänna Indragningsstaten å 600 R:dr årligen,
som varit tillagd Majoren U. G. von Konows numera jemväl aflidna enka, hälften
eller 300 R:dr må från och med innevarande år samt framgent årligen
under lifstiden få uppbäras af deras efterlemnade ogifta dotter Maria Ulrika
von Konow;

att e. o. Kanslisten Christian Möller Alleson må för sin återstående lifstid
uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande
år af en årlig pension å 4ö0 R:dr;

att det anslag af 500 R:dr årligen, hvithet Rikets Ständer allt ifrån år
1858 ställt till Kongl. Maj:ts disposition för att, på sätt Kongl. Maj:t kunde
finna lämpligt, tilldelas Kamreraren i Kammar-Kollegii Archivkontor Carl Sandberg
mot skyldighet för honom att fortfarande bidraga till förökande af de samlingar
afskrifter och anteckningar rörande Sveriges kamerala och financiella förhållanden,
som Staten af honom inlöst, må för enahanda ändamål och på samma
vilkor, som förut blifvit af Rikets Ständer stadgade, få till Sandberg utgå
äfven efter år 1867 samt å Allmänna Indragningsstaten uppföras;

att, sedan, i anseende till skedda expropriationer af mark för Statens jernvägar
från indragna och utarrenderade boställena I mantal Ryd Norregård och
1 mantal Brantåsa i Moheda socken af Kronobergs län samt £ mantal Fornes -

Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1867.

torp och. 1 mantal Hofstena Storegården i Sköfde socken af Skaraborgs län, arrendatorerna
af samma boställen blifvit i Nåder tillerkända årliga ersättningar
till belopp, ungefär motsvarande 5 procent af de Riksgäldskontoret tillkommande
expropriationsmedlen, berörda ersättningar, som, tillsammans utgörande 98 R:dr
om året, hittills utbetalts af Statskontoret utaf under hand egande medel, nu
måtte varda å Allmänna Indragningsstaten uppförda att till nuvarande arrendatorer
af omförmälda boställen under arrendetiden utgå;

att å Allmänna Indragningsstaten jemväl måtte uppföras den förste Gesällen
vid härvarande kronobageri F. J. Berg, så länge han vid krön obageriet är
anstånd samt sina åligganden med nit, ordning och pålitlighet fullgör, genom
Kongl. Brefvet den 22 Juli 1864 medgifna löneförhöjning af 200 R:dr årligen;

att, till förhyrande af lokaler för Kommers-Kollegium, OfverintendentsEmbetet
och Serafimerordens-Gillet måtte å Allmänna Indragningsstaten anvisas
det belopp, som nu i sådant afseende utgår, eller 9,700 R:dr årligen;

att sedan för indelta men afskrida qvarnräntor, inbegripna uti Allmänna
Indragningsstatens anslagssumma, vederbörande indelningshafvare blifvit tillerkänd
ersättning till belopp af 9 öre i penningar samt 2 kubikfot 2,5 kannor spanmål,
anslag å nämnda belopp nu måtte uppföras uti Indelningsstatens penning^- och
oindelta-spanmåls-kolumner, hvarigenom dock, enär indelta-ränte-kolumnen, på
sätt bär nedanför vidare förmäles, bör minskas med omförmälda räntors emot
samma belopp svarande penningevärde 4 R:dr 59 öre, någon förändring uti Indragningsstats-anslagets
nuvarande slutsumma icke föranledes; samt

f) Enligt bilagda protokollsutdrag öfver EcclesiastiJc-Departements-ärenden,

att äfven för år 1868 må under donna hufvudtitel till Vetenskaps-Akademiens
förfogande anvisas ett belopp af 1,200 R:dr för anskaffande af originalmålningar
utaf växter ur Sveriges Flora samt utgifvande af teckningar utaf zoologiska
föremål, och

att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras

ett belopp af 500 R:dr att utaf Sekreteraren i Sundhets-Kollegium Johan
Erland Ljungberg, sedan han från donna befattning erhållit afsked, årligen uppbäras
utöfver den honom eljest såsom Sekreterare tillkommande pension af
2,500 R:dr;

för Provincialläkaren i Söderhamns distrikt Anders Germund Wikblad en
årlig pension af 1,500 R:dr att utgå efter det afsked från provincialläkaretjensten
Wikblad beviljats, samt

för Intendenten vid det Naturhistoriska Riksmusei Vertebratafdelning Professorn
Carl Jacob Sundevall eu pension af 4,000 R:dr årligen att tillträdas från
och med månaden näst efter den, hvarunder han från Intendentsbefattningen
erhåller afsked.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 1867.

Då riksmarkegångspriset å spanmål för åren 1864, 1865 och 1866 utgör
i medeltal 1 R:dr 88 öre per kubikfot, motsvarande 11 R:dr 84 öre per tunna
eller 1 R:dr 34 öre per tunna utöfver det värde, hvartill spaumålen vid 1841
års statsreglering beräknades, torde den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade
grunder, de Embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet af berörda
statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad
spanmål, äro tillförsäkrade, bestämmas af Riksdagen efter nämnde prisskillnad,
1 R:dr 34 öre tunnan, till utgående från Allmänna Indragningsstaten. Vid det
af Statskontoret upplysta förhållande, att den spanmål, som inbegripes under lönerna
för dylika äldre före år 1841 utnämnda löntagare, nu utgör 1,405 tunnor,
skulle således till omförmälda spanmålsersättning erfordras ett anslag i jemnt
tal af 2,000 R:dr eller hälften af hvad vid sistlidna Riksdag för ändamålet beräknades.

Då de besparingar i utgifter från Indragningsstaten, som uppkomma ej
blott genom nyssnämnda nedsättning i anslaget till lönespanmålsersättning, utan
äfven genom äldre pensionstagares afgång, lära skäligen kunna antagas ungefärligen
motsvara de ytterligare anvisningar å anslaget för nämnda stat, hvarom
Kongl. Maj:t här förut gjort framställning, anser Kongl. Maj:t någon förhöjning
af ifrågavarande anslag nu icke behöfva begäras.

Deremot lärer det i anslaget ingående indelta räntebeloppet höra minskas,
ej blott med värdet af ofvanberörda, derunder inbegripna, afskrift^ qvarnräntor
4 R:dr 59 öre, hvilken minskning dock, om den föreslagna motsvarande förhöjningen
af anslagets penninge- och oindelta spanmålsbelopp kommer till stånd,
ej förändrar anslagets slutsumma, utan ock med värdet af härofvan vid beräkningen
af inkomsttiteln: indelta ordinarie räntan afdragna fjerdingsmanslöner och
räntan af f. lagmansbostället Åhlbrunna ............................................ R:dr 1,240: 09.

äfvensom det till anslaget hörande indelta spanmålsbeloppet bör
minskas med de vid beräkningen af indelta tiondespanmålen anmärkta
fjerdingsmans- och skarprättarelöner, som icke vidare utgå, 38 kubikfot
1 k:a, motsvarande ä 2 R:dr kubikfoten................................................ 76: so.

Tillsammans R:dr 1,316: 29.

Derjemte torde anslagets slutsumma, som i nu gällande Riksstat upptages
till 762,654 R:dr 42 öre och genom afdrag af nyssberörda belopp 1,316
R:dr 29 öre nedgår till 761,338 R:dr 13 öre, böra, till vinnande af jemn slut -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

summa för hela Riksstaten, minskas med ytterligare 46 R:dr 37 öre, så att densamma
hummer att blifva ............................................................... R:dr 761,291: 76.

Lägges nu härtill Pensionsstatsanslagens ofvan upptagna
belopp ... ....................................................................................................... 669,495: 58:

så finnes hela Nionde Hufvudtitelns slutsumma komma att
blifva ...................................................................................................... Rall'' 1,430,787: 34.

Då, enligt bär ofvan intagna beräkningar, Statsverkets inkomster uppgå
till...................... ................................................................................. Rall- 37,461,270: —

och Ordinarie Statsreglering en innefattar följande anslags -

summor: Första Hufvudtiteln .....................
Andra	d:o ....................
Tredje	d:o ....................
Fjerde	d:o ....................
F emte	d:o ....................
Sjette	d:o ....................
Sjunde	d:o ....................
Åttonde	d:o ....................
Nionde	d:o ....................
förefinnes	alltså ett öfverskott af.

R:dr 1,424,000: —

........ 2,353,075: —

........ 479,200: —

........ 9,791,989: os.

......... 4,011,580: —

......... 3,946,046: 57.

......... 5,998,000: —

......... 4,619,622: —

.......- 1,43 0,7 8 7: 34. 34,054,300: —

..................................... 3,406,970: —

att till Riksgäldskontoret öfverlemnas såsom bidrag till bestridande af de
på detta kontor anvisade utgifter, bland hvilka förekomma bär ofvan om förmälda,
för tillfälliga behof erforderliga anslag, tillhörande Extra Statsreglering en
till följande belopp, nemligen:

under Andra Hufvudtiteln............................................................... R:dr

Fjerde	d:o
Femte	d:o
Sjette	d:o
Sjunde	d:o
Åttonde	d:o

24,152:

5,015,254:

688,804:

1,051,600:

120,700:

538,111:

68.

Summa R:dr 7,438,621: os.

Härtill kommer, på sätt bilagde protokollsutdrag öfver Finans- och Landtförsvars-ärenden
närmare utvisa, att för oförutsedda behof blifvit dels af Armé -

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

förvaltningen och dels af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter till belopp
af 277,684 R:dr 51 öre, äfvensom att af Länsstyrelserna i Westmanlands, Wester-Norrlands
och Norrbottens län anordnats åtskilliga poster å tillhopa 9,650
Il:dr 51 öre, hviska, jemlik! Kongl. Brefvet den 3 Februari 1860, uti Rikshufvudböckerna
uppförts under förskottstitel; utgörande således de under förskottstitel
anordnade medel sammanlagda 287,335 R:dr 2 öre, hvilket Kongl. Maj:t
för de förskjutna beloppens ersättande velat härmed tillkännagifva.

Såsom af nyssberörda protokollsutdrag öfver Finansärenden vidare inhemta
uppgå för år 1868, enligt af Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppgjorda beräkningar,
kontorets redan kända utgifter till ........................... R:dr 8,054,706: 48.

och påräknade inkomster till..................................................................... 5,843,528: _

För det år, som med ifrågavarande statsreglering afses,
förefinnes således, enligt nämnda beräkifingar, för kontoret ett

behof af.............................................................................. 2,211,178: 48.

Om härtill läggas:

dels de af Kongl. Maj:t bär ofvan äskade
extra anslagen.................................................................. 7,438.621: cs.

dels de under förskottstitel anordnade medlen,
som höra ersättas................................................... 287,335: 02.

och dels annuitet för ett till Nordvestra
Stambanans fortsättande erforderligt lån, antagen
till 6 procent å ett förslagsvis beräknadt kapital
af 5 millioner.................................................................. 300,000: —

finnes alltså Riksgäldskontorets behof för nu förevarande
statsreglering utgöra.........................................................................

Till fyllande häraf kunna beräknas:

Ofvan upptagna bidrag af Statsverkets inkomster.
...................................................................................... 3,406,970: —-

Öfverskott och besparingar å 1866 års inkomster
och utgifter, förslagsvis................................. 600,000: _

1868 års bevillningsmedel, upptagna till

samma belopp som vid sistlidna Riksdag............... 2,600,000: —

och under förutsättning, att Riksdagen af
Riksbankens upplupna vinst, i likhet med hvad
under de föregående åren egt rum, till Riksgäldskontoret
anvisar lämpligt bidrag................................. 1,800,000: —

10,237,135: is.

8,406,970: —

Således återstår ännu att betäcka ett behof af

1,830,165: 18.

Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

. A. fMe^ a5e1en,de hä[å ,fmnfr K°ngL enligt hvad redan blifvit an tyda

föreslå Riksdagen beviljandet af en särskild beskattning att under benämning
Vapenskatt och efter de grunder, som finnas stadgade i Bevillnings-Förord
ningens andra artikel, utgå, till ena hälften vid 1868 års uppbördsstämmor efter
taxering innevarande. ar och till andra hälften vid 1869 års uppbördsstämmor
efter taxering under ar 1868, hvardera gången: för jordbruksfastighet med U öre
hvarje fuila Etthundra Riksdaler af uppskattningsvärdet, för alt annan fastighet
med 21 ore för hvarje lulla Etthundra Riksdaler af samma värde samt för
all inkomst af kapital eller arbete med * procent å behållna inkomstbeloppetOch
anser Kongl. Majrt, att, om den förökade inkomst, som genom en sådan
beskattning bor vinnas, sammanlägges med öfrige bär ofvan beräknade tillgångar
den härigenom uppkommande summan kan antagas icke allenast betäcka samt öfverskott

°fVan beräkimde Utgifter> utau äfven möjligen derutöfver lemna något

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för (ifrigt med statsregleringen
sammanhang egande handlingar skola Riksdagens Statsutskott tillhandahållas;
Och Kongl. Maj:t förbhfver Riksdagen med all Kongl. Nåd och ynnest
stadse välbevågen. J

CAEL.

C. G. Lagercrantz.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 1

Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-drenden, hållet
inför Hans May.t Konungen uti Stats-Rådet d Stockholms
Slott, Tisdagen den 4 December 1866,

I närvaro af:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Lagercrantz,
von Ehrenheim.

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet: att

Rikets Ständer, efter tagen kännedom af Rikets Ständers år
1864 församlade Revisorers berättelse rörande verkställd granskning af
Statsverkets styrelse och förvaltning under år 1862, uti underdånig
skrifvelse den 24 Februari innevarande år, anfört, angående Anslaget
till ersättning för biträde och kostnader vid utgifvandet af Sveriges
gamla lagar, att då, jemlik! Kongl. Brefvet den 23 November 1860, ett
visst belopp, nemligen Ett tusen Riksdaler, blifvit för revisionsåret 1862
anslaget till ersättning för ifrågavarande biträde och kostnader, hade
Revisorer^, utan att inlåta sig i bedömande af frågan, huruvida det
anslagna beloppet varit för det afsedda ändamålet otillräckligt, ansett sig
böra uttala den mening att, oaktadt räkenskapen för detta anslag blifvit i
Kammar-Rätten utan anmärkning granskad, ett öfverskridande af nämnde

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 1 Sand. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o 1 till Konyl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

anslag icke gerna kunde grundlägga någon ersättningsskyldighet å Statsverkets
sida för hvad utgifvaren af nämnde lagverk af egna medel förskjutit,
uppgående, eldigt hvad redogörelsen gåfve vid handen, till Tretusen
fyrahundraåtta tionio Riksdaler nittiotre öre, som vid revisionsårets
slut balanserades redogörare!) till godo; i anledning hvaraf och enär
närmare utredning om berörda förhållande saknades, Rikets Ständer i
underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes genom vederbörande låta
utreda, dels huru utgifvarens af nämnde lagverk fordran uppkommit och
hvari den består, dels ock om någon betalningsskyldighet för samma fordran
kan för Statsverket ifrågakomma.

Uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande har utgifvaren af
nämnde lagverk, Professoren in. in. Doktor C. J. Schlyter, bland annat,
anfört:

»Då det år 1822 hade blifvit åt mig, jemte sedermera aflidne Doktor
H. 8. Collin, i nåder anförtrodt att utgifva en samling af Sveriges gamla
lagar, lyckades det oss att få en enskild förläggare, som åtog sig arbetets
tryckning. En mängd namn, tecknade på utfärdade subskriptionslistor,
uppmuntrade ock till tryckning af en stor upplaga. Men då det
redan efter första bandets tryckning år 1827 visade sig att den långa
namnförteckningen var utan all betydelse, förklarade första bandets förläggare
att han icke kunde fortsätta arbetets tryckning på sitt förlag.
Andra bundet, som utkom 1830, måste derför tryckas på utgifvarnes
förlag. Sedan min medarbetare år 1833 afiidit, blef det mig i nåder
tillåtet att enskild!) skaffa mig det biträde, som kunde vara att tillgå;
och till arfvode för medhjelpare, äfvensom till ersättning för andra kostnader
för arbetets utgifvande, hvaribland tryckningskostnader voro de
betydligaste, blef, jemte det mig beviljade arfvode, ett särskild! kostnadsanslag,
mot redovisning inför Kammar-Rätten, bestämdt till åttahundra
Riksdaler Banko för året. Då kostnaderna ej kunde bli lika alla år, och
isynnerhet de år, då något band trycktes, måste blifva mycket större än
andra år, var det klart att, likasom de besparingar af anslaget, som
några år kunde ega ruin, måste balanseras till redovisning följande året,
deremot de år, för hvilka anslaget icke räckte till, och bristen kunde af
mig förskjutas, min sålunda uppkomna fordran måste mig till godo balanseras
till följande året. Annorlunda kunde hvarken jag eller någon
annan, som hade härmed att gorå, förstå saken; och om Kammar-Rätten
hade förklara! detta för ett obehörigt »öfverskridande af anslaget», och
en sådan tolkning blifvit på högsta ort godkänd, så hade arbete! genast
råkat i stockning och snart måst upphöra, emedan jag icke hade kunna!

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 3

åtaga mig att af egna medel fylla de brister, som ett eller annat år
uppstodo, om jag ej både fatt godtgöra mig de förskott, jag kunde
åstadkomma genom de besparingar, som andra år kunde göras. Detta
visade sig tydligt redan första redovisningsåret 1834, då tredje bandet
af samlingen både blifvit tryckt, och räkningen till följande året balanserade
mig till godo Ettusen trehundrasextiosju Riksdaler fyratiotre skil—
lingar Banko. Vid 1835 års slut både min fordran nedgått till Sjuhundratjugotvå
Riksdaler trettioåtta skillingar Banko; 1836 till Tvåhundratvå
Riksdaler tjugosju skillingar sex runstycken, o. s. v. Så både jag somliga
år till godo smärre summor, andra år lemnade deremot någon behållning
till redovisning följande året. Kostnadsanslaget både således visat
sig, på detta sätt användt, i det hela vara tillräckligt för arbetets oafbrutna
gång och kunde till och med år 1839, på mitt eget derom gjorda
förslag, nedsättas till Sexhundra Riksdaler Banko, derföre att mina akademiska
göromål icke tilläto mig att använda min tid odelad på ifrågavarande
arbete, hvars kostnader följaktligen, för året räknade, blefvo
minskade. Vid sistnämnda belopp, eller Niohundra Riksdaler Riksmynt,
har detta anslag sedermera förblifvit, med undantag af åren 1861—
1863, då det händelsevis kommit att uppföras till Ettusen Riksdaler.
Från år 1853 har detta anslag visat sig vara otillräckligt, så att den
under tryckningsåren uppkomna brist ej kunnat godtgöras genom besparingarne
under de öfriga åren, hvarigenom liändt att min fordran efter
hand ökats. Orsaken är den, att jag under de senare åren haft ledighet
från all akademisk tjenstgöring och kunnat med all drift påskynda
lagverkets utgifvande. Derför, sedan sjunde bandet, Gotlandslagen, både
utkommit 1852, kunde jag genast börja tryckningen af det följande året
utkomna dryga åttonde bandet; och sedermera hafva de äfvenledes
ganska dryga nionde, tionde och elfte banden utkommit, så att nu endast
återstår det sedan sistlidet år under arbete varande tolfte bandet. Om
ej år 1839, af förutnämnde anledning, kostnadsanslaget, på mitt eget
förslag, både blifvit nedsatt, både jag icke varit nödsakad att förskjuta
medel till arbetets utförande, utan tvärtom både besparingar uppkommit,
hvilka blifvit Statsverket till godo räknade. Sedan anledningen till
nämnda nedsättning upphört, hade jag också haft fullt skäl att begära
anslagets höjande till dess ursprungliga belopp. Att jag icke gjorde
det — då jag icke kunde med visshet förutse huruvida en sådan förhöjning
skulle blifva tillräcklig, eller om mina genom flera förutgångna
års sjuklighet försvagade krafter skulle medgifva ett sådant arbetets påskyndande
en längre tid, som kunde gorå förhöjningen behöflig — utan
i stället nöjde mig med att förskjuta hvad som behöfdes för arbetets

4 Bil N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

oafbrutna fortgång, i öfvertygelse att, med uppoffrande af räntorna, jag
eller mina efterlefvande skulle få det utlagda kapitalet ersatt — det
hade jag aldrig trott skola komma att läggas mig till last såsom ett
öfverskridande af min rätt. Det är dock hvad som till min förvåning
händt, då Revisorerne ansett sig »höra uttala den mening, att ett öfverskridande
af kostnadsanslaget icke gerna kunde grundlägga någon ersättningsskyldighet
å Statsverkets sida,» eller med andra ord, att ett sådant
så kalladt öfverskridande, ehuru oundvikligt det varit för arbetets fortgång,
icke hade bort ske. Denna åsigt både varit rigtig om ett visst
anslag hade varit beviljadt på vinst och förlust, så att det hade blifvit
på mitt äfventyr om anslaget visat sig vara otillräckligt; men pa ett
sådant vilkor hade jag aldrig kunnat åtaga mig arbetets utgifvande.
Anslaget, hvarmed ändamålet var att göra arbetets oafbrutna gång
möjlig, var gifvet mot redovisningsskyldighet; likasom jag måste debitera
mig för hvad som deraf kunde blifva besparadt, likaså måste jag° vara

berättigad att räkna mig till godo hvad jag nödgats förskjuta da an slaget

ej räckte till för ändamålet. Jag har förut i underdånighet anmärkt
att jag redan första redovisningsåret 1834 hade måst förskjuta
Ettusen trehundrasextiosju Riksdaler fyratiotre skillingar Banko. Om jag
då hade haft den tanken, att anslaget för året ej fick öfverskridas, så
hade arbetet måst afstadna så snart Åttahundra Riksdaler Banko voro
utgifna och först fortsättas följande året, till dess äfven det arets anslag
var medtaget; och så hade det år 1834 tryckta tredje bandet ej kunnat

utkomma förr än år 1836; och likaså skulle det hafva gatt med de föl jande

banden. Den frihet från akademiska göromål, som jag under de
senare åren åtnjutit, hade då varit ändamålslös, emedan arbetet ända
ej hade kunnat, i brist af medel, påskyndas. Hvad tack jag hade^ förtjent
med ett sådant sätt att hushålla är lätt att inse. Att jag pa det
sättet icke hade kommit att länge fortfara med arbetet är väl temligen
säkert. Lyckligtvis är det först nu efter trettiotvå års förlopp som, mig
veterligen, den tanke blifvit yttrad, som innefattas i Revisorernes ifrågavarande
anmärkning. Om det nu är ett fel att jag under de sista aren,
då kostnadsanslaget icke räckt till godtgörande af de ökade kostnaderna,
förskjutit kristen, och derigenom trött mig få en fordran hos Statsverket,
sä är det ock ett fel att jag, så vidt mig varit möjligt, ansträngt mina
krafter för att kunna påskynda arbetet; och deraf har då ytterligare följt
det felet, att arbetet nu kommit så nära sin fullbordan, att det synes
vara icke alldeles omöjligt, hvad förr synts både mig sjelf och andra
högst otroligt, att jag skulle kunna hinna att bringa det till slut. Hade

icke

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 5

icke jag, ur stånd att aria möjligheten åt hvad som nu skett, pa god
tro förskjutit de medel, som fordrats för verkets pådrifvande, så hade
jag visserligen, upphörande samma årliga arfvode, sparat mig hälften af
det under de senare åren nedlagda arbetet, tillika med räntorna pa de
af mig förskjutna permingarne; men så hade ock icke mera än hälften
af hvad under dessa åren blifvit uträttadt, kunnat medhinnas, och möjligheten
för mig att en gång bringa arbetet till slut, hade varit tillintetgjord.
»

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern yttrade, efter redogörandet
för dessa handlingar, att lian för sin del väl funne Professor
Schlyter berättigad att för den brist, som under föregående ar a ifrågavarande
anslag enligt granskad och godkänd räkning uppstått, pa sätt
som skott, godtgöra sig af kommande års anslag, i deri man detsamma
dertill lemnade tillgång, men att, då anslaget icke blifvit gifvet såsom
förslagsanslag, Statsverket icke kunde vara förpligtadt att ersätta den
brist, som vid anslagets upphörande kunde återstå. Det syntes likväl
vara af billighet i hög grad påkallad! att Professor Schlyter, för hvilken
intet varit lättare • än att bedrifva arbetet så långsamt, att det beviljade
kostnadsersättningsanslaget varit tillräckligt, ej skulle komma att vidkännas
äfven penningeuppoffringar för den rastlösa möda, han a arbetet
nedlagt. Frågan om beredande af ersättning för den uppkomna bristen
skulle5 visserligen, då annat ej blifvit af Professorn ifrågasatt, kunna helt
och hållet anstå till dess vid arbetets slut densamma kunde på en gång
till beloppet bestämmas; men då anslaget under en längre tid visat sig
otillräckligt, och bristen, som vid 1863 års slut uppgick till Tretusen
åttiotvå Riksdaler sjutton öre, skulle, om den tills vidare lemnades
alldeles utan afseende, för Professorn medföra en icke obetydligt ränteförlust,
hemställde Hans Excellens i underdånighet, att Kongl. Näjd, med
förklarande, det Kongl. Näjd vill, när Professor Schlyters befattning med
utgifvandet af ifrågavarande lagverk upphör, på anmälan, taga under
vidare öfvervägande frågan om ersättning för den förlust Professorn kan
hafva fått vidkännas derigenom, att det honom beviljade anslag till biträde
och kostnader varit otillräckligt, i nåder måtte besluta framställning
till nästa Riksdag om fortfarande anslag till nämnde ändamål, att
för år 1868 utgå å Allmänna Indragningsstaten med Tretusen Riksdaler
och af utgifvaren emot redovisning i vanlig ordning uppbäras.

Hvad Herr Justitie-Statsministern sålunda hemställt,
täcktes, enligt Stats-Rådets öfriga ledamöters
Bih. till Riksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 2

6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

tillstyrkan, Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och
skulle detta beslut genom utdrag af protokollet FinansDepartementet
meddelas, för att vid regleringen af
utgifterna å Riks-statens Nionde Hufvudtitel iakttagas.

Ex protocollo
G. W. Westberg.

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 7

Utdrag af protokollet öfver Juslitie-Departemenls-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott Fredagen den 4 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve
Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lägerställe,

Bredberg,

Carlson,

Reuterskiöld,

Lagercrantz,
von Ehrénheim.

Statsrådet Thtdstrup anmäldes vara af sjukdom hindrad att i dag i StatsRådet
uppkomma.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern föredrog i underdånighet en
af Hofrättsrådét i Svea Hofrätt Jakob Ulrik Södergren ingifven underdånig
skrift, deruti Hofrättsrådét, med bifogande af läkarebetyg, anmält, att enär han,
'' som alltsedan år 1855 varit a^ sjukdom hindrad från sitt embetes utöfning och
ej vidare egde förhoppning att kunna i tjenstgöring åter inträda, genom sin under
helsans dagar uteslutande åt Statens tjenst egnade verksamhet icke kunnat
komma till sådan för framtiden oberoende ekonomisk ställning, som kunde tilllåta
honom att med tillgodonjutande endast af den honom tillkommande pension
från Civilstatens Pensionsinrättning, hvars belopp vore för hans bergning och
den för honom i hans ständiga sjuklighetstillstånd nödvändiga omvårdnad otillräckligt,
söka entledigande från sin anställning i Statens tjenst och lemna den

Bill. till Riksd. Prat. 1867. t Sami. 1 Afd. 3

8 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

rättighet till nödig försörjning han, enligt gällande lagstadganden, egde och jemväl
tillgodonjutit i så måtto att honom tillkommit tre fjerdedelar af den till hans
embete anslagna årliga lön, men Hofrättsrådet likväl icke förbisåge den svåra
olägenheten deraf att vikarie skulle förrätta hans embete utan att undfå den
derför bestämda aflöning, Hofrättsrådet vore beredvillig att, derest för honom
blefVe anvisad sådan pension å Allmänna Indragningsstaten, som kunde utgöra
lämplig fyllnad i hvad hans pensionsrätt hos Civilstatens Pensionsinrättning lemnade
otillräckligt för hans nödiga försörjning, till Kongl. Näjd inkomma med
underdånig ansökning om nådigt afsked fryi Hofrättsrådsembetet,; i anledning
af hvilken anmälan Direktionen öfver Civilstatens Pensionsinrättning, hvars utlåtande
i ämnet blifvit infordradt, i underdånighet anfört, att Södergren, jemlik!
14 § i Kongl. Maj ds nådiga Reglemente för Civilstatens'' Pensionsinrättning den
5 Juni 1863, vore berättigad att från och med månaden näst efter den, i hvilken
afsked från Hofrättsrådsembetet kunde varda honom meddeladt, för sin Övriga
lifstid undfå pen lön af 1,200 Riksdaler Riksmynt årligen i första klassen
af nämnda Pensionsinrättning: och upplyste Hans Excellens i sammanhang härmed,
att Hofrättsrådet Södergren. som vore född den 7 April 1810, inträdd i
Statens tjenst den 29 September 1830 och blifvit befordrad till Hofrätts-Fiskal
den 30 Mars 1841, till Assessor i Svea Hofrätt den 6 Februari 1844 samt till
Hofrättsråd den 1 September 1854.

Då, enligt hvad ofvannämnda läkarebetyg gifver vid handen, Hofrättsrådet
Södergrens sjukdom är af den beskaffenhet att den icke lemnar förhoppning om
sådan förbättring i hans helsotillstånd, att embetets utöfning, hvarifrån lian sedan
år 1855 varit genom sin sjuklighet förhindrad, kan af honom återtagas,
och det för arbetets gång inom förrbemälde Hofrätt, bland hvars ordinarie ledamöter
i allt fall flere vanligen äro till följd af sjukdom eller särskilda nådiga
förordnanden hindrade att sina em beten utöfva, måste anses vara synnerligen
önskvärd! att, genom beredande af tillfälle för Södergren till afskedstagande,
möjlighet vinnes till embetets återbesättande, samt billigheten syntes fordra att
Södergren, hvilken under en tid af 36 år varit i Statens tjenst och såsom Hofrättsråd
hatt sig anslagen en årlig lön af 5,000 Riksdaler, deraf lian under de»
senare åren, efter bestämda afdrag i anseende till åtnjuten tjenstledighet, uppburit
f:delar eller 3,750 Riksdaler, efter afskedstagande! fortfarande förblefve i åtnjutande
af en inkomst, som kunde anses betrygga hans framtida bergning, hemställde
Hans Excellens att Kongl. Näjd måtte hos Riksdagen föreslå, det Söder
gren, som, enligt hvad Direktionen för Civilstatens Pensionsinrättning upplyst,
vore berättigad att, efter erhållet afsked, från nämnda Pensionsinrättning undfå
årlig pension af 1,200 Riksdaler, måtte från och med månaden näst efter den,
uti hvilken afsked från Hofrättsrådsembetet varder honom beviljad!, å Allmänna

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867. 9

Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig
pension af 2,300 Riksdaler Riksmynt, hvarigenom sammanlagda beloppet af
Södergrens pensioner från Pensionsinrättningen och å Allmänna Indragningsstaten
komme att uppgå till 3,500 Riksdaler Riksmynt årligen.

På tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter täcktes
Kongl. Maj:t i nåder bifalla hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern
sålunda hemställt; och skulle detta beslut
genom utdrag af protokollet meddelas Finans-Departementet
för att vid regleringen af utgifterna å 9:de Hufvudtiteln iakttagas.

Ex protocollo
Oscar David Egga.

10 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Utdrag af protokollet öfver Justitie Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Slats-Rädet d Stockholms
Slott Fredagen den 4 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve

Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Carlson,

Reutepskiöld,

Lagercrantz,
von Ehrenheim.

Statsrådet Thulsirup anmäldes vara åt sjukdom hindrad att i dag i StatsRådet
uppkomma.

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anförde i underdånighet:

»Vid aflåtande af nådig Proposition till nu instundande Riksdag, angående
Statsverkets tillstånd och "behof, torde Eders Kongl. Näjd, i afseende å Andra
Hufvudtiteln, finna endast följande förändringar höra föreslås:

1.0. Angående anslaget till fångars vård och underhåll.

Sedan Kongl. Näjd genom nådigt Bref den 4 Juli 1866 bestämt aflöningsförmånerna
för tjenstepersonalen vid det sedermera öppnade nya straffängelset
i Carlskrona, samt Fångvårds-Styrelsens underdåniga förslag till stat för fångvården
under år 1867, upptagande, utom dessa löneförmåner vid Carlskrona
straffängelse, jemväl ett nytt arfvode till en kompanichef, som vid 11 de krono -

Bil. No 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867. 11

arbetskompaniet funnits behöflig, blifvit af Kongl. Maj:t godkändt, så enär ej
mindre sistberörde kompanichefs arfvode, än ock en del af de löner och arfvoden,
som för Carlskrona straffängelse blifvit bestämda, äro att hänföra till
ordinarie aflöningsstaten, torde framställning höra ske om uppförande å donna
stat af följande nya löner och arfvoden, nemligen:

För Carlskrona straffängelse:

1 Direktör, lön ........................................................................... R:dr 2,000.

arfvode..................................................................... » 500.

skrifvare-arfvode...................................................... -> 300. 2.800.

1 Kamererare, lön

» 1,200.

skrifvare-arfvode................................................ » 450. 1 650.

1 Predikant, arfvode.......................................................................................... 825.

1 Bevaknings-befälhafvare, lön ........................................................................ 1,500.

samt provision å behållna netto-inkomsten å fängelsets arbeten, att utgå,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, med högst 4 % till Fängelsedirektören
och 2 % till Bevaknings-befälhafvaren.

För ll:te Kronoarbets-kompaniet:

1 Kompanichef, arfvode .................................................................................... 1,350.

Tillsammans R:dr 8,125.

Dessa belopp öfverensstämma hufvudsakligen med hvad för öfriga större
straff- och arbetsfängelser är i detta hänseende anslaget; varande den enda omständighet,
som kan behöfva särskild!: förklaras, att åt Direktören vid Carlskrona
straffängelse, hvars lön är föreslagen till 2,000 Riksdaler eller lika som för
Direktörerne vid Långholmens, Malmö, Warbergs och Landskrona straffängelser,
är upptaget ett särskild!: arfvode af 500 Riksdaler. Direktörerne vid Långholmen,
Malmö och Warberg uppbära deremot särskilda kommendants-arfvoden,
vid förstnämnde två fängelser med 500 Riksdaler och vid det sistnämnda med
300 Riksdaler, hvarjemte Direktörerne å Långholmen och Warberg åtnjuta såsom
tillsyningsman för kronohäktena å nämnde ställen årliga arfvoden af 300
Riksdaler hvardera. Vid Landskrona straffängelse åter, der Direktören, likasom
i Carlskrona, icke jemväl innehar kommendants-befattningen, har honom deremot
tillåtits att bestrida redogörare-tj ensten, för hvilken lian uppbär arfvode af

1,000 Riksdaler. Härtill kommer, dels att den Direktörerne tillkommande procent
af arbets-inkomsten vid Långholmen, Malmö och Warberg uppgår till icke
obetydliga belopp, hvaremot den antagligen i Carlskrona bäfver vida mindre,
enär fångpersonalen derstädes till en stor del utgöres af ålderstigne och till arbete
odugliga fångar, samt en annan del torde komma att sysselsättas å Flottans
varf, derför någon ersättning till fängelset icke är att påräkna, dels ock att,
då någon arbetsföreståndare vid fängelset icke ansetts böra anställas, den när -

21 Bil No 1 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

mare tillsynen öfver arbetena kommer att af Fängelse-direktören utöfvas. Det
är på dessa af Fångvårds-Styrelsen anförda skäl, som Kongl. Maj:t bifallit att
förutnämnde aflöningsförmåner åt Fängelse-direktören vid Carlskrona skulle tillsvidare
utgå och som desamma torde böra till Riksdagens definitiva godkännande
föreslås.

I öfrig! torde höra erinras, att ehuru Kongl. Maj:t, efter det fångarne å
Ny-Elfsborg och gamla .straffängelset i Carlskrona blifvit till nya fängelset i
sistnämnda stad flyttade, förordnat om dessa gamla fängelsers upplösning, så
föranledes deraf icke någon minskning i fångvårdens ordinarie stat, enär de vid
samma fängelser anställde tjensteman icke varit å ordinarie aflöningsstat uppförda.

2:o. Angående anslaget till ersättning åt personer, menigheter eller
allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande
frångångna bötesandelar.

Sedan Kongl. Näjd genom nådig Kungörelse den 29 Augusti 1865 förelagt
vederbörande, som ansåge sig ega grundade anspråk på ersättning för den
förlust, som dem tillskyndats derigenom, att böter, uti Indika de tillförene åtnjutit
andel, numera, enligt nya strafflagen, helt och hållet tillfalla Kronan, att
före den 1 Mars 1866 sig till utbekommande af sådan ersättning anmäla, de
som tillhörde landsorterna hos Kongl. Maj ds Befallningshafvande och de i Stockholm
varande hos Ofverståthållare-Embetet, samt dervid med behöriga handlingar
styrka hvad de under åren 1860—1864 åtnjutit i andelar af ifrågavarande
böter; hvarefter dessa handlingar borde, åtföljda af nämnda myndigheters
yttranden, till Kongl. Näjd insändas; så har Kongl. Majd till pröfning
företagit de till följd häraf inkomna ersättningsanspråk, allteftersom de blifvit
insända, dervid Kongl. Majd, i öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer i
deras underdåniga skrifvelse den 21 Oktober 1863 angående detta ämne anfört,
väl ansett det icke vara eu ovilkorlig följd af rättvisans och billighetens fordringar,
hvarken att ifrågavarande ersättningar blefve vid vissa tjenstebefattningar
fästade längre än under de innehafvares tjenstetid, h vilka till träd! sina befattningar
före den nya strafflagens trädande i verke!, eller att de för all framtid
skulle tilläggas kommunerna, eller att allmänna inrättningar skulle förklaras dertill
berättigade; men då, hvad först anginge tjenstemännen, ej allenast för eu
stor del af allmänna åklagan^ ifrågavarande bötesandelar utgjort eu väsendtlig
del af deras aflöning; som icke skulle utan motsvarande ersättning kunna dessa
befattningar fråntagas, med mindre än att möjligheten af deras framtida tillsättande
äfventyrades, än äfven många domare- och andra tjenstebefattningar,
hvilka hittills andelar af ifrågavarande slags böter tillkommit, för närvarande
vore så svagt aflönade, att någon minskning i deras inkomster icke skäligen

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 13

syntes böra ifrågasättas, samt särskiljandet af de befattningar, för hvilka någon
ersättning för mistade bötesandelar måhända icke för all framtid vore oundgänglig,
lämpligen icke kunde ske annorlunda än i sammanhang med det förslag till
definitiv reglering, hvarom Rikets Ständer gjort framställning; då, i fråga om
kommunerna, Rikets Ständer funnit billigt, att dessa, åtminstone intill dess de
hunnit att med afseende på de nya förhållandena vidtaga förändrade anordningar
för sina penningebehofs reglerande, bibehölles vid förutvarande af bötesandelar
beroende inkomster; och då af Rikets Ständers uttalade förutsättning,
att sådana allmänna inrättningar, som förtjena och behöfva understöd af Staten,
skulle erhålla detta under en lämpligare form än ifrågavarande ersättningsanslag,
syntes följa, att samma ersättning icke borde dem fråntagas förr än frågan om
behofvet af direkt anslag hunnit pröfvas, har Kongl. Näjd funnit skäligt föreskrifva,
att alla de ersättningsbelopp, som af Kongl. Näjd för mistade bötesandelar
bestämdes efter de af Rikets Ständer fastställda grunder, skulle utgå
tills vidare och intilldess den af Rikets Ständer begärda reglering kunde åstadkommas
eller annorlunda förordna ciss; dock att, derest ersättning sålunda komma
att tillfalla någon tjensteman, hvilken blindt till sin befattning utnämnd efter det
nya strafflagen trädde i verket, icke på nämnda ersättning finge grundas anspråk
att jemväl vid en framtida reglering varda dervid bibehållen.

De belopp, som efter dessa grunder blifvit intill 1866 års slut anvisade
att utgå af ifrågavarande statsanslag, hafva tillsammans utgjort 134,301 Riksdaler;
varande åtskilliga ansökningar ännu icke pröfvade, enär en del af dem först
nyligen från Kongl. Maj ds Befallningshafvande blifvit insände och andre, för
vinnande af erforderlig utredning, återförvisats.

Vid sådant förhållande lärer något förslag till slutlig reglering af ersättningen
för mistade bötesandelar nu icke kunna ifrågasättas, äfven om det skulle
anses lämpligt att afgöra donna fråga på en gång för alla dem, hvilka till en
dylik ersättning förklarats berättigade. I fråga om de tjenstemannastater, för
hvilka en ny lönereglering äfven ur andra skal är att emotse, såsom t. ex.
landtstaten, torda måhända donna pröfning om ersättning för mistade bötesandelar
böra företagas i sammanhang med den allmänna löneregleringen, särskild! för
hvarje stat. Dock lärer det i alla händelser vara Kongl. Näjd obetaget afl,
efter sig företeende omständigheter, beträffande Statens tjenstemän förordna om
ersättningens upphörande för sådane, som efter 1865 års början tillträdt sina
befattningar och för hvilkas tillräckliga aflöning Kongl. Näjd finner sådan ersättning
icke vidare vara af nöden.

-lag hemställer derföre i underdånighet att ett förslagsanslag för ifrågavarande
ändamål och under enahanda vilkor, som för det nu beviljade blifvit
stadgade, måtte af Riksdagen jemväl för nästa statsregleringsperiod anvisas, men
att beloppet af detsamma må nedsättas till 160,000 Riksdaler, hvilken summa,
efter nu vunnen erfarenhet, kan antagas komma att motsvara behofvet.

14 Bil, N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

3:o. Extra anslag.

Sedan Rikets senast församlade Ständer, till uppförande af en ny arkivbyggnad
för Göta. Hofrätt och ombyggnad af den Hofrättslmset omgifvande kaj,
anvisat, att under 1867 utgå, ett anslag å 40,000 Riksdaler, utgörande omkring
två tredjedelar af den för dessa byggnadsföretag beräknade kostnadssumma af
tillsammans 64,152 Riksdaler; samt Öfver-Intendents-Embetet, jemlikt nådig
föreskrift den 6 Mars 1866, gått i författning om vidtagandet af åtgärder för
berörda byggnadsföretags utförande, torde nådig framställning höra ske om beviljandet
af det till ifrågavarande arbetens slutliga fullbordande erforderliga belopp,
24,152 Riksdaler, att under 1868 för ändamålet utgå.»

Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern
sålunda hemställt, täcktes, uppå Stats-Rådets öfrige ledamöters
tillstyrkande, Kongl. Näjd i nåder lemna bifall; och
skulle utdrag af protokollet härom expedieras till FinansDepartementet.

Ex protocollo
Oscar David Egge.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1867.

Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 1

Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 4 Januari 1867.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer.

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve

Manderström,

Stats-Råden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Stats-Rådet Thulstrup anmäldes vara af sjukdom förhindrad att tillstädeskomma.

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena hemstälde
i underdånighet att, i enlighet med hvad vid sednaste fyra riksmöten blifva
äskadt och af Rikets Ständer beviljadt, och då de under Riks-Stätens
Tredje Hufvud-Titel nu upptagna anslag, enligt hvad erfarenheten fortfarande
ådagalagt, jemväl hädanefter äro för Utrikes-Departementets behof oundgängligen
erforderlige, Kongl. Näjd, som af Konunga-Riket Norges sednast församlade
Stor-Thing för budget-terminen den 1 April 1866 — 1 April 1869 äskat
och erhållit ett fortsatt anslag till Utrikes-!)epartementet af 50,000 Species
årligen, motsvarande efter pari kurs 200,000 Riksdaler Riksmynt, behagade
uti den Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof, som till instundande
Riksdag kommer att aflåtas, föreslå att de på Riks-Staten uppförda
särskilda anslag till Tredje Hufvud-Titeln, uppgående till ett sammanlagdt
belopp af 479,200 Riksdaler Riksmynt, måtte varda af Riksdagen anvisade
att jemväl under instundande Statsregleringsperiod, med oförändrade be Bih.

till Rilcsd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

2 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

lopp, mot nu gällande redovisnings-skyldighet till Utrikes-Departementet
utgå, äfvensom att af nämnde anslag de till Minister-Staten samt till Skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter fortfarande finge, utan hinder af
fördelningen i dessa utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år, användas
till att fylla möjligen uppkommande brist å något af samma anslag;

Och behagade Kongl. Maj.-t, jern likt Stats-R&dets
öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkande, i Nåder
bifalla hvad af Herr Statsministern för Utrikes Ärendena
sålunda blifvit i underdånighet hemstäldt; hörande
afskrift af detta Protokoll aflemnas till Finans-Departementet
för att tjena till grund vid författandet af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition angående Stats-Verkets tillstånd
och behof.

In fidem

Henrik Åkerman.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1867.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 1

Utdrag af Protokollet öfver Landtfor svars-Ärenden, hållet infor
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet d Stockholms Slott den
4 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre Be Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Stats-Råden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Beuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Reuterskiöld föredrog
i underdånighet de frågor, som vid omgörande af förslaget till reglering af
utgifterna under Riks-Statens Fjerde Hufvudtitel för år 1868 nu herde i ett
sammanhang tagas i öfvervägande och deribland följande till Kongl. Näjd inkomna
underdåniga framställningar, nemligen:

l:o Armé-Förvaltningens betänkande af den 23 Oktober 1866, i fråga
dels om bestämmandet af Förvaltningens revisions-personal, dels ock om anslag
till aflöning åt ytterligare en vaktmästare, m. m.;

2:o Stats-Kontorets underdåniga berättelse af den 7 nästlidne November,
angående Stats-Verkets tillstånd och förvaltning, i hvad samma berättelse rörde
en del anslag under Riks-Statens Fjerde Hufvudtitel;

3:o Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga utlåtande
af den 15 nästlidne December, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers framställning i fråga om Indelta Arméens provianteringsstat;

Bill. till Riksd. Prof 1867. 1 Sami 1 Afd. 1

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

4:o of Armé-Förvaltningen å Civila Departementet den 27 sistlidne Oktober
afgifven utredning och förslag rörande erforderlig tillökning i anslagen
för kokinrättningarna vid värfvade garnisons-regementen och corpser;

5:o Chefens för Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement underdåniga
memorial af den 7 November 1866, med förslag öfver ordinarie och extra anslagsbehof
för nämnda Departement;

6:o Chefens för Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departement underdåniga
memorial af den 31 sistlidne Oktober, med förslag öfver detta Departements
ordinarie anslagsbelmf samt för fästningsbyggnads-arbeten erforderliga
extra anslag;

7:o Armé-Förvaltningens Intendents-Departements underdåniga betänkande
af den 26 nästlidne Oktober, rörande för Departementet erforderliga ordinarie
och extra anslag;

8:o Armé-Förvaltningens Civila Departements underdåniga betänkande af
den 27 i sistnämnda månad, i fråga om för Departementet behöfliga ordinarie
och extra anslag;

9:o Direktionens öfver Arméens Pensions-Kassa underdåniga framställning
af den 14 nästlidne November, angående de för upprätthållande af PensionsKassans
egen pensionering, äfvensom till fyllnads-pensioner erforderliga statsanslag
;

10:o Armé-Förvaltningens Artilleri-Departements underdåniga skrifvelse af
den 20 nästlidne November, angående behofvet af ytterligare anslag till uppförande
eller inredande af byggnader för förvarande af de till regementen och
corpser utlemnade krigsgevär;

ll:o Öfver-Kommendantens i Stockholm underdåniga memorial af den 18
December 1866, med ritning och kostnadsförslag, rörande en för Garnisonsregementena
i hufvudstaden gemensam Skolhusbyggnad; samt

12:o Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departements underdåniga skrifvelse
af den 6 sistlidne November, med af ritningar åtföljda kostnadsförslag,
rörande ordnandet af Ilussar-etablissementena i Malmö, Helsingborg och
Engelholm.

Härvid anmälde Departements-Chefen till en början, att Stats-Rådet
Thulstrup, ehuru han af sjukdom vore hindrad att härstädes i dag sig infinna,
likväl deltagit i den förberedande behandlingen af här förekommande frågor
samt dervid instämt i de förslag, som nu komme att framställas. Och afgaf
Departements-Chefen derefter följande skriftliga anförande:

I anledning af de underdåniga framställningar, rörande ordnandet af Rikets
försvarsväsende, Indika jag före nästlidna Riksdag hade Nåden att inför
Eders Kongl. Maj:t afgifva, täcktes Eders Kong!. Maj:t till Rikets Ständer aflåta
Nådiga Propositioner, bland annat: dels angående grunderna för Infanteriets

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

och Kavalleriets organisation, så vidt deruti förekommande frågor ej tillhörde
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och afgörande; om rättighet för indelta
soldaten och ryttaren till tidigare afsked; samt om Arméens vapenöfningar och
Underofficers-bildningen; — dels ock angående förändrade grunder för Bevärings-inrättningen
samt om bildandet af en landstorm; hvarvid Eders Kongl.
Maj:t, i afseende å sistnämnda två frågor, behagade gifva Rikets Ständer tillkänna,
att, i händelse af grundernas antagande, förslag till författningar, så väl
om den allmänna beväringen, som angående landstormen, komme att af Eders
Kongl. Näjd vid en blifvande Riksdag framställas.

Till svar å dessa särskilda Nådiga framställningar och förslag hafva Rikets
Ständer uti underdånig skrifvelse den 19 sistlidne Juni, — med yttrande: att
de af Eders Kongl. Näjd föreslagna förändrade grunder för Beväringsinrättningen
och för bildande af en landstorm ännu inom landet vore föga hända; att
de derjemte icke väl torde kunna pröfvas och bedömas förr, än förslag till
Arméens och Beväringens organisation i helhet och sammanhang blifvit framstäldt;
och att slutligen med skäl kunde ifrågasättas, om den afgående Representationen
borde, i en fråga af så genomgripande art som denna, i mer eller
mindre män binda en blifvande Riksdags beslut —, anhållit, att Eders Kongl.
Näjd behagade till en kommande Riksdags pröfning i sin helhet framlägga
denna fråga; hvarjemte, med föranledande af den Nådiga Propositionen i fråga
om Infanteriets och Kavalleriets organisation, Rikets Ständer i underdånighet
anhållit, att Eders Kongl. Näjd ville till en kommande Riksdags pröfning i ett
sammanhang framställa de särskilda förslag, som afse förändring i grunderna
för organisationen af landets försvar.

Vid sådana förhållanden och med afseende å den störa betydelse, som försvarsväsendets
ordnande numera i alla länder intager, och hvilken betydelse
måste blifva ännu större för en mindre stat, hvilken är män om beståndet af
sitt oberoende, skulle det varit högeligen önskvärd!, om jag, i öfverensstämmelse
med de af Rikets Ständer uttalade, här ofvan omförmäla åsigter, kunnat redan
nu inför Eders Kongl. Näjd framlägga fullständiga förslag ej allenast till Arméens
organisation, beträffande så väl stammen som dess förstärkning och reserv,
utan ock rörande ortförsvaret i allmänhet; — men enär Rikets Ständer
icke yttrat sig huruvida de af Eders Kongl. Näjd framställda organisationsgrunder
af dem gillades, och då stammens organisation till icke oväsendtlig del
är beroende dels af den förstärkning, som för densamma är att påräkna när
den ställes på krigsfot, dels af de tillgångar, som för dess aflönande finnas
disponibla; samt Rikets Ständer äfven vägra! bevilja de af Eders Kongl. Näjd begärda
medel för åstadkommande åt en förnyad inskaffning af Arméens bostadsboställen,
till följd af hvilken vägran svårighet upstått för upgörande af riktig
beräkning öfver tillgångarna för stammens aflönande; anser jag de sålunda

4 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

omförmälda förhållandena utgöra väsendtliga hinder för att nu kunna framlägga
förslag af ofvan antydda vidsträckta omfattning;

Och då derjemte Eders Kongl. Näjd, enligt det Nådiga diktamen, Eders
Kongl. Näjd behagat till Stats-Kåds-protokollet den 11 nästlidne December afgifva,
funnit äfven andra betänkligheter mot ett organisationsförslags framläggande
för den nu sammanträdande Riksdagen, lärer afgifvandet af ett sådant förslag
nu icke kunna ifrågakomma.

Eders Kongl. Näjd täcktes nemligen uti nyssberörda diktamen Nådigst
yttra följande:

»De sednaste politiska tilldragelserna visa på ett otvetydigt sätt den fara,
som betar de mindre staternas sjelfständighet. Det är en betydelsefull varning
för de förenade Rikena, hvilka tillsammans räkna endast sex millioner
innevånare.»

»Genom Sveriges och Norges förening under en Konung, har den Nordiska
hallon blifvit att anse som en Stat utåt, omgifven på alla sidor af naturliga
gränser, styrd af en Konung, hvars upgift är att låta Brödrafolken sjelfständigt,
hvart för sig, utveckla, förbättra och förädla sin intellektuela, sociala och
materiela ställning. Utan önskan att deltaga i eller beröras af de politiska
tilldragelser, som uprört eller kunna upröra det (Kriga Europa, eger lag visserligen
grundade förhoppningar för det antagandet, att Brödrafolken fortfarande
skola få njuta af fredens välsignelser. Nen lag kan icke förbise, att vilkoret
derför är nu mer än någonsin det, att de förenade Rikena förskaffa sig
en tillräckligt stor och ändamålsenlig krigsmakt, beväpnad efter tidens kraf, så
att de kunna, utan främmande hjelp, värna sin sjelfständighet. Detta kommer
att medföra betydliga upoffringar, men lag är öfvertygad, att Svenska folket
hellre underkastar sig dem, än offrar något af sin sjelfständighet. De behöfva
ej heller göras större, än att de kunna utan alltför stor svårighet bäras af ett
folk, som framför allt annat, sedan urminnes lider, ansett sin frihet som det
lyckligaste af allt.»

»Att de försvarsmedel vi nu ega ej äro tillräckliga, har jag länge insett,
och samma känsla har hela Svenska folket delat och ådagalagt genom bildande
öfver hela landet af frivilliga Skarpskytteföreningar. På dessa föreningar, som
ej äro genom lag bestämda, hvarken till omfång eller verksamhet, kan dock ej
grundas landets försvar, om de äfven i viss män dertill kunna bidraga.»

»Jag har derföre, för att åt donna så vigtiga fråga gifva en fullständig utredning,
låtit särskilda af sakkunnige män bildade Komitier afgifva förslagen
för Rundt- och Sjöförsvarets ordnande. De betänkande^ som dessa Komitier
afgifvit, lemna dels genom de förslag de framställt, dels genom de
rikhaltiga utredningar de framlagt, tillräckliga materialier för den störa frågans
lösning.»

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

”Landtförsvars-Komitén, hvars betänkande blifvit Rikets Ständer meddeladt,
har föreslagit en på förhållandena grundad och från dem utgående förbättrad
organisation, gifvande ''åt landtförsvaret den styrka och elasticitet, som enligt
dess åsigt erfordras för landets trygghet och är nödvändig att icke kostnaden

skall blifva för stor och betungande. Man kan ej hysa någon tvekan derom,

att icke den väg Komitén anslagit för att upnå målet äfven leder till detsamma,
och en af dess framstående fördelar är just den, att under sjelfva organisationstiden
man blifver med hvarje år starkare. Nu mindre än någonsin
kan en klok och förutseende fosterlandsvän vilja ingå på en organisation, som
behöfver lång öfvergångstid eller som, upgifvande hvad man egen, gör landet
värnlöst under en alltför lång tid. Det är ett axiom, att man ej kan hastigt
erhålla af nya elementer hos en här den sammanhållning, duglighet och disciplin,
som äro nödvändiga egenskaper, och hvarpå de sednast-; krigen, som de
flesta föregående, framlagt så oafvisliga fordringar för den som vill ega hopp
om seger. Jag skulle sålunda kunnat uppfylla min kungliga pligt genom att
framställa en Proposition till Riksdagen, utarbetad på grund af LandtförsvarsKomiténs
arbete. Dock i en fråga af donna vigt, på hvars utgång landets

politiska väl beror, får ej missförstånd, ej ens olika tankar om sättet, finnas

mellan kung och folk. Endast genom gemensamma ansträngningar, genom
samarbete kan man bär försäkra sig om ett godt resultat; och då Mitt på
Komiténs arbete grundade förslag till sista Riksdagen hos Rikets Ständer
mötte störa betänkligheter; då de sednaste händelserna i Europa otvifvelaktigt
uplyst och stadfästat hos fackmännen bestämda öfvertygelser och måhända
i någon mån förändrade åsigter, samt tiden från sednaste Riksdag till
den dag, då Jag för första gången skall helsa en ny Representation, varit alltför
kort för en förnyad genomgående granskning af ämnet, så anser Jag icke
ännu ögonblicket inne att framlägga ett definitivt organisationsförslag. Till
detta beslut har Jag dock efter mycken tvekan kommit, då LandtförsvarsKomitén
gått en god väg till målet och då den nuvarande tiden är så molnhöljd,
att hvarje uppskof, äfven af blott ett år, skulle kunna medföra fara.
För Mig är dock enstämmighet med Representationen i åsigter så nödvändig,
att, för att underlätta dess beredande, Jag vill underkasta Mig ett års upskof,
så mycket mera som Jag tror att nämnda fara kan väsendtligen minskas, om
man genast anskaffar den krigsmateriel, som nutiden erfordrar. En sådan är
nödig för alla organisationer, och ett uppskjutande häraf medför en påtaglig
fara. På grund häraf vill Jag derföre anbefalla Landtförsvars-Departementet,
att, med afseende å arméens nuvarande organisation, utarbeta en Proposition,
som utreder hvad nu brister i arméens materiel, för att gorå den tidsenlig,
hvarefter Jag vill hos Riksdagen begära de nödiga medlen för detta behofs
fyllande.”

6 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:fe Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj ds sålunda meddela Nådiga befallning
noll på grund af de utgifter rörande arméens nuvarande materiel, hvilka jag,''
till följd af samma Nådiga befallning, från vederbörande infordrat, går jag nu
att i underdånighet föreslå de åtgärder och anordningar, Indika jag för materielens
fullkomnande och försvarsväsendets ordnande i öfrig! anser vara i den
närmaste framtiden af oundgängligt behof påkallade, och hvarvid jag äfven i
vissa delar hemtar ledning af ofvan omförmälda, från vederbörande embetsmyndiglinder
inkomna särskilda framställningar och förslag; lärande jag vid de
olika frågornas behandling få iakttaga den ordning, hvartill nu gällande Riksstat
föranleder.

Till en början får jag härvid i underdånighet anmäla, att några förändringar
med de under Fjerde Hufvudtiteln uti 1867 års Riksstat upptagna ordinarie
anslag icke åsyftas i annat hänseende, än för så vidt särskild framställning
derom kommer att här nedan i underdånighet afgifvas.

Vidare och enär Armé-förvaltningen, — under åberopande af sitt den 5
Oktober nästlidet år afgifna underdåniga utlåtande angående Rikets Ständers af
1864 års Stats-Revision föranledda underdåniga framställning rörande arten
och benämningen af en del anslag under Riksstatens särskilda hufvudtitlar
m. nr, — uti de från förvaltningens olika Departementer afgifna förslag rörande
ordinarie anslagsbehofven under år 1868 upptagit nedannämnda anslag
under förändrade benämningar, nemligen anslagen till Militie-boställs-kassan och
till trossens underhåll under benämningen ersättningsanslag; samt anslagen till
Krigs-Akademien, till Allmänna Garnisonssjukhuset och till skjutskolo.-, under
benämningen reservationsanslag; men Eders Kongl. Maj:t, vid pröfning af förberörda
ärende den 13 nästlidne November i Nåder förklarat den sålunda af
Armé-förvaltningen föreslagna förändring i benämningarna skola endast för anslaget
till skjutskolor iakttagas;

får jag i underdånighet hemställa, att sistnämnda anslag må, i öfverensstämmelse
med nyss åberopade Nådiga förklarande, och då Eders Kongl. Näjd
genom Nådigt Bref den 18 Juni 1861 föreskrifvit, att tre års anslag skulle
för två skjutskolor afses, varda i Nåder föreslaget att från allmänt anslag till
reservations-anslag förändras samt under sistberörda benämning för, framtiden
i Riksstaten uptagas, på sätt här nedan skall på sitt ställe vidare anmärkas ;
men att deremot, beträffande öfriga här ofvanomförmälda anslag, någon annan
förändring i afseende å anslagens art och benämning icke må ega ruin, än att,
med anledning af Krigs-Akademiens förändrade organisation, anslagsrubriken
”Krigs-Akademien” må utbytas mot rubriken ”Krigsskolan”.

Bil. No 3 a till Kongl. Maj-.ts. Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867.

Landtförsvars-Departementet.

Arméförvaltningen. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den
26 September 1865, angående organisation af Arméförvaltningen, dels tillkännagifvit,
det Eders Kongl. Maj:t icke funnit skål bifalla vackt förslag
derom, att alla årsredogörelser från Arméförvaltningen underlydande eller landtförsvaret
eljest tillhörande allmänna verk och inrättningar, direktioner in. fl.
för dem tilldelade kontanta anslag eller under deras vård ställda persedlar och
materialier måtte från 1866 års början få ingå till Kammar-Rätten, för att
endast inom Öfver-Revisions-Departementet granskas, dels i Nåder förordnat,
att den granskning af dylika och andra redogörelser, hvilken egde rum i f. d.
Krigs-Collegium, skulle verkställas i Armé-förvaltningen; — hvarjemte och då
den, under förutsättning af bifall till berörda förslag för Armé-förvaltningen
beräknade revisions-personal möjligen icke blefve fullt tillräcklig för bestridande
af densamma åliggande granskningsgöromål, samt således någon tillökning
af donna personal kunde komma att erfordras, men detta säkrast kunde
bedömas först sedan Armé-förvaltningen någon tid varit i verksamhet, Eders
Kongl. Näjd åt Armé-förvaltningen öfverlemnat att, — när behofvet af en sådan
tillökning vore förhanden och icke kunde afhjelpas genom revisions-arbetets
lämpliga fördelning inom Departementena och anlitande af de kamerala tjenstemän,
hvilka till en början icke kunde förflyttas till beställning på stat i Arméförvaltningen,
utan tills vidare blefve öfvertalige, dock med tjenstgöringsskyldighet,
— till Eders Kongl. Näjd inkomma med förslag till revisions-personalens
slutliga bestämmande, då Eders Kongl. Näjd ville taga i Nådigt öfvervägande,
hvilka åtgärder i anledning häraf borde ytterligare vidtagas;

så och jemte förmälan, hurusom det sålunda bestämda revisions-arbetet
blifvit på Armé-förvaltningens särskilda Departementer fördeladt, samt att dervid
använda dels öfvertalige kamerale tjensteman och, i män af desses förflyttning
på Armé-förvaltningens stat i der upkomna ledigheter, dels extra ordinarie
tjenstemän. har Armé-förvaltningen, efter den erfarenhet, som under sistlidet
år vunnits, nu afgifvit underdånigt förslag till revisions-personalens slutliga bestämmande,
i hvithet hänseende Armé-förvaltningen underdånigst anfört :

Artilleri-Departementet, hvithet tillkomme enahanda räkenskaps-granskning,
som tillförene ålegat f. d. Krigs-Collegii Artilleri-Afdelning, då dessa göromål
voro fördelade emellan 1 Revisor, 1 Kammarskrifvare och till en del Kammarförvandten,
hade, enligt Armé-förvaltningens stat, härtill att påräkna dels 1 Revisor,
som tillika vore Bokhållare, hvilken, utom medelsbokföringen och dermed
sammanhang egande göromål, jemväl bestridde det vidsträckta och tidsödande
persedelbokhålleriet, hvadan något egentligt revisions-arbete af honom ej kunde
medhinnas eller för framtiden påräknas, och dels en Kammarskrifvare, hvars tid

8 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1 om Statsverket 1867.

fullt upptoges af så kallade löpande revisions-göromål, såsom granskning af
transportkostnads-reqvisitioner från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, redogörelser
för målskjutnings-kostnader vid regementen och corpser, redogörelser
från skarpskytteföreningar, rese-, reparationskostnads- och leverans-räkningar
m. m.; Och då den särdeles maktpåliggande granskningen af artilleri-förrådens
vidlyftiga medels- och persedel-redogörelser under sistlidet år såsom tillförene
verkställts af en tjensteman i 2:dra lönegraden, med undantag af Kammarförvandtens
andel deraf, hvilken andel nödtvunget öfvertagits af Kamererare!!, ehuru
sådant syntes vara mindre lämpligt, helst sistnämnde tjensteman jemte CivilLedamoten
å Departementet tillkomme att meddela resolutioner i anmärkningsmål,
har Armé-Förvaltningen, med hänsyn till ifrågavarande göromåls störa omfattning
och vigt, underdånigst hemställt, att lön på stat för en Revisor måtte
varda anvisad för detta Departement.

För Fortijilcations-Depar temeritet, med enahanda revisionsgöromål, som tillhört
f. d. Krigs-Collegii Fortifikations-Afdelning, bestodes, enligt stat, till sådana
måls handläggning hos Armé-Förvaltningen endast 1 Revisor, som tillika vore
Bokhållare. Detta granskningsarbete var i f. d. Krigs-Collegium fördeladt emellan
2:ne dermed uteslutande sysselsatte Kammarskrifvare och den gemensamt
för Artilleri- och Fortifikations-Äfdelningarna anställde, men vid Armé-Förvaltningens
organiserande indragnc Kammarförvandten, hvilken hade att å Fortifikations-
Afdelningen handlägga reqvisitioner å samt redogörelser för ved och ljusmedel
till fästnings- och garnisonsorter i Riket samt inqvarteringsmedlen. Under
förutsättning, att revisionsarbetet å Fortifikations-Departementet icke blifver
utöfver det nu kända ökadt till följd af förhöjda fästningsbyggnads-anslag, har
Armé-Förvaltningen ansett detta granskningsarbete, i likhet med hvad under
sistlidet år egt rum, kunna verkställas af förutnämnde Revisor och Bokhållare
samt en Kammarskrifvare, hvadan Förvaltningen alltså underdånigst hemställt,
att lön för en Kammarskrifvare måtte å stat uppföras.

Intendents-Departemeritet hade sig ålagd enahanda granskning af årsredogörelser,
som tillförene Krigs-Collegii Intendents-Afdelning, men egde för detta
arbete, enligt stat, att tillgå endast en Revisor och en Kammarskrifvare, hvilken
sednare äfven skötte persedel-bokhålleriet, då deremot i Krigs-Collegii Intendents-Afdelnings
Kammarkontor en Revisor och två Kammarskrifvare, förutom i
viss mån Kammarförvandten, varit för granskningsgöromålen och persedel-bokhålleriet
anställde; Och har Armé-Förvaltningen, på det att något hinder i göromålens
behöriga gång icke måtte upkomma, för hvithet ändamål två tjenstemän
utöfver stat under sistlidet år varit å Departementet anställde, underdånigst
föreslagit, att anslag för eu Kammarskrifvare å detta Departement måtte å stat
anvisas.

I afse -

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Kärl Trop. N:n ./ om Statsverket 1867.

I afseende ä Civila Departementet, har Armé-Förval to ingen i underdånighet
erinrat, att till f. d. Krigs-Collegii Aflönings-Afdelning, som motsvarade
nämnda Departement, hörde vid Collegii förändring till en Armé-Förvaltning,
följande tjensteman, nemligen:

i Aflönings-Kontoret:

1 Kamererare,

1 Kammarförvandt,

1 Bokhållare,

2 Kammarskrifvare;

t Krigsmanshus-Kontoret, motsvarande nuvarande Pensions- och Fondförvaltnings-Kontöret: 1

Kamererare,

1 Revisor,

1 Kammarskrifvare,

1 Ombudsman och Kamererare vid Invalidhus-fonden, hvaremot, enligt nu
gällande stat för Civila Departementet, nyssnämnda två Kontor bestå af nedannämnde
tjensteman, nemligen:

i Aflönings-Kontoret:

1 Kamererare,

1 Revisor,

1 Bokhållare,

1 Kammarskrifvare:

i Pensions- och Fondförvaltnings-Kontoret:

1 Kamererare,

1 Revisor och Bokhållare,

1 Kammarskrifvare:

samt att i följd häraf den f. d. Krigs-Collegii Aflönings-Afdelning tillhörande
tjenstemanna-personal blifvit förminskad med dels Invalidhus-fondens Ombudsman
och Kamererare, dels en Kammarskrifvare inom Aflönings-Kontoret. eller
Bih. till Biksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

med eu tjensteman, som räknats till andra lönegraden, och eu som tillhört den
första.

Genom den förändrade organisationen hade Civila Departementet, bibehållande
alla Aflönings-Afdelningen tillhörande åligganden, med undantag af en del
utaf befattningen med garnisons-regementenas mathållning, som blifvit till Intendents-Departementet
Överflyttad, fatt till förvaltning emottaga från sistnämnda
Departement ärenden, som stå i gemenskap med Fjerde Hufvudtitelns anslag till
rese- och traktamentspenningar samt cxpensmedels-anslagen för LandtförsvarsDepartementets
Kansli-Expedition och för Armé-Förvaltningen m. fl. verk, äfvensom
Civila Departementet fått öfvertaga och ombesörja utlåning, bokföring och
redovisning för Trosspassevolans-fondens, förenade Mötespassevolans-fondens,
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fonds, Volontär-vakansmedels-fondens och Enper
mille-fondens fruktbärande och till förräntning utsudda odisponerade tillgångar,
utgörande de till Krigs-Collegii Aflönings-Afdelning förut ingående redogörelser,
hvilkas fullständiga granskning, till följd af väckt förslag, borde öfverflyttas
till Kammar-Rätten, men jemlik! Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
26 September 1865 ålåge vederbörande tjensteman inom Civila Departementet,
ett antal af omkring 170 stycken, hvaraf 100 herde granskas i Aflönings-Kontoret
och öfriga 70 i Pensions- och Fondförvaltnings-Kontoret.

I öfrig! —; och jemte förmälan, hurusom den indragne Kammarskrifvarens
i Aflönings-Kontoret åligganden samt, de i Fensions- och Fondförvaltnings-Kontoret,
genom öfverflyttning dit af de i Krigs CVllegii första och andra KammarKontor
samt Aflönings-Kontor förut handlagda låneärenden, tillkomna kontorsgöromål
blifvit under sistlidna år bestridda dels af öfvertalige tjenstemän, Kvarstående
från Krigs-Collegii förändring till Armé-Förvaltning, dels ock, i den män
desse blifvit i ordinarie befattningar anställde, af extra-ordinarie tjensteman,
samt att, sedan Expeditions-Sekreteraren Rythén i sistlidne Juni månad undfått
Nådigt afsked från Ombudsmans- och Kamererare-befattningen vid Invalidhusfonden,
Armé-Förvaltningens Advokatfiskal öfvertag^ de Fondens Ombudsman
tillhörande åligganden, hvaremot de Kamererare-befattningen åtföljande göromål,
hvartill äfven herde bokföring, revision och ansvarighet för renskrifningsarbetet,
efter deras beskaffenhet blifvit fördelade emellan Pensions- och Fondförvaltnings-Kontorets
nuvarande tjensteman, har Armé-Förvaltningen i underdånighet
fästa! uppmärksamhet derå, att de ökade göromål, som, enligt hvad
ofvan blifvit omförmäldt, för Aflönings-Kontoret tillkommit, ingalunda uppvägdes
af den minskning Kontoret fått tillgodonjuta derigenom, att den del af ärendena.
rörande mathållningen vid värfvade regementen, som innefattade portionsprisets
bestämmande, anslagets fördelande och redogörelsernas granskande, förflyttats
till Intendents-Departementet och att ärenden angående utlåning af Militiae -

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 11

Boställs-kassans och Allmänna Bevärings-fondens medel öfvergått till Pensionsoch
Fondförvaltnings-Kontoret, samt att sistnämnda Kontor, hvars personal, enligt
den nya staten, val är till antal och grader lika med den KrigsmanshusKontoret
tillhörande, men som nu saknar det biträde vid Invalidlms-fondens
ärenden, som af särskild Kamererare vid samma fond funnits att tillgå, fått såsom
tillökning i de Krigsmanshus-Kontoret åliggande göromål öfvertaga ej allenast
den del af bestyret med de fem till Civila Departementet öfverflyttade
här omförmälda fonder samt vid Militiae-Boställs-kassan, Invalidhus-fonden,
Allmänna Bevärings-fonden samt Bevärings-, Invalid- och Pensions-fonden, som
angår dessa kassors och fonders lånerörelse och dermed förenade bokföringsoch
vissa bevaknings-åtgärder, utan ock handläggning af de Kamererare!! vid
Invalidhus-fonden förut tillhörande frågor om pensioner och gratifikationer från
Invalidhus-fonden, samt att förandet af raljör öfver Krigsmanshus-kassans och Invabdhus-fondens
talrika underhållstagare, hvilka under år 1865 utgjorde 10,410
man från Krigsmanshus-kassan och 439 man från Invalidhus-fonden, äfvensom
granskning af de vidlyftiga gratialist-redogörelserna medförde ett särdeles träget
arbete.

Med stöd häraf och då så väl inom Aflönings-Kontoret, som inom Pensions-
och Fondförvaltnings-Kontoret arbetena, huru de än emellan de å nya
staten uptagne tjensteman fördelades, icke kunde med behörig ordning och
skyndsamhet fullgöras, utan en sådan förstärkning af den ordinarie tjenstemanna-personalen,
som någorlunda motsvarade förlusten af en Kammarskrifvare
i Aflönings-Kontoret och Invalidhus-fondens Kamererare, ansåge Armé-Förvaltningen,
att inom hvardera Kontoret en tjensteman af första lönegraden erfordrades.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och utredt, har Armé-Förvaltningen
i underdånighet hemställt, att personalen hos Förvaltningen måtte från och
med år 1867 varda tillökad med nedannämnde antal tjensteman samt att löner
för dem till följande belopp måtte i stat Nådigst vara anvisade, nemligen:

För Artilleri-Departementet: 1 Revisor med årlig lån af.................. R:dr 2,200.

» Fortifikations-Departementet: 1 Kammarskrifvare d:o d:o..................... 1,000.

» Intendents-Departementet: 1 dito d:o d:o..................... 1,000.

« Civila Departementet: 2 dito, med anställning, den ene

i Aflönings-Kontoret och den andre i Pensions- och Fondförvaltnings-Kontoret,
hvardera med årlig lön af 1,000 R:dr......... 2,000.

tillhopa R:dr Runt 6,200.

12 Bil. N:o 3 a till Kanyl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket 1861.

Vidare har Armé-förvaltningen förmält, hurusom den för Armé-förvaltningen
fastställda stat upptoge löner för I förste Vaktmästare och i Vaktmästare,
hvilka hade sig ålagdt, alt verkställa städning, renhållning och eldning inom
Armé-förvaltningens embetshus. hålla vård och tillsyn å derstädes befintliga lägenheter
och iuventarii persedlar, besörja anskaffande af underskrifter å Departementenas
expeditioner och deras aflemnande till försändning med afgående poster
eller kringförande till myndigheter och personel'' inom hufvudstaden, afhemta
tidningar och ankommande poster samt utföra kallelser och andra budskickningar
af flerfaldig beskaffenhet inom och utom Förvaltningens hus och stundom
utom stadens område, hvilken tjenstgöring, efter sin olika art och derpå grundade
fördelning emellan vaktbetjeningen, påkallade uppvaktning dels från kl. 9
f. in. till kl. 8 c. m. dels ock från kl. It) f. in. till kl. 3 eller i e. in. samt
jemväl derutöfver, då särskilda tjensteuppdrag, som ej medhunnes inom den föreskrifna
tjenstgöringstiden. dertill föranledde: och då emellertid sig visat, att
dessa tjensteåligganden, hvaribland äfven förekomme sådana, för hvilkas utförande
längre tid eller större omtanke och noggrannhet erfordrades, icke kunde utan
olägenhet medhinnas af de i staten uppförde 5 Vaktmästare, helst tjenstgöring^!
ökats, sedan vaktmästaregöromålen vill invalidhuslönden, hvilka göromål varit bestridda
af särskild vaktbetjent, numera, efter det den vid fonden anställde Ombudsmannen
och Kamererare!) afgått och hans göromål emellan Armé-förvaltningens
tjenstemän fördelats, måst, såsom sammanfallande med de bestyr, som tillhörde
Förvaltningens ordinarie Vaktmästare, på dem öfverflyttas, samt Arméförvaltningen
af sådan anledning nödgats anställa eu extra Vaktmästare med uppdrag
att besörja uppassningen i Krigs-kassörens tjensteärenden, har Armé-förvaltningen
i underdånighet anhållit, att lön för ytterligare 1 Vaktmästare må med
500 Riksdaler å Förvaltningens stat uppföras.

Enligt Armé-förvaltningens förestående underdåniga förslag skulle den för
Förvaltningens och Utrednings-förrådens personal å stat anvisade aflönings-summa,
som för år 1867 utgör 123,200 Riksdaler, komma att tillökas med 6,700 och
således uppgå till ett belopp af 129,900 Riksdaler årligen: anhållande Arméförvaltningen,
det Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen begära, att ifrågavarande
tillöknings-summa 6,700 Riksdaler må uppföras på staten för Armé-förvaltningen
från och med år 1868. — — — — — — — — —

1 anledning af Armé-förvaltningens härvid sålunda gjorda anmälan om behofvet
ej allenast af ökad revisions-personal utan äfven af ytterligare eu Vakt -

Bil. N:o 3 a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 13

mästare till Förvaltningens tjenst, anser jag, på de af Armé-förvaltningen anförda
skal, mig böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
äska anvisande af nödiga medel till följande nya löner, att från och med

år 1868 utgå, nemligen:

för 1 Revisor i Artilleri-Departementets Kammar-kontor ................. R:dr 2,200.

» 1 Kammarskrifvare i Fortifikations-Departementets dito................. » 1,000.

» 1 Dito i Intendents-Departementets dito..................... » 1,000.

» 1 Dito i Civila Departementets Aflönings-kontor...... » 1,000.

e 1 Dito i dito Pensions- och Fond förvaltnings-kontor

» 1,000.

« 1 Vaktmästare ....................................................................... » 500.

eller tillhopa R:dr 6,700.

hvarigenom anslaget till Armé-förvaltningen (med Utrednings-förråden),
hvilket anslag i innevarande års riksstat är upptaget till ..................... 123,200.

skulle komma att ökas till R:dr 129,900.

Generalitets-Staten, Sedan f. d. Öfversten m. m. Grefve F. D. von Rosen,
hvilken jemlik! Kongl. Brefvet den 16 Mars 1855 från indragna 6:te Fördelnings-generals-lönen
uppburit ett ärligt pensionsbelopp af 1.200 Riksdaler,
numera under den 20 nästlid ne Juni med döden afgått, till följd hvaraf berörda
pensionsbelopp med sistnämnda månad upphört att utgå. så har. vid utfärdandet
den 3 sistlidne Oktober af ny stat för Generalitetet. hvilken stat är afsedd att
från och med innevarande år tillämpas, anslaget dertill, ehuru i Riksstaten för

nyssnämnda år upptaget till.................................................................. R:dr 77,300.

likväl blifvit minskadt med .................................................................. » 1,200.

och således utfördt med ........................................................................ Ridt'' 76,100.

1 anledning häraf, och då anslaget till Generalitetet varit afsedt att med
omförmälda Fördelnings-generals-lön minskas i den män derå anvisade utgifter
upphörde, skulle ifrågavarande statsanslag visserligen fortfarande vid det i den
nya Generalitets-staten utförda belopp 76,100 Riksdaler bibehållas; men enär,
enligt den af Eders Kongl. Maj:t under deri 13 nästlid ne November, i sammanhang
med då fattadt beslut om militär-läroverkens organisation, i Nåder fastställda
instruktion för dessa läroverks Öfverstyrelse, Inspektören för läroverken,
hvilken skall vara Generalsperson, eger vid sin Expedition påräkna biträde af eu
Adjutant, som dertill genom General-order kommenderas, och hvilken lämpligen
synes höra upptagas å Generalitets-staten, hvarest Fördelnings-generalernes Adjutanter
redan finnas uppförde; får jag i underdånighet hemställa, att det Adjutanten
hos Inspektören för Militär-läroverken tillkommande arfvode, hvilket jag,
i betraktande af vigten och omfånget af de göromål som komma att denna Ad -

1 4 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1861,

jutants-befattning tillhöra, anser icke kunna bestämmas till lägre belopp, än 1,000
Riksdaler årligen, måtte, tillika med 200 Riksdaler till skrifmaterialier och expenser
vid Inspektörens expedition, få för år 1867 i Nåder anvisas att utgå från
anslaget till Generalitetet. hvilket anslag genom den derå uppkomna, bär ofvan
omförmäld a besparing dertill lemnar tillgång, samt för framtiden å Generalitetsstaten
upptagas. Vid bifall härtill skulle anslaget till Generalitetet komma att
för år 1868 utgöra samma belopp som i innevarande års riksstat linnés upptaget,
eller 77,300 Riksdaler.

Militär-Läroverken. Under den 14 Oktober 1862 och i sammanhang
med då fattadt beslut om Krigs-akademiens förändrande till en för bildande af
alla för Arméen och Flottan behöfliga Officerare afsedd tillämpningsskola under
benämning af Krigsskola, hvars organisation dock endast småningom och i tillika
föreskrifven ordning skulle fullbordas, läcktes Eders Kong!. Magt meddela t. f.
Kanslern för Krigs-akademien Nådig befallning all inkomma med förslag till
Reglemente för Krigsskolan; — Och hemställde, vid fullgörandet af denna befallning,
t. f. Kanslern i underdånighet, att, innan Reglemente för Krigsskolan
utfärdades, Eders Kongl. Magt ville taga under Nådig pröfning väckt fråga om
Sjö-ofticersbildningens skiljande från nämnda skola.

I)å likväl i sammanhang med organisationen af Krigsskolan äfven stode ett
af Landtförsvars-komitén framställdt förslag om högre’ Artilleri-läroverkets å Marieberg
förändrande till eu krigshögskola, behagade Eders Kongl. Näjd under den
5 September 1863, för utredning af dessa och öfriga dermed samband egande
frågor nedsätta eu särskild kommission, hvilken under förlidet år inkommit med:

Ro) betänkande angående Krigshögskolans organisation och förläggning till
hufvudstaden;

2:o) förslag till Reglemente för Krigsskolan; och

3:o) förslag till Instruktion för Militär-Läroverkens Öfverstyrelse.

Vid underdånig föredragning inför Eders Kongl. Näjd, den 13 sistiidne
November, af så väl nyssnämnda betänkande och förslag som öfriga till detta
ärende hörande handlingar täcktes Eders Kongl. Näjd, efter pröfning af hithörande
frågor, i nåder förordna, bland annat:

att dåvarande högre Artilleri-läroverket å Marieberg skulle, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de af M il i tärlärover ks-komm issionen föreslagna grunder,
förändras till eu Krigshögskola för Artilleri- och Ingeniörofficerare samt Generalstabsolficers-aspiranter,
och afsedd derjemte alt utgöra eu undervisningsanstalt
för ett visst antal Civilingeniörs-elever; och

att donna Krigshögskola, tillika med den Krigsskola, om hvars organiserande
i stället för Krigsakademien å Carlberg Eders Kongl. Näjd under den 14
Oktober 1862 fattat beslut, skulle, från och med den 1 sistiidne December,

Bil. N :o 3 a till Rongl Maj:ts Nåd. Prop. No i om Statsverket 1867. 15

ställa* under inseende och ledning af en Inspektör och en Krigs-undervisningsKom
mission såsom Öfverstyrelse.

Derjemte täcktes Eders Kongl. Maj:?, med fastställande af Instruktion för
Läroverkens Öfverstyrelse samt Reglemente för Krigsskolan, det sednare afsedt
att tillämpas i den man Krigsskolans ordnande i öfverensstämmelse dermed
hunne tull bordas, i Nåder f föreskrifva, alt förslag till Stat för Krigshögskolan
skulle upprättas och lör nästkommande Riksdag framläggas, samt att Öfverstyrelsen
skulle ega ofördröjligen inkomma med förslag till personal- och utgiltsstater
för Krigsskolan, alternativt uppgjorda dels med och dels utan beräkning
af sjökadetters undervisning vid skolan.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts sålunda fattade beslut och hvad först
angår Krigshögskolan, så, — enär olägenheterna af det förra Artilleriläroverkets
förläggande till Marieberg länge varit erkända, samt dessa olägenheter, efter läroverkets
förändring till Krigshögskola, med eu betydligt utvidgad verksamhet,
torde, så väl beträffande undervisnings- och examens-väsendets ändamålsenliga
ordnande som i disciplinärt hänseende, blifva ännu större, samt härtill kommer
att, på sätt Läroverks-Kommissionen visat, läroverkets förflyttning till hufvudstad
en skulle äfven i ekonomiskt afseende komma att medföra fördelar både för
Staten och eleverna —, anser jag det nya läroverket höra till hufvudstaden
förläggas. Under förutsättning att så kommer att ske, äfvensom att lokal för
läroverket tillsvidare, och intilldess lämplig sådan kan i någon Kronans egendom
varda upplåten, skall kunna erhållas för en hyresafgift af 6000 R:dr, och att,
af läroverkets elever, endast de från Göta och Wendes Artilleriregementen, hvilkas
antal i allmänhet kan beräknas till 8, må undfå inqvarterings-ersättning df
Statsverket; samt med iakttagande för (ifrigt af nedsättning i åtskilliga af de
utaf Kommissionen föreslagna aflöningsbelopp, har bifogade förslag till stat för
Krigshögskolan (bil. Kitt. A) biifvit uppgjord t.

Då detta statsanslag slutar pä eu summa af........................... R:dr 50,855.

men för närvarande finnes för ändamålet att tillgå endast:
det från anslaget för försvarsverket i allmänhet till Artilleriläroverket
utgående belopp............................................................ 25,500.

samt det å 6te Hufvudtiteln hittills anvisade extra anslaget

för Civil-Ingeniörer.................................................................. 3,000. » 28,500.

skulle således för Krigshögskolan erfordras nytt anslag af............... R:dr 22,365.

och alldenstund särskild! anslag för Krigshögskolan lämpligen torde, på sätt för
Krigsskolan redan eger rum, höra i Riksstaten uppföras, får jag i under -

16 Bil, N:o 3 a till Koncd Maj. t* A ad Prop. A . o /, om Statsverket 1887.

dårlighet hemställa, det Eders koiigl. Maj:t läcktes föreslå Riksdagen att, mot
det att anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet minskas med ett belopp,
motsvarande hvad för närvarande derifrån till Läroverket å Marieberg utgår,
eller 25,500 R:dr, å Rik sstaten under rubrik: krigshögskolan, och näst framför

anslaget för Krigsskolan, uppföra ett särskild! anslag af.................. R:dr 47.855.

dock under förutsättning att det hittills å 6:te Hufvudliteln anvisade
extra anslag för Civil-lngeniörers undervisning fortfarande kommer

att till oförändradt belopp utgå med................................................ » 3,000.

hvarigenom således erhålles den för krigshögskolan enligt ofvan berörda

statslörslag erforderliga summa af......................................... R:dr 50,855.

Då likväl Krigshögskolans verksamhet i sin utvidgade form är afsedd att

taga sin början den 1 September innevarande år, då en ny lärokurs vidtager,
samt det nya anslaget således redan från nämnda tidpunkt blifver till hela
beloppet erforderligt, hemställer jag i underdånighet, att en tredjedel åt tillökniugssumman.
eller hvad för i månader belöper, matte såsom extra anslag
för innevarande år med 7,451 R:dr 67 öre hos Riksdagen begäras.

Vidkommande härefter Krigsskolan å (karlberg, bär Mihtär-Läroverkens
Öfvei-Styrelse, enligt den genom ofvan anförda beslut Öfver-Styrelsen gifna
Nådiga befallning, inkommit med förslag till personal- och utgifts-stater för
Krigsskolan, alternativt uppgjorda dels med och dels utan beräkning åt sjökadetters
undervisning vid skolan : men enär dessa förslag dels blifvit uppgjorda med
hufvudsakligt afseende å tillämpning under innevarande år, för hvilket ändamål
förslagen torde vid ett annat tillfälle få af mig till underdånig föredragning särskild!
anmälas, dels ock upptaga samtliga vid Krigsskolan förekommande utgifter,
och alltså äfven sådana, för hvilkas bestridande kadetternes pensionsafgifter äro
beräknade, har jag, beträffande Krigsskolans utgifter för liden från och med år
1868. så vidt desamma höra af statsmedel bestridas, låtit, — med hufvudsaklig
ledning i dessa delar af de från Öfver-Styrelsen inkomna förslagen och sedan
Chefen för Sjöförsvars-Departementet tilIkännagifvit, det lian hade för afsigt att
inför Eders Kongl. Magt i underdånighet framlägga förslag till inrättande af
en särskild Sjökadett-skola, med syfte dock. att de sjökadetter, hvilka ernade
söka anställning vid Skärgårdsartilleriet, skulle vid Krigsskolan å Carlberg erhålla
sin slutliga bildning . uppgöra det förslag till stat för Krigsskolan, hvithet
här bifogas (Bil. kitt. B.), och hvaruti, på grund af hvad nyss anförts,, blifvit
förutsatt, att kadétter, ej allenast för Landtarméen utan äfven för Skärgårdsartilleriet,
skola komma att vid Krigsskolan njuta undervisning.

Enligt

Bil N.o 3 a till Kongl J\''Iaj:ts A åd. Prop, N^:o /, om Statsverket 4867. 17

Enligt det sålunda uppgjorda statsförslaget skulle för Krigsskolan å Carl berg

erfordras ett ärligt statsanslag af..........................................k:dr 85,000: _

och da härtill linnés att påräkna det för 1. d. Krigsakademien

i Riksstaten uppförda anslag............................................................ » 79.888: 25

återstår således .............................................................................~R:dr 5,111: 75.

att såsom tillökning i det nuvarande anslaget hos Riksdagen begäras; och lärer
Edeis Kong!. Maj:t alltså täckas till Riksdagen aflåta nådig framställning om
anvisande åt berörda tillökningssumma.

kör av 1867 linnés för Krigsskolan eller f. d. Krigsakademien anvisadt,
utom anslaget å stat, äfven ett extra anslag af 6,221 R:dr 62 öre, till kostnaders
bestridande för praktiska öfningar samt underhåll af en del materiel
nn m.; och ehuru Öfverstyrelse», vid insändandet af sina statsförslag, i underdånighet
hemställt, att hela detta belopp måtte på ordinarie stat få uppföras,
har jag likväl, på grund af det nu uppgjorda ofvan åberopade särskilda förslaget
till stat, ansett tillökningen i statsanslaget kunna för närvarande inskränkas till
det af mig föreslagna belopp, 5,111 R:dr 75 öre.

Öfverstyrelse» bar dessutom, i sammanhang med afgifvande! af statsförslagen,
jemväl fästat uppmärksamhet på vigten deraf, att det nu till 20
bestämda antalet friplatser vid Krigsskolan blefve förökadt —. helst sedan de nuvarande
enskilda undervisningsanstalterna för Officerares bildande komme att till
följd af Krigsskolans organisation upphöra, — de jemförelsevis högre kostnader
som vore förenade med lärokursens genomgående vid Carlherg,'' hvarest efter
den I nästinstundande Maj alla Officers-aspiranter måste fullborda sin teoretiska
officersbildning, möjligen skulle nödga mången med håg och fallenhet för
krigare-yrket begåfvad obemedlad yngling att afstå från beträdandet af den
militära banan, hvilket isynnerhet befarades inträffa vid de mera nordligt förlagda
regementen och corpser, hvilka hittills vanligen erhållit sina Officerare
bland ortens i allmänhet mindre bemedlade innevånare. För inrättandet af 20
nya friplatser, hvardera beräknad till 750 Rall’, skulle erfordras ett anslag af

15,000 Rall-, hvilken summa Öfverstyrelse» ansåge vara af föga betydenhet i
förhållande till de vigliga fördelar, som derigenom skulle vinnas.

Då emellertid erfarenheten ännu ej kunna! bestyrka ifrågavarande af Öfverstyrelse»
uttalade farhåga, torde densamma för närvarande icke höra till någon
åtgärd föranleda.

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

\ 8 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1867.

Indelta Arméen.

Kavalleri- och Infanteri-regementena. Enligt mig meddeladt transsumt
af Stats-Kontovets till Eders Kongl. Maj:t genom Finans-Departementet under
den 7 nästlidne November afgifha underdåniga berättelse om Statsverkets tillstånd
och förvaltning bär Stats-Kontoret till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts
uppå Rikets Ständers derom gjorda framställning meddelta föreskrift i underdånighet
anmält sådana af nämnda Embetsverk förskottsvis bestridda utgifter,
som syntes vara af beskaffenhet att fortfarande kunna blifva för dermed afsedda
ändamål behöfliga och för hvilka således anslag syntes höra å någon hufvudtitel
uppföras eller ock erforderliga medel anvisas att af Riksgälds-Kontorets
tillgångar direkte utgå.

Härvid ansåge Stats-Kontoret att följande af detta Embetsverk hittills under
förskotts-titel anordnade utgifter herde å stat under fide Hufvudtiteln och anslaget
till Kavalleri- och Infanteri-regementena uppföras, nemligen:

«) 27 R:dr R:mt, utgörande, jemlik! Kongl. Brefvet den I I September
1863, nådigst beviljad årlig ersättning till innehafvare!! af Öfverste-Löjtnantsbostället
vid Skånska Dragonregementet Kungsgården Löfvestad för det arbetsbiträde,
som till nämnda boställe förut utgått af gatuhuset M 19 Löfvestad
men som, enligt föreskriften i nådiga Brefvet den 6 Februari berörda år, tillsvidare
upphört att utgöras; samt

b'') värde! af 30 kappar kronotionde, utgörande, enligt Kongl. Brefvet den
14 Februari 1813, ersättning till f. d. Korporalsbostället Riddarhagen Nohlgårdcn
vid Skaraborgs regemente för samma boställe genom Göta Kanals anläggning
frångången dylik spanmål.

I anledning häraf får jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen, dels att det under ifrågavarande anslag upptagna
penningebelopp 408,991 R:dr 13 öre måtte med 27 R:dr förhöjas till 409,018
R:dr 13 öre, dels ock att en mot ofvanstående kronotionde-spanmål svarande
qvantitet oindelt spanmål. 5 kubikfot 9 kannor, måtte tilläggas den under anslaget
förut upptagna oindelta spanmål, hvilken derigenom skulle komma att utgöra
10,353 kubikfot 9 kannor, i värde motsvarande 20,707: 80.

Vidare och enligt hvad under inkomsttiteln ”ordinarie ränta” i berättelsen
omförmäles bär Stats-Kontoret jemväl ansett anslag på ordinarie stat höra uppföras
till ersättande af den minskning i inkomster, som för indelningshafvare
uppkommit derigenom, att mjöl- och sågqvarns-räntor, Indika till eu del varit
anordnade, jemlik! föreskriften i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863
från och med 1864 blifvit afskrida och följaktligen ej vidare utgjordes. Efter
omsättning åt de uti qvarnräntorna ingående persedlar, smör och tackjern till

Bil. No 3 a till hongl. Maj ts Nåd. Prop. No I, om Statsverket 1867. 4 9

spannmål, som, enär derigenom ej allenast åstadkommes nödig enkelhet i stater
och räkenskaper utan äfven någon lättnad vid liqvidera, Stats-Kontovet funnit,
sig höra i underdånighet föreslå, skulle för ifrågavarande ändamål under 4:de
Hufvudtiteln och anslaget Kavalleri- och Infanteri-regementena komma att erfordras
penningar...................................................................................... 283: 98.

och oindelt spannmål 5,176 kubikfot, 2,46 kannor, motsvarande ä 2

R:dr för kubikfot....................................................................................... 10,352: 49.

tillhopa R:dr 10,636: 47.

Då likväl härigenom icke föranledes någon förhöjning i det ifrågavarande
anslagets totalsumma utan endast en omföring emellan de uti anslaget ingående
särskilda poster, får jag i sådant afseende underdånigst föreslå:

att värdet af de i anslaget ingående indelta räntor............... 2,111,397: —

måtte med summan af de utaf Stats-Kontoret föreslagna anslagsposter 10,636: 47.

minskas till............................................................................................ 2.100.760: 53.

att deremot det af Stats-Kontoret uppgillra penningebeloppet 283: 98.
tillägges det i anslaget ingående penningebelopp. som efter ofvan

föreslagna förhöjning utgör................................................................ 409,018: 13.

hvarigenom penningar under anslaget skulle komma att uppgå till 409,302: 11.
samt att beloppet af den under anslaget upptagna omdelta spannmål, hvilken jemväl
med ofvan föreslagna förhöjning utgör 10,353 kub.fot 9 k:r, i värde 20,707: 80.

måtte ökas med.................................... 5,176 » 2,46 » » 10,352:49.

till ..................................................... 15^530 » 1,46 » » 317060:29''.

hvarigenom anslaget till Kavalleri- och Infanteri-regementena skulle komma att
utgöra

Penningar ............................................. 409,302: 11.

indelta räntor enligt markegång på förslag ............................... 2,100,760: 53.

indelt spannmål på förslag 125.955: 9. i värde utgörande............ 251,911: 80.

oindelt d:o 15,5 3 0: 1,46 » » ............ 3l''060:29.

Summa R:mt R:dr 2,7lKp34Ö73.
I öfrigt förekomme härvid, att genom Kong!. Brefvet den 25 Augusti 1846
förordnats att de rotefrihetsafgifter, som skolat utgöras af sådane nybyggare
inom Westerbottens och Norrbottens län, hvilka derefter i skatt ingingo, herde,
intilldess ny 01 dinarie rotering till prestation in natura framdeles kunde blifva
beslutad, tillfalla rotehållarne, hvilka skulle ega alt öfverenskomma och förordna
om medlens förräntande eller utdelande åt de till understöd i roteringen berättigade
rotarne, dock under vilkor att rotehållarnes dervid fattade beslut blefve
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställde. Dessa rotefrihetsafgifter både uti
räkenskaperne redovisats på enahanda sätt, som dylika medel inom andra län
och följaktligen ingått bland den allmänna statsmedelsuppbörden, hvaremot, vid

Roterings understöd.

20 Bil. No 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

afgifternas utdelning bland rotehållare, de utbetalda beloppen intill år 1858
anordnats på öfverskotten af Statsverkets inkomster, men från och med samma
år blifvit, jemlikt föreskriften i Nådiga Brefvet den 3 Februari 1860. till för -skottstitel öfverförda, för att hos Rikets Ständer till ersättande anmälas. Likaledes
både under förskottstitel blifvit upptagna sådana ersättningar, som. på
grund af särskilda Nådiga Bref eller Kammar-Gollegii laga kraftvunna beslut,
utginge till åtskilliga inom Jemtlands in. 11. län varande rotehållare. Indika,
ehuru dels åtnjutande frihetsår å innehafvande nybyggen, dels af en eller annan
anledning från rotering frikallade, dock utgjorde effektiv rotering.

Då emellertid samtliga dessa ersättningar årligen återkomme, syntes ett
anslag till bestridande så val af berörda som hädanefter möjligen ifrågakommande
dylika utgifter höra å stat uppföras, samt, med afseende å utgifternas
beskaffenhet, upptagas såsom förslagsanslag å Riksstatens fåle Hufvudtitel näst
efter anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena under rubrik: roteringsunderstöd.

För den händelse Eders Kongl, Maj:t i Nåder funne eu sådan åtgärd höra
vidtagas, samt ett så beskaffad! anslag blefve af Riksdagen anvisad t, bär StatsKontoret
ansett, att i sammanhang dermed herde beslutas, att de ersättningar,
som tillkomma innehafvare af roterade ecklesiastikboställen, jemväl skulle från
detta anslag utgå samt i följd häraf det å Riksstatens 8:de Hufvudtitel under
kleresiet för enahanda ändamål nu uppförda särskilda förslagsanslag, 3,000
R:dr, såsom icke vidare behöflig! från Riksstaten uteslutas.

Vidkommande beloppet af det nya anslaget, så, enär, enligt hvad StatsKontoret
jemväl uppgifvit, bär ofvan omförmälda utgifter, hvilka hittills antingen
blifvit under förskottstitel anordnade eller ock till donna titel omförda, i medeltal
årligen uppgått till omkring 8,900 Rall'', samt ersättningen åt innehafvare
af ecklesiastik-boställen till 3,470 Rall-, bär Stats-Kontoret ansett en summa af

12,500 Rall'' blifva för ändamålet tillräcklig.

i afseende å donna fråga, hvilken af mig gemensamt med Chefen för
Ecklesiastik-Departementet blifvit till föredragning beredd, tår jag, på grund af
hvad Stats-Kontoret sålunda i öfverensstämmelse med Rikets Ständers uttalade
åsigter anfört, och enligt Siats-Kontorets förslag, härmed i underdånighet hemställa,
att nyssnämnda summa, 12,500 Ridt, måtte af Eders Kongl. Maj:t hos
Riksdagen begäras, att såsom förslagsanslag för ofvan uppgifha ändamål uppföras
och näst efter anslaget till kavalleri- och infanteri-regementena upptagas
under rubrik roteringsuvderstöd; lärande i sådan! fall det å 8:de Hufvudtiteln
uppförda förslagsanslag, 3,000 B:dr, till ersättning åt innehafvare af roterade
ecklesiastikboställen komma att, såsom obehöflig!, upphöra.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Löneförbättringar vid Indelta Arméen. Enär det till förbättrande af en
del utaf Indelta Arméens tjenstemanna-personals aflöningsvilkor för år 1867,
likasom för flera föregående år beviljade anslag 100,000 R:dr fortfarande är
för det dermed afsedda ändamål af behof påkalladt. hemställer jag i underdånighet,
det Eders Kongl. Maja täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att detta anslag

äfven framgent måtte till oförändradt belopp tillsvidare få utgå och enligt förut
meddelade föreskrifter användas.

Indelta arméens vapenöfning ar. Den sednare tidens politiska tilldragelser
hafva till fullo ådagalagt nödvändigheten för eu mindre stat att, med hänsyn

till större och mäktigare grannar, gorå störa ansträngningar, för att bereda

möjlighet till försvar mot de betydliga härar, som kunna komma att mot den
mindre staten utsändas.

Under närvarande tid. då transportmedlen så väl till lands som till sjös,
förmedelst ångans kraft, i så hög grad underlättar möjligheten att inom kort

tid samla störa, disciplinerade och öfvadé massor, måste det för de mindre

staterna blifva af än större vigt, att deras försvarsväsende så ordnas, att de
kunna vid anfallspunkten i hast uppställa eu armé. så stor och så öfvad, att
den kan gifva hopp och tillförsigt om ett kraftigt motstånd, på samma gång

andra till anfall för en fiende lämpliga punkter icke blottas på allt försvar.

Till ernående af ett sådant mål syftade de förslag, hvilka af Eders Kongl.
Maj:t blefvo för Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag framlagda, rörande grunderna
för vårt landtförsvars ordnande.

Ehuru Rikets Ständer icke uttalat något omdöme angående berörda grunder,
torde det dock vara otvifvelaktigt, att, af två alternativa förslag, som kunna
ifrågakomma att uppställas, det skall företrädesvis omfattas, hvit ket, med fullt
lika mycken utsigt till utförbarhet och kraft som det andra, dock föranleder
mindre kostnad och mindre personlig tunga. Det bör således kunna antagas,
att Sveriges armé-organisation skall komma att grundas på eu freds- och en
krigs-fot, och att den förra, såsom afsedd att utgöra stam för den sednare,
således bör erhålla den öfning och innehafva den tjenstbarhet, att den vid ett
krigs utbrott kan, utan att i alltför märkbar grad förlora i sammanhållning, uti
sina led upptaga den före kriget mindre utbildade förstärkningen samt, såsom
ledare för donna, ersätta dess ringare öfning.

1 afseende så väl å krigsbildningen hos denna stam, hvilken hos oss för
närvarande utgöres af den stående hären, som ock å den tid. som för bibringandet
af berörda bildning erfordras, företer sig emellan de två särskilda delar,
hvaraf stammen hos oss består, nemligen den indelta och den värtvade, en väsendtlig
skilnad, i det att den värtvade soldaten, ehuru i allmänhet med kortare
tjenstetid än den indelta, likväl fullständigare än denne kan. på de» tid af

RekrytmMen.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. JJrop. N:o 1 om Statsverket 1867.

minst tva manader årligen, hvarunder lian måste vara i daglig tjenstgöring,
hinna genomgå de erforderliga ökningarna, samt dessutom under tiden emellan
de egentliga tjenstgöringsmånaderna är i tillfälle alt i instruktionsskolor utbildas
till underbefäl, hvaremot den indelta soldaten, oaktadt dess längre tjenstetid,
dock under den alltför knappt tillmätta årliga ölningstiden icke kan förvärfva sig
den för eu stamsoldat erforderliga krigsbildningen. Vid sådant förhållande och
i man åt den kortare årliga ölningstiden framstår angelägenheten deraf, att
denna tid användes för de allmännare eller elementära ökningarna och icke, till
men för dessa, behöfver för mera speciel a eller de högre ökningarna företrädesvis
afses.

Enligt den år 1856 uppgjorda och Rikets Ständer ineddelta plan för indelta
arméens, vapenöliiingar, skola med donna del af arméen följande möten
årligen hållas, nemligen:
vid infanteriet:

rekrytmöte i 42 dagar, med en styrka af 25 till 32 man på bataljon, efter
bataljonernas storlek; och
regementsmöte i 20 dagar;
vid kavalleriet:

rekryt- och remontmöte (exercis-sqvadronsmöte) i 90 dagar, med eu styrka af
50 man på bataljon;
sqvadronsmöte till fot i 6 dagar; och
regementsmöte i 20 dagar; samt
vid båda vapnen:
befälsmöte i 10 dagar.

Rekrytskolan (rekrytmötena) är afsedd att grundlägga soldatens krigsbildning.
Den är icke allenast en exercisskola utan måste anses och behandlas
såsom en militärisk upfostringsanstalt. Fordringarna på en soldat äro numera
betydligt stegrade och blifva det alltmer i mån af det nyare stridssättets utveckling,
hufvudsakligen till följd af artilleri vapnets och handgevärets förbättrade
konstruktion och den derigenom ökade eldverkan. Ingenstädes anses det nemligen
numera för en soldat tillfyllestgörande att ega så kallad exercisfärdighet;
minst för eu stamsoldat, hvilken tillika skall vara ledare och stöd för den
mindre utbildade kamraten i krigsförstärkningen. Soldatens bildning måste
sökas i utvecklingen af både själs- och kroppskrafter. Eu sådan utveckling
kan, vid infanteriet, i allmänhet icke vinnas genom endast ett rekrytmöte utan
måste för de flesta utsträckas till två sådana möten, så framt den enskilda utbildningen
skall blifva så fullständig, alt ett uprepaude af de första enkla öfningarna
skall under de årliga regementsmötena kunna inskränkas och liden der fä
användas för ökningar i bataljons- och brigad-exercis, samt fält- och bevakningstjenst,
fältmarcher m. in., hvilka ökningar för både befäl och trupp äro så nöd -

Bil i\:o 5 a till KongI. Maj:ti Nåd. Prop. N:o 1, om Stativerket 1867. 23

vändiga för ett rätt utförande af de planer, som af en högste Befälhafvare varda
utstakade.

Ehuru ofvan omförmälda 1856 års mötesplan, i den mån den kunnat
genomföras, utöfvat eif välgörande inflytande på arméens tjenstbarhet, har
likväl erfarenheten ådagalagdt, att denna plan i afseende å rekrytbildningen
vid infanteriet icke motsvarat tidens fordringar. Det bär visat sig af
behof påkalladt, att, för åstadkommande af eu någorlunda fullständig rekrytbildning,
utsträcka öfningarna derför till två rekryt- och regementsmöten
; och donna öfningstid lemnar otvifvelaktigt ett fördelaktigare resultat,
då den på två år fördelas, än om den skall under ett år utan afbrott
fortgå. Emellertid och enär de för vapenöfningarna anvisade medel, såsom
förut omförmälts, varit beräknade för ett bestämdt rekrytantal, utgörande
vid infanteriet i medeltal något mer än 5,5 procent af ett regementes
eller corps’ verkliga styrka, men för åstadkommande af en ändamålsenlig
rekrytbildning, ett vida större antal rekryter, än det sålunda
beräknade, behöft årligen till öfning sammandragas, har till följd häraf åt
rekrytöfningarna icke kunnat gifvas nödig omfattning emedan sådant skolat
inkräkta på tid och tillgångar, som för andra lika angelägna öfningar eller
regements-mötesöfningarna varit afsedda.

Regementsmötena äro nemligen af den vigt för utbildande af manöverfärdigheten
och för befrämjande af truppens ändamålsenliga användning under
olika förhållanden, att jag anser någon inskränkning i tidslängden för
dessa möten, i hvad genom 1856 års mötesplan blifvit bestämd , icke utan
väsendtlig olägenhet kunna ega ruin. Vapenöfningsanslaget bör derföre
vara så beräknadt, att till rekrytmötena må, utan inskränkning i den bestämda
regementsmötestiden, kunna beordras en för rekrytbildningens fortgång
och befrämjande i ofvan antydda ordning erforderlig styrka, hvilken
jag anser icke kunna beräknas till mindre än 10 procent af ett regementes
eller corps'' nummerstyrka. Härigenom skulle vid infanteriet, i likhet med
hvad vid kavalleriet redan eget1 rum, kunna till rekrytmötena beordras ej
allenast egentliga rekryter, utan äfven eu och annan soldat, som kan vara
af ytterligare utbildning i behof. Om derjemte befälets antal bestämmes i
vederbörligt förhållande till nummerstyrkan, och manskapet efter behof
ombytes, skall genom nu ifrågaställa anordning icke allenast en fullständigare
rekrytbildning kunna vinnas och en mera jemngod soldatbildning
underhållas, utan ock en i annat fall behöflig förlängning af det nu för
infanteriet till 20 dagar bestämda regementsmötet komma undvikas.

En i soldatbildningen ingående särskild och synnerligen vigtig öfning,
hvilken påkallar större uppmärksamhet, än hittills varit deråt egnad, är
öfningen i senfärdighet. Donna färdighet grundlägga och uppöfvas vis -

Skarpskytte 7aöteti.

Exersis sqvadroner.

Kavalleriets
regementsmöten
sammansluta
med sqvadronsmötena
till fot

24 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1861.

serligen i rekrytskolan, men alldenstund der icke kunna bildas mera utmärkta
skyttar, sådana kriget ofta kräfver, har. för att åtminstone hos någon
mindre del af manskapet åstadkomma eu sådan högre grad af skjutfärdighet,
den åtgärden vidtagits, att till s. k. skarpskyttar utse dem bland
manskapet. Indika dertill visat framstående anlag. Och då årliga målskjutningsöfningar
måste med dessa skarpskyttar verkställas, för att den högre
skjutfärdigheten skulle kunna af dem förvärfvas och bibehållas, men skarpskyttarne
icke eller herde från öfriga öfningar uteslutas, hafva, enär på de
bestå mötesplatserna lämpliga skottlinier för skarpskyttarnes målskjutningsöfningar
icke kunna beredas, till begagnande under det kompanierna der
äro sammandragna, särskilda skarpskyttemöten mast hållas; för hvithet ändamål
dock de för öfriga möten afsedda tillgångar måst i någon man anlitas.
Och då detta icke utan väsendtliga olägenheter kunnat ega rum,
anser jag särskilda medel höra för framtiden anvisas för 8 dagars öfningsmöte
med regementens och corpsers skarpskyttar.

Efter den afgång, som vid kavalleriet kan beräknas årligen ega ram,
och då vid detta vapen, likasom vid infanteriet, två års rekrytundervisning
är af behof påkallad, bör det i 1856 års mötesplan för exercissqvadronerna
bestämda antal af 50 man för hvarje bataljon ökas till 60 man, under
förutsättning tillika, att ombyte af manskap och hästar får efter omständigheternas
föranledande verkställas.

Vid indelta kavalleriets regementsmöten går vanligen en stor del af
den påräknade öfningstiden förlorad derigenom, att öfningarna icke kunna
från mötenas början med full kraft bedrifvas. Orsaken härtill är att finna
i förhållandet med indelta kavalleriregementenas hästar, hvilka under 11
månader af året vårdas å rusthållen och derunder sakna stark rörelse
samt utfordras annorlunda än under vapenöfningarna. Flera dagar af mötestiden
åtgå derföre vanligen, innan hästarne hinna dels vänjas vid den
starkare ansträngning och förändrade utfordring som å mötesplatsen förekomma,
dels återvinna den smidighet som för öfningarna är af nöden.

För afhjelpande af de utaf nyss anförda förhållanden uppkommande
olägenheter, skulle det vara särdeles fördelaktigt, om de nuvarande sqvadronsmötena
till fot blefve med regementsmötena sammanslagna, utan förkortning
af den för dessa möten sammanlagd! nu bestämda tid. Härigenom
skulle öfningarna kunna så ordnas, att de första dagarna, eller den
mot förra sqvadronsmötet till fot svarande tiden, blefve använd för öfningar
till fot samt lindrigare ridning, hvarigenom hästarne småningom kunde
tillvänjas en starkare ansträngning, så att derefter de för nuvarande regementsmötena
beräknade öfningar kunde under den för dem afsedda tid
ändamålsenligt bedrifvas. Då

Bil. No 3a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867. 25

Då emellertid hos ryttaren fordras en vida högre grad af utbildning
nu än förr, helst i ett land sådant som Sverige, hvarest bruten mark och
kavalleriets fåtalighet föranleder, att detta vapen sällan kan komma att
upträda i större massor, men desto oftare i små afdelningar, der snabb
rörelse, djerf beslutsamhet och kraftfullt bruk af vapnen äro hufvudsak,
hvarförutan äfven bevakningstjensten fordrar hos ryttaren stor enskild ridfärdighet;
anser jag indelta kavalleriets öfningar, äfven med den bär ofvan
ifrågaställa förändring, icke blifva tillräckliga för kavalleriets fullständiga
utbildning.

Den förmåga ryttaren i rekrytskolan kan hinna förvärfva att i sqvadronsmanöver
styra sin häst, och hvilken förmåga genom regements-öfningarna
underhålles och möjligen något förkofras, är dock ingalunda tillräcklig,
vare sig för kavalleristens utbildning till skicklig fältryttare, eller
för att gorå honom fullt skicklig att till häst mot fienden rätt bruka sina
vapen. För åstadkommande af en sådan utbildning är mötestiden alltför
kort, och likväl är donna bildning för kavalleristen alldeles oundgänglig,
så framt han skall kunna med full kännedom af hästens förmåga, förtroende
till sig sjelf och sina vapen mota sin fiende och utan att hejdas af
mindre hinder tränga honom på lifvet.

En utväg att vinna ett sådant mål är att anslå särskild tid till passande
fältöfningar, som skulle afsluta ryttarbildningen.

För att gorå donna bildning fullständig anser jag derföre en instruktions-sqvadron
för hvarje kavalleri-bataljon böra efter regements-mötets
slut sammandragas. Hvarje instruktions-sqvadron bör utgöras af 48 man
(2 troppar) under befäl af en Ryttmästare, 2 Subaltern-officerare och 3
Underofficerare, hvarförutan, åtminstone under första hälften af öfningstiden,
Regementsstallmästaren bör vid sqvadronen tjenstgöra. Öfningarna
böra fortgå under 45 dagar och omfattar, utom vanlig enskild ridning, äfven
och hufvudsakligen fältridning i ojemn mark och öfver hinder, vaperinring
till häst samt flankering.

Behöfligheten för infanteriet att ega skickliga timmermän och den
störa nytta dessa kunna gorå Arméen, ehuru de ingalunda kunna ersätta
ingeniörtrupper, åro ovedersägliga. Den undervisning, som hittills meddelats
timmermännen under de årliga befälsmötena, har i saknad af erforderliga
verktyg och materialier icke kunnat medföra den nytta som eljest
varit deraf att påräkna; och bör derföre till vederbörande Chefers förfogande
ställas en mindre summa årligen att användas dels till anskaffande
och underhållande af de nödvändigaste verktygen och dels till upphandling
af materialier.

Bih. till Riksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

Timmermän.

Öfningslåger

26 Bil. No 3 a till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

Större truppsamlingar eller öfningslåger äro för Arméens krigsMdning att
betrakta såsom tillämpningsskelor, der de olika vapenslagen under gemensamma
öfningar lära känna hvar andras stridssätt och rätt uppfatta sin egen användbarhet
under olika förhållanden; der en nyttig täflan uppkommer, hvilken
eggar till högre utveckling och nya företag; — der högre befälhafvare och
staber vänjas att leda större trupprörelser och använda olika vapen till samverkan
och ömsesidigt understöd, och hvarigenom för öfrig! en noggrann kännedom
om den trakt, der öfningarna ega ruin, af både befäl och trupp inhemtas,
till väsendtlig nytta för försvarets ordnande och utförande vid ett möjligen
blifvande fiendtligt anfall å samma trakt.

Nyttan af större läger är ock inom Europas alla arméer erkänd och icke
minst inom dem som ega största krigsvanan. Att den erfarenhet krigen lemna!
icke jäfva! nyttan af lägeröfningar under fred, synes deraf, att sådana öfningar
i största utsträckning bl Hvit anställda omedelbart efter slutade krig och inom
arméer, som derunder vunnit lysande segrar.

I den här förut nämnda är 1856 för Rikets Ständer framlagda plan för
arméens vapenöfning''-.!!- är ock antaget, att läger borde omvexlande hållas vid
Stockholm, i Skåne och i Yestergötland, samt ordnas så, att hvarje regemente
och corps af arméen alltid komme att inom en tidrymd af 6 år få i större
trupprörelser deltaga. Beträffande kostnaderna för dessa läger, ifrågaställdes
icke att dertill un visa särskilda medel; utan afsågos regementsmötes-anslagen
för de i lägren deltagande trupper till lägerkostnadernas bestridande, och
hvad ytterligare erfordrades för betäckande af ökade marche- och transportkostnader
m. in. ansågs äfven kunna af vapen-öfnings-anslaget bestridas, hvithet
så mycket hellre kunde ske som detta anslag då erhöll egenskapen af
förslags-anslag. ,

Mot donna anordning kunde dock, redan från början, med skal anmärkas,
stt lägren skulle komma att alltför mycket inkräkta på den för regementenas
särskilda öfningar och deraf beroende utbildning ganska knappt beräknade
tid.

Omförmälda två olika slags öfningar, nemligen regementenas särskilda och
de för större truppsamlingar gemensamma, äro lika vigtiga och höra hvar för
sig fortgå utan att störande inverka på hvarandra, hvithet åter icke låter sig
verkställas, så framt ej särskild tid för hvardera slaget af berörda öfningar
afses.

Härvid torde invändes, att bägge dessa slags olika öfningar skulle kunna
ega rum under läger, om deråt gåfves tillräcklig utsträckning i tid; men utom
det att Regementenas särskilda öfningar derigenom skulle i betydlig män fördyras,
förekommer mot en sådan anordning, att liera bland sistnämnda slags öfdingar,
såsom Infanteriets målskjutning, fält- och bevakningstjenst, kompani- och

Ed. No 3 a till Kongl. Maj ris Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1861.

bataljonsvis, svårligen kunna vid ett regemente eller corps ändamålsenligt och utan
hinder för andra trupper utföras på ett ställe, der en större styrka är sammandragen,
hvarjemte äfven för beväringsmanskapets vapenöfningar erfordras, att de
för Regementena bestämda möten i hemorten icke undergå någon väsendtlig
rubbning.

Jag anser således nödigt att de indelta Regementenas årliga möten varda
fullständigt afslutade innan någon samling till öfningsläger eger rum; och under
förutsättning att så sker, kan lägertiden uteslutande användas till större trupprörelser.
För Arméns tjenstbarhet skulle det otvifvelaktigt vara af stor nytta om
dessa lägeröfningar kunde under en längre tid få fortgå, men då härvid måste
fästas behörigt afseende ej allenast på de med öfningarna förenade kostnader,
utan äfven derpå, att vapenöfningarna i sin helhet icke uptaga alltför stor del
af den årstid, hvarunder indelta soldatens arbetskraft företrädesvis är för jordbruket
påräknad, blir deraf eu nödvändig följd, att lägeröfningarna, likasom öfriga
vapenöfningar, måste inskränkas till det minsta, som för arméens tjenstbarhet kan
anses någorlunda tillfyllestgörande. Om derföre öfningslägren så ordnas, att
samtliga trupper något oftare och eftar en jemnare fördelning än hittills få i
dessa större trupprörelser deltaga, torde den större manövern, eller lägret, kunna
inskränkas till 8 dagar; — och då numera truppers fortskaffning i hög grad
underlättas genom anlitande af ångfartyg och jernvägar, kunna äfven härigenom
kostnaderna inskränkas och tid besparas.

Med anledning af hvad jag nu haft nåden att i afseende å frågan om arméns
öfningar anföra, får jag i underdånighet föreslå följande årliga vapenöfningar för
indelta armén:

A) Vid Infanteriet.

Pekrytmöte i 42 dagar med en styrka, motsvarande 10 profet af regementes
eller corps’ verkliga nummerstyrka, dock utan afdrag af tillfälliga vakanser
och med rättighet för vederbörande Regements- eller Corpsbefäl att under
mötet efter behof ombyta manskap;

Befälsmöte i 10 dagar med allt Öfver- och Underbefäl. Spel, Volontärer, Korporaler
samt vice Korporaler och Soldater till det antal, att nummerstyrkau,
spelet oberäknad^ uppgår till 18 man på kompani;

SkarpskyttemÖte i 8 dagar, med 48 man per bataljon;

Timmermansmöte i 10 dagar, under befälsmötet;

Begementsmöie i 20 dagar.

B) Vid Kavalleriet.

Exercis-smadronsmöte i 90 dagar, med 60 man på bataljon, under hvilket möte
manskap och hästar få efter behof ombytas;

Underbefälsskolor
vid Infanteriet.

28 Bil. N:o 3a till Eongl. Maj:ls Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

Befälsmöte i 10 dagar, i likhet med vid Infanteriet, men hvartill jemväl 10
ryttare per sqvadron höra kommenderas;

Regementsmöte i 26 dagar;

Instruktionssqvadron i 45 dagar med 48 man för hvarje bataljon; samt

C) För bägge vapnen gemensamt.

Öfningsläger eller större ^uppsamling under 8 dagar, hvilka truppsamlingar så
ordnas, att hvarje afdelning af Stamarmén, såvidt ej särskilda hinder förefinnas,
deruti hvart fjerde år kan deltaga

Jn- och utryckningsdagarna äro i de här angifna mötestiderna icke inräknade.

Vid den värfvade stammen, såvidt den är i garnison förlagd, och under
förutsättning att dess deltagande i öfningsläger får bekostas af de medel, som
för sådana läger varda anvisade, förekomma icke i så hög grad, som vid den indelta
arméen, svårigheter att genom öfning gifva soldaten en önskvärd duglighet
och användbarhet samt att der bilda ett större antal Underbefäls-ämnen, hvaraf
arméen har ett kännbart behof då den ställes på krigsfot

Bland de värfvade regementena eger dock ett undantagsförhållande rum med
Werrnlands Fältjägare-regemente, hvilket, oaktadt dess egenskap af värfvad trupp,
likväl i afseende pä vapenöfningar är i allo hänförligt till den indelta arméen.

Då detta regemente hittills haft ännu kortare och otillräckligare öfningstider
än det indelta infanteriet, men något skäl icke förefinnes för fortvaron af ett
dylikt förhållande, hvarigenom en trupp erhåller mindre tillfälle att vinna utbildning
och användbarhet, än andra, med hvilka den i tjensteförhållanden är närmast
jemförlig; följer ock häraf, att Werrnlands Fältjägare-regemente bör erhålla vapenöfningar
åtminstone motsvarande den indelta stammens.

I anseende lEill den kortare tjenstetiden vid den värfvade truppen samt deraf
följande hastigare omsättning bland manskapet, kan dem för indelta infanteriets
rekrytmöten beräknade styrka icke motsvara behofvet vid Fältjägare-regementet,
utan bör derstädes styrkan vid rekrytmötet beräknas för 20 procent af effektiva
nummerstyrkan.

I öfverensstämmelse härmed får jag i underdånighet föreslå:
att Werrnlands fältjägareregemente måtte erhålla lika öfningar med indelta
infanteriet, endast med den skilnad att rekrytmötet, i anseende till den starkare
omsättningen af manskap vid detta regemente än vid indelta armén, beräknas för
en styrka af 20 procent utaf regementets nummerstyrka, tillfälliga vakanser oberäknade.

Till arméns vapenöfningar anknyter sig naturligen den befälsbildning, som
hufvudsakligen åker en vidgad kännedom om tjenstgöring^ vid trupp såväl i

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj ds Nåd, Trop. N:o 1, om Statsverket 1867. 29

fred som i krig, jemte vana och skicklighet vid utöfning af sådan tjenst samt
förmåga att deri undervisa andra.

Nödvändig för både Officerare och Underofficerare, fordrar denna tjensteduglighet,
såsom den vanligen benämnes, både öfning i och tillämpning af tjenstens
olika delar för att kunna rätt utvecklas; men den måste grundläggas och förberedas
genom kunskaper, högre allt efter den verkningskrets, i hvilken de skola
användas. Undervisningsanstalterna för Officerarne måste hvila på en mera vetenskaplig
grund, och jag har i detta afseende redan förut varit i tillfälle att inför
Eders Kongl. Majrt framlägga underdåniga förslag hvilka vunnit nådigt godkännande.
Underbefälet åter, korporalerna deruti inberäknade, bör kunna vid trupperna
och i sammanhang med dessas öfningar erhålla för tjensten erforderlig
bildning samt inhemta det allmänna vetande, som för ett befäl aldrig, utan att
tjensten deraf lider, kan undvaras. Vid den värfvade armén, med undantag af
Wermlands Fältjägareregemente, finnes under den oafbrutna tjenstgöring,;!! tillfällen
för Underbefälets daning, men vid indelta armén äfvensom vid nyssnämnda
Jägareregemente fordras dertill säåskilda undervisningsanstalter, som för närvarande
kunna sagas nästan helt och hållet saknas. Väl blefvo, vid löneregleringen år
1835, visso nummer på hvarje regemente och corps anlagna till så kallade tjenstbar
volontär^, hvilka vid trupperna herde utbildas såsom Underofficersämnen;
men ehuru donna inrättning otvifvelaktigt varit af stor nytta, kan den dock icke
anses hafva varit tillfyllestgörande för bildande af det antal Underbefäl, som för
arméns ställande på krigsfot erfordras, helst dervid bör tagas i beräkning, att
bristen på Officerare vid sådana tillfällen måste från underbefälsgraden fyllas.

De antagna volontärerne befinnas icke alltid lämplige att till Underofficerare
befordras, och vid visso regementen hafva äfven svårigheter mott för erhållande
af det påräknade antalet volontärer. Dessutom bör vägen alltid vara öppen äfven
för soldaten att genom nit och fortsatt välförhållande kunna vinna befordran, och
tillfälle bör derföre honom beredas att förvärfva den insigt och förmåga som
dertill erfordras.

För att vid indelta infanteriet erhålla korporaler hafva så kallade korporalskolor
blifvit inrättade dels vid garnisonskommenderingarna vid Grislehamn och å
Gallsten; dels ock, samtidigt med och på samma ställe som rekrvtmötet. vid de
regementen och corpser, hvilka icke i nyssberörda kommenderingar deltaga.

Dessa skolor hafva utöfvat ett välgörande inflytande på manskapets utbildning
i intellektuell hänseende och höra derföre bibehållas, ehuru de icke kunua anses
fullt motsvara benämningen korporalskolor, utan snarare höra betraktas såsom
instruktionsskolor, hvarest inhemtas de förberedande kunskaper, som äro nödvändiga
för att sedermera med fördel kunna deltaga i den undervisning, som bör i Underbefälsskolor
meddelas.

30 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867.

Med afseende dels å den till omkring 20 år uppgående medeltjenstetiden
vid indelta infanteriet samt deraf följande afgång bland manskapet, dels ock å
det vid öfvergång till krigsfot upstående behofvet af ökadt antal Underbefäl samt
nödvändigheten att gifva detta befäl en större användbarhet, erfordras vid indelta
infanteriet mera omfattande underbefälsskolor, än de bär ofvan omförmälda: —
och kunna dessa sålunda erforderliga skolor lämpligen hänföras till tre afdelningar,
nemligen:

den l:sta för korporalsbildningen;

den 2:dra för allmän Underofficersbildning, hvaraf äfven korporal^, åtminstone
till ett visst antal årligen, höra göras delaktiga; och
den 3:dje för sådane Underofficerare, hvilka, jemte det de omvexlande biträda
vid undervisningen i de bägge öfriga afdelningarna, höra beredas
tillfälle att utbilda sig till användbarhet vid de förrättningar som i
fält tillhöra Subalternofficerare. Öfningarna i alla tre afdelningarna
höra stå i sammanhang med hvarandra, så att undervisningen i en
högre afdelning utgör fortsättning af hvad i den närmast lägre inhemtats.

Enär eu Underbefälsskola vid hvarje regemente och corps, samtidigt med
någotdera af regementets eller corpsens möten, om den hölles årligen, skulle
erhålla alltför få elever, för att kunna behörigen uprätthållas och, derest den
hölles efter vissa längre mellantider, skulle blifva för talrik för att icke, genom
borttagande af ett alltför stort antal befäl, störande inverka på regementets eller
corpsens vanliga öfningar; får jag för ändamålets vinnande utan nyssnämnda
olägenheter, i underdånighet föreslå:

l:o att Underbefäls-skolor må sammandragas distriktvis och inrättas så,
att de utgöra ett helt för sig, oberoende af de öfriga vapenöfningarna;

2:o att dessa skolor, så vidt omständigheterna det medgifva, hållas vexelvis
vid de särskilda regementena och corpserna inom distriktet;

3:o att Underbefäls-skola ställes under General-Befälhafvarens i distriktet
öfverbefäl, ssmt under ledning af Chefen för det regemente eller corps, hvarest
skolan för året är förlagd;

4:o att Underbefäls-skolorna samlas årligen eller med vissa längre mellantider,
allt efter bataljonernas antal inom distriktet, samt ordnas så, att i medeltal
för året minst 2 Underofficerare, 4 Korporaler eller vice Korporaler och 8
Soldater från hvarje bataljon blifva till skolan beordrade; dock så, att sammanräknade
styrkan af Korporaler och Soldater icke vid någon skola understiger
110 ä 120 man;

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1. om Statsverket 1861. 31

5:o att Volontärer, som i förestående antal inbegripas, dock icke må i
stället för Underofficerare eller Korporaler beordras, utan att hafva Magt i förra
fallet Underofficers- och i sednare fallet Korporals-examen;

6:o att Befäl och Lärare vid Underbefäls-skola må utgöras af 1 Kapiten
och 2 ä 3 Subaltern-officerare, samt att i öfrigt 1 Batalj ons-läkare, 1 sjukvårdssoldat
samt 3 spel från det regemente eller corps, hvarest skolan för året är
förlagd, må till densamma kommenderas; samt

7:o att lärotiden må beräknas till 42 dagar på stället.

Erforderliga bestämmelser i öfrigt rörande undervisningens handhafvande,
lärokursers bestämmande m. m. torde få i kommandoväg meddelas.

Med afseende på kavalleriets fåtalighet och spridda förläggning, äfvensom
derpå, att detsamma icke kan, genom beväringsmanskapets intagande i sina led,
vid krigstillfällen vinna eu sådan tillväxt eller blifva i behof af så stor tillökning
af underbefäl som infanteriet, och då dessutom kavalleriet under sina längre
öfningar i exercis-sqvadronerna är i tillfälle att i någon mån kunna utbilda
sitt underbefäl; anser jag mig för närvarande icke kunna för detta vapen ifrågaställa
dylika Underbefäls-skolor, som bär ofvan nu blifvit för infanteriet föreslagna.

Till anskaffande af nödig materiel för Infanteri-Underbefäls-skolorna anser
jag erforderliga medel höra utgå af det anslag, som till Arméens vapenöfningar
kommer att anvisas.

I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda haft nåden anföra, får jag i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas af Riksdagen åska
en sådan tillökning i anslaget för indelta arméens vapenöfningar, att dessa må
kunna utföras efter den af mig nu föreslagna plan; genom hvilken tillökning,
efter den deröfver i Armé-Förvaltningens Intendents-Departement upgjorda beräkning,
för indelta arméens vapenöfningar skulle erfordras följande årliga anslag,
nemligen:

Vid Infanteriet:

För Befälsmöten, inberäknadt kostnaderna för tim -

mermansmötena,

» Rekrytmöten .............

» Regementsmöten..........

» Skarpskyttemöten.......

» Korporal-skolor..........

» Underbefäls-skolor ...
» Gemensamma utgifter.

23,405: 76.
78,281: so.
266,645: 52.
8.916: 48.
5,250: so.
32,000: oo.

49,000: oo.

463,500: 36

32 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Vid Kavalleriet.

För Befälsmöten...................

« Exercissqvadrons-möten

» Regementsmöten.............

» Instruktions-sqvadroner.

» Korporal-skolor.............

» Gemensamma utgifter....

12,015: 75.
96,895: oo.
168,505: 41.
33,518: oo.
4,781: 80.
21,000: oo.

336,715: so.

Vid bägge Vapnen gemensamt.

För öfningsläger (3 år utaf 4) årligt anslag.................................... 130,000: oo.

Hvartill komma kostnaderna för garnisons- och gränse-posteringskommenderingar,
för underhåll af mötesfält och byggnader
m. in............................................................................... 50,000: oo.

Summa utgift R:dr 980,216: 32.

och då härifrån afräknas nuvarande anslaget.................................... 825,000: oo

skulle den erforderliga tillökningen komma att utgöra .................. 155,216: 32.

Hvad särskild! angår Wermlands Fältj ägare-regemente, torde det tillåtas
mig att de derför inkommande ökade kostnader här nedan under rubriken
Värfvade Arméen i underdånighet anmäla.

I sammanhang med frågan om indelta arméens vapenöfningar anser jag
mig höra redogöra för eu af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
gjord framställning om behofvet af förbättring i den för indelta arméen nu
gällande utspisningsstat, i hvithet afseende Revisorerne, med erinrrn derom, att
medel blifvit vid 1862—1863 års Riksdag beviljade för beredande af tillräckligare
underhåll åt manskapet vid värfvade garnisons-regementena i allmänhet,
yttrat, det de ansett sig höra fästa uppmärksamhet ej mindre å det förhållande,
att den utspisningsstat, som för manskapet vid indelta arméen fortfarande
tillämpades, i hög grad kräfde förbättring, än äfven derå, att någon
omvexling i samma utspisningsstat vore i högsta måtto af behofvet påkallad;
förklarande sig Revisorerne anse billigheten fordra, att den indelta arméen, åtminstone
vid längre kommenderingar, måtte tilldelas samma kosthåll, som garnisons-regementena
åtnjöte.

Sedan hvad Revisorernes berättelse under rubriken »Krigs-Collegium» innehölle,
hlifvit Armé-Förvaltningen meddeladt, med föreskrift, att deröfver till
Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånigt utlåtande, har Armé-Förvaltningens Intendents-Departement,
under hvars inseende Arméens proviantiering är ställd, uti
underdånig skrifvelse af den 15 nästlidne December, med förmälan, att Departement -

Bil. No 3 a till Kanyl. Maj:Is Nåd, Trop. No /, om Statsverket 1861. 33

temeritet dä ej var i tillfälle att för sin del det infordrade utlåtandet i sin helhet
afgifva, särskild! yttrat sig angående förevarande fråga, helst densamma
möjligen kunde af Eders Kong!. Maj:t pröfvas föranleda medels åskande hos
näst sammanträdande Riksdag.

Jemte framställning af de Nådiga föreskrifter, som för arméens underhåll
vid olika tjenstgöringstillfällen för närvarande vore till efterrättelse meddelade,
har Intendent,s-Departeinentet öfverlemnat följande nu gällande och här jemväl
bifogade provianteringsstater, nemligen:

A kokföda för indelta arméen och beväringsmanskapet af den 14 September
i858 (Bil. Eib C);

å torrföda för dito dito af den 15 November 1859 (Bil. Lit. U); •

Värfvade garnisonerade arméens provianteringsstat af den 10 November 1863
(Bil. Lit. E):

Norska arméens provianteringsstat å kokföda (Bil. Lit. F): samt
Dito dito a torr föda (Bil. Lit. G-).

med för samtliga dessa stater uträknade portionspris efter de vid 1866 års slut
i allmänhet gängse varuvärden. < )ch har Intendents-Departementet, beträffande
den af Revisorernc uttalade åsigt, att indelta arméens provianteringsstat i hög
grad kräfde förbättring, förmält sig icke kunna annat än dela samma åsigt, sä
val i betraktande af det hända behof af föda. eu i kroppsligt arbete dagligen
sysselsatt person, enligt naturvetenskapliga grunder, kräfde, som äfven med afseende
å manskapets vaner och lefnadssätt i hemmen, likasom den alltmer ansträngande
tjenstgöring under möten och kommen der ingar, indelta soldaten icke
kunde undgå att vidkännas, för att någorlunda bibringas den utbildning i yrhet,
nutidens krigstjenst ont visligen fordrade. Härtill Lomme, såsom Revisorer^
jemväl anmärkt, billigheten deraf, att samma kosthåll måtte bestås den indelta
som den värfvade soldaten, åtminstone under längre kommenderingar, då beggedera
hade lika tjenstgöring, om ock eljest i allmänhet eu något drygare portion
erfordrades för deri ständigt garnisonerade soldaten.

Otillräckligheten af indelta arméens nu gällande provianteringsstater gjorde
sig isynnerhet gällande deruti, att något mot soldatens vana och behof svarande
qvantum föda till utspisning såsom frukostmål, hvarför dessutom mindre
lämpliga proviantartiklar i staten inginge, icke kunde honom beredas på annat
sätt än genom förknappning af det redan förut icke öfverflödiga middags- eller
aftonmålet; och syntes för fyllande af donna brist en lämplig tillökning i dagportionen
alltså böra företrädesvis åsyftas.

Hvad härvid först vidkomme kokföde-portionen under indelta arméens
möten, ansåge Intendents-Departementet, på grund af dels egen erfarenhet, dels
Bih. till Rihsd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Åtel.

34 Bil. N:o 3 a till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1867.

redan förut inhemtade åsigter i ämnet från samtliga regementen och corpser af
indelta arméen, att berörda ändamål skulle på ett för soldaten tillfredsställande
sätt och med minsta kostnad för Kronan vinnas derigenom, att nu gällande
portionsstat ökades med följande till utspisning såsom frukostmål afsedda artiklar,
nemligen: 12 ort sill, 12 ort ost. 2 ort bränd t makt kaffe och 3 ort socker,
förutom O.0004 famn ved till kaffets kokning, allt emot det att den till dagportionen
i öfrig! nu hörande qvantitet af 13 ort sill, under de dagar, då färskt
kött utspisades, ned sattes till 8 ort, hvarigenom dagportionens innehåll af sistnämnda
artikel skulle, omvexlande hvarannan dag, blifva 12 och 20 ort, det
borra när salt kött eller fläsk och det sednare när färskt kött till middagsmålet
bestodes. Denna qvantitet sill, på hvilket födoämne nu gällande portionsstat
mest lede brist, vore äfven i allmänhet nödvändig för soldatens dagliga behof
och välbefinnande, enär i de flesta provinser ifrågavarande artikel utgjorde ett
af allmogens vanligaste lifsmedel. Den till frukost-portionen föreslagna artikeln
ost vore afsedd att i någon mån motsvara soldatens bruk i hemmet af smör
eller mjölk, Indika artiklar han endast undantagsvis kunde under vapenöfningarna
på egen bekostnad sig förskaffa, hvarjemte ifrågavarande födoämne, begagna^
i förening med bröd och kaffe, gjorde donna dryck för soldaten nyttigare.
Att slutligen sistnämnda artikel, jemte socker, af Intendents-Departementet
föreslagits att i soldatportionen ingå, grundade sig bland annat dels på nödvändigheten
för soldaten, att, under den kalla och väta väderlek, som ofta inträffade
de tider mötena hölles, då manskapet icke vore i tillfälle att vid behof
ombyta beklädnad, hafva att tillgå någon värmande och lätt tillagad dryck, dels
ock på den erfarenhet, som i detta afseende vunnits under de sednare årens
öfningsläger, då manskapet, enligt gifna föreskrifter, dagligen tilldelats kaffe och
socker med nu föreslagna qvantum, genom bruket hvaraf truppens välbefinnande
synnerligen befrämjats.

Men utom den sålunda, för beredande åt soldaten af ett frukostmål, nu i
underdånighet föreslagna tillökning i kokföde-portionen under mötena, ansåge
Intendents-Departementet, med stöd jemväl af den öfvervägande meningen inom
arméen, sig böra hemställa, att, till vinnande af ett något lämpligare förhållande
emellan vegetabilisk och animalisk samt färsk och salt föda i soldatportionen,
den enligt 1858 års provianteringsstat bestämda qvantitet af 16 kubiktum
ärter hvarannan dag måtte få minskas till 12 kubiktum, samt färska köttet, 75
ort hvarannan dag, ökas till 85 ort, helst den nuvarande qvantiteten ärter,
hvilken föda manskapet i allmänhet mindre ofta i hemmen begagnade, ofta
vid provianteringen endast till en del af soldaten förtärdes.

I afseende å den ofvannämnda genom Kongl. Brefvet den 15 November
1859 fastställda provianteringsstat för torrföda under bevaknings- och fälttjenstgöring
gällde äfven hvad här förut, i fråga om behofvet af frukostmål till kok -

'' Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Stalsverliet 1861. 35

föde-portionen, blifvit yttradt; och ansåge Intendents-Departementet fördenskull,
att nyssnämnda provianteringsstat borde ökas med följande artiklar, nemligen:
10 ort rökt fläsk. 2 ort brand t målet kaffe och 3 ort socker, hvarjemte till
kokning af kaffet borde bestås 0,ooo4 famn ved.

Hvad Rikets Ständers Revisorer yttrat, angående behofvet af omvexling i
den för manskapet vid Indelta Arméen gällande utspisning, vunne, enligt Intendents-Departemeatets
mening, behörigt afseende genom intagande i portionsstaten
af de nu föreslagna nya proviant-artiklarna; och vore något ombyte af
födoämnen i vidsträcktare män under soldatens läger-tjenstgöring hvarken behöflig
eller, med hänseende till den vana vid fältlifvet, derigenom borde soldaten
beredas, lämplig, och icke heller möjlig att i allmänhet utan betydligare
kostnad för Kronan beredas.

Genom den af Intendents-Departementet nu ifråga ställ da förbättring i soldat-portionen
för indelta arméen och allmänna beväringsmanskapet under vapenöfningama
åsyftades för öfrig! icke någon förändring eller inskränkning i
den genom 26 § af 1858 års Mötesunderhålls-reglemente vederbörande medgifna
rättighet till mindre afvikelser från den fastställda provianteringsstaten;
och syntes af samma anledning, hvarför manskapet nu egde utbyta portionsbränvinet
mot kontant ersättning efter leveranspriset för tillfället, eller att en
del af soldaterne icke förtärde bränvin, en dylik rättighet äfven i afseende å de
nya artiklarna kaffe och socker höra manskapet medgifvas.

I öfverensstämmelse med nu angifna grunder hade Intendents-Departementet
uprättat bifogade två förslag (Bil. Ditt. H och J) till provianteringsstater å
tillökad kok- och torrföde-portioner under indelta arméens och beväringsmanskapets
möten; utvisande dessa stater äfven kostnaden, efter gångbara pris, för
hvardera portionen, hvilken kostnad, jemförd med den, hvartill portionerna enligt
nu gällande provianteringsstater upginge, öfversköte densamma med 10 öre
för kokföde-portionen och med 9 öre för torr föde-portionen.

Beträffande indelta arméens garnisonsförstärknings- och gränseposteriugskommenderingar,
funne Intendents-Departementet, lika med Revisorerne, billigt
att, enär manskapets tjenstgöringsförhållanden under dylika kommenderingar
vore väsendtligen enahanda med garnisonerad värfvad trupp, den af Eders
Kongl. Maj:t för värfvade garnisonsregementena Nådigst fastställda provianteringsstat
finge vid nämnda kommenderingar, likasom redan vid arbetskommenderingar
under Fortifikationens ledning egde ruin. tjena till efterrättelse, dock
med undantag för gränse-posteringen i Haparanda, angående hvars aflöning, till
följd af särskilda förhållanden, lämpligen herde förblifva vid den derom genom
Nådiga Brefvet den 2 Februari 1864 gifna föreskrift, att manskapet finge tilldelas
kontant aflöning i ett för allt, med 80 öre om dagen för hvarje man;
hemställande Intendents-Departementet härvid i (ifrigt, att, i de fall, då kontant

36 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867.

aflöning, i ställa! för natura-underhåll efter värfvade arméns provianteringsstat,
tilldelas manskapet vid omförmälda kommenderingar, denna aflöning måtte få utgå
med ett belopp, motsvarande för hvarje dag värde! af naturaportionen för del
värfvade garnisonsmanskapet i kommcnderingsorlen, eller, om sådan! manskap der
icke funnes, enahanda portionsvärde i närmast belägna garnisonsort, samt tobaksskillingen
bestämmas lika som för manskapet af indelta armén under vapenöfning
gärna egde rum.

Den ökade kostnad, som genom tillämpning af ej mindre ofvan föreslagna
provianleringsstater vid indelta arméens och beväringsmanskapets möten, under dessas
nuvarande organisation, än äfven värfvade arméens provianteringsslat vid indelta
arméens garnisonsförstärknings- och gränsepostcringskommenderiugar, med
beräkning af deri styrka, desse kommenderingar för det närvarande ega, är af
Intendents-Departementet beräknad att utgöra:

för indelta arméen .......................................................................... R.dr 73,500 och

för beväringsmanskapet ..................................................................... » 60,000

eller tillhopa R:dr 133,500:

för bestridande hvaraf, således erfordrades eu motsvarande förhöjning i statsanslagen
för indelta arméens och allmänna beväringsmanskapets vapenöfningar; hvarjemte,
och enär indelta arméens provianteringsslat tillämpades äfven för Wermlands
Fältjägare-regementes möten, eu tillökning af 1,800 R:dr årligen i de för
detta regementes vapenöfningar nu anvisande medel blefve af behof påkallad.

För den händelse likväl, alt deri af mig här ofvan för indelta arméen samt
Wermlands Fältjägare-regemente i underdånighet föreslagna förändrade roötesplan
vinner Eders Kongl. Maj:ts godkännande, kommer, enligt mig lemnade upgifter, en
ytterligare förhöjning i möteskostnader, utöfver de af Intendents-Departementet nu
anmälda, att deraf föranledas, nemligen:

för indelta arméen med ........................................................................... 12,824: 60

för Wermlands Fältjägare regemente med omkring............................. LOO: —

Efter hvad sålunda i denna fråga förekommit, och då jag, lika med ArméFörvaltningens
Intendents-Departement, delar den af Stats-Revisorcrne uttalade
åsigt om otillräckligheten al den för indelta arméen nu fastställda portion, hvilken
äfven för Wermlands Fältjägare-regemente och allmänna beväringsmanskapet tillämpas,
samt jag jemväl instämmer i de af Intendents-Departementet till portionens
förbättrande nu afgifna förslag, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att, de för åstadkommande af den ifrågaställda
förbättrade utspisningen erforderliga ytterligare förhöjningar i vapenöfningsanslagen
måtte af Riksdagen beviljas, nemligen:

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867. 37

för indelta arméens vapenöfningar, tillhopa...............................

för Wermlands Fältjägare-regemente........................................

för Beväringsmanskapets vapenöfningar.....................................

ev. Kk Oo	37
R-.dr	86,324:	60
)''	2,000:	—
))	60,000:	—
R:dr	148,524:	60;

lärande dock de för Wermlands Fältjägare-regemente och allmänna beväringsmanskapet
sålunda erforderliga förhöjningsbelopp få här nedan uptagas i sammanhang
med öfriga för dessa truppers vapenöfningar behöfliga anslagsmedel.

Om till det sålunda, för tillämpning af förbättrad provianteringsstat erforderliga
tillägg till anslaget för indelta arméens vapenöfningar......... R:dr 88,324: 60

lägges den ofvan föreslagna tillökningen för utsträckta vapenöfningar.
........................................................................................ » 135,216: 32

kommer den erforderliga tillökningen i detta anslag att utgöra

sammanlagdt .............................................................................. » 241,540: 92

samt hela anslaget, inberäknadt nuvarande beloppet.................. » 825,000: —

att upgå till B:dr 1,066,540: 92
eller i rundt tal till 1,066,500 B.dr; hvarigenom äfven förhöjningen kommer att
i rundt tal blifva 241,500 R:dr.

Värfvade Arméen.

Garnisonsregementenas kok-inrättningar I anledning af Eders Kong!. Maj:ts,
uti den till Rikets sednast församlade Ständer a flå l n a nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof gjorda framställning om förhöjningar i anslagen till garnisons-regementenas
kokinrättningar, hvilka förhöjningar borde tilläggas regemente
nas aflöningsanslag, hvarunder de för dessa inrättningar förut anvisade medel voro
inbegripna, hafva Rikets Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse af den 9 Juni
sistlidna år, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens 4:de Hufvudtitel,
val anvisat nedannämnda af Eders Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjiiingar, nemligen:

för Lif-Gardet till häst med .............................................................................. 900

» Hussar-regementet Konung Carl XV...................r..................................... 900

» Svea Eif-Garde................................................................................................ 500

» Andra Lif-Gardet......................................................................................... 250

» Svea Artilleri-regemente.................................................................. 1,050

» Göta dito dito .................................................................. 800

» Wendes dito dito ................................................................. 350

» Fyrverkare-corpsen ........................................................................... 75 2 275

» Gotlands Nationalbevärings Artilleri-corps’ stamtrupp med..................... 250

eller tillsammans R:dr 5,075

38 Bil. N:o 3a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

men enär, vid jemförelse af samtliga af vederbörande gjorda framställningar om
ökade anslag för kokinrättningskostnader, det visst sig, att dessa anslagsbehof vid
särskilda regementen och corpser ej i någon mån vore beräknade efter truppernas
olika nummerstyrka, samt tillgängliga handlingar icke lemnade någon ledning för
bedömande, huruvida detta förhållande varit föranledt af mer eller mindre ändamålsenliga
anordningar, åsidosättande af nödig sparsamhet eller andra omständigheter,
hafva Rikets Ständer ansett de uti ifrågavarande hänseende begärda ansiagsbelopp,
intilldess fullständig utredning i frågan vunnits, icke böra å ordinarie stat
uppföras, i följd hvaraf Rikets Ständer beviljat ofvanberörda anslagsförhöjningar,
att såsom extra anslag för år 1867 från Riksgäldskontor utgå; hvarjemte Rikets

Ständer anhållit, att Eders Kong!. Maj:t ville från vederbörande infordra och för

nästkommande Riksdag låta framlägga fullständig utredning i afseende på det anmälda
behofvet af förökade anslag för bestridande af kokinrättningskostnader vid
värfvade regementen och corpser.

Sedan i anledning af detta Rikets Ständers tillkännagifna beslut Eders

Kong). Maj;t under den 4:de sistlidna Juli täckts anbefalla Arméförvaltningen att inkomma
med den af Rikets Ständer äskade utredning och derpå grundadt förslag
till bestämmande al de särskilda kokinrättningsanslagen, bar Arméförvaltningens

Civila Departement uti dess ofvannämnda skrifvelse af deri 27 nästlidne Oktober
öfverlemnat från vederbörande Regements- och Corpschefs-Embeten infordrade specifika
utredningar och kalkyler öfver regementenas och corpsernas behof för ifrågavarande
ändamål, af h vil k a handlingar hufvudsakligen inhemtas:

att, för Lifgardet till häst, kostnaderna väl upptagits till ett belopp af 2,874
R;dr för år räknadt, men att, enligt Sekundcbefs-Embetets förklarande, ett årsanslag
för nästa statsregleringsperiod af 2,400 R:dr skulle för behofvet blifva
tillräckligt;

att, för Hussar-regementet Konung Carl XV, nuvarande anslaget 1,200 R:dr
till ved för regementets kokinrättningar kunde anses tillräckligt och att till hyra
för matlokaler i Helsingborg och Engelholm, i hvilka städer kaserner ej funnes,
erfordrades 700 R:dr; men alt, då sqvadronerna i dessa bägge orter ej ännu
erhållit matservis eller köksattiralj, samt anslag till underhåll af dylika effekter för
såväl dessa som regementets öfriga sqvadroner saknades, ett anslag för eu gång af
1,760 R;dr till bestridande af anskaffningskostnaden, samt ett ärligt anslag af
828 R:dr till underhållskostnader, för regementet erfordrades;

att, för Svea Lifgarde, efter medeltalet af kokinrättningskostnaderna för åren
1861—1868, ett års dylika kostnader kunde beräknas till 2,242 R:dr 44 öre,
deri dock ej inbegripet det belopp, som erfordrades till arfvoden för räkenskapsocb
protokollsföranden, kokerskan och dagkorporalerne;

Bil. N:o 3a till Kongl. Maj:ts Nåd.. Prop. N:o 1. om Statsverket 1867. 39

att, för Andra Lifgardet, kostnaderna, Indika uppgått:

år 1861 till ........................... 3,351: 45,

» 1862 » ........................... 2.904: 38.

» 1863 » ........................... 2,753: 26,

men år 1864 » ........................... 5,101: 23

och år 1865 » ........................... 5.939: 90.

val ansågos kunna framdeles nedgå till medeltalet af 1861—1863 års utgifter,
men att, då regementets nya köksi orätt ning, som föran led t de dryga kostnaderna
under åren 1864 och 1865, än vidare förorsakade betydliga utgifter för upplysning
och uppvärmning samt för aflöning åt eu kokerska och en man för ångmaskinens
skötsel m. in., ett belopp af 4,308 R:dr för närvarande vore erforderligt
;

att, för Svea Artilleri-regemente, kostnaden under de 5 sista åren i medeltal
utgjort, för hufvudstationen och detacbementet å Waxholms fästning 2,667 R:dr
65 öre och för batteriet i Hernösand 172 R:dr 8 öre, men att, i anseende till
ökad åtgång af brännmaterial vid hufvudstationen samt otillräckligheten af anslaget
till servisens underhåll, anslaget behöfde ökas: för hufvudstationen och detache*
mentet å Waxholm till sammanlagdt 3,000 R:dr, och för batteriet i Hernösand
till 200 R:dr:

att anslagen beräknats:

för Göta Artilleriregementes kokinrättningar till 2,560 R:dr;

för Wendes Artilleriregementes stationer i Kristianstad och Landskrona till
2,150 R:dr;

för Fyrverkarekären till 450 R:dr, och

för Artilleri-stamtruppen på Gotland till 400 Rdr.

Arméförvaltningen, — som låtit med ledning af der förvarade räkenskaper
upprätta härhos fogade tablå (bil. Lit. K.) öfver beloppen af kokinrättoingskostnaderna
vid ofvannämnda värfvade regementen och corpser under hvarje af åren 1861
till och med 1865, hvilken tablå tillika utvisar medeltalet af kostnaderna för
dessa 5 år, beloppen af de såväl för år 1866 å ordinarie stat, som ock de för
innevarande år å dels ordinarie dels extra stat för enahanda kostnader anvisade
anslag samt den summa, som, enligt vederbörandes ofvanom förmälda kalkyler och
uppgifter, anses för ändmålet erforderlig, äfvensom de af Arméförvaltningen föreslagna
belopp samt truppernas nummerstyrka, —- hav i afseende å de uppgifva
anslagsbehofven anmält:

att de för Svea- och Andra Lifgardes-regementena, Hussar-regementet Konung
Carl XV, Artilleribatteriet i Hernösand samt Göta- och Wendes Artilleriregementen
begärda anslagssummor öfverstiga de för år 1867 beviljade anslag;

att, beträffande det för Svea Lifgarde ifrågaställa anslag, 2,242 R:dr 44 öre,
derunder, såsom ock Sekundchefs-Embetet upgifvit, icke inberäknats arfvoden till

40 Bil. N:o -V a till Kong!,. Maj:ts Nåd. Prof. No 1. om Statsverket 1807.

räkenskaps- och protokollsföl andel), kokerska» och dagkorporalerne, hvilka kostnader,
som för detta regemente enligt räkenskaperna uppgått till 699 R:dr för år, under
de föregående åren af andra medel blifvit god tg jord a;

att, hvad anginge för Andra Lifgardet beräknade 4,308 R:dr till kokinrättningens
underhållande, den betydliga skilnaden emellan detta regementes och Svea
Lifgardes ansiagsbehof, oaktadt regementena egde samma nummerstyrka, härledde
sig derifrån, dels att nyssnämnda arfvode» blifvit i kostnadssumman för Andra
Lifgardet inberäknade, dels att sistnämnda regementes nya och väl ordnade kokinrättning
påkallade högre utgifter, synnerligast för husets upvärmning och uplysning;
samt

att, då underhållet al Artilleri-batteriet i Hernösand för närvarande bekostades
från Norrbottens Hästjägare-sqvadronsfond, något anslag å Riksstaten till
batteriets kokinrättning icke ifrågakomma.

1 sammanhang härmed har Armé-Förvaltningen i underdånighet erinrat, att
de från en del regementen och corpser afgifna upgifter icke egt den fullständighet
som varit önskvärd; — men då det herde antagas, att Regements- och CorpsChefer
icke upgifvit anslagsbehofven till högre belopp, än hvartill kostnaderna efter
vunnen erfarenhet och ytterligare beräkning ansetts komma att upgå, eller underlåta
vidtaga de kontroll-åtgärder, som funnes nödiga till förekommande af misshushållning
med anslagsmedlen, samt härtill komma, att liera på anslagsbehofven
verkande förhållanden, såsom några regementens fördelning på flera garnisonsorter,
olika varupris inom särskilda delar af landet, m. m. gjorde det till en omöjlighet
att, äfven om fullständiga uträkningar öfver behofveu meddelats, af nummerstyrkan
erhålla någon antaglig grund för anslagens bestämmande; har Armé-Förvaltningen
ansett dylika uträkningars ofullständighet icke höra utgöra hinder för Förvaltningen
att på upgifna omständigheter grunda och till Eders Kong!. Maj:t i underdånighet
afgifva utlåtande i detta ämne.

Beträffande således först Lifgardet till häst och Fyr verkare-corpsen, så, enär
anslagsbehofven för desse trupper uptagits till enahanda belopp som för år 1867
blifvit anvisade, samt behofven jemväl blifvit behörigen upgifna, har Armé-Förvaltningen
hemställt, alt de föreslagna summorna, utgörande för

Lifgardet till häst............................................................................. 2,400 R:dr och

för Fyrverkare-corpsen....................................................................... 450 R:dr,

måtte af Eders Kongl. Maj:t i nåder godkännas.

Då likaledes för Svea Artilleri-regemente och Artilleri-stamtruppen på Gotland
icke fordrats högre anslag, än som för år 1867 blifvit fastställda, har Armé-,
Förvaltningen ansett äfven dessa anslag med 3,000 R:dr för regementet och med
400 R:dr för truppen å Gotland vara behöflig-».

För

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867. 41

För Gitta och Wendes Artilleri-regementen hade val reqvirerats högre anslagsbelopp,
än som för år 1867 blifvit fastställda, men då dessa regementen som hvart
för sig vore förlagda i särskilda garnisonsorter, nemligen Göta regemente i 4 och
Wendes regemente i 2, och både kokinrättning på hvardera stället, med uträkningar,
mot hvilka någon skälig anmärkning icke förekommit, styrkt behofvet af
de äskade anslagen, har Armé -Förvaltningen ansett sig icke kunna i desamma yrka
någon nedsättning, hvadan desse anslag med 2,860 Rdr för Göta och med 2,180
R:dr för Wendes Artilleri-regemente i underdånighet föreslagits,

Hvad angår Svea Lif-Garde, både medelkostnaden under åren 1861—1868
uppgått till 2,815 R:dr 27 öre, men regementet ifrågasatt ett anslag af blott
2,242 R:dr 44 öre, i hvithet belopp, såsom bär ofvan blifvit anmäldt, dock icke
inberäknats de till 699 R:dr för år uppgående arfvoden för räkenskaps- och
protokollsföranden, kokerskan och dag-korporalerne; och som dylika arfvoden i allmänhet
funnes inbegripna i de för de öfriga regementena ifrågaställa kokinrättningsanslag
och således äfven för Svea Lif-Garde herde från det regementet tillkommande
enahanda anslag utbetalas, har, med iakttagande häraf, Armé-Förvaltningen
ansett anslaget kunna förhöjas till ett berörda medelkostnad ungefärligen
motsvarande belopp, samt alltså föreslagit, att 2,800 R:dr måtte såsom kokinrättningsanslag
för detta regemente i nåder fastställas.

För Andra Lif-Gardet både väl ett betydligt högre belopp än både medelkostnaden
och 1867 års anslag blifvit såsom anslagsbehof uppgifvit; men då, enligt
hvad räkenskaperna utvisade, betydliga brister å regementets anslag för den förflutna
tiden årligen uppstått, hvilka måst af andra medel godtgöras; då regementets
kokinrättning, som numera blifvit ordnad på ett ändamålet fullt motsvarande sätt,
medförde, för upplysning, kokning och betjening, större omkostnader än vanliga
dylika inrättningar; och då emot regementets utgiftsberäkning någon hufvudsaklig
anledning till anmärkning, icke förekommit, har Armé-Förvaltningen i så måtto
understödt regementets framställning, att ett ärligt anslag af 4,000 R:dr blifvit
af Armé-Förvaltningen tillstyrkt.

Vidkommande åter Husar-regementet Konung Carl XV, så och då regementet
icke meddelat någon uträkning öfver dess årliga anslagsbehof, och de såsom sådant
tillsammanlagdt 2,428 R:dr uppgiga summorna öfverstege så val medelkostnaden
för åren 1861—1868 som 1867 års anslag, utan att giltiga skål för tillökningen
blifvit anförda, har Armé-Förvaltningen funnit sig sakna anledning att för nämnda
regemente tillstyrka högre anslag än som för sistnämnda år blifvit beviljadt, hvadan
Armé Förvaltningen i underdånighet hemställt om anslagets fastställande till 1,800
R:dr; men hvad anginge Chefs-Embetets framställning om särskilt anslag till anskaffning
af matservis åt sqvadronerna i Helsingborg och Engelholm har ArméFörvaltningen
på anförda skål ansett densamma åtminstone för närvarande icke höra

Bill. till Riksd. Prat. 1861. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

blifva föremål för Riksdagens behandling och således ej heller nu föranleda något
underdånigt utlåtande från Armé-Förvaltningens sida.

För Artilleri-batteriet i Hernösand, hvars kokinrättningsanslag såväl som
öfriga underhållskostnader icke betungade Statsverket, har Armé-Förvaltningen, enär
kostnaden för år 1864, med h vilket år tillämpningen af den genom nådiga B refvel
den 10 November 1863 för värfvade arméen fastställda provianteringsstat,
med deraf föranledda ökade kokningskostnader, vidtog, uppgått till 201 R:dr 22
öre samt medeltalet af 1864 och 1865 års kostnader utgjort 183 R:dr 91 öre,
i underdånighet tillstyrkt, att reqvirerade 200 R:dr såsom med blott 16 Rdr 9
öre öfverstigande nämnda medelkostnad, måtte i Nåder fastställas till utgående från
Norrbottens Hästjägare-sqvadronfond.

De af Armé-Förvaltningen sålunda i underdånighet föreslagna kokinrättnings
anslag för garnisonsregementen och corpser, för så
Statsverket utgöras, uppgå, på sätt ofvanåberopade tablå äfven visar

för Lifgardet till häst.............................

» Svea Lifgarde .............................

» Andra Lifgardet .............................

» Husar-regementet Konung Carl XV

» Svea Artilleri-regemente .................

» Göta d:o d:o .................

» Wendes d:o d:o ...............

» Fyrverkare-korpsen ..........................

» Artilleri- stamtruppen å Gotland .....

vidt dylika anslag höra af

till R.dr

2,400

2.800

4.000
1,800

3.000
2,560
2,150

450

400

~ 16,500: —
Rdr 3,060: —

eller tillhopa R:mt R:dr 19,560

Om från denna summa afräknas dels de å regementenas ordinarie

aflöningsstater uppförda anslag till koknirättningar ............ 11,425: —

dels ofvanberörda af Rikets Ständer för år 1867 i samma
anslag beviljade förhöjningar.................................................. 5,075:

skulle den verkliga anslagsförhöjningen blifva.................................

Med instämmande i hvad Armé-Förvaltningen sålunda anfört., får jag i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i Nåder begära,
att, i stället för de såsom extra anslag för garnisonsregementens och corpsers kokinrättningar
af Rikets Ständer för år 1867 beviljade 5,075 R:dr, ett anslag för
samma ändamål af 8,135 R:dr måtte för liden från och med år 1868 å ordinarie
stat uppföras och vederbörande regementens och corpsers aflöningsanslag tilläggas
med följande belopp, nemligen:

för Lifgardet till häst...........	.............................. R:dr	900: —
» Svea Lifgarde ................	.............................. ))	1,300: —
	Transport R:dr	2.200: —

Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867. 43

för Andra Lifgardet .................................

» Husar-regementet Konung Carl XV

» Svea Artilleri-regemente.....................

» Göta d:o d:o .....................

» Wendes d:o d:o ....................

» Fyrverkare-korpsen ...........................

» Artilleri-stamtruppen

R:dr	2,200	—
»	1,750	—
))	1,000	—
))	1,050	—
»	1,060	—
»	750	—
))	75	—

2,933

280

Gotland ................................................

Summa R:dr 8,133

äfvensom jag anser mig böra i underdånighet tillstyrka, att anslaget för Artilleribatteriets
i Hernösand kokinrättning må från och med år 1868 i Nåder fastställas
till 200 R:dr, att från Norrbottens Hästjägare sqvadronsfond utgå.

Svea ock Andra Lifgardes-regementena. Sedan Kong!. Maj:t i afseende å
Lifbevärings-regementet dels förklarat, att tillsvidare hvarken den ledigvarande
Chefsplatsen vid regementet skulle tillsättas eller nya Officerare der antagas, dels
och beslut!!, att det beväringområde, som förut varit anslaget till nämnda regemente,
skulle fördelas på Lifgardes-regementena till fot; samt Kong!. Maj;t, i anledning
af dessa förhållanden och då den vid sistherörda regementen befintliga
befälspersonal, som icke kunde befrias från sin tjenstgöring i Girigt, befanns otillräcklig
för att kunna äfven besörja vapenöfningen med del sålunda dem tillslagna
beväringsmanskap, funnit nödigt, att hvardera af Fotgardes-regementena, etter hand
och i män af tillgångar på Lifbevärings-regementets stat, erhölle tillökning i sitt
befäl med 1 Tredje Major och 4 Andre Kapitener, med följande aflöning, nemligen: -

1 Tredje Major ................................................... lön 3,800: —

rationer för 2 hästar å 270 R:dr ..................... 340: —

stallhyra för dito å 100 » ..................... 200. — 4,240:

4 Andre Kapitener, löner å 2,000 R:dr ............... 8,000: —

tillhopa R:dr 12,240: —

för hvartdera regmentet, eller inalles för bägge regementena 24,480 R:dr; — så
föreslogs af Eders Kong!. Maj:t vid 1889 och 1860 års riksdag, att denna anslagstillökning
för Fotgardes-regementena finge utgå i män af blifvande tillgångar på
Lifbevärings-regementets stat, hvilken uti Riksstaten upplagen till 31.911 R:dr SO
öre, härtill lemnade tillgång, äfven med förutsättning, att de för vakanta beställningar
vid Lifbevärings-regementet belöpande utgifter till ackordsamorteringen från
anslaget utginge.

Till svar härå meddelade Rikets Ständer, att, af anförda skäl, Rikets Ständer,
utan att ingå i pröfning af det förslag Kongl. Maj:t framställt för anskaffande och

44 Bil. N:o 3 <x till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

underhållande af erforderligt befäl vid vapenöfningarna med Stockholms städs och
läns beväringsmanskap, ansett sig höra till Kongl. Maj:t öfverlemna att i sådant
hänseende vidtaga lämpliga åtgärder, dock med vilkor att kostnaderna för en
förändrad organisation icke öfverstege det af Kongl. Maj;t äskade belopp; i
följd hvaraf, och då Rikets Ständer icke hade sig bekant, till hvad belopp besparing
på Lifbevärings-regementets anslag då genom inträffad ledighet uppkommit,
detta anslag blef å 4:de hufvudtiteln tillsvidare upplaget till oförändradt belopp
51,911 R:dr SO öre.

På grund af detta Rikets Ständers medgifvande har Eders Kongl. Maj:t under
den 18 Mars 1862, sedan upplyst blifvit, att det disponibla öfverskottet å Lifbevärings-regementets
anslag när äfven ackordsräntor för 8 vakanta Underlöjtnantsbeställningar
blifvit såsom utgift tågna i beräkning, då utgjorde 10,663 R:dr, i
Nåder förordnat, att af de sålunda befintliga tillgångarna på Lifbevärings-regementets
stat för närvarande skulle bildas fyra Andre Kaptensbeställningar eller tvä
sådana vid hvartdera af Svea och Andra Lifgardes-regementena, med löner å 2,000
R.dr, samt att alltså hela aflöningskostnaden för dessa nya beställningar skulle utgå
från besparingarna å Lifbevärings-regementets statsanslag, intilldess beloppet kunde
derifrån varda Överflyttad! till statsanslagen för berörda Gardes-regementen; och
hafva meranämnda beställningar sedermera* efter afgifna förslag blifvit i Nåder tillsatta
; hvarefter Eders Kongl. Maj:t bestämt de ackordsräntor, att till Arméens
ackordsamorteringsfond utgå hvilka skola åtfölja såväl dessa som äfven de öfriga för
de två Gardes-regementena afsedda nya beställningar, på det att vid Lifbevärings—
regementet utgående ackordsräntor måtte efterhand på dessa beställningar öfverflyttas.

I anledning af nu omförmälda förhållanden blef vid 1862 och 1865 års
riksdag, uppå Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, Lifbevärings-regementets
anslag minskadt med 8,000 R.dr, men deremot hvartdera af Lifgardesregementenas
till fot anslag förhöjdt med 4,000 R:dr.

Härefter och sedan Eders Kongl, Maj:t under den 28 nästlidne December
beviljat l:ste och 2:dre Bataljons-Cheferne vid Lifbevärings-regementet, ÖfversteLöjtnanten
vid berörda regemente, Öfversten i Arméen m. m. Friherre G. Fleetwood
samt Majoren vid regementet Öfverste-Löjtnanten i Arméen m. m. A. E.
Hazelius Nådigt afsked från innehafvande beställningar på stat, har Eders Kongl.
Maj:t i sammanhang dermed dels förklarat att lista Bataljons-Chefsplatsen tillsvidare
icke komme att tillsättas, dels ock beslut!!, att af den sålunda ledigblifna
l:ste Bataljons-Chefslönen, tillika med de genom inträffade vakanser förut uppkomna
tillgångar å Lifbevärings-regementets stat skulle bildas ytterligare två Andre
Kaptensbeställningar vid hvartdera af Svea och Andra Lifgardes-regementena med
löner å 2,000 R:dr.

Till följd häraf hemställer jag i underdånighet att, i öfverensstämmelse med
hvad förut i dylikt fall egt rum, Lifbeväringsregementets anslag, som i innevarande

Bil. N:o 3 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o /, om statsverket 1867. 45

års Riksstat är uptaget till 23,911 R:dr SO öre, må förminskas med 8,000 R.dr,
men deremot anslagen för Svea och Andra Lifgardes-regementeua hvardera ökas
med 4,000 R:dr.

Härigenom samt till följd af den ofvan föreslagna förhöjningen i anslagen till
garnisons-regementenas kokinrättningar skulle de kontanta anslagen för Lifgardesregementena
till fot komma att utgöra:

för Svea Lifgarde;

nuvarande anslag .................................................. 144,622: 70.

från Lifbevärings-regementet Överflyttad©............................................. 4,000: —

förhöjning i kokinrättnings-anslaget.......................... 1,500: —

Summa R:dr 149,922: 70.

för Andra Lifgarde!:

nuvarande anslag .................................................................................... 144,787: 70.

från Lifbevärings-regementet öfverflyttade............................................ 4,000: —

förhöjning i kokinrättnings-anslaget......................... 1,750: —

eller tillhopa R:dr ISO.837: 70.

Wermlands Fältjägare-regemente. Till kostnadernas bestridande för detta regementes
vapenöfningar finnas för närvarande i regementets stat anvisade följande
belopp, nemligen:

till marschpenningar åt manskapet .......................................... R:dr 900.

» manskapets underhåll under regementsmöten, beräknade

till omkring 12 dagar,...................................................... » 4,200, 8,100

För regementets öfriga vapenöfningar hafva kostnaderna varit
anvisade att utgå:

för korporalskola, från volontär-vakansmedelsfonden med ...... R.dr 378.

» befäls- och rekrytmötena, de förra å 10 och de sednare
å 28 dager, från statsanslaget till extra utgifter med

omkring.............................................................................. » 2,900, 3,278.

Tillhopa således omkring R:dr 8,378.
Då jag bär ofvan vid behandlingen af frågan om indelta arméns vapenöfningar,
på anförda skål föreslagit, att Wermlands Fältjägareregemente måtte erhålla lika
öfningar med indelta Infanteriet, endast med den skilnad att rekrytmötet, i anseende
till den starkare omsättningen af manskap vid detta regemente än vid indelta
arméen, finge beräknas för en styrka af 20 procent utaf regementets nummerstyrka,
tillfälliga vakanser oberäknade; skulle, vid bifall till berörda förslag,
regementet således hädanefter komma att hålla (oljande möten:

46 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1867.

rekrytmöte......... i 42 dagar;

befälsmöte ......... i 10 » ;

skarpskyttemöte 18»;
timmermansmöte i 10 » , underbefälsmötet;

regementsmöte... i 20 »

Enligt i Arméförvaltningens Intendentsdepartement uppgjord approximativ beräkning
öfver kostnaderna för de sålunda föreslagna mötena, skulle dertill, med

bibehållande af nuvarande provianteringsstat, erfordras omkring ...... R:dr 13,200,

hvilken summa dock, i händelse den, i anledning af Rikets Ständers
sist församlade Revisorers framställning, här ofvan föreslagna
förbättring i Indelta arméns provianteringsstat varder bifallen
och således äfven blifver vid Wermlands Fältjägare-regemente

tillämpad, kommer att ökas med ...................................................... » 2,000,

eller tillsammanlagdt omkring R:dr 15,200.

Enär likväl de för rekryt- och befälsmötena samt korporalskoleöfningarne
hittills, enligt hvad här ofvan blifvit omförmäldt, anlitade tillgångar icke egentligen
äro för ifrågavarande ändamål afsedda, anser jag särskild! anslag höra för regementets
samtliga möteskostnader å stat anvisas; och då dessa kostnader, på sätt

nyss nämndt är, uppgå till............................................................ R:dr 15,200, —

samt för närvarande finnes å stat anvisadt endast..................... » 5,100, —

skulle såsom förhöjning i anslaget erfordras .............................. R:dr 10,100. —

Och får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå framställning om anvisande

af detta belopp, att å Wermlands Fältjägare-regementes stat
uppföras; hvarigenom detta regementes anslag, som i inneva -

rande års riksstat linnés utfördt med ....................................... » 74,974: 50,

skulle komma att utgöra ...........................................t................ R.dr 85,074: 50.

Lega för hästar till Artilleriets exercis samt furragering af Artilleriets och
värfvade Kavalleriets hästar. I afseende å dessa under Armé-Förvaltningens Intendents-Departement
stånda två särskilda anslag har bemälda Departement val
icke ifrågasatt någon förändring i anslagens belopp, men enär dessa anslag äro
afsedda till utgifter för de med anslagen åsyftade ändamål äfven vid Ingeniörtruppen,
bär Intendents-Departemeritet, för att fullständigare beteckna anslagens
ändamål, i underdånighet för dem föreslagit benämningarne: »Lega för hästar till
Artilleriets och Ingeniörtruppens exercis» samt fourragering af Artilleriets och Ingeniör-truppens
samt värfvade Kavalleriets hästar.»

Instämmande i Intendents-Departementets åsigt om behölligheten af eu fullständigare
benämning å ifrågavarande två anslag, får jag dock, vid det förhållande
att Ingeniör-truppen numera utgör en särskild bataljon under benämning »pontonier -

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 47

bataljonen», i så måtto afvika från Intendents-Departementets förslag, att jag i
underdånighet hemställer det anslagen måtte erhålla benämningarne: «Lega för
hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens exercis» samt cifurragering af
Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets hästar.-»

Be vänligen

Lifbeväringsregementet. Under åberopande af hvad jag här ofvan i fråga
om tillökning i Svea och Andra Lifgardes-regementenas befälspersonal haft nåden
anföra, får jag i underdånighet hemställa, att Lifbeväringsregementets

enligt Eiksstaten nu utgående anslag......................................... R:dr 23,911: so.

måtte föreslås till minskning med................................................ » 8,000: —

och således att upptagas till endast............................................. R:dr 15,911: so.

Gotlands National-beväring. Vid bifall till min ofvan gjorda framställning
om förhöjning i köfc-inrättnings-anslagen för garnisonsregementena skulle
kontanta riksstatsanslaget för Gotlands Nationalbeväring komma att från dess

nuvarande belopp........................................................................... R:dr 137,803: 40.

förhöjas med ................................................................................. » 250: —

till................................................................................................. R:dr 138,053: 4(7

Anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar. Under förutsättning att
Riksdagen skall, lika med Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, finna
behofvet af förbättring i den för indelta arméen nu gällande provianteringsstat,
samt att till följd häraf den bär ofvan föreslagna förbättrade provianteringsstat
varder af Eders Kongl. Maj:t till efterrättelse fastställd ej allenast för indelta
arméen, utan äfven för beväringsmanskapet under dess årliga vapenöfningar,
skulle, enligt hvad redan förut i sammanhang med frågan om förböjning i anslaget
för indelta arméens vapenöfningar anmärkts, deraf k om me att föranledas

en tillökning i beväringsmanskapets vapenöfningskostnader,

uppgående till............................................................. R:dr 60,000: —

hvarigenom tillika med nuvarande anslagsbelopp ..................... >, 500,000: —

anslaget till detta manskaps vapenöfningar skulle komma att

utgöra.......................................................................................... Rall- 560,000: —

och torde alltså nådig framställning om anvisande af det sålunda erforderliga
tillökningsbeloppet hos Riksdagen göras.

Materielen.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens Departementer.
Arméförvaltningens lntendents-Departement, som, i anledning af väckt

48 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

fråga om tillökning af nummerstyrkan vid Norrbottens Fältjägare-corps, uti underdånigt
utlåtande den 19 nästlidne Oktober, bland annat, anmält de kostnader,
som genom fastställandet af en för ifrågavarande ändamål föreslagen organisationsplan
skulle för Statsverket uppkomma, har nu, under åberopande af
berörda utlåtande, i underdånighet hemställt, att, till bestridande af nyssnämnda
kostnader, så vidt de stode i sammanhang med ofvanstående anslagstitel, en
tillökning i anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet måtte med sammanlagd!
3,459 R:dr 62 öre beviljas. Men enär berörda fråga om tillökning i Norrbottens
Fälljägare-Corps’ nummerstyrka ännu ej blifvit af Eders Kongl. Maj:t
i Nåder pröfvad och afgjord, och möjligen icke eller torde höra komma under
slutlig pröfning förr än i sammanhang med en blifvande reorganisation af försvarsväsendet
i allmänhet, bär jag ansett Intendcnts-Departementets ifrågavarande
hemställan, likasom samma Departements öfriga, under förutsättning af ofvanberörda
organisationsplans genomförande, gjorda framställningar om nya eller ökade
anslag, icke för närvarande höra till åtgärd föranleda.

Deremot, och hvad beträffar det af lntendents-Departementet bland de för
dess utgifter erforderliga extra anslag upptagna belopp af 80,984 R:dr 71 öre,
som för beklädnadspassevolansen vid värfvade regementen och corpser från och
med år 1864 utgått och jemväl för år 1867 linnés anvisadt, så enär de underhandlingar,
hvilka sednast egt rum emellan Armé-Förvaltningen å ena samt passevolantörerne
vid värfvade regementen och corpser å andra sidan, icke medfört
någon nedsättning i de för passevolans en hittills beräknade utgifter, samt den
reglering af passevolansvilkoren, Eders Kongl. Maj:t under den 4 nästlidne December
i Nåder fastställt, att för åren 1867, 1868 och 1869 förblifva gällande
gör ifrågavarande anslagsbelopp under samma tid oundgängligen behöflig!, anser
jag mig höra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas
förnya den redan vid 1862 och 1863 års Riksdag gjorda, men då af Rikets
Ständer icke bifallna framställning om anslagets uppförande på ordinarie stat.

Likaledes anhåller jag, att det såsom extra anslag af Intendents-Departementet
upptagna fyllnadsbelopp 4,963 R:dr 83 öre till utgifters bestridande för
indelta arméens utredning måtte, enär detsamma otvifvelaktigt allt framgent falifver
för det afsedda ändamålet erforderlig!, få på ordinarie stat uppföras.

Deremot och så framt, på sätt jag bär ofvan i underdånighet föreslagit,
särskild t anslag för den nya krigshögskolan kommer att i Riksstaten upptagas,
skulle anslaget för försvarsverket i allmänhet komma att minskas med det från
samma anslag nu till Läroverket å Marieberg utgående belopp af 25,500 R:dr.

Om således från de föreslagna tillökningsbeloppen. nemligen:

För

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1867.

för passevolans^! vid värfvade arméen........................ 80,984: ri.

» indelta arméens''utredning....................................... 4,963: 83. 85 9-,,

afräknas nuvarande anslaget till Mariebergs läroverk..................... 25,500: —

skulle den verkliga förböjningen blifva .......................................... 60,4 4 8: 54.

samt anslaget till försvarsverket i allmänhet, hvithet anslag nu

utgör ................................................................................................ 1,194,498: 65.

komma att upgå till .............................................................. R:dr 1,251,947: 19.

Salpeter-uppköp. Under den 13 Oktober 1865, vid pröfning af frågan
rörande det understöd som från Statens sida borde för framtiden lem nas salpeter-näringen
i riket samt om salpeter-fondens öfverlemnande till RiksgäldsRontörel,
täcktes Eders Kongl. Maja dels i nåder förklara:

att Statens åtagande, att inlösa den inom riket bevisligen tillverkade salpeter,
konnne från 1867 års början att upphöra, med undantag för NVesterbottens
och Norrbottens län, der sådan inlösen tillsvidare Unge ega rum;

att för dessa län de genom Kongl. Rrefvet den 7 Augusti 1863 fastställda
två inlösningspris, nemligen 45 Rall- centner!!, för ren och rabattfri samt 35
R:dr centner!! för oren och rabatt underkastad salpeter, finge tills vidare förblifva
gällande;

att af de till andra och tredje salpetersjuderi-distrikten ännu hörande län,
salpetersjuderi-staterna i Upsala, Stockholms, Westmanlands och Christianstads
län skulle med 1867 års början upplösas och understyresmanna-tjensternas i de
3 sistnämnda länen nuvarande innehafvare på indragningsstat förflyttas, med
bibehållande af sina arvoden. 300 Rall’ för dem hvardera årligen, men med
frånträdande af resepenningarna, hvilka, likasom det nu utgående belopp af 500
R:dr för direktörs-göromålens bestridande i 2:dra distriktet, med Upsala län såsom
hufvudstation, från samma tid salpeter-fonden bolde besparas;

alt i Kronobergs län, hvarest Direktörstjensten genom den tjenstförrättande
Direktörens frånfälle blifvit ledig, salpetersjuderi-staten finge genast indragas och
bemälde tjenstemans-aflöning alltså uphöra att vidare utgå: samt

att salpetersjuderi-verkmästarnes löner på berörda till indragning nu bestämda
stater skulle besparas salpeterfonden, i den mån de nuvarande verkmästarne
genom dödsfall från Inne- eller pensions-stat af ginge;

dels ock beslutat föreslå Rikets då sammanträdande Ständer, att, emot det
att salpeterfonden, sådan den vid 1866 års utgång efter afslutad hufvudbok
befunnes, till Rikets Ständers disposition öfverlemnades, Rikets Ständer i stället
måtte på Riksstatens 4:de hufvudtitel, såsom ordinarie anslag till ”salpeterupköp1''
upföra ett förslagsanslag af 110,000 R:dr, och således bevilja eu tillökning i
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 7

50 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

dåvarande anslag med 50,000 R:dr, att från 1867 års början utgå samt användas
till förefallande dylika utgifter, Indika förut bl Hvit från salpeterfonden
bestridda; äfvensom att Staten måtte öfvertaga fondens nuvarande eller i följd
af indragningen blifvande expektans-, pensions- eller indragnings-stater; hvarefter
Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida Komité!! för salpeter-ärendena
skulle kunna uphöra, och befattningen med den återstående salpetertillverkningen
inom Riket tillika med salpeterupköp öfverflyttas på Armé-Förvaltningen.

Emot hvad sålunda hlifvit föreslaget hafva Rikets Ständer icke haft vidare
att erinra, än att, hvad anginge öfvertagandet åt salpeterfondens expektans-,
pensions- eller indragnings-stater, det syntes mindre lämpligt att på förhand
lemna medgifvande i ofvan antydda syftning i afseende på sådana tjensteman,
hvilkas befattningar först framdeles kunde till indragning förekomma. I öfverensstämmelse
hvarmed Rikets Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse af den 9
sistlidne Juni, medgifva.

a) att, emot det att salpeterfonden, sådan den vid 1866 års utgång etter
afslutad hufvudbok befunnes, till Riksgälds-Kontoret för Riksdagens disposition
öfverlemnades, det å Riksslatens 4:de hufvudtitel uppförda anslag å 60,000 R:dr
till »salpeteruppköp», i stället finge, på sätt Eders Kongl. Maj:t äskat, upptagas
såsom förlagsanslag, och till 1 10,000 R:dr förhöjas; samt

b) att Statsverket öfvertager salpeterfondens dåvarande, eller i följd af redan
beslutad indragning blifvande expektans-, pensions- och indragnings-stater; hvarjemte
Rikets Ständer i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes,
efter vederbörandes hörande, låta verkställa och för kommande Riksdag framlägga
behörig utredning, huruvida salpeternäringen fortfarande vore för innevånarne
i Westerbottens och Norrbottens län af den betydelse, att den borde, på
sätt hittills egt ruin, af Statsverket understödjas.

Sedan, till följd häraf, Komité!! för salpeter-ärendena genom Nådigt Bref
den 4 nästlidne Juli erhållit befallning ej mindre att, sedan 1866 års hufvudbok
för salpeterfonden afslutats, derom hos Eders Kongl. Maj:t gorå underdånig
anmälan, med upgift tillika om det belopp, som herde till Riksgälds-Kontoret
aflemnas, äfvensom angående de personel'', livilka enligt Rikets Ständers beslut både
att sina aflönings- eller pensions-förmåner, efter fondens öfverlemnande, från
Statsverket utbekomma, än ock, sedan vederbörande hlifvit hörde, till Eders
Kongl. Maj:t inkomma med den af Rikets Ständer begärda utredning rörande
salpeternäringen i Westerbottens och Norrbottens län;

har hemälda Komité, uti underdånig skrifvelse af den 22 sistförflutne
November, jemte anmälan att, enär salpeter-fondens hufvudbok för
år 1866 ej förr än någon tid efter 1867 års ingång hunne afslutas, Komité»
först då blcfve i tillfälle att i underdånighet upgifva det belopp af nämnda fond,
som, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers af Eders Kongl. Maj:ts förslag

Bil. No 3 a till Kongl Maj.ts Nåd. Prop. No i, om Statsverket 1867. 51

föranledda beslut, borde till Riksgälds-Kontoret levereras, öfver lem nät från Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens och Norrbottens län samt vederbörande
salpetersjuderi-tjenstemän inom dessa län infordrade yttranden, dervid
jemväl åtföljt utdrag af protokollen, hållna vid kommunalstämmor med 13 särskilda
församlingar i Westerbottens län, hvilka lemnats tillfälle ''"att sina åsigter
i ämnet uttala; Och bär Salpeter-Komitén äfven för egen del sig angående donna
fråga utlåtit.

Då Eders Kongl. Maj:t, vid pröfning af detta ärende den 28 nästlidne December,
täckts, bland annat, i Nåder förklara att salpeter-näringen i Westerbottens
och Norrbottens län tillsvidare skall såsom hittills af Staten understödjas,
och att den af Salpeter-Komitén lemnade utredning rörande berörda näring inom
nyssnämnda två län herde Riksdagen meddela, samt alltså, i anledning af först
omförmälda förklarande, det för år 1867 anvisade anslag för salpeterupköp
fortfarande blifver för afsedt ändamål erforderligt, får jag i underdånig!! t hemställa,
det Eders Kongl. Näjd täcktes i Nåder föreslå Riksdagen, att till salpeterupköp
upföra på ordinarie stat ett förslagsanslag af samma belopp som för innevarande
år linnés beviljad! eller 110,000 R:dr.

Diverse Anslag.

Under åberopande af hvad jag bär ofvan, i anledning af väckt fråga om
förändrad benämning för eu del anslag under Riksstatens 4:de hufvudtitel, yttrat,
får jag nu i underdånighet föreslå att anslaget till skjutskolor, hvilket hittills
varit såsom allmänt anslag å Riksstat^! upptaget, måtte hädanefter, enligt sin
natur, ehuru till oförändrad! belopp, fä såsom reservations-anslag betraktas och
i Riksstaten upptagas.

Sedan jag sålunda redogjort för de förändringar jag anser böra, beträffande
ordinarie anslagen under. Riks-S tätens Fjerde Hufvudtitel, vidtagas, torde det
tillåtas mig att, innan jag öfvergår till behandling af frågorna angående de anslag
af mera tillfällig beskaffenhet, hvilka under samma Hufvudtitel äro af behof
påkallade, eller den s. k. extra Statsregleringen, i underdånighet anmäla,
att det af Rikets sednast församlade Ständer å allmänna Indragningsstaten för
år 1867 anvisade anslag af 20,000 Riksdaler, till understöd åt i behof stadde
f d. Landtvärnsman äfven för år 1868 synes till oförminskad! belopp blifva f. d. Landterforderligt.
Ehuru nemligen för år 1866, då anslaget utgjorde 10,000 R:dr, värnsmänunderstödsbeloppen
blifvit bestämda endast till 10 ä 12 R:dr för hvar och eu
sökande, hafva likväl icke alla, som till understöd sig anmält, kunna! deraf
komma i åtnjutande. Eders Kongl. Näjd torde derföre täckas besluta att för

52 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1861,

ifrågavarande ändamål af Riksdagen begära för år 1868 enahanda anslagsbelopp,
som enligt hvad nyss nänmdt är för år 1867 blifvit beviljadt eller 20,000
R:dr, och lärer i sådant fall underrättelse derom få meddelas Finans-Departementet,
till iakttagande vid förslag till reglering af utgifterna under Riks-Statens
Nionde Hufvudtitel. .....

I afseende å extra Statsregleringen under Fjerde Hufvudtiteln förekomma
följande frågor:

f © Årtilleri-beliof,

Artilleri-försök. Utaf det vid 1862—1863 års Riksdag för detta ändamål anvisade
anslag af 160,000 R.:dr, afsedt att af Landtartilleriet och Flottan gemensamt
användas, har, på sätt i Stats-Råds-protokollet för den 13 Oktober 1865, rörande
förslaget till statsreglering för år 1867 finnes omförmäldt, ett belopp af 50,000
R:dr, genom Kong!. Brefvet den 7 Mars 1865 blifvit anvisadt, att utgå till
skjutförsök mot pansartafla med kanoner, dels 1" 62 af Bessemer-stål, dels
6" 81 åt Bessemer-stål med tackjernshylsa och dels 6" 81 af tackjern med i
kammaren insatt cylinder af nyssnämnda slags stål. Enligt hvad GeneralFälttygmästaren
nu uti sitt ofvan åberopade underdåniga förslag rörande extra
anslagsbehof anmält, hafva ej allenast dessa försök, utan äfven dylika med en
9" 63 slätborrad tackjernskanon blifvit verkställda, hvarigenom det anvisade beloppet
blifvit medtaget. Och då, enligt hvad jemväl till förra Riksdagen anmäldes,
kostnaderna för inom Flottan anställda försök uppginge till omkring

64,000 Rdr, återstode alltså utaf det vid 1862—1863 års Riksdag anvisade
anslag omkring 46,000 Rdr för ytterligare gemensamma försök i nämnda syfte
inom Landtartilleriet och Flottan.

Dels med afseende å donna tillgång, dels och under förutsättning att eu
väsendtlig besparing i kostnaderna borde kunna sire, derest skjutförsöken, i den
mån sådant lämpligen kunde ega ruin, anordnades gemensamt för Landtartilleriet
och Flottan, hafva Rikets sednast församlade Ständer, utaf i Nåder begärda
30,000 Rdr, anvisat endast ett belopp af 20,000 Rdr till skjutförsök för
år 1867.

På grund af de genom ofvannämnda försök vunna resultat har, enligt hvad
General-Fälttygmästaren jemväl tillkännagifvit, en 9" 63 kanon blifvit konstruerad,
hvilken, ehuru den visat sig ega ganska försvarlig verkningsförmåga, dock
icke fullt tillfredsställde alla de störa fordringar, som numera ställdes på det
gröfsta artilleriet.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 53

Till fortsättande af försök i nu antydda riktning, äfvensom till artilleriförsök
i allmänhet har General-Fältty gmästaren nu i underdånighet föreslagit, att
af Riksdagen måtte äskas ett anslag för år 1868 af 20,000 R:dr.

Fält-artilleriet. Vid sistlidna Riksdag hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse
med Eders Kong]. Maj:ts Nådiga framställningar, för år 1867 beviljat medel dels till
anskaffande af 70 st. refflade kanoner och spetsprojektiler, till ammunitionsvagnars
inredning, riktinstrumenter in. tf. mindre utgifter, hvarigenom, enligt General-Fälttygmästarens
anmälan, fältartilleriet inom loppet af tre år skulle komma
att ega i det närmaste det antal kanoner med lavetter och föreställare, som af
Landtförsvars-Komitén enligt dess arméorganisation ansetts erforderligt, samt
derutöfver 10 kanoner i reserv; dels ock till anskaffning af en del erforderliga
ammunitionsvagnar för ifrågavarande fältkanoner. Åt dylika vägnar erfordrades
visserligen ett större antal, men då det icke ansågs nödvändigt, att dessa erhölles
på en gång, hade General-Fälttygmästaren till anskaffning under 3 år föreslagit
endast 29 vägnar, hvartill Rikets Ständer anvisade medel för ett år
med 4,470 R:dr; och har General-Fälttygmästaren nu i underdånighet anhållit,
att jemväl för år 1868 måtte till anskaffning af ammunitionsvagnar begäras ett
lika anslag eller 4,470 R:dr.

Till förra Riksdagen upgafs det antal fordon, som, under förutsättning att
fältbatterierna komme att utgöras af 6 i stället för 8 kanoner, skulle, utöfver
då redan befintliga antal, ytterligare erfordras; och blefvo vid nämnda Riksdag
medel af Rikets Ständer anvisade till anskaffning af det antal fältsmedjor, sjukoch
medicinalvagnar,, reservlavetter, tross- och expeditionsvagnar samt fouragevagnar,
som af Eders Kong!. Näjd ansågs höra under år 1867 levereras.

Och har General-Fälttygmästaren i underdånighet hemställt, att, till ytterligare
fyllnad i det bristande antalet af ifrågavarande slags fordon, medel måtte
af Riksdagen begäras att under år 1868 utgå för anskaffning af:

6 st. sjuk- och medicinal-vagnar ä 850 R:dr............................................. 5,100.

6 st. reserv-lavetter ä 1,100 R:dr............................................................... 6,600.

6 st. tross- och expeditions-vagnar ä 500 R:dr...................................... 3,000.

5 st. fourage-vagnar ä 800 R:dr...................................................... 4,000.

tillsammans R:dr 18,700.

hvarjemte General-Fälttygmästaren tillika upgifvit de fordon af ifrågavarande
slag, hvilka ytterligare återstå att anskaffa.

Bid- och anspann s-per sedlar. Jemte anmälan att, utöfver nu befintliga
rid- och anspanns-persedlar tillika med dem, för hvilka erforderliga medel
redan blifvit anslagna, sådana slags persedlar ännu saknas för 2 kanoner, äf -

54 Bil. N.o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1867.

vensom för de fordon, till hvilkas anskaffande medel nu blifvit ifrågaställda
att af Riksdagen "begäras, har General-Fälttygmästaren i underdånighet anhållit,
det Eders Kongl. Näjd täcktes af Riksdagen i Nåder begära ett anslag
för år 1868 till anskaffande af rid- och anspanns-persedlar:

För 2 kanoner................................................................................. R:dr 8,750: oo.

» 10 ammunitionsvagnar ä 1,072: 25 ................................................ 10,722: so.

» 6 sjuk- och medicinalvagnar ä 581: So.......................................... 3,487: so.

» 6 reserv-lavetter ä 1,072: 25 ......................................................... 6,433: so.

» 6 tross- och expeditionsvagnar ä 120: oo.................................... 720: oo.

» 5 fouragevagnar ;x 1,592: oo............................................................ 7,960: oo.

eller tillhopa R:dr 38,073: so.

Positions- och Belägrings-artilleriet. Med anledning deraf, att positionsoch
belägrings-artilleri inom ett land med Sveriges skaplynne ofta kunde
finna ett vigtig! användande, föreslog Eders Kongl. Näjd vid sistlidne Riksdag,
att, för anskaffande af 30 stycken 4,1 turas refflade tackjernskanoner
med nödiga lavetter, föreställare och spets-projektiler, ett belopp af 73,500
Riksdaler måtte anvisas; men ehuru Rikets Ständer, lika med Eders Kongl.
Näjd, ansågo det vara vigtig!, att ett positions- och belägrings-artilleri funnes
att tillgå, hafva Rikets Ständer likväl för berörda ändamål anvisa!
endast hälften af nämnda summa eller 36,750 Riksdaler, att för år 1867
utgå. Då likväl det antal kanoner med lavetter och föreställare in. in.,
hvarför den sålunda anvisade summan beräknats, vore alltför ringa, och det
syntes nödvändigt att sä småningom fylla äfven hvad i detta hänseende saknades,
har General-Fälttygmästaren i underdånighet anhållit, det Eders Kongl.
Näjd täcktes i Nåder gorå framställning till Riksdagen om anvisande af medel,
att under år 1868 utgå för anskaffande af ytterligare:

15 st. 4,1 refflade tackj ernskanoner med tillbehör, mberäknadt kontrollpjeser,

besigtning, transport m. fl. kostnader ä 900 R:dr.......................... 13,500.

15 lavetter och föreställare ä 800............................................................... 12,000.

1,500 st. 4,1 spetskulor h 7: so.................................................................. 11,250.

Riksdaler 36,750.

Infanteri-gevär. I afseende å denna fråga har General-Fälttygmästaren anfört,
hurusom det torde förefalla mindre oväntad! att, på den punkt gevärsfrågan för
närvarande sig befunne — då nemligen, med undantag af Preussen, de öfriga
makterna stode i begrepp att antaga ny modell till snabbskjutande gevär, utan
att de, så vidt bekant vore, ännu kunna! bestämma sig för något af de många

Bil. No 3 a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867. 55

förslag, som i detta hänseende upstått — Sverige, med sina jemförelsevis ringa
tillgångar, icke tagit steget ut framför andra makter.

Likväl inträffade ofta att både i tal och skrift otålighet tillkännagåfves deröfver,
att Sverige icke redan antagit eller kunnat besluta sig för antagandet af
en modell till snabbskjutande gevär för Svenska arméens förseende med sådana,
men huru brännande frågan än vore, måste dock densammas fördelaktigaste
lösning ytterst vara beroende af anställda noggranna försök. Medgåfves icke
tid till dylika försöks anställande, skulle sådant, enligt General-Fälttygmästarens
mening, helt visst finna berättigande endast under den förutsättning, att vi afvaktade
liden till dess någon af de större makterna bestämt sig för en viss
modell och sedermera antoge densamma oförändrad; men äfven genom ett sådant
förfarande skulle Sverige, enligt hvad ofvan är nämndt, icke ega någon
annan tidsenlig modell till snabbskjutande gevär än Preussiska tändnålsgeväret,
hvithet likväl icke vore af någon större makt antaget.

Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:t under den 25 sistlidne Oktober i
Nåder anbefallt nedsättande af en Svensk-Norsk Komité för donna vigtiga frågas
behandling, ansåge General-Fälttygmästaren densammas läsning vara att
snart motse.

Så snart eu modell kunde varda antagen, blefve det oundgängligen nödvändigt,
att ett större antal gevär på en gång anskaffades, dels för att undvika
den störa olägenheten åt flera modeller, synnerligast med afseende å den olika
ammunitionen, dels ock för att vinna den fördel, att Arméen vid dess första
utrustning kunde med gevär af nyaste konstruktion förses.

Vid bestämmandet af detta antal utginge General-Fälttygmästaren från
Landtförsvars-Komiténs förslag till den styrka landtrupper Sverige herde vid inträffande
krig kunna upsätta och underhålla. Penna Komité hade antagit den
stridsfärdiga styrkan eller den s. k. mindre krigsfoten till minst 50,000 man,
alltid under förutsättning att den inom kortare tid kunde upbringas till den
större eller 70,000 man, som efter någon längre förberedelse kunde växa till

100,000 man.

Förstnämnda antal eller 50,000 man vore således den minsta styrka, som
genast bonde vara färdig att rycka i fält för att skydda mot öfverrumpling och
tvinga em fiende till rustningar, som gåfve oss tid. Under antagande att den
agerande krigshären herde med snabbskjutande gevär förses, skulle med beräkning
af tre gevär per man för nämnda minsta styrka, alltså erfordras 150,000
gevär.

Gevärspriset vore naturligen beroende dels af modellens beskaffenhet, dels
af de omständigheter, under Indika anskaffningen komme att ega ruin. Om
donna, såsom nu måste blifva fallet, hufvudsakligen skulle ske genom beställningar
från utländska verkstäder efter en modell, som der vore skyddad genom

56 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. No 1, om Statsverket 1867.

patent, måste man underkasta sig att betala ett med afseende härå bestämdt
högre pris, om än vid framdeles skeende, tillverkning inom landet, omkostnaderna
kunde betydligt nedsättas derunder.

Efter de uplysningar, som hittills kunnat erhållas, fordrade egarne till
patent å gevärsmodeller, som af den nu samlade Svensk-Norska Gevärs-komitén,
enligt General-Fält,tygmästaren meddelad upgift, sannolikast körnare att föreslås,
omkring 70 R:dr per gevär.

Derest nu 50,000 st. gevär ansåges höra vara färdiga innan 1868 års
utgång, erfordrades således dertill efter nyssnämnda pris............R:dr 3,500,000.

Härtill tunnes dock redan att tillgå för år 1867 anslagna

457,500 R:dr, hvartill ytterligare komme den del af 1866 års anslag,
som ännu funnes odisponeradt. Huru stor del af detta sednare
anslag, som med säkerhet kunde påräknas till användande för
gevär af ny modell, berodde emellertid till stor del på inom hvilken
tid eu sådan kunde hinna blifva af Eders Kongl. Maj:t i Nåder
gillad och fastställd. Tu längre tid härtill erfordrades, ju större del
af 1866 års anslag måste då till gevär af eu fastställd konstruktion
under tiden användas. Och ansåge sig derför General-Fälttygmästaren
icke kunna med full säkerhet såsom disponibelt för gevär
af ny modell, af 1866 års anslag antaga mer än 50,000 R:dr,
hvarföre hela den till gevär af ny modell nu disponibla tillgången

af honom upptages i rundt tal till...................................................R:dr 500,000.

hvadan således återstode att genom anslag fyllas.......................R:dr 3,000,000.

hvilken summa General-Fälttygmästaren underdånigst anhållit, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes af Riksdagen begära.

I händelse nu ifrågavarande belopp komme att för ändamålet beviljas,
blefve det nödvändigt att genom anskaffning från utrikes ort fylla hvad som ej
vid de inländska faktorierna kunde hinna tillverkas innan 1868 års slut; men
då vid kontraktets inrättande om utländsk beställning, ett, förskott å betalningsbeloppet
möjligen måste beviljas, och då dessutom, i fall en utländsk modell
blefve antagen, inlösen af patenträtten derå kunde ifrågakomma, samt då
slutligen det här antagna gcvärspriset icke kunde vara annat än ungefärligt,
har General-Fälttygmästaren i underdånighet hemställt, att Riksdagen vid anslagets
beviljande måtte medgifva, dels att, i händelse af behof, högst en
tredjedel af det beviljade beloppet måtte kunna utgå redan under 1867, dels
ock att, sedan möjligen erforderlig patent-afgift blifvit erlagd, återstoden af det
anslagna beloppet måtte få användas till anskaffande af så stort antal gevär,
som derför kunde erhållas.

Men

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 57

Med ofvan gjorda antagande af 50,000 gevärs anskaffning innan 1868
års utgång och under förutsättning att faktorierna inom landet skulle kunna
tillverka 10,000 å 12,000 gevär årligen, skulle de 150,000 gevären, om tillverkningen
efter år 1868 endast skedde inom landet, vara färdiga efter förloppet
af 9 ä 10 år —- en, med afseende å ofvannämnda fördel och olägenhet,
nog lång tid.

Då de gevärsmodeller, hvilka sannolikast ifrågakomme till antagande, vore
afsedda för begagnande af kopparpatroner, hvilkas tillverkande erfordrade särskilda,
derför bestämda verkstäder, med för ändamålet lämpliga machiner; och
då det vore nödvändigt, att, samtidigt med gevärens anskaffande, dels tillverka
ett tillräckligt antal till dem hörande patroner, dels bereda sig tillfälle att fortfarande,
i män af behof, åstadkomma sädana, har General-Fälttygmästaren i
underdånighet fästat uppmärksamheten på behofvet, att erforderliga medel äfven
för dessa ändamål varda af Riksdagen anvisade. Hvad således först beträffade
det till en början erforderliga antalet af ammunition, antogs General-Fälttygmästaren
detsamma böra bestämmas till 200 patronel'' per gevär, eller för

50,000 gevär till 10,000,000 patroner. Dä krut och bly icke inbegrepes i
tillverkningspriset, kunde den öfriga kostnaden antagas till omkring 2£ öre för
hvarje patron och således för hela det ofvannämnda partiet till 250,000 R:dr.

Under förutsättning att högre militär-läroverkets förflyttning från Marieberg
komme att ske så tidigt, att intet hinder mötte för inrättande af de för
patrontillverkningen erforderliga verkstäderna i derstädes redan befintliga byggnader,
har General-Fälttygmästaren ansett en summa af 50,000 R:dr för detta
ändamål höra blifva tillräcklig.

På grund af dessa sålunda anförda skäl har General-Fälttygmästaren i
underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för tillverkning af
kopparpatroner och för anläggning af verkstäder för sådanas förfärdigande, af
Riksdagen begära ett extra anslag af .................................... R:clr 300,000: —

1 sammanhang härmed har General-Fältygmästaren redogjort för användandet
af de för statsregleringsperioden 1864—66 anslagna medel för anskaffning
af gevär samt tillika upgifvit det antal refflade gevär som för närvarande äro
att tillgå. Och ehuru dessa gevär icke upfyllde alla de fordringar man numera
egde på ett tidsenligt gevär, ansåge dock General-Fälttygmästaren dem
utan olägenhet kunna till detacherade corpsers beväpning användas.

Med anledning deraf, att de väsendtligt förbättringar, infanteri-skjutvapnen
på sednare åren undergått, gjorde nödvändigt att äfven rytteriet försåges
med tidsenligare vapen än dem, hvarmed detsamma för närvarande vore utrustadt,
aflat Eders Kongl. Maj:t vid sistlidna Riksdag, i öfverensstämmelse med
General-Fälttygmästårens förslag, Nådig framställning till Rikets Ständer om
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 8

58 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

anvisande af ett anslag af 45,000 Rdr till anskaffning af 1,000 st. eldvapen
för kavalleriet efter eu approximativt beräknad kostnad af 45 R:dr stycket;
men Rikets Ständer, som ansågo beviljandet af anslag för ifrågavarande ändamål
lämpligast böra anstå intilldess frågan om vapnens beskaffenhet blifvit af
vederbörande pröfvad och af Eders Kongl. Näjd afgjord samt modeller i behörig
ordning fastställda, funno ej skäl att det äskade anslagsbeloppet bevilja.

Enär Eders Kongl. Näjd likväl under den 24 sistlidne April, uppå Kavalleri-komitéens
underdåniga utlåtande och förslag i afseende å kavalleriets
beväpning, förordnat om inköp för Kronans räkning af 100 st. revolvers af
Lefaucheux’ nyare modell jemte 30,000 st. dertill hörande patroner, samt dessa
revolvers jemte tillhörande ammunition snart komme att utlemnas till försöks
anställande vid samtliga Kavalleri-regementen och corpser; ansåge General-Fälttygmästaren
sannolikt, att de af Rikets Ständer för utslag å framställningen
om nödiga medel för ifrågavarande ändamål angifna skid icke skulle vid 1867
års utgång vidare komma att förefinnas; och, för att icke derefter till eu
längre tid fördröja anskaffningen af tidsenliga skjutvapen för kavalleriet, har
lian nu ånyo i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Näjd. måtte täckas
af Riksdagen begära medel till 1,000 st. Kavalleri-skjutvapen, enligt den modell,
som kunde blifva af Eders Kongl. Näjd i nåder fastställd, efter en approximativt
beräknad kostnad af 45 R:dr st. med 45,000 R:dr.

Till förstärkning af förrådet å kavalleri-sablar äskade Eders Kongl. Näjd
af Rikets sednast församlade Ständer (dt anslag af 10,200 R:dr; men af skål
att, jemväl för detta vapen, förändrad modell torde ifrågakomma, har frågan
om anvisande af medel för berörda ändamål synts Rikets Ständer kunna utan
olägenhet tillsvidare anstå.

Emellertid och då Eders Kongl. Näjd genom Nådigt Bref den 7 sistlidne
Augusti anbefallt anskaffande af ett mindre antal sablar, i öfverensstämmelse
med af Kavalleri-komitén föreslagen modell, till försöks anställande; samt
dessa sablar skulle före utgången af sistlidne November månad vara färdiga,
hvarefter försöken kunde med dem anställas, ansåge General-Fälttygmästaren
det kunna antagas, att modellfrågan skulle under loppet af år 1867 kunna
varda slutligen pröfvad osh afgjord.

I anledning häraf har General-Fälttygmästaren i underdånighet föreslagit,
att 1,000 st. Kavalleri-sablar af nu gällande eller annan af Eders Kongl.
Näjd fastställd modell, måtte för en kostnad, beräknad, å 17 Rdr st., till
sammanlagd! 17,000 Rdr få anskaffas; men enär en behållning af 5,335 Rdr
förefunnes å det vid 1862 —1863 års Riksdag beviljade anslag till numera
anskaffade 2,000 st. kavalleri-sablar, erfordras nytt anslag endast till belopp
af 11,665 Rdr, hvilken summa General-Fälttygmästaren alltså anhållit att
Eders Kongl. Näjd måtte täckas af Riksdagen begära.

Bil. N;o 3 a till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1861. 59

1 anledning af hvad General-Fälttygmästaren sålunda i underdånighet
yttrat och föreslagit, får jag, hvad särskild! angår de föreslagna nya infanterigevären,
i underdånighet anföra, att, ehuru det till anskaffning under år 1868
ifrågaställda antal af 50,000 st. gevär måste anses otillräckligt för Arméens
behof, derest den skulle ställas på krigsfot, jag likväl —, i betraktande af de
betydliga kostnader, hvartill anskaffningen, inom en så kort tid, af ett mot behofvet
närmare svarande antal gevär skulle föranleda, och då dertill kommer,
att ifrågavarande slags gevär, för hvilkas råtta användande erfordras en högt
utbildad färdighet i vapnens bruk, för närvarande icke torde kunna af beväringsmanskapet
i dess helhet med full fördel begagnas och således, hvad detta
manskap angår, endast för eu del deraf lärer behöfva afses, —- finner mig
nödsakad inskränka mitt yrkande om anslag för nya infanterigevärs anskaffande
till det af General-Fälttygmästaren föreslagna belopp; — vid hvilket
förhållande, och då jag i afseende å öfriga nu upgifna artilleri-behof helt och
hållet instämmer i de af General-Fälttygmästaren framställda förslag, jag nu
får i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen
begära dels anvisandet af följande anslagsbelopp:

till skjutförsök .................................................................................... 20,000: —

» ammunitions vagnar...................................................................... 4,470: —

» 6 st. sjuk- och medicinal-vagnar ä 850 R:dr...... 5,100:

» 6 st. reserv-lavetter ä 1,100 R:dr ........................ 6,600

» 6 st. tross- och expeditions-vagnar ä 500 R:dr... 3,000
» 5 st. fourrage-vagnar ä 800 R:dr ........................ 4,000

» rid- och anspans-persedlar ..................................................

» positions- och belägrings-artilleriet......................................

» infanteri-gevär .......................................................................

>> kopparpatroners tillverkning, jemte verkstäder derför ....

» kavalleri-skjutvapen .............................................................

» kavalleri-sablar......................................................................

18,700:

38,075

36,750

3,000,000

300,000

45.000

11,665

dels ock medgifvande att,
eller 1,000,000 Rall'' må,
få utgå.

eller tillhopa R:dr 3,474,660: —
utaf anslaget till infanterigevär, högst en tredjedel
i händelse af behof, redan under innevarande år

2:o Fortifikations-bcliof.

Under förmälan, hurusom i de underdäniga förslag till fortsättande af rikets
fästningsbyggnader, som af Chefen för Ingeniör-corpsen afgifvits dels år 1862,
för statsreglering^perioden 1864—1866, dels ock under deri 2 Augusti 1863,

60 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

med hänsigt jemväl till treårig statsreglerings-period, omfattande åren 1867—1869,
det blifvit fullständigt redogjordt för de flera anmärkningsvärda förändringar, som
i sednare lider inträffat med fästningsförsvaret i allmänhet; till följd hvaraf äfven
åtskilliga förstärkningar i rikets redan hell ullig a befästningar ansetts af behof påkallade
och derföre blifvit i underdånighet föreslagna, har Chefen för Fortifikationen,
med åberopande af den sålunda lemnade utredningen, under den 30 nästlidne
Oktober afgifvit underdånigt förslag till fästningsbyggnadernas fortsättande
under år 1868; tilläggande dervid, att de under det sistförfluten året inträffade
krigshändelser till sjös, sfi val i södra Europa som vid Syd-Amerikas
östra kust, i sin mån bestyrkt åsigten om den öfvervigt, som försvaret af hamnar
och inlopp hemtade af sjöbefästningar. Denna öfvervigt hvilade ock på grunder,
hvilka icke vore tillfälliga eller beroende på sjövapnets vidare utveckling till
större fullkomlighet, utan både sina helt naturliga skål i den väsendtliga skilnad,
som uti alla lider och under hvilka förhållanden som helst måste finnas emellan
ett flytande och ett fast försvar. Med delta försvar af Sveriges inlopp och hamnar
stode stängsellinier och undervattensminor i ett oundgängligt sammanhang.
Då emellertid de redan färdiga stängsellinierna, afsedda för försvaret af inloppen
vid Waxholm och Carlskrona, fortfarande befunnes i godt skick, samt förslag till
förbättrad konstruktion af de sednare vore under utarbetning, an så ge sig Fortifikations-Chefen
icke höra i desse hänseende,, nu föreslå några vidare åtgärder.
Att framdeles, då ifrågavarande stängsellinier komme att tarfva ombyggnad, kunna
förändra konstruktionen af dem till mera permanent beskaffenhet, eller så, att de
under fredstid kunde förvaras på land och således erhålla större varaktighet, vore

ett mål, som icke bolde förloras ur sigte, men hvilket nu endast i förbigående

omnämndes.

Hvad anginge befästningar till lands, så vore för närvarande en vigtig fråga
beroende på eu tillfredsställande läsning, nemligen frågan om en fullt ändamålsenlig
bepansrad vallgångs-blindering, I stället för murad kasematt efter förut bruklig
konstruktion, och hvarigenom ett mera uthållande försvar kunde åstadkommas med
ett mindre antal pjeser. Den större kostnad, som ifrågavarande blinderingar förorsakade,
uppvägdes således genom det mindre antalet. För ifrågavarande ändamål
både redan i del år 1865 afgifna statsreqvisitionsförslaget för Rindö skans uptagits
ett belopp af 60,000 R:dr, om hvars anvisande Eders Kongl. Maj:t likväl
ansåg framställning till Rikets Ständer icke då höra göras; men enär Fortifikations-Chefen
ansåge försvaret af denna skans vara i hög grad beroende på an bringandet

af dylika blinderingar å skansens ena vallgång, både han ansett sig
bära nu ånyo upptaga denna summa, hvilken alltså komma att i de begärda
anslagen ingå.

Efter denna framställning af den hufvudsakliga riktning, Chefen för Fortifikationen
ansåge fortfarande höra följas vid grundandet af landets fasta försvar, har

Bil. _N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. *Prop. N:o i, om Statsverket 1867. 6!

han framlagt sjelfva de särskilea förslagen derför, så vidt anginge de arbeten, som
under är 1868 borde utföras; börjande dervid med Rikets Centralfästning eller

Carlsborgs fästningsbyggnad.

I afseende å donna vigtiga anläggning både under år 1866 tagits ett stort
steg framåt, i det att slutvärnet icke allenast kommit under tak, utan äfven under
året blefve bombfritt hvälfdt. För dess fullbordande återstode för innevarande är
åtskilliga arbeten, hvilka endast kunde komma ett småningom fortgå. Redan under
detta år kunde således arbetet förflyttas till fortsättning af hufvudvällen mot
landsidan eller det s. k. inre retranchement^.

Af vid 1863 års statsreqvisitiouslörslag fogade, af Fortifikations-Befälhafvaren
på Carlsborg meddelade, dels utredning rörande återstående kostnader för fästningens
fullbordande, dels ock upplysningar rörande åtskilliga af Rikets Ständers
Revisorer vid besök å fästningen framställda frågor, hvilka handlingar Chefen för
Fortifikationen nu åberopade, framginge, att denna vigtiga anläggning, utgörande
basis för landets hela försvarssystem, en gång fullbordad, icke skulle komma att
kosta sammanlagdt mer än omkring 10 millioner R:dr, eller 3 millioner utöfver
hvad som redan utgått, under det att likartade anläggningar i andra länder kostat
ända till tio gånger donna summa. Vid betraktande emellertid af det kostnadsbelopp.
som ännu erfordredes för Carlsborgs fästnings fullbordande och deri tid
som dertill skulle behöfvas med årsanslagets bibehållande vid dess nuvarande belopp,
beklagade Chefen för Fortifikationen otillräckligheten af detta anslagsbelopp;
men enär han ansåg sig icke ega någon utsigt att få detta anslag förhöjdt, har
han i underdånighet föreslagit, att till Carlsborgs fästningsbyggnads fortsättande
under år 1868 måtte hos Riksdagen begäras ett extra anslag till samma belopp
som för år 1867 funnes auvisadt, eller 100,000 R:dr.

Hvad anginge de till upförande å Carlsborgs fästning afsedda förrådsbyggnader,
hvartill förslag vore afgifna, så ansåge sig Chefen för Fortifikationen af
upgifven orsak nu icke höra ifrågasätta någon framställning om anslag dertill.

Stockholms befästande.

Ehuru försvaret of inloppet till Stockholm vid Waxholm ännu icke vore
fullständigt ordnadt, ansåge dock Chefen för Fortifikationen, att, — sedan stängsellinier
och undervattens-minor numera stode till detta försvars förfogande och detsamma
ytterligare kunde påräkna stödet af en eller annan monitör —, ett starkare
motstånd der skulle kunna göras mot ett försök af en fiendtlig flotta alt forcera
något af inloppen derstädes.

62 Bil. No 3 a till Kongl. Maj.ts• Nåd. Trop. No i, om Statsverket 1867.

Likaledes kunde inloppet till Mälaren genom Södcrtelje kanal, vid infällande
krig, sättas i försvarsskick vid Brandalssund, sedan äfven der försvarsmedel blifvit
anbringade för att kraftigt bidraga till detta inlopps försvar mot en fiendtlig
flottas företag deremot; erinrande dock Chefen för Fortifikationen i underdånighet
derom, att, för vinnande af ett fullt tillförlitligt försvar, de af Befästnings-Komitén
i underdånighet föreslagna permanenta fästningsverk måste utföras.

För försvaret af hufvudstadens båda landsidor funnes, i fråga om befästningar,
endast den naturliga terrängen, hvilken likväl, huru fördelaktig den i detta hänseende
än kunde vara, fordrade en större truppstyrka, som först efter någon tid
kunde påräknas att bär inträffa; och börda donna terräng således genom befästningar
förstärkas. För den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna det sålunda
framställda behofvet af försvar åt hufvudstadens landsida förtjena det afseende, att
deraf herde föranledas nådig framställning till Riksdagen om medels anvisande

för detta ändamål, föresloge Chefen för Fortifikationen underdånigst att försvarsåtgärderna
i förevarande hänseende måtte inskränkas, till försvarsfronterna Dafnäs

och Skarpneck, såsom de ojemförligt vigtigaste för att hindra eu fiende att alltför

hastigt rikta ett anfall mot sjelfva hufvudstaden; och utgjorde de i sådant fall

behöfliga summorna:

för Dubiös.................................................................................125,000 R:dr och

för Skarpneck ...........................................................................100,000 Rall'',

hvarmed de allra nödvändigaste försvarsanstalterna kunde påbörjas i enlighet med
Befästnings-Komiténs afgifna underdåniga förslag.

Befästningarna i Stockholms skärgård.

Waxholms fästning. Enligt de af ritningiir åtföljda förslag. Ii vil ka vid sistlidna
Riksdag för Rikets Ständer framlades, skulle för denna fästnings försättande
i tidsenligt skick, medelst förändringar och tillbyggeader, erfordras en summa af
452,990 R:dr 15 öre, hvarigenom skulle erhållas ett tillräckligt antal bepansrade
kasematter samt ökadt utrymme för garnisonen, jemte permanenta batterier till
skydd för stangsellinierna; och beviljade Rikets Ständer för år 1867 utaf ofvannämnda
summa ett belopp af 90,000 R:dr till förstärkande af Waxholms fästningsmurar.

Till fortsättande af hithörande arbeten under år 1868 har Chefen för Fortifikationen
nu föreslagit ett lika belopp eller 90,000 lt:dr.

Rindö skans. Uti förut omförmälda den 2 Augusti 1865 afgifna slatsreqvisitionsförslag
både för uppförande af bepansrade vallgångskasematter å Rindö skans
uptagits ett belopp af 60,000 R:dr, hvilket anslag Eders Kongl. Maj:t dock ej
fann skal att af Rikets Ständer begära. Under åberopande af hvad härom i det
föregående blifvit yttrad t, har Chefen för Fortifikationen nu åter upptagit denna

Bil. JV.o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i. om Statsverket 1867. 63

summa, men dervid föreslagit, att bepansrade vallgängsblinderingar måtte, i stället
för kasematter, få anbringas för den ifrågavarande summan — 60,000 R:dr.

Skansen å Rindijn vid Oxdjupet. Till denåa anläggning, derför hela kostnadssumman,
enligt 1863 års förut åberopade förslag, beräknats till 331,281
R:dr 38 öre, både Rikets sist församlade Ständer för år 1867 anvisat en summa
af 100,000 R:dr; och är, till fortsättande af detta arbete under år 1868, nu af
Chefen för Fortifikationen begärd en lika summa eller 100,000 R:dr.

Till öfriga försvarsanstalter vid och omkring Waxholms fästning hafva deremot,
huru angelägna dessa anstalter än ansäges vara, några särskilda anslag för
år 1868 icke blifvit af bemälde Chef ifrågaställda.

Försvaret af Carlskrouas inre redd.

Vid sistlidna Riksdag täcktes Eders Kongl. Maj:t af Rikets Ständer för befästningarna
vid Cariskrona begära följande anslag:

för ett verk å undervattensgrundet Dynan ........................................160,000 R:dr.

» försänkningar i störa inloppet ......................................................100,000 »

» skansen å vestra Hästholmen......................................................... 60,000 »

» försänkningar derstädes..................................................................... 24,000 » ;

men endast de två sistnämnda anslagsposterna blelvo af Rikets Ständer beviljade.

Till fortsättande af de arbeten, hvartill anslag sålunda för år 1867 af Rikets
Ständer beviljats, har Chefen för Fortifikationen nu föreslagit enahanda belopp alt

för år 1868 utgå, nemligen:

till fortsättning af byggnadsarbetet å vestra Hästholmen ............ R:dr 60,000, och

till försänkningarna derstädes ......................................................... » 24,000.

hvarjemte han för Kungsholms fästning begärt en summa af 40,000 R:dr dels
till anläggning of conlregarder för skyddande af linierna N:is I och IX, dels till
betäckande af vestra bastionfacens sockelmur och af störa kruthusets södra och
vestra sidor, dels till uplag af jord inom fästningen och anskaffning af sandsäckar;
hvilka alla åtgärder ansåges för försvaret högst nödvändiga. Dock är i afseende
fl den för ändamålet begärda anslagssumman anmiildt, att, derest Eders Kongl
Maj:t skulle finna den alltför betydlig att under ett år utgå, densamma utan olägenhet
kunde fördelas till utgående under två år, och således för år 1868 begäras
endast 20,000 R:dr.

Ingeniör-truppens etablissement vid Jaktvarfvet. Till en ny kasernbyggnad
samt kokhus för Ponton ier-bataljonen hade, uppå Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställning, Rikets sist församlade Ständer, utaf den till sammanlagd! 163,870
R:dr 74 öre beräknade kostnadssumman, beviljat H:del afl med 33,190 R.dr 23
öre för år 1867 utgå. Då det likväl vore särdeles önskvärd! att dessa byggnader

64 Bil. No 3 a till Katigt. Maj:ts Nåd. Prop. No l, om Statsverket 1867.

kunde bringas i fullständigt skick till hösten år 1868, för att då af Pontonierbataljonen
begagnas, bär Fortifikations-chefen i underdånighet föreslagit, att hela
den återstående kostnadssumman 110,380 R;dr 49 öre måtte af Eders Kongl.
Maj:t hos Riksdagen begäras till utgående under år 1868.

Hvad angår de af Chefen för Fortifikationen nu ifrågaställda anslag till befästningar
vid Dufniis och Skarpneck, så, enär den plan för Stockholms befästande,
med hvars utarbetande särskilt utsedde kommitterade äro sysselsatte, ännu ej
blifvit fullständigt afslutad, anser jag mig af sådan anledning och i betraktande
jemväl af de betydliga summor, som för andra vigtiga föremål i afseende å landtförsvaret
erfordras, icke vid detta tillfälle böra påyrka framställning om medels
anvisande för omförmäld,a två befästningar.

Deremot och med afseende å hvad Fortifikations-chefen beträffande nedannämnda
befästnings- m. 11 arbeten anfört, tillstyrker jag i underdånighet att hos

Riksdagen måtte i nåder begäras:

för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad ........................ 100,000: —

» Waxholms fästning.................................................................. 90.000: —

» bepansrade vallgångsblinderingar å Rindö skans .................. 60,000: —

» skansen vid Oxdjupet ........................................................... 100,000: —

» d:o å vestra Hästholmen vid inloppet till Carlskrona ... 60,000: —

» försänkningar derstädes........................................................... 24,000: —

» Kungsholms fästning ............................................................... 20,000: —

» fullbordande af pontonier-bataljonens kasern- och kokhusbyggnader
å Jaktvarfvet ................................................ 110,380: 49.

eller tillhopa R:dr 364,380: 49.

3:o.

Bil. N:o 3 a Ull Kong/. Maj:l» Nåd. Prof. N:o 1. om Statsverket 1867.

6 5

öro. BeMädnadsiieiiof.

Under förutsättning af bifall till hvad jag här ofvan vid behandling af frågan
om anslaget till försvarsverket i allmänhet underdånigst föreslagit i afseende å uppförande
på ordinarie stat af de hittills utgående extra anslagen för passevolans^
vid värfvade regementen och corpser samt till indelta arméens utredning, skulle
under rubriken beklädnadsbehof bär förekomma endast det för beväringsmanskapets
beklädnad till följd af förlängningen i nämnda manskaps vapenöfuingar erforderliga
extra anslag, hvilket från och med år 186! med 189,000 R:dr årligen utgått
och äfven för år 1867 finnes till samma belopp anvisadt. Jemte underdånigt tillkännagifvande,
att detta anslag till oförminskadt belopp äfven under år 1868 är
för dermed afsedt ändamål oumbärligt, har Armé-Förvaltningens Intendents-Departement
förnyat den redan af f. d. Krigs-Collegii Intendents-Afdelning uti dess
underdåniga skrifvelse den 25 Juli 1865, angående förslag till statsreglering för år
1867, gjorda anmälan derom, att —, ehuru Rikets Ständer vid 1856—1858 års
riksdag, då förlängningen i beväringsexercisen bestämdes att med år 1859 taga
sin början, väl, enligt deras underdåniga skrifvelse af den 27 Januari 1858, beviljat
det då af Eders Kong!. Näjd. för beväringsmanskapets beklädnads-underhåll
begärda extra anslag 378,000 R:dr, att utgå på sätt Eders Kong!. Näjd föreslagit,
eller med 189,000 R:dr under hvardera af åren 1859 och 1860, — Rikets
Ständer likväl sedermera, genom underdånig skrifvelse den 1 Mars 1858, med eu
tredjedel, eller 126,000 R:dr, nedsatt den redan beviljade summan till 252,000 Rdr,
hvilken nedsättning Intendents-Departementet desto heldre antoge hafva till följd
af något missförstånd tillkommit, som Rikets Ständer hvarken vid nämnda riksdag
eller de derpåföljande haft något att vid anslagets beräknande till 189,000 R:dr
för år påminna. Den skedda nedsättningen både emellertid haft till påföljd, att,
då behofvet af ökade tillgångar för beklädnads-underhållet redan från och med år
1859, då de förlängda vapenöfningarna vidtogo, gjorde sig till fullo gällande, men
sådana tillgångar först från och med år 186! började med hela det erforderliga
beloppet, eller 189,000 R:dr för år, utgå, medel för betäckande af den för åren
1859 och 1860 uppkomna brist måst år efter år från andra statsanslag förskottsvis
tillhandahållas mot ersättning efter hvarje års slut från extra beklädnads-anslaget
för det nya året, hvarigenom åter olägenhet i afseende å penninge-dispositionen
i öfrigt samt brist i beväringsmanskapets reservförråd uppkommit. På
grund af hvad sålunda anförts har Intendents-Departementet dels i underdånighet
hemställt, det Eders Kong!. Maj:t täcktes af Riksdagen äska för år 1868 ett extra
anslag till beväringsmanskapets beklädnad, att utgå med samma belopp, som för
Bil. Vill Riksd. Prov 1867. 1 Sami. 1 Afd. 9

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

år 1867 vore anvisadt, eller 189,000 R:dr, dels ock, enär beklädnadsbehofvet
äfven med denna tillgång icke kunde fyllas, till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
_ öfverlemnat, huruvida icke lämpligen, med anledning af ofvanberörda förhållande,
omförmälda, från det för åren 1859 och 1860 begärda extra anslag afdragna,
belopp 126,000 R:dr må såsom extra anslag för en gång hos Riksdagen
begäras.

Jemte det jag i underdånighet tillstyrker att det förut för beväringsmanskapets
beklädnad anvisade extra anslag af 189,000 R:dr må hos Riksdagen begäras
att fortfarande utgå, får jag äfvenledes, med hänseende till dels svårigheten
för Armé-Förvaltningen att hvarje år kunna förskjuta ert betydlig del af de för
beväringsmanskapets beklädnadsuriderhåll erforderliga utgifter, dels ock det häraf
uppkommande hinder för reserv-förrådets bibehållande i fullständigt skick, samt,
dä det synes otvifvelaktigt hafva varit Rikets Ständers mening att det. vid 1856—
1858 års riksdag beviljade extra anslag skulle till den af Kongl. Maj:t uppgiga
siffran årligen utgå, i underdånighet tillstyrka, att det nu af Armé-FÖrvaltningens
Intendents-Departement begärda fyllnadsbeloppet 126,000 R:dr måtte hos Riksdagen
begäras.

4:o Topografiska Corpsens arbeten.

Till fortsättande af Topografiska Corpsens arbete» i och för fullbordande af
dess karteverk hafva Rikets sednast församlade Ständer, i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning, för år 1867 anvisat ett extra anslag
af 75,000 R:dr; och då angeläget är, att desse arbete» utan afbrott och till oförminskad
omfattning än vidare få fortgå, anser jag mig höra i underdånighet anhålla,
att ett lika belopp, eller 75,000 R:dr, må för år 1868 hos Riksdagen begäras,
att för omförmälda ändamål utgå.

5:o Officerares anställande i utländsk krigstjenst.

Vid sistförfluten riksdag hafva, uppå Eders Kongl. Maj:ts Proposition och i likhet
med hvad under de tre nästföregående riksdagens egt rum, Rikets Ständer anvisat
ett extra anslag af 9,000 R:dr, att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, användas
till understöd åt Officerare af Arméns särskilda hufvudvapen, som kunde vara hugade
att inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande med Sverige
stående makt, hvars armé till större eller mindre del befunne sig på krigsfot, med
Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att hvad af anslaget kunde inom året komma
att besparas få under ett. följande år för ändamålet disponera.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Med anmälan att de härtill anvisade medlen för de förflutna åren till och
med år 1866 äro disponerade, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t måtte läckas föreslå Riksdagen att, under samma vilkor, som, enligt hvad
nyss nämndt är, blifvit vid de förra anslagen fastade, för år 1868 bevilja ett
extra anslag af 9,000 R:dr, att till understöd af ifrågavarande beskaffenhet användas.

6:o. De frivilliga Skarpskytteföreningarna

Till förmån för de inom Riket bildade frivilliga Skarpskytteföreningarna hafva
Rikets sednast församlade Ständer anvisat

för instruktörers aflöning....................................................................... R:dr SO,000

» beredande af tillgång å målskjutningspremier ......................... » 20,000

» skarp ammunitions anskaffande............................................. » 20,000.

DS Skarpskytteväsendet fortfarande af landets befolkning med värma omfattas,
samt detsamma, med afseende å den nytta, som deraf för fosterlandets försvar kan
vara att påräkna, icke bör lemnas utan understöd från det allmännas sida, får
jag i underdånighet anhålla, att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen
att till förmån för de frivilliga Skarpskytteföreningarna för år 1868 anvisa samma
belopp, som, enligt hvad ofvan omfÖrmäits, blifvit för innevarande år beviljade,

nemligen:

för instruktörers aflöning....................................................................... R:dr 50,000.

j) beredande af tillgång å målskjutningspremier................................. » 20,000.

» skarp ammunitions anskaffande......................................................... » 20,000.

eller tillhopa ett extra anslag af R:dr 90,000.

7:o. Skyddstiilt

Uppå min underdåniga tillstyrkan täcktes Eders Kongl. Maj:t hos Rikets sednast
församlade Ständer gorå framställning om anvisande af ett extra anslag af

80,000 R:dr, för anskaffande af 10,000 tältdelar, afsedda att sammansättas till
2,500 soldattält, af hvilka hvardera vore beräknadt för 4 man. Men enär, enligt
Rikets Ständers mening, en materiel af ifrågavarande beskaffenhet lätteligen borde
kunna, i händelse af behof, inom kort tid kompletteras, hafva Rikets Ständer ansett
anskaffandet af de sålunda föreslagna tältdelarna utan olägenhet kunna tillsvidare
anstå samt alltså icke funnit skal bevilja det dertill begärda anslaget.

Då likväl ändamålsenligheten af detta slags tält blifvit af erfarenheten bekräftad;
men det för närvarande befintliga alltför ringa antalet af 5,000 tält icke
motsvarar behofvet, och dessa tält icke kunnat inom landet, åtminstone ej till be -

68 Bil. N:o 3 a till Bong!. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1867.

stämd tidpunkt anskaffas, samt det alltså icke synes vara att påräkna, att, i behofvets
stund, erforderlig tillgång på sådana tält skall kunna med tillräcklig skyndsamhet
beredas, anse, jag betänkligt att låta med vidare anskaffning af dylika tält
till obestämd tid anstå; och hemställer jag derföre underdånigst, det Eders Kong!,
Maj:t måtte täckas till Riksdagen förnya framställningen om anvisande af ett extra
anslag af 80,000 R:dr, till anskaffning af 10,000 stycken skyddstältdelar, afsedda
att sammansättas till 2,500 soldattält, hvardera beräknadt för 4 man.

8:o. Arméeus pensionering.

i afseende å de af Rikets Ständer beviljade anslag dels för upprätthållande
af Arméens pensionskassas egen pensionering och dels till fyllnadspensioner enligt
Kong!. Brelvet den 9 Februari 1858, har Direktionen öfver nämnda pensionskassa
uti underdånig skrifvelse den 14 nästlidne November redogjort för förhållandet med
dessa anslag under den sednare tiden.

Beträffande härvid först det för upprätthållande af pensionskassans egen pensionering
beviljade anslag, hvilken, inberäknadt det pensionskassan med 8,820 R:dr
tillkommande förhöjda vederlag för de uti krigsmanshuskassans äldre inkomster ingående,
men till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, från och med år 1856
utgått med 85,500 R:dr, (efter afdrag af nämnda vederlag således 76,680 R:dr),
så hade, enligt hvad Direktionen uti underdånig skrifvelse den 5 Juli 1865 uppgifvit,
de utöfver detta anslag för åren 1861—1865 uppkomna brister uppgått
till sammanlagdt 20,925 R:dr 24 öre, hvartill nu komma enahanda brist för år
1864 med 14,475 R:dr 62 öre, eller tillhopa 55,400 R:dr 86 öre.

Enär pensionskassans hufvudbok för år 1865 af uppöfver, orsak ännu ej
kunnat afslutas, kunde förhållandet emellan inkomster och utgifter för nämnda år
för närvarande icke till siffra» bestämdt uppgifvas, men, efter hvad redan vore
känd t, kommer bristen att utgöra omkring 8,000 R:dr.

Ehuru dessa förhållanden visserligen syntes gorå en förhöjning af ifrågava -rande anslag behöflig, har Direktionen likväl, med afseende dels å den högre ränta
å kassans kapital, som med den 1 Juli 1865 vidtagit, och dels derå, att förhållandet
emellan tillkomst och afgång bland pensionärerne under den sednare tiden
vant för kassa» fördelaktigare, ansett sig kunna antaga, all, till följd af den sålunda
tillkomna tillökning i inkomst och minskning i utgift, ifrågavarande anslag
bör kunna för år 1868 blifva för ändamålet tillräckligt och jemväl lemna något
öfverskott för betäckande af förenämnda under lösgående år uppkomna brister.

Hvad sedermera angick det till fyllnadspensioner beviljade anslag, hvilket vid sistförflutna
riksdag, med ledning af förhållandet under de föregående åren, för år
1866 förhöjdes från 150,000 R:dr till 165,000, R:dr, och för innevarande år

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

1867 bestämdes till 180,000 R:dr, så hade pensionsutgiften för år 1865 utgjort
142,319 R:dr 96 öre och således till Statsverket åtel levererats 7,610 R:dr 4 öre;
och uppginge den å detta anslag anvisade pensionssumma den 14 sistone November
till 156,485 R:dr.

Då således pensionsutgiften under åren 1865 och 1866 icke ökats i samma
förhållande som under de föregående åren, ansåge Direktionen någon ytterligare
förhöjning af detta anslag för år 1868 icke behöflig.

I anledning af de sålunda af Direktionen öfver Arméens pensionskassa anmälda
förhållanden, och då Arméens pensionering fortfarande åtminstone tillsvidare
torde komma att besörjas på enahanda sätt som för närvarande eger rum, hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas föreslå Riksdagen:

att, hvad angår det årliga bidrag från Statsverket, som erfordras för upprätthållande
af Arméens pensionskassas egen pensionering, detta bidrag måtte för år

1868 få utgå till samma belopp, som för år 1867 finnes anvisadt eller 85,500
R:dr, med skyldighet för pensionskassan att till Riksgälds-Kontoret afstå det för året
pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna,
och under enahanda vilkor i öfrigt som hittills egt rum, eller att
årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för pensionskassans Direktion att,
så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret behörigen
ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet
behöflig!, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;
äfvensom att, i afseende å den anmälda bristen för åren S861—1864,
utgörande 35,400 R:dr 86 öre, jemte den ytterligare brist, som för år 1865 kan
uppstå och hvilken beräknats till omkring 8,000 R:dr, Riksdagen måtte medgifva,
att samma brister finge af möjligen blifvande öfverskott å 1868 års anslag ersättas,
i den mån 1866 och 1867 års anslag icke till sådan ersättning förslå; samt

att, vidkommande beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater af den 9 Februari 1858 och den
6 November 1860, detta kreditiv måtte, på grund af Direktionens gjorda beräkning,
bestämmas till 180,000 R:dr för år 1868, att användas till betäckande af
den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år kan uppstå genom
den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda, att hälften
deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse
för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade
räkenskaper redovisa föregående årets utgift.

9:o. Arrestlokaler vid indelta arméen

Enligt hvad Armé-Förvaltningens Intendents-Departement i underdånighet
anmält, är, för arrests traffets tillämpning vid indelta arméen, det i 1867 års

70 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1867.

riksstat för detta ändamål uppförda extra anslag 5.000 Rall-, till hvilket belopp
anslaget, uppå f. d. Krigs-Collegii Intendents-Afdelnings underdåniga framställning
biet vid sistlidnc riksdag från förutvarande beloppet 10,000 B:dr nedsatt,
fortfarande behöfligt till de årligen förekommande utgifternas bestridande;
och lärer Eders Kongl. Måj:t fördenskull, för ifrågavarande utgifter under år
1868, af Riksdagen fiska det såsom erforderligt uppgillra beloppet, att såsom
extra anslag utgå.

10:o. Byggnader till förvarande och vård af de till Regementen och
<0 ryser utlemnade krigsgevår.

Till sådana byggnader äskade Eders Kongl. Näjd. af Rikets sist församlade
Ständer ett extra anslag för eu gång af 74,262 R:dr 52 öre: 1 hvilket
afseende till grund för framställningen förekom, att sedan Eders Kongl. Näjd
i Nåder föreskritvit, dels att 8,000 st. infanterigevär af 1857 års modell skulle
till de norra orterna af riket afsända^ och efter bestämd fördelning, i framtiden
förvaras och vårdas mötesplatserna Kröson, Sångamo. Guiriboda och Pitholmen,
uti derstädes befintliga förrådshus, dels att samtlige infanteri- och jägeriregementen
och corpser, utom de afsutne rusthållsregementena samt Gotlands
Nationalbeväring, skulle förses med ett för dem hvardera bestämdt större antal
för krigsbruk utsudda gevär, att likaledes allt framgent förvaras och vårdas uti
Regementenas förråd å mötesplatserna, dels ock att dåvarande Krigs-Oöllegium
borde hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet föreslå de förbättringar eller
tillbyggnader af å mötesplatserna befintliga förrådshus äfvensom de föreskrifter
i öfrigt, Indika för gevärens framtida vård kunde af behof påkallas; så hade
bemälde kollegium, efter granskning af från Regemente- och Corpschefs-embetcna
inkömne utförliga förslag och kostnadsberäkningar, hos Eders Kongl. Näjd anmält
behofvet af ett anslag till ofvannämnda belopp, att användas för'' dels nyoch
tillbyggnader, dels förbättringar och förändringar af redan befintliga förrådslokaler
vid tillhopa 20 Regementen och Corpser, såvida ej mindre undvikas
skulle, att gevären, genom otillräckliga och otjenligt lokaler för deras förvarande
samt rengöring och reparation, toge skada, än äfven gevärsvården i öfrigt
måtte kunna på tillbörligt sätt handhafvas.

Ehuru äfven Rikets Ständer funno angeläget att för gevärens omsorgsfulla
vårdande lämpliga byggnader, der sådan© icke redan funnes att tillgå, blefve
vid mötesplatserna uppförda och inredda; likväl och då det icke syntes vara
oundgängligen nödigt, att dessa byggnader på en gång vid alla de ifrågakomna
mötesplatserna iordningställdes, ansågo Rikets Ständer det begärda anslaget
utan väsendtlig olägenhet kunna på flera år fördelas, och anvisade Rikets Ständer
alltså till Eders Kongl. Majits disposition för år 1867 ett extra anslag af

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 71

25,000 Exil- för byggnader till förvarande och vård af de till Regementen och
Corpser utlemnade krigsgcvär.

Då det emellertid är af synnerlig vigt, att fullt lämpliga förvaringslokaler
för de till Regementen och Corpser utlemnade krigsgcvär varda så snart som
möjligt anordnade vid alla de mötesplatser, der sådana ej redan finnas eller
kunna anskaffas för ofvanberörda dertill anvisade 25.000 R:dr, får jag i underdånighet
hemställa, att, på sätt Armé-Förvaltningens Artilleri-Departement jemväl
i underdånig skrifvelse den 20 nästlidne November föreslagit, Eders Kongl.
Näjd måtte för det ifrågavarande ändamålet täckas af Riksdagen åska ett extra
anslag för eu gång af 49,262 R:dr 52 öre, motsvarande skilnaden emellan det
ursprungligen beräknade och vid förra Riksdagen begärda samt det af Rikets
Ständer då beviljade anslagsbelopp.

ll:o. Inköp af tomt i Malmö för Husarregementet Konung karl XV.

Sedan, uti ett af Generalbefålhafvaren i lista Militärdistriktet under den
2 September 1865, jemte utlåtande för egen del, till Eders Kongl. Maj it öfverlemnadt
memorial, Chefen för Husarregementet Konung Carl XV gjort underdånig
framställning om ordnande af åtskilliga regementet rörande angelägenheter
och dervid af anförda skäl i underdånighet anhållit, bland annat, i
afseende å Regementets etablissementer. af hvilka de i Malmö, Helsingborg och
Engelholm voro i bristfälligt skick, att i Malmö finge för regementets behof
inköpas en tomt, belägen vid kaserngården, mot en köpesumma af 80,000 R:dr,
då de ä tomten befintliga byggnader, hvilka i köpet inbegrepp, skulle på tillika
föreslaget sätt användas samt reglering på antydt sätt och efter särskild! afgifvande
utförligare förslag företagas så val med Kronans hus och tomter i
Engelholm och Helsingborg, som rörande den i Engelholm förlagda sqvadronens
af Regementschefen ifrågasätta förflyttning till Malmö; har Eders Kongl.
Maj it, — beträffande frågan om ordnandet af etablissementerna i Malmö, Helsingborg
och Engelholm, samt då åtskilliga af de till dessa etablissementer hörande
byggnader anmälts vara i bristfälligt skick, —• genom nådigt Bref den
29 December 1865, efter vederbörandes hörande och jemte besluts meddelande
angående ofri ga af Regementschefen gjorda framställningar, anbefallt
Armé-Förvaltningen att inkomma med utredning och kostnadsförslag, ej mindre
för otablissementernas iståndsättande och fullkomnande i Malmö, Helsingborg
och Engelholm, • än äfven alternativt för genomförande åt Regementschefens förslag
om den i Engelholm nuvarande sqvadronens förflyttning till Malmö, hvarvid
äfven borde tagas i beräkning hvad som kunde såsom tillgång anses komma
att inflyta genom försäljning af Kronans på platserna för regleringen obehöfliga
hus och tomter.

72 Bil. No 3 a till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

Till fullgörande af denna nådiga befallning har Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departement,
som åt chefsembetet vid dåvarande Ingeniörcorpsen uppdragit
att vidtaga de i förevarande hänseende erforderliga förberedande åtgärder,
uti underdånig skrifvelse den 5 sistlidne November till Eders Kongl. Näjd
insändt dels af vederbörande fortifikationsbefälhafvare uppgjorda alternativa
kostnadsförslag rörande den -ifrågaställda regleringen äfvensom karta öfver så
val regementets kaserntomt i Malmö, som den derintill gränsande, till inköp för
Kronans rakning föreslagna tomt, dels ock förbemälde Chefs i ämnet afgulna
utlåtande.

Af berörda kostnadsförslag, mot Indika Chefen för fortifikationen icke haft
något att erinra, inhemta,? hufvudsakligen:

att kostnaderna beräknats på följande sätt. nemligen:

för inköp af den omformälda, till Regementets kasern- och stall-område
gränsande, tillräckligt rymliga tomten i Malmö, med derå befintliga

byggnader samt byggnadernas förändrande..................... 108,100: —

hvarifrån afräkna? hvad genom försäljning af den nuvarande
vakt- och sjukhusbyggnaden beräknas kunna

erhållas.................................................................................... 12,000: —

då återstående kostnadssumman utgör............................... 96.100: _

„ etablissementets i Helsingborg ordnande medelst inköp
af en vid södra utfartsvägeii belägen tomtplats med
tillräckligt utrymme för uppförande derstädes af samtliga
för etablissement^ erforderliga byggnader och derjemte
erbjudande en större gårdsplats för ridning och
exercis i smärre afdelningar: för inköp af tomten samt

byggnadernas uppförande.............................. 90,260: —

afgår beräknade försäljningssumman för

Kronans hus och tomter................................. 58,279: 50. ,

hvarefter återstår.................................................................... 31.980: 50.

„ etablissementets i Engelholm iordningsställande jemväl
genom inköp af eu tomt samt byggnaders förändring och
reparation, tillhopa.................................................................. 37,500: —

Summa R:dr 165,580: 50.

med beräkning, i detta fall, att deri i Engelholm nu förlagda sqvadron
skulle fortfarande komma att der qvarstanna, samt

att, derest Engelholms sqvadronen, pä sätt Regementschefen föreslagit,
skulle komma att till Malmö förflyttas, kostnaden för de

två

Bil. N:o 3 a till Iiongl. JlPajUs Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1867. 73

två etablissementens i Malmö och Helsingborg ordnande alternativt

beräknats skola, med afdrag af hvad försäljning af byggnader och

tomter i Engelholm ansetts komma att inbringa uppgå till R:dr 165,646: 12.

eller 65 R:dr 62 öre mer än för det förra alternativets genomförande; samt

att, då underhållskostnaden för byggnaderna i Engelholm skulle komma att
betydligt öfverstiga kostnaden för underhållet af de byggnader som i Malmö borde
för sqvadronens behof uppföras, Chefen för Fortifikationen, lika med Fortifikationsbefälhafvaren
i Malmö, ansåge det vara i ekonomiskt hänseende för Kronan fördelaktigast
om Engelholms sqvadronen blefve till Malmö förlagd.

I betraktande af de sålunda härvid anmälda förhållanden, och då jag anser
det vara för regementets tjenstbarhet af högsta vigt att dess särskilda etablissementer
vaida på ett tillfredsställande sätt ordnade, hade jag önskat att nu kunna
förorda ett skyndsamt genomförande deraf; men enär Statens tillgångar nu måste
i betydlig mån lagas i anspråk för så många andra, ännu vigtigare föremål, anser
jag mig i förevarande fråga höra inskränka min framställning till det allra nödvändigaste,
nemligen inköpet af den omförmälda tomten i Malmö. Förvärfvandet
al denna tomt är för ett fullt ändamålsenligt ordnande af etablissementet i Malmö
oundgängligen nödvändigt, och om det nu erbjudna tillfället till tomtens Inköpande
lemnas obegagnadt, torde det svårligen låta sig gorå att, sedan egendomen möjligen
blifvit styckad och till andra personer försåld, densamma åt Kronan förvärfva på
annat sätt än genom expropriation, men då under helt olika och med många svårigheter
och dryga kostnader förenade omständigheter. Jag får derföre i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska ett extra anslag
af 80,000 R:dr till inköp af den till kaserntomten i Malmö gränsande, Handlanden
Gadd nu tillhörige tomt med derå befintliga byggnader, för att till utvidgning
af husar-etablissementet derstädes användas.

12:o. Krigshögskolan.

Under åberopande af hvad här ofvan i afseende å Krigshögskolan förekommit,
upptages här såsom extra anslag till nämnda skola för innevarande år R:dr 7,451: 67

i3:o. Kasernbyggnad för Svea Artilleri-regemente,

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts vid sistlidna Riksdag gjorda framställning
angående medels anvisande till kasern m. tl. byggnader för Svea Artilleri-regemente,
hafva Rikets Ständer uti deras underdåniga skrifvelse af den 9 Juni 1866,
angående regleringen af utgifterna under Riksstatens 4:de hufvudlitel, yttrat, att,
då Rikets Ständer saknat tillförlitlig ledning för bedömande af de kostnader, som
af bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning skulle föranledas, Rikets Ständer ansett
sig icke kunna samma framställning bifalla, men, med afseende å nödvändigBih.
till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 A/d. 10

74 Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1867.

heten af en Kasernbyggnad för Svea Artilleri-regemente, funnit sig böra, med öfverlemnande
till Eders Kongl. Maj:t af hos Rikets Ständer framlagda ritningar och
kostnadsförslag till kasern för Svea Artilleri-regemente, i underdånighet anhålla, att
samma förslag måtte komma under Eders Kongl. Mnj:ts pröfning och att Eders
Kongl. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag afgifva nådig Proposition med tillhörande
kostnadsförslag och ritningar till ett kasern-etablissement för Svea Artilleri-regemente,
förlagdt på höjdsträckningen emellan Fredrikshof och Lifgardets till
häst kaserner eller någon annan lämplig och i närheten af exercisfältet belägen plats.

Ehuru jag anser det vara i hög grad angeläget, att ordnandet af ifrågavarande
Artilleri-etablissement, hvars nödvändighet äfven blifvit af Rikets Ständer erkänd
och hvartill kostnadsförslag och ritningar blifvit uppgjorda, icke må uppskjutas
längre än oundgängligen nödigt är, finner jag mig likväl, i betraktande af de
betydliga anslagsbelopp, som för ändamålet skulle erfordras, icke nu böra framlägga
något förslag i delta ämne, utan hemställer i underdånighet, att frågan må till en
annan riksdag få anstå.

i No. — — — — — — — — —— — — — —

15:o. Skolbyggnad för garnisonsförsamlingarna i Stockholm.

Sedan i anledning af väckt fråga om behofvet af gemensam skol- och kyrkobyggnad
för gar nisons-regementena i hufvudstaden, en för frågans utredning nedsatt
särskild komité till Eders Kongl. Maj:t afgifvil förslag rörande en dylik byggnads
uppförande å eu Kronan tillhörig, vid hörnet af Storgatan och Slyrmansgatan
ä Ladugårdslandet belägen tomt, hvilken vore åt Lifgardet till häst uplåten; samt
Eders Kongl. Maj:t, efter det så väl Öfverkommendanten för Stockholms garnison
som Chefs-embetet vid dåvarande Ingeniör-corpsen öfver berörda förslag afgifvit utlåtande,
af Rikets sednast församlade Ständer äskat att utaf de» för byggnadsföretaget
beräknade kostnadssumma 144,000 R:dr, ett belopp af 40,000 R:dr måtte
för år 1867 varda anvisadt;

så hafva Rikets Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse angående regleringen
af utgifterna under Riksstatens 4:de hufvudtitel den 9 Juni 1866, på anförda
skål och under förmodan att antingen Skeppsholms-kyrkan eller möjligen
äfven Riddarholms-kyrkan skulle kunna af garnisonsförsamlingarna till gudstjenst
begagnas, funnit sig icke kunna till Eders Kongl. Majrts berörda framställning
lemna bifall, hvarvid likväl Rikets Ständer beträffande särskild! den föreslagna skolbyggnaden
anfört, att de skäl, som blifvit uppgiga för sammanförande af de särskilda
regements-skolorna till en enda för samtliga garnisons-regementena gemensam,
synts Rikets Ständer förtjena af uppmärksamhet, samt att, om riktigheten af
en sådan anordning erkändes, deraf måste följa att, då utrymme för en dylik skola
icke skulle i något Kronans hus finnas att tillgå, derför erforderlig byggnad borde
af Statsverket bekostas, så vida icke lämplig lokal kunde mot hyra anskaffas, men

Bil. jS.o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\T:o 1, om Statsverket 1867. 75

att, då det framlagda förslaget endast afsåge en gemensam kyrko- och
skolbyggnad, och Rikets Ständer således saknat ledning för bedömande af
beloppet utaf det anslag, som för uppförande af en endast för skolan afsedd
byggnad vore erforderligt, Rikets Ständer i följd häraf icke kunnat
då anvisa medel för detta ändamål.

Sedan i anledning häraf Eders Kongl. Maj:t åt Öfverkommendanten i
Stockholm i Nåder uppdragit att till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag å
kostnaden dels för förhyrande af lämplig skollokal, derest en sådan skulle
mot hyra kunna erhållas, dels ock för uppförande af en för ändamålet passande
särskild byggnad å förenämnda eller någon annan, mera lämplig,
Kronan tillhörig tomtplats, hvithet sednare förslag borde af ritning åtföljas;
så har bemälde Öfverkommendant uti underdånigt memorial den 18
nästliden December, —jemte anmälan att någon tjenlig skollokal med centralt
läge i förhållande till Regementenas kasernering hvarken kunnat emot
hyra erhållas eller uti något Kronans hus få inrymmas —, öfverlemnat ett
efter samråd med Cheferne för Garnisons-regementena och RegementsPastorerne
vid samma Regementen uppgjordt, af ritning åtföljdt kostnadsförslag
å uppförande af en för Garnisons-regementena gemensam skolbyggnad
på ofvannämnda vid hörnet af Storgatan och Styrmansgatan belägna
tomt, hvilken Öfverkommendanten, lika med förbemälda Komité, ansett vara
för ändamålet den lämpligaste platsen; och uppgår kostnadsförslag''^ till
en summa af 47,000 R:dr, deruti inberäknade kostnaderna för bord och
bänkar till skolsalarna, för inledning af gas och vatten samt för uppförande
af jernstaket på stensockel utmed Storgatan och omkring skolgården m. m.

Af hvad, enligt det nu anförda, i denna fråga förekommit, visar sig
väl det verkliga behofvet af ifrågavarande skolbyggnad, men i anseende
till statsverkets hårdt anlitade tillgångar och då upplyst blifvit att Regementena
för närvarande kunnat för sina skolor anordna rum i särskilda
förhyrda lokaler, hemställer jag i underdånighet att denna fråga må till
nästa riksdag uppskjutas.

Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter,
täcktes Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder gilla och
bifalla hvad nu i afseende på regleringen af utgifterna
under Fjerde Hufvudtiteln samt de för Landtförsvarets
behof ifrågasätta nya, så val ständiga, som extra anslag,
äfvensom i öfrigt, blifvit af Departements-Chefen tillstyrkt,
föreslagit och hemstäldt; och skulle, i hvad statsregleringen
rörer, utdrag af Protokollet om hvad Kongl.
Maj:t derutinnan beslutit, till Finans-Departementet afgå,

76 Bil. N:o 3a till Kong!. May.is Nåd. Trop. No 1. om Statsverket 1867.

för att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
i hvad den komme att röra Landtförsvaret; hvarjemte
de till denna statsreglering hörande handlingar skulle
vederbörligt Utskott tillhandahållas.

Ex protocollo

J. 11. E. von Knorring.

Bil. N:o 3a till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 77

Bil Lit. A.

Förslag till Stat

för

Krigs-Dögskolaii.

Stab: Riksmynt.

1 Befälhafvare .......................................................................................... 2,500:

1 Adjutant................................................................................................ 600:

1 Läkare...........................................................................................-...... 600: —

1 Bibliothekarie och Redogörare ......................................................... 800: —

Lärare:

i Matematik och Mekanik........................................................................ 4,500:

Anm. Om denne lärare för annan befattning af statsmedel åtnjuter lön
eller pension, godtgöres lian för sin lärareverksamhet med skilnaden
emellan sin behållna inkomst af denna lön eller pension och
4,500 Rdr; dock i intet fall med mindre än 2,000 Rdr.

i Teknisk Mekanik och Maskinlära ...................................................... 800: —

» Fysik...................................................................................................... 2,000:

» Kemi .................................................................................................-- 2,000:

Anm. Om läraren i Fysik eller i Kemi för annan befattning af statsmedel
åtnjuter lön eller pension, godtgöres han för sin lärareverksamhet
med skilnaden emellan sin behållna inkomst af denna lön
eller pension och 2,000 Rdr; dock i intet fall med mindre än
1,200 Rdr.

» Beskrifvande Geometri ........................................................................ 1,000:

» Artilleri.............................................................................-..................... 1,200:

* Artilleri och Croquisritning..................... 750:

» Befästningskonst med ritning............................................................... 1,500:

» Krigskonst och Krigshistoria............................................................... 1,500:

» Topografi,•Militärgeografi m. m.......................................................... 1,000:

» Militärförvaltning ................................................................................. 600:

» Generalstabslära.................................................................................... 600:

» Civil byggnadskonst.............................................................................. 1,000:

» Artilleritillverkning och besigtning........................................ 160: —

Transport 22,600: —

78 Bil. No 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 186 7

Transport 22,600: —

Åt. Eepetitörer m. m............................................................................... 2,400: —

» Språklärare....................................................................................... 4,000: —

Anm. De språk, hvari lärare höra finnas att tillgå äro tyska, franska,
engelska och ryska.

» Fäktmästare ...................................................................................... 600: —

För undervisning i Hästkännedom......................................................... 400: —

Betjening •

Vaktmästare ....................................

Drängar .............................................

För städning och skurning...........

» renhållning................................

600: —
455: —
400: -100: —

Omkostnader och underhåll:

Hushyra...................................................................................................... 6,000: —

För bibliotheket m. m. ........................................................................... 2,000: —

» Praktiska ökningar ........................................................................... 6,000: —

» Ved och lysning, kostnaden för vedsågning deri inberäknad... 1,200: —

Till Reseersättningar..................................................................... 1,000: —

» Inventariers underhåll .................................................................... 300: —

» Skrifmaterialier................................................................................. 100: —

» Extra utgifter................................................................................... 500: —

Summa Rdr 48

,655

Tillkommer:

för inqvarteringsersättning åt:

1 Befälhafvare ..................................................................... 550: -—

3 Eepetitörer (1 anses tillhöra Svea Artilleriregemente:

Adjutanten bör bo i läroverkets lokal).................. 450: —

8 elever................................................................................. 1,200: — g 200- _

Summa Edr 50,855: —

Bil. N:o 3a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. No 1, om Statsverket 1867. 79

Bil Lit B

Förslag

till

den del af Krigsskolans Stat, hvars utgifter af statsmedel bestridas.

Aflöning.

1:0. Befäl och stab. Riksmynt.

1 Chef ..................................................................................................... 3,420: —

1 Major...................................................................................................... 2,250: —

1 Qvartermästare, utom fri mat vid kadettbordet, eller ersättning

derför i kontant ............... 1,200: —

1 Adjutant, med samma förmåner................................................ 600: —

1 Kamererare............................................................................................. 3,000: —

1 Öfverläkare, .......................................................................................... 150: —

1 Läkare, utom fri mat vid kadettbordet, eller ersättning derför i

kontant ........................................................................................... 1,500: —

2:o. Kompani-Staten.

1 Kompani-Chef, utom fri inåt vid kadettbordet, eller ersättning derför
i kontant............. 1,200: —

1 Kompani-Chef med samma förmåner................................................ 1,200: —

1 Kompani-Officer » d:o ................................................ 750: —

7 d:o » d:o ................................................ 5,250: —

3:o. Lärare-Staten.
a) Löner.

1 Lärare i Krigskonst, Krigsartiklar, Tjenstgörings- och Infanteri- ,

exercis-reglementen samt Fält-tjenstöfningar............................ 1,200: —

1 Lärare i Artilleri och Vapenlära med tillhörande ritningar och

öfningar............................................................................................. 1,200: —

1 Lärare i Befästningskonst med tillhörande ritningar och öfningar 1,200: —

1 Lärare i Topografi med tillhörande ritningar och öfningar ......... 1,200: —

1 Slotts-Pastor, med skyldighet att biträda vid undervisningen i svensk

ämnesskrifning, tillika Kyrkoherde i Solna ................................ 1,200: —

Transport 26,520: —

80 Bil. 1V:o 3 a till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1867.

Transport 26,520: —

1 Lärare i Historia, Geografi och Statistik.......................................... 3,000: —

1 Lärare i Svenska språket och Logik................................................ 3,000: —

1 l:ste Lärare i Matematik och Mekanik .......................................... 3,000: —

Anm. Om någon af de tre sistnämnde för annan befattning af statsmedel
åtnjuter lön eller pension, erhåller han endast skilnaden mellan sin
behållna inkomst af denna lön eller pension och 3000 Kdr; dock i -intet fall mindre godtgörelse för sin lärareverksamhet än 1,500 Rdr.

1 2:dre Lärare i Matematik och Mekanik .......................................... 1,200: —

1 Lärare i Franska språket.......................................... 1,500: —

1 eko i d:o .................................................................... 1,500: —

1 eko i Tyska språket ..................................................................... 1,800: —

1 eko i Engelska eko ..................................................................... 1.200: —

Anm. Vid nuvarande Lärarens i Tyska språket afgång blifva de 2:ne
sistnämnda lönerna 1500 Rdr hvardera.

1 l:ste Lärare i Gymnastik och vapenföring, med skyldighet att sjelf

bekosta ett "biträde.......................................................................... 1,800: —

1 2:dre Lärare i Gymnastik och vapenföring ................................... 700: —

Anm. Vid nuvarande l:ste lärarens afgång blifva de 2 sistnämnda lönerna,
den förra 1500 Rdr och den sednare 1000 Rdr.

1 l:ste Lärare i Ridning....................................................................... 825: —

1 2;dre d:o ........................................................................ 575: —

Anm. Vid nuvarande l:ste Lärarens afgång blifva dessa löner, den förra
800 Rdr och den sednare 600 Rdr.

b) Arfvoden.

2 Lärare i Skärgårds-geografi, Skärgårds-krigskonst, Ångmaskinlära,

Sjö-artilleri, Reglementen, den ene å........................................ 1,000: —

den andre å.......................................... 750: —

För undervisning i Naturvetenskap ...................................................... 500: —

» d:o '' i Militär-, Sundhets- och Förbandslära.................. 300: —

» d:o i Hästkännedom......................................................... 300: —

» d:o i Teckning.................................................................. 600: —

» d:o i Sång ............ 825: —

Anm. Vid nuvarande innehafvares afgång nedsättas de två sistnämnda
arfvodeua, det förra till 300 Rdr och det sednare till 500 Rdr.

För undervisning i Dans ............ 300: —

» d:o i Simning............................... 150: —

Transport 51,345: —
För

Bil. JS:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867. yl

rapport 51,345

.............. 1,000

För bestridandet af Styresmannabefattningen...................

Till fördelning mellan 6 — 8 Repetitörer eller biträdande lärare......

4:o. Diverse arfvöden.

1 Arfvode till ett biträde vid leveranser, bokslut in. in...................

1 Arfvode till Väbel, utom fri inåt från kadettbordet eller ersättning
derför i kontant .....................................................................

1 Arfvode till Bibliotekets vård och redovisning ..............................

1 Arfvode för klockare- och orgelnist-tjenstens bestridande...............

5ro. Betjenings-Staten.

1 Sj ukförestånderska.............

1 Extra Sjukförestånderska.

1 d:o med samma förmåner

1 Stalldräng................................

1 d:o .................................

1 Trumslagare...................:.......

1 Sprutlagare..............................

1 Skogvaktare ...........................

1 Renhålla!-.-..............................

6:o. Indrdgnings-Staten.

Förutvarande Kanslers-Sekreteraren A. Becker, jern likt Kongl. Brefvet
den 13 November 1866 skyldig biträda vid Inspektörens

4,000

500: -

600

300

225

525:

375:

1	Vaktmästare	lön................................................................	525: —
		beklädnadshjelp............................................	30: -	555: —
1	d:o	med samma förmåner..................................		555: —
1	d:o	lön................................................................	450: -
1	d:o	beklädnadshj elp............................................	30: -	480: —
1	Förvaltare,	som vårdar lista kompaniets beklädnads-,
	bevärings-	och remtygs-persedlar. lön..........................	525: —
		beklädnadshjelp ...	30: -	555: —
1	Förvaltare	vid 2:dra kompaniet med samma skyldigheter och
	förmåner			555: —
1	Kusk, lön ..		600: —
	beklädnadshjelp ......................................................	38: —	638: —

638

450

300

100

450

Transport 64,656:

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 1 Samt. 1 A/d.

82 Bil. N:o 3 a till Kongl. M.aj:ts Nåd. Prof. \:o 1, om Statsverket 1867.

Transport 64,656: —

för Militär-Läroverken Expedition i ärenden, som tillhört Kanslers-Sekreterare-befattningen
........................................................ 900: —

Amu. Efter Kanslers-Sekreteraren Beckers afgång kominer detta belopp
att tilläggas anslaget för de under Lit. C här nedan angifna
föremål.

7:o. Öfver-Sta/,

Kamererare!!, Krigs-Kådet in. in. C. D. Forsberg under honom för

sjuklighet beviljad tjenstledighet .................................................. 1.000: —

Amu. Etter'' Krigs-Rådet Forsbergs afgång kommer sistnämnda belopp
att med hälften eller 500 Rdr användas till förhöjning i arfvode!
åt biträdet vid leveranser och bokslut ty. in. samt att med återstående
500 Rdr tilläggas anslaget för de under Lit. C bär nedan
angifna föremål.

Summa aflöning 66,556 Rdr Rmt,

Underhåll till 20 gratis-kadetter a 750 Kdr .................................... 15,000: —

(J.

Bidrag till underhåll af byggnader, trädgårdar, vägar, hästar och

åkdon samt till extra utgifter........................................................ 3,444: —

Summa Rdr Rmt 85,000: —

Bil. N:o 3 (i till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 83

Bil. lätt. C.

Indelta Arméens och Beväringsmanskapets Provianteringsstat å kokföda
enligt Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Mötes-underhålls-reglemente af den
14 September 1858 samt uträkning af portionens värde efter de vid 1866
ars stat i allmänhet gällande pris å proviantartiklarna.

	Bröd, \|
				Korn- grvn.	Färskt kött.	Salt kött.	Salt fläsk.	Sill.	Kok. salt.
[mjukt.	torrt.	Ärter.	vin.	V arde i
	« i	Ä (kub.tum.	kub.t.	Ä	«	3	Ä	U	kub.t.	Urat.
	å R:dr.	a R:dr I	å Rdr	a R:dr	i R:dr	a R:dr	a R:dr	å‘R:dr	a R:dr	5 R:dr
	0,07 0,10,531	0,00,39	0,00,4	0,27,5	0,27,5	0,38,75	0,11,5	0,03	0,02
											R:dr.	öre
j lista dagen......	2	1,33	—	16	0,75	—■	—	0,13	0,03	2	—	—
2:dra d:0 ......	2	1,33	16	—	—	0,63		—	0,03	2	—	—
j 3:dje d:o ......	2	1,33	—	16	0,75	—		0,13	0,03	2	—	—
4:de d:o ......	2	1,33	16	—	—	—	0,33	—	0,03	2	—	—
5:te d:o ......	! 2	1,33	—	16	0,7 5	—	_	OM 3	0,03	2	—	—
6:te d:o ......	2	1,33	16	—	—	0,63	—	—	0,03	2	—	—
7:de d:o ......	1 2	1,33	—	16	0,7 5		—	0,13	0,03	2	—	—
8:de d:o ......	\ 2	1,33	16	—	—		0,33	—	0,03	2	—	—
Tillsammans I för 8 dagar ..	1 j 16	10,64	64		3	1,26	0,66	0,52	0,24	16	3	44

Härtill kommer 0,01 famn kokved å 10 R:dr per famn

Summa R:mt R:dr
Utgörande i medeltal för hvarje portion

84 Bil. t\.o 3 a till Kongk Maj:ts jVd«#. l‘rop. N:o /, om Statsverket 1867.

Bil. Litt. D.

Indelta Arméens Provianteringsstat a torrföda enligt Kongl. Brefvet deri
15 November 1859 samt uträkning af portionens värde efter de vid
1866 års slut i allmänhet gällande pris å proviantartiklarna.

	Bröd,		Vinter-
			Rökt	söt-	Brän-	Värde
	mjukt.	torrt.	fläsk '').	mjölks-ost 2).	vin.	i
1	T	«		«	kub. tum.	R:mt.
,	a R:dr	å R-.dr	ä R.dr	å R:dr	å R:dr
	0,07	0,10,53	0,50	0,37	0,02
För en dag.............................................	0	1,33	0,50	0,25	3	— \| 54

'') eller motsvarande 1 tf rökt, saltadt oxkött af fullvuxet kreatur, eller ock, i de nordligaste
provinserna, 1 it. rökt, val saltadt renkött;

2) eller Holländsk kumminost, eller ock 33 ort fullgod skumost, eller i de nordligaste
provinserna 25 ort renost.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N;o 1, om Statsverket 1867.

Bil. Lit. E.

Värfvade garnisonerade arméens provianteringsstai enligt Kongl. Brefvet den 10 November 1863 samt uträkning af portionernas värde efter de vid 1866

års slut i allmänhet gällande pris å proviantartiklarne

				F 1	• u k o	8 t.						M i	d d	a g.						A	f t 0	n.
		Mjukt																						värde

		bröd.	Kabel-	Gröna	Potatis.	Smör.	Sill.	Färskt	Bim- madt	Färskt	Salt	Gula	Gröna	Potatis.	Hel-	Hvete-	Salt.	Inge-	Mej-	Grön-	Smör.	Korn-	Salt.	Rmt.
			j°-	ärter.				kött.	kött.	fläsk.	fläsk.	ärter.	ärter.		gryn.	mjöl.		lära.	ram.	saker.		gryn.
		skålp.	ort.	kub.tum.	kub.tum.	ort.	ort.	ort.	ort.	ort.	ort.	knb.tum.	kub.tura.	kub.tura.	ort.	ort.	kub.tura.	korn.	öre Rmt.	öre Rmt.	ort.	ort.	knb.tum	R:dr.	öre.
			å 18,75	k 4,80	k 4,60	k 62,50	k 11,50	k 27.50	k 27,50	å 38,75	k 38,75	k 3,90	h 4,80	k 1,60	å 12	å 13,25	k 1,20	å 0,65			k 62,50	k 10,50	å 1.20
		er	R:dr per	K:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per	R:dr per			R:dr per	R:dr per	R:dr per
		per	centner.	kubikfot.	kubikfot.	centner.	centner.	centner.	centner.	centner.	centner.	kubikfot.	kubikfot.	kubikfot.	centner.	centner.	kubikfot.	skålp.			centner.	centner.	kubikfot.
1 -sta d furen	2			-28,14	6,25	18,75	75					9,38		10,16	1 25	1,41	5		0,33	5	35	0 50
2: dra	d:o	2	33,33	6,25	75			7,030		1 25			5	35	0 50
! 3:dje	d:o	2	28 u		33 34	75			9,38		10,16	1 °5	1 41	5		0,33	5	35	0 50
4:de	d:o	2		6,25		6,25	18 75		41,67		7,030	32,83	1 25	1 \\		0,04	5	35	0 50
5:te	d:o	2		'' 28,14	33,34	75			9,38	10,16	1 25	1,41	5	0,33	5	35	0 50
6:te	d:o	2	33,33	6 25		75			7 030	32 83	p 95		0 04	5	35	O so
7:de	d:o	2	6 25		6 25	18 75			41 67	7 030	»	32 83		1 25		«	0 04		5	35	0 50
8:de	d:o ..............................	2	—		28,14	6,25	18,75	75	—	—			9,38		10,16	1.25	1,41	5		0,33	5	35	0,50
	Tillsammans för 8 dagar	16	66,66	25,00	112,56	25,00	141,68	300	150	41,67	41,67	28,120	S t>" ce	131,32	40,64	10,00	7,05	20	0,16	1,32	40	280	4,00	4	56
															Härtill kommer 0,01 famn kokved ä 10 R:dr per	famn	—	10
																				Summa Rmt R:dr	4	66

— | 58

Utgörande i medeltal för hvarje portion

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket'' 1867.

Bil. Lit. F.

Norska arméens Proviantcringsstat å kokföda under mötestjenstgöring samt uträkning
å portionens värde efter de vid 1866 års slut i allmänhet
gällande pris.

						V är	de !
						klint.
						E:dr	öre.
För en dag:							1
0,88 2? färskt oxkött	ä	27,50 R:mt per	centner......	R:dr 0,24,20	—	—
0,094 kannor korngryn	ä	10,50	» ))	kubikfot ...	» 0,09,87	—	— j
0.147 N smör eller ost	ä	49,75	» ))	centner......	» 0,07,31	—	—
0,110 » salt	ä	3,oo	)) »	» ......	» 0,00.33	—	—
1,76 » mjukt bröd	ä	7,oo	)) ))	)) ......	» 0,12,3 2	—	— I
0,028 » kaffe x	ä	0,85	)) »	tf...............	» 0,02,38	—	—
0,037 » socker	ä	0,50	)) »	)) ...............	» 0,01,85	—	58,26
eller
0,293 N salt kött	ä	27,50	» ))	centner......	» 0,08,05	—	—
0,514 » » fläsk	ä	38,75	)) ))	» ......	» 0,19,91	—	—
0,094 kannor ärter	ä	3,90	» ))	kubikfot ...	» 0,03,66	—	—
0,147 N smör eller ost	ä	49,75	)) ))	centner......	» 0,07,31	—	—
1,76 » mjukt "bröd	ä	7,00	)) »	)) ......	» 0,12,32	—	—
0,028 » kaffe	ä	0,85	)) ))	It...............	» 0,02,38	—	—
0,037 » socker	ä	0,50	)) v	)) ...............	» 0,01,85	—	55,48
		tillsammans för 2 dagar R:mt R:dr	1	13,74
hvaraf erhålles, vid omvexling	af dessa stater hvarannan dag
för 8 dagar R:mt R:dr ...				''4	54,96
hvartill kommer 0,oi	famn kokved ä 10 R:dr R:mt	per famn......	—	10,oo
				Summa R:mt R:dr	4	64,96
		utgörande i medeltal för hvarje portion	—	58

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Bil. Lit. «.

Norska arméens provianteringsstat å torrföda samt uträkning å portionens
värde efter de vid 1866 års slut i allmänhet gällande pris.

	Vär	de
	K:mt.
1 För en dag;	R:dr	öre.
0,387 76 spicket fläsk ä 50,oo R:drper centner R:dr 0,29,35	_
(medelpris)
0,293 » smör eller ost ä 49,75 » » » » 0,14,57	—	—
1,76 » mjukt bröd ä 7,oo » » » »'' 0,12,32	—
0,028 » kaffe, brändt och målet ä 0,85 » » 76 ..... » 0,02,38	—
0,037 u socker, maskinhugget ä 0,50 » » » ... . » 0,01,85	—	60,47
Hvartill kommer 0,ooo,4 famn kokved ä 10 R:dr per famn.........	—	00,40
Summa Runt R:dr	—	61

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1867.

Bil. Lit. H.

Underdånigt förslag till Provianleringsstat å kokföda för Indelta Arméen och Beväringsmanskapet under möten.

1	''	Bröd, mjukt '').	Bränvin. !	Vinter- sötmjölks- ost.	Kaffe, rostadt, malet.	Socker, machin- hugget.	Sill. F“k* kött. J	Salt fläsk.	Salt kött.	Gula ärter.	Korngryn.	Salt.	"Värde i Riksmynt.
tt.	kubiktum.	ort.	ort.	ort.	ort. \| ort.	ort.	ort.	\| kubiktum.	kubiktum.	ort.
å öre 7.	å B:dr 2 pr kanna.	å öre 37 pr Ä.	a öre 85 pr Ä.	, .. a ore 50 pr A.	å öre å öre 11,5 pr H. i 27,5 pr Ä.	. .. a ore 38,7 5 pr Ä.	å öre 27,5 pr	å öre j 39 pr kanna.	å öre 40 pr kanna.	å öre 3 pr ®.
Per dag.	lista dagen............	2	2	12	2	3	20 85			_	16	3
,)	2: dra » ............	2	2	12	2	3	12 —	—	63	12	—	3
j ))	3:dje » ............	2	2	12	2	3	20 85	—	—	—	16	3
	4: de »	2	2	12	2	3	12 —	33		12		3
I 1 »	5:te »	2	2	12	2	3	20 85		16	3
»	6:te »	2	2	12	2	3	12 —		63	12	3
»	7:de »	2	2	12	2	3	20 85		1 6	3
»	8:de *> ............	2	2	12	2	3	12 j -	33		12	in	3
	Summa för 8 dagar	16	16	96	16	24	128 340	66	126	48	64	24	4	19
							-	Härtill kommer 0,01,33 famn kokved ä 10 R:dr pr famn	—	13
											Summa Plint Ridr	4	32
									åtgörande i medeltal för hvarje portion	—	54

'') eller motsvarande qvantitet torrt bröd t $ 33 ort till hvarje portion.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Bil. Lit. I

Underdånigt förslag till provianteringsstat å torrföda för Arméen och Beväringsmanskapet.

	Mjukt bröd '').	Bökt fläsk 2).	Vinter-sötmjölks-ost 3).	Bostadt och mai et kaffe.	Machin- hugget socker.	Bränvin.	Värde i Biksmynt.
T.	ort.	ort.	ort.	ort.	kub.-tum.
a 0,07B:dr pr ®.	å 50 B: dr pr C:tr.	ä 37 B: dr pr C:tr.	ä 0,85 B:dr pr T.	ä O,50B:dr pr T.	å 2 B:dr pr kanna.	B:dr.	Öre.
För en dag...	2	60	25	2	3	3	—	62,45
Hvartill kommer O,0004 famn kokved ä 10 R:dr pr famn	—	00,40
					Summa R:mt	—	63

'') eller deremot svarande 1,33 Ä torrt bröd till hvarje portion.

2) eller motsvarande 1 T rökt, saltadt oxkött af fullvuxet kreatur, eller ock i de
nordligaste provinserna 1 Ä rökt, val saltadt renkött.

3) eller, i de nordligaste provinserna, 25 ort renost.

Bil. N:o 3 a till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Bil. Lit. K.

Tablå, utvisande beloppen af kokinrättnings-kostnaderna vid nedannämnda Regementen och Korpser under åren 1861 — 1865, medelbeloppen af berörda kostnader,
de för åren 1866 och 1867 anvisade kokinrättnings-anslag, de af Regementena, enligt inkomna uppgifter, beräknade kostnadssummor, de af kontoret föreslagna
anslagsbelopp samt nummerstyrkan vid hvarje Regemente och Korps.

			K o s	t	n a	d	e r n	e.		Fem års	För år 1866 anvisade	För år 1867 '' anvisade	För rege menterna	be-	Af kontoret föreslagna	Nummer-
											i n		ordinarie och extra anslag.		styrkan.
	1861.	1862.	1863.	- 1864.	186».	medelKostr	ld(l.	anslag.		summor		anslagsbelopp.
Lifgarde! till Häst........................................................	2,365	37	2,292	09	2,901	91	2,885	22	2,533	38	2,595	59	1,500	—	2,400		2,400		2,400		400
Svea Lifgarde ...............................................................	2,395	96	2,315	90	3,126	90	3,711	32	2,516	28	2,813	27	1,500	—	2,000		2,242	44	2,800		816
Andra Lifgarde!............................................................	3,351	45	2,904	38	2,753	26	5,101	23	5,939	90	4,010	04	2,250		2,500		4,308		4,000		816
Hussarregementet Konung Carl XY...........................	825		825	—	937	50	900		900		877	50	800		(*1,800		2,428	—	1,800	—	600
Svea Artilleriregemente................................................	2,638	54	2,595	16	2,684	08	3,209	32	2,211	16	2,667	65	1,950		3,000		3,000		3,000		928
14:de 6-pundige Batteriet i Hernösand.....................	172	15	171	48	148	95	201	22	166	60	172	08	150	—	150	—	200		200	—	43
Göta Artilleriregemente ................................................	1,900	55	2,288	29	2,118	43	2,277	94	2,430	75	2,203	19	1,500	—	2,300		2,560	—	2,560		975-
Wendes dito ..........................................	1,383 392	22	1,352 362	66	1,477 423	52	1,411 382	95	1,394 400	14	1,403 392	90	1,400 375		1,750 450		2,150		2,150		750
Fyrverkare-korpsen ......................................................	16	08	45	56	61	17			450	—	450	—	25
Artilleri-stamtruppen på Gotland................................	149	54	205	44	224	97	380	60	342	94	260	71	150		400		400	—	400		75

Stockholm af Kongl. Armé-förvaltningens Civila Departements-Aflöningskontor den 26 Oktober 1866.

P. WALL ER.

*) I dessa medel inbegripas de, jemlik t Kongl. Brefvet den 17 Juni 1862, å anslaget till Extra Utgifter i Nåder anvisade 100 R:dr till kokved för den i Ystad förlagda sqvadronen.

Bil. N:o 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:u 1, om Statsverket 1867. 85

Transsumt af Protokollet öfver Landtfår svars-Ärenden, hållet inför
Hans Majs Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den
13 November 1866.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Stats-Råden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

lleuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter föregången öfverläggning med Chefen för Sjöförsvars-Departementet,
Stats-Rådet m. in. Grefve von Plåten, föredrog Chefen för Landtförsvars-Departementet,
Stats-Rådet in. in. Reuterskiöld i underdånighet:

A) Hen åt Kongl. Maj:t den 5 September 1865 tillförordnade Kommissions
för afgifvande af betänkande och förslag rörande officersbildningen underdåniga
skrifvelse den 19 Februari innevarande år, med anmälan att, sedan
Kommissionen förut yttrat sig angående tiden för de enskilda Militär-undervisningsanstalternas
uphörande, frågan om Högre Artilleri-läroverkets ombildning
till Krigs-högskola och förläggning i hufvudstaden varit föremål för Kommissionens
pröfning.

Enligt Landtförsvars-Komiténs afgifna förslag till Krigs-högskolans organisation.
skulle för »Generalstabs-aspiranter» uti undervisningen ingå följande nya
och vigtiga ämnen samt tillägg i förutvarande, nemligen:

86 Bil. N:o 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Franska språkets talande och skrifvande,

Militär-geografi,

Militär-statistik.

Generalstabs-lära,

Krigskonst och Krigshistoria i utförligare kurser,

Taktiska öfningar i begagnandet af mark för anfall och försvar, samt

Taktiska och strategiska frågors utförliga skriftliga besvarande, utan att
någon annan lindring i den gemensamma kursen skulle beredas dem.
än en inskränkning i de nu föreskrifna kurserna uti:

Befästningskonst och befåstningsritning.

Artilleri och artilleriritning.

Använd matematik och

Beskrifvande geometri.

General-Fä!ttygmästaren och Chefen för Artilleriet hade i sitt den 31 Mars
1865 afgifna underdåniga utlåtande öfver Landtförsvars-Komiténs förslag visat,
huru ringa tidsbesparing skulle genom kursernas förkortande i sistnämnda ämnen
kunna vinnas. Att donna tid, upskattad till högst två månader, vore
fullkomligt otillräcklig för grundliga studier i de nytillkomna, för Generalstabseleverne
oeftergiflig» ämnen, med Indika borde förenas undervisning i flera
fremmande språk, ansåg Kommissionen icke kunna bestridas och likväl vore det
just dessa Officerares behof af omfattande insigter uti ifrågavarande ämnen, som
påkallade en ombildning af det Högre Artilleri-läroverket.

Endast om den tid, under hvilken Artilleri- och Ingeniör-officerare måste
vid läroverket sysselsätta sig med de matematiska ämnena och kemien, finge åt
Generalstabs-aspiranterne användas till inhemtande af de för deras verksamhet i
fält och fred nödvändiga kunskaper och färdigheter, egde man visshet, att åt
Generalstabs-ämnena kunde gifvas den omfattning, som i andra länders Generalstabs-skolor
blifvit dem tillerkänd.

Kommissionen ansåg sig derföre höra biträda General-Fälttygmästarens
förslag:

att vid Kri ^-högskolan två särskilda bildningslinier måtte anordnas;
den ena, som skulle benämnas »Artilleri- och lngeniör-linien»,
för Artilleri- och Ingeniör-officerare, samt den andra, eller »Generalstabs-linien»,
för Officerare af Arméen i allmänhet.

Kommissionen hemställde härvid: huruvida icke under den tid, då matematiken
föredrages vid Artilleri- och lngeniör-linien, några timmar borde anslås
äfven för Generalstabs-liniens elever till problem-öfningar, hvarjemte de skulle
följa undervisningen i sferisk Trigonometri, såsom utgörande grundvalen för läran
om kastprojektionerna.

Bil. No 3 b till Kong!. Mqj:t,s Nåd. Trop. No J, om Statsverket 1867. S7

Föi- dem. som önskade anställning vid den del af Generalstaben, som kallas
Topografiska eorpsen, bonde såsom vilkor för kompetens äfven fordras examen
i alla för Topograf-officerare nödiga delar af de matematiska ämnena;
hvadan om de ej Minne följa undervisningen i dessa ämnen under loppet af
sin egentliga lärokurs, dem bonde stå Öppet att i eu följande kurs fullständig
sin kompetens.

Kommissionen, som ansåg sig ej behöfva framhålla språkstudiernas störa
vigt, särdeles för Generalstabs-officerare, förmälde, att språkundervisningen borde
omfatta både Fransyska, Tyska och Engelska språken: dessutom bonde en
lärare i Ryska språket på Krigs-högskolans stat upföras, med skyldighet att
meddela, i främsta rummet åt eleverne på Generalstabs-linien. så mycken undervisning
i detta språks elementer, att de kunde vidare på egen hand utbilda
sig deruti.

Inrättande! af en lärostol i teknisk mekanik och maehinlära tillstyrktes:
dock bonde detta ämne icke blifva obligatoriskt för Generalstabs-liniens elever.
Likaså biträdde Kommissionen förslaget, att undervisning i vapenföring måtte
meddelas åt samtlig? eleverne, hvaremot ggmnastiköfningar under lärares ledning
syntes kunna undvaras, enär eleverne bonde vid Krigs-skolan hafva erhållit
tillräcklig underbyggnad i dessa öfningar.

Då det vore af vigt både för Artilleri-, Ingeniör- och Geiieralstabs-oEcerare
att ega insigt?)- i hästkämiedom, hvilket icke bonde taga långvarig tid i
anspråk, ansåg Kommissionen detta ämne böna ingå bland Krigs-högskolans
läroämnen.

Hvad beträffar ridning, hemställde Kommissionen huruvida icke Ingeniöroch
Generalstabs-officerare bonde åläggas att, vid inträdet i Krig s-högskolan,
förete intyg derom, att de vid något kavalleri- eller artilleri-regementes rekrytskola,
eller ock vid någon af Statens ridskolor, om sådana komme till stånd,
hafva genomgått eu kurs i ridkonst.

L öfverensstämmelse med det anförda, föreslog Kommissionen:

att undervisningen i Krigs-högskolan för dg särskilda bildningslinierna
måtte omfatta nedanstående läroämnen och öfningar :

Obligatoriskt endast för Artilleri- och Ingeniör-linien:

(utom sferisk Trigonometri och problem-!ifningar för Generalstabs-linien) Matematik.

Mekanik.

Teknisk mekanik och maehinlära,

Fysik.

Kemi.

Bil. No 3 h till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. No /, om Stätscerket I8(f7.

Obligatoriskt, till större eller mindre omfattning, för båda limma:
Beskrifvande geometri.

Krigskonst.

Krigshistoria.

Artilleri,

Befästningskonst,

Matematisk geografi.

Topografi.

Hästkännedom,

Artilleri-ritning,

Befästa ings-ri tni ng,

Topografi-ritning,

Oroquis-ritning,

Artilleri-öfningar,

Befästnings-öfningar,

Recognoscering.

Vapenföring,

Fransyska språket;

Obligatoriskt endast för Generalstabs-linien:

Tyska språket,

Engelska språket.

Ryska språket.

Militärförvaltning,

Militär-geografi och statistik.

Generalstabs-lära,

Taktisk» och strategiska frågors utförliga skriftliga besvarande,
Generalstabs-öfningar;

hvartill komme:

Särskild för Artilleri-officerare:

Artilleri-tillverkning och besigtning;

Särskild/ för Ingeniör-officerare:

Byggnadskonst,

Byggnadsritning;

Särskild! för Officerare af Flottan, Indika hädanefter såsom hittills
borde hafva rättighet att vid Krigs-högskolan utbilda sig i artilleri-vetenskapen
och derföre skulle hufvudsakligen följa Artilleri-officerarnes
kurser, med befrielse från krigskonst och krigshistoria:
Astronomi: samt

Bil. No 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1861. 89

Särskild! föi'' Oivil-ingeniörs-elever, om Kong!. Maj:t i Nåder gillade
hvad Kommissionen i afseende å dem här nedan föresloge:

Byggnadskonst,

Byggnads-ritning, *

Väg- och Vattenbyggnadskonst med ritning;

hvaremot desse elever, i likhet med eleverne af sjö vapnet och i öfverensstämmelse
med förut gällande stadga, herde befrias från att följa undervisningen i krigskonst
och krigshistoria.

Angående Givil-ingeniörer föreslog Kommissionen:

att rättighet måtte medgifvas åt ett antal af högst 4 Civilingeniörselever
inom hvarje kurs, att begagna undervisningen vid Högskolan
och der undergå examen för vinnande af kompetens till inträde vid
Väg- och Vattenbyggnads-corpsen; samt

att Civilingeniörs-elever, under den tid de åtnjöte undervisning rid
Krigsskolan, måtte varda underkastade krigslagarna.

Åtskilliga af de läroämnen, Indika upptagits såsom för bägge bildningslinierna
gemensamma, borde läsas till olika vidd på hvardera linien. Äfvenså borde
inom Artilleri- och Ingeniör-linien några ämnen, särdeles artillerivetenskapen,
befåstningskonsten och beskrifvande geometri, hädanefter såsom hittills läsas
till olika omfattning af Artilleri- och Ingeniör-officerare. Oberoende af den
sammansättning af en blifvande Öfver-styrelse för krigsundervisningen, som
Kong! Näjd kunde komma att pröfva nyttigast, ansåg Kommissionen sig höra
såsom lämpligaste sättet att ordna undervisningen föreslå:

att Cheferne för Generalstaben. Artillerist och Ingeniörvapnet, såsom
i första hand ansvarige för sine Officerares och vapens tjenstbarhet,
tillerkännas rättighet att, hvar för sig, inom omfånget af de
vetenskaper, hvaruti lärare funnos vid Högskolan anställde, framställa
sina fordringar å de kunskaper och färdigheter, som der skola deras
Officerare bibringas;

att derefter, på grund af dessa Chefernes framställningar, och sedan
Öfver-styrelsen för krigsundervisningen deröfver blindt hord, för
hvardera slaget åt elever. Generalstabs-aspiranter, Artilleri- och Ingeniör-officerare,
genom generalordres fastställdes ett program, intagande
hvad desse elever skulle i hvarje särskild! ämne vid läroverket
inhemta;

att den blifvande Öfver-styrelsen ålägges ordna undervisningen i
öfverensstämmelse med dessa programmer, under iakttagande att, så

Bih. hl^ Rilcsd. Prof. 1861. 1 Sami. 1 A fel. 12

90 Bil N:o 3 b till liongl. May.ts Nåd, Trop. No 1 om Statsverket 1837.

vidt möjligt, tillfälle beredes den ena bildpingsliniens elever att, der
de så önska, följa undervisningen äfven i ett eller flera af den andra
liniens läroämnen; och

att i de ämnen, som till större eller mindre omfång skulle af två
vapens eller af alla eleverne läsas, en i allmänhet gemensam föreläsning
skurs bestämmes, och att examina derefter aflägga i de delar
af donna kurs, som de för hvardera slaget af elever fastställda programmer
utvisa.

Skulle någon förändring i den för Civilingeniörs-elever nu gällande examenskurs
anses behöflig, förmenade Kommissionen, det Styrelsen öfver Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader vore den myndighet, som närmast hade att sig
deröfver yttra.

I stället för det af Landtförsvars-Iiomitén förordade system, rörande fördelningen
i »allmän» och »högre» kurs, men hvilket system erfarenheten visat
icke vara ändamålsenligt, föreslog Kommissionen såsom ett lämpligare sätt att
vinna det med donna fördelning åsyftade ändamål:

att lärarne ålades, så vidt ske kunde, åt sina föredrag gifva en
lämplig omfattning utöfver den såsom examensfordran fastställda kursen,
för att såmedelst bereda åt större förmågor bland eleverne tillfälle
att ytterligare utbilda sig; och

att det öfverlemnades åt en blifvande Öfver-styrelse för undervisningen
att bestämma, huruvida detta öfverskott utöfver examenskursen
skulle under sj elfva kursens lopp eller först efteråt föredragas, äfvensom
huruvida examen deruti skulle ega ruin eller icke.

Kommissionen ansåg sig härmed hafva angifvit grunddragen af Krigs-högskolans
lämpligaste organisation. Lärotidens längd, dess möjligen fördelaktiga
fördelning i två afdelningar, den ordning, hvari läroämnena och öfningarna
skulle följa hvarandra och alla dylika närmare bestämmelser bonde, enligt Kommissionens
åsigt, öfverlcmnas till en blifvande Undervisnings-Öfver-styrelses
pröfning.

veu af Landtförsvars-Komitén såsom en närmare förbindelse mellan Krigsskolan
och Krigs-högskolan föreslagna anordning, att Officerare vid Artilleriet
och Ingeniör-corpsen samt, af öfluga Arméen, de som önska inträde vid Högskolan,
skulle qvarstadna vid Krigs-skolan 9 månader för att bereda sig till
detta inträde, ansåg Kommissionen icke ensidig, knappast möjlig.

På anförda skål hade Kommissionen, i afseende på fordringarna för inträde
vid Krigs-högskolan och vid specialvapnen, föreslagit:

att Artilleri-regementena och Ingeniör-corpsen hädanefter såsom
hittills draga försorg om sina Officerares beredelse till inträde vid
Krigs-högskolan;

Bil. N:o 3 b till Kongl. MajUs Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867

att Officerare åt den öfriga Arméen, som söka inträde vid nämnda
läroverk, befrias från pröfnings-examen, men åläggas förete intyg
derom, att de i officers-examen uti de matematiska ämnena och språken
erhållit minst betyget »med beröm godkänd»;

att Officerare, som icke i officers-examen erhållit dessa betyg, berättigas
att efteråt, genom särskild examen vid Krigs-skolan uti ifrågavarande
ämnen, söka vinna kompetens till inträde vid Krigs-högskolan; att

Kadetter, som söka officers-anställning vid något Artilleri-regemente
eller vid Tngeniör-corpsen, skola i officers-examen taga minst
betyget »med beröm godkänd» i de matematiska ämnena;

att Kadetter, som i saknad af nyssnämnda betyg sökt och vunnit
officers-anställning vid annat vapen, men önska transport till något
Artilleri-regemente eller till Ingeniör-corpsen, berättigas att genom
särskild examen vid Krigs-skolan i de matematiska ämnena söka vinna
kompetens till sådan transport; och

att de fyra för Civilingeniörer afsedda platserna vid Krigs-högskolan
besättas af Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Yattenbyggnader,
som, på sätt synes nämnda Styrelse lämpligast, gör sig förvissad om
desse elevers förmåga att derstädes följa undervisningen.

I afseende på den stat för krigshögskolan, som Landtförsvarskomitén
föreslagit, både Kommissionen i flera delar gjort anmärkningar; hvadan
Kommissionen på anförda grunder föreslagit:

att, i stället för det af Landtförsvarskomitén i staten uppförda
anslag af 1,000 R:dr åt en tjenstgörande Major, ett arfvode å
400 R:dr måtte anslås åt den, som förordnas att handhafva läroverkets
bibliotek;

att läraren i matematik och mekanik måtte erhålla 4,500 R:dr
årligen; men om han är eller varit officer och åtnjuter lön eller
pension, endast skilnaden emellan hans behållna inkomst af denna
lön eller pension och 4,500 R:dr; dock i intet fall mindre godtgörelse
för sin lärareverksamhet än 2,000 Rdr;

att lärarne i fysik och kemi, efter samma grunder, måtte
erhålla 2,000 R:dr eller fyllnaden deri; dock i intet fall mindre
än 1,200 R:dr;

att för läraren i teknisk mekanik och maskinlära måtte beräknas
endast 800 R:dr årligen;

att deremot läraren i befästningskonst och befästningsritning
samt läraren i krigshistoria och krigskonst måtte hvardera åtnjuta
1,800 R:dr årligen;

92 Bil. Nio 3 b till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

att för undervisningen i fältförvaltning och generalstabslära
måtte beräknas ärligt lärarearfvode af 500 R:dr för hvardera
ämnet;

att för läraren i byggnadskonst måtte beräknas ärligt arfvode
af 1,000 R:dr;

att arfvoden å 600 R:dr måtte beräknas åt 5 repetitörer med
tillsammans 3,000 R:dr; att till arfvoden, efter lämplig fördelning,
åt lärare i språk måtte beräknas ett sammanlagdt ärligt belopp
af 4,000 R:dr;

att till arfvode åt eu lärare i vapenföring likaledes måtte beräknas
ett ärligt belopp af 600 R:dr;

att ett ärligt arfvode af 400 R:dr beräknas för läraren i hästkännedom;
samt

att för de praktiska öfningarna måtte beräknas en årlig summa
af 6,000 E:dr.

Då såväl sistnämnda anslag, som flera af de förut vidrörda, vore, af
förekommande förhållanden, af natur att icke kunna för hvarje års behof
till siffran bestämdt beräknas, föreslog Kommissionen:

att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen åska det belopp, som
erfordras för läroverkets vidmakthållande, utan att de särskilda
utgiftsposterna blifva af honom bestämda; och

att den blifvande öfverstyrelsen för krigsundervisningen ålägges
till Kongl. Maj:ts pröfning och fastställelse årligen ingifva förslag
till stat för Krigshögskolan.

Anslagstillökning enligt Kommissionens förslag, jemfördt med Landtförsvarskomiténs,
blefve 11,300 R:dr, men, om såsom tillgång beräknades
nuvarande anslag 3,000 R:dr till Civilingeniörer, endast 8,300 R:dr.

1 fråga om läroverkets förflyttning till hufvudstaden, förmälde sig
Kommissionen ;if alla omständigheter, som på frågan egde inflytande, upfordrad
i underdånighet föreslå:

att Krigshögskolan måtte förläggas till hufvudstaden, och
att antingen f. d. Hebbeska huset å Riddarholmen eller Riksarkivets
f. d. hus vid skeppsbron måtte åt Krigshögskolan
uplåtas.

Genom flyttningen ansågos besparingar skola upkomma i läroverkets
stat, beräknade till 8,165 R:dr. Äfven om hinder skulle mota för uplåtelse
åt Krigshögskolan af någon Kronans egendom i staden och följaktligen
annan lokal måste åt henne mot hyra anskaffas, visade det sig således,
att, då man beräknade hyresbeloppet till 6,000 R:dr, ändock genom
läroverkets förflyttning en årlig besparing af 2,165 R:dr skulle uppstå.

Bil N:o 3 b till Kongl. Majlts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 93

Oaktadt eleverne, enligt Kommissionens åsigt, skulle hafva ekonomisk
fördel af flyttningen, äfven om ingen ersättning lemnades dem för den
derigenom förlorade fria inqvarteringen, ansåg Kommissionen det dock vara
i hög grad önskvärdt, att en lindring i deras utgifter för bostad måtte
beredas dem genom beviljandet af rättighet till inqvarteringsersättning, särdeles
som eu sådan rättighet, efter läroverkets förflyttning, jemlikt författningarna
tillkomme de elever, som tillhörde Svea Artilleriregemente och
Ingeniörcorpsen, och alla eleverna borde vara i detta afseende lika lottade.
Såväl Befälhafvaren som Adjutanten och repetitörerne borde äfven åtnjuta
inqvarteringsersättning, derest icke fria bostäder kunde åt dem i läroverkets
blifvande lokal upplåtas, hvilket dock i flera afseende!! vore fördelaktigast.

Det största antal elever, som samtidigt deltagit i undervisningen vid
Högre Artilleriläroverket, vore det nuvarande, då i lärokursen deltoge 39
officerare. Om från detta antal afräknades eleverne af Svea Artilleriregemente,
hvilka i medeltal under de sista 8 kurserna utgjort 4, och de af
ingeniörcorpsen, som utgjort 2, återstode 33 elever, för hvilka inqvarterings -

ersättning skulle upgå tillsammanstaget till ....................... R:dr 4,950.

Åt Befälhafvaren högst Öfverste-Löjtnants inqvartering............ » 550.

Åt 1 Adjutant och 5 repetitörer, af hvilka minst 1 torde
komma att tillhöra Svea Artilleriregemente och således i alla
händelser åtnjuta inqvarteringsersättning ................. » 750.

Summa R:dr 6,250.

Detta vore således den summa, hvartill utgifterna för inqvarteringsersättningen
högst och under de mest ogynnsamma förhållanden skulle
kunna belöpa sig; den understege med 1,915 R:dr den årliga besparing,
som flyttningen medförde, under förutsättning att Krigshögskolan icke behöfde
betala hyra för sin blifvande lokal.

Att beräkna den med sjelfva förflyttningen förenade kostnad, kunde
icke med tillförlitlighet verkställas, emedan densamma vore beroende af
det arbete, som erfordras för lokalens inredning till sitt ändamål. En
mängd af de Högre Artilleriläroverket nu tillhöriga inventarier, såsom
hästar, åkdon, möbler i elevernas rum m. m. blefve efter flyttningen obehöfliga;
och Kommissionen föreslog derföre:

att alla sådana läroverkets effekter, som efter dess förflyttning
till hufvudstaden blefve öfverflödiga, måtte få försäljas och den
deraf inflytande summa användas till bestridande af de med flyttningen
förenade kostnader.

94 Bil. N:o 3 b till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o jf, om Statsverket 1867.

1 anledning af hvad sålunda förekommit, hemställde Departementschefen
i underdånighet:

att nuvarande Högre Artilleriläroverket å Marieberg måtte, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de al Militärläroverks-Kommissionen föreslagna
grunder, få förändras till en Krigshögskola för Artilleri- och Ingeniörofficerare
samt Generalstabsofficers-Aspiranter och afsedd derjemte att utgöra
en undervisningsanstalt för ett visst antal Civilingeniörs-elever;

att donna Krigshögskola, tillika med den Krigsskola, om hvars organiserande
i stället för Krigsakademien på Carlberg Kongl. Maj:t under
den 14 Oktober 1862 fattat beslut, måtte, från och med den 1 nästkommande
December, ställas under inseende och ledning af en Inspektör och
en Krigsundcrvisnings-Kommission såsom Öfver-Styrelse, på sätt Militärläroverks-Kommissionen
jemväl föreslagit;

att, såsom följd häraf, de åligganden, Indika hittills tillhört dels
Kanslern för Krigsakademien, dels General-Fälttygmästaren och Chefen för
Artilleriet, i deras egenskap af högste Styresmän, den förre för nämnda
Akademi och den sednare för Högre Artilleriläroverket å Marieberg, må i
Nåder förklaras skola med innevarande månads utgång uphöra, samt läroverken
den 1 December till förbemälda Öfver-Styrelse öfverlemna;;:

att Kongl. Maj:t täcktes i nåder dels utse Inspektör för de nya Militärläroverken,
dels fastställa Instruktion för Läroverkens Öfver-Styrelse samt
Reglemente för Krigsskolan, sådana dessa handlingar finnas här vid protokollet
fogade, Reglementet afsedt att tillämpas i den man Krigsskolans
ordnande i öfverensstämmelse dermed hinner fulländas, dels ock tillåta,
att förslag till stat för Krigshögskolan må uprättas och för nästkommande
Riksdag framläggas;

att Öfver-Styrelsen måtte erhålla Nådig befallning att ofördröjligen inkomma
med förslag till personal- och utgiftsstater för Krigsskolan, alternativt
upgjorda dels med och dels utan beräkning af sjökadetters undervisning
vid skolan, och med iakttagande för (ifrigt, att nuvarande KanslersSekreteraren
vid Krigsakademien, Kanslisten vid Landtförsvars-Departementets
Kansli-Expedition Rudolf Agathon Deckel'', hvilken under en
längre följd af år enligt förordnande förestått Kanslerssekreterare-befattningen,
derå lian den 29 September 1857 erhållit Kongl. Maj:ts Nådiga
Fullmakt, må upföras på indragningsstat till bibehållande af sin vid nyssnämnda
befattning nu innehafvande lön 900 R:dr, men med förbindelse

Bil. N:o 3 b till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 95

för honom att de befattningen nu tillhörande åligganden fortfarande vid
Inspektörens Expedition fullgöra;

att Kongl. Maj:t, efter det ifrågavarande förslag inkommit, täcktes
taga ärendet i vidare öfvervägande, dels för aflåtande af nådig proposition
till Riksdagen om nödiga medels anvisande för Läroverken, och dels för
meddelande af de ytterligare bestämmelser, som i afseende å Läroverkens
ordnande kunna finnas af behof påkallade;

Hvad Departements-Chefen sålunda i underdånighet
hemställt täcktes Kongl. Maj:t, uppå Statsrådets öfriga
ledamöters underdåniga tillstyrkande, till alla delar i
nåder gilla och bifalla, hvarjemte Kongl. Maj:t behagade,
jemväl i öfverensstämmelse med Statsrådets underdåniga
tillstyrkande, till Inspektör för de nya Militärläroverken
i nåder förordna Hans Koägl. Höghet Arf-Fursten,
Hertigen af Östergötland, Prins Oscar Fredrik; — skolande
i öfrigt ofvanberörda nu fastställda Instruktion
för Läroverkens Öfverstyrelse samt Reglemente för
Krigsskolan i vanlig ordning af trycket utfärdas, samt
Protokollsutdrag i ämnet till Sjöförsvars-Departementet
expedieras.

Ex protocolle
M. J. Bandelin.

96 Bil. N:o <2 c. till Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o /, om Statsverket 1867.

Transsumt af Protokollet öfver Landtfdr svar s-arenden, hållet
inför Hans Maj:l Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott ilen 28 December 1866.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer.

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve

Manderströrn,

Stats-Råden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet Reuterskiöld föredrog
i underdånighet:

l:o.

Komiténs för Salpeterärendena underdåniga skrifvelse den 22 sistlidne
November, deruti, med anledning af Kong]. Maj:ts uti nådigt Bref den 4
Juli innevarande år Komitén gifta befallning ej mindre att, så snart 1866
års Hufvudbok för salpeterfonden afslutats, derom hos Kongl. Maj:t göra
underdånig anmälan, med uppgift tillika om det belopp, som till följd
häraf bonde till Riksgäldskontor! aflemnas, äfvensom angående de personel'',
hvilka, enligt Rikets Ständers uti skrifvelse den 9 förutgångna Juni
anmälda underdåniga beslut, både att sina aflönings- eller pensionsförmåner,
efter fondens öfverlemnande, från Statsverket utbekomma, än ock,
sedan vederbörande blifvit hörde, till Kongl. Maj:t inkomma med den af

/ Rikets

Bil. N:o 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 1867. 97

Rikets Ständer jemväl begärda utredning rörande salpeternäringen i Westerbottens
och Norrbottens län, Komitén förmält, att, då Salpeterfondens
hufvudbok för år 1866 ej förr än någon tid efter nästa års ingång hunne
afslutas, blefve Komitén först då i tillfälle att uppgifva det belopp af
nämnda fond, som, i enlighet med Rikets Ständers, af Kongl. Maj:ts
nådiga förslag föranledda beslut, borde till Riksgäldskontor^ derefter
öfverlemnas.

För afgifvande af den äskade utredningen rörande salpeternäringen
i Westerbottens och Norrbottens län, både Komitén anmodat Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i berörda län att efter infordrande af vederbörande
salpetersjuderi-tjenstemäns yttranden, med utlåtanden till Komitén inkomma;
och hade dessa handlingar blifvit till Komitén insända, jemte utdrag
af protokollen vid kommunalstämmor med 13 församlingar i Westerbottens
län.

Af dessa, Komiténs ifrågavarande skrifvelse bilagda handlingar, inhemtades
hufvudsakligen följande:

Den vid kommunalstämma församlade allmogen hade uttryckt den
önskan och förhoppning, att salpeternäringen inom Westerbottens län måtte
äfven för framtiden af Staten understödjas, synnerligast af det skäl, att
densamma vore den enda binäring, hvaraf vinst med säkerhet kunde påräknas
och för många uteslutande utgjorde den inkomstkälla, hvarigenom
de blefve i stånd att afbörda sig sina utskylder och bereda sig tillgång
till inköp af spannmål till lefnadsbehofven, hvilket allt under de ofta återkommande
missväxtåren vore för befolkningen af största vigt.

Af Direktören i lista sjuderidistriktet hade blifvit anfördt,: att salpetertillverkningen
i Westerbottens län i medeltal årligen uppginge till

1,500 centner, hvarför lösen utgjorde, efter nu fastställda lösningspris och
inberäknadt forsellönen, omkring 71,000 Rdr, hvilka medel sprides kring
länets samtliga kommuner just vid den tid, då allmogen skulle betala
sina kronoutskylder; att denna handtering utgjorde inom många socknar
allmogens hufvudsakliga binäring, utan hvilken brist och nöd mångenstädes
skulle uppstå, der välmåga nu rådde, att det visat sig under de
fyra sednaste missväxtåren, hurusom den inkomst, som blifvit beredd derigenom
att Kronan vid utlysta uppbördsstämma inlöst allmogens salpeter,
i väsendtlig mån bidragit till underlättande af de tryckande bekymren;
att allmogen, allt mera inseende nyttan af denna binäring, beflitade
sig om att förbättra tillverkningen, så att innan kort endast fullkomligt
ren vara med all säkerhet komme att från länet levereras; att, om det
stöd Staten hittills lemna! salpeternäringen undan dr oges eller minskades
och den inhemska salpetern blefve en köpmansvara, ginge näringen inom

Bill. till E/ksd. Prof. 1867 1 Sami. 1 A/d. 13

98 Bil. No 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

fa ar under, och måste i sådant fall Statens mellankomst med undsättningsmedel
under de täta missväxtåren otvifvelaktigt betydligt mer tagas
i anspråk, utan att, såsom nu vore fallet, flit och arbetsamhet belönades
samt nöd och elände af värj des, på samma gång produktionen af detta för
kruttillverkningen nödvändiga råämne bibehölles inom landet; att det för
befolkningens moraliska utveckling vore vida bättre att kunna förtjena
sitt uppehälle, än att den brist, som genom felslagna skördar ofta inträffade
uti ifrågavarande län, fylldes genom lån eller almosor; och att det
för Staten alltid skulle blifva en fördel att omhulda salpeternäringen i de
två nordliga länen, der tillverkningen uppginge till den qvantitet, att dess
vanliga behof deraf fylldes; — varande det således, enligt bemälde direktörs
åsigt, ovilkorligen af nöden, att salpeternäringen i Westerbottens län
fortfarande lemnades det stöd, som den af Statsverket hittills åtnjutit.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens län hade, under
åberopande af ofvannärnnda kommunalstämmo-protokoll äfvensom af Salpetersjuderidirektörens
förestående yttrande, för egen del anfört: att salpeternäringen
i nämnda län derest Staten fråntoge densamma det understöd,
som den hittills åtnjutit, tvifvelsutan inom ganska kort tid skulle
gå sin undergång till mötes, genom såväl till qvantiteten förminskad, som
till qvaliteten försämrad tillverkning, och således en för den fattiga befolkningen
i länet väl behöflig inkomstkälla utsina; att jordbruket, som
flerestädes i länet vore till följd af sädesgrödans blottställande för frost
föga lönande och hufvudsakligen måste ställas på ladugårdsskötsel, hvartill
naturliga slåtterlägenheter lemnade godt tillfälle, icke erfore särdeles
men af salpeternäringen, hvilket erfarenheten gifvit vid handen derigenom,
att i byar, der denna näringsgren mer än annorstädes bedrifvits, åkerodlingen
befunnits pa samma ståndpunkt, som i andra med dem jemförlig^
byar, hvilka icke sysselsatt sig med salpetertillverkning, men deremot,
i följd af ett förmånligare läge, haft tillfälle till andra lika/och bättre
lönande biförtjenster; att en del jordbrukare i länet, genom byarnas isolerade
lägen till hvarandra och bristen ännu mångenstädes på banade
körvägar, saknade tillfällen att medelst andra biförtjenster än salpetertillverkning
förskaffa sig kontanta penningar till bestridande af utskylder,
såväl till Staten, som till kommunen; och att utan de medel, som för den
tillverkade och af kronan inlösta salpetern erhölles, hos den jord brukande
befolkningen sannolikt betydliga kronorestantier och deraf föranleda elände
genom utpantning!!!'' och exekutiva auktioner årligen skulle uppkomma,
hvadan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på det högsta tillstyrkte, det
salpeternäringen inom länet måtte på allt sätt uppmuntras och fortfarande
åtnjuta det understöd, som kunde densamma beredas.

Bil N;o 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 99

Beträffande Norrbottens län både den der anställde Salpetersjuderiunderstyresmannen
anfört: att, då åkerbruk och boskapsskötsel, som egentligast
och hufvudsakligast voro de källor, hvarifrån den jordinnehafvande
delen af nämnda läns innebyggare borde hafva att hemta medel för tillfredsställande
af de nödvändigaste lefnadsbehofven, stode i allmänhet på
den låga och outvecklade ståndpunkt, att de till och med under en ännu
aflägsen framtid ej kunde lemna brukaren det öfverskott, som, förvandla-!!
i penningar, erfordrades för arbetets bedrifvande, erläggande af utskylder
till Kronan och kommunen samt för anskaffande af öfriga oundgängliga
lefnadsförnödenheter, så hade brukande blifvit nödsakade att på ett eller
annat sätt bereda sig utvägar för fyllandet af sagde behof; att bland de
allmännast derför tillgripna utvägarna vore, såsom binäringar, tjärn- och
salpetertillverkningarne samt, såsom biförtjenster, timmer- och bjelkhygge,
äfvensom att på beting transportera foror orterna emellan; att isynnerhet
skogsavverkning, såsom allt intill några af de sista aren mest vinstgifvande,
vant deri mest tillitade och i följd deraf bedrifvandet af nyssnämnda
andra binäringar, helst i kustbygden, mer och mer åsidosatts, men att, då
numera förändrade, för skogsafverkningen missgynnande förhållanden inträda
sä att allmogen icke vidare deraf erhölle hälften så stor vinst som
för ett tiotal af år sedan, salpetertillverkningen syntes vara en för länet
nyttig och för en del genom klimatförhållanden vanlottade inbyggare i
höo- måtto behöflig binäring, som under nuvarande och, såsom det vore
att* befara, fortfarande förhållanden tarfvade allt det understöd, hvarmed
den hittills omhuldats, synnerligast med afseende å innevanarne uti skogsöda
fjell trakterna, der åkerbruket vore till den grad osäkert och ringa
lönande, att mången af sin jord mera sällan erhölle det qvantum spanna ål,
som erfordrades till födoämnen för eget hushåll, och ofta den förväntade
grödan tillintetgjordes genom frost, hvadan allt, som åtginge för lifsuppehälle!
under året då måste, om möjligt, anskaffas för hvad genom biförtjenster
kunde erhållas; att, efter hans förmenande, salpeternäringen ej i någon
mån mera förhindrade utvecklingen af jordbruket, än någon af de öfriga
inom länet idkade binäringar, då i betraktande toges hvad jorden förlorade
derigenom, att, för deras utöfvande, allmogen måste långa tider
uppehålla sig på från hemmet aflägsna trakter och derstädes uppstilla
för dragarne in ed häfd a störa qväll titeter foder, i stället för att salpetertillverkaren
med sina dragare ständigt kunde vistas vid hemmet; samt
att slutligen erfarenheten visat, att, ehuru ersättningen för det på salpetertillverkningen
använda arbetet under de sednast förflutna 20 åren mycket
långt understigit hvad som andra hjelpkälla- förmenats lemna, skuldsättningen
dock snarare vore mindre för dem, som med nit idkade den förra

100 Bil. N:o 3 c till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

än för de öfriga, hvilket förhållande sannolikt hade sin grund deri, att salpetertillverkaren
ej af köparen blef i liqvid påtrugad öfverflödsartiklar, hvilka föranled t,
att vid sluträkning ofta någon betalning icke erhållits, utan tvärtom skulden ökats!

I afseende ä salpeternäringen i Norrbottens län både vidare af förbemälde
Salpetersjuderi-Direktör, till hvars distrikt äfven detta län hörer, blifvit yttrat: att
den årliga tillverkningen derstädes vippgalge till 500 å 350 centner, derför lösen
utgjorde, forlönen inberäknad, omkring 14,000 å 15,000 R:dr; att näringen vissei
ligen bedrefves endast i någre af kustsocknarne, nemligen i Neder-Luleå, Öfre
Luleå, Råneå och Piteå samt uti Arvidsjaurs, Mala och Arjeplougs lappmarks-socknar,
men uti dessa, särdeles i Neder-Luleå, Arvidsjaur och Malå, utgjorde allmogens
hufvudsakliga binäring, utan hvilken dessa kommuner och till någon del äfven
de öfriga socknarna, der salpeter tillverkades, skulle råkat i den största förlägenhet
under de ofta inträffade missväxtåren, och af hvilken allmogen, som mer och
mer insåge nyttan af donna näring, påräknade sill förnämsta hjelp; samt att det
ock visat sig, att nöden i de socknar, der salpeter tillverkades, under sednaste
missväxterna ej framträdt i den skepnad, som, derest ej eu så betydlig kontant
inkomst deraf kunnat hemtas, otvifvelaktigt eljest varit fallet. På dessa och i öfrig1
för salpeternäringens inom Westerbottens län fortsätta befrämjande anförda,
här ofvan omförmälda skål både bemälde Direktör ansett nödvändigt, att donna
binäring äfven inom Norrbottens län komme att för framtiden såsom hittills af
Staten understödjas.

Härefter hade, beträffande Norrbottens län, Kong]. Majrts Befallningshafvande
i länet andragit; att salpeternäringen inom detta län vore i ett fortgående aftagande,
så att beloppet af inlöst salpeter nu icke vippgalge till ens hälften af hvad
detsamma utgjorde för 10 år sedan, hvadan det syntes otvifvelaktigt, att denna
näring, oaktadt de uppoffringar, Staten för densamma gjort, förr eller sednare
skulle af sig sjelf upphöra, hvartill orsaken vore, att salpeternäringen stode i strid
med eller motverkade länets hufvudnäring, jordbruket, derigenom att ett för detta
sednare högst vigtig! gödningsämne ej finge komma åkerbruket till godo, utan
uteslutande användes för salpetertillverkningen; att eu alltmer sig vidgande insigt
om detta missförhållande samt om jordbrukets nödvändighet såsom ortens hufvudnäring
föranledde sa småningom allt liera salpeteridkare att nedlägga denna binäring
och i stället använda det derför erforderliga materialet å jordbruket; att ehuru
således frågan om salpeternäringens upphörande syntes vara cn tidsfråga, det likväl,
med afseende å den omfattning, tillverkningen ännu både, samt de betydliga
kontanta medel, hvilka för levererad salpeter årligen komme en del af länets befolkning
till godo,’ torde vara betänkligt att nu genast indraga salpeteruppbörderna,
helst någon ny inkomstkälla icke hunnit sättas i stället för den afgående, och brytningen
derföre kunde för mången tillverkare leda till bekymmer för dess utkomst;
men att, om deremot några års fortfarande erfarenhet skulle bekräfta, hvad den

Bil. N:o 3 c till Kong!,. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1, om Statsverket 1861. 101

hittills vunna redan gifvit vid handen, eller att näringen af sig sjelf Lomme att
förfalla, Kong!. Maj:ts Befallningshafvande icke tvekade att tillstyrka näringens indragande
efter förloppet af någon förut kungjord preskriptionstid, isynnerhet om
anslaget för densamma, åtminstone för någon tid derefter, kunde få ersättas med
något särskild t anslag till jordbrukets upphjelpande, företrädesvis i de salpetertillverkande
socknarna af länet, hvilket anslag lämpligen kunde bestämmas efter beloppet
af de direkta uppoffringar, Staten i medeltal fält vidkännas för näringens
understödjande, dels genom ett särdeles högt irilösningspris, dels ock uti aflöningar
och pensioner till en mängd embets- och tjenstemän, fraktomkostnader m. m., vare
sig att detta anslag Lomme att särskild! för sig användas, enligt derför meddelade
särskilda bestämmelser, eller kunde få ingå såsom en förhöjning uti de anslag till
myrutdikningar, vattenaftappningar m. m i de Norrländska länen, som af blifvande
Riksdagar kunde komma att anvisas.

Slutligen både Komitén för salpeterärendena, under åberopande af hvad Komitén
tillförene och sednast uti underdånig skrifvelse af den 13 Juni 1868, i afseende
å salpeternäringens uppkomst, utveckling och dåvarande ståndpunkt andragit
och hvilket genom Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof den 15 Oktober 1865 blifvit Rikets sednast församlade Ständer meddelad»,
i underdånighet dels anmält, att under de 10 åren 1856—1865 salpeterintägten
i Westerbottens och Norrbottens län i medeltal utgjort för det förra länet
i,471 centner 70 skålp. och för det sednare 474 centner 64 skalp , hvarför äfven
i medeltal för samma tid tillgodokommit Westerbottens län omkring 65,865
R:dr och Norrbottens län 19,456 R:dr, dels ock yttrat, det Komitén för sin del
ansåge af hvad i ärendet förekommit vara fullständigt utredt, att inom Westerbottens
län salpeterhandteringen fortfarande vore för befolkningens ekonomiska bestånd
af stor betydelse, såsom den enda näring, hvaraf, under nuvarande förhållanden,
någon säker inkomst kunde påräknas, och att detta, om ock blott för den
närmaste framliden samt i mindre utsträckning, vore äfven för Norrbottens län
förhållandet; och då det äfven syntes vara af vigt för Stateu att hädanefter såsom
hittills kunna för sin årliga kruttillverkning påräkna, om ej hela, åtminstone större
delen af dertill erforderlig salpeter utaf inhemsk tillverkning, hemställde Komitén,
att, i likhet med hvad för närvarande, till följd af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers
sammanstämmande beslut, egde rum, salpeternäringen måtte äfven för framtiden
ej mindre inom Westerbottens än äfven i Norrbottens län af Staten understödjas
medelst fortsatt åtagande från dess sida, att årligen inlösa den derstädes
tillverkade salpeter till de pris, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt i Nåder bestämma,
och under förutsättning, att enahanda förslagsanslag, som af Rikets sednast
församlade Ständer för år 1867 beviljats, äfven hädanefter Lomme att fortfarande
utgå.

102 Bil. N:o 3 c till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

I Girigt och med anledning af Rikets Ständers medgifvande, att Statsverket
skulle öfvertaga salpeterfondens dåvarande, eller i följd af redan beslutad indragning
blifvande expektans-, pensions- och indragen,gsstater, både Komitén, till
följd af den i ofvanberörda nådiga bref al den 4 sistlidne Juli meddelade föreskrift,
öfverlemnat eu i Komiténs redogörarekonlor upprättad uppgift å de salpetersjuderistaten
tillhörande personer eller deras enkor och barn, hvilka af salpeterlonden
hittills åtnjutit löner eller pensioner, och hvilka på grund af Rikets Ständers
nyssnämnda medgifvande skulle på Statsverkets allmänna indragningsstat, med
beräkning från 1867 ars början, öfverflyttas: uppgående för närvarande, enligt

berörda uppgift, sammanlagda beloppet:

af de på indragningsstat förflyttade tjänstemännens löner till......... R:dr 2,175: _

af de i åtskilliga län i tjenst varande eller på pensionsstat uppförde
salpetersjuderi-verkmästares löner eller pensioner till......... » 3,650; 7.

samt af pensioner till en dotter och eu enka efter afliden salpetersjuderi
- tjensteman till.................................................................. » 600:

eller tillsammans till R:dr 6,425: 7.
uti hvilken summa dock icke voro inbegripna de, jemlik! Kongl. Brefvet den 17

Mars 18o2, bestämda löneförmåner med skrifvarhjelp för Sekreteraren och Kamereraren
hos Komité» med 1,050 R:dr för hvardera samt för Komiténs vaktbetjent
150 R:dr. eller tillsammans 2,250 R:dr, men hvilka belopp, i händelse Komiténs
verksamhet komma att upphöra, Komité» a »såga höra för tjeusternas innehafvare
å indragningsstat uppföras, i likhet med hvad för ofvan omförmälde, salpetersjuderi—
staten tillhörande personer blifvit medgifvet.

I betraktande af hvad härvid förekommit hemställde Statsrådet i underdånighet:
att Kongl. Maj;t täcktes i Nådår förklara salpeternäringen inom Westerbottens
och Norrbottens län, med afseende ej mindre å ortens behof al denna binäring,
än äfven å angelägenheten för Staten att kunna inom landet erhålla åtminstone
någon del af den för kruttillverkningen behöflig:, salpeter, skola tillsvidare
såsom hittills af Staten understödjas;

att sedan, enligt förut meddelad föreskrift, salpeterfonden, sådan den vid innevarande
års utgång efter afslutad hufvudbok befinnes, blifvit till RiksgäldsKontoret
aflemna,!, Salpeter-Komiténs befattning med salpeterärendena må till ArméFörvaltningens
Artilleri-Departement öfverlemnas samt Komité» upplösas;

att den salpelersjuderi-slaten tillhörande, å en af Salpeter-Komitén öfverlemnad,
bär vid protokollet i bestyrkt afskrift fogad förteckning upptagna personal,
som förut från salpeter-fonden upburit pensions- eller löneförmåner, men enligt

Bil. N:o 3 c till Kong!. Maj:ts Nåd. Trop. N:o 1. om Statsverket, 186‘7. 108

Rikets sednast församlade Ständers medgifvande i underdånig skrifvelse af den 9
Juni 1866, skall af Statsverket öfvertagas, måtte i Nåder tilläggas de å förteckningen
för hvar och en utförda belopp, att från och med år 1867 af nämnda
personal från allmänna iudragningsstaten npbäras;

att den af Salpeter-Komitén meddelade utredning rörande salpeternäringen i
Westerbottens och Norrbottens län, äfvensom Kong!. Maj:ts nådiga beslut i förestående
tre punkter, finge Riksdagen meddelas i sammanhang med propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof; samt

att, då, i händelse af nådigt bifall till Salpeter-Komiténs bär ofvan föreslagna
utösning, de hos Komitén hittills varande tjenstebefattningar, nemligen
Sekreterare- och Ombudsmans -befattningen, Kamererarebefattningen och Vaktmästaretjensten,
komma att indragas, samt innehafvarne af dessa befattningar, Sekreteraren
och Ombudsmannen, Kongl. Räntmästaren Herman Schlvtern, Kamereraren,
Kammarherren Carl Adil Westerstrand samt Vaktmästaren Lars Pettersson, af
hvilka Schlytern alltsedan år 1827 och Westerstrand sedan 1845 varit i Komiténs
tjenst, borde, i likhet med hvad som blifvit den till de redan indragna salpeter™
sjuderistaterna hörande personal beviljadt, få- sina ailöningsförmåner på indragningsstat
bibehålla, men Rikets Ständers ofvanberörda medgifvande icke kunde anses
omfatta ifrågavarande tjenstemän och vaktbetjent, Kongl, Maj:t måtte täckas i
aflåtande Nådig Proposition föreslå Riksdagen att Sekreteraren och Ombudsmannen
hos Salpeter-Komitén Herman Schlytern, Kamereraren hos samma Komité Carl
Adil Westerstrand samt Vaktmästaren derstädes Lars Pettersson måtte från och
med 1867 års början å allmänna iudragningsstaten uppföras till åtnjutande under
sin återstående lifstid af pensioner, motsvarande deras nu innehafvande arfvoden,
utgörande:

för Schlytern ............................................................ R:dr 750,

» Westerstrand......................................................................................... » 750,

» Pettersson ........................... » i 50,

eller tillhopa R:dr 1,650.

dock med skyldighet för dem att med sin tjenstgöring hos Komité» fortfara, intilldess
Komiténs upplösning hinner verkställas, samt särskild!: för Schlytern och Westerstrand
att då frånträda de af dem med 500 R:dr hvardera såsom skrifvarehjelp
hittills årligen uppburna belopp.

Hvad Statsrådet härvid i ena och andra hänseendet hemställt,
behagade Kong!.Maj:t till alla delar i Nåder bifalla.

Ex protocollo
M. J. B andelin.

104 Bil. No 3 d till Kongl. Maj-M Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1867.

Transsumt, af Protokollet öfver Landtförsvars-arenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet på Stockholms
Slott den 18 December 1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve
Manderstrmn,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Beuterskiöld,

Lagercrantz,
von Ehrenheim.

Chefen för Landtförsvars-Departementet, Statsrådet Rcuterskiöld, föredrog
i underdånighet:

1:o

Armé-Förvaltningens, å Civila Departementet, underdåniga skrifvelse af den
21 sistlidne November, hvaruti anmälts, att General-Intendenten G. Sandels,
som halt uppdrag att föranstalta om de till hufvudstaden under hösten 1865
inkommenderade truppers af Uplands, Södermanlands och Nerikes regementen
samt Lifregementets Dragoneorps proviantering under vistelsen derstädes, äfvensom
att ombesörja utbetalandet af ersättning till vederbörande embetsmyndigheter
för de med truppernas marche till och från hufvudstaden förenade kostnader, till
Armé-Förvaltningens Civila Departement inkommit med veriticerad redogörelse för
samtliga af ifrågavarande garnisonsförstärkning uppkomna kostnader, till hvilkas
bestridande 1. d. Krigs-Kollegii Aflönings-Afdelning och, etter innevarande års

ingång,

Bil. No 3 d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No /, om Statsverket 1867 105

'' ingång. Civila Departementet tillhandahållit General-Intendenten af honom rekvirerade
förskottsmedel; — åt hvilken, till Kammar-Rätten insända, redogörelse
inhemtats, att den debiterade uppbörden utgjort:

af f. d. Krigs-Collegii Aflönings-Afdelning och Armé-Förvaltningens Civila De -

partement anordnade medel .................................R:dr 57,105: 84.

af influtna särskilda medel...................................... » 3: 34. 57,109: 18.

samt att deremot utgifterna affarts sålunda:

Marche-, transport- och resekostnader............................. 15,344: 21.

Aflönings- och underhålls-kostnader å kommenderings orten.

............................................................................... 39,985: 40.

Sjukvårdskostnader............................................................. 1,065: 55.

Diverse kostnader ............................................................ 351: 93. 56,747: 09.

Afleverering till Armé-Förvaltningens Kassa .................................... 362: 09.

57,109: 18.

Då de uti redogörelsens debet såsom anordnade och de såsom återleverering
flerstädes krediterade medelbelopp vore med Civila Departementets räkenskaper
öfverensstämmande, både Armé-Förvaltningen, med stöd af Kongl. Brefvet
den 31 Oktober 1865, anhållit, att de af f. d. Krigs-Collegii Aflönings-Afdelning
och Departementet, i och för ifrågavarande garnisonsförstärkning, med sammanlagdt
56,747 R:dr 9 öre förskjutna medel måtte varda till ersättning i
nåder anvisade.

1 sammanhang härmed föredrog Departements-Chefen en af Chefen för
Armé-Förvaltningens Fortifikations-Departement gjord anmälan, att från nämnda
Departement förskjutits eller komme att förskjutas kostnader för afvägnings- och
kartläggningsarbeten, i och för uppgörande af förslag till Stockholms befästande,
med ett sammanlagdt belopp af ....................................!........... R:dr 39,010: 41.

Med anledning af hvad sålunda anmält blifvit, hemställde Stats-Rådet
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes, i sammanhang med den till Riksdagen
afgifvande Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, låta till
ersättande upptaga de af Armé-Förvaltningen förskjutna beloppen:

för Garnisonsförstärkningskommenderingen i Stockholm år 1865 56.747: 09,

och för verkställda Afvägnings- och Kartläggningsarbeten för

förslags uppgörande till Stockholms befästande .............................. 29,010: 41,

eller tillhopa R:dr 85,757: 50,

Bil. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

106 Bil. N:o 3 d till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

men att, beträffande det belopp åt 10,000 R:dr, som beräknats komma att
för sistnämnda ändamål under år 1867 utgå, Armé-Förvaltningen måtte ega att
hvad sålunda kunde varda förskjutet framdeles till ersättande i underdånighet
anmäla.

Kongl. Maj:t täcktes i Nåder gilla och bifalla hvad
Stats-Radet sålunda hemställt; och skulle, i hvad anginge
framställningen till Riksdagen, transsumt af protokollet
härom till Finans-Departementet aflena las, med afseende på
ersättningsbeloppens intagande uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Riksdagen om Statsverkets tillstånd och
behof.

Ex protocollo
K. E. Kindblad.

Bil. N:o 3 e till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 107

( Angående Nionde Hufvudtiteln.)-

Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-drenden, hållet inför
Hans May.t Konungen uti Stats-Rådet d Stockholms
Slott, den 4 Januari 4867-

Närvarande:

Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens, Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve
Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz,
von Ehrenheim.

Stats-Rådet Reuterskiöld föredrog härefter vidare i underdånighet:

l:o.

Ett till Landtförsvars-Bepartementet inkommet Utdrag af Protokollet öfver
Finans-Ärenden för den 14 December sistlidet år, med öfverlemnande af en
utaf f. d. Öfversten och Chefen för Svea Artilleri-regemente, General-Adjutanten,
m. m., Jonas Hygrells enka, Johanna Hygrell, till Kongl. Näjd ställd
ansökning, hvaruti sökanden, jemte bifogande af prestbevis och läkarebetyg
samt styrkt afskrift af sin aflidne mans tj ensteförteckning, bland annat, i underdånighet
anhållit, att, — då sökanden, nu öfver 80 år gammal, befunne
sig i behöfvande omständigheter, samt, genom ett i nästförflutna Juli månad
inträffadt fall. afbrutit högra lårbenet och högra armén, i anseende hvartill

108 Bil N:o 3 e till Kong!» May.U Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

sökanden numera vore oförmögen att gå samt icke vidare kunde skota sig
sjelf, utan dagligen måste anlita ändras hjelp, hvithet för henne medförde
ganska kännbara kostnader, — Kong!. Maj:t täcktes till den blifvande Riksdagen
aflåta Nådig Proposition om något ärligt understöd för sökanden under
hennes återstående lifstid.

Stats-Rådet tillstyrkte i underdånighet att Kong!. Näjd, i betraktande af
General-Adjutanten Hygrells å lifstiden långvariga och berömliga verksamhet i
Statens tjenst och med afseende tillika i de för hans enka, till följd af den
henne vid hennes höga ålder öfvergångna olycka, förekommande bevekande
omständigheter, täcktes i Nåder föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten
aptera bemälda enka, Johanna Hygrell, till åtnjutande under hennes
återstående lifstid af en pension af 500 R:dr årligen, räknadt från innevarande
års början; hvarom Utdrag af Protokollet skulle Finans-Departementet meddelas,
för iakttagande vid regleringen af Riksstatens Nionde Hufvud titel.

Hvad Stats-Rådet uti detta mål i underdånighet tillstyrkt
behagade Kongl. Näjd i Nåder gilla och bifalla.

Ex Protocollo
J. 11. E. von Knorring.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1867.

Bil. N:o 4 till Kongl. Majtts Nåd. Proposition N:o 1.

Utdrag aj Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:l Konungen, uti Stats-Rådet, å Stockholms
Slott den 20 November 1866.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Departements-Chefen, Statsrådet Grefve von Plåten, anmälde i underdånighet
:

l:o.

4:o.

Vidare uppläste Departements-Chefen följande skriftligen författade
uppsatts:

»Uti det anförande, som under den 13 Oktober sistlidne år af mig i Angående omunderdånighet
afgafs till Stats-Råds-protokollet öfver Sjöförsvars-ärenden Jjfffffjj9 a/on
med hänseende till då förestående statsreglering, omförmäldes äfven ett ge- struitionsnom
mitt föranstaltande utarbetadt förslag till ombildande af Flottans Kon- Corps''
strulctions-Corps, hvilket jag dock, med afseende på dess omfattning, utbad
mig att längre fram få Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa,
för att, i händelse af Dess Nådiga bifall dertill, öfverlemnas till Rikets

Bill. till Rihsd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 1

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

sednast församlade Ständer. Med Eders Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse
har berörde förslag sedermera varit ntstäldt till Förvaltningens af Sjöärendena
underdåniga utlåtande, hvilket ock afgifvits; hvarefter jag, med
anledning af hvad deri förekommit, uti förslaget vidtagit några jemkningar,
med hvilka jag får detsamma, sedan Riksdagen under tiden för långt framskridit
för att ärendet skolat lämpligen kunna bringas under Rikets Ständers
pröfning, nu ånyo inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framlägga.
»

»Fråga om en tidsenlig förändring af Flottans Konstruktions-corps
väcktes redan vid 1856—1858 årens Riksdag, då Rikets Ständer, utan att
närmare pröfva behofvet af de då för corpsens personal äskade löneförhöjningar,
väl beviljade den för corpsen beräknade förhöjda anslagssumma,
30,650 R:dr, men tillika begärde, att förslag till förändring af corpsen i
angifven syftning måtte vid påföljande Riksdag blifva Rikets Ständer förelagdt.
Ett sådant förslag afgafs äfven vid Riksdagen 1859—1860, utan
att dock vinna bifall af Rikets då församlade Ständer, hvilka deremot, med
framställande af de emot förslaget förekomna erinringar, i underdånighet
anhöllo, att vid corpsen ledigblifvande tjenster, tillsvidare och intilldess
corpsens organisation blifvit slutligen bestämd, icke måtte återbesättas,
hvartill Eders Kongl. Maj:t derefter ock farm godt att samtycka; och då
sedermera den s. k. Sjöförsvars-kommittén, med afseende på de emot förr
både väsendtligt olika och mera omfattande fordringar på kunskaper och
skicklighet hos fartygskonstruktören, som måste blifva en följd af den nyare
sjökrigsmaterielens förändrade beskaffenhet, framställde det förslag, att Konstruktions-corpsen
måtte, i förening med Flottans Machinist-officerare och
Mekaniska stat, ombildas till eu Ingeniörcorps för flottan med militärisk
organisation och derefter lämpad, ehuru fåtaligare, personal, än Konstruktions-corpsens
nuvarande stat upptager, fanns detta förslag likväl icke
genast kunna genomföras, helst åtskilliga jemkningar deri ansågos blifva
beroende af hvad om beskaffenheten af rikets nya sjökrigsmateriel kunde
varda beslutadt, och blef derföre icke heller vid Riksdagen 1863—1864
förelagdt Rikets Ständer, hvilka emellertid då, enligt Eders Kongl. Maj:ts
begäran, fortfarande till Dess disposition ställde IConstruktions-corpsens
ofvanberörda anslag för aflönande af corpsens personal och af den provisoriskt
tillsätta virkesförrådsförvaltningen. Sedan dess hafva likväl förhållandena
mycket förändrats; krigsfartyg efter nutidens fordringar och af eu
för detta";lands försvar ändamålsenlig befunnen konstruktion äro inom landet
färdigbyggda eller under byggnad, och om än för närvarande svårligen
kan noggrann! bestämmas, hvilka färtygscerter vidare höra under den närmaste
framtiden komma till utförande, lärer dock få tagas för afgjordt, att,

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:te Nåd. Proposition N:o 1.

så framt Sverige skall kunna erhålla ett tidsenligt sjöförsvar, lämpadt efter
dess behof och tillgångar, nya krigsfartyg ock måste, i den mån de för
krigsbruk otjenliga äldre fartygen utrangeras, i deras ställe anskaffas, samt
att, vare sig att denna anskaffning verkställes vid Kronans varf eller medelst
beställning från enskilda verkstäder, för uppgörande af förslag och
ritningar till de nya fartygen, äfvensom för öfvervakande af dessas såväl
tillförlitliga utförande som behöriga underhåll i framtiden, behöfves en särskild
personal med dertill nödiga insigtcr och skicklighet. Öfvertygad om
den oafvisliga behöfligheten af en sådan personal eller corps, går jag derföre
att i underdånighet framställa ofvanberörda af mig, efter samråd med
Sekundchefen vid Konstruktions-corpsen, Öfversten m. m. Ljungstedt uppgjorda,
nu i någon mån jemkade, förslag till den nya corpsens organisation.»

»Enär ångan numera såsom rörelsekraft snart sagdt uteslutande användes
å alla för krigsbruk byggda fartyg, bör ock, såsom äfven Sjöförsvarskommittén
antog, den nya corpsens verksamhet omfatta allt, som
eger sammanhang med såväl krigsfartygens som de till dem hörande machiners
konstruktion, byggnad och tillverkning, och de fordringar på kunskaper
och skicklighet, som corpsens medlemmar i följd deraf måste motsvara,
äro således ingalunda ringa, men kunna dock ej eftergifvas, såvida
corpsen skall uppfylla sin bestämmelse. Såsom redan i det föregående
blifvit omnämndt, både Sj öförsvarskommittén. på grund af dåvarande förhållanden,
för den nya Ingeniörcorpsens organisation vält den militära formen.
Denna måste dock, såsom äfven erfarenheten inom Konstruktionscorpsen
ådagalagt, tillämpad på en så fåtalig corps, som den ifrågavarande
är afsedd att blifva, på det sätt verka ofördelaktigt för dess medlemmar,
att derigenom, i följd af trög befordran, snart uppstår ett för tjenstemannen
nedslående missförhållande emellan ålder och innehafvande samhällsställning
jemte densamma åtföljande inkomster, hvilket inom eu militärcorps
svårligen låter sig afhjelpa genom anordningar, som deremot under
den civila formen blifva ganska användbara. I hvarje fall är det emellertid
nödvändigt, att åt den nya corpsen eller staten, så framt vid densamma
skola kunna fästas personer med mera framstående förmåga, i dess
organisation gifves i afseende på verkningssätt, aflöning och samhällsställning,
försäkran om åtminstone något så när lika fördelar med dem,
som under enahanda anspråk på insigter och duglighet kunna i enskild
tjenst eller verkningskrets påräknas. En hvar inser nemligen lätt, att den
ansträngande verksamhet, medlemmarne af eu till personalen så betydligt
förminskad corps, som den ifrågavarande skulle blifva, böra utveckla för
att, till Statens gagn och belåtenhet, kunna fullgöra sina många och vigtiga
åligganden, måste framkallas genom befordringslagar och aflönings -

Bil. N:o 4 till Kongl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

bestämmelser helt olika de för Statens tjenare i allmänhet gällande och
deremot hemtade från anordningarna vid skapelser af enskild företagsamhet.
Antagning för eu tid, endast begränsad af ömsesidig belåtenhet och
hvarunder den antagne ej egde annan rätt till befordran än som förmån,
med fanken uteslutande fästad på det allmännas fördel, funne grundad i
Statens behof och den anställdes ådagalagda skicklighet, skulle val således
säkrast leda till det åsyftade ändamålet, men otvifvelaktigt äfven medföra
kostnader, långt större ån de nu derför afsedda och möjligen jemväl öfverstigande
hvad behofvet verkligen fordrar. Lyckligtvis kan dock förutsättas,
att den behandling, Staten later sina tjenare vederfaras, samt de dessa tillförsäkrade
förmåner af pension in., m. i allmänhet så uppfattas och uppskattas,
att dessa omständigheter anses motväga fördelen af ett under blott
tillfällig anställning betingadt högre aflöningsbelopp; och är det på sådan
grund och under hänsyn till den väsendtlig olikhet, hvilken i följd af
fordringarna på den ifrågavarande Ingeniör-Staten måste förefinnas emellan
dess och andra Statens embetsmannacorpsers organisationer, som jag
trott mig, ehvad beslut statsmakterna må i en, såsom jag hoppas, icke
aflägsen framtid komma att fatta rörande andra med denna beslägtad organisationsfrågor,
böra framlägga ett förslag, deri de antydda, i viss män
stridiga anspråken så vidt möjligt varit förlikats och hvarigenom det allmänna
skulle beredas fördelen att erhålla en kunnig och duglig tjenstemannastat,
utan att derför fä vidkännas alltför störa uppoffringar. På
det att emellertid Staten må blifva försäkrad om ständig tillgång ä
Ingeniörer med full arbetsförmåga och med den sinnesspänstighet, som i
ett tekniskt yrke erfordras för att följa dess och dithörande vetenskapers
fortgående utveckling samt förmå tillegna sig resultaten deraf, anser jag
det vara af största vigt, att eu hvar, som inom donna Ingeniör-Stat upphunnit
stadgad pensionsålder, också blifver förbunden att lemna rum för
yngre krafter, derest icke hans Kvarstående i tjenst skulle, i följd af utmärkta
personliga egenskaper och oförminskad arbetsförmåga, befinnas synnerligen
ensidigt.»

»På grund af hvad sålunda anfördt blifvit och med hänsyn jemväl
dertill, att, i följd af sjö vapnets numera fastställda fördelning i tvänne från
hvarandra skilda corpser, åt hvardera station eller etablissement måste af
den nya Ingeniör-Staten och isynnerhet af dess Chef egnas lika omtanke
och, i förhållande till de berörda stationer tillhörande krigsfartygs skiljaktiga
beskaffenhet och antal, äfven lika verksamhet, anser jag mig höra
i underdånighet föreslå, att ifrågavarande nya corps må benämnas Kongl.
Marin-Ingeniör-Staten och blifva civil, men, i hvad disciplin, subordination
och ansvar för tjenstefel angår, lyda under krigslagarna, samt erhålla

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

sådan sammansättning, jemte med beställningarna förenad rang och aflöning,
som här efteråt upptagas, nemligen:

1 Öfverdirektör, Chef, med Öfverstes rang, arfvode
1 Direktör » Öfverstelöjtnans rang

1 d:o » » “

1 Öfver-Ingeniör « Majors »

1 d:o > d:o “

1 Ingeniör » Kaptens

4 Ingeniörer « d:o »

Till löneförhöjningsarfvoden å dels 1,000 och
dels 500 Rdr hvartdera, att tilldelas Ingeniörer
efter vissa års tjenstetid på sätt nedanföre bestämmes,
förslagsvis.................................. ......

Tjenste-Löner. arfvoden.	.Summa
Rdr	— — —	7,000:
» 4,500	— 500: —	5,000:
,, 4,500	500: —	5,000:
» 4,000	— 500: —	4,500:
« 4,000	— 500: -	4,500:
» 2,500	— — —	2,500:
» 10,000	— —	10,000:

— — — — 3,450! —

Summa" Rdr 41,950:—:

hvartill kommer rätt till inqvartering efter grad och tjenstgöringsort, Carlskrona
eller Stockholm, enligt de i staterna för Kongl. Flottans och Kongl.
Skärgårdsartilleriets Officerscorpser intagna tariffer och under de för dessas
tillämpning bestämda vilkor; och skulle dessutom hvarje Ingeniör vara berättigad
att efter tio års tjenstgöring med lön på stat undfå förhöjning
deri med 1,000 R:dr, och efter ytterligare tio års tjenst med 500 R:dr,
hvilka löneförhöjningar dock herde, tillika med lönen, vid uppflyttning till
Öfver- Ingeniörs, Direktörs eller Öfver-Direktörs befattning frånträdas, men
deremot, om de, enligt nyssberörda vilkor för deras åtnjutande, innehafvas
intill den för Ingeniör-Staten stadgade pensionsålder, ingå i beräkning vid
pensionens bestämmande. Öfver-Direktörs-embetet herde, med afseende
på dess störa vigt och angelägenheten att detsamma städse på ett deremot
svarande sätt utöfves, tillsättas endast tillsvidare medelst Nådigt förordnande,
men den sålunda förordnade deremot vara berättigad att, i händelse
han skulle från embete! i Nåder entledigas, kunna återgå till den
af honom före emottagande! af förordnande derå vid Ingeniör-Staten innehafde
befattning, hvilken följaktligen under liden herde efter förordnande
bestridas, emot åtnjutande af dermed förenade aflöningsförmåner såsom arfvode.
För öfrig! skulle, för vidmakthållande af Ingeniör-Statens tjenstbarhet,
en hvar af dess medlemmar, som vid uppnådd 55 års ålder är, enligt
de för sjövapnets embets- och tjenstemän gällande pensioner!ngsgrunder,
till pension berättigad, vara förbunden att då lemna innehafvande tjenst,
men dock kunna vid densamma utöfver nämnda ålder med eget begifvande
bibehållas, så länge han anses derför tjenlig, samt deremot ega att efter
erhållet afsked undfå pension enligt de grunder, som i afseende på pensioneringen
af Flottans eller Sjöförsvarets embets- och tjenstemän nu flit -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

nas genom Kongl. Cirkulärbrefvet den 20 November 1860 i Nåder stadgade
eller framdeles kunna varda till underdånig efterrättelse anbefallda,
dock under iakttagande af följande, genom Ingeniör-Statens egendomliga
ställning och aflöningsförhåHanden betingade, särskilda bestämmelser, nemligen: l:o.

Embeten och tj ens ter vid den nya Marin-lngeniöi-Staten skola,
med hänsyn till pensions- och gratialsrätten i Amiralitets-Krigsmanskassan,
anses och behandlas lika med sådana med dem jemförliga gamla embeten
och fenster, som före 1858 års början voro på Flottans stater uppförda,
så att de med dessa sednare då förenade löner läggas till grund för beräkningen
af de från nämnda kassa utgående pensionsbelopp, allt på sätt
uti Nådiga Cirkulärbrefvet den 20 November 1860 finnes i afseende på
nya tjenstår stadgadt.

2:o. Fyllnadspensionen bestämmes i förhållande till den afskedstagandes
lön, eller till sammanlagda beloppet af lönen och löneförhöjningen,
då sådan af honom innehafves. Tjenstearfvode och inqvarteringspenningar
få ej i lönevilkoren inberäkna^

3:o. Öfver-Direktör, som, vid afskedstagande efter upphunnen pensionsålder,
under nästföregående fem år utöfva! nämnda embete, skall, utan
afseende derpå, att han icke å detsamma innehaft fullmakt, vara berättigad
att utöfver den honom, enligt lista punkten, från Amiralitets-Krigsmanskassan
tillkommande pension åtnjuta skillnaden emellan samma pension och
en summa af 5000 Rdr Krut, att såsom pensionsfyllnad utgå på sätt af
Kongl. Maj:t för hvarje fall i Nåder bestämmes.

4:o. Antagning till Ingeniörselev är, i afseende på pensions- och
gratialsrätten, att betrakta såsom anställning i Statens tjenst; och skall hvar
och en, som vid Ingeniör-Staten vunnit inträde och icke redan förut är deltagare
i Amiralitets-Krigsmanskassan, vara, till förvärfvande af sådan delaktighet,
förpligta!! att, efter det lön fatt af honom vid nämnda stat tillträdas,
till berörda kassa utgöra stadgade retroaktiva avgifter, beräknade enligt
de i lista punkten bär ofvan angifva grunder.

5:o. Emot tillgodonjutande af bär ofvan föreslagna pensions- och gratialsrätt
skola Marin-Ingeniör-Statens medlemmar vara underkastade de avgifter
till Amiralitets-Krigsmanskassan samt öfriga vilkor och skyldigheter,
hvartill Sjöförsvarets embets- och tjenstenit!!! i allmänhet författningsenligt
nu äro eller framdeles kunna varda förbundne».

»Den nya Ingeniör-Statens åliggande!! skulle hufvudsakligen vara:

för Öfver-Direktören eller Chefen : att hos Förvaltningen af Sjöärendena
eller den Styrelse, som kan komma att i dess ställe inrättas, med rösträtt

Bil. N:o 4 till '' Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. 7

handlägga de lngeniör-Staten rörande ärenden och således vara i Stockholm
boende;

att, under ansvarsskyldighet, dels sjelf uti det kontor, han förestår,
låta uppgöra ritningar, förslag och byggnadsföreskrifter till nybyggnad, reparation
eller förändring af Kongl. Flottan och Skärgårds-artilleriet tilldelade
såväl fartyg af hvad namn som helst med dem tillhörande ångmaskiner
och vigtigare inrättningar af mekanisk natur, som verkstäder å stationernas
varf, för hvilkas drifvande mekaniska hjelpmedel användas, dels ock pröfva
eller granska dylika antingen af underlydande Ingeniör efter uppdrag utarbetade,
eller genom remiss till hans bedömande öfverlemnade förslag;

att öfver alla här förut antydda arbeten, vare sig att de komma till
utförande vid kronans eller vid enskilda varf eller verkstäder, utöfva högsta
ledningen och tillsynen, samt i sådant afseende, då så finnes behöfligt,
företaga inspektionsresor, äfvensom genom skriftvexling med underlydande
Ingeniörer till verkställighet bringa sina i tekniska frågor meddelade beslut
och föreskrifter;

att anordna och leda de praktiska öfningar, som vid stationernas verkstäder
höra för Ingeniörselever beredas, samt till tjenstgöring vid stationerna
eller å andra orter, der fartygsbyggnad för kronans räkning utföres, beordra
Marin-Ingeniörerne och, under dessa beviljad tjenstledighet, förordna om
bestridandet af dem åliggande tjenstegöromål; samt

att till Chefen för Sj öförsvars-D epartementet afgifva förslag till antagande
af Ingeniörselever och i allmänhet till befordringar inom Marinlngeniör-Staten,
äfvensom till sådana kommenderingar till lands eller sjös,
in- eller utrikes, som afse rent tekniska ändamål eller undersökningar
in. m.;

för Direktörerne, af hvilka en herde vara anställd vid sjö vapnets station
i Stockholm och den andre vid dess station i Carlskrona: att förrätta
de med nuvarande Konstruktions-Departements-Chefens befattning förenade
göromål samt leda den personal och de verkstäder, som höra till hans
verkningskrets, och således äfven öfvervälla utförandet, enligt gillra föreskrifter,
af anbefallda, dit hörande arbeten;

att ensam bära ansvar för utförandet af de till hans verkningskrets
hörande arbeten, anordningar och inrättningar, om hvilka föreskrift ej blifvit
meddelad af Ofver-Direktören;

att till denne, likasom till vederbörande Varfs-chef, månadtligen afgifva
behöriga arbetsrapporter, samt för öfrigt hos Öfver-Direktören föreslå hvad
som må finnas befrämja anbefallda arbetens ändamålsenliga och skyndsamma
utförande;

8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

att fördela tjenstgöringen emellan de vid stationen anställde Ingeniörer,
öfver hvilka lian, och näst honom Öfver-Ingeniören, skulle utöfva befäl;

för Ofver-Ingeniörerne, likaledes en vid hvardera stationen, att, i hvad
till deras befattning hörer, såsom förmän för Ingen!örerne leda och öfvervaka
utförandet af de fyrfaldiga arbeten, uti hvilka fartygs- och maskindetaljen
sönderfaller, samt i afseende på sättet för arbetenas bedrifvande
hörsamma endast de derom af Direktören gifna befallningar, under eget
ansvar för dessas noggranna fullgörande äfvensom för det utförda arbetets
godhet och säkerhet; samt

för lngeniörerne, af hvilka dock en bland de yngre skulle, OfverDirektören
till biträde, vara anställd i dennes kontor, att uppgöra ritningar
och förslag rörande sjökrigsmaterielen samt öfvervaka utförandet af anbefallda
arbeten å kronovarfven eller på andra ställen, der sådana verkställas;

hvarom allt skulle vidare bestämmas genom meddelande af instruktioner
och förnyade reglementariska föreskrifter, hvilka blifva desto mer
nödvändiga, som Ingeniör-Statens tjenstgöringsförhållanden vid stationerna
måste komma att blifva väsendtligen olika med nuvarande KonstruktionsCorpsens;
äfvensom nödigt blefve att förordna om framtida utförandet af
vissa bland denna Corps'' nuvarande åligganden, från hvilka den nya Ingeniör-Staten
skulle alldeles frikallas.»

»All befordran inom ifrågavarande Ingeniör-Stat skulle, utan afseende
på ålder i tjensten, ensamt grundas på bepröfvad skicklighet, och för inträde
vid densamma eller antagande till Ingeniörselev fordras att hafva
fullständigt genomgått den vid Teknologiska Institutet föreskrifna kurs och
deri vara godkänd; dock att anställning vid Ingeniör-Staten äfven skulle
kunna vinnas på grund af annorlunda förvärfvade och vederbörligen vitsordade
insigter uti de inom samma stats verkningskrets fallande kunskapsgrenar
i förening med utmärktare praktisk skicklighet i deras användande,
allt på sätt uti blifvande instruktion borde närmare bestämmas. Af Sjöförsvars-Kommittén,
som afsåg att uti den af densamma ifrågasätta Ingeniörcorps
jemväl inrymma stationernas nuvarande s. k. Mekaniska Departementer,
blef ur denna synpunkt föreslaget, att för vinnande af verklig anställning
vid Corpsen skulle vid högre Artilleri-läroverket å Marieberg
undergången Civil-Ingeniörsexamen stadgas såsom vilkor: men då Mekaniska
Departementenas åligganden framdeles, efter den vid dem nu anställda personals
afgång, lämpligen kunna, under kontroll från Marin-Ingeniör-Statens
sida öfver behöriga utförandet af hos vederbörande embetsmyndighet granskade
och pröfvade byggnadsförslag, öfverflyttas på särskildt antagne Byggmästare,
en vid hvardera stationen, hvarigenom aflöningsbesparing vinnes,
anser jag mig desto hellre höra frångå berörda af nämnde Kommitté fram -

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1.

ställda och tillförene äfven åt mig delade åsigt, samt således tillstyrka, att
för inträde och vidare befordran vid den nya Ingeniör-Staten må, med ofvan
antydda undantag, erfordras, jemte genomgångna praktiska ö fn in gar såsom
Ingcniörselev, endast omförmälda examen vid Teknologiska Institutet, som
i denna och Civil-lngeniörsexamen fordringarne på kunskap i rent rnathcmatiska
ämnen äro ungefärligen lika, och för öfrigt undervisningen vid
nämnda Institut eger ojemnförligt större tillämpning på Marin-lngcniörens
yrke, än den, som vid Mariebergs läroverk meddelas Civil-Ingeniörer, den
fördelen oafsedd, att den vid Teknologiska Institutet studerande ungdom
är vida talrikare och således erbjuder bättre tillfälle till urval.» >

»Hvad angår den för Marin-Ingeniör-Staten föreslagna aflöningsstat, så
må visserligen de deri upptagna aflöningsbelopp, vid jemförelse med dem,
som nu bestås Konstruktions-Corpsens Officerare och andre Sjövapnets
tjensteman af lika grad, förefalla något höga; men då deremot i betraktande
tagas de fordringar på mångsidigare insigter och trägnare sysselsättning,
som måste utkräfvas af den nya statens till endast 10 inskränkta
personal, hvilken skulle hufvudsakligen öfvertaga de 15 nu tjenande Konstruktions-
och Maskinist-officerarnes åligganden, skall det visa sig, att de
föreslagna aflöningsbeloppen ingalunda äro för höga, utan tvärtom så mycket
understiga de fördelar, som i praktiska, med de blifvande Marin-ingeniörernas
jemnförliga, yrken kunna i enskild tjenst eller verkningskrets af den
verkligt duglige påräknas, att svårligen någon skulle kunna af annat, än de
med anställning i Statens tjenst förenade vanliga förmånerna af större trygghet
för ernådd samhällsställning och inkomst samt utsigt till pension, låta
sig förmås till inträde i den nya Corps eller Stat, som bär är i fråga att
bildas. Dä förhållandena numera äro sådana, måste det ock vara öfverensstämmande
med Statens välförstådda intresse, att för tjenstår af den
beskaffenhet, som de ifrågavarande, löneförmånerna bestämmas nog tillräckliga,
för att gorå dem eftersträfvansvärda och sökta af insigtsfull och i
öfrigt skicklige män, af hviika kan förväntas, att de dem anförtrodda, i
förevarande fall särdeles vigtiga, uppdrag skola väl och samvetsgrann!
fullgöras.»

»Den för Marin-Ingeniör-Staten bär förut föreslagna aflöningsstat slutar
med en summa af 41,950 rdr, hvilken motsvaras af följande tillgångar,

som dertill kunna afses, nemligen:

aflöningsanslaget för Konstriktions-Corpsen, ...................... Rdr 30,650: —

eko för Maskinist-Officerarne, ........................... » 9,000: —

hittills bestådda särskilda tjenstgöringsarfvoden, som skulle

indragas, till. sammanlagd! belopp af................................. » 2,300: —

eller tillhopa Rint Rdr 41,950: —»
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 1 Sami 1 Afd. 2

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

»I följd af den höga tjensteålder, de nuvarande Konstruktions-Officerarne
i allmänhet redan uppnått, blifva visserligen de fleste af dem bland
desse Officerare, som kunna ifrågakomma att till Ingeniörtjenster vid den
nya Staten öfverflyttas, genast berättigade till de för innehafvarne af samma
tjenster efter viss tjenstetid föreslagna löneförhöjhingar, och kommer således
vid statens första uppsättning att för densamma måhända erfordras något
mera än nyssberörda aflöningssumma; men då den sålunda i början tilläfventyrs
uppkommande bristen, hvilken i allt fall måste blifva ganska ringa,
endast vore att anse såsom tillfällig och för öfrigt bör utan olägenhet kunna
betäckas med besparingar å andra aflöningsanslag inom hufvud-titeln, samt
framdeles, sedan Marin-Ingeniör-Staten hnnnit med yngre medlemmar rekryteras,
meranämnda summa blifver för behofvet fullt tillräcklig, anser jag
lämpligast vara, att derutöfver något särskildt anslag för den nya Statens
aflöning icke af Riksdagen äskas.»

»Såsom redan är omförmäldt uppgår antalet af nu tjenande Konstruktions-
och Maskinist-Officerare till 15; och då 10 af dessa användas uti
befattningarna vid den nya Marin-Ingeniör-Staten, blifva således de återstående
5 öfvertalige. I händelse det nu framställda organisationsförslaget,
såsom jag hoppas, vinner Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall och derefter
af Riksdagen godkännes, blir det alltså nödvändigt, att Riksdagen, för att
möjliggöra den nya organisationens snara verkställande, jemväl medgifver
de öfvertalige Officerarnes öfverflyttning på Allmänna Indragningsstaten med
nu innehafvande aflöning, att under deras återstående lifstid åtnjutas, derest
ej tilläfventyrs anställning vinnes i allmän tjenst med lön eller arfvode, i
hvilken händelse den sålunda anställdes aflöning på indragningsstaten, efter
pröfning af dervid förekommande omständigheter, antingen herde indragas
eller till beloppet minskas; dock att i hvarje fall bemälde Officerare skulle
ega att, jemte aflöningen på indragningsstat, bibehålla eller uppbära arfvoden
eller aflöning för sådana befattningar, som hittills fått af KonstruktionsOfficerare
jemte tj ensten utöfvas, såsom exempelvis lärarebefattningar vid
Skeppsbyggeri-Institutet i Carlskrona; och då väl bör antagas, att bland
bär ifrågavarande Officerare de äldste, Indika äro i åtnjutande af de högsta
aflöningsbeloppen, skulle i främsta rummet ifrågakomma till vinnande af
öfverflyttning på indragningsstat, måste, med hänseende härtill, för ändamålet
beräknas ett belopp af 15,200 Rdr, deraf dock endast hvad som till
de öfverflyttades aflönande verkligen erfordrades komme att utgå. Då för
öfrigt med förmånen att på Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas borde
förbindas skyldigheten att, i krigstid och under andra ovanligare förhållanden,
intill den ålder, som i 4:de punkten af Kongl. Cirkulärbrefvet den
20 November 1860 finnes bestämd för rättigheten att utan sådan tjenstgö -

Bil. N:o å till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

ringsskyldighet tillgodonjuta fyllnadspension, tjenstgöra uti befattning motsvarande
den, som af den öfverflyttade nu bestridés, och åtskillige bland
bemalde Officerare redan hunnit till framskriden ålder, vill det synas sannolikt
att, genom afgång bland dem, det tillfälliga anslag, som för ifrågavarande
ändamål blefve beviljadt, komme att innan kort väsendtligt förminskas.
»

»Under förutsättning, att den utväg för beredande af snar verkställighet
åt det ifrågavarande organisationsförslaget, jag nu angifvit, af Eders Kongl.
Maj:t i Nåder gillas, hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:t måtte föreslå nästsammanträdande Riksdag att, jemte medgifvande att
ofvanberörda af mig såsom tillgång för den föreslagna nya Marin-fngeniörStatens
aflöning beräknade summa 41,950 Rdr må oafkortad derför användas,
tillika bifalla, att i följd af den nya organisationen öfvertalige Officerare
må på Allmänna Indragningsstaten öfverflyttas för åtnjutande derifrån af
nu innehafvande aflöning till sammanlagdt belopp af högst 15,200 Rdr
årligen.»

Hvad Departements-Chefen sålunda uti detta ärende
i ena och andra hänseendet underdånigst föreslagit täcktes
Kongl. Maj:t, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige
Ledamöter, till alla delar i nåder gilla och bifalla.

Ex protocollo:
L. Th. Neijber.

Bil. N:o 4 till Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

Utdrag aj Protokollet öfver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen, uti Stats-Rådets å Stockholms
Slott den 4 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie- Statsmin istern, Friherre De Oden,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Stats-Råden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Stats-Eådet Thulstrup anmäldes, på grund af företedt läkarebetyg, vara
af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Sj öförs vars-Departementet, Stats-Eådet Grefve von Plåten anhöll Angående f&>-i underdånighet att nu få i ett sammanhang anmäla de frågor, hvilka vid uppgörandet
af förslag till reglering af utgifterna under Eiks-Statens Femte Hufvud- tern" för sjötitel
för år 1868, eller den tid. nästa statsreglering komme att omfatta, borde
tagas under öfvervägande; och afgaf Departements-Chefen derefter här nedan
intagna, skriftligen författade anförande, deri frågorna förekomma i den ordning,
hvartill nämnde Hufviidtitels uppställning föranleder, nemligen:

l:o. Åflönings-Staterne

»I enlighet med Eders Kongl. Maj ds. uti Nådiga Propositionen om Stats- Angående sjuverkets
tillstånd och behof, vid sistförflutne Eiksdag framställda förslag, rörande ™TundJbffäi.
den förut i Nåder beslutade förändrade organisationen af Flottans befäls- och
underbefäls personal, medgåfvo Eikets Ständer, att de för samma personal
Bih. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami 1 Afd. 1

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

redan anslagna medel Unge för tillämpning af de nya lönestaterna och organisationens
fullständiga genomförande fortfarande och framgent blifva anvisade;
hvarjemte och sedan med anledning åt den i Stats-Eåds-protokollet öfver Sjöförsvarsärenden
för den 13 Oktober 1665. hvilket åtföljde den Nådiga Propositionen,
uttalade och af Eders Kongl. Näjd gillade åsigt, att, ehuru det vore fördelaktigt,
att omförmälda organisation blefve genast vid dess verkställande fullständigt
genomförd, frågan derom, såsom innebärande att de för organisationen
på Hufvudtiteln tillgängliga medel skulle öfverskridas, likväl borde till Rikets
Ständers eget bedömande öfverlemnas, Rikets Ständer tagit jemväl donna fråga
under pröfning och dervid äfven för sin del ansett, att det för 8j i »försvarets
ordnande skulle vara särdeles fördelaktigt om genast vid verkställandet af den
förändrade organisationen tillgångar^ medgåfvo fullständig tillämpning af de
nya aflöningsstaterna, Rikets Ständer fördenskull, efter inhemtad upplysning
att, enligt gjorda approximativa beräkningar, för ändamålet skulle erfordras eu
summa af 95,900 R:dr årligen, funno sig, för att i någon män påskynda genomförandet
af berörda stater, böra anvisa hvad dertill kunde utan åsidosättande
af andra angelägna statsbehof alses. eller ett ärligt belopp af 75,000 R:dr.
som skulle vara stäldt till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga disposition så länge och
i den mån detsamma funnes för det uppgå fila ändamålet behöflig! Att, denna
Rikets Ständers frikostighet oaktadt, de beviljade medlen icke skulle för ifrågavarande
organisations fullständiga genomförande blifva tillräckliga, var således
af Rikets Ständer sjelfve förutsedt och kunde ej heller för någon vara oförväntad!
helst såsom sannolikt, eller åtminstone möjligt, måste antagas, hvad
numera visat sig vara fallet, att beräkningen öfver den för organisationen behöfliga
tillskottssumma kunde hafva utfallit för lågt, emedan den i flera delar
måst uppgöras på blotta förutsättningar om det inflytande, som individernes
i väsendtlig mån på eget val beroende placering på endera af de i stället för
Eders Kongl. Maj:ts Flotta bildade 2: ne nya Corps erna, Kong! Flottan och
Skärgårds-Artilleriet, eller förflyttning till reserv- eller indragningsstat kunde
komma att på anslagsbehofven utöfva. Sedan nemligen, efter Eders Kong!
Maj:ts Nådiga befallning, den nya organisationen med början af sistförflutne
Oktober månad träck i verkställighet, har under uppgörandet hos Förvaltningen
af Sjö-Ärendena af interimsaflönings-staterna för den vid de nya Corpserna
anställda befäls- och underbefälspersonal, Indika med ingången af år 1867
skulle blifva gällande, befunnits, att, vid de då för hunden varande aflöningstillgångarnes
fördelande enligt stadgade grunder, blott en del af de yngsta
Officers- och Under-Officersgraderna kunna erhålla lulla löner efter normalstat,
och deremot öfrige Officerare och Under-Officerare tillsvidare få tillgodonjuta
endast 62 \ procent af de dem utöfver förut innehafda löner på gammal stat
tillkommande lönefyllnaderna. För att bereda äfven dessa Officerare och Under -

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1.

Officerare förmånen att få uppbära fulla löner enligt de nya staterna har en
summa af 44,900 R:dr beräknats såsom erforderlig; och då antagligen en ganska
lång tid kommer att förflyta, innan donna anslagsbrist kan genom afgång
på reserv- och indragningsstaterna betäckas, samt utsigten att först i en aflägsen
framtid få tillgodonjuta fidla vedergällningen för de strängare tjenstefordringar,
som numera måste ställas på det ifrågavarande jemförelsevis emot förr
fåtaliga Öfver- och Underbefälet, måste för detsamma kännas nedslående, anser
jag mig icke kunna underlåta att hemställa, det Eders Kongl. Näjd måtte i
Nåder föreslå Riksdagen att bevilja omförmälda fyllnadsbelopp, att, såsom i afseende
på ofvanberörda 75,000 R:dr bestämdes, tilläggas anslaget för aflöningsstaterna
vid Flottans, eller rättare Sjöförsvarets, Stationer samt der qvarstå så
länge och i den mån detsamma för ifrågavarande organisation behöfves, hvarvid
jag bör erinra derom, att i hvarje fall de för organisationens genomförande
redan anvisade tillgångar fortfarande höra vara att påräkna.»

»Ännu eu omständighet har emedlertid tillkommit, som, derest den lemnades
obeaktad, i min tanke skulle blifva af menlig verkan på den nya organisationen,
men komrne att ytterligare öka behofven af anslag för densamma.

Enligt hvad vederbörande Chefer hos mig anmält, har det nemligen vid Underbefälets
fördelning emellan de nya Corpsernas Underofficers-stater och Reservstaterna
visat sig, att, sedan på de sednare blifvit, enligt gifven Nådig föreskrift,
öfverflyttade de Underofficerare, som pröfvats minst tjenstbare, ändock

på aktiv stat måst bibehållas sådana, om Indika förutses kunde, att de icke
skulle der på ett med de nya tj ensteförhållandena förenligt sätt förmå fylla
sina platser, under det att för dessas ändamålsenliga besättande funnes inom
Matros- och Kanonier-Corpserna full tillgång på personer af verklig duglighet,

Indika, då de funne utsigterne till befordran för sig allt för mycket aflägsnade,

utan tvifvel komrne att, till skada för sjö vapnet, öfvergå till andra yrken; vid

Indika förhållanden bemälde Chefer ansett synnerligen önskvärd!, om jemväl
de uppgift, för den nya tjenstgöring^! mindre lämplige Underofficerarne kunde
få på reservstat öfverflyttas.»

»Ehuru jag, under hänsyn till betydligheten af den fyllnadssumma, om
hvars åskande jag här ofvan i underdånighet hemställt, icke vågar tillstyrka
Eders Kongl. Näjd att af Riksdagen begära samma anslags åkande för nyss
berörda ändamål,'' har jag likväl desto hellre ansett mig pligtig att vid detta
tillfälle fästa uppmärksamheten på det anmälda förhållandet, som jag icke betvifla^
att ju Riksdagen delar sednast församlade Ständers åsigt om angelägenheten
deraf, att Sjöförsvarets nya organisation snart och fullständigt genomföres.
»

»Med denna organisation står frågan om förbättrade aflöningsvilkor för Angående Flat o

-vt i i'' t ems Matros Fl,

ottans Matros-Gorps i närmaste sammanhang. Nämnde Corps har nemligen corps.

Angående bildandet
af en
Sjökrigsskola.

4 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

det dubbla ändamålet att dels rekrytera Flottans Underofficers-Corps och vid
behof förstärka densamma samt dels lemna förman åt Flottans indelta, blott
periodiskt tjenstgörande och i följd deraf mindre öfvade manskap, och den
kan derföre med skal sägas utgöra eu vigtig länk i Flottans befålskedja. I de
offentlig^orda s. k. »Grunderna för Sjöförsvarets ombildning», der Corpsens betydelse
för Flottan finnes närmare utvecklad, framhölls ock såsom synnerligen
angeläget, att utväg bereddes till förbättrande af dess aflöning, hvilken, utom
beklädnad och vanlig brödportion, nu utgör per dag: för en första klass matros
75 öre. för en matros 65 öre och för en jungman 39 öre, värdet af natura
portionen med 25 öre deri inbegripet. Dessa aflöningsvilkor motsvara ingalunda
hvad som i enskild tjenst kan påräknas af den, som förvärfvat mer än
vanlig duglighet i sjömannayrket, och en skålig förhöjning deri påkallas alltså
af billighet likasom äfven af Statens välförstådda intresse, helst vid ständig
tillgång på dugliga matroser och jungmän det indelta manskapet behöfver mindre
ofta anlitas och dess i följd af otillräcklig öfning ringare tjenstbarhet blifva
mindre känbar. I öfverensstämmelse med hvad uti ofvan åberopade
grunder finnes föreslaget, hemställer jag derföre underdånigst, att Eders Kongl.
Näjd täcktes af Riksdagen åska beviljandet af följande aflöningstillökningar för
Kongl. Flottans Matros-Corps, nemligen:

för 100 lista klass matroser, ä 25 öre om dagen R:dr 9,125: —

» 100 matroser..................... å 10 öre » » 3,650: —

» 200 jungman..................... ä 11 öre » » 8,030: —

eller tillhopa 20,805: —

hvilken summa, hvartill framdeles full tillgång erhålles genom den verkställda reduktionen
af Flottans förra Underofficers-stat, fördenskull borde, likasom det här
ofvan ifrågasätta årliga fyllnadsbelopp för de nya befäls- och nuderbefälsstaterna
och med enahanda förbehåll, upptagas under anslaget för aflöningsstaterna
vid Sjöförsvarets Stationer,»

»Från längre tider tillbaka har hos framstående män inom Sjövapnet den
mening varit rådande, att sj ökrigsundervisningen, sådan den kunde åstadkommas
vid Kongl. Krigsakademien, som hade till hufvudsyfte att bilda dugliga Officersämnen
för Arméen, vore alltför ofullständig för att motsvara ändamålet, och
att således eu särskild undervisningsanstalt för bildande af Sjöofficerare borde
inrättas. Insigten om en sådan anstalts nödvändighet blef omsider allmän, sedan
vid Krigsakademiens ombildning till en Krigsskola det redan antydda
lmfvudsyftet för undervisningen derstädes än mera synbart Garntråd t och samtidigt
dermed fråga på allvar uppstått om en väsendtligen förminskning af
Flottans Befålspersonal, jemte förändrad organisation af densamma, hvaraf kunde
antagas blifva en följd, att fordringarna på grundlig sjömannabildning hos SjöOfficern
redan vid inträdet i tjenst skulle göras oafvisliga och åtgärder för un

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. 5

derlättande af en sådan bildnings förvärfvande finnas böra af Staten vidtagas.
En Kommitté blot ock för detta ändamål af Eders Kongl. Maj:t i Nåder tillsatt
och afgaf derom underdånigt betänkande, enligt h vilket, med hänseende
till Flottans då redan ifrågasätta delning, bildningen af Officersämnen skulle
för det yttre Sjöförsvaret äga rum vid en särskilt inrättad undervisningsanstalt
och deremot för det inre Sjöförsvaret fortfarande förblifva hufvudsakligen öfverlemnad
åt Krigsskolan vid Carlberg; men då dessa förslag, såsom till eu del
grundade på förutsättningar, hvilka vid fastställandet af Befälspersonalens vid
Eders Kongl. Maj:ts Flotta förändrade organisation icke förverkligades, vid sådant
förhållande icke funnos utförbara, har på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, sedan upplysningar inhemtats om anstalterna för sj ökrigsundervisningen
i grannländerna Norge och Danmark, hvarest otvifvelaktigt ganska dugliga
Sjöofficerare utbildas, blifvit, med tillgodogörande af de sålunda vanna
upplysningarna för så vidt sådant funnits ändamålsenligt, utarbetadt ett efter
nuvarande förhållanden mera lämpadt förslag, som varit öfverlemnadt till granskning
af åtskilliga bland förenämnda Kommittés Ledamöter och hvithet jag utbeder
mig att nu få hos Eders Kongl. Näjd i underdånighet anmäla.»

»Enligt detta, förslag skulle bär i Stockholm inrättas en särskild Sjökrigsskola,
hvilken, beräknad för 40 ynglingar, eller det antal sådana, som
det för Sjökadetters öfning utsudda fartyg kan emottaga, skulle delas i 2:ne
utdelningar, nemligen en förberedande och eu öfre. I förberedande utdelningen
herde undervisningen ställas i öfverensstämmelse med föreskrifterna för
allmänna Elementar-Läroverken i Riket och för 2:dra styrmansexamens afläggande
vid Rikets Navigationsskolor på det sätt, att de Elever, som fullgjort
förberedande utdelningens alla fordringar, borde hafva förvärfvat kunskaper lika
med de för inte klassen i Elementar-Lärovérken och för 2:dra styrmansexamen
stadgade; och borde af dem, som sålunda fullständigt genomgått förberedande
utdelningen, få i öfra utdelningen uppflyttas sä många, som behöfdes för att
fylla beräknade vakanser inom Kongl. Flottans Officers-Corps, och dessa ICadetter
sedermera, efter att hafva såväl fullgjort skolans alla fordringar, som undergått
Officersexamen, vara berättigade till Officersbefordran vid Kongl. Flottan. Af
öfrige Elever, som fullständigt genomgått förberedande utdelningen, borde så
många som behöfdes för att fylla förmodade vakanser inom Kongl. SkärgårdsArtilleriets
Officers-Corps, få utan inträdesexamen vinna inträde vid Krigsskolan
å Carlberg och, efter att der hafva aflagt Officersexamen, vara till Officersbefordran
vid Kongl. Skärgårds-Artilleriet berättigade, äfvensom öfrige från förberedande
utdelningen behörigen utexaminerade Elever borde vara medgifvet att.
om de så önskade, få utan inträdesexamen vid Krigsskolan vinna inträde. För
(ifrigt skulle Sjökrigsskolan delas i 6 klasser, af hvilka de 4 första komme att
tillhöra den förberedande och de 2 sista den öfra utdelningen, med ett-årig

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

kurs för hvarje klass, så att Skolan i allmänhet kunde genomgås på 6 år,
samt de praktiska ökningarna ega rum under 6 öknings tåg, deraf de 4 första
tillhörde förberedande afdelningen. Af Skolans lärjungar skulle vidare, enligt
förslaget, de, som tillhörde förberedande afdelningen, få tillgodonjuta endast fri
undervisning, men deremot de i öfre afdelningen uppflyttade vid Skolan erhålla,
jemte den fria undervisningen, äfven fri bostad och läkarevård. Årliga utgifterna
för den nya undervisningsanstalten, hvilken skulle inrymmas i förhyrd
lokal, hafva, enligt jemväl afgifvet kostnadsförslag, beräknats i aflöningar, hyra
för lokalen in. in. komma att uppgå till en summa af 21,470 R:dr, hvarjemte,
till bestridande åt kostnaderna för skollokalens inredning samt anskaffning af
skolinventarier, gymnastikanstalter in. in., ett belopp åt 20,000 R:dr antagits för
eu gång blifva erforderligt.»

»Nu anmälda förslag erbjuder tvänne, efter mitt omdöme, högst väsendtliga
fördelar, den ena uti föreskriften om de praktiska öfuingarnes till sjös fortgående
under hela den 6-åriga skoltiden, hvarigenom, då åldern för antagning
vid skolan skulle bestämmas till omkring 14 år, verklig sjömannabildning bör
kunna eleverne redan i skolan bibringas och således den vigtigaste af de anmärkningar,
som med skäl framställts emot sjökrigsundervisningen vid Carlberg
och hvilken omständigheterna derstädes ej medgifvit att afhjelpa, undanrödjas;
den andra, att undervisningen för Officers-ämnena till både Flottan och SkärgårdsArtilleriet
blefve gemensam hela tiden för genomgåendet af Skolans förberedande
afdelning eller i 4 år, hvarunder, jemte det derigenom sambandet emellan
Sjövapnets 2:ne afdelningar fortfarande vidmakthölles, den för Skärgårds-Artilleriets
befäl nödiga sjömannabildning förvärfvades åt de Skolans Elever, som
önskade att såsom Officerare vid nämnde Corps blifva anställde; i hvithet sednare
afseende förslaget ägor framför ofvanberörda Kommittés förslag ett obestridligt
företräde; och då för öfrigt vid förslagets lmtvudgrunder, för Indika uti derom afgifvet
betänkande, i min tanke, göda skål blifvit anförda, icke heller förbemälde
Kommitterade haft något väsendtligt att erinra, samt det, vid här förut antydda
förhållanden, måste för befrämjande af den tjenstbarhet, som åt Sjö vapnet i
behofvets stund förväntas, vara af högsta vigt, att en särskild undervisningsanstalt
för dess blifvande befäl snart kommer till stånd, anser jag mig böra i
underdånighet hemställa, det Eders Kongl Näjd måtte, med gillande af det nu
framlagda förslaget till eu sådan anstalt i dess hufvudgrunder, i Nåder föreslå
Riksdagen att bevilja såväl det dertill, enligt ofvanberörde kostnadsberäkning,
vid hvilken någon anmärkning icke förekommit, årligen erforderliga belopp af
21,470 R:dr, att på 5de Hufvudtiteln under rubriken: Aflöningsstalerna uppföras,
som äfven till inredning af anstaltens blifvande lokal och bestridande af
öfriga uppgillra utgifter för eu gång en summa af 20,000 R:dr såsom extra
anslag.»

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. 7

»Då, enligt Eders Kongl. Maj:ts under den 20 sistlidne November fattade An9^nde Fiotbeslut,
ett uppgjordt och nådigst gilladt förslag till bildande af en Kongl. Marin- °tiotu-corps.
Ingeniör-Stat, i stället för Flottans nuvarande Konstruktions-corps och MachinistOfficersstat,
kommer att Riksdagen meddelas, får jag, under åberopande af det
rörande ämnet förda Stats-Råds-protokoll, nu endast derom i underdånighet
erinra, enär Eders Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja föreslå nästsammanträdande
Riksdag att, jemte medgifvande att den såsom tillgång för den föreslagna nya
Marin-Ingeniör-Statens aflöning beräknade och under anslaget till Aflöningsstaterna
vid Sjöförsvarets Stationer inbegripna summa af 41,950 R:dr må oafkortad
derför användas, tillika bifalla, att de i följd af donna nya organisation
öfvertaliga Officerare må på Allmänna Indragnings-Staten öfverflyttas för åtnjutande
derifrån af nu innehafvande aflöning till sammanlagd! belopp af högst
15,200 R:dr årligen, hvarom Nådig framställning synes lämpligen kunna intagas
uti den Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof, som bör till Riksdagen
aflåtas.»

»Vid sednare reglering af Flottans Läkarepersonal blefvo de på donna Angående Mepersonals
stat upptagne 4 Medicinaldrängar och en Underläkare, såsom mindret''es”färflyuånde
lämpliga, för de dem uppdragna befattningar, ställde på indragning, likväl under p&indragningtfortfarande
tjenstgöringsskyldighet; men, vid saknad af särskild tillgång för deras
aflönande, har för detta ändamål alltsedan måst användas aflöningen för en
Andre Bataljonsläkare vid Flottans station i Carlskrona och tjensten följaktligen
lemnas otillsatt. Då derföre Eders Kongl. Näjd, vid pröfning den 21 sistlidne
Augusti af väckt fråga om tillsättande af en Andre Bataljonsläkare på stat
såsom för sjukvården vid nämnda station behöflig, faun afseende härå, vid
of vanberörde förhållande, icke kunna fästas, beslöt Eders Kongl. Näjd emedlertid
tillika att till nästsammanträdande Riksdag aflåta Nådig framställning om
förbemälde å Götheborgs Depot tjenstgörande Underläkares och 2:ne ännu vid
Carlskrona station qvartjenande Medicinaldrängars uppförande med innehafvande
aflöning på Allmänna Indragningsstaten; och får jag af sådan anledning nu i
underdånighet anmäla, att dessa personer, hvilka på grund af äldre stadgande!!
åtnjuta, för 8 års berömlig tjenstgöring, utöfver egentliga lönen med derunder
inbegripen spannmål, en löneförhöjning af 25 procent och numera, i anseende
till framskriden ålder, äro föga tjenstbar^ årligen uppbära:

i lön, ä 240 R:dr hvardera, tillhopa............... R:dr 720: —

och i löneförhöjning, ä 56 R:dr 25 öre......... » 168: 75,

eller tillsammans R:dr 888: 75 öre.

samt att tillgång för detta belopps utbetalande finnes på anslaget under öde
Hufvudtiteln för sjukvård, i händelse Riksdagen skulle pröfva lämpligare att
detsamma uppföres på nämnda anslag, än på Allmänna Indragningsstaten.»

Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

»Uti den 7 sistlidne November afgifven underdånig berättelse om StatsAng&ende
regie- verkats tillstånd och förvaltning har Stats-Kont-oret bland annat hemställt, att
™et tiu mls-'' till ersättande af den minskning i inkomster, som för indelningshafvare uppmamindeiniv-
kommit derigenom, att mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka till en del varit anF”''
ordnade, jemlik t Kongl. Kungörelsen den BO December 1863, från och med
1864 blifvit afskrida och följaktligen ej vidare utgöras, måtte å det på 5:te
Hufvudtiteln under rubriken »Aflöningsstater» förekommande anslag: Båtsmansindelningen,
hvilket hittills bestått endast af indelta räntor, uppföras följande
anslag, nemligen:

i penningar..............................................................................R:dr 6: "48,

>> oindelt- spannmål, 39 kubikfot 8 kannor, förslagsvis ä

2 R:dr kubikfoten............................................................ » 79: 60,

eller tillhopa K:dr 86: 8 öre.

Härvid bör likväl så förfaras, att, jemte det de uppgillra ersättningsbeloppen införas
i vederbörliga kolumner under anslaget, detta deremot med samma belopps
summa 86 11:dr 8 öre i räntekolumnen förminskas, eller från 81,050 R:dr
nedsättes till 80,963 R:dr 92 öre; hvarpå Eders Kongl. Maj:t i Nåder torde
vilja fästa Riksdagens uppmärksamhet.»

»Genom hvad här förut blifvit af mig i afseende på slutliga genomföranAngående
utvä- det af Sjöförsvarets nya befälsorganisationer föreslaget skulle, i händelse af
•""“■Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens bifall dertill, efter min öfvertygelse Staten
tjemtbarheten blifva för en längre tid förvissad om full verksamhetsförmåga hos den för aktiv
krigstjenst afsedda befälspersonalen, hvilken nu i allmänhet befinner sig i sin
personal, kraftigaste lefnadsålder, helst donna till antalet så betydligt förminskade personal
äfven bör uti en med hänseende till inkomst förbättrad ställning finna en
särskild eggelse till utvecklande af det tjenstenit, hvilket måste blifva mer
oeftergiflig! i samma mån som tjenstepligterna ökats. För att emedlertid ett
så önskvärd! förhållande, eller full tjenstbarhet, skulle fortfarande kunna städse
vara att påräkna, måste äfven beredas utväg att på annat sätt, än nu gällande
pensionsförfattningar medgifva, framdeles kunna från tjensten aflägsna dem,
som finnas af eu eller annan orsak icke längre vara i besittning af den rörlighet
och kroppskraft, hvilka hos den militäre tjenstemannen utgöra hufvudvilkor
för tjenstbarhet^!. Bland utvägar, hvilka, såsom i andra länder använde
och ändamålsenliga befunne, härvid kunde ifrågakomma, vore en och den minst
kostsamma, att Regeringen under ofvan antydda omständigheter egde vid viss
ålder meddela afsked, ehvad sådan! begärdes eller icke: den andra, lika verksam,
men'' medförande vida större kostnad, att de, som af någon anledning
blifvit otjenstbare, kunde öfverflyttas på tid efter annan upprättade reservstater.
För min del kan jag icke annat än vidblifva den af mig i Stats-Råds-proto kollet -

Bil. N:o 4 till Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1. 9

kollet för den 14 Oktober 1862 uttalade åsigt om företrädet åt det förstnämnda
bland de antydda sätten att härvid tillvägagå; men som Rikets då församlade
Ständer, utan att ogilla denna åsigt, likväl ansågo sig icke kunna tillstyrka dess
antagande såsom grund för ett förändradt pensioneringssystem under dåvarande
förhållanden, som antogos derför lägga hinder, måste jag, enär dessa hinder
ännu icke kunnat på ett tillfredsställande sätt undanrödja^ äfven nu inskränka
mig till att endast framhålla nödvändigheten att i tid vidtaga åtgärder, hvarigenom
de, i min tanke, högst betänkliga olägenheterna af det nuvarande pensioneringssättet
förebyggas, under förhoppning att Riksdagen måtte uttala sin åsigt
om de grunder, som härvid höra följas, och sålunda sätta Chefen för Sjöförsvars-Departementet
i tillfälle att uppgöra de förslag, hvilka för den vigtiga
frågans slutliga lösning blifva erforderliga.»

»Oberoende af donna fråga är emedlertid den om pensioneringen af Sjö- Angående sjoförsvarets
embets- och tjensteman samt betjente enligt redan gällande grunder/tétTlch t‘Z~-I afseende härpå förekommer, att sedan Eders Kongl. Maj:t vid sistförflutna stena™ pf».

Riksdag af Rikets Ständer begärt, att för donna genom Nådiga Cirkulärbrefvet swnerm''J den

20 November 1860 tillsvidare fastställda pensionering måtte, i likhet med
hvad för föregående statsregleringsperioder blifvit af Rikets Ständer medgifvet,
äfven under år 1867 få blifva att påräkna såväl besparingarna å den under
anslaget på 5de Hufvudtiteln till aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets Stationer
inbegripna summa af 50,000 R:dr för Flottans Reservstat, hvilka besparingar
då uppgingo till 31,849 R:dr årligen, som äfven det för ändamålet tillförne
på Riksgälds-Kontoret anvisade årliga kreditiv å 30,000 R:dr, att på förut

stadgadt sätt begagnas, Rikets Ständer deremot funno lämpligt att, med ute slutande

från Hufvudtiteln af omförmälda på anslaget till Flottans Reservstat
yppade besparingsbelopp, såsom ej vidare behörigt för de på staten Kvarstående
Officerares aflöning, i stället med icke blott ett detsamma fullt motsvarande
belopp af 32,000 Rxlr, utan äfven, i anledning af särskild! anmäldt större behof
för pensioneringen, ytterligare med 10,000 Rxlr öka förberörda dertill begärda
kreditiv, hvilket följaktligen med en till 72,000 R:dr förhöjd summa för
innevarande år på Riksgälds-Kontoret anvisades, under enahanda vilkor för begagnandet,
som förut varit föreskrifna, och medgifvande tillika, att för ifrågavarande
pensionering jemväl Ange användas de besparingar, hvilka på det till
18,151 R:dr nedsätta anslaget för ofvannämnda Reservstat kunde genom afgång
bland de derå uppförde Officerare uppkomma.»

»Enär likväl nyssberörde tillgångar äro påräkneliga endast under det nu
löpande året och hvad vidare för ändamålet behöfves således måste af Riksdagen
begäras, hafva nödiga upplysningar för bedömande af detta behof blifvit
infordrade från Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan, under hvars för Bih.

till Rtksd. Prot. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

vältning de hittills beviljade pensioneringsmedlen varit ställda; och inhemtas af
de uppgifter, Direktionen i berörda afseende lemna!: att, sedan för 1865 års
pensionering blifvit, utöfver Amiralitets-Krigsmans-kassans egna tillgångar, använde
besparingarna å Reservstats-anslaget med 31,088 R:dr 16 öre och kreditivmedel
till belopp af 25,858 R:dr 14 öre, således af kreditivet, 30,000
R:dr, vid årets sint återstodo 4,141 R:dr 86 öre; att till 1866 års pensionering
erfordrats icke blott årets besparingar på det då ännu oförminskade Reservstatsanslaget,
uppgående till 32,878 R:dr 88 öre, utan ock, jemte nyssberörde
återstod på 1865 års kreditiv, hela den för sistlidne år anvisade kreditivsumma
30.000 R:dr, samt att, då, enligt uppgjord approximativ beräkning
öfver medels bebofven för innevarande års pensionering, det vill synas, som
skulle, sedan dertill i främsta rummet användts numera å det nedsätta Reservstatsanslaget
genom timad afgång uppkomna besparingar till belopp af 7,290
R:dr, å den till 72,000 R:dr förhöjda kreditivsumman för året ett öfverskott
af omkring 5000 R:dr komma att uppstå, vid sådant förhållande antagas kan,
att, såsom bemälda Direktion äfven ansett, ett kreditivanslag af 72,000 R:dr
skulle för ifrågavarande pensionering jemväl under år 1868 blifva tillräckligt,
så framt nuvarande anslaget för Flottans gamla Reservstat, 18,151 R:dr, på
Hufvudtiteln qvarlemnades oförminskadt och derå uppkomna och uppkommande
behållningar fortfarande finge, såsom hittills, för pensioneringen användas.»

»Af den uppgift, Direktionen lemna! om medelsbehofven för ifrågavarande
pensionering under det nyss tilländagångna året, framgår, att, om det dertill
för innevarande år beviljade kreditiv af 72,000 R:dr då funnits att tillgå, detsamma
ej skulle hafva behof! för pensioneringen till fullo anlitas; och då för
handen varande omständigheter icke gifva anledning att, såsom Direktionen antagit,
förutsätta, att under innevarande år och den närmast derefter följande
tiden pensioneringstillgångarne skola komma att mera än förut tagas i anspråk,
utan snarare häntyda på motsatsen, synes förenämnda kreditivsumma kunna
antagas vara bestämd till ett belopp, som för framtiden bör blifva för ändamålet
tillräckligt och således kunna anses såsom normal!. Vid sådan! förhållande
och då det onekligen är mindre lämplig!, att endast ovissa tillgångar
finnas att påräkna för ett behof sådan! som det här ifrågavarande, hvithet
måste anses såsom oafvislig! och nu redan länge fordra! årliga statsbidrag,
finner jag mig pligtig att underdånigst hemställa om Nådig framställning till
Riksdagen, att en det nuvarande kreditivet för denna pensionering motsvarande
summa af 72,000 R:dr nu må varda på Riksstatens 9:de Ilufvudtitel under
rubriken: Amiralitets-Krigsmans-kassan såsom reservationsanslag uppförd!, för att,
såsom i afseende på det hittills beviljade kreditivet varit föreskrifvet, fortfarande
ej mindre sätta nämnde kassa i stånd att till Sjöförsvarets embets- och tjensteman
samt betjente, som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 1.

kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra tillgång för de dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande.»

»Skulle denna framställning, i händelse Eders Kongl. Maj:t i Nåder beslutar
dess aflåtande, icke vinna Riksdagens bifall, lärer Riksdagen icke vilja
undandraga sig att för det omförmälda angelägna behofvet för år 1868 bevilja
de tillgångar, Indika på sätt i det föregående blifvit omnämndt, dertill för
innevarande år finnas anvisade.» .

»Det till förbättrade pensioner åt afskedadt manskap vid de Sjöförsvaret'' ZIZil/t}
tillhörande Oorpser och Stater alltsedan början af år 1861 på Riksgälds-Konto- sjöförsvarets
rot anvisade kreditiv å 40,000 R:dr årligen har, enligt från Direktionen öfver getMnskap.
Amiralitets-Krigsmans-kassan inkommen uppgift om förhållandet dermed, jemväl
under sednast förflutna 2:ne år icke allenast till fullo åtgått, utan ock lemnat
smärre brister, hvilka dock kunnat af nämnda kassas egna medel betäckas,
hvadan någon förhöjning af anslagssumman icke heller nu blifvit af bemälda
Direktion ifrågasatt. Äfven detta kreditiv afser ett behof, för hvithet viss och
ständigt påräknelig tillgång desto hellre bör finnas anvisad, som väl under
hvilka förhållanden som helst fråga icke lärer kunna uppstå att fråntaga ifrågavarande
fattiga gemenskap den ingalunda öfverflödiga tillökning i pensionsvilkoren,
hvaraf densamma genom de hittills beviljade kreditivmedlen nu redan i
6 år varit i åtnjutande. Då för (ifrigt den för ändamålet från början bestämda
och sedermera bibehållna kreditivsumman 40,000 R:dr, ehuru den i allmänhet
icke varit fullt tillräcklig, likväl någon gång lemnat mindre öfverskott och således
kan anses ungefärligen motsvara behofvet, finner jag mig höra i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj :t måtte täckas föreslå Riksdagen att för
upprätthållande af den gemenskapen vid 8j (-försvaret förunnade förbättrade
pensionering, sådan donna genom Nådigt Cirkulärbref den 20 November 1860
blifvit bestämd, nu på Riksstatens 9:de Hufvudtitel under rubriken: Amiralitets-Krigsmans-Tcassan
uppföra såsom reservationsanslag en med det hittills beviljade
kreditivet fika summa af 40,000 R:dr; och hyser jag den öfvertygelse,
att, om en sådan framställning af Eders Kongl. Maj:t i Nåder aflåtes, men
icke bifalles af Riksdagen, denna likväl skall finna sig föranlåten att äfven för
år 1868 bevilja den för omförmälda ändamål nu på Riksgälds-Kontoret anvisade
kreditivsumma.»

2 o Materielen:

Sedan Rikets sist församlade Ständer hos Eders Kongl. Majd anmält sitt
beslut om de för byggnad af nya krigsfartyg under år 1867 till Eders Kongl. gande af nya
Maj ds disposition ställda medel, hvarvid tillkännagafs, att det för ändamålet begärda
extra statsanslag af 943,800 R:dr blifvit, af anförda skäl, till 818,"000

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1.

B:dr nedsatt, hafva, på sätt i Nådiga Berättelsen om hvad i Riket och dess
styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag kommer att omnämnas, åtgärder för utförande
af de afsedda fartygsbyggnaderna blifvit i Nåder anbefallda. Då emedlertid,
äfven om nämnde anslag till fullo erhållits, medelstillgångarne ändock skulle varit
otillräckliga för anskaffande jemväl af den bland berörda fartygsbyggnader upptagna
snabbgående Korvett, samt detta fartyg, för att blifva varaktigt, i allt fall fordrar
längre byggnadstid, hvilken derföre ock kan utan olägenhet utsträckas något utöfver
hvad afsedt varit, har jag, i öfverensstämmelse med de uti Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof vid de 2:ne sednaste
Riksdagarna uttalade och af Rikets Ständer biträdda åsigter om sättet att vid anskaffningen
af ny sjökrigsmateriel tillvägagå och under hänsyn tillika på de
flera angelägna statsbehof, som nu måste fyllas, trött fordringarne på extra anslag
till krigsfartygsbyggnader lör närvarande böra inskränkas till hvad för utförande
af de vid sista Riksdagen dels uppgiga och dels antydda under nästa år oundgängligen
behöfvcs och med fördel för det allmänna kan användas, eller påbörjande
af eu Monitor af den hittills utförda större certen, Kanonbåtar af
lämplig modell i öfverensstämmelse med det beslut Eders Kongl. Maj:t kan
komma att fatta med ledning åt försök, hvartill anslag innevarande; år finnas
att tillgå, samt fortsättning af ofvan omförmäla Korvetts byggnad; i följd hvaraf
och enär härtill enligt uppgjorda beräkningar, grundade på förutsättningen att
de för ändamålet redan tillgängliga medel kunnas orubbade, erfordras en summa

af ................................................................................................... Rall- 796,493: —

samt deraf följande tillgångar antagas vara att påräkna,
nemligen:

a) behållning i fonden för krigsfartygs nybyggnad vid

1868 års början samt dit under året inflytande medel
för utrangerade fartyg jemte bidrag från material- och
ekvirkes-förråden, tillhopa ........................ 343.599: —

b) anslaget till Flottans nybyggnad för

år 1868 med............................................. 162,000: — » 505,599: —

jag underdånigst hemställer, det Eders Kongl. Maj:t måtte
af Riksdagen begära, att, jemte det nyssberörda anslag på
5:te Hufvudtiteln oförminskad! bibehålies, dessutom må, såsom
extra anslag, beviljas det tillskott af.............................. » 290,804: —

som för uppgifna ändamålet utöfver de om förmälda påräknade tillgångarna behöfves,
att under nästkommande år utgå och tillika med berörda tillgångar till
anslaget för, Flottans nybyggnad öfverforas, för att samfäld! med detta redovisas,
på sätt med de vid nästföregående 2:ne Riksdagar för enahanda ändamål
beviljade medel egt och eger ruin”,

Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

”Med anledning af Rikets Ständers, uppå framställning af 1865 års Stats- ^gående åtRevision,
uti underdånig skrifvelse af den 19 sistlidne Juni gjorda anhållan, att ‘förändrade''
sedan Eders Kongl. Maj:t medelst Nådigt Bref till Förvaltningen af Sjö-Aren- esenskaPdona
af den 17 April 1860 föreskrifvit, att anslagen under 5:te Hufvudtiteln :
till Flottans underhåll,

» Flottans nybyggnad,

» Båtsmäns förseende med kojer och täcken,

» Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar,

» Exercis af Flottans bemanning, samt
« Spanmålsupphandlings- och bageri-kostnader,
skulle såsom reservationsanslag behandlas, vederbörande måtte i Nåder förständigas
om donna föreskrifts tillämpande jemväl på räkenskaperna, behagade
Eders Kongl. Maj:t under den 31 sistförflutne Augusti anbefalla Förvaltningen
och Stats-Kontoret att från och med år 1865 och framgent, förstbemälda Embetsverk
vid uppgörandet af dess hufvudbok .och Stats-Kontoret vid upprättandet
af Riks-Hufvudboken, omförmälda förändring med de uppgillra anslagen behörigen
iakttaga; vid hvilket förhållande och då nödigt är, att enahanda förändring,
enligt Rikets Ständers jemväl tillkännagifna åsigt, under nu förestående statsreglering
äfven vidtages vid uppgörandet af Riksstaten, jag underdånigst hemställer,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes derpå fästa Riksdagens uppmärksamhet”.

”So. Diverse Anslag:

”Utom hvad här förut förmälts om anslagens till exercis med Flottans bemanning
samt till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader förändrande till
reservationsanslag, finner jag i afseende på de under ofvanstående rubrik upptagna
anslag icke anledning till annat yttrande, jfn att desamma fortfarande äro
behöfiiga för de med dem utsudda ändamål”.

”4:o. Handeln:

”Vid sistförflutne Riksdag blot reservationsanslaget till Lots- och Fyr-in-Angående anrättningen
med dertill hörande personal, hvilket under ofvanstående rubrik förekommer,
på det sätt regleradt, att, sedan Rikets Ständer till 600,000 R:dr för- nin9enhöjt
beräknade statsinkomsten af båk- och lotsmedel, ett lika stort belopp, såsom förut
alltid egt rum, anvisades åt förenämnda inrättning, i följd hvaraf, då dertill, efter
Eders Kongl. Maj:ts begäran, - lädes vederlag för Förvaltningens af Sjö-Ärendena
andel i uppbörden vid Landsorts fyrbåk med 16,000 R:dr och indelta räntor

Bil. N:o 4. till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

till värde af 460 Rdr, ifrågavarande anslag för år 1867 bestämdes till
616,460 Rdr, hvarmed detsamma ock linnés på Riksstaten uppför dt”.

"Då nu Eders Kongl. Maj:t funnit lämpligt att för år 1868 bibehålla den
af Rikets sist församlade Ständer antagna beräkning af inkomsttiteln: båk- och
och lotsmedel, skulle följaktligen anslaget till Lots- och Fyr-inrättningen icke
heller hafva behof! förändras, derest icke Eders Kongl. Näjd, på dertill af
Rikets Ständer gifven anledning, behagat under den 27 sistlidne November i
Nåder förordna, att uppbörden al den särskilda afgift, som från äldre tider egt
ruin för underhållet af Landsorts fyrbåk, skall med utgången af innevarande år
upphöra. 1 följd af detta Nådiga beslut försvinner likväl med 1868 års början
den tillgång, hvaraf vederlaget för Förvaltningens af Sjö-Ärendena andel uti
ifrågavarande uppbörd dittills bestridts; vid hvilket förhållande, och då för öfrig!
berörda vederlag af Eders Kongl. Näjd ansetts icke vidare vara för Lots- och
Fyr-inrättningen behöflig!, jag alltså i underdånighet tillstyrker, att Eders Kongl.
Näjd måtte föreslå Riksdagen att, efter afdrag af omförmälda vederlags belopp

16,000 Rdr, på 5de IIufvud-Titeln bibehålla nuvarande anslaget till Lots-och
Fyr-inrättningen i öfrig! oförändrad!, eller vid 600,460 R:dr, under medgifvande
tillika, att öfverskotten å statsinkomsten: båk- och lotsmedel må fortfarande,
såsom hittills, få för de med nämnda anslag afsedda behof användas".

"De af mig i det föregående till uppförande under 5de IIufvud-Titeln ifrågasatta
anslag och anslags tillökningar belöpa sig samman lagde

till .................................................................................. Rdr 87,175: —

och skulle, om dertill, för summans jemnande, lädes............ » 5: —

som lämpligen kunde upptagas på förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser för Sjöförsvars-Departementets

Kansli-Expedition, komma att uppgå till................................. » 87,180: —

Då detta belopp lägges till IIufvud-Titelns nuvarande slutsumma
...................................................................................... » 3,940,400: —

höjes donna derigenom till...................................................... » 4,027,580: —

men, efter afdrag derifrån af vederlaget för Förvaltningens
andel i uppbörden vid Landsort ................................. » 16,000: —

endast till........................................................................ Kant Rdr 4,011,580: —

”Af de Sjöförsvarets behof, till hvilkas fyllande särskilda medel eller extra
anslag måste finnas att tillgå, har jag i det föregående redan i underdånighet
anmält 2:ne, eller dem, som afse anskaffandet af ny krigsfartygsmateriel och af
inventarier m.'' m. för den föreslagna Sjökrigsskolan, samt utbeder mig att nu
inför Eders Kongl. Näjd få redogöra jemväl för de öfriga”.

Ärende an- "För att inom Riket tillvägabringa tillverkning af gjutna jernkanoner af så
skaffning af svär kaliber, som nu fordras för bestyckande af krigsfartyg och fästningar, be -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 1.

viljades, uppå Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, vid sednast» Riksdag
ett extra anslag af 90,000 R:dr, att under tillika stadgade vilkor såsom förlagslån
tilldelas den styckebruksegare, som funnits villig att en dylik kanontillverkning
sig åtaga och för ändamålet iordningställa nödiga verkstäder. Sedan, efter
vederbörandes hörande, vilkoren för omförmälda förlagslåns lyftning och tillgodonjutande
och deribland sättet att vid kanongjutningen förfara blifvit af
Eders Kongl. Näjd närmare bestämda, har i enlighet med dem behörigt kontrakt
derefter afslutats med egaren till Finspongs styckebruk, C. Ekman, hvilken ock,
efter låneunderstödets utbekommande förliden sommar, med all skyndsamhet
drifvit arbetena på de för ifrågavarande kanontillverkning erforderliga utvidgade
verkstadsanläggiiingar och öfriga kostsamma anstalter, så att dessa antagligen
redan frampå nu instundande sommar blifva fulländade, då således förfärdigandet
af de afsedqla svåra kanonerna der skulle kunna begynna”.

”Enär alltså uti bristande anstalter för tillverkningen innan kort hinder icke
vidare möter att med bemälde styckebruksegare träffa aftal om leverans af det
antal af 12 st. gjutna jernkanoner om 12,83 Svenska decimaltums kaliber, som
funnits nu och i närmaste framtid vara behöfligt för att med tidsenlig bestyckning
förse Flottans Monitorer äfvensom de å sjöfästningarna vid Oarlskrona anlagda
bepansrade batterier, anser jag mig pligtig att i underdånighet tillstyrka
Eders Kongl. Näjd att, då för donna anskaffning någon tillgång icke förefinnes,
de dertill erforderliga medel nu af Riksdagen åska såsom extra anslag, hvars
belopp jag vid det förhållande att, enligt ofvanberörda kontrakt, priset för en ,
kanon af ifrågavarande kaliber väl är betingadt till 15,000 R:dr, men styckebruksegaren
deremot skyldig att derå för hvarje levererad och godkänd kanon
vidkännas ett afdrag af 3,000 R:dr såsom afbetalning på det af honom erhållna
förlagslånet, föreslår att, efter beräkning af 12,000 R:dr per kanon, bestämmas
till 144,000 R:dr”.

”Derest, såsom jag hoppas, det till anskaffning af här förut omförmälda
svåra kanoner behöfliga anslag beviljas, och beställning af dem alltså kommer/rojemJr "till
att ega ruin, blir nödigt, att samtidigt dermed äfven anskaffas de för deras bruk, --------- kanoner.

i händelse af behof, erforderlig-^ projektiler, beräknade för hvarje kanon till
100 st.; och hemställer jag derföre i underdånighet, att jemväl till denna anskaffning
måtte beredas tillgång medelst extra anslag, som Eders Kongl. Näjd
torde vilja af Riksdagen nu likaledes begära och hvithet jag, på grund af erhållna
kostnadsuppgifter, föreslår att bestämmas till 48,000 R:dr”.

»Kammarladdningssystemets lämplighet i dess användning till krigsbruk å
handgevären hade ganska länge varit mycket betvifiad och var ännu omtvistad, tidsenliga
då omsider den nyare tidens krigshändelser, såsom det vill synas, en gång för 9eoar:
alla åtgjord» striden till systemets förmån. '' I alla länder är man derföre ock
redan sysselsatt med eller åtminstone betänkt att tillämpa berörda system under

Angående behof
vet af skott•
linie för Artilleriförsök
m.m.

16 Bil. N-0 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 1.

olika former på Arméernes och Marincrnes handgevär, och det land, som under
sådana omständigheter ville envist bibehålla den gamla beväpning^, skulle utan
tvifvel löpa fara att i kommande strider, all tapperhet hos dess krigare oaktadt,
duka under för bättre och mera tidsenligt rustade motståndare.»

»Med hänseende härtill och på det att, sedan Eders Kongl. Maj:t, efter
inhemtande af det betänkande i ämnet, som af den nedsätta Gevärs-Kommittén
snart lärer komma att afgifvas. hunnit bestämma hvithet eller hvilka slag af
gevär höra för beväpnande af Sjöförsvarets trupper antagas och derför fastställt
modeller, beställning enligt desamma af gevär i större mängd på en gång må
genast kunna anbefallas och derigenom nedsättning i pris tillvägabringa^ hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, för att hafva de härför
nödiga medlen i beredskap, nu måtte af Riksdagen åska ett extra anslag af

150,000 R:dr, att användas till anskaffande af så stort antal fullt tidsenliga
och för Sjöförsvarets trupper lämpliga handgevär jemte tillbehör och nödig
ammunition, som för nämnda summa kan erhållas. Huru stort detta antal kan
blifva, är beroende af den modells beskaffenhet, efter hvilken beställningen
kommer att ske, och kan, då modellen ännu icke är fastställd, således ej heller
närmare bestämmas; ett mindre antal än 1000 st. synes dock i hvarje fall icke
höra ifrågakomma.»

»Behofvet af en för prof- och försöksskjutning med kanoner af svår kaliber
passande skottlinie eller skjutbana har blifvit alltmer kännbart i den män
fordringarna på groft Artilleri till bestyckande af krigsfartyg och fästningar
stegrats samt i följd deraf kanoner af allt större kaliber och skottvidd måste
anskaffas. Undersökningar för utseende af eu skjutbana, som något så när motsvarade
de af här ofvan anförda förhållanden betingade fordringarna på en
sådan och kunde blifva gemensam för Kandi- och Sjöförsvaret, hafva derföre
ock tid efter annan blifvit anställda, men hittills med föga utsigt att lyckas.
Emedlertid hafva åtgärder för att genom köp eller arrende förskaffa Kronan
besittningen af en uppgifven, för ändamålet någorlunda lämplig plats och densamma
derefter iordningställa helt nyligen blifvit anbefallda, och antingen nu
dessa krönas med framgång, eller andra utvägar för det ängdun behofvets afhjelpande
måste vidtagas, föranledes deraf betydliga kostnader, för hvilkas bestridande
tillgång saknas, lag anser mig derföre böra underdånigst hemställa,
att Eders Kongl. Näjd måtte för detta angelägna behof samt till nödigblifvande
artilleriförsök nu af Riksdagen begära ett extra anslag af 36,000 R:dr, hvaraf
någon del skulle, derest behållning nppstode, kunna afses till anställande af
försök jemväl med undervattensminor.»

»För

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 1.

»För öfrigt tillåter jag mig erinra derom, att alla nu ifrågasatta extra anslag,
i afseende på Indika sådant icke redan blifvit tillkännagifvet, äro påräknade
att under loppet af år 1868 blifva tillgängliga.»

»Sedan sålunda mera omständligt redogjorts för de skäl, som bort förebringas
till stöd för de i det föregående omförmälda dels anslagstillökningars
och dels nya anslags åskande af den snart sammanträdande Riksdagen, utbeder
jag mig att, till underlättande af öfversigten öfver anslagstillökningarna, få dem
i ett sammanhang åter uppgifva i den ordning, hvari de hora dels under Hufvudtiteln
och dels särskild! upptagas.»

»På nu gällande Riksstat finnes under Femte Hufvudtiteln till årliga eller
ständiga utgifter anvisadt :

i penningar................................................Runt R:dr 3,739,643: so.

» indelta räntor, efter markegång på förslag...... 81,510: —

» oindelt spannmål, 59,623 kubikfot 2 kannor,

förslagsvis ä 2 R:dr kubikfoten........................ 119,246: 40. 3.940,400: _

Härtill skulle nu komma att läggas följande belopp,
nemligen:

för att påskynda genomförandet af befäls- och
underbefälspersonalens vid Sjöförsvaret nya
organisation, till fyllnad i dess aflöningsanslag
till aflöningsförbättring åt Kongl. Flottans Matros Corps

....................................................................

till årliga utgifter för en föreslagen Sjökrigsskola

samt för summans jemnande ..................................

att uppföras på /förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser m. in. för Sj öförsvars-Departem entets-Kansli-Expedition,

tillhopa R:dr............................................................ 7,180: —

genom tillägg hvaraf till Hufvudtitelns ofvan upptagna slutsumma

denna skulle komma att uppgå till R:dr ................................. 4,027,580: —

men då, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut om
upphörande af den särskilda uppbörden vid Landsort, nuvarande
anslaget på Hufvudtiteln till Lots- och Fyrinrättningen
från 1868 års början kommer att minskas med......... 16,000: —-

skulle, etter afdrag af detta belopp. Hufvudtitelns slutsumma

blifva ....................................................................................... R:dr 4,011,580: -

deraf på förslagsanslagen belöpa 187,430 R:da 5 öre; äfvensom vidare dels
förberörda anslagstillökningar och dels den, i följd af mjöl- och sågqvarnsränBih.
till Riksd ot. 1867. t Sami. J Åfd. 3

44.900: —

20.805: —
21.470: —
5: —

Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 1.
tornas upphörande, föreslagna reglering af ränteanslaget till Båtsmansindelningen

skulle föranleda till här nedan upptagna jemkning af berördu slutsummas fördelning
på de särskilda kolumnerna å Hufvudtiteln. nemligen:

penningar.........................................................................:.......... 3,810,830: os.

indelta räntor, efter markegång på förslag........................... 81,423: 92.

oindelt spannmål, 59.663 kubikfot å 2 R:dr kubikfoten...... 119,326: —

R:dr 4,011,580: —

»Derest mina här förut i afseende på Sjöförsvarets utomordentliga behof
gjorda framställningar af Eders Kongl. Näjd i Nåder gillas, skulle vidare nu

af Riksdagen äskas följande extra anslag, nemligen:

till nybyggnad af krigsfartyg ............................................................ 290,804: —

att användas och redovisas i sammanhang med andra förut
uppgillra, till samma ändamål afsedda tillgångar:

» anskaffande af 12 st. gjutna jernkanoner om 12,83 Sv. dec.-

'' tums kaliber............................................................................. 144,000: -

hvarvid förutsattes, att vid liqviden om donna kanonbeställning
de styckebruksegaren genom kontrakt ålagda afbetalningar
å det honom beviljade förlagslån få tagas med i
beräkning;

» anskaffning af projektiler för nyssberörde kanoner.................. 48,000: —

» anskaffande af tidsenliga handgevär jemte tillbehör och ammunition
för Sjöförsvaret tillhörande trupper ........................ 150,000: -—

» bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig
skjutbana för grufva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervattensminor .......................................... 36,000: —

» utgifter för inredning af den föreslagna Sjökrigsskolans lokal
samt anskaffning af undervisnings- och gymnastikinventarier

för densamma, för en gång ...................................................... 20,000: —

hvilka anslag alla herde under loppet af år 1868 blifva till tillgängliga,

________

tillhopa R:dr 688,804: —»

»Derjemte skulle, i händelse af Nådigt bifall till hvad af mig blifvit föreslaget,
på Riksstatens 9:de Hufvudtitel under rubriken »Amiralitets-KrigsmansKassan»
uppföras såsom reservationsanslag nedannämnda för pensioneringen af
Sjöförsvarets Embets- och Tjenstemän samt gemenskap behöfliga summor, nem-''
ligen:

för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmans-Kassan i stånd att,
till Sjöförsvarets Embets- och Tjenstemän samt betjente, som söka af -

Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 1.

sked, genast utgifva pensioner enligt de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder,
än äfven utgöra tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners
utbetalande............................................ 72.000: —

samt för upprätthållande af den Sjö försvarets gemenskap
förunnade förbättrade pensionering ............ 40,000: — 112,000: _

äfvensom, enligt Eders Kong!. Maj:ts redan fattade Nådiga beslut, framställning
till Riksdagen skulle göras om uppförande på Allmänna Indragningsstaten
af dels 15,200 R:dr till aflönande af Officerare, som, i händelse nu
framställa förslag till Konstruktions-Corpsens ombildning bifalles. kunna blifva
öfvertalige, och dels 888 R:dr 75 öre till aflöning åt på indragning ställda 2:ne
Medicinaldrängar vid Flottans station i Carl skrona och en Fn deri åkare å Götheborgs
Depot; och lärer underrättelse såväl härom, som om förberörda till uppförande
på 9:de Hufvudtiteln föreslagna pensioneringsbidrag, få meddelas Chefen
för Finans-Departementet för iakttagande deraf vid uppgörandet af förslag till
reglering af utgifterna under Riksstatens 9:de HutVudtitel; hvaremot Eders
Kongl. Näjd torde, uppå bemälde Departements-Chefs underdåniga föredragning,
i Nåder besluta i afseende på fortfarandet af de anslag, som för 8jö försvarets
Pensionsinrättningar redan finnas pa nämnda Hufvudtitel uppförda.»

»Slutligen hemställer jag underdånigst, att här ofvan af mig åberopade
utredningar och förslag, för så vidt de i Nåder gillas, må, till närmare upplysning
om de begärda anslagen, varda till Riksdagens Ståts-Utskott öfverlemnade.
»

Uppå tillstyrkan af Ståts-Rådets ofri ga Ledamöter behagade
Kongl. Näjd till alla delar i Nåder bifalla hvad
nu i afseende på regleringen af utgifterna under Riksstatens
Femte Hufvudtitel och derå föreslagna anslagstillökning
samt i (ifrigt för Sjö»försvarets behof ifrågasätta anslag, blifva
af Departements-Chefen i underdånighet hemstäldt; och
skulle det om hvad Kongl. Näjd sålunda nu härutinnan
beslutat förda Protokoll Finans-Departementet meddelas, för
att läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj ds Nädiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, i hvad den
Lomme att röra nämnde Hufvudtitel och Sjöförsvarets behof;
hvarjemte de till detta statsregleringsärende hörande handlingar
skulle till vederbörande Utskott öfverlemnas.

In liden! Protocolli :

L. Th. Neijber.

Bil. N:o 5 till Kongl. May.ts Nåd. Pr ap. N:o 1, om Statsverket 1867. 1

(angående Nionde Hufvudtiteln.)

Utdrag of Protokollet öfver Civilår enden, hållet inför Hann
Maj:t honungen i Statsrådet å Stockholms slott den
4 Januari i867.

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Jnstitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Statsråden: Grefve von Flaten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
v. Ehrenheim.

Statsrådet Thulstrup anmäldes, på grund af företedt läkarebetyg,
vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Chefen för Civildepartementet, Statsrådet Lagerstråle, föredrog i
underdånighet:

l:o.

Eu af Stuteriöfverstyrelsen, med underdånigt memorial den 12
nästlidne December, öfverlemnad skrift, hvaruti Chefen för Strörasholms
Stuteri, Ståthållaren och Kommendören in. in. Carl Silnecker Silfverskiöld,
under åberopande deraf att lian, jemlikt hvad en bifogad tjensteförteckning
utvisade, i 52 år varit i Statens tjenst anställd och derunder i 17
år bestridt chefsbefattningen vid nämnda stuteri, samt att han, som är
född den 28 Januari 1800, vid den framskridna åldern af snart 67 år
ansåge sig höra från sistnämnda befattning afgå, i underdånighet anhållit,
att Kong!. Maj:t måtte vid afskedstagande! tilldela honom från allmänna
indragningsstaten en årlig pension af 4,000 Riksdaler, såsom varande för
hans utkomst under hans återstående lifstid särdeles behöflig; och har Stu Bih.

till Riksd. Prof,. 1867. 1 Samt. 1 Afd. 1

2 Bil. N:o .5 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

teriöfverstyrelsen vid öfverlemnandet af berörda ansökning, med vitsordande,
att sökanden genom sina insigter i hästväsendet väsendtligen bidragit
till Strömsholms stuteris förkofran såväl genom en omtänksam förvaltning
som genom den sakkännedom, hvarmed han vid särskilda tillfällen verkställt
inköp af utländska hästar för Statens räkning, i underdånighet anfört,
att billigheten syntes fordra, att hans bergning för framtiden blefve
betryggad.

Enär likväl, enligt de upplysningar, Stuteriöfverstyrelsen inhemta!,
rörande pensionsanstalten för tjenstemännen vid Strömsholms stuteri, donna
pensionsinrättning, som den 21 Mars 1851 erhöll Kongl. Maj:ts nådiga
stadfästelse, ännu ej vore i det skick, att pension till större belopp än
högst 500 Riksdaler skulle derifrån kunna sökanden tilläggas, till följd
hvaraf lian, med redan innehafvande pension från Arméens pensionskassa,
900 Riksdaler, vid afskedstagande! icke kunde påräkna mer än 1,400
Riksdaler årligen, har Stuteriöfverstyrelsen ansett sig ega giltiga skäl
att hemställa, det Kongl. Maj:t täcktes bereda Ståthållaren Silfverskiöld
en pension af 2,600 Riksdaler vid afgång från befattningen såsom chef
för meranämnda stuteri.

Statsrådet, som inhemta!, att Chefens för Strömsholms stuteri löneförmåner,
enligt Kongl. Brefvet deri 23 Februari 1858, utgöras af kontant
lön 4,000 Riksdaler, in en att derjemte följande förmåner in natura
af honom tillgodonjutas, nemligen: 12 tunnor 16 kappar råg, 12 tunnor
16 kappar korn, 800 lispund hö, bete för 8 kor, 50 famnar ved samt rättighet
till begagnande af eu viss jordrymd, fiske och sjöfoder, tillstyrkte,
att, med afseende åj hvad sålunda förekommit, Kongl. Maj:t täcktes, i
öfverensstämmelse med hvad Stuteri-öfverstyrelsen hemställt, medelst nådig
Proposition föreslå Riksdagen, att sökanden, under hvars nitiska förvaltning
Strömsholms stuteri blifvit på ett förtjenstfull! sätt handhafdt,
måtte, efter erhållet afsked från sin befattning såsom chef för nämnda
stuteriinrättning, få, utan minskning i den pension från Arméens pensionskassa,
hvartill sökanden är berättigad, uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension
utaf Tvåtusen sexhundra Riksdaler.

2:o.

En af Landtmäteristyrelsen uti underdånigt memorial den 5 sistlidne
November öfverlemnad skrift, innefattande underdånig anhållan af

Bil. A:o 5 till Kongl. Maj:ta I\åd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867. 3

Kommissionslandtmätaren i Östergötlands län Carl Erik öhrling att, då
lian i anseende till obotlig sjukdom vore urståndsatt att vidare tjenstgöra
vid Landtmäteristaten och saknade alla utvägar till sitt och sin
hustrus uppehälle, Kong]. Maj:t måtte till Riksdagen göra nådig framställning
derom, att sökanden, oaktadt han ännu ej uppnått för erhållande
af pension å allmänna indragningsstaten föreskrifvet antal lefnads- och
tjensteår, måtte förklaras berättigad att vid afskedstagandet å nämnde
indragningsstat undfå den för Kommissionslandtmätare bestämda pension
af 900 Riksdaler; och inhemtades af handlingarne: att Öhrling är född
den 10 Oktober 1813; att han den 23 Maj 1835 antogs till Landtmäteriauskultant;
att han, pa sätt bifogadt läkarebetyg innehölle, sedan fem år
tillbaka leda af psychisk och fysisk förslappning, hvilken läkaren ansett
härflyta från en sjukdom, som sökanden i tjensten sig ådragit och genom
hvilken förslappning sökanden vore urståndsatt att skota kommissionslandtmätaretjensten;
samt att sökanden med hustru befunne sig i utblottadt
tillstånd; varande af Landtinäteristyrelsen, under vitsordande
att sökanden, innan hans sjuklighet börjat, varit särdeles verksam och
duglig i sin tjenst, nådigt bifall å ansökningen tillstyrkt; och både slutligen
Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, uti underdånig
skrifvelse den 14 sistlidne November ansökningen förordat.

Med afseende å härvid förekomna ömmande omständigheter och det
mindre betydande belopp, hvartill pensionen för Kommissionslandtmätare
i allmänhet är bestämd tillstyrkte Statsrådet, att Kongl. Maj:t täcktes
hos Riksdagen gorå nådig framställning derom, att öhrling, ehuru endast
52 år gammal, må förklaras berättigad att vid afskedstagandet, å allmänna
indragningsstaten uppbära pension till det för Kommissionslandtmätare
bestämda belopp, eller Niohundra Riksdaler årligen,

3:o

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Westerbottens län underdåniga
skrifvelse den 24 sistlidne Oktober, hvaruti, med öfverlemnande af Länsmannens
i Dorothea lappmarks församling Eleazar Rhens underdåniga
ansökning att, som han vid snart uppnådda 62 år vore, enligt Inlagd!
läkarebetyg, i anseende till försvagade kroppskrafter numera oförmögen
att sköta länsmanstjensten, varda hos Riksdagen anmäld till erhållande
för sin återstående lifstid af pension å allmänna indragningsstaten till belopp,
motsvarande länsmanslönen, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med

4 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stanverket 1867.

afseende derå att Rhen, svin från år 1823 till 1849 bestridt länsmanstjenst
i Dorothea och Wilhelmina församlingar och från sistnämnda år
till 1863 endast i Dorothea socken, samt sålunda under 40 ar utöfva!
länsmanstjenst, sedan år 1863 varit och fortfarande vore af ålderdom och
ansträngning i tj en sten uti ett vidsträckt, vägar saknande distrikt urståndsätta
att sin tjenst behörigen bestrida, desto hellre å ansökningen tillstyrkt
bifall, som stor svårighet förefunnes att för den ringa del af lönen, som Rhen,
utan att blottställa sig och sin familj för ekonomiskt obestånd kunde
afstå, erhålla eu lämplig vikarie, samt nödvändigt vore, att tjenstfri behörigen
uppehölles; i anledning af hvilken ansökning Statskontoret den 14 sistlidne
November afgifvit infordrad t underdånigt utlåtande af innehåll att, ehuru
sökanden, som i afseende å tjenstetid uppfyllt stadgade vilkor, ännu ej
uppnått den för pensions erhållande bestämda lelnadsålder, Statskontoret
likväl med hänseende till sökandens långvariga och, enligt hvad vederbörande
intygat, oförvitliga tjenstgöring i ett mödosamt och ansträngande
länsina&sdistrikt, samt då sökanden alltsedan år 1863 varit af ålderdomssvaghet
och öfveransträngning urståndsätta att sjelf sköta sin tjenst, hvilken
i följd deraf sedan lång tid måste af vikarie uppehållas, jemväl ansett sig
böra sökandens begäran till nådigt bifall förorda.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställde Statsrådet i
underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition
derom att Länsmannen Rhén må efter erhållet afsked från länsmansbeställningen,
äfven om lian da ej ännu uppnått 65 års ålder, få uppföras
å allmänna iudragningsstatcn till åtnjutande af pension med belopp,
motsvarande länsmanslönen eller Sjuhundra Riksdaler.

4:o

En af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i St. Kopparbergs län, efter
ansökning af Länsmannen i Söderbärkes bergslags härad af nämnda län,
Johan Erik Wibelius, gjord underdånig framställning att, som bemälde
Wibelius, vid numera upphunnen ålder af 70 år, för sjuklighet icke vidare
kunde sköta sin tjenst samt derjemte med familj befunne sig i torftiga
omständigheter, Kongl. Maj:t- täcktes, utan afseende å det förhållande att
Wibelius ännu icke uppnått det enligt författningarne erforderliga antal
tjenstår, hos Riksdagen göra nådig framställning derom, att Wibelius vid
afskeda erhållande må uppföras å Rikets allmänna indragningsstat till
åtnjutande af pension, motsvarande länsmanslönen, 700 Riksdaler, jemte
hyresersättningen 150 Riksdaler, tillhopa 850 Riksdaler, eller det mindre
belopp, Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma.

Bil. N:o 5 till Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N7:o 1, om Statsverket 1867. 5

Statskontoret, hvars utlåtande häröfver blifvit infordradt, hade uti
skrifvelse den 3 sistlidne Oktober anfört att, då, på sätt af handlingarne
inhemtades, Wibelius, som är född den 17 September 1796 och således
öfver 70 år gammal, först den 4 Maj 1846 inträd t i statens t jenst, der
han i oafbruten tjenstgöring endast tillbragt 18| år, Wibelius alltså i
afseende å tjensteåren för närvarande icke vore författningsenligt berättigad
till pension ä allmänna indragningsstaten. Enär emellertid genom
den underdåniga framställningen bilagde handlingar är vordet styrkt, dels
att Wibelius vore till själs- och koppskrafter så försvagad, att lian icke
vidare förmådde skota länsmanstjensten, dels ock att lian till sitt och sin
familjs uppehälle icke hade annan tillgång än inkomsten af tjensten, så
och då obilligt syntes, att Wibelius, hvilken vore delegare i Civilstatens
pensionsinrättning, men först efter en längre följd af år blefve berättigad
till oafkortad pension från donna inrättning, skulle nödgas lemna sin tjenst
med ärligt understöd till det mindre belopp, som under nämnda förhållande,
med afseende å hans oförmögenhet till vidare tjenstgöring, kunde från
sagde inrättnings kassa erhållas, ansåge Statskontoret sig på grund häraf
och i betraktande derå att Wibelius, enligt hvad handlingarne utvisade,
städse fullgjort sina åligganden till allmänhetens och sina förmäns belåtenhet
samt dessutom med hustru och en dotter, Indika begge lida af svåra
sjukdomskrämpor, befunne sig i torftiga omständigheter, höra i underdånighet
tillstyrka, att Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag
göra nådig framställning derom, att Länsmannen Wibelius måtte, efter
erhållet afsked från länsmansbefattningen, äfven om han då ännu ej uppnått
föreskrifven tjenstadel-, få uppföras å allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af pension med ett mot länsmanslönen svarande belopp af 700
Riksdaler årligen.

Statsrådet, sura af handlingarne inhemta!, att Wibelius, under sin
tjenstetid såsom Länsman, tid efter annan erhållit förordnanden att, ehuru
på kortare tider, förestå så väl häradsskrifvare- som kronofogdetjensten
inom det fögderi, der Wibelius är anställd, hemställde i underderdånighet,
att Kongl. Maj:t, med afseende å de härvid förekommande bevekande omständigheter,
täcktes, i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillstyrkt,
medelst nådig Proposition föreslå Riksdagen, att Wibelius, som
uppnått en ålder af öfver 70 år, måtte, efter erhållet afsked, uppföras ä
allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin återstående lifstid af
en länsmanslönen motsvarande årlig pension af Sjuhundra Riksdaler.

Bil. A:o o till Kong!. Maj:ts A åd. Prop- N:o 1, om Statsverket 1867.

Hvad Statsrådet i förestående fyra mål i underdånighet
tillstyrkt behagade Kongl. Maj:t i nåder bifalla;
och skulle utdrag af protokollet derom Finansdepartementet
meddelas, för att iakttagas vid förslaget
till reglering af Nionde Hufvudtiteln.

Ex protocollo
Otto W. Seippel.

Bilaga N:o 5 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867, 7

Utdrag af Protokollet öfver Civilårenden, hållet inför Hans
May.l Konungen r Statsrådet å Stockholms slott den 4
Januari 1867,

Närvarande:

Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
v. Ehrenheim

Statsrådet Thulstrnp anmäldes, på grund af företedt läkarebetyg, vara
af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Härefter föredrog Departementschefen, Statsrådet Lagerstråle, i ett
sammanhang, de ärenden, lwilka vid uppgörande af förslaget till reglering
af utgifterna under Riks -Statens Sjette Hufvudtitel borde tagas under öfvervägande,
och anförde dervid beträffande:

l:o. Departementets Expedition.

Såsom årligt arfvode åt ett biträde vid de kommunala årendenas beredning
och expedierande beviljades, vid sednaste Riksdag, å extra stat ett
belopp af 1,800 R:dr att från Riksgäldskontoret utgå; och då, på min
underdåniga framställning, Eders Kongl. Maj:t den 27 Juli nästlidna år,
med afseende å vigten deraf, att ett dylikt biträde, så fort ske kunde,
komme i verksamhet, i nåder förordnat särskild tjensteman inom Expedi -

8 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

tionen att, såsom dylikt biträde, emot det bestämda arfvodet tjenstgöra, och
samma biträde fortfarande är för ärendenas gång behöflig!, men det ännu
torde vara för tidigt att bestämma, om anslaget erfordras såsom ständigt på
ordinarie stat, hemställer jag i underdånighet, att af Riksdagen må i nåder
äskas, det äfven nu, för samma ändamål, på extra stat enahanda belopp
varder anvisadt med R:dr 1,800.

En bland Expeditionens tre Protokollssekreterare, Expeditionssekreteraren
i Kongl. Maj:ts Kansli, Nathanael Martin Schönmeyr, har i det
närmaste under fyra års tid, sedan den 9 Januari 1863, åtnjutit tjenstledighet
på grund af iråkad sinnessjukdom, mot skyldighet att afstå en
fjerdedel al sin innehafvande protokollssekreterarelön 3,500 R:dr för år
räknadt. Då tjenstledighet sednast den 28 nästlidne December Schönmeyr
tillsvidare beviljades, företeddes om honom läkarebetyg af följande
innehåll:

»Att Expeditionssekreteraren Herr N. M. Schönmeyr, som, enligt hit
ingånget betyg, tidtals sedan ungefär 22 år tillbaka lidit af sinnessjukdom
och som i följd af sådana sjukdomsanfall blifvit intagen till vård härstädes,
en gång under år 1864 och tvänne gånger under innevarande år, ännu
är qvar härstädes och, ehuru förbättrad, dock ännu saknar förmåga att
fullgöra sina tjensteåligganden, får jag härmed, enligt begäran, såväl på
aflagd embetsed intyga, som ock med donna edeliga förpligtelse: så sannt
Gud mig hjclpe till lif och själ, bekräfta. Stockholms hospital för sinnessjuke
den 26 November 1866.

Wilh. Öhrström,

Öfverläkare.»

Enär föga utsigt torde förefinnas till det antagande, att Protokollssekreteraren
Schönmeyr, som är född 1814, skall återvinna helsan, så att
han utan fara för återfå] 1 kan åter inträda i tjenstgöring samt svårighet
möter att, utan öfrige tjenstemäns obilliga betungande, under en längre
följd af år uppehålla tjenstgöringen vid Schönmeyrs protokollssekreterarebefattning
allenast mot den fjerdedel af lönen, som är disponibel, anser
jag för min del vara af omständigheterna påkalladt, det ytterligare tillgång
beredes, så att ett mot protokollssekreterarelönen svarande arfvode må
kunna tilldelas den, som af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnas att befattningen
förestå. Härigenom skulle åstadkommas en inom Expeditionen
väl behöflig uppmuntran för de yngre tjenstemännen, enär i successionen

efter

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om statsverket 1867. 9

efter den, som förordnades till Protokollsekreterare, uppflyttning, jemväl efter
förordnande, komme att inom Kanslist- och Kopistgraderna ega rum, hvilket
vore desto önskvärdare, som befordringarne inom Expeditionen icke kunna
anses hafva gatt hastigt, då, bland de lönlöse extra-ordinarie Kanslisterne,
ingen varit såsom sådan anställd kortare tid än sex år och de äldre haft dylik
anställning i elfva till tolf år. På dessa skäl vågar jag i underdånighet föreslå,
att Eders Kongl. Maj:t ville till Riksdagen gorå nådig framställning derom
att, under den tid som Protokollssekreteraren Schönmeyr, på grund af
sjuklighet, hindras att tjenstgöra och åtnjuter ledighet från sin protokollssekreterarebefattning,
ett belopp, motsvarande tre fjerdedelar af hans lön,
eller 2,625 R:dr, må från Allmänna Indragningsstaten årligen utgå såsom
fyllnadsarfvode till den tjensteman, som af Kongl. Maj:t förordnas att ifrågavarande
protokollssekreterarebefattning förestå; äfvensom att, för ändamålsenligt
ordnande af tjenstgöringen inom Expeditionen redan innevarande
år, nämnda arfvode, efter år räknadt, må få utgå med månaden näst efter
den, i hvilken beslut i ämnet af Riksdagen fattas.

2:o. Rikets Ekonomiska Karteverk,

Vid sednast^ Riksdag utvecklades fullständigt behofvet af ökadt anslag
till detta karteverks fortsättande utöfver det å ordinarie stat uppförda belopp
af 6,000 Raft; och Rikets Ständer anvisade jemväl hvad Eders Kongl.
Maj:t för nämnda ändamål äskade, såväl för arbetena i Norrbottens län
som för öfriga arbeten inom landet. I öfverensstämmelse med hvad styresmannen
för Rikets Ekonomiska Karteverk uti underdånigt memorial af den
30 November nästlidna år och Landsliöfdingen i Norrbottens län i memorial
af den 1 påföljande December begärt, får jag nu i underdånighet hemställa
om framställning till Riksdagen att, i likhet med förra beslutet, Riksdagen
måtte, utöfver det för Rikets Ekonomiska Karteverk å ordinarie stat uppförda
belopp 6,000 R:dr, för samma ändamål bevilja ett extra statsanslag
af 20,000 R:dr för arbetena inom Norrbottens län och 40,000 R:dr för
ofri ge arbetena eller sammanlagdt R:dr 60,000.

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

10 Bil N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof N:o 1, om Statsverket 1867.

3:o. Öfver-Ståthållare-Embetet.

Sedan Eders Kong!. Maj:t, uti nådig Proposition af den 27 Oktober
1865, hos Rikets Ständer äskat, att Sekreteraren vid Öfver-StåthållareEmbetet
för Polisärenden O. B. Hult, såsom ersättning för minskning i
påräknad inkomst af lösen för pass, till följd af Kongl. Förordningen den
21 September 1860, angående upphäfvande af skyldigheten för resande att
vara med pass försedde, måtte förklaras berättigad att, för tiden från och
med år 1863 och så länge han denna befattning innehade, å Allmänna Indragningsstaten
årligen uppbära 1,471 R:dr eller det belopp, hvarmed passlösen
årligen för nämnde tjensteman understigit medelbeloppet af samma
lösen under åren 1855 — 1859, samt Rikets Ständer väl funnit billigheten
påkalla, att Sekreteraren Hult för omförmäld a förlust hölles skadeslös, men
likväl ansett, att sådant borde kunna ske på lämpligare sätt än det då
föreslagna, samt att vederbörande borde lemnas Öppet att, efter frågans
närmare utredning och om dervid befunnes, antingen att förevarande tjenstemans
löneinkomster numera bolde förhöjas eller att den honom tillskyndade
förlust till någon väsendtligare del varit föranledd af förändringen i
den inhemska lagstiftningen uti ifrågavarande hänseende, så att någon tillfällig
ersättning vore af billighet påkallad, då gorå den framställning, som
kunde finnas vara af omständigheterne föranledd, så har Öfver-StåthållareEmbetet
uti underdånig skrifvelse den 13 Oktober sistlidna ar hufvudsakligen
anfört:

att dels af de utaf Öfver-Ståthållare-Embetet till Kongl. Maj:t vid
hvarje års slut insända beräkningar öfver förhållandet med passlösen hos
Embetet för åren 1863, 1864 och 1865 samt Sekreteraren Hults i sammanhang
dermed framställda anspråk på ersättning för minskad inkomst
af donna lösen och dels af en utaf Hult nu aflemnad, bestyrkt uppgift ur
1866 års passjournal sig visade, att Hult, hvars lön på stat är 2,400 R:dr
och hvars sportelinkomst, utom den af passlösen, hvilken, år efter år, minskats
så, att densamma, som 1856 uppgick till 3,866 R:dr 52 öre, beräknats
för år 1866 att utgöra högst 600 R:dr, vore så obestämd och obetydlig,
att den ej kunde tagas i beräkning, drabbats af en väsendtlig förlust
i sina inkomster, hvadan rättvisa och billighet fordrade, att ersättning
för den redan uppkomna förlusten honom bereddes, likasom ock, då de
med tjenstfri förenade göromålen på sednare åren alltmer och mer ökats,
det för tjenstens uppehållande för framtiden vore af högsta behof påkalladt,
att inkomsterna i förhållande derefter ökades;

att Rikets Ständer tycktes äfven hafva omfattat donna åsigt och endast
i fråga om sättet för ersättningens utgående hyst betänkligheter;

Bil. N''-o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ]V:o /, om Statsverket 1867. 11

att, enär Rikets Ständer äfven ansett en närmare utredning af frågan
nödig, Sekreteraren Hult till Ofver-Ståthållare-Embetet aflemnat en skriftlig,
af biläger åtföljd, framställning, deri Hult sökt utreda de förhållanden,
hvilka på frågans råtta bedömande haft inflytande och, bland annat, dervid
ådagalägga, att förändringen i den inhemska lagstiftningen rörande passväsendet
förorsakat minskningen i passlösen och att i de flesta främmande
länder befrielsen för Svenskar att medföra pass endast medgifvits såsom
reciprocitet;

att Öfver-Ståthållare-Embetet vitsordade till alla delar hvad Hult i
förrberörda skriftliga framställning anfört i afseende å beskaffenheten af
hans tjenstgöring, öfverflyttandet till hans sekreteraretjenst af alla fattigvårdstvister
och tillökningen i hans tjenstegöromål i allmänhet, beträffande
hvilka omständigheter Hult anfört bland annat, att det s. k. Conceptdiarium,
upptagande concepten till expedierade bref, utslag, utlåtanden
m. m., utgörande år 1841, då Hult antogs till Sekreterare, endast 124 tätt
skrifna ark, uppgick år 1865 till 304 sådana ark, omfattande 2,027 expeditioner,
om hvilkas uppsättande Hult ålåge draga försorg; att han derförutan
måste fora Diarium öfver inkomna mål och dervid ett särskilt Diarium
öfver de s. k. fattigvårdsmålen, hvilka påkalla tidsödande utredning
och betydande skriftvexling samt till antalet äro i stigande, så att de år
1865 utgjorde 172, och att Sekreteraren ovilkorligen hela året om, flere
timmar, hvarje söcknedag måste vara till hands å embetsrummet för de
kuranta göromålen och upplysningars meddelande, hvadan allt vidlyftigare
och vigtigare måste lemnas till hemarbetet;

att med denna sekreteraretjenst företedde sig det ovanliga förhållandet,
att, under det göromålen så ökats, att numera svårligen någon tid för
Sekreteraren vore öfrig att genom annan sysselsättning bereda sig biförtjenst,
inkomsterna vid tjensten allt mer och mer förminskats, så att för
närvarande dessa nedgått till nära hälften af det belopp, hvilket de för
tio år sedan utgjorde, och desamma numera på långt när icke motsvarade
den tid och det arbete, som för tj enstens bestridande på ett tillfredsställande
sätt måste tagas i anspråk, hvadan Ofver-Ståthållare-Embetet äfven
långt före detta insett behofvet af ökadt löneanslag för denna tjenst, men
uppskjutit med underdånig framställning härom, i afbidan på utgången af
de utaf Hult för hvarje år från och med 1863 anmälda anspråk på ersättning
för minskade sportler

att i frågan huruvida förlusten af passlösen varit beroende af den inhemska
lagstiftningen det syntes otvifvelaktigt, att Förordningen den 21
September 1860, angående pass-skyldighetens upphäfvande här i riket, i
väsendtlig man föranledt den minskning i passlösen, som efter sistnämnda

12 Bil. N:o § till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1867.

år egt rum; hvarföre ock någon godtgörelse för den förlust, som Hult af
sådan anledning måst vidkännas under de fyra år, hvarunder ersättning
icke kommit honom till godo, eller åren 1863, 1864, 1865 och 1866,
syntes icke höra honom förvägras;

att, beträffande beloppet af sådan godtgörelse, så, ehuru Sekreteraren
Hult till sina gjorda framställningar att för sportelminskningen under dessa
fyra år få åtnjuta ersättning efter samma grund, som följdes vid bestämmandet
af den beviljade ersättningen för åren 1861 och 1862, destomindre
saknat anledning, som, långt ifrån att hans tjenstegöromål under tiden minskats,
desamma fortfarande och isynnerhet på sednare åren ökats, ÖfverStåthållare-Embetet
likväl ansåge sig, vid det förhållande att uti Kongl.
Maj:ts till Rikets sednast församlade Ständer aflåtna nådiga Proposition om
berättigande för Hult att, för tiden från och med år 1863 och så länge han
sekreterarebefattningen innehade, å Allmänna Indragningsstaten årligen
uppbära det belopp, hvarmed passlösen årligen för denna tjensteman understigit
medelbeloppet af samma lösen under åren 1855—1859, eller 1,471
R:dr, icke lämpligen kunna i underdånighet föreslå den årliga ersättningen
för omforma Ida fyra år, eller åren 1863 —1866, till högre belopp än det
nyssnämnda, eller 1,471 R:dr;

att, hvad anginge det anslag, som för framtiden, eller från och med
1867, för sekreteraretjensten vid Ofver-Ståthållare-Embetet för Polisärenden
erfordrades, så och på grund af hvad redan blifvit anmäldt i fråga
om mängden och beskaffenheten af göromålen vid densamma, och då vid
denna Sekreterare-expedition något biträde till diariiföringen och smärre
expeditioners uppsättning icke '' vore anstäldt, utan äfven dessa göromål
nu måste af sekreteraren sjelf besörjas, på bekostnad af tid, som för vidlyftigare
ärendens utarbetning och mera maktpåliggande göromål i allmänhet
vore för Sekreteraren behöflig, Ofver-Ståthållare-Embetet ansåge det
vara för sekr eteraretj enstens vederbörliga upprätthållande oundgängligen
nödigt, icke allenast att sekreterarelönen, som nu är 2,400 R:dr, höjdes
till samma belopp, som lönen för Sekreteraren i Öfver-Ståthållare-Embetets
Kansli, eller till 3,500 R:dr, utan ock att, i likhet med hvad för
Sekreterare-expeditionen i Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli är beviljadt,
ett särskild! anslag af 1,000 R:dr årligen ställdes till Öfver-StåthållareEmbetets
disposition för befrämjande af ärendenas gång vid förstnämnda
Sekreterare-expedition;

att Ofver-Ståthållare-Embetet således i underdånighet anhålla, det
Kongl. Näjd täcktes till först sammanträdande Riksdag framställa nådig
Proposition dels derom, att ersättning till Sekreteraren Hult för den honom
i ofvan omförmälda hänseende förorsakade förlust i sportelinkomst vid

Bil. N:o 5 till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 13

hans innehafvande sekreterare^ enst hos Öfver-Ståthållare-Embetet för Polisärenden
måtte för hvardera af åren 1863, 1864, 1865 och 1866 honom
beviljas med 1,471 R:dr, eller för dessa fyra år med sammanlagdt 5,884
R:dr, samt dels derom, att från och med år 1867 måtte anslås såsom tillökning
i nuvarande, till 2,400 R:dr bestämda lönen för Sekreteraren hos
Öfver-Ståthållare-Embetet för Polisärende!!, ett ärligt belopp af 1,100 R:dr,
så att lönen derigenom blefve höjd till 3,500 R:dr, äfvensom ock ett årligt
belopp af 1,000 R:dr, stäldt till Öfver-Ståthållare-Embetets disposition
för befrämjandet af ärendenas gång vid ifrågavarande Sekreterareexpedition
; i följd hvaraf, om framställningen rörande dessa två anslag
vunne bifall, statsanslaget till Polisen, som, enligt nådiga Brefvet den 23
Februari 1838, nu utgår med 28,100 R:dr årligen, bolde i förhållande
dertill ökas.

Enär den för ifrågavarande sekreterare^ eust bestämda nuvarande lön
2,400 R:dr, med afseende å dermed förenade göromåls beskaffenhet och
omfattning, icke kan anses tillräcklig, sedan den betydande extra inkomsten
af passlösen år efter år nedgått och troligen äfven framgent kommer
att minskas, synes billigheten fordra, att Sekreterare!! Hult tillerkännes ersättning,
åtminstone för någon del af de förlorade sportelinkomsterna, intilldess
nödig förhöjning i sekreterarelönen varder beviljad: äfvensom jag instämmer
i Öfver-Ståthållare-Embetets framställning om behofvet af en dylik
förhöjning för framtiden och af anvisandet till bemälde Embetes disposition
af enahanda belopp för befrämjande af ärendenas gång inom Sekreterare-expeditionen
för Polisärenden, som vid sednare Riksdag beviljades
för samma ändamål inom Sekreterare-expeditionen af Öfver-StåthållareEmbetets
Kansli. Då emedlertid hos Riksdagen icke torde höra äskas
anslag för den förflutna tiden, eller för det nu löpande året, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte dels i nåder anbefalla
Statskontoret att till Sekreterare!! Hult, såsom ersättning för mistad passlösen
för åren 1863—1866, af Sjette Hufvudtitelns allmänna besparingar
utbetala det i Eders Kongl. Maj:ts Proposition till sednaste Riksdag föreslagna
belopp af 1,471 R:dr för hvarje år, eller tillhopa 5,884 R:dr, äfvensom
att vid innevarande års slut, om Sekreteraren Hult då fortfarande
innehar sin befattning, likaledes af nämnda besparingar utgifva för år
1867 förstnämnde belopp; dels ock föreslå Riksdagen att å ordinarie stat
anvisa:

14 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1867.

Förhöjning i lönen för Sekreteraren hos Öfver-Ståthållare-Embetet för

Polisärende!!.................R:dr 1,100.

För befrämjande af ärendenas gång inom nämnde Sekreterare-expedition,
till Öfver-Ståthållare-Embetets disposition . » 1,000.

Summa ]R:dr 2,100.

4:o. Landsstaterna i länen.

Redan under loppet af sistlidna Riksdag inkommo Kammarkollegium
och Statskontoret med underdånigt förslag till definitiv lönereglering för
Landsstatens tjensteman; men då berörda förslag innefattade jemväl framställning
om sådan förändring i nu gällande grund er för Landsstatstj enstemännens
aflöning, att alla de till eu del af dem, såsom Landskamererare,
Landträntmästare, Kronofogdar och Häradsskrifvare nu utgående provisioner
af stämpelpappers-, bränvinstillverknings-, minuthandels- och utskänknings-,
möteskostnads-, salpeter-, båtsmansrote- och hästvakans-, tidningsstämplings-
och testamentsbevillningsmedel samt arfvode!! utaf fångvårdsmedel
och af allmänna bevillningen, äfvensom remisslage vid leverering af
stats- och andra allmänna medel, skulle upphöra, och i stället för Landskamererare
och Landträntmästare till siffran bestämda arfvode!!, efter
föreslagen klassifikation, i tre klasser, samt för Kronofogdar och Häradsskrifvare
löneförhöjningar till belopp, motsvarande dem, hvartill extra inkomsterne
i nu gällande lönestat äro beräknade, i förening med särskilda
anslag till skrifvarebiträde, fastställas; men frågan om en sådan, i desse
tjenstemäns aflöning djupt ingripande och för flere bland dem till minskning
i inkomster ledande förändring icke ansågs böra afgöras, innan LänsStyrelserne,
som voro närmast i tillfälle att bedöma de olika aflöningssättens
företräden, fatt deröfver afgifva yttranden, behagade Eders Kongl.
Maj:t den 2 Februari nästlidna år i nåder besluta, att någon framställning
till Rikets då församlade Ständer i förevarande ämne icke komme att aflåta^
utan skulle Kammarkollegii och Statskontorets ifrågavarande utlåtande
tryckas och till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen öfversändas,
med befallning att, i anledning af deri framställda förslag, med
underdåniga yttranden till Kongl. Maj:t inkomma.

Derjemte och enär, i sammanhang med regleringen af öfrige Landsstatstjenstemäns
löneförmåner, Kongl. Maj:t äfven faun höra komma under
öfvervägande, huruvida icke åtgärd lämpligen herde vidtagas för att, med

Bil. N:o 5 till Kongl Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867. 15

afseende å de inom olika län för Landssekreterare förekommande, till
beloppen betydligt olika, extra inkomster af expeditionslösen, m. m., bestämma
eu fördelning, mera än den nuvarande derefter lämpad, af lönebidragen
till Landssekreterare från Statsverket, föreskref Eders Kongl.
Maj:t i nåder, att Länsstyrelsers, med ledning af vederbörandes uppgifter,
skulle tillika inkomma med utredning, för de sednaste fem åren, af
å ena sidan beloppet utaf de Landssekreterare för hvarje år tillfallna
extra inkomster och, å den andra, beloppet af de utgifter, som för göromålens
gång tilläfventyrs blifvit af desse tjensteman bestridde utöfver den
aflöning på stat, som är underlydande tjensteman vid Landskansli
tillagd; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t förordnade, att de Landssekreterare,
som derefter blefve i nåder utnämnde, skulle vara pligtige att underkasta
sig den reglering af löneförmånerne vid tjensten, som framdeles kunde
blifva fastställd.

De sålunda infordrade yttrandena från Länsstyrelserna hafva ännu
icke fullständigt inkommit; och då i allt fall vid innevarande Riksdag så betydliga
anslag till försvarsverket tagas i anspråk, att andra, mindre trängande
behof, so in afse löneförbättringar, torde höra stå tillbaka; så och
ehuru vissa delar af löneregleringen såsom angående ifrågasatt förhöjning i
Länsmännens och tjenstemännens vid Landskansli och Landskontoren
löneförmåner skulle, oberoende af förslaget om indragning af provisioneloch
extra inkomster för andra landsstatstjenstemän kunna behandlas, anser
jag mig likväl nu höra inskränka min underdåniga framställning i detta
afseende till allenast väckta frågor om ökad fögderibetjening inom vissa
län, jemte några, dels af Statskontoret anmälda, dels eljest förekomna,
anslagsbehof. Jag bör härvid icke underlåta att erinra derom, att Eders
Kongl. Maj:t, för att möjligen bereda en besparing i utgifter för löner till
Kronofogdar och Häradsskrifvare inom de län, der eu minskning i deras
antal ansetts möjlig, genom beslut den 9 nästlidne November i nåder
förordna!, att, enär fögderierna i Stockholms, Upsala och Westmanlands
län, hvilka till antalet äro flera inom hvardera länet än dervarande
domsagor, i förhållande till andra län hade ringare folkmängd och obetydligt
område, samt då ändamålsenligt syntes vara, att fögderierna, der
hinder af andra förhållanden icke mötte, ordnades till lika omfång med
domsagorna, Länsstyrelserna i nämnda tre län skulle hvar för sitt län afgifva
yttrande huruvida icke, för en sådan anordning, indragning af landsstatstjenster
kunde i mån af nuvarande innehafvare afgång lämpligen ega
rum, äfvensom i sådant afseende inkomma med förslag till fögderiernas
reglering; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t tillika i nåder förklara!,

16 Bil. N:o ö till Kongl. Maj:ts X ad. Prop. \ :o 1, om Statsverket 1867.

att någon åtgärd icke finge för återbesättande af ledigblifna kronofogde -tj ensten i Strömsholms fögderi vidtagas innan vidare yttrande blifvit af
Kongl. Maj:t i nåder meddeladt. Ännu bär dock donna fråga icke hunnit
erhålla den utredning, att densamma kunnat Eders Kongl. Maj:ts nådiga
afgörande underställas.

De framställningar om ökad fögderibetjening, hvarå jag bär ofvan
syftat, äro följande:

Uti underdånig skrifvelse af deri 24 Juli 1865 har Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Vestcrnorrlands län hos Eders Kongl. Maj:t
gjort framställning, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig Proposition om beviljande af anslag till löner för ännu en Kronofogde
och en Häradsskrifvare inom nämnda län med station inom öfre delen af
Södra Ångermanland, som sålunda skulle komma att delas i två särskilda
fögderier, af Indika det ena, under benämning af Södra Ångermanlands
öfva fögderi, skulle omfatta Sollefteå och Ramsele härader med 14 socknar,
och det andra, under namn af Södra Ångermanlands ne dra fögderi, utgöras
af Säbrå, Gudmundrå, Botheå och Nora härader med 18 socknar. Till
stöd för donna anhållan har E. Iv. M. B ef: de hufvudsakligen andragit:
att Södra Ångermanlands fögderi för närvarande eger eu areal af mer än
2,073,555 tunnland eller 91,755 qvadratmil, och att fögderiet i afseende på
arealen är större än hvart och ett af 12 bland rikets län; — att folkökningen
inom Sollefteå och Ramsele härader under de sista tjugo åren
tilltagit med mer än 50 procent, så att folkmängden 1864 utgjorde 41,740
personer; — att berörda häraders hemmanstal, som år 1844 utgjorde något
öfver 198 mantal, för närvarande uppgår till 228: — att nybyggenas antal
inom samma härader är i stark tillväxt, så att de särskilda åboernas antal
utgör omkring 500; — att under närvarande förhållanden åtgår för de
årliga mantals- och skattskrifningarne inom fögderiet, för taxeringsförrättningarne
och för kronouppbörden mer än en tredjedel af året, under
hvilken tid Kronofogdens och Häradsskrifvarens kontor hållas stängda, så
framt icke andra personer förordnas att under tiden ombesörja expeditionerna;
— att till följd åt fögderiets betydliga utsträckning ofta nog flera
veckor åtgingo för verkställande af åtskilliga andra inom fögderiet förefallande,
Kronofogden och Häradsskrifvaren tillkommande göromål; — att
skäliga klagomål icke sällan försports deröfver att, då enskilde personer i
högst vigtiga angelägenheter företagit resor till Kronofogde eller Häradsskrifvare,
desse befunnit sig på tjensteförrättningar 20 ä 30 mil från sina
bostäder; — att genom fögderiets delning icke allenast ofvan antydda
olägenheter skulle i hufvudsaklig mån afhjelpas, utan äfven högst väsentliga
fördelar för det allmänna vinnas och bland dessa den icke minst vigtiga

Bil ,V:o. 5 till Kongl. Maj:ts A åcl. Prop. A :o 1, om Statsverket 1867. 17

af en noggrannare tillsyn öfver det störa antalet nybyggesinnehafvares
åligganden i afseende å lägenheternas bebyggande och uppodling, än
som under närvarande förhållanden skäligen kunnat fordras, samt att
i en sådan ort, som den förevarande, det icke vore af ringa vigt för
odlingens framgång, att åtminstone tjensteman finnas, hos hvilka man
kunde förutsätta den grad af bildning och pligtkänsla, att de, som vanligen
af omständigheterna tvingas att för sin subsistens sjelfve idka
jordbruk, skulle komma att genom råd och upplysningar samt sträng
kontroll utöfva inflytande på nybyggaren till enskildt gagn och fromma
för det allmänna.

Kammarkollegium och Statskontoret, som infordradt utlåtande i
ämnet afgifvit, hafva, med afseende å de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anförda omständigheter och särdeles den betydliga utveckling,
hvari den öfre delen af Södra Ångermanlands fögderi sig befinner, i underdånighet
tillstyrkt nådigt bifall till hvad Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
i förevarande ämne hemställt.

Eders Kongl, Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län har uti
underdånig skrifvelse den 27 Juli 1865 gjort framställning om delning af
Luleå fögderi samt att för detta ändamål nådig Proposition måtte till Riksdagen
aflåtas om anslag till aflöning för ytterligare en Kronofogde och en
Häradsskrifvare i länet. Till stöd för denna framställning har Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande åberopat dels det oproportionerliga förhållandet,
att Luleå fögderi, med en folkmängd af 32,251 invånare, omfattar eu areal
af 288 qvadratmil under det att Kalix fögderi, med en folkmängd af 19,104
invånare, omsluter 395 qvadratmil, dels det olämpliga läge, som de till
hvarje fögderi hörande kommuner intaga till det hela, i det att Arvidsjaurs
och Arjeplougs lappmarker äro belägna inom Piteå floddal, men höra till
Luleå fögderi, samt att Jockmocks lappmark, hörande till Kalix fögderi,
är belägen inom Luleå floddal; och har, för afhjelpande af de olägenheter,
som häraf uppkomma både för befolkningen och Kronofogden, vid uppfyllandet
af hans göromål, samt, enär hindren och omvägarne icke kunde
afhjelpas genom en blott förändrad indelning af fögderierna, Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet hemställt, att samma fögderi
måtte delas i två, så att det ena, under benämning af Piteå fögderi, komme
att omfatta Pitea socken samt Arvidsjaurs och Arjeplougs lappmarker, och
det andra Öfver- och Neder-Luleå socknar jemte Jockmocks lappmark, som
skulle afskilja^ från Kalix fögderi, genom hvilken delning länets fögderier
komma att förläggas inom sina naturliga gränser samt bringas till närmaste
lika folkmängd och areal på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

18 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Piteå..............	........ 17,149	invånare	253	qv.-mil.
Luleå ..........	....... 16,909	))	192	v
Kalix ...........	...... 17.297	»	238	»
Torneå..........	...... 15,713	»	241	I

Summa 67,068 invånare 924 qv.-mil.

Uti häröfver afgifvet infordradt underdånigt utlåtande har Kammarkollegium
och Statskontoret på de af Eders Kongl. Majds Befallningshafvande anförda skal
tillstyrkt nådigt bifall till förevarande underdåniga framställning.

Uti underdånig skrifvelse af deri 28 November år 1865 har Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Wermlands län gjort framställning derom, att SöderSysslets
fögderi, som nu består af Nordmarks, Gillbergs och Näs härader, måtte
fördelas i två särskilda fögderier, det ena, innefattande Näs och Gillbergs härader,
under oförändrad benämning af Söder-Sysslets, och det andra, innefattande
Nordmarks härad, under benämning af Nordmarkens fögderi, samt att för sådan
reglering Eders Kongl. Näjd täcktes till Riksdagen gorå framställning om anvisande
dels af nya löneanslag för ytterligare en Kronofogde och en Häradsskrifvare
inom länet, dels ock, enär bohemman för desse tjenstemän icke funnes att
tillgå, af hyresersättning till enahanda belopp, som bestås andra Kronofogdar
och Häradsskrifvare, Indika vore i saknad af boställen.

Till stöd för detta förslag har Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande
hufvudsakligen anfört, att Söder-Sysslets fögderi, med sin nuvarande sammansättning,
omfattade en areal af 676,491 tunnland, deraf på Nordmarks härad
belöpte 345,756 tunnland, och vid 1864 års slut hade en folkmängd af 58,068
personer, hvaraf 24,275 tillhörde sistnämnda härad samt 33,793 Gillbergs och
Näs härader; att Kronofogden derstädes svårligen kunde medhinna sina mångfaldiga
åligganden, helst kronouppbörden, hvilken samma år uppgick till 100,777
R:dr 4 öre, vore förenad med särskilda svårigheter i anseende till dels ortens
fattigdom, dels och en vanlig underlåtenhet af befolkningen, synnerligen inom
Nordmarks härad, att vid uppbördsstämmorna erlägga sina utskylder; att äfven
för Häradsskrifvaren tjenstgöringen vore icke mindre betungande, så att två och
stundom tre biträden måste af honom bekostas; att fögderiets delning länge
vant önskad inom orten; samt att, efter förhållandena vid 1862 års slut, Wermlands
län med 252,000 invånare hade mindre antal fögderier än flera andra
uppgiga lön med till en del betydligt mindre folkmängd; och har Eders Kongl.
Maj ds Befallningshafvande tillika bifogat yttranden i ämnet af förre Kronofogden
i fögderiet, Assessoren A. H. Lagerlöf, samt Häradsskrifvaren derstädes G. Odhelius,
hvilka sammanstämt i att anse ifrågakomna delning synnerligen behöflig.

Öfver donna framställning hafva Kammarkollegium och Statskontoret under
den 2 Februari 1866 afgifvit utlåtande; och hafva bemälda Kollegier dervid

Bil. Ko 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. Ko 5, om Statsverket 1867. 19

anfört,, att, som Söder-Sysslets fögderi vore det mest omfattande med'' hänsigt
till socknarnes och hemmanens antal, gjorde denna omständighet, i förening med
sistnämnda fögderis långsträckta läge, från Norska gränsen ned till sjön Wenern,
och betydliga folkmängd af mera än 58,000 personer, behöflig!, att det delades,
såvida kronofogde- och häradsskrifvaregöromålen skulle kunna nöjaktigt skötas;
att en sådan delning icke kunde verkställas på lämpligare sätt, än Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ansett, och, enligt Kollegiernas tanke, skulle denna
åtgärd, om den nu företoges, icke behöfva rubbas, äfven om förändrad reglering
af de andra fögderierna framdeles komme i fråga, enär Nordmarks härad, omfattande
elfva socknar med 206 1V24 mantal och en befolkning af mera än

24,000 personer, vore genom sitt läge, utefter gränsen mot Norge, och i söder
stötande till Dalsland, icke lämpligt att delvis eller i sin helhet sammanläggas
med något annat fögderi inom länet, utan syntes höra blifva ett eget sådant,
der uppbördsförvaltningen redan måste finna tillräcklig sysselsättning, samt att
Näs och (Kilbergs härader, inom Indika såväl kronofogdebostället 1 mantal N:o
1 Norra Klocklanda i Bro socken, som häradskrifvarebostället £ mantal N:o 1
Ökna i Gillberga socken hade sitt läge, bestå af tillsammans 17 socknar med
394 ’%4 mantal och nära 34,000 invånare, samt bilda ett i det hela välbeläget
område för en uppbördsförvaltning, utan att gerna kunna delas eller införlifvas
med annat distrikt; samt slutligen att, då Söder-Sysslet vore egen domsaga samt
Näs och (Kilbergs härader utgöra hvar sitt länsmansdistrikt och Nordmarks
härad för sig är indeladt i två sådana, dessa omständigheter äfven gjorde den
ifrågaställda delningen lättare att åstadkomma.

På dessa förenade skål hafva Kammarkollegium och Statskontoret ansett
sig böra i underdånighet tillstyrka, att, såsom Eders Kongl. Majits Befallnings
hafvande föreslagit, Söder-Sysslets fögderi måtte delas i två, det ena, omfattande
Näs och (Kilbergs härader, under förra benämningen af Söder-Sysslet med nuvarande
boställen och löner för Kronofogden och Häradsskrifvaren, samt det
andra, bestående af Nordmarks härad, under namn af Nordmarks fögderi, uti
hvilket nya tjenstemän skulle anställas, och att för sådant ändamål å ordinarie
stat måtte anvisas erforderliga löner jemte hyresersättningar åt en Kronofogde
och en Häradsskrifvare.

Uti nådigt brei den 13 April innevarande år har, med afseende å Läckö
lediga fögderis störa omfattning och folkrikhet samt då inom Skaraborgs län
äfven andra fögderier funnes af den betydenhet, att en förändring af fögderiindelningen
i länet syntes med skål kunna ifrågasättas, helst om regleringen,
sedan domsagornas områden inom länet numera blifvit bestämda, kunde ske

20 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts A ad. Prop. A .o 1, om Statsverket 1867.

sålunda, att fögderier och domsagor blefvo till deras omfattning lika, Eders
Kongl. Maj:t anbefallt Sin Befallningshafvande att med utredning i detta ämne
till Eders Kongl. Näjd inkomma och dervid meddela yttrande, huruvida och
under Indika vilkor fögderiernas indelning efter ofvan angifna grund kunde anses
önskvärd samt förslag i sådant fall dervid afgifva.

Till åtlydnad häraf har, med öfverlemnande af underdåniga yttranden utaf
Krono fogdarne och Häradsskrifvarne i Skara och Höj entorps samt Häradsskrifvarne
i Läckö fögderier, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti memorial
den 23 sistlidne Maj gjort framställning derom att, jemte det Norra och Södra
Wadsbo samt Wartofta fögderier, Indika utgöra egna domsagor, bibehöllos oförändrade,
länets tre öfriga fögderier, nämligen Läckö, Skara och Höj entorps,
fördelades i fyra fögderier sålunda, att Walle härad, som för närvarande tillhör
Höj entorps, förenas med Skara fögderi, samt Buske och Kinne härader, som tillhöra
Skara nuvarande fögderi, tilläggas, Buske härad det nya fögderi, som skulle
bildas af detta härad och södra delen af Läckö nuvarande fögderi, samt Kinne
härad åter det nya fögderi, som skulle utgöras deraf och återstående delen af
Läckö fögderi.

Såsom skål för donna omreglering af Skara, Höj entorps och Läckö fögderier
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hufvudsakligen anfört, att desamma
såväl i anseende till skötandet af uppbördsförvaltningen derstädes, som
ock i förhållande till länets öfriga fögderier vore till sin omfattning och indelning
alltför störa och olämpliga, att väsendtliga olägenheter numera jemväl uppstad»)
deraf, att hvardera af dessa tre fögderier tillhörde olika domsagor, samt
att lämpligare grund till förändrad indelning för närvarande ej kunde åstadkommas,
än om fögderierna och domsagorna blefvo till omfattning lika, helst
vid sådant förhållande samtliga fögderierna skulle blifva till hemmantal, folkmängd
och beskaffenhet i (ifrigt hvarandra i det närmaste lika; och skulle,
enligt Eders Kongl. Maj:ts Befalhiingshafvandes förslag, Kåkinds och Gudhems
härader alltså bilda ett fögderi under namn af Höjeiitorps | Skånings, Wilslce ■
och Walle härader ett, benämndt Skara; Bär ne, Äse. Wiste och Buske härader
ett, ballad! Hanne; samt Kinnefjerdings, Kållands och Kinne härader ett fögderi
under namn af Lidköpings.

Beträffande åter sättet för verkställande af ifrågavarande omreglering, har
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande yttrat, att, ehuru, i anseende till Kronofogdens
och Häradsskrifvarens i Skara fögderi bestridande att låta fögderiindelningen
vinna tillämpning redan under deras tjenstetid, densamma icke syntes
kunna fullständigt genomföras förr än bemälde Kronofogde och Häradsskrifvare
från sina fenster afgått, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande likväl, enär
den nya fögderi-indelningen redan under nuvarande förhållanden torde höra
verkställas så långt ske kunde, ansågs sig höra hemställa, huruvida icke Krono -

Bil. Tv: o 5, till Kongl. Maj:ts Råd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1667. 21

fogde kunde omedelbart i nåder tillsättas åtminstone uti ett af de fögderier,
som skulle benämnas Barne och Lidköpings fögderier, med rättighet för den
tillsatte att framdeles, sedan såväl Kronofogden som Häradsskrifvaren i Skara
fögderi afgått från deras fenster, såsom fyllnad erhålla det härad, som enligt
den nya indelningen skulle honom tillkomma, hvaremot en kronofogde- och
häradsskrifvare^enst kunde genom förordnande upprätthållas intilldess löner
blifvit anslagna åt ytterligare en Kronofogde och Häradsskrifvare i länet, då
samma fenster kunde i vanlig ordning tillsättas.

Uti häröfver afgifvet utlåtande af den 30 sistlidne November hafva Kammarkollegium
och Statskontoret, jemte tillkännagifvande, att, enligt Statistiska
Centralbyråns uppgifter, Skara, Hö j entorps och Läckt) fögderier äro till folknummern
större, än flertalet öfriga fögderier i Riket, anfört, det Kollegierna, på
de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anförda skål och då den föreslagna
regleringen ej kommer att förändra länets ecclesiastika indelning, tillstyrkte
nådigt bifall dertill, hvarvid dock Kollegierna, till undvikande deraf
att tillförordnade tjensteman skulle upprätthålla kronofogde- och häradsskrifvaretj
ensten i det nya fögderiet, och enär medel till deras aflönande saknades,
hemställt, att, först då löner blifvit i behörig ordning anslagna åt en ytterligare
Kronofogde och Häradsskrifvare i länet, Läckö fögderi fördelas sålunda, att
Barne, Åse och Wiste härader med 28,209 invånare under namn af Barne
komme att bilda ett fögderi, samt Kinnefjerdings och Kållands härader med
22,916 invånare under benämning Lidköpings fögderi ett annat, äfvensom att
nådig föreskrift meddelas, att, vid Kronofogdens och Häradsskrifvarens i Skara
fögderi afgång från deras tjänster, Laske härad skall tilläggas Barne fögderi
och Bänne härad Lidköpings fögderi, samt Walle härad frångå Höj entorps och
förenas med återstående delen af Skara fögderi: och hafva Kollegierna, i händelse
af nådigt bifall härtill, i underdånighet föreslagit, det Eders Kongl. Näjd
täcktes aflåta nådig Proposition till Riksdagen om uppförande å stat af nya
löner åt ytterligare eu Kronofogde med 2,500 R:dr och en Häradsskrifvare
med 2,000 R:dr, jemte 300 R:dr åt dem hvardera såsom hyresersättning.

Uti skrifvelse den 26 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande
i Westerbottens län gjort underdånig framställning derom, att
Norsjö socken och dörns kapellförsamling, hvilka för närvarande utgör aett gemensamt
länsmansdistrikt, med station för Länsmannen vid Norsjö kyrka,
måtte fördelas i bränne, samt, för detta ändamål, till Riksdagen aflåtas nådig
Proposition om anslag till lön för en särskild Länsman i dörns kapellförsamling;
och har Eders Kongl. Maj ds Befallningshafvande såsom skål härför an -

22 Bil. N:o <5 till Kongl. Magt» Nåd. Prop. N:o 1, om Staisverket 1867.

fört, att folkmängden, som uppginge i Norsjö till närmare 2,500 och i Jörn
till minst 1,700 personer, i denna sednare församling vore fördelad på en yta
af 20 ä 25 qvadratmil; — att från allmänna landsvägen vid Skellefteå kyrka
val funnes allmän väg både till Norsjö kyrka på 8 och till Jörns kyrka på
5£ mils afstånd, men att emellan Norsjö och Jörns 4| ä 5 mil från hvarandra
belägna kyrkor väg icke vore anlagd och ej heller torde blifva det förr
än i en aflägsen framtid, så att, då Länsmannen i Norsjö för göromål i tjensten
skulle besöka Jörn, under det marken vore bär, han måste först resa ned
till Skellefteå 8 mil och vidare derifrån till Jörn 5£ mil, således sammanlagdt
13£ mil; samt att häraf vore en gifven följd, att Länsmannen i Norsjö svårligen
kunde med bästa vilja på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjensteåligganden,
äfvensom att kostnaden för hans resor till Jörn blefve ganska
betydlig, utom andra olägenheter.

Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium och Statskontor hafva
i häröfver afgifvet utlåtande, jemte tillkännagifvande att, enligt 1864 års mantals-
och skattskrifningslängder, hemmantalet utgör i Norsjö I6J55 mantal med
en folkmängd af 2,242 personer och i Jörns kapellförsamling llfffjj mantal
med 1,622 personer, på de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anförda
skäl i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till förevarande framställning,
samt att Eders Kongl. Näjd alltså täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition
om uppförande å stat af 700 R:dr såsom lön för en särskild ny Länsman
i Jörns kapellförsamling, jemte 150 R:dr i hyresersättning.

Uti underdånig skrifvelse den 28 Juli sistlidna år har Eders Kongl. Maj ds
Befallningshafvande i Elfsborgs län i underdånighet hemställt, att Kullings härad,
hvithet för närvarande utgör ett länsmansdistrikt, måtte, i anseende till
dels flen betydliga folkmängden derstädes, utgörande 18,200 invånare, då deremot
hvarje af de öfriga länsmansdistrikten i länet innehölle omkring 10,000
invånare, dels den ökade rörelse, som uppstode derigenom att vestra stambanan
till en längd af nära tre mil genomginge häradet och hvithet framkallat
handelsplatser vid åtskilliga stationer, — få fördelas i bränne länsmansdistrikt,
hvaraf det ena skulle bestå af Herrljunga, Algustorps och Lena pastorater, innefattande
Herrljunga, Tarsleds, Remmeneds, Föleneds, Eggvena, Algustorps,
Häreneds, Sköfde, Bråtensby, Landa, Runebergs, Lena, Bergstena, Fullestads
och Långeneds socknar med en folkmängd af 10,000 personel-, och det andra,
omfattande llools och Alingsås pastorater, bestå af Idools, Siene, Borta, Alingsås
landsförsamling, Rödeneds, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö socknar samt Norska
Skogsbygds socken, hvilken i ecclesiastik! hänseende tillhör Norunga pastorat i

Bil N:o 5 till Kongl Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1887. 23

Gäseneds härad med 8,200 invånare, samt att, då nuvarande länsmansbostället
i Kullings härad, Hjelmsled, läge inom förstnämnda distrikt, men inom det andra
någon till boställe lämplig kronolägenhet ej funnes, 700 R:dr såsom lön
och 150 R:dr i hyresersättning måtte för den blifvande nye Länsmannen få i
staten för Elfsborgs län upptagas.

Kammarkollegium och Statskontoret, som häröfver blifvit börda, hafva, på
grund af hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anfört och med anmärkning
att länsmansdistriktens befolkning, länsvis i medeltal beräknad, icke i
något af Rikets län uppgår till hvad folkmängden i Kullings härad utgör, i
underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
ifrågavarande framställning.

Med afseende å de här ofvan anmärkta förhållanden beträffande dels folkmängden,
dels omfattningen och läget af nuvarande tj enstgöringsområden, hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t ville i nåder till Riksdagen
gorå framställning om anvisande af följande löneanslag:

inom Westernorrlands län:

för en Kronofogde, lön..............................

hyresersättning.........

för en Häradsskrifvare, lön.....................

hyresersättning..

2,500: —
300: —
2.000: —
300: —

5,100: —

enahanda anslag.........

enahanda anslag..........

enahanda anslag.........

inom Norrbottens län:

inom Wermlands län:
inom Skaraborgs län:
inom Westerbottens län:

R:dr 5,100: —
„ 5,100: —
„ 5,100: —

för en Länsman, lön......................................................... 700: —

hyresersättning..................................... 150: —

enahanda anslag,

inom Elfsborgs län:

850: -

850: —

24 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverkrt 1867.

Sedan, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers medgifvande vid Riksdagen
1862—1863, Eders Kongl. Maj:t vid särskilda tillfällen bifallit framställningar
från Kronofogdar, Häradsskrifvare och Rånsman att, på de vilkor, Rikets
Ständers skrifvelse af den 3 November 1863 innefattar, få till statsverket afträda
sina boställen mot erhållande af lönefyllnad och hyrescrsättning, har Statskontoret
uti underdånig skrifvelse af den 7 nästlidne November, i sammanhang
med anmälan om de utgifter, som af Statskontoret förskjutits, men hvilka syntes
vara af beskaffenhet att höra å ordinarie stat uppföras, tillkännagifvit, att i sådant
hänseende förekommo åtskilliga belopp, som utbetalts såsom ersättning till
landsstatstjenstemän för af dem frånträdda boställen. Ifrågavarande ersättning,
beräknad till enahanda belopp, hvartill boställenas räntor och afkastning varit
i staten upptagne med tillägg af stadgad hyresersättning, uppgår för närvarande
till 52,311 R:dr 31 öre, hvilken summa Statskontoret ansett höra anvisas samt
upptagas å Sjette Hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen.

Likaledes har, enligt Statskontorets förrberörde skrifvelse, jemlik! Kongl.
Brefvet den 15 Augusti 1854, under Förskottstitel anordnats till Landshöfdingen
i TJpsala län värdet af 11 kubikfot 6 kannor spannmål, hälften råg och
hälften korn, 1 mark smör samt 9 R:dr 1 öre i penningar, jemte forsellön 92
öre, utgörande ersättning för uppkommen brist i den åt honom anslagna indelning
i följd af nedsättning å räntan af hemmanet Söderby N:o 5 i Danmarks
socken. Härför har Statskontoret jemväl ansett höra uppföras ett särskild! anslag,
som, efter det smörqvantiteten blifvit, i öfverensstämmelse med hvad förut
under inkomsttiteln »ordinarie räntan» föreslagits, omsatt till spanmål, upptagits
sålunda:

Penningar....................................................... 9 R:dr 93 öre

Oindelt spanmål............................................. 11 kubikfot 8 kannor.

Under erinran det Eders Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 6 nästlidne
Juli föreskrifvit, att de i vederbörlig ordning bestämda ersättningsbelopp för
mark, som till norra j ernvägsstambanan blifvit från kronofogdebostället NederJärfva
i Sötna socken och länsmansbostället Tollsta i Husseby socken af Stockholms
län exproprierad, eller 617 R:dr 1 öre för det förra och 401 R:dr 45
öre för det sednare boställe!, skulle till Statskontoret aflemnas för att Riksgäldskontoret
tillgodokomma, samt tillika anbefallt, att af Sjette Hufvudtitelns allmänna
besparingar skulle utbetalas, efter år räknad! från den 8 förutgångna
Maj, till innehafvare!! af kronofogdebostället Neder-Järfva 30 R:dr, och till
innehafvare!! af länsmansbostället Tollsta 20 R:dr, utgörande omkring 5 procent
å samma medel, intilldess de årliga ersättningsbeloppen kunde varda å ordinarie
stat uppförda, har Statskontoret i underdånighet vidare hemställt, att hos
Riksdagen nådig framställning måtte göras derom, att, såsom ersättning åt innehafvarne
af förenämnda 2: ne boställen för den dessa boställen genom omför -

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867, 25

förmälda expropriation frångångna jord, till utgående årligen från och med år
1868 uppföres ett belopp af 50 R:dr Knut.

Uti de åt Statskontoret före sisthållna 2:ne Riksdagar till Eders Kongl.
Maj:t afgifna berättelser om statsverkets tillstånd och behof hade detta embetsverk
ansett sig böra i underdånighet fästa uppmärksamheten derå, att Rikets
åren 1859 och 1860 församlade Ständer, med indragning af den vissa Länsmän
i Vester- och Norrbottens län tillkommande i deras lön inberäknade ersättning
åt rotefrihetsafgiften, förhöjde aflöningsanslaget för landtstaterna i länen
med ett deremot svarande belopp, men att vid donna reglering blifvit förbisedd,
att, såsom räkenskaperna visade, en dylik ersättning jemväl inginge i
aflöningen för samtlige Länsmän i Vester-Norrlands län, med undantag allenast
af den i Ullångers distrikt, till ett sammanlagdt belopp af 305 R:dr, hvarjemte
i underdånighet hemställdes, det Eders Kongl. Näjd måtte hos Rikets Ständer
i nåder föreslå, att, med uppförande af berörda ersättning, aflöningsanslaget för
landsstaterna blefve med nyssnämnda summa ökadt. Då berörda fråga emellertid
icke kommit att hos Rikets Ständer anmälas, har Statskontoret af sådan
anledning trött sig nu höra ånyo i underdånighet hemställa, att ett förslag i
nämnda syftning måtte vid nästa Riksdag af Eders Kongl. Näjd i nåder framställas.

Slutligen har Statskontoret, under åberopande af hvad under inkomsttiteln
»ordinarie ränta» omförmälts, hemställt, att anslag på stat kunde uppföras till
ersättande af den minskning i inkomster, som för indelningshafvare uppkommit
derigenom, att mjöl- och sågqvarnsräntor, Indika till en del varit anordnade,
jemlik! föreskriften i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, från och
med 1864 blifvit afskifta och följaktligen ej vidare utgöras. Efter omsättning
af de uti qvamräntorna ingående persedlarne smör och tackjern till spannmål,
enär derigenom ej allenast åstadkommes nödig enkelhet i stater och räkenskaper,
utan äfven någon lättnad vid liqviderna, har Statskontoret funnit sig
höra i underdånighet föreslå, att, på sätt af bilagd förteckning närmare inhemtades,
för ifrågavarande ändamål anslag måtte utgå under följande rubriker,
nämligen:

Penningar.

Landsstaterna i länen....................................... 22 R:dr so öre.

Gästgifvares friheter........................................... — „ 9 „

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....... 2 „ 58 „

Jordförluster genom kanal- och väganlägg nftgar.

......................................................... — „ 36 „

Oindelt spanmål.

1,191 k.-f. 8,25 k:r.

38 „ 1
35 „ 7

371 3,32 „

25 R:dr 33 öre. 1,636 k.-f. 9,57 k:r.

Bill. till Riksd. Prot. 1867; 1 Sami. 1 Afd.

20 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Uti de särskilda framställningar, Stats-kontoret sålunda gjort, instämmer jag
till alla delar och föreslår alltså i underdånighet, att Proposition till Riksdagen
måtte ske om anvisande af följande anslag:

Ersättning till Landsstatstj enstemän för af dem frånträdda boställen Rdr 52,311: 31.

Ersättning till Landshöfdingen i Upsala län för värdet af nedsättning
i honom anslagen hemmansränta:

Penningar.......................................................................................... R:dr 9: 93.

Oindelt spannmål................................................................................. 11 kub.-fot 8 k:r.

Ersättning för mistad afkastning af exproprierad mark från
kronofogdebostället Nederjärfva 30 Rdr och från länsmansbostället
Tollsta 20 Rdr tillhopa ............................................. Rdr 50: —

Aflöningsfyllnad för Länsmännen i Wester-Norrlands län, med
undantag af den i Ullångers distrikt, för indragen ersättning
af rotefrihetsafgiften..................................................................... Rdr 305: —

Ersättning till indelningshafvare för afskrifne mjöl- och sågqvarnsräntor: Penningar

.......................................................................................... Rdr 22: 30.

Oindelt spanmål ..............................................................................1191 k.-f. 8,25 k:r.

Hvarjemte jag underdånigst hemställer: att förberörde af Statskontoret
anmälde lika beskattade ersättningar under titlarne Gästgifvaresfriheter, Befrämjande
i allmänhet af bergsbruket och Jordförluster genom kanal och våganläggningar
måtte, ett hvart ersättningsbelopp under sin titel, till godtgörelse tå utföras.

För exproprierad mark från tre särskilda boställen i Skaraborgs län har
Eders Kongl. Näjd den 23 Februari nästlidna år låtit anbefalla vederbörande
att till Riksgäldskontor! leverera expropriationsbeloppet 1435 Rdr 69 öre. Då
emellertid två af dessa boställen fortfarande innehafvas af Landsstatstj enstemän,
nämligen länsmansbostället Marka-Stommen och kronofogdebostället Sluta Bygården,
tår jag, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj ds förrberörde dag
tillika fattade beslut, i underdånighet anmäla till uppförande å stat en ersättning
till vederbörande indelningshafvare af fem procent i jemnadt tal af värde! å
den från dessa boställen exproprierade mark, eller för Marka-Stommen 47 R:dr
och för Sluta Bygården 21 R:dr, eller för båda tillhopa ..................... R:dr 68.

5:o. Gästgifvares friheter.

I enlighet med hvad ofvan blifvit anförd! torde här tå utföras såsom ersättning
för indragna mjöl- och sågqvamsräntor:

Penningar............................................................................................................ 0 öre.

Oindelt spanmål.............................................................................. 38 kub.-fot 1 k:a.

Bil N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 27

Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides
och är särdeles tryckande, är uti Riksstaten för år 1867, i enlighet med Rikets
Ständers i underdånig skrifvelse den 2 Maj 1866 anmälda beslut, rätteligen
utfördt ett belopp af 125,000 R:dr, men i den vid Rikets Ständers skrifvelse
angående regleringen af Riksstatens sjette Hufvudtitel fogade tabell är samma
anslag upptaget till endast 100,000 R:dr, hvithet jag ansett mig höra för rättelses
vinnande här i underdånighet anmärka.

Jordbruket, Handeln och Näringarne.

6:o. Skiften och Afvittringar.

I särskild Proposition till sista Riksdag framlades behofvet af ökadt anslag
till storskiftes- och afvittringsförrättningarne i Rikets norra län, jemväl med
afseende å nödig förhöjning i aflöningen för de dervid anställde Landtmätare,
hvilkas aflöningsbelopp ansågs höra bestämmas i två lönegrader med 1500 R:dr,
i den första och 2000 R:dr i andra graden, med rätt lör Landtmätarne att, efter
väl vitsordad tjenstgöring under tio år, uppflyttas i den sistnämnda; hvarjemte
samtlige Storskiftes- och Afvittringslandtmätarne skulle lemnas tillfälle att genom
ökadt arbete bereda sig en förhöjd årlig inkomst af högst 400 R:dr; och ehuru,
enligt den gjorda framställningen i afseende å ordnandet af utgifterna till storskiftes-
och afvittringsverket för år 1867, desamma under nämnda år skulle
komma att ej obetydligt öfverstiga dem, som för ändamålet utgingo under då
löpande statsregleringsperiod, ansåg dock Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn dertill
att dels icke alltid hela antalet Landtmätare vore i tjenstgöring, utan vakanser
uppstodo, och dels antagligen vid 1866 års slut några besparingar å
anslaget till ifrågavarande ändamål skulle förefinnas, att med ett anslag af

160,000 R:dr eller 10,000 R:dr mera än förut, utgifterna under år 1867 i
och för storskiftes- och afvittringsverket skulle kunna bestridas, och föreslog
derföre Eders Kongl. Maj:t, att, utöfver det å Riksstaten uppförda anslag 63,000
R:dr, å extra stat måtte anvisas ett belopp af 97,000 R:dr, hvilken framställning
Rikets Ständer jemväl biföllo.

Enligt från General-landtmäterikontoret meddelade upplysningar kan Antagas,
att kostnaderne för storskiftes- och afvittringsarbetena under åren 1867 och
1868, med bibehållande af nuvarande antalet dervid anställde Landtmätare, kommer
att uppgå, under hvardera året, till omkring 182,000 R:dr eller 22,000
R:dr mera för hvarje år än det för 1867 beviljade, Men då, efter hvad jag

28 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om: Statsverket 1867.

från Statskontoret inhemta^ vid 1865 års slut, sedan årets alla utgifter blifvit
bestridda, förefanns en behållning å anslaget till skiften och afvittringar af 47,834
R:dr 81 öre, och detta belopp, derest för år 1868 bibehålies samma anslag
som det för 1867, bör blifva tillräckligt att fylla bristerna för begge åren, derest
antalet Landtmätare vid dessa arbeten icke förökas; och jag, ehuru framställning
om ökadt antal skett från Landshöfdingen i Westerbottens län, som föreslagit
anställning af ytterligare 5 i nämnda län, icke anser mig för närvarande kunna
ifrågasätta anslagets höjande för en tillökning i personalen, får jag underdånigst
hemställa, att Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen åska allenast enahanda
anslag som vid sednaste Riksdag och att följaktligen, utöfver de å Riksstaten
till skiften och afvittringar uppförda 63,000 R:dr, måtte å extra stat anvisas
......................................................................................................... R:dr 97,000.

7:o. Undervisningsanstalter för jordbruk- och landtmannanäringar.

Sedan Rikets sednast församlade Ständer, för uppförande af en ny ekonomibyggnad
vid Alnarps Landtbruksinstitut, hufvudsakligen efter den af Styrelsen
för samma Institut framlagda plan, beviljat det derför äskade anslaget,

100,000 R:dr, samt deraf å Riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 50,000 R:dr
att utgå under år 1867, har bemälde Styrelse uti underdånigt memorial af den
28 December anmält: att den första af de åtgärder, som af Styrelsen vidtagits
i och för den förberedande behandlingen af byggnadsföretaget varit, att öfver
alla de delar rörande detsamma, om hvilka några väsendtligare olika åsigter
kunde gorå sig gällande, utarbeta eu fullständig promemoria samt att inbjuda
fem af provinsens mest skicklige och i byggnadsföretag erfarne jordbrukare,
jemte föredraganden i Landtbruksakademiens landtbruksafdeining, att på Alnarp
den 19 förutgångne November afgifva utlåtande öfver den på förhand meddelade
promemorian; — att planen för byggnaderna derefter blifvit af Styrelsen ytterligare
granskad och med några smärre förändringar godkänd, samt att en erfaren byggmästare
sedermera blifvit tillkallad för att biträda vid utstakningen af de alternativa
byggnadsplats^, som blifvit ifrågasätta, och öfver dem, likasom öfver byggnadsplan,
afgifva sitt mundtliga utlåtande; — att Styrelsen gått i författning om
att skyndsamt anskaffa en lämplig architekt, som efter den godkända planen
uppgör» fullständig ritning jemte material- och arbetsförslag för ifrågavarande
ekonomibyggnad, hvarefter gräfning af grunden, läggning och framskaffande af
sten till densamma komma att ofördröjligen företagas, likasom kontrakter att
afslutas om leveransen af virke, smide och taktäckningsämnen m. m. och nödig
tillverkning af tegel att vid Alnarp bedrifvas.

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N.''o 1, om Statsverket 1867. 29

Vidare anför Styrelsen: att, sedan alla dessa förarbeten blifvit undangjorda,
ekonomibyggnadens uppförande ofördröjligen kommer att påbörjas, helst densamma
är för hela Institutets hushållning af behofvet i högsta grad påkallad; —
att, om åkerbruket ej skall lida af dessa arbetens utförande, nödigt blifver, att
såväl en särskild arbetsstyrka som äfven särskilda dragare i och för desamma
anskaffas, samt att följaktligen byggnadsarbetet, eu gång''påbörjadt, med kraft
bedrifves och ej mer, än hvad som af årstiden kan föranledas, afbrytes förr än
det blifvit fullbordadt.

På grund häraf och då Institutet vid Alnarp behöfver skyndsamt förses
med en ny ekonomibyggnad, samt densammas uppförande endast på de vilkor
kan ske med god hushållning, att arbetet ej störes genom några opåräknade
afbrott, och att samtliga materialierna till byggnaden på en gång genom behöriga
kontrakt anskaffas i stället för att köpas i mindre poster, anhåller Styrelsen
i underdånighet, att Eders Kongl. Näjd måtte täckas aflåta nådig Proposition
till den nu sammanträdande Riksdagen om att återstående hälften af den till
ekonomibyggnaden vid Alnarp vid sistliden Riksdag beviljade summan 100.000
R:dr måtte under 1868 få utgå med ................................................ R:dr 50,000.

I donna Styrelsens framställning får jag i underdånighet mig förena.

8:o. Landtbruks-Ingeniörer och deras biträden.

Sedan Eders Kongl. Näjd i afseende å Landtbruksingeniörernes aflöning
hos Rikets sednast församlade Ständer äskat godkännande deraf att, jemte det
den första aflöningen fortfarande bibehölles vid 1500 R:dr, densamma sedermera
skulle i viss föreslagen ordning successivt förhöjas, och Rikets Ständer i så måtto
bifallit den nådiga framställningen, att, jemte det den första aflöningen för Landtbruksingeniörerne
fortfarande bibehölles vid 1500 R:dr, densamma sedermera
komme att höjas efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring till 2000 R:dr, efter
vidare 5 års sådan tjenstgöring till 2500 R:dr och slutligen efter ytterligare
5 års enahanda tjenstgöring till 3000 R:dr, så och efter det samma af Eders
Kongl. Näjd i nåder godkända beslut genom nådigt bref den 13 sistlidne Juli
blifvit Landtbruks-akademien meddeladt, samt Akademiens Förvaltningskomité
anmodat Landtbruksingeniörerne att, när de ansåge sig i tur till uppflyttning
i högre lönegrad, derom i föreskrifven ordning hos Komitén gorå anmälan, —

30 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

bär bemälda Komité, — jemte tillkännagifvande att från LandtbruksIngeniörerne
G. W. Zctterstedt, J. H. Magnét, F. Muntzing och P. E. A.
Lagberg inkommit dylika anmälande!!, hvarvid behörigen styrkts, att de
tre förstnämnde den 14 November 1857 och den sistnämnde eller Ingeniören
Lagberg den 19 December 1860 till ordinarie Landtbruksingeniör
antagits, — vid detta förhållande och då dessa fyra Landtbruksingeniörer
sina tjensteåligganden i allo berömligen fullgjort, i underdånigt memorial
den 16 sistlidne November hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt,
att de på grund af ofvanberörda nådiga bref måtte förklaras berättigade
att hvardera från och med innevarande år komma i åtnjutande af
en löneförhöjning med 500 Riksdaler årligen.

Vidare har samma Komité, med afseende å den uppflyttning i högre
lönegrad som för Landtbruksingeniörerne kunde ifrågakomma år 1868
och det anslagsbchof, som deraf blefve en följd, i memorial af den 30
November förlidna år i underdånighet anmält:

att Zctterstedt, Magnét och Muntzing, som varit Landtbruksingeniörer
sedan den 14 November 1857, torde, ifall löneförhöjningen ej beräknas
efter kalenderår, utan såsom Komitén trodde vara uti andra likartade
fall brukligt från första månaden efter förordnandet till ordinarie anställning,
anses berättigade att, utom den bär ofvan föreslagna, från och med
innevarande års början dem tillkommande löneförhöjning af 500 Riksdaler,
jemväl för årets sista månad eller för December 1867 hvardera bekomma
41 Riksdaler 66 öre, och från år 1868 erhålla i aflöning 1,000 Riksdaler
högre belopp än för närvarande;

att C. A. Myrin, som blef ordinarie Landtbruksingeniör den 13 Februari
1862 och städse berömligen fullgjort sina tjensteåligganden, skulle
ega, efter samma grund som för Zctterstedt, Magnét och Muntzing anförts,
att den 1 Mars 1867 inträda uti andra lönegraden; och skulle sålunda
tillkomma honom för de tio sednare månaderna af år 1867 en lönetillökning
af 416 Riksdaler 60 öre, äfvensom för år 1868 och framgent, intill
dess han uppnådde tredje lönegraden, 500 Riksdaler årligen; samt

att Gustaf Westin, som blef ordinarie Landtbruksingeniör den 12 Februari
1863 och äfvenledes berömligen tjenstgjort, den 1 Mars 1868 vore
i tur att uppflyttas till andra lönegraden, hvadan han under sistnämnda
år skulle, efter förbemälda norm, ega att uppbära för 10 månader en
lönetillökning af 416 Riksdaler 60 öre.

Bil N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 31

Beträffande beräkningsgrunden vid uppflyttning af Landtbruksingeniörer
till högre lönegrad innehåller Rikets Ständers i detta hänseende fattade
beslut val icke någon annan bestämmelse än den, att uppflyttningen finge
ske efter fem års väl vitsordad tjenstgöring; men då det af Landtbruksakademien
före sista Riksdag i ämnet väckta förslag framhåller det önskvärda
deri att Landtbruksingeniörernas löneförhöjningar måtte utgå i öfverensstämmelse
med hvad stadgadt blifvit för lärarne vid elementarläroverken,
och Rikets Ständer i deras underdåniga skrifvelse förklarat sig anse Landtbruksakademi
ens förslag om uppflyttning till högre lönegrad hvart femte
år förtjena företräde framför ett annat af Eders Kongl. Maj:t framställdt,
samt det för lärarne vid elementarläroverken är bestämdt, att deras uppflyttning
efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring räknas
från och med början af kalenderåret näst efter det, under hvilket fullmakt
erhållits, anser jag för min del, att samma grund i afseende på tiden för
uppflyttningen bör äfven för Landtbruksingeniörerne följas. Med tillämpning
häraf finner jag Ingeniören Westin icke vara berättigad till någon
löneförhöjning förr än 1869, men hemställer, att för år 1867 må af allmänna
besparingarne å anslaget till jordbruket, handeln och näriugarne få
till Landtbruksingeniörerne Zetterstedt, Magnet, Murning och Lagberg af
Statskontoret utbetalas 500 Riksdaler till hvardera, eller tillhopa 2,000
Riksdaler, samt att för 1868, då de tre förstnämnde varit anställde fulla
10 år och således äro berättigade till förhöjning af 1,000 Riksdaler hvardera
samt Lagberg fortfarande bör åtnjuta sådan förhöjning med 500
Riksdaler och Landtbruksingeniören Myrin uppflyttas till enahanda högre
aflöning, Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen åska den erforderliga
förhöjningen i förevarande anslag med............................................. R:dr 4,000.

9:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

A) Landtbruksakademiens Förvaltningskomité har uti underdånigt
memorial anmält: att det enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 8
April 1864 under den 3 Maj samma år med Direktören Louische HofmanBang
afslutade kontrakt, enligt hvilket Hofman-Bang förbundit sig att utöfva
tillsyn öfver och leda förädlingen vid rikets schäferier, äfvensom att
tillhandagå enskilda personer med råd och upplysningar rörande deras
schäferier och ullens råtta behandling, med år 1866 gått tillända; och att

32 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

Hofman-Bang, sedan Komitén gjort framställning om förnyelse af ofvanberörda
kontrakt, förklarat sig villig förnya kontraktet endast i den händelse,
att ban för innevarande år erhölle ett arfvode af 2,500 Riksdaler
samt efter instundande Riksdag finge åtnjuta lika löneförmåner, som beviljats
undervisaren i boskapsskötseln och mejerihushållningen. Enär fårskötseln
synes blifva mera lönande och af en större nationalekonomisk betydelse
för landet, sedan export af får till landtbrukets fördel på sednare
tiden börjat uppstå under det att samtidigt gröfre ull vunnit större efterfrågan,
bär Komiten ansett ett sådant biträde vid fårskötseln, som det
Hofman-Bang hittills lemnat, vara af behofvet fortfarande påkalladt, hvarföre
och då Hofman-Bang i tjugotre års tid varit anställd såsom undervisare
uti fårskötseln och ullkulturen samt genom sin skicklighet såsom
sådan varit till mycket gagn ej blott för Kronans utan äfven för enskildes
sehäferier, Komitén i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
måtte dels för innevarande år åt Hofman-Bang anvisa ett arfvode af

2,500 Riksdaler, mot vilkor att han tillförbinder sig att för året
fullgöra de skyldigheter, som enligt ofvanberörda kontrakt honom hittills
ålegat, dels ock till nästsammanträdande Riksdag gorå framställning
derom, att undervisaren uti schäferiskötseln må tillförsäkras samma
rätt till gradvis skeende förbättring i löneförmånerne, som förut blifvit
beviljad åt de resande undervisarne i boskapsskötseln och mejerihushållningen.

Med afseende å det gagnande inflytande på schäferiskötseln, som
Direktören Hofman-Bang under sin tjugotreåriga tjenstetid utöfvat, och behofvet
för de orter, inom hvilka fårafvel mera allmänt utbredt sig, att ega
tillgång på biträde af en i allt hvad till dessa djurs skötsel hörer fullt
hemmastadd person, tillstyrker jag, att Eders Kong!. Maj:t måtte dels för
1867, på de af Komitén föreslagna vilkor, anvisa af besparingarne å anslaget
till jordbruket, handeln och näringarne ett belopp af 1,000 Riksdaler
att, utöfver de 1,500, som förut till Hofman-Bang utgått, få af
Statskontoret jemte desse sistnämnde till honom utbetalas, dels föreslå
Riksdagen att medgifva för undervisaren i fårskötseln enahanda rätt till
gradvis skeende förbättring i löneförmånerna, som vid sednaste Riksdag beviljades
åt de resande undervisarne i boskapsskötseln och mejerihushållningen,
eller lika med Landtbruksingeniörerne, samt att i följd deraf
för Hofman-Bang, som nu tjenstgjort vida mer än femton år och således -

Bil. N:o 5 till Köngl. Maj.ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867. 33

ledes borde berättigas till uppflyttning i högsta lönegraden, anvisa
.................................................:......................................................... R:dr 1,500.

B) Landtbruksakademien har uti underdånigt memorial den 15
nästlidne December rörande de allmänna åtgärder, Akademien ansett vara
af behofvet påkallade för landtbrukets ytterligare utveckling och förkofran,
i underdånighet hemställt, att, då, enligt hvad erfarenheten gåfve vid handen,
för framgången åt landets jordbruk boskapsskötseln måste egnas större uppmärksamhet
än hittills i allmänhet varit händelsen, men jordbrukares bemödanden
i donna riktning ej sällan hämmades genom bristen på lämplige
tjenare för ladugårdarne, hvilkas vård och skötsel gemenligen handhades
af tjensteqvinnor, då deremot i de främmande länder, hvarest ladugårdsskötsel
egnades större omsorg, sysslorna dervid bestredos af härtill anställde
manlige tjenare med nödiga krafter och insigter för sitt yrke, —
Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition
om ett anslag af 2,000 Riksdaler på ordinarie stat till understöd åt
sådane personer af mankönet, hvilka, af Hushållningssällskapen utsedde,
kunde genom Akademiens Förvaltningskomités försorg hos egare af väl
skotta ladugårdar vinna anställning såsom elever för att genomgå fullständig
lärokurs uti allt hvad till boskapens uppfödning, utfodring, rykt, mjölkning,
gödning och skötsel i allmänhet samt dess behandling vid mera vanliga
sjukdomstillfällen hörde, äfvensom hvad vid boskapskreatur slagt och
styckning till afsalu vore att iakttaga, så att desse personer derefter kunde
blifva till nytta inom landet samt bidraga till bildandet af eu ny, mycket
behöflig, men hittills hos oss saknad klass af tjenare för ladugårdarne och
behandlingen af såväl påläggs-, som mjölk- och gödboskapsdjur.

Vidare, och då det ofta inskränkta omfånget af landtbruksskolornas
jordbruk i förhållande till antalet lärlingar, åt hvilka undervisning lemnades,
äfvensom saknaden af mera utmärkta jordbruksredskap gjorde, att
fullständig öfning i vissa svårare och mera grannlaga jordbruksarbeten samt
behandlingen af härtill erforderliga redskap icke alltid kunde under lärokursen
af lärlingarne vinnas, samt dä, enligt Akademiens förmenande, jordbrukets
fordringar i detta hänseende lämpligast skulle kunna ses tillgodo,
om lärlingar efter slutad kurs vid landtbruksskola skaffades anställning
under någon tid såsom arbetare vid välskötta jordbruk i utlandet, företrädesvis
Stor-Britannien, föreslår Akademien jemväl i underdånighet, det
Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen gorå nådig framställning om ett
anslag af 1,500 Riksdaler, att af Akademiens Förvaltningskomité dispoBih.
till liiksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 5

34 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

neras till understöd åt lärlingar, som berömligen genomgått något af statens
landtbruksläroverk och af vederbörande skolstyrelser förordas, på det att
desse må kunna i England och Skottland eller andra passande länder hos
derom vidtalade farmers antaga tjenst såsom arbetare, mot förbindelse att
efter genomgången lärokurs återvända till fäderneslandet och derefter vid
något af landtbruksläroverken antaga tjenst såsom Rättare eller förmän för
j ordbr uksarb etena.

Då Landtbruksakademicn, hvars uttalade åsigter i fråga om det, som
för jordbrukets behof och utveckling kan vara erforderligt, höra tillerkännas
betydande vigt, ansett förberörda två anslag i detta hänseende af omständigheterna
påkallade, föranlåtes jag, med hänsigt jemväl dertill att framställningarne
om direkta bidrag för jordbruket och dess binäringar till
förevarande Riksdag omfatta endast mindre belopp, i underdånighet tillstyrka,
det förevarande framställning må vinna Eders Kongl. Maj:ts godkännande,
och att följaktligen Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen
att anvisa:

till understöd för personer af mankönet vid genomgående af fullständig

lärokurs i boskapsuppfödning, skötsel, mjölkning m. m............. R:dr 2,000;

till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar, för att i främmande
länder taga anställning som arbetare och efter genomgången lärokurs
till fäderneslandet återvända, ................................................... R:dr 1,500.

C) I öfverensstämmelse med hvad Landtbruksakademien i dess förr''
berörda memorial i underdånighet hemställt torde Eders Kongl. Majrt i
nåder föreslå Riksdagen att på ordinarie stat uppföra de vid sednaste
Riksdag beviljade, på landtbrukcts och boskapsskötselns utveckling fördelaktigt
inverkande och för framtiden jemväl behöfliga, anslagen:

till utdelande vid Allmänna LandtbruJcsmöten af prisbelöningar för
husdjur, redskap och maskinerier samt ladugårdsprodnkter, sädesslag och

andra jordbruksalster ........................................................................... R:dr 6,000;

till årliga täflingsmöten med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött uti
städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, för såvidt Hushållningssällskapen
distriktsvis vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar
..................................................................... R:dr 3,000.

liil. A o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. N:o 1, om Statsverket 1867. 35

D) Likaledes får jag, i enlighet med derom af Styrelsen för Svenska
Trädgårdsföreningen gjord och af Landtbruksakademien förordad ansökning,
hemställa att, sedan vid sednaste Riksdag medel beviljades för utvidgande
af föreningens elevskola, så att 45 elever der kunna hädanefter
erhålla undervisning, nämnde förening fortfarande måtte erhålla enahanda
understöd som hittills, samt att det först på extra stat beviljade beloppet

måtte å ordinarie stat uppföras med .......................................... R:dr 4,500,

emot vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd
och plantor, i stället för såsom förr endast till mindre bemedlade jordbrukare,
hädanefter företrädesvis till de folkskolestyrelser, som derom gorå
framställning, och jemväl, på sätt förut skett, aflemna!- till Landtbruksakademien
årlig redovisning och berättelse.

E) Uti memorial den 28 uästlidne November har den af Eders
Kongl. Maj:t i nåder tillförordnade Styrelse öfver Stamholländerierna i
riket i underdånighet anhållit, att, då den statsregleringsperiod, för hvilken
anslag biifvit af Rikets sednast församlade Ständer ställdt till bemälda
Styrelses disposition, med utgången af år 1867 löper till ända, Eders
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen framställa nådig Proposition derom, att
enahanda belopp, 10,000 Riksdaler Riksmynt årligen, som är Stamholländeristyrelsen
för närvarande af statsmedel anvisadt i och för åtgärder till
upphjelpande och förädling af landets boskapsafvel, måtte äfven under
nästinstundande statsregleringsperiod ställas till Stamholländeristyrelsens
förfogande; till stöd för hvilken underdåniga anhållan Stamholländeristyrclsen
åberopat hvad densamma uti dess underdåniga memorial af den 29
Juli 1865 rörande då gjord framställning om Proposition i ämnet anfört;
hvarjemte Styrelsen anmärkt, att fullföljandet af de uti nyssberörda underdåniga
memorial föreslagna och af Kongl. Maj:t i nåder gillade åtgärder
till bildande af lämpliga holländerier inom de Norrländska länen vore beroende
deraf, att Stamliolländeristyrelsen fortfarande sattes i tillfälle att
förfoga öfver de till nämnda ändamål erforderliga anslag.

Instämmande häri, får jag underdånigst föreslå nådig framställning
till Riksdagen om beviljande af det ifrågavarande extra anslaget
af............................................................................................... Rdr 10,000.

36 Bil. N:o 5 till .Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

F) Uti skrifvelse den 16 sistlidne November har Chefen för de geologiska
undersökningar no i riket, Professoren och Riddaren Erdmann, i underdånighet
anmält, att, sedan hans sednast aflemnade underdåniga framställning i
ämnet af den 10 Juli 1865, dessa undersökningar ytterligare fortskridit inom
förut bestämda områden dels i östra, dels i vestra delen af landet, så att sammanlagda
arealen af nu undersökta landdelar uppginge till ungefär 205 Kvadratmil,
hvaraf belöpte sig 155 qvadratmil pa tidsperioden 1858—1864, 27
qvadratmil på år 1865 och 23 qvadratmil på år 1866. Af det geologiska
karteverket vore 21 kartblad färdigtryckta och till allmänheten utlemnade, så
att hela det kartlagda området numera uppginge till omkring 123 qvadratmil.
Dessutom hade under 1866 en Öfversigtskarta utgifvits öfver Glacial-lerans utbredning
uti södra delen af Sverige.

Antalet af de vid undersökningarne anställda biträden utgjorde fortfarande
10, deruti äfven inbegripen en afvägare.

Med hänvisande till sin den 10 Juli 1865 afgifna underdåniga framställning
och det dervid fogade förslag till utgiftsstat för de geologiska undersökningarne
under perioden 1867—1869, har Chefen i underdånighet anhållit, det
täcktes Eders Kongl. Näjd till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta
nådig Proposition om beviljande under år 1868 af 60,000 R:dr för fortsättande
af dessa undersökningar och för utgifvande af derpå grundade kartor.

Redan i sin underdåniga framställning af den 4 Juli 1862 har Chefen
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, att de vid undersökningsverket
anställde medarbetande måtte i nåder tillförsäkras att efter vissa år
komma i åtnjutande af någon högre lön än den af 2,000 R:dr, som för närvarande
vore bestämd för högsta lönegraden, så att lönen efter hvart 5de års
förlopp skulle ökas med 500 R:dr, ända tills den efter falla 20 års tjenstgöring,
från inträdet räknadt, uppginge till 3,500 R:dr, utöfver hvithet belopp
någon vidare tillökning ej skulle ifrågakomma; och har Eders Kongl. Majd, uti
Sin till Rikets år 1863 församlade Ständer atiåtna nådiga Proposition om statsverkets
tillstånd cell behof, intagit ofvanberörda framställning, utan att dock för
den då stundande statsregleringsperioden åska något bidrag för förslagets bringande
till verkställighet.

Samma hemställan om ökade löneförmåner åt arbetsbiträdena har Chefen
förnyat i sin underdåniga framställning af den 10 Juli 1865, alldenstund ofvanberörda
förslag, i händelse af nådigt bifall dertill, skulle från och med
1866 års ingång till en del hafva vunnit tillämpning; men har Eders Kongl.
Majd, i nådig skrifvelse till Chefen af den 13 Juli 1866, under antagande
att donna ifrågasätta gradvis skeende löneförhöjning borde inträda först efter
hvart tionde års förlopp, tillika anbefallt Chefen att inkomma med underdånigt
yttrande, huruvida antingen, derest nuvarande stegring från 600 R:dr till 2,000

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 37

R:drs lön följdes, denna sednare lön borde bibehållas oförändrad under 10 års
tjenstgöring, men då förhöjas till 3,000 R:dr. och efter ytterligare 10 år till

3,500 R:dr — eller ock att medhjelpare, som uppnått 1,500 R:drs lön, enligt
den gamla staten, icke sedermera må tillträda någon förhöjning, förr än lian
arbetat ytterligare 10 år, då lian skulle erhålla 2,500 R:dr, och vidare efter
10 års förlopp 3,500 R:dr.

Till åtlydnad af denna nådiga befallning har Chefen i underdånighet förmält
sig gifva företräde åt det första alternativet, enligt hvithet den efter nuvarande
stat gällande stegringen från 600 till 2,000 R:dr bibehölles samt lönen
sedermera efter 10 års förlopp skulle ökas till 3.000 R:dr och efter ytterligare
10 är till 3,500 R:dr; hvarvid lian dock dels fästat uppmärksamheten
derå. att det sålunda blefve först efter ett tidsförlopp af fulla 25 år, som den
ifrågasätta högsta lönegraden kunde uppnås, och att således de personer, som
egna! sina krafter till befordrande af det fosterländska företaget, icke förr än
vid en jemförelsevis mera framskriden ålder kunde hoppas att komma i en
någorlunda oberoende ställning, dels ock erinrat, att de personer, som voro
anställda vid det geologiska kar te verket nästan aldrig kunde sägas åtnjuta någon
ledighet, utan voro hela året om sysselsatta med dervid förefallande arbeten
med undantag af några få veckor vid jultiden; — att desse personer
under sina förrättningar i berg och mark ofta. till följd af ogynnsamma väderleksförhållanden,
blottställdes att ådraga sig ohelsa; — att de egentligen icke
kunde sägas hafva någon fast lön på stat eller fullmakt på sina tjenstebefattningar,
hvarföre de ock, i den händelse att undersökningsarbetena af en eller
annan orsak afbrötos eller upphörde, helt oförmodadt kunde finna sig utan anställning,
sedan de offrat sina bästa krafter och måhända sin helsa för ett allmännyttigt
företag, och allt detta utan att för sina återstående dagar kunna,
såsom andra statens tjensteman, påräkna något pensionsunderstöd för sitt
uppehälle;

anseende Chefen att under sådana förhållanden någon uppmuntran och ersättning
från Statens sida vore af billigheten påkallad, och detta så mycket mer,
som under mindre gynsamma afiöningsförhållanden det skulle kunna mota svårighet
att för längre tid kunna vid undersökningsverket fästa de förmågor, som
voro anställde och inöfvade, eller att ånyo med skicklige och kompetente personer
besätta de ledigblifvande platserna.

Af dessa förenade skäl har Chefen ansett sig höra förnya sin redan tvänne
gånger förut gjorda underdåniga framställning, att de vid de geologiska undersökningarne
anställde biträdena måtte, sedan de uppnått den uti nu gällande
stat af den 27 April 1858 upptagna högsta lönegraden af 2,000 R:dr och
densamma sedan uti fem år innehaft, komma i åtnjutande af en löneförhöjning
af 500 R:dr och vidare efter hvart femte års förlopp af ytterligare 500 R:dr,

38 Bil. N:o 5 till Körtel. Maj:ts Nåd. Prop■ N:o 1, om Statsverket 1867.

ända tills lönen efter fulla 20 års tjenstgöring uppginge till 3,500 R:dr, utöfver
hvilken summa någon förhöjning sedermera ej skulle ifrågakomma; hvarjemte
C-hefen i underdånighet anhållit, det Eders Kong! Näjd täcktes uti Sin
till näst sammanträdande Riksdag aflåtande Proposition äfven intaga detta sistnämnda
nu framställda alternativ.

Enligt Kong!. Brefvet den 27 April 1858 är, för biträdena vid de geologiska
undersökningarne, följande aflöningsstat tills vidare fastställd:

Första året..........................................	.............. R:dr 600
Andra „ ..........................................	.............. 800
Tredje .. ........................................	................ 1.000
Fjerde ., ....................................	................ 1,200
Femte .............................................	............... 1,500
Sjette ,, ..........................................	................ 2,000
Sjunde „ ...........................................	............... 2,000
Åttonde och följande åren...............	.............. ,. 2,000

jemte särskild ersättning för skjuts, tillika med dagtraktamente, enligt fastställd
grund vid förekommande resor.

Då Proposition i ämnet till sednaste Riksdag afgafs, uttalades af mig i underdånighet
den åsigt, att den successiva uppflyttningen för ifrågavarande biträ-,
den till högre lönegrad än den högsta förut fastställda bolde ske icke efter hvarje
femte, utan efter hvart tionde år, i öfverensstämmelse med den grund för uppflyttning,
som Eders Kong!. Näjd föreslog i afseende på Landtbruksingeniörerne;
men, sedan Rikets Ständer för desse sednare medgifva sådan uppflyttning
efter hvart femte år, synes mig billigheten tala derför att enahanda förmån
må beredas de vid geologiska undersökningarne anställda biträden. På
de af Chefen för dessa undersökningar här ofvan anförda skål vågar jag derföre
hemställa, att Eders Jvcngl. Näjd måtte föreslå Riksdagen att — jemte
godkännande deraf att dessa biträden, sedan de efter förut fastställd ordning
uppnått 2,000 R:drs årsaflöning och med denna aflöning tjenstgjort i fem
år, sedermera, räknadt från och med början af nästföljande kalender-år, uppflyttas,
till en aflöning af 2,500 R:dr och vidare, efter hvarje fem års förlopp,
samt för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, erhålla en ytterligare tillökning
i aflöningen af 500 R:dr till dess densamma uppginge till högst

3,500 R:dr — anvisa, för fortsättande af de geologiska undersökningarne samt
utgifvande af geologiska kartor, enahanda anslag som vid sednaste Riksdag beviljades,
eller.......................................................................................... R:dr 60,000,

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:is Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867. 39

10:o. Hästafvel^ befrämjande.

_ Sedan, i anledning af Stuteriöfverstyrelsens underdåniga framställning om
uppförande vid Strömsholms stuteri af nytt stall, fördeladt i tvänne hälfter, för
hvithet kostnaden beräknats uppgå till 112,396 B:dr. Eders Kongl. Maj:t under
den 5 Februari 1864, med godkännande åt den i sådant afseende insända
ritning, funnit godt i nåder tillåta, att den ena af dessa byggnader, nämligen
hingststallet, i förslaget beräknad att kosta 60,353 R:dr, hvithet belopp Stuteriöfverstyrelsen
förmält sig kunna för ändamålet disponera, finge medelst entreprenad
uppföras, har Stuteriöfverstyrelsen uti memorial den 25 nästlidne Oktober
i underdånighet anfört att. då sistnämnda byggnad, som blifvit verkställd
för 57,000 R:dr. vid sistlidna års höst befanns under tak. entreprenören erbjudit
sig att för 46,500 B:dr uppföra jemväl andra delen af den å ritningen
upptagna stallbyggnaden, eller fölstallet, emedan detta arbete kunde under första
året verkställas i sammanhang med hingststallets inredning och afputsning
och vid Strömsholm funnos efter det redan utförda arbetet åtskilliga materialier,
som ej vidare voro för entreprenören behöflige. Ehuru sistnämnda anbud
med 1,543 R:dr understeg den för fölstallet beräknade kostnad, såg sig Stuteriöfverstyrelsen.
i saknad af nödiga medel, förhindrad att detsamma antaga: men
då fråga ånyo förekommit om en sådan byggnads uppförande endast till murar
och tak för ett belopp af 23.000 R:dr, en utgift som Öfverstyrelsens behållningar
möjligen kunde medgifva, hade Öfverstyrelsen trött sig icke höra afvisa
detta fördelaktiga anbud, hvars förnyande under andra omständigheter icke
kunde påräknas; hvadan och enär entreprenören, för hvilken angeläget var att
sysselsätta sina vid byggnadsstället samlade arbetare, såsom vilkor fordrade
kontraktets ofördröjlig», afstötande. Öfverstyrelsen beslöt att derpå ingå. Och
har Öfverstyrelsen derjemte i underdånighet anmält, att hingststallet, hvarmed
början gjordes år 1864. under sistlidne Augusti blifvit färdigt och afsynadt,
med vitsord att arbetet till alla delar blifvit utfördt med göda materialier samt
särdeles noggrannhet, äfvensom att, hvad fölstallet beträffar, den del af arbetet,
som enligt kontraktet borde verkställas, jemväl nu blifvit afslutad.

Jemte anhållan om Eders Kongl. Maj:ts nådiga godkännande af de åtgärder
Öfverstyrelsen sålunda vidtagit, har Öfverstyrelsen tillika i underdånighet
hemställt att, enär det vore af verkligt behof påkalladt, att sistnämnda nya
byggnad ofördröjligen gjordes användbar, emedan taket på det gamla stallet
under vintern tagit så betydlig sättning, att stöttor måst uppresas i midten af
stallgången för att hindra dess sammanstörtande. Eders Kongl Näjd måtte
täckas aflåta nådig Proposition till Riksdagen om anvisande af ett extra anslag

40 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

till fölstallets fullbordande, som, inberäkuadt kostnaden för stängsel och portal
samt arfvode åt architekten för tillsyn öfver arbetet m. m, erfordrade en summa af
minst 27,500 Riksdaler.

Till följd af erhållen nådig befallning att till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med upplysning, dels huruvida några odisponerade tillgångar under Ofverstyrelsens
förvaltning förefunnes till bestridande af ifrågavarande byggnadskostnad, dels ock,
i motsatt fall, om icke årliga öfverskott på inkomsterne vid Stuterierne vore att
påräkna till det belopp att, i händelse förskott till byggnadskostnad^! bereddes,
detsamma under de närmaste åren skulle kunna återgäldas, har Ofverstyrelsen
uti memorial den 20 nästlidne November i underdånighet anfört, att redan för
fyratio år tillbaka stallbyggnaderne vid Strömsholm belunnos i så bristfälligt skick,
att man redan då var betänkt på beredande af utvägar till nya sådane. hvilket
äfven Ivckades genom den kinka hushållning, som vid Stuteriet infördes. De
sålunda uppkomna besparingar, hvilka sedermera ytterligare ökats, öfverlemnades
derefter till Stuteriöfverstyrelsen och förvandlades i räntebärande obligationer,
samt både vid 1805 års slut vuxit till det belopp, att den länge påtänkta nybyggnaden
kunde företagas; men då af de inköpta obligationerna, uppgående i
nominel värde till 48,500 R:dr. 10.000 R:dr icke utan alltför stor förlust kunde
realiseras, både till bestridande af kostnaden för redan utförda byggnader ett belopp
af 10,500 H:dr måst genom lån anskaffas, hvarförutan architektens arfvode
för tillsyn öfver arbetet ännu befunnes obetaldt. Om således Stuteriöfverstyrelsens
räkenskaper vid 1800 års slut möjligen kunde komma att utvisa något
ringa öfverskott, bestode detsamma uti ofvannämnda, under närvarande förhållanden
oanvändbara värdepapper, hvaremot Öfverstyra Isen häftade för eu ej obetydlig
skuld. Under förutsättning, att denna skuld skulle kunna afbetala* utan obligationernas
anlitande, både Ofverstyrelsen halt för afsigt att använda dessa till beredande
af ökadt utrymme åt hästarne vid Flyinge, hvilket, ehuru länge behörigt,
i brist af tillgångar måst fördröjas; men då öfverskott af någon betydenhet för
framtiden ej kunde påräkna* å de af Ofverstyrelsen omhänderhafvande medel,
emedan sedan åren 1850 och 1858 derifrån årligen utginge 5,795 R:dr såsom
bidrag till löneförhöjningar åt Stuteri personalen, hvarförutan Ofverstyrelsens rånte
inkomster genom afyttrade obligationer nedgått med 1,500 R:dr, komme sannolikt
liera år att erfordras för godtgörande af donna skuld; hvadan Stuteriöfverstyrelsen
hvarken för närvarande egde tillgång till bestridande af ifrågavarande byggnadskostnader,
eller, i händelse förskott dertill bereddes, skulle förmå under de
närmaste åren detsamma återgälda.

Enligt

Bil. N:o -5 till Kong!. lUajts A''åd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1867. 41

Enligt handlingarne bilagdt kostnadsförslag äro utgifterna för ifrågavarande
fölstall med inredning och tillbehör samt architektarfvode m. m. beräknade (ill
S2,043 R:dr; och då af den utredning, Stuteriöfverstyrelsen bär ofvan lemnat,
antagligt är, att Stuteriets inkomster icke lemna tillgång till godtgörandet af de
kostnader, som erfordras för fullbordandet af det till murar och tak redan uppförda
fölstallet, hvilkets snara anordnande är af högsta behof påkalladt, föranlåtes
jag hemställa, det Eders Kong!. Maj:t ville af Riksdagen åska anvisande af det
för ändamålet erforderliga belopp, till jemnadt tal. eller för en gång R:dr 27,000.

ll:o. Undervisningsanstalter för slöjderna.

A) I afseende å Teknologiska Institutet, hvars anslag 33,300 R:dr är till
en del å extra stat uppfördt, föreslog Eders Kong!. Näjd, vid sednaste Riksdag,
att hela anslaget måtte föras å ordinarie stat, under vilkor för Föreståndare och
Lärare att vara underkastade den förändring i tjensteåligganden, som, derest Bergsskolan
i Falun och den undervisning, som vid högre Artilleriläroverket å Marieberg
meddelas Civilingeniörer, framdeles skulle komma att till Institutet förflyttas,
deraf kunde blifva en följd. På anförda skäl, bland andra äfven det, att en af
Rikets Ständer förut gjord framställning om skyldighet för Institutets Föreståndare
att deltaga i undervisningen derstädes icke kommit under öfvervägande, förklarade
Rikets Ständer sig icke finna skäl bifalla hvad Eders Kongl. Näjd i ämnet
föreslagit; i följd hvaraf de för Institutet förut beviljade anslag skulle komma
att under nu ingångna statsregleringsår under oförändrad egenskap utgå. Sedan
denna fråga vid förra Riksdagen förevarit, bär förslaget om Civilingenjörernas bildande
vid Teknologiska Institutet för närvarande förfallit, i följd deraf att Eders
Kongl. Maj t den 13 nästliden November i nåder besluta, att deras undervisning
tills vidare skall bestridas vid den blifvande Krigshögskolan. Deremot har genom
Rikets Ständers bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom aflåtna Proposition,

blifvit slutligen afgjordt, att Bergsskolan i Falun skall förenas med Teknologiska
Institutet, för hvilket ändamål Rikets Ständer anvisat medel till uppförande af eu
nödig tillbyggnad vid Institutet. Särskild! tillförordnade komiterade hafva ock

enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag utarbetat förslag till bestämmelser i
fråga om nämnda förening, äfvensom till förändring i vissa af föreskrifterna i stadgarna
för Institutet. Detta förslag remitterades den 14 nästlidne December till
Styrelsens för Teknologiska Institutet underdåniga utlåtande, hvilket ännu dock
icke hunnit afgifvas. Då jag emellertid fortfarande anser, att det provisoriska till—
Bih. till Rihsd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 6

42 Bil. N:o 5 till Kongl Maj:ts Nåd, Prof No 1, om Statsverket 1867.

stånd, hvaruti hela lärarepersonalen med afseende ä sina löneförmåner sig för närvarande
befinner, icke kan vara för Institutets utveckling annat än hämmande;
samt åtgörande! af Rikets Ständers förrberörda framställning om skyldighet för
Institutets Föreståndare att deltaga i undervisningen, derest Eders Kongl. Maj:t,
oaktadt Föreståndarens åligganden, genom Bergsskolans förening med Institutet,
blifva än ytterligare tillökade, skulle anse en sådan skyldighet höra stadgas, icke,
så vidt jag förmår att fatta, står i något oskiljaktigt sammanhang med frågan, om
Institutets anslag bör å extra eller ordinarie stat uppföras, hemställei jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj 1 måtte föreslå Riksdagen, att det för Teknologiska
Institutet anvisade anslag 55,500 Rall måtte till hela sitt belopp å ordinarie stat

uppföras.

I sammanhang härmed får jag ock i underdånighet anmäla ett redan lor år
1868 uppkommande behof af ett mindre löneanslag i följd af Bergsskolans förening
med Institutet.

Förrbemälde komiterade för afgifvande af förslag till bestämmelser i fråga
om nämnde förening hafva nämligen i deras underdåniga utlåtande och betänkande
af den 50 November 1866 anfört följande:

Under antagande att den nya Bergsskolebyggnaden hinner uppföras och inredas
så tidigt, att undervisningen derstädes kan taga sin början i September år
1869, hvilket komiterade, på sätt längre fram skall närmare visas, anse utan
svårighet kunna ske, synes undervisningen vid Bergsskolan i Falun höra alldeles
upphöra, sedan den två-åriga lärokurs, som der år 1867 tager sin början, blifvit
afslutad, och flyttningen af skolans effekter förberedas och verkställas under förra
hälften af år 1869, hvarmed Bergsskolans Föreståndare och Professor i metallurgi
torde under samma tid få full sysselsättning. Vid Teknologiska Institutet i Stockholm
måste emellertid i sådan händelse elever upptagas i Bergsskolans 1 :a årskurs
redan i September 1868, hvarföre de nya lärarne i maskinbyggnadskonst då höra
vara utsedde och i tjenstgöring inträda. Till följe häraf synas under åren 1868
och 1869 följande ökade penningeanslag blifva vid Teknologiska Institutet erforderliga
:

under år 1868.

| års aflöning till den nye Läraren i maskinbyggnadskonst och till hans Konstruktör
eller Assistent 1,900 R:dr.

Sedan Rikets Ständer, i sammanhang med deras beslut om Fall! Bergsskolas
förening med Teknologiska institutet, jemväl bifallit Eders Kongl. Maj.ts

Hil, N:o 5 till Kongl. ]\Iaj:ts ''Säd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 43

Proposition derom att, oansedt den efter föreningen nödiga tillökning i de årliga
utgilterna vid Bergsläroverket icke kom mc att till hela sitt belopp af 12,000
K:dr utgå lön-, än läroanstalten blifvit efter den utvidgade planen ordnad, denna
anstalt dock samtidigt måtte försäkras om berörde tillökning, hemställer jag i
underdånighet, att på de skäl, komiterade anfört, Eders Kongl. Maj:t villo föreslå
Riksdagen att af förenämnda tillökning anvisa från och med nästkommande år
ofvanomförmiilda belopp ................................................................... R:dr 4,900.

B) Sedan, med anledning af Direktionens för Chalmersska Slöjdskolan, i
sammanhang med beslutad tillbyggnad af skolans lokal, gjorda underdåniga hemställan
att, för utvidgande jemväl af skolans verksamhet enligt angifven plan och
derpå grundadt förslag till ny utgiftsstat, eu förhöjning i skolans årsanslag måtte
skolan beredas, Eders Kongl Maj:t föreslagit Rikets sednast församlade Ständer
att bevilja en förhöjning i det dåvarande årliga anslaget till skolan med 18,500
R:dr. så att detsamma komine att uppgå till 32,000 R:dr, deraf likväl, enär de
nya byggnaderna icke hunno färdigbyggas under år 4867, för nämnda år erfordrades
endast så stort belopp, som svarade mot räntan af inrättningens för byggnaderna
åtgående kapitaltillgång eller i jemnt tal 8000 R:dr, — samt Rikets
Ständer funnit skäligt bifalla berörda förslag, har ofvanbemälda Direktion, efter
det fastställelse å de för nybyggnaden uppgjorda ritningar blifvit i nåder meddelad.
uti underdånig skrifvelse den 24 nästlidna December, jemte förmälan att
Stadsfullmäktige i Göteborg beslutat att för uppförande af ifrågavarande byggnader
kostnadsfritt upplåta erforderlig plats, samt, under antagande att nämnda upplåtelse
komme att försiggå så tidigt innevarande år, att grundläggningen kunde taga sin
början med våren, samt byggnaderna, derest arbetet påskyndades, blifva färdiga till
begagnande redan höstterminen år 4 868, hemställt, att, enär sålunda skolan med
nämnda termin borde inträda i sin utvidgade verksamhet, och, med hänsigt till
anställandet af nya lärare, hvilkas biträde jemte de äldres derförinnan komme
att tagas i anspråk, ej endast för undervisningens anordnande utan äfven för samlingarnes
flyttande och uppställande in. m., äfvensom med fästad t afseende å ökade
utgifter för uppköp af laborator!!- och verkstadseffekter samt andra undervisningsmaterialier
det vore af vigt, att den nya aflöningsstaten finge från och med början
af sednare hälften af år 1868 vinna tillämpning och skolan således vid den tiden
komma i åtnjutande af det högre årsanslaget af 52,000 R-.dr, Eders Kongl. Maj:t
täcktes till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition derom, att jemte det
för förra hälften af nyssnämnda år blefve, i likhet med för år 4 867, anvisadt ett
statsbidrag af 10,730 R:dr. för återstående halfår beviljades ett till 46,000 R:dr

44 Bil. V.o 5 till Kongl. Maj.ta Nåd. Prop. iV:o 1, om Statsverket 1867.

förhöjdt anslag, eller att för hela året 5 868 ett sammanlagdt belopp af 26,780
R:dr finge för meranämnda ändamål af statsmedel utbetalas.

Såsom en följd af Rikets Ständers vid förra Riksdagen fattade beslut torde
framställning till Riksdagen göras derom, att till ifrågavarande skola hvars gamla
statsanslag uppgår till 13,500 R:dr. måtte anvisas icke allenast de för år 1867
beviljade 8,000 R dr. utan ytterligare ................................................... R:dr 5>280-

(jj Sedan, i anledning af Eders Kongl. Majrts till Rikets Ständer aflåtna
nådiga Proposition den 2 Januari 1866 i fråga om förhöjning i årsanslaget för
Slöjdskolan i Stockholm med 64,000 R:dr, deraf dock, i anseende till skolans
inrymmande i dess nya lokal först höstterminen innevarande år, erfordrades under
nyssnämnda är allenast hälften eller 32,000 R:dr, Rikets Ständer i underdånighet
anmält, att, enär bestämmandet af åtskilliga för skolan erforderliga anslagsbelopp
vore beroende af det sätt, hvarpå skolan i den nya lokalen kunde blifva ordnad,
Rikets Ständer funnit det vara för tidigt att fastställa eu definitiv utgiftstat för
inrättningen, helst de nya förhållanden, som af flyttningen föranleddes, torde medföra
behofvet af ändringar i de för inrättningen nu gällande stadgar, som på
utgifternas reglering kunde hafva inflytande, hvarvid för (ifrigt borde tillses, att,
för kostnadernas inskränkande, så vidt möjligt vore, ej andra läroämnen föreskrefvos
än som för skolans egentliga ändamål erfordrades, men att Rikets Ständer för
innevarande statsregleringsår anvisat det af Eders Kongl. Maj:t äskade belopp,

52,000 R:dr; så har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 13 sistlidne
Juli delgifvit Styrelsen för Slöjdskolan i Stockholm hvad Rikets Ständer sålunda
beslutat.

Med anledning häraf har bemälde Styrelse uti en till Eders Kongl. Maj:t
ställd, af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium i skrifvelse den
30 sistlidne November öfverlemnad skrift förmält dels att, beträffande de af
Rikets Ständer till följd af skolans förflyttning till en ny lokal förmodade förändringar
i stadgarne, Styrelsen ansåge några sådana ändringar hvarken vara af behofvet
påkallade eller komma att föranledas genom berörde förflyttning, dels ock
vidkommande framställningen om inskränkning af kostnaderna för skolan genom
att ej föreskrifva andra läroämnen än sådana, som för skolans egentliga ändamål
erfordrades, emot densamma åberopat skolans ändamål att meddela sina lärjungar
ej blott den för skiljda yrken erforderliga fackbildning, utan äfven de för alla
yrkesidkare gemensamt erforderliga kunskaper,

Bil. N:o <5 till Kongl. Maj ds Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867. 45

Vidare tiar Skolstyrelsen i sammanhang härmed anfört:
att Styrelsen, som genom nådiga Brefvet den 9 November 1861 fått sig
anbefalldt att upprätta ritningar och förslag till nybyggnad för Slöjdskolan, under
antagande att undervisning borde kunna meddelas åt 1,000 manliga och 600
qvinliga lärjungar, i enlighet härmed låtit upprätta plan för läroverket, hvilken
sedermera blifvit lagd till grund för byggnadsritningarnas uppgörande och det af
Styrelsen afgifna förslaget till utgiftsstat för skolan, hvilken utgiftsstat, beräknad
för ett inom den »va lokalen i möjligaste mätto fullständigt ordnadt läroverk,
upptog eu slutsumma af 105,000 Riksdaler;

att Kommerskollegium hvars utlåtande häröfver infordrades, ansett, att, genom
minskning i undervisningstimmarnes antal, nedsättning i Föreståndarens,
Lärarnes. Tjenstemännens och en del af betjäningens löneförmåner, äfvensom genom
indragning af särskilda ordningsmän och besparing på eu del andra utgiftstitlar,
den såsom nödig ansedda tillökningen i skolans årsanslag skulle kunna
minskas till 58,000 Riksdaler;

samt att, efter det ordföranden i Skolstyrelsen fått de! af berörda utlåtande
samt lemnats tillfälle att sig i ämnet yttra, Eders Kongl. Maj:t, vid aflåtande af
ofvanberörda nådiga Proposition till Pikets Ständer om förhöjning i årsanslaget för
Slöjdskolan i Stockholm med 64,000 R:dr, tillika förklarat, det Eders Kongl.
Maj:t ansåge mest ändamålsenligt, att en del af de i staten förekommande utgifter
såsom till lärare, ordningsmän, med flere, icke fastställdes annorlunda, än
till vissa belopp för de särskilda ändamålen i deras helhet, och att sedermera,
tillsvidare, efter det skolans Styrelse till Kommerskollegium afgifvit förslag till
stat för hvarje år en sådan stat för året fastställdes

Sedan Styrelsen härefter meddelat eu öfversigt af läroverkets organisation,
hvaraf hufvudsakligen inhemtades, att detsamma omfattade två jemnsides med
hvarandra ordnade skolor, nämligen en för manliga och en för qvinliga lärjungar,
samt att, till följe af såväl lärjungarnes olika kunskapsmått vid inträdet, som ock
deri mängd olika yrken, för Indika speciela studier äro behöfliga, läroverket måst
anordnas på två afdelningar, nämligen förberedande afdélningen för bibringande
af de allmänna kunskaper, som för fortgången inom skolan erfordrades, och
tillämpande afdelningen för undervisnings meddelande i sådana ämnen, som för
de särskilda yrkena erfordrades, har Styrelsen anfört följande:

»Inom bägge afdelningarne pågår undervisningen samtidigt i de flesta läroämnen
för såväl manliga som qvinliga lärjungar. Härtill fordras en talrik lärarepersonal,
hvilken under läroåret är i nästan daglig tjenstgöring. För hvarje
hufvudänme är anställd en öfverlärare. Men i flertalet ämnen medhinna ej Öfveriärarne
att ensamme bestrida undervisningen. Deraf behofvet af Underlärare och
biträdande lärare. Uti en del ämnen är antalet lärjungar så stort, att de ej
samtidigt rymmas uti dertill anvisade lärosalar; och ofta är förhållandet att

46 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867

i ett och samma ämne lärjungarne innehafva en mycket olika kunskapsgrad.

I dessa bägge fall måste lärjungarne fördelas i grupper, hvilka åtnjuta undervisning
på olika tider.

Ehuru undervisningen är afsedd att under läroåret ega rum både för- och
eftermiddag hvarje söcknedag, äfvensom på söndagsförmiddagar, blir det dock
hufvudsakligen på söcknedagsaftnar och söndagsförmiddagar, som lärosalarne fyllas,
enär de egentlige arbetarne icke hafva annan tid att egna åt skolan.

Noggranna iakttagelser och anteckningar under en längre följd af år hafva
jemväl ådagalagt, att lärjungar, tillhörande vissa yrken, äro förhindrade att dagligen
infinna sig i skolan, och kan man beräkna, att af f ,500 inskrifna lärjungar
endast vid pass 1,900 samtidigt komma tillstädes. I följd af lärjungarnes fördelning
i grupper uppstår likväl ingen olägenhet af dessa ojemna skull esök.

Gruppfördelningen, som länge vant i skolan införd, har jemväl gifvit anledning
till ganska ansenliga kostnadsbesparingar. Utan denna både erfordrats ett
större antal lärosalar, följaktligen en vidsträcktare läroverksbyggnad än den nu
uppförda; betydligt ökade lärarekrafter; rikligare tillgång på undervisningsmateriel
och skolmöbler af liera slag; större antal ordningsmän och betjening samt större
omkostnader för lokalernas uppvändning, ventilering, belysning, renhållning m. m.
Skolstyrelsen har sökt afväga hvad som nätt och jemnt fordrades och bemödat
sig att med möjligaste inskränkning af kostnaden åstadkomma ett fullt ändamålsenligt
läroverk.

Erfarenheten har gifvit vid handen att för vid pass i,060 lärjungar, med eu
undervisningstid af tillsammans 215 £ timmar i veckan, antalet grupper utgjort
62, eller i medeltal något öfver 4 timmar i veckan för hvarje grupp. Den
fullständiga undervisningsplanen upptog för 1,500 lärjungar, med en sammanlagd
undervisningstid af 469 timmar i veckan, 87 grupper eller i medeltal nära 5 |
timmar i vecka» för hvarje grupp. Enligt denna plan utgjorde antalet uinier -

visningstimmar

för Öfverlärare ......................... 13,000.

» Underlärare........................... 5,600.

» Biträdande Lärare............... 10,500.

Nedsätta, i den syftning Kommerskollegium föreslagit, undervisningstiden
för hvarje grupp till i medeltal vid pass 4 \ timmar, eller för ett till 80 minskadt
antal grupper till 372 \ timmar i vecka», så kommer för hela läroåret
undervisningstimmarnes sammanlagda antal att utgöra

för Öfverlärare.......................... 10,800.

» Underlärare......................... 4,960.

» Biträdande Lärare ............... 8,100.

Efter det en öfversigt öfver de åligganden, som tillhöra såväl den vid Slöjdskolan
i Stockholm nu anställda, som ock den efter ordnandet i den nya lokalen

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 47

erforderliga personal m. m., som dermed eger samband, blifvit lemnad, bär
Styrelsen, under upprepande af hvad Styrelsen i memorial före sistlidna Riksdag
i ämnet andragit, afgifvit följande efter de i Eders Kongl Maj:ts merberörda
nådiga Proposition den 2 Januari 1866 angifna grunder jemkade
förslag till

Utgiftsslat för Slöjdskolan i Stockholm under år 1868.

Föreståndaren, lön ................................................................................... R:dr 4,000.

» hyresersättning .............................................................. » 1,000.

Kassaförvaltare!! ..................................................................................... » 400.

Bibliotekarien............................................................................................ „ 1,000.

Matrikelföraren.......................................................................................... „ 1,200.

Predikanten.............................................................................................. » 300.

Sekreteraren ............................................................................................. » 300.

Ordningsmän ........................................................................................... » 4,000.

Öfverlärare å 2 R:dr SO öre för hvarje undervisningstimma ........... » 27,000.

Underlärare ål » 2S » » » » ............ » 6,200.

Biträdande Lärare å 5 R:dr 88 öre i veckan................................... » 8,500.

Tillfälliga föredrag.................................................................................... » 400.

Maskinist .................................................................................................. » 1,000.

Förste Vaktmästare, lön ........................................................................ » 600.

n för renhållning ................................................... » 500.

Andre Vaktmästare................................................................................... » 400.

Två Portvaktare ......................................................................u.............. » 400.

Gaslysning .............................................................................................. ,, 10,000.

Brännmaterialier ..................................................................................... „ 7,000.

Vattenförbrukning .................................................................................... » 500.

Bibliotek och samlingar........................................................................... » 1,500.

Undervisningsmateriel .............................................................................. » 5,000.

Inventariers underhåll .............................................................................. « 1,000.

Diverse utgifter ....................................................................................... » 5,000.

Summa R:dr 84,000.

Om .från detta belopp afdrages skolans nuvarande statsanslag,

15,000 R:dr, och skolans enskilda inkomster af skolafgifter och

Svenska Slöjdföreningens bidrag, 5,000 R:dr, eller tillhopa ............... » 20,000.

Återstå R:dr 64,000.

eller enahanda belopp, som Eders Kongl. Maj.t täcktes i nåder föreslå Rikets

sednast församlade Ständer att bevilja såsom förhöjning i årsanslaget för Slöjdskolan
i Stockholm.

48 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. No 1, om Statsverket 1867.

På grund af hvad anfördt. blifvit har Skolstyrelsen i underdånighet anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t måtte täckas hos instundande Riksdag åska dels en förhöjning
för år 1868 med 64,000 Riksdaler i årsanslaget för Slöjdskolan i
Stockholm, dels ock Riksdagens medgifvande att de besparingar å en titel, som,
efter det utgifterna å samma titel blifvit bestridda, möjligen kunde uppkomma,
finge användas till utgifter under eu annan, som deraf kunde vara i behof.

Kommerskollegium har för egen del anfört, att, då de al Rikets Ständer
ifrågasätta ändringar i skolans stadgar samt slutliga bestämmandet af det antal
ämnen, hvari undervisning vid läroanstalten må lemnas, lämpligen syntes höra
anstå tilldess, efter skolans inflyttande i sin nya lokal, någon tids erfarenhet
vunnits om alla de förändrade förhållanden, som deraf må kunna föranledas,
Kollegium ansett sig höra tillstyrka den sökta förhöjningen för år 1868 att användas
på sätt Skolstyrelsen i utgiftsstaten föreslagit och särskild! i afseende å
aflöningen till lärarne, så att denna må utgå för Öfverlärare med 2 R:dr SO öre
och för Underlärare med t R:dr 25 öre för hvarje undervisningstimme samt för
biträdande Lärare med 5 R:dr 85 öre för tjenstgöringsvecka, hvarjemte Kollegium
hemställt om framställning till Riksdagen att medgifva det besparingar, som kunna
uppkomma å de i förslaget beräknade specialsummor, må få till andra utgifter för
skolan användas, med den inskränkning likväl att till aflöning icke anvisas hvad
i förslaget blifvit till andra behof afsedt.

Då den storartade byggnad, som för Slöjdskolan i Stockholm är uppförd,
under innevarande års höst blilver till skolans inrymmande färdig och således
undervisningen från och med år 1868 bör till hela sin omfattning vara i gång,
samt de fördelar, som vant afsedda att genom denna undervisningsanstalt beredas
för slöjdernas och de olika näringsyrkenas utveckling, endast ofullständigt skulle
vinnas, om, genom nedsättning i de årliga anslagen, lärareverksamheten inom skolan
hämmades, eller inskränkning i läroämnena egde rum; så, och ehuru det belopp,
som för ifrågavarande undervisningsanstalt årligen erfordras, är särdeles betydligt,
anser jag mig dock icke kunna, emot Skolstyrelsens efter sorgfällig pröfning uttalade
omdöme i detta hänseende, föreslå någon nedsättning i det af Eders Kongl.
Maj:t i dess Proposition till sednast Riksdag för skolan upptagna belopp af

64,000 R:dr, utan tillstyrker i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte af
Riksdagen äska, utöfver de för 1867 beviljade 32,000 R:dr, ytterligare ett lika
belopp eller ..................................... ILdr 32,000.

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o V, om Statsverket 1867. 49

12:o. Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.

A)_ Vid sednaste riksdag beviljades i enlighet med Eders Kongl. Maj ds
Proposition arfvode åt en andre lärare vid Navigationsskolan i Göteborg att å
extra stat utgå med 1,200 R:dr; och då antalet af elever vid denna skola
fortfarande är och sannolikt äfven framgent blifver '' så stort, att detta lärarebiträde
erfordras, förefinnes ingen anledning att detsamma skäligen kan komma
att indragas. Antalet utexaminerade hafva under de sednaste åren vant;

1862.................... 76

1863 .................................................... 67.

1864 ............... 72

1865 .................................................... 57.

1866 .................................................... 68,

utom eleverne i den med Navigationsskolan förenade undervisningsanstalten för
ångmachinister.

Af dessa skål tillstyrker jag i underdånighet, att förrberörda anslag må på
ordinarie stat uppföras med ............................................................ R:dr 1.200: _

B) För Skeppsbyggeri-insMtutet i Carlskrona, hvarmed numera är förenad
en afdelning för danande af Machinister, har anslaget under de sednare åren
utgått med 7,000 R:dr. Antalet elever i bägge afdelningarne har utgjort under
läseåret 1864 — 1865 tillsammans 11 och under sista läseåret 1865—1866
tillsammans 10.

Ehuru detta antal icke är stort, torde undervisningsanstalten, jemväl med
afseende å det ökade behofvet af Machinister vid Kongl. Flottan, höra fortfarande
vidmakthållas, och jag hemställer alltså, att det förut varande anslaget
måtte af Riksdagen äskas att å extra stat upptagas med R:dr 7,000.

13:o. Undervisningsanstalter för bergsbruket.

Sedan Rikets Ständer vid sednaste Riksdag bifallit Eders Kongl. Maj ds nådiga
Proposition om Falu bergsskolas förening med Teknologiska Institutet; samt tillika,
för tillökande af Institutets byggnader med en för Bergsläroverket erforderlig nybyggnad,
äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behöfliga
Bill. till Riksd. Prot. 1867. 1 Sami. 1 A/d. 7

50 Bil. N:o 5 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket i867.

inventarier, beviljat ett anslag af 106,000 R:dr, deraf under år 1867 anvisades

60,000 R:dr; så hafva särskilde komiterade varit af Eders Kongl. Maj:t förordnade
att afgifva förslag till bestämmelser i fråga om förrberörde förening och i underdånigt
utlåtande af den 30 nästlidne November sådant förslag afgifvit. Bemälde
komiterade hafva dervid jemväl framställt alternativa förslag i fråga
om den blifvande byggnaden, hvaribland ett, under förutsättning att Brukssocieteten,
vid dess sammanträde under nästkommande Juni månad, skulle för
åstadkommande af bättre anordningar vid bergsläroverket, inköpa och till Kronan
öfverlemna en invid Teknologiska Institutets område varande tomt för uppförande
å densamma af den erforderliga byggnaden, dock utan att deraf skulle
föranledas någon tillökning i den beräknade kostnadssumman. Dessa förslag
äro för närvarande meddelade Styrelsen för Teknologiska Institutet, som ännu
dock icke hunnit infordrad! yttrande afgifva. Då emellertid, enligt de särskilda
förslagen, dock alltid är afsedt, att byggnaden skall vara färdig redan år 1868
och flyttningen af skolans effekter försiggå under förra hälften af år 1869, hemställer
jag, att Eders Kongl. Näjd måtte af Riksdagen åska återstoden af det
beviljade anslaget för ifrågavarande byggnads uppförande å den bland de alternativt
föreslagna platserna, som Eders Kongl. Näjd kan finna mest ändamålsenlig,
samt att Riksdagen således nu må anvisa för en gång samma belopp
med R:dr 46,000.

I öfverensstämmelse med hvad härofvan blifvit yttradt, i afseende å ersättning
för indragna mjöl- och sågqvarns-räntor, torde under nedannämnde två
anslagsrubriker sådan ersättning af Riksdagen äskas, nämligen:

14:o. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Penningar............................................................. 2 R:dr 58 öre.

Oindelt Spanmål................................................... 35 kub.-fot 7 k:r.

15:o. Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

Penningar....................................................... 36 öre.

Oindelt Spannmål........................................... 371 kub.-fot 3,32 k:r.

I öfverensstämmelse med derom af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
den 17 nästlidne December gjord underdånig framställning, får jag
underdånigst tillstyrka, att nedanstående anslag, till lika belopp med dem vid
sednare Riksdag beviljade, måtte af Riksdagen äskas att äfven nu på extra
stat uppföras, nämligen:

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket i867. 51

16:o. Till aflöning för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjänstebiträden såväl i hufvudstaden som i landsorten R:dr 32,800.

17:o. Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten R:dr 30,000.

18:o. Till arfvoden för Civilingeniörers eller Ingeniörselevers undervisande
vid Krigshögskolan.................................................................................... R:dr 3,000.

19:o. Till stipendier för ingeniör selever, som genomgå den för Väg- och
Vattenbyggnadsingeniörer bestämda kurs.............................................. R:dr 3,000.

20 :o. Under åberopande deraf att Rikets Ständer meddelat vissa årliga
belopp till understöd åt nästan alla tekniska korporationer, i ändamål att genom
resor i främmande länder kunna inhemta upplysningar om hvarjehanda praktiska
ämnen, har förrbemälde Styrelse i dess ofvanberörda underdåniga skrifvelse
hemställt, huruvida icke enahanda fördel skulle kunna beredas dem, som med
allmänna arbeten ega befattning, och i sådant afseende föreslagit, att till understöd
vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnadscorpsens medlemmar
måtte för år 1868 anvisas ett belopp af 4,000 R:dr.

Under öfvertygelse att nu ifrågasätta reseunderstöd böra, om de anvisas,
blifva till särdeles gagn för utvecklingen af väg- och vattenbyggnadskonsten i
landet, instämmer jag deri att förslag till Riksdagen göres om anvisande för
nämnda ändamål å extra stat af............................................................. R:dr 4,000.

Diverse anslag.

21:o. Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning.

I öfverensstämmelse med Rikets Ständers fattade beslut är genom Kongl. kungörelsen
den 7 nästbdne December medgifvet, att restitution af bränvinstillverkningsafgift
kan åtnjutas vid utförsel af bränvin till utrikes ort; innehållande nämnda
kungörelse, att sådan restitution bör af bränvinstillverkningsmedlen utbetalas.
Då i följd häraf motsvarande anslag torde böra å Riksstaten uppföras, men det
ännu icke, innan någon tids erfarenhet vunnits, låter sig bestämma, till huru
stort belopp ett sådant anslag skäligen bör upptagas, hemställer jag; det Eders
Kongl. Näjd måtte föreslå Riksdagen, att ifrågavarande utbetalningar må anordnas
å det redan befintliga förslagsanslaget för kontrollen å bränvinsförfatt -

52 Bil. N.o 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

ningamas tillämpning, hvilket till sin rubrik torde sålunda förändras, att det jemväl
omfattar restitution af bränvinsiiUverkningsafgift.

I afseende ä alla öfriga delar af Sjette Hufvudtiteln bär jag icke att föreslå
någon förhöjning eller annan nedsättning än den, som föranledes af indelta räntors
omförande till spannmål och penningar.

Statsrådets öfrige Ledamöter instämde uti hvad Departementschefen i alla
bär förut omförmälda frågor föreslagit och hemställt;

Och täcktes Kongl. Maj:t hvad sålunda blifvit af Statsrådet
tillstyrkt till alla delar gilla; i följd hvaraf utdrag af
protokollet skulle till Finans-Departementet afgå, på det de
nu af Kongl. Maj:t beslutade framställningar till Riksdagen
måtte varda i Kongl. Maj;ts nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof intagna, den under mom. l:o härofvan
förekommande angående fyllnad i arfvode till en ProtokollsSekreterare,
under Nionde Hufvudtiteln.

Sedan de med ordinarie anslagen å Sjette Hufvudtiteln samband egande frågor
sålunda blifvit afslutade, anhöll Departementschefen att få i underdånighet anmäla
de tillfälliga anslag, som för utförande af allmänna arbeten togos i anspråk, dervid
Departementschefen förklarade sig, i följd af de störa behofven för försvarsverket,
finna framställning till Riksdagen om bidrag till allmänna arbeten icke kunna göras
i så stor omfattning, som eljest varit önskvärd!. Under erinran att särskildt förslag
kommer att framställas om försättning af jernvägsbyggnadsarbetena å Statens
stambanor, föredrog Departementschefen det af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader den 17 nästliden December aflåtna underdåniga generalförslag,
rörande de allmänna väg- och vattenbyggnadsanläggningar, för hvilkas utförande
statsbidrag blifvit ifrågasatt. Departementschefen anförde härvid:

Uti berörda generalförslag har Styrelsen först upptagit sådana arbeten, till
hvilka Rikets Ständer redan bevilja! bestämda statsbidragssummor, af hvilka likväl
endast vissa delar hittills blifvit anvisade att dels under föregående, dels under
nu löpande år utgå. I öfverensstämmelse med hvad Styrelsen hemställt, får jag i
underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t i afseende å dessa arbeten måtte
af Riksdagen åska fortfarande anslag till nedannämnda belopp.

För anläggning af väg från ÖhrträsJc till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele i Westerbottens län beviljades vid i 863—1864 års Riksmöte ett anslag
af 100,000 R:dr, hvaraf dock endast 30,000 R:dr då anvisades till lyftning. I

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 53

ytterligare afräkning härå afsattes vid sednast förflutna Riksmöte 20,000 R:dr att
utgå år 1867. Det återstår således af det utlofvade bidraget till detta arbete,
som enligt kontrakt bör fullbordas inom den 1 Oktober 1869, ett belopp af

30,000 R:dr, deraf för 1868 torda anvisas ...................................... R:dr 20,000.

Till väganläggning från Ramsele sockens gräns genom Fjellsjö och Bodums
socknar till Tåsjö kyrkoby i Westernorrlands län är af Rikets sednast församlade
Ständer beviljadt ett statsbidrag af 76,230 R:dr, hvaraf för 1867 blifvit
till utgående anvisadt ett belopp af 23,000 R;dr. Anläggningen är ifrågasatt att

fullbordas till den 1 November 1870, och af det utlofvade bidraget återstår att

anvisas 31,230 R:dr, deraf för 1868 erfordras ................................. R:dr 20,000.

Till väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina kyrköbyar i Westerbottens
län hafva Rikets sednast församlade Ständer beviljat 30,000 R:drs statsunderstöd,

men till utgående under 1867 äro häraf endast anvisade 10,000 R:dr. Detta

arbete skall fullbordas inom den 1 Oktober 1870, och af utlofvade understödet
återstår 40,000 R:dr, deraf för 1868 beräknas................................. R:dr 13,000.

Till anläggning af väg mellan sjön Bolmens strand och Wieslanda jernvägsstation
i Kronobergs län beviljade Rikets sednast församlade Ständer 130,000
R:dr, och häraf anvisades till utgående under år 1867 ett belopp af 33,333
R:dr 53 öre. Kontrakt om arbetets utförande är ännu icke afslutadt, och då
med säkerhet icke kan antagas, att detsamma på de af Rikets Ständer bestämda
vilkor varder under årets lopp uppgjordt, torde något ytterligare tillskott icke för
närvarande böra bär beräknas.

Till hamnens utvidgande vid Ystad beviljade Rikets sednast församlade Ständer
ett statsbidrag af 63,000 R:dr, derutaf 23,000 R:dr skulle utgå under år
1867: företaget bör fullbordas inom den 1 Oktober 1869 och dertill återstår
att anvisas 38,000 R:dr, deraf för år 1868 torde utgå .................. R:dr 23,000

Till hamnens utvidgande vid Uddevalla beviljades vid sednast förflutna Riksmöte
79,000 R:dr, af hvilket bidrag anvisades att år 1867 utgå 23,000 R:dr.
Arbetet kommer att fullbordas inom den 1 Oktober 1869, och till detsamma
återstår att anvisas 34,000 R:dr, deraf för år 1868 erfordras......... R:dr 30,000.

Till kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på
Dalsland beviljades vid förra Riksmötet 12,730 R:dr såsom anslag och 31,200
R:dr såsom lån, och till utgående år 1867 äro häraf anvisade 7,000 R:dr af anslaget
och 28,000 R:dr af lånebidraget. Anläggningen är afsedd att fullbordas
inom den 1 Oktober 1869, och den återstående andelen dertill utgör: anslag
3,730 R:dr och lån 23,200 R:dr.

För år 1868 beräknas, anslag..................................................... R:dr 3,000: —

lån............................................................ » 15,000: —

Till Kinda båtled, eller anläggning af kanaler och slussar mellan Linköping
och sjön Rengen i Östergötland, beviljades vid 1863—1864 års Riksdag ett

54 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867.

understöd af 437,500 R:dr anslag och 437,500 R:dr lån, och för den då
löpande statsregleringsperioden till och med 1866 anvisades att utgå 235,000
R:dr af anslags- och 235,000 R:dr af låneunderstödssummorna. För år
1867 anvisade Rikets sednast församlade Ständer ytterligare 60,000 R:dr
af anslaget och 60,000 R:dr af lånet. Till detta företag, som enligt kontrakt
bör fullbordas inom 1870 års slut, återstå alltså: af anslaget 142,500
R:dr och af lånet 142,500 R:dr;

deraf för år 1868 torde höra utgå, anslag........................... R:dr 60,000: —

lån.............................. » 60,000: —

Till rensningar för sänkning eif Lidaåns vattenyta beviljades vid 1863
—1864 års Riksmöte ett låneunderstöd af 126,000 R:dr och deraf anvisades
till utgående 46,000 R:dr. Sedermera äro af Rikets sednast församlade
Ständer ytterligare anvisade i afräkning på förenämnde lån 30,000
R:dr att lyftas år 1867. Enligt antaget kontrakt bör donna aftappning
fullbordas inom den 1 Oktober 1870, och af det utlofvade lånet återstå

50.000 R:dr.

För år 1868 beräknas........................................................................ R:dr 30,000.

Till Bergsforsens rensning i Umeå eif, för att freda derofvan belägna
lågländta egor för öfversvämningar, beviljade Rikets sednast församlade
Ständer ett anslag af 11,000 R:dr, och blefvo häraf 5,000 R:dr anvisade
till utgående under år 1867. Enligt Kongl. Maj:ts beslut skall arbetet
fullbordas till den 1 Oktober 1870, och af beviljade beloppet återstå 6,000

R:dr, deraf för 1868 torde utgå ...................................................... R:dr 2,000.

Af jernvägsanläggningar, hvilka äro afsedda dels att såsom bibanor
anslutas till Statens jern vägar dels fristående från dessa utföras, äro i generalförslaget
följande antecknade med nedannämnda föreslagna statsbidrag.
l:o. Från Frövi station på Örebro—Arbogabanan till Falun 5,472,000 R:dr;
2:o. Från Christianstad till Sölvesborg 933,300 R:dr;

3:o. Från Moholms station på Westra stambanan till Mariestad

438.000 R:dr;

4:o. Från Håkantorps station på Herr ljunga—W enersborgsbanan till
Lidköping 598,000 R:dr;

5:o. Från Dalkarlsbergsgrufvor till sjön Wikern och vidare till Carlskoga
och sjön Möckeln 743,000 R:dr; och

6:o. Från Sundsvall till Stödesjön 1,026,000 R:dr.

Med afsende på de för andra statsbehof strängt anlitade tillgångarne
lärer någon framställning om bidrag till dessa jernvägsanläggningar nu icke
kunna ifrågakomma.

Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 55

Styrelsen har vidare i generalförslaget särskilt upptagit de kanalanläggningar,
hamnarbeten, brobyggnader, väganläggningar och vattenaftappningar,
som äro af det större omfång, att, under vanliga förhållanden, bidrag
till utförandet icke meddelats ifrån de allmänna fonder, som för dylika arbetens
understödjande blifvit ställde till Kongl. Maj:ts disposition. Förutom
en hamnbyggnad vid staden Trosa, derför statsbidrag är beräkna dt till

14,000 R:dr, och hvartill statsunderstöd ansetts möjligen kunna lemnas af
den vanliga fonden till smärre hamnbyggnader, derest Riksdagen fortfarande
anvisar en sådan fond, bär Styrelsen bland första klassens arbeten uppfört
följande med för hvardera föreslaget understödsbelopp:

Omläggningar och förbättringar å landsvägen mellan Hvetlanda och
Serarps gästgifvaregårdar i Jönköpings län 40,000 R:dr;

Dito inom Lindes och Ljusnarsbergs bergslag i Örebro län 68,600 R:dr;

Dito å vägen mellan Komtillmåtta och Rågsvedens gästgifvaregårdar
i Störa Kopparbergs län 43,300 R:dr;

Anläggning af ny väg från Skalstugan till Sandvigen inom Jemtlands
län 36,000 R:dr;

Anläggning af ny väg samt förbättring å redan befintlig från landsvägen
i Råneå socken till Ofverstbyn i Norrbottens län 30,000 R:dr;

Sänkning af Finjasjön och en del af Alma å i Christianstads län, låneunderstöd
43,000 R:dr; och

Sänkning af sjöarne Kalfven och Fogen i Elfsborgs län 35,000 R:dr.

I förväntan på understöd äro vidare hos Styrelsen hvilande planer
till vägarbeten inom olika delar af landet af sådan beskaffenhet, att deras
understödjande lämpligast kan ske ifrån den allmänna vägbyggnadsfonden;
varande sådant understöd af Styrelsen förordadt till nedannämnda sammanräknade
belopp, nämligen för arbeten hänförda till:

Första klassen..............................	............................................ R:dr	925,630: —
Andra klassen..............................	............................................ ))	562,500: —
Tredje klassen..............................	...........................................j )>	70,500: —
	Summa R:dr	1,558,630: —

Då förrberörde af Styrelsen upplysta förhållanden ådagalägga behofvet
af fortfarande understöd till vägarbeten, får jag i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kongl. Näjd måtte hos Riksdagen äska, att för anläggning af
nya samt förbättring eller omläggning af baclciga eller eljest mindre goda vägar
måtte fortfarande till Eders Kongl. Maj ds disposition å extra stat anvisas
enahanda belopp, som vid sednaste Riksdagar beviljats, eller R:dr 150,000,
att användas, der Eders Kongl. Näjd finner medlen mest nödiga för att
befordra allmänt gagn.

56 Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1867.

Likaledes hemställer jag. att, såsom fond för understödjande af mindre
hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder, till Eders
Kongl. Maj:ts disposition måtte föreslås Riksdagen till anvisande enahanda
belopp å extra stat som tillförene, eller....................................... Rall'' 20,000.

Vid sednaste Riksdag anslogos 120,000 R:dr att användas såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse
och Nordmarks härader i Wermlands län, som. företrädesvis afse att minska
frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall
finge öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för
arbetets fullbordande erfordrades, utan ock att för all framtid behörigen
underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utfärda
arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda, med rättighet för Eders
Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i
nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas.

Ansökningar om bidrag till utdikningar af förevarande beskaffenhet,
åtföljda af utarbetade planer, äro, sedan 1867 års fond blifvit till fullo
anvisad, ännu hos Styrelsen hvilande för

11 särskilda frostafledande utdikningar i Norrbottens län, med äskadt stats -

bidrag ....................................................................................... R:dr 34,395: —

87 dito dito i Westerbottens län, dito dito .................... » 260,303: —

5 dito dito i Westernorrlands län, dito dito..................... » 8,450: —

35 dito|dito i Jemtlands län, dito dito .............................. » 109,760: —r

4 dito dito i Gefleborgs län, dito dito................................ » 23,350: —

2 dito dito i Störa Kopparbergs län, dito dito ............... » 7,080: —

1 dito dito i Jösse härad af Wermlands län, dito dito... » 3,000: —

Summa R:mt R:dr 446,338: —

Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med Styrelsens förslag
får jag i underdånighet tillstyrka framställning till Riksdagen om fortfarande
anslag å extra stat till understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar
af förrberörde beskaffenhet under enahanda vilkor som förut, R:dr 120,000.

För

Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867. 57

För innevarande år anvisades vid sednaste Riksdag till Eders Kongl.
Maj:ts disposition en summa af 50,000 R:dr att utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappningar af sänka trakter samt sjöar, till
beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar. Med fästadt afseende
derå att utdikningsfonden för de nordligaste länen får anvisas såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet, har Styrelsen ansett billigheten fordra, att
någon mindre del utaf bidraget till aftappningar i öfriga län äfven kunde
få meddelas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, på sätt ursprungligen
för så beskaffade understöd var stadgadt; hvarjemte Styrelsen upplyst,
att ansökningar om statsbidrag till arbeten af förevarande beskaffenhet äro
hos Styrelsen hvilande från åtta särskilda län i afseende å sammanräknadt
33 företag, för hvilka kostnaden är beräknad till 279,463 R:dr 7 öre och
bidraget upptaget till 134,300 R:dr.

Enär de utdikningar, som i mellersta och södra Sverige förekomma, i
allmänhet afse mera direkt fördel för de jordegare, som utdikningen verkställa,
än förhållandet kan anses vara i de nordligaste länen, der aftappning
af sjöar och myrar i frostländiga trakter ofta sprider mesta gagnet till dem,
hvilka icke ega del i den jord, som genom aftappningen torrlägges, anser
jag, för min del, någon ändring för närvarande icke erforderlig i afseende
å den form, hvarunder bidrag lemnas till utdikningar inom de mellersta
och södra delarne af landet, utan hemställer, att Eders Kongl. Maj:t ville
till Riksdagen gorå framställning derom, att till Eders Kongl. Maj:t å extra

stat fortfarande anvisas en summa af .......................................... R:dr 50,000;

att utgå såsom lån för befrämjande af ifrågavarande utdikningar och aftappningar.

Beträffande såväl vilkoren i öfrigt för erhållande och åtnjutande af
statsbidrag till allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag, som
kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, tillstyrker jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen bibehållandet
af de i berörda hänseende nu gällande föreskrifter, allenast med den för
vinnande af tid och undvikande af särskild skriftvexling i hvarje dylikt
ärende önskvärda förändring i 7:de punkten, att, sedan Kongl. Maj:t fastställt
uppgjord plan för ett arbetes utförande och meddelat förordnande om
beloppet af det statsbidrag, som till detsamma skall utgå, terminerna för
lyftning af anslag utan återbetalningsskyldighet må kunna bestämmas,
icke blott såsom nu af Kongl. Maj:t, utan ock, efter dertill af Kongl.
Maj:t lemnadt bemyndigande, af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Bill. till Riksd. Prat. 1867; 1 Sami 1 Afd.

58 Bil. No 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1867,

Hvad Departementschefen sålunda föreslagit och
tillstyrkt biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter och
blef af Kongl. Maj:t till alla delar i nåder gilladt, hvarjemte
Kongl. Maj:t förordnade, att utdrag af protokollet
skulle Finansdepartementet meddelas till behörigt
iakttagande vid upprättande af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition till Riksdagen om statsverkets tillstånd
och behof, uti hvilken Proposition borde gifvas Riksdagen
tillkänna, att Styrelsens för allmänna väg- och
vattenbyggnader generalförslag rörande understöd för ifrågasatta
allmänna arbetsföretag komme att meddelas Riksdagens
Statsutskott, äfvensom att de kartor, kostnadsförslag
och öfråga handlingar, hvilka för vidare upplysning
i dessa ämnen kunde vara för Riksdagen erforderliga,
blefve hos bemälde Styrelse att tillgå.

Ex protocollo:

Otto W. Seippel.

STOCLHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1867.

Bil. 6 till Konxjl. Maj:ts Prof. N:o I om Statsverket 1867.

Utdrag af Protokollet Öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet d Stockholms Slott den 4
Januari 1867.

När varan de:

Hans Excellens Herr
Hans Excellens Hot
ström, samt

Justitie-Statsministern Friherre De Geer,
Statsministern för Utrikes ärendena Grefve Mander -

Statsråden Grefve von Plåten,
Lagerstråle,
Bredberg,
Reuterskiöld,
Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Statsrådet Thulstrup var af sjukdom hindrad att tiilstädeskomma.

Chefen för Finans-departementet Statsrådet Lagercrantz anhöll i underdånighet
att, med hänsyn till Statsrcgleringcn vid instundande Riksdag, få till nådig
pröfning anmäla frågorna dels om beräkningen af Statsverkets tillgångar för de
behof, som herde fyllas vid berörda statsreglering, och dels om bestämmande af
utgifterna under Riksstatcns första och sjunde Hufvudtitlar, i afseende hvarå Departements-Chefen
anförde: *

“Innan jag går att i vanlig ordning underställa E. K. M:ts Nådiga ompröfvande
de delar af statsrcgleringcn vid nu instundande Riksdag, som tillhöra Finans-departementets
föredragning, utbeder jag mig i underdånighet att få fästa
E. K. M:ts Nådiga uppmärksamhet på do omständigheter, som efter allt utseende
donna gång gorå särskilda utvägars anlitande nödigt för tillvägabringande af
jemnvigt mellan Statens behof och tillgångar, äfvensom att få på förhand antyda
beskaffenheten af de utvägar, jag för sådant ändamål ansett lämpligast kunna
ifrågakomma.

“Det extra anslag å mer än 3 millioner Rall- till anskaffande utan dröjsmål
af tidsenliga vapen för upprätthållande af Rikets försvarskraft, hvarom under
4:de Hufvudtitcln framställning kommer att i underdånighet göras, föranleder
redan i och för sig, att de allmänna statsbehof veu, äfven med iakttagande af
största möjliga sparsamhet i öfrig!, betydligt öfverskrida do gränser, inom Indika
desamma tillförene kunnat inskränkas.

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. 6 till Kongl. Majds Prop. Av o 1 om Statsverket 1867.

“Härtill kommer vidare, att, enligt mig från Riksgälds-kontorot meddelad
uppgift, nämnda Kontors ställning är sådan, att någon för förevarande statsreglering
disponibel tillgång derifrån icke är att påräkna och att till betäckande af

Kontorets redan bestämda utgifter under statsrcgleringsåret erfordras anskaffande
från annat båll åt eu fyllnadssumma å öfver 2 millioner R:dr.

“I följd hufvudsakligen af dessa båda omständigheter uppkommer, då behofven
jern föras med Statsverkets ordinarie inkomster och de vanliga extra intraderna,
beräknade att fortfarande utgå enligt nu gällande bestämmelser, en brist,
som, äfven om ett, års bankovinst och allmän bevillning bland tillgångarna inbegripas,
likväl, under förutsättning, att E. Iv. M:t icke finner någon väsendtlig inskränkning
bota eg a rum i de anslag, h vil ka komma att från de olika departe menterna

äskas, icke kan skattas lägre än till omkring 4 millioner R:dr.

“Bland de utvägar till fyllande af donna brist, jag funnit mig böra föreslå,
tvekar jag icke att sätta i främsta rummet eu direkt beskattning etter grunderna
för 2:a Artikeln i Bcvillningsförorduingen. Redan beskaffenheten af det behof,
som förnämligast påkalla,'' särskilda åtgärder för tillgångarnes ökande, nemligen
behof vet af vapen till stärkande af Rikets försvarskraft, har synts mig lemna
anvisning till nämnda utväg, hvars begagnande i förevarande fall skulle innebära
ett vädjande till den allmänna medborgerliga pligt eu att efter rättvisa grunder
bidraga till upprätthållande åt fäderneslandets sjelfständighet.

“Då det emellertid icke lärer höra ifrågasättas att genom anlitande ensamt
af donna utväg söka anskaffa hela det belopp, som erfordras, har jag ansett tillgång
till ökade inkomster derjemte lämpligen kunna, i mån af behof, beredas
genom förhöjning af nu stadgade afgift er å några större förbrukningsartiklar,
Indika icke ii ro att hänföra till egentliga lifsförnödenheter, och kommer jag i sådant
afseende att i sammanhang med beräkningen åt Statsverkets inkomster,
hvartill jag nu öfvergår, angifva do förhöjningar af tullsatserna å tobak, bränvin,
sprit, socker och kaffe, äfvensom af brän vinstill vcrktiingsafgiften, h vi lita, under
förhanden varande omständigheter, synts mig skäligen kunna ifrågakomma, hvarjemte
jag skall söka uppgöra beräkningar öfver do förökade inkomster, som dessa
förhöjningar antagligen skulle medföra.“

Efter anförande häraf anmälde Departcmcnts-Chefen i fråga om beräkningen
af

Statsverkets inkomster,

hurusom i den af Stats-kontorct den 7 nästlidne November afgifna Berättelse om
Statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken Berättelse, i hvad densamma rörde
anslagen under 2:n, 4:de, 5: te, G:tc och Std o Hufvudtitlarnc, blifvit vederbörande
Statsdcpartcments-Chefcr särskild! delgifven, Statsverkets inkomster för år 1868
och intilldess nästa statsreglering vid loge ansetts kunna beräknas på följande sätt,
nemligen:

Ordinarie inkomster.

l:o. Ordinarie räntan blot, såvidt den är indelad på vissa embets-
ecb tjensteman, stater och inrättningar, upptagen i Riksstaten
för år 1867 till R:mt R:dr 2,692,900.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. /V:o 1 om Statsverket 1807.

Härvid vore likväl nu att iakttaga:

a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut
bl i t vit genom Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863 förord
nåd t, att samtliga räntor ä mjöl- och såg-qvarnar skulle från
och med år 1864 uti jordehöeker och räkenskaper afskrifvas, så
herde nu de mjöl- och sågqvarnsräntor, som varit till vissa bestämda
ändamål anslagna och i räkenskapen under anordningstitcl
uppförda, afdragas från inkomsten likasom från de särskilda anslagstitlar,
hvarunder de inbegripits, samt i stället den indelningshalvarne
tillerkända ersättning i staten uppföras. Enligt eu vid
Stats-kontorets Berättelse fogad förteckning öfver de räntor af omförmälda
beskaffenhet, för hvilkas afskrifning Sfats-kontorct på
grund af från Länen inkomna och i Kammar-kollegium granskade
reqvisitioner medgifvit ersättnings utbetalande, både godtgörelsc
blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot
6,08 kannor spannmål, nemligen 3,272 kub.-fot 9,915 k:r råg, 3,315
ku b.-fot, 7,235 ler korn och 847 kub.-fot 8,9 3 k:r hafre samt 7 centner
7 smör, 3 centner 80 <tt. tackjern och 325 R:dr 48 öre i penningar,
i följd hvaraf den indelta anparten af ordinarie räntan borde
med ett häremot svarande penningevärde minskas. Härvid både
Stats-kontorct ansett lämpligast, att de i dessa räntor ingående belopp
smör och tackjern, för hvilka persedelslag några särskilda kolumner
icke flin nos i Riksstaten upptagna, blcfvo i öfverensstämmelse
med do grunder, som för räntors förvandling voro föreskrifna

1 Kong!. Kungörelsen den 11 Maj 1855, omsalta till spaumål i de
sädesslag, hvaraf kronotionden i orten bestode; och skulle efter eu
sådan omsättning, dervid jemväl, till undvikande af rubbning i det
kontanta penningebeloppet, bråk af kannetal jemnats till hela kannor,
ifrågavarande indelta men afskrifva räntor af mjöl- och sågqvarnar
uppgå till 7,593 kub.-fot 5 lv.r spaumål och 325 R:dr 48
öre i penningar samt följaktligen, med beräkning af spamnålen till

2 R:dr per kub.-fot, den minskning i indelta ordinarie räntan, som

i förevarande hänseende herde ega rum, utgöra.....15,512: 48.

b) att afdrag jemväl herde ske för do å inte

Hufvudtitelns anslag till Landsstaten i Länen uppförda
räntor af sådana landstatsbostållen, från hvilka innehafvarne
afstått emot åtnjutande af dem för sådant fall
tillerkänd boställs- och hyresersättning; varande omförmälda
iäntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans
läkning utarrenderade, icke vidare utgå, i staten
beräknade till ett värde af.......•.......... 4,763: 99.

c) att, sedan väntan å skattehemmanet Söderby
N:o 5 i Danmarks socken, Vaksala härad och Upsala
län blifvit nedsatt med 11 kub.-fot 6 k:r spaumål, ’/a
råg och y2 korn, 1 6% smör och 9 R:dr 1 öre i penningar
samt Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 15 Augusti
1854 förordnat, att den brist uti den Landshöf Transport

20,276: 47.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. K: o 7 o//i Statsverket 1861.

Transport 20,270: 47.

d ingen i Länet anslagna räntan å nämnda hemman,
som genom berörda nedsättning uppkommit, skulle ersättas
af Statsverket efter markegångspris, så herde ock
uti beräkningen af den indelta räntan en motsvarande
minskning ega ruin, hvilken minskning, efter smörräntans
förvandling till spannmål enligt ofvananförda grund
och spanmålens evalverande uti penningar efter 2 R:dr

per kubikfot, funnes höra utgöra.............. 32: 61.

samt d) att indelta räntan likaledes herde minskas
dels med 185 Half 4 öre, utgörande räntan af afliden
Lagmannen Cassels i lifstiden innchafda boställe Ahlbrunna
i Upsala län och dels med 1,055 R:dr 5 öre,
utgörande beloppet af indragna fjerdiugsmanslöuer eller
tillhopa.............................. 1,240: 9.

Summa Rent R:dr 21,519: 17.

Och skulle, derest dessa 21,549 R:dr 17 öre frånräknas ofvan
berörda belopp 2,692,900 Rall-, återstoden af ifrågavarande inkomsttitel,
i jerntråd summa upptagen, utgöra.............. 2,071,300:

Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna delen af
ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:

åt- 1862 .........................Rall- 2163.372: —

„ 1863 ......................... „ 2,166.864: -

„ 1864 ......................... „ 2,013,709: —

både således i medeltal uppgått till 2,114,648 Rall-. Men då qvarnråntorna,
hviska nisk ref v os först från och med år 1804, följaktligen
ingingo i ofvanberörda belopp för 1862 och 1863, ansåge Statskontoret
förestående medeltal icke höra läggas till grund för beräkningen
af donna inkomsttitel, utan densamma lämpligast kunna i
närmaste öfverensstämmelse med den stimma, 1864 års räkenskaper
derföre upptaga, beräknas i jemn t tal till................. 2,013,700:

2:o. Tiondespanmålen.

Den indelta spanrnålcn beräknades vid sistlidna Riksdag till
653,050 kubikfot med ett värde, efter 2 Riksdaler per kubikfot, af
1,306,100 Riksdaler. Härifrån herde dock nu a (‘dragas eu å Allmänna
Indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot 1 kanna spanmål,
utgörande skarprättare- och» fjerdingsman slönen, som i följd af
särskilda nådiga föreskrifter upphört att vidare utgå. Med iakttagande
af detta afdrag skulle donna inkomst komma att i jernnad summa utgöra
6" 3,010 kubikfot, som, enär värdet af donna spanmål under åren
1862, 1863 och 1864 icke öfverstiga 2 Riksdaler 20 öre, ansågs höra
efter nu gällande statspris, 2 Riksdaler kubikfoten, utföras med Rall- 1,306,020:

Den Kronan behållna andelen af Tiondespanmålen beräknades
vid sistlidna Riksdag till 147,195 kubikfot eller i penningar 294,390
Riksdaler och både utgjort:

Transport 5,991,020:

Bil. G till Kong!. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 18G7.

Transport 5

år 1862 144,984 kubikfot eller...........R:dr 329,931: —

n 18(13 147,029 „ „ „ 332,626: —

- 1864 150,026 „ „ „ 335,SOS: —

eller i medeltal 147,346 kubikfot ........... „ 332,688: —

och syntes denna spån in ål kunna, i närmaste likhet med hvad den
år 1864 verkligen utgjort, upptagas till 150,000 kubikfot eller å 2

R:dr per kubikfot................................

3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser, som utgjort:

är 1862........................... R;dr 6,801: —

» 1863........................... „ 0,800: —

" 1864........................... „ 6,800: —

herde således lika som vid 1866 års statsreglering upptagas till . . .

4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenlieter beräknades
1863 till 331,000 Rall- och 1866 till 370,000 R:dr samt
både utgjort:

	Penningar.		Spanmål.
		Matt.	Värde.
	Pvdr.	Kubikfot.	R:dr.
år 1862 . .		141,507.	315,767: —
„ 1863 . .	............ 68,370:	142,032.	298,163: —
„ 1864 . .		142.817.	254.615: —
	eller i medeltal 61,493: —	142,119.	289,515: —

hvartill jemväl herde
läggas dels arrendeafgifterna
för åtskilliga under åren 1865
och 1866 till Statsverket indragna
och redan genom Kammar-Kollegium
på längre tid
utarrenderade landstatsbostallen,
ltvilka afgift er sammanluta
utgjorde.......... 1,288: — 16,059.

dels ock beloppet af arrendeinkomster
lör ofri ga boställe»,
Indika tillsvidare endast
på ett år af Kong!. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande
utarrenderades. Denna inkomst
vore val icke känd, men
ansågs böra, i likhet med hvad
vid sistlidna Riksdag eg de rum,
beräknas till det belopp, hvartill
boställenas uppskattningsvärden
jemte bostållsräntorna
varit i Staten upptagna eller i
jemnadt tal till 6,336 Rall-, motsvarande
i spanmål efter 2 Rxlr

kubikfoten............ 3,168.

- 161,346,

,991,020: -

500,000: —

6,800: —

Summa 62,781:

Transport 6,297,820: —

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. A'':o 1 om Statsverket 1867.

Transport 6,297,820: —

och skulle enligt denna beräkning arrendemedlen kunna upptagas

till: penningar..................... R:dr 63,000: —

spauinål kubikfot 161,000 å 2 R:dr ...... >, 322,000: — 385 000'' _

5:o. Silfv ertionde, myntarelön och slagskatt. Donna inkomst,
som beräknades 1863 till 15,000 R:dr och 1866 till 16,000 R:dr,

både utgjort:

år 1862 ...........................R:dr 16,232: —

„ 1863 ... ........................ „ 19,843: —

„ 1804 ........................... „ 16,797: —

eller i medeltal....................... „ 17,624: —

och syntes således nu kunna upptagas till................. 17,000: —

6:o. Koppärräntan beräknades 1863 till 1,100 centner å 67
R:dr, eller 73,700 R:dr och 1860 likaledes till 1,100 centner å 69
R:dr, eller 75,900 R:dr samt både utgjort:

1803

1804 ..................... 1,169.

Centner.	Försäljningsvärde.
1,122.	74,851: —
1,277.	87,303: -
1,169.	84.222: -
1,189.	82,125: —
7 öre per	centner. Då

eller i medeltal

hvithet motsvarade ett medelpris af 69 Rdr
emellertid priset lör don koppar, som under 1865 och 1866 försålts
för Statsverkets räkning, i medeltal utgjort endast omkring 61 R;dr
por centner, ansåge Stats-kontorct lampligast, att kopparräntan beräknades
till ett belopp af 1,150 centner efter sistnämnda pris....

70,150:

7:o. Tiondetackjernet, som beräknades 1863 till 17,000 centner
å 2 R:dr, eller 34,000 R:dr och 1866 till 16,000 centner å 2 R:dr
50 öre, eller 40,000 R:dr, både utgjort:

Centner. Värde.

41,434

39,086

47,318

år 1862 ...................... 16,533.

„ 1863 ...................... 16,132.

„ 1864 ................... . ■ 19,076._

eller i medeltal 17,247. 42,612: —

och ansågs således nu kunna upptagas till 16,500 centner och samma
värde, som vid sistlidna Riksdag beräknades, 2 R:dr 50 öre per
centner eller till.................................

8:o. Svafvelbrukstionden beräknades 1863 till 4,000 Rdr och
1866 till 3,000 R:dr samt både utgjort:

år 1862 .............. Rdr 1,571: —

„ 1863 ........................... „ 3,731: —

„ 1864 ........................... „ 2,833: -

Då medeltalet häraf voro 2,712, ansåges donna föränderliga
inkomst icke höra beräknas högre än till.................

41,250: —

2,700: -

Transport 6,813,920: —

Bil. 6 till Kongl. Maj:ls Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 7

Transport 6,813,920:

9:o. Mantalspenningarne, som 1863 beräknades till 525,000
R:dr, uppgingo:

år 1862 till........................R:dr 630,865: —

„ 1863 „........................ „ 639,873: —

„ 1864 ......................... . „_574.491: —

eller i medeltal till R:dr 615,076: —

Vid sistlidna Riksdag, då Kong!. Maj:t föreslagit mantalspenningarne
att beräknas till 605,000 Rall-, ansägo deremot Rikets
Ständer detta belopp kunna böjas till 620,000 R:dr på grund
deraf, att Bcvillningcn efter lista artikeln eller den personliga skyddsafgiften,
hvilken i rån och med 1864 utgjorts med samma belopp som
mantalspenningarne, för nämnda år skulle uppgått till 617,637 R:dr
40 öro ecb att det vore att iörmoda, det berörda belopp sedermera i
följd af befolkningens ständiga tillväxt något förökats. Härvid ansåge
sig dock Siats-kontoret böra fästa uppmärksamhet derå, att
om förmälda belopp påtagligen utgjort bruttouppbörden af 1864 års
Bevillning efter lista artikeln, likasom ock dun debiterade uppbörden
af mantalspenningarne för samma år uppgått till 618,868 R:dr 2 öro,
ehuru den behållna uppbörden deraf med uteslutande af ören loke
utgjort mer än ofvannämnda summa 574,491 Ridr. I följd häraf
syntes beräkningen af förevarande inkomsttitel böra i någon mån
nedsättas, men, då den debiterade skyddsafgiften för år 1865 öIverstege
1864 års inkomst med icke mindre än 7,443 Rall- 80 öre samt
antagligt vore, att donna afgift för åren 1866 med 1868 komma att
i samma proportion förökas, ansåges mantalspenningarne likväl icke

höra upptagas till lägre belopp än...................... 600,000:

10:o. Bötesmedlen, liv il ka 1863 beräknades till 90,000 R:dr,
både utgjort:

åt- 1862 ...........................Ridt- 93,764: —

„ 1863 ........................... „ 92,820: —

„ 1864 ................. „_77,997: —

eller i medeltal li:dr 88,193: —

Uti sin före sistlidna Riksdag afgifna Berättelse om Statsverkets
tillstånd och förvaltning både Stats-kontorct anfört, bland annat,
hurusom till följd af stadgandet i den nya strafflagen, att deruti fastställda
böter skulle kronan tillfalla äfvensom af Ofri ga der intagna
bestämmelser, hvarigenom bötesbeloppen blifvit mycket förhöjda,

Statens inkomster af bötesmedlen hädanefter hornlim att uppgå till
vida högre belopp än förut, men att, då den nva lagen först med
år 1865 komme att tillämpas, all ledning af erfarenheten saknades
för beräknande af ifrågavarande inkomst för framtiden, i anledning
hvaraf Stats-kontoret då hemställde, att vid inkomstberäkningen
måtte uppföras sammanlagda beloppet, af den vid föregående Riksdagen
kalkylerade inkomsten 90,000 R:dr och det anslag 250,000
R:dr, som ansetts höra å stat anvisas till ersättning åt vederbörande
för dem i följd af nya strafflagen frångångna bötesandelar. Denna
hemställan blot'' både af Kong!. Maj:t och af Rikets Ständer god Transport

7,413,920:

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Transport 7,413,920: —

känd: och som förhållandet ännu vore oförändradt samt erfarenheten
hittills icke ådagalagt, till hvad belopp Statens inkomst af hötesmedlen
med någorlunda säkerhet kunde antagas uppgå, an så ges samma
beräkningsgrund äfven nu höra iakttagas och förevarande inkomsttitel
följaktligen upptagas till..................... 340,000: —

ll:o. Kavalleri-regementenas hästvakansspamnål, som till och
med åren 1870 och 1871 ut gånge på grund af kontrakter mellan
Kronan och rusthåliarnc samt följaktligen icke kunde vara underkastade
nå»on rubbning under nästa statsreglcringsperiod, beräknades
således nu liksom förut till 140,1/5 kubikfot å 2 ll:dr......... 280,3o0: —

12:o. Tillfälliga rotevdkansafgifter, Indika, beräknade 1863 till

8,000 Kalf och 1866 till 7,000 Rall-, utgjort:

år 1862............................R:dr / ,365: —

„ 1863............................ „ 8,346: —

” 1864 ............................ „ 8.028: -

och enär medium häraf utgjorde.............. „ 7,913: —

ansågos höra upptagas till........................... 7,500: —

13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord, som beräknades 1863

till 56 000 R:dr och 1866 till 63,000 Rall-, men utgjort:

år 1862 ....................'' . Rall- 63,690: —

. 1863 ...................... „ 63,885: —

„ 1864 ...................... „ 71,889: —

eller i medeltal R:dr 66,488: —

ansågos följaktligen nu kunna upptagas till................

14:o. Rote vakan s of g i ft af utsockne frälsehemman i Halland, beräknad
1863 till 17,000 R:dr och 1866 till 18,000 Kalf, både ut»sort:

år 1862 ......................R:dr 20,234: —

„ 1863 ...................... „ 18,251: —

. 1864 ...................... 20,299: -

65,000:

eller i medeltal Half 19,594: —
och ansågs derföre kunna liksom vid sistliden riksdag beräknas till
15:o. Trosspassevolansafgiften, hvilken såväl 1863 som 1866

beräknats till 26.500 Kalf, både utgjort:

år 1862 ......................Rall- 26,538: —

., 1863 ...................... „ 26,514: -

„ 1864 ...................... „ 26,518: —

och ansågs följaktligen fortfarande kunna beräknas till.........

16:o. Båtsmansvakansafgiften beräknades 1863 till 65,000 Ruin
och uppgick:

år 1862 till...................Rall- 65,487: —

, 1863 „ .................... * 60,724: -

„ 1864 „ „ 61,394: —

och ansågs donna inkomst, ehuru den således i medeltal för nämnda
3 år utgjort 62,535 Rall1, likväl på grund af sin till en del ovissa
beskaffenhet icke höra nu upptagas högre än 1866 skott eller till . .

18,000:

26,500:

OO.OOOr

Transport 8,211,270:

Bil. 6 till Körtel. Maj:Is Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Transport 8,211,270:

17:o. Kontrollstctmpelmedel, hvilka beräknades 1863 till 22,000
R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, både utgjort:

år 1862......................R:dr 21,442: -

1863 ....................... 20,646: —

1864 ...................... „ 18,782: —

eller i medeltal R:dr 20,290: —

men som donna inkomst syntes årligen minskas, både den af Statskontoret
upptagits till endast......................... 19,000:

18:o. B åk- och Lotsmedel, som beräknats 1863 till 350,000 R:dr
och 1866 till 600,000 R:dr, både utgjort:

år 1863 .....................R:dr 551,107: —

- 1864 ....................... 551,375: —

1865

667,561

eller i medeltal R:dr 590,014: —

och ansågs följaktligen kunna bibehållas vid senast beräknade summa

19:o. Observationsmedel upptogos 1863 till 6,000 Rall-, men
både utgjort:

år 1862 ......................R:dr 2,119: -

.................... „ 3,633: -

1863

1864

5,844

eller i medeltal R:dr 3,865: —

och ansågs donna af mera tillfälliga omständigheter beroende inkomst
höra nu likasom 1866 beräknas till endast . ''..............

20:o. Extra medel och uppbörder både efter afdrag af stubböresmedlen,
livilka från och med innevarande år ingå till skogsplanteringskassan,
utgjort:

år 1862 ......................R:dr 66,157: —

n 1863 ...................... ,, 66.653: —

„ 1864 ...................... „ 56.445: —

eller i medeltal R:dr 63,085: —

Denna inkomst, som vid senaste statsreglering beräknades till

70.000 R:dr, ansågs nu i anseende till sin föränderlighet icke höra

upptagas högre än till.............................

21:o. Intressemedlen, bestående hufvudsakligen af räntan å Lappmarks
Ecklesiastik verks år 1835 till Riksgälds-kon törel öfverlemnado
fond, både vid de t värme senaste statsregleringarne uppskattats till

5.000 R:dr och under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 5,417

R:dr, hvarföre de nu utfördes med oförändrad t belopp af.......

600,000: —

3,000:

63,000:

5,000:

Säger Rån t R:dr 8,901,270:

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. 1 Afd.

Bil. 6 till Kona!. Maj:ts Prop. Ar:o t om Statsoerlcet 1867.

Extra Ordinarie inkomster.

A) Tullmedel, hvilka vid statsregleringarno 1863 och 1866 beräknats till

13,500,000 Rdr, både utgjort

år 1864 ................R:dr 1.3,861 860: —

„ 1865'' ................. „ 13,009,556: -

eller i medeltal R:dr 13,930,708: —

och ansågos således kunna äfven nu upptagas till........R:dr 13,500,000: —

B) Postmedel beräknades 1863 till 1,500,000 R:dr och 1866
till 2,000,000 ll:dr, samt både utgjort:

är 1862 ....................Rall- 1.953,949:

.. 1863 ................... 2,128,820

„ 1861................... „ 2,279,187

eller i medeltal Ridt- 2,120,652:
och syntes alltså nu kunna uppskattas till enahanda belopp som

, t . . 1* 1 - D :l___1___.^11.... V

vid sistlidna Riksdag eller

R:dr och

.......Ridt 2,000,000:

C) Stdmpelpappersafgiften, som beräknades 1863 till 1,200,000
jh 1866 till 1,600,000 R:dr, både utgjort:

är 1863 ...................R:dr 1,764,619: -

1864 ................... » 1.445,851: —

'' 1865 ................... , 1,404,732: -

och, som medeltalet häraf vore R:dr 1,538,400: —
ansågs donna inkomst nu icke böra beräknas högre än till . . R:dr 1,500,000:

D) Bränvinstillverkningsafgiften både 1863 uppskattats till

8,400.000 R:dr, men uppgått: nnir

år 1864 till................R:dr 9.015,187: —

„ 1865 .................... » 10,071.594: —

eller i medeltal till Rall- 9,543,390: —

och beräknades derföre nu likasom 1866 till...........R:dr 9,500,000:

Säger R:mt Rall’ 26,500,000:

Enlio-t den af Stats-kontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså
under nästa statsreglcringspcriod statsverkets årliga ordinarie och extra ordinarie
inkomster tillsammans komma att utgöra 35,401,270 R:dr Ram. eller 177,470 Rallmindre
ån vid nästlidna riksdag för nu innevarande år påräknades.

Efter anmälan häraf yttrade Departcmcnts-Chefen:

“Ehuru beträffande St ampel
af det medel belopp, hvartill donna afgift under åren 1863—1865 uppgått, beräknats
till 1,500,000 R:dr, förekommer, att uti don af Rikets Ständer vid sistlidna
Riksdag beslutade Stämpelpappersförordning, som med innevarande år träd t i
o-ältande kraft, ifrågavarande afgift blifvit för skuldebref, räkningar, vexlar och
asshmationcr nedsatt från 30 öro till 25 öre för hvarje 100 R:dr åt det kapitalvärde,
derför inteckning eller betalning sökes, och att i följd deraf någon

Bil. 6 till Kong!. Maj-.ts Prop. Nm 1 om Statsverket 1861.

ning uti denna inkomst torde vara att emotse, har jag likväl icke ansett donna
minskning, om hvars sannolika belopp jag icke är i tillfälle att lemna någon
upplysning, kunna blifva af sådan betydenhet, att med afseende derå någon ändring
i titats-kontorets beräkning bör ega ruin. Deremot finner jag mig föranlåten
att vid Stats-kontorets förevarande beräkning i fiffigt i underdånighet göra
följande anmärkningar:

“a) Bötesmedlen hafva af Stats-kontoret ansetts höra vid donna likasom vid
nästföregående riksdag upptagas till sammanlagda beloppet af deras år 1863 beräknade0
värde 90,000 R:dr och det förslagsanslag, hvithet i Riksstaten anvisas
till ersättning åt personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar; och som detta anslag för närvarande
utgör 250,000 Ridt; har ock Stats-kontoret föreslagit att beräkna inkomsten
af bötesmedlen till 340,000 Raft-. Emellertid lärer, i anseende dertill, att
beloppet af de ersättningar för mistade bötesandelar, som intill slutet åt år 1866
blifvit beviljade, icke utgjort mer än omkring 134,000 Ridt-, framställning hos
Eders Kong!. Maj:t komma att göras om anslagets nedsättande till 160,000 Råbock
i följd” deraf skulle och, med tillämpning af ofvan nämn da beräkningsgrund,
uppskatt ningen af förevarande inkomsttitel komma att nedsättas till 250,000 Rall.
Men, då å andra sidan i betraktande t a ges dels den förhöjning i bötesbeloppen,
som genom nya strafflagen egt ruin, och dels att den andel i böterna, som förut
tillkommit mål sega ro m. fl., ulan någon ersättning numera ingå till kronan, på
grund af hvilka båda omständigheter kronans behållna inkomst af bötesmedlen
måste antagas nu utgöra betydligt mera än det belopp 90,000 Raft-, som i sådant
afseende åt” 1863 före den nya strafflagens utfärdande beräknades, torde, äfven
om nyssberörda minskning af ersättningsanslaget kommer att ega ruin, beräkningen
af förevarande inkomsttitel likväl icke böra nedsättas vidare än till

300/100 Raft-. ,

“b) I fråga om Tullmedlen, hvilka af Stats-kontoret ansetts kunna beräknas
till samma belopp som vid sistlidna riksdag eller 13,500,000 R:dr, förekommer,
att desamma under nyss afslutade år icke uppgått till mer än omkring 13,200,000 Rall
äfvensom att från och med innevarande år salttullen, hvilken inbringat omkring

200.000 Rall- årligen, bortfallit, Som dock år 1865, ehuru under större delen
deraf de genom franska handelstraktaten stadgade tullnedsåttningarne varit
tillämpade, tullinkomsterna uppgångo till i det närmaste 14 millioner Rall-, synes
deras ännu ej fullständigt hända minskning under 1866 kunna tillslå rif vas tillfälliga
orsaker och någon annan nedsättning i berörde inkomsters vid nästlidna
riksdag beräknade belopp icke behöfva för år 1868 ega rum än den, som måste
blifva Ten följd af salttullens upphörande. Utan någon förändring i nu gällande
tullsatser skulle alltså tullinkomsterna för sistnämnda år kunna beräknas till

13.300.000 Rall-,

“I händelse åter Eders Kong!. Maj:t efter nådig pröfning af de anslagsanspråk,
som komma att från de särskilda Departcmenterna anmälas, skulle för
beredande af ökade tillgångar finna nödigt att föreslå Riksdagen förböjning af
tullen å tobak, socker och kaffe; så synes eu sådan förhöjning lämpligen kunna
bestämmas för socker och kafle till 2 öre per i.I., men för tobak, hvaiå (ten
Svenska tullsatsen redan nu så när som på ett bråktal af öre uppgår till samma
belopp so in den Norska, icke gerna till mer än 1 öre per //, på det ej ändamålet
må genom oloflig införsel af donna lätt insmugglade vara förfelas.

Bil. 0 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1807.
Dil nu importen af dessa artiklar i runda tal utgjort:

Råsocker. Raffinad. Kaffe. Tobak

1861 ..............tf. 40,500,000 2.400,000 15,900,000 8,100,000

1862 ............... 34,800,000 3,700,000 15,900,000 3,700,000

1863 ............... 37,500,000 6,000.000 16,000,000 4.300.000

1864 ............... 33.000.000 5,900,000 15,700,000 5,400,000

1865 ............... 35,600,000 8.000.000 16,900,000 5,700,000

och pil grund häraf torde kunna för år 1868 antagas komma att uppgå till:
35 millioner tf. råsocker, 6 millioner tf raffinad, 16 millioner tf kaffe och 5 millioner
tf. tobak, så synes de» förökade inkomst, som de föreslagna tullförhöjningarno
skulle medföra, kunna beräknas: för råsocker till 700,000 Kali-, för raffinad
till 120,000 R:dr, för kaffe till 320.000 Rall- och för tobak till 50,000 R:dr eller
tillsammans till 1,190,000 Rall-,

Derest vidare brun vinstill verk»i ngsa fgi flen varder med 15 öre per kanna
förhöjd, på sätt flera gånge,- förut varit ifrågasatt, så torde i sammanhang dermed
eu motsvarande förhöjning höra ega ruin i tullen å bränvin och sprit, såväl af säd
eller rotfrukter, som af ris, socker, vindrufvor eller annan frukt; och skulle, om
importen af berörda varor, som utgjort i jemna tusental:

år 1861....................tf. Alkohol 2,728,000

. 1862 ...................... 2.196,000

n 1863 .................... „ 3,390,000

* 1864 .................... „ 1,950,000

* 1865 .................... „ 2,204,000

antages under år 1868 komma att uppgå till 2 millioner tf alkohol, h vil ket belopp,
då eu kanna alkohol väger ungefär 4,9 skålpund, motsvarar i rundt tal

800,000 k:r 50-proccntig sprit, en sådan tullförhöjning af 15 öro per kanna inbringa
120,000 Rall-,

Jag hemställer således under förutsättning, att Eders Kong!. Maj:t framdeles
må finna skäligt besluta aflåtande till Riksdagen af nådig framställning om
ofvan om form-tida tullförhöjningar, att förevarande inkomsttitel måtte för år *1868
beräknas i rundt tal till 14,600,000 R:dr.

c) Bränvinstilioerkningsafgiften har af Ståts-kontoret beräknats till samma
belopp, som i nu gällande Riksstat finnes upptaget, eller 9,500,000 R:dr. Den har
i verkligheten, efter 60 öro per kanna, uppgått:

1863 för eu tillverkning af 15,670,000 kannor till Rall- 9,402,000.

1864 „ '' 14,467,000 8,680,000.

1865 „ 16,768,000 „ 10,071,600.

1866 „ omkring 15,400,000 „ omkring 9,242,000.

Om deremot ifrågavarande afgift biff ver förhöjd till 75 öre per kanna, sä
torde visserligen i följd häraf tillverkningen komma att något nedgå och måhända
eko öfverstiga 14 millioner kannor, men afgiften för denna tillverkning skulle
dock utgöra 10,500,000 Rall-, till hvithet belopp jag alltså under förutsättning, att
nyssberörda förhöjning af Eders Kong!. Maj:t finnes höra hos Riksdagen föreslås,
tillstyrker, att inkomsten af brän vinst ill verkningsafgif ten måtto för år 1868
beräknas,

Bil. 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Med iakttagande af dessa ändringar i Statskontorets beräkning, hvilken i
öfrig! jag underdånigst hemställer måtte i nåder godkännas, skulle

de Ordinarie inkomsterna komma att utgöra . . . Bunt R:dr 8,861,270: —
och do Extra Ordinarie................ „ „ 28,600,000: —

eller tillsammans Bunt R:dr 37,461,270: —
hvilken summa, då Riksstatcn för 1867 upptager

i Ordinarie inkomster.................. „ „ 8,978,740: —

och i Extra Ordinarie.................. „ 26,600,000: —

eller tillsammans R:mt R:dr 35,578,740: —

utvisar en tillökning i inkomster af............ „ „ 1,882,530: —

De af föredragande Dcpartements-Chcfen sålunda gjorda underdåniga
hemställanden, under bäret van i fråga om beräkningen
af tullinkomsterna och bräri vinst ill verk ningsafgiften otnförmälda
förutsättningar, behagade, sedan Statsrådets öfriga ledamöter
deruti instämt, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och
bifalla.

Beträffande derefter regleringen af anslagen under

Första iiufvudtitcln,

anförde Departcments-Chcfen:

“Sedan, i anseende dertill, att af tomten till den dels å fri och dels å ofri
eller stadens grund belägna, för närvarande till fiolstall för H. M. Eu kedrot tvungen
och II. K. H. Hertigen af Östergötland begagnade egendomen N:o 32 i Qvartcret
Sjöhästen vid Nya Kungshol ms brogatan bär i staden ej allenast den del, som
erfordrades för utsträckning af den s. k. Annsegrä video, utan äfven hela den vester
derom belägna tomtarean troligen k om me att af staden tagas i besittning för den
blifvande samrnanbindningsbanan, Ståthållarcembctet ä Stockholms Slott, enär i
sådan händelse den återstående delen af egendomen blefvc otillräcklig för båda
förenämnda Hofstall, låtit upprätta förslag till ordnande deraf för allenast ett
fiolstall och jemte detta förslag till Riksmarskalkscmbotet öfverlemnat en plan till
förändring och ombyggnad för H. K. II. Hertigens af Östergötland läkning af det
å Blasiebolmen befintliga fiolstall, livilket för närvarande begagnades dels, enligt
öfverenskommelse, af II. Iv. II. Hertigen af Dalarno och dels, enligt nådig befallning,
till vaktstall för Eifgardct till bäst, har sistbcmälda Embete uti underdånigt
Memorial de» 29 nästlidna December underställt detta ärende Eders Kong!. Ma jas
nådiga pröfning och dervid, efter en underdånig erinran om, huruledes, i anledning
af derom tid efter annan från olika håll gjorda framställningar, mera än

13,000 qvadratalnar af det utrymme, som tillförene varit till de Kong). Hofstallens
begagnande upplåtet, under do senast förflutna tjugo åren blifvit,”enligt nådiga
medgifvanden dels af Eders Kong). Maj:ts Herr Fader och dels af Eders Kon»l,

Bil. 6 till Kong!. Muj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

Mnj:t sjelf, afstådda till förmån för Stockholms stad eller för Staten, vidare yttrat,
att, dii för de båda om förmälda, vid Röda Bodarnc nu belägna Hofstallcn det
ovedersägligen vore af största fördel, om de äfven framgent k om me att ligga så
nära hvarandra som möjligt för att kunna gemensamt begagna ridhus, sjukstall,
smedja m. m. samt den nästintill berörda Hofstall belägna, staden tillhöriga tomt
i Qvarteret Sjöråen eller f. d. Ola ra församlings fattighus, hvars åbyggnad både
föga värde, vore såväl till läge som storlek särdeles passande, Riksmarskalksembetet
an så ge det blifva i alla hänseenden förmånligast, om ett utbyte kundo
t ill vägabringas af stall tomten å Blasieholmcn emot nyssnämnda tomt i Qvarteret
Sjöråen, hvarest då sedermera herde uppföras nödiga stall- och vagnshus bygga ingår
m. m. in eu att, om ett sådant utbyte ej koiume till stånd, det endast åters
t ode att ,tronom reparation och ombyggnad åt det visserligen ändock särdeles inskränkta,
till H. K. H. År ff urs t ens palats hörande stallet å Blasieholmcn söka att
åtminstone till någon del afhjelpa den brist i utrymme, som uppstode genom återlemnande
till staden af omkring eu tredjedel utaf tomten vid Röda Bodarnc; hemställande
Riksmarskalks-embetet för sådant fall, att, då till ombyggnad och ord nande

af stallet å Blasieholmcn äfvensom af det, hvithet herde vid Röda Bodarnc
bibehållas, enligt do deröfver uppgjorda förslagen, erfordrades, utom för ändamålet
redan disponibla medel, ett ytterligare belopp af tillsammans 151,500 Half,
Eders Kong!. Maj:t måtte täckas att" af Riksdagen åska nämnda belopp till utgående
redan under innevarande år.

“Genom nådigt Bref den 7 nästlidna December har Eders Kong!. Maja

anbefallt Riksmarskalks-embetet att, enär Stock bo!ms städs rätt till den del af

ofvanberörda tomt vid Röda Bodarnc, som utgjorde fortsättning af Aiinasgrändcn,
funnits ostridig, och området syntes vara för staden behöflig!, till staden, så snart
ske kumle, afträda samma område utan någon lösen för derå varande åbyggnad.
Beträffande det från stadens sida jemväl väckta anspråk å deri vester om berörda
område belägna andelen af tomten, hvilken fråga ännu icke är i det skick, att
densamma kanna t till nådig pröfning anmälas, tillåter jag mig bär i underdånighet
endast nämna, att det väl i hvarje tall synes antagligt, det berörda kiiiormiga
och nästan ända intill sammanbindningsjernbanan sig sträckande tomtdel förr eller
sednare skall finnas höra alträ.las till staden för ordnande al trafiken utmed jernqanan,
hvarefter den återstående delen åt ifrågavarande tomt icke lärer kunna anses
lemna tillräckligt utrymme för mer än ett af do båda Hofstall, som nu finnas
å tomten. Vid sådant förhållande torde ock, dels till behörigt ordnande af derstädes
nuvarande, delvis bristfälliga byggnader för det Hofstall, som skulle å tomte»
bibehållas, och dels till beredande på annat håll, såsom ersättning för hvad
genom tomtafträdclscn till staden förlorats, af utrymme för det andra HofstaHot,
hvithet ansetts kunna ske genom ombyggnad af nuvarande Hofstallot å Blasieholmen,
det blifva nödigt att, på sätt" Riksmarskalks-embetet hemställt, anlita
Riksdagens medverkan. Men, då bemäld» Embete på skäl, emot Indika jag icke
bär något att erinra, ansett det företrädesvis lämpligt, om det af do båda i omförmälda
egendom vid Röda Bodarnc nu befintliga Hofstall, som funnes icke kunna
derstädes bibehållas, kunde få förläggas till den nästla t M berörda egendom belägna
tomt, som nu upptages af f. d. Gara församlings fattighus, i hvithet afseende
Embete! föreslagit ett utbyte emellan nämnda, staden tillhöriga tomt och
stalltomten å Blasieholmcn, samt donna fråga torde först höra vara afgjord innan
definitiv framställning till Riksdagen i ämnet, eget- rum, finner jag mig föranlåten
underdånigst hemställa, att Eders Kong!. Magt för närvarande täcktes i nåder

Bil. 0 till Kongl. Slaj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1867.

besluta allenast, att genom Öfver-Ståthål 1 are-embetet Stadsfullmäktiges underdåniga
yttrande öfver om förmälda bytesförslag skall in hem t as, men att derjemte bör
i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof intagas eu antydan
om att för ofvanberörda ändamål extra anslag torde redan vid nu förestående
statsreglering behöfva i nåder äskas.

Hvad Dcpartcments-Chefen sålunda hemställt, deruti Statsrådets
öfriga ledamöter sig förenade, faun Hans Maj:t Konungen
godt i nåder gilla och bifalla.

Sedan Departements-Chefen härefter anmält, att hos Finans-Departementet
för öfrigt icke förekommit någon fråga, vare sig om förändring af de ordinarie
anslag, som nu till belopp af tillsammans 1,417,000 R:dr finnas under Första
Hufvudtiteln uppförda eller om nya sådana eller extra anslag,

täcktes Hans Maj:t Konungen tillkännagifva, att det anslag
af 18,000 Rall-, som för närvarande finnes å Hufvudtiteln anvisa
dt för H. K. II. Prinsessan Eugcnic, under senaste tiden
befunnits otillräckligt; och behagade med afseende härå Hans
Maj:t, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande, förklara Sig
vilja hos Riksdagen göra nådig framställning om samma anslags
förhöjande med 7,000 R:dr till 25,000 Rall'', hvarigenom
Hufvudtitclns slutsumma skulle komma att uppgå till

1,424,000 Rall''.

Vid härefter företagen beräkning af utgifterna under

Sjunde Hufvudtitclu,

innefattande anslagen för Finans-Departementet, anförde Dopnrtcmcnts-Chcfrn
angående

l:o. Stats-kontoret:

“Uti en till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor ingifven, till Eders
Kongl. Maj:t ställd ansökning har nuvarande förvaltaren vid Göteborgs kronomagasin
förre löjtnanten W. A. Hedelius, med förmälan, att han alltsedan sitt tillträde
af berörda iörvaltarotjenst i början af år 1863 funnit sig nödsakad att till
bitiäde vid inagasi»sförvalin!ngen begagna en magasinsdräng, hvilken kostat honom
omkring 600 R:dr årligen, och att denna utgift varit för honom i högsta grad
kännbar, helst lian såsom magasinsförvakare åtnjöto allenast 700 Rall- i lön, 200
Rall- för skri (''biträde och 50 R:dr i hyresersättning, eller tillsammans 950 Rall1
årligen, underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Muj:t täcktes anslå nödiga medel
till aflöning åt eu magasinsdräng vid ifrågavarande kronomagasin.

Bil. 6 till Kongl. Maj:U Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

I anledning häraf och sedan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Göteborgs och Bohus län uti utlåtande, som Stats-kontoret infordrat, förorda t bifall
till ansökningen, har Stats-kontoret, vid densammas insändande till Eders
Kong!. Magt den 30 December 1865, lör egen del i underdånighet anfört, att magasinsdrängar
icke flin nos vid något annat kronomagasin i Riket än slotts- och
iörrådsmagasinet i Stockholm, vid b vilket voro anställda 3 magasinsd fångar med
en aflöning, jemlik t Kongl. Blefven den 2 November 1855 och den 5 Mars 1858,
af 300 R:dr årligen för hvardera; att, enligt hvad af tillgängliga handlingar kunnat
in hem t as, aflöning åt någon dräng vid Göteborgs magasin tillförene icke varit
å stat anvisad samt att, på sätt jemväl sökanden uppgifvit, sistberörda magasin
i afseende å spån målsuppbörden vore det största i Riket, näst slotts- och förrådsmagasinet
i Stockholm; och som i följd af skodd indragning år 1862, emot beviljad
årlig hyresorsättning af endast 50 Ralr, af den åt förvaltaren vid nu ifrågavarande
magasin upplåtna boställslägcnhet i magasinsbyggnaden, hvarigenom lian
nödsakats att på annat ställe förskaffa sig bostad, möjligheten för honom att hålla
närmare tillsyn öfver magasinet i betydlig mån försvårats, an så ge Stats-kontoret
förevarande framställning vara förtjent af nådigt bifall.

Då behofvet af ett sådant biträde vid tillsynen öfver magasinet, som sökanden
begärt, blifvit såväl af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som af
Stats-kontoret vitsordadt, men aflöningon för samma biträde icke torde höra bestämmas
till högre belopp, än som i enahanda afseende utgår till de vid slottsoch
Iörrådsmagasinet härstädes anställda magasinsdfångar, tillstyrker jag i underdånighet,
att, i anledning af förevarande ansökning, Eders Kongl. Maj:t täcktes
hos Riksdagen i nåder föreslå, att till lön åt en dräng vid Göteborgs kronomagasin
måtte å Stats-kontorets stat uppföras ett ärligt belopp af 300 R:dr Rmt.

2:o.

“1 anledning deraf att, sedan Rikets Ständers år 1865 församlade Revisorer
uti sin Revisionsberättelse hemställt, att do till Myntets drift och underhåll äfvensom
till Postverket anvisade anslag, hvilka i följd af särskilda bestämmelser i sjelf va
verket voro reservationsanslag, ehuru de icke funnes såsom sådana i Riksstaten
upptagna, måtte till reservationsanslag förändras, Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse den 19 Juni nästlidna år, jemte förmälan, att de för sin del biträdde
den af Revisorerna sålunda yttrade åsigt, men att beskaffenheten af ifrågavarande
anslå o1 för då förestående statsreglering redan blifvit bestämd och icke syntes
lämpligt att i dervid redan fattade och till en del af Eders Kongl. Maj:t ti 11-kännagifna beslut vidtaga någon ändring, underdånig.»! anhållit, att Eders Kong!.
Maj:t täcktes i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof,
som kom mc att till nu instundande Riksdag aflåtas, föreslå do förändringar i
otnförmälde anslags beskaffenhet, som af Revisorer ne blifvit ifrågasätta, bär Eders
Kongl. Maj:t den 27 Juli 1866 behagat i nåder förordna, att anslagen till Myntoch
Postverken skulle i berörda Proposition upptagas såsom reservationsanslag,
om hvilket nådiga beslut jag ansett mig bär höra i underdånighet erinra.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

3:o.

“Uti underdånig skrifvelse den 6 nästlidna December, hav Skogs-Styrel sen
andragit/ hurusom densamma för att vinna kännedom om utgången af nästlidna
års virkesförsäljniugar från Kronans skogar i Kopparbergs län och de Norrländska
länen och på grund deraf kunna bedöma, huruvida Skogsplanteringskassan blefve
i stånd att med sina tillgångar ensam bestrida utgifterna i och för skogsväsendet
utan bidrag af det alltsedan år 1859 å förevarande hufvudtitel beviljade anslag af

75,000 Rall- årligen till skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt ösviga till skogsstaten
hörande tjcnstemäns aflöning, till Eders Kong]. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
framställt förfrågan rörande omförmälda virkesförsäljningar.

Till svar härå hade meddelats, åt t försäljning af skogsalster från Kronans
skogar i Jemtlands län icke egt rum, att i Gefleborgs och Westerbottens län någon
inkomst för försåldt virke ännu ej influtit, att virkesutsyniugarne i det sistnämnda
länet varit inskränkta och att de anbud, som vid virkesauktionerna inom
t vän ne af länets revier blifvit gjorda, ej kunnat antagas, äfvensom att försäljningssumman
i Norrbottens lätt uppgått till endast 21,351 Ridt-, då deremot den intill
18G5 års slut gällande stubböresafgiften för motsvarande virkesq vantitet skulle
hafva utgjort ett vida högre belopp.

Ehuru uppgifter uti ifrågavarande hänseende ännu ej inkommit från Kopparbergs
och Westcr-Norrlands län, hav likväl Skogs-Styrelsen funnit de uppgifter,
som erhållits från öfriga omförmälda län, gifva vid handen, att ofvanberörda
anslag icke torde kunna redan efter innevarande års utgång undvaras, helst aflöningen
för skogsstaten \ Kopparbergs län och Norrland, hvilken nu utgår af samma
anslag med reservationerna derå, skulle, om anslaget indroges, bestridas af
Skogsplantering skassan, hvars tillgångar till väsendtlig del och innan motsvarande
inkomster kunde påräknas, kom me att tagas i anspråk af skogsväsendet^ förestående
ordnande i de södra och mellersta delarne af Riket; och har med anledning
häraf Skogsstyrelsen underdånigst anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos
Riksdagen föreslå bibehållande äfven för år 1868 af ifrågavarande anslag.

Uti deri nådiga Proposition, hvarigenom E. K. M:t föreslog Rikets sist
församlade Ständer, bland annat, att de s. k. stubböresmedlen skulle från och med
1867 få ingå till Skogsplanteringskassan, behagade E. K. M:t tillika nådigst förklara,
att, derest detta förslag körnare till verkställighet, det under 7:de Hufvudtiteln
för skogsväsendet^ ordnande uppförda reservationsanslag å 75,000 R:dr enligt
all sannolikhet skulle efter 1867 års slut icke vidare vara för ändamålet
behöfligt. Omförmälda förslag biel’ derefter af Rikets Ständer bifallet
och i följd deraf ingår för närvarande till Skogsplanteringskassan en inkomst,
som under förutvarande förhållanden vanligen stigit till omkring 100,000 R:dr
om året, men under nuvarande förhållanden antagligen bör komma att betydligt
tillväxa, sedan ej allenast den nådiga Utsyningsförordningen den 21 December
1865 upphäft såväl den jordbrukande befolkningens dittills åtnjutna företrädesrätt
till utsyning å Kronans skogar i de norra länen, som de förutvarande
fasta stubbörestaxorna och öfverlemnat bestämmandet af priserna å de effekter,
som årligen kunde från berörda skogar utsynas, åt fri täflan vid offentliga auktioner,
utan ock i sammanhang härmed en betydlig förstärkning af skogsstatens period
till Riksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Afd. 3

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

sonal uti ifrågavarande län egt rum, hvarigenom dervarande skogar torde få anses
för framtiden betryggade både om en ändamålsenligare skötsel och om ett bättre
skydd emot åverkan än tillförene kunnat åt dem beredas. Väl synas ofvanaiiförda
af Skogsstyrelsen meddelade upplysningar om nästlidna års virkesförsäljningar å
de Norrländska kronoskogarne utmärka, att en sådan tillväxt uti inkomsten deraf
åtminstone ej under samma år inträffat, utan att resultatet af virk esf örsälj ningen
då snarare varit mindre gynnsamt än förut, men i sjelfva öfvergången från de
gamla, invända bestämmelserna till de nya, derifrån väsendtligen skiljaktiga,
hvarunder dessutom penningställningen i orten varit särdeles tryckt, lärer ett annat
förhållande knappast kunnat förväntas och för (ifrigt torde det just varit med
afseende på möjligheten af ett sådant resultat som det nu inträffade, som B. K.
M:t begärt och Rikets Ständer bifallit att till skogsväsendet skulle få disponeras
för år 1867 både stubböresmedlcn och anslaget under 7:de Hufvudtiteln. På grund
häraf anser jag hvad Skogsstyrelsen anfört icke innefatta tillräckligt skäl att, emot
E. K. M:ts förenämnda, vid sistlidna Riksdag gifna nådiga förklarande, af nu snart
sammanträdande Riksdag åska det ifrågavarande anslagets förnyande, men tillstyrker
för den händelse, E. K. M:ts beslut skulle utfalla i enlighet med min nu
yttrade mening, att E. K. M:t vid meddelandet af samma beslut täcktes i nåder
föreslå Riksdagen, att de besparingar å nyssberörda anslag, som vid 1867 års slut
tilläfventyrs kunna förefinnas, måtte få läggas till Skogsplanteringskassan för dess
förstärkande.

4:o.

Sedan Rikets Ständers år 1865 församlade Revisorer, efter inhemta»! kännedom
derom, att, jemlikt Kongl. Brefven den 22 Augusti 1684 och den 4 Maj 1721,
de mantalspenningar, som utgöras af befolkningen i Waxholm, äro anslagna till
aflöning åt Justitie-staten derstädes, och till detta ändamål från de skattskyldiga
direkte utgå, hemställt, att åtgärd måtte vidtagas i syftemål, att nämnda mantalspenningar,
förslagsvis beräknade till 180 R:dr, kom me att emot ersättning åt vederbörande
till Statsverket ingå, har vid underdånig anmälan af detta förslag,
hvithet jemväl Rikets senast församlade Ständer godkänt, E. K. M:t den 27 Juli
nästlidna år behagat att med hänsyn till eu sådan reglering, som Revisorerna föreslagit,
anbefalla E. K. Mås och Rikets Kammar-rätt att inkomma med underdånig
uppgift om det högsta belopp, hvartill ifrågavarande mantalspenningar under
något år hittills uppgått. Till åtlydnad häraf har Kammar-rätten, jemte underdånig
skrifvelse den 14 påföljande September, insändt en i Öfver-revisions-departementets
Provins-Räkenskaps-kontor upprättad förteckning öfver i staden Waxholms
specialräkningar för åren 1841—1859 redovisade mantalspenningar, af hvilken
förteckning skulle in hem tas, att ifrågavarande afgäld icke under något af berörda
24 år utgått med högre belopp än 203 R:dr 20 öre R:mt.

I anledning häraf får jag nu underdånigst hemställa, att E. K. M:t ville i
nåder föreslå Riksdagen, att, emot det de i Waxholm utgående mantalspenningar
till Statsverket indragas, ersättning derför måtte Justitie-staten derstädes beredas
genom anvisande för sådant ändamål under anslaget " Städers friheter" af ett belopp
å i rundt tal 200 R:dr R:mt, hvarmed berörda anslag alltså herde ökas.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Pröp. N:o 1 om Statsverket 1867.

5:o.

Beträffande nyssnämnda anslag förekommer derjemte, att, enligt hvad Statskontoret
uti dess ofvan omförmälda Berättelse upplyst, vederbörande indelningshafvare
blifvit tillerkänd ersättning för derunder uppförda, indelade men afskrifva
qvarn räntor till belopp af 1 R:dr 29 öre i penningar samt 339 kub.-fot 5 kannor
spannmål; och torde i följd häraf det till anslaget Städers friheter hörande penningebelopp
höra ökas med nyssnämnda 1 R:dr 29 öre och det oindelade spaninålsbeloppet
med 339 kub.-fot 5 kannor, värde å 2 R:dr kubikfoten 679 R:dr, hvaremot
ifrågavarande afskvitna räntors hela pcnningevärde, 680 R:dr 29 öre, skulle afdraga
s från det indelta räntebeioppot och följaktligen förändringen icke medföra någon
rubbning i anslagets totalsumma.

Någon annan förändring i de för närvarande under 7:de Hufvudtiteln å
Ri kasta ten uppförda anslag har jag icke anledning att i underdånighet föreslå;
och skulle, derest Hufvudtitelns nuvarande anslagssumma sammauställes med de
af mig häro tv an gjorda, till dess ökande eller minskande föranledande förslag, det

resultat visa sig, att nämnda summa...................R:dr 6,072,500

väl kom me att ökas med anslag:

till lön åt eu Magasinsdräng i Göteborg..............300

och till ersättning åt Justitie-stateu i Waxholm för indragning

af mantalspenningarne derstädes................. 200 kqq

Säger Rall- 6,073,000,

men derjemte komme att minskas med beloppet af nuvarande anslag
till Skogs-institutet, lägre skogsskolor och öfriga till Skogs -

staten hörande tjenstemäns aflöning................. „ 75,000,

så att densamma skulle blifva.......................R:dr 5,998,000,

deraf förslagsanslagen utgöra 5,216,775 R:dr 52 öre.

Beträffande härefter säd an e till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga
behof, som torde höra anses tillhöra den extra statsregleringen, får jag i underdånighet
anmäla följande:

Ro.

Sedan vid den staden Carlstad i Juli månad 1865 öfvergångna brand jemväl
de till Landshöfdingeresidenset derstädes hörande byggnader, med undantag af
ränteribyggnaden, uppbrunnit, samt derefter, i sammanhang med reglering af sta -

Bil. 6 till Kong''l- Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

dens plan i öfrig!, ny tomt för berörda residens blifvit å marken utstakad, och till
utrönande af dess lämplighet för ändamålet undersökt af sakkunnig person medelst
jordborrning, har E. K. M:t den 19 Juni 1866 i nåder anbefallt Öfver-intendeutsembetet
att gå i författning om uppgörande af ritnings- och kostnadsförslag till
uppbyggande å nämnda tomt af nytt Landshöfdinge-residens, innefattande bostad
för Landsköfdingen äfvensom erforderliga embotslokaler, och att med dessa förslag
till E. K. M:t inkomma så tidigt, att nådig proposition i ämnet kunde till nu instundande
Riksdag aflåtas.

Till följd häraf har Öfver-intendents-embetet uti underdånigt memorial af
den 11 nästlidne December ingifvit ritningar till nytt Landshöfdinge-residens i
Carlstad äfvensom ett deröfver upprättadt material- och kostnadsförslag, slutande
sig å en summa af 192,000 R:dr, hvarjemte Em betet anmält, att berörda ritningar
och kostnadsförslag varit del gi fn a E. K, M:ts Befallningshafvande i länet och af
berörda myndighet lemuats utan anmärkning; och, som icke heller jag finner mig
ega skål till anmärkning mot berörda förslag, får jag således underdånigst hemställa,
det E. K. M:t täcktes hos Riksdagen i nåder äska, att af omförmälda kostnadssumma,
192,000 R:dr, eu tredjedel eller 64,000 R:dr nu måtto å Riksgäldskontoret
anvisas samt att deraf må redan under innevarande år få lyftas så mycket,
som befinnes för året erforderligt.

2:o.

Uti underdånig skrifvelse af don 2 nästlidne November, deruti Kammarkollegium,
beträffande det år 1858 inom Kollegium inrättade Jordeboks-kontorets
verksamhet, upplyst, att de i orterna upprättade till Kollegium inkomna ränteförvandlingsuträkningar
numera blifvit af Kontoret granskade, dels fullständigt för
samtliga fögderier af Stockholms, Upsala, Nyköpings, Kronobergs, Jönköpings,
Blekinge, Malmöhus, Christianstads, Elfsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län
samt för Westerbergslags fögderi af Störa Kopparbergs län och dels till en del
för alla fögderier af Östergötlands och Jemtlands län samt för Norra och Södra
Tjusts, Tunaläns, Sefvedes och Aspelands, Norra Möre, Stranda och Handbörds
häraders fögderier af Kalmar län; hvarjemte för förstnämnda 11 län och Westerbergslags
fögderi blifvit af Kontoret utskrifva nya rättade uträkningar, angifvande
äfven den ordning efter natur, namn och nummer, hvarmed egendomarne skulle i
jordeböckerna upptagas, har Kollegium tillika gjort underdånig framställning om
bibehållande af det för ifrågavarande Kontor hittills anvisade anslag och dervid,
bland annat, anfört, att tiden, inom hvilken de Kontoret åliggande arbeten skulle
hinna afslutas, icke kunde närmare bestämmas än att till granskningen af de återstående
förvänd hingst! tråk ningarne torde åtgå 3 å 4 år, att genom donna granskning,
hvilken omfattade ej allenast räntor och kronotionde utan ock egendomarnes
belägenhet, natur, namn, nummer och hemmantal, äfven en väsendtlig del af arbetet
med sjelfva jordeböckerna blifvit undangjord, och att Kollegium fortfarande
ansåge ifrågavarande arbete vara af synnerlig vigt till betryggande af ej mindre
statens än enskildas rätt, helst, ehvad förändringar i nu befintliga förhållanden
med landets egendomar, vare sig i afseende å räntor eller jordnaturer, kunde komma
att ega ram, beliofvct, af fullständiga och riktiga uppgifter eller så kallade
jordeböcker öfver egendomarne likväl qvarstode.

I anledning häraf får jag underdånigst tillstyrka, det E. K. M:t täcktes hos
Riksdagen äska, att det för nu innevarande år till arfvoden åt Jordeboks-kontorets

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 4 om Statsverket 1867.

tjensteman å Riksgälds-kontovet anvisade anslag 24,700 R:dr måtte jemväl för
1868 få utgå.

3.o.

Sedan, i anledning af Rikets Ständers uti underdånig skrifvelse den 19 Juni
nästlidna år derom gjorda framställning, Eders Kong]. Maj:t den 6 påföljande Juni
täckts i nåder anbefalla Stats-kontoret att i sammanhang med den Berättelse om
Statsverkets tillstånd och behof, som körnare att näst derefter till Eders Kongl.
Maj:t afgifvas, i underdånighet anmäla sådana, dittills under förskottstitol bestridda
utgifter, hvilka syntes vara af beskaffenhet att fortfarande kunna blifva för de
uppgöda ändamålen behöfliga, på det nådig framställning måtte kunna till Riksdagen
göras angående de anslag, som i afseende derå erfordrades, har Stats-kontoret
uti dess ofvan omförmälda, den 7 nästlidna November afgulna Berättelse fästat
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på att, bland annat, den årligen återkommande
utgift för Statsrevisionerna, hvilken hittills förskottsvis bestridts af Statskontoret,
syntes vara af beskaffenhet att kunna blifva föremål för ett särskild!:
anslag af Riksdagen, hvarjemte Stats-kontoret till upplysning om donna utgifts
belopp anfört, att de för ifrågavarande ändamål af Stats-kontoret anordnade medel
utgjort:

för år 1858...............................R:dr 6,680: 63.

., 1859................................ ,, 6,701: 62.

1860.................................. 6,834: 9.

„ 1861 6,824: 22.

„ 1862................................ „ 6,907: 21.

„ 1863................................ „ 6.994: 63.

„ 1864................................ „ 7,041: 30.

.. 1865 7,210: 49.

och .. 1866.................................. 7,209: 5.

Då behof vet af donna utgift jemväl för nu ifrågavarande statsregleringsperiod
kan med visshet förutses och äfven beloppet deraf på grund af ofvtznnärnnda
års erfarenhet katt med temlig säkerhet för den närmaste framtiden beräknas
till omkring 7,000 Rall-, synes donna utgift böra, på sätt Stats-kontoret
föreslagit, vid statsregleringen upptagas; och hemställer jag således, att Eders
Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Riksdagen att till bestridande åt kostnader
för Statsrevisionerna anvisa ett förslagsanslag å 7,000 R:dr att från Riksgäldskontoret
utbetalas.

4:o.

I sammanhang med det vid 1844—1845 årens Riksdag fattade beslut om
kolonien S:t Barthelemys återställande under Sveriges administration och drätsel,
medgåfvo Rikets Ständer, att de för nämnda k olo nies förvaltning erforderliga utgifter,
hvilka icke kunde af koloniens inkomster betäckas, finge af Statsverkets
tillgångar förskottsvis bestridas och efter skeende reqvisition årligen utaf Riksgälds-kontorct
ersättas, intilldess sig visade, huruvida godtgörelse för dessa kost -

Bil. 6 till Kongl. May.ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

nåder framdeles kunde beredas genom koloniens afkastning eller afträdande till
någon främmande makt. Vid derpå följande Riksdag beviljades under enahanda
förbehåll samt anvisades å Riksgälds-kontoret för samma ändamål ett förslagsanslag
af 18,000 R:dr Banco att med en tredjedel under hvardera året 1848, 1849
och 1850 uppå Ståts-kontorets reqvisition utbetalas. Otillräckligheten af berörda
anslag, som äfven vid de trenne följande Riksdagar ne 1850—1851, 1853—1854 och
1856—1858 med enahanda belopp beviljades, visade sig likväl snart, och, sedan vid
Riksdagen 1859—1860 Eders Kong! Maj:t med uppläsande af, att utgifterna för
koloniens förvaltning medförde för Statsverket en årlig kostnad, icke understigande
1,000 pd. sterling eller i svenskt riksmynt omkring 18,000 R:dr, begärt, att till
bestridande af dessa utgifter ett belopp af 54,000 R:dr måtte anvisas till utgående med
en tredjedel årligen under den tid af 3 år, som då förevarande statsreglering komme
att omfatta, biföllo Rikets Ständer donna nådiga framställning samt förordnade,
att berörda medel skulle under enahanda förbehåll om framtida godtgörelse, som
tillförene, från Riksgälds-kontoret utgifvas; och har sedermera samma anslagssumma
eller 18,000 R:dr för år räkmidt blifvit vid alla följande statsregloringar af
Rikets Ständer beviljad.

Af räkenskaperna inheintas emellertid, på sätt Stats-kontoret uti dess oftaberörde
Berättelse anmärkt, att för betäckande af koloniens förvaltningskostnader
utbetalts:

år 1861.......................R:dr 32,975: 80.

„ 1862 ....................... „ 25,241: 99.

1863 ......................... 26,826: 5.

„ 1864 ....................... 20,816: 37.

„ 1865 ....................... „ 21,259: 99.

eller i medeltal årligen 26,424 R:dr 4 öre, hvit ka belopp, för så vidt de öfverstigit
den årliga anslagssumman 18,000 R.dr, blifvit enligt nådig befallning åt Statskontoret
under förskottstitel anordnade för att sedermera till ersättande af Rikets
Ständer anmälas.

Till att för framtiden förebygga behofvet af sådana förskotter och då kostnaderna
för koloniens förvaltning under kommande år sannolikt icke kunde inskränkas
till lägre belopp, än hvad do under sednare åren utgjort, har Statskontoret
i underdånighet hemställt, att ett anslag, någorlunda motsvarande de
verkliga utgifterna, torde höra härtill beviljas.

Biträdande donna Stats-kontorets hemställan, får jag underdånigst tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen i nåder äska, att såsom bidrag till
bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader måtte för år 1868
anvisas 25,000 R:dr eller det belopp, hvartill ungefärligen ifrågavarande utgift hittills
årligen i medeltal uppgått, äfvensom att berörda belopp måtte, i likhet med
hvad före 1861 egde rum i afseende å då för samma ändamål anvisade summa,
uppföras såsom förslagsanslag att af Riksgälds-kontoret utbetalas.

Bil. 6 till Katigt. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Derest de af mig nu gjorda förslag af Eders Kong!. Maj:t i nåder godkännas,
komma således de extra anslag, som böra äskas under Sjunde Hufvudtiteln,

att blifva följande:

1. Till ett nytt Landshöfdingeresidens i Carl st ad.......R:dr 64,000: —

2. Till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman ..... „ 24,700: —

4. Till bestridande af kostnader för Statsrevisionerna .... „ 7,000: —

och 4. Till bestridande af utgifter för kolonien S:t Barthelemy . „ 25,000: —

eller tillsammans R:dr 120,700: —

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i livad föredragande
Departements-Chefen, på sätt ofvan förmäles, rörande såväl
ordinarie som extra anslag under Sjunde Hufvudtiteln hemställt;
och behagade Hans Maj:t Konungen dertill i alla delar
lemna nådigt bifall.

Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit på föredragning af vederbörande Departementschefer
prof vads, anhöll Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Lagercrantz, i
underdånighet att få underställa Kong!. Maj:t regleringen af

Nionde Hufvud titeln,

omfattande Pensions- och Indragningsstaterna, samt erinrade i afseende på

l:o. Pensionsstaten:

hurusom förut innevarande dag blifvit på Sjöförsvars-Departementets föredragning
i nåder beslutadt, att hos Riksdagen skulle äskas anvisande i Riksstaten under
rubriken Amiralitets-Krigsmanslcassan af följande reservationsanslag, nemligen:

a) för att fortfarande sätta nämnda kassa i stånd att till Sjöförsvarets embets-
och tjensteman samt betjente, Indika söka afsked, genast utgifva pensioner,
enligt de för kassan nu gällande pensionsgrunder, äfvensom lemna tillgång till

utbetalande af do dem tillförsäkrade fyllnadspensioner.......R:dr 72,000: _

och b) till upprätthållande af den Sjöförsvarets .gemenskap förunnade

förbättrade pensionering............................. 40,000: _

hvarjemte Departements-Chefen hemställde, att, då det för innevarande
år å Riksgälds-kontörel såsom Bidrag till Kongl. Theaterns
Pensionskassor anvisade anslag af 6,000 R:dr, hvithet anslag afsåge
beredande af ersättning åt omförmälda pensionskassor för inkomster,
som de förlorat i följd af Kongl. Maj:t på Rikets Ständers begäran

Transport 112,000: —

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Transport 112,000: —
meddelade nådiga förordnande om upphörande af de särskilda afgifter,
hvilka förut till kassorna erlagts af kringresande skådespelaretrupper
m. fl., fortfarande vore för ifrågavarande pensionskassors bestånd och
ostörda verksamhet af behofvet påkallad t, Kong]. Maj: t täcktes hos
Riksdagen föreslå att berörda anslag måtte till ofvannämnda belopp
varda å Riksstaten uppfördt.......................... 6,000: —

Tillsammans R:dr 118,000: —

Hvad härnäst änglök

2:o. Allmänna Indragningsstaten

erinrade Departemeuts-Cbefen, att vid Hufvudtitelns reglering i förevarande del
herde iakttagas Kongl. Maj:ts på nedannämnda Departementers föredragning dels
innevarande dag och dels, enligt Finans-Departementet tillhandakomna protokollsutdrag,
förut fattade nådiga beslut om aflåtande till Riksdagen af följande framställningar,
nemligen:

l:o. På Jnstitie-Hepartementets föredragning:

a) att det såsom ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifvande
af Sveriges gamla lagar, hvarmed Professorn Doktor C. J. Schlyter fortfarande vore
sysselsatt, å Allmänna Indragningsstaten nu anvisade anslag måtte för år 1868
få utgå med 3,000 R:dr att af utgifvaren emot redovisning i vanlig ordning
uppbäras;

b) att Hofrättsrådet J. U. Södergren måtte från och med månaden näst
efter den, uti hvilken afsked från Hofrättsråds-embetet varder honom beviljad t, å
Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid
af en årlig pension af 2,300 R:dr.

2:0. På Landtförsvars-Departementets föredragning :

att General-Adjutanten J. Hygrells enka Johanna Hygrell må å Allmänna
Indragningsstaten uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid af eu pension
å 500 R:dr årligen, räknadt från innevarande års början;

att å Allmänna Indragningsstaten må jemväl uppföras nedannämnda personer
till åtnjutande af pensioner med följande belopp, nemligen:

a) vid afgång från innehafvande befattning.

Vaktmästaren vid Arméens utredningsförråd i Göteborg Jolian Svensson
med ett mot hans nuvarande arfvode svarande ärligt belopp af 400 Rall''.

Kassören och förrådsförvaltaren vid fortifikationen, f. d. Underlöjtnanten
Carl Johan Axel Hammarstrand med ett belopp af 675 R:dr, motsvarande tre
fjerdedelar af hans å fortifikationens stat innehafvande lön;

Regementsstallmästaren vid Hussai-Regementet Konung Carl XV Mathias
Giese med 400 Rall-;

b) från innevarande års början:

Sekreteraren och Ombudsmannen hos Salpeter-komitén, Kongl. Räntmästaren
Herman Sehlytern med 750 R:dr.

Kamreraren hos bemälda komité, Kammarherren Carl Adil Westerstrand
med 750 Ridt-.

Vaktmästaren hos samma komité Lars Pettersson med 150 R:dr.

samt

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

samt att till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande
landtvärnsman, som deraf äro i behof, må å Allmänna Indragningsstaten för år
1868 uppföras ett belopp af 20,000 11:dr.

På Sjöförsvars-Departementets föredragning:

att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras:

a) för aflönande af officerare, som, i händelse ett nu framställd! förslag
till Konstruktions-korpsens ombildning vinner Riksdagens bifall, blifva öfvertalige
R:dr 15,200;

b) till aflöning åt på indragning ställda 2 medicinaldrängar vid Carlskrona
station och en underläkare å Göteborgs depot R:dr 888: 75.

På Civil-Departementets föredragning:

a) att Chefen för Strömsholms stuteri, Ståthållaren och Kommendören m. m.
Carl Silnecker Silfverskiöld må, efter erhållet afsked från sin befattning såsom chef
för nämnda stuteri, få, utan minskning i den pension från Arméens pensionskassa,
hvartill häri är berättigad, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en årlig pension å 2,600 R:dr.

b) att Kommissionslandtmätaren i Östergötlands län Carl Erik Ölirling,
ehuru endast 52 år gammal, må förklaras berättigad att, vid afskedstagandet, å
Allmänna Indragningsstaten uppbära pension till det för Kommissionslandtmätare
bestämda belopp eller 900 R:dr årligen;

c) att Länsmannen i Dorothea lappmarks församling Eleazar Bhén må,
efter erhållet afsked från länsmans befattningen, äfven om han då ej ännu uppnått
65 års ålder, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande af pension
med ett belopp, motsvarande länsmanslönen eller 700 R:dr.

d) att Länsmannen i Söderbärkes bergslags härad Johan Erik Wibelius må,
efter erhållet afsked, få uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande
under sin återstående lifstid af en länsmanslönen motsvarande årlig pension af
700 R:dr; samt

e) att under don tid, Protokolls-Sekreteraren i Civil-Departementet, Expeditions-Sekreteraren
i Kongl. Maj:ts kansli Nathanael Martin Schönmeyr af sjuklighet
hindras att tjenstgöra och derföre åtnjuter ledighet från sin ProtokollsSekreterare-befattning,
ett belopp motsvarande tre fjerdedelar af hans lön eller
2,625 R:dr må från Allmänna Indragningsstaten årligen utgå såsom fyllnadsarfvode
till den tjensteman, som af Kongl. Maj:t förordnas att ifrågavarande protokollssekreterare-befattning
förestå; äfvensom att, för ändamålsenligt ordnande af
tjenstgöringen inom Expeditionen redan innevarande år, nämnda arfvode, efter år
räknadt, må få utgå med månaden näst efter flen, hvarunder beslut i ämnet af
Riksdagen fattas.

På Ecclesiastik-Departementets föredragning: dels

att äfven för år 1868 må till Vetenskaps-Akademiens förfogande under
donna hufvudtitel anvisas ett belopp af 1,200 R:dr för anskaffande af originalmålningar
utaf växter ur Sveriges Flora samt utgifvande'' af teckningar utaf zoologiska
föremål; dels ock

att å Allmänna Indragningsstaten må uppföras

ett belopp af 500 R:dr, att utaf Sekreteraren i Sundhets-kollegium Johan
Erland Ljungberg, sedan han från donna befattning erhållit afsked, årligen uppbäras
utöfver den honom eljest såsom Sekreterare tillkommande pension af
2,500 R:dr;

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 1 Sami. I Afd.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

för Provincialläkaren i Söderhamns distrikt Anders Germund Wikblad en
årlig pension af 1,500 R:dr, att utgå efter det afsked från provincialläkaretjensten
Wikblad beviljats; och

för Intendenten vid det Naturhistoriska Riksmusei Yertebratafdelning, Professoren
Carl Jacob Sundevall en pension å 4,000 R:dr årligen, att tillträdas från
och med månaden näst efter den, under hvilken han från Intendents-befattningen
erhåller afsked.

Härefter och i anledning af särskilda till Finans-Departementet ingifna eller
dit öfverlemnade underdåniga ansökningar, hvilka nu anmäldes, tillstyrkte Departements-Chefen
i underdånighet, det Kongl. Haj:t täcktes i nåder föreslå
Riksdagen: 1

Ro) att då aflidne f. d. Landshöfdingen i Wermlands län H. F. Oldewigs
efterlemnade enka Maria Henrietta Amalia Oldewig, född von Berg till egen bergning
och understöd åt en oförsörjd son saknade andra tillgångar än den icke
betydliga qvarlåtenskapen efter mannen samt den pension, hon dels kunde
varda tillerkänd från Civil-Statens Allmänna Enke- och Pupillfond, och dels egde
från Civil-Statens pensions-inrättning uppbära med 533''/3 Rall", hvaraf dock endast
400 Rall- årligen utginge, intilldess oguld na förhöjda pensionsafgifter till belopp
af 300 R:dr 50 öre hunnit blifva erlagda, Riksdagen måtte, med afseende
härå och på Landshöfdingen Oldewigs under en 53-årig embetsmannabana ådagalagda
förtjenster, medgifva, att hans bemälda enka uppföres till åtnjutande under
sin återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten af en årlig pension å
600 R:dr;

2:o) att med afseende å framlidne f. d. Kommendanten och Direktören vid
Straffängelset i Warberg, Majoren G. W. Gyllenhammars förtjenster om det allmänna
under en 53-årig tjenstetid, dels vid Arméen, hvarest han förvärfvat sig
medaljen för tapperhet i fält och dels såsom föreståndare för ofvannämnda störa
lifstidsfånge^, i hvilken egenskap han städse ådagalagt synnerligt nit och skicklighet,
Riksdagen ville medgifva, att hans efterlemnade enka Sara Lovisa Gyllenhanunar,
född Hedberg, som nu vid en ålder af 67 år befinner sig i behöfvande
vilkor, Unge uppföras till åtnjutande under sin återstående lifstid från Allmänna
Indragningsstaten af en pension å 300 R:dr årligen;

3:o) att då, på sätt Rikets Ständer vid 1856—1858 års Riksdag yttrat,
framlidne Majoren U. G. von Konow bland utmärkta officerare af f. d. Finska
Arméen gjort sig känd lika mycket för tapperhet, som för trohet emot fäderneslandet,
samt genom att afsåga sig fördelar, indika han på annan väg och i ett
främmande lands tjenst kunnat erhålla, icke förmått under sin i öfrigt ådagalagda
verksamhet i det allmännas tjenst bereda sig de förmåner, som kunnat
freda hans efterlefvande från ekonomiskt betryck, Riksdagen villo medgifva att
af den pension från Allmänna ,Indragningsstaten å 600 R:dr årligen, som på nyssberörda
skål blot'' såsom en Statens gård af erkänsla för Majoren von Konows
förtjenster och aktning för hans minne tillagd hans numera jemväl aflidua enka,
hälften eller 300 R:dr finge från och med innevarande år samt framgent årligen
under lifstiden uppbäras af deras efteriemnade dotter, fröken Maria Ulrika von
Konow, hvilken nu vid redan framskriden ålder befinner sig uti högst behöfvande
omständigheter;

4:o) att då e. o. Kanslisten Christian Möller Alleson, efter att under loppet
af 40 år hafva i sådan egenskap tjenstgjort i Lera embetsverk, bland andra i
Kammar-Rätten, som meddelat honom det vitsord, att han under sin tjenstgöring

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 27

derstädes ådagalagt skicklighet samt synnerlig flit och ordentlighet, men, i anseende
till honom åkommen svår döfhet, icke kunnat till ordinarie tjenst befordras,
nu vid den höga åldern af öfver 73 år befinner sig med en sinnessjuk dotter i
bekymmer för sin utkomst., Riksdagen villo med afseende på sålunda förekomna
bevekande omständigheter medgifva, att Möller Alleson må för sin återstående
lifstid uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande från och med innevarande
år af eu årlig pension å 400 R:dr.

Departements-Chefen anförde härefter:

“Uti underdånig skrifvelse af den 9 nästlidne November har Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium förmält, att, sedan Kamreraren uti Kollegii
Archiv-kontor, Carl Sandberg, till allmänt förvar öfverlemnat de uti Kongl. Brefvet
den 26 November 1860 om förmälda samlingar af anteckningar och afskrifter
af handlingar, rörande Sveriges såväl äldre som yngre kamerala och finansiella
förhållanden, om h vil ka samlingars inköpande Rikets Ständer vid Riksdagen
1856—1858 beslutat samt till fortsättande och ordnande hvaraf de vid berörda
och alla påföljande Riksdagar anvisat ett ärligt anslag af 500 R:dr att utgå för
så lång tid, do af dem fastställda statsregleringar omfattade, eller till och med år
1867. ”så både Kollegium bl i f vi t i tillfälle att fullständigare, än förr kunnat ske,
taga kännedom om beskaffenheten af berörda samlingar, och dervid funnit ytterligare
bekräftad den åsigt, Kollegium i underdånigt utlåtande den 7 September
1860 uttala! om densammas störa vigt såväl för vetenskapsmannen och forskaren,
som vid afgörande! af administrativa mål och ärenden.

Ifrågavarande samlingar, deruti af Sandberg med synnerlig flit och urskiljning
bl hvit, i en mängd historiska och kamerala frågor sammanförda upplysningar
och utredningar, hvilka eljest måste på skiljda ställen med stor tidsutdrägt och
stort besvär sökas, hade redan växt ut till mer än 40.800 blad, men de kunde,
sådan! oaktadt, icke anses vara bragta till den fullständighet, som ensidigt vore
och deråt kunde gifvas, enär, fastän Sandberg under sin långvariga tjenstgöring i
Kammar-archivet, hvars Chef han varit under en tid af mer än 2t år, åt tjensten
och undersökningar i Archivet egna! sin tid och sina bästa krafter, de der och
annorstädes inom Kollegium förvarade handlingar och räkenskaper, i anseende till
deras mängd och vidlyftighet, icke hittills kunna! af honom så genomforskas, att
icke deribland ännu måste ligga undangömda många skatter af ett allmännare
och stort historiskt intresse, hvilkas framdragande tvifvelsutan skulle öfver Rikets
inre förhållanden i flora delar sprida ett nu saknad! ljus.

I anledning af hvad Kollegium sålunda an dragit och då, på sätt Kollegium
vidare yttra!, dessa forskningars fortsättande säkerligen icke kan åt någon dertill
mera lämplig person än Sandberg utföras, samt deras underlättande och befrämjande
medelst anslag af statsmedel icke torde höra göras beroende deraf, huruvida
''hädanefter som hittills enskild Riksdagsman derom väcker förslag, anser jag mig

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1861.

böra, lika med Kollegium, underdånigst hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen, att det anslag af 500 R:dr årligen, hvilken Rikets Ständer allt
ifrån år 1858 ställt till Eders Kongl. Maj:ts disposition för att, på sätt Eders
Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt, tilldelas Sandberg mot skyldighet för honom
att fortfarande bidraga till förökande af de samlingar, staten från honom inlöst,
måtte för enahanda ändamål och på samma vilkor, som förut blifvit af Rikets
Ständer stadgade, få äfven etter år 1867 till Sandberg utgå och, till undvikande
af behof utaf förnyade nådiga framställningar derom, varda på Allmänna Indragningsstaten
uppfördt.

Under den 21 December 1865 har Eders Kongl. Maj t föreskrit vit, att de
ersättningsbelopp, som blifvit i vederbörlig ordning erlagda för den från indragna
och utarrenderade f. d. möusterskrifvarebostället */4 mantal Rvd Norregård och
f. d. Ryttmästarebostället 1 mantal Brantåsa i Moheda socken och Al bo härad af
Kronobergs län till södra stambanan exproprierade mark, utgörande med kapital
och ränta för det förra 297 R:dr 73 öre och för det senare 358 Rall- 75 öre,
skulle, sedan de till Ståts-kontoret aflcmnats, Riksgälds-kontörel tillgodokomma;
hvarjemte Stats-kontorct undfått nådig befallning att af under händer agande
medel till boställsarrendatorerua under arrendetiden eller för Ryd Norregård till
Midfasta!! 1870 och för Brantåsa till samma tid år 1882 årligen utbetala, till
arrendator!! af förstnämnda hemman 15 Rall- och till arrendator!! af hemmanet
Brantåsa 19 R:dr eller omkring 5 proc. å hvad af ifrågavarande medel för hvardera
hemmanet belöper.

Likaledes har, jemte det Eders Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 23 Februari
1866 täckts förordna, att de af vederbörande såsom ersättning för exproprierad
mark till Statens jern vägar från indragna, genom Kammar-kollegii försorg
för Statsverkets rakning till Midfasta!) år 1871 utarrenderade militiaeboställena
Törnestorp 3/i mantal och Hotstena Storegården 1 mantal i Sköfde socken och
Kåkinds härad af Skaraborgs län utgifna medel, utgörande för bostället Törnestorp
1,090 Rall- 89 öro och för bostället Hofstena Storegåi-deu 187 R:dr 50 öre,
skulle till .Stats-kontoret öfverlemnas för att Riksgälds-kontoret tillställas, Eders
Kongl. Maj:t i nåder föreskrit vit, att från den tid, då den exproprierade murken
boställena afhändes, årligen borde till vederbörande arrendator^- genom Statskontorets
försorg utbetalas ett emot 5 procent å ersättningssumman svarande belopp
eller i jemnt tal för förstnämnda boställe 55 R:dr och för det senare 9 Rall-,
intilldess nämnda ersättningar blefve å Rik sstaten uppförda.

Då dessa ersättningsbelopp, tillsammans utgörande 98 R:dr, nu torde höra
till anvisande å Riks-staten föreslås, får i sådant afseende jag, i öfverensstämmelse
med hvad Stats-kontoret uti dess ofvanomförmälda Berättelse hemställt, underdånigst.
tillstyrka, att, enär samtliga ifrågavarande ersättningsmedel endast lära komma
att utgå till nuvarande hosta!lsarrendatorer under arrendetiden, E. K. Mit
måtte hos Riksdagen åska berörda ersättningars uppförande å Allmänna Indragnings-staten.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 18b7. 29

Uppå derom gjord underdånig framställning täcktes E. K. M:t den 22 Juli
1864 tillägga förste Gesällen vid härvarande Kronobageri F. J. Berg, som i likhet
med öfriga der anställda Gesäller, jemlikt nådiga Brefvet den 2 November
1855, i kontant lön åtnjuter 600 It:dr årligen, förhöjning i nämnda lön med 200
R:dr, för år räknadt, sålänge han vid Kronobageriet fortfarande vore anställd samt
sina åligganden med nit, ordning och pålitlighet fullgjorde; hvarjemte E. K. M:t
befallde, att donna lönetillökning skulle under titel “Magazins-kassaförstärkning“
utgå, på sätt med utgifterna för spanmålsupphandlingar och bagerikostnader vanligen
tillgår.

I afseende å donna utgift har nu Stats-kontoret uti dess Berättelse hemställt,
att, då det af liera skål syntes mindre lämpligt, att densamma fortfarande
på o införmälda sätt bestriddes, samt öfriga aflöningar för bageripersonalen vid
nämnda Kronobageri voro å stat uppförda, enahanda åtgärd torde höra med nu
ifrågavarande löneförhöjning vidtagas, dock att, med afseende derå att donna tillökning
endast vore personel, beloppet 200 B:dr blcfve upptaget å Allmänna Indragnings-staten;
och får jag, instämmande i hvad Stats-kontoret sålunda hemställt,
underdånigst tillstyrka, att E. K. M:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig
framställning om uppförande å Allmänna Indragnings-staten af omförmålde, Kronobagerigesällen
Berg tillagda, löneförhöjning 200 R:dr.

Till följd af Rikets Ständers medgifvande,, att de medel, som erfordrades
till förhyrande af em betslokaler för Kammar-kollegium, Öfver-intendents-embetet
och Serafimer-ordens-gillet Unge under förskottstitel anordnas, har, sedan dylika
lokaler blifvit anskaffade och hyresbeloppen enligt Kongl. Blefven den 15 April
samt den 3 och 18 Juni 1864 för dessa lägenheter bestämda, Stats-kontoret härför,
enligt hvad dess oftaberörda Berättelse vidare innehåller, till vederbörandes
disposition årligen utbetalt:

för den af Kommers-kollegium förhyrda lokalen uti egendomen N:o 9

vid Storkyrkobrinken.............. R:dr 6,800,

för den af Öfver-intendents-embetet begagnade lägenhet i egendomen

N:o 5 vid Malmtorgsgatan.................. „ 1,500

samt för Serafimer-ordeus-gillets embetslokal i egendomen N:o 18 vid

Regeringsgatan................................ „ 1,400,

eller tillsamms årligen R:dr 9,700.

Då sannolikt är, att för dessa verk utrymme först framdeles kan beredas i
något Kronans hus, anser jag, lika med Stats-kontoret, det vara lämpligt, att, intilldess
sådant kan ske, särskilda hyresmedel för omförmälda verk varda af Riksdagen
anslagna; och får jag således underdånigst tillstyrka, att E. K. M:t täcktes
hos Riksdagen åska anvisande åt ofvannämnda summa, 9,700 R:dr, samt dervid,
med afseende å utgiftens beskaffenhet, föreslå, att densamma må å Allmänna Indragnings-staten
uppföras.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Sedan för indelade men afskrida qvarnräntor, inbegripna uti Allmänna Indragnings-statens
anslagssumma, vederbörande indelningshafvare blifvit, enligt hvad
Stats-kontoret vidare förmält, tillerkänd ersättning till belopp af 9 öre i penningar
samt 2 kub.-fot 2,5 k:r spanmål, torde ett anslag till nämnda belopp nu höra
uppföras uti Indragnings-statens penninge- och oindelta-spanmålskolumner, hvarigenom
dock, enär indelta-ränte-kolumnen bör minskas med omforma]da. afskrifva
räntors emot samma belopp svarande penningevirde 4 R:dr 59 öre, någon förändring
uti allmänna Indragnings-statens nuvarande anslagssumma icke föranledes.

I fråga härnäst om bestämmande af medelpriset för nästa statsregleringsperiod
å spanmålen under sådana löner, som innehafvarne tillträdt före statsregleringen
vid 1840—1841 årens Riksdag, för hvilken spanmål, om och i den mån nämnda
medelpris öfverstiger 7 R:dr B:co eller 10 R:dr 50 öre tunnan, särskild ersättning
bör jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Februari 1841 från Allmänna Indragnings-staten
löneinnchafvarne tillkomma, har Stats-kontoret upplyst, att riksmarkegångspriset
å spanmål utgjort:

per kub.-fot. per tunna.

år 1864 ...........................R:dr 2: 10. 13: 23.

„ 1866 ............................. 1: 71. 10: 77.

„ 1866 ........................... * 1: 83. 11: 53.

eller i medeltal 1 R:dr 88 öre per kubikfot och 11 R:dr 84 öre per tunna; och
anser jag mig således höra hemställa att ofvanberörda ersättning inåt te föreslås
att utgå efter nämnda medelpris, 11 R:dr 84 öre per tunna; i följd hvaraf och då,
enligt hvad Stats-kontoret jemväl upplyst, beloppet af den spanmål, som inbegripes
under lönerna för äldre, innan vidtagandet af 1841 års statsreglering utnämnda
embets- och tjensteman m. fl., nu utgör 1405 tunnor samt således den ersättning,
som uti ifrågavarande hänseende bör bemäld a löntagare tillkomma, finnes ä 1 R:dr
34 öre per tunna uppgå till 1,882 R:dr 70 öre det till bestridande af donna utgift å
allmänna Indragnings-staten anvisade anslag synes kunna för år 1868 bestämmas
till 2,000 R:dr, eller hälften af hvad vid sistlidna Riksdag för ändamålet beräknades.

Då de besparingar i utgifter från Indragnings-staten, som uppkomma ej
blott genom nyssnämnda nedsättning i anslaget till lönespanmålsersättning, utan
äfven genom äldre pensionstagares afgång, lära skäligen kunna antagas ungefärligen
motsvara de ytterligare anvisningar å anslaget för nämnda stat, som enligt
dels redan fattade nådiga beslut och dels de af mig bär förut gjorda underdåniga
hemställanden, derest desamma i nåder godkännas, komma att hos Riksdagen
äskas, torde någon förhöjning af ifrågavarande anslag nu icke behöfva begäras.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Trop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Deremot lärer det i anslaget ingående indelta räntebeloppet böra minskas,
ej blott med värdet af ofvanberörda, derunder inbegripna afskrifna qvarnräntor, 4
E:dr 59 öre, hvilken minskning dock, om den föreslagna motsvarande förhöjningen
af anslagets penningc- och oindelta spanmålsbelopp kommer till stånd, ej förändrar
anslagets slutsumma, utan ock med värdet af härofvan vid beräkningen af inkomsttiteln
: indelta ordinarie räntan afdragna fjerdingsman slöner och räntan af förra Lag mansbostället

Åhlbrunna..........................R:dr 1,240: 9.

äfvensom det till anslaget hörande indelta spanmålsbeloppet bör
minskas med de vid beräkningen af indelta Tionde-spanmålen
anmärkta fjerdingsmans- och skarprättarelöner, som icke vidare
utgå, 38 kub.-fot 1 k:a, motsvarande å 2 R:dr kub-foten. ... „ 76: 20.

Tillsammans R:dr 1,316: 29.

Derjemte torde anslagets slutsumma, som i nu gällande Riks-stat upptages
till 762,654 R:dr 42 öre och genom afdrag af nyssberörda belopp 1,316 R:dr°29
öre nedgår till 761,338 R:dr 13 öre, höra till vinnande af jemn slutsumma för hela
Riks-staten minskas med ytterligare 46 R:dr 37 öre, så att densamma kommer att
blifva....................................Ridt- 761,291: 76.

Lägges nu härtill beloppet af Pensions-statsanslagen, som

nu utgör.......................R:dr 551,495: 58.

men genom härofvan föreslagna tillökningar

deruti...................... „ 118,000: —

uppgår till................................... 669,495: 58.

så finnes hela Nionde Hufvud titelns slutsumma komma att blifva R:dr 1,430,787: 34.

Hvad Departements-Chefen sålunda rörande regleringen
af utgiftsanslagen under Nionde Hufvudtiteln och dermed sammanhang
egen de ämnen i underdånighet föreslagit biträddes
af Statsrådets öfriga ledamöter och blef af Hans Maj:t Konungen
till alla delar i nåder gill ad t och godkändt.

Departements-Chefen anmälde vidare, att Stats-kontoret dels vid sin Berättelse
bifogat eu förteckning öfver af Stats-kontoret intill den 1 nästlidna Oktober
under för skott st i t el anordnade medel uppgående till en summa af 179,488
R:dr 20 öre, äfvensom en uppgift öfver åtskilliga af Läns-styrelserna i Westmanlands,
Vesternorrlands och Norrbottens län anordnade poster, utgörande 9,650
R:dr 51 öre, h vilka samtliga utgifter borde, de sistnämnda jemlik t Kongl. B refvel
den 3 Februari 1860, hos Riksdagen till ersättande anmälas, dels ock uti en särskild
underdånig skrifvelse af den 11 nästlidna December hemställt om beredande
af godtgörelse åt Statsverket för 12,438 R:dr 81 öre, som enligt nådig föreskrift
förskjutits till reparations- och underhålls-arbeten å de på Statens bekostnad uppförda
Nockeby- och Drottningholms-broarne, till hvilka arbetens verkställande broarnes
arrendemedelsfoud icke lemna! tillgång; erinrande Departements-Chefen derjemte
i underdånighet, att, enligt Finans-departementet tillhandakommet Utdrag

32 Bil. 6 till Kong!. Maj:ts Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

af Protokollet öfver Laudtförsvars-ärender för den 18 nästlidna December, Arrnéförvaltningen
förskottsvis bestridt nedanstående utgifter, hviska, enligt nämnde dag
fattadt nådigt beslut, nu jemväl borde bos Riksdagen till ersättande anmälas,

för Gnrnisonsförstärkningskommenderingen i Stockholm under år

................................R:dr 56,747: 9

för verkställda afvägning^ och kartläggnings-arbeten för

samt

uppgörande af förslag till Stockholms befästande

29,010: 41,

eller tillhopa R:dr 85,757: 50.

Och behagade Hans Maj:t Konungen på Statsrådets tillstyrkande
förordna, att sålunda anmälda förhållanden skulle
för ersättande af de förskjutna beloppen, tillsammans utgörande
287,336 R:dr 2 öre, meddelas Riksdagen i den nådiga
Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof samt förenämnda
jemte öfriga för Statsregleringen nödiga handlingar
tillställas Stats-utskottet.

Efter härmed fullbordad pröfning af alla särskilda frågor, angående reglering
af utgifterna under Riksstatens hufvud titlar jemte de till extra statsregleringen
hänförliga anslag, anhöll Departements-Chefen att få fästa Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå:

att Statsverkets inkomster, enligt den af Kongl. Maj:t på sätt bär ofvan
törmäles, fastställda beräkning uppginge tillsammans till. . . . R:dr 37,461,270:

att ordinarie statsregleringen, enligt hvad vid de särskilda
hufvudtitlarnc blifvit i nåder besluta-!!, skulle komma att innefatta
följande anslagssummor, nemligen:

Första hufvud titeln.......	.......R:dr	1,424,000 2,353,075	—
Tredje Fjerde Femte			479,200
		9.791,989	9.
d:o .......	....... »	4,011,580 3,946,046	57.
fejGttö Sjunde Åttonde Nionde			5,998,000
		4,619,622
d:0 .......		1,430,787	34.

34,054,300: —

samt att sålunda uppkomme ett öfverskott af...........R:dr

som kunde till Riksgälds-kontoret öfverlemnas såsom bidrag till
bestridande af de på'' detta kontor anvisade utgifter, bland hvilka
förekomme anslag tillhörande extra statsregleringen till följande
belopp, nemligen:

3.406,970: —

under

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Pr ap. N:o 1 om Statsverket 1867.

under Andra hufvudtiteln

„ Fjerde	d:o
„ Femte	d:o
„ Sjette	d:0
„ Sjunde	d:o
„ Åttonde	d:o

R:dr 24,152: —

„ 5,015,254: 68.

„ 688,804: —

„ 1,051,600: —

„ 120,700: —

„ 538,111: ~

hvartill komma ersättning för ofvanherörda under förskottstitel
bestridda utgifter............................

7,438,621: 68.
287,335: 02.

Departements-Chefen yttrade härefter:

“Med afseende på do utgifter, hvilka sålunda skulle komma att på Riksgälds-lrontoret
anvisas, får jag underdånigst upplysa, att, enligt af Kontorets
Fullmäktige mig meddelad uppgift, detta verks inkomster och utgifter under tiden
från den 30 November 1866 till 1867 års slut, förslagsvis beräknade, utgöra:

Inkomster :

Kontant behållning den 30 November 1866 . . R:dr 533,376: 60.

Intill 1867 års slut inflytande medel, hvaribland
1866 års Bevillning, Kort- och Tidningsstämplingsafgift,
Statsverkets bidrag för 1867, 1865
års öfverskott och besparingar, 1867 års trafikinkomst
af jernvägarne, återstående andel i Bankens
behållna vinst för 1863 och 1864, Salpeterfondens
behållning samt ännu oindragna delen (omkring
10,5 millioner) af 1866 års jernvägslån R:dr 23,665,424: 50.

Summa R:dr 24,198,801: 10.

Utgifter:

Intill 1867 års slut förestående, hvaribland
de tre sista fjerdedelsafbetalningarne å 1865 års
temporära lån samt afbetalning å 1868 års inhemska
tillfälliga lån, tillhopa omkring 11 millioner . . 32,021,578: 27.

Vid 1868 års början förefinnes således från
den statsregleringsperiod, i afseende hvarå beslut fattades
af Rikets sist församlade Ständer, en brist för

Riksgälds-kontoret af................... 7,822,777: 17.

hvilken dock med mer än Sex millioner öfverskjutes
af Kontorets egande fordringar.

Då de för år 1868 af Fullmäktige beräknade
inkomsterna, deribland upptagna 1867 års
Bevillning och 1868 års trafikinkomster, uppgå

till...................R:dr 5,843,528: —

samt utgifterna till ........ „ 8.054,706:48.

Bill. till Riksd. Prof. 1 Samt. 1 Afd.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o ''! om Statsverket 1867.

uppstår alltså enligt nämnde beräkning vid 1868 års

slut en ytterligare brist af................

Af dessa båda brister i Riksgälds-kontorets
disponibla tillgångar torde till omedelbart sammanhang
med nu förevarande statsreglering för år 1868

behöfva hänföras allenast den senare å........

hvars fyllande måste tagas i beräkning vid anvisande
af medel för betäckande af nämnde års utgifter.

Men då tillika för den händelse Eders
Kongl. Maj:t skulle finna för godt att till fullföljande
af arbetet med den nordvestra stambanan åska
nytt anslag, hvartill i sådant fall medel behöfva
genom lån anskaffas, det erfordras att beräkna och
afsätta en annuitet, som motsvarar det för tiden
intill 1868 års slut afsedda kapitalet, förslagsvis
antaget till omkring 5 millioner R:dr, torde i sådant
afseende höra å 6 procent här upptagas ett belopp
af............................

Lägges nu härtill de extra anslag, kvilka
Eders Kongl. Maj:t vid de särskilda hufvudtitlarne

beslutat att af Riksdagen äska.............

samt de förskottsvis utanordnade medel, för
hvilka ersättning begäres ................

finnes således Riksgäl ds-kontorets behof för nu förevarande
statsreglering uppgå till............

Till fyllande af detta behof kan beräknas:
Ofvan upptagna bidrag af Stats-verkets inkomster
...........................

Öfverskott och besparingar å 1866 års inkomster
och utgifter förslagsvis...............

1868 års Bevillningsmedel, oansedt att dessa
icke förr än under det påföljande året inflyta samt
förskott af Riksgälds-kontoret således kan behöfva
tagas i anspråk; och upptagas dessa medel här till

samma belopp som vid sistlidna Riksdag.......

Under förutsättning, att Riksdagen, i likhet
med hvad under de föregående åren egt rum, till
Riksgälds-kontoret anvisar ett lämpligt bidrag af
Riksbankens upplupna vinst, anser jag mig i sådant
afseende kunna af 1865 års Bankovinst bär upptaga
............................. .

Således återstår ännu att fylla ett behof å .

2,211,178: 48.

--- 2,211,178: 48.

— -- 300,000: —

---- 7,438,621: 68.

----- 287,335: 02.

- — - 10,237,135: 18.

3,406,970: —
600,000: —

2,600,000: —

1,800,000: —

8,406,970: —
1,830,165: 18.

Med afseende härå får jag, under åberopande af hvad jag här ofvan i fråga
om anlitande åt särskilda utvägar för tillgångarnes ökande anfört, underdånigst
hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå beviljandet af en
särskild beskattning, att under benämning Vapenskatt och efter de grunder, som

Bil. 6 till Kongl. Majds Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

finnas stadgade i Bevillnings-förordningens 2:a Artikel, utgå, till ena hälften vid

1868 års uppbördsstämmor efter taxering innevarande år och till andra hälften vid

1869 års uppbördsstämmor efter taxering under år 1868, hvardera gången för
jordbruksfastighet med V/2 öre för hvarje lulla Etthundra Riksdaler af uppskattningsvärdet,
för all annan fastighet med 2% öre för hvarje lulla Etthundra Riksdaler
af samma värde och för all inkomst af kapital eller arbete med ’/2 procent af
behållna inkomstbeloppet; och torde, om den tillökning i inkomster, som genom
en sådan beskattning antagligen skulle vinnas, tillägges öfriga bär ofvan beräknade
tillgångar, den härigenom uppkommande summa icke allenast föreslå till
fyllande af samtliga de beräknade utgifterna, utan äfven möjligen derutöfver lemna
något öfverskott.

Efter inkemtande häraf behagade Hans Maj:t Konungen, uppå
tillstyrkande af Statsrådets samtlige ledamöter, dels i nåder
förklara sig vilja af Riksdagen äska, det densamma måtte, till
anskaffande åt tillgångar för bestridande af erforderliga utgifter
under nästa statsregleringsperiod, bevilja ej mindre de af
Chefen för Finans-Departementet härförut angifna förhöjningar
af tullsatserna å socker, kaffe, tobak, bränvin och sprit,
äfvensom af brun vinstill verkningsafgif ten, än äfven upptagande
af en sådan vapenskatt, som nyss blifvit föreslagen, hvarom
särskilda nådiga propositioner herde till Riksdagen aflåtas,
dels ock i nåder uppdraga åt bemälde Departements-Chef att,
sedan han erhållit protokollsutdrag angående hvad på de öfriga
Departementernas föredragning blifvit i fråga om statslag!
eringen i nåder beslutadt, uppsätta och till justering inför
Kongl. Maj:t i Statsrådet anmäla förslag till nådig Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, grundad på Kongl. Maj:ts
nu i ämnet fattade beslut.

Ex protocollo,
C. F. Smerling.

Bil. 6 till Kongl. Maj:ts Prop. N:o ''i om Statsverket ''1867.

Utdrag af Protokollet öfver Finans-Årenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Bådet å Stockholms Slott den it
Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Siats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,

Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Dredberg,

Beuterslciöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Chefen för Finans-Departementet, Statsrådet Lagercrantz uppläste till justering
ett i följd af Kongl. Maj:ts nådiga befallning uppsatt förslag till den nådiga
Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, som, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts den 4 innevarande månad fattade beslut, borde till Riksdagen
aflåtas.

Hans Maj:t Konungen behagade, enligt Statsrådets underdåniga
tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag och bifalla
att i enlighet dermed omförmälda nådiga Proposition skulle
till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo,

Axel Ädelgren.

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MAECUS, 1867.

Bil No 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-lrenden, hållet inför Hans
laj:t Lönnligen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 5 Oktober
1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsininistern Herr Friherre De GIeer

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström

Stats-Råden Lagerstråle,

Thulstrup,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter justering af Protokollet öfver Ecclesiatik-ärenden för den 27 sistlidue September
föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson:

9:o.

Riksarkivariens den 15 December sistlidna år afgifna underdåniga skrifvelse, deruti Ang. anslag åt
lian med anledning af ett af Rikets Ständer vid dåvarande Riksdag i grundlagsenlig ord- ££*$’ tf®
mng antaget, af Kongl. Maj:t numera godkändt förslag till ändring af 11 inom. 1 § ilS.^!
Tryckfrihetsförordningen, hvilket, bland annat, kränkande Riksarkivet det exemplar af alla Uv-exem^renden
inhemska tryckpressens alster, hvilket hittills bort detsamma tillfalla, — fästat Kongl
Maj:ts nådiga uppmärksamhet derå, att Riksarkivet för framtiden komme att gå i mistning
af de medel för forskningsarbetet derstädes, som hittills i bredd med manuskripten
vant att tillgå, och i öfrig! i underdånighet anfört: att Riksarkivet åtnjutit denna förmån
allt sedan sednare hälften af 17:de seklet och innan ännu en dylik förmån blifvit de offentliga
biblioteken tillerkänd; att arkivforskning ej kunde ändamålsenligt bedrifvas utan

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

tillgång på stället af de mångartade upplysningar, som i böcker äro att finna, i synnerhet
som i samma mån som donna forskning utgrenade sig i de mångsidigaste rigtningar och
forskarnes antal ökades, stege ock behofvet att kunna dervid tillika rådfråga, jemföra och
begagna hvad från de tryckta källorna i olika ämnen kunde vara att inhemta; samt att
genom förändringar af ifrågavarande stadgande en mängd periodiska skrifter samt deleller
häftevis vid obestämda tider utkommande handlingar, akter, berättelser, tidskrifter
m. m. af olika innehåll rörande landets historia, statistik, topografi, särskilda grönår af
förvaltning, o. s. v., af hvilka det hittills utgifna nu funnes i arkivets besittning, komme
att i sina serier för framtiden afbrytas; och hemställde Eiksarkivarien i underdånighet,
att, på det icke Riksarkivet måtte för framtiden gå i mistning af erforderliga medel för
forskningsarbetet derstädes, ett ärligt anslag af 600 Rdr kunde Riksarkivet beredas för
inköp i bokhandeln dels till fortsättning och komplettering af redan befintliga boksamlingar,
dels ock till förvärfvande af de framdeles utkommande inhemska nya böcker af olika
slag och innehåll, som för den arkivariska forskningens behof kunde befinnas nödiga.

I anledning af hvad Riksarkivarien sålunda anfört, hemställde Stats-Rådet, att Kongl.
Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att ett anslag
af sexhundra Riksdaler årligen måtte varda beviljadt till omförmälda ändamål, samt att
Kongl. Maj:t behagade för år 1867 anvisa ett belopp af sexhundra Riksdaler, att utgå
af åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar.

20:o.

städafuiimäg- Eu af Stadsfullmägtige i Sölvesborg genom deras ordförande gjord, af Landshöfdinge Embetet

i Blekinge län med skrifvelse af den 23 sistlidne Mars insänd och förordad ansökning,
det staden, hvilken å allmän rådstuga den 23 Mars 1841 åtagit sig att till den
TaTmafil då derstädes ifrågasätta apologistskola!! tillsvidare och intilldess andra utvägar i framtiden
möjligen kunde beredas, årligen utbetala 200 Riksdaler Banko, måtte från och med mneeurnemariäro-
varande år från att nämnda bidrag vidare erlägga; öfver hvilken ansökning Kongl.

Maj:ts och Rikets Statskontor infordradt underdånigt utlåtande den 24 April detta år afgifva
och deruti anfört: att eu lägre apologistskola med rektor, eu andre lärare och kantor
genom Kongl. Brefvet den 29 Oktober 1842 inrättades i Sölvesborg, dervid till fyllnad
i skolans aflöningstillgångar, bestående vid stiftelsen af 162/3 tunnor helgonskyldskoin
samt ofvanberörde af staden beviljade penningebelopp, tillika i nåder anvisades af de
för år 1840 och föregående åren uppkomna odisponerade besparingar å elementarläroverkens
anslag ett kapital af 7,540 Rdr Banko, hvaraf räntan skulle för berörda ändamål
användas; att härförutom läroverket, intill den med år 1858 vidtagna lönereglering, icke
varit i åtnjutande af något kontant statsanslag, undantagande den genom Kongl. Brefvet

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. Z

den 17 September 1856 bestämda ersättning af 119 Rdr 41 sk. 6 rst. Banko för omförmälda,
skolan sedermera frångångna helgonskyldsspanmål, samt att, sedan, uppå Rikets
Ständers begäran, utredning egt rum rörande de vid läroverken befintliga donationer, och
genom nådiga Brefvet den 11 December 1863 blifvit bestämdt, Indika af dem, såsom
med motsvarande anslag af Rikets Ständer ersätta, skulle läroverkens tillgångar frånräkna^
med uttryckligt tillkännagifvande att öfriga donationsmedel fortfarande påräknades till
bidrag vid aflöningen, nu ifrågavarande 300 Rdr Rmt, Indika å rektorslönen i staten funnes
upptagna, ännu är o uti elementarläroverkens aflöningstillgångar inbegripna; och då
Sölvesborgs städs invånare endast intilldess andra utvägar möjligen kunde beredas, åtagit
sig utbetalandet af ifrågavarande bidrag, vid hvithet förhållande detsamma icke kunde
betraktas såsom en donation, utan endast såsom en tillsvidare gällande förbindelse, den
staden, på sätt handlingarne visade, icke vidare ansåge sig höra fullgöra, samt Statsverket
i allmänhet åtagit sig att, emot det kommunerna sjelfva underhålla lokaler för elementarläroverken,
bestrida lärarnes aflöning, förty hemställde Statskontoret, i likhet med hvad
detta embetsverk i en med denna nära likartad fråga rörande aflöning åt eu lärare vid
elementarläroverket i Norrköping, uti afgifvet underdånigt utlåtande den 29 Augusti 1865
tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte vid nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition om
uppförande å elementarläroverkens stat af det belopp, hvartill meranämnde bidrag utaf
staden Sölvesborg finnes i länsstaten under rektors lön vid dervarande läroverk upptaget
eller 300 Rdr.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, hemställde Stats-Rådet, att Kongl. Maj:t
täcktes, på sätt Statskontoret tillstyrkt, till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition
om uppförande å elementarläroverkens stat af ett mot nämnda under rektorslönen vid
Sölvesborgs läroverk i länsstaten upptagna bidrag svarande belopp af trehundra Riksdaler.

Hans Maj:t Konungen täcktes hvad Stats-Rådet i förestående 36 mål i
underdånighet hemställt och tillstyrkt i nåder bifalla.

Ex protocollo

C. A. Th. Ädelgren.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Ang. statsanslag
till underhåll
af Flöda
församlings
kyrka.

Utdrag af Protokollet, öfver Ecclesiastik-Årenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 11
Oktober 1866.

Närvarande:

Stats-Båden Lagerstråle,

Thulstrup,

Beuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter föregången justering af Protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden den 5 innevarande
månad, föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Bådet Carlson:

8:o.

Underdånig ansökning af Flöda församling i Södermanlands län, hvaruti bemälda
församling, som länge varit betänkt på ombyggande af sin gamla kyrka och nästkommande
år ämnat å dennas grund påbörja uppförandet af ny kyrkobyggnad i enlighet med
en af Kongl Maj:t den 4 Mars 1864 derför fastställd ritning, men ju närmare tiden för
den gamla kyrkans rifning nalkats, funnit den allmänna meningen alltmera uttala sig mot
denna åtgärd och fordra kyrkans bibehållande för att såmedelst undan förstörelse rädda
de deruti befintlige åldriga alfrescomålningar, med anledning häraf och på det ett tillmötesgående
af allmänhetens i berörda hänseende uttalade fordran icke för församlingen måtte
medföra tungan af den gamla kyrkans framtida underhåll, hos Kongl. Maj:t gjort framställning
derom, att derest ifrågavarande kyrka såsom en minnesrik fornlemning ansåges
höra bibehållas, Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Biksdag aflåta nådig proposition
om erforderligt anslag till densammas underhåll, att utgå från den dag kyrkan
ej vidare af församlingen begagnas.

Anbefalld att öfver denna ansökning inkomma med underdånigt utlåtande, både Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-Akademien till Kongl. Maj:t öfverlemnat ett, på anmodan
af Akademien, utaf Biksantiqvarien afgifvet yttrande, hvaruti,

efter föregången beskrifning af ifrågavarande kyrkobyggnad, hvilken bestode af tre
hufvudafdelningar, nemligen: den gamla kyrkan, uppförd under medeltiden, enskeppig med
fyra olikstora hvalf, försedda med målningar från sednare hälften af 1400-talet; en lik -

(

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 5

artad tillbyggnad på södra sidan, uppförd i medlet af 1600-talet och förenad med den
gamla kyrkan medelst hvalföppningar, brutna genom väggen, till följd hvaraf kyrkan nu
har två skepp med en pelarrad långs midten, samt kyrkans kor, som bildas af Riksrådet
och Fältmarskalken Lars Kaggs grafkor, hvilket genom två öppningar är förenad! med
kyrkans båda skepp;

och en derpå följande öfversigt af ofvanberörda, till det mesta val bevarade målningar,
om hvilka fälles det omdöme, att de, utom deras värde för konsthistorien, äfven egde
ett icke ringa konstvärde, flerstädes röjande utmärkt smak och konstnärstalang,

Riksantiqvarien anfört, att han ansåge det vara för den fosterländska kulturhistorien
af stor vigt, att Flöda gamla kyrka toges under offentlig omvårdnad och sålunda åt framtiden
bevarades; uti hvilket yttrande Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien
jemväl förklarat sig instämma;

Och hade Öfver-Intendents-Embetet, som, efter erhållen nådig befallning att inkomma
med underdånigt utlåtande och förslag till de åtgärder, som för bevarande af Flöda församlings
gamla kyrka och dess målningar kunde finnas erforderliga, åt Intendenten F. W.
Scholander uppdragit att verkställa de i sådant afseende nödiga undersökningar, vidkommande
de af bemälde Intendent framställda två alternativa förslag, af hvilka det ena, medförande
eu kostnad af 10,650 Rdr, afsåg bibehållande af norra skeppet med de målade
hvalfven äfvensom Kaggska grafkoret, men hela den öfriga byggnadens nedtagande, och
det andra allenast åsyftade att nödtorfteligen underhålla byggnaden i sin helhet, sådan
den för närvarande befinnes, enligt den 1 Maj innevarande år afgifvet underdånigt utlåtande
funnit sig böra förorda det sednare af dessa förslag och fördenskull tillstyrkt, att
ett ärligt statsanslag af 300 Riksdaler måtte, sedan kyrkan upphört att af församlingen
vidare begagnas, ställas till disposition af den myndighet, åt hvilken vården om detta
konstmonument kunde varda i nåder uppdragen.

Enär Flöda kyrka med dess åldriga alfrescomålning» onekligen är att räkna bland
de i konsthistoriskt hänseende märkligare byggnader inom landet, hvars bevarande åt
framtiden kan anses utgöra en det allmännas angelägenhet, tillstyrkte Stats-Rådet i underdånighet,
det täcktes Kongl. Maj:t till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition
om anvisande å stat af 300 Rdr årligen till samma kyrkas underhåll, att utgå
från den tid Flöda församling upphör att af ifrågavarande gamla kyrka sig begagna.

Hvad Stats-Rådet beträffande de under förestående 26 punkter upptagna
mål yttrat och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och
bifalla.

Ex protocollo

A. J, Olde.

Ang. ■pension
å allmänna indragning
sstaten
för SundhetsCollegii
sekreterare
J. E.
Ljungberg.

f) Bil. No 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1867.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Årenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Bidet å Stockkolms Slott den 2 November
1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De G-eek,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter verkställd justering af Protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 26 nästlidne
Oktober föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson i underdånighet:

14:o.

Sundhets-Collegii underdåniga skrifvelse den 25 Januari innevarande år, med öfverlemnande
af en utaf dess sekreterare, Häradshöfdingen m. m. Johan Erland Ljungberg till
Collegium ingifven skrift, hvari han anhållit att, då han, som är född den 26 December
1797 och inträdde i statens tjenst 1819 samt erhöll ordinarie befattning i SundhetsCollegium
1824, således ingått i sitt 69:de lefnadsår och oafbrutet varit i statens tjenst
under 47 samt i Collegii under 42 år anställd, Collegium måtte söka hos Kongl. Maj:t
bereda honom den särskilda förmån att vid afskedstagande!: från sekreterarebefattningen
förklaras berättigad att för sin återstående lifstid åtnjuta äfven de 500 Riksdaler, hvilka
genom nådiga Brefvet den 22 Januari 1864 blifvit såsom lönförbättring, utöfver ordinarie
staten, Collegii sekreterare anvisade; och både Collegium, med vitsordande af det förty"enstfulla
sätt, hvarpå Ljungberg under mer än 40 år handhaft de tjenstebefattningar, i hvilka
han hos Collegium varit anställd, och särskild! det sannerliga nit och den utmärkta skicklighet,
hvarmed harr under en tretioårig utöfning af sekreterarebeställningen gagna! embetsverket,
underdånigst hemställt, det Kong], Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 7

proposition derom, att Ljungberg måtte, derest öfriga för pensions erhållande föreskrifna
vilkor funnes vara af honom fullgjorda, vid afskedstagande! få, utöfver den efter sekreterarelönen
honom tillkommande pension af 2,500 Riksdaler, under sin återstående lifstid
årligen uppbära från Allmänna Indragningsstaten ett mot den lönförhöjning han för närvarande
åtnjuter svarande belopp, eller 500 Riksdaler.

Stats-Rådet tillstyrkte, det Kongl. Näjd, med afseende å hvad sålunda förekommit,
täcktes besluta, att nådig proposition skall till instundande riksdag aflåtas i öfverensstämmelse
med hvad Sundhets-Collegium i ämnet hemställt.

Hvad Stats-Rådet i de under ofvanstående 45 punkter upptagna mål underdånigst
yttrat och tillstyrkt behagade Hans Näjd Konungen i nåder gilla
och bifalla.

Ex protocollo

F. A. Dahlgren.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 30
November 1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter verkställd justering af Protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 23 innevarande
månad föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Ang. ett från
Vesterviks stadskassa
utgående
lönebidrag till
dervarande elementarläroverk.

En af Stadsfullmägtige i Vestervik gjord underdånig ansökning, att staden måtte för
framtiden befrias från utgifvande af det bidrag till aflöning åt lärarne vid dervarande
elementarläroverk, som, jemlik! nådig stadfåstelse-resolution den 12 Februari 1812, årligen
från stadskassan utgått med 20 tunnor spanmål; i anledning hvaraf Kongl. Maj:ts
och Rikets Statskontor uti infordrad! och den 13 innevarande månad afgifvet utlåtande
underdånigst hemställt, att, då Statsverket numera, med få undantag, bestrider lärarnes
aflöning vid rikets samtliga elementarläroverk, och någon anledning icke förefunnes, hvarföre
nu ifrågavarande bidrag skulle fortfarande af kommunen utgöras, den underdåniga
ansökningen måtte på det sätt bifallas, att Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag
aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af ett belopp, motsvarande
det värde, hvartill nämnda bidrag från Vesterviks stad, 20 tunnor eller 126
kubikfot spanmål, funnes i länsstat^ beräknad!, nemligen 252 Riksdaler Riksmynt.

Stats-Rådet tillstyrkte, att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt Statskontoret hemställt, till
Riksdagen aflåta nådig proposition om uppförande å elementarläroverkens stat af ett kontant
belopp, motsvarande det i länsstaten beräknade värde! 252 Riksdaler, af ifrågavarande
från Vesterviks stad utgående spanmålsbidrag.

Hvad Stats-Rådet i de under ofvanstående 31 punkter upptagna ärenden
underdånigst yttra! och tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla
och bifalla.

Ex protocollo

F. A. Dahlgren.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj Hs Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket, 1867.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-lrenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 7
December 1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Båden Grefve von Flaten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Beuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter justering af Protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 30 sistlidne November
föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Bådet Carlson:

22:o.

En af Stadsfullmägtige i Borås i underdånighet gjord, af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs län med skrifvelse den 2 sistlidne Maj insänd ansökning, att som,
enligt Stadsfullmägtiges beslut den 27 förutgångne Februari, det från stadskassa?! i nämnda
stad utgående bidrag å 400 Bdr till aflöning af lärarne vid dervarande elementarläroverk
icke komrne att efter utgången af innevarande år vidare utbetalas, Kongl. Maj:t måtte i
nåder bereda ersättning för den sålunda uppkommande minskningen i lärarnes löner; öfver
hvilken ansökning Statskontoret infordradt underdånigt utlåtande den 5 nästlidne Juni
afgifvit och deruti, -— jemte upplysning att, sedan, på sätt af handlingarne i målet inhemtades,
Borås städs församling vid sockenstämma den 6 December 1827 beviljat berörda
bidrag såsom ersättning för den lön lärarne vid stadsslcolan förut genom kringgående
i husen uppsamlat, donna inkomst städse blifvit beräknad såsom tillgång för lärarnes
aflöning och alltsedan den genom Kongl. Brefvet den 25 Januari 1850 skedda reglering
af läroverket varit lika fördelad på rektors- och kollegalönerna, — vidare i underdånighet
yttrat, att med hänseende till hvad nu förekommit och då Statsverket i allmän -

Fråga om ersättning
för ett
från stadskassan
i Borås till
elementar-läroverket
derstädes
utgående bidrag,
hvars utbetalning
efter utgången
af innevarande
är kommer
att upphöra.

10 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

het åtagit sig att, emot det kommunerna sjelfva bekosta lokaler för elementarläroverken,
bestrida lärarnes aflöning, Statskontoret, i öfverensstämmelse med hvad detta embetsverk
uti med denna nära likartade frågor rörande läroverken i Norrköping och Sölvesborg uti
afgifna utlåtanden den 29 Augusti nästlidna och den 21 April innevarande år tillstyrkt,
i underdånighet hemställde, att Kongl. Maj:t måtte till nästa Riksdag aflåta nådig proposition
i ämnet.

Med afseende å hvad sålunda förekommit tillstyrkte i underdånighet Statsrådet, att
Kongl. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition om uppförande å
elementarläroverkens stat af det belopp, hvartill meranämnda bidrag från stadskassa!! i
Borås finnes i länsstaten under lönerna för rektor och förste kollega vid dervarande elementarläroverk
upptaget, eller fyrahundra Riksdaler.

Hvad Stats-Rådet i förestående mål i underdånighet yttrat och tillstyrkt
täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

C. A. Th. Ädelgren.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-Årenden, hållet inför Hans
Maj :t Konungen i Stats-Kådet å Stockholms Slott den 14
December 1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Eåden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter föregången justering — — — — ■—- — — —----—---—

--föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson:

En af Kongl. Maj:ts Sundhets-Collegium, med skrifvelse den 20 sistlidne Augusti,
insänd underdånig ansökning af Provincialläkaren i Söderhamns distrikt Medicine Licentiaten
och Kirurgie Magistern Anders Germund Wikblad, det Kongl. Maj:t måtte täckas
till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att sökanden, som genom
flerårig sjukdom varit urståndsatt att skota sin innehafvande provincialläkaretjenst, måtte
vid afskedstagandet undfå pension å Allmänna Indragningsstaten till belopp, motsvarande
ej mindre den för provincialläkaretjenst uppförda normallön, 1500 Riksdaler, än ock det
sökanden från och med år 1864 i nåder beviljade lönetillägg, 500 Riksdaler, eller tillhopa
2000 Riksdaler Riksmynt; och hade Sundhets-Collegium med afseende härå underdånigst
anfört: att sökanden, som är född den 1 December 1813 och inträdt i statens
tjenst den 20 Juni 1845, varit anställd såsom provincialläkare inom tvenne mera vidsträckta
och besvärliga distrikt, nemligen från den 11 Mars 1846 uti Jerfsö, derifrån
han den 19 Januari 1849 förflyttades till Söderhamns; samt att han med tillbörlig uppmärksamhet
handhaft dessa befattningar intill år 1862, då han, på grund af styrkt sjukdomsförfall,
befanns oförmögen att sina tjensteåligganden fullgöra, hvarefter, med anledning
deraf att detta förhållande allt sedermera fortfarit, Kongl. Maj:t, uppå årligen förnyade
underdåniga anmälande;!, täckts bevilja honom tjenstledighet, dock med skyldighet att till

Ang. Provincialläkaren
A.
G. Wikblads
uppförande a
indragningsstat.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

vikariens aflönande afstå författningsenligt bidrag af sina innehafvande löneinkomster; i
betraktande hvaraf, och då genom handlingarne bifogad läkareattest bestyrkt vore, att sökanden
under sin tjenstetid ådragit sig ett slaganfall, hvaraf han till både kropps- och
själsförmögenheter »är så försvagad, att lian omöjligt kan förmå skota sin tjenst och ej
eller någonsin framdeles kan bli i stånd att skota densamma», hvartill komme att lian,
enligt jemväl bifogadt intyg, för sitt uppehälle endast hade att tillgå sina löneförmåner
såsom provincialläkare, Collegium förmält sig anse grundad anledning vara för handen att
ofvauberörda ansökning till nådigt afseende i underdånighet förorda, desto hellre som, genom
bifall dertill, distriktet kunde beredas eu ändamålsenligare helso- och sjukvård, dä
donna öfverlemnades åt en verksam ordinarie innehafvare af tjensten.

Uti häröfver infordrad! och den 11 sistlidne September afgifvet underdånigt utlåtande
både Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor, ehuru sökanden, i afseende å både lefnadsoch
tjenstenit icke på långt när uppfyllt de vilkor, som härutinnan äro i nådiga Brefvet
den 12 November 1823 bestämda för rättighet att vid afsked undfå pension å Allmänna
Indragningsstaten, likväl på anförda skål och med hemtadt stöd af flere föregående, efter
Rikets Ständers hörande, fattade nådiga beslut i likartade fall, ansett sig höra å den underdåniga
ansökningen tillstyrka nådigt bifall på det sätt, att Kongl. Maj:t täcktes till
nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig proposition derom, att ett belopp, motsvarande
det, som Provincialläkaren Wikblad för närvarande under sin tjenstledighet, jemlikt författningarna,
eger af lönen, 2000 Rdr årligen, uppbära, eller treflerdedelar deraf med
1500 Rdr måtte å Allmänna Indragningsstaten uppföras, för att af Wikblad, efter erhållet
afsked, såsom pension åtnjutas.

Med afseende å hvad ej mindre Sund!]ets-Collegium än äfven Statskontoret anfört,
hemställde Stats-Rådet, att Kongl. Maj:t täcktes i anledning af ifrågavarande ansökning
besluta nådig proposition till Riksdagen i öfverensstämmelse med hvad Statskontoret i underdånighet
tillstyrkt.

Hvad Stats-Rådet beträffande — — — — — —-----—

--ofvanupptagna mål i underdånighet yttrat och tillstyrkt behagade Hans

Maj:t Konungen i nåder gilla.

Ex protoeollo

N. Fredr. Sander.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 am Statsverket 1867.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-lrenden, hållet inför Hans
Maj:t Lönnligen i Stats-Bidet å Stockholms Slott den 28
December 1866.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Efter justering af Protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden för den 21 i denna månad
föredrog i underdånighet Departements-Chefen, Stats-Rådet Caelsön :

19:o.

Vetenskaps-Akademiens underdåniga skrifvelse af den 31 sistlidne Oktober, deruti awj. intmdmÅkademien
anmält, att Intendenten vid det Naturhistoriska Riksmusei Vertebratafdelning, historia W
Professoren Carl Jacob Sundevall, enär han, som vore 65 år gammal, i 40 år varit i /«$«•» ’ o. j.
statens tjenst och 27 år innehaft nämnda intendentsbefattning, numera, på sätt företedt förande T''Lläkarebetyg
utvisade, genom en i sednare tid mer och mer tilltagande sjuklighet och svag- “ ^ ''

het såge sig ur stånd att, så som han önskade och herde, uppfylla sina tjensteåligganden,
anhållit, att Akademien måtte förorda, att Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition
till nästkommande Riksdag föreslå honom att uppföras på indragningsstat; och då Professoren
Sundevall med sällsynt både nit och skicklighet tj enat det allmänna samt hans
sjuklighet otvifvelaktigt till väsendtlig del, om ej helt och hållet, ledde sitt ursprung från
hans sjelfuppoffrande nit i tjenstens utöfning, hemställde på dessa grunder Akademien, att
Kongl. Maj;t täcktes till nästa Riksdag aflåta nådig proposition, att Professoren Sundevall,
efter erhållet afsked, måtte å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande af sin

14 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

nuvarande lön såsom pension; öfver hvilken framställning Statskontoret infordradt underdånigt
utlåtande den 13 sistlidne November afgifvit.

Då Professoren Sundevall. hvilken uppfyllt alla vilkor för rättigheten att vid afskedstagande!
erhålla pension i stadgadt förhållande till sin lön, icke allenast ådagalagt sällsynt
nit och skicklighet i utöfning af sina tjensteåligganden, utan ock genom en mångsidig
vetenskaplig verksamhet af utmärkt förtjenst gagnat och hedrat fäderneslandet, hemställde
Stats-Rådet, att Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition
derom, att Professoren Sundevall må, efter afskedstagande!: från intendentsbefattningen,
å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande för sin återstående lifstid
af en mot lönens hela belopp svarande årlig pension af fyratusen Riksdaler, att tillträdas
från och med månaden näst efter flen, under hvilken afsked blifver honom bevilja,!!.

Hvad Stats-Rådet i förestående mål i underdånighet tillstyrkt behagade
Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo

C. A. Th. A delgren.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Utdrag af Protokollet öfver Ecclesiastik-irenden, hållet inför Hans
Maj:t Lönnligen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 4 Januari
1867.

Närvarande:

Hans Excellens Justitie-Statsministern Herr Friherre De G-eer,

Hans Excellens Statsministern för Utrikes ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Eåden Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Stats-Rådet Thulstrup anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Departements-Chefen, Stats-Rådet Carlson föredrog härefter följande ärenden rörande
dels regleringen af Åttonde Hufvudtitelns såväl ordinarie som extra stat och dels
nedannämnda anslag att under Nionde Hufvudtiteln uppföras, och anförde dervid i underdånighet: l:o.

Hos Eders Kongl. Majt har Kanslern för Universiteten i underdånigt memorial den universiteten.
11 sistlidne December anmält åtskilliga af de Akademiska Konsistorierna i Upsala och
Lund hos Kanslern gjorda framställningar om de behof, för hvilkas afhjelpande statsanslag
ansetts erforderliga nemligen:

För Upsala Universitet:

2:o ett anslag för en gång af 6000 Rdr till uppköp af dyrbarare instrumenter för
fysiologiska institutionens behof. menta- för >-

v o e siologiska insti I

afseende å nödvändigheten af detta anslag har blifvit anfördt: att för donna insti- lu!ion™ vid u o

° mversiteiet r Vp tution

erhållits en ny ändamålsenlig lokal, hvilken medgåfve arbetenas utsträckande isa,astörre
mått, än som med förut varande inskränkta utrymme varit möjligt; att då sålunda
institutionen skulle inträda i en utvidgad verksamhet, den brist på tillräcklig uppsättning
af nödiga instrumenter och apparater, som nu förefunnes, lade ett känbart hinder i vä -

Bil. N:o 7 till Kong!,. Maj:ts Nqdiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Anslag till lön
för en professor
i Pedagogik vid
Universitetet i
Upsala.

gen för arbetets normala gång; att under institutionens förut varande provisoriska tillstånd
den regeln hittills blifvit följd, att de för den löpande undervisningen oundgängligaste instrumenter
och apparater, för hvilkas anskaffande medel tillfälligtvis stått till buds, blifvit
inköpta i samma mån som de för undervisningen behöfts, hvaraf blifvit en följd, att de,
som nu redan funnes, endast representerade vissa mindre delar af fysiologien, under det
att deremot andra områden af densamma helt och hållet saknade nödig undervisningsmateriel;
att en del dyrbarare apparater, som hörde till en fysiologisk institutions utrustning
och för det vetenskapliga arbetet vore oundgängligen nödvändiga, alldeles saknades; samt
att, efter hvad föregående års erfarenhet tillräckligt gifvit vid handen, det vore en omöjlighet
att med det nu befintliga årsanslaget småningom komplettera instrumentförrådet på
samma gång, som de löpande utgifterna för laboratorii-arbetena och undervisningen bestredes.

Angående de begärda anslagen till materielens förstärkande har Kanslern i afseende
å fysiologiska institutionens under N:ris 1 och 2 framställda behof på ofvan utvecklade
skäl samma anslag till nådigt afseende förordat.

Med afseende å hvad i fråga om anslag till inköp af instrumenter för fysiologiska
institutionen vid Universitetet i Upsala blifvit af vederbörande andraget, hemställer jag i
underdånighet, att Eders Kong!. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för berörda ändamål å
extra stat anvisa ett belopp för en gång af 6000 Riksdaler.

Vidare anser jag mig böra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla ett behof,
hvithet, ehuru egentligen afseende skolundervisningens fortgående förbättring, likväl
endast kan fyllas genom ett anslag uppfördt på Universiteternas stat.

Det ligger i sakens natur, att i samma mån som den offentliga undervisningen blifvit
mera omfattande, och det kunskapsmaterial, som lärjungarne skola inhemta, mångfaldigare,
i samma mån hafva äfven anspråken på lärarens skicklighet och hans särskilda
bildning för sitt kall ökats. Att dessa anspråk erkännas i främsta rummet af lärarne
sjelfve, vittna de lifliga önskningar om särskilda åtgärder för lärarebildningens befrämjande
i vårt land, som vid det sistlidne sommar hållna allmänna Svenska läraremötet uttalades.
Det gör numera icke tillfyllest, att läraren förvärfva!; vid examensprof vitsordade
insignier i det eller de ämnen, i hvilka lian skall undervisa; såsom lika oundgängliga vilkor
för ett lyckligt resultat af hans verksamhet måste man anse, att han eger en klar
och säker uppfattning af målet för donna verksamhet samt af de hinder och svårigheter
lian, för att kunna uppnå detsamma, måste öfvervinna; att han i sin framställning förmår
ansluta sig till lärjungarnes ståndpunkt och taga deras krafter i anspråk på ett sätt, som
ej hämmar eller störer, utan befrämjar deras naturliga utveckling, och att han sålunda
är i stånd att på eu gång lätta lärjungarnes arbete och tillika gorå det i sann mening
fruktbärande. En sådan förmåga vinnes ingalunda blott genom öfning, aldraminst om
läraren dervid endast har sin egen erfarenhet att rådfråga. Särdeles göda naturanlag

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 17

skola visserligen på detta fält, likasom öfverallt, i vissa fall ersätta andra hjelpmedel:
men dylika anlag kunna ej hos alla, knappt hos flertalet, vara att påräkna, och det lider
intet tvifvel, att den, som med kärlek för sitt kall förenar en grundlig pedagogisk underbyggnad,
skall såsom lärare kunna uträtta lika mycket och ofta vida mer, än eu i öfrig!
äfven med bättre gåfvor utrustad, som befinner sig i saknad af det stöd, hvilket en sådan
underbyggnad ensam kan lemna.

Ett vigtig! steg för lärareskicklighetens utveckling har på sednare lider biff vit tagel
genom inrättandet af det s. k. Profåret, hvars utförande, ehuru nytt, redan synes berättiga
till göda förhoppningar. Då hädanefter hvarje inhöljande lärare kan under de första stegen
på sin bana erhålla ledning af äldre lärares erfarenhet, bör han derigenom kunna på
kort tid förvärfva en större skicklighet, än lian annars under en följd af år skulle kunna!
tillegna sig. Men denna praktiska utbildning måste, om den skall bära fullt tillfredsställande
frukter, tillika fordra eu teoretisk underbyggnad. Den erfarenhet, lärarekandidaten
har att anlita, är för hvarje särskild undervisningsgren hufvudsakligen blott en endas,
och det vore för mycket begärd!, att just denne lärare skulle ega kännedom om alla de
framsteg, som på undervisningens område oupphörligen göras. Framför allt skola många
af de rön och iakttagelser, som under profåret erbjuda sig för den ännu oerfarne läraren,
förlora en stor del af sitt inflytande på hans utveckling, om de sakna stöd. i en förut
vunnen klar och grundlig insigt i den vetenskapliga pedagogikens hufvudsanningar.

Fördelarne deraf, att den blifvande läraren redan innan lian inträder på den praktiska
banan eger eu vetenskaplig grundval att bygga på, äro således störa och mångfaldiga.
De skatter af erfarenhet, som på skolans område under tidernas lopp insamlats,
sammanfattas af vetenskapen till enhet och sättas af henne i sammanhang med samt fa
sin förklaring ur menniskans naturliga krafter och lagarne för deras utveckling. Hvad
den enskilde läraren, ledd af egna iakttagelser eller ändras meddelanden, endast med stor
möda och ej sällan med fara för missförstånd och misstag kan inhemta, erhåller han genom
studiet af denna vetenskap i ett sammanhang såsom redan pröfvade resultat.

En sådan grundval, hvilken-jemväl allena kan sätta läraren i stånd att klart uppfatta
skolan såsom ett helt och att från det helas synpunkt skärskåda delarne, är så mycket
vigtigare, som denna insigt i främsta rummet är egnad att förhindra en skadlig ensidighet
och framkalla en enig och medveten samverkan för skolans ändamål samt derigenom
gorå den bildning hon meddelar helgjuten och harmonisk.

Af dessa skal synes det numera vara ett oändeligt behof att, såsom förhållandet är
och länge varit i flere främmande länder, och redan för längre tid tillbaka äfven hos oss
varit afsedt, de, som vilja egna sig åt lärarekallet, redan vid Universitetet kunna få
inhemta de allmänna och väsendtlig grunderna för detta kalls utöfning, samt vinna en
tydlig och vigtig kännedom om den uppgift, läraren tiar sig förelagd. Dels höra de sålunda
erhålla eu säker ledtråd vid sin praktiska verksamhet, dels ock sättas i tillfälle att
från allmängiltiga synpunkter sedermera pröfva och bedöma, hvad egen och ändras erfarenhet
kan förete. Inom skolan skall otvifvelaktigt derigenom en större enhet framkallas

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Ang. anslag
till en uppvärmning
sapparat i
den nya byggnaden
vid Karolinska
Institutet.

i verksamhet och sträfvande. Slutligen måste sålunda underlättas den sjelfpröfning, som
bör föregå inträdet på en bana, hvilken kräfver så många olika egenskaper i förening, om
den skall blifva lyckosam och välsignelserik.

Ehuru af lätt insedda skäl den pedagogiska undervisningen vid Universitetet hufvudsakligen
måste blifva teoretisk, kan den likväl ej sakna allt sammanhang med det praktiska.
Dervid kan visserligen ej afses en så fullständigt genomförd öfning i lärarekallet, som är
afsedd att vinnas under profåret, då lärarekandidaterna deråt kunna odeladt egna sin tid.
Men för att den teoretiska undervisningen skall kunna ernå full tydlighet, erfordras dock,
att den kan ansluta sig till verkliga, genom omedelbar åskådning uppfattade förhållanden
och att de studerande derjemte någon gång erhålla tillfälle att tillämpa hvad de lärt och
ådagalägga huru fullständigt och rigtigt de uppfattat det. Härigenom vinner på en gång
undervisningen i klarhet för de studerandes uppfattning och desse sjelfve i förmågan att
uppfatta de praktiska fordringarne af sitt blifvande kall.

Då tills vidare med hänseende till antalet af de studerande vid rikets Universiteter,
som ämna egna sig åt lärarekallet, det synes gorå tillfyllest, att vid ett af dessa, nemligen
det talrikast besökta, tillfälle beredes till erhållande af den undervisning och handledning,
som nu är antydd, så får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t
måtte täckas till Riksdagen gorå nådig framställning om anvisande af lön till ett belopp
af 4,500 Rdr åt en Professor i Pedagogik vid Upsala Universitet.

2:o.

Uti en till Kanslern för Upsala Universitet aflåten skrifvelse, som af Kanslern blifva
med underdånigt memorial den 19 sistlidne December till Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning öfverlemnad, har Lärare-Collegium vid Karolinska Medico-Chirurgiska Institutet
gjort framställning om behofvet af åtskilliga för uppvärmning, belysning och vatten-inledning
erforderliga inrättningar i den nya byggnad, hvilken till inrymmande af den pathologiskt-anatomiska
och den kemiska institutionen vid nämnda Institut blifvit å Kungsholmen
uppförd och snart kan för ändamålet öppnas, samt anhållit att Eders Kongl. Magt
täcktes till den snart sammanträdande Riksdagen aflåta nådig proposition om anslag för
dessa inrättningars åstadkommande. De ifrågavarande beliofven äro:

1. En uppvärmnings- och luftvexlings-apparat.

Härvid har af Lärare-Collegium blifvit upplyst: att till den nya byggnadens uppvärmande
genom 40 eldstäder, som dertill vid sjelfva byggnadsplanens uppgörande afsågos,
ett belopp af 2000 Rdr funnes reservera^; att sedan kännedom och erfarenhet vunnits
om de störa fördelar, som det uti Teknologiska Institutets nya byggnad tillämpade,
på cirkulerande vatten grundade, värmeledningssystem medfört, och som vid den tid, då
förslaget till den nya byggnaden vid Karolinska Institutet uppgjordes, ännu ej voro kända,
Lärare-Collegium låtit genom sakkunnig person uppgöra förslag och ritningar till en likartad
värmeledningsapparat för sistnämnda byggnad, som i Teknologiska Institutets bygg -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

nåd funnes anbragt, hvilket förslag slutade på en summa af 12,000 Bär, eller, då dertill
lades kostnaden för ritningarne, på 12,375 Rdr; att, derest den nya byggnaden skulle
genom 40 eldstäder uppvärmas, dertill skulle erfordras omkring 100 famnar ved jemte
något stenkol och coakes, hvarför kostnaden komme att uppgå i rundt tal till 2,200
Rdr årligen; att deremot, om värmeledning med cirkulerande vatten finge anbringas,
kostnaden för bränsle-materialet, beräknadt till 324 tunnor engelska coakes, 112 tunnor
gas-coakes och 176 tunnor stenkol, skulle uppgå till 1,115 Rdr, eller, med tillägg af
200 Rdr för betjening vid apparatens skötsel, till 1,315 Rdr årligen, hvadan härigenom
en årlig besparing af 885 Rdr skulle uppkomma; att, då från nyssnämnda summa,
12,375 Rdr, afdragas ofvanberörda för eldstäders anbringande reserverade medel, eller

2,000 Rdr, ett belopp af 10,375 Rdr för värmeledningsapparatens anbringande skulle
blifva erforderligt; och att, i fråga om årliga kostnaden för bränsle-materialet för de två
olika uppvärmningssätten, nämnda besparing af 885 Rdr skulle, utöfver eu ränta efterse!
procent på 10,375 Rdr, lemna ett ärligt öfverskott af 262 Rdr 50 öre.

Och bär Kanslern för egen del anfört: beträffande de för en gång begärda anslag,
som afsåge anbringande af värma och ljus i de olika lokalerna uti ifrågavarande byggnad,
att då dessa anslag icke kunde betraktas annorledes, än som naturliga följder af
sjelfva byggnadens tillvaro, om ändamålet dermed skulle uppnås, och frågan huruvida
byggadens uppvärmande kunde med större fördel ombesörjas medelst 40 eldstäder, enlig
hvad först var påtänkt, eller genom en apparat med cirkulerande vatten, såsom nu vore
föreslaget, således egentligen vore en teknisk fråga, för hvars bedömande och afgörande
den vid Teknologiska Institutet vunna erfarenheten vore af vigt; samt, i fråga om kostnaderna,
det syntes som skulle det större anslaget för en gång uppvägas af det relativt
störa årsanslaget för obegränsad tid, Kanslern tillstyrkte anslaget till en apparat med cirkulerande
vatten.

Då den föreslagna värmeledningsapparatens ändamålsenlighet synes vara af erfarenheten
till fullo ådagalagd och dess användande jemväl skulle medföra en betydlig besparing
i de eljest beräknade årliga utgifter, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för anbringande af ifrågavarande uppvärmningsapparat af Riksdagen
äska ett anslag för en gång af 10,375 Rdr, att under loppet af 1868 från Riksgäldskontor
utgå.

3:o.

För verkställande af den uppflyttning till högre lönegrad, som på grund af Rikets
Ständers beslut blifvit lärarne vid rikets elementarläroverk tillförsäkrad, bär af EcclesiastikDepartementets
Afdelning för handläggning af ärenden rörande den högre undervisningen
beräkning gjorts å de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid dessa

Elementar läroverken.

Anslag till löner
åt nuvarande
lärare.

20 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

läroverk äfvensom för öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken enligt de för
uppflyttningen fastställda grunder, utöfver det för innevarande år anvisade lönebelopp,
böra för år 1868 utgå. Deraf visar sig, att summan af dessa belopp utgör tillsammans

32.000 Rdr. Om från denna summa, sedan nu mera, då uppflyttningen under snart ett
årtionde förgått, en bestämdare erfarenhet kunnat vinnas i afseende på de förhållanden,
som dermed stå i sammanhang, afdrag sker för de besparingar, som genom äldre lärares
afgång kunna antagas uppkomma, och hvilka besparingar efter sistlidet års erfarenhet,
torde kunna förslagsvis beräknas till 8,000 Rdr, så uppgår det belopp, hvarmed det nu
utgående läroverksanslaget behöfver med afseende på uppflyttningarne i högre lönegrad
förhöjas, till Rdr 24,000, och får jag fördenskull i underdånighet tillstyrka, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för ofvanberörda ändamål af Riksdagen åska nämnda belopp eller

24.000 Rdr, att för nästa statsregleringsperiod å stat uppföras.

4:o.

Akudlmi tillfTr Bearbetningen af de mångfaldiga kunskapsarter, i hvilka det menskliga vetandet
"''^''förgrenar sig, försiggår dels genom den enskilde tänkarens oförtrutna mödor, och dels
forsknmgcn. genom den vexelverkan emellan stridiga meningar, genom det samarbete af olika rigtningars
målsmän, som beröringen emellan dem på ett eller annat sätt medför. Om å ena
sidan den djupa, ihärdiga forskningen, det stilla oaflåtliga sträfvande! att afslöja en förborgad
sanning lifvar och eggar den enskilde vetenskapsmannen, så framträder å andra
sidan den styrka, som på alla områden uppkommer genom skilda krafters förening, äfven
i vetenskapens verld, och just ur sammanstötningen af olika meningar har ofta gnistan
framsprungit till ett nytt ljus.

Vetenskapliga samfund hafva på grund af donna erfarenhet i alla lider bildats och
burit frukt. Den form, som de, alltsedan den vetenskapliga odlingens återställelse och
stadgande i det nya Europa, mera allmänt antagit, har ock visat sig verksamt bidraga
till donna odlings utveckling. De vetenskapliga Akademiernas antal har ständigt tillväxt,
och deras inflytelse såsom frukt på en gång af den frihet, som är föreningens
grundval, och den ordnade samverkan, som blifver dess uttryck, har varit omisskännlig.

Hos oss kom en sådan inrättning sent och först sedan lugnet inträdt efter den
störa krigsperiodens slut att utveckla sig. Lämpade efter fordringarne af tidens själsodling
och arten af dess inverkan på samhället, kallades, ett efter annat, dessa samfund
till Rf, ämnade att bearbeta företrädesvis naturkunnighetens och de praktiska vetenskapernas,
vidare vitterhetens, språkets och fornminnenas fält. Vetenskaps-Akademien, Vitterhets-,
sedermera Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien, Svenska Akademien
hafva sålunda uppkommit, för att genom förenade vetenskapsmäns bemödanden bearbeta
olika områden af den fosterländska bildningen.

Emellertid har, hufvudsakligen under den tid, som förflutit efter stiftelsen af den
sista bland dessa Akademier, en hel stam af vetenskaper uppväxt, hvilka, åtminstone till

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 21

det väsendtliga af sin utveckling nya, icke allenast genom den mäktiga dragningskraft,
de utöfva, gorå anspråk på en betydlig del af det vetenskapliga arbetet, utan äfven nära
och kraftigt ingripa i den nyare samhällsutvecklingen. Sådana äro de vetenskaper,
Indika betecknas med det gemensamma namnet: Statsvetenskaper. Utvecklade i nära
sammanhang med den nyare tidens samhällsformer, hafva de till föremål att med sin
forskning undersöka dessa, urskilja deras inre grund, deras utmärkande drag och gifva eu
klar framställning af deras betydelse. De omfatta dels det borgerliga samhället, dess
närings- och kultur-lif, hvars allmänna lagar de söka att uppdaga, och hvars yttre gestalt
de sträfva att i en trogen bild återgifva, dels staten dess författning och förvaltning, med
de allmänna grunderna för dessas inrättning, dels folkens förhållande till hvarandra i
fred och krig, med de grundsatser, af hvilka dessa bero. Till dessa vetenskaper: Statsrätt,
Folkrätt, National-ekonomi, Statskunskap, sluter sig den Historiska forskningen, i
synnerhet så vidt den afser statslifvet och kulturen, och den är i sj elfva verket oumbärlig
i denna krets, enär det ljus denna forskning sprider öfver den utveckling, som föregått,
betingar sjelfva möjligheten att rätt uppfatta det närvarande.

För denna krets af vetenskaper har hittills saknats den sammanhållande enhet, den
stödjande kraft, den lifvande uppmuntran, som uppkomma derigenom att en medelpunkt
finnes, hvari likartade sträfvande!! förenas. Vetenskaps-Akademien, hvilken enligt sina
grundregler har till uppgift att främja vetenskaperna i hela deras omfattning, eget visserligen
bland sina klasser en, hvilken, så vidt den har till föremål de ekonomiska vetenskaperna,
i viss mån omfattar den kunskapskrets, om hvilken här är fråga. Men donna
klass af Vetenskaps-Akademien har icke och kan svårligen efter nu gällande ordning hafva
någon särskild verksamhet, afseende befrämjandet af dessa vetenskapers odling. Först om
dessa elementer afskiljas och erhålla sin egen organisation, kan en sådan verksamhet utveckla
sig. I den krets af vetande, som skall omfattas af Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien,
ingår likaledes Historien. Om donna vetenskaps ställning i nämnda
hänseende icke varit den samma som de ekonomiska vetenskapernas inom VetenskapsAkademien,
har dock ett likartad! förhållande varit en oundgänglig följd af den rigtning
till att i första rummet odla fornminnenas fält, som ligger Akademien så nära och som
genom dithörande arbeten, vid vetenskapens stärka och ständiga utvidgning, allt mera
måst taga både tid och krafter i anspråk. Vid Universiteterna äro visserligen bland
läroämnen Statsrätt och Statskunskap så väl som Nationalekonomi upptagna; meif då
ännu intet af dessa omfattande ämnen kunnat blifva ensamt uppdraget åt en lärare,
måste redan den förening med andra kunskapsgren^-, hvari de förekomma, jemte den
ständigt fortgående undervisningens anspråk, verka derhän, att en vetenskaplig bearbetning
icke kan mera uteslutande åt dem egnas. Då man betraktar dessa förhållanden och iakttager
den inverkan, Vetenskaps-Akademien, Svenska- samt Vitterhets-, Historie- och Antiqvitet»-Akademierna
äfvensom, inom särskilda områden, Landtbruks-Akademien och Krigsvetenskaps-Akademien
utöfva! och utöfva på bildningen, kan man icke annat än fatta den
öfvertygelse!!, att en förening, grundad för odlingen af de kunskapsgren^-, om hvilka, bifråga,
skulle vara egnad att bära göda frukter.

22 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Dess verksamhet skulle i första rummet vara egnad åt fosterländska föremål. Kännedomen
om fäderneslandet, om dess statslif, dess näringslif, och dess derpå beroende
andliga och materiela kultur, skulle i alla rigtningar utbildas och befrämjas, de egendomliga
dragen i dess offentliga rätt allt klarare uppfattas och göras gällande, nationalekonomiens
allt mera utvecklade sanningar höja den allmänna bildningen i afseende på dessa maktpåliggande
ämnen, de historiska och statistiska arbetena sprida ljus öfver många ännu
dunkla sidor af hvad fäderneslandet i det förflutna varit och för det närvarande är. Då
det nya skifte af samhällsutveckling, i hvilket Sverige inträdt, onekligen både fordrar och
befrämjar en allmännare spridd politisk bildning, bör det vara så mycket angelägnare att
kraftigt uppmuntra de kunskapsgren^, genom hvilka ett folk lär att känna sig sjelf!
och att rätt uppskatta de sanningar, som grundlägga de inre lagarne för politiskt och
industriel lif.

Organisationen af donna Akademi herde blifva till sina väsendtlig grunddrag lika
med deras, hvilka vi förut ega. Ledamöternas fria arbeten, deras öfverläggningar och
ömsesidiga meddelanden vid sammankomsterna skulle vara grundläggningen för det hela.
Donna verksamhet skulle understödjas af de hjelpmedel, som herde beredas af ett åt dessa
ämnen egnadt bibliothek och eljest nödiga samlingar. Genom utgifna handlingar herde
Akademien bidraga till att i en större krets sprida vetenskapernas resultater, genom utsätta
prisämnen skulle hon uppmuntra utvecklingen af de yngre krafter, som egnas åt
dessa kunkapsgrenar, och deltaga i det ädla arbetet att framlocka gryende anlag och understödja
unga hoppgifvande förmågor. Under ledningen af en för viss tid vald ordförande
skulle en ständig sekreterare, nödvändig för att ordna göromålens jemna gång
och sammanhålla det hela, blifva i likhet med hvad inom Svenska- och Vitterhets-Akademierna
eger ruin, Akademiens ende embetsman. Dessutom torde, med afseende på den
ställning, de åt Akademien anvisade vetenskapsämnen intaga till den allmänna bildningen,
äfvensom på de åsigter, som vid de sednare riksdagarne uttalats, en förbindelse att besörja
offentliga föredrag i dessa ämnen höra vara fästad vid donna Akademi. Den vigt, som
med råtta blifvit lagd derpå, att vid de föreläsningar, hvilka med anslag af allmänna medel
hållits i Stockholm, stats- och rätts-vetenskaperna skulle intaga ett betydande rum, synes
tala för en anordning, genom hvilken dessa ämnen skulle särskild! och genom egna målsmän
blifva föremål för offentliga föredrag. Fördelningen af dessa föredrag på särskilda
ämnen torde, då den är öfverlemna»! åt ett samfund af donna beskaffenhet, lättare än
eljest åstadkommas, och jemväl för föredragens inre halt och beskaffenhet de säkraste
garantierna vinnas. Om det anslag af statsmedel, som under de sistförfluten åren varit
afsedt för offentliga föreläsningar i hufvudstaden, i stället användes för den nu föreslagna
inrättning, så skulle, jemte det mest framstående af de med ofvanberörda anslag
åsyftade ändamål, tillika, utan ny eller förökad kostnad för staten, en varaktig båtnad
vinnas för vetenskapen och den högre bildningen.

De erforderliga utgifterna torde kunna på följande sätt beräknas: hyra för lokal
och kostnader för sammankomsterna 1,500 Kdr, Sekreterarens lön: 4,000 Rdr, Bibliothek

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

och expenser: 1,500 Edr och slutligen: att använda'' för offentliga föredrag inom kretsen
af de vetenskaper, som det tillhör Akademien att bearbeta: 3,000 Edr, eller tillsammans

10,000 Edr.

På grund af hvad jag nu haft nåden anföra, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Eiksdagen att på stat uppföra 10,000 Edr till inrättande
af en Akademi för Statsvetenskaperna och Häfdaforskningen.

5:o.

Sedan Eikets Ständer vid sistförflutna Eiksdag för år 1867 anvisat, utöfver de förut _ Anslav
till Farmaceuttska Institutet anslagna 3,750 Edr, dels 1,125 Edr, emot vilkor att Apo- rnsututei.
tekaresocieteten skulle årligen bidraga till Institutet med ett lika stort belopp som statsbidraget,
eller tillsammans 4,875 Edr, och dels 2,000 Edr, med afseende å ifrågaställd
skyldighet för Institutets lärare att deltaga i provisor- och apotekare-examen; så, och
efter det ej mindre Apotekaresocieteten åtagit sig fullgörandet af ofvannämnda vilkor, än
äfven Institutets lärare förklarat sig villiga att omförmälda examensåliggande öfvertaga;
har Sundhets-Collegium uti skrifvelse den 1 nästlidne November, med förmälan att Farmaceuttska
Institutet under den förflutna tiden behörigen uppfyllt sin bestämmelse och
gagnat den undervisning, som utgör föremål för dess verksamhet, underdånigst hemställt,
att Eders Kongl. Maj:t till Eiksdagen täcktes gorå Nådig Proposition om fortfarande af
så val det till Farmaceuttska Institutet beviljade anslag af 4,875 Edr under enahanda
vilkor, som hittills, eller att Apotekaresocieteten med lika belopp till Institutet årligen
bidrager, som ock af det till Institutet beviljade anslag af 2,000 Edr med skyldighet för
Institutets lärare att deltaga i provisor^- och apotekareexamen.

Med afseende å hvad Sundhets-Collegium sålunda anfört, tillstyrker jag underdånigst,
det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Eiksdagen, att anslaget till Farmaceuttska
Institutet må, med enahanda belopp och under samma vilkor som för år 1867, äfven för
år 1868 utgå.

6:o.

Uti skrifvelse den 1 nästlidne November har Sundhets-Collegium, jemte anmälan att, Anslag nu
enligt hvad de utaf Gymnastiskt-Orthopediska Institutets föreståndare afgifna årsberättelser
utvisade, vilkoren för åtnjutande af det anslag, 8,250 Edr, som Eikets Ständer för år
1867, i likhet med föregående år, beviljat hemälda Institut, blifvit af föreståndaren uppfyllda,
— uppå Direktionens för Institutet gjorda framställning underdånigst hemställt,
det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas till Eiksdagen gorå nådig proposition om fortsatt
beviljande under enahanda vilkor som hittills af detta anslag.

Till donna hemställan anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka nådigt bifall.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Anslag åt två
biträdande lärare
vid ^barnmor
ske undervisning
samtal terna
Stockholm och
Göteborg.

7:o.

Sedan, med anledning af ett vid sistförflutna riksmöte väckt förslag om beviljande
af ett ärligt anslag af 2000 Edr, att lika fördelas mellan två biträdande lärare vid barnmorskeundervisnings-anstalterna
i Stockholm och Göteborg, Rikets Ständer, uti underdånig
skrifvelse den 16 Juni 1866, anhållit, det Eders Kongl. Maj;t måtte låta behörigen
utreda, huruvida behofvet af ökade lärarekrafter vid dessa undervisningsanstalter vore af
den angelägna vigt, att ytterligare statsanslag borde för ändamålet anvisas, har Eders
Kongl. Maj:t, genom nådig remiss, anbefallt Sundhets-Collegium att, efter vederbörandes
hörande, med underdånigt utlåtande i detta ämne inkomma.

Till åtlydnad af denna nådiga befallning har Collegium, efter det lärarne vid barnmorskeundervisnings-anstalterna
i Stockholm och Göteborg uti afgifna yttranden sammanstämmande
vitsordat nödvändigheten af ökade lärarekrafter vid dessa båda inrättningar,
uti skrifvelse den 1 sistlidne November, till ledning för bedömandet af de med ifrågavarande
lärarebefattningar förenade göromål trägna beskaffenhet, underdånigst anfört, att,
enligt gällande reglemente, lärotiden för barnmorske-elever är bestämd till minst nio månader,
fördelade i två läseterminer årligen, räknade från den 1 April och den 1 Oktober,
men utan afbrott i de praktiska öfningarna under mellantiderna; samt att, jemlik! den i
sådant afseende utfärdade instruktion det, bland annat, åligger lärarne vid nämnda två
undervisningsanstalter, att under läseterminerna hålla föreläsningar sex timmar i veckan,
handleda lärlingarna i undersökningars och operationers verkställande, äfvensom öfva dem
i uppsättande af berättelser om förloppet af verkställda förlossningar, hvarförutom desse
lärare skola å särskilda lider meddela undervisning åt de barnmorskor, som äro behöriga
och sig anmäla till undergående af förhör uti instrumental förlossningskonst; med hänseende
hvartill, och då i öfrig! i betraktande toges så väl den för läraren ansträngande
metod, hvilken i anseende till elevernas jemförelsevis ringa bildningsgrad måste vid undervisningen
tillämpas, som ock det menliga inflytande, som skulle blifva en följd deraf,
att, vid inträffad! förfall för läraren, en annan uti barnmorskeundervisningen inöfvad person
ej vore att i hans ställe tillgå, Sundhets-Collegium, — jemte meddelad upplysning
att antalet af utexaminerade barnmorskelärlingar utgjort:
i allmän förlossningskonst

år 1863 i Stockholm 41, i Göteborg 39;
år 1864 » 45, » 38;

år 1865 » 45, » 43; samt

uti instrumental förlossningskonst

år 1863 i Stockholm 26, i Göteborg 24;
år 1864 » 28, » 29;

år 1865 » 42, » 26;

ansett anställandet af biträdande barnmorskelärare såsom eu trängande nödvändighet, så
vida den för landet ytterst vigtiga barnmorskebildningen skulle kunna vederbörligen upprätthållas;
hvarföre Collegium nu hemställt, det nödiga medel måtte härför beredas.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 25

Med anledning häraf och i öfverensstämmelse med Sundhets-Collegii hemställan, anser
jag mig höra i underdånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagen
aflåta nådig proposition om ett ärligt anslag af tvåtusen Riksdaler, att såsom aflöning
lika fördelas mellan två biträdande lärare vid barnmorskeundemsnings-anstaltema i
Stockholm och Göteborg.

8:o.

I den 7 November nästlidna år afgifveu underdånig berättelse om Statsverkets till- P]s1pj iiU er;
stånd och förvaltning har Statskontoret gjort framställning derom, att anslag på ordinarie %*{na0Chdsåa
stat måtte uppföras till ersättande af den minskning i inkomster, som för indelningshaf- gransräntor.'' .
vare uppkommit derigenom, att mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka till eu del varit anordnade,
blifvit, jemlikt föreskriften i nådiga kungörelsen den 30 December 1863, från och
med år 1864 afskrifna och följaktligen ej vidare utgöras; i hvithet afseende Statskontoret,
— som för åstadkommande af nödig enkelhet i stater och räkenskaper samt lättnad
vid liqviderna föreslagit, att de i qvarnräntorna ingående persedlar smör och tackjern finge
omsättas till spanmål —, upplyst, att för ifrågavarande ändamål följande anslag under
Åttonde Hufvudtiteln skulle blifva erforderliga, nemligen:

Penningar. Oindelt spanmål.

för	Kleresistaten ........................................	.... 3 Rdr	61 öre	117	kubikfot	7,02	kannor
))	Universiteten .........................................	- »	24 »	80	))	2	))
»	Elementarläroverken ..........................	..... 3 »	- ))	—	»	—	))
))	Hospitalers och lazaretters underhåll.....	... — »	6 »	70	»	8,84	))
»	Kyrkors underhåll ..............................	... 1 »	40 »	129	»	9,09	»

eller tillhopa 8 Rdr 31 öre 398 kubikfot 7,55 kannor
I följd häraf torde, i öfverensstämmelse med Statskontorets hemställan, ofvan omförmälda
ersättningsanslag bära under förutnämnda rubriker i Riksstaten uppföras, samt beloppen
af de under samma rubriker upptagna »Indelta räntor» med motsvarande värde
förminskas.

9:o.

Enär den alltmer tilltagande mängden af ärenden rörande ordnandet af presterska-, 4”?- tH!
pels löneförmåner i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 11 Juli
1862 gjort det nödvändigt att antaga särskild! biträde för handläggningen inom Ecclesia- annde^srf/-stik-Departementet af dessa ärenden, på det densamma måtte kunna med erforderlig kraft de ordnande!af
och skyndsamhet fortgå, hafva Rikets senast församlade Ständer, i anledning af Eders tanemkomuer.
Kongl. Maj:ts nådiga propositioner den 13 Oktober och den 21 December 1865, för berörda
ändamål beviljat ett anslag af 3000 Riksdaler, att för hvardera af åren 1866 och „

1867 till Eders Kongl. Maj:ts disposition från Riksgäld skontoret utgå.

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Anslag tillförbättring
af de
svagast aflönade
Komministrars
m. fl. lönevilkor.

Intill den 1 Juli 1865 hafva vederbörande Nämnder upprättat förslag till löneregleringar
för presterskap^ i 512 pastorat, och från samma dag till den 1 sistliden November
uti ytterligare 368 pastorat, så att numera löneregleringarne i mera än två tredjedelar
af pastoraten i riket äro af vederbörande Nämnder handhafda. Utaf dessa förslag
hafva af Eders Kongl. Maj:t blifvit slutligen pröfvade: intill den 13 Oktober 1865 49,
från donna dag till 1865 års slut 49 och under år 1866 167, således tillsammans
intill nästlidna års utgång 265. Återstoden, med undantag af elfva under bearbetning
i Ecclesiastik-Departementet varande mål, är beroende på vederbörande embetsmyndigheters
pröfning eller öfverlemnad till församlingarne och presterskapet för afgifvande af
deras yttranden.

Då det häraf visar sig, att antalet af de inom Ecclesiastik-Departementet handlagda
ärenden af ifrågavarande slag varit i oupphörligt stigande, och detsamma kan antagas
blifva förhållandet under de närmast följande åren, i följd hvaraf användandet af särskilda
arbetskrafter för detta ändamål är af oundgängligt behof påkalladt, finner jag mig
föranlåten att, i anseende härtill och på de skål i öfrig!, som legat till grund för
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers ofvannämnda beslut, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte besluta nådig framställning till Riksdagen derom, att jemväl
för år 1868 ett anslag af 3000 Riksdaler måtte från Riksgäldskontor utgå, att för
berörda ändamål af Eders Kongl. Maj:t disponeras.

10:o.

På det att, tilldess den beslutade regleringen af presterskapets löner blifvit verkställd,
åtskilliga i afseende på eu stor del af nu tjenstgörande komministrars och kapellpredikanters
lönevilkor öfverklagade missförhållanden skulle kunna afhjelpas, der sådant af
nödvändigheten mest påkallades, hafva Rikets vid 1862—1863 årens Riksdag församlade
Ständer, till förbättring af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters
samt Pastorats- och Socken-Adjunkters lönevilkor, intilldess de genom den pågående allmänna
löneregleringen för presterskapet hunnit uppbringas till de belopp, som för en anständig
bergning erfordras, ställt till Eders Kongl, Maj:ts disposition ett reservationsanslag
af 30,000 Riksdaler, vid hvars användande likväl borde iakttagas, att löneförbättring
icke korume någon till godo, hvars tjenst af vederbörande löneregleringsnämnd ansåges
böra vid innehafvarens afgång indragas.

Sedan detta för en gång beviljade anslag visat sig icke medgifva annan eller vidare
förbättring i ofvånbemälde ecclesiastika tjenstemäns lönevilkor, än att för dem, Itvilkas
löner funnos i betydligare mån understiga 700 Riksdaler, löneförmånerna för åren 1864,
1865 och 1866 uppbringades till ungefärligen detta belopp, fann, i betraktande deraf
att den anbefallda regleringen af presterskapets löner icke på flera år kunde väntas vara
genomförd och att för ifrågavarande svagt lönade tjensteman det måste vara af vigt att
under liden vid den medgifna, om ock oansenliga, löneförbättringen varda bibehålla,
Eders Kongl. Maj:t sig föranlåten att vid sistförfluten Riksmöte hos Rikets Ständer gorå

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

framställning derom, att till förbättring af de svagast aflönade Komministrars, Kapellpredikanters
samt Pastorats- och Socken-Adjunkters lönevilkor måtte jemväl för år 1867
fortfarande anvisas ett reservationsanslag af 10,000 Riksdaler, att af Eders Kongl. Maj:t
användas enligt de föreskrifter, som för dispositionen af det vid föregående Riksdag till
samma ändamål beviljade anslag meddelats; hvilken nådiga framställning ock af Rikets
Ständer bifölls.

Samma skäl, som vid sistförflutna Riksmöte föranledde berörda framställning till
Rikets Ständer, anser jag fortfarande tala för att enahanda anslag äfven för år 1868 af
nästkommande Riksdag begäres, och finner jag mig derföre föranlåten i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i enahanda ändamål för
nyssnämnda år bevilja ett reservationsanslag af 10,000 Riksdaler, att af Eders Kongl.
Maj:t disponeras i enlighet med de föreskrifter, som varit meddelade för användandet af
de till samma ändamål förut anvisade medel.

1 l:o.

Efter det åtskilliga reparationer å domkyrkan i Linköping, dels med lönebidrag och
anslag af statsmedel, dels ock med kyrkans egna tillgångar, för en sammanlagd kostnadssumma
af 90,630 Riksdaler blifvit verkställda, hafva vidare Rikets Ständer, af det för
reparationsarbetets fullbordande, enligt år 1859 uppgjordt förslag, ytterligare erforderliga
belopp 100,586 Riksdaler, vid Riksdagarne åren 1859—1860, 1862—1863 och 1865
•—1866, uppå Eders Kongl. Maj:ts propositioner, anvisat tillsammans 73,500 Riksdaler,
för användande hvaraf särskilda föreskrifter den 26 Mars 1861, den 11 December 1863
och den 23 November 1866 i nåder meddelats; och har, enligt uppgift af vederbörande,
domkyrkans restaurering fortskridit derhän, att af samtlig^ reparation sarbetena enligt
1859 års förslag, sedan de till utförande under innevarande år ansedda blifvit verkställda,
vid början af år 1868 hufvudsakligen kommer att återstå kyrkotakets skifferbeläggning
jemte de arbeten, hvilka deraf blifva en följd, äfvensom tornets iståndsätta!^ till murar,
sträfpelare, trappor in. in. samt kyrkohvalfven och de invändigt pelarnes in. m. reparation.
— Med anmälan att domkyrkan till ifrågavarande reparationsarbete fortfarande saknar vidare
tillgång, hafva Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län och Domkapitlet
i Linköping, såsom vårdare af domkyrkans angelägenheter, uti gemensam skrifvelse
den 10 nästlidne Oktober underdånigst anhållit, att alldenstund, när det vid sistförflutna
Riksdag med 13,500 Riksdaler för ar 1867 beviljade anslag hunnit användas, ännu
27,086 Riksdaler vore behöfliga till fyllande af den för kyrkans fullständiga iståndsättande
beräknade summa, och planen för reparationsarbetets gång påkallade uppköp under
år 1868 af ett betydligt förråd byggnadsmateriel, samt alltså utaf det blifvande anslaget
för sistberörda år, derest detsamma icke utfaller till högre belopp än som för år 1867
beviljats, endast en obetydligare del skulle blifva öfrig för sjelfva arbetets bedrifvande,
Eders Kongl. Maj:ts täcktes vid blifvande Riksdag gorå nådig framställning om ytterligare
anslag till fortsättande och fullbordande af domkyrkans reparation, att, utan återbetalnings -

Anslag till f (utsatt
reparation
af Linköpings
domkyrka.

28 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

skyldighet, till hela återstående beloppet 27,086 Riksdaler år 1868 utgå; hemställande
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Domkapitlet, derest donna deras anhållan
funnes icke kunna bifallas, att nådig proposition hos Riksdagen måtte göras om anvisande
af åtminstone 13,500 Riksdaler till reparationsarbetets fortsättande sistberörda år; — och
anser jag mig höra, på grund af hvad nu blifvit anfördt samt med fåstadt afseende å
nödvändigheten att i möjligaste måtto inskränka de utgifter, som vid instundande Riksdag
ifrågakomma, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen i
nåder åska ett belopp af 13,500 Riksdaler till fortsättning under år 1868 af reparationsarbetet
å Linköpings domkyrka i enlighet med den plan, som af Eders Kongl. Maj:t pröfva^
och godkännes.

12:o.

,,äl0nader.y8S Sedan Rikets senast församlade Ständer, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Anslag och lån framställning, såsom bidrag till uppförande af eu ny byggnad för högre elementarläro‘wrmtrubm-
Eket i Upsala, hvarför kostnaden i dess helhet beräknats till 300,000 Rdr, beviljat dels
oädel, i upsaia. M anslag af 100,000 Rdr och dels ett låneunderstöd af 140,000 Rdr samt utaf dessa
summor anvisat för år 1867 såsom anslag 40,000 Rdr och såsom lån 70,000 Rdr; så
har Domkapitlet i Upsala, uti underdånig skrifvelse den 21 sistlidne November, gjort
framställning om nödiga medel för byggnadsarbetet under år 1868, och i sådant afseende
andragit:

att de medel, som, utöfver statsbidraget, beräknats vara till ett belopp af 60,000
Rdr vid 1865 års slut /tillgängliga, utgjordes dels af det anslag, 32,000 Rdr, som Upsala
läns Landsting åtagit sig att tillhandahålla, när den nya byggnaden Lomme under
tak, och hvithet således icke kunde påräknas förrän under loppet af är 1868, dels af
stiftets skolhusbyggnadskassa, som kunde vid 1866 års slut beräknas till 27,000 å
28,000 Rdr, samt läroverkets egen byggnadsfond, hvars behållning vid samma tid kunde
antagas utgöra omkring 7,000 Rdr, äfvensom af det utaf enskilda för skolan intresserade
personer insamlade belopp, omkring 9,000 Rdr;

att af dessa medel en betydlig summa skulle genast efter entreprenadkontraktets
underskrifvande utbetalas, hvarjemte både stiftets byggnadskassa och läroverkets egen byggnadsfond
hade andra utgifter att bestrida, så att ingendera, allraminst stiftets byggnadskassa,
som skulle svara för en mängd aflöningar och arvoden m. in. vid lediga prestviga
sysslor, kunde ställas utan disponibla tillgångar;

att nyssnämnda båda kassör skola framdeles lemna medel till förräntande och amortering
af det beviljade låneunderstödet, hvarföre deras tillgångar herde, långt ifrån uttömmas,
tvärtom förstärkas och förkofras;

att enligt den uppgjorda byggnadsplan^, och då under år 1867 åtskilligt planerings-
och plauteringsarbete å skoltomten måste utföras och bekostas, kunde temligen
sannolikt beräknas, att det för nämnda år anvisade belopp Lomme att idet närmaste åtgå;
samt att utgifterna under år 1868 efter all sannolikhet blefve ännu större;

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Med afseende å hvilket allt Domkapitlet underdånigst hemställt, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes i nådig proposition till Riksdagen föreslå, att för år 1868 måtte till läroverksbyggnaden
i Upsala anvisas dels återstoden af lånesumman med 70,000 Rdr, dels
hälften af det återstående anslagsbeloppet med 30,000 Rdr och således till Domkapitlets
disposition i mån af behof under samma år ställas ett sammanräknadt belopp af
100,000 Rdr.

Med anledning af hvad Domkapitlet sålunda anfört, tillstyrker jag, att Eders Kongl.

Magt täcktes till ifrågavarande framställning lemna nådigt bifall, likväl så, att någon nedsättning
sker i den del af anslaget utan återbetalningsskyldighet, som skall för år 1868
utgå, så att detsamma komme att utgöra 20,000 Rdr, hvarigenom, med inberäkning af
den återstående lånesumman 70,000 Rdr, hela det för år 1868 utfallande beloppet skulle
uppgå till 90,000 Rdr.

Rikets Ständer hafva likaledes vid sistförflutma Riksdag, såsom bidrag till uppförande
af nya eller utvidgande af äldre byggnader för elementarläroverken i Carlstad, Weners- r^aSifggcåri
borg och Moster vik, beviljat följande summor, nemligen:

för läroverket i Carlstad såsom anslag 87,000 Rdr och såsom lån 40,000 Rdr, stervikhvaraf
för år 1867 anvisats af anslaget 40,000 Rdr och af lånet 20,000 Rdr;

för läroverket i Wenersborg såsom anslag 60,000 Rdr och såsom lån 40,000
Rdr, och

för läroverket i Westervik såsom anslag 35,000 Rdr och såsom lån 20,000 Rdr;

varande för de två sistnämnda läroverken halfva beloppen af såväl anslagen som
låneunderstöden anvisade för år 1867;

allt under förutsättning att vederbörande landsting och kommuner till byggnadsföretagen
bidroge med vissa af Rikets Ständer bestämda belopp.

Då i afseende på läroverksbyggnaden i Carlstad, Wermlands läns landsting, i fråga
om skolhuset i Westervik, Norra Kalmar läns landsting och i afseende på Wenersborgs
skolhusbyggnad, Wenersborgs stad förklarat sig villiga att fullgöra berörda vilkor, hemställer
jag att, på det byggnadsarbetena må kunna under år 1868 fortsättas, Eders Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig framställning om anvisande för nämnda år af
följande belopp, nemligen:

för läroverksbyggnaden i Carlstad: anslag 47,000 Rdr, lån 20,000 Rdr,

» » i Wenersborg: » 30,000 »

» » i Westervik: » 17,500 »

'' 13:o.

Då Rikets Ständer vid Riksdagen 1862—1863 anvisade medel för höjande af exa- ^äscnUer
minerade folkskolelärares löner till 400 Rdr utom husrum, vedbrand och kofoder, ansågo Anslag m w
de på samma gång billigt, att ett understöd jemväl bereddes för de församlingar, hvilka
ville och kunde försäkra lärarne vid sina folkskolor om löneförmåner utöfver nämnda be- folkskolelärare.
lopp och ställde till Eders Kongl. Maj:ts disposition en å Riksgäldskontoret anvisad an -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj ds Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

Understöd åt
sädana församlingar,
som i
följd af medellöshet
icke kunna
till erforderligt
belopp bekosta
aflöning åt
sina folkskolelä -

Ånslag till
undervisning i
trädgårdsskötsel
vid folkskolelärareseminarierna.

slagssumma af 30,000 Rdr för hvarje af åren 1864, 1865 och 1866 för att i man af
behof användas på det sätt, att der församlingar, hvilkas folkskolelärare redan i lön
åtnjöte 400 Bdr eller derutöfver, förbundo sig att höja lönen utöfver då utgående belopp,
ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda lemnande ytterligare tillskott
finge efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning anvisas, dock att statens bidrag för detta
ändamål ej skulle öfverstiga 50 Rdr om året för hvarje lärare. Rikets sednast församlade
Ständer, som funno det vara af stor vigt, att församlingarne framgent medelst bidrag
af statsmedel uppmuntrades att genom ökade löneförmåner för lärarne befrämja skolväsendets
utveckling, anvisade ock för innevarande år å Riksgäldskontor till Eders Kongl.
Maj:ts disposition ett belopp af 30,000 Rdr för att. under dittills gällande vilkor, användas
till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare.

Då ett stigande nit om folkbildningen äfven medför ökade anspråk på lärarne, och
det för församlingarne blefve svårt att endast med egna medel utgöra de ökade löneförmåner,
hvaraf utmärktare lärare kunna gorå sig förtjente, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska, att till ifrågavarande ändamål på extra
stat anvisas 30,000 Rdr att af Eders Kongl. Maj:t under enahanda vilkor som förut
användas.

Sedan den för examinerade folkskolelärare bestämda minimilönen blifvit ökad, har
det ännu mera än tillförene blifvit af behof påkalladt, att tillfälle till särskild! understöd
beredes sådana församlingar, hvilka sakna egna medel att utgöra de tillskott, hvilka erfordras
för delfående af de till löneförhöjningen, under vissa vilkor, af statsmedel utgående
bidrag. Vid de två sednast förflutna Riksdagarne anvisades, i enlighet med hvad allt
ifrån den Riksdag, då statsmedel först afsågos till folkskolornas understöd, varit vanligt,
ett anslag för detta ändamål, och bestämdes beloppet till 20,000 Rdr om året.

Under den sednast förflutna statsregleringsperioden har donna summa årligen till
fullo utgått, och i alla delar af riket finnas fattiga församlingar, som fortfarande äro i
behof af ett sådant understöd. Jag får derföre i underdånighet föreslå, att Eders Kongl.
Maj:t till Riksdagen afiåter nådig framställning derom, att till understöd för sådana församlingar,
som ej kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning till sina folkskolelärare,
måtte på extra stat anvisas ett belopp af 20,000 Rdr att från Riksgäldskontor^ utgå.

Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, på det att undervisningen i trädgårdsskötsel måtte kunna fullständigt
ordnas vid några af de utvidgade folkskolelärareseminarierna, och en efter hand
vunnen erfarenhet lemna ledning för de åtgärder, som vid öfriga läroanstalter af samma
slag herde vidtagas, ej mindre anvisat medel för anskaffande af lämpliga öfningsfålt, än
äfven beviljat ett anslag för 1867 till bestridande af den kostnad, donna undervisnings
ordnande vid några seminarier komme att för året medföra; och sedan, efter erhållet nådigt
uppdrag, särskilda komiterade afgifvit förslag dels rörande lämpligaste sättet för donna
undervisnings ordnande, dels ock å dem bland de utvidgade seminarierna, vid hvilka ett
sådant ordnande först herde vidtagas, har Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna!, att, i enlighet
med komiterades förslag, den ifrågavarande undervisningen skulle under innevarande

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

år fullständigt ordnas vid seminarierna i Linköping och Lund, der den nya anordningen
af seminarierna först blifvit tillämpad och redan hunnit vinna stadga. Men då det skulle
vara utan ändamål, att eu sådan undervisning endast ett enda år fortginge för att sedermera
afbrytas, anser jag mig höra i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t måtte
hos Riksdagen i nåder föreslå, att till bestridande af de årliga utgifterna för ifrågavarande
ändamål anvisas äfven för 1868 ett extra anslag af 3000 Rdr att från Riksgäldskontoret
utgå.

Uppå Eders Kongl. Majrts vid sistlidne Riksdag gjorda nådiga framställning om behofvet
af ett eget lärohus för folkskolelärareseminarium i Linköping, beviljade Rikets Ständer
till inköp af tomt för ett sådant lärohus samt till byggnadens påbörjande och uppförande,
så långt tillgångarne medgåfve, efter den ritning, som kunde komma att af Eders
Kongl. Maj:t fastställas, 25,000 Rdr, och i sammanhang dermed anhöllo Rikets Ständer,
att Eders Kongl. Maj:t, för vinnande af fullständig utredning angående så väl den yttre
och inre anordning, som för seminariibyggnader i allmänhet funnes mest lämplig, som
ock det billigaste pris, för hvithet desamma i förhållande till det å hvarje ställe påräkneliga
lärjungeantalet skulle kunna uppföras, måtte, innan seminariibyggnadens i Linköping
uppförande påbörjades, låta utarbeta normalritningar och förslag till dylika byggnader.

Komiterade, som för nämnda ändamål den 29 sistlidne Juni af Eders Kongl. Maj:t
i nåder förordnades, för att utarbeta förslag till ifrågavarande normalritningar, hafva, jemte
öfverlemnandet af sådant förslag, underdånigt utlåtande i ämnet afgifvit, och dervid hufvudsakligen
anfört: att, då det större eller mindre antal elever, som vid de äldre folkskolelärareseminarierna
förekommit, ej kunde betraktas såsom en säker gradmätare på det antal,
som kunde påräknas vid de utvidgade seminarierna, och erfarenheten i detta hänseende
vid sistnämnda läroanstalter ej vore så stadgad, att någon tillförlitlig beräkning kunde
med ledning deraf uppgöras, komiterade funnit sig sakna tillräckliga grunder för upprättande
af olika förslag för seminarierna för de särskilda orterna; — att seminarii-elevernas
antal, som årligen ökats och för närvarande utgjorde 743, vid hvarje af seminarierna i
Lund och Göteborg uppgått till något mer än 100 och i Hernösand till endast 45, samt
vid hvarje af de öfriga vexlat mellan 60 och 100, och att, då elev-antalet vid hvarje af
dessa läroanstalter komme att uppgå till omkring 90, om samtlige eleverne emellan dem
lika fördelades, och 100 elever, såsom äfven Rikets Ständer antydt, syntes vara det
högsta, som under nuvarande förhållanden lämpligen kunde vid ett seminarium på en
gång erhålla undervisning, komiterade, jemte underdånig hemställan, huruvida förhållandet
vid seminarium i Hernösand kunde föranleda särskild anordning, uppgjort förslaget efter
beräkning af 100 elever vid hvarje af de öfriga seminarierna; — att i förslaget äro upptagne:
l:o eu större byggnad med följande lägenheter, nemligen tre lärosalar för seminarii
särskilda afdelningar jemte ett reservrum, för den händelse att någon afdelning blefve för
stor att gemensamt undervisas; ett större och ett mindre rum för öfningsskolan; eu större
samlingssal för gemensamma öfningar, arkiv- och biblioteksrum, hvilket äfven skulle begagnas
för lärares sammankomster och Rektors expeditionsgöromål; rum för förvaring af
materiel för undervisningen; rum för ytterplaggs afläggande och för den person, som be -

Anslag till
byggnad för
folkskolelärareseminarium
i
Linköping.

32 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

sörjde städning och eldning, samt eu boställslägenhet för Rektor; och 2:o byggnad för uthuslägenheter,
såsom ved- och kolbodar samt hemlighus; — att komiterade, enär Rektor
både skyldighet att vårda inrättningens byggnader, inventarier, bokförråd och öfriga tillhörigheter,
att vaka så val öfver den för undervisningen fastställda ordningen som öfver
elevernas förhållande, hvartill äfven herde tillsynen vid de tillfällen, då eleverna till förberedelse
för lektionerna begagnade inrättningens samlingar, instrumenter m. m., samt att
öfver trädgårdens behöriga vård och elevernas praktiska öfningar i trädgårdsskötsel hafva
tillsyn, ansett det utgöra ett väsendtligt vilkor för inrättningens behöriga gång, att Rektor
finge fast bostad vid inrättningen och derigenom bereddes tillfälle kunna derstädes
oafbrutet tillstädesvara; — att det i afseende på den yttre och inre anordningen ansetts
vara af vigt, att lärohuset, som borde uppföras af sten, förlädes på en fri och öppen plats,
å hvilken funnes utrymme för elevernas exercisöfningar och barnens lekar samt för trädgårdsanläggning
och planteringar; att lärosalarne, som borde förläggas mot passande väderstreck,
egde ändamålsenlig och tillräcklig upplysning samt ett mot det beräknade lärjungeantalet
svarande utrymme i areal och kubikinnehåll, hvilket sednare herde utgöra
omkring 200 kubikfot för hvarje person; att skolborden anordnades så, att två elever
fingo plats vid hvarje bord, samt att uppvärmning och ventilering bereddes enligt nyare
bepröfvade åsigter; — och att komiterade, efter granskning af flera förut uppgjorda och
till dem öfverlemnade ritningar, Indika befunnits mer och mindre olämpliga, efter förenämnda
plan utarbetat det afgifna förslaget, hvithet jemte uppvärmnings- och ventileringsapparat
vore beräknad! att kosta 50,000 Rdr, och enligt hvithet ny ritning utförts.

Den sålunda, med ledning så väl af dessa läroinrättningars noggrann! öfvervägda
behof som af erfarenhetens vitsord uppgjorda planen synes mig väl motsvara ändamålet.
Lokalerna för undervisning och öfningar kunna icke vid ett fullständigt seminarium vara
mindre rymliga eller färre; och att föreståndaren, som bör med sin oaflåtlig! verksamma
tillsyn följa så val undervisningen i alla dess delar som äfven lärjungames uppförande, då
de, såsom vid detta slag af läroanstalter ofta måste blifva fälle!, utom lärotimmarne vistas
i seminariets lokaler, inom lärohuset har sin bostad, anser jag vara ett oeftergiflig!
vilkor för dessa läroanstalters ändamålsenliga verksamhet. Det erforderliga kostnadsbeloppet
lärer icke, i jemförelse med kostnaden för andra läroverksbyggnåder, kunna anses
högt.

Jag får således i underdånighet tillstyrka, att, enär till seminariibyggnadens i Linköping
uppförande enligt donna plan erfordras utöfver de beviljade 25,000 Rdr, hvaraf
2,500 Rdr åtgått för inköpande af tomt, eu summa af 27,500 Rdr, Eders Kongl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen att sistnämnda belopp för detta ändamål anvisas att under år
1868 utgå.

dande*af bespu- Vidare får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå, att

uu/M-sJevt besparingarne å de särskildta extra anslagen till folkundervisningens befrämjande må af
medel.amlagna Eders Kongl. Maj:t få användas för folkundervisningen tillhörande föremål.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1867. 33

14:0.

Uti memorial den 29 sistone Oktober bär Sundhets-Collegii Ordförande, GeneralDirektören
N. J. Berlin, underdånigst anhållit, att då de förhållanden fortfarande egde
rum, under hvilka Rikets Ständer, uppå Eders Ivongl. Maj:ts nådiga propositioner, beviljat
för åren 1864—7 så val ett årligt lönetillskott af 8000 Rdr till fördelning mellan Sundhets-Collegii
ordförande, ledamöter och tjensteman på sätt Eders Kongl. Maj:t funne godt
derom i nåder bestämma, som ock en lönetillölming af 50 Riksdaler åt Collegii förste
vaktmästare, Eders Kongl. Maj:t täcktes till den härnäst sammanträdande Riksdagen aflåta
nådig proposition derom, att, i afvaktan pa hvad Eders Kongl. Maj:t kunde komma att
rörande Sundhets-Collegii ifrågasätta ombildning besluta, ofvannämnda belopp af 8,050
Rdr fortfarande må för år 1868 utgå.

Med anledning häraf, och då frågan om Sundhets-Collegii organisation, enär Landtförsvalskomiténs
med detta ärende i afseende på armeens sundhetsvård sammanhängande
förslag hittills icke kunnat blifva föremål för Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut, ännu är
beroende på slutlig pröfning, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att omförmälda tillökning i anslaget för Sundhets-Collegium, 8000 Rdr, måtte
äfven för år 1868 ställas till Eders Kongl. Maj:ts disposition, samt att förste vaktmästarens
lön för samma tid äfven ökas med 50 Rdr.

15:o.

I det underdåniga förslag till ordnande af den civila helsovården i riket, som Sundhets-Collegium
på nådig befallning den 11 April 1859 afgifvit, hemställde Collegium
bland annat, att de 26 extra provincialläkarebefattningarne i riket, hvilkas innehafvare
uppburo hvardera 1000 Rdr årligen såsom arfvode, måtte på ordinarie stat uppföras med
full provincialläkarelön af 1,500 Rdr.

Sedan Rikets Ständer, med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf
föreslagit, samt med hänseende dertill att innehafvarne af de så kallade extra provincialläkarebefattningarne
hade samma åligganden som de ordinarie provincialläkarne, vid
1862—1863 årens Riksdag ställt till Eders Kongl. Maj:ts disposition ett reservationsanslag
af 11,000 Rdr årligen att användas till lönetillökning med 500 Rdr åt hvarje extra
provincialläkare, som icke innehade annan tjenst, så har detta anslag blifvit vid sistlidne
Riksdag på ordinarie stat uppfördt. hvarigenom 22 extra provincialläkarebefattningar till
ordinarie provincialläkaretjenster förändrats.

Då sålunda öfrige 4 extra provincialläkare, Indika tillika innehafva bataljonsläkaretjenster,
ännu äro i åtnjutande endast af det lägre arfvodet, har Sundhets-Collegium, uti
skrifvelse den 1 nästlidne November, till beredande af vidare verkställighet åt 1859 års
berörda förslag, underdånigst hemställt: dels att Eders Kongl. Maj:t behagade till nästinstundande
Riksdag aflåta nådig proposition att dessa 4 extra provincialläkarebeställnin -

Anslag för
Sundhets-Collegivm.

Anslag till löneförhöjning
åt
extra pr ovincialläkarne.

Bil. No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1867.

Anslag för den
i ffelsingland inrättade
sjukvärdsanstaltför

personer behäftade
med spetäl -

gar finge, i mån af nuvarande innehafvares afgång, på ordinarie stat uppföras med löner
af 1,500 Rdr för hvarje; samt att för berörda ändamål ett ärligt anslag af 2000 Rdr
måtte anvisas, med vilkor likväl, att invånarne i vederbörande distrikter anskaffa, upplåta
och underhålla lämplig bostad vid de för läkarne bestämda stationer; dels ock att, så
vidt alla extra provincialläkarebefattningarne blifva på ordinarie stat uppförda, den hittills
vilkorligen medgifna förening af extra provincialläkarebefattning med batalj onsläkaretj enst
skulle upphöra, i den mån nuvarande innehafvare, hvilka under tiden åtnjuta endast hittills
fastställda extra provincialläkare-arfvoden, från befattningarne afgå; — och får jag,
med anledning af Sundhets-Collegii berörda framställning, i underdånighet tillstyrka, att
Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att de återstående extra provincialläkarebefattningarne
må, i den mån nuvarande innehafvare derifrån afgå eller lemna sina dermed
förenade batalj onsläkaretj enster, förses med årliga löner af 1,500 Rdr, hvilken åtgärd likväl,
då verkställighet af en sådan anordning icke lärer kunna annorledes än efter hand
inträda, ej torde för närvarande föranleda uppförande på stat af högre belopp än 1000
Rdr, samt att för sådant ändamål nämnda anslag måtte beviljas, under förbehåll att invånarne
inom hvarje distrikt på egen bekostnad anskaffa och underhålla lämplig bostad åt
läkaren vid den för honom bestämda station.

16:o.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län har uti underdånig skrifvelse
den 4 sistlidne Augusti anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition derom, att det statsanslag, hvilket, under förutsättning af motsvarande
tillskott från länet, varit för åren 1864- till och med 1867 anvisadt att utgå med
3000 Rdr årligen, såsom understöd för vård och skötsel af de personer i Helsingland,
som voro behäftade med sjukdomen spetälska, fortfarande måtte för ändamålet beviljas.

Sundhets-Collegium, anbefaldt att häröfver sig utlåta, har i underdånigt utlåtande
den 1 nästlidne November anfört, att, sedan Eders Kongl. Maj:t i nåder medgifvit, att de
vid Riksdagen 1862—1863 beviljade medel, som, med vilkor att motsvarande bidrag
från Gefleborgs län anvisades, under sistförflutna statsregleringsperiod för omförmälda ändamål
utgått med 3000 Rdr årligen, finge användas till uppbyggande af ett, i likhet
med länslazaretten, under tillsyn af en särskild Direktion stäldt, sjukhus för spetälsk^ beräknadt
att inrymma 20 sängar, Direktionen, efter det planritningarne blifvit vederbörligen
granskade och godkände, redan hösten år 1865 gatt i författning om uppförande i grannskapet
af Jerfsö provincialläkarestation af detta sjukhus, hvithet, i fall erforderliga medel
blefve att tillgå, beräknats kunna blifva färdigt under loppet af innevarande år; att Direktionen
emellertid, på det att de sjuke, som voro mest i behof af vård och skötsel, ej
skulle under byggnadstiden vara i saknad af sådan, för detta ändamål hyrt ett i grannskapet
beläget mindre hus; att kostnaden för sjukhusbyggnadens uppförande jemte tomtens
inköp beräknats att uppgå sammanlagdt till 16,262 Rdr 25 öre, hvarförutom till
anskaffande af inventarier och utredningspersedlar erfordrats 4,564 Rdr 50 öre, och un -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1&67. 35

derhållet för sjuke medtagit 5,011 Rdr 23 öre; samt att för byggnadens fullbordande
och utredning således skulle vid 1866 års slut erfordras 7,837 Rdr 98 öre utöfver de
18,000 Rdr, som varit för ändamålet disponible, och det af Rikets Ständer för'' år 1867
beviljade anslag af 3,000 Rdr, äfven med inberäkning af landstingets anslag för samma
år, följaktligen ej förslå att fylla denna brist, än mindre att derutöfver lemna något bidrag
till underhållskostnaden för de sjuka, hvilken, sedan sjukhemmet trädt i verksamhet,
beräknats uppgå till 6,500 Rdr årligen.

Af hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt synes, att för fullbordande af nämnda
sjukhusinrättning och dess försättande i ändamålsenlig verksamhet ännu erfordras ej obetydliga
bidrag; och i betraktande af denna sjukdoms beskaffenhet samt de störa svårigheter,
som äro förenade med en ändamålsenlig vård och skötsel af de dermed behäftade
personer, hvilka, enligt hvad upplyst blifvit, vid 1865 års utgång utgjorde ett antal af
80, anser jag mig, lika med Sundhets-Collegium, höra i underdånighet tillstyrka, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning om beviljande för år
1868 af ett anslag för berörda ändamål till lika stort belopp, som det för år 1867 utgående,
eller 3,000 Rdr, under vilkor af ett mot detta belopp svarande bidrag från
landstinget.''

17:o.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition hafva Rikets senast försam- Anslag m
lade Ständer, till förstärkning af allmänna hospitalsfonden, för år 1867 beviljat ett kre- homtals'',ardmditiv
af 100,000 Rdr, deraf 80,000 Rdr motsvara beloppet af det kreditiv, som för
ändamålet under senare tid årligen utgått, och 10,000 Rdr utgöra den förhöjning deri,
som för utredning och underhåll af ett stigande antal sjukplatser vid hospitalen erfordrades,
samt de återstående 10,000 Rdr afsetts för beredande af förbättring uti hospitalsläkarnes
lönevilkor.

Uti den underdåniga framställning som föranledt Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda
nådiga proposition, fastade Serafimer-Ordens-Gillet, hvad angår den fortgående tillökningen
i sjukvårdskostnaderna vid hospitalen, uppmärksamheten derå, att, efter medelberäkning
för de nästförutgångna åren, antalet sinnessjuka, som å hospitalen vårdades, årligen stigit
med 44,5, hvaraf åter, då för hvarje ett helt år upptagen sjukplats underhållet uppginge
i medeltal till en kostnad af 328 Rdr, måste följa, att sjukvårdskostnaden, beräknad efter
en årlig stegring af endast 40 sjuka, för hvarje år ökats med 13,120 Rdr, eller, efter
afdrag för patientafgifterna, med minst 10,000 Rdr; och om under en period af tre år
stigandet i patientantalet skulle på enahanda sätt som dittills fortgå, uppstode följakteligen
för nu antydda ändamål behof af tillskott för hospitalsfonden, under första året af 10,000
Rdr, under det andra af 20,000 Rdr och under det tredje af 30,000 Rdr, hvilka tillskott
fördenskull Serafimer-Ordens-Gillet hemställde måtte hos Rikets Ständer för då instundande
statsregleringsperiod, hvilken antogs komma att omfatta tre år, af Eders Kongl.

Maj:t begäras.

36 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

Sedan emellertid, på sätt här ofvan förmäles, det sålunda ifrågaställda anslaget blifvit
beviljadt allenast för år 1867, bär Serafimer-Ordens-Gillet, uti skrifvelse den 8 nästlidne
November, underdånigst anmält, hurusom hospitalsförvaltningens behof, sådana de uti Serafimer-Ordens-Gillets
ofvanåberopade underdåniga framställning blifvit angifna, qvarstode
oförändrade. Under år 1865 både nemligen det progressiva stigandet af antalet utaf de
å hospital vårdade sinnessjuka ytterligare bekräftats af erfarenheten, i det att det*ta antal,
utgörande vid 1864 års slut 1151 personer, uppgick den 31 December 1865 till 1187.
Under åren 1861—1865 både alltså sjukantalet, som den 31 December 1860 var 973,
stigit med tillsammans 214, utvisande i medeltal för hvarje af dessa fem år en tillökning
i hospitalens sjukbefolkning af 42,8 årligen.

Med afseende härå har Serafimer-Ordens-Gillet underdånigst anhållit, det Eders
Kongl. Maj:t villo i nåder till nästa Riksdag gorå framställning, att till hospitalsfondens
förstärkning för år 1868 måtte anslås ett kreditivbelopp, förökadt, af ofvan uppgillra anledning,
med 10,000 Rdr, eller af tillhopa 110,000 Rdr.

I betraktande af hvad Serafimer-Ordens-Gillet sålunda anfört, får jag i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till hospitalsfondens förstärkning
äfven för år 1868 bevilja ett kreditiv, hvars belopp likväl, i anseende till den
inskränkning i utgifterna, som förhållandena vid denna Riksdag i allmänhet gorå nödvändig,
torde höra bestämmas till 100,000 Rdr. —

Vid sistlidna Riksdag beviljade Rikets Ständer ett af Eders Kongl. Maj:t äskadt anslag
för Nyköpings hospitals tillbyggnad och utvidgning med 20,000 Rdr, deraf för år
1867 skulle utgå endast hälften;

och hemställer jag, att Eders Kongl. Magt, i anledning häraf, behagade gorå nådig
framställning derom, att det återstående beloppet, 10,000 Rdr för sagda ändamål må
varda anvisadt att utgå under år 1868.

18:o.

Anlag för Med anledning dels af den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 26 sistlidna

Oktober åt Öfverintendents-Embetet uppdragna förvaltningen af Nationalmuseibyggnaden,
dels ock af det inseende, som detta embete eger att, jemlik! samma nådiga Bref samt
Kongl. Brefvet den 7 förutgångna Augusti, utöfva ej mindre öfver Statens konstsamlingar
än öfver lifrustkammaren, har Öfverintendets-Embetet i skrifvelse den 4 sistförflutna December
i underdånighet framställt behofvet af betydligt ökade anslag för vården och underhållet
af ifrågavarande byggnad och samlingar, äfvensom föreslagit, att derför ett sammanräknad!
belopp af 37,040 Rdr måtte på ordinarie stat uppföras och till nedannämnda
ändamål användas:

till biträde vid upprättandet och kompletterandet af behöfliga inventarieförteckningar,
vid vetenskapliga undersökningar och litterära arbeten, er.
forderliga för samlingarnes närmare kännedom..........................................

1,500:

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. . 37

till 10 vaktmästare, nemligen 4 äldre å 500 Rdr och de 6 yngre å 400 Rdr

hvardera ...................................................................................................... 4,400:

till inköp af fader eller andra konstsaker till kompletterande af samlingarne ... 3,000:

till Lifrustkammarens tjenstepersonal.................................................................. 2,290:

Då de samlingar, Indika varit afsedda att i Nationalmuseum förvaras, ännu icke hunnit
fullständigt ordnas, synes mig tiden icke vara inne till framläggande vid denna Riksdag af en
definitiv stat; men med afseende på hvad af Öfverintendents-Embetet, i fråga om de ökade
behofven, blifvit anfördt och enär åtskilliga af de begärda anslagen för vården, ökandet
och förevisningen af de nu intiyttade samlingarne synas äfven under nuvarande förhållanden
— och intill dess en fullständigare anordning af tafvel- och gravyrsamlingarne hunnit
komma till stånd samt en bestämd plan i afseende å förvaltningen och arbetsfördelningen
blifvit uppgjord — vara af behofvet påkallade, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Näjd måtte hos Riksdagen för ifrågavarande ändamål åska för år 1868

dels fortfarandet af följande för år 1867 beviljade anslag, nemligen:

till en uppsyningsman och öfvereldare ............................................................... 500:

till 3 vidare å 450 ............................................................................................. 1,350;

till underhåll af byggnadens tak, golf och fönster samt till rengöring och reparationer
.................................................................................................. 5,300:

till stenkol och coakes.......................................................................................... 5,000:

till ett särskild!: biträde vid gravyrsamlingens ordnande och vårdande............... 1,500:

äfvensom att för flyttnings- och anordningsarbeten måtte anslås ett belopp af 1,000:

hvilken sistnämnda post, sedan flyttningsarbetena blifvit verkställda och hufvudsakligen
endast anordningen återstår, lämpligen synts kunna med detta förminskade belopp utgå;
i sammanhang hvarmed jag äfven får i underdånighet anföra, att det vid sistlidne Riksdag
afsedda arfvode till arkitekt numera torde kunna umbäras, enär byggnadsarbetena nu äro
afslutade och byggnaden ställd under Öfverintendents-Embetets tillsyn och vård, vid hvithet
förhållande godtgörelse för arkitektbiträde, der sådant erfordras, torde kunna af det allmänna
anslaget för kronans hus och byggnader i Stockholm beredas;
dels ock att aflöningen till vaktbetjeningen, med afseende på det större behof
af tillsyn och uppassning, som förefinnes, sedan Musei samling ar begynnt

att offentligen förevisas, måtte höjas till ett sammanlagdt belopp af......... 3,500:

att, för eu efterhand fortgående tillökning af de redan befintliga konstskatterna
och på det Sverige ej måtte sakna tillfälle att å den marknad för äldre
konstalster, som oupphörligt är öppen och vid hvilken möjlighet icke
sällan uppkommer att på ganska billiga vilkor förvärfva dyrbara konstföremål,
ett belopp måtte anslås till inköp af äldre mästares målningar
eller andra konstsaker, uppgående till ......................................................

3,000:

Anslag för åtskilliga
antiqvarisk
a ändamål
samt till arfvoden
åt biträden
och vaktbetjening
vid Vitterhets-,
Historie- och
Antiqvitets-Akademiens
samlingar.

38 . Bil. ''No 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

att åt ett biträde vid upprättandet och kompletterandet af behöfliga inventariiförteckningar
och vid de vetenskapliga undersökningar och litterära arbeten,
som för samlingarnes närmare kännedom och noggranna ordnande blifva

nödiga, anvisas ett arfvode af.................................................................... 1,000

samt att för tillsynen och vården af Lifrustkammarens samlingar anslås...... 600

eller tillsammans Rdr 22,750

19:o.

I underdånig skrifvelse den 13 nästlidne November har Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademien anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte till nu instundande Riksdag
aflåta nådig proposition om fortsatt anvisande af nedannämnda, utaf Rikets sist församlade
Ständer för år 1867 beviljade anslag, hvilka fortfarande vore af behofvet påkallade,
så framt Akademien skulle kunna bereda framgång åt redan började företag och gorå de
åt hennes vård anförtrodda samlingar fruktbärande för vetenskapen samt gagnande för
allmänheten.

a) Till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-Intendent,
3,500 Riksdaler. I afseende härpå har Akademien anfört: att, sedan LäroverksAdjunkten
P. A. Säve till följd af sjuklighet afsagt sig Antiqvitets-Intendentsbefattningen,
hvilken han innehaft till slutet af Juni månad 1865, och Akademien den 15 påföljande
Juli förordnat Kammarherren Friherre Nils Gabriel Djurklon att bestrida donna befattning,
hade Friherre Djurklon i början af 1866 aflemna! berättelse, hvilken, enär efter
förordnandets emottagande blott en ringa för antiqvariska forskningsresor tjenlig tid af
året återstod, hufvudsakligen innehåller ett rikt förråd af sägner, ordspråk m. m., dem
upptecknaren under föregående åren samlat bland allmogen i Nerike; att Friherre Djurklon
under innevarande år, efter Akademiens anvisning, företagit en forskningsresa i
Wermland, der han besökt aderton socknar, om hvilken resa en berättelse, som, enligt
hans uppgift, skall åtföljas af en antiqvarisk karta öfver den undersökta delen af nämnda
landskap, jemte omkring femtio teckningar, vore att förvänta i början af detta år; samt
att, då vidsträckta delar af riket ännu återstod att undersöka, och då Antiqvitets-Intendentens
resor medförde den störa fördelen, att i de besökta orterna befolkningens uppmärksamhet
och kärlek fastades vid dervarande fornlemningar, Akademien ansåge giltig anledning
finnas till ifrågavarande anslags förnyande.

b) Till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande,
1,500 Riksdaler. Detta- anslag, som under flera år utgått, har hittills
uppburits af Richard Dybeck, mot förbindelse för honom att årligen utgifva ett häfte
med femtio runstensafbildningar jemte text, och att deraf för Statens räkning aflemna
femtio exemplar; innehållande de utkomna häftena af Dybecks arbete, benämndt »Sverikes
Runurkunder», teckningar af runminnesmärken hufvudsakligen från landskapen omkring
Mälaren, hvadan på dessa forskningsfält mycket återstode att uträtta och fördenskull
anslagets fortfarande vore särdeles önskvärd!.

Bil. N:o 7 till Kongl. May.ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 39

c) Till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande
af förteckningar öfver sådana, 2,000 Riksdaler. Genom detta anslag, som utgått
från och med år 1864, hade Akademien varit i tillfälle att åt fornminnesföreningar,
bildade i några landsorter, samt åt enskilde af Akademien utsände forskare lemna understöd,
hvilka framkallat värderika, ehuru ännu ej fullständiga förteckningar och beskrifningår
på fornlemningar inom vissa traktör af Ångermanland, Helsingland, Gestrikland,
Nerike, Halland och Skåne, hvarförutan andra vore att införvänta från åtskilliga orter i
Södermanland och Yestergötland. Akademien har visat angelägenheten deraf, att icke
genom brist på medel måtte förorsakas afbrott i dessa undersökningar, vigtiga ej blott
med afseende på fornlemningarnes bevarande och möjligheten att bedöma, hvilka utan
saknad kunde undanrödja^ när anhållan i sådan! hänseende blefve på giltiga skål framstådd,
utan i synnerhet derföre, att genom dem skulle beredas historieforskaren det enda
säkra medlet att lära känna de olika folkstammar, som i äldre och äldsta tider bebott
vårt land, samt deras vandringar och kulturens utbredning inom detsamma.

d) Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska
märkvärdigheter i Statens historiska Museum samt svenska sigill från Medeltiden,
2,000 Riksdaler. Beträffande detta anslag, som utgått under de två sednaste
statsregleringsperioderna, har Akademien förmält: att dermed bekostats ett större
och i typografiskt afseende praktfullt arbete, »Svenska sigill er från Medeltiden», hvaraf
första häftet, innehållande 26 folioplanscher med text och inledning, utkom år 1862,
samt andra häftet, bestående af 45 planscher jemte text, ansåges kunna blifva färdigt
före detta års slut; att dessa båda häften på 71 folioplanscher upptaga 65 kungliga och
furstliga, 289 andliga, 773 frälsemäns, Kvinnors, borgares, landskaps, städers och gillens
sigill, tillsammans 1,127, och således vore ett bland de innehållsrikaste arbeten, som i
donna väg någonstädes blifvit utgifna; att med nämnda andra häfte, som afslutar verkets
första band, alla de för vår konst- och personalhistoria vigtigaste sigiller från äldsta tider
intill år 1350 blifvit allmängjorfia, således för samma tid som de i Svenskt Diplomatarium
tryckta urkunderna, till hvilka sigillritningarne och beskrifningarne utgjorde ett
oundgängligt och af historieforskare efterlängtad! supplement; samt att, sedan detta arbete
så långt framskridit, utgifningen herde företagas af det andra planschverket, nemligen
öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens Historiska Museum,
såsom förberedelse hvartill redan flera hundrade ritningar blifvit besörjda, och hvilkas utgifvande
endast berodde på anslagets fortfarande, hvithet vore så mycket mera behöflig!
som sigillarbetet komme att medtaga en betydlig del af det för 1867 anvisade
beloppet.

e) Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid Akademiens samlingar,
1,500 Riksdaler, och till aflöning åt vaktbetjening, 1,936 Riksdaler.
Hvad angår det förstnämnda af dessa anslag har Akademien anfört, att behofvet af ökadt
biträde åt Riksantiqvarien, hvilken tillika är Akademiens sekreterare samt vårdare af
Statens Historiska Museum och Kongl. Myntkabinettet, blifvit^ med hvarje år mera känbar!,
enär så väl samlingarne som sekreteraregöromålen i sednare tid mångdubblats, och

40 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867.

att fördenskull — såsom Akademien redan i sin före sistlidne Riksdag gjorda underdåniga
framställning i ämnet anmält — erfordrades vid nämnda samlingar en förökad tjenstemannapersonal,
hvilken herde vara försedd med fast aflöning, så tillräcklig, att dessa
personer kunde uteslutande egna tid och krafter åt sina befattningar, helst det skulle
åligga dem att icke blott ordna, föröka och vårda dessa dyrbara samlingar, utan äfven
att genom offentlig förevisning och litterär verksamhet gorå dem fruktbara för den allmänna
bildningen och vetenskapen; men att Akademien likväl ansett sig icke höra nu
ifrågasätta anslag till fasta löner, utan endast anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
utaf Riksdagen åska förnyande af omförmälda, vid sednaste Riksmöte beviljade extra anslag,
1,500 Riksdaler, på det Akademien måtte sättas i tillfälle att genom utdelade arfvoden
fästa tjenliga biträden vid samlingarne och sålunda bilda en duglig personal, af
hvilken mera sjelfständig vård om desamma kunde framdeles öfvertagas. — Vidkommande
anslaget till aflöning åt vaktbetjening har Akademien anfört, att, utom två ordinarie
vaktmästare, hvilka, med en årlig lön af 500 Riksdaler hvardera, dels besörja den
ständiga uppassningen och vakthållningen, dels biträda vid samlingarnes offentliga förevisning
och öfvervaka den dervid nödiga extra betjening, en särskild person måst antagas för
att lemna den dagliga handräckning, som erfordrades under det fortgående inredningsarbetet
i Akademiens nya lokal uti Nationalmuseibyggnaden, hvilken extra vaktmästare
erhållit ett arfvode, som med afseende på Akademiens tillgångar ej kunnat bestämmas
högre än till 30 Riksdaler i månaden; att vid samlingarnes förevisning två dagar i veckan
alltifrån den 15 sistlidne Juni, då den dittills ordnade afdelningen af Museum började
hållas tillgänglig för allmänheten, hvarje vecka till extra vaktbetjening utbetalts 13
Rdr 50 öre; att, sedan de återstående rummen blifvit inredda, skulle vid förevisningarne
behöfvas ytterligare två vaktbetjente, till följe hvaraf extra aflöningen för ifrågavarande
ändamål då komme att utgöra 19 Rdr 50 öre i veckan, förutsatt att den hittills utgående
daglönen ej måste höjas; samt att till bestridande af alla dessa utgifter fortfarande
erfordrades minst lika stort belopp som förrberörda vid Sistlidne Riksdag beviljade extra
anslag, 1,936 Riksdaler.

Med afseende på hvad Akademien sålunda yttrat om vigten och behofvet af samtliga
förrberörda anslags fortvara, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t

täcktes af Riksdagen äska, att äfven för år 1868 måtte beviljas:

till arfvode och resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-Intendent Rdr Rrnt 3,500:

till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes utgifvande............ 1,500:

till undersökning af fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000:
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter
i Statens Historiska Museum samt Svenska sigill från Medeltiden ............ 2,000:

sistnämnda belopp att i mån af behof till Akademien utbetalas; samt

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid Akademiens samlingar 1,500

Rdr, och till aflöning åt vaktbetjening 1,936 Rdr, tillsammans ..................... 3,436:

Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. No 1 om Statsverket 1867.

20:o.

Uti en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift har f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan
Erik Kydqvist underdånigst anhållit, att till den snart sammanträdande Riksdagen
nådig framställning måtte göras om fortfarande af det statsanslag, som förut beviljats för
utgifning af arbetet »Svenska språkets lagar», hvilket anslag nu vore för sökanden än
mer oumbärligt, sedan afskedstagande! från Kongl. bibliothekarietjensten haft till följd en
minskning af 900 Riksdaler i hans årliga inkomst; och,har sökanden i afseende på fortgången
af nämnda språkverk förmält: att den afhandling öfver Ljudläran, hvarmed han,
efter offentliggörandet af verkets tredje band år 1863, varit sysselsatt, och hvilken vore
ämnad att utgöra ett fjerde band, numera sä långt framskridit, att förra hälften deraf
kunde vid 1866 års slut vara färdig för pressen; att lian dock icke ännu fattat beslut
om dess särskilda utgifvande i ett sjelfständigt häfte, enär omständigheter kunde mota,
som gjorde det önskvärd! att i sista stunden ega tillfälle att ställa detta häfte i närmaste
öfverensstämmelse med det följande, hvithet lättare skulle åstadkommas genom
konceptets fullständiga afstakande, innan tryckningen toge sin början; men att, utan att
kunna i ett vetenskapligt arbete på förhand med noggrant^! bestämma tidpunkten för
dess fullbordan, sökanden likväl ej saknade hopp, att hela fjerde bände! kunde före innevarande
års utgång vara fullt bered! för pressen.

I anseende till ifrågavarande arbetes störa vetenskapliga värde och dess vigt för den
inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska själsodlingen, äfvensom
med åberopande i öfrig! af de skäl, som vid föregående riksmöten föranled! verkets
understödjande, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen att till fortsatt utgifvande af arbete! »Svenska språkets lagar» bevilja för
år 1868 ett anslag af 1,500 Riksdaler.

21:o.

Sedan hos Rikets Ständer vid 1862—1863 årens Riksdag framställning blifvit gjord
derom, att ett exemplar utaf ett af Professorn vid Köpenhamns Universitet George Stephens
till subskription anmäl dt vetenskapligt arbete, benämnd! »The Oldnorthern mule
inscriptions of Scandinavia and England», måtte för allmänna medel inköpas till fördelning
mellan de offentliga bibliotheken och de större elementarläroverken i riket, för att
såmedelst befrämja ett arbete, som komme att upplysa ett hittills dunkelt område af Nordens
äldsta minnen, samt tillika sprida kännedom af detta arbete bland vårt lands uppväxande
ungdom, och Rikets Ständer i anledning deraf anvisa! 2000 Riksdaler till inlösen
af 50 exemplar utaf nämnda verk, liar Professoren Stephens i en till Eders Kongl.
Maj:t ställd skrift anmält, att arbetets förra afdelning, omfattande Skandinavien, numera
från trycke! utkommit, men att genom efter hand tillkomna nya fynd arbete! så betydlig!
tillväxt, att donna afdelning ensam utgjorde lika många tryckta ark, som varit beräknade

Anslag till
fortsatt utgifvande
af arbetet
uSvenska
språkets lagar1-.

Anslag för inlösen
af ett antal
exemplar af
Professoren G.
Stephens'' arbete
omforma or disk a
runminnesmärken.

42 Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prof. N:o 1 om Statsverket 1867.

för det hela, samt att andra afdelningen, hvars tryckning oafbrutet fortginge, komme att
blifva ännu större än den första, till följd hvaraf, då arbetets omfång och således äfven
kostnaden för dess utgifning mer än fördubblats, Professoren Stephens funnit sig icke
kunna utan alltför känbar uppoffring fullgöra det af Rikets Ständer vid berörda understöd
fastade vilkor, att 50 exemplar utaf verket skulle för statens räkning aflemnas; och har
hau fördenskull anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till 1867 års Riksdag aflåta nådig
proposition om anvisande af 2,500 Rdr såsom ytterligare understöd, mot förbindelse
för sökanden att till staten aflemna 50 exemplar af arbetets båda afdelningar.

I anledning af nådig remiss har Vitterhets- Historie- och ''Antiqvitets-Akademien i
underdånig skrifvelse den 16 sistlidne Oktober anfört, att den utkomna första delen af
ifrågavarande arbete, tryckt i Köpenhamn med ovanlig typografisk prakt, i stor folio, består
af Öl ark (362 sidor) och upptager i eu inledning på 162 sidor eu kritisk afhandling
om runorna och runlitteraturen, språk och dialekter, olika runalfabeter in. in., samt
derefter, under tre afdelningar: »Sweden», »Norway» och »Danmark», åtskilliga runmonumenter
från de tre nordiska rikena, dels runstenar, dels redskap, kärl, smycken in. in..
försedda med fornnordisk runskrift, afbildade i utmärkt val utfärda träsnitt, samt tolkade
och förklarade med synnerlig omsorg efter de grunder författaren uppställt för de gamla
runornas uttydning; och att den andra delen skulle, enligt sökandens uppgift, innehålla
kapitlen »England», »Brakteater» och »Vandrare», jemte vidlyftiga addenda, glossarier, index
m. in. samt ett särskilt appendix egnadt åt monumenter med »skandinaviska» runor,
valda med hänseende till upplysning och försvar af de »fornnordiska» runmonumenterna,
hvaribland förefunnes mer än 120 vigtiga minnesmärken, många af dem offentliggjorda
för första gången och efter originalerna; kommande donna del att illustreras af omkring
300 fint utförda och ytterst noggranna teckningar, bland Indika en stor del i guld, silfver,
brons och andra färger; och har Akademien underdånigst hemställt, att, — då detta af
Professoren Stephens med stor möda och utomordentlig noggrannhet utgift,a arbete kunde
anses såsom ett sekularverk, af stort värde för afl framtid, och då Sverige, icke mindre
än Norge, Danmark och England, skalle af detsamma draga fördel, hvadan ömkligt vore
att äfven från svenska staten något bidrag, utöfver hvad Rikets Ständer redan beviljat,
måtte lemnas författaren, till betäckande af de särdeles dryga kostnader lian på sitt arbete
nedlagt och vidare komme att använda, till följd af dess betydliga tillväxt utöfver
hvad från början kunnat beräknas, — Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder bifalla den underdåniga
ansökningen.

Med afseende å hvad bemälda Akademi sålunda yttrat, och i betraktande tillika af
hvad Rikets Ständer vid 1862—1863 årens Riksdag uttalat såsom bevekelsegrund för
det då beslutade understödet till ifrågavarande vetenskapliga verk, nemligen att detta arbete,
utom dess störa allmänna intresse, särskild t för Sveriges historia och svensk språkforskning
är af stor vigt, och jemväl torde för vår äldsta kulturhistoria lemna mången
värderik upplysning, får jag i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Magt behagade
föreslå Riksdagen att såsom ytterligare understöd åt Professoren Stephens till bekostande
af hans verk öfver de fornnordiska runminnesmärkena bevilja Tvåtusen femhundra Riks -

Bil. N:o 7 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1 om Statsverket 1867. 43

daler, med vilkor, att kan skall för utbekommande af det redan beslutade understödet,
2000 Riksdaler, aflemna till staten Femtio exemplar utaf ifrågavarande arbetes första del,
och för åtnjutande af det nu ifrågasätta ytterligare anslaget lemna ett lika antal exemplar
utaf den återstående delen af samma arbete.

22:o.

1 underdånig skrifvelse den 14 nästlidne November har Vetenskaps-Akademien anhållit,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag aflåta nådig proposition
derom, att det anslag af 1,200 Riksdaler, som under en längre tid och sednast för år
1867 blifvit Akademien beviljadt till anskaffande af originalmålningar utaf växter ur
Sveriges flora samt till utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål, måtte få utgå
äfven under följande statsregleringsperiod. Akademien bär anfört, hurusom dessa medel
varit synnerligen gagnande för hennes verksamhet, enär hon genom dem blifvit satt i tillfälle
att allmängöra många vigtiga, med dyrbara illustrationer försedda botaniska och
zoologiska arbeten, såsom t. ex. de under ledning af Professoren E. Fries utförda svampmålningar,
samt på den sednaste tiden, bland annat, flera för vetenskapen särdeles värdefulla
och medelst talrika planscher upplysta afhandlingar, föranledda genom de af svenska
Spetsbergsexpeditionerna hemförda samlingar, isynnerhet af lägre djurarter från Ishafvet,
hvilka afhandlingars utgifvande endast genom ifrågavarande statsanslag blifvit möjligt.
Och då sistnämnda under Akademiens vård stående samlingar ännu icke på långt när
blifvit fullständigt examinerade och beskrifna samt då i allmänhet forskningen på den
deskriptiva naturhistoriens område för närvarande befunne sig i raskt framåtskridande,
vore fortfarandet af omförmälda anslag af synnerligt behof påkalla»!!.

Med afseende på hvad Vetenskaps-Akademien sålunda yttrat, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen gorå nådig framställning, att ofvannämnda
anslag 1,200 Rdr, må fortfarande utgå och, såsom förut skett, under Riksstatens
Nionde Hufvudtitel till Akademiens förfogande anvisas.

Hvad föredragande Departements-Chefen i ofvanberörda afseenden yttrat
och hemställt, täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga ledamöter, Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och behagade Hans Maj:t Konungen
derjemte förordna, att utdrag af detta Protokoll skulle till Finansdepartementet
öfverlemnas, för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen angående Statsverkets tillstånd och behof, i hvad
densamma kommer att röra Åttonde och Nionde Hufvudtitlarne; äfvensom att
handlingarne angående de ärenden, i hvilka framställning till Riksdagen blifvit
beslutad, framdeles skulle till vederbörande Utskott öfverlemnas.

Anslag till anskaffande
af or iginalmålningar

utaf växter ur
Sveriges flera

Ex protocollo

N. Fredr. Sander.